Årsrapport Gymnasieskola 2011

Transkript

1 Gymnasieskola 2011

2 innehåll GY 2011 och det bejakande ögat...3 Viktiga beslut och verksamhetsplan...4. Verksamhet...5 Service...5 Skolförlagd yrkesutbildning...7 Yrkesutbildning i företag...13 Omvärlden...15 Verksamhetsplan Styrelse, arbetsutskott och kansli...18 Bilageförteckning...19 Bilagorna finns på GY 2011 och det bejakande ögat Den nya gymnasieskolan är här och blir precis så bra som lärare, rektorer och huvud män gör den. Den är beslutad och ska genomföras och måste bejakas. Även om friutrymmet minskat så finns det stora möjligheter att lokalt utforma utbildningar som ger ungdomar och blivande yrkesarbetare den kompetens, dvs kunskaper, färdigheter, förmågor och vilja, som framtiden kräver. En liten tillbakablick ger perspektiv. Bakgrund När Sverige 1970 fick en ny läroplan för gymna- Det bejakande ögat skyll inte på eleverna sieutbildning avskaffades parallellskolsystemet. Nu ska reformen bli verklighet och allt hänger på Fackskola, yrkesskola och gymnasium blev en enda hur skolledare, pedagoger och all annan personal skolform gymnasieskolan. Studentexamen togs omsätter de nya styrdokumenten till att skapa förut- bort och bokstavsbetygen ersattes med sifferbetyg. sättningar för lärande för de elever skolorna faktiskt Under 1980-talet påbörjades ett arbete som ledde till gymnasiereformen i början av 1990-talet. har, och inte för de elever de önskar att de skulle ha! Som ny rektor på 90-talet reflekterade jag över Tvååriga yrkeslinjer blev treåriga yrkesförbere- varför skolan inte lyckades med alla elever. Jag dande program och alla program fick gemensamma pratade med elever både med dem som lyckats bra kärnämnen. Samhällsutvecklingen och den snabba och med dem som lyckats mindre bra. Då formule- förändringstakten ställde nya krav. Tanken med rade jag följande: reformen var bland annat att ge medborgarna möjlighet till ökade kunskaper som de skulle ha nytta av i sitt framtida arbets-, samhälls- och privatliv. GY-07 är reformen som aldrig blev av. Den Det bejakande ögat ger frihet och vilja att forma sin framtid. En gymnasiereform blir inte bättre än de som arbetar i skolan gör den till. Eftersom grunden för nytillträdda borgerliga regeringen drog i nödbrom- allt lärande är trygghet måste alla i skolan utrusta sen. Anita Ferm blev ensamutredare och lade 2008 sig med det bejakande ögat. De struliga och truliga, fram utredningen Framtidsvägen en reformerad med dålig självkänsla och självförtroende, måste gymnasieskola med förslag till en ny gymnasieskola mötas med samma bejakande öga som de ambitiösa, och gymnasial vuxenutbildning. Skolminister Jan trygga och självgående framåtsträvarna. Pedagoger- Björklund betonade att kraven på både de högsko- na måste välja de elever de har och skapa förutsätt- leförberedande programmen och på yrkesprogram- ningar för just dessa elevers lärande. Det behövs men måste höjas. bejakande pedagoger som är rättvisa, begripliga, vill I propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan finns de förslag till reformer som lett fram till GY 2011, som gäller för de elever som börjar i gymnasieskolan från och med hösten Regeringen fattade under 2010 beslut om en ny eleven väl, vågar vara mänskliga och bidrar aktivt till att utveckla elevers självkänsla och självbild. GY 2011-reformen kommer att bli bra om skolorna och dess personal tar den som en utgångspunkt för diskussioner om och utveckling av god skollag. I denna gäller samma regler för offentliga undervisning. Skolan ska inte lättvindigt skylla och fristående skolor så långt det är möjligt. Det skolproblem på eleven. I stället ska allt göras för innebär till exempel att enskilda huvudmän ska att förebygga skolproblem genom att pedagogerna använda samma läro- och ämnesplaner som den omprövar sitt sätt att arbeta och ständigt söker nya offentliga skolan samt att kraven på dokumentation vägar. och arkivering av dokument blir mer lika. Regeringen har fastställt examensmål för pro- Pedagogerna måste få vara och utvecklas som pedagoger. Även det kräver ett bejakande öga, det vill grammen och de programgemensamma ämnena. säga skolhuvudmän som ger lärarna tid och resurser Skolverket har utformat och fastställt övriga äm- för utveckling av både vilja och förmåga att forma nesplaner, vilka även innehåller kunskapskrav för de fungerande lärandesituationer för alla elever. nya betygsstegen A E. Nils-Gunnar Bergander 3

