Miljöarbetet 2007 Uppföljning av miljömålsarbetet vid Naturvetenskapliga fakulteten

Transkript

1 Miljöarbetet 2007 Uppföljning av miljömålsarbetet vid Naturvetenskapliga fakulteten Året inleddes med att alla anställda bjöds på bio och filmen En obekväm sanning. Nästan 100 personer valde att se denna omskrivna film om klimathotet. Två enheter har införlivats i miljöledningssystemet; Dacapo i Mariestad efter sin flytt till nya lokaler, samt Tjärnö marinbiologiska laboratorium efter några år med eget miljöcertifikat. Fakultetens miljöledningssystem har reviderats både av internt revisionsteam och av extern part. De få avvikelser som noterades var åtgärdade innan sommaren var slut. I revisionsrapporten kan man läsa att miljömedvetandet är påtagligt i verksamheten och att detta märks dels i den vardagliga nivån på miljöarbetet med väl fungerande avfalls- och kemikaliehantering, dels i en kreativitet vad gäller att hitta kopplingar mellan sitt ämnesområde och miljöteman. Under året har ett varierat och mångfacetterat miljöarbete bedrivits vid fakultetens olika enheter med aktiviteter inom alla miljömålsområden utifrån institutionernas egna förutsättningar. På många håll sker ett bra samarbete mellan institutionerna och Akademiska Hus samt fastighetsavdelningen. // Miljösamordnare Ullika Lundgren Naturvetenskapliga fakulteten Nedan följer en uppföljning av miljömålen för

2 Forskning och utbildning Universitetsgemensamt miljömål : Universitetet skall öka forskningen inom hållbar utveckling. Universitetet skall integrera hållbar utveckling i utbildningen Inget miljömål är satt för område forskning. Att utarbeta kriterier för att bedöma relevansen för miljö och hållbar utveckling vad gäller fakultetens grundutbildning. Miljöforskningen inom fakulteten är omfattande och bland många projekt kan här nämnas ett par exempel: Inom fakulteten bedrivs forskning om klimat och miljö på många nivåer. Bland annat deltog forskare vid Institutionen för kemi i en expedition till Arktiska Oceanen med syfte att studera polarhavets roll som sänka för koldioxid och i värmetransport genom havscirkulation. Vid avdelningen för Mikrobiologi driver forskare ett projekt som syftar till att förstå kvävereningen i avloppsrening vilket i förlängningen kan minska övergödningsproblematiken. Flera forskare deltar också i Marine Paint ett projekt som syftar till att ta fram mer miljövänlig och effektiv bottenfärg till båtar. Ett prioriterat forskningsområde inom Kemisk ekologi som bedrivs vid Tjärnö marinbiologiska laboratorium behandlar miljöförändringars effekter på kemiska signalsystem och på produktionen av kemiska försvarsämnen. Fakulteten fick i uppdrag att planera för hur kunskap om miljö och hållbar utveckling skall kunna integreras i all grundutbildning och arbetet med detta har påbörjats.

3 Samverkan med omgivande samhället Universitetsgemensamt miljömål : Universitetet skall erbjuda det omgivande samhället minst en publik aktivitet inom hållbar utveckling om dagen. Information om vår forskning och utbildning skall spridas till allmänheten Samtliga institutioner arbetar aktivt med att förmedla forskningsresultat till en bredare allmänhet Vid Institutionen för Geovetenskaper deltar lärare och forskare aktivt i samhällsdebatten, framför allt vad gäller klimat och Östersjön. Vid Zoologiska institutionen sprids information via tidskrifter, radio och TV när det är möjligt. Lundbergslaboratoriet driver forskningsprojekt med lättillgängliga positiva miljöaspekter. Hur kunskaper om dessa forskningsprojekt sprids utanför forskningssamfundet skall utredas och senare redovisas. Kartläggning har påbörjats om hur informationen om utåtriktade aktiviteter registreras i GUPEA. Institutionen för Kemi förmedlar information om forskning både via webb, utbildningsbroschyrer och via aktiviteter i form av föredrag och liknande. Institutionerna för Kulturvård, växt- och miljövetenskaper samt Tjärnö marinbiologiska laboratorium är aktiva via webb, TV och dagspress att sprida information om forskningsresultat. (Se bilaga 1 för konkreta aktiviteter.)

4 Avfallsproduktion och avfallshantering Universitetsgemensamt miljömål Resursförbrukning; Avfall och källsortering: Andelen avfall som materialåtervinns, komposteras eller tas om hand som farligt avfall, skall sammantaget vara 75 % av den totala mängden avfall. Andelen avfall som materialåtervinns, komposteras eller tas om hand som farligt avfall, skall sammantaget vara minst 50 % av den totala mängden avfall. Vi har långt till miljömålet då endast 27 % av allt avfall materialåtervinns, komposteras eller omhändertas som farligt avfall. Totalt genererar vi 336 ton avfall under ett år vilket motsvarar 0,47 kg avfall per heltidsanställd, helårsstudent och arbetsdag. Det är nästan dubbelt så mycket avfall jämfört med universitetet i helhet. Störst fraktion svarar den som går till energiutvinning med 72 % Av de drygt 24 ton farligt avfall vi genererar i verksamheten svarar elektronikskrot för 10 ton! Avfall Total mängd 336 ton. Materialåtervunn et Energiåtervunnet Kompost Deponi Farligt/Risk Osorterat Bildtext: Statistik saknas för Dacapo i Mariestad Flera institutioner rapporterar att källsorteringen går bättre. Matematik har genom sin övergång till sopi-påsar minskar restsoporna och återvinner mer papper. Kulturvård menar att andelen återvunnet ökat avsevärt genom samordning av avfallshanteringen med restaurangen i samma hus. Lundbergslaboratoriet meddelar att källsorteringen går allt bättre med ökande fraktioner av framförallt hårdplast och wellpapp. Tjärnö och Dacapo komposterar sitt matavfall men i årets siffror finns inte statistik från Dacapo med.

5 Geovetarna har haft en genomgång med IL om avfallsrutiner för att säkra bra möjligheter för källsortering. Botanhuset har ett bra recept för praktiskt miljöarbete som engagerar många. Varje år genomförs den årliga städdagen som avslutas med gemensam lunch. Årets inleddes med föredragning om energibesparande åtgärder, sedan avfrostades frysar och gammal apparatur samt utgångna kemikalier slängdes. Andelen avfall till materialåtervinning, kompost och farligt avfall av totala mängden avfall: 24 % Mängd verksamhetsavfall/ heltidsanställd och arbetsdag: 0,47 kg

6 Kemikaliehantering: Universitetsgemensamt miljömål : Universitetet skall substituera och minska användningen av farliga kemiska produkter. Minska miljöpåverkan från kemiska produkter. Enligt en överenskommelse med Miljöförvaltningen skall provtagning på avloppsvatten från laborativ verksamhet ske vid universitetet. I juni togs en sådan serie prover från Lundbergslaboratoriet och inga förhöjda värden av otillåtna ämnen kunde spåras. Miljöenheten och upphandlingsenheten arrangerade under två höstdagar Laboratoriedagarna med utställare och föreläsningar. Ett 20-tal anställda vid fakulteten deltog i evenemanget. Kulturvård har avvecklat sitt fotolaboratorium och kemikalierna destruerats. Ytterligare bortsortering och destruktion av kemikalier har skett i övriga laboratorier. Botanhuset utvecklar användandet av kemikaliehanteringssystemet KLARA. Institutionen för kemi meddelar att de regler som finns för kemikaliehantering är strikta. Uppföljning sker vid ronder varje halvår och genom att kemikalieansvariga gör kontroller i KLARA-systemet. Utsläpp till luft kontrolleras genom utbyte av lösningsmedel och minskning av lösningsmedelsanvändningen. Grundkurserna använder nästan uteslutande mikroskalelaborationer. Arbetar för att alla kemilaboratorier skall ha specifika rutiner för hantering av spill och kemikalieolyckor. Substitution av miljöfarliga kemikalier sker kontinueligt. Institutionen för fysik arbetar för att kontinuerligt minska användningen av lösningsmedel t ex genom att använda vattenbaserade rengöringsmedel. Man arbetar också kontinuerligt för att få bort apparatur som innehåller kvicksilver. Man har också ersatt färgämneslasrar med solid-statelasrar och därmed tagit bort miljöfarliga färgämnen. Lundbergslaboratoriet har genomfört skåpsrensningar och kunnat skicka betydande volymer av en rad olika begränsningskemikalier till destruktion. De har också blivit medvetna om de negativa miljöaspekterna av de stora mängder antibiotika som finns i odlingsmedier. Dessa autoklaveras nu eller alternativt skickas till RECI för destruktion. De har även blivit medvetna om den negativa miljöpåverkan som en rad ftalatföreningar kan ha. Ftalater ingår som mjukgörande substanser i skyddshandskar av PVC. Målet är nu att helt ersätta dessa handskar mera miljövänliga alternativ. (Se bilaga 1 för fler substituerade kemikalier.) Antal laboratorieansvariga vid fakulteten: ca 150 Antal institutioner som använder kemikaliehanteringssystemet KLARA: 8 Antal substituerade kemikalier mot mindre miljöfarliga kemikalier: fler än 5

7 Tjänsteresor Universitetsgemensamt miljömål Klimatpåverkan; Tjänsteresor, resor till och från universitetet och transporter. Minska utsläppen av klimatpåverkande gaser med 4 % under tidsperioden Öka andelen tjänsteresor med tåg relativt flyg. Öka andelen tjänsteresor med buss/tåg relativt personbil. Reseslag Antal km Antal resor g CO2/ personkm Totalt ton CO2- ekvivalenter Utrikes flyg ,6 ton Egen bil med ,8 ton km-ersättning Inrikes flyg ,1 ton Hyrbil ,5 ton Tåg (hela GU) ,0058 0,026 ton Genom våra resor i i tjänsten bidrar vi med ett koldioxid-utsläpp på ca 600 ton på ett år. Det motsvarar ca 750 kg per anställd. Det är en ansenlig summa med tanke på att koldioxidutsläppen per capita i Sverige ligger på ca 6,5 ton/år. Genom våra utrikes flygresor har vi varvat Jorden 118 gånger under Fakultetens utrikes flygresor står för 18 % av universitetets totala. Däremot tar vi hellre tåget än flyget inrikes. Våra inrikes flyg går till avlägsna destinationer och står bara för 4 % av universitetets totala inrikes flygningar. Här redovisas endast tågresorna för hela GU. Koldioxidutsläppen för dessa är försvinnande små jämfört med utsläppen från flygresorna. 58 % av alla tågresor går till Stockholm. För att informera om vilken vinst som kan göras både i tid och utsläpp har vi lagt ut ett räkneexempel för att jämföra resor inrikes med tåg och flyg. På hemsidan finns också andra tips om miljövänligare resor; tidtabeller för spårvagn och kartor över bästa cykelvägarna i Göteborg. Miljörådet lade ett förslag till ändrad rese-policy inför fakultetsledningen. Inventering av institutionernas policies skall göras innan något beslut om ändring kan tas. Institutionen för fysik har tjänstecyklar och Zoologen har budgeterat för en för Distanskonferenser på telefon är vanliga inom fakulteten och erbjuder många gånger ett alternativ till en resa. Framför allt märks våra mer avlägsna enheter som intensiva användare av denna metod. Däremot är det relativt ovanligt med elektroniska möten med fler än två deltagare. Andel tjänsteresor med tåg:? Antal km i personbil i tjänsten: km

8 Resor till och från arbetet Universitetsgemensamt miljömål Klimatpåverkan; Tjänsteresor, resor till och från universitetet och transporter. Minska utsläppen av klimatpåverkande gaser med 4 % under tidsperioden Uppmuntra aktivt personal och studenter att utnyttja kollektivtrafik, cykel eller promenad för att komma till och från arbetet. Lundbergslaboratoriet har försett cykelstället med tak och på Geovetarcentrum finns nu cykelpump kopplat till tryckluftssystemet. Matematik har deltagit med två lag i cykelutmaningen och i stegtävling med sammanlagt steg för 13 personer! Även fakultetskansliet gör en friskvårdssatsning med stegräknare där målet är att gå till Peking innan OS sommaren 2008! Andel resor till och från arbetet som företas med kollektivtrafik, till fots eller med cykel:?

9 Energianvändning Universitetsgemensamt miljömål Klimatpåverkan; Energianvändning Minska användningen av el, värme och kyla i universitetets lokaler. Elförbrukningen inom fakultetens institutioner och enheter skall minska med 3 % per kvadratmeter under en tvåårsperiod. Elförbrukningen har ökat sedan Däremot är värmeanvändningen i stort sett densamma. Därmed kommer det antagligen att bli svårt att nå vårt miljömål under Det finns däremot enheter som har goda resultat på energiområdet. Lundbergslaboratoriet har en effektiv kontroll av elförbrukningen. Dragskåpskampanjen för några år sedan gav en stadigvarande minskning av elförbrukningen på nästan 10 %. Även andra åtgärder som t.ex. underhållet av de mekaniska funktionerna i växthuset visade sig ge en drastisk minskning av elförbrukningen lokalt i växthuset på nästan 30 %. Även förbrukningen av kyl- och andra driftmedier sjönk drastiskt efter underhållsarbetet. Tjärnö planerar att tillsammans med Akademiska Hus konvertera direktverkande el för uppvärmning av saltvatten till havs-värme. Detta skulle antagligen minska elanvändningen med ca 20 %. Zoologiska institutionen har i samarbete med Fastighetsavdelningen utfört en energikartläggning med syfte med att hitta vägar för att spara el-energi. Flera institutioner arbetar aktivt med att informera och påminna om att släcka, stänga av och stänga dragskåp för att minska el-användningen. De institutioner som ligger i Chalmerslokaler har ingen möjlighet att utläsa sin del av energinotan och har på så sätt svårt att få incitament för sparåtgärder. El: 174 kwh/m2 (GU totalt: 137 kwh/m2) Värme: 112 kwh/m2 (GU totalt: 129 kwh/m2) Beräkningarna baseras på en yta av m2. Dacapo ej medräknat. Statistik för institutioner i Chalmersfastigheter ( Kemi, Fysik, Matematik) ej tillgängligt.

10 Anställda, studenter och forskarstuderande Universitetsgemensamt miljömål Kompetensutveckling. Alla personal skall veta hur de kan bidra till en hållbar utveckling inom sitt ansvarsområde. Fakultetens miljömål 2006: Fakultetens samtliga studenter och anställda skall fortlöpande få information om miljöledningssystemet, våra betydande miljöaspekter och miljömål. Miljöinformation finns på veckoagendan för många institutioner och frågor om praktiska lösningar på miljöbekymmer kan enkelt hanteras på plats. Några institutioner, Matematiska vetenskaper, fakultetskansliet och Institutionen för kulturvård, har under året bytt ut vanligt kaffe, te, choklad och frukt mot ekologiska och rättvisemärkta produkter. Kulturvård har också haft en miljödag för sina medarbetare där man visade film om universitetets miljöarbete och Al Gore-filmen. Botanhuset och Lundbergslaboratoriet har haft en uppskattad utställning om miljöarbetet vid universitetet för sina studenter. Matematiska vetenskaper bjöd sina anställda på en uppskattad dag på Ekocentrum Zoologen informerar alla studenter vid kursstart om källsortering och miljöarbetet. Geovetarcentrum utarbetar en infobroschyr på svenska och engelska för studenterna. Utveckling av informativa webb-sidor om miljöarbetet sker på många institutioner. Eftersom våra studenter antagligen är våra viktigaste miljöaspekter är det glädjande att ett 60- tal av fakultetens studenter bevistade årets upplaga av Håll Bar Het, där seminarier om hållbara tekniska lösningar, framtida energisystem och miljökabaré, varvades med mat för hälsa, njutning och klimat samt kocklandslagets ekologiska inspiration! Antal deltagare i utbildning/information per antal anställda:?

11 Bilaga 1 Substitution av kemikalier Lundbergslaboratoriet använder nu SYBR Green för att visualisera nukleinsyror på agarosgeler. SYBR Green är ett betydligt miljövänligare alternativ än etidiumbromid. Även ytterligare ett alternativ till etidiumbromid har testats nämligen RedGel. Även detta har utfallit till stor belåtenhet! Bedömningen är att RedGel snabbt kan vinna mycket terräng som ett miljövänligare alternativ än etidiumbromid. Utvecklingen av olika kit för våra applikationer synes vara ändlös, detta är naturligtvis något som ständigt minskar användningen av t.ex. fenol och klorerade kolväten. Botanhuset: Där det är möjligt att, i stället för att rena körda PCR-reaktioner (20ul) mha PCR-reningskit, använda MILLIPOR MultiScreen PCR 96-Well Plate. I MILLIPOR MultiScreen PCR 96-Well Plate-systemet späds reaktionen med Milli-Q vatten (250ul/reaktion) och oönskade biprodukter vaccum-filtreras bort. Kulturvård :Borttagna är Naftylamin CAS och Etylenglykolmonometyleter CAS Zoologiska institutionen har i några laborationer ersatt P32-märkning med annan ickeradioaktiv märkning. Vid ombyggnad av djuravdelning har plaströr som tidigare limmats med Tangit bytts ut mot rör som värmesvetsas. Samverkan med omgivande samhälle Lundbergslaboratoriet: - Molecular Biology of Arsenic Tolerance (Disputation ), Michael Thorsen Institutionen för kulturvård: - Miljödag den 2 oktober med bl.a. visande av filmen En obekväm sanning. Dessutom visades de två informationsfilmerna Den hållbara studenten och Det hållbara universitetet från GU. Institutionerna för växt-och miljövetenskaper och marin ekologi: - Ulf Molau medverkade i SVT TV1 "Mitt i Naturen" 30 oktober - Ulf Molau höll vid två tillfällen föreläsning om klimatförändringar och dess effekter i Hedemora gymnasium den 28 november under skolans "klimatdag". - Håkan Pleijel deltog i en utbildning av Folkuniversitetets chefer i Globalisering och hållbar utveckling. Kursen organiserades av Sverker Jagers på Statsvetenskap GU och gick av stapeln på Visingsö augusti. - Håkan Pleijel var på Bäckängsskolan i Borås 17 oktober och talade för fyra klasser på N- programmet. Inslaget utgjorde en del i Bokens vecka på skolan, där Håkan talade om att vara skribent och naturvetare. Håkan Pleijel var aktuell eftersom han skrivit Ekologiboken, som används över hela landet som lärobok. - Erik Heyman deltog 28 september i EU-arrangemanget Forskarfredag med en populärvetenskaplig föreläsning om forskningsprojektet "Hållbar skötsel av tätortsnära skog". Föreläsningen hölls i Bältesspännarparken Göteborg.

12 - Björn Dahlström presenterade projektet Marine Paint ett antal gånger bl.a. på branschföreningen Plast och kemiföretagens årsmöte, på ett möte med svenska miljöjournalister anordnat av Naturvårdsverket samt på Båtmässan i Göteborg. - Jenny Klingberg medverkade i programmet Vetenskapslandet i Kunskapskanalen den 13 oktober i reportaget Växter åldras i förtid av marknära ozon. - Göran Dave och Anna Wik medverkade i artikeln Miljögifterna runt omkring oss som handlade om forskning, i GUspegeln Nr Åsa Kasimir Klemedtsson har under hösten hållit ett antal föredrag om klimatförändring, matkonsumtion och biobränsleproduktion. Vuxenskolan arrangerade i Lindome, Borås, Kungälv och Ljungskile medan Miljöpartiet arrangerade i Skövde. Hon har också hållit föredrag vid en utbildningsdag för jordbruksrådgivare, arrangerad av Jordbruksverket. - Heidi Paltto höll den 19 november föredrag med titeln Ekskogar och jätte-ekar: Det omgivande landskapets betydelse för lokal biologisk mångfald på en workshop med namnet Broar mellan hållbara landskap i Gränna. - Mikael Olsson genomförde vatten- och islaborationer med temat Havet är stort! Men hur klarar det klimatförändringarna? för klasserna åk 5-7 vid sex tillfällen. - Mikael Olsson har medverkat ett antal gånger som föreläsare och seminarieledare i Universeums lärarfortbildningar - Inger Wallentinus, Cecilia Nyberg och Malin Werner medverkade 22 oktober resp. 14 november i "Konferens om främmande arter i våra vatten" i Stockholm resp. Göteborg - Malin Werner berättade om främmande arter och deras effekter i Universitetets "Hummerhåla", den 8 juni på Havets dag på Universeum.. - Angela Wulff höll föreläsningen "Vi invaderas! Om främmande arter i våra hav" den 19 sep 2007på Universeum. - Malin Werner höll föredrag på Havets Hus i Lysekil den 2 oktober om "ohållbar utveckling", dvs främmande arter i akvatiska miljöer. Föredraget var för allmänhet och gymnasieskolan och hette "Vadå främmande?" Institutionen för kemi: - Arktis, klimatförändringens kanariefågel"/"nobelföreläsningar" på Universeum, Leif Anderson /" - Livet som polarforskare, Forskartorgets scenprogram /Polarforskningssekretariatet, Mässan Bok & Bibliotek, Maria Andersson / Institutionen för fysik: - Energi i ett hållbart samhälle (heldag) / Lärarfortbildningsdag Resurscentrum Fysik. Föreläsningar om bl a solenergi, bränsleceller och etanoltillverkning. Dessutom ordnades studiebesök hos några forskargrupper. ca 80 gymnasielärare från Västra Götaland deltog Zoologiska institutionen: Forskare vid Zoologen har deltagit i Wettergrens kvartseminarier( Bengt Silverin), Alltinget i radio (Stefan Nilsson, Bengt Silverin och Kristina Sundell) samt i Kunskapskanalen, Rix Fm och Universitets TV (Kristina Sundell, Michael Axelsson och Jörgen Johnsson). Informationen har i många avseenden belyst hållbar utveckling genom biologisk mångfald. I skolorna har Urban Olsson informerat om Biodiversitet.

13 Matematiska vetenskaper: Publikation om hållbar utveckling (O.Häggström) Tjärnö marinbiologiska laboratorium: Ca 2700 personer deltog i bokade gruppbesök (guidad visning, strandexkursion, föreläsning, fartygsexkursion, labstudier 7 stycken populärvetenskapliga föreläsningar hölls under semesterperioden med totalt ca 440 åhörare. Akvariet hölls öppet under 37 dagar (111 h) med ca 4500 besökare Fartygsexkursioner under 14 turer med ca 330 deltagare 4 stycken Barnens sommarlabb med 59 deltagare