Dagvattenrapport BROMSTENSTADEN KV GUNHILD 4 & 7, KV GUNHILD 5 OCH KV GUSTAV 1 STOCKHOLM. Uppdrag Bromsten. Uppdragsnummer

Transkript

1 Uppdrag Bromsten Uppdragsnummer Handläggare Niklas Pettersson/Anders Bäärnhielm Dagvattenrapport Dokumentnummer 1.1 Datum Senast ändrad BROMSTENSTADEN KV GUNHILD 4 & 7, KV GUNHILD 5 OCH KV GUSTAV 1 STOCKHOLM Revision A Projektengagemang Box Årstaängsvägen 19C Stockholm 1 (42)

2 SAMMANFATTNING Bromstensstaden ligger i Spånga-Tensta stadsdelsområde i Stockholm stad. Förslaget till detaljplan för kv. Gustav 1, kv. Gunhild 4, kv. Gunhild och kv. Gunhild innebär omvandling från befintligt industriområde till stadsbebyggelse för ca 1000 lägenheter och lokaler i bottenvåningarna samt förskola. Genom Bromsstensstaden går Bällstaån, vilket är ett vattendrag som regelbundet översvämmas. Detta gör att nivåsättning av byggnader och mark måste planeras med särskild hänsyn till dämningsnivåer i Bällstaån samt i ledningsnät. Dagvattenhanteringen på kvartersmark blir också påverkad då kapaciteten i kommunalt ledningsnät i området är begränsad. Dagvattenhanteringen kan genomföras med lokala fördröjningsanläggningar. Beroende på läge föreslås underjordiska magasin respektive översvämningsområden där vatten kan lagras ovan mark under kortare tid. Förutsättningar för dagvattenutredning har varit höjdsättning och ledningsdragning i Systemhandling (WSP). Flera av föreslagna anslutningspunkter i rapporten förutsätter att systemhandlingen kompletteras med dagvattenledningar. Genom föreslagna åtgärder skapas förutsättningar att minska dagvattenutflödena från kvartersmark, och för rening av dagvattnet innan det når recipienten Bällstaån. Området ligger på gammal industrimark, och markprovtagning har påvisat halter av tung-metaller och kolväten. Marksanering bedöms nödvändig vid lägen för magasin och ledningsschakter. Föreslagen höjdsättning av bostadsnivå inom kvartersmark skyddar privatbostäder till viss del från översvämning. Genom att möjliggöra ytlig avledning från kvartersmark och allmän mark, minskas konsekvenserna av höga nivåer i Bällstaån. Kv. Gunhild & 7: Översvämningsanalysen visar att planområdet klarar sig utan lokala översvämningar vid 10-årsregn. Vid ett 100-års regn riskerar parkeringsyta samt del av innergårdar i kv. Gunhild & att bli översvämmad. Kv. Gunhild 5: Översvämningsanalysen visar att planområdet klarar sig utan lokala översvämningar vid 10-årsregn, men vid 100-års regn riskerar parkering samt del av innergårdar bli översvämmade. Inom detta område kan företrädesvis lokaler som t.ex. cykelrum och tvättstugor placeras. Avledning från kvartersmark föreslås här. 2 (42)

3 1 Bakgrund och syfte 4 2 Recipient 4 3 Geologi 5 4 Geohydrologi 5 5 Befintlig situation Avvattning 6 6 Framtida situation Förutsättningar Kv. Gunhild 4 & Kv. Gustav 1: Kv. Gustav 1: Kv. Gustav 1: Kv. Gunhild Allmänt Gunhild 5: Gunhild 5: Gunhild 5: Föroreningar Markföroreningar Föroreningsberäkning 26 8 Diskussion Flödesbegränsning års regn Översvämningsområde Gunhild 4 & 7 och de norra delarna av Skogsängsvägen Översvämningsområde södra delarna av Skogängsvägen/Södra Ågatan Kompletterande beräkning i hydraulikmodell med reviderad höjdsättning Resultat för 100-årsregnet Kommentarer till resultaten Översvämningsområde Gunhild 4 & 7 och norra delen av Skogsängsvägen Översvämningsområde södra delen av Skogängsvägen/Södra Ågatan Sammanfattning av reviderad hydraulikmodell beräkning 37 9 Begreppsförklaring för dagvattenhantering Referenser Bilaga Kort om urban hydraulik och hydrologi Flödeskapacitet för olika avledningskonstruktioner 41 3 (42)

4 1 Bakgrund och syfte Bromstensstaden ligger i Spa nga-tensta stadsdelsomra de i Stockholm stad. Fo rslaget till detaljplan fo r kv. Gustav 1, kv. Gunhild 4, kv. Gunhild och kv. Gunhild inneba r omvandling fra n be intligt industriomra de till stadsbebyggelse fo r ca 1000 la genheter och lokaler i bottenva ningarna samt fo rskola. Genom Bromsstensstaden ga r Ba llstaa n, vilket a r ett vattendrag som regelbundet o versva mmas. Detta go r att niva sa ttning av byggnader och mark ma ste planeras med sa rskild ha nsyn till da mningsniva er i Ba llstaa n samt i ledningsna t. Dagvattenhanteringen pa kvartersmark blir ocksa pa verkad da kapaciteten i kommunalt ledningsna t i omra det kommer vara begra nsad. Syftet med denna rapport a r att beskriva konsekvensen av exploateringen pa dagvattensystem, identi iera krav samt beskriva en mo jlig teknisk lo sning som uppfyller kraven. 2 Recipient Omra det ligger inom Ma larens avrinningsomra de, dock inte inom vattenskyddsomra det fo r O stra Ma laren. Recipient fo r omra det a r Ba llstaa n, vilken mynnar i Ma laren/ Ba llstaviken, ca km nedstro ms exploateringsomra det. Ba llstaa n a r ett av Stockholm mest fo rorenade vattendrag och har problem med o vergo dning, miljo gifter och fo ra ndrade habitat genom fysisk pa verkan. Ma lsa ttningen a r att Ba llstaa n senast 2021 ska uppna god ekologisk status. De a mnen som sa rskilt ma ste minska a r kvicksilver, benso(b) louranten, benso(ghi)perylen, zink och ammoniak. Da syrefattiga miljo er ocksa a r ett problem i Ba llstaa n bo r COD och BOD halter ha llas till ett minimum (VISS). BÄLLSTAÅN 3 EXPLOATERINGSOMRÅDE Figur 1. Översikt Bällstaån, VISS. MÄLAREN 4 (42)

5 3 Geologi Omra det besta r av fyllning ovanpa lerma ktighet med varierande tjocklek. Kv. Gunhild & 1 1 Kv. Gustav Kv. Gunhild 5 Fyllning ovanpå lera Figur Jordartslager (SGU) med ungefa rlig utbredning av exploateringsomra det. 4 Geohydrologi Inom projektet har grundvattenro r anlagts, niva n i grundvattenro ren har vid tiden fo r rapporten a nnu inte stabiliserat sig och niva erna anses da rfo r som prelimina ra. Inom kvartersmarken fo r Gunhild & bedo ms grundvattenytan ligga mellan +3,6 till +4,4, d.v.s. 1-1,5 m under be intlig markyta. Grundvattenniva n stiger na rmare spa romra det med markniva n. Fyllnadsniva ovanfo r lerlagret a r ca m. Inom kvartersmarken fo r Gustav bedo ms grundvattenytan ligga pa ca +3,9, d.v.s. 0,7-0,5 m under be intlig markyta. Inom kvartersmarken fo r Gunhild bedo ms grundvattenytan ligga pa ca +3,9, d.v.s. 0,9-1,6 m under be intlig markyta. 5 (42)

6 5 Befintlig situation 5.1 Avvattning Omra det besta r av industriverksamhet med sto rre delen ha rdgjord yta. Da ytan avvattnas med ledningssystem bedo ms rinntiden ligga inom 10 minuter. Avvattningen vid intensiva regn a r da md pga. ho ga lo den i Ba llstaa n och o versva mningar i omra det a r en a terkommande fo reteelse. Den totala ytan i de tre kvarteren a r ca 4,7 ha, motsvarande reducerad yta a r 3,8 ha. Bera knat ut lo de vid 10 a rs regn 10 minuter a r 864 l/s fo rdelat pa lera utlopp. Kv. Gunhild 4&7 Kv. Gustav Kv. Gunhild Figur 3. Utredningsomra de, be intlig situation 6 (42)