3 4 Viktigt beslut och verksamhetsplan Gymnasial yrkesutbildning med kvalitet är viktig för bygg- och anläggningsbranschen, därför har BYN lagt ned tid och resurser för att bidra till utvecklingen av gymnasieskolan. Generell dispens från ytp, yrkesteoretiskt prov i samrådsgrupper och i remissvar till både Utbildningsdepartementet och till Skolverket. Enligt beslut av BYNs parter infördes en generell dispens från kravet på godkänt yrkesteoretiskt prov och med Dispensen innebär att kravet verksamhetsplan och genomförande regionalt för yrkesbevis är genomgången grundutbildning BYNs verksamhetsplan 2010 innehåller, utöver i gymnasieskolan, hos godkänd utbildningsgivare visionen, mål på kort och lång sikt. På vilket sätt eller via BYNs fackteoretiska distansutbildning samt och i vissa fall i vilken takt, målen ska genomföras genomförd färdigutbildningstid enligt yrkesutbild- beslutar styrelsen om. Styrelsens arbetsutskott ningsavtalet. Tiden varierar beroende på grundut- förbereder ärenden och lämnar förslag till beslut i bildning, tidigare yrkeserfarenhet och vilket yrke styrelsen. Besluten verkställs av arbetsutskottet och det gäller. I avvaktan på ett nytt yrkesutbildningsav- BYNs kansli. för att få yrkesbevis från och med till tal är dispensen förlängd till och med De beslut som fattas ska i många fall genomföras regionalt i BYNs tjugofyra regioner. Regionerna ANTAL UTFÄRDADE yrkesbevis utfärdar till exempel utbildningsböcker och yrkes bevis samt ansvarar för genomförande av kompe tensprov. De arbetar även med rekryteringsfrågor Antalet utfärdade yrkesbevis har ökat med nästan 28 % från 2009 till I vilken utsträckning den generella dispensen har medverkat till detta är svårt att bedöma med tanke på att antalet utfärdade yrkesbevis har varierat kraftigt över tid. och samverkar med skolor genom aktivt deltagande i programråd. En viktig fråga för BYN-regionerna är kvaliteten på de grundutbildningar skolor och utbildningsgivare ger och att antalet utbildnings- ANTAL UTFÄRDADE UTBILDNINGSBÖCKER platser på Bygg- och anläggningsprogrammet och andra utbildningsformer är på en nivå som motsva rar branschens rekryteringsbehov och möjligheter att erbjuda platser för arbetsplatsförlagt lärande. Totala antalet utfärdade utbildningsböcker minskade kraftigt 2009 jämfört med 2008, vilket var en tydlig effekt av finanskrisen blev det en kraftig ökning, vilket visar vilken snabb återhämtning som skett inom byggbranschen. Antalet utfärdade utbildningsböcker för lärlingar utan grundutbildning som anställs i företag var 617 stycken. Av dessa var endast 13 stycken kvinnor. Kvalitetsdeklaration och ett nytt elev/lärlingsregister I BYNs kvalitetsdeklaration står: Uppdragsgivarna våra samarbetspartners, företa- Byns vision och nya gymnasieskolan GY 2011 Inför verksamhetsåret 2010 tog styrelsen beslut om en ny vision: gen och de framtida yrkesarbetarna ska känna respekt och trovärdighet i allt BYN förmedlar. Vi ska agera med kunskap, tydlighet och engagemang. Som serviceorganisation ska BYN leverera nytta för uppdragsgivarna. I vilken omfattning BYN lever upp till kvalitets- BYN ska stå för kvalitet, hälsa och säkerhet, god arbets deklarationen återstår att bevisa. Däremot har ett av miljö och nytänkande inom yrkesutbildnings området, målen under 2010 varit att utveckla och uppgradera både nationellt och internationellt. elev- och lärlingsregistret. Syftet är att ge skolor Visionen har varit vägledande och haft stor be- och handläggare i BYN-regionerna med flera ett tydelse i utformningen av BYNs mål för utveckling verktyg som underlättar deras dagliga arbete och är av GY 2011 och för de synpunkter BYN har lämnat till nytta för alla som använder det. 5

