Movium Direkt NYHETSBREV FRÅN TANKESMEDJAN MOVIUM EXKLUSIVT FÖR PRENUMERANTERNA PÅ MOVIUM RÅDGIVNING

Transkript

1 Movium Direkt NYHETSBREV FRÅN TANKESMEDJAN MOVIUM EXKLUSIVT FÖR PRENUMERANTERNA PÅ MOVIUM RÅDGIVNING # Kära läsare! Helena Bjarnegård, stadsträdgårdsmästare i Göteborg, har utsetts till Sveriges nya riksarkitekt. Vi är nog ganska många i utemiljöbranschen som tycker det är häftigt att en landskapsarkitekt får denna viktiga befattning. Läs en intervju med Helena i detta nummer av Movium Direkt. Vid Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästares (FSS) kongress i Linköping i slutet av september uppmärksammades landskapsarkitekt Maria Wallstedt som mottagare av Årets examensarbetespris. Maria sammanfattar i en artikel det arbete hon belönades för. Här finns också en artikel om Läderbackarna ett nytt tätortsnära strövområde i Klippan i nordvästra Skåne, som invigdes i slutet av september. På platsen fanns tidigare en läderfabrik, etablerad i början av 1900-talet och nedlagd I garveriprocessen har under många år hanterats en rad ämnen som vi idag benämner miljögifter och som på olika vägar spridits till omgivningen. Klippans kommun insåg för drygt 20 år sedan att man hade att göra med en tickande miljöbomb. Nu har fabriksområdet med intilliggande marker sanerats i ett omfattande projekt, där Naturvårdsverket bidragit med stora pengar. Och entusiastiska Klippanbor har fått tillgång till ett naturskönt, kulligt park- och ängslandskap för strövtåg, motion och rekreation. Läderbackarna är ett exempel på hur forna tiders industriella verksamheter kan bli till miljösynder som vi, dvs. samhället/skattebetalarna, nu måste hantera för stora kostnader. Andra exempel är EKA-parken i Bengtsfors i Dalsland, som vi uppmärksammade i Movium Direkt nr 7/2016, samt BT Kemiområdet i Teckomatorp i Skåne. Här har sanering pågått i omgångar sedan slutet av 1970-talet. Naturvårdsverket beviljade i slutet av förra året ytterligare 170 miljoner kronor för en ny etapp under Än dröjer det således några år innan BT Kemi-området i sin helhet blir tillgängligt för strövare! Hälsningar Göran Nilsson Redaktör för Movium Direkt: Göran Nilsson, Tankesmedjan Movium Royal Botanic Garden i Edinburgh, Skottland, i oktober Grundad 1670 som en physic garden för odling av medicinalväxter är Edinburghs botaniska trädgård den näst äldsta i Storbritannien efter University of Oxford Botanic Garden. Anläggningen etablerades på sin nuvarande plats Trädgården har en yta på 28 hektar och tillsammans med de tre regionala dotteranläggningarna i Benmore, Dawyck och Logan är institutionen en av de ledande i världen när det gäller växtsamling och vetenskapligt arbete. Växtsamlingen omfattar arter från 157 länder och över 200 vetenskapliga rapporter publiceras varje år. En av specialiteterna är rododendron, där man kan visa upp hälften av de cirka kända varieteterna i världen. Anläggningarna lockar årligen över en miljon besökare. På bilden det ståtliga Temperate Palm House, invigt 1858, och med sina 23 meter ett av de högsta palmväxthusen i världen. Här finns huvudentrén till en magnifik anläggning med tio separata växthusbyggnader, vart och ett uppbyggt för att illustrera olika tempererade och tropiska klimatzoner i världen och dess unika och exotiska växtlighet. Foto: Göran Nilsson. Movium Direkt nr 7,

2 Ett urval av frågor & svar nyligen dokumenterade av Moviums rådgivare Befintliga träd vid planerad lekplats Fråga: I ett projekt vill man spara två stora lövträd som idag står i en gräsyta. Jag undrar om det är möjligt om man tänker sig olika typer av lekunderlag som gummiasfalt, sand och konstgräs med tanke på rotsystemet. Hur nära kan man anlägga dessa nya ytskikt? Svar: Att ta bort gräsytan och lägga sand påverkar inte träden, men under gummiasfalt och konstgräs måste underlaget bytas ut och packas med risk för att rötterna skadas. Det ger kraftigt försämrat gasutbyte för träden. Marken måste därför konstrueras som skelettjordar med luftbrunnar, och stor hänsyn måste tas till befintligt rotsystem. Örjan Stål Marktäckare för att bekämpa lav Fråga: Vi har en lav (tror vi) i gräs-/mossmattan på en av våra kyrkogårdar. Laven kom för cirka tre år sedan och sprider sig aggressivt. På kyrkogården finns stora träd, mestadels lönn, hästkastanj och bok, som skuggar det mesta av gräset. Vi behöver råd om hur vi kan få bukt med laven för att den ska sluta sprida sig och förhoppningsvis så att vi kan få bort den helt. Kan det vara någon form av näringsbrist eller liknande? Har bifogat bilder på hur laven ser ut. Svar: Den marklevande laven är en filtlav (Peltigera sp.) enligt fanerogamexpert Tomas Hallingbäck på SLU i Uppsala. Vi kan medge att det inte är en särskilt vacker marktäckare. Alla arter inom detta lavsläkte Träd på en lekplats under uppbyggnad. 2 Movium Direkt nr 7, 2018

3 Bestånd av filtlav i gräsmatta. är kvävefixerare, men det lär inte hjälpa gräset. Under de täta trädkronorna blir det alldeles för mörkt för att gräset skall trivas. Ett bättre alternativ till gräs i detta fall är att använda murgröna som marktäckare. Många gamla stadsparker och kyrkogårdar i zon 1 3 har detta problem, vilket skulle kunna lösas med murgröna särskilt som vi nu har härdiga marktäckare av den i E-systemet. De som jag (Tomas) valt ut efter försök i Sundsvall, Sävsjö, Uppsala och Karlstad heter HULDRA (storbladig med långa bladskaft), HYMN (en mellantyp i alla avseenden) samt GRAFIK (småblad med dekorativ nervatur på bladen och bäst täckande i försöket). De har alla E-status. HULDRA silar höstlöven mellan sina långskaftade blad med undantag för om det är lönn eller hästkastanj som den växer under. Vad gör man då? Jo, täcker marken med ogräsfri jord, 10 cm och planterar unga murgrönsplantor i detta jordskikt. Lycka till! Maj-Lis Pettersson och Tomas Lagerström Ansamlingar av eldlus på träd Fråga: Vi har vid vår trädinventering träffat på flertalet träd som har röda skalbaggar med olika svarta mönster på, som jag lyckades googla fram att de heter eldlus/eldskinnbagge. Min fråga är ifall dessa är skadliga på något vis? På vissa träd sitter det väldigt många baggar samlade på samma punkter. Svar: Det är med största sannolikhet eldlus, Pyrrhocoris apterus, som sitter vid basen av träden. Det är just så denna art av skinnbagge brukar uppträda och då ofta i stora mängder. Eldlusen har en helsvart ryggtriangel, till skillnad mot riddarskinnbaggen, se nedan. Eldlusen gör ingen som helst skada på träden. De suger ibland på döda insekter och på nyfödda exemplar av den egna arten. Eldlusen förekommer från Skåne till Västmanland. Den liknar mycket riddarskinnbaggen. De Movium Direkt nr 7,

4 är båda insekter med klara och skarpt kontrasterande färger i svart och rött. Det är färger som signalerar att de kan vara osmakliga eller giftiga. Riddarskinnbaggen, Lygaeus equestris, har till skillnad mot eldlusen en vit prick på det bakre svarta fältet och de svarta fälten påminner om ett riddarkors. Riddarskinnbaggen suger saft från tulkörtens blommor och frön. Denna föda gör att insekten är giftig, vilket ger den ett gott skydd mot fåglar. Arten förekommer från Blekinge till Västmanland och på Hallands Väderö och är Gotlands landskapsinsekt. På Gotland kallas den för körkmack. Insekterna kan sitta på kyrkväggar i klumpar om flera hundra individer. Mack är det gutniska ordet för småkryp. Även riddarskinnbaggar vållar uppmärksamhet och kanske oro men de gör ingen skada på byggnader. Maj-Lis Pettersson Etablering av äng på gammal åkermark Fråga: Vi skulle vilja etablera en äng på gammal åkermark, i utkanten av en stad i södra Sverige. Önskemålet är att, så långt det är möjligt, återskapa en ängsflora som finns i ett befintligt naturområde intill. Har du några bra tips på tillvägagångssätt? Vad är viktigt att tänka på? Svar: Det finns två sätt, ett snabbare och ett på lång sikt. Snabbare: för att få bort en del kväve och fosfor behöver större delen av matjordslagret tas bort. Lämna kvar några centimeter matjord, bearbeta lite (harva) och lägg dit hö från naturområdet. Om det finns ogräs bör de bekämpas innan hö läggs ut, speciellt om det är rotogräs. På lång sikt: så in gräs och skörda och ta bort skörden (2 3 gånger per år) för att utarma jorden på kväve och fosfor. Hur många år det tar innan jorden är utarmad beror på näringsinnehåll men det tar minst 5 6 år. Frågeställaren: En följdfråga: kan det vara bra med ett cm lager med hö? Rådgivaren: Huvudsaken är att det kommer frö med höet. Jag tror att någon centimeter räcker. Om man tar cm riskerar man att det blir dåliga groningsförhållanden under materialet. Eva-Lou Gustafsson Tätning av genomsläpplig terrass Fråga: Vi arbetar med ett projekt där vägdagvattnet ska ledas ner i makadamdiken, som till viss del består av kolmakadam enligt princip från Stockholms stads växtbäddar, THVB024. Vi funderar på hur stor fuktighetshållande förmåga denna typ av växtbädd har. Anledningen är att en av gatorna ligger på berg. Vi känner till att skelettjordar utan jord kan fungera där terrassen är fuktighetshållande eller grundvattnet högt. Vi noterar i THVB024 att genomsläppliga terrasser ska tätas och tänker att detta är för att vattnet inte ska rinna igenom växtbädden alltför snabbt. Nu funderar vi på hur vi ska förhålla oss till detta gällande berg. Det finns antagligen en andel markvatten som rinner på terrassen som gärna ska vara växttillgängligt, men samtidigt kan sprickor i terrassen vara väldigt dränerande. Kan det vara bättre att ha sektioner med vanlig jordfylld skelettjord än att använda kolmakadam, för att skapa en jämnare fuktighet i växtbädden där terrassen är berg? Svar: Ett sätt att täta en genomsläpplig terrass med sprickor är att jämna av med cm med 0 8 eller 0 18 och packa med padda. Det kan i vissa fall vara bättre att ha sektioner med jordfylld skelettjord. Du får fundera på hur mycket vatten dessa ska kunna ta emot eftersom porvolymen sjunker till %, från kanske det dubbla 40 % i kolmakadamen. Örjan Stål via Fredrik Jergmo Användning av jord med högt ph Fråga: Vi har en växtjord typ A, som enligt analysrapport har ph 8,3, mullhalt 2 % och för hög andel finkornigt material. Jorden är tänkt att användas till växtbädd för träd, buskar och gräs. I området växer idag träd och buskar som, enligt vår bedömning, 4 Movium Direkt nr 7, 2018

5 utvecklas normalt. Vi kommer att höja mullhalten, men är oroliga för det höga ph-värdet samt den höga andelen finkornigt material. Kan vi använda jorden till träd- och buskplanteringar samt till gräsytor? Finns det risker med att använda denna jord? Svar: Med det höga ph-värdet bör ni välja kalkgynnat växtmaterial. Det går bra att använda jord som är finkornigare än A-jord (helst som växtbädd 3 eller 4). Om silthalten är betydligt högre kan det bli risk för syrebrist även om jorden inte är packningsskadad. Om lerhalten är betydligt högre gäller det att jorden inte får vara packningsskadad då blir det lätt syrebrist och stående vatten. Titta efter vilka arter som finns där och använd arter som vill ha liknande förhållanden. Gräsytor på finkornigt material tål inte att användas när det är blött men gräset växer ofta bra. Jord som flyttas med högre lerhalter än A-jord riskerar ofta att bli skadad i strukturen och fungerar då dåligt. Eva-Lou Gustafsson Kompost vid trädplantering Fråga: I kommunen omarbetar vi vår AMA-mall och stångas fram och tillbaka med mullhalt och överhöjningar. Några anser att den övre växtjorden ska ha inblandning av lövkompost med 25 %, att komposten ska vara en del av den totala mängden jord. Jag vill att vi blandar in kompost som jordförbättring istället för att förhindra att hela växtbädden sjunker ihop. Vi sätter alltså träd på en undre växtjord och lövkompost är då en fjärdedel av den övre jorden. Jag befarar att vi får stora sättningar i ytan och att trädens klump ligger för högt i förhållande till omgivande yta och att man måste justera upp nivån efter några år. Vad är ditt råd? Svar: Det du skriver stämmer. Rotklumpar bör stå på ren mineraljord, på en undre växtjord utan mullhalt. Om man sedan fyller upp med jord blandad med lövkompost eller tillför den efteråt spelar som jag ser det ingen större roll men blandar man in komposten i jorden krävs, som du skriver, en justering av marknivån efter några år. I naturen ligger komposten ovanpå markytan men i vissa sammanhang i urban miljö kan det innebära att komposten försvinner från platsen med vind, djur eller människor. Jag tycker att ni kan göra på olika sätt beroende på situation. Eva-Lou Gustafsson Växtbädd i slänt Fråga: Vi vill få till en växtbädd i en slänt vid en ny järnvägsbank. Utrymmet för växtjord är begränsat och vi planterar torktåliga lågväxande buskar (dockros, björkspirea, blåbärstry, ölandstok). Vi har diskuterat en växtbädd med ett undre lager (20 cm) av materialtyp 12 och med ett övre lager (20 cm växtjord B). Under växtbädden läggs materialtyp 2. Slänten täcks även av kokosnät som erosionsskydd. För att slänten ska bli lättare att anlägga har vi fått frågan om vi kan ha materialtyp 2 istället för materialtyp 12 i det undre lagret istället. Vi är rädda för att det skulle försämra villkoren för växterna ytterligare och är osäkra på vad skillnaden mellan materialtyperna för 2 och 12 innebär. Hur bör vi resonera? Kan det vara en godtagbar lösning, eller blir det alldeles för torftigt och torrt? Svar: Materialtyp 2 (DC/1) och 12 (DC/2) innehåller samma typ av material men materialtyp 2 kan även innehålla mycket grövre material och bestå av block och sten. Så länge materialtyp 2 inte innehåller block och sten kan den motsvara materialtyp 12. Med begränsningar av innehåll tycker jag att man kan ersätta materialtyp 12 med 2. OBS! Materialtyp 12a kan innehålla mer än 50 % grus. Om det är lämpligt är en annan fråga och ska ni vara säkra bör jord B utan mullhalt användas till undre delen av växtbädden. Det blir då en växtbädd med 40 cm material och det blir knapert för växterna. Jag kan inte svara på om de växterna ni föreslår klarar av så torra och emellanåt även blöta förhållanden. En växtbädd på 60 cm skulle underlätta för växterna. Eva-Lou Gustafsson Movium Direkt nr 7,

6 Hej! Helena Bjarnegård, landskapsarkitekt och stadsträdgårdsmästare i Göteborg som av Boverket utsetts till Sveriges första ordinarie riksarkitekt. Foto: S. Hedlund. Grattis till jobbet som Sveriges riksarkitekt! Den klassiska frågan hur känns det? Det är ett spännande och utmanande arbete och jag är mycket tacksam och glad för att jag fått detta förtroende. De nya arkitekturpolitiska målen är både tydliga och ambitiösa och de är viktiga för alla oss som arbetar med arkitektur, form och design i alla skalor, från den stora stadsplaneringsskalan ned till minsta detalj. Många behöver vara engagerade och många är redan engagerade i detta arbete, som redan är i full gång. Jag ser fram emot att jobba tillsammans med många olika aktörer i detta när vi nu ska gå från ord till handling! Vilka av dina kvalifikationer och meriter tror du Boverket främst har haft i åtanke i utnämningen? Jag har jobbat med allt från övergripande stadsplaneringsfrågor och frågor om styrning och ledning inom stadsutvecklingsområdet till gestaltningsfrågor. Jag har även arbetat längs hela processen från planering till genomförande och förvaltning, både privat och offentligt och är van att samarbeta med många olika kompentenser och leda processer. Jag tror att det var min breda profil som Boverket fastnade för, men det vet jag ju egentligen inte borde vi fråga Boverket kanske? Beskriv i korta ordalag din bakgrund och hur ditt intresse för grön utemiljö och arkitektur formats och utvecklats! Jag är utbildad landskapsarkitekt och riktade under utbildningen in mig mot gestaltning och stadsplanering. Under tio års tid arbetade jag på White arkitekter i planerings-, landskaps- och faktiskt även husprojekt. Ofta jobbade vi i grupper med många kompetenser i tätt samarbete. Helhetsperspektiv och att få ihop alla delar har alltid intresserat mig. För år sedan glömdes ofta utemiljön i olika projekt bort och då var det extra viktigt att trycka på att även offentliga rum är en viktig del av staden och vår livsmiljö. Det var då jag sökte jobbet som stadsträdgårdsmästare och valde att jobba med just de offentliga rummen i stadsutveckling och hur de kan bidra både socialt och ekologiskt till staden med hjälp av omsorgsfull gestaltning i olika skalor. I jobbet som stadsträdgårdsmästare har jag fått arbeta tillsammans med andra förvaltningar i stora stadsutvecklingsprojekt med hög komplexitet. Målet har hela tiden varit att bygga bra livsmiljöer och att alla frågor ska med. Nu ska det bli spännande och utmanande att ta med sig dessa erfarenheter till det nya arbetet och lära nytt av alla de människor som jag kommer att få möta. Du börjar ditt nya jobb i januari, då du tar över efter Christer Larsson som varit tillförordnad riksarkitekt under hösten. Vad ser du som riksarkitektens viktigaste uppdrag och vad står först på agendan när du kommit på plats i Boverkets lokaler i Malmö? Riksarkitekten ska leda Boverkets arbete inom arkitekturområdet. Boverket har fått i uppdrag av regeringen att bedriva ett samlat arbete med arkitektur och gestaltad livsmiljö. Uppdraget innebär 6 Movium Direkt nr 7, 2018

7 att Boverket ska öka kompetensen, inspirera och driva på utvecklingen för att offentliga och privata aktörer ska höja den arkitektoniska kvaliteten i det som byggs och skapa goda livsmiljöer. Först på agendan är att lära känna Boverkets organisation och ta in kunskap om det som Boverket redan gör inom detta område. Samtidigt kommer jag naturligtvis att behöva träffa många av de samarbetsorganisationer som är utpekade inom detta uppdrag för att lyssna. Det vore även bra att snabbt få till forum med olika aktörer där vi kan lära av varandra, inspireras av varandra och gemensamt staka ut riktningar för genomförande av riksdagens arkitekturmål. Går flyttlasset till ny bostad i Malmö eller väntar en tillvaro som långpendlare? Tiden för utvisa var det är bäst att bo. Än så länge är det osäkert hur många dagar i veckan som jag kommer att resa till olika platser och hur många dagar i veckan som jag kommer att vara på kontoret i Malmö. Du lämnar nu jobbet som stadsträdgårdsmästare i Göteborg, som du haft sedan Vad är du mest stolt över att ha bidragit med i utvecklingen av stadens park- och stadsmiljöer? Jag har fått vara en av de personer som arbetat med att lyfta att de offentliga rummen är en viktig del i utvecklingen av staden och att de betyder mycket för människors vardagsliv. Vi har bland annat tagit fram en Grönstrategi som nu inarbetas i stadens översiktsplan. Jag vill verkligen framhålla att detta inte är någonting jag gjort ensam och det jag tar med mig in det nya jobbet är kunskapen om att när vi är många som arbetar i samma riktning så blir mål och strategier verklighet. Intervjuare: Göran Nilsson, Tankesmedjan Movium Den allmänna bastun i Frihamnen i Göteborg, ritad av arkitekturkollektivet Raumlaborberlin, Tyskland. Bastun är varm året runt, gratis och tillgänglig för alla. Frihamnen är ett delområde inom det stora stadsutvecklingsprojektet Älvstaden i Göteborg. Foto: Göran Nilsson. Movium Direkt nr 7,

8 Sedan några år tillbaka har Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare inrättat en utmärkelse: Årets examensarbetespris års pris delades ut under föreningens kongress i Linköping i september och mottagare blev landskapsarkitekt Maria Wallstedt, som även fick hålla en föreläsning om sitt examensarbete för kongressdeltagarna. I denna artikel sammanfattar Maria sitt arbete. Att göra plats för tjejers delaktighet och inflytande i skapandet av en jämställd aktivitetspark Text och foto: Maria Wallstedt, landskapsarkitekt Hur kan tjejers förutsättningar för delaktighet och inflytande stärkas i utvecklingen av en offentlig park, för att på så sätt främja en jämställd användning av parken? För att få svar på frågan utvecklade och prövade jag metoder för delaktighet i samband med skapandet av en offentlig park i Gottsunda i Uppsala. Jämställdhet handlar om rättvisa och demokrati, att kvinnor och män, tjejer och killar ska ha samma möjlighet och makt att påverka samhället och därmed sina liv. Det är en central aspekt av samhälls- Tre tjejer som deltog i workshopen på Gottsunda fritidsgård. planeringen, en förutsättning och en viktig del i att skapa socialt hållbara miljöer. Att medverka till en jämställd utveckling av en offentlig miljö, med genus och delaktighet som utgångspunkt, var för mig ett självklart ämnesval till examensarbetet. Idag lever vi inte i ett jämställt samhälle, vilket både märks i planeringen och gestaltningen av våra offentliga rum och i användandet av dessa. I det offentliga rummet upplever tjejer mer otrygghet än killar vilket begränsar deras handlingsutrymme och känsla av att ha tillträde till platser. Jämställdhetsarbetet inom fysisk planering i Sverige beskrivs ofta som viktigt samtidigt som det är svårt att omsätta i praktiken. Hur en plats gestaltas är centralt för hur väl den kommer att fungera och hur omtyckt den blir av de som använder den. Delaktighet i planeringen kan påverka både utformningen och den sociala utvecklingen på platsen, därför är det viktigt att tidigt involvera de som ska använda platsen. För att nå jämställdhet måste tjejer få större utrymme i stadsplaneringen och mer inflytande när nya platser utformas. Genom delaktighetsprocesser i skapandet av offentliga rum kan tjejers kunskap, erfarenheter och önskemål fångas upp, vilket främjar en jämställd planering och användande av våra offentliga miljöer. I examensarbetet undersökte jag hur tjejers förutsättningar för deltagande och inflytande kunde stärkas vid utvecklingen av en offentlig park i stadsdelen Gottsunda i Uppsala. Parken, benämnd Lina Sandells park, är en del av en omfattande stadsutveckling i Gottsunda med fokus på social 8 Movium Direkt nr 7, 2018

9 Foto från genomförandet av en workshop på Gottsunda fritidsgård. hållbarhet. Uppsala kommun fick bidrag från Boverket för att rusta upp parken och skapa en aktivitetspark för barn och unga med starkt fokus på delaktighet i processen. Utgångspunkten för parkens gestaltning var riktade dialoger med särskilda fokusgrupper i området. I samarbete med Uppsala kommun arbetade jag med fördjupade dialoger riktade mot barn och unga på Gottsunda fritidsgård, för att nå målgruppen tjejer i åldern år. Resultatet blev en delaktighetsprocess i tre steg som jag genomförde under våren Att planera en delaktighetsprocess Tillsammans med landskapsarkitekten Åsa Blomberg på Uppsala kommun planerade jag hur vi skulle gå tillväga för att på bästa sätt nå målgruppen, inom den tidplan och med de resurser vi hade att förhålla oss till. Vi samordnade tid och plats med fritidsgården och planerade en process i tre steg med olika metoder för att nå delaktighet och på så sätt utbyta kunskap och utveckla idéer. Som utgångspunkt i arbetet använde vi en modell uppdelad i fyra olika faser: planera, agera, observera och reflektera. Detta för att successivt utveckla och anpassa processen efter deltagarna. Vi planerade ett steg, exempelvis en workshop, genomförde den och observerade barnen och ungdomarna. Genom observation fick vi en bild av hur de resonerade och agerade. Att kontinuerligt reflektera gav oss nya perspektiv och en distans till vårt eget arbete. Det var viktigt för att få in ett normkritiskt synsätt i arbetet. Det påminde mig om att granska och analysera mig själv och mitt Illustrationen visar den övergripande strategin för delaktighetsprocessen med de fyra olika faserna planera, agera, observera och reflektera. Movium Direkt nr 7,

10 perspektiv, vilka normer jag representerar och vilken makt jag hade i sammanhanget. Genom Gottsunda fritidsgårds verksamhet fanns en tydlig ram för varje workshop vilket underlättade genomförandet av dem och gjorde det enklare att nå delaktighet. Flexibilitet var väsentligt för att anpassa workshoparna efter varje specifik situation. Det underlättade mycket att samarbeta med ledare på fritidsgården som kände barnen och ungdomarna väl, vilket gjorde att vi lättare kunde anpassa arbetet efter deras förutsättningar. Att personalen kunde medverka under varje steg var också en styrka. Steg 1 Kunskapsutbyte Målet med det första steget var att väcka ett intresse kring parken och ta del av tjejernas erfarenheter för att få en bild av hur de brukar använda parken och andra offentliga platser i sin närmiljö. Det gjorde vi i form av en workshop, riktade mot två olika åldersgrupper, där vi utifrån foton och bilder pratade om platsen. Den yngre gruppen, år, var engagerad från början medan den äldre gruppen, år, var svårare att nå fram till och inte lika intresserad av att delta. Steg 2 Platspromenad Under det andra steget fick deltagarna gå en promenad till olika platser i parken och dela med sig av sina idéer och tankar om varje plats. Jag var samtalsledare och gick promenaden med en grupp i taget. Platspromenaden fungerade bra för att förankra parken hos deltagarna och samla in synpunkter på plats. Det var en bra metod för att nå målgruppen år. Steg 3 Idéutveckling Målet med det sista steget var att utveckla deltagarnas tidigare idéer och tydligare koppla dem till platsen. Vid steg tre hade vi nått olika djupt i dialogen med de olika åldersgrupperna, därför anpassade vi steget tydligare efter respektive grupp. Den yngre gruppen fick placera ut brickor med aktiviteter på ett ortofoto och sedan skissade vi tillsammans och pratade om hur de hade tänkt och varför. Den äldre gruppen gav jag först en kort presentation om parken och liknande stadsutvecklingsprojekt, därefter hade vi en dialog om hur de skulle vilja att parken utvecklades. Efter presentationen stannade jag kvar på fritidsgården och pratade mer förutsättningslöst med de Foto från genomförandet av platspromenaden. 10 Movium Direkt nr 7, 2018

11 ungdomar som var där. Genom informella samtal, i mindre grupper eller på tu man hand, var det lättare att nå djupare i dialogen med tjejerna och förstå parken utifrån deras perspektiv. Tjejernas erfarenheter i fokus Delaktighetsprocessen resulterade i konkreta idéer på parkens utformning där tjejernas erfarenheter och användande stod i fokus. Det låg till grund för framtagandet av förslaget till Lina Sandells park, som sedan återkopplades till barnen och ungdomarna på fritidsgården. Projektet hade snabb genomförandetid och parken invigdes 26 oktober Förutsättningar för delaktighet Utifrån delaktighetsarbetet kom jag fram till flera aspekter som är viktiga för att uppnå delaktighet, svårigheter med att lyckas och med att skapa ett engagemang hos målgruppen. Resultaten bekräftade hur viktigt det är att möta barnen och ungdomarna på deras villkor. En trygg plats, passande tidpunkt och förutsättningslösa samtal gjorde att delaktighet lättare kunde nås. En grundförutsättning var att barnen och ungdomarna själva hade ett intresse för att medverka och tyckte att det kändes meningsfullt att delta. Därför var det viktigt med variation och att våga testa nya sätt att arbeta på för att nå fram till målgruppen och inte tappa deras intresse. För att nå den äldre målgruppen krävdes återkommande besök på fritidsgården. Att använda kreativa vertyg, exempelvis bilder och foton, som utgångpunkt i workshoparna fungerade bra för att väcka intresse och genererade även fler ide er hos deltagarna. Samtalsledaren spelar en mycket viktig roll, och för att genomföra en så inkluderande och jämställd dialog som möjligt utan att styra gruppen krävs medvetenhet, erfarenhet och kunskap. Sammanfattningsvis så möjliggjorde delaktighetsprocessen för tjejer på Gottsunda fritidsgård att ta plats och höras i utvecklingen av parken. Det kan förhoppningsvis leda till vidare delaktighet. Att vinna förtroende och skapa engagemang tar tid och kräver långsiktighet och uthållighet i kontakten med målgruppen. För att inte riskera att skada förtroendet är det viktigt att ta hand om den kontakt och det engagemang som skapas. Ökad kompetens och kunskap behövs En central fråga som lyfts i många sammanhang är om det går att skapa en jämställd plats? Även om en arbetsprocess kring platsens utformning är jämställd så behöver det inte leda till att den används jämställt och tvärtom. Plats och rum existerar i ett socialt och politiskt sammanhang där sociala relationer i samhället återspeglas i den offentliga miljön. Till en början måste kunskapen inom branschen öka och vi måste ha en diskussion om jämställdhet, vem staden planeras för och vem som hörs i debatten. Att arbetet enbart drivs av några särskilt engagerade gör att det blir väldigt sårbart. Min vision är att vi vid planering och gestaltning av våra offentliga miljöer alltid ska arbeta effektivt för ökad jämställdhet. Att planera ett jämställt samhälle är något vi alla tjänar på och borde verka för! Sprid vidare! I denna text har jag presenterat en del av mitt examensarbete som i sin helhet finns att ladda hem via SLU:s arkiv Epsilon: se/13097/1/wallstedt_m_ pdf Arbetet är ett exempel på hur en delaktighetsprocess utifrån ett genusperspektiv kan utformas för att ge tjejer utrymme i ett specifikt stadsutvecklingsprojekt. Syftet var även att undersöka hur barn och ungas delaktighet påverkas genom processen, och bidra med underlag samt ett praktiskt exempel inför fortsatt arbete för en jämställd planering och användning av offentliga miljöer. Dela det gärna vidare! Maria Wallstedt, landskapsarkitekt MSA med examen från SLU Ultuna, är verksam som projekterande och gestaltande landskapsarkitekt på Karavan landskapsarkitekter med kontor i Uppsala och Stockholm. Foto: Göran Nilsson. Movium Direkt nr 7,

12 Läderbackarna tickande miljöbomb omvandlades till populärt strövområde Av Göran Nilsson, Tankesmedjan Movium Platsen där Klippans läderfabrik under många decennier drev verksamhet var en av landets mest förorenade. Efter ett omfattande och dyrbart saneringsprojekt har nu fabriksområdet omvandlats till ett naturskönt, populärt tätortsnära strövområde. Lördagen den 29 september samlades flera hundra Klippanbor i parken utanför det gamla huvudkontoret till ortens en gång så betydelsefulla läderfabrik. Kommunalrådet Kerstin Persson klippte av ett uppspänt läderband för att förkunna att nu var det nya park- och strövområdet invigt. Hon avslöjade samtidigt det nya namnet för området Läderbackarna. Klippans musikkår spelade högtidlig blåsmusik väl passande i sammanhanget eftersom musikkåren bildades som fabriksorkestern Läder- tutarna på läderfabriken 1918 och i år således firar 100-årsjubileum. Invigningsceremonin markerade att målet nu var nått för ett av Sveriges genom tiderna mest omfattande saneringsprojekt, som i olika etapper har pågått i mer än 20 år ton förorenat material och giftbemängda jordmassor har schaktats bort. Klippans kommun har satsat många miljoner på projektet men den största delen av kostnaden har tagits av Naturvårdsverket, som totalt har bidragit med cirka 150 miljoner kronor. Garveriprocess med miljöfarliga ämnen Klippans Chromläderfabrik AB etablerades 1906 på en naturskön plats, på en höjd med utsikt ner mot Bäljane å, strax invid de centrala delarna av tätorten i nordvästra Skåne. Här tillverkas läder Vy över en del av Läderbackarna med ängskaraktär. Till höger i bilden vid trädridån rinner Bäljane å, på denna sidan vallen mot ån syns den sedimenteringsdamm som anlades I vänstra delen av bilden ett utgallrat ekbestånd med kvarlämnade faunadepåer. Foto: Göran Nilsson. 12 Movium Direkt nr 7, 2018

13 för skor och till industriell verksamhet. I garveriprocessen används bland annat krom och arsenik inträffar en stor brand på fabriksområdet vilket bland annat får till följd att arsenikhaltiga ämnen med röken sprids till omgivningen och närliggande villatomter. Efter branden byggs fabriken upp igen och utvidgas till att bli dubbelt så stor och en ytterligare tillbyggnad sker på 1940-talet, då fabriken efter en konkurs övertas av Wilhelm Grönvalls läderfabrik i Ängelholm. Verksamheten, som utvidgats till att omfatta läder även för möbler, portföljer och bokbinderi, pågår till Då har det blivit en överproduktion av läder på världsmarknaden och fabriken klarar inte konkurrensen, det blir konkurs, huvuddelen av inventarierna säljs ut av konkursförvaltaren och 160 personer mister sina arbeten. Nya ägare försöker starta upp andra verksamheter men det blir nya konkurser och efter några år lämnas fabriksområdet åt sitt öde och byggnaderna börjar förfalla. Kommunen och Naturvårdsverket agerar Klippans kommun inser att man har en tätortsnära tickande miljöbomb och köper 1996 en del av fabriksområdet. Man gör en första saneringsinsats, rensar gamla slamdammar och bygger en ny sedimentationsdamm nere vid ån för att samla upp föroreningar som läcker från området köps även tomten med fabriksbyggnaderna av kommunen. I början av 2000-talet agerar även Naturvårdsverket och klassar fabriken med dess omgivningar som ett av landets 23 mest förorenade områden, som akut måste saneras. Mot bakgrund av detta får kommunen ett bidrag på 4,5 miljoner kronor till en utredning för att få ett totalgrepp kring hur en sanering kan utföras och 2007 skickas en miljöansökan in till Naturvårdsverket. Länsstyrelsen är hela tiden inkopplad för hantering av bidrag och beslut av olika miljötillstånd. Ansökan beviljas och efter inledande undersökningar rivs under alla fabrikslokalerna, inklusive den 65 meter höga skorstenen. Endast kontorsbyggnaden sparas. Rivningen kostar 16 miljoner kronor, varav Naturvårdsverket bidrar med cirka 14,5 miljoner. Samtidigt läggs cirka 10 miljoner kronor på planering, provtagning och förberedelser inför kommande etapper i saneringsprojektet. Ett första led blir att under sanera ett tiotal villaträdgårdar, där gifter hittats i marken. Denna del av projektet kostar 12 miljoner kronor, med 90 procents finansiering av Naturvårdsverket. Sanering av fyra hektar 2014 påbörjas projekteringen av den allra största saneringsinsatsen den som planeras ske på de markområden omfattande cirka fyra hektar som ligger intill fabrikstomten, inkluderat även en del av Bäljane ås sträckning. Avgörande för denna viktiga del av projektet är att Naturvårdsverket beslutar om att bidra med nya medel, denna gång 107 miljoner kronor. Flygfoton som visar Klippans Läderfabrik före rivning till vänster och till höger en vy över området (från motsatt riktning) under det mest intenvisa skedet i saneringsarbetet. Notera läget för den kvarlämnade kontorsbyggnaden. Foton: Klippans kommun. Movium Direkt nr 7,

14 Foto: Jenny Leyman. Kommunens projektledare Monica Johansson vid det kvarlämnade skorstensfundamentet. En utställning om platsens historia och områdets sanering kommer under 2019 att placeras i det runda, teglade rummet börjar Monica Johansson, markingenjör på Klippans kommun, som projektledare för det komplicerade saneringsarbetet av fabriksområdet. Jag hade en kollega som varit ansvarig för tidigare etapper av läderfabriksprojektet. När hon gick på barnledighet fick jag hoppa in som hennes vikarie. Men sedan kom kollegan inte tillbaka utan jag fick ta över ansvaret och har jobbat nästintill halvtid som projektledare under åren sedan 2013, berättar Monica Johansson. Det har varit ett otroligt spännande projekt med många utmaningar. Jag har haft stor hjälp av en extern miljökonsult, Tomas Henrysson på Conviro AB. Med start 2016 har ton jord, förorenat av arsenik samt krom och andra tungmetaller, transporterats bort och använts som sluttäckning på en deponi i kommunen. Ungefär lika mycket förorenad jord har blivit kvar på området och täckts över med gummiduk, bentonitlera och rena jordmassor. På de värst förorenade delarna av fabrikstomten har vi grävt oss ner till fem sex meters djup för att Foto: få bort Örjan gamla Karlsson. ledningssystem, fundament och kasuner, säger Monica Johansson. I andra delar av omgivande marker har vi grävt till åtta meters djup. I en del lite längre bort, som kallas Cösters dal, har vi schaktat bort 0,5 1 meter av jordlagret. Parklandskap och ängsmarker I samband med schaktningsarbetet, och vid efterföljande påbyggnad av kvarlämnade förorenade massor, har den sluttande terrängen nedanför fabrikstomten mot ån omformats till ett kulligt landskap med utsiktspunkter. Vid projekteringen av saneringen 2014 började vi också skissa på hur området skulle se ut och användas som när arbetet var klart, säger Monica Johansson. Vi anlitade experter på natur- och strövområden, som tillsammans med projektledningen och kommunens tekniska förvaltning utformade en plan och struktur för området. Vi beslutade att ytorna närmast den kvarvarande kontorsbyggnaden skulle få parkkaraktär medan markerna i sluttningen ner mot ån skulle bli ängar med möjlighet att stängsla in för att ha betesdjur. 14 Movium Direkt nr 7, 2018

15 Vy över parkområdet i anslutning till kontorsbyggnaden. Foto: Göran Nilsson. I år, i slutfasen av den sista etappen av områdets sanering, genomfördes en av de största utmaningarna i projektet omledning och sanering av Bäljane å. Efter en vattendom i Mark- och miljödomstolen beviljades kommunen tillstånd att tillfälligt flytta åfåran för att kunna ta bort förorenade bottensediment. Under åtta veckor fick 350 meter av ån en ny sträckning. Bäljane år har bland annat ett fint bestånd av lax och havsöring så vi hade ingående diskussioner med Klippans Sport & Fiskeförening och Naturskyddsföreningen för att förankra våra planer när det gällde saneringen, säger Monica Johansson. Vi fick också till ett gott samarbete med Bjersgårds Gods, som äger marken där vi grävde den tillfälliga åfåran. Erosionsskyddad brink vid Bäljane å, med bland annat gräsbesådd kokosmatta. I mitten syns fundamentet till bryggan, som färdigställs under november. Foto: Göran Nilsson. Movium Direkt nr 7,

16 des med gräs. Avsikten är att gräsvegetationen så småningom tar över och att kokosmattan och spik bryts ned som ett naturens material. Innan vattnet släpptes på igen lades stenkross och lekgrus i botten på åfåran så att vattennivån skulle bli samma som före saneringen. Även större stenar utplacerades till gagn för fiskarnas livsmiljö. Den gamla narvpressen minner om platsens historia. I pressen skapades mönster i lädret. Foto: Göran Nilsson. Efter saneringen av den torrlagda åfåran, där ton bottensediment fördes bort, säkrades brinken upp mot fabriksområdet för att inte erosion i framtiden ska kunna äta sig in i de kvarlämnade, inkapslade jordmassorna. Längst ned placerades ett krosslager i mycket grov storlek som täcktes med natursten under vattenytan. Ovanför vattenytan täcktes brinken med matjord och en kokosmatta, som spikades fast med träspik och därefter besåd- Promenadslingor och betesdjur Klippanborna har tagit Läderbackarna till sina hjärtan. Det centrala läget gör att området på kort tid blivit ett så välbesökt frilufts- och strövområde som man hoppades när planerna utkristalliserades. Totalt finns två kilometer promenadslingor bland kullarnas toppar och dalar. På två högt placerade platser finns parkmöbler där man kan ha picknick med vidunderlig utsikt över ån och det bortanför vackert böljande landskapet med åker och skog. Vi har satsat totalt fyra miljoner kronor på utformningen av parken och strövområdet och etablering av växtligheten, kommunens insats har varit tre miljoner, berättar Monica Johansson. Vi var tvungna att hugga ner ett antal träd i en tidigare snårig skogsdunge på grund av saneringen men vi lyckades rädda 20 ekar, som nu skapar struktur. Vi har dessutom planterat nya träd, bland annat lönn och bergskörsbär, i olika delar av parken. I Läderbackarna finns olika promenadslingor som totalt omfattar två kilometer. Foto: Göran Nilsson. 16 Movium Direkt nr 7, 2018

17 Det var en utmaning att få planteringar och grässådder att överleva under årets torra och varma vår och sommar, men nu på höstkanten har det ändå artat sig fint. Vi har haft ett fint samarbete med entreprenören Svevia, som haft det praktiska ansvaret. Det finns en del arbeten kvar att utföra innan slutbesiktningen i slutet av november. Bland annat ska vi bygga en brygga nere vid ån som vi hoppas ska bli en populär samlingsplats. Och till våren blir det stängsling av ytorna med ängsvegetation, i Cösters dal ska hästar beta och på ett par andra ställen är det meningen att får ska bli naturvårdare. Självstängande grindar ska se till att inte beteshagarna blir avspärrade för besök. Utställning och kontrollprogram i faggorna Den gamla kontorsbyggnaden finns kvar och minner om platsens industrihistoria. Men även två installationer strax intill väcker besökares intresse för platsen. Fundamentet till den ståtliga skorstenen har bevarats och dessutom står en narvpress staty en av de få inventarier som fanns kvar när fabriksbyggnaderna revs. Besökarna kan gå in i det runda rummet inuti skorstensfundamentet och avsikten är att vi under nästa år ska få på plats en utställning som berättar om platsens historia och även om saneringsprojektet, säger Monica Johansson. Tillsammans med narvpressen och blomsterplanteringar hoppas vi att det blir en inbjudande och välkomnande entré till Läderbackarna. Monica Johanssons intensiva projektledarperiod närmar sig sitt slut. Men ännu finns det jobb att utföra: Förutom att färdigställa bryggorna måste vi nu i höst få någon form av tak på plats som säkrar skorstensfundamentet och skyddar den kommande utställningen, men det ska finnas ett hål i mitten så att det blir skorstenskänsla. Fram till garantibesiktningen om två år ansvarar vi inom läderfabriksprojektet för områdets skötsel, därefter övergår ansvaret till kommunens gatu- och parkavdelning. Sedan blir det provtagningar och analyser, vi har ett kontrollprogram som löper fram till 2023 för att se att vi inte har något läckage av miljögifter, och rapporter ska skrivas till Naturvårdsverket och Länsstyrelsen. Och om kommunen vill och har råd här finns ju stora möjligheter att utveckla och etablera nya inslag i området det kommer säkert att komma många idéer och förslag från de entusiastiska Klippanborna! Flygbild över Läderbackarna sommaren I bildens nedre del ses den temporära åfåran under tiden som Bäljane å sanerades från bottensediment. Till höger den del av det sanerade markområdet som kallas Cösters dal. Foto: Klippans kommun. Movium Direkt nr 7,

18 Unik flytt av jättestort träd genomförd inom Västlänken-projektet i Göteborg Av Göran Nilsson, Tankesmedjan Movium Under Moviums Rådgivardag den 29 oktober i Göteborg fick deltagarna ta del av kunskap och erfarenheter kring flytt av stora träd (enligt definition stamomfång större än 30 cm). Diskussionerna hade sin grund i det stora antal trädflyttar som genomförs inom det omdiskuterade Växtlänken-projektet samt nytt utbildningsmaterial publicerat vid SLU. Avsikten var att det under förmiddagen måndagen den 29 oktober, med deltagarna i Moviums Rådgivardag på exklusiv åskådarplats, skulle genomföras Den spektakulära flytten av det stora bokträdet ägde rum natten mellan den oktober. Foto: Per Lagerkvist. en flytt av en stor bok i området vid Hagakyrkan, ett inslag i den omfattande, och omdiskuterade, järnvägssatsningen Västlänken. I Haga kommer en av Västlänkens tre pendeltågsstationer att byggas, därför har beslut fattats om flytt av ett antal träd inom området. Den aktuella boken är det största träd i Skandinavien som någonsin blivit föremål för flyttning den har ett stamomfång på 320 cm och väger inklusive den frigjorda jordklumpen 180 ton. Trädet ska flyttas 70 meter med en kraftig mobilkran. Uppskjuten flytt efter test När seminariedeltagarna kom till Hagakyrkan på måndagsmorgonen möttes man dock av ett tråkigt besked: projektansvariga hade under söndagskvällen tagit ett beslut att måndagens flytt fick skjutas upp. Vid en test med mobilkranen att lyfta trädet under söndagen gjorde den omtalade Göteborgsleran sig tillkänna rustbädden för den 600 ton tunga kranen var inte tillräckligt stark! Vid uppdragning av trädet krävdes det en dragkraft på över 190 ton och då började marken ge vika där kranen stod. Efter överläggning med entreprenören Nordic Crane och mobilkransskötaren sent på söndagskvällen beslutades att trädflytten inte kunde utföras på den rustbädd som fanns tillgänglig vid tillfället, det hade medfört för stora risker med att det skulle uppstå jordskred och att kranen skulle sätta sig i hålet där trädet står. Det blev ändå trots allt en intressant och lärorik förmiddag för seminariedeltagarna i fält med diskussioner kring metodik, skötsel och andra erfarenheter vid ett antal träd, av något mindre omfång, i området som redan flyttats. På två träd, där växtbäddarna på de nya platserna ännu ej var klara, kunde man på nära håll studera rotklumparnas inneslutning i lådor. Och dessutom fanns den stora boken, förberedd för flytt, för påseende samt den imponerande kranen. Kunniga och inspirerande guider var bland andra Örjan Stål, Trafikverket/ 18 Movium Direkt nr 7, 2018

19 Eva Maria Hellqvist från Park- och naturförvaltningen (i gul jacka) förevisar ett av de träd som nyligen flyttats inom Hagaområdet, till en plats i parken Haga kyrkoplan, strax söder om Hagakyrkan. Foto: Göran Nilsson. Viös AB, och Eva Maria Hellqvist, park- och naturförvaltningen, Göteborgs Stad. Efter förstärkning av rustbädden kunde sedan flytten av den stora boken genomföras enligt plan under natten mellan oktober. Flytten förevigades i bild av Per Lagerkvist, vaktmästare vid Smyrnakyrkan belägen vid den 70 meter långa flyttvägen, stående på en terrass högt upp på kyrkan. Utbildningsmaterial från Movium och SLU Movium Fakta nr 4/2018, med rubriken Att flytta stora träd Teknik, metoder och strategiska vägval (se även under Nyheter på sid. 20) släpptes under Rådgivardagen. Två av författarna medverkade under seminariet Movium-rådgivarna Petter Åkerblom, SLU Ultuna, och Örjan Stål. Petter premiärvisade under seminariets eftermiddagspass även tre av de fyra filmer som produceras vid SLU i ett projekt med utbildningsmaterial kring trädflytt. Mer om projektet och länkar till filmerna finns via följande länk: I den fjärde filmen i SLU-projektet, med planerad publicering vid årsskiftet, kommer fokus att ligga på den spektakulära flytten av den stora boken. Ett flyttat träd i Hagaområdet med inkapslad rotklump, i väntan på att den nya växtbädden görs i ordning. Foto: Göran Nilsson. Movium Direkt nr 7,

20 Nyheter Movium Fakta om att flytta stora träd i form av skisser kompletterar, både när det gäller metodik och utformningen av trädgropar och växtbäddar. Ny skriftserie om skötsel av historiska trädgårdar Att flytta stora träd teknik, metoder och strategiska vägval är rubriken på Movium Fakta nr 4/2018, som nyligen utgivits. Författare är Movium-rådgivarna Örjan Stål, Viös AB och Petter Åkerblom, SLU Ultuna, samt Maria Walter, landskapsarkitekt och verksam på SLU Ultuna. I Fakta-bladet sammanfattar författarna de skäl och motiv som kan finnas för att flytta och på sätt återanvända stora träd, dvs. individer med ett stamomfång större än 30 cm. Ett beslutsschema presenteras, där en rad strategiska ställningstaganden anges och som leder fram till slutsatsen att ett träd kan flyttas eller alternativt att till exempel fällning och plantering av ett ersättningsträd, eller annan kompensationsåtgärd, är en mer rimlig åtgärd. I olika avsnitt går författarna sedan igenom förutsättningar och förberedelser för trädflytt samt tekniken vid flytt av träd med olika storlek med hjälp av specialmaskiner eller annan teknisk utrustning. Rekommenderade arbetsordningar anges i punktform för flytt av träd upp till 120 cm stamomfång respektive jättestora träd, dvs. individer med stamomfång cm. Illustrationer Omslaget till en av de skrifter som publicerats i projektet. Under pågick projektet Utvecklande skötsel i kulturhistoriskt värdefulla parker och trädgårdar, med Hantverkslaboratoriet vid Göteborgs universitet som huvudman. Projektet finansierades med medel från kulturmiljövårdsanslaget, fördelat via Riksantikvarieämbetet. Syftet med projektet var erfarenhetsutbyte och ökad kunskap kring vård av historiska parker och trädgårdar, med fokus på antikvariska ställningstaganden och skötselmetoder som tillvaratar de historiska trädgårdarnas kulturvärden. Sex trädgårdar har använts som laboratorier för skötselförsök i projektet: Tycho Brahemuseets trädgård på Ven, Gunnebo slott i Mölndal, Stabergs bergsmansgård utanför Falun, Fredriksdals museer och trädgårdar i Helsingborg, Julita gård i Södermanland och Mårbacka minnesgård i Värmland. När det gäller projektets resultat har hittills tre skrifter med olika teman publicerats under huvud- 20 Movium Direkt nr 7, 2018

21 rubriken Skötsel av historiska trädgårdar: Gräsmattor (publicerad 2017), Grusgångar samt Klippta lövbärande häckar (båda publicerade under 2018). Mera information om skrifterna, och beställning, via Hantverkslaboratoriet: Två kandidater till tjänsten som SLU-rektor Två kandidater till att bli rektor för SLU är nu framtagna av en rekryteringsgrupp och ska kallas till hearing med SLU:s hörandeförsamling. De två är nuvarande prorektor Karin Holmgren, SLU, och Maria Knutson Wedel, i dag vicerektor vid Chalmers i Göteborg. Karin Holmgren, fil dr, var professor i naturgeografi vid Stockholms universitet , och har därefter haft en professur i samma ämne vid SLU sedan Hon är prorektor vid SLU sedan den 1 mars 2016 med särskilt ansvar för utbildningsfrågor. Maria Knutson Wedel är fil dr i fysik och biträdande professor i konstruktionsmaterial vid Chalmers sedan Hon är vicerektor för utbildning och livslångt lärande vid Chalmers sedan 2012, med ansvar för alla frågor rörande utbildning med undantag för forskarutbildning. Hearingen är ett led i rekryteringen och sker inför hörandeförsamlingen, som har 45 platser och är ett rådgivande organ till rekryteringsgruppen och SLU:s styrelse. Styrelsen kommer vid sitt decembersammanträde att besluta vilken av kandidaterna som ska föreslås och därefter fattar regeringen det slutgiltiga beslutet i början av Nuvarande rektor Peter Högberg lämnar sin tjänst vid årsskiftet. Källa: 30 oktober. Finns det samband mellan hyperit och jätteträd? Den 21 oktober rapporterade webbsajten Skogsforum att man, i samarbete med SLU, hittat vad som troligen är Sveriges högsta gran. Trädet finns i en skog i en dalgång utanför Mölnbacka i Forshaga kommun i Värmland. Granens höjd har uppmätts till 49,4 meter. Den beräknas vara drygt 120 år gammal. Mölnbackagranen, av vår inhemska art, Picea abies, hittades med hjälp av modern teknik. Det är forskare vid SLU i Umeå som använt flygburen laserscanning. All skogsmark i Sverige skannades av för några år sedan och med hjälp av den data som insamlades har man kunnat identifiera höga punkter i skogslandskapet. Medlemmar och inventeringsexperter aktiva inom skogsforum.se tog sedan på sig uppgiften att leta upp och mäta höga träd med målet att försöka hitta Sveriges högsta gran. För att mäta träden på ett tillförlitligt sätt används avancerade höjdmätare som baseras på laserteknik. Området där Mölnbackagranen hittades är skyddat genom en frivillig avsättning som en nyckelbiotop av markägaren Bergvik Skog. Nu har det visat sig att det inte bara är granträd som växer bra i den värmländska dalgången. Här finns också vad som troligen är Sveriges högsta tall, uppmätt till 40,6 meter, och en klibbal på 32,6 meter. Dessutom finns det också flera andra granar på över 45 meters höjd. Enligt skogsforskarna är bidragande orsaker till att träden uppnått en sådan anmärkningsvärd höjd att det finns gott om markvatten i dalgången. Dessutom har till exempel granarna fortfarande en god tillväxt trots sin höga ålder, delar av biotopen har en ålder på 140 år. Tillväxten på granarnas toppskott ligger på cirka 30 centimeter per år. Sedan har medlemmar inom skogsforum.se en hypotes att bergarten hyperit kan ha betydelse för den goda tillväxten. Hyperit är en basisk, magmatisk bergart som finns i ett band genom södra Sverige från Värmland till Skåne. Bandet är bredast i Värmland och i dalgången i Mölnbacka finns det gott om stenblock med den karakteristiska svart-gröna färg som gör att hyperiten ibland kallas grönsten. Skogsforum hänvisar till SGU, Sveriges geologiska undersökning, som framhåller att hyperit bland annat innehåller kalcium, natrium, magnesium och järn. Det är främst kalcium och natrium som skulle kunna bidra till trädens goda tillväxt. En teori är att surt regn bidrar till att snabba på vittringen av hyperit, som därmed skulle kunna få en gödselverkan. Källor: 21 oktober; ATL nr 77/ november. Movium Direkt nr 7,

22 Publika parker och stadsrum 2019 Foto: Malmö stad. Tema: Stan är full av vatten! Torsdag 4 april 2019 i Malmö Planera redan nu in nästa års konferens i kalendern, den populära mötesplatsen för alla som jobbar med publika parker och stadsrum i offentlig eller privat regi. Här erbjuds inspirerande föreläsningar, erfarenhetsutbyte och trevligt mingel, denna gång med Malmö stad som värd. På Malmö Live! Mera info kommer kontinuerligt framöver på Moviums hemsida och via Moviums Nyhetsbrev. Kalender November Vatten från katastrof till kärlek, seminarium i Göteborg arrangerat av White, 15 Bytræseminar 2018, anordnat av Institut for Geovidenskab og Naturforvaltning, Københavns Universitet och Dansk Træplejeforening, 16 Träden i staden historia, förvaltning och framtid, temadag i Stockholm anordnad av Föreningen för Dendrologi och parkvård i samarbete med Sveriges Arboristförbund, Smarta städer, mässa och konferens i Kista arrangerad av Easyfairs och Geoforum, Boverkets PBL kompetensdagar 2018, i Malmö, December Släppmingel STAD nr 23, ett Movium-arrangemang i Malmö 5 Kunskapsdriven stadsutveckling hur använder vi urban kunskap för att skapa hållbara städer? Seminarium i Fittja anordnat av Södertörnsakademin, 6 Biologiska hot mot honungsbin, humlor och solitära bin, konferens i Alnarp anordnad av Partnerskap Alnarp, Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Biodlingsföretagarna (BF) och Sveriges Biodlares Riksförbund (SBR), 6 Besöksnäring på agendan nationell dialog om samhällets roll för utveckling, konferens i Stockholm anordnad av Sveriges Kommuner och Landsting, 6 Jan Gehl Liveable Cities for the 21st Century, föreläsning på Konstakademien i Stockholm arrangerad av Stockholms Arkitektförening, Januari Att bygga stad för ungas aktiviteter, seminarium i Stockholm anordnat av FSKF, Boverket, Stockholms läns landsting och Stockholms stad, Februari Lingdagen 2019, mässa och seminarier i Alnarp, April Publika parker och stadsrum, konferens i Malmö arrangerad av Tankesmedjan Movium, Malmö stad, Helsingborgs stad och Lunds kommun Information om Moviums egna kurser och semi narier finner du alltid på Du kan också kontakta Parvin Mazandarani på , parvin.mazandarani@slu.se. Redaktör: Göran Nilsson. Movium, SLU, Box 54, Alnarp Tel: goran.k.nilsson@slu.se 22 Movium Direkt nr 7, 2018