Internationalisering i svenska små och medelstora företag

Transkript

1 Företagens villkor och verklighet Internationalisering i svenska små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet 2011

2 Internationalisering i svenska små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet 2011

3 Tillväxtverket Upplaga: ex, därefter tryck vid behov Produktion: Z:CO Foto: Jeanette Hägglund Stockholm, februari 2012 Tryck: DanagårdLitho AB ISBN Info 0408 Rev A Har du frågor om denna publikation, kontakta: Christina Nyström, Tillväxtverket Telefon: Har du frågor om undersökningen Företagens villkor och verklighet 2011, kontakta: Viktor Jedeskog, Tillväxtverket Telefon:

4

5 Förord Globaliseringen av marknader är en företeelse som berör alla världens länder inte minst Sverige, som är en liten och öppen ekonomi med ett högt beroende av omvärlden. Internationell handel är nära sammankopplat med olika former av utveckling, ekonomisk såväl som teknologisk. Tack vare det successiva arbetet med att avskaffa olika former av handelshinder har möjligheter skapats för fler företag att verka på internationella marknader. Utvecklingen har pågått under lång tid men har accelererat de senaste decennierna. Företagens närvaro på utländska marknader är avgörande både för deras egen konkurrenskraft och för näringslivet i stort. Utvecklingen inom bland annat informations- och kommunikationsteknologi har inte bara gjort det möjligt för företag att göra affärer med motparter i andra delar av världen, det kan även ske relativt enkelt och till en förhållandevis låg kostnad. Därmed sagt är det inte alltid okomplicerat för företag att ta steget ut på internationella marknader då det kräver både resurser och kompetens. I denna rapport gör vi en kartläggning av internationaliseringsmönster hos svenska små och medelstora företag. Rapportens utgångspunkt är att internationalisering är ett mångfacetterat begrepp, och därför används en vid tolkning av hur ett företag på olika sätt kan ingå i en internationell kontext. Detta är den andra i en serie rapporter baserad på resultat från Tillväxtverkets enkätundersökning Företagens villkor och verklighet Undersökningen är en av Europas största och mest omfattande undersökningar av små och medelstora företag. Den första rapporten handlar om vilka möjligheter och hinder som dessa företag upplever för tillväxt

6 och utveckling. Den kommande tredje rapporten kommer att behandla företagandet i Sveriges olika regioner. Givet att internationalisering skapar möjligheter till förnyelse och tillväxt i små och medelstora företag är det intressant att se närmare på hur och var det kan ske. På vilka olika sätt kan ett företag bedriva en verksamhet som är internationaliserad? Vilken typ av stöd och insatser behövs för att fler företag ska vilja och klara av att ta steget ut på nya marknader? Även om denna rapport inte syftar till att ge ett fullständigt svar på alla frågor, så kan undersökningen ge uppslag kring hur olika aktörer kan verka för att främja internationalisering, och därmed bidra till tillväxt och utveckling i svenska små och medelstora företag. Huvudförfattare till denna rapport är Christina Nyström. Viktor Jedeskog och Jonnie Nordensky har gjort de statistiska bearbetningarna. Vi vill tacka alla som på olika sätt bidragit med synpunkter på innehållet i denna rapport. Christina Lugnet Generaldirektör Tillväxtverket Viktor Jedeskog Projektledare Tillväxtverket

7 Sammanfattning Sverige är i hög grad ett internationaliserat land, vilket både illustreras av att flera svenska storföretag sedan lång tid tillbaka varit aktiva på internationella marknader och att Sveriges ekonomi är mycket beroende av exportmarknader. Som en följd av globaliseringen har förutsättningarna för företagande förändrats, och internationell konkurrens har blivit en del av företagens vardag. Därför är det viktigt att svenska företag ges möjlighet att tillgodogöra sig den potential som finns på internationella marknader. Tillväxtverkets enkätundersökning Företagens villkor och verklighet 2011 visar att av de svenska små och medelstora företagen bedriver omkring ett av fyra företag en internationaliserad verksamhet. Med internationalisering avses att företaget antingen exporterar och/eller importerar varor och tjänster, tillhör en utländsk kedja, samverkar med företag i utlandet eller har egen verksamhet lokaliserad utomlands. Undersökningens resultat visar att ju större företagen är, sett till antal anställda, desto större andel är internationaliserade. Av de svenska medelstora företagen är omkring vartannat företag internationaliserat. Undersökningen visar att det finns relativt stora skillnader mellan olika regioner, men framför allt mellan olika branscher, vad gäller andelen internationaliserade företag. Det är huvudsakligen marknader i närområdet, Norden och Europa, som är viktiga för de svenska små och medelstora företagen. Det är också dessa marknader som är aktuella för kommande internationaliseringssatsningar, enligt svaren i undersökningen.

8 De internationaliserade företagen visar god tilltro till framtiden; omkring 85 procent av företagen vill växa. Samtidigt anger en större andel av de internationaliserade företagen att de upplever olika faktorer som hinder för företagets utveckling och tillväxt jämfört med övriga små och medelstora företag. För att få fler företag att ta steget att internationalisera sin verksamhet behöver myndigheter och andra aktörer bidra till att göra internationalisering till en naturlig del i företagens utveckling. Det skulle exempelvis kunna handla om insatser som förändrar företagens perception av hemmamarknaden, från att vara lokal till att åtminstone innefatta närliggande utländska marknader. Därutöver behöver de lokala förutsättningarna anpassas så att det stödjer företagens utvecklingsplaner. Insatser som leder till ett fördjupat användande av IT-lösningar eller olika former av samverkan kan även det bidra till små och medelstora företags internationalisering.

9 Summary Sweden is a highly internationalised country. Many large Swedish firms have for a long time been represented on the international arena and the Swedish economy is highly dependent on export markets. As a result of globalisation the conditions of doing business have changed and firms have to cope with international competition on a more or less daily basis. As a consequence, it is important that Swedish businesses are given the best possible opportunities to reap the benefits from international markets. Företagens villkor och verklighet is a survey conducted by the Swedish Agency for Economic and Regional Growth concerning the conditions facing Swedish small and medium-sized enterprises (SMEs). The results of the 2011 survey show that one of four Swedish SMEs is internationalised. In this report the concept of internationalisation encompasses several dimensions by which a firm can be considered internationalised: whether the firm has exports and/or imports of goods and services, whether the SME is a branch of a foreign firm, whether the firm is engaged in cross-border collaboration, or whether the firm has some part of its operations localised abroad. The results of the survey show that a larger proportion of the Swedish SMEs are internationalised the larger the firm, measured by the number of employees. Of the medium-sized enterprises, approximately every other firm is internationalised. The survey also shows that there are relatively large differences in SMEs internationalisation, both with respect to geographical region and, in particular, depending on type of industry. Further more, the results show that it is primarily nearby

10 markets, such as other Nordic and European countries, that are important for Swedish SMEs. This also applies with regard to which markets that Swedish SMEs consider relevant for future efforts to internationalise their businesses. A high proportion of the internationalised SMEs are positively oriented towards the future, with around 85 percent reporting a high willingness to grow. At the same time, a greater proportion of the internationalised SMEs report that they experience various obstacles for their businesses to develop and grow in comparison with non-internationalised SMEs. Public authorities and other supporting actors need to broaden their view and recognise different forms of internationalisation as part of business development in Swedish SMEs. One specific objective could be to change firms perceptions of the home market, to encompass not only the local market but also other markets that are geographically close. Internatio nalisation in small companies can also be fostered by initiatives supporting the application of IT-solutions or other means of establishing connections with foreign markets, such as inter-firm collaboration.

11 Innehållsförteckning Kapitel 1 Företagens villkor och verklighet Internationalisering ger tillväxtmöjligheter för små och medelstora företag En undersökning med många möjligheter Kapitel 2 Internationaliseringen av Sveriges näringsliv Sverige är i högsta grad ett internationaliserat land Globaliseringens konsekvenser för företagande Internationalisering mer än bara export Varför är det intressant att fokusera på små och medelstora företag? Systrarnas golv tar världen med storm... 45

12 Kapitel 3 Internationaliseringsmönster Företagens internationalisering kan se olika ut...49 Vart fjärde av de små och medelstora företagen är internationaliserat Vart femte av de små och medelstora företagen har export och/eller import Han sätter krydda på vår tillvaro Få små och medelstora företag ingår i utländsk kedja...78 Internationell samverkan som internationaliseringsstrategi...80 De svenska medelstora företagens internationella verksamhet...87 HP Tronic har tagit med sig sina värderingar ut i världen

13 Kapitel 4 Framtidsutsikter Hög tillväxtvilja hos de internationaliserade företagen God tilltro till framtiden hos de internationaliserade företagen Internationaliserade företag upplever i stor utsträckning tillväxthinder Revolutionerande svensk vård på export Kapitel 5 Utmärkande faktorer för internationaliserade företag Internationaliserade företag anser sig i hög utsträckning vara innovativa Internet är ett viktigt verktyg för internationellt verksamma företag Internationaliseringen föll sig naturligt Försäljning till företag respektive konsumenter Försäljning av miljöanpassade produkter förhållandevis vanligt bland internationaliserade företag

14 Kapitel 6 Sammanfattande diskussion Internationalisering skapar förutsättningar för konkurrenskraft Huvudsakliga resultat Hur kan internationaliseringsmöjligheter för fler små och medelstora företag skapas? Internationalisering viktig för svensk utvecklingskraft Viktigt att underlätta för företagens internationalisering Referenser

15

16 Kapitel 1 Företagens villkor och verklighet Företagens villkor och verklighet är en enkätundersökning där ett stort antal små och medelstora företag svarar på frågor om vilka möjligheter och hinder de upplever i sin vardag och vad de tror om sin framtid. Undersökningen har genomförts av Nutek/ Tillväxtverket tillsammans med Statistiska centralbyrån åren 2002, 2005, 2008 och nu Fakta om undersökningen små och medelstora företag har till frågats att delta i enkäten företag har besvarat enkäten. Svarsfrekvensen är 60 procent. Undersökningen representerar cirka företag. Undersökningen genomfördes under perioden september 2010 till mars Urvalet är stratifierat. Undersökningen består av 40 huvudfrågor med en rad följdfrågor. Undersökningen har tidigare genomförts 2002, 2005 och Läs mer om undersökningen på Internationalisering ger tillväxtmöjligheter för små och medelstora företag Eftersom Sverige har en relativt liten inhemsk marknad utgör den internationella arenan en betydande möjlighet för svenska företag som vill växa. Genom internationalisering skapas förutsättningar för svenska företag att expandera sin verksamhet. Förutom att nya marknader kan medföra en större kundbas för företagets produkter kan internationalisering också vara ett sätt för företaget att lära sig nya färdigheter och utveckla kompetenser. Internationalisering innebär inte enbart möjligheter utan kan också vara förknippat med betydande svårigheter. I en allt mer öppen och globaliserad ekonomi ställs ökade krav på företagens konkurrenskraft för att de ska kunna stå sig väl internationellt. En ökad ekonomisk integration, exempelvis genom utvecklingen mot i högre utsträckning globala värdekedjor, medför att händelser som utspelar sig på världsmarknaden också får konsekvenser för svenska företag. Inte minst är de senaste årens turbulens ett tecken på detta. Det är därför angeläget att undersöka svenska små och medel- 15

17 stora företags internationalisering och på vilket sätt detta kan bidra till hållbar tillväxt i företagen. En undersökning med många möjligheter Företagens villkor och verklighet är en omfattande enkätundersökning där företagare får besvara ett stort antal frågor rörande bland annat hur de ser på förutsättningar för företagande och deras vilja och tro på framtida tillväxt. Undersökningen, som riktar sig till gruppen små och medelstora företag med upp till 249 anställda, ger goda möjligheter att bryta ned resultaten på olika faktorer som exempelvis bransch, företagsstorlek, region samt företagsledarens kön och bakgrund. Med småföretag menas företag med 0 till 49 anställda och med medelstora företag avses företag med 50 till 249 anställda. Det är dock viktigt att påpeka att svaren i undersökningen speglar företagarnas uppfattningar i olika frågor och att resultaten därmed också främst ska tolkas som just uppfattningar. Företagen i undersökningen I Sverige finns idag drygt företag, om man räknar med samtliga typer av företag. I undersökningen Företagens villkor och verklighet 2011 är dock inte alla företag representerade. Storföretagen, med fler än 249 anställda, har tillsammans med en rad andra företag tagits bort ur urvalet. I undersökningen har endast företag med en omsättning på minst kronor om året inkluderats. Dessutom har inte branschen Jordbruk, skogsbruk och fiske tagits med. Ekonomiska föreningar har inkluderats i undersökningen, men redovisas inte i denna rapport. 16

18 Efter dessa justeringar representerar urvalet i undersökningen cirka företag. I tabell 1.1 framgår hur de små och medelstora företagen som ingår i undersökningen fördelas procentuellt på olika storleksklasser. Tabell 1.1 Företagen som ingår i undersökningen Företagens villkor och verklighet 2011, fördelade på olika storleksgrupper*. Andel Storleksgrupp Frekvens Uppräknad frekvens (uppräknad frekvens) 0 anställda ,2 % 1 9 anställda ,1 % anställda ,0 % anställda ,8 % Summa ,0 % Anmärkning: * I denna rapport används tre storlekskategorier; mindre småföretag med 0 9 anställda, större småföretag med anställda och medelstora företag med anställda. Då ekonomiska föreningar inte ingår i rapporten, är antalet företag som ingår i undersökningen cirka Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet Undersökningen består av drygt 40 huvudfrågor, av vilka många har följdfrågor som är mer detaljerade. Materialet tillåter med andra ord en mängd jämförelser mellan olika grupper av företag, vilket är undersökningens största styrka. Dessutom kan resultaten från undersökningen kompletteras med registerdata, exempelvis ekonomiska uppgifter om företagens lönsamhet. Därmed kan undersökningens resultat om företagens uppfattningar användas tillsammans med andra data för att ytterligare understödja analys och diskussioner. 17

19 Ett viktigt underlag för policyarbete Undersökningen Företagens villkor och verklighet kan utgöra en bra grund för näringspolitiken och utformandet av nya program, insatser och åtgärder som syftar till att stimulera framväxten av nya företag och öka tillväxtmöjligheterna i befintliga företag. Inom ramen för in satser som syftar till att skapa förutsättningar för svenska små och medelstora företag att växa utgör internationaliseringsfrämjande en viktig del. Samtidigt kan regionala förutsättningar ha stor påverkan på företagens utvecklingsmöjligheter. Således utgör undersökningen ett viktigt kunskapsunderlag för aktörer som arbetar med olika former av internationaliseringsfrämjande och företagsutvecklande aktiviteter. Syftet med denna rapport är att utifrån 2011 års undersökning beskriva internationaliseringsmönster hos svenska små och medelstora företag och presentera en övergripande bild av på vilket sätt dessa företag är verksamma på den internationella arenan. Vi får därmed en god överblick över vilka delar av näringslivet som är internationaliserade och kan även belysa de branschvisa skillnader som finns. Dessutom undersöks några faktorer där små och medelstora företag som är internationaliserade utmärker sig. På så sätt kan rapporten ge uppslag till områden som är fortsatt viktiga att satsa på för att skapa förutsättningar för tillväxt, såväl internationellt som på hemmamarknaden, bland små och medelstora företag. 18

20 Tre rapporter Detta är den andra rapporten i en serie rapporter baserade på Företagens villkor och verklighet I den första rapporten redogörs för hur de svenska små och medelstora företagen ser på tillväxtmöjligheter och tillväxthinder. 1 Den kommande tredje rapporten kommer att beskriva företagandet i Sveriges olika regioner. Utöver dessa kommer en rad specialstudier att tas fram utifrån behov och intresse. Du kan läsa mer om dessa och få ytterligare information om undersökningen på Disposition Nästa kapitel presenterar fakta om internationaliseringen av Sveriges näringsliv och ger en bakgrund till globaliseringens möjligheter och utmaningar. Kapitel 3 är en kartläggning av internationaliseringsmönster hos svenska små och medelstora företag utifrån resultaten från Företagens villkor och verklighet Detta följs av kapitel 4, i vilket vi studerar de internationaliserade företagens tillväxtvilja samt vilka tillväxthinder de upplever, följt av kapitel 5, där vi identifierar några områden som är utmärkande för små och medelstora företag som är internationaliserade. I det sista kapitlet, kapitel 6, sammanfattar vi undersökningens resultat och diskuterar några slutsatser som kan dras utifrån både ett företagsoch näringslivsperspektiv. Dessutom identifierar vi några områden där det fortsättningsvis är viktigt att stödja de små och medelstora företagens ambitioner att på olika sätt internationalisera sin verksamhet. 1. Tillväxtverket (2011). 19

21

22 Kapitel 2 Internationaliseringen av Sveriges näringsliv Svenska företag har sedan länge varit aktiva på internationella marknader. Det gäller inte minst de svenska storföretagen. En konsekvens av det successiva avskaffandet av handelshinder och utvecklingen inom informations- och kommunikationsteknologi är att det har blivit enklare och billigare för företag att ta steget ut på nya marknader. Detta har samtidigt medfört att konkurrensen på den inhemska marknaden ökat från utländska företag. Kapitlet inleds med några fakta om interna tionaliseringen av näringslivet i Sverige vilket illustreras av den ökande export- och importaktiviteten. Dessutom diskuteras globaliseringens effekter på företag och marknader. Slutligen belyses de svenska små och medelstora före tagens roll. Sverige är i högsta grad ett internationaliserat land Näringslivet i Sverige har en lång historia av att vara internationaliserat i den meningen att förhållandevis många svenska företag och näringar haft sitt huvudsakliga fokus på utländska marknader. Som en konsekvens av en förhållandevis liten hemmamarknad har svenska företag varit beroende av att expandera sin verksamhet på internationella marknader för att skapa tillväxt. Det finns ett väl etablerat samband mellan skillnader i länders storlek och exportintensitet, där länder med små 21

23 hemmamarknader uppvisar ett högre export beroende. Med en begränsad efterfrågan på den inhemska marknaden avseende en specifik vara eller tjänst, eller för företag som verkar på nischmarknader som enbart kan definieras globalt, har företagen incitament att söka andra avsättningsmarknader för sina produkter. Genom export av varor och tjänster kan ett företag möta en efterfrågan på andra marknader. På detta sätt kan internationalisering vara ett sätt för företaget att uppnå skalfördelar i produktionen, vilket kan bidra till effektivisering i verksamheten. Ytterligare en viktig aspekt i företagens internationalisering är att de internationella marknaderna fyller en betydande lärandefunktion. Tack vare kunskap om utländska marknader och erfarenheter från att hantera internationell konkurrens kan ett företag stå bättre rustat för framtiden. Studier har visat att företag som exporterar har en högre produktivitet jämfört med icke-exporterande företag, och att detta samband finns även innan företagens inträde på exportmarknader. 2 Varuexporten dominerar Internationaliseringen av Sveriges ekonomi avspeglas i både exportens och importens utveckling över tid (figur 2.1). Med en exportkvot idag på runt 50 procent av BNP kan Sverige anses vara en av världens mest internationaliserade ekonomier. 3 Vi kan även se en liknande trend avseende importen, där importens andel av BNP har ökat över tid. En viktig förklaringsfaktor är att handeln 2. Se exempelvis ITPS (2007) och Tillväxtanalys (2009). 3. Tillväxtanalys och Tillväxtverket (2010). 22

24 över gränserna blivit enklare i takt med att politiska ansträngningar gjorts för att öka den fria handeln. En del i denna utveckling är Sveriges inträde i EU och de förutsättningar som därmed följer för svenska företag att verka på den inre marknaden. Export av varor och tjänster Import av varor och tjänster Figur 2.1 Procent Export och import av varor och tjänster som andel av BNP, åren , löpande priser Källa: SCB, Nationalräkenskaperna. -10 Enligt siffror från Världshandelsorganisationen (WTO) uppgår Sveriges andel av den totala världsexporten av varor till drygt en procent. 4 Sveriges export utgörs idag till ungefär 70 procent av varor och 30 procent av tjänster (figur 2.2). Trots att exporten fortfarande domineras av varor, har tjänstehandeln sedan slutet av 1990-talet vuxit 4. World Trade Organization (2010); siffrorna avser år

25 snabbare än handeln med varor. 5 Tjänster har fått en större samhällsekonomisk betydelse 6 och det är även tjänstesektorn som utgör en viktig källa till produktivitetstillväxten i ekonomin. 7 Avancerad informationsteknologi har möjliggjort export av tjänster, 8 varför det också kan förväntas ha bidragit till att tjänsternas betydelse för exporten har ökat. Export av tjänster Export av varor Figur 2.2 Procent Exportens andel av BNP, fördelat på varu- och tjänsteexport, åren , löpande priser Källa: SCB, Nationalräkenskaperna. 5. Tillväxtanalys och Tillväxtverket (2011). 6. SOU 2008:90 (2008). 7. Tillväxtanalys och Tillväxtverket (2011). 8. Ibid. 24

