antisemitism OKTOBER 2018 nyhetsbrev
|
|
- Anders Ivarsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 OKTOBER 2018 nyhetsbrev Komplex företeelse Antisemitism är en komplex företeelse. När det gäller terrorhot ser vi att den radikalislamistiska en gång på gång väljer judiska mål för sina attacker. Att antisemitiska trakasserier på Malmös gator oftast har gärningsmän med bakgrund i Mellanöstern är välkänt. Men när det gäller spridningen av antisemitisk propaganda dominerar extremhögern, inte minst på nätet. Flera gånger om året deltar hundratals vit makt-anhängare i demonstrationer, som i slutändan kokar ner till en sak judehat. På bekvämt avstånd har de åtskilliga tusen sympatisörer som följer och stödjer dem. Nazisterna på gatan kanske inte är fler än förr, men deras möjligheter att sprida propaganda via sociala medier och andra kanaler på internet har ökat dramatiskt. Jonathan Leman Judisk Krönika 3/2018 Upplysning om Propaganda, hatbrott och motstrategier Under hösten har S K M A och Forum för levande historia arrangerat seminarier i Stockholm, Göteborg och Malmö på temat Antisemitism idag. Propaganda, hatbrott och motstrategier. Seminarierna, som i de två senare fallen samarrangerades med Göteborgs och Malmö stad, har riktat sig till kommunpolitiker, tjänstemän med ansvar för utbildnings-, demokrati- och integrationsfrågor, poliser, personal inom socialtjänsten, lärare, fritidspedagoger och andra yrkesgrupper. Intresset har varit stort. På seminarierna har idéhistorikern Henrik Bachner belyst den samtida ens uttrycksformer, politiska sammanhang och konsekvenser. Idéhistorikern Stéphane Bruchfeld har föreläst om förnekandet och relativiseringen av Förintelsen. Johan Nordqvist och Robin Enander från Juridikfronten har Branddåd kan vara antisemitiskt hatbrott ETT BRANDATTENTAT MOT en fritidspolitiker i Lund natten 8-9 oktober kan ha haft ett antisemitiskt motiv. Polisen utreder händelsen som en misstänkt grov mordbrand med hatbrottsmotiv. Politikern ska sedan tidigare ha utsatts för hot och trakasserier med antisemitiska förtecken. Tidigare i år utsattes en annan judisk person i Lund för ett brandattentat. Även det föregicks av antisemitiska trakasserier, enligt polisen och Judiska centralrådet. I ett uttalande beskrev SKMA:s ordförande Svante Weyler uppgifterna som djupt oroande. I december förra året utsattes synagogan i Göteborg för ett brandattentat. Om det handlar om ett antijudiskt motiverat attentat även i Lund står vi inför en skrämmande upptrappning av det antisemitiska våldet i Sverige. Motiveras dådet även av att den utsatta personen är politiker handlar det dessutom om en attack på demokratin, sade Weyler. Paneldebatt i Malmö med Zandra Brodd, Thomas Bull, Fredrik Sieradzki och Heidi Avellan. i maj i år valdes Mahathir Mohamad på nytt till premiärminister i Malaysia. Han styrde landet mellan 1981 och Mohamad är sedan länge beryktad för sin grova, ett hat han har fortsatt sprida sedan han återkom till makten. I en intervju med AP i augusti i år påstod Mohamad att "det finns en ras som inte får kritiseras" och att " är ett ord som hittats på för att förhindra människor från att kritisera judarna". I visat hur juridiken kan användas för att beivra spridningen av hot och hets på nätet och i andra sammanhang. Pedagogerna Mikael Enoksson och Niclas Blom har presenterat det nya digitala undervisningsmaterialet Antisemitism - då och nu och givit exempel på hur lärare kan arbeta med detta i klassrummet (läs mer om materialet på s. 10). I Göteborg inledningstalade kommunalrådet Mariya Voyvodova och i Malmö kommunalrådet Andreas Schönström. I Malmö avslutades dagen med en paneldebatt om den judiska minoritetens utsatthet och arbetet mot antisemitiska hatbrott i staden. I panelen deltog Zandra Brodd, gruppchef i polisens demokratioch hatbrottsgrupp i Region Syd, Thomas Bull, trygghets- och säkerhetssamordnare i Malmö stad, Fredrik Sieradzki, Judiska församlingen i Malmö, och Heidi Avellan, politisk chefredaktör på Sydn. Willy Silberstein var moderator. MALAYSIAS PREMIÄRMINISTER FORTSÄTTER SPRIDA JUDEHAT Mahathir Mohamad. FOTO: US DEPARTMENT OF STATE, WIKIMEDIA COMMONS FOTO: KRISTIAN POHL/REGERINGSKANSLIET BBC Hardtalk den 2 oktober talade han om "kroknästa" judar och ifrågasatte antalet offer för Förintelsen. Han har tidigare vid flera tillfällen spridit myten om en judisk världskonspiration. I ett tal på ett möte med Organization of the Islamic Conference 2003 förklarade Mahathir Mohamad att "idag styr judarna världen genom ombud." Samma påstående framförde han i en intervju i Al Jazeera
2 Svante Weyler Ordförande för Svenska BEMÖT FÖRDOMAR MED UPPLYSNING Antisemitism är ingen enkel sak att begripa sig på. Än mindre att rota ut. JAG HADE BLIVIT inbjuden till en folkhögskola i Närke för att prata om. Obligatorisk närvaro för eleverna, aulan proppfull. Intensiv uppmärksamhet, inga mobiler blinkade, ingen reste sig och gick. Efteråt ville en lärare att jag skulle träffa en av hennes elever, en väldigt begåvad pojke, sa hon. Ensamkommande från Afghanistan. Han var väldigt nöjd med mitt föredrag. Mycket intressant. Det var bara en sak som gjort honom besviken. Han hade särskilt sett fram emot mitt besök för att äntligen få träffa en jude. I hela sitt unga liv hade han hört talas om judar och att de var orsaken till allt elände. Och nu skulle han få se om det stämde, liksom. Och så kom jag, en vanlig svenne. Han lät sig tröstas med adresser till några platser och människor där han kunde möta unga judar, jag hoppas han for dit. Det är, bland annat, den här formen av som åsyftas när det på ett delvis missvisande och ibland grumligt sätt talas om den importerade. Kulturell, en som varken bygger på egna erfarenheter eller på politiska ställningstaganden. Den är naturligtvis inte ofarlig, den kan laddas, den kan utnyttjas, den kan fås att explodera men den kan också mötas med kunskap, diskussion, kort sagt: upplysning. Den är besläktad med den kulturella som Europa, särskilt fram till andra världskriget och Förintelsen, var dränkt i och som fortfarande lämnar tydliga spår. Det nya digitala undervisningsmaterialet blir ett viktigt hjälpmedel. och Forum för levande historia just lanserat, Antisemitism då och nu, blir här ett viktigt hjälpmedel. DEN AKTUELLA HOVRÄTTSDOMEN gällande brandbomberna mot Göteborgs synagoga - där utvisningen av en av attentatsmännen hävdes med motiveringen att brottet kunde betraktas som riktat mot Israel och att myndigheterna där skulle kunna tänkas utsätta en till Palestina utvisad man för fara antyder att en annan, mer svåråtkomlig antisemitisk tankefigur kan ha spelat roll. Den som gör alla judar, överallt och alltid, ansvariga för Israels politik. Den går tillbaka på ett slags tanke om att judar i Sverige och andra länder egentligen saknar fosterland, och nu tilldelas de därför ett, Israel. Den tanken återfinns mitt i det samhället, liksom i de flesta länder i Europa. Den tanken bidrar till de uppflammande antisemitiska utbrotten här i Sverige i samband med varje tillspetsning av läget i Mellanöstern. Den tanken härjar i det engelska Labourpartiet. Nu förefaller den ha färgat en dom i en svensk domstol. Hur bekämpar man sånt? Jo, i första hand genom att använda sig av en annan institution för upplysning: den allmänna debatten. Vi var flera som kraftigt protesterade mot domen och krävde att Riksåklagaren skulle föra den till Högsta domstolen för prövning. Och vi fick gehör. Riksåklagarens skäl för att begära prövning handlade visserligen inte direkt om det i sig utgör ju inget brott men nu öppnas möjligheten att undanröja en dom som delvis tycks ha påverkats av en synnerligen grumlig tankefigur. Det är genom att använda sig av detta samhälles alla olika institutioner för upplysning som SKMA verkar. I dag. Och i morgon. En viktig uppgift blir nu att se till att även nyanlända ges kunskaper om en och dess mest katastrofala konsekvens, Förintelsen. Det är det vi har våra upplysningsinstitutioner, främst skolan, till. Vi måste tro att de ska klara av det. Det nya digitala undervisningsmaterial som SKMA Svante Weyler Ordförande för Svenska kommittén mot Svenska (SKMA) inbjuder till HÖGTIDSSTUND TILL MINNE AV NOVEMBERPOGROMEN 9 NOVEMBER 1938 Stockholms stora synagoga torsdag 8 november 2018 kl Anmälan senast den 5 november till info@skma.se eller OBS! Medlemmar i Judiska församlingen behöver ej anmäla sig. Medtag medlemskort! 2
3 I REALITETEN HAR DET BLIVIT FRITT FRAM ATT BEDRIVA HETSKAMPANJER Det straffbara området för brottet Hets mot folkgrupp tycks ha blivit allt mindre. Påståendet att Sverige har en tillräckligt effektiv lagstiftning för att leva upp till våra åtaganden i FN:s rasdiskrimineringskonvention kan därför ifrågasättas, skriver polischefen Lena Matthijs. Under 2000-talet ser jag en ökad tolerans mot intolerans och en minskad vilja att utreda och åtala för brottet hets mot folkgrupp när det gäller uttalanden, föreläsningar eller kommentarer på sociala medier. Tonen har hårdnat, kränkningarna är fler och saker sägs som aldrig skulle ha varit möjligt för tjugo år sedan. Nazister marscherar i uniform med fanor och sköldar, och trots den uppenbara kopplingen till Hitlerregimens handlingar i Tyskland på trettiooch fyrtiotalet, handlar diskussionen istället om en enstaka symbol och om denna kan kopplas till nazism på samma sätt som hakkorset. Rasbiologi, nationalism och smutskastning av hela grupper ursäktas med motivationen att det ingår i den fria åsiktsbildningen. Resultatet tycks ha blivit att det straffbara området för brottet Hets mot folkgrupp till slut är så litet, att det i realiteten blivit fritt fram att bedriva hetskampanjer mot medmänniskor. Påståendet att Sverige har en tillräckligt effektiv lagstiftning för att leva upp till våra åtaganden i FN-konventionen mot rasdiskriminering och rasism från 1965, kan därför ifrågasättas. Särskilt under valåret I media har Nordiska Motståndsrörelsen (NMR), en öppet nazistisk organisation, getts oproportionerligt stort utrymme i förhållande till sin storlek. Deras agenda och budskap har på detta sätt fått stor spridning. Deras närvaro i Almedalen och försöken att den parlamentariska vägen få in kängorna i Ludvikas och Kungälvs kommunfullmäktige, väcker frågor kring hur Sverige bör hantera våldsbejakande extremism när den klär sig i kostym och vill sitta med vid middagsbordet. Deras egen hemsida är under utredning hos justitiekanslern och det kommer förhoppningsvis en prövning kring lagligheten i innehållet, men detta får vi invänta. DET STÅR KLART att Sveriges långtgående yttrandefrihet och omhuldandet av den öppna debatten där alla åsikter i princip ska få utrymme, skapar dilemman som också påverkar polisens roll och uppdrag. Polisen ska vara opartisk och alltid följa lagarna men bakom varje lag finns förarbeten och bakom varje rättsfall en praxis att förhålla sig till. Utan att ta ställning till om Sverige borde införa ett organisationsförbud mot rasistiska och eller våldsbejakande organisationer, anser jag att det finns anledning att titta över hur den nuvarande lagstiftningen på området ska tilllämpas med tanke på den glidning som skett av vad som kan accepteras. Dels vill jag ifrågasätta att brottet Hets mot folkgrupp (BrB 16:8) är straffbart i såväl Tryckfrihetsförordningen och i Brottsbalken, men inte samtidigt. Det väcker frågor när en demonstrant som helt öppet bär på fanor med hakkorset eller affischer med rasistiska, hotfulla eller kränkande budskap, ändå inte kan åtalas om fanan och plakaten är framställda i en tryckpress. Dels ska de som utspridare inte åtalas om det finns någon annan känd person, bakåt i tillverkningsprocessen, som