Tullsänkningar. Tänkbara metoder i WTOförhandlingarna. Rapport 2002:5

Transkript

1 Tullsänkningar Tänkbara metoder i WTOförhandlingarna Rapport 2002:5

2

3 Tullsänkningar Tänkbara metoder i WTOförhandlingarna Internationella enheten Referens Camilla Burman, Arne Karlsson, SLI Helena Johansson, Ingrid Sidenvall,

4

5 Innehåll Sammanfattning... 7 Executive summary Inledning Tullsänkningar en nyckelfråga Uppdraget samt utredningens upplägg Avgränsningar Diskussion om olika tullreduktionsmetoder Makroekonomisk bakgrund Olika slags tullar Olika tullreduktionsansatser Andra relevanta studier Josling & Rae: Multilateral Approaches to Market Access Negotiations in Agriculture Waino, Gibson & Whitley: Options for Reducing Agricultural Tariffs USDA: Profiles of Tariffs in Global Agricultural Markets SLI: Jordbruket och tullarna en studie av tullstrukturer inför WTO:s millennierunda Metod för egna beräkningar Val av tullar Beräkning av Ad valorem-ekvivalenter (AVE) Val av priser Val av tullsänkningsscenarier Cocktail I Cocktail II Swiss Formula Val av länder och produkter Beräkningsresultat Samtliga produkter i urvalet EU:s offensiva intressen Tullreduktioner (resultat) Tullspridning EU:s defensiva intressen Tullreduktioner (resultat) Tullspridning... 45

6 4.4 U-länders offensiva intressen Tullreduktioner (resultat) Tullspridning Analys av beräkningsresultat Inledning Effektivaste metod Luft i tullarna Förändrat marknadstillträde EU USA Japan Kanada Schweiz Norge Brasilien, Filippinerna och Indonesien Indien Kina U-länders offensiva intressen EU USA Japan Kanada Schweiz Norge Brasilien Filippinerna Indonesien Indien Kina Effekter på EU:s marknadspriser Tullspridning Tulleskalering Jämförelse med andra studier Avslutande kommentarer Andra faktorer... 69

7 6.1 Icke-tariffära handelshinder SPS-åtgärder Kompenserande åtgärder mot sänkta tullar Slutsatser Ordlista Källförteckning BILAGOR Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Uppdraget Beräkningsresultat och tullar för utvalda länder och jordbruksprodukter Länderspecifika kommentarer

8

9 Sammanfattning Ministerdeklarationen från Doha slog fast att de påbörjade jordbruksförhandlingarna i WTO ska leda till betydande förbättringar i marknadstillträdet, dvs. till bland annat sänkta tullar. Hur detta ska åstadkommas och hur mycket tullarna ska sänkas kommer att läggas fast i de pågående förhandlingarna. Med anledning av detta har Jordbruksverket fått i uppdrag att beräkna och analysera effekterna av olika tullreduktionsmetoder, samt beskriva eventuella problem vid omräkning av specifika tullar till värdetullsekvivalenter (AVE). Sverige har anslutit sig till EU:s olika förhandlingsförslag, bl.a. det om en förlängning av Uruguayrundans linjära tullsänkningsmetod. Den svenska positionen är dock i grunden skild från den som förespråkas av majoriteten i EU. Sverige önskar prioritera en avveckling av tulltoppar och minskad tulleskalering samt begränsa den omfattande tullspridningen. Detta skulle kräva mer långtgående tullsänkningar än de som omfattas av EU:s förhandlingsförslag. Även reforminriktade medlemsländer i WTO liksom ett stort antal u-länder har förordat att höga tullar ska sänkas mer än låga (harmonisering), för att på så sätt jämna ut tullstrukturen och angripa problemen med tulltoppar, tulleskalering och tullspridning. Denna studie begränsas till ett antal produkter och länder och i enlighet med uppdraget har tre produktgrupper valts ut: (1) produkter som anses vara offensiva exportintressen för EU, (2) produkter som anses vara känsliga för EU:s producenter sk. defensiva intressen, samt (3) produkter som anses vara offensiva exportintressen för u-länder. För varje produktgrupp har ett femtontal produkter valts ut och totalt studeras tullarna för 48 produkter i elva länder (Brasilien, EU, Filippinerna, Indien, Indonesien, Japan, Kanada, Kina, Norge, Schweiz och USA). Tullreduktionerna i studien är gjorda utifrån de tullnivåer som länderna bundit i WTO:s Jordbruksavtal. EU, USA, Japan, Schweiz, Kanada och Norge har bundit specifika tullar och dessa behöver räknas om till värdetullsekvivalenter (AVE) innan de kan reduceras med en harmoniseringsansats. I teorin är det enkelt att beräkna AVE, då det sker genom att den specifika tullen divideras med ett relevant världsmarknadspris. Svårigheten är att hitta relevanta världsmarknadspriser. Detta problem har dock minskat i och med samarbetsprojektet AMAD (Agricultural Market Access Database). Syftet med denna databas är att tillhandahålla uppgifter om tullar, tullkvoter, handelsstatistik m.m. för att bland annat underlätta analyser och jämförelser av gränsskyddet i olika WTO-länder. Vi har i studien använt AMAD:s importstatistik för att beräkna AVE. Beräkningarna har baserats på enhetsvärden (importvärde dividerat med importvolym för senast tillgängliga treårsperiod) på 8-ställig nivå för respektive land. Olika importpriser leder till olika AVE vilket medför att AVE från olika studier inte är jämförbara och att resultaten ska behandlas med försiktighet. En begränsning är att AMAD-underlaget inte särredovisar all preferenshandel. Detta kan bidra till en systematisk underskattning av vissa AVE-beräkningar. Tullsänkningsscenarier I studien har sex olika tullreduktionsscenarier prövats för fortsatta tullreduktioner, tre linjära, två s.k. cocktails och en ren harmoniseringsansats. I Linjär UR, som syftar till att återge EU:s förhandlingsposition, reduceras samtliga produkter med samma procentsats som i Jordbruksavtalet. Eftersom studien görs för ett produkturval uppnås inte en linjär reduktion med 36 procent i genomsnitt. I de två andra linjära ansatserna reduceras samtliga produkter med samma procentsats rakt av, nämligen 36 respektive 50 procent för i-länderna (24 resp. 36 för u- länderna). 7

