MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
|
|
- Christian Lindqvist
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den COM(2016) 85 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om lägesrapporten om genomförandet av de prioriterade åtgärderna i den europeiska migrationsagendan SV SV
2 Meddelande om lägesrapporten om genomförandet av de prioriterade åtgärderna i den europeiska migrationsagendan I INLEDNING: HANTERINGEN AV FLYKTINGKRISEN Runt om i världen finns det idag mer än 60 miljoner flyktingar och internflyktingar, vilket gör det till den värsta flyktingkrisen sedan andra världskriget. Konflikter och kriser i Syrien och i andra delar av världen har fungerat som en utlösande faktor men bakomliggande trender i demografi, klimatförändringar, fattigdom samt globaliseringen av transporter och kommunikationer har alla spelat en stor roll för det rekordstora antalet migranter och flyktingar som kom till Europeiska unionen under Det är osannolikt att denna kombination av faktorer kommer att förändras inom en överskådlig framtid. Därför behöver vi under 2016 radikalt förstärka EU:s migrationssystem. Vi behöver gå från att bara hantera konsekvenserna av en okontrollerad och irreguljär migrationsström till att ha verklig beredskap att hantera sådana strömmar och att ha kontrollerade och lagliga vägar in för de som behöver skydd och samtidigt snabbt och effektivt identifiera och återsända de som inte har rätt att vistas i Europeiska Unionen. Under andra halvan av 2015 kom fler människor än någonsin irreguljärt till Europeiska unionen. När kulmen nåddes i oktober 2015 kom under en månads tid över personer till Grekland. Även om siffrorna sjunkit kraftigt till strax över i januari är de fortfarande höga för vintermånaderna jämfört med tidigare år. Att konflikten i Syrien intensifierats under de senaste dagarna förväntas leda till en ökad tillströmning av flyktingar till Turkiet. Detta betyder att den europeiska solidariteten även i fortsättningen kommer att tas i anspråk i enlighet med det ansvar EU har påtagit sig enligt 1951 års Genèvekonvention angående flyktingars rättsliga ställning och de humanitära värden som EU:s alla medlemsstater stöder. EU måste också undanröja flyktingarnas behov av att göra den riskfyllda resan genom att hjälpa dem i närområdet. Även om det är mycket önskvärt att strömmen minskar med tanke på de ofta överbelastade nationella och lokala myndigheterna, bör ingen göra sig illusioner om att flyktingkrisen kommer att ta slut innan roten till problemet instabilitet, krig och terror i Europas omedelbara närhet, särskilt fortsatt krig och grymheter i Syrien tas itu med på ett konkret sätt. Den enda ansvarsfulla vägen att gå är att möta denna verklighet och att förklara den öppet och ärligt för medborgarna samt att öka insatserna för en bättre och mer effektiv hantering av konsekvenserna av situationen i Europeiska unionen genom en bättre samordnad europeisk strategi och i enlighet med de regler och värderingar man gemensamt kommit överens om i EU. Under de senaste månaderna har en rutt bildats genom östra Medelhavsområdet och Västra Balkan längs med vilken migranterna snabbt passerar gräns efter gräns på väg norrut, vilket strider mot de grundläggande principerna i det gemensamma europeiska asylsystemet och Schengenbestämmelserna. Detta har i sin tur lett till att flera medlemsstater återinfört tillfälliga inre gränskontroller, vilket gör att man kan ifrågasätta hur Schengenområdet för fri rörlighet fungerar och vilka fördelar det har för europeiska medborgare och den europeiska ekonomin. Säkerheten är också en ytterst viktig fråga, särskilt efter den senaste tidens terrorattacker på europeisk mark, och vissa medlemsstater har åberopat den för att rättfärdiga sådana tillfälliga åtgärder. Målet måste vara att se till att alla som kommer till EU genomgår en noggrann säkerhetskontroll. Under det senaste halvåret har Europeiska kommissionen konsekvent och kontinuerligt arbetat för en snabb och samordnad europeisk insats. Den har lagt fram en lång rad förslag vars syfte är att utrusta medlemsstaterna med de verktyg som behövs för att hantera det stora antalet nyanlända. Många av dessa förslag har redan antagits av Europaparlamentet och rådet. För att kunna hantera de nya utmaningar som den europeiska asyl- och migrationspolitiken står inför stärker vi den genom en tredubbling av vår närvaro till havs, genom ett nytt krissolidaritetssystem för omplacering av asylsökanden från de värst drabbade länderna, genom en mobilisering utan motstycke av EU:s budget 2
3 på över 10 miljarder euro till hanteringen av flyktingkrisen och till bistånd till de värst drabbade länderna, genom att tillhandahålla ett ramverk för samordning och samarbete för länderna på Västra Balkan, genom ett nytt partnerskap med Turkiet samt genom ett ambitiöst förslag till en ny europeisk gräns- och kustbevakning. Även om viktiga byggstenar till ett hållbart system för migrationshantering nu är på plats på papperet så har det snabba och fullständiga genomförandet på fältet saknats. I december rapporterade Europeiska kommissionen om de framsteg som gjorts i genomförandet av de beslut som tagits av medlemsstaterna och konstaterade att genomförandet gick för långsamt. Två månader senare har framsteg gjorts på en rad områden. Faktum kvarstår dock att ett flertal tidsfrister inte har hållits och att många åtaganden fortfarande uppfylls för långsamt. Politiskt ansvar måste tas på högsta nivå i alla medlemsstater för att säkerställa att den överenskomna samordnade europeiska insatsen kan bidra till att hantera flyktingkrisen snabbt och effektivt på fältet genom de nationella och lokala myndigheterna med hjälp av EU:s stöd och bistånd, vilket blivit tillgängligt under de senaste månaderna. Att återställa en ordnad gränsförvaltning längs rutten genom östra Medelhavsområdet/Västra Balkan har idag högsta prioritet för Europeiska unionen. På Europeiska rådets nästa möte måste ledarna åta sig att göra vad som än krävs för att före våren återställa ordningen i migrationssystemet och få kontroll över de irreguljära och okontrollerade strömmarna längs rutten genom östra Medelhavsområdet/Västra Balkan. Detta kommer att kräva tuffa beslut, beslutsamma åtgärder samt att alla medlemsstaterna tar sitt ansvar och visar solidaritet. Framförallt måste alla medlemsstaterna åta sig att sluta släppa igenom människor som vill ansöka om asyl någon annanstans. Människor som kommer till unionen bör veta att om de behöver skydd kommer de att få det men att det inte är upp till dem att bestämma var. Om de inte har rätt till skydd ska de återvända, med full respekt för principen om non-refoulement. Grekland och länderna norr om Västra Balkanrutten kommer att behöva ett betydande stöd för att effektivt registrera och behandla de som är i behov av skydd och för att snabbt återsända de som inte är det till deras hemländer eller andra säkra tredjeländer som de passerat genom. De andra medlemsstaterna måste verkställa sina åtaganden att dela ansvaret om tillhandahållande av mottagande och skydd till de som är berättigade genom att påskynda genomförandet av systemet för nödomplacering som inrättades i september Medan Grekland måste göra det som krävs för att kunna återgå till de normala tillämpningarna av Schengenområdets yttre gränskontroll och Dublinreglerna kan landet inte lämnas att ensamt bära konsekvenserna av flyktingkrisen utan bör även i fortsättningen få ekonomiskt och tekniskt stöd från EU:s institutioner och organ och övriga medlemsstater för att klara av ansvaret att vara en medlemsstat för första inresa i enlighet med de gemensamt överenskomna EU-bestämmelserna. I detta meddelande beskrivs genomförandet av de åtgärder man kommit överens om med anledning av flyktingkrisen och det belyser de områden där fler åtgärder behövs under den närmaste tiden för att återställa kontrollen över situationen. Kommissionen kommer inför Europeiska rådets möte i mars att tillhandahålla fler synpunkter på mer grundläggande förändringar som behövs för en hållbar migrationspolitik och särskilt för en reform av Dublinsystemet. För att effektivare hantera flyktingkrisen bör EU-ledarna på Europeiska rådets möte i mars åta sig följande: Att skyndsamt slutföra inrättandet av mottagningscentrum i Grekland och Italien för att säkerställa registreringen av och stödet till migranter och flyktingar i enlighet med principen 3
