Aktuellt INFORMATIONSBLAD FÖR JÖNKÖPINGS LÄNS KONSTFÖRENING MAJ 2013 UNGOMENS VÅRSALONG

Transkript

1 INFORMATIONSBLAD FÖR JÖNKÖPINGS LÄNS KONSTFÖRENING MAJ 2013 UNGOMENS VÅRSALONG Från vänster: Jennie Ljungeskog, Sanna Källdén och förstapristagaren Evelina Mohei. Hedersomnämnande fick också Carl-Oskar Jonsson. Besök hos Jill och Roland Englund s. 4-5 Ungdomens vårsalong s. 2-3 Resor s. 6

2 Ungdomens vårsalong 2013 I samband med Länsmuseets festliga återöppnande den 8 mars hade även Ungdomens Vårsalong vernissage. Det var roligt att länets unga konstnärer fick spela en så central roll vid detta viktiga tillfälle i museets historia. elev på Eksjö gymnasium. Även de hade ett tufft jobb med att granska över 200 verk av 77 konstnärer. Resultatet blev en utställning som visade mångfalden i konstskapandet hos länets ungdomar. Även i år fick vi se en fullspäckad Ungdomens Vårsalong med 67 verk av 43 konstnärer. Att få så många små och stora bilder att samverka i en harmonisk utställning är förstås en utmaning. Men Linda Baccstig från Konstföreningen och museets tekniker Bart Snider hade gjort ett gott arbete under uppsikt av projektledare Maria Ridderberg. Första pris tilldelades Evelina Mohei från Huskvarna. Hon går sista året på Per Brahegymnasiets estetiska linje och drömmer om en framtid som barnboksillustratör. Detta anades i hennes tre färgstarka akvareller. Juryns motivering: Juryn bestod i år av bildläraren Janne Blixt från Värnamo, konstnären Emma Larsson från Eksjö och Ia Jansson, estet- Evelina Mohei berättar sina historier med ett eget färgstarkt uttryck. Bilderna andas kreativitet och visar på en teknisk drivenhet. Sophia Rasmussen Johanna Linders tal vid invigningen av Ungdomens Vårsalong 2013 Jag vill börja med att gratulera alla er, talangfulla, kreativa, unga konstnärer för att ni lyckats ta er igenom nålsögat och bli utvalda till Ungdomens Vårsalong. Grattis till er alla, bra jobbat! Carema och Attendo... ) Det är ingen som frågar sig vad man tjänar på att bygga en väg. Eller en polisstation. För det är så fullkomligt självklart att det är något som behövs. Sedan vill jag fortsätta med att beklaga er situation, för på många sätt är det faktiskt synd om er. Ni har haft oturen att födas, eller bo, i ett län där konsten under lång tid har varit satt på undantag. Här finns inga konsthögskolor, stora konsthallar eller små ruffiga gallerier heller, för den delen. I det här länet satsar vi på entreprenörskap. Man ska tjäna pengar. Sedan om det är på att importera små plastmojänger från Kina eller på att exportera små muttrar till Tyskland spelar inte så stor roll. Huvudsaken är att man tjänar pengar och gör nytta. Konst är inte en näring. Konst är ett mänskligt behov. Det kanske inte kommer lika högt upp på Maslows behovstrappa som mat och värme, men inte så vansinnigt långt efter heller. Och det här är ni inpräntade med till leda, från första klass. Ni som går på gymnasiet har förmodligen fått lära er hur man startar företag, för entreprenörer, det är såna som behövs i det här landet, det verkar alla vara överens om. Vår tids hjältar är inte några Yoko Onos eller Niki St Phalles, det är Ingvar Kamprads och Mark Zuckerbergs. Jennie Ljungskog fick hedersomnämnande med motiveringen: Med blyertsteckningar som medium låter Jennie minnen komma till liv. Foto: Sophia Rasmussen Och det här är en inställning som sprider sig. Att konst och kultur inte är något nödvändigt. Att det är något som det är helt okej, inte bara att inte kunna eller veta något om, utan att helt öppet förakta. Man kan säga att ni genom att söka