4 6 Verksamhet Verksamheten 2010 och måluppfyllelsen beskrivs utifrån verksamhetsplanens huvud områden och ett urval av målen. Service mall för nyhetsbrevet och en checklista för utskick Service innebär allt från stöd och uppföljning av som ska säkerställa att aktuell information når rätt verksamheterna i BYN-regionerna till administra- personer i BYN-regionerna. tionen kring lärlingar, utbildningsböcker och yrkesbevis samt BYNs interna och externa information. BYNs hemsida är viktig för att säkerställa att rätt information ges i rätt tid till alla som är involverade i byggbranschens yrkesutbildning. BYNs webb- En tydligare Byggnadsindustrins grupp har tillsammans med kansliet arbetat fram en Yrkesnämnd som verkar i hela Sverige ny webbstruktur som ska göra det lättare att hitta Det har funnits ett behov av att skapa ett mer information på hemsidan. Nya har tagits sammanhållet BYN som tillämpar beslut rörande emot mycket positivt och målgrupperna har gett po- lärlingsutbildningar på samma sätt över hela landet. sitiva omdömen om de genomförda förändringarna. Därför har de tidigare benämnda regionala yrkes- Lokala stödet och uppföljning av den utbildning under 2010, vilket är en klar minskning kommittérna ersatts av BYN regionalt. Från och Förbättrade styrdokument regionala verksamheten jämfört med 2008 och med 1 juni är benämningen på BYN-regionerna: För att byggyrkesutbildningen ska ha rätt kvalitet Målet för det lokala stödet och uppföljning av den BYN Blekinge, BYN Västernorrland osv. Namn- är det viktigt att alla styrdokument och de samman- regionala verksamheten är att utveckla och förbättra BYNs nya register och digitala ändringen har, enligt de flesta, varit bra eftersom hängande systemen för utbildning och dokumenta- användningen av det lokala stödet. Varje år avsätts utbildningsböcker det innebär en förkortning mindre att förklara, men tion fungerar väl ihop. BYNs viktigaste styrdoku- sex Mkr till det lokala stödet. Det gör det möjligt I början av 2000-talet digitaliserades BYNs register. framförallt för att det blir tydligare att Byggnads ment är målbeskrivningarna för respektive yrke. för parterna i BYN-regionerna att genomföra akti- Ett internetbaserat, och för alla BYN-regioner industrins yrkesnämnd finns i hela Sverige och Målbeskrivningarna ska påverka innehållet i både viteter som har till syfte att främja en ökad kvalitet gemensamt, register skapades där samtliga elever, grundutbildning och färdigutbildning. I arbetet i yrkesutbildning och vidmakthålla en god rekryte- lärlingar och yrkesarbetare lades in. med GY 2011 har det varit en styrka att kunna ring. BYN-regionerna har ett nära samarbete med deltagare från hela landet. Syftet med konferensen presentera målbeskrivningarna för dem som skrivit skolhuvudmän och skolor, vilket är grunden för omvärld gör att BYNs system och bakomliggande var att introducera BYN regionalt och ge BYN- ämnesplanerna. Färdigutbildningen påverkas också branschens erkänt goda relationer till de skolor som databaser måste uppdateras. Det finns behov och regionerna möjlighet att påverka innehållet i BYNs genom att innehållet i utbildningsbokens tidkort utbildar till BYNs yrken. önskemål från företag och lärlingar om en övergång verksamhetsplan På programmet stod bland utformas efter målbeskrivningarna. Tidkorten är annat BYNs utveckling regionalt och centralt, lärlingens och företagens verktyg för att bokföra verksamhetsplaner tagits fram. Det finns även möjligheter att följa upp färdigutbildningen. Detta Yrkesutbildningsavtalet och BYNs anvisningar samt och stämma av den tid lärlingen fått träna de olika tydliga riktlinjer för vad ansökan om lokalt stöd ska BYNs nya registersystem klara av. Hur ser framtidens yrkesarbetare ut?. Ett antal momenten i utbildningsboken. ska innehålla. Bland annat ska en enkel arbetsplan arbetar mot samma mål. I januari genomfördes en BYN-konferens med miniseminarier genomfördes kring väsentliga frågor Enligt verksamhetsplanen skulle målbeskriv- där det gavs tillfälle till dialog och att ge synpunkter Under året har en mall för BYN-regionernas Nya funktioner, nya krav och en förändrad till digitala utbildningsböcker och därmed bättre Under 2010 har arbetsgruppen BYN 2.0, med bifogas ansökan så att det