En utvärdering av Nationella Honungsprogrammet - Bieffekter av näringsstöd

Transkript

1

2

3

4

5 En utvärdering av Nationella Honungsprogrammet Bieffekter av näringsstöd Biodlingen har stor betydelse framför allt för växtodlingen genom de ekosystemtjänster som pollineringen utgör, och bland annat därför är en fortsatt utveckling av branschen angelägen. Tydligare målbeskrivning samt förenklad och likartad handläggning kan utvecklas för ansökningar inom det Nationella Honungprogrammet. Informationssatsningar påverkar biodlingsverksamheten i landet positivt och leder till ökade skördar i växtodlingar och inhemsk honungsproduktion. Rapport :

6

7 En utvärdering av Nationella Honungsprogrammet Bieffekter av näringsstöd I regeringens regleringsbrev till Jordbruksverket 2012 framgår det att Jordbruksverket ska göra en utvärdering av de nationella honungsprogrammen. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet (Landsbygdsdepartementet) den 1 oktober Utvärderingen har analyserat effekterna av Sveriges nationella honungsprogram. Rapporten utgörs av flera delar, dels en enkätundersökning hos biodlare, dels en hearing med representanter från olika organisationer inom biodling i landet. Statistisk information över utvecklingen av antalet bisamhällen samt produktionsstatistik avseende honung samt förväntade pollineringseffekter kompletterar materialet. Rapporten är skriven för att kunna användas som underlag vid utformningen av Sveriges nästa nationella honungsprogram Enheten för häst, fjäderfä och vilt Avdelningen för djurskydd och hälsa Författare Lars Erik Staberg Jackis Lannek Thorsten Rahbek Pedersen

8

9 Sammanfattning I regeringens regleringsbrev till Jordbruksverket 2012 framgår det att Jordbruksverket ska göra en utvärdering av de Nationella honungsprogrammen (NP). Uppdraget redovisades till Regeringskansliet (Landsbygdsdepartementet) den 1 oktober Rapporten bygger på nationella biodlarerfarenheter som biodlare och organisationer förmedlat i en enkätintervju samt i den av Jordbruksverket genomförda workshopen I materialet redovisas också honungsstatistik. I en särskild del under bilaga 10.9 belyses pollineringens effekter och ekonomiska värde inom växtodling. I rapporten föreslås utvecklingsmöjligheter för hantering av ansökningar i kommande program. Resultat från enkätundersökningen visar att det finns behov av en större likformighet föransökningar och projektbeskrivningar. Detta skulle bidra till att underlätta bedömningarna inför fördelningen av medel. En tydligare process för detta arbete skulle också underlätta uppföljning och revision av programmets resultat. I rapportens slutsatser finns också beskrivningar samt analys av biodlarnäringens uppfattningar över hur det Nationella honungsprogrammet kommer svensk biodling till nytta. Sammantaget bedömer Jordbruksverket att det Nationella honungsprogrammet har haft stor betydelse för utvecklingen inom svensk biodling, även om effekterna till stor inte i tillräcklig grad gått att mäta eller följa upp med tydliga siffror. Biodlingen har stor betydelse framför allt för växtodlingen genom de ekosystemtjänster som pollineringen utgör, och det är det viktigaste skälet till att en fortsatt utveckling av branschen är angelägen.

10

11 Summary The Government's appropriation to the Board of Agriculture in 2012 appears that the Board of Agriculture are to conduct an evaluation of the national honey programs. The findings were reported to the Government Offices (Ministry for Rural Affairs) on 1 October The report is based upon analyzed experiences from beekeepers and associations conveyed in a national survey by interviews, work group meeting and statistical query conducted by the Board of Agriculture in The report material also shows estimated honey statistics. In a special section pollination effects and economic value in crop production are described. The report proposes development opportunities for management of applications in future programs. Results from the survey show that there is a need for greater uniformity preproposals and project descriptions. This would help to facilitate the assessments for the distribution of funds. A clearer process for this work would also facilitate the monitoring and auditing of the programme results. The report conclusions are also descriptions and analysis of the national beekeepers perception of how the national Swedish Honey Program will benefit. The overall assessment by the Board of Agriculture makes the National Honey programme is that it has been important in the development of the Swedish beekeeping, although the effects of interventions are not clear enough to measure or follow up with estimated numbers. Beekeeping is very important especially for crop production by the ecosystem services that pollination is, and that is the main reason for the continued development of the industry is necessary.

12

13

14 Innehåll 1 Bakgrund och syfte med rapporten Regeringsuppdraget och dess avgränsning EUunionens Nationella Nonungsprogram NP Sveriges Nationella Honungsprogram NP Prioriterade frågeställningar Sveriges Biodlares Riksförbund SBR Biodlarna Biodlingsföretagarna BF Uppgifter från den offentliga bitillsynen Handel med honung Utbildnings och informationsinsatser Påverkan från pollineringstjänster Utredningens delar Workshop Enkät Statistiksammanställning Bilagor Nationella Programmet Nationella Programmet Nationella Programmet Dokumentation av workshop om Nationella Honungsprogrammet (NP) 15 februari Alfabetisk förteckning av deltagare förväntningar och farhågor Grafisk redovisning av enkätsvar Kommentarer i enkätsvaren Enkätens utformning och följebrev till biodlarna Värdet av honungsbins pollinering av grödor i Sverige... 68

15

16

17 1 Bakgrund och syfte med rapporten I regeringens regleringsbrev till Jordbruksverket 2012 framgår det, att Jordbruksverket ska göra en utvärdering av de Nationella Honungsprogrammen. Uppdraget redovisas till Regeringskansliet (Landsbygdsdepartementet) genom denna rapport. Tidigare har ingen utvärdering i den här omfattningen skett av det Nationella Honungsprogrammet. Jordbruksverket anser att det är viktigt att ekonomiska satsningar av detta slag regelbundet följs upp för att utvärdera effekterna samt att finna förbättringsmöjligheter i programmet. Biodlarnäringen och andra aktörer har tidigare framfört synpunkter på den fördelningsordning som inneburit omfattande detaljarbete både för sökande och handläggare med resultat i lång och besvärlig handläggningstid beroende på brister i ansökningar samt svårtolkade prioriteringsval. Bland dessa synpunkter finns också en önskan att myndigheten i framtiden, i återkommande treåriga verksamhetsperioder, ska arbeta enligt en fördelningsprincip som är transparent och tydlig för de sökande. Utöver detta bör kvalitetssäkring utformas för att säkerställa att projekten håller en tillräcklig miniminivå. Detta bör beskrivas inom kommande programunderlag för det Nationella Honungsprogrammet NP. Målsättningen med rapporten var att ta fram bakgrundsfakta som visar hur fördelade medel från det Nationella Honungsprogrammet har gett effekt på svensk biodling och produktionen av honung samt att belysa biodlingens betydelse för pollinering inom växt och fruktodling. Genom att belysa biodlarnäringens och andra aktörers önskemål kan rapporten användas som grund för hur Jordbruksverket kan utveckla kriterier för att utvärdera dels ansökningar inom kommande Nationella Program dels genomförda projekt i förhållande till de angivna målen. Med hjälp av enkätundersökning och workshop har en bild erhållits av hur det Nationella Programmet upplevs av biodlare ute i landet. 1

18 2 Regeringsuppdraget och dess avgränsning Regeringsuppdraget är formulerat Jordbruksverket ska göra en utvärdering av de Nationella Honungsprogrammen. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Landsbygdsdepartementet) senast den 1 oktober Ökad honungsproduktion beror främst på om fler och mer producerande bisamhällen kommer till. För en god produktion behövs faktorer som gynnar tillväxt av blommande producerande växter under hela biodlarsäsongen. Honungsbipopulationens storlek påverkas dessutom av ytterligare faktorer. Vissa vintrar kan bidödligheten vara betydligt högre än genomsnittet. Detta orsakat av sjukdom eller brist i skötsel av bisamhället. Då ökad produktion är ett av syftena i Nationella Programmet och den ökade produktionen är beroende av bipopulationen med dess variationer år från år, finns behov av att ta med en tillräckligt lång tidsserie i rapportens utvärdering. Samtidigt har varje nytt honungsprogram skiljt sig något från det föregående i sitt innehåll och det som är mest angeläget är att utvärdera effekterna från de åtgärder som vi under senare år ansett vara speciellt viktiga. Som en kompromiss omfattar utvärderingen därför endast de tre föregående NPperioderna. Varje programperiod rymmer 3 verksamhetsår. Beskrivningar av dessa återfinns i bilaga Av de viktigaste mätdata som rapporten tar med framstår beräkning av antal biodlare samt bisamhällen som det värde som mest beskriver honungsproduktionens förutsättningar över tid. Antal biodlare och bisamhällen visas under kapitel 5.1 och EUunionens Nationella Honungsprogram NP Inom EUunionen finns det Nationella Honungsprogram NP, som ska stödja insatser på biodlingsområdet. Syftet med stödet är att förbättra produktion och saluföring av biodlingsprodukter inom gemenskapen. De länder som önskar ha detta stöd ska ta fram sina respektive Nationella Honungsprogram utifrån vissa givna kriterier. Vad som kan ingå i ett nationellt honungsprogram regleras av Rådets förordning (EG) nr 1234/2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter ( Förordningen om en samlad marknadsordning ). De åtgärder som enligt ovanstående förordning kan ingå i biodlingsprogrammet är följande: a) Tekniskt stöd till biodlare och grupper av biodlare. b) Bekämpning av varroakvalstret och dess följdsjukdomar. c) Rationalisering vid flyttning av bisamhällen.