till estetprogrammet på gymnasiet, till Konstfack, eller genom att ägna er fritid och något så meningslöst som konst, har gjort er själva till måltavlor för i bästa fall oförståelse och i värsta fall spottloskor. För några veckor sedan gick till och med Försvarsmakten ut i en kampanj där alla som planerade att söka en förberedande konstutbildning framställdes som idioter, bredvid de som istället valde att lära sig skjuta och döda. Vad håller du på med? var frågan som ställdes i annonserna och den har ni kanske ställt till er själva också. Vad håller ni egentligen på med? Varför skapar ni konst? Och för vem? Evelina Mohei, förstapristagare. Foto: Sophia Rasmussen Eftersom vi inte kan ha en massa människor som driver runt i samhället utan att göra nån nytta, börjar vi leta efter nyttan med konsten också. Politikerna pratar om kreativa näringar och hur mycket pengar och goodwill det finns att tjäna på att renovera ett museum eller bygga ett kulturhus. Men det är ingen som frågar sig hur mycket pengar man tjänar på att bygga ett sjukhus. (Eller det var inte det i alla fall, tills för några år sedan, då vi fick Carl-Oskar Jonsson får diplom av Linda Baccstig. Juryns motivering: Verket Spring du bara ger utrymme för många tankar och låter betraktaren associera fritt kring vardagliga symboler. Foto: Pelle Östhed 2 Sanna Källdén fick hedersomnämnande med motiveringen: Starka foton med en direkthet och ett kontrastrikt innehåll. Foto: Sophia Rasmussen Vi behöver konst och konstnärliga uttryck i våra liv. Våra hjärnor förtvinar och fastnar i gamla tankebanor om de aldrig matas med nya. Våra hjärnor längtar efter det irrationella, det ologiska och det mystiska i tillvaron. Och därför, mina kära vänner, behöver vi er. Och i det här länet behöver vi er något alldeles förtvivlat. Så jag hoppas innerligt att ni står ut. Att ni står ut med att bli betraktade som lite konstiga, och att ni står ut med att svara på frågan om vad ni håller på med egentligen. Och jag hoppas ni står ut också när mormor rynkar på näsan och frågar varför du som ritade så fint när du var barn, nu har börjat måla så fult. (Jag vet inte om det är någon idé att dra jämförelsen Håkan Hellström/Peter Jöback för mormor, men ni kan ju försöka.) Och innan jag slutar, för det ska jag snart, tänkte jag bara säga något om den konst ni skapar: Den får vara intetsägande, utmanande, svår, svart, gullig, otäck, fruktansvärt provocerande, obegriplig, kommersiell, osäljbar, otymplig, opraktisk, användbar, vacker eller motbjudande. Det bestämmer ni och ingen annan, kom ihåg det. Det finns en skulptör vid namn Claes Oldenburg som föddes i Sverige 1929, men som sedan flyttade till USA där han bland annat ägnade sig åt något så fullkomligt onyttigt som att skapa jätteskulpturer av hamburgare och bagels. Han deklarerade vid ett tillfälle: I am for an art that is political-erotical-mystical, that does something other than sit on its ass in a museum. Nu ska er konst sitta på sitt arsle på ett museum i några veckor. Men det är vi bara väldigt, väldigt glada för. Jag hoppas att så många som möjligt tar chansen att lyfta på sina arslen, komma hit, se och uppleva och mata sina hjärnor med er kreativitet, era idéer, tankar och världsbilder. Det är inte ni som behöver museet, eller publiken. Det är vi som behöver er. Och därmed förklarar jag ungdomens vårsalong invigd. 3

