SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN

Transkript

1 FINANSIELLA INSTRUMENT I SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN I december 2013 godkände Europeiska unionens råd formellt de nya reglerna och lagstiftningen som styr nästa runda av EU:s sammanhållningspolitiska investeringar för Det här faktabladet är ett av flera dokument som framhäver viktiga inslag i den nya strategin. Innehållsförteckning Vad är målet? De viktigaste inslagen i den nya rättsliga och politiska ramen Vad har ändrats gentemot perioden ? Vilka är de praktiska effekterna? Sammanhållningspolitiken Mars 2014

2 De finansiella instrumenten representerar ett resurseffektivt sätt att sprida de sammanhållningspolitiska resurserna i strävan att nå målen för Europa 2020-strategin. Finansiella instrument kan erbjuda stöd för investeringar genom exempelvis lån, garantier, kapital och andra riskbärande mekanismer, möjligtvis i kombination med teknisk hjälp, ränteförmåner eller subventionerade garantiavgifter inom samma funktion. Vid sidan om de uppenbara fördelarna med att återvinna fonder långsiktigt, bidrar finansiella instrument till att mobilisera ytterligare offentliga eller privata samordnade investeringar för att ta hand om marknadsproblem i linje med sammanhållningspolitikens prioriteringar i Europa Deras resultatstrukturer medför ytterligare expertis och know-how, vilket bidrar till att öka effektiviteten för offentlig resursallokering. Dessutom erbjuder de här instrumenten en rad incitament för bättre resultat, inklusive bättre finansiell disciplin på nivån för de stödprojekten. Finansiella instrument har använts för att ge investeringar till strukturfonder sedan programperioden Deras relativa betydelse har ökat under den aktuella programperioden och de utgör nu omkring 5 % av de totala resurserna för Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). Med tanke på den aktuella ekonomiska situationen och ökande nedskärningar av offentliga medel förväntas finansiella instrument spela en ännu större roll i sammanhållningspolitiken under programperioden Vad är målet? Den rättsliga och politiska ramen för perioden uppmuntrar till ytterligare expansion och stärkning av bruket av finansiella instrument under den nya programperioden som ett mer effektivt och hållbart alternativ som komplement till traditionell bidragsbaserad finansiering, vilket bygger på en implementering av erfarenheter med finansiella instrument under tidigare sammanhållningspolitiska cykler och återspeglar den vikt som har fästs vid dem i de fleråriga finansramarna Viktiga inslag i den nya rättsliga och politiska ramen För att uppmuntra och öka användningen av finansiella instrument i sammanhållningspolitiken under programperioden erbjuder den nya rättsliga och politiska ramen EU:s medlemsstater och regioner större flexibilitet när det gäller målsektorer och implementeringsstrukturer, en stabil implementeringsram som bygger på en klar och detaljerad regeluppsättning och på befintlig vägledning och befintliga erfarenheter, synergieffekter mellan finansiella instrument och andra former av stöd, exempelvis bidrag, samt»» garanterad kompatibilitet med finansiella instrument som inrättas och genomförs på EU-nivå under indirekta administrationsregler.

