LADUVIKEN Nuvarande förhållanden
|
|
- Patrik Blomqvist
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LADUVIKEN Nuvarande Vidtagna åtgärder Nuvarande Problem Orsak I sjön I tillrinningsområdet Pågående åtgärder Oskiktad. Mycket hög fosforhalt, hög kväve- och klorofyllhalt, måttligt siktdjup, tidvis syrebrist. Kraftigt ökande förekomst av undervattensvegetation. Grund. Läckage av lagrad fosfor från botten. Näringsrik avrinning från bebyggelse, vägar. Muddring Recipientkontroll Förhöjd salthalt. Saltrikt dränvatten från tunnelbanan. Höga halter av organiska miljögifter i ytsediment. Risk för negativ påverkan på växter och djur. Från främst bebyggelse och trafik, komponenter i bl.a. plast och färg. Väster om sjön förhöjda halter av tungmetaller, organiska miljögifter. Uttransport av föroreningar till ytvatten. Risk för negativ påverkan på växter och djur. Vägar, miljöfarliga verksamheter. Kulturlandskap på norra sidan, mer orörd natur i branten på sydsidan. Skyddsvärda biotoper och arter eklandskap, fladdermöss, groddjur, sötvattenmusslor. Övergödning (igenväxning, syrebrist).förhöjd salthalt. Förekomst av miljögifter. Konflikt med exploateringsintressen. Se. Se. Konkurrens om mark. Vegetationsröjning. Strandskydd, ESKO* (stränder, våtmark, ädellövskog), nationalstadspark. Fördjupning av översiktsplanen (ÖP). Inget officiellt strandbad. Litet intresse pga närliggande bad. Få lämpade stränder. upplåts ej. Djurgårdsförvaltningen upplåter inte fiske. Tidvis syrebrist. Vandringshinder i utloppet. Provfiskad Nytt utskov, ny damm. Motorbåtsförbud. Liten sjö. Konflikt med fågellivet. Norra sidan populärt promenadstråk, ridning och löpning. Ingen ordnad strandpromenad på sydsidan. Tre bryggor. Vindskydd m. eldplats, trappa på sydsidan. Dagvatten från universitetsområdet, Roslagsvägen och P-plats. Dränvatten från tunnelbanan Tillförsel av metaller, olja och organiska ämnen till en känslig vattenmiljö. Oönskat, saltrikt vatten i Laduviken. Dränvattnet stör reningsanläggningen för. Bebyggelse, vägar. Saltrikt grundvatten. Reningsanläggning för (slam- och oljeavskiljning) Ingen tillförsel av brädd Ingen tillförsel av t Äldre bebyggelse av kulturhistoriskt värde Undervisningslokal (Universitetet) 20
2 LADUVIKEN Mål och åtgärder Mål Förslag till åtgärder Utförare Minskad fosforhalt, höga halter. Se. Källidentifiering med materialflödesanalys Minskade föroreningshalter. Se. kvaliteten ska inte försämras. Identifiera föroreningskällor. Fullfölj arbetet med en fördjupning av översiktsplanen. Sbk Skydda och bevara naturvärdena. Upprätta skötselplan för sjön och dess närområde. Anlägga fisktrappa i Laduvikens utlopp. KDF KDF Se. Inget officiellt strandbad Fortsatt ansvar för fiskefrågorna hos Djurgårdsförvaltningen. Fortsatt motorbåtsförbud. Bibehålla rekreativa värden. Fullfölj arbetet med en fördjupning av översiktsplanen. Sbk Dagvattenstrategin ska beaktas vid ny-/ombebyggelse. Stadens förvaltningar och bolag Minska föroreningsbelastningen från; trafik bebyggelse Rena trafik från Norra Länken Anlägga vattenpark för behandling av dränvatten och väg från Roslagsvägen. VV m.fl. KDF, Rena från Universitetsparkeringen Akademiska Hus. t 21
3 LAPPKÄRRET Nuvarande Vidtagna åtgärder Nuvarande Problem Orsak I sjön I tillrinningsområdet Pågående åtgärder Oskiktad. Mycket hög fosfor- och kvävehalt, mycket hög klorofyllhalt, mycket litet siktdjup, hög syrehalt. Igenväxning. Liten och grund. Läckage av lagrad fosfor från botten, i och med f.d våtmark. Viss tillförsel från odlingslotter och djurhållning. Recipientkontroll Inga undersökningar gjorda. Punkterad grundvattenåder ökar tillflödet i sjön. Grundvattnets föroreningsgrad ej känt. Skyddsvärda biotoper och arter (eklandskap, De Geer-moräner, groddjur, trollsländor, fladdermöss, fågel). Övergödning (igenväxning). Begränsad födotillgång för fågel. Konflikt med exploateringsintressen. Brist på skötsel. Se. Trolig födokonkurrens mellan fisk och fågel. Konkurrens om mark. Vegetationsröjning. Torrläggning, reduktionsfiske, för att minska beståndet av ruda. Strandskydd, ESKO* (ständer, våtmark, ädellövskog), nationalstadspark. Fördjupning av översiktsplanen (ÖP). Liten och grund upplåts ej. Djurgårdsförvaltningen upplåter inte fiske. Svårtillgängliga stränder. Ogynnsam artsammansättning för sportfiske. Litet intresse pga närheten till L Värtan och Brunnsviken. Tidvis syrebrist. Oönskad insättning av ruda. Populärt promenadstråk, fågelskådning. 4H gård. Tillrinning från naturmark, 4H-gård, odlingslotter och glest trafikerad väg. Dagvattenledningar saknas. Tillförsel av näringsämnen till en känslig vattenmiljö. Gödsling, djurhållning. Ingen tillförsel av brädd Ingen tillförsel av Undervisningslokal (Universitetet) t Utflödet går via det kombinerade ledningsnätet till Henriksdals reningsverk. Belastar det kombinerade ledningsnätet. Utloppsdikets botten ligger högre än sjöns vattenyta 22
4 LAPPKÄRRET Mål och åtgärder Mål Förslag till åtgärder Utförare Ingen ökning av fosforhalten, mycket höga halter Se. Öka kunskapen om grundvattenförhållandet i området. Mätning av grundvattenkvaliteten. Fullfölj arbetet med en fördjupning av översiktsplanen. Sbk Skydda och bevara naturvärdena. Upprätta skötselplan för sjön och dess närområde. KDF Se. Inget officiellt strandbad Fortsatt ansvar för fiskefrågorna hos Djurgårdsförvaltningen. Bibehålla rekreativa värden Fullfölj arbetet med en fördjupning av översiktsplanen. Sbk Föro ska inte tillföras Lappkärret. Minska föroreningsbelastningen från; odlingslotter djurhållning Dagvattenstrategin ska beaktas vid ny-/ombebyggelse. Information till odlare. Tillsyn av 4 H-gård. Stadens förvaltningar och bolag t Avlasta det kombinerade ledningsnätet och skapa strömmande vatten. Leda kärrets utlopp till Lilla Värtan., KDF 23
5 SPEGELDAMMEN Nuvarande Vidtagna åtgärder Nuvarande Problem Orsak I sjön I tillrinningsområdet Pågående åtgärder Oskiktad. Mycket hög fosforhalt, hög kvävehalt, mycket hög klorofyllhalt, litet siktdjup, hög syrehalt. Liten och grund. Läckage av lagrad fosfor från botten, då dammen är anlagd på näringsrika muddermassor från Laduviken. Recipientkontroll Ingen hög förekomst av undersökta metaller. a miljögifter ej undersökta. Inga undersökningar gjorda. Konstgjord damm i muddermassor från Laduviken. Vissa skyddsvärda biotoper och arter (trollsländor, groddjur, bl. a. större vattensalamander) Övergödning (igenväxning). Risk för minskad population av f.a. större vattensalamander. Brist på skötsel. Se. Utsättning av fisk (Privat put-andtakefiske). Groddammar i utloppet. Strandskydd vid utloppet, ESKO* (våtmark, ädellövskog) nationalstadspark. Fördjupning av översiktsplanen (ÖP). Liten och grund Privat put-and-takefiske. Tidvis syrebrist. Luftning, vasslåtter, torrläggning reduktionsfiske av mört Populärt promenadstråk. Bra tillgänglighet, bryggor Inget. Salt och näringsrik tillrinning från omkringliggande mark. Tillförsel av näringsämnen och salt till en känslig vattenmiljö. Dammen anlagd på muddermassor från Laduviken. Ingen tillförsel av brädd Ingen tillförsel av t Undervisningslokal (Universitetet) 24
6 SPEGELDAMMEN Mål och åtgärder Mål Förslag till åtgärder Utförare Ingen ökning av fosforhalten, mycket höga halter Se. Ingen ökning av föroreningshalterna. Se. Öka kunskapen om grundvattenförhållandet i området. Mätning av grundvattenkvaliteten. Fullfölj arbetet med en fördjupning av översiktsplanen. Sbk Skydda och bevara naturvärdena. Upprätta skötselplan för sjön och dess närområde. KDF Se. Inget officiellt strandbad Fortsatt ansvar för fiskefrågorna hos Djurgårdsförvaltningen. Bibehålla rekreativa värden Fullfölj arbetet med en fördjupning av översiktsplanen.. Sbk Föro ska inte tillföras Spegeldammen. Undersöka hur stor påverkan muddermassor har på dammen. KDF t 25
7 ISBLADSKÄRRET Nuvarande Vidtagna åtgärder Nuvarande Problem Orsak I sjön I tillrinningsområdet Pågående åtgärder Oskiktad. Extremt hög fosforhalt, mycket hög kvävehalt, Extremt hög klorfyllhalt, mycket litet siktdjup, måttligt hög syrehalt Igenväxning. Grund våtmark. Begränsad genomströmning av vatten pga. litet tillrinningsområde. Recipientkontroll Inga undersökningar gjorda. Inga undersökningar gjorda. Omgiven av naturmark och mindre vägar. Skyddsvärda biotoper och arter, mycket rikt fågelliv. Övergödning (igenväxning) Begränsad födotillgång för fågel. Se. Trolig födokonkurrens mellan fisk och fågel. Fördjupning, torrläggning för att minska vegetation och beståndet av ruda. Strandskydd, ESKO* (våtmark, ädellövskog), nationalstadspark. Fördjupning av översiktsplanen (ÖP). Liten och grund upplåts ej. Djurgårdsförvaltningen upplåter inte fiske. Svårtillgängliga stränder. Ogynnsam artsammansättning för sportfiske. Primärt fågelsjö. Litet intresse pga närheten till L Värtan och Brunnsviken. Populära promenadstråk, fågelskådning, skridskoåkning. Endast naturlig tillrinning, ledningar saknas. Möjlighet att pumpa in vatten från Djurgårdsbrunnskanalen. Ingen tillförsel av brädd Ingen tillförsel av t Äldre villor av kulturhistorisk värde Används av skolor som utflykts- och undervisningslokal. 26