7 Figur 4. O versva mning vid Skoga ngsva gen. Nederbo rdstillfa llet motsvarade ett regn med 13 a rs a terkomsttid, (Svante Hedstro m). Tabell 1. Flödesuppskattning be intlig situation. Befintlig situation Area Red. faktor Red. yta Q (2år, 10min) Q(10år, 10min) ha - ha l/s l/s Kv. Gunhild 4 & 7 Grönyta 0,07 0,1 0,0 1 2 Takyta 0,71 0,9 0, Hårdgjord yta 0,71 0,8 0, Delsumma Kv Gunhild 1,41 1, Kv Gustav 1 Grönyta 0,05 0,1 0, Takyta 0,33 0,9 0, Hårdgjord yta 0,85 0,8 0, Delsumma Kv Gustav 1 1,07 0, Kv Gunhild 5 Grönyta 0,11 0,1 0, Takyta 0,96 0,9 0, Hårdgjord yta 1,80 0,8 1, Delsumma Kv Gunhild 5 2,25 1, Totalsumma 4,72 3, (42)

8 6 Framtida situation 6.1 Förutsättningar Stockholm Vatten har sta llt krav pa utja mning av dagvatten lo dena sa att ett regn med a terkomsttid 10 a r inte o versstiger 20 l/s, ha ra knat pa ej reducerad yta. Kravet inneba r att avrinningen fra n kvartersmarks motsvarar en gro nyta med avrinningsfaktorn 0,1. Staden sta ller krav pa att anla ggningar inom omra det dimensioneras fo r a terkomsttid 10 a r samt med en klimatfaktor pa 1,2. Flo det ska fo rdro jas inom fastighetsmark. Staden accepterar da rmed inte fo rdro jning av dagvatten pa gata eller allma n platsmark. Figur 5. Principen för hantering av dagvatten (P105, Svenskt Vatten) Ledningsna tet i gatumark kommer delvis byggas om. En systemhandling daterad har anva nts som fo rutsa ttning till detta PM. Ba llstaa ns da mningsniva er vid 10 respektive 100-a rsregn redovisas i Figur och tabell 2. Rinntiden bera knas ligga inom 10 minuter fo r samtliga delomra den. Höjd (m) Figur 6. Beräknade dämningsnivåer för Bällstaån (WSP ) Tabell 2. Beräknade dämningsnivåer för Bällstaån (WSP ) Tid 8 (42)

9 6.2 Kv. Gunhild 4 & 7 La gsta bostadsniva i kvarteret a r +6,00 fo r byggnaden som ligger vid parkeringsytan. Mot Skoga ngsva gen a r la gsta bostadsniva + 6,20. Parkeringsytan mot spa romra det a r insta ngt och kan o versva mmas vid regn motsvarande 100 a rs a terkomsttid (DHI). Takvattnet leds in mot ga rden och samlas i ett fo rdro jningsmagasin per ga rdsplan. Avvattning av takterrasser mot gatumark (Skoga ngsva gen) leds med stupro r ner mot mark och avslutas med utkastare. Som kompensationsa tga rd o kas kapaciteten av magasinet pa innerga rden med motsvarande kapacitet. Ga rdsplanen kommer vara till ca 9 % ha rdgjord med en la gpunkt i mitten av ga rden pa niva ca +5,6. I anslutning till la gpunkten anla ggs ett magasin per innerga rd. Magasinet kan utfo ras i form av ett ro rmagasin vid fo rekomst av markfo roreningar, alternativt kan ett perkolationsmagasin utfo ras besta ende av makadam om fo rekomsten av markfo roreningshalter a r under angivna riktva rden. Botteniva n pa magasinet anla ggs o ver Ba llstaa ns da mningsniva pa +4,2 (10 a r). Grundvattenniva n i omra det fo r framtida ga rdsplan bedo ms ligga pa niva n +3,5. Parkeringsytan kommer vara ha rdgjord med tra dplanteringar i skelettjord. La gpunkten planeras i ko rbanan till ca +5,5. Under parkeringsytan anla ggs ett fo rdro jningsmagasin. Magasinet kan utfo ras i form av ett ro rmagasin vid fo rekomst av markfo roreningar, alternativt kan ett perkolationsmagasin utfo ras besta ende av makadam om fo rekomsten av markfo roreningshalter a r under angivna riktva rden. Da grundvattenniva n i omra det fo r framtida ga rdsplan bedo ms ligga pa niva n +3,5 bo r dra neringsniva n ej anla ggas under niva +3,6 fo r att undvika avsa nkningar av grundvattnet i omra det. 9 (42)

10 Förbindelsepunkt Magasin Magasin Magasin Figur 7. Kv. Gunhild & 7, Plan Skogängsvägen Mälarbanans Figur 8. Kv. Gunhild & 7, Sektion 10 (42)

11 Tabell 3. Flo desuppskattning (inkl. klimatfaktor=1,2) fo r framtida situation utan fo rdro jningsa tga rder. Kv. Gunhild 4&7 Area Red. faktor Red. yta Q (2år, 10min) Q (10år, 10min) ha - ha l/s l/s Tak 0,28 0,9 0, Terrass 0,02 0,8 0, Innergård, hårdgjord 0,18 0,8 0, Innergård, grönyta 0,02 0,1 0, Delsumma innergård 1 0,50 0, Tak 0,21 0,9 0, Terrass 0,02 0,8 0, Innergård, hårdgjord 0,11 0,8 0, Innergård, grönyta 0,01 0,1 0, Delsumma innergård 2 0,35 0, Parkering 0,48 0,8 0, Kvartersgata 0,08 0,8 0, Delsumma magasin parkering 0,56 0, Summa 1,41 1, Tabell 4. Magasin 1, föreslagen fördröjningsåtgärd med krossmagasin under hårdgjord yta i innergård Reducerad area 0,41 ha Avtappning: 20 l/s,ha Tillåtet utflöde: 8,2 l/s Erfordelig magasinsvolym: 65 m 3 Erfordelig magasinsvolym inkl klimatfaktor 1,2: 78 m 3 Längd 65 m Bredd 5,0 m Djup 0,8 m Porvolym 30 % Volym 260 m 3 11 (42)

12 Tabell 5. Magasin 2, föreslagen fördröjningsåtgärd med krossmagasin under hårdgjord yta i innergård Reducerad area 0,30 Ha Avtappning: 20 l/s,ha Tillåtet utflöde: 5,9 l/s Erfordelig magasinsvolym: 48 m 3 Erfordelig magasinsvolym inkl klimatfaktor 1,2: 58 m 3 Längd 48 m Bredd 5,0 m Djup 0,8 m Porvolym 30 % Volym 193 m 3 Tabell 6. Magasin 3, föreslagen fördröjningsåtgärd med krossmagasin under hårdgjord yta Reducerad area 0,45 ha Avtappning: 20 l/s,ha Tillåtet utflöde: 8,9 l/s Erfordelig magasinsvolym: 72 m 3 Erfordelig magasinsvolym inkl klimatfaktor 1,2: 86 m 3 Längd 191 m Bredd 5,0 m Djup 0,3 m Porvolym 30 % Volym 287 m Kv. Gustav 1:1 La gsta bostadsniva a r planerad till en niva pa +6,30. Entre er och lokaler i bottenplanet ligger som la gst pa +5,20. I o versva mningsanalysen av intilliggande gator visas inte risk fo r o versva mning vid 100- a rsregn. Takvattnet leds in mot ga rden och samlas i ett magasin fo r fo rdro jning. Avvattning av takterrasser mot gatumark leds med stupro r ner mot mark och avslutas med utkastare. Som kompensationsa tga rd o kas kapaciteten av magasinet pa innerga rden med motsvarande kapacitet. Under innerga rden kommer ett parkeringsgarage att anla ggas i niva med be intlig mark, ca +5,2. Ovanpa konstruktionen kommer en ga rdsplan anla ggas pa en niva pa ca Ga rdsplanen kommer till ca 70 % vara belagd med va xtjord och bera knas da r ur avrinningssynpunkt som gro nyta. Magasinet kan utfo ras i form av ta ta ro rmagasin eller dagvattenkasetter med ta tskikt vid fo rbindelsepunkten enligt igur 5. Bottenniva n pa magasinet bo r anla ggas o ver Ba llstaa ns da mningsniva pa +4,6 (100 a r). Ett krav a r att bottenytan inte ligger la gre a n Ba llstaa ns da mningsniva vid 10 a r; +4,2 m. Grundvattenniva n i omra det bedo ms till en niva pa ca Med ett ut lo de begra nsat till 5,5 l/s kra vs en effektiv magasinsvolym pa 45 m 3 fo r att uppfylla Stockholm vattens krav. 12 (42)