10 Vi har utgått från samma cocktail som Josling och Rae (1999) vid val av cocktail, men till skillnad från deras studie har vi enbart använt två intervall. Detta eftersom en eliminering av låga tullar drabbar de länder oproportionerligt hårt som relativt sett har låga bundna tullar. Därför kan en eliminering av låga tullar försvåra en uppgörelse i WTO. De två intervallen ser ut som följer. Intervall I t 1 = (1 0,36) * t 0 Intervall II t 1 = a * t 0 / (a + t 0 ) I valda cocktails motsvaras den linjära reduktionen i intervall I av i stort sett samma åtagande som i nuvarande jordbruksavtal, dvs. 36 procent för i-länder och 24 procent för u-länder. Skillnaden är att i nuvarande avtal är det en genomsnittlig reduktion på 36 respektive 24 procent, medan det är en strikt linjär reduktion i intervall I. Konstanten (a), den linjära reduktionen och brytpunkten (där reduktionen blir lika stor oavsett linjär eller Swiss Formula 1 ) är alla beroende av varandra. Detta gör att konstanten (a) skiljer sig mellan valda cocktails för i- och u-länder. Vi valde två cocktails där den ena brytpunkten är 60 och den andra 150. Tullar över brytpunkten reduceras därmed med en Swiss Formula. Anledningen till det första alternativet (Cocktail I) är att tullar över 60 betraktas som tulltoppar, och denna cocktail leder till en kraftigare reducering av tullnivån i intervallet över 60 procent. Det kan dock bli svårt att uppnå konsensus i WTO-förhandlingarna om detta alternativ. Därför valdes även ett mer modest alternativ; att tullar över 150 procent reduceras med en Swiss Formula. Utöver detta beräknas även effekterna av en Swiss Formula med konstanten 60. Detta val eliminerar samtliga tulltoppar eftersom ingen tull kan bli högre än 60. Beräkningsresultat Studien är, som nämnts tidigare, baserad på ett produkturval och därmed är genomsnittlig tull inte representativ som ett genomsnitt för alla jordbruksprodukter. USDA 2 har dock beräknat genomsnittlig bunden tull för alla jordbruksprodukter till 62 procent, vilket kan jämföras med genomsnittlig tull i vår studie på 65 procent. För att värdera effekterna av de olika ansatserna har olika statistiska mått använts, bl.a. studeras minskningen i antalet tulltoppar och megatullar liksom i förändrade genomsnitts- och mediantullar samt effekter på tullspridning och tulleskalering. Effekterna av olika tullreduktionsansatser varierar mellan länder och produktgrupper. För länder som har relativt låga bundna tullnivåer och liten tullspridning blir effekterna måttliga oberoende av vilken ansats som väljs. Detta gäller även för länder som har bundit höga tullar men tillämpar lägre, dvs. har s.k. luft i tullbindningen. Harmoniseringsmetoderna får dock genomslag även i dessa fall på enstaka tulltoppar på produktnivå. Effekterna blir mer påtagliga för länder vars tillämpade tullar är i paritet med de bundna, t.ex. Schweiz och USA. En förlängning av gällande avtal (Linjär UR) reducerar den genomsnittliga tullen i studien från 65 till 50 procent, medan antalet tulltoppar och megatullar endast påverkas marginellt. Cocktail II (brytpunkt 150) reducerar däremot antalet tulltoppar från 138 till 112 och antalet 1 Tullreduktionsmetod som innebär harmonisering av tullstrukturen. Tekniken är att genomföra större relativa sänkningar för de positioner där tullskyddet är högst i utgångsläget. 2 USDA (2001 b) 8

11 megatullar från 92 till 77, samtidigt som den genomsnittliga tullen sänks till 39 procent. De mest långtgående resultaten erhålls med Swiss Formula som avvecklar samtliga tulltoppar och reducerar den genomsnittliga tullen till 22 procent. De mest långtgående liberaliseringseffekterna erhålls med Swiss Formula och Cocktail I (brytpunkt 60) i alla tre produktgrupper. Det är dock dessa scenarier som det sannolikt är svårast att uppnå konsensus om i de pågående förhandlingarna. Linjär UR reducerar tullarna minst i samtliga produktgrupper, och denna metod ger endast obetydliga effekter på tullspridning och tulleskalering. EU:s offensiva intressen Cocktail I och Swiss Formula medför de kraftigaste sänkningarna och reducerar genomsnittlig bunden tull för produktgruppen till 25 respektive 19 procent, vilket kan jämförs med 51 procent i utgångsläget. Effekterna av Cocktail II och Linjär 50 är ungefär likvärdiga och innebär reduktioner till drygt 30 procent. Med Linjär UR erhålls de sämsta liberaliseringseffekterna. Den mest omfattande tullspridningen finns i Norges, Kanadas, Schweiz och Japans tullstrukturer och uppgår till som mest 140 procent initialt. Swiss Formula leder till en generell sänkning av spridningen till enhetliga nivåer på högst 15 procent, medan Cocktail II reducerar spridningen till mellan procent. EU:s defensiva intressen Genomsnittstullen reduceras från 66 procent till 52 procent med Linjär UR, medan Cocktail I reducerar tullen till 32 procent, Linjär 50 till 37 procent, Cocktail II till 40 procent och slutligen Linjär 36 till 44 procent. När det gäller att försvara EU:s defensiva intressen är alltså en förlängning av UR det bästa alternativet. Även i denna produktgrupp förekommer den mest omfattande tullspridningen i Japan, Kanada, Schweiz och Norge och uppgår till som mest 148 procent. Cocktail II begränsar tullspridningen till högst 60 procent, medan Swiss Formula reducerar den till högst 21 procent. U-länders offensiva intressen För u-ländernas offensiva intressen är samtliga tre harmoniseringsansatser att föredra följt av Linjär 50, Linjär 36 och slutligen Linjär UR. Med harmonieringsansatserna sänks den genomsnittliga tullen från 45 procent till mellan 17 och 26 procent, medan genomsnittliga tullen sänks till 36 procent med Linjär UR. Den mest omfattande tullspridningen förekommer i Schweiz, Japans och Norges tullstrukturer och uppgår till som mest 278 procent. Cocktail II begränsar spridningen till nivåer på högst 60 procent, medan Swiss Formula sänker den till enhetliga nivåer runt 20 procent. Helhetsbild Harmoniseringsansatserna är de mest effektiva när det gäller att sänka den genomsnittliga tullnivån. När det gäller avvecklingen av tulltoppar och megatullar åstadkommer Swiss Formula, Cocktail I och Linjär 50 de mest kraftfulla ingreppen. En sänkning enligt Linjär UR biter dock sämre än Linjär 36. 9