3 Besök hos Jill och Roland Englund Isiga marsvindar från Vättern drar fritt kring Granbäcks gård. Men utsikten från Roland Englunds ateljé är vid och mäktig och med sina skiftningar en outsinlig källa till inspiration. Det gamla hönshuset på tomten har inretts till en ombonad vävateljé med plats för Jill Englunds kreativa kaos. Granbäcks gård är deras gemensamma livsverk. Granbäcks gård. Roland Englund har kallats en sökare i blått. på 60-talet ett blomstrande företag med eget färgeri och spinneri, matt- och ryaväveri och tillverkning av heltäckningsmattor och möbeltyg. Jill Englund designade främst möbeltyger. Tabergs yllefabrik hade dock svårt att följa med i de tekniska förändringarna och till följd av textilkrisen lades företaget ner år Sedan dess ägnar sig Jill Englund helt åt konstnärlig verksamhet. Hönshuset på Granbäcks gård är hennes textilateljé med tre stora vävstolar. Den största är närmare fyra meter bred. Att sitta ner och väva är lönlöst. Jill Englund vandrar fram och tillbaka medan väven växer fram. Just nu arbetar hon inför höstens utställning. Roland Englund och hon har planerat in vernissage på samma dag, den 9 november. Men medan han ställer ut på Tändsticksgränd blir hennes utställning på Konstnärsgården. Ett flertal textila bilder kommer att skapas till utställningen. Men sedan sker ett urval. Textilier kräver utrymme, menar Jill Englund. Liksom ett grafiskt blad har sin passepartout runt sig behöver en väv gott om plats. Under sin tid som konstnär har Jill Englund hela tiden vidgat sin intressesfär och tillägnat sig nya uttryckssätt, som datagrafik och glas. Men det är betongen hon särskilt fastnat för. Efter en kurs på Gotland fick hon möjlighet att arbeta och lära på Skanskas betonggjuteri i Jönköping. Hennes betongverkstad är nu inrymd i en annan av gårdens byggnader. Här skulpterar hon i frigolit och gips och gör sedan avgjutningar i formar av silikon och glasfiber. Jill Englunds lekskulpturer i form av hästar har blivit efterfrågade och ett tjugotal sådana brukas nu flitigt på förskolor i Skillingaryd, Örserum och Vaggeryd. Variationen av tekniker och material gör att arbetet som konstnär aldrig blir enformigt. Det personliga konstnärliga uttrycket tillkommer i en korsbefruktning dem emellan, menar Jill Englund. Formspråket alltid igenkännbart. Roland Englunds ateljé på Granbäcks gård. Foto Sophia Rasmussen. Det var arkitekten Erik Palmstedt som ritade överstebostället Granbäck år Men gårdens historia går tillbaka till medeltiden och spår från 1400-talets byggnad finns kvar i källaren. När Jill och Roland Englund köpte huset var det i mycket dåligt skick men paret har fått Jönköping läns Hembygdsförbunds hederspris för återställandet av gården i 1700-talstil. En bastant svängd trappa leder upp till övervåningen där Roland Englund skapar sin bildvärld. De stora akrylmålningar som pryder väggarna i den rymliga gustavianska salen går i en gemensam färgskala: nyanser av ockragult kontrasterar mot djupblått. Det är inte för inte som Roland Englund har kallats en sökare i blått. Liksom Vättern en höstdag kan hans målningar skifta från ultramarin till svart. Han jämför färgnyanser med klanger i musiken. Från osynliga högtalare strömmar toner av Allan Petterson, Gunnar de Frumerie eller Bela Bartok, musikaliska följeslagare som kan ha en mycket konkret inverkan på bilderna. Även de målningar som domineras av ockra i ljusa toner är inspirerade av formationerna i landskapet kring Vättern. Motiven är starkt abstraherade men förmedlar känslan av vatten, luft och rymd. Målningarna tycks vara hastigt tillkomna, med tunna färglager och snabba penseldrag som lämnar duken synlig. Men detta är delvis en illusion. Vid närmare betraktande består de av många lager och är resultatet av noggrant övervägande och flera