13 Vid projektering av servisanslutning i gatumark rekommenderas utlopp direkt till Ba llstaa n, dels fo r att minska belastning pa det allma nna na tet, men a ven fo r att korta ned ledningsla ngden pa dagvattenna tet. Föreslagen dragning av utloppsledning Nödbrädd Figur 9. Kv. Gustav 1:1 Figur 10. Sektion o ver placering av fo rdro jningsmagasin i kv. Gustav 1:1 13 (42)

14 Tabell 7. Flo desuppskattning (inkl. klimatfaktor=1,2) fo r framtida situation utan fo rdro jningsa tga rder. Area (ha) Red. faktor Red. yta (ha) Q (2år, 10min) Q(10år, 10min) Tak 0,23 0,9 0, Terrass 0,02 0,8 0, Innergård, hårdgjord 0,05 0,8 0, Innergård, grönyta 0,12 0,1 0, Summa 0,42 0, Tabell 8. Föreslagen fördröjningsåtgärd med kassettmagasin Red. Yta (ha) 0,28 ha Avtappning: 20 l/s,ha Tillåtet utflöde: 5,5 l/s Erfordelig magasinsvolym: 45 m 3 Erfordelig magasinsvolym inkl klimatfaktor 1,2: 54 m 3 Längd 9 m Bredd 5 m Djup 1,2 m Porvolym 95 % Volym 57 m 3 14 (42)

15 6.4 Kv. Gustav 1:2 La gsta bostadsniva a r planerad till en niva pa +6,30. Entre er och lokaler i bottenplanet ligger som la gst pa +4,90 vid Skoga ngsva gen. Vid innerga rden a r la gsta entreniva a r +5,20. I o versva mningsanalysen av intilliggande gator visas risk fo r o versva mning vid 100-a rsregn i Skoga ngsva gen la gst liggande delar till niva +5,6. De entre er som ligger i anslutning vid dessa partier riskerar da rmed att o versva mmas. Ytan pa Kv. Gustav 1:2 innerga rd planeras till en la gsta niva pa +5,00. I mitten av ga rden anla ggs en gro nyta med karakta r regn-tra dga rd i la gpunkterna. I omra det anla ggs ett fo rdro jningsmagasin. Gro nytan ska kunna ta la o versva mningar till en viss niva, sa kallad tro g avrinning. Takvattnet leds in mot ga rden och mot gro nytan pa ytan i ra nndalar. Det kan utfo ras som ett ro rmagasin vid fo rekomst av markfo roreningar. Alternativt kan ett fo rdro jningsmagasin utformat som ett perkolationsmagasin besta ende av makadam utfo ras om fo rekomsten markfo roreningshalter a r under angivna riktva rden. Bottenniva n pa magasinet ska anla ggas o ver Ba llstaa ns da mningsniva pa +4,2 (10 a r). Emellertid fo rutsa tter det en o versva mningsyta, vilket ma ste planeras i samra d med landskapsingenjo r. I dagvattenutredningen fo resla s da rfo r ett magasin under mark, vilket inte a r lika beroende av samordning. Ba da alternativen bedo ms som mo jliga. Grundvattenniva n i omra det bedo ms till ca Med ett ut lo de begra nsat till 5,3 l/s kra vs en effektiv magasinsvolym pa 43 m 3 fo r att uppfylla Stockholm vattens krav. Avvattning av takterrasser mot gatumark leds med stupro r ner mot gatumark och avslutas med utkastare. Som kompensationsa tga rd o kas kapaciteten av magasinet pa innerga rden med motsvarande kapacitet. Vid projektering av servisanslutning i gatumark rekommenderas utlopp direkt till Ba llstaa n, dels fo r att minska belastning pa det allma nna na tet, men a ven fo r att korta ledningsla ngd pa dagvattenna tet. 15 (42)

16 Förbindelsepunkt Förelagen dragning av utloppsledning Magasin Översvämningsyta Nödbrädd Riskområde vid översvämning. Figur 11. Kv. Gustav 1:2 Tabell 9. Flo desuppskattning (inkl. klimatfaktor=1,2) fo r framtida situation utan fo rdro jningsa tga rder. Area (ha) Red. faktor Red. yta (ha) Q (2år, 10min) Q (10år, 10min) Tak 0,22 0,9 0, Terrass 0,02 0,8 0, Innergård, hårdgjord 0,06 0,8 0, Innergård, grönyta 0,09 0,1 0, Summa 0,38 0, (42)

17 Tabell 10. Föreslagen fördröjningsåtgärd med kassettmagasin Red. Yta (ha) 0,27 ha Avtappning: 20 l/s,ha Tillåtet utflöde: 5,3 l/s Erfordelig magasinsvolym: 43 m 3 Erfordelig magasinsvolym inkl klimatfaktor 1,2: 52 m 3 Längd 43 m Bredd 2 m Djup 0,6 m Porvolym 95 % Volym 55 m Kv. Gustav 1:3 La gsta bostadsniva i kvarteret a r +6,30. Ytan pa Kv. Gustav 1:3 innerga rd planeras till en la gsta niva pa +5,00. Mot sla nten fra n ga ng och cykelva gen anla ggs en gro nyta med karakta r regn-tra dga rd. I omra det anla ggs ett fo rdro jningsmagasin. Gro nytan ska kunna ta la o versva mningar till en viss niva, sa kallad tro g avrinning. Takvattnet leds in mot ga rden och gro nytan med dess ra nndalar. Det kan utfo ras som ett ro rmagasin vid fo rekomst av markfo roreningar. Alternativt kan ett fo rdro jningsmagasin utformat som ett perkolationsmagasin besta ende av makadam utfo ras om fo rekomsten markfo roreningshalter a r under angivna riktva rden. Bottenniva n pa magasinet ska anla ggas o ver Ba llstaa ns da mningsniva pa +4,2 (10 a r). Med ett ut lo de begra nsat till 3,1 l/s kra vs en effektiv magasinsvolym pa 45 m 3 fo r att uppfylla Stockholm vattens krav. Grundvattenniva n i omra det bedo ms till ca Avvattning av takterrasser mot gatumark leds med stupro r ner mot gatumark och avslutas med utkastare. Som kompensationsa tga rd o kas kapaciteten av magasinet pa innerga rden med motsvarande kapacitet. Vid projektering av servisanslutning i gatumark rekommenderas utlopp direkt till Ba llstaa n, dels fo r att minska belastning pa det allma nna na tet, men a ven fo r att korta ledningsla ngd pa dagvattenna tet. Dagvatten fra n innerga rden kommer ej kunna avledas pa ytan och innerga rden kategoriseras som insta ngt omra de. Det inneba r att utloppsledningarna a r extra ka nsliga fo r t ex igensa ttning. Ha nsyn till det ska tas i projekteringen. En lo sning a r att ha dubbla utlopp, vars funktion a r oberoende av varandra. La gsta bostadsniva a r planerad till en niva av +6,30. Entre er och lokaler i bottenplanet ligger som la gst +5,5 mot innerga rden. De entre er som ligger i anslutning vid dessa partier riskerar da rmed att sa ttas under vatten om vattenniva n pa innerga rden stiger o ver denna niva. 17 (42)

18 Magasin Förelagen dragning av utloppsledning Översvämningsyta Riskområde vid översvämning Figur 12. Kv. Gustav 1:3 Tabell 11. Flo desuppskattning (inkl. klimatfaktor=1,2) fo r framtida situation utan fo rdro jningsa tga rder. Area (ha) Red. faktor Red. yta (ha) Q (2år, 10min) Q(10år, 10min) Tak 0,13 0,9 0, Terrass 0,02 0,8 0, Innergård, hårdgjord 0,02 0,8 0, Innergård, grönyta 0,09 0,1 0, Summa 0,26 0, Tabell 12. Föreslagen fördröjningsåtgärd med krossmagasin i grönyta. Red. Yta (ha) 0,16 ha Avtappning: 20 l/s,ha Tillåtet utflöde: 3,1 l/s Erfordelig magasinsvolym: 25 m 3 Erfordelig magasinsvolym inkl klimatfaktor 1,2: 30 m 3 Längd 42 m Bredd 6 m Djup 0,4 m Porvolym 30 % Volym 100 m 3 18 (42)

19 6.6 Kv. Gunhild Allmänt Området ligger mellan Skogängsvägen och Mälarbanans spårområde från i syd. Innergårdarna består till större del av grönyta med en lågpunkt/svacka i mitten. Under lågzonen anläggs en översvämningsyta. Översvämningsytan planeras som en regn-trädgård med fuktälskande växter. Alternativt kan magasin anläggas som ytor täckta med kross material. Taken lutas in mot innergården och utloppet från stuprören leds på ytan med ränndalar mot lågpunkten i mitten av gården. Parkeringsytan kommer bestå av hårdgjord yta, med trädplanteringar. Parallellt med huskropparna under parkeringsytan anläggs ett rörmagasin vid förekomst av markföroreningar. Alternativt kan ett fördröjningsmagasin utformat som ett perkolationsmagasin bestående av makadam utföras om förekomsten markföroreningshalter är under angivna riktvärden.. I korsningen Skogängsvägen/Gustavsväg finns ett område som är instängt och där dämningsnivå i ledningsnätet kan överstiga markytan vid regn större än 10 år. Entréer som ligger under en nivå kring +5,2 riskerar att översvämmas vid 100-årsregn. För att minska påverkan vid stora regn där ledningsnätet överlastas har ytan höjdsatts så att gatudagvattnet kan brädda ut genom innergårdarna, se figur 12. Figur 13. Exempel på ytlig dagvattenavledning från Augustenborg, Malmö som kan tillämpas i Kv. Gunhild (42)

20 6.6.2 Gunhild 5:1 La gsta bostadsniva i kvarteret a r +6,30. Den planerade markytan på parkeringen är satt på en nivå som varierar mellan +5,60 till +5,45. Då botten på magasinet bör ligga över dämningsnivån för 10 år + 4,20, blir tillgängligt magasinsutrymme ca 0,5 m, med en täckning för hårdgjord yta på 0,4 m. Grundvattennivån i området ligger på +3,90. Innergårdens hårdgjorda yta är planerad för en nivå på +5,15 till +5,60. Grönområde utformas som ett beväxt flackt dike i nivå +4,90 till +4,75 med lutning mot Bällstaån. Bräddfunktion säkras med anslutning med ledningar till Gunhild 5:2. Bräddfunktion säkras med anslutning med ledningar till intilliggande magasin. Vid läget för förbindelsepunkt saknas ledningar Systemhandlingen. Föreslagen lösning är en tillkommande servisledning i Gustavs väg mot Bällstaån Gunhild 5:2 La gsta bostadsniva i kvarteret a r +6,30. Den planerade markytan på parkeringen är satt på en nivå som varierar mellan +5,55 till +5,15. Då botten på magasinet bör ligga över dämningsnivån för 10 år + 4,20, blir tillgängligt magasinsutrymme ca 0,5 m, med en täckning för hårdgjord yta på 0,4 m. Grundvatten ligger i området på +3,90. Bräddfunktion säkras med anslutning med ledningar till intilliggande magasin. Innergårdens hårdgjorda yta är planerad för en nivå på +5,05 till +5,60. Grönområde utformas som ett beväxt flackt dike i nivå +4,75 till +4,58 med lutning mot Bällstaån. Magasinet kan utformas som ett Q- bicmagasin i nivå med dikesbotten. Bräddledning från Gunhild 5:1 ansluts. Bräddfunktion säkras med anslutning med ledningar till Gunhild 5:3. Vid läget för förbindelsepunkt ansluts till dagvattenledning i Skoghöjdsvägen föreslagen i systemhandling Gunhild 5:3 La gsta bostadsniva i kvarteret a r +6,30. Den planerade markytan på parkeringen varierar mellan +5,30 till +4,60. Då botten på magasinet bör ligga över dämningsnivån för 10 år + 4,20, blir tillgängligt magasinsutrymme ca 0,3 m, med en täckning för hårdgjord yta på 0,4 m. Grundvattennivån i området ligger på +3,90. Bräddfunktion säkras med utlopp till Bällstaån. Innergårdens hårdgjorda yta är planerad för en nivå på +5,05 +5,27. Grönområde utformas som ett beväxt flackt dike i nivå +4,30 till +4,10 med lutning mot Bällstaån. Magasinet kan utformas som ett kassettmagasin i nivå med dikesbotten. Bräddledning från Gunhild 5:1 ansluts. Bräddledning från Gunhild 5:3 ansluts. Vid läget för förbindelsepunkt saknas ledningar Systemhandlingen. Föreslagen lösning är en servisledning i Gustavsväg mot Bällstaån. 20 (42)

21 Magasin 1b Magasin 2b GUNHILD 5:1 Magasin 1a Förbindelsepunkt 1 Gustavs väg Magasin 1c Nödbrädd Kv. Gunhild 5 Syftet med det föreslagna systemet är att låta de olika fördröjningsanläggningarna vara anslutna tillvarandra med bräddledningar. Därmed minskas risken för instängda områden och kapaciteten i magasinen utnyttjas bättre. Bräddutlopp till Bällstaån, längst i öster, gör att systemet klarar att leda ut vatten i nivå med markytan, även om ledningssystemet i Skogängsvägen står dämt. Det är framförallt ett skydd mot B översvämningszonen vid förbindelsepunkt 2. Magasin 2c Magasin 3b GUNHILD 5:3 GUNHILD 5:2 Figur 14. Kv. Gunhild 5, avvattningsplan Förbindelsepunkt Södra Ågatan Magasin 2a Nödbrädd Förbindelsepunkt Magasin 3a Nödbrädd Avrinningsområde Gunhild 5:1 Magasin b= 41 m 3 Magasin 1a=35 m 3 Magasin 1c=29 m 3 Förbindelsepunkt Qdim,ored=120 l/s, Qdim,red=13 l/s Avrinningsområde Gunhild 5:2 Magasin a= 30 m 3 Magasin b=25 m 3 Magasin c=29 m 3 Förbindelsepunkt Qdim,ored=148 l/s, Qdim,ored=11 l/s Avrinningsområde Gunhild 5:3 Magasin a= 27 m 3 Magasin 3b=45 m 3 Förbindelsepunkt Qdim,ored=150 l/s, Qdim,ored=11 l/s 21 (42)

22 Tabell 13. Gunhild 5:1. Flo desuppskattning (inkl. klimatfaktor=1,2) fo r framtida situation utan fo rdro jningsa tga rder. Area (ha) Red. faktor Red. yta (ha) Q (2år, 10min) Q(10år, 10min) Tak 0,23 0,9 0, Innergård, hårdgjord 0,06 0,8 0, Innergård, grönyta 0,07 0,1 0, Delsumma magasin innergård 1a 0,35 0, Tak 0,18 0,9 0, Innergård, hårdgjord 0,07 0,8 0, Innergård, grönyta 0,08 0,1 0, Delsumma magasin innergård 1 c 0,32 0, Parkering 0,19 0,8 0, Kvartersgata 0,04 0,8 0, Delsumma magasin parkering 1b 0,22 0, Summa 0,58 0, Figur 15. Principsektion för ett brett avvattningsstråk med hög flödeskapacitet som kan appliceras på Gunhild 5, (P105, Svenskt Vatten). Tabell 14. Föreslagen fördröjningsåtgärd för Magasin 1a (Innergård) med kassettmagasin Red. Yta (ha) 0,26 ha Avtappning: 20 l/s,ha Tillåtet utflöde: 5,2 l/s Erfordelig magasinsvolym: 41 m 3 Erfordelig magasinsvolym inkl klimatfaktor 1,2: 49 m 3 Längd 55 m Bredd 1,5 m Djup 0,6 m Porvolym 95 % Volym 52 m 3 22 (42)

23 Tabell 15. Föreslagen fördröjningsåtgärd för Magasin 1c (Innergård) med kassettmagasin Red. Yta (ha) 0,22 ha Avtappning: 20 l/s,ha Tillåtet utflöde: 4,4 l/s Erfordelig magasinsvolym: 35 m 3 Erfordelig magasinsvolym inkl klimatfaktor 1,2: 42 m 3 Längd 70 m Bredd 1,0 m Djup 0,6 m Porvolym 95 % Volym 44 m 3 Tabell 16. Föreslagen fördröjningsåtgärd med krossmagasin i parkeringsyta, Magasin 1 b Red. Yta (ha) 0,18 ha Avtappning: 20 l/s,ha Tillåtet utflöde: 3,6 l/s Erfordelig magasinsvolym: 29 m 3 Erfordelig magasinsvolym inkl klimatfaktor 1,2: 35 m 3 Längd 77 m Bredd 5 m Djup 0,3 m Porvolym 30 % Volym 117 m 3 Tabell 17. Gunhild 5:2 Flödesuppskattning (inkl. klimatfaktor=1,2) för framtida situation utan fördröjningsåtgärder. Area (ha) Red. faktor Red. yta (ha) Q (2år, 10min) Q(10år, 10min) Tak 0,18 0,9 0, Innergård, hårdgjord 0,06 0,8 0, Innergård, grönyta 0,07 0,1 0, Delsumma magasin 2a 0,30 0, Parkering 0,19 0,8 0, Kvartersgata 0,02 0,8 0, Delsumma magasin 2b 0,20 0, Parkering 0,19 0,8 0, Kvartersgata 0,02 0,8 0, Delsumma parkering 2c 0,20 0, Summa 0,71 0, (42)

24 Tabell 18. Föreslagen fördröjningsåtgärd för Magasin 2a (Innergård) med kassettmagasin Reducerad area 0,2 ha Avtappning: 20,0 l/s,ha Tillåtet utflöde: 4,3 l/s Erfordelig magasinsvolym: 33,0 m 3 Erfordelig magasinsvolym inkl klimatfaktor 1,2: 40 m 3 Längd 53,0 m Bredd 1,0 m Djup 0,6 m Porvolym 95 % Volym 42 m 3 Tabell 19. Föreslagen fördröjningsåtgärd med krossmagasin i parkeringsyta, Magasin 2b. Reducerad area 0,16 ha Avtappning: 20 l/s,ha Tillåtet utflöde: 3,3 l/s Erfordelig magasinsvolym: 25 m 3 Erfordelig magasinsvolym inkl klimatfaktor 1,2: 30 m 3 Längd 67 m Bredd 5,0 m Djup 0,3 m Porvolym 30 % Volym 100 m 3 Tabell 20. Föreslagen fördröjningsåtgärd med krossmagasin i parkeringsyta, Magasin 2c. Reducerad area 0,16 ha Avtappning: 20 l/s,ha Tillåtet utflöde: 3,3 l/s Erfordelig magasinsvolym: 29 m 3 Erfordelig magasinsvolym inkl klimatfaktor 1,2: 35 m 3 Längd 78 m Bredd 5 m Djup 0,3 m Porvolym 30 % Volym 117 m 3 24 (42)

25 Tabell 21. Gunhild 5:3. Flödesuppskattning (inkl. klimatfaktor=1,2) för framtida situation utan fördröjningsåtgärder. Area (ha) Red. faktor Red. yta (ha) Q (2år, 10min) Q(10år, 10min) Tak 0,19 0,9 0, Innergård, hårdgjord 0,08 0,8 0, Innergård, grönyta 0,34 0,1 0, Delsumma magasin 3a 0,60 0, Parkering 0,32 0,8 0, Kvartersgata 0,03 0,8 0, Delsumma magasin 3b 0,35 0, Summa 0,96 0, Tabell 22. Föreslagen fördröjningsåtgärd för magasin 3a med krossmagasin i innergård Reducerad area 0,27 ha Avtappning: 20,0 l/s,ha Tillåtet utflöde: 5,4 l/s Erfordelig magasinsvolym: 27 m 3 Erfordelig magasinsvolym inkl klimatfaktor 1,2: 32 m 3 Längd 105 m Bredd 2 m Djup 0,5 m Porvolym 30 % Volym 107 m 3 Tabell 23. Föreslagen fördröjningsåtgärd för magasin 3b med krossmagasin i parkeringsyta Reducerad area 0,28 ha Avtappning: 20,0 l/s,ha Tillåtet utflöde: 5,6 l/s Erfordelig magasinsvolym: 45 m 3 Erfordelig magasinsvolym inkl klimatfaktor 1,2: 54 Längd 120 m Bredd 5 m Djup 0,3 m Porvolym 30 % Volym 180 m 3 25 (42)

26 7 Föroreningar Recipient fo r omra det a r Ba llstaa n, vilken mynnar i Ma laren, Ba llstaviken ca km nedstro ms. Ba llstaa n a r ett fo rorenat vattendrag med problem med o vergo dning, miljo gifter och fo ra ndrade habitat genom fysisk pa verkan. Ma lsa ttningen a r att Ba llstaa n senast 2021 ska uppna god ekologisk status. De a mnen som sa rskilt ma ste minska fra n ytvattnet a r kvicksilver, benso(b) louranten, benso(ghi)perylen, zink och ammoniak. Da syrefattiga miljo er ocksa a r ett problem i Ba llstaa n bo r COD och BOD halter ha llas till ett minimum (VISS). 7.1 Markföroreningar Kv. Gunhild och Gustav 1 Fo r Kv. Gunhild och Gustav pa visas fra n 25 av 26 provpunkter i markprovtagning fo rho jda va rden av fo roreningar. Flera av de a mnen som hittats i fyllnadslagret och strax under bo r ej ledas ut i Ba llstaa n. Vid risk fo r utlakning av markfo roreningar fra n be intlig mark till recipient bo r ett slutet ro rmagasin med efterpolering anva ndas som fo rdro jningsmagasin. Reningsmetod avgo rs av platstillga ng samt a tga rdens fo rva ntade effekt i fo rha llande till kostnader fo r anla ggning och drift, enligt Stockholms Stads dagvattenpolicy. Alternativt bo r jordmassor <1,5 m fra n magasin och ledningar vara sanerade om ett perkolationsmagasin besta ende av makadam anla ggs. Kring magasin bo r ta t geotextilduk anla ggas. Kv.Gunhild Fo r kv. Gunhild har den miljo tekniska markunderso kningen omfattat jordprovtagning i tjugo provpunkter i framfo rallt fyllnadsmaterialet pa Gunhild och 7. Inga fo rho jda halter ja mfo rt med de generella riktva rdena fo r MKM har. Dock har halter o ver de generella riktva rdena fo r KM detekterats i 6 av proverna. Det a r framfo rallt alifater C16-C35 som o verskrids. Provtagning fo ranleder inte att sanering i omra det ska vidtas. 7.2 Föroreningsberäkning Fo roreningshalten i dagvattnet bedo ms minska na r industriverksamheten fo rsvinner. Efter reningsa tga rd i ro rmagasin med efterfo ljande polering med tillga nglig avskiljning/ ilterteknik bedo ms den sammanva gda utloppshalten fo r kv. Gunhild 4&7, kv. Gunhild och Gustav understiga kravgra nserna. Fra n de enskilda magasinen kan dock vissa a mnen som bly och kadmium vara o ver gra nsva rdet fra n parkeringsytor. 26 (42)

27 Tabell 24. Bedo md fo roreningsbelastning fo r kv. Gunhild 4&7, kv. Gunhild och kv. Gustav 1. Schablonhalter fra n typyta och reningsa tga rd fra n StormTac, v Yta/verksamhet P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS oil PAH1 6 BaP mg/ mg/ ug/l l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l l ug/l ug/l ug/l Industriyta (befintlig 5,0 ha) 300 1,8 30, ,5 14,0 16,0 0, ,00 0,150 Flerbostadsyta (framtida 3,7 ha) 300 1,6 15,0 30, ,70 12,0 9,0 0, ,60 0,050 Parkeringsyta (framtida 1,4 ha) 100 1,1 30, ,45 15,0 4,0 0, ,50 0,060 Sammanvägd utloppshalt utan åtgärder 246 1,5 19,0 32, ,63 12,8 7,7 0, ,38 0,05 Skillnad på grund av ändring av ytverksamhet -18% -19% -37% -27% -59% -58% -9% -52% -55% -11% -71% 38% -65% Växtdike (Regnträdgård), schablonvärde reningseffekt 60% 25% 80% 60% 90% 80% 25% 75% 50% 85% 60% 85% 85% Utloppshalt flerbostadsyta efter rening i växtdike 120 1,2 3,0 12,0 10,0 0,14 9,0 2,3 0, ,09 0,008 Makadamfyllt magasin, schablonvärde reningseffekt 50% 40% 70% 35% 40% 65% 50% 80% 35% 75% 80% 70% 70% Utloppshalt parkering efter rening i makadamlager 50 0,7 9,0 26,0 84 0,16 7,5 0,8 0, ,05 0,018 Sammanvägd utloppshalt efter åtgärder 101 1,1 4,6 15,8 30 0,14 8,6 1,9 0, ,35 0,010 Skillnad mot befintlig situation efter åtgärder -66% -41% -85% -65% -89% -90% -39% -88% -74% -83% -90% -65% -93% Krav Stockholm Vatten, avloppsnät Krav RTK, 1M direktutsläpp ytvatten (förslag 2009) , , ,03 Krav Stockholm Stad, MKM Prioriterade ämnen ytvatten 7,2 0,15* 20 0,05 Krav MKMGrundvatten 50 1, , , Röd färg= överstiger MKN ytvatten, orange färg=överstiger andra krav som RTK eller MKN grundvatten * Haltkraven pa kadmium a r beroende av karbonathalten i recipienten. Fo r att haltkravet ska kunna passeras utan ytterligare reningsa tga rd kra vs klass 4, dvs la gsta halt i recipienten CaCO 3 mg/l. I omra det planeras omfattande arbeten med kalkcementpelare fo r stabilisering av mark. Det kommer inneba ra att karbonatla ckaget fra n omra det kommer vara ho g. Det bedo ms da rfo r att kravgra nsen fo r klass kan anva ndas i omra det. A ven blyfo roreningar a r beroende av ph och binds i sediment vid ho gt ph. 27 (42)