tydligt framgår vad stödet representanter från några av BYN-regionerna och ningar för BYNs 17 yrken vara klara Av olika ska användas till. I riktlinjerna anges projekt som BYNs kansli, jobbat med att ta fram krav på och till arbetsgrupper, företrädare för forskning, Arbets- skäl blev de inte färdigställda. Målet är att de ska BYNs styrelse rekommenderar, som till exempel specifikationerna för ett helt nytt registersystem. förmedlingen och Nationella Lärlingskommittén. vara klara 1 juni Alla yrken, med undantag för handledarutbildning, rekryteringsinsatser, regional Det ska klara morgondagens krav och göra det Till konferensen togs nya, och för varje regio n, dem där nya avtal håller på att tas fram, kommer att samordning av byggprogrammet och lärarnätverk. möjligt att införa en så kallad e-bok, dvs en digital egna logotyper och dokumentmallar fram. Dess- få nya styrdokument under utom presenterades en kommunikationsplan som Målbeskrivningarna är tillgängliga på BYNs BYN-regionerna kan använda som stöd i sin verksamhet. Merparten av det lokala stödet användes 2010 utbildningsbok. Systemet kommer att lanseras i till att informera och stimulera elever (ca 30 %) början av 2011 och ska förenkla och förbättra regis- publika hemsida De är också direkt och konferenser för lärare, vägledare och skolledare terhanteringen för alla användare. Samtliga register kopplade till den nya digitala lärlingsboken som (ca 30 %). Till rekryteringsaktiviteter, uppföljning ska finnas tillgängliga från en och samma sida, vilket arbetats fram under Målbeskrivningarna är av lärlingar och BYN-regionens aktiviteter använ- ska ge bra förutsättningar för att effektivisera arbe- BYNs nyhetsbrev och styrdokument som ska vara levande och vid behov des ca 10 % vardera av stödet. Resterande medel tet. En e-bok har utvecklats och både lärlingar och För att förbättra kommunikationen mellan BYNs kunna ändras så att de alltid är anpassade efter har använts till handledarutbildning, jobbpärm, handledare som testat den är mycket nöjda. Målet kansli och BYN-regionerna har BYNs kansli börjat branschens krav. arbetsmiljö och omvärlden. Noterbart är att endast är att det, från och med januari 2012, endast ska 2 % av det lokala stödet användes till handledar- utfärdas e-böcker. skicka ut information via nyhetsbrev. Det finns en 7

5 8 Skolförlagd yrkesutbildning grammet. Inom den nya inriktningen Anläggnings- BYN påverkar den skolförlagda utbildningen både fordon kommer maskinförare att utbildas. Struktu- inom gymnasieskolans byggprogram och inom ren i nya gymnasieskolan ser ut så här: vuxenutbildning hos godkända utbildningsgivare lärarna så att godtycklighet undviks och att tiden och arbetsrutiner och vana att använda den skydds för kalibrering av det nya betygssystemet blir så utrustning som krävs i olika arbetssituationer. kort som möjligt. 600 P Arbetsmiljö, hälsa och ergonomi samt säkerhet PROGRAMGEMENSAMMA ÄMNEN 400 P ska vara prioriterade i samtliga kursers centrala innehåll och vilken kvalitet som krävs i utbildning- INRIKTNINGAR P innehåll. arna för byggnadsindustrins yrken. En viktig del i PROGRAMFÖRDJUPNINGAR P detta arbete är att, som aktiv remissinstans, delta i INDIVIDUELLT VAL 200 P utvecklingen av den nya gymnasieskolan och att sä- GYMNASIEARBETE 100 P genom att, via målbeskrivningar, definiera vilket kerställa en väl fungerande vuxenutbildning genom BYNs system med godkända utbildningsgivare. GYMNASIEGEMENSAMMA ÄMNEN De gymnasiegemensamma ämnena är samma för alla yrkesprogram. De programgemensamma karaktärsämnena, Bygg och anläggning 1 och 2, är Gymnasieskola kurser som visar programmets fokus och läses av alla elever, oavsett inriktning. Nyheter i GY 2011 Inom inriktningskurserna börjar specialiseringen De viktigaste nyheterna som rör yrkesutbildning i och utgör grunden för vilka programfördjupnings- GY 2011 är: kurser som är valbara med hänsyn till det yrke elev- Tiden för yrkesämnen ökar från till en väljer. Den som till exempel vill bli betongarbe- gymnasiepoäng. För att komma in på ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska, engelska och matematik samt i minst fem