TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionkontoret Ann-Charlotte Wallén Tfn E-post Dnr KOB Kulturn

Transkript

1 Kallelse/föredragningslista Kulturnämnden kallas till sammanträde Tid: Måndag den 26 mars 2018, kl. 9:00 15:30 Agenda: Gruppmöte Majoriteten i Anneberg, plan 0 Oppositionen i Aspbo, plan Sammanträde, inklusive kaffe Lunch på egen hand Sammanträdet fortsätter Gruppmöte, inklusive kaffe Majoriteten i Kungsängen, plan 5 Oppositionen i Alsike, plan Beslutssammanträde Plats: Regionkontoret, Storgatan 27, Uppsala. Lokal: Kungsängen, plan 5 Beslutande: Johnny Svahn (S), ordförande Maria Fregidou-Malama (V), 1:e vice ordförande Siv Godberg (M), 2:e vice ordförande Kerstin Ramdén (S) Per Olof Widell (S) Annika Forssell (MP) Claes Erlandsson (M) Camilla Fröjd (L) Ove Hultquist (C) Ersättare: Pia Wårdsäter (S) Dan Larsson (MP) Charlotta Bjälkebring Carlsson (V) Simone Falk (M) Lars-Göran Birkehorn Karlsen (M) Välkomna! Johnny Svahn Ordförande kulturnämnden

2 TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionkontoret Ann-Charlotte Wallén Tfn E-post Dnr KOB Kulturnämnden Val av justerare Förslag till beslut Kulturnämndens beslut Ledamot (X) utses att jämte ordförande Johnny Svahn (S) justera dagens protokoll. Tid för justering: Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

3 TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionkontoret Ann-Charlotte Wallén Tfn E-post Kulturnämndens Fastställelse av föredragningslista Förslag till beslut Kulturnämndens beslut Föredragningslista för sammanträdet fastställs. Ärendebeskrivning Kulturnämnden fastställer föreslag till föredragningslista för sammanträdet. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr Dnr KOB

4 Föredragningslista kulturnämnden den 26 mars 2018 Nr Ärenden Dnr 20/18 Val av justerare KOB /18 Fastställelse av föredragningslista KOB /18 Region Uppsalas kulturstipendier för unga 2018 KOB /18 Månadsrapporten februari 2018 KOB /18 Fastställande av Kultur i en nyskapande kunskapsregion: Region Uppsalas kulturplan KOB /18 Kulturenhetens verksamhetsberättelse 2017 KOB /18 Verksamhetsberättelse konstnärlig gestaltning 2017 KOB /18 Rapport om fördelning av budget för konstnärlig gestaltning 2018 KOB /18 Riktlinjer för projektbidrag till kultur för äldre 2018 KOB /18 Kulturdirektörens rapport KOB /18 Anmälan om beslut enligt delegation KOB /18 Skrivelser för kännedom KOB

5 TJÄNSTEUTLÅTANDE Kulturenheten Pia-Marit Ekström Tfn E-post Dnr KOB Kulturnämnden Region Uppsalas kulturstipendier för unga 2018 Förslag till beslut Kulturnämndens beslut 1. Mottagare av Region Uppsalas kulturstipendier för unga 2018 utses enligt bilaga. 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Ärendebeskrivning Kulturnämnden vid Region Uppsala utdelar årligen ett antal kulturstipendier till ungdomar. Region Uppsalas kulturstipendier för unga är avsedda att stödja och uppmuntra ungdomars insatser inom olika konstområden som litteratur, film, dans, konst, musik och teater. Numera är det både möjligt för ungdomarna själva att söka stipendiet och att bli föreslagna som mottagare. Region Uppsalas kulturstipendier för unga är ett årligt stipendium med en totalsumma om kronor. Antal stipendier kan variera då individer tilldelas stipendium på kr och grupper kr. Stipendierna kan variera mellan de olika konstområdena. Stipendium tilldelas ungdomar som bor eller har sin skolgång i Uppsala län och som lägst fyller 13 år och som högst 20 år under året. Kostnader och finansiering Kostnaden tas inom budget och belastar ansvar KE-kulturstipendier. Bilagor Förslag på mottagare av Region Uppsalas kulturstipendier för unga 2018 (kompletteras vid sammanträdet) Sammanställning av kulturstipendier för unga 2018 Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

6 KOB Kulturenheten Pia-Marit Ekström / pia-marit.ekstrom@regionuppsala.se Region Uppsala s kulturstipendier för unga 2018 Kulturnämndenvid RegionUppsalautdelarårligenett antalkulturstipendiertill ungdomar.regionuppsalaskulturstipendierför ungaär avseddaatt stödjaoch uppmuntraungdomarsinsatserinom olika konstområdensom litteratur, film, dans, konst,musik och teater.stipendietkan numerabådesökasav ungdomarsamt stipendiaterkan bli föreslagna. RegionUppsalaskulturstipendierför ungaär ett årligt stipendiumpå totalt kr. Antal stipendierkan varieradå individer tilldelas stipendiumpå kr och grupper kr. Stipendiernakan varieramellan de olika konstområdena. Stipendiumkan tilldelas ungdomarsom bor eller har sin skolgångi Uppsalalän och som lägstfyller 13 år och som högst20 år underåret.stipendiet kan äventilldelas grupperav ungdomar. Handläggning Kulturenheteninhämtarmed start underhöstenförslagfrån lärareoch andravuxna som har regelbundenkontakt med ungdomarsom självaskaparsamtansökningarfrån ungdomarsjälva. Den 15 februariskaförslagenha kommit Kulturenhetentillhanda. Däreftergår Kulturenhetenigenomförslagenoch tar fram förslagpå stipendiatertill Kulturnämnden.Sakkunskapinhämtasvid behovfrån regionalakulturkonsulenter, kommunalakulturtjänstepersoner med flera. RegionUppsalas kulturnämndbeslutarvilka som skaerhåll a stipendiumvid sammanträde i mars. Utdelningensker i sambandmed Focusfilmfestival som i år äger rum den22 maj på Slottsbiografeni Uppsala. Stor gatan Uppsala k tfn org nr www. regionuppsala.se/k ultur

7 2 (2) Inkomna förslag/ansökningar Det inkom sammanlagt 26 förslag/ansökningar till Region Uppsalas kulturstipendier för unga 2018 fördelade på 34 individer (Uppsala Domkyrkas gosskör ej inräknad på individnivå). Nedan ges en överblick av de inkomna förslagen/ansökningarna ur olika perspektiv. Antal flickor/pojkar Flickor 18 Pojkar 16 Antal individuella/gruppvisa Individuella 29 Grupp 4 Boendeort alt. studieort Uppsala 17 Övriga länet 9 Antal per konstområde Bildkonst 6 Dans 2 Film 4 Litteratur 2 Musik 15 Teater 4 Antal föreslagna/sökta Föreslagna 15 Sökta 19

8 TJÄNSTEUTLÅTANDE Staben Fuzia Ahmed Hassan Tfn E-post Kulturnämnden Månadsrapport februari 2018 Förslag till beslut Kulturnämndens beslut Månadsrapport för februari 2018 godkänns och läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Controller Fuzia Ahmed Hassan har sammanställt ekonomisk månadsrapport för perioden februari Bilaga Ekonomisk rapport februari Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr Dnr KOB

9 Månadsrapport februari 2018 Kulturnämnden SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Kulturnämndens förvaltning, Kultur och bildning, prognostiserar ett nollresultat för Utfallet efter två månader är -29,7 miljoner kronor, vilket är cirka 3,9 miljoner kronor bättre än budgeterat. Avvikelsen beror främst på att vissa bidragsutbetalningar sker senare jämfört med att periodiseringen fastställdes. BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomi Förvaltningen gemensamma resultat är plus 3,9 miljoner kronor jämfört med budgeten. Kultur och bildning prognostiserar ett nollresultat för 2018 men vi har en avvikelse i prognosen. Den gäller Wiks slott och konferens. Wiks slott och konferens resultat efter två månader är cirka 0,7 miljoner kronor sämre än budgeterat, fast intäkterna är högre jämfört med föregående år.

10 2 (2) Närvarotid mätt i årsarbetare Ökningen av personalen beror bland annat övertagande av serviceteamet i regionhuset och rekrytering av vakanttjänster. Inhyrd personal beror på svårighet att rekrytera kockar eftersom det är en generell brist på kockar. Förvaltningen har en relativ låg sjukfrånvaro.

11 TJÄNSTEUTLÅTANDE Kultur och bildning Jeanette Wetterström Tfn E-post Dnr KOB Kulturnämnden Fastställande av Kultur i en nyskapande kunskapsregion: Region Uppsalas kulturplan Förslag till beslut Kulturnämndens beslut Regionstyrelsen föreslås besluta att föreslå regionfullmäktige att anta Kultur i en nyskapande kunskapsregion: Region Uppsalas kulturplan Ärendebeskrivning Region Uppsala ingår i kultursamverkansmodellen, en statlig modell för att fördela statliga bidrag till regional kulturverksamhet. Modellen regleras av en statlig förordning (2010:2012), som anger att villkoret för att landsting och regioner ska kunna fördela statsbidrag är att en regional kulturplan har upprättats. En regional kulturplan ska beskriva de prioriteringar som regionen vill göra i fråga om regional kulturverksamhet som avses få statligt stöd inom kultursamverkansmodellen, prioriteringarnas förhållande till de nationella kulturpolitiska målen samt uppgifter om planerad statlig, kommunal och annan finansiering av verksamheterna. Utöver planen lämnas årligen ekonomiska uppgifter till Statens kulturråd som är den beslutande statliga myndigheten. Dessa kompletteras årligen senast i november. Statens kulturråd har även utgivit riktlinjer för regionala kulturplaner. Riktlinjerna säger att det är regionerna som själva äger sina kulturplaner, men att en rad olika perspektiv och punkter ska klargöras i planen. Planen ska avse tre år, men Statens kulturråd har beviljat Region Uppsala möjlighet att den regionala kulturplanen som i det här fallet kan omfatta fyra år, vilket varit kulturnämndens beslut. Allt fler regioner övergår till att upprätta fyraåriga planer. Planen anger mål, satsningar och prioriteringar inom tre strategiska utvecklingsområden, som knyter an till den regionala utvecklingsstrategi (RUS), som tidigare antagits av Region Uppsala. Därutöver kan ytterligare satsningar och prioriteringar tillkomma under planperioden. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

12 2 (2) Konsekvenser Kulturplanen bedöms säkra måluppfyllelse samt tillgång till statlig medfinansiering av regionalt finansierad kultur för länsinvånarna under kulturplaneperioden. Beredning Kultur och bildning ansvarar för att samordna processen med kultursamverkansmodellen. I enlighet med förordningen har samverkan skett med kommunerna. Dialoger med kommuner och kulturinstitutioner har hållits av såväl tjänstepersoner som på politisk nivå, till exempel inom ramen för de så kallade kilarna. En mängd samråd har förts med det professionella kulturlivet och med det civila samhället. Samråd har hållits med ungdomar, med etniska organisationer och med de nationella minoriteterna. Den regionala kulturplanen har remissbehandlats av ett stort antal remissinstanser under perioden december februari. Synpunkter har beaktats och övervägts inför beslut. Bilaga Kultur i en nyskapande kunskapsregion: Region Uppsalas kulturplan Riktlinjer från Kulturrådet Kopia till Regionstyrelsen

13 Kultur i en nyskapande kunskapsregion Region Uppsalas kulturplan Beslutad av Kulturnämnden (58)

14 Innehåll Region Uppsalas vision... 3 Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft... 3 Kulturpolitiska utgångspunkter Region Uppsalas avsikter under perioden... 4 Regionala kulturpolitiska utgångspunkter... 6 Kulturstrategiska utvecklingsområden UTVECKLINGSOMRÅDE 1: Konstpolitik... 9 Mål: Ett rikt konstliv i en nyskapande kunskapsregion... 9 Konstpolitiska satsningar Scenkonst Litteratur Bild- och formkonst Film och rörlig bild De professionella kulturskaparnas villkor UTVECKLINGSOMRÅDE 2: Kulturpolitik Mål: En hög kulturell delaktighet i en region för alla Kulturpolitiska satsningar Allas rätt till kulturlivet Kultur för, av och med barn och unga Kultur och hälsa Folkbildning Läsfrämjande Civilsamhället i kulturlivet Regional enskild arkivverksamhet UTVECKLINGSOMRÅDE 3: Kulturplanering Mål: En attraktiv livsmiljö i en växande region Satsningar inom kulturplanering Kultur och regional utveckling Konst i det offentliga rummet Mötesplatser, lokaler och arrangörer Digitalisering Regional biblioteksverksamhet Kulturarv och kulturmiljöer Regional museiverksamhet Hemslöjdsfrämjande verksamhet KULTURSAMVERKAN Mål: Tydliga strukturer för ökad regional samverkan Satsningar på kultursamverkan Regionala mötesplatser för dialog Genomförande och uppföljning (58)

15 Region Uppsalas vision Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Den regionala kulturplanen är Region Uppsalas beskrivning av insatser på kulturområdet under åren Kulturplanen visar en viljeriktning för de kulturverksamheter som Region Uppsala ansvarar för eller samarbetar med på ett särskilt sätt. Främst ges plats åt dem som under perioden uppbär statlig medfinansiering av Statens kulturråd. Planen låter tre kulturstrategiska utvecklingsområden ta form: 1. Ett rikt konstliv i en nyskapande kunskapsregion 2. En hög kulturell delaktighet i en region för alla 3. En attraktiv livsmiljö i en växande region Rubrikerna knyter an till Region Uppsalas regionala utvecklingsstrategi (RUS) med dess tre strategiska områden. Åtagandet i RUS:en är att utveckla en kulturregion med internationell lyskraft. I kulturplanen har kulturfrågorna utvecklats och fördjupats under vart och ett av de olika områdena. Här tydliggörs vilka satsningar och prioriteringar som Region Uppsala avser att göra på kulturområdet under de kommande fyra åren. Region Uppsala vill bidra till att möjliggöra ett rikt konst- och kulturliv för invånarna i hela Uppsala län. Kultur bidrar till invånarnas möjligheter att leva ett gott liv. Det sker på platser där kulturella uttryck i samspel med människor ges förutsättningar att verka. Mötesplatserna för människor och konst och kultur kan vara fysiska eller digitala. Kultur uppstår i mellanrummen mellan mänskliga möten eller mellan olika kulturyttringar. För att nå visionen krävs samverkan. Region Uppsala samverkar med kommunerna Enköping, Heby, Håbo, Knivsta, Tierp, Uppsala, Älvkarleby och Östhammar. Tillsammans med kommunerna och med aktörer inom olika samhällsområden, strävar Region Uppsala i riktning mot den gemensamma visionen: ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft. Det är Region Uppsalas ambition att i denna kulturplan visa att konst och kultur i Uppsala län är en viktig del i utvecklandet av en framgångsrik geografisk region. Region Uppsala är en av flera medspelare med syfte att stärka kulturlivet och där gemensamma resurser samlas på statlig, regional och kommunal nivå för att nå satta mål på kulturområdet i Uppsala län. Det kan innebära att arbeta med internationella förtecken för länet. 3 (58)

16 Kulturpolitiska utgångspunkter Region Uppsalas avsikter under perioden Regional kulturplan ska vara det ledande och långsiktiga styrdokumentet för den regionala kulturverksamheten. Kulturpolitiska beslut som fattas av Region Uppsala under den kommande perioden ställer sig bakom och respekterar gemensamma demokratiska värderingar med yttrandefriheten som grund. Kulturpolitiska beslut som fattas av Region Uppsala värnar principen om armlängds avstånd. Kulturpolitiska beslut som fattas av Region Uppsala ska förvalta det statliga uppdraget och eftersträva de nationella kulturpolitiska mål som beskrivs i denna kulturplan. Kulturplanen är det ledande och långsiktiga styrdokumentet för den regionala kulturverksamheten Den regionala kulturplanen ska vara ett styrdokument som vägleder det konkreta beslutsfattandet på olika nivåer. Region Uppsala har fört dialoger med kommunerna, haft samråd med länets professionella kulturliv, med institutioner, med det civila samhället, med ungdomar och vuxna. Parterna har fört fram behov, värdeord och visioner för konstoch kulturområdets utveckling i Uppsalaregionen. Sakkunniga inom verksamhetsområdena har bidragit med underlag och politiken har varit delaktig i framtagandet av planen. Det är Region Uppsalas uppgift att främja och stödja kulturlivet på bästa sätt och fatta beslut som strävar efter att nå gemensamma och överenskomna mål. Därför fungerar den regionala kulturplanen som den viktigaste kulturpolitiska utgångspunkten inför åren Demokratiska värderingar med yttrandefriheten som grund Kulturplanen tar sin utgångspunkt i grundläggande värderingar som har diskuterats och överenskommits genom samverkan. Region Uppsala ingår i kultursamverkansmodellen, som är en förutsättning för att statliga bidrag årligen fördelas i stöd till regional kulturverksamhet. Modellen innebär att beslut fattas i samverkan mellan en rad olika samarbetsparter i en demokratisk process. Alla som vill ska ha möjlighet att delta i kulturlivet eller att uttrycka sig fritt genom eget skapande. Många gemensamma mål som syftar till att stärka och utveckla en demokratisk utveckling uttrycks i internationellt giltiga dokument och överenskommelser. Region Uppsala arbetar aktivt med de globala målen för en hållbar utveckling och de 17 4 (58)