8 ISBLADSKÄRRET Mål och åtgärder Mål Förslag till åtgärder Utförare Ingen ökning av fosforhalten, Öka kunskapen om grundvattenförhållandet i området. Mätning av grundvattenkvaliteten. Fullfölj arbetet med en fördjupning av översiktsplanen. Sbk Skydda och bevara naturvärdena. Upprätta skötselplan för sjön och dess närområde. KDF Fortsatt ansvar för fiskefrågorna hos Djurgårdsförvaltningen. Bibehålla rekreativa värden. Fullfölj arbetet med en fördjupning av översiktsplanen. Sbk Föro bör inte tillföras Isbladskärret. t 27
9 RÅCKSTA TRÄSK Nuvarande Vidtagna åtgärder Nuvarande Problem Orsak I sjön I tillrinningsområdet Pågående åtgärder Oskiktad. Extremt hög fosforhalt, måttligt hög kvävehalt, extremt hög klorofyllhalt, litet siktdjup, tidvis syrebrist Grund. Läckage av lagrad fosfor från botten. Näringsrik avrinning från främst bebyggelse och trafik. Muddring Recipientkontroll Höga halter i ytsediment av koppar, zink och bly samt många organiska miljögifter. Risk för negativ påverkan på växter och djur. Från främst bebyggelse och väg- och spårtrafik, komponenter i bl.a plast och färg. Förhöjda halter för flertalet tungmetaller, organiska miljögifter. Mycket höga kopparhalter. Uttransport av föroreningar till ytvatten. Risk för negativ påverkan på växter och djur. Bebyggelse, vägar, förorenad mark, miljöfarlig verksamhet. Läckage från bl.a schaktmassor i Johannelundstippen. Omges av parkmark och mindre vägar. Viktig fortplantningslokal för groddjur, i övrigt måttligt rikt växt- och djurliv Övergödning (igenväxning, syrebrist). Förekomst av miljögifter. Konflikt med exploateringsintressen. Se. Se. Konkurrens om mark. Vegetationsröjning. Naturreservat (Grimsta). ESKO* (stränder). Inget officiellt strandbad Liten, grund sjö. Visst värde för fritidsfiske; mete, visst kräftfiske. Ingår i Sportfiskekortet. Sumpiga stränder, strandvegetation. Få lämpliga platser för fiske från land. Okänd halt miljögifter i fisk. Se Stranden klassad som ESKO*. Lagrade miljögifter, sannolikt pågående förorening via. bryggor, fiskeflotte 2003 flyttad till Trekanten. Tidigare handikappfiske, utsättning av regnbåge. Motorbåtsförbud Stort rekreativt värde. Anlagda parkvägar runt sjön, privat plogad skridskobana. Tre utlopp, från bl.a. miljöfarlig verksamhet, krematorium, begravningsplats, bebyggelse, väg- och spårtrafik. Tillförsel av metaller, olja och organiska ämnen. Trolig orsak till f.a. höga kopparhalter och organiska miljögifter i sedimenten. Bebyggelse, trafik. Lamelloljeavskiljare i ett av inloppen. Reducering av föroreningar i luftutsläpp från krematoriet. Ingen tillförsel av brädd Ingen tillförsel av t 28
10 RÅCKSTA TRÄSK Mål och åtgärder Mål Förslag till åtgärder Utförare Minskad fosforhalt, mycket höga halter Utreda möjligheten att leda utloppet från Kyrksjön till t ex Råcksta Träsk. Se. Källidentifiering med materialflödesanalys. Minskade föroreningshalter. Se. Identifiera föroreningskällor. kvaliteten ska inte försämras. Tillsyn för minskat läckage från Johannelundstippen. Bibehålla och utveckla naturvärdena Ingen exploatering i särskild känsliga strandzoner (ESKO*) Upprätta skötselplan för sjön och dess närområde. Groddjursfrämjande åtgärder. Se samt. Mk, Sdf Inget officiellt strandbad Fortsatt fiske. Fisk ska innehålla så låga halter miljögift att den inte innebär en hälsorisk att äta. Undersöka innehållet av miljögifter i fisk., Fortsatt motorbåtsförbud. Bibehålla rekreativa värden Upprätta brukaravtal för fortsatt plogning av skridskobana. Dagvattenstrategin ska beaktas vid ny-/ombebyggelse. Stadens förvaltningar och bolag Minska föroreningsbelastningen från; väg- och spåtrafik miljöfarlig verksamhet. Funktionen på befintlig oljeavskiljare vid Råckstarondellen utreds och kompletteras vid behov med ytterligare reningssteg. Ytterligare rening av dagvattnet. Utreda möjligheterna att minimera risk för förorening vid trafikolycka. Tillsyn/rening av från Vinsta industriområde. t 29
11 JUDARN Nuvarande Vidtagna åtgärder Nuvarande Problem Orsak I sjön I tillrinningsområdet Pågående åtgärder Oskiktad. Måttligt höga fosfor- och kvävehalter, måttligt hög klorofyllhalt, måttligt siktdjup, hög syrehalt. Recipientkontroll Hög halt av PAH i ytsediment. Risk för negativ påverkan på växter och djur. Vägtrafik Inga undersökningar gjorda. Omgiven av Judarskogen, rikt växtoch djurliv. De Geermoräner av riksintresse. Förekomst av miljögifter. Konflikt med exploateringsintressen. Se. Konkurrens om mark. Naturreservat, Natura 2000 område pga förekomst av större vattensalamander. ESKO* (tillrinningsområde, stränder, våtmark), Inget officiellt strandbad förbud upphävt. upplåts via Sportfiskekortet, främst abborre, mört och kräftor. Syrebrist har förekommit enstaka vintrar Liten volym i förhållande till bottenytan. Provfiskad Utsättning av signalkräftor. Motorbåtsförbud Mycket stort friluftsvärde. Strandpromenad runt hela sjön. Gångstigar runt hela sjön. Ett utlopp, från Bergslagsvägen Tillförsel av metaller och organiska ämnen. Oklart hur stor del av trafikdagvattnet som når sjön. Beräknad bräddning vart 5:e år. Troligen mycket liten påverkan. Ingen tillförsel av t 30
12 JUDARN Mål och åtgärder Mål Förslag till åtgärder Utförare) Ingen ökning av fosforhalten, måttligt höga halter Se. Minskade föroreningshalter. Se. Öka kunskapen om grundvattenförhållandet i området. Mätning av grundvattenkvaliteten. Utreda möjligheterna till utplantering av Större vattensalamander., Sdf Bibehålla och utveckla naturvärdena Se. Inget officiellt strandbad av naturligt förekommande arter. Provfiske Ompröva utsättning av fisk och kräftor. Sbk Fortsatt motorbåtsförbud. Bibehålla rekreativa värden Dagvattenstrategin ska beaktas vid ny-/ombebyggelse. Stadens förvaltningar och bolag Ingen tillförsel av o trafik. Utreda om och hur stor del av trafik från Bergslagsvägen som når sjön. Rening av eventuellt utsläpp från Bergslagsvägen, kombinerat med skydd mot förorening vid trafikolycka. Ingen tillförsel av brädd. Klargöra om bräddvattnet når Judarn och vid behov leda om bräddavlopp till mindre känslig recipient. t 31
13 KYRKSJÖN Nuvarande Vidtagna åtgärder Nuvarande Problem Orsak I sjön I tillrinningsområdet Pågående åtgärder Normalt oskiktad. Höga fosfor- och kvävehalter, måttligt hög klorofyllhalt, litet siktdjup, tidvis syrebrist. Tillsättning av dricksvatten (1991). Recipientkontroll Inga höga halter av undersökta miljögifter. Inga undersökningar gjorda. Naturområden närmast sjön, värdefull fuktlövskog. Mycket rikt växt- och djurliv, bra groddjurslokal. DeGeermoräner av riksintresse. Naturreservat, delar av reservatet Natura område pga större vattensalamander. ESKO* (tillrinningsområde, stränder, våmark). Inget officiellt strandbad. Visst värde som metesjö (endast ruda), ingår i Sportfiskekortet. Ogynnsam artsammansättning för sportfiske. Syrebrist under vintern. Förbud mot utsättning av fisk och kräftor. Motorbåtsförbud. Promenadväg runt sjön, till stor del anpassad för funktionshindrade. Bryggor Stigar och spänger. Tillrinningen från naturmark, koloniområden och Spångavägen. Tillförsel av näringsämnen och miljögifter. Gödsling, bebyggelse. Ingen tillförsel av brädd Förekomst av enskilda avlopp i kolonistugeområde är okänt t Utflödet går till Bromma ARV Inläckage till kombinerad ledning under Ängby idrottsplats och till tunnel nedströms idrottsplatsen. Troligen spricka under idrottsplatsen samt otät tunnel. Ombyggnad av utloppet. 32
14 KYRKSJÖN Mål och åtgärder Mål Förslag till åtgärder Utförare) Ingen ökning av fosforhalten, höga halter Se samt. Minskade föroreningshalter. Se. Öka kunskapen om grundvattenförhållandet i området. Mätning av grundvattenkvaliteten. Bibehålla och utveckla naturvärdena Utreda möjligheterna till utplantering av Större vattensalamander., Sdf Inget officiellt strandbad av naturligt förekommande arter Provfiske Fortsatt motorbåtsförbud. Bibehålla rekreativa värden Underhåll av bryggor. Sdf Minska föroreningsbelastningen från; trafik koloniområden bebyggelse Dagvattenstrategin ska beaktas vid ny-/ombebyggelse. Utred möjligheterna att rena från Spångavägen samt att minimera risken för förorening vid trafikolycka. Information till koloniägare. Stadens förvaltningar och bolag, Sdf Ingen tillförsel av Tillsyn och kontroll av avloppssituationen i kolonistugeområdet. Utreda möjligheterna att ansluta koloniområdet till kommunalt VA-nät., Sdf, t Minimera inläckage från Kyrksjöns utlopp till spillvattenförande ledningsnätet. Utreda möjligheten att leda utloppet till ex. Råcksta Träsk. 33