omvärderade beslut. Varför man ändrar, varför en bild slutligen blir som den blir, är svårt att säga, menar Roland. Kanske kan musiken fälla vissa avgöranden. Det stora bordet i ateljén visar på sökande, inte bara i blå färg utan också i konstnärliga tekniker. Roland Englund är inte bara sedan 30 år ordförande i konstnärsföreningen Dymlingen. Han är också verksam i Föreningen konstgrafiker i Jönköping. Medan konstpubliken ofta visar måttligt intresse för grafik vill Roland Englund framhålla kvaliteten och den tekniska mångfald som finns att upptäcka i grafiska blad. Den som handlar grafik kan få bra konst till ett hyggligt pris. Inte sällan ligger dessutom en större arbetsinsats bakom ett grafiskt blad som exempelvis tryckts i tio exemplar än bakom en oljemålning. Föreningarna delar lokal på Tändsticksgränd 24. Där Jill Englundvid sin fyra meter breda vävstol. praktiseras både hög- och djuptryckstekniker. Etsningar utförs i verkstaden på Hallska gården i Gränna, där öppningsbara fönster möjliggör god ventilation. Men Roland Englund fascineras också av den nya tekniken kompugrafi där foto behandlas digitalt och skrivs ut på högkvalitativt akvarellpapper. Hans fotografier från trakterna kring klostret San Millán i La Rioja har förvandlats till distinkta bilder som utmanar betraktaren till intressanta spekulationer kring tekniskt utförande. Kompugrafierna har även tryckts på keramiska plattor och blivit del av en utsmyckning på den nya skolan i Skärstad. I samband med utsmyckningen bjöds eleverna in till verkstaden på Tändsticksgränd 24 för att pröva på grafiska tekniker tillsammans med Föreningen Konstgrafiker i Jönköpings medlemmar. Även Jill Englund är aktiv konstnär i Södra Vätterbygdens konstnärer och Konstgrafikerna. Men trots linoleumtryckets lockelser är grunden i hennes konstnärskap textilen. Efter utbildningen som industridesigner på Textilhögskolan i Borås arbetade hon under många år på Tabergs yllefabrik. Det var Sophia Rasmussen 4 5

4 RESEINFORMATION POLEN Historia Kultur Konst Arkitektur 30 augusti 6 september Det finns några platser kvar på denna resa där vi besöker Gdansk, Warszawa, Krakow och Poznan. Pris: 9600 kr/person i dubbelrum/dubbelhytt vid minst 40 deltagare. Tillägg: enkelrum 2100 kr, enkelhytt 430 kr. I priset ingår: Resa med helturistbuss, färja Karlskrona Gdynia i dubbelhytt utsides comfort class, övernattningar på fyr- och femstjärniga hotell, reseledare, utflykter och entréer med guider samt måltider inkl. dryck enl. program. Programmet annonserades i februarinumret av och kan erhållas från Bogu-Tours. Är du intresserad av denna resa kontakta snarast Bogu-Tours, tel: , mail: resor@bogu-tours.se Föreningens kontaktperson: Harald Karlberg, tel: , mail: harald.karlberg@hotmail.com Den 19 oktober arrangerar vi tillsammans med Sävsjö Konstförening en resa till Borås Denna resa annonseras i septembernumret av medlemstidningen och på vår hemsida Samlingsutställning 27 april - 19 maj 2013 Öppet: tisdag - söndag Resekommittén 10% RABATT I MUSEIBUTIKEN Här hälsar Åsa Andreasson och Dorotta Umiastowski konstföreningens medlemmar välkomna till museibutiken. Visar ni medlemskort får ni 10% rabatt på alla inköp i butiken under maj och juni Årsmöte 2013 Föreningens årsmöte hölls i det nyöppnade länsmuseet den 3 april med Carl-Axel Petri som ordförande. Om jag får säga det själv var verksamhetsberättelsen för 2012 ganska diger. Ekonomin är i ordning. Styrelsen fick ansvarsfrihet. När budgeten för 2013 redovisades kunde noteras att inköpen till medlemslotteriet utökats. Konstkommittén kan köpa fler verk till utlottningen i november. Fyra ledamöter avtackades efter gott arbete i styrelsen: Harald Karlberg, som varit sekreterare och dessutom sammankallande i resekommittén, Linda Baccstig, som varit sammankallande i fest- och evenemangskommittén, deltagit i konstkommittén och dessutom varit en av de ansvariga för Ungdomens Vårsalong, Lasse Samuelsson, som deltagit i utställningskommittén och i redaktionskommittén samt Pia Löfgren, som deltagit i konstkommittén, resekommittén och gannevikskommittén. De nyvalda ledamöterna i styrelsen presenteras på annan plats. Efter förhandlingarna höll museichefen ett inspirerat föredrag om museets ombyggnad och om konstens roll i museet. BvS Nya styrelsemedlemmar i Jönköpings läns konstförening Ann Johnsson Jag heter Ann Johnsson och är intendent på Tändsticksmuseet. Jag ansvarar för Tändsticksmuseets verksamhet, personal, utställningar, programverksamhet och marknadsföring. I arbetet ingår även att vara handläggare/projektledare för olika kulturprojekt. Tändsticksmuseets samlingar och arkivalier flyttade 2010 till nya arkivhuset, där flera verksamheter arbetar med Jönköpings stads historia på olika sätt. I min tjänst ingår även drift, verksamhet och personalansvar av unika Fågelmuseet i Jönköpings Stadspark. Jag är en glad och nyfiken person och har en drivkraft att prestera såväl som att lära. Jag är född och uppvuxen i Mölndal. Pluggade på Göteborgs Universitet och har en fil.kand. i bl.a. etnologi, arkeologi och kulturvård och konservering m.m. Har även pluggat formgivning och utställningskunskap på Linköpings Universitet. Jag har varit tjänstledig i två omgångar från min tjänst på Tändsticksmuseet. I 2,5 år. ( ) vikarierade jag som mediachef/1:e intendent på Jönköpings länsmuseum. Det var roliga och intensiva år med ansvar för utställningar, regional verksamhet och program. Under var jag projektledare för utställningarna Berget, skogen och vattnet på UPPTECH, Jönköpings Science Center. Uppgiften var att knyta samman natur, historia, ekologi och dess betydelse för Jönköpings län. Arbetet innebar research, sammanställa fakta med uppbyggnad av scenografi, utställningar och de enskilda experimenten. UPPTECH är ett samarbete mellan Jönköpings kommun, Högskolan i Jönköping och näringslivet i Jönköpings län. I fyra år var jag projektledare för Allmogemarknaden. Ett mycket roligt arrangemang i samarbete med 600 medarbetare, 30 föreningar, hantverkare och museer. Det var stimulerande att varje år hitta nya lösningar, söka bidrag/medel och se marknaden växa och bli bättre för varje år. Jag är gift och har två vuxna barn. På fritiden jympar jag på Friskis & Svettis. Familjen har ett sommarhus på Orust, där vi tillbringar mycket tid. Jag läser mycket böcker och tidningar. De nya styrelsemedlemmarna Bodil Nätt och Nils Erik Wetterbratt presenteras i septembernumret av.! Helena Agerman Jag heter Helena Agerman och har bott i Jönköping i många år och sett staden utvecklas med flera nya publika byggnader och mötesplatser, bl a för kulturen. Genom mitt tidigare arbete på stadsbyggnadskontoret under drygt 20 år har jag haft förmånen att kunna följa delar av detta på nära håll. Intresset för färg och form och olika uttryckssätt har jag haft sedan skolåldern vilket sedan ledde till att jag utbildade mig till arkitekt på Chalmers i Göteborg. Mina första kontakter med konst var under 50-talet i musikaffären i Halmstad där Halmstadgruppen hade en årlig utställning som lockade mina föräldrar och vi barn fick följa med. Under de tidiga tonåren när jag bodde i Uppsala var det Moderna museet som drog. Att ta del av olika konstformer har alltid varit en viktig del i mitt vuxna liv och reser jag någonstans är det självklart att förutom att lära känna stadens rum och arkitektur besöka intressanta utställningsplatser för konst och design. Som pensionär bor jag delar av året nära Gerlesborgsskolan i Bohuslän och besöker gärna detta kreativa centrum med sin konstutbildning och livaktiga utställnings-konsert-och föreläsningsverksamhet. Jag ser fram mot en spännande och lärorik tid i styrelsen. Du har väl betalat medlemsavgiften för 2013? Om du missat det, är detta nummer av bladet det sista du får. Det vore väl synd? 6 7

5 Avsändare: Jönköpings läns konstförening Box Jönköping Korona visar: dolda skatter Agneta Oledal och Gitt Grännsjö, som tillsammans bildar Korona, gör om det kasserade till högtidskläder, smycken och kronor - kanske till något att fira sitt bröllop i. Här finns en strävan att återanvända material, både värdefullt och rent skräp, det som blev över, som mer eller mindre ofrivilligt samlats i spåren av vårt överflöd. Ett tänkande som är centralt för Koronas projekt är den tydliga miljöaspekten. Det blir också ett sätt att ta tillvara den skatt av kvinnligt hantverk som numera blivit ekonomiskt värdelöst och hamnat i second hand-butiker och på loppisar. Genom att använda dessa föremål i sina verk ger man dem ett nytt värde, de lyfts fram och lyfts upp. Fotografi är en viktig del av deras arbetssätt. Agneta Oledals bilder visar Koronas smycken, kronor, kläder och andra verk när de används. Bilderna ger en extra dimension till föremålen som visas. För ett par år sedan arbetade Korona med brudklänningar som bryter mot det invanda idealet. Kaffedukar, virkade smådukar och servetter från gamla linneskåp användes som material. En av de mest uppskattade klänningarna gjordes av fyra kaffedukar och ett påbörjat broderi. Mötet mellan det gamla och det nyskapande lockar och samtidigt finns där en kritik mot konsumtionssamhället. Korona visar: Dolda skatter. Foto: Agneta Oledal. Ett nytt tema är halssmycken. Kollektionen har premiärvisats vid Stampens kvarn i Gössäter vid Kinnekulle. Här brukar Koronas verk presenteras innan de vandrar vidare. I sommar visar Korona Dolda skatter på Eksjö museum. I anslutning till Koronas utställning visas också brudkronor från traktens kyrkor. Eksjö museum Marys salong Mary Borg föddes 1877 och växte upp i en av de tongivande borgarfamiljerna i Eksjö. Efter hennes död 1969 skänktes en stor del av familjens bohag till Eksjö museum. I utställningen visas möbler, konst och husgeråd från sent 1800-tal fram till 1900-talets början. Det sena 1800-talets borgarhem präglades av de många föremålen. Utställningen handlar om tidens inredningsideal men berättar också om ett kvinnoöde från förra sekelskiftets Eksjö. Marys salong visas på Eksjö museum Pia Löfgren Anmäl din e-postadress! Det händer mycket mellan utgåvorna av vår tidning. Vi fick bland annat erbjudande om förhandsvisning av vårt nya Länsmuseum i Jönköping med kort varsel. Erbjudandet skickades ut till dem som lämnat e-post till föreningen. Har du inte anmält din e-postadress eller inte fått meddelande från oss via e-post sänd Din e-postadress till vår kassör: perolof.ohling@telia.com Konstföreningens hemsida MUSEETS INTERNETADRESS: är ett informationsblad för medlemmarna i Jönköpings läns konstförening. Bidrag för kommande nummer mottas gärna av redaktören Sophia Rasmussen, Linnégatan 23, Huskvarna. Mail: sophiarasmussen76@hotmail.com. I redaktionen ingår Bengt von Strokirch tel , Sophia Rasmussen, Pelle Östhed och Lasse Samuelsson. 8