1. INSTÄLLNING OCH YRKANDEN

Transkript

1 1(25) SWE DI S H E NVIR O NM E NTA L P RO TE CTI O N A GE N CY YTTRANDE Ärendenr: NV Umeå tingsrätt Mark- och miljödomstolen mmd.umea@dom.se Yttrande i mål nr M , angående tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Rönnskärsverken, Skellefteå kommun; nu fråga om prövotidsredovisningar Naturvårdsverket har tagit del av bolagets senaste yttrande, aktbil. 317 samt bolagets prövotidsredovisning, aktbil. 324 och 326. Med anledning av domstolens kungörelse den 7 september 2017, aktbil. 329, och domstolens föreläggande samma datum, aktbil. 330, samt med åberopande av medgivet anstånd till den 10 november 2017 anför Naturvårdsverket följande. Naturvårdsverket avstår från att yttra sig över frågan om säkerhetshöjande åtgärder vid lagring och förvaring av kemikalier och flytande avfall, U9, samt frågan om diffus damning. 1. INSTÄLLNING OCH YRKANDEN Naturvårdsverket vidhåller och justerar inställning och yrkanden såsom de angetts i yttrande den 22 mars 2017, aktbil. 305, enligt följande. U1 - utsläpp av granuleringsvatten Naturvårdsverket motsätter sig att prövotiden avslutas och yrkar att bolaget ska föreläggas att, inom rimlig tid, komplettera prövotidsutredningen med följande. 1. Uppgifter om mängder av metaller i ingående vatten från reningsverket för granuleringsvatten. 2. Närmare beskrivning av recirkuleringen av granuleringsvatten och vilka ökade metallhalter det förväntas leda till. BES ÖK: S TO CKH OL M VAL H AL L AV Ä GE N 195 ÖSTE R S UN D F ORS K ARE NS V ÄG 5, HUS UB POS T: STO C KH OL M TE L: FAX: E- P OS T: RE GIS TR ATO R@ N A TUR VA R DS V ERK E T. S E IN TER N E T: WW W.N AT URV ARDS V ERK E T. S E

2 NATURVÅRDSVERKET 2(25) 3. Motivering till av bolaget föreslagna begränsningsvärden, däribland en redovisning av förväntade utsläpp vid full produktion. U2 - dioxiner till vatten Naturvårdsverket vidhåller att prövotiden inte kan avslutas innan bolaget har kompletterat prövotidsutredningen med följande, något förtydligade, punkter (tillägg kursiverat). 1. Underlag för att bedöma om bästa möjliga teknik tillämpas inklusive redovisning av utsläppta mängder dioxiner från olika delströmmar och ytterligare möjliga åtgärder för att minska direktutsläppet till vatten och effekter samt kostnader för dessa, däribland åtgärder för rening av avdrivarvattnet. 2. Förslag till slutliga villkor med begränsningsvärde för utsläpp av dioxiner till vatten som innehåller en beskrivning av kontrollen av villkoret, samt en redogörelse för grunden till villkorens begränsningsvärden. U3 - kvicksilver i avdrivarvatten Naturvårdsverket vidhåller i första hand att prövotiden inte kan avslutas innan bolaget har kompletterat prövotidsutredningen med följande, något förtydligade, punkter (tillägg kursiverat). 1. Uppgifter om ytterligare tekniska möjligheter för att för att förhindra att kvicksilver tas upp av avdrivarvattnet, utöver byte av EGR-utrustning, däribland sedimentering. 2. Förslag till slutliga villkor för utsläpp av kvicksilver via avdrivarvattnet med begränsningsvärde gällande halt. Naturvårdsverket yrkar i andra hand, för det fall mark- och miljödomstolen skulle anse att prövotidsutredningen kan avslutas utan komplettering enligt förstahandsyrkandet, att följande villkor ska föreskrivas för utsläpp av kvicksilver i avdrivarvattnet. NV5. Halten av kvicksilver i avdrivarvattnet får som veckomedelvärde inte överskrida 0,5 µg/l. Kontroll ska ske med automatisk provtagare. Villkoret ska anses uppfyllt om angivet värde innehålls under 42 veckor per kalenderår. U4 - åtgärder avseende kylvattensystemet Naturvårdsverket motsätter sig att prövotiden avslutas och yrkar att bolaget ska föreläggas att, inom rimlig tid, komplettera prövotidsutredningen med följande. 1. En tydligare redovisning av orsakerna till inläckage av metaller och var de främsta källorna till detta finns.

3 NATURVÅRDSVERKET 3(25) 2. Redovisning av att verksamheten, med vidtagna försiktighetsåtgärder, inte leder till en försämring av någon kvalitetsfaktor eller riskerar att motverka möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormerna för berörda vattenförekomster. 3. Redovisning av effekten i form av utsläppsminskningar av att sluta hela respektive delar av kylvattensystemet samt kostnaden för att sluta olika delar av kylvattensystemet. Redovisningen bör om möjligt innehålla utsläppsminskning av metaller vid full produktion, inklusive kostnader per kg minskat metallutsläpp. 4. Redovisning av andra tekniskt möjliga åtgärder för att minska metallinläckage till kylvattensystemet med en redovisning av effekten av respektive åtgärd, i form av utsläppsminskning, respektive kostnader för dessa. Redovisningen bör t.ex. avse åtgärden att eliminera kontaminering från gamla anslutningar. 5. Förtydligande av vilka utsläppspunkter som det slutliga villkoret för totala årsutsläpp ska omfatta. 6. Beskrivning av hur det slutliga villkoret för totala årsutsläpp ska kontrolleras. 7. Förslag till slutliga villkor för utsläpp till vatten av PAH, PCB och HCB tillsammans med underlag för villkoret. U5 - kväveoxider till luft Naturvårdsverket vidhåller att prövotiden kan avslutas under förutsättning att följande villkor föreskrivs, att börja gälla senast fyra år efter lagakraftvunnen dom, eller från den tidpunkt då det bedöms möjligt att innehålla. NV1. Utsläpp till luft av kväveoxider, räknat som NO 2, får inte överstiga 250 ton per år. Kontroll ska ske genom mätning minst en gång per år vid de utsläppspunkter som anges i bilaga 1 till mark- och miljödomstolens deldom från den 5 juli För utsläpp från energicentralen ska kontroll ske genom beräkning. Naturvårdsverket vidhåller även att bolaget ska åläggas att inkomma med uppgifter om när de åtgärder som behövs för att kunna innehålla villkoret kan vara genomförda. U7 - diffusa utsläpp Naturvårdsverket motsätter sig att prövotiden avslutas och yrkar att bolaget ska föreläggas att, inom rimlig tid, komplettera prövotidsutredningen med följande. 1. En tydligare redovisning av hur hanteringen av diffusa utsläpp förhåller sig till relevanta BAT-slutsatser.