15 LILLSJÖN Nuvarande Vidtagna åtgärder Nuvarande Problem Orsak I sjön I tillrinningsområdet Pågående åtgärder Normalt oskiktad. Extremt hög fosforhalt, mycket hög kvävehalt, extremt hög klorofyllhalt, mycket litet siktdjup, tidvid syrebrist. Mycket tät förekomst av blågröna alger. Grund. Läckage av lagrad fosfor från botten. Näringsrik avrinning från främst bebyggelse och trafik. Brister i ledningsnätet. Recipientkontroll Höga halter i ytsediment av kadmium och av flera organiska miljögifter. Risk för negativ påverkan på växter och djur. Vägtrafik och bebyggelse, komponenter i bl.a plast och färg. PCB från bl.a. fogmassor i byggnader. Från Ulvsundasjön sannolik påverkan från förorenad mark och båtbottenfärger. Förhöjda tungmetallhalter, fosforhalter och organiska miljögifter. Uttransport av föroreningar till ytvatten. Risk för negativ påverkan på växter och djur. Bebyggelse, vägar, miljöfarlig verksamhet, koloniområden Omges av parkområden och stora vägar. Viktig leklokal för fisk i övrigt begränsat naturvärde. Övergödning (igenväxning, syrebrist). Förekomst av miljögifter. Konflikt med exploateringsintressen. Stört område med få naturliga biotoper. Se. Se. Konkurrens om mark. Främst trafik. Plantering av skärmande växtlighet mot Ulvsundavägen. Inget officiellt strandbad Algblomningar, tidvis höga bakterietal Internbelastning, inflöde från Margretelundsviken, dag- och. Populär fiskesjö, främst gädda och gös, ingår i Sportfiskekortet. Viktig leklokal. Okänd halt miljögifter i fisk. Se Lagrade miljögifter, sannolikt pågående förorening via och mark. Utsättning av signalkräfta (misslyckad) Motorbåtsförbud Relativt stort rekreativt värde park, promenadvägar. Störning från trafiken Två stora vägar: Ulvsundavägen och Kvarnbacksvägen Anläggning av Lillsjöparken, skärmande växtlighet, bullervall. Stigar och spänger. Tillflöden från bostads-, industri- och koloniområden, Drottningholmsvägen, Ulvsundavägen, Kvarnbacksvägen. Tillförsel av metaller, organiska ämnen och näringsämnen. Bebyggelse, vägar, miljöfarlig verksamhet, koloniområden. Åtgärder i ledningsnätet Ett bräddutlopp. Brädd i Ulvsundasjön/ Margaretelundsviken. Risk för negativ påverkan på fisk Avsättningsmagasin. Åtgärder i ledningssystemet. Åtgärder i ledningssystemet. Förekomst av enskilda avlopp i kolonistugeområden är okänt t 34
16 LILLSJÖN Mål och åtgärder Mål Förslag till åtgärder Utförare) Minskad fosforhalt, mycket höga halter Se, samt. Källidentifiering med materialflödesanalys (särskilt utreda källor till PCBförorening) Minskade föroreningshalter. Se. kvaliteten ska inte försämras. Identifiera föroreningskällor. Bibehålla naturvärdena Se, samt. Inget officiellt strandbad Fortsatt fiske. Bibehålla Lillsjön som leklokal för fisk. Fisk ska innehålla så låga halter miljöfarliga ämnen att den inte innebär en hälsorisk att äta. Provfiske. Reproduktionsfrämjande åtgärder, tex. anläggande av risvasar och grund. Undersöka innehållet av miljöfarliga ämnen i fisk., Fortsatt motorbåtsförbud. Farbar förbindelse, för båt och kanot, via Margretelundsviken till Mälaren. Vegetationsröjning. Bibehålla och utveckla rekreativa värden Siktröjning av vass längs norra stranden. Sdf Minska föroreningsbelastningen från; trafik miljöfarlig verksamhet koloniområden bebyggelse Dagvattenstrategin ska beaktas vid ny-/ombebyggelse. Utred möjligheterna att rena från i första hand Ulvsundavägen, Kvarnbacksvägen och Drottningholmsvägen samt möjligheterna att minimera risken för förorening vid trafikolycka. Tillsyn/rening av från miljöfarlig verksamhet. Stadens förvaltningar och bolag Information till koloniägare., Sdf Minimal tillförseln av brädd Ytterligare kontroll av ledningsnät, åtgärda felkopplingar. Utred bräddreducerande åtgärder i Lillsjön samt Margretelundsviken (Ulvsundasjön). Ingen tillförsel av. Tillsyn av avloppssituationen i kolonistugeområden. Utreda möjligheterna att ansluta kolonistugeområden till kommunalt VA-nät., Sdf Sdf, t 35
17 MAGELUNGEN Nuvarande Vidtagna åtgärder Nuvarande Problem Orsak I sjön I tillrinningsområdet Pågående åtgärder Skiktad. I sjöns NV del höga fosfor- och kvävehalter, mycket hög klorofyllhalt, litet siktdjup, syrebrist i djuphålan Igenväxning och undervattensvegetation i den nordvästra delen. Grumligt vatten och blomningar av blågröna alger i den djupare delen av sjön. Höga fosforhalter i tillflödet från Ågestasjön. Läckage av lagrad fosfor från botten. Näringsrik avrinning från främst bebyggelse och trafik. Enskilda avlopp. Syrsättning av bottenvattnet Recipientkontroll Lokalt höga halter av koppar och zink. Risk för negativ påverkan på växter och djur. Vägtrafik och bebyggelse. Vid Högdalstippen viss förhöjning av flertalet tungmetaller samt organiska miljögifter. Uttransport av föroreningar till ytvatten. Risk för negativ påverkan på växter och djur. Läckage från bl.a schaktmassor, avloppsslam samt slagg i Högdalstippen. Höga naturvärden, f.a. på Farstanäset och i våtmarker i nordväst mycket rikt växt- och djurliv groddjur, fågel. Övergödning (igenväxning, syrebrist). Förekomst av miljögifter. Konflikt med exploateringsintressen. Se. Se. Konkurrens om mark. Borttagande av vass och annan vattenvegetation. Vegetationsröjning, tillskapade öar vid Magelungsdikets mynning. Strandskydd för Magelugnsdiket, Kräppladiket, Farstanäset. NV Magelungen ESKO* (tillrinningsområde, våtmarker, stränder). Utredning om naturreservat Vegetationsröjning i Fagersjöviken Ett officiellt strandbad i Stockholm (Farsta), två i Huddinge (Ågesta friluftsgård). Önskemål om bad vid Fagersjö. Algblomningar, I NV tät vegetation, litet vattendjup och förorenade sediment (olja). Näringsämnen från uppströms sjöar, och enskilda avlopp. Grunt och näringsrikt pga sjösänkning och internbelastning. Befintliga markföroreningar. Förstudie om badplats i Fagersjö Avledning av ofullständigt till Trehörningen vattenkontroll (inkl. alger). Rening av till Orlången och Trehörningen Bra fiske (f.a. gädda, gös och kräftor), upplåts via två kort. Begränsad tillgänglighet pga vegetation i NV. Litet vattendjup, accelererande igenväxning Utsättning av signalkräfta, karp, öring. Vegetationsröjning i Fagersjöviken Spänger Motorstyrka högst 5 hk, fartbegränsning 7 knop. Roddbana i den sydöstra delen. Begränsad tillgänglighet pga vegetation i NV Grunt och näringsrikt pga sjösänkning och internbelastning. Vegetationsröjning i Fagersjöviken Strandpromenad på norra sidan, ridning (Farstanäset). Ågesta-Lida riksintresse för rörligt friluftsliv. Golf och friluftsgård vid Ågesta. Plogad skridskobana. Direkt tillförsel f.a. från Farsta och Trångsund. Tillförsel av näringsämnen och miljögifter. Förhöjda kopparhalter i sedimenten. Huvudsakligen trafik, bebyggelse och miljöfarlig verksamhet. Avledning av från Högdalens industriområde. Reningsanläggningar för från Farsta och Magelungsvägen. Rening av till Orlången och Trehörningen, uppströms Magelungen. Anslutning av ridhuset på Farstanäset till reningsverk. Brädd från nätet vid Ripans avloppspumpstation till Kräppladiket. Främst ökning av bakterietalen. Hög trycklinje i nätet. Minskad brädd till Kräppladiket med ny tryckavloppsledning. Enskilda avlopp, främst från Mellansjö Tillförsel av näringsämnen. Undermålig rening. Fastigheter med enskilt avlopp ansluts till kommunalt VA-nät. t 36
18 MAGELUNGEN Mål och åtgärder Mål Förslag till åtgärder Utförare Utveckla samarbetet med grannkommuner (Tyresåsamarbetet). Åtgärder uppströms Magelungen i Trehörningen, Ågestasjön och i Orlången med tillflöden. Lst, berörda kommuner Tyresåsamarbetet Minskad fosforhalt, måttligt höga halter Undersöka fosfordynamiken i Ågestasjön. I samarbete med Huddinge kommun åtgärda enskilda avlopp vid Farstanästet och Huddinge., berörda kommuner Utred eventuellt behov av dricksvattentillsättning. Se samt. provtagning. Minskade föroreningshalter. Källidentifiering med materialflödesanalys. Se. kvaliteten ska inte försämras. Ökad kunskap om grundvattenförhållandet i området. Identifiera föroreningskällor. Tillsyn minskat läckage från Högdalstippen. Provtagning av grundvattenkvaliteten i fler mätpunkter. Skydda och bevara naturvärdena. Ingen exploatering i särskild känsliga strandzoner (ESKO*). Fullfölj naturreservatsutredning för att förbättra skyddet för de särskilt skyddsvärda områdena, (områden utpekade av Kommunfullmäktige). Se,,,. Sbk Tjänlig badvattenkvalitet vid strandbadet. Acceptabla nivåer av blågröna alger vid strandbadet. Utreda alternativa möjligheter till bad i anslutning till Fagersjö. Sdf, Möjligheter till bad för boende i Fagersjö. Fortsatt fiske. Provfiske Vegetationsröjning i form av luckröjning vid stränder. Bibehållna bestämmelser ang. motorstyrka och fartbegränsning. Informationsblad om sammanhängande kanotled genom Tyresåns sjösystem. Lst, berörda kommuner Upprätthålla framkomligheten för båtar i Fagersjöviken. Viss vegetationsröjning för mindre båtar genom Fagersjöviken. Förbättrad avfallshantering vid fritidsbåtshamnar. Ordna med mottagningsstationer för farligt avfall, sopor och latrin.,, berörda kommuner, båtklubbar Bibehålla och utveckla rekreativa värden Samordna plogning av skridskobana mellan berörda kommuner. Anlägga sammanhållen strandpromenad för rullstolsbundna i första hand från Rågsved till Farsta., berörda kommuner Mk, Sdf Dagvattenstrategin ska beaktas vid ny-/ombebyggelse. Stadens förvaltningar och bolag Minska föroreningsbelastningen från; trafik miljöfarlig verksamhet bebyggelse Rening av trafik från Magelungsvägen/Huddingevägen samt Nynäsvägen (Huddinge). Bevakning/uppföljning av stadens avtal med verksamheter inom Snösätra upplagsområde så att utflödet av föroreningar minimeras., VV, Huddinge Mk Åtgärda koppartak eller rena dagvattnet från koppartaken i Farsta Centrum., Fastighetsägare Minimal tillförsel av brädd. Bygge av utjämningsmagasin före Ripans pumpstation. Ingen tillförsel av. Enskilda avlopp ska anslutas till kommunalt VA-nät eller avvecklas., t Öka det lokala engagemanget för vattenfrågor runt sjön Stödja det lokala engagemanget för vattenfrågor. Sdf,, 37