andra ämnen. tare väljer inriktningen Husbyggnad och därefter de fyra betongkurser som finns som programfördjupning. Den som vill bli väg- och anläggningsarbetare väljer inriktningen Mark- och anläggning och som programfördjupning de fyra anläggningskurserna. Yrkesexamen införs och grundkravet för att få den är bland annat att eleven har poäng Branschträffar, remissvar och varav ska vara godkända. nationellt programråd Branscher ges större inflytande över yrkesutbildningen via yrkesprogrammens nationella programråd. Gymnasial lärlingsutbildning införs som reguljär verksamhet. Valfriheten stramas upp och det lokala friutrym- Skolor, lärare och branscher/yrkesnämnder har haft stora möjligheter att påverka innehållet i de examensmål och ämnesplaner som Skolverket har arbetat fram. BYN har varit aktiv i de branschträffar Skolverkets projektgrupp för Bygg- och anläggningsprogrammet bjöd in till under BYN har lämnat utförliga remissvar på Skolver- met minskar, till exempel är möjligheten att starta kets förslag till examensmål och ämnesplaner. En av lokala kurser och specialutformade program bort- de viktigaste punkterna var att få till stånd en femte tagen. inriktning: Anläggningsfordon. BYN har argumen- Historia blir obligatoriskt gymnasiegemensamt ämne. Fem introduktionsprogram ska ersätta dagens terat för inriktningen och för att ämnesplanerna ska ge utrymme för körkortsutbildning. Enligt gällande lagstiftning krävs B-körkort för att köra och utföra arbeten med lastmaskin, grävlastare och teleskop- individuella program. Ett benämns Yrkesintro- truck eftersom merparten av dessa är klassade som duktion och vänder sig till ungdomar som saknar motorredskap klass 1 och får köras i max 50 km/h. godkända betyg för behörighet till ett yrkespro- C-kortet krävs för att köra till exempel följebil, gram. betongpumpar och mobilkranar. I övrigt har BYN lämnat bland annat dessa synpunkter: Bygg- och anläggningsprogrammet Innebörden i de ord som används för att beskriva BA Bygg- och anläggningsprogrammet, har fem kunskapskraven ska förklaras och förtydligas. Ett inriktningar jämfört med fyra i det gamla Byggpro- bedömningsstöd behöver tas fram till stöd för Behörighetskurserna är inte skrivna i klartext i ämnesplanerna. Det är därför viktigt att skolorna genomför dem och ser till att de har eller tar in rätt kompetens för att utbilda eleverna i till exempel Första hjälpen, Heta arbeten och ADR-utbildning. Behörighetskurser, som är krav från Arbetsmiljö- APL, Arbetsplatsförlagt lärande, måste ske i verket, Trafikverket och branschorganisationer, strukturerade former och efter överenskommelser måste finnas med i ämnesplanerna eftersom de mellan skola och företag. Företagen måste veta vad handlar om säkerhet och att förebygga arbetsska- skolorna förväntar sig och skolorna måste veta på dor. Det gäller kurser som till exempel Ställnings- vilket sätt företagen kan bidra till elevernas utveck- byggnad upp till 9 meter, Säkra lyft, Säker last ling och utbildning. och lastkoppling och Säkerhet på väg. Alla elever på BA, oavsett inriktning, måste under utbildningen ha tillgång till datorer som vardagsverktyg och lära sig dokumentation och informationssökning med hjälp av IT. Benämningen på kurser ska så långt det som möjligt beskriva huvudinnehållet i respektive kurs. Till exempel bör kursen Betong 2 heta Betong 2 väggar och pelare. De gymnasiegemensamma ämnena måste Elever på yrkesprogrammen får inte grundläggande behörighet för högskolestudier eftersom de gymnasiegemensamma ämnena är andra än på de studieförberedande programmen. BYN rekommenderar elever att läsa de kurser som ger grundläggande behörighet och uppmanar alla skolor att lägga ut dessa kurser på schemat så att det blir attraktivt för elever att läsa dem. Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för det yrkesområde som gäller för den valda yrkesutgången och ska pröva elevens förmåga att använda stoff med hänsyn till vald yrkesinriktning utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter inom och yrkesämnena måste färgas in med matema- yrkesområdet. Det bör utvecklas i samarbete med tik, svenska och engelska. branschföreträdare och företag. Gymnasial lärling är ett bra alternativ för utbild- Sedan maj 2010 finns det nationella programråd ning av till exempel takmontörer eller håltagare och för alla yrkesprogram. Dessa är Skolverkets och är för vissa ungdomar. Det krävs emellertid krafttag rådgivande i frågor som rör programmens kvalitet för att lärlingsutbildningen ska få det utbildningsin- och utveckling. BYN och BYNs parter är väl re- nehåll som krävs för byggbranschens yrken. Mellan presenterade i Bygg- och anläggningsprogrammets eleven, skolan och företaget som ska utbilda måste nationella programråd och kommer att driva frågor ett utbildningskontrakt upprättas för att företag, för kontinuerlig utveckling. handledare och eleven ska veta vad den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen ska innehålla. BYN regionalt, lokala programråd och Nya läromedel är viktiga för att ge eleverna bra GY 2011 förutsättningar för lärande. Huvudmän och skolor BYN-regionerna är mycket aktiva i de lokala pro- ska påminnas om att de måste satsa resurser på både gramråden som, enligt nya skollagen, ska finnas för läromedel och en bra IT-struktur. Devisen en samverkan mellan skola och arbetsliv. BYN anser dator en elev gäller inte minst elever på Bygg- och att arbetet i programråden bör fokusera på dem som anläggningsprogrammet. Lärarna måste också få kan ge utbildningarna så bra kvalitet som möjligt. möjligheter till kompetensutveckling så att de kan Det gör att flera viktiga frågor behöver bevakas, utveckla sin pedagogik och didaktik (kunskap om belysas och diskuteras i och av programråden de faktorer som påverkar lärandet och dess innehåll, närmast åren. det vill säga hur lärandet ska organiseras). Arbetsmiljö är en attitydfråga och ett ständigt Ett nytt betygssystem måste alltid kalibreras. pågående arbete. Det är i skolan eleverna kan få Lärarna måste få tid, stöd för analys och diskussion såväl kunskaper om arbetsmiljö, hälsa och ergonomi kring kunskapskriterierna i det nya betygssystemet. 9

6 10 Det är en förutsättning för att eleverna ska få en Höstterminen 2006 var det elever som Val av yrkesinriktning rättvis bedömning och rätt betyg. lämnade grundskolans årskurs 9. Hösten 2014 be- Elever och andel kvinnor i årskurs 3, Byggprogrammets Inriktning Husbyggnad och anläggning Mycket är gjort det övriga återstår att göra. räknas det vara endast elever, en minskning Branschens företrädare är viktiga i det arbetet, och med drygt 27 %. Åren därpå kommer antalet elever kommer att ta sitt ansvar i de lokala programråden i årskurs 9 att öka. och det nationella programrådet. 06/07 Färre gymnasieelever innebär att ett antal skolor med Byggprogrammet kommer att bli tvungna att Skolor med byggprogrammet lägga ned sin utbildning. Sker ingen ökad sam- Antalet skolor med byggprogram fortsätter att öka. verkan inom regioner/län finns risk för att antalet Flertalet nytillkomna skolor är fristående. Anta- platser på sikt inte kommer att motsvara branschens let friskolor med Byggprogrammet har ökat med rekryteringsbehov. Elevminskningen innebär också 62 % från läsåret 2008/09 till läsåret 2010/11. Att att konkurrensen om elever ökar, vilket gör att ökningen är så stor beror till övervägande del på branschens rekryteringsinsatser behöver intensifie- försöksverksamheten med gymnasial lärling, vilket ras. gjort det möjligt att utan större investeringar starta utbildning på Byggprogrammet. Detta har lett till utbildningar med varierande kvalitet. Det ska bli in- 07/08 08/09 09/10 10/11 Betong 132 0,0% 121 1,7% 195 2,1% 156 3,8% 163 3,7% Mur 302 4,6% 340 3,8% 313 5,8% 415 7,2% 378 8,5% Trä ,7% ,3% ,3% ,2% ,7% Väg och anläggning 201 1,0% 206 1,5% 226 3,1% 313 4,2% 374 3,2% Maskin 214 1,9% ,2% 338 3,3% 363 5,0% 415 8,0% Golv 61 0,0% 58 3,4% 52 1,9% 111 6,3% 102 3,9% S-yrken 51 19,6% 65 15,4% 72 15,3% 151 9,9% ,2% TOTALT ,5% ,6% ,3% ,5% ,0% tressant att följa upp den första elevgruppen gymnasiala lärlingars etablering på arbetsmarknaden. De är färdiga med sin gymnasieutbildning våren Antalet elever i kommunala skolor har minskat mellan läsåren 2009/10 och 2010/11 och ökat i de Elever och andel kvinnor i årskurs 3, Byggprogrammets inriktningar Måleri och Plåtslageri fristående. Det är viktigt att noga följa utvecklingen eftersom elevkullarna de närmast åren minskar. 