Klimatet på Tongaöarna är varmt och fuktigt med en mildare och torrare period från maj till november.

Transkript

1 Tonga Tonga kallades länge Söderhavets sista absoluta monarki inleddes dock en försiktig demokratisering, som fem år senare ledde fram till det första allmänna demokratiska valet i örikets historia. Ute i byarna, där de flesta tonganer lever, har den kungavänliga adelsklassen ännu stort inflytande, och traditionella levnadsmönster och sedvänjor dominerar. Merparten av invånarna försörjer sig på småskaligt jordbruk och fiske och på pengar som släktingar utomlands skickar hem till familjen. Geografi Kungariket Tonga i sydvästra Stilla havet omfattar omkring 170 öar, varav 36 är bebodda. Avståndet till Fiji i väster och Samoa i norr är cirka 65 mil. Tongaöarna (tidigare Vänskapsöarna) är spridda över ett område motsvarande fyra femtedelar av Sveriges yta och bildar två parallella kedjor i nord-sydlig riktning. Öarna är samlade i fyra grupper från norr till söder: Niua, Vava'u, Ha'apai och Tongatapu. Ögruppernas västra delar är av vulkaniskt ursprung på några öar finns aktiva vulkaner medan de östra är relativt flacka korallöar. Till korallöarna hör huvudön Tongatapu, som utgör 35 procent av landarealen. På Tongatapu ligger huvudstaden Nuku alofa. De flesta av öarna saknar färskvatten. Tropisk regnskog täckte tidigare en stor del av landytan, men skogen har i hög grad fått ge vika för odlingar. Yta 748 km2 (2017) Tid svensk +12 timmar Angränsande land/länder Huvudstad med antal invånare Nuku alofa (uppskattning 2013) Övriga större städer finns inga större städer utöver huvudstaden Högsta berg namnlös topp på ön Kao i Ha apaigruppen (1 033 m ö h) Viktiga floder färskvatten saknas Klimat Klimatet på Tongaöarna är varmt och fuktigt med en mildare och torrare period från maj till november. 1/17

2 Varmast är det i december och januari. Temperatur, nederbörd och luftfuktighet ökar ju närmare ekvatorn (norrut) man kommer. Oväder och orkaner kan förekomma i norr, främst från november till mars. FAKTA KLIMAT Medeltemperatur/dygn Tongatapu 21 C (juli), 25 C (jan) Medelnederbörd/år Tongatapu mm, längst i norr över mm Befolkning och språk Nästan alla invånare i Tonga är polynesier. Av drygt tonganer har bara cirka 300 europeiskt eller blandat polynesiskt och europeiskt ursprung. Det finns även en liten kinesisk minoritet. Två tredjedelar av invånarna bor på huvudön Tongatapu (Det heliga Tonga). De flesta andra tonganer lever på öarna Vava'u, Ha'apai och 'Eua. Den naturliga befolkningstillväxten är hög, men tiotusentals invånare har emigrerat, främst till Nya Zeeland eller USA. Diskriminering och övergrepp riktade mot landets kineser förekommer. Kineserna dominerar ofta detaljhandeln i städerna, trots att lagen säger att bara polynesier och melanesier får äga och driva butiker. Det polynesiska språket tonganska är umgängesspråk, medan engelska är undervisnings- och förvaltningsspråk. Det tonganska språket har tre olika sociala nivåer: en dialekt för att tala med kungligheter, en för samtal med adelsklassen och en för övriga invånare. Ett fåtal personer behärskar samtliga språknivåer. FAKTA BEFOLKNING OCH SPRÅK Antal invånare (2016) Antal invånare per kvadratkilometer 146,9 (2014) Andel invånare i städerna 23,8 procent (2016) Nativitet/födelsetal 24,4 per 1000 invånare (2015) Mortalitet/dödstal 6,0 per 1000 invånare (2013) Befolkningstillväxt 0,4 procent (2014) Fertilitetsgrad 3,8 antal födda barn per kvinna (2013) Andel kvinnor 49,9 procent (2014) Förväntad livslängd 73 år (2015) Förväntad livslängd för kvinnor 76 år (2015) 2/17

3 Förväntad livslängd för män 70 år (2015) Folkgrupper polynesier Språk tonganska och engelska är officiella språk Religion I stort sett alla tonganer är kristna, varav det stora flertalet är protestanter. Det dominerande samfundet har länge varit det metodistiska Free Wesleyan Church, vilket drygt en tredjedel av befolkningen tillhör. Andra större grupper är mormoner och katoliker (ca 15 procent av invånarna vardera). Tonga är ett av de länder i världen som har högst andel mormoner i sin befolkning. Det var under 1800-talets första hälft som majoriteten av tonganerna omvändes till kristendomen. Dagens samhälle präglas i hög grad av kyrkliga seder och bruk. Det är till exempel inte tillåtet att arbeta, leka eller göra inköp på söndagar (se Seder och bruk). Religionsfriheten respekteras. Utbildning Den nioåriga grundskolan mellan 5 och 14 års ålder är obligatorisk och avgiftsfri. I stort sett alla barn går ut grundskolan. En del grundskolor och yrkesutbildningar drivs av kristna samfund. Tonga har den högsta andelen högskoleutbildade bland Stilla havets önationer. För högre utbildning reser tonganerna oftast utomlands, men i landet finns teknisk utbildning, lärarhögskola, jordbruksskola, sjuksköterskeutbildning, sjömansskola och ett privat universitet. Det kungliga institutet för högre utbildning (UTRI) öppnade Universitetet i Fiji har en filial i Tonga. FAKTA UTBILDNING Andel barn som börjar grundskolan 84,4 procent (2013) Antal elever per lärare i grundskolan 25,7 (2013) Läs- och skrivkunnighet 99,4 procent (2011) Kostnader för utbildning i andel av BNP 3,9 procent (2004) Kostnader för utbildning i andel av statsbudgeten 18,1 procent (2004) Kultur Dans fyller en viktig funktion i den traditionella tonganska kulturen. Muntligt överförda berättelser och folkliga legender åskådliggörs ofta genom dans och musik. 3/17