4 att ingen ska komma in i EU utan att ha blivit korrekt registrerad och lämnat fingeravtryck, med riktat EU-stöd för att garantera ökad mottagningskapacitet och ett fullt fungerande asyloch återvändandeförfarande. Att sluta låta människor bara passera och att se till att kravet på tillämpningen av EUbestämmelserna om asyl och gränsförvaltning efterlevs. Att det överenskomna omplaceringssystemet genomförs mycket fortare för att minska trycket på Italien och Grekland. Att bestämmelserna som gör det möjligt för asylsökande att återvända till säkra tredjeländer tillämpas på ett bättre och mer enhetligt sätt. Att genomföra den överenskomna strategin för bättre samarbete och samordning mellan länderna längs Västra Balkanrutten. Att markant öka alla insatser för att garantera ett effektivt återvändande och återtagande och för att ta itu med grundorsakerna till migrationsproblemen genom att maximera inflytandet på alla sätt, inbegripet handelsförmåner och utveckling, för att garantera tredjeländers engagemang för konkreta resultat. Att driva igenom åtgärderna i den gemensamma handlingsplanen för EU och Turkiet för att hejda strömmen från Turkiet och ett skyndsamt genomförande av projekt inom flyktingfaciliteten för Turkiet. Att förstärka de yttre gränskontrollerna genom att enas om den europeiska gräns- och kustbevakningen senast i juni, om inte tidigare, och genom att inleda verksamheten under sommaren. Att ge stöd till de grundläggande behoven för de mest utsatta migranterna och flyktingarna, framförallt barnen. Att öka EU:s kapacitet att tillhandahålla humanitärt bistånd till tredjeländer och inrättandet av en kapacitet för att tillhandahålla humanitärt bistånd inom EU till stöd för länder som står inför ett stort antal flyktingar och migranter. Att öka EU:s stöd till syriska flyktingar, vilket inbegriper att öppna upp lagliga vägar genom vidarebosättning och godkännande av det frivilliga humanitära mottagningsprogrammet med Turkiet, som kommissionen rekommenderade den 15 december II II.1 HITTILLS VIDTAGNA ÅTGÄRDER Operativa åtgärder Hanteringen av inflödet av migranter och flyktingar Europeiska unionens första prioritering var sjöräddningen. Under 2015 räddade Frontex gemensamma insats Triton och Frontex gemensamma insats Poseidon mer än människor 1. Dessa insatser och spridningen av Frontex snabba gränsinsatsenheter i Egeiska havet hjälpte till att upptäcka över en miljon irreguljära immigranter och att gripa över 900 misstänkta smugglare. EU:s åtgärder riktar också in sig direkt på smuggling av migranter. I de södra och centrala delarna av Medelhavet har insatsen Eunavfor MED Sophia framgångsrikt gått in i en fas som inbegriper att man 1 Omfattningen av Triton-insatsen i centrala Medelhavet tredubblades i maj och den har räddat människor under perioden 1 januari januari Åtgärderna i östra Medelhavet utökades i december 2015 genom gemensamma insatsen Poseidon som har räddat mer än människor under samma period. 4
5 bordar, genomsöker, beslagtar och omdirigerar fartyg på internationellt vatten som misstänks användas för människosmuggling eller människohandel. Insatsen har hittills räddat mer än människor och är redo att utvidgas till Libyens territorialvatten om den institutionella och politiska utvecklingen i Libyen skulle göra detta möjligt. EU:s organ, Europol, Frontex och Eurojust har trappat upp sin kapacitet att hantera smugglingen av migranter genom bättre samordning, extra resurser och permanent närvaro i medlemsstater som är utsatta för högt tryck. Detta inbegriper insamling av information på plats på mottagningscentrumen för att hjälpa nationella myndigheter att samla in information och inleda undersökningar. Under 2015 lades nya misstänkta personer kopplade till smuggling av migranter till Europols databas som för närvarande innehåller information om mer än misstänkta. Europol kommer snart, den 22 februari, att lansera Europeiska centrumet för bekämpning av människosmuggling, en informationscentral om människosmuggling 2. Med hjälp av ett starkt och riktat EU-stöd har Grekland och Italien börjat inrätta och i vissa fall färdigställt mottagningscentrum 3 för att säkerställa att tredjelandsmedborgare som kommer irreguljärt till EU:s yttre gräns kontrolleras, identifieras och att deras fingeravtryck tas. Registreringen är ett avgörande första steg i kontrollen och hanteringen av strömmen. Mottagningscentrumen är utformade för att säkerställa att enhetliga arbetslag med gränspersonal arbetar i byggnader som är avsedda för ändamålet dygnet runt alla dagar i veckan. Alla som kommer till de yttre gränserna bör registreras, få sina fingeravtryck tagna och sina dokument kontrollerade mot nationella och internationella säkerhetsdatabaser. Tredjelandsmedborgare som kommer irreguljärt bör därefter slussas vidare i en av dessa tre processer: det nationella asylsystemet, det europeiska omplaceringssystemet eller systemet för återvändande. Andelen migranter vars fingeravtryck finns i Eurodac-databasen har stigit i Grekland från 8 % i september 2015 till 78 % i januari 2016 och i Italien från 36 % till 87 % under samma period 4. Dessa siffror förväntas förbättras ytterligare när mottagningscentrumen blir fullt operativa. Kommissionen har en ständig närvaro i båda medlemsstaterna vars enda uppgift är att bistå de nationella myndigheterna. Endast 518 Frontex och 21 EASO-experter är i nuläget utplacerade på mottagningscentrumen, vilket inte uppfyller behoven. Medlemsstaternas svar på begäran om snabba insatsstyrkor har varit mer framgångsrikt 5. Kommissionen har utnyttjat EU:s budget på ett aldrig tidigare skådat sätt genom att avsätta 10 miljarder euro till hanteringen av flyktingkrisen. Till exempel har en förstärkning av nödfinanseringen inneburit att 174 miljoner euro fanns tillgängligt under Dessa medel sattes in snabbt och hade använts fullt ut vid årets slut. Under 2016 har 161 miljoner euro också gjorts tillgängliga. Grekland har tilldelats ca 146 miljoner euro i nödfinansiering. Ett annat viktigt inslag i EU:s stöd har varit omplacering. Både lagstiftningen och strukturerna är på plats för att möjliggöra nödomplacering av upp till personer som är i tydligt behov av internationellt skydd till andra medlemsstater 6. I EU:s budget har man anslagit 640 miljoner euro till Det 30 man starka centret kommer att fungera som informationscentral men kommer också att användas för att fördjupa samarbetet mellan viktiga organ som till exempel finansunderrättelseenheterna, enheten för anmälan av innehåll på internet och medlemsstaternas nationella kontaktpunkter. Meddelanden från kommissionen till Europaparlamentet och rådet: Lägesrapporter om genomförandet av mottagningscentrum (hotspots) i Grekland och Italien, COM(2015) 678 final och COM(2015) 679 final av den 15 december Se bilagorna 2 och 3. Italien och Grekland var två av de fyra medlemsstater (de andra var Cypern och Kroatien) som kommissionen hade inlett överträdelseförfaranden mot rörande Eurodacförordningen. Frontex nuvarande begäran har uppfyllts till 83 %. EASO har begärt 374 experter och 201 har utlovats. På omplacerings- och vidarebosättningsforumet med medlemsstaterna, som anordnades av kommissionen, i september kom man överens om de olika stegen för det praktiska genomförandet av omplaceringarna. 5
6 stöd för omplacering 7. Men utvecklingstakten har legat långt under behovet (se avsnittet om omplacering och bilaga 4). Mot bakgrund av det hårda migrationstrycket och de särskilda svårigheter som Sverige står inför föreslog kommissionen i december att deras omplaceringsskyldigheter tillfälligt bör hävas. Kommissionen har nu också föreslagit ett liknande uppskjutande av Österrikes omplaceringsskyldigheter. I december godkände kommissionen ett program på 80 miljoner euro som ska hjälpa till att bygga upp mottagningskapaciteten för inhysning av migranter och flyktingar i Grekland till det överenskomna målet på ytterligare platser, vilket inbegriper ett nätverk med platser för asylsökande som drivs av FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) genom ett checksystem samt bidra till inrättandet av platser på mottagningscentrumen platser har identifierats genom checksystemet. Kommissionen har inrättat en arbetsgrupp för information till migranter för att utarbeta och effektivt sprida information till asylsökanden om deras rättigheter och skyldigheter. Det är mycket viktigt att människor vet att de har rätt att ansöka om asyl men inte själva välja i vilken medlemsstat och att de är vederbörligen informerade om följderna av omplaceringssystemet. Den första uppsättningen informationsprodukter om asyl och omplacering är tillgänglig på 14 språk 8 och används idag av EASO på mottagningscentrumen. Solidaritet och ansvar Civilskyddsmekanismen för unionen (UCPM) har använts för att stödja fem länder, varav de fyra ansökningarna från Serbien, Slovenien, Kroatien och Grekland fortfarande är aktiva. Sammanlagt har 15 länder erbjudit sin hjälp genom att tillhandahålla material såsom tält, bäddutrustning, personlig skyddsutrustning, värmare, generatorer och belysning. Europeiska kommissionen stöder ekonomiskt transporten av den hjälp som de deltagande länderna erbjudit och underlättar samordningen av transport och logistik. Kommissionen ökade nyligen sitt bidrag och täcker nu 85 % av transportkostnaderna för denna hjälp men det finns begäran om hjälp från medlemsstater som fortfarande inte har uppfyllts, vilket beskrivs i bilaga 9. Kommissionen har varje vecka organiserat möten för att följa upp den 17-punktsplan som man enades om på det toppmöte som ordförande Juncker var värd för om flyktingströmmarna längs Västra Balkanrutten. Vid en tidpunkt när kommunikationerna nästan hade brutit samman har den här samordningen varit av yttersta vikt för att minska risken att oväntade åtgärder som vidtas i ett land påverkar ett annat. Detta har backats upp med direktstöd. Kommissionen har anslagit 10 miljoner euro till Serbien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien för att göra skillnad i praktiken genom att öka den operativa kapaciteten i migrationshanteringen 9. Detta är utöver de 22 miljoner euro som anslagits för humanitärt bistånd. II.2 Den yttre dimensionen Detta omfattade ett bidrag på 20 miljoner euro i december för att bistå genomförandet i Grekland, liksom en klumpsumma på euro till medlemsstaterna för varje omplacerad individ och 500 euro i bidrag för förflyttningskostnader. Det senare kommer att betalas ut till medlemsstaterna under nästa bidragsomgång för Amifs och ISF:s nationella program. Engelska, franska, spanska, italienska, portugisiska, arabiska, persiska, armeniska, pashto, ryska, somaliska, albanska, tigrinska och urdu. Samt ytterligare 8 miljoner euro till regionala program. 6
