Gymnasieundersökningen 2006

Transkript

1 VARA KOMMUN Gymnasieundersökningen 2006 Kvalitetsmätning i Lagmansgymnasiet Hösten 2006 ARS P0798 Bastugatan 2. Box S Stockholm Tel Fax info@ars.se Organisationsnummer

2 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte Kommunfullmäktige i Vara kommun har bestämt att alla kommunens verksamheter skall följas upp och utvärderas. Vara kommun genomförde därför en offentlig upphandling av dessa konsulttjänster. Därefter beslutades att ARS Research AB skulle ges förtroendet att utföra dessa mätningar. Vara kommun har givit ARS Research AB i uppdrag att genomföra en kvalitetsmätning i Lagmansgymnasiet. Kvalitetsmätningen är ett led i att nå kommunens övergripande mål för gymnasieutbildningen i Vara. 1.2 Syfte Undersökningen syftar till att mäta elevernas syn på skolan utifrån olika kvalitetsaspekter. Resultatet skall användas för det fortsatta utvecklingsarbetet i skolan. Undersökningen ska också visa utvecklingen över tiden. Vi kan i denna undersökning se förändringarna från 2004, då den senaste mätningen genomfördes. 1.3 Metod Undersökningen är en kvantitativ totalundersökning med datainsamling genom skriftlig enkät. 1.4 Målgrupper Målgrupperna för undersökningen är samtliga elever i Lagmansgymnasiet, årskurserna 1, 2, 3 och 4. Enligt uppgifter från Vara kommun har målgruppen följande antal och sammansättning: Målgrupp Antal Elever åk Elever åk Elever åk Elever åk 4 5 Summa Frågeformulär Frågeformuläret har utarbetats i samråd med Vara kommun och representanter för Lagmansgymnasiet. Frågeformuläret består av ett 40-tal frågor, i huvudsak förkodade frågor (med fasta svarsalternativ), och avlutas med två öppna frågor ( Vilka tre saker tycker Du är 2

3 bäst med Lagmansgymnasiet? och Är det något Du tycker kan bli bättre på Lagmansgymnasiet? ). Frågeformuläret finns bilagt rapporten. Frågeformuläret har godkänts av Lagmansgymnasiet och Vara kommun före fältarbetets början. 1.6 Genomförande Undersökningen har genomförts på följande sätt: Vara kommun tillhandahöll uppgifter om antal elever per klass. ARS distribuerade enkäterna klassvis till Vara kommun några arbetsdagar före det planerade genomförandet. Vara kommun lämnade elevenkäterna vidare till Lagmansgymnasiet. Enkäterna omfattade frågeformulär och svarskuvert samt en instruktion till klassläraren. Genomförandet bestämdes till vecka 45, 6 10 november. Eleverna besvarade frågeformuläret under lektionstid och lade frågeformuläret i ett enskilt svarskuvert varefter de klistrade igen det. Läraren samlade in svarskuverten och skolan lämnade sedan dessa till Vara kommun, för att formulären gemensamt skulle sändas vidare till ARS. ARS har svarat för registrering och databearbetning. 1.7 Resultat av fältarbetet Svarsfrekvensen är beräknade som en rak svarsfrekvens, det vill säga antal inkomna svar genom antalet angivna elever på skolan. I de fall vi har fått uppgifter om förändrat elevantal på skolan har vi gjort justeringar för detta. Vara kommuns gymnasieundersökning har givit följande svarsfrekvens. Grupp Utsända Uppgift om ändrat antal medverkande Bas för svarsfrekvens Inkomna Svarsfrekvens Elever åk % Elever åk % Elever åk % Elever åk Utan årskurs eller 14 årskurs 4 Totalt % Ovan har vi även gjort justeringar för klasser som ej medverkat på grund av att de är ute på praktik, lektionen har varit inställd eller om en hel klass av någon annan anledning inte har medverkat. 3

4 På en övergripande nivå är svarsfrekvensen mycket bra, 93 procent. 90 procent av eleverna i årskurs 3 har medverkat och 95 respektive 91 procent i årskurs 1 och 2. Inom de olika programmen kan svarsfrekvenserna variera mer, till exempel om en klass varit ute på praktik eller om någon elev varit sjuk. Av anonymitetsskäl särredovisar ARS inte undergrupper med färre elever än 6 personer. Mer om detta står att läsa i avsnitt 3.3 Så här läser Du tabellerna. 4

5 2 RESULTATREDOVISNING 2.1 Inledning Nedan följer en översiktlig genomgång av totalresultatet för Lagmansgymnasiet i Vara kommun. För en genomgång av resultatet för de olika årskurserna hänvisas till den grafiska redovisningen i rapporten. Då svarsfrekvensen är hög sett till de olika årskurserna kommenteras denna inte vidare. Resultaten bör ge Vara kommun en god bild av elevernas åsikter om skolan och skolmiljön. 368 killar och 305 tjejer har fyllt i enkäten. Samhällsvetenskapsprogrammet är störst, nära 1 av 5 elever (18 procent) följer detta program, därefter kommer Naturvetenskapsprogrammet vilket 1 av 10 elever följer (9 procent). Dessa elever får därför störst inverkan på totalresultatet, något man bör ha i åtanke när man läser resultatredovisningen. För att få en bild av förhållandena inom de olika programmen hänvisas läsaren till tabellbilagan i slutet av rapporten. 2.2 Arbetsmiljön Arbetsmiljön får ett gott betyg av eleverna i Lagmansgymnasiet. Det sammanfattande betyget är 3,1 på den fyrgradiga skalan där 87 procent svarar Bra (Mycket eller Ganska) mot 12 procent Dålig (Mycket eller Ganska). 9 av 10 elever är positiva. Elever i årskurs 1 är mer positiva än elever i årskurs 3, 91 procent positiva mot 80 procent positiva. Det är ingen skillnad mellan killarnas och tjejernas bedömning. Mest positiva är de som går BPprogrammet, ES-programmet och Särskolan. Av eleverna på dessa program är 93 procent positiva till arbetsmiljön. Bäst bedömning får biblioteket (3,4) och restaurangmiljön (3,2). Maten får en mer försiktig bedömning, 2,8 (68 procent är positiva och 31 procent negativa) men som ARS har påpekat i samband med andra undersökningar för Vara kommun så får skolmaten alltid en lägre bedömning. ARS menar därför att detta ändå är ett bra resultat. Tjejerna ger maten ett bättre betyg än vad killarna gör. Lokaler och städning får ett bra betyg av eleverna (2,9 respektive 3,0). Gymnastiksalen får 2,9 där 21procent är negativa - bland elever i årskurs 3 är denna andel högre, 30procent är negativa års resultat är i sort sett identiska med 2004 års resultat. Möjligen kan vi se antydningar till något marginellt försvagade värden genomgående vad gäller arbetsmiljön. Av de 7 frågorna får 5 index 100 och 2 får index 97. 5

6 2.3 Undervisningen Undervisningen får 3,0 i det sammanfattande betyget. 90procent är positiva det vill säga har svarat att undervisningen allt sammantaget är Mycket eller Ganska bra. Sett till de olika årskurserna är alla positiva, även om det finns en tendens till att yngre elever är mer positiva än äldre elever, 93 procent positiva mot 86 procent positiva. Tjejerna är också marginellt mer positiva än vad killarna är (91 procent respektive 89 procent positiva). Andel av eleverna som anser att undervisningen är mycket eller ganska bra Bas: Samtliga 100% 100% 97% 95% 93% 93% 93% 92% 91% 91% 90% 90% 88% 87% 85% 85% 80% 70% 60% Andelar i % 50% 40% 30% 20% 10% 0% IV* HR FPTP BP ES SÄR BF IP TE NV FP EC HP SP * Lågt bastal, 11 elever. Bästa bedömningen får möjligheten att använda dator (3,2), undervisningens kvalitet (3,1), takten i undervisningen och läroböckerna/studiematerialet (2,9). Möjligheterna att påverka och ifrågasätta ges också de 2,9 där 72 procent uppger Bra och 27 procent Dåligt. De äldre eleverna är mer kritiska än de yngre eleverna. Minst nöjda är eleverna med möjligheterna att få hjälp om de kommer efter i ett ämne, medelbetyg 2,7, där 61 procent uppger Bra mot 36 procent Dåliga. 3:orna är mindre positiva (53 procent) än vad förstaårseleverna är (69 procent). Tjejer är mindre nöjda än killar, 56 procent mot 65 procent positiva. Eleverna är heller inte nöjda med kontakterna med samhälle och yrkesliv som också får 2,7 i medel. 60 procent svarar Bra mot 32 procent Dåligt. Även här är tjejerna mer negativa (50 procent positiva mot 86 procent positiva bland killarna. Detta kanske till viss del kan förklaras av linjevalet, att de i högre utsträckning väljer linjer där ARS antar att detta inte på samma sätt är integrerat i utbildningen. Jämfört med 2004 ser vi dock en förbättring just vad gäller kontakter med arbetslivet. Index är var det 56 procent som var positiva och 37 procent som var negativa. I övrigt ligger 6

7 undervisningen på samma nivå som 2004, möjligen marginellt något lägre. Tre frågor har index 100 och fyra frågor, inklusive den sammanfattande får index Lärarna och kontakten med lärarna Lärarna får ett fint omdöme av sina elever. Det sammanfattande betyget är 3,1 där 87 procent är positiva och 10 procent negativa. Man är nöjd i alla årskurser. Sett till de enskilda frågorna är eleverna ännu mer positiva. Lärarens engagemang i sitt ämne får 3,3 (93 procent positiva) och eleverna tycker även att de är kunniga och väl insatta i sina kurser, medelbetyg 3,5 (95 procent positiva!). Även lärarnas engagemang för eleverna får ett gott betyg (3,1) liksom kontakten med lärarna (3,2). Det som eleverna ger en något lägre bedömning är lärarnas uppmärksamhet för alla elever. Där får Lagmansgymnasiet 2,9 på den fyrgradiga skalan, med 78 procent positiva och 21procent negativa. Vi ser åter en tendens att äldre elever är något mer kritiska än yngre elever, 84 procent positiva mot 70 procent positiva i årskurs 3. Området lärarna och kontakten med lärarna ges även det ett marginellt lägre betyg i år 2006, än Index sammantaget är 97. Av de övriga fem frågorna får tre index 100 och två index 97. Det är alltså inga markanta förändringar. Vi måste också komma ihåg att nivåerna är mycket höga och vi har frågor där över 90 procent av eleverna ger positiva omdömen. 2.5 Information och rådgivning om studieval Informationen och rådgivningen är ett område som eleverna inte är så nöjda med, men där vi ser en kraftig förbättring sedan Allt sammantaget får detta område 2,8 på den fyrgradiga skalan, där 69 procent svarar Bra (12 procent Mycket och 57 procent Ganska bra). 30 procent svarar Dålig (24 procent Ganska och 6 procent Mycket dålig). Nedan redovisar vi förändringarna jämfört med Det svagaste området är hjälp med fortsatt studie- eller yrkesval, (medel 2,6). Utbudet inom den estetiska verksamheten får 2,8. Elever vid årskurs 2 och 3 har besvarat en fråga om vad de tycker om utbudet om individuella val. 73 procent svarar Bra och 23 procent har svarat Dåligt, medel 3,0 det vill säga utbudet av individuella val får något bättre bedömning än de övriga frågorna kring information och rådgivning. Inom området information och rådgivning är det genomgående stora skillnader mellan årskurserna. Eleverna i årskurs 3 är mycket mer kritiska än sina yngre kamrater. Vi ser dock inga skillnader i bedömningarna mellan killar och tjejer. 7

8 Trots en jämförelsevis relativt svag bedömning är ändå en klar majoritet av eleverna positiva i sina bedömningar. Jämfört med 2004 ser vi kraftiga förbättringar. Av de fyra frågorna inom området får tre index 108 och en index 103. Den sammantagna bedömningen är ett av de områden som får index Elevinflytande Elevinflytandet är det andra området som får något sämre bedömning. Det sammanfattande omdömet är 2,8 där 70 procent är positiva och 27 procent negativa. Åter ser vi att de äldre eleverna är mindre nöjda, 41 procent negativa vad gäller elevinflytandet allt sammantaget. De äldre eleverna ger medelbetyget 2,5 på den slutliga sammanfattande frågan, medan de yngre eleverna ger medelbetyget 2,9. Mest positiv bedömning får utvecklingssamtalen, med medelbetyget 2,9. 67 procent är positiva. Det är inga skillnader mellan killarnas och tjejernas bedömning. Mest positiv är man det andra året. Där är 81 procent positiva. Klass och elevråd bedöms fungera bra av 60 procent av eleverna. Tjejerna är mer positiva än killarna till dessa. Minst bra tycks idrottsföreningen fungera. Nästan lika många är negativa (44 procent) som positiva (45 procent, 11 procent svarar Vet ej) och medelbetyget blir 2,3. Jämfört med 2004 får området ungefär samma bedömning, index 100 och medelbetyget är 2,8 även i år. Fyra frågor får index 96, vilket alltså visar på sämre värden än Ett område utvecklingssamtalen, får kraftigt förbättrat resultat. Index procent av eleverna bedömer utvecklingssamtalen positivt. 2.7 Trivsel Det sammanfattande betyget för Trivseln är 3,2 på den fyrgradiga skalan. 89 procent är positiva. Stämningen uppges vara god såväl bland eleverna mer allmänt i skolan (3,2) som i de olika kursgrupperna (3,4). Bedömningen är positiv i alla tre årskurser. Vad gäller möjligheterna att få hjälp och stöd från skolan med annat än undervisningen ser vi skillnader mellan årskurserna. Eleverna i årskurs 1 ger 2,9 (19 respektive 23 procent svarar Dåliga) och i årskurs 3 ger 2,7 (36 procent svarar Dåliga). Snittet ligger på 2,8. Vi ser alltså ett stort antal elever som tycker att man inte kan få hjälp eller stöd med sådant som ligger utanför undervisningen. 12 procent uppger att de har blivit mobbade under det senaste året (i bemärkelsen: flera gånger blivit retad, hotad, utfryst, hånad eller slagen ). I årskurs 3 är det 5 procent som svarar Ja och i årskurs 1, 13 procent. 1 procent har avstått från att svara. Här har en kraftig negativ förändring skett sedan Då var andelen som svarade Ja på frågan 6 procent. 8

9 Alltså en fördubbling. I år är det alltså drygt 80 elever som anser sig ha blivit mobbade under det senaste året var det elever, vilket var illa nog! De frågor som berör elevernas upplevelse av förekomsten av våld, klotter och rasism/främlingsfientlighet får ett relativt gott resultat. Ca 9 av 10 elever menar att förekomsten är liten. Tjejer och äldre elever ger Lagmansgymnasiet en bättre bedömning än vad yngre elever ger. Jämfört med 2004 bedöms de flesta frågorna om trivsel på ungefär samma sätt Vi vill här uppmärksamma läsaren på att indexvärdena är omvända. Index över 100 visar på försämringar och index under 100 visar på förbättringar. Av de fyra frågorna som direkt handlar om trivsel får tre index 100 och en index 97 (alltså en förbättring). Förekomsten av våld och klotter har ökat. De frågorna får indexvärden 105 respektive 104. Rasism och främlingsfientlighet ligger kvar på nära nog exakt samma nivå som Det är skrämmande att se att antalet elever som känt sig mobbade under det senaste året har fördubblats, jämfört med Sammanfattande betyg Lagmansgymnasiet får ett gott betyg av sina elever, 3,1 på den fyrgradiga skalan där 29 procent svarar Mycket bra, 60 procent Ganska bra, 8 procent Ganska dåligt och 2 procent Mycket dåligt. 2 procent avstår från att svara. Eleverna i samtliga årskurser är positiva men de yngre eleverna är mer positiva än de äldre. Det är egentligen ingen skillnad mellan killars och tjejers bedömning, möjligen är tjejerna något mer positiva. Lagmansgymnasiet får något mindre positiv bedömning i år 2006, jämfört med Indextalet är var medelbetyget på den sammanfattande frågan 3,2 i år är det 3,1. det är inga drastiska förändringar. Andelen som svarar bra är sammanlagt 87 procent mot 98 procent Relationerna mellan Mycket och Ganska bra är oförändrade. 2.9 Avslutande kommentar Lagmansgymnasiet ges genomgående bra värden i 2006 års kvalitetsmätning. Det sammantagna medelbetyget är 3,1 på den fyrgradiga skalan. Trivseln, arbetsmiljön och undervisningen är de områden som ges de högsta betygen, mellan 3,2 och 3,0. Elevinflytande, hjälp och rådgivning kring studieval ges lite lägre betyg, 2,8. 9

10 Jämfört med resultaten i kvalitetsmätningen 2004 ligger resultaten i stort på oförändrad nivå. Vi kan se genomgående marginella försämringar, med någon tiondel på medelbetygen och indextal oftast mellan 97 och 100. Det är få områden där vi kan konstatera förbättringar. Områden där vi kan se förbättringar är just inom de svagare områdena, som information och rådgivning om studieval och den enskilda frågan om kontakter med samhälle och yrkesliv. Det är uppenbart ett områden som har stärkts sedan Frågorna om trivsel och trivselrelaterade områden ges också marginellt lägre betyg i årets undersökning. Ett kraftigt sämre resultat gäller frågan om mobbning, där dubbelt så många i år som 2004 svarar att de har blivit mobbade under det senaste året. ARS bedömer att just mobbning och trivselfrågorna är något som Lagmansgymnasiet måste arbeta kraftfullt med. 10

11 3 LÄSANVISNINGAR 3.1 Begreppsförklaringar Svarsfrekvens Svarsfrekvensen är beräknad som antalet inkomna formulär genom antalet utdelade formulär. I de fall där Vara kommun eller Lagmansgymnasiet har meddelat ARS att färre formulär delats ut än det från början angivna antalet har vi reducerat basen Medelvärde Medelvärdet är beräknat på den fyrgradiga skalan där 4 = Mycket bra, 3 = Ganska bra, 2 = Ganska dåligt och 1 = Mycket dåligt Standardavvikelse Standardavvikelsen visar hur spridda svaren är kring medelvärdet. En hög standardavvikelse innebär att det finns mycket delade uppfattningar i frågan Index Index visar förändringen från den förra mätningen Indexvärden över 100 visar på förbättringar och indexvärden under 100 innebär försämringar. Index 100 visar att samma bedömning görs i år som Så här läser Du diagrammen Högst upp i vänstra hörnet står angivet vilka resultat som diagrammet visar, till exempel elever i årskurs 1 på Lagmansgymnasiet. Överst i mitten står det område frågorna berör (Vad tycker Du om arbetsmiljön på Lagmansgymnasiet?). Själva diagrammet kan sägas vara indelat i tre delar. I den vänstra delen står den aktuella frågan med frågans nummer i formuläret. I diagrammets mitt är en skala, från 100procent till 100procent med 0procent i mitten. Här anges hur stor andel som angivit negativa (Mycket dåligt/ganska dåligt) eller positiva (Mycket bra/ganska bra) svar för varje fråga. Längst ut ser Du procent-andelarna utskrivna med siffror. Till höger i diagrammet redovisas andelen Ej svar, hur många procent som inte har svarat på frågan. Där visas även medelvärdet på den fyrgradiga skalan för årskursen och medelvärdet för skolan totalt. 11

12 3.3 Så här läser Du tabellerna Tabellerna visar resultaten för Lagmansgymnasiet totalt och uppdelat på årskurserna 1, 2 och 3. Efter dessa tre kolumner redovisas resultaten för killar resp tjejer och sedan uppdelat efter program. Mindre grupper (färre än 6 elever) redovisas inte av anonymitetsskäl, till exempel årskurs 4. Sådana grupper ingår dock i totalen. Verksamhetsträning har inte ingått i undersökningen. Den första raden visar hur många som har besvarat enkäterna (Bas: Samtliga). Frågorna inom varje frågeområde redovisas under frågeområdets rubrik, till exempel Vad tycker Du om arbetsmiljön på Lagmansgymnasiet? Resultaten redovisas för svarsalternativen Mycket bra, Ganska bra, Ganska dåligt och Mycket dåligt. Svaren redovisas också sammanslagna Mycket bra + Ganska bra och Mycket dåligt + Ganska dåligt. Andelen som inte har angivit svar på frågan redovisas också. Vidare redovisas medelvärdet och standardavvikelsen. När ni tar del av resultaten för de olika programmen bör ni vara observanta på om antalet elever är litet. Är antalet litet kan de procentuella skillnaderna se större ut än vad de i praktiken är. Detta berör även program där många kanske varit på praktik eller drabbats av inställda lektioner när undersökningen skulle genomföras (till exempel Individuella och Industriprogrammet). 3.4 Så här kan Du analysera resultaten Gå igenom diagrammen översiktligt fråga för fråga och försök skapa Dig en bild av nuläget. Studera varje frågeområde. Börja med den sammanfattande frågan, den avslutande frågan i varje område. Vilka områden är skolans styrkor och med vilka områden behöver ni arbeta mer? Frågorna belyser olika delar av arbetet i skolan. En del frågor belyser skolans primära uppgifter, till exempel undervisningens kvalitet (författarens värdering), andra frågor gäller mer sekundära områden, till exempel idrottsföreningen (författarens värdering). Frågorna kan också sägas behandla olika aspekter på skolan till exempel mjuka och hårda variabler. Som mjuka variabler kan vara takten i undervisningen, möjlighet att få hjälp och kontakten med lärarna. En hård variabel kan vara tillgången på datorer. Titta på enskilda frågor. Se om det finns ett mönster i svaren, till exempel frågor som behandlar och belyser samma sak, men som ligger under olika frågeområden, som trivsel, städning och mobbning. Gå vidare från diagrammen till tabellerna och studera styrkan i attityderna, andelen 4:or och andelen 1:or bland svaren. Studera också standardavvikelsen, det vill säga om svaren är polariserade. Kan man se att det finns starka grupper positiva och negativa? Finns det 12

13 skillnader mellan killarnas och tjejernas värderingar? Se om det finns skillnader mellan olika årskurser eller program. Försök finna förklaringar till resultaten. Tänk efter vilka förändringar som har skett under det senaste året. Finns det områden där en årskurs eller ett program har bättre resultat jämfört med Lagmansgymnasiet totalt. Fundera över om förutsättningarna är olika och vad ni har gjort. Finns det områden där någon grupp ligger sämre till - hämta idéer från dem som har ett bättre resultat. 3.5 Så här kan Du arbeta med resultaten Alla elever i Lagmansgymnasiet har haft möjlighet att ge sin syn på skolan. Grundtanken med detta är att få uppslutning kring resultaten. Ingen är utvald, ingen är bortglömd. Presentera resultaten när Du själv har gjort Din analys. Diskutera resultaten fritt med elever och personal samt gärna även med föräldrar. Ta in de synpunkter, åsikter och förklaringar de har. Ställ frågor Du själv har kring resultaten. Pröva Dina synpunkter och slutsatser. Presentera en målsättning. Försök få uppslutning kring Din målsättning. Presentera ett handlingsprogram. Försök få uppslutning kring Ditt handlingsprogram och engagemang i de åtgärder ni planerar. Sätt åtgärdsprogrammet på pränt. Informera om åtgärderna ni genomför. Lycka till med arbetet. ARS Research AB Stockholm Michael Söderström 13

14 14