STOCKHOLMS HJÄRT- LUNGRÄDDNINGSFÖRENING Box , Stockholm HLR-BLADET. Medlemsblad nr 1/2018

Transkript

1 STOCKHOLMS HJÄRT- LUNGRÄDDNINGSFÖRENING Box , Stockholm HLR-BLADET Medlemsblad nr 1/2018

2 Innehållsförteckning Ordförande har ordet Kalendarium. Referat Alla hjärtans dag föreläsningarna Referat föreläsning om sittsjukan

3 Ordförande har ordet April 2018 Hej! Vi fick till sist en vinter med mycket snö i Stockholmsområdet solen sken och näsan droppade. Många drabbades av influensan. Nu blickar vi framemot en härlig vår och sommar med mycket D-vitamin. Tack än en gång för förtroendet att vara Ordförande i Stockholms HLR förening. På årsmötet avtackade vi Linnea Löwenborg för sitt fina arbete i styrelsen och välkomnade Anna-Clara Almgren till en ledamot plats. Föreläsningen som inledde årsmötet, där fick vi höra hur stillasittandet påverkar våra kroppar negativt, mer om Mai-Lis Helenius forskningsresultat finns att läsa på Jag vill tacka alla medlemmar som svarat på vår enkät, vi har fått så många bra idéer och förslag, så nu har vi lite att jobba med. Tack! Även i år anordnade vi en föreläsningskväll i samarbete med förening HjärtLung Solna/Sundbyberg på Alla Hjärtansdag. Temat denna gång var MOD, mer organdonation Hjärtstoppsvård och hjärt-kärlsjukdomar ur ett kvinnoperspektiv mycket intressant. Styrelsen fortsätter med ett samarbete med Svenska HLR-rådet, i syfte att sprida information, kunskap och utveckling inom HLR till fler medlemmar/hlr intresserade. Närmast ett möte med region Stockholm sjukvården. Nu önskar jag er en fin vår och vilsam, hälsosam, härlig Sommar! Ordförande, Lena Eriksson

4 Kalendarium 2018 Vetenskapligt symposium, Hjärtstoppsbehandling på sjukhus Svenska HLR rådet, 10 april, Stockholm 20:e Svenska Kardiovaskulära vårmötet April, Stockholm Waterfront Vattensäkerhet 2018 Nationell konferens Maj Helsingborg ERC kongress 2018 Europeisk kongress, september Bologna, Italien Restart heart day 16 oktober, håll utkik om det händer något runt om Stockholm Läs mer på: Du som inte betalt Medlemskap i Stockholm HLR- förening Medlemsavgiften är: Enskild medlem Ideell förening Företag 150kr 250kr 1000kr Avgiften betalas in per bankgiro till: Stockholms HLR-förening Bankgiro GLÖM EJ NAMN Om du har frågor som gäller medlemskap, vänd dig till: Ann-Sofie Lindberg medlem@stockholm-hlr.nu

5 Referat från Alla Hjärtans Dag Nanna Svartz aula Karolinska universitetssjukhuset Solna Anita Grandien, ordförande i föreningen Hjärt-Lung, Solna-Sundbyberg Lena Eriksson, ordförande i Stockholms HLR-förening hälsade de ca 60 deltagarna välkomna till kvällens föredrag. Anita berättade att Hjärt-Lung tillhandahåller anpassade program för sina medlemmar i syfte att de trots hjärt-lungsjukdom skall ha en god livskvalitet. Lena sade att Stockholms HLR-förening numer inte utbildar instruktörer utan verkar för att sprida ny kunskap inom HLR och stötta instruktörerna i deras viktiga gärning. Organisationen startade 2011 i samband med World Transplant Games i Göteborg av Peter Carstedt och Martha Ehlin. MODs målsättning är att ingen skall behöva dö i väntan på ett nytt organ. Peter Carstedt, styrelseledamot i MOD inledde kvällen. Peter Carstedt, som 21 år gammal drabbades av njursjukdom från att aldrig tidigare varit sjuk. Njurinflammation upptäcktes i samband med hälsoundersökning inför en utlandsresa. 10 år senare fick Peter en njure från sin mamma. Peters mamma ser det som en belöning att kunna hjälpa sitt barn till ett bra liv. Inte förrän efter njurtransplantationen förstod han hur sjuk han varit dessförinnan. Han förnekade att sjukdomen skulle styra hans liv, men vid hemkomsten hade han 9% njurfunktion och svår giktsmärta i fötterna. Idag har Peter ett helt normalt liv och 2 små döttrar. Han äter medicin för att förhindra bortstötning av transplantatet vilket gör honom extremt infektionskänslig, men i övrigt har han inga besvär längre.

