Utbildningskatalog 2014 /2015

Transkript

1 Utbildningskatalog 2014 /2015

2

3 Teknik som målar dina känslor KTH UTBILDNINGSKATALOG 2014/2015 Utbildningskatalog 2014 /2015 På omslaget: Interaktivt konstverk som visualiserar Viktor Hagermans och Kristina Hööks biodata. Metaphone är ett konstnärligt forskningsprojekt på kth inom ämnet interaktionsdesign. Maskinen, som är byggd av doktoranden och konstnären Vygandas Simbelis, registrerar kroppsdata som relaterar till känslo upplevelser och målar en tavla av dem. Civilingenjörsstudenten Viktor Hagerman och Kristina Höök, professor i interaktions design, fick testa maskinen. Vaxbollen i min hand kommunicerar trådlöst med Metaphone och samlar via sensorer in biodata, som hjärt rytm och kroppsrörelser, berättar Kristina. Det interaktiva konstverket framträder i fem färger, där grön, blå och svart speglar emotionella processer. Gult och rött är kopplade till puls. Interaktionen är en av de mest betydelse fulla faktorerna med Metaphone. Helt enkelt att försöka ta reda på varför och hur människor vill dela med sig av sin inre värld. Det är viktigt att forma framtidens teknik så att den förmedlar just känslor och upplevelser. Det får oss att komma närmare både varandra och oss själva, säger Kristina.

4 Innehåll Intervjuer Ett ämne, tusen möjligheter 6 Undervisning utanför ramarna 9 Världen tur och retur 10 Big in Japan 13 Tillsammans är grejen 14 Space is not the limit 17 Maximerade karriärmöjligheter 18 Passion för hållbara innovationer 21 Uppdrag för livet 22 Konsten att göra drömmen verklig 25 The Robot Project 26 Lena Vollbrecht, IKEA 30 Jonas Lindberg, Google 32 Lars Stenqvist, Scania 33 Karriären efter KTH 34 Campus där många intressen möts 36 Vad händer efter din anmälan? 38 Upptäck Sveriges största studentstad 44 Information Vad vill du bli? 48 Vanliga frågor och svar 50 Examensnivåer 52 Tekniska Högskolans Studentkår 53 Matematik 54 Tentor, labbar och studiehjälp 55 Bostad i Stockholm 56 Träffa KTH 57 Vilken behörighet krävs? 58 En unik studiemiljö 62 Utlandsstudier 64 Språkmöjligheter på KTH 65 Utbildningar Arkitektutbildning 300 hp 67 Bioteknik 300 hp 68 Civilingenjör och lärare 300 hp 69 Datateknik 300 hp 70 Design och produktframtagning 300 hp 71 Elektroteknik 300 hp 72 Energi och miljö 300 hp 73 Farkostteknik 300 hp 74 Industriell ekonomi 300 hp 75 Informationsteknik 300 hp 76 Maskinteknik 300 hp 77 Materialdesign 300 hp 78 Medicinsk teknik 300 hp 79 Medieteknik 300 hp 80 Samhällsbyggnad 300 hp 81 Teknisk fysik 300 hp 82 Teknisk kemi 300 hp 83 Öppen ingång 300 hp 84 Ämneslärarutbildning med inriktning mot teknik, årskurs hp 85 Fastighet och finans 180 hp 86 Fastighetsutveckling med fastighets förmedling 180 hp 87 Information and Communication Technology 180 cr 88 Simuleringsteknik och virtuell design 180 hp 89 Byggteknik och design 180 hp 90 Datateknik, KTH Haninge och KTH Flemingsberg 180 hp 91 Datateknik, KTH Kista 180 hp 92 Elektronik och datorteknik 180 hp 93 Elektroteknik 180 hp 94 Kemiteknik 180 hp 95 Maskinteknik 180 hp 96 Medicinsk teknik 180 hp 97 Teknik och ekonomi 180 hp 98 Byggproduktion 120 hp 99 Tekniskt basår och Teknisk bastermin 60/30/35 hp 100 Master och magister 101

5 Hitta ditt KTH Framtidens teknik kan förmedla känslor och upplevelser. Men den kan också göra världen till en bättre, smartare och mer hållbar plats att leva på. Därför behöver vi fler kreativa problemlösare som hittar nya vägar framåt. Eftersom det mesta i vår vardag på ett eller annat sätt är kopplat till teknik kan du vara helt säker på att det finns en ingenjörsutbildning som matchar just ditt intresse. Om du ännu inte vet vad du vill satsa på har du världens bästa möjlighet att upptäcka det på kth. Här kan du engagera dig i en mängd roliga projekt, kårföreningar och träffa inspirerande människor som ger dig nya infallsvinklar inför dina framtida karriärval. Som en extra bonus pluggar du i Stockholm Sveriges största studentstad. I den här katalogen möter du studenter, forskare och lärare som hittar sin passion i musik, människor, rymden och robotar. Du träffar också före detta kth:are som redan har hunnit ut i arbetslivet. De har alla en sak gemensamt, de har hittat sin egen väg på kth.

6 INTERVJU NINA AMINLASHGARI Ett ämne, tusen möjligheter namn: Nina Aminlashgari utbildning: Kemivetenskap* Gör: Doktorand fiber och polymerteknologi Kläder, kosmetika, förpackningar och livsmedel. Det mesta i vår vardag har en koppling till kemi. För Nina Aminlashgari har kemi varit favoritämnet ända sedan högstadiet. Idag är hon doktorand inom fiber och polymerteknologi och forskar kring framtidens förnyelsebara material. Nina Aminlashgari fick upp ögonen för kemi i åttan. Mycket tack vare en grym lärare. Min dåvarande lärare fick mig verkligen att älska kemi och jag bestämde mig ganska tidigt för att satsa på en karriär inom framställning av läkemedel. kth:s kemiutbildning är rankad högt internationellt, så självklart ville jag söka mig hit. Redan den första tiden på Kemivetenskap insåg Nina att läkemedel bara var ett av många intressanta områden som fanns att välja på. Till slut föll valet på fiber och polymerteknologi. Jag visste inte vad en polymer var innan jag började på kth, men bestämde mig för inriktningen efter att ha läst inledningskursen. Där fick vi bland annat i uppgift att bygga en solstol från grunden, vilket var superkul. Vad innebär fiber och polymerteknologi? Det handlar om både naturliga och syntetiska polymera material. De syntetiska polymererna är de vi i vardaligt tal kallar för plaster. På kth forskar vi inom allt från syntesframställning och karakterisering till utveckling av nya material. Nina har precis börjat sitt fjärde år som doktorand och hennes arbete är inriktat på förnyelsebara plaster och hur de bryts ned i naturen och i människokroppen.»jag brinner verkligen för att jobba med problemlösning och att göra något positivt för världen«det är plaster som kommer från material som exempelvis majs och potatis. Att hitta alternativ till dagens oljebaserade material är en viktig utmaning inför framtiden. Jag brinner verkligen för att jobba med problemlösning och att göra något positivt för världen. Berätta mer om hur det är att vara doktorand? Du jobbar i regel med ditt huvud projekt i fyra till fem år. Vid sidan av din forskning undervisar eller handleder du även studenter. Som doktorand får du också möjligheten att åka på konferenser för att presentera ditt arbete och för att knyta nya kontakter. Både i Sverige och utomlands. Jag har bland annat varit i usa och Sydafrika. Hur ser de internationella karriärmöjligheterna ut inom kemi? Det finns många stora kemiföretag världen över så det finns gott om jobbmöjligheter. På Kemivetenskap hålls undervisningen på engelska och du kan göra utbytesstudier i Spanien, Japan, Kina, Frankrike eller Tyskland. Utöver det så har kth utbyteskontakter över hela världen. För mig blev det en termin i Spanien och jag kan varmt rekommendera ett utbytesår om du vill ha internationella kontakter. Har du några andra bra tips till blivande studenter? Det är en krävande utbildning som innebär mycket eget ansvar så plugga tillsammans och hjälp varandra. Glöm heller inte att fråga lärarna om hjälp, de är där för din skull. Ge inte upp om du inte klarar tentan på första försöket. Tänk istället på målet: Att du blir en grym problemlösare som garanterat får ett spännande jobb efter utbildningen. *Kemivetenskap motsvarar Teknisk kemi. Läs mer om utbildningen Teknisk kemi: 6 UTBILDNINGSKATALOG 2014 / 2015