19 d) Åtgärder till stöd för laboratorier som utför fysikaliskkemiska analyser av honungen. e) Stödåtgärder för utökningen av de minskande bibestånden i gemenskapen. f) Samarbete med organisationer som är specialiserade i genomförandet av programmen för tillämpad forskning inom biodlingssektorn och om biodlingsprodukter. Vad innebär då de olika kategorier man kan få stöd för? Beskrivningen i följande avsnitt ska kopplas till ovanstående för EU gemensamma målområden. Syftet med tekniskt stöd är att höja effektiviteten inom produktion och saluföring genom användande av den bästa tekniken. Kurser och andra utbildningssatsningar riktade till biodlare och producentgrupperingar eller kooperativ handlar framför allt om områden som biavel, förebyggande verksamhet mot sjukdomar, villkor vid insamling, förpackning, transport och saluföring av honungen. Bekämpning av varroakvalster syftar till att minska de kostnader som uppstår vid behandling av bikupor, eller att en del av dessa kostnader ersätts. Denna parasitsjukdom leder i dag till en kraftigt minskad avkastning från biodlingen och till förlust av bisamhällen om ingen behandling sätts in. Varroakvalstret finns i nästan hela landet. Varroakvalster kan inte utrotas fullständigt och behandlingen av bikuporna med godkända produkter (som inte lämnar några rester i honungen) är det enda sättet att undvika följderna av denna sjukdom. Ekonomiskt stöd har därför bedömts vara nödvändigt för att förhindra att icke godkända produkter används eller att behandlingen blir ineffektiv. Stödet till rationalisering av flyttning av bisamhällen syftar till att förvalta denna flyttningsverksamhet inom EU och att iordningställa områden som kan ta emot många biodlare under blomningstiden. En loggbok över flyttningar, investeringar i utrustning och utarbetande av kartor över honungsproducerande områden kan bland andra åtgärder bidra till en förvaltning av flyttningsverksamheten. Åtgärderna till stöd för honungsanalys syftar till att förbättra saluföringen av honung. Finansiering av analyserna av honungens fysiskkemiska egenskaper mot bakgrund av botaniskt ursprung gör det möjligt för biodlarna att få exakta uppgifter om den insamlade honungens kvalitet och därmed att på ett bättre sätt föra ut sin produkt på marknaden. Stödet till utökning av bibestånden gör det möjligt att genom finansiering av verksamhet som främjar produktion av drottningar eller inköp av bisamhällen, kompensera förluster av bin vilket främjar produktionen. Inom ramen för den här förordningen kan möjligheten att ta med särskilda projekt för tillämpad forskning beträffande förbättring av honungskvaliteten och åtgärder för att sprida resultaten av denna forskning bidra till ökade inkomster för producenterna i särskilda regioner. 3

20 4 Sveriges Nationella Honungsprogram NP Sverige har utarbetat ett nationellt honungsprogram NP, i nära samarbete med biodlingens organisationer. Att programmen ska tas fram tillsammans med näringen är även ett krav enligt EUlagstiftningen. Programmet har godkänts av Europeiska kommissionen och det administreras i Sverige av Jordbruksverket. Målet för det svenska programmet är formulerat enligt följande: Programmets mål är att förbättra förutsättningarna för svensk biodling och villkoren för saluföring av svensk honung, så att antalet bisamhällen och produktionen av honung ökar. Samtidigt tillkommer ett mål om en förbättrad pollination av floran av vilda och odlade växter i landet och därmed en förväntad nationalekonomisk vinst dels i monetär form och dels i form av en förstärkning av ekosystemens funktion som bas för de livsuppehållande systemen. De åtgärder som får finansieras via det Nationella Programmet har i Sverige under ett flertal programperioder varit uppdelade i tre grupper: Bekämpning av varroakvalstret och dess följdsjukdomar, utveckling och rationalisering av biodlingsmetoder, utveckling av pollinationstjänster, avelsverksamhet och dokumentation Utbildning och information, och Förbättring av honungskvalitet och marknadsföring av honung. Programmet löper i treårsperioder och finansieras till hälften av EUmedel. För varje år får organisationer m.fl. söka pengar ur de medel som Sverige disponerar för sitt Nationella Honungsprogram. Jordbruksverket beslutar om tilldelning av dessa medel. Under åren har biodlingens organisationer i olika utsträckning lämnat synpunkter på inkomna ansökningar och hur dessa bör prioriteras inbördes. Eftersom de som lämnar synpunkter också själva söker medel ur programmet är det inte komplikationsfritt att ta in synpunkter på ansökningarna på detta sätt. Hela biodlarkåren kan direkt och indirekt få nytta av medel ur det Nationella Programmet. Nationella Programmet har använts t.ex. för kurser och konferenser, rådgivning, utgivning av tidningar riktade till biodlare, honungs och vaxanalyser samt praktisk forskning om bisjukdomar. Det har i det svenska programmet inte varit möjligt för enskilda biodlare att söka pengar för sin egen biodling. Exempel på aktörer som kunnat söka pengar är biodlarorganisationer, företag associerade till biodlarorganisationer, forskare samt rådgivarorganisationer i nära samarbete med biodlarorganisationer. Varje medlemsland ska i enlighet med tillämpningsföreskriften (EG) 797/2004 artikel 1 till kommissionens förordning (EG) 917/2004 utreda och ange hur uppföljning och utvärdering av åtgärder för förbättring av produktions och saluföringsvillkoren för biodlingsprodukter kan ske. I de svenska programmen har

21 det under de senaste programperioderna angivits att vi ska följa upp målen med programmen via statistik från bitillsynen och från biodlarorganisationerna. Den typen av statistik rör antal biodlare, bigårdar och bisamhällen, dvs. enbart kvantitativa uppgifter. Det finns ingen tidigare svensk kartläggning av erfarenheter från Nationella Programmet inte heller någon tidigare kvalitativ utvärdering av effekterna av de Nationella honungsprogrammen. Regeringen har genom sitt regleringsbrev till Jordbruksverket uppdragit åt myndigheten att motverka denna brist på utvärdering. Det saknas också riktlinjer för hur projektansökningar ska bedömas när medel fördelas. Jordbruksverket behöver kvalitetssäkra fortsatt hantering av Nationella Programmet i sin helhet. Tillvägagångssättet under utvärderingen av genomförda Nationella Program har därför utformats så att de fakta som kommit fram i utvärderingen ska kunna användas inom den framtida kvalitetssäkringen. 5 Prioriterade frågeställningar De rågeställningar som har bedömts centrala för utvärderingen är genomgående i vilken utsträckning tilldelade medel kan anses ha åstadkommit mätbara effekter som direkt eller indirekt förbättrat produktions och saluföringsvillkoren för biodlingsprodukter. Utredningens grundläggande frågeställning kan delas upp i tre delar: Har den totala honungsproduktionen i landet ökat under tid och kan ökningen kopplas till insatser inom NP? Har de utbildnings och informationsinsatser som gjorts bidragit till måluppfyllnad? Hur ska Jordbruksverket kvalitetssäkra hanteringen av kommande Nationella Honungsprogram? I arbetet med att jämföra olika uppgifter och mätvärde samt tolka skillnader för underlag till slutsatser för rapporten, använder utredningen information från biodlarnas organisationer, länsstyrelsernas sammanställda bitillsyn samt honungshandel i form av importsiffror. Handel med honung är inte föremål för registrering inom landet. Skillnaden mellan importerad honung och konsumerad honung från butiksförsäljning vore möjlig att beräkna men det ger inget säkert svar på den verkliga honungsproduktionen i landet. 5.1 Sveriges Biodlares Riksförbund (SBR) Biodlarna Det finns som tidigare nämnts siffror på honungsproduktion i Sverige, men tillförlitligheten hos dessa varierar eftersom den bygger på frivilligt lämnade uppgifter. En sådan finns publicerad på biodlarorganisationens hemsida SBR har haft 5

22 en medlemsökning fyra år i rad och den räknar in medlemmar månadskiftet augusti/september Biodlingen i Sverige består av många småskaliga biodlare som inte omsätter sin honung på den öppna marknaden och därmed är det svårt att mäta honungsproduktionen utifrån vad som registreras inom handeln. För att ändå försöka få en bild av den svenska produktionen kan tre typer av mätdata användas: antal bisamhällen, antal biodlare och mängd producerad honung. Sveriges Biodlares Riksförbund för statistik över dels medlemskårens utveckling (Figur 1) dels uppskattningar av honungsskörden (Figur 2). Nedan presenteras dessa grafiskt, återgivna med tillstånd, från organisationens hemsida. Figur 1. SBR Medlemsutveckling Figur 2. Totalskörd honung ton per år SBR medlemmar

