IFO/FH Individ och familjeomsorg Funktionhindersverksameten. Öka övergångarna till arbete eller studier för sjukskrivna : 2016/00333

Transkript

1 Sid 1(18) Ansökan Uppgifter om projektet Namn på projektet Manage your health Startdatum Kontaktperson för projektet Marie Svensson Slutdatum E-post Behörig företrädare Kontaktperson ekonomi E-post Utdelningsadress Besöksadress Ingrid Larsson Kristina Branefors Box Västra Frölunda Nymilsgatan Västa Frölunda Organisation namn form Antal anställda e-post Webbplats Utdelningsadress PlusGiro Behörig företrädare för organisationen SDF Askim-Frölunda-Högsbo Primärkommunala verksamheter Fler än askimfrolundahogsbo@afh.goteborg.se Box Västra Frölunda Ingrid Larsson d.pro v.1 Arbetsställe/enhet som ansvarar för projektet CFAR- Namn på arbetsställe/enhet Utdelningsadress Besöksadress Uppgifter om utlysningen Namnet på utlysningen och diarienumret IFO/FH Individ och familjeomsorg Funktionhindersverksameten Box Västra Göteborg Nymilsgatan Västra Frölunda Öka övergångarna till arbete eller studier för sjukskrivna : 2016/00333

2 Sid 2(18) Programområde Specifikt mål Programområde 2 - Ökade övergångar till arbete 2.1 Kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden ska komma i arbete, utbildning eller närmare arbetsmarknaden. Projektet ska huvudsakligen bedrivas i Norra mellansverige Småland och öarna Övre norrland Östra mellansverige Västsverige Mellersta norrland Stockholm Sydsverige Deltagare Totalt antal deltagare i projektet 200 Antal kvinnor 100 Antal män 100 Ålder på deltagare Deltagare i projektet Anställda Unga (15-24 år) Företagare Nyanlända invandrare Verksamma inom ideell sektor Långtidsarbetslösa Har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Är eller har varit sjukskrivna och har behov av stöd för återgång i arbete Är utanför arbetsmarknaden (mer än 12 månader) Långtidsarbetslösa ej anmälda på AF Beskrivning Beskrivning av projektets genomförande för att nå förväntade resultat och effekter Jämställdhets- och tillgänglighetsperspektivet samt icke diskriminering ska säkras i varje del av ansökan - En jämställdhets- och tillgänglighetsanalys ingår i projektets problemanalys - Mål och indikatorer har jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv - Aktiviteterna främjar jämställdhet och tillgänglighet i enlighet med analys, mål, och indikatorer - Projektet följer upp att jämställdhets- och tillgänglighetsmålen nås och om inte åtgärdar detta I samtliga frågor i ansökan ska perspektiven ovan beaktas. Kom också ihåg att beakta de krav som ställs i utlysningen när du besvarar samtliga frågor i ansökan. Bakgrund Beskriv bakgrund till projektidén. Inför utlysningen hölls ett infomöte maj 2016 för samtliga områdeschefer IFO/FH i Göteborgs stadsdelar och tre projektutvecklingsmöten genomfördes med stöd av förändringsteorin. Dokumentation från första projektutvecklingsmötet bifogas. Mycket stöd fanns också i en tidigare ESF-ansökan Hälsa in. Projektidén är ett resultat av dessa möten och med inspiration av tidigare ESF-ansökan Hälsa in. Göteborgs stad består av tio stadsdelar med varierande befolkningsstrukturer. Betraktar vi staden utifrån ett perspektiv av utanförskap finns det i olika former i staden. Det som förenar utanförskapet är bristen på makt över sin försörjning och därmed makten att fatta självständiga beslut över sitt liv. Forskning visar också att personer med låg utbildning har en hög grad av

3 Sid 3(18) ohälsa. Känt och beforskat är också sambandet mellan ohälsa och svag arbetsmarknadsposition. Studier har även visat på en koppling mellan vuxnas långtidsarbetslöshet genom att barn som växt upp med långtidsarbetslösa föräldrar i större utsträckning är arbetslösa och lider av olika psykiska problem som unga vuxna än andra personer (Göteborgs Stad, Rapport 2014: Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg). Sociala sammanhang skapar delaktighet i samhället och därmed också en ökad makt över sin vardag. Att tidigt förebygga ett eventuellt utanförskap baserat på ohälsa är ett sätt att förhindra social isolering. I tidigare ESF-projekt och Erasmus plus projekt med målgrupp socioekonomiskt utsatta kvinnor har just kvinnornas situation blivit tydlig. Manage your Health kommer att bygga vidare på dessa kunskaper när det gäller kvinnors förutsättningar till arbete och egenmakt. Oftast är det flera komplexa omständigheter som gör att personerna har hinder för att lämna sitt utanförskap. Dessa sammantagna svårigheter samverkar och ökar behovet av samordnade insatser från fler delar av välfärden. Etablering på arbetsmarknaden kan trots intellektuella och kunskapsmässiga resurser kräva stöd och anpassning då det inte finns gynnsamma förutsättningar att i förväg träna upp förmågor mer än marginellt. Det innebär kunskap om förutsättningar och behov samt vilja till anpassningar krävs av potentiella arbetsgivare, då projektet avser att för vissa delar av målgruppen arbeta direkt mot arbetsgivare som har en vilja att delta i den rehabiliterande fasen mot arbete De flesta långtidsberoende av försörjningsstöd har en sammansatt problematik där ohälsa är av särskilt stor vikt. Socialtjänsten har länge sökt samarbete med sjukvården för sina klienter som varit i behov av rehabiliteringsinsatser för att närma sig arbetsmarknaden. Uppbär en person försörjningsstöd och är arbetslös finns det ingen aktivitet som skall utföras, har det varit läkares uppfattning att det inte heller funnits behov av intyg. Samtidigt har också socialtjänsten brustit i förståelse för vad som krävs för att ett intyg ska kunna skrivas. Ett första steg i ett förtydligande mellan försörjningsstöd och sjukvård har genomförts genom ett sk. förfrågningsunderlag som socialtjänsten kan använda sig av i kontakten med sjukvården. För att samarbetet skall fördjupas behöver ytterligare processer inledas och implementeras. Möjligheter för det fördjupade samarbetet finns inom Samordnad Individuell Panering-SIP. Sedan 2010 finns lagmässigt stöd för att kommuner och landsting skall utveckla samordnade gemensamma planer för personer i behov av samordnad planering. Den Samordnade Individuella Planen-SIP skall vara ett gemensamt åtagande mellan individen, kommunen och sjukvården men SIP är outvecklat inom arbetet med försörjningsstöd i stadsdelarna. Många socialsekreterare har fått en grundläggande kunskap men det praktiska arbetet har inte kommit igång ännu och osäkerheten är stor hur verktyget ska användas. Övriga faktorer som har betydande påverkan på utanförskapet är också komplexa familjesituationer, icke funktionell svenska, osäkra boendeförhållanden etc. Att då närma sig arbetsmarknaden kan ha en positiv inverkan på dessa problem, även om vägen tar längre tid att gå. För att arbeta med utanförskapet har tre stadsdelar, Majorna/Linne, Västra Göteborg samt Askim/Frölunda/Högsbo tillsammans med AF, Samordningsförbunden Centrum och Väster, NAV-Arbetsmarknads- och vuxenutbildning valt att samarbeta för att utveckla metoder som syftar till att stödja människor i deras väg från passivt bidragsberoende till aktiva samhällsmedborgare. Vi kan konstatera att utanförskap i form av ohälsa är en betydande utmaning för våra tre stadsdelar. ÖVERGRIPANDE METOD/ANALYS Utgångspunkten i projektet är den enskilda klientens ide om att närma sig arbetsmarknaden eller studier. Den enskilda handlingsplanen är central och verksamheter som deltagaren är med i skall stödja den individuella handlingsplanen. Orsaken till detta är att målgruppen har ohälsa som primärt hinder och därmed är målgruppen varierad avseende behov och kapacitet. Inledningsvis kommer alla deltagare inte att klara av en full närvaro på upp till 8 timmar om dagen då de har bristande kapaciteter pga av just sin ohälsa. För många kan målet vara att gå från totalt utanförskap till ett deltidsarbete, påbörjade studier eller annan försörjning som tryggar deras tillvaro i kombinationer som gör dem delaktiga i samhället. I projektet skall SIP och IPS-Arbetslivsinriktad rehabilitering enligt IPS-modellen (Individual Placement and Support) vara de viktigaste metoderna för att undvika att ohälsa blir ett hinder som skapar ett nytt utanförskap för nya klienter som uppbär försörjningsstöd samt ett verktyg för att bryta utanförskapet för de som har varit långtidsberoende av försörjningsstöd pga ohälsa. Genom att arbeta med SIP/IPS i projektet skall metoden spridas och implementeras i arbetet med försörjningsstöd och hos övriga partners som den strukturerade metoden som är utgångspunkt i arbetet med personer med ohälsa. De olika delar av socialtjänsten och partners som har en klient som uppfyller kriterierna för deltagande i projektet skall remittera deltagare till teamet. Teamet utser en sk. IPS-coach. Denne tillsammans med remittenten (den myndighetsutövande handläggaren) är de som ansvarar för att SIP inleds och fullföljs för deltagare i projektet. Handläggaren har alltjämt det fortsatta ansvaret för individens ärende och process genom projektet. IPS-coachen har ett utförande ansvar och operativt tillser att fastlagd plan genomförs. Ledstjärnan i det utförande arbetet efter SIP, är IPS. Denna bygger på individens önskemål och fulla medverkan. Socialstyrelsen rekommenderar användandet av IPS för personer med missbruk/beroendeproblematik och som har en svag anknytning till arbetsmarknaden). Vi anser att detta är överförbart för projektets målgrupp. Socialstyrelsen. För personer med

4 Sid 4(18) schitzofreniliknande tillstånd har IPS fått högsta prioritet. Metoden har dock ännu inte fått något större genomslag inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen Beskriv projektets problemanalys kopplad till de regionala/nationella utmaningar som finns i utlysningen. I Göteborgsregionen utvecklas arbetsmarknaden bra jämfört med Västra Götalandsregionen, men det finns stora inomregionala skillnader då vissa grupper står särskilt långt från arbetsmarknaden. som har högst ohälsotal i Göteborg. De höga ohälsotalen i stadsdelarna kan bland annat förklaras av att invånarna i (Göteborgs Stad, Rapport 2014: Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg). Projektets problemområde stämmer väl in med den regionala handlingsplanens utmaningar gällande målgrupper i långvarigt utanförskap. I den regionala handlingsplanen lyfts det fram att kvinnor och män som har en sammansatt problematik måste ges förutsättningar att efter egen förmåga uppnå den utbildning och kompetens som krävs för inträde eller återinträde på arbetsmarknaden. För vissa individer och grupper innebär detta ett ökat behov av stöd. Det är angeläget att utveckla väl fungerande former för samverkan mellan kommunen (inbegripet socialtjänst, arbetsmarknads-förvaltning och skola), hälso- och sjukvården, arbetsförmedlingen, försäkringskassan och andra relevanta aktörer för att på ett bättre sätt tillmötesgå målgruppens behov. I dessa sammanhang krävs samordnade insatser från flera aktörer för att individerna ska få det stöd de behöver för att komma in och stanna i arbetslivet (Regional handlingsplan för Europeiska socialfonden i Västsverige, s.34). Projektets jämställdhets- och tillgänglighetsarbete ligger i linje med Europeiska socialfondens mål och handlar om att anlägga ett jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv i projektets alla delar. Målet är att projektet ska generera ökade möjligheter till social inkludering, ekonomisk självständighet samt makt för deltagarna att forma sina egna liv oavsett kön, etnisk tillhörighet, religionstillhörighet, sexuell läggning, könsöverskridande identitet och uttryck, ålder eller funktionsnedsättning. Det finns en stor potential för att projektet kommer att generera mycket kunskap kring vilka faktorer som påverkar individers hälsa sett ur ett genusperspektiv och projektet har för avsikt att fånga upp denna kunskap och implementera den i ordinarie verksamhet. Vi kommer att använda oss av och fortsätta lära oss om socioekonomiskt utsatta kvinnors behov från tidigare EU-finansierade EUprojekt och inkludera det i Manage your Health. Varför hälsa i fokus? Tillväxt för alla, en av prioriteringarna i EU:s långsiktiga hållbarhetsstrategi EU-2020, förutsätter ett ökat deltagande på arbetsmarknaden samt fortsatt bekämpning av fattigdom och social utestängning. Västsverige når redan idag upp till EU-2020-målet om en sysselsättningsgrad på minst 80 % av befolkningen år, men inom regionen finns stora skillnader. WHO:s rapport Closing the Gap in a Generation visar att graden av jämlik hälsa hos befolkningen kan ses som ett mått på social hållbarhet och hälsa kan ses som både en förutsättning för, och ett resultat av, samhällets utveckling. En jämlikhet i hälsa innebär att alla oavsett ekonomiska förhållanden och socioekonomisk status har samma möjlighet att uppnå god hälsa. WHO:s rapport har legat till grund för Göteborgs Stads arbete med social hållbarhet togs rapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg fram. Rapporten visar att trots det faktum att det genomsnittliga hälsoläget i Göteborg har blivit bättre så har skillnaderna i inkomst, hälsa och livslängd mellan olika befolkningsgrupper och områden i kommunen fortsatt att öka. Ett prioriterat fokusområde är skapa förutsättningar för arbete som omfattar insatser som stärker människors förutsättningar att kunna försörja sig och vara delaktiga i samhället. Vi tror att en viktig utgångspunkt på vägen mot sysselsättning och egen försörjning är att anlägga ett helhetsperspektiv på hälsa. I Göteborg finns ett antal boende som har olika former av hälsohinder för att lämna ett bidragsberoende till en egenförsörjning. En stor del av dessa har behov av samordnade insatser från flera parter i välfärdssystemet. Alla dessa har inget ett arbete att rehabiliteras tillbaka till. Det betyder att möjligheter till stöd från vården, som också arbetar med rehabilitering tillbaka till arbete inte är tillgänglig för alla. I de tre stadsdelarna finns nästan 2000 personer som är långtidsberoende av försörjningsstöd (oktober 2015). Alla dessa bedöms ha en längre väg för att nå egen försörjning i form av arbete eller påbörja vägen mot egen försörjning i form av studier. I åldergruppen år det nästan personer som är långtidsberoende av försörjningsstöd. Av dessa har minst 700 personer någon form av ohälsa (somatisk/psykisk) som försvårar deras väg mot ett liv utan bidrag. 60% av gruppen har inte en regelbunden kontakt med läkare och deltar inte heller i någon form av rehabilitering från sjukvårdens sida. Tveksamt är också om de personer med läkarintyg deltar i aktiv rehabilitering då de i dagsläget inte har ett arbete att rehabiliteras tillbaka till. Könsfördelningen är relativt jämn kartlade socialtjänsten i Göteborg alla klienter som hade någon form av psykiatrisk problematik personer bedömdes ha dessa bekymmer. I våra tre stadsdelar kartlades 1552 personer, det vill säga 33% av staden. I gruppen år är antalet 1029 personer kartlagda. Noteras skall att Majorna Linne samt Askim Frölunda Högsbo andel är 27% av staden. Dessa två stadsdelar har en klar överrepresentation av boende med en psykiatrisk problematik oaktat åldersgrupper. Könsfördelningen är relativt jämn i denna kartläggning. I kartläggning av de försörjningsstödsberoende finns dock skillnader i andel män och kvinnor inom projektets tänkta målgrupp. Kompetenscenter är Göteborgs Stads nya angreppssätt för att möta målgruppen med försörjningsstöd som bedöms ha en arbetsförmåga men ändå vara i behov av mer stöd än vad Arbetsförmedlingen kan erbjuda. Det första kompetenscentret etableras i Centrum Väster under hösten 2016 och kommer att ingå i ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen i City resp. Frölunda genom bland annat samlokalisering. Arbetsförmedlingen möter idag personer som haft en lång period av sjukskrivning och som är på väg tillbaka till arbetslivet, men för vissa målgrupper behövs kompletterande rehabiliteringsinsatser för att komma i

5 Sid 5(18) aktivering, behålla aktivitet och om möjligt göra progression som innebär ett steg närmare arbetsmarknaden. För att målgruppen i Manage Your Health ska vara redo att tillgodogöra sig de insatser som Kompetenscenter alternativt Arbetsförmedlingen erbjuder är projektets antagande att målgruppen behöver stöd utifrån sin hälso- och livssituation först. Ett nära samarbete, gemensam metodutveckling och dialog mellan Kompetenscenter Väster och projektet är viktigt för att säkra uppföljning och rätt stöd för målgruppen. Vilka relevanta erfarenheter/kunskaper finns det inom området? Projektägaren och partners har under nuvarande och tidigare programperioder drivit en rad olika ESF-projekt där erfarenheter som genererats ligger till grund för den projektuppbyggnad och struktur som Manage Your Health grundar sig på Nuvarande och tidigare projekt att referera till: Göteborg Tillsammans (ESF ) Hikikomori (ESF ) Nohalc (ESF ) The Bridge (ESF ) HBEO (ESF ) Vidare Vägar (ESF ) Projekt Idé (ESF (ESF ) målgrupp socioekonomiskt utsatta kvinnor She-Empowers (Erasmus plus KA2, SE01-KA ) egenmakt och anställningsbarhet för kvinnor Projektägaren och partners har därutöver en samlad kompetens för att möta upp de behov som projektet identifierar genom ett operativt kommunalt och statligt verksamhetsansvar och personer med mandat och direktkontakt i arbetet med målgruppen. Projektet skulle möjliggöra att dessa kompetenser kan omsättas i praktik. SDF Askim/Frölunda/Högsbo har också ett processägaransvar för ett jämlikt Göteborg, vilket är betydelsefullt när det gäller att utveckla stadens metoder för att skapa lika möjligheter för invånarna. Menu Beskriv analys, planering och genomförande samt vad projektets syfte och mål i de olika faserna? METOD ANALYSFASEN/PLANERINGSFASEN: Målet är att ta fram en detaljerad planering av projektets operativa verksamhet samt ta fram underlag för uppföljning och utvärdering av projektets resultat. Projektledaren har det huvudsakliga ansvaret för planeringsfasens olika delar och ska: Uppdatera tids- och aktivitetsplan och, med utgångspunkt i projektets huvudmål, revidera delmål, förväntade resultat och indikatorer. Tillsammans med projektägaren och stadsinterna partners påbörja rekryteringen av projektpersonal. Tillsammans med ordinarie verksamhet ta fram en plan för rekrytering av deltagarna och rutiner för samarbete mellan projektteamet och berörda verksamheter hos såväl projektägaren som stadsinterna som stadsexterna partners. Kartlägga ordinarie insatser för målgruppen, t.ex. arbetsträning, vårdinsatser, språkutbildning, samhällsorientering etc, Anlita en projektutvärderare/följeforskare och tillsammans ta fram ett upplägg avseende tidplan och fokusområde för respektive delrapport. Upplägget ska vara förankrat hos styrgruppen. Upprätta en kommunikationsplan med aktiviteter och målgrupp på såväl kommunal, regional som nationella nivå för spridning av resultat och spridning. Upprätta för projektet gemensamma administrativa rutiner för att säkra en fungerande redovisning av projektet. SAMVERKAN OCH SAMARBETE: Bilda den operativa och den strategiska styrgruppen samt ta fram ett samverkansavtal rörande projektets resurser och medfinansiering mellan projektets huvudaktörer; SDF Askim/Frölunda/Högsbo, SDF Västra Göteborg och SDF Majorna/Linne, Arbetsmarknad och Vuxenutbildningsförvaltningen, Försäkringskassan, Västra Götalandsregionen, Samordningsförbundet samt näringslivets representanter Upprätta ett samarbete med företagsnätverk, referensgrupper och övriga intressenter. Samverkan kommer också att ske med Göteborg Tillsammans, ett ESF-finansierat projekt med tydligt partnerskap mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen mfl. JÄMSTÄLLDHET OCH LIKVÄRDIG BEHANDLING: Tillsammans planera projektets jämställdhetsarbete i form av kompetensutveckling för projektpersonal och partners samt uppföljning av detsamma. Tillsammans ta fram ett underlag för uppföljning av projektets verksamhet för att säkerställa att individer inte diskrimineras och exkluderas från deltagande på grund av kön, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder, könsidentitet/-uttryck. Tillsammans ta fram ett verktyg och variabler för att följa upp och mäta förväntat resultat gällande att minska målgruppens känsla av utanförskap. Undersöka om det finns några könsmässiga skillnader i känslan av utanförskap. Ta fram en checklista för att säkerställa att tillgänglighet beaktas enligt lag i projektet. Identifiera realistiska indikatorer för att mäta måluppfyllelse med fokus på jämställdhet, jämlikhet och tillgänglighet.

6 Sid 6(18) KOMPETENSUTVECKLING Ta fram en plan för kompetensutveckling i metoder som är centrala för projektets arbetsmetod, t. ex. SIP (Samordnad Individuell Plan), Motiverande intervjuteknik (MI), Individual Placement Support (IPS), I första hand rekryteras medarbetare som har de behövliga kunskaperna, men att dessa skall kunna utbilda och överföra sina kunskaper till de partners och intressenter som involveras i projektet. Ta fram en plan för kompetensutveckling kring jämställdhet, tillgänglighet och likvärdig behandling. INFORMATION OCH SPRIDNING: Med stöd av projektägarens och partners kommunikatörer ta fram en kommunikationsplan som ska ligga till grund för projektets spridning och strategiska påverkansarbete. Kommunikationsplanen ska särskilt fokusera på lärande över staden för att projektet ska bli till nytta inte bara för deltagande partners.med stöd av överenskommelsen mellan GR och Göteborgs stad gällande samverkan kring EU-arbetet kommer projektet delta i spridnings och lärandeaktiviteter inom GR. TRANSNATIONALITET: Med stöd utvecklingsledare EU söka upprätta ett transnationellt partnerskap med en eller flera partners. Målet är att hitta en lämplig partner och ingå ett lärande kring utanförskapets påverkan på hälsa. Med stadsdelen Newham i London har Göteborgs Stad sedan 2007 ett väl etablerat samarbete vilket resulterat i utvecklingen av projekt såsom HBEO, The Bridge mfl. Dessa projekt har också genererat betydande effekter och därmed implementerats i ordinarie verksamhet. GENOMFÖRANDEFASEN: Målet är att utveckla och pröva en arbetsmetod för personer som är eller har varit sjukskrivna som ökar övergången till arbetsmarknaden, som avsevärt förbättrar förbättrar målgruppens förvärvsfrekvens och som utifrån sin lönsamhet kan implementeras i ordinarie verksamhet Målet är att förändra och utveckla ett nytt arbetssätt som syftar till att stödja personer som har en ohälsa som grund för sin bristande etablering på arbetsmarknaden. Grunden för det nya arbetssättet skall vara ett fördjupat samarbete med sjukvården. Samarbetet skall syfta till gemensamma planeringar för våra personer som är i behov av samordnade individuella planeringar SIP-Samordnad individuell plan för att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett team kommer att leda arbetet och efter projektets skall arbetssättet vara implementerat i ordinarie arbete.. Det betyder att metodutvecklingen skall ske på ett sådant sätt att metoden enkelt kan implementeras. Arbetssättet skall baseras på SIP och de möjligheter som följande lagtext säger: SIP ger stöd för alla parter att kalla till möten som syftar till förbättrade och samordnade insatser för att minska och förkorta utanförkap baserat på ohälsa. Detta kommer att underlätta implementeringsarbetet i ordinarie verksamhet. Steget efter att kartläggning och ansvarsfördelning skett i SIP är IPS -Arbetslivsinriktad rehabilitering enligt (Individual Placement and Support). Denna metod är evidensbaserad och rekommenderad av Socialstyrelsen, men hittills haft låg förankring i offentliga institutioners utförande arbete. IPS bygger på individens egen vilja till arbete och siktet är tydligt inställt på lönearbete, vilket innebär att individen får en plats i ett sammanhang på en arbetsplats och därifrån ges stöd och uppbyggnad. Metoden bygger på 8 principer som skapar en helhetssyn på dennes livssituation och att arbetet är integrerat med sjukvårdens insatser. Av den anledningen är SIP i kombination med IPS något som projektet ser som en grund för ett framgångsrikt arbete LEDNING OCH STYRNING: Projektets operativa styrgrupp, bestående av representanter på operativ nivå, träffas ca 4 6 ggr/år. De ansvarar för att förankra och implementera projektets lärande och delresultat i den egna organisationen samt möjliggör förändringar på operativ nivå både under och efter projektperioden. UPPFÖLJNING OCH UPPVÄRDERING: Projektledaren ansvarar för den löpande resultatredovisningen och uppföljningen av projektets operativa verksamhet. Den externa utvärderaren/följeforskaren följer projektets verksamhet och styrning genom metoden on-going evaluation och ska i två delrapporter belysa projektets metod, måluppfyllelse samt styrning. Utvärderaren ska även följa upp projektets jämställdhetsarbete samt projektets arbete med att beskriva utanförskap ur ett genusperspektiv. Utvärderaren ska också bidra med ett konstruktivt perspektiv på projektets operativa och styrande verksamhet. Utväderararen ska vara adjungerad till styrgruppen. TRANSNATIONALITET: Projektets transnationella samarbete ska bidra till ny kunskap som kan appliceras inom ramen för den operativa verksamheten. Genom ett ömsesidigt lärande ska projektpersonal och partners inhämta ny kunskap om hälsofrämjande arbetssätt och få inblick i metoder som kan bidra till att stärka individens fysiska, psykiska och sociala hälsa samt upplevelsen av en förbättrad hälsa och egenmakt. Utöver befintliga kontakter, söker vi på ett bredare plan efter organisationer med erfarenhet.

7 Sid 7(18) STRATEGISK PÅVERKAN OCH IMPLEMENTERING: Riktlinjerna och målgrupperna för påverkansarbetet finns i projektets kommunikationsplan. Planen kommer att revideras. Målet för påverkan är att sprida arbetsmetoden till intressenter som vill starta en liknande verksamhet. Projektet bör delta i relevanta publika sammanhang för att utbyta kunskap och information kring projektets arbetsmetod och målgrupp. Projektledaren och den strategiska styrgruppen ansvarar för förankringen på politisk nivå, som är viktig för att nå långsiktighet och understödja implementeringen av projektets arbetsmetod i ordinarie verksamhet samt spridning till andra liknade verksamheter. Tidigare projekt visar på vikten av samspel mellan projektverksamhet och ordinarie verksamhet under hela projekttiden. Projektpersonalen ska delta i den ordinarie verksamhetens planerings- och arbetsplatsträffar och projektets arbetsmetod och mål ska vara kända hos samverkanspartners. Ifråga om implementering i den ordinarie organisationen och samverkansstrukturerna, så påbörjas förberedelser för detta arbete redan i projektår 2, enär organisationernas nulägesanalyser som ligger till grund för budgetarbetet sker ca 10 månader före nytt budgetår AVSLUTSFASEN: Projektledaren sammanställer projektets resultat, erfarenheter och lärdomar i en slutrapport som överlämnas tillsammans med utvärderingsrapporten till styrgrupperna och projektägare. Ekonomen sammanställer projektets ekonomiska resultat. En slutkonferens anordnas där projektets arbetsmetod och lärande sprids. Om möjligt kommer projektets transnationella erfarenhetsutbyte utgör en programpunkt. Säkerställa uppföljning av projektets resultat i ordinarie mötesordning. Beskriv målgrupp, samverkanspartner och intressenter och hur projektet kommer att involvera dessa i analys- och planeringsfas och genomförandefas. Målgrupp projektdeltagare: Personer mellan år som uppbär försörjningsstöd och/eller långvarig offentlig försörjning. Deltagarna ska ha ohälsa och ha eller har haft kontakt med sjukvården vilket förutsätts kunna dokumenteras genom läkarintyg. Målgrupperna för arbetssättet är personer med fysisk eller psykisk ohälsa och som förekommer i ett eller flera av dessa system: är långtidsberoende av försörjningsstöd, har en insats i form av boendestöd eller lokal psykiatrisk insats har en inkomst i form av sjuk/aktivitetsersättning från försäkringskassan inskriven som arbetssökande hos arbetsförmedlingen är eller har varit sjukskrivna och har behov av stöd för över- eller återgång i arbete är utanför arbetsmarknaden (mer än 12 månader) långtidsarbetslösa När stadsdelarna gemensamt började undersöka vilka faktorer man hade gemensamt fann vi snabbt att ohälsa och särskilt psykisk ohälsa är en gemensam nämnare, särskilt då för Majorna/Linne och Askim/Frölunda Högsbo. Västra Göteborg har en definierad grupp med samma problematik men inte lika stor. Se bilaga för statistik kartlade socialtjänsten i Göteborg alla klienter som hade någon form av psykiatrisk problematik personer bedömdes ha dessa bekymmer. I våra tre stadsdelar kartlades 1552 personer, det vill säga 33% av staden. I gruppen år är antalet 1029 personer kartlagda. Fördelningen mellan är samma som nämns ovan. Noteras skall att Majorna Linne samt Askim Frölunda Högsbo andel är 27% av staden. Dessa två stadsdelar har en klar överrepresentation av boende med en psykiatrisk problematik oaktat åldersgrupper I de tre stadsdelarna finns nästan 2000 personer som är långtidsberoende av försörjningsstöd (oktober 2015). Alla dessa bedöms ha en längre väg för att nå egen försörjning i form av arbete eller påbörja vägen mot egen försörjning i form av studier. Av dessa har cirka 50% någon form av ohälsa som grund för sitt bidragsberoende. Deltar i planeringsfasen: För att få en bild av målgruppens behov har projektledaren i uppdrag att inhämta kunskap från socialsekreterare och partners som arbetar med målgruppen. Underlaget utgörs bland annat av socialsekreterarnas/ handläggares erfarenheter utifrån de tillgängliga fakta och uppgifter som kan ligga till grund för bedömningar. Syftet är att ta fram ett underlag för att skapa en verksamhet utifrån målgruppens förutsättningar. Möjliga andra aktiviteter i planeringsfasen är fokusgrupper med potentiella deltagare. Deltar i genomförandefasen: Remittent, partners och IPS-coach samt individen deltar vid framtagandet av den individuella handlingsplanen i form av SIP samt genomföra den. Samverkanspartners: Projektet sker i samverkan mellan sektor Individ och familjeomsorg samt funktionshinder i Askim-Frölunda- Högsbo, Västra Göteborg, Majorna/Linné, Samordningsförbunden Centrum och Väster, Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknad och vuxenutbildning, Försäkringskassan samt berörda verksamheter inom VGR mfl. Försäkringskassan är vidtalad via Eva Åkerström och ställer sig positiv till projektet. För att utveckla en helhetsomfattande arbetsmetod och få till stånd ett nytt och hållbart angreppssätt för att bättre möta målgruppens behov är det avgörande att dessa samverkanspartners är med. Detta för att de tillför olika perspektiv kring målgruppen och kan därigenom bidra till att utveckla projektets hälsofrämjande arbetsmetod. Genom samverkan ser vi att vi kan korta vägarna så att personer i målgruppen snabbare får rätt ersättning, insats och aktivitet inom arbetsmarknadsområdet.

8 Sid 8(18) Utifrån uppdraget att samordna resurser för att hjälpa sjukskrivna tillbaka till arbetslivet är som synes Försäkringskassan en viktig samverkanspartner. Projektet räknar med att det för vissa deltagare kommer visa sig inte finnas arbetsförmåga och där sjukersättning kan komma att behöva utredas och prövas. Försäkringskassan föreslås därför delta i projektets styrgrupp. Under planeringsfasen kommer parterna att bjudas in till en uppstartsdag med workshop för att tillsammans revidera och fastställa projektets delmål och förväntade resultat. Representanter från samtliga samverkanspartners kommer inbjudas att ingå i projektets styrgrupper som bildas under planeringsfasen. Vidare hålls en gemensam planeringsdag för att konkretisera projektets styrning, förväntningarna på styrgruppsmedlemmarna samt roller och ansvar. Under genomförandefasen deltar samverkansparterna i styrgrupperna och bidrar på så vis till ett ömsesidigt lärande. De ansvarar för förankringen av projektets arbetssätt i den egna organisationen och bidrar till att underlätta och utveckla projektets arbete så att det kopplar an till berörda verksamheter på ett smidigt sätt. Avtal skall upprättas som styr ansvarsfördelning och medfinansiering från projektets partners. Intressenter: Övriga samordningsförbund, som arbetar med finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, landsting och kommun, är en viktig intressent till projektet och kan bidra med kunskap till projektets verksamhet. Övriga stadsdelar i Göteborg, aktörer inom GR och övriga regionen. Även NOSAM (Närområdessamverkan), som är ett samverkansforum för regionens hälso- och sjukvård, kommunal vård och omsorg, socialtjänst och skola, är mottagare av projektets erfarenheter och resultat samt deltar som en referensgrupp till projektet. I den lokala NOSAM-gruppen sitter utvalda områdes- och verksamhetschefer från primärvård, specialistvård och från stadsdelsförvaltningarna. Om målgrupp från programområde 2 planeras delta i projektet, beskriv hur detta ska planeras och genomföras. Hur ska anställda och ledning engageras i analys och planeringsarbetet? Riskanalys Analysera tänkbara risker i projektverksamheten som kan leda till att önskade resultat och effekter inte uppnås. Beskriv vad ni tänker göra om projektet inte når avsedda resultat och effekter eller inte når jämställdhet-, och tillgänglighetsmålet. Risk Åtgärd Ägare och partners remitterar inte tillräckligt många deltagare till Berörd ledningsgrupp hos ägare och resp. partner ansvarar för projektet. att förankra projektet till ordinarie verksamhet. Projektledaren ansvarar för att sprida information om projektverksamheten till Projektdeltagare uteblir från möten med team och insatsvägledare. Partners uteblir från samverkan och kommer inte på styrgruppsmöten. Projektledaren eller annan projektpersonal slutar. Bugeten motsvarar inte de faktiska behoven Förändringar hos projektägaren avseende medfinansiering. Förändringar i omvärlden. Projekt och/eller samverkanspartner fullföljer inte sina åtagande alt. hoppar av projektet vilket påverkar möjligheten att genomföra vissa aktivtiteter som planerat berörd personal. Utifrån deltagares status och utgångsläge, kan närvarotiden i projektet inledningsvis vara mindre. Genom uppsökande verksamhet, tät uppföljning och flerpartsamtal mellan ordinarie verksamhet och teamet skall närvarotiden gradvis ökas och uteblivande minimeras. Projektet skall också finna former för när utskrivning kan/skall ske. Projektledaren samt operativa- och strategiska styrgruppens ordförande följer upp orsaken bakom frånvaron och lyfter konsekvensen av detta i styrgrupperna. Upprätta tydliga riktlinjer för överlämning vid nyanställning. Projektledaren och projektpersonal ska löpande dokumentera projekts arbetsätt och rutiner i en gemensam databas. Den operativa styrgruppen ansvarar för prioriteringar. Ekonom och projektledare har täta uppföljningar, skriver rapporter och föreslår förändringar för styrgruppen så att åtgärder kan göras i tid. Projektägaren med stöd av projektledare och ekonom undersöker alternativa medfinansieringsmöjligheter och stämmer av dessa med ESF-rådet. Anpassa projektverksamheten efter gällande förutsättningar. Samverkansavtal upprättas mellan samtliga partner som definierar ansvarsfördelning och medfinansiering i projektet.

9 Sid 9(18) Mål Förväntande resultat och effekter av projektet. I utlysningen finns angivet vilka förväntade effekter projekten ska uppnå. Vilka resultat, det vill säga förändring på individ-, organisation och projektnivå krävs för att uppnå effekterna? I synnerhet riktas fokus på att pröva en sammanhållen aktivitetskedja och en ny metod kring gruppen nollplacerade som är i behov av kompletterande sysselsättningsinsatser för att kunna vara aktuella för ordinarie arbetsmarknadsinsatser hos Arbetsförmedlingen. Målet är att få till stånd ett samarbete som främjar en jämlik hälsa genom att utveckla ett individanpassat arbetssätt som stödjer individens process mot arbete, egen försörjning och delaktighet i samhället. Normkritik och intersektionalitet kommer att beaktas i projektets samtliga delar och vara ett återkommande inslag och en aktiv fråga under hela projektet. En fråga som projektet kommer att ställa med stöd av 4R-metoden under projektets gång för att säkra ett normkritiskt och intersektionalistiskt perspektiv. På individnivå väntas projektets resultat bidra till att deltagarna upplever minskad utanförskapkänsla och minskad social utslagning genom att: Deltagarna upplever en känsla av innanförskap. Deltagarna upplever en förbättrad hälsa. Deltagarna kommer i rätt insats. - Fler påbörjar en ordinerad insats och kommer i aktivitet. - Fler gör progression inom föreslagen insats. - Fler fullföljer en föreslagen insats. På organisations-/strategisk nivå förväntas projektet resultera i nya arbetssätt hos projektägaren och kan även komma att bidra till nya rutiner hos projektets samverkanspartners genom att: Ny kunskap om hur använda SIP och IPS i praktiken genererar en förändrad arbetsmetod som implementeras i ordinarie verksamhet - Ny kunskap om målgruppens hälsa och livsvillkor - Ny kunskap om hur man kan praktisera ett utvecklande arbetssätt - Samverkan kring målgruppen nollplacerade (Genom att kartlägga situationen för målgruppen nollplacerade är projektets mål att upprätta en mer hållbar samverkan kring målgruppen tillsammans med Försäkringskassan och Kompetenscenter (Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning). Bifogar också dokumentation från heldagsworkshop den 29 juni 2016 med stöd av förändringsteorin. Det som framkom av under workshop är behovet av långsiktighet och att tidigt i projektet diskutera implementering och resurssättning av implementeringen. Vidare diskuterades vikten av uppföljning av projektet i ordinarie mötesordning. Dokumentationen har legat till grund för fortsatt process och identifiering av den slutgiltiga projektbeskrivningen. Beskriv hur projektets verksamhet och metod kommer att leda till förväntade resultat och effekter. Vilka är mottagare av projektresultat? Ange metod och tidplan. På organisationsnivå förväntas projektets verksamhet och metod resultera i nya arbetssätt hos såväl projektägaren som projektets samverkanspartners samt en ökad kunskap om målgruppens behov utifrån ett hälsoperspektiv. Således är projektägaren och samverkanspartners givna mottagare av projektets resultat. Andra viktiga mottagare av projektets resultat är Arbetsförmedlingen, samordningsförbundet och samordningsgruppen för Hela staden socialt hållbar utifrån Göteborgs Stads långsiktiga arbete med social hållbarhet och utjämnande av skillnader i livsvillkor och hälsa. Övriga förvaltningar och aktörer i staden kommer att få ta del av kunskaper och resultat från projektet och även våra transnationella partner där ett erfarenhetsutbyte kring metoderna kommer att ske. Även GR och VGR är mottagare av resultat via den överenskommelse Göteborgs har med GR kring gemensamt lärande i EU-projekt. Under planeringsfasen görs en kompetensutvecklingsplan utifrån projektpersonalens förkunskaper gällande SIP, MI och IPS samt kunskap om våld i nära relationer samt hälsolitteracitet. Denna ligger till grund för att identifiera vilka kompetensutvecklingsinsatser för projektpersonalen som behövs under genomförandefasen för att säkra att aktiviteterna ger den effekt som önskas. I genomförandefasen prövas projektets arbetsmetod. Genom att använda och utveckla befintliga verktyg som SIP, MI och IPS kombinerar projektet ordinarie verksamhetsutveckling med metodutveckling. Kombinationen av redan beslutade arbetsmetoder i verksamhet och metodutveckling/metodhantering i projektet underlättar och prioriterar implementering av resultaten. Tids- och aktivitetsplan: Februari till juli/aug 2017 Feb-mars: Påbörja rekryteringen av projektledare och projektpersonal Feb maj : Forma den operativa och den strategiska styrgruppen Feb juli: Uppdatera tids- och aktivitetsplan Feb juli: Revidera mål, delmål, förväntade resultat och indikatorer Feb juli: Upphandla externa utvärderare och genuskonsult samt samtalsterapeut Feb juli: Ta fram ett verktyg med variabler för att mäta utanförskap ur ett könsperspektiv Feb juli: Inventera kompetensbehovet och ta fram kompetensutvecklingsplan

10 Sid 10(18) Feb juli: Ta fram kommunikationsplan Feb juli: Om lämplig partner hittas inled ett transnationellt samarbete Feb juli: Ta fram samverkansavtal Maj jul: Planering inför rekrytering av deltagare Maj-Juni: Fördjupad utbildning i normkritik och intersektionalitet för projektpersonal och personal som arbetar nära projektets målgrupp Genomförande: Augusti 2017 till november 2019 Sep 2017: Påbörja projektverksamheten och den löpande rekryteringen av deltagare Sep 2017 april 2019: Löpande projektstyrning i form av styrgrupps- och verksamhetsmöten samt projektdokumentation, uppföljning och rapportering Okt 2017-jan 2018: Utvärderingsrapport 1 tas fram Okt-dec 2017: Transnationellt utbyte 1 Dec 2017-mars 2018: Revidera projektets kommunikationsplan i anslutning till utvärderingsrapport 1. Syftet är att sprida kunskap och information om projektets verksamhet och delresultat. Okt 2018-jan 2019: Utvärderingsrapport 2 tas fram och diskussioner om implementeringsarbete inleds i samband med deltagande förvaltningars arbete nulägesanalyser inför kommande årsbudget. Okt-dec 2018: Transnationellt utbyte 2 Dec 2018 jan 2019 Revidera projektets kommunikationsplan med fokus på strategisk påverkan och resultatspridning. Nov/Dec 2019 Projektverksamheten avslutas. Dec 2019-Jan 2020: Slutkonferens för nyckelpersoner och representanter för myndigheter och verksamheter med påverkan på målgruppens situation och möjlighet Jan 2020: Transnationellt utbyte 3. Om möjligt ska nyckelpersoner från transnationella partners medverka i slutkonferens programpunkt nyttan och mervärdet av utbyte Avslutsfas Dec 2019 jan 2020 Slutrapportering inleds och överlämnas till ESF och styrgrupp Dec jan 2020 Ev. metodhandbok tas fram och sprids Feb-Juni 2020 Uppföljning och säkerställande av implementering. Uppföljning av implementering i ordinarie mötesordning. Detta sker utanför projektperioden och säkerställer uppföljning av projektet Beskriv hur ni kommer att följa upp projektets resultat och effekter. Under planeringsfasen kommer projektledaren tillsammans med det tvärprofessionella teamet att ta fram konkreta indikatorer och verktyg för att mäta om projektets arbetssätt bidrar till en positiv förändring för deltagarna, en förändring som på lång sikt kan bidra till att de kommer närmare arbetsmarknaden och egen försörjning samt ökad jämställdhet och tillgänglighet. Uppföljningen av projektets resultat kommer i den mån det är relevant att utgå från könsuppdelad statistik och analyseras utifrån ett genusperspektiv. På individnivå väntas projektets resultat på övergripande nivå bidra till att deltagarna upplever såväl en minskad utanförskapkänsla som minskad social utslagning. De flesta långtidsberoende av försörjningsstöd har en sammansatt problematik där ohälsa har en särskilt påtaglig betydelse. Socialtjänsten bedriver ingen verksamhet i form av sjukvård utan det är ansvar hos en annan huvudman i välfärden. I urvalsprocessen av den aktuella målgruppen kommer samarbete behövas mellan de remitterande parterna och sjukvården för att bedöma målgruppstillhörighet till projektet. Kontakter skall etableras i ett förarbete för individer med ohälsa, med eller utan läkarkontakter och/eller utan formella sjukskrivningsintyg, för att adekvata underlag ska finnas vid starten i projektet. Underlagen behöver visa att det finns en potential hos individen att återfå en viss arbetsförmåga. Den faktiska tiden i projektet för deltagare kan således vara längre än den period projektet arbetar i enlighet med individens individuella arbetsplan och ett visst tidigt bortfall kan komma att bli effekten. För dessa kan också annan försörjning, såsom sjukersättning bli aktuellt om insatserna i projektet visar att det ej går att uppnå arbetsförmåga pga ohälsa.i projektetuppföljningen redovisas dessa individer samt resultatet av tagna kontakter med sjukvården i en förprojekteringsfas inför deltagandet och uppstart av SIP och IPS Arbetet med Samordnad individuell planering, SIP, är outvecklat inom arbetet med försörjningsstöd i stadsdelarna. Många socialsekreterare har fått en grundläggande kunskap men det praktiska arbetet har inte kommit igång ännu. I projektet skall SIP vara en av de viktigaste metoderna för att undvika att ohälsa blir ett hinder som skapar ett nytt utanförskap för nya klienter som uppbär försörjningsstöd samt ett verktyg för att bryta utanförskapet för dem som har varit långtidsberoende av försörjningsstöd pga ohälsa. Genom att arbeta med SIP i projektet skall metoden spridas och implementeras i arbetet med försörjningsstöd. Som den strukturerade metoden som är utgångspunkt i arbetet med personer med ohälsa. Antalet genomförda SIP mäts före projektstart och följs upp kontinuerligt även efter projektperiodens slut. Under genomförandefasen kommer styrgruppen med stöd av utvärderaren/projektledaren att i god tid fokusera på att identifiera och resursplanera för implementering av de resultat och effekter projektet ger. Det är också viktigt att styrgruppen ser till att projektet följs upp i ordinarie mötesstruktur. Ex en stående punkt på gemensamma chefs och planeringsmöten. Att identifiera hur uppföljning och implementering ska ske kommer att vara styrgruppens uppgift med stöd av utvärderaren.

11 Sid 11(18) Avslutsfasen kommer att fokusera på att administrativt avsluta och dokumentera projektet. Det är därför viktigt att identifieringen och resursplaneringen av de resultat som önskas implementeras påbörjats under genomförandet. Beskriv hur ni kommer att utvärdera projektets resultat och effekter. Ange tidplan och form för avrapportering. Utvärderingen avropas från ESF och ska göras i form av en Lärande utvärdering och bidra till ett lärande på flera nivåer. Med detta avses att utvärderaren ska, förutom mål- och resultatuppföljningen, bidra med ett konstruktivt perspektiv på projektets operativa och styrande verksamhet. Utvärderaren ska följa projektets utveckling och löpande bidra till projektets metodutveckling genom att gradvis kunna justera och anpassa projektets inriktning och utformning utifrån utvärderingens slutsatser. Utvärderaren bör närvara vid viktiga möten t.ex. när den strategiska och den operativa styrgruppen träffas samt observera aktiviteterna för att inhämta kunskap och ge konstruktiv kritik. På så vis ska utvärderingen bidra till att förbättra projektets operativa verksamhet för att nå ökad måluppfyllelse. Utvärderingen ska resultera i två delrapporter som fokuserar på verksamhetens genomförande samt en slutrapport som är en sammanställning av projektets verksamhet inklusive planeringsfasen. Delrapporterna utgör tillsammans med den löpande uppföljningen underlag för beslut gällande projektets operativa verksamhet såväl som strategiska påverkan. I samtliga rapporter ska ett långsiktigt perspektiv tillföras med fokus på projektverksamhetens nytta för deltagarna. I slutrapporten ska belysas huruvida samverkan har stärkts och om samverkan på lång sikt kan väntas bidra till att underlätta etableringen på arbetsmarknaden och egen försörjning. Projektets slutrapport ska presenteras och överlämnas till båda styrgrupperna och utgör den centrala delen av projektets spridningsmaterial. Den löpande utvärderingen kommer att omfatta och beröra: Beskrivning och analys av projektets organisation, insatser, metoder och förhållningssätt i relation till projektets förväntade resultat. Redovisning av projektdeltagarnas och samarbetsparternas synpunkter genom exempelvis fokusgrupper. Resultatet av en SWOT-analys för att synliggöra projektets styrkor och svagheter samt möjligheter och hot. Projektets arbete med jämställdhet och tillgänglighet är en central del av utvärderingen. Utvärderaren ska följa upp att projektet har arbetat med frågor som rör representation och jämn fördelning av resurser mellan deltagare i projektet. Tematisk fördjupning Projektet kommer att utse en medarbetare, utvecklingsledare MR, som har huvudansvar för tillgänglighetsarbetet och för att följa upp projektets verksamhet och säkerställa att ingen exkluderas på grund av såväl fysisk som psykisk funktionsnedsättning samt se till att personal som arbetar med projektets deltagare har grundläggande kunskap om tillgänglighet. Likvärdig behandling För att resultaten av projektets arbete ska bli likvärdigt ska ett perspektiv integreras utifrån idén om likvärdig behandling. Med likvärdig behandling menas att då individer och grupper i samhället har olika tillgång till makt och rättigheter kan de komma att behandlas olika utifrån deras förutsättningar. Likvärdig behandling är en vidareutveckling av begreppet likabehandling och innehåller ett erkännande av de maktstrukturer som genomsyrar samhället. Målet är att samtliga som arbetar med projektets deltagare har grundläggande kunskap i jämställdhet, tillgänglighet och likvärdig behandling för att säkerställa att ingen exkluderas eller diskrimineras på grund av kön, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder, könsidentitet och könsuttryck. Det handlar om att de som jobbar med projektet exempelvis måste tänka över sin egen position i förhållande till deltagare, vilka privilegier de själva har eller på vilket sätt de själva har erfarit att bryta mot normer, för att de ska kunna få syn på sina egna stereotypa tankesätt. Integrerat arbete Hur kommer projektet att arbeta med tematisk fördjupning? Hur kommer projektet att arbeta med Hållbar utveckling (Ekologiskt)? ej aktuellt Transnationellt samarbete Gemensamt ramverk Östersjösamarbete Andra former för transnationellt samarbete Erfarenhetsutbyte blir den centrala aktiviteten för det transnationella samarbetet. För att nå långsiktighet bör utbyte ske vid flera tillfällen. Avsikten är att projektledaren med stöd av partners håller i workshops som syftar till att få igång samtal och synliggöra olika perspektiv, erfarenheter och arbetsätt kring olika frågeställningar. Målet är att under genomförandefasen ha ett erfarenhetsutbyte varje halvår, totalt minst fyra utbyten där deltagarna kommer att variera beroende på aktuella frågeställningar. Projektledarens uppdrag blir att tillsammans med den transnationella partnern ta fram frågeställningar och ett program för samarbetet. Projektledaren, med stöd av utvecklingsledare EU, ansvarar för kontakterna och planeringen av programmet. I

12 Sid 12(18) budgeten finns möjlighet för ca tio personer att delta i det transnationella utbytesprogrammet. Projektet har för avsikt att upprätta ett transnationellt samarbete med någon partner som aktivt använder IPS som metod för att bryta utanförskap. Det skulle kunna vara inom London Newham, som Göteborgs stad tidigare samarbetat med i flera projekt, el. annan partner. Resursplanering Vilka aktiviteter i projektet ska finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden? ej aktuellt Vilka fysiska, personella och finansiella resurser krävs för att utföra projektets verksamhet och aktiviteter samt hur ni kommer att tidrapportera dessa? Ange även tid och aktivitetsplan. Fysiska resurser i form av lokaler och arbetsrum kommer att tillhandahållas av projektägaren. Personella resurser Projektägarorganisationen har det övergripande ansvaret för projektets genomförande och budget samt arbetsgivaransvar för rekrytering av extern projektpersonal ex en projektledare. De kommer inom sig att delegera ordförandeansvaret för respektive styrgrupp. Projektet väljer en styrgruppsform som innefattar såväl en operativ som en strategisk nivå. Deltagarna består av representanter för samverkansparterna med mandat att fatta beslut avseende den nivå de representerar. Den strategiska styrgruppen består av personer med uppdrag på en strategisk nivå och med mandat att påverka på ett mer övergripande och strukturellt plan. Den operativa styrgruppen består av chefer med mandat att styra på verksamhetsnivå. Den operativa styrgruppen är ansvarig för projektets innehåll, budget och eventuella förändringar och är huvudsaklig uppdragsgivare för projektledaren. Samtliga styrgruppsmedlemmar har i uppdrag att säkerställa att rätt kompetens och resurser tillförs projektet och bidrar till projektets lärande. Styrgruppsmedlemmarna ansvarar för att resultat förankras och sprids i den egna organisationen och för att underlätta införandet av nya rutiner och arbetssätt i den egna verksamheten. Den operativa styrgruppen sammanträder ca 4-6 gånger per år. Ordförande för den operativa styrgruppen är tillsammans med projektledaren ansvarig för rapporteringen till den strategiska styrgruppen som sammanträder ca 2-3 gånger per år. Projektägaren och styrgruppernas medlemmars arbetstid i projektet är en del av medfinansieringen Projektets personella resurser består av en projektledare, ett tvärprofessionellt team bestående av fyra personer, en insatsgrupp bestående av tre insatsvägledare samt administrativt stöd i form av utvecklingsledare EU och ekonom. Huvuddelen av projektets personella resurser utgör en kostnad i projektbudgeten och kommer att tidrapportera enligt ESF-rådets krav för tidrapportering av personal i projekt. Projektledaren är arbetsledare för projektets operativa verksamhet. Projektledaren ansvarar för uppföljning av projektverksamheten, ekonomin tillsammans med EU-ekonom och för att löpande följa upp projektets aktiviteter samt sammanställa beslutsunderlag och rapportera resultat och delresultat till respektive styrgrupp. Projektledaren ska ta fram en detaljerad projektplan och budget. Vidare ansvarar projektledaren för projektets löpande uppföljning och dokumentation samt att resultat och slutrapport överlämnas till projektägare och styrgrupperna vid projektets avslut. Underlag i form av tidrapporter, deltagarlistor, verifikationer och upphandlingsunderlag kommer att administreras av projektledaren och löpande överlämnas till ekonomen för rapportering till ESF. Projektledaren ansvarar därtill för sammanställningen av underlag för arkivering samt för projektets kommunikationsplan, planeringen av det transnationella samarbetet och beställningen av spridningsmaterial. Projektets arbetssätt och metod ska dokumenteras och presenteras på ett pedagogiskt sätt lämpat för spridning. Projektets operativa team består av projektledare, administratör och IPS-coacher (socionom, arbetsterapeut) IPS-coacherna och arbetsterapeuterna ansvarar för ca 15 individer per person. Projektet kommer att ha löpande in- och utskrivningar av deltagarna. Deltagarnas tid i projektet kommer att vara individuellt. Projektadministration: Projektets stödfunktioner består av en ekonom och utvecklingsledare EU och utvecklingsledare MR. Ekonomen ansvarar för att samla in och sammanställa projektets ekonomiska redovisning och löpande rapportera till ESF. I uppdraget ingår även uppföljning och rapportering till styrgrupp samt att ta fram underlag för beslut om ändring. Därutöver stödjer ekonomen projektledare vid extern upphandling. Ekonomen arbetar 0,2 % i projektet. Utvecklingsledare EU är stödperson till projektledare, projektägarorganisation samt styrgrupp vad gäller EU-programspecifika frågor, transnationalitet och projektstöd och arbetar 0,2 % i projektet. Utvecklingsledare MR stöttar projektets jämställdhet och tillgänglighetsarbete. Medfinansiering: Projektets medfinansiering utgörs av deltagarersättning (försörjningsstöd, sjukpenning, a-kassa etc) och medarbetartid från

13 Sid 13(18) projektägaren samt partners. Medfinansieringen kommer att verifieras i form av tidsrapporteringar för personal i projektet och redovisas månadsvis i samband med projektets redovisning till ESF-rådet. I dagsläget utgör deltagarersättning medfinansiering i projektet och deltagarnas tid i projektet kommer att följas upp och rapporteras enligt ESF-rådets mall för tidrapportering av deltagare. Projektet har inga finansiella resurser i form av direkta medel tillförda projektet. Tids- och aktivitetsplan: Februari till juli/aug 2017 Feb-mars: Påbörja rekryteringen av projektledare och projektpersonal Feb maj : Forma den operativa och den strategiska styrgruppen Feb juli: Uppdatera tids- och aktivitetsplan Feb juli: Revidera mål, delmål, förväntade resultat och indikatorer Feb juli: Upphandla externa utvärderare och genuskonsult samt samtalsterapeut Feb juli: Ta fram ett verktyg med variabler för att mäta utanförskap ur ett könsperspektiv Feb juli: Inventera kompetensbehovet och ta fram kompetensutvecklingsplan Feb juli: Ta fram kommunikationsplan Feb juli: Om lämplig partner hittas inled ett transnationellt samarbete Feb juli: Ta fram samverkansavtal Maj jul: Planering inför rekrytering av deltagare Maj-Juni: Fördjupad utbildning i normkritik och intersektionalitet för projektpersonal och personal som arbetar nära projektets målgrupp Genomförande: Augusti 2017 till november 2019 Sep 2017: Påbörja projektverksamheten och den löpande rekryteringen av deltagare Sep 2017 april 2019: Löpande projektstyrning i form av styrgrupps- och verksamhetsmöten samt projektdokumentation, uppföljning och rapportering Okt 2017-jan 2018: Utvärderingsrapport 1 tas fram Okt-dec 2017: Transnationellt utbyte 1 Dec 2017-mars 2018: Revidera projektets kommunikationsplan i anslutning till utvärderingsrapport 1. Syftet är att sprida kunskap och information om projektets verksamhet och delresultat. Okt 2018-jan 2019: Utvärderingsrapport 2 tas fram och diskussioner om implementeringsarbete inleds i samband med deltagande förvaltningars arbete nulägesanalyser inför kommande årsbudget. Okt-dec 2018: Transnationellt utbyte 2 Dec 2018 jan 2019 Revidera projektets kommunikationsplan med fokus på strategisk påverkan och resultatspridning. Nov/Dec 2019 Projektverksamheten avslutas. Dec 2019-Jan 2020: Slutkonferens för nyckelpersoner och representanter för myndigheter och verksamheter med påverkan på målgruppens situation och möjlighet Jan 2020: Transnationellt utbyte 3. Om möjligt ska nyckelpersoner från transnationella partners medverka i slutkonferens programpunkt nyttan och mervärdet av utbyte Avslutsfas Dec 2019 jan 2020 Slutrapportering inleds och överlämnas till ESF och styrgrupp Dec jan 2020 Ev. metodhandbok tas fram och sprids Feb-Juni 2020 Uppföljning och säkerställande av implementering. I ordinarie styrgrupper bevaka projektets implementering. Detta sker utanför projektperioden och säkerställer uppföljning av projektet. Beskriv projektpersonalens kompetens för att genomföra och administrera projektet? Projektägaren har erfarenhet av ett flertal projekt med delfinansiering från EU. Såväl ESF som flera europeiska sektors program som Erasmus + och Daphne. Projektägaren har ekonomer med kompetens och erfarenhet av hantering av EU-ekonomi i kommunala ekonomisystem. Tydliga rutiner och manualer för hantering av EU-medel finns. Utvecklingsledare EU finns med som ett stöd för både administration, styrgrupp och projektledare genom hela projektet. Utvecklingsledare EU har också kontakt med stadens övriga EU-projekt och är kontakten till övriga projekt i staden, GR och VGR. När det gäller rekrytering av extern personal kommer krav ställas både på kompetens inom projektets utvecklingsområde samt erfarenhet av att leda externt finansierade samverkansprojekt mellan stat och kommun. Vilka kompetenser kommer att upphandlas externt? Projektets utvärderare avropas genom ESF Konferenstjänster, resor, trycksaker etc. Externa tjänster kommer att upphandlas i enlighet med Göteborgs Stads ramavtal och uppsatta beställarinstruktioner för respektive vara eller tjänst som omfattas av ramavtalet. Om en vara eller tjänst inte omfattas av stadens ramavtal kommer en direktupphandling ske enligt reglerna för LOU. Leverantörer av externa tjänster kommer att identifieras under planeringsfasen.

14 Sid 14(18) Hur säkerställer projektet att jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens finns hos projektpersonalen och samverkanspartner? Utvecklingsledade MR kommer att knytas till och arbeta 0,2% i projektet för att arbeta med jämställdhet i projektet kopplat till ordinarie arbete i staden. Normkritik och intersektionalitet kommer att styra arbetet och som metod kommer 4R-metoden att användas. Utvecklingsledarnätverket MR i Göteborgs stad har skapat och utbildat ett antal processledare som nu är aktiva i stadens verksamheter. Även dessa kommer att kopplas till projektets arbete. Under projektperioden kommer She-empowers, transnationellt strategiskt partnerskap finansierat av Erasmus + att avslutas och Manage your health kommer att vara ett forum för spridning av erfarenheter och kunskap från det projektet. Målgrupp för She-Empowers har varit socioekonomiskt utsatta kvinnor och har fokus kvinnors egenmakt och anställningsbarhet. Tillgänglighet: Sedan januari 2015 är bristande tillgänglighet inskriven i Diskrimineringslagen och utgör därmed en ny grund för diskriminering. Projektmedarbetare och styrgrupp kommer att få utbildning i tillgänglighet. Projektets huvudkrav vad gäller tillgänglighet är att verksamheten uppfyller de krav som ställs i lagen. Till stöd för detta kommer projektet att använda Myndigheten för delaktighets kriterier för tillgänglighet t.ex. att det finns en uppsatt handlingsplan och utsedd kompetens med ansvar för tillgänglighet, att lokaler är inventerade, att skriftlig information, kommunikation och webbplats är tillgänglighetsinventerade samt att ansvarig personal har fått utbildning i tillgänglighet. Projektet kommer att utse en projektmedarbetare som har ansvar för projektets tillgänglighetsarbete och ansvarar för att följa upp projektets verksamhet samt säkerställer att ingen exkluderas på grund av såväl fysisk som psykisk funktionsnedsättning. Utsedd tillgänglighetsansvarig har ansvar för att säkerställa att projektpersonal och personal som arbetar med projektets deltagare har grundläggande kunskap om tillgänglighet. Vilka resurser behövs för uppföljning och utvärdering? Resurser för utvärdering: Projektet kommer att anlita en extern utvärderare via de, av ESF upphandlade, utvärderare. Om det inte är möjligt kommer en utvärderare att anlitas enligt Göteborgs Stads ramavtal med konsulttjänster. Tonvikt kommer att ligga på att hitta en projektledare med kompetens och erfarenhet av utvecklingsområdet och erfarenhet av att leda externt finansierade projekt mellan stat och kommun. Resurser för uppföljning: Projektledaren ansvarar för dokumentationen och den löpande uppföljningen av projektets operativa verksamhet. Projektledaren rapporterar regelbundet till den operativa styrgruppen och redovisar projektets delresultat till den strategiska styrgruppen en till två gånger per år. Uppföljningen utgör underlag för beslut och utgår från huvudaktiviteterna; arbetssätt och metod, samverkan, jämställdhet och likvärdig behandling, transnationalitet samt kommunikation och strategisk påverkan. Projektledaren ansvarar även för att samla in underlag från projektpersonalen gällande tidrapportering och deltagarnärvaro. Ekonomen ansvarar för att sammanställa och redovisa den ekonomiska uppföljningen för styrgrupperna samt den ekonomiska rapporteringen till ESF-rådet. Hur säkerställer projektet att utvärderaren har jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens så att dessa perspektiv finns med i utvärderingens alla delar? Genuskompetens kommer att ställas som krav i upphandlingen. Utvärderaren ska ha utbildning i t.ex. genusteori, genusvetenskap och normkritiksperspektiv. Kompetens i tillgänglighet, mänskliga rättigheter och diskrimineringslagen kommer att värderas högt och utgöra ett kriterium vid tilldelningen. Erfarenhet av att arbeta normkritiskt i projekt och gärna erfarenhet av 4Rmetoden. Vilka resurser i projektet är kopplade till projektets verksamhet som finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden ej aktuellt Statsstöd Har stödsökande och någon eller några av stödmottagarna i detta projekt, vilken/vilka bedriver en ekonomisk verksamhet, mottagit statsstöd i enlighet med artiklarna i EUF-fördraget eller stöd av mindre betydelse under innevarande och de två närmast föregående beskattningsåren. Ja Nej Nej, Vi är en myndighet Typ av stöd Finansiär Summa Annan finansiering Har annan finansiering i form av offentligt stöd/eu-stöd, utöver de som redovisas i denna ansökan, mottagits eller kommer att mottas för detta projekts ansökta kostnader? Ja Nej Typ av stöd Finansiär Summa

15 Sid 15(18) Kommer projektet generera intäkter? Ja Nej Beskriv vilken typ av intäkter som projektet att generera: Upphandling och kostnadseffektivitet Lyder stödsökande under LoU, lagen om offentlig upphandling? Vi är en upphandlande myndighet och följer LOU Beskriv Hur kommer projektet att säkra att upphandling av varor och tjänster konkurrensutsätts så att kostnadseffektivitet uppnås? Vi är en upphandlande myndighet och följer LOU Externa tjänster kommer att upphandlas i enlighet med Göteborgs Stads ramavtal och uppsatta beställarinstruktioner för respektive vara eller tjänst som omfattas av ramavtalet. Om en vara eller tjänst inte omfattas av stadens ramavtal kommer en direktupphandling ske enligt reglerna för LOU. Moms i projektet Annat Är stödsökande skyldig att redovisa moms för projektets kostnader? Ja Nej Diversifierad Medfinansiering Beskriv hur projektet kommer att medfinansieras. Ange hur medfinansieringen säkerställts hos medfinansiärerna. Vid medfinansiering från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska CFAR anges. Projektets medfinansiering utgörs av offentliga kontanta medel från projektägaren och partners. Medfinansieringen kommer att verifieras i form av tidsrapporteringar för personal/deltagare i projektet och redovisas månadsvis i samband med projektets redovisning till ESF-rådet -Deltagarersättning i form av försörjningsstöd, a-kassa, aktiv- el. sjukersättning -OSA-lön Medfinansieringen kommer att regleras genom upprättade samverkansavtal mellan projektägare och partners. Dessa avtal kommer att undertecknas av firmatecknare för resp partners. Lista över medfinansiärer namn SDF Västra Göteborg Kontaktperson för projektet Jörgen Larzon CFAR namn SDF Majorna-Linne Kontaktperson för projektet Susanne Brånalt CFAR namn Samordningsförbundet Centrum Kontaktperson för projektet Magnus Simonsson CFAR namn Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning Kontaktperson för projektet Anders Ednersson CFAR namn SDF Askim-Frölunda-Högsbo Kontaktperson för projektet Kaj Larsson CFAR

16 Sid 16(18) Kompetensutveckling Lista över organisationer vars anställda och ideellt engagerade ska delta i kompetensutvecklingsinsatser Samverkansaktörer Lista över samverkansaktörer som inte har deltagare med i projektet. namn SDF Majorna-Linne Kontaktperson för projektet Susanne Brånalt namn Samordningsförbundet Centrum Kontaktperson för projektet Magnus Simonsson namn SDF Askim-Frölunda-Högsbo Kontaktperson för projektet Kaj Larsson namn Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning Kontaktperson för projektet Anders Ednersson namn Försäkringskassan Kontaktperson för projektet Eva Åkerström namn SDF Västra Göteborg Kontaktperson för projektet Jörgen Larzon namn Arbetsförmedlingen Göteborg Samverkan Kontaktperson för projektet Mattias Thörn Sammanfattning av projektet på svenska Ett samverkansprojekt mellan kommunala och statliga aktörer för att utveckla och kvalitetssäkra sjukskrivnas återgång till arbete eller studier. Fokus på jämställdhet och jämlikhet och individens förmåga att hantera sin egen hälsa med rätt stöd - Manage your Health! Sammanfattning av projektet på engelska Manage your Health is a collaboration between three district administrations in Gothenburg and government bodies. The aim of the project is to develop and assure qualities of the support for re-entering the labour market after long-term sick leave. The project has a specific focus on gender and equality and with the right support enabling individuals own ability to manage his or hers own health. Budgetöversikt

17 Sid 17(18) Resurser i projektet Kostnader socialfonden Kostnader av regionalfondskaraktär (ERUF) Summa kostnader Avgår kontant medfinansiering ESF-stöd Offentligt bidrag i annat än pengar Offentligt finansierad ersättning till deltagare Offentliga kontanta medel tillförda projektet Offentliga kontanta medel från projektägaren Privata bidrag i annat än pengar Privata kontanta medel tillförda projektet Privata kontanta medel från projektägaren Summa offentlig och privat medfinansiering Belopp kr kr kr kr kr kr Summa total finansiering kr ESF-stöd 46,86 % Budgeterad medfinansiering från projektet 53,14 % Krav på medfinansiering från projektet enligt utlysningen: 53,00 % Kostnader Kostnader socialfonden (Analys- och planeringsfas) Personal Externa tjänster Resor och logi Ungas mobilitet Utrustning och materiel Indirekta kostnader Intäkter Kostnader socialfonden (Genomförandefas) Personal Externa tjänster Resor och logi Ungas mobilitet Utrustning och materiel Indirekta kostnader Intäkter Kostnader regionalfondskaraktär Personal Externa tjänster Lokaler och administration Resor och logi kr kr kr kr kr kr

18 Sid 18(18) Investeringar och utrustning Indirekta kostnader Intäkter Offentlig medfinansiering Offentligt bidrag i annat än pengar Personal Externa tjänster Resor och logi Utrustning och materiel Ungas mobilitet Offentligt finansierad ersättning till deltagare Deltagarersättning Etableringsersättning Offentliga kontanta medel tillförda projektet Kontanta offentliga medel Offentliga kontanta medel från projektägaren Egeninsats Privat medfinansiering Privata bidrag i annat än pengar Personal Externa tjänster Resor och logi Utrustning och materiel Ungas mobilitet Privata kontanta medel tillförda projektet Kontanta privata medel Privata kontanta medel från projektägaren Egeninsats Egeninsats enligt gruppundantagsförordning kr kr kr kr