Bilaga 101/18. Regiondirektörens rapport april Dnr LS Regionstyrelsen. Ledningsfrågor

Transkript

1 Bilaga 101/ Dnr LS Regionstyrelsen Regiondirektörens rapport april 2018 Ledningsfrågor Dataskyddsförordningen EU har beslutat om en ny förordning för hur man får hantera personuppgifter. Dataskyddsförordningen, eller GDPR som den också kallas gäller, som lag i Sverige från och med den 25 maj Förordningen ersätter då personuppgiftslagen (PuL). Förordningen innebär en hel del förändringar för alla som behandlar personuppgifter och stärkta rättigheter för den enskilde när det gäller personlig integritet. Projektet med att införa kraven i den nya dataskyddsförordningen i Region Uppsala pågår. Projektplan är fastställd och av den framgår vilka aktiviteter som ingår, vilka styrdokument som ska tas fram och när de olika delarna förväntas vara klara. En ny dataskyddsorganisation med representanter från samtliga verksamheter har startat sitt uppdrag. Bland annat ska alla behandlingar av personuppgifter kartläggas och dokumenteras. Detta arbete är omfattande men när det är klart kommer det att finnas tydlig och lättillgänglig information om vilka behandlingar av personuppgifter Region Uppsala har, på vilken laglig grund de sker och i vilket syfte de görs. Ekonomi 2020 Mot bakgrunden av Region Uppsalas ansträngda ekonomi under de kommande åren påbörjades ett projekt, Ekonomi 2020, redan inför 2018 års budgetarbete. Projektet syftar till att minska kostnader och öka intäkter utifrån idéer till verksamhetsutveckling. Inför 2019 års budgetarbete har några områden särskilt analyserats. Det handlar om oberoende av inhyrd personal, strategiskt arbete med inköp och upphandling, minskade administrativa kostnader, verksamhetsutveckling genom digitalisering, bättre möjligheter till finansiering och finansiella placeringar. Redan i 2019 års regionplan och budget behöver vissa åtgärder införlivas. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 Bilaga 101/18 2 (5) Därefter kommer arbetet med Ekonomi 2020 att fortsätta, för att få fram ytterligare idéer till att frigöra resurser inför kommande års budgetarbete. I detta fortsatta steg är det viktigt att ägarskapet för åtgärderna flyttas från Regionkontoret ut till förvaltningarna. Regional utveckling Bilaga i samarbete med Länsstyrelsen Region Uppsala och Länsstyrelsen har gemensamt gett ut en annonsfinansierad bilaga som distribuerades med UNT ( ). Syftet med bilagan är att beskriva bredden i våra verksamheter samt Region Uppsalas och Länsstyrelsens likheter och olikheter i ansvarsområden. Samtliga förvaltningar kontaktades och ombads inkomma med förslag till artiklar och potentiella annonsörer. Ett medieföretag, Crossmedia, skrev artiklarna, kontaktade annonsörer och producerade bilagan. Intresset att delta var så stort att bilagan snabbt blev så omfattande som UNT tillåter. Samarbetet med Länsstyrelsen fungerade smidigt och det stora intresset bland kommuner, organisationer och företag att delta visar på att Region Uppsala och Länsstyrelsen är två starka och attraktiva organisationer. Attraktiv arbetsgivare Arbetet med att skapa ett starkt arbetsgivarvarumärke (employer branding) börjar inifrån organisationen. Vi ska stärka vår attraktionskraft genom att i första hand skapa stolthet bland våra befintliga medarbetare. Ett viktigt verktyg i detta arbete är internkommunikationen. Över medarbetare går till jobbet varje dag för att underlätta tillvaron för ofta till och med rädda livet på våra länsinvånare. Dessa möten och insatser har vi börjat förmedla på Regionens gemensamma intranät via film och text lyfter vi goda insatser och vardagshjältar för att öka stoltheten inom hela Region Uppsala. Responsen är mycket positiv. Konferens om god och jämlik hälsa Region Uppsala anordnade tillsammans med Uppsala universitet den 10 april en förmiddag kring god och jämlik hälsa. Konferensen var ett startskott i arbetet med att skapa en regional plattform i länet för arbetet med att skapa förutsättningar för en god hälsa för alla. Konferensens olika föreläsare gav en bild av hur kunskapsläget ser ut nationellt och i vårt eget län. I en avslutande paneldiskussion konstaterades att frågorna behöver lyftas på högsta politiska- och tjänstemannanivå för att få genomslag och kraft. Region Uppsalas hantering av långsiktiga strategiska frågor beslutade regionstyrelsen att upphäva Strategisk plan för Landstinget i Uppsala län. Samtidigt beslutades att uppdra till regiondirektören att se över och återkomma kring hur Region Uppsala ska hantera och beskriva långsiktiga, strategiska frågor med hänsyn till såväl arbetet med regional utvecklingsstrategi som med Regionplan och budget

3 Bilaga 101/18 3 (5) Sedan regionstyrelsens beslut har en regionbildningsprocess genomförts, som resulterat i att Landstinget i Uppsala län och Regionförbundet Uppsala län gått samman och bildat Region Uppsala. Inför bildandet pågick arbetet med att ta fram en ny regional utvecklingsstrategi för Uppsala län som fastställdes i februari 2017 och som tillsammans med Regionplan och budget (RPB) bildar övergripande styrdokument. Region Uppsalas övertagande av det regionala utvecklingsansvaret och arbetet med att skapa en samverkan med länets åtta kommuner innebar flera nya grepp vad gäller långsiktiga, strategiska frågor bland annat inom ramen för de nya regionala samverkansstrukturerna. Den långsiktiga strategiska agendan för samverkanskulturen bygger på prioriteringar i RUS. EU:s fonder tillbakablick och framtidsspaning Östra Mellansverige inbjöd in till en heldagskonferens 27 mars med fokus på EU:s strukturfonder, erfarenheter av nuvarande program och inriktning inför Konferensen ingår i Europeiska kommissionens initiativ Europe in my region och syftar till att lyfta fram mervärdet med EU:s sammanhållningspolitik, samt visa på konkreta resultat av de investeringar som gjorts på lokal och regional nivå. Dagen innehöll framtidsutblickar vilka utmaningar vill vi att strukturfonderna ska fokusera på under kommande programperiod och vad behöver förändras för att nå ännu bättre resultat. En ny långtidsbudget för EU presenteras i maj Fortfarande kvarstår stora oklarheter om storlek och inriktning för den nya budgeten, vilket också påverkar förutsättningarna för hur strukturfonder kan se ut framöver. Under konferensen konstaterades att de svenska positionen i budgetförhandlingarna är en restriktiv budget, vilket skulle innebära neddragningar på jordbruksstödet och sammanhållningspolitiken. Från de svenska regionernas håll, med stöd av SKL, förespråkas en kraftfull sammanhållningspolitik som inkluderar hela EU. Stockholm Uppsalamöte Fyra gånger per år möts ledande direktörer från Region Uppsala, Uppsala kommun, Stockholms läns landsting och Stockholms stad för att tillvarata hela Stockholm Uppsalaregionens kraft och potential genom ökat samverkan. Gruppen är nybildad och arbetar med olika gemensamma gränssnitt, bl a inom hälso- och sjukvården, utveckling kring Arlanda och ABS-stråket och andra verksamhetsområden för att kunna nyttja begränsade resurser mer effektivt. Vid mötet 23 mars informerade bl a Stockholms läns landsting om arbetet med regionbildning. Siktet är inställt på att Region Stockholm bildas från 1 januari Vård och hälsa Akademiska först i Sverige med MR-linac för avancerad strålbehandling Våren 2019 flyttar verksamhetsområde blod- och tumörsjukdomar till den nya vårdbyggnaden, ingång 100. Avancerad, individualiserad strålterapi blir en viktig del av vården. Söndagen den 25 mars installerades magneten till Sveriges första MR-linac. MR-linac är ett strålbehandlingssystem som kombinerar strålning via en linjäraccelerator med bilddiagnostik. Fördelen med bildstyrd strålterapi är att strålningen kan riktas mer exakt mot

4 Bilaga 101/18 4 (5) tumörerna vilket minskar risken för skador på omkringliggande frisk vävnad. Man kan även utvärdera effekten av strålbehandlingen på ett effektivare sätt. Akademiskadagarna slog publikrekord Akademiskadagarna hölls i år den mars. Hela besökare kom till Blå korset för att ta del av medarbetarnas utställningar och föreläsningar. Temat i år var Tillsammans gör vi livsviktig skillnad och syftade till att lyfta fram hur vi alla, genom gemensamma insatser, kan göra en betydande skillnad för våra patienter och deras närstående. Dagarna var öppna för både medarbetare och studenter. Invigning av ny folktandvårdsklinik Folktandvården gör i år en historisk utbyggnad med totalt elva rum. Fyra av dessa står Folktandvården Stationen för Kliniken invigs den 18 april och har en profil anpassad för korta besök såsom regelbunden, förebyggande undersökning och enklare behandlingar. Genom att på en av totalt 20 allmäntandvårdskliniker i länet bygga ett snabbspår, kan de som väntat på en förebyggande undersökning få en tid, andra kliniker avlastas och patienter med större vårdbehov kan snabbare få hjälp på övriga klinker. Inför öppnandet erbjöds över 2000 väntande patienter på andra kliniker möjlighet att byta klinik och få en tidigare tid för undersökning. Cirka tio procent valde att göra det. Intresseanmälan har därefter även öppnats för helt nya patienter eller andra som vill byta folktandvårdsklinik vårdguiden i egen regi Sedan december 2017 har sjukvårdsrådgivningen/1177 gått tillbaka i Region Uppsalas egen regi. I samband med övergången slutade ett antal sjuksköterskor, varför personalsituationen varit ansträngd och samtalens väntetider långa, i medeltid 29 minuter under februari månad. Till mars har medelväntetiden förbättrats något med en medelväntetid om 27 minuter. En ny schemamodell som en förbättringsåtgärd inleddes i sluten på mars, vilket kan identifieras ha förbättrat väntetiderna något och bör ge fortsatt kortare väntetider under april månad. Parallellt pågår fortsatta rekryteringar. Väntetider till vårdcentraler inom Region Uppsala, resultat och planerade åtgärder För mars 2018 har telefontillgängligheten till länets vårdcentraler varit lägre än samma period föregående år. En utmaning är att hantera ett större antal kontakter som tas via mina vårdkontakter som ökar, samtidigt som telefonsamtalen ska besvaras. Åtgärder för att nå en förbättrad tillgänglighet både för privata och offentliga görs i form av tre utbildningsdagar under våren för befintliga sjuksköterskor. Vidare kan nämnas att det pågår en fortsatt övergång för de offentliga vårdcentralerna till det nya telefonisystemet Callguide. Tillgänglighet till länets sjukhus Tillgängligheten för Lasarettet i Enköping är fortsatt generellt god och har ökat jämfört med föregående år. Andelen som väntat mindre än 90 dagar på sitt första besök uppgår till 94 % och motsvarande siffra för behandling/operation är 97 %.

5 Bilaga 101/18 5 (5) Tabell: Tillgängligheten till Lasarettet i Enköping oktober 2017 mars 2018, samt mars Mars Februari Januari December November Oktober 2017 Utfall fg År mars :a besök 94 % 93 % 96 % 95 % 97 % 94 % 93 % Behandling/ 97 % 97 % 99 % 99 % 98 % 97 % 95 % operation Akademiska Sjukhuset har som helhet ett förbättrat vårdgarantiläge för nybesöken på 85 procent, vilket är 8 procentenheter bättre än samma period föregående år. I stort sett alla verksamhetsområden förbättrar sitt resultat jämfört med föregående år. Tillgänglighet till operation är i princip i nivå med läget föregående år trots ett ökat patientinflöde och underliggande brister i kompetensförsörjning där en omorganisation för vissa operationsavdelningar syftar till att stärka teamarbetet runt patienten, kompetensutveckling, arbetsmiljö och medarbetarnas delaktighet för att på så sätt öka produktiviteten. Tabell: Tillgängligheten till Akademiska sjukhuset okt mars 2018 samt mars 2017 Mars Februari Januari December November 2017 Oktober 2017 Utfall fg År Mars :a besök 85 % 83 % 81 % 80 % 77 % 74 % 77 % Behandling/ 78 % 78 % 77 % 78 % 78 % 74 % 80 % operation Psykiatri AS 89 % 85 % 86 % 92 % 92 % 92 % 93 % Kultur Årlig dialog med de statliga kulturmyndigheterna har hållits. Syftet med dialogerna är att främja samverkan mellan den statliga och regionala nivån och att utveckla samverkansmodellen. Region Uppsala lyfte fram en önskan om att Statens konstråd också bör ingå i samverkansmodellen och de årliga dialogerna med tanke på de stora investeringar i offentlig konst som görs i många regioner och landsting genom 1%-modellen. Verksamheterna löper på enligt plan. Flytten av Uppsala folkhögskola till Ultuna följer planering.

6 Bilaga 101/18 Månadsrapport regionstyrelsen mars 2018 SAMMANFATTNING Prognosen för Region Uppsala 2018 per mars ligger på 212 miljoner kronor. Det är en förbättring med 42 miljoner kronor jämfört med budget. Det är framförallt regionstyrelsens finansiella verksamhet som uppvisar en bättre prognos jämfört med budget, 88 miljoner kronor, vilket beror på högre generella statsbidrag och förbättringar på pensionssidan. Även Regionkontoret och Resurscentrum förbättrar sin prognos med totalt 10 miljoner kronor jämfört med budget vilket beror på lägre personalkostnader och lägre vårdkostnader för asylsökande. Den genomsnittliga timlönekostnaden för Region Uppsala har ökat med 1,2 procent jämfört med Det genomsnittliga antalet årsarbetare för perioden januari till och med mars är och det är en ökning med 222 årsarbetare vid en jämförelse med samma period föregående år. Det motsvarar en ökning med 2,5 procent. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid ligger på 5,9 procent efter mars. Utfallet för helår 2017 var 5,4 procent. MEDARBETARE Ack utfall 2018 Ack budget 2018 Den genomsnittliga timlönekostnaden för Region Uppsala har ökat med 1,2 procent jämfört med Föregående års löneöversyn får en större tyngd i början på ett nytt år vilket bland annat förklarar en högre procentuell förändring. Efter mars bedöms den vara på en rimlig nivå. Budget jmf. Prog Ack utfall Bokslut Årsbudget Årsprog Resultat Region Uppsala, mnkr Riks- och regionintäkter Trafikintäkter Övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd Övriga kostnader Resultat Det genomsnittliga antalet årsarbetare 1 för perioden januari till och med mars är och det är en ökning med 222 årsarbetare vid en jämförelse med samma period föregående år. Det motsvarar en ökning med 2,5 procent. Ökningen av årsarbetare har skett successivt under 2017 och förändringen blir tydlig vid jämförelse med samma period föregående år. Se inklippt diagram för månadsvisa utfallet av antal årsarbetare. Ny verksamhet och uppdrag förklarar viss del av ökningen. I nedanstående tabell redovisas större förändringar för ett urval yrkesgrupper. Ökningen av antalet årsarbetare får även genomslag i kostnaderna för lön arbetad tid. 1 I närvarotid mätt i årsarbetare ingår arbetad tid inklusive extratid (övertid, jour och beredskap). Frånvarotiden (semester, sjukfrånvaro, tjänstledighet) är borträknad.

7 Bilaga 101/18 2 (7) Diagram: Utvecklingen av årsarbetare, månadsvis jämförelse , Region Uppsala Inhyrd personal mätt i årsarbetare vid hälso- och sjukvårdsförvaltningarna har ökat från 74 årsarbetare till 124 årsarbetare vid jämförelse av ett genomsnitt för månaderna januari, februari och mars föregående år med samma period i år. Kostnaderna för inhyrd personal vid Region Uppsala är 54 miljoner kronor till och med mars. Utfallet för samma period föregående år var 31 miljoner kronor. Se vidare i tabellen nedan. Kostnaderna har ökat för inhyrda läkare med 46 procent och för inhyrd övrig personal (främst sjuksköterskor) med 94 procent jämfört med samma period föregående år. Sjuksköterskor hyrs in framför allt inom den somatiska vården. Inhyrda läkare förekommer inom allmänmedicin, somatisk och psykiatrisk vård. Årsprognosen för 2018 är 154 miljoner kronor vilket förutsätter ett lägre utfall under resterande året. Tabell: Inhyrd personal, avrundat i miljoner kronor, Region Uppsala Inhyrd personal, mnkr Ack utfall 2018 Ack utfall 2017 Bokslut 2017 Inhyrd personal, läkare Inhyrd personal, övriga Totalt Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid är 5,9 procent efter mars. Se diagram nedan. Utfallet för helår 2017 var 5,4 procent. Den korta sjukfrånvaron 2 14 dagar är högre jämfört med samma period föregående år. Den längre sjukfrånvaron 60 dagar eller mer, är på samma nivå jämfört med samma period föregående år. Sjukfrånvaron uppdelad på kön och ålder visar att sjukfrånvaron har ökat för kvinnor och män i samtliga åldersgrupper. För Region Uppsala är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 27 miljoner kronor exklusive arbetsgivaravgifter efter mars och det är 3 miljoner kronor högre än samma period föregående år.

8 Bilaga 101/18 3 (7) Diagram: Total sjukfrånvaro i procent, Region Uppsala (systemtekniska förklaringar till det låga utfallet i januari månad) EKONOMI Det ackumulerade resultatet avviker positivt mot budgeten för perioden med 47 miljoner kronor. Totalt sett är intäkterna 3 miljoner kronor bättre än budgeterat. Orsaken till detta är främst högre generella statsbidrag. De största negativa avvikelserna har intäkter för trafik och övriga intäkter. De totala kostnaderna ligger 44 miljoner kronor under budget för perioden. De största negativa avvikelserna finns inom lönekostnader inklusive inhyrd personal, köpt vård och kostnader för medicinskt material. Avvikelse för lönekostnader beror på ökade kostnader för inhyrd personal samt på effekter av ett nytt avtal för arbetstidsmodell. Avvikelsen för inhyrd personal beror främst på att sjuksköterskor hyrs in framför allt inom den somatiska vården. Den högre kostnaden för köpt vård finns framförallt på Akademiska sjukhuset och återspeglar de kapacitetsproblem som finns där. Även inom sjukhusstyrelsen finns en avvikelse för köpt vård som beror på högre kostnad inom specialistvård upphandlade avtal (LoU) och nationella taxan. Övriga kostnader är lägre främst på grund av omfördelning av kostnader mellan övriga kostnader och andra kostnadsslag vilket uppstår när verksamheten genomför aktiviteter inom ramen för statsbidragen. Avskrivningskostnaderna är kostnaderna lägre än budgeterat vilket främst beror på att det är tidigt på året och kostnaderna inte ännu hunnit upparbetas. Den finansiella nettokostnaden avviker positivt på grund av en reavinst vid försäljning av en placering. Region Uppsalas årsprognos per mars är 212 miljoner kronor, vilket är 42 miljoner kronor bättre än budget. Förbättringen av prognosen finns framför allt inom regionstyrelsens finansiella verksamhet som förbättrar sin prognos med 88 miljoner kronor jämfört med budget. Förbättringen avser högre intäkter för generella statsbidrag, ökad finansiell intäkt på grund av en utdelning på placeringar samt förbättringar på pensionssidan. Även Regionkontoret och Resurscentrum förbättrar sina prognoser med 6 respektive 4 miljoner kronor. Regionkontorets avvikelse beror på lägre personalkostnader på grund av vakanser. Resurscentrum förbättrar sin årsprognos då vårdkostnaden för asylsökande är lägre då färre asylsökande kommit till länet än budgeterat. Övriga verksamheter ligger kvar på sin prognos som lämnades i februari då Akademiska sjukhuset försämrade sin årsprognos med 60 miljoner kronor vilket beror på obalans i verksamheten där kapaciteten brister inom vissa områden vilket påverkar sjukhusets produktion inom slutenvården. Även Primärvården, Hälsa och Habilitering försämrade sin prognos med 8 miljoner kronor beroende på att Vårdcentralsuppdraget uppvisar en fortsatt försämrad produktion, en fortsatt förskjutning från besök inom sjukvårdande behandling mot telefonkontakter ger ekonomisk effekt genom lägre besöksersättning än förväntad budget.

9 Bilaga 101/18 4 (7) Prognos och budget per styrelse/nämnd Resultat per förvaltning, nämnd och styrelse, mnkr Prognos 2018 Budget 2018 Resultat 2017 Sjukhusstyrelsen 1) Vårdstyrelsen 2) Summa hälso- och sjukvård Kollektivtrafiknämnden 3) Kulturnämnden Fastighets- och servicenämnden 4) Gemensam nämnd för kunskapsstyrnin Regionala utvecklingsnämnden Varuförsörjningsnämnden Patientnämnden Regionstyrelsen 5) Summa Region Uppsala ) Akademiska sjukhuset årsprognos är 60 miljoner kronor lägre än budget beroende på en fortsatt obalans i verksamheten där kapaciteten brister inom vissa områden vilket påverkar sjukhusets produktion. Ett underliggande problem är kompetensförsörjningen där det framförallt saknas sjuksköterskor men även en del andra professioner. Kostnad för inhyrd personal samt kostnader för höjt personalomkostnadspålägg är justerade i prognosen. 2) Primärvården, Hälsa och Habilitering årsprognos är 8 miljoner kronor lägre än budget beroende på att Vårdcentralsuppdraget uppvisar en fortsatt försämrad produktion, en fortsatt förskjutning från besök inom sjukvårdande behandling mot telefonkontakter ger ekonomisk effekt genom lägre besöksersättning än förväntad budget. Vårdstyrelsens kostnader för köpt vård inom vårdvalen inom primärvård är lägre än budgeterat, prognosen är förbättrad med 12 miljoner kronor. 4) Resurscentrum förbättrar sin prognos med 4 miljoner kronor beroende på att antalet asylsökande i länet har minskat och då även kostnader för vård kopplat till asylsökande minskar. 5) Den finansiella verksamheten har högre intäkter för statsbidrag, lägre kostnader för pensioner samt högre finansiella intäkter på grund av reavinst vid försäljning av en placering på SEB och förbättrar därmed prognosen med 88 miljoner kronor. Även Regionkontoret förbättrar prognosen med 6 miljoner kronor då personalkostnaderna är lägre på grund av vakanser.

10 Bilaga 101/18 5 (7) Diagram: Ackumulerat resultat Likvida medel och pensionsplaceringar Landstingets likvida medel uppgår till miljoner kronor. Pensionsplaceringarna har ett bokfört värde på miljoner kronor och ett marknadsvärde på miljoner kronor samt har avkastat i snitt -0,48 procent under månaden. Investeringar Region Uppsalas investeringsbudget är totalt miljoner kronor. Prognosen är 15 miljoner kronor lägre än budget. Urval av diagram rullande 12 Diagram: Rullande 12 riks- och regionintäkter Diagram: Rullande 12 trafikintäkter

11 Bilaga 101/18 6 (7) Diagram: Rullande 12 lönekostnader inklusive inhyrd personal Diagram: Rullande 12 medicinskt material Tabell: Rullande 12 läkemedel

12 Bilaga 101/18 7 (7) BILAGOR Årsprognos, tkr Utfall Budget Utfall Bokslut 2017 Årsbudget 2018 Årsprog 2018 Budgetavvikelse årsprog Not Intäkt fast ersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar KONO

13 Bilaga 103/18 Kultur i en nyskapande kunskapsregion Region Uppsalas kulturplan Beslutad av Kulturnämnden (58)

14 Bilaga 103/18 Innehåll Region Uppsalas vision... 3 Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft... 3 Kulturpolitiska utgångspunkter Region Uppsalas avsikter under perioden... 4 Regionala kulturpolitiska utgångspunkter... 6 Kulturstrategiska utvecklingsområden UTVECKLINGSOMRÅDE 1: Konstpolitik... 9 Mål: Ett rikt konstliv i en nyskapande kunskapsregion... 9 Konstpolitiska satsningar Scenkonst Litteratur Bild- och formkonst Film och rörlig bild De professionella kulturskaparnas villkor UTVECKLINGSOMRÅDE 2: Kulturpolitik Mål: En hög kulturell delaktighet i en region för alla Kulturpolitiska satsningar Allas rätt till kulturlivet Kultur för, av och med barn och unga Kultur och hälsa Folkbildning Läsfrämjande Civilsamhället i kulturlivet Regional enskild arkivverksamhet UTVECKLINGSOMRÅDE 3: Kulturplanering Mål: En attraktiv livsmiljö i en växande region Satsningar inom kulturplanering Kultur och regional utveckling Konst i det offentliga rummet Mötesplatser, lokaler och arrangörer Digitalisering Regional biblioteksverksamhet Kulturarv och kulturmiljöer Regional museiverksamhet Hemslöjdsfrämjande verksamhet KULTURSAMVERKAN Mål: Tydliga strukturer för ökad regional samverkan Satsningar på kultursamverkan Regionala mötesplatser för dialog Genomförande och uppföljning (58)

15 Bilaga 103/18 Region Uppsalas vision Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Den regionala kulturplanen är Region Uppsalas beskrivning av insatser på kulturområdet under åren Kulturplanen visar en viljeriktning för de kulturverksamheter som Region Uppsala ansvarar för eller samarbetar med på ett särskilt sätt. Främst ges plats åt dem som under perioden uppbär statlig medfinansiering av Statens kulturråd. Planen låter tre kulturstrategiska utvecklingsområden ta form: 1. Ett rikt konstliv i en nyskapande kunskapsregion 2. En hög kulturell delaktighet i en region för alla 3. En attraktiv livsmiljö i en växande region Rubrikerna knyter an till Region Uppsalas regionala utvecklingsstrategi (RUS) med dess tre strategiska områden. Åtagandet i RUS:en är att utveckla en kulturregion med internationell lyskraft. I kulturplanen har kulturfrågorna utvecklats och fördjupats under vart och ett av de olika områdena. Här tydliggörs vilka satsningar och prioriteringar som Region Uppsala avser att göra på kulturområdet under de kommande fyra åren. Region Uppsala vill bidra till att möjliggöra ett rikt konst- och kulturliv för invånarna i hela Uppsala län. Kultur bidrar till invånarnas möjligheter att leva ett gott liv. Det sker på platser där kulturella uttryck i samspel med människor ges förutsättningar att verka. Mötesplatserna för människor och konst och kultur kan vara fysiska eller digitala. Kultur uppstår i mellanrummen mellan mänskliga möten eller mellan olika kulturyttringar. För att nå visionen krävs samverkan. Region Uppsala samverkar med kommunerna Enköping, Heby, Håbo, Knivsta, Tierp, Uppsala, Älvkarleby och Östhammar. Tillsammans med kommunerna och med aktörer inom olika samhällsområden, strävar Region Uppsala i riktning mot den gemensamma visionen: ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft. Det är Region Uppsalas ambition att i denna kulturplan visa att konst och kultur i Uppsala län är en viktig del i utvecklandet av en framgångsrik geografisk region. Region Uppsala är en av flera medspelare med syfte att stärka kulturlivet och där gemensamma resurser samlas på statlig, regional och kommunal nivå för att nå satta mål på kulturområdet i Uppsala län. Det kan innebära att arbeta med internationella förtecken för länet. 3 (58)

16 Bilaga 103/18 Kulturpolitiska utgångspunkter Region Uppsalas avsikter under perioden Regional kulturplan ska vara det ledande och långsiktiga styrdokumentet för den regionala kulturverksamheten. Kulturpolitiska beslut som fattas av Region Uppsala under den kommande perioden ställer sig bakom och respekterar gemensamma demokratiska värderingar med yttrandefriheten som grund. Kulturpolitiska beslut som fattas av Region Uppsala värnar principen om armlängds avstånd. Kulturpolitiska beslut som fattas av Region Uppsala ska förvalta det statliga uppdraget och eftersträva de nationella kulturpolitiska mål som beskrivs i denna kulturplan. Kulturplanen är det ledande och långsiktiga styrdokumentet för den regionala kulturverksamheten Den regionala kulturplanen ska vara ett styrdokument som vägleder det konkreta beslutsfattandet på olika nivåer. Region Uppsala har fört dialoger med kommunerna, haft samråd med länets professionella kulturliv, med institutioner, med det civila samhället, med ungdomar och vuxna. Parterna har fört fram behov, värdeord och visioner för konstoch kulturområdets utveckling i Uppsalaregionen. Sakkunniga inom verksamhetsområdena har bidragit med underlag och politiken har varit delaktig i framtagandet av planen. Det är Region Uppsalas uppgift att främja och stödja kulturlivet på bästa sätt och fatta beslut som strävar efter att nå gemensamma och överenskomna mål. Därför fungerar den regionala kulturplanen som den viktigaste kulturpolitiska utgångspunkten inför åren Demokratiska värderingar med yttrandefriheten som grund Kulturplanen tar sin utgångspunkt i grundläggande värderingar som har diskuterats och överenskommits genom samverkan. Region Uppsala ingår i kultursamverkansmodellen, som är en förutsättning för att statliga bidrag årligen fördelas i stöd till regional kulturverksamhet. Modellen innebär att beslut fattas i samverkan mellan en rad olika samarbetsparter i en demokratisk process. Alla som vill ska ha möjlighet att delta i kulturlivet eller att uttrycka sig fritt genom eget skapande. Många gemensamma mål som syftar till att stärka och utveckla en demokratisk utveckling uttrycks i internationellt giltiga dokument och överenskommelser. Region Uppsala arbetar aktivt med de globala målen för en hållbar utveckling och de 17 4 (58)

17 Bilaga 103/18 delmålen i Agenda Även FN och EU är viktiga aktörer för att värna de mänskliga rättigheterna inom många olika kulturella delområden. År 2005 antogs Unescos (United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization) konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar. Sverige har anslutit sig till konventionen, som är viktig i ett internationellt perspektiv. Några av dess mål är att skapa förutsättningar för kulturer att fritt kunna blomstra och samspela och på så sätt berika varandra, liksom främja fri rörlighet för idéer och kulturyttringar. Armlängds avstånd Region Uppsala ställer sig bakom principen om att respektera den konstnärliga integriteten, som det beskrivs i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) kulturpolitiska positionspapper (2015). Att respektera konstnärlig integritet innebär armlängds avstånd. Kulturpolitiken ger ramar för hur de offentliga medlen får användas men den ska inte vara involverad i konstnärliga eller innehållsmässiga beslut. Politisk styrning kan ske genom att sätta ramar samt lämna generella kulturpolitiska uppdrag. Viktig är även Museilagen (2017:563) som anger att museihuvudmännen ska säkerställa museets bestämmande inflytande över verksamhetens innehåll. Nationella kulturpolitiska mål Region Uppsala fördelar statsbidrag till regional kulturverksamhet. Den ansvariga statliga myndigheten är Statens Kulturråd. Region Uppsala fördelar de statliga årliga verksamhetsbidragen till regionalt kulturliv och stödjer och lämnar uppdrag till kulturinstitutioner som syftar till att uppfylla de nationella kulturpolitiska mål som antogs av Riksdagen i december Medan de regionala målen ska vara styrande för Region Uppsalas insatser på kulturområdet, är de nationella målen samtidigt vägledande. De nationella målen lyder: Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att nå målen ska kulturpolitiken: Främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor. Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse. Främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas. Främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan. Särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. 5 (58)

18 Bilaga 103/18 Regionala kulturpolitiska utgångspunkter Region Uppsala är huvudman för vissa kulturinstitutioner, konst- och kulturfrämjande verksamheter, biblioteksfrämjande verksamhet och en folkhögskola. Det innebär ett särskilt huvudmannaansvar. Dessutom stödjer Region Uppsala vissa andra kulturinstitutioner, folkbildningsverksamheter, kulturorganisationer, festivaler och professionella kulturskapare ekonomiskt genom bidrag och stipendier. Kulturnämnden med dess förvaltning Kultur och bildning har Region Uppsalas uppdrag att arbeta för att verkställa beslutade kulturpolitiska mål och uppdrag. Till Kultur och bildning hör kulturdirektörens stab, enheterna Wiks folkhögskola med filialen Uppsala folkhögskola, Wiks slott och konferens, Regionbibliotek Uppsala med sjukhusbiblioteket samt Kulturenheten med strateger, projektledning för konstnärlig gestaltning och konsulentverksamheter. Kulturnämndens långsiktiga och strategiska mål är: Region Uppsala utvecklar kultur- och kunskapsregionen genom ett konst- och kulturliv som präglas av mod, bildning och delaktighet. För att nå målet arbetar Region Uppsala aktivt med samverkan och regelbundna dialoger med länets åtta kommuner. Kulturplan och målsättningar har diskuterats på politisk nivå i olika forum. Tre kulturstrategiska områden De strategiska områden Region Uppsala utgår ifrån för att stödja och främja den regionala konst- och kulturutvecklingen har tre utgångspunkter: konstarternas, människans och platsens utveckling. Till dessa områden hör tre politikområden: konstpolitik, kulturpolitik och kulturplanering. De tre områdena kan illustreras med följande modell: Figur 1: Region Uppsala utgår från tre kulturstrategiska utvecklingsområden som strävar efter att främja och stödja den regionala kulturverksamheten. Dessa tre områden hanteras politiskt genom konstpolitiska beslut, kulturpolitiska beslut och beslut om kulturplanering. Region Uppsalas politik avser att främja och stödja främst konstarternas utveckling, människornas och invånarnas utveckling samt de olika platsernas utveckling i regionen. Kultur som hållbar utveckling omfattar samtliga tre perspektiv. 6 (58)

19 Bilaga 103/18 Kultur som hållbar utveckling Kulturverksamhet bidrar till samhällets långsiktiga hållbarhet och knyter an till flera delmål i Agenda Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) beskriver de utmaningar som Uppsala län står inför till följd av en föränderlig omvärld. Av de faktorer som identifieras påverkas kulturlivet främst av en snabb globalisering och befolkningsökning, teknikförändringar och risk för ökade sociala splittringar i samhället. I de dialoger som Region Uppsala fört om den kommande kulturverksamheten i Uppsala län, har kultur förts fram som en fjärde hållbarhetsdimension tillsammans med en ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet för samhällsutvecklingen. Uppsalaregionen är en växande region och städer och orter behöver utvecklas som hållbara platser och sociala sammanhang över en längre tid, där kultur ges vikt och utrymme för de människor som bor här. Flera kommuner är tillväxtkommuner. Kulturella värden behöver beaktas tidigt i bygg- och planeringsprocesser, vid utveckling av besöksmål eller vid planering av kommunikationer. Det kräver även samverkan med de omgivande regionerna. Håbo, Knivsta, Uppsala och Östhammar har framför allt utbyten med Stockholms län, medan Älvkarleby och Tierp har ett grannskap till Gävle (Gävleborg) samt Enköping till Västerås (Västmanland) och Strängnäs (Södermanland). Närheten till Arlanda och Stor- Stockholm medför en stor arbetspendling och många arbetsmöjligheter liksom kulturella influenser för såväl kulturellt deltagande som utövande. Det gör det enkelt att ta sig till Stockholm för att ta del av konst- och kulturupplevelser, men också att kulturskapare eller gästspel lätt tar sig till Uppsalaregionen för framträdanden här. Uppsala län saknar högre konstnärliga utbildningar, vilket medför att Stockholmsområdet lockar många unga med ambitioner att verka professionellt i kulturlivet. Det planerade fyrspåret mellan Stockholm och Uppsala kommer att leda till ökat bostadsbyggande och förbättrade kommunikationer inom hela länet och kan bidra till att professionella kulturskapare kan fortsätta bo och vara verksamma i Uppsala län i högre grad framöver. Människans förmågor till konst, kreativitet och innovationskraft hör samman med hennes drivkraft att skapa mening i tillvaron. Humanism, kultur och bildning kan bidra till att skapa förståelse i ett mångskiftande samhälle. Det ingår i det regionala uppdraget att stärka en hållbar kulturutveckling inom länet. Det kan ske genom att skapa rum för interregionala dialoger i syfte att finna gemensamma lösningar, genom att stärka samverkan med Stockholmsregionen och genom att främja Region Uppsalas möjligheter att delta i gemensamma samhällsbyggnadsprocesser där kultur får ta plats. Den fjärde dimensionen med kultur som hållbar utveckling omfattar därför samtliga tre kulturstrategiska områden. 7 (58)

20 Bilaga 103/18 Kulturstrategiska utvecklingsområden På följande sidor följer en beskrivning av mål, satsningar och prioriteringar av verksamhet inom vart och ett av de tre kulturstrategiska områdena under åren Konstpolitiskt mål: Ett rikt konstliv i en nyskapande kunskapsregion. 2. Kulturpolitiskt mål: En hög kulturell delaktighet i en region för alla. 3. Kulturplaneringens mål: En attraktiv livsmiljö i en växande region. Målsättningar avser målbilder för kommande period inom varje kulturstrategiskt område. Målen utgår från att konst och kultur har ett egenvärde, men även att kultur kan vara främjande inom andra samhällsområden för det som brukar benämnas aspektpolitik. Målen är övergripande och kan i en årlig aktivitetsplan brytas ner i konkreta handlingar och indikatorer för uppföljning. Satsningar inom de olika strategiska områdena avser extra resurskrävande insatser som avser att stärka utvecklingen inom varje utvecklingsområde. Prioriteringar inom de olika verksamhetsområdena avser styrning av aktiviteter och resurser inom befintliga ekonomiska ramar samt inom det redan givna och grundläggande konst- och kulturpolitiska uppdraget. 8 (58)

21 Bilaga 103/18 UTVECKLINGSOMRÅDE 1: Konstpolitik Mål: Ett rikt konstliv i en nyskapande kunskapsregion Region Uppsala ska verka för en främjande konstpolitik Målet för Region Uppsalas konstpolitik är att länet ska ha ett rikt konstliv av hög konstnärlig kvalitet. För att nå målet ska Region Uppsala: Underlätta för professionella kulturskapare att verka i länet genom bättre villkor och förutsättningar. Stimulera till ökad bredd och mångfald i länets konstliv. Visa öppenhet för ny teknik, nya konstformer och konstartsövergripande arbetssätt. Främja internationalisering och gränsöverskridande möten. Bidra till att konst och kultur blir mer tillgängligt i hela länet. Konst är här synonymt med konstarterna och innebär gestaltning av upplevelser, idéer och kunskap i konstnärlig form inom till exempel litteratur, bild- och formkonst, musik, teater, dans och film. Konstpolitiken omfattar även en konstnärspolitik, som handlar om de professionella kulturskaparnas villkor. Konstpolitiska satsningar Under kulturplaneperioden ska Region Uppsala: Öka tillgängligheten till musik, scenkonst, litteratur och konst av hög konstnärlig kvalitet i länet genom en fortsatt utveckling av de subventionerade turnéformerna Konsertkarusellen, Scenkonstkarusellen, Litteraturkarusellen samt Konstkuben i samverkan med länets åtta kommuner. Den regionala samverkan kring turnémodellerna stärks och satsningen främjar allas möjlighet till kulturupplevelser, tillgänglighet, kvalitet och konstnärlig förnyelse i länet. Stärka de kulturella infrastrukturerna för dans, bild- och form samt litteratur genom att permanenta och vidareutveckla de tre tidigare projektbaserade satsningarna inom olika konstområden. Målet främjar konstnärlig utveckling och allas möjligheter att ta del av kulturupplevelser i sitt närområde. Satsningarna stödjer även kulturskaparnas möjligheter att verka i Uppsalaregionen. 9 (58)

22 Bilaga 103/18 Scenkonst En stor del av de statliga, regionala och kommunala insatserna för kulturlivet stödjer scenkonstens utveckling. Scenkonsten är det ekonomiskt högst prioriterade området inom konstpolitiken, vilket beror på att det är personalintensiva verksamheter med många aktörer på såväl som bakom scenen i produktionerna. Flera scener finns i Uppsala, men det byggs och skapas nya scenrum och kulturhus i länets kommuner i Enköping, Tierp, Östhammar och Knivsta som under kulturplaneperioden kommer att fyllas med innehåll och ge nya spelmöjligheter. Nya rum ger ökade möjligheter att presentera scenkonst på nya platser och blir en kvalitetshöjning för länet. Samtidigt leder det till ett stärkt samarbete mellan Region Uppsala och kommunerna, liksom mellan offentliga aktörer, producenter och olika arrangörer. Länet har idag flera viktiga scener. I centrala Uppsala finns Uppsala Konsert & Kongress (UKK), ett modernt hus med ett varierat kulturutbud, såsom spelmansstämman Oktoberstämman och en rad andra uppträdanden av internationella storheter och artister. Där huserar länsmusikorganisationen Musik i Uppland liksom Uppsala Internationella Gitarrfestival, som brukar förlägga sin festivalvecka där under hösten. UKK är en ledande aktör för besöksnäringen i länet med många besökare årligen. I Uppsala finns även Reginateatern i kommunal regi, Gottsunda Dans & Teater som är en ideell förening, Teater Blanca och Lilla Teatern för barnteater. I Tobo i Tierps kommun finns Eric Sahlström Institutet (ESI), Sveriges enda nationella folkmusikinstitut, som arbetar för folkmusik, folksång och folkdans som levande kultur i samhället och med ett särskilt uppdrag att värna om nyckelharpan. ESI har utbildningar, kurser och fördjupningar och är ett centrum i världen för nyckelharpan. ESI är ackrediterad rådgivare åt Unesco för att arbeta med rådgivning samt konventionen om skyddandet av det immateriella kulturarvet. För dansen i länet är SU-EN Butoh Company en viktig aktör som curerar konceptet K.R.O.P.P, liksom MaudsArt med Dansfiket. Sedan 2014, när Köttinspektionen etablerades, har teatern, dansen och konsten fått en ny gemensam plats i Uppsala. Köttinspektionen har även nationella och internationella residensprogram för koreografer och dansare. Statliga och regionala bidrag inom kultursamverkansmodellen lämnas till professionell teater-, dans- och musikverksamhet, som stödjer utvecklingen inom konstarterna och som utövas av professionella yrkeskårer. Verksamheterna kännetecknas av en hög kvalitet och mångsidig verksamhet med utgångspunkt i de nationella, regionala och kommunala målsättningarna. Satsning: Scenkonstkarusellen Under perioden kommer Region Uppsala satsa på att vidareutveckla subventionsmodellen Scenkonstkarusellen. Det är en turnéslinga i Uppsala län som bidrar till att fler invånare har möjlighet att uppleva teater, dans och nycirkus av hög kvalitet i sitt närområde. Kultur och bildnings teaterkonsulent och scenkonstproducent genomför och utvecklar Scenkonstkarusellen i samverkan med kommunerna. Scenkonstkarusellen strävar efter att nå nya målgrupper i hela länet, till exempel genom att visa upp scenkonst 10 (58)

23 Bilaga 103/18 på oväntade platser. Ungdomar och unga vuxna är en målgrupp och strävan är att modellen framöver kan skapa en plattform för unga att bli delaktiga. Scenkonstkarusellen produceras i två olika format, ett större och ett mindre, beroende på mottagarens möjlighet att ta emot produktioner och samverka med civilsamhället i den egna kommunen. Ambitionen under kulturplaneperioden är att utveckla Scenkonstkarusellen till att samtliga åtta kommuner ingår i subventionsmodellen och att mer scenkonst kan tillgängliggöras i hela länet. En utvecklingsmöjlighet av modellen är att Region Uppsala skulle kunna ingå i det nyetablerade europeiska nätverket för turnéverksamhet på landsbygd och mindre platser European Rural Touring Forum. Ett medlemskap skulle kunna skapa internationella utbyten och att genom interregionala samarbeten i Sverige öka möjligheterna för europeiska gästspel i länet. Teater Störst utbud av teater i länet finns i Uppsala. Närheten till Stockholm och Arlanda ökar utbyten och gästspel, gör det lätt att skapa samarbeten och underlättar ett stort flöde av kontakter och utbyten för såväl utövare som publiken. Viktiga är även de fria gruppernas uppsättningar som turnerar i länet, särskilt för barnteatern. Uppsala län saknar en länsteater och Uppsala stadsteater är ofta en inspiration för de teaterintresserade i hela länet. Uppsala stadsteater AB har Uppsala kommun som ägare och huvudfinansiär och uppbär statliga verksamhetsbidrag inom kultursamverkansmodellen. Uppsala stadsteater Uppsala stadsteater strävar efter att genom en rik repertoar med hög konstnärlig nivå positionera sig som en av Sveriges främsta teatrar. Teatern ska också vara en levande mötesplats i staden som är öppen för alla medborgare, och ett kraftcentrum i länets kulturella utveckling. På de fyra scenerna spelas egenproducerade föreställningar i en mängd olika genrer. Till det kommer internationella och inhemska gästspel samt andra publika evenemang. Valet av produktioner görs utifrån en vilja att ge plats för nya röster, djärva konstnärliga grepp och uttryck som överskrider gängse normer. En stor ensemble med spännvidd beträffande ålder, etnicitet och social bakgrund är en förutsättning för att kunna upprätthålla ett generöst utbud och en dynamisk repertoar med förankring i samtiden. Uppsala stadsteater avser att utveckla sin mångåriga satsning på barn- och ungdomsverksamhet. Ett av målen är att öka barns och ungas tillgång till kultur samt inflytande i kulturlivet, exempelvis genom riktade insatser mot grupper som inte har en självklar ingång till teatern. I Uppsala kommuns modell för kulturgaranti kommer teatern att spela en viktig roll. Kostnadsfria skolföreställningar i kommunen och länet är en vital del av verksamheten, liksom dramapedagogiska aktiviteter av olika slag. Satsningen görs under föresatsen att inte enbart betrakta barn och unga som mottagare, utan att också ge dem plats på scenen eller i andra kreativa sammanhang. 11 (58)

24 Bilaga 103/18 De närmaste åren görs en satsning i flera spår på teaterns publikutveckling, som bland annat inrymmer en omfattande ombyggnad av foajé och andra publika utrymmen. Visionen är att förnya interiören på ett sätt som gör huset öppnare, mer estetiskt tilltalande och modernare ifråga om faciliteter/teknik som stärker teatern som betydande mötesplats. Satsningen är nära sammankopplad med utvecklingen av teaterns digitala scen som innehåller både konstnärliga projekt och fördjupning kring befintliga föreställningar. För Uppsala stadsteater är tillgänglighetsaspekten central ombyggnaden kommer att underlätta teaterbesöket för personer med olika typer av funktionsvariationer. Uppsala stadsteater fortsätter att aktivt utvidga sitt internationella kontaktnät. Samarbeten med utländska regissörer och konstnärer ger publiken tillgång till banbrytande konstnärliga uttryck, samtidigt som teatern blir en av de kulturaktörer som tillsammans med utbildningsväsende och näringsliv kan sätta Uppsala och länet i förbindelse med resten av världen. Uppsala stadsteaters prioriteringar : Eftersträva en rik repertoar med hög konstnärlig nivå som ska vara en kraft för hela den regionala kulturutvecklingen. Utveckla foajéer, teknik och teaterhusets interiör för att stärka teatern som öppen mötesplats för alla människor i staden och i länet. Fortsätta att utveckla och bygga barn- och ungdomsverksamheten konstnärligt såväl som pedagogiskt för fler barn och större bredd. Arbeta med den digitala scenen och skapa digital interaktion mellan teater och publik. Stärka den internationella lyskraften genom att arbeta med internationella gästspel, samarbeten och utbyten. Sätta fokus på de nationella minoriteterna. Teaterns prioriteringar under kulturplaneperioden svarar väl mot samtliga nationella kulturpolitiska mål. Inte minst rör det mål som lägger tonvikten på konstnärlig kvalitet och förnyelse, att främja internationella utbyten och samverkan, barns och ungas rätt till kultur samt även funktionshinderspolitiken. Främjande av teater De regionala konsulenterna vid Kultur och bildning stödjer konstarterna på en regional nivå. För teaterkonsulenten innebär det att stödja förutsättningarna för teater i hela länet. Teaterkonsulenten har dubbla uppdrag, dels av Region Uppsala och dels av organisationen Riksteatern Uppsala län och arbetar då med att stödja de lokala Riksteaterföreningarna samt den regionala föreningens styrelse. Riksteatern är en paraplyförening för länets arrangörsföreningar och erhåller årligt verksamhetsbidrag från Region Uppsala. Därutöver främjar och fortbildar teaterkonsulenten olika målgrupper inom scenkonstområdet i nära samverkan med scenkonstproducenten, som arbetar med produktion och repertoarläggning av Scenkonstkarusellen. 12 (58)

25 Bilaga 103/18 Region Uppsalas prioriteringar : Vidareutveckla Scenkonstkarusellen tillsammans med länets kommuner. Främja tillgänglig scenkonst vid funktionsvariationer genom inspiration från nationella och internationella tillvägagångssätt. Utveckla arbetet med dramapedagogisk verksamhet riktat till pedagoger i skola och kulturskolor i länet, samt främja barns och ungas eget skapande under skolloven. Kartlägga behov av förnyade former av arrangörsstöd och öka stödet till de fria professionella utövarna inom scenkonsten. Göra insatser för de nationella minoriteterna till exempel med riktade insatser för scenkonsten inom minoritetsspråken utöver redan återkommande finska gästspel. Prioriteringarna eftersträvar de nationella kulturpolitiska målen om kvalitet och förnyelse för teaterns förutsättningar i länet, barns och ungas rätt till kultur, internationella utbyten och ökat deltagande i kulturlivet. Dans Utvecklingen av den professionella dansen stöds genom samverkan mellan aktörer och offentliga organisationer. Från regionalt håll görs insatser för att stärka dansarnas och dansområdets förutsättningar att verka långsiktigt i länet. Samverkan med andra län och aktiviteter sker genom olika nätverk och är centralt för att lyckas. Satsning: Dans i rörelse Att stärka dansen och dess kulturella infrastruktur i Uppsala län är ett fortsatt prioriterat område för Region Uppsala under kommande period. Ett viktigt steg är att Kultur och bildning numera är medlem i Dansnät Sverige som bidrar till ökade möjligheter för publiken att få en dansupplevelse i närområdet genom dansgästspel och beställningsverk. Även scenkonstproducenten planerar för att minst en produktion i turnéprogrammet under ett spelår i Scenkonstkarusellen, ska vara en dansföreställning. Det saknas institutioner för professionell dans inom kultursamverkansmodellen i Uppsala län. Tidigare var utbudet av dans koncentrerat till Stockholm men sedan projektet Dans i rörelse påbörjades har utbudet av dans på länets scener ökat betydligt. Region Uppsala erhöll 2015 ett treårigt utvecklingsbidrag från Statens Kulturråd för projektet och avsikten är att permanenta de förstärkningsinsatser som påbörjats. Efter projektet kommer namnet Dans i rörelse fortsätta att känneteckna satsningen på att stärka den kulturella infrastrukturen för professionell danskonst i Uppsala län. Det sker genom insatser på tre områden: Tillgänglighet och kulturell infrastruktur, med fokus på arrangörer, publikutveckling och att främja tillgången till danskonst för invånare i hela länet. 13 (58)

26 Bilaga 103/18 Utveckling av den nutida dansen, med fokus på internationellt och interkulturellt utbyte, mångfald och konstnärlig förnyelse. De professionella dansarna och koreograferna, med fokus på mötesplatser, fortbildning och andra stödjande insatser för målgruppen. Arbetet fortsätter publikt och pedagogiskt genom bland annat arrangemang av danssamtal, kringaktiviteter, workshops och masterclasses, vilket ökar kunskapen om dans och når en bredare publik. Mentorskapsprogram och residens för dansare och koreografer erbjuder plattformar för erfarenhets- och kunskapsutbyte samt konstnärlig utveckling. Samarbetet med Uppsala Konsert & Kongress är lyckosamt för att kunna erbjuda nationella och internationella gästspel, men en utvecklingsmöjlighet är även att finna fler samarbetsparter inom Dansnät Sverige. Även gränsöverskridande samarbeten mellan dans och konst uppmuntras genom beställningsverk som produceras på annorlunda spelplatser och undersöker det offentliga rummet och hur detta aktiveras med danskonst. Prioriteringarna möter väl de nationella kulturpolitiska målen samt stärker dansens kulturella infrastruktur i länet. Främjande av dans Danskonsulenten vid Region Uppsala arbetar aktivt med att realisera visionerna i satsningen Dans i rörelse. I Uppsala län finns professionellt verksamma inom danskonsten. Förutsättningarna för att vara professionellt verksam i länet har förbättrats. Danskonsulenten arbetar för att stärka och skapa strukturer för den professionella dansen medan danspedagogen främst utvecklar barns och ungas eget skapande. Uppdraget är att främja, samordna, utveckla och stärka dans som konst- och uttrycksform. Samverkan sker även med scenkonstproducenten. Tillgänglighet, jämlikhet och mångfald är aspekter i arbetet, liksom att öka kunskapen om dans och lyfta dans för dem med funktionsvariationer. En strävan är att bidra till nya tankar kring vad dans är och ställa frågor om vilka kroppar och åldrar som får ta plats på scenen, för att utmana stereotyper. Inom ramen för den professionella dansen ska länet erbjuda en mångfald av dansuttryck, bland annat med fokus på de nationella minoriteterna. Danspedagogen arbetar med att främja och utveckla dans som konst- och uttrycksform med barn och unga som prioriterad målgrupp. Uppdraget är att verka strategiskt och för en hållbar utveckling inom det danspedagogiska fältet. Det sker mot bland annat universitet, skola och förskola, dansskolor samt ungdomsverksamhet på fritiden. Koreografitävlingen Skapa dans för unga, samarrangemang med kommunerna kring dans för barn i länet, sommarjobb inom dans och olika dansprojekt arrangeras. Pedagogen strävar efter att utveckla samarbetet med Uppsala universitet för att öka kunskaperna om dans ur ett pedagogiskt perspektiv. 14 (58)

