Bibliotekets forskarenkät 2009

Transkript

1 Bibliotekets forskarenkät

2 Innehåll Inledning... 3 Frågor... 3 Metod... 3 Respondentkategorier... 4 Vilka är de viktigaste uppgifterna för ett bibliotek att hjälpa en forskare med?... 5 Doktorander som grupp:... 5 Övriga:... 6 Lista vad du ser som särskilt viktiga områden för Högskolebibliotekets forskarservice :... 7 Hur viktigt är Högskolebiblioteket i ditt eget forskningsarbete?... 8 Sammanfattning med blick framåt... 8 Referenser... 9 Bilaga 1: Frågor och svar

3 Inledning Som ett led i uppbyggnaden av en mer riktad forskarservice genomförde Högskolebiblioteket, med Team kontakt som ansvariga, en enkätundersökning bland Högskolans forskare i syfte att lokalisera särskilda nyckelområden. Som inspiration för undersökningen fungerade den enkätstudie som gjordes av biblioteket på Södertörns högskola, varifrån även frågorna till stor del lånades (Bron & Maule, 2009). Frågor Följande frågor ställdes i enkäten: Din syn på bibliotekets betydelse eller roll i en forskningsprocess; vilka är i detta sammanhang de viktigaste uppgifterna för ett bibliotek att hjälpa en forskare med? Tillgodoser Högskolebiblioteket vid Mdh dina forskningsbehov? Om inte, vad tycker du att saknas? Hur föreställer du dig ditt ideala bibliotek - dess arbetssätt, utbud, service, stöd? Lista vad du ser som särskilt viktiga områden för Högskolebibliotekets forskarservice: Hur viktigt är Högskolebiblioteket i ditt eget forskningsarbete? Metod Enkätens utformning var en anonym webbenkät gjord i enkätverktyget Netigate. För att identifiera en respondentgrupp, då ingen mejlgrupp som ex. forskare@mdh.se finns, skickades först ett e-mejlmeddelande till all personal på samtliga akademier med en intresseförfrågan, riktad till forskarna. Ca. 60 pers. visade sig vara intresserande att delta och 44 pers. svarade slutligen på enkäten. Genom s.k. korstabulering möjliggör även programmet att svar från enstaka respendentkategorier som professor, docent, fil. dr. samt doktorand, men även akademitillhörighet, kan särskiljas. Då frågorna genererade fria svar krävde dessa en analytisk läsning. Som stöd för denna användes även ett program för ordfrekvensvisualisering, Wordle, 1 som finns fritt tillgängligt på nätet. Ingen av frågorna var obligatoriska utan alla kunde således hoppas över

4 Respondentkategorier I diagrammet nedan visas fördelningen av respondenter. Första siffran visar absolut tal, den andra det procentuella värdet: 6; 14% 7; 16% 2; 4% Professor Docent Fil. dr. 15; 34% 14; 32% Doktorand Ej besvarad av 15 respondenter var doktorander och 23 tillhörde övriga kategorier. 6 valde att ej svar. I figuren nedan visas respondenternas fördelning mellan akademierna. 7; 16% 9; 20% 4; 9% 11; 25% 13; 30% HST HVV IDT UKK Ej besvarad av 13 av respondenterna kom från HVV som alltså var den högst representerade akademin. Efter denna följd 11 respondenter från HST, 7 från UKK och 4 från IDT. 9 valde att inte besvara frågan. När detta sedan jämförs med olika ämnen inom vilka respondenterna 4

5 uppgav att de forskade, dominerade också samhällsvetenskapliga ämnen bland vilka den vårdvetenskapliga utgjorde den enskilt största. Vilka är de viktigaste uppgifterna för ett bibliotek att hjälpa en forskare med? Den första av fritextfrågorna efterfrågade respondenternas uppfattning om bibliotekets viktigaste uppgift. Sammanlagt 38 svar inkom. Av dessa framkom att de respondenterna i första hand såg vara bibliotekets viktigaste uppgift dels vara att tillhandhålla relevant information (där artikeln intar en särställning), dels att hjälpa till med sökning av information. Då svaren visualiserats i Wordle visas också ett kluster där de i texten vanligast förekommande orden visas genom med ett typsnitt vars storlek är proportionell mot deras frekvens: Här framstår allså verben tillhandahålla och hjälpa. Något som alltså tolkas som det som respondenterna efterfrågar. Av substantiven framstår artiklar, tidskrifter och databaser, något som alltså kan tolkas som det slag av media som biblioteket förväntas tillhandahålla. Doktorander som grupp: Då svaren delade upp så att doktorander blev en egen kategori skiljd från övriga framstod svar som i högre grad än för gruppen som helhet efterfrågade bibliotekets pedagogiska funktion. Av signifikanta verb lyfts i klustret nedan särskilt fram ordet hjälpa, men även utbildning. Av substantiven är ordet artiklar det som dominerar. 5

6 Övriga: När svaren från gruppen övriga, alltså professorer, docenter och fil. dr. visualiseras visar det sig att verbet hjälpa här har skjutits i bakgrunden för att istället domineras av tillhandahålla. Bland substantiven dominerar tidskrifter och tillhandahålla. Sammantaget kan alltså sägas att doktoranderna som befinner sig i början på deras forskarkarriär av respondenterna framstår som en urskiljbar grupp med särskilda behov av 6

7 hjälp och stöd, medan seniora forskare i första hand behöver få tillgång till efterfrågade medier. Lista vad du ser som särskilt viktiga områden för Högskolebibliotekets forskarservice : I själva verket var också förra frågan den som gav den intressantaste informationen. Den listning av särskilt viktiga områden för forskarservice som vi bad om gav vid handen en i stort sett likartad bild som ovan: Följande fråga om särskilda önskemål för resulterade i en rad individuella önskemål och frågor som inte kan generaliseras. Dock har några av dessa kunnat besvaras, dessa presenteras i bilagan. 7

8 Hur viktigt är Högskolebiblioteket i ditt eget forskningsarbete? För biblioteket var resultatet på de sista av de fria frågorna lika glädjande som uppfordrande. Här synes heller ingen skillnad mellan olika respondentkategorier även om det slag av service som efterfrågas enligt ovan alltså är av olika slag: För de flesta av respondenterna framstod biblioteket som en viktig komponent i forskningsarbetet. Sammanfattning med blick framåt Sammantaget tycks alltså satsningen på forskarna som vara en angelägen uppgift biblioteket. Såväl bibliotekets samling i vid bemärkelse som dess pedagogiska funktion efterfrågas. Därför är fortsatt beståndsutveckling viktig, i synnerhet vad beträffar databaser men även vad beträffar övrig media. En i detta sammanhang angelägen uppgift torde även vara att vidareutveckla sätt att exponera det vi faktiskt har och i synnerhet våra nyförvärv. Dessutom kom doktoranderna att framstå som en särskilt viktig grupp att satsa på, eventuellt i form av särskilda doktoranddagar där olika områden av bibliotekets verksamhet som skulle kunna intressera dessa presenteras. I någon av kommentarerna visades även uppskattning av de speciella kurser som biblioteket anordnat med särskilt fokus forskningsrelaterade frågor. Därför kommer även fortsättningsvis att satsas på en kompetenshöjning inom bibliometri, samt fortsatt engagemang i frågor kring vetenskaplig publicering. Något som även gäller system för referenshantering. Något som kommer att göras med syfte att i framtiden i större utsträckning än idag kunna bjuda in till workshops och kortare kurser. 8

9 Referenser Michal Bron & John Maule (2009) Forskarnas bibliotek Vision och verklighet på Södertörn. I Jansson, Erland (red) En bok om böcker och bibliotek. Södertörn: Södertörns högskola. 9

10 Bilaga: Frågor och svar Möjlighet till att göra evidensbaserade sammanställningar. Evidensbaserade sammanställningar kan sökas i Cochrange Library-databasen samt även skrifter från SBU som biblioteket har. hur man går tillväga för att få kopior på de artiklar där biblioteket har tidsskriften i pappersformat. Möjlighet finns numera att låna ett enstaka tidsskriftsnummer över dagen för att ta med till avdelningen och kopiera. att tydligare lyfta fram open access- och open source-lösningar (exempelvis oapubliceringar, Det startas allt fler sådana här tidskrifter coh jag tror detta kommer att växa. Kanske biblioteket kunde ordna en länklista till sådan tidskrifter. Inom företagsekonomi (industriell ekonomi) finns t ex ochhttp:// och Vi har redan idag en del resurser för Open Access utlagda på vår hemsida - t.ex databasen Directory for Open Access Journals (DOAJ). DOAJ innehåller uppgifter om mer än 4300 fritt tillgängliga tidskrifter. Vi kommer att utöka informationen om OA på bibliotekets webbsidor. Utbildning i referenshanteringsverktyg (inte bara Endnoteutbildningar utan även Zotero!!)) Ett problem med Zotero är att det kräver Firefox som webbläsare men att vi på Högskolans datorer enbart har Explorer. Utbildning i EndNote Utbildning i EndNote ges redan med jämna mellanrum av biblioteket. Kort halvdags utbildning i informationssökning Mer information om vad ni kan hjälpa till med, inte alltid lätt att fråga efter hjälp som man inte vet finns. Vi arbetar för närvarande med att försöka skapa dels en speciell hel- eller halvdag för doktoranderna. Men även halvdags utbildning i informationssökning ligger inom vad som diskuteras. Den enda databas jag har saknat är Taylor & Francis På Kungliga biblioteket har man under en längre tid arbetat på att ta fram ett avtal för T&F:s tidskrifter. Förhandlingarna pågår fortfarande. Förhoppningsvis kommer högskolebiblioteket 10

11 inom något år, genom att ansluta sig till detta avtal, kunna erbjuda delar av eller hela utbudet av tidskrifter från T&F. Saknar online-access till bokserien Lecture Notes in Computer Science från Springer -Verlag. Många för oss viktiga konferensproceedings publiceras där. Biblioteket har tidigare erbjudit access till bokserien. Tyvärr visade det sig att bokserien användes mycket lite. Totalkostnaden per nedladdad artikel blev därför orimligt hög. Av den anledningen valde vi då att säga upp abonnemanget. saknar internettillgång till vissa viktiga tidskrifter som både jag och de andra inom psykologi använder och som vi nu måste beställa eller gå till biblioteket och kopiera. Viktigast är Journal of Applied Psychology som verkligen behövs. Men även Journal of Occupational HealthPsychology, Academy of Management Journal är andra tidskrifter som jag ofta använder mig Journal of applied psychology. Detta är en tidskrift från APA, American Psychological Association, och deras tidskrifter går tyvärr inte att få tag på att prenumerera på online för en instutition. Detsamma gäller Journal of Occupational Health Psychology. Vi har Academy of Management Review online. Är Academy of Management Journal mer intressant så kan vi förstås byta till den. Det finns en god vilja att samarbeta och jag tycker att det fungerar bra. Det vore dock bra om biblioteket kunde sammarbeta med avdelningscheferna gällande personalens forskning t ex hur många artiklar får doktoranden beställa om de kostar 40:-st. Det är svårt att själv som doktorand hävda att avdelningen skall stå för artikelkostnaden. Jag saknar MUSE och en del tidskrifter Biblioteket prenumererade tidigare på huvuddelen av tidskrifterna i tidskriftsdatabasen MUSE. Med anledning av nedskärningar i bibliotekets budget tvingades vi prioritera vilka resurser vi skulle behålla. En av de databaser med den lägsta användningsstatistiken var MUSE. 11