17 delmålen i Agenda Även FN och EU är viktiga aktörer för att värna de mänskliga rättigheterna inom många olika kulturella delområden. År 2005 antogs Unescos (United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization) konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar. Sverige har anslutit sig till konventionen, som är viktig i ett internationellt perspektiv. Några av dess mål är att skapa förutsättningar för kulturer att fritt kunna blomstra och samspela och på så sätt berika varandra, liksom främja fri rörlighet för idéer och kulturyttringar. Armlängds avstånd Region Uppsala ställer sig bakom principen om att respektera den konstnärliga integriteten, som det beskrivs i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) kulturpolitiska positionspapper (2015). Att respektera konstnärlig integritet innebär armlängds avstånd. Kulturpolitiken ger ramar för hur de offentliga medlen får användas men den ska inte vara involverad i konstnärliga eller innehållsmässiga beslut. Politisk styrning kan ske genom att sätta ramar samt lämna generella kulturpolitiska uppdrag. Viktig är även Museilagen (2017:563) som anger att museihuvudmännen ska säkerställa museets bestämmande inflytande över verksamhetens innehåll. Nationella kulturpolitiska mål Region Uppsala fördelar statsbidrag till regional kulturverksamhet. Den ansvariga statliga myndigheten är Statens Kulturråd. Region Uppsala fördelar de statliga årliga verksamhetsbidragen till regionalt kulturliv och stödjer och lämnar uppdrag till kulturinstitutioner som syftar till att uppfylla de nationella kulturpolitiska mål som antogs av Riksdagen i december Medan de regionala målen ska vara styrande för Region Uppsalas insatser på kulturområdet, är de nationella målen samtidigt vägledande. De nationella målen lyder: Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att nå målen ska kulturpolitiken: Främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor. Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse. Främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas. Främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan. Särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. 5 (58)

18 Regionala kulturpolitiska utgångspunkter Region Uppsala är huvudman för vissa kulturinstitutioner, konst- och kulturfrämjande verksamheter, biblioteksfrämjande verksamhet och en folkhögskola. Det innebär ett särskilt huvudmannaansvar. Dessutom stödjer Region Uppsala vissa andra kulturinstitutioner, folkbildningsverksamheter, kulturorganisationer, festivaler och professionella kulturskapare ekonomiskt genom bidrag och stipendier. Kulturnämnden med dess förvaltning Kultur och bildning har Region Uppsalas uppdrag att arbeta för att verkställa beslutade kulturpolitiska mål och uppdrag. Till Kultur och bildning hör kulturdirektörens stab, enheterna Wiks folkhögskola med filialen Uppsala folkhögskola, Wiks slott och konferens, Regionbibliotek Uppsala med sjukhusbiblioteket samt Kulturenheten med strateger, projektledning för konstnärlig gestaltning och konsulentverksamheter. Kulturnämndens långsiktiga och strategiska mål är: Region Uppsala utvecklar kultur- och kunskapsregionen genom ett konst- och kulturliv som präglas av mod, bildning och delaktighet. För att nå målet arbetar Region Uppsala aktivt med samverkan och regelbundna dialoger med länets åtta kommuner. Kulturplan och målsättningar har diskuterats på politisk nivå i olika forum. Tre kulturstrategiska områden De strategiska områden Region Uppsala utgår ifrån för att stödja och främja den regionala konst- och kulturutvecklingen har tre utgångspunkter: konstarternas, människans och platsens utveckling. Till dessa områden hör tre politikområden: konstpolitik, kulturpolitik och kulturplanering. De tre områdena kan illustreras med följande modell: Figur 1: Region Uppsala utgår från tre kulturstrategiska utvecklingsområden som strävar efter att främja och stödja den regionala kulturverksamheten. Dessa tre områden hanteras politiskt genom konstpolitiska beslut, kulturpolitiska beslut och beslut om kulturplanering. Region Uppsalas politik avser att främja och stödja främst konstarternas utveckling, människornas och invånarnas utveckling samt de olika platsernas utveckling i regionen. Kultur som hållbar utveckling omfattar samtliga tre perspektiv. 6 (58)

19 Kultur som hållbar utveckling Kulturverksamhet bidrar till samhällets långsiktiga hållbarhet och knyter an till flera delmål i Agenda Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) beskriver de utmaningar som Uppsala län står inför till följd av en föränderlig omvärld. Av de faktorer som identifieras påverkas kulturlivet främst av en snabb globalisering och befolkningsökning, teknikförändringar och risk för ökade sociala splittringar i samhället. I de dialoger som Region Uppsala fört om den kommande kulturverksamheten i Uppsala län, har kultur förts fram som en fjärde hållbarhetsdimension tillsammans med en ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet för samhällsutvecklingen. Uppsalaregionen är en växande region och städer och orter behöver utvecklas som hållbara platser och sociala sammanhang över en längre tid, där kultur ges vikt och utrymme för de människor som bor här. Flera kommuner är tillväxtkommuner. Kulturella värden behöver beaktas tidigt i bygg- och planeringsprocesser, vid utveckling av besöksmål eller vid planering av kommunikationer. Det kräver även samverkan med de omgivande regionerna. Håbo, Knivsta, Uppsala och Östhammar har framför allt utbyten med Stockholms län, medan Älvkarleby och Tierp har ett grannskap till Gävle (Gävleborg) samt Enköping till Västerås (Västmanland) och Strängnäs (Södermanland). Närheten till Arlanda och StorStockholm medför en stor arbetspendling och många arbetsmöjligheter liksom kulturella influenser för såväl kulturellt deltagande som utövande. Det gör det enkelt att ta sig till Stockholm för att ta del av konst- och kulturupplevelser, men också att kulturskapare eller gästspel lätt tar sig till Uppsalaregionen för framträdanden här. Uppsala län saknar högre konstnärliga utbildningar, vilket medför att Stockholmsområdet lockar många unga med ambitioner att verka professionellt i kulturlivet. Det planerade fyrspåret mellan Stockholm och Uppsala kommer att leda till ökat bostadsbyggande och förbättrade kommunikationer inom hela länet och kan bidra till att professionella kulturskapare kan fortsätta bo och vara verksamma i Uppsala län i högre grad framöver. Människans förmågor till konst, kreativitet och innovationskraft hör samman med hennes drivkraft att skapa mening i tillvaron. Humanism, kultur och bildning kan bidra till att skapa förståelse i ett mångskiftande samhälle. Det ingår i det regionala uppdraget att stärka en hållbar kulturutveckling inom länet. Det kan ske genom att skapa rum för interregionala dialoger i syfte att finna gemensamma lösningar, genom att stärka samverkan med Stockholmsregionen och genom att främja Region Uppsalas möjligheter att delta i gemensamma samhällsbyggnadsprocesser där kultur får ta plats. Den fjärde dimensionen med kultur som hållbar utveckling omfattar därför samtliga tre kulturstrategiska områden. 7 (58)

20 Kulturstrategiska utvecklingsområden På följande sidor följer en beskrivning av mål, satsningar och prioriteringar av verksamhet inom vart och ett av de tre kulturstrategiska områdena under åren Konstpolitiskt mål: Ett rikt konstliv i en nyskapande kunskapsregion. 2. Kulturpolitiskt mål: En hög kulturell delaktighet i en region för alla. 3. Kulturplaneringens mål: En attraktiv livsmiljö i en växande region. Målsättningar avser målbilder för kommande period inom varje kulturstrategiskt område. Målen utgår från att konst och kultur har ett egenvärde, men även att kultur kan vara främjande inom andra samhällsområden för det som brukar benämnas aspektpolitik. Målen är övergripande och kan i en årlig aktivitetsplan brytas ner i konkreta handlingar och indikatorer för uppföljning. Satsningar inom de olika strategiska områdena avser extra resurskrävande insatser som avser att stärka utvecklingen inom varje utvecklingsområde. Prioriteringar inom de olika verksamhetsområdena avser styrning av aktiviteter och resurser inom befintliga ekonomiska ramar samt inom det redan givna och grundläggande konst- och kulturpolitiska uppdraget. 8 (58)

21 UTVECKLINGSOMRÅDE 1: 1: Konstpolitik Mål: Ett rikt konstliv i en nyskapande kunskapsregion Region Uppsala ska verka för en främjande konstpolitik Målet för Region Uppsalas konstpolitik är att länet ska ha ett rikt konstliv av professionell kvalitet. För att nå målet ska Region Uppsala: Underlätta för professionella kulturskapare att verka i länet genom bättre villkor och förutsättningar. Stimulera till ökad bredd och mångfald i länets konstliv. Visa öppenhet för ny teknik, nya konstformer och konstartsövergripande arbetssätt. Främja internationalisering och gränsöverskridande möten. Bidra till att konst och kultur blir mer tillgängligt i hela länet. Konst är här synonymt med konstarterna och innebär gestaltning av upplevelser, idéer och kunskap i konstnärlig form inom till exempel litteratur, bild- och formkonst, musik, teater, dans och film. Konstpolitiken omfattar även en konstnärspolitik, som handlar om de professionella kulturskaparnas villkor. Konstpolitiska satsningar Under kulturplaneperioden ska Region Uppsala: Öka tillgängligheten till musik, scenkonst, litteratur och konst av professionell kvalitet i länet genom en fortsatt utveckling av de subventionerade turnéformerna Konsertkarusellen, Scenkonstkarusellen, Litteraturkarusellen samt Konstkuben i samverkan med länets åtta kommuner. Den regionala samverkan kring turnémodellerna stärks och satsningen främjar allas möjlighet till kulturupplevelser, tillgänglighet, kvalitet och konstnärlig förnyelse i länet. Stärka de kulturella infrastrukturerna för dans, bild- och form samt litteratur genom att permanenta och vidareutveckla de tre tidigare projektbaserade satsningarna inom olika konstområden. Målet främjar konstnärlig utveckling och allas möjligheter att ta del av kulturupplevelser i sitt närområde. Satsningarna stödjer även kulturskaparnas möjligheter att verka i Uppsalaregionen. 9 (58)

22 Scenkonst En stor del av de statliga, regionala och kommunala insatserna för kulturlivet stödjer scenkonstens utveckling. Scenkonsten är det ekonomiskt högst prioriterade området inom konstpolitiken, vilket beror på att det är personalintensiva verksamheter med många aktörer på såväl som bakom scenen i produktionerna. Flera scener finns i Uppsala, men det byggs och skapas nya scenrum och kulturhus i länets kommuner i Enköping, Tierp, Östhammar och Knivsta som under kulturplaneperioden kommer att fyllas med innehåll och ge nya spelmöjligheter. Nya rum ger ökade möjligheter att presentera scenkonst på nya platser och blir en kvalitetshöjning för länet. Samtidigt leder det till ett stärkt samarbete mellan Region Uppsala och kommunerna, liksom mellan offentliga aktörer, producenter och olika arrangörer. Länet har idag flera viktiga scener. I centrala Uppsala finns Uppsala Konsert & Kongress (UKK), ett modernt hus med ett varierat kulturutbud, såsom spelmansstämman Oktoberstämman och en rad andra uppträdanden av internationella storheter och artister. Där huserar länsmusikorganisationen Musik i Uppland liksom Uppsala Internationella Gitarrfestival, som brukar förlägga sin festivalvecka där under hösten. UKK är en ledande aktör för besöksnäringen i länet med många besökare årligen. I Uppsala finns även Reginateatern i kommunal regi, Gottsunda Dans & Teater som är en ideell förening, Teater Blanca och Lilla Teatern för barnteater. I Tobo i Tierps kommun finns Eric Sahlström Institutet (ESI), Sveriges enda nationella folkmusikinstitut, som arbetar för folkmusik, folksång och folkdans som levande kultur i samhället och med ett särskilt uppdrag att värna om nyckelharpan. ESI har utbildningar, kurser och fördjupningar och är ett centrum i världen för nyckelharpan. ESI är ackrediterad rådgivare åt Unesco för att arbeta med rådgivning samt konventionen om skyddandet av det immateriella kulturarvet. För dansen i länet är SU-EN Butoh Company en viktig aktör som curerar konceptet K.R.O.P.P, liksom MaudsArt med Dansfiket. Sedan 2014, när Köttinspektionen etablerades, har teatern, dansen och konsten fått en ny gemensam plats i Uppsala. Köttinspektionen har även nationella och internationella residensprogram för koreografer och dansare. Statliga och regionala bidrag inom kultursamverkansmodellen lämnas till professionell teater-, dans- och musikverksamhet, som stödjer utvecklingen inom konstarterna och som utövas av professionella yrkeskårer. Verksamheterna kännetecknas av en professionell kvalitet och mångsidig verksamhet med utgångspunkt i de nationella, regionala och kommunala målsättningarna. Satsning: Scenkonstkarusellen Under perioden kommer Region Uppsala satsa på att vidareutveckla subventionsmodellen Scenkonstkarusellen. Det är en turnéslinga i Uppsala län som bidrar till att fler invånare har möjlighet att uppleva teater, dans och nycirkus av professionell kvalitet i sitt närområde. Kultur och bildnings teaterkonsulent och scenkonstproducent genomför och utvecklar Scenkonstkarusellen i samverkan med kommunerna. Scenkonstkarusellen strävar efter att nå nya målgrupper i hela länet, till exempel genom 10 (58)

23 att visa upp scenkonst på oväntade platser. Ungdomar och unga vuxna är en målgrupp och strävan är att modellen framöver kan skapa en plattform för unga att bli delaktiga. Scenkonstkarusellen produceras i två olika format, ett större och ett mindre, beroende på mottagarens möjlighet att ta emot produktioner och samverka med civilsamhället i den egna kommunen. Ambitionen under kulturplaneperioden är att utveckla Scenkonstkarusellen till att samtliga åtta kommuner ingår i subventionsmodellen och att mer scenkonst kan tillgängliggöras i hela länet. En utvecklingsmöjlighet av modellen är att Region Uppsala skulle kunna ingå i det nyetablerade europeiska nätverket för turnéverksamhet på landsbygd och mindre platser European Rural Touring Forum. Ett medlemskap skulle kunna skapa internationella utbyten och att genom interregionala samarbeten i Sverige öka möjligheterna för europeiska gästspel i länet. Teater Störst utbud av teater i länet finns i Uppsala. Närheten till Stockholm och Arlanda ökar utbyten och gästspel, gör det lätt att skapa samarbeten och underlättar ett stort flöde av kontakter och utbyten för såväl utövare som publiken. Viktiga är även de fria gruppernas uppsättningar som turnerar i länet, särskilt för barnteatern. Uppsala län saknar en länsteater och Uppsala stadsteater är ofta en inspiration för de teaterintresserade i hela länet. Uppsala stadsteater AB har Uppsala kommun som ägare och huvudfinansiär och uppbär statliga verksamhetsbidrag inom kultursamverkansmodellen. Uppsala stadsteater Uppsala stadsteater strävar efter att genom en rik repertoar med hög konstnärlig nivå positionera sig som en av Sveriges främsta teatrar. Teatern ska också vara en levande mötesplats i staden som är öppen för alla medborgare, och ett kraftcentrum i länets kulturella utveckling. På de fyra scenerna spelas egenproducerade föreställningar i en mängd olika genrer. Till det kommer internationella och inhemska gästspel samt andra publika evenemang. Valet av produktioner görs utifrån en vilja att ge plats för nya röster, djärva konstnärliga grepp och uttryck som överskrider gängse normer. En stor ensemble med spännvidd beträffande ålder, etnicitet och social bakgrund är en förutsättning för att kunna upprätthålla ett generöst utbud och en dynamisk repertoar med förankring i samtiden. Uppsala stadsteater avser att utveckla sin mångåriga satsning på barn- och ungdomsverksamhet. Ett av målen är att öka barns och ungas tillgång till kultur samt inflytande i kulturlivet, exempelvis genom riktade insatser mot grupper som inte har en självklar ingång till teatern. I Uppsala kommuns modell för kulturgaranti kommer teatern att spela en viktig roll. Kostnadsfria skolföreställningar i kommunen och länet är en vital del av verksamheten, liksom dramapedagogiska aktiviteter av olika slag. Satsningen görs under föresatsen att inte enbart betrakta barn och unga som mottagare, utan att också ge dem plats på scenen eller i andra kreativa sammanhang. 11 (58)