27 Bilaga 103/18 Region Uppsalas prioriteringar : Fortsätta driva satsningen Dans i rörelse. Samverka kring konstartsövergripande kompetensutveckling. Förstärka det nätverk för dans som konsulenten anordnar och testa nya metoder för erfarenhetsutbyten och inspiration. Samverka med och stödja dansare och koreografer i länet. Fortsätta samarbetet med Uppsala Konsert & Kongress om Dans för ung publik. Musik Musiklivet i länet är omfattande. Uppsala är körtätt och Uppsala universitet, studentnationerna, Svenska kyrkan, andra samfund och kulturföreningar har tillsammans ett omfattande musikutbud. Många unga människor i länet framför livemusik, men det råder brist på mellanstora scener särskilt i Uppsala, vilket försvårar erfarenhetsbyggande och återväxt inom moderna musikgenrer för såväl kulturskapare som arrangörer. Steget kan vara stort till de större musikscenerna till exempel Katalin i Uppsala och Uppsala Konsert & Kongress. Eric Sahlström Institutet (ESI) i Tobo anordnar konserter och insatser för att främja de professionella inom folkmusikgenren. Ett samarbete mellan ESI, Musik i Uppland och Upplands spelmansförbund är Uplands låtverkstad (ULV). Många musikstilar faller dock utanför uppmärksamheten inom kultursamverkansmodellen och stöds genom andra bidrag på lokal eller regional nivå. Det kan vara nutida och nyskriven musik, experimentell musik, fri-improviserad musik, electronica, pop, rock och roots. Inom verksamhetsområdet för professionell musik inom samverkansmodellen är det Musik i Uppland som har i uppgift att presentera musik av hög konstnärlig kvalitet i hela länet. De har repetitioner och konserter i Uppsala Konsert & Kongress, där de också hyr kontorslokaler. Musik i Uppland Levande musik av hög kvalitet ska finnas att tillgå oavsett vem du är eller var i länet du bor. Det är den grundläggande tanken med Musik i Upplands uppdrag. Målet är att nå alla invånare i alla delar av samhället. Stiftelsen Musik i Uppland har Region Uppsala som huvudman och uppdragsgivare. Organisationen arbetar med musik i många olika konstellationer och genrer och vill presentera professionella konserter i hela länet med såväl ett nationellt som internationellt utbud. Vidare genomför Musik i Uppland projekt, workshops, amatör- och arrangörsstödsinsatser. Musik i Uppland har flera olika ensembler Uppsala Kammarsolister, Linnékvintetten, Trio X och Uppsala Kammarorkester. En etablerad och uppskattad turnéverksamhet är Konsertkarusellen, som genom omfattande subventioner och kommunal medfinansiering samarbetar med lokala arrangörsföreningar och stödjer musikturnéer i länet. Konsertkarusellen erbjuder professionell och hög musikalisk kvalitet såväl i städerna som 15 (58)

28 Bilaga 103/18 på mindre orter. Inriktningen mot barn och unga inom en rad musikstilar sker genom Imagine som ger tillfälle för unga att uppträda på en stor scen. Dessutom anlitas ett stort antal frilansande ensembler och musiker regelbundet. Det pågår ett ständigt arbete med att hitta nya infallsvinklar, nytt innehåll och nya format att presentera musiken på. Det innebär att öppna dörrar för nya upplevelser, ny publik och nya möten. Under kulturplaneperioden avser Musik i Uppland att: Fokusera på frågor som rör jämställdhet, tillgänglighet, interkulturellt och internationellt arbete. Regelbundet framträda inom Region Uppsalas och kommunernas Kultur i vårdenverksamhet. Diskussioner förs om hur insatser ska kunna göras för att tillgängliggöra musikutbudet via digitala lösningar och sociala medier. En strävan är att även ingå i fler internationella utbyten och samarbeten. De nationella och regionala kulturpolitiska målen är implementerade i Musik i Upplands verksamhet på olika sätt. Prioriteringarna handlar om allas tillgång till kulturupplevelser, kvalitet och konstnärlig förnyelse, att levandegöra kulturarvet, främja internationellt och interkulturellt utbyte samt främja barns och ungas rätt till kultur. Musik i Upplands prioriteringar : Förstärka pedagogiska insatser för barn och unga avseende skolkonserter och offentliga konserter. Värna det fria professionella musiklivet genom engagemang av musiker och beställningar av nykomponerade verk och arrangemang. Öka närvaron i länet utöver Konsertkarusellen genom ett fördjupat samarbete med länets kommuner och civilsamhället. Verka för att nå länsinvånare med ursprung i andra länder och med andra musikaliska rötter, för musikaliskt utbyte och för att bredda publiken. Ingå samarbeten med regionala musik- och kulturorganisationer och länets övriga kulturliv avseende konserter och projekt. Litteratur Uppsala län har ett rikt litterärt arv och är en levande skrivarregion med många aktiva författare på alla nivåer, såväl professionella som amatörer. Litteraturen har sedan flera år varit ett prioriterat utvecklingsområde i de regionala kulturplanerna. Region Uppsala stödjer Litteraturcentrum i Uppsala län och samarbetar med Uppsala Författarsällskap. Viktiga i länet är även skrivarlinjerna på länets båda folkhögskolor. Länets litterära arv vårdas även genom kontakter med och stöd till Jan Fridegård Sällskapet och Stig Dagerman-sällskapet. I anknytning till deras författarskap delas priser ut till samtida verksamma författare. 16 (58)

29 Bilaga 103/18 Länet präglas av en mångfald av invånare och litterära uttryck. Här finns exilförfattare och de som skriver på andra språk än svenska. Runt om i världen förföljs författare, skribenter och konstnärer när de använder sig av rätten att fritt uttrycka sina åsikter. För att stödja yttrandefriheten och det fria ordet erbjuder Uppsala kommun sedan år 2008 Fristad Uppsala, ett tvåårigt vistelsestipendium som söks genom medlemsorganisationen ICORN för förföljda författare, skribenter och konstnärer. En god tillgång till och kännedom om olika litterära traditioner kan gynna förnyelsen av litteraturen som konstform, liksom vara en inspiration för samtida kulturskapare. Poetiska och nylitterära former har ofta ett ungt tilltal, såsom Poetry Slam. Ordsprak, Uppsala Internationella Poesifestival, har utvecklats till Nordens största poesifestival för Spoken word och hålls årligen i Uppsala på Reginateatern. Där gestaltas litteraturen på en internationell och gränsöverskridande scen, med uppläsning av texter i samspel med publiken. Samtidslitteraturen omfattar såväl professionella författare som dramatiker, poeter och översättare. Författarnas, litteraturens och läsningens villkor förändras snabbt på den litterära marknaden. Det totala medieutbudet har de senaste decennierna ökat enormt, och liksom andra medier förlorar boken snabbt sin aktualitet då det ständigt utkommer nya, konkurrerande titlar. Samtidigt breddas och förbättras tillgången till litteratur genom ny teknik för att lyssna, läsa och skriva via ljudböcker, e-böcker och olika litterära appar. Skaparvillkoren och möjligheterna att verka konstnärligt som yrkesverksam påverkas av villkoren på litteraturens fält. Här har Kultur och bildning identifierat att skribenter kan behöva konstpolitiska stödformer, för att främja en gynnsam utveckling av litteraturens ställning i länet. Region Uppsalas prioritering : Vid anlitandet av författare, dramatiker, poeter och översättare tillämpa Sveriges Författarförbunds arvodesrekommendationer. Satsning: Litteraturens fält Region Uppsala strävar efter att stödja författarna och förstärka den kulturella infrastrukturen för litteraturen som konstområde i Uppsala län. Regionbibliotek Uppsalas arbete med litteraturen som konstform har visat att eftersökta behov hos författare ofta handlar om möjlighet till utbyten med kollegor, ökad kunskap om bokmarknaden samt möjligheterna att göra research. En litteraturkonsulent har tillkommit under senare år. Det tidigare utvecklingsprojektet Den utökade litteratursatsningen som delfinansierades av Statens Kulturråd, har nu permanentats och fortsätter utvecklas under namnet Litteraturens fält. Litteratursatsningen omfattar bibliotekspersonal och folkbibliotek, de professionella författarna, civilsamhället, folkbildningen samt bokbranschen i vid 17 (58)

30 Bilaga 103/18 mening. Tidigare har en författarutredning och en forskningsrapport genomförts inom projektet. Satsningen fortgår genom att stödja litteraturlivets utveckling regionalt och skapa en relation till andra regionala konstformer och arbetsfält. Ökad samverkan planeras med det nationella och internationella kulturlivet. Värdefull kunskapsdelning sker med andra län och regioner genom nätverksträffar och löpande kontakter. Arbetssättet utgår från begreppet relationell bildning, som är ett fokus på samverkan med länets alla aktörer inom litteraturområdet. Litteratursatsningen omfattar även ett mentorskapsprogram som startade Samverkan sker med Uppsala kommuns fristadsförfattare, som har möjlighet att delta. En viktig del av satsningen utgörs av Litteraturkarusellen, som arrangeras av Regionbibliotek Uppsala med kommunal medfinansiering. Litteraturkarusellen erbjuder högkvalitativa program av författarbesök och skrivarverkstäder som turnerar i länets alla kommuner. Det finns ett behov av att skapa litterära scener i länet, som kan bidra till att stärka strukturerna för litteraturen som konstform. Bibliotek Uppsala har en författarscen med regelbundna program. Litteratursatsningen eftersträvar de nationella kulturpolitiska målen för litteraturen, där litteraturen som konstform och läsning som konstnärlig upplevelse samt som en väg till bildning betonas. Fler aktörer inkluderas för att nå utveckling och utmana befintliga mönster på litteraturfältet, så att möten mellan skrivare och skrivarintresserade i alla åldrar sker. Kulturjournalister, översättare och kritiker är litterära upphovspersoner som behövs för ett vitalt litteraturliv och för att litteraturen som konstform ska fortsätta utvecklas. Mötesplats Litteratur är sammankomster för branschen på olika teman i arrangemang av Regionbibliotek Uppsala. Litteratursatsningen ska undersöka internationella utbyten genom residensverksamhet, liksom samverkan mellan konstarter. Erfarenheter visar att kulturskapare via residensprogram tar steg vidare mot professionalisering. Bild- och formkonst I länet finns många aktiva bild- och formkonstnärer. De institutioner i länet som arbetar aktivt med bild- och formkonsten är kommunala eller drivna av fria aktörer och föreningar. Uppsala konstmuseum, Bror Hjorths hus, Köttinspektionen och Uppsala konstnärsklubb med ansvar för verksamheten vid Galleri 1, Å-huset samt Barnens Å-hus, har alla verksamhet i Uppsala. I övriga kommuner kan nämnas Laxön i Älvkarleby, Konsthallen i Enköping, Tierps konstförening i samarbete med Tierps bibliotek och Sadelmakarlängan i Österbybruk. Ett mindre antal gallerier finns i länet och en kartläggning av dessa som gjordes hösten 2015 visade att ett antal residensverksamheter har startats i länet under de senaste åren. Sammantaget ger dessa förutsättningar en god möjlighet till olika typer av samarbeten. Nya insatser kan stärka bild- och formkonstområdet i länet. 18 (58)

31 Bilaga 103/18 På statlig nivå har bild- och formområdet förts in i kultursamverkansmodellen år 2018 i enlighet med regeringens handlingsplan för bild- och form. Genom nio punkter stärks området samt genom en utredning om konstnärernas villkor, den s.k. konstnärspolitiska utredningen som tillsattes. På regional nivå eftersträvas att tillgängliggöra bild- och formkonst för fler. Dessutom ska olika insatser förbättra förutsättningarna för konstnärer att vara verksamma i länet. Satsning: Breddad plats för konst Region Uppsala har genomfört en kraftig resursförstärkning på främjandeverksamheten inom bild- och formkonsten i och med att bild och form tillkom som ett område i kultursamverkansmodellen. Ytterligare en åtgärd har varit att Kultur och bildning initierat utvecklingsprojektet Breddad plats för konst med stöd från Statens Kulturråd. Under den kommande kulturplaneperioden är ambitionerna att permanenta arbetssätten efter projektets upphörande. Breddad plats för konst syftar till att stärka och utveckla bild- och formområdet regionalt genom satsningar inom pedagogik, infrastruktur och metodutveckling. Målet är en ökad delaktighet bland länets invånare och tillgängliggörande av den samtida konsten för invånarna på nya platser och genom nya metoder. Det handlar om geografisk spridning och infrastruktur, om att stödja de professionellt verksamma bild- och formkonstnärerna i länet och om att utveckla konsten i den offentliga miljön genom mentorskapsprogram. Förhoppningen är en breddad delaktighet där den konstpedagogiska kompetensen kommer att utvecklas i satsningar tillsammans med närliggande län. Tillkommer gör även insatser inom normkritik och HBTQ-perspektiv kopplat till bildkonsten. Ett viktigt inslag för spridning och tillgänglighet till konstlivet är arbetet med Konstkuben, som är en mobil utställningsyta som erbjuder länets invånare möjligheten att ta del av samtidskonst på olika platser i länet. Syftet är att bild- och formkonst ska nå ännu fler invånare i länet, men också att erbjuda en plattform för aktuella samtal och debatter. Främjande av bild och form Vid förvaltningen Kultur och bildning finns en konstkonsulent som på heltid stödjer, främjar och utvecklar bild- och formområdet i länet. Kvaliteten har stärkts betydligt och nätverk för länets kommuner har byggts upp för att stärka infrastrukturen och förutsättningarna för bild- och formområdet i hela länet. Ett ökat fokus ligger på projekt som når länets alla invånare och som ökar tillgänglighet och delaktighet och motverkar åldersdiskriminering inom konstområdet. Ett utvecklingsarbete sker inom det konstpedagogiska arbetet för att erbjuda fortbildning för utställningsarrangörer, tjänstepersoner och professionella bild- och formkonstnärer. Det genomförs genom ett interregionalt samarbete kring Konstdygnet med ambulerande 19 (58)

32 Bilaga 103/18 värdskap. Satsningen VideoGUD fortsätter i samverkan med Gävleborgs och Dalarnas län och undersöker videokonstens möjligheter att finna nya platser. Ett nytt inslag är samverkan med dansen. Tillsammans produceras beställningsverk på annorlunda spelplatser där verken undersöker det offentliga rummet och hur det kan aktiveras. En förstudie i samarbete med UniArt under ledning av Rasmus Ölme har initierats för ett mer långsiktigt forskningsarbete. Flera beställningsverk har hittills genomförts. Region Uppsalas prioriteringar : Kartlägga de professionella bildkonstnärernas arbetsvillkor i länet. Detta som grund för en handlingsplan för bild- och formområdet i länet och för att få gemensamma mål och strategier för professionella konstnärer, utställningsarrangörer och kommunala verksamheter inom området. Permanenta projektet Breddad plats för konst och utveckla Konstkuben. Stödja länets kommuner i deras arbete med enprocentsregeln. Regeln innebär att motsvarande en procent av byggkostnaderna avsätts till konstnärlig gestaltning av de byggda lokalerna. Samverka med Uppsala stadsteater och Uppsala kommun för att fortsätta visa samtida offentlig konst i teaterns galleri. Galleriet fungerar som en plattform för diskussion och medborgardialog kring offentlig konst. Låta barn och unga möta och själva få skapa konst, genom samarbeten med befintliga institutioner, fria aktörer och studieförbund. Film och rörlig bild Film och rörlig bild är ett område i förändring. Den snabba tekniska utvecklingen och den digitala tekniken har gjort det billigare och mer tillgängligt för fler människor att vara verksamma inom området och kunna uttrycka sig konstnärligt genom film och rörlig bild. Det skapar en grund för att fler erfarenheter visas fram genom film och rörlig bild. Det gynnar en bredd och mångfald av berättelser på det sätt som visionen är för den nya svenska filmpolitiken som trädde i kraft 1 januari 2017 sida vid sida med kvalitetsmålen. De filmpolitiska mål som satts av Riksdagen är: Utveckling och produktion av värdefull svensk film sker kontinuerligt och i olika delar av landet. Allt fler ser värdefull film som sprids och visas i olika visningsformer i hela landet. Filmarvet bevaras, används och utvecklas. Svensk film sprids alltmer utomlands och kvalificerat internationellt utbyte och samverkan sker på filmområdet. Barn och unga har goda kunskaper om film och rörlig bild och ges möjligheter till eget skapande. Jämställdhet och mångfald präglar filmområdet. Filmen bidrar till att stärka yttrandefriheten och det offentliga samtalet. 20 (58)

33 Bilaga 103/18 I Uppsala län finns ett växande antal kulturskapare som på hel- eller deltid utrycker sig genom film. De produktioner som erhåller regionalt stöd får numera allt större spridning såväl regionalt, nationellt som internationellt. Film och rörlig bild är relativt enkelt och billigt att sprida internationellt genom textning och via nätet. På samma vis kan internationell film visas lokalt, något som sker vid Uppsala Internationella Kortfilmfestival som har blivit ett årligt och uppskattat inslag i Uppsalas kulturliv. Nu bildas fler lokala filmfestivaler, till exempel i Tierp, vilket ökar möjligheterna för kulturskapare att delta med sina verk och möta en publik. Runt om i Uppsalaregionen finns intressanta miljöer som har en relativt outnyttjad potential som inspelningsplatser, det gäller kulturhistoriska miljöer, stadsdelar och landsbygd. Det finns få filmutbildningar i länet, men Biskops Arnö Nordens folkhögskola har dokumentärfilmskurser som är eftertraktade. I avsaknad av filmrelaterade institutioner och centrala produktionsbolag är den regionala filmverksamheten istället ett nav för det fria filmskapandet i länet. Filmkulturell verksamhet Region Uppsalas filmkonsulentverksamhet består av en konsulent och en mediepedagog. Deras uppdrag är att utveckla och öka kunskapen om film, media och den rörliga bilden genom en rad fortbildningsinsatser för länets invånare. Dessa riktas främst till lärare, filmare och barn och unga. För de unga är syftet att främja eget filmskapande. Samverkan sker även konstartsöverskridande med övriga konsulentverksamheter inom andra konstformer. I en värld där filmen och den rörliga bilden intagit en stark ställning är betydelsen av pedagogiska verktyg viktig. Praktiska och teoretiska lärarfortbildningar, workshops för olika åldersgrupper, samt stödjandet av skolbio i länet ordnas. Insatser görs även inom Skapande skola. Ännu en uppgift är att kunna föreslå konstnärlig kompetens och fördjupad kunskap i att använda film och rörlig bild i skolundervisningen eller vid kommunernas kulturskolor. Filmkonsulenten lämnar produktionsbidrag. Stödformerna utgår från förutsättningen att kulturskaparna arbetar i litet format med en oftast liten filmbudget och relativt begränsade ekonomiska förutsättningar beroende på de regionala befintliga resurserna. Därutöver anordnas nätverk som växlar mellan erfarenhetsutbyten i liten skala till master classes med professionella filmskapare, som ger professionella kulturskapare arbetstillfällen. Även inom det filmkulturella området planeras igångsättandet av mentorskapsprogram och residensverksamhet. Till filmverksamhetens resurser finns även ett teknikförråd bestående av kameror, mikrofoner, ljud- och ljusutrustning samt en steadicam som lånas ut kontinuerligt till filmproduktioner i länet. Då filmverksamheten är en liten del i Kultur och bildnings verksamhet har mycket vunnits genom samarbeten med andra län. Tillsammans med filmverksamheterna i Södermanland, Västmanland och Örebro län har Noomaraton utvecklats till en nationell 21 (58)

34 Bilaga 103/18 tävling i spontanfilm. Samarbetet erbjuder vidare gemensamma kurser för filmare, biografträffar för biografidkare och kommunala tjänstemän, samt satsningen på unga talanger genom festivalerna UngFilmFramåt och Spektra. Ett fortsatt utvecklingsarbete kan garantera en hög utbildningskvalitet. Arbetet med VideoGUD resulterar i att nyproducerad videokonst visas på allmänna platser såsom på folkhögskolor, bibliotek och kulturhus. Region Uppsalas prioriteringar : Att utveckla de regionala festivalerna och visningskvällarna till större plattformar för möten och utbyten, särskilt inom kort- och dokumentärfilm och därmed främja visningsmöjligheter på biograf och genom nya visningsfönster. Inrätta ett utvecklingsprojekt inom film och rörlig bild i syfte att förstärka infrastrukturen i likhet med övriga konstartsområden, för att främja möjligheter till mentorskap och residens även inom film och rörlig bild. Fortsätta samarbetet med Uppsala Internationella Kortfilmfestival, som genom en organiserad distributionsplan kan erbjuda ungdomar, vuxna och större grupper visningar av internationell kortfilm på olika platser i länet, där även möten mellan lokalt verksamma filmare och filmare från olika delar av världen främjas. Vidareutveckla VideoGUD med fler visningsstationer samt öka den regionala anknytningen genom att använda stationerna som fönster för regionalt producerad film. De professionella kulturskaparnas villkor Jämte kulturinstitutionerna finns det som brukar kallas det fria kulturlivet. Dit hör länets professionella kulturskapare som söker en konstnärlig väg på egen hand och genom egna konstnärliga uttryck. Kulturskaparna är professionella i den mening att de ofta har lång konstnärlig utbildning och erfarenhet bakom sig men utövar sitt yrke på platser utanför institutionernas scener och visningsrum eller genom tillfälliga projekt, samarbeten och engagemang. Professionella kulturskapare verkar även vid kulturinstitutionerna, men medan kulturinstitutionerna uppbär årliga verksamhetsbidrag är villkoren för de professionella kulturskaparna begränsade och ofta ekonomiskt utmanande. De behöver en särskild konstnärspolitisk uppmärksamhet och ett stöd för sin verksamhet. Forskning har visat att den kreativa kärnan för vad som skapar en kulturell hållbarhet på sikt i ett samhälle de enskilda kulturskaparna sällan erhåller den ekonomiska förtjänsten för sina idéer och konstnärliga verk, även om de kan bli ekonomiskt lönsamma på sikt. Därför är det av vikt att stödja en kulturell infrastruktur som ger professionella kulturskapare och fria grupper en bättre möjlighet att fördjupa och utveckla sitt eget skapande och bidra till det regionala konst- och kulturlivets utveckling. Det är vanligt att professionella kulturskapare saknar fasta anställningar, är frilansare, kombinatörer eller har andra deltidsjobb för att få en möjlighet att fortsätta sin konstnärliga yrkesbana. De kan ha olika uppdragsgivare eller vara egna företagare. Det är av vikt att stödja de professionella kulturskaparna i deras drivkrafter och skapa ett 22 (58)

35 Bilaga 103/18 spelrum för kulturskapandets villkor. Det kan ske genom en konstnärspolitik som strävar efter att stödja arrangörskap, ge bättre förutsättningar på platser för kultur, sociala arenor, nätverk och goda arbetsmöjligheter i länet. Utbildningsmöjligheter till konstnärliga yrken finns inom Uppsala län vid de båda folkhögskolorna Biskops Arnö och Wik. Folkhögskolorna bidrar till ett rikt konstliv i länet genom att utbilda människor inom foto, film, musik, teater, prosa, lyrik och dramatik. Många folkhögskoleelever har fortsatt att utöva sitt konstnärliga yrke på en hög nivå. Utbildningarna på länets folkhögskolor skapar arbetstillfällen för professionella kulturskapare genom anställningar eller genom att vara gästlärare. Professionella författare, filmare eller musiker bidrar till att hålla en fortsatt konstnärlig kvalitet på utbildningarna. Prestigeutbildningar brukar nämnas vara Biskops Arnö författarskola och Nordens Fotoskola, som håller en erkänt hög kvalitet. På Wiks folkhögskola erbjuds eleverna erfarenheter av olika konstnärliga yrkesområden genom lärarnas påbörjade samarbete över konstartsgränserna. Region Uppsala kommer fortsätta att tillhandahålla bidrag och stipendier som kan komma professionella kulturskapare och det fria kulturlivet tillgodo. Varje år utdelas ett tvåårigt konstnärligt utvecklingsstöd. Det är ett arbetsstipendium till en enskild professionell kulturskapare på kronor per år och delas ut till yrkesverksamma inom olika konstarter. Ett sådant stöd kan bidra till en möjlighet att ägna sig åt ett konstnärligt utvecklingsarbete under en längre sammanhängande tid. Även på kommunal nivå ges en mängd bidrag och stipendier till det fria kulturlivet. Sedan många år delar Region Uppsala även ut årliga kulturstipendier inom en rad olika konstartsområden. Samtliga stipendieformer har varje år många sökande och det visar behovet av ekonomiskt stöd till professionella kulturskapare. För fria grupper och kulturföreningar finns möjlighet att ansöka om projektbidrag, för nyskapande initiativ och kulturprojekt med regional anknytning. Även projekt med internationella inslag samt professionell kultur för barn och unga prioriteras. De regionala konsulenterna gör särskilda insatser för att stödja utvecklandet av den kulturella infrastrukturen och professionella kulturskapare inom de olika konstartsområdena. Konsulenterna bidrar till att stärka konstarternas synlighet i länet, göra kartläggningar, anordna kompetensutveckling och stödja de professionella utövarnas förutsättningar inom Uppsalaregionen. Ett mål för samtliga konsulenter är att arbeta konstartsövergripande, utbyta erfarenheter, skapa en bredare kunskapsbas och stödja samarbetsmöjligheterna hos de professionella kulturskaparna. Tillsammans stärker Region Uppsala under kommande kulturplaneperiod möjligheterna för professionella kulturskapare att kunna ta del av mentorskapsprogram och residensverksamheter inom konstområdena främst dans, bild och form, samt litteratur. Mentorskapsprogrammen kan vara viktiga för dem som befinner sig tidigt i yrkeskarriären. Mentorskap är en kompetensutveckling för både mentorer och adepter på många plan, konstnärligt och yrkesmässigt. Region Uppsala samverkar även med Konstnärernas riksorganisation i projektet Konsten att delta, för att underlätta för nyanlända professionella bildkonstnärer att bli verksamma i länet. På musiksidan sker samverkan med professionella 23 (58)

36 Bilaga 103/18 kulturskapare genom att Musik i Uppland anlitar många frilansande musiker och genomför samarbeten. Därtill görs beställningsverk. De regionala konsulenterna håller liv i kontakter och arrangerar mötesplatser, nätverk och workshops kring aktuella frågor. En viktig fråga som aktualiserats under senare år är den om hot och våld mot professionella kulturskapare. Medan myndigheter och kulturinstitutioner har ett organiserat säkerhetsarbete vid incidenter saknar enskilda kulturskapare helt skyddssystem. Region Uppsala fortsätter därför att arbeta aktivt med frågan i samverkan med de professionella kulturskaparna. Andra frågor som är viktiga för kulturskapare är att det behöver finnas gynnsamma förutsättningar för att kunna fortsätta vara verksam i länet. Många yrkesverksamma kulturskapare flyttar till Stockholm och söker yrkesmöjligheter där. Stödformerna på nationell nivå kommer inte heller professionella kulturskapare som är verksamma utanför Stockholmsområdet tillgodo i lika hög grad. Uppsalaregionen rymmer såväl städer som landsbygd. På landsbygden finns möjligheter till lokaler och ateljéer till lägre hyror. I städerna saknas lokaler till rimliga hyror, men där finns de konstnärliga sammanhangen och kontaktytorna. Uppsala kommun har under de senaste åren infört ett särskilt ateljéstöd. Region Uppsalas prioriteringar : Stärka arbetet med mentorskapsprogram, residens, workshops och nätverk för att stödja professionella kulturskapares möjligheter att verka i länet, samt stödja internationella samarbeten och utbyten. Fortsätta utdelningen av det tvååriga konstnärliga utvecklingsstödet. Höja stipendiebeloppet för övriga kulturstipendier för professionella kulturskapare. Vid anlitandet av professionella kulturskapare tillämpa respektive konstområdes arvodesrekommendationer. Arbeta för att motverka den hot- och våldsbild som finns mot professionella kulturskapare och utställningsarrangörer genom gränsöverskridande nätverk för fortbildning, genom upplysning och informationsspridning praktiskt samt genom arrangemang av workshops på temat. Initiera samverkan med Stockholms läns landsting för att finna samarbetsmöjligheter för professionella kulturskapare att verka inom hela Uppsala-Stockholms-regionen. Viktiga angränsande län är även Västmanland och Gävleborg. Arbeta för att konsulentfrämjande stöd stärker de professionella kulturskaparnas villkor. Region Uppsala bidrar till exempel med kunskap och tillämpning av MUavtalet (om Medverkans- och Utställningsersättning) vid länets institutioner och utställningsarrangörer. Arrangera fortbildning för länets professionella kulturskapare för att möjliggöra fler stipendieansökningar och bidragsansökningar från länet hos de nationella myndigheter och aktörer som fördelar stöd inom kulturområdet. 24 (58)

37 Bilaga 103/18 UTVECKLINGSOMRÅDE 2: Kulturpolitik Mål: En hög kulturell delaktighet i en region för alla Region Uppsala ska verka för en inkluderande kulturpolitik Målet för Region Uppsalas kulturpolitik är att länets invånare ska vara kulturellt delaktiga. För att nå målet ska Region Uppsala Ge länets invånare möjlighet att vara skapande, kreativa och aktiva. Ge länets invånare ökad tillgänglighet till konst- och kulturupplevelser. Uppmuntra och stödja länsinvånarnas möjlighet till bildning. Främja demokrati och underlätta för människors möten. Kultur är här de värderingar, traditioner och livsstilar som håller samman en grupp, en befolkning eller ett samhälle i social gemenskap. Kulturbegreppet omfattar, förutom den professionella konsten inom alla konstarter, även deltagarkultur, amatörkultur, bildningsverksamhet och kulturarv. Kulturpolitiska satsningar Under kulturplaneperioden ska Region Uppsala: Samverka med kommunerna till stöd för kulturskolorna, för att främja barns och ungas möjligheter till eget skapande och deltagande i kulturlivet. Utvidga konceptet Kulturbuss till att inkludera länets gymnasieskolor, för att stödja tillgången till kultur för både barn och ungdomar. Stärka området Kultur och hälsa genom att Kultur och bildning samordnar och utökar riktade aktiviteter. Allas rätt till kulturlivet Av vikt är att kulturlivet är tillgängligt för dem som önskar delta. I Sveriges regeringsform står att grundläggande mål för offentlig verksamhet bland annat ska vara den enskildes kulturella välfärd. Det offentliga bygger på allas lika möjligheter att delta och vara inkluderade i samhället. Kulturlivet i Uppsala län, med dess mötesplatser, uttryck och händelser, är en arena för såväl individuell som samhällelig och demokratisk utveckling som bidrar till samhällets långsiktiga hållbarhet. Att möta konst och kultur, att skapa själv och att delta i kulturella samtal och sammanhang öppnar upp nya perspektiv. Erfarenheter av kultur skapar identitet, ger möjlighet till reflektion över svåra frågor och ger insikt i och förståelse för 25 (58)

38 Bilaga 103/18 andra erfarenheter än den egna välkända. Region Uppsala och offentliga kulturaktörer arbetar för att kulturlivet i Uppsala län ska vara öppet, inkluderande och välkomna alla oavsett vem deltagaren är och vilka förmågor och vilken bakgrund deltagaren har. Offentligt finansierade kulturverksamheter finns till för alla länsinvånare och ska aktivt arbeta för att allas rätt och möjlighet att delta i kulturlivet respekteras och tillgodoses. Då behöver en mångfald av erfarenheter rymmas inom kulturlivet. Myndigheten för Kulturanalys skiljer i sin studie Vilken mångfald? (2017) på arbetsgivarperspektivet och verksamhetsperspektivet. En ökad kunskap vid kulturorganisationernas arbetsplatser ökar möjligheterna att även verksamhetsutövandet genomsyras av jämlikhetsfrågor. Kultur och bildning har under flera år arbetat med olika aspekter av diskriminineringslagstiftningen. Dagens lagstiftning lyfter fram sju grunder för diskriminering, på vilka det är förbjudet att missgynna eller kränka någon: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Region Uppsala har ett systematiskt arbetsmiljöarbete där motverkandet av diskrimineringsgrunder och ett uppmuntrande av mångfald ingår som aspekter. Det skapar en förståelse för hur normer fungerar som en del av ett likabehandlingsarbete som främjar mångfald och motverkar diskriminering. Medvetenheten om vilka skyldigheter det offentliga har inom kulturlivet har ökat. Alla regionala kulturverksamheter med statliga bidrag var senast 2016 tvungna att uppfylla statens delmål för funktionshinderspolitiken för att erhålla bidrag. Handikappförbunden själva introducerade samma år begreppet funktionsrätt. Det kan användas som en övergripande term för de rättigheter personer med funktionsvariationer har. Offentliga verksamheter ska bjuda in och välkomna alla, liksom sträva efter att angå och engagera alla. De ska erbjuda ett utbud, men också sträva efter en levande dialog med alla grupper av länsinvånare, och att lyssna till efterfrågan och behov. Det innebär för offentliga kulturverksamheter att skapa en medvetenhet om vilka grupper, berättelser och uttryck som ofta lyfts fram, vilka som ofta exkluderas, och varför och ständigt agera för att förändra bilden. Ett normkritiskt förhållningssätt kan vara till hjälp i dessa frågor. Normkritik sätter fokus på maktrelationer. Det kan innebära att få syn på, och ifrågasätta, de normer som påverkar uppfattningar om vad som är normalt och därmed oreflekterat uppfattas som önskvärt. Jämställdhetsintegrering eller jämtegrering är ett annat sätt, en början för att sedan kunna tänka in fler aspekter. Det är i ljuset av det som arbetet för att upptäcka och undanröja hinder för allas lika möjlighet till delaktighet och inflytande i kulturlivet, ständigt pågår. Det innebär att ha en medvetenhet om och ödmjukhet inför komplexiteten i frågor om hot och trakasserier inom kulturlivet, makt och diskriminering, och att inse att arbetet aldrig blir färdigt. Det är värdefullt att utrusta sig med nyfikenhet och mod att testa nya idéer, metoder och förhållningssätt: att våga misslyckas och testa igen. 26 (58)

39 Bilaga 103/18 Uppsala län är en liten del av världen, men i länet ryms erfarenheter, språk, historia och berättelser från många delar av världen. Länet präglas av etnisk, kulturell och språklig mångfald, vilket är en stor tillgång som ska tas tillvara. Kopplingar till andra delar av Sverige och världen berikar och utvecklar kulturlivet i länet på många olika sätt. I möten mellan olika erfarenheter, kulturuttryck och perspektiv sker dynamisk utveckling och nya tankar och kreativitet föds. Offentligt finansierade kulturverksamheter ska ha länets etniska, kulturella och språkliga mångfald som en självklar utgångspunkt i sitt arbete, för att kunna angå och engagera alla i länet. I Sverige finns fem erkända nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. De historiska minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli. Gemensamt för minoritetsgrupperna är att de befolkat Sverige under lång tid (samer är även ett urfolk) och att de har en egen religiös, kulturell eller språklig tillhörighet. Myndigheter och offentliga verksamheter har ett särskilt ansvar för att främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur, sitt kulturarv och sitt språk. Det gäller inte minst barns möjlighet att utveckla en kulturell identitet och att använda sitt minoritetsspråk. Region Uppsala samt majoriteten av kommunerna i Uppsala län är dessutom förvaltningsområden för finska, vilket innebär ett utökat ansvar att erbjuda service och främja finsk kultur. Arbetet med att lyfta fram och främja den etniska och kulturella mångfalden i Uppsala län förutsätter en öppen och lyhörd dialog med länsinvånarna och samråd med civilsamhället, inte minst de nationella minoriteternas organisationer. Ett perspektiv och ett verktyg för att åstadkomma mellanmänskliga möten som präglas av ömsesidig respekt och jämlikhet, är interkulturell dialog. Utgångspunkten är ett synsätt där identitet och kultur är en ständigt pågående process, som något föränderligt och icke statiskt, något som skapas i möten mellan människor. Interkulturalitet handlar om att dela kunskap och erfarenheter över kulturgränser, med utgångspunkten att olika perspektiv berikar och leder till förnyelse. Interkulturell dialog handlar om att åstadkomma gränsöverskridande möten med fokus på gemensamma intressen och det som förenar, för att närma människor till varandra snarare än att skilja åt. På så sätt kan interkulturell dialog främja integration, den process där människor etableras i samhället samtidigt som samhället förändras utifrån befolkningssammansättningen. Genom upplevelse av konst och kultur sker ständigt interkulturell dialog som öppnar nya föreställningsvärldar. Möten mellan människor främjas genom kulturlivets mötesplatser. Allas lika rätt till och möjlighet till delaktighet i kulturlivet är en utgångspunkt som ska genomsyra offentligt finansierade kulturverksamheter, på alla områden. Kulturverksamheter ska såväl granska sina egna organisationer och sin personalsammansättning, variationen i kulturutbudet eller verksamheten, samt publiken eller deltagarna. Rapporter om kulturvanor från Myndigheten för Kulturanalys visar att socioekonomiska skillnader spelar roll för deltagandet i kulturlivet. Trösklarna för att 27 (58)

40 Bilaga 103/18 delta i kulturlivet är högre för scenkonstföreställningar med höga biljettpriser och om kultur inte finns tillgängligt i närområdet. Det är lägre trösklar för ett eget kulturutövande i hemmet, som att lyssna på musik eller streama film som kan göras oftare. Ges verkligen alla lika möjligheter till delaktighet och inflytande, eller finns det uppenbara eller dolda hinder för vissa grupper eller individer? Dessa tre områden organisation, utbud eller verksamhet, samt publik eller deltagare, kan ses helt separat från varann, men det kan även finnas samband då diskriminerande strukturer på ett område leder till detsamma på ett annat område. Arbetet för lika rättigheter och möjligheter är ett ständigt pågående arbete med en ödmjuk och öppen inställning, med kreativitet och med en strävan efter kunskap och förbättring. Region Uppsalas prioriteringar : Att följa nationella riktlinjer från Statens kulturråd angående tillgänglighet till kulturlivet och funktionshinderspolitiken. I överenskommelser som görs med kulturaktörer ska centrala utgångspunkter och tvärperspektiv tas med. Anordna mötesplatser för att genom dialog främja integration. Kultur för, av och med barn och unga Arbetet med barns och ungas rätt till kultur tar sitt avstamp i FN:s barnkonvention och speciellt i artikel 31 om...barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation samt rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. Även de nationella kulturpolitiska målen betonar barns och ungas rätt till kultur. Genom att uppleva kultur och ägna sig åt eget skapande kan barn och unga behålla och utveckla sin fantasi. De kan ifrågasätta och konkretisera kunskap, skapa mening samt främja sitt självständiga tänkande. Det finns en stark politisk vilja att stödja barns och ungas kulturutövande och deltagande i kulturlivet. Inom kulturförvaltningarna är det vanligt med särskilda barn- och ungdomskultursekreterare i kommunerna som besitter värdefulla kunskaper. Barn- och ungdomskulturområdet har en stor spännvidd. Små barns behov och utövande skiljer sig från behoven och önskemålen på kulturlivet hos ungdomar och unga vuxna. Därmed skiljer sig de strategiska insatser som görs på kommunal och regional nivå för barn och unga i olika åldrar. Kultur och bildning genomförde 2017 en kartläggning i länet av ungdomars behov. Ungdomarna påtalade att de saknade lokaler att vara i, att de ville ta plats och synas i det offentliga rummet med sin konst och få möjligheter att prova på att utöva kultur i olika former. Något som lyftes fram var spelkulturen. Idag är spel en vanlig sysselsättning bland barn och unga. Inom spelkulturen ryms olika former av spel (som inte handlar om pengar). Det är digitala spel, lajv, brädspel, rollspel, cosplay och fantastik. Spelkulturen har beröringspunkter med kulturuttryck som slöjd, teater, film, musik, litteratur och kulturarv. Spelkulturen utövas ofta i föreningsform och är en del av länets kulturliv. 28 (58)

41 Bilaga 103/18 Fritidsgårdar, studieförbund, bibliotek och regionala konsulenter spelar en stor roll för barns och ungdomars fria tid och möjlighet att utöva kultur. Kultur och bildning lämnar också årliga verksamhetsbidrag till ungdomsorganisationernas regionala nivå. Satsning: Samverkan för kulturskolorna Barn och unga i länets kommuner har möjlighet att delta i ett antal kulturskolor. Musikoch kulturskolor ger en plats för barns möjlighet till eget skapande, möte med olika kulturer samt deltagande i det lokala kulturlivet. Kulturskolorna är utformade enligt olika lokala profiler, en del är avgiftsbelagda och andra inte. I Älvkarleby har kulturskolan sedan många år varit avgiftsfri för deltagarna vilket medför många positiva effekter. Aktörerna kan vara kommunerna, men i Uppsala ges även stöd till andra aktörer för att bedriva kulturskoleverksamhet, till exempel studieförbundet Studiefrämjandet. I dialoger som Region Uppsala för med kommunerna har kulturskolornas betydelse kommit upp som ett tema med en önskan om samverkan. Viss samverkan sker redan idag mellan den kommunala och regionala nivån. Uppsala Kulturskola i Stenhagen har ett samarbete med Musik i Upplands tre ensembler i en El Sistema-modell för barnen, där musik och sociala aktiviteter kombineras. Även de regionala konsulenterna stöttar och främjar kulturskolorna genom riktad fortbildning för skolans pedagoger vid olika seminarier. I enlighet med förslagen i Kulturskoleutredningen har Statens kulturråd år 2018 inrättat ett nationellt kulturskolecentrum. Uppdraget är att ansvara för kunskapsutveckling, samverkan och uppföljning samt att fördela bidrag. Man ska även initiera och sprida forskning. Under kommande kulturplaneperiod följer Region Uppsala utvecklingen och eventuella förslag på nationell nivå. Kulturskoleutredningen föreslog att regionerna ska ta ett ökat ansvar för en regional samordning av kulturskolefrågor samt att området förs in i kultursamverkansmodellen. Region Uppsalas satsning på en samverkan under perioden avser att ta aktiv del i omvärldsbevakning, följa aktuell forskning och initiera kompetensskapande nätverk för erfarenhetsutbyte med kulturskolorna. Satsning: Kulturbuss även för gymnasieskolor Verksamheten med Kulturbuss fortsätter. Sedan år 2006 erbjuder Region Uppsala länets skolklasser, förskolor och fritidshem möjlighet att under kollektivtrafikens lågtrafiktider resa kostnadsfritt till kultur- och naturaktiviteter som finns angivna enligt en resmålslista. Antalet resande är mellan per år för elever och lärare tillsammans. Satsningen på Kulturbuss har utvecklats under åren till att även gälla under skollov. En önskvärd särskild satsning är att utvidga konceptet till länets gymnasieskolor, så att möjligheterna ökar för fler unga i hela länet att få ökad tillgång till kulturella resmål. 29 (58)

42 Bilaga 103/18 Främjande av barns och ungdomars delaktighet i kulturlivet Kapitlet om barn och unga har efter dialoger med många parter kommit att kallas kultur för, av och med barns och unga. Det är viktigt att betona de olika perspektiven på barns och ungas kulturliv, att uppmärksamma barnperspektivet med barnens egna skapande likaväl som deras delaktighet i kulturutbudet och rätt att ta del av kulturaktiviteter på sina egna villkor. Barn och unga kan också vara arrangörer av kulturevenemang. På regional nivå utför Kultur och bildning ett strategiskt arbete för barn- och ungdomskulturen. I nätverket Kulturkraft samlas konsulenter, pedagoger och producenter inom områdena litteratur, dans, film, hemslöjd, bild och form, kulturarv, musik och teater. Samtliga är verksamma i organisationer där Region Uppsala är huvudman eller större bidragsgivare. Kulturkraft arbetar både strategiskt och operativt med kultur för barn och unga. Det strategiska arbetet innefattar spridning av goda exempel samt bevakning och fördjupning inom olika områden som tillgänglighet, mångfald och jämställdhet inom barn- och ungdomskulturområdet. Det operativa arbetet syftar bland annat till att ge barn och unga möjlighet att ta del av professionell konst och kultur i skolan och på sin fritid. Detta sker bland annat genom seminarier, utbudsdagar och nätverksträffar. Några av länets kommuner har Kulturgaranti som säkerställer barns och ungdomars möjlighet att under skolperioden få möta den professionella kulturen. Kulturgarantin är ett samarbete mellan kultur- och skolförvaltningarna. Flera kommuner i länet utreder möjligheterna att införa en kulturgaranti, till exempel Älvkarleby. Tierps kommun har en gedigen Kulturarvstrappa som garanterar skolbarns möten med och besök på olika lokala kulturhistoriska platser. Utöver det har elevers möte med professionell kultur i skolan utvecklats de senaste åren i och med regeringens satsning på Skapande skola. Länets kommuner och flertalet friskolor söker och erhåller statliga medel för Skapande skola. Värt att nämna är även utomhuspedagogiken med sin koppling mellan kulturarv, kultur- och naturmiljöer och som är en särskild pedagogik att tillägna sig skolämnen. Upplandsstiftelsens arbete med Naturskolan riktar sig till förskolor och skolor i hela länet. På regional nivå arbetar konsulenterna med att stötta och främja kultur i skolan genom studiedagar för skolans pedagoger, biblioteken och kulturskapare samt fortbildning för kulturinstitutioner, kulturskolor, bibliotek, studieförbund och andra intresserade. För att underlätta och säkerställa kvaliteten på aktörer inom kultur i skolan vill Region Uppsala skapa en pedagogbank. Region Uppsala gör insatser för att stärka barns och ungas kulturvanor och egna skapande på fritiden. Flera av de regionala kulturverksamheterna arrangerar festivaler där unga utvecklas och får möjlighet att visa upp sitt eget skapande. Några exempel är Skapa Dans, Focus Filmfestival, Imagine och Unga skrivare. Region Uppsala fördelar även årligen en rad bidrag och stipendier för att stödja barn- och ungdomsverksamhet och lämnar kulturstipendier för unga mellan 13 och 20 år. Förutom de nämnda bidragen till ungdomsorganisationerna och ungdomsstipendierna delas priset Årets Uppskattning ut 30 (58)

43 Bilaga 103/18 till en aktör som har gjort betydande insatser inom barn- och ungdomskulturområdet. Inom dansområdet finns sedan många år tillbaka en satsning för feriearbete inom dans, Danssommarjobbet, som bör utvecklas till fler konstområden för att ungas egna skapande ska utvecklas i länet. Region Uppsalas prioriteringar : Öka dialogen med ungdomar om aktuella kulturfrågor genom samverkan med organisationen Barnombudet i Uppsala län. Skapa en pedagogförmedling för att underlätta för skolorna att hitta aktörer för Skapande skola och Kulturgaranti. Stödja kommunerna i deras arbete för att möjliggöra feriearbete för ungdomar inom flera konstformer. Kultur och hälsa Sedan 1950-talet har Landstinget i Uppsala län bedrivit kulturaktiviteter för patienter i vården. Det finns en lång och beprövad erfarenhet av kultur i vården liksom kunskaper och traditioner att arbeta vidare med. Runt om i världen har relationen mellan kultur och hälsa uppmärksammats genom att nya forskningsrapporter visat på evidens för kulturens hälsofrämjande effekter och sambandet mellan kultur och hälsa hos individen. Kulturens läkande kraft bygger på individens medskapande och förmågan och önskan att ta ett eget ansvar för sin hälsa genom deltagandet i kulturaktiviteter. Utgångspunkten för Region Uppsalas arbete med kultur och hälsa är att kulturverksamheter för patienter inte är medicinsk behandling, utan bygger på frivilligheten att ta del av ett sammanhang med kulturella förtecken. Bedömningen av att delta i kulturaktiviteter görs tillsammans av behandlare och patient. Satsningen på kultur och hälsa knyter an till nationella kulturpolitiska mål om att främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor. Vid Lasarettet i Enköping testas en digital plattform för kultur i vården Kulturarenan. Satsning: Kultur och hälsa Region Uppsala genomförde under 2016 en försöksverksamhet med kulturaktiviteter i vården vid två vårdcentraler med en uppföljningsrapport av en oberoende part. Insatser med kultur för att främja hälsan hos asylsökande gjordes även till följd av den stora flyktingvågen hösten Under kulturplaneperioden kommer ytterligare satsningar att göras inom kultur och hälsa. Tillsammans med en del andra regioner samverkar Region Uppsala sedan 2017 med Region Jönköping kring Kulturunderstödd rehabilitering genom att bistå med deltagare till kontrollgrupper. Utifrån utvärderingar av olika erfarenheter kommer Region Uppsala att besluta om en handlingsplan och vilka konkreta aktiviteter som arbetet med kultur och hälsa ska omfatta. Det finns planer på att utlysa ett särskilt projektbidrag för kulturprojekt 31 (58)

44 Bilaga 103/18 vid äldreboenden i länets kommuner. Det finns även möjligheter att tillämpa olika internationellt prövade metoder som Shared reading (deltagarna träffas och läser tillsammans under handledning) och dans för Parkinsonpatienter. Satsningen kan omfatta såväl analog kultur som digitala metoder. Strategiskt arbete med kultur och hälsa Kultur kan på ett unikt sätt gå bakom orden. Kulturella uttryck är bärare av nycklar som kan öppna och förändra vårt medvetande på ett djupare plan än vad orden förmår. Enligt WHO:s definition är hälsa "ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom och funktionsnedsättning. Hälsan kan vara en process där människor erfar en känsla av meningsfullhet och sammanhang. Faktorer som påverkar hälsan är enligt Nationella Folkhälsokommittén stress och belastning, socialt stöd och nätverk, arbetssituation, självförtroende, förmåga att ha kontroll över sin tillvaro, hopp samt framtidstro. Människan är en kännande, tänkande och kreativ individ, som behöver stimulans för båda sina hjärnhalvor. Forskning visar att hjärnans formbarhet kan påverkas när vi upplever kultur. När hjärnan förändras följer en rad effekter som till exempel ökad minneskapacitet, nya kontaktytor mellan hjärnans olika nätverk och därmed ökad möjlighet till nyinlärning. De nationella satsningarna Den kulturella hjärnan vid Karolinska Institutet och Centrum för kultur och hälsa vid Göteborgs Universitet ger regionerna möjlighet att samlas och ta del av den internationella spetsforskningen om relationerna mellan kultur, hjärna, lärande och hälsa. Kunskapen om vetenskapliga framsteg sprids och upptäckter inom kultur och hälsa kommer berörda beslutsfattare och professioner samt intresserad allmänhet till del. Region Uppsala arbetar med kulturaktiviteter och kulturprogram i vården och med konstnärlig gestaltning av vårdmiljöer, för att möjliggöra tillgång till kultur för främjad hälsa. Region Uppsala har tidigare genomfört en försöksverksamhet med kulturaktiviteter inom vården. Två vårdcentraler deltog, där patienter med stress, smärta eller lättare psykisk ohälsa erbjöds att ingå i gruppaktiviteter under ledning av kulturpedagoger. Genom ett självskattningsformulär har deltagarna med egna ord fått beskriva vad de tycker. Deltagarna uppskattade aktiviteterna och uttryckte ett önskemål om att verksamheten ska kunna erbjudas till fler. Även kulturpedagogernas erfarenheter har följts upp. Region Uppsalas Kultur i vården-verksamhet riktar sig till en bred målgrupp. Genom att förlägga kulturprogram till vårdlokaler, caféer och bibliotek ges patienter, närstående och personal tillgång till kulturevenemang. Många professionella kulturskapare, Musik i Uppland, Upplandsmuseet och studieförbund är på olika sätt engagerade inom Kultur i vården. Region Uppsala driver ett regionalt nätverk för dem som arbetar med Kultur i vården i länet. Region Uppsala är aktiv i det nationella nätverket Kultur i vården. 32 (58)