12 Executive summary The Doha ministerial declaration stated that the ongoing WTO negotiations on agriculture shall lead to substantial improvements in market access. In other words, i.a. to reduced tariffs. How this is to be accomplished, and by how much the tariffs are to be reduced, will be determined in the negotiations. Against this background, the Board of Agriculture has been commissioned to calculate and analyse the effects of various tariff reduction approaches, and to describe any problems associated with converting specific tariffs into ad valorem equivalents (AVEs). Sweden accepted the various negotiation proposals of the EU, including the one about using the linear approach to tariff reductions used in the Uruguay Round. However, Sweden s position is somewhat different from the one advocated by the EU majority. Swedish priorities are to dismantle tariff peaks, reduce tariff escalation and limit the substantial tariff dispersion. This would require more far-reaching tariff reductions than those proposed by the EU. Several reform-oriented WTO members, as well as many developing countries, have suggested that high tariffs be reduced by a larger percentage than low tariffs (a principle referred to as harmonisation), in order to achieve a more even tariff structure and to deal with the problems of tariff peaks, escalation and dispersion. This study restricts itself to a number of products and countries, and (as instructed) we have selected three different product groups: 1) products considered to be of export interest to the EU, 2) products that are seen as sensitive for EU producers referred to as defensive interests and 3) products believed to be of export interest to developing countries. For each product group we have selected some fifteen products, resulting in a study comprising a total of 48 products and eleven countries (Brazil, Canada, China, the EU, India, Indonesia, Japan, Norway, the Philippines, Switzerland and the US). The tariff reductions in this study are based on the tariff levels bound in the WTO Agreement on Agriculture. The EU, the US, Japan, Switzerland, Canada and Norway have bound specific tariffs, which means that those tariffs have to be converted into ad valorem equivalents (AVEs) before a harmonising approach can be used to reduce them. Calculating AVEs is simple in theory; it is done by dividing the specific tariff by a relevant world market price. The problem lies in identifying such a world market price. However, this is less of a problem now than it used to be, thanks to the AMAD project (Agricultural Market Access Database). One purpose of this database is to provide data on tariffs, tariff quotas, trade statistics etc. in order to facilitate analyses and comparisons of border protection in different WTO countries. In this study, we have used AMAD import statistics for calculating AVEs. The calculations are based on national unit values (import value divided by import volume for the most recent three-year period for which data is available) at the eight-digit level. Different import prices lead to different AVEs, which means that AVEs of separate studies are not comparable and that the results must be interpreted with caution. Another caveat is that the AMAD data does not make a distinction between preferential and other trade. This may contribute to a systematic underestimation of some AVE calculations. Tariff reduction scenarios This study analyses six scenarios for continued tariff reduction: three linear approaches, two cocktails and one pure harmonisation approach. Linear UR, intended to represent the EU negotiating position, applies the same reduction percentage to all products as was used in the Agreement on Agriculture. Since our study only comprises a selection of products, this ap- 10

13 proach does not result in an average linear reduction of 36 per cent. In the other two linear approaches, tariffs are reduced by the same percentage for all products, namely 36 per cent and 50 per cent, respectively (24 and 36 per cent for developing countries). When choosing a cocktail, we took the one used by Josling and Rae (1999) as our starting point, but unlike their study we use only two intervals. The reason for this is that eliminating low tariffs will unfairly hit countries whose bound tariffs are relatively low. In addition, trying to eliminate low tariffs may make it more difficult to reach agreement within the WTO. The two intervals selected are: Interval I t 1 = (1 0,36) * t 0 Interval II t 1 = a * t 0 / (a + t 0 ) In the selected cocktails, the linear reduction in Interval I more or less corresponds to the commitment of the current Agreement on Agriculture, i.e. 36 per cent for developed countries and 24 per cent for developing countries. The difference is that in the current Agreement, the reductions of 36 and 24 per cent are averages, whereas the reduction in Interval I is strictly linear. The constant (a), the linear reduction and the breakpoint (where the reduction is the same using both the linear approach or the Swiss Formula) are all interdependent. This leads to that the constant (a) will not be the same for the selected cocktails for developed and developing countries. We have selected two cocktails, one with a breakpoint of 60 and one of 150. Tariffs above the breakpoint are reduced in accordance with the Swiss Formula. The reason for setting the breakpoint to 60 in Cocktail I is that tariffs higher than 60 per cent are considered tariff peaks, and this cocktail causes a more substantial reduction of tariffs in the 60+ interval. However, it may be difficult to reach a consensus in the WTO about this option. This is why we also selected a more modest option, namely that of reducing all tariffs higher than 150 per cent by the Swiss Formula. In addition to these cocktails, we also calculate the effects of applying the Swiss Formula with a constant of 60. This eliminates all tariff peaks, since it means that no tariff can be higher than 60 per cent. Results of our calculations The study is, as mentioned, based on a selection of products and, consequently, the average tariff does not represent the average tariff of all agricultural products. However, the USDA 3 has calculated that the average bound tariff for all agricultural products is 62 per cent, to be compared to the average tariff of 65 per cent in our study. To evaluate the effects of the different approaches, various statistical measures have been used. The decrease in the number of tariff peaks and mega tariffs is studied, as is the change in average and median tariffs as well as effects on tariff dispersion and escalation. The effects of different tariff reduction approaches vary between countries and groups of products. In countries with relatively low bound tariffs and insignificant tariff dispersion the effects will be moderate, regardless of what approach is used. The same goes for countries that have high bound tariffs but apply lower rates, that is those having water in the tariffs. However, the harmonisation approaches may still affect tariff peaks for some individual 3 USDA (2001b). 11

14 products. The effects will be more evident in countries whose applied tariffs are at about the same level as the bound tariffs, for example Switzerland and the US. An extension of the current Agreement on Agriculture (Linear UR) will reduce the average tariff in our study from 65 per cent to 50 per cent, while the number of tariff peaks and mega tariffs is only slightly affected. However, Cocktail II (breakpoint 150) reduces the number of tariff peaks from 138 to 112 and the number of mega tariffs from 92 to 77, while at the same time lowering the average tariff to 39 per cent. The most far-reaching results will be achieved using the Swiss Formula, which dismantles all tariff peaks and reduces the average tariff to 22 per cent. The most far-reaching effects of liberalisation will be obtained using the Swiss Formula and Cocktail I (breakpoint 60) in all three product groups. However, these scenarios will most likely be particularly difficult to reach consensus on in the negotiations. Linear UR reduces tariffs the least in all product groups, and this approach has only minor effects on tariff dispersion and escalation. EU export interests Cocktail I and the Swiss Formula provide the most significant reductions and reduce the average bound tariff for the product group to 25 per cent and 19 per cent respectively, to be compared to the initial average of 51 per cent. The effects of Cocktail II and Linear 50 are about the same and involve reductions of slightly more than 30 per cent. Linear UR provides the poorest liberalisation effects. The most extensive tariff dispersion is found in the tariff structures of Norway, Canada, Switzerland and Japan and amounts to initially 140 per cent at the most. The Swiss Formula leads to a general reduction of dispersion to uniform levels of 15 per cent at the most, while Cocktail II reduces dispersion to between per cent. EU defensive interests Linear UR reduces the average tariff from 66 per cent to 52 per cent, while Cocktail I reduces it to 32 per cent, Linear 50 to 37 per cent, Cocktail II to 40 per cent and, finally, Linear 36 to 44 per cent. As far as defending EU defensive interests is concerned, an extension of the Uruguay Round would thus be the best alternative. Also in this product group, the most extensive tariff dispersion can be found in Japan, Canada, Switzerland and Norway, and amounts to 148 per cent at the most. Cocktail II limits tariff dispersion to 60 per cent at the most, while the Swiss Formula reduces dispersion to no more than 21 per cent. Developing countries export interests With regard to developing countries export interests, all three harmonisation approaches are to be preferred, followed by Linear 50, Linear 36 and, finally, Linear UR. Using the harmonisation approaches, the average tariff will be reduced from 45 per cent to between 17 and 26 per cent, while average tariff will be reduced to 36 per cent applying Linear UR. The most extensive tariff dispersion can be found in the tariff structures of Switzerland, Japan and Norway and amounts to 278 per cent at the most. Cocktail II limits dispersion to levels of 12