4 NATURVÅRDSVERKET 4(25) 2. Redovisning av nedfallet av stoft, metaller och bromerade flamskyddsmedel i nuläget och förväntat nedfall vid tillståndsgiven produktion. U12 - efterbehandlings- och avslutningsåtgärder vid djupt bergförvar Naturvårdsverket har ingen erinran mot bolagets yrkande om förlängning av prövotiden, under förutsättning att P7 ändras enligt följande (tillägg, i förhållande till nu gällande provisoriska föreskriften P7, kursiverat). P7. Deponering av avfall i underjordsförvaret får påbörjas först efter det att utredningarna enligt U8 och U12 givits in och mark- och miljödomstolen medgett att deponering får ske. U14 - energieffektivisering Villkor NV 2 - energihushållningsplan Naturvårdsverket vidhåller yrkandet såsom det framställs i yttrande den 22 mars 2017, aktbil Villkor NVD1 - delegation Naturvårdsverket justerar villkor NVD1 med följande tillägg (tillägg kursiverat). NVD1. Tillsynsmyndigheten får meddela villkor om vilka energihushållningsåtgärder, framtagna inom ramen för plan enligt villkor NV2, som ska genomföras och inom vilken tid, med begränsningen att de föreskrivna åtgärdernas investeringskostnad inte får överstiga 8 miljoner kr per år (2017 års penningvärde) som ett medelvärde under en rullande period av fyra kalenderår. I delegationens begränsning ska inte inräknas kostnader för de åtgärder som föreskrivs i villkor NV3 (E1-E6, V1-V6). Villkor NV3 energibesparande åtgärder Naturvårdsverket justerar villkoret NV3 och ersätter det med följande förstahands- respektive andrahandsyrkande. I första hand yrkar Naturvårdsverket att som villkor NV3 föreskrivs: NV3. Bolaget ska senast inom fyra år från det att denna dom vunnit laga kraft vidta minst följande åtgärder i enlighet med beskrivningen i bolagets prövotidsredovisning. Avdelning Beskrivning åtgärd El E1 Alla Elkvalitémätning och uppföljning, fjärravlästa mätare till ställverk E2 Alla Laga tryckluftläckage E3 RPS Cirkulationspump flash: bygga om rörledningar och sätta in ventiler. E4 Alla Byta till ledlampor

5 NATURVÅRDSVERKET 5(25) E5 RUE Byta motorvärmarstolpar till nya med timer E6 RPVe Elproduktion turbin: genomgång turbin och ställverk Värme V1 RPVg Spetskondensor svavelsyraverk V2 RLM Nya aerotemprar, optimera styrning norra upptiningshallen V3 Alla Ta bort nattsänkning fjärrvärme V4 RPR Värmeåtervinning nickelindunstare: V5 RPBe Utkylning E-kaldo: installera strypning på gasflödet i pannan, ändra styrningen V6 Flashanl Återföring av kondensat från smältenheterna till energicentralen Energibesparingseffekt ska för åtgärderna E1-E6 uppgå till minst 25 GWh el. Energibesparingseffekten för åtgärderna V1-V5 ska uppgå till minst 15 GWh värme. Bolaget ska för åtgärden V6 till tillsynsmyndigheten redovisa underlag för vilken energibesparing som åtgärden beräknas ge, varvid tillsynsmyndigheten får föreskriva vilken energibesparing som ska uppnås för att åtgärden ska anses vidtagen. I andra hand yrkar Naturvårdsverket att som villkor NV3 föreskrivs: NV3. Bolaget ska senast inom den tid som anges i nedanstående tabell, räknat från det att denna dom vunnit laga kraft, vidta följande åtgärder i enlighet med beskrivningen i bolagets prövotidsredovisning. Avdelning Beskrivning åtgärd El E1 Alla Elkvalitémätning och uppföljning, fjärravlästa mätare till ställverk Tid för genomförande 6 år E2 Alla Laga tryckluftläckage 4 år E3 RPS Cirkulationspump flash: bygga om 6 år rörledningar och sätta in ventiler. E4 Alla Byta till ledlampor 4 år E5 RUE Byta motorvärmarstolpar till nya med timer 4 år Värme V1 RPVg Spetskondensor svavelsyraverk 4 år V2 RLM Nya aerotemprar, optimera styrning norra 4 år upptiningshallen V3 Alla Ta bort nattsänkning fjärrvärme 4 år V4 RPR Värmeåtervinning nickelindunstare: 6 år V5 RPBe Utkylning E-kaldo: installera strypning på 6 år gasflödet i pannan, ändra styrningen V6 Flashanl Återföring av kondensat från smältenheterna till energicentralen 4 år

6 NATURVÅRDSVERKET 6(25) Energibesparingseffekt ska för åtgärderna E1-E5 uppgå till minst 5 GWh el. Energibesparingseffekten för åtgärderna V1-V5 ska uppgå till minst 15 GWh värme. Bolaget ska för åtgärden V6 till tillsynsmyndigheten redovisa underlag för vilken energibesparing som åtgärden beräknas ge, varvid tillsynsmyndigheten får föreskriva vilken energibesparing som ska uppnås för att åtgärden ska anses vidtagen. Bolaget ska särskilt utreda åtgärd E6, enligt nedan, och redovisa åtgärden i den energihushållningsplan som ska inlämnas till tillsynsmyndigheten senast den 31 mars 2020, varvid tillsynsmyndigheten äger rätt att föreskriva att den ska genomföras. E6 RPVe Elproduktion turbin: genomgång turbin och ställverk Villkor NVD2 - delegation att medge undantag Naturvårdsverket vidhåller villkor NVD2 såsom det framställs i yttrande den 22 mars 2017, aktbil Villkor NV4 villkor om framtida energiförbrukning Naturvårdsverket vidhåller i första hand villkor NV4 såsom det framställs i yttrande den 22 mars 2017, aktbil Naturvårdsverket yrkar i andra hand att villkor NV4 föreskrivs enligt följande, att energiförbrukningen vid en produktion överstigande ton metallprodukt skjuts upp under en fortsatt prövotid samt att utredningsvillkor föreskrivs enligt NVU. NV4. Energiförbrukningen får fr.o.m. den 1 januari 2021 inte överstiga följande värden. MWh/ton metallprodukt Netto elförbrukning (inkl. syrgasproduktion) 1,95 Netto övrig tillförd energi, exklusive i slig och skrot 2,05 Om produktionen överstiger ton metallprodukt gäller villkoret fram till dess att annat villkor föreskrivits som särskilt avser denna högre produktionsnivå. NVU. Bolaget ska i god tid innan produktionen beräknas överstiga ton metallprodukt, dock senast inom fyra år efter att denna dom vunnit laga kraft, till mark- och miljödomstolen inkomma med utredning om energiförbrukningen vid denna högre produktionsnivå.