45 Bilaga 103/18 I takt med att vi lever allt längre ökar antalet äldre människor i befolkningen. Självklart har denna grupp lika stor behållning av, och rätt till, kultur som alla andra. Både i att se på kultur men även till eget skapande och deltagande. Därför ska äldre ges god tillgång till ett brett kulturellt utbud. För att skapa mer kunskap kring äldres behov av kultur, både som social aktivitet och för att främja hälsan, anordnar Region Uppsala en inspirationsdag vartannat år för personal från vård- och omsorgsverksamhet i länets kommuner. Region Uppsala genomför också seminarier, både för personal och för kulturarbetare, kring aktuell forskning och hur den kan omsättas till praktisk verksamhet. Samarbeten sker även mellan förvaltningar inom Region Uppsala, till exempel i samverkan med Akademiska sjukhusets rehabcentrum. Efter det stora flyktingmottagandet 2015 gjorde Region Uppsala åren därpå en särskild insats för att genom kultur främja hälsan hos asylsökande och ensamkommande barn. Viss bidragsgivning har gjorts till aktiviteter på boenden och i det offentliga för att bryta isoleringen. Studieförbund och kulturaktörer erhöll arrangemangsstöd för kulturprojekt för målgruppen. Region Uppsalas prioriteringar : Bevaka och delta i forskning med arbetet kring kulturaktiviteter inom vården/kulturunderstödd rehabilitering. Anordna inspirationsdag vartannat år för vårdpersonal om kultur för äldre. Löpande anordna seminarier om kultur och hälsa. Folkbildning I Uppsalaregionen, som så starkt präglas av akademisk miljö, högre utbildning och kvalificerad forskning, framstår begreppet bildning betydelsefullt. Bildning mäts inte som utbildning och examina utan utgår i första hand från människans särskilda förutsättningar och önskemål. Därmed inte sagt att bildning och utbildning står i motsatsförhållande till varandra. Den gemensamma nämnaren är en strävan att odla humanistiska värden, inhämta kunskap och förse individen med redskap att utvecklas i ett socialt sammanhang. I detta sammanhang spelar folkbildningen som är en del av det livslånga lärandet en central roll. Folkbildningen bidrar till kulturutvecklingen i länet och samspelar med såväl det professionella kulturlivet som amatörkulturen. Folkbildningsrådet har i ett idédokument beskrivit folkbildningens fem kännetecken: Lärandet relateras till människans hela livssituation. Kunskap och bildning har ett egenvärde. Folkbildningen är fri och frivillig. Deltagaren är aktiv medskapare. Samhällsengagemang stimuleras och kanaliseras genom folkbildningens förankring i folkrörelse och föreningsliv. 33 (58)

46 Bilaga 103/18 Folkbildningsverksamheten i länet bedrivs av studieförbunden samt Wiks folkhögskola och Biskops Arnö Nordens Folkhögskola. Samtliga är betydelsefulla aktörer i det civila samhällets kulturliv och samverkan med folkbiblioteken, kulturinstitutionerna, universiteten och det övriga samhället är väl förankrad. Folkhögskolorna erbjuder dels kortare kurser inom en rad olika ämnen, dels terminskurser som kan vara en plattform för vidare studier. I hög utsträckning anknyter kurserna till det estetiska området. Eric Sahlström Institutet (ESI) bedriver utbildningar och kurser under Myndigheten för yrkeshögskolan. När folkbildningens organisationer presenterar sig är några nyckelord särskilt centrala: demokrati, delaktighet, inkludering och egenmakt. Både studieförbunden och folkhögskolorna betonar vikten av att studiecirklar och folkhögskolekurser är mötesplatser för bildning, dialog, kreativitet och social samvaro. På flera sätt stärker folkbildningen det angelägna integrationsarbetet i länet och gör hälsofrämjande insatser. Folkbildningen verkar inom flera olika konst- och kulturområden. Den präglas av flexibilitet liksom av deltagarnas behov och önskemål. Folkbildningens organisationer fungerar både som kulturproducenter och arrangörer och svarar för ett stort utbud av kulturprogram och evenemang som ofta är tillgängliga för en bred allmänhet. I Uppsala län är elva studieförbund verksamma. Studieförbunden samverkar ofta med kommunerna, företrädesvis med kulturförvaltningar och bibliotek, men också med förvaltningar som handhar äldreomsorg, social omsorg och fritidsfrågor. I många fall fungerar de lokala studieförbunden som knutpunkt för samarbetsprojekt och bildandet av nätverk. Studieförbundens samlingslokaler, ateljéer, verkstäder och teknik bidrar till en viss kulturell infrastruktur i länet för folkbildningens deltagare. Studieförbunden är av stor betydelse för amatörkulturens och människors möjlighet att delta i kulturlivet genom ett eget utövande. Såväl studieförbund som folkhögskolor i länet har en omfattande musikverksamhet. Uppsala Läns Bildningsförbund, ULB, är folkbildningens gemensamma mötesplats i länet och samlar folkbildningsorganisationerna för samverkan, erfarenhetsutbyte och utvecklingsarbete. Region Uppsalas prioritering : Verka för att statens fyra syften med folkbildningen tillgodoses: stärka demokratin; påverka den egna livssituationen; utjämna utbildningsklyftor; öka delaktigheten i kulturlivet. 34 (58)

47 Bilaga 103/18 Wiks folkhögskola Region Uppsala är huvudman för och driver verksamheten vid Wiks folkhögskola och filialen Uppsala folkhögskola. På Wiks folkhögskola ges ettåriga kurser och flera olika kortkurser. Förutom en rad kurser knutna till det estetiska området anordnas tolkutbildningar och kurser för dem med syn- och hörselnedsättningar. Allmänna behörighetsgivande kurser och etableringskurser för nyanlända ges vid filialen Uppsala folkhögskola. Region Uppsalas prioriteringar : Etablera verksamheten vid Uppsala folkhögskola i de nya lokalerna i Ultuna. Fördjupa och utveckla de estetiska linjerna var för sig och linjeövergripande. Delta i utvecklingen av Wikområdet och kulturmiljön i sin helhet i samverkan med Wiks slott och andra intressenter. Utveckla möjligheterna att använda det nya, flexibla scenrummet i verksamheten. Läsfrämjande Enligt de nationella målen för litteratur- och läsfrämjande ska alla i Sverige, oavsett bakgrund och utifrån vars och ens specifika förutsättningar, ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet. Med den utgångspunkten har Statens kulturråd definierat läsfrämjande ur kulturpolitisk synvinkel och att det handlar om att; göra läsare läskunniga; öppna vägar till litteraturen för den som inte läser; öka tillgången till en mångfald av litteratur på olika språk och i olika format för läsare i alla åldrar; ge fler möjlighet till en konstnärlig upplevelse genom litteratur; ta bort hinder för läsning, bredda en repertoar och stärka läsarens självtillit och läsaridentitet (ur Handlingsprogram för läsfrämjande, Statens kulturråd 2014). Biblioteken ska lägga särskilt fokus på de prioriterade målgrupperna som lyfts i bibliotekslagen: personer med annat modersmål än svenska; personer som tillhör någon av de nationella minoriteterna; personer med funktionsvariationer samt barn och unga, såväl generellt som i tidigare nämnda målgrupper. Statens kulturråd nämner också specifikt vikten av att arbeta med barn och vuxna som inte läser, eller som läser i liten omfattning. I samtliga fall bör delaktighet främjas. Regionbibliotek Uppsala kommer under kulturplaneperioden att fortsätta det läsfrämjande arbetet i enlighet med de nationella mål som ställs upp från Statens kulturråd och i bibliotekslagen. Regionbiblioteket kommer fortsatt att fungera samordnande och stödjande för det sektorsövergripande samarbetet Språknätet, som samlar bibliotek, barnhälsovård och öppen förskola i arbetet med de minsta barnens språkutveckling. Här läggs en viktig grund för att så många barn som möjligt redan från tidig ålder får möta berättelser, ramsor och böcker. 35 (58)

48 Bilaga 103/18 Regionbiblioteket håller i ett nätverk för länets bibliotekspersonal som arbetar med barn och unga, och här planeras och drivs ett kontinuerligt arbete för såväl metod- som kompetensutveckling inom det läsfrämjande området. Ny teknik driver på behovet av metodutveckling inom det läsfrämjande arbetet. Den digitala läsningen växer för varje år, och formerna för att ta till sig litteratur blir fler. Tillgängligheten till litteratur växer genom nya tekniker. I det digitala kompetenslyft som de regionala biblioteksverksamheterna leder blir det läsfrämjande arbetet en viktig del. Det finns starka samband mellan barns och vuxnas läsande läser de vuxna läser barnen. Vuxnas läsning kan stärkas genom biblioteksverksamhet och evenemang kring läsning. Arbetsplatsbibliotek kan öppna vägar till läsningen och till det lokala folkbiblioteket. Men biblioteksverksamhet på arbetsplatser behöver ofta stöd. Därför kommer Regionbibliotek Uppsala under kulturplaneperioden att kartlägga, stödja och utveckla sådan arbetsplatsbiblioteksverksamhet i länet. Ett samarbete kommer att inledas med kommunernas bibliotek, arbetsplatser, studieförbund och fackföreningar. Region Uppsalas prioriteringar : Att inom det nationella digitala kompetenslyftet på biblioteksområdet koppla läsfrämjande till ny teknik och till arbetet med tillgängliga medier. Att stödja metod- och kompetensutveckling samt samverkan inom det läsfrämjande området gentemot barn och unga. Att i alla läsfrämjande sammanhang lyfta de prioriterade målgrupper som anges i bibliotekslagen. Utveckla läsfrämjande och uppsökande biblioteksverksamhet mot vuxna via arbetsplatser. Civilsamhället i kulturlivet Civila samhällets organisationer har en betydelsefull roll för att främja en regional kulturutveckling. Föreningsstödet ligger främst på de olika kommunerna genom ekonomiska bidrag, lokalhållning och projektstöd till lokala arrangemang. Det ideella föreningslivet har betydelse för arrangörskap i kommunerna och för amatörkulturens roll. I Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) ges en definition av vad civilsamhället är: en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen. Utredarna pekade på en kunskapsbrist hos offentliga myndigheter som skapar en bristande förståelse för det civila samhället. För att stärka dialogen, förståelsen och samverkan med civilsamhällets aktörer inom kultursamverkansmodellen, ingick Kultur och bildning år 2016 ett samarbete med Ideell kulturallians och projektet Kvalitet i civilsamhällets kultursamverkan (KICK). Arbetet 36 (58)

49 Bilaga 103/18 fortgår kontinuerligt och kontakterna stärktes först med ungdomsorganisationer och etniska organisationer, eftersom det varit svårt att tidigare ta del av deras röster och inspel trots föreningarnas stora räckvidd och betydande insatser inom kulturlivet. Samverkan kan stärkas genom de metoder som tillägnats genom samarbetet med Ideell kulturallians. Region Uppsalas prioriteringar : Fortsätta samverkan med en mångfald företrädare för det civila samhällets organisationer inom kultursamverkansmodellen. Pröva nya metoder för kontakter med det civila samhällets organisationer. Regional enskild arkivverksamhet I Uppsala län finns två regionalt finansierade enskilda arkiv, Föreningen Folkrörelsearkivet för Uppsala län och Företagens historia Uppsala län. Dessa ingår i kultursamverkansmodellen och har statliga bidrag. Propositionen Kulturarvspolitik föreslog att en särskild utredning ska tillsättas om arkivsektorn där också de enskilda arkivens situation uppmärksammas. Utredningens förslag kan ligga till grund för en kulturpolitik för arkivsektorn under mandatperioden Föreningen Folkrörelsearkivet för Uppsala län Folkrörelsearkivets bestånd speglar 150 år av folkrörelser och föreningsliv i Uppsala län. För huvudmannaskapet svarar föreningarna själva som medlemmar i den ideella föreningen Folkrörelsearkivet. När en förening bestämmer sig för att leverera sina handlingar till Folkrörelsearkivet så är det till en organisation som står självständig från myndighetsförvaltning och dess lagstiftning. Arkivlokalerna delas med Stadsarkivet vid Fyriskällan intill Stadsbiblioteket i centrala Uppsala. De enskilda länsarkiven i länet, Folkrörelsearkivet och Företagens historia, är viktiga för att spegla den andra historien, den historia som inte grundar sig på myndighetsutövning. Det källmaterial Folkrörelsearkivet förvaltar belyser folkliga aspekter, minoriteternas, industrialisternas och civilsamhällets historia. Folkrörelsearkivet har en folkbildande uppgift i att upplysa om hur arkiven kan tolkas som källor och i vilket historiskt sammanhang informationen ska förstås. Arkivet ska inom sitt kompetensområde, om folkrörelserna och den regionala historiska utvecklingen i Uppsala län från senare halvan av 1800-talet och framåt, förmedla både en källkritisk medvetenhet och en kontextuell kunskap för källtolkningen och förståelsen av denna historia. Folkrörelsearkivet är en kulturarvsinstitution och en del av en forskningsinfrastruktur. För såväl yrkesforskaren som amatörforskaren garanteras mångsidighet i insamlingen, autenticitet och god sökbarhet i bevarade handlingar. Ytterst bidrar Folkrörelsearkivet till både kunskapsutveckling, bildning och demokrati. 37 (58)

50 Bilaga 103/18 Att trygga fortsatt nyförvärv av arkiv är en angelägen fråga som kräver resurser för att kunna lösas. Därtill kommer ett utvecklat e-arkivsystem att behövas. Ordnande och sökbarhet är en förutsättning för att arkivet ska utnyttjas för forskning och utåtriktad verksamhet. Som ideell förening, med andra föreningar som medlemmar, är Folkrörelsearkivet en institution med djupa förgreningar i civilsamhället och denna dubbla position är det viktigt att vidareutveckla. Folkrörelsearkivet ska sträva efter att vidga kretsen av medlemmar med sikte på geografisk spridning och mångfald. Äldre personer är en viktig målgrupp för Folkrörelsearkivet men verksamheten vänder sig också till barn och ungdomar, genom samverkan med utbildningsväsendet. En viktig uppgift är att understödja skolans arbete med historisk och samhällsvetenskaplig kunskap i kombination med informationssökning och källvärdering. Folkrörelsearkivets prioriteringar : Samverka med Uppsala landsarkiv och Uppsala stadsarkiv om värdskapet för arkivsveriges stora kongress AVEC (arkivveckan) Organisera verksamheten så att ordnande och förtecknande håller jämna steg med arkivleveranserna. Prioritera digitalisering av ålderskänsligt material som till exempel ljudupptagningar. Utveckla stödjepunkter för verksamhet i olika delar av länet (bibliotek, kulturhus). Bidra till att utveckla Fyriskällan som ett lokalhistoriskt centrum. Utveckla den arkivpedagogiska verksamheten för skolor och förskolor och kurser för Folkrörelsearkivets föreningsmedlemmar. Företagens historia Uppsala län Företagens historia är en ideell förening vars verksamhetsidé är att ta hand om, ordna och förvalta den historia som företagen i länet avsatt i form av arkivalier, fotografier, filmer, musik och föremål. Uppdraget innefattar också att levandegöra, tillgängliggöra och använda det arkiverade materialet. Arkivlokalerna är belägna i Uppsala Business Park. Arkivet ska vara en naturlig mötesplats för besökare av alla slag där möjlighet finns att diskutera frågeställningar som individen och samhället, jämställdhet, källkritik och det analoga samhället i förhållande till det digitala. Med utgångspunkt från historien, bilder och dokument kan samtal föras om vilken information man kan lita på och hur världen ser ut idag jämfört med tidigare. Arkivet blir då en självklar kunskapskälla som fler kan ta del av. Målgrupper är företagen själva, den intresserade länsinvånaren, föreningar, forskare, skola, universitet och nyanlända. Nyckelord i sammanhanget är bildning, hållbarhet och källkritiskt tänkande. 38 (58)

51 Bilaga 103/18 Universiteten har noterat att studenter idag tenderar att välja bort pappersbaserade källor i arkiven och i stället baserar forskningen på digitalt material via Internet. Det är därför angeläget att Företagens historia eftersträvar att digitalisera arkivbeståndet. Arkivet arbetar tillsammans med Centrum för Näringslivshistoria i Stockholm för att utveckla fungerande system. Förhoppningsvis kommer digitaliseringen på sikt att öka användningen av det stora arkivmaterialet. Företagens historia avser också att vara en aktör som arbetar för ökad integration. Avsikten är att i samarbete med SFI-anordnare informera om Uppsalas företagshistoria. En sådan satsning kan bidra till nyanländas känsla av samhörighet med det nya samhället och förståelse för kulturhistorien och rådande normsystem. Arkivet har många exempel på att företagshistorien bygger på arbetskraftsinvandring. De kommande åren görs en satsning på verksamhet i Uppsala Färgmuseum, som är skapat av företaget Uppsala Färg och består av en intakt färghandel med anor från talet. Museet avses att rustas upp och användas som mötesplats för studiebesök och museibesök. Företagens historias prioriteringar : Utveckla Företagens historia som mötesplats för frågor rörande företagshistoria, bildning, källkritik och integration. Utveckla innovativa lösningar för digitalisering av arkivmaterialet i samarbete med Centrum för Näringslivshistoria. Påbörja användningen av den nationella plattformen Alvin för långsiktigt bevarande och tillgängliggörande av digitaliserade samlingar. Rusta upp Uppsala Färgmuseum och ta emot studiebesök. 39 (58)

52 Bilaga 103/18 UTVECKLINGSOMRÅDE 3: Kulturplanering Mål: En attraktiv livsmiljö i en växande region Region Uppsala ska verka för en utvecklande kulturplanering Målet för Region Uppsalas kulturplanering är att länet ska erbjuda en attraktiv livsmiljö. För att nå målet ska Region Uppsala Integrera konst och kultur i det offentliga rummet och främja kultur i samhällsplaneringen. Öka intresset och förståelsen för konst och kultur som utvecklingsfaktor. Arbeta för ett rikt kulturliv som kan medverka till att utveckla och stärka länets profil som besöksmål. Implementera den av Riksdagen antagna kulturarvspolitiken i arbetet. Kulturplanering handlar om samspelet mellan kultur, plats och människor. Kulturplanering innefattar konstarterna, kultur i dess breda bemärkelse, bildningsverksamhet och kulturarv, men också områden som samhälls-/stadsplanering, besöksnäring samt kulturella och kreativa näringar. Satsningar inom kulturplanering Under kulturplaneperioden ska Region Uppsala: Stödja utvecklingen för en digitalisering på kulturområdet och öka den digitala kompetensen hos länsinvånarna. Arbeta för Region Uppsalas övertagande av Gamla Uppsala museum i Upplandsmuseets regi. Verka för att kommunernas kompetens inom kulturmiljöområdet stärks så att de nationella kulturmiljömålen kan uppnås. I samverkan med berörda parter ta tillvara och utveckla det unika kulturarv som vallonbruksepoken efterlämnat i form av kulturmiljöer som gruvor, gruvsamhällen och järnbruk. 40 (58)

53 Bilaga 103/18 Kultur och regional utveckling Ett levande och dynamiskt kulturliv är viktigt för människors välbefinnande likaväl som för länets attraktionskraft och utvecklingspotential. Region Uppsala ska skapa förutsättningar för ett gott kulturklimat som gynnar såväl kulturskapare och kulturinstitutioner som invånare i alla åldrar. Besöksnäringen är betydelsefull för länets utveckling. Uppsala Konsert & Kongress (UKK) drar besökare för konsert- och kulturevenemang liksom för möten och kongresser av olika slag. Ur kultursynpunkt kan den kreativa kärnan vara en reseanledning, till exempel en konsert, ett kulturhistoriskt landmärke eller ett kulturevenemang, som också faller ut till hotell- och restaurangnäringen. Människors intressen, aktiviteter och miljöer samspelar. Kulturevenemang av allehanda slag med konserter, teater, dans och festivaler, lockar årligen publik och tillresande gäster. Likaså internationella forskningsmöten och kulturfestivaler såsom gitarr- och kortfilmfestivalerna. En del evenemang äger rum i kulturmiljöer i länet och är betydelsefulla för länets attraktionskraft. Exempel är stora konserter i Botaniska trädgården i Uppsala, i Uppsala domkyrka och i länets övriga kyrkor, samt i bruksmiljöer. Den regionala utvecklingsstrategin anger att utvecklingskraft och kreativitet är betydande för hela regionen. Kulturaktörer och professionella kulturskapare ska beredas olika plattformar där möten kan ske och nya idéer födas. Kulturella och kreativa näringar (KKN) ska ges möjlighet att växa och digitaliseringens och teknikens möjligheter ska tas tillvara inom konst- och kulturområdet. Erfarenheten i länet visar att KKN-företag ofta är småskaliga. Region Uppsala lämnar bidrag till organisationer som Coompanion Uppsala län och ALMI för deras arbete att stödja företagsamheten inom exempelvis kulturella och kreativa näringar. Två betydande kulturmiljöer i länet med internationell ryktbarhet skulle med gemensamma strategiska utvecklingsinsatser kunna förstärkas som besöksmål. Det gäller fornlämningsområdet i Gamla Uppsala och de olika vallonbruken i länets norra del. I bägge fallen behövs långsiktiga handlingsplaner som tar tillvara erfarenheter som gjorts under åren, befintlig kunskap och samordnande krafter som verkar på olika nivåer. Idag arbetar Region Uppsala med att genom en app tillgängliggöra historiska miljöer för besökare på plats. Tekniken finns vid Gamla Uppsala och Uppsala domkyrka och ska utvecklas till bl.a. slotten vid Skokloster och Wik. Under 2018 utvecklas appen även vid Laxön i Älvkarleby kommun. Flera av länets kommuner har visat intresse för att delta i appens innehåll och miljöer. Region Uppsalas prioriteringar : Fortsatt utveckling av digital informationsteknik som berikar upplevelsen av besök på utvalda besöksmål i länet. 41 (58)

54 Bilaga 103/18 Konst i det offentliga rummet Region Uppsalas offentliga konst finns över hela länet: på sjukhusen, vårdcentralerna och tandvårdsmottagningarna, inom psykiatrin och habiliteringsverksamheten. Många gånger tar konsten plats utomhus. Kultur och bildning arbetar med konstnärlig gestaltning samt följer den nationella utvecklingen mot stärkta mål för hållbara städer och den sammanhållna politiken för hållbara livsmiljöer för alla. Offentlig konst kan bidra till inkluderande, attraktiva och långsiktigt hållbara miljöer. Till det hör mål för arkitektur-, form och design för hållbara gestaltade livsmiljöer. Konsten låter oss ta del av andras berättelser och får oss därmed att möta både bekanta och okända sidor av oss själva. Den plastsspecifika konsten, den som är skapad för en viss plats, aktiverar omgivningen och samspelar med platsen, rummet och alla som rör sig där. Konsten speglar den tid vi lever i och är i ständig förändring. Region Uppsala ska sträva efter att länets invånare genom den offentliga konsten ska få ta del av samtida konstnärliga uttryck och idéer. Genom pedagogisk förmedling förkortas avståndet mellan konstnären och de som tar del av konstverket. Skyltning av verken, visningar och information via digitala verktyg är metoder som ska fortsätta att utvecklas. Kultur och bildning strävar efter tydlighet och öppenhet i de processer som är knutna till inköp och beställning av konst. Att i utställningsform visa skisser och modeller samt det senaste årets inköp till pågående konstprojekt är ett sätt att ge ännu fler möjlighet att ta del av den offentliga konsten. Region Uppsalas cirka konstverk representerar ett stort konstnärligt, ekonomiskt och kulturhistoriskt värde och är en viktig del av vårt gemensamma kulturarv. Verken skapar tillsammans en bild av den offentliga konstens utveckling från förra delen av 1900-talet fram till idag. Behovet av inventering, tillsyn och underhåll växer ständigt då konstinnehavet ökar. Ett aktivt förebyggande arbete är en förutsättning för att undvika skador. Region Uppsalas arbete med offentlig konst i vårdmiljö och övriga lokaler, till exempel för administration, bygger på regeln att motsvarande en procent av byggnadskostnaden anslås av regionfullmäktige till konstnärlig gestaltning. Region Uppsalas prioriteringar : Upprätta en underhållsplan för utomhuskonst. En plan för inventering av konsten finns och uppdateras kontinuerligt. Fortsätta arbeta för att ställa ut och redovisa inköp, skisser och modeller. Utveckla pedagogik och förmedling med bland annat digitala plattformar (även som ett led i att arbeta med nya konstformer). 42 (58)

55 Bilaga 103/18 Mötesplatser, lokaler och arrangörer I dialoger och diskussioner om kulturlivet återkommer ofta behovet av mötesplatser. Mötesplatser kan vara plattformar för erfarenhetsutbyten, gemensamma intressen och spelplatser. Mötesplatser rör å ena sidan platsen, å andra sidan att platserna ska fyllas med intressant innehåll för deltagarna. Några viktiga lokalhållare i länet är exempelvis Svenska kyrkan och andra samfund, studieförbunden, Folkets Hus och Parker, Bygdegårdarna och Våra gårdar. Men bristen på adekvata lokaler för professionella kulturarrangemang är fortfarande en aktuell fråga i länet. Det kan ofta handla om brist på yta, teknik, tillgänglighet eller annat som är nödvändigt för att lokalen ska kunna nyttjas för just konstnärlig verksamhet. Behovet gäller framförallt teater, dans och musik men även för andra konstformer samt utrymmen för eget skapande. Under perioden kommer dock flera kommuner att öppna nya kulturhus och mötesplatser som fylls med nytt innehåll och ger nya möjligheter. Särskilt värt att nämna är länets bibliotek och biblioteksfilialer som årligen har många kulturevenemang och aktiviteter. Heby kommun var först ut i länet med Meröppet, att lokalen är öppen utan att personal är på plats. Det har lockat nya besökare. För att kunna sprida den professionella teatern, dansen, musiken och andra kulturaktiviteter i länet krävs dessutom ett professionellt genomfört arrangörskap på det lokala planet. Den mottagande parten i kommunerna är i de flesta fall en ideell verksamhet, vilket i sin tur innebär att det behövs goda förutsättningar i form av ekonomi, administrativt stöd samt förståelse från de professionella producenterna i det gemensamma samarbetet. I flera av länets kommuner är föreningarna åldrande eller så saknas arrangörsföreningar för scenkonst vilket gör det svårt att skapa en regelbunden verksamhet. Samarbete mellan Kultur och bildning, Musik i Uppland, Riksteatern centralt och regionalt samt andra kulturföreningar, är värdefullt för att stärka det lokala arrangörskapet. Det innebär att tillsammans genomföra informativa insatser om arrangörskap till kommunerna och genomföra fortbildningar inom områden som jämlikhet, tillgänglighet och digitalisering, för att stödja de befintliga arrangörerna. Scenkonstkarusellen och Konsertkarusellen kan fungera som verktyg för utveckling av arrangörskapet. Att ha tillgång till kulturupplevelser på sin hemort bidrar till den kulturella utvecklingen i de mindre orterna i länet. Ur miljösynpunkt är det bra med närhet till arrangemangslokaler. Att med enkla medel rusta upp och se över befintliga lokaler är ett sätt att lösa problemen, ett annat är att bygga om tomma lokaler till så kallade svarta lådor med grundteknik och flexibla publikplatser, som kan inredas efter behov. De kan användas av kulturskola, studieförbund och för professionella föreställningar. För Riksteaterföreningarna och andra arrangörsföreningar kan det vara av vikt att ha en bas, en hemmascen, i form av en lokal som fungerar för lite större föreställningar och arrangemang. Då kan publiken hitta dit och veta att evenemang sker där regelbundet. Med många olika kulturverksamheter i lokalen och under olika tider på dygnet skapas en positiv känsla och lokalen blir en naturlig mötesplats för människor. 43 (58)

56 Bilaga 103/18 Region Uppsalas prioriteringar : Stödja lokalt engagemang och samarbeta med civilsamhället och länets kommuner, så att nya arrangörsföreningar startar i flera av länets kommuner. Genomföra en kartläggning av nuläget gällande lokaler i länet för scenkonst och andra konstformer i dialog med representanter för kulturföreningar, ungdomsföreningar, folkbildningens organisationer och samlingslokalorganisationer. Genom teaterkonsulenten erbjuda expertstöd från Riksteatern i projektering och genom lokala seminarier. Digitalisering Digitaliseringen har på ett par decennier förändrat samhället. Det omfattar allt ifrån hur vi betalar våra räkningar och har kontakt med myndigheter till skolundervisning och socialt umgänge. Hur våra arbetsuppgifter utförs har förändrats för de allra flesta. Digitalisering har inte ett egenvärde, utan handlar om de möjligheter som digitaliseringen för med sig. Dels tillkommer vanligtvis rationaliseringsvinster, men för den offentliga sektorn kan den samhälleliga digitaliseringen bidra till förändrade förväntningar från medborgarna kring transparens, kontaktvägar och deltagande. Digitalisering kan också användas för att möjliggöra kultur för dem som har svårt att ta sig till kulturevenemang. Ett exempel är Virtual Reality-teknik på äldreboenden samt surfplattor vid funktionsvariationer. Bredband, teknik samt kunskap om handhavande, det vill säga digital kompetens, är en förutsättning för att kunna ta del av digitaliseringens möjligheter. Det finns ett fortsatt digitalt utanförskap som uppgår till cirka tio procent av den vuxna befolkningen. Digitaliseringen ställer höga krav på flexibilitet, kontinuerligt lärande och kritiskt tänkande hos användaren. Huvudaktörer för detta livslånga lärande, som kallas medieoch informationskunnighet (MIK), är bibliotek, studieförbund och folkhögskolor. På kulturområdet har digitaliseringen hittills framförallt använts för att digitalisera analog kultur. Exempel på det är digitalisering av skriftlig kommunikation, samlingar och register samt distribution av film och musik. Kravet på en fri tillgång till data och konstnärliga verk ställs emot krav från upphovspersoner att värna sin rätt till ersättning för sina konstnärliga verk. Samarbete och delning kommer inte sällan i konflikt med traditionell upphovsrätt, vilket är ett område som behöver belysas och diskuteras mer. Satsning: Digitalisering Digitaliseringen möjliggör samtidigt nya kulturella och konstnärliga processer. Utforskandet av de kulturella upplevelser som datorkraft kombinerat med virtuell verklighet, förstärkt verklighet och/eller artificiell intelligens kan ge, drivs i nuläget till stor del av spelindustrin. Dessa tekniker kan förstås också användas för att levandegöra 44 (58)

57 Bilaga 103/18 olika kulturarv, vilket nu utforskas av Region Uppsala. Kultur och bildning söker nu sätt att stödja olika konstformer som även har en utforskande konstnärlig arbetsmetod genom digitaliseringens möjligheter. Digitaliseringen har skapat helt nya möjligheter till samarbeten och utvecklingen gör att gränserna mellan producent och kreatör och konsument och aktiv deltagare, blir mer otydliga. Inom forskningen kallas aktörerna ofta prosumenter. Kultur och bildnings ansvarsområden vad gäller digitalisering hänger samman med Region Uppsalas digitaliseringsstrategi. För att förstå de politiska processerna behövs en kunnighet om medier och information (MIK). Besöksnäring och kulturella och kreativa näringar (KKN) hänger tätt samman med digital teknik. Region Uppsalas prioriteringar : Bidra till att ta tillvara ny teknik och digitaliseringens och upphovsrättens möjligheter inom kulturområdet i stort och till exempel inom museiområdet. Stödja intern och extern kompetensutveckling som belyser digitaliseringens möjligheter och utmaningar. Regional biblioteksverksamhet Inom länet finns kommunala folkbibliotek och regional biblioteksverksamhet genom verksamheten vid Regionbibliotek Uppsala. Regionbibliotek Uppsala Folkbiblioteken är nav i länets litteratur- och kulturliv. Folkbiblioteken är betydelsefulla demokratiska mötesplatser, där länets invånare har fri och jämlik tillgång till litteratur, informationsresurser och kultur. Regionbibliotek Uppsala ska i enlighet med bibliotekslagen främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet för länets folkbibliotek. Detta sker till exempel genom samordning, processledning, metodutveckling och handledning. Kommunbibliotekens behov, den regionala kulturplanen, den regionala biblioteksplanen samt bibliotekslagen utgör grunden och tar ut riktningen för Regionbibliotekets arbete. Regionbiblioteket främjar samverkan mellan kommunbiblioteken, men är också en kontaktyta mellan bibliotek, civilsamhälle och andra aktörer. Exempel på det sistnämnda är barnhälsovården (för att öka kunskapen om små barns språkutveckling hos föräldrar och andra vuxna) och folkbildningen. Regionbibliotek Uppsala samverkar med övriga läns- och regionbibliotek i landet och med Kungliga biblioteket i frågor om kvalitet, uppföljning av biblioteksplaner samt i olika satsningar. Regionbiblioteket har under föregående kulturplaneperiod väsentligt stärkt sin samverkan med forskning, och därigenom medverkat till flera studier som gett värdefulla perspektiv 45 (58)

58 Bilaga 103/18 på praktiskt biblioteksarbete. Under kommande kulturplaneperiod kommer denna samverkan att fortsätta. Under åren pågår den nationella satsningen Digitalt först med användaren i fokus, som syftar till att i ett första steg höja den digitala kompetensen hos landets bibliotekspersonal så att de i sin tur kan vara en aktiv aktör för att höja kompetensen hos invånarna. Bakgrunden är att den digitala utvecklingen accelererar och att det därför krävs en långsiktig satsning för att kontinuerligt utveckla invånarnas digitala kompetens. Folkbiblioteken utgör lokala noder i satsningen, och under kulturplaneperioden kommer Regionbiblioteket att arbeta aktivt med att planera, samordna och stödja detta arbete; både i form av kompetens- och verksamhetsutveckling. Folkbibliotekens breda och mångfacetterade uppdrag avspeglar sig också i Regionbibliotekets arbete, som sträcker sig över områden som språkutveckling, läs- och litteraturfrämjande, biblioteksrummets utformning (fysiskt såväl som digitalt), mångspråk, digitalisering samt litteraturen som konstform. Genomgående arbetar Regionbiblioteket i sina olika projekt och satsningar med perspektiven jämställdhet, tillgänglighet och inkludering. Sjukhusbiblioteket vid Akademiska sjukhuset i Uppsala är en del av Regionbibliotek Uppsala. Bibliotekets verksamhet når såväl patienter och deras anhöriga som sjukhusets anställda, och erbjuder tillgång till information, litteratur och kultur samt fungerar som mötesplats. Verksamheten sker dels i biblioteksrummet, dels genom uppsökande verksamhet ute på avdelningarna. Fokus under kulturplaneperioden är att sjukhusbibliotekets verksamhet ska nå fler potentiella användare. Regionbibliotek Uppsalas prioriteringar : Medverka i Digitalt först med användaren i fokus. Vidareutveckla språkutvecklingen hos barn genom Språknätet genom att pröva nya metoder för att nå de minsta barnen och deras vuxna. Utveckla läsfrämjande verksamhet, genom att stödja kommunbiblioteken med metod- och verksamhetsutveckling för att i högre utsträckning nå tonåringar och unga vuxna. Stärka och utveckla sjukhusbibliotekets verksamhet med målet att nå fler användare. Kulturarv och kulturmiljöer Kulturarv är ett komplext begrepp som innefattar materiella kulturprodukter i form av kulturlandskap, fornlämningar, artefakter (omfattar även arkiv- och museisamlingar), byggnader och miljöer liksom idéer, språk, kunskaper, berättelser, traditioner, sedvänjor, musik, dans och andra immateriella uttryck som tidigare generationer eller vi själva skapat och som vi tolkar och betraktar som en gemensam kulturell bas. Ett kulturarv är inte statiskt utan förändras ständigt i tid och rum, beroende på samtidens uppfattning och 46 (58)

59 Bilaga 103/18 kan ses som en process. Som en samhällspolitisk vision om kulturarvets potential, kan uppfattningen om ett gemensamt kulturarv å ena sidan betraktas vara inkluderande och stärkande för demokratin. Å andra sidan kan uppfattningen om ett enda eller bestämt kulturarv behöva problematiseras i de fall begreppet tas i besittning genom maktrelationer i samhället. Oavsett om det skrivs i obestämd eller bestämd form kulturarv eller kulturarvet innefattar det en mångfald av kulturarv. Kulturarvet kan bidra till god livsmiljö och kulturell välfärd och vara en resurs i samhällsbygget. Det kan även bidra till en långsiktigt hållbar utveckling, såväl socialt och ekonomiskt som miljömässigt. Ofta samverkar kulturarvet med naturlandskapet, där även naturen kan vara en del av kulturarvet, såsom att hålla landskapet öppet samt det biologiska kulturarvet. Den under 2017 antagna kulturarvspolitiken syftar till att det gemensamma kulturarvet blir en angelägenhet för alla människor, så att det offentliga samtalet vidgas och fördjupas samt att medskapande och engagemang främjas. Region Uppsala vill tydliggöra kulturarvets betydelse i den regionala utvecklingen och implementera det nya politikområdet på olika nivåer. Sveriges ratificering av Unescos konvention om tryggandet av det immateriella kulturarvet har bidragit till en större medvetenhet om kulturarvets immateriella dimension och dess konkretisering i form av förteckningar (Institutet för språk och folkminnen). Den levande nyckelharpstraditionen och knutmassofirandet vid tjugondedag jul i nordöstra Uppland är exempel på immateriella kulturuttryck i Uppsala län. Eric Sahlström Institutet (ESI) är ackrediterad rådgivande organ inom ramen för Unescos arbete. Kulturmiljö kan enklast beskrivas som en del av det vidare begreppet kulturarv. I en kulturmiljö avtecknar sig spåren av mänskliga aktiviteter under tidernas lopp. Några exempel på kulturmiljöer i Uppsala län är hällristningsområdet i Boglösa, fornlämningsområdet i Gamla Uppsala med storhögar och gravfält, de många kyrkomiljöerna med kyrka, kyrkogård, prästgård och inte sällan sockencentrum, Biskops Arnö med anor från 1200-talet, jordbruksnäringens kulturmiljöer med byar, gårdar, hus och odlingslandskap, storgodsens landskap med slotts- och herrgårdsanläggningar, gårdar och torp, den omfattande järnhanteringens miljöer såsom gruvor, masugnar och järnbruk, tegelbruken i Heby, samt städerna Enköping, Uppsala, Öregrund och Östhammar, stadsmiljöerna som helhet och enskilda delar. Kulturmiljöfrågorna är tvärsektoriella och berör många politikområden och verksamheter. För att kulturmiljöaspekternas potential ska realiseras krävs tidig inkludering i samhällsplaneringens processer lokalt, regionalt och nationellt. Riksdagen har beslutat om att införa nationella mål som ska styra de statliga insatserna på kulturmiljöområdet och samtidigt inspirera och vägleda politiken i kommuner och regioner. De nationella kulturmiljömålen ska främja: 47 (58)

60 Bilaga 103/18 ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas, människors delaktighet i kulturmiljöarbetet och möjlighet att förstå och ta ansvar för kulturmiljön, ett inkluderande samhälle med kulturmiljön som gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser, en helhetssyn på förvaltningen av landskapet som innebär att kulturmiljön tas till vara i samhällsutvecklingen. Kulturarv och kulturmiljöer kan bidra till god livskvalitet och därmed öka länets attraktionskraft. Ett övergripande ansvar för tillsyn, vård, kunskapsuppbyggnad och information delas i länet mellan Länsstyrelsen, kommunerna och Upplandsmuseet. Länsstyrelsen är den myndighet som tillser att kulturmiljölagen efterföljs och att känsliga kulturmiljöer värnas och vårdas. Hembygdsrörelsen, med ett regionalt förbund och cirka 80 lokala föreningar spridda över länet, är en viktig aktör som på ideell basis arbetar med att vårda, tillgängliggöra och informera om kulturarvet och lokala kulturmiljöer. Uppsala läns rikedom på kulturarv och mångfalden av skyddsvärda kulturmiljöer utgör en resurs i besöksmålsutvecklingen med sikte på såväl de egna invånarna som tillresande besökare från när och fjärran. Ett flertal kulturmiljöer, som till exempel Gamla Uppsala, Vendelbygden, Vallonbruken, Linnéminnena och Uppsala domkyrka, har internationell lyskraft. I Enköping finns även Enköpings museum, som är tillgängligt för besökare som vill veta mer om lokalt kulturarv. Wik Kulturmiljön Wik, ett par mil söder om Uppsala, är belägen vid mälarfjärden Ekoln. Slottet uppfördes som försvarsborg under senmedeltiden. Det så kallade Stenhuset och ett flertal byggnader från olika tider samt en omgivande park och kulturlandskap förmedlar en mångfasetterad historia om människor, makt, krig och vardag på platsen. Wik ägs och förvaltas av Region Uppsala och är ett populärt besöksmål. Där möts bildning, konferensverksamhet, folkhögskolans korta och långa kurser, rekreation med sommarens badliv och parkens natur- och kulturupplevelser. För att få underlag till en långsiktig utveckling av Wikmiljön krävs en strategisk kulturmiljöplan för utemiljön. Ett kulturmiljöprogram, som tjänar som förstudie till kulturmiljöplanen, har påbörjats 2017 och slutförs under Upplandsstiftelsen, som arbetar med naturvård, friluftsliv och naturskola, är en viktig samarbetspartner i utvecklingen och tillgängliggörandet av viktiga besöksmål som på Wik. Det är en komplex miljö som tydligt illustrerar samspelet mellan höga natur- och kulturvärden. Det är angeläget att sprida kunskap om Wikmiljön och ytterligare utveckla platsens potential och tillgängligheten. 48 (58)

61 Bilaga 103/18 Region Uppsalas prioriteringar : Fortsatt samverkan med Upplandsstiftelsen för utveckling av Wikparken som tillgängligt besöksmål för natur- och kulturupplevelser. Verka för att kulturarvspolitiken får genomslag i länet och bidrar till att kulturarvet blir en angelägenhet för alla, så att det offentliga samtalet vidgas och fördjupas samt att medskapande och engagemang främjas. Beakta och sprida kunskap i länet om de nationella kulturmiljömålen. Stödja bildandet av ett forum för kulturarvs- och kulturmiljöfrågor, där ämnen behandlas tematiskt med lämpliga representanter från till exempel Upplandsmuseet, Länsstyrelsen, kommunerna, Region Uppsala, arkiv eller andra parter. Sprida kunskap om och utveckla kulturmiljön Wik som attraktivt besöksmål och som plats för bildning, möten, rekreation, natur- och kulturupplevelser samt utarbeta en långsiktig kulturmiljöplan. Uppmärksamma det unika kulturarv som vallonbruksepoken efterlämnat och mångfalden av kulturmiljöer i form av gruvor, gruvsamhällen och järnbruk. Satsning: Gamla Uppsala museum Gamla Uppsala museum är beläget strax intill fornlämningsområdet med gravhögarna och drivs idag av Riksantikvarieämbetet. Sedan några år tillbaka pågår en diskussion om att överföra ansvaret för driften till Region Uppsala i Upplandsmuseets regi. En plan har tagits fram som visar hur verksamheten skulle organiseras, vitaliseras och intensifieras. En bärande tanke är också att all ny kunskap om Gamla Uppsala som kommit i dagen de senaste åren ska presenteras på ett attraktivt sätt i nya, moderna utställningar, som kan ta vara på digitaliseringens möjligheter. Ett syfte med denna stora satsning är att parallellt utveckla besöksmålet Gamla Uppsala som även inkluderar kyrkomiljön och friluftsmuseet Disagården. Satsning: Stärka kommunerna i kulturarvsarbetet För att statens nya kulturarvspolitik ska få genomslag i länet och de nationella kulturmiljömålen bli möjliga att uppnå behöver kompetensen inom området stärkas på flera nivåer, bland annat i kommunerna. En modell kan vara att ge uppdraget till kommunantikvarier, med särskilt ansvar för kulturmiljöfrågorna i ett par, tre kommuner. Dessa kan organisatoriskt vara placerade på Upplandsmuseet som utöver kompetensen kan erbjuda ett kollegialt sammanhang. Satsning: Vallonbruken Järnmalmen, skogen och vattenkraften i norra Uppland gav förutsättningar för den järnhantering som formade ett stort antal järnbruk. Varje bruk var ett samhälle med välplanerad struktur för produktion, representation, bostäder och omsorg. Värvningen av valloner på 1600-talet, tillförde smideskunskap som bidrog till näringens blomstrande utveckling. Epoken som varade under tre sekler, gick i graven i början på 1900-talet när 49 (58)

62 Bilaga 103/18 det svenska järnet inte längre efterfrågades. Idag är de välbevarade, och i flera fall intakta bruksmiljöerna ett stycke svenskt kulturarv och tillika omistliga kulturmiljöer. Det saknas idag en strategi för att ta vara på de olika uppländska vallonbrukens potential. En sådan ska tas fram i samverkan under perioden. Regional museiverksamhet Inom museiväsendet finns ett länsmuseum med regionalt uppdrag och som ingår i kultursamverkansmodellen, Upplandsmuseet. Utanför modellen lämnar Region Uppsala även verksamhetsbidrag till Medicinhistoriska museet tillsammans med Uppsala universitet. Stiftelsen Upplandsmuseet Upplandsmuseet är länets kulturhistoriska museum och tillika ett levande kunskapscentrum för kulturhistoria. Samverkan är en självklar arbetsform och länsmuseets regionala verksamhet stärker den kulturella infrastrukturen. Upplandsmuseet ska spegla en levande och engagerande kulturhistoria som kommuniceras och görs tillgänglig för alla. Till denna kopplas frågor om nutid och framtid med utgångspunkt från en kritisk och vetenskaplig grund. Tillsammans bildar detta en viktig demokratisk plattform i samhället. Verksamhetens ledord är Kunskap Inspiration Reflektion Dialog. Museet är organiserat i åtta funktionellt uppdelade avdelningar/ansvarsområden: forskning, samlingar, arkeologi, kulturmiljö, kommunikation, hemslöjd samt gemensamma kansli- och museitekniska funktioner. Huvuddelen av verksamheten, forskningen och samlingarna speglar museets tre profilområden: jord, järn samt samhälle och makt. Verksamheten utgår alltid från Upplandsmuseets värdegemenskap och alla människors lika värde. Målgrupper för verksamheten är länets invånare och tillresta besökare, med särskild prioritering av barn och unga. Upplandsmuseets publika verksamhet bedrivs på flera olika arenor såsom museets huvudbyggnad Akademikvarnen och museivåningen på Walmstedtska gården i Uppsala, museets friluftsmuseum Disagården i Gamla Uppsala och i samarbete med olika kulturinstitutioner och skolor i hela länet. Modern informationsteknik och digitaliseringens nya möjligheter är viktiga arbetsverktyg i museets strävanden att finna nya kanaler i verksamheten. Upplandsmuseet arbetar aktivt med hemsida och sociala media för att vara tillgängligt för så många som möjligt och föra dialog med omvärlden. Den publika verksamheten är omfattande och består bland annat av utställningar, pedagogik, visningar, kurser, konferenser, föreläsningar, rådgivning, konsultation och publiceringsverksamhet. Beträffande den pedagogiska verksamheten är det angeläget att möta utbildningsväsendets behov och anpassa utbudet till de nya läroplanerna och möta nya målgrupper samt arbeta med minoriteter och nya svenskar. Mot bakgrund av den nya kulturarvspolitiken vill Upplandsmuseet profilera sig som central kulturarvsinstitution i länet och kulturmiljöfrågorna har hög prioritet. 50 (58)

63 Bilaga 103/18 Upplandsmuseet ger expertråd och kunskap om arkeologiska frågor samt om det byggda kulturarvet till allmänhet, fastighetsägare och kommuner. Museet samverkar med länets kommuner genom utredningar och analyser inför detaljplaneläggning och översiktsplaner samt genom att svara på remisser i plan- och bygglovsärenden. Museet bistår också Länsstyrelsen med underlag i kulturmiljöfrågor genom yttranden, samråd och besiktningar. Upplandsmuseets trovärdighet vilar på en stark forskningsinriktning och hög vetenskaplig kompetens inom museets ämnesområden. En rad stora forskningsprojekt, samtliga inom museets tre profilområden, drivs i samarbete med universitet och högskolor, finansierade med medel från olika forskningsråd. Museets fundament, dess omfattande bild- och föremålssamlingar belyser länets kulturhistoriska utveckling från forntid till nutid. Museet förvaltar, ordnar och vårdar samlingarna för att de ska kunna vara tillgängliga för alla. Samlingarna förvaras i moderna magasinslokaler i Morgongåva, Heby kommun. Upplandsmuseets tillgänglighetsarbete baseras på ledorden jämställdhet, demokrati och mångfald. Tillgänglighetsaspekten innebär att museet arbetar för allas rätt till kultur och kunskap. I fokus står fysisk tillgänglighet men också digital tillgänglighet och möjlighet att söka information och kunskap i samlingarna genom exempelvis Digitalt Museum. Upplandsmuseet arbetar även med den psykosociala tillgängligheten som syftar till att alla besökare ska få ett bra bemötande, känna sig trygga och respekterade i mötet med museet. Upplandsmuseet arbetar aktivt med jämställdhets- och mångfaldsfrågorna och uppmärksammar perspektiven klass, kön, generation, etnicitet, sexuell läggning och funktionsvariation. Ett mål är att synliggöra mångfalden i samhället och säkerställa att den implementeras i museets forskning, samlande och utåtriktade verksamhet. Den uppländska hembygdsrörelsen är en stark och aktiv folkrörelse som idag organiserar 81 hembygdsföreningar och 600 enskilda medlemmar, totalt ca personer med intresse för kulturarvsfrågorna. Upplands fornminnesförening och hembygdsförbund är en av Upplandsmuseets stiftare och länsmuseet svarar för hembygdsförbundets kansli, ekonomi, medlemsregister, förlag, föreningsservice och fastighetsförvaltning. Upplandsmuseets prioriteringar : Fortsätta digitaliseringen av museets samlingar samt slutföra digitaliseringen av museets topografiska arkiv. Skapa en ny insamlings- och gallringsplan för samlingarna som tar hänsyn till direktiven i den nya Museilagen. Utveckla arbetet med tillgänglighet, jämställdhet och mångfald när det gäller Upplandsmuseets forskning, samlande och utåtriktade verksamhet. Vidareutveckla Upplandsmuseets pedagogiska verksamhet för och med barn och unga. Utveckla Upplandsmuseets ställning som central kulturarvsinstitution i länet med hög kompetens inom kulturmiljöområdet. 51 (58)

64 Bilaga 103/18 Hemslöjdsfrämjande verksamhet Hemslöjdskonsulenterna i Uppsala län har Upplandsmuseet som huvudman. Konsulenterna arbetar både operativt och strategiskt med att stärka, utveckla och förnya hemslöjden i länet ur ett kulturarvs-, närings- och hållbarhetsperspektiv. Med specialkunskap inom hemslöjdsområdet fungerar konsulenterna som strateger, samordnande part och resurs för länets intresserade invånare, liksom för slöjdutövare, professionella och hobbyslöjdare, föreningar och organisationer. Myndigheten för kulturområdet Hemslöjd på nationell nivå, Nämnden för Hemslöjdsfrågor, erbjuder länshemslöjdskonsulenterna information, utbildning och samordning inom slöjdområdet samt möjlighet att söka projektmedel en gång per år. Hemslöjd är en kulturform i ständig rörelse och utveckling. Begreppen do-it-yourself, gerillaslöjd och makers illustrerar riktningar i tiden. Hemslöjd, slöjd och konsthantverk engagerar många människor i alla åldrar, kursledare, skolelever, lärare och vårdtagare. Många av länets invånare tar del av slöjden genom kurser, fortbildningar, utställningar, marknader, mässor och prova på-tillfällen av olika slag, liksom inom vården. Hemslöjdsverksamhet är inte sällan kopplad till ett aktivt föreningsliv inom hemslöjdsföreningar, hembygdsföreningar, kulturföreningar och grupper som träffas regelbundet. Samarbetet med civilsamhällets olika aktörer är en viktig del av verksamheten. Ett flertal studieförbund har kurser inom slöjdområdet. Via sociala medier träffas grupper regelbundet kombinerat med möten i verkliga livet. I strävan efter att nå nya målgrupper och etablera nya mötesplatser är samverkan en viktig del. Samarbete över konst- och kulturområden, i dialog med nya parter på nya och oväntade platser, bidrar till att göra slöjden synlig i samhället. Ett utökat samarbete med Wiks folkhögskola är ett sätt att stärka samverkan inom länet. Även samverkan över länsgränserna är angelägen och berikande. Erfarenheterna är mycket goda av samverkansprojekt inom näringsområdet mellan Uppsala, Örebro, Västmanland, Dalarna och Gävleborg. Även nationella samarbetsprojekt växer sig allt starkare, till exempel frågor som rör hanteringen av ull. Hemslöjdens prioriteringar : Skapa mötesplatser runt om i länet där slöjdverksamheten leder till möten mellan människor oavsett kön, ålder, kulturell bakgrund eller funktionalitet. Genom kursverksamhet och prova på-tillfällen, med särskild satsning på barn och unga, nyanlända och personer med funktionsvariationer, ta vara på och utveckla kulturarvet och beprövad kunskap om traditionella slöjdmaterial och tekniker. Stimulera de kulturella och kreativa näringarna genom att stärka konsulenternas stödfunktion gentemot slöjdföretagare. Utveckla en digital kanal för presentation av slöjdföretagarna. 52 (58)

65 Bilaga 103/18 Inom Skapande skola-projektet vidareutveckla slöjden för barn och unga samt fortsatt satsning på utbildning av handledare. Verka för att slöjd blir ett valbart ämne i Kulturskolan i några av länets kommuner. 53 (58)