23 5.2 Biodlingsföretagarna (BF) Det finns ingen produktionsstatistik från Biodlingsföretagarna, som är den andra stora branschorganisationen för biodlare i landet. Organisationen verkar för att utveckla svensk yrkesbiodling och arbetar bl.a. med utbildning, påverkan på myndigheter, ordnar konferenser och arrangerar studieresor. En stor andel av dess medlemmar utför pollinationsuppdrag på uppdrag av växtodlare och flyttar därigenom en del av sina bisamhällen regelbundet. 5.3 Uppgifter från den offentliga bitillsynen. Uppskattning av honungsproduktion kan även ske utifrån de uppgifter som registreras inom den offentliga bitillsynen. Samtliga biodlare är skyldiga att anmäla var de har sina bisamhällen stadigvarande uppställda. Resultat från denna anmälan redovisas i tabell 1. Biodlaren behöver inte ange antal bisamhällen, men i och med att bigårdens läge blir känt för den lokala bitillsynsmannen/kvinnan kan denna person årligen rapportera in uppskattat antal bisamhällen inom sitt distrikt. Genom att antal bisamhällen beräknas och deras genomsnittliga produktion kan uppskattas kan ökning eller minskning av honungsproduktionen mätas. Tyvärr finns det en osäkerhetsfaktor även här eftersom det trots anmälningsplikt finns en hel del biodlare som inte anmäler innehav av bisamhällen. Härigenom erhålls endast en uppskattad siffra av antal bigårdar och bisamhällen. Det kan också skilja en del i produktionsvolymer mellan biodlare. Värdet på landets totala honungsproduktion kan utifrån dessa uppgifter inte styrkas utan endast användas som en uppgift byggd på uppskattat värde. Handelns försäljning av honung skiljer inte på inhemsk och importerad honung. Däremot är volymen av importerad honung väl känd. Sammantaget kan en jämförelse mellan olika sätt att mäta/uppskatta honungsproduktionen ge en analys för de volymförändringar av honungsproduktion som skett. Någon sådan uppskattning utförs inte i denna rapport. 7

24 Tabell 1: Uppskattning av antalet bigårdar och bisamhällen i Sverige Uppskattat antal Tillsynsdistrikt antal Län bisamhällen bigårdar AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD TOTALT FÖR RIKET Handel med honung Idag finns inget överskott av svenskproducerad honung på den inhemska marknaden. Importen av honung står för en stor andel av honung som konsumeras direkt eller indirekt i produkter. Tabell 2: Import av ton honung till Sverige per år Källa: Jordbruksverket

25 Import naturlig honung ton totalt Danmark Frankrike Belgien Tyskland Spanien Italien Figur 3. Importen av naturlig honung till Sverige per avsändarland Not! Ursprungslandet kan vara ett annat land än det som anges i statistiken. Det är det senaste landet innan ankomst till Sverige som anges i importstatistiken! Källa: SCB 5.5 Utbildnings och informationsinsatser Information via tidskrifter, foldrar och konferenser samt olika utbildningsinsatser med fokus på biodling har genomförts inom programmet. Dessa bör ha bidragit till ökad kunskap om biodling och biodlingsprodukter. Ökad kunskap påverkar i sin tur till att biodlarna klarar av att sköta sina bin bättre så att de överlever vinterperioden i större utsträckning, får ett förbättrat hälsotillstånd och kan öka produktion av honung. Under förutsättning att bisamhällena är starka så ökar möjligheten att göra avläggare vilket i sin tur påverkar utökning av biantalet genom att nya samhällen skapas. Hur detta sker tas upp inom en gemensam frågeställning. Har ökad kunskap om förädling samt sjukdomsdiagnostik och förebyggande smittskydd påverkat produktions och saluföringsvillkoren för biodlingsprodukter? Utfallet från denna analys finns omnämnt i de slutsatser som lämnats efter Jordbruksverkets arrangerade workshop. 6 Påverkan från pollineringstjänster I beskrivningar över pollineringens betydelse för växtodling och fruktodlingsresultat nämns bin och andra pollinationers ekosystemtjänster. Uteblir pollination i grödor som kräver detta för fruktsättning blir skörderesultaten mindre eller för vissa grödor och fruktodlingar riktigt dålig. Som exempel kan nämnas mandelodling i USA där bin måste transporteras i storskalig omfattning från hela landet för att åstadkomma skörderesultat som håller acceptabel och förväntad nivå. Med tanke på den koppling som biodling har med nya yrkesinriktningar finns nu också i vårt land biodlare med storskaliga 9

26 pollinationsuppdrag mot växtodlarföretag. Dock inte i den omfattning som nämnts om USA. I en bifogad artikel nedan ges underlag för beräkning av ekonomisk vinst från pollinationsförsök, där bland andra pollinerande insekter bin nämns särskilt. Det finns ingen senare nationell analys utförd än den som redovisas i denna artikel vilken beskriver det ekonomiska värdet för vissa typer av odlad gröda. Utöver detta måste givetvis naturvärden av biologisk mångfald påräknas och den vinsten kan aldrig tillräckligt överskattas. 7 Utredningens delar Utredningen har i sitt arbete försökt att belysa hur effekterna av det Nationella Honungsprogrammet ska mätas samt om sådana mätbara effekter kan urskiljas i materialet som sammanställts. För att täcka in såväl kvantitativa som kvalitativa mått på måluppfyllelse har utredningen bestått av flera delar: workshop och enkät med statistiksammanställning samt beskrivning av biodlarstatistik jämte växtodlingseffekter från pollineringen. 7.1 Workshop Som en inledande del i detta utredningsarbete genomfördes den 15 februari 2012 en workshop i LRFhuset i Stockholm med särskilt inbjudna representanter som alla på olika sätt är viktiga aktörer inom den svenska biodlingen. Eftersom de Nationella Honungsprogrammen tas fram i nära samråd med biodlingens organisationer så bedömde Jordbruksverket att det är rimligt att utvärderingen också sker så att dessa aktörer kan vara delaktiga i arbetet och komma med synpunkter. Jordbruksverket organiserade mötet och dokumenterade workshopen. Det var två frågeställningar som behandlades på detta möte; Hur utvärderar vi nyttan för biodlingen och honungsförädlingen av nuvarande och tidigare NP? samt Hur ska Sveriges nästa Nationella Honungsprogram utformas? Syftet med workshopens första fråga var att få kunskap om vad som ska beaktas i en utvärdering av nuvarande och tidigare NP samt att kunna identifiera lyckade projekt i tidigare, nuvarande och kommande NP. Jordbruksverkets syfte att låta workshopen vara ett viktigt steg i denna utvärdering har varit en hjälp i utredningsarbetet. Syftet med workshopens andra fråga var att få fram förslag på hur vi ska utveckla den svenska biodlingen genom nästa NP. Dessa förslag ska då ge en bra ram för arbetet i kommande NP samt påverkan som styrinstrument i fördelningsbesluten. Dokumentation från denna workshop redovisas i bilaga Enkät Inom utredningen ville vi även ta reda på om genomförda aktiviteter inom NP har motsvarat biodlarnas behov för att de i sin tur ska uppnå förbättrade produktions och saluföringsvillkor. I samarbete med statistikenheten på Jordbruksverket togs en enkät fram. Enkätens enkelhet skulle underlätta insamling av data. Den utformades så att den kunde fyllas i manuellt och skickas i bifogat portofritt kuvert alternativt kunde biodlaren logga in med unik identitet på webbadress som bifogats i utskicket från Jordbruksverket. Enkätens utformning möjliggjorde två sätt att besvara

27 frågeställningarna. I bilaga 6.3 anges det grafiskt hur svarsfrekvenserna fördelades mellan grupperna. Under bilaga 10.6 finns de svar som biodlaren lämnade under övriga kommentarer. I enkätens följebrev meddelades en kortare information om syfte och mål av det Nationella Honungsprogrammet. Alla biodlare enligt registeruppgifter hos berörda länsstyrelser i 12 utvalda län, från norr till söder, fick enkäten. Dessa län valdes då de tillsammans ansågs representativa för alla Sveriges biodlare. Av dessa 900 biodlare som fick enkäten svarade 707 i någon form. Dessutom distribuerades två påminnelser. Detta gav en svarsfrekvens på över 70 % som får anses vara mycket hög Statistiksammanställning Inkomna enkätsvar har bearbetats och kontrollerats i den utsträckningen att vid frågor där endast ett svarsalternativ är möjligt ( hur många bisamhällen har du?) har svar innehållande fler än ett kryss tagits bort helt. På de två frågor där biodlaren uppmanades rangordna effekten för olika påståenden och ett svarsalternativ var Inga effekter så har de som rangordnat effekter på minst ett påstående samt kryssat i Inga effekter fått krysset för Inga effekter borttaget. Biodlare som kryssat i att de är småskaliga biodlare samt företagare med Fskattsedel har kategoriserats som Företagare inom biodling (Fskatt). Vid tolkningen av resultaten ska man beakta sig följande. Totalt svarade 707 biodlare på någon fråga på enkäten. Varje enskild fråga besvarades av biodlare. Gör vi antagandet att de 850 biodlarna som fick enkäten varit ett slumpmässigt urval bland alla Sveriges biodlare hade vi, med den svarsstorleken per fråga och konfidensgraden 95 procent, kunnat säga att svarsandelarna i resultaten har en statistisk felmarginal på större än 0 % men mindre än 5 % beroende på storleken på svarsandelen. Ju närmare andelen är 50 % desto högre är den statistiska felmarginalen. Exempelvis andelen biodlare som uppgav att de hade 15 bikupor var ca 51 % vilket då skulle ge en felmarginal på omkring 5 %. Detta säger då att vi med 95 % säkerhet kan säga, med ovan nämnda antagande, att den sanna andelen biodlare i Sverige som har 15 bikupor ligger i intervallet 4656 %. Trots att urvalet inte var slumpmässigt är ovan nämnda ungefärliga uppskattning på spridningen av svarsandelarna ändå rimlig att göra. Efter att enkätsvar har samlats in har dessa sammanställts i grafiska diagram vilka förenklats på så sätt att de ska vara lättöverskådliga för läsaren genom att de inte bara uttrycker faktisk fördelning utan även ger uttryck för hur fördelningen ser ut i stort mellan svarsalternativens ytterområden. 8 Utredningsresultat 8.1 Resultat från workshop Workshop med frågeställningar om tidigare och nuvarande program engagerade representanter från biodlingen och institutioner inom landet. Två frågor skulle besvaras. Den första var vad som ska beaktas i en utvärdering av nuvarande och tidigare NP samt hur man identifierar lyckade projekt i tidigare, nuvarande och kommande. En annan viktig fråga som diskuterades var om resultaten av projekten verkligen når ut till gräsrötterna. 11