kan åtalas i första hand, t.ex. tryckaren, utgivaren, eller den som sålt fanan. Enbart om dessa inte kan identifieras, kan utspridaren åtalas, men bara om åklagaren bevisat att fanan eller affischen inte hunnit bli mer än ett år gammal innan den nu kom att användas vid demonstrationen. För om så inte kan ske, gör preskriptionsregeln att demonstranten ska gå fri från straff, trots sitt uppsåt att förarga eller skrämma. Jag menar att detta är orimligt och gör det i princip omöjligt att förhindra nazistisk och rasistisk propaganda från att spridas, om gärningspersonen använder sig just av trycksaker. Den som däremot målar hakkors på en fasad eller själv ritar ihop sitt plakat, kan dömas för brott. Självklart måste alla, som uppsåtligen sprider nedlåtande och kränkande budskap som överensstämmer med lagrummets rekvisit, kunna lagföras för det de gör, där och då, med stöd av brottsbalkens lagrum 16:8, oavsett i vilken form budskapet framställts. Tillverkningen av plakatet eller fanan kan utredas i egen ordning och där kan Tryckfrihetsförordningen självklart vara rätt lag och fler bör kunna åtalas. ÄVEN ORDNINGSLAGENS REGLER behöver en översyn. Rätten att marschera genom städer i skydd av massiv polisbevakning till stora summor borde ifrågasättas liksom möjligheten att få tillstånd till sammankomster under långa tider och på många platser samtidigt vilket blockerar andras möjligheter. Andra svagheter som jag kunnat identifiera i lagstiftningen, är hur vi ska hantera den otillbörliga påverkan mot de demokratiska rättigheterna, som bedrivs av organisationer med uttalat våldskapital. En utbredd rädsla och otrygghet hos folkvalda påverkar deras beslutsfattande men inskränker också yttrande- och mötesfriheten för dem som vars åsikter går stick i stäv med de våldsbejakande organisationernas uppfattning. Detta oavsett om dessa organsationer är högerextrema eller fundamentalistiskt religiösa. Förtäckta hot, språkbruk med kopplingar till vad man gör med landsförrädare eller otrogna, är svårt att beivra med nuvarande formuleringar i brottsbalken. Lagstiftaren behöver även se över vilka krav som ska ställas på partier som vill delta i parlamentariska val och ingå i styrande församlingar. Vilket ansvar har en organisation för enskilda medlemmars systematiska agerande i partiets namn? Ett känt exempel är hur kriminella gäng använder sig av symboler för att markera vilka de tillhör och därmed skapar rädsla och tystnad hos andra. Har en organisation väl byggt upp sitt våldskapital behöver den enskilde medlemmen sedan inte göra särskilt mycket för att skrämma eller påverka. I Almedalen spred NMR skräck hos HBTQ-personer, besökare med annan etnisk bakgrund och politiska motståndare, genom att bara befinna sig nära deras arrangemang. Följden blev att många valde att inte resa dit eller delta. Om samma sak sker i kommunfullmäktige i en kommun, är risken för den lokala demokratin påtaglig. Det är i detta ljus vi måste ta oss en nationell funderare om vi efterlever intentionerna i Rasdiskrimineringskonventionen. Lena Matthijs Polisområdeschef i Region Väst. FOTO: POLISEN 3
4 VALRÖRELSEN 2018 Judehat och rasism stoppade flera SD-politiker Avslöjanden om och rasism tvingade en rad politiker, framför allt från SD, att avsäga sig sina kandidaturer inför valet. Sverigedemokraterna gick framåt under höstens val och slutade på 17,5 procent. Det betyder att Sverige idag, i likhet med flera andra europeiska länder, har ett relativt stort högernationalistiskt parti i riksdagen, ett parti som ser det alltmer auktoritära Ungern som en förebild, som sorterar människor utifrån vilka som anses tillhöra och inte tillhöra den nationen, och som misstänkliggör muslimer, flyktingar och andra grupper. Misstron riktas även mot judar. Partisekreteraren Richard Jomshof har förklarat att judar inte är ett problem så länge de är få. Riksdagsledamoten Björn Söder upprepade under sommaren än en gång sitt påstående att judar och samer inte är r. Jag tror att de flesta med judiskt ursprung som blivit r lämnar sin judiska identitet, har han tidigare deklarerat. När Söders uttalande på nytt ådrog sig kritik avvisades den av SD:s gruppledare i riksdagen Mattias Karlsson som ett illasinnat verk av kulturmarxister och kosmopoliter. På Facebook förklarade han att det handlar om kosmopoliternas försök att få oss att godkänna att svenskhet är allt och därmed också inget. Karlsson är knappast ovetande om att termer som kulturmarxister och kosmopoliter ofta används som signalord för judar eller judiska konspirationer i högerextrem retorik. ATT SD:S PÅSTÅDDA nolltolerans mot rasism inom partiet har begränsad betydelse har varit uppenbart sedan länge. Fall som genom medial uppmärksamhet uppfattas som besvärande kan förvisso leda till reprimander och uteslutning, men toleransen för rasistiska åsikter är påfallande. Under valrörelsen kunde Expo och Expressen på nytt avslöja att en lång rad SD-politiker öppet hetsar mot olika grupper. I flera fall handlar det även om och hyllningar av Nazityskland. Ett exempel är Martin Sihlén, kandidat för SD i Örkelljunga, som på Facebook skrivit uppskattande om Hitler, ifrågasatt Förintelsen, talat om den judiska plågan i Europa och torgfört antisemitiska konspirationsteorier om den internationella judendomen som törstade efter att förinta Europa. Det var inte ens Tyskland som startade andra världskriget det var judarna. Per Olsson, SD-kandidat i Oskarshamn, har i sociala medier hånat Förintelsens offer genom att dela en bild som, med anspelning på förintelselägrens gaskammare, visar Anne Frank med texten Coolest Jew in the shower room. Raghu Jacobsen, SD-kandidat i Stenungssund, Denna bild, som hånar Förintelsens offer, spreds av SD-politikern Per Olsson (skärmavbild). har på ett nätforum propagerat myten om en judisk världskonspiration. På engelska skrev han: Så länge Rothschilds styr ekonomin och därmed det moderna slaveriet på den här planeten så kommer det att finnas. Jacobsen har även delat material som anklagar judar för att exploatera Förintelsen och påstått att judar ligger bakom Islamiska staten. Yrsa Bernecker, SD-kandidat i Helsingborg, sprider också myter om en judisk världskonspiration. I kommentarer på den SD-vänliga sajten Samhällsnytt har hon hävdat att sionister eller människor med judiskt blod i sina ådror ligger bakom New World Order och antytt att Rothschilds och Soros styr EU. Fredrik Andersson, ordförande för SD Tierp och nummer två på SD:s valsedel i kommunen, har i flera inlägg på Facebook uttryckt grov rasism mot svarta, hånat Förintelsens offer och gratulerat Hitler. GRANSKNINGEN VISADE OCKSÅ att en rad SD-politiker tidigare varit aktiva i eller stöttat nazistiska organisationer. Expressens och Expos avslöjanden ledde till att 24 granskade politiker, inklusive ovanstående, valde eller tvingades att avsäga sig sina kandidaturer och lämna SD. Inför valet 2014 kunde Expressen visa att Carl Lundblad, som då kandiderade för SD i Norrköping, spridit hat mot judar och muslimer. På en hatsajt kommenterade han uppgiften att ett radioprogram lett av journalisten Robert Aschberg skulle läggas ned med orden: Äntligen en skitpratande jude mindre i etern. Avslöjandet ledde till att Lundblad tvingades avsäga sig sin kandidatur. Vid valet 2018 kandiderade Lundblad för SD i Gällivare och valdes in i kommunfullmäktige. På en fråga från SVT 12/9 svarade SD:s ordförande i kommunen att de kände till Lundblads uttalanden men att dessa inte inverkade på förtroendet för honom. Det högerextrema partiet Alternativ för Sverige (AfS), som samlar flera fd SD-politiker, fick endast 0,3 % i valet. Under valrörelsen avslöjades att Martin Hagwall, styrelsemedlem och riksdagskandidat för AfS, satt upp antisemitiska klistermärken och uttalat sig antijudiskt. När partiledaren Gustav Kasselstrand av DN ombads kommentera detta svarade han Jag är på återvandringsturné för att rädda vårt land och har inte tid med Dagens Dumheter. Även en kandidat för Liberalerna i Malmö, Muhammed Khorshid, stängdes av efter att Kvällsposten avslöjat att han i en kommentar på Facebook kallat judar och armenier orena oäktingar. Expressens och Expos granskning ledde även till att en L-politiker i Linköping och en KD-politiker i Sundbyberg tvingades avgå efter att det avslöjats att de skrivit rasistiska kommenterar på nätet. SKMA 4
5 Fi-politiker petad efter antijudiskt uttalande Ett uttalande om att Israels judar borde förflyttas till USA ledde till en infekterad debatt och slutade med att Fi-politikern Oldoz Javidi tvingades lämna sin plats på riksdagslistan. I en intervju i Feministiskt perspektiv i juli lade Oldoz Javidi, vid denna tid riksdagskandidat för Feministiskt initiativ (Fi), ut texten om sin vision av lösningen på Israel-Palestinakonflikten. Javidi, som vid tillfället deltog i Ship to Gaza, förklarade att hennes dröm var att Israel skulle upphävas och landets judiska befolkning förflyttas till USA: Israel har ockuperat ett annat land. Drivit människor på flykt från deras eget hem, tagit deras land och stulit deras liv och frihet. Det finns inget försvarbart i det överhuvudtaget. Israels bästa vän är USA, ett annat infernaliskt styre med enormt stora landytor. Så varför inte bjuda in vännerna över till sig och göra plats för dem på gården? De verkar trivas bra i varandras sällskap. Och palestinierna kan få leva i fred och åter bygga upp det land som en gång var deras UTTALANDET MÖTTE STARK kritik från många håll, däribland från SKMA. SKMA efterlyste också ett avståndstagande från Fi:s ledning, som initialt inte yttrade sig i frågan. Från ett parti som betecknar sig som antirasistiskt krävs något annat än tystnad när partiföreträdare uttalar sig antijudiskt, skrev SKMA. Feministiskt perspektiv tog snabbt avstånd, betecknade uttalandet som antisemitiskt och beklagade publiceringen. Javidi beskrev först uttalandet som olyckligt då det kunde missförstås, men tilllade senare att det var oacceptabelt, att hon förstod kritiken och var oerhört ångerfull. Efter viss fördröjning meddelade Fi:s partistyrelse att den fann Javidis uttalande oacceptabelt och antijudiskt, men sade sig ha fortsatt förtroende för politikern. Partiledningens uttalande väckte intern kritik, flera Fiföreträdare krävde att Javidi skulle lämna sin plats på riksdagslistan. I Expressen 29/7 gick Javidi till angrepp mot sina kritiker och förklarade sig vara ett offer för förvrängningar och misstolkningar. Hon påstod sig aldrig ha åsyftat förflyttning av Israels judiska befolkning till USA, utan endast velat föreslå att USA skulle bjuda över... de i Israel som inte tror på fredlig tvåstatslösning. Javidis omtolkning av sina uttalanden avvisades av SKMA:s ordförande Svante Weyler i Expressen 30/7 och på SKMA:s blogg. I sin kommentar skrev SKMA: Det är SKMA:s ordförande Svante Weyler kritiserade i Expressen den 30/7 Oldoz Javidis försök till ursäkt och omtolkning av sina uttalanden (skärmavbild). uppenbart att Javidis dröm handlar om att det är Israels judiska befolkning som ska förflyttas till USA så att palestinierna kan få leva i fred och åter bygga upp det land som en gång var deras. Att Javidi valde att presentera sin fantasi med hjälp av föraktfulla omskrivningar USA ska bjuda in Israels judar och göra plats för dem på gården förändrar inte innebörden i budskapet. Hur denna dröm i verkligheten skulle kunna förverkligas annat än genom fördrivning av de i Israel bosatta judarna är svårt att tänka sig. De skulle ju knappast lämna landet av egen fri vilja. SKMA noterade också att nyare opinionsundersökningar har visat att ungefär lika stora andelar (runt 50 procent) israeliska judar som israeliska palestinier idag tror på tvåstatslösningen, och tillade: Det skulle förvåna om Javidi med sin föreslagna lösning av konflikten avsett att även hälften av de israeliska palestinierna skulle bjudas in till USA. I SAMBAND MED Javidis artikel i Expressen kom ett nytt uttalande från Fi:s ledning där de förklarade att Javidi inte längre hade partistyrelsens förtroende och uppmanades lämna sin plats på riksdagslistan, vilket hon också gjorde. Fi kontaktade även SKMA för att klargöra sin hållning. Debatten flammade upp på nytt efter att dramatikern Stina Oscarson i SvD 28/8 tog Javidi i försvar och hävdade att hon utsatts för ett mediedrev. Javidis uttalande var klumpigt och gick att missförstå, skrev Oscarson, men det gick också att förstå om man läser det i sin kontext och ser till situationen det gjordes i. I en replik i SvD 18/9 skrev Charlotte Wiberg: Antisemitism är ett reellt problem och fallet Javidi demonstrerar bara alltför väl att det finns i de godas led. Stina Oscarson har förstått detta på ett plan men ändå inte. För hon vill ju egentligen inte kännas vid problemet när det står där i all sin nakenhet. SKMA 5