15 60 per cent at the most, while the Swiss Formula lowers dispersion to uniform levels of about 20 per cent. Overall picture The harmonisation approaches are the most effective as regards reducing the average tariff level. With regard to dismantling tariff peaks and mega tariffs, the Swiss Formula, Cocktail I and Linear 50 provide the most significant results. However, a reduction in accordance with Linear UR is less efficient than Linear 36. The following arguments suggest that a cocktail approach might be acceptable to the EU as the method to be used in the WTO negotiations on agriculture: the negotiation proposals of several countries and groups of countries can be combined in a cocktail formula; the cocktail approach is the most efficient for evening out tariff structures, thus cutting tariff peaks, reducing average tariffs and tariff escalation, and lessening tariff dispersion; as opposed to Linear UR, the cocktail approaches contribute to removing more than just water, which means that there will be real reductions in third country markets for the EU and other parties with little water in their tariffs. This is important for achieving a balanced result of the negotiations; far-reaching tariff reductions using a cocktail will facilitate phasing out export support for agricultural products, and may also affect the negotiations on domestic support; for the selected products, Cocktail I gives the best results regarding both the EU and the developing countries interests, while Linear UR produces the worst results in almost all cases; a harmonisation of tariff structures by reducing high tariffs more than low, will lead to both reduced tariff escalation and to lower tariffs. This makes it a better option, if one wants to get at tariff escalation by using general tariff reduction approaches; the cocktail approaches have less effect on the EU s tariff structure than on those of many other countries, which means that tariff reductions will be moderate for most EU products; among the EU s defensive interests, the sector the most affected by reduced tariffs is the sugar sector, while there is room for reducing tariffs on butter, skimmed milk powder and the most important cereal products. An English version of the entire study is available at the website of the Board of Agriculture, 13

16 14

17 1 Inledning Handeln med jordbruksprodukter påverkas i hög grad av internationella handelsavtal i WTO. De påbörjade WTO-förhandlingarna kommer att avgöra hur fortsatta tullreduktioner kommer att utformas. Tullfrågorna väntas spela en central roll i förhandlingarna. Tarifferingen i Uruguayrundan medförde att många jordbrukstullar bands på en förhållandevis mycket hög nivå. Detta gällde särskilt länder och/eller produktområden där kvantitativa restriktioner utgjort hörnstenar i gränsskyddet. Hittills har därför de praktiska konsekvenserna för handeln varit relativt små eftersom de i många fall prohibitiva tullarna gör det omöjligt att bedriva handel. Tullstrukturerna i ländernas bindningslistor kännetecknas av en generellt sett hög tullnivå, ett stort antal tulltoppar, en betydande tullspridning samt av tulleskalering. Vidare begränsas genomskådligheten i ländernas tullbindningar av komplicerade tullkonstruktioner. I vissa fall är flera olika tullar tillämpbara för en och samma produkt. De höga tullarna begränsar handeln med jordbruksprodukter vilket i förlängningen bidrar till att pressa världsmarknadspriserna. 1.1 Tullsänkningar en nyckelfråga Ministerdeklarationen från Doha slog fast att de påbörjade jordbruksförhandlingarna i WTO ska leda till betydande förbättringar i marknadstillträdet, dvs. till sänkta tullar. Hur detta ska åstadkommas och hur mycket tullarna ska sänkas kommer att läggas fast i förhandlingarna. I sina förhandlingsförslag har de reforminriktade medlemsländerna liksom ett stort antal u- länder förordat att höga tullar ska sänkas mer än låga (harmonisering), för att på så sätt jämna ut tullstrukturerna och angripa problemen med tulltoppar, tulleskalering och tullspridning. EU däremot har tillsammans med bland annat EFTA-länderna förordat samma linjära tullreduktionsmetod som tillämpas i gällande Jordbruksavtal. EU har ännu inte preciserat sig vad gäller tullreduktionernas storlek, men det mesta tyder på att majoriteten av EU:s medlemsländer önskar förlänga Uruguayrundans villkor om en genomsnittlig 36-procentig sänkning 4. Enligt ministerdeklarationens tidsplan ska förhandlingarna före april 2003 ha nått en uppgörelse om modalities (dvs. ramarna för avtalet). Detta innebär bland annat att en uppgörelse då ska ha nåtts om vilken tullreduktionsmetod som skall användas samt om den principiella utformningen av metoden. Tullförhandlingarna är en mycket viktig del av förhandlingarna och påverkar därför också utfallet på andra förhandlingsområden än marknadstillträde. Inom en snar framtid kan kommissionen väntas presentera detaljutformningar av EU:s tullbud liksom motargument till en harmonisering. Att döma av hittillsvarande förhandlingar tillhör EU en minoritet vad gäller tullfrågan. Eftersom det stora flertalet länder i WTO önskar en harmonisering av tullnivåerna kan situationen i förlängningen leda fram till en kompromisslösning, där en linjär tullsänkning kombineras med en harmoniseringsansats, dvs. en så kallad cocktail. 1.2 Uppdraget samt utredningens upplägg Jordbruksdepartementet har givit Jordbruksverket i uppdrag (se bilaga 1) att analysera effekterna av olika tullreduktionsmetoder. Uppdraget ska redovisas senast 31 mars Uppdraget har genomförts i samråd med Kommerskollegium och Livsmedelsekonomiska institutet (SLI). 4 Åtagandena är en linjär reduktion med 36 (24) procent i genomsnitt för i-länder respektive u-länder, och med en minsta reduktion på 15 (10) procent. 15