4 Skickligt gjorda vävnadsarbeten där materialet utgörs av palmblad är ett kännetecken för tonganskt konsthantverk. Bland annat görs korgar och vävda mattor. Tonga har även skriven litteratur såväl prosa som poesi vid sidan av de muntliga berättelserna. Den tongansk-amerikanske regissören Tony Vainuku fick motta en Emmy 2017 för sin dokumentärfilm In Football We Trust. Filmen skildrar den press unga fotbollsspelare med ursprung från Stilla havet utsätts för av familj och andra i omgivningen i jakten på en proffskarriär. Massmedier Press- och yttrandefriheten i Tonga har stärkts under den demokratisering som pågått sedan Men medierna kan ännu inte verka fritt från myndigheternas inblandning. Medieutbudet är litet. Det finns inga dagstidningar. Regeringsorganet Tonga Chronicle ges ut en gång i veckan på engelska och tonganska. Åtal och domar mot regeringskritiska redaktörer och journalister förekommer. En statlig instans övervakar mediernas utgivning, i synnerhet etermedierna. Tonga hamnade 2017 på plats 49 av 179 på organisationen Reportrar utan gränsers index över pressfriheten i världen (länder med störst pressfrihet placeras överst i listan.) Det innebar en förbättring jämfört med fem år tidigare då Tonga låg på plats 66. Kritik mot makthavare framförs i den privatägda pressen, främst tidskriften Ko e Taimi'o Tonga (Times of Tonga) som har sin redaktion i Nya Zeeland. Taimi'o Tonga utkommer två gånger i veckan på engelska och tonganska, och har åtalats upprepade gånger för sin kritik mot makthavare. Ko e Kele'a (Trumpetsnäckan) är en annan kritiskt analyserande tidskrift vars tidigare redaktör, demokratiaktivisten och sedermera premiärministern Akilisi Pohiva, har åtalats flera gånger. Även nyhetsmagasinet Matangi Tongas (Tonga Star) redaktör har stämts för förtal. Matangi Tonga var fram till 2004 ett månadsmagasin, men sedan utgivningstillståndet dragits in samma år utkommer Matangi Tonga endast som webbtidning med nyheter på engelska. Den statsägda radion och televisionen anses vara regeringsvänlig och oppositionen har svårt att få utrymme i sändningarna. De privatägda radio- och TV-stationerna erbjuder sällan oberoende nyhetsrapportering. Tillgången till internet är ännu begränsad, men inga restriktioner har införts av regeringen använde 45 procent av invånarna internet. FAKTA MASSMEDIER Pressfrihetsindex 23,4 (2015) Antal mobilabonnemang per 100 invånare 64,3 (2014) Antal internetanvändare per hundra invånare 40 (2014) Politiskt system 4/17

5 Tonga kallades länge Söderhavets sista absoluta monarki, där kungen utövade i det närmaste oinskränkt makt tillsammans med landets 33 adelsfamiljer. Omfattande grundlagsändringar 2010 förändrade dock det politiska systemet i demokratisk riktning. En stor del av makten överfördes då från kungen och hans kronråd till regering och parlament. Samma år hölls det första demokratiska allmänna valet i landets historia. Tongas reviderade författning från 1875 slår fast att landet är en ärftlig monarki, där kungen innehar sitt ämbete på livstid. Fram till 2010 utövades den verkställande makten av monarken med stöd av kronrådet, bestående av runt 15 medlemmar som utsågs av kungen själv. Ett motstånd mot det odemokratiska systemet växte sig allt starkare under 2000-talets första årtionde, i synnerhet bland yngre tonganer som hade fått utbildning utomlands och påverkats av västerländska idéer om demokrati. En demokratirörelse samlades i Rörelsen för mänskliga rättigheter och demokrati (Human Rights and Democracy Movement, HRDM) med ledaren Akilisi Pohiva i spetsen. Påtryckningar från såväl omvärlden som HRDM ledde till en försiktig demokratisering från Genom författningsändringarna 2010 ligger numera den verkställande makten hos regeringen, som enbart ansvarar inför parlamentet. Kungen utser formellt en regeringsbildare (premiärminister), men det sker på förslag av parlamentet. Därefter utser kungen formellt övriga ministrar på inrådan av premiärministern. Regeringen får bestå av högst 13 ministrar (hälften så många som parlamentsledamöterna), varav högst fyra får utses utanför parlamentet. Kungen är dock inte maktlös. Han är landets statschef och överbefälhavare och har fått behålla sin rätt att upplösa parlamentet och lägga in veto mot lagförslag. Kungen fick också behålla rätten att utse högt uppsatta personer inom rättsväsendet. Kronrådet finns kvar som ett rådgivande organ för kungen. Det lagstiftande parlamentet (fale alea) har en kammare med 26 ledamöter, varav 17 (före 2010 endast 9) väljs i enmansvalkretsar i allmänna val vart fjärde år och 9 utses bland adeln av adelsfamiljerna själva. Adeln har även fått behålla posterna som talman och vice talman. Ytterligare fyra ledamöter kan därefter tillsättas av premiärministern, så att parlamentet får 30 platser. Rösträttsåldern är 21 år. På lokal nivå har de adliga byhövdingarna i hög grad behållit makten, som de utövar tillsammans med folkvalda byfogdar. Politiska partier I det första demokratiska allmänna valet i november 2010 vann Vänskapsöarnas demokratiska parti (Democratic Party of Friendly Islands, DPFI) 12 av de 17 valbara mandaten (resterande 5 mandat gick till oberoende kandidater). DPFI hade bildats i september samma år av Pohiva, som lämnade HRDM. HRDM vann från grundandet 1994 till valet 2010 de flesta av parlamentets då 9 valbara platser. DPFI liksom HRDM arbetar för att minska kungens och adelns befogenheter och införa full demokrati, utan att för den skull avskaffa monarkin. Trots DPFI:s valseger 2010 kunde adelns parlamentsledamöter bilda regering tillsammans med de oberoende ledamöterna. Efter valet 2014 bildade dock Pohiva en regering dominerad av DPFI, som hade vunnit 9 av mandaten medan 8 mandat hade gått till oberoende kandidater. I nyvalet till parlamentet 2017 tog DPFI hem 14 av de 17 mandaten och Pohiva kunde sitta kvar som premiärminister (se vidare Aktuell politik). Det finns en rad andra registrerade partier i Tonga men inget av dem är representerat i parlamentet. 5/17