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 Måleri inkl glas ,1% ,1% ,0% ,7% ,3% Plåtslageri 121 1,7% 117 4,3% 117 2,6% 165 5,5% 182 2,7% TOTALT ,5% ,2% ,2% ,5% ,6% ANTAL skolor med byggprogrammet 2008/ /11. Skolverkets statistik tabell 2 D 2008/ / /11 Skolor totalt Fristående skolor Skolor med Byggprogrammet* Fristående med Byggprogrammet * Antal skolor med Byggprogrammet är lika med summan av skolor som har nationellt program, specialutformat och individuellt program med inriktning mot byggprogrammet. Antalet skolor som har nationella Byggprogrammet 2010/2011 är 136. Andel kvinnor i procent av det totala antalet elever BYGG EL ENERGI HANTVERK OMVÅRDNAD 2010/11 9,4 5,0 3,5 87,7 77,9 Skolor med Byggprogrammet Elever 2009/10 9,5 4,8 3,9 85,6 79,1 Läsår Kommunala* Fristående Kommunala* Fristående Andel 2008/09 8,6 4,3 3,9 84,5 81,1 2010/ ,5 % 2007/08 7,1 4,2 3,7 83,5 82,4 2009/ ,4 % 2006/07 5,3 3,8 2,7 83,7 84,1 2008/ ,6 % Det har skett ett trendbrott. Andelen kvinnor på nerat program medan Omvårdnadsprogrammet har 2007/2008** ,2 % Byggprogrammet fortsätter inte att öka. På Elpro- en allt större andel män. Byggbranschen behöver 2006/2007** ,1 % grammet fortsätter dock kvinnorna att öka men kvinnor och mer måste göras för att fler kvinnor ska däremot minskar andelen på Energiprogrammet. välja Bygg- och Anläggningsprogrammet och kunna Hantverksprogrammet blir ett alltmer kvinnodomi- etablera sig i byggbranschen. skolor med byggprogrammet och deras elevantal 2006/ /11. Skolverkets statistik tabell 2 D och 4 b. *Inklusive skolor/elever med specialutformade och individuella program med inriktning Bygg. ** Endast nationella program 11

7 12 Vuxenutbildning Kvalitetssäkring av utbildning hos Yrkesutbildning i företag nytt utbildningsmaterial först när ett nytt dykavtal och nya målbeskrivningar är klara. godkända utbildningsgivare Godkända utbildningsgivare Kvalitetssäkringsarbetet avseende godkända Utveckling av nytt distans Antalet godkända utbildningsgivare ökade 2010 från utbildningsgivare har i enlighet med verksamhets- utbildningsmaterial Distansutbildningar påbörjade och 28 till 42, dvs en ökning med 50 %. Av dessa är 24 planen 2010 utvecklats, följts upp och rapporterats BYN har sedan ett antal år tillbaka avtal med slutförda privata företag, 14 kommunala vuxenutbildningar till styrelsen. Hermods AB som leverantör och genomförare av Antalet påbörjade distansutbildningar speglar BYN har två kvalitetssäkringsgrupper en för distansutbildningar. När det nu är aktuellt att revi- konjunktursvängningarna påbörjades drygt fortlöpande och beslut om godkännande fattas i maskinutbildning i samverkan med TYA och en för dera BYNs utbildningsmaterial och anpassa det till utbildningar. År 2009 var det endast 529 BYNs arbetsutskott. BYNs övriga yrken. Kvalitetssäkringsgrupperna de nya målbeskrivningarna så sker det i samarbete utbildningar. Nu har det vänt och 2010 påbörjades Tack vare satsningen på yrkesvux har antalet ska säkerställa att vuxenstuderande får en god och med Hermods AB. 678 utbildningar, vilket är en klar ökning jämfört vuxna som utbildar sig till byggyrken ökat. Efter likvärdig utbildning, och effektivt hantera eventu- som vuxenutbildningsstatistiken redovisas på ella klagomål. och 4 branschorganisationer. Ansökningar lämnas kursnivå är det omöjligt att veta exakt hur många Kvalitetssäkringsgruppen för maskinutbildare, som totalt utbildas till byggyrken inom komvux och förstärkt med representanter från BYN-regionerna, av de godkända utbildningsgivarna. gjorde under året ett kvalitetssäkringsbesök i ut- Processen för att ta fram ett nytt utbildnings material sker i följande steg: Beslut om ny eller förändrad målbeskrivning i ett av BYNs yrken fattas av BYNs styrelse. med När det gäller grunddelen i distansutbildningar har Hermods tagit fram underlag som visar i vilken omfattning de distansstuderande slutför sina studier. Andelen som är klara inom