28 Av förslagen och diskussionen kom det fram att vi behöver flera tydliga och mätbara målsättningar i NP. Inte bara effekter från olika projekt utan även effekten av hela NP. Statistik för honungsproduktion och mängden såld svensk honung ansågs ligga i topp som bra mätvärde. Antal bisamhällen och fördelningen av dessa i landet samt antal biodlare som har biodling som en viktig del av sin årsinkomst kunde också bidra i en värdering. Ett fungerande biregister kopplat till digitala kartor samt kunskapsdatabas efterfrågades. Här behövs dessutom någon uppmuntrande anledning till anslutning. Insatserna för en bättre bihälsa bör utvärderas. Inom bihälsoområdet ansåg deltagarna att arbetet med varroaproblematiken är det enskilt viktigaste inom området bihälsa. Inom det arbetet ska även resistensproblematiken beaktas. Det är viktigt att göra rätt när man behandlar och det behövs en gemensam samsyn kring behandlingskoncept. Man bör satsa på bihälsoprojektet eller i alla fall på att skapa bihälsoprogram. Inom detta ska strategier relevanta för bihälsa läggas upp. Utbildningsinsatser bör kontrolleras på ett standardiserat sätt genom att sammanställa antalet biodlare som får utbildning per programperiod eller år. En annan fråga var att få fram förslag på hur den svenska biodlingen ska utvecklas i nästa NP. Även här kom utbildning upp med slutsatsen att det behövs en webbaserad och kvalitetssäkrad utbildningsstege. Den andra viktiga frågan som ställdes var om satsningarna och projekten får resultat i biodlarledet. Krav uttrycktes på redovisning av beviljade projekt och att den ska vara skriftlig och enhetlig. Flera ansåg att det i dagsläget fanns ett förmedlingsglapp mellan dem som utförde projekten och dem som projekten skulle gynna. Finns en sådan framtagen kan man genom egenstudier eller studiecirklar/kurser ta del av utbildningsinsatser anpassade till det utbildningsbehov man har. Man kan ha hänvisningar till utbildningsportal med utbildningsstegen från diverse bloggar och facktidningar. Marknadsföring av flytande matlagningshonung är en utmaning som måste mötas med upplysning och information. Projekt som tar fram marknadsföringsmodeller bör premieras det kan vara aktörer helt utanför binäringen. Samverkansvinster bör särskilt beaktas. Det är viktigt att begreppet svenska bin pollinerar endast svenska växter får slå rot i konsumentens medvetande. Marknadsföring lyftes återkommande fram; svensk honung producerar honung från svenska växter som producerar frukt och bär i Sverige. Avelsgruppen enades om att avel är viktigt, men inte det enda viktiga. 8.2 Resultat statistik från enkät Enkäten visar att de flesta biodlarna i landet i huvudsak bedriver sin verksamhet småskaligt samt att den stora majoriteten har upp till 10 bikupor i sitt innehav. Cirka hälften av den totala mängden biodlare har endast upp till 5 samhällen vilket styrker uppfattningen att de flesta har biodling som hobby eller delar den med annan ekonomisk försörjning. Även produktionsvolymerna som enkäten visar på förstärker den tidigare uppfattning som råder. Det är glädjande att konstatera att nästan 75 % av produktionsvolymerna är mellan kg per samhälle och år vilket betyder att svensk biodling hör till de bättre i vår omvärld. Frågeställningar om hur informationen har förmedlats om det svenska honungsprogrammet berörs i de frågor som beskriver uppfattningar hos biodlarna. Dessa bekräftas dessutom i de lämnade kommentarer som finns i enkätens sista del och

29 anges under bilaga Mer än hälften av de tillfrågade anger att de inte visste att Nationella Programmets medel var avsedda för att gynna bl.a. svensk honungsproduktion. I enkätens nästföljande frågeställning skulle effekterna av programmets medel vägas mot om det skett en ökning av svensk honungsproduktion och pollinering. Av de svar som lämnats och där mellangruppen fördelats mot respektive ytterlighet (liten/stor effekt), svarade mer än hälften att de endast ser en liten effekt. Nästan hälften anser sig också inte ha fått någon information alls om det Nationella Programmet. Den största andelen av de som fått sådan information sa sig ha erhållit den via facktidningar. Den lägsta andelen hade fått informationen via Jordbruksverkets webbplats. Frågans resultat stämmer också med den föregående frågan där biodlaren ska meddela om denne känner till honungsprogrammets syfte om gynnande av svensk honungsproduktion. I nästa frågeområden kartläggs hur informationen tas upp och framförallt vilka är de viktigaste kanalerna för detta. Nästan samtliga läser en eller båda facktidningarna som ges ut inom landet. Fler har även kursverksamhet som en viktig informationskälla. Broschyrer, föredrag samt riktlinjer för gemensamma branschregler är andra informationsspridningsvägar. Rådgivningsverksamhet har också en plats i detta. Slutsatsen är att tidningarna har en given plats i informationsverksamheten inom svensk biodling. Drygt hälften anger att de har deltagit i ett eller flera gemensamma informationsmöten om smittsamma bisjukdomar och smittrisker där information har lämnats av kompetent person inom området. Ungefär två tredjedelar har varit på ett eller två sådana möten under de tre senaste åren. Hur den egna biodlingsverksamheten gynnades genom det Nationella Programmets aktiviteter och de ingående 6 programpunkterna besvarades med fördelningen att de lärt känna andra biodlare med erfarenhetsutbyte som följd, i topp. Följt av bättre sjukdomsbekämpning och ökad pollination i närmiljö. En andel ser en bättre teknikutveckling för deras del. Färre förväntar sig en skördeökning och kvalitéutveckling. Få ser intäktsökning eller högre produktion. Så många som 13 % ser inga effekter alls. Den största nyttan från stöd ur det Nationella Programmets framtida medel upplever biodlarna då det gäller sjukdomsbehandling och åtgärder för att producera fler bin. Även tekniskt stöd för utveckling till biodlare och grupper av biodlare är viktigt anser en större andel av de tillfrågade. Hur Nationella Programmet gynnat svensk biodling har tidigare delvis besvarats av biodlarna i enkäten ovan. De mer konkreta orsakerna till hur detta skett rangordnades och utfallet var att nästan hälften av de som svarade anser att fler avläggare, ökad pollination samt färre sjukdomsutbrott gynnar den svenska biodlingen genom de stöd som förmedlas indirekt av det svenska honungsprogrammet. Även bättre vinteröverlevnad, ökad efterfrågan på honungsprodukter samt ökad kvalité på honungsprodukter anses gynnande. Minst effekt ses i ökad produktion, förenklad hantering och mer intäkter vid försäljning. 8 % redovisar andra effekter utan att rapporten närmare analyserat vilka dessa är. 10 % anger inga effekter. 13

30 8.3 Resultat enkätfrågor egna svar Då svaren fick skrivas som fria kommentarer har sammanställning och dess resultat underlättats genom att biodlaren fick ange dessa svar inom kategorier kopplade till enkätens frågeställningar. Påfallande många har i de fria kommentarerna angett att de inte tidigare kände till det Nationella Programmets förutsättningar eller existens. Se bilaga Slutsatser Utredningens grundläggande frågeställning kan delas upp i tre delar: Har den totala honungsproduktionen i landet ökat under tid och kan ökningen kopplas till insatser inom NP? Har de utbildnings och informationsinsatser som gjorts bidragit till måluppfyllnad? Hur ska Jordbruksverket kvalitetssäkra hanteringen av kommande Nationella Program? Som framgår av rapporten finns inga säkra siffror varken på honungsproduktionens storlek eller hur produktionen har ändrats över tid, och detta gör det svårt att bedöma om programmet har haft avsedd effekt. För att kunna utvärdera kommande program konstaterar Jordbruksverket därför att det är angeläget både att ha tydliga och väl genomtänkta mål, och att dessa är mätbara i tillräcklig grad. Satsningar på utveckling av informationsåtgärder bedömas skapa förutsättningar för ökad kunskap om förädling av honungsprodukter samt om sjukdomsdiagnostik och förebyggande smittskydd. Detta påverkar i förlängningen produktions och saluföringsvillkoren för biodlingsprodukter, även om effekterna kan vara svåra att mäta och utvärdera, då de ofta sammanfaller med andra insatser. Genom organiserat samarbete inom bihälsofrågorna erhålls underlag för en likformad sjukdomsförebyggande insats över hela landet som i sin tur ger fler och starkare bisamhällen. Bihälsan lyfts i många sammanhang som central för en god och hållbar produktion, och stora insatser har gjorts för att uppnå och bibehålla en god bihälsa. Det kan dock vara svårt att bedöma och mäta hur situationen hade varit utan dessa satsningar, men enligt Jordbruksverkets bedömning har det haft stor betydelse att ny kunskap har kommit fram inom området och att denna kunskap har spridits till en vid krets av biodlare. Marknadsföringsåtgärder som beskriver, gynnar och förstärker pollineringsvinster samt de biodlingsprodukter som biodlingen producerar, bör premieras i kommande program. Jordbruksverket ska i samråd med berörda parter ta fram ett nytt förslag till nationellt honungsprogram för perioden Programmet ska vara klart i april Att Sverige haft tre kategorier man kan utföra projekt inom, medan det i EUförordningen finns sex kategorier har orsakat stora administrativa svårigheter i samband med