7 Den yttre och inre dimensionen av migrationen går hand i hand med varandra. EU:s åtgärder har både fokuserat på att ta itu med grundorsakerna till ökade migrationsströmmar, dvs. skälen till att sådana strömmar uppstår och de som underlättar dem, och på att undanröja flyktingarnas behov av att göra den riskfyllda resan till Europa genom att hjälpa dem i närområdet. De har också fokuserat på att stärka samarbetet om migrationshantering som en viktig del av de bilaterala avtalen med EU och dess medlemsstater för de tredjeländer som är ursprungs- och transitländer Diplomatiska insatser för att lösa kriser som de i Syrien och Libyen och för att bekämpa hotet från Daesh fokuserar på de bakomliggande orsakerna till strömmarna och syftar till att skapa en stabil miljö som flyktingarna kan återvända till. Denna insats måste vara världsomfattande. När det kommer till Libyen har EU varit engagerade i att tillhandahålla politiskt, ekonomiskt och logistiskt stöd till FN:s insatser för att få ett slut på den politiska och säkerhetsmässiga krisen. Betydande framsteg har gjorts under de senaste månaderna i och med undertecknandet av den libyska politiska överenskommelsen i december. Framstegen är dock bräckliga och dessa åtgärder måste snabbt konsolideras med en nationell samlingsregering som har tillräckliga maktbefogenheter för att klara av att möta de hot och utmaningar som Libyen står inför. Avtalet som skrevs på i december behöver följas upp av en nationell samlingsregering som kan klara av att möta de hot och utmaningar som landet står inför och EU har ett stödpaket redo värt 100 miljoner euro som hjälp till en framtida regering. När det gäller Syrien har EU, utöver att vara den största bidragsgivaren till humanitärt bistånd och utvecklingshjälp, spelat och fortsätter att spela en nyckelroll i bildandet och i arbetet med den internationella stödgruppen för Syrien, inbegripet insatserna som lett till det enhälliga antagandet av resolutionen i FN:s säkerhetsråd om hur samtalen mellan de syriska parterna och den politiska processen ska se ut. Eftersom striderna i norra Syrien förvärrats bör de diplomatiska insatserna intensifieras. EU har svarat på de förödande konsekvenserna av krisen i Syrien på flera olika sätt. Vad gäller humanitärt bistånd till Syrien och närliggande mottagarländer, har bidraget från EU:s budget överstigit 400 miljoner euro under 2015 som en del av EU:s övergripande åtagande på mer än 5 miljarder euro i humanitärt bistånd och stöd till utveckling och stabilisering. Detta omfattar direktstöd till syrier som fortfarande befinner sig i Syrien och till de länder som hanterar den största andelen syriska flyktingar räknat per capita. Mer än 160 miljoner euro avsattes för livsräddande insatser i själva Syrien, på områden som hälso- och sjukvård, skydd, vatten, sanitära förhållanden, mat och logi: 97 miljoner euro till flyktingar i Libanon, 58 miljoner euro till Jordanien och 35 miljoner euro till Turkiet. EU:s regionala förvaltningsfond för krisen i Syrien tillhandahåller ett mycket flexibelt och effektivt redskap för att samla ihop och dela ut stöd från EU och dess medlemsstater. Hittills har den samlat in 654 miljoner euro i bidrag, även om de nationella bidragen ännu inte når upp till målet att motsvara EU:s nivå 10. Genom fonden får upp till 1,5 miljoner syriska flyktingar och överbelastade värdsamhällen i Libanon, Turkiet, Jordanien och Irak stöd genom tillhandahållandet av grundutbildning och skydd av barn, bättre tillgång till hälso- och sjukvård, förbättrad infrastruktur för vatten och avloppsvatten, samt stöd till ekonomiska möjligheter och social integration. Som meddelades på förra veckans givarkonferens för Syrien och Syriens grannländer i London kommer EU:s bidrag till krisen i Syrien uppgå till 1,115 miljarder euro under Kommissionen vidtar åtgärder för att säkerställa att EU:s bidrag kommer att fortsätta ligga på samma nivå under På konferensen tog kommissionen också på sig en ledande roll för de internationella insatserna genom att föreslå att man utvecklar överenskommelser för Jordanien och Libanon. Dessa heltäckande paket omfattar en rad politiska åtgärder på unionens alla behörighetsområden, framförallt handelsförmåner. På toppmötet i Valletta om migration i november 2015 samlades europeiska och afrikanska statsoch regeringschefer för att stärka samarbetet på migrationsområdet mellan ursprungs-, transit och destinationsländer. På mötet betonades behovet att öka insatserna för att bekämpa irreguljär migration 10 Se bilaga 7. Hittills har 654 miljoner euro anslagits till EU:s Syrienfond, varav 594 miljoner euro kommer från EU:s budget och endast 60,5 miljoner från 19 medlemsstater. 7
8 till Europa och integrera migrationsfrågor i utvecklingssamarbetet och man enades om konkreta åtgärder som ska genomföras före slutet av EU inrättade en förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika som fokuserar på stabilitet och grundorsakerna till irreguljär migration och internflyktingar samt samarbetet om migration med ursprungs- och transitländer. Finansieringsnivåerna närmar sig 1,9 miljarder euro men återigen är det långt ifrån målet om att nationell finansiering ska motsvara EU:s bidrag; de nationella bidragen ligger på under 82 miljoner euro 11. Man har redan godkänt projekt till ett sammanlagt värde på mer än 350 miljoner euro och de omfattar områden som skapande av arbetstillfällen, bättre migrationsförvaltning och förstärkt säkerhet 12. EU har dessutom fortsatt ge stöd till flyktingar och internflyktingar i Libyen. På den diplomatiska nivån har den höga representanten/vice ordföranden och kommissionen också påbörjat åtgärder för att inkludera migration och säkerhet i de politiska och bilaterala prioriteringarna med afrikanska länder. Den gemensamma handlingsplanen för EU och Turkiet 13 innebar ett stort steg framåt i samarbetet om stöd till syrier med tillfälligt skydd i Turkiet, och om migrationsförvaltning för att hantera krisen som uppkommit på grund av situationen i Syrien (se avsnittet nedan om samarbetet med Turkiet). EU och dess medlemsstater kommer att stärka samarbetet med Turkiet och markant öka sitt politiska och ekonomiska engagemang. Ett viktigt bidrag från EU, som avspeglar en anda av delat ansvar, är den nya flyktingfaciliteten för Turkiet som kommissionen inrättade den 24 november 2015, vars finansiering godkändes av medlemsstaterna den 3 februari Denna facilitet samlar EU:s budget och medlemsstaternas resurser för att från och med nu tillhandahålla ett heltäckande och samordnat biståndspaket till stöd för 2 miljoner syriska flyktingar i Turkiet. Detta kommer att uppgå till 3 miljarder euro under III PRIORITERADE ÅTGÄRDER FÖR DE KOMMANDE VECKORNA OCH MÅNADERNA Det intensiva tryck som de mest utsatta medlemsstaterna ställs inför är en enorm utmaning för EU:s migrationshantering. Gränsförvaltnings- och asylförfarandena vid punkterna för första inresa har inte kunnat hantera anstormningen. En ström av flyktningar och migranter uppstod som uppenbarligen inte var förenlig med de grundläggande reglerna för EU:s asylsystem. Flyktingarna själva försökte ta sig till det slutmål de önskade, medan EU-reglerna säger att de ska ansöka om asyl i det första EU-land de når. Länderna längs rutten började se sig som enbart transitländer i stället för att ta sitt ansvar att handlägga asylansökningar. Det ledde till att reglernas tillämpning bröt samman och att de tre huvudsakliga destinationsmedlemsstaterna utsattes för ett orimligt och ohållbart tryck. Det gjorde det Se bilaga 7. Några exempel på detta är följande: Mali: tre projekt till ett värde på 43,5 miljoner euro till stöd för lokala myndigheter och utsatta befolkningsgrupper i norra Mali och för att skapa arbetstillfällen i resten av landet. Niger: två projekt till ett värde på 32 miljoner euro som ska genomföras i Agadezregionen i Niger för att hjälpa myndigheterna att hantera migrationsströmmar och främja hållbara alternativ till irreguljär migration. Senegal: ett projekt värt 8 miljoner euro till stöd för det mest utsatta människorna i landet genom att förbättra deras levnadsvillkor och lokalbefolkningens motståndskraft. Khartoumprocessen: ett projekt värt 40 miljoner euro för bättre hantering av migrationen genom att tillhandahålla kapacitetsuppbyggnad och grundläggandeutrustning, utveckla politiska riktlinjer och lagstiftning mot människohandel och människosmuggling samt öka medvetenheten om farorna med irreguljär migration. Etiopien: ett projekt värt 20 miljoner euro för att förbättra levnadsvillkoren för migranter och återvändande genom yrkesutbildning, mikrofinansiering och skapandet av arbetstillfällen, i syfte att skapa förutsättningar för återvändandet och återanpassningen av etiopiska flyktingar. Somalia: ett projekt värt 50 miljoner euro för att stödja hanteringen av somaliska flyktingar som återvänder frivilligt till stabila regioner i Somalia och skapa en gynnsam miljö för deras återvändande och återanpassning. Den gemensamma handlingsplanen aktiverades under toppmötet mellan EU:s stats- och regeringschefer och Turkiet den 29 november Se bilaga 1. 8