26 År 2010 uppgick Sveriges varuexport till ett värde av miljarder kronor, och värdet på den totala varuimporten var miljarder kronor. För tjänster uppgick exporten till 505 miljarder kronor och importen till 389 miljarder kronor. 9 Europa är Sveriges viktigaste handelspartner Sveriges främsta handelspartners, vad gäller export och import av varor, utgörs av länder i Europa (se figur 2.3 och 2.4). Av Sveriges varuexport går omkring 71 procent till länder i Europa. EU-27 står för omkring 56 procentenheter och resterande 15 procentenheter går till andra europeiska länder. Av varuimporten kommer närmare 85 procent från länder i Europa, varav EU-27 står för knappt 70 procentenheter. De enskilt viktigaste marknaderna, vad gäller varuimport och varuexport, är Tyskland följt av Norge (tabell 2.1). 9. Statistiska centralbyrån, Nationalräkenskaper. 25

27 Figur 2.3 Varuexportens destinationer, andel av total varuexport*. Europa 71,2 % Asien 12,7 % Amerika 10,0 % Oceanien och Antarktis 1,5 % Afrika 3,8 % Anmärkning: *Avser januari november Källa: SCB. 26

28 Figur 2.4 Varuimportens avsändare, andel av total varuimport*. Europa 84,6 % Asien 9,7 % Amerika 4,7 % Oceanien och Antarktis 0,3 % Afrika 0,7 % Anmärkning: *Avser januari november Källa: SCB. 27

29 Tabell 2.1 Sveriges tio viktigaste handelspartners utifrån andel av total varuexport respektive varuimport*. Varuexport Varuimport Tyskland 10,0 % Tyskland 18,3 % Norge 9,4 % Norge 8,4 % Storbritannien 7,0 % Danmark 8,1 % USA 6,3 % Nederländerna 6,2 % Danmark 6,1 % Storbritannien 5,9 % Finland 6,0 % Ryssland 5,4 % Nederländerna 4,9 % Finland 5,3 % Frankrike 4,6 % Frankrike 4,5 % Belgien 4,5 % Kina 3,9 % Kina 3,2 % Belgien 3,9 % Anmärkning: * Avser januari november Källa: SCB. Tillverkning och Handel dominerar Sveriges export domineras av ett fåtal branscher. År 2010 stod Tillverkning och Handel för drygt 90 procent av den totala varuexporten. Även varuimporten år 2010 dominerades av samma branscher (se figur 2.5 och 2.6). 28

30 Figur 2.5 Sveriges totala varuexport år 2010, fördelat på bransch. Tillverkning (C) Handel (G) Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik (M) Mineralutvinning (B) Transport och magasinering (H) Övriga* Procent Anmärkning: * I "Övriga" ingår även ej branschdefinierade företag. Källa: SCB. Figur 2.6 Sveriges totala varuimport år 2010, fördelat på bransch. Tillverkning (C) Handel (G) Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik (M) Information och kommunikation (J) Transport och magasinering (H) Övriga* Procent Anmärkning: * I "Övriga" ingår även ej branschdefinierade företag. Källa: SCB. Vi har hittills beskrivit internationaliseringen av Sveriges näringsliv genom att fokusera på export- och importmönster. I följande avsnitt tar vi ett steg tillbaka och betraktar hur de förändringar som skett i den globala ekonomin har påverkat företagande. 29

31 Globaliseringens konsekvenser för företagande Med globalisering avses i vid mening handel, gränsöverskridande investeringar och kapitalflöden samt informations- och teknologiutbyte mellan länder. Det skapar förutsättningar för företag i en liten och öppen ekonomi som Sveriges att dra nytta av exempelvis enklare tillgång till större marknader och effektivare produktion eller resursanvändning, samtidigt som det kan utgöra ett hot för de företag som av olika anledningar inte kan tillgodogöra sig de möjligheter som en global ekonomi erbjuder. Globalisering och den ökade integrationen av marknader är i sig inte något nytt fenomen, men däremot har processen blivit allt mer påtaglig i takt med utvecklingen av teknologier som gör det enklare att driva affärsverksamhet som korsar tid och rum. Nationella ekonomier påverkas i allt större utsträckning av händelser som utspelar sig i olika delar av världen, och det finns tydliga spridningseffekter länder emellan. Detta visar sig exempelvis i förändringar i kunders attityder och preferenser och i en ökad specialisering av näringslivet. Sammantaget innebär detta en förskjutning i den omgivning som företag har att förhålla sig till, där nationella landsgränser får relativt mindre betydelse. De institutionella, strukturella och övriga förutsättningar som gällt på den inhemska, eller möjligen närliggande, marknaden får stå tillbaka till förmån för en på många sätt betydligt mer komplex och svåröverskådlig kontext som inbegriper globala marknader. Samtidigt innebär detta på intet sätt att förutsättningar på den regionala 30

32 eller nationella nivån minskar i betydelse, utan kommer snarare att inneha en mycket viktig roll för näringslivets långsiktiga utveckling. 10 Internationalisering innebär både möjligheter och svårigheter Trots att internationalisering kan skapa förutsättningar för tillväxt och generera ekonomiska vinster finns det av olika anledningar företag som ändå väljer att inte expandera verksamheten på större marknader. Internationalisering är förknippat med kostnader och risker, och en del av dem blir företagen inte varse förrän processen redan påbörjats. Teknikutvecklingen till trots finns det fortfarande barriärer kvar när det handlar om möjligheterna för företag att komma in på utländska marknader. 11 Dessa kan bero på allt från att kunder föredrar det lokala eller inhemska, till svårigheter som kan förknippas med språk- och tidsskillnader eller på grund av det geografiska avståndet. Därmed kan det vara en stor osäkerhet förknippad med ett företags strävan att internationalisera verksamheten. Detta kan ha särskild betydelse för ett mindre företag med förhållandevis begränsade resurser. När man talar om hinder för internationalisering avses ofta interna respektive externa hinder. Interna hinder härrör från företaget självt, och handlar exempelvis om avsaknaden av resurser eller tillräckliga kompetenser för att internationalisera verksamheten. Det kan röra sig om otillräckliga finansiella resurser för att bekosta en del i en internationaliseringsstrategi eller avsaknad 10. Se exempelvis Tillväxtanalys (2011a). 11. För en genomgång av olika handelshinder, se Kommerskollegium (2010a). 31

33 av kompetens och erfarenhet inom företaget kring att bedriva internationella affärer. Vidare kan bristande språkkunskaper eller kunskaper om kulturella skillnader göra det svårt för ett företag att komma in på utländska marknader. Således kan internationaliseringssatsningar vara förknippade med betydande kostnader och investeringar för företag, både vad gäller finansiellt kapital och humankapital. När det gäller externa hinder är dessa av karaktären att de ligger utanför det område som företaget har möjlighet att påverka, vilket kan vara till exempel lagar och regler. Trots att olika handelshinder successivt har avskaffats för att underlätta för fler företag att få tillträde till fler marknader finns fortfarande exempelvis nationell lagstiftning som reglerar företagens verksamhet och som skiljer sig åt mellan olika länder. Det kan bland annat handla om företagens möjligheter att skydda intellektuellt kapital i olika länder eller skillnader i tekniska standarder länder emellan. Ett fortsatt samarbete mellan länder för att underlätta handel, inte minst i närområdet och inom EU, kan skapa förutsättningar för fler företag att delta på internationella marknader. Internationalisering berör alla företag Som tidigare nämnts kan internationalisering, förutom att expandera företagets verksamhet på nya marknader, också innebära nya affärs- och lärandemöjligheter, vilket kan vara en betydande källa till ökad långsiktig konkurrenskraft. Företagens internationalisering kan ge upphov till teknologi- och kunskapsspridning över gränser, vilket utgör en viktig förutsättning för lärande och dynamik i näringslivet. 32

34 En ökad internationalisering av näringslivet innebär att allt fler branscher konkurrensutsätts i takt med att utländska företag etablerar verksamhet i hemlandet eller på annat sätt ökar sin närvaro på den inhemska marknaden. Därmed ställs högre krav på företagens förmåga att utveckla de färdigheter som krävs för att konkurrera med utländska företag. Sammantaget kan olika internationaliseringshinder göra att företag känner att steget ut på internationella marknader är förknippat med alltför stora svårigheter, vilket gör att de väljer att inte utforska internationaliseringens möjligheter. Dessutom kan det finnas företag som väljer att inte ta steget ut på internationella marknader trots att förutsättningarna finns, på grund av att man inte är medveten om den affärspotential det skulle kunna innebära. Goda förutsättningar för svenska företag Sverige innehar en position som ett av världens mest konkurrenskraftiga länder, 12 vilket är resultatet av att det genomförts långsiktiga satsningar inom bland annat utbildnings- och innovationsområdet samt för att skapa goda förutsättningar för företagande. En bidragande faktor i detta sammanhang är att efterfrågan på hemmamarknaden är välutvecklad, det vill säga att kunderna på hemmamarknaden är avancerade användare som kan driva på teknologiutveckling och innovation. Således har det lokala en väsentlig betydelse för företagens förutsättningar att bygga upp de kompetenser och färdigheter som krävs för att vara internationellt 12. World Economic Forum (2011). 33

35 konkurrenskraftiga. Eftersom Sverige ligger i framkant inom informations- och kommunikationsteknologi kan användningen av internet och olika e-handelslösningar också ge företag med begränsade finansiella resurser möjligheten att nå ut på internationella marknader. Därtill har svenska företag varit relativt framgångsrika i utvecklingen och kommersialiseringen av miljöanpassade produkter, och miljöområdet utgör en marknad med betydande tillväxtpotential. Försäljning av olika tekniska lösningar inom miljöområdet och miljöanpassade produkter har stor potential att nå internationella framgångar, i takt med en ökad miljömedvetenhet och efterfrågan på denna typ av produkter. Internationalisering mer än bara export När man talar om företagens internationalisering är det vanligen export som åsyftas och dessutom har export utgjort en betydande del av de aktiviteter som främjandesystemet verkat för. Företagens internationalisering kan dock inbegripa mer än handel med utlandet och sätten genom vilka företag internationaliserar sin verksamhet kan innefatta annat än exportverksamhet. Detta medför att ett internationaliserat företag kan se väldigt olika ut och definitionen av ett internationaliserat företag kan inbegripa många olika aspekter av företagande. Därför kommer vi i denna rapport att utgå från ett antal olika sätt på vilka företag kan vara internationaliserade. Detta innebär inte på något vis att internationaliseringsformerna som diskuteras i denna rapport är uttömmande. Däremot syftar de till att belysa att företagens internationalisering kan vara mycket differentierad. 34

36 Import Förutom export till olika utländska marknader kan ett företag internationalisera sin verksamhet genom import av insatsvaror eller produkter för vidareförädling på den inhemska marknaden. Import kan också vara en viktig förutsättning för att ett företag ska kunna bli internationellt konkurrenskraftigt. Som en följd av näringslivets ökade specialisering och uppdelningen av produktionen i globala värdekedjor kan företagen välja att förlägga delar av värdekedjan till företag i andra länder med relativa fördelar i en viss aktivitet. Företagens export kan även vara beroende av deras möjligheter att importera olika insatsvaror och -tjänster. En betydande andel av Sveriges exportvärde, så mycket som en dryg tredjedel, utgörs av importerade varor och/eller tjänster som vidareförädlats Kommerskollegium, 2010b. 35

37 Internationell koordination och samverkan över gränserna Internationalisering kan även inbegripa andra affärsaktiviteter eller kontakter som företaget har i syfte att tillgodogöra sig viktig teknologi eller kunskap som utvecklats i utlandet. Samverkan kan vara av mer eller mindre formell karaktär, där det kan finnas flera fördelar för ett mindre företag att utgöra en del av ett utländskt företag, till exempel franchise eller en annan formaliserad samverkan. Detta är ett exempel på hur ett mindre företag kan dra nytta av de fördelar som en större konstellation av företag har, till exempel vad gäller stöd inom marknadsföring eller framtagande av nya produkter. Ytterligare ett sätt på vilket ett företag kan internationalisera sin verksamhet är genom företagssamverkan över nationsgränserna, det vill säga ett aktivt samarbete med företag utomlands. Samverkan med utländska företag kan till exempel innebära gemensamma satsningar på nya marknader eller att företaget får tillgång till en specifik kompetens som ett utländskt företag besitter. Inom exempelvis forskning och utveckling (FoU) kan samarbete med utländska företag som har spetskompetens inom ett område möjliggöra för ett företag att ta del av den kunskap som finns utomlands och därmed bidra till kunskapsspridning över gränserna. 36

38 Direktinvesteringar i utlandet Internationalisering kan också ske genom olika former av investeringar i utlandet, genom att ett företag förlägger hela eller delar av verksamheten i utlandet. Det kan ske genom att företaget bygger upp en egen verksamhet från grunden eller köper upp eller går samman med redan existerande företag i utlandet. Internationalisering i form av direktinvesteringar kan vara förhållandevis svårt då det både krävs kapital för att starta upp en verksamhet och kunskap om exempel vis lagar och regler som styr hur affärsverksamhet får bedrivas i andra länder. Dock kan det löna sig för företag att bedriva utlandsverksamhet i egen regi, exempelvis genom egna försäljningskontor eller i egna produktionsanläggningar, i de fall då alternativa sätt, som exempelvis att använda sig av lokala agenter eller licensproduktion, är förknippade med kostnader eller risker för företaget. Detta kan vara fallet exempelvis om företaget har en produkt med högt kunskapsinnehåll som man vill hindra konkurrerande företag att ta del av. Det kan även finnas kostnadsmässiga anledningar till att förlägga delar av verksamheten utomlands. Dessutom kan det av handelstekniska skäl, såsom att slippa formella handelshinder, vara motiverat att etablera egen verksamhet på vissa marknader. Mot bakgrund av ovanstående kan internationaliseringen av näringslivet avse det som möjliggör för företag att dra nytta av den potential och kunskap som finns utomlands på utländska marknader och hos utländska företag. Därmed sagt, kan det även finnas andra sätt på vilka ett företags verksamhet får en internationell karaktär. Sammantaget blir bilden av företagets internationa- 37

39 lisering att den kan se väldigt olika ut. Dessutom kan företagen använda sig av flera olika sätt att internationalisera verksamheten samtidigt, och det kan även finnas möjliga synergier dem emellan. Till exempel skulle ett företag som importerar varor för vidare försäljning eller förädling, som en följd av en ökad marknadskännedom, kunna påbörja exportverksamhet till nya marknader. Ytterligare ett exempel kan vara att gränsöverskridande företagssamverkan kring teknologi eller innovation ger upphov till utvecklingen av nya produktidéer som möjliggör etablering på nya marknader. Olika internationaliseringsfrämjande insatser, med syfte att underlätta olika aspekter av internationalisering, kan därmed samverka och förbättra möjligheterna för företag att växa. Varför är det intressant att fokusera på små och medelstora företag? När man talar om internationaliserade företag i Sverige associeras framför allt till de stora, ofta multinationella, företagen som finns representerade i alla världsdelar och som bidragit till att marknadsföra Sverige som nation. De stora företagen med 250 eller fler anställda, har historiskt sett svarat för en betydande andel av det totala förädlingsvärdet 14 i näringslivet och därtill utgjort en viktig del av svenska exportframgångar. Även om de svenska storföretagen också kommer att ha fortsatt stor betydelse för Sveriges näringsliv framöver finns anledning att stödja de svenska små och medelstora företagens fortsatta utveckling och internationella strävan. 14. Förädlingsvärde brukar definieras som det värde ett företag tillför genom sin verksamhet, det vill säga värdet av ett företags produktion minus värdet av de insatsvaror som har använts. 38

40 Små och medelstora företag viktiga för näringslivet De små och medelstora företagen, det vill säga företag med upp till 249 anställda, utgör som grupp en överväldigande majoritet 99,9 procent av företagsstocken i Sverige. Denna andel ligger i linje med genomsnittet inom EU-27 även om företagsstocken i Sverige i något högre utsträckning består av mindre företag med 0 9 anställda och en något lägre andel medelstora företag med anställda. 15 Som grupp svarar de små och medelstora företagen för en betydande del av de värden som skapas. Särskilt vad gäller arbetstillfällen kan vi se att de små och medelstora företagen över tid svarar för en ökande andel av antalet sysselsatta i näringslivet. Sammantaget visar siffror från 2009 att de små och medelstora företagen står för omkring 60 procent av förädlingsvärdet, omsättningen och antalet anställda i näringslivet (figur 2.7). 15. Andelen små och medelstora företag inom EU-27 utgör 99,8 procent av företagsstocken (EU-kommissionen, 2011a). Se även Nutek (2008). 39

41 Figur anställda anställda anställda Fler än 249 anställda Procent Näringslivets struktur efter företagsstorlek (antal anställda) år 2009, fördelat på andel företag, anställda, omsättning och förädlingsvärde per storleksklass. Antal företag Antal anställda Nettoomsättning, mnkr Förädlingsvärde, mnkr Anmärkning: De medelstora och stora företagen är så få att de inte syns i diagramredovisningen av de olika företagsstorlekarnas andel av det totala antalet företag. Källa: SCB. Trots att exporten fortfarande domineras av storföretagen, ser man en tydlig trend att de små och medel stora företagens andelar har ökat under senare år. Företag med fler än 249 anställda svarar idag för omkring 60 procent av varuexporten, och de små och medelstora företagen för resterande 40 procent (figur 2.8). Således är de små och medelstora företagen förhållandevis underrepresenterade när det gäller deras andel av varuexporten i förhållande till deras betydelse i ekonomin. 16 När det gäller varuimporten så svarar de små och medel stora före tagen numera för merparten, runt 60 procent (figur 2.9). 16. Tillväxtanalys (2011b) 40

42 Figur 2.8 Små och medelstora företag (0 249 anställda) Stora företag (fler än 249 anställda) Procent Andel av varuexport över tid (år ), fördelat på små och medelstora företag och stora företag Källa: SCB Figur 2.9 Små och medelstora företag (0 249 anställda) Stora företag (fler än 249 anställda) Procent Andel av varuimport över tid (år ), fördelat på små och medelstora företag och stora företag Källa: SCB. 41

43 Insatser för att främja en ökad internationalisering av svenska små och medelstora företag bör utgöra ett viktigt näringspolitiskt mål i syfte att skapa tillväxt och arbetstillfällen i Sverige. Det innebär att små och medelstora företag behöver fortsatt stöd och kunskap om de affärsmöjligheter som internationella marknader erbjuder. Tidigare års undersökningar av Företagens villkor och verklighet har visat att internationaliseringsgraden bland småföretag sett till andelen företag som exporterar är förhållandevis låg. Sverige står sig dock väl i en europeisk jämförelse vad gäller bland annat kostnader och administration förknippade med export och import. 17 Men det finns fortsatt utrymme att öka andelen företag som är representerade på internationella marknader. Internationalisering tjänar inte endast i syfte att öka avsättningsmöjligheterna för ett företags produkter. Genom att verka på andra marknader kan ett företag få uppslag till nya produkter och processer, lära sig av andra företag som är lokaliserade där och ta med sig denna kunskap tillbaka till hemmamarknaden. På sikt kan detta skapa förutsättningar för tillväxt och leda till stärkt konkurrenskraft, både lokalt och internationellt, genom att företag tillämpar kunskaper och erfarenheter från internationella marknader. Att främja internationalisering är därmed av strategisk betydelse för att skapa dynamik i näringslivet dels för att långsiktigt bidra till förutsättningar för ett hållbart företagande, men också för att Sverige ska vara intressant för utländska företag att investera i. 17. EU-kommissionen (2011a). 42

44 43

45 Bolon Bolagsform: Huvudkontor: Marknad: Aktiebolag Ulricehamn ca 40 länder i Europa, Nordamerika, Oceanien och Asien Startat: 1949 Omsättning: ca 220 miljoner SEK (2011) Antal anställda: 64

46 Systrarnas golv tar världen med storm Tillsammans med sin syster Marie har Annica Eklund gjort golvbranschen till en central punkt för inredningsarkitekter världen över. Med Bolons vävda vinylgolv får exklusiva offentliga miljöer både en stark identitet med textil känsla och ett slitstarkt underlag som tål att trampas på länge. Bolon, med säte i Ulricehamn, är ett familjeföretag i version 3.0. Ursprungligen startades verksamheten av farfar Nils-Erik som tillverkade trasmattor. Med nästa generation, det vill säga Annica och Maries föräldrar, tillkom mattor för förtält till husvagnar tog systrarna över företaget och skapade sitt eget Bolon ett internationellt designföretag med export till omkring 40 länder. Redan från början ställde vi ut på branschmässor i Europa. Där fick vi kontakt med utländska kunder och det föll det sig naturligt att tänka internationellt i första hand, berättar Annica Eklund som är Bolons VD. 45