18 Sverige har anslutit sig till EU:s olika förhandlingsförslag, däribland det om en förlängning av Uruguayrundans linjära tullsänkningsmetod. Den svenska positionen är dock i grunden annorlunda än den som förespråkas av majoriteten i EU. Sverige önskar prioritera en avveckling av tulltoppar och tulleskalering samt minska den omfattande tullspridningen. Detta torde kräva mer långtgående tullsänkningar än de som omfattas av EU:s förhandlingsförslag. Ett övergripande syfte med studien är därför att öka förståelsen för andra ansatser än den linjära tullreduktionsmetoden. Det handlar också om att studera effekterna för olika produkter som EU och u-länderna har offensiva handelsintressen för. Vidare studeras effekterna för ett urval produkter där EU har defensiva handelsintressen. I kapitel 2 redovisas olika tullreduktionsansatser samt andra tullreduktionsstudier på jordbruksområdet. I kapitel 3 redovisas metod för egna beräkningar och i kapitel 4 beräkningsresultaten. Dessa analyseras i kapitel 5 och i kapitel 6 diskuteras andra faktorer som påverkar marknadstillträdet för jordbruksvaror. Slutsatser redovisas i kapitel Avgränsningar Enligt uppdraget ska effekterna av sänkta tullar studeras. Av praktiska skäl har ett urval av produkter och länder har gjorts. Sammantaget studeras 48 produkter i elva olika länder, dvs. totalt 528 produkter. Valet av produkter är avgörande för beräkningsresultaten. Studien fokuserar på tullreduktionseffekter av sex olika ansatser. De ansatser som används är tre linjära, två s.k. cocktails och en ren harmoniseringsansats. En viktig avgränsning är att studien är statisk och således gör inte utredningen något försök att värdera den ekonomiska betydelsen av fortsatta tullreduktioner. Inte heller värderas ekonomiska effekter av eventuella motåtgärder eller försök att kompensera sänkta tullar med andra stöd eller skyddsåtgärder. Studien fokuseras främst på tullsänkningarnas effekter på tullstrukturerna och på förutsättningarna att utveckla handel. Som basperiod för tullreduktionerna har använts bunden slutlig tullnivå i gällande jordbruksavtal. Utfallen av andra tänkbara alternativ (för basperiod) har inte prövats i studien. 16

19 2 Diskussion om olika tullreduktionsmetoder Det finns flera olika tullreduktionsmetoder, vissa existerar endast i teorin medan andra har tillämpats i verkligheten. Det här kapitlet inleds med en kort makroekonomisk bakgrund följt av en kort beskrivning av olika slags tullar och därefter diskuteras kortfattat de mest aktuella metoderna 5. Avslutningsvis ges en kort översikt av ett antal viktiga studier i ämnet. 2.1 Makroekonomisk bakgrund Ur ett makroekonomiskt perspektiv är det angeläget att reducera höga tullar mer än modesta tullar, eftersom en heterogen tullstruktur, det vill säga en kraftig tullspridning, medför ett flertal problem. Problemen med tullspridning, tulltoppar och tulleskalering understryker vikten av att hitta en effektiv tullreduktionsmetod som utjämnar tullstrukturerna och rättar till skevheter. En effektiv tullreduktion skulle minimera de samhällsekonomiska kostnaderna, vilket bland annat innebär sänkta konsumentpriser. Detta skulle gynna konsumenter världen över. I synnerhet fattiga, som lägger en stor del av sin disponibla inkomst på just livsmedel, skulle vinna på en sådan utveckling. Tullar, exportbidrag och interna stöd verkar i samma riktning, nämligen mot lägre priser på världsmarknaden. Tullar anses, jämfört med exportstöd och interna stöd, svara för den kraftigaste snedvridningen av världsmarknadspriserna. En total avveckling av jordbruksstöden har beräknats leda till en höjning av världsmarknadspriserna på jordbruksvaror med i snitt 12 procent 6. Enbart tullavvecklingen beräknas bidra till 52 procent av den potentiella prisuppgången. Den stora vikt som tullreduktioner ges i detta sammanhang beror på sambandet mellan tullar och stödet till inhemsk produktion. Genom att begränsa importen med hjälp av tullar skapas utrymme för inhemsk produktion. Tullar skyddar därmed inhemsk prisnivå mot priskonkurrens från världsmarknaden. Den skyddade prisnivån kan upprätthållas utan offentliga utgifter för direkta stöd till producenter. De flesta länder har valt att skydda den inhemska prisnivån med hjälp av tullar. Tullskydden ger intäkter i statsbudget medan direkta stöd till producenter medför utgifter i budgeten. Minskade eller avvecklade tullar bidrar därför såväl till en handelsliberalisering som till minskade interna stöd i gula boxen 7. Vid sidan av tullskyddet använder vissa länder också exportstöd för att stödja den inhemska prisnivån. Tullskydden medför betydande kostnader i samhällsekonomin och störningar i världsekonomin. De nya jordbruksförhandlingarna i WTO erbjuder en möjlighet att reducera dessa störningar och att öka den globala välfärden. Tullar medför att en extra kostnad läggs på produkter som importeras, vilket höjer priserna på importerade varor. Högre priser påverkar i sin tur utbudet i det land som tillämpar tullen genom att producenter ökar sin produktion samtidigt 5 Ett par metoder kommer inte att diskuteras här, eftersom de främst kan ses som komplement till de generella tullreduktionsmetoderna. Den tullreduktionsmetod som ursprungligen användes i GATT-förhandlingarna var request and offer - metoden. Fördelen med metoden är att den kan uppmuntra länder att sänka vissa tullar utan att behöva sänka tullarna för andra mer känsliga produkter. Zero for zero är ytterligare en relevant metod. Tanken är att ta bort tullar produkt för produkt inom vissa sektorer medan andra sektorer förblir oförändrade. Fördelarna med den här metoden är i stort de samma som med request and offer. Tullkvoter, vilka bibehåller höga tullar men tillåter import med lägre eller borttagna tullar inom ramen för kvoter, har blivit en viktig väg att åstadkomma ökat marknadstillträde. 6 Diao, Somwaru och Roe: A Global Analysis of Agricultural Reform in WTO Member Countries. Ingår i USDA (2001a). 7 Gula boxen fångar via det aggregerade AMS-måttet upp såväl marknadsprisstöd som budgetfinansierade stöd. 17