9 också svårare för omplaceringar att komma i gång. Att återställa ordningen i dessa omständigheter kräver ett snabbt, samordnat EU-svar för att åtgärda de omedelbara tillkortakommandena och minska migrationsinflödenas storlek. III.1 Stabilisering av läget i de mest utsatta medlemsstaterna Åtgärder behövs uppenbarligen för att hantera det enorma trycket på de medlemsstater som i första rummet drabbas hårdast av tillflödet av flyktningar och migranter till EU åtgärder som förutsätter alla medlemsstaters stöd och särskilt behöver inriktas på hjälp till Grekland och Italien. Modellen med mottagningscentrum gör att man kan koncentrera sig på de platser som står under det starkaste trycket. Mottagningscentrumen skapar ordning och rutin i ett läge med rekordhögt inflöde av flyktingar. Men ett halvår efter att de började verka i september i höstas har framstegen kommit mycket långsammare än vad utmaningarna fordrar. I dag är bara tre centrum 14 helt i drift. Att få dem helt operativa nu är oerhört viktigt. De behöver alla bli färdiga så snart som möjligt, eftersom risken finns att strömmarna annars väljer minsta motståndets väg. De närmaste dagarna måste användas för att snabba på processen så att centrumen snarast tas i bruk. Det innebär att man med stöd av EU:s och medlemsstaternas närvarande tjänstemän åtgärdar brister i infrastruktur, personal och förbindelser mellan centrumen och resten av migrationssystemet. Reglerna om registrering, identifiering, tagande av fingeravtryck och säkerhetskontroll av nyanlända måste tillämpas effektivt och systematiskt. Det är särskilt viktigt att medlemsstaterna tillhandahåller de experter som Frontex och EASO efterlyser 15. För Grekland innebär detta att ett antal åtgärder påskyndas och att brister åtgärdas med ny beslutsamhet. Uppbyggnaden av mottagningscentrum har gått långsamt, eftersom de har behövt byggas från noll och det brister i infrastruktur, personal och samordning. För närvarande kan bara ett mottagningscentrum anses vara helt operativt, men andra är snart färdiga 16. Efter en intensiv dialog med kommissionen åtog sig den grekiska regeringen nyligen att använda försvaret för att få mottagningscentrumen helt operativa inför Europeiska rådets möte i februari. Det omfattar färdigställande av byggandet, tillhandahållande av viktiga tjänster och utplacering av nödvändigt antal personal. Mottagningskapaciteten bör öka och ge stöd till både humanitära behov och bättre hantering av tillflödena: EU-finansiering ges redan för att snabbt nå det mål på personer som överenskoms vid mötet med Västra Balkanländernas ledare. Standardiserade förfaranden för alla steg i processen bör tillämpas och utplaceringen av Eurodacmaskiner för fingeravtryck bör färdigställas. Det får inte heller finnas några luckor i EU:s stöd: organen bör vara närvarande på alla öar. I Italien har antalet ankommande avmattats på grund av vintern, men förberedelser behövs före den sannolika plötsliga ökningen när väderförhållandena förbättras 17. Bara två mottagningscentrum är helt i drift 18. Upprustning och öppning av två ytterligare mottagningscentrum fortgår nu planenligt. De långsamma framstegen med de sista två centrumen har att göra med att det ena används som omplaceringscenter och med administrativa problem med hamnmyndigheterna för det andra vid behov bör alternativa platser övervägas om det är enda sättet att få tillräcklig kapacitet för de kommande veckorna. Ytterligare åtgärder krävs också för att avhjälpa brister och öka effektiviteten, bl.a. bättre medicinskt stöd, mer samordning av landstigning av migranter som räddats till sjöss och fullständig uppkoppling mot databaser för säkerhetskontroller. Kommissionen är redo att organisera ett nyskapande mobilt mottagningsteam (Frontex och EASO) på östra Sicilien för att hjälpa till med identifiering, tagande av fingeravtryck och tillhandahållande av information till migranter som inte kan Två i Italien och ett i Grekland. Detta stöd måste fortsätta även när enskilda experters förordnanden löper ut, eftersom det finns en verklig risk att framstegen kommer att omintetgöras om experter tas hem utan ersättare. Se bilaga 2. Se bilaga 3. Lampedusa (fr.o.m. oktober 2015) och Pozzallo (fr.o.m ). 9
10 landstiga vid de utsedda mottagningscentrumen. Detta bör bidra till att täppa till luckor i upptagningen av fingeravtryck på migranter utanför mottagningscentrumen. Uppkoppling till fastlandet är viktigt för att garantera att migranter som ska återvända eller få sina asylärenden handlagda vidare blir kvar i systemet. Viktigt för mottagningscentrumen i både Italien och Grekland är utökade säkerhetsåtgärder. Problem har utpekats i fråga om bl.a. dokumentationens enhetlighet, vilket förefaller vara värre på känsliga områden som transporter från mottagningscentrumen till fastlandet. I Grekland är det viktigt att nya säkerhetsdetaljer införs på handlingar som utfärdas vid registrering för att hindra att handlingarna byts ut eller förfalskas. Kontroller i Interpols och EU:s säkerhets- och dokumentkontrolldatabaser, särskilt Schengens informationssystem, måste göras systematiskt och utbytestjänstemännen från Frontex måste få tillgång till de europeiska databaserna. Systematiska kontroller i säkerhetsdatabaserna är inte bara obligatoriska enligt EU-rätten utan också allt viktigare med tanke på det högst reella terroristhotet. Både Grekland och Italien har problem med att migranter vägrar att lämna fingeravtryck. Nationell lagstiftning kan behöva övervägas så att fingeravtryck tas från alla migranter även med ett proportionellt mått av tvång som sista utväg och så att sekundära förflyttningar av oidentifierade, oregistrerade migranter undviks. Framsteg har gjorts men arbetet bör påskyndas så att 100 % av inresande identifieras och registreras före Europeiska rådets möte i mars. Samtidigt krävs kraftfullare utredningar av och åtal mot brottslingar som använder falska identitetsoch resehandlingar för människosmuggling. Grundläggande i systemet med mottagningscentrum är att det underlättar att identifiera vem som behöver respektive inte behöver internationellt skydd. EU och EU-organen bör stå redo att lämna all upptänklig hjälp med detta. Därför är kopplingarna till återvändandesystemet särskilt viktiga. Den 1 februari drog Frontex igång ett nytt program för återvändandestöd, särskilt för Grekland, Italien och Bulgarien, med brett upplagt och flexibelt stöd. Grekland har tidigare haft vissa framgångar på detta område: så sent som 2013 gjorde Grekland bättre ifrån sig än genomsnittet i EU och återsände 59 %. Nu krävs mer ansträngningar för att påskynda handläggningen. Grekland behöver snabbt utfärda återvändandebeslut till migranter som irreguljärt tagit sig in på grekiskt territorium, om de inte ansöker om eller inte befinns uppfylla kraven för asyl. Landet bör i förekommande fall använda påskyndade förfaranden för att återsända migranterna och se till att de alla förblir under myndigheternas kontroll under processen. Dessutom krävs åtgärder för att hindra att irreguljära migranter avviker innan de återsänds, även genom förvar. Italien har också haft problem med att få återvändandena att fungera. Man har gjort framsteg med ett nytt program för stöd vid självmant återvändande, som snart borde börja fungera, man arbetar med återtagande och tillämpar framgångsrikt påskyndade förfaranden för att fatta återvändandebeslut och få irreguljära migranter från vissa afrikanska länder återtagna. Det är dock fortfarande ett problem att irreguljära migranter avviker innan handläggningen är avslutad. Den begränsade kapaciteten i förvar och gränsen på 90 dagar för administrativt förvar för återsändande behöver åtgärdas snarast. EU och EU-organen kommer att fortsätta att bistå de italienska myndigheterna i dessa frågor. Återupptagande av Dublinöverföringar till Grekland En förutsättning för att det gemensamma europeiska asylsystemet ska fungera är att det i praktiken ska gå att överföra asylsökande tillbaka till det land där de först kom in i EU (något som kallas Dublinöverföringar), enligt de gemensamt överenskomna EU-reglerna. I oktober påminde kommissionen om att sedan har medlemsstaterna inte kunnat genomföra några 10
