Fördjupad översiktsplan över Åsbygden

Transkript

1 Fördjupad översiktsplan över Åsbygden Utlåtande Antagen i Kommunfullmäktige 28 februari 2018

2 Fördjupad översiktsplan över Åsbygden Utlåtande En fördjupad översiktsplan över Åsbygden har varit utställd under tiden t om Enligt Plan- och bygglagen 3 kap., 17 ska kommunen i ett särskilt utlåtande sammanställa de synpunkter som kommit fram och redovisa de förslag som synpunkterna gett anledning till. Under utställningstiden har följande yttranden inkommit: 1. Länsstyrelsen, Jämtlands län med bilagda yttranden från: Försvarsmakten Statens Geotekniska Institut SGI Svenska Kraftnät Trafikverket 2. Region Jämtland-Härjedalen 3. Räddningstjänsten 4. Polisen 5. Åre kommun 6. Östersunds kommun 7. Skogsstyrelsen 8. LRF 9. Jamtli 10. Naturskyddsföreningen 11. Samhällsbyggnadsnämnden 12. Socialnämnden 13. Bengt Pettersson 14. Margareta Nässén 15. Jens Eriksson Efter utställningstiden har synpunkter från Jan Jonsson och Ellinor Forsberg inkommit.

3 Samtliga utlåtanden sammanfattas här och kommenteras av Krokoms kommun. De förändringar och kompletteringar som tillförts planförslaget redovisas efter sammanfattningen. Till utlåtandet biläggs länsstyrelsens utlåtande som en särskild handling. Vid beredning inför planens antagande har kommunstyrelsen framfört synpunkter av redaktionell karaktär, för att skapa tydlighet vad gäller planens syfte och omfattning. Planens omfattning Planens omfattning har ändrats. Förändring av mark- och vattenanvändning gäller endast gäller de områden som i planen benämns A och B dvs de områden som är belägna mellan E14 och stranden mot Storsjön. Områdena C och D dvs. de områden som är belägna öster om Åsvägen, lyfts bort ur planen. Den kommunomfattande översiktsplanen ger tillräckligt bra vägledning för hur dessa områden ska användas. Även de områden som i utställningsförslaget utgör utredningsområden, B3U, B4U,U1 och det B2-område som är beläget i anslutning till B3U i planområdets norra del utgår ur planförslaget. Områdena är inte tillräckligt väl utredda för att ingå i den fördjupade översiktsplanen över Åsbygden. Med utgångspunkt i Länsstyrelsens yttrande har en del riktlinjer införts. Nya rubriker med undertext där kommunens ställningstagande redovisas har tillkommit. Storsjöns vatten Storsjön omfattas av Vattendirektivet för Bottenhavets vattendistrikt. I det kommungemensamma inriktningsdokumentet Vattenplan för Storsjön slår man fast att Storsjöns vatten ska ha så hög kvalité att det kan användas som dricksvatten och ge vattenlevande växter och djur en god livsmiljö. Planen har antagits i kommunstyrelsen Kommunen har fördelat ansvar och uppdrag mellan de olika förvaltningarna. En Dagvattenstrategi för Krokoms kommun är under framtagande och beräknas antas före årsskiftet 2017/2018. Strategin syftar till att planera nya områden utifrån klimatsmarta och hållbara alternativ. Vid kraftig nederbörd skall rätt planering bidra till ett bra skydd av dricksvatten och andra vattentillgångar. I den kommunomfattande översiktsplanen Framtidsplan antagen 2015 återfinns ett övergripande mål gällande vattenkvalité : Vattnet i vår kommun, dricksvatten, grundvatten, sjöar och vattendrag är och skall vara av god kvalité och får inte försämras. Jordbruken som kan utgöra en utsläppskälla och medföra problem med vattenkvalitén är i planområdet belägna öster om järnvägen. Avståndet till Storsjön och järnvägbanken utgör barriärer för direkt påverkan på Storsjöns vatten. Höga flöden I enlighet med Framtidsplanen, kommunens översiktsplan skall en gräns för lokalisering utgå från tusenårsflödet. Det gäller för bostadshus eller annan byggnad där översvämning bedöms medföra direkta risker för människor och/eller negativ påverkan på miljön. Denna gräns för lokalisering innebär att byggnader inte bör placeras lägre än ca 0,5 meter över normal vattennivå. Strandskydd Inom planområdet ska LIS (Landsbygdsutveckling i strandnära lägen) inte tillämpas. Den bebyggelse som lokaliseras i strandnära lägen ska benämnas som tätortsutveckling och ska föregås av detaljplanering. Undantag är enskild bebyggelse som kan tillåtas genom de särskilda skäl som anges i MB kap. 7 18c.

4 Miljökvalitetsnormer Vatten: Miljökvalitén för vatten, fisk- och musselvatten kommer inte att försämras då kommunen har en tydlig strategi genom att tillämpa de riktlinjer som anges i Vattenplan Storsjön samt i den dagvattenstrategi som kommer att antas inom kort. Den långsiktiga lösningen på avloppsfrågan från nya områden är egen anläggning inom kommunen. För de etapper som byggs ut inom närmaste framtiden gäller anslutning till Östersund. Luft: En viss försämring av luftkvalitén sker genom den ökade trafikbelastningen. Övriga förändringar så som uppvärmning av bostäder bedöms inte påverka luftkvalitén då planen förutsätter fjärrvärme i flerbostadshusen och värmepumpar (luft- och bergvärme) dominerar bland småhusen. Ras och skred Då planområdet har begränsats till och inte längre gränsar mot Indalsälven är inte något område inom planen riskområde för ras eller skred. Anpassning till ett förändrat klimat Jordbruket ges stort utrymme i planen. Möjligheter till odling och betesmarker innebär en viss grad av självförsörjning. Vid ett varmare klimat kan denna resurs med småskalig matproduktion bli ännu viktigare. Kommunens dagvattenstrategi utgår från framtida större nederbördsmängder som förutspås kommer att falla över oss. Försvarsmakten Synpunkter som avser att förtydliga riksintresset kring Dagsådalens skjutfält framförs. I enlighet med planområdets nya avgränsning omfattas inte längre Dagsådalens skjutfält. Riksintresset Dagsådalen med influensområde finns upptaget i den kommunomfattande översiktsplanen. S G I Statens geotekniska institut Vill betona vikten av att säkerhetsfrågor beaktas vid planering och byggande i branta partier. Vill trycka på att det i samband med detaljplanering alltid ska utföras bedömning av ras, skred och erosion i enlighet med PBL. Då planområdet har en ny avgränsning och gränsar inte längre mot Indalsälven bedöms inte något område inom planen utgöra ett direkt riskområde för ras eller skred. Planen kompletteras med texten: I samband med detaljplanering ska en bedömning av ras, skred och erosion enligt PBL 2 kap.5, utföras. Svenska Kraftnät

5 Kommunen har i utställningshandlingen inte uppmärksammat Svenska kraftnäts synpunkter under samrådet, vad gäller de tre ledningar som finns inom område D i planförslaget. Kommunen beklagar att synpunkter från Svenska Kraftnät inte har hanterats på ett tillfredsställande sätt. Det område som nu omfattas av den fördjupad översiktsplanen har begränsats till de områden som benämns A och större delen Av B. Några kraftledningar berör ej det nu aktuella planområdet. Trafikverket Efterlyser en helhetssyn på trafiksituationen utifrån planerade exploateringar när det gäller trafikalstring och resmönster. Belastning av vägnät och korsningar, trafikflöden mm bör belysas. Föreslår särskild trafikstudie med utpekande av målpunkter och t ex anslutningar till E14. Trafikverket genomför en Åtgärdsvalsstudie av korsningen vid Åsbacken-E14. Önskemål om en bro över E14 vid Sånghusvallen/Brittsbo ser Trafikverket som uteslutande en kommunal angelägenhet. Trafikverket måste dock vara med i processen. Vid ny bebyggelse kring Ås båthamn behöver kommunen stängsla runt järnvägen. Ansvaret ligger på kommunen. Vid exploatering av området ska dialog mellan kommunen och trafikverket hållas. Kommunen pekar på några punkter som idag känns viktiga att åtgärda, framför allt ur säkerhetssynpunkt. Kommunen är aktiv i samband med prioriteringar i de långsiktiga åtgärdsprogrammen samt i dialogen med trafikverket. Utbyggnadstakten och prioriteringar av utbyggnadsområden är beroende av marknaden. Vissa av de utpekade utbyggnadsområdena har funnits med i planerna de senaste 20 åren utan men har stått obebyggda. Av den anledningen har de utpekade åtgärderna begränsats till de mest angelägna i nuläget. Frågan om en bro över E14 vid Sånghusvallen/Brittsbo har tagits upp med Östersunds kommun och kommer att återupptas under hösten. Dialog med Trafikverket kring åtgärder vid järnvägen i samband med utbyggnad i Ås båthamn ska hållas. 2. Region Jämtland/Härjedalen Önskar upprätta detaljplan för utbyggnad av bostäder inom Täng 2:108, område för Birka folkhögskola.bostäderna avses för Region Jämtland Härjedalens personal alternativt för elever på skolan på mark inom området i linje med ett tidigare (för ca 8 år sedan) upprättat förslag. Ändamålet Birka folkhögskola bör kunna inrymma även boende för personer med koppling till skolan. En detaljplan får prövas enligt PBL kap.4. 3.Räddningstjänsten Poängterar att det kan komma ytterligare åtgärder förutom stängsel om bebyggelse sker nära järnväg.

6 Planen nämner inget om brandvatten. Om man planerar att förtäta Åsbygden bör detta tas i beaktande. Se Räddningstjänstens riktlinjer för brandvatten. Planhandlingen kompletteras enligt räddningstjänstens yttrande. 4.Polisen Ingen erinran mot planförslaget. 5.Åre kommun Ingen erinran mot planförslaget. 6. Östersunds kommun Ingen erinran mot planförslaget. Ser positivt på att Krokom arbetar för att lösa VA inom nya exploateringsområden inom den egna kommunen. 7.Skogsstyrelsen Ingen erinran. 8.LRF Relativt stora men även många små gårdar finns i Åsbygden En blandning av åkermark, beten och skogsmark karaktäriserar området. Kommunens val att skapa nya bostadsområden och ett nytt centrum riskerar att omöjliggöra grönt företagande. Genom utveckling av Arla är råvara i geografisk närhet av största betydelse. Företagens verksamhet innebär bland annat att man använder stora maskiner som dagligen transporteras genom Ås. Det stadsnära jordbruket ger Åsbygden del av sin unikitet och sin profil. Större etablering av boenden kommer att kraftigt försämra förutsättningarna för befintligt grönt företagande. Saknar visioner och konkreta förslag som skulle kunna stimulera och stödja de verksamheter som finns i området idag. I nuvarande förslag upplagt som sovort för de som arbetar i Östersund. Kritisk till området vid Nyhemsvägen och området vid Freja. Kritisk även till B3U och B4U. I det området finns åker mark som brukas aktivt p g a närliggande aktivt jordbruk och mjölkgård. Ser helst att antal tomter minskar och bostäder flyttas ner mot Storsjön. Ifrågaasätter placering av centrum, åkermark måste tas i anspråk. Önskar att Krokoms kommun bjuder in till dialog för att vi tillsammans kan stödja den önskvärda utvecklingen. Kommungruppen är kritisk till bristen på trafikplanering. En stor ökning av pendlande till och från Östersund kommer att innebära stora störningar för både den interna trafiken i området och för de bofasta.

7 Åsbygden är ett attraktivt område för boende. De lokaliseringar av bostäder nära jordbruksmark som redovisas i planen har funnits med i tidigare planer men inte realiserats. Nu kan dock en högre och tätare bebyggelse komma att bli aktuellt. Även de utpekade områdena för verksamheter vid Åsbacken har funnits med i tidigare översiktsplaner. Jordbruksmarken har i förslaget bevarats i stor utsträckning. Kommunens ambition är att bevara jordbruket och samtidigt kunna erbjuda ett boende i Ås. De utredningsområden som omnämns B3U och B4U utgår i detta planförslag. 9. Jamtli Ingen erinran mot planförslaget 10.Naturskyddsföreningen Åsbygden har flera områden med intressanta naturvärden. Många områden är inte inventerade. Vid exploatering av naturmark anser NSF att det bör göras en naturvärdesinventering så att hänsyn till naturvärdena kan tas. Inventeringar kommer att göras då områdena blir föremål för detaljplanering och exploatering. 11.Samhällsbyggnadsnämnden Ås ridhus bör lyftas som en lika viktig funktion som Jämtkrafthallen. Ridskolan med ridvägar är en viktig del av friluftslivet. Det långsträckta utpekade rekreationsområdet samt grönytor mellan bostäder och E14 ger utrymme för ridvägar i ridskolans närhet. 12. Socialnämnden Vill trycka på betydelsen av att blanda olika målgrupper och boendeformer för äldre, unga och personer med rörelse- eller orienteringsnedsättningar. Planerad bebyggelse med inslag av flerbostadshus innehållande en stor del små lägenheter talar för ett befolkningsunderlag med variation i ålder och familjesituation. Ett större underlag ger även förutsättningar för god tillgänglighet till service och kollektivtrafik. 13. Bengt Pettersson Exploateringsplan. Kunskapunderlaget undermåligt för att planera utbyggnad. Kunskapen om utbyggnadsområdena ska förstärkas i samband med detaljplanering och utbyggnad. 14.Margareta Nässén Motsätter sig utbyggnad inom B8/N (Nu benämnd BN5) Området som idag utgör skogsmark ska utvecklas till ett bostadsområde i anslutning till skog och strand. Ett tillräckligt brett område vid stranden kommer att ge plats för ett fintrekreationsområde för allmänheten. 15.Jens Eriksson Kritisk till förslaget då det inte ger möjlighet att utveckla idrottsplats inom Rösta 4:16.

8 Den fördjupade översiktsplanen pekar ut området kring Åsbacken som ett område för handel/industri. Del av området kan i och för sig upplåtas till närliggande verksamhet då begreppet handel/industri inte har preciserats närmare. Det är dock viktigt att området vid Åsbacken, som blir inkörsporten till Åsbygden planeras i sin helhet genom detaljplan, innan bebyggelse av enstaka fastigheter kan tillåtas. En prövning av lämpligheten att anlägga en idrottsplats inom en relativt liten fastighet vid Åsbacken fördjupas i samband med detaljplaneprövning. Jan Jonsson, Ellinor Forsberg Har nyligen köpt ett torp i Ösa. Önskar bo i levande landsbygd för områdets lantliga karaktär och det öppna landskapet. Det B2 område som ligger i norra delen av planområdet förslår ny bebyggelse i direkt anslutning till vår fastighet. Området B2 i norra delen av planområdet utgår ur planen. Förändringar som gjorts i planförslaget Planens omfattning har ändrats enligt tidigare beskrivning. Bilagorna VA-utredning samt Plankarta utgår. Ändringar/kompletteringar införda i dokumentet FÖP över Åsbygden. Förutom ett antal redaktionella ändringar har följande kompletteringar införts i dokumentet: Tillägg har införts under följande rubriker: Höga flöden/dammbrott I enlighet med Framtidsplanen, kommunens översiktsplan skall en gräns för lokalisering utgå från tusenårsflödet. Det gäller för bostadshus eller annan byggnad där översvämning bedöms medföra direkta risker för människor och/eller negativ påverkan på miljön. Denna gräns för lokalisering innebär att byggnader inte bör placeras lägre än ca 0,5 meter över normal vattennivå Ras och skred Då planområdet har begränsats till och inte längre gränsar mot Indalsälven är inte något område inom planen riskområde för ras eller skred Vattendirektivet Storsjön omfattas av Vattendirektivet för Bottenhavets vattendistrikt. I det kommungemensamma inriktningsdokumentet Vattenplan för Storsjön slår man fast att Storsjöns vatten ska ha så hög kvalité att det kan användas som dricksvatten och ge vattenlevande växter och djur en god livsmiljö. Planen har antagits i kommunstyrelsen Kommunen har fördelat ansvar och uppdrag mellan de olika förvaltningarna. En Dagvattenstrategi för Krokoms kommun är under framtagande och beräknas antas före årsskiftet 2017/2018. Strategin syftar till att planera nya områden utifrån klimatsmarta och hållbara alternativ. Vid kraftig nederbörd skall rätt planering bidra till ett bra skydd av dricksvatten och andra vattentillgångar. I den kommunomfattande översiktsplanen Framtidsplan antagen 2015 återfinns ett övergripande mål gällande vattenkvalité: Vattnet i vår kommun, dricksvatten, grundvatten, sjöar och vattendrag är och skall vara av god kvalité och får inte försämras.

9 Jordbruken som kan utgöra en utsläppskälla och medföra problem med vattenkvalitén är i planområdet belägna öster om järnvägen. Avståndet till Storsjön och järnvägbanken utgör barriärer för direkt påverkan på Storsjöns vatten Miljökvalitetsnormer Vatten: Miljökvalitén för vatten, fisk- och musselvatten kommer inte att försämras då kommunen har en tydlig strategi genom att tillämpa de riktlinjer som anges i Vattenplan Storsjön samt i den dagvattenstrategi som kommer att antas inom kort. Den långsiktiga lösningen på avloppsfrågan från nya områden är egen anläggning inom kommunen. För de etapper som byggs ut inom närmaste framtiden gäller anslutning till Östersund. Luft: En viss försämring av luftkvalitén sker genom den ökade trafikbelastningen. Övriga förändringar så som uppvärmning av bostäder bedöms inte påverka luftkvalitén då planen förutsätter fjärrvärme i flerbostadshusen och värmepumpar (luft- och bergvärme) dominerar bland småhusen Anpassning till ett förändrat klimat Jordbruket ges stort utrymme i planen. Möjligheter till odling och betesmarker innebär en viss grad av självförsörjning. Vid ett varmare klimat kan denna resurs med småskalig matproduktion bli ännu viktigare. Kommunens dagvattenstrategi utgår från framtida större nederbördsmängder som förutspås kommer att falla över oss. Vid redovisning av Riksintresse för kulturmiljövård och friluftsliv MB 3 kap, 6. Värdekärnor bör pekas ut så att de särskilt värdefulla områdena görs snävare. Strandskydd Under rubrik 2.2 Markanvändning för Ås Inom planområdet ska LIS (Landsbygdsutveckling i strandnära lägen) inte tillämpas. Den bebyggelse som lokaliseras i strandnära lägen ska benämnas som tätortsutveckling och ska föregås av detaljplanering. Undantag är enskild bebyggelse som kan tillåtas genom de särskilda skäl som anges i MB kap. 7 18c. Under rubrik 2.2 Markanvändning för Ås/Brandförsvar Släckvatten finns tillgängligt i två äldre branddammar, dels i Ås centrum samt vid Tängvägen. Utredning om möjligheten att hämta släckvatten i Storsjön pågår. Krokom Anne Dahlgren stadsarkitekt