66 Bilaga 103/18 KULTURSAMVERKAN Mål: Tydliga strukturer för ökad regional samverkan Region Uppsala ska stärka en inkluderande samverkan med länets olika kulturaktörer Målet för Region Uppsalas samverkan är en ökad och strategisk regional samverkan. För att nå målet ska Region Uppsala Samverka med länets kommuner. Samråda med länets professionella kulturliv och kulturinstitutionerna. Samråda med enskilt verksamma professionella kulturskapare. Samråda med representanter för det civila samhället. Samråda med nationella minoriteter. Ha en hög grad av samverkan med länets olika kulturaktörer. Bidra till att det strategiska samarbetet inom kulturområdet präglas av respektfull dialog och delaktighet. I detta kapitel beskrivs hur Region Uppsala avser att satsa på långsiktiga och strategiska former för dialoger, samverkan och samråd med viktiga kulturaktörer. Satsningar på kultursamverkan Under kulturplaneperioden ska Region Uppsala: I samverkan med andra kulturaktörer utveckla aktiva mötesplatser i Uppsalaregionen, såsom minst ett större Kulturting. Regionala mötesplatser för dialog De dialoger som hålls om den regionala kulturverksamheten sker huvudsakligen genom Region Uppsalas kulturnämnd samt genom dess förvaltning Kultur och bildning. Kultur och bildning arrangerar nätverk, mötesplatser och dialogtillfällen och håller kontakten med många olika aktörer. 54 (58)

67 Bilaga 103/18 Gemensam agenda Samverkan har blivit ett modeord för offentliga verksamheter. Det beror på att komplexa samhällsproblem kräver fler kompetenser och perspektiv för att belysas och öka den organisatoriska förmågan att finna lösningar. Samverkan kännetecknas av att handlingar sker utifrån en gemensam agenda, även om var och en kan agera utifrån sin särskilda roll. Effekterna av ett gemensamt arbete kan ge flerfaldigt tillbaka. Nyckelbegrepp för samverkan Ur dialogerna på politisk nivå och med tjänstemän kan följande nyckelbegrepp för den gemensamma samverkan identifieras. Region Uppsalas prioriteringar : Uppdrag: Kulturnämnden avser att under kulturplaneperioden teckna årliga överenskommelser med de bidragsmottagare och kulturinstitutioner som ingår i kultursamverkansmodellen, vilket innebär att formulera tydliga ömsesidiga och skriftliga uppdrag. Mod: Samverkan inom de olika sammanhang som Region Uppsala anordnar ska präglas av en öppenhet som inger deltagarna modet att framföra synpunkter som kan främja samverkan och utveckling till nytta för länets kulturliv. Tillit: I det gemensamma erfarenhetsutbytet ska deltagarna kunna känna tillit i samverkan, för att bidra till att nå bästa möjliga gemensamma resultat. Trygghet: Deltagare och aktörer ska känna trygghet i samverkansprocessen och i beslutsfattandet genom att Region Uppsala ska eftersträva transparenta beslutsprocesser under kulturplaneperioden. Satsning: Kulturting Region Uppsala har samverkat med flera andra regioner i arrangerandet av ett årligt Kulturting. Under dialogerna inom länet har ett behov framkommit av en fördjupad samverkan med viktiga kulturaktörer inom Uppsala län. Ett sätt att stärka strukturerna är att minst en sådan större mötesplats arrangeras med gemensamma insatser under kulturplaneperioden. Samverkan med kommunerna Region Uppsala samverkar med länets åtta kommuner genom ett Regionalt Forum. Under forumet har inrättats ett Regionalt samråd för kultur för politiska företrädare i kulturfrågor. Teman för den politiska dialogen har beslutats till att vara ett kulturliv med internationell lyskraft, utveckling av fysiska mötesplatser och att utveckla barn och ungas möjligheter att skapa och delta i kulturlivet. Kulturnämnden för även andra politiska dialoger med kommunerna, till exempel inför framtagandet av kulturplaner. I samverkan med kommunerna har följande prioriteringar föreslagits: 55 (58)

68 Bilaga 103/18 Region Uppsalas prioriteringar för kultursamverkan med kommunerna : Ta länets ansvar för handläggning av kultursamverkansmodellen. Arrangera erfarenhetsutbyten inom kultursektorn med olika teman. Möjliggöra interkommunal samverkan. Samverka kring turnéverksamheterna för att sprida kultur till hela länet. Undersöka möjligheter för att driva gemensamma utvecklingsprojekt. Stå för omvärldsbevakning och kunskapsspridning från aktuell forskning. Värna om långsiktighet i relationer och planering. Tjänstemanna-KIL De så kallade Tjänstemanna-Kilarna har arrangerats av Kultur och bildning sedan flera årtionden tillbaka och är ett chefsnätverk för länet. KIL står för Kultur i Länet. Sedan kultursamverkansmodellen infördes har kulturplanernas innehåll och resultat återkommande diskuterats där, liksom en rad andra kulturfrågor. Dessa arrangeras 5-6 gånger om året. Här möts regelbundet kommunernas kulturchefer, chefer för det professionella kulturlivet genom kulturinstitutionerna, civilsamhället och folkbildningen. Mötena har olika teman och workshops och är tillfällen för formella och informella dialoger som ofta ligger till grund för att finna ytterligare samarbetsformer. Politisk KIL Politisk KIL arrangeras av Kulturnämnden 1-2 gånger per år och är en gemensam mötesplats för politik och kulturliv. I Kilen ingår politiska företrädare från kommunerna samt styrelserepresentanter från centrala kulturinstitutioner i länet. Även tjänstemän deltar i Kilarna. Höstdialog med kulturinstitutionerna Region Uppsalas kulturnämnd genomför varje höst dialoger med styrelserna för de kulturinstitutioner som erhåller verksamhetsbidrag inom kultursamverkansmodellen inför kommande verksamhetsår. På tjänstemannanivå förs även årliga diskussioner med övriga kulturorganisationer som erhåller årliga verksamhetsbidrag samt med de studieförbund som erhåller årliga verksamhetsbidrag från Region Uppsala. Interregional samverkan Region Uppsala samverkar med andra närliggande län för att utveckla konstarter och metoder, som i nätverk inom konsulenternas främjandeverksamhet. Under perioden avser Kultur och bildning att utöka den interregionala samverkan i olika sakfrågor som kan gynna den gemensamma konst- och kulturutvecklingen på ett sätt som gynnar också Uppsala län. 56 (58)

69 Bilaga 103/18 Dialog på nationell nivå Region Uppsala deltar i möten på nationell nivå med Kulturdepartementet och Statens kulturråd, samt följer utvecklingen av kultursamverkansmodellen på statlig, regional och kommunal nivå. Uppsala län var ett av de län som utvärderades i Riksdagens kulturutskotts rapport Är samverkan modellen? (2015/2016:RFR4). Rapporten konstaterade bland mycket övrigt att modellen har lett till fler samtal, nya kontakter och att dialogerna vitaliserat samarbetet (s. 14). Det goda samtalet är ledstjärna för Uppsala läns fortsatta samverkansprocess. Samråd med kulturskaparna: Kulturskaparrådet För dialogerna med de professionella kulturskaparna har sedan 2012 det så kallade Kulturskaparrådet träffats. Rådet är konstartsövergripande, formaliserat och arvoderas enligt rekommendation om konsultativt arbete. Medlemmarna representerar de professionella kulturskaparna och lämnar särskilt synpunkter på villkoren för kulturskaparna att verka i Uppsala län. Rådet består av representanter från det fria kulturlivet, men inget hindrar deltagande från professionella kulturskapare vid institutionerna. Rådet fungerar även som remissinstans för den regionala kulturplanen. Under kommande kulturplaneperiod planeras möten 3-4 gånger per år. Samråd med civilsamhället Möten med civilsamhället arrangeras årligen. Mötesstrukturen ser olika ut. Samverkan sker med Ideell kulturallians i Stockholm och tidigare genom KICK-projektet (Kvalitet i Civilsamhällets Kultursamverkan), för att öka kvaliteten i dialogerna. Projektet rapporterades genom ett särskilt metodverktyg för att samråda med civilsamhället inom kultursamverkansmodellen. Särskilt är det av vikt att ta hänsyn till de sex principerna för att bidra till långsiktighet och kontinuitet i relationen mellan deltagarna (självständighet och oberoende; dialog; kvalitet; långsiktighet; öppenhet och insyn; mångfald). Formerna för samråden har genomförts i olika varianter och metoderna kommer att prövas och tillämpas vid nya möten under kulturplaneperioden. En särskild samrådsform är den med företrädare för de nationella minoriteternas sammanslutningar. Inför framtagandet av kulturplanen inleddes ett gemensamt samråd med de fem nationella minoriteterna om kulturfrågor, där även Länsstyrelsen i Stockholm medverkade vid ett första tillfälle. Minoriteterna kommer fortsatt att bjudas in till gemensamma möten, enligt önskemålet från deltagarna. Vad gäller användningen av statsbidragen för kultur inom finskt förvaltningsområde kommer särskilt samråd att hållas med den sverige-finska minoriteten inför val av insatser och evenemang. 57 (58)

70 Bilaga 103/18 Barns och ungdomars perspektiv Kultur och bildning kommer att ta tillvara barns och ungdomars perspektiv på olika kulturfrågor. Det ska ske genom samverkan med Barnrättsombudet för Region Uppsala. En prioritering är att under kulturplaneperioden arrangera en gemensam konferens på temat barn- och ungdomskultur. Från regionalt håll görs löpande insatser för att anordna kompetensutveckling och omvärldsbevakning för befintliga nätverk och för dem som möter barn och ungdomar i kulturlivet i Uppsala län. Genomförande och uppföljning Region Uppsala ansvarar för genomförande och uppföljning av regionala uppdrag till kulturverksamheterna, liksom för fördelningen av de statliga verksamhetsbidragen. Det är Kulturnämnden och Kultur och bildning som driver och koordinerar arbetet. För att åstadkomma resultat av skrivningarna kommer kulturplanen liksom tidigare att brytas ner i handlings- och aktivitetsplaner, som följs upp årligen. Regionfullmäktige fastställer även årliga indikatorer för samtliga nämnder och förvaltningar. I övrigt vilar ansvaret på samtliga samverkansparter. Kommunikation Det är väsentligt att Region Uppsala säkerställer en god kommunikation i de delar som rör kultursamverkan. En god kommunikation ökar möjligheterna för en mångfald av perspektiv på kulturfrågorna och att de som önskar ska få en möjlighet att kunna delta i aktuella dialoger, samtal och debatter som föregår besluten. Region Uppsalas prioriteringar under perioden : Ta fram en pedagogisk populärversion av den regionala kulturplanen. Ta fram årliga kommunikationsplaner. Genomföra en kartläggning av vilka digitala kanaler som bäst kan nyttjas för samverkan. Förbättra förmågan att kommunicera beslut och resultat från kulturplanens satsningar och prioriteringar. För mer information: Kultur och bildning 58 (58)

71 rev Bilaga 106/18 AVSIKTSFÖRKLARING för genomförande av gemensam målbild för Uppsala Resecentrum 1 Bakgrund Befolkningen i Uppsala ökar och tillväxten i näringslivet är stark. Uppsala är en del av en större och snabbt växande arbetsmarknadsregion i Stockholm-Mälardalen, vilket driver på behovet av nya bostäder och plats för verksamheter. I strategin för Uppsalas långsiktiga stadsutveckling är en ökad kapacitet på Ostkustbanan en grundläggande förutsättning. Resecentrum behöver utvecklas i samspel med ostkustbanan, ett nytt stationsläge i Bergsbrunna, godsanläggningar och det lokala transportsystemet. Samtidigt som möjligheterna tas tillvara att utveckla omkringliggande, stationsnära områden för ett kontaktintensivt samt specialiserat näringsoch arbetsliv. God tillgänglighet, till och inom staden, är en förutsättning för en sådan utveckling. Det är viktigt att kommunens ambitioner med stadsutvecklingen för innerstaden och resecentrums lokala, regionala och nationella knutpunktsfunktion vägs samman med statens avsikter med utvecklingen av Ostkustbanan, så att intressena kan förenas. Innan utformning och utbyggnadsordning kan bedömas behöver fortsatta utredningar göras. Utvecklingen av stationer och spår ska ge förutsättningar för fler bostäder, näringslivs- och arbetsplatstillväxt samt ett mer hållbart resande. Det ska underlätta vardagen för de som bor och verkar i Uppsala samtidigt som regionens, Uppsalas och Resecentrums attraktivitet ökar. Det kräver också en anpassning av Uppsala station för två nya spår och ökad kapacitet för den tågtrafik som de nya spåren ger möjlighet till. De i avsiktsförklaringen ingående parterna har alla en viktig roll i pågående och kommande planerings- och genomförandeprocesser i och omkring Uppsala resecentrum. De har även ytanspråk och intressen vad gäller funktioner och värdeskapande. Detsamma gäller övriga fastighetsägare i nära anslutning till stationen. Det ställer stora krav på gemensamma prioriteringar och samordning av genomförandet, både på kort och på lång sikt. En viktig framgångsfaktor handlar om att i ett inledande skede skapa en för parterna gemensam bild av arbetssätt och förutsättningar. 2 Syfte Syftet med avsiktsförklaringen är att etablera långsiktiga relationer och en gemensam, samordnad process för utveckling av Uppsala resecentrum och nära omgivningar. Den gemensamma målbilden ska hjälpa de medverkande att - bidra till och understödja en samlad besluts- och planeringsprocess med väl underbyggda beslut - bidra till en kontinuitet och en robusthet när det gäller resurser samt samverkan - lättare hantera eventuella målkonflikter samt avvikelser på grund av omvärldsförändringar. Sida 1 av 4

72 rev Bilaga 106/18 3 Principer för parternas samarbete Samverkan bygger på parternas respektive roller och ansvarsområden. Undertecknande parter: - verkar för att ta fram gemensamt underlag och rätt avvägda beslut som syftar till att nå ett utvecklat Uppsala resecentrum till i linje med den ovan beskrivna gemensamma målbilden, eller dess eventuellt över tid reviderade innehåll. - stödjer en samlad planerings- och beslutsprocess, samt avser att bidra med sin kunskap, för att viktiga beslut som ska fattas blir så välgrundade som möjligt. - ansvarar gemensamt för att hålla samverkan aktiv över tid. Avsiktsförklaringen stäms av minst årligen och uppdateras vid behov varvid även avsiktsförklaringens syfte aktualiseras. 4 Målbild Målbilden har tagits fram i samverkan mellan Uppsala kommun, Region Uppsala, Trafikverket och Jernhusen för Uppsala stationsområde med Resecentrum. Medverkande aktörer arbetar gemensamt för att nå målbilden, utifrån sina respektive roller och ansvarsområden. - Uppsala resecentrums särställning som lokal, regional och nationell knutpunkt har stärkts i samspel med andra stationer, depåer och övriga järnvägsfunktioner, på kort och lång sikt. Utformningen stödjer fler ankomster och avgångar såväl som förändrade personflöden i och genom resecentrum. - Uppsala resecentrums utformning främjar en omställning till hållbara och yteffektiva färdsätt och kännetecknas av hög tillgänglighet med välfungerande reskedjor, med goda möjligheter att nå viktiga målpunkter lokalt och regionalt. - Uppsala resecentrum är en levande, identitetsbärande mötesplats i staden och kommunen med utvecklade servicefunktioner. Platsen är en attraktiv, trygg, tillgänglig och inkluderande miljö för alla där sambanden i staden förstärks och stationsområdet är integrerat med närområdet. - Uppsala resecentrum skapar attraktionskraft och ökade värden även för omkringliggande områden och fastigheter. Nära resecentrum finns en hög koncentration och mångfald av lokaler och service i strategiska lägen, som ger underlag för stadsliv och ett varierat näringsliv med högt kunskapsinnehåll och marknadsvärde. Sida 2 av 4

73 rev Bilaga 106/18 5 Avgränsning Den exakta geografiska avgränsningen tas fram av parterna gemensamt. Uppsala kommun, staten och Region Uppsala kom i december 2017 överens om ett investeringspaket för transportinfrastruktur och bostäder i Uppsala, (Avtal avseende bostadsbyggande i Bergsbrunna med omgivningar, Södra staden och Nysala i Uppsala kommun, N2017/07384/PBB). Avtalet möjliggör bland annat två nya spår på ostkustbanan, inklusive kapacitetsförstärkningar vid Uppsala station, en ny station i Bergsbrunna samt spårväg på Kunskapsspåret-Ultunalänken. Avtalet reglerar en organisation för dess efterlevnad och uppföljning med mera. Det arbetet ligger utanför ramarna för denna avsiktsförklaringoch hanteras i särskild ordning. Denna avsiktsförklaring syftar inte heller till att direkt i ett nästa skede reglera ansvar och kostnader i ett genomförandeavtal för fysiska åtgärder. 6 Planerings- och beslutsunderlag i ett första steg Nedanstående punkter kommer att kompletteras efter hand utifrån identifierade behov. - En färdplan tas fram i form av en tidskritisk planeringsaxel över hur beslut och processer förhåller sig till och bör göras relativt varandra. - En tidplan för järnvägsobjektet Ostkustbanan, fyrspår kommer att tas fram till byggstartsrapporteringen. - Befintliga kunskapsunderlag och behovsutredningar inventeras och sammanställs för Resecentrum och närområden, så att en samlad behovsbild kan skapas och kunskapsluckor identifieras. Inklusive aktuella undersökningar av resenärsupplevelser av kollektivtrafik och Resecentrum - Yt-och funktionsanspråk, som parterna och övriga intressenter har inom området, sammanställs, analyseras och prioriteras för att säkerställa att de mest önskade och platsspecifika funktionerna ges utrymme och kommer till stånd, på kort och lång sikt. - En analys av funktioner utifrån ett helhetsperspektiv på Resecentrum, för att ta reda på vad som krävs för att möta behoven hos ett kraftigt ökat antal resenärer. Exempel på frågeställningar: Hur kan man ankomst- och avgångsmaximera respektive spårminimera Uppsala station? Hur säkerställs möjligheten att ansluta och komma vidare med lokal kollektivtrafik? Vilken funktion kan den Södra entrén utvecklas till och vilka värden kan det tillföra närområdet? Vilka behov finns på kort och lång sikt av att säkra platsens attraktivitet och trygghetsnivå genom drift och underhåll? - Kartläggning och analys av flöden, som ger en heltäckande bild av det totala resandet och rörelsemönstret i området inklusive potentiella konflikter: Vilka flöden vill vi säkerställa och till/från vilka funktioner och platser, finns målkonflikter och hur prioritera på sikt? - Scenarioanalyser för alternativa utvecklingsriktningar för stationsområdets genomförs för att utvärdera alternativa sätt för hur de olika yt- och funktionskraven kan samordnas kopplat till olika trafikeringsscenarier. - Fördjupade utredningar av depå samt övriga möjliga järnvägsfunktioner vid Fullerö för att bedöma avgränsning, markanspråk och funktioner. Sida 3 av 4

74 rev Bilaga 106/18 7 Preliminära planerings- och beslutsprocesser Bilaga 1 omfattar en enkel tidskritisk planeringsaxel som hanterar respektive aktörs planerings- och beslutsprocess samt omvärldsförutsättningar att förhålla sig till. Denna samlade bild ska uppdateras kontinuerligt. 8 Parter Trafikverket, Region Öst, org.nr , Borlänge, nedan Trafikverket Uppsala kommun, org.nr , Uppsala kommun, Uppsala Region Uppsala, org.nr , Storgatan 27, Uppsala Jernhusen AB, org.nr , Box 520, Stockholm 9 Förutsättningar för avsiktsförklaringens giltighet Denna avsiktsförklaring ska inte anses utgöra ett legalt bindande avtal och parts underlåtelse att fullgöra vad som i övrigt stadgas häri ska inte medföra någon skadeståndsskyldighet. Eventuella ändringar i och tillägg till denna avsiktsförklaring gäller endast om de är skriftliga och undertecknade av samtliga parter. Avsiktsförklaringen har upprättats i 4 likalydande exemplar av vilka parterna tagit varsitt. Ort och datum Ort och datum Einar Schuch Regional direktör Region Öst, Trafikverket Uppsala kommun (Namnförtydligande) Marlene Burwick Ordförande Kommunstyrelsen Ort och datum Ort och datum Region Uppsala (Namnförtydligande) Jernhusen AB (Namnförtydligande) Börje Wennberg Ordförande Regionstyrelsen Sida 4 av 4

75 Bilaga 107/18 1 (5) Ärendenummer Trafikverket TRV 2018/44253 Region Uppsala LS Östhammars kommun KS Avsiktsförklaring objekt väg 288 Gimo-Börstil Denna avsiktsförklaring avser planläggningsprocessen och byggande för åtgärder och innefattar: Medfinansiering från annan part till statlig infrastruktur Samfinansiering med olika statliga anslag/finanser Samverkan där respektive part äger sin anläggning och finansierar sin del Samverkan där annan part äger och finansierar sin anläggning och Trafikverket - bevakar genomförandet när anläggningen är i anslutning till statens anläggning, eller - får i uppdrag att genomföra åtgärden Mellan nedanstående parter träffas härmed följande avsiktsförklaring. 1 Parter Trafikverket, Region Öst, org.nr: , Borlänge Region Uppsala, org.nr: , Box 602, Uppsala Östhammars kommun, org.nr: , Box 66, Östhammar Parterna har inlett diskussioner i syfte att de ska verka för att genomföra följande åtgärder: - Utbyggnad av väg 288 etappen Gimo-Börstil till mötesfri landsväg med en hastighetsstandard på 100 km/h. Avsikten är att genomförandet ska ske med medfinansiering. Intill dess att avtal om medfinansiering träffats mellan parterna ska följande avsiktsförklaring gälla mellan parterna. TMALL TDOK 2010: Avsiktsförklaring Grundmall_Blankett v Syfte och bakgrund Syftet med avsiktsförklaringen är att uttrycka parternas gemensamma mål att säkra utbyggnaden och finansieringen av väg 288 Gimo-Börstil. Därutöver är syftet att säkerställa parternas möjlighet till inflytande vid särskilt viktiga vägval, som till exempel kan påverka kostnaden i vägplaneprocessen Parternas avsikt är att träffa avtal om medfinansiering. Principerna för medfinansiering fastställs inom ramen för medfinansieringsavtalet. Beskrivning av åtgärd och finansiärens nytta och motivering till finansiering Etappen Gimo-Börstil är den sista etappen av utbyggnaden av väg 288 Uppsala-Östhammar. Vägen ska byggas ut som mötesfri landsväg med en hastighetsstandard om 100 km/h. I den länsplan för regional transportinfrastruktur för Uppsala län som regionstyrelsen beslutade om den 23 januari 2018, och som är inskickad till regeringen för beslut om ekonomiska ramar under våren 2018,

76 Bilaga 107/18 2 (5) finns 225 miljoner kronor avsatta för det namngivna objektet. Den bedömda kostnaden i den åtgärdsvalsstudie som är genomförd är 255 miljoner kronor. Finansiering om ytterligare 30 miljoner kronor krävs således. Beställning av vägplan påbörjas under 2018, väggplaneprocessen beräknas ta ca 3 år, inklusive den fastställelseprocess som sker inom Trafikverket. Innan fastställelse kan ske måste finansiering av produktionen av åtgärden vara säkrad. Medel för planeringsprocessen finns i länsplanen och ingår i den bedömda totalkostnaden på 255 miljoner kronor. SKB har beslutat att ett slutförvar för använt kärnbränsle bör placeras vid Forsmark i Östhammars kommun. Slutgiltigt beslut fattas av regeringen. I ett samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet redovisas att SKB och dess ägare har för avsikt att bidra till att förbättra den lokala miljön och infrastrukturen i Östhammars kommun genom att bland annat med hög prioritet driva på en utbyggnad av väg 288. Tidigare studier och utredningar avseende detta objekt är - Avsiktsförklaring mellan Trafikverket, Östhammars kommun, Regionförbundet i Uppsala län, Landstinget i Uppsala län och Svensk Kärnbränslehantering AB diarienummer TRV 2010/ Genomförandeavtal mellan Östhammars kommun och Trafikverket, diarienummer TRV 2011/ Förskotteringsavtal mellan Trafikverket, Östhammars kommun, Regionförbundet i Uppsala län, Landstinget i Uppsala län och Svensk Kärnbränslehantering AB diarienummer TRV 2013/ Förstudie väg 288 Gimo Börstil, år Vägutredning och ställningstagande för väg 288 Gimo Börstil, TRV 2012/34092 och TRV 201/ Vägplan i projektet GC-väg Gimo Hökhuvud (avbruten) TRV 2017/ Samhällsekonomisk analys TRV 2012/ Avsiktsförklaring Gimo Börstil TRV2016/ Utredning objekt Gimo Börstil TRV2016/ Åtgärdsvalsstudie väg 288 Gimo Börstil TRV 2014/74843 TMALL TDOK 2010: Avsiktsförklaring Grundmall_Blankett v Tidigare avsiktsförklaring eller avtal avseende medfinansiering och samverkan för åtgärden Trafikverket, Östhammars kommun, dåvarande Regionförbundet Uppsala län samt dåvarande Kollektivtrafikförvaltningen UL tecknade i oktober 2016 en avsiktsförklaring i anslutning till den åtgärdsvalsstudie som togs fram för sträckan Gimo-Börstil. Denna avsiktsförklaring är inte längre giltig.

77 Bilaga 107/18 3 (5) 4 Beskrivning av åtgärder, kostnader och finansiering Avsiktsförklaringen avser Väg 288 Gimo-Börstil som omfattar följande åtgärder: Åtgärder i den statliga infrastrukturen Åtgärd 1: Väg 288 Gimo-Börstil, ombyggnad till mötesfri landsväg, hastighetsstandard 100 km/h. Åtgärd 2: Korsning väg 288/väg 76 Åtgärd 3: GC-förbindelse Gimo-Hökhuvud Åtgärd 4: GC-förbindelse Hökhuvud Börstil, ingår inte i det namngivna objektet (255 Mnkr) och finansieras via länsplanen. Åtgärd 5: Gimo busstation ingår inte i det namngivna objektet (255 Mnkr) och finansieras via länsplanen. Åtgärd 6 Genomfart Gimo, ingår inte i det namngivna objektet (255 Mnkr) och finansieras via länsplanen. Åtgärd 1 till 4 omfattas av vägplanen. Om åtgärd 5 omfattas av vägplanen avgörs inför uppstart av vägplanen. Om den inte omfattas av vägplaneprocessen bör det säkerställas att produktionen genomförs samlat med de övriga åtgärderna. Åtgärd 6 hanteras inte i vägplanen för det namngivna objektet, men det bör säkerställas att produktionen genomförs samlat med de övriga åtgärderna. Finansiering De kostnadsberäkningar som finns tillgängliga vintern 2018 är i ett tidigt skede och behäftade med osäkerheter. De totala kostnaderna, inkl. kostnader för projektledning och projektering, för åtgärderna 1-3 är för närvarande uppskattade till 255 miljoner kronor (i prisnivå år-mån)s. Inom ramen för denna kostnadsberäkning fördelas kostnaderna enligt nedan: För åtgärderna i den statliga infrastrukturen Trafikverket 225 mnkr (via länsplan för regional transportinfrastruktur) Extern part 30 mnkr TMALL TDOK 2010: Avsiktsförklaring Grundmall_Blankett v. 2.0 Kostnadsförändringar och prisnivåomräkning Mot bakgrund av osäkra kostnadskalkyler är det i dagsläget inte möjligt att formulera principer för fördelning av kostnader i händelse av kostnadsförändringar. I länsplan för regional transportinfrastruktur för Uppsala län finansieras åtgärden under rubriken namnsatta objekt. Eventuella kostnadsfördyringar, om sådana ska belastas länsplanen för åtgärderna 1, 2 och 3 finansieras genom åtgärdsområde namnsatta brister. Principer för fördelning av ansvar Trafikverkets ansvar 1. Trafikverket ska utföra eller låta utföra åtgärderna inom det statliga åtagandet. 2. Trafikverket ansvarar för att tillämpliga lagar och andra författningar samt myndighetsbeslut iakttas vid genomförande av det som Trafikverket ansvarar för. Region Uppsalas ansvar 1. Säkerställer att objektet ingår i länsplan för regional transportinfrastruktur Vara sammankallande och bereda de åtgärder som krävs om förutsättningarna förändras. 3. Region Uppsala ansvarar för att tillämpliga lagar och andra författningar samt myndighetsbeslut iakttas vid genomförande av det som Region Uppsala ansvarar för.

78 Bilaga 107/18 4 (5) Östhammars kommuns ansvar 1. Säkerställer att eventuella åtgärder i det kommunala vägnätet som följer av nybyggnad av Gimo Busstation genomförs koordinerat med byggandet av busstationen. Åtgärder kan vara föremål för statlig medfinansiering via medel i länsplanen. 2. Östhammars kommun ska utföra eller låta utföra åtgärderna inom det kommunala åtagandet. 3. Östhammars kommun ansvarar för att tillämpliga lagar och andra författningar samt myndighetsbeslut iakttas vid genomförande av det som Östhammars kommun ansvarar för. 5 Principen för parternas samarbete och framtagande av medfinansiering och samverkansavtal Planering och genomförande ska ske i nära samverkan mellan parterna. Genomförandet av vägplanen regleras av lagstiftning. Eftersom vägplaneprocessen innebär viktiga vägvalsbeslut som kan påverka kostnaden och att genomförandet av åtgärden kräver medfinansiering av annan part, är det viktigt att säkerställa dialog vid beslut/ställningstaganden i viktiga skeden. Parterna ska ta fram ett medfinansieringsavtal för objektet under förutsättning att det då bedöms aktuellt samt att dess genomförande ska ske med medfinansiering. 6 Förutsättningar för avsiktsförklaringens giltighet Denna avsiktsförklaring ska inte anses utgöra ett legalt bindande avtal och parts underlåtelse att fullgöra vad som i övrigt stadgas häri ska inte medföra någon skadeståndsskyldighet. För att vägplanen ska kunna fastställas måste parterna först teckna ett avtal om medfinansiering. Om parterna inte träffat avtal om medfinansiering senast är inte denna avsiktsförklaring längre gällande mellan parterna. Vidare upphör avsiktsförklaring att gälla om: 1. Beslutande organ inte godkänner avsiktsförklaringen senast TMALL TDOK 2010: Avsiktsförklaring Grundmall_Blankett v. 2.0 Vidare är parterna medvetna om att ett genomförande av åtgärderna i denna avsiktsförklaring är beroende av flera myndighetstillstånd och andra beslut bland annat i frågor beträffande åtgärdsplaner, detaljplaner, väg- och järnvägsplaner m.m. Parterna är således införstådda med att ändringar i överenskommelsen, liksom ytterligare överläggningar, angående innehållet i densamma därför kan bli nödvändiga. Eventuella ändringar i och tillägg till denna avsiktsförklaring gäller endast om de är skriftliga och undertecknade av samtliga parter.

79 Bilaga 107/18 5 (5) Avsiktsförklaringen har upprättats i 3 likalydande exemplar av vilka parterna tagit varsitt. Eskilstuna Uppsala Ort och datum Ort och datum Einar Schuch, Regionchef Region Öst Trafikverket (Namnförtydligande) Börje Wennberg, regionstyrelsens ordförande Region Uppsala (Namnförtydligande) Östhammars Ort och datum Jacob Spangenberg, kommunstyrelsens ordförande Östhammars kommun (Namnförtydligande) TMALL TDOK 2010: Avsiktsförklaring Grundmall_Blankett v. 2.0

80 Bilaga 109/18 Initiativärende regionstyrelsen Planering för sjukvård under höjd beredskap Enligt åtta av riksdagens partier kan ett väpnat angrepp mot Sverige inte uteslutas. Det kan inte heller uteslutas att militära maktmedel eller hot om sådana kan komma att användas mot Sverige. Kommuner och landsting/regioner ska enligt förordningen (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ha de planer som behövs för verksamheten under höjd beredskap. Dessa planer ska innehålla uppgifter om den verksamhet som ska bedrivas under höjd beredskap. Av planerna ska också krigsorganisationen framgå samt personal som ska tjänstgöra i den organisationen samt vad i övrigt som behövs för att kommuner och landsting/regioner ska kunna bedriva verksamhet under höjd beredskap. Idag saknas en kartläggning och planering för vad höjd beredskap skulle innebära för vår region vid höjd beredskap. Ett väpnat angrepp mot Sverige och ett krig på svenskt territorium skulle resultera i förluster av människoliv samt masskadeutfall. En sådan situation skulle innebära en mycket stor belastning på sjukvården. Om det uppstår störningar i viktiga samhällsfunktioner som el- och vattenförsörjning samt transporter skulle det medföra en allvarlig inverkan på vårdens kvalitet och påverka möjligheterna att genomföra sjuktransporter. Det är viktigt att funktionalitet kan upprätthållas inom sjukvården i krig. I en krigssituation kommer sjukvårdens främsta uppgift vara att ta hand om ett stort antal krigsskadade. Försvarsberedningen uppskattar att en krigssituation som pågår under ett antal veckor skulle kunna resultera i ca döda och skadade. Region Uppsalas uppgift under en under höjd beredskap och i en krigssituation är att tillhandahålla nödvändig sjukvård och för civilt försvar prioriterad verksamhet i övrigt. Yrkanden: Att Regiondirektören får i uppgift att genomföra planläggning för Region Uppsala så att nödvändig verksamhet kan bedrivas under höjd beredskap. Anna-Karin Klomp(KD) Björn-Owe Björk (KD)

81 ViS - Vård i samverkan Bilaga 110/ Dnr LS Avtal om ersättning för vård av utskrivningsklar patient Bakgrund Enligt lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård ska riktlinjer för samverkan tas fram inom ett län. Lagen ger också möjlighet enligt 4 kap. 5 att komma överens om en ny regional ersättningsmodell för betalningsansvaret. Lagens intention är att minska antalet dagar som patienter vårdas som utskrivningsklara på sjukhus och bygger på ömsesidig tillit mellan de berörda parterna. Regleringen av betalningsansvaret i Uppsala län återfinns i en riktlinje 1 där hänvisning görs till gällande lagstiftning. I riktlinjen beskrivs respektive huvudmans ansvar gällande utskrivningsklara patienter men utöver det fastställs inte något särskilt ersättningsbelopp. Enligt lag innebär avsaknaden av en överenskommelse om belopp att kommunerna ska lämna ersättning för vård av utskrivningsklara patienter med det belopp som fastställts i föreskrift av Socialstyrelsen (HSLFFS 2017:72). Eftersom beloppet för betalningsansvaret höjts och fastställts i ett sent skede har kommunernas ekonomiska förutsättningar påverkats. Syfte Syftet med avtalet är att Region Uppsala och kommunerna gemensamt ska fastställa nivån på ersättningen för vård av utskrivningsklara patienter. Beredning Beslut om avtalet fattas av respektive huvudmans berörda styrelser. Reglering av betalningsansvar Kommunens betalningsansvar ska inträda tre dagar efter det att en underrättelse enligt 3 kap. 1 lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård har skickats. Om en sådan underrättelse skickas efter klockan 12.00, ska kommunens betalningsansvar emellertid inträda fyra dagar efter det att underrättelsen har skickats. För patienter som vårdas i sluten psykiatrisk vård ska fram till och med den 31 december 2018 kommunens betalningsansvar enligt 5 kap. 4 inträda först 30 dagar efter det att en underrättelse enligt 3 kap. 1 har skickats. 1 Samverkan vid utskrivning från slutenvård, Vård i samverkan, VIS Avtal om ersättning för vård av utskrivningsklar patient Sidan 1 av 3 DocPlus-ID: DocPlusSTYR Version: 1.0 Handlingstyp: Avtal

82 Bilaga 110/18 Kommunen ska lämna ersättning för vård av utskrivningsklara patienter med kronor per vårddygn för patienter vid en enhet för somatisk akutsjukvård, kronor per vårddygn för patienter vid en enhet för geriatrisk vård och kronor per vårddygn för patienter vid en enhet för psykiatrisk vård. Kommunens betalningsansvar ska enligt 5 kap. 5 inte inträda om patientens utskrivning från den slutna vården försvåras på grund av att insatser som den landstingsfinansierade öppna vården är ansvarig för inte är tillgängliga, eller om det saknas information om att sådana insatser är tillgängliga. Uppföljning Kontinuerlig uppföljning av utskrivningsklara inom slutenvården, där även ekonomisk uppföljning ingår, ska genomföras så att utfall kan följas och utvärderas. Representanter från både kommun och Region Uppsala ska månatligen kontrollera följsamhet och rapportera till TML HSVO, som i sin tur rapporterar till det politiska samrådet HSVO. Avtalsperiod Avtalet ska gälla under perioden 1 maj 2018 tills nytt avtal avseende ersättningsnivåer träder i kraft efter gemensamt beslut av parterna. Endera parten har rätt att säga upp avtalet, varvid den ersättningsnivå träder ikraft som fastställs av Socialstyrelsen i enlighet med 5 kap 6 lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Vid uppsägning ska motparterna meddelas skriftligen och därefter ska en uppsägningstid om 30 dagar löpa. Tvister Eventuell tvist om ersättning tas upp i TML HSVO. Kan TML HSVO inte lösa frågan diskuteras frågan vidare i det politiska samrådet HSVO. Övrigt Detta avtal har upprättats i likalydande exemplar varav parterna tagit varsitt. Regionstyrelsens ordförande Region Uppsala XX ordförande XX kommun Avtal om ersättning för vård av utskrivningsklar patient Sidan 2 av 3 DocPlus-ID: DocPlusSTYR Version: 1.0 Handlingstyp: Avtal

83 Bilaga 110/18 XX ordförande XX kommun XX ordförande XX kommun XX ordförande Xx kommun XX ordförande XX kommun XX ordförande XX kommun XX ordförande XX kommun XX ordförande XX kommun Avtal om ersättning för vård av utskrivningsklar patient Sidan 3 av 3 DocPlus-ID: DocPlusSTYR Version: 1.0 Handlingstyp: Avtal

84 Bilaga 111/18 Effektiv och nära vård 2030 Målbild och strategi Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion

85 Bilaga 111/18 Innehållsförteckning FÖRORD 4 SAMMANFATTNING 5 1 UPPDRAGET 8 2 METODER OCH ARBETSSÄTT 8 3 VÅRD UTIFRÅN BEFOLKNINGENS BEHOV Befolkningsutveckling Hälsoläget i Uppsala län Vårdbehov och vårdkonsumtion 16 4 REGION UPPSALAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSYSTEM Nationell och internationell jämförelse Region Uppsalas vårdutbud VÅRDCENTRALER TANDVÅRD HABILITERING VÅRD UTANFÖR SJUKHUS PRIVATA UTFÖRARE 29 5 MÅLBILD FÖR EN EFFEKTIV OCH NÄRA VÅRD Effektiv vård Nära vård Samskapad vård Hälsofrämjande och förebyggande insatser 37 6 STRATEGIER OCH FÖRSLAG Förnyad vårdstruktur EGENVÅRD VÅRD I HEMMET OCH MOBILA TEAM NÄRMOTTAGNINGAR HÄLSOCENTRALER HÄLSOCENTRALER MED SÄRSKILDA UPPDRAG VÅRDCENTRUM NÄRVÅRDSPLATSER/NÄRVÅRDSAVDELNINGAR SPECIALISERAD VÅRD UTANFÖR SJUKHUS SJUKHUSVÅRD Digital infrastruktur Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling AKTIVT TEAMBASERAT PATIENTPROCESSARBETE KUNSKAPSSTYRNING KOMPETENS OCH KAPACITET FÖR FÖRÄNDRINGS- OCH FÖRNYELSELEDNING TJÄNSTEUTVECKLING OCH INNOVATIONSSTÖD Kompetensförsörjning och nya kompetenser Forskning för en god och nära vård 75 Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

86 Bilaga 111/ Utvecklad styrning och uppföljning INVÅNARPERSPEKTIV ÖVERGRIPANDE STYRNING OCH UPPFÖLJNING STYRNING AV HÄLSOCENTRALER INOM VALFRIHETSSYSTEMET Hållbara ekonomiska förutsättningar EKONOMISKA VINSTER MED FÖREBYGGANDE INSATSER 86 7 FÄRDPLAN VÄGEN FRAMÅT MOT EN EFFEKTIV OCH NÄRA VÅRD 87 8 REFERENSER 90 BILAGA 1 FÖRKORTNINGAR OCH DEFINITIONER 91 BILAGA 2 GENOMFÖRDA DIALOGMÖTEN 92 Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

87 Bilaga 111/18 Förord Vården står inför stora utmaningar. Antalet äldre kommer att öka dramatiskt samtidigt som kraven ökar. Den medicintekniska utvecklingen kräver finansiering. Den ojämlika hälsan är ytterligare en utmaning. Pressen på de offentligt finansierade välfärdssystemen kommer således öka samtidigt som möjligheterna till resursförstärkning är begränsat. Som en följd kommer trycket på effektivisering att öka under de närmaste åren. Svensk vård presterar på många sätt bra. Behandlingsresultaten för många sjukdomstillstånd är mycket goda i en internationell jämförelse. Samtidigt har vi utmaningar när det gäller tillgänglighet, patientmedverkan och kontinuitet liksom samverkan över organisatoriska gränser. Med andra ord har svensk vård en förbättringspotential. Effektiviseringstrycket kan med fördel ses som en möjlighet att förbättra vården. De ökande kraven på effektivisering kräver en omställning av hälso- och sjukvården. En omställning som innebär mer fokus på nära vård. Nära ur såväl geografisk som relationell synvinkel och dessutom behöver vården vara mer lättillgänglig än idag. Den digitala utvecklingen kan dessutom ge begreppet närhet en ny dimension och möjliggöra närhet på distans och dessutom möjliggöra alltmer avancerad vård utanför sjukhusen. Det föreliggande arbetet har mot bakgrund av ovanstående tillkommit på initiativ av regionstyrelsen i Region Uppsala. Uppdraget fick namnet Effektiv och nära vård 2030 för ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion. Arbetet har tagit sin utgångspunkt i ett antal statliga och regionala utredningar, inte minst den statliga utredningen Effektiv vård (SOU 2016:2), som leddes av undertecknad Göran Stiernstedt. Projektet har genomförts på regionkontorets hälso- och sjukvårdsavdelning under ledning av Göran Stiernstedt. Projektgruppen har dessutom bestått av Sofia Kialt, Ann-Charlott Norman och Maj Sölvesdotter. Utan deras hängivna arbete vid sidan av ordinarie arbetsuppgifter hade uppdragit inte varit möjligt att genomföra. Uppsala i mars 2018 Göran Stiernstedt Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

88 Bilaga 111/18 Sammanfattning Denna sammanfattning utgör en kort summering av kapitlen 1-4. För sammanfattning av resterande kapitel hänvisas till de rutor som inleder respektive kapitel och som utgör en sammanfattning av analyser, bedömningar och förslag. Uppdraget Uppsala är ett expansivt län med hög befolkningstillväxt. Länet står också inför demografiska utmaningar, främst en dramatisk ökning av antalet äldre. Tillsammantaget kommer detta ställa höga krav på en effektiv och nära vård i framtiden. Region Uppsala behöver därför få till stånd en långsiktig förändring så att bättre förutsättningar ges för att kunna ge en effektiv och sammanlänkande vård i framtiden. Mot denna bakgrund beslutade regionstyrelsen i maj 2017 att ge hälso-, sjukvårds- och FoUU-utskottet i uppdrag att till regionstyrelsen i april 2018 lägga förslag på målbild och strategi för effektiv och nära vård år för ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion. Projektet startade i juni 2017 och avslutades i mars Det huvudsakliga arbetssättet i projektet har varit att kommunicera med berörda aktörer i länet i en öppen, bred och transparant dialogprocess. Såväl patienter, anhöriga och närstående, invånare, medarbetare, chefer som samarbetspartners behöver dock även framöver involveras i den fortsatta processen och bidra med erfarenheter, tankar och förslag för att nå målbilden om en effektiv och nära vård Angreppsättet med en öppen dialogprocess syftar till att bidra till omställningsarbetet som kommer att beröra hela Region Uppsalas hälso- och sjukvårdssystem. Det har varit särskilt viktigt att involvera kommunerna i dialogarbetet på ett sätt som kan bidra till ett konstruktivt samarbete även fortsättningsvis. Målbild för en effektiv och nära vård 2030 Dagens vårdssystem är fragmentiserat. Dessutom behöver den framtida hälso- och sjukvården i länet på ett bättre sätt matchas gentemot befolkningens behov. Målbilden för framtidens hälsooch sjukvård i länet behöver därför utgå från behovet i befolkningen och fokusera på att uppnå en bättre och mer jämlik hälsa hos invånarna i Region Uppsala. En utmaning för den framtida hälso- och sjukvården i länet kommer således att vara att få till stånd en struktur där samtliga delar bidrar till helheten. För att kunna skapa ett effektivt hälso- och sjukvårdssystem i framtiden som är nära invånarna krävs samordning och samarbete på alla nivåer i systemet, oavsett hvudmannaskap och oavsett om vården bedrivs av offentliga eller privata utförare. En omställning till en effektiv och nära vård 2030 handlar om att både öka närhet och koncentration av vård, det vill säga det behövs decentralisering och centralisering samtidigt. Med effektiv vård menas att en del arbetsuppgifter som kräver specifik kompetens och sällanuppgifter behöver koncentreras, medan andra vårdinsatser behöver föras längre ut i systemet. Med nära vård menas att vården i allt större utsträckning förflyttas från byggnaden sjukhuset och ut i andra vårdformer. Närhet kan omfatta geografisk närhet, men även relationell och tillgänglig närhet. I begreppet nära ingår även patientens delaktighet i utformningen av vården. Vården behöver därför involvera patienten i en samskapad vård med erkännandet att vårdens möten består av ett gemensamt beslutsfattande av två experter. Arbetet med att skapa hälsa innebär inte enbart att diagnostisera och behandla sjukdom, utan även att bedriva ett hälsofrämjande och förebyggande arbete. Den nära vården är den självklara arenan för merparten av det primärpreventiva arbetet. En konsekvens av Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

89 Bilaga 111/18 detta är att hälsouppdraget bör markeras tydligare i primärvårdsuppdraget, i första hand ett hälsouppdrag för de individer som vårdpersonalen möter i sitt arbete. Strategier För att kunna uppnå målbilden för framtidens hälso- och sjukvård behövs ett antal strategier som talar om hur vägen bör se ut för att kunna utveckla hälso- och sjukvårdssystemet i Region Uppsala. I strategiarbetet ingår att utveckla en hälso- och sjukvårdsstruktur som stämmer överens med befolkningens framtida behov och som ger förutsättningar för samskapande mellan patienten och vården. Föreslagna strategier är att: Driva kvalitetsutveckling Påverka utbildning och utveckla kompetens Anpassa och stärka forskningen Utveckla ledning och styrning Stödja kontinuitet och egenvård med stöd av digital infrastruktur Förnya vårdstrukturen Digitala tjänster kan öka hälso- och sjukvårdens kvalitet både vad gäller effektivitet och närhet. Exempelvis kan ett digitalt vårdmöte öka närheten för patienten och bespara resan till en fysisk mottagning. Vad som skapar värde i termer av effektivitet och närhet är därför viktigt att beakta ur både invånarens/patientens och verksamhetens perspektiv. Individen/patienten behöver information om vilka digitala möjligheter som erbjuds för att kunna vara delaktig och ta ett större ansvar för sin egen hälsa och vård. Förnyad vårdstruktur För att uppnå målen för framtidens effektiva och nära vård krävs framför allt förändringar och förnyelse i dagens vårdstruktur. Ett arbete behöver inledas för att påbörja utvecklingen mot en ny struktur för hälso- och sjukvården i Region Uppsala. Följande nivåer, som inte är detsamma som organisatoriska nivåer, föreslås: Egenvård Vård i hemmet och mobila team Närmottagningar Hälsocentraler Hälsocentraler med särskilda uppdrag Vårdcentrum med närvårdsplatser Specialiserad vård utanför sjukhus Länssjukhus Riks- och regionsjukhus Även om den nära vården har stort fokus på primärvård och kommunal hälso- och sjukvård, kommer förändringar att få följdverkningar för hela hälso- och sjukvårdssystemet. Ändras en pusselbit i ett sammanhållet system påverkas hela systemet. Utifrån ett kvalitetsperspektiv behöver dessutom en viss koncentration komma till stånd av vård som enbart bedrivs vid länets två sjukhus. Den nationella och sjukvårdsregionala nivåstruktureringen kommer också ha betydelse för hela hälso- och sjukvårdssystemet såväl inom Region Uppsala som för övriga landsting och regioner. Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

90 Förnyad vårdstruktur 2030 i Region Uppsala Bilaga 111/18

91 Bilaga 111/18 1 Uppdraget Den 30 maj 2017 beslutade regionstyrelsen att ge hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottet i uppdrag att till regionstyrelsen i april 2018 lägga förslag på målbild och strategi för effektiv och nära vård år för ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion. Samtidigt utsågs hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottet till politisk styrgrupp och samråd för hälsa, stöd, vård och omsorg (HSVO) skulle nyttjas för dialog. Koncernledningen i Region Uppsala har varit styrgrupp på tjänstemannanivå och vårdledningsgruppen har verkat som operativ styrgrupp. Strategi och målbild beslutas av regionstyrelsen i april 2018 och därefter ska en handlingsplan tas fram som delges regionstyrelsen. Projektet startade i juni Göran Stiernstedt, tidigare särskild utredare för utredningen Effektiv vård, utsågs till projektledare. Projektägare har varit hälso- och sjukvårdsdirektören. Uppdraget tar sin utgångspunkt från den statliga utredningen Effektiv vård (SOU 2016:2) samt utredningen God och nära vård (SOU 2017:53). Resultaten från målbild för primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård (dnr VS ) har också införlivats i arbetet, liksom Regionplan och budget , där det framgår att Region Uppsala ska arbeta för en långsiktig förändring så att bättre förutsättningar ges för att kunna ge en effektiv och sammanlänkande vård i framtiden. Utredningen har även tagit hänsyn till flera pågående regionala förändringar och projekt, exempelvis Ekonomi 2020, samgåendet mellan förvaltningarna Primärvården och Hälsa och habilitering och de digitaliseringsprojekt som pågår och som kan stödja en effektiv och nära vård i framtiden. 2 Metoder och arbetssätt Projektet har använt sig av en öppen, bred och transparant dialogprocess på samma sätt som gjordes i målbildsarbetet för primärvården. Framtidens välfärdssystem samspelar dock på ett sätt som inte låter sig beskrivas på ett mekaniskt och förutsägbart sätt. Därför har den öppna dialogprocessen utgått ifrån kunskapen om att leda och driva utveckling i komplexa system. Såväl patienter, anhöriga och närstående, invånare, medarbetare, chefer som samarbetspartners behöver involveras i den fortsatta processen och bidra med erfarenheter, tankar och förslag för att kunna uppnå en effektiv och nära vård Angreppsättet med en öppen och bred dialogprocess syftar därför till att bidra till själva omställningsarbetet, som kommer att beröra hela Region Uppsalas hälso- och sjukvårdssystem. Detta innebär i praktiken att dialogen fortsätter i redan påbörjade mötesarenor, exempelvis rådet för delaktighet, pensionärsrådet, samverkan med de fackliga organisationerna (både på central och lokal nivå), etablerade lokala samverkansarenor samt det politiska samrådet och tjänstemannaledningen för hälsa, stöd, vård och omsorg (HSVO). Utöver befintliga arenor har projektet under arbetets gång skapat nya mötesplatser för dialoger. Det har varit viktigt att involvera kommunerna i dialogarbetet på ett sätt som kan bidra till ett konstruktivt samarbete även fortsättningsvis. Det är särskilt angeläget eftersom den framtida hälso- och sjukvården behöver samordnas mer effektivt mellan olika huvudmän för största möjliga nytta för patienterna och invånarna i länet.

92 Bilaga 111/18 3 Vård utifrån befolkningens behov Region Uppsalas vision är att skapa ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft. Uppsala är ett expansivt län med hög befolkningstillväxt som ställer krav på ökad vårdkapacitet. Tillväxten i befolkningen, åldersstrukturen och skillnaderna mellan kommunerna kommer att ställa stora krav på ett framtida vårdutbud som är bättre anpassat till befolkningens behov. Den framtida hälso- och sjukvården behöver struktureras och byggas utifrån befolkningens behov. Därför är det viktigt att löpande följa och prognosticera befolkningstillväxten, åldersstrukturen och skillnaderna mellan olika t.ex. olika kommuner. Dessutom är det grundläggande för det fortsatta förbättringsarbetet att fortlöpande studera hälsoläget i befolkningen inkl. skillnader olika grupper, t.ex. mellan män och kvinnor. Det är en stor utmaning att försöka prognosticera den framtida vårdkonsumtionen, som till betydande del påverkas av vilka hälsoproblem som väntar framöver. Trafikverkets beslut om att etablera fyrspår mellan Stockholm och Uppsala samt nybyggnationer i Uppsala och i andra delar av länet är också viktiga aspekter att beakta i utvecklingen av framtidens hälso- och sjukvård. Den ökade inflyttningen kommer att öka kraven på Region Uppsalas hälso- och sjukvård, vilket innebär behov av en kraftig utökning av vårdutbudet i form av primärvård, tandvård och viss specialistvård. Analyser pågår dessutom för att bedöma effekter av den utbyggnad som planeras i södra delen av länet utefter järnvägen mellan Uppsala och Arlanda. 3.1 Befolkningsutveckling Vad gäller befolkningsutvecklingen till 2030 i länet visar befolkningsprognosen på en ökning i Uppsala, Enköping, Knivsta och Håbo kommun, medan Älvkarleby, Tierp, Heby och Östhammars kommuner kommer att ha en relativt konstant befolkningsmängd (se diagram 1 och 2) Befolkningsframskrivning Håbo Älvkarleby Knivsta Heby Tierp Enköping Östhammar Diagram 1. Prognos för befolkningstillväxt för länets sju mindre kommuner, Region Uppsala, 2017 Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

93 Bilaga 111/18 Diagram 2. Prognos för befolkningstillväxt för Uppsala kommun, Region Uppsala, 2017 När det gäller länets framtida åldersstruktur kommer samtliga kommuner att få en åldrande befolkning. Personer äldre än 75 år ökar således genomgående. Minst uttalad är ökningen i Heby och Älvkarleby kommuner. I prognoserna för befolkningsutvecklingen till 2030 ligger också en ökning av andelen barn och unga. Störst är ökningen i Knivsta, Enköping, Östhammar och Uppsala kommun. Flera av dessa kommuner kan betraktas som inflyttningskommuner och kommer därmed i framtiden att präglas av fler barnfamiljer (se diagram 3 och 4). Befolkningsstrukturen för länet vad gäller könsfördelning kommer inte att förändras i särskilt stor utsträckning. Diagram 3. Prognos för befolkningstillväxt per ålder i länets sju mindre kommuner , Region Uppsala, 2017 Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

94 Bilaga 111/18 Diagram 4. Prognos för befolkningstillväxt per ålder i Uppsala kommun , Region Uppsala, Hälsoläget i Uppsala län Den framtida hälso- och sjukvården behöver även utvecklas utifrån hälsoläget i befolkningen. Hälsan i befolkningen kan beskrivas utifrån flera olika perspektiv. Ohälsotalet Utifrån det så kallade ohälsotalet framgår att det generellt skett en nedgång under perioden räknat i antal dagar som sjukpenning, rehabiliteringsersättning och aktivitetsersättning betalats ut. Heby, Tierp och Älvkarlebys kommuner uppvisar ett högre ohälsotal än riksgenomsnittet, medan övriga kommuner uppvisar ett lägre ohälsotal än genomsnittet i landet (se diagram 5). 60,0 Ohälsotalet Antal dagar under en tolvmånadersperiod som Försäkringskassan utbetalar Sjukpenning, rehabiliteringsersättning och aktivitetsersättning i förhållande till antal försäkrade år 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0, Riket Uppsala län Håbo Älvkarleby Knivsta Heby Tierp Uppsala (Regeländringar i sjukförsäkringssystemet gör attdet kan vara svårt att dra tydligaslutsatser avstatistikenöver tid) Diagram 5. Ohälsotalet, Uppsala läns kommuner i jämförelse med riket, Försäkringskassan, 2017 Källa: Försäkringskassan Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

95 Bilaga 111/18 Sjukskrivningar Ett annat sätt att studera hälsan hos länets invånare är via statistik kring sjukskrivningar. I januari 2018 var personer sjukskrivna i Uppsala län av Region Uppsalas offentliga och privata enheter inom primär- och specialistvården. De vanligaste diagnoserna för sjukskrivning är psykiska sjukdomar och sjukdomar i rörelseorganen. Det är betydligt fler kvinnor än män som är sjukskrivna (se diagram 6). Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre Andningsorganens sjukdomar Tumörer Symtom, sjukdomstecken, onormala kliniska o Sjukdomar i nervsystemet Cirkulationsorganens sjukdomar Graviditet, förlossning och barnsängstid Matsmältningsorganens sjukdomar Vissa infektionssjukdomar och parasitsjukdomar Utan giltig ICD 10 kod Endokrina sjukdomar, nutritionsrubbningar och Sjukdomar i urin och könsorganen Antal sjukdomsfall per diagnosgrupp Antal sjukfall för män Antal sjukfall för kvinnor Antal sjukfall totalt Diagram 6. Antal sjukfall per diagnosgrupp, kvinnor och män, januari 2018, Ineras statistiktjänst för ordinerad sjukskrivning Vanligaste diagnoserna i slutenvården De vanligaste diagnoserna per invånare inom slutenvården i Uppsala län är relaterade till graviditets- och förlossningsvården. Därefter följer hjärt- och kärlsjukdomar (se diagram 7). Diagram 7. Diagnoser i sluten vård, antal patienter per invånare, Uppsala län, samtliga åldrar, Socialstyrelsens statistikdatabas, 2016 Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

96 Bilaga 111/18 Förekomsten av olika sjukdomar Inom ramen för projektet har data tagits fram kring förekomsten (prevalensen) av hjärtsvikt i länets samtliga kommuner och prevalens för olika sjukdomar i Knivsta kommun. Uppgifterna är framtagna via Region Uppsalas beslutsstöd och är endast tänkta att användas som exempel för att åskådliggöra skillnader i sjukdomsbilder mellan olika kommuner eller i en enskild kommun. Diagram 8. Prevalens för hjärtsvikt i länets kommuner, Region Uppsala, 2017 Kommentar: Ej validerade och exakta data, endast översiktlig bild I diagram 8 går att utläsa att hjärtsvikt är mest förekommande i Älvkarleby, Tierps och Östhammars kommun, det vill säga den norra delen av länet. Hjärtsvikt är minst vanligt i Knivsta kommun, som har en yngre befolkning. Diagram 9. Prevalens för olika sjukdomar i Knivsta kommun, Region Uppsala, 2017 Kommentar: Ej validerade data, endast översiktlig bild Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

97 Bilaga 111/18 Av diagram 9 framgår att astma är vanligast förekommande i Knivsta kommun och de minst vanligt förekommande diagnoserna är stroke och bensår, vilket kan förklaras av Knivstas relativt unga befolkning. Självrapporterad hälsa Självrapporterat allmänt hälsotillstånd är ett annat mått som visar på hälsoläget i befolkningen. En mängd studier har visat att dåligt självrapporterat allmänt hälsotillstånd har ett starkt samband med långvarig sjukdom, vårdbehov och dödlighet. Samtidigt är den en betydelsefull indikator för att följa hälsoutvecklingen över tid. I Uppsala län upplever 75 procent av invånare i åldrarna ett bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd. Färre kvinnor än män anser sig ha bra hälsa, 72 jämfört med 77 procent (se diagram 11). Sett över tid har den självskattade hälsan legat på ungefär samma nivå sedan 2004 för kvinnor, medan andelen med bra hälsa har ökat för män. Det är dock stora skillnader rörande upplevd hälsa i kommunerna i länet. I länets norra kommuner, det vill säga Tierp, Älvkarleby, Heby och Östhammars kommuner, upplever sig invånarna ha ett sämre hälsotillstånd än invånarna i andra kommuner i länet och riksgenomsnittet (se diagram 10). Faktorer bakom dessa skillnader är bland annat olikheter i levnadsvanor och livsvillkor. Diagram 10. Självrapporterat allmänt hälsotillstånd i länets kommuner, Liv och hälsa 2017, Region Uppsala Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

98 Bilaga 111/18 Diagram 11. Självrapporterat allmänt hälsotillstånd i länets kommuner, kvinnor och män, Liv och hälsa 2017, Region Uppsala De vanligaste självrapporterade hälsoproblemen i Uppsala län 2017 var värk och smärtor i rörelseorganen, som 46 procent av de tillfrågade uppgav ha problem med, 30 procent upplevde att de hade huvudvärk och migrän. I samma undersökning uppgav 24 procent att de hade återkommande mag-/tarmbesvär (se diagram 12). Diagram 12. Självrapporterade hälsoproblem, Uppsala län, Liv och hälsa 2017, Region Uppsala Vad gäller den självrapporterade psykiska hälsan uppgav 41 procent av de tillfrågade i Uppsala län att de upplevde ängslan, oro eller ångest, 48 procent angav trötthet, 29 procent nedstämdhet och 33 procent sömnsvårigheter som de vanligaste psykiska problemen (se diagram 13). Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

99 Bilaga 111/18 Personer med funktionsnedsättningar skattar sin hälsa som sämre än övriga befolkningen. Bland personer med funktionsnedsättning angav 45 procent att deras hälsa var bra jämfört med 82 procent i övriga befolkningen (Folkhälsomyndigheten 2015). Diagram 13. Självrapporterade psykiska problem, Uppsala län, Liv och hälsa 2017, Region Uppsala 3.3 Vårdbehov och vårdkonsumtion Förutom befolkningstillväxten och hälsoläget i länet är det viktigt att studera befolkningens vårdbehov och försöka prognosticera den framtida vårdkonsumtionen. Samtliga befolkningsgrupper i samhället behöver en effektiv och nära vård i framtiden som kan svara upp mot deras individuella och unika behov. Dessutom finns särskilt sårbara grupper, som måste tas omhand på ett bättre sätt än tidigare. Även vården för sällanbesökare behöver utvecklas, eftersom de sårbara grupperna redan i dagsläget tar en så pass stor andel av resurserna att även övrig vård påverkas. För att klara den framtida vården är det även viktigt att utveckla anhörigstödet, både utifrån patientens som den anhöriges perspektiv. Det handlar dels om att öka patientsäkerheten och tryggheten vid hemgång, dels att förebygga att den anhörige inte själv blir en framtida patient. Framtida nya behov och nya tekniska möjligheter ger inte bara fördelar, utan kan även innebära ny ohälsa, som exempelvis andra levnadsvanor, som i dagsläget inte fokuseras på. Från och med 2018 ingår till exempel problem med spel om pengar i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen (Folkhälsomyndigheten 2018). Sårbara grupper Behov och vårdkonsumtion stämmer inte alltid överens. Flera av de grupper som har vårdbehov, exempelvis personer med funktionshinder eller multisjuka, kan inte hantera eller komma till vårdgivaren på det sätt som systemet idag är uppbyggt (Riksrevisionen 2017). Exempel på målgrupper med särskilda behov och där hälso- och sjukvården behöver bli bättre på att anpassa systemet till är multisjuka äldre, personer med samsjuklighet och kroniskt sjuka personer. Andra grupper i befolkningen som har särskilda behov är personer med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. Personer med medfödda eller tidigt förvärvade funktionsnedsättningar, som inte är övergående, Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

100 Bilaga 111/18 behöver en nära, anpassad hälso- och sjukvård, vilket är en förutsättning för en jämlik vård. Psykisk ohälsa En stor växande målgrupp är personer med psykisk ohälsa. Ökningen är mest markant bland unga (16-29 år). Bland barn och unga finns grupper med missbruksproblem och psykisk ohälsa, Även självmords- och självskadeproblematik är områden som behöver utvecklas i framtidens vård. Andra målgrupper är personer med neuropsykiatrisk problematik, som ofta även lider av olika former av psykisk ohälsa. Homosexuella, bisexuella och transpersoner rapporterar också en sämre psykisk hälsa än övriga befolkningen. Hälsan skiljer sig dessutom åt i grupper med olika utbildningsnivå, även om hälsan i landet under senare år har utvecklats överlag positivt i samtliga utbildningsgrupper. (Folkhälsomyndigheten, 2017). Ytterligare målgrupper med ökad risk för psykisk ohälsa är flyktingar och asylsökande (Kommissionen för jämlik hälsa 2017). Beräknat vårdbehov utifrån bestämningsfaktorer Ett etablerat sätt att beräkna vårdbehov är Care Need Index (CNI), som tar hänsyn till ett antal bestämningsfaktorer hos befolkningen: ensamstående över 64 år, utlandsfödda, arbetslösa, ensamstående förälder, individer som flyttat, lågutbildade och barn under fem år. CNI återspeglas inte i ovanstående prognoser för befolkningstillväxt, men retrospektivt framträder skillnader mellan länets kommuner (se figur 14). Mellan 2012 och 2017 har Håbo, Älvkarleby, Knivsta, Tierp och Östhammars kommuners befolkning ökat i CNI, medan Heby, Uppsala och Enköpings kommun ligger relativt konstant. En stor kommun som Uppsala behöver beakta att CNI kan fördela sig olika mellan landsbygd och tätort, såväl som mellan olika geografiska områden inom tätorten. Diagram 14. Care need index (CN) per kommun i Uppsala län, 2012 och 2017, Region Uppsala Dessutom behöver ökningen av CNI analyseras utifrån vilken bestämningsfaktor som är den tyngst vägande för kommunen. Exempelvis karaktäriserar arbetslöshet och äldre personer Älvkarlebys befolkning, medan barnfamiljer karaktäriserar Knivsta och Håbo kommuner. Det är tyngden av den specifika bestämningsfaktorn som har betydelse för vilken hälso- och sjukvård som behöver prioriteras i respektive kommun. Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

101 Bilaga 111/18 När det gäller öppet arbetslösa och sökande i program för aktivitetsstöd framkommer att Knivsta och Håbo kommuner hade lägst andel öppet arbetslösa och sökande i program för aktivitetsstöd av samtliga kommuner i länet, medan Älvkarleby och Tierps kommuner hade högst andel (se diagram 15). Riket Uppsala län Östhammar Enköping Uppsala Tierp Heby Knivsta Älvkarleby Håbo Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i % av befolkningen 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 8,0 9,0 10,0 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 Källa: Arbetsförmedlingen Diagram 15. Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, Uppsala län och kommunerna i jämförelse med riket, Arbetsförmedlingen, 2017 Framtida vårdkonsumtion För att kunna strukturera hälso- och sjukvården utifrån befolkningens behov är det viktigt att försöka prognosticera den framtida vårdkonsumtionen. Utifrån prognosticerade siffror framgår att antalet vårdkontakter som en följd av befolkningstillväxten kommer att öka generellt under den kommande tjugoårsperioden. Den största förändringen avser de äldsta målgrupperna, där ökningen är dramatisk (se diagram 16). Diagram 16. Antal vårdkontakter 2017, 2027 och 2037, rak framskrivning, Region Uppsala, 2017 Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

102 Bilaga 111/18 4 Region Uppsalas hälso- och sjukvårdssystem 4.1 Nationell och internationell jämförelse Förutsättningarna för att få till stånd en jämlik och personcentrerad vård är några av Region Uppsalas mest framträdande utmaningar, inte minst när det gäller primärvårdens uppdrag. Vid en genomgång av svensk primärvård visade det sig att Sverige har haft en sämre utveckling än andra länder när det gäller att ansvara för befolkningens behov av grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering utan avgränsning avseende sjukdomar, ålder eller patientgrupper (Vårdanalys, 2017). Andel primärvård av totala hälso- och sjukvården Andelen primärvård av den totala hälso- och sjukvården i Sverige är låg jämfört med andra länder (OECD, Health Statistics 2016, ur Vårdanalys, 2017). När det gäller Region Uppsala i förhållande till övriga landsting/regioner är andelen resurser som avsätts till primärvårdens verksamheter näst lägst i hela landet (se diagram 17). Diagram 17. Kostnadsandel primärvård av total hälso- och sjukvård, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, 2017 Befolkningens förtroende Enligt den senaste hälso- och sjukvårdsbarometern har invånarna i länet högt förtroende för sjukvården i sin helhet, för sjukhusen och vårdcentralerna. De uppfattar att vården ges på lika villkor och att de har tillgång till vården när de behöver den. Patienterna har också svarat att de är positiva till att koncentrera vård i det fall det förbättrar kvaliteten. Det är dock endast 59,3 procent av invånarna i länet som anser att de har en rimlig väntetid till vårdcentralen (Hälso- och sjukvårdsbarometern, 2017). När det gäller förtroendet i befolkningen för primärvården har förtroendet ökat och enligt senaste nationella patientenkäten ligger Region Uppsala något högre än genomsnittet i landet (respekt och bemötande, tillgänglighet, delaktighet och involvering, information och kunskap samt kontinuitet och koordinering (Nationella Patientenkäten, NPE 2017). Avseende specialiserad öppenvård och slutenvård samt Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

103 Bilaga 111/18 akutmottagningar ligger nivån för förtroendet hos invånarna ungefär på samma genomsnitt som övriga landet (Nationella Patientenkäten, NPE 2016). Det finns ett samband mellan högt förtroende hos befolkningen och hög tillgänglighet; ju högre tillgänglighet desto högre förtroende för hälso- och sjukvården (Vårdanalys, 2017). Som framgår av diagram 18 placerar sig Uppsala i mitten vid en jämförelse mellan landsting/regioner. Diagram 18. Samband mellan förtroende och tillgänglighet, Vårdanalys, 2017 En hög patientupplevd kvalitet korrelerar dessutom med lägre kostnader för landstingen. (Vårdanalys, 2017). Uppsala har en relativt hög patientupplevd kvalitet och hög produktivitet i jämförelse med övriga landsting/regioner (se diagram 19). Diagram 19. Patientupplevd kvalitet och kostnader per besök (kr), Vårdanalys, 2017 Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

104 Bilaga 111/18 Utifrån gjorda analyser framgår dessutom att en högre kontinuitet i hälso- och sjukvården ger lägre kostnader. En tänkbar orsak kan vara att det tar kortare tid att genomföra ett besök då läkaren eller sjukvårdspersonalen känner patienten sedan tidigare (Vårdanalys, 2017). När det gäller personcentrering i form av exempelvis andel patienter med fast läkarkontakt och tillgänglighet till vård på kvällar/helger (exklusive akutsjukhus) ligger Sverige sämre till än Norge, Nederländerna och Storbritannien (Vårdanalys, 2017) (se figur 1). Figur 1. Patientcentrering, jämförelse mellan olika länder, Vårdanalys 2017 Det finns ingen anledning att anta att Region Uppsalas bild ser annorlunda ut än resten av Sverige när det gäller patientcentrering, fast läkarkontakt och tillgänglighet till vården. Samskapande vård och kontinuitet är därför några av Region Uppsalas viktigaste förbättringsområden. Även anhörigstödet behöver utvecklas. Anhöriga vårdar ofta sina familjemedlemmar i hemmet och därmed riskerar de själva att bli patienter om de inte får tillräckligt stöd. Tillgänglighetsstatistik Vad avser tillgängligheten till läkarbesök inom sju dagar i Region Uppsala har den varit någorlunda konstant de senaste två åren och varierat mellan procent. Telefontillgängligheten har haft en nedåtgående trend de senaste åren med en tillgänglighet om 94 procent hösten 2014 till 86 procent hösten En av förklaringarna till minskningen avseende telefontillgängligheten är att antalet patienter som söker kontakt via mina vårdkontakter har ökat kraftigt de senaste två åren (Väntetider i vården, 2018). Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

105 Bilaga 111/18 Inom specialistvården har tillgängligheten till första läkarbesök och behandling/operation förbättrats sedan I januari 2018 var tillgängligheten till första läkarbesök 84 procent och antalet väntande till första läkarbesök som överskridit vårdgarantins gränser om 90 dagar var lägre än på flera år. Tillgängligheten till behandling/operation inom specialistvården var i januari procent och sjönk fram till och med sommaren Därefter har tillgängligheten till behandling/operation succesivt förbättrats och var i januari procent. Siffrorna för Uppsala län när det gäller specialistvården ligger bättre till än genomsnittet i landet (Väntetider i vården, 2018). 4.2 Region Uppsalas vårdutbud Detta avsnitt innehåller endast ett urval av det vårdutbud som finns inom Region Uppsala och har inte ambitionen att vara heltäckande. De olika verksamheterna som beskrivs nedan ska endast ses som exempel på områden som behöver tas med i de fortsatta diskussionerna om vad som bör ingå i den nära vården i länet. Utifrån de kartläggningar som gjorts i projektet kan konstateras att det finns en brist på helhetssyn i dagens vårdutbud och hälso- och sjukvårdssystem. Enskilda beslut har i vissa fall inte föregåtts av bedömningar av vilken del i helheten som det finns behov av att utveckla och förbättra för att få till stånd en effektiv hälso- och sjukvård som utgår ifrån befolkningens behov. En del verksamheter tar hand om samma målgrupper, samtidigt som vissa målgrupper hamnar mellan stolarna i de olika vårdnivåerna. Inte heller har tandvården införlivats helt och hållet i hälso- och sjukvårdssystemet, utan hanteras oftast som en separat del vid sidan av resten av vårdverksamheterna. Dagens vårdutbud i Region Uppsala visar således på en splittrad bild där olika verksamheter växt fram vid olika tidpunkter. Det bidrar till ett bristfälligt koordinerat och därmed ineffektivt system som invånarna har svårt att orientera sig i. I dagens hälso- och sjukvårdssystem saknas därför helhetsstruktur och samordning mellan de olika verksamheterna inom systemet, vilket gör att patienten inte får en sammanhållen vård, oavsett om huvudmannaskapet ligger på Region Uppsala eller hos kommunerna. Den bild som har växt fram i arbetet med projektet har även förstärkts vid dialoger med flera aktörer, exempelvis Pensionärsrådet. Dagens vårdutbud matchar därmed inte befolkningens behov på ett heltäckande sätt som är långsiktigt hållbart. Eftersom vården behöver utföras på rätt nivå och vara sammanhållen enligt BEON-principen, behöver hälso- och sjukvårdssystemets struktur utvecklas utifrån andra förutsättningar och principer än vad som görs idag. Särskilt gäller detta målgrupper som exempelvis har funktionsnedsättningar, personer som är multisjuka och har komplexa behov, både utifrån ett hälso- och sjukvårds- och omsorgsperspektiv. Det är också angeläget i de fortsatta diskussionerna om utvecklingen mot en effektiv och nära vård att även involvera de privata vårdgivarna. En utmaning med dagens system är att prioritering av framtida fastighetsinvesteringsbehov sker utan kunskap om riktning för framtidens hälso- och sjukvård i länet. Det finns därför behov av en samlad och övergripande etablerings- och utvecklingsplan för framtidens hälsooch sjukvårdssystem som bygger på befolkningens behov på lång sikt och som kan ligga till grund för fastighetsinvesteringsplanerna. Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

106 Bilaga 111/18 Vårdsystemet för personer med psykisk ohälsa När det gäller psykisk ohälsa är det viktigt att säkerställa att hela vårdkedjan fungerar, eftersom olika förvaltningar och verksamheter tar hand om vissa åldersgrupper med viss psykisk ohälsa, medan andra vårdenheter hanterar andra (Lumell Associates, 2017). Helhetsperspektivet saknas och patienter bollas fram och tillbaka i systemet. Även äldre personer lider ofta av psykisk ohälsa, vilket medför att olika vårdinstanser kopplas in utan att någon samordning sker mellan enheterna. Ett exempel där olika vårdnivåer hanterar delvis samma målgrupper är psykisk hälsa hos barn och unga och gränsdragningarna mellan de olika vårdenheterna kan ibland vara svåra att göra. Psykisk ohälsa hos barn och unga 0-17 år med lätt till medelsvår psykisk ohälsa hanteras inom primärvården, ungdomsmottagningarna, samtalsmottagningarna och barnspecialistmottagningarna vid Akademiska sjukhuset. Mödra- och barnhälsovården ansvarar för blivande mödrar och barn mellan 0-5 år. Inom specialistvården finns barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) inom Akademiska sjukhuset för barn och unga med svår psykisk ohälsa upp till 18 år. Därutöver tar habiliteringsverksamheten hand om de grupper med barn och unga med psykisk ohälsa som hör till specialistvården inom habiliteringens område Vårdcentraler Den produktion som utförs inom dagens primärvård avser både offentlig och privat utförd vård enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling och lagen om (2008:962) valfrihetssystem. Inom primärvårdens vårdcentralsuppdrag (LOV) finns totalt 41 vårdcentraler och åtta filialer inom länet, varav 21 vårdcentraler och sex filialer drivs i egen regi och 20 vårdcentraler och två filialer drivs i privat regi (se figur 2 och 3). Totalt genomfördes 2017 mer än en miljon besök inom vårdcentralsuppdraget, det vill säga besök till läkare, sjuksköterska, fysioterapeut, mödrahälsovård och barnhälsovård (Årsredovisning Vårdstyrelsen, 2017). Det totala antalet besök inom vårdcentralsuppdraget har minskat 2017 jämfört med föregående år, framför allt sjuksköterskebesöken. Orsaker till minskningen bedöms bland annat vara minskade tider för drop-in-verksamhet och ökad andel kontakter via Mina vårdkontakter. Överlag har det skett en förskjutning från besök till telefonkontakt för övriga professioner. Den lägre produktionen av läkarkontakter förklaras bland annat av vakanta tjänster och brist på distriktsläkare. Det genomsnittliga antalet årsarbetare på vårdcentralerna vid utgången av 2017 var 618, vilket är en ökning med 37 årsarbetare jämfört med Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

107 Bilaga 111/18 Figur 2. Vårdcentraler i Uppsala län, offentliga och privata, Region Uppsala, 2017 Figur 3. Vårdcentraler i Uppsala närområde, offentliga och privata, Region Uppsala 2017 Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

108 Bilaga 111/18 En viktig målgrupp som behöver tas omhand på primärvårdsnivå är barn. Enligt en journalanteckningsstudie som gjorts på Barnsjukhuset vid Akademiska sjukhuset skulle 50 procent av barnen som besöker barnakuten ha kunnat tas omhand inom primärvården. Idag finns en överenskommelse om att barn under ett år tas omhand av Akademiska sjukhuset och primärvården övriga åldrar. Det har också funnits problem med att cirka 2-4 utskrivningsklara barn per vecka inte har kunnat skrivas ut från sjukhuset eftersom de inte beviljats assistans för egenvårdsinsatser. En överenskommelse har tecknats mellan Region Uppsala och länets kommuner om att lösa behovet av vård gemensamt. Denna typ av samverkansform förväntas bidra till nytta utifrån ett individperspektiv och frigöra vårdplatser för andra barn Tandvård Folktandvården består i dagsläget av 20 kliniker inom allmäntandvården, varav åtta är lokaliserade i Uppsala. Av dessa 20 kliniker följer 11 vårdcentralernas lokalisering i länet. Specialisttandvård inklusive sjukhustandvård bedrivs i Uppsala och Enköping. Därutöver tillkommer cirka 70 privata tandläkarkliniker i länet varav ett femtiotal är placerade i Uppsala (se figur 4 och 5). Under 2017 hade Folktandvården ett högt patienttryck beroende på bland annat befolkningstillväxten i länet. Samtidigt har rekryteringsläget varit ansträngt för flera yrkeskategorier. Totalt gjordes 2017 cirka besök inom den offentliga tandvården, varav cirka besök avsåg allmäntandvården och cirka besök till specialisttandvården. Antalet årsarbetare 2017 inom Folktandvården var 390, vilket är en ökning från 2016 med 7 årsarbetare (Årsredovisning Vårdstyrelsen, 2017). Även tandvården behöver ingå som en viktig del i det framtida hälso- och sjukvårdssystemet, inte minst när det gäller dess hälsofrämjande och förebyggande roll. Figur 4. Tandvårdskliniker i Uppsala län, offentliga och privata, Region Uppsala 2017 Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

109 Bilaga 111/18 Figur 5. Tandvårdskliniker i Uppsala närområde, offentliga och privata, Region Uppsala Habilitering Habiliteringsverksamheten i Region Uppsala innefattar huvudsakligen specialiserad habilitering för barn och vuxna, det vill säga att bedriva hjälpmedelscentral, syncentral, hörcentral och tolkcentral (för döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade). Här finns även en audionommottagning, ett center för kommunikativt och kognitivt stöd (CKK), och taltjänst. Därutöver finns en samtalsmottagning för anhöriga, ett mobilt team för barn och vuxna för insatser i brukarens närmiljö, en LSS-enheten för myndighetsutövning (enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Habiliteringen har ett medicinskt ansvar upp till sjuksköterskenivå för LSS-boende för barn och ungdomar under 17 år och för hälso- och sjukvård vid två hem för vård och boende (HVB). I förvaltningen ingår även ett samordningsansvar för två centrum: Centrum för funktionshinder (innefattar Infoteket) och Centrum för hälsa och integration. Under 2017 genomfördes läkarbesök och övriga besök inom Hälsa och habiliterings verksamhetsområden (utom slutenvårdsbesöken), vilket är en minskning med cirka 6 procent. Dock ingår i denna produktionsstatistik även besök som gjorts inom Centrum för hälsa och integration och minskningen av besöksproduktionen beror delvis på ett minskat antal asylsökanden Vård utanför sjukhus När personer med komplexa behov har svårigheter att ta sig till en vårdcentral kan hemsjukvård möjliggöra för personen att få motsvarande insatser i hemmet istället. Vården kan utföras i såväl ordinarie som särskilt boende. Insatserna kan vara akuta eller planerade. Det kan handla om såväl bedömning och behandling som uppföljning. Dessa kan också vara förebyggande insatser, exempelvis undernäring som riskerar att resultera i undvikbara återinskrivningar, fallskador och trycksår. Hembesöken kan utföras av läkare eller sjuksköterska från patientens ordinarie vårdcentral. Alternativt kan behoven Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

110 Bilaga 111/18 tillgodoses av ett mobilt hembesöksteam med särskilt fokus på personer med behov av vård i hemmet. Allmän hemsjukvård Allmän hemsjukvård omfattar akuta och planerade insatser på primärvårdsnivån. Personer med komplexa behov som har svårt att ta sig till en vårdcentral kan få planerade insatser i hemmet istället. Insatserna syftar till att förebygga försämring. Det kan handla om såväl bedömning, behandling som uppföljning. Hembesöken kan utföras av läkare eller sjuksköterska från patientens ordinarie vårdcentral. Även hemsjukvård i form av akuta punktinsatser kan ges till personer vid akut försämring. Istället för att åka till en akutmottagning, vilket ofta innebär lång väntan på undersökning och behandling, kan patienten få sin bedömning och begränsade vårdinsatser i hemmet. Vid hembesöket avgörs om patienten behöver skickas vidare till sjukhuset eller om patienten kan stanna hemma, till exempel med stöd från kommunal hemsjukvård. Specialiserad hemsjukvård Specialiserad hemsjukvård inkluderar hemrehabilitering, palliativ vård i livets slutskede, vård av icke-palliativa patienter med allvarlig sjukdom som cancer eller KOL samt psykiatriska insatser i hemmet. Syftet är både en högre vårdkvalitet och att ersätta slutenvårdsdygn på sjukhus. Utgångspunkten är att patienterna ansluts till vårdformen under en begränsad tid när de har behov av insatserna. Anslutning till palliativa vårdteam sker i regel tills patienten avlider. För kroniskt sjuka patienter, till exempel patienter med hjärtsvikt eller KOL där förloppet ofta är fluktuerande, kan i vissa fall en vilande långtidsanslutning vara aktuell, där patientens anslutning på ett enkelt sätt kan aktiveras igen vid behov. Mobil hemsjukvård i Uppsala län Det finns för närvarande ett antal mobila verksamheter i Uppsala län kopplade till hemsjukvården: Allmän hemsjukvård med mobila team på primärvårdsnivå o Kommunala vård- och omsorgsinsatser o Insatser i särskilda kommunala boenden (SÄBO) o Vårdcentralers hembesök inom ramarna för vårdvalet o Mobila närvårdsteam o Habiliteringens mobila team o Äldrevårdsenhetens hembesöksverksamhet Specialiserad hemsjukvård med sjukhusanslutna mobila team o Specialistansluten hemsjukvård (SAH) o Avdelningen för specialiserad hemsjukvård (ASH) o Lasarettansluten hemsjukvård (LAH) o Geriatrisk hemrehabilitering (rehab) o Psykiatrins mobila team (akut/äldre/psykos/bup) Den organisatoriska hemvisten för de mobila teamen varierar, vilket är en följd av lokala anpassningar utifrån befintliga strukturer och politiska ställningstaganden. Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

111 Bilaga 111/18 Figur 6. Mobil hemsjukvård i Uppsala län; mobila team inom specialistvården (mörkgrön färg), mobil hemsjukvård på primärvårdsnivå (lila färg), kommunal hemsjukvård (grå färg) För de sjukhusanslutna mobila teamen har fokus framförallt varit på den palliativa vården. En breddning till andra medicinska uppgifter har påbörjats, framförallt genom införandet av LAH vid Lasarettet i Enköping. Utbyggd specialiserad hemsjukvård utgör en alternativ vårdform för en del av de patienter som idag återfinns inom slutenvården, både på sjukhus och närvårdsenheter. Exempelvis har LAH:s verksamhet bidragit till ett minskat tryck på slutenvården vid verksamhetsområde medicin vid Lasarettet i Enköping. Erfarenheterna är att kostnaderna för lasarettet totalt sett har reducerats i och med införandet av LAH. Vissa frågetecken finns kring samarbetet mellan aktörer inom primärvården och de specialiserade hemsjukvårdsteamen. Före LAH hade kommunerna allt ansvar för hemsjukvården under jourtid. Idag uppstår inte sällan oklarheter om roller och ansvar, trots att det finns skriftliga överenskommelser om ansvarsfördelning och gränszonen mellan LAH:s och kommunens insatser. Även Folktandvården har mobil verksamhet. Under 2017 gjordes mobila besök av Folktandvården. Beredskapsjouren är till viss del en mobil enhet. Uppdraget för beredskapsjouren i Uppsala län ingår i vårdcentralsuppdraget. Länet har två beredskapsområden, en i den västra och en i den östra delen. I arbetsuppgifterna ingår rådgivning, vid behov hembesök till sköterska som arbetar i hemsjukvård avseende personer i särskilda boenden, konstaterande av dödsfall utanför sjukhusinrättning samt vårdintygsprövningar. Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

112 Bilaga 111/18 Närvårdsplatser Med närvårdsplatser avses slutenvårdsplatser där patienter skrivs in och behandlas på en vårdinrättning lokaliserad utanför Akademiska sjukhuset i Uppsala och Lasarettet i Enköping. Närvårdsplatser finns på tre platser i länet: Närvårdsavdelningen i Uppsala, Geriatrikavdelning 2/närvårdsplatser i Tierp samt Närvårdsenheten i Östhammar. De olika verksamheterna har liknande uppdrag och den primära målgruppen är äldre med sammansatta vårdbehov, som inte kräver sjukhusets olika specialistfunktioner. De tre olika verksamheterna skiljer sig åt i vissa avseenden, framför allt när det gäller samfinansieringen med kommunerna. Även andra skillnader finns, såsom organisationen av vården samt i det medicinska innehållet. Exempelvis finns inte tillgång till röntgen vid Närvårdsavdelningen i Uppsala, vilket försvårar för både patienterna och för personalen, då patienterna måste transporteras till och från Akademiska sjukhuset i samband med röntgenundersökningar. När det gäller närvårdsplatser generellt har genomförda utvärderingar kunnat visa att denna form av vård tillgodoser stora vårdbehov och avlastar andra delar i vårdsystemet, i första hand slutenvården vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Det handlar både om avlastning genom minskat inflöde till akuten och genom utslussning av utskrivningsklara från olika avdelningar på sjukhusen Privata utförare Hälso- och sjukvård bedrivs i länet inte bara i egen regi utan även av privata utförare inom både primärvård, specialiserad öppenvård och tandvård. Från och med 2019 kommer det att bedrivas hälso- och sjukvård i Region Uppsala inom totalt sju vårdområden utifrån lagen om (2008:962) valfrihetssystem; psykoterapi, gynekologi, katarakter, ögon, öron, näsa och hals, primär hörselrehabilitering och fotvård för diabetiker. Därutöver finns två vårdval inom primärvården; vårdcentralerna och mödrahälsovården. Ingen egenregiverksamhet ingår i vårdvalen för specialistvård. Inom områdena fysioterapi, enligt lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi samt kiropraktik och naprapati enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling finns för närvarande 38 vårdgivare/utförare verksamma. Även specialistvård enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning utförs i länet av cirka 40 läkare, varav majoriteten är lokaliserade i Uppsala innerstad. Region Uppsala har cirka 340 avtal med privata utförare inom hälso- och sjukvård och tandvård. Under 2017 registrerades totalt cirka 2,5 miljoner vårdkontakter (exklusive tandvård) inom varav cirka 34 procent registrerades av privata utförare inom hälso- och sjukvården som Region Uppsala har avtal med. Totalt köpte Uppsala under 2016 cirka 15 procent privat utförd hälso- och sjukvård. Inom primärvården var den siffran 40 procent mätt som andel av Region Uppsalas nettokostnader. Utvecklingen av verksamheter inom vårdvalen har generellt sett bidragit till en mer nära vård, det vill säga ett större utbud av vård som bedrivs utanför sjukhusen. Etableringen av utförare inom vårdvalssystemen har också bidragit till att förbättra tillgängligheten, inte minst inom vårdcentralsuppdraget. Ett problem med den fria etableringen inom valfrihetssystemen är dock att utbudet inom vissa verksamheter tenderar att placera sig i centrala Uppsala, vilket försvårar ett jämlikt utbud i hela länet. Några exempel är den fria etableringen av privata psykoterapeuter och privat gynekologi enligt valfrihetssystemet, där de flesta mottagningarna i dagsläget är placerade i centrala Uppsala (se figur 7 och 8). Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

113 Bilaga 111/18 Figur 7. Privata gynekologer (LOV) i Uppsala län, Region Uppsala, 2017 Figur 8. Privata psykoterapeuter (LOV) i Uppsala län, Region Uppsala, 2017 Erfarenheterna från vårdvalssystem inom specialiserad vård visar på svårigheter att uppnå kostnadskontroll, bland annat då kapitering i princip inte går att tillämpa. Ersättningen bygger därför till stor del på prestation, vilket medför risk för indikationsglidning och ökning av antalet besök. Det är svårt att premiera samverkan i ersättningsystemen och därmed riskerar många vårdval inom specialiserad vård att öka fragmentiseringen. Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

114 Bilaga 111/18 Ett flertal av de privata företag som bedriver vårdverksamhet är fåmansföretag, vilket kan medföra svårigheter att utföra utbildningsuppdraget, det vill säga att ta emot studenter under utbildning samt AT-/ST-läkare. Totalt sett bidrar privata utförare positivt till hälso- och sjukvårdssystemet. En stor utmaning blir dock att vid utformningen av den framtida nära vården i större utsträckning än idag integrera de privata utförarna i det samlade hälso- och sjukvårdssystemet, styra etableringar utifrån behov och förbättra samverkan med samtliga utförare, såväl offentliga som privata. 5 Målbild för en effektiv och nära vård 2030 I framtidens hälso- och sjukvård är människorna i fokus och vården finns där patienten och invånaren behöver den. Relationen mellan människorna och vården är tillitsfull och bygger på ett ömsesidigt förtroende. Vården är tillgänglig och nära och samtidigt av hög kvalitet. I den framtida nära vården är primärvården basen i ett samspel med sjukhus och kommunala insatser som tydligt utgår ifrån patientens behov (God och nära vård, SOU 2017:53). Dialogen med invånare, patienter och anhöriga för att förstå behov och även förstå förväntningar är centrala för att kunna fortsätta att utveckla en målbild. Det är en framträdande internationell trend att involvera patienter, närstående och invånare i vårdens utveckling för att försöka förstå deras behov; Vad är viktigt för dig? är en fråga som sprider sig internationellt för att sporra den dialogen och går att följa via hashtaggen #whatmatterstoyou. I den nära vården måste vi komma ihåg att den mänskliga kontakten, en hand att hålla i, är mer välgörande än många andra insatser. (Röst från Pensionärsrådet) I en effektiv och nära vård 2030 förväntar sig invånare och patienter att vården är lättillgänglig, vilket är en central förtroendefråga. Befolkningen förväntar sig också kontinuitet som gynnar såväl förtroendet för som effektiviteten i vården. Att organisera sig för kontinuitet är en framgångsfaktor i en effektiv och nära vård. Vården 2030 är intresserad och upptagen av att stärka varje persons hälsa oavsett sjukdom, men arbetar även tillsammans med andra för att aktivt stärka grupper med sämre hälsa och livskvalitet. Det är viktigt att hälso- och sjukvårdssystemet byggs på ett sådant sätt att den vård invånarna behöver ofta är nära. När patienterna har behov av så kallad sällanvård kan patienterna tänka sig att få längre avstånd till hälso- och sjukvården (Hälso- och sjukvårdsbarometern, 2017). Vad menas med att hälso- och sjukvården är effektiv och nära? I princip samtliga landsting/regioner har idag samlat sig kring det nationella konceptet om att en god vård ska vara effektiv, säker, kunskapsbaserad och ändamålsenlig samtidigt som den vårdservice som erbjuds ska vara jämlik, tillgänglig och individanpassad (SOSFS 2005:12). God-vård-konceptet omfattar således effektivitet, medan närhet inte omnämns. Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

115 Bilaga 111/18 Figur 9. Kärnvärden i en god och nära vård uttryckta av deltagare på seminarium med Emma Spak, Region Uppsala, november 2017 Samarbetet och kommunikationen mellan olika nivåer i det framtida hälso- och sjukvårdssystemet kommer dessutom att bli avgörande för hur effektiv vården kan bli, framför allt samverkan med kommunerna i länet och landsting/regioner i sjukvårdsregionen. I Region Uppsalas strategi för närvårdssamverkan med kommunerna beskrivs hur samverkansarbetet mellan Region Uppsala och kommunerna ska utformas för att skapa goda förutsättningar för invånarnas hälsa och välbefinnande (Region Uppsala, 2017). Denna gränsöverskridande vårdsamverkan handlar om att koppla ihop resurser mellan huvudmännen så att vården och omsorgen utvecklas utifrån patienternas och befolkningens behov och därmed blir effektiv och nära. Även inom sjukvårdsregionen pågår ett arbete för att utveckla och fördjupa samverkan. 5.1 Effektiv vård Den gängse beskrivningen av effektivitet är hur väl målen för en verksamhet uppnås i förhållande till de resurser som används (Effektiv vård, SOU 2016:2). Effektivitet sammanblandas ibland felaktigt med produktivitet, det vill säga mängden prestationer och kvaliteten i dessa i förhållande till insatta resurser. Men då glöms målet med verksamheten bort, det vill säga patientens hälsoresultat i förhållande till insatta resurser. Ibland kan en stor mängd insatser genomföras till hög kvalitet, men där hälsoresultatet kunde uppnåtts med färre och billigare insatser. Jämför exempelvis ett antal operationer med hälsofrämjande insatser som kan förhindra sjukdomsutveckling så att operationer inte behövs eller skjuts på framtiden. Utredningen betonar därför att effektivitet ska förstås utifrån flera perspektiv med individens och befolkningens hälsoresultat i fokus i likhet med utredningen Effektiv vård: Utredningens syn på effektivitet kan sammanfattas som det mesta och bästa till patienten utifrån befintliga resurser, dvs. att alla resurser inom vården ska användas på bästa sätt, både för befolkningens hälsa och för varje enskild patient. (s.72, SOU 2016:2) Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

116 Bilaga 111/18 I God vård understryks även behovet av en säker, kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård (SOSFS 2005:12). Det går inte att åstadkomma om all vård splittras upp och förläggs geografiskt nära patienten. En del arbetsuppgifter kräver specifik kompetens, det vill säga både kunskap och färdigheter för att kunna utföra dem på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Läkare behöver exempelvis se tillräckligt många patienter för att bli skickliga på diagnos och behandling. Det innebär att sällanuppgifter behöver koncentreras för att undvika vårdskador och komplikationer. Dock kan även viss högspecialiserad vård utföras digitalt. Dessutom behöver all professionell personal kunna föra en lärande dialog med varandra för att upprätthålla kompetens och en kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Det innebär att god vård är svår att uppnå med alltför små enheter och små personalgrupper. En omställning till en effektiv och nära vård 2030 handlar således om att både öka närhet och koncentration av vård, det vill säga det behövs decentralisering och centralisering samtidigt. Internationellt används bilden av ett tredimensionellt mål (se figur 10); vården behöver sammantaget sträva mot bättre hälsa i befolkningen till lägsta möjliga kostnad där individer har gott förtroende för och goda erfarenheter av den vård som erbjuds. Det tredimensionella målet liknar utredningens tolkning av begreppet effektivitet det mesta och bästa till patienten utifrån befintliga resurser och utmaningen omfattar att skapa balans mellan dessa tre dimensioner. Idag diskuteras även ett fjärde perspektiv till det tredimensionella, exempelvis medarbetar- eller jämlikhetsperspektiv. Institute for Healthcare Improvement (IHI) inbjuder till nytolkningar av det trefaldiga målet som passar respektive hälso- och sjukvårdssystem. Figur 10. Ett balanserat tredimensionellt utvecklingsmåi, IHI, Nära vård Enligt delbetänkandet God och nära vård (SOU 2017:53) kommer vården i framtiden att utgå från principen att vara nära. Nära vård innebär att vården i allt större utsträckning förflyttas från byggnaden sjukhuset och ut i andra vårdformer. I den nära vården kommer därför delar av det som idag är primärvård, sjukhus och kommunal vård och omsorg att ingå. Målbilden för framtidens hälso- och sjukvård i länet ska utgå från befolkningens behov och fokusera på att uppnå en bättre och mer jämlik hälsa hos invånarna i Region Uppsala. Hälso- och sjukvården ska samtidigt vara god och uppfylla kraven i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), det vill säga vara av god kvalitet, tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet, bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet samt främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen. Dessutom ska hälso- och sjukvården vara effektiv, lättillgänglig, sammanhållen, personcentrerad och hälsofrämjande. Primärvården behöver ytterligare stärkas som bas och öppenvården ska vara förstahandsvalet. Tidiga vårdinsatser och förebyggande hälso- och sjukvård ska möjliggöra en omställning från sjukhusvård till Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

117 Bilaga 111/18 mer öppenvård. Det traditionella flödet och det system som är uppbyggt idag behöver ändras och utvecklas. Figur 11. Region Uppsalas idéskiss av begreppet nära vård modifierad utifrån bild av Emma Spak, samordnare för nära vård, SKL, september 2017 Begreppet nära eller närhet har flera dimensioner och närheten kan främst definieras av patienten. Närhet kan omfatta geografisk närhet, men även relationell och tillgänglig närhet. Den goda vården finns tillgänglig när och där patienten behöver den. Figur 12. En användbar definition av begreppet närhet, Västra Götalandsregionen, 2017 Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

118 Bilaga 111/18 Relationell närhet innebär att individen tillsammans med sina anhöriga får träffa samma personer i vården. Det kan vara en sköterska, fysioterapeut eller läkare som känner patienten väl, vilket skapar trygghet samtidigt som det ger bättre möjlighet att samordna vården med andra vårdgivare som också känner personen. Relationerna skapar därmed kittet i samordningen av vården. Närhet kan också omfatta att vården är tillgänglig när invånaren behöver den. För att överbrygga geografin kan närhet också betyda att via digitala medier, exempelvis i videomöten, komma nära de som omhändertar patienten. Individen kan upprätthålla kontinuerlig kontakt med de specialister som känner hen på sjukhuset, samtidigt som de som kan personens sjukdomsbild i den närmaste omgivningen kan delta, exempelvis vårdcentralens hjärtsviktssköterska eller hemtjänstpersonalen från kommunen. Figur 13. Illustration om framtidens vård, Marek Skupinski, 2017 Bilden ovan ska visa att i framtidens vård är människorna i fokus och vården finns där patienten och invånaren behöver den. Relationen mellan människorna och vården är tillitsfull och bygger på ömsesidigt förtroende. Den är tillgänglig och nära och samtidigt av hög kvalitet. Vården fungerar som ett högkvalitativt nätverk, som är ihopkopplat och anpassar sig efter behov. Den målbild som tagits fram har främst fokuserat på de områden där svensk hälso- och sjukvård behöver förbättras och där Sverige presterar sämre än andra länder, exempelvis inom områden som tillgänglighet och personcentrering. Dessutom utgår målbilden från att den ska finnas nära utifrån patientens perspektiv. Om samtliga dessa kärnvärden och grundprinciper kan bli utgångspunkten i den framtida hälso- och sjukvården skapas trygghet, tillit och förtroende hos invånarna. Primärvården är mitt självklara förstaval och finns nära mig för att stödja, bibehålla och förbättra min hälsa (Fiktivt patientcitat från målbild primärvård) Visst har vi fortfarande flera huvudmän och olika typer av utförare, men jag tror knappt att patienten märker eller ens tänker på det. (Fiktivt vårdpersonalcitat från målbild primärvård) Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

119 Bilaga 111/ Samskapad vård Det går att lägga till ytterligare en dimension till närhet och det är patientens delaktighet i utformningen av vården. Sedan 1990-talet har en rörelse vuxit fram i termer av patientengagemang, patientcentrerad vård, personcentrerad vård, patient- och brukarmedverkan, delat beslutsfattande samt erfarenhetsbaserad design av vården. Det som förenar de olika inriktningarna är insikten och respekten för individens preferenser av vårdens utformning års kunskapsläge samlar dessa idéer om involvering i talet om en samskapad vård med erkännandet att vårdens möten består av ett gemensamt beslutsfattande av två experter. Den ena experten är patienten som har en unik erfarenhet av att leva med en sjukdom/skada och den andra experten är en professionell person som kan diagnos och behandling. Patientens erfarenhet kan dock tas tillvara på olika nivåer i hälso- och sjukvårdssystemet och i samhället som helhet. Lokalsamhälle Hälso- och sjukvårdsystem Patient närstående Profession Samskapad god och nära vård Hälsa i befolkningen Ett gott liv Figur 14. Bearbetad modell av co-production, Batalden, Batalden & Margolis, et al., 2015 I den samskapade vården ses patienten och anhöriga/närstående som jämlika partners i vården. Det behöver genomsyra vårdens direkta utformning, när vården utvecklas och när den leds och styrs. Att arbeta samskapande innebär exempelvis att vårdteamet arbetar i partnerskap med patienterna och, så långt det är möjligt, deras anhöriga. Anhöriga är patientens nätverk eller de relationer patienten väljer och som är viktiga för patientens dagliga liv. Den samskapande vården hjälper människor att identifiera förmågor, utveckla kunskap, kompetens och det självförtroende som behövs för att kunna fatta välgrundade beslut om sin egen hälsa och vård. Denna vård är sammanhållen och utgår ifrån varje persons egna resurser, förmågor, vilja och behov. Samskapande vård tar också hänsyn till anhörigas resurser, förmågor, vilja och behov för att skapa bästa möjliga förutsättningar för patienten i samråd med anhöriga. Patienter och deras anhöriga som är medskapare i sin egen vård har bättre förutsättningar för bästa möjliga behandlingsutfall och livskvalitet. Nu vågar vi involvera både patienter och anhöriga i vården. Det var enklare när vi styrde efter våra mallar och scheman, men det här är roligare och det funkar bättre. (Fiktivt vårdpersonalcitat från målbild primärvård) Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

120 Bilaga 111/ Hälsofrämjande och förebyggande insatser Historiskt betonades hälsouppdraget mycket starkt för att på senare tid övergå till att mer fokusera på uppdraget att producera vård. Ett provinsialläkar- eller distriktsläkaruppdrag innefattade ett ansvar för hälsan inom ett geografiskt definierat område, i vårdsammanhang ofta kallat upptagningsområde. I och med valfrihet och vårdval har de geografiska gränserna blivit suddigare, speciellt i tätort med många aktörer på en begränsad yta. Traditionellt sett är hälso-och sjukvården reaktiv, det vill säga den reagerar på problem och åtgärdar dessa. Internationellt sett är svensk hälso- och sjukvård framgångsrik att åtgärda sjukdom. Resultaten för exempelvis hjärtinfarkt och flertalet cancersjukdomar är mycket goda. Det reaktiva arbetssättet fungerar således utmärkt för många sjukdomar. Det sekundärpreventiva arbetet har stärkts och fungerar bra vid många sjukdomar, till exempel efter inträffad hjärtinfarkt. För vissa patienter, speciellt patienter med stora behov och många sjukdomar, så kallat multisjuka, fungerar dagens reaktiva arbetssätt betydligt sämre. För dessa patienter behövs ett mer proaktivt arbetssätt. Arbetet med att skapa hälsa innebär således inte enbart om att diagnostisera och behandla sjukdom, utan att ur ett individperspektiv bedriva ett primär- och sekundärpreventivt arbete. Det primärpreventiva arbetet behöver förstärkas. Den nära vården är den självklara arenan för merparten av det primärpreventiva arbetet. En konsekvens av detta är att hälsouppdraget bör markeras tydligare i primärvårdsuppdraget, i första hand ett hälsouppdrag för de individer som vårdpersonalen möter i sitt arbete. Förenklat innebär det för primärvården ett hälsoansvar för listade individer. I samma anda bör den holistiska synen på uppdraget betonas tydligare än idag. Tandvården har gått från att laga till att förebygga hur gör vården denna omsvängning? (Röst från nämnden för kunskapsstyrning) Det är viktigt att ta hänsyn till att hälsa och levnadsvanor påverkas av individers olika resurser och livsvillkor. Hälso- och sjukvården anses svara för cirka 25 procent av hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer som påverkar hälsotillståndet i befolkningen indirekt eller direkt (se figur 15). Väsentliga bestämningsfaktorer för hälsan är utbildningsnivå, arbete och inkomst, utöver livsstilsfaktorer som kost och motion. När det gäller levnadsvanor står dessa för en femtedel av den samlade sjukdomsbördan. Rekommendationer utifrån de nationella riktlinjerna omfattar åtgärder för att stödja personer att förändra tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor samt otillräcklig fysisk aktivitet (Socialstyrelsen, 2017). I Uppsala län tillfrågas 18 procent om någon levnadsvana vid besök på vårdcentral. Samtliga patienter över 13 år tillfrågas dessutom om tobaks- och kostvanor i samband med tandvårdsbesök. Enligt hälso- och sjukvårdsbarometern uppger 85 procent av invånarna i länet att de är positiva till att diskutera levnadsvanor med hälso- och sjukvårdspersonal (Hälso- och sjukvårdsbarometern, 2017). Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

121 Bilaga 111/18 Figur 15. Hälsans bestämningsfaktorer, ur Hälso- och sjukvårdens roll för en jämlik hälsa, Kommissionen för jämlik hälsa, 2017 Eftersom flertalet bestämningsfaktorer främst kan påverkas från andra samhällsarenor skapas hälsa genom samverkan med ett flertal samhällsaktörer, till exempel skola, näringsliv, Försäkringskassa och Arbetsförmedling. Ett aktivt hälsoarbete kräver god kännedom om invånarna och de speciella förutsättningar som gäller inom ett begränsat geografiskt område. Det är därför viktigt att aktörerna som ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande är verksamma i lokalsamhället. Ett aktivt förebyggande arbete kräver också tillgång till hälsodata nedbrutet på lokal nivå för att bättre kunna bedöma vilka åtgärder som krävs. Vi behöver bli ännu bättre på att rikta vårt preventiva arbete för dem som behöver det bäst, till exempel nyanlända, människor med lägre socioekonomi. Vi ska inte lägga kraft på dem som fixar sin munhälsa själva (Röst från Folktandvården) Personer med medfödda eller tidigt förvärvade funktionsnedsättningar kommer under hela sin livstid behöva hälso- och sjukvårdsinsatser, i många fall av samtliga vårdnivåer. Den specialiserade habiliteringen har särskild kompetens om funktionsnedsättningar och utgör ett komplement till den hälso- och sjukvård som alla har rätt till. Tillgången till denna förutsätts av att vården organiseras och planeras på ett sätt som möter dessa gruppers behov. Den specialiserade habiliteringen arbetar hälsofrämjande och har ett särskilt ansvar för att samverka och samarbeta med övrig hälso- och sjukvård utifrån den enskildes behov. På individnivå gör tandvården riskbedömningar på samtliga patienter genom att i dialog med patienten kartlägga levnadsvanor av betydelse för munhälsan och därefter anpassa insatserna efter patientens behov. Tandvårdens verksamheter behöver dock integreras på ett bättre sätt i det framtida hälso- och sjukvårdssystemet, inte minst för att stödja och visa på goda exempel på hur resterande delen av hälso- och sjukvården kan arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Viktigt att framhålla är att Folktandvårdens områdesansvar är en absolut förutsättning för att kunna arbeta med förebyggande insatser. Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

122 Bilaga 111/18 På befolkningsnivå kan tandvårdens sätt att följa kariesutvecklingen kopplat till ett områdesansvar vara vägledande i folkhälsoarbetet (se figur 16). Kariesutvecklingen och kopplingen till socioekonomiska faktorer är stark, vilket gör att Folktandvårdens möjligheter till statistikuttag och långtidsuppföljningar även skulle kunna utnyttjas av den övriga vården. Organiseringen av det framtida hälsoarbetet skulle kunna ske utifrån samma modell som inom Folktandvården, det vill säga det strategiska planerings- och utvecklingsarbetet kan ligga centralt, men de kollektiva insatserna sköts av personalen i de lokala verksamheterna i mötet med patienterna. Inom Folktandvården finansieras insatserna av gemensamma medel för folkhälsoarbete. Figur 16. Kariesutvecklingen i Uppsala, Folktandvården 2018 Kommentar: Ju rödare färg desto större förekomst av karies När det gäller organiseringen av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på övergripande nivå framgick i en workshop som hölls i januari 2018 med ett flertal aktörer inom Region Uppsala och som arbetar med hälsofrämjande att det behövs tydliga uppdrag och roller i systemet och en samsyn kring uppdragen på de olika nivåerna. För att nå målbilden till 2030 kommer det att krävas att beslutsfattare på samtliga nivåer ser det hälsofrämjande arbetet som viktigt och har samsyn i frågorna. Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet behöver ske i nära samverkan med andra aktörer, framför allt kommunerna. Ett exempel på samarbete med kommunen är ett pilotarbete som pågår mellan regionkontoret och Älvkarleby kommun för att ta fram ett analysverktyg för god och jämlik hälsa. Målet är att analysverktyget ska utvecklas för samtliga kommuner i länet. Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

123 Bilaga 111/18 6 Strategier och förslag För att kunna uppnå målbilden för framtidens hälso- och sjukvård behövs ett antal strategier som talar om hur vägen bör se ut för att kunna utveckla hälso- och sjukvårdssystemet i Region Uppsala. Utifrån ett nuläge och bakåtblick kan lärdomar dras som gör att det lättare går att nå målbilden om en effektiv och nära vård. I det övergripande arbetet ingår att utveckla en hälso- och sjukvårdsstruktur som stämmer överens med befolkningens framtida behov och som ger förutsättningar för patientens samskapande med vården. Dessutom leder de olika delarna i strategin till ett antal förslag som behöver genomföras i olika etapper fram till och med Figur 17. Strategi och målbild för en effektiv och nära vård 2030 Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

124 Bilaga 111/ Förnyad vårdstruktur För att uppnå målen för framtidens effektiva och nära vård krävs förändringar och förnyelse i dagens vårdstruktur för att kunna möta framtida befolkningsbehov. Viss vård behöver koncentreras och viss vård behöver finnas nära. Samtidigt som en ny struktur byggs upp behöver delar i dagens hälso- och sjukvårdssystem avvecklas eller anpassas. I samband med detta behöver lokal- och fastighetsförsörjningsplanerna för länets hälso- och sjukvårdsverksamheter ses över och uppdateras utifrån den nya strukturen. Förslag Ett arbete behöver inledas under hösten 2018 för att påbörja utvecklingen mot en ny struktur för hälso- och sjukvården i Region Uppsala enligt följande nivåindelning, som inte är detsamma som organisatoriska nivåer: - Egenvård - Vård i hemmet och mobila team - Närmottagningar - Hälsocentraler - Hälsocentraler med särskilda uppdrag - Vårdcentrum med närvårdsplatser - Specialiserad vård utanför sjukhus - Länssjukhus - Riks- och regionsjukhus Region Uppsala behöver omgående tillsätta en särskild utredning avseende den framtida lokal- och fastighetsstrukturen för den framtida nära vården i länet. Det finns verksamheter som inte analyserats tillräckligt i samband med denna utredning, exempelvis akutsjukvårdens flöden inklusive den prehospitala vården. Dessa delar bör uppmärksammas i det fortsatta arbetet. För att uppnå målen för framtidens nära vård krävs förändringar av dagens vårdstruktur. Dagens system kommer inte att klara av att möta framtida vårdbehov utifrån tillgängliga resurser. De närmaste åren kommer att innebära ekonomiska utmaningar och samtidigt behöver ett långsiktigt utvecklings- och omställningsarbete initieras nu för att klara utmaningarna på sikt. Nivåstrukturering är ett välkänt begrepp när det gäller förändringsarbete inom hälso- och sjukvården. Oftast förknippas begreppet med koncentration av specialiserad eller högspecialiserad vård. Nivåstrukturering i sin helhet är dock ett vidare begrepp som omfattar allt från egenvård till rikssjukvård. En ledstjärna i nivåstrukturering bör vara bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON). Bästa nivå är den nivå där kostnaderna är lägst och kvaliteten högst under förutsättning att triageringen i systemet fungerar väl. Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

125 Bilaga 111/18 Projektet Effektiv och nära vård 2030 kan i stora delar betraktas som ett nivåstruktureringsprojekt. Även om detta projekt primärt handlar om den nära vården och bland annat har stort fokus på primärvård och kommunal hälso- och sjukvård, kommer föreslagna förändringar att få följdverkningar för hela hälso- och sjukvårdssystemet. Ändras en pusselbit i ett sammanhållet system påverkas hela systemet. Utifrån ett kvalitetsperspektiv behöver dessutom en viss koncentration komma till stånd av vård som enbart ska bedrivas vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Den nationella och sjukvårdsregionala nivåstruktureringen kommer också ha betydelse för hela hälso- och sjukvårdssystemet såväl inom Region Uppsala som för övriga landsting och regioner. Nivåstruktureringen ska utgå från individens behov av vård. Vid behov som uppstår ofta finns vanligtvis behov av att vård finns nära invånarna. Om det är behov som uppstår mer sällan kommer patienterna att få transportera sig längre för att få sina behov tillgodosedda. Ett ofta förbisett mål är att minska behovet av traditionell vård via ett aktivt folkhälsoarbete, som kräver samverkan mellan ett stort antal samhällsaktörer på lokal nivå. Struktureringen av framtidens vård kan beskrivas på olika sätt. I figur 18 illustreras olika nivåer i systemet utifrån det mest basala, egenvården, till insatser som kräver personella insatser från vården. Figur 18. Nivåstrukturering 2030, Region Uppsala, 2018 Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

126 Bilaga 111/ Egenvård Att utveckla möjligheterna till egenvård utgör en stor effektiviseringspotential. Region Uppsala har stora möjligheter att vidareutveckla e-tjänster så att egenvård kan bli den första ingången i framtidens hälso- och sjukvårdsstruktur och annan rådgivning samt ambulansdirigeringen är viktiga ingångar i vården. Dessa ingångar är synnerligen viktiga verktyg för det samlade vårdsystemets effektivitet. Förslag Region Uppsala bör även fortsättningsvis driva ett aktivt genomförande av e-tjänster Utveckla de digitala kontaktvägarna integrerat i ett kontinuitetsbaserat hälso- och sjukvårdssystem. Även fortsättningsvis driva 1177 Vårdguiden på telefon och ambulansdirigering i egen regi för att säkerställa kontinuiteten i dessa viktiga ingångar till vården. Att utveckla möjligheterna till egenvård utgör en stor effektiviseringspotential. Enligt Socialstyrelsens definition är det egenvård när någon inom hälso- och sjukvården har bedömt att en person själv eller med hjälp av någon annan kan utföra en hälso- och sjukvårdsåtgärd. I dagligt tal kan begreppet egenvård handla om de åtgärder som den enskilde själv kan vidta vid enkla och vanliga sjukdomar och skador utan beslut av legitimerad personal. Det kan också handla om att förebygga ohälsa eller skador. Region Uppsala har en stor uppgift i att tillhandahålla informationsmaterial som förebygger sjukdom och som ger råd när sjukdom väl inträffat är en viktig kanal för att förmedla information till invånarna om exempelvis olika sjukdomstillstånd och därmed öka invånarnas möjligheter att klara vården på egen hand. Nationellt samarbete inom ramen för 1177 sker redan idag. Med sin tillgång till universitetssjukvård bör siktet vara högt inställt för Region Uppsala inom ramen för det nationella samarbetet kan Region Uppsala inta en ledande ställning i den framtida utvecklingen av stöd till invånarna för utvecklingen av egenvården. Vi har haft svårt att triagera patienterna. Det blev mycket vård som skulle ha varit egenvård (Röst från primärvården) Även ambulansdirigeringen kan till viss del ses som en form av patientrådgivning. Liksom 1177 Vårdguiden på telefon och annan rådgivning är det en ingång i vården och som sådan mycket betydelsefull för effektiviteten i det samlade systemet. Ingångarna är ett synnerligen viktigt verktyg för det samlade vårdsystemets effektivitet. Utredningen anser att Region Uppsala bör driva dessa ingångar i egen regi. Det kan ibland behöva göras snabba förändringar i exempelvis rutiner och är Region Uppsala då bunden av avtal riskerar förändringar bli både krångliga och kostsamma. Eftersom 1177 Vårdguiden på telefon nyligen återgått i Region Uppsalas ägo är man ägare av de två ingångarna 1177 och ambulansdirigeringen. Även den prehospitala vården som helhet bör finnas med framöver så att den kan anpassas till den nya vårdstrukturen. Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

127 Bilaga 111/18 Vad gäller kroniska sjukdomar finns mycket stora effektiviseringsmöjligheter via en utvecklad egenvård. Effektiviseringspotentialen är stor, inte minst med tanke på att cirka 80 procent av vårdens resurser i framtiden beräknas åtgå till kroniska sjukdomar. Med ökande utbildningsnivå och medicintekniska landvinningar finns oanade möjligheter att göra patienten till expert på sin egen sjukdom. Vårdpersonalens roll kommer därmed att förändras från en mer styrande till en mer stödjande/rådgivande roll. En kulturell omställning som inte är helt enkel. Den digitala utvecklingen har redan medfört nya verktyg till patientens hjälp. Journal via nätet där Region Uppsala intagit en ledande roll är ett exempel på ett verktyg som patienten i ökande utsträckning kan nyttja för egenvård. Appar som håller ordning på mätvärden finns redan. I ökande utsträckning och med användning av AI (artificiell intelligens) kommer verktygen även bland annat kunna dosera läkemedel. Precis som bilen numera själv indikerar servicebehov kommer appen att säga till när det är dags för besök i vården och förmodligen även hjälpa till med tidsbokning. En välskött diabetes kommer på detta sätt inte kräva speciellt många fysiska besök i vården. Genom utveckling av digitala hjälpmedel kan vården effektiviseras avsevärt genom att minska antalet fysiska besök och ersätta dessa med olika former av digital kontakt. Digitala kontaktvägar har absolut störst effektiviseringspotential i ett kontinuitetsbaserat system. Ett mål i sig är att dessa kontakter, inklusive dagens telefonsamtal till 1177, i större utsträckning än idag sker via den nära vården. Det skänker patienten trygghet, ökar kvaliteten och därmed effektiviteten. Ett principiellt ställningstagande är att e-hälsotjänsterna utvecklas integrerat i den ordinarie vården och inte byggs som separata spår. Detta för att kontinuiteten i vårdkontakterna och patientsäkerheten ska stärkas. Det bör påpekas att den skisserade utvecklingen ska ses över en längre period. Kroniska sjukdomar ökar med stigande ålder. Alla behärskar inte IT, även om redan idag den äldre generationens förmåga att hantera digitala hjälpmedel inte ska underskattas. Det kommer alltid finnas patienter med nedsatt kognitiv förmåga som kräver mer konventionellt omhändertagande, även om AI även hos dessa grupper ska ses som en möjlighet till kvalitetshöjning och som ett stöd inte bara till patienten, utan även till personalen. Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

128 Bilaga 111/ Vård i hemmet och mobila team I takt med tillkomsten av alltmer avancerade lösningar som möjliggör vård av allt sjukare patienter utanför dagens sjukhus kommer hemmet bli en viktig plats för framtida hälso- och sjukvård. Det gäller såväl vård i hemmet för lättare sjukdomar som för patienter med stora och komplexa behov. För dessa grupper krävs att ett förstärkt samarbete utvecklas över huvudmannaskapsgränserna. Vården i hemmet behöver bli en integrerad del av andra former av nära vård och omsorg. Idag finns ett flertal olika mobila team inom Region Uppsala. Utredningen föreslår en reduktion till tre typer av team: 1. Hembesök inom ramen för primärvårdsuppdraget 2. Team med inriktning specialiserad somatik och psykiatri (exempelvis inom barnsjukvård, avancerad palliativ vård och habilitering) 3. Mobila närvårdsteam som utformas i samarbete med kommunerna och som knyts till respektive vårdcentrum. Teamen behöver utveckla ett proaktivt arbetssätt. Antalet bör vara 4-5 för att täcka regionens samlade behov Gränsen mellan egenvård och vård i hemmet är flytande. Egenvård är givetvis en form av vård i hemmet och insatser från vårdpersonal i patientens hem utgör i delar ett stöd för egenvård. Det finns en bred samsyn, vilja och engagemang inom dagens hälso- och sjukvårdssystem att på ett mer effektivt sätt arbeta för att förbättra hälsan och livskvaliteten för målgrupper med särskilda behov och samsjuklighet. Avgörande är dock att morgondagens vård- och omsorgssystem samverkar och att det ges tillräckligt goda förutsättningar för berörda aktörer att utveckla arbetssätt och samverkansformerna för att en förändring ska kunna ske. Samspel mellan primärvård och sjukhus, såväl som kommuner, är helt avgörande för att uppnå förbättrade resultat för samtliga målgrupper. Vi behöver tänka som i en stafett behöver hålla pinnen tills vi är säkra på att nästa uppfattar att den förts över. (En röst från dialogarbetet om samarbetet mellan regionen och kommunerna) En av utvecklingslinjerna är ett samordnat vårdprocessarbete som startats upp under projekttiden och som kopplas till arbetet för en utvecklad kunskapsstyrning. En annan utvecklingslinje är ökad koordinering och samordning av vårdens insatser över såväl förvaltningsgränser som huvudmannagränser där ett exempel är samarbetet i länet rörande barn med behov av egenvård som hamnat mellan stolarna med anledning av ändrad praxis rörande personlig assistans. En tredje utvecklingslinje är att se över vårdstrukturerna inom primärvården och det som kallas för riktad primärvård. Grunden för insatser i patientens hem är det traditionella hembesöket, som även fortsättningsvis är ett viktigt ansvar i primärvårdsuppdraget. Hembesök av distriktssköterska, distriktsläkare eller fysioterapeut till patienter som har svårt att förflytta sig är viktiga inslag i den nära vården och bör sannolikt ske i större utsträckning än idag. Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

129 Bilaga 111/18 Mobila team har stor betydelse för en riktad vård gentemot vårdens storkonsumenter. När det samlade vård- och omsorgsbehovet blivit mycket stort kan mobila team möjliggöra för dessa patienter att vårdas hemma. Mobila teamen bör definieras som en ny vårdnivå. När insatser från mobila team regelmässigt krävs tar dessa över ansvaret från den ordinarie primärvården. Patienter med stora behov kräver insatser från såväl Region Uppsala som hemortskommunen. En avgörande framgångsfaktor blir parternas förmåga att samverka på ett effektivt sätt. Dagens samverkan bygger ofta på avtal som försöker definiera ansvar och gränserna för respektive parts insatser. Att på övergripande nivå definiera ansvar är möjligt, men att i detalj definiera ansvar och gränsdragning är i princip omöjligt. Goda exempel i landet har visat att framgångsrik samverkan bygger på ömsesidig tillit och att ersätta detaljstyrningen med en övertygelse om att aktörerna har ett gemensamt uppdrag där den absoluta gränsdragningen är omöjlig och inte ens önskvärd. Region Uppsala har under 2017 tillsammans med länets kommuner utvecklat och fördjupat samverkan och har tagit fram en gemensam närvårdsstrategi. En stödjande infrastruktur för god samverkan är ett användarvänligt och sammankopplat journalsystem. Det behöver vara lätt att komma åt information om patienten i den sammanhållna vården. Att arbeta i mobila team handlar till stor del om ett annat arbetssätt. I stället för det traditionellt reaktiva arbetssättet bedrivs arbetet proaktivt. Vårdpersonal identifierar risker, ger vid behov ordinationer och inte minst efter samråd med patient och anhöriga tar ställning till aktivitetsnivå vid akuta försämringar. Verksamhet inom mobila team behöver inte planeras utifrån stort behov av akuta insatser. Med ett proaktivt arbetssätt kan behovet av akuta insatser minimeras. Det övergripande målet är att rejält minska behovet av sluten sjukhusvård för patienter med stora och komplexa behov. Inom Region Uppsala finns ett flertal typer av team. Genomgående har utredningen uppfattat att det finns för många typer av team och att de olika teamens uppdrag är oklara. Städa upp bland teamen har varit ett råd. Ett gott exempel är dock de nuvarande mobila närvårdsteamen, som är under uppbyggnad. De mobila närvårdsteamen kan förslagsvis innehålla läkare, gärna med geriatrisk kompetens, distriktsköterska anställd av Region Uppsala samt omvårdnadspersonal från kommunen. Viktigt att de senare har möjlighet att mer eller mindre akut ta biståndsbeslut om till exempel förstärkta omvårdnadsinsatser. Observera att sammansättningen vid varje enskild insats i hemmet kan variera. Läkare torde till exempel inte alltid behöva medfölja. Beräkningar från fungerande verksamheter i landet pekar mot att cirka 0,2-0,3 procent av befolkningen är aktuella för insatser från mobila närsjukvårdsteam. Detta kräver ett underlag på cirka invånare för att uppnå effektivitet. Dessa siffror behöver balanseras mot de geografiska avstånden och organisationen av övrig nära vård. Utredningen föreslår därför totalt 4-5 mobila närvårdsteam för hela länet. Efter diskussion med berörda kommuner 1-2 team i norduppland omfattande Tierps, Östhammars och Älvkarleby kommuner med basen i första hand Tierp, eventuellt också i Östhammar. Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

130 Bilaga 111/18 Vidare föreslås ett team i sydväst omfattande Enköpings och Håbo kommuner. Slutligen föreslås två team omfattande Uppsala, Knivsta och Heby med närmare geografisk indelning efter diskussion med involverade kommuner. Mot planeringsperiodens slut bör, om de mest expansiva befolkningsprognoserna står sig, Knivstaområdet kunna bära ett eget team. Utöver de mobila närvårdsteamen kommer det även fortsättningsvis behövas specialiserade team inom vissa områden. Exempel på detta är team inom psykiatrin och barnsjukvården. Palliativ vård kommer säkerligen till viss del att bedrivas inom de mobila närvårdsteamen, men därutöver krävs även för en del patienter mer avancerade insatser som kan tillgodoses via specialiserad vård i hemmet (ASH). Den palliativa vården kan kräva en särskild struktur dom förutom avancerade specialistinsatser även innefattar samverkan och konsultinsatser till övriga former av mobila insatser inom såväl kommunens som regionens ansvarsområden Närmottagningar Inom Region Uppsala finns det på ett antal orter små distriktssjuksköterskemottagningar och vårdcentralfilialer, vilka drivits som filialer till vårdcentraler i närheten. Dessa har haft varierande öppettider och bemanning. Dock bör en annan form av nära vård inrättas, som ger förutsättningar för en jämlik och effektiv vård även på landsbygden. Vård kan då ske vid mer tillfälliga och flexibla mottagningar med distriktssjuksköterskor eller vård via mobila team. Förslag Inrätta tillfälliga och flexibla mottagningar på utvalda mindre tätorter i länet, alternativt mobila enheter som besöker mindre orter. Mottagningarna föreslås benämnas närmottagningar som knyts till en hälsocentral. Mottagningarna innebär inte en utökning av hälsocentralens uppdrag. De ska i stället ses som en möjlighet till effektivisering genom ökad närhet, som bland annat innebär mindre förflyttning för patienterna. Formen, styrningen och möjliga samverkansmöjligheter behöver konkretiseras i dialog med bland annat primärvården, kommunerna och patient- och brukarföreträdare. Region Uppsala behöver utarbeta ett uppdrag för närmottagningar samt se över behov av lokalisering för närmottagningar samt mobila mottagningar. De ska ersätta de mottagningar som idag drivs i form av filialer till vissa vårdcentraler. Eftersom små mottagningar med begränsade möjligheter till teamarbete inte är tillräckligt effektiva och de geografiska avstånden mellan tillgängliga vårdcentraler inom Uppsala län inte heller är stora bör nuvarande filialer till vårdcentralerna ersättas av vård vid mindre mottagningar vid utvalda orter på landsbygden. Dessa mottagningar bör kallas närmottagningar och bör även fortsättningsvis knytas till en hälsocentral. En närmottagning utgör en möjlighet för vårdpersonalen att på ett effektivt sätt komma närmare patienterna och förlägga delar av sin verksamhet till mottagningen. Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

131 Bilaga 111/18 I första hand bör insatser från annan vårdpersonal än läkare vara aktuellt, till exempel distriktssköterska, diabetessköterska, KOL-sköterska, fysioterapeut eller dietist som har mottagning några timmar i veckan. Verksamheten skulle också kunna vara i mobil form. Det är viktigt att betona att närmottagning inte innebär en utökning av primärvårdsuppdraget. Istället kan denna typ av verksamhet ses som en möjlighet till effektivisering genom ökad närhet, som bland annat innebär mindre förflyttning för patienterna. Med fördel kan närmottagningen kombineras med inrättande av så kallade hälsorum där det kan förmedlas allmän och lokalt utformad hälsoinformation fysiskt eller digitalt. En stor fördel vore om kommunala tjänster erbjöds i anslutning till mottagningen. Exempelvis skulle hemtjänsten kunna nyttja lokalerna för viss verksamhet. Gemensamma arenor underlättar samarbete. Utredningen har valt att inte föreslå vilka tätorter där det bör finnas en närmottagning. Förslaget är att Region Uppsala arbetar vidare med frågan i dialog med primärvården, länets kommuner och patient- och brukarföreträdare Hälsocentraler Vårdcentralen är kärnan i uppbyggnaden av den nära vården. En stor utmaning är att erbjuda invånarna en jämlik vård. Oberoende av bostadsort ska invånarna erbjudas en lättillgänglig primärvård som erbjuder kontinuitet. Det är därför viktigt att den framtida effektiva och nära vården består av nuvarande vårdcentraler med ett brett och utvecklat hälsouppdrag som huvudsakligen utgår ifrån lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Förslag Dagens vårdcentraler ska även framöver vara basen i den nära vården och verka inom de ramar och krav som ställs i lagen (2008:962) om valfrihetssystem I fortsättningen föreslås dessa vårdcentraler benämnas hälsocentraler Region Uppsala bör bli mer aktiv i sin styrning av etableringar och utforma ersättningsystemet på ett sådant sätt att det blir förmånligt att etablera sig i mindre attraktiva områden. Det kan också ske exempelvis genom att mer aktivt än idag styra via infrastrukturen, det vill säga huvudmannen tillhandahåller ändamålsenliga lokaler utifrån en önskvärd etableringsstruktur. Utförare i dessa lokaler kan vara såväl privata som egenregiaktörer Ansvar för barn och unga med lätt till medelsvår psykisk ohälsa bör ingå i grunduppdraget. Barnavårdscentralernas (BVC) och barnmorskemottagningarnas (BMM) uppdrag bör integreras i hälsocentralernas grunduppdrag Hälso- och sjukvård vid kommunernas särskilda boenden (SÄBO) ska ingå i grunduppdraget De primärvårdsverksamheter som finns vid Akademiska sjukhuset bör prövas för att organisatoriskt föras över till primärvård, hälsa och habilitering. Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

132 Bilaga 111/18 Vårdcentralerna är idag basen i primärvården och deras roll behöver ytterligare betonas i framtidens nära vård. För vårdcentralerna, barnmorskemottagningarna och barnavårdscentralerna gäller lagen (2008:962) om valfrihetssystem, vilken tillämpats i Region Uppsala sedan juli Önskvärd utvecklingsriktning för primärvården har utförligt beskrivits i rapporten Målbild för framtidens primärvård. För att understryka hälsouppdraget föreslår utredningen att dagens vårdcentraler byter namn till hälsocentraler. Detta för att poängtera verksamhetens inriktning mot hälsa och helhetsansvar, till skillnad från nuvarande fokusering på att enbart bota sjukdom. Det är viktigt att det blir tydligt för invånarna att vårdcentralen har ett helhetsansvar och ett grunduppdrag kring befolkningens hälsa. Namnbytet kan därför ha ett symbolvärde och indikera förändring. Arbetet med ohälsosamma levnadsvanor går från primärpreventivt till att vara en del i vård och behandling. Utvecklingen har en tydlig riktning där levnadsvanor är en del i behandlingen, exempelvis rökstopp inför operation, i cancerrehabilitering och vid behandling av depression. All personal behöver därför kompetens och förutsättningar för att arbeta systematiskt och evidensbaserat med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. En stor utmaning är att erbjuda invånarna en jämlik vård, vilket är ett krav i hälso- och sjukvårdslagen. Oberoende av bostadsort i länet ska invånaren erbjudas en lättillgänglig primärvård som erbjuder kontinuitet. Den lagstiftade valfriheten är central för att stärka patienternas makt. Vårdvalet med etableringsfrihet löser dock inte fullt ut problemen kring jämlik vård. Den nuvarande lösningen innebär att det blir ett stort utbud i tätbefolkade områden med förhållandevis stort antal invånare. Utvärderingar som gjorts har visat att etableringarna via vårdvalet ökar mest i områden som redan har ett stort utbud (Riksrevisionen, 2014). För patienter och närstående med flera vård- och omsorgskontakter exempelvis inskrivna i hemsjukvården är beroende av att samspelet mellan olika aktörer fungerar. Hälsocentralerna har en viktig roll i att utveckla en ökad samordning av vårdens insatser över såväl förvaltningsgränser som huvudmannagränser. Samspel med såväl sjukhus som kommuner är avgörande för att uppnå förbättrade resultat för denna målgrupp. Ett samskapande arbetssätt och e-hälsoutveckling kan bidra i vidareutveckling av verktyg och arbetssätt, speciellt för vårdteam som inte ingår i samma verksamhet eller organisation. Ett gott exempel på stöd för samordning är standardiserad individuell vårdplan, SIP. Utredningen har gjort bedömningen att en önskvärd storlek på en framtida hälsocentral utifrån krav på effektiv vård är cirka listade invånare. I dagsläget finns 41 vårdcentraler och 7 filialer i Uppsala län. Av dessa vårdcentraler har 14 mer än listade patienter och ytterligare 7 vårdcentraler har mellan och listade. Med den befolkningsökning som prognostiseras fram till 2030 finns således en potential att klara storlekskravet, inte endast via ett utökat antal vårdcentraler, utan till betydande del via fler listade vid ett stort antal av länets existerande vårdcentraler. Fler listade per vårdcentral förutsätter dock utökad användning av digitala verktyg då det finns begränsningar rörande lokalernas storlek. Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

133 Bilaga 111/18 Barnavårdscentralernas (BVC) och barnmorskemottagningarnas (BMM) ingår i allt väsentligt redan idag i hälsocentralernas uppdrag. Utredningen föreslår att BVC och BMM generellt ska ingå i grunduppdraget för länets hälsocentraler. Principerna för närmottagning utgör en möjlighet även för verksamhet vid BVC och BMM. Avseende BMM, som idag drivs som ett eget vårdval, skulle en möjlighet kunna vara för en hälsocentral att ta in en underentreprenör inom BMM. Rehabiliteringskoordinator (reko) är en viktig kompetens för att samordna vården för patienter med komplexa behov. Det finns evidens för att reko minskar sjukskrivningsgrad och sjukskrivningslängd samt har positiva effekter för både patient och vårdpersonal (Lumell Associates, 2017). Rehabiliteringskoordinering är ingen sällanuppgift utan behöver inkluderas i vårdvalet och på sikt etableras på alla hälsocentraler i länet. Rehabiliteringskoordinatorerna är ännu inte i hamn och de behövs! Röst från dialogarbetet Sannolikt löser inte vårdvalet med fri etablering fullt ut den önskvärda utvecklingen. Utredningen anser därför att Region Uppsala bör bli mer aktiv i sin styrning av etableringar. Detta kan ske genom att utforma ersättningsystemet på ett sådant sätt att det blir förmånligt att etablera sig i mindre attraktiva områden. Det kan också ske genom att mer aktivt än idag styra via infrastrukturen, det vill säga huvudmannen tillhandahåller ändamålsenliga lokaler utifrån en önskvärd etableringsstruktur. Utförare i dessa lokaler kan vara såväl privata som egenregiaktörer. Det finns idag verksamheter på primärvårdsnivå vid Akademiska sjukhuset. Ett sådant exempel är delar av mödrahälsovårdsverksamheten och samtalsmottagningar inriktade på barn och unga med lättare till medelsvår psykisk ohälsa. I det fortsatta arbetet bör den typen av verksamheter prövas för att övergå organisatoriskt i primärvård, hälsa och habilitering Hälsocentraler med särskilda uppdrag Det fria vårdvalet behöver förenas med ett geografiskt områdesansvar för att ett effektivare folkhälsoarbete ska kunna bedrivas. Folkhälsa skapas genom samverkan i lokalsamhället. Förslag I varje kommun utses en hälsocentral som får ett utökat områdesansvar. Den hälsocentralen får ett planerings- och samordningsansvar för det lokala strategiska hälsoarbetet. Om det finns ett vårdcentrum ligger ansvaret där. Med det utökade områdesansvaret bör en grundersättning utgå som kompletteras med en ersättning per kommuninvånare. För Uppsala kommun föreslås att ett projekt startar för att tillsammans med kommunen föreslå ett antal geografiska områden lämpliga att definiera som lokalsamhällen. Efter genomfört projektarbete ges ett antal hälsocentraler i Uppsala kommun ett tilläggsuppdrag på motsvarande sätt som i övriga länet. Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

134 Bilaga 111/18 Ett primärvårdsuppdrag är i grunden ett hälsouppdrag. Listning kan ses som ett kontrakt där invånaren tar hjälp och stöd av vården för att uppnå bästa möjliga hälsa. Att ha ansvar för en lista innebär således ett ansvar för individernas hälsa. Förutom det individinriktade hälsoarbetet behövs ett ansvar för ett mer strategiskt inriktat hälsoarbete som ska bedrivas tillsammans med andra aktörer. Ett framgångsrikt sådant arbete kräver att berörda aktörer är verksamma i lokalsamhället och därmed har god kännedom om invånarna och de speciella förutsättningar som gäller inom ett begränsat geografiskt område, som kan vara en kommun eller en del av en kommun. I Uppsala kommun är det tydligt att det ofta handlar om stadsdelar. Debatten handlar oftast om utsatta stadsdelar, exempelvis Gottsunda och onekligen är hälsoutmaningarna störst i dessa utsatta områden. Möjligen har vårdens betydelse för att kunna möta utmaningarna i sådana områden kommit lite i skymundan. Ett framgångsrikt hälsoinriktat preventivt arbete kräver därför att uppdraget och ansvaret för listade individers hälsa kompletteras med ett strategiskt uppdrag för utvalda hälsocentraler inom avgränsade geografiska områden. Det är logiskt att i första hand förlägga ansvaret för det strategiska hälsoinriktade arbetet till ett vårdcentrum (se avsnitt 6.1.7). Detta bör också vara grundprincipen. Alla kommuner kommer dock inte ha vårdcentrum och eftersom samverkan med kommunen är en så pass central del i det strategiska uppdraget att utredningen föreslår att en hälsocentral per kommun har tilläggsuppdrag avseende strategiskt hälsoinriktat arbete. För Sveriges till befolkningsstorlek fjärde största kommun, Uppsala, med mer än invånare fungerar det dock inte. Spännvidden är stor inom Uppsala kommun och förutsättningarna varierar mellan olika delar, speciellt inom tätorten Uppsala. För Uppsala kommun föreslår utredningen ett projekt tillsammans med kommunen med inriktning att definiera ett antal geografiska områden lämpliga att definiera som lokalsamhällen. Utgångspunkten för den geografiska indelningen bör vara exempelvis socioekonomi, näringsliv, närvaro av hälso- och sjukvård, kommunal omsorg och socialtjänst. Utifrån den geografiska indelningen bör ett lämpligt antal tilläggsuppdrag för planering och samordning av hälsoarbetet fördelas. Utredningen föreslår att utvalda hälsocentraler med tilläggsuppdrag ersätts via tilläggsanslag som bör vara tillräckligt attraktivt. Det är dessutom av yttersta vikt att Region Uppsala förser de aktuella hälsocentralerna med data som är nödvändiga för att kunna fullgöra sina uppdrag. Det handlar inte bara om hälsodata, utan även andra data som krävs för ett framgångsrikt hälsoarbete, till exempel uppgifter om skola/utbildning. I det fall det finns ett vårdcentrum ligger tilläggsuppdraget där. Att Region Uppsala via centrala initiativ verkar för en god hälsa kräver, förutom nära samarbete med kommunen, nära samverkan med ett flertal andra samhällsaktörer, till exempel tandvård, skola, socialtjänst, Försäkringskassan, Polisen och Arbetsförmedlingen och det lokala näringslivet. Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

135 Bilaga 111/ Vårdcentrum För att kunna få till stånd en kvalitativ nära vård som blir likvärdig över hela länet och jämlik för länets samtliga invånare föreslås ett antal platser i länet till vilka en mer omfattande vårdverksamhet koncentreras. Förslag De koncentrerade vårdinrättningarna föreslås benämnas vårdcentrum Ett vårdcentrum består av en eller flera hälsocentraler inom den aktuella ortens närområde Vårdcentrum har ett sistahandsansvar. Ekonomiska förutsättningar och former för detta behöver dock utredas vidare. Vårdcentrum får ett planerings- och samordningsansvar för det lokala strategiska hälsoarbetet. Till dessa centrum bör förutom hälsocentraler knytas vissa mottagningar för specialiserad vård och närvårdplatser. Vårdcentrum bör utgöra basen för de mobila närvårdsteamen Ett vårdcentrum ska erbjuda invånarna dygnet-runt-öppen akutverksamhet på primärvårdsnivå. Formerna för detta behöver dock utredas vidare. Vårdcentrum ska finnas på orterna Östhammar, Tierp och Enköping Ett vårdcentrum lokaliseras och kopplas till delar av verksamheten vid Lasarettet i Enköping. Utredningen föreslår att Region Uppsala tillsammans med Uppsala kommun utreder Gottsunda som lokalisering för ett vårdcentrum. På sikt krävs fler vårdcentrum inom Uppsala. Förutsättningar för vårdcentrum finns sannolikt både i Bålsta och i Knivsta inom cirka 5-7 år. På någon ort kan en upphandling av vårdcentrum bli aktuell. Det förutsätter dock att den privata utföraren kan åta sig det utökade hälsouppdraget och sistahandsansvaret. Förutsättningarna för styrning i dessa fall behöver belysas ytterligare. För att kunna få till stånd en kvalitativ nära vård som blir likvärdig över hela länet och jämlik för länets samtliga invånare anser utredningen att det behövs ett antal platser i länet till vilka en mer omfattande vård- och omsorgsverksamhet bör koncentreras. En form av nod för arbetet med vård och omsorg inom ett geografiskt område. Utredningen föreslår att dessa benämns vårdcentrum. Det finns redan i dagens hälso- och sjukvårdsverksamheter i länet som passar in på ovanstående beskrivning. För Uppsalas del finns omfattande resurser inom ett begränsat geografiskt område. Även i Enköping finns förhållandevis mycket resurser. Några hubbar behövs i länet med mer resurser. Besvärligast för samverkan är resursbristen i primärvården. Men organisation är inte det väsentligaste. Det är relationer lokalt som är avgörande (Chefsröst från barnsjukhuset) Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

136 Bilaga 111/18 Ett vårdcentrum består av en hälsocentral med grunduppdrag inom vårdvalssystemet. Vårdcentrumet tilldelas ett samordningsansvar för den nära vården i området, innefattande bland annat organisation och bemanning av vissa gemensamma resurser som jour, beredskap, mobila team med mera. Utredningen förslår att hälsocentralen ifråga erhåller ett tilläggsanslag för uppdraget. Till vårdcentrum bör förutom hälsovårdscentraler viss specialiserad vård (se avsnitt 6.1.6) och närvårdsplatser knytas (se avsnitt 6.1.8). Vårdcentrum ska också utgöra basen för de mobila närvårdsteamen. Förstärkta resurser för olika former av rehabilitering bör knytas till vårdcentrum. Ett exempel är multimodal rehabilitering för smärtproblematik i primärvård (MMR1) som med fördel kan koncentreras och standardiseras i linje med nuvarande evidens (Lumell Associates, 2017). Behandlingen organiseras därmed bäst i ett vårdcentrum för att säkerställa kvalitet. På ett vårdcentrum ska invånarna erbjudas dygnet-runt-öppen akutverksamhet på primärvårdsnivå. Formerna för detta bör utredas vidare. Även samlokalisering med tandvården bör övervägas vid vårdcentrum. Röntgen, helst med möjlighet till undersökningar även på jourtid bör finnas vid vårdcentrum liksom viss laboratorieverksamhet. Figur 19. Innehållet i ett vårdcentrum, Region Uppsala, 2018 För Tierp i norr och Östhammar i nordost finns goda förutsättningar för inrättandet av ett vårdcentrum. För Enköping föreslår utredningen ett vårdcentrum som kopplas till delar av verksamheten vid Lasarettet i Enköping. För Uppsala föreslår utredningen ett projekt tillsammans med kommunen. Projektet ges i uppdrag att ta fram förslag till lokalisation av ett vårdcentrum som relativt snart skulle kunna förverkligas. Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

137 Bilaga 111/18 Utredningen föreslår att Gottsunda utreds som plats för ett första vårdcentrum. En sådan borde kunna ske skyndsamt och ha karaktären av ett gemensamt pilotprojekt mellan Region Uppsala och Uppsala kommun. På sikt krävs fler vårdcentrum inom Uppsala. Länet står inför en kraftig befolkningsökning under perioden som är ojämnt fördelad. En naturlig frågeställning som inställer sig är därför om ytterligare vårdcentrum bör inrättas under perioden. De platser som ligger närmast till hands och som båda har en kraftig befolkningstillväxt är Knivsta och Bålsta. Bålstas invånare orienterar sig gärna mot Stockholm, eftersom det finns bra tågförbindelse och motorväg till Stockholm. Det är inte i alla avseenden naturligt att vända sig till Enköping och ett vårdcentrum där. Området mellan Knivsta och Uppsala har den kraftigaste tillväxten. Utredningen föreslår att en planering påbörjas med inriktning att öppna ett vårdcentrum i Knivsta och Bålsta inom 5-7 år. Med tanke på att det finns två privat drivna vårdcentraler i Bålsta skulle en upphandling av ett vårdcentrum kunna övervägas. Det innebär i så fall att en privat aktör också tar på sig ett samordnings- och sistahandsansvar. Utredningen anser att det är önskvärt att verksamheten vid ett vårdcentrum bedrivs i attraktiva lokaler där ovanstående vårdutbud kan samlokaliseras. Planeringen bör ske i nära samverkan med kommunen. Det är exempelvis tänkbart att lokalisera särskilda boenden eller andra kommunalt drivna verksamheter inom samma byggnadskomplex. Flera vård- och omsorgsboende är under planering. Vi bygger fast oss för 30 till 50 år framåt. Vi behöver planera tillsammans. (Kommunal politikerröst i nämnden för kunskapsstyrning) Det är angeläget att samverka med statliga myndigheter och andra viktiga aktörer i lokalsamhället. Det vore önskvärt att de statliga aktörerna i sin utlokaliserade verksamhet i större utsträckning än idag samlokaliserades med andra samhällsaktörer som skattefinansieras. Region Uppsala bör därför uppta diskussioner med staten om lokalisering av Polis, Arbetsförmedling och de så kallade servicecentra som består av Skatteverket och Försäkringskassan. Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

138 Bilaga 111/ Närvårdsplatser/närvårdsavdelningar Idag finns närvårdsavdelningar på tre platser; Tierp, Östhammar och Uppsala. För att kunna erbjuda invånarna en nära slutenvård på primärvårdsnivå som samtidigt är kostnadseffektiv är det viktigt att Region Uppsala tillhandahåller slutenvård utanför sjukhusen. Förslag Närvårdavdelningarna utgår från ett grundkoncept och drivs i samverkan med kommunerna Närvårdsavdelningarna ska ha tillgång till basal laboratorieverksamhet och röntgen Närvårdsavdelningarna ska bedrivas i anslutning till ett vårdcentrum Dagens närvårdsavdelningar behöver därmed anpassas till föreslaget koncept i nära dialog med länets kommuner Östhammars närvårdsplatser behålls med nuvarande innehåll och upplägg. Sannolikt behöver omfattningen anpassas till framtidens behov. Närvårdplatserna i Tierp överförs till Primärvården, Hälsa och habilitering. Inför förändringen bör en dialog föras med Akademiska sjukhuset. Närvårdsavdelningen i Uppsala (NÄVA) behöver ha en annan konstruktion, organisering och lokalisering än idag. Därför föreslås NÄVA i sin nuvarande form ersättas av en närvårdsavdelning enligt föreslaget koncept. En närvårdsavdelning har förutsättningar att bedriva slutenvård på primärvårdsnivå på ett mer kostnadseffektivt sätt än sluten vård vid akutsjukhusen. Rätt utformade kan de avlasta och frigöra resurser vid de hårt belastade akutsjukhusen genom att förhindra att vissa patienter kommer in till sjukhusen. På en närvårdsavdelning vårdas med fördel patienter med medicinska problem kombinerade med ett stort omvårdnadsbehov. För många multisjuka äldre krävs helhetssyn. Med rätt patienturval kan vården dessutom innebära en kvalitetshöjning för patienterna, eftersom dagens hårt subspecialiserade akutsjukhus har svårigheter att organisera vården med det generalistperspektiv som är en fördel i vården av multisjuka äldre. Detta är en viktig faktor för att förbättra tillgängligheten och patientsäkerheten. En närvårdsavdelning bör ha tillgång till enklare röntgenundersökningar och enklare laboratorieverksamhet, vilket möjliggörs genom lokalisation till vårdcentrum. Det är väsentligt att en närvårdsavdelning hanteras inom primärvården. Idag finns närvårdsavdelningar på tre platser; Tierp, Östhammar och Uppsala. I Östhammar samfinansieras sedan ett antal år tillbaka 18 platser mellan Region Uppsala och Östhammars kommun. Inläggning sker antingen via kommunen eller via primärvården. Patientgrupperna skiljer sig enligt personalen inte åt beroende av vem som lägger in. De är genomgående patienter med omfattande medicinska problem och ett stort omvårdnadsbehov. Avdelningen är uppbyggd på samma sätt som är vanligt i glesbygd, till exempel i Västerbottens inland. Lösningen är kostnadseffektiv och avlastar säkerligen Akademiska sjukhuset. Utredningen föreslår att nuvarande lösning behålls. Möjligen är antalet platser något många i förhållande till befolkningsunderlaget. Med den inriktning som finns på mer avancerad vård i hemmet och med sjunkande medelvårdtider kan det finnas utrymme för platsreduktion. Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

139 Bilaga 111/18 I Tierp finns för närvarande 3 närvårdsplatser som finansieras tillsammans med kommunen. Vården bedrivs av Akademiska sjukhuset som också ansvarar för 13 geriatriska vårdplatser. Lösningen i Tierp skiljer sig i jämförelse med Östhammar. Utredningen anser dock att Region Uppsala kan ha olika lösningar beroende på lokala förhållanden. Det väsentliga är gemensamt ansvarstagande mellan kommun och Region Uppsala och primärvårdens engagemang. Närvårdsplatserna bör överföras till Primärvården, Hälsa och habilitering efter dialog med Akademiska sjukhuset. I Uppsala finns en närvårdsavdelning (NÄVA) med cirka 20 platser som geografiskt är placerad på Kronparksgården. I och med sammanslagning mellan Primärvårdsförvaltningen och Hälsa och habilitering ligger nu avdelningen i den nya sammanslagna förvaltningen. Avdelningen finansieras helt av Region Uppsala, det vill säga utan medfinansiering från Uppsala kommun. NÄVA har huvudsakligen kommit att fungera som en eftervårdsavdelning för Akademiska sjukhuset. Dagens lösning frigör troligen en del vårdplatser för Akademiska sjukhuset i en ansträngd vårdplatssituation. Den problematiken torde dock bättre hanteras på annat sätt inom ramen för Akademiska sjukhusets egen organisation. Avsikten med en närvårdsavdelning är att ge förutsättningar för patienter med stort vårdbehov att få vården nära och att minska inflödet till sjukhuset och därmed koncentrera verksamheten vid Akademiska sjukhuset till sådant som explicit kräver sjukhusets resurser. Därför skulle det vara fördelaktigare för såväl patienter och anhöriga som för Akademiska sjukhuset om vissa patienter helt hanterades via vårdplatser inom den nära vården och aldrig kom in till sjukhuset. Utredningen föreslår att NÄVA görs om enligt ursprungliga intentioner och tillhandahåller cirka 20 vårdplatser. Den nya avdelningen bör lokaliseras utanför Akademiska sjukhuset. Dialog bör snarast upptas med kommunen om möjligheten att åstadkomma en närvårdssamverkan. Kommunen bör således vara medfinansiär. Det är angeläget med en lokalisering som möjliggör röntgen och laboratorieundersökningar samt närhet till ett vårdcentrum. Uppsala kommun har redan idag mer än invånare och kommer att ha invånare inom några år. Antalet äldre kommer öka dramatiskt under planeringsperioden. Under planeringsperioden anser utredningen att antalet närvårdsplatser kan behöva ökas. Det kan delvis tillgodoses genom inrättande av ett antal vårdplatser i anslutning till ett kommande vårdcentrum i Knivsta. Tillkommer ytterligare vårdcentrum i Uppsala kan på sikt dessutom övervägas närvårdsplatser på fler lokalisationer i Uppsala. Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

140 Bilaga 111/ Specialiserad vård utanför sjukhus En framgångsrik nära vård är beroende av ett tätt samarbete med den specialiserade vården. Den vetenskapliga utvecklingen med en accelererande kunskapsutveckling leder till ökad subspecialisering, vilket i sin tur leder till att fler specialister i ökande utsträckning blir involverade i varje vårdepisod. Förslag Ett projekt bör omgående starta med inriktning att ta fram förslag kring utformningen av samverkan med och insatser från specialiserad vård och den specialiserade habiliteringen i den nära vården. Projektet bör initieras omgående med ambition att lämna förslag under första kvartalet Företrädare för sjukhusbunden vård, privat respektive offentligt driven primärvård samt övriga öppenvårdsspecialister behöver inkluderas i arbetet, liksom företrädare för flertalet av vårdens professioner och patientföreträdare. Nära samverkan bör ske med den framtida organisationen för kunskapsstyrning (se avsnitt 6.3.2). Ett viktigt ansvar för den nära vården, främst primärvården, är helhets och koordinationsansvaret för listade individer. Detta innebär bland annat att primärvården behöver kontinuerlig information om de listade patienternas vårdkonsumtion. Idag pågår en utveckling för att läkaren på vårdcentralen ska kunna bli uppmärksammad på om någon listad patient blir in- eller utskriven från sjukhuset. Det innebär att nästa vårdnivå har fått automatisk information och kan ta vid där föregående utförare avslutat kontakten. En avgörande framgångsfaktor avseende insatser från den specialiserade vården blir effektiva arbetssätt för kontakterna som bland annat inkluderar lättillgänglighet. Här erbjuder digitaliseringen stora möjligheter. Att kunna koppla upp sig mellan den nära vården och den specialiserade sjukhusvården och överföra patientdata, till exempel röntgenbilder, underlättar samverkan på ett påtagligt sätt. En större utmaning än tekniken är att förändra arbetssätt, scheman med mera. Vid dialoger med medarbetare inom primärvården så framhåller de vikten av att kunna få kontakt i nära anslutning till en enskild patients handläggning inom primärvården. Den specialiserade sjukhusbundna vården framhåller utmaningen som den ökade subspecialiseringen medför. Det finns idag ytterst få generalister med möjligheter att bedriva konsultverksamhet från en läkares sida utifrån det relativt breda diagnostiska spektrum som den nära vården bjuder på. Vid ett möte med Akademiska sjukhuset framkom dock ett tänkbart exempel på arbetssätt: Varje dag klockan 16 borde närakuten i Tierp koppla upp sig mot ortopedkliniken och så går man tillsammans igenom några av dagens ortopedfall inklusive röntgengranskning (Röst från Akademiska sjukhuset) Detta skulle inte ta många minuter, men effektiviserar påtagligt och utgör dessutom ett effektivt lärande. Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

141 Bilaga 111/18 Vården i Region Uppsala kan bli effektivare om viss specialiserad vård inkluderas i den nära vården. Utlokaliserad specialistvård bör samlokaliseras med vissa hälsocentraler och vårdcentrum. Redan idag bedriver bland annat psykiatrin, geriatriken, ögon och barnsjukvården vid Akademiska sjukhuset sådan externt förlagd verksamhet. Andra tänkbara specialiteter är öron, gynekologi, ortopedi, rehabilitering och olika invärtesmedicinska specialiteter. Merparten av extern verksamhet bör förläggas till så kallade vårdcentrum (se avsnitt 6.1.6). Mottagnings-/konsultverksamhet kan bedrivas i varierande omfattning, alltifrån heltid till enstaka timmar i månaden beroende av specialitet, sjukdomsprevalens med mera. Det finns idag ett flertal specialistverksamheter inom den nära vården, det stora flertalet dock i tätorten Uppsala. Det handlar om specialister verksamma via lagen om läkarvårdsersättning, fysioterapeuter via lagen om ersättning för fysioterapi, lagen om offentlig upphandling eller valfrihetssystem. Dessa specialister är en tillgång för hälsooch sjukvårdsystemet, men borde på ett tydligare sätt kunna nyttjas för att uppnå högre effektivitet i det samlade systemet. Det finns dock utmaningar med alltför små etableringar då det är svårt att klara exempelvis utbildningsuppdraget. Effektiviteten i det samlade systemet ökar om Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping får koncentrera sig på det som kräver sjukhusets resurser. Vissa av sjukhusens remisspatienter borde kunna skötas av ovanstående öppenvårdsspecialister. Habiliteringsverksamheten har specialistkompetens inom området funktionsnedsättning och funktionshinder. Habiliteringen erbjuder stöd, råd och interventioner till barn, unga och vuxna med funktionsnedsättningar som är medfödda eller förvärvade där behovet av insatser över tid ska vara omfattande och livslångt. Habiliteringen är därmed en specialistresurs utöver den hälso- och sjukvård som länets invånare har tillgång till och kan komplettera med konsultation samt ge stöd till anhöriga och nätverk såväl i den nära vården som i läns- och regionvården. Tiden för detta projekt har inte medgett att i detalj komma med förslag till utformning av den specialiserade vården inom framtidens nära vård. Utredningen föreslår därför att ett projekt med inriktning att ta fram förslag kring ovanstående punkter startas. Arbetet kan med fördel kopplas till det patientprocessarbete som påbörjats under Ett sådant projekt kräver tät samverkan med den organisation för kunskapsstyrning som behöver byggas upp (se avsnitt 6.3.2). Förslagsvis initieras projektet direkt efter sommaren 2018 med ambition att lämna förslag under första kvartalet Företrädare för sjukhusbunden vård, privat respektive offentligt driven primärvård, övriga öppenvårdsspecialister behöver inkluderas i arbetet, liksom företrädare för flertalet av vårdens professioner. Det är också angeläget att samverka med patientföreträdare i det fortsatta arbetet. Specialistinsatser inom den nära vården handlar inte bara om läkarinsatser. Det handlar i allra högsta grad om insatser från andra professioner exempelvis diabetessköterskor, KOL-sköterskor, sviktsköterskor och fysioterapeuter med flera. Dessa är av stor betydelse för en effektiv vård och antalet kommer behöva ökas såväl via fler specialistområden som via fler individer inom respektive specialitet. Även fysioterapeuter och arbetsterapeuter, dietister, psykologer och kuratorer med flera yrkesgrupper är ofta specialiserade och av stor vikt för en effektiv och nära vård, inte minst för det hälsofrämjande arbetet och för en effektiv rehabilitering. Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

142 Bilaga 111/ Sjukhusvård I det framtida hälso- och sjukvårdssystemet har länets sjukhus mycket viktiga roller att uppfylla. Det är viktigt att sjukhusverksamheterna får förutsättningar för att kunna uppfylla dessa roller i den framtida specialiserade vården på samtliga nivåer i systemet, framför allt i den nära vården. Även sjukhusens roller i ett regionalt, nationellt och internationellt perspektiv behöver säkerställas i den framtida vården. Sjukhusvård bedrivs som länssjukvård, regionsjukvård och rikssjukvård. Förslag Lasarettet i Enköping utvecklas utifrån två linjer: en del som utvecklas till ett vårdcentrum enligt modell i tidigare avsnitt och en del som bedriver länssjukvård inom internmedicin och kirurgiska specialiteter och som ska öka avsevärt i omfattning de närmaste åren. Samarbetet mellan Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset behöver utvecklas och fördjupas för en effektivare vårdproduktion och möjlighet till specialisering även vid Lasarettet i Enköping. Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset får, med stöd av Regionkontoret, i uppdrag att senast första kvartalet 2019 framlägga en plan med inriktning att på sikt ta ställning till den samlade organisationen för sjukhusvården inom Region Uppsala utveckla samordning och ledning mot ett närmande inom vissa verksamhetsområden överföra volymer inom elektiv kirurgi/ortopedi/urologi från Akademiska sjukhuset till Lasarettet i Enköping utveckla några diagnosområden till profilområden inom Lasarettet i Enköping utveckla och öka dagvårdsverksamheten inom internmedicin anpassa framtida fastighetsinvesteringsplaner utifrån nya förutsättningar Förvaltningen Primärvård, hälsa och habilitering och Lasarettet i Enköping får, med stöd av Regionkontoret, i uppdrag att tillsammans med kommunen under hösten 2018 ta fram en plan för etableringen av ett vårdcentrum i Enköping. En inriktning i planen bör vara att med lasarettsanknuten hemsjukvård (LAH) som grund etablera ett mobilt närsjukvårdsteam och omvandla ett lämpligt antal vårdplatser till närvårdplatser på primärvårdsnivå. Lasarettet i Enköping föreslås vidare att fortsatt vara ett akutsjukhus, dock endast med akutverksamhet inom internmedicin. Frågan om tillgång till anestesiologisk kompetens på jourtid behöver lösas i samråd med Akademiska sjukhuset intensivvårdsplatserna görs om till intermediärplatser Akademiska sjukhuset föreslås vidare att utveckla och förbättra utbudet i den nära vården avseende specialistinsatser (se avsnitt 6.1.6) i ökande utsträckning förlägga specialistmottagningar och konsultverksamhet till hälsocentralerna, i huvudsak till länets nya vårdcentrum Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

143 Bilaga 111/18 Sjukhusterminologin i Sverige är under förändring. Traditionellt har sjukhusen kallats för länsdelssjukhus, länssjukhus eller centrallasarett, samt regionsjukhus. Därutöver figurerar begrepp som akutsjukhus och universitetssjukhus samt närsjukhus. För inget av uppräknade namn finns enhetliga definitioner. När flertalet landsting blivit regioner har viss förvirring uppstått, inte minst kring termen regionsjukhus som tidigare reserverats för sjukhus som, likt Akademiska, haft hela sjukvårdsregionen som upptagsområde. När vanliga landsting blivit regioner har det som tidigare benämnts som länssjukhus stundtals kommit att kallas för regionsjukhus. Utredningen har valt att använda begreppet länssjukhus för sjukhus med länsuppdrag, det vill säga med hela länet (Uppsala län) som upptagsområde och begreppet riks- /regionsjukhus för sjukhus med sjukvårdsregionen (Uppsala-Örebro-regionen) respektive riket som upptagsområde för högspecialiserad vård. Utredningen har haft några utgångspunkter när det gäller effektivisering av sjukhusen i Region Uppsala: 1. Sjukhus är den mest resurskrävande strukturen i systemet, inte minst för att det krävs verksamhet dygnet runt veckan runt (24/7). Konsekvensen är att sjukhus endast ska utföra det som kräver sjukhusets resurser. Denna utgångspunkt har som framhållits tidigare genomsyrat hela strukturarbetet i utredningen. 2. För patienter med internmedicinska vårdbehov som inte ställer alltför höga krav på specialisering, inte sällan multisjuka äldre, är det en fördel med korta geografiska avstånd. För dessa kan såväl akut som elektiv sjukhusvård utgöra en del av den nära vården. 3. Det finns effektivitetsvinster att göra genom koncentration av vissa kirurgiska verksamheter. Det är väl känt att fristående elektiva enheter som inte störs av akutverksamhet eller högspecialiserad vård har högre kapacitet än vid akutsjukhus. Lasarettet i Enköping har en mycket god tillgänglighet, men verksamheten är allt för sårbar. Med tillräckligt stora volymer kan en hög kvalitet säkras. För kirurgiska specialiteter är således inte den geografiska närheten främsta skälet för etablering av verksamhet vid mindre länssjukhus. Lasarettet i Enköping All logik talar för att även Enköping ska ha ett vårdcentrum (se ovan). Framtidens nära vård i Enköping kräver en bättre integration mellan bland annat primärvården, kommunal vård och verksamheten vid Lasarettet i Enköping. För att åstadkomma detta föreslår utredningen att Primärvård, hälsa och habilitering och Lasarettet i Enköping ges i uppdrag att tillsammans med kommunen under hösten 2018 ta fram en plan för etableringen av ett vårdcentrum i Enköping. En inriktning i planen bör vara att med lasarettsanknuten hemsjukvård (LAH) som grund etablera ett mobilt närsjukvårdsteam och omvandla ett lämpligt antal vårdplatser vid lasarettet till närvårdplatser med uppdrag och arbetssätt som beskrivits tidigare (se avsnitt 6.1.8). Uppgiften för berörda förvaltningar blir bland annat att se över akutverksamheten. I enlighet med primärvårdsuppdraget är 24/7-verksamheten i första hand ett primärvårdsuppdrag och den internmedicinska akutverksamheten kan träda in som second line. Uppdraget att utveckla ett lämpligt antal vårdplatser till närvårdsplatser kräver samverkan med kommunen. Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

144 Bilaga 111/18 Lasarettet i Enköping är ett välfungerande sjukhus med god kvalitet och hög tillgänglighet. Sjukhuset har lyckats utveckla verksamheten utifrån befolkningens behov bland annat genom att ställa om från slutenvård till lasarettanknuten hemsjukvård. Utredningen föreslår att verksamheten vid Lasarettet i Enköping vidareutvecklas. Inom internmedicin föreslås sluten vård, öppen vård och internmedicinsk akutverksamhet 24/7 för patienter som inte kräver Akademiskas resurser. Samarbetet med internmedicin vid Akademiska sjukhuset behöver utvecklas. Inte minst borde dagsjukvården utvecklas och kunna erbjuda t.ex. dagbehandling för cancerpatienter. Dialysbehandling är ett område som decentraliseras alltmer och som eventuellt borde kunna erbjudas vid Lasarettet i Enköping. Beträffande elektiv kirurgisk verksamhet anser utredningen att volymerna succesivt bör öka. Detta skulle avsevärt kunna effektivisera den samlade verksamheten inom kirurgiska discipliner för Region Uppsalas del. Ett antal åtgärder inom ortopedi, urologi och allmänkirurgi bör därför koncentreras till Lasarettet i Enköping. Önskvärt är att sjukhuset tillåts utföra den samlade verksamheten inom ett eller flera diagnosområden, det vill säga verksamheter som kan utvecklas till högkvalitativa profilområden och även dra till sig utomlänsvård. Inriktningen är att Lasarettet i Enköping ska vara ett akutsjukhus med akutverksamhet inom internmedicin, men inte inom kirurgisk akutverksamhet. Idag tas kirurgiska patienter emot akut (ej blåljus) dygnet runt. Vid behov av inläggning förs de till Akademiska sjukhuset. Det finns behov av mobiliseringsplatser för kirurgiska patienter vid Akademiska sjukhuset. En dialog behöver föras med Akademiska sjukhuset angående hantering framåt och vilka konsekvenser föreslagna förändringar ger. Idag bedrivs intensivvård i liten utsträckning vid Lasarettet i Enköping. Det är inte möjligt att uppnå tillräcklig patientsäkerhet, kvalitet och kostnadseffektivitet med så litet underlag. Utredningen anser därför att intensivvårdsplatserna bör ersättas med ett antal så kallade intermediärplatser med förstärkta övervakningsmöjligheter. Med kvarstående akutverksamhet inom internmedicin behöver dock frågan om tillgång till anestesiologisk kompetens på jourtid lösas i samråd med Akademiska sjukhuset. Akademiska sjukhuset kommer i ökande utsträckning vara beroende av verksamheten vid Lasarettet i Enköping utifrån ett utbildningsperspektiv. Det gäller inte minst STutbildningen där samverkan redan har utvecklats. Skicklighet kräver tillräckliga volymer. Detta gäller samtliga verksamheter och personalkategorier, även om det kanske är tydligast för läkare inom kirurgiska specialiteter. Åtminstone för läkare inom tillämpliga specialiteter bör det tydliggöras vid anställning att tjänstgöringsort kan vara på olika ställen i länet (se avsnitt och 6.1.7). Utredningen anser att det är förenat med fördelar och möjligheter till effektivisering om den del av Lasarettet i Enköping som enligt förslaget kommer att utgöra sjukhusvård knyts genom stärkt samarbete och produktionsplanering till Akademiska sjukhuset. Lasarettets avsevärt mindre volym medför att det är många områden som på grund av sin ringa storlek blir sårbara. Utifrån båda sjukhusens samlade resurser skulle det finnas större möjligheter att säkerställa en effektiv och jämlik vård för länets invånare. Det skulle också kunna underlätta såväl personal- som patientadministration. Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

145 Bilaga 111/18 Utredningen föreslår därför att på sikt se över om en förändrad organisering skulle underlätta omställningen till att utöka och utveckla verksamheten inom Lasarettet i Enköping. Det är angeläget att beakta utbildnings- och forskningsperspektivet i kommande förändringar. Förslaget innebär sammanfattningsvis att verksamheten vid Lasarettet i Enköping utvecklas utifrån två linjer en del som utvecklas till ett vårdcentrum enligt modell ovan (se avsnitt 6.1.7) och en del med länssjukvård inom internmedicin och kirurgiska specialiteter som samordnas och utvecklas i samverkan med Akademiska sjukhuset. Elisabethsjukhuset Privatägda Elisabethsjukhuset (Aleris) är ett specialistsjukhus verksamt huvudsakligen inom ortopedi. Inom vissa områden är de Sverigeledande. Samarbetet med Akademiska sjukhuset tycks fungera väl och sjukhuset är en tillgång för Uppsala. Sjukhuset har ett vårdavtal med Region Uppsala. Utredningen har inte funnit anledning att komma med förslag till förändringar, eftersom det mesta tycks fungera väl. Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset är det största universitetssjukhuset i sjukvårdsregionen, vilket innebär att en stor del av den högspecialiserade sjukvården utförs där. Högspecialiserad hälso- och sjukvård levereras även till andra landsting och regioner i Sverige. Genom Uppsala Care vid Akademiska sjukhuset erbjuds dessutom patienter från hela världen specialistsjukvård. Under 2018 påbörjar Socialstyrelsen uppdraget med den nationella nivåstruktureringen. Den samverkansstruktur som landsting och regioner utvecklat gemensamt ligger till grund för arbetet. Systemet med rikssjukvård fasas därmed ut och nivåstruktureringen inom cancerområdet integreras i den nya arbetsprocessen för nationell nivåstrukturering. Sjukvårdsregionerna förbereder för såväl uppbyggnaden av den gemensamma kunskapsstyrningsstrukturen som för den nationella och sjukvårdsregionala nivåstruktureringen. Det finns behov av att säkra och utveckla vård, utbildning och forskning långsiktigt. Att Akademiska sjukhuset är ett framgångsrikt universitetssjukhus har stor betydelse för Uppsalas ställning som ledande forskningsregion och påverkar även den regionala utvecklingen och näringslivet främst inom life science området. Akademiska sjukhuset utgör därmed en värdefull tillgång för Region Uppsala men också för sjukvårdsregionen och nationellt. Ett framgångsrikt universitetssjukhus erbjuder stora möjligheter för det samlade sjukvårdssystemet att tillgodogöra och tillämpa senaste rön avseende diagnostik och behandling. Under 2018 genomförs därför ett utvecklingsarbete i förtroendefull samverkan med ingående landsting och regioner i Uppsala-Örebro-regionen. Såväl koncentration av vård som utveckling av mer nära vård kommer att påverka strategierna framåt även på den sjukvårdsregionala nivån. Det kan exempelvis innebära att den tid patienterna vårdas på ett universitetssjukhus kortas och att vissa behandlingar koncentreras till sjukhus som inte är universitetssjukhus, men där förutsättningarna för att få upp volymerna och därmed kvaliteten för vissa behandlingar är gynnsamma. Universitetssjukhusen kommer sannolikt att i allt högre utsträckning utföra nationellt nivåstrukturerad vård. Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

146 Bilaga 111/18 En framgångsfaktor för ett fördjupat och utvecklat samarbete kan vara att gå från en köp-och säljlogik till att utveckla partnerskap med gemensamt ansvar för sjukvårdsregionens invånare. Inför 2019 kommer ett nytt samverkansavtal finnas på plats. Arbetet övergår därmed i en genomförandefas i nära samverkan för att nå målet om en jämlik vård av god kvalitet. För utvecklingen mot en effektiv och nära vård, är det av stor betydelse att förändringar inom vårdstrukturen görs på ett sådant sätt att det stärker Akademiska sjukhusets förmåga att leverera vård internationellt, nationellt och sjukvårdsregionalt. Ett universitetssjukhus ska också vara effektivt. Ett problem för sjukhuset är att uppdraget omfattar alla former av sjukhusvård. Möjligheterna att utveckla sjukhusets effektivitet skulle öka om sjukhuset i större utsträckning fick koncentrera sig på vård som kräver sjukhusets resurser. Förmåga att utlokalisera vård främst till den nära vården samtidigt som sjukhuset i nätverkssamverkan får tillgång till patienter i den nära vården för forskning och utbildning blir en avgörande framgångsfaktor för framtiden. Om Region Uppsala lyckas med utlokalisering av verksamheter från Akademiska sjukhuset, utökning och utveckling av verksamheten vid Lasarettet i Enköping och med att utveckla och fördjupa samverkan inom sjukvårdsregionen kan Akademiska sjukhuset kunna bidra på ett positivt och långsiktigt hållbart sätt internationellt, nationellt och sjukvårdsregionalt. 6.2 Digital infrastruktur Region Uppsala behöver fortsätta på inslagen linje med samordnad information för en god vårdservice för invånaren. Verksamheternas genomförandekraft behöver stärkas för att möjliggöra ökad egenvård och självadministrering för patienten. Både invånarens/patientens behov av tillgänglighet och närhet och verksamhetens behov av effektivisering, genomförandekraft och god arbetsmiljö ska beaktas i Region Uppsalas uppbyggnad av digital infrastruktur. Förslag Upphandla digitalt triageringsverktyg 2018 Fortsatt utveckling av digitala kontaktvägar inom ramen för ett kontinuitetsbaserat hälso- och sjukvårdssystem Digital utbildning för chefer och medarbetare Införande av webbtidbok och videomöten Kommunikationsinsatser för invånare och patienter 2018 Intensifierad dialog med kommunerna om integrerade system i framtiden Kraftsamling för fortsatt utveckling av kliniska beslutsstöd Säker hemmonitorering som utvecklad egenvård 2020 Användarvänlig digital arbetsmiljö via single-sign-on eller tap & go 2020 Enbart två av tio svenskar anser att hälso- och sjukvården lever upp till deras digitala förväntningar (Sveriges kommuner och landsting, 2016). För att kraftsamla insatserna för en digital utveckling har Region Uppsala fastställt att digitalt ska vara standard i en strategi för e-hälsa och digitalisering (dnr LS ). Det som kan göras digitalt ska göras digitalt oavsett hur tjänsten levererats tidigare. Detta utan att nya lösningar verkar uteslutande gentemot människor som av olika skäl inte kan hantera ny teknik. Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

147 Bilaga 111/18 Digitala tjänster kan öka hälso- och sjukvårdens kvalitet både vad gäller effektivitet och närhet. Exempelvis kan ett digitalt vårdmöte öka närheten för patienten och bespara resan till en fysisk mottagning, men arbetsinsatsen för mottagningen blir densamma även fast arbetssättet är annorlunda. Vad som skapar värde i termer av effektivitet och närhet är därför viktigt att beakta ur både invånarens/patientens och verksamhetens perspektiv. Individen/patienten behöver information om vilka digitala möjligheter som erbjuds för att kunna vara delaktig och ta ett större ansvar för sin egen hälsa och vård. För att uppnå digitalt som standard behöver därför Region Uppsala ha en tydlig kommunikationsstrategi för hur invånare informeras om digitala tjänster. Verksamheterna behöver stabila och integrerade system som är lätta att använda. Single-sign-on eller tap-and-go är efterfrågade verktyg som skulle förenkla vardagen för personal i vården. Uppföljande utbildningsinsatser till chefer och medarbetare samt tid för att införliva nya arbetssätt samtidigt som gamla rutiner fasas ut är också viktigt för att säkerställa en god digital arbetsmiljö. Verksamhetseffektivisering uppnås då personalen spar tid. Webb-tjänster där patienten själv kan se, avboka och omboka sina tider via 1177 Vårdguiden är ett exempel på en tidsbesparing för personalen. Det digitala läkarbesöket är däremot inte självklart tidsbesparande. Om läkarbesöken ökar på bekostnad av sjuksköterskebesök innebär det inte en effektivisering. Dagens virtuella utbud av KRY, Min Doktor eller Doktor 24 har fokuserat i alltför hög grad på det digitala läkarbesöket. Om det digitala läkarbesöket i stället beskrivs som ett telefonsamtal med bild finns en potential att förbättra kvaliteten i traditionell telefonrådgivning genom att vid behov koppla in bildöverföring. Digitala besök är ett verktyg för fler personalkategorier än läkare, till exempel sjuksköterskor och paramedicinare, vilket bör utvecklas i Region Uppsala. Region Uppsala har tagit beslut om införande av digitala videomöten som genomförs för att utveckla en nära och tillgänglig vård som också erbjuder kontinuitet eftersom det digitala vårdmötet blir en del av patientens vårdkedja (dnr VS ). Den digitala utvecklingen har redan medfört nya verktyg till patientens hjälp. Journal via nätet där Region Uppsala har intagit en ledande roll är ett exempel på ett verktyg som patienten i ökande utsträckning kan nyttja för egenvård. Appar som håller ordning på mätvärden finns redan. I ökande utsträckning och med användning av AI (artificiell intelligens) kan digitala tjänster stödja självtriagering och dosera läkemedel. Precis som bilen numera själv indikerar servicebehov kommer appen att indikera när det är dags för besök i vården. En framtida möjlighet kan vara att erbjuda hälsoabonnemang liknande frisktandvårdsabonnemang där individen via sin i-watch kan följa sina hälsoparametrar och få signal om när det är dags att kontakta vårdcentralen. Inom en femårsperiod bör hemmonitorering, det vill säga att patienten själv mäter och sänder uppgifter om sina vitalparametrar till vården, erbjudas patienter som lever med kronisk sjukdom. Effektiviseringspotentialen är stor, inte minst med tanke på att cirka 80 procent av vårdens resurser i framtiden beräknas åtgå till kroniska sjukdomar. Antalet fysiska vårdbesök kan reduceras och ersättas med egenkontroller och digitala avstämningar. Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

148 Bilaga 111/18 För att få till en kedja av digitala tjänster som stödjer första linjen vård från egenvård till det fysiska besöket används en digital tratt som symbol för hur individer lotsas till rätt vårdnivå (se figur 20). De allra flesta behöver stöd till egenvård via självanamnesverktyg (AI) och möjlighet att själv administrera sin vård, exempelvis via webbtidbokning. När allmän information inte är tillräckligt, och individen behöver ett svar utifrån sina egna symptom, kan chat-funktioner utvecklas som ett nästa steg i första linjens digitala omhändertagande. Chat-funktioner efterfrågas i dagsläget av framförallt ungdomar. Det digitala vårdmötet är nästa steg då vårdgivaren behöver se patienten för att bedöma hens behov av vård. Det finns med andra ord många insatser som kan göras innan det direkta fysiska mötet behövs mellan vårdgivare och patient. För att stödja lotsningen av patienten till rätt nivå och samtidigt hålla ihop vårdkedjan för patienten behövs ett samordnande digitalt stöd. Flera landsting och privata utförare har börjat arbeta enligt den digitala trattens vårdkedja med stöd av ett samordnande guidningsverktyg. Region Uppsala kommer att upphandla ett liknande stöd för att öka genomförandekraften av en digital ingång till hälso- och sjukvården. Figur 20. Den digitala tratten en sammanhängande vårdkedja, Inera, 2017 Digitalisering utgör en viktig infrastruktur för att samordna vården för patienten. Region Uppsala har kommit långt med gemensamt journalsystem för alla vårdgivare. Med siktet inställt på 2030 behöver även en given digital infrastruktur finnas mellan kommunerna och Region Uppsala. Det innebär att dialogen om hur det ska realiseras behöver intensifieras med länets kommuner. Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

149 Bilaga 111/18 Ytterligare en potential att nyttja AI (artificiell intelligens) och att effektivisera en ändamålsenlig och kunskapsbaserad vård är att utveckla fler lättillgängliga kliniska beslutsstöd för personalen. Idag finns en integrerad del i journalsystemet Cosmic som larmar om en patient med diagnosen förmaksflimmer saknar behandling med antikoagulantia. Funktionen bygger på AI och utgår ifrån internationellt etablerade behandlingsrekommendationer. Utvecklingsarbetet behöver intensifieras för att stödja fler diagnosområden och behandlingsrekommendationer. 6.3 Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling En viktig insikt är att det är i vårdens vardag som den stora omställningen till en effektiv och nära vård ska ske i praktiken. Förändringar som testas och etableras behöver utgå från patienternas perspektiv och befolkningens behov för att förbättra resultaten och öka värdet. Region Uppsala har redan en stark kunskapskultur, men kompetensen kring omsättning av kunskap och strukturer för systematiskt förbättringsarbete och förnyelsearbete är inte lika framträdande och saknas i vissa fall. Det finns mycket att vinna på att stärka strukturer och kompetenser för hur kunskap omsätts i praktiken. Ett arbete för att bli bättre på att bli bättre. Förslag Initiera ett regiongemensamt program för att bli bättre på att bli bättre. Ge regionkontorets hälso- och sjukvårdsavdelning i uppdrag att driva arbetet tillsammans med samtliga hälso- och sjukvårdsförvaltningar och inkludera privata aktörer på ett relevant sätt Dagens programrådstruktur utvecklas för att matcha den nationella strukturen och det behov som finns för andra områden (se bland annat avsnittet om specialistinsatser i den nära vården). Arbetet bör ske i samverkan med länets kommuner i de delar som berör bägge huvudmännen Säkra primärvårdens inflytande i programrådsstrukturen Regionkontorets hälso- och sjukvårdsavdelning och HR-avdelning får i uppdrag att utveckla ledarskapsstöd utifrån ledares behov med fokus på kompetens i förändrings- och förnyelseledning Aktivt teambaserat patientprocessarbete En viktig insikt är att det är i vårdens vardag som den stora omställningen till en effektiv och nära vård ska ske i praktiken. Förändringar som testas och etableras behöver utgå från patienternas perspektiv och befolkningens behov för att förbättra resultaten och öka värdet. Alla som arbetar i hälso- och sjukvård har två uppdrag, dels att göra sitt ordinarie arbete och dels att utveckla det arbete och det system som personalen verkar i. Förbättringskunskapens fyra områden är bra utgångspunkter (se figur 21). Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

150 Bilaga 111/18 Figur 21. Professor P Batalden & P Stoltz 1993, Socialstyrelsens föreskrift God vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, 2006 Ett aktivt teambaserat patientprocessarbete är grunden för ett systematiskt förbättringsarbete. Resultatet för patienterna behöver ständigt återkopplas, analyseras och diskuteras för att sedan initiera teamarbete för förbättringar och för att minska oönskade variationer. Genom att testa nya arbetssätt och processer sker ett kontinuerligt lärande med fokus på resultaten för patienterna. Det kräver i sin tur att kompetens och metoder systematiskt byggs upp för hur förbättringar sker i vårdens vardag, genom samskapande (co-production) mellan vårdens olika professioner och patienter och anhöriga. Detta innebär i praktiken att det inom varje verksamhet behöver finnas arbetssätt för ständiga förbättringar utifrån resultaten för patienterna och där patienter aktivt involveras i arbetet. I dialoger som förts under arbetet med olika verksamheter och professioner framkommer att det idag till stor del saknas dialogytor och forum där samtliga berörda aktörer möts över gränser för att lösa vårdens praktiska problem för patienterna eller arbetar tillsammans med förbättringar. Det finns behov av fortlöpande samtal om vem som gör vad och vilken som är den bästa omhändertagande nivån, BEON, för en viss patientgrupp. Det handlar om hur specialistkompetens inom alla professioner blir tillgänglig för den mer nära vården. Ett sådant gränsöverskridande arbete kan också driva utvecklingen av det patienten kan och vill göra själv och stöd för egenvård. Det blir naturligt att involvera patienter och deras närstående i arbetet och ger möjlighet att stärka tilliten mellan patienter och deras anhöriga och vårdens professioner. Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

151 Bilaga 111/18 I Region Uppsala pågår redan patientprocessarbete inom bland annat värdebaserad vård på Akademiska sjukhuset, inom den offentliga primärvården och i det regionövergripande arbetet med programråd. Det ger en god bas att bygga vidare på, men för att få effekt behöver kompetens och strukturer i förbättringskunskap etableras parallellt. Då kan sammanhållande patientprocesser, som utgår från patientens behov, utvecklas över verksamhets- och organisationsgränser och få större genomslag i praktiken. Detta ger också möjlighet att ensa och rensa den information som behöver flöda mellan olika processteg. En strukturerad vårddokumentation är en förutsättning för att förbättra återkopplingen av resultat till vårdens verksamheter och team. I en effektiv och nära vård är primärvården basen och står därför i centrum av förändringen. Det blir därför strategiskt viktigt att stärka primärvårdens utvecklingsförmåga och förnyelsekraft på flera sätt. Myndigheten för vårdanalys rapport En primär angelägenhet, 2017 har tre rekommendationer varav en är att stärka primärvårdens utvecklingskraft och skapa förutsättningar för lärande. I Region Uppsala har detsamma konstaterats i arbetet med primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård. I detta sammanhang blir det relevant att nämna att primärvården under 2017 för första gången fått tillgång till de kliniska resultaten för patienterna genom PrimärvårdsKvalitet. Nationellt kliniskt kunskapsstöd är ett gemensamt sätt i Sverige att tillhandahålla primärvårdens medarbetare bästa tillgängliga kunskap. Att samtidigt stärka förmågan och kompetensen för förbättringsarbete kommer att vara strategiskt viktigt Kunskapsstyrning Den viktigaste förändringen är alltså den som sker i vårdens vardag. Vårdens värde skapas i teamet tillsammans med patienten och dennes anhöriga. Stödet och styrningen från alla andra delar och nivåer i vårdens organisation behöver också utvecklas för att på bästa sätt stötta den förändringen och det värdeskapandet, genom en utvecklad kunskapsstyrning. Utgångspunkten är att bästa möjliga kunskap ska finnas tillgänglig vid varje möte och kontakt mellan vårdpersonal och patient. Kunskapsstyrningen är den infrastruktur som bidrar till att utveckla ett lärande system och har delkomponenterna kunskapsstöd, stöd till uppföljning och analys samt stöd till verksamhetsutveckling och ledarskap. I praktiken handlar det om att ha styr-, stöd- och ledningsprocesser som utvecklar, samordnar och sprider användning av bästa möjliga kunskap i syfte att förbättra resultaten för patienterna. Under 2017 har Sveriges landsting och regioner antagit en gemensam vision - Vår framgång räknas i liv och jämlik hälsa Tillsammans gör vi varandra framgångsrika, och bestämt sig för att utveckla en gemensam nationell struktur för kunskapsstyrning. (Sveriges kommuner och landsting, 2017) Det gemensamma ställningstagandet syftar till att få ökat fokus på omsättning av kunskap än som hittills att producera kunskapsunderlag. De kunskapsunderlag som nu ska tas fram ska vara användarvänliga och lättillgängliga när vårdens professioner och patienter behöver dem, gärna i en intelligent form av beslutsstöd. Patientmötet ska sedan kunna följas upp och analyseras på såväl individ som gruppnivå. Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

152 Bilaga 111/18 Region Uppsala har mycket att vinna på att ha en hög ambition vad gäller återkopplingen av patienternas resultat för att underlätta förbättringsarbetet. Den gemensamma nationella satsningen på kunskapsstyrning handlar om att skapa ett lärande och stödjande system för hälso- och sjukvården där: Bästa tillgängliga kunskap används i varje enskilt patientmöte Patientmötet följs upp och analyseras på såväl individnivå som på gruppnivå Ny kunskap snabbt kan omsättas, och ny kunskap genereras och systematiseras Identifiering och prioritering av nya förbättringsområden tillsammans med patienten är en del av vardagen Det är enkelt att arbeta kunskapsbaserat Figur 22. Samspel för ökad kunskapsstyrning mellan mikrosystem och mesosystemnivån. Bilden ingår i rekommendation till landsting och regioner om etablering av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning, Sveriges kommuner och landsting, 2017 Figuren ovan illustrerar hur olika nivåer i vårdens organisation har olika roller och behöver samspela i fungerande kunskapsstyrning. Region Uppsala har mycket att vinna på att ta stöd i det nationella arbetet och samtidigt utveckla sin roll på den egna ledningsnivån, ibland kallad mesonivån, för att bättre samspela och stödja mikrosystemen där vårdens värde skapas. Detta är ett långsiktigt arbete som kan ge stora utväxlingar i resultaten för patienterna. Liksom i de landsting/regioner (Jönköping, Kalmar, Östergötland) som ofta ligger högt i resultaten för patienterna i nationella jämförelser kan Region Uppsala stärka kompetensen kring omsättning av kunskap och strukturer för systematiskt förbättringsarbete. De landsting som har goda resultat rörande kvalitet har också lägre kostnader. Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

153 Bilaga 111/18 Figur 23. Hälso- och sjukvård och övergripande effektivitet, sambandet mellan resultat och kostnader, Sveriges kommuner och landsting, 2016 Region Uppsala har redan en stark kunskapskultur, men kompetensen kring omsättning av kunskap och strukturer för systematiskt förbättringsarbete och förnyelsearbete är inte lika framträdande och i vissa fall saknas de. Det finns mycket att vinna på att stärka strukturer och kompetenser för hur kunskap omsätts i praktiken. Ett arbete för att bli bättre på att bli bättre. En strategisk del är att få till ett sammanhållande utvecklingsstöd för primärvården/nära vårdens utveckling och innovation. För att bli effektivt behöver utvecklingsstödet anpassas utifrån lokala behov och utmaningar. Idag är stödet mer uppbyggt utifrån vad som ska förbättras än utifrån de samlade behov som en vårdcentral har av utvecklingsstöd. Tänk dig en vårdcentral som har lite mer än näsan över vattnet och där de identifierat följande: Många av våra listade är sjukskrivna för psykisk ohälsa, de flesta av dessa är kvinnor. Vi har långa köer för första bedömning. Vi har inte tidigare jobbat systematiskt med förbättringsarbete och ledningsgruppen funderar på om vi kommer att klara av detta. Vart ska denna vårdcentral vända sig? Det finns idag separat stöd för psykisk ohälsa, hälsofrämjande sjukdomsförebyggande, rehabilitering vid sjukskrivning, patientsäkerhet, e-hälsa, tillgänglighet etc. Verksamheterna behöver stöd från flera sakområden och samtidigt kunna bygga upp sin kompetens i förändringsledning. Idag skiftar kompetens och erfarenhet i ledning och stöd för förbättringsarbete i såväl verksamheter som stödfunktioner. Det behöver finnas en struktur och ett strategiskt stöd för förbättring och förnyelse för primärvården för att klara omställningsarbetet och utgå från behov i befolkning och patienter. Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

154 Bilaga 111/ Kompetens och kapacitet för förändrings- och förnyelseledning Ledarskapets roll under en omställning som den till effektiv och nära vård kan inte överskattas. Kompetens och kapacitet för förändringsledning där resultatet för patienterna är i fokus samt att leda och driva utveckling i komplexitet är kunskapsområden som behöver stärkas på alla nivåer i Region Uppsala. Chefer och ledare behöver var engagerade i resultaten för patienterna och ständigt efterfråga och föra dialog om dem. Det kan ske genom att sätta tydliga patientfokuserade mål och sedan systematiskt följa upp och ge återkoppling. De handlar även om att skapa förutsättningar för systematiskt förbättringsarbete och innovation. Hälso- och sjukvården är ett komplext system med många aktörer som samtidigt har olika huvudmän. För att leda systemet behöver delarna samspela. Resultatet och värdet av helheten är en konsekvens av samspelet mellan delarna - inte summan av delarna. I komplexa system bör stor frihet ges i valet av angreppssätt och genomförande. De olika aktörerna kan välja att göra på många olika sätt, och ända nå målen. Kompetens i förändringsledning stöttas idag främst inom vissa insatsområden exempelvis patientsäkerhet och genom e-tjänstelyftet. Det krävs ett genomgripande stöd för förändringsledning som en del av ordinarie stöd för chefer och ledare, inte bara stödkopplat till särskilda utvecklingsinsatser. Det finns idag andra möjligheter än tidigare att driva utveckling, till exempel genom att använda digitala arenor för att knyta ihop olika förbättringsnätverk eller involvera patienter och invånare. Ledarskap för att förnyelse handlar också om att prova saker som kanske inte alltid lyckas, att våga misslyckas för att nå kunskap och utveckling. Det kan bland annat ske genom att ge utrymme och stöd för innovatörer i organisationen, att bättre ta vara på vårdens radikaler Tjänsteutveckling och innovationsstöd Hälso- och sjukvården är i sin grund inte en produkt utan en tjänst. Vård är ingenting som ges utan vårdens resultat är summan av vad såväl vården som patienten gör tillsammans. Resultatet för patienten är det vården åstadkommer tillsammans med patienten. Det gör att tjänsteinnovation och servicedesign är centralt i hälso- och sjukvårdens utveckling. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har tillsammans med en forskargrupp undersökt behov och beteenden i kontakt med vården bland den svenska befolkningen (referens). Resultatet kan delas in i fyra grupper. Syftet är inte att dela in människor i fack, utan att verksamheten ska utformas för att möta olika gruppers behov på ett bättre sätt än tidigare. Detta synsätt kan ge inspiration och sätter ord på den tysta kunskap som vårdens medarbetare har. Här finns en drivkraft för nytänkande och innovation att ta tillvara på. Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

155 Bilaga 111/18 Figur 24. Fyra grupper av behov och förväntningar, Sveriges kommuner och landsting, 2017 Innovationsmetodik såsom servicedesign hjälper till att hitta nya sätt att tänka och få en djupare förståelse för vad som skapar värde för befolkning och patienter. Metoderna utgår från användarens behov och upplevelser men lyfter också fram medarbetarnas och utförarnas perspektiv på utmaningarna. Metoderna fokuserar på att förstå och skapa empati för de som berörs av en utmaning. Det ger insikter om invånarnas verkliga behov. Alla arbetar tillsammans i en kreativ och engagerande process och tar tillsammans fram idéer och testar om de fungerar. Processen gör det lättare att fokusera på att lösa rätt problem och sluta göra det som inte efterfrågas. Figur 25. Innovationsguiden, Sveriges kommuner och landsting, 2017 I Region Uppsala finns en struktur med kompetens för innovation, Innovation Akademiska. Här finns potential att fortsätta bygga kompetenser och kapacitet även för tjänsteinnovation. Under 2018 drivs också ett projekt innovationsguiden i samarbete med Uppsala Kommun med fokus på primärvård/nära vård. Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

156 Bilaga 111/ Kompetensförsörjning och nya kompetenser En effektiv och nära vård 2030 innebär att vårdens professioner kommer ha delvis nya arbetssätt än idag. Det innebär att vem som gör vad kommer att komma att ändras. Region Uppsala behöver förbereda för att ta in nya kompetenser i den framtida vården. En större andel av den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) behöver ske utanför sjukhusen för samtliga yrkeskategorier. Kärnkompetenserna behöver utvecklas för alla professioner, exempelvis personcentrerad vård, samverkan i team, förbättringsarbete, digitala arbetsmiljöer. Ett annat viktigt område är rekrytering av ledare och chefer i förbättringskompetens samt vidareutbildning av befintliga ledare och chefer. Förslag Regionkontorets hälso- och sjukvårdsavdelning och HR-avdelning får i uppdrag att inleda en framtidsdialog med professionsföreningar och fackliga förbund Regionkontorets HR-avdelning får i uppdrag att aktivt driva på utvecklingen av verksamhetsförlagd utbildning utanför sjukhus. Omgående starta ett arbete med att utbilda, vidareutbilda och kompetensutveckla befintlig personal i teamkompetens och teamarbete för att möjliggöra förändrade arbetssätt i framtiden Vem som gör vad kommer sannolikt att ändras och utvecklas i den framtida nära vården. Vad kommer den digitala kollegan i teamet att ha för roll och hur påverkar det arbetsuppgifter för de övriga som ingår i teamet? Brister på vissa kompetenser eller andra förutsättningar kan också komma att bidra till utvecklingen av nya arbetssätt och roller. Andra saker som kan påverka arbetssätten är inriktning mot att samtidigt ta hand om både den psykiska och fysiska hälsan eller att primärvården får ett mer hälsofrämjande uppdrag. Ett gott exempel på en sådan omställning finns inom tandvården som sedan många år tillbaka har genomfört nya arbetssätt (kompetensväxling) så att tandhygienisterna idag ansvarar för arbetsuppgifter som tidigare utfördes av tandläkare. Tandvården har också gått från ett mer reaktivt arbetssätt till att arbeta mer förebyggande med ett lyckat resultat. Förändrade arbetssätt och kompetensväxling bör utvecklas vidare i framåtsyftande dialogform med fackliga- och andra professionsföreträdare tillsammans med representanter från Region Uppsala. De kompetenser och roller som behövs i framtidens effektiva och nära vård kan vara helt andra än idag. I South Central Foundation i Alaska har exempelvis en koordinerande funktion inrättats som ingår i huvudteamet kring patienten. Utifrån behoven etableras redan idag nya funktioner, som rehabiliteringskoordinatorer och samordningssjuksköterskor (i andra landsting). Exempel på kompetenser som till exempel inte tidigare fanns inom primärvården i Region Uppsala är psykologer, kuratorer och apotekare. Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

157 Bilaga 111/18 Kärnkompetenser, det vill säga kompetenser som behövs oavsett professionstillhörighet, har beskrivits gemensamt av flera nationella professionsföreningar, som också verkar för att de kommer med i grundutbildningarna. Dessa kärnkompetenser är bland annat personcentrerad vård, samverkan i team och förbättringskunskap. På senare tid lyfts även förmågan att arbeta i nya vårdmiljöer med digitala verktyg. Kompetensen att arbeta i team och dessas roll i relation till patienter som ofta vill och kan vara aktiva medskapare, kommer att vara avgörande i en kontinuitetsbaserad vård. South Central Foundation i Alaska bygger sin relationsbaserade vård kring tvärprofessionella vårdteam. Figur 26. Bilden är en fri översättning till svenska benämningar och visar hur South Central Foundation i Alaska fördelat kompetens och resurssatt sina vårdteam närmast befolkningen Det tvärprofessionella perspektivet på vården stärks alltmer. I delbetänkandet God och nära vård föreslås en mer behovsbaserad vårdgaranti för samtliga legitimerade yrkesgrupper i primärvården. Kontakt med vårdcentralen ska fortfarande fås samma dag, men den medicinska bedömningen ska vara genomförd av legitimerad yrkesgrupp inom tre dagar. Denna medicinska bedömning kan baseras på ett fysiskt besök eller en distanskontakt såsom ett digitalt vårdmöte eller en telefonbedömning. En sådan förändrad vårdgaranti skulle innebära både en utmaning och en möjlighet att nyttja kompetenser mer relevant. I framtidens effektiva och nära vård kommer patienterna i större utsträckning att finnas utanför sjukhusen. Det innebär att en större andel av den verksamhetsförlagda utbildningen kommer att förläggas där för alla yrkeskategorier. Genom fortsatt utveckling av akademiskt primärvårdscentrum och en utvecklad vårdstruktur med bland annat vårdcentrum kan detta förberedas väl. Chefer och ledare med förbättringskompetens behöver rekryteras systematiskt för att klara den transformation av vården som ska till för att bli effektiv och nära. Region Uppsala behöver aktivt stärka och stödja befintliga chefer och ledare i denna kompetens. Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

158 Bilaga 111/18 Ett hinder för omställningen till en effektiv och nära vård 2030 kan vara tillgången till bristyrken, främst inom primärvården, som ska utvecklas till basen i den nära vården. Detta handlar framförallt om specialister i allmänmedicin och distriktssköterskor. 6.5 Forskning för en god och nära vård I Uppsala finns en lång och framgångsrik tradition av klinisk forskning, som främst utgått från specialistvården som bedrivs på sjukhus. I framtiden kommer betydligt fler patienter diagnostiseras och behandlas i den nära vården och därför behöver möjligheten till forskning där patienterna finns säkras och stärkas. Förslag Löpande uppföljning och eventuell komplettering av finansiering av akademiskt primärvårdscentrum samt akademiska vårdcentraler I samarbete med kommunerna utreda möjligheterna att starta ett akademiskt särskilt boende/hemsjukvård Etablera samarbete med forskningsmiljöer för policyforskning och förbättringsvetenskap Region Uppsala bjuder in forskarmiljöer för framtida följeforskning av omställningsarbetet till en effektiv och nära vård För en forskningsintensiv region som Uppsala är det av största vikt att det samlade sjukvårdssystemet ska vara tillgängligt för forskning och därmed betraktas som ett akademiskt sjukvårdssystem. Alla patienter som söker vård i Region Uppsala ska utgöra en potentiell källa för forskning. Ett stöd för att möjliggöra det är ett aktivt deltagande i befintliga kvalitetsregister. Under 2018 har primärvårdsdirektören fått i uppdrag att bygga ett akademiskt primärvårdscentrum med två tillhörande akademiska vårdcentraler för att stärka framtida forskning, utveckling och utbildning. Idag finns en budgetram på fem miljoner kronor och diskussion pågår att öka den för att förstärka verksamheten. Erfarenheter från andra regioner och landsting som inrättat akademiska vårdcentraler visar att det behövs en långsiktig investering för att forskningsmiljön ska växa och attrahera externa forskningsanslag. Det innebär att Region Uppsala löpande behöver följa upp om finansieringen till en akademisk uppbyggnad av primärvårdsforskning är tillräcklig eftersom extern finansiering bygger på att forskningsmiljön har tillräckligt stor volym. Det statliga stödet till klinisk forskning genom ALF-medel är ett exempel. Idag bygger fördelningen av ALF-medel i ALF-region Uppsala på den befintliga volymen av forskningsaktiviteter, det vill säga antalet examina, vetenskapliga publikationer och erhållna externa forskningsmedel som en verksamhet uppnått samt vilken forskningsstödjande struktur en verksamhet har. Med forskningsstödjande struktur menas närvaro av forskande personal, allt från doktorander till professorer. En forskningsmiljö under uppbyggnad är därför beroende av andra medel innan dessa forskningsaktiviteter och strukturen kan presenteras. Under 2017 fördelades av den anledningen enbart två miljoner kronor till primärvården av totalt 210 miljoner kronor fördelade ALF-medel till regionen. Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

159 Bilaga 111/18 En annan dimension av primärvårdsforskning är att det är andra populationer och perspektiv som studeras i förhållande till forskning som bedrivs på ett universitetssjukhus. Exempelvis är hälsofrämjande insatser av stor relevans att studera. Diagnoser och sjukdomar på primärvårdsnivå kan te sig annorlunda än inom specialiserad vård. Exempelvis kan depression vara livshotande på specialistnivå, men något som behöver hanteras i ett vardagsperspektiv på primärvårdsnivå. Helhetsperspektivet är mer påtagligt för dem som arbetar och studerar på primärvårdsnivå. Exempelvis diagnosticerar, behandlar och studerar en kardiolog sjukdomen hjärtsvikt medan allmänspecialistkollegan bedömer och studerar hjärtsvikt som en av flera av patientens diagnoser. Primärvårdsforskningen bidrar därför med ett komplementärt kunskapsperspektiv i förhållande till forskning som bedrivs på ett universitetssjukhus. Det innebär att vetenskapliga frågeställningar behöver formuleras annorlunda och den vetenskapliga inriktningen och kompetensen behöver en annan bredd på primärvårdsnivå. Den här utredningen tydliggör behovet av att stärka den nära vården, bland annat genom tillkomsten av vårdcentrum. Den pågående utvecklingen att etablera primärvårdsforskning behöver då kopplas ihop med den utflyttade specialistvården som kommer att ske i den nära vården. I ett vårdcentrum kommer de olika slutenvårds- och primärvårdsperspektiven att mötas, vilket skapar en potentiell kreativ arena för nya forskningsperspektiv. För att kunna skapa det mötet behöver först ett akademiskt primärvårdscentrum etablera sig för att sedan i nästa steg ta klivet att samordna sig för forskning som bidrar med kunskap för en effektiv och nära vård. Ett akademiskt systemtänkande innebär att alla möten i vården utgör en potentiell källa för patientnära forskning. En växande del av hälso- och sjukvården utförs i kommunerna. Det är angeläget att även denna del av vården ingår i ett akademiskt sjukvårdssystem. Utredningen föreslår att tillsammans med kommunerna utreda möjligheterna för ett akademiskt särskilt boende eller akademisk hemsjukvård. Region Uppsala med närhet till Uppsala universitet borde ha mycket goda förutsättningar att vara bland de första i landet som inrättar en akademisk hemsjukvård. Forskning knuten till särskilt boende och/eller mobila team kan innehålla såväl medicinska som sociala och beteendevetenskapliga komponenter. Det är framförallt social forskning som har en svag koppling och behöver satsas på. Medel går att styra. Vi borde kräva att det ska vara tvärvetenskapligt eller ha social koppling. (Röst från nämnden för kunskapsstyrning) Omställningsarbetet för en effektiv och nära vård där sjukhusets specialister kommer att möta vårdcentralens och kommunens medarbetare är värt att studera i termer av förbättringsvetenskap. Vad ställer mötet för krav på kulturförändring, professionsförskjutningar och praxis? En ökad samskapad vård mellan professionell utövare och patient och dess anhöriga är också viktigt att studera för att öka kunskap om hur involvering och delaktighet kan öka kvaliteten av vården. Effekter av utökad egenvård med stöd av digitala verktyg är ett spännande område som behöver studeras. Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

160 Bilaga 111/18 Omställningsarbetet väcker även frågor inom policyforskning. Vilka konsekvenser uppstår av förändrade ersättningsmodeller i relation till målet att uppnå en jämlik vård? Gör invånarna informerade val i sin egenstyrning av vården? Kan nya styrmodeller uppnå ett mer tillitsbaserat hälso- och sjukvårdssystem? Hur slår det fria vårdvalet i förhållande till hälsouppdrag och områdesansvar? Region Uppsala kommer att bjuda in forskarmiljöer till dialog om hur ett framtida samarbete kan etableras för att studera det kommande omställningsarbetet mot en effektiv och nära vård. Följeforskning under omställningsprocessen kan bidra med lärdom under resans gång. 6.6 Utvecklad styrning och uppföljning Invånarperspektiv Invånarna i länet är i egenskap av skattebetalare vårdens yttersta uppdragsgivare. Invånarna styr också vården i samband med listningen vid en vårdcentral inom ramen för valfrihetssystemet. Förslag Av kontinuitetsskäl bör listning i första hand ske på läkare, men vikten av teamkontinuitet måste betonas särskilt Den nyligen inrättade listningen för invånare som inte aktivt listat sig behålls enligt nuvarande modell Utveckla informationen till länets invånare Utifrån ett arbetsmiljöperspektiv bör ett listningstak övervägas på sikt och antalet val maximeras till två val per kalenderår och invånare för att ge hälsocentralerna rimliga planeringsförutsättningar När det gäller den nära vården utövas styrningen främst genom vårdvalet för vårdcentralerna. Genom att välja vårdcentral listas patienten idag på själva mottagningen och på vissa vårdcentraler kan individen lista sig på enskilda läkare. Från och med 2018 sker även listning av invånare som inte aktivt listat sig. Utredningen föreslår genomgående listning på läkare. Kontinuitet är en av de absolut viktigaste faktorerna för att åstadkomma en god och effektiv nära vård och ett system som listar på individuella läkare skulle bättre kunna tillgodose kravet på kontinuitet. Dessutom tyder mycket på att invånarna önskar kunna identifiera min doktor. Länder i vår omgivning som har betydligt effektivare primärvårdssystem med bättre tillgänglighet har genomgående listning på läkare. Kontinuitet är självklart mest betydelsefullt för patienter med kroniska sjukdomar, men utredningen önskar framhålla att kontinuitet är en effektivitetsfaktor även för sällanbesökare och de flesta sällanbesökare blir förr eller senare mer frekventa besökare. Att då ha en redan etablerad relation är en kvalitetsfaktor. Under en period framöver kommer dock inte behovet av fast läkarkontakt för alla kunna tillgodoses och då bör personer med komplexa behov prioriteras. Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

161 Bilaga 111/18 Utredningen önskar dock framhålla att kontinuitet handlar om teamkontinuitet. Kontinuitet har lika stor betydelse för alla yrkesgrupper; sjuksköterskor, sekreterare, psykologer, kuratorer, fysioterapeuter med flera. Att vara listad på läkare innebär ingen garanti för att det är just läkaren som patienten får kontakt med. Patienten får kontakt med någon i teamet, och vem det blir är upp till teamet och utifrån valt arbetssätt att avgöra. Den tilliten till vårdens anställda bör finnas istället för att detaljstyra vem patienten får kontakt med i olika situationer. Listning för invånare som inte gjort ett aktivt val föreslås behållas enligt nyligen inrättad modell. Region Uppsala bör dock aktivt med informationsinsatser påverka invånarna att lista sig. Sjukvårdsystemet blir effektivare med en hög aktiv listningsnivå. Region Uppsala behöver utveckla invånarnas underlag för val. Ett transparent underlag för val påverkar förtroendet för vården positivt. Det kan handla om tillgänglighet, geografisk belägenhet, kompetens och närliggande andra sjukvårdsinrättningar med mera. Det har ofta framförts önskemål om medicinska resultat som underlag. En svårighet är att det statistiska underlaget på hälsocentralsnivå ofta är för litet för att ge signifikanta skillnader. Dessutom påverkas resultaten av faktorer som exempelvis socioekonomi, som vården har svårt påverka. Det finns behov av att utveckla informationen till invånarna om vägar in i vården och om hur systemet ser ut och fungerar. En fråga som tagits upp av flera aktörer är huruvida invånarna fritt ska kunna lista om sig. Utredningen anser att det finns skäl att begränsa antalet omval. Hälsocentralerna behöver goda planeringsförutsättningar och ständig omlistning motverkar detta även om det rör sig om ett fåtal individer. Omlistning åstadkommer dessutom ökad administration. En god och effektiv nära vård bygger som tidigare framhållits på ett fungerande samspel mellan patienten och personalen. Det är rimligt och i invånarnas intresse att personalen har rimliga planeringsförutsättningar, samtidigt som vissa krav även skulle kunna ställas på invånarna/patienterna. På sikt anser utredningen att max två val per kalenderår är en rimlig nivå. Rimliga förutsättningar handlar också om listningstak. Av samma skäl som angivits för omlistning talar starka skäl för listningstak. Utredningen har dock inte haft möjlighet att analysera lämplig nivå. Troligen krävs ett successivt införande i takt med ökad tillgång till allmänläkare och en alltmer utbyggd primärvård. Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

162 Bilaga 111/ Övergripande styrning och uppföljning För att kunna uppnå en effektiv och nära vård i framtidens Region Uppsala behöver styr- och ledningssystem utformas på ett sådant sätt att det underlättar och ger förutsättningar för den nya nivåstruktureringen att utvecklas och fungera. Det regionövergripande analys- och uppföljningsarbetet behöver stärkas och utvecklas för att kunna följa att målbilden för en effektiv och nära vård 2030 successivt uppnås. Förslag Grunden för uppföljningen av den nära vården bör vara dialogbaserad Utveckla det övergripande analys- och uppföljningsarbetet kring befolkningsprognoser och hälsoläget i befolkningen Ta fram systemindikatorer i samverkan med kommunerna Utveckla principerna för en mer tillitsbaserad styrning. Utse person i central förvaltning med uppgift att slå vakt om principerna för tillitsbaserad styrning. Ett pragmatiskt utformat mjukt remisskrav till sjukhusens akutmottagningar bör införas när akutverksamheten inom den nära vården är fullt utbyggd. Följa den nationella utvecklingen och utvärderingen avseende avgiftsfrihet till primärvården. Enligt Tillitsdelegationen (dir. 2016:51) syftar en mer tillitsbaserad styrning och ledning till att öka kvaliteten i offentligt finansierade tjänster genom att öka tilliten till brukare och brukarmötande yrkesgrupper. De metoder som används har utvecklats som svar på en växande kritik mot utvecklingen i den offentligt finansierade välfärdssektorn under senare år, bland annat en växande administrativ börda, stelbenta strukturer och en arbetsdelning och formalism som gör det svårt att hjälpa medborgare med komplexa behov. Dagens detaljstyrning har troligen till stor del uppkommit via en omsorg om skattebetalarnas pengar och med anledning av bristande kvalitet i vissa fall. Ledningen har önskat att ge vårdgivarna incitament att göra rätt och dessutom incitament till kostnadskontroll. Ordet kontroll har blivit viktigt, men medfört känslan för vårdpersonalen att Region Uppsala saknar tillit för utövarna. Givetvis behöver kontrollfunktionen uppfyllas enligt kraven i kommunallagen. Kontrollen är även viktig för invånarna då den ska säkerställa att vårdgivarna följer lagar och regler samt att den medicinska kvaliteten är tillräcklig. Även patientsäkerheten behöver säkerställas, liksom att vården är effektiv och att det inte förekommer ekonomiska oegentligheter. Att i högre grad visa tillit i styrningen är en utmaning, eftersom samhället under lång tid utvecklats mot mer detaljstyrning. Nästan reflexmässigt reagerar många när nya indikatorer föreslås och nya krav ställs på rapportering när ett problem uppstår. Med invånarnas bästa sker detta även inom Region Uppsala. Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

163 Bilaga 111/18 Att tänka annorlunda och överlåta lösningen till personal som verkar närmast patienterna/brukarna innebär en form av kulturell omställning. Detta förhållningssätt ligger nära logiken bakom kunskapsstyrningen. Ett förslag är att utse en tillitsgeneral som har till uppgift att granska alla förslag till förändringar /tillägg/kompletteringar i styrsystemen. Tillitsgeneralens uppgift blir att svara på frågan om ett förslag till förändring är förenligt med tillitsbaserad styrning. Region Uppsala behöver ge förutsättningar för vårdgivarna att mäta och följa upp sina resultat på individ- och gruppnivå, exempelvis via Primärvårdskvalitet, samt kunna jämföra sig sinsemellan. Att ta bort vissa detaljerade uppföljningskrav eller indikatorer som grund för ersättning innebär inte att vården ska mätas mindre än idag, snarast mer, men mätningarna är i första hand till för dem som arbetar närmast vården, så att de kan bli bättre på att bli bättre. Under de senaste åren har ersättningen för sjukhusvård skett genom anslag istället för diagnosrelaterade grupper (DRG) och den målrelaterade ersättningen har nästan helt tagits bort. Utredningen föreslår att uppföljningen sker i dialogform på hälsocentralsnivå minst två gånger per år. I dialogen bör frågor kring tillgänglighet, läkemedelskonsumtion, konsumtion av medicinsk service, listade patienters slutenvårdskonsumtion, medicinska resultat med mera tas upp. Minnesanteckningar/protokoll bör föras. Denna form av uppföljning kräver medicinsk kompetens och läkemedelskompetens. Inte minst landets läkemedelskommittéer har arbetat framgångsrikt med uppföljning i dialogform. Kunskapsstyrningsutredningen har nyligen föreslagit att nuvarande läkemedelskommittéer avskaffas och ersätts med vårdkommittéer. Utredningens förslag ligger i linje med denna utveckling. För att kunna följa upp och analysera om målbilden för en effektiv och nära vård 2030 successivt uppnås behöver analys- och uppföljningsarbetet systematiskt vidareutvecklas. Bland annat behöver behovsprognoser för befolkningstillväxt och vårdbehov tas fram och göras användarvänligt till de lokala aktörer som möter invånarna och patienterna. Inom ramen för projektet har en behovsanalys påbörjats, men ytterligare utvecklingsarbete krävs. Det är av stor vikt att resultaten av analyserna och uppföljningarna blir till ett reellt stöd åt och sprids till de verksamheter i länet som behöver ha fakta och uppgifter som underlag till de lokala insatser som behöver vidtas. Även verktyg för att analysera hälsoläget behöver tas fram och resultaten kring hälsoläget i befolkningen behöver följas löpande. Det behövs bland annat användas i syfte att få fram prevalens för de vanligaste folksjukdomarna kopplat till respektive vårdcentral. Det kan ge en fingervisning om hur förekomsten av kroniska sjukdomar är spridda i länet och i Uppsala som tätort. Resultatet av Liv och hälsa ung 2017 samt besöksmönster och vårdkonsumtion primärvård/specialistvård är andra underlag att beakta i det fortsatta arbetet med behovsanalyser. Dessa analyser är viktiga som underlag för dialog i förankringsarbetet, såväl som beslutsstöd för lokalt hälsofrämjande arbete som för ledning och styrning på övergripande nivå. Jämfört med många andra länder karakteriseras Sverige av försiktighet när det gäller lite hårdare och tydligare styrning som till exempel olika former av remisskrav till den specialiserade vården eller avgiftsfrihet till primärvården. Det senare finns till exempel i Danmark, som generellt anses vara ett föredöme när det gäller primärvård. Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

164 Bilaga 111/18 Omställningen till ett sjukvårdssystem som bygger på en effektiv och nära vård kommer sannolikt kräva tydligare styrning av invånarnas kontakter med vården. Utredningen rekommenderar därför att införa remisskrav till sjukhusens akutmottagningar när den nära vårdens akutverksamhet är utbyggd och bemannad. Utredningen bedömer att detta borde kunna ske omkring 2025 när vårdcentrum i Knivsta och Bålsta är i drift och akutverksamheten inom den nära vården därmed är fullt utbyggd. Remisskravet ska givetvis vara pragmatiskt utformat. Ambulans gäller som remiss, liksom telefon eller olika digitala kontaktvägar. Patientavgifter används traditionellt som styrmedel. Avgifterna för vuxna till öppen vård vid sjukhusen är högre än till primärvården. Barn och patienter >85 har genomgående avgiftsfrihet. Erfarenheter tyder på begränsad effekt av avgifter som styrmedel. En orsak är sannolikt högkostnadsskyddet. Ett landsting, Sörmland, har infört avgiftsfrihet till primärvården Antalet besök steg med cirka tre procent utöver sedvanlig ökning om cirka två procent. Besöken ökade mest för kvinnor år. Erfarenheterna är således begränsade i Sverige. Fördelen med avgiftsfrihet är att det ger ett tydligt budskap om önskad prioritering ur ett systemperspektiv. Detta behöver vägas mot nackdelar främst i form av uteblivna intäkter. Det finns all anledning att följa erfarenheterna i Sörmland och eventuella efterföljare. En framtida målbild behöver följas upp och återkopplas till samtliga berörda, som är med och leder och driver utvecklingen. Uppföljningen behöver utvecklas och då målbilden med en mer nära vård bygger på samverkan och samspel mellan olika aktörer behöver indikatorer tas fram som speglar systemet i sin helhet och ger en bild av vilka delar i systemet som behöver utvecklas och förbättras. Det behöver även ses över hur valfrihetssystem och upphandlingar i framtiden ska ske så att styrningen och ledningen av privata utförare kan ske på ett enkelt och effektivt sätt med tydlighet och långsiktighet för privata aktörer. Samtidigt behöver Region Uppsala som huvudman för hälso- och sjukvården i länet säkerställa att den vård som bedrivs, oavsett ägarform, ingår i ett helhetssystem för en effektiv och nära vård, där de olika delarna samspelar för invånarnas bästa och bidrar på ett långsiktigt hållbart sätt. Dessutom bedriver kommunerna en stor andel av hälso- och sjukvård och även kommunerna anlitar privata utförare, vilket innebär många olika system som ska koordineras utifrån en helhetssyn på individen och utifrån att gemensamma resurser behöver nyttjas på bästa sätt. Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

165 Bilaga 111/ Styrning av hälsocentraler inom valfrihetssystemet Styrningen av de framtida hälsocentralerna behöver utvecklas så att den blir basen i den nära vården. Det behövs mindre detaljstyrning och mer tillitsstyrning med stora inslag av dialog och löpande uppföljning. Dessutom behöver styrningen tydliggöra och ge förutsättningar för att aktörerna ska kunna klara sitt hälsouppdrag. Förslag Hälsocentralernas styrdokument ses över i sin helhet i syfte att minska detaljstyrningen Ersättningssystemet behöver förenklas och successivt gå mot ökad kapitering grundat på Care Need Index (CNI) Några få procent kan användas för kvalitetsfaktorer kring tillgänglighet och kontinuitet Konstruktionen för kostnadsansvar bör ses över. Överväg som ett led i tillitsbaserad styrning minskat kostnadsansvar. Vissa grundläggande tillgänglighetskrav bör ställas Barnavårdscentrals- (BVC) och barnmorskemottagningsuppdragen (BMM) kopplas till vårdval hälsocentral Vårdvalet följs främst upp via dialogbaserad uppföljning Förfrågningsunderlaget för hälsocentralerna är ett av de viktigaste styrdokumenten. På övergripande principiell nivå anser utredningen att det är viktigt att genomgående förkorta och förenkla styrdokumentet. Det behövs mindre detaljstyrning och mer tillitstyrning. I enlighet med vad som tidigare framhållits bör vikten av ett förebyggande arbetssätt framhållas. Primärvårdsuppdraget är ett hälsouppdrag. I hälsouppdraget behöver vikten av att arbeta i tvärprofessionella team över organisatoriska gränser framhållas särskilt. Ersättningssystemet behöver förenklas och successivt gå mot ökad kapitering. Kapitering tillgodoser kravet på tillit och ger utrymme för att hitta innovativa lösningar. Hälsocentralen får en summa medel som de kan använda på bästa sätt. Kapiteringens storlek avgörs av ålder och CNI (Care Need Index). Eventuellt kan CNI behöva kompletteras med andra socioekonomiska faktorer. Kapitering har dessutom fördelen att den ger kostnadskontroll. Andelen besöksersättning behöver därmed successivt minskas, eftersom den inte indikerar effektivitet, utan enbart produktivitet, och inte ger kostnadskontroll. Med modern teknik kommer dessutom vårdkontakter att ske på många andra sätt än genom fysiska besök och då finns risken att det uppstår en snårskog av olika ersättningsnivåer. Även principerna för kostnadsansvar behöver på sikt ses över för vårdverksamheterna, exempelvis ansvaret för läkemedel, medicinsk service och utomlänsvård. Nuvarande system med relativt strikt kostnadsansvar indikerar att systemet kommer att kunna missbrukas om inte utövarna själva betalar för tjänsterna, vilket kan tolkas som att det saknas tillit till utövarna. Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

166 Bilaga 111/18 Eftersom utredningen rekommenderar en mer tillitsbaserad styrning behöver Region Uppsala följa utvecklingen och utvärderingen i andra landsting och jämföra utfall inför framtida vägval. På sikt bör således frågan om läkemedel bör förskrivas som en fri nyttighet för förskrivare inom systemet utredas. Detta skulle dessutom kunna spara administrativa resurser. Även framgent skulle det dock behövas kompetens och resurser för att följa upp förskrivningar med mera. Medicinsk service, främst radiologi, fysiologi och kemiska laboratorieundersökningar skulle också kunna ordineras som en fri nyttighet. Liksom för läkemedel handlar det om möjlighet att spara in på administrativa resurser och det handlar också om tillit. Dessutom, enligt BEON-principen, kan medicinsk service som fri nyttighet bidra till att tyngdpunkten i det samlade sjukvårdssystemet förskjuts mot den nära vården, vilket är önskvärt. Slutligen undviks en del av det ovärdiga svartepetterspel som lätt uppstår kring dyra undersökningar då det finns starka ekonomiska incitament att försöka få någon annan aktör i systemet att ta utgiften, till exempel via remittering. Även rörande medicinsk service finns det något landsting som infört denna som fri nyttighet och det finns även här möjlighet att följa upp detta inför framtida vägval. Vissa grundläggande tillgänglighetskrav behöver kunna ställas på primärvården. Inför 2019 införs en behovsanpassad vårdgaranti. Förberedelser inför detta pågår inom Region Uppsala. Dessa krav bör kunna skärpas successivt och en rimlig ambition bör vara telefon- eller digital kontakt samma dag och vid behov besök till lämplig personalkategori senast nästföljande vardag. 6.7 Hållbara ekonomiska förutsättningar För att skapa en hållbar ekonomi 2030 behövs mer kraftfulla åtgärder enligt BEONprincipen. Det behövs även mer förebyggande insatser. Förslag Successiv resursöverföring från sjukhusbunden vård till nära vård. Detta kan till delar ske genom utflyttning av vård från sjukhusen utan ändring av budgetansvar och organisation. När ekonomiskt reformutrymme och riktade statsbidrag fördelas ska primärvården och den nära vården prioriteras. Bevaka att inte kortsiktiga nödvändiga besparingar står i konflikt med den långsiktiga omställningen av hälso- och sjukvårdssystemet. Överväg som ett led i de starka framtida effektiviseringskraven vid Akademiska sjukhuset en genomgripande analys av det samlade framtida vårdplatsbehovet i regionen. Allt talar för att hälso- och sjukvårdskostnaderna kommer att fortsätta att öka med någon eller några procent per år på samma sätt som de gjort sedan årtionden tillbaka. Det var bara under nittiotalskrisen som det uppstod ett brott i denna trend. Den demografiska utvecklingen kommer att sätta hård press på kostnadsutvecklingen samtidigt som skattetrycket redan är högt. De medicintekniska metoderna blir dessutom allt fler, mer avancerade och kostnadskrävande. Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

167 Bilaga 111/18 Ett sätt att möta denna utveckling är den långsiktiga omställningen av hela hälso- och sjukvårdssystemet som utredningen, Effektiv och nära vård 2030, föreslår. Utredningens förslag löser inte kortsiktiga budgetproblem, men det är utredningens uppfattning att omställningen är nödvändig för att på längre sikt minska kostnadstrycket och begränsa kostnadsökningarna. Erfarenhetsmässigt kommer Region Uppsala att vara återkommande beroende av kortsiktiga budgetbesparingar. Det är en stor utmaning att åstadkomma dessa kortsiktiga budgetbesparingar utan att de står i konflikt med det långsiktiga omställningsarbetet. Omställningen innebär en långsiktig resursöverföring från sjukhusbunden vård till den nära vården. En väsentlig del av resursöverföringen kan ske genom att sjukhusen, främst Akademiska, tar ett större ansvar för vården utanför sjukhuset, i enlighet med förslagen i utredningen. På så sätt undviks en allt för utmanande minskning av sjukhusets budget. Det kommer dock inte vara tillräckligt. Sjukhuset kommer att behöva effektiviseras för att på sätt frigöra resurser för den nära vården. En avgörande fråga blir tillgången till vårdplatser, den dyraste resursen, där dagens höga beläggning innebär en ineffektivitet. Sannolikt krävs en genomgripande analys över det framtida vårdplatsbehovet i ljuset av att denna utredning föreslår ökade antal vårdplatser i den nära vården, ökade insatser för vård i hemmet samt större operationsvolymer i Enköping. I den här utredningen finns ett antal förslag som kan resultera i besparingar om de tas upp i budgetarbetet de närmaste åren framöver: 1. Förenklade styrsystem (se avsnitt 6.6.2) vilket medför minskad administration och möjligheter till reduktion av administrativ personal. 2. Successiv utbyggnad av akutverksamhet i den nära vården med åtföljande reduktion av besök på sjukhusens akutmottagningar medför reduktion av personal på sjukhusen. 3. Färre inskrivningar av multisjuka personer på sjukhusen frigör resurser på sjukhusen och minskar sannolikt vårdskador. 4. Minskat antal vårddagar för utskrivningsklara frigör resurser på sjukhusen som kan nyttjas för att förbättra tillgängligheten inom region- och länssjukvården. 5. Nya arbetssätt till följd av digitalisering frigör resurser. 6. Rätt vårdnivå utifrån befolkningens behov innebär att viss vård koncentreras och att viss vård utförs nära, dvs utifrån bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON) 7. Koncentration av vissa verksamheter till Enköping medför högre effektivitet och frigör resurser En viktig princip och utgångspunkt för att bromsa kostnadsutvecklingen trots krav på ökat vårdutbud (befolkningstillväxt och ökade förväntningar från invånarna) är tillämpning av utredningens förslag om strukturella förändringar enligt BEONprincipen. Strukturella förändringar kräver investering och därmed omställningskostnader för att kunna påverka så att systemet blir långsiktigt hållbart. Så länge det inte finns lokala närvårdsplatser går det inte att skriva ut patienter till ett patientsäkert omhändertagande på en lägre vårdnivå och därmed på en lägre kostnadsnivå. Uppsala är sämre än många andra landsting/regioner i landet vad gäller utskrivningsklara patienter på sjukhus. Rikssnittet ligger på 3,6 dygn och Uppsala ligger på 7,7 (Väntetider i vården, 2017). Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

168 Bilaga 111/18 "Vi får inte ens ut de multisjuka till kommunen, hur ska vi då få ut dem till hemmen?" (Röst från Akademiska sjukhusets ledningsgrupp) Det pågår dock ett intensivt arbete för att förbättra utskrivningsprocessen tillsammans med länets alla kommuner och under årets första månader syns en förbättring. Arbetet med att förbättra samverkan börjar ge frukt. Från en utpräglad förhandlingskultur behöver berörda aktörer gå mot en samverkanskultur där länets samverkansstrukturer och en gemensam närvårdsstrategi lägger grunden för ett gott samarbetsklimat till nytta för länets invånare. Det ekonomiska läget ser dystert ut vad gäller nyinvesteringar de kommande åren. Om Region Uppsala fortsätter ha en ekonomisk utveckling så som den varit historiskt så kommer regionen ha ett underskott 2025 på mer än 1 miljard kronor. Om inget mer genomgripande görs kommer den situationen se ännu sämre ut Idag arbetar Akademiska sjukhuset med olika förändringar för att avlasta dyra vårdplatser på avdelningarna, exempelvis dagvårdsverksamhet. Det är lovvärt, men inte tillräckligt i ekonomiska termer. Kostnadsutvecklingen kommer inte att bromsas i den takt som behövs inför 2030 om Region Uppsala fortsätter att förlita sig på alltför marginella BEON-förändringar. Det paradoxala är därför att det behövs investeringar i vårdcentrum och närvårdsplatser de kommande åren för att åstadkomma en långsiktigt hållbar ekonomi Ett annat strukturellt investeringsbehov för att kunna omhänderta enligt BEONprincipen är digitalisering av vårdtjänster (se avsnitt 6.2). Idag spenderar Region Uppsala höga summor på digitala vårdbesök som bedrivs i annat landsting, exempelvis via Kry.se eller Min Doktor.se spenderades drygt 1,164 miljoner kronor och det utökades till 5,123 miljoner kronor Statistik visar att det huvudsakligen är individer från storstadsregioner och områden med högre socioekonomi som söker dessa tjänster. Region Uppsala behöver investera i digitala tjänster för att kunna erbjuda hög tillgänglighet och kontinuitet för att återerövra förtroendet hos de egna invånarna. Kunskapsunderlag visar att hög kontinuitet och hög tillgänglighet skapar förtroende för hälso- och sjukvårdssystemet samtidigt som kostnaderna minskar (Vårdanalys, 2017). Tekniker för uppkoppling (1177 vårdguiden, digitala egenvårdsverktyg, etc.), integrerad journalföring och utnyttjande av AI är tre prioriterade områden som kan bidra till en långsiktigt hållbar kostnadsutveckling (McKinsey & Company, 2017). Inför vårdstyrelsen den 19 mars läggs ett förslag fram som innebär en integrerad lösning i journalsystemet för digitala vårdmöten. För att säkerställa ett vårdutbud utifrån befolkningens behov och med en ekonomi i balans 2030 behövs en långsiktig plan för omställningen mot mer vård nära och en del vård som koncentreras. Diagram 17 (sidan 18) visar att Region Uppsala lägger näst minst andel av resurserna på primärvård. Målbildsarbetet i primärvård (dnr VS ) föreslog en rad ekonomiska förstärkningar för 2017 och 2018 som ett första steg att stärka den nära vården där cirka 60 miljoner kronor satsades på primärvården. Enligt uppdrag i regionplan och budget ska ett arbete påbörjas för att omfördela resurser till förmån för nära vård och primärvård. Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

169 Bilaga 111/18 När reformutrymme finns behöver därför Region Uppsala prioritera primärvården och den nära vården. Det är av stor vikt att fortsätta nyttja de riktade statsbidragen för omställningsarbetet för att uppnå en effektiv och nära vård. Region Uppsala behöver skapa förtroende för att det finns en nära vård när invånaren behöver den. Ett annat skäl är att den nära vården behöver attrahera professionella att arbeta där så att en kontinuitet för patienten kan åstadkommas istället för dagens personalbrist, höga personalomsättning och beroenden av hyrläkare Ekonomiska vinster med förebyggande insatser Förebyggande insatser är ibland mer kostnadseffektiva än behandlande och rehabiliterande insatser. Trots det används en stor del av samhällets resurser till att kompensera och reparera i efterhand, snarare än att förebygga (Kommissionen för jämlik hälsa, 2017). Endast cirka fyra procent av landstingens/regionernas totala hälsooch sjukvårdsbudgetar läggs på förebyggande insatser (Socialstyrelsen, 2013). Därför är det viktigt att utveckla kunskapen om kostnadseffektivitet även i förebyggande insatser och använda den i beslutsunderlag och i prioriteringsbeslut. Ohälsosamma levnadsvanor kan kopplas ihop med många folksjukdomar och därmed är utvecklingen av våra levnadsvanor av särskild betydelse för den framtida hälsan. Emellertid läggs en fjärdedel av Sveriges hälsoinvesteringar på klinisk vård, medan endast en hundradel läggs på förebyggande satsningar. Med hjälp av en hälsoekonomisk modell presenteras ett beräkningsscenario som belyser vad en minskad förekomst på en procentenhet av fyra riskfaktorer (kraftig övervikt, daglig rökning, fysisk inaktivitet och riskbruk av alkohol) kan innebära i minskade samhällskostnader och ökad hälsa för Uppsala län utifrån ett femårsperspektiv. Den positiva utvecklingen som scenariot innebär bidrar till minskning i sjukdomsfall och även minskning i samhällskostnader. Hälso- och sjukvårdens kostnader i Region Uppsala uppskattas kunna minska med åtta miljoner kronor per år, medan kommunernas kostnader minskar med sju miljoner kronor per år. Den statliga sjukförsäkringen beräknas spara 5,6 miljoner kronor per år enbart i Region Uppsala (HFS-nätverket, 2017). Hälsoekonomiska analyser visar även att livsstilsprogram inom primärvården har en mycket låg kostnad, i synnerhet jämfört med många läkemedel som förskrivs. Det gör att livsstilsprogram som behandlingsmetod på vårdcentraler kan rekommenderas. Insatser för att förmå personer att sluta röka utvärderades tidigast av alla förebyggande insatser och resultaten av utvärderingarna är entydiga: rökslutsinsatser är kostnadseffektiva. Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

170 Bilaga 111/18 7 Färdplan vägen framåt mot en effektiv och nära vård Färdplanen är tänkt att på ett övergripande sätt visa på vägen framåt mot en effektiv och nära vård Vilka steg måste tas för att nå målbilden kring en nära och effektiv vård? Region Uppsala behöver därefter konkretisera färdplanen i årliga handlingsplaner som följs upp och som mer i detalj beskriver de aktiviteter och åtgärder som måste vidtas för att uppnå målbilden För utvecklingen av vårdstrukturen behöver en mer konkretiserad etableringsplan tas fram. Samtidigt behöver Region Uppsalas färdplan hänga ihop med utvecklingen som sker på nationell nivå och övriga landsting/regioner och kommuner, eftersom färdplanen och målbilden är något som behöver engagera inte bara hälso- och sjukvårdens aktörer, utan även patienter/brukare/medborgare och vårdens medarbetare (se figur 27). Figur 27. Färdplan från akutsjukhus till nära vård, Anna Nergårdh, 2018 Det är viktigt att poängtera att mycket av förändringsarbetet handlar om faktorer som är svårt att konkretisera i en handlingsplan. Det handlar om att ändra kulturer och arbetssätt, att mer tänka helhet och gemensamma mål, och mindre utifrån den egna organisationen/förvaltningen/verksamheten. Det gäller också att skapa en kultur som präglas av proaktiva förhållningssätt och långsiktighet. Att gå från sjukhusdominans till en nära vård. Den detaljerade ekonomistyrningen behöver minska till förmån för tillitsstyrning och kunskapsstyrd vård. En avgörande framgångsfaktor i det fortsatta arbetet är ett engagera vårdens professioner, invånarna och företrädare för patienterna. Ett framgångsrikt förändringsarbete drivs bottom-up, inte top-down. En annan viktig framgångsfaktor är långsiktighet och hållbarhet. Därför är ett tidigt inriktningsbeslut kring den övergripande förändringsinriktningen viktigt. Ju större uppslutning kring ett sådant beslut, desto större möjlighet att lyckas. Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

171 Bilaga 111/18 Under perioden behöver samtliga uppdrag fullbordas och åtgärder ha vidtagits så att målbilden för en effektiv och nära vård kan uppnås till Vägen mot en effektiv och nära vård tar aldrig slut, utan vidareutvecklas och förbättras kontinuerligt. Nedanstående översiktliga färdplan är avsedd som en kortfattad checklista och ett försök att indela resan mot en effektiv och nära vård 2030 i olika faser. Samtliga förslag i utredningen har inte tagits med, utan endast ett mindre urval som är tänkta att exemplifiera typen av beslut i de olika faserna. Fas Inriktningsbeslut, handlings-, etablerings- och kommunikationsplan Redan under 2018 är det viktigt att ett antal åtgärder vidtas som första steg i den kommande färdplanen. Dessa är framför allt: Ett övergripande inriktningsbeslut kring utformningen av den nära vården Inriktnings- och detaljbeslut (budget 2019) kring den nära vårdens resurser Beslut när det gäller närvårdsavdelningen i Uppsala (NÄVA) och närvårdplatserna i Tierp Handlingsplan för fortsatt arbete Etableringsplan rörande vårdstrukturen Kommunikationsplan för att påbörja arbetet med att utveckla informationen till invånarna Fas Kompletterande utredning och konkretisering Under denna fas behöver ett flertal av utredningens förslag analyseras vidare och konkretiseras. Strategin bör vara att i görligaste mån engagera länets kommuner, vårdens professioner och företrädare för invånare, patienter och anhöriga. Exempel på förslag att analysera vidare: Utformningen av specialiserad vård inom den nära vården Profilering och utökning av sjukhusbunden vård i Enköping Utformning av vårdcentrum i Enköping Fastighetsinvesteringsplan utifrån beslutad inriktning och med etableringsplanen som grund Analysera behov av förändringar rörande styrningen av primärvården exempelvis förändrade förfrågningsunderlag och uppdragen för den anslagsfinansierade delen samt ersättningssystem och kostnadsansvar Fortsatt utredning angående vårdcentrum i Uppsala Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

172 Bilaga 111/18 Fas Tidigt genomförande Under denna fas behöver resan inledas mot den tillitsbaserade styrningen. En början kan vara att förändra styrningen av hälsovalet. Andra exempel på förslag: Strategiskt folkhälsoansvar för utvalda hälsocentraler Vårdcentrum i Tierp, Östhammar, Enköping Beslut om Enköpings förändrade uppdrag och förändrad ledning och organisation Fortsatta förändringar i styrning av vårdvalet Fas Fortsatt genomförande I fas fyra behöver det ske en fortsatt resursförstärkning av den nära vården. Dessutom behövs förändringarna av hälsovalet slutföras. Följande är några exempel på förslag: Primärvårdsjour 24/7 vid vårdcentrum Genomför förändringarna i Enköpings uppdrag Vårdcentrum i Uppsala och Bålsta Fler mobila närvårdsteam Fas Senare genomförande Under denna fas i resan mot en effektiv och nära vård behöver ytterligare genomförande ske av ett antal av utredningens förslag t.ex.: Vårdcentrum i Knivsta Ytterligare vårdcentrum i Uppsala Överväga remisskrav till sjukhusakuterna Slutför förändringar i styrning av vårdvalet Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

173 Bilaga 111/18 8 Referenser Batalden M, Batalden P, Margolis P, et al., Coproduction of healthcare service, BMJ Qual Saf Published Online First, 2015 Finansdepartementet, SOU 2017:56, Jakten på den perfekta ersättningsmodellen, Stockholm, 2017 Folkhälsomyndigheten, Folkhälsans utveckling 2017, Stockholm, 2017 Folkhälsomyndigheten, Stockholm, 2018 HFS-nätverket, Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader, RHS-modellen, dataapplikation, 2018 Inera, AI och automatisering för första linjens vård, Stockholm, 2017 Lumell Associates, Kartläggning av insatser för barn och unga med psykisk ohälsa, Stockholm, 2017 McKinsey & Company, Värdet av digital teknik i den svenska vården, Stockholm, 2017 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, En primär angelägenhet, Stockholm, Rapport 2017:3 Region Uppsala, Liv och hälsa ung, Uppsala, 2017 Region Uppsala, Strategi för närvårdssamverkan, Uppsala, 2017 Riksrevisionen, Primärvårdens styrning efter behov eller efterfrågan? RiR 2014:22, Stockholm, 2014 Socialdepartementet, Regeringens proposition (2016/17:106) Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, Stockholm, 2017 Socialdepartementet, SOU 2016:2 Effektiv vård, Stockholm, 2016 Socialdepartementet, SOU 2017:53 God och nära vård, delbetänkande, Stockholm, 2017 Socialdepartementet, Kommissionen för jämlik hälsa, Hälso- och sjukvårdens roll för en jämlik hälsa, underlagsrapport, Stockholm, 2017 Socialdepartementet, SOU 2016:55, Kommissionen för jämlik hälsa, Det handlar om jämlik hälsa, delbetänkande, Stockholm, 2016 Socialdepartementet, SOU 2017:47, Kommissionen för jämlik hälsa, Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa, Stockholm, 2017 Socialdepartementet, SOU 2017:48, Kunskapsbaserad och jämlik vård Förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård, Stockholm, 2017 Socialstyrelsen, Ekonomiska analyser, Stockholm, 2013 Stockholms läns landsting, Framskrivningar av befolkning och sysselsättning i östra Mellansverige. Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, Stockholm, Rapport 2017:2 Sveriges kommuner och landsting, Beteenden och behov i kontakt med vården, Stockholm, 2017 Sveriges kommuner och landsting, Hälso- och sjukvårdsbarometern, Stockholm, 2017 Sveriges kommuner och landsting, Nationell patientenkät, 2018 Sveriges kommuner och landsting, Rekommendation till landsting och regioner om etablering av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning, Stockholm, 2017 Sveriges kommuner och landsting, Väntetider i vården, 2017, Sveriges kommuner och landsting, Öka takten för att vässa välfärden med hjälp av digitalisering, Stockholm, 2016 Vårdstyrelsen, Årsredovisning, 2017 Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

174 Bilaga 111/18 BILAGA 1 Förkortningar och definitioner ALF-medel - avtal mellan svenska staten och vissa landsting om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården AI artificiell intelligens Anamnes - en sammanställning av information av vikt för diagnostik och patientvård Antikoagulantia läkemedel som förhindrar blodproppar ASH avdelningen för specialiserad hemsjukvård BVC -barnavårdscentral BEON bästa effektiva omhändertagandenivå Bestämningsfaktor - varje faktor som påverkar hälsotillståndet BMM barnmorskemottagning BUP barn- och ungdomspsykiatrin, Akademiska sjukhuset CNI Care Need Index DRG diagnosrelaterade grupper Elektiv vård planerad vård HR human resources, ett företags personalavdelning som tar hand om att det finns basprocesser relaterade till resursen personal i en organisation HSVO - samrådet för hälsa, vård, stöd och omsorg HSVO TML tjänstemannaledningen för hälsa, vård, stöd och omsorg HSFoUU-utskottet hälso-, sjukvård-, forsknings- och utbildning- och utvecklingsutskottet IHI - Institute for Healthcare Improvement IVA - intensivvårdsavdelning KOL-sköterska sjuksköterska med särskilt ansvar för patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom LAH lasarettansluten hemsjukvård LOU lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) LOV lagen om (2008:962) valfrihetssystem. Inom primärvårdens vårdcentralsuppdrag (LOV) Prevalens andelen fall med en viss sjukdom i befolkningen vid en viss tidpunkt MMR1 - multimodal rehabilitering för smärtproblematik i primärvård NPE nationella patientenkäten NÄVA närvårdsavdelningen i Uppsala Rehab rehabilitering Reko rehabiliteringskoordinator RHS-modellen Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader, beräkningsmodell som utformats inom HFS-nätverket HFS-nätverket Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård SAH specialistansluten hemsjukvård SKL Sveriges Kommuner och Landsting SÄBO kommunens särskilda boende för äldre med stort behov av omsorg Triagering - en process för att sortera och prioritera patienter med utgångspunkt från anamnes, symtom och ibland vitalparametrar såsom andningsfrekvens, puls och kroppstemperatur VFU verksamhetsförlagd utbildning Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

175 Bilaga 111/18 BILAGA 2 Genomförda dialogmöten Personer och forum där en målbild och strategi för en effektiv och nära vård 2030 har diskuterats under projektets gång: Akademiska sjukhusets ledningsgrupp Akademiska sjukhuset, verksamhetschefer inom barn, psykiatri, invärtes medicin, kirurgi, geriatrik med flera Avdelningen för digitalisering, Regionkontoret Avdelningen för ekonomi och hållbar utveckling, Regionkontoret Centerpartiets gruppledare från länets åtta kommuner och centerpartiets regionråd Chefsläkarnätverket Facklig referensgrupp Folktandvårdens ledningsgrupp Förvaltningsdirektörerna på hälso- och sjukvårdsförvaltningarna Hälsokoordinatorer i primärvården, privata och offentliga Hälsa och habiliterings ledningsgrupp Hälso- och sjukvårdsavdelningen Hälso- och sjukvårdsavdelningens ledningsgrupp Inledande operativ styrgrupp Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet Kvalitetsnätverket, Region Uppsala Lasarettet i Enköpings ledningsgrupp Nämnden för kunskapsstyrning Nätverket för närvårdskoordinatorerna Pensionärsrådet Primärvårdsförvaltningens ledningsgrupp Primärvårdsförvaltningens stab Primärvårdens personal (offentliga och privata) Primärvårdsråd och branschråd Psykologer i primärvården Referensgruppen för offentliga vårdcentraler Referensgruppen för privata vårdcentraler Regionråd och koncernledningen (Upptaktsdagar Wik december 2017) Region Uppsalas ekonomnätverk (Wik-dagar) Region Uppsalas HR-nätverk Region Uppsalas politiker, förvaltningsdirektörer och de fackliga organisationerna (Wikdagen den 21 augusti 2017) Region Uppsalas politiker som ingår i lokala styrgrupper tillsammans med kommunala politiker i länets närvårdsarbete Rådet för delaktighet Samrådet för hälsa, stöd, vård och omsorg (HSVO) Tjänstemannaledning för hälsa, stöd, vård och omsorg (HSVO TKL) Vårdledningsgruppen Öregrunds vårdcentral Regionkontoret, projektet effektiv och nära vård 2030, slutrapport (92)

176 Bilaga 111/18 b Regionstyrelsen YTTRANDE Ärende 111 Effektiv och nära vård 2030 Målbild och strategi Vänsterpartiet vill med detta yttrande delge våra inledande reflektioner som ett medskick till kommande utvecklingsarbete. Först så uppskattar vi det arbete som gjorts och tycker att det finns ett i grunden bra resonemang som också leder fram till en spännande målbild. Vi ser också stora utmaningar med att ställa om till önskad målbild men vill aktivt bidra till ett gott slutresultat. Det har inte funnits så lång tid för en mer nyanserad diskussion i vår partigrupp men några reflektioner har kommit fram. För det första är vi oroade över att kommande reformutrymmen uteslutande kommer att satsas på primärvård och den nära vården. Med tanke på de långa, och till viss del även växande, vårdköerna och en stark befolkningstillväxt så kommer även Akademiska sjukhuset och lasarettet i Enköping behöva mer resurser för att klara sitt uppdrag under lång tid framöver. En omställning till mer nära vård och mer närvård kommer att ta tid. Vi menar också att satsningar på den nära vården måste vara riktade och inte så generella som satsningen inför 2018 där den samlade primärvården fick drygt 40 miljoner utan egentligen någon motprestation. Vi har haft en stark ökning av både antalet vårdcentraler och antal besök på vårdcentraler och därmed också en stark kostnadsutveckling, men klarar ändå inte tillgängligheten. Det kan starkt ifrågasättas om det är mer av primärvård i den formen vi behöver. Vidare tycker vi att utvecklingen av närmottagningar bör utgå från nuvarande distriktssköterskeverksamhet. Vi tror att det är ett sätt som skapar mindre med oro i verksamheten samtidigt som det lyfter distriktsköterskornas viktiga verksamhet. Om budskapet blir att lägga ner distriktssköterskemottagningarna för att starta en helt ny verksamhet kommer det att väcka starka känslor och motverka syftet. Vänsterpartiet har lyft frågan om fler distriktssköterskemottagningar men också sagt att verksamheterna behöver organiseras på ett annat sätt genom mobila team eller rent av mobila enheter. Vi har också sagt att med ny teknik kan distriktssköterskemottagningarna, kompletterat med andra yrkesgrupper, få nya uppdrag helt i linje med vad utredningen föreslår. Kan verksamheterna samlokaliseras med kommunal verksamhet och kanske rent av genom avtal ha gränsöverskridande arbetsuppgifter kommer det att gynna både region och kommun. Vi delar uppfattningen att vårdcentralerna behöver ett tydligare hälsouppdrag både på individoch gruppnivå. Vi har inspirerats av en vårdcentral i utkanten av Boston, USA, som SKLs

177 Bilaga 111/18 b sjukvårdsdelegation besökte Där fick ett team bestående av läkare, sjuksköterska, fysioterapeut och medicinsk sekreterare, ansvar för ca 1500 patienter. De skulle ha regelbunden kontakt med patienterna, följa upp att ordinationer fungerade, svara på frågor och hänvisa vidare om så behövdes. Oftast var det den medicinske sekreteraren som var i kontakt med patienterna och som också patienterna i första hand kontaktade. En fast teamkontakt är mer stabil och kontinuerlig än enbart en fast läkarkontakt. Även om någon i teamet slutar finns ändå personkunskapen kvar. Det är också fler yrkeskompetenser och därmed snabbare väg till rätt person för råd och behandling. Vidare har Vänsterpartiet tidigare motionerat om hälsoundersökningar och hälsosamtal enligt Västerbottens modell för 40-, 50- och 60-åringar, vilket dock fullmäktige avslog. Nu har framkommit ny forskning som visar på hälsoeffekterna av den typen av hälsosamtal som syftar till att öka kunskapen om och också påverka livsstilsfaktorer. Vänsterpartiet kommer att lämna in en ny motion där vi föreslår att vårdcentralerna får i uppdrag att kalla till hälsosamtal. Vänsterpartiet kommer att ha fortsatta diskussioner kring rapporten och kommer eventuellt att lämna ytterligare synpunkter som kan beaktas i det fortsatta arbetet. Sören Bergqvist (V)

178 Bilaga 111/18 c Regionstyrelsen, 24 april 2028 Region Uppsala Särskilt yttrande, ärende 111 Moderaterna har tagit del av innehållet i utredningen Effektiv och nära vård 2030 och menar att den i sina övergripande drag avseende målbild och strategier bör genomföras. Eftersom en sådan omstrukturering av vårdens organisation i länet kommer att innebära en av de större regionpolitiska reformerna på flera decennier är det angeläget att regionfullmäktige får ta ställning till helheten. Utredningen i sig är ett tjänstemannaförslag som frimodigt skissar på förslag som rör helheten men även detaljer. Det är bra att alla dessa idéer presenteras. Men i det här läget kan vare sig regionstyrelsen eller regionfullmäktige ta ställning till något annat än den övergripande inriktningen. Detaljerna måste utarbetas i ett senare skede. För tydlighetens skull inför det fortsatta arbetet vill Moderaterna kort sammanfatta vilka delar i utredningen som vi uppfattar som de bärande elementen. För det första är det tanken om att huvuddelen av vården ska ges inom primärvårdens ram. Vad som traditionellt har räknats som primärvård, dvs. det som idag utgör vårdcentralernas uppdrag, ska inte längre vara styrande för vad som ska anses vara primärvård i bred bemärkelse. Utredningen föreslår att specialistvård ska kunna organiseras och utföras av primärvården, och inte vara knuten till sjukhusen. Vi menar att detta är en viktig organiserande princip som bör vara gällande. För det andra menar vi i likhet med utredningen att resurserna till primvården ska öka. Vi har föreslagit att en riktlinje bör vara att andelen av sjukvårdsbudgeten ökar från dagens 18 till 25 procent. För det tredje välkomnar vi förslaget att en tydlig nivåstrukturering av vårdutbudet görs och ges en annan geografisk utformning än idag. Vi uppfattar detta som den centrala strategin i att uppnå målet om en mer fyllig primärvård. Den geografiska nivåstruktureringen är själva kärnan i utredningen. Slutligen menar vi att även om det reformarbete som behöver göras kommer att ta lång tid att genomföra och kommer att kräva ett omfattande utredningsarbete finns det ingen anledning att ändå börja med reformer inom såväl primärvården som sjukhusvården. Att exempelvis reformera upphandlingsunderlaget för LOV för primärvården kan göras redan idag. Likaså kan regionen också redan idag utreda hur digitala vårdgivare ska integreras i vårt system. Stefan Olsson (M)

179 Bilaga 111/18 d Särskilt yttrande Ärende: 111/18 Effektiv och Nära vård slutrapport Centerpartiet är mycket positiva till inriktningen av Effektiv och nära vård och anser att det beslut som nu tas om målbild och strategi är bra och nödvändigt. När det gäller själva rapporten finns det dock en del konkreta förslag och skrivningar som vi inte ser går i linje med en den inriktning vi önskar för en närmare vård i hela länet. Vi anser att närmottagningarna i grunden ska vara permanenta och inte tillfälliga som det står i förslaget (6.1.3 första punktsatsen). Vi uppfattar också att detta är den inriktning som präglar resten av dokumentet. För oss är det självklart att närmottagningar ska innebära en ökad tillgänglighet till vården på mindre och medelstora orter, och inte en sämre tillgänglighet än idag. Ett utökat samarbete mellan Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping med målsättningen att flytta mer av planerad kirurgi till Enköping är bra. Centerpartiet anser att arbetet för att stärka samverkan ska bedrivas med den givna förutsättningen att de även framöver ska var två skilda förvaltningar. Att hålla den frågan öppen riskerar att leda till att diskussionen fastnar i förvaltningsfrågan. När det gäller skrivningarna om mottagning av kirurgpatienter på akutmottagningen i Enköping samt skrivningarna om intensivvårdsplatserna anser vi att de egentligen inte hör hemma i detta dokument, och det är olyckligt att de finns med. Vi anser att akutuppdraget för Lasarettet i Enköping inte ska förändras och inte heller att intensivvårdsplatserna görs om till intermediärplatser. Det förs i rapporten ett resonemang kring värdet att ha 1177 Sjukvårsupplysningen i egen regi. Utifrån den senaste tidens praktiska erfarenheter tror vi också att det är olyckligt att slå fast att 1177 sjukvårdsupplysningen ska drivas i regionens regi. Det som är viktigt är kvalitet, inte driftsformen. Vi är också kritiska till de resonemang som för kring antal listade per hälsovårdscentral, där vi anser att erfarenheten visar att det går att bedriva en mycket bra verksamhet med betydligt färre listade än ca Ungefär hälften av länets vårdcentraler har idag färre än listade och endas 14 av 41 har mer än listade. Med en ny struktur med tydligt utpekade vårdcentra blir fördelarna med många listade per vårdcentral ännu mindre än idag. Idag bedrivs mödravård som ett separat vårdval inom region Uppsala. Vi ser inte att de argument som framförs i rapporten är tillräckligt starka för att frångå denna inriktning. Vi är tror även att det på sikt kan komma att behövas närvårdsplatser på fler orter än de som är utpekade i rapporten. Annika Krispinsson (C) Ledamot i Regionstyrelsen

180 Bilaga 111/18 e Regionstyrelsen Särskilt yttrande God och nära vård Särskilt yttrande Vi delar till stora delar utredningens utgångspunkter och synpunkter som ju för övrigt bygger på den av socialminister Göran Hägglund tillsatta utredningen Effektiv vård SOU 2016:2. Därför delar vi regionstyrelsens beslut att gå vidare med att utreda och konsekvensbeskriva utredningens inriktning. Det finns några områden som vi dock redan nu kan säga att vi är negativa till. Om det finns en vilja att långsiktigt och i politisk enighet förändra vården borde de därför avfärdas redan nu utan ytterligare utredning. Dessa är: Behåll ett särskilt vårdval för barnmorskemottagningar. Många väljer vårdcentral utifrån hur de bor men mödravård utifrån var de arbetar. Det är troligen anledningen till att länets största barnmorskemottagning inte är kopplad till en vårdcentral. Vi vill inte slå undan benen för den valmöjligheten. Ta inte bort möjligheten till intensivvård i Enköping. Vi tycker att vårdnivån i Enköping fungerar bra idag och att mer vård borde flyttas dit. I huvudsak delar vi också utredningens förslag till utveckling. Vi anser dock att sjukhuset ska förbli organisatoriskt skilt från Akademiska sjukhuset och att vårdnivån på de intensivvårdsplatser som finns där idag inte ska förändras. Värna primärvårdens småskalighet. Vi tror inte att det finns en idealstorlek på vårdcentraler. Att sätta upp patienter som ett mål anser vi därför är fel. Det finns många mindre vårdcentraler idag som fungerar utmärkt. Med tanke på att Sverige mest består av små orter är istället viktigt att hitta former för mindre orter. Anna Karin Klomp (KD)

181 Bilaga 111/18 f Särskilt yttrande Till Regionstyrelsen, 3 maj 2018 Ang. Effektiv och Nära Vård 2030 Liberalerna välkomnar förslaget Effektiv och Nära Vård 2030, vilket går i linje med den motion om Geriatriskt Centrum som Liberalerna lämnade in redan i juni Där efterfrågade vi ett Geriatriskt Centrum med äldrevårdscentral, mobil äldreakut, mobil röntgen och närvårdsavdelning med vårdplatser. Liberalerna har också föreslagit att sjukvården ska kunna knyta närvårdsplatser till fler äldrevårdcentraler i länet så att årsrika människor tryggt kan få sjukvård nära sitt hem. Vi oroas dock av vissa delar av förslaget. Mödravårdscentral, barnavårdscentral och äldrevårdscentral ska med fördel kunna drivas både separat från vårdcentraler och som tilläggsuppdrag. Det är bekymmersamt att detta inte finns med i Socialdemokraternas och Miljöpartiets förslag. Liberalerna vill också lyfta fram att småskalighet i primärvården ska värnas och stärkas, inte minst är detta viktigt för landsbygden. Även anhörigstödet måste stärkas, för vuxna och barn. Idag blir var fjärde anhörig själv sjuk och vi måste se till att de avlastas. Carl Nettelblad (L) Malin Sjöberg Högrell (L)

182 Bilaga 112/18 Regionstyrelsens sammanträde Initiativärende Vi i Alliansen vill underlätta för vårdgivare att samarbeta för att ge patienterna bästa möjliga vård. Därför är det viktigt att all information som behövs för detta finns samlad i patientens journal. Oavsett om du kontaktar en läkare i ett annat län eller gör ett digitalt vårdbesök ska den som ger vården kunna dokumentera i patientens journal. För oss är patientsäkerheten viktig och en vanlig orsak till vårdskador är att den som vårdar inte har tillgång till korrekt information. Därför vill vi öppna upp Cosmics gränssnitt för 3:e parts applikationer. Ett öppet gränssnitt skulle också innebära att exempelvis tillverkare av medicinsk teknisk utrustning skulle kunna utveckla applikationer som gör att patientdata hamnar på rätt ställe i patientens journal. Idag måste vi stå för kostnaden av all sådan utveckling. Vi yrkar därför att: Regiondirektören får i uppdrag att verka för att Cosmics gränssnitt ska öppnas upp för att tillåta 3:e parts applikationer att skriva och läsa information i patienters journal. Anna-Karin Klomp (KD) Stefan Olsson (M) Annika Krispinsson (C) Carl Nettelblad (L)

183 Bilaga 117/ Dnr LS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Agneta Eklund Socialstyrelsen Remissyttrande avseende screening för prostatacancer Region Uppsala har beretts möjlighet att lämna synpunkter på remissversionen av Socialstyrelsens rekommendation och bedömningsunderlag angående screening för prostatacancer. Region Uppsala stödjer förslaget om att inte genomföra allmän screening för prostatacancer. Förslaget ligger i linje med beslut som tagits i en majoritet av länder i världen. En screening med de metoder vi har idag skulle innebära överdiagnostik, överbehandling och biverkningar med sänkt livskvalitet som följd. Nyttan av screening överstiger inte de negativa effekterna. Region Uppsala stödjer därför att allmän prostatacancerscreening inte införs i Sverige. Region Uppsala vill dock påpeka att rekommendationen saknar slutsatser rörande behovet av att revidera rekommendationen att inte screena, om och när, det finns konkret beslutsunderlag för en omprövning. För Region Uppsala Börje Wennberg Regionstyrelsens ordförande Staffan Isling Regiondirektör Regionkontoret Storgatan 27 Box Uppsala tfn vx fax org nr

184 Bilaga 117/18 b 117/18 Remissyttrande avseende screening för prostatacancer Reservation Undersökning genom screening för upptäckt av prostatacancer borde vara en självklarhet att erbjuda, och framförallt riktat mot grupper med förhöjd risk. Simon Alm (SD)

185