11 Dublinöverföringar till Grekland 19. Strukturella brister som Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och EU-domstolen tagit upp är bl.a. fullständig tillgång till asylsystemet och mottagningskapacitetens förefintlighet och kvalitet. Ansvaret för beslut om att återuppta överföringarna vilar på medlemsstaternas myndigheter, under överinseende av deras domstolar och EU-domstolen. Även om framsteg har gjorts kvarstår brister inom mottagningskapacitetens förefintlighet och kvalitet, tillgång till asylförfarandet samt överklaganden och rättshjälp. Därför antar kommissionen i dag en rekommendation till Grekland om de konkreta åtgärder som krävs för att Grekland ska kunna återintas i Dublinsystemet 20. På grundval av Greklands rapporter om framstegen med åtgärder i rekommendationen, och annat underlag som rapporter från UNCHR och från Europarådets ministerkommitté för verkställighet av domar, kan en bedömning göras av om villkoren föreligger för att medlemsstaterna ska kunna återuppta överföringar av individer till Grekland enligt Dublinförordningen, varvid det bör has i åtanke att volymen på överföringarna och de kategorier av personer som överförs beror på exakt vilka framsteg som görs. Nästa steg: Grekland och Italien måste, med helhjärtat stöd från EU, göra mottagningscentrumen helt operativa på alla platser så snart som möjligt. De andra medlemsstaterna måste skyndsamt fylla det kvarvarande behovet av Frontex- och EASO-experter. Grekland och Italien måste intensifiera sina insatser för att faktiskt verkställa återvändanden och hindra irreguljära migranter från att avvika före återvändandet. Grekland bör vidta åtgärderna i kommissionens rekommendation så att Dublinöverföringarna kan återupptas, i enskilda fall i enlighet med gjorda framsteg. III.2 Omplaceringar Rådets två rättsligt bindande beslut om omplaceringar är tecken på erkännande av behovet att skyndsamt hjälpa Grekland och Italien i ett nödläge. Omplaceringar är ett viktigt verktyg för att minska påfrestningarna på de mest utsatta medlemsstaterna och återställa ordning i migrationshanteringen. Det förutsätter dock ett effektivt samarbete mellan omplaceringsländerna och de mottagande medlemsstaterna. Först och främst är det naturligtvis mycket viktigt att Grekland och Italien gör en grundlig registrering och preliminärundersökning under ordnade former. Dessa två länder håller på att införa system för att identifiera, hänvisa, registrera och förflytta personer som kan komma i fråga för omplacering, och dessutom för att utföra läkar- och säkerhetskontroller före avresa. De asylsökande bör vara medvetna om att omplacering är tryggare än att avvika från det lokala asylsystemet och att de kommer att hindras från att färdas irreguljärt till den medlemsstat de vill. I fråga om Grekland innebär detta bättre kontroller (med stöd och hjälp av EU) på gränsen mellan Grekland och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien för att särskilt se till att personer som tagit sig in på EU:s territorium irreguljärt har registerats och för att snabbt och effektivt identifiera och återsända dem som inte har rätt att vistas i EU. Det är också mycket viktigt att sekundära förflyttningar till andra medlemsstater sanktioneras och de berörda personerna skickas tillbaka till omplaceringslandet Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet och rådet: Hanteringen av flyktingkrisen: lägesrapport om genomförandet av de prioriterade åtgärderna i den europeiska migrationsagendan, COM(2015) 510 final, 14 oktober Kommissionens rekommendation till republiken Grekland om brådskande åtgärder för återupptagande av överföringar enligt förordning (EU) nr 604/2013, C(2016) 871, 10 februari
12 Den viktigaste faktorn är och förblir dock medlemsstaternas politiska vilja att få omplaceringar att fungera 21. Även om antalet identifierade kandidater för omplacering har ökat har medlemsstaterna hittills enbart formellt erbjudit drygt platser och bara tolv medlemsstater har tagit emot omplacerade personer. Läget den 8 februari var att bara 218 personer hade omplacerats från Grekland och 279 personer från Italien 22. Fem medlemsstater har ännu inte erbjudit några omplaceringsplatser 23. Den långsamma omplaceringstakten har tillskrivits orsaker som brist på särskilda kontaktpunkter (som utför läkar- och säkerhetskontroller, som är de enda grunderna på vilka en omplaceringsstat kan vägra att ta emot en omplaceringskandidat) och otillräcklig mottagningskapacitet för ankommande i den mottagande medlemsstaten. Det måste bli ett slut på förseningar och orimliga krav på kandidaterna vid erbjudande och placering i medlemsstaterna. Därför skriver kommissionen i dag till alla medlemsstater för att påminna dem om deras skyldigheter enligt de två besluten och mana till snabbare genomförande med det tydliga syftet att tillhandahålla akut stöd. I takt med att gränskontrollerna längs Västra Balkanrutten skärps är det sannolikt att det tryck som besluten skulle lindra kommer att öka, vilket gör behovet av solidaritet ännu mer trängande. Nästa steg: Medlemsstaterna bör genomföra sina utfästelser att snabbare genomföra omplaceringsbeslut. Medlemsstaterna och EU-organen (Frontex, EASO) bör hjälpa Grekland att kontrollera gränsen till f.d. jugoslaviska republiken Makedonien bättre för att se till att personer som tagit sig in på EU:s territorium irreguljärt blir registrerade, och snabbt och effektivt identifiera och återsända dem som inte har rätt att vistas i EU. III.3 Starka gränser Att förvalta EU:s yttre gräns är ett ansvar. När en person tar sig över gränsen irreguljärt bör de få möjlighet att ansöka om internationellt skydd, och om de gör det måste den medlemsstat där de först tog sig in i EU ge tillgång till det nationella asylförfarandet, i enlighet med folkrätten och EU-rätten. Om de inte ansöker om asyl kan och bör den aktuella medlemsstaten vägra inresa. Detta ansvar är en spegelbild av migranternas ansvar vid gränsen, enligt principen om ingen registrering, inga rättigheter. En tredjelandsmedborgare ska uppfylla villkoren i kodexen om Schengengränserna och bl.a. ha en giltig resehandling 24. Medlemsstaterna måste vidta lämpliga åtgärder för att se till att de som beviljats inresa till deras territorium i egenskap av asylsökande inte kan avvika förrän asylansökningen har bedömts och ett beslut har fattats. Det bör framgå klart att ett önskemål om att färdas genom medlemsstaten för att ansöka om asyl i en annan medlemsstat inte är ett giltigt skäl för att bevilja inresa. Rätten till rättvisa asylförfaranden, som är erkänd enligt internationell flyktingrätt och iakttas av både EU-länderna och länderna på Västra Balkan, får inte användas som förevändning för att försöka välja land för asylansökning Vid det forum för omplacering och vidarebosättning med medlemsstaterna som kommissionen anordnade i september enades man om de olika åtgärderna för att genomföra omplacering i praktiken. Dessutom återstår platser i den första omgången omplaceringar på platser att förlägga till en viss medlemsstat. Läget den 8 februari Se bilaga 4 för mer uppgifter. Detta gäller både EU:s yttre gräns och de inre gränser där gränskontroller återinförts. En medlemsstat får också av humanitära skäl tillåta inresa även om villkoren för inresa inte är uppfyllda, men de andra medlemsstaterna ska informeras. 12
13 Detta är dock något som karakteriserat gränskontrollerna längs den Västra Balkanrutten de senaste månaderna. Under ett starkt migrationstryck har flera länder, inklusive medlemsstater, betraktat sig som enbart transitländer, så de har satt upp småskaliga, ytterst kortfristiga mottagningar och fraktar i vissa fall migranter från den ena gränsen till den andra. Samarbetet mellan länderna på Västra Balkan är fortfarande otillräckligt. I återkommande fall har länder ensidigt fattat beslut som fått återverkningar på gränserna för länderna uppströms. Resultatet är att i praktiken tillämpas en politik om förvägrad inresa uppdelat efter nationalitet eller land där man avser att ansöka om asyl. En sådan politik är inte en långsiktig lösning på de utmaningar som EU står inför. Därför framhäver kommissionen betydelsen av registrering av migranter, starka gränser och ökad mottagningskapacitet. Det första steget mot en normalisering av läget är att acceptera att dessa åtgärder behöver samordnas, så att man undviker att bördorna förskjuts, spänningar uppstår mellan grannländer och stora antal migranter blir strandsatta längs rutten. Både tidig varning och öppenhet bör ingå i lösningen. Ett andra steg måste dock nu bli att systemets ordning återställs, och inresa beviljas enbart för dem som söker asyl i det nationella asylsystemet i den medlemsstat som enligt Dublinreglerna är ansvarig. Vetskapen att flyktingar och migranter redan passerat genom en medlemsstat har uppenbarligen undergrävt medlemsstaternas vilja att fullgöra denna skyldighet, men att återställa detta som norm måste vara målet. Den senaste tidens tendens längs Västra Balkanrutten är dock tydlig: en successiv skärpning av gränskontrollerna, som kan leda till att de stängs om migrantflödet inte minskar. Därför måste man påskynda genomförandet av de åtaganden som gjordes vid Västra Balkanledarnas möte och se till att beslut som fattas i dessa länder är helt samordnade och i förekommande fall bygger på unionsrätten. I detta sammanhang förväntas Grekland att med utökat stöd från Frontex utöva fullständig kontroll över sin gräns till f.d. jugoslaviska republiken Makedonien. Arbetet har inletts, efter en grekisk begäran, genom begränsad utstationering av Frontexresurser. Utstationeringen bör nu utökas och utnyttjas maximalt, bl.a. genom att utbytestjänstemännen får utföra fler uppgifter. Det är visserligen inte möjligt att skicka en gemensam Frontexinsats direkt till makedoniskt territorium, men alternativa sätt som Frontex kan bidra på håller på att utarbetas. Alla kompletterande insatser norr om den gränsen bör utföras inom EU:s ram. Unionens förmåga att upprätthålla ett område utan inre gränser förutsätter att de yttre gränserna är säkra. Schengensystemet innehåller en hög grad av flexibilitet för att medlemsstaterna ska kunna reagera på ändrade förutsättningar. Reglerna medger reaktioner på särskilda situationer genom att gränskontroller återinförs vid hela eller delar av en medlemsstats inre gränser på grund av allvarliga hot mot den inre säkerheten eller allmän ordning. Den fortsatta ökningen av antalet migranter och flyktingar ledde till att medlemsstaterna vidtog exceptionella åtgärder, t.ex. satte upp stängsel och återinförde kontroller vid de inre gränserna 25. I kodexen om Schengengränserna finns gränser för hur länge de återinförda gränskontrollerna får gälla, eftersom det är fråga om undantagsåtgärder, och de får bara förlängas enligt strängt avgränsade villkor. De ska avskaffas efter sammanlagt åtta månader, om inte rådet rekommenderar att gränskontrollerna förlängs på grund av att det kvarstår allvarliga, oavhjälpta brister i kontrollerna av de yttre gränserna som anges i en Schengenutvärderingsrapport, om Schengenområdets funktion äventyras och om det finns ett allvarligt hot mot allmän ordning eller inre säkerhet. Som en del av den rutinmässiga utvärderingen av förvaltningen av de yttre gränserna genomfördes ett oanmält Schengenutvärderingsbesök vid Greklands yttre gränser i november Två grupper med experter från Medlemsstaterna och kommissionen utvärderade Greklands havsgräns (två öar i Egeiska 25 Ungerns och Sloveniens kontroller vid inre gränser har upphört. Frankrike och Malta tillämpar kontroller vid de inre gränserna av andra skäl än migrantkrisen. 13
14 havet) och landgränsen till Turkiet. Sedan de grekiska myndigheterna fått tillfälle att kommentera på iakttagelserna i rapporten tillstyrktes rapporten av medlemsstaterna i Schengenutvärderingskommittén. Den 2 februari konstaterade kommissionen att de identifierade bristerna var att betrakta som allvarliga. Rådet överväger nu att utfärda en rekommendation om åtgärdande av dessa allvarliga brister. Kommissionen står redo att besluta om genomförandeåtgärder när rådet har fattat sitt beslut. Kostnaderna för återinförda kontroller vid de inre gränserna Att stabilisera Schengensystemet med hjälp av systemtes skyddsåtgärder är en förutsättning för att alla kontroller vid de inre gränserna ska kunna upphöra. Att inte göra det skulle inte bara beröva allmänheten de enorma fördelarna med fri rörlighet över gränserna, utan riskerar också att leda till allvarliga ekonomiska följder för enskilda och företag i det att den inre marknaden undergrävs 26. Om gränskontroller återinförs mer systematiskt och långvarigt skulle de direkta kostnaderna för gränsgångare, åkerier och offentlig förvaltning i EU bli betydande. Den fria varuhandeln inom EU står för över miljarder euro i värde och miljoner ton i volym. Uppskattningsvis skulle återinförda systematiska, långvariga gränskontroller kosta totalt 5 18 miljarder euro enbart i direkta kostnader 27. Konsekvenserna skulle slå långt utanför transportsektorn och påverka volymen och värdet på varuhandeln i EU och den europeiska logistikbranschens effektivitet, rimligen med höjda priser som följd. Det skulle också drabba arbetsmarknaden: 1 % av den förvärvsarbetande befolkningen i Schengenländerna arbetar på andra sidan en gräns, och skulle drabbas av återinförda kontroller 28. Om EU:s gemensamma visumpolitik splittras upp på grund av gränskontrollerna tyder beräkningar på allvarliga följder för turistnäringen (10 20 miljarder euro eller 0,07 0,14 % av BNP i EU). Om en process kommer i rullning som äventyrar den ekonomiska integrationen, t.ex. Ekonomiska och monetära unionens funktion, kan kostnaderna på medellång sikt bli extremt mycket högre än de uppskattade direkta kostnaderna, eftersom följderna för handel, investeringar och rörlighet inom EU skulle sakna motstycke. En långsiktig lösning för de yttre gränserna Kommissionen antog i december ett gränspaket i syfte att hantera migrationen bättre, åtgärda hoten mot EU:s säkerhet och trygga principen om fri rörlighet inom Schengenområdet. Hörnstenen i paketet är kommissionens förslag av den 15 december 2015 om en europeisk gräns- och kustbevakning 29. Enligt förslaget inrättas ett gemensamt system för mer ändamålsenliga kontroller vid de yttre gränserna, så att brister kan identifieras snabbare, och tydliga åtgärder mot bristerna anges 30. Frontex uppdrag som europeisk gräns- och kustbevakning utökas så snart som möjligt med nya uppgifter och ansvarsområden och egna resurser, så att man kan ingripa operativt vid de yttre gränserna i akutlägen Enligt France Stratégie skulle handeln mellan Schengenländerna minska med minst 10 % om kontroller vid de inre gränserna återinförs. Det mest sannolika scenariot innebär 7,1 miljarder extra kostnader, där åkerierna står för 3,4 miljarder euro extra per år (om den genomsnittliga förseningen vid gränsen är en timme) eller över 6,7 miljarder euro per år (om den är två timmar) och det hela påverkar minst 57 miljoner internationella körningar. För passagerare skulle marktransporter drabbas hårdast av ökad restid, förseningar och trängsel (2,6 miljarder per år), medan extra id-kontroller skulle belasta medlemsstaternas budgetar med omkring 1,1 miljarder euro per år. Andelen gränsgångare är särskilt hög i Slovakien (5,7 %), Estland (3,5 %), Ungern (2,4 %) och Belgien (2,3 %). Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om en europeisk gräns- och kustbevakning och om upphävande av förordning (EG) nr 2007/2004, förordning (EG) nr 863/2007 och rådets beslut 2005/267/EG, COM(2015) 671 final, 15 december Förslaget ska också kompletteras med ett förslag om smarta gränser, för att öka resurseffektiviteten, ändamålsenligheten och säkerheten vid EU:s yttre gränser på teknisk väg som stöd för hanteringen av Schengen. 14
Bryssel den COM(2016) 85 final ANNEX 5 BILAGA. till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.2.2016 COM(2016) 85 final ANNEX 5 BILAGA till meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om lägesrapporten om genomförandet av de prioriterade
Förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.3.2016 COM(2016) 171 final 2016/0089 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ändring av rådets beslut (EU) 2015/1601 av den 22 september 2015 om fastställande av provisoriska
12880/15 KH/ss 1 DG C 1
Europeiska unionens råd Luxemburg den 12 oktober 2015 (OR. en) 12880/15 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 12 oktober 2015 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 12789/15 Ärende: Rådets
13880/15 son/chs 1 DG D 1B
Europeiska unionens råd Bryssel den 9 november 2015 (OR. en) 13880/15 LÄGESRAPPORT från: till: Rådets generalsekretariat Delegationerna JAI 842 ASIM 143 FRONT 240 RELEX 902 COMIX 563 Föreg. dok. nr: 13799/15
BILAGA. till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.12.2016 COM(2016) 960 final ANNEX 2 BILAGA till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET Andra lägesrapporten: De första resultaten
BILAGA. till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.9.2015 COM(2015) 490 final ANNEX 2 BILAGA till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET Hantering av flyktingkrisen: omedelbara
För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.
Europeiska rådet Bryssel den 16 oktober 2015 (OR. en) EUCO 26/15 CO EUR 10 CONCL 4 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (15 oktober 2015) Slutsatser
För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid det ovannämnda mötet.
Europeiska rådet Bryssel den 18 mars 2016 (OR. en) EUCO 12/1/16 REV 1 CO EUR 3 CONCL 2 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (17 18 mars 2016) Slutsatser
11088/15 ADD 1 km/ee/ab 1 DPG
Europeiska unionens råd Bryssel den 22 september 2015 (OR. en) 11088/15 ADD 1 PV/CONS 42 JAI 587 UTKAST TILL PROTOKOLL Ärende: 3405:e mötet i Europeiska unionens råd (RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR) i Bryssel
13981/16 aal/lym/gw 1 DG D 1 A
Europeiska unionens råd Bryssel den 7 november 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0347 (NLE) 13981/16 SCH-EVAL 193 FRONT 425 COMIX 724 A-PUNKTSNOT från: till: Rådets generalsekretariat Rådet
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2018 COM(2018) 719 final 2018/0371 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 516/2014
För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.
Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser
Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM69. Kommissionens meddelande "Att återvända till Schengen - en färdplan" Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Kommissionens meddelande "Att återvända till Schengen - en färdplan" Justitiedepartementet 2016-04-08 Dokumentbeteckning KOM(2016) 120 Meddelande från kommissionen till
För delegationerna bifogas ett dokument om ovannämnda ärende som rådet (rättsliga och inrikes frågor) enades om den 20 juli 2015.
Europeiska unionens råd Bryssel den 22 juli 2015 (OR. en) 11130/15 ASIM 62 RELEX 633 NOT från: till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 10830/2/15 REV 2 ASIM 52 RELEX 592 Komm. dok.