20 som konsumenternas efterfrågan på produkterna dämpas. Kombinationen av ökad produktion och minskad konsumtion får effekter på omvärlden. Allt tullskydd har en påverkan på världsmarknadspriserna. En tull leder således till störningar på såväl inhemsk som global nivå. På den inhemska marknaden höjs priserna medan omvärlden drabbas genom minskad export och lägre priser. Den högre inhemska prisnivån påverkar resursfördelningen negativt genom att dra extra resurser till den skyddade sektorn samtidigt som de högre priserna sänker konsumenternas välfärd och leder därför till en samhällsekonomisk förlust. Producenter och konsumenter fattar således beslut på grundval av snedvridna priser, jämfört med om världsmarknadspriser bildade på en oreglerad marknad hade varit rådande. Ytterligare snedvridningar kan uppstå om tullar dessutom skiljer sig åt mellan varor och länder, vilket då påverkar produktions- och investeringsbeslut liksom handelsflöden mellan länder. Medan tullar skyddar producenter i det ena landet, drabbar samma tullar producenterna i andra länder genom minskad export och lägre priser vilket i förlängningen också påverkar resursfördelningen i dessa länder. Därigenom kan tullar omfördela välstånd över nationsgränser. Effekter finns också i förädlingskedjan genom att inhemsk förädlingsindustri drabbas av högre priser samtidigt som konkurrenter utomlands gynnas genom lägre världsmarknadspriser på insatsvaror. Tullar har också andra oavsiktliga effekter såsom att aktörer jagar förmåner (s.k. rent-seeking) samt att tullarna påverkar andra länders handelsbalanser. Trots de negativa effekterna av tullar, anser de flesta länder att tullskydden kan motiveras. En tullavveckling ses ofta som en långsiktig målsättning tillsammans med en kortsiktig strävan mot lägre tullar och homogena tullstrukturer. Med ett näst bästa perspektiv blir det mer angeläget att reducera höga tullar än att reducera mer måttliga tullsatser. Prioriterade uppgifter är också att reducera tulleskalering och tullspridning och att skapa marknadstillträde på i- ländernas marknader för de minst utvecklade länderna (MUL). Välfärdsvinsterna av en avveckling eller kraftig sänkning av tullar kan delas upp i två kategorier, kort- respektive långsiktiga. De kortsiktiga välfärdsvinsterna uppstår då konsumenter och producenter anpassar sina beslut till den nya prissituationen efter tullsänkningen. Välfärdsökningen kommer från inkomstökningar till följd av ett effektivare resursutnyttjande. De kortsiktiga välfärdsvinsterna tillfaller i hög grad de länder som har de högsta skyddsnivåerna, vilket oftast är i-länder. Nettoimporterande u-länder kan däremot drabbas av högre importpriser på kort sikt med välfärdsförluster som följd. De långsiktiga eller dynamiska effekterna uppstår genom den ökade produktivitet som blir följden av att ekonomierna öppnas. Reformerna leder till en mer optimal resursfördelning och ekonomisk tillväxt och skapar därmed utrymme för ökade investeringar vilka ökar produktionskapaciteten i ekonomierna. U-ländernas komparativa fördelar kan komma till sin rätt och ökade handelsmöjligheter kan bidra till direktinvesteringar och höjd produktivitet. Även nettoimporterande u-länder har mycket att vinna på dessa dynamiska effekter. Med tanke på ländernas utsatthet och stora beroende av omvärlden kan det krävas väl genomtänkta övergångsåtgärder för dessa länder. Exempelvis måste tullintäkter, som är en betydande del av ländernas budgetinkomster, ersättas av andra inkomster. Finansiellt bistånd kan därför behöva öka under en övergångsperiod. 2.2 Olika slags tullar Flera olika slags tullar förekommer på jordbruksområdet. Vid tarifferingen under Uruguayrundan omräknades alla icke-tariffära handelshinder först till s.k. tullekvivalenter, vilka ut- 18

21 trycktes som värdetullar, specifika tullar eller kombinerade tullar. Följande huvudkategorier av tullar kan därför urskiljas i Jordbruksavtalet: Värdetullar (uttrycks i procent; även kallade ad valorem-tullar) Specifika tullar (uttrycks som vikt-, volym- eller per styck -tullar, exempelvis euro/100 kg) Alternativa tullar (värdetull eller specifik tull som alternativ) Kombinerade tullar (värdetull plus specifik tull). Värdetullar tas ut i direkt proportion till värdet på den importerade varan. Med denna tullkategori är det lätt att jämföra tullnivåerna mellan olika länder och varuområden. Enligt mångas uppfattning är denna tullkategori den mest transparenta. Specifika tullar tas ut per vikt- eller volymenhet eller per styck och skyddsvärdet av en sådan tull kan därför variera avsevärt beroende på variationerna i varans pris. Dessa tullar kan dölja mycket höga värdetullsekvivalenter (AVE) 8 utan att detta blir direkt synligt i själva tullsatsen. Jämförelser mellan olika varuområden eller länder blir svårare då specifika tullar tillämpas. Eftersom varans pris bestämmer skyddsnivån av den specifika tullen, drabbas konkurrenskraftig lågprisimport av extra hög tull. På sikt leder dock specifika tullar till en sänkning av tullskyddet eftersom inflationen successivt urholkar tullens skyddsvärde. I Jordbruksavtalet band 25 länder sina tullar i andra tullkategorier än värdetullar. För Norge 9, Schweiz och Malta utgör icke-värdetullar mer än 50 procent av samtliga jordbrukstullar. Till den grupp om åtta länder där icke-värdetullar utgör procent av de bundna tullarna hör EU, USA och Kanada. För de övriga 14 länderna utgör icke-värdetullar mindre än 20 procent av alla bundna tullar på jordbruksområdet. Till dessa länder hör bland annat Indien, Israel, Australien, Nya Zeeland, Mexiko, Korea och Japan. Det stora flertalet u-länder tillämpar uteslutande värdetullar. 2.3 Olika tullreduktionsansatser Den linjära metoden är en metod som ofta både diskuteras och används vid tullreduktioner. Metoden innebär en minskning av alla tullar med en viss procentsats, t.ex. 36 procent, och det var en variant av denna metod som användes i Jordbruksavtalet. Fördelen är att varje land och produkt omfattas. Dessutom sänks, i absoluta tal, mycket höga tullar mer än låga eller medelhöga tullar. Den linjära metoden tar emellertid inte itu med tulleskalering eller tulltoppar. Eftersom metoden sänker tullarna proportionerligt bibehålls den ursprungliga tullstrukturen. En fördel med metoden är att den utan särskilda omräkningar, lätt kan tillämpas på specifika tullar. Harmoniseringsmetoden försöker komma åt tulleskalering, tulltoppar och tullspridning. Grundtanken är att globalt försöka få en mer homogen tullstruktur genom att sänka höga tullar mer än låga. Det finns ett antal olika harmoniseringsansatser, och den mest kända är Swiss Formula 10 som användes under Tokyorundan på industrivaruområdet. De specifika effekterna 8 Värdetullsekvivalenter kallas i litteraturen ofta för ad valorem-ekvivalenter, förkortat AVE. 9 Norge band såväl värdetullar som specifika tullar i Jordbruksavtalet. Vi har valt att använda värdetullarna i denna utredning. 10 t 1 =a*t 0 /(a+t 0 ), där a är en konstant som ska fastställas. Formeln sänker höga tullar förhållandevis mer än låga tullar. Exempelvis, om a=150 skulle en tull på 100% minskas med 40%, vilket ger en ny tull på 60%. En ursprunglig tull på 20% skulle emellertid endast sänkas med 12%, med en ny nivå på 17,6%. Nivån på konstanten a avgör tulltaket. När a=150 kommer ingen tull att överstiga 150% efter sänkningen 19

22 bestäms av hur formeln utformas. Förutom att sänka höga tullar mer än de låga leder Swiss Formula till mer långtgående tullreduktioner i strukturer med stor tullspridning jämfört med mer homogena strukturer 11. Formeln motverkar med andra ord tulleskalering. Metoden medför att tullstrukturerna harmoniseras men innebär också vissa svårigheter. Länder med stor tullspridning påverkas i stor grad medan länder med i allmänhet låga eller homogena tullar endast påverkas i liten utsträckning. Även om detta är själva målet med harmoniseringen kan det skapa ett starkt motstånd i länder med betydande tullspridning och högt tullskydd. Båda de beskrivna metoderna har både för- och nackdelar, vilket konstaterats ovan. Det ideala vore därför att ta till vara på fördelarna med varje metod och undvika nackdelarna. En möjlighet skulle vara att tillämpa en blandning av olika metoder, dvs. en cocktail. Det finns flera skäl till att välja en cocktail. För det första har en cocktail, i likhet med harmoniseringsmetoden, fördelen att minska strukturella problem i tullskalan. För det andra visar tidigare studier att i lägre intervall är en linjär reduktion effektivare än t.ex. Swiss Formula medan förhållandet är det omvända avseende högre intervall 12. Genom att kombinera dessa två (eller andra) metoder i en cocktail skulle man kunna hitta den generellt mest effektiva tullreduktionsmetoden. För det tredje har en cocktail den fördelen att den ger utrymme för stor flexibilitet. Förhandlare har t.ex. möjlighet att besluta om en fullständig eliminering av tullar inom vissa intervall, fastställa övre tullgränser eller tillämpa en mer måttlig cocktail. En cocktailansats samlade effekt beror alltså på dess sammansättning. 2.4 Andra relevanta studier Flera studier av olika tullreduktionsmetoder har genomförts på sista tiden, ett faktum som understryker tullfrågans centrala roll i de pågående jordbruksförhandlingarna. I denna utredning är det intressant att nämna ett par viktiga studier som behandlar olika cocktails. Vi kommer bland annat att titta närmare på två rapporter, Multilateral Approaches to Market Access Negotiations in Agriculture av T. Josling och A. Rae samt Options för Reducing Agricultural Tariffs av T Waino, P Gibson och D Whitley (ingår i USDA 2001a). De två rapporterna studerar tullreduktioner ur olika synvinklar. Josling och Rae tittar på effekter på välfärd och handelsvolymer, medan Waino, Gibson och Whitley snarare koncentrerar sig på tullspridningen efter det att olika reduktionsformler har tillämpats. De använda reduktionsmetoderna är inte desamma i de två rapporterna. Rapporterna kom fram till samma (självklara) slutsats på en viktig punkt, nämligen att den metodansats som mest effektivt reducerar höga tullar även är den som angriper tullspridning, och följaktligen tulleskalering, bäst. Allan Rae har fortsatt sitt och Joslings arbete med att analysera metoder för tullreduktion, och en av hans senare studier kommer därför att diskuteras närmare. Även USDA har gjort ytterligare en hel del intressant arbete på området, bland annat en översikt av globala tullstrukturer, vilken också kommer att presenteras nedan. Slutligen har även SLI tidigare gjort studier av tullar, däribland Tina Trollås studie av tullstrukturer och tullreduktioner, vilken också kommer att refereras nedan. Samtliga artiklar och all forskning kan av naturliga skäl inte vidareutvecklas i denna utredning, men åtskilliga studier förtjänar att nämnas. FAO:s råvarukommitté har genomfört en 11 I SLI (2000) citeras följande exempel: Land A har två tullar, 30% respektive 170%, och land B har två tullar, båda på 100%. De två länderna har alltså en genomsnittstull på 100% vardera. Om tullarna sänks med Swiss Formula, a=150, skulle de nya tullarna bli 25% och 80% i land A, vilket ger ett nytt genomsnitt på 52%, samt 60% i land B, vilket innebär ett nytt genomsnitt på 60%. Följaktligen är den genomsnittliga tullsänkningen större i land A än i land B. 12 SLI (2000) sid

23 studie Analysis of the Current Market Access Situation and the Further Trade Expansion Options in Global Agricultural Markets 13. Rapporten granskar det nuvarande globala marknadstillträdet för jordbruksprodukter efter Uruguayrundan. Den identifierar produktgrupper för vilka det finns tulltoppar och undersöker därefter hur olika tullreduktionsformler skulle påverka dessa tullar. Den beaktar även andra problem i tullstrukturen såsom tulleskalering. Även OECD har genomfört studier inom området. OECD-rapporten Multilateral Tariff Liberalisation and the Developing Countries fokuserar på effekterna av tullreduktion för utvecklingsländerna 14 Studien tillämpar tre olika tullreduktionsmetoder på några utvalda utvecklingsländer och tar hänsyn till de dynamiska effekterna på handeln Josling & Rae: Multilateral Approaches to Market Access Negotiations in Agriculture Timothy Josling och Allan Rae simulerar tullreduktioner för 17 produkter i 20 regioner 15. Simuleringarna görs med hjälp av den allmänna jämviktsmodellen GTAP, vilket är en modell som bygger på omfattande ekonomiska beräkningar och inter-industriella kopplingar. Nio av de 17 produkterna är jordbruksprodukter. Författarna använder flera olika tullreduktionsmetoder, nämligen zero-for zero för spannmål och oljeväxter samt tre allmänna reduktioner, vilka är en linjär reduktion om 36 procent, Swiss Formula och en cocktail. Den linjära ansatsen illustreras genom att simulera en reduktion med 36 procent, vilken är den procentsats som används i Jordbruksavtalet. Swiss Formula är, som tidigare nämnts, den metod som användes i Tokyorundan, och den skrivs på följande sätt : Swiss Formula: t 1 = a* t 0 / (a+t 0 ) där a är en konstant som ska fastställas. Formeln reducerar höga tullar förhållandevis mer än låga tullar. Författarna valde i det här fallet en konstant på a=150, vilket innebär att inga tullar kommer att överstiga 150 procent efter reduktionen. Cocktailansatsen studerades genom att använda en cocktail som såg ut på följande sätt: t 10% tullar lägre än 10% avvecklas 10% < t < 85% tullar i intervallet % minskas med 36% och t 85% tullar från 85 % och uppåt minskas utifrån Swiss Formula där a=150 I simuleringen ökade volymen av den globala handeln med spannmål med 33 procent under zero-for-zero reduktionen. Världsmarknadspriserna ökade likaså, exempelvis ökade exportpriset på vete från USA med 2 procent. I synnerhet USA, Kanada och Australien ökade sin ex- 13 FAO (2001). 14 OECD (2000). 15 Josling, T & Rae, A (1999). Produkterna är ris, vete, övriga spannmål, frukt och grönsaker, oljeväxter, sockerbetor och sockerrör, växtbaserade fibrer, boskap, mjölk, ull-, skogs- fiskeprodukter mm, kött, förädlat ris, vegetabiliska oljor, fetter, drycker, tobak mm, mejeriprodukter, socker, textilier, tillverkningsvaror och slutligen tjänster. Regionerna är Australien, Nya Zeeland, Japan, Korea, ASEAN (Indonesien, Malaysia, Filippinerna, Singapore, Thailand, Vietnam), CHINA (Kina, Taiwan, Hong Kong), STH_ASIA (Indien, Sri Lanka, resten av Asien), Kanada, USA, CAM (Mexiko, Centralamerika, Karibien), STH_AM (Venzuela Colombia, resten av Andean Pact, Uruguay, resten av Sydamerika), Argentina, Brasilien, Chile, EU, CEA (Centraleuropa), FSU (före detta Sovjetstater), ME_NAF (Turkiet, Marocko, resten av Nordafrika), SSA (Sydafrika, resten av södra Afrika, resten av Afrika söder om Sahara), ROW (EFTA, resten av världen). 21

24 port av spannmål, men en viss ökning noteras även för EU. Importen ökade i länder som Japan, Kina och Korea. Den största välfärdsökningen orsakad av reformen enligt simuleringen skedde i Japan, huvudsakligen beroende på omfördelningseffekter. Även USA upplevde en välfärdsökning, men denna orsakades istället av förbättrade terms-of-trade. EU, som är en stor nettoimportör av oljeväxter, upplevde en minskning av den totala välfärden, främst beroende på försämrade terms-of-trade, det vill säga förhållandet mellan export- och importpriser. 16 Den handlade volymen spannmål och oljeväxter ökade mindre under de övriga tre ansatserna än under zero-for-zero. Detta är inte oväntat, då zero-for-zero, till skillnad från de andra metoderna, eliminerar berörda tullar helt och hållet, medan övriga tullar lämnas orörda. Dock ökade enligt modellen handeln med andra produkter, såsom mjölkprodukter, ris, socker och kött, under de tre allmänna metoderna, med upp till 12 procent. Den största ökningen i handelsvolymer inträffade vid en tillämpning av cocktailformeln. Anledningen är att denna formel, förutom att tvinga fram stora minskningar av de höga tullarna, även sänker medelhöga tullar mer än t.ex. Swiss Formula. De flesta regioner med ett handelsöverskott för livsmedel under basåret 1995, skulle öka sitt överskott oavsett tullreduktionsansats. Handelsöverskottet för livsmedel i t.ex. Afrika söder om Sahara ökade med 1,4 miljarder dollar vid tillämpning av cocktailansatsen. De dynamiska effekterna efter simuleringen var mindre vid tillämpningen av en linjär sänkning än vid en harmoniserande ansats. Exempelvis minskade Japans produktion av spannmål med 80 procent under de harmoniserande ansatserna, medan den minskade med endast 40 procent under den linjära sänkningen. 17 Alla studerade regioner utom en upplevde en ökning av välfärden under minst två av de tre allmänna reduktionsmetoderna. I 14 av de 20 regioner som studerats erhölls de största välfärdsvinsterna jämfört med det ursprungliga läget vid tillämpning av cocktailansatsen. Japan är det land som upplever de största välfärdsökningarna av de allmänna reduktionsmetoderna. EU upplevde de näst största välfärdsökningarna av alla studerade regioner under en linjär sänkning samt under Swiss Formula, medan välfärden istället minskade under cocktailen. Omfördelningseffekterna av Swiss Formula och cocktailen är liknande, så skillnaden i välfärdsutvecklingen kan förklaras av förändrade terms-of-trade. 18. Enligt Josling och Rae ökade EU:s export av produkter från tillverkningsindustrin som en följd av cocktailansatsen. Denna slutsats bygger på att inga policy-förändringar görs som följd av den nya handelsrundan i industrisektorn. Kanada är det enda land som upplever en minskning av välfärden under alla fyra scenarier. 16 En försämring av ett lands terms-of-trade innebär att landets exportpriser faller relativt landets importpriser, vilket medför att landet kan importera en mindre kvantitet varor jämfört med tidigare för en given mängd export. 17 Dessa minskningar är mycket stora, vilket troligtvis kan förklaras av att Japans tullar på de berörda produkterna är bundna på mycket höga nivåer, 535% för vete och 450% för övriga spannmål. Vetetullen skulle enligt simuleringen sänkas med 78%, till en ny nivå på 117%. Det är rimligt att anta att denna kraftiga minskning av skyddet skulle leda till en avsevärt reducerad produktionsnivå. 18 För länder som är tillräckligt stora för att påverka världsmarknadspriset måste hänsyn tas till hur landets termsof-trade förändras när man utvärderar välfärdseffekter av en handelsliberalisering. För länder med marknadsmakt innebär ökad export att världsmarknadspriset faller på exportvaran eftersom utbudet ökar medan ökad import medför en prisökning eftersom priset stiger med efterfrågan - ju mer handel desto sämre terms-of-trade, med andra ord. Genom att införa en optimal tull kan landet påverka världsmarknadspriser till sin egen fördel. Andra länder drabbas negativt av denna tull både genom en försämring av sina egna terms-of-trade och genom en felaktig allokering av resurser pga av missvisande prissignaler. Ett nettoimporterande stort land kan därför drabbas av en välfärdsförlust då det sänker sitt gränsskydd, när försämringen av landets terms-of-trade är större än vinsterna från en effektivare fördelning av landets resurser. För en ökad förståelse av detta fenomern, se exempelvis Houck, James P., Elements of Agricultural Trade Policies,