31 rapportering av använda medel. Jordbruksverket rekommenderar därför att Sverige bör ha samma sex kategorier som framgår i EUförordningen i kommande program. Denna bedömning delades av deltagarna i den workshop som arrangerades i början av Det är också viktigt att ha en transparent och effektiv hantering av ansökningar om medel ur programmet. Kriterier bör skapas som kan användas för att utvärdera ansökningar inom kommande Nationella Program och för att utvärdera genomförda projekt i förhållande till de angivna målen. Möjligheten att ta fram mallar för ansökningar bör prövas. De projektbidragssökande aktörerna har uttryckt ett behov av en ökad tydlighet från Jordbruksverket när det gäller krav på beskrivning av projektens målsättningar och avgränsningar. Många projektansökningar är otydliga i hur projekten ska bidra till att uppfylla målen i det Nationella Programmet. Tydligare riktlinjer för hur ansökan ska utformas ökar förståelsen för hur ansökan ska författas. Med tydliga riktlinjer för ansökningarna blir det också lättare att jämföra mellan olika ansökningar. Utredningens slutsatser av tidigare erfarenhet från NPprojekt ger förhoppningsvis en god hjälp i utvecklingen av ett sådant verktyg. Sammantaget bedömer Jordbruksverket att det Nationella Programmet har haft stor betydelse för utvecklingen inom svensk biodling, även om effekterna till stor inte i tillräcklig grad gått att mäta eller följa upp med tydliga siffror. Biodlingen har stor betydelse framför allt för växtodlingen genom de ekosystemtjänster som pollineringen utgör, och det är det viktigaste skälet till att en fortsatt utvecklingen av branschen är angelägen. 10 Bilagor 10.1 Nationella Programmet Mål Programmets mål är att förbättra förutsättningarna för svensk biodling och villkoren för saluföring av svensk honung så att antalet bisamhällen och produktionen av honung ökar. Målet skall uppnås genom stöd till: A. bekämpning av varroakvalstret och följdsjukdomarna, utveckling och rationalisering av biodlingsmetoder samt avelsverksamhet, B. utbildning och information genom t.ex. kompetenshöjande åtgärder och rekryteringsprojekt, C. förbättring av honungskvalitén. Enligt programmets beskrivning av biodlingssektorn hade det skett en minskning av antalet biodlare under större delen av 1990talet, men den trenden har brutits under programperioden. Antalet bisamhällen hade ökat från drygt till ungefär under senare år. Antalet biodlare bedömdes vara drygt Utifrån uppgifter inom 15

32 bitillsynen var 44 % av bisamhällena angripna av varroa. Det råder ett underskott på svensk honung då det konsumerades ca 6500 ton, medan den svenska produktionen enligt officiell statistik uppgår till ca ton. Man bedömde att direktstöd till biodlarna inte är effektivt eftersom det genomsnittliga antalet bisamhällen per biodlare är lågt. Därför valde man att medlen inom det Nationella Programmet liksom tidigare år används för att stödja åtgärder och projekt som genomförs av biodlarorganisationer, forskare samt Jordbruksverket. Budgeten var för programåren ,2 miljoner för område A, 1,95 miljoner för område B och 0,4 miljoner för område C. Uppföljning av programmet skulle ske via biodlarorganisationernas och bitillsynsmännens statistik Nationella Programmet Mål: Programmets mål är att förbättra förutsättningarna för svensk biodling och villkoren för saluföring av svensk honung, så att antalet bisamhällen och produktionen av honung ökar. Samtidigt tillkommer ett mål om en förbättrad pollination av floran av vilda och odlade växter i landet och därmed en förväntad nationalekonomisk vinst dels i monetär form och dels i form av en förstärkning av ekosystemens funktion som bas för de livsuppehållande systemen. Målet skall uppnås genom stöd till: D. bekämpning av varroakvalstret och dess följdsjukdomar, utveckling och rationalisering av biodlingsmetoder, utveckling av pollinationstjänster, avelsverksamhet och dokumentation E. utbildning och information F. förbättring av honungskvaliteten och marknadsföring av honung I beskrivningen över utvecklingen inom svensk biodling anges att antalet bisamhällen ökat till drygt under senare år. Antalet biodlare bedöms vara cirka Man anger att minst 70% av bisamhällena är drabbade av varroakvalster och att Nosema ceranae har påträffats i Sverige. Det råder fortsatt underskott på svensk honung. Konsumtionen ligger på ton och produktionen på ton enligt officiell statistik. Bedömningen var fortfarande att direktstöd till biodlarna inte är effektiva eftersom det genomsnittliga antalet bisamhällen per biodlare är lågt. Därför valde man som förut att medlen inom det Nationella Programmet liksom tidigare år används för att stödja åtgärder och projekt som genomförs av biodlarorganisationer, forskare samt Jordbruksverket. Tabell 3: Budget för programåren :

33 A. Delområde Bekämpning av varroakvalster, tkr tkr tkr tkr tkr tkr 400 tkr 400 tkr 500 tkr tkr tkr tkr Dokumentation av avelsverksamhet B. Utbildning och information C. Analys och förbättring/kontroll av honungskvalitet Summa Uppföljning av programmet skulle ske via biodlarorganisationernas och bitillsynsmännens statistik och även i framtiden via den statistik som följer av att biodlingen dokumenteras noggrannare enligt programmet Nationella Programmet Målformuleringen är densamma som i det Nationella Programmet för åren Åtgärdsgrupperna A, B och C är också desamma som i NP Om direktstöd står följande: Sverige har tidigare gjort bedömningen att ett direktstöd inte är effektivt för att förbättra förutsättningarna för biodlingen eftersom det genomsnittliga antalet bisamhällen per biodlare ofta är lågt. Därför kommer medlen inom det Nationella Programmet för åren att användas för att stödja åtgärder och projekt som genomförs med syftet att generera en kollektiv nytta för svensk biodling. De aktörer som kan få ekonomiskt stöd för sina åtgärder och projekt inom det Nationella Programmet är biodlarorganisationer inklusive associerade företag till dessa, forskare och rådgivarorganisationer i samråd med biodlarorganisationerna, samt Jordbruksverket. Budgeten för programperioden är 2,5 miljoner för område A, 2 miljoner för område B och 0,5 miljoner för område C. Uppföljning av programmet målet ska ske via biodlarorganisationernas och bitillsynsmännens statistik, och även i framtiden via den statistik som följer av att biodlingen dokumenteras noggrannare enligt detta program. 17

34 Under beskrivningen av strukturen inom svensk biodling anges att Sverige har knappt bisamhällen och att av dessa ägs av yrkesbiodlare. Det finns cirka biodlare varav drygt 100 är yrkesbiodlare (mer än 150 samhällen enligt den definition som regelverket anger). Då den officiella statistiken över honungsproduktion i Sverige var från 2006 ligger siffran på 3 600ton kvar. Normalkonsumtionen uppskattades till ca 3000 ton svensk honung och 3000 ton utländsk honung Dokumentation av workshop om Nationella Programmet (NP) 15 februari 2012 Fråga 1. Hur utvärderar vi nyttan för biodlingen och honungsförädlingen av nuvarande och tidigare NP? & Fråga 2. Hur ska Sveriges nästa Nationella Program utformas? Onsdagen den 15 februari 2012 genomfördes en workshop i LRFhuset i Stockholm med särskilt inbjudna representanter som alla på olika sätt är viktiga aktörer inom den svenska biodlingen. Thorsten Rahbek Pedersen ledde workshopen. LarsErik Staberg, Jackis Lannek och Thorsten Rahbek Pedersen (alla Jordbruksverket) dokumenterade workshopen. Syftet med workshopens första fråga var att få input på vad som ska beaktas i en utvärdering av nuvarande och tidigare NP samt att kunna identifiera lyckade projekt i tidigare, nuvarande och kommande NP. Jordbruksverket ska göra en utvärdering av NP till EU hösten 2012 och workshopen var ett viktigt steg i denna utvärdering. Syftet med workshopens andra fråga var att få fram förslag på hur vi ska utveckla den svenska biodlingen i nästa NP. Det ska ge en bra ram för arbetet i kommande NP. Workshopen inleddes med att LarsErik Staberg presenterade bakgrunden för workshopen och Thorsten Rahbek Pedersen berättade om vad en workshop är och vilka spelregler som gäller.

35 Deltagarna presenterade sig därefter och redogjorde för sina förväntningar och farhågor om workshopen (bilaga 1). En gemensam nämnare för förväntningarna var att många förväntade sig en kreativ process och nya och bra idéer till projekt och arbetsformer. Många fruktade revirtänkande, ett bristande helhetssyn och brist på medel och samordning Hur utvärderar vi nyttan för biodlingen och honungsförädlingen av nuvarande och tidigare NP? Deltagarna fick 2 minuter för att komma med förslag på hur vi utvärderar nyttan av nuvarande och tidigare NP. Facilitatorn fick inte komma med förslag. Det kom fram många bra förslag som kunde ordnas i 23 olika grupper. Grupperna fick var sitt nummer och man röstade fram de viktigaste förslagen. Alla deltagare hade tre röster. Man kunde rösta tre gånger på ett förslag, en gång på tre olika förslag etc. Facilitatorn och de övriga deltagare från Jordbruksverket fick inte rösta. Tabell 1 visar förslag och antal röster. Tabell 4. Förslag på utvärdering av nyttan för biodlingen och honungsförädlingen i nuvarande och tidigare NP Förslag Antal röster 1. Oberoende utvärderare. Undvik jäv 5 2. NPkonferensen igår var positiv 2 3. Internationell benchmarking 2 4. KRAV till redovisning 0 5. Skriftlig redovisning(innehåll). Snabbare utvärdering 12 månader efter projektavslutning 6. Mall för utvärderingar. Tydligare mallar. Måldefinitioner 3 7. Fler rationaliserande åtgärder än föregående period 0 8. Förbättrad marknadsföring 1 9. Bibehållen/ökad informationsnivå Grad av utbildningsnivå över åren antal kurser. Antalet deltagare i utbildning. Undervisningsvolym. Antal deltagare på kurser?

