Skolkvalitetsmätning 2004

Transkript

1 Skolkvalitetsmätning 2004 Nästegård Vara kommun Februari 2004 ARS P0504

2 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte Kommunfullmäktige i Vara kommun har bestämt att alla kommunens verksamheter skall följas upp och utvärderas. Vara kommun genomförde därför en offentlig upphandling av dessa konsulttjänster vilken ARS Research AB vann. Vara kommun har därför givit ARS Research AB i uppdrag att genomföra en kvalitetsmätning inom kommunens grundskolor. Kvalitetsmätningen är ett led i att nå kommunens övergripande mål för skolväsendet i Vara. Undersökningen syftar till att mäta elevernas och föräldrarnas syn på skolan ur olika kvalitetsaspekter. Resultatet skall användas för att praktiskt utveckla skolan utifrån elevernas och föräldrarnas bedömning. 1.2 Metod Undersökningen är en kvantitativ totalundersökning med datainsamling genom skriftlig enkät. 1.3 Målgrupper Målgrupperna för undersökningen är samtliga elever i grundskolans årskurs 3, 4, 5, 6 och 9 och vidare samtliga föräldrar till barn i grundskolans årskurs 3, 4, 5, 6 och 9. Enligt uppgifter från Vara kommun har målgruppen följande antal och sammansättning: Målgrupp Antal Elever åk Elever åk Elever åk Elever åk Elever åk Summa 1035 Föräldrar åk Föräldrar åk Föräldrar åk Föräldrar åk Föräldrar åk Summa Frågeformulär Tio frågeformulär har utarbetats, till vissa delar lika, till vissa delar individuella. Varje frågeformulär består av ett 30-tal till 40-tal frågor, något kortare för de yngre barnen och något längre för föräldrar till barn i årskurs 9. Frågorna har huvudsakligen förkodade svarsalternativ. Två avslutande frågor är öppna ( Vilka tre saker tycker Du är bäst med P0504 2

3 Din/Ditt barns skola? och Är det något Du tycker kan bli bättre på skolan? ). Frågeformulären för Nästegård finns i bilaga Frågeformulären till elever innehåller i stora drag samma frågeområden, med vissa språkliga anpassningar och innehållsmässiga tillägg efter årskurs. De äldre elevernas formulär omfattar t ex frågor om utbildnings- och yrkesval. Frågeformulären till föräldrar har också till stora delar samma innehåll som elevformulären, men även här har formulären anpassats till den årskurs barnet går i. Föräldraformulären innehåller ett avsnitt om kontakten med och informationen från skolan. Till elever i årskurs 9 och till föräldrar med barn i årskurs 3, 4, 5 och 6 ställs dessutom frågor om anmälan till Kulturskolan. Frågeformulären är utarbetade i samråd med Vara kommun och har godkänts av uppdragsgivaren före fältarbetets början. Frågeformulären har följande antal frågor: Grupp Antal frågor Elever åk 3 17 Elever åk 4 33 Elever åk 5 33 Elever åk 6 33 Elever åk 9 43 Föräldrar åk 3 38 Föräldrar åk 4 39 Föräldrar åk 5 39 Föräldrar åk 6 39 Föräldrar åk Genomförande Undersökningen har genomförts enligt följande plan: Vara kommun tillhandahöll uppgifter om antal elever (föräldrar) per klass och skola. ARS distribuerade enkäterna klassvis till Vara kommun. Enkäterna levererades två arbetsdagar före genomförandet. Vara kommun lämnade elevenkäterna vidare till respektive skola. Elevenkäterna omfattade frågeformulär och svarskuvert samt en instruktion till klassläraren. Dagen för genomförandet i skolorna bestämdes till tisdagen den 20 januari. Eleverna besvarade frågeformuläret under lektionstid och lade frågeformuläret i ett enskilt svarskuvert. Läraren samlade in svarskuverten och skolan sände sedan in dessa till Vara kommun för att gemensamt sändas vidare till ARS. Föräldraenkäterna skickades ut med post från Vara kommun till hemadressen. Varje enkät omfattade frågeformulär, svarskuvert och ett introduktionsbrev från Vara kommun. P0504 3

4 Föräldrarna besvarade sitt frågeformulär hemma och sände in det i ett förfrankerat svarskuvert till ARS. Påminnelser till föräldrar har skett från skolan på initiativ från Vara kommun centralt och ARS. ARS har svarat för registrering och databearbetning. 1.6 Resultat av fältarbetet Svarsfrekvenserna är beräknade som rak svarsfrekvens, det vill säga antal inkomna svar genom antalet angivna elever resp föräldrar på skolan. I de fall vi har fått uppgifter om förändrat elev- eller föräldraantal på skolan har vi gjort justeringar för detta. Vara kommuns undersökning har givit följande svarsfrekvenser. Vara kommun, Totalt Grupp Utsända Uppgift om ändrat antal Bas för svarsfrekvens Inkomna Svarsfrekvens i % Elever åk Elever åk Elever åk Elever åk Elever åk Föräldrar åk Föräldrar åk Föräldrar åk Föräldrar åk Föräldrar åk Vara kommun, Nästegård Grupp Utsända Uppgift om ändrat antal Bas för svarsfrekvens Inkomna Svarsfrekvens i % Elever åk Elever åk Elever åk Elever åk Elever åk Föräldrar åk Föräldrar åk Föräldrar åk Föräldrar åk Föräldrar åk För Vara kommun totalt liksom för Nästegård är svarsfrekvenserna mycket bra för elevenkäterna men något låga för föräldraenkäterna. Vi rekommenderar Nästegård att arbeta med elevresultaten och resultaten för föräldrar årskurs 5 men vara mer försiktiga vid tolkningen av övriga gruppers resultat. Vidare bör nämnas att då vissa grupper är små kan de procentuella skillnaderna se större ut än vad de i verkligheten är. P0504 4

5 2 RESULTATREDOVISNING Nedan följer en översiktlig genomgång av resultatet för skolan i Vara kommun totalt, per årskurs. För en genomgång av de olika skolorna inom kommunen hänvisas till den grafiska redovisningen i rapporterna. 2.1 Elevenkäterna Då svarsfrekvensen är hög i samtliga årskurser kommenteras denna inte vidare i genomgången nedan. Resultaten bör ge Vara kommun en god bild av elevernas åsikter om skolan och skolmiljön Elever årskurs 3 Eleverna i årskurs 3 ger sin Arbetsmiljö ett gott omdöme, på en fyrgradig skala ligger medelbetyget på mellan 3,2 3,7. I stort sett samtliga, över 90%, tycker att arbetsmiljön är bra det gäller såväl klassrum, matsal, skolgård, bibliotek som gymnastiksal. Den del som möjligen drar ned betyget något är skolmaten vilken 17% tycker är dålig. Skolmaten får dock ett lågt betyg vid skolkvalitetsmätningar generellt. Vad gäller Undervisningen ger eleverna i årskurs 3 även denna ett gott betyg. På en fyrgradig skala ligger bedömningen på mellan 3,0 3,7. Mer än 90% är positiva till skolböckerna, takten i undervisningen, möjligheten att lära sig nya saker och att få hjälp om man kommer efter. De områden som drar ned betyget något är möjligheten att få använda dator i skolarbetet och att få kontakt med andra länder. Drygt 1 av 5 (22%) tycker att möjligheterna till detta är dåliga. Trivseln bland elever i årskurs 3 är mycket god (3,8 resp 3,7 på en fyrgradig skala). 98% av eleverna trivs med sina kompisar och 97% med sin/sina lärare. 95% tycker att skolan är bra Elever årskurs 4 Arbetsmiljön får medelbetyg på mellan 2,8 3,6. Klassrum, bibliotek och gymnastiksal får bäst omdöme medan matsalen och skolmaten drar ned det samma. Det sammantagna omdömet för arbetsmiljön är 3,3 med 91% som uppger att den är bra. Undervisningen får bedömningar på mellan 2,9-3,7 på den fyrgradiga skalan. Bäst omdöme får vad ARS anser som primära tjänster, som sättet att arbeta, undervisningens kvalitet, takten i undervisningen, att det är roligt att lära och läroböckerna. Det som får sämre omdöme är de områden som ligger utanför dessa som t ex möjligheten att få använda dator och mer utåtriktade kontakter (andra länder, företag, teater etc). 92% uppger att undervisningen allt sammantaget är bra. Vad gäller Elevinflytandet anser eleverna i årskurs 4 att elevråd och utvecklingssamtal fungerar väl (medel 3,6 resp 3,7) men att möjligheterna att påverka skolans miljö, undervisning och utveckling inte är lika bra (3,0 resp 2,9). 89% tycker dock att elevinflytandet allt sammantaget är bra. P0504 5

6 Trivsel får mellan 3,2 3,6. 89% säger sig trivas bra i skolan och ha bra kontakt med sin/sina lärare. 11% uppger dock att stämningen eleverna emellan är dålig. Det avspeglar sig även i nästa frågeområde Mobbing där 16% säger sig ha blivit mobbade under det senaste året. Enligt vad ARS erfar brukar denna andel ligga på mellan 10-15% varför 16% är i överkant. Det är förstås kopplat till toleransnivån inom skolan och vad som är att betraktas som mobbing. Men då 16% omräknat på de fjärdeklassare som svarat på enkäten utgör närmare 30 personer är det många individer som anser sig drabbade Elever årskurs 5 Arbetsmiljön får av Varas femteklassare ett medelbetyg på mellan 2,7 (skolmaten) och 3,5 (skolans bibliotek). Gymnastiksalen och lokalerna i övrigt får ett gott omdöme medan eleverna i årskurs 5 är mer kritiska än sina yngre kamrater till matsal, skolgård och städning. Skolmaten och matsalen är förstås starkt kopplade till varandra och som nämnts tidigare områden som ofta kommer långt ned på bedömningar vid denna typ av mätningar. Då vi vet att Vara kommun arbetat mycket med dessa undrar vi om det även kan finnas en möjlighet att kommunicera ut detta arbete till elever (och föräldrar). Något förenklat att inte framhäva att skolmaten är billigast, utan faktiskt ovanligt bra (om detta är fallet). 87% tycker att arbetsmiljön är bra allt sammantaget vilket är ett gott betyg. Beträffande Undervisningen känner vi igen mönstret från årskurs 4. Även bland femteklassarna så är det undervisningens mjukare och vad ARS bedömer primära delar som får bäst omdöme arbetssätt, undervisningens kvalitet och takten. Medelbetygen hamnar på mellan 2,7 och 3,6. Lägst omdöme får de externa kontakterna de områden vi tror Vara kommun tagit på sig utöver de mer grundläggande uppgifterna med andra länder, företag och kulturella aktiviteter. 89% tycker att undervisningen allt sammantaget är bra vilket är ett gott omdöme. Vi tolkar det som att eleverna gör samma associationer som ARS om vad som primärt ingår i undervisningsdelen. Elevinflytandet får mellan 2,8 och 3,6 där elevråd och utvecklingssamtal fungerar bra medan elevernas möjligheter att påverka fungerar mindre bra. 85% av femteklassarna säger att de trivs i sin skola. Trivseln får mellan 3,2 3,4 i medelbetyg (på den fyrgradiga skalan). Åter ser vi en andel som säger att stämningen mellan eleverna är dålig vilket avspeglas i nästa område Mobbing. 18% av femteklassarna uppger att de blivit mobbade under det senaste året en hög andel enligt ARS bedömning. Sett till individer är det åtminstone 35 personer som upplever detta. Femteklassarna ger Varas skolor 3,2 i betyg allt sammantaget vilket får ses som gott Elever årskurs 6 Med stigande ålder blir eleverna mer medvetna och kritiska till sin Arbetsmiljö. Eleverna i årskurs 6 ger arbetsmiljön mellan 2,5 3,5. Gymnastiksal och bibliotek får bäst omdöme medan framför allt skolmaten, men även skolgården och städningen, drar ned betyget något. Sammanfattningsvis tycker dock 90% av femteklassarna att arbetsmiljön är bra. P0504 6

7 Även Undervisningen får mellan 2,5 och 3,5 i medelbetyg. Arbetssätt, arbetstakt och undervisningens kvalitet får fina omdömen medan hårdare variabler som läroböcker och datorer får något sämre omdöme. 13% av eleverna i årskurs 6 uppger att möjligheterna är dåliga att få hjälp om man kommer efter i matte, svenska eller engelska. Det är troligt att dessa svarar utifrån egna erfarenheter. Vidare kan vi konstatera att målsättningen att nå ut till andra länder, företag samt till kulturella aktiviteter inte ser ut att ha lyckats bland eleverna i årskurs 6. Något positivt att lyfta fram är att det för Varas del är lättare att åtgärda dessa hårda variabler än om eleverna t ex varit kritiska mot skolans arbetssätt. Vi vill även poängtera att 89% av sjätteklassarna tycker att undervisningen allt sammantaget är bra. Vad gäller Elevinflytandet fungerar utvecklingssamtal och elevråd bra (3,6 resp 3,3 i medel) medan möjligheterna till påverkan på miljö, undervisning och utveckling fungerar mindre bra (2,7 resp 2,6). Resultatet känner vi igen från de lägre årskurserna. Trivsel får mellan 3,1 3,4 d v s ett gott medelbetyg. Det vi tittat på i de lägre klasserna, hur många som uppger att stämningen mellan eleverna är dålig, är här 14%. Vad gäller Mobbing uppger 18% att de har blivit mobbade. Det motsvarar närmare 40 elever sett till de som svarat. Har frågan blivit mer uppmärksammad i skolan under senare tid? Råder det nolltolerans för mobbing? Oavsett orsak är det, enligt vad ARS erfar, en hög andel som säger sig ha blivit mobbade. 86% av sjätteklassarna tycker att skolan är bra, vilket får ses som ett ganska gott betyg Elever årskurs 9 Eleverna i årskurs 9 är ganska kritiska till sin Arbetsmiljö. Motsvarande resultat har ARS sett i andra skolkvalitetsmätningar. Medelbetygen varierar mellan 2,4 3,3. Gymnastiksalen är det enda som får över 3,0. Skolgård, skolmat och matsal får sämst omdöme mellan 2,4 2,6. Arbetsmiljön allt sammantaget får 2,9 vilket inte är ett så bra resultat. 1 av 4 (24%) av niondeklassarna tycker att miljön är dålig. Eleverna är något mer positiva till Undervisningen. Det gäller framför allt det ARS kallar de mjuka och primära delarna, som arbetssätt, undervisningens kvalitet och takten i undervisningen. Undervisningen allt sammantaget får också ett gott omdöme. För alla dessa fyra parametrar ligger medelbetyget på 3,1 3,3. För övriga delar är resultatet sämre. 1 av 4 elever tycker t ex att möjligheterna att få hjälp när de kommit efter i matte, svenska eller engelska är dåliga, liksom de kontakter de får genom PRAO. Vidare är eleverna kritiska till läroböckerna, möjligheten att använda dator och till möjligheterna till externa kontakter där i vissa fall fler är negativa än positiva (ex andra länder, företag). För dessa delar har man inte lyckats nå ut eller nå sin målsättning. Det är en stor variation mellan de olika delar eleverna bedömer, medelbetygen varierar mellan 1,9 3,3. Beträffande Elevinflytandet är det främst utvecklingssamtalen som får godkänt med 85% positiva och ett medel på 3,2 på den fyrgradiga skalan. Möjligheterna till påverkan upplevs som begränsade för åtminstone hälften av eleverna. Medlen varierar mellan 2,4 och 3,3. Trivseln får ett gott omdöme av niorna, mellan 3,0 och 3,4. 93% uppger att stämningen är god såväl mellan eleverna som i den egna klassen. 15% uppger under Mobbing att de blivit mobbade under det senaste året. I medelbetyg allt sammantaget ger niondeklassarna skolan 2,8 vilket man kanske skulle önska var något högre. 1 av 4 tycker att deras skola är dålig. P0504 7

8 Till niondeklassarna ställdes några kompletterande trivselfrågor kring förekomst av tobak etc. 12% uppger att där finns mycket/ganska mycket våld i skolan, 28% mycket/ganska mycket klotter, 18% rasism, 72% tobak och 60% alkohol. 3% uppger att det finns mycket eller ganska mycket droger. ARS har svårt att bedöma utbredningen av dessa olika problem i Vara kommun jämfört med andra kommuner men gör den reflektionen att t ex våld ju inte är accepterat i andra arbetsmiljöer. Avslutningsvis kan nämnas att 13% uppger att de är anmälda till Kulturskolan och att den främsta orsaken till att man inte är anmäld är bristande intresse för de områden Kulturskolan representerar. 2.2 Föräldraenkäterna Svarsfrekvenserna för föräldraenkäterna är som tidigare beskrivits betydligt lägre än för elevenkäterna varför dessa resultat får tolkas med viss försiktighet. Föräldrarna till elever i årskurs 3, 4 och 5 har svarat i större utsträckning än i 6 och 9. Jämfört med andra skolkvalitetsmätningar ARS har genomfört kan vi även se att för Varas del har vi i de lägre klasserna fått in färre svar än vi brukar och i de högre klasserna fått in fler svar än vi brukar Föräldrar årskurs 3 Svarsfrekvensen på totalnivå (alla skolor i genomsnitt) är 66% vilket bör ge Vara en ganska god bild av hur föräldrarna till elever i årskurs 3 ser på skolan. På en övergripande nivå så överensstämmer resultaten mellan elever och föräldrar relativt bra. Arbetsmiljön får ett ganska gott omdöme av föräldrarna till eleverna i årskurs 3, medel 3,0 3,2 d v s ganska jämnt. För de flesta delar (biblioteket undantaget) överstiger andelen positiva 80%. Även Undervisningen ges ett gott betyg av föräldrarna, mellan 3,0 och 3,5 på den fyrgradiga skalan. T ex kan nämnas att 93% uppger att undervisningen främjar lusten att lära. Barnens möjligheter till kontakt med andra länder sticker ut något negativt då 1 av 5 tycker att dessa möjligheter är dåliga. 92% anser att undervisningen allt sammantaget är bra. Kontakten med skolan, med läraren och skolans lednings tycks fungera mycket bra. Medelvärdet är mellan 3,0 3,7 för de ingående parametrarna. Den del som möjligen skulle kunna förbättras är ledningens förmåga att ta till sig synpunkter från elever och föräldrar där 1 av 5 svarar att detta är dåligt. 95% uppger att deras barn trivs på skolan och 97% att Trivseln allt sammantaget är bra. Elevernas möjligheter att påverka och att ta del av kulturlivet bedöms som något sämre. 15% uppger att deras barn har blivit mobbat (i bemärkelsen flera gånger blivit retad, hotad eller slagen) vilket dock får anses som högt. 91% tycker att möjligheterna är bra för att föräldrar och skola att samverka för barnets bästa. 95% ger skolan ett bra betyg bland föräldrarna till eleverna i årskurs 3 vilket får anses som gott. 47% av föräldrarna uppger att deras barn är anmälda till Kulturskolan. Bland orsaker till varför man inte är anmäld finner vi bristande intresse och tid, svårigheter att ta sig till Kulturskolan men även att det är för dyrt och att det inte fanns plats. P0504 8

9 2.2.2 Föräldrar årskurs 4 61% av föräldrarna till elever i årskurs 4 har skickat in sina svar vilket ger oss en relativt god bild av vad dessa föräldrar anser om skolan, totalt sett. Föräldrarna ger Arbetsmiljön mellan 2,8 3,1 d v s är något mer negativa än treornas föräldrar. Skolmat (!), gymnastiksal, lokaler och städning får bättre omdöme än t ex skolgård, bibliotek och matsal. Barnens och föräldrarnas bedömning skiljer sig alltså något åt. Vad gäller Undervisningen så får de mjuka variablerna som t ex arbetssätt och takt, undervisningens kvalitet/främjar lusten att lära goda omdömen. Hårdare variabler (böcker, datorer) och målsättningar gällande externa kontakter (andra länder, företag, kulturliv) får sämre bedömning. Undervisningen allt sammantaget anser 97% vara bra. Medelbetygen för undervisning varierar mellan 2,5 3,4. Kontakten med skolan och då framför allt kontakten med läraren upplevs som mycket bra (99% bra och 3,7 i medel). Medel för frågeområdet varierar mellan 2,9 3,7. Det som främst kan förbättras är ledningens förmåga att lyssna på elever och föräldrar. Vi vill samtidigt understryka att 90% uppger att de är nöjda med skolans information och de kontakter som finns. Resultaten känns igen från gruppen föräldrar till elever i årskurs 3. Beträffande Trivsel får skolan mellan 2,7 3,4 där 92% säger att deras fjärdeklassare trivs i skolan men även pekar på att elevernas inflytande är begränsat. 17% uppger att deras barn har blivit mobbat, en hög andel som överensstämmer med elevernas svar (16%). 92% anser att skolan allt sammantaget är bra. Vad gäller Kulturskolan har 46% av de som svarat barn anmälda dit. Orsak till att man inte är anmäld är framför allt bristande intresse och att det är svårt att ta sig dit Föräldrar årskurs 5 65% av föräldrarna till elever i årskurs 5 har svarat vilket får anses som godkänt. Föräldrarna till elever i årskurs 5 ger Arbetsmiljön mellan 2,8 3,1 i medelbetyg (på den fyrgradiga skalan). Lokalerna, skolgården, gymnastiksalen, skolmaten och städningen får bättre omdöme än matsalen och biblioteket. 84% tycker att arbetsmiljön allt sammantaget är bra. Undervisningen får gott betyg vad gäller arbetssätt, kvalitet, takt mm. Det som drar ned bedömningen av undervisningen är möjligheterna till externa kontakter, i denna grupp främst med företag (medel 2,5). Det finns en stor variation i bedömningen från 2,5 3,4. 21% uppger att möjligheterna är dåliga att få hjälp om barnet kommer efter i matte, svenska eller engelska. Det är troligt att man talar utifrån egen erfarenhet. Undervisningen mer generellt tycker 92% är bra vilket får ses som ett gott betyg. Kontakten med skolan är bra, medeltalet varierar mellan 2,9 3,8. Precis som i föräldragrupperna för de yngre eleverna är det främst ledningens förmåga att ta till sig synpunkter som det finns ett visst missnöje med. I övrigt är 95% nöjda med kontakten med och informationen från skolan. P0504 9

10 Trivseln ligger på mellan 2,8 3,4 där elevernas möjligheter att påverka utvecklingen får sämst bedömning. Det egna barnets trivsel i skolan får bäst bedömning. 95% uppger att deras barn trivs bra i skolan. Samtidigt bör noteras att 17% uppger att deras barn har mobbats under det senaste året, en hög andel som bekräftar det vi såg i elevenkäterna (eleverna uppgav 18%). 92% tycker att deras barns skola är bra, ett gott betyg sammantaget. Bland de svarande föräldrarna uppger 28% att deras barn är anmälda till Kulturskolan. Den främsta orsaken till att man inte är anmäld är att barnet inte är intresserat Föräldrar årskurs 6 Bland föräldrar till elever i årskurs 6 har 56% svarat vilket är något lågt för att ge en helt säker bild av hur föräldrarna ser på skolan. Resultaten ska därför tolkas med en viss försiktighet. Föräldrarna ger Arbetsmiljön en litet låg men jämn bedömning, mellan 2,6 3,2 (på den fyrgradiga skalan). Föräldrarna är mer kritiska än barnen. Gymnastiksalen får bäst omdöme med 87% positiva medan skolgården och biblioteket får sämst omdöme med 42 resp 35% negativa. Allt sammantaget är 83% positiva. Undervisningens mjuka och vad ARS kallar primära delar får bättre omdöme än de hårda variablerna och de mer sekundära uppgifter man åtagit sig. Föräldrarna har en positiv bild av arbetssätt, undervisningens kvalitet och takten. Läroböcker, datorer och externa kontakter får sämre omdöme. 24% av de föräldrar som medverkat menar att möjligheterna är dåliga att få hjälp om barnet kommer efter i matte, svenska eller engelska. Allt sammantaget ger 88% undervisningen ett gott betyg men medlet varierar från 2,4 3,4 för de olika delarna. Kontakten med skolan fungerar mycket bra, framför allt med läraren och utvecklingssamtalen. Föräldrarna ger kontakten med skolan mellan 2,9 3,6 i medel. Allt sammantaget tycker 88% att kontakten/informationen fungerar bra. Möjligen kan ledningen lyssna mer till föräldrar och elever, något 1 av 4 signalerar. Beträffande Trivseln så uppger 95% att deras barn trivs bra i skolan. Medelbetygen varierar mellan 2,7 3,4. Det som föräldrarna menar kan förbättras är elevernas möjligheter till påverkan. Motsvarande resultat såg vi både bland elever och bland andra föräldragrupper. 18% uppger att deras barn har blivit mobbat, en hög andel. Sammantaget får skolan 3,1 i medelbetyg av dessa föräldrar, med 91% som tycker att den är bra. 29% uppger att deras barn är anmälda till Kulturskolan. Den främsta orsaken till att man inte är anmäld är bristande intresse. P

11 2.2.5 Föräldrar årskurs 9 Föräldrarna till elever i årskurs 9 är den grupp som skickat in sina formulär i minst utsträckning, 52% har svarat. Dock är ARS erfarenhet att så ofta är fallet, i Vara är svarsbenägenheten t o m något högre än i andra kommuner vad gäller föräldrar till elever i årskurs 9. Samtidigt vill vi understryka att resultaten måste tolkas med viss försiktighet även på totalnivå då alltså bara hälften av föräldrarna valt att svara. Arbetsmiljön får mellan 2,4 3,0 i medelbetyg på den fyrgradiga skalan. Man är mest kritisk till skolgården och till matsalen och mest positiv till gymnastiksal, lokaler och skolmat. Föräldrarna är alltså minst lika kritiska som eleverna. Arbetsmiljön allt sammantaget ger man 2,8 i medelbetyg. Beträffande Undervisningen får dessa delar mellan 2,2 3,1. Precis som i andra föräldragrupper får mjukare delare som arbetssätt, undervisningens kvalitet och takten i undervisningen bättre bedömning än hårda delar (skolböcker, datorer) och externa kontakter (internationellt samarbete, samarbete med företag etc). Värt att notera är att 1 av 4 tycker att möjligheterna är dåliga att få hjälp om eleven kommer efter i matte, svenska eller engelska och att 41% tycker att skolans hjälp med fortsatta studie- och yrkesval är dåliga. Undervisningen allt sammantaget får 2,9. Kontakten med skolan får varierande omdömen, mellan 2,7 3,5. Bäst fungerar kontakten med lärarna och utvecklingssamtalen. Mindre bra är ledningens förmåga att ta till sig synpunkter från föräldrar och elever. Trivseln får mellan 2,6 3,2. 88% uppger att deras barn trivs på skolan och att stämningen är bra i klassen. Däremot får elevernas möjlighet att påverka lärande, miljö och utveckling sämre bedömning. 17% uppger att deras barn har blivit mobbat under det senaste året. Då hälften svarat på enkäten ger detta minst 18 elever, troligen finns ytterligare elever som drabbats. De kompletterande trivselfrågorna kring tobak, alkohol etc ställdes även till föräldrarna. Enligt de föräldrar som valt att svara på enkäten så uppger 14% att förekommer mycket eller ganska mycket våld, 14% att det förekommer mycket/ganska mycket klotter, 11% rasism, 44% tobak, 24% alkohol och 2% ganska mycket/mycket narkotika. D v s föräldrar och elever ger samma bild av förekomsten av våld och narkotika men eleverna ger en värre bild av klotter, rasism, tobak och alkohol. Åter vill vi påminna om att vi saknar många svar från föräldrarna varför resultaten kan ge en osäker bild. 2.3 Avslutande kommentar Sammanfattningsvis kan sägas att skolan i Vara får goda omdömen vad gäller undervisningens mjukare delar som arbetssätt och att det är roligt att lära för eleverna. Kontakten med lärarna tycks också vara mycket god. Vad gäller arbetsmiljön och undervisningens hårdare delar (skolböcker, datorer etc) framkommer en del negativa synpunkter. Ett annat område som sticker ut är målsättningen kring de externa kontakter eleverna skall få med andra länder, företag och organisationer och kulturliv. Detta tycks inte ha nått fram till elever eller föräldrar. De flesta barn tycks trivas i skolan och skolan får ett ganska gott omdöme vad gäller dessa trivselfrågor. Möjligheterna till inflytande upplevs dock som små. Vidare framkommer att en hög andel av eleverna säger att de har blivit mobbade under det senaste året vilket är oroande. Andra skolmätningar ARS har genomfört visar på en P

12 andel av mellan 10 15%. I Varamätningen har vi mer än 15%, upp till 18%. Sett till individer är det många som berörs. Är orsaken att frågan diskuteras mer nu? Råder det nolltolerans för mobbing? Faktum kvarstår att många säger sig ha blivit mobbade och att bilden stärks av att bland elever i årskurs 4, 5 och 6 uppger mellan 11 14% att stämningen mellan eleverna inte är bra. P

13 3 LÄSANVISNINGAR 3.1 Begreppsförklaringar Svarsfrekvens Svarsfrekvensen är beräknad som antalet inkomna formulär genom antalet utdelade formulär. I de fall där Vara kommun eller skolorna har meddelat ARS att färre formulär än det från början angivna antalet elever/föräldrar har delats ut har vi reducerat basen Medelvärde Medelvärdet är beräknat på den fyrgradiga skalan där 4 = Mycket bra, 3 = Ganska bra, 2 = Ganska dåligt och 1 = Mycket dåligt Standardavvikelse Standardavvikelsen visar hur spridda svaren är kring medelvärdet. En hög standardavvikelse innebär att det finns mycket delade uppfattningar i frågan. 3.2 Så här läser Du diagrammen Högst upp i vänstra hörnet står angivet vilka resultat som diagrammet visar, t ex elever i åk 5 och namnet på skolan. Överst i mitten står det område frågorna berör (t ex ARBETSMILJÖN). Själva diagrammet kan sägas vara indelat i tre delar. I den vänstra delen står den aktuella frågan med frågans nummer i formuläret. I diagrammets mitt är en skala, från 100% till 100% med 0% i mitten. Här anges hur stor andel som angivit negativa (Mycket dåligt/ganska dåligt) eller positiva (Mycket bra/ganska bra) svar för varje fråga. Längst ut ser Du %-andelarna utskrivna med siffror. Till höger i diagrammet redovisas andelen Ej svar d v s hur många % som inte har svarat på frågan. Därefter visas medelvärdet från 1 till 4 och medelvärdet för kommunen totalt. 3.3 Så här läser Du tabellerna Tabellerna visar resultaten för Vara skolor totalt och uppdelat på pojkar och flickor. Efter dessa tre kolumner redovisas resultaten för rektorsområdet (totalt och uppdelat på pojkar och flickor). Mindre grupper av elever resp föräldrar är inte uppdelade efter kön då bastal under sex inte särredovisas. Därför har vissa skolor endast har en totalkolumn. För föräldraenkäten gäller att någon skola/årskurs (Larv åk 3) ej särredovisas då vi endast fått in ett litet antal formulär (färre än sex). Dessa ingår dock i totalen (samtliga åk 3 Vara kommun). Även frågan om anmälan till Kulturskolan (varför barnet inte är anmält) har ibland färre än sex i basen varför resultatet inte särredovisas. P

14 Den första raden visar hur många som har besvarat enkäterna (Bas: Samtliga). Frågorna inom varje frågeområde redovisas under frågeområdets rubrik (t ex ARBETSMILJÖN). Resultaten redovisas för svarsalternativen Mycket bra, Ganska bra, Ganska dåligt och Mycket dåligt. Svaren redovisas också sammanslagna Mycket bra + Ganska bra och Mycket dåligt + Ganska dåligt. Andelen som inte har angivit svar på frågan redovisas också. Vidare redovisas medelvärdet och standardavvikelsen. 3.4 Så här kan Du analysera resultaten Gå igenom resultaten översiktligt fråga för fråga och försök skapa Dig en bild av nuläget. Studera varje frågeområde. Börja med den sammanfattande frågan, den avslutande frågan i varje område. Vilka områden är Dina styrkor och med vad behöver Du arbeta mer. Frågorna belyser olika delar av arbetet i skolan. En del frågor belyser skolans primära uppgifter, t ex klassrummen och undervisningens kvalitet (författarens värdering), andra frågor gäller mer sekundära områden, t ex fritidsutrymmen, elevrådet (författarens värdering). Frågorna kan också sägas behandla olika aspekter på skolan t ex mjuka och hårda variabler. Som mjuka variabler kan vara takten i undervisningen, möjlighet att få hjälp, kontakten med läraren. Hårda variabler kan vara klassrummen, tillgången på datorer etc. Titta på enskilda frågor. Se om det finns ett mönster i svaren, t ex frågor som behandlar och belyser samma sak, men som ligger under olika frågeområden, t ex trivsel, städning, förekomst av våld etc. Gå vidare från diagrammen till tabellerna och studera styrkan i attityderna, andelen 4:or och andelen 1:or bland svaren. Studera också standardavvikelsen, d v s om svaren är polariserade. Kan man se att det finns starka grupper positiva och negativa? Finns det skillnader mellan pojkarnas och flickornas värderingar? Jämför Dina resultat med resultaten för Vara kommun totalt. Försök finna förklaringar till resultaten. Tänk efter vilka förändringar som har skett under det senaste året. Har Du områden där Du har bättre resultat jämfört med Vara totalt, fundera över Dina förutsättningar och vad Du har gjort. Har Du något område där Du ligger sämre till jämfört med Vara totalt - sök kontakt med de skolor som har positiva resultat och hämta idéer från dem. P

15 3.5 Så här kan Du arbeta med resultaten Alla elever och föräldrar i årskurs 3, 4, 5, 6 och 9 har haft möjlighet att ge sin syn på skolan i Vara. Grundtanken med detta är att få uppslutning kring resultaten. Ingen är utvald, ingen är bortglömd. Presentera resultaten när Du själv har gjort Din analys. Diskutera resultaten fritt med eleverna, personalen och föräldrarna. Ta in de synpunkter, åsikter och förklaringar de har. Ställ frågor Du själv har kring resultaten. Pröva Dina synpunkter och slutsatser. Presentera en målsättning. Sök få uppslutning kring Din målsättning. Presentera ett handlingsprogram. Sök få uppslutning kring Ditt handlingsprogram och engagemang i de åtgärder ni planerar. Sätt åtgärdsprogrammet på pränt. Informera om åtgärderna ni genomför. Lycka till med arbetet. Stockholm ARS Research AB Michael Söderström Pia Ottander P