19 DREVVIKEN Nuvarande Vidtagna åtgärder Nuvarande Problem Orsak I sjön I tillrinningsområdet Pågående åtgärder Skiktad. Hög kvävehalt, mycket hög fosfor- och klorofyllhalt, litet siktdjup, syrebrist i djuphålan Igenväxning i grunda områden. Grumligt vatten och förekomst av blågröna alger. Tillförsel från sjöar uppströms, bebyggelse och trafik. Internbelastning Recipientkontroll Inga höga halter av undersökta miljögifter. Stockholms enda betydande grundvattentillgång förutom Stockholmsåsen. Förhöjda halter av tungmetaller och organiska miljögifter. Förhöjd salthalt vid Nynäsvägen. Uttransport av föroreningar till ytvatten. Risk för negativ påverkan på växter och djur. Förorenad mark, vägar, bebyggelse, miljöfarlig verksamhet, begravningsplats. Läckage från bl.a schaktmassor, och byggavfall i Sköndalstippen. Höga naturvärden, f.a. i Flatens naturreservat på Drevvikens norra sida Övergödning (igenväxning, syrebrist). Konflikt med exploateringsintressen. Se. Konkurrens om mark. Borttagande av vass och annan vattenvegetation Del av norra stranden ingår i Flatens naturreservat, del av stranden klassad som ESKO* och/eller strandskydd. Restaurering av Lissmasjön. Två officiella strandbad inom Stockholm, totalt ett tiotal badplatser. Algblomningar Tidvis höga bakterietal Höga näringshalter Ev. bakterier med dagoch. vattenkontroll (inkl. alger). Bra fiske, gös, gädda och kräftor. Upplåts via tre olika kort. Risk för stort uttag av fisk pga nätfiske. Utsättning av signalkräfta Motorstyrka högst 5 hk, fartbegränsning 7 knop. Kanotuthyrning vid Sköndalsbro Bra möjligheter till strandpromenader. Plogad skridskobana. Stora mängder från tätbebyggelse och villaområden. Väg från Nynäsvägen. Tillförsel av näringsämnen och miljögifter. Bebyggelse, vägar, förorenad mark, miljöfarlig verksamhet och koloniområden. Spårning av felkopplingar Inventeringar av gödselanläggningar och koloniområde. Infiltration, perkolationsbrunnar samt oljeavskiljare vid Skrubba Ett bräddutsläpp i inre delen av NV viken. Främst ökning av bakterietalen. Små bräddvolymer. Kombinerat nät med tidvis stora flöden. Minskad brädd genom ändring i utjämningsmagasin vid Sköndalsbro. Enskilda avlopp finns i Stockholm, Huddinge och Haninge. Förekomst av enskilda avlopp i kolonistugeområden är okänt Tillförsel av näringsämnen. Undermålig rening Anslutning av fastigheter i Klockelund till kommunalt VA-nät. t 38
20 DREVVIKEN Mål och åtgärder Mål Förslag till åtgärder Utförare Utveckla samarbetet med grannkommuner (Tyresåsamarbetet). Lst, Tyresåsamarbetet Minskad fosforhalt, höga halter Åtgärder uppströms i Magelungen, Ågestasjön, Trehörningen, samt i Orlången med tillflöden. Berörda kommuner Se samt. Minskade föroreningshalter. Se. Identifiera föroreningskällor. kvaliteten ska inte försämras. Tillsyn för minskat läckage från Sköndalstippen. Utreda möjligheterna till skydd för Skrubbaområdet, om Gudöbroleden. Sbk Skydda och bevara naturvärdena. Ingen exploatering i särskild känsliga strandzoner(esko*). Upprätta skötselplan för sjön Drevviken och dess närområde inom Flatens naturreservat. Utreda möjligheterna till att öppna upp kulverterat dike från Skönstaholmsfältet. Se,,,. Mk,, Mk Tjänlig badvattenkvalitet vid strandbadet. Acceptabla nivåer av blågröna alger vid strandbadet. Åtgärda enskilda avlopp inom fritidsfastigheter och Hortus vid Klockelund (Hökarängsbadet)., Fortsatt fiske. Provfiske Samverkan kring fiskefrågor, tex. införande av nätfiskeförbud samt samordning av fiskekort. Länsstyrelsen, berörda kommuner Förbättrad avfallshantering vid fritidsbåtshamnar. Ordna med mottagningsstationer för farligt avfall och sopor.,, berörda kommuner, båtklubbar Samordna plogning av skridskobana mellan berörda kommuner samt upprätta brukaravtal för fortsatt plogning., berörda kommuner Bibehålla och utveckla rekreativa värden Informationsblad om sammanhängande kanotled genom Tyresåns sjösystem. Utreda och ev anlägga sammanhållen strandpromenad, vissa sträckor för rullstolsbundna. Lst, berörda kommuner Sdf Dagvattenstrategin ska beaktas vid ny-/ombebyggelse. Stadens förvaltningar och bolag Minska föroreningsbelastningen från; trafik miljöfarlig verksamhet förorenad mark koloniområden bebyggelse djurhållning Rening av trafik från Nynäsvägen samt Tyresövägen. Rening av trafik från Ågesta Broväg och Farstavägen i samband med exploatering. Krav på skyddsåtgärder/rening av från industriområden. Kartera deltillrinningsområdena inom Stockholm och Huddinge kommun. Information till koloniägare., VV, Sdf Tillsyn av gödselsanläggningar inom tillrinningsområdet. Ingen tillförsel av brädd. Undersök verklig bräddningsfrekvens samt åtgärda bräddavlopp som mynnar i NV viken. Minskad tillförsel av : Inom verksamhetsområdet för VA: Inga vattentoaletter utan anslutning till kommunalt VA-nät. Utanför verksamhetsområdet för VA: Enstaka utspridda fastigheter ska ha godtagbara enskilda avlopp. Inga enskilda avlopp på kolonilotterna inom koloniområdena. Enskilda avlopp ska anslutas till kommunalt VA-nät eller avvecklas. Tillsyn av enskilda avlopp utanför verksamhetsområdet för VA. Tillsyn och kontroll av avloppssituationen i kolonistugeområden. Utreda möjligheterna att ansluta kolonistugeområden till kommunalt VA-nät.,, Sdf Sdf, t Öka det lokala engagemanget för vattenfrågor runt sjön Stödja det lokala engagemanget för vattenfrågor. Sdf,, 39
21 FLATEN Nuvarande Vidtagna åtgärder Nuvarande Problem Orsak I sjön I tillrinningsområdet Pågående åtgärder Skiktad. Låg fosforhalt, måttligt höga kvävehalter, låga klorofyllhalter, stort siktdjup, syrebrist i djuphålan Ökad förekomst av undervattensvegetation. Fällning av fosfor i bottenvatten och sediment Recipientkontroll Hög halt i ytsediment av DEHP. Risk för negativ påverkan på växter och djur. Främst från bebyggelse, ingår i bl.a plast och färg. Stor grundvattentillrinning. I övrigt är grundvattena runt sjön ej kända. Mycket höga naturvärden söder om Tyresövägen. Mycket rikt växt- och djurliv. (vattenväxter, fågel, fisk och fladdermös) Tyresövägen utgör barriär mellan norra och södra delen av tillrinningsområdet. Se. Trång förbindelse under Tyresövägen, ingen förbindelse över vägen ESKO* Föreslaget naturreservat. Hela sjön omfattas av strandskydd. Tillrinningsområde, större delen av sjöns stränder klassade som ESKO*. Ett officiellt strandbad. Undervattensvegetation, f.a. vid barnbadet. Okänd; klarare vatten pga fosforfällning 2000 kan ha bidragit. vattenkontroll. Bra fiske, främst abborre. Upplåts via Sportfiskekortet. Ökning av undervattensvegetation. Okänd; klarare vatten pga fosforfällning 2000 kan ha bidragit. Utsättning av signalkräfta, gös Motorbåtsförbud. Båtuthyrning vid campingen. Bra promenadstråk, campingplats. Bruten kontakt med Ältasjön Tyresövägen. Trafik från Tyresövägen. Dagvatten från främst kolonisamt bostadsområden. Tillförsel av näringsämnen och miljögifter. Näringsämnen främst från koloniområden. Miljögifter främst från trafik, förorenad mark (Sköndals tippen) och bebyggelse. eringsbassänger vid inloppet Perkolationbrunnar i Skarpnäck. Avledning av från Skogskyrkogården. Inventering av koloniområden Mark reserverad för behandling av trafik Ingen tillförsel av brädd. Ett fåtal enskilda avlopp Förekomst av enskilda avlopp i kolonistugeområden är okänt Anslutning av bad och campingplats till reningsverk. Utredning om avlopp inom koloniområden t 40
22 FLATEN Mål och åtgärder Mål Förslag till åtgärder Utförare Ingen ökning av fosforhalten, låga halter Ökad tillrinning Utveckla samarbetet med grannkommuner (Tyresåsamarbetet). (Lst, berörda kommuner. Utreda möjligheterna att återföra tillrinning från Skogskyrkogården. Se samt Lst, berörda kommuner Minskade föroreningshalter. Källidentifiering med materialflödesanalys. Se. Öka kunskapen om grundvattenförhållandet i området. Mätning av grundvattenkvaliteten. Bibehålla och utveckla naturvärdena. Ingen exploatering i särskild känsliga strandzoner (ESKO*). Upprätta skötselplan för sjön och dess närområde. Anlägga ekodukt mellan Ältasjön och Flaten. Mk, VV Se, samt. Tjänlig badvattenkvalitet vid strandbadet. Acceptabla nivåer av blågröna alger vid strandbadet. Vegetationsröjning vid badet. Minskad vattenvegetation vid badet. Fortsatt fiske Provfiske. Viss rensning av undervattensvegetation. Fortsatt motorbåtsförbud. Bibehålla och utveckla rekreativa värden Förbättra framkomligheten väster om Flatenbadet (staket). Anlägga ekodukt mellan Ältasjön och Flaten. Sdf VV Minska föroreningsbelastningen från; - trafik förorenad mark koloniområden bebyggelse Dagvattenstrategin ska beaktas vid ny-/ombebyggelse. Uppföljning av stadens avtal med koloniföreningarna så att utflödet av näringsämnen minimeras. Information till koloniägare. Stadens förvaltningar och bolag, Sdf, Sdf Kompletterande rening före sedimenteringsbassängen i Flaten., VV Minskad tillförsel av Enskilda avlopp ska anslutas till kommunalt VA-nät eller avvecklas., Inom verksamhetsområdet för VA: Inga vattentoaletter utan anslutning till kommunalt VA-nät. Utanför verksamhetsområdet för VA: Enstaka utspridda fastigheter ska ha godtagbara enskilda avlopp. Tillsyn av enskilda avlopp utanför verksamhetsområdet för VA. Tillsyn och kontroll av avloppssituationen i kolonistugeområden., Sdf Inga enskilda avlopp på kolonilotterna inom kolonistugeområdena. Utreda möjligheterna att ansluta kolonistugeområdena till kommunalt VA-nät. Sdf, t 41