36 11. Honungsproduktion och honungsomsättning. Titta på honungsförsäljning av svensk honung. Andelen svensk honung av konsumtionen. Saluföring: statistik från kassaregister/kg per samhälle. 12. Antalet prenumeranter och läsare Nationalekonomisk vinst: statistik från Skatteverket. Ta fram mera fakta om svensk biodling register 14. Sätt siffror på antalet anställda och egenföretagare inom svensk honung. Antal som lever på honungsproduktion. Antalet personer som kan livnära sig på biodling 15. Antal biodlare. Har nya biodlare rekryterats? Antal bisamhällen. Utvecklingen av antal bisamhällen Samhällsandel fördelat över landet Lägg upp alla projekt under målen och se resultatet samlat. Samverkanseffekter. 19. Utvärdering av fall med felaktig honungskvalitet Volym pollinationsuppdrag Pollination. Hur stor beräknad skördeökning tack vare pollination. Mäta effekter av pollinering 22. Hur landskapet förändras med fokus på bina Utbredning av sjukdomar. Mätning av bihälsan i Sverige. Varroabekämpning i större biodlingar. Bihälsa Därefter följde en diskussion av förslagen där hela gruppen var samlad. Det framgick mycket tydligt av förslagen och diskussionen att vi behöver flera tydliga och mätbara målsättningar i NP. Inte bara effekten av olika projekt ska utvärderas utan även effekten av hela NP. För hela NP bör effekten kunna utvärderas genom statistik för honungsproduktion och mängden såld svensk honung. Det var denna mätare som fick flest röster. Antal bisamhällen och fördelningen av dessa i landet samt antalet biodlare som har biodling som en viktig del av sin årsinkomst var andra viktiga mätare. Även insatserna för en bättre bihälsa bör utvärderas. Utvärderingen av utbildningsinsatser bör standardiseras genom att sammanställa antalet biodlare som får utbildning per programperiod eller år och genom att använda en standardiserad utvärderingsmall. Den standardiserade utvärderingsmallen sak säkerställa att undervisarna får bra feedback på sina insatser och får möjlighet att rätta till eventuella olämpliga arbetssätt. Projektresultaten ska nå ut till gräsrötterna. Flera ansåg att det i dagsläget fanns ett förmedlingsglapp mellan dem som utförde projekten och dem som projekten skulle gynna. En artikel i Bitidningen eller Gadden är inte alltid tillräcklig. Konferensen 14 februari 2012 framhölls som mycket positiv. Kanske ska alla som fått pengar ur

37 Nationella Programmet presentera sitt resultat på något sätt, t ex i form av en poster om man inte är talare. Det ska även vara enkelt att hitta projektresultat på internet. Vi måste ställa krav på redovisning av beviljade projekt och den ska vara skriftlig och enhetlig. Det efterfrågades en oberoende och gärna internationell utvärdering av NP. Den nuvarande arbetsformen kritiserades eftersom det finns risk för jäv när ansökande organisationer deltar i utvärderingen av projektförslag. Jackis Lannek framförde dock att det var Jordbruksverket som hade sista ordet men att det kunde vara läge att se över referensgruppens arbetsform för utvärdering av projektförslag Hur ska Sveriges nästa Nationella Program utformas? Jackis Lannek inledde med en presentation (bifogad) för att beskriva ramarna för vad ett NP kan innehålla enligt regelverket. Detta för att ge alla deltagare en gemensam plattform innan man kom med nya idéer. Jackis Lannek hade dessutom två övergripande önskemål till förslagen: tydliga mätbara mål och kollektiva åtgärder. Deltagarna fick därefter ca 2 minuter till att komma med förslag på hur Sveriges nästa NP ska utformas. Facilitatorn fick inte komma med förslag. Det kom fram många bra förslag som kunde ordnas i 16 olika grupper. Grupperna fick var sitt nummer och man röstade fram de viktigaste förslagen. Alla deltagare hade tre röster. Man kunde rösta tre gånger på ett förslag, en gång på tre olika förslag etc. Facilitatorn och de övriga deltagare från Jordbruksverket fick inte rösta. Tabell 2 visar förslagen med de sex mest populära förslag överst. De övriga förslagen är inte rankade. Rösterna redovisas inte eftersom det i detta tidiga skede inte är lämpligt att rösta bort förslag. Omröstningens syfte var endast att avgöra vilka frågor vi skulle jobba vidare med i smågrupperna. Förslaget, som i denna lista har nr 16 plockades bort efter omröstningen. Vi bestämde att det inte var ett projekt utan övergripande aspekter som vi ska vara uppmärksamma på när vi ska utvärdera nya och existerande projekt. De som hade röstat på förslaget fick placera sina röster på andra förslag. 21

38 Tabell 5. Förslag på hur Sveriges nästa Nationella Program ska se ut Förslag Utbildning, fortbildning, rekrytering Marknadsföring av svensk honung konsumentinformation Biavel Bihälsa sjukdomsforskning Analyser. Honung inom hälsovården. Forskning kvalitet och hälsa Register, databas, kunskapsdatabas, digitala kartor Egenkontroll/egenkontrollprogram. Bitillsynen Pollinering/pollineringens betydelse Statistik/honungsstatistik Varroabekämpning i stora biodlingar Uppställningsplatser för flyttning till ljungdrag Uppdelning av NP i sex kategorier i stället för 3 Kvalitetskontroll av nya projekt. Bättre information om projektresultaten Utveckling av rationell teknik/teknisk utrustning/stöd och hjälpmedel i biodlingen Mer gemensamma projekt/kollektiva åtgärder Oberoende utvärdering av ansökan/tydliga mätbara mål/eftertänksamhet. Deltagarna delades därefter upp i tre grupper som arbetade vidare med de mest populära förslagen. Jackis Lannek ledde Grupp I (Preben Kristiansen, LarsGöran Sjöstedt, Jonas Eriksson, Torbjörn Jakobsson, Dan Levin och Gideon Önnestam). LarsErik Staberg ledde Grupp II (Yngve Kihlberg, Calle Regnell, Andrei Carapancea, Ingemar Fries, Nils Thuresson och Håkan Lantz). Erik Husberg ledde Grupp III (CarlGeorg Lie, Johannes Sjöstedt, Peder Lilja, Eva Forsgren, Kjell Hallberg och Östen Härdell) Grupp I jobbade först med förslag nr 1 (Utbildning/fortbildning/rekrytering) och därefter med fråga 4 (Bihälsa sjukdomsforskning). Grupp II jobbade först med förslag nr 2 (Marknadsföring/konsumentinformation) och därefter med fråga nr 5 (Analyser). Grupp III jobbad först med förslag nr 3 (Biavel) och därefter med fråga nr 6 (Register, databas, kunskapsdatabas, digitala kartor) Utbildning/fortbildning/rekrytering Slutsatsen av diskussionen var att det behövs en webbaserad, kvalitetssäkrad utbildningsstege. Finns en sådan framtagen kan man genom egenstudier eller studiecirklar/kurser ta del av utbildningsinsatser anpassade till det utbildningsbehov man har. Man kan ha hänvisningar till utbildningsportal med utbildningsstegen från diverse bloggar och facktidningar.

39 Argument bakom slutsatsen är att det behövs bättre kvalitet på utbildningen på alla nivåer och till alla delar i kedjan. Vi måste följa upp rekryteringar så att de nya biodlarna klarar av att fortsätta om de vill, trots att de kanske har motgångar. Alla vill inte fortsätta med biodling men de som vill måste få stöd. Utbildningsstegen ska vara gemensam men utförarna kan variera beroende av målgruppen. I framtiden kan det bli aktuellt även med internutbildning inom större biodlingsföretag. Att utbildningen ska vara webbaserad är för att det är mest kostnadseffektivt och unga biodlare förväntar sig att kunna hitta all information på internet. Det finns mycket information på internet redan och det går att på egen hand lära sig väldigt mycket. Dock finns väldigt mycket dynga (= icke kvalitetssäkrad information) också och alla kan inte sålla. Om felaktig information sprids genom artiklar eller liknande kan det få olyckliga konsekvenser. Den som ska bli yrkesbiodlare kan gå YHutbildningen. Dock är man inte utrustad med komplett kunskap efter detta utan även den som har gedigen grundutbildning kan behöva lära mer om delar i företagandet med biodling. I projekt KOMPIS finns basutbildning och man arbetar nu på en vidareutbildning i samarbete med studieförbundet vuxenskolan. Alla projekt borde finnas redovisade och lätt åtkomliga på internet som underlagsmaterial till utbildningsstegen Marknadsföring/konsumentinformation Vi ser en boom av nya samhällen komma. Hos Biodlingsföretagarna (BF) ökar det genomsnittliga innehavet av bisamhällen från 90 till 190 på tre år (till 2013) Fler bin betyder mer honung. Finns marknaden? Marknadsföring måste till för svensk honung och marknadsföringen skall vara professionell Andelen svensk honung sjunker från stora leverantörer. Där finns en risk men det kan bero på att mer går direkt som närproducerat till detaljister, vilket är en klar trend. Samordnad marknadsföring krävs. En viktig poäng som skall framhävas är att utländsk honung pollinerar utländska växter men svenska bin pollinerar svenska växter, dvs. ger bär och miljönytta för svenskar En diversifiering med sorthonung vore positivt men svårt i stora biodlingar på grund av den intensiva säsongen Det är svårt att måla ut att svensk honung skulle vara bättre kvalitetsmässigt. Om det ifrågasätts i medierna kan det skada hela näringen. Det är tveksamt om pengar kan användas till detta. Marknadsföring av flytande matlagningshonung är en utmaning som måste mötas med upplysning och information. Projekt som tar fram marknadsföringsmodeller bör premieras det kan vara aktörer helt utanför binäringen. Samverkansvinster bör särskilt beaktas. Det är viktigt att begreppet svenska bin pollinerar endast svenska växter får slå rot i konsumentens medvetande. Liknande kampanjer har gjorts med kopplingen svenska kor och svenska öppna landskap. Honungsbinas pollinationseffekter bör framhävas ytterligare i kommande satsningar. 23

40 Biavel Gruppen hade avvikande åsikter, men enades om att det är viktigt att få ett brett grundmaterial. Det behövs kunskap och utbildning. Avel är viktigt, men inte det enda viktiga. I den efterföljande diskussionen kom det fram att det fanns mycket delade och motstridanda åsikter om succén av tidigare projekt rörande biavel som har finansierats inom NP. Det framstod som mycket oklart om och hur vi ska jobba med biaveln i nästa NP. Slutsatsen var att denna fråga bör diskuteras på en egen temadag/workshop och att man eventuellt bör göra en oberoende utvärdering av det arbete som har genomförts i nuvarande och tidigare NP Bihälsa/sjukdomsforskning I diskussionen om bihälsa fanns två huvudspår: varroa och förebyggande bihälsa. Varroa Att arbeta med varroaproblematiken är det enskilt viktigaste inom området bihälsa. I det arbetet ska även resistensproblematiken beaktas. Det är viktigt att göra rätt när man behandlar och det behövs en samsyn kring behandlingskoncept. Biodlare med bigårdar i närheten av varandra måste också behandla ungefär samtidigt i tid för att undvika reinvasion. Avel för varroatolerans är relevant och carnica är sedan tre år tillbaka i skarpt läge med denna avel. När det gäller behandlingskoncepten kan det vara relevant att zonera landet och ge råd om när det är dags att behandla i vilken region. Utöver Apistan och Apiguard behövs ytterligare läkemedel för att motverka resistens. Det behövs ett lättare sätt att få koll på angreppsgraden av varroa. Bihälsa Man bör satsa på bihälsoprojektet eller i alla fall att skapa bihälsoprogram. Inom detta ska strategier relevanta för bihälsa läggas upp. I bihälsoprojektet bör man som biodlare dokumentera vad man gör då kan man lättare utvärdera sin biodling och se eventuella sammanhang. Neonikotinoider är ett viktigt område att bevaka. Vi kanske inte kan ha nationell forskning på detta, men vi bör bevaka den forskning som sker om dessa och andra växtskyddsmedels effekter på våra bin. Vi kan inom NP sprida forskningsresultat. Vi kan ta reda på var neonikotinoider används i Sverige och förstärka dialogen biodlareväxtodlare. Det är relevant att bedriva ett avelsarbete för att öka andelen bin med hög utrensningsförmåga.

41 Analyser Vi ska stärka svensk honungs position genom att: Diversifiera honungens användning. Kan svensk honung användas medicinskt i stället för honung från Nya Zealand? Ett medicinskt bruk inom skolmedicinen skulle stärka den redan positiva bilden hos konsumenten av honung. Tveksamt om man ska kontrastera svensk honung mot utländsk såsom vara bättre ur resthaltsperspektiv (guilt by association kan försämra bilden hos konsumenten av honung generellt). Igen, svensk honung producerar honung från svenska växter som producerar frukt och bär i Sverige. Hör ihop med marknadsföring. Mycket lite finns dokumenterat från undersökt svensk och importerad honung. Den medicinska användningen av honung kan knappas åstadkomma mätbar efterfrågan. Däremot har sannolikt placeboeffekter från medicinsk applikation positiva effekter på honungskonsumtion överlag Register, databas, kunskapsdatabas, digitala kartor Nuvarande register fungerar mycket dåligt. Biodlarna ser inte nyttan. Det behövs en morot för att få in biodlarna i register databaser. Moroten kan vara av ekonomisk eller informationsmässig karakter. Varningar för inavel finns inlagt i den tyska bidatabasen och bör in i den svenska. Den brittiska databasen Beebase är en intressant förebild att titta på. Det likaledes brittiska systemet BeeInformed kan också inspirera Sammanfattning av dagen Flera hade missuppfattat workshopens inriktning och arbetssätt. Trots detta upplevde alla som yttrade sig att dagen hade varit en positiv erfarenhet. Det krävs dock en uppföljning för att få resultat av dagens arbete. Första steget är att alla deltagare i workshopen snabbt läser minnesanteckningarna igenom och reagerar om man känner att något har missuppfattats. Därefter kommer Jordbruksverket och Referensgruppen för biodling och pollinering att ha ansvaret för att följa upp på och driva frågorna som har kommit fram under dagen. 25

42 När det gäller fråga 1 om utvärdering av nuvarande och existerande landsbygdsprogram kommer Jordbruksverket att använda dagens synpunkter i samband med rapporten som ska utarbetas till EU hösten Vi kommer att ta fram en standardiserad utvärderingsmall som ska användas i samband med kommande utbildningsaktiviteter och kommer med ett förslag till vilka mätbara effekter som ska redovisas framöver. I arbetet med det nya NP har vi endast tagit första steget och mycket återstår att göra. Det framstod dock tydligt av workshopen att gemensamma och webbaserade projekt hade hög prioritet på utbildningsområdet. En annan tydlig bild var att det fanns stora intressemotsättningar angående hur och om den svenska biaveln ska finansieras inom NP. Jordbruksverket kommer att ta initiativ till fortsatta diskussioner om hur vi jobbar vidare med områdena biavel, varroabekämpning (inkl. följesjukdomar) och utbildning inom det kommande Nationella Programmet. En del av diskussionerna kan tas i samband med projekt bihälsan. Landsbygdsdepartementet poängterar att vi inte ska glömma bort begreppet matlandet Sverige inom projekten. Flera deltagare framhöll också att vi måste tänka brett när det gäller finansieringen av aktiviteter oavsett om det rör forskning eller fortbildning. Helst bör en oberoende instans granska och utvärdera det kommande NP efter periodens slut. Thorsten Rahbek Pedersen, Jackis Lannek & LarsErik Staberg 10.8 Alfabetisk förteckning av deltagare förväntningar och farhågor Deltagare Förväntningar Andrei Carapenca, Landsbygdsdepartementet Lära mig mer om biodlingen, branschen, tekniska detaljer. Få veta vad ni förväntar er av Departementet (samarbete). Calle Regnell, Honungsringen Marknadsföring Farhågor Inget nytt kommer fram

43 CarlGeorg Lie, Biodlingsföretagarna Bättre utnyttjande av pengarna. Marknaden (kollaps) Marknaden i fokus. Forskning på honung och pollinering Dan Levin, Svensk Landskapshonung Fokus på näringen. Marknadsföring Erik Husberg, Projekt Bihälsan Nyare riktlinjer. Nya projektidéer För lite pengar > sök på flera håll. Mer samarbete. Nytta för alla biodlare Eva Forsgren, SLU Klara, tydliga riktlinjer. Tydlig roll och ansvarsfördelning Inga riktlinjer. Ingen konsensus. Konkurrens i stället för samarbete Gideon Önnestam, Svenska Carnicagruppen Varroatest. Nosematest på distriktsnivå. Information om projekten ner till gräsrötterna. Pollineringstanken Brist på samarbete mellan yrkesbiodling och småskalig. Motsatsförhållandet mellan en stor honungsproduktion, uthållig avel och bekämpning av sjukdomar. Glappet mellan topp till botten. Att vi fortsätter lika dåligt som tidigare Håkan Lantz, Svensk Landskapshonung? Tyvärr saknas blädderblocksarket? Tyvärr saknas blädderblocksarket Ingemar Fries, SLU Bred diskussion om vilka åtgärder som bäst utvecklar svensk biodling Revirtänkande Jackis Lannek, Jordbruksverket Utvärdering: kloka och relevanta Utvärdering: svårt att råd, tips på nytänk. Nya NP: Fler precisera mätverktyg. Nya tänk utanför gamla hjulspår. NP: pajkastning Effektivare åtgärder. Bättre mätbara mål. Johannes Sjöstedt, Höglandets Honung AB Kunskap om minskad efterfrågan Inga på svensk honung Jonas Eriksson, SBR Samsyn i övergripande frågor. Hur bygger vi en bra biodling i Sverige som förenar oss? Kjell Hallberg, Svensk Buckfastavel Bättre stöd till aveln. Undersöka bakgrunden till bidödligheten Kjell Ivarsson, LRF Tillväxtidéer. Möjligheter på marknaden för närproducerat, hälsa, m.m. Ökad försäljning av pollineringstjänster LarsGöran Sjöstedt, Åtgärder för ökad konsumtion av Tusenbröder för många svensk honung. Förenklad Import av fuskhonung. Neonikotinoider Olika utgångspunkter. Särintressen Svårighet att ta sig ur gamla hjulspår. Splittrad bransch 27