två år är under vecklande syfte hos en godkänd utbildningsgivare. I Möte genomförs med BYNs kansli, Hermods AB besöket ingick samtal med ledning, lärare respektive som projektledare och intressenter från företag BYN måste ta reda på orsakerna till det dåliga målbeskrivningarna elever samt besök på körgården. Gruppen lämnade och branschorganisationer. resultatet och vidta åtgärder för att fler ska slutföra Enligt BYNs verksamhetsplan 2010 skulle alla en rapport som visade på ett antal utvecklings- utbildningar som genomförs av BYNs godkända ut- möjligheter för utbildningsgivaren men också att bildningsgivare vara anpassade till de nya målbeskriv- verksamheten, i det stora hela, genomfördes väl. Godkända utbildningsgivare och nya ningarna senast den 1 januari För att initiera Rutiner och dokument för egenkontroll finns det arbetet har BYN genomfört tre konferenser framtagna och är välkända för utbildningsgivarna. med godkända utbildningsgivare. En för dem som Utbildare på Mobila maskiner har börjat med utbildar ställningsbyggare, en för maskinutbildare egenkontroller i år och tanken är att materialet ska tillsammans med TYA och en för övriga godkända anpassas till övriga utbildare. Egenkontrollen ska utbildningsgivare som utbildar i övriga yrken. göras årligen och arkiveras hos utbildningsgivaren. Sammanfattningsvis kan sägas att konferenserna Vid anmodan, till exempel i samband med klagomål, varit mycket värdefulla när det gäller att tydliggöra ska egenkontrollen kunna visas upp. Det finns även både vad BYN vill med vuxenutbildningen, hur elevenkäter framtagna för de utbildare som inte har målbeskrivningarna är uppbyggda och vilka myn- egna lösningar. Arbete pågår med att ta fram en dighetskrav utbildarna måste leva upp till. webblösning för enkäter. Projektet lämnas över till Hermods AB, som med 50 procent. Alla inblandade lärlingar, företag och sina distansstudier. hjälp av ovan nämnda företrädare ska ta fram påbörjade distansutbildningar * ett nytt utbildningsmaterial för yrket. Hermods ansvarar för att bland annat inventera befintligt utbildningsmaterial och ta fram författare när nytt material behöver skrivas. Hermods AB lämnar en offert inklusive tidplan där eventuell risk och kostnad för att ta fram det nya materialet delas med BYN. Priset på slutprodukten får inte bli för högt. BYN fastställer den slutliga utformningen av materialet. De viktigaste kriterierna är om materialet anpassats till målbeskrivningen för den aktuella utbildningen och om det är relevant utifrån från branschens prioriteringar och värderingar. Under 2010 har arbetet påbörjats med utbildningsmaterial som gäller Gemensamma grunder alla, Gemensamma grunder husbyggnad och yrkena Takmontör, Träarbetare och Ställningsbyggare. Dessa blir klara i början av Under hösten 2011 planeras Gemensamma grunder anläggning och yrkena Väg & anläggning, Bergarbetare och Beläggningsarbetare bli klara. I början av 2012 planerar BYN att resterande yrken, med några undantag, ska vara klara. Nytt utbildningsmaterial för maskinförarna dröjer eftersom BYN vill samverka med TYA för att, om möjligt, ta fram ett gemensamt material. För Anläggnings dykare och Dykskötare påbörjas arbetet med ett *Lärlingar som beställt grund- och yrkesdel. påbörjade och klara distansutbildningar grunddelen, * Påbörjade 824 Klara Andel klara i % av anmälda* 35,4 48,5 47,0 41,2 16,8 *Endast de som beställt grunddel. För klara efter två år. Kvalitetssäkrad färdigutbildning De tidigare nämnda digitala utbildningsböckerna och kvalificerade handledare är viktiga faktorer för att bättre kunna följa upp färdigutbildningstiden. Därför satsar BYN på att utbilda och utveckla handledarinspiratörer i BYN-regionerna. Målet är att det ska finnas minst en utbildad handledar inspiratör eller utbildningsansvarig för handledare inom varje region. Under året har två uppskattade utbildningar genomförts för dessa inspiratörer. Förhoppningen är att deras arbete ska höja handledarnas kunskap och bidra till att fler företag förstår vikten av att redan under APU/APL-tiden ge elever god handledning för att höja kvaliteten på yrkesutbildningen. 13