23 ÄLTASJÖN Nuvarande Vidtagna åtgärder Nuvarande Problem Orsak I sjön I tillrinningsområdet Pågående åtgärder Oskiktad. Mycket hög fosfor- och kvävehalt, extremt hög klorofyllhalt, mycket litet siktdjup, låg syrehalt i bottenvattnet Grumligt vatten, algblomningar. Relativt grund. Läckage av lagrad fosfor från botten. Näringsrik avrinning från främst bebyggelse och trafik. Enstaka enskilda avlopp (Nacka). Recipientkontroll Inga höga halter av undersökta miljögifter. Inga undersökningar gjorda. Naturstränder i väster, östra sidan bebyggd. Nordvästra delen ingår i Nackareservatet med riksintresse för naturvården. Övergödning (igenväxning, syrebrist). Konflikt med exploateringsintressen. Störning och barriäreffekt av Tyresövägen. Se. Konkurrens om mark. Trafik. Vegetationsröjning, rensning och fördjupning av Ältaån. Upprustat överfall. ESKO*. Strandskydd. Stockholms del av sjön ingår i blivande naturreservat. Ett strandbad i Nacka. Blågröna alger och förhöjda bakterietal kan förekomma, igenväxning. Höga näringshalter, till stor del pga internbelastning. Bra fiske, främst abborre. Upplåts via Sportfiskekortet. Ogynnsam artsammansättning, brist på fiskeplatser från land. Näringsrikt grumligt vatten, igenväxning. Utsättning av kräftor och gös. Vattenskidåkning på Stockholms sida, annars motorbåtsförbud. Strandpromenad på v sidan ansluter till Sörmlandsleden. Plogad skridskobana. Dålig tillgänglighet, pga barriäreffekt. Ingen strandpromenad runt sjön. Tyresövägen Dålig tillgänglighet. (Nacka) Från Stockholm främst väg, från bebyggelse på Nackasidan Tillförsel av näringsämnen och miljögifter. Huvudsakligen trafik och bebyggelse. Ingen tillförsel av brädd. Ett fåtal enskilda avlopp i Nacka Tillförsel av näringsämnen. Undermålig rening Anslutning till kommunalt nät t 42
24 ÄLTASJÖN Mål och åtgärder Mål Förslag till åtgärder Utförare Åtgärda internbelastningen., Nacka Minskad fosforhalt, höga halter Se samt. Minskade föroreningshalter. Se. Öka kunskapen om grundvattenförhållandet i området. Mätning av grundvattenkvaliteten. Skydda och bevara naturvärdena. Anlägga Ekodukt mellan Ältasjön och Flaten. Se, samt. VV Inget officiellt strandbad i Stockholm Fortsatt fiske. Provfiske. Kombinera reningsanläggning för vid Kasbyviken med brygga för fiske. VV, Miljöanpassad båtsport Se över avtal med vattenskidklubb ang. miljökrav på båtmotorer. Bibehålla och utveckla rekreativa värden Samordna plogning av skridskobana mellan berörda kommuner. Anlägga Ekodukt mellan Ältasjön och Flaten., berörda kommuner VV Utred möjligheten till att anlägga trafikbullerskydd vid Kasby/Tyresövägen. VV Minska föroreningsbelastningen från; trafik bebyggelse Dagvattenstrategin ska beaktas vid ny-/ombebyggelse. Rening av trafik från Tyresövägen vid Kasbyviken. Stadens förvaltningar och bolag VV, Minskad tillförsel av Föreslå att Nacka kommun utreder och ev ansluter enskilda avlopp till kommunalt VA-nät. t 43
25 SICKLASJÖN Nuvarande Vidtagna åtgärder Nuvarande Problem Orsak I sjön I tillrinningsområdet Pågående åtgärder Oskiktad. Mycket hög fosforhalt, hög kvävehalt, extremt hög klorofyllhalt, litet siktdjup, låg syrehalt i bottenvattnet. Grund. Höga fosforhalter i tillflödet fr uppströms belägna sjöar. Näringsrik avrinning från främst bebyggelse och trafik. Läckage av lagrad fosfor från botten. Recipientkontroll Hög halt i ytsediment av kadmium, koppar, bly och zink, samt av organiska miljögifter. Risk för negativ påverkan på växter och djur. Från främst bebyggelse, trafik och förorenad mark (bl.a. Hammarbybacken). DEHP ingår i bl.a plast och färg. Vid Hammarbybacken förhöjd halt av lösta salter samt ftalater. I övrigt är grundvattena ej kända. Uttransport av föroreningar till ytvatten. Risk för negativ påverkan på växter och djur. Läckage från bl. a. fyllnadsmassor i Hammarbybacken. Tidigare industriell verksamhet. Höga naturvärden på sydsidan (gräns mot Nackareservatet ). Nordsidan bebyggd. Övergödning (igenväxning, syrebrist). Förekomst av miljögifter. Konflikt med exploateringsintressen. Se. Se. Konkurrens om mark. Strandskydd och ESKO* på södra sidan. Stockholms del av sjön ingår i blivande naturreservat. Ett bad i Nacka. Algblomning, grumling. Höga fosforhalter. Metesjö. Visst kräftfiske. upplåts via Sportfiskekortet. Ogynnsam artsammansättning. Igenväxning av vattenpest i mellandammen i Sickla sluss. Fisktrappa i Sickla sluss. Av liten omfattning Park/idrottsplats på norra sidan, strandpromenad i söder Dagvatten från bebyggelse, vägar och förorenad mark (Hammarbytippen) Tillförsel av näringsämnen och miljögifter. Förhöjda halter miljögifter i sedimenten Miljögifter främst från vägar och bebyggelse. Näringsämnen främst från bebyggelse (Nacka). Rening samt avledning av trafik från Södra Länken till Hammarby Sjö Ingen tillförsel av brädd. Enskilt avlopp vid Sickla gård t Kulturhistorisk miljö vid Sickla gård 44
26 SICKLASJÖN Mål och åtgärder Mål Förslag till åtgärder Utförare Åtgärder uppströms i Järlasjön, Dammtorpssjön, Söderbysjön och Ältasjön.,, Nacka Ingen ökning av fosforhalten, mycket höga halter Se. Källidentifiering med materialflödesanalys Minskade föroreningshalter. Se Öka kunskapen om grundvattenförhållandet i området. Mätning av grundvattenkvaliteten. Tillsyn för minskat läckage från Hammarbybacken. Fullfölj naturreservatsbildningen inklusive Lilla Sickla gård och Sickla sjö. (Sbk) Sbk Utred möjligheterna till förbättrat skydd för vattenområdet. Sbk Skydda och bevara naturvärdena. Upprätta skötselplan för sjön och dess närområde. Mk, Utreda möjligheten att tillföra till Kvarnbäcken från de delar av Björkhagen som nu leds till Saltsjön., Sdf Se,. Inget officiellt strandbad i Stockholm Fortsatt fiske Provfiske. Upprätta avtal om skötsel av ny fisktrappa vid Sickla sluss. Bibehålla och utveckla rekreativa värden Minska föroreningsbelastningen från; förorenad mark bebyggelse Dagvattenstrategin ska beaktas vid ny-/ombebyggelse. Stadens förvaltningar och bolag Minskad tillförsel av. Inom verksamhetsområdet för VA: Inga vattentoaletter utan anslutning till kommunalt VA-nät. Utreda möjligheterna att ansluta Sickla gård till kommunalt VA-nät., t 45
27 TREKANTEN Nuvarande Vidtagna åtgärder Nuvarande Problem Orsak I sjön I tillrinningsområdet Pågående åtgärder Skiktad. Mycket hög fosforhalt, måttligt hög kvävehalt, hög klorofyllhalt, litet siktdjup, syrebrist i bottenvattnet. Tidvis blomningar av blågröna alger. Relativt grund. Litet tillrinningsområde. Läckage av lagrad fosfor från botten. Näringsrik avrinning från främst bebyggelse och trafik. Behandling av sedimenten (Riplox). Recipientkontroll. Tillsättning av dricksvatten. (1982) Utpumpning av bottenvatten. (1983) Syrsättning, fällning av fosfor. (1991) Hög halt i ytsediment av kvicksilver, kadmium, koppar, bly och zink samt av organiska miljögifter. Risk för negativ påverkan på växter och djur. Från främst bebyggelse och trafik men även från den tidigare industriverksamheten runt sjön. Komponenter i bl.a plast och färg. DDT via bekämpningsmedel. Förhöjda tungmetallhalter, näringsämnen och salthalt. Uttransport av föroreningar till ytvatten. Risk för negativ påverkan på växter och djur. Vägar, bebyggelse, tunnelbana. Tidigare industriell verksamhet. Se. Huvudsakligen parkområde. Tämligen höga naturvärden i förkastningsbranten med hassel och lövträd på sydsidan. Relativt rikt fågelliv. Övergödning (syrebrist, trivial vattenvegetation). Förekomst av miljögifter. Konflikt med exploateringsintressen. Avsaknad av groddjur. Påverkad fiskpopulation. Se. Konkurrens om mark. Liten andel naturstrand, utfyllnad. Utsättning av putand-take-fisk. Behandling med Rotenon. Officiellt strandbad på nordvästra sidan. Tidvis höga bakterietal, förorenade sediment. Orsak till höga bakterietal okänd. Föroreningar från tidigare industriutsläpp och pågående utsläpp av. vattenkontroll (inkl. alger). Populär fiskesjö, putand-takefiske och kräftor, handikappfiske. Okänd halt miljögifter i fisk/kräftor. Se Tillförsel med tidigare industriutsläpp och pågående utsläpp via. Put-and-takefiske Motorbåtsförbud Promenadväg runt sjön, plogad skridskobana. Viss bullerstörning. Sand på skridskobanan. Essingeleden Fyra utlopp; från bebyggelse, Essingeleden, Södertäljevägen. Tillförsel av näringsämnen och miljögifter. Höga föroreningshalter i sedimenten. Metaller och PAH från trafik, koppar även från koppartak. Störst andel näringsämnen från vägar och flerfamiljsfastigheter Lamelloljeavskiljare för vatten från Essingeleden (1996). Ingen tillförsel av brädd Ingen tillförsel av t 46
28 TREKANTEN Mål och åtgärder Mål Förslag till åtgärder Utförare Fortsatt tillsättning av dricksvatten, luftning, fällning och bottenvattenutpumpning. Minskad fosforhalt, höga halter Utreda möjligheten till muddring. Se. Källidentifiering med materialflödesanalys Minskade föroreningshalter. Se. kvaliteten ska inte försämras. Öka kunskapen om grundvattenförhållandet i området. Identifiera föroreningskällor. Provtagning av grundvattenkvaliteten i fler mätpunkter. Översyn av Skötselplan. Sdf Bibehålla naturvärdena. Se samt. Tjänlig badvattenkvalitet vid strandbadet. Acceptabla nivåer av blågröna alger vid strandbadet. Förlängning av utlopp vid badet. provtagning vid badet. Utreda möjligheten till klippbad i Gröndal som komplement till Trekanten. Utreda orsaker till tidvis dålig badvattenkvalitet. Sdf Sdf, Sdf, Fortsatt fiske Provfiske. Fisk ska innehålla så låga halter miljöfarliga ämnen att den inte innebär en hälsorisk att äta. Fortsatt utsättning av Regnbåge. Undersöka innehållet av miljöfarliga ämnen i fisk., Fortsatt motorbåtsförbud. Utveckla rekreativa värden med stor försiktighet. Minska föroreningsbelastningen från; trafik bebyggelse Inga koppartak inom tillrinningsområdet. Dagvattenstrategin ska beaktas vid ny-/ombebyggelse. Rening av trafik från Södertäljevägen. Befintlig lamelloljeavskiljare vid Blommensberg (Essingeleden) kompletteras med ytterligare reningssteg. Åtgärda koppartak i tillrinningsområdet (Nybohov). Stadens förvaltningar och bolag VV, Fastighetsägare, t 47