6 Många unga ser främlingsfientlighet som ett allvarligt problem i det samhället och reagerar mot dess uttryck. Färre är medvetna om att även utgör ett problem och många har svårt att identifiera dess yttringar. Vad beror detta på? Mathan Shastin Ravid, som leder SKMA:s ungdomsutbildningar, pekar på möjliga orsaker. Mathan Shastin Ravid Undervisning om kräver mer än samtal om alla människors lika värde I maj kom SOM-institutets rapport Svenska trender, som visar att många oroar sig för ökad främlingsfientlighet. Det stämmer överens med bilden jag fått efter att i snart ett decennium ha jobbat på SKMA och träffat tusentals unga och vuxna, främst på högstadie- och gymnasieskolor. Visst finns det en hel del elever och även lärare som inte bryr sig om dessa frågor eller själva bär på negativa attityder mot olika grupper. Men ännu fler är oroade över rasism och fördomar, och dessutom ganska bra på att identifiera dem. De flesta unga jag träffar vet exempelvis att muslimer ibland ges kollektiv skuld för vad islamister gör, och att romer är en utsatt grupp. Men samma medvetenhet finns inte alltid när det gäller. När det kommer till fördomar och myter om judar krävs det ofta extra mycket förklaring för att insikten om problemets existens, natur och omfattning på allvar ska sjunka in. Förvåning är en vanlig reaktion jag får som föreläsare. Kan det verkligen stämma att studier visat att lika många gymnasieelever har negativa attityder till judar som till muslimer?!, Är det verkligen sant att den judiska minoriteten är så utsatt för hatbrott?!, Jag hade verkligen ingen aning om att det finns en sådan hotbild mot judar att judiska församlingslokaler, skolor och förskolor måste skyddas av tungt beväpnade vakter, i Sverige, 2018!, osv. MÅNGA UNGA HAR helt enkelt svårt att ta in att en skulle vara ett nämnvärt problem idag. Hur kan det komma sig? Jag tror det finns olika förklaringar, som på olika sätt hänger ihop med en bredare okunskap om och hur den avspeglar sig i debatten i Sverige. För det första finns en utbredd, delvis begriplig men för förståelsen av samtida problem förödande stark associering mellan, nazism och andra världskriget. Många unga hör bara talas om i samband med undervisning om Förintelsen, och då ofta i förbifarten. Detta bidrar till den felaktiga men vanliga bilden av som endast ett historiskt fenomen. En annan förklaring är att inte sällan förutsätts vara just så öppen och extrem som den nazistiska för att alls identifieras som sådan, vilket är ett stort bekymmer då fördomar och myter om judar i själva verket ofta framförs på mer sofistikerade eller subtila sätt. Antisemitism idag är inte (och har aldrig varit) i första hand skinheads på gatan som brölar om judesvin, det är snarare mytbildningar på nätet om till exempel hur Soros och Bonnier ligger bakom massinvandringen och kontrollerar alla medier. Eller om hur sionisterna låg bakom 11-septemberattackerna och krigen i Afghanistan, Irak och Syrien. De flesta unga jag träffar har hört talas om Illuminati, men få av dem (eller deras lärare och föräldrar) vet att detta även är ett vanligt förekommande kodord i nutida antisemitisk propaganda. Till skillnad från andra former av rasism låtsas en ofta sparka uppåt, och maskerar sig som maktkritik mot en påstådd (judisk) elit. När rappare som Dani M sprider antisemitiska konspirationsteorier om hur Rothschild styr alla världens banker är det få av hans många unga fans som reagerar. Till detta kommer Israel-Palestinakonflikten. Eller rättare sagt idén eller i vissa fall kanske snarare önskan om att i Sverige idag främst skulle vara en sidoeffekt av en konflikt i Asien, att det egentligen inte handlar om antijudiska föreställningar och attityder med hundratals och ibland tusentals år gamla rötter, utan att det istället rör sig om begriplig om än beklaglig ilska och missförstånd än faktisk rasism. Men man måste ju få kritisera Israel!, är en klassiker när diskuteras i såväl klassrum som medier. PÅ TAL OM vad som faktiskt kan sägas vara rasism eller inte tycks det mig, slutligen, som om de på senare tid allt vanligare postkoloniala perspektiven i vissa fall också bidrar till en okunskap om och oförmåga eller rent av ovilja att erkänna som ett problem. I den diskurs som blir vanligare även bland unga leder synen på rasism som något som endast kan utövas av vita mot rasifierade och såsom underordnade definierade grupper inte sällan till att en missas eller förnekas. Allt som oftast placeras judar, som i antisemitisk propaganda traditionellt sett framställts som främmande orientaler, i det vita facket, och de ses inte sällan som privilegierade och överordnade. Slutsatsen blir lätt att judar ses som en grupp som inte kan drabbas av rasism, och en utesluts ur den antirasistiska analysen. I värsta fall sluts cirkeln helt, och den förment antirasistiska förklaringsmodellen landar hos en del unga (och vuxna) i antisemitiska konspirationsteorier om inflytelserika judar. Detta ideologiska betraktelsesätt sammansmälter ibland med en syn på Israel som ett europeiskt-kolonialt-rasistiskt-imperialistiskt implantat i Mellanöstern. Judar som uttrycker samhörighet med eller stöd för Israel (vilket är något annat än att stödja en specifik israelisk politik) förvandlas, utifrån denna ahistoriska och demoniserande bild, till representanter för västvärldens rasism, kolonialism osv. Även denna konstruktion befrämjar exkluderingen av judar ur vissa antirasistiska synfält. Vad ska man då göra åt detta? Jag tror fler måste inse att olika former av rasism har olika rötter, uttryckssätt, funktioner och konsekvenser. Det är, exempelvis, inte vanligt att romer anklagas för att styra medierna, eller att judar utmålas som gatutiggande ficktjuvar. Tendensen inom såväl skolan som samhället i stort att bunta ihop alla sorters fördomar, myter och attityder och behandla dem som ett och samma fenomen skymmer mer än det blottlägger, förvirrar mer än det klargör. De verktyg med vilka man försöker bemöta dessa olika samhällsproblem blir ofta trubbiga. Svåranalyserade konspirationsteorier fulla med kodord om hur bankirfamiljer med judiskklingande namn kontrollerar alla riksbanker, för att ta ett exempel, motverkas inte med allmänt hållna samtal om alla människors lika värde. Men det är tyvärr ofta där undervisningen och ibland även debatten om stannar idag. En ordentlig kunskapshöjning i hela samhället och inte minst i skolan i form av lärarfortbildningar och annat krävs för att bekämpandet av även fördomar och hat mot judar inte ska glömmas bort av alla oss som bevisligen känner en stark oro för antidemokratiska idéer. Mathan Shastin Ravid 6
7 GÄSTKRÖNIKA Att vända på skuldbördan Gästkrönika av Sofia Nerbrand Vem är ett offer i dagens samhälle? Och vem är förövare? Frågan är brännhet efter utnämningen av Brett Kavanaugh till den amerikanska högsta domstolen. Han är ovedersägligen en skicklig jurist med ett imponerande CV. Men en psykologiprofessor, Christine Blasey Ford, trädde fram och berättade inför justitieutskottet i Senaten att Kavanaugh utsatt henne för ett mycket obehagligt övergrepp på en fest när de båda gick i high school. USA och världen är delade i två läger om huruvida Kavanaugh är lämpad för sitt ämbete och hur kvinnor som utsatts för sexuella trakasserier ska hanteras. Känslorna ligger utanpå samhällskroppen. Protesterna inför utnämningen av Kavanaugh var omfattande. Ett par kvinnor approcherade en republikansk senator, Jeff Flake, som vacklade inför omröstningen och berättade om sina erfarenheter och undrade om han skulle negligera dem och Blasey Ford. Världens mäktigaste man, USA:s president Donald Trump, kommenterade händelsen så här på Twitter: De mycket ohövliga hisskrikarna är betalda proffs som bara försöker få senatorerna att framstå i dålig dager. Låt er inte luras! Se också på alla de proffsigt tillverkade identiska skyltarna. Betalda av Soros och andra. Dessa är inte skyltar tillverkade med kärlek i källaren! #Bråkmakare. Kvinnor som berättar om sina förfärliga erfarenheter och George Soros är förövarna. Män här domare Kavanaugh och senator Flake är offer. När det gäller valet att utmåla just Soros som fiende bör påpekas att Trump knappast är ovetande om att konspirationsteorier om Soros, ofta med antisemitiska över- och undertoner, är populära inom den radikala högern. Trumps tweet kan förstås som en hundvissling till denna opinion. DEN SYDAFRIKANSKE TV-PRATAREN Trevor Noah gjorde en träffande analys av Donald Trump: Presidenten har en sällsam förmåga att gång efter annan vända på skuldbördan. I Trumps värld är det män som falskeligen (?) anklagas för sexuella trakasserier som det är synd om. Inte alla de hundratusentals kvinnor som tog modet till sig och berättade inom ramen för #metoo förra hösten. Blasey Ford häcklade han öppet på en presskonferens. Vidare är det synd om supermakten USA, som Trump påstår har ett underläge gentemot omvärlden varför han river upp frihandelsavtal, Iranavtal och Parisavtal. Dessutom lyfter han auktoritära ledare som Vladimir Putin och Kim Jong-Un, samtidigt som han tydligt markerar mot demokratiska ledare som Angela Merkel och Justin Trudeau. Offer och förövare. Naturligtvis är han själv missförstådd och motarbetad av falska medier medan han själv spyr galla på Twitter. Offer eller förövare? Och hans retorik fungerar. Särskilt vita, kristna och konservativa uppskattar Donald Trumps sanningar och den polarisering vi sett fördjupas under senare år utvecklas nu till en klyfta som blir mycket svår att överbrygga. Misstron växer. Tonläget stegras. Tankefiguren vi och dom förstärks. Vita vs färgade. Liberaler vs konservativa. Etablissemang vs vanligt folk. Sanning vs fake news. TYVÄRR SER VI LIKNANDE tendenser på vår sida av Atlanten. Personangrepp och tillspetsade uttryck dyker upp allt oftare inte minst i sociala medier. I Sverige framställer sig Sverigedemokraterna som ett mobbingoffer trots att många ledande företrädare uttryckt sig nedlåtande om bland annat muslimer och judar. Polariseringen och tribaliseringen i dagens samhälle bådar inte gott. I den högern finns även ett narrativ om en åsiktskorridor, i vilken man inte fick problematisera invandring utan att få betala ett högt socialt pris. Det kanske är en av anledningarna till att de formerat sig i en grupp som försvarar varandra när de blir angripna. Ett exempel i närtid är när Göteborgs- Postens politiska redaktör Alice Teodorescu beskrev Nordiska motståndsrörelsen som en vilsen lus i en artikel (GP 26/9). Hon drev tesen att Förintelseöverlevande används som bulvaner av vänstern för att attackera högern. Inte helt smakfullt. Att hon skulle få emotta kritik för en klandervärd artikel var självklart. Exempellöst rått, skrev till exempel Johan Hilton i DN (27/9). Men sedan gick Alice Teodorescus ideologiska vänner i SvD, Fokus och Kvartal ut till hennes försvar. Hon framställdes som ett offer för ett illasinnat drev, inte minst för att det skapats ett upprop för att hon ska avsättas som redaktör. Den sakliga kritiken mot vad Teodorescu faktiskt skrev i artikeln överskuggades. Vi vs dom. Offer vs förövare. Drev är i sanning djupt obehagliga. Och sociala medier är det torg på vilket offer häcklas och bildligt talat avrättas inför hela världens blickar. Vem som är offer och förövare har aldrig varit en bagatell. Historien visar tvärtom att det kan få förödande konsekvenser beroende på vem som framstår som stark respektive svag. Polariseringen och tribaliseringen i dagens samhälle kryddat med en ohövlig samtalston bådar inte gott. Sofia Nerbrand Liberal skribent, initiativtagare till kippavandringarna i Malmö och ordförande i Bertil Ohlininstitutet. 7
8 Ny studie av rs syn på rasism Många ser judar som en utsatt grupp Allt fler anser att grupper utsätts för rasism i det samhället. Av dem är det många som ser judar som en drabbad grupp. I september publicerade Forum för levande historia rapporten Med egna ögon vardagsförståelser av rasism. Syftet med undersökningen beskrivs som att fördjupa kunskapen om uppfattningar om rasism i dagens Sverige för att på så sätt förbättra möjligheterna att genomföra utbildningsinsatser om rasism och intolerans. Rapporten redovisar resultat från en undersökning som genomförts av Novus. Datainsamlingen genomfördes under två perioder mellan 30 november och 19 december 2017 genom webbintervjuer i Novus representativa och slumpmässigt rekryterade Sverigepanel. Totalt genomfördes intervjuer med individer i åldrarna år. Det handlar med andra ord om en studie av människors subjektiva uppfattningar om rasism i dagens Sverige, och inte om en undersökning av rasismens faktiska utseende, former, utbredning eller av faktisk utsatthet. Enligt resultatet anser 83 procent att det finns grupper som utsätts för rasism i det samhället. 5 procent anser inte att så är fallet och 12 procent saknar uppfattning. Andelen som menar att grupper utsätts för rasism är tydligt högre och andelen som saknar uppfattning klart mindre än när frågan ställdes i en SOM-undersökning Enligt den nya studien ansåg 44 procent att rasismen ökat under det gångna året. PÅ FRÅGAN OM vilken eller vilka grupper i det samhället som ofta utsätts för rasism var judar den mest frekvent omnämnda gruppen. Svaren fördelade sig enligt följande: judar 27 procent, invandrare 23 procent, muslimer 14 procent, mörkhyade 13 procent, romer 10 procent, utlandsfödda/utländsk bakgrund 7 procent, flyktingar/nyanlända/asylsökande 7 procent, r 7 procent, samer 4 procent, och icke-r 4 procent. När frågan ställdes av SOM 2014 var romer den oftast omnämnda gruppen, 37 procent, medan endast 5 procent uppgav judar. Rapporten från Forum för levande historia ger ingen uttömmande förklaring till dessa förändringar, men som en möjlig förklaring till att judar är den oftast nämnda gruppen 2017 hänvisas till att undersökningen genomfördes under samma period då attacken mot synagogan i Göteborg ägde rum, ett hatbrott som gavs stor uppmärksamhet i media. En studie av medierrapportering om rasism under året visar också att rapporteringen om ämnet ökade markant i slutet av I rapporten nämns också att en i bland annat Malmö givits medial uppmärksamhet under flera år. Till detta kan läggas - även om det inte nämns i rapporten - att strax före attacken i Göteborg hade en demonstration i Malmö med antisemitiska inslag och hot uppmärksammats i medier, och under hösten hade stort fokus riktats mot nazistiska NMR:s demonstrationer och antisemitiska propaganda i Göteborg. Även detta kan möjligen bidra till att förklara förändringarna jämfört med I rapporten spekuleras också i att en orsak till att den romska gruppen ansågs särskilt utsatt av många 2014 kan vara att romers utsatthet tilldrog sig stor medial uppmärksamhet det året. Året innan hade även avslöjandet av Skånepolisens register över romska personer lett till ökat fokus på rasism och diskriminering som drabbar romer. I undersökningen studeras även samband mellan svar och olika bakgrundsfaktorer. När det gäller synen på judar som utsatt grupp finns ett starkt samband med ålder: långt fler äldre respondenter har uppgivit judar som utsatta jämfört med yngre. På samma sätt återfinns uppfattningen att judar utsätts för rasism i betydligt större utsträckning bland personer med högre utbildning än bland dem med endast förgymnasial utbildning. Detta samband finns också bland dem som har svarat att muslimer är en utsatt grupp. Resultaten pekar också på ett samband med bostadsort. Respondenter bosatta i Stockholm, Göteborg och Malmö är tydligt mer benägna att nämna judar som utsatt grupp än svarspersoner bosatta i andra delar av landet. ÄVEN OM RAPPORTEN inte kan ge en uttömmande förklaring till skillnaderna mellan resultaten från 2014 och 2017 års undersökningar när det gäller synen på gruppers utsatthet är det rimligt att anta att svaren delvis påverkas av frågornas aktualitet och uppmärksamhet vid de olika undersökningstillfällena. Detta manar till försiktighet vid uttolkning av de resultat som framkommer. Resultaten blir också svårtolkade dels därför att flera av de kategorier som erbjuds som svarsalternativ är överlappande (till exempel invandrare, muslimer, mörkhyade, utländsk bakgrund, flyktingar/nyanlända/asylsökande, icke-r), dels därför att respondenternas förståelse av begreppet rasism påtagligt skiljer sig åt, något som också framkommer av undersökningen. SKMA 8
9 Tysk undersökning Kraftig ökning av på nätet FOTO: TU BERLIN/PR/FELIX NOAK Monika Schwarz-Friesel. En omfattande tysk studie av på Internet visar att nätet bidrar till både ökad spridning och förstärkt radikalisering av hat och fördomar mot judar. Studien Antisemitismus 2.0 und die Netzkultur des Hasses, som genomförts vid Berlins Tekniska Universitet under ledning av språk- och kognitionsforskaren Monika Schwarz-Friesel, bygger på data som inhämtats från tyska sajter och nätforum under tio år, mellan 2007 och Med hjälp av sökord (till exempel judar, judendom, Israel, ) har runt kommentarer samlats in från sociala medieplattformar som Facebook, Twitter, Youtube, från chattsajter liksom från kommentarsfält i de digitala utgåvorna av stora tyska tidningar som till exempel Die Welt, Süddeutsche Zeitung, FAZ, Die Zeit, Taz och Der Spiegel. Genom omfattande stickprov har sedan tusentals kommentarer - texter, bilder, filmer - analyserats manuellt. Undersökningens fokus har legat på antijudiska yttringar i den bredare debatten, inte på extrema miljöer. Studien slår fast att Internet idag spelar en avgörande roll för att förmedla och förstärka antijudiska budskap. Enligt resultaten har spridningen av på nätet ökat kraftigt under den senaste tioårsperioden; rapporten talar om en trefaldig ökning. Detta gäller inte minst utvecklingen i kommentarsfälten i traditionella medier. FORSKARNA PEKAR OCKSÅ på en språklig radikalisering, kommentarer som innehåller demoniserande och avhumaniserande påståenden - till exempel beskrivningar av judar som pest och cancer - våldsfantasier och likställanden av judar med nazister har ökat dramatiskt. De menar sig också se en ökad acceptans för och normalisering av, i synnerhet när den framträder i sammanhang som på något sätt relaterar till Israel. Resultaten pekar på att det varje dag sprids tusentals kommentarer som förmedlar antijudiska uppfattningar. Dessa präglas till stor del av traditionella antisemitiska föreställningar: stereotyper och myter om pengar, girighet och utsugning, om makt och konspirationer, om hämndlystnad, ondska och blodsanklagelser. Vanliga är också beskrivningar av judehat som något självförvållat. Enligt studien dominerar den traditionella ens bilder antijudiska diskurser oavsett politiskt sammanhang och oberoende av vilka frågor som står i fokus. Samma föreställningar återfinns hos avsändare från höger till vänster, inklusive i mittfåran, på den politiska skalan. De präglar även den som sprids av muslimska avsändare och färgar på ett djupgående sätt hat och fördomar som förekommer i sammanhang som rör Mellanösternkonflikten, även om de här i många fall projiceras på Israel. Resultaten visar också hur argument och strategier som syftar till att försvara, ursäkta, omtolka, relativisera och förminska judehat utgör en integrerad del av samtidens antijudiska diskurser. Forskarna talar om en israelisering av den antisemitiska semantiken - antisemitiska uppfattningar framställs och rationaliseras som kritik av Israel, något som sker även i sammanhang som helt saknar koppling till Israel-Palestinakonflikten. Även omskrivningar och kodspråk är vanligt. Istället för judar talas om sionister, inflytelserika kretsar, Rothschild och så vidare. Antijudiska teckningar och sångtexter försvaras även i namn av yttrandefrihet eller konstnärlig frihet. ANTISEMITISKA KOMMENTARER FÖREKOMMER i en rad olika sammanhang. Studien pekar till exempel på hur uppmaningar på Twitter eller Facebook att protesterna mot ofta genererar antijudiska reaktioner och förvarsstrategier. Företeelsen exemplifieras bland annat med kampanjen #NiewiederJudenhass (ung. Aldrig mer judehat ) som spreds på Facebook Enligt resultaten innehöll 38 procent av kommentarerna till kampanjen antisemitiska inslag. 47 procent av dessa reflekterade traditionella föreställningar, som till exempel påståendet att judarna kontrollerar medierna. Utvecklingen på nätet samvarierar med det som sker i den reella världen, med trakasserier, hot och attacker mot judar, skriver forskarna. I en intervju med Deutschlandfunk 18/7 varnar Monika Schwarz-Friesel för att om tendensen fortsätter i samma riktning så kommer den normalisering och acceptans av som är tydlig i sociala medier och kommentarsfält att flyttas över från den virtuella till den verkliga världen. Vi kan ju hur som helst inte längre skilja dessa båda världar åt, säger hon. 9
10 SKMA och Forum för levande historia har lanserat ett nytt digitalt undervisningsmaterial om. Syftet är att ge elever, lärare och andra intresserade grundläggande kunskaper om både historiskt och idag. Nytt digitalt undervisningsmaterial om I augusti lanserade SKMA och Forum för levande historia Antisemitism - då och nu, ett nytt kostnadsfritt digitalt informations- och undervisningsmaterial om. Materialet syftar till att ge elever, lärare och andra intresserade grundläggande, forskningsbaserade kunskaper om både historiskt och idag. Bakgrunden till att undervisningsmaterialet tagits fram är att fördomar, hat och hatbrott mot judar utgör ett allvarligt samhällsproblem. För att kunna identifiera, förebygga och motverka krävs kunskaper om dess historia, orsaker, konsekvenser och samtida framträdandeformer. Även om dagens visar sig i delvis nya former finns det stora lärdomar att dra från det historiska judehatet. Det nya webbmaterialet tar därför sin utgångspunkt i aktuella frågor, följt av de historiska rötterna och framväxten av innan andra världskriget, säger Svante Weyler, ordförande för Svenska kommittén mot. Vi ser en rad tecken på att ökar i Sverige. Många judar känner otrygghet och vill inte visa traditionella identitetsmarkörer. Attacker mot synagogor, nazistiska demonstrationer och konspirationsteorier på nätet är några exempel på dagens utmaningar, säger Ingrid Lomfors, överintendent vid Forum för levande historia. Det digitala undervisningsmaterialet har under hösten presenterats vid seminarier om samtida som SKMA och Forum för levande historia arrangerat i Stockholm, Göteborg och Malmö. Det har även presenterats på Bokmässan i Göteborg. Materialet har uppmärksammats i en rad medier, däribland i Sveriges Radio och SVT. ANTISEMITISM - DÅ OCH NU Antisemitism - då och nu finns på webbadressen daochnu.se. Materialet är utformat framför allt för elever i åk 7-9 och gymnasiet. Texterna är av ämnesövergripande karaktär och passar därför i flera olika ämnen. I lärarhandledningen ges information om hur materialet kan användas i klassrummet. ÅTTA TEMAN Antisemitism då och nu består av en introducerande startsida och åtta fördjupande tematiska avsnitt. Materialet är bildsatt med foton och illustrationer som exemplifierar och förtydligar innehållet. Här finns också en kortfilm i vilken tre personer beskriver vad judisk identitet betyder för dem och hur de upplever en i Sverige idag. Materialet innehåller följande tematiska avsnitt: 1. Vad är? Begreppet definieras och likheter och skillnader med andra former av gruppfientlighet och rasism diskuteras. Avsnittet beskriver även hur föreställningarna om makt och globala konspirationer gör att en kan fungera som en alternativ världsförklaring och användas som en föregiven maktkritik. 2. Judisk identitet vad betyder det? Avsnittet diskuterar judisk identitet, Antisemitism - då och nu är ett kostnadsfritt webbmaterial. 10
11 Undervisningsmaterialet består av en introducerande startsida och åtta tematiska avsnitt. Materialet innehåller en kort film där William Goldman, Rebecca Gellert och Willy Silberstein beskriver vad judisk identitet betyder för dem och hur de upplever en i Sverige idag. dess komplexitet och olika innebörd för olika människor. Till avsnittet hör även den kortfilm där tre judar bland annat diskuterar vad judisk identitet betyder för dem. 3. Judisk historia: Diaspora, förföljelse, frigörelse Här beskrivs judisk historia med tonvikt på diasporans uppkomst och judiskt liv och utsatthet för fientlighet och diskriminering i Europa fram till 1900-talet. Avsnittet belyser bland annat den kristna antijudaismen, det antijudiska tänkandets utveckling och konsekvenser under medeltiden, emancipationen, och den moderna ens framväxt. 4. Förintelsen Avsnittet beskriver kortfattat den antijudiska propagandan och politiken i Nazityskland under 1930-talet, förföljelsen och folkmordet på Europas judar under andra världskriget samt brott som den nazistiska regimen begick mot andra grupper. Temat innehåller även avsnitt om inställningen till judiska flyktingar i Sverige och räddningsinsatser som genomfördes i svensk regi liksom om beslut och åtgärder som vidtogs efter kriget för att förhindra folkmord och massdödande av etniska och religiösa grupper. 5. Antisemitism idag Avsnittet belyser hur på nytt utgör ett allvarligt problem i Sverige, Europa och andra delar av världen. Med avstamp i efterkrigstiden beskrivs hur antisemitiska föreställningar levt vidare, förändrats och anpassats till nya omständigheter, och givits näring av och exploaterats inom ramen för olika politiska konflikter och strömningar. I avsnittet belyses utvecklingen i Europa och Mellanöstern, spridningen av hat och konspirationsteorier i sociala medier, bruket av antisemitiska kodord, och den grova antijudiska propaganda som återfinns i högerextrema och extrema islamistiska miljöer. Temat avslutas med en text om ens konsekvenser. 6. Konspirationsteorier Avsnittet redogör för vad som kännetecknar konspirationsteorier. Det ger en historisk bakgrund till myten om den judiska världskonspirationen och beskriver hur denna typ av föreställningar spelar en viktig roll även i samtida antisemitisk propaganda. 7. Antisemitism i debatten om Israel Ibland förekommer fördomar och hat mot judar i debatten om Israel-Palestinakonflikten. Avsnittet ger exempel på hur antijudiska uppfattningar i denna debatt kan se ut och beskriver skillnaden mellan och kritik av Israels politik. 8. Motverka I det sista avsnittet uppmanas läsaren att använda sina kunskaper om en och dess konsekvenser för att motverka fördomar och hat mot judar. Texten understryker även vikten av en konsekvent antirasism. I alla fördjupningsavsnitt finns avstämningsfrågor som en möjlighet för eleverna att stanna upp i läsningen och reflektera över det aktuella avsnittet. Materialet håller för närvarande på att läsas in. Inom kort kommer det alltså att finnas möjlighet att lyssna på alla texter. 11
12 SKMA utbildar Vi fick nya perspektiv och en helt annan Gruppdiskussion om hur fördomar och rasistiska påståenden bäst kan bemötas. Diskussion om antisemitiska bilder och gränsdragning mellan politisk kritik och fördomar. Under det senaste året har ett åttiotal gymnasieelever från olika delar av Sverige deltagit i SKMA:s fortbildningar om nutida och rasism. Mathan Shastin Ravid beskriver utbildningen, och ungdomar som deltagit berättar om lärdomar och insikter den givit dem. För att öka kunskaperna om nazismens förbrytelser och rasistiska och antidemokratiska idéer historiskt och idag genomförde SKMA en regeringsstödd utbildningssatsning med över 400 elever och nästan 100 lärare från olika högstadieskolor. Utbildningarna inkluderade förseminarier, en studieresa till Förintelsens platser i Polen och efterseminarier. För att fördjupa kunskapen om nutida och rasism har SKMA med stöd av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) under hösten 2017 och våren 2018 genomfört uppföljande fortbildningar för ca 80 av eleverna, som nu går på gymnasiet. Fortbildningarna var uppdelade på två träffar och innehöll föreläsningar, workshops och gruppdiskussioner. I debatten om finns både okunskap och myter, som påverkar ungas syn på ämnet (se min artikel på s. 6 i detta Nyhetsbrev). En sådan myt är att inte är något nämnvärt problem i Sverige, eller att den ersatts av fördomar och hat mot andra grupper. Stort fokus låg under fortbildningen på att belysa hur negativa föreställningar och attityder till judar lever kvar, även i samhällets mittfåra. Med utgångspunkt bland annat i studier som visat att nästan var femte svensk gymnasieelev har en negativ inställning till judar fördes samtal om i deltagarnas egen vardag. Wilma Soreby från Lindesberg var en av dem som uppskattade diskussionerna: Jag tyckte passen om var väldigt intressanta, eftersom jag tidigare bara fått lära mig om förr men inte vad den spelar för roll i dagens samhälle. Mae Axelsson från Arboga höll med: Diskriminering och förföljelse av judar skedde ju redan på medeltiden och idéerna bakom har levt vidare ända till idag. Många påstår att en inte längre är något stort problem, vilket inte stämmer. ATT HÖGEREXTREMISTER SOM Nordiska motståndsrörelsen skulle ha övergett en och nu istället hatar andra grupper är ännu en förekommande myt. Tillsammans gick vi under fortbildningen på djupet med ens i roll i samtida politisk propaganda, och tittade bland annat på hur myter om judar och deras påstådda makt fortfarande är helt centrala i nazistisk men även radikal islamistisk ideologi och propaganda med hot, våld och terrordåd mot judiska individer och institutioner som resultat. Antisemitiska konspirationsteorier där ordet judar ibland byts ut mot olika kodord är själva grundfundamentet för hur man ser på och beskriver världen. När man går igenom det så här blir det så uppenbart att man fortfarande säger nästan exakt samma saker om judar som man gjort historiskt, bara att man formulerat om det lite, skrev Albin Hörman från Norrköping i sin utvärdering. En annan som tyckte sig ha fått en större förståelse för hur dåtid och nutid hänger ihop var Benjamin Holmqvist från Helsingborg: Det var väldigt intressant att höra om den historiska en och om hur konspirationsteorier som växte fram för länge sedan lever kvar. Det ringade in det hela på ett sätt som verkligen gav mig bättre koll på ämnet. DET ÄR ISRAELS politik som skapar en, hör man ibland både i medier och på skolgårdar. Påståendet är lika felaktigt som om någon skulle hävda att det är Marockos ockupa- 12
13 bakgrundskunskap. Superbra! SKMA:s Mathan Shastin Ravid har lett fortbildningen. Dominque Lim. tion av Västsahara som skapar islamofobin i vårt samhälle. Gamla antisemitiska idéer ligger ofta latent hos människor, och kan triggas igång av händelser runtom i världen. Men det är inte Israel som skapar dem. Under fortbildningen diskuterade vi var skiljelinjen går mellan legitim politisk kritik mot Israels politik och fördomar. I grupper fick deltagarna analysera bilder, filmklipp och texter från olika medier. Elin Hellsten från Lindesberg berättar: Det var både lärorikt och väldigt kul! Materialet vi analyserade var väldigt intressant, jag tycker vi gemensamt kom fram till var gränsen kan gå och hittade meningen bakom en massa problematiska påståenden som vid första anblicken kan verka vettiga. Vi talade också mycket om hur alla dessa fördomar och konspirationsteorier även kan leda till att judar begränsas eller till och med attackeras i sin vardag. Det är ingen ovanlig vanföreställning att judar skulle vara mindre utsatta än andra minoriteter, och att deras utsatthet överdrivs i debatten. För att öka kunskapen om hatbrott mot olika grupper och rusta eleverna till att kunna identifiera och bemöta de röster som bagatelliserar olika former av rasism eller spelar ut olika utsatta minoriteter mot varandra fick deltagarna i hemuppgift mellan de två fortbildningsträffarna att titta närmare på hatbrott mot judar, afror, muslimer och romer. UNDER FORTBILDNINGARNA BJÖDS gästföreläsare in. Bilan Osman från Expo höll mycket uppskattade pass om afrofobi och islamofobi. Hennes kollegor Jonathan Leman och Haris Grabovac gav intressanta och viktiga inblickar i den högernationalistiska och högerextrema miljön; partier, rörelser och alternativa medier vars propaganda ofta vänder sig just till unga. Mirelle Gyllenbäck, som under många år varit engagerad i frågor som rör romsk inkludering, bidrog med välbehövlig och klargörande information om antiziganismens historia i Sverige års Elsaprisvinnare Samuel Nudel gav ytterligare fördjupning om konspirationsteorier. En röd tråd i alla pass under fortbildningen var vikten av att vara källkritisk, exempelvis när man tar del av information på nätet. De gymnasieelever som deltagit i fortbildningen har alla stött på fördomar och rasism i sin vardag riktad mot dem själva eller någon i deras närhet. Att veta hur man ska agera i sådana situationer är inte alltid enkelt. Diskussioner om hur man bäst bemöter fördomsfulla och rasistiska påståenden och attityder var en viktig del av fortbildningen. Att få möjligheten att bolla tankar och idéer kring dessa frågor med andra engagerade jämnåriga var något som många lyfte fram som betydelsefullt i sina utvärderingar. ETT SYFTE MED SKMA:s utbildningar är att stärka ungdomar och vuxna som intresserar sig för frågor som rör och rasism, och som vill bidra till en positiv förändring. Efter fortbildningen har många av deltagarna intensifierat sitt engagemang. En av dem är Dominque Lim från Kalmar: SKMA:s olika utbildningar senaste åren är något jag är extremt tacksam över att ha fått ta del av. Jag har dels fått djupare kunskaper om Förintelsen, men också stor nytta av mina nya kunskaper om rasism i dagens samhälle. Stereotyper om olika grupper är ganska vanligt idag. Jag har valt att försöka göra något åt det genom att hålla föreläsningar för barn, ungdomar och vuxna. Den senaste föreläsningen jag höll var för Grön Ungdom i Kalmar, där jag pratade om, afrofobi och islamofobi. Reaktionen från publiken påminde mig om min egen reaktion första gången jag deltog i en av SKMA:s utbildningar många av de som lyssnade förvånades över hur vanligt det är med rasism och inte minst idag. Jag är glad att kunna sprida kunskap om de här frågorna till andra med hjälp av allt det jag lärt mig i SKMA:s utbildningar. På nästa sida återger vi fler reflektioner från ungdomar som deltog i fortbildningarna. Mathan Shastin Ravid 13