24 De närmaste åren görs en satsning i flera spår på teaterns publikutveckling, som bland annat inrymmer en omfattande ombyggnad av foajé och andra publika utrymmen. Visionen är att förnya interiören på ett sätt som gör huset öppnare, mer estetiskt tilltalande och modernare ifråga om faciliteter/teknik som stärker teatern som betydande mötesplats. Satsningen är nära sammankopplad med utvecklingen av teaterns digitala scen som innehåller både konstnärliga projekt och fördjupning kring befintliga föreställningar. För Uppsala stadsteater är tillgänglighetsaspekten central ombyggnaden kommer att underlätta teaterbesöket för personer med olika typer av funktionsvariationer. Uppsala stadsteater fortsätter att aktivt utvidga sitt internationella kontaktnät. Samarbeten med utländska regissörer och konstnärer ger publiken tillgång till banbrytande konstnärliga uttryck, samtidigt som teatern blir en av de kulturaktörer som tillsammans med utbildningsväsende och näringsliv kan sätta Uppsala och länet i förbindelse med resten av världen. Uppsala stadsteaters prioriteringar : Eftersträva en rik repertoar med hög konstnärlig nivå som ska vara en kraft för hela den regionala kulturutvecklingen. Utveckla foajéer, teknik och teaterhusets interiör för att stärka teatern som öppen mötesplats för alla människor i staden och i länet. Fortsätta att utveckla och bygga barn- och ungdomsverksamheten konstnärligt såväl som pedagogiskt för fler barn och större bredd. Arbeta med den digitala scenen och skapa digital interaktion mellan teater och publik. Stärka den internationella lyskraften genom att arbeta med internationella gästspel, samarbeten och utbyten. Sätta fokus på de nationella minoriteterna. Teaterns prioriteringar under kulturplaneperioden svarar väl mot samtliga nationella kulturpolitiska mål. Inte minst rör det mål som lägger tonvikten på konstnärlig kvalitet och förnyelse, att främja internationella utbyten och samverkan, barns och ungas rätt till kultur samt även funktionshinderspolitiken. Främjande av teater De regionala konsulenterna vid Kultur och bildning stödjer konstarterna på en regional nivå. För teaterkonsulenten innebär det att stödja förutsättningarna för teater i hela länet. Teaterkonsulenten har dubbla uppdrag, dels av Region Uppsala och dels av organisationen Riksteatern Uppsala län och arbetar då med att stödja de lokala Riksteaterföreningarna samt den regionala föreningens styrelse. Riksteatern är en paraplyförening för länets arrangörsföreningar och erhåller årligt verksamhetsbidrag från Region Uppsala. Därutöver främjar och fortbildar teaterkonsulenten olika målgrupper inom scenkonstområdet i nära samverkan med scenkonstproducenten, som arbetar med produktion och repertoarläggning av Scenkonstkarusellen. 12 (58)

25 Region Uppsalas prioriteringar : Vidareutveckla Scenkonstkarusellen tillsammans med länets kommuner. Främja tillgänglig scenkonst vid funktionsvariationer genom inspiration från nationella och internationella tillvägagångssätt. Utveckla arbetet med dramapedagogisk verksamhet riktat till pedagoger i skola och kulturskolor i länet, samt främja barns och ungas eget skapande under skolloven. Kartlägga behov av förnyade former av arrangörsstöd och öka stödet till de fria professionella utövarna inom scenkonsten. Göra insatser för de nationella minoriteterna till exempel med riktade insatser för scenkonsten inom minoritetsspråken utöver redan återkommande finska gästspel. Prioriteringarna eftersträvar de nationella kulturpolitiska målen om kvalitet och förnyelse för teaterns förutsättningar i länet, barns och ungas rätt till kultur, internationella utbyten och ökat deltagande i kulturlivet. Dans Utvecklingen av den professionella dansen stöds genom samverkan mellan aktörer och offentliga organisationer. Från regionalt håll görs insatser för att stärka dansarnas och dansområdets förutsättningar att verka långsiktigt i länet. Samverkan med andra län och aktiviteter sker genom olika nätverk och är centralt för att lyckas. Satsning: Dans i rörelse Att stärka dansen och dess kulturella infrastruktur i Uppsala län är ett fortsatt prioriterat område för Region Uppsala under kommande period. Ett viktigt steg är att Kultur och bildning numera är medlem i Dansnät Sverige som bidrar till ökade möjligheter för publiken att få en dansupplevelse i närområdet genom dansgästspel och beställningsverk. Även scenkonstproducenten planerar för att minst en produktion i turnéprogrammet under ett spelår i Scenkonstkarusellen, ska vara en dansföreställning. Det saknas institutioner för professionell dans inom kultursamverkansmodellen i Uppsala län. Tidigare var utbudet av dans koncentrerat till Stockholm men sedan projektet Dans i rörelse påbörjades har utbudet av dans på länets scener ökat betydligt. Region Uppsala erhöll 2015 ett treårigt utvecklingsbidrag från Statens Kulturråd för projektet och avsikten är att permanenta de förstärkningsinsatser som påbörjats. Efter projektet kommer namnet Dans i rörelse fortsätta att känneteckna satsningen på att stärka den kulturella infrastrukturen för professionell danskonst i Uppsala län. Det sker genom insatser på tre områden: Tillgänglighet och kulturell infrastruktur, med fokus på arrangörer, publikutveckling och att främja tillgången till danskonst för invånare i hela länet. 13 (58)

26 Utveckling av den nutida dansen, med fokus på internationellt och interkulturellt utbyte, mångfald och konstnärlig förnyelse. De professionella dansarna och koreograferna, med fokus på mötesplatser, fortbildning och andra stödjande insatser för målgruppen. Arbetet fortsätter publikt och pedagogiskt genom bland annat arrangemang av danssamtal, kringaktiviteter, workshops och masterclasses, vilket ökar kunskapen om dans och når en bredare publik. Mentorskapsprogram och residens för dansare och koreografer erbjuder plattformar för erfarenhets- och kunskapsutbyte samt konstnärlig utveckling. Samarbetet med Uppsala Konsert & Kongress är lyckosamt för att kunna erbjuda nationella och internationella gästspel, men en utvecklingsmöjlighet är även att finna fler samarbetsparter inom Dansnät Sverige. Även gränsöverskridande samarbeten mellan dans och konst uppmuntras genom beställningsverk som produceras på annorlunda spelplatser och undersöker det offentliga rummet och hur detta aktiveras med danskonst. Prioriteringarna möter väl de nationella kulturpolitiska målen samt stärker dansens kulturella infrastruktur i länet. Främjande av dans Danskonsulenten vid Region Uppsala arbetar aktivt med att realisera visionerna i satsningen Dans i rörelse. I Uppsala län finns professionellt verksamma inom danskonsten. Förutsättningarna för att vara professionellt verksam i länet har förbättrats. Danskonsulenten arbetar för att stärka och skapa strukturer för den professionella dansen medan danspedagogen främst utvecklar barns och ungas eget skapande. Uppdraget är att främja, samordna, utveckla och stärka dans som konst- och uttrycksform. Samverkan sker även med scenkonstproducenten. Tillgänglighet, jämlikhet och mångfald är aspekter i arbetet, liksom att öka kunskapen om dans och lyfta dans för dem med funktionsvariationer. En strävan är att bidra till nya tankar kring vad dans är och ställa frågor om vilka kroppar och åldrar som får ta plats på scenen, för att utmana stereotyper. Inom ramen för den professionella dansen ska länet erbjuda en mångfald av dansuttryck, bland annat med fokus på de nationella minoriteterna. Danspedagogen arbetar med att främja och utveckla dans som konst- och uttrycksform med barn och unga som prioriterad målgrupp. Uppdraget är att verka strategiskt och för en hållbar utveckling inom det danspedagogiska fältet. Det sker mot bland annat universitet, skola och förskola, dansskolor samt ungdomsverksamhet på fritiden. Koreografitävlingen Skapa dans för unga, samarrangemang med kommunerna kring dans för barn i länet, sommarjobb inom dans och olika dansprojekt arrangeras. Pedagogen strävar efter att utveckla samarbetet med Uppsala universitet för att öka kunskaperna om dans ur ett pedagogiskt perspektiv. 14 (58)

27 Region Uppsalas prioriteringar : Fortsätta driva satsningen Dans i rörelse. Samverka kring konstartsövergripande kompetensutveckling. Förstärka det nätverk för dans som konsulenten anordnar och testa nya metoder för erfarenhetsutbyten och inspiration. Samverka med och stödja dansare och koreografer i länet. Fortsätta samarbetet med Uppsala Konsert & Kongress om Dans för ung publik. Musik Musiklivet i länet är omfattande. Uppsala är körtätt och Uppsala universitet, studentnationerna, Svenska kyrkan, andra samfund och kulturföreningar har tillsammans ett omfattande musikutbud. Många unga människor i länet framför livemusik, men det råder brist på mellanstora scener särskilt i Uppsala, vilket försvårar erfarenhetsbyggande och återväxt inom moderna musikgenrer för såväl kulturskapare som arrangörer. Steget kan vara stort till de större musikscenerna till exempel Katalin i Uppsala och Uppsala Konsert & Kongress. Eric Sahlström Institutet (ESI) i Tobo anordnar konserter och insatser för att främja de professionella inom folkmusikgenren. Ett samarbete mellan ESI, Musik i Uppland och Upplands spelmansförbund är Uplands låtverkstad (ULV). Många musikstilar faller dock utanför uppmärksamheten inom kultursamverkansmodellen och stöds genom andra bidrag på lokal eller regional nivå. Det kan vara nutida och nyskriven musik, experimentell musik, fri-improviserad musik, electronica, pop, rock och roots. Inom verksamhetsområdet för professionell musik inom samverkansmodellen är det Musik i Uppland som har i uppgift att presentera musik av hög professionell kvalitet i hela länet. De har repetitioner och konserter i Uppsala Konsert & Kongress, där de också hyr kontorslokaler. Musik i Uppland Levande musik av hög kvalitet ska finnas att tillgå oavsett vem du är eller var i länet du bor. Det är den grundläggande tanken med Musik i Upplands uppdrag. Målet är att nå alla invånare i alla delar av samhället. Stiftelsen Musik i Uppland har Region Uppsala som huvudman och uppdragsgivare. Organisationen arbetar med musik i många olika konstellationer och genrer och vill presentera professionella konserter i hela länet med såväl ett nationellt som internationellt utbud. Vidare genomför Musik i Uppland projekt, workshops, amatör- och arrangörsstödsinsatser. Musik i Uppland har flera olika ensembler Uppsala Kammarsolister, Linnékvintetten, Trio X och Uppsala Kammarorkester. En etablerad och uppskattad turnéverksamhet är Konsertkarusellen, som genom omfattande subventioner och kommunal medfinansiering samarbetar med lokala arrangörsföreningar och stödjer musikturnéer i länet. Konsertkarusellen erbjuder professionell och hög musikalisk kvalitet såväl i städerna som 15 (58)

28 på mindre orter. Inriktningen mot barn och unga inom en rad musikstilar sker genom Imagine som ger tillfälle för unga att uppträda på en stor scen. Dessutom anlitas ett stort antal frilansande ensembler och musiker regelbundet. Det pågår ett ständigt arbete med att hitta nya infallsvinklar, nytt innehåll och nya format att presentera musiken på. Det innebär att öppna dörrar för nya upplevelser, ny publik och nya möten. Under kulturplaneperioden avser Musik i Uppland att: Fokusera på frågor som rör jämställdhet, tillgänglighet, interkulturellt och internationellt arbete. Regelbundet framträda inom Region Uppsalas och kommunernas Kultur i vårdenverksamhet. Diskussioner förs om hur insatser ska kunna göras för att tillgängliggöra musikutbudet via digitala lösningar och sociala medier. En strävan är att även ingå i fler internationella utbyten och samarbeten. De nationella och regionala kulturpolitiska målen är implementerade i Musik i Upplands verksamhet på olika sätt. Prioriteringarna handlar om allas tillgång till kulturupplevelser, kvalitet och konstnärlig förnyelse, att levandegöra kulturarvet, främja internationellt och interkulturellt utbyte samt främja barns och ungas rätt till kultur. Musik i Upplands prioriteringar : Förstärka pedagogiska insatser för barn och unga avseende skolkonserter och offentliga konserter. Värna det fria professionella musiklivet genom engagemang av musiker och beställningar av nykomponerade verk och arrangemang. Öka närvaron i länet utöver Konsertkarusellen genom ett fördjupat samarbete med länets kommuner och civilsamhället. Verka för att nå länsinvånare med ursprung i andra länder och med andra musikaliska rötter, för musikaliskt utbyte och för att bredda publiken. Ingå samarbeten med regionala musik- och kulturorganisationer och länets övriga kulturliv avseende konserter och projekt. Litteratur Uppsala län har ett rikt litterärt arv och är en levande skrivarregion med många aktiva författare på alla nivåer, såväl professionella som amatörer. Litteraturen har sedan flera år varit ett prioriterat utvecklingsområde i de regionala kulturplanerna. Region Uppsala stödjer Litteraturcentrum i Uppsala län och samarbetar med Uppsala Författarsällskap. Viktiga i länet är även skrivarlinjerna på länets båda folkhögskolor. Länets litterära arv vårdas även genom kontakter med och stöd till Jan Fridegård Sällskapet och Stig Dagerman-sällskapet. I anknytning till deras författarskap delas priser ut till samtida verksamma författare. 16 (58)

29 Länet präglas av en mångfald av invånare och litterära uttryck. Här finns exilförfattare och de som skriver på andra språk än svenska. Runt om i världen förföljs författare, skribenter och konstnärer när de använder sig av rätten att fritt uttrycka sina åsikter. För att stödja yttrandefriheten och det fria ordet erbjuder Uppsala kommun sedan år 2008 Fristad Uppsala, ett tvåårigt vistelsestipendium som söks genom medlemsorganisationen ICORN för förföljda författare, skribenter och konstnärer. En god tillgång till och kännedom om olika litterära traditioner kan gynna förnyelsen av litteraturen som konstform, liksom vara en inspiration för samtida kulturskapare. Poetiska och nylitterära former har ofta ett ungt tilltal, såsom Poetry Slam. Ordsprak, Uppsala Internationella Poesifestival, har utvecklats till Nordens största poesifestival för Spoken word och hålls årligen i Uppsala på Reginateatern. Där gestaltas litteraturen på en internationell och gränsöverskridande scen, med uppläsning av texter i samspel med publiken. Samtidslitteraturen omfattar såväl professionella författare som dramatiker, poeter och översättare. Författarnas, litteraturens och läsningens villkor förändras snabbt på den litterära marknaden. Det totala medieutbudet har de senaste decennierna ökat enormt, och liksom andra medier förlorar boken snabbt sin aktualitet då det ständigt utkommer nya, konkurrerande titlar. Samtidigt breddas och förbättras tillgången till litteratur genom ny teknik för att lyssna, läsa och skriva via ljudböcker, e-böcker och olika litterära appar. Skaparvillkoren och möjligheterna att verka konstnärligt som yrkesverksam påverkas av villkoren på litteraturens fält. Här har Kultur och bildning identifierat att skribenter kan behöva konstpolitiska stödformer, för att främja en gynnsam utveckling av litteraturens ställning i länet. Region Uppsalas prioritering : Vid anlitandet av författare, dramatiker, poeter och översättare tillämpa Sveriges Författarförbunds arvodesrekommendationer. Satsning: Litteraturens fält Region Uppsala strävar efter att stödja författarna och förstärka den kulturella infrastrukturen för litteraturen som konstområde i Uppsala län. Regionbibliotek Uppsalas arbete med litteraturen som konstform har visat att eftersökta behov hos författare ofta handlar om möjlighet till utbyten med kollegor, ökad kunskap om bokmarknaden samt möjligheterna att göra research. En litteraturkonsulent har tillkommit under senare år. Det tidigare utvecklingsprojektet Den utökade litteratursatsningen som delfinansierades av Statens Kulturråd, har nu permanentats och fortsätter utvecklas under namnet Litteraturens fält. Litteratursatsningen omfattar bibliotekspersonal och folkbibliotek, de professionella författarna, civilsamhället, folkbildningen samt bokbranschen i vid 17 (58)

30 mening. Tidigare har en författarutredning och en forskningsrapport genomförts inom projektet. Satsningen fortgår genom att stödja litteraturlivets utveckling regionalt och skapa en relation till andra regionala konstformer och arbetsfält. Ökad samverkan planeras med det nationella och internationella kulturlivet. Värdefull kunskapsdelning sker med andra län och regioner genom nätverksträffar och löpande kontakter. Arbetssättet utgår från begreppet relationell bildning, som är ett fokus på samverkan med länets alla aktörer inom litteraturområdet. Litteratursatsningen omfattar även ett mentorskapsprogram som startade Samverkan sker med Uppsala kommuns fristadsförfattare, som har möjlighet att delta. En viktig del av satsningen utgörs av Litteraturkarusellen, som arrangeras av Regionbibliotek Uppsala med kommunal medfinansiering. Litteraturkarusellen erbjuder högkvalitativa program av författarbesök och skrivarverkstäder som turnerar i länets alla kommuner. Det finns ett behov av att skapa litterära scener i länet, som kan bidra till att stärka strukturerna för litteraturen som konstform. Bibliotek Uppsala har en författarscen med regelbundna program. Litteratursatsningen eftersträvar de nationella kulturpolitiska målen för litteraturen, där litteraturen som konstform och läsning som konstnärlig upplevelse samt som en väg till bildning betonas. Fler aktörer inkluderas för att nå utveckling och utmana befintliga mönster på litteraturfältet, så att möten mellan skrivare och skrivarintresserade i alla åldrar sker. Kulturjournalister, översättare och kritiker är litterära upphovspersoner som behövs för ett vitalt litteraturliv och för att litteraturen som konstform ska fortsätta utvecklas. Mötesplats Litteratur är sammankomster för branschen på olika teman i arrangemang av Regionbibliotek Uppsala. Litteratursatsningen ska undersöka internationella utbyten genom residensverksamhet, liksom samverkan mellan konstarter. Erfarenheter visar att kulturskapare via residensprogram tar steg vidare mot professionalisering. Bild- och formkonst I länet finns många aktiva bild- och formkonstnärer. De institutioner i länet som arbetar aktivt med bild- och formkonsten är kommunala eller drivna av fria aktörer och föreningar. Uppsala konstmuseum, Bror Hjorths hus, Köttinspektionen och Uppsala konstnärsklubb med ansvar för verksamheten vid Galleri 1, Å-huset samt Barnens Å-hus, har alla verksamhet i Uppsala. I övriga kommuner kan nämnas Laxön i Älvkarleby, Konsthallen i Enköping, Tierps konstförening i samarbete med Tierps bibliotek och Sadelmakarlängan i Österbybruk. Ett mindre antal gallerier finns i länet och en kartläggning av dessa som gjordes hösten 2015 visade att ett antal residensverksamheter har startats i länet under de senaste åren. Sammantaget ger dessa förutsättningar en god möjlighet till olika typer av samarbeten. Nya insatser kan stärka bild- och formkonstområdet i länet. 18 (58)

31 På statlig nivå har bild- och formområdet förts in i kultursamverkansmodellen år 2018 i enlighet med regeringens handlingsplan för bild- och form. Genom nio punkter stärks området samt genom en utredning om konstnärernas villkor, den s.k. konstnärspolitiska utredningen som tillsattes. På regional nivå eftersträvas att tillgängliggöra bild- och formkonst för fler. Dessutom ska olika insatser förbättra förutsättningarna för konstnärer att vara verksamma i länet. Satsning: Breddad plats för konst Region Uppsala har genomfört en kraftig resursförstärkning på främjandeverksamheten inom bild- och formkonsten i och med att bild och form tillkom som ett område i kultursamverkansmodellen. Ytterligare en åtgärd har varit att Kultur och bildning initierat utvecklingsprojektet Breddad plats för konst med stöd från Statens Kulturråd. Under den kommande kulturplaneperioden är ambitionerna att permanenta arbetssätten efter projektets upphörande. Breddad plats för konst syftar till att stärka och utveckla bild- och formområdet regionalt genom satsningar inom pedagogik, infrastruktur och metodutveckling. Målet är en ökad delaktighet bland länets invånare och tillgängliggörande av den samtida konsten för invånarna på nya platser och genom nya metoder. Det handlar om geografisk spridning och infrastruktur, om att stödja de professionellt verksamma bild- och formkonstnärerna i länet och om att utveckla konsten i den offentliga miljön genom mentorskapsprogram. Förhoppningen är en breddad delaktighet där den konstpedagogiska kompetensen kommer att utvecklas i satsningar tillsammans med närliggande län. Tillkommer gör även insatser inom normkritik och HBTQ-perspektiv kopplat till bildkonsten. Ett viktigt inslag för spridning och tillgänglighet till konstlivet är arbetet med Konstkuben, som är en mobil utställningsyta som erbjuder länets invånare möjligheten att ta del av samtidskonst på olika platser i länet. Syftet är att bild- och formkonst ska nå ännu fler invånare i länet, men också att erbjuda en plattform för aktuella samtal och debatter. Främjande av bild och form Vid förvaltningen Kultur och bildning finns en konstkonsulent som på heltid stödjer, främjar och utvecklar bild- och formområdet i länet. Kvaliteten har stärkts betydligt och nätverk för länets kommuner har byggts upp för att stärka infrastrukturen och förutsättningarna för bild- och formområdet i hela länet. Ett ökat fokus ligger på projekt som når länets alla invånare och som ökar tillgänglighet och delaktighet och motverkar åldersdiskriminering inom konstområdet. Ett utvecklingsarbete sker inom det konstpedagogiska arbetet för att erbjuda fortbildning för utställningsarrangörer, tjänstepersoner och professionella bild- och formkonstnärer. Det genomförs genom ett interregionalt samarbete kring Konstdygnet med ambulerande 19 (58)

32 värdskap. Satsningen VideoGUD fortsätter i samverkan med Gävleborgs och Dalarnas län och undersöker videokonstens möjligheter att finna nya platser. Ett nytt inslag är samverkan med dansen. Tillsammans produceras beställningsverk på annorlunda spelplatser där verken undersöker det offentliga rummet och hur det kan aktiveras. En förstudie i samarbete med UniArt under ledning av Rasmus Ölme har initierats för ett mer långsiktigt forskningsarbete. Flera beställningsverk har hittills genomförts. Region Uppsalas prioriteringar : Kartlägga de professionella bildkonstnärernas arbetsvillkor i länet. Detta som grund för en handlingsplan för bild- och formområdet i länet och för att få gemensamma mål och strategier för professionella konstnärer, utställningsarrangörer och kommunala verksamheter inom området. Permanenta projektet Breddad plats för konst och utveckla Konstkuben. Stödja länets kommuner i deras arbete med enprocentsregeln. Regeln innebär att motsvarande en procent av byggkostnaderna avsätts till konstnärlig gestaltning av de byggda lokalerna. Samverka med Uppsala stadsteater och Uppsala kommun för att fortsätta visa samtida offentlig konst i teaterns galleri. Galleriet fungerar som en plattform för diskussion och medborgardialog kring offentlig konst. Låta barn och unga möta och själva få skapa konst, genom samarbeten med befintliga institutioner, fria aktörer och studieförbund. Film och rörlig bild Film och rörlig bild är ett område i förändring. Den snabba tekniska utvecklingen och den digitala tekniken har gjort det billigare och mer tillgängligt för fler människor att vara verksamma inom området och kunna uttrycka sig konstnärligt genom film och rörlig bild. Det skapar en grund för att fler erfarenheter visas fram genom film och rörlig bild. Det gynnar en bredd och mångfald av berättelser på det sätt som visionen är för den nya svenska filmpolitiken som trädde i kraft 1 januari 2017 sida vid sida med kvalitetsmålen. De filmpolitiska mål som satts av Riksdagen är: Utveckling och produktion av värdefull svensk film sker kontinuerligt och i olika delar av landet. Allt fler ser värdefull film som sprids och visas i olika visningsformer i hela landet. Filmarvet bevaras, används och utvecklas. Svensk film sprids alltmer utomlands och kvalificerat internationellt utbyte och samverkan sker på filmområdet. Barn och unga har goda kunskaper om film och rörlig bild och ges möjligheter till eget skapande. Jämställdhet och mångfald präglar filmområdet. Filmen bidrar till att stärka yttrandefriheten och det offentliga samtalet. 20 (58)

33 I Uppsala län finns ett växande antal kulturskapare som på hel- eller deltid utrycker sig genom film. De produktioner som erhåller regionalt stöd får numera allt större spridning såväl regionalt, nationellt som internationellt. Film och rörlig bild är relativt enkelt och billigt att sprida internationellt genom textning och via nätet. På samma vis kan internationell film visas lokalt, något som sker vid Uppsala Internationella Kortfilmfestival som har blivit ett årligt och uppskattat inslag i Uppsalas kulturliv. Nu bildas fler lokala filmfestivaler, till exempel i Tierp, vilket ökar möjligheterna för kulturskapare att delta med sina verk och möta en publik. Runt om i Uppsalaregionen finns intressanta miljöer som har en relativt outnyttjad potential som inspelningsplatser, det gäller kulturhistoriska miljöer, stadsdelar och landsbygd. Det finns få filmutbildningar i länet, men Biskops Arnö Nordens folkhögskola har dokumentärfilmskurser som är eftertraktade. I avsaknad av filmrelaterade institutioner och centrala produktionsbolag är den regionala filmverksamheten istället ett nav för det fria filmskapandet i länet. Filmkulturell verksamhet Region Uppsalas filmkonsulentverksamhet består av en konsulent och en mediepedagog. Deras uppdrag är att utveckla och öka kunskapen om film, media och den rörliga bilden genom en rad fortbildningsinsatser för länets invånare. Dessa riktas främst till lärare, filmare och barn och unga. För de unga är syftet att främja eget filmskapande. Samverkan sker även konstartsöverskridande med övriga konsulentverksamheter inom andra konstformer. I en värld där filmen och den rörliga bilden intagit en stark ställning är betydelsen av pedagogiska verktyg viktig. Praktiska och teoretiska lärarfortbildningar, workshops för olika åldersgrupper, samt stödjandet av skolbio i länet ordnas. Insatser görs även inom Skapande skola. Ännu en uppgift är att kunna föreslå konstnärlig kompetens och fördjupad kunskap i att använda film och rörlig bild i skolundervisningen eller vid kommunernas kulturskolor. Filmkonsulenten lämnar produktionsbidrag. Stödformerna utgår från förutsättningen att kulturskaparna arbetar i litet format med en oftast liten filmbudget och relativt begränsade ekonomiska förutsättningar beroende på de regionala befintliga resurserna. Därutöver anordnas nätverk som växlar mellan erfarenhetsutbyten i liten skala till master classes med professionella filmskapare, som ger professionella kulturskapare arbetstillfällen. Även inom det filmkulturella området planeras igångsättandet av mentorskapsprogram och residensverksamhet. Till filmverksamhetens resurser finns även ett teknikförråd bestående av kameror, mikrofoner, ljud- och ljusutrustning samt en steadicam som lånas ut kontinuerligt till filmproduktioner i länet. Då filmverksamheten är en liten del i Kultur och bildnings verksamhet har mycket vunnits genom samarbeten med andra län. Tillsammans med filmverksamheterna i Södermanland, Västmanland och Örebro län har Noomaraton utvecklats till en nationell 21 (58)

34 tävling i spontanfilm. Samarbetet erbjuder vidare gemensamma kurser för filmare, biografträffar för biografidkare och kommunala tjänstemän, samt satsningen på unga talanger genom festivalerna UngFilmFramåt och Spektra. Ett fortsatt utvecklingsarbete kan garantera en hög utbildningskvalitet. Arbetet med VideoGUD resulterar i att nyproducerad videokonst visas på allmänna platser såsom på folkhögskolor, bibliotek och kulturhus. Region Uppsalas prioriteringar : Att utveckla de regionala festivalerna och visningskvällarna till större plattformar för möten och utbyten, särskilt inom kort- och dokumentärfilm och därmed främja visningsmöjligheter på biograf och genom nya visningsfönster. Inrätta ett utvecklingsprojekt inom film och rörlig bild i syfte att förstärka infrastrukturen i likhet med övriga konstartsområden, för att främja möjligheter till mentorskap och residens även inom film och rörlig bild. Fortsätta samarbetet med Uppsala Internationella Kortfilmfestival, som genom en organiserad distributionsplan kan erbjuda ungdomar, vuxna och större grupper visningar av internationell kortfilm på olika platser i länet, där även möten mellan lokalt verksamma filmare och filmare från olika delar av världen främjas. Vidareutveckla VideoGUD med fler visningsstationer samt öka den regionala anknytningen genom att använda stationerna som fönster för regionalt producerad film. De professionella kulturskaparnas villkor Jämte kulturinstitutionerna finns det som brukar kallas det fria kulturlivet. Dit hör länets professionella kulturskapare som söker en konstnärlig väg på egen hand och genom egna konstnärliga uttryck. Kulturskaparna är professionella i den mening att de ofta har lång konstnärlig utbildning och erfarenhet bakom sig men utövar sitt yrke på platser utanför institutionernas scener och visningsrum eller genom tillfälliga projekt, samarbeten och engagemang. Professionella kulturskapare verkar även vid kulturinstitutionerna, men medan kulturinstitutionerna uppbär årliga verksamhetsbidrag är villkoren för de professionella kulturskaparna begränsade och ofta ekonomiskt utmanande. De behöver en särskild konstnärspolitisk uppmärksamhet och ett stöd för sin verksamhet. Forskning har visat att den kreativa kärnan för vad som skapar en kulturell hållbarhet på sikt i ett samhälle de enskilda kulturskaparna sällan erhåller den ekonomiska förtjänsten för sina idéer och konstnärliga verk, även om de kan bli ekonomiskt lönsamma på sikt. Därför är det av vikt att stödja en kulturell infrastruktur som ger professionella kulturskapare och fria grupper en bättre möjlighet att fördjupa och utveckla sitt eget skapande och bidra till det regionala konst- och kulturlivets utveckling. Det är vanligt att professionella kulturskapare saknar fasta anställningar, är frilansare, kombinatörer eller har andra deltidsjobb för att få en möjlighet att fortsätta sin konstnärliga yrkesbana. De kan ha olika uppdragsgivare eller vara egna företagare. Det är av vikt att stödja de professionella kulturskaparna i deras drivkrafter och skapa ett 22 (58)

35 spelrum för kulturskapandets villkor. Det kan ske genom en konstnärspolitik som strävar efter att stödja arrangörskap, ge bättre förutsättningar på platser för kultur, sociala arenor, nätverk och goda arbetsmöjligheter i länet. Utbildningsmöjligheter till konstnärliga yrken finns inom Uppsala län vid de båda folkhögskolorna Biskops Arnö och Wik. Folkhögskolorna bidrar till ett rikt konstliv i länet genom att utbilda människor inom foto, film, musik, teater, prosa, lyrik och dramatik. Många folkhögskoleelever har fortsatt att utöva sitt konstnärliga yrke på en hög nivå. Utbildningarna på länets folkhögskolor skapar arbetstillfällen för professionella kulturskapare genom anställningar eller genom att vara gästlärare. Professionella författare, filmare eller musiker bidrar till att hålla en fortsatt professionell kvalitet på utbildningarna. Prestigeutbildningar brukar nämnas vara Biskops Arnö författarskola och Nordens Fotoskola, som håller en erkänt hög kvalitet. På Wiks folkhögskola erbjuds eleverna erfarenheter av olika konstnärliga yrkesområden genom lärarnas påbörjade samarbete över konstartsgränserna. Region Uppsala kommer fortsätta att tillhandahålla bidrag och stipendier som kan komma professionella kulturskapare och det fria kulturlivet tillgodo. Varje år utdelas ett tvåårigt konstnärligt utvecklingsstöd. Det är ett arbetsstipendium till en enskild professionell kulturskapare på krono per år och delas ut till yrkesverksamma inom olika konstarter. Ett sådant stöd kan bidra till en möjlighet att ägna sig åt ett konstnärligt utvecklingsarbete under en längre sammanhängande tid. Även på kommunal nivå ges en mängd bidrag och stipendier till det fria kulturlivet. Sedan många år delar Region Uppsala även ut årliga kulturstipendier inom en rad olika konstartsområden. Samtliga stipendieformer har varje år många sökande och det visar behovet av ekonomiskt stöd till professionella kulturskapare. För fria grupper och kulturföreningar finns möjlighet att ansöka om projektbidrag, för nyskapande initiativ och kulturprojekt med regional anknytning. Även projekt med internationella inslag samt professionell kultur för barn och unga prioriteras. De regionala konsulenterna gör särskilda insatser för att stödja utvecklandet av den kulturella infrastrukturen och professionella kulturskapare inom de olika konstartsområdena. Konsulenterna bidrar till att stärka konstarternas synlighet i länet, göra kartläggningar, anordna kompetensutveckling och stödja de professionella utövarnas förutsättningar inom Uppsalaregionen. Ett mål för samtliga konsulenter är att arbeta konstartsövergripande, utbyta erfarenheter, skapa en bredare kunskapsbas och stödja samarbetsmöjligheterna hos de professionella kulturskaparna. Tillsammans stärker Region Uppsala under kommande kulturplaneperiod möjligheterna för professionella kulturskapare att kunna ta del av mentorskapsprogram och residensverksamheter inom konstområdena främst dans, bild och form, samt litteratur. Mentorskapsprogrammen kan vara viktiga för dem som befinner sig tidigt i yrkeskarriären. Mentorskap är en kompetensutveckling för både mentorer och adepter på många plan, konstnärligt och yrkesmässigt. Region Uppsala samverkar även med Konstnärernas riksorganisation i projektet Konsten att delta, för att underlätta för nyanlända professionella bildkonstnärer att bli verksamma i länet. På musiksidan sker samverkan med professionella 23 (58)

36 kulturskapare genom att Musik i Uppland anlitar många frilansande musiker och genomför samarbeten. Därtill görs beställningsverk. De regionala konsulenterna håller liv i kontakter och arrangerar mötesplatser, nätverk och workshops kring aktuella frågor. En viktig fråga som aktualiserats under senare år är den om hot och våld mot professionella kulturskapare. Medan myndigheter och kulturinstitutioner har ett organiserat säkerhetsarbete vid incidenter saknar enskilda kulturskapare helt skyddssystem. Region Uppsala fortsätter därför att arbeta aktivt med frågan i samverkan med de professionella kulturskaparna. Andra frågor som är viktiga för kulturskapare är att det behöver finnas gynnsamma förutsättningar för att kunna fortsätta vara verksam i länet. Många yrkesverksamma kulturskapare flyttar till Stockholm och söker yrkesmöjligheter där. Stödformerna på nationell nivå kommer inte heller professionella kulturskapare som är verksamma utanför Stockholmsområdet tillgodo i lika hög grad. Uppsalaregionen rymmer såväl städer som landsbygd. På landsbygden finns möjligheter till lokaler och ateljéer till lägre hyror. I städerna saknas lokaler till rimliga hyror, men där finns de konstnärliga sammanhangen och kontaktytorna. Uppsala kommun har under de senaste åren infört ett särskilt ateljéstöd. Region Uppsalas prioriteringar : Stärka arbetet med mentorskapsprogram, residens, workshops och nätverk för att stödja professionella kulturskapares möjligheter att verka i länet, samt stödja internationella samarbeten och utbyten. Fortsätta utdelningen av det tvååriga konstnärliga utvecklingsstödet. Höja stipendiebeloppet för övriga kulturstipendier för professionella kulturskapare. Vid anlitandet av professionella kulturskapare tillämpa respektive konstområdes arvodesrekommendationer. Arbeta för att motverka den hot- och våldsbild som finns mot professionella kulturskapare och utställningsarrangörer genom gränsöverskridande nätverk för fortbildning, genom upplysning och informationsspridning praktiskt samt genom arrangemang av workshops på temat. Initiera samverkan med Stockholms läns landsting för att finna samarbetsmöjligheter för professionella kulturskapare att verka inom hela Uppsala-Stockholms-regionen. Viktiga angränsande län är även Västmanland och Gävleborg. Arbeta för att konsulentfrämjande stöd stärker de professionella kulturskaparnas villkor. Region Uppsala bidrar till exempel med kunskap och tillämpning av MUavtalet (om Medverkans- och Utställningsersättning) vid länets institutioner och utställningsarrangörer. Arrangera fortbildning för länets professionella kulturskapare för att möjliggöra fler stipendieansökningar och bidragsansökningar från länet hos de nationella myndigheter och aktörer som fördelar stöd inom kulturområdet. 24 (58)

37 UTVECKLINGSOMRÅDE 2: 2: Kulturpolitik Mål: En hög kulturell delaktighet i en region för alla Region Uppsala ska verka för en inkluderande kulturpolitik Målet för Region Uppsalas kulturpolitik är att länets invånare ska vara kulturellt delaktiga. För att nå målet ska Region Uppsala Ge länets invånare möjlighet att vara skapande, kreativa och aktiva. Ge länets invånare ökad tillgänglighet till konst- och kulturupplevelser. Uppmuntra och stödja länsinvånarnas möjlighet till bildning. Främja demokrati och underlätta för människors möten. Kultur är här de värderingar, traditioner och livsstilar som håller samman en grupp, en befolkning eller ett samhälle i social gemenskap. Kulturbegreppet omfattar, förutom den professionella konsten inom alla konstarter, även deltagarkultur, amatörkultur, bildningsverksamhet och kulturarv. Kulturpolitiska satsningar Under kulturplaneperioden ska Region Uppsala: Samverka med kommunerna till stöd för kulturskolorna, för att främja barns och ungas möjligheter till eget skapande och deltagande i kulturlivet. Utvidga konceptet Kulturbuss till att inkludera länets gymnasieskolor, för att stödja tillgången till kultur för både barn och ungdomar. Stärka området Kultur och hälsa genom att Kultur och bildning samordnar och utökar riktade aktiviteter. Allas rätt till kulturlivet Av vikt är att kulturlivet är tillgängligt för dem som önskar delta. I Sveriges regeringsform står att grundläggande mål för offentlig verksamhet bland annat ska vara den enskildes kulturella välfärd. Det offentliga bygger på allas lika möjligheter att delta och vara inkluderade i samhället. Kulturlivet i Uppsala län, med dess mötesplatser, uttryck och händelser, är en arena för såväl individuell som samhällelig och demokratisk utveckling som bidrar till samhällets långsiktiga hållbarhet. Att möta konst och kultur, att skapa själv och att delta i kulturella samtal och sammanhang öppnar upp nya perspektiv. Erfarenheter av kultur skapar identitet, ger möjlighet till reflektion över svåra frågor och ger insikt i och förståelse för 25 (58)

38 andra erfarenheter än den egna välkända. Region Uppsala och offentliga kulturaktörer arbetar för att kulturlivet i Uppsala län ska vara öppet, inkluderande och välkomna alla oavsett vem deltagaren är och vilka förmågor och vilken bakgrund deltagaren har. Offentligt finansierade kulturverksamheter finns till för alla länsinvånare och ska aktivt arbeta för att allas rätt och möjlighet att delta i kulturlivet respekteras och tillgodoses. Då behöver en mångfald av erfarenheter rymmas inom kulturlivet. Myndigheten för Kulturanalys skiljer i sin studie Vilken mångfald? (2017) på arbetsgivarperspektivet och verksamhetsperspektivet. En ökad kunskap vid kulturorganisationernas arbetsplatser ökar möjligheterna att även verksamhetsutövandet genomsyras av jämlikhetsfrågor. Kultur och bildning har under flera år arbetat med olika aspekter av diskriminineringslagstiftningen. Dagens lagstiftning lyfter fram sju grunder för diskriminering, på vilka det är förbjudet att missgynna eller kränka någon: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Region Uppsala har ett systematiskt arbetsmiljöarbete där motverkandet av diskrimineringsgrunder och ett uppmuntrande av mångfald ingår som aspekter. Det skapar en förståelse för hur normer fungerar som en del av ett likabehandlingsarbete som främjar mångfald och motverkar diskriminering. Medvetenheten om vilka skyldigheter det offentliga har inom kulturlivet har ökat. Alla regionala kulturverksamheter med statliga bidrag var senast 2016 tvungna att uppfylla statens delmål för funktionshinderspolitiken för att erhålla bidrag. Handikappförbunden själva introducerade samma år begreppet funktionsrätt. Det kan användas som en övergripande term för de rättigheter personer med funktionsvariationer har. Offentliga verksamheter ska bjuda in och välkomna alla, liksom sträva efter att angå och engagera alla. De ska erbjuda ett utbud, men också sträva efter en levande dialog med alla grupper av länsinvånare, och att lyssna till efterfrågan och behov. Det innebär för offentliga kulturverksamheter att skapa en medvetenhet om vilka grupper, berättelser och uttryck som ofta lyfts fram, vilka som ofta exkluderas, och varför och ständigt agera för att förändra bilden. Ett normkritiskt förhållningssätt kan vara till hjälp i dessa frågor. Normkritik sätter fokus på maktrelationer. Det kan innebära att få syn på, och ifrågasätta, de normer som påverkar uppfattningar om vad som är normalt och därmed oreflekterat uppfattas som önskvärt. Jämställdhetsintegrering eller jämtegrering är ett annat sätt, en början för att sedan kunna tänka in fler aspekter. Det är i ljuset av det som arbetet för att upptäcka och undanröja hinder för allas lika möjlighet till delaktighet och inflytande i kulturlivet, ständigt pågår. Det innebär att ha en medvetenhet om och ödmjukhet inför komplexiteten i frågor om hot och trakasserier inom kulturlivet, makt och diskriminering, och att inse att arbetet aldrig blir färdigt. Det är värdefullt att utrusta sig med nyfikenhet och mod att testa nya idéer, metoder och förhållningssätt: att våga misslyckas och testa igen. 26 (58)

39 Uppsala län är en liten del av världen, men i länet ryms erfarenheter, språk, historia och berättelser från många delar av världen. Länet präglas av etnisk, kulturell och språklig mångfald, vilket är en stor tillgång som ska tas tillvara. Kopplingar till andra delar av Sverige och världen berikar och utvecklar kulturlivet i länet på många olika sätt. I möten mellan olika erfarenheter, kulturuttryck och perspektiv sker dynamisk utveckling och nya tankar och kreativitet föds. Offentligt finansierade kulturverksamheter ska ha länets etniska, kulturella och språkliga mångfald som en självklar utgångspunkt i sitt arbete, för att kunna angå och engagera alla i länet. I Sverige finns fem erkända nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. De historiska minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli. Gemensamt för minoritetsgrupperna är att de befolkat Sverige under lång tid (samer är även ett urfolk) och att de har en egen religiös, kulturell eller språklig tillhörighet. Myndigheter och offentliga verksamheter har ett särskilt ansvar för att främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur, sitt kulturarv och sitt språk. Det gäller inte minst barns möjlighet att utveckla en kulturell identitet och att använda sitt minoritetsspråk. Region Uppsala samt majoriteten av kommunerna i Uppsala län är dessutom förvaltningsområden för finska, vilket innebär ett utökat ansvar att erbjuda service och främja finsk kultur. Arbetet med att lyfta fram och främja den etniska och kulturella mångfalden i Uppsala län förutsätter en öppen och lyhörd dialog med länsinvånarna och samråd med civilsamhället, inte minst de nationella minoriteternas organisationer. Ett perspektiv och ett verktyg för att åstadkomma mellanmänskliga möten som präglas av ömsesidig respekt och jämlikhet, är interkulturell dialog. Utgångspunkten är ett synsätt där identitet och kultur är en ständigt pågående process, som något föränderligt och icke statiskt, något som skapas i möten mellan människor. Interkulturalitet handlar om att dela kunskap och erfarenheter över kulturgränser, med utgångspunkten att olika perspektiv berikar och leder till förnyelse. Interkulturell dialog handlar om att åstadkomma gränsöverskridande möten med fokus på gemensamma intressen och det som förenar, för att närma människor till varandra snarare än att skilja åt. På så sätt kan interkulturell dialog främja integration, den process där människor etableras i samhället samtidigt som samhället förändras utifrån befolkningssammansättningen. Genom upplevelse av konst och kultur sker ständigt interkulturell dialog som öppnar nya föreställningsvärldar. Möten mellan människor främjas genom kulturlivets mötesplatser. Allas lika rätt till och möjlighet till delaktighet i kulturlivet är en utgångspunkt som ska genomsyra offentligt finansierade kulturverksamheter, på alla områden. Kulturverksamheter ska såväl granska sina egna organisationer och sin personalsammansättning, variationen i kulturutbudet eller verksamheten, samt publiken eller deltagarna. Rapporter om kulturvanor från Myndigheten för Kulturanalys visar att socioekonomiska skillnader spelar roll för deltagandet i kulturlivet. Trösklarna för att 27 (58)

40 delta i kulturlivet är högre för scenkonstföreställningar med höga biljettpriser och om kultur inte finns tillgängligt i närområdet. Det är lägre trösklar för ett eget kulturutövande i hemmet, som att lyssna på musik eller streama film som kan göras oftare. Ges verkligen alla lika möjligheter till delaktighet och inflytande, eller finns det uppenbara eller dolda hinder för vissa grupper eller individer? Dessa tre områden organisation, utbud eller verksamhet, samt publik eller deltagare, kan ses helt separat från varann, men det kan även finnas samband då diskriminerande strukturer på ett område leder till detsamma på ett annat område. Arbetet för lika rättigheter och möjligheter är ett ständigt pågående arbete med en ödmjuk och öppen inställning, med kreativitet och med en strävan efter kunskap och förbättring. Region Uppsalas prioriteringar : Att följa nationella riktlinjer från Statens kulturråd angående tillgänglighet till kulturlivet och funktionshinderspolitiken. Att ta med centrala utgångspunkter och tvärperspektiv i uppdrag och överenskommelser som görs med kulturaktörer. Anordna mötesplatser för att genom dialog främja integration. Kultur för, av och med barn och unga Arbetet med barns och ungas rätt till kultur tar sitt avstamp i FN:s barnkonvention och speciellt i artikel 31 om...barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation samt rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. Även de nationella kulturpolitiska målen betonar barns och ungas rätt till kultur. Genom att uppleva kultur och ägna sig åt eget skapande kan barn och unga behålla och utveckla sin fantasi. De kan ifrågasätta och konkretisera kunskap, skapa mening samt främja sitt självständiga tänkande. Det finns en stark politisk vilja att stödja barns och ungas kulturutövande och deltagande i kulturlivet. Inom kulturförvaltningarna är det vanligt med särskilda barn- och ungdomskultursekreterare i kommunerna som besitter värdefulla kunskaper. Barn- och ungdomskulturområdet har en stor spännvidd. Små barns behov och utövande skiljer sig från behoven och önskemålen på kulturlivet hos ungdomar och unga vuxna. Därmed skiljer sig de strategiska insatser som görs på kommunal och regional nivå för barn och unga i olika åldrar. Kultur och bildning genomförde 2017 en kartläggning i länet av ungdomars behov. Ungdomarna påtalade att de saknade lokaler att vara i, att de ville ta plats och synas i det offentliga rummet med sin konst och få möjligheter att prova på att utöva kultur i olika former. Något som lyftes fram var spelkulturen. Idag är spel en vanlig sysselsättning bland barn och unga. Inom spelkulturen ryms olika former av spel (som inte handlar om pengar). Det är digitala spel, lajv, brädspel, rollspel, cosplay och fantastik. Spelkulturen har beröringspunkter med kulturuttryck som slöjd, teater, film, musik, litteratur och kulturarv. Spelkulturen utövas ofta i föreningsform och är en del av länets kulturliv. 28 (58)

41 Fritidsgårdar, studieförbund, bibliotek och regionala konsulenter spelar en stor roll för barns och ungdomars fria tid och möjlighet att utöva kultur. Kultur och bildning lämnar också årliga verksamhetsbidrag till ungdomsorganisationernas regionala nivå. Satsning: Samverkan för kulturskolorna Barn och unga i länets kommuner har möjlighet att delta i ett antal kulturskolor. Musikoch kulturskolor ger en plats för barns möjlighet till eget skapande, möte med olika kulturer samt deltagande i det lokala kulturlivet. Kulturskolorna är utformade enligt olika lokala profiler, en del är avgiftsbelagda och andra inte. I Älvkarleby har kulturskolan sedan många år varit avgiftsfri för deltagarna vilket medför många positiva effekter. Aktörerna kan vara kommunerna, men i Uppsala ges även stöd till andra aktörer för att bedriva kulturskoleverksamhet, till exempel studieförbundet Studiefrämjandet. I dialoger som Region Uppsala för med kommunerna har kulturskolornas betydelse kommit upp som ett tema med en önskan om samverkan. Viss samverkan sker redan idag mellan den kommunala och regionala nivån. Uppsala Kulturskola i Stenhagen har ett samarbete med Musik i Upplands tre ensembler i en El Sistema-modell för barnen, där musik och sociala aktiviteter kombineras. Även de regionala konsulenterna stöttar och främjar kulturskolorna genom riktad fortbildning för skolans pedagoger vid olika seminarier. I enlighet med förslagen i Kulturskoleutredningen har Statens kulturråd år 2018 inrättat ett nationellt kulturskolecentrum. Uppdraget är att ansvara för kunskapsutveckling, samverkan och uppföljning samt att fördela bidrag. Man ska även initiera och sprida forskning. Under kommande kulturplaneperiod följer Region Uppsala utvecklingen och eventuella förslag på nationell nivå. Kulturskoleutredningen föreslog att regionerna ska ta ett ökat ansvar för en regional samordning av kulturskolefrågor samt att området förs in i kultursamverkansmodellen. Region Uppsalas satsning på en samverkan under perioden avser att ta aktiv del i omvärldsbevakning, följa aktuell forskning och initiera kompetensskapande nätverk för erfarenhetsutbyte med kulturskolorna. Satsning: Kulturbuss även för gymnasieskolor Verksamheten med Kulturbuss fortsätter. Sedan år 2006 erbjuder Region Uppsala länets skolklasser, förskolor och fritidshem möjlighet att under kollektivtrafikens lågtrafiktider resa kostnadsfritt till kultur- och naturaktiviteter som finns angivna enligt en resmålslista. Antalet resande är mellan per år för elever och lärare tillsammans. Satsningen på Kulturbuss har utvecklats under åren till att även gälla under skollov. En önskvärd särskild satsning är att utvidga konceptet till länets gymnasieskolor, så att möjligheterna ökar för fler unga i hela länet att få ökad tillgång till kulturella resmål. 29 (58)

42 Främjande av barns och ungdomars delaktighet i kulturlivet Kapitlet om barn och unga har efter dialoger med många parter kommit att kallas kultur för, av och med barns och unga. Det är viktigt att betona de olika perspektiven på barns och ungas kulturliv, att uppmärksamma barnperspektivet med barnens egna skapande likaväl som deras delaktighet i kulturutbudet och rätt att ta del av kulturaktiviteter på sina egna villkor. Barn och unga kan också vara arrangörer av kulturevenemang. På regional nivå utför Kultur och bildning ett strategiskt arbete för barn- och ungdomskulturen. I nätverket Kulturkraft samlas konsulenter, pedagoger och producenter inom områdena litteratur, dans, film, hemslöjd, bild och form, kulturarv, musik och teater. Samtliga är verksamma i organisationer där Region Uppsala är huvudman eller större bidragsgivare. Kulturkraft arbetar både strategiskt och operativt med kultur för barn och unga. Det strategiska arbetet innefattar spridning av goda exempel samt bevakning och fördjupning inom olika områden som tillgänglighet, mångfald och jämställdhet inom barn- och ungdomskulturområdet. Det operativa arbetet syftar bland annat till att ge barn och unga möjlighet att ta del av professionell konst och kultur i skolan och på sin fritid. Detta sker bland annat genom seminarier, utbudsdagar och nätverksträffar. Några av länets kommuner har Kulturgaranti som säkerställer barns och ungdomars möjlighet att under skolperioden få möta den professionella kulturen. Kulturgarantin är ett samarbete mellan kultur- och skolförvaltningarna. Flera kommuner i länet utreder möjligheterna att införa en kulturgaranti, till exempel Älvkarleby. Tierps kommun har en gedigen Kulturarvstrappa som garanterar skolbarns möten med och besök på olika lokala kulturhistoriska platser. Utöver det har elevers möte med professionell kultur i skolan utvecklats de senaste åren i och med regeringens satsning på Skapande skola. Länets kommuner och flertalet friskolor söker och erhåller statliga medel för Skapande skola. Värt att nämna är även utomhuspedagogiken med sin koppling mellan kulturarv, kultur- och naturmiljöer och som är en särskild pedagogik att tillägna sig skolämnen. Upplandsstiftelsens arbete med Naturskolan riktar sig till förskolor och skolor i hela länet. På regional nivå arbetar konsulenterna med att stötta och främja kultur i skolan genom studiedagar för skolans pedagoger, biblioteken och kulturskapare samt fortbildning för kulturinstitutioner, kulturskolor, bibliotek, studieförbund och andra intresserade. För att underlätta och säkerställa kvaliteten på aktörer inom kultur i skolan vill Region Uppsala skapa en pedagogbank. Region Uppsala gör insatser för att stärka barns och ungas kulturvanor och egna skapande på fritiden. Flera av de regionala kulturverksamheterna arrangerar festivaler där unga utvecklas och får möjlighet att visa upp sitt eget skapande. Några exempel är Skapa Dans, Focus Filmfestival, Imagine och Unga skrivare. Region Uppsala fördelar även årligen en rad bidrag och stipendier för att stödja barn- och ungdomsverksamhet och lämnar kulturstipendier för unga mellan 13 och 20 år. Förutom de nämnda bidragen till ungdomsorganisationerna och ungdomsstipendierna delas priset Årets Uppskattning ut 30 (58)

43 till en aktör som har gjort betydande insatser inom barn- och ungdomskulturområdet. Inom dansområdet finns sedan många år tillbaka en satsning för feriearbete inom dans, Danssommarjobbet, som bör utvecklas till fler konstområden för att ungas egna skapande ska utvecklas i länet. Region Uppsalas prioriteringar : Öka dialogen med ungdomar om aktuella kulturfrågor genom samverkan med organisationen Barnombudet i Uppsala län. Skapa en pedagogförmedling för att underlätta för skolorna att hitta aktörer för Skapande skola och Kulturgaranti. Stödja kommunerna i deras arbete för att möjliggöra feriearbete för ungdomar inom flera konstformer. Kultur och hälsa Sedan 1950-talet har Landstinget i Uppsala län bedrivit kulturaktiviteter för patienter i vården. Det finns en lång och beprövad erfarenhet av kultur i vården liksom kunskaper och traditioner att arbeta vidare med. Runt om i världen har relationen mellan kultur och hälsa uppmärksammats genom att nya forskningsrapporter visat på evidens för kulturens hälsofrämjande effekter och sambandet mellan kultur och hälsa hos individen. Kulturens läkande kraft bygger på individens medskapande och förmågan och önskan att ta ett eget ansvar för sin hälsa genom deltagandet i kulturaktiviteter. Utgångspunkten för Region Uppsalas arbete med kultur och hälsa är att kulturverksamheter för patienter inte är medicinsk behandling, utan bygger på frivilligheten att ta del av ett sammanhang med kulturella förtecken. Bedömningen av att delta i kulturaktiviteter görs tillsammans av behandlare och patient. Satsningen på kultur och hälsa knyter an till nationella kulturpolitiska mål om att främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor. Vid Lasarettet i Enköping testas en digital plattform för kultur i vården Kulturarenan. Satsning: Kultur och hälsa Region Uppsala genomförde under 2016 en försöksverksamhet med kulturaktiviteter i vården vid två vårdcentraler med en uppföljningsrapport av en oberoende part. Insatser med kultur för att främja hälsan hos asylsökande gjordes även till följd av den stora flyktingvågen hösten Under kulturplaneperioden kommer ytterligare satsningar att göras inom kultur och hälsa. Tillsammans med en del andra regioner samverkar Region Uppsala sedan 2017 med Region Jönköping kring Kulturunderstödd rehabilitering genom att bistå med deltagare till kontrollgrupper. Utifrån utvärderingar av olika erfarenheter kommer Region Uppsala att besluta om en handlingsplan och vilka konkreta aktiviteter som arbetet med kultur och hälsa ska omfatta. Det finns planer på att utlysa ett särskilt projektbidrag för kulturprojekt 31 (58)

44 vid äldreboenden i länets kommuner. Det finns även möjligheter att tillämpa olika internationellt prövade metoder som Shared reading (deltagarna träffas och läser tillsammans under handledning) och dans för Parkinsonpatienter. Satsningen kan omfatta såväl analog kultur som digitala metoder. Strategiskt arbete med kultur och hälsa Kultur kan på ett unikt sätt gå bakom orden. Kulturella uttryck är bärare av nycklar som kan öppna och förändra vårt medvetande på ett djupare plan än vad orden förmår. Enligt WHO:s definition är hälsa "ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom och funktionsnedsättning. Hälsan kan vara en process där människor erfar en känsla av meningsfullhet och sammanhang. Faktorer som påverkar hälsan är enligt Nationella Folkhälsokommittén stress och belastning, socialt stöd och nätverk, arbetssituation, självförtroende, förmåga att ha kontroll över sin tillvaro, hopp samt framtidstro. Människan är en kännande, tänkande och kreativ individ, som behöver stimulans för båda sina hjärnhalvor. Forskning visar att hjärnans formbarhet kan påverkas när vi upplever kultur. När hjärnan förändras följer en rad effekter som till exempel ökad minneskapacitet, nya kontaktytor mellan hjärnans olika nätverk och därmed ökad möjlighet till nyinlärning. De nationella satsningarna Den kulturella hjärnan vid Karolinska Institutet och Centrum för kultur och hälsa vid Göteborgs Universitet ger regionerna möjlighet att samlas och ta del av den internationella spetsforskningen om relationerna mellan kultur, hjärna, lärande och hälsa. Kunskapen om vetenskapliga framsteg sprids och upptäckter inom kultur och hälsa kommer berörda beslutsfattare och professioner samt intresserad allmänhet till del. Region Uppsala arbetar med kulturaktiviteter och kulturprogram i vården och med konstnärlig gestaltning av vårdmiljöer, för att möjliggöra tillgång till kultur för främjad hälsa. Region Uppsala har tidigare genomfört en försöksverksamhet med kulturaktiviteter inom vården. Två vårdcentraler deltog, där patienter med stress, smärta eller lättare psykisk ohälsa erbjöds att ingå i gruppaktiviteter under ledning av kulturpedagoger. Genom ett självskattningsformulär har deltagarna med egna ord fått beskriva vad de tycker. Deltagarna uppskattade aktiviteterna och uttryckte ett önskemål om att verksamheten ska kunna erbjudas till fler. Även kulturpedagogernas erfarenheter har följts upp. Region Uppsalas Kultur i vården-verksamhet riktar sig till en bred målgrupp. Genom att förlägga kulturprogram till vårdlokaler, caféer och bibliotek ges patienter, närstående och personal tillgång till kulturevenemang. Många professionella kulturskapare, Musik i Uppland, Upplandsmuseet och studieförbund är på olika sätt engagerade inom Kultur i vården. Region Uppsala driver ett regionalt nätverk för dem som arbetar med Kultur i vården i länet. Region Uppsala är aktiv i det nationella nätverket Kultur i vården. 32 (58)

45 I takt med att vi lever allt längre ökar antalet äldre människor i befolkningen. Självklart har denna grupp lika stor behållning av, och rätt till, kultur som alla andra. Både i att se på kultur men även till eget skapande och deltagande. Därför ska äldre ges god tillgång till ett brett kulturellt utbud. För att skapa mer kunskap kring äldres behov av kultur, både som social aktivitet och för att främja hälsan, anordnar Region Uppsala en inspirationsdag vartannat år för personal från vård- och omsorgsverksamhet i länets kommuner. Region Uppsala genomför också seminarier, både för personal och för kulturarbetare, kring aktuell forskning och hur den kan omsättas till praktisk verksamhet. Samarbeten sker även mellan förvaltningar inom Region Uppsala, till exempel i samverkan med Akademiska sjukhusets rehabcentrum. Efter det stora flyktingmottagandet 2015 gjorde Region Uppsala åren därpå en särskild insats för att genom kultur främja hälsan hos asylsökande och ensamkommande barn. Viss bidragsgivning har gjorts till aktiviteter på boenden och i det offentliga för att bryta isoleringen. Studieförbund och kulturaktörer erhöll arrangemangsstöd för kulturprojekt för målgruppen. Region Uppsalas prioriteringar : Bevaka och delta i forskning med arbetet kring kulturaktiviteter inom vården/kulturunderstödd rehabilitering. Anordna inspirationsdag vartannat år för vårdpersonal om kultur för äldre. Löpande anordna seminarier om kultur och hälsa. Folkbildning I Uppsalaregionen, som så starkt präglas av akademisk miljö, högre utbildning och kvalificerad forskning, framstår begreppet bildning betydelsefullt. Bildning mäts inte som utbildning och examina utan utgår i första hand från människans särskilda förutsättningar och önskemål. Därmed inte sagt att bildning och utbildning står i motsatsförhållande till varandra. Den gemensamma nämnaren är en strävan att odla humanistiska värden, inhämta kunskap och förse individen med redskap att utvecklas i ett socialt sammanhang. I detta sammanhang spelar folkbildningen som är en del av det livslånga lärandet en central roll. Folkbildningen bidrar till kulturutvecklingen i länet och samspelar med såväl det professionella kulturlivet som amatörkulturen. Folkbildningsrådet har i ett idédokument beskrivit folkbildningens fem kännetecken: Lärandet relateras till människans hela livssituation. Kunskap och bildning har ett egenvärde. Folkbildningen är fri och frivillig. Deltagaren är aktiv medskapare. Samhällsengagemang stimuleras och kanaliseras genom folkbildningens förankring i folkrörelse och föreningsliv. 33 (58)

46 Folkbildningsverksamheten i länet bedrivs av studieförbunden samt Wiks folkhögskola och Biskops Arnö Nordens Folkhögskola. Samtliga är betydelsefulla aktörer i det civila samhällets kulturliv och samverkan med folkbiblioteken, kulturinstitutionerna, universiteten och det övriga samhället är väl förankrad. Folkhögskolorna erbjuder dels kortare kurser inom en rad olika ämnen, dels terminskurser som kan vara en plattform för vidare studier. I hög utsträckning anknyter kurserna till det estetiska området. Eric Sahlström Institutet (ESI) bedriver utbildningar och kurser under Myndigheten för yrkeshögskolan. När folkbildningens organisationer presenterar sig är några nyckelord särskilt centrala: demokrati, delaktighet, inkludering och egenmakt. Både studieförbunden och folkhögskolorna betonar vikten av att studiecirklar och folkhögskolekurser är mötesplatser för bildning, dialog, kreativitet och social samvaro. På flera sätt stärker folkbildningen det angelägna integrationsarbetet i länet och gör hälsofrämjande insatser. Folkbildningen verkar inom flera olika konst- och kulturområden. Den präglas av flexibilitet liksom av deltagarnas behov och önskemål. Folkbildningens organisationer fungerar både som kulturproducenter och arrangörer och svarar för ett stort utbud av kulturprogram och evenemang som ofta är tillgängliga för en bred allmänhet. I Uppsala län är elva studieförbund verksamma. Studieförbunden samverkar ofta med kommunerna, företrädesvis med kulturförvaltningar och bibliotek, men också med förvaltningar som handhar äldreomsorg, social omsorg och fritidsfrågor. I många fall fungerar de lokala studieförbunden som knutpunkt för samarbetsprojekt och bildandet av nätverk. Studieförbundens samlingslokaler, ateljéer, verkstäder och teknik bidrar till en viss kulturell infrastruktur i länet för folkbildningens deltagare. Studieförbunden är av stor betydelse för amatörkulturens och människors möjlighet att delta i kulturlivet genom ett eget utövande. Såväl studieförbund som folkhögskolor i länet har en omfattande musikverksamhet. Uppsala Läns Bildningsförbund, ULB, är folkbildningens gemensamma mötesplats i länet och samlar folkbildningsorganisationerna för samverkan, erfarenhetsutbyte och utvecklingsarbete. Region Uppsalas prioritering : Verka för att statens fyra syften med folkbildningen tillgodoses: stärka demokratin; påverka den egna livssituationen; utjämna utbildningsklyftor; öka delaktigheten i kulturlivet. 34 (58)

47 Wiks folkhögskola Region Uppsala är huvudman för och driver verksamheten vid Wiks folkhögskola och filialen Uppsala folkhögskola. På Wiks folkhögskola ges ettåriga kurser och flera olika kortkurser. Förutom en rad kurser knutna till det estetiska området anordnas tolkutbildningar och kurser för dem med syn- och hörselnedsättningar. Allmänna behörighetsgivande kurser och etableringskurser för nyanlända ges vid filialen Uppsala folkhögskola. Region Uppsalas prioriteringar : Etablera verksamheten vid Uppsala folkhögskola i de nya lokalerna i Ultuna. Fördjupa och utveckla de estetiska linjerna var för sig och linjeövergripande. Delta i utvecklingen av Wikområdet och kulturmiljön i sin helhet i samverkan med Wiks slott och andra intressenter. Utveckla möjligheterna att använda det nya, flexibla scenrummet i verksamheten. Läsfrämjande Enligt de nationella målen för litteratur- och läsfrämjande ska alla i Sverige, oavsett bakgrund och utifrån vars och ens specifika förutsättningar, ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av professionell kvalitet. Med den utgångspunkten har Statens kulturråd definierat läsfrämjande ur kulturpolitisk synvinkel och att det handlar om att; göra läsare läskunniga; öppna vägar till litteraturen för den som inte läser; öka tillgången till en mångfald av litteratur på olika språk och i olika format för läsare i alla åldrar; ge fler möjlighet till en konstnärlig upplevelse genom litteratur; ta bort hinder för läsning, bredda en repertoar och stärka läsarens självtillit och läsaridentitet (ur Handlingsprogram för läsfrämjande, Statens kulturråd 2014). Biblioteken ska lägga särskilt fokus på de prioriterade målgrupperna som lyfts i bibliotekslagen: personer med annat modersmål än svenska; personer som tillhör någon av de nationella minoriteterna; personer med funktionsvariationer samt barn och unga, såväl generellt som i tidigare nämnda målgrupper. Statens kulturråd nämner också specifikt vikten av att arbeta med barn och vuxna som inte läser, eller som läser i liten omfattning. I samtliga fall bör delaktighet främjas. Regionbibliotek Uppsala kommer under kulturplaneperioden att fortsätta det läsfrämjande arbetet i enlighet med de nationella mål som ställs upp från Statens kulturråd och i bibliotekslagen. Regionbiblioteket kommer fortsatt att fungera samordnande och stödjande för det sektorsövergripande samarbetet Språknätet, som samlar bibliotek, barnhälsovård och öppen förskola i arbetet med de minsta barnens språkutveckling. Här läggs en viktig grund för att så många barn som möjligt redan från tidig ålder får möta berättelser, ramsor och böcker. 35 (58)

48 Regionbiblioteket håller i ett nätverk för länets bibliotekspersonal som arbetar med barn och unga, och här planeras och drivs ett kontinuerligt arbete för såväl metod- som kompetensutveckling inom det läsfrämjande området. Ny teknik driver på behovet av metodutveckling inom det läsfrämjande arbetet. Den digitala läsningen växer för varje år, och formerna för att ta till sig litteratur blir fler. Tillgängligheten till litteratur växer genom nya tekniker. I det digitala kompetenslyft som de regionala biblioteksverksamheterna leder blir det läsfrämjande arbetet en viktig del. Det finns starka samband mellan barns och vuxnas läsande läser de vuxna läser barnen. Vuxnas läsning kan stärkas genom biblioteksverksamhet och evenemang kring läsning. Arbetsplatsbibliotek kan öppna vägar till läsningen och till det lokala folkbiblioteket. Men biblioteksverksamhet på arbetsplatser behöver ofta stöd. Därför kommer Regionbibliotek Uppsala under kulturplaneperioden att kartlägga, stödja och utveckla sådan arbetsplatsbiblioteksverksamhet i länet. Ett samarbete kommer att inledas med kommunernas bibliotek, arbetsplatser, studieförbund och fackföreningar. Region Uppsalas prioriteringar : Att inom det nationella digitala kompetenslyftet på biblioteksområdet koppla läsfrämjande till ny teknik och till arbetet med tillgängliga medier. Att stödja metod- och kompetensutveckling samt samverkan inom det läsfrämjande området gentemot barn och unga. Att i alla läsfrämjande sammanhang lyfta de prioriterade målgrupper som anges i bibliotekslagen. Utveckla läsfrämjande och uppsökande biblioteksverksamhet mot vuxna via arbetsplatser. Civilsamhället i kulturlivet Civila samhällets organisationer har en betydelsefull roll för att främja en regional kulturutveckling. Föreningsstödet ligger främst på de olika kommunerna genom ekonomiska bidrag, lokalhållning och projektstöd till lokala arrangemang. Det ideella föreningslivet har betydelse för arrangörskap i kommunerna och för amatörkulturens roll. I Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) ges en definition av vad civilsamhället är: en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen. Utredarna pekade på en kunskapsbrist hos offentliga myndigheter som skapar en bristande förståelse för det civila samhället. För att stärka dialogen, förståelsen och samverkan med civilsamhällets aktörer inom kultursamverkansmodellen, ingick Kultur och bildning år 2016 ett samarbete med Ideell kulturallians och projektet Kvalitet i civilsamhällets kultursamverkan (KICK). Arbetet 36 (58)

49 fortgår kontinuerligt och kontakterna stärktes först med ungdomsorganisationer och etniska organisationer, eftersom det varit svårt att tidigare ta del av deras röster och inspel trots föreningarnas stora räckvidd och betydande insatser inom kulturlivet. Samverkan kan stärkas genom de metoder som tillägnats genom samarbetet med Ideell kulturallians. Region Uppsalas prioriteringar : Fortsätta samverkan med en mångfald företrädare för det civila samhällets organisationer inom kultursamverkansmodellen. Pröva nya metoder för kontakter med det civila samhällets organisationer. Regional enskild arkivverksamhet I Uppsala län finns två regionalt finansierade enskilda arkiv, Föreningen Folkrörelsearkivet för Uppsala län och Företagens historia Uppsala län. Dessa ingår i kultursamverkansmodellen och har statliga bidrag. Propositionen Kulturarvspolitik föreslog att en särskild utredning ska tillsättas om arkivsektorn där också de enskilda arkivens situation uppmärksammas. Utredningens förslag kan ligga till grund för en kulturpolitik för arkivsektorn under mandatperioden Föreningen Folkrörelsearkivet för Uppsala län Folkrörelsearkivets bestånd speglar 150 år av folkrörelser och föreningsliv i Uppsala län. För huvudmannaskapet svarar föreningarna själva som medlemmar i den ideella föreningen Folkrörelsearkivet. När en förening bestämmer sig för att leverera sina handlingar till Folkrörelsearkivet så är det till en organisation som står självständig från myndighetsförvaltning och dess lagstiftning. Arkivlokalerna delas med Stadsarkivet vid Fyriskällan intill Stadsbiblioteket i centrala Uppsala. De enskilda länsarkiven i länet, Folkrörelsearkivet och Företagens historia, är viktiga för att spegla den andra historien, den historia som inte grundar sig på myndighetsutövning. Det källmaterial Folkrörelsearkivet förvaltar belyser folkliga aspekter, minoriteternas, industrialisternas och civilsamhällets historia. Folkrörelsearkivet har en folkbildande uppgift i att upplysa om hur arkiven kan tolkas som källor och i vilket historiskt sammanhang informationen ska förstås. Arkivet ska inom sitt kompetensområde, om folkrörelserna och den regionala historiska utvecklingen i Uppsala län från senare halvan av 1800-talet och framåt, förmedla både en källkritisk medvetenhet och en kontextuell kunskap för källtolkningen och förståelsen av denna historia. Folkrörelsearkivet är en kulturarvsinstitution och en del av en forskningsinfrastruktur. För såväl yrkesforskaren som amatörforskaren garanteras mångsidighet i insamlingen, autenticitet och god sökbarhet i bevarade handlingar. Ytterst bidrar Folkrörelsearkivet till både kunskapsutveckling, bildning och demokrati. 37 (58)

50 Att trygga fortsatt nyförvärv av arkiv är en angelägen fråga som kräver resurser för att kunna lösas. Därtill kommer ett utvecklat e-arkivsystem att behövas. Ordnande och sökbarhet är en förutsättning för att arkivet ska utnyttjas för forskning och utåtriktad verksamhet. Som ideell förening, med andra föreningar som medlemmar, är Folkrörelsearkivet en institution med djupa förgreningar i civilsamhället och denna dubbla position är det viktigt att vidareutveckla. Folkrörelsearkivet ska sträva efter att vidga kretsen av medlemmar med sikte på geografisk spridning och mångfald. Äldre personer är en viktig målgrupp för Folkrörelsearkivet men verksamheten vänder sig också till barn och ungdomar, genom samverkan med utbildningsväsendet. En viktig uppgift är att understödja skolans arbete med historisk och samhällsvetenskaplig kunskap i kombination med informationssökning och källvärdering. Folkrörelsearkivets prioriteringar : Samverka med Uppsala landsarkiv och Uppsala stadsarkiv om värdskapet för arkivsveriges stora kongress AVEC (arkivveckan) Organisera verksamheten så att ordnande och förtecknande håller jämna steg med arkivleveranserna. Prioritera digitalisering av ålderskänsligt material som till exempel ljudupptagningar. Utveckla stödjepunkter för verksamhet i olika delar av länet (bibliotek, kulturhus). Bidra till att utveckla Fyriskällan som ett lokalhistoriskt centrum. Utveckla den arkivpedagogiska verksamheten för skolor och förskolor och kurser för Folkrörelsearkivets föreningsmedlemmar. Företagens historia Uppsala län Företagens historia är en ideell förening vars verksamhetsidé är att ta hand om, ordna och förvalta den historia som företagen i länet avsatt i form av arkivalier, fotografier, filmer, musik och föremål. Uppdraget innefattar också att levandegöra, tillgängliggöra och använda det arkiverade materialet. Arkivlokalerna är belägna i Uppsala Business Park. Arkivet ska vara en naturlig mötesplats för besökare av alla slag där möjlighet finns att diskutera frågeställningar som individen och samhället, jämställdhet, källkritik och det analoga samhället i förhållande till det digitala. Med utgångspunkt från historien, bilder och dokument kan samtal föras om vilken information man kan lita på och hur världen ser ut idag jämfört med tidigare. Arkivet blir då en självklar kunskapskälla som fler kan ta del av. Målgrupper är företagen själva, den intresserade länsinvånaren, föreningar, forskare, skola, universitet och nyanlända. Nyckelord i sammanhanget är bildning, hållbarhet och källkritiskt tänkande. 38 (58)

51 Universiteten har noterat att studenter idag tenderar att välja bort pappersbaserade källor i arkiven och i stället baserar forskningen på digitalt material via Internet. Det är därför angeläget att Företagens historia eftersträvar att digitalisera arkivbeståndet. Arkivet arbetar tillsammans med Centrum för Näringslivshistoria i Stockholm för att utveckla fungerande system. Förhoppningsvis kommer digitaliseringen på sikt att öka användningen av det stora arkivmaterialet. Företagens historia avser också att vara en aktör som arbetar för ökad integration. Avsikten är att i samarbete med SFI-anordnare informera om Uppsalas företagshistoria. En sådan satsning kan bidra till nyanländas känsla av samhörighet med det nya samhället och förståelse för kulturhistorien och rådande normsystem. Arkivet har många exempel på att företagshistorien bygger på arbetskraftsinvandring. De kommande åren görs en satsning på verksamhet i Uppsala Färgmuseum, som är skapat av företaget Uppsala Färg och består av en intakt färghandel med anor från 1800talet. Museet avses att rustas upp och användas som mötesplats för studiebesök och museibesök. Företagens historias prioriteringar : Utveckla Företagens historia som mötesplats för frågor rörande företagshistoria, bildning, källkritik och integration. Utveckla innovativa lösningar för digitalisering av arkivmaterialet i samarbete med Centrum för Näringslivshistoria. Påbörja användningen av den nationella plattformen Alvin för långsiktigt bevarande och tillgängliggörande av digitaliserade samlingar. Rusta upp Uppsala Färgmuseum och ta emot studiebesök. 39 (58)

52 UTVECKLINGSOMRÅDE 3: 3: Kulturplanering Mål: En attraktiv livsmiljö i en växande region Region Uppsala ska verka för en utvecklande kulturplanering Målet för Region Uppsalas kulturplanering är att länet ska erbjuda en attraktiv livsmiljö. För att nå målet ska Region Uppsala Integrera konst och kultur i det offentliga rummet och främja kultur i samhällsplaneringen. Öka intresset och förståelsen för konst och kultur som utvecklingsfaktor. Arbeta för ett rikt kulturliv som kan medverka till att utveckla och stärka länets profil som besöksmål. Implementera den av Riksdagen antagna kulturarvspolitiken i arbetet. Kulturplanering handlar om samspelet mellan kultur, plats och människor. Kulturplanering innefattar konstarterna, kultur i dess breda bemärkelse, bildningsverksamhet och kulturarv, men också områden som samhälls-/stadsplanering, besöksnäring samt kulturella och kreativa näringar. Satsningar inom kulturplanering Under kulturplaneperioden ska Region Uppsala: Stödja utvecklingen för en digitalisering på kulturområdet och öka den digitala kompetensen hos länsinvånarna. Arbeta för Region Uppsalas övertagande av Gamla Uppsala museum i Upplandsmuseets regi. Verka för att kommunernas kompetens inom kulturmiljöområdet stärks så att de nationella kulturmiljömålen kan uppnås. I samverkan med berörda parter ta tillvara och utveckla det unika kulturarv som vallonbruksepoken efterlämnat i form av kulturmiljöer som gruvor, gruvsamhällen och järnbruk. 40 (58)

53 Kultur och regional utveckling Ett levande och dynamiskt kulturliv är viktigt för människors välbefinnande likaväl som för länets attraktionskraft och utvecklingspotential. Region Uppsala ska skapa förutsättningar för ett gott kulturklimat som gynnar såväl kulturskapare och kulturinstitutioner som invånare i alla åldrar. Besöksnäringen är betydelsefull för länets utveckling. Uppsala Konsert & Kongress (UKK) drar besökare för konsert- och kulturevenemang liksom för möten och kongresser av olika slag. Ur kultursynpunkt kan den kreativa kärnan vara en reseanledning, till exempel en konsert, ett kulturhistoriskt landmärke eller ett kulturevenemang, som också faller ut till hotell- och restaurangnäringen. Människors intressen, aktiviteter och miljöer samspelar. Kulturevenemang av allehanda slag med konserter, teater, dans och festivaler, lockar årligen publik och tillresande gäster. Likaså internationella forskningsmöten och kulturfestivaler såsom gitarr- och kortfilmfestivalerna. En del evenemang äger rum i kulturmiljöer i länet och är betydelsefulla för länets attraktionskraft. Exempel är stora konserter i Botaniska trädgården i Uppsala, i Uppsala domkyrka och i länets övriga kyrkor, samt i bruksmiljöer. Den regionala utvecklingsstrategin anger att utvecklingskraft och kreativitet är betydande för hela regionen. Kulturaktörer och professionella kulturskapare ska beredas olika plattformar där möten kan ske och nya idéer födas. Kulturella och kreativa näringar (KKN) ska ges möjlighet att växa och digitaliseringens och teknikens möjligheter ska tas tillvara inom konst- och kulturområdet. Erfarenheten i länet visar att KKN-företag ofta är småskaliga. Region Uppsala lämnar bidrag till organisationer som Coompanion Uppsala län och ALMI för deras arbete att stödja företagsamheten inom exempelvis kulturella och kreativa näringar. Två betydande kulturmiljöer i länet med internationell ryktbarhet skulle med gemensamma strategiska utvecklingsinsatser kunna förstärkas som besöksmål. Det gäller fornlämningsområdet i Gamla Uppsala och de olika vallonbruken i länets norra del. I bägge fallen behövs långsiktiga handlingsplaner som tar tillvara erfarenheter som gjorts under åren, befintlig kunskap och samordnande krafter som verkar på olika nivåer. Idag arbetar Region Uppsala med att genom en app tillgängliggöra historiska miljöer för besökare på plats. Tekniken finns vid Gamla Uppsala och Uppsala domkyrka och ska utvecklas till bl.a. slotten vid Skokloster och Wik. Under 2018 utvecklas appen även vid Laxön i Älvkarleby kommun. Flera av länets kommuner har visat intresse för att delta i appens innehåll och miljöer. Region Uppsalas prioriteringar : Fortsatt utveckling av digital informationsteknik som berikar upplevelsen av besök på utvalda besöksmål i länet. 41 (58)

54 Konst i det offentliga rummet Region Uppsalas offentliga konst finns över hela länet: på sjukhusen, vårdcentralerna och tandvårdsmottagningarna, inom psykiatrin och habiliteringsverksamheten. Många gånger tar konsten plats utomhus. Kultur och bildning arbetar med konstnärlig gestaltning samt följer den nationella utvecklingen mot stärkta mål för hållbara städer och den sammanhållna politiken för hållbara livsmiljöer för alla. Offentlig konst kan bidra till inkluderande, attraktiva och långsiktigt hållbara miljöer. Till det hör mål för arkitektur-, form och design för hållbara gestaltade livsmiljöer. Konsten låter oss ta del av andras berättelser och får oss därmed att möta både bekanta och okända sidor av oss själva. Den plastsspecifika konsten, den som är skapad för en viss plats, aktiverar omgivningen och samspelar med platsen, rummet och alla som rör sig där. Konsten speglar den tid vi lever i och är i ständig förändring. Region Uppsala ska sträva efter att länets invånare genom den offentliga konsten ska få ta del av samtida konstnärliga uttryck och idéer. Genom pedagogisk förmedling förkortas avståndet mellan konstnären och de som tar del av konstverket. Skyltning av verken, visningar och information via digitala verktyg är metoder som ska fortsätta att utvecklas. Kultur och bildning strävar efter tydlighet och öppenhet i de processer som är knutna till inköp och beställning av konst. Att i utställningsform visa skisser och modeller samt det senaste årets inköp till pågående konstprojekt är ett sätt att ge ännu fler möjlighet att ta del av den offentliga konsten. Region Uppsalas cirka konstverk representerar ett stort konstnärligt, ekonomiskt och kulturhistoriskt värde och är en viktig del av vårt gemensamma kulturarv. Verken skapar tillsammans en bild av den offentliga konstens utveckling från förra delen av 1900-talet fram till idag. Behovet av inventering, tillsyn och underhåll växer ständigt då konstinnehavet ökar. Ett aktivt förebyggande arbete är en förutsättning för att undvika skador. Region Uppsalas arbete med offentlig konst i vårdmiljö och övriga lokaler, till exempel för administration, bygger på regeln att motsvarande en procent av byggnadskostnaden anslås av regionfullmäktige till konstnärlig gestaltning. Region Uppsalas prioriteringar : Upprätta en underhållsplan för utomhuskonst. En plan för inventering av konsten finns och uppdateras kontinuerligt. Fortsätta arbeta för att ställa ut och redovisa inköp, skisser och modeller. Utveckla pedagogik och förmedling med bland annat digitala plattformar (även som ett led i att arbeta med nya konstformer). 42 (58)

55 Mötesplatser, lokaler och arrangörer I dialoger och diskussioner om kulturlivet återkommer ofta behovet av mötesplatser. Mötesplatser kan vara plattformar för erfarenhetsutbyten, gemensamma intressen och spelplatser. Mötesplatser rör å ena sidan platsen, å andra sidan att platserna ska fyllas med intressant innehåll för deltagarna. Några viktiga lokalhållare i länet är exempelvis Svenska kyrkan och andra samfund, studieförbunden, Folkets Hus och Parker, Bygdegårdarna och Våra gårdar. Men bristen på adekvata lokaler för professionella kulturarrangemang är fortfarande en aktuell fråga i länet. Det kan ofta handla om brist på yta, teknik, tillgänglighet eller annat som är nödvändigt för att lokalen ska kunna nyttjas för just konstnärlig verksamhet. Behovet gäller framförallt teater, dans och musik men även för andra konstformer samt utrymmen för eget skapande. Under perioden kommer dock flera kommuner att öppna nya kulturhus och mötesplatser som fylls med nytt innehåll och ger nya möjligheter. Särskilt värt att nämna är länets bibliotek och biblioteksfilialer som årligen har många kulturevenemang och aktiviteter. Heby kommun var först ut i länet med Meröppet, att lokalen är öppen utan att personal är på plats. Det har lockat nya besökare. För att kunna sprida den professionella teatern, dansen, musiken och andra kulturaktiviteter i länet krävs dessutom ett professionellt genomfört arrangörskap på det lokala planet. Den mottagande parten i kommunerna är i de flesta fall en ideell verksamhet, vilket i sin tur innebär att det behövs goda förutsättningar i form av ekonomi, administrativt stöd samt förståelse från de professionella producenterna i det gemensamma samarbetet. I flera av länets kommuner är föreningarna åldrande eller så saknas arrangörsföreningar för scenkonst vilket gör det svårt att skapa en regelbunden verksamhet. Samarbete mellan Kultur och bildning, Musik i Uppland, Riksteatern centralt och regionalt samt andra kulturföreningar, är värdefullt för att stärka det lokala arrangörskapet. Det innebär att tillsammans genomföra informativa insatser om arrangörskap till kommunerna och genomföra fortbildningar inom områden som jämlikhet, tillgänglighet och digitalisering, för att stödja de befintliga arrangörerna. Scenkonstkarusellen och Konsertkarusellen kan fungera som verktyg för utveckling av arrangörskapet. Att ha tillgång till kulturupplevelser på sin hemort bidrar till den kulturella utvecklingen i de mindre orterna i länet. Ur miljösynpunkt är det bra med närhet till arrangemangslokaler. Att med enkla medel rusta upp och se över befintliga lokaler är ett sätt att lösa problemen, ett annat är att bygga om tomma lokaler till så kallade svarta lådor med grundteknik och flexibla publikplatser, som kan inredas efter behov. De kan användas av kulturskola, studieförbund och för professionella föreställningar. För Riksteaterföreningarna och andra arrangörsföreningar kan det vara av vikt att ha en bas, en hemmascen, i form av en lokal som fungerar för lite större föreställningar och arrangemang. Då kan publiken hitta dit och veta att evenemang sker där regelbundet. Med många olika kulturverksamheter i lokalen och under olika tider på dygnet skapas en positiv känsla och lokalen blir en naturlig mötesplats för människor. 43 (58)

56 Region Uppsalas prioriteringar : Stödja lokalt engagemang och samarbeta med civilsamhället och länets kommuner, så att nya arrangörsföreningar startar i flera av länets kommuner. Genomföra en kartläggning av nuläget gällande lokaler i länet för scenkonst och andra konstformer i dialog med representanter för kulturföreningar, ungdomsföreningar, folkbildningens organisationer och samlingslokalorganisationer. Genom teaterkonsulenten erbjuda expertstöd från Riksteatern i projektering och genom lokala seminarier. Digitalisering Digitaliseringen har på ett par decennier förändrat samhället. Det omfattar allt ifrån hur vi betalar våra räkningar och har kontakt med myndigheter till skolundervisning och socialt umgänge. Hur våra arbetsuppgifter utförs har förändrats för de allra flesta. Digitalisering har inte ett egenvärde, utan handlar om de möjligheter som digitaliseringen för med sig. Dels tillkommer vanligtvis rationaliseringsvinster, men för den offentliga sektorn kan den samhälleliga digitaliseringen bidra till förändrade förväntningar från medborgarna kring transparens, kontaktvägar och deltagande. Digitalisering kan också användas för att möjliggöra kultur för dem som har svårt att ta sig till kulturevenemang. Ett exempel är Virtual Reality-teknik på äldreboenden samt surfplattor vid funktionsvariationer. Bredband, teknik samt kunskap om handhavande, det vill säga digital kompetens, är en förutsättning för att kunna ta del av digitaliseringens möjligheter. Det finns ett fortsatt digitalt utanförskap som uppgår till cirka tio procent av den vuxna befolkningen. Digitaliseringen ställer höga krav på flexibilitet, kontinuerligt lärande och kritiskt tänkande hos användaren. Huvudaktörer för detta livslånga lärande, som kallas medieoch informationskunnighet (MIK), är bibliotek, studieförbund och folkhögskolor. På kulturområdet har digitaliseringen hittills framförallt använts för att digitalisera analog kultur. Exempel på det är digitalisering av skriftlig kommunikation, samlingar och register samt distribution av film och musik. Kravet på en fri tillgång till data och konstnärliga verk ställs emot krav från upphovspersoner att värna sin rätt till ersättning för sina konstnärliga verk. Samarbete och delning kommer inte sällan i konflikt med traditionell upphovsrätt, vilket är ett område som behöver belysas och diskuteras mer. Satsning: Digitalisering Digitaliseringen möjliggör samtidigt nya kulturella och konstnärliga processer. Utforskandet av de kulturella upplevelser som datorkraft kombinerat med virtuell verklighet, förstärkt verklighet och/eller artificiell intelligens kan ge, drivs i nuläget till stor del av spelindustrin. Dessa tekniker kan förstås också användas för att levandegöra 44 (58)

57 olika kulturarv, vilket nu utforskas av Region Uppsala. Kultur och bildning söker nu sätt att stödja olika konstformer som även har en utforskande konstnärlig arbetsmetod genom digitaliseringens möjligheter. Digitaliseringen har skapat helt nya möjligheter till samarbeten och utvecklingen gör att gränserna mellan producent och kreatör och konsument och aktiv deltagare, blir mer otydliga. Inom forskningen kallas aktörerna ofta prosumenter. Kultur och bildnings ansvarsområden vad gäller digitalisering hänger samman med Region Uppsalas digitaliseringsstrategi. För att förstå de politiska processerna behövs en kunnighet om medier och information (MIK). Besöksnäring och kulturella och kreativa näringar (KKN) hänger tätt samman med digital teknik. Region Uppsalas prioriteringar : Bidra till att ta tillvara ny teknik och digitaliseringens och upphovsrättens möjligheter inom kulturområdet i stort och till exempel inom museiområdet. Stödja intern och extern kompetensutveckling som belyser digitaliseringens möjligheter och utmaningar. Regional biblioteksverksamhet Inom länet finns kommunala folkbibliotek och regional biblioteksverksamhet genom verksamheten vid Regionbibliotek Uppsala. Regionbibliotek Uppsala Folkbiblioteken är nav i länets litteratur- och kulturliv. Folkbiblioteken är betydelsefulla demokratiska mötesplatser, där länets invånare har fri och jämlik tillgång till litteratur, informationsresurser och kultur. Regionbibliotek Uppsala ska i enlighet med bibliotekslagen främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet för länets folkbibliotek. Detta sker till exempel genom samordning, processledning, metodutveckling och handledning. Kommunbibliotekens behov, den regionala kulturplanen, den regionala biblioteksplanen samt bibliotekslagen utgör grunden och tar ut riktningen för Regionbibliotekets arbete. Regionbiblioteket främjar samverkan mellan kommunbiblioteken, men är också en kontaktyta mellan bibliotek, civilsamhälle och andra aktörer. Exempel på det sistnämnda är barnhälsovården (för att öka kunskapen om små barns språkutveckling hos föräldrar och andra vuxna) och folkbildningen. Regionbibliotek Uppsala samverkar med övriga läns- och regionbibliotek i landet och med Kungliga biblioteket i frågor om kvalitet, uppföljning av biblioteksplaner samt i olika satsningar. Regionbiblioteket har under föregående kulturplaneperiod väsentligt stärkt sin samverkan med forskning, och därigenom medverkat till flera studier som gett värdefulla perspektiv 45 (58)

58 på praktiskt biblioteksarbete. Under kommande kulturplaneperiod kommer denna samverkan att fortsätta. Under åren pågår den nationella satsningen Digitalt först med användaren i fokus, som syftar till att i ett första steg höja den digitala kompetensen hos landets bibliotekspersonal så att de i sin tur kan vara en aktiv aktör för att höja kompetensen hos invånarna. Bakgrunden är att den digitala utvecklingen accelererar och att det därför krävs en långsiktig satsning för att kontinuerligt utveckla invånarnas digitala kompetens. Folkbiblioteken utgör lokala noder i satsningen, och under kulturplaneperioden kommer Regionbiblioteket att arbeta aktivt med att planera, samordna och stödja detta arbete; både i form av kompetens- och verksamhetsutveckling. Folkbibliotekens breda och mångfacetterade uppdrag avspeglar sig också i Regionbibliotekets arbete, som sträcker sig över områden som språkutveckling, läs- och litteraturfrämjande, biblioteksrummets utformning (fysiskt såväl som digitalt), mångspråk, digitalisering samt litteraturen som konstform. Genomgående arbetar Regionbiblioteket i sina olika projekt och satsningar med perspektiven jämställdhet, tillgänglighet och inkludering. Sjukhusbiblioteket vid Akademiska sjukhuset i Uppsala är en del av Regionbibliotek Uppsala. Bibliotekets verksamhet når såväl patienter och deras anhöriga som sjukhusets anställda, och erbjuder tillgång till information, litteratur och kultur samt fungerar som mötesplats. Verksamheten sker dels i biblioteksrummet, dels genom uppsökande verksamhet ute på avdelningarna. Fokus under kulturplaneperioden är att sjukhusbibliotekets verksamhet ska nå fler potentiella användare. Regionbibliotek Uppsalas prioriteringar : Medverka i Digitalt först med användaren i fokus. Vidareutveckla språkutvecklingen hos barn genom Språknätet genom att pröva nya metoder för att nå de minsta barnen och deras vuxna. Utveckla läsfrämjande verksamhet, genom att stödja kommunbiblioteken med metod- och verksamhetsutveckling för att i högre utsträckning nå tonåringar och unga vuxna. Stärka och utveckla sjukhusbibliotekets verksamhet med målet att nå fler användare. Kulturarv och kulturmiljöer Kulturarv är ett komplext begrepp som innefattar materiella kulturprodukter i form av kulturlandskap, fornlämningar, artefakter (omfattar även arkiv- och museisamlingar), byggnader och miljöer liksom idéer, språk, kunskaper, berättelser, traditioner, sedvänjor, musik, dans och andra immateriella uttryck som tidigare generationer eller vi själva skapat och som vi tolkar och betraktar som en gemensam kulturell bas. Ett kulturarv är inte statiskt utan förändras ständigt i tid och rum, beroende på samtidens uppfattning och 46 (58)

59 kan ses som en process. Som en samhällspolitisk vision om kulturarvets potential, kan uppfattningen om ett gemensamt kulturarv å ena sidan betraktas vara inkluderande och stärkande för demokratin. Å andra sidan kan uppfattningen om ett enda eller bestämt kulturarv behöva problematiseras i de fall begreppet tas i besittning genom maktrelationer i samhället. Oavsett om det skrivs i obestämd eller bestämd form kulturarv eller kulturarvet innefattar det en mångfald av kulturarv. Kulturarvet kan bidra till god livsmiljö och kulturell välfärd och vara en resurs i samhällsbygget. Det kan även bidra till en långsiktigt hållbar utveckling, såväl socialt och ekonomiskt som miljömässigt. Ofta samverkar kulturarvet med naturlandskapet, där även naturen kan vara en del av kulturarvet, såsom att hålla landskapet öppet samt det biologiska kulturarvet. Den under 2017 antagna kulturarvspolitiken syftar till att det gemensamma kulturarvet blir en angelägenhet för alla människor, så att det offentliga samtalet vidgas och fördjupas samt att medskapande och engagemang främjas. Region Uppsala vill tydliggöra kulturarvets betydelse i den regionala utvecklingen och implementera det nya politikområdet på olika nivåer. Sveriges ratificering av Unescos konvention om tryggandet av det immateriella kulturarvet har bidragit till en större medvetenhet om kulturarvets immateriella dimension och dess konkretisering i form av förteckningar (Institutet för språk och folkminnen). Den levande nyckelharpstraditionen och knutmassofirandet vid tjugondedag jul i nordöstra Uppland är exempel på immateriella kulturuttryck i Uppsala län. Eric Sahlström Institutet (ESI) är ackrediterad rådgivande organ inom ramen för Unescos arbete. Kulturmiljö kan enklast beskrivas som en del av det vidare begreppet kulturarv. I en kulturmiljö avtecknar sig spåren av mänskliga aktiviteter under tidernas lopp. Några exempel på kulturmiljöer i Uppsala län är hällristningsområdet i Boglösa, fornlämningsområdet i Gamla Uppsala med storhögar och gravfält, de många kyrkomiljöerna med kyrka, kyrkogård, prästgård och inte sällan sockencentrum, Biskops Arnö med anor från 1200-talet, jordbruksnäringens kulturmiljöer med byar, gårdar, hus och odlingslandskap, storgodsens landskap med slotts- och herrgårdsanläggningar, gårdar och torp, den omfattande järnhanteringens miljöer såsom gruvor, masugnar och järnbruk, tegelbruken i Heby, samt städerna Enköping, Uppsala, Öregrund och Östhammar, stadsmiljöerna som helhet och enskilda delar. Kulturmiljöfrågorna är tvärsektoriella och berör många politikområden och verksamheter. För att kulturmiljöaspekternas potential ska realiseras krävs tidig inkludering i samhällsplaneringens processer lokalt, regionalt och nationellt. Riksdagen har beslutat om att införa nationella mål som ska styra de statliga insatserna på kulturmiljöområdet och samtidigt inspirera och vägleda politiken i kommuner och regioner. De nationella kulturmiljömålen ska främja: 47 (58)

60 ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas, människors delaktighet i kulturmiljöarbetet och möjlighet att förstå och ta ansvar för kulturmiljön, ett inkluderande samhälle med kulturmiljön som gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser, en helhetssyn på förvaltningen av landskapet som innebär att kulturmiljön tas till vara i samhällsutvecklingen. Kulturarv och kulturmiljöer kan bidra till god livskvalitet och därmed öka länets attraktionskraft. Ett övergripande ansvar för tillsyn, vård, kunskapsuppbyggnad och information delas i länet mellan Länsstyrelsen, kommunerna och Upplandsmuseet. Länsstyrelsen är den myndighet som tillser att kulturmiljölagen efterföljs och att känsliga kulturmiljöer värnas och vårdas. Hembygdsrörelsen, med ett regionalt förbund och cirka 80 lokala föreningar spridda över länet, är en viktig aktör som på ideell basis arbetar med att vårda, tillgängliggöra och informera om kulturarvet och lokala kulturmiljöer. Uppsala läns rikedom på kulturarv och mångfalden av skyddsvärda kulturmiljöer utgör en resurs i besöksmålsutvecklingen med sikte på såväl de egna invånarna som tillresande besökare från när och fjärran. Ett flertal kulturmiljöer, som till exempel Gamla Uppsala, Vendelbygden, Vallonbruken, Linnéminnena och Uppsala domkyrka, har internationell lyskraft. I Enköping finns även Enköpings museum, som är tillgängligt för besökare som vill veta mer om lokalt kulturarv. Wik Kulturmiljön Wik, ett par mil söder om Uppsala, är belägen vid mälarfjärden Ekoln. Slottet uppfördes som försvarsborg under senmedeltiden. Det så kallade Stenhuset och ett flertal byggnader från olika tider samt en omgivande park och kulturlandskap förmedlar en mångfasetterad historia om människor, makt, krig och vardag på platsen. Wik ägs och förvaltas av Region Uppsala och är ett populärt besöksmål. Där möts bildning, konferensverksamhet, folkhögskolans korta och långa kurser, rekreation med sommarens badliv och parkens natur- och kulturupplevelser. För att få underlag till en långsiktig utveckling av Wikmiljön krävs en strategisk kulturmiljöplan för utemiljön. Ett kulturmiljöprogram, som tjänar som förstudie till kulturmiljöplanen, har påbörjats 2017 och slutförs under Upplandsstiftelsen, som arbetar med naturvård, friluftsliv och naturskola, är en viktig samarbetspartner i utvecklingen och tillgängliggörandet av viktiga besöksmål som på Wik. Det är en komplex miljö som tydligt illustrerar samspelet mellan höga natur- och kulturvärden. Det är angeläget att sprida kunskap om Wikmiljön och ytterligare utveckla platsens potential och tillgängligheten. 48 (58)

61 Region Uppsalas prioriteringar : Fortsatt samverkan med Upplandsstiftelsen för utveckling av Wikparken som tillgängligt besöksmål för natur- och kulturupplevelser. Verka för att kulturarvspolitiken får genomslag i länet och bidrar till att kulturarvet blir en angelägenhet för alla, så att det offentliga samtalet vidgas och fördjupas samt att medskapande och engagemang främjas. Beakta och sprida kunskap i länet om de nationella kulturmiljömålen. Stödja bildandet av ett forum för kulturarvs- och kulturmiljöfrågor, där ämnen behandlas tematiskt med lämpliga representanter från till exempel Upplandsmuseet, Länsstyrelsen, kommunerna, Region Uppsala, arkiv eller andra parter. Sprida kunskap om och utveckla kulturmiljön Wik som attraktivt besöksmål och som plats för bildning, möten, rekreation, natur- och kulturupplevelser samt utarbeta en långsiktig kulturmiljöplan. Uppmärksamma det unika kulturarv som vallonbruksepoken efterlämnat och mångfalden av kulturmiljöer i form av gruvor, gruvsamhällen och järnbruk. Satsning: Gamla Uppsala museum Gamla Uppsala museum är beläget strax intill fornlämningsområdet med gravhögarna och drivs idag av Riksantikvarieämbetet. Sedan några år tillbaka pågår en diskussion om att överföra ansvaret för driften till Region Uppsala i Upplandsmuseets regi. En plan har tagits fram som visar hur verksamheten skulle organiseras, vitaliseras och intensifieras. En bärande tanke är också att all ny kunskap om Gamla Uppsala som kommit i dagen de senaste åren ska presenteras på ett attraktivt sätt i nya, moderna utställningar, som kan ta vara på digitaliseringens möjligheter. Ett syfte med denna stora satsning är att parallellt utveckla besöksmålet Gamla Uppsala som även inkluderar kyrkomiljön och friluftsmuseet Disagården. Satsning: Stärka kommunerna i kulturarvsarbetet För att statens nya kulturarvspolitik ska få genomslag i länet och de nationella kulturmiljömålen bli möjliga att uppnå behöver kompetensen inom området stärkas på flera nivåer, bland annat i kommunerna. En modell kan vara att ge uppdraget till kommunantikvarier, med särskilt ansvar för kulturmiljöfrågorna i ett par, tre kommuner. Dessa kan organisatoriskt vara placerade på Upplandsmuseet som utöver kompetensen kan erbjuda ett kollegialt sammanhang. Satsning: Vallonbruken Järnmalmen, skogen och vattenkraften i norra Uppland gav förutsättningar för den järnhantering som formade ett stort antal järnbruk. Varje bruk var ett samhälle med välplanerad struktur för produktion, representation, bostäder och omsorg. Värvningen av valloner på 1600-talet, tillförde smideskunskap som bidrog till näringens blomstrande utveckling. Epoken som varade under tre sekler, gick i graven i början på 1900-talet när 49 (58)

62 det svenska järnet inte längre efterfrågades. Idag är de välbevarade, och i flera fall intakta bruksmiljöerna ett stycke svenskt kulturarv och tillika omistliga kulturmiljöer. Det saknas idag en strategi för att ta vara på de olika uppländska vallonbrukens potential. En sådan ska tas fram i samverkan under perioden. Regional museiverksamhet Inom museiväsendet finns ett länsmuseum med regionalt uppdrag och som ingår i kultursamverkansmodellen, Upplandsmuseet. Utanför modellen lämnar Region Uppsala även verksamhetsbidrag till Medicinhistoriska museet tillsammans med Uppsala universitet. Stiftelsen Upplandsmuseet Upplandsmuseet är länets kulturhistoriska museum och tillika ett levande kunskapscentrum för kulturhistoria. Samverkan är en självklar arbetsform och länsmuseets regionala verksamhet stärker den kulturella infrastrukturen. Upplandsmuseet ska spegla en levande och engagerande kulturhistoria som kommuniceras och görs tillgänglig för alla. Till denna kopplas frågor om nutid och framtid med utgångspunkt från en kritisk och vetenskaplig grund. Tillsammans bildar detta en viktig demokratisk plattform i samhället. Verksamhetens ledord är Kunskap Inspiration Reflektion Dialog. Museet är organiserat i åtta funktionellt uppdelade avdelningar/ansvarsområden: forskning, samlingar, arkeologi, kulturmiljö, kommunikation, hemslöjd samt gemensamma kansli- och museitekniska funktioner. Huvuddelen av verksamheten, forskningen och samlingarna speglar museets tre profilområden: jord, järn samt samhälle och makt. Verksamheten utgår alltid från Upplandsmuseets värdegemenskap och alla människors lika värde. Målgrupper för verksamheten är länets invånare och tillresta besökare, med särskild prioritering av barn och unga. Upplandsmuseets publika verksamhet bedrivs på flera olika arenor såsom museets huvudbyggnad Akademikvarnen och museivåningen på