6 Sanna, som är hjärtlungtransplanerad 1989, fick organ av en skotsk pojke vid operation i London eftersom Sverige inte utförde dessa ingrepp då. Sanna drabbades 28 år gammal av uttalad andfåddhet på väg från arbetet och hamnade via Vårdcentralen direkt på intensivvården. Det visade sig att hon led av en ovanlig lungsjukdom som lett till hjärtinkompensation och pulmonell hypertension dvs högt tryck i lilla kretsloppet. I samband med att hon fick sitt transplantat donerade hon sitt eget hjärta till en äldre man med friska lungor men med sviktande hjärta. Han levde i 10 år med hennes hjärta. År 2000 blev Sanna sämre med begynnande njursvikt och fyra år senare fick hon en njure av sin make. Innan ingreppet hade hon 1 månads sjukhusvistelse för provtagning och medicininställning. Förutom infektionskänslighet lever hon ett bra liv idag. I Sverige är 85% av befolkningen positiva till organdonation men bara 15% är anmälda till donationsregistret. Varför? Brist på kunskap och engagemang hos allmänheten, motsägelsefulla lagar, brist på regelverk och tydliga rutiner. I Sverige utförs 18 donationer/ 1 miljon invånare, MOD vill skapa kunskap, engagemang och opinion för att uttrycka sin vilja att donera organ. Ålder är inget hinder det är sjukvården som avgör om det går att donera eller ej. 1 donation kan rädda upp till 8 liv! Ett digitalt donationskort har lanserats för att sprida viljan att donera organ. MODs högste beskyddare är prins Daniel. Vill du veta mera? Gå in på denna länk

7 Felix Böhm, Specialist i Kardiologi och Internmedicin, forskare, Karolinska Institutet berättade om det akuta omhändertagande vid Hjärtstopp och hjärtinfarkt. Det är ca personer i Europa som får hjärtstopp och ca i Sverige men endast 10% av dessa överlever. Varför får vi hjärtstopp? det kan vara olika orsaker som tex, ett utav hjärtats kranskärl blir tilltäppt och en del av hjärtmuskeln förlorar syretillförsel, hjärtat kan då inte pumpa runt blodet på ett bra sätt och cirkulationen till hjärnan blir för dålig och hjärtstoppet är oundvikligt. Snabbt handhavande räddar liv: konstatera att personen inte andas normalt, -Tidigt larm, - Tidig start av HLR, - Tidig elstöt av en hjärtstartare, - Tidig ankomst av ambulans och förd till sjukhus för bästa vård. Kedjan som räddar liv. Där kan man göra en kranskärlsröntgen och se vart stoppet sitter och då, med idag ett enkelt ingrepp via arm eller ljumske, föra in en ledare med ballong och med en stent på, in i kärlet och ut till kranskärlet, där trycks en ballong upp och förtätningen (plack) formas längs kärlväggen, och med hjälp av stentet hålls kärlet öppet. Stentet är behandlat med ett läkemedel som gör att blodet inte fastnar så lätt just där stentet sitter. I Sverige behandlas drygt patienter per år med stent för sina förträngningar i hjärtats kranskärl. Stenten består av små rörformade metallnät som sätts in efter ballongvidgning av förträngningen. Avsikten är att förhindra att förträngningen återkommer. Det pågår många studier om hjärtstopp och livet efter, för att få till den bästa vård som är möjligt för den drabbade behövs mer forskning och kunskap kontinuerligt. Ecmo vård är en av dem, även om man öppnat upp kranskärlet och hjärtmuskeln har god syresättning kan pumpförmågan vara svag i början. Då behöver man avlasta hjärtat så de kan återhämta sig på ett så bra sätt som möjligt och utvärdera hur hjärnan mår, man köper sig tid att utvärdera utgången. ECMO betyder extracorporal membrane oxygenation och att en mekanisk pump pumpar runt blodet, som syrsätts i membran utanför kroppen.

8 Det har och pågår även forskning på hur bra det är att kyla patienten efter att hjärtat kommit igång efter hjärtstopp (ROSC). Då handlar det om 33 eller 36 grader kyla i 24h, allt för att spara hjärnans funktion, och se till att patienten inte får feber. Patienten läggs i en s.k. kyldräkt, hålls sövd och muskelavslappnad, annars fryser man och det vet vi, att när vi fryser så är det kroppens sätt att få upp värmen och i detta fall vill man inte det. Denna behandling sker på intensivvårdsavdelningar. Efter att patienten har fått tillbaka sin normala temperatur vårdas hen efter sedvanligt program. Då har vi gjort allt för att hjälpa hjärta och hjärna återhämta sig och nu tas ställning till fortsatt vårdnivå. Professor Karin Schenck-Gustafsson, Karolinska Institutet Berättade om Hjärt-kärlsjukdomar ur ett kvinnoperspektiv, allt började med att hon blev arg på vården, att kvinnor inte fick lika behandling som män. Karin började då att engagera sig i Karolinska Institutets centrum för genus Medicin år 2001 " Every cell has a sex" att alla celler har en hon och han gen. Forskning görs mest på män. År 2001 fick kvinnor vänta på ambulans längre än män. Kvinnor blev lägre prioriterade (prio 2 3) och män fick ambulans med blåljus (prio 1). Det resulterade i att kvinnan kom 1h senare till ett akutsjukhus. Idag kommer kvinnorna 24 min snabbare till ett akutsjukhus, alltid ett framsteg. Kvinnor verkar få hjärtinfarkt av sin egen duktighet. Många kvinnor har högt blodtryck eller höga blodfetter och negligerar det. De låtsas inte om sin sjukdom och dör i förtid istället för att få vård. Att det faktiskt kan vara farligt att vara kvinna eftersom det kan innebära sämre sjukvård. Av de infarktpatienter som dör utanför sjukhusen är flertalet kvinnor. De hinner inte in i tid, eller också upptäckts helt enkelt inte infarkten. En förklaring är att kvinnor har mer så kallade tysta infarkter som upptäcks först på obduktionsbordet. Flertalet av de läkemedel som används inom hjärtsjukvården är utprovade på män. Många kvinnor har non specifika hjärtsymtom såsom andfåddhet, illamående, symtom som mer liknar influensa eller symtom som vid TIA eller stroke. För att utesluta stroke använd akronymen FAST. F= face, ansiktsförlamning A= arm, svaghet i armen S= speech, talsvårighet, sluddrar T= time, omedelbar transport till sjukhus

