Utbildningsinspektion i Falu kommun

Transkript

1 Inspektionsrapport från Skolverket 2005:102 Utbildningsinspektion i Falu kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter

2 Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Aspebodaskolan Bjursåsskolan F 6 Bjursåsskolan 7 9 Britsarvsskolan Danholnsskolan Falu Montessoriskola Främbyskolan Gruvrisskolan Grycksboskolan Hosjöskolan Hälsingbergsskolan Hälsinggårdsskolan Källängeskolan Liljansskolan/Lumshedens skola Linghedsskolan Norslundsskolan Rönndalsskolan/Övertängerskolan Slättaskolan Sundbornsskolan Svärdsjöskolan Sågmyraskolan Södra skolan/kvarnbergsskolan Tegelbruksskolan Toftaskolan Vikaskolan Västra skolan Östra skolan/järlindskolan Obligatoriska särskolan Haraldsbogymnasiet Krististinegymnasiet Lugnetgymnasiet Vuxenutbildningen

3 Beslut Falu kommun FALUN (6) Genomförd utbildningsinspektion i Falu kommun Skolverket har genomfört inspektion i Falu kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxenutbildningen. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden den 18 januari till den 2 juni Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen skall granska utbildningens kvalitet samt klargöra om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen fokuserar på sex områden, som avser att täcka verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionen syftar dock inte till att skapa en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan fokuserar i första hand på särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och kriterier för bedömningen av respektive granskningsområde finns publicerade på Skolverkets hemsida ( Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och enheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskola, skola, skolbarnsomsorg och vuxenutbildning finns även rapporter om varje kommunal skola. Detta beslut redovisar dels områden som behöver utvecklas, förbättringsområden, dels områden där kommunen inte uppfyller författningarna, kritikområden. Senast inom tre månader från beslutsdagen, dvs. den 16 mars 2006 skall Falu kommun redovisa till Skolverket, enheten i Stockholm, vilka åtgärder som vidtagits inom kritikområdena. Skolverket avser även att följa upp effekterna av inspektionen inom cirka två år. Inför denna uppföljning kommer Skolverket att begära en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra kvaliteten inom förbättringsområdena. Postadress: Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12 Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

4 Beslut (6) Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Skolverkets allmänna intryck av kommunen är gott. Skolverket bedömer att verksamheten i förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i Falu kommun övergripande har en god kvalitet. Den pedagogiska verksamheten ligger i linje med de nationella bestämmelserna och målen för verksamheten/utbildningen. Skolverket bedömer att förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i Falu kommun övergripande är av god kvalitet. Den pedagogiska verksamheten ligger i linje med de nationella bestämmelserna och målen för verksamheten/utbildningen. Måluppfyllelsen är god i skolor och andra verksamheter. Resultatsammanställningar och analyser finns för respektive skola, oftast är det dock i första för svenska, engelska och matematik. Inom några verksamheter bör åtgärder sättas in för att öka elevernas möjlighet att nå målen. Relationen mellan personal och elever bedöms som god och bygger på ömsesidig respekt. Kännetecknande är att eleverna trivs och är trygga såväl i skolans yttre som inre miljö. På skolorna sker ett kontinuerligt värdegrunds- och trygghetsfrågor. Goda exempel på detta är kommunens gymnasieskolor, varav två har över elever. Trots det bör handlingsprogrammen mot kränkande behandling förbättras i ett flertal skolor. Det organiserade inflytandet fungerar i stort sett bra, men arbetet med att ge och tydliggöra/medvetandegöra elevernas inflytande över undervisningen är i de flesta fall begränsat och bör därför utvecklas. Skolornas kvalitetsarbete och kvalitetsredovisningar är av skiftande kvalitet och bör därför utvecklas. Ofta saknas en tillräcklig bedömning av måluppfyllelse relaterat till de nationella målen eller vilka åtgärder som bör vidtas vid bristande måluppfyllelse. Motsvarande gäller även förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Förbättringsområden I den övergripande kommunrapporten och i skolrapporterna finns närmare redovisat om vad som behöver förbättras inom respektive område. Skolverket bedömer att följande områden som gäller den granskade verksamheten i hela kommunen eller vid ett flertal skolor är i behov av förbättringsinsatser, nämligen: Kunskaper, utveckling och lärande - Skolorna bör ytterligare analysera elevernas kunskapsresultat och vidta åtgärder för att förbättra dessa. Skolorna behöver även utveckla former för uppföljning och utvärdering av läroplanens strävansmål avseende normer och värden. - Elevernas inflytande över undervisningens utformning och innehåll bör utvecklas.

5 Arbetsmiljö och delaktighet Beslut (6) - Förskoleverksamheten bör i högre utsträckning utgå från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Likaså behöver föräldrarnas delaktighet och inflytande utvecklas. - Skolornas handlingsprogram mot kränkande behandling bör utvecklas så att de t.ex. omfattar alla former av kränkande behandling, tydliggör det förebyggande arbetet samt att vårdnadshavare kontaktas utan dröjsmål om kränkningar uppstår. Pedagogisk verksamhet och undervisning - Förskoleverksamheten bör tydligare styras av läroplanens mål och uppdrag. Samverkan mellan förskoleverksamheten, förskoleklassen, skolan och skolbarnsomsorgen behöver utvecklas. - Skolbarnsomsorgens förutsättningar bör förbättras så att barnen erbjuds en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen även efter skoldagens slut. - Inom den obligatoriska särskolan behöver samsynen och samverkan inom arbetslagen förbättras så att eleverna tillförsäkras en likvärdig utbildning. - De flesta eleverna känner till att det finns läroplansmål, kursplanemål, betygskriterier och för gymnasieelevernas del även programmål. I vilken utsträckning varierar dock såväl mellan som inom skolorna samt mellan lärare och ämne och bör därför förbättras. - Kommunen bör se över sin organisation så att elever i behov av studiehandledning på modersmålet får sina behov tillgodosedda. - Det systematiska arbetet för att stärka en likvärdig bedömning och betygssättning bör förbättras. Styrning, ledning och kvalitetsarbete - I skolbarnsomsorgen behöver uppföljning och utvärdering liksom bedömning av måluppfyllelsen av skolbarnsomsorgen utvecklas. - Kvalitetsarbetet i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen behöver utvecklas. - På en del skolor tenderar arbetslagen att bli skolor i skolan, vilket respektive skolledning bör se över och utveckla det pedagogiska ledarskapet. - Skolornas kvalitetsarbete bör förbättras och kvalitetsredovisningarna behöver utvecklas så att de till fullo uppfyller de krav som förordningen ställer, dvs. avseende såväl kvalitativt innehåll som bedömning av måluppfyllelse och åtgärder för utveckling.

6 Beslut (6) Tillgång till utbildning och omsorg - Kommunen bör se över hur undervisningen i svenska som andraspråk och hem- och konsumentkunskap organiseras. - Kommunen måste se över vilka avgifter och kostnader som förekommer för elevernas utbildning inom olika verksamheter så att dessa överensstämmer med skollagens krav på en avgiftsfri utbildning. - Åtgärder bör vidtas för att minska kön till särvux. - Användningen av informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande bör ses över. Resurser - Erbjudandet av kompetensutveckling avseende personalen vid fritidshemmen bör ses över och tillgodoses. - Utrustningen vid de naturvetenskapliga utbildningarna i vuxenutbildningen kan förbättras och därmed förutsättningarna för en god utbildning enligt kursplanerna. Kritikområden Följande områden uppfyller inte författningarnas krav och skall därför snarast åtgärdas. Kunskaper, utveckling och lärande - Vid Svärdsjöskolan förekommer kränkande tillmälen trots skolans ansträngningar (1 kap. 2 skollagen samt Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m. avsnitt 2). - Vid Kristinegymnasiet genomförs inte klassråd i samtliga klasser (4 kap. 3 gymnasieförordningen). Arbetsmiljö och delaktighet - Vid Aspebodaskolan och Grycksboskolan informeras inte berörda föräldrar utan dröjsmål vid förekomsten av kränkande behandling (Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m. avsnitt 2.4 och 2.8). - Vid Vikaskolan tillämpas disciplinära åtgärder som saknar stöd i författningarna (6 kap grundskoleförordningen). Pedagogisk verksamhet och undervisning - Modersmålsstöd ges inte i enlighet med författningarna (Läroplan för förskoleverksamhet avsnitt 1).

7 Beslut (6) - Danholnsskolan, Norslundsskolan och Sågmyraskolan saknar lokala arbetsplaner för genomförandet av de fastställda målen för utbildningen (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Vid Slättaskolan (särskolan) råder det oklarhet ifråga om vem som ansvarar för såväl planering, organisering som genomförande av utbildningen (1 kap. 12 skollagen, 2 kap. 1-3 skollagen samt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m. avsnitt 2.2 Kunskaper). - Elever som bedömts inte ha uppnått kunskapsmålen ges inte stöd i den utsträckning de har rätt till vid Bjursåsskolan 1 6, Främbyskolan, Haraldsbogymnasiet, Kristinegymnasiet, Lugnetgymnasiet och Norslundsskolan (5 kap. 1 grundskoleförordningen och 8 kap. 1 gymnasieförordningen). - Åtgärdsprogram upprättas inte för elever i behov av särskilt stöd i de ämnen där det behövs vid särskolan, Bjursåsskolan 7 9, Gruvrisskolan, Hälsingbergsskolan, Linghedsskolan och Södra/Kvarnbergsskolan och Östra/Järlindsskolan (5 kap. 1 särskoleförordningen och 5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Utvecklingssamtal genomförs inte i alla klasser och årskurser vid Haraldsbogymnasiet och Lugnetgymnasiet (7 kap. 19 gymnasieförordningen). - För eleverna i årskurs 8 vid Gruvrisskolan sätts betygen i enlighet med betygskriterierna i årskurs 9 trots att ämnet ännu inte är avslutat (7 kap. 7 grundskoleförordningen). - Den arbetsplatsförlagda utbildningen vid gymnasiesärskolan vid Lugnetgymnasiet stämmer inte överens med programmålen (5 kap. 9 gymnasieförordningen samt förordningen om särskilda programmål för gymnasiesärskolans nationella program). Styrning, ledning och kvalitetsarbete - Vid Britsarvsskolan och vid Svärdsjöskolan är rektorsfunktionen delvis delad och det är inte tydligt för elever och föräldrar vem som är rektor på skolan (2 kap. 2 skollagen). - Kvalitetsredovisning saknas för den grundläggande vuxenutbildningen, sfi, särvux samt den gymnasiala vuxenutbildningen vid Haraldsbogymnasiet och Lugnetgymnasiet (1 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet i dess lydelse före den 15 augusti 2005). - Beslut om placering av elever i särskild undervisningsgrupp fattas inte i enlighet med bestämmelserna vid Främbyskolan och Gruvrisskolan (5 kap. 5 samt 8 kap. 1 grundskoleförordningen). - Vid Västra skolan beslutar felaktigt den biträdande rektorn och inte rektorn om särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Återrapportering till nämnden av fattade delegationsbeslut genomförs inte i den obligatoriska särskolan (2 kap. 1 skollagen och 6 kap. 35 kommunallagen).

8 Tillgång till utbildning och omsorg Beslut (6) - Britsarvsskolans urvalsförfaranden vid intagningen till idrottsklasserna sker inte i enlighet med författningarna (1 kap. 2 skollagen) - Vid Södra skolan/kvarnbergsskolan finns det elever som får undervisning i svenska och ämnet svenska som andraspråk samtidigt, i strid med bestämmelserna (2 kap grundskoleförordningen). - Elevens val anordnas inte i enlighet med författningarna vid särskolan, Aspebodaskolan, Bjursåsskolan 7 9, Britsarvsskolan, Danholnsskolan, Främbyskolan, Hosjöskolan, Hälsinggårdsskolan, Linghedsskolan, Montessoriskolan i Falun, Norslundsskolan, Slättaskolan, Sundbornsskolan, Svärdsjöskolan, Sågmyraskolan, Södra skolan/kvarnbergsskolan, Tegelbruksskolan, Toftaskolan, Vikaskolan samt Östra skolan/järlindsskolan (2 kap. 7-8 och 10 särskoleförordningen och 2 kap grundskoleförordningen). - Undervisning i hem- och konsumentkunskap vid Linghedsskolan, Sågmyraskolan och Vikaskolan anordnas inte i enlighet med författningarna och eleven ges inte möjlighet att nå målen i årskurs 5 (2 kap. 3 skollagen, bilaga 3 skollagen och 1 kap. 2 och 4 samt 2 kap. 6 grundskoleförordningen). - Lokala kurser erbjuds vid Haraldsbogymnasiet, Kristinegymnasiet och Lugnetgymnasiet vars innehåll tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan (2 kap. 14 gymnasieförordningen). - Betygskriterier har inte fastställts för alla lokala kurser vid Haraldsbogymnasiet och Lugnetgymnasiet (7 kap. 4 gymnasieförordningen). På Skolverkets vägnar Leif Davidsson Överdirektör Anna Kjellberg Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschefen Marie-Hélène Ahnborg samt juristerna Mariette Dennholt och Alf Johansson. Kopia till: Enligt fastställd sändlista.

9 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Utbildningsinspektion i Falu kommun Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska det lokala kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen inriktas mot sex områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sex områdena, som granskas utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Kunskaper, utveckling och lärande Verksamheten: 2. Arbetsmiljö och delaktighet 3. Pedagogisk verksamhet och undervisning 4. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 5. Tillgång till utbildning och omsorg 6. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla verksamheter, nämligen kunskapsbedömningen och betygssättningen, kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning och stödinsatser. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och övriga författningar. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

10 SKOLVERKET Genomförandet av inspektionen i Falu kommun Skolverket sände den 18 november 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för den övergripande granskningen av kommunens genomförande av förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen har bestått av Anna Kjellberg, Nils-Åke Andersson, P-O Artberg, Lilian Berglund Wallin, Tommy Bucht, Tomas Johansson, Bellita Torén, Anna Löfström och Susanna Åhgren samt experterna Lars-Göran Börjesson, Agneta Gatu-Rehnberg, Jukka Kuusisto och Monica Åtting. Besöken i verksamheterna inleddes den 18 januari 2005 och avslutades den 2 juni Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och ett urval av dess förskolor och fritidshem, från barn- och ungdomsskolorna och vuxenutbildningsenheterna, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken i verksamheterna. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunens verksamhet som finns inom Skolverkets nationella uppföljningssystem eller annat offentligt material. Ett urval förskolor har besökts; förskoleverksamhet Härden, förskoleverksamhet Eneviken, förskoleverksamhet Aspelunden och Vika förskola. Även ett urval fritidshem (Norslundsskolan, Sågmyraskolan och Vika skola) ingår i underlaget till kommunrapport. I Falu kommun genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen och förvaltningsledningen samt med den centrala skolutvecklingsgruppen, rektorer, personal, elever och föräldrar. 2

11 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Falu kommun Verksamheternas omfattning vid inspektionstillfället Verksamhets- och skolformer Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Förskoleklass 501 Grundskola Särskola 53 Gymnasieskola Gymnasiesärskola 26 Kommunal vuxenutbildning, komvux 100 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux 25 Svenskundervisning för invandrare, sfi 55 Uppgifterna är kommunens egna från oktober Skolnämnden i Falu kommun ansvarar för barn- och utbildningsverksamheten samt för den grundläggande vuxenutbildningen, särvux och sfi. Kommunstyrelsen ansvarar för den gymnasiala vuxenutbildningen. Skolförvaltningen som är den för skolnämndens verksamheters gemensamma förvaltning, leds av en förvaltningschef. Näringslivskontoret/FCU är förvaltning för den gymnasiala vuxenutbildningen. Förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och grundskolan är fördelad på fem skoldistrikt (Berget, Bjursås, Runn, Varpan och Svärdsjö). Vidare finns det två gymnasiechefer varav den ene har det övergripande ansvaret för Lugnetgymnasiet och Kristinegymnasiet. Den andre har motsvarande ansvar för Haraldsbogymnasiet samt för svenskundervisning för invandrare (sfi), grundläggande vuxenutbildning och särvux. I respektive skoldistrikts stödteam ingår såväl skolsköterskor, kuratorer som talpedagoger, som vid behov genomför utredningar. För närvarande utreder kommunen sin elevhälsoorganisation. Skolförvaltningen har det övergripande ansvaret för särskolan. Särskoleklasserna är lokalintegrerade på ett antal grundskolor inom skoldistriktet Varpan samt Haraldsbogymnasiet och Lugnetgymnasiet. Respektive rektor har dock verksamhetsansvaret för eleverna. Vid Haraldsbogymnasiet erbjuds det individuella programmet som består av verksamhetsträning och yrkesträning. Vid Lugnetgymnasiet erbjuds det nationella medieprogrammet samt ett specialutformat program. Inom vuxenutbildningen erbjuder kommunen grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, sfi och särvux. Den grundläggande vuxenutbildningen, sfi-undervisningen och särvux anordnas i egen regi medan all gymnasial vuxenutbildning upphandlas. På Haraldsbogymnasiet, Lugnetgymnasiet och Kristinegymnasiet anordnas olika yrkesutbildningar. Omvårdnadsprogrammet är upphandlat från YrkesAkademin och kärnämneskurser/allmänna kurser på distans från NTI (Nordens Teknikerinstitut AB). Likaså erbjuds orienterings- 3

12 SKOLVERKET kurser från Axiom, ABF och Lärkonsult. På Haraldsbogymnasiet anordnas även en påbyggnadsutbildning, Nordisk Lackgesällutbildning. I Falu kommun fanns vid tidpunkten för inspektionen en fristående grundskola, Söderbaumska skolan och en fristående gymnasieskola, Falu Frigymnasium, vilka båda ingått i inspektionen. Bedömning 1. Kunskaper, utveckling och lärande Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Inspektörerna bedömer att resultatet av det pedagogiska arbetet i de besökta förskolorna varierar såväl inom som mellan förskolorna. Det varierar dels i vilken utsträckning den pedagogiska verksamheten genomförs så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande, dels i vilken utsträckning personalen lyfter fram barnets utveckling och lärande. Intervjuade föräldrar är i stort sett nöjda och uppger att barnen utvecklas och lär sig under sin vistelse i förskoleverksamhet. I de besökta förskolorna dokumenteras barns utveckling och lärande på olika sätt. I vissa arbetslag förekommer reflektion kring barns lärande som underlag för dokumentationen. I andra arbetslag samlas och synliggörs barns utveckling och lärande med hjälp av barnens alster och fotografier, men utan reflektion och analys av lärprocesserna. Inspektionen visar att det i flera av de besökta förskolorna inte görs någon uppföljning av verksamheten och att redovisning av resultat saknas. Inspektörerna betonar därför vikten av att utvärdera det pedagogiska arbetet i förskolorna för att få ett underlag för bedömning av resultat och måluppfyllelse. Inspektörerna bedömer att kommunen bör förbättra likvärdigheten i förskoleverksamheten, så att alla förskolor strävar efter de mål som finns formulerade i förskolans läroplan avseende utveckling och lärande. Inspektörerna bedömer vidare att förskoleverksamheten bör förbättra arbetet med att visa på barnens utveckling och lärande samt förbättra arbetet med att följa upp och utvärdera det pedagogiska arbetet i verksamheten. Vid inspektionsbesöket framkom att de besökta förskolorna arbetar med värdegrundsfrågor med utgångspunkt i förskolans läroplan (Lpfö 98). Enligt personalen bidrar verksamheten till att barnen utvecklar sin förmåga att respektera och ta hänsyn till varandra. Intervjuade föräldrar är nöjda med förskolornas arbete och anser att deras barn är trygga och att de trivs. Inspektörerna bedömer att resultatet av arbetet med normer och värden i förskoleverksamheten är av god kvalitet, men att uppföljning och utvärdering av arbetet med normer och värden bör förbättras. Vid inspektionen framkom att de besökta fritidshemmen saknar uppföljning och utvärdering av de mål som finns uppställda för verksamheten. Det är dock enligt inspektörerna viktigt att följa upp det pedagogiska arbetet i skolbarnsomsorgen för att få ett underlag för bedömning av verksamhetens resultat och för att synliggöra dess betydelse för lärandet. I respektive skolas kvalitetsredovisning, som också innefattar skolbarnsomsorgen, nämns fritidshemmens betydelse för lärande ytterst sällan. 4

13 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Falu kommun Inspektionen visar att barnen i de besökta fritidshemmen känner sig trygga och trivs. Barnen respekterar varandra och accepterar varandras olikheter. Skolornas handlingsprogram mot kränkande behandling gäller även för skolbarnsomsorgen. Barnen i de besökta fritidshemmen kan ge exempel på hur barnen på olika sätt erbjuds möjlighet att ha inflytande över sin miljö. Inspektörerna bedömer att resultatet av arbetet med normer och värden i skolbarnsomsorgen är av god kvalitet. Barn- och ungdomsutbildning I grundskolorna följs resultaten i matematik, svenska och engelska kontinuerligt upp, i synnerhet i samband med ämnesproven i årskurs 5 och 9. År 2005 var andelen elever som bedömdes nå målen i årskurs 5 i svenska 87,7 procent, i matematik 84,6 procent och i engelska 87,7 procent. Motsvarande resultat för 2005 i ämnesproven i årskurs 9 var i svenska 96,4 procent, i matematik 95,3 procent och i engelska 94,1 procent. År 2004 hade ca 84 procent av eleverna i årskurs 9 uppnått målen i samtliga ämnen. Vissa skolor hade lägre värden. Rikssnittet var ca 76 procent. Andelen behöriga till nationella program var 2004 lite över rikssnittet, ca 93 procent jämfört med ca 90 procent. Våren 2005 var 92,1 procent behöriga till gymnasieskolan. Enligt kommunen har andelen elever som inte uppnår målen i engelska försämrats från 4,7 procent för 2004 till 5,9 procent för I matematik är resultatet oförändrade 4,7 procent och i svenska har motsvarande resultat förbättrats från 3,9 procent till 3,6 procent som inte når målen. Sammantaget bedömer inspektörerna att eleverna visar på goda kunskapsresultat. Vid samtliga skolor sker regelbundet en för respektive skola gemensam uppföljning av i vilken utsträckning eleverna i årskurs 5 nått mål att uppnå i svenska, engelska och matematik. Det är dock ovanligt att uppföljning av resultaten i samtliga ämnen görs över tid. Därmed saknas möjligheten att göra en bedömning av om skolans resultat förbättras eller försämras. Det är inte heller vanligt att det finns en för skolan gemensam sammanställning över hur resultaten gestaltar sig i andra ämnen än svenska, matematik och engelska. Istället upprätthålls kunskaperna om övriga resultat av enskilda lärare. Föräldrar och elever informeras dock i samband med utvecklingssamtalen. På flera skolor finns exempel på stödinsatser med anledning av resultaten. Kunskapen om elevernas utveckling i förhållande till läroplanens mål avseende kunskaper behöver också förbättras. Enligt gymnasieförordningen kan en elev befrias från undervisning i en eller flera kurser (motsvarande högst tio procent av 2500 poäng) om eleven har påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på annat sätt. År 2004 var det 4,7 procent av eleverna som gick ut med ett reducerat program vilket är lägre än rikssnittet sju procent. Ett relativt sett stort antal elever, ca 30 procent, har samtidigt slutfört sina gymnasiestudier med utökade program. Flertalet elever i gymnasieskolan fullföljer utbildningen inom utbildningstiden. Av eleverna med individuella program (IV) fortsätter de flesta till ett nationellt program inom ett år. Inspektörerna bedömer därför sammantaget att kunskapsresultaten i gymnasieskolan är goda. Även inom den obligatoriska särskolan behöver kunskapen om respektive särskolas resultat förbättras. Samtliga elever i den obligatoriska särskolan nådde målen i svenska, engelska och matematik våren Av de sju elever som slu- 5

14 SKOLVERKET tade grundsärskolan vårterminen 2005 har samtliga begärt och fått avgångsbetyg. Övriga elever får intyg efter avslutad utbildning. Elevernas kunskapsutveckling understöds dock på ett bra sätt. Gymnasiesärskolan i Falun är relativt nystartad. Våren 2005 har de första eleverna på medieprogrammet och omsorgsprogrammet fått sina kursbetyg efter avslutad utbildning. Eleverna på det individuella programmet gör framsteg och på de nationella och specialutformade programmen når eleverna i stor utsträckning kunskapsmålen. Inom kommunen varierar det i vilken utsträckning som det finns skriftliga lokala konkretiseringar av de nationella kursplanerna och betygskriterierna. På samtliga skolor pågår det dock en diskussion (se vidare avsnitt 3). Samtliga elever inom särskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan har individuella studieplaner. Elevernas kännedom om strävansmål, kunskapsmål och bedömningsgrunder kan dock förbättras på ett flertal skolor. Elevernas inflytande över undervisningens utformning och innehåll varierar, men är oftast relativt begränsat. Graden av elevinflytande minskar i takt med stigande ålder. Ofta får eleverna välja vissa arbetsuppgifter inom ramen för lärarens planering. Enligt flera intervjugrupper är det svårt att få eleverna intresserade och engagerade i elevdemokratifrågor. Inspektörernas bedömning är därför att elevernas inflytande över undervisningens utformning och innehåll bör förbättras. Däremot är elevernas möjlighet till inflytande över verksamheten som helhet relativt god. Inspektörerna har sett flera goda exempel på att eleverna är medvetna om och har möjlighet att träna sig i demokratiska processer. Inspektörernas samlade intryck är att eleverna är trygga och visar varandra respekt i olika situationer. Inspektörerna uppfattar det som en trygg miljö på de allra flesta av grund- och gymnasieskolorna. På några grundskolor behöver man dock förbättra sitt värdegrundsarbete. På ett flertal skolor behöver man utveckla former för uppföljning och utvärdering av läroplanens mål avseende normer och värden. Sammantaget bedömer inspektörerna trots det att skolorna visar på godtagbara resultat i fråga om normer och värden. Vuxenutbildning Andelen studerande med slutbetyg inom den gymnasiala vuxenutbildningen ökar. Inom grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning har dock ett antal studerande läsåret 2003/04 avbrutit sina studier, ca 25 respektive 13 procent. En orsak uppges vara att de studerande på grund av studiestödet tvingas gå vidare i sina studier innan de egentligen är redo för det. Ett antal studerande söker arbete kontinuerligt under terminens gång och om de lyckas få arbete så avbryter de sina studier. Andra studerande har missbedömt sin förmåga att hinna med både studier och familj och avbryter av den anledningen. De flesta studerande på sfi behöver vanligen närmare 1000 timmar för att uppnå målen för utbildningen, även om det finns studerande för vilka det är tillräckligt med timmar. En anledning till behovet av ytterligare undervisning är att ca tio procent av de studerande är analfabeter. Den totala andelen avbrott inom sfi är ca 61 procent. Rektorn har tillsammans med lärarna ständigt återkommande diskussioner om nivåplacering, vid behov sker byte av nivå. Samtidigt utökas möjligheterna till stödundervisning och läxhjälp. Sammantaget bedömer inspektörerna att kommunen utifrån de studerandes kunskapsresultat vidtar adekvata åtgärder. 6

15 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Falu kommun Inom särvux får de studerande ett intyg efter avslutad kurs. Den ökade genomströmningen av studerande har lett till att så många som möjligt skall ges möjlighet att få undervisning på särvux. Ett flertal studerande återkommer till särvux när arbetstillfällena upphör. De flesta studerande inom vuxenutbildningen känner till målen och kriterierna i respektive ämne eller kurs. Likaså är de flesta studerande nöjda med den information de får om kunskapsmålen och sina studieresultat. Enligt den intervjuade personalen och enligt inspektörernas observationer i klassrum och i skolmiljön är miljön lugn. Såväl personalens bemötande mot de studerande som bemötandet studerande emellan är gott. De trivselregler som finns uppsatta i de flesta klassrummen följs. De intervjuade studerande bekräftar att det är en lugn miljö och att de respekterar - alla är vuxna - och hjälper varandra. Studerande på Haraldsbogymnasiet och Lugnetgymnasiet använder respektive skolas handlingsprogram mot kränkande behandling. Motsvarande planer finns på de upphandlade utbildningarna. De studerande på grundläggande vuxenutbildning, särvux och sfi använder Haraldsbogymnasiets plan. Sammanfattning Inspektionen visar att kunskapsresultaten varierar. Inom förskoleverksamheten behöver arbetet med att följa upp den pedagogiska verksamheten förbättras. Likaså bör likvärdigheten förbättras så att alla förskolor strävar efter de mål som finns formulerade i förskolans läroplan avseende utveckling och lärande. Flertalet elever i de olika skolformerna når målen i utbildningen. Resultatsammanställningar och analyser finns för respektive skola. Det är dock i första hand ämnena svenska, engelska och matematik som följs upp. Skolorna behöver därför förbättra den systematiska uppföljningen av resultaten i samtliga ämnen för att kunna göra en bedömning av skolans resultat. Detta gäller även elevernas utveckling avseende resultatet av arbetet med läroplanens mål kring kunskaper. Inspektionen visar att kommunens resultat vad avser normer och värden generellt sett är goda, men att det finns utvecklingsmöjligheter. Överlag ger eleverna och de studerande intryck av att vara trygga och att de har ett gott förhållningssätt. 2. Arbetsmiljö och delaktighet Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Inspektionen visar att föräldrarna i förskoleverksamhet får information i många former, som informationsblad, genom kommunens hemsida, på föräldramöten och i utvecklingssamtal. Kommunikationen mellan föräldrar och personal fungerar bra i samband med hämtning och lämning av barnen. Inspektionen visar dock att föräldrarna mycket sällan får information om det pedagogiska innehållet i förskoleverksamheten. Inspektörerna bedömer därför att förskoleverksamheten bör förbättra informationen till föräldrarna beträffande det pedagogiska innehållet. Föräldrarnas delaktighet och inflytande lyfts fram i skolplanen som prioriterade mål för verksamheten som helhet såväl i förskoleverksamhet som i skolan. Det finns föräldraråd på de flesta förskolor i Falu kommun. Råden är ett led i arbetet med att skapa och bibehålla god kontakt och gott samarbete med föräldrar- 7

16 SKOLVERKET na. Inspektionen visar dock att föräldrarna i liten utsträckning är delaktiga och att dessa inte har tillräckliga möjligheter till inflytande över verksamheten i förskoleverksamheten. Inspektörerna bedömer därför att föräldrarnas delaktighet och inflytande bör förbättras. Förskoleverksamheten skall enligt läroplanen utgå från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Graden av medvetet valda metoder för detta varierar dock mellan förskolorna. Inspektionen visar även att arbetet för att ge barnen ansvar och inflytande utifrån barnens individuella förutsättningar varierar. Inspektörerna bedömer därför att personalen bör förbättra sitt arbete med att ta reda på barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter samt förbättra barnens möjligheter att uttrycka dessa. Enligt läroplanen skall arbetslaget verka för att flickor och pojkar får lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Nämnden har som ett led i att främja jämställdheten mellan könen beslutat att anställda inom kommunens förskoleverksamhet och skolar skall erbjudas kompetensutveckling för att långsiktigt se till att flickor och pojkar går i förskoleverksamhet och skolan på lika villkor. Intervjuad personal anger att det finns en medvetenhet om flickors och pojkars olika villkor i förskoleverksamhet. Inspektörerna bedömer att kommunens arbete för att främja jämställdheten mellan könen är av god kvalitet. Vid de besökta fritidshemmen förs kontinuerliga samtal om normer och värden. Man tar upp och diskuterar t.ex. hur man är en bra kompis. Inspektionen visar att verksamheten i skolbarnomsorgen bygger på att få väl fungerande grupper och att utveckla barns självkänsla och identitet i det sociala samspelet. I de flesta fall har barnen deltagit i framtagandet av gemensamma regler. Intervjuade föräldrar ger dock exempel på att det förekommer olika regler, normer och värden på fritidshemmet och i skolan. Inspektörerna betonar betydelsen av gemensamma regler, normer och värden på fritidshemmet och i skolan för att få kontinuitet och samsyn runt barnets hela dag. Inspektionen visar också att barnen ges möjlighet till inflytande avseende sina egna aktiviteter och att föräldrarna oftast får information i samband med hämtning och lämning, men även på föräldramöten och i utvecklingssamtal. Inspektörerna bedömer sammantaget att arbetet för att främja en god arbetsmiljö och ge utrymme för barnens delaktighet är av god kvalitet i skolbarnsomsorgen. Barn- och ungdomsutbildning Elevernas inflytande över undervisningen är som nämnts ovan i många fall begränsat och bör förbättras. Ofta får eleverna välja vissa arbetsuppgifter inom ramen för lärarens planering. Enligt eleverna finns det en önskan om mer inflytande. Lärarna uppger dock att det ibland kan vara svårt att få eleverna intresserade av ett större inflytande. Klassråd eller motsvarande genomförs regelbundet i grundskolorna och inom den obligatoriska särskolan. Eleverna känner till tågordningen mellan klassråd och elevråd. Elevråden på en del grundskolor vill dock gärna få viktiga frågor att arbeta med och ha inflytande över. På t.ex. Hälsingbergsskolan har eleverna möjlighet att via olika arbetsgrupper delta i planeringen och genomförandet av skolans olika aktivitetsdagar och temaveckor. På andra skolor begränsas elevinflytandet till att ha synpunkter på skolgårdens utformning. När det gäller samverkan med föräldrar varierar det hur pass delaktiga dessa är. På flera skolor finns dock föräldraråd eller liknande. 8

17 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Falu kommun Enligt gymnasieförordningen skall det vid varje gymnasieskola regelbundet genomföras klassråd och skolkonferens. Klassråd genomförs dock inte i alla klasser vid en av gymnasieskolorna. På skolorna sker ett kontinuerligt arbete med värdegrunds- och trygghetsfrågor. På t.ex. Södra skolan/kvarnbergsskolan pågår ett aktivt arbete kring jämställdhetsfrågor. Skolorna arbetar med åtgärder för att förebygga kränkande behandling. Vid en grundskola tillämpas dock i arbetet mot kränkande behandling disciplinära åtgärder som saknar stöd i författningarna. De flesta skolorna har aktuella handlingsprogram mot mobbning/kränkande behandling. Programmen omfattar dock sällan en beskrivning av hur skolan hanterar de fall där en elev blir kränkt av en vuxen. På någon grundskola behöver skolan förbättra sina rutiner så att hemmen kontaktas så snart som en elev blivit utsatt för kränkande behandling. På några skolor sker dock denna kontakt med hemmen i ett alltför sent skede vilket inte är i enlighet med författningarna. Enligt läroplanen skall rektorn se till att hemmen informeras om det uppstår problem och svårigheter för en elev. Om en elev upplevt sig utsatt för kränkande behandling skall information lämnas så fort som möjligt. Vuxenutbildning Även inom vuxenutbildningen bedrivs ett värdegrundsarbete och trivselregler eller liknande finns utarbetade. När något akut inträffar samtalar man direkt med varandra. Flertalet av utbildningsformerna i vuxenutbildningen har eller har haft klass- och elevråd, kursråd eller programråd. För närvarande saknas denna möjlighet till inflytande på en del utbildningar. De studerande har dock ändå möjligheter att påverka själva undervisningssituationen. Under läsåret 2005/06 kommer elevinflytandet att förstärkas med ett fungerande elevråd för den grundläggande vuxenutbildningen, sfi och särvux. Sammanfattning Inspektionen visar att kommunens arbete för en god arbetsmiljö och för att främja barns och elevers delaktighet generellt sett är bra, men det finns ändå vissa utvecklingsområden. Inspektörerna bedömer att förskoleverksamheten i högre utsträckning bör utgå från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Även föräldrarnas delaktighet och inflytande kan utvecklas inom förskoleverksamheten. Det organiserade inflytandet fungerar i stort sett bra, men arbetet med att ge eleverna inflytande över undervisningen är i de flesta fall begränsat och bör därför utvecklas. På skolorna sker ett kontinuerligt arbete med värdegrundsoch trygghetsfrågor. Vid en grundskola används dock otillåtna disciplinära åtgärder. Skolornas handlingsprogram mot mobbning/kränkande behandling bör utvecklas i enlighet med vad som angivits ovan. Rutinerna för när skolan kontaktar hemmen när det uppstår problem och svårigheter måste åtgärdas på några skolor. 3. Pedagogisk verksamhet och undervisning Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Enligt förskolans läroplan skall förskoleverksamheten erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik. På de 9

18 SKOLVERKET besökta förskolorna råder ett förskolepedagogiskt förhållningssätt med leken som grund för lärandet. Inspektionen visar dock att det varierar i vilken utsträckning den pedagogiska verksamheten bidrar till att omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Omsorg och trygghet är till stor del tyngdpunkten i arbetet. Barnen i förskoleverksamheten är indelade i såväl åldershomogena som åldersblandade grupper. Intervjuerna visar att personalen har svårigheter att beskriva sin verksamhet utifrån läroplanen. Personalen anger att det är svårt att konkretisera målen i förskolans läroplan och att det krävs ytterligare pedagogiska diskussioner i förskolorna om hur förskoleverksamhetens uppdrag skall tolkas. Inspektörerna bedömer att verksamheten tydligare bör styras av läroplanens mål och uppdrag. Det pågår utvecklingsarbete av olika slag, såsom informations- och kommunikationsteknik (SIKT), världsarvet, språkutveckling, barns läs- och skrivutveckling, hälsa och friskvård samt jämställdhet. Barn i behov av särskilt stöd får stöd integrerat i den dagliga verksamheten. Barns språk och kommunikationsförmåga kartläggs i förskoleverksamheten. Det finns även specialpedagoger knutna till förskolorna. Personalen erbjuds handledning och föräldrarna erbjuds råd och stöd. I kommunen finns också en förskola med hög personaltäthet och lägre barnantal för barn i behov av särskilt stöd. Inspektörerna bedömer att kommunens arbete med barn i behov av särskilt stöd är av god kvalitet. På de förskolor där det finns barn med annat modersmål än svenska erbjuds berättigade barn möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål från fyra års ålder. Enligt läroplanen bör alla barn i förskoleverksamheten ges möjlighet till modersmålsstöd när behovet uppstår. Inspektörerna bedömer därför att kommunen inte uppfyller gällande författningar. Diskussioner pågår om hur samarbetet mellan förskoleverksamheten, förskoleklassen, skolbarnsomsorgen och grundskolan måste utvecklas. Övergångarna från förskoleverksamheten till skolan fungerar olika bra i olika skoldistrikt. Detta beror till viss del på hur verksamheterna är organiserade, graden av geografisk närhet och om cheferna för förskoleverksamheten och skolan ingår i samma ledningsgrupp. Inspektionen visar dock att det inte förekommer gemensamma pedagogiska diskussioner för att öka förståelsen och kunskapen om varandras verksamheter. Enligt läroplanen för förskolan skall samarbetet mellan förskoleverksamheten, förskoleklassen, skolbarnsomsorgen och grundskolan utgå från nationella mål och riktlinjer. Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet skall lärarna utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskolan. Inspektörerna bedömer att samverkan mellan förskoleverksamheten, förskoleklassen, skolbarnsomsorgen och grundskolan bör förbättras för att få kontinuitet och ett sammanhållet utbildningssystem. Fritidshemmens verksamhet är till största delen integrerad i skolorna. Personalen i skolbarnsomsorgen bidrar tillsammans med lärarna till att främja lärandet såväl under den schemalagda delen av skoldagen som efter skoldagens slut. Intervjuade föräldrarna är nöjda med verksamheten i skolbarnsomsorgen. Inspektörerna bedömer att barnen i skolbarnsomsorgen erbjuds en varierad verksamhet med såväl fri lek som planerade aktiviteter samt att personalen strävar efter att erbjuda barnen en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Enligt den intervjuade personalen får de dock inte tillräckliga förutsättningar för att klara detta även efter skoldagens slut. Inspektörerna delar denna uppfattning och 10

19 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Falu kommun bedömer därför att kommunen bör förbättra skolbarnsomsorgens förutsättningar i detta avseende. Barn- och ungdomsutbildning Lokala mål och innehåll Lokala arbetsplaner för genomförandet av de fastställda målen för utbildningen saknas på några grundskolor. På andra skolor bör de utvecklas ytterligare så att det blir levande dokument. Kommunens skolor ingår i Bryggan-projektet som syftar till att skapa en gemensam tolkning av uppnåendemålen i grundskolan och en medvetenhet om dessa i gymnasieskolan. De ämnen som ingår i projektet är svenska, engelska, matematik och estetiska ämnen. På skolorna pågår också i olika utsträckning diskussioner inom och mellan arbetslagen. De flesta eleverna känner till att det finns läroplansmål, kursplanemål, betygskriterier och för gymnasieelevernas del även programmål. I vilken utsträckning varierar dock såväl mellan som inom skolorna samt mellan lärare och ämne och inspektörernas bedömning är att detta område därför kan förbättras. Organisering av undervisningen och tidsanvändningen Kommunens grundskolor ingår i den nationella försöksverksamheten med utbildning utan timplan i grundskolan. År 2004 kontrollerade kommunen huruvida eleverna fick den undervisningstid de har rätt till, vilket bekräftades av granskningen. Inspektörernas bild av hur skolorna arbetar är dock att det skiftar i vilken utsträckning skolorna använder sig av det friutrymme som försöksverksamheten erbjuder. Det finns dock flera exempel på hur skolor t.ex. har utökat elevernas undervisningstid i ämnen som idrott och hälsa och engelska. Inom den obligatoriska särskolan behöver samsynen och samverkan inom arbetslagen förbättras så att eleverna tillförsäkras en likvärdig utbildning. På en av skolorna råder det oklarheter ifråga om skolans ansvar för undervisningen i förhållande till de personliga assistenterna. Det måste därför klargöras för samtliga berörda parter att det är skolan och dess personal som ansvarar för såväl planering, organisering som genomförandet av utbildningen. Undervisningstiden i de olika kurserna på gymnasieskolorna fastställs av respektive skolledning efter pedagogiska överväganden av lärarna. Eleverna får i allmänhet 86 procent av antalet kurspoäng uttryckt i timmar. Samtliga skolor har rutiner för överlämnande och mottagande av elever såväl inom respektive skola som mellan skolorna. Arbetssätten Vid inspektionen av grundskolorna och gymnasieskolorna framkom att det skiljer mellan skolorna avseende arbetssätt och hur verksamheten anpassas efter behov. Den variation som eleven möter bestäms dock i första hand av skillnader i lärarnas arbetssätt och inte av elevernas förutsättningar, behov och intressen. Inspektörerna har sett flera goda exempel på olika ämnesövergripande arbeten kring teman. Ett sådant är skolornas arbete med Världsarvet under läsåret 2004/05. Vid lektionsbesök framkom dock att eleverna till relativt stor del ägnar sig åt enskilt arbete. För de äldre eleverna är det vanligt med arbete i olika arbetsböcker och enskilt arbete med tilldelade uppgifter. För de yngre eleverna synes variationsmöjligheterna vara större. Exempel finns på hur undervisningen 11

20 SKOLVERKET styrs av läromedlen. Förskoleklasser och grundskolans årskurs 1-3 har vissa gemensamma aktiviteter. Inom särskolan är arbetssätten så varierade att de i sig tillgodoser elevernas behov och förutsättningar. Även inom gymnasiesärskolan används olika metoder, allt från i hög grad individualiserad, enskild undervisning till mer grupporienterad undervisning. Individanpassning, individuell studieplanering och stöd Elevernas behov av stöd kartläggs oftast av respektive ämneslärare. Klasskonferenser eller motsvarande där arbetslagen går igenom varje elevs resultat förekommer på flera skolor. Det finns ett flertal för kommunen gemensamma verktyg för att utvärdera elevernas kunskaper i första hand i svenska som exempelvis olika former av regelbunden screening av elevernas kunskapsnivåer. Eventuella utredningar genomförs i grundskolan av distriktens stödteam och i gymnasieskolan främst av skolornas speciallärare. För de flesta eleverna i behov av särskilt stöd upprättas åtgärdsprogram. Vid några skolor upprättas således inte åtgärdsprogram för alla elever som behöver särskilt stöd. Elevvårdskonferens genomförs vid behov på samtliga skolor. Vid behov ges studiehandledning på modersmålet vid flesta skolorna. På några visar dock inspektionen på att tillgången på studiehandledning bör förbättras. Ett gott exempel på individanpassning av undervisningen är det individuella programmet (IV) vid Haraldsbogymnasiet, där eleverna ges möjlighet till olika former av stöd. I första hand ges stödundervisning inom klassen ram. På grundskolorna är det vanligt med brytveckor som är en schemalös avslutning på perioden då de som inte har uppnått målen får extra stöd. De flesta grundskolor har mindre undervisningsgrupper där eleverna vid behov får sin undervisning i olika grad. Täppan vid Hälsingebergsskolan är den enda kommunövergripande särskilda undervisningsgruppen. Vid några grundskolor får dock inte eleverna särskilt stöd i den utsträckning de har behov av för att uppnå kunskapsmålen, vilket inte är godtagbart. Generellt sett koncentreras stödundervisningen till svenska, engelska och matematik. Inom gymnasieskolan får eleverna vid behov främst stöd i kurserna matematik A, svenska A och engelska A. I övriga ämnen får eleverna stöd av respektive ämneslärare i mån av tid, vilket leder till att stödet till elever i behov av särskilt stöd inte är heltäckande och därmed inte är i enlighet med författningarna. Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning Skolornas arbetslag har regelbundna genomgångar av varje elevs resultat. Elevernas kunskaper följs oftast upp genom skriftliga prov, såväl nationella som andra former av prov. Enligt läroplanen skall lärarna utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kursplanemålen. Kommunen bör därför ta initiativ till att skolorna använder ytterligare former för att utvärdera elevernas kunskaper så att bedömningen skall bli allsidig som läroplanerna anger. Vid betygssättningen i årskurs 8 på en grundskola sker detta felaktigt i enlighet med betygskriterierna för årskurs 9 trots att ämnet ännu inte är avslutat. Kommunen har i den s.k. Betygsutredningen granskat hur elever från kommunens 7 9-skolor klarar sig på gymnasiet. Utredningen visar på att det finns tydliga skillnader mellan de bedömningar som lärarna gör. Under hösten 12

21 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Falu kommun 2005 har ett mellan grundskolan och gymnasieskolan gemensamt arbete inletts för att skapa en gemensam grundsyn på betygskriterier och betygssättning. På samtliga skolor pågår redan i olika utsträckning diskussioner inom och mellan arbetslagen. Det systematiska arbetet för att stärka en likvärdig bedömning och betygssättning bör dock ytterligare förbättras. Eleverna i särskolan får betyg eller intyg, utifrån respektive elevs individuella studieplan och regelbundna avstämningar sker inom arbetslaget/skolan. Vägledning och utvecklingssamtal På de flesta skolorna genomförs utvecklingssamtal. På två av gymnasieskolorna sker dock detta inte regelbundet. På en del grundskolor är utvecklingssamtalen av skiftande kvalitet. En viktig utgångspunkt för samtalen är att elever och föräldrar har en god kunskap om kursplanemål och betygsskriterier. Inspektörerna bedömer dock att denna kunskap varierar bland grundskolorna och därför bör förbättras. För den obligatoriska särskolans del bör kommunen analysera varför att antal elever inte deltar i utvecklingssamtalen. Samverkan och öppenhet Studiebesök genomförs i anslutning till undervisningen. PRAO (praktisk arbetslivsorientering) genomförs på samtliga skolor med årskurs 8 och 9. Även för de yngre eleverna ges på ett antal skolor möjlighet till PRAO och andra former av kontakter med omvärlden. Arbetsplastförlagd utbildning (APU) anordnas för aktuella elever. Den APU som eleverna på gymnasiesärskolans omsorgsprogram erhåller, stämmer dock inte överens med programmålen. Ett flertal skolor i kommunen har även olika former av internationellt utbyte. Vuxenutbildning Diskussioner kring kursplaner och betygskriterier sker främst inom respektive anordnare. De studerande tas emot i vuxenutbildningen genom den gemensamma vägledningen vid Falu centrum för utbildning (FCU). Lärarna avgör i vilken grupp de studerande skall placeras. För de studerande på sfi kartläggs utbildningsbakgrund och erfarenheter inför beslut om aktuell grupp. Det finns även tillgång till hjälp för studerande med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. De studerande vid sfi kan kombinera sfi med andra utbildningar, vilket dock inte är vanligt förekommande. Oftast läser de studerande först svenska som andraspråk på grundläggande vuxenutbildning innan de går vidare till andra ämnen eller kurser. Samtliga studerande har individuella studieplaner. De studerande informeras regelbundet om kursplaner och betygskriterier. Det sker regelbundet avstämningar av de studerandes kunskapsutveckling. De studerande erbjuds även validering på bl.a. YrkesAkademin samt har möjlighet att genomgå prövning. På t.ex. Haraldsbogymnasiet kan de studerande läsa svenska eller matematik på grundskolenivå. Det finns även tillgång till hjälp för studerande med läs- och skrivsvårigheter, vid behov sker även en utredning. En del studerande har ibland svårt att tillgodogöra sig den teoretiska undervisningen. Enligt de intervjuade studerande får de vid behov stöd och hjälp av sina lärare. Språkpraktik anordnas för sfi i samverkan med kommunen, företag m.fl. Sammantaget bedömer inspektörerna att den pedagogiska verksamheten inom vuxenutbildningen är av god kvalitet. 13