29 LÅNGSJÖN Nuvarande Vidtagna åtgärder Nuvarande Problem Orsak I sjön I tillrinningsområdet Pågående åtgärder Oskiktad. Extremt hög fosfor- och klorofyllhalt, mycket hög kvävehalt, mycket litet siktdjup, mycket låg syrehalt i bottenvattnet. Mycket tät förekomst av blågröna alger. Grund. Läckage av lagrad fosfor från botten. Näringsrik avrinning från främst bebyggelse. Bräddvatten. Decimeringsfiske Recipientkontroll. Tillsättning av dricksvatten (2002). Hög halt i ytsediment av koppar samt av organiska miljögifter. Risk för negativ påverkan på växter och djur. Bebyggelse, komponenter i bl.a plast och färg. Inga undersökningar gjorda. Liten andel naturmark. Viktig groddjurslokal. Övergödning (igenväxning, syrebrist). Förekomst av miljögifter. Avsaknad av naturliga biotoper. Se. Se. Ca 90 % av tillrinningsområdet bebyggt med villor. Vegetationsröjning, begränsad muddring Stranden klassad som ESKO*. Ett officiellt strandbad i Stockholm och ett i Huddinge. Tidvis otjänligt badvatten pga bakterier. Återkommande blomningar av blågröna alger. Höga näringshalter pga internbelastning,, bräddningar, brister i ledningsnät. Spårning av fel i ledningsnät vattenkontroll (inkl. alger). Duplicering. Översyn av ledningsnätet på Huddingesidan. Populär fiskesjö, även kräftor. t upplåts via Sportfiskekortet. Stor andel vitfisk (mört etc.). Dålig vattenomsättning, litet vattendjup, näringsrik. Syrebrist vintertid. Utsättning av gädda, gös, karp och signalkräfta. Försök med syrsättning. Motorbåtsförbud Kortare strandnära promenadvägar. Plogad skridskobana. Stora delar av stranden otillgängliga för allmänheten. Privata strandtomter. Huvuddelen av tillrinnande från villaområden. Tillförsel av främst näringsämnen. Höga näringshalter i avrinning från tomtmark och vägar. Fyra bräddpunkter i Stockholm 1200 m 3, 24 ggr/år. Brädd och utläckage från Huddinge. Ökad näringstillförseln, förhöjda bakterietal. Kombinerat avloppsnät, underdimensionerade ledningar. Försök med rening av bräddvattnet i virvelbrädd. Duplicering. Översyn av ledningsnätet på Huddingesidan. Ingen tillförsel av t 48
30 LÅNGSJÖN Mål och åtgärder Mål Förslag till åtgärder Utförare Fortsatt tillförsel av dricksvatten. Minskad fosforhalt, mycket höga halter Åtgärda internbelastningen. Se samt. Minskade föroreningshalter. Källidentifiering med materialflödesanalys. Se. Öka kunskapen om grundvattenförhållandet i området. Mätning av grundvattenkvaliteten. Utreda faunapassager för groddjur. Sdf Bibehålla och utveckla naturvärdena. Utred möjligheterna till stärkt skydd för de kvarvarande naturliga biotoperna. Sbk Se, samt. Tjänlig badvattenkvalitet vid strandbaden. Acceptabla nivåer av blågröna alger vid strandbaden. Åtgärda bräddningar. Fortsatt fiske Anlägga ytterligare bryggor för fiske. Fortsatt motorbåtsförbud. Bibehålla och utveckla rekreativa värden Samordna plogning av skridskobana mellan berörda kommuner. Minska föroreningsbelastningen från; bebyggelse trafik Dagvattenstrategin ska beaktas vid ny-/ombebyggelse. Information till boende ang. deras påverkan. Stadens förvaltningar och bolag Sdf,, Huddinge, Ingen tillförsel av brädd. Fortlöpande bygga bort brädd både på Stockholms- och Huddingesidan. Dupliceringen får inte utföras så att den medför ökad föroreningsbelstning. t Öka det lokala engagemanget för vattenfrågor runt sjön Stödja det lokala engagemanget för vattenfrågor. Sdf,, 49
RECIPIENTKLASSIFICERING
Februari 2000 kontaktperson: Johan Ekvall, Stockholm Vatten AB Klassificering av dagvatten och recipienter samt riktlinjer för reningskrav Del 1 RECIPIENTKLASSIFICERING Innehållsförteckning SAMMANFATTNING
Åtgärdsförslag med utgångspunkt från undersökningen Fosforns fördelning i sju sjöars bottensediment inom Tyresåns avrinningsområde
Åtgärdsförslag med utgångspunkt från undersökningen Fosforns fördelning i sju sjöars bottensediment inom Tyresåns avrinningsområde Tyresåns vattenvårdsförbund Preliminär version 2013-06-18 2(7) Inledning
Stockholms vattenprogram. Årsrapport
Stockholms vattenprogram Årsrapport 2006-2007 OMSLAGSFOTO: Magnus Melin/Johnér TRYCK: Stockholm, 2008 Stockholms vattenprogram Årsrapport 2006-2007 www.stockholm.se/klimatmiljo/vatten FÖRORD Arbetet med
Stockholms vattenprogram
Stockholms vattenprogram Årsrapport 2008 OMSLAGSFOTO: Magnus Melin/Johnér TRYCK: TN Tryck, Stockholm, 2009 Stockholms vattenprogram Årsrapport 2008 www.stockholm.se/klimatmiljo/vatten FÖRORD Stockholms
Lokaliseringsstudier
Lokaliseringsstudier I utredningen strategi för snöhanteringen i har olika lokaliseringar för snödeponier och snökylalager studerats studerats. Genom en enkät som skickades ut till stadsdelsnämnderna och
BILAGA 4. UPPGIFTER OM NEDLAGDA
BILAGA 4. UPPGIFTER OM NEDLAGDA AVFALLSUPPLAG I STOCKHOLMS STAD I Stockholm finns ett antal äldre, nedlagda, deponier. För undersökning och av avslutade kommunala deponier ansvarar kommunen. Att förvara
Metod för bedömning av recipienter och dess påverkan av dagvatten
Metod för bedömning av recipienter och dess påverkan av dagvatten Elisabeth Lundkvist i samarbete med WRS Uppsala På uppdrag av Stockholms Stad och Stockholm Vatten AB Exploatering Samhällsbyggnad Naturvård
Vilka av sjöarna ovan har en enligt kommunen ett stort socialt värde som kan äventyras om sjön utnyttjas för konkurrerande ändamål?
Fråga 1. I Nacka kommuns dagvattenstrategi 2008 framgår att ett antal sjöar har ett stort socialt värde och att detta värde kan äventyras på grund av att sjön även nyttjas för konkurrerande ändamål. Här
Medborgarskrivelse gällande åtgärder för restaurering av Magelungens vikar
Miljöanalys Miljöanalys Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2018-09-10 Handläggare Hillevi Virgin Telefon: 08-508 28 191 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2018-09-25 p. 21 Medborgarskrivelse gällande åtgärder
Projekt: B147. Altasjön - reducering av den interna fosforbelastningen genom aluminiumbehandling av bottensedimenten.
STOCKHOLM Dnr 4M ÅhA.^ Projekt: B147 Altasjön - reducering av den interna fosforbelastningen genom aluminiumbehandling av bottensedimenten. Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholms stad
Tillsammans för världens mest hållbara stad
Tillsammans för världens mest hållbara stad Bräddning i Stockholm från kombinerat ledningsnät BERÄKNINGAR, PROPORTIONER OCH ÅTGÄRDSNIVÅ MATHIAS VON SCHERLING, PROJEKT UTREDNING OCH UTVECKLING Nödbrädd
Mörrumsån, Hur når vi målet god status?
Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING
2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken
Lokala åtgärdsprogram underlag för ett effektivare åtgärdsgenomförande och en bättre planering
Lokala åtgärdsprogram underlag för ett effektivare åtgärdsgenomförande och en bättre planering Rörnät och klimat 20180313 Juha Salonsaari Vattensamordnare Avdelningen för miljöanalys Vad betyder bra vatten
Årsrapport
Stockholms vattenprogram Årsrapport 2009-2010 OMSLAGSFOTON (från sidans överkant): Anna Ambjörn, Magnus Sannebro, Stina Thörnelöf, Jens Fagerberg, Agata Banach, Carina Herdin Ringstedt. TRYCK: TN Tryck,
Projektets nummer och namn: B 130 Trekanten, tillsättning av dricksvatten
Diarienummer för ursprunglig ansökan: 454-2684/2005 Projektets nummer och namn: B 130 Trekanten, tillsättning av dricksvatten Datum för slutrapporten: 2007-11-13 1 ...3...4...4...4...5...5!...6 "...6 #$!...6
God vattenstatus en kommunal angelägenhet
God vattenstatus en kommunal angelägenhet 2015-04-08 Miljöförvaltningen Juha Salonsaari Stockholms vattenområden viktiga för vår livskvalitet! Stockholm är en stad på vatten Ekosystemtjänster är nyckelfaktorer
Henrik Alm. Stockholm Vatten AB. 08-522 123 24 henrik.alm@stockholmvatten.se
Henrik Alm Stockholm Vatten AB 08-522 123 24 henrik.alm@stockholmvatten.se Henrik Alm, 2004 UPPTAGNINGSOMRÅDE Verksamhetsområde 206 km 2 Upptagningsområde för Henriksdal Bromma Loudden Himmerfjärden Anslutna
TILLSTÅND. Vattenkvalitet
Faktaunderlag Lillsjön Lillsjön är den största av Brommasjöarna och Stockholms mest näringsrika sjö. Den ligger i ett mindre parkområde strax söder om Bromma flygplats och omges av trafikleder och mindre
VATTENPROVTAGNING VID STOCKHOLMS STRANDBAD RESULTAT FRÅN SOMMAREN 2008
MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR: 00-00494-4 SID () 00-0-06 MHN 00-0- p3 Jerzy Slazak Miljö- och hälsoskyddsinspektör Telefon 46-0 94, 46-6 94 Fax 46-0 0 jerzy.slazak@miljo.stockholm.se Till Miljö-
PM Sollentuna kommun Avrinningsområdesbestämning och föroreningsberäkningar
Hr PM 2006-06-19 Sollentuna kommun Avrinningsområdesbestämning och föroreningsberäkningar för dagvatten 1143 245 000 Föroreningsberäkningar för dagvatten till Edsviken inom Sollentuna kommun Inledning...
Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008
Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008 en utvärdering av Magnus Dahlberg & Niklas B. Sjöberg Juni 2009 Omslagsfoto: Magnus Dahlberg Inledning Följande rapport redovisar resultatet
BYGG-, MILJÖ- OCH RÄDDNINGSFÖRVALTNINGEN VA-FÖRHÅLLANDEN I FEM FRITIDSHUSOMRÅDEN I FLENS KOMMUN
BYGG-, MILJÖ- OCH RÄDDNINGSFÖRVALTNINGEN VA-FÖRHÅLLANDEN I FEM FRITIDSHUSOMRÅDEN I FLENS KOMMUN Rapport Mars 2007 VA-förhållanden i fritidshusområden i Flen kommun Inledning Denna rapport avser va-förhållandena
Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet
Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning
Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN
Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Sammanfattning Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under sommaren 2010 genomfört en inventering av enskilda avlopp i Haninge kommun. Syftet
Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015.
Behovsbedömning Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun Bild på Alby gård, mars 2015. Behovsbedömningen av detaljplan för Alby Gård, del av Alby 15:32, är framtagen
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan
Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.
RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas
Structor Mark Stockholm AB
2016-05-31, s 1 (8) Recipientbeskrivning Structor Mark Stockholm AB 2016-05-31 2016-05-31, s 2 (8) Uppdragsnamn: Uppdragsnummer: Dokument: Recipientbeskrivning Upprättad av: Josef Nordlund Granskad av:
Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30
Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 21-12-3 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se
Åtgärder - Ett kommunalt intresse och ansvar. Juha Salonsaari Vattensamordnare Stockholms Stad
Åtgärder - Ett kommunalt intresse och ansvar Juha Salonsaari Vattensamordnare Stockholms Stad Vattensamverkan 10 mars 2016 Vad betyder vattnet för våra kommuner? Vattennära ekosystemtjänster är nyckelfaktorer
Götarpsån: Hären - Töllstorpaån
Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen
Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå)
Thomas Larm Svenska och utländska exempel på lokala åtgärder för fördröjning och rening av dagvatten (för befintliga och nya områden, i gatumiljö och i kvartersmark) 1 Det är inte alltid man har gott om
DAGVATTENPOLICY för Årjängs kommun Gäller från Samhällsbyggnad
DAGVATTENPOLICY för Årjängs kommun Gäller från 2014-06-23 Samhällsbyggnad Dagvattenpolicy för Årjängs kommun Inledning Dagvatten definieras som tillfälligt förekommande, avrinnande vatten på ytan av mark
Avledning av vägdagvatten till Igelbäcken
- 1 - Christer Lännergren / LU 8--8 Stockholm Vatten, 1 3 Stockholm Telefon 8 1 christer.lannergren@stockholmvatten.se Anna Mrosz Miljöförvaltningen Box 813 1 Stockholm Avledning av vägdagvatten till Igelbäcken
Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö
Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för
VÅTMARKER I ESKILSTUNA
VÅTMARKER I ESKILSTUNA 2012-03-20 Våtmarksstråk mellan Eskilstuna och Torshälla Område 3, 4, 5 och 6 ligger i den gröna korridor som skiljer Eskilstuna och Torshälla åt. Område 3 ligger väster om Eskilstunaån,
Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan
VALLENTUNA KOMMUN 2016-06-28 SID 1/9 Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan Program för detaljplanering av Stensta-Ormsta i Vallentuna kommun, Stockholms län. Syftet med planläggningen är att
Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning
1(6) 2019-04-17 Samrådshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheterna Vega och Tor m.fl. Eriksgatan/Baldersgatan Hovmantorps samhälle Lessebo kommun Kronobergs
- Mölndalsåns stora källsjö
Östra Nedsjön 2015 Mölndalsåns Östra Nedsjön stora källsjö - Mölndalsåns stora källsjö Östra Nedsjön Näringsfattig rödingsjö Fiskejournalen 1976 Vattenkemi Sedimentkemi Kvicksilver i fisk Nätfisken Växtplankton
Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) 2011
Strandskyddsdispens Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) 2011 Lagändring MB & PBL Syftet med Vårgårdas LIS-plan Sedan 1 juli 2009 får kommunerna i sin översiktsplan peka ut lämpliga LIS-områden.
&P8&B&I& Avtafsbllaga 4. Slutrapport för projekt Inom Miljömiljarden, Stockholm stod. Diarienummer för ursprunglig ansökan: /2005
rv Avtafsbllaga 4 Slutrapport för projekt Inom Miljömiljarden, Stockholm stod Diarienummer för ursprunglig ansökan: 454-2684/2005 Projektets nummer och namn: B 130 Trekanten, tillsättning av dricksvatten
Recipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar
Loobäcken Recipientkontroll Vattenövervakning Snuskbäckar Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med provtagningen
Riktlinjer för utsläpp av förorenat vatten till ytvatten
Riktlinjer för utsläpp av förorenat vatten till ytvatten Förutsättningar, önskemål/förväntningar och problem Stina Thörnelöf Innehåll Olika typer av förorenat vatten SVOA:s riktlinjer för avledning till
Dagvatten en komplex blandning
Dagvatten en komplex blandning Vilka ämnen finns i dagvatten? Varför varierar föroreningarna i dagvatten? Måste vi verkligen ta hänsyn till dagvattnet? Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten Bottenvikens
Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar
Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar 1 Syfte Riktlinjerna och handlingsplanen skall tydliggöra nämndens uppdrag åt förvaltningen i det fortsatta arbetet med enskilda avlopp och
Lägesrapport KVVP etapp 1
Lägesrapport KVVP etapp 1 Dammar och Våtmarker: En pågående entreprenad (Nr 750 Ry 4:1), Nr 781 Hammarlunda 7:1 upphandlas när skötsel av vindpump är klarlagd Resultat: 12 ha våtmarksyta, fiskevårdande
VATTENPROVTAGNING VID STOCKHOLMS STRANDBAD RESULTAT FRÅN SOMMAREN 2009
MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR: 009-004-4 SID () 009-09- MHN 009-0- p Jerzy Slazak Miljö- och hälsoskyddsinspektör Telefon 4-80 8 894, 4-8 94 Fax 4-80 8 8808 jerzy.slazak@miljo.stockholm.se Till
Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001
Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag
Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet
Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar Thomas Nydén Emåförbundet Vi berörs alla av vatten och god vattenkvalitet! Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning Administration
Program för Stockholms vattenarbete
Program för Stockholms vattenarbete 2006 2015 Program för Stockholms vattenarbete 2006 2015 godkändes av Stockholms kommunfullmäktige den 12 juni 2006. Program för Stockholms vattenarbete 2006 2015 har
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.
Sparvvägen, Östra Tyresö OMRÅDE FÖR VILLABEBYGGELSE
Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Planeringsavdelningen Bertil Eriksson, 1:e miljöingenjör Göran Bardun, kommunekolog KOMPLETTERANDE MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Sparvvägen,
Nya Östbergatunneln. En ny dagvattenledning mellan Sicklaanläggningen vid Hammarbybacken och Saltsjön
Nya Östbergatunneln En ny dagvattenledning mellan Sicklaanläggningen vid Hammarbybacken och Saltsjön Bild helsida Nya Östbergatunneln byggs från Sicklaanläggningen vid Hammarbybacken till Saltsjön vid
Riktlinjer dagvatten Sigtuna kommun. Antagen av kommunstyrelsen
Riktlinjer dagvatten Sigtuna kommun Antagen av kommunstyrelsen 2003-01-20 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 2 Inledning 2 2.1 Definition av dagvatten 2 2.2 Problembild 2 2.3 Resurs 3 3 Miljökvalitetsmål
Hur står det till med matfisken i Norrbotten?
Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer
Bedömning av konsekvenser i Natura 2000-område, Lärjeån, i samband med planarbete för ny bad- och isanläggning i Angered.
Bedömning av konsekvenser i Natura 2000-område, Lärjeån, i samband med planarbete för ny bad- och isanläggning i Angered. 2010-04-14, Reviderad 2010-09-03 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Föreslagna
Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön
Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön 349:37 Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön Antaget av Kommunfullmäktige 2014-08-14 Gäller fr o m 2014-08-14 Föreskrifter Inskränkning i rätten att använda
Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet
Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet Kapitel 1. Beskrivning av avrinningsområdet E. befolkning, andel jordbruk, utsläppskällor, värdefulla vatten Varför ser det ut så här? Kap. 2 Miljöproblem i ytvatten
VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun
VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun FAVRAB respektive Varberg Vatten AB är huvudmän för den allmänna vaanläggningen i respektive kommun i egenskap av anläggningens ägare. Kommunfullmäktige fattar
Påbörja processen med att rena Farstaviken!