28 8 Diskussion 8.1 Flödesbegränsning Ga ngse praxis vid val av fo rdro jningsa tga rder a r att framtida ut lo de ska vara mindre eller lika med be intligt ut lo de. Efter fo reslagna fo rdro jningsa tga rder reduktion minskar lo det fra n 864 l/s till 72 l/s, d.v.s. till mindre a n 10 % av be intligt lo de. Det a r extraordina ra a tga rder fo r fo rdro jning i ett o versva mningsdrabbat omra de. Da ledningssystemet a ven i framtiden kommer vara da mt vid ma nga regntillfa llen, d.v.s. under Ba llstaa ns niva, har ledningsa garen Stockholm Vatten sva rt att o ka ledningssystemets kapacitet utan pumpning. En o kad ledningsdimension pa verkar inte kapaciteten sa rskilt mycket om systemet sta r da mt under vatten. Tabell 25. Flöden för befintlig och framtida situation Framtida situation Area Red. yta Befintlig situation Q (10år, 10min) Red. yta Innan fördröjning Efter fördröjning Q (10år, 10min) inkl. klimatfaktor ha ha l/s ha l/s l/s Kv Gunhild 4 1,4 1, , Kv Gustav 1 1,1 0, , Kv Gunhild 5 2,2 1, , Summa 4,7 3, , Q (10år, 10min) inkl. klimatfaktor års regn Vid sto rre regn a n dimensionerande 10 a rs a terkomsttid kommer ledningssystem och fo rdro jningsa tga rder vara underdimensionerade, och dagvattnet kan bo rja ledas pa markytan till la gpunkter och till Ba llstaa n. DHI har hydrauliskt modellerat dagvatten fo r kvartersmark med fo reslagna ho jder och lo sningar samt ho jdsa ttning pa gatumark fra n systemhandling I igur 16 nedan visas tva o versva mningszoner som skapas pa fastighetsmark vid en dagvattenmodellering utfo rd I o versva mningsomra de 1, bera knas vattenytan na upp till +5,60 till +5,80 med ett vattendjup upp till 1,1 m. I o versva mningsomra de bera knas ytan na upp till +5,20 med ett vattendjup pa 0,5 m. Ytterligare en dagvattenmodellering a r utfo rd och visas i igur 17 nedan, ett antal parametrar har fo ra ndrats fra n tidigare utfo rd dagvattenmodellering; parkering i Kv Gunhild har ho jts ca 0,9 m planerat dagvattenna t och fo rdro jningsmagasin med lo desreglerat utlopp a r inlagt i modellen I o versva mningsomra de 1, bera knas vattenytan na upp till +5,8 till +6,0 med ett vattendjup upp till 0,5 m. I o versva mningsomra de bera knas vattenytan na upp till +5,20 med ett vattendjup pa 0,5 m. 28 (42)

29 2 1 Figur 16. Modellering 100-a rsregn (DHI, ). Vattendjup i fo rha llande till planerad markniva. 2 1 Figur 17A. Modellering 100-a rsregn (DHI, ). Vattendjup i fo rha llande till planerad markniva. 29 (42)

30 Figur 18 och 19 visar bera knad ho gsta vattenniva vid 100-a rs regn vid modelleringar utfo rda och Samma fo ra ndringar i parametrar som ovan. 1 2 Figur 18. Modellering 100-a rsregn (DHI, ). Maximal ytvattenniva. 1 Figur 19. Modellering 100-årsregn (DHI, ). Maximal ytvattennivå 2 30 (42)

31 8.2.1 Översvämningsområde Gunhild 4 & 7 och de norra delarna av Skogsängsvägen Dagvattenmodellering utfo rd visar att parkeringsytan a r o versva mmad i omra de 1. Vattenniva n i parkeringsytan kan i vissa delar uppga till ca 1,0 m djup, till ca +5,6. Fordon parkerade i omra det bedo ms skadas vid vattendjup > 0,3 m. Inga entre er bero rs da de ligger ovanfo r +5,90. Den dagvattenmodellering som a r utfo rd med a ndrade parametrar i ho jdsa ttning och dagvattensystem visar fortfarande att parkeringsytan a r o versva mmad i o versva mningsomra de men dock inte lika mycket. Vattendjupet pa parkeringsytan kan i vissa delar uppga till ca 0,5 m djup, vattenniva n kan uppga till ca +6,0. Fordon parkerade i omra det bedo ms skadas vid vattendjup > 0,3 m. De so dra entre erna pa den va stra och o stra innega rdarna kommer bero ras av o versva mningen da entre niva erna ligger pa +5,98. Det a r en nackdel att omra det a r insta ngt, men fastighetens la ge erbjuder inte bra ddningsmo jligheter pa ytan till anslutande mark. Alternativet att bra dda till G/C-tunneln sydo st om fastigheten accepteras inte av Stockholm stad. Parkeringsytan a r samtidigt den yta da r minsta skadan uppsta r. Det ga r att lytta bilar fra n omra det om vattenniva n bo rjar stiga, men det ga r inte att lytta la genheter. SMHI kan sta till tja nst med varningssystem, och parkeringsytan kan fo rses med information. En uto kning av volymen pa fo rdro jningsmagasinet i parkeringsytan fra n idag pa ca 9 m 3 till 4- ga nger sto rre volym skulle kunna ha en viss effekt pa ytvattenavrinningen. En ytterligare dagvattenmodellering kan eventuellt ge en uppskattning pa ytvattenfo rekomsten pa parkeringsytan Översvämningsområde södra delarna av Skogängsvägen/Södra Ågatan O versva mningsomra de a r korsningen So dra A gatan och So dra Skoga ngsva gen, da r vattendjupet kan uppga till ca 0,3 m djup och till en ho jdniva pa ca + 5,2. Detta ga ller ba da modelleringarna, den ena utfo rd , den andra Entre er (7 st) och da rmed lokaler i niva med gatuplanet som ligger i niva mellan 4,90 och +5,20 i omra det kan da rmed o versva mmas. Om ha nsyn ska tas till utformning och tillga nglighetsanpassning a r det a r sva rt att ho ja tro skelniva er. O versva mningsrisken kvarsta r da rfo r. Det insta ngda gatuomra det kommer ledas in pa kvartersmark och via innerga rd ledas ut till Ba llstaa n. Planeringstekniskt a r det en a terva ndsgra nd att leda dagvatten fra n allma n mark o ver och i genom kvartersmark., se igur 18 nedan om gemensam ho jdsa ttning av fastighet och gata. Detta pa talas ocksa i Stockholm Stads dagvattenstrategi: Vid nybyggnation, samt så långt som möjligt vid åtgärder i den be intliga miljön, ska sekundära avrinningsvägar identi ieras. Plats ska ges för dagvattnet genom höjdsättning av mark och placering av byggnader och infrastruktur. So dra A gatans ho jdsa ttning bo r ses o ver sa att avledning kan ske till Ba llstaa n. Ett provisoriskt kanal lo de i So dra A gatan kan generera ett max pa ca 2,5 m 3 /s vid stora regn. Tva rsnittarea fo r S A gatan, m bred, 0,12 m ho g, en lutning pa 2,5%, se bilaga om urban hydrologi oc h hydraulik. 31 (42)

32 Figur 20. Exempel på gemensam höjdsättning av fastighet och gata där gatans överyta har förlagts lägre än befintlig marknivå (P105, Svenskt Vatten). I omra det bo r verksamheter med lager, eller anla ggningar med dyrbar inredning undvikas. Ista llet kan cykelrum eller tva ttstugor med fo rdel placeras ha r. 32 (42)

33 8.3 Kompletterande beräkning i hydraulikmodell med reviderad höjdsättning Med anledning av resultaten i fo rra bera kningen i hydraulikmodellen beslo ts det att en revidering av ho jdsa ttning inom omra det skulle utfo ras. En ny lutning fo r so dra delen Skoga ngsva gen samt anslutande tva rgator har fo ra ndrats, sa att dessa lutar mot a n eller mot parkdelen i centrala Bromstensstaden. Uto kade magasinsvolymer i norra delen, 400 m 3 ista llet fo r 90 m 3 under parkering samt nya magasinsvolymer omfattande ca 300 m 3 la ngs med Skogsa ngsva gen. I igur 10 nedan visas de omra den som fa tt reviderad ho jdsa ttning samt var de uto kade magasinsvolymerna placerats. Sla nterna ner mot Spa ngaa n har lagts till i ho jdmodellen fo r att sa kersta lla att dagvatten har mo jlighet att rinna ner i a n la ngs hela stra ckan. Enligt uppgift fra n DHI baserades ho jderna la ngs med a n endast pa interpolerade va rden fra n gatuho jder. Med dessa fo ra ndringar inlagda har en extra bera kning gjorts fo r 100-a rsregnet fo r att utva rdera effekterna pa o versva mningssituationen i omra det. Resultaten redovisas nedan, citat DHI. Figur 21. Områden med ny höjdsättning och kompletterande magasinsvolymer. Färgskalan visar höjder i den reviderade höjdmodellen (m RH2000) 33 (42)

34 8.4 Resultat för 100-årsregnet Figur 22 och Figur 23 visar beräknade maximala ytvattendjup och maximala ytvattennivåer för 100-årsregnet när beräkningsmodellen reviderats enligt beskrivningen i 8.3, citat DHI. 1 2 Figur 22. Bera knade maximala ytvattendjup vid 100-a rsregn (DHI, ). 1 2 Figur 23. Bera knade maximala ytvattendjup vid 100-a rsregn med reviderad model, (DHI, ). 34 (42)

35 1 2 Figur 24 Bera knade maximala ytvattenniva er vid 100-a rsregn (DHI, ). 1 2 Figur 25. Bera knade maximala ytvattenniva er vid 100-a rsregn med reviderad model, (DHI, ). 35 (42)

36 8.5 Kommentarer till resultaten Översvämningsområde Gunhild 4 & 7 och norra delen av Skogsängsvägen I de norra delarna av Skoga ngsva gen kan en viss fo rba ttring, a ven om la ngt ifra n all yto versva mning har eliminerats. Den totala extra magasinsvolymen ha r a r ca 600 m 3, och en ja mfo relse med tidigare bera kningsresultat visar att den totala o versva mningsvolymen i omra det minskat med ca 800 m 3, fra n 600 m 3 till 800 m 3. Detta beror, fo rutom pa den uto kade magasinsvolymen, sannolikt pa en fo rba ttrad ytavrinning mot a n i samband med att ho jdsa ttningen reviderats fo r hela omra det I de norra delarna av Skoga ngsva gen syns ocksa en viss fo rba ttring, a ven om la ngt ifra n all yto versva mning har eliminerats. Den totala extra magasinsvolymen ha r a r ca 600 m3, och en ja mfo relse med tidigare bera kningsresultat visar att den totala o versva mningsvolymen i omra det minskat med ca 900 m3, fra n 600 m3 till 700 m3. Detta beror, fo rutom pa den uto kade magasinsvolymen, pa en fo rba ttrad ytavrinning mot a n i samband med att ho jdsa ttningen reviderats fo r hela omra det och speci ikt i korsningen med Toragatan som visas i igur 21, citat av Maria Roldin, DHI. Kommentar till citat: inom o versva mningsomra de ses en viss fo rba ttring i de o kade magasinsvolymerna samt ho jdsa ttningens pa verkan av omna mna gator och markytor enligt citat fra n Maria Roldin. Den fo ra ndring av gatuutformning med ett enkelsidigt tva rfall av Toragatan med fo rsa nkt kantsten pa slutet intill Spa ngaa n torde ocksa gynna en ba ttre ytavrinning fra n den la gpunkt i korsningen Toragatan/ Skoga ngsva gen som a ndrats sedan fo rra hydraulikmodelleringen. En viss uppda mning kommer dock att ske pa Toragatan da ho jdpuckeln pa mitten av gatan fortfarande a r kvar av olika orsaker, dess omfattning (magnitud) a r sva r att sia om i sammanhanget. De so dra entre erna pa den va stra och o stra innega rdarna kommer bero ras av o versva mningen da entre niva erna ligger pa +5,98. Dessa entre niva er bo r ho jas 0,10-0,2 m eftersom ingen fo ra ndring av vattenniva erna har skett mellan den nya och den gamla hydraulikmodelleringen, se igur 24 och Översvämningsområde södra delen av Skogängsvägen/Södra Ågatan Den nya ho jdsa ttningen och de uto kade magasinsvolymerna har a tminstone delvis fa tt den o nskade effekten. I so dra delarna av Skoga ngsva gen har o versva mningarna fo rsvunnit helt, dock syns en viss o kning av o versva mningsniva er och utbredning pa innerga rdar och parkering, framfo rallt i delarna na rmast parken. Detta orsakas av att en ny la gpunkt har skapats ha r i samband med att gatuniva erna i Skoga ngsva gen ho jts upp. La ngst norrut pa parkeringen inns en va ndzon som har en relativt ho g niva (+5.9 m), vilket leder till att parkeringsomra det blir delvis insta ngt och vattnet har begra nsade mo jligheter att rinna ut ytledes. Att sa nka va ndzonens niva skulle sannolikt kunna fo rba ttra situationen ha r, citat av Maria Roldin, DHI. Kommentar till citat: inom o versva mningsomra de ses a ven ha r en viss fo rba ttring som Maria R omna mner. Den norra innerga rdens entre er kommer bero ras av o versva mningen da entre niva erna ligger pa +5,30 och 100-a rsregnets vattenniva er ligger mellan +5,60-5,80. Dessa bo r ho jas fo r att undvika framtida o versva mningsniva er. Den ansamling av dagvatten som skapats av den nya ho jdpunkten pa parkeringsomra det bo r ses o ver, se igur 24 och 25. En eventuell sa nkning av va ndzonens niva pa +5,90 som Maria Roldin fo resla r, da r vi insta mmer, kan vara en lo sning. Dock bo r man ha ka nnedom om det a r tilla tet att sla ppa dagvatten till granntomten, ba de praktiskt och juridiskt. I annat fall bo r ho jdsa ttnigen regleras pa ett sa nt sa tt att dagvattnet rinner syd o ster ut mot Spa ngaa n, om detta a r mo jligt. 36 (42)

37 8.5.3 Sammanfattning av reviderad hydraulikmodell beräkning Sammanfattningsvis kan sa gas att den nya ho jdsa ttningen och de extra magasinsvolymerna har haft effekt och lett till minskade o versva mningsvolymer pa Skoga ngsva gen, men att det i den norra delen av Skoga ngsva gen inte a r tillra ckligt fo r att eliminera o versva mningarna helt, och att det i den so dra delen har uppsta tt en ny delvis insta ngd la gpunkt. Detta visar att det a r sva rt att helt eliminera o versva mningar vid ett 100-a rsregn na r ytavrinningen ut fra n omra det a r begra nsad trots stora fo rdro jningsvolymer. Fo r att ytterligare o ka mo jligheterna till ytavrinning kan ler gator ges lutning mot omra den da r o versva mning kan tilla tas ske, till exempel mot parkdelen., citat av Maria Roldin, DHI. Vi insta mmer i ovan angiven citerad text av Maria Roldin. Fo rsa kringsbolagen engagerar sig mer och mer i det som bero r hydraulisk/hydrologisk klimatpa verkan i urban miljo. Vid nybyggnation bo r byggherren vara medveten om detta, vilket vi fo rutsa tter. En konsekvens av utsatt hydrauliskt/hydrologiskt la ge kan inneba ra fo rho jda fo rsa kringspremier. Rapportfo rfattarna /Niklas Pettersson och Anders Ba a rnhielm VA-ingenjo rer (Civil och M Sc) 37 (42)

38 9 Begreppsförklaring för dagvattenhantering Avrinningsområde: det landomra de, inklusive sjo ar, som avvattnas via samma vattendrag. Avrinningskoef icient (ϕ): ett ma tt pa den maximala andelen av ett avrinningsomra de som kan bidra till avrinningen. Den beror fo rutom pa exploateringsgrad och ha rdgo rningsgrad pa omra dets lutning samt regnintensiteten, ju sto rre lutning och ju ho gre intensitet, desto sto rre avrinningskoef icient. Avrinning/in iltrationsstråk: Stra k inom ett bebyggt omra de da r vatten tilla ts rinna pa ytan i samband med regn eller sno sma ltning Bräddutlopp: Anordnat utlopp fra n fo rdro jningsmagasin da mer vatten a n magasinet a r dimensionerat fro tillfo rs. Bra ddutlopp inga r a ven i kombinerade avloppssystem. Dagvatten: regn-, sma lt-, och dra neringsvatten som rinner fra n byggnader, gator, parkeringsplatser och liknande ha rdgjorda ytor via diken eller ledningar till vattendrag, sjo ar eller reningsverk. Dagvattenbrunn: en brunn avsedd att samla upp dagvatten fra n gator och diken. Bena mns i dagligt tal a ven fo r ra nnstensbrunn. Dränering: Avvattning av mark genom avledning av vatten i den oma ttade zonen och grundvatten i ro rledning, dike eller dra neringsskikt. Dränvatten: Vatten som avleds genom dra nering. Fördröjningsmagasin: Magasin fo r tillfa llig fo rdro jning av avrinnande dagvatten. In iltration: Intra ngning av va tska i poro st eller sprickigt material, t.ex. vatten intra ngning i jord eller berg. Instängt område: Omra de varifra n dagvatten ytledes inte kan avledas med sja lvfall. Lågpunkt: Ett la gt liggande omra de da r regnvatten inte kan rinna vidare pa gatuytan utan ma ste via dagvattenbrunnar i gatan ner till en dagvattenledning eller till en kombinerad ledning. Perkolation: La ngsam ro relse (hos vatten) genom marklager av poro st material under markytan. Skål-/svackdike: Ett grund dike som medger avrinning men som a ven kan tilla ta in iltration av dagvatten. Trycklinje: Trycklinjen fo rbinder niva er till vilka en fri vattenyta kan stiga. Ett exempel a r en ledning med trycklinjen ovanfo r hja ssan pa ledningen som inneba r att vattnet i en anslutande ledning kan stiga till den niva som motsvarar trycklinjens niva. Vattendelare: Topogra iskt betingad gra ns mellan tva avrinningsomra den. Återkomsttid: Tidsintervall (i medeltal, sett o ver en la ngre tidsperiod) mellan regn- eller avrinningstillfa llen fo r viss given intensitet och varaktighet. 38 (42)

39 10 Referenser PM Geoteknik och 7, Bromsstensstaden, Spa nga Iterio. PM Geoteknik Gunhild och Gustav, Iterio. Kompletterande miljo teknisk markunderso kning Gunhild och Gustav, Spa nga Iterio. O versiktlig miljo teknisk markunderso kning Gunhild och 7, Spa nga , Iterio Miljo kvalitetsnormer fo r vatten. Stockholm stad Dagvattenstrategi, Stockholm Stad, P90 och P105, Svenskt vatten. Rapport bromsstensstaden kv Tora Hantering av dagvatten och o versva mningsrisker rev WSP. VISS, StormTac, grunddata, v Citat av Maria Roldin ur Översvämningsutredning Bromstensstaden, Ph D, Vatten- och miljöteknologi, DHI Sverige AB, (42)

40 11 Bilaga Kort om urban hydraulik och hydrologi Hydrauliska och hydrologiska kunskaper a r en fo rutsa ttning fo r att erha lla ra tt dimensioneringsfo rutsa ttningar och sa kra dagvattenlo sningar. I denna bilaga ges en kort introduktion i syfte att underla tta fo rsta elsen fo r grundla ggande principer avseende nederbo rd och dagvatten lo den. Regnintensitet fo r urbana tilla mpningar brukar uttryckas i l/s. ha. Regnstatistiken bearbetas sa att man kan se hur ofta ett visst regn statistiskt sett a terkommer. Detta uttrycks i termen a terkomstid, exempelvis 1, 2, 5, 10, 20, 50 och 100 a r. Den tid regnet pa ga r kallas fo r varaktighet. Ju kortare varaktighet a r, desto ho gre regnintensitet erha lls fo r samma a terkomsttid. Dessa parametrar utfo r grunden fo r s.k. intensitets-varaktighetsdiagram. I igur 20 nedan visas ett exempel pa intensitetsvaraktighetskurvor fo r olika a terkomsttider. Intensitet l/s ha ,5 år 1 år 2 år 5 år 10 år 20 år 50 år 100 år Varaktighet (min) Figur 26. Intensitets-varaktighetskurvor fo r a terkomsttider 0,5 a r till 20 a r (Dahlstro m, 2010) Den ho ga regnintensiteten erha lls normalt om man va ljer en varaktighet om motsvarar tiden som det tar fo r en regndroppe att transporteras fra n den la ngst bort bela gna punkten fram till den anla ggning eller det ro r som skall dimensioneras, a ven kallad koncentrationstid. Sa ledes kommer korta varaktigheter att va ljas fo r dimensionering av mindre avrinningsytor ja mfo rt med ett sto rre avrinningsomra de. Man bo r ocksa ta nka igenom om det inns kritiska kombinationer av nederbo rdsrelaterade parametrar som sammantaget kan bli en 100-a rs situation utan att sja lva regnet a r ett 100-a rs regn. Ha r avses exempelvis extremt ho gt vattensta nd i na rliggande vattendrag, sjo eller hav i kombination med kraftiga regn eller kraftig sno sma ltning. 40 (42)

41 I igur 22 kan man avla sa den nederbo rdsvolym som regn med a terkomsttider fra n a r till 100 a r ger upphov till. Ha r kan man avla sa att ett 60 minuters 1-a rsregn ger 12 mm medan 10 a rs-regn ger 26 mm. mm = l/m eller 10 m 3 /ha. Nederbördsvolym (mm) 70,0 100 år 60,0 50,0 50 år 40,0 30,0 20,0 10,0 20 år 10 år 5 år 2 år 1 år 0, Regnvaraktighet [minuter] Figur 27. Nederbo rdsvolym som funktion av regnvaraktighet och a terkomsttid. A terkomsttider a r till 100 a r (Dahlstro m, 2010) Genom att ta nka robusta dagvattenlo sningar och maximalt utnyttja alla lokala fo rha llanden har vi sto rre mo jligheter att hantera den na got sva rbedo mda 100-a rs situationen Flödeskapacitet för olika avledningskonstruktioner Det kan vara nyttigt att ha en viss ka nsla fo r lo deskapacitet vid olika konstruktioner fo r avledning, exempelvis nedgra vda ro rledningar och olika typer av ytliga vattenva gar. I igur 22 visas med ett enkelt exempel, vilket lo de som kan avledas vid olika utformningar, med i o vrigt ja mfo rbara fo rha llanden, sa som lutning och dimension. I igur 22 a r den maximala niva n 1,0 m, vilket fo r de o ppna tva rsnitten inneba r ett vattendjup pa 1,0 m medan det fo r ro rtva rsnittet inneba r ett vattendjup lika med 0,5 m och en tryckho jd pa ytterligare 0,5 m, se nedan. Huvudorsaken till de stora skillnaderna i kapacitet mellan o ppna och slutna tva rsnitt, a r att tva rsnittsarean o kar kraftigt vid o kat vattendjup ju lackare sla nterna a r. Denna text i Bilaga a r citerad fra n Publikation 105, 2011, Svenskt Vatten. 41 (42)

42 Figur 28. Kapacitet fo r olika o ppna tva rsnitt ja mfo rt med ett ro rtva rsnitt, (P105, 2011, Svenskt Vatten) 42 (42)