47 Redan från början ställde vi ut på branschmässor i Europa. Hela 97 procent på export Först 2008 introducerades Bolon på den svenska marknaden, vilket syns tydligt i marknadsfördelningen: hela 97 procent av produktionen går för närvarande på export och Annica Eklunds gissning är att siffran ökar till 98 procent under Framför allt ser vi stor tillväxt i Asien under de närmaste åren, men även i USA och till viss del i Europa. I Sverige håller vi fortfarande på att bearbeta marknaden, men även om vi skulle öka kraftigt på hemma marknaden tror jag att fördelningen kommer att fortsätta se ut så här. Lokala kontakter avgörande för tillväxten Under resans gång har Exportrådet och Handelskammaren utgjort stöd när behov funnits. Till sin hjälp på respektive marknad har Bolon däremot lokal förankring i form av exklusiva importörer som säljer golven till arkitekter och inredare som arbetar med offentliga miljöer. Dessa partners har varit betydelsefulla för Bolons tillväxt. 46

48 Vi har en hög ambitionsnivå och ser till att knyta till oss personer med samma vilja att nå målen som vi. Våra kontakter byts ibland ut så att inte utvecklingen stannar upp, säger Annica. Långsiktigt tänkande bakom framgången Vad gäller företagets utveckling så verkar det inte finnas några gränser för hur stora Bolon kan bli, även om Annica hade önskat sig mer hjälp från myndighetshåll med att lyfta fram svensk design utomlands. Hittills har företaget varje år uppnått budget med råge, och planen är att omsättningen ska fördubblas inom några år. Dessutom har företaget ett miljöarbete i framkant som går utöver ISO *. Vår framgång beror på den otroliga glöd som vi och våra medarbetare på företaget har och det faktum att vi alltid tänker långsiktigt. Det hjälper oss att hela tiden fatta rätt beslut, trots tempot i vardagen, konstaterar Annica. * ISO är en internationell standard för miljöledningssystem. 47

49

50 Kapitel 3 Internationaliseringsmönster Detta kapitel ger en överblick av internationaliseringsmönster hos svenska små och medelstora företag. Sammantaget visar undersökningen Företagens villkor och verklighet 2011 att av de svenska små och medelstora företagen har vart fjärde företag verksamhet som är internationaliserad. Dock finns det skillnader i andelen internationaliserade företag sett till formen för internationalisering. Dessutom visar resultaten på både branschvisa och regionala skillnader vad gäller företagens internationa lisering. Företagens internationalisering kan se olika ut Internationalisering kan, som nämnts tidigare, innefatta olika aspekter och strategier som inte behöver vara ömsesidigt uteslutande. Som ett första steg i kartläggningen av internationaliseringsmönster hos svenska små och medelstora företag har vi, i enlighet med 49

51 genomgången i föregående kapitel, inkluderat följande aspekter av internationalisering: företag som bedriver exportverksamhet företag som bedriver egen importverksamhet 18 företag som ingår i en utländsk kedja 19 företag som samverkar med företag i utlandet företag som har egen verksamhet lokaliserad i utlandet Således innefattar definitionen olika sätt genom vilka ett företag kan dra nytta av den potential och kunskap som finns på utländska marknader eller på annat sätt har en koppling till en internationell kontext. Därmed sagt, kan det även finnas andra sätt på vilka ett företags verksamhet får en internationell karaktär. 18. Med egen import menas import som företaget genomfört direkt med företag i annat land, det vill säga ej med återförsäljare i Sverige. 19. Med kedja avses att verksamheten helt eller delvis bedrivs tillsammans med andra företag under gemensamt varumärke eller namn. Exempel på vad som avses är företag som ingår i franchisekoncept, frivillig fackhandelskedja eller återförsäljarkedja. 50

52 Figur 3.1 Andel små och medelstora företag som anger olika former av internationalisering *. Export Import Ingår i utländsk kedja Samverkar med företag i utlandet Verksamhet i utlandet (endast medelstora företag, anställda) Procent Anmärkning: *De olika sätten på vilka ett företags verksamhet kan anses vara internationaliserad är inte ömsesidigt uteslutande. Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet Sett till de olika internationaliseringsformerna finner vi att omkring 13 procent av de svenska små och medelstora företagen uppger att de exporterar (figur 3.1). Detta resultat ligger i nivå med tidigare års undersökningar. 20 När det gäller import uppger omkring 15 procent av de svenska små och medelstora företagen att de bedriver sådan verksamhet. Av de svenska små och medelstora företagen är det endast en liten andel, runt en procent, som uppger att de tillhör en utländsk kedja. 20. Jämförelsen avseende andelen företag som har export är med förbehållet att i tidigare års undersökningar av Företagens villkor och verklighet (åren 2002, 2005 och 2008) har endast småföretag (företag med 0 49 anställda) undersökts. År 2002 angav 13,3 procent av företagen att de har export, år 2005 var andelen 14,0 procent och år 2008 var andelen 14,1 procent. 51

53 När det gäller gränsöverskridande företagssamverkan uppger omkring sju procent av de svenska små och medelstora företagen att de samverkar med företag i utlandet. Med samverkan avses i detta sammanhang ett flertal olika områden, såsom produktion och produktutveckling, marknadsföring och försäljning, men också utbildning och kompetensutveckling. Slutligen, när det gäller resultaten avseende i vilken utsträckning företag har egen verksamhet i utlandet, är det endast de medelstora företagen som tillfrågats. 21 Omkring vart femte medelstort företag, cirka 19 procent, uppger att de har verksamhet lokaliserad utanför Sverige. 21. I undersökningen Företagens villkor och verklighet 2011 har endast de medelstora företagen tillfrågats om de bedriver verksamhet i utlandet. Anledningen till detta är att det, på grund av resursbegränsningar, är rimligt att anta att småföretag är mindre benägna att etablera egen verksamhet i utlandet med tanke på de kostnader som är förknippade med detta. Det gäller både rent finansiella kostnader men också personella resurser för att driva verksamheten, etcetera. Att andelen småföretag som är aktiva inom investeringar i utlandet är låg bekräftas av en rapport publicerad av EU-kommissionen (2010): endast två procent av småföretagen med 0 9 anställda är aktiva inom utländska direktinvesteringar. Motsvarande andel för de större småföretagen med anställda är sex procent. Av de medelstora företagen är andelen 16 procent. Även tidigare undersökningar av Företagens villkor och verklighet visar att en liten andel småföretag har verksamhet i utlandet. År 2008 uppgav cirka sju procent av de undersökta småföretagen att de har någon del av verksamheten utomlands. 52

54 Vart fjärde av de små och medelstora företagen är internationaliserat Ett företag som uppvisar någon eller flera av de ovan nämnda aspekterna kan betraktas som ett företag som bedriver en verksamhet som är internationaliserad. 22 Utifrån hur vi har definierat företagens internationalisering bedriver ett av fyra svenska små och medelstora företag, 24,6 procent, en verksamhet som på ett eller flera sätt har en internationell prägel. Vidare analys visar en tydlig koppling mellan företagens storlek och andelen företag som är internationaliserade (figur 3.2). Av de minsta småföretagen, det vill säga företag med upp till nio anställda, är knappt vart fjärde företag internationaliserat medan motsvarande andel av de medelstora företagen, det vill säga företag med anställda, är drygt hälften. 22. Detta kan jämföras med EU-kommissionens (2010) kartläggning av internationalisering bland europeiska små och medelstora företag, där följande sätt att internationalisera verksamheten inkluderas: företag som har export, import, investerar i utlandet, samverkar internationellt, eller har verksamhet som innefattar att antingen vara underleverantör åt ett utländskt företag eller att företaget har utländska underleverantörer. 53

55 Figur 3.2 Andel små och medelstora företag som är internationaliserade, fördelat på företagets storlek. Procent anställda anställda anställda Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet Stora skillnader mellan branscher i företagens internationalisering Undersökningen visar att det finns tydliga branschvisa skillnader avseende andelen små och medelstora företag som är internationaliserade. Handel är den bransch med högst andel internationaliserade företag, närmare hälften av företagen är internationaliserade. Även inom Tillverkning och mineralutvinning och Information och kommunikation är andelen internationaliserade företag förhållandevis stor. Den bransch där lägst andel företag är internationaliserade är inom Vård och omsorg där knappt fem procent av företagen bedriver verksamhet som är internationaliserad. 54

56 Figur 3.3 Andel små och medelstora företag som är internationaliserade, fördelat på bransch. Handel (G) Tillverkning och mineralutvinning (BC) Information och kommunikation (J) Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik (M) Utbildning (P) El, gas, värme, vattenförsörjning och avlopp (DE) Kultur, nöje och fritid (RS) Uthyrning och fastighetsservice (N) Hotell och restaurang (I) Transport och magasinering (H) Byggverksamhet (F) Vård och omsorg (Q) Totalt Procent Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet Inom Handel är det underbranschen Parti- och provisionshandel som står för en viktig del av internationaliseringen av branschen. Inom Tillverkning och mineralutvinning är det i underbranschen Tillverkning 55

57 av maskiner, elektronik som vi finner att en stor andel av företagen är internationaliserade. Inom Information och kommunikation är det Förlagsverksamhet som svarar för en stor del av branschens internationalisering (se figur ). Figur 3.4 Andel små och medelstora företag som är internationaliserade, fördelat på underbranscher inom Handel. Parti- och provisionshandel Detaljhandel Handel med motorfordon Handel (G), totalt Procent Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet Figur 3.5 Andel små och medelstora företag som är internationaliserade, fördelat på underbranscher inom Tillverkning och mineralutvinning. Tillverkning, maskiner och elektronik Tillverkning, kläder och textilier Tillverkning, materialbaserat Framställning av livsmedel, tobak och dryck Utvinning av mineral Tillverkning och mineralutvinning (BC), totalt Procent Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet

58 Figur 3.6 Andel små och medelstora företag som är internationaliserade, fördelat på underbranscher inom Information och kommunikation. Förlagsverksamhet Film, ljud och bild Data- och informationstjänster Information och kommunikation (J), totalt Procent Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet Var finns de internationaliserade företagen? Även regionalt finns relativt stora skillnader vad gäller andelen små och medelstora företag som är internationaliserade. Den region som har störst andel internationaliserade små och medelstora företag är Jönköpings län, där 30 procent av de små och medelstora företagen är internationaliserade. Därefter följer Stockholms län, med 28 procent. Lägst andel internationaliserade företag återfinns i Gävleborgs, Västernorrlands och Gotlands län, där knappt 15 procent av de små och medel stora företagen har en verksamhet som är att betrakta som internationaliserad. 57

59 Tabell 3.1 Andel små och medelstora företag som är internationaliserade, fördelat på län. Storleksgrupp Frekvens Jönköpings län 30,2 % Stockholms län 27,9 % Västra Götalands län 27,1 % Hallands län 26,3 % Värmlands län 25,6 % Västmanlands län 25,5 % Riket 24,6 % Skåne län 24,5 % Kronobergs län 24,2 % Blekinge län 23,6 % Dalarnas län 22,8 % Kalmar län 22,8 % Norrbottens län 22,6 % Örebro län 20,9 % Västerbottens län 19,2 % Södermanlands län 18,8 % Östergötlands län 18,3 % Jämtlands län 18,1 % Uppsala län 17,3 % Gotlands län 15,2 % Västernorrlands län 14,0 % Gävleborgs län 13,2 % Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet

60 Figur 3.7 Andel små och medelstora företag som är internationaliserade, fördelat på län. <20 % % >25 % Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet

61 När det gäller regionala skillnader i andelen små och medelstora företag som är internationaliserade bör man ta i beaktande att detta till viss del kan förklaras av skillnader i näringslivsstrukturen. Exempelvis kan andelen medelstora företag i regionen och vilka branscher som de små och medelstora företagen är verksamma inom påverka. Därtill kan det i olika regioner finnas större företag som i betydande utsträckning är internationaliserade. Dessa omfattas dock inte av denna undersökning. Nyckeltal för de internationaliserade företagen Som en första jämförelse mellan internationaliserade och övriga små och medelstora företag finner vi att det är små skillnader när det gäller företagens storlek (antal anställda) och ålder (utifrån etableringsår) (tabell 3.2). Dock finns vissa skillnader avseende företagens förädlingsvärde och volym på verksamheten. När det gäller samtliga små och medelstora företag är medianvärdet för företagens förädlingsvärde och nettoomsättning kronor respektive kronor. Motsvarande värden för de internationaliserade företagen är kronor respektive kronor och för övriga företag kronor respektive kronor. 60

62 Tabell 3.2 Företagskaraktäristik för samtliga, internationaliserade och övriga små och medelstora företag (medianvärde). Samtliga företag Internationaliserade företag Övriga företag Antal sysselsatta Företagets ålder 1999 (12 år) 1999 (12 år) 1998 (13 år) Förädlingsvärde, tkr Nettoomsättning, tkr Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet Ser vi till ytterligare några företagskaraktäristika finns vissa skillnader avseende företagsledarens kön och bakgrund (tabell 3.3). Av småföretagen som leds av en kvinna är det omkring 20 procent som leder företag som är internationaliserade. Motsvarande andel av företag som leds av män är 26 procent. Sett till företagsledarens bakgrund är 28 procent av småföretagen som leds av personer med utländsk bakgrund 23 internationaliserade. För personer med svensk bakgrund är motsvarande andel 24 procent. 23. En person anses ha utländsk bakgrund om personen själv eller båda föräldrarna är födda utomlands. 61

63 Tabell 3.3 Företagsledarens karaktäristik*, för samtliga, internationaliserade och övriga småföretag. Samtliga företag Varav internationaliserade företag Varav övriga företag Andel kvinnor 22,7 % 20,1 % 79,9 % Andel män 77,3 % 25,6 % 74,4 % Andel företagare med utländsk bakgrund 13,4 % 28,1 % 71,9 % Andel företagare med svensk bakgrund 86,6 % 23,9 % 76,1 % Anmärkning: * Endast småföretagen har tillfrågats. Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet Dock bör det noteras att, när det gäller analysen av företagsledarens kön och bakgrund, kan även andra bakomliggande faktorer, såsom bransch eller företagets storlek, påverka huruvida ett företag är internationaliserat eller ej. Var finns de internationaliserade företagens marknader? Av samtliga små och medelstora företag som är internationaliserade uppger ändå 68 procent att Sverige är den huvudsakliga marknaden för företagets produkter. Knappt 19 procent uppger att Norden är den huvudsakliga marknaden, medan omkring 12 procent uppger att marknader utanför Norden är den huvudsakliga marknaden för vilken företaget producerar sina varor och tjänster. 62

64 Kartläggningen av företagens huvudsakliga marknader visar också att de internationaliserade företagen har en större marknadsmässig spridning även inom Sverige jämfört med de företag som endast verkar nationellt. Av småföretagen som enbart verkar på en nationell marknad uppger drygt hälften, 54 procent, att det är den lokala marknaden som är företagets huvudsakliga marknad. Motsvarande andel av de internationaliserade småföretagen är drygt en femtedel, 22 procent. För de medelstora företagen är det drygt en tredjedel (38 procent) av företagen som endast är nationellt verksamma som uppger att den lokala marknaden är företagets huvudsakliga marknad. Detta kan jämföras med inte ens vart tionde (runt åtta procent) av de medelstora före tagen som är internationaliserade. Fördelat på företagsstorlek uppger knappt 70 procent av de internationaliserade småföretagen att deras huvudsakliga marknad finns lokalt, regionalt eller nationellt i Sverige, medan motsvarande siffra är runt 50 procent för de internationaliserade medelstora företagen (se tabell 3.4). De internationaliserade medelstora företagen har i större utsträckning sin huvudsakliga marknad utanför Norden jämfört med de internationaliserade småföretagen. Vart fjärde medelstort internationaliserat företag uppger att den huvudsakliga marknaden för företagets produkter ligger utanför Norden medan drygt vart tionde av de internationaliserade småföretagen uppger motsvarande. 63

65 Tabell 3.4 Andel internationaliserade företag som uppger olika huvudsakliga marknader, fördelat på små och medelstora företag. Internationaliserade företag Huvudsaklig marknad Småföretag (0 49 anställda) Medelstora företag ( anställda) Lokal 22,3 % 8,3 % Regional 14,3 % 12,1 % Nationell 32,1 % 31,0 % Norden 18,6 % 22,9 % Resten av världen 11,7 % 25,3 % Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet Innan vi fördjupar analysen kring olika internationaliseringsformer kan vi sammanfattningsvis säga att vart fjärde av de svenska små och medelstora företagen har en verksamhet som är internationaliserad. Det finns också en koppling mellan företagets storlek och andelen företag som är internationaliserade. Omkring hälften av de medelstora företagen bedriver en verksamhet som är internationaliserad. Skillnader vad gäller andelen internationaliserade företag finns också mellan Sveriges olika regioner men framför allt mellan olika branscher. I de avsnitt som följer fördjupar vi analysen kring olika former för internationalisering. Vart femte av de små och medelstora företagen har export och/eller import Som tidigare nämnts visar resultaten av Företagens villkor och verklighet 2011 att omkring 13 procent av de svenska små och medelstora företagen bedriver export av varor och/eller tjänster och att närmare 15 procent av företagen har egen import. Tack vare export kan före- 64

66 taget sälja sina produkter på fler och större mark nader och genom varu- och tjänsteimport kan ett företag använda sig av specifik kompetens och resurser som finns utomlands till sin egen verksamhet. En europeisk undersökning har visat att en stor andel små och medelstora företag som både exporterar och importerar börjar med import före export, även om det är vanligt att export- och importverksamheten börjar samtidigt. 24 Import kan utgöra ett viktigt första steg i en internationaliseringssatsning eftersom det är ett sätt för ett företag att skaffa sig kunskap om utländska marknader. Av samtliga små och medelstora företag finner vi att drygt vart femte företag, 21,5 procent, bedriver export och/eller import av varor och tjänster (figur 3.8). 25 Av dessa företag utgör gruppen som endast bedriver importverksamhet den största delen, omkring 40 procent av de exporterande och/eller importerande företagen. De företag som enbart bedriver import uppgår till knappt nio procent av de svenska små och medelstora företagen. Företagen som endast exporterar utgör den näst största gruppen, runt sju procent av de små och medelstora företagen. Slutligen utgör de företag som bedriver både export- och importverksamhet sex procent av de svenska små och medelstora företagen. 24. Undersökningen, genomförd av EU-kommissionen (2010), visar att, av små och medelstora företag som både exporterar och importerar, är det en större andel företag som börjar med import (39 procent) jämfört med export (18 procent). 42 procent av företagen börjar exportera och importera samma år. 25. Detta betyder att det finns tre ömsesidigt uteslutande kategorier: exportföretag, importföretag och företag som både har export och import. 65

67 Figur 3.8 Andel små och medelstora företag som exporterar och/eller importerar (år 2010). Endast export 6,7 % Endast import 8,7 % Både export och import 6,1 % Varken export eller import 78,5 % Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet Exportens omfattning i internationaliserade små och medelstora företag När det gäller exportens omfattning ser vi att andelen företag som uppger att exporten uppgår till åtminstone en fjärdedel av företagets totala omsättning ökar med företagens storlek (figur 3.9). Omkring 20 procent av de minsta småföretagen (0 9 anställda) med export anger att exporten står för minst en fjärdedel av företagets totala omsättning, medan motsvarande siffra för de medelstora exporterande företagen är 40 procent. 66

68 Figur 3.9 Andel exporterande företag som uppger att exporten utgör minst en fjärdedel av företagets totala omsättning (år 2010), fördelat på företagets storlek. Procent anställda anställda anställda Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet Ju större företag, desto större andel med export och import Även om det i gruppen små och medelstora företag sammantaget är vart femte företag som har egen export och/eller import av varor och tjänster, finns det skillnader mellan olika storlekskategorier (figur 3.10). Av de svenska medelstora företagen är andelen företag som exporterar och/eller importerar omkring 45 procent, medan motsvarande andel bland de minsta småföretagen är cirka 20 procent. Av de lite större småföretagen är andelen exporterande och/eller importerande företag 35 procent. Sammantaget ser vi att andelen företag som är internationaliserade utifrån att de bedriver export och/eller import av varor och tjänster ökar med företagens storlek. 67

69 Figur 3.10 Andel företag som bedriver export, import eller både export och import (år 2010), fördelat på företagets storlek. Endast export Endast import Både export och import Procent anställda anställda anställda Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet När det gäller företag som endast exporterar är andelarna störst bland de större småföretagen och de medelstora företagen. Andelen företag som bara har export uppgår till drygt vart tionde företag inom dessa storlekskategorier, medan andelen är ungefär hälften så stor, sex procent, bland de minsta småföretagen. Avseende företag som endast importerar är andelen runt nio procent i samtliga storlekskategorier. Slutligen, när det gäller de företag som uppger att de både exporterar och importerar varor och tjänster så ökar andelen med företagsstorleken. Av de medelstora företagen uppgår andelen företag som både exporterar och importerar till drygt vart femte företag (22 procent). Motsvarande andelar är fem procent av de minsta småföretagen re spektive 15 procent av de större småföretagen. 68