9 Kvinnor får ofta hjärtinfarkt utan att ha förträngningar i kranskärlen. Efter katastrofer och stress med högt noradrenalin påslag händer att kvinnor drabbas av brustet hjärta, takotsubo. SCAD, spontan kranskärlsdissektion, är en hjärtåkomma, som yttrar sig med retrosternal smärta, som strålar ut i armar, rygg, nacke och tänder och sitter i minst 15 minuter. Lungödem och svimning kan förekomma. Omedelbar transport till sjukhus! Riskfaktorer: Rökning, stress, hypertoni, diabetes, Höga blodfetter, fysisk inaktivitet och övervikt. Kärlspasm i fingrarna mer än 15 minuter, vita fingrar (Reynauds syndrom) Specifikt kvinnliga riskfaktorer: Tidig mensdebut, polycystiska ovarier "många små äggblåsor på äggstockarna" missfall, dödfött barn och för tidigt klimakterium. 6/10 känner inte till att hjärtkärlsjukdom är en vanlig dödsorsak bland kvinnor. De flesta kvinnor som överlever hjärtinfarkt, återhämtar sig och mår bra efter genomgången infarkt. I Sverige har sjuklighet och dödlighet halverats. Det enda landet i världen där hjärt-kärlsjukdomar inte är dominant är Afrika, där är Aids dominant. Mortaliteten är ungefär densamma mellan kvinnor och män i hjärtkärlsjukdomar 1,6 & 2,6 miljonerklubben är en ideell kvinnohälsoorganisation som grundades 1998 och som arbetar för kvinnors hälsa, ett nätverk för alla oss kvinnor som fyllt 45. Gå in och kika på deras hemsida! Kvällen avslutades med ett HLR scenario, sms-livräddar larm, start av HLR och användning av hjärtstartare. Vi hittade 200kr i Aulan efter kvällen, vi beslöt att skänka dessa till MOD Vi tackar alla som kom och lyssnade

10 Sittsjukan, hur drabbar den hjärtat? Maj-Lis Hellenius, livsstilsforskare och professor vid Karolinska universitetssjukhuset Solna, var kvällens föreläsare. Maj-Lis är allmänläkare till professionen men idag arbetar hon med forskning och undervisning om förebyggande arbete för att förbättra både fysisk och mental hälsa. Trots att det är livsfarligt att sitta still visar stora studier på att stillasittandet har ökat i alla åldrar. Det anses bevisat att de som är fysiskt aktiva lever år längre än de som inte motionerar. Hur mycket rörelse behövs? Alla friska och kroniskt sjuka behöver fysisk aktivitet för att ha en god hälsa. Varje dag en måttligt ansträngande konditionsträning, 30 minuter/dag. Det behöver inte vara sammanhängande tid. Bra med styrketräning exempelvis att gå i trappor, bra träning både för rumpa och lår! 3 ggr/ v bör man träna muskler, balans, smidighet och koordination publicerades ett temanummer i The Lancet om fysisk aktivitet och hälsa. Slutsats av studier var att stillasittande är lika farligt som rökning. Hushållsarbetet tog 13 tim 2010 medan det 50 år tidigare tog 26 tim, stor skillnad i kaloriförbrukning. Skärmtiden har ökat från 8 17 tim/v. Trots att man idag är mer fysiskt aktiv så har skärmtiden ökat dvs stillasittandet. När man frågade folk var det 20% som sa att de sitter mer än 8,5 tim/d, men när man mätte med accelerometer på svenska män och kvinnor i övre medelåldern så var snittet 9 10 timmar! Inte ovanligt med 3 4 tim långsittande utan att resa sig. Barn, 9 11 år, sitter still i 9 tim, ingen skillnad mellan flickor och pojkar. Effekt av curling-föräldrar och dataspel? "Sitting is the new smoking"

11 Stillasittandet är farligt för hjärtat, ökad risk för diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, cancer och total dödlighet. 30% minskad risk för dem som motionerar. Varje timme framför Tv:n förkortar livet med 22 min, ingen skillnad mellan könen. Apoteket i musklerna! Myokiner produceras när man motionerar och har effekter som smärtstillande, uppiggande, antidepressivt och anti-inflammatoriskt. Det lönar sig att ta en bensträckare! Breakers har lägre midjemått, finare blodfetter, bättre sockerbalans och lägre inflammationspåslag. Ta en bensträckare efter 30 minuters sittande! Stå upp och förläng livet! Stor skillnad i kaloriförbrukning: Sittande med stöd 5 kcal, stå 15 kcal, gå i trappa kcal Maj-Lis rekommenderar en Kiruna dvs att när man skall sätta sig gör man det 10 ggr innan man sätter sig definitivt. Upprepa efter 30 min. Underskatta inte den lilla rörelsen! Tack Maj-Lis för goda råd för bättre hälsa och längre liv! Läs mer på Fakta, idéer och tips för dig som vill ha vetenskapligt grundande livsstilsråd