14 Röster om SKMA:s fortbildning Fardin Nazari Linn Hult Wiggo Eklund Maja Mirsch Den här fortbildningen har varit jättebra, jag kan betydligt mycket mer om fördomar idag än jag kunde tidigare. Känns också som att man fick en riktig självförtroende-boost, nu är jag mycket bättre på att se igenom när folk sprider lögner. Bland det mest intressanta var passen om och att lära sig mer om bakgrunden till påståenden som är vanliga idag, t.ex. att judarna styr ekonomin osv. Fardin Nazari, Skellefteå Främst av allt har jag fått otroligt mycket givande kunskap om så många och viktiga ämnen. Till exempel fick vi en massa underlag och tips om hur man ser igenom konspirationsteorier, som verkligen är vanliga bland unga idag. Jag är nu mer säker och ännu mer driven att göra skillnad. De olika SKMAutbildningar jag gått under senare år har varit över förväntan och jag är så otroligt tacksam över den här chansen som jag fått. Linn Hult, Visby Jag tycker det varit oerhört kul och givande att diskutera olika dilemman man kan ställas inför i sitt eget liv, och att tillsammans formulera motargument att använda när man stöter på rasistiska påståenden. Och passen om källkritik var väldigt intressanta, många bra tips på varningsklockor att ha med sig, till exempel när man surfar på nätet. Tror att jag kommer ha stor nytta av allt det vi gått igenom. Wiggo Eklund, Avesta Jag skulle sammanfatta fortbildningen som mycket lärorik, spännande och rolig. Men framförallt har jag lärt mig att ännu mer reflektera över rasism. Man kommer ha stor nytta av all ny fakta, gruppdiskussionerna och andras perspektiv. Och inte minst tipsen på hur man kan agera när folk i ens närhet uttrycker sig fördomsfullt. Det har jag tyckt varit svårt förut, men jag tror jag kommer hantera det mycket bättre nu! Maja Mirsch, Helsingborg Linus Martin Firoza Akbari Akseli Laitinen Silja Eklund Helt fantastiska, intressanta, lärorika och roliga dagar har vi haft tillsammans. Jag hoppas fler får möjlighet att delta i sådana här fortbildningar, eftersom de ger en verktyg för att bekämpa den rädsla, ilska och hatet som gör världen till en sämre plats. Något jag verkligen tar med mig är en tanke som dykt upp i mitt huvud under fortbildningens gång, nämligen att det inte finns någon fiende, utan bara fientliga tankar som splittrar oss. Tack för att jag fick vara med! Linus Martin, Sundsvall Samlar man kloka och pålästa föreläsare och ungdomar kan man få ut väldigt mycket. Jag tar med mig ny kunskap om fördomar och vart de kommer ifrån. Allt vi gått igenom underlättar verkligen när det gäller att argumentera för sin sak mot rasism. Skulle absolut rekommendera fortbildningen, på grund av hur samhället ser ut. Ämnena vi diskuterade har jag redan hört mycket om, men här fick vi nya perspektiv och en helt annan bakgrundskunskap. Superbra! Firoza Akbari, Malmö Det har varit otroligt givande. Jag tar med mig nya kunskaper om olika former av rasism men även konspirationsteorier. Det kommer jag att kunna använda som motargument när folk påstår saker som innehåller till exempel antiziganism eller islamofobi. Jag skulle gärna rekommendera denna fortbildning till andra för den ger massor av saker som kan behövas i livet inte minst kunskap och ett stort nätverk av nya vänner. Bildanalysen som vi gjorde av antisemitiska teckningar och karikatyrer var väldigt intressant och bra! Akseli Laitinen, Södertälje Den här fortbildningen har varit jätteviktig för mig. Jag har lärt mig mycket, och har fått diskutera frågor som jag tänker mycket på. Tar med mig kunskap och strategier kopplade till hur man diskuterar fördomar och rasism med andra. Under min tid med SKMA har jag lärt mig mer saker och sätt att tänka på kring dessa frågor än jag gjort under hela min skolgång. Silja Eklund, Stockholm 14
15 Kalendarium ELEV- OCH STUDIERESOR AUGUSTI-NOVEMBER Den augusti arrangerade SKMA en fortbildning för personal från Björkebyskolan i Järfälla. 69 personer deltog i studieresan som gick till Krakow, Rabka och Oswiecim i Polen. Gruppen guidades av Ewa Andersson och Lena Jersenius. Under oktober-november guidar Ronny Juhlin fyra elevgrupper från Bruksgymnasiet i Östhammar, Alfta skolan och Kärrtorps gymnasium. Även dessa studieresor går till Krakow, Rabka och Oswiecim. UTBILDNINGAR OCH SEMINARIER 31 AUGUSTI Ett 20-tal ungdomar från Nova Academy i Simrishamn besökte SKMA för en föreläsning av Mathan Shastin Ravid om, konspirationsteorier och källkritik SEPTEMBER SKMA arrangerade en utbildning om, rasism och konspirationsteorier för ett 10-tal ungdomar från Unga mot och främlingsfientlighet (UMAF). Föreläsare var Mathan Shastin Ravid och Samuel Nudel. 21 SEPTEMBER Mathan Shastin Ravid föreläste för 150 elever på Björkhaga högstadieskola i Botkyrka om, fördomar och källkritik. SEPTEMBER-OKTOBER SKMA och Forum för levande historia arrangerade seminarier om i Stockholm 7/9, Göteborg 26/9 och Malmö 2/10. Seminarierna riktade sig till bl.a. kommunpolitiker och tjänstemän med ansvar för utbildnings- demokrati- och integrationsfrågor, lärare, poliser och personal inom socialtjänst. Föreläsare var Henrik Bachner, Stéphane Bruchfeld, Johan Nordqvist och Robin Enander. Mikael Enoksson och Niclas Blom presenterade det nya digitala materialet om som tagits fram av SKMA och Forum för levande historia. I Malmö avslutades dagen med ett panelsamtal kring situationen i Malmö avseende och hatbrott samt arbetet för att motverka detta. Medverkande: Zandra Brodd, gruppchef, polisens demokrati- och hatbrottsgrupp i Region Syd, Fredrik Sieradzki, Judiska församlingen i Malmö, Thomas Bull, trygghets- och säkerhetssamordnare, Malmö stad och Heidi Avellan, politisk chefredaktör, Sydn. Moderator: Willy Silberstein. Totalt deltog ca 300 personer på seminarierna. 5-6 OKTOBER Den första delen i den vartannat år återkommande fortbildningen om Förintelsen genomfördes. Medverkande föreläsare var Stéphane Bruchfeld, Henrik Bachner och Mikael Enoksson. Nästa steg är en studieresa till Polen den 24 oktober 3 november. Ett knappt 20-tal personer deltar i utbildningen. Hej! Vi heter Vera Wilbe Lewerentz och Erik Ejnarsson, och vi har startat företaget ANTNZS som jobbar mot nazism och rasism. Idén till företaget kom mot bakgrund av att nazistiska organisationer blivit aktivare på senare tid, inte minst i vår hemkommun Ludvika. Vi ville visa motstånd, och säljer därför tygpåsar med antinazistiska tryck. Tidigare i år deltog vi i en av SKMA:s studieresor till Förintelsens platser i Polen, en viktig resa som vi anser att fler bör göra. Därför har vi bestämt oss för att skänka 10 % av intäkterna till SKMA. Skolor som vill sälja tygpåsar för att få in pengar till en studieresa till Polen kan kontakta oss! Stötta kampen mot nazism och rasism genom att beställa en tygpåse via vår Facebooksida eller Instagram, ANTNZS! 15
16 Vill du ha någon som tillvaratar våra judiska intressen imorgon? Bli då medlem i en Judisk församling idag! De judiska församlingarna har som uppgift att möjliggöra ett judiskt liv idag och för våra barn och barnbarn imorgon. Vi har ett stort utbud och representerar våra medlemmar i många olika frågor, både i media och gentemot statsmakten. Du behövs NU för att vi skall kunna fortsätta vår viktiga verksamhet. Bli medlem i en församling nära dig! Judiska Församlingen Judiska Församlingen Göteborg Nordvästra Skåne Helsingborg info@jfns.se De judiska församlingarna är förenade i Judiska Centralrådet i Sverige B E T A L D A N N O N S P L A T S OTROLIGT LÄTTA RESVÄSKOR TILL GROSSISTPRISER ÄVEN PRESENTREKLAM Vid köp av resväska med hänvisning till denna annons lämnas bidrag till SKMA Mycket välkommen till eller butiken på Atlasgatan 4, ring och avtala tid före besök Hälsningar Peter Loeser Box 27027, Stockholm * 08/ palos@tele2.se * resvaskor.com 16
17 BLI EN BÄTTRE SÄLJARE Det goda kundmötet börjar alltid med dig själv, och ingenting är så bra för lönsamheten som kunniga och passionerade medarbetare. Helt enkelt för att engagemang smittar och ger ännu nöjdare kunder. Service och ett gott kundbemötande är därför butikens viktigaste kärnverksamhet. Säljexperten Susanne Einhorns senaste bok kretsar kring just detta och vänder sig till alla som arbetar inom detaljhandeln, från säljare till butikschef. HEDRA NÄRA OCH KÄRA GENOM ATT STÖDJA SKMA! Vill du hedra en jubilar eller någon annan genom att skänka ett bidrag till SKMA? SKMA mottager tacksamt alla gåvor, stora som små. Som tack skickar SKMA ett gåvobrev med din personliga hälsning. Beloppet kan betalas via Bankgiro , Plusgiro eller Swish Märk betalningen med Gåvobrev. Skriv därefter ett till med följande information: Avsändare av gåvobrevet Mottagare av gåvobrevet (inklusive adress) Datum då brevet ska komma fram Personlig hälsning Därefter skickar vi gåvobrevet till angiven adress. Varmt tack för din gåva! För mer information kontakta SKMA:
18 INBOX CAPITAL HAMNGATAN STOCKHOLM MANA RE Willy Silberstein AB erbjuder Medieträning: du blir vassare och tydligare i media efter en träning med Willy Silberstein, dina chanser att nå ut förbättras avsevärt. Moderatorsuppdrag: Willy Silberstein lovar ett högt tempo och tydliga besked som moderator vid debatter eller utfrågningar. Jossebell AB Så här sade f.d. näringsministern om Willy Silberstein som moderator: Jamfa AB BORÅS Willy Silberstein kan få en debatt att lyfta. Han ställer vassa frågor, håller högt tempo och ger sig inte förrän han fått svar. Det gör en debatt informativ och underhållande. Björn Rosengren, f d näringsminister Willy Silberstein, willy@silbersteinab.se 18
19 Välkommen till IPU Utveckling genom insikt. Beteende, drivkrafter och EQ. Analysverktyg i framkant för individutveckling och grupputveckling STÖTTAR ARBETET MOT ANTISEMITISM 19
Lärarhandledning till Antisemitism då och nu
Lärarhandledning till Antisemitism då och nu Syftet med detta undervisningsmaterial är att ge elever, lärare och andra intresserade grundläggande kunskaper om antisemitism både historiskt och idag. Antisemitism
Judehat i debatten om Gazakrisen
Publicerad på SKMA:s blogg 16/7 2014 skma.se/blogg Judehat i debatten om Gazakrisen En dokumentation av antisemitiska kommentarer på Stefan Löfvens Facebooksida Stefan Löfvens uttalande om Israel-Palestinakonflikten
EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09
EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 Organisationerna, symbolerna och musiken Föredraget behandlar nazismens symboler och vad de står för. Vi går även igenom de rasistiska organisationerna och hur
Antisemitiska attityder och föreställningar i Sverige Henrik Bachner och Jonas Ring
Antisemitiska attityder och föreställningar i Sverige Henrik Bachner och Jonas Ring 1. SAMMANFATTNING Föreliggande undersökning, som utförts på uppdrag av Forum för levande historia och Brottsför e by
Textning av avsnitt 2, Skolverkets poddradio 2016
2016-03-02 1 (5) Textning av avsnitt 2, Skolverkets poddradio 2016 Temat för avsnittet är arbetet mot rasism i skolan. Samtalet utgår från ett scenario om förintelseförnekande och antisemitism. Medverkande
TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014
TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014 Lättläst sammanfattning Tid för tolerans Den här rapporten har fått namnet Tid för tolerans.
NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND!
Lördag 19/3-2016 Jennifer Black Vi är alla samlade här idag av en och samma anledning, att vi på ett eller annat sätt känner ett enormt missnöje över någonting. Det är ingen skillnad på någon utav oss.
Godmorgon världen, P1, 2010-02-28, en krönika; fråga om opartiskhet. Sveriges Radio ska på lämpligt sätt offentliggöra nämndens beslut.
1/5 BESLUT SB 320/10 2010-05-03 Dnr: 197-200, 203, 205, 207-208, 211, 213, 216, 219 och 226/10-30 SAKEN Godmorgon världen, P1, 2010-02-28, en krönika; fråga om opartiskhet BESLUT Inslaget fälls. Granskningsnämnden
tidskrift för politisk filosofi nr årgång 22
tidskrift för politisk filosofi nr 3 2018 årgång 22 Bokförlaget thales recension david andersson: Med skuldkänslan som drivkraft: Om svenska Israel vänner och västfiender, Stockholm: Timbro, 2017. skuld
Juli Det digitala valet. Följ valåret 2018 i de sociala kanalerna med Notified och Springtime.
Juli 2018 Det digitala valet Följ valåret 2018 i de sociala kanalerna med Notified och Springtime. Sammanfattning Sverigedemokraterna fortsätter att vara det riksdagsparti som får flest nya följare/gillare
Alla dessa viktiga frågor ställer Amos Oz sina läsare i boken "Kära fanatiker".
En lärarguide från Inledning. Vad skapar fanatism i vår tid? Hur kan fanatism bemötas och bekämpas? Vilka möjligheter till kompromisser finns det? Vilket är kollektivets ansvar och vad är individens eget
Minoriteter del 2. Vad pratade vi om förra gången?
Minoriteter del 2 Vad pratade vi om förra gången? Romerna De första romerna kom till Sverige under 1500-talet. De har genom historien utsatts för våld och diskriminering. Hat och fördomar mot romerna kallas
En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.
En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning
Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?
Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än
Chatt för förtroende. Frida Leander, tf presschef Malmö stad
Chatt för förtroende Frida Leander, tf presschef Malmö stad Judehatet i Malmö Uppdrag granskning 21 januari 2015 I Malmö har det anmäls fler antisemitiska brott än någon annanstans i Sverige. Judar där
Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet
Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till
Intolerans Vad tycker ungdomar om judar, muslimer, homosexuella och invandrare? Lättläst
Intolerans Vad tycker ungdomar om judar, muslimer, homosexuella och invandrare? Lättläst Det här är en lättläst sammanfattning av intoleransrapporten. Texten är skriven med korta meningar och enkla ord.
November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det.
Se människan Vi ska nu arbeta med ett tema de närmaste veckorna som kommer handla om människan, hur vi delat in människan i olika kategorier tidigare i historien och även nu. Vidare kommer det att handla
Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap
Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika
Rapport: Sverigedemokraterna 2017
Rapport: Sverigedemokraterna 2017 Undersökningen har genomförts på Novus eget initiativ. Undersökningen genomfördes som en webundersökning i Novus Sverigepanel med 1011 intervjuer på ett riksrepresentativt
TOLERANS 4 FÅR MAN SÄGA VAD MAN VILL?
SIDA 1/7 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och
Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden
Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra
Agenda, SVT2, , inslag om informationspåverkan; fråga om opartiskhet, saklighet och respekt för privatlivet
1/5 BESLUT 2018-11-12 Dnr:18/00414 SAKEN Agenda, SVT2, 2018-02-04, inslag om informationspåverkan; fråga om opartiskhet, saklighet och respekt för privatlivet BESLUT Inslaget frias. Det strider inte mot
Kort om våldsbejakande extremism socialtjänstens arbete med barn och unga vuxna
Kort om våldsbejakande extremism socialtjänstens arbete med barn och unga vuxna från Våldsbejakande extremism ett utbildningsmaterial för socialtjänstens arbete med barn och unga vuxna December 2017 Innehåll
Vad går det egentligen att säga om de unga som lockas till IS?
1 (8) 2016-09-27 Hej och välkommen till den här podden från myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor, där vi pratar om extremism och hur vi kan jobba med unga som dras till de här miljöerna. Och
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor Innehållsförteckning Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor... 1 Inledning...
Politisk information i skolan - ett led i demokratiuppdraget (SOU 2016:4) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 22 februari 2017
PM 2017: RIV (Dnr: 110-1751/2016) Politisk information i skolan - ett led i demokratiuppdraget (SOU 2016:4) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 22 februari 2017 Borgarrådsberedningen föreslår
Vad ska jag prata om?
Vad ska jag prata om? En utflykt i omvärlden samtalet om rasism och intolerans Tid för tolerans teoretiska och empiriska exempel Sammanfattning utmaningar och möjligheter Samtalet om rasism i media och
Dilemman och utmaningar. Emma Arneback & Jan Jämte Örebro universitet
Dilemman och utmaningar Emma Arneback & Jan Jämte Örebro universitet Offentlighetens dilemma Fall 1: SDU på besök i skolan. Tisdagen den 25 mars 2014 blockerade en grupp elever vid Globala gymnasiet i
Rapport från en konferens med hållbar fred i sikte
Rapport från en konferens med hållbar fred i sikte AV JONATHAN LEMAN Den socialdemokratiska sidoorganisationen Palmecentret anordnade den 11 juni en konferens vid Piperska muren i Stockholm. Bland konferensens
mot rasism lärarmaterial
mot rasism lärarmaterial INNEHÅLL AKTION FN mot rasism... 3 LEKTION: FN:s arbete med mänskliga rättigheter - kritik mot Sverige... 4 ÖVNING: Bör Sverige förbjuda rasistiska organisationer?... 5 MATERIAL...
Förstå Förebygga Förändra VÄGLEDNING OM VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISM
Förstå Förebygga Förändra VÄGLEDNING OM VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISM Förord Att värna demokratin och att arbeta för att medborgarna ska känna sig delaktiga är två av de viktigaste uppdragen som samhället har.
Ring P1, , inslag med ett lyssnarsamtal; fråga om opartiskhet och saklighet
1/5 BESLUT 2016-04-18 Dnr: 15/03392 SAKEN Ring P1, 2015-12-09, inslag med ett lyssnarsamtal; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden anser att det brister
Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.
1/5 BESLUT 2013-06-10 Dnr: 13/00495 SAKEN P4 Extra, 2013-02-25, programledaruttalande om Sverigedemokraterna; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det
Judar och muslimer. bygger tro och tillit i Malmö. årsbok 2018 myndigheten för stöd till trossamfund
Judar och muslimer bygger tro och tillit i Malmö 7 Judar och muslimer bygger tro och tillit i Malmö Det finns mycket som förenar judar och muslimer, såväl religiöst som kulturellt. År 2017 bildades den
Temaundersökning om NÄTHAT
Temaundersökning om NÄTHAT mot journalister i Sverige 2015 Tema näthat: Siffror från Cisions journalistoch kommunikatörsundersökning 2015 Hur ser hotbilden mot journalister ut online? Som en del av vår
Kommittédirektiv. Stärkt skydd för transpersoner och översyn av vissa termer. Dir. 2014:115. Beslut vid regeringssammanträde den 31 juli 2014
Kommittédirektiv Stärkt skydd för transpersoner och översyn av vissa termer Dir. 2014:115 Beslut vid regeringssammanträde den 31 juli 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska överväga om det straffrättsliga
Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019
Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019 Innehållsförteckning Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019... 1 Inledning... 2 Vision... 2 Syfte... 2 Lagar och
Sverige bör ställa motkrav på bistånd till den palestinska myndigheten
Enskild motion Motion till riksdagen 2017/18:1314 av Mikael Oscarsson (KD) Sverige bör ställa motkrav på bistånd till den palestinska myndigheten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom
En annan sida av Sverige
FÖRORD En annan sida av Sverige Under de senaste 20 åren har vi sett en omvälvande förändring av Europas politiska karta. Partier som tidigare betraktades som oseriösa eller obehagliga ekon från 1930-talets
Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI
Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI 1 Kapitel 1 Tolerans: En introduktion till begreppet, forskningen och antologin Erik Lundberg Mer prat om tolerans År 2015 kom många flyktingar
Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson
15-05- 11 Dagens föreläsare EXPO Niclas Nilsson niclas.nilsson@expo.se Visions värderingar Niclas Nilsson, utbildningschef Stiftelsen Expo Föreläsning om extremhögerns hot mot Visions värdegrund och arbete
med anledning av skr. 2014/15:146 Förebygga, förhindra och försvåra den svenska strategin mot terrorism
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:255 av Andreas Carlson m.fl. (KD) med anledning av skr. 2014/15:146 Förebygga, förhindra och försvåra den svenska strategin mot terrorism Förslag till riksdagsbeslut
Minnesanteckningar Sakråd om islamofobi, 30 augusti 2017
2017-09-29 Ku2017/01663/DISK Kulturdepartementet Enheten för diskrimineringsfrågor Minnesanteckningar Sakråd om islamofobi, 30 augusti 2017 Mötet inleddes med att statssekreterare Karin Strandås välkomnade
Mänskliga rättigheter i Sverige
Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte
Syfte och mål med kursen
Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och
Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska
Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på
1. Uppdrag (10 poäng) 1. Hitta någon med hög trovärdighet. 2. Ta en bild eller rita av. 3. Motivera. Spara. Uppdrag MIK
1. Uppdrag (10 poäng) 1. Hitta någon med hög trovärdighet. 2. Ta en bild eller rita av. 3. Motivera. Spara. 2. Kryssfråga (5 poäng) Vad är sociala medier? 1. Personliga inlägg på bloggar. 2. När flera
OM FÖRSKJUTNINGAR I VÅRA VÄRDERINGAR
OM FÖRSKJUTNINGAR I VÅRA VÄRDERINGAR ULRIKA ANDERSSON, DOCENT/UNDERSÖKNINGSLEDARE www.som.gu.se Ett oberoende undersökningsinstitut i forskningens tjänst www.som.gu.se Politiskt intresse bland skåningar
Tema: Vem tror du att du är? Identitet
Tema: Vem tror du att du är? Identitet Avsnitt 2: Hur skapas och upprätthålls identiteter? Vad gör oss till dem vi är? Till stor del är det vårt förflutna, eller, för att vara mer exakt det vi minns av
Reflektera kring anonymitet på nätet 2 av 2
Reflektera kring anonymitet på nätet 2 av 2 Lektionen handlar om att undersöka hur anonymitet kan påverka hur vi är på nätet. Lektionsförfattare: Filippa Mannerheim Till läraren En digital lektion från
Mars Det digitala valet. Följ valåret 2018 i de sociala kanalerna med Notified och Springtime.
Mars 2018 Det digitala valet Följ valåret 2018 i de sociala kanalerna med Notified och Springtime. Sammanfattning Sverigedemokraterna fortsätter vinna flest nya följare/gillare i de sociala kanalerna.
Aktuellt, SVT2, , inslag med en debatt om ett eventuellt förbud mot samröre med våldsbejakande organisationer; fråga om opartiskhet
1/5 BESLUT 2018-03-05 Dnr: 17/02686 SAKEN Aktuellt, SVT2, 2017-09-28, inslag med en debatt om ett eventuellt förbud mot samröre med våldsbejakande organisationer; fråga om opartiskhet BESLUT Inslaget fälls.
Facebook tycks censurera mig, andra vänstersiter och andra siter - Global PoliticsFacebook verkar tyvärr försvåra åtkomsten för
Facebook-gruppen: Källkritik, fake news och faktagranskning startad av Mathias Cederholm 2017 Facebook.com/groups/kallkritik/permalink/547211059136438/ Mathias Cederholm har delat en länk 1 april kl. 21:22
VALÅR I KLASSRUMMET. Det är viktigt att unga förstår vilka beslut som fattas i Strasbourg och i Bryssel och hur det påverkar deras vardag.
dnr 1023/18 VALÅR I KLASSRUMMET Det svenska riksdagsvalet är avslutat och vi har en regering på plats. Men valåret i klassrummet tar inte slut där. I maj är det val till Europaparlamentet och i samband
POLITISERING OCH POLARISERING I ETT YRVAKET INFORMATIONSSAMHÄLLE
POLITISERING OCH POLARISERING I ETT YRVAKET INFORMATIONSSAMHÄLLE SOM-institutet Västsvenska Arenan, Almedalen, 7/7 2017 Annika Bergström, Marie Demker, Daniel Jansson, Jonas Ohlsson & Maria Solevid Den
Hat och kränkningar. på internet. En vägledning till föräldrar och andra vuxna nära barn.
Hat och kränkningar på internet En vägledning till föräldrar och andra vuxna nära barn www.statensmedierad.se 1 Till dig som är förälder HEJ! Är du orolig när ditt barn är på internet? Vad är ditt ansvar
Vilken värld! Om demokrati i kläm. Om hotade mänskliga rättigheter. Om din möjlighet att förändra världen.
Vilken värld! Om demokrati i kläm. Om hotade mänskliga rättigheter. Om din möjlighet att förändra världen. Stå upp för mänskliga rättigheter under valåret Nästa år är det val i Sverige. Det sker i en tid
2. Propaganda Här funderar du över hur Nazityskland och deras allierade använde sig av propaganda. Affisch från Ungern med texten:
1. Livet förändras Här funderar du kring hur Susannas liv förändrades 1944 Många länder i Västeuropa ockuperades av Nazityskland under de två första åren efter andra världskrigets utbrott 1939. Från början
Strategiskt program. för ett Sandviken fritt från. främlingsfientliga och rasistiska krafter KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005 BIHANG NR 5
Strategiskt program för ett Sandviken fritt från främlingsfientliga och rasistiska krafter KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005 BIHANG NR 5 Innehållsförteckning Sid BAKGRUND...3 PLATTFORM...4 SYFTE...4 ORGANISATION...4
Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?
Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?
Hatbrott med främlingsfientliga och rasitiska motiv. Seminarium om utsatta grupper Stockholm den 7 mars
Hatbrott med främlingsfientliga och rasitiska motiv Seminarium om utsatta grupper Stockholm den 7 mars www.delmi.se @Delmigram Ny kunskapsöversikt Hatbrott med främlingsfientliga och rasitiska motiv (Delmi
Om svenska värderingar. En användarguide i fickformat
Om svenska värderingar En användarguide i fickformat Detta kanske vi inte är överens om, men Finns det något som skulle kunna kallas för svenska värderingar? Normer som beskriver en slags grunduppfattning,
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:190 av Linda Snecker m.fl. (V) Hatbrott riktade mot hbtq-personer 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 Inledning...2
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för. Förskolan Skattkammaren
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Förskolan Skattkammaren 2018 Förskolan Skattkammaren Villa Göta Stadsparken 544 33 Hjo Telefon: 0503 35090 E-post: skattkammaren@hjomail.se 1.
ANTIRASISM STUDIEPLAN
POSITIV ANTIRASISM STUDIEPLAN EXPO NÅGOT ATT TÄNKA PÅ: * Ta fram era egna erfarenheter i samtalet * Se till att alla är aktiva i samtalet och att ingen dominerar det * Se till att era frågor och analyser
Civilsamhället & trossamfundens roll i arbetet för tillit & demokrati. Ett fungerande civilsamhälle kan:
Civilsamhället & trossamfundens roll i arbetet för tillit & demokrati Det offentliga når inte ut till alla på ett meningsfullt sätt, och kommer inte att kunna göra det utan samverkan med civilsamhället.
MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET
ABF MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET rollspel Upplägget: Det finns 4 roller i varje scen, en roll som uttrycker sig främlingsfientligt, en cirkelledare/föreningsledare och en som ger stöd åt respektive
Stenhård kritik mot regeringens ändringar av grundlagarna
LOGGA IN NYHETER SPORT NÖJE KULTUR LEDARE DEBATT TV PLUS SENASTE NYTT Valet 2018 MER OM FÖLJ Stenhård kritik mot regeringens ändringar av grundlagarna SAMHÄLLE sön 18 mar 2018 Ett nödvändigt skydd av den
UNGA OCH EXTREMISM. Vi erbjuder kunskapsöversikter, poddar och projektpengar till förebyggande arbete.
UNGA OCH EXTREMISM Vi erbjuder kunskapsöversikter, poddar och projektpengar till förebyggande arbete. SKAFFA KUNSKAP Ung och extrem podcasts Tre samtal om extremism Män som våldsamma superhjältar. Kvinnor
På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.
Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna
Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016
1 (6) Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016 Temat för avsnittet är arbetet mot rasism i skolan. Samtalet utgår från ett scenario som handlar om modet att ta upp frågan om främlingsfientlighet
Juni Det digitala valet. Följ valåret 2018 i de sociala kanalerna med Notified och Springtime.
Juni 2018 Det digitala valet Följ valåret 2018 i de sociala kanalerna med Notified och Springtime. Sammanfattning Sverigedemokraterna nämns mest av riksdagspartierna Ser man till omnämnanden i digitala
Kriskommunikation i sociala medier
Kriskommunikation i sociala medier Linda Nordgren Ansvarig sociala medier och kriskommunikation Kommunikationsavdelningen Stadskontoret linda.nordgren@malmo.se Vid kriser Bra på att ta beslut, identifiera
Policy mot våldsbejakande extremism. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Policy mot våldsbejakande extremism Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2016:392 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades
Intervju med Anders Bergman
Sida 1 av 5 Intervju med Anders Bergman 1. Inom vilka samhällsområden upplever du att det förekommer störst problem med främlingsfientlighet? Ett område där det förekommer stora problem med diskriminering
Lektion 2. Metoder för mediepåverkan
Lärandemål: En förutsättning för att kunna tolka medieinnehåll av olika slag är kritiskt tänkande; något som med hjälp av olika metoder för mediepåverkan ibland dessvärre försöker motverkas. För att kritiskt
KAPITEL 2 Sammanfattning
KAPITEL 2 Sammanfattning 14 detta avsnitt sammanfattar vi rapportens huvudresultat. I arbetet med rapporten har ett antal delstudier genomförts av Ungdomsstyrelsen samt av externa forskare och utredare.
Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun
Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga
Hatbrottsgruppen Stockholm
Hatbrottsgruppen Stockholm 1 De mänskliga rättigheterna Rätten att inte bli diskriminerad Alla människor är lika i värde och rättigheter. Det betyder att ingen får diskrimineras eller hindras från att
Politisk information i skolan
Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Politisk information i skolan Det är bra om skolan uppmuntrar att politiska partier kommer till skolan och tar tillvara de möjligheter som denna samverkan
LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll
LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker
Känsliga uppgifter och integritet
En introduktion till begreppet integritet; om rätten att själv bestämma med vem och hur man vill dela sin information. Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren En digital lektion från https://digitalalektioner.iis.se
Uppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun
Uppförandekod för förtroendevalda i Demokrati och respekt Två honnörsord i demokratin är frihet och jämlikhet. Friheten innebär att alla opinioner och viljeyttringar ska få komma till uttryck. Alla människor
Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron
Svenskarna långsiktigt alltmer positiva till invandrare Svenskarna långsiktigt alltmer positiva till invandrare Marie Demker Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron
VERKSAMHETSPLAN ÅR 2014-15
1 VERKSAMHETSPLAN ÅR 201415 Centrum mot rasism Stockholm 20140315 2 Inledning CMR:s huvudsakliga kärnverksamhet är att följa och påverka utvecklingen i Sverige vad gäller diskriminering och rasism. Följande
Fakta & argument för en skola fri från ensidig religiös påverkan. Ett initiativ från Humanisterna för att stoppa religiösa friskolor
Fakta & argument för en skola fri från ensidig religiös påverkan Ett initiativ från Humanisterna för att stoppa religiösa friskolor Åtta humanistiska argument för att stoppa religiösa friskolor Skolan
barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN
Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr
Mobbningen slutar inte utanför klassrummet skolans ansvar för kränkningar på nätet. Göteborg den 21 april 2016 Caroline Dyrefors Grufman
Mobbningen slutar inte utanför klassrummet skolans ansvar för kränkningar på nätet Göteborg den 21 april 2016 Caroline Dyrefors Grufman BEO på Skolinspektionen Kansli med drygt 20 anställda; kanslichef,
En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena
Moralisk oenighet bara på ytan?
Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta
Visions guide i sociala medier
Datum: 2018-08-28 Visions guide i sociala medier Undrar du hur du kan jobba med sociala medier? Här hittar du tips och råd för att använda sociala medier på ett effektivt sätt. Guiden vänder sig till Visions
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Upprättad 2018-04-18 gällande verksamhetsår 2017/2018 Bakgrund Vi är skyldiga att följa: FNs Barnkonvention (http://www.scribd.com/doc/34000103/barnkonventionen-i-sin-
Det svenska samhällskontraktet
Enskild motion Motion till riksdagen 2017/18:3463 av Robert Hannah (L) Det svenska samhällskontraktet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka
Följande bilaga utgör inte del av ECRI:s analys av och förslag rörande situationen i Sverige
BILAGA Följande bilaga utgör inte del av ECRI:s analys av och förslag rörande situationen i Sverige ECRI vill framhålla att den analys som ingår i den tredje rapporten om Sverige är daterad den 17 december
Lektioner det mångkulturella samhället
Lektioner det mångkulturella samhället Temasida Lektioner Mångkulturella samhället handledning Inledning Handledningen... vänder sig till dig som vill ha lektionstips med hjälp av vår temasida om det mångkulturella
Manual för kontakter med rättsväsendet
Bakgrund Manual för kontakter med rättsväsendet Den senaste tiden tycks många Sverigevänner ha fått kallelser från Polismyndigheten. Som anledning anges ofta Du är härmed kallad till förhör beträffande