70 Branschvisa skillnader i export och import Sett till olika branscher ser vi stora variationer i andelen företag som exporterar och importerar. 26 Störst andel exporterande företag finns inom Tillverkning och mineralutvinning följt av Information och kommunikation och Handel (figur 3.11). När det gäller andelen företag som importerar är det samma branscher som ligger i topp, dock i en annan ordningsföljd: Handel, Tillverkning och mineralutvinning följt av Information och kommunikation. Branscherna Vård och omsorg och Hotell och restaurang är de som har de lägsta andelarna företag som exporterar och importerar. 26. När det gäller de branschvisa analyserna har vi utgått från den totala andelen små och medelstora företag som exporterar och importerar och har därmed inte skapat ömsesidigt uteslutande kategorier. I kategorin export ingår både företag som endast exporterar och företag som både exporterar och importerar. På motsvarande sätt ingår i kategorin import de företag som bara importerar tillsammans med företag som både importerar och exporterar. 69

71 Figur 3.11 Andel små och medelstora företag som har export och import (år 2010), fördelat på bransch. Tillverkning och mineralutvinning (BC) El, gas, värme, vattenförsörjning och avlopp (DE) Byggverksamhet (F) Export Import Handel (G) Transport och magasinering (H) Hotell och restaurang (I) Information och kommunikation (J) Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik (M) Uthyrning och fastighetsservice (N) Utbildning (P) Vård och omsorg (Q) Kultur, nöje och fritid (RS) Totalt Procent Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet Ser man till både företagets storlek och branschtillhörighet finns stora skillnader i andelen företag som exporterar respektive importerar. Inom Tillverkning och mineralutvinning uppger 81 procent av de medelstora företagen att de exporterar. Andelen bland småföretagen är endast 25 procent. Likaså inom Information och kommunikation uppger drygt vartannat medelstort före- 70

72 tag, 51 procent, att de exporterar, medan mot svarande andel av småföretagen är 25 procent. Inom Handel uppger vart tredje medelstort företag, 34 procent, att de exporterar jämfört med vart femte småföretag (22 procent). Lägst andel exporterande företag finns inom Vård och omsorg, både vad gäller små och medelstora företag. Vad gäller import är det samma branscher som sticker ut när det gäller andelen företag som importerar. Inom Tillverkning och mineralutvinning är det drygt två tredje delar, 70 procent, av de medelstora företagen som importerar. Bland småföretagen i branschen är andelen 25 procent. Andelen företag inom Handel som im porterar är 37 procent av småföretagen respektive 43 procent av de medelstora företagen. Inom Information och kommunikation har närmare vart tredje medelstort företag import (29 procent). Andelen av småföretagen i denna bransch som bedriver import är 15 procent. Norden och Europa vanligast när det gäller export och import När det gäller de små och medelstora företagens export till respektive import från olika regioner uppger nästan tio procent att de exporterar till Norden medan cirka sex procent importerar från Norden (tabell 3.5). Därefter är trenden vad gäller export och import avtagande, undantaget import från Västeuropa, med en mindre andel företag som uppger att de exporterar till respektive importerar från olika regioner allt eftersom det geografiska avståndet ökar. Dock kan vi se att exporten till och importen från Nordamerika respektive Asien och Oceanien uppvisar andra egenskaper. 71

73 Tabell 3.5 Andel små och medelstora företag som bedriver export till, respektive import från olika regioner*. Region Export Import Norden 9,6 % 6,4 % Västeuropa 5,8 % 8,4 % Central- och Östeuropa 2,3 % 2,6 % Mellanöstern och Turkiet 0,9 % 0,5 % Nordamerika 1,9 % 3,1 % Syd- och Centralamerika 0,6 % 0,4 % Afrika 0,7 % 0,3 % Asien och Oceanien 1,9 % 3,4 % Anmärkning: * Flera svarsalternativ kan anges. Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet Sammantaget visar kartläggningen av de svenska små och medelstora företagen att omkring vart femte företag bedriver export- och/eller importverksamhet. Andelen företag som exporterar och/eller importerar varor och tjänster är större ju större företagen är. Bland de minsta småföretagen, med 0 9 anställda, är det en större andel av företagen som endast importerar jämfört med andelen företag i den storlekskategorin som bara exporterar eller som både exporterar och importerar. Det är även förhållandevis stora skillnader mellan olika branscher vad gäller andelen företag som exporterar och importerar. 72

74 73

75 Kryddhuset Bolagsform: Aktiebolag Huvudkontor: Ljung Marknad: Sverige Startat: 1992 Omsättning: ca 28 miljoner SEK (2011) Antal anställda: 12 74

76 Han sätter krydda på vår tillvaro Tillsammans med sin fru driver Paolo Labardi importföretaget Kryddhuset som numera inte bara levererar curry, kanel, oregano och en lång rad andra kryddor till svensk detaljhandel, utan även till våra närmaste grannländers. En semester på Cypern 1990 förändrade italienaren Paolos Labardis liv. Här träffade han nämligen sitt livs kärlek, svenskan Camilla, och tillsammans beslutade de sig snabbt för att leva ihop. Efter en period i Italien flyttade de till Camillas hemort Ljung, strax utanför Herrljunga i Västa Götaland. Med viljan att göra något tillsammans bestämde de sig, nästintill slumpmässigt, för att starta ett företag som sålde kryddor, trots att ingen av dem hade erfarenhet av vare sig livsmedelsbranschen eller av att driva företag. Visst är det viktigt att ha en bra affärsidé, men ibland tror jag att motivation är ännu viktigare. Vi ville verkligen driva något ihop och företagandet har varit berikande för oss båda. Det är klart att det är en utmaning att både leva och arbeta tillsammans, men vi har våra olika roller och intresseområden, vilket gör det enklare att samarbeta, berättar Paolo Labardi som är Kryddhusets VD. 75

77 För oss fungerar import som en väg till export, eftersom vi får idéer till förädling genom våra leverantörer. Import från tolv länder Till en början reste Paolo och Camilla runt i Sverige och sålde kryddor på marknader. Kryddleverantörerna hade de fått kontakt med genom att besöka mässor runt om i Europa. Så småningom började paret rikta in sig mot detaljhandeln. Idag har Kryddhuset import från tolv länder, där ibland Spanien, Kina, Indien och Guatemala, och levererar till dagligvaruhandeln, storkök och livsmedelsproducenter. Och företaget säljer inte bara sina produkter på hemmamarknaden, utan även i Norge, Danmark och Italien. Ytterligare ett par utländska marknader står på tur för marknadsintroduktion inom kort. Inspireras av sina leverantörer Under resans gång har Kryddhuset haft relativt lite att göra med svenska myndigheter, men Paolo känner heller inte att han saknat något särskilt stöd. Att företaget till största delen sysslar med import har han aldrig upplevt som problematiskt, även om det självklart kräver kunskaper kring olika länders kultur och traditioner. Sina internationella kontakter ser han som inspirationskällor som han hela tiden lär sig av. 76

78 För oss fungerar import som en väg till export, eftersom vi får idéer till förädling genom våra leverantörer och på så vis vidgar vi våra vyer. Stabil tillväxt gav Gasellpris Sedan starten har Kryddhusets tillväxt varit stabil, och 2011 omsatte företaget omkring 28 miljoner kronor. Som ett kvitto på framgångarna finns också ett antal utmärkelser: Årets företagare 2005, Gasellföretag 2007 enligt Dagens Industri, Årets nybyggare 2008 samt det italienska entreprenörspriset Valore Lavoro Men även om det är spännande att växa så är det också påfrestande för företaget. Därför siktar vi på att öka omsättningen med omkring tio procent per år. Det är lagom för oss, avslutar Paolo. 77

79 Få små och medelstora företag ingår i utländsk kedja Ett mindre företag som ingår i en utländsk kedja kan, förutom att dra nytta av de skalfördelar som storlek medför, tillgodogöra sig kompetenser som utvecklats utomlands, genom att de görs tillgängliga inom organisationen. Undersökningen visar att andelen svenska små och medelstora företag som ingår i en utländsk kedja är låg, endast runt en procent av samtliga små och medelstora företag. Av de minsta företagen, med 0 9 anställda, är det en procent som ingår i en utländsk kedja. Motsvarande andel för småföretag med anställda är två procent, och för medelstora företag är andelen tre procent. Därmed finner vi att ju större företagen är desto större andel av dem ingår i en utländsk kedja, även om andelarna genomgående är låga. 78

80 Figur 3.12 Andel små och medelstora företag som ingår i utländsk kedja, fördelat på bransch. Hotell och restaurang (I) Handel (G) Utbildning (P) Uthyrning och fastighetsservice (N) Tillverkning och mineralutvinning (BC) Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik (M) Transport och magasinering (H) Kultur, nöje och fritid (RS) Byggverksamhet (F) Totalt Procent Anmärkning: Vård och omsorg (Q) och Information och kommunikation (J) redovisas ej eftersom antalet företag i branschen som ingår i utländsk kedja är för få. Inom El, gas, värme, vattenförsörjning och avlopp (DE) är det inga företag som ingår i utländsk kedja. Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet I de flesta branscher uppgår andelen små och medelstora företag som ingår i en utländsk kedja inte ens till en procent av företagen (figur 3.12). Det finns dock några branscher där andelen företag som ingår i en utländsk kedja är något högre: inom Hotell och restaurang uppger närmare fyra procent av företagen att de ingår i en utländsk kedja. Inom Handel är motsvarande andel knappt tre procent och inom Utbildning är andelen företag som ingår i en utländsk kedja två procent. 79

81 Internationell samverkan som internationaliseringsstrategi Företagssamverkan över gränser är ytterligare ett sätt att nå ut på utländska marknader. Det är ett sätt för företag att komplettera sin kompetens med specifikt kunnande kopplat till vissa marknader eller teknologier. Samarbete med företag i utlandet kan i ett initialt skede vara ett sätt för företaget att skaffa information om internationella marknader. Det kan även handla om att etablera strategiska kontakter på viktiga marknader av kompetenshänsyn, vilket kan vara fallet när det gäller företag med spetskompetens som finns utomlands. Av de svenska små och medelstora företagen uppger omkring 44 procent att de samverkar regelbundet med andra företag. Av dessa uppger 15 procent att de samverkar med företag i utlandet. Sett till samtliga svenska små och medelstora företag är det alltså närmare sju procent av företagen som uppger att de samverkar med företag i utlandet. Lägst andel företag som uppger att de samverkar internationellt är bland de minsta småföretagen, cirka sju procent, medan andelen medelstora företag som samverkar med utländska företag är närmare 14 procent (figur 3.13). 80

82 Figur 3.13 Andel små och medelstora företag som samverkar internationellt, fördelat på företagets storlek. Procent anställda anställda anställda Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet Sett till olika branscher är det förhållandevis stor spridning när det gäller andelen företag som uppger att de samverkar med företag i utlandet (figur 3.14). Högst andel finns inom Information och kommunikation och Utbildning. Inom flera branscher är andelen som samverkar internationellt bara några procentenheter. 81

83 Figur 3.14 Andel små och medelstora företag som samverkar internationellt, fördelat på bransch. Information och kommunikation (J) Utbildning (P) Handel (G) Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik (M) Tillverkning och mineralutvinning (BC) El, gas, värme, vattenförsörjning och avlopp (DE) Kultur, nöje och fritid (RS) Uthyrning och fastighetsservice (N) Transport och magasinering (H) Byggverksamhet (F) Vård och omsorg (Q) Hotell och restaurang (I) Totalt Procent Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet

84 Högre utsträckning av samverkan bland internationaliserade företag Inom samtliga områden är samverkan mer frekvent bland de internationellt samverkande företagen än bland företag som endast samverkar nationellt, även om skillnaden i vissa fall är liten (tabell 3.6). När det gäller exempelvis samverkan inom inköp, logistik och transport uppgår andelen till 40 procent av de internationellt samverkande företagen jämfört med knappt 30 procent av de övriga samverkande företagen. Det är också en större andel av de internationellt samverkande företagen (cirka 40 procent) som uppger att de samverkar med andra företag kring marknadsföring, export och försäljning jämfört med andelen av de övriga samverkande företagen (knappt 30 procent). Ett intressant resultat är att av de internationellt samverkande små och medelstora företagen uppger 30 procent att de samverkar inom innovation, produktutveckling och forskning och utveckling (FoU). Motsvarande andel av övriga samverkande företag är knappt tio procent. I fallet med företagssamverkan inom detta område kan tänkas att det som styr huruvida samverkan sker nationellt eller över gränser i högre utsträckning beror på de specifika kompetenser som eftersöks snarare än var samverkanspartnern är geografiskt lokaliserad. 83

85 Tabell 3.6 Samverkansområden, fördelat på företag som samverkar internationellt och övriga företag som samverkar. Samverkansområde Företag som samverkar internationellt Övriga företag som samverkar* Kontorsservice, till exempel lokaler, reception 19,7 % 18,0 % Inköp, logistik, transport 40,4 % 27,8 % Utbildning och kompetensutveckling 29,3 % 28,0 % Marknadsföring, export, försäljning 42,7 % 27,1 % Produktion av företagets varor/tjänster 51,4 % 45,6 % Omvärldsbevakning, erfarenhetsutbyte 23,5 % 14,7 % Lobbying, politikoch samhällspåverkan 9,5 % 5,9 % Innovation, produktutveckling, FoU 29,9 % 9,1 % Anmärkning: * Avser de företag som ej är internationaliserade och som uppger att de samverkar med andra företag nationellt. Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet Det bör noteras att dessa resultat inte ska tolkas som att de internationellt samverkande företagen nödvändigtvis samverkar med en utländsk partner inom ett visst område. Det som resultaten dock visar är att en högre andel av de företag som samverkar internationellt uppger att de samverkar inom ett visst område i jämförelse med övriga samverkande företag. 84

86 Var finns företagens samverkanspartners? Av småföretagen som samverkar internationellt är det omkring 60 procent som uppger att de samverkar med andra företag i Norden (tabell 3.7). Också bland de medel stora företagen är denna andel runt 60 procent (tabell 3.8). Därefter ser man en avtagande trend, det vill säga andelen företag som uppger att de samverkar med företag utomlands minskar i takt med att det geografiska avståndet ökar. Tabell 3.7 Andel av de internationellt samverkande småföretagen som samverkar med företag i olika regioner*. Region Norden 62,7 % EU utom Norden 44,8 % Resten av världen 34,3 % Anmärkning: *Flera svarsalternativ kan anges. Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet Tabell 3.8 Andel av de internationellt samverkande medelstora företagen som samverkar med företag i olika regioner*. Region Norden 58,9 % Europa 58,5 % Mellanöstern och Turkiet 5,9 % Nordamerika 25,2 % Syd- och Centralamerika 2,1 % Afrika 1,9 % Asien, Oceanien 25,0 % Anmärkning: *Flera svarsalternativ kan anges. Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet

87 Det är dock intressant att notera att vart fjärde medelstort företag som samverkar internationellt uppger att de samverkar med företag i Nordamerika. Lika stor andel uppger att de samverkar med företag i Asien och Oceanien. Nordamerika har traditionellt utgjort en viktig motor för teknologisk och kompetensmässig utveckling, varför det kan ligga strategiska beslut bakom att samverka med andra företag där. Detta kan även vara en förklaring till den förhållandevis stora andelen företag som har etablerat samverkan med företag i Asien och Oceanien, eftersom det är i denna region som flera av de nya tillväxtländerna finns. Sammanfattningsvis, när det gäller att tillgodogöra sig kompetenser från utländska marknader eller från företag i utlandet finner vi att det är en liten andel av företagen som ingår i en utländsk kedja. Denna form av internationell koordination är sålunda inte så utbredd bland de svenska små och medelstora företagen. Däremot är det en desto högre andel företag som uppger att de samverkar med företag utomlands. Ju större företagen är, desto större andel företag uppger att de samverkar över gränserna. Intressant är att de inter nationellt samverkande före tagen i högre utsträckning uppger att de samverkar inom de olika områden som undersökts jämfört med de företag som endast samverkar nationellt. Företagen som samverkar internationellt uppger att företagens samverkanspartners framför allt finns i närliggande länder, även om en förhållandevis stor andel av de medel stora företagen uppger att de har samverkanspartners i Nordamerika respektive Asien och Oceanien. 86

88 De svenska medelstora företagens internationella verksamhet Som tidigare nämnts utgör etablering av egen verksamhet i utlandet ytterligare ett sätt för företagen att internationalisera verksamheten. Det kan finnas flera anledningar till att sköta representationen på vissa marknader i egen regi eller förlägga vissa delar av verksamheten i andra länder. I undersökningen Företagens villkor och verklighet 2011 har, som tidigare nämnts, frågorna kring detta endast riktats till de medelstora företagen. Detta avsnitt utgör därför en fördjupning av just de medelstora företagens internationalisering. Vart femte medelstort företag har utlandsverksamhet Av de svenska medelstora företagen uppger nästan vart femte företag, knappt 19 procent, att de har etablerat egen verksamhet i utlandet. Med verksamhet avses här försäljning, kundservice, produktion, FoU, eller annan verksamhet. Försäljningskontor är vanligast Av de internationaliserade medelstora företagen som har verksamhet i utlandet är försäljningskontor den vanligaste verksamheten (figur 3.15). Nästan vart fjärde internationaliserat medelstort företag uppger att de har ett försäljningskontor utomlands. Att ha en direkt representation kan vara nödvändigt eftersom en stor del av marknadskunskapen kan vara av implicit karaktär och lokalt förankrad, exempelvis kännedom om lokala variationer och marknadsspecifika preferenser. 87

89 Figur 3.15 Andel internationaliserade medelstora företag som har verksamhet i utlandet, fördelat på aktivitet*. Försäljningskontor Hela eller delar av produktionen Kundservice FoU Annan del av verksamheten Procent Anmärkning: * Flera svarsalternativ kan anges. Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet En relativt stor andel av de internationaliserade medelstora företagen, nästan vart femte företag, uppger att hela eller delar av produktionen är utlokaliserad. Detta kan signalera att möjligheterna att producera till lägre kostnader i utlandet kan vara ett sätt för företagen att stärka sin konkurrenskraft. Det kan dock tänkas att det finns skillnader mellan branscher, exempelvis mellan tillverkande företag och företag inom tjänste industri, när det gäller denna anledning till varför företag etablerar verksamhet i utlandet. 27 Alternativt kan utlokalisering av produktion vara ett led i en strategi att lära sig nya produktionsteknologier för att därigenom kunna erbjuda en mer konkurrenskraftig produkt. 27. Tillväxtanalys (2011c). 88

90 Undersökningen visar att av de internationaliserade medelstora företagen är det omkring 23 procent av företag tillhörande industrisektorn och 16 procent av företag inom tjänstesektorn som uppger att de har produktion i utlandet. 28 Däremot är det en relativt låg andel internationaliserade medelstora företag som uppger att de har kundservice lokaliserad i utlandet. Likaså är det förhållandevis få internationaliserade medelstora företag som har förlagt FoU utomlands, endast omkring tre procent. FoU är en verksamhet som är förknippad med både betydande kostnader och osäkerhet vilket kan vara en del i förklaringen varför en relativt liten andel företag uppger att de har den typen av verksamhet utomlands. 28. På grund av att antalet internationaliserade medelstora företag inom olika branscher är för få för att kunna bryta ned resultatet på enskilda branscher har vi istället jämfört industri- och tjänstenäringar. Industrisektorn inkluderar Tillverkning och mineralutvinning, El, gas värme, vattenförsörjning och avlopp, och Byggverksamhet. Tjänstesektorn inkluderar Handel, Transport och magasinering, Hotell och restaurang, Information och kommunikation, Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik, Uthyrning och fastighetsservice, Utbildning, Vård och omsorg, och Kultur, nöje och fritid. 89

91 Få medelstora företag planerar att etablera verksamhet utomlands På frågan om de medelstora företagens planer att etablera verksamhet utomlands är det i allmänhet en låg andel av företagen som uppger sig ha sådana planer inom de närmaste fem åren, cirka fem procent av samtliga medelstora företag. Sett till vilka verksamheter som de medelstora före tagen uppger att de planerar att etablera utomlands ser vi ser att det är små skillnader mellan de medelstora företagen som är internationaliserade och övriga medelstora företag (figur 3.16). Figur 3.16 Andel medelstora företag som planerar att etablera verksamhet utomlands inom fem år, fördelat på internationaliserade och övriga företag*. Internationaliserade företag Övriga företag Procent 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Försäljningskontor delar av Hela eller produktionen Kundservice Forskning och utveckling Annan del av verksamheten Anmärkning: * Flera svarsalternativ kan anges. Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet

92 Närmarknader fortsatt intressanta Undersökningen visar att Norden och övriga Europa domi nerar som områden för de medelstora företagens internationaliseringsplaner. 29 Detta gäller för både de företag som redan är internationaliserade och de som inte är det, även om andelarna genomgående är högre för de internationaliserade företagen (figur 3.17). Figur 3.17 Nya marknader för de medelstora företagen inom tre år, fördelat på internationaliserade och övriga företag*. Internationaliserade företag Övriga företag Procent Norden Europa (utom Norden) Mellanöstern och Turkiet Nordamerika Syd- och Centralamerika Afrika Anmärkning: *Flera svarsalternativ kan anges. Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet Asien, Oceanien 29. Med detta avses planer att påbörja export till, import från eller etablera verksamhet på olika marknader. 91

93 Detta resultat kan ställas mot att de snabbast växande ekonomierna finns utanför dessa regioner, såsom de så kallade BRIC-länderna 30 i Asien och Sydamerika. I tillväxtländerna har det de senaste åren satsats stora resurser på kunskapsutveckling och innovation, och därmed utmanar dessa länder de utvecklade OECD-länderna på forskning- och innovationsområdena. 31 Statistik visar att de nya tillväxtländerna inte bara är stora avsättningsmarknader för OECD-ländernas produkter utan också snabbt utvecklar inhemska varor och tjänster med hög kunskapsintensitet. 32 Därför kan en närvaro på tillväxtmarknaderna vara strategiskt viktig för svenska företag. Olika strategier för att internationalisera verksamheten Drygt vart tredje medelstort företag som är internationaliserat uppger att de internationaliserar verksamheten genom samverkan med andra företag (tabell 3.9). Ungefär lika stor andel uppger att de internationaliserar verksamheten genom egen etablering på utländska marknader. Andelen internationaliserade medelstora företag som anger företagsförvärv som ett sätt att internationalisera verksamheten är betydligt mindre, ungefär åtta procent. 30. Brasilien, Ryssland, Indien och Kina. 31. Tillväxtverket och Tillväxtanalys (2011). 32. Tillväxtverket och Tillväxtanalys (2011: 24). 92

94 Närmare hälften av företagen anger att de använder information på internet som en del i sin internationaliseringsstrategi. En nästan lika stor andel av företagen anger att de använder sig av olika former av kontakter på marknaden, såsom agenter och återförsäljare, som ett sätt att internationalisera verksamheten. Drygt vart fjärde företag köper konsulttjänster, medan av de internationaliseringsfrämjande insatser som är statligt finansierade använder sig drygt vart femte företag av denna tjänst för att understödja internationaliseringen av verksamheten. En förhållandevis stor andel av de internationaliserade medelstora företagen, drygt hälften, anger att de an vänder egen finansiering och interna resurser för att internationalisera verksamheten. Tabell 3.9 Andel av de internationaliserade medelstora företagen som uppger på vilket sätt de internationaliserar sin verksamhet*. Sätt att internationalisera verksamheten Samverkar med andra företag 34,9 % Egen etablering på marknaden 32,1 % Köper företag på marknaden 7,7 % Information på internet 47,0 % Andra kontakter/agenter och återförsäljare på marknaden 46,1 % Köper konsulttjänster 27,3 % Anlitar Exportrådet/Almi eller annan offentlig tjänst 21,8 % Egen finansiering och interna resurser 51,6 % Anmärkning: * Flera svarsalternativ kan anges. Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet

95 Sammanfattningsvis, av de medelstora företagen uppger omkring vart femte företag att de har etablerat egen verksamhet i utlandet. Den vanligaste verksamheten i utlandet hos de inter nationaliserade medelstora företagen är försäljningskontor, följt av produktionsverksamhet. En förhållandevis låg andel av samtliga medelstora företag, cirka fem procent, anger att de har planer att etablera verksamhet utomlands inom den närmaste tiden. Sett till olika verksamhetsområden som före tagen ser som aktuella att etablera i utlandet är det små skillnader mellan internationaliserade och övriga medelstora företag. Resultaten visar att det framför allt är marknader i närområdet, det vill säga Norden och övriga Europa, som finns i företagens framtida internationaliseringsplaner. 94

96 95

97 HP tronic Bolagsform: Aktiebolag Huvudkontor: Ljungby Marknad: Sverige, Kina, Indien Startat: 1985 Omsättning: 196 miljoner SEK (2011) Antal anställda:

98 HP Tronic har tagit med sig sina värderingar ut i världen Ljungbyföretaget HP Tronic tog rygg på en av sina kunder och etablerade sig i Kina år Idag har företaget även verksamhet i Indien, och fler länder står på tur inom de närmaste åren. Med i bagaget finns några av företagets kärnvärden däribland ärlighet, kostnadsmedvetenhet och långsiktighet. För ett företag med strategin att samarbeta med världsledande bolag faller sig internationalisering ganska naturligt, även om det ibland krävs en vänlig knuff från en kund för att komma ut i världen. En av våra betydande globala kunder behövde en samarbetspartner i Kina och frågade om vi kunde tänka oss att etablera oss där. I ren självbevarelsedrift gjorde vi det, och det gav ringar på vattnet. Väl på plats fick vi kontakt med en annan viktig kund som i sin tur ville ha vår hjälp i Indien. Det berättar Stefan Hörberg VD på HP Tronic vars verksamhet kretsar kring design och produktion av industriella styr- och testsystem. Smärtfri internationalisering tack vare stöd från kund Så här i efterhand tycker Stefan att företagets första steg mot internationalisering innebar färre överraskningar än vad han väntat sig, mycket tack vare stödet 97

99 Framför allt ser vi stor tillväxt i Asien under de närmsta åren, men även i USA och till viss del i Europa. från den befintliga kunden som till en början bland annat erbjöd plats för HP Tronics produktion i sin egen fabrik. Det vanligaste är ju att man gör sin första utländska etablering i närområdet, så initialt var omställningen att arbeta med en annan världsdel ganska stor, inte minst med tanke på tidsskillnaden som gör att in korgen är fylld med e-post redan när dagen börjar här hemma, säger Stefan. Miljöarbete i framkant På kundernas begäran har HP Tronic länge haft ett miljöarbete i framkant. Redan i mitten av 90-talet blev företaget certifierat med ISO* och , och 1998 belönades företaget med pris för Bästa Industriella Miljöarbete. Stefan berättar att de nu även planerar för ISO för att kunna garantera sina kunder att lagar och regler kring socialt ansvarstagande och etiskt uppförande följs. * ISO 9001 är en internationell standard för fastställande av kvalitetsledning, ISO är en internationell standard för miljöledningssystem och ISO är en internationell standard för socialt ansvarstagande. 98

100 Värnar om företagskulturen Förutom ISO-certifieringen ingår etablering i Brasilien och Bulgarien, samt ytterligare expansion i Kina i HP Tronics närmaste framtidsplaner. En av förklaringarna till de internationella framgångarna kan vara värnandet om företagskulturen med målet att hålla samma standard världen över. Med hjälp av svenskar i ledande befattningar im plementerar vi HP Tronics anda även internationellt, vilket innebär att vi betonar kärnvärden som ärlighet, kostnads- och miljömedvetenhet, innovationsvilja och långsiktighet. Värderingarna är på många sätt typiskt svenska, vilket kanske också förklarar varför svenska företag ofta är populära arbetsgivare i exempelvis Asien. Just detta ser Stefan som en möjlighet. Jag läste någonstans att halva jordens befolkning finns i sju länder. I ett globalt sammanhang kan man konstatera att Sverige är väldigt litet. Därför tycker jag att myndigheternas uppgift framför allt är att underlätta för företagen genom att erbjuda ett internationellt sett konkurrenskraftigt regelverk. 99

101

102 Kapitel 4 Framtidsutsikter Som konstaterats i tidigare kapitel innebär internationalisering inte endast att exportera produkter till andra länder. Det handlar om att på olika sätt förhålla sig till en internationell kontext. Företagens internationalisering kan alltså ta sig olika skepnader. Internationaliserade små och medelstora företag har i stor utsträckning ambitioner att växa. En mycket stor andel har även en positiv syn på företagets framtida utveckling, framför allt vad gäller att öka omsättningen i företaget. Samtidigt upplever de internationaliserade små och medelstora företagen i stor utsträckning hinder för att företaget ska växa och utvecklas. Hög tillväxtvilja hos de internationaliserade företagen Tillväxtviljan bland de svenska små och medelstora företagen som är internationaliserade är generellt mycket hög då omkring hälften av företagen uppger att de vill växa både vad gäller omsättning och antal anställda (figur 4.1). Som en jämförelse är motsvarande andel av övriga små och medelstora företag runt en tredje del. Däremot är andelen företag som vill växa utan att behöva anställa jämförbar mellan de internationaliserade och övriga små och medelstora företag. Sammantaget uppger omkring 85 procent av de internationaliserade små och medelstora företagen att de vill växa, antingen genom att öka både omsättningen och antalet anställda eller genom att enbart öka omsättningen. Av övriga företag är motsvarande andel cirka 70 procent. 101

103 Figur 4.1 Andel små och medelstora företag som vill växa, fördelat på internationaliserade och övriga företag. Procent 60 Ja, både vad gäller omsättning och antal anställda Ja, men utan att öka antalet anställda 0 Internationaliserade företag Övriga företag Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet Ju större företag, desto starkare tillväxtvilja En fördjupad analys av de internationaliserade små och medelstora företagen visar att tillväxtviljan är större ju större företagen är (figur 4.2). Att företagens tillväxtvilja var relaterad till företagets storlek kunde slås fast i den första rapporten baserad på Företagens villkor och verklighet Detta samband tycks alltså även gälla när vi undersöker internationaliserade små och medelstora företag. Av småföretagen med 0 9 anställda uppger vartannat företag att de vill växa både vad gäller omsättning och antal anställda. Denna andel ökar ju större företagen 33. Tillväxtverket (2011). 102

104 är, och av de medelstora företagen som är internationaliserade är andelen företag som vill växa vad gäller både omsättning och antal anställda över 80 procent. När det gäller internationaliserade små och medelstora företag som vill växa endast genom att öka omsättningen är andelen störst bland de minsta småföretagen, omkring vart tredje företag. Denna andel är betydligt större jämfört med andelen av de medelstora internationaliserade företagen som vill växa utan att anställa mer personal (knappt 17 procent). Även detta resultat är i linje med tidigare resultat avseende företagens tillväxtvilja, nämligen att de minsta små företagen i större utsträckning vill växa utan att behöva anställa mer personal. 34 Figur 4.2 Andel internationaliserade små och medelstora företag som vill växa, fördelat på företagets storlek. Ja, både vad gäller omsättning och antal anställda Ja, men utan att öka antalet anställda Procent anställda anställda anställda Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet Ibid. 103

105 Sammantaget visar resultaten att omkring 85 procent av de minsta internationaliserade småföretagen vill växa, antingen genom att öka både omsättningen och antalet anställda eller genom att enbart öka omsättningen. Av de medelstora företagen som är internationaliserade uppger nästan samtliga företag att de vill växa. Därtill vill de större småföretagen och de medelstora företagen växa både när det gäller antal anställda och omsättning, medan en förhållandevis stor andel av de minsta småföretagen vill växa genom ökad omsättning. Mellan åren 2002 och 2011 kan vi se att andelen svenska småföretag som vill växa har ökat (tabell 4.1). 35 Som en indikation på hur de internationaliserade småföretagen har utvecklats under perioden, har vi jämfört exporterande mot övriga småföretag. 36 För samtliga småföretag har andelen företag som vill växa ökat från omkring 60 procent till drygt 70 procent. Bland de exporterande småföretagen har andelen företag som vill växa ökat från omkring 70 procent till cirka 85 procent. Bland de övriga småföretagen har andelen företag som vill växa ökat från knappt 60 procent till cirka 70 procent. Samtliga förändringar i andelen företag som vill växa är statistiskt signifikanta mellan åren 2002 och Tidsserien omfattar endast småföretag eftersom 2011 års undersökning av Företagens villkor och verklighet är det första tillfället där även medelstora företag har inkluderats. 36. För att uppnå jämförbarhet mellan olika års undersökningar av Företagens villkor och verklighet har vi i redovisningen av utvecklingen över tid använt frågan om ett företag har export som indikation för huruvida det är internationaliserat. Enkätfrågorna har genom åren utvecklats och delvis nya frågor har tillkommit varför det inte är möjligt att använda måttet på internationalisering såsom det används i rapporten vid jämförelser över tid. 104

106 Skillnaden i andelen företag som anger att de vill växa vid ett givet undersökningstillfälle är signifikant mellan grupperna exporterande och övriga små företag för samtliga år. Tabell 4.1 Andel småföretag som vill växa*, åren 2002 till År Exporterande småföretag 70,1 % 87,0 % 82,7 % 85,2 % Övriga småföretag 58,9 % 75,1 % 72,1 % 70,4 % Samtliga småföretag 60,3 % 76,8 % 73,4 % 72,1 % Anmärkning: * Avser småföretag som vill växa, antingen genom att öka både omsättningen och antalet anställda eller genom att enbart öka omsättningen. Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet Hög tillväxtvilja bland internationaliserade företag i samtliga branscher Mot bakgrund av tjänsternas ökade betydelse för svensk samhällsekonomi, med en allt större andel tjänsteproducerande företag, är det rimligt att tänka sig att det är inom dessa branscher som företagen i stor utsträckning tror på framtida tillväxt. Samtidigt är tjänsteproduktionen i stor utsträckning fortsatt beroende av att det också finns en konkurrenskraftig industri som kan skapa en efterfrågan för industrinära tjänsteproduktion SOU 2008:90 (2008). 105

107 Inom samtliga branscher är andelen internationaliserade företag som vill växa mycket hög, med andelar som uppgår till åtminstone tre fjärdedelar av de internationaliserade företagen i branschen (figur 4.3). De branscher där högst andel av de internationaliserade företagen uppger att de vill växa är inom Hotell och restaurang och Handel. Det är också inom dessa två branscher, sett till totalpopulationen, som företagen vid samtliga undersökningstillfällen under perioden 2002 till 2011 har haft den största tillväxtviljan Tillväxtverket (2011). 106

108 Figur 4.3 Andel små och medelstora företag som vill växa* i olika branscher, fördelat på internationaliserade och övriga företag. Hotell och restaurang (I) Handel (G) El, gas, värme, vattenförsörjning och avlopp (DE) Tillverkning och mineralutvinning (BC) Uthyrning och fastighetsservice (N) Transport och magasinering (H) Information och kommunikation (J) Kultur, nöje och fritid (RS) Utbildning (P) Vård och omsorg (Q) Byggverksamhet (F) Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik (M) Totalt Internationaliserade företag Övriga företag Procent Anmärkning: *Avser företag som vill växa antingen genom att öka både omsättningen och antalet anställda eller genom att enbart öka omsättningen. Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet

109 Förutom att företagens tillväxtvilja har ökat mellan åren 2002 och 2011 kan vi även se att medianvärdet för småföretagens förädlingsvärde har ökat från kronor till kronor (tabell 4.2). När det gäller de exporterande småföretagen ser vi att, mellan 2002 och 2011, har medianvärdet för företagens förädlingsvärde ökat från kronor till kronor. För övriga småföretag har motsvarande ökning varit från kronor till kronor. För samtliga småföretag och för gruppen övriga småföretag är förändringen i medianvärde mellan åren 2002 och 2011 statistiskt signifikant. Sett till de enskilda undersökningstillfällena är median värdet för förädlingsvärdet signifikant högre för gruppen exporterande småföretag jämfört med övriga småföretag för samtliga år. Tabell 4.2 Småföretagens förädlingsvärde (median) i tusentals kronor, åren 2002 till År Exporterande småföretag Övriga småföretag Samtliga småföretag Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet

110 God tilltro till framtiden hos de internationaliserade företagen När det gäller de små och medelstora företagens uppfattning om hur verksamheten kommer att utvecklas på tre års sikt ser vi att runt 60 procent av de internationaliserade företagen tror att företagets omsättning och lönsamhet kommer att öka (figur 4.4). Bland övriga små och medelstora företag är motsvarande andelar runt 40 procent. Även när det gäller i vilken utsträckning som företagen tror att de kommer att öka antalet anställda inom den närmaste tiden är det en högre andel av de internationaliserade företagen som anger detta, drygt vart tredje företag, jämfört med övriga företag (19 procent). Sammantaget indikerar resultaten att de internationaliserade små och medelstora företagen i större utsträckning uppvisar en positiv tro på företagets utveckling jämfört med övriga företag. Figur 4.4 Andel små och medelstora företag som tror på tillväxt på tre års sikt, fördelat på internationaliserade och övriga företag. Omsättning Lönsamhet Anställda Procent Internationaliserade företag Övriga företag Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet

111 När det gäller de små och medelstora företagens attityder till hur verksamheten kommer att utvecklas på tre års sikt har tidigare resultat visat att ju större företaget är desto större är tron på tillväxt inom olika områden. 39 Sett till företagets storlek visar undersökningen att av de internationaliserade medelstora företagen uppger omkring 90 procent att de tror att företagets omsättning kommer att öka de närmaste tre åren (figur 4.5). Motsvarande andel bland de minsta internationaliserade småföretagen är runt 60 procent. De internationaliserade medelstora företagen tror även i högre utsträckning på en ökad lönsamhet under den närmaste treårsperioden: närmare 80 procent av dessa företag uppger detta jämfört med drygt hälften av de minsta småföretagen som är internationaliserade. Ser vi till andelen av de internationaliserade företagen som tror att de kommer att öka antalet anställda under de kommande tre åren är det en betydligt lägre andel av de minsta småföretagen som tror detta jämfört med andelarna i de övriga storlekskategorierna. Omkring 30 procent av de internationaliserade småföretagen med 0 9 anställda tror att de kommer att anställa personal under de kommande tre åren jämfört med andelar omkring två tredjedelar av företagen i de andra storlekskategorierna. 39. Tillväxtverket (2011). 110

112 Figur 4.5 Andel internationaliserade små och medelstora företag som tror på tillväxt på tre års sikt, fördelat på företagets storlek. Omsättning Lönsamhet Anställda Procent anställda anställda anställda Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet Internationaliserade företag upplever i stor utsträckning tillväxthinder Det är en något större andel av de internationaliserade små och medelstora företagen som anger att olika faktorer utgör ett stort hinder för tillväxt jämfört med andelen av övriga företag (tabell 4.3). Undantaget är lagar och myndighetsregler. I det som följer kommer vi att belysa några områden där vi ser skillnader mellan internationaliserade och övriga små och medelstora företag. 111

113 Tabell 4.3 Andel internationaliserade små och medelstora företag som anger att olika faktorer utgör ett stort hinder för företagets utveckling och tillväxt, fördelat på företagets storlek och i jämförelse med övriga företag. Stort hinder 0 9 anställda anställda anställda Totalt inter nationa liserade företag Övriga företag Konkurrens från andra företag 24,4 % 33,2 % 39,0 % 25,6 % 20,3 % Bristande efterfrågan 11,1 % 12,0 % 15,8 % 11,3 % 7,5 % Företagets lönsamhet 15,2 % 13,9 % 15,7 % 15,0 % 13,6 % Tillgång till lån och krediter 14,9 % 17,0 % 15,3 % 15,1 % 9,2 % Tillgång till externt ägarkapital 12,0 % 11,5 % 7,9 % 11,9 % 8,1 % Tillgång till lämplig arbetskraft 22,6 % 35,3 % 25,2 % 24,0 % 19,7 % Tillgång till infrastruktur 4,4 % 4,5 % 6,4 % 4,4 % 4,0 % Kapacitet i nuvarande lokaler, utrustning etcetera 8,0 % 12,0 % 12,3 % 8,5 % 7,7 % Brist på egen tid 33,6 % 29,6 % * 33,2 %** 28,9 %** Lagar och myndighetsregler 20,4 % 17,8 % 11,7 % 20,0 % 22,2 % Anmärkning: *Frågan har endast ställts till småföretagen. **Uppgiften avser endast småföretagen. Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet

114 Konkurrens är ett stort tillväxthinder för internationaliserade medelstora företag Av de internationaliserade små och medelstora företagen är det drygt vart fjärde företag, 26 procent, som anger att konkurrens från andra företag utgör ett stort tillväxthinder (figur 4.6). Motsvarande andel av övriga företag är cirka 20 procent. Figur 4.6 Andel internationaliserade små och medelstora företag som anger att konkurrens från andra företag utgör ett stort hinder för företagets utveckling och tillväxt, fördelat på företagets storlek och i jämförelse med övriga företag. Procent anställda anställda anställda Internationaliserade företag Övriga företag Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet 2011 Om vi däremot ser till olika storlekskategorier finner vi att andelen internationaliserade företag som upplever att konkurrens från andra företag utgör ett stort hinder för företagets utveckling och tillväxt ökar ju större företagen är. De internationaliserade medelstora företagen 113