3 De gemensamma bestämmelserna innefattar ett separat avsnitt om finansiella instrument, Titel IV (artiklarna 37 till 46), som möjliggör en tydligare presentation av instrumentens egenskaper och förordningskraven. Dessutom beskrivs detaljer om genomförandet i relaterad sekundär lagstiftning (delegerade akter och genomförandeakter). Det finns därför en regeluppsättning som styr de finansiella instrumenten för alla de fem ESI-fonderna, vilket säkerställer fullständig överensstämmelse med bestämmelserna i budgetförordningen. Vad har ändrats gentemot perioden ? Ökat omfång för finansiella instrument I motsats till programperioden är reglerna som antagits för de finansiella instrumenten icke tvingande när det gäller vilka sektorer, stödmottagare, typer av projekt och aktiviteter som kan få stöd. Medlemsstater och certifieringsmyndigheter kan använda finansiella instrument i relation till alla tematiska mål som täcks av operationella program (OP), samt för alla fonder, där det finns ett effektivt sätt att göra det. Det nya ramverket innehåller även tydliga regler för att möjliggöra en bättre kombination av finansiella instrument med andra former av stöd, speciellt när det gäller bidrag, eftersom detta ytterligare stimulerar utformningen av skräddarsydda hjälpscheman som uppfyller medlemsstaters eller regioners specifika behov. Finansiella instrument är en specialkategori för spendering och deras framgångsrika utformning och implementering bygger på en korrekt utvärdering av marknadsbrister och -behov. Därför finns det en ny regel när det gäller OP som säger att finansiella instrument ska utformas utifrån ett förhandsvillkor som har identifierat marknadsproblemet eller suboptimala investeringssituationer, respektive investeringsbehov, möjligt deltagande av den privata sektorn och resulterande mervärde för det finansiella instrumentet i fråga. En sådan förhandsbedömning motverkar även överlapp och inkonsekvenser mellan stödinstrument som implementeras av olika aktörer på olika nivåer. Ett utbud av nya implementeringsalternativ I medlemsstaterna och regionerna kan den operativa miljön för finansiella instrument, samt den administrativa förmåga och tekniska expertis som krävs för framgångsrik implementering, variera väsentligt. Mot denna bakgrund erbjuder de nya bestämmelserna olika implementeringsalternativ från vilka medlemsstater och certifieringsmyndigheter kan välja den lösning som är lämpligast. Stöd enligt ESIF-programmet kan ges till 1 Finansiella instrument på EU-nivå som hanteras av Kommissionen i enlighet med budgetförordningen (direkt eller indirekt administration). Detta omfattar särskilda bestämmelser för genomförandet av särskilda finansiella instrument som kombinerar ESI-medel med andra resurser från EU:s budget och EIB/EIF-resurser med avsikt att stimulera bankutlåning till små och medelstora företag. Enligt det här alternativet kommer OP-bidrag till finansiella instrument att öronmärkas för investeringar i regioner och åtgärder som täcks av den OP från vilken resurserna hämtades.

4 2 Finansiella instrument som inrättats på nationell, regional, transnationell eller gränsöverskridande nivå och som förvaltas av förvaltningsmyndigheten eller på dess ansvar. För dessa instrument har certifieringsmyndigheterna möjlighet att bidra med programresurser till a. redan existerande eller nyligan skapade instrument som har skräddarsytts enligt specifika villkor och behov, och b. standardiserade instrument (direkta), för vilka reglerna och villkoren är definierade på förhand och anges i Kommissionens genomförandeakt. Dessa instrument bör vara klara att användas. 3 Finansiella instrument som består uteslutande av lån eller garantier kan implementeras direkt av certifieringsmyndigheterna. I dessa fall gottgörs certifieringsmyndigheterna på grundval av de faktiska lån som erbjudits eller garantibeloppen som anspråkstagits för nya lån, och utan möjlighet att kostnadsföra administrationskostnader eller avgifter under FI-driften. Mer flexibla samfinansieringsmodeller och ytterligare finansiella incitament Utbetalningar till certifieringsmyndigheterna från Kommissionen kommer i framtiden enbart vara kopplade till handfasta implementeringar. Det kommer även vara möjligt att inkludera det förväntade nationella bidraget i betalningsdeklarationen. Det ska betalas till finansieringsinstrumentet eller på mottagarnivå inom perioden för stödberättigande. 1 För bidrag till ett finansiellt instrument på EU-nivå administrerat av Kommissionen (alternativ 1 ovan) går det att räkna med en separat prioritetsaxel i OP. Samfinansieringsgraden för den här prioritetsaxeln eller det här nationella programmet är 100 %. 2 För bidrag till nationella, regionala, transnationella eller gränsöverskridande finansiella instrument (alternativ 2a och b ovan), skall EU:s samfinansieringsgrad ökas med tio procentenheter i de fall där en prioritetsaxel genomförs helt med finansiella instrument Tydliga finansiella administrationsregler Baserat på den senaste vägledningen till medlemsstaterna genom COCOF (Samordningskommittén för fonderna), medför bestämmelserna kontinuitet och säkerhet gällande finansiell administration av EU:s bidrag till finansiella instrument. Det nya ramverket innehåller tydliga regler när det gäller kvalificeringen av finansiella strömmar på olika nivåer för finansiella instrument och motsvarande valbarhet eller standardkrav. Följande bestämmelser ingår i de gemensamma bestämmelserna: EU-bidragen till finansiella instrument placeras på konton i medlemsstaterna och investeras tillfälligt i enlighet med principerna för sund finansiell administration, Ränta eller andra intäkter som genereras på det finansiella instrumentets nivå före investeringen hos den slutliga mottagaren ska användas för samma syfte som det initiala EU-bidraget inom stödberättigandeperioden,»» EU:s andel av kapitalresurserna som återbetalas genom investeringar, vinster, intäkter eller avkastning som skapats genom investeringarna ska användas för följande ändamål fram till slutet av stödberättigandeperioden: ytterligare investeringar i samma eller andra instrument, i enlighet med de specifika mål som har angetts under en prioritet,

5 eventuell ersättning till investerare som arbetar enligt investerarprincipen i en marknadsekonomi och erbjuder samordnad investering på nivån för det finansiella instrumentet eller den slutliga mottagaren, och/eller administrationskostnader/avgifter. Kapitalresurser och vinster och andra intäkter eller annan avkastning som är hänförliga till EU:s bidrag till finansiella instrument ska användas i enlighet med syftet för OP under en period om minst åtta år efter slutet av stödberättigandeperioden. Effektiviserad rapportering av implementeringsförloppet Med tanke på de specifika procedurerna och leveransstrukturerna för finansiella instrument, är tillgången på rapportdata kring användningen av budgetresurser från ESI-fonderna av högsta vikt för alla sammanhållningspolitiska intressenter, eftersom de gör det möjligt att dra slutsatser om det faktiska resultatet av de instrument som stöds och de justeringar som kan krävas för att se till att de är effektiva. Därför kräver det nya ramverket att certifieringsmyndigheter skickar en specifik rapport till kommissionen kring uppgifter bestående av finansiella instrument, som en bilaga till årsredovisningen. Kommissionen tar fram översikter av den information som samlas in med utgångspunkt i de inlämnade rapporterna. KN SV-C doi: /39745 ISBN Vilka är de praktiska effekterna? De nya bestämmelserna erbjuder medlemsstaterna och certifieringsmyndigheterna ökad flexibilitet vid utformning av programmen. De kan både välja mellan att investera i form av bidrag och finansiella instrument och välja det lämpligaste finansiella instrumentet. De ger även ökad klarhet och säkerhet när det gäller de rättsliga och politiska ramarna för finansiella instrument. Ur ett budgetperspektiv hjälper förstärkningen av de finansiella instrumenten, som fungerar som en katalysator för offentliga och privata resurser, medlemsstaterna och regionerna att uppnå de strategiska investeringsnivåer som krävs för att implementera Europa 2020-strategin. Om finansiella instrument tillämpas mer allmänt och är särskilt väl lämpade för regionernas och deras målmottagares specifika behov, kan tillgången till medel förbättras avsevärt till förmån för ett brett urval av socioekonomiska aktörer på gräsrotsnivå. Finansiella instrument kan t.ex. hjälpa företagen att investera i innovationer, få hushåll som så önskar att skaffa ett mer energisnålt boende, hjälpa individer att förverkliga sina affärsidéer, samt komma till användning i offentliga infrastrukturprojekt eller produktiva investeringsprojekt som uppfyller de strategiska målen för sammanhållningspolitiken och ger förväntade resultat av dessa program. Ytterligare information Fler faktablad om olika aspekter av sammanhållningspolitiken: Mer allmän information om regionalpolitiken: