Begäran om prövningstillstånd i Kammarrätten.

Transkript

1 1/11 Fredriksdal Begäran om prövningstillstånd i Kammarrätten. Överklagan av dom i Förvaltningsrätten i Stockholm Mål nr Till Kammarrätten i Stockholm Box Stockholm Från Lotin AB Möbelvägen Fredriksdal info@lotin.se Tel För kännedom Advokat Sture Larsson Lotin AB vidhåller sina yrkanden i ärendet och hänvisar till tidigare inlämnat material, hänvisning till Bil åsyftar de bilagor som redan lämnats in i överklagan till Förvaltningsrätten. Bil. 11a-11c. samt bifogas med dessa handlingar Lotin AB avser även att ytterligare förtydliga varför Naturvårdsverkets regler inte går att följa i praktiken, samt att dessa regler saknar stöd i gällande lagar och avtal. Det har även framkommit nya uppgifter i ärendet. Då Naturvårdsverket har lämnat ett nytt uppdrag till Statens Veterinärmedicinska Anstalt för att bl.a. testa nya modeller av vildsvinsfällor i enlighet med gällande lagstiftning och ISO standard. Bifogat ligger SVA:s ansökan till Djurförsöksetiska nämnden, samt nämndens svar/tillstånd. Nu ska testerna utföras strikt efter ISO standarden med 12 timmars intervall för vittjning, och följa de regler och krav som Lotin AB har begärt att få ändrade i vår överklagan. Den ursprungliga ansökan från SVA till Djurförsöksetiska nämnden, inkom som är tre veckor efter datumet då L114 och L115 fick sitt senaste typgodkännande. Vilket i sin tur måste flytta datumet när Naturvårdsverket gav uppdraget till SVA, betydligt längre tillbaka i tiden. Bil. 13

2 2/11 Rimligen borde Naturvårdsverket praktisera samma regler i alla sina beslut. Under den här striden som pågått i 63 månader från ansökningsdagen, så har tydligen Naturvårdsverket ändrat åsikt i de frågor som vi strider om just nu. För nu ska testerna genomföras så som vi påpekat hela tiden, och det känns minst sagt tröstlöst att fortsätta bråka om saker som varit självklara från början. Från Lotin AB frågar vi oss varför Naturvårdsverket inte ger upp den här striden, och erkänner att ärendet är dåligt hanterat, och att verket erbjuder sig att reda ut frågorna utan domstolar. Förvaltningsrätten nämner i sina avslag att de delar Naturvårdsverkets bedömning. Men vad Förvaltningsrätten troligen inte har kännedom om, är att Naturvårdsverket har bristfällig sakkunskap i ämnet, och köper in sina utredningar från andra instanser. Bil. 11a sid 132 första stycket Naturvårdsverkets förfarande har under de senaste åren lett till en massiv kritik mot verket, som kulminerade i att Regeringen beslutade att göra en Jaktlagsutredning SOU 2013:71. Då verket som ska sköta dessa frågor, helt uppenbart saknar nödvändig kompetens för sitt uppdrag. Jaktlagsutredningens förslag är att en helt ny myndighet Viltmyndigheten inrättas för jaktfrågor. Regeringens Jaktlagsutredning får ses som en ytterst allvarlig kritik, och är en tydlig markering när ett statligt verk missköter sitt uppdrag så de förlorat förtroendet och riskerar att fråntas uppgiften. Jaktlagsutredningens skarpa kritik mot Naturvårdsverkets arbete, går att läsa på följande sidor i. Bil. 11 Kap. 5 sid Bil. 11b Sammanfattning sid Bil. 11c Kap. 6 sid Hela delbetänkandet finns att hämta på I fråga om kritik, så kan även JO:s kritik ang. jäv vara intressant läsning i detta sammanhang. Bil. 8 Naturvårdsverkets nya tolkning av 27 Jaktlagen. Lotin AB och Naturvårdsverket tolkar ordet lidande på helt skilda sätt. Innan övriga frågor tas upp så måste det fastslås om Jaktlagens 27 avseende lidande ska tolkas i både fysisk och psykisk mening, likaså måste det definieras om stress ska bedömas som lidande. Från Lotin AB ser vi det som helt nödvändigt, att frågan tas upp och får en prejudicerande dom. I synnerhet då nuvarande dom med sin nya tolkning av 27 Jaktlagen, kommer påverka andra jaktformers fortsatta existens. Då all jakt med hund skapar det psykiska och stressrelaterade lidande, som Naturvårdsverket vill förhindra. Ett djur lider inte av att enbart sitta frihetsberövat i 12 timmar, och i övrigt sakna några som helst fysiska skador som kan påverka dess framtid och fortsatta liv i skogen.

3 3/11 Naturvårdsverket hävdar även att djur kan lida psykiskt i levandefångstfällor. Detta påstående får ses som ogrundade hypoteser. Vad 12 timmars frihetsberövning får för långtgående konsekvenser för djurens mentala hälsa och fortsatta liv i skogen, har nog ingen forskat på ännu. Ska psykiskt lidande tas upp som en parameter vid ett typgodkännande så ska det först göras en vetenskaplig forskning runt ämnet, så vi kan avgöra i vilken grad som olika jaktformer skapar psykiskt lidande, och i vilken grad som detta utvecklas till bestående mentala störningar för djuren. Om Naturvårdsverket ska ta sina påståenden på allvar, så kan verket börja med att jämföra vildsvinsjakt med hund / åteljakt och alla skadeskjutningar och det psykiska och fysiska lidande som detta orsakar. Sedan blir det svårt att påstå att fällor orsakar lidande som är jämförbart med lidandet vid jakt. När inte dessa påståenden är vetenskapligt bevisade så kan inte verkets tjänstemän använda argument av det här slaget, och särskilt inte när tjänstemännen har svårt att dölja sina personliga värderingar i frågan. När Jaktlagens 27 skrevs så var givetvis lagstiftarnas avsikt att förhindra fysiskt lidande som orsakats av olika jaktmetoder, om Naturvårdsverket ska fortsätta att tolka in stress och psykiska aspekter så får nog verket börja med att skriva om Jaktlagens 27 så den passar verkets nya synsätt på lidande. Även Förvaltningsrätten skriver stress och lidande som åsyftar på psykiskt lidande i sitt svar. Vi vill än en gång be samtliga att läsa Jaktlagens 27 och försöka förstå hur dessa handläggare kan tolka in stress och psykiskt lidande i denna lagtext. 27 Jakten skall bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande och så att människor och egendom inte utsätts för fara. Hur är det möjligt att tolka in stress och psykiskt lidande i lagtexten ovan? Läser man sedan 28 så står det klart för oss hur lagstiftarna har tänkt i frågan om lidande. 28 Om vilt har skadats vid jakt, skall jägaren snarast vidta de åtgärder som behövs för att djuret skall kunna uppspåras och avlivas. Om älg, hjort eller rådjur har skadats vid jakt på ett jaktområde och tar sig in på ett annat jaktområde, skall jägaren se till att jakträttshavaren där eller markägaren snarast underrättas. Kan dessa nås endast med svårighet, får polismyndigheten i orten underrättas i stället.

4 4/11 Frågan om de fångade vildsvinens storlek och ålder. Om vi för en stund föreställer oss att vi sitter och vakar på en åtel när vildsvinen kommer, så ska antingen belysning tändas eller så ska mörkersikten användas. När belysningen tänds så handlar det om ett fåtal sekunder innan vildsvinen är borta igen, och på dessa sekunder ska jägaren välja ut 1-2 djur i rätt skottvinkel och dessutom avgöra på detta avstånd om något av målen har dragna spenar. Alla borde inse det omöjliga i att utskilja en kultingförande sugga på några sekunder. När en spendragen sugga blir skjuten så går det inte att göra skadan ogjord, och hennes kultingar är lämnade åt sitt öde som i många fall kommer bli en långdragen svältdöd. Detta är i allra högsta grad ett lidande som kan hänvisas till 27 Jaktlagen. När samma sak inträffar i våra fällor som är avsedda för räv grävling och vuxna vildsvin, så blir kultingarna skilda från modern i några timmar. Den stora skillnaden är att alla individer är vid liv, och kan återförenas igen utan lidande eller skador. Det blir svårt att hävda 27 Jaktlagen i detta läge. Lotin AB påpekar igen att jaktlagens 27 avseende lidande, enbart kan tolkas som fysiskt lidande. Villkor 1. Begränsad användning av fällor under vår/sommar. Inom EU har inte vildsvin hamnat under kategorin skadedjur utan anledning, orsaken är att vildsvinen har en fortplantningsförmåga som saknar motstycke i djurvärlden. Endast några få arter av gnagare, kan jämföra sig med vildsvinens reproduktionsförmåga. Den stora skillnaden på dessa skadedjur är mängden foder som krävs för att råttor och kaniner ska massföröka sig på samma sätt, då vildsvinen håller på att äta landets lantbrukare till ruinens brant. I fråga om andra skadedjur som kaniner råttor mm. så är det uppenbart att Naturvårdsverkset inte har samma empati, för digivande honor som fångas och lämnar hjälplösa ungar att dö i bohålorna. Oavsett om ett djur väger 30g eller 300kg så ska de ha lika värde i lagens mening. I det här fallet så bör det vara uppenbart för alla, att det finns andra intressen som spelar en avgörande roll i de här besluten. Det är också högst märkligt att Naturvårdsveket inte tar ställning till att övriga räv och grävlingfällor får användas för årsungar året om, särskilt med tanke på att dessa fällor skall enligt lagen vittjas minst varje morgon med 24 timmars intervall, och givetvis går det in digivande vildsvin i dessa fällor också. Av de djurarter som får fångas i fällor så är det enbart vildsvinet som tar med sig ungarna vid födosök, viket innebär att gruppen kan bli uppdelad när fällan stänger. Men ungarna har modern på andra sidan gallret och de kommer hålla sig i närheten av fällan tills suggan blir utsläppt.

5 5/11 Det känns överflödigt att ens utveckla de moment i övrig jakt som orsakar avsevärt värre situationer, där kultingarna blir föräldralösa. I dessa fall skulle man bli tvungen att förbjuda jakt helt och hållet, med hänvisning till Naturvårdsverkets nya tolkning av 27 Jaktlagen, avseende stress och psykiskt lidande. Krav från Lotin AB i villkor 1 Lotin AB vidhåller sitt påstående. Om en digivande hona blir fångad och skils från sin avkomma i max 12 timmar, så går det ingen nöd på varken ungarna eller honan, vare sig det handlar om grisar grävlingar eller rävar. Således saknas det argument för att begränsa fångsten till enbart vildsvinskultingar, fällan ska därför tillåtas att även fånga vuxna djur i samklang med hur de nya testerna av vildsvinsfällor ska utföras. Villkor 2 och 3. Begränsad användning under dagtid. Det tycks vara så att tjänstemännen vid verket, har en ovilja att inse faktum i denna frågeställning. Att det skulle göra skillnad att tillföra mänsklig vittring två timmar tidigare saknar betydelse i praktiken. Med regelbunden frekventering av människor två ggr/dag så kommer fällan enbart att fånga sjuka och utsvultna/skadade djur, friska djur går inte i närheten av färsk vittring från människa. Naturvårdsverket kräver att laddning ska ske två timmar före solens nedgång och laddas av en timme före solens uppgång, med bl.a. hänvisning till särskilt skyddsvärda djurarter där arten ej specificerats. När samma fällor laddas för räv/grävling, så får de enl. lag stå laddade dygnet runt och året runt. Hur kommer det sig att de särskilt skyddsvärda djurarterna, inte behöver skyddas i det här fallet. Fällorna är för övrigt konstruerade så att de genom sina gilleranordningar inte kan utlösas av andra djurarter än de som är uppräknade i ansökan. Ett rådjur kan t.ex. gå in och äta upp allt vegetabiliskt foder, men det kan inte fysiskt lyfta bökgillret vilket krävs för att fällan ska lösas ut. Bil. 12 Krav från Lotin AB i villkor 2-3 Lotin AB vidhåller att fällorna är selektiva för de djurarter som ansökan omfattar. Fällorna ska således inte belastas med särskilda regler, avsedda att skydda särskilt skyddsvärda djurarter som Naturvårdsverket inte vill precisera vilka djurarter det skulle kunna handla om. Vittjning ska ske efter de regler, som gällande lagstiftning föreskriver för de avsedda djurarterna. Lotin AB har dock inga invändningar mot att vittjning av fällan sänks från nuv.24 till 12 timmar i likhet med de tester som SVA ska genomföra framöver. Vi kommer heller inte att protestera om tiden sänks ytterligare till 6 timmar, när temperaturen över/underskrider +22 till -10 grader Celsius.

6 6/11 Villkor 4. Betning med vegetabiliskt foder. Naturvårdsverkets och Förvaltningsrättens påstående skulle kunnat ha sin riktighet om det varit så att fällorna enbart varit typgodkända för vildsvin, men nu är exakt samma fällor även typgodkända för räv och grävling, vilket medför att beslutet/domen faller på sin egen omöjlighet. Ska fällan laddas för räv så kommer någon form av härsket/ruttnande animaliskt bete att användas, vilket obönhörligen kommer locka till sig de övriga asätarna i skogen som är vildsvin och grävling. Då fällorna är typgodkända för de djurarter som animaliskt bete av det här slaget lockar till sig, så uppfylls kravet på selektivitet enligt bilaga 5 Jaktförordningen. Vad det gäller Naturvårdsverkets hänvisning till artskyddsförordningen (2007:845) så bör det åter igen påpekas att Naturvårdsverket väljer att tiga på frågan om vilka särskilt skyddsvärda djurarter de åsyftar. Det mest troliga är att det handlar om de utplanterade djurparksvargarna som inte skyggar för mänsklig vittring, men då verket väljer att tiga så är det svårt för oss andra att gissa sig till vad verket har i åtanke. Är det varg och lo som åsyftas så kräver dessa rovdjur att betet är i det närmaste levande för att de ska bli intresserade, varg och lo är inga asätare på samma sätt som räv grävling och vildsvin. Krav från Lotin AB i villkor 4 Lotin AB vidhåller sitt krav, att betning av dessa fällor ska följa gällande lagar och regler. Fällorna ska inte begränsas till enbart vegetabiliskt foder, då detta utesluter fångst av räv och grävling, vilket fällorna också är typgodkända för med samma typnummer L114 och L115. Villkor 5. Begränsad ingångsstorlek. Regeln skapar en paradox när exakt samma fällor får ha full öppningshöjd för räv/grävling och begränsat till 55 cm för vildsvin, dessutom tillåts rävfällorna L57-L63 att ha en öppningshöjd på cm. (L57-L63 har samma grundkonstruktion och funktion som L114 och L115.) Bil. 6 Vad det gäller att djur skulle kunna skadas av fallande luckor, så saknar inte detta påstående motargument. Först och främst så väger luckorna på L114 och L115 endast 15.5 kg. Dessutom har vildsvin en blixtsnabb reaktions förmåga, och hinner i de flesta fall att fly undan en fallande lucka. Det finns inga vassa kanter som träffar djuren så om luckan landar på ryggen, så fördelas kraften över stor yta vilket omöjliggör frakturer och skärskador. Visst kan det bli ett ömmande blåmärke en tid efteråt, men det skapar inga bestående men och minskar inte djurets förmåga att hitta föda. Rävfällorna L57-L63 fångar vildsvin hela tiden utan att Naturvårdsverket tycks bry sig om detta, dessutom så är falluckorna på dessa fällor av trä vilket medför flera gånger högre vikt än våra luckor. Sedan förändras träluckornas vikt beroende på väderlek, och blir ännu tyngre i regniga perioder.

7 7/11 Ett 6 årigt barn kan utan problem, låsa upp våra plåtluckor och krypa ut ur fällorna. Luckorna i modellerna L57-L63 klarar inte ett 6 årigt barn att lyfta. Våra luckor och lås är byggda för att klara kravet i 27 Jaktlagen, som säger att människor och egendom inte får utsättas för fara. I fallet med modellerna L57-L63 så blir det svårt att hävda det samma, då ett 6 årigt barn kan fastna under dessa luckor, och i värsta fall avlida på grund av luckornas höga vikt. Varför skapar Naturvårdsverket dessa regler på luckorna till just våra vildsvinsfällor, när luckorna till liknande fällor som L57-L63 inte har belagts med liknande krav under de senaste dryga 40 åren. Det bör också starkt ifrågasättas varför Naturvårdsverket inte vill kommentera eller kännas vid att det finns ett gediget material från tester av vildsvinsfällor som utfördes mellan åren När dessa tester utfördes så fanns det inte några begränsningar i ingångshålens storlek, ej heller var det särskilda begränsningar i bete eller tider för laddning/vittjning av fällorna. Nu när testerna av vildsvinsfällor återupptas för tredje gången, så är man tillbaka med kraven som gällde mellan åren Naturvårdsverkets påstår att det saknas underlag för beslut om vuxna djur, detta stämmer inte med verkligheten då det fångades vuxna djur vid testet och dessa frisläpptes oskadda. Dessutom har L112 tillåtits ha full öppningshöjd och fånga vuxna vildsvin mellan åren varefter tillståndet återtogs på grund av bristfällig ventilation där vildsvinen dog av syrebrist. Krav från Lotin AB i villkor 5 Lotin AB vidhåller att Fällorna ska tillåtas att ha full öppningshöjd även för vildsvin, på samma sätt som det är tillåtet för räv och grävling. Fällorna ska tillåtas att fånga vuxna vildsvin då de är dimensionerade för detta ändamål, och det även fångades vuxna vildsvin vid testet som frisläpptes oskadda enl. testpersonalens rapport. Villkor 6-8 Elektronisk larmanordning. Vittjning. Kontroll av utrustning. Lotin AB vidhåller att elektronisk övervakning, inte ska vara ett obligatoriskt krav på vildsvinsfällor. Det måste starkt ifrågasättas varför vårt påstående om diskriminering, har ignoreras av både Naturvårdsverket och Förvaltningsrätten. Markägare som inte har GSM täckning på markerna där fällan ska användas, blir diskriminerade av en statlig myndighet som dessutom kräver en larmanordning som inte finns att köpa på öppna marknaden. Frågan måste tas på högsta allvar, särskilt med tanke på att den diskriminerade parten oftast är en lantbrukare, som får inskränkningar i sin näringsverksamhet då han inte kan skydda sig mot skadedjur.

8 8/11 Lotin AB vidhåller att vittjning ska ske efter gällande lagar och regler. Levandefångst fällor för nattaktiva djur, ska vittjas på morgonen med 24 timmars intervall. Vår erfarenhet är att nattaktiva djur, är mer eller mindre dagaktiva också. Av denna anledning är Lotin AB beredda att göra avkall på tidsfaktorn, och underkasta oss ett beslut på 12 timmar och även en sänkning till 6 timmar vid extrema väderleksförhållanden typ kyla/värme. Över/underskrider temperaturen +22 till -10 grader Celsius så bör 6 timmars regeln träda in. Krav från Lotin AB i villkor 6-8 Lotin AB vidhåller kravet, på att elektronisk larmutrustning ska vara fångstmannens enskilda avgörande, vill han kontrollera fällorna manuellt så ska det inte möta några hinder att göra så. De nya testerna har 12 timmars intervall på vittjning, som i likhet med gällande lagstiftning bör bli den tid som sätts i dessa fällors framtida typgodkännande. Ur djuretiskt perspektiv bör en regel om 6 timmar, införas vid extrema väderleksförhållanden. Funktions kontroll av larmanordning har som tidigare nämnts inte i ett typgodkännande att göra, då det ligger på fångstmannens ansvar att vittjning sker inom lagstadgade tidsgränser. Sakfel i Naturvårdsverkets fattade beslut. Att man ska skriva rätt företagsnamn ser vi från Lotin AB som självklart, det ska man inte behöva gå till domstol för att få korrigerat. Naturvårdsverket lägger dessa handlingar på sin hemsida. Är inte handlingarna under rätt företagsnamn, så skapas en onödig förvirring för framtida kunder som inte hittar tillverkaren. Runda hål! Är det samma som fyrkantiga, hexagonala och alla andra former på hål enligt statens ansvariga tjänstemän, detta är numera även fastslaget av Förvaltningsrätten i Stockholm. Hur tjänstemännen förklarar detta påstående för sina överordnade chefer, skulle vara intressant att höra. Från Lotin AB så anser vi att statens offentliga handlingar ska vara korrekta och visa på en yrkesmannamässig sakkunskap, där uppenbara fel korrigeras utan domstolars inblandning. Att bökgillret och dess funktion inte finns beskrivet i typgodkännandet, är helt oacceptabelt och skall utan ytterligare diskussioner läggas till i texten. I annat fall så riskerar våra kunder att bli polisanmälda för användande av ej tillåtna jaktmedel. Det får ses som högst anmärkningsvärt att Naturvårdsverket tar strid i frågan, när bökgillret finns tydligt beskrivet i den ansökan som Lotin AB lämnade in Bil. 7 sid 1

9 9/11 Att gillrens placering är felaktigt beskrivna i typgodkännandet, ska korrigeras utan fler diskussioner. Även här så riskerar våra kunder att bli polisanmälda för att de använder redskapen felaktigt. Vi på Lotin AB ska inte behöva sitta och förklara för irriterade poliser i landet, att Naturvårdsverket skrev fel men tjänstemännen ser ingen anledning att rätta felen. Texten om frysskador ska inte stå i ett typgodkännande, när problemet inte existerar i verkligheten. Detta påstående kommer fån en tjänsteman/kvinna med en högst livlig fantasi, och personen i fråga har helt uppenbart inte någon kännedom om hur våra vilda djur lever i naturen. Som exempel kan nämnas våra övriga fällor som har samma metallnät som mink/rävfarmare använder, och här vistas miljoner pälsdjur i sträng kyla utan att de får frysrelaterade skador av metallen i burarna. Naturvårdsverkets erinrande. Avslutningsvis så påpekar Naturvårdsverket att Lotin AB har erinrats om att L114 och L115 för räv/grävling, inte innebär en garanti för att L114 och L115 för vildsvin ska få användas på räv/grävling. Var det någon som hängde med och förstod texten ovan? Hur ska vi på Lotin AB förklara Naturvårdsverkets erinrande för våra kunder? Frågan är närmast om den svarande tjänstemannen själv förstår textens innebörd. I synnerhet när verket inte skrivit vilka skillnader de åsyftar, och alla vet att fällorna är exakt identiska. Vi vill erinra Naturvårdsverket om att Lotin AB vid ett flertal tillfällen förklarat att om det skulle bli några skillnader i konstruktionerna, så kommer de högst ställda konstruktionskraven att finnas på båda modellerna av L114 och L115. Således kommer det aldrig bli frågan om att Lotin AB tillverkar två olika modeller av en och samma fälla, som dessutom tilldelats samma typ nr L114 och L115. Internationella avtal och regler inom EU Naturvårdsverket har skapat sina egna regler inom EU i strid mot gällande avtal inom Europeiska gemenskapen, reglerna står även i strid mot det avtal som tecknats mellan EU. USA. Canada och Ryssland. Lotin AB har påpekat att dessa beslut är ett handelshinder som strider mot båda avtalen.

10 10/11 Förvaltningsrätten påpekar att vildsvin inte ingår i avtalet mellan EU. USA. Canada och Ryssland. Upplysningsvis kan nämnas att avtalet mellan dessa stater, gäller pälsbärande djur. Fällorna i fråga har även samma typ nr. L114/L115 för räv, vilket är ett pälsbärande djur och således så är besluten ett handelshinder även mot detta avtal. Personliga kommentarer från undertecknad. Först är tjänstemännen vid Naturvårdsverket beredda att i stort sett strunta i vilka sakfel som helst, men därefter vill verket erinra om att det kan finnas skillnader som gör att fällorna inte går att använda växelvis mellan djurarterna. Detta uttalande kastar verkets tjänstemän ur sig utan att precisera vad som åsyftas, vilket är ett högst besynnerligt uttalande med tanke på den nitiska hängivenhet som präglat hela ärendet tidigare. Till tröst så kan man i Jaktlagsutredningen se att det är inte enbart är Lotin AB som drabbats av verkets märkliga lagtolkningar och övertramp i EU bestämmelser, kritiken mot verket är massiv från alla håll. Ett bra exempel är remissvaret från Kommerskollegium som kom med en rad intressanta påpekanden om vilka anmälningspliktiga krav som ställs, om Naturvårdsverket försöker skapa egna lagar som blir ett handelshinder gentemot näringsidkare och handel med andra EU länder i gemenskapen. På sid. 6-7 behandlas anmälningsplikt avseende särskilda nationella regler som rätten bör titta närmare på. Bil. 14 Verkets strategi har hela tiden varit att fördröja, förhala och trötta ut motparten, vilket innebär att ärendet har pågått i 63 månader från ansökningsdagen. Vi beklagar verkligen att det saknats samarbetsvilja från Naturvårdsverkets sida, för då skulle samtliga frågeställningar i denna överklagan varit utredda med ett möte och några telefonsamtal. Undertecknad vill även påpeka att det är helt andra faktorer än djurens välfärd som påverkar detta överbeskyddande av just vildsvin i fällor, notera också att andra djurarter inte åtnjuter samma omtanke. Det kan också starkt ifrågasättas varför andra jaktformer som verkligen orsakar dessa beskrivna trauman och lidanden på vildsvin, inte nagelfars på samma nitiska sätt av de ansvariga tjänstemännen vid verket. Sammanfattning Som det ser ut i dagsläget så finns det totalt fyra typgodkännanden på två modeller av fällor som för övrigt är identiska med varandra, dessutom så används samma typnummer L114 och L115 i båda handlingarna, men med helt olika villkor för användning. För att få ett slut på den förvirring som uppstått hos våra kunder. På grund av dessa motstridiga typgodkännanden och motsägelsefulla regelverk, som i praktiken skapar en paradox för användaren. Så är vårt förslag från Lotin AB att Naturvårdsverket döms att lägga till vildsvin i ursprungs handlingarna från och att användarreglerna ska vara den lagtext som redan finns. Bil. 1-2

11 Lotin AB är av den inställningen att alla sorters fällor oavsett djurart, ska vittjas morgon och kväll i 12 timmars intervaller, därför är vi inte ovilliga till att få en begränsning till 12 timmar i stället för de 24 timmar som lagen medger för nattaktiva djurarter. Om Kammarrätten även vill göra ett tillägg för 6 timmar vid extrema väderleksförhållanden värme/kyla, så motsätter vi oss inte ett sådant beslut heller. 11/11 Från Lotin AB ställer vi oss frågande till om det verkligen är tillåtet med dubbla typgodkännande på samma produkt inom EU. Där den tillståndsgivande myndigheten ger produkten två typgodkännanden med samma typ nr. men med olika användarkrav, utan att definiera vad som skulle vara skillnaden. Ska det vara korrekt så ska antagligen den aktuella handläggningen ogiltigförklaras och djurarten vildsvin tillföras till de redan befintliga handlingarna som färdigställdes Se Bil. 1 och 2 Slutkrav Lotin AB önskar att samtliga restriktioner i de aktuella typgodkännanderna hävs. I praktiken innebär detta att den mest praktiska lösningen skulle vara att Förvaltningsrättens dom från som redan passerat landets samtliga rättsliga instanser, utökas med ytterligare en djurart så typgodkännandet fortsättningsvis gäller för Räv. Grävling och Vildsvin. Bil. 3 Vidare ska användarkraven för L114 och L115 vara de lagstadgade och allmänt gällande för fångstredskap i Sverige och inom EU så vi inte utsätts för några fler handelshinder av Naturvårdsverket. Vi böjer oss dock för en minskad vittjningstid till 12 i stället för 24 timmar, i likhet med det tillstånd som SVA har fått från Djurförsöksetiska Nämnden. Slutlig kommentar från undertecknad Vi som jobbat med detta från Lotin AB har ägnat över 3000 arbetstimmar på att strida för frågor som är vår medborgerliga rättighet i Sverige och EU. Undertecknad har i dagarna varit i kontakt med Erik Ågren vid SVA som skrivit den senaste ansökan till Djurförsöksetiska Nämnden, och fått bekräftat att de kommande testerna på vildsvins fällor ska göras på alla storlekar av djur, och följa ISO standarden och gällande lagstiftning i alla avseenden. Vilket innebär att om detta förfarande gjorts från början, så skulle vi sluppit att lägga ner alla dessa timmar på JO anmälningar och överklaganden av beslut som inte följer lagar och avtal inom EU. Läser man Förvaltningslagen så står det klart och tydligt att statens myndigheter ska hjälpa och vägleda medborgare och företag i landet, i stället för att göra sitt yttersta för att motarbeta de samma. Med vänliga Hälsningar Lars-Olof Lundgren Lotin AB Fredriksdal den 21/5 2014