6 Rättsväsendet Rättssystemet följer till stor del den brittiska modellen men är också påverkat av traditionell sedvanerätt, till exempel i frågor om äganderätt till mark och familjerätt. Domstolsväsendet kan vanligtvis verka fritt utan påverkan från de politiska makthavarna. Rättssäkerheten anses vara god, men det finns brister, till exempel begränsad mediefrihet (se Massmedier), diskriminerande lagstiftning gentemot kvinnor (sämre arvsrätt, får inte ärva mark) och korruption. Dödsstraffet finns kvar i lagstiftningen men har inte utdömts sedan FAKTA POLITIK Officiellt namn Pule anga Fakatu i o Tonga/ Kungariket Tonga Statsskick monarki, enhetsstat Statschef kung Tupou VI (Tupouto'a Lavaka Ata; 2012 ) Regeringschef premiärminister Akilisi Pohiva (2014 ) Viktigaste partier med mandat i senaste val Vänskapsöarnas demokratiska parti (DPFI) 14, oberoende kandidater 3 (2017) Viktigaste partier med mandat i näst senaste val Vänskapsöarnas demokratiska parti (DPFI) 9, oberoende kandidater 8 (2014) Valdeltagande 67,0 % i parlamentsvalet 2017, 89 % i parlamentsvalet 2010 Kommande val parlamentsval 2021 Äldre historia Ingen vet säkert när dagens polynesiska befolkning kom till Tongaöarna. Det är också oklart om polynesierna var de första invånarna. Öarna har dock varit bebodda i minst år. Med tiden grundades en rad hövdingadömen. Dessa enades troligtvis på 900-talet e Kr under en dynasti, vars härskare betraktades som heliga. År 1616 besökte holländska sjöfarare som första européer öarna. På 1770-talet företog den brittiske upptäcktsresanden James Cook tre expeditioner till Tonga. Han fann sig så väl mottagen att han döpte öarna till Vänskapsöarna (Friendly Islands). Under 1820-talet anlände protestantiska missionärer från England och årtiondet därefter lyckades de omvända överhövdingen Taufa ahau Tupou till kristendomen. Tupou kristnade i sin tur sina undersåtar. Efter åratal av strider med andra hövdingar införde Tupou monarki på öarna 1845 och blev ende kung under namnet George Tupou I. Kungen avskaffade 1862 livegenskapen och 20 år senare genomförde han en jordreform som gav varje tongansk man rätt till en bit mark för eget bruk såg kungen till att Tonga fick en författning som gjorde öriket till en ärftlig monarki, där kungen och adeln fick nästan all makt. Denna författning utgör än idag grunden för Tongas grundlag, även om den i hög grad reviderats sedan dess (se Politiskt system). 6/17

7 När George Tupou II tillträdde som kung 1899 var landet försvagat av ekonomiska problem och inre oroligheter. Året därpå blev Tonga ett brittiskt protektorat efterträddes George Tupou II av sin dotter, Salote Tupou III. Modern historia Vid andra världskrigets slut 1945 var Tonga ett brittiskt protektorat med drottning Salote Tupou III som regent. Fyra år senare utsåg hon sin äldste son till premiärminister. Vid drottningens död 1965 blev samme son kung under namnet Taufa'ahau Tupou IV och dennes yngre bror utnämndes till premiär- och utrikesminister. Den 4 juni 1970 blev Tonga en självständig stat inom Samväldet, som består av Storbritannien och före detta brittiska kolonier. Tongas författning från 1875 gav nästan all makt till kungen och öarnas 33 adelsfamiljer. Från 1980-talet och framåt möttes den absoluta monarkin och adelns inflytande över samhället av allt starkare kritik. Krav på demokratiska reformer började höras, särskilt från yngre tonganer som hade utbildats i västländer som USA och Australien. En passkandal gav demokratirörelsen ökat stöd. Regeringen sålde då tonganska pass till utlänningar och drogs därför inför rätta av demokratiledaren Akilisi Pohiva för författningsbrott. Målet avskrevs när regeringen legaliserade passförsäljningen i efterhand genom en författningsändring. Skandaler och kungligt lyxliv År 1992 bildades Prodemokratirörelsen, som tog initiativ till en konferens om författningsändringar. Regeringen vägrade delta, förbjöd offentlig rapportering från mötet och hindrade inbjudna utländska talare från att komma till konferensen. År 1994 grundades Tongas första politiska parti, Folkpartiet (People's Party), samma år som demokratirörelsen samlades under namnet Rörelsen för mänskliga rättigheter och demokrati (HRDM). När kungen 2000 utsåg sin yngste son, prins Ulukalala Lavaka Ata, till premiärminister fick han skarp kritik eftersom han ställde den demokrativänlige kronprins Tupouto'a åt sidan. Det var ett av flera tecken på att kungahuset förlorat kontakten med och respekten hos befolkningen. De kungligas lyxliv stack i ögonen på fattiga tonganer avslöjades att hovet spekulerat bort 26 miljoner dollar på riskfyllda investeringar efter råd av kungens officielle hovnarr, Jesse Bogdonoff utlöstes protestdemonstrationer när presslagarna inskränktes efter mediekritik av kungahuset. Året därpå skakades regeringen när premiärminister Ulukalala Lavaka Ata avskedade två regeringsmedlemmar, polisminister Clive Edwards och justitieminister Aisea Taumoepeau, som varit inblandade i kontroversiella politiska beslut. Edwards bytte sida och blev ledande demokratiförkämpe i Demokratiska folkpartiet (PDP), som grundades Det året hölls stora demonstrationer för demokrati, och offentliganställda strejkade för högre löner. Tronski e och kravaller När kungen 2006 reste utomlands för vård blev kronprins Tupouto'a tillfällig regent. Han passade då på att avskeda premiärminister 'Ulukalala Lavaka Ata och ersatte honom med den folkvalde ministern Feleti Sevele som hade band till demokratirörelsen. Sevele blev Tongas första icke adliga regeringschef. 7/17

8 I september 2006 avled kung Taufa ahau Tupou IV vid 88 års ålder. Han hade då regerat i 41 år. Den 57-årige kronprins Tupouto'a svors in som ny monark under namnet George Tupou V. Tupouto a var utbildad i Oxford och ansågs betydligt mer reformvänlig än sin far. Tronskiftet ledde till ökat hopp om demokratisering. Men när de politiska förändringarna dröjde utbröt i november samma år kravaller i huvudstaden Nuku'alofa. I protest mot de långsamma reformerna vandaliserades offentliga byggnader, butiker plundrades och hus sattes i brand. Åtta människor dödades och i samband med upploppen angreps medlemmar av stadens kinesiska minoritet. Kungen utlyste undantagstillstånd och polisförstärkning tillkallades från Australien och Nya Zeeland. När regeringen efter några dagar utlovade nyval till parlamentet 2008 avtog kravallerna och de utländska soldaterna sändes hem. Undantagstillståndet upphävdes dock inte förrän Nyval och författningsändringar År 2007 tillsatte regeringen en kommitté bestående av representanter för adeln, regeringen och de folkvalda med uppdraget att reformera det politiska systemet och föreslå författningsändringar i demokratisk riktning. När nyvalet hölls i april 2008 gick samtliga nio folkvalda platser till demokratianhängare, varav sex till HRDMmedlemmar. När det nyvalda parlamentet öppnades meddelade kungahuset att den innevarande mandatperioden skulle bli den sista under det gamla systemet skulle ett nytt val hållas enligt en ny, demokratisk författning. Den 1 augusti 2008 meddelade kung Tupou V att han överlämnade det mesta av sina befogenheter till premiärministern. I november 2009 lämnade författningskommittén sin slutrapport. Den rekommenderade att kungen och kronrådet helt skulle fråntas den verkställande makten som istället skulle utövas av regeringen. Kungen och kronrådet skulle inte längre utse regeringen, vilken enbart skulle vara ansvarig inför parlamentet. Kungen skulle formellt utse premiärministern på förslag av parlamentet. Därefter skulle kungen formellt utse övriga ministrar på inrådan av premiärministern. Parlamentet skulle minskas till 26 ledamöter, varav 17 skulle väljas i allmänna val och 9 utses av och bland adeln. Antalet valbara platser i parlamentet skulle därmed utökas från 9 till 17. Därutöver skulle premiärministern få möjligheten att utse ytterligare 4 ledamöter. Kommitténs rekommendationer fick kungens stöd, men de författningsändringar som parlamentet antog en månad senare var inte riktigt lika långtgående. Kungen fick behålla sin rätt att upplösa parlamentet och lägga in veto mot lagförslag. Han fick också behålla rätten att utse högt uppsatta personer inom rättsväsendet. Dessutom fick adeln behålla posterna som talman och vice talman i parlamentet. Aktuell politik I januari 2015 tog demokratiaktivisten och den tidigare oppositionsledaren Akilisi Pohiva vid som premiärminister sedan hans reformvänliga Vänskapsöarnas demokratiska parti (DPFI) segrat i parlamentsvalet hösten Hans mandatperiod blev turbulent och hösten 2017 upplöste kungen parlamentet. I ett nyval den 16 november fick dock DPFI egen majoritet i församlingen och kunde åter bilda regering. Den 25 november 2010 hölls det första allmänna demokratiska valet i Tongas historia. Genom valet ersattes Tongas absoluta monarki av ett mer demokratiskt styre. Fram till dess hade kungen styrt öriket med hjälp en egenhändigt utsedd regering (kronrådet) och med stöd av adeln. Som motkraft fanns Rörelsen för mänskliga 8/17

9 rättigheter och demokrati (HRDM), en demokratirörelse ledd av redaktören Akilisi Pohiva. Ett par månader före valdagen bildade Pohiva och andra demokratiaktivister Vänskapsöarnas demokratiska parti (DPFI), vars mål är att begränsa kungahusets och adelns makt utan att avskaffa monarkin. När valresultatet stod klart hade 12 av de 17 valbara mandaten gått till DPFI medan 5 mandat hade gått till oberoende (men kungatrogna) kandidater. En kvinna blev invald. Eftersom 9 mandat, i enlighet med författningen, är reserverade för adeln fick inte DPFI egen majoritet i parlamentet. DPFI föreslog Pohiva som premiärminister, men trots att adelns nyvalda ledamöter strax efter valdagen hade sagt att de ville ha en folkvald regeringschef valde parlamentet adelsmannen Tu'ivakano till ny premiärminister. Han fick stöd av samtliga oberoende ledamöter och adelsmän i den omröstning som hölls i december. Nederlaget var ett hårt bakslag för DPFI, eftersom premiärministern utser sin egen regering. Adeln behåller makten När Tu'ivakano tillträdde sitt nya ämbete i december 2010 sade han att den viktigaste frågan för honom var att förbättra landets ekonomi, främst genom att utveckla jordbruket och fiskerinäringen. I den regering som Tu'ivakano presenterade i januari 2011 fanns tolv ministrar vid sidan av regeringschefen själv. Av dessa var tre adliga parlamentsledamöter och sju var folkvalda medan två inte satt i parlamentet. Endast två ministrar tillhörde DPFI. Pohiva fick posten som hälsominister, men avgick efter bara några dagar i protest mot att två ministrar hämtats utanför parlamentet samtidigt som DPFI endast fått två platser. Därefter gick DPFI i praktiken i opposition. Mandatperioden präglades av flera regeringsombildningar och en rad brottsutredningar mot parlamentsledamöter, oftast för vapenbrott. En förtroendeomröstning mot regeringen, initierad av DPFI, misslyckades när bland andra en DPFI-ledamot gick över till regeringssidan i utbyte mot en ministerpost. Ett lån på 119 miljoner pa anga från Kina för återuppbyggnadsprojekt efter kravallerna 2006 (se Modern historia) fick skarp kritik från Världsbanken då Tongas utlandsskuld växte kraftigt. När kung George Tupou V oväntat avled i mars 2012 tog hans bror, kronprins Tupouto'a Lavaka, över tronen under kunganamnet Tupou VI. Viss oro uppstod bland demokratiaktivister i samband med tronskiftet, eftersom Tupouto'a Lavaka ansågs vara mer konservativ i sin politiska inställning än den förre kungen. Det visade sig snart att oron var obefogad och att Tupou VI inte tycktes utgöra något hot mot demokratiprocessen. Tupou VI hade till skillnad från den avlidne kung Tupou V en gedigen politisk erfarenhet och hade tidigare varit såväl premiärminister som försvarsminister och utrikesminister. I november 2014 hölls åter val till 17 av parlamentets platser. DPFI backade nu till 9 mandat medan 8 mandat gick till oberoende kandidater. Ingen kvinna blev invald. Den här gången valde dock parlamentet Pohiva till premiärminister och i den regering han presenterade i januari 2015 var fem ministrar från DPFI, en var från adeln och sex ministrar var oberoende. Pohiva tog själv även hand om posterna som utrikes-, handels- och utbildningsminister. Pohiva-regeringen motarbetas Den nya regeringen prioriterade att minska de statliga kostnaderna och den växande statsskulden, som 2014 motsvarade hälften av landets bruttonationalprodukt (BNP) var dock statsskulden lika stor i jämförelse med BNP. En orsak var att ögruppen Ha apai i januari 2014 hade drabbats av en förödande cyklon och att återuppbyggnaden blev kostsam. Andra skäl var att remitteringarna (de pengar som tonganer utomlands sänder hem till sina familjer) minskade, samtidigt som arbetslösheten steg. 9/17

10 Under det första året i regeringsställning drog Pohiva på sig den lokala katolska kyrkans missnöje när regeringen ville underteckna FN:s konvention mot alla former av våld mot kvinnor (Cedaw). Församlingen befarade att Cedaw kunde strida mot traditionella tonganska värderingar. Regeringen valde att backa och skickade istället ut frågan om Cedaw på remiss runt om i samhället. Pohiva fick också kritik på hemmafronten när han i ett tal i augusti 2015 kritiserade Indonesien för agerandet i Papua där en separatiströrelse verkar. Hans motståndare var rädda för att relationen med Indonesien skulle försämras. Missnöje kom även från lärarkåren över en rad förslag på utbildningsreformer. Under mandatperioden gjorde Pohiva flera regeringsombildningar och några ministrar byttes ut. I februari 2017 höll parlamentet en förtroendeomröstning, som dock regeringen klarade. DPFI vinner nyval Kung Tupou VI fattade i augusti 2017 det överraskande beslutet att upplösa parlamentet bara ett drygt år innan ordinarie val skulle hållas. Därefter utlyste han nyval till den 16 november samma år. Kungen tog beslutet efter diskussioner med parlamentets talman Lord Tu'ivakano, som ansåg att Pohiva och hans regering stundtals hade överskridit sina befogenheter och inte respekterat författningen och rättsstatens principer. Enligt talmannen handlade det om att adeln var missnöjd med att Pohiva inte respekterat kungens befogenheter, främst hans rätt att utnämna höga statstjänstemän som rikspolischefen och riksåklagaren. Valet hölls under ordnade former. DPFI vann 14 mandat, medan 3 mandat gick till oberoende kandidater. Det innebar att DPFI skulle kunna bilda regering på egen hand, utan stöd från oberoende (ofta kungatrogna) ledamöter. Samväldets observatörer gav valet godkänt. I december beslutade parlamentet att Pohiva sitter kvar som premiärminister. FAKTA POLITIK Officiellt namn Pule anga Fakatu i o Tonga/ Kungariket Tonga Statsskick monarki, enhetsstat Statschef kung Tupou VI (Tupouto'a Lavaka Ata; 2012 ) Regeringschef premiärminister Akilisi Pohiva (2014 ) Viktigaste partier med mandat i senaste val Vänskapsöarnas demokratiska parti (DPFI) 14, oberoende kandidater 3 (2017) Viktigaste partier med mandat i näst senaste val Vänskapsöarnas demokratiska parti (DPFI) 9, oberoende kandidater 8 (2014) Valdeltagande 67,0 % i parlamentsvalet 2017, 89 % i parlamentsvalet 2010 Kommande val parlamentsval 2021 Utrikespolitik och försvar Tonga har nära relationer med Storbritannien, Australien och Nya Zeeland genom sitt medlemskap i Samväldet, som samlar Storbritannien och forna brittiska kolonier. Landets viktigaste handelspartner är Australien och Nya Zeeland. 10/17

11 Dessa två länder är även de största biståndsgivarna tillsammans med Japan, EU och Asiatiska utvecklingsbanken. Bland annat har Japan finansierat ett projekt som introducerat och utvecklat solenergi på Tongaöarna (se Naturtillgångar och energi). Kina och Taiwan konkurrerar om inflytande i Oceanien. Tonga, som inte erkänner Taiwan, har handelsavtal med Kina och får finansiellt stöd därifrån. Tonga samarbetar även med andra små önationer i Söderhavet, framför allt genom medlemskap i de regionala samarbetsorganisationerna Stillahavsöarnas forum (PIF) och Stillahavsgemenskapen. Tonga har en liten försvarsstyrka och ett försvarsavtal med Australien. Ett vänskapsavtal med USA gav 1988 amerikanska fartyg med möjlighet att bära kärnvapen rätt att trafikera tonganskt vatten. Tonga var ett av få länder i regionen som inte kritiserade Frankrikes kärnvapensprängningar i Franska Polynesien Först 1996 anslöt sig landet till avtalet om en kärnvapenfri zon i området. Tonga blev FN-medlem Tonga gav sitt stöd till det USA-ledda kriget i Irak 2003 och bidrog året därpå med 55 soldater. Truppen togs hem fyra år senare sändes 55 tonganska soldater till Afghanistan för att på plats stödja den Natoledda internationella säkerhetsstyrkan Isaf. I maj 2014 togs de sista tonganska soldaterna hem från Afghanistan. FAKTA FÖRSVAR Ekonomisk översikt Få naturresurser och ett isolerat geografiskt läge gör Tonga till ett ekonomiskt svagt utvecklat land. Beroendet av utländskt bistånd är stort, liksom av pengar som tonganer utomlands skickar hem till anhöriga på öarna. Den stora folkmajoriteten lever av småskaligt jordbruk och fiske, näringar som ofta drabbas hårt av tropiska cykloner. Industrisektorn är liten, medan turismen är ekonomiskt betydelsefull. Tongas ekonomi är också känslig för prisändringar på ett fåtal varor, till exempel importvaran olja och pumpor, som tillsammans med fisk utgör en betydande del av exporten. Regeringen försöker locka utländska investerare att satsa på turistindustrin och fiskenäringen. De styrande strävar samtidigt efter att banta den offentliga sektorn, vars löneutbetalningar utgör drygt hälften av statens kostnader. Tillväxten i ekonomin under 1990-talet låg i genomsnitt på drygt 2 procent och har efter millennieskiftet varierat kraftigt från år till år. Tonga har problem med såväl hög inflation som utbredd arbetslöshet. Bidragen från tonganer utomlands motsvarade drygt 25 procent av bruttonationalprodukten (BNP) i mitten av 2010-talet, en rejäl minskning från runt 40 procent några år tidigare. Organisationen Transparency International placerade 2007 Tonga bland världens tio mest korrumperade länder, men efter krafttag från regeringens sida har korruptionen minskat betydligt var Tongas utlandsskuld 164 miljoner amerikanska dollar, en minskning från 189 miljoner dollar två år tidigare.de viktigaste biståndsgivarna är Australien, Nya Zeeland, Kina och Japan. År 2008 konstaterade Internationella valutafonden (IMF) att Tongas ekonomi höll på att återhämta sig efter den kris som orsakats av upploppen i Nuku alofa 2006 (se Modern historia) samt av fallande pumpaexport. Men enligt IMF var landets ekonomi bräcklig och i behov av ökade privata investeringar och en bredare exportbas. 11/17

12 Den globala ekonomiska nedgången från 2009 påverkade den tonganska ekonomin negativt genom kraftigt minskade bidrag från tonganer utomlands, sjunkande exportinkomster och lägre intäkter från turismen. Från 2008 till 2010 minskade beloppen hemskickade pengar med 25 procent. Regeringen försökte möta nedgången med nedskärningar i statsbudgeten samt biståndsfinansierade satsningar på landsbygdsutveckling och infrastruktur. Även under 2010-talets första hälft var ekonomin svag, bland annat till följd av fortsatt sjunkande bidrag från utlandstonganerna. Omfattande skador efter kraftiga cykloner såväl 2014 som 2015 innebar ytterligare bakslag. Regeringen skar ned på de statliga kostnaderna och försökte minska den växande statsskulden som 2017 låg på hälften av BNP. Trots problemen växte BNP mellan 2006 och 2014 i genomsnitt med någon procent per år. Den tonganska importen är mer än fem gånger så stor som exporten. Det innebär att landet dras med ett kraftigt underskott i handelsbalansen med utlandet. Underskottet uppvägs till en del av inkomster från turismen, utländskt bistånd och pengar som arbetande tonganer utomlands sänder hem till släkten. Exporten består till stor del av produkter från jordbruket och fisket, framför allt fisk, vaniljbönor och pumpor. Lädervaror, hantverk (tyg, korgar, mattor) och den traditionella, milt narkotiska drycken kava går också på export. USA, Nya Zeeland, Japan och Australien är viktiga exportmarknader. Importen utgörs av livsmedel, halvfabrikat, bränsle, maskiner och fordon. Nya Zeeland, Fiji, Singapore och USA är de viktigaste importländerna. FAKTA EKONOMI BNP per person 4099 US dollar (2015) Total BNP 395 miljoner US dollar (2016) BNP-tillväxt 3,5 procent (2016) Jordbrukets andel av BNP 20,2 procent (2016) Industrins andel av BNP 19,6 procent (2015) Servicesektorns andel av BNP 60,7 procent (2015) Valuta pa'anga Bytesbalans ,5 miljoner US dollar (2013) Varuhandelns andel av BNP 50,8 procent (2015) Viktigaste exportvaror pumpor, fisk, vanilj Största handelspartners Nya Zeeland, Japan, USA, Fiji, Australien Naturtillgångar och energi 12/17

13 Tonga har få naturtillgångar. De viktigaste är bördig jord och rik tillgång på fisk i havet. Landet är beroende av importerad olja för sin energiförsörjning. Elektricitet produceras främst i oljeeldade värmekraftverk. Tonga har inga nämnvärda naturresurser på land men 2012 hittades fyndigheter av guld, silver, koppar och zink under havsbotten inom den tonganska ekonomiska zonen. Dessa mineraler har ännu inte exploaterats kom ungefär en tiondel av den energi som förbrukades i landet från förnyelsebara källor. Regeringen har som mål att senast 2020 ersätta minst hälften av elutvinningen ur olja med elektricitet från förnyelsebara källor, som vind-, sol- och vågenergi. Omställningen finansieras med utländskt bistånd. Tonga har liksom andra önationer i Oceanien arbetat internationellt för att ett juridiskt bindande klimatavtal om att hejda den globala uppvärmningen skulle ingås, något som förverkligades på FN:s klimattoppmöte i Paris Länderna har framfört att ett sådant avtal var nödvändigt för att låglänta öar i Stilla havet inte ska hamna under vatten när nivåerna i världshaven stiger till följd av den uppvärmning som växthusgaserna orsakar. FAKTA NATURTILLGÅNGAR OCH ENERGI Utsläpp av koldioxid totalt 121 tusen ton (2014) Utsläpp av koldioxid per invånare 1,14 ton (2014) Energianvändning per person 567,7 kilo oljeekvivalenter (2007) Jordbruk och fiske De flesta av Tongaöarna har en bördig jordmån. Drygt två tredjedelar av örikets landyta används som jordbruksmark. Jordbruket står för en femtedel av bruttonationalprodukten (BNP) och sysselsätter närmare en fjärdedel av den formella arbetskraften. Därutöver lever många tonganer på jordbruk och fiske i självhushåll. Brukningsmetoderna är ålderdomliga. Viktiga exportprodukter är pumpor, vanilj, bananer och kokosnötter. För egen konsumtion odlas jams (rötter), taro (rotsak), sötpotatis, brödfrukt, vattenmeloner och citrusfrukter. Många håller sig också med grisar, kor, getter, höns och bin. Tonga är dock inte självförsörjande med livsmedel utan måste importera. All jord ägs av kronan, som fördelar den bland adeln som förläningar. Adeln ska sedan i princip fördela marken så att varje manlig tongan över 16 år får tillgång till en liten bit åkerjord samt tomtmark i en by eller stad. Hög befolkningstillväxt gör dock att många tonganer i själva verket är jordlösa. Fiskets betydelse för ekonomin har ökat sedan början av 1990-talet. Med australiskt bistånd har den lilla fiskeflottan moderniserats. Det finns rikligt med tonfisk samt blå och svart marlin, men det kustnära fisket riskerar att drabbas av krympande fiskbestånd. Sedan millennieskiftet har satsningar också gjorts på att utveckla pärlodling. FAKTA JORDBRUK Andel av landytan som används för jordbruk 43,1 procent (2012) Industri 13/17

14 Industrin i Tonga är outvecklad och kämpar mot import av billiga konsumtionsvaror. Knappt en tredjedel av arbetskraften återfinns inom industrin. Sedan millennieskiftet har sektorn vuxit, och står numera för drygt en femtedel av bruttonationalprodukten (BNP). Industrin förädlar livsmedel och tillverkar byggmaterial, kläder, möbler, hantverksprodukter och kokosolja. Byggindustrin går bra, tack vare statliga infrastruktursatsningar som finansieras med utländskt bistånd. Arbetsmarknad I den formella ekonomin finns arbetstillfällena främst inom tjänstesektorn. Jordbruket försörjer närmare en fjärdedel av de anställda och industrin runt en tredjedel. Den stora majoriteten tonganer har dock ingen formell anställning, utan försörjer sig på småskaligt jordbruk och fiske i självhushåll. Uppgifterna om andelen arbetslösa i befolkningen varierar mellan olika källor, men klart är att arbetslösheten är hög, särskilt bland ungdomar. Många tonganer har därför valt att emigrera för att hitta arbete. Lagen ger invånarna rätt att organisera sig fackligt, men de formella fackförbunden är få. Strejkrätten är inte reglerad i lagstiftningen, men strejker förekommer. Tvångsarbete är förbjudet, men det finns ingen lag som förbjuder barnarbete. Arbetsrättslagstiftningen är bristfällig blev Tonga medlem i FN:s arbetsorganisation ILO. FAKTA ARBETSMARKNAD Arbetslöshet 4,8 procent (2017) Andel kvinnor av arbetsstyrkan 42,6 procent (2013) Sociala förhållanden Nästan var fjärde tongan lever under den nationella fattigdomsgränsen enligt Asiatiska utvecklingsbanken, även om de allra flesta får tillräckligt med mat. Det allmänna hälsotillståndet beskrevs länge som gott, men fet kost har gjort att fetmarelaterade sjukdomar som diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar numera är ett allvarligt hälsoproblem. Tonga är ett av de länder i världen med högst andel överviktiga eller feta i befolkningen. Enligt en uppgift från Världshälsoorganisationen (WHO) 2011 låg överviktsrelaterade sjukdomar bakom tre av fyra dödsfall i Tonga. Det huvudsakliga skälet till problemet är att tonganerna äter mycket importerade halvfabrikat eller konserver med hög fetthalt och låg kvalitet, samt dricker stora mängder läsk. Regeringen har därför försökt begränsa importen av en del sådana livsmedel. Företrädare för kungafamiljen har försökt bidra till kampen mot övervikten genom att själva banta. Sjukvården är avgiftsfri och väl utbyggd. Det finns flera sjukhus. Smittsamma infektionssjukdomar, malaria och hiv/aids hålls under god kontroll. 14/17

15 Släkttillhörigheten är viktig för nästan alla tonganer. Storfamiljen är den grundläggande sociala enheten och fungerar som en välfärdsstat i miniatyr, där livsmedel och ägodelar ska fördelas till alla medlemmar. Offentliga sociala försäkringssystem existerar i princip inte, eftersom medborgarna väntas förlita sig på släkten för sin sociala trygghet. En allmän pension ska dock betalas ut till tonganer som fyllt 70 år. Samhället i stort har tydligt feodala drag med tre traditionella samhällsklasser: kungliga, adel och vanligt folk. De 33 adliga familjerna har mycket makt och inflytande, inte minst över det dagliga livet ute i byarna (se även Politiskt system). Kvinnors rättigheter begränsas av att de har en sämre arvsrätt än männen. Bland annat får kvinnor inte ärva mark (de kan dock köpa), som är en viktig tillgång i ett land där de allra flesta lever på att odla. Traditionella värderingar och sedvänjor gör att kvinnor fortfarande är underställda männen socialt. Våld i hemmet uppges vara utbrett och kvinnorna är dåligt representerade på högre positioner i arbets- och samhällslivet och även inom politiken. Kvinnor kan inte ärva adliga titlar. Påverkan från tonganer som lever utomlands samt en växande andel högutbildade i befolkningen gör att skillnaderna mellan män och kvinnor håller på att minska. Barn har det generellt sett bra och tryggt inom bygemenskapen. Barnarbete är inte förbjudet men det finns inga uppgifter om att tungt och farligt barnarbete skulle vara vanligt förekommande. Lagstiftningen förbjuder homosexualitet. Brott mot denna lag kan ge upptill tio års fängelse. Dessutom gör det konservativa och gammalkristliga tonganska samhället att det oftast är mycket svårt att bli socialt accepterad som öppet homosexuell. Diskriminering på grund av sexuell läggning förekommer. FAKTA SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Spädbarnsdödlighet 14 per 1000 födslar (2016) Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten 99,6 procent (2015) Andel av befolkningen som har tillgång till avlopp 91,0 procent (2015) Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP 5,2 procent (2014) Offentliga utgifter för hälsovård per person 213 US dollar (2014) Andel kvinnor i parlamentet 3,8 procent (2017) Seder och bruk Både vardagsliv och festligheter på Tongaöarna präglas av tydliga sociala hierarkier och traditionella, konservativa värderingar. Den kristna tron, kyrkan och byprästen spelar en viktig social roll. De traditionella samhällsklasserna är de kungliga, adeln och folket. Numera finns även en västerländskt inspirerad, ofta välutbildad, medelklass i Nuku alofa. I huvudstaden förvärvsarbetar en hel del kvinnor i till exempel butiker, banker och på kontor. Ute i byarna arbetar oftast männen på fälten och med djuren medan kvinnorna väver och gör bastkläder. Men det finns uppgifter som män och kvinnor delar, som barnuppfostran och matlagning. Den traditionella grillningen i en umu (se nedan) är dock vanligtvis en syssla vikt för män. 15/17

16 Tonganerna samlar familjen till en gemensam måltid på kvällen. Resten av dagen småäter var och en som det faller in. Taro (en rotsak) är vardagsmat som äts tillsammans med fisk eller grillat kött. Taroväxtens blad och andra grönsaker är vanlig föda liksom frukter som bananer, mango och ananas. Vid fester och högtider dricks den traditionella, milt narkotiska drycken kava. Ibland hålls ceremonier, där deltagarna sitter i en ring och låter en skål med kava vandra runt i sällskapet. Oftast är det bara män som deltar. Fester är starkt förknippade med mängder av mat, i synnerhet gäller detta begravningar och kungliga besök. Grillad spädgris är då den självklara rätten. Därutöver tillagas olika rotsaker, frukter, fisk, skaldjur och annat kött. Grillningen utförs ofta i en umu, ett slags traditionell ugn utgrävd i jorden. Måltiden dekoreras med blommor, ballonger och färgglada band. Mat äts med händerna, även om det blir allt vanligare med kniv, gaffel och sked. Händerna ska tvättas både före och efter måltiden. Tonganer gifter sig av egen fri vilja, arrangerade giftermål är inte brukligt. Däremot är giftermål över klassgränserna ovanligt och ses inte alltid med blida ögon. Under bröllopsceremonin byter de blivande makarna mattor, bastkläder och mat. Båda har blomstergirlanger runt halsen och kvinnan har håret arrangerat i en uppsättning. Begravningar är ofta mycket påkostade och kan pågå i dagar när det gäller adel eller kungligheter kan ceremonierna dra ut på tiden i flera veckor. Mat och kava är i fokus och långa tal hålls. Många olika slags gåvor utväxlas också, till exempel hantverk, mat och kläder. Traditionella kläder används fortfarande, men västerländsk klädsel blir allt vanligare. Traditionellt bär männen en skjorta (tupenu) och ett höftskynke (ta ovala) med ett bälte av bast (förr var riktigt fina bälten gjorda av människohår). Kvinnor bär långa klänningar kombinerade med ett höftskynke. Kvaliteten på höftskynket indikerar vilken social status en person har. I allmänhet hälsar tonganer och besökare på varandra med ett handslag. Även tonganer som inte är släkt hälsar genom att skaka hand. Nära släktingar hälsar genom att gnugga näsorna mot varandra och andas in ljudligt. Att höja på ögonbrynen betyder att man har förstått vad den man lyssnar på säger och att den gärna får fortsätta tala. Tonganer erkänner ogärna att de inte förstått vad som sagts eller frågats och de vill heller inte gärna svara nekande eller negativt på en fråga. Det kan ibland leda till missförstånd i samtal med västerlänningar. Nyårsdagen är helgdag liksom de sedvanliga kristna högtiderna som påsk och jul. Självständighetsdagen firas den 4 juni och nationaldagen infaller den 5 november. Därutöver är kungens och kronprinsens födelsedagar röda dagar. Den förste monarken, Tupou I, har en egen dag den 3 december. På Anzac-dagen den 25 april hedras soldater som stupat i krig. Kommunikationer Större delen av vägnätet i Tonga är farbart endast vid torr väderlek. Runt en tredjedel av vägarna är belagda. De bästa vägarna finns på öarna Tongatapu, Vava u, Ha apai och Eua. Det finns ingen järnväg. 16/17

17 Sjötransporter mellan öarna sköts främst av staten. Landets internationella fartygsregister under så kallad bekvämlighetsflagg lades ned 2002 sedan ett tonganskflaggat fartyg avslöjats med att smuggla vapen i Mellanöstern samt människor till södra Europa. De viktigaste handelshamnarna finns i Nuku alofa på Tongatapu och i Neiafu på Vava u. Flygtrafiken mellan de större öarna samt internationellt sköttes av det nationella flygbolaget Royal Tongan Airlines fram till 2004 då det gick i konkurs. Bolaget ersattes av Airlines Tonga i samarbete med Air Fiji fram till 2008 då höga kostnader ledde till att även det lade ner sin verksamhet. Numera flyger några internationella bolag till och från Tonga. En internationell flygplats ligger ett par mil utanför Nuku alofa. Bolaget Real Tonga flyger inrikes sedan Turism Stränderna, regnskogen, de aktiva vulkanerna och den vackra miljön i övrigt har gett Tonga möjlighet att utveckla en växande turistnäring, som är en viktig källa till utländsk valuta. Sportfiske och valskådning är populära aktiviteter för besökare. De flesta turister kommer från Nya Zeeland, USA, Australien samt andra önationer i Stilla havet. FAKTA TURISM Antal utländska besökare per år (2013) Turistinkomster miljoner US dollar (2012) Turistinkomsternas andel av exporten 47,2 procent (2012) 17/17