8835/16 /chs 1 DG D 1 A
Europeiska unionens råd Bryssel den 12 maj 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0140 (NLE) 8835/16 SCH-EVAL 78 FRONT 204 COMIX 358 LÄGESRAPPORT från: av den: 12 maj 2016 till: Rådets generalsekretariat
Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM112. Ny partnerskapsram med tredjeländer. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Justitiedepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Ny partnerskapsram med tredjeländer Justitiedepartementet 2016-07-15 Dokumentbeteckning KOM (2016) 385 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska
Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 25.10.2016 COM(2016) 711 final 2016/0347 (NLE) Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om en rekommendation om förlängning av tillfälliga kontroller vid de inre gränserna
I. MIGRATION. Den yttre dimensionen
Europeiska rådet Bryssel den 15 december 2016 SN 97/16 Europeiska rådets slutsatser om migration, Cypern och Ukraina (15 december 2016) I. MIGRATION Den yttre dimensionen 1. Europeiska rådet erinrar om
Förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 15.12.2015 COM(2015) 677 final 2015/0314 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om fastställande av provisoriska åtgärder på området för internationellt skydd till förmån
BILAGOR. till KOMMISIONENS MEDDELANDE TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET. Att återvända till Schengen - en färdplan
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.3. COM() 120 final ANNEXES 1 to 2 BILAGOR till KOMMISIONENS MEDDELANDE TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET Att återvända till Schengen - en färdplan
9111/16 CJS/ab 1 DG C 1
Europeiska unionens råd Bryssel den 23 maj 2016 (OR. en) 9111/16 LÄGESRAPPORT från: av den: 23 maj 2016 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 8933/16, 9242/16 Ärende: De yttre
KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den om ett europeiskt vidarebosättningssystem
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 8.6.2015 C(2015) 3560 final KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 8.6.2015 om ett europeiskt vidarebosättningssystem SV SV KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 8.6.2015
12002/1/15 REV 1 hg,ehe/ehe,hg/chs,cs 1 DG D 1B
Europeiska unionens råd Bryssel den 14 september 2015 (OR. en) 12002/1/15 REV 1 JAI 659 ASIM 86 FRONT 187 RELEX 711 NOT från: till: Ärende: Ordförandeskapet Delegationerna Slutsatser Efter de diskussioner
14708/16 son/ub 1 DGD 1B
Europeiska unionens råd Bryssel den 28 november 2016 (OR. en) Interinstitutionella ärenden: 2016/0133 (COD) 2016/0222 (COD) 2016/0223 (COD) 2016/0224 (COD) 2016/0225 (COD) 14708/16 ASILE 80 ASIM 157 RELEX
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET. Att återvända till Schengen - en färdplan
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.3.2016 COM(2016) 120 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET Att återvända till Schengen - en färdplan SV SV 1. Inledning
BILAGA. till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 8.12.2016 COM(2016) 792 final ANNEX 1 BILAGA till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET Fjärde lägesrapporten om genomförandet
För delegationerna bifogas dokument COM(2016) 120 final ANNEXES 1-2.
Europeiska unionens råd Bryssel den 4 mars 2016 (OR. en) 6798/16 ADD 1 FÖLJENOT från: inkom den: 4 mars 2016 till: JAI 187 SCHENGEN 6 FRONT 115 ASIM 27 COMIX 185 Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska
MEDDELANDE TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.9.2015 COM(2015) 490 final MEDDELANDE TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET Hantering av flyktingkrisen: omedelbara operativa, budgetära och rättsliga
Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM3. Förordning om att etablera permanent mekanism för omfördelning av personer i behov av skydd
Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om att etablera permanent mekanism för omfördelning av personer i behov av skydd Justitiedepartementet 2015-10-13 Dokumentbeteckning KOM(2015) 450 Förslag till
KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.2.2016 C(2016) 871 final KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 10.2.2016 riktad till Republiken Grekland om brådskande åtgärder som Grekland ska vidta så att överföringar
Kommenterad dagordning för ministerrådsmötet för rättsliga och inrikes frågor samt räddningstjänsten (RIF-rådet) i Bryssel den 21 september 2009
Kommenterad dagordning Ju2009/163/EU Justitiedepartementet 2009-09-10 EU-nämndens kansli Riksdagen Kopia: Socialförsäkringsutskottets kansli Kommenterad dagordning för ministerrådsmötet för rättsliga och
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET. Tionde rapporten om omplacering och vidarebosättning
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 2.3.2017 COM(2017) 202 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET Tionde rapporten om omplacering och vidarebosättning SV SV
Kommenterad dagordning för rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 25 februari 2015
Kommenterad dagordning 2015-02-15 Justitiedepartementet EU-nämnden Riksdagen Kopia: Justitieutskottet Kopia: Socialförsäkringsutskottet Kopia: Civilutskottet Kopia: Konstitutionsutskottet Kommenterad dagordning
BILAGA. till. om konsekvenserna av Förenade kungarikets utträde ur unionen utan avtal: unionens samordnade strategi
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.4.2019 COM(2019) 195 final ANNEX 5 BILAGA till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET, RÅDET, EUROPEISKA CENTRALBANKEN, EUROPEISKA
Europeiska unionens råd Bryssel den 3 mars 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 3 mars 2017 (OR. en) 6914/17 ADD 1 FÖLJENOT från: inkom den: 2 mars 2017 till: ASIM 20 ACP 19 DEVGEN 33 COAFR 86 RELEX 203 CSDP/PSDC 107 ECOFIN 170 MAMA 46 COASI 33
Dagordningspunkt: Gemensamma kommittén 1
RIF, Gemensamma kommittén dp. 1 b Rådspromemoria 2015-06-04 Justitiedepartementet Enheten för migrations- och asylpolitik Rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 15 16 juni 2015 Dagordningspunkt:
Vid mötet den 8 oktober 2015 antog rådet de slutsatser om återvändandepolitikens framtid som återges i bilagan till denna not.
Europeiska unionens råd Bryssel den 8 oktober 2015 (OR. en) 12856/15 MIGR 48 COMIX 477 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Delegationerna Rådets slutsatser om återvändandepolitikens framtid
Förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.3.2018 COM(2018) 167 final 2018/0079 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för kommissionen att på unionens vägnar godkänna den globala pakten för säker,
AVSLÖJADE MYTER OM MIGRATION
VIKTIGT MED : AVSLÖJADE ER OM MIGRATION mars 2019 Migration är inte nytt, och inte heller ovanligt. Skött på rätt sätt är migration inte heller något att vara rädd för. Men på grund av felaktig information,
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 78.3, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
L 239/146 RÅDETS BESLUT (EU) 2015/1523 av den 14 september 2015 om fastställande av provisoriska åtgärder på området internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR
FÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 11.12.2014 B8-0362/2014 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan/frågorna för muntligt besvarande B8-0037/2014 och B8-0038/2014 i enlighet med artikel 128.5
BILAGA. till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2017 COM(2017) 470 draft ANNEX 1 BILAGA till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET Sjunde lägesrapporten om genomförandet
viseringsinnehavare röra sig fritt i Schengenområdet under de tre första månaderna av D- viseringens giltighetstid.
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING OM ÄNDRING AV KONVENTIONEN OM TILLÄMPNING AV SCHENGENAVTALET OCH FÖRORDNINGEN (EG) NR 562/2006 NÄR DET GÄLLER VISERINGAR FÖR LÄNGRE VISTELSE (KOM 2009) 91 SLUTLIG)
BILAGA. till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) /
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 3.10.2016 C(2016) 6265 final ANNEX 2 BILAGA till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / om den gemensamma övervaknings- och utvärderingsram som föreskrivs i Europaparlamentets
Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik
P5_TA(2003)0471 Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik Europaparlamentets resolution om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om en handlingsplan för insamling
Rådet uppmanas att såsom rådets slutsatser anta texten enligt bilagan till denna not.
Europeiska unionens råd Bryssel den 10 oktober 2014 (OR. en) 14141/14 JAI 765 ASIM 88 FRONT 215 RELEX 826 COMIX 544 A-PUNKTSNOT från: till: Ärende: Ordförandeskapet Rådet Utkast till rådets slutsatser
BILAGA. till MEDDELANDET FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET, RÅDET OCH EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.6.2016 COM(2016) 385 final ANNEX 3 BILAGA till MEDDELANDET FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET, RÅDET OCH EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN om en
Schengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013
SV Schengen Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013 Innehåll INLEDNING 1 FRI RÖRLIGHET FÖR PERSONER 2 POLIS- OCH TULLSAMARBETE 2 Inre gränser 2 Yttre gränser 3 SIS (Schengens informationssystem)
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.1.2017 COM(2017) 42 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET om det operativa genomförandet av den europeiska gräns- och
BILAGA. till. förslag till rådets beslut
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet
Hantering av alla aspekter av migration
Hantering av alla aspekter av migration Kommissionens not inför Europeiska rådets möte i juni 2018 2 Underlag från EU-kommissionen Våra gemensamma europeiska värden och vårt historiska ansvar är utgångspunkten
1 Förslaget. 1.1 Ärendets bakgrund 2016/17:FPM72
Regeringskansliet Faktapromemoria Migration längs den centrala Medelhavsrutten Utrikesdepartementet 2017-03-01 Dokumentbeteckning JOIN(2017) 4 Gemensamt meddelande till Europaparlamentet, europeiska rådet
11226/16 lym,ul/ss,np 1 DPG LIMITE SV
Europeiska unionens råd Bryssel den 17 oktober 2016 (OR. en) 11226/16 LIMITE CO EUR-PREP 34 NOT från: Rådets generalsekretariat till: Rådet Ärende: Europeiska rådet (den 20 21 oktober 2016) Utkast till
A8-0245/ ÄNDRINGSFÖRSLAG från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
3.9.2015 A8-0245/ 001-043 ÄNDRINGSFÖRSLAG 001-043 från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor Betänkande Ska Keller A8-0245/2015 Provisoriska åtgärder på området
13132/16 aw/gw 1 DG D 1 A
Europeiska unionens råd Bryssel den 13 oktober 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0235 (NLE) 13132/16 SCH-EVAL 173 FRONT 379 COMIX 660 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den:
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Lägesrapport om genomförandet av mottagningscentrum (hotspots) i Italien
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 15.12.2015 COM(2015) 679 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Lägesrapport om genomförandet av mottagningscentrum (hotspots) i Italien
Europeiska unionens råd Bryssel den 3 maj 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 3 maj 2017 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2017/0095 (NLE) 8709/17 SCH-EVAL 130 FRONT 188 COMIX 309 FÖRSLAG från: inkom den: 3 maj 2017 till: Komm. dok. nr: Ärende:
KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den om proportionella poliskontroller och polissamarbete i Schengenområdet
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.5.2017 C(2017) 3349 final KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 12.5.2017 om proportionella poliskontroller och polissamarbete i Schengenområdet SV SV KOMMISSIONENS
Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM66. Förordning om ett instrument för nödhjälp inom EU. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om ett instrument för nödhjälp inom EU Justitiedepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 115 Förslag till rådets förordning om tillhandahållande
Bryssel den COM(2016) 85 final ANNEX 3 BILAGA. till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.2.2016 COM(2016) 85 final ANNEX 3 BILAGA till meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om lägesrapporten om genomförandet av de prioriterade
Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM91. Viseringsfrihet för Turkiet. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Justitiedepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Viseringsfrihet för Turkiet Justitiedepartementet 2016-06-01 Dokumentbeteckning COM(2016) 279 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning
Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljö- och energidepartementet 2016-04-01 Dokumentbeteckning KOM (2016) 87 Meddelande från
*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 10.6.2013 2012/0334(NLE) *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om utkastet till rådets beslut om
11050/11 lym/al/chs 1 DG H
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 6 juni 20 (8.6) (OR. en) 050/ JAI 396 COSI 46 ENFOPOL 84 CRIMORG 8 ENFOCUSTOM 52 PESC 78 RELEX 603 NOT från: Ordförandeskapet till: Coreper/rådet Föreg. dok. nr: 0088/2/
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET. Andra rapporten om omplacering och vidarebosättning
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 12.4.2016 COM(2016) 222 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET Andra rapporten om omplacering och vidarebosättning SV
III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN
L 348/130 Europeiska unionens officiella tidning 24.12.2008 III (Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen) RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET
För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.