44 Höglandets Honung AB administration av bikontroll/egenkontroll. Näringsperspektiv aktörer och små projekt Lotta Fabricius Kristiansen, Apinordica Nya lösningar och idéer på ett strukturerat program Diskussion om punkter som inte är relevanta i sammanhanget. Konflikter Niklas Thuresson, Svensk Buckfastavel Samarbete om NPmedel. Import av sjukdomar som Referensgruppen sorterar ut idag inte finns i landet mindre bra projekt och kollar upp pågående. Biodlingen får tillbaka lite av den samhällsnytta den utför. Forskningen finansieras med andra medel än NP Peder Lilja, SBR Flera glada bin och starka biodlare med många idéer Stopsignal innan idéerna förverkligas Preben Kristiansen, Bihälsokonsulent Nya idéer, bättre samarbete Konkurrens, brist på medel Torbjörn Jakobsson, Svensk Biavel Bra konstruktiv debatt. Vi finner vägar att säkra och stimulera biodlingen. Långsiktighet Tjafs om olika intressens prioriteringar Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket. (Facilitator) Många nya idéer och input Brist på medel. Särintressen ger missnöje Yngve Kihlberg, Biodlingsföretagarna Inriktning av bidragen som syftar Oenighet om målen till ökad marknad. Kreativa diskussioner som ger tydliga gemensamma mål Östen Härdell, Svensk Landskapshonung Små Att det kommer att handla om biodling i allmänhet, dvs hobbynivå 10.9 Grafisk redovisning av enkätsvar 1. Är Du: Företagare inom biodling (Fskatt) alt. Småskalig biodlare alt. Har slutat

45 Har slutat 14% Företagare inom biodling F skad 16% Småskalig biodlare 70% 2. Hur många bisamhällen har du i din verksamhet 2012? 1 5 alt alt alt alt. fler än 100 4% 3% % % 22% fler än a. Din egen produktionsvolym (medel) per bisamhälle år 2011? Under 10 kg alt kg alt kg alt. över 40 kg 3 b. Din egen totala produktionsvolym år 2011 uppskattas till? Upp till 500 kg alt kg alt. mer än kg 29

46 3 a. Din egen produk8onsvolym (medel) per bisamhälle år 2011? 3 b. Din egen totala produk8onsvolym år 2011 uppskaeas 8ll? 8% > 1500 kg under 10 kg kg 9% 25% 18% upp Mll 500 kg 13% kg över 40 kg 48% kg 79% Vet du om att det Nationella honungsprogrammets pengar är avsedda för att bland annat gynna svensk honungsproduktion? Ja alt. Nej 45% 55% 5. Ja Nej Vi vill ta del av din uppfattning om hur pengarna från Nationella programmet gör effekt. På en skala 1 till 5, tror du att dessa ökar svensk honungsproduktion och pollinering? Alternativen 2 och 4 fördelades mot respektive ytterlighet. Värde 3 fördelades lika.

47 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Liten effekt 6. Stor effekt På vilket sätt har du fått information om Nationella honungsprogrammet? Facktidning Träff med andra biodlare Jordbruksverkets hemsida Annat sätt Inte fått information 31

48 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 7. Det Nationella honungsprogrammet har finansierat flera aktiviteter under åren. Markera ja eller nej! Har du under de senaste tre åren: Läst Bitidningen eller Gadden Deltagit i yrkesbiodlarkonferens Deltagit i Sveriges Biodlares Riksförbunds riksseminarium (Allt om bin) Fått rådgivning från bihälsokonsulent Gått på Öppet hus arrangerat av Biodlingsföretagarna Deltagit i kurs för att bli godkänd biodlare Läst eller delat ut broschyren Värt att veta om honung

49 Besökt en av SBRs instruktionsbigårdar Använt dig av branschöverenskommelsen för säker honungshantering Utnyttjat Svensk Biavels bidatabas Läst artiklar eller hört föredrag om det så kallade Bondprojektet på Gotland. (Projektet har löpt under flera år och SLU har studerat hur bisamhällen med varroakvalster klarar sig utan behandling) Läst armklar eller hört föredrag om det så kallade Bond projektet på Gotland UtnyDjat Svensk Biavels bidatabas Använt dig av branschöverenskommelsen för säker honungshantering Besökt en av SBRs instrukmonsbigårdar Läst eller delat ut broschyren Värt ad veta om honung Deltagit i kurs för ad bli godkänd biodlare GåD på Öppet hus arrangerat av Biodlingsföretagarna Ja Nej FåD rådgivning från bihälsokonsulent Deltagit i Sveriges Biodlares Riksförbunds riksseminarium (Allt om bin) Deltagit i yrkesbiodlarkonferens Läst BiMdningen eller Gadden 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%100% 8 a. I samarbete med riksorganisationer, lokala biodlarföreningar och länsstyrelser har det genomförts ett antal informationsträffar där bihälsokonsulent, personal från SLU eller andra aktörer har informerat om hantering av bisjukdomar och smittrisker. Har du under de tre senaste åren deltagit i en eller flera av dessa informationsmöten? Svarsalternativ ja eller nej. 8 b. Om svaret är JA, hur många aktiviteter har du deltagit i? 33

50 8 a. Om svaret är JA, hur många ak8viteter har du deltagit i? 8 b. Har du under de tre senaste åren deltagit i ee eller flera av dessa informa8onsmöten? 12% > 3 st 1 13% 42% 2 49% 51% 33% 9. Ja 3 På vilka sätt har medel från det Nationella honungsprogrammet via aktiviteterna i fråga 7 och 8 eller de 6 programgrupperna nedan gynnat din egen biodlingsverksamhet? 1 = stämmer lite, 5 = stämmer mycket. Av svaren har 2 och 4 har fördelats mot ytterligheterna. 3 fördelas lika mellan 1 och 5. De 6 programgrupperna är: Tekniskt stöd för utveckling till biodlare och grupper av biodlare Bekämpning av varroakvalster Rationalisering vid flyttning av bisamhällen Åtgärder för att stödja laboratorier som utför analyser av de fysikaliskkemiska egenskaperna för honung Åtgärder för att stödja utökning av bibestånd Samarbete med specialiserade organisationer i program för tillämpad forskning inom biodlingssektorn och om biodlingsprodukter. 9 forts. Alternativen är följande: Jag ser inga effekter Jag har lärt känna andra biodlare som jag kan byta erfarenheter med Jag har fått en bättre teknikutveckling Jag har fått mindre produktproblem Jag har fått en bättre bekämpning av sjukdom Jag märker av en ökad pollinering i min närmiljö Min hantering och distribution har förenklats Jag har ökat mina intäkter vid försäljning

51 Jag har fått en ökad efterfrågan på mina produkter Jag har ökat kvalitén på mina biodlingsprodukter Jag förväntar en högre skörd (kg/samhälle) Jag har fått en högre produktion (kg/samhälle) Jag ser inga effekter Jag har lärt känna andra biodlare som jag kan byta erfarenheter med Jag har fåd en bädre teknikutveckling Jag har fåd mindre produktproblem Jag har fåd en bädre bekämpning av sjukdom Jag märker av en ökad pollinering i min närmiljö Stämmer mycket Stämmer lite Min hantering och distribumon har förenklats Jag har ökat mina intäkter vid försäljning Jag har fåd en ökad eaerfrågan på mina produkter Jag har ökat kvalitén på mina biodlingsprodukter Jag förväntar en högre skörd (kg/samhälle) Jag har fåd en högre produkmon (kg/samhälle) 0% % 40% 60% 80% 100% Inom vilka programgrupper (se fråga 9) tror du att medel från Nationella honungsprogrammet skulle göra störst nytta för din del? Alternativen nedan. (Max 2 kryss). Tekniskt stöd för utveckling till biodlare och grupper av biodlare Bekämpning av varroakvalster Rationalisering vid flyttning av bisamhällen Åtgärder för att stödja laboratorier som utför analyser av de fysikaliskkemiska egenskaperna för honung Åtgärder för att stödja utökningen av bibestånden i gemenskapen Samarbete med specialiserade organisationer i genomförande av program för tillämpad forskning inom biodlingssektorn och om biodlingsprodukter 35

52 Inom vilka programgrupper tror du ae medel från Na8onella honungsprogrammet skulle göra störst nyea för din del? Samarbete med specialiserade organisamoner i genomförande av program för Mllämpad forskning inom biodlingssektorn och om Åtgärder för ad stödja utökningen av bibestånden i gemenskapen Åtgärder för ad stödja laboratorier som udör analyser av de fysikalisk kemiska egenskaperna för honung RaMonalisering vid flyDning av bisamhällen Bekämpning av varroakvalster Tekniskt stöd för utveckling Mll biodlare och grupper av biodlare 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 11. Hur anser du att svensk biodling gynnas till följd av ekonomiskt stöd från det Nationella honungsprogrammet när det gäller följande punkter. Alternativen nedan: (1 = lite, 5 = mycket) Fler avläggare Ökad pollination Bättre vinteröverlevnad Färre sjukdomsutbrott

53 Ökad efterfrågan på honungsprodukter Ökad kvalité på honungsprodukter Mer intäkter vid försäljning Förenklad hantering och distribution Ökad produktion Andra effekter Inga effekter Hur anser du ae svensk biodling gynnas 8ll följd av ekonomiskt stöd från det Na8onella honungsprogrammet när det gäller följande punkter: Fler avläggare Ökad pollinamon BäDre vinteröverlevnad Färre sjukdomsutbrod Ökad eaerfrågan på Ökad kvalité på honungsprodukter Stämmer mycket Stämmer lite Mer intäkter vid försäljning Förenklad hantering och Ökad produkmon Andra effekter Inga effekter 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Kommentarer i enkätsvaren OBS! Bedriver biodling i varroafri zon. På alla frågor nr 9: Har endast ett bisamhälle, inte så länge sedan jag skaffade detta. Gäller också svaren på fråga nr. 10. Sammagäller fråga nr. 11, har svårt att medverka i dessa frågor när jag endast har ett samhälle. 37