115 anger i högre utsträckning nästan fyra av tio företag att konkurrens från andra företag utgör ett stort tillväxthinder jämfört med andelarna i de övriga storlekskategorierna. Ju större företag, desto högre andel upplever ökad utländsk konkurrens Näringslivets internationalisering påverkar inte endast de internationellt verksamma företagen. En ökad närvaro av utländska företag på hemmamarknaden påverkar samtliga företags verksamheter, oavsett om ett enskilt företag är internationaliserat eller inte. Av samtliga svenska små och medelstora företag anger knappt vart femte företag, 17 procent, att den upplevda konkurrensen från utländska företag har ökat de senaste fem åren. Däremot är det förhållandevis stora skillnader mellan i vilken utsträckning de internationaliserade och övriga små och medelstora företag upplever en ökad konkurrens från utländska företag (figur 4.7). Drygt 30 procent av de små och medelstora företagen som är internationaliserade upplever att konkurrensen från företag utanför Sverige har ökat de senaste fem åren. Detta kan jämföras med drygt vart tionde av övriga företag. Att de internationaliserade små och medelstora företagen i högre utsträckning uppger att de upplever en ökad utländsk konkurrens kan tolkas som att just för att de är verksamma på utländska marknader så konkurrerar de i högre utsträckning med andra utländska företag jämfört med endast nationellt verksamma företag. Små och medelstora företag som inte är internationaliserade konkurrerar visserligen med både inhemska och 114

116 ut ländska företag men enbart på den inhemska marknaden. Resultatet behöver med andra ord inte betyda att det är på den inhemska marknaden som de internationaliserade företagen i högre utsträckning upplever att konkurrensen från utländska företag ökat jämfört med övriga företag. Däremot upplever de internationaliserade små och medelstora företagen, per definition, ett internationellt konkurrenstryck eftersom de är verksamma på en internationell arena. Figur 4.7 Andel internationaliserade små och medelstora företag som upplever att konkurrens från företag utanför Sverige har ökat de senaste fem åren, fördelat på företagets storlek och i jämförelse med övriga företag. Procent anställda anställda anställda Internationaliserade företag Övriga företag Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet 2011 Även när det gäller andelen företag som upplever en ökad internationell konkurrens ser vi ett tydligt mönster att ju större företagen är desto större andel upplever att konkurrensen från företag i utlandet har ökat under de 115

117 senaste fem åren. Av de internationaliserade medelstora företagen uppger nästan vartannat företag, 49 procent, att de upplever en ökad internationell konkurrens. Av de internationaliserade småföretagen med 0 9 anställda är det omkring 30 procent av företagen som upplever att konkurrensen från företag utanför Sverige har ökat de senaste fem åren. Låg internationalisering men ökad utländsk konkurrens i vissa branscher Undersökningen möjliggör en jämförelse inom vissa branscher mellan andelen företag som upplever att den utländska konkurrensen har ökat och andelen internationaliserade små och medelstora företag (figur 4.8). Resultaten visar att det inom vissa branscher är en förhållandevis hög andel av samtliga företag i branschen som upplever att konkurrensen från utländska företag har ökat samtidigt som andelen företag i branschen som är internationaliserade är låg. De branscher där vi ser detta mönster är Transport och magasinering och Byggverksamhet. Bägge branscher karaktäriseras av att en förhållandevis låg andel, inte ens tio procent, av de små och medelstora företagen är internationaliserade samtidigt som en relativt stor andel av samtliga företag i branschen upplever att konkurrensen från utländska företag har ökat de senaste fem åren. Inom dessa bägge branscher är andelen av samtliga företag i branschen som upplever en ökad internationell konkurrens jämförbar med motsvarande andel i de branscher där företagen i störst utsträckning är internationaliserade: Handel, Tillverkning och mineralutvinning och Information och kommunikation. 116

118 Figur 4.8 Andel små och medelstora företag i olika branscher som upplever att konkurrens från företag utanför Sverige har ökat de senaste fem åren i förhållande till andelen internationaliserade små och medelstora företag i branschen. Handel (G) Tillverkning och mineralutvinning (BC) Information och kommunikation (J) Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik (M) Utbildning (P) El, gas, värme, vattenförsörjning och avlopp (DE) Kultur, nöje och fritid (RS) Uthyrning och fastighetsservice (N) Internationaliserade företag Företag som upplever ökad utländsk konkurrens (samtliga företag) Hotell och restaurang (I) Transport och magasinering (H) Byggverksamhet (F) Vård och omsorg (Q) Totalt Procent Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet

119 Internationaliserade företag upplever i stor utsträckning priskonkurrens När man talar om företagens upplevda konkurrens är det viktigt att tydliggöra vilken typ av konkurrens som avses. Undersökningen visar att de internationaliserade små och medelstora företagen genomgående upplever en större konkurrens från andra företag vad gäller låga priser på företagets produkter, marknadsföring och företagets förmåga att utveckla nya produkter och processer jämfört med övriga företag (figur 4.9). Av de internationaliserade små och medelstora företagen upplever drygt hälften av företagen stor konkurrens vad gäller prissättningen på varor och tjänster, och en nästan lika stor andel av företagen uppger att de upplever stor konkurrens från andra företag avseende marknadsföring. Motsvarande andelar av övriga små och medelstora företag är omkring 40 procent vad gäller priskonkurrens och omkring 30 procent avseende konkurrens inom marknadsföring. När det gäller förmågan att ta fram nya produkter och processer är det en förhållandevis lägre andel företag som anger att de upplever stor konkurrens från andra företag. Ändå uppger en dryg tredjedel av de internationaliserade små och medelstora företagen att de upplever stor konkurrens från andra företag på detta område jämfört med knappt vart femte av övriga företag. 118

120 Figur 4.9 Andel små och medelstora företag som upplever stor konkurrens från andra företag inom olika områden, fördelat på internationaliserade och övriga företag. Låga priser på varor och tjänster Marknadsföring Förmåga att ta fram nya produkter och processer Procent Internationaliserade företag Övriga företag Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet När det gäller upplevd konkurrens bland internationaliserade företag i olika storleksklasser, finner vi de största skillnaderna i kategorin konkurrens med låga priser på företagens produkter (figur 4.10). Närmare tre fjärdedelar av de internationaliserade medelstora företagen upplever stor konkurrens från andra företag avseende låga priser på varor och tjänster jämfört med omkring vartannat mindre småföretag med 0 9 anställda. 119

121 Figur 4.10 Andel internationaliserade små och medelstora företag som upplever stor konkurrens från andra företag inom olika områden, fördelat på företagets storlek. Låga priser på varor och tjänster Marknadsföring Förmåga att ta fram nya produkter och processer Procent anställda anställda anställda Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet Arbetskraftsförsörjning stort tillväxthinder bland större internationaliserade småföretag För att ett företag ska kunna växa, utvecklas och vara internationellt konkurrenskraftigt krävs att företaget har möjlighet att rekrytera personal med rätt kompetens. Bland de internationaliserade små och medelstora företagen utgör arbetskraftsförsörjning ett stort tillväxthinder för en betydande andel (figur 4.11). Närmare en fjärdedel av de internationaliserade små och medelstora företagen anger tillgång till lämplig arbetskraft som ett stort hinder för företagets utveckling och tillväxt jämfört med omkring en femtedel av övriga företag. 120

122 Figur 4.11 Andel internationaliserade små och medelstora företag som anger tillgång till lämplig arbetskraft som ett stort hinder för företagets utveckling och tillväxt, fördelat på företagets storlek och i jämförelse med övriga företag. Procent anställda anställda anställda Internationaliserade företag Övriga företag Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet 2011 En fördjupad analys av de internationaliserade små och medelstora företagen visar att det är i gruppen större småföretag med anställda som störst andel företag uppger att tillgång till lämplig arbetskraft är ett stort tillväxthinder. Mer än vart tredje internationaliserat företag i den storlekskategorin upplever att arbetskraftsförsörjning är ett stort hinder för företagets utveckling och tillväxt. Även i den första rapporten baserad på Företagens villkor och verklighet 2011, var det en större andel av företagen i denna storlekskategori som angav detta som ett betydande tillväxthinder Tillväxtverket (2011). 121

123 Sett till olika branscher är det internationaliserade små och medelstora företag inom Byggverksamhet och Tillverkning och mineralutvinning som i störst utsträckning anger att arbetskraftsförsörjning är ett stort tillväxthinder (figur 4.12). Inom flera branscher ser vi också att en högre andel av de internationaliserade företagen anger att arbetskraftsförsörjning är ett stort hinder för tillväxt jämfört med andelen av de övriga företagen i branschen. Detta är fallet inom många service- och tjänstenäringar. 122

124 Figur 4.12 Andel små och medelstora företag inom olika branscher som anger tillgång till lämplig arbetskraft som ett stort hinder för företagets utveckling och tillväxt, fördelat på internationaliserade och övriga företag. Byggverksamhet (F) Tillverkning och mineralutvinning (BC) Handel (G) Hotell och restaurang (I) Vård och omsorg (Q) Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik (M) Information och kommunikation (J) Uthyrning och fastighetsservice (N) El, gas, värme, vattenförsörjning och avlopp (DE) Transport och magasinering (H) Internationaliserade företag Övriga företag Utbildning (P) Kultur, nöje och fritid (RS) Totalt Procent Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet

125 Tillgång till finansiering är ett hinder för internationaliserade företag Tillgång till finansiering är nödvändigt för att ett företag ska kunna att genomföra investeringar och andra satsningar som är tillväxtfrämjande, såsom exempelvis en etablering på utländska marknader. Att en förhållandevis stor andel av de internationaliserade små och medelstora företagen anger att finansiering utgör ett tillväxthinder försvårar med andra ord deras fortsatta möjligheter att växa (se tabell 4.3). Andelen av de internationaliserade små och medelstora företagen som upplever olika former av finansiering som ett stort tillväxthinder är något högre jämfört med andelen av övriga företag (figur 4.13). När det gäller olika finansieringsformer ser vi att tillgång till lån och krediter i något större utsträckning upplevs som ett stort tillväxthinder, både för internationaliserade och övriga små och medelstora företag, jämfört med tillgång till externt ägarkapital. 124

126 Figur 4.13 Andel små och medelstora företag som anger tillgång till finansiering som ett stort hinder för företagets utveckling och tillväxt, fördelat på internationaliserade och övriga företag. Procent 16 Tillgång till Internationaliserade företag Övriga företag Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet lån och krediter Tillgång till externt ägarkapital 125

127 Sett till internationaliserade företag i olika storlekskategorier är det i något större utsträckning de större småföretagen och de medelstora företagen som anger att tillgång till lån och krediter är ett stort tillväxthinder, även om skillnaderna inte är så stora mellan olika storleks kategorier (figur 4.14). Störst andel företag som upplever tillgång till lån och krediter som ett stort hinder för företagets tillväxt finns bland de större småföretagen nästan vart femte internationaliserat företag med anställda uppger detta. När det gäller tillgång till externt ägarkapital visar resultaten på motsatt trend för de internationaliserade små och medelstora företagen. Den största andelen internationaliserade företag som anger att tillgång till externt ägarkapital är ett stort tillväxthinder finns bland de minsta småföretagen. Figur 4.14 Andel internationaliserade små och medelstora företag som anger tillgång till finansiering som ett stort hinder för företagets utveckling och tillväxt, fördelat på företagets storlek. Tillgång till lån och krediter Tillgång till externt ägarkapital Procent anställda anställda anställda Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet

128 Andelen internationaliserade företag som upplever tillgång till lån och krediter som ett stort tillväxthinder skiljer sig mellan olika branscher. 41 Skillnader finns även inom varje bransch mellan internationaliserade och övriga små och medelstora företag (figur 4.15). I allmänhet uppger internationaliserade små och medelstora företag i högre utsträckning att tillgång till lån och krediter är ett stort tillväxthinder jämfört med övriga företag, utom inom El, gas, värme, vattenförsörjning och avlopp och Transport och magasinering. Inom Vård och omsorg är andelen av de internationaliserade företagen som anger att tillgång till lån och krediter är ett stort tillväxthinder omkring 17 procent, medan motsvarande andel av övriga företag i branschen som anger detta är två procent. Likaså är det relativt stora skillnader inom Uthyrning och fastighetsservice och Handel. Närmare vart femte av de internationaliserade företagen i dessa branscher, cirka 18 procent, uppger att tillgång till lån och krediter är ett stort hinder för företagets utveckling och tillväxt medan andelen av övriga företag som anger detta är runt vart tionde. 41. Eftersom det i vissa branscher är få företag som anger att tillgång till externt ägarkapital är ett stort tillväxthinder är det inte möjligt att genomföra en djupare analys av detta i rapporten. 127

129 Figur 4.15 Andel små och medelstora företag i olika branscher som anger tillgång till lån och krediter som ett stort hinder för företagets utveckling och tillväxt, fördelat på internationaliserade och övriga företag. Uthyrning och fastighetsservice (N) Handel (G) Hotell och restaurang (I) Vård och omsorg (Q) Tillverkning och mineralutvinning (BC) El, gas, värme, vattenförsörjning och avlopp (DE) Byggverksamhet (F) Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik (M) Transport och magasinering (H) Information och kommunikation (J) Utbildning (P) Kultur, nöje och fritid (RS) Internationaliserade företag Övriga företag Totalt Procent Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet

130 Internationaliserade företag söker oftare extern finansiering Bilden av att det finns ett större behov vad gäller tillgång till finansiering hos de internationaliserade små och medelstora företagen stärks när vi studerar andelen företag som ansökt om olika former av finansiering under den senaste treårsperioden. Bland de internationaliserade företagen är det en större andel som uppger att de har sökt lån och krediter under de senaste tre åren jämfört med andelen av övriga företag, drygt 40 procent mot drygt 30 procent (figur 4.16). Figur 4.16 Andel små och medelstora företag som ansökt om finansiering de senaste tre åren, fördelat på internationaliserade och övriga företag. Sökt men ej beviljats medel Sökt och beviljats medel Procent Internationaliserade företag Övriga företag Lån och krediter Internationaliserade företag Övriga företag Externt ägarkapital Internationaliserade företag Övriga företag Statligt stöd och bidrag Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet

131 Av de internationaliserade små och medelstora företagen är det framför allt bland de större småföretagen och de medelstora företagen som andelen företag som beviljats lån och krediter är stor, mer än vartannat företag (figur 4.17). Likaså har en förhållandevis hög andel internationaliserade företag inom samma storlekskategorier beviljats statligt stöd, runt vart femte företag. Av de minsta småföretagen som är internationaliserade är det en mindre andel, vart tredje företag, som anger att de beviljats lån och krediter. När det gäller statliga stöd och bidrag är andelen som beviljats tio procent. Det är genomgående lägre andelar av de internationaliserade företagen i samtliga storlekskategorier som anger att de fått externt ägarkapital. Figur 4.17 Andel internationaliserade små och medelstora företag som ansökt om finansiering de senaste tre åren, fördelat på företagets storlek. Sökt men ej beviljats medel Sökt och beviljats medel Procent anställda anställda anställda anställda anställda anställda anställda anställda anställda Lån och krediter Externt ägarkapital Statiligt stöd och bidrag Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet

132 Undersökningen visar att de internationaliserade små och medelstora företagen är präglade av en stark tillväxtvilja. Omkring 85 procent av de internationaliserade små och medelstora företagen uppger att de vill växa, antingen genom att öka både omsättningen och antal anställda eller genom att bara öka omsättningen. An delen internationaliserade företag som vill växa är större ju större företagen är. De internationaliserade små och medelstora företagen har också en positiv syn på företagets framtida utveckling. Samtidigt anger de internationaliserade små och medelstora företagen i högre utsträckning än övriga företag att de upplever olika faktorer som stora hinder för företagets utveckling och tillväxt. Detta gäller bland annat konkurrens från andra företag och arbetskraftsförsörjning. 131

133 Mando Bolagsform: Aktiebolag Huvudkontor: Stockholm Marknad: Sverige, Australien, USA Startat: 2000 Omsättning: ca 80 miljoner SEK (2010) Antal anställda: 89

134 Revolutionerande svensk vård på export Mando är latin för jag äter och även namnet på en svensk vårdkoncern, vars verksamhet kretsar kring att lära patienter med anorexi, bulimi och grav övervikt att äta normalt och känna mättnad. Behandlingsmodellen har ursprungligen tagits fram på Karolinska Institutet, och är tillämplig i alla delar av världen där livsstilsproblematik av just den här karaktären existerar. Vår metod är revolutionerande, eftersom merparten av patienterna blir helt friska, det vill säga utan återfall. Faktum är att den till och med jämförts med upptäckten av penicillin, berättar Cecilia Bergh som är medicine doktor, grundare av och koncernchef för Mando. Export står för tillväxten Mando startades år 2000 efter många år av forskning. Med hjälp av riskkapital satsade man under de första åren på att bygga upp hemmamarknaden, för att sedan expandera internationellt. Idag finns kliniker i USA och Australien, och just den internationella delen av företaget väntas stå för tillväxten framöver. I framtidsplanerna ingår nämligen att öppna fler kliniker utomlands, att rulla ut en licensmodell som andra aktörer kan använda, att få metoden imple- 133

135 Även om vi anställer personal lokalt, så arbetar vi kontinuerligt med svensk närvaro. menterad i utländsk öppenvård samt att lansera en online-modell för behandling. Men precis som för de flesta företag som internationaliseras konstaterar Cecilia att det är mycket att sätta sig in i för att kunna ta sig in på varje ny marknad. Vi måste lära oss hälso- och sjukvårdssystemet, försäkringssystemet och hur betalningsviljan i landet ser ut. Även om vi anställer personal lokalt, så arbetar vi kontinuerligt med svensk närvaro. Eftersom vi inte har resurser till att vara på plats hela tiden börjar vi i liten skala och växer successivt på varje marknad. Ökad efterfrågan tack vare spridning i medier Tack vare att Mandos behandlingsmetod är så framgångsrik har ryktet om den spridits via medier, varpå efterfrågan hela tiden ökar internationellt. Cecilia kan konstatera att framtiden ser ljus ut, även om hon själv ibland kan uppleva att det går långsamt att växa. Som kliniker känner jag ju att jag har ett ansvar att fler patienter ska få användning av vår framgångsrika 134

136 metod. Jag vill inte att den bara ska vara till för dem som är försigkomna och kan betala för sig, utan för alla som lider av ätstörningar eller fetma. Tröga system utgör hinder Dock finns konkreta hinder för den fortsatta tillväxten. Både på hemmamarknaden och utomlands utgör trögheten i sjukvårdssystemen en negativ faktor. Det tar lång tid att etablera en ny behandling inom svensk vård, och utländska försäkringsbolag vill ha kvitto på att metoden är standard i Sverige för att kunna fatta beslut. Som mindre vårdbolag konkurrerar man dessutom på andra villkor än de stora aktörerna i kontakten med landstingen, eftersom man inte kan hålla samma låga priser. Jag skulle önska att det var möjligt att få hjälp från myndighetshåll med att stärka hemmamarknaden och med att förmedla nationella och internationella kontakter. Vi har till exempel själva försökt att väcka politikernas intresse under alla år för att kunna förändra vårt marknadsläge i Sverige, men det har tyvärr aldrig lett någonstans, säger Cecilia. 135

137

138 Kapitel 5 Utmärkande faktorer för internationaliserade företag Internationalisering ställer krav på företagens kapacitet att möta konkurrens på en större marknad. För att ett företag ska lyckas vara internationellt konkurrenskraftigt måste det kunna identifiera potentiella affärsmöjligheter och vidareutveckla och förnya sitt produkterbjudande för att möta kundernas efterfrågan i en allt mer dynamisk omvärld. Det kan även handla om att företag med hjälp av nya teknologier finner nya sätt att nå ut på marknaden. I detta kapitel studerar vi i vilken utsträckning de internationaliserade företagen är innovativa, deras användning av internet, samt vilka säljkanaler och affärsområden som är aktuella. Internationaliserade företag anser sig i hög utsträckning vara innovativa Ett samband som studerats extensivt inom forskningen är det mellan innovation och internationalisering. Å ena sidan finns argumentet att ett företag genom internationalisering utsätts för ett större konkurrenstryck vilket ställer ökade krav på förmågan att förnya sig, genom exempelvis produktinnovation eller förbättringar av företagets processer. Å andra sidan kan internationalisering drivas på av att ett företag är innovativt och därmed kan leverera något nytt som efterfrågas även på utländska marknader. Det är därför svårt att slå fast kausaliteten mellan innovation och internationalisering. 137

139 Undersökningen Företagens villkor och verklighet 2011 visar att en stor del av samtliga tillfrågade företag anser sig vara innovativa, cirka 60 procent. Av de internationaliserade små och medelstora företagen är det en högre andel företag som anser sig vara innovativa, hela 78 procent, att jämföra med 54 procent av de övriga små och medelstora företagen. När det gäller de olika områdena inom vilka företagen anser sig vara innovativa, uppger de internationaliserade företagen att de anser sig vara innovativa i högre utsträckning jämfört med övriga företag. Detta gäller inom samtliga områden som studeras (figur 5.1). Vanligast är att företagen, såväl de internationaliserade som övriga små och medelstora företag, anser sig vara innovativa när det gäller introduktion av nya varor och nya tjänster. Figur 5.1 Andel små och medelstora företag som anser sig vara innovativa inom olika områden, fördelat på internationaliserade och övriga företag. Nya varor Nya tjänster Nya metoder för att marknadsföra eller sälja företagets varor/tjänster Nya produktionsprocesser Ny organisation/ledarskap Internationaliserade företag Övriga företag Procent Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet

140 Sett till olika storlekskategorier ser vi att de internationaliserade småföretagen med 0 9 anställda i jämförbar utsträckning anser sig vara innovativa vad gäller introduktion av nya varor, och i viss mån även vad gäller nya tjänster, som de internationaliserade större små före tagen och medelstora företagen (figur 5.2). Däremot anser de sig i mindre utsträckning vara innovativa när det gäller introduktionen av nya processer och nya sätt att organisera och leda verksamheten jämfört med de internationaliserade företagen i de andra storlekskategorierna. Figur 5.2 Andel internationaliserade små och medelstora företag som anser sig vara innovativa inom olika områden, fördelat på företagets storlek. 0 9 anställda anställda anställda Nya varor Nya tjänster Nya produktionsprocesser Ny organisation/ledarskap Nya metoder för att marknadsföra eller sälja företagets varor/tjänster Procent Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet

141 Internet är ett viktigt verktyg för internationellt verksamma företag Ett sätt för företag att nå ut på nya marknader och till nya kundgrupper är att använda sig av teknologiska framsteg som gjort det billigare och enklare att ta steget ut på nya marknader. Därför innefattar undersökningen också frågor om företagens användning av internet i sina verksamheter. Tack vare den breda tillgången till internet, utvecklingen inom teknologisk infrastruktur och en ökad datoranvändning hos både företag och privatpersoner har tröskeln att ta steget ut på nya marknader minskat betydligt. Detta är kanske särskilt viktigt bland de mindre företagen, där förhållandevis små investeringar ger möjligheter att marknadsföra, sälja och köpa varor och tjänster på globala marknader. Sett till samtliga företag i undersökningen uppgår andelen företag som använder internet inom något område av verksamheten till 72 procent. Högst andelar små och medelstora företag som använder internet inom någon del av verksamheten finns inom Information och kommunikation, Utbildning och Handel. Fördelat på internationaliserade och övriga små och medelstora företag är andelarna företag som använder internet inom någon del av verksamheten 89 respektive 66 procent. Tabell 5.1 visar andelen små och medelstora företag i olika branscher som anger att de använder internet inom någon del av verksamheten, fördelat på internationaliserade och övriga företag. Tabellen visar att det inom samtliga branscher är en högre andel av de internationaliserade jämfört med övriga små och medelstora företag som anger att de använder internet i verksamheten. 140

142 Tabell 5.1 Andel små och medelstora företag i olika branscher som anger att de använder internet inom någon del av verksamheten, fördelat på internationaliserade och övriga företag. Bransch Internationaliserade företag Övriga företag Tillverkning och mineralutvinning (BC) 92,1 % 67,7 % El, gas, värme, vattenförsörjning och avlopp (DE) 78,1 % 58,4 % Byggverksamhet (F) 76,9 % 51,9 % Handel (G) 88,3 % 72,3 % Transport och magasinering (H) 68,0 % 52,3 % Hotell och restaurang (I) 69,1 % 64,6 % Information och kommunikation (J) 96,6 % 87,1 % Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik (M) 93,5 % 73,7 % Uthyrning och fastighetsservice (N) 89,7 % 68,4 % Utbildning (P) 95,9 % 81,6 % Vård och omsorg (Q) 92,0 % 70,9 % Kultur, nöje och fritid (RS) 91,3 % 65,1 % Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet Internet används främst för inköp av varor och tjänster samt för marknadsföring När det gäller vilka områden som företagen uppger att de använder internet för i verksamheten, är det störst andel av både de internationaliserade och övriga små och medelstora företag som uppger att internet används för inköp av varor och tjänster samt för marknadsföring av företagets produkter (figur 5.3). 141

143 Figur 5.3 Andel små och medelstora företag som använder internet inom olika verksamhetsområden, fördelat på internationaliserade och övriga företag. Inköp av varor och tjänster Marknadsföring av företagets varor och tjänster Försäljning av företagets varor och tjänster Distribution av företagets varor och tjänster Internationaliserade företag Övriga företag Procent Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet Sett till företag i olika storlekskategorier ser vi att de internationaliserade företagen använder internet för inköp av varor och tjänster i ungefär samma utsträckning oavsett storlek (figur 5.4). Andelen företag som använder internet för marknadsföring av företagets varor och tjänster är omkring 80 procent eller mer av de internationaliserade företagen med fler än 10 anställda. Även de minsta internationaliserade småföretagen står sig förhållandevis väl, med en motsvarande andel på omkring 60 procent. När det gäller de internationaliserade företagens användning av internet inom områdena försäljning respektive distribution, är det ungefär samma andelar av de internationaliserade företagen i olika storlekskategorier som uppger att de använder internet inom dessa områden, omkring vart tredje företag. 142

144 Figur 5.4 Andel internationaliserade små och medelstora företag som använder internet inom olika verksamhetsområden, fördelat på företagets storlek. Inköp av varor och tjänster Marknadsföring av företagets varor och tjänster Försäljning av företagets varor och tjänster Distribution av företagets varor och tjänster 0 9 anställda anställda anställda Procent Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet Intressant är att även de minsta internationaliserade småföretagen i hög grad använder digitala lösningar, i detta fall internet, för att stödja verksamheten, i många fall på samma nivå som företagen i de större storlekskategorierna. Därmed tycks även småföretagen ha tagit till sig de möjligheter att nå ut på marknaden som skapats tack vare användningen av nya teknologier. Internationaliserade småföretag köper och säljer via internet i stor utsträckning Av samtliga svenska små och medelstora företag uppger 59 procent att de använder internet för inköp av varor och tjänster. Av de internationaliserade små och medelstora företagen är motsvarande andel 81 procent. 143

145 Om vi enbart fokuserar på de internationaliserade företagen som importerar finner vi att, sett till olika storlekskategorier, det framför allt är bland småföretag som andelen företag som använder internet för inköp av varor och tjänster är stor (figur 5.5). Även en stor andel av de medelstora företagen, omkring 70 procent, använder internet för inköp. Figur 5.5 Andel importerande företag som använder internet för inköp av varor och tjänster, fördelat på företagets storlek. Procent anställda anställda anställda Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet Av samtliga svenska små och medelstora företag är det omkring 21 procent av företagen som uppger att de använder internet för försäljning av företagets varor och tjänster. Av de internationaliserade små och medelstora företagen, däremot, är det knappt 41 procent av företagen som uppger motsvarande. Om vi endast beaktar de exporterande företagen ser vi, när det gäller användningen av internet som försäljningskanal, att det är en 144

146 högre andel av de exporterande företagen i de mindre storlekskategorierna som uppger detta. Högst andel företag som använder internet för försäljning av företagets varor och tjänster är bland de exporterande företagen med 0-9 anställda, cirka 43 procent (figur 5.6). Av de exporterande medelstora företagen är det en mindre andel företag, knappt vart tredje, som använder internet som försäljningskanal. Figur 5.6 Andel exporterande företag som använder internet för försäljning av företagets varor och tjänster, fördelat på företagets storlek. Procent anställda anställda anställda Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet

147 Merchworld Bolagsform: Aktiebolag Huvudkontor: Vänersborg Marknad: Europa, USA och Asien Startat: 2005 Omsättning: ca 6 miljoner SEK (2011) Antal anställda: 8

148 Internationaliseringen föll sig naturligt Merchworld är i princip helt okända i hemorten Vänersborg, men desto mer ryktbara utanför Sveriges gränser. Det är inte så märkligt som det låter, med tanke på att deras första kunder hade hela världen som marknad och på så vis gjorde företaget globalt från start. När Merchworld föddes 2005 föreställde sig nog ingen av de tre grundarna att de bara några år senare skulle driva ett så pass mångfacetterat och internationaliserat företag. Initialt var det nämligen merchandise, det vill säga kläder och prylar med bandtryck, som utgjorde affärsidén. Ett tryckeri startades och för att skilja sig från andra aktörer valde man att arbeta med kvalitetsprodukter och miljövänligt tryck. Har tillvaratagit möjligheterna på vägen Tack vare att de samarbetade med svenska artister som The Sounds, Teddybears och September spreds ryktet snabbt och fler artister, även från utlandet, tillkom. Eftersom artisterna ifråga hade en internationell kundgrupp fick även Merchworld det mycket tidigt. 147

149 Vi både kan och vill växa. Därför kommer vi satsa på att rent fysiskt röra oss utanför Sveriges gränser. I takt med företagets tillväxt har möjligheter uppdagats och Merchworld har sett till att dra nytta av dem. För att kunna nå fans över hela världen med produkterna lanserades 2007 en webbshop. Idag specialproducerar företaget även klädkollektioner för den asiatiska marknaden, liksom erbjuder en distributionsservice riktad till andra internetbaserade klädföretag i Sverige. Det ena har lett till det andra, varför verksamheten utvecklats rejält under åren, konstaterar Andreas Edlund delägare i Merchworld och en av företagets grundare. Kan och vill växa För närvarande är en fjärdedel av artisterna Merchworld samarbetar med utländska, liksom mer än hälften av besökarna i webbshoppen. Och just detta faktum gör att Andreas ser ljust på framtiden. Vi både kan och vill växa. Därför kommer vi satsa på att rent fysiskt röra oss utanför Sveriges gränser inom tre år. Planen är att starta kontor och tryckerier utomlands. Först och främst har vi tänkt ta oss an den skandinaviska marknaden, men på sikt kikar vi även på Tyskland. 148

150 Med en geografisk utbredning blir det förhoppningsvis möjligt att sänka företagets digra fraktkostnader. Dessutom kommer man runt det faktum att svensk arbetskraft är dyr, fortsätter Andreas. Stöd efterfrågas i nuvarande skede Men expansion kostar också pengar, vilket förstås är ett hinder. Eventuellt kommer det bli aktuellt för Merchworld att söka finansiellt stöd, men även rådgivning i praktiska frågor kan behövas. Vi har klarat oss på egen hand hittills, men vi skulle nog behöva lite vägledning i det skede vi är nu. Just nu är det dock oklart till vilken eller vilka instanser vi skulle kunna vända oss för att få hjälp, säger Andreas. 149

151 Försäljning till företag respektive konsumenter Vilka som är företagets kunder påverkar under vilka förutsättningar som företaget bedriver sin verksamhet. Det kan handla om företagets roll i värdekedjan, genom vilken en produkt ökar sitt förädlingsvärde med andra ord hur företag är länkade till varandra och till olika marknader. I detta sammanhang kan man tala om försäljning till andra företag (så kallad business-tobusiness-försäljning) och försäljning till slutkonsumenter (business-to-consumer-försäljning). När det gäller försäljning till slutkonsumenter sker det framför allt i direktkontakt med kunderna. Genom att företaget säljer till andra företagskunder, kanske som underleverantör till ett större företag, kan man tänka sig att det finns möjligheter för mindre företag att använda dessa företags internationella nätverk för att internationalisera verksamheten. Genom att skaffa information om marknader, specifika kunder och konkurrenter från befintliga affärskontakter, exempelvis större internationella företag, kan ett mindre företag inhämta kunskap som kan understödja beslut att internationalisera verksamheten. När vi studerar de små och medelstora företagens försäljningsmönster ser vi några intressanta trender (figur 5.7). Andelen internationaliserade företag som uppger att de har försäljning av typen business-to-business är tre fjärdedelar, 76 procent. Motsvarande andel av övriga små och medelstora företag är omkring 62 procent. När det gäller försäljning till slutkonsumenter är trenden den motsatta, det vill säga andelen internationaliserade små och medelstora företag som säljer till privatpersoner (omkring 50 procent) är mindre än motsvarande andel av övriga små och medelstora företag (63 procent). 150

152 Figur 5.7 Andel små och medelstora företag som anger försäljning till olika kundtyper, fördelat på internationaliserade och övriga företag. Procent 80 Business-to-business Internationaliserade företag Övriga företag Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet Business-to-consumer Sett till internationaliserade företag i olika storlekskategorier, uppger en större andel av de internationaliserade små och medelstora företagen att de har försäljning till andra företag ju större företagen är (figur 5.8). Bland de minsta småföretagen är andelen företag som uppger att de har business-to-business-försäljning omkring 70 procent, att jämföra med cirka 90 procent av de större småföretagen och de medelstora företagen som är internationaliserade. När det gäller försäljning av typen business-to-consumer är trenden den motsatta. Här ser vi istället att andelen internationaliserade företag som uppger att de har försäljning till slutkonsument minskar ju större företagen är, från omkring hälften av de minsta småföretagen till knappt 40 procent av de medelstora internationaliserade företagen. 151

153 Figur 5.8 Andel internationaliserade små och medelstora företag som anger försäljning till olika kundtyper, fördelat på företagets storlek. Businessto-business Businessto-consumer Procent anställda anställda anställda Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet Vi ser alltså att en större andel av de internationaliserade företagen anger att de har försäljning till företagskunder, och att andelen ökar ju större företagen är. En möjlig tolkning av dessa resultat är att de internationaliserade små och medelstora företagen i stor utsträckning är integrerade eller utgör en del i en värdekedja, även globala sådana. Det bör dock noteras att även andra bakomliggande faktorer, såsom företagets branschtillhörighet, kan förklara i vilken utsträckning företaget har försäljning till olika kundtyper. 152

154 Internationaliserade företag är mindre beroende av en huvudsaklig kund Ett företags försäljning påverkas även av i vilken utsträckning det i huvudsak är beroende av några få viktiga kunder eller om företaget säljer till flera olika kunder. Många gånger kan framförallt mindre företag agera som underleverantörer till större företag och kan därmed i större utsträckning vara beroende av dessa huvudsakliga kunders affärer och betalningsförmåga. Detta innebär också att företagets kunder har en större möjlighet att ställa krav på och bestämma villkoren för affärstransaktionerna. När det gäller hur stor andel av företagets omsättning som dess största kund står för finner vi att de internationaliserade företagen, i genomsnitt, i något mindre utsträckning tycks vara beroende av en huvudsaklig kund jämfört med övriga företag (figur 5.9). Andelen internationaliserade företag som uppger att deras största kund står för tre fjärdedelar eller mer av företagets totala omsättning uppgår till omkring åtta procent. Motsvarande andel av övriga företag är 15 procent. 153

155 Figur 5.9 Den största kundens andel av den totala försäljningen, fördelat på internationaliserade och övriga företag. < 25 % % % % Internationaliserade företag Övriga företag Procent Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet När vi bryter ned resultatet på internationaliserade företag i olika storlekskategorier finner vi att det framför allt är de minsta småföretagen som i högre utsträckning är beroende av en enskild kund (figur 5.10). Figur 5.10 Den största kundens andel av den totala försäljningen, fördelat på internationaliserade företag i olika storlekskategorier. < 25 % % % % 0 9 anställda anställda anställda Procent Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet

156 Försäljning av miljöanpassade produkter förhållandevis vanligt bland internationaliserade företag Tidigare resultat från Företagens villkor och verklighet 2011 har visat att små och medelstora företag som säljer miljöanpassade varor och tjänster har en högre tillväxtvilja än de företag som inte gör det. 42 Det kan, förutom miljöaspekten, finnas konkurrensmässiga skäl för företagen att profilera sig inom försäljning av denna typ av varor och tjänster. Potentialen för miljöanpassade varor och tjänster är mycket stor och efterfrågan kommer sannolikt att tillta i takt med att miljömedvetenheten i samhället ökar. I Sverige sker en hel del forskning och utveckling inom miljöteknikområdet, vilket får stort intresse internationellt. Det finns därför många miljöteknikföretag som skulle kunna ta steget ut på en internationell marknad. Undersökningen visar att andelen internationaliserade företag som säljer miljöanpassade varor och tjänster är större än motsvarande andel av övriga företag (figur 5.11). Omkring 45 procent av de internationaliserade små och medelstora företagen jämfört med drygt 35 procent av övriga företag säljer denna typ av varor och tjänster. 42. Tillväxtverket (2011). 155

157 Figur 5.11 Andel internationaliserade företag som säljer miljöanpassade varor och tjänster, fördelat på företagets storlek och i jämförelse med övriga företag. Procent anställda anställda anställda Internationaliserade företag Övriga företag Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet 2011 Bland de internationaliserade företagen ser vi också att andelen företag som säljer miljöanpassade varor och tjänster ökar ju större företagen är. Mer än vartannat företag av de större småföretagen och de medelstora företagen som är internationaliserade säljer denna typ av varor och tjänster. 156

158 Företags- och marknadsmässiga skäl viktiga för att arbeta med miljömål Det kan, som tidigare nämnts, finnas flera anledningar till varför företag säljer miljöanpassade varor och tjänster. Dels kan det bero på att regelverket kräver det, dels kan det vara ett sätt att differentiera sitt produkterbjudande på marknaden. Därutöver kan det finnas olika företagsspecifika anledningar till att ett företag arbetar med att sätta upp och nå miljömål, exempelvis förbättrat resursutnyttjande eller miljömål som en kund kräver att en underleverantör lever upp till. Undersökningen visar att de internationaliserade små och medelstora företagen i större utsträckning än övriga företag anger olika faktorer som mycket viktiga skäl för att arbeta med att sätta upp och nå miljömål (tabell 5.2). Detta gäller samtliga skäl till varför företag arbetar med miljömål. 157

159 Tabell 5.2 Andel små och medelstora företag som anger olika skäl som mycket viktiga för att aktivt arbeta med att sätta upp och nå miljömål för verksamheten, fördelat på internationaliserade och övriga företag. Skäl till varför företaget arbetar aktivt med miljömål för verksamheten Internationaliserade företag Övriga företag Eget engagemang 12,7 % 10,9 % För att minska resursåtgången 10,1 % 9,1 % Som underleverantör tvingad att uppfylla särskilda miljökrav 7,9 % 6,6 % Tvingande lagstiftning 8,4 % 6,8 % Framtida, kommande lagstiftning 6,5 % 5,1 % Möta konsumentkrav 12,6 % 9,6 % Konkurrensskäl 8,9 % 7,5 % Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet Bland de internationaliserade företagen ser vi också att ju större företag, desto större andel anger olika skäl som mycket viktiga anledningar till att arbeta aktivt med att sätta upp och nå miljömål för verksamheten (tabell 5.3). 158

160 Tabell 5.3 Andel internationaliserade små och medelstora företag som anger olika skäl som mycket viktiga för att aktivt arbeta med att sätta upp och nå miljömål för verksamheten, fördelat på företagets storlek. Skäl till varför företaget arbetar aktivt med miljömål för verksamheten 0 9 anställda anställda anställda Eget engagemang 11,7 % 18,8 % 22,9 % För att minska resursåtgången 9,0 % 16,6 % 24,1 % Som underleverantör tvingad att uppfylla särskilda miljökrav 6,5 % 17,5 % 22,5 % Tvingande lagstiftning 6,6 % 20,7 % 23,0 % Framtida, kommande lagstiftning 5,7 % 11,5 % 13,8 % Möta konsumentkrav 11,1 % 22,2 % 29,6 % Konkurrensskäl 7,3 % 19,4 % 26,9 % Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet Arbete med hållbarhetsfrågor vanligare bland internationaliserade företag Något som blivit allt vanligare är att företag arbetar utifrån ett bredare hållbarhetsperspektiv än enbart miljöfrågor. Företagen profilerar sig allt tydligare utifrån deras sociala ansvarstagande. Höga ambitioner i frågor relaterade till hållbarhet skulle också kunna vara en förutsättning för att bygga internationellt förtroende och därmed utgöra en konkurrensfördel för små och medelstora företag i internationaliseringssammanhang. Undersökningen visar att internationaliserade små och medelstora företag i högre utsträckning uppger att de bedriver hållbarhetsarbete, inom samtliga områden som undersökts, jämfört med övriga små och medelstora företag (figur 5.12). 159

161 Figur 5.12 Andel små och medelstora företag som har en framtagen policy för hållbarhetsarbete inom olika områden, fördelat på internationaliserade och övriga företag. Policy för miljöfrågor Policy för sociala frågor Policy för etiska frågor Procent Internationaliserade företag Övriga företag Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet Bland de internationaliserade företagen ser vi att ju större företag, desto större andel uppger att de har en framtagen policy inom olika hållbarhetsfrågor (figur 5.13). Inom samtliga storlekskategorier är det vanligast att de internationaliserade företagen har en framtagen policy för miljöfrågor. Av de medelstora internationaliserade företagen är det dock nästan samma andel som även har en framtagen policy för sociala frågor. 160

162 Figur 5.13 Andel internationaliserade små och medelstora företag som har en framtagen policy för hållbarhetsarbete inom olika områden, fördelat på företagets storlek. Policy för miljöfrågor Policy för sociala frågor Policy för etiska frågor Procent anställda anställda anställda Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet Internationaliserade små och medelstora företag anser sig i hög grad vara innovativa. De använder sig i stor utsträckning av internet som stöd i olika delar av verksamheten. Dessutom är de internationaliserade små och medelstora företagen i hög utsträckning involverade i försäljning av miljöanpassade produkter och engagerade i arbete rörande olika hållbarhetsfrågor. 161

163

164 Kapitel 6 Sammanfattande diskussion Internationalisering innebär tillväxtmöjligheter för svenska små och medelstora företag. Det ger tillgång till större marknader och skapar nya affärsmöjligheter. Då internationalisering kan ske på olika sätt behövs diversifierade, stödjande insatser som är anpassade till företagens erfarenheter och behov. Kartläggningen av internationaliseringsmönster visar att en fjärdedel av de svenska små och medelstora företagen är internationaliserade. De internationaliserade företagen har stor tillväxtvilja och framtidstro, samtidigt som de möter hinder för sin fortsatta tillväxt och utveckling. I detta kapitel sammanfattas rapportens resultat, följt av en diskussion kring hur små och medelstora företags internationalisering fortsättningsvis kan stödjas. Här har myndigheterna en viktig roll när det gäller vilken typ och på vilket sätt insatser utformas. Internationalisering skapar förutsättningar för konkurrenskraft Internationalisering innebär nya affärsmöjligheter för svenska företag och kan vara gynnsamt utifrån flera perspektiv. På kort sikt kan en internationell etablering medföra en större marknad för företagets varor och tjänster, vilket kan bidra till sysselsättning och skapa förutsättningar för tillväxt i företaget på hemmaplan. 163

165 På längre sikt kan internationalisering bidra till för nyelse och innovationskraft i företaget, dels på grund av att företaget utsätts för ökad konkurrens, dels som ett resultat av överföring av kunskap och teknologier från företag i utlandet. Utländska marknader kan dessutom fungera som en katalysator för innovationsprocesser där erfarenheter och intryck från olika marknader leder till nya produktidéer och utvecklingsmöjligheter. Det finns flera exempel där förutsättningarna på utländska marknader sätter företagens kapacitet till nytänkande på prov. 43 Sammanfattningsvis kan internationalisering bidra till företagets förmåga att möta framtida utmaningar. Huvudsakliga resultat I denna rapport, som är baserad på undersökningen Företagens villkor och verklighet 2011, har vi studerat internationaliseringsmönster hos svenska små och medelstora företag samt undersökt några faktorer som karaktäriserar företag som är internationaliserade. Rapporten visar följande: Vart fjärde av de små och medelstora företagen är internationaliserat Ett av fem medelstora företag har verksamhet utomlands Andelen exporterande företag är i princip oförändrad 43. Inte minst har detta visat sig vara fallet i många tillväxtländer där konsumenternas lägre köpkraft ställer krav på företagen att kunna utveckla produkter, ofta med förenklad funktionalitet, till en låg kostnad, så kallad frugal innovation (Tillväxtanalys, 2010). Se även Prahalad (2006). 164

166 Stora skillnader i internationalisering mellan branscher Närmarknader dominerar företagens internationalisering Hög tillväxtvilja men också betydande hinder hos internationaliserade företag Internationalisering och innovation går hand i hand Internationaliserade små och medelstora företag använder internet i hög utsträckning Vart fjärde av de små och medelstora företagen är internationaliserat Undersökningen visar att en förhållandevis stor andel av de svenska små och medelstora företagen är internationaliserade. Ungefär vart fjärde företag bedriver en verksamhet som är av internationell karaktär i den meningen att företaget kan dra nytta av den potential och kunskap som finns utomlands på utländska marknader eller hos utländska företag. Om vi även beaktar olika storlekskate gorier finner vi att andelen internationaliserade företag ökar ju större företagen är. 44 Av de medelstora företagen är omkring hälften av företagen internationaliserade. 44. Detta resultat gäller oavsett hur vi betraktar formen för företagets internationalisering; export, import, del i en utländsk kedja eller företagssamverkan över gränser. Samtliga indikatorer påvisar denna trend. 165

167 Ett av fem medelstora företag har verksamhet utomlands En närmare undersökning av de medelstora företagen visar att omkring vart femte företag har någon form av verksamhet i egen regi i utlandet. Det handlar framför allt om försäljnings- och produktionsverksamhet som de internationaliserade medelstora företagen har förlagt i utlandet. Detta skulle kunna indikera att drivkrafterna bakom ett företags beslut att förlägga delar av verksamheten i utlandet, utöver de ekonomiska argumenten, i stor utsträckning är relaterade till betydelsen av att befinna sig nära marknaden. Närhet till vissa marknader kan vara strategiskt viktig för att samla information och kunskap om hur produkterbjudanden ska utformas för att matcha lokal efterfrågan. Andelen exporterande småföretag är i princip oförändrad Andelen företag som bedriver export uppgår till 13 procent av samtliga småföretag, vilket inte innebär några större förändringar från tidigare års undersökningar. År 2002 var andelen företag som exporterade 13 procent, och både år 2005 och år 2008 var andelen småföretag som exporterade 14 procent. Trots de möjligheter som globaliseringen medför, och trots att en stor del av främjandeverksamheten syftar till att få fler företag att exportera, har andelen exporterande småföretag inte ökat. 166

168 Stora skillnader i internationalisering mellan branscher I undersökningen har vi också studerat skillnader i internationaliseringsmönster mellan branscher. Ett intressant resultat är att det inom såväl industri- som tjänstesektorn finns en stor spridning i andelen internationaliserade små och medelstora företag. Därmed tycks förutsättningarna för internationalisering vara olika i olika branscher, beroende dels på branschens potential och dels i vilket utvecklingsskede branschen befinner sig. Handel är den bransch med störst andel internationaliserade företag, omkring 50 procent, följt av Tillverkning och mineralutvinning. Lägst andel internationaliserade företag finns inom Vård och omsorg, knappt fem procent. Närmarknader dominerar företagens internationalisering En klar majoritet av de svenska små och medelstora företagen som är internationaliserade anger att deras huvudsakliga marknadsfokus är antingen nationellt eller riktat mot närområdet (Norden). Närmarknaderna inom Norden och Europa dominerar även när det gäller vilka marknader som de medelstora företagen planerar att etablera sig på inom den närmaste framtiden. Detta tyder på att företagens internationaliseringsmönster även fortsättningsvis kommer att vara orienterade mot närliggande marknader. Medelstora företag som redan är internationaliserade planerar i större utsträckning att ytterligare internationalisera verksamheten, inom en nära framtid, jämfört med de små och medelstora företag som idag inte är internationaliserade. 167

169 Hög tillväxtvilja men också betydande hinder hos internationaliserade företag Tillväxtviljan hos de internationaliserade små och medel stora företagen är mycket hög. Omkring 85 procent av företagen uppger att de vill växa, att jämföra med 70 procent av övriga företag. Ju större företagen är, desto större är tillväxtviljan. Detsamma gäller företagens tro på framtida utveckling. Samtidigt uppger en större andel av de internationaliserade företagen att olika faktorer utgör ett stort hinder för företagets utveckling och tillväxt jämfört med övriga små och medelstora företag. Detta gäller bland annat andelen företag som uppger att konkurrens respektive arbetskraftsförsörjning är stora hinder för företagets utveckling och tillväxt. Internationalisering och innovation går hand i hand Undersökningen visar att de internationaliserade små och medelstora företagen i högre utsträckning anser sig vara innovativa jämfört med övriga små och medelstora företag. Detta gäller oavsett typ av innovation. Vad undersökningen dock inte visar är huruvida de internationaliserade företagen i högre utsträckning var innovativa redan innan eller om de blivit det på grund av att de är internationaliserade. Internationaliserade små och medelstora företag använder internet i hög utsträckning Närmare nio av tio internationaliserade små och medelstora företag använder internet i olika delar av verksamheten. Detta kan jämföras med övriga företag, där andelen är två av tre. När det gäller användning av nya 168

170 teknologiska lösningar är det intressant att även de minsta internationaliserade småföretagen uppvisar en mycket hög användning, i många fall jämförbar med andelen företag i de större storlekskategorierna. En tolkning är att informationsteknologi, däribland internet, kan utgöra ett stöd för att nå ut på marknaden även för mindre företag med förhållandevis begränsade resurser och att, i viss mån, tidigare storleksnackdelar därmed har minskat. Hur kan internationaliseringsmöjligheter för fler små och medelstora företag skapas? Sveriges näringsliv kommer under överskådlig framtid att vara fortsatt beroende av internationella marknader. En målsättning i en långsiktig strävan att uppnå ett hållbart näringsliv med fler och växande företag är att fler företag ska kunna växa även på andra marknader än den nationella. Den svenska företagsstocken utgörs till en mycket stor del av små och medelstora företag, varför dessa företags internationalisering har bäring både på Sveriges ekonomi och för dessa företags möjligheter att utveckla och stärka sin konkurrenskraft. Internationalisering och närvaro på utländska marknader är nära sammankopplat med företagens tillväxt och produktivitet. Kartläggningen visar att en förhållandevis stor andel av de svenska små och medelstora företagen, omkring vart fjärde företag, bedriver en verksamhet som i någon mån är att betrakta som internationaliserad. Det innebär samtidigt att majoriteten av de svenska små och medelstora företagen inte drar nytta av den potential som internationalisering skulle kunna innebära, utan 169

171 fokuserar på den lokala eller nationella marknaden. Fortsatt stöd för att skapa goda förutsättningar för företagen att ytterligare internationalisera sin verksamhet både kvalitativt och kvantitativt är därför viktigt. Även om det inte kan förväntas att svenska små och medelstora företag ska bli internationaliserade i nivå med storföretagen, som under lång tid verkat på globala marknader, finns ändå anledning att främja internationalisering i denna grupp. Områden där myndigheterna kan bidra till företagens internationalisering Rapporten pekar på ett antal områden där myndigheterna har en fortsatt viktig roll att stödja företagens fortsatta tillväxt: Öka samverkan för främjande av företagsutveckling och internationalisering Insatser för att stärka företagens internationaliseringsvilja Stöd till användning av digitala lösningar Fortsatt viktigt att stödja företagssamverkan både gränsöverskridande och nationellt Verka för att företagen ska se möjligheterna på tillväxtmarknader Uppmärksamma diversifieringen i formen för internationalisering 170

172 Öka samverkan för främjande av företagsutveckling och internationalisering För att svenska små och medelstora företag ska kunna ta tillvara på de möjligheter som erbjuds på internationella marknader finns behov av samverkan mellan myndigheter och aktörer inom såväl främjandesystemet som bland aktörer inriktade på företagsutveckling. Som ett exempel visar undersökningen att kompetensförsörjning är ett stort hinder för de internationaliserade små och medelstora företagens fortsatta utveckling och tillväxt. Problemet är särskilt tydligt i gruppen större småföretag med anställda, det vill säga de företag som potentiellt skulle kunna växa till att blir framtida medelstora företag. För att ett företag ska kunna utvecklas och så småningom expandera, både på sin hemmamarknad och internationellt, krävs att företaget har de organisatoriska förutsättningarna i form av rätt kompetenser. Bristen på lämplig arbetskraft kan med andra ord hämma företagens utveckling. Således bör myndigheter och aktörer, som på olika sätt bidrar till företagsutveckling, fortsättningsvis samverka och utveckla befintliga samarbetsstrukturer. Genom att utforma insatser som stödjer varandra skapas goda förutsättningar som möjliggör för fler företag att kunna växa. Som ett första steg kan en kartläggning genomföras kring vilken typ av kompetens som företagen upplever som särskilt efterfrågad. I detta sammanhang bör även beaktas på vilket sätt myndighetssamverkan kan skapa möjligheter för företag som vill och har förutsättningar att växa på internationella marknader. Vad gäller det sistnämnda kan det både handla om att utforma 171

173 nya insatser men även öka samverkan mellan befintliga aktörer för att främja företagsutveckling och internationalisering. Insatser för att stärka företagens internationaliseringsvilja I en europeisk jämförelse ligger Sverige bra till i förhållande till EU-genomsnittet när det handlar om administration och kostnader i samband med handel över gränserna. 45 Med hänsyn till detta bör svenska företag i större utsträckning se internationaliseringsmöjligheterna på EU:s inre marknad. Ett fortsatt arbete med att göra det enklare för företag att handla över gränserna skulle därför kunna bidra till en bredare syn på vad som utgör deras hemmamarknad. En del i detta arbete kan innebära olika former av stöd för företagens affärsutveckling, så att de känner sig tryggare i steget ut på nya marknader. Andra insatser kan handla om att hjälpa företag att utveckla sitt produkterbjudande, så att det bättre passar nya marknader, exempelvis genom olika former av internationaliseringsstöd. Stöd till användning av digitala lösningar Internationalisering har historiskt sett krävt stora resurser, och endast ett begränsat antal svenska storföretag har haft möjligheten att verka på internationella marknader. Men tack vare färre handelshinder och teknologiska framsteg, inte minst vad gäller olika informations- och kommunikationslösningar, finns idag goda förutsätt- 45. EU-kommissionen (2011a); jämförelsen avser export och import. 172

174 ningar även för mindre företag att ta steget ut på internationella marknader. Undersökningen visar också att små och medelstora företag som är internationaliserade i stor utsträckning använder internet i olika delar av sin verksamhet. Även de minsta småföretagen uppvisar en många gånger jämförbar användning av internet i verksamheten, vilket tyder på att e-handelslösningar utgör ett förhållandevis kostnadseffektivt sätt även för små företag med begränsade finansiella och personella resurser att nå ut på nya marknader. Därför bör även fortsatta satsningar på ökad tillgänglighet falla väl ut. Stöd för små och medelstora företags möjligheter att tillgodogöra sig de teknologiska lösningar som utvecklats och som finns tillgängliga kan vara bidragande i företagens internationalisering. Fortsatt viktigt att stödja företagssamverkan både gränsöverskridande och nationellt Samverkan med andra företag kan överbrygga de mindre företagens resursbegränsningar i samband med utvecklings- eller expansionssatsningar. Utifrån ett internationaliseringsperspektiv kan samverkan handla om att erhålla kunskaper och kompetenser som är specifika för den tilltänkta marknaden. En av de stora utmaningarna för företagen är dock att hitta en lämplig partner att matchas med, vilket motiverar fortsatta relationsbyggande och nätverksfrämjande insatser från myndigheter och andra aktörer. Det är inte bara kopplingar till utländska företag som kan vara värdefulla. Samverkan mellan företag på hemma marknaden kan också underlätta internationalisering, genom att kompetens och konkurrenskraft 173

175 stärks samt att teknologier och affärssätt förs samman. Utländska marknader kan på så sätt erbjudas en helhetslösning med flera företags samlade kompetens. De små och medelstora företagens nätverkskopplingar till större företag, som redan är etablerade i utlandet, kan också spela en värdefull roll. De kan fungera som dörröppnare, men också nyttjas för att identifiera potentiella motparter på den internationella arenan. Verka för att företagen ska se möjligheterna på tillväxtmarknader Internationella handelsmönster är starkt präglade av geografiska avstånd. Detta gäller inte minst Sverige, som är mycket beroende av våra närmaste grannar. EU-27 och övriga länder i Europa står för merparten av de handelsflöden som korsar Sveriges gränser, och det finns heller inget som tyder på att betydelsen av närmarknaderna kommer att minska framöver. Även undersökningen Företagens villkor och verklighet 2011 visar att det är i Norden och övriga Europa som de medelstora före tagen planerar etablering/internationalisering inom den närmaste framtiden. Detta gäller för både de företag som redan är internationaliserade och de företag som idag har internationaliseringsplaner. Sveriges näringsliv kommer således även fortsättningsvis att vara mycket beroende av hur utvecklingen på närliggande mark nader ser ut. 174

176 En bidragande faktor till att Sveriges andel av exportmarknaderna minskar, är att endast en mindre del av svensk export riktas mot de mest snabbväxande marknaderna. 46 OECD förutspår att dagens utvecklings- och tillväxtländer kommer att stå för omkring 60 procent av världens BNP år 2030, 47 vilket innebär att betydelsen av de europeiska marknaderna kommer att minska till förmån för andra marknader. 48 När det gäller företagens syn på etablering på marknader utanför Europa, i exempelvis Asien, Mellanöstern och Afrika, är det en förhållandevis låg andel av de internationaliserade medelstora företagen som anger att dessa marknader är intressanta för framtiden. Bland de ännu inte internationaliserade medelstora företagen är andelarna ännu lägre. Försäljning av miljöanpassade varor och tjänster samt hållbarhetsarbete är förhållandevis utbrett bland de internationaliserade små och medelstora företagen. Förutom att vara en ingång till nya marknader och ett sätt att möta efterfrågan på innovativa och hållbara lösningar till samhällsproblem, kan detta vara en konkurrensfördel på utländska marknader. Troligtvis kommer efterfrågan på miljöanpassade produkter att öka framöver, inte minst på tillväxtmarknader/i utvecklingsländer, i takt med samhällsutvecklingen och en allt större medvetenhet. 46. SOU 2008: 90 (2008). 47. OECD (2010). 48. EU-kommissionen (2011b). 175

177 Uppmärksamma diversifieringen i formen för internationalisering Något som belyses i denna rapport är att ett företags internationalisering kan ta sig olika uttryck. Detta ställer krav på att insatser utformas så att de möter varje enskilt företags behov. Stöd måste vidare anpassas till olika skeenden i internationaliseringsprocessen och för olika former av internationalisering. Olika sätt att internationalisera verksamheten kan följa på varandra men kan också vara överlappande. En förhållandevis stor andel av europeiska små och medelstora företag som både exporterar och importerar börjar med importverksamhet. 49 Import kan vara en förutsättning för stärkt konkurrenskraft och därmed påverka ett företags möjligheter att konkurrera på utländska marknader. I exempelvis ett litet land som Sverige kan näringslivet inte alltid specialisera sig på ett kostnadseffektivt sätt, varför många svenska företags konkurrenskraft är beroende av import från andra länder. 50 Internationalisering genom import kan vidare leda till upptäckten av nya marknadstillfällen och fortsatta steg ut på nya marknader genom exempelvis export. Exportfrämjande insatser kan därför bidra till ökad internationalisering på två sätt, dels genom att förmå fler företag att ta steget ut på den internationella marknaden, dels få importerande företag att utveckla sin internationalisering till att även innefatta export. Det är tänkbart att även andra former av internationalisering kan samverka, varför det är viktigt att utforma insatserna så att de kan understödja varandra. 49. EU-kommissionen (2010). 50. Kommerskollegum (2010b). 176

178 Internationalisering viktig för svensk utvecklingskraft Internationalisering är viktigt utifrån både ett företags- och näringslivsperspektiv. Sveriges ekonomi och svenska företag är beroende av utländska marknader för att växa och utvecklas. Det är därför viktigt att insatser, både på regional och nationell nivå, skapar goda förutsättningar för internationalisering av svenska små och medelstora företag. Kortsiktigt kan internationalisering innebära nya affärsmöjligheter för svenska företag, både vad gäller nya marknader och utvecklingen av nya kund- eller produktsegment. På lång sikt är internationalisering en förutsättning för ett dynamiskt näringsliv på hemmamarknaden och skapar förutsättningar för tillväxt i små och medelstora företag. Sverige är framför allt en kunskapsbaserad ekonomi varför det är viktigt att svenska företag är kontinuerligt uppdaterade om den utveckling som sker internationellt. Ibland kan en närvaro på internationella marknader vara helt avgörande. Samtidigt är det av stor betydelse att utländska företag har ett fortsatt intresse av att behålla eller etablera ny verksamhet i Sverige, då detta kan utgöra en viktig källa till kunskaps- och teknologiflöden mellan länder. I takt med att inhemsk industri konkurrensutsätts av utländska aktörer skapas ett tryck på företagen mot effektivisering och förnyelse. Detta bygger konkurrenskraft hos företagen och skapar gynnsamma förutsättningar för näringslivet i stort. På så sätt kan internationalisering bidra till en positiv utvecklingsspiral. 177

179 Enterprise Europe Network Enterprise Europe Network är ett nätverk bestående av organisationer i 47 länder. Programmet ingår i CIP EU:s ramprogam för konkurrenskraft och innovation. Huvudfinansiär i Sverige är Tillväxtverket. Läs mer på