7 UTBILDNINGSKATALOG 2014 /

8 8 UTBILDNINGSKATALOG 2014 / 2015

9 INTERVJU FREDRIK LUNDELL Undervisning utanför ramarna namn: Fredrik Lundell utbildning: Teknisk fysik Gör: Programansvarig Farkostteknik Övrigt: Utnämd till Årets lärare 2011 Fredrik Lundell är en av många lärare på KTH som inspireras av nytänkande. Därför var det ett medvetet val att skippa de gamla föreläsningsmetoderna och införa peer instruction, en metod som bygger på att studenterna lär sig av varandra. På kth har de flesta lärare framgångsrika forskarkarriärer och Fredrik är inget undantag. Vid sidan av sin forskning inom strömningsmekanik är han lektor och ansvarig för programmet Farkostteknik. Eftersom de flesta lärare på kth är nyfikna forskare, skapas ett väldigt bra klimat för nya undervisningsformer. Under en studieresa till Harvard University i Boston fick han upp ögonen för undervisningsmetoden peer instruction. Metoden hade visat sig vara väldigt effektiv för att skapa interaktiva föreläsningar, så självklart blev jag sugen på att testa den. Peer instruction bygger på en ganska enkel princip: Inför varje lektion har studenterna läst in sig på de ämnen som tas upp. Läraren inleder med en kort genomgång varpå studenterna besvarar ett antal frågor med flerval s alternativ, via en mentometer. Studenterna bildar sedan mindre diskussions grupper och resonerar kring vad som egentligen är frågornas rätta svar. Diskussionerna avslutas med att studenterna återigen trycker på mentometerknapparna. Genom undervisningsformen tränas studenterna till ett kritiskt tänkande och lär sig att motivera varför rätt svar är rätt svar. Under diskussionen lär de sig även att förklara vetenskapliga begrepp och fördjupar samtidigt sin kunskap om ämnet. Fredrik berättar att en annan fördel med peer instruction är att studenterna får hjälp att hålla ett jämnt studietempo genom kursen, vilket innebär att kursens koncept blir lite mer strukturerat än vid vanliga föreläsningar.»en bra lärare har kunskap och intresse för sitt ämne och kombinerar detta med glädje och passion för undervisningen«som lärare får jag också en väldigt tydlig återkoppling på vad studenterna har mer eller mindre lätt för. Inom vilka ämnen används peer instruction på KTH? Metoden används av engagerade lärare i väldigt många ämnen. I de första årskurserna främst i mekanik och matematik. Inom matematik jobbar vi just nu med att bygga upp kurser dels kring peer instruction i föreläsnings salar, men även genom korta videoföreläsningar på nätet. Vad betyder det för framtidens matematikundervisning? Förhoppningsvis leder det till att studenterna utvecklar både en god räkneförmåga och en bra förståelse för vad operationerna faktiskt»är«. Sedan den nya metoden infördes på kth klarar fler av studenterna sina tentor och Fredrik har fått mycket positiv respons. Som ett extra kvitto på studenternas uppskattning valdes han till Årets lärare Priset delas ut av studentkåren och premierar nytänkande metodik och pedagogisk utveckling på kth. Vad tycker du kännetecknar en bra lärare? Att han eller hon har kunskap och intresse för sitt ämne och kombinerar detta med glädje och passion för undervisningen. Jag tycker även att det som lärare är viktigt att kunna sätta sig in i studentens perspektiv. Vad har du annars på gång just nu? Jag forskar kring hur nya biomaterial kan utvinnas ur trä. En viktig utmaning inför framtiden då det gäller att hitta förnyelsebara, innovativa lösningar. Läs mer om studier på KTH: UTBILDNINGSKATALOG 2014 /

10 INTERVJU TANMOY BARI Världen tur och retur namn: Tanmoy Bari Gör: Student Samhällsbyggnad Övrigt: Tidigare studentambassadör för KTH Tanmoy Bari sökte till KTH med siktet inställt på en internationell karriär. Utbildningen Samhällsbyggnad med inriktning stadsplanering har redan tagit honom på spännande utbytesprojekt i både Kenya och Brasilien. Som Sveriges största tekniska universitet har kth samarbete med många globala företag och drygt 250 universitet världen över. Med andra ord har den som är sugen på en internationell karriär unika möjligheter här. För Tanmoy var det en av de främsta anledningarna till varför han valde just kth. När jag började på kth fick jag information om något som kallas för»minor Field Studies«, ett Sidafinansierat stipendium för studenter som utför ett projekt i ett utvecklingsland. När det blev dags att skriva kandidatuppsats sökte Tanmoy stipendiet och fick chansen att resa till Kenya. Under drygt två månader bodde vi i Nairobi och Kisumu, två städer som ligger vid Victoriasjön. Det var verkligen en fantastisk upplevelse att få bo där och på nära håll följa hur människor med helt andra perspektiv ser på vardagen. Äventyren i Kenya gav Tanmoy mersmak och han är precis hemkommen från en utbytestermin i Brasilien. Varför bestämde du dig för att plugga i just Brasilien? kth har samarbete med fem universitet i Brasilien och ufrj i Rio de Janeiro fanns med på min önskelista. Då jag dessutom fick ett erbjudande om att utföra ett forskningsarbete om stadens största urbana projekt var det lätt att tacka ja. För Tanmoy, som läser inriktningen stadsplanering, kändes studier kring revitaliseringen av ett gammalt hamnområde i centrala Rio som ett riktigt drömprojekt.»kth har samarbete med många globala företag och drygt 250 universitet världen över«projektet ska pågå under 30 år och innefattar allt från renovering till nya bostäder, kulturbyggnader och hotell. Det är ett gigantiskt projekt som även innebär många svåra utmaningar eftersom Rios första favela, med många fattiga människor, ligger mitt i området. Vad handlar ditt projekt om? För att skapa en hållbar stadsdel, som är tillgänglig för alla invånare, är ambitionen att låta medborgarna vara en del av processen. Målet med mitt arbete är att genom analys kunna bidra med rekommendationer för att projektet ska bli mer hållbart. Det är helt klart ett av de mest intressanta projekt jag varit med om under min studietid. Hur är det att bo i Rio de Janeiro? Rio är världens galnaste, roligaste och vackraste stad. Jag saknar redan mina nya vänner, stränderna, pulsen, musiken och den fantastiskt öppna kulturen. Jag kommer absolut åka tillbaka så snart jag har möjlighet. Minns du några särskilda höjdpunkter? Bland annat min resa till Jericocoara, en by med kritvita stränder, makalösa sanddyner och turkost vatten. Sedan älskar jag Rios gatukultur och grillfesterna i favelorna på söndagarna, det är en obeskrivlig atmosfär. Under din tid i Brasilien var du även studentbloggare för KTH, hur var det? Det var väldigt kul att få dela med mig av mina tankar och känslor via bloggen. Förhoppningsvis har jag inspirerat fler att ta chansen till utbytesstudier. Vad har du för planer efter examen? Under mina sju månader i Brasilien har en ny framtidsdröm växt fram: Att öppna ett internationellt konsultbolag inom urban stadsplanering. Eftersom jag numera pratar flytande portugisiska kommer jag självklart ha ett kontor i Rio de Janeiro. En annan dröm är att någon gång jobba för fn, Världsbanken eller Sida. Läs Tanmoys studentblogg från Brasilien: 10 UTBILDNINGSKATALOG 2014 / 2015

11 UTBILDNINGSKATALOG 2014 /

12 12 UTBILDNINGSKATALOG 2014 / 2015

13 INTERVJU SOFIA SVANTESON Big in Japan namn: Sofia Svanteson utbildning: Medieteknik Gör: Styrelseordförande/grundare av Ocean Observations Sofia Svanteson har alltid legat steget före. Under ett studiebesök med KTH-klassen i Tokyo 1999 insåg hon att framtiden handlade om mobila tjänster. Numera har hennes digitala designbyrå, Ocean Observations, kontor i både Stockholm och Tokyo. Ericsson, Skype, Nokia och Samsung är några av kunderna. Från början hade Sofia Svanteson tänkt sig en karriär som friidrottare och efter gymnasiet tillbringade hon ett år som stipendiat i usa innan hon bestämde sig för att flytta hem och prova något helt annat. Jag hade läst matte och design i usa och drömde samtidigt om att öppna ett bageri i New York. Den amerikanska brödkulturen var taskig i början av nittiotalet och ingen hade hört talas om en surdegslimpa. Drygt tio år senare var surdegslimpan en superhit. Inte så konstigt eftersom de flesta av Sofias idéer ligger långt före sin tid. Jag ville hursomhelst ha en bra utbildning att falla tillbaka på ifall någon av mina mer stolliga idéer inte klaffade. Därför sökte jag till kth. Och väl där hittade jag helt rätt när jag fördjupade mig inom människa-datorinteraktion. Det är svårt att inte bli inspirerad av Sofia. Hon är enormt driven och redan som student inom Medieteknik jobbade hon heltid som interaktionsdesigner. En studieresa till Tokyo med kth i slutet av nittiotalet kom att bli avgörande för Sofias framtid. För mig var resan ett»eurekamoment«eftersom det var då jag insåg vilka fantastiska framtids möjligheter som fanns inom mobiltelefonin. Japanerna använde mobilerna till att surfa, kolla tågtider och hade skärmar i färg. Hemma i Sverige hade vi vid den tiden knappt börjat skicka sms. Sofia antog utmaningen och startade företaget Ocean Observations, med premiäruppdrag att designa ett användar gränssnitt till Samsungs första europeiska 3G-telefon.»Japanerna använde mobilerna till att surfa, kolla tågtider och hade skärmar i färg. Hemma i Sverige hade vi knappt börjat skicka SMS«Idag arbetar Ocean Observations över hela världen med att utveckla strategier och skapa användarvänliga digitala tjänster för olika plattformar. Från mobiler till datorer, bilar och köksutrustning. Vodafone, Nokia, Skype, Electrolux, Ericsson och den stora japanska telefonoperatören kddi, är några av kunderna. Efter tio år som vd är Sofia numera styrelseordförande och jobbar som designstrateg. Vad driver dig som entreprenör? Generellt så inspirerar orättvisor och meningslösa tjänster mig att fortsätta skapa digitala tjänster och produkter som gör skillnad. Hur är det att jobba mot en internationell marknad? Det är spännande och lärorikt eftersom alla marknader är olika. Att jobba i Japan är helt annorlunda mot Kina eller Korea. För att göra ett bra jobb i en främmande kultur behöver du därför förstå en hel del om både traditioner och affärskultur. Det är häftigt att kunna bemästra ovana och ibland svåra situationer. Vilka är de viktigaste kunskaperna du bär med dig från KTH i ditt jobb? Studierna på kth handlade en hel del om problemlösning och analys. På Ocean Observations börjar vi alltid med att ta reda på vilka problem vi ska lösa med en ny digital tjänst och måste sedan kunna analysera data och olika situationer för att komma på bra idéer. Vad har du för framtidsplaner? E-hälsa är ett av många intressanta framtidsområden som jag gärna vill jobba med. I framtiden vill jag även stödja olika organisationer och projekt med pengar och kunskap om hur du tar fram meningsfulla digitala tjänster som är förankrade med både affärens och användarnas mål. Läs Sofias gästblogg för KTH: UTBILDNINGSKATALOG 2014 /

14 INTERVJU ARMADA Tillsammans är grejen Projekt: Armada, Tekniska Högskolans Studentkårs arbetsmarknadsdagar övrigt: Involverar 300 studenter och 150 företag För att lyckas med ett projekt som involverar 300 studenter och 150 företag krävs riktigt bra teamwork. Det vet Martin Koskela och Johanna Siewert Delle, som jobbar med Armada Tekniska Högskolans Studentkårs arbetsmarknadsdagar. Under de två novemberveckor som Armada pågår har kth:s studenter inte bara möjlighet att utforska sin framtida arbetsmarknad. De kan också gå på inspirerande events, mingelkvällar, lunchpresentationer och delta i en glamorös bankett. Men för att anordna ett av de största projekten på kth krävs självklart mycket jobb, bra planering och framför allt ett grymt teamwork. Som student kan du välja att engagera dig under mässan eller så kan du ansöka om en plats i projektgruppen som sköter den övergripande planeringen. Martin, som är årets projekt ledare och Johanna, som är grupp ansvarig för Näringsliv & Event, har engagerat sig inom Armada i tre år. Hur kom ni i kontakt med Armada första gången? johanna: Jag gick på mässan som student första gången och blev imponerad av hur proffsigt och genomtänkt allt var. Jag kände direkt att jag ville vara med och arrangera Armada nästa gång. martin: För mig såg det lite annorlunda ut. Då jag började på kth var jag inte alls sugen på att engagera mig utanför studierna. Men tack vare att jag gjorde ett projektarbete med en kompis som var gruppledare i Armada, blev jag inspirerad att söka. Och jag stormtrivdes direkt! Det verkar finnas mycket kul man kan göra inom Armada? martin: Ja, det finns otroligt mycket att välja på. Antingen satsar du på något som du redan är bra på, typ foto, grafisk form eller sociala medier. Eller så söker du en roll där du får chansen att lära dig något helt nytt.»du åstadkommer en massa grymma saker tillsammans med andra«armada-organisationen är väldigt duktig på att se till personlig talang och upptäcka vilken uppgift som passar just dig bäst. Det verkar handla mycket om bra teamwork, hur lyckas ni med det? johanna: Varje team jobbar med öppen kommunikation och tydligt ansvar. Vi ser också till att finnas där för varandra och rycker ut snabbt om någon har för mycket att göra. En annan viktig sak är se till att alla får helheten i projektet. Det skapar extra motivation. Vad är roligast med att jobba i team? martin: Att följa hur både gruppen och varje person utvecklas under resans gång. johanna: Gemenskapen med alla drivna och ambitiösa människor. Du känner dig aldrig ensam om din uppgift utan vet att du åstadkommer en massa grymma saker tillsammans med andra. Varje år sätter projektgruppen sin personliga prägel på mässan, hur har ni tänkt? martin: Vid sidan om den stora mässan kommer det finnas en mindre startupmässa med fokus på nytänkande och innovation. Många studenter startar eget företag redan under studietiden och intresset för startups är väldigt stort på kth. johanna: Nytt för i år är också Armadaloppet, en löptävling där företag möter studenter. Vad är det bästa ni kommer att ha med er från Armada? martin: Framförallt minnen för livet. Men även ett fantastiskt kontaktnät, nya vänner från andra utbildningar på kth och ovärderlig kunskap. Johanna: Ja, kunskap kring hur du fungerar i olika arbetssituationer, hur du ska planera din tid och hur du för en professionell diskussion med olika företag. Det är väldigt viktiga erfarenheter inför den framtida karriären. Läs mer om Armada: 14 UTBILDNINGSKATALOG 2014 / 2015

15 UTBILDNINGSKATALOG 2014 / Från vänster: Martin Koskela, Johanna Siewert Delle, Dawan Koy, Martin Ekberg och Hanna Hedin

16 16 UTBILDNINGSKATALOG 2014 / 2015

17 INTERVJU CHRISTER FUGLESANG Space is not the limit namn: Christer Fuglesang utbildning: Teknisk fysik Gör: ESA Astronaut, Adj. Professor Rymdfysik och ansvarig för masterprogrammet Aerospace Engineering övrigt: Sveriges första astronaut För Christer Fuglesang blev studierna på KTH början på en av Sveriges mest spännande karriärer. Efter två resor ut i rymden är han tillbaka, som ansvarig för Aerospace Engineering. Christer Fuglesang visste knappt vad en ingenjör gör när han sökte till kth. Det var snarare intresset för fysik och matematik som fick honom att börja på utbildningen Teknisk fysik. Men både studierna och studentlivet blev en positiv överraskning. Studentlivet på kth är fantastiskt! Det fullkomligt sprudlar av aktiviteter, fester och skoj så jag trivdes som fisken i vattnet. Studenterna här är väldigt bra på att ta hand om varandra och det gör det lätt att komma in i gemenskapen och få nya vänner. På kth upptäckte Christer inte bara studentlivet, utan även att han tyckte att det var väldigt kul att plugga. Så när han var färdig civilingenjör fortsatte han som forskare och doktorand inom partikelfysik. Jag har alltid fascinerats av att förstå saker grundläggande och varit nyfiken på att få veta lite mer. En annan av Christers stora passioner är att resa. Gärna till lite udda platser som innebär några extra utmaningar på vägen. Bland annat har han seglat två gånger över Atlanten. För mig har det varit väldigt berikande att resa men även att bo och forska utomlands. kth erbjuder många utbytesmöjligheter och jag tycker absolut att den som är student här ska ta chansen att plugga i ett annat land gjorde Christer den ultimata resan då han som Sveriges förste astronaut åkte ut i rymden. Tre år senare gjorde han sin andra rymdfärjeuppskjutning. Vilka är de viktigaste kunskaperna du haft med dig från KTH i jobbet som astronaut? Som astronaut jobbar du med väldigt många saker och får lära dig lite om allt möjligt. Med en teknisk bakgrund lär du dig saker snabbt och är en bra problemlösare.»jag ser fram emot att följa studenternas utveckling«en annan viktig sak jag lärde mig på kth är att kunna jobba tillsammans med andra. Bakom varje rymdfärd finns ett team på 1000-tals människor och det är mycket som ska klaffa. Här handlar allt om bra teamwork. Nu är du tillbaka på KTH som ansvarig för masterprogrammet Aerospace Engineering, hur känns det? Det är jättekul att vara tillbaka och att ha kontakt med studenterna! Jag ser mycket fram emot att följa deras utveckling. Vad lär sig studenterna på Aerospace Engineering? Allt från teoretiska kunskaper inom flygmodellering, analys och design, till förmågan att lösa komplexa tekniska uppgifter i en internationell miljö. De får också lära sig att jobba i grupp och träna på att kommunicera effektivt. Du ska även undervisa i bemannad rymdfart, en kurs som du själv har tagit fram. Vad handlar den om? Kursen»Human Space Flight«, som startar på kth under 2014, kommer att ge en övergripande förståelse för vad bemannad rym dfart innebär. Exempelvis hur rymden påverkar oss människor, varför rymdfarkoster är konstruerade som de är, vilken forskning som görs på området och hur framtiden ser ut för rymdfarten. Har du några tips till den som vill satsa på en rymdrelaterad karriär? Att söka till kth är en bra början. Här finns många utbildningar som ger dig möjlighet till en rymdrelaterad karriär. Du kan välja brett, men Farkostteknik, Maskinteknik, Elektroteknik och Teknisk fysik, är några alternativ. Varför tycker du att unga ska satsa på en ingenjörsutbildning? En ingenjör är inte en person som sitter ensam och löser nördiga problem. De flesta ingenjörer jobbar ute i samhället med människor. Civilingenjör kommer alltid att vara ett framtidsyrke eftersom vi jobbar med framtidens tekniska lösningar för ett bättre samhälle. Lyssna på en podcast med Christer: UTBILDNINGSKATALOG 2014 /

18 INTERVJU JOSEFIN STENBERG Maximerade karriärmöjligheter namn: Josefin Stenberg Gör: Student Civilingenjör och lärare övrigt: Har varit engagerad i Mottagningen som välkomnar nya studenter på KTH Josefin Stenberg beskriver det som ett»lucky shot«när hon hittade programmet Civilingenjör och lärare på KTH. Om ett år har hon pluggat klart och har en dubbel examen. Något som garanterat får henne att sticka ut på arbetsmarknaden. Josefin Stenberg är precis hemkommen från Bali där hon har vågsurfat och laddat upp inför sitt femte läsår på kth. Hon studerar på Civilingenjör och lärare, en unik utbildning som leder till både en civilingenjörsexamen och en ämnes lärarexamen. Jag gick natur på gymnasiet och ville plugga vidare. Men hade ingen aning om vad jag skulle välja. Efter gymnasiet jobbade Josefin istället extra i en fabrik. Där fick hon genom en särskild händelse inspiration att söka till kth. Jag jobbade»på golvet«då jag en dag träffade några oerhört kompetenta människor som var inhyrda som konsulter. De skulle förbättra saker på maskinerna som fanns i fabriken. Josefin märkte dock att många av de äldre kollegorna blev irriterade på konsulterna. Hon minns att det mumlades om att»konsulterna kan inte förbättra någonting, de vet ju inte ens hur maskinerna fungerar«. Själv såg jag på situationen med andra ögon. Jag såg kompetenta personer som inte ens fick en ärlig chans att förklara sina idéer och sitt syfte. Hennes slutsats blev att om konsulterna hade haft mer pedagogik i bakfickan skulle de kunnat möta opera törerna på en annan nivå. Det var exakt då hon bestämde sig för att bli en civilingenjör med pedagogisk kompetens. På programmet Civilingenjör och lärare kombinerar Josefin en kthutbildning med studier i lärande och pedagogik på Stockholms universitet. Utbildningen leder till både en civilingenjörsexamen och en ämneslärarexamen för gymnasiet.»jag ser fram emot den dagen då jag på riktigt kan börja utforska den pedagogiska civilingenjörens arbetsmarknad«programmet har idag fyra valbara inriktningar och under det första året får studenterna chansen att prova på samtliga av dem för att lättare kunna välja gren inför det andra året. Josefin bestämde sig redan när hon sökte till utbildningen att hon ville läsa matematik och teknik, med specialisering mot informations- och kommunikationsteknik. Jag är mycket intresserad av interaktionen mellan människor och datorer. Det känns som ett spännande framtidsområde med snabb utveckling. Vad är det bästa med utbildningen, förutom en dubbel examen? En sak som jag värderar högt är att utbildningen är relativt liten jämfört med många andra utbildningar på kth. Det innebär att det är enkelt att göra sin röst hörd, lära känna folk i alla årskurser och att engagera sig. Har du engagerat dig i några särskilda aktiviteter utanför studierna? Jag har bland annat varit delaktig i Quarnevalen. En episk tillställning där studenter under en vecka bygger ett hundratal fantasifulla ekipage, som bildar en kortege genom Stockholms innerstad. Den som inte känner till Quarnevalen bör ta en titt på och #quarnevalen! Hur ser du på framtiden? Positivt! Det är snart dags att skriva mitt exjobb och jag satsar på att göra det utomlands. Det ska bli spännande att se var. På längre sikt ser jag fram emot den dagen då jag på riktigt kan börja utforska den pedagogiska civilingengörens arbetsmarknad. Vad är ditt drömjobb? Att jobba med ledande teknologi i Hongkong. Efter några år kanske jag sadlar om till ett jobb inom skolvärlden. Det känns som att mina karriärmöjligheter är obegränsade. Kolla in Quarnevalen på och #quarnevalen 18 UTBILDNINGSKATALOG 2014 / 2015

19 UTBILDNINGSKATALOG 2014 /

20 20 UTBILDNINGSKATALOG 2014 / 2015

21 INTERVJU EBBA KIERKEGAARD Passion för hållbara innovationer namn: Ebba Kierkegaard Gör: Student Maskinteknik och konsult inom produktutveckling Övrigt: Styrelsemedlem i Geek Girl Meetup Att nå nya höjder och ständigt utvecklas är Ebba Kierkegaards drivkraft. Oavsett om det handlar om hästuppfödning, innovationskul turen i Silicon Valley eller kommersialisering av rymdteknik på jorden. kth är ett universitet med fokus på innovation och många studenter utvecklar egna affärsidéer under studietiden. Ebba Kierkegaard, som både har en uppfinnare och entreprenör inom sig, hade idéer redan innan hon började på utbildningen Maskinteknik. Många unga bär på affärsidéer eller klurar på saker som kan göras smartare. Skillnaden är att du som student på kth verkligen har möjlighet att göra något av idéerna, eftersom det öppnas en värld av kompetens och resurser här. På kth fick Ebba chansen att utveckla sin passion för entreprenörskap och erfarenheten att bygga upp en verksamhet från grunden. Jag var med och grundade ett studentnätverk för framtidens hållbarhetsproffs. Vi ville få insikt i hur näringslivet transformeras för hållbar utveckling och skapa möjligheter för utbyte mellan företag och studenter, genom praktik och mentorskap. Ebba lockades även tidigt av att ta del av nätverket sses (Stockholm School of Entrepreneurship) som anordnar kurser för studenter med intresse för startups och entreprenörsskap. Genom sses fick hon tips om ett företag som jobbar med att kommersialisera rymdteknik på jorden. Det ena ledde till det andra och då Ebba erbjöds jobb på företaget bestämde hon sig för att göra ett studieuppehåll. Jobbet gick ut på att undersöka hur svensk industri kan öka sin innovationsförmåga och skapa mer hållbara lösningar genom att använda rymdteknik. Exempelvis försökte jag hitta nya lättviktsmaterial för fordonsindustrin.»många unga bär på affärsidéer eller klurar på saker som kan göras smartare«ebba hade även rollen som idéscout, vilket gick ut på att utveckla en öppen innovationsprocess som främjar både industriföretag och unga talanger. Som en del av mitt uppdrag att skapa nya metoder och processer för ung innovationskraft fick jag möjlighet att besöka nasa Ames Research Center i Silicon Valley, Kalifornien. Det var såklart otroligt häftigt! Efter tre år ute i arbetslivet är du tillbaka på KTH igen? Ja, jobbar du internationellt är det mycket värdefullt med en examen, så för mig kändes det självklart att slutföra studierna. Det är jättekul och motiverande att börja plugga igen med så pass mycket praktisk erfarenhet i bagaget. Jag har också startat ett eget konsult företag för att kunna fortsätta driva produktutvecklingsprojekt parallellt med studierna. Vad händer inom ditt område just nu? Klimatet för innovation blir allt öppnare och den traditionella bilden av»den ensamma uppfinnaren«förändras. En trend är att företagen öppnar upp sin FoU (forskning och utveckling) för strategiska samarbeten med externa parter. Finns det mycket att göra utanför studierna på KTH? Ja, det finns en mängd roliga aktiviteter och organisationer som du kan engagera dig i. Eftersom du befinner dig i Stockholm finns det också möjlighet att ta en paus från studentlivet och upptäcka allt kul som händer i en storstad. Vad har du för framtidsplaner? Det vore roligt att jobba med meningsfulla innovationsprojekt och strategier inom FoU. Privat vill jag fortsätta den hopphästuppfödning jag påbörjat och siktar på att mitt första föl kommer att tävla i OS Det gäller att tänka stort. Vilka är dina bästa tips till blivande KTH-studenter? Ta alla möjligheter som dyker upp och håll sinnet öppet! Följ Ebba på UTBILDNINGSKATALOG 2014 /

22 INTERVJU MAGNUS ERICSSON Uppdrag för livet namn: Magnus Ericsson utbildning: Medicinsk teknik gör: Projektledare Nya Karolinska Solna Från medicinteknisk chef i Västafrika till projektledare inom Europas största byggprojekt. Magnus Ericsson hade aldrig kunnat drömma om att KTH-studierna skulle ta honom till två av världens mest spännande sjukhusbyggen. När Magnus började på kth och Elektroteknik hade han inga särskilda karriärplaner, utan ville mest satsa på en gedigen utbildning. Men då hans mamma hastigt insjuknade i cancer och gick bort, tog livet en ny vändning. Jag började rannsaka mig själv, fundera på vad jag ville med min framtida karriär och kom fram till att jag ville hjälpa människor och göra skillnad. Magnus sadlade om till Medicinsk teknik och när det blev dags att skriva exjobb kontaktade han ett konsultbolag som bygger sjukhus i utvecklingsländer. Titeln på exjobbet blev:»how to create and maintain good medical technology management in small hospitals«. Vad han inte visste då var att exjobbet skulle bli språngbräda till ett väldigt oväntat äventyr. Jag hade tagit examen och jobbade som medicinteknisk ingenjör på Södersjukhuset, då jag en dag plötsligt fick ett telefonsamtal. Det var från företaget jag skrivit exjobbet för. De höll på att bygga Västafrikas första cancersjukhus och erbjöd mig att bli medicinteknisk chef. Självklart tackade jag ja! Under två år bodde Magnus i Ghanas huvudstad, Accra, där han var med och byggde upp det nya sjukhuset från grunden. En upplevelse som gav honom helt nya perspektiv. Innan jag åkte till Ghana såg jag mig som en person som inte»behöver«resa jorden runt för att förverkliga mina drömmar. Jag tyckte att jag levde drömmen här hemma. Men nu vet jag att det finns en dröm att förverkliga även utanför den trygghetszon man befinner sig i.»jag tackar min KTHexamen för möjligheterna till en spännande karriär«och nu jobbar du med Europas största byggprojekt, berätta mer! Jag är projektledare för medicintekniska frågor kopplade till Nya Karolinska Solna (nks). Ett nytt sjukhus som kommer ha ytan av 25 Hötorgsskrapor. nks ska ersätta Karolinska Solna och mitt jobb är att tillhandahålla teknisk utrustning. Jag leder ett antal projekt med övergripande syfte att säkerställa att rätt mängd och typ av medicinsk teknik finns på plats då nks öppnar Finns det några likheter mellan NKS och projektet i Ghana? I bland roar jag mig med att jämföra projekten. Och det är verkligen en hisnande jämförelse: I Ghana låg budgeten på 350 miljoner kronor. nks har en budget på nästan 50 miljarder kronor. I Ghana byggde vi ett litet sjukhus inriktat på cancersjukvård. nks blir ett högspecialiserat universitetssjukhus med 36 operationssalar och i stort sett alla vårdspecialiteter. I Ghana hade vi som mest ett 50-tal arbetare på plats, nks har Kort sagt är det stora kontraster, men det är just det som gör båda projekten intressanta! Vad har du tagit med dig från KTH ut i arbetslivet? Att kunna jobba i projektform och framförallt förmågan att lära mig saker snabbt och rätt. Jag jobbar dagligen nära kirurger, överläkare, sjuksköterskor, ekonomer, jurister och konsulter och det vi sysslar med går mycket ut på teknik. Med min bakgrund från kth har jag alltid ett försprång oavsett vad diskussionen gäller. Hur ser du på framtiden? När nks är klart kommer det finnas en stor marknad för medicintekniska ingenjörer. Att få bygga upp en organisation för att kunna förvalta all den utrustning vi nu köper in är ett drömuppdrag. Men jag vill även jobba utomlands igen. Om inte med medicinsk teknik så kanske med vägbyggen i Vietnam eller med att konstruera vindkraftverk i Chile. Framtiden får utvisa var i världen jag hamnar. Men jag kan tacka min kth-examen för möjligheterna till en spännande karriär. Läs Magnus gästblogg för KTH: 22 UTBILDNINGSKATALOG 2014 / 2015

23 UTBILDNINGSKATALOG 2014 /

24 24 UTBILDNINGSKATALOG 2014 / 2015

25 INTERVJU EMMA OLOFSSON Konsten att göra drömmen verklig Namn: Emma Olofsson Utbildning: Industriell ekonomi Övrigt: Vinnare av Future Female Leader Award 2013 Emma Olofsson tycker att fler tjejer ska söka till KTH och att fler gymnasieelever utanför Stockholmsregionen ska se fördelarna med att plugga i huvudstaden. Som vinnare av FFLA, Future Female Leader Award, vill hon inspirera unga i deras studieval och få dem att upptäcka ingenjörsyrket. Emma är uppväxt utanför Östersund, men flyttade till Mora när hon började på skidgymnasiet. Där fick hon tack vare en inspirerande mattelärare upp intresset för teknik och matematik, vilket senare ledde till att hon sökte Industriell ekonomi på kth. Jag valde bort de traditionella studentstäderna för att Stockholm och kth hade mer att erbjuda. kth har väldigt bra kopplingar till näringslivet och det är i Stockholm jobben finns. Därför tycker jag att fler unga utanför Stockholmsregionen borde ta chansen och söka sig hit. Att få ett skräddarsytt traineeprogram direkt efter sin examen är en dröm för många. För Emma blev drömmen verklighet när hon vann ffla. En årlig tävling för kvinnliga teknologer på kth som sker i samarbete med TeliaSonera, Fortum, AstraZeneca, Electrolux, Ericsson, Sandvik, Scania och Skanska. Den tjej som vinner ffla väljer själv tre av företagen som hon spenderar sex månader vardera på. Utöver traineeprogrammet får hon även en mentor genom kth och ett ledarutvecklingsprogram. Emma har precis börjat sin traineetjänst på AstraZeneca, där hon leder ett projekt som går ut på att introducera befintliga produkter på nya marknader. Traineeprogrammet ger mig fantastiskt många möjligheter. Framför allt får jag inblick i tre storföretag och chans att testa flera roller inom olika branscher. De två företag som står på tur för Emma är TeliaSonera och Ericsson.» Som civilingenjör har du oändliga möjligheter«på TeliaSonera kommer jag bland annat att vara i Istanbul för att lära mig mer om företagets affärsmodeller på utvecklingsmarknader. Och på Ericsson ser jag fram emot att få jobba nära kunder på flera spännande marknader. Vad är det bästa med att plugga på KTH? Att det är du själv som bestämmer vad du vill få ut av din studietid. På kth finns många roliga projekt som du kan engagera dig i och du är omgiven av inspirerande klasskompisar. Tillsammans kan ni starta föreningar och utveckla affärsidéer som ger er försprång i arbetslivet. Du har själv varit projektledare för Project Destination, berätta mer! Project Destination är ett studentprojekt som verkar för att knyta samman kth:s studenter med näringslivet. Tanken är att inspirera studenterna att upptäcka sina många karriärmöjligheter både i Sverige och utomlands. Inom projektet har vi bland annat rest längs usa:s östkust för att se hur svenska företag arbetar internationellt och hur det är att bo och jobba utomlands som ingenjör. Under vår resa besökte vi allt från Spotify i New York till Svenska Handelskammaren i Washington dc. Vilka är dina bästa tips till blivande KTH-studenter? Fem år på universitetet går fort, så ta vara på din tid som student! Sök roliga sommarjobb och engagera dig i olika projekt. Det kommer ge dig viktiga erfarenheter och vänner för livet. Jag rekommenderar också alla att plugga utomlands. Mina utbytesstudier i Tyskland och Kina har gett mig nya kunskaper om kultur och språk, men framförallt har de utvecklat mig som person. Vad har du för framtidsplaner? Som civilingenjör har du väldigt få begränsningar och oändliga möjligheter. Jag vill jobba med att utveckla människor i en ledande position, gärna i en bransch med stark utveckling. Kanske inom hållbara energisystem, eller med andra innovationer som skapar bättre livskvalitet för andra människor. Läs mer om Emmas engagemang: UTBILDNINGSKATALOG 2014 /

26 INTERVJU THE ROBOT PROJECT The Robot Project Projekt: The Robot Project Övrigt: Involverar studenter från utbildningarna: Maskinteknik, Design och produktframtagning, Farkostteknik, Industriell ekonomi och masterprogrammet Industriell produktutveckling Som student på KTH har du möjlighet att delta i många spännande projekt. Som att bygga en specialdesignad robot till Robyn. Nio studenter deltar i projektet där Robyn själv är engagerad.»once you gone tech you ain't never going back«sjunger Robyn i låten Fembot. För att hylla hennes teknik intresse bestämde sig nio kth-studenter för att bygga en dansande robot. Studenterna som går på olika program läser inriktningen Mekatronik. Ett ämne som handlar om gränssnittet mellan mekanik och elektronik att bygga produkter där du får mekaniska saker att röra sig via datorstyrd elektronik. Elias Josefsson och Kim Öberg är två av studenterna som bygger roboten. Martin Edin Grimheden är ansvarig lärare för projektet. Varför har ni valt inriktningen Mekatronik? Elias: Det som lockade mig var möjligheten att kombinera flera ingenjörsområden för att utveckla spännande produkter. De flesta av dagens mekaniska prylar innehåller någon form av elektronik och mjukvara, vilket innebär helt nya utmaningar. Den typ av utmaningar som jag vill jobba med framöver. Kim: För mig handlade det mycket om att få göra något praktiskt. Civilingenjörsutbildningen är ju ganska teoretisk och möjligheten att få omsätta teori i praktik gjorde Mekatronik till det självklara valet. Jag menar, vem vill inte bygga robotar på skoltid? Hur kom ni på idén att bygga en robot till Robyn? Elias: Vi ville hylla Robyn för att hon gör grym elektronisk musik och dessutom sjunger om robotar. Projektet handlar också om det hon står för: Att gå sin egen väg. Kim: Steget mellan att skapa elektronisk musik och att bygga robotar är inte långt. Båda sakerna handlar om teknik, att flytta gränserna och att skapa nya kreativa lösningar.» Steget mellan att skapa elektronisk musik och att bygga robotar är inte långt «Vad har ni fått för respons av Robyn? Elias: Robyn blev tidigt intresserad av projektet och har besökt oss här på kth. Hon har gett oss en massa bra idéer och det är roligt att kombinera våra tekniska kunskaper med hennes kreativitet och erfarenhet. Robyn är en härlig person som vill få fler tjejer att upptäcka ingenjörsyrket. Hennes drivkraft att göra det hon tror på är något som vi har mycket att lära av. Har projektet fått mycket publicitet? Kim: Ja, verkligen! Både i sociala medier, bloggar, tidningar och tv. Jag tror att kombinationen av teknik, robotar och Robyn är något som intresserar många, så nu gäller det att vi levererar också. Vad är roligast med att driva ett långsiktigt projekt i grupp? Elias: Att du får möjlighet att se en idé bli verklighet. Och att tillsammans hitta lösningar på en massa utmaningar längs vägen. Vilket stöd får gruppen från lärarna? Martin: Vi har ett lärarteam med experter inom mekanik, elektronik, mjukvaruutveckling, simulering och projektledning. Studenterna träffar oss regelbundet för att stämma av projektet och få feedback. Vilka mål ska studenterna uppnå med projektet? Martin: Studenterna blir experter på Mekatronik och utveckling av mekatroniska produkter. De lär sig också att driva ett projekt, jobba i grupp och skapa nya unika lösningar på svåra tekniska problem. Hur kommer roboten att se ut? Kim: Roboten har armar, huvud och är cirka en meter hög. Designen är inte helt spikad än, men den blir visuell och ska illustrera musiken. En av robotens viktigaste funktioner är att röra sig i takt med låtarna. Det vore självklart jättehäftigt om den kan dansa på scen med Robyn någon gång i framtiden. Vilken låt skulle den dansa till då? Elias: Helt klart Fembot! Läs mer om The Robot Project: 26 UTBILDNINGSKATALOG 2014 / 2015

27 Från vänster: Erik Lundqvist, Kim Öberg, Elias Josefsson, Mathilde UTBILDNINGSKATALOG Simon och Martin Edin Grimheden 2014 /

28 28 UTBILDNINGSKATALOG 2014 / 2015

29 UTBILDNINGSKATALOG 2014 /

30 Värdet av en KTH-examen Lena Vollbrecht namn: Lena Vollbrecht företag: IKEA gör: HR-chef IKEA finns i mer än 44 länder och har samma affärsidé världen över: Att erbjuda ett brett sortiment, form- och funktionsriktiga heminredningsartiklar till så låga priser att så många människor som möjligt har råd att köpa dem. Som HR-chef i Älmhult jobbar Lena med att hitta nya medarbetare som brinner för företagets värderingar. Hur värderar IKEA en civilingenjörsexamen från KTH? På IKEA ställer vi höga krav på kreativitet och nytänkande. Därför ger kth:s utbildningar en bra grund till vad som krävs för att lyckas hos oss. Vi har ett högt tempo som kräver goda kunskaper och en förmåga att kunna jobba i projekt med snäva ekonomiska och tidsmässiga ramar. Både i stort och i smått. Inom vilka områden på IKEA jobbar det ingenjörer? Huvudverksamheten för ingenjörer är produktutveckling och inom inköps- organisationen. Områden här kan vara innovation, produktionsteknik, material- och produktspecialisering. Vi har även ingenjörer runt om i världen som jobbar inom inköps teknik, kvalité, miljö och hållbarhet. Vad söker IKEA för kompetens? Du bör vara prestigelös, kostnadsmedveten och ha båda fötterna på jorden för att trivas hos oss. Inom produktutveckling och teknik söker vi en mångfald av medarbetare som har starkt kundfokus, driv, engagemang och en passion för livet där hemma. Hur ser de framtida karriärmöjligheterna ut för ingenjörer på IKEA? I framtiden kommer vi lägga stort fokus på att hitta smarta sätt att koppla ihop design med unika och användarvänliga funktioner. Det innebär många spännande karriärmöjligheter. Hos oss är det du själv som är ansvarig för din utveckling. Om du lär och utvecklas i jobbet och samtidigt visar goda resultat, kommer många dörrar vara öppna. Hos oss är det mesta ännu ogjort vi väntar på dig! Läs mer om karriärmöjligheter på: 30 UTBILDNINGSKATALOG 2014 / 2015

31 INTERVJU UTBILDNINGSKATALOG 2014 /

32 Jonas Lindberg namn: Jonas Lindberg företag: Google gör: Teknisk chef Jonas är teknisk chef på Google i Stockholm. Han har nyligen varit med och utvecklat video konferensverkyget Hangouts som är knutet till Google Plus. Hur värderar Google en civilingenjörsexamen från KTH? De flesta vi anställer har en civilingenjörsexamen eller motsvarande kompetens. Det är mer eller mindre en förutsättning för att du ska kunna jobba här. Att du kommer från kth är positivt. Det är ett tekniskt universitet som ger dig nödvändiga kunskaper för att du ska kunna jobba på ett företag som vårt. Google har praktikplatser öppna för kth-studenter, vilket ger studenter en fantastisk möjlighet att pröva sina kunskaper i praktiken. Inom vilket område på Google jobbar det KTH-ingenjörer? I Stockholm är Google uppdelat i två avdelningar: Business och Engineering. Det finns kth-utbildade medarbetare inom båda, det vill säga både bland säljarna och bland de tekniska utvecklarna. Civilingenjörer som jobbar på den tekniska sidan har datateknisk bakgrund och jobbar med att uppfinna och utveckla nya produkter, till exempel nästa generation av videokonferenslösningar. Vad söker Google efter? Generellt söker Google efter människor som har en stark drivkraft, passion för det man gör och vågar tänka innovativt. Detta är egenskaper som genomsyrar hela organisationen, oavsett roll eller plats i världen. För att arbeta på vår ingenjörsavdelning är det viktigt att ha en solid grund inom de datavetenskapliga ämnena, som operativsystem, nätverk och algoritmer. Hur ser framtiden ut för ingenjörer? Det kommer att finnas väldigt många arbetsuppgifter för ingenjörer framöver. De senaste tio årens utveckling med internet och sociala medier har varit fantastisk. När tekniken nu blir allt mer tillgänglig, då öppnar sig en mängd nya möjligheter som behöver undersökas och lösas. Så framtiden ser ljus ut. Läs mer om karriärmöjligheter på: 32 UTBILDNINGSKATALOG 2014 / 2015

33 INTERVJU Lars Stenqvist namn: Lars Stenqvist företag: Scania CV AB gör: Senior Vice President, Vehicle Definition Research and Development Lars jobbar som Senior Vice President på Scanias utvecklingsavdelning. Här jobbar många civilingenjörer med att ta fram morgondagens tekniska innovationer. Hur värderar Scania en civilingenjörsexamen från KTH? Scania värdesätter innovativ förmåga och kreativitet, något som vi starkt förknippar med civilingenjörsutbildningarna på kth. Vi har ett väl inarbetat samarbete med kth där vi på olika sätt bidrar till att förbereda studenterna inför steget ut i arbetslivet. Inom vilka områden på Scania jobbar det KTH-ingenjörer? Scania är ett ingenjörstungt företag och vi har kth-studenter anställda inom flera av våra verksamheter. Exempelvis inom r&d (Research and Development), Produktion, Inköp och it. Vanliga befattningar här är utvecklingsingenjör, systemutvecklare och produktionstekniker. Vad söker Scania för kompetens? Personer med samarbetsförmåga, engagemang och drivkraft. Vi arbetar mycket i team där vi använder alla medarbetarnas kompetens på bästa sätt för att uppnå ett bra resultat. Vid rekrytering av nya medarbetare strävar vi även efter en så bra mångfald som möjligt. Självklart är också den tekniska kompetensen viktig. Hur ser de framtida karriärmöjligheterna ut för ingenjörer på Scania? Vi arbetar mycket med att tydliggöra olika utvecklingsvägar för våra ingenjörer, oavsett om du är specialist inom ditt eget teknikområde, projektledare eller chef. Vi uppmuntrar byten mellan exempelvis r&d, produktion- och marknadsfunktioner. Eftersom Scania är ett globalt företag finns också goda möjligheter att jobba utomlands under kortare eller längre perioder. Läs mer om karriärmöjligheter på: karriar.scania.com UTBILDNINGSKATALOG 2014 /