Motion till Kommunfullmäktige den 21 februari 2018 Påbörja processen med att rena Farstaviken! Mitt i centrala Gustavsberg ligger Farstaviken, ett av Stockholms farligaste vattenområden, ett så kallat
Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning
STADSBYGGNADSKONTORET Handläggare: Datum: Diarienummer: Ulla-Britt Wickström 2011-07-07 2010/20060-1 stadsbyggnadskontoret@uppsala.se Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning Detaljplan Husbyborg 1:82
UPPDRAGSLEDARE. Per Domstad. Per Domstad
PM UPPDRAG Nyréns Läkerolområdet UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Per Domstad UPPRÄTTAD AV Per Domstad DATUM 2016-11-30 DAGVATTENHANTERING LÄKEROLOMRÅDET Bakgrund Gävle kommun avser bebygga det gamla området
Bilaga 9 Dikesförslag för Spektrumgången och Sneda gången
Dikesförslag Spektrumgången och Sneda gången Datum / Version: 2016-03-15 / Granskningshandling Dok.nr: 2012062 Sidan 1 av 10 Bilaga 9 Dikesförslag för Spektrumgången och Sneda gången HANDLÄGGARE: DATUM
Om fler badplatser på Södermalm
Södermalms stadsdelsförvaltning Stadsdelsdirektörens stab Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-09-22 Handläggare Erik Jondelius Telefon: 08-50812098 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2017-10-26 Om fler badplatser
Avloppsinventering i Haninge kommun 2011
Avloppsinventering i Haninge kommun 2011 Farida Khudur Sammanfattning Enskilda avlopp med dålig reningskapacitet kan vara en risk för människors hälsa om bakterier når grundvattnet. De avlopp som har en
Norra Strandallén OMRÅDE FÖR VILLABEBYGGELSE
Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Norra Strandallén OMRÅDE FÖR VILLABEBYGGELSE Inom Tyresö kommun, Stockholms län V:\APLAN\KERHAM\DPL\Norra Strandallén\MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGLaga
Stockholms nya Dagvattenstrategi och Handlingsplan för god vattenstatus. Juha Salonsaari Vattensamordnare Stockholms Stad
Stockholms nya Dagvattenstrategi och Handlingsplan för god vattenstatus MSL Dagvattenträff 2017-03-30 Juha Salonsaari Vattensamordnare Stockholms Stad Kommunens skyldighet att följa åtgärdsprogram och
Sjöarna = en fantastisk tillgång i stadsbilden eller en sanitär olägenhet
Sjöarna = en fantastisk tillgång i stadsbilden eller en sanitär olägenhet Åtgärdsstrategi Växjösjöarna Varför plan och unika åtgärder? Syfte /geografisk avgränsning Tidplan Finansiering etapp 1 (undersökning)
VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)
DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) OKT 2010 2 (8) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 3 2.1 Väsjön 3 2.2 Förslag till dagvattenhantering 3 2.3 Reningsbehov
Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder
Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder Innehåll Bakgrund Vattendirektivet - mål Ekologisk status Hur funkar sjön? Fosforpåverkan - möjliga åtgärder Fiskbeståndet Kräftor Lejondalsbäcken
TUNGMETALLER RAKT UT I FARSTAVIKEN INFORMATIONSMÖTE OM FARSTAVIKEN OCH UTSLÄPP AV MILJÖGIFTER
INFORMATIONSMÖTE TUNGMETALLER OM FARSTAVIKEN OCH UTSLÄPP AV MILJÖGIFTER RAKT UT I FARSTAVIKEN 15 APRIL, OXSTALLET, ODELBERGS VÄG FARSTA SLOTTSVIKS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING PROGRAM PRESENTATION AV RÖRET, FARSTAVIKEN
Interpellationssvar till Hanna Thorell (MP) angående Varför har bräddningar i Hemmesta träsk gjorts och hur kan kommunen undvika framtida bräddningar?
Interpellationssvar till Hanna Thorell (MP) angående Varför har bräddningar i Hemmesta träsk gjorts och hur kan kommunen undvika framtida bräddningar? Tack Hanna för din interpellation. Frågan om bräddningar
Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten
1 (7) DATUM DNR 2015-02-24 KS/2015:37 Yttrande Vattenmyndigheten.vastmanland@ lansstyrelsen.se Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten
Behovsbedömning av detaljplan för Segersby 2
Behovsbedömning av detaljplan för Segersby 2 Tumba, mars 2017 Behovsbedömningen av detaljplan för Segersby 2 är framtagen som ett underlag inför plansamrådet. Ett syfte med behovsbedömningen är att avgöra
Tillsynsplan enskilda avlopp
Tillsynsplan enskilda avlopp 2014-2016 Tillsynsplanen avser tillsyn som myndighetsverksamheten bedriver till följd av resultaten från inventering av enskilda ar. Utvecklingsbehov och behov av åtgärder
VATTENPROGRAM FÖR STOCKHOLM 2000. Allmänt faktaunderlag till strategi för Stockholms vattenarbete
Rapport 2 VATTENPROGRAM FÖR STOCKHOLM 2000 Allmänt faktaunderlag till strategi för Stockholms vattenarbete Rapport 2 Allmänt faktaunderlag till strategi för Stockholms vattenarbete Rapporten har utarbetats
Hållbar dagvattenhantering
Hållbar dagvattenhantering Bakgrund Det faller årligen stora mängder nederbörd. All nederbörd som inte infiltreras bildar dagvatten. Dagvatten är det vatten som rinner ut i sjöar och vattendrag via rör,
P r i o r i t e r a d e s k y d d s v ä r d a o m r å d e n N a c k a k o m m u n
P r i o r i t e r a d e s k y d d s v ä r d a o m r å d e n N a c k a k o m m u n Fredan Koviksudde Högt naturvärde enligt Nacka kommun Prioriterade områden (Sweco/Calluna) Klass A B Nyckelviken Sicklasjön/Sickla
Kallelse till Miljöberedningen
MILJÖBEREDNING KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till Miljöberedningen Tid Torsdag den 4 februari 2016, klockan 13:30 Plats A-salen, kommunalhuset, Kommunalvägen 28, 141 85 Huddinge Ärenden Diarienummer 0 Upprop
Käppalaförbundets riktlinjer för länshållningsvatten
Riktlinjer Diarienummer Käppalaförbundets riktlinjer för länshållningsvatten Ledningsgruppen 2017-09-28 Käppalaförbundet Reviderad 2017-10-17 Käppalaförbundet Riktlinjer 2 (5) 1. Inledning Sprängning,
Väg 73 Trafikplats Handen
ARBETSPLAN - MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Väg 73 Trafikplats Handen Haninge kommun, Stockholms län Utställelsehandling 2012-01-27 Revidering 1: 2012-09-10 Objektnummer:884232 Revidering 1: Kap. 2.1 sid 18
KOMPLETTERING AV TILLSTÅNDSANSÖKAN
KOMPLETTERING AV TILLSTÅNDSANSÖKAN UPPDRAG Norra mälarstranden UPPDRAGSNUMMER 13002743 UPPDRAGSLEDARE Cecilia Sjöberg UPPRÄTTAD AV Cecilia Sjöberg, Gustav Wredh, Peter Ekström DATUM 2018-03-22 Till: Mark-
MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.
Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor
Stockholms framtida avloppsrening MB Inlagor November 2016
Stockholms framtida avloppsrening MB 3980-15 Inlagor November 2016 PM 2 Kostnader Bräddhantering Bilaga 1 KOSTNADSANALYS MELLAN OLIKA ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA BRÄDDNING VID NOCKEBY OCH KLUBBENOMRÅDET Stockholm
Några nedslag I Magelungens historia
Några nedslag I Magelungens historia För tio tusen år sedan släppte inlandsisen greppet över Skandinavien och när landhöjningen trängde bort havet framträdde ett landskap rikt på sjöar. Magelungen skars
Upphävande av Bp 12 för Vålan
Samrådshandling Dnr: MK BN 2017/00958 Färnäs, Mora kommun, Dalarnas län PLANBESKRIVNING September 2018 Handlingar Planbeskrivning Gällande detaljplan Bp 12 Övriga handlingar Fastighetsförteckning med registerkarta
Sammanställning över objekt som ingår i riskanalysen samt hur dessa eventuellt ska regleras.
Bilaga Sammanställning över objekt som ingår i samt hur dessa eventuellt ska regleras. Objekt som ingår i Materialtäkt 1 Sannolikheten att materialtäkt i grus ska påverka grundvattenkvaliteten i området
RÖK 2017 Hur mycket bräddar det i Sverige? Cecilia Wennberg, DHI
RÖK 2017 Hur mycket bräddar det i Sverige? Cecilia Wennberg, DHI Bakgrund Efterfrågas vägledning om åtgärder och krav som rör bräddningar. Svenskt Vatten förordar föreskrifter om en systematisk, riskbaserad
Vegetationsrika sjöar
Hur viktiga är undervattensväxterna för fisk och småkryp? Tina Kyrkander Vegetationsrika sjöar Hornborgasjön Krankesjön Tåkern Mkt vegetation Mkt fågel 1 Inventering i Vänern många typer av sjöar i en
Åtgärdsförslag med utgångspunkt från en undersökning av fosforformer i sjösediment i sju sjöar i Tyresåns sjösystem. Version 2013-11-05
Åtgärdsförslag med utgångspunkt från en undersökning av fosforformer i sjösediment i sju sjöar i Tyresåns sjösystem Version 2013-11-05 Tyresåns vattenvårdsförbund 2013 Tyresåns vattenvårdsförbund är ett
Blågöl. Sjön kan inte anses ha betydelse för forskning, undervisning eller vara ett framstående exempel på någon sjötyp.
Blågöl Blågöl är en källsjö tillhörande Marströmmens vattensystem. Sjön är belägen ca 11 km NO om Hultsfred och 4,5 km N om Vena på en höjd av 129 möh. Den sänktes 0,6 m (vid lågvatten) ca 1915. Sjön är
Särsta 38:4 Knivsta. Dagvattenutredning Underlag för detaljplan
Särsta 38:4 Knivsta Dagvattenutredning Underlag för detaljplan Upprättad datum 2015-10-05 Handläggare: Stina Carlsson Ändringar: rev 2016-03-20 Benämning Bakgrund Detta PM har tagits fram i samband med
2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING
2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...
Inventering av groddjur i och vid Skridskodammen i Ystad
Inventering av groddjur i och vid Skridskodammen i Ystad - med rekommendationer inför exploatering av f.d. regementsområdet Marika Stenberg, Pia Hertonsson och Per Nyström, 2014 På uppdrag av Ystad kommun
Södra Gunsta. PM: Flödes- och föroreningsberäkningar
14U24869 2016-12-27 Södra Gunsta PM: Flödes- och föroreningsberäkningar Bjerking AB Strandbodgatan 1, Uppsala. Hornsgatan 174, Stockholm. Växel 010-211 80 00. bjerking.se Uppsala kommun, plan- och byggnadsnämnden.
Strategi för Stockholms vattenarbete
Rapport 3 VATTENPROGRAM FÖR STOCKHOLM 2000 Strategi för Stockholms vattenarbete 2005 2015 FORM: Mixa Grafisk Form ISBN: 91-88018-82-2 UPPLAGA: 500 ex. TRYCK: Alfa Print AB 2005 TRYCKORT: Stockholm Rapport
3 Förslag till tekniskt utförande
Uppdragsnr: 10080422 1 (7) PM 2007-01-17 Förutsättningar för reduktion av blågröna alger i Sundstatjärn via inpumpning av Klarälvsvatten 1 Inledning 1.1 Uppdraget WSP har på uppdrag av Karlstads kommuns
FÖRELÄGGANDE OM SKYDDSÅTGÄRDER I SAMBAND MED ANLÄGGANDET AV VÄGDAGVATTENDAMMAR VID NYA E18, JÄRVAFÄLTET
SHMF100 v 1.0 2007-03-14 MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN DELEGATIONSBESLUT SID 1 (6) 2007-04-20 Anna Mróz Miljö- och hälsoskyddsinspektör Telefon 08-508 28 917 anna.mroz@miljo.stockholm.se Vägverket Region
Inventering av förorenade områden
Inventering av förorenade områden Vilka föroreningar kan förväntas, deras möjliga utbredning och hur människor och miljö kan exponeras. Rapport 4918 Naturvårdsverket MIFO - Metodik för Inventering av Förorenade