7 NATURVÅRDSVERKET 7(25) 2. GRUNDER Naturvårdsverket vidhåller de grunder som anförts till stöd för talan avseende de uppskjutna frågorna U2, U3, U5 och U14 i aktbil Naturvårdsverket hänvisar till samma grunder till stöd för talan avseende de uppskjutna frågorna U1, U4 och U12. Vad gäller vårt nya andrahandsyrkande om fortsatt utredning av energiförbrukningen vid en produktion överstigande ton (NVU) så kan den frågan behöva utredas vidare varför den i så fall kan skjutas upp under en prövotid enligt 22 kap 27 miljöbalken enligt vad som utvecklas nedan. Till dess den högre produktionsnivån uppnås och nytt villkor föreskrivits ska, för det fall frågan skjuts upp, vårt andrahandsyrkade villkor NV4 gälla i syfte att säkerställa en rimlig hushållning. 3. UTVECKLING AV TALAN Naturvårdsverket vidhåller vad som anförts till utveckling av talan avseende de uppskjutna frågorna U2, U3, U5 och U14 i aktbil. 305 och gör följande tillägg och förtydliganden i syfte att bemöta bolagets yttrande, aktbil. 317, och motivera våra justeringar och nya yrkanden. Naturvårdsverket anför därutöver följande till utveckling av talan av vår inställning och yrkanden avseende de uppskjutna frågorna U1, U4, U7 och U U1 - utsläpp av granuleringsvatten Bolagets redovisning Bolaget har uppfört en anläggning för rening av granuleringsvatten, RV 2, som togs i drift i juli Bolaget har nu inkommit med en redovisning av resultat från analys av veckoprover på utgående renat vatten efter RV 2. Bolaget har även kommit in med ett förslag på ett slutligt villkor för utsläpp av metaller i utgående vatten från reningsverket för granuleringsvatten (villkor 24). Syftet med utredningen enligt U1 var att reningseffekten av RV2 skulle utredas och att tillräckligt underlag för att föreskriva slutliga villkor för detta utsläpp skulle redovisas tillsammans med förslag på sådant villkor. Naturvårdsverket anser att det ska föreskrivas ett slutligt villkor som reglerar halter av metallutsläpp till vatten från reningsverket för granuleringsvatten. Ett sådant villkor ska säkerställa funktionen hos reningsutrustningen så att anläggningen drivs på miljömässigt bästa sätt. Vid bedömningen av vad som är rimliga utsläppsvillkor ska utgångspunkten vara vad som kan uppnås med bästa möjliga teknik enligt 2 kap. 3 miljöbalken. Det åligger bolaget att driva anläggningen så att utsläppen så långt möjligt kan begränsas, vilket utsläppsvillkoren även syftar till att säkerställa. För att villkoren ska fylla sin funktion att säkerställa att anläggningen drivs på miljömässigt bästa sätt behöver begränsningsvärden vara satta på en nivå så att de är reglerande. För att begränsningsvärden ska kunna fastställas måste det dock finnas ett fullgott beslutsunderlag.

8 NATURVÅRDSVERKET 8(25) För att kunna bedöma effektiviteten i reningsverket behövs uppgifter om halter för relevanta parametrar i ingående vatten till reningsverket. Bolaget anger att vattnet som nyttjas för granulering av slagg återförs i processen, något som minskat behovet av nytt kylvatten i anläggningen. Det innebär också viss uppkoncentrering av föroreningar och variation i metallhalter i det vatten som pumpas till RV 2 för rening. För att kunna bedöma rimliga nivåer för villkor behöver bolaget tydligare beskriva hanteringen och vilka metallhalter det förväntas leda till. Bolagets villkorsförslag 24 Bolaget har inte närmare motiverat de föreslagna begränsningsvärdenas nivåer. Bolaget anför att villkoret bör utformas utifrån BAT NFM tabell 2 för produktion av zink och/eller kadmium. Den skillnad som villkoret innebär är att det gäller för alla driftförhållanden, även om det emellertid endast behöver uppfyllas 42 veckor/år. Bolagets förslag till villkor medger även större utsläppsvariationer genom att det är ett veckomedelvärde istället för ett dygnsmedelvärde. Den övre nivån i en BAT-AEL gäller generellt som begränsningsvärde enligt 1 kap. 8 industriutsläppsförordningen. Tillståndsprövningen enligt miljöbalken har inte ändrats i och med genomförandet av industriutsläppsdirektivet. Fastställande av villkor ska göras efter en individuell prövning med utgångspunkt från de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken och däribland kravet på bästa möjliga teknik i 2 kap. 3. Naturvårdsverket bedömer utifrån bolagets redovisning av uppmätta halter att förslagna begränsningsvärden är alltför rymliga. Bolagets redovisning av resultat från analys av veckoprover på utgående renat vatten efter RV 2 visar att halterna för de flesta parametrar ligger långt under bolagets villkorsförslag, aktbil. 324, bilaga 1. Av tabell 1 framgår marginalen mellan de faktiska utsläppen och bolagets villkorsförslag. Tabell 1. Bolagets uppmätta medel- och högsta halter på utgående renat vatten efter RV2 (enligt tabell i bilaga 1, Ab 324) i relation till bolagets villkorsförslag 24 Metall Bolagets villkorsförslag (mg/l) Redovisad medelhalt (mg/l) Redovisad hösta halt (mg/l) Faktiska medelutsläppets marginal till bolagets villkorsförslag 24 Koppar 0,1 0,02 0,06 75% Bly 0,2 0,003 0,005 99% Zink 1,0 0,1 0,5 89% Arsenik 0,1 0,003 0,003 97% Nickel 0,1 0,04 0,2 62% Kadmium 0,1 0,001 0,01 99% Kvicksilver 0,05 0, , %

9 NATURVÅRDSVERKET 9(25) Medelvärdena är något överskattade eftersom mätvärden under detektionsgränsen utelämnats. Eftersom mätvärdena baseras på knappt ett års mätningar som utgör ett relativt litet underlag är det svårare att avgöra vad som ska ses som extremvärden. Genom att villkoret formuleras som att det ska anses uppfyllt om värdena innehålls under 42 veckor under ett kalenderår för respektive ämne ges ett visst handlingsutrymme innan det blir straffsanktionerat. Därigenom finns även möjlighet att föreskriva strängare begränsningsvärden trots förekomst av vissa extremvärden. För att det ska gå att bedöma vad som utgör en rimlig nivå på begränsningsvärden för halter av metallutsläpp till vatten från reningsverket för granuleringsvatten behöver bolaget komplettera prövotidsutredningen med en motivering till av bolaget föreslagna begränsningsvärden, bl.a. med en redovisning av förväntade utsläpp vid full produktion. Naturvårdsverket bedömer att efterfrågade kompletteringar avser sådant underlag som bolaget bör ha tillgängligt och som således bör kunna inges inom inte alltför lång tid U2 - dioxiner till vatten Bolaget vidhåller att prövotiden ska avslutas utan föreskrivande av slutliga villkor för utsläpp av dioxiner samt att det saknas skäl att i villkor föreskriva om utförande av mätning. Bolaget anför att det inte finns någon metod för effektiv och ekonomisk rening av avdrivarvattnet. Bolaget redovisar nu även nya uppgifter om uppmätta dioxinhalter, bl.a. efter det nya reningsverket för granuleringsvattnet. Däremot redovisas inte ingående halter till nya reningsverket för granuleringsvatten eller våt-egr som skulle visa på reningens effektivitet. Skälen för de kompletteringsbegäranden som Naturvårdsverket vidhåller framgår av yttrandena och Som bemötande av bolagets yttrande samt för att göra vissa förtydliganden utvecklas dessa skäl nedan. Naturvårdsverket vidhåller de tidigare angivna skälen för att det är angeläget att begränsa utsläppen av dioxiner till vatten så långt det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt, det gäller särskilt utsläppet via avdrivarvattnet som enligt bolagets utredning står för den största andelen av dioxinutsläppen. Bolaget har inte redovisat något underlag för det som nu anförs om att det inte finns någon metod för att effektivt och ekonomiskt rena dioxiner i avdrivarvattnet. Bolaget behöver komplettera med uppgifter om miljömässiga effekter och kostnader som underlag för en bedömning av vilka åtgärder som är rimliga att genomföra. Att enbart hänvisa till god avskiljning i befintligt reningsverk ger inte tillräckligt underlag för att bedöma om bästa tillgängliga teknik tillämpas. För att det ska framgå hur stort bolagets totala utsläpp av dioxiner till vatten är behövs, utöver uppgifter om halter, även uppgifter om totala mängder dioxinutsläpp från de olika delströmmarna och sammantaget från hela anläggningen. Naturvårdsverket vidhåller att det är miljömässigt motiverat att föreskriva om villkor för utsläpp av dioxiner till vatten, såväl haltvillkor för avdrivarvattnet

10 NATURVÅRDSVERKET 10(25) respektive vatten från centrala reningsverket som totala årsutsläpp från samtliga punktkällor. Naturvårdsverket vidhåller även att det är motiverat med krav på mätning av dioxinutsläppen. Att endast mäta dioxinutsläppen vid installationer och åtgärder utgör enligt Naturvårdsverket inte en tillräcklig kontroll som uppfyller kraven i 2 kap. 2 och 3 miljöbalken. Bolaget har inte inkommit med några uppgifter om kostnader för att mäta dioxiner i utgående vatten till stöd för det som anförs om att det skulle vara mycket kostsamt, varför det inte finns underlag för en rimlighetsavvägning enligt 2 kap. 7 miljöbalken av vilken omfattning det är rimligt att utföra stickprovskontroller. Det kan nämnas att Naturvårdsverkets omnämnande av begränsningsvärde för utsläpp till vatten av dioxiner i förordning (2013:253) om förbränning av avfall endast avsåg att visa på att det generellt sett sker reglering av dioxinutsläpp till vatten. Bolaget anger att resultat från provtagning av dioxin och abborre förväntas under sommaren Naturvårdsverket har inte tagit del av dessa resultat och anser att de bör ges in i målet U3 - kvicksilver i avdrivarvattnet Bolaget vidhåller att utredning enligt utredningsvillkoret U3 är genomförd. Bolaget har kompletterat med en jämförelse av bolagets reningstekniker i förhållande till BAT-slutsatser. Bolaget konstaterar att filtrering skulle kunna vara en möjlig teknik som dock skulle bli mycket kostsam på grund av de stora flödena. Ytterligare en teknik för avlägsnande av fasta partiklar som nämns i BAT 12 är sedimentering, vilken har nämnts men inte kommenterats närmare av bolaget. Bolaget vidhåller även att kvicksilverutsläppen från avdrivarvattnet inte behöver regleras genom haltvillkor eftersom avdrivarvattnet är en sådan begränsad vattenström att det inte är miljömässigt motiverat med ett särskilt haltvillkor. Naturvårdsverkets förstahandsyrkande Naturvårdsverket vidhåller, som stöd för yrkandet i första hand, det som anförts i yttrandena och om behov av kompletteringar av prövotidsutredningen. Naturvårdsverket bedömer att sedimentering skulle kunna vara en lämplig teknik för att minska kvicksilverutsläppen från avdrivarvattnet, det är även en teknik som inte är lika kostsam vid stora flöden. I redovisningen av andra tekniskt möjliga åtgärder bör därför bl.a. sedimentering inkluderas. Naturvårdsverket vidhåller även det som anförts i nämnda yttranden om att det behövs ett särskilt villkor för utsläpp av kvicksilver från avdrivarvattnet med begränsningsvärde uttryckt som halt. Naturvårdsverket anser i motsats till bolaget att kvicksilverutsläppen från avdrivarvattnet är betydande. Som Naturvårdsverket påtalat i yttrandet utgör de ca 73 procent av de totala kvicksilverutsläppen. Av bolagets redovisning framgår att filtrens skick och funktion i reningsutrustningen tidigare varit bristfällig vilket lett till förhöjda utsläpp. Naturvårdsverket anser att ett haltvillkor för kvicksilver i avdrivarvatten

11 NATURVÅRDSVERKET 11(25) är ett lämpligt sätt att säkerställa att anläggningen underhålls i tillräcklig omfattning för att undvika tidigare problem med förhöjda kvicksilverhalter i utgående vatten. Naturvårdsverkets andrahandsyrkande För det fall att domstolen skulle anse att prövotidsutredningen kan avslutas utan de kompletteringar som Naturvårdsverket begär i första hand anser Naturvårdsverket i andra hand att slutligt villkor för utsläpp av kvicksilver ska föreskrivas enligt vad som anges under yrkanden och inställning. Till stöd för andrahandsyrkandet tillägger Naturvårdsverket följande. Med hänsyn till att det inte framkommit att det förväntas ske någon märkbar skillnad i utsläppen vid en produktionsökning anser Naturvårdsverket att resultatet från de utförda mätningarna kan ligga till grund för fastställande av ett begränsningsvärde i villkor. Av bolagets redovisning framgår att kvicksilverhalten i avdrivarvattnet sjunkit sedan filterbytet och bolaget anger att halten sedan dess legat stabilt under 1 µg per liter (aktbil. 293 s. 16.). Som Naturvårdsverket påtalat tidigare är det svårt att utläsa exakt uppmätta halter ur bolagets diagram och en redovisning i tabellform har efterfrågats. Dock framstår det som att de flesta mätresultat anger en halt som ligger under 0,5 µg/l. Vissa tillfälliga förhöjningar efter driftstopp kan möjligen utläsas ur nämnda redovisning. Med utgångspunkt i bolagets redovisade mätdata bedömer Naturvårdsverket att en halt om 0,5 µg/l kan klaras, förutsatt att villkoret utformas så att visst utrymme ges för enstaka förhöjda halter som kan uppkomma vid t.ex. driftstopp. Naturvårdsverket bedömer att villkoret lämpligen utformas på motsvarande sätt som det nuvarande villkoret för utsläpp till vatten från det centrala reningsverket, dvs. som ett veckomedelvärde som ska vara uppfyllt under 42 veckor per kalenderår. Genom denna utformning ges bolaget visst handlingsutrymme innan villkoret blir straffsanktionerat och Naturvårdsverket bedömer att villkoret kan innehållas även med hänsyn till de tillfälliga förhöjningar efter driftstopp som möjligen kan utläsas ur bolagets redovisning (aktbil. 293 s. 16). Naturvårdsverket anser mot denna bakgrund att med befintliga åtgärder för begränsning av kvicksilverutsläpp från avdrivarvattnet är ett villkor med ett begränsningsvärde om 0,5 µg/l rimligt U4 - åtgärder avseende kylvattensystemet Förutsättningar för fastställande av slutliga villkor Villkor med begränsningsvärden ska baseras på de åtgärdskrav som är motiverade utifrån miljöbalkens regler, främst de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken och särskilt 2 kap. 3 och 7. Vid tillämpningen av bestämmelserna ska det enligt 2 kap. 7 andra stycket ställas sådana krav som behövs för att följa en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. 2 första stycket 1 miljöbalken.

12 NATURVÅRDSVERKET 12(25) För att det ska kunna fastställas begränsningsvärden måste det finnas ett fullgott underlag. Omfattningen på prövotidsutredningen Enligt deldomen ska bolaget, enligt utredningsvillkoret U4, utreda och utvärdera de tekniska, miljömässiga och ekonomiska förutsättningarna för att helt eller delvis sluta kylvattensystemet och minska läckaget av metaller till detta system. Utredningsvillkoret byggde på ett förslag från bolaget. Mark- och miljödomstolen anger i domskälen att utredningen ska avse möjligheterna att sluta kylvattensystemet alternativt på annat sätt minska läckaget av metaller till det samt att syftet med utredningarna är att minska utsläppen till vatten av metaller och framförallt kadmium (MMDs dom s. 135 och 142). Bolaget anger i prövotidsutredningen att den syftar till att föreslå eventuella förbättringar gällande kylvattensystemet både med hänseende på om behovet av tillräckligt kallt kylvatten tillgodoses och motverkan av kontaminering. Det är ibland otydligt vad bolaget avser med kontaminering. Det verkar stundtals syfta på kontaminering av antingen mikroorganismer och bakterier eller kalcium och magnesium som på olika sätt riskerar att bilda beläggningar i ledningssystemet snarare än på inläckage av metaller. Bolaget behöver tydligare redovisa vad som orsakar inläckaget av metaller och var de främsta källorna till detta finns. Miljökvalitetsnormer för vatten Rönnskärverken står för en betydande del av de samlade utsläppen av metaller till vatten från Sveriges största industrianläggningar. Verksamhetens metallutsläpp till vatten härrör mestadels från kylvattnet. Enligt bolagets redogörelse i MKB:n från 2009 står kylvattnet för ca 95 procent av verksamhetens metallutsläpp till vatten. Naturvårdsverket framförde i yttranden inför deldomen att vi bedömde att det förelåg brister i bolagets underlag avseende verksamhetens påverkan på miljökvalitetsnormerna för vatten (främst yttrandena och ). När frågorna om utsläpp till vatten av bl.a. metaller och åtgärder avseende kylvattensystemet sköts upp framgick tydligt vikten av att utredningarna enligt U4 leder till verkningsfulla åtgärder med kraftiga utsläppsbegränsningar. I markoch miljödomstolens deldom angavs bl.a. vad gällde verksamhetens tillåtlighet att miljökvalitetsnormerna för vatten inte innebar hinder mot att lämna tillstånd mot bakgrund av att förutsättningarna att på längre sikt följa normen bedömdes öka väsentligt när utrednings- och begränsningsåtgärder enligt utredningsvillkort U4 vidtagits. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade i domen att det var ostridigt att MKN för kadmium överskreds i vattenområdet Skelleftehamnsfjärden. Mark- och miljööverdomstolen angav vidare att det ur miljösynpunkt är av stor betydelse att utsläppet av kadmium minskar vilket också följer av nämnda MKN och icke-försämringskravet.

13 NATURVÅRDSVERKET 13(25) I mark- och miljödomstolens deldom redogörs för de vattenförekomster som påverkas av verksamheten och deras status. Det kan tilläggas att därefter har det beslutats om ytterligare förlängd tidsfrist för bl.a. kadmium till Som även mark- och miljödomstolen konstaterar utgör god kemisk ytvattenstatus en gränsvärdesnorm enligt 5 kap. 2 första punkten miljöbalken och krav ska således ställas så att normen uppfylls. Enligt 2 kap. 7 andra stycket ska det ställas sådana krav som behövs för att följa en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. 2 första stycket 1 miljöbalken. Bestämmelserna ska numera tillämpas i enlighet med den s.k. Weserdomen, vilket innebär att kravet på ickeförsämring även innebar att inte heller en enskild kvalitetsfaktor får försämras. Naturvårdsverket konstaterar att vid behov måste således slutliga villkor för utsläpp av metaller sättas så att verksamheten med skyddsåtgärder inte riskerar att leda till en försämring av någon kvalitetsfaktor eller till att möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormerna för berörda vattenförekomster motverkas. Bolaget har inte i prövotidsutredningen redovisat hur utsläppen av metaller inverkar på möjligheten att innehålla aktuella miljökvalitetsnormer. Bolaget har nu föreslagit ett villkor som, för bl.a. kadmium, medger högre utsläpp än vad den provisoriska föreskriften P4 ursprungligen medgav samt högre utsläpp än de då aktuella utsläpp som redovisades i miljökonsekvensbeskrivningen. Naturvårdsverket anser att, för att det ska vara möjligt att bedöma vilka åtgärder som ska krävas och vilka villkor som ska föreskrivas för metallutsläppen, behöver det finnas underlag om hur verksamheten kommer att påverka möjligheten att följa miljökvalitetsnormer för vatten. Bolaget ska därvid redovisa att verksamheten, med vidtagna försiktighetsåtgärder, inte leder till en försämring av någon kvalitetsfaktor eller riskerar att motverka möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormerna för berörda vattenförekomster. Slutning av kylvattensystemet Bolaget anför att slutning av hela kylvattensystemet skulle innebära betydande kostnader (investeringskostnad om 1,9-2,6 miljarder kr samt driftkostnad om 3-4 miljoner kr/år), praktiska problem samt begränsad miljönytta och anser därför att det istället är mest kostnadseffektivt att minska metalläckaget vid den potentiella kontamineringskällan. Bolaget bedömer sammantaget att det varken är miljömässigt motiverat eller ekonomiskt rimligt att vidta åtgärder i form av att helt eller delvis sluta kylvattensystemet. Det saknas emellertid underlag för bolagets bedömning. Den redovisade kostnaden för slutning av kylvattensystemet redovisas endast som en totalsumma med tillägget att en slutning av stora delar av systemet är nästan lika dyr som en slutning av hela systemet. Det har heller inte redovisats hur mycket en slutning av hela eller vissa delar av kylvattensystemet skulle minska utläckaget av metaller. Naturvårdsverket anser att, för att det ska vara möjligt att bedöma om det är miljömässigt motiverat och rimligt att ställa krav på att hela eller vissa delar av kylvattensystemet sluts, måste bolaget komplettera utredningen med följande. En redovisning av kostnader med en mer specificerad uppdelning för slutning av

14 NATURVÅRDSVERKET 14(25) olika delar av kylvattensystemet. Därtill behövs en redovisning av miljönyttan i form av minskade utsläpp till vatten av metaller av slutning av olika delar av kylvattensystemet. Redovisningen bör om möjligt innehålla utsläppsminskning av metaller vid full produktion, inklusive kostnader per kg minskat metallutsläpp. Andra redovisade åtgärder bolagets handlingsplan Bolaget har tagit fram en handlingsplan med åtgärder till en kostnad av 48 miljoner kr, som bolaget åtar sig att genomföra. Bolaget har inte redovisat några möjliga konkreta åtgärder för att minska läckaget vid källan utan endast tagit upp olika åtgärder att utreda vidare. Handlingsplanen innehåller åtgärder i form av förbättrade rutiner för förebyggande underhåll, spolning och slamsugning samt ledningsinspektioner och utredningar/pilotförsök för minskning av organiska beläggningar. En åtgärd avser att ta fram en handlingsplan för att eliminera kontaminering från gamla anslutningar. Naturvårdsverket ser positivt på att bolaget går igenom sitt ledningssystem och säkerställer att det är i bra skick, att erfoderliga rutiner finns på plats samt att man regelmässigt ser över möjligheten till recirkulering av vatten och undersöker om värme från returkondensat kan nyttjas eller återanvändas. Det framgår dock inte av redovisningen vilka av de angivna åtgärderna i handlingsplanen som förväntas ha någon effekt på inläckaget av metaller och i så fall med hur mycket och inte heller hur mycket varje åtgärd beräknas kosta. Att eliminera kontaminering via kylvattenavloppsystemets huvudledningar från gamla anslutningar är en åtgärd som Naturvådsverket ser kan leda till minskat inläckage av metaller. Eftersom inga förväntade effekter av åtgärderna redovisas i form av minskat inläckage av metaller går det dock inte att bedöma om åtgärderna i den föreslagna handlingsplanen är tillräckliga eller om ytterligare åtgärder krävs. Behov av kompletteringar avseende åtgärder för kylvattensystemet För att kunna bedöma vilka åtgärder som kan anses vara skäliga behöver bolaget komplettera utredningen med följande. En redovisning av miljönyttan med respektive åtgärd, det vill säga, vilken minskning av metallutsläppen som de olika redovisade åtgärderna medför respektive kostnaden för åtgärden. Detta kompletteringsbehov avser såväl hel som delvis slutning av kylvattensystemet, men också för åtgärderna i handlingsplanen. Bolagets villkorsförslag Bolaget har föreslagit ett villkor för totala årsutsläpp (villkor 25). Såsom utvecklats ovan anser Naturvårdsverket att de av oss begärda kompletteringarna måste inkomma innan det går att fastställa ett slutligt villkor för utsläpp av metaller till vatten. Vad gäller bolagets villkorsförslag för totala årsutsläpp (villkor 25) vill Naturvårdsverket dock anföra följande. Bolaget anger att mer förorenat vatten i form av t.ex. grundvatten från lagerplats 27 eller andra förorenade strömmar leds till det centrala reningsverket och därmed förflyttar föroreningarna från att tidigare utgöra diffusa utsläpp till att

15 NATURVÅRDSVERKET 15(25) passera reningsverk och istället ingå i punktutsläppen. För att kunna bedöma rimliga nivåer för villkor behöver bolaget tydligare beskriva denna hantering och vilka förväntade metallutsläpp det förväntas leda till. Innan slutligt villkor för totala årsutsläpp till vatten kan fastställas måste bolaget för varje relevant parameter föreslå villkor och motivera vald nivå utifrån genomförda åtgärder, förväntade utsläpp vid tillståndsgiven produktion och möjligheter att innehålla MKN inklusive icke-försämringskravet. Bolaget ska även beskriva kontrollen av utsläppen eller hänvisa till var kontrollen beskrivs. Villkoret för totala utsläpp till vatten ska referera till vilka utsläppspunkter som omfattas. Naturvårdsverket anser att ett slutligt villkor för totala utsläpp till vatten ska omfatta samtliga utsläpp till vatten som inte är diffusa utsläpp och att även eventuella bräddningspunkter ska ingå. Naturvårdsverket vidhåller det som framförts inför deldomen att utgångspunkten för ska vara att villkor för totala utsläpp till vatten ska omfatta de parametrar som bedöms förekomma som följd av verksamheten och som har betydelse för verksamhetens miljöpåverkan. Vi har i yttrande bl.a. påtalat att det åtminstone bör finnas villkor som reglerar totalutsläpp av dioxiner och bromerade flamskyddsmedel. I enlighet med mark- och miljödomstolens deldom är bl.a. följande frågor uppskjutna. Ytterligare villkor för dels utsläpp till vatten av polyaromatiska kolväten (PAH), polyklorerade bifenyler (PCB), hexaklorbensen (HCB) och bromerade flamskyddsmedel och dels diffusa utsläpp till luft av bromerade flamskyddsmedel. Med anledning av Naturvårdsverket överklagande till mark- och miljööverdomstolen avseende utformningen av U4 bedömde domstolen att det inte var meningsfullt att i form av ett utredningskrav ställa krav på ytterligare utredning av innehållet av bromerade flamskyddsmedel, PAH, PCB och HCB i avloppen men att en fortsatt uppföljning av halterna av de nämnda föroreningarna i avloppen med lämpliga tidsintervall bör ske inom ramen för tillsynen. Vidare konstaterade mark- och miljööverdomstolen att frågan om slutliga villkor för utsläpp till vatten av bland annat PAH, PCB och HCB fortsättningsvis var uppskjuten (MMÖDs dom , s ). Bolagets redovisning innehåller varken underlag om dessa utsläpp eller förslag till villkor. Naturvårdsverket anser att slutliga villkor för dessa utsläpp till vatten ska fastställas i samband med avslutande av U4. Bolaget behöver därför redovisa underlag avseende dessa utsläpp och bör även inkomma med förslag till slutligt villkor för dessa parametrar U5 - kväveoxider till luft Naturvårdsverket vidhåller vad som anförts till stöd för vår talan i yttrandena och , med följande tillägg. Naturvårdsverket vidhåller att en kalkylränta om 3,5 procent och en avskrivningstid i nivå som motsvarar den tekniska livslängden ska användas vid

16 NATURVÅRDSVERKET 16(25) beräkningar av åtgärdskostnader. I MÖD 2002:18 konstaterades de beräkningsgrunder för kostnaden som länsstyrelsen använt, d.v.s. en kalkylränta i nivå med det allmänna ränteläget och en avskrivningstid i nivå med teknisk livslängd, vara rimliga. Det har i flera mark- och miljödomstolsavgöranden därefter konstaterats att beräkningsgrunden för kostnadsuppskattningar ska baseras på lägre ränta än 6 procent som bolaget utgått ifrån, istället har det angetts att en ränta om 3,5 eller 4 procent ska användas (se MMD Vänersborg i mål M och MMD Nacka i mål M ). Som ett förtydligande bedömer Naturvårdsverket att villkoret ska kunna innehållas senast inom fyra år från lagakraftvunnen dom, eller vid den tidigare tidpunkt då bolaget bedömer att de erforderliga åtgärderna kan vara genomförda U7 diffusa utsläpp Bolaget redovisar i avsnitt 4 i bilaga 1 till prövotidsutredningen av U7, aktbil. 326, relevanta BAT-slutsatser samt anger att avvikelser mot dessa identifierats och möjliga åtgärder för att minska dessa utretts. Vidare anges att avvikelserna kommenteras i rapporten tillsammans med förslag på åtgärder. Naturvårdsverket ser inte att rapporten innehåller en redovisning av hur använda och föreslagna tekniker för att minimera diffusa utsläpp förhåller sig till relevanta BAT-slutsatser och anser att bolaget behöver komplettera med detta. Naturvårdsverket nämnde i vårt yttrande att t.ex. BAT 5-9 och BAT i BAT-slutsatserna för icke-järnmetallindustrin kan vara relevanta. Naturvårdsverket vidhåller även vad som anfördes i nämnda yttrande om att bolaget behöver redovisa nedfallet av stoft, metaller och bromerade flamskyddsmedel i nuläget samt förväntat nedfall vid tillståndsgiven produktion. Underlaget behövs för att bedöma behovet av åtgärder för att begränsa de diffusa utsläppen U12 - efterbehandlings- och avslutningsåtgärder vid djupt bergförvar Bolaget yrkar att prövotidsredovisningen avseende U12 ska ges in senast ett år innan Boliden planerar att påbörja deponeringen i det djupa bergförvaret. Som skäl anges att undersökningar och utredningar gällande bergets och avfallets egenskaper samt utlakningen från de konstgjorda barriärerna pågår och att en detaljerad redovisning av efterbehandlings- och avslutningsåtgärder inte är möjlig eftersom arbetet än så länge befinner sig i ett tidigt skede. Naturvårdsverket har ingen erinran mot att tiden för redovisning av utredning enligt U12 flyttas fram under förutsättning att deponering i underjordsförvaret får påbörjas först efter det att utredningen enligt U12 givits in på samma sätt som gäller för U8 enligt P7. Det bör även finnas tillräcklig tid till yttrande kring de i utredningen föreslagna åtgärderna innan deponering kan medges. I den provisoriska föreskriften P7 föreskrivs som förutsättning för att deponering i underjordsförvaret ska få påbörjas dels att utredning enligt U8 getts in, dels att mark- och miljödomstolen medgett att deponering får ske. Mark- och miljööverdomstolen angav i skälen för föreskriften bl.a. att ingen deponering av avfall i underjordsförvaret bör få ske innan utredningen enligt U8 har redovisats

17 NATURVÅRDSVERKET 17(25) till mark- och miljödomstolen samt att domstolen därefter har medgett att deponering får ske. Mark- och miljödomstolen får då avgöra vilka villkor ett medgivande till deponering förutsätter och om dessa ska ha vunnit laga kraft innan deponeringen inleds. Naturvårdsverket förstår P7 som att kravet på mark- och miljödomstolens medgivande bl.a. förutsätter att domstolen bedömer att redovisning av U8 samt övriga prövotidsutredningar av betydelse för underjordsförvaret, däribland U12, utgör tillräckligt underlag för att kunna medge deponering samt föreskriva erforderliga villkor. Detta bör dock förtydligas genom en ändring av P7 i enlighet med vårt yrkande. Naturvårdsverket vill påpeka att ett år kan vara alltför kort tid för att åtgärda eventuella brister i utredningarna och riskerar således att förskjuta bolagets tidplan för genomförande av efterbehandlings- och avslutningsåtgärder U14 - energieffektivisering Generella synpunkter Bolaget anför att energieffektivisering innebär ekonomisk vinst och att bolaget därför av rent ekonomiska skäl påskyndar energieffektiviseringsarbetet. Naturvårdsverket har i tidigare yttranden, senast aktbil. 305, utvecklat och vidhåller att miljöbalkens krav på hushållning går längre än vad som är företagsekonomiskt lönsamt. Bolaget anför även att energieffektivisering är ett långsiktigt och kontinuerligt arbete som inte kommer att avslutas vid någon viss tidpunkt. Naturvårdsverket har ingen annan åsikt. Eftersom det är ett långsiktigt arbete räcker det inte med att föreskriva vilka tekniska åtgärder som i dagsläget är rimliga att vidta. Fortsatta åtgärder och förbättringar garanteras dels genom den återkommande energiplanen (villkor NV2) tillsammans med delegationen till tillsynsmyndigheten (villkor NVD1), dels genom att maximala förbrukningsnivåer föreskrivs vid en framtida ökad produktion (villkor NV4). Bolaget anför vidare att det är certifierat enligt energiledningssystemet ISO Naturvårdsverket vill erinra om att några krav på att vidta åtgärder inte finns i energiledningssystemet. Bolaget menar att Naturvårdsverket fäster stor vikt vid generella politiska överenskommelser och målsättningar på nationell nivå vilket de anser inte är lämpligt vid bedömningen av en rimlig energiförbrukning hos en enskild verksamhetsutövare med en komplex industriverksamhet. Naturvårdsverket vill framföra att de beslut som riksdag och regering fattar om målsättningar för energi- och miljöpolitiken ger vägledning för tillämpningen av miljöbalken, likaså de internationella överenskommelser och åtaganden som Sverige gör som nation. Dessa målsättningar kan naturligtvis inte med automatik

18 NATURVÅRDSVERKET 18(25) tillämpas matematiskt i ett enskilt fall. Naturvårdsverket vidhåller dock att de målsättningar som gäller för Sverige som nation utgör grundläggande utgångspunkter för vad som bör krävas för en enskild verksamhet, vilket torde vara allmänt erkänd praxis och i enlighet med miljöbalkens syfte. Tillståndplikten är i sammanhanget ett viktigt styrmedel. Från denna utgångspunkt är det upp till verksamhetsutövaren att visa och för domstolen att bedöma om det i det enskilda fallet är rimligt att ställa mer långtgående krav, eller mindre. Om det inte finns tydliga skäl för det ena eller andra är det rimligt att de generella samhällskraven utgör riktmärke även för den aktuella verksamheten. NV2 Villkor om energihushållningsplan Bolaget har reviderat sitt villkorsförslag 21 delvis i enlighet med Naturvårdsverkets NV2 vilket vi välkomnar. Några skrivningar skiljer sig dock fortfarande åt. Naturvårdsverket anser att den första meningen i bolagets villkorsförslag 21 är otydlig och svår att tillsyna. Den beskriver syftet med villkoret snarare än att ge bolaget en tydlig skyldighet. Den andra meningen kopplar ihop villkoret med energikartläggningen. De inledande formuleringarna i Naturvårdsverkets villkorsyrkande NV2 ställer istället ett tydligt krav på att en energihushållningsplan ska ges in till tillsynsmyndigheten och att bolaget utifrån planen ska vidta åtgärder för att minska energianvändningen och öka andelen egenproducerad el. Bolaget framhåller att energihushållningsplanen ska kunna ta sin utgångspunkt i energikartläggningen som görs enligt lag om energikartläggning i stora företag. Naturvårdsverket instämmer i detta och NV2 är utformad från den utgångspunkten. Naturvårdsverket vill dock erinra om att åtgärdsförslagen i den kartläggning som görs enligt lagen inte är bindande för företaget. Bolaget instämmer i att villkoret kan börja gälla nästkommande fyraårsperiod och föreslår att startpunkt för ingivande av planen ska anges till den 31 mars 2021 (aktbil. 317 s. 14). Naturvårdsverket vidhåller att datumet för den första redovisningen av energihushållningsplanen bör sättas till den 31 mars Enligt 3 lag (2014:266) om energikartläggning skulle den första energikartläggningen genomföras senast den 5 december 2015 och därefter förnyas senast fyra år senare. Detta innebär att energikartläggning nr 2 ska vara genomförd senast den 5 december Rapportering till tillsynsmyndigheten enligt miljöbalken kan då ske 31 mars Detta är också det datum då rapportering ska ske till Energimyndigheten. Bolaget har i villkorsförslag 21 lagt till de tre strecksatserna från vårt villkorsyrkande NV2 om vad som åtminstone ska framgå av planen. Bolaget har dock lagt till och realistiska i första strecksatsen, som anger vilka åtgärder som ska redovisas.

19 NATURVÅRDSVERKET 19(25) Naturvårdsverket vidhåller formuleringen av villkor NV2. Detta betyder dock inte att alla tekniskt möjliga åtgärder ska redovisas. I förordningen om energikartläggning vid stora företag anges att förslag till kostnadseffektiva åtgärder ska redovisas. Det innebär att i den energikartläggning som ska göras enligt lag och förordning om energikartläggning behöver endast redovisas de åtgärder som bolaget självt kommit fram till är kostnadseffektiva. Åtgärder som bolaget i sin egen analys av olika skäl inte bedömt vara tillräckligt kostnadseffektiva behöver bolaget inte redovisa. Energikartläggningen kommer därmed ensidigt att utgå från en företagsekonomisk bedömning. Bestämmelsen i 2 kap. 5 miljöbalken sträcker sig längre än så. För att kunna bedöma vad som är skäligt enligt 2 kap. 7 miljöbalken måste därför i den energihushållningsplan som föreskrivs enligt villkor 21 även åtgärder som bolaget inte bedömt vara tillräckligt företagsekonomiskt lönsamma redovisas. Detta ska dock inte tolkas så långtgående att redovisningen behöver omfatta alla tekniskt möjliga åtgärder. Kravet på utredning och redovisning bör avgränsas till att endast gälla åtgärder som det finns en realistisk möjlighet kan komma att anses vara ekonomiskt rimliga vid en bedömning enligt 2 kap. 7 miljöbalken. Skrivningen i NV2 är vanlig i utredningsvillkor och det bör inte vara svårare i detta fall att avgränsa vad som ska redovisas än i andra ärenden. NVD1 Delegation om åtgärder baserad på energihushållningsplan Bolaget motsätter sig att tillsynsmyndigheten ges bemyndigande att föreskriva om åtgärder. Bolaget kan inte godta att tillsynsmyndigheten ges beslutanderätt avseende energieffektiviseringsarbetet och anför att en ordning där beslutsfattandet flyttas till tillsynsmyndigheten inte är förenlig med miljölagstiftningens underliggande principer om att det är verksamhetsutövaren som själv styr och fattar beslut avseende verksamheten samt att bemyndigandet skulle medföra en kontinuerlig prövotidsredovisning. Naturvårdsverket vidhåller behovet av en delegation till tillsynsmyndigheten eftersom åtgärdsförslagen i planen i sig inte kommer att vara bindande för företaget. Tillsynsmyndigheten kommer inte ha någon möjlighet att ställa krav på genomförande av åtgärder om inte villkoret förenas med en delegation i enlighet med NVD1. Delegationer till tillsynsmyndigheten om att föreskriva åtgärder är ett sedan länge etablerat sätt att lösa frågor som inte är lämpliga att i detalj slutligt avgöra vid tidpunkten för dom. Naturvårdsverket har svårt att se att detta skulle vara oförenligt med miljölagstiftningens underliggande principer, eftersom det finns rättslig grund för institutet (22 kap 25 miljöbalken) och delegationer använts i praxis även för just energivillkor (jfr t.ex. MÖD 2011:23, MÖD 2014:42 i underinstansens dom och MÖD:s dom i mål M ang. Scania CV). Det är ingen principiell skillnad mellan denna delegation och andra delegationer där tillsynsmyndigheten bemyndigas att föreskriva om åtgärder som verksamhetsutövaren är skyldig att utföra. Det innebär inte heller någon kontinuerlig prövotidsredovisning. I gällande tillstånd (mark- och miljödomstolens deldom ) finns bl.a. delegering till tillsynsmyndigheten att fastställa villkor om återställning och efterbehandling av lagerplatser för farligt processavfall (D1), skyddsåtgärder vid lagring, förbehandling och transport av farligt processavfall inför överföring till