Europeiska rådet Bryssel den 21 oktober 2016 (OR. en) EUCO 31/16 CO EUR 8 CONCL 4 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (20 och 21 oktober 2016) Slutsatser
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
I. EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2016 COM(2016) 816 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Lägesrapport och tänkbara lösningar i fråga om den icke-ömsesidiga situationen
***I EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT
Europaparlamentet 2014-2019 Konsoliderat lagstiftningsdokument 11.12.2018 EP-PE_TC1-COD(2018)0371 ***I EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT fastställd vid första behandlingen den 11 december 2018 inför antagandet
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Gemensam handlingsplan för EU och Turkiet tredje genomföranderapporten
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.3.2016 COM(2016) 144 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Gemensam handlingsplan för EU och Turkiet tredje genomföranderapporten SV SV
Bakgrund till utvidgningen av Schengen
MEMO/07/618 Bryssel den 20 december 2007 Bakgrund till utvidgningen av Schengen Den 14 juni 1985 undertecknade Konungariket Belgien, Förbundsrepubliken Tyskland, Franska republiken, Storhertigdömet Luxemburg
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.10.2015 COM(2015) 510 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET Hanteringen av flyktingkrisen: lägesrapport om genomförandet
P7_TA-PROV(2013)0414 EU:s och medlemsstaternas åtgärder för att hantera den flyktingström som orsakas av konflikten i Syrien
P7_TA-PROV(203)044 EU:s och medlemsstaternas åtgärder för att hantera den flyktingström som orsakas av konflikten i Syrien Europaparlamentets resolution av den 9 oktober 203 om EU:s och medlemsstaternas
För delegationerna bifogas ett dokument i ovannämnda ärende som RIF-rådet enades om den 20 juli 2015.
Europeiska unionens råd Bryssel den 22 juli 2015 (OR. en) 11133/15 ASIM 65 COWEB 75 NOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 10833/15 ASIM 55 COWEB 71 Ärende: Rådets slutsatser
FÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utrikesfrågor 25.5.2012 2011/0366(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga
För delegationerna bifogas rådets slutsatser om Libyen, som antogs av rådet vid dess 3516:e möte den 6 februari 2017.
Europeiska unionens råd Bryssel den 6 februari 2017 (OR. en) 5321/17 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 6 februari 2017 till: Delegationerna MAMA 12 CFSP/PESC 23 RELEX 74 LIBYE 3 Föreg.
För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.
Europeiska rådet Bryssel den 18 december 2015 (OR. en) EUCO 28/15 CO EUR 13 CONCL 5 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (17 och 18 december 2015)
A8-0024/3. Europaparlamentets resolution om situationen för kvinnliga flyktingar och asylsökande i EU
2.3.2016 A8-0024/3 Ändringsförslag 3 Constance Le Grip, Barbara Matera, Monika Hohlmeier, Elissavet Vozemberg- Vrionidi, Michaela Šojdrová för PPE-gruppen Betänkande Mary Honeyball Situationen för kvinnliga
9101/16 /ss 1 DG C 1
Europeiska unionens råd Bryssel den 23 maj 2016 (OR. fr) 9101/16 COAFR 136 CFSP/PESC 402 RELEX 410 COHOM 52 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 23 maj 2016 till: Delegationerna Föreg.
Bryssel den COM(2016) 85 final ANNEX 2 BILAGA. till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.2.2016 COM(2016) 85 final ANNEX 2 BILAGA till Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om lägesrapporten om genomförandet av de prioriterade
SV Förenade i mångfalden SV B8-0442/1. Ändringsförslag. Renate Sommer för PPE-gruppen
11.4.2016 B8-0442/1 1 Beaktandeled 10 med beaktande av förhandlingsramen av den 3 oktober 2005 för Turkiets anslutning till EU, med beaktande av förhandlingsramen för Turkiet från den 3 oktober 2005, 11.4.2016
Ärende om uppehållstillstånd m.m.
1 / 6 Dublinenheten, Kontoret i Malmö Beslut 2010-10-21 Ärende om uppehållstillstånd m.m. Sökande, född 9004 medborgare i Afghanistan Adress: Språk: persiska/farsi Beslut Migrationsverket beslutar att
6354/17 LYM/cs 1 DG D 1 A
Europeiska unionens råd Bryssel den 17 februari 2017 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0396 (NLE) 6354/17 SCH-EVAL 63 SIRIS 27 COMIX 126 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 17
BILAGA. till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.10.2015 COM(2015) 510 final ANNEX 1 BILAGA till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET Hanteringen av flyktingkrisen: lägesrapport
Vänsterpartiet i EU. För en human flyktingpolitik
Vänsterpartiet i EU För en human flyktingpolitik Fotograf: Olivier Hansen Miljoner människor befinner sig på flykt. Vänsterpartiet i Europaparlamentet driver en politik för ökad solidaritet och en human
15648/17 mh/sk 1 DGD 1C
Europeiska unionens råd Bryssel den 12 december 2017 (OR. en) 15648/17 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 11 december 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 14755/17 Ärende: CT 160
U 37/2016 rd. Inrikesminister Paula Risikko
Statsrådets skrivelse till riksdagen om Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv (direktivet om mottagningsvillkor) I enlighet med 96 2 momentet i grundlagen skickas
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. EU:s handlingsplan för återvändande
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.9.2015 COM(2015) 453 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EU:s handlingsplan för återvändande SV SV I. Inledning Att återsända irreguljära
BILAGOR. EUROPEISKA RÅDET i GÖTEBORG ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER. den 15 och 16 juni 2001 BILAGOR. Bulletin SV - PE 305.
29 EUROPEISKA RÅDET i GÖTEBORG ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER den 15 och 16 juni 2001 31 Bilaga I Uttalande om förebyggande av spridning av ballistiska missiler... s. 33 Bilaga II Uttalande om f.d. jugoslaviska
BILAGOR. till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 2.3.2017 COM(2017) 200 final ANNEX 1 BILAGOR till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM EN EFFEKTIVARE ÅTERVÄNDANDEPOLITIK INOM EUROPEISKA
Europeiska unionens råd Bryssel den 3 september 2015 (OR. en)
Europeiska unionens råd Bryssel den 3 september 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0125 (NLE) 11161/15 ASIM 67 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: RÅDETS BESLUT om fastställande av provisoriska
Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2016 (OR. en)
Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0061 (NLE) 8112/16 JUSTCIV 69 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: RÅDETS BESLUT om bemyndigande av ett fördjupat
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 24.3.2017 C(2017) 1951 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den 24.3.2017 om ändring av delegerad förordning (EU) 2016/1675 om komplettering av Europaparlamentets
Bryssel den COM(2016) 85 final ANNEX 4 BILAGA. till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.2.2016 COM(2016) 85 final ANNEX 4 BILAGA Meddelande från kommissionen Europaparlamentet och rådet om lägesrapporten om genomförandet av de prioriterade åtgärderna
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 16.9.2011 KOM(2011) 561 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN Förvaltning
Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.5.2016 COM(2016) 275 final 2016/0140 (NLE) Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om en rekommendation om tillfälliga kontroller vid de inre gränserna under exceptionella
BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final ANNEX 2 BILAGA till ändrat förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.5.2017 COM(2017) 290 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Följderna för Europeiska unionens budget för 2018 och därefter om halvtidsöversynen
Barnens Rättigheter Manifest
Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,
Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I
P7_TA-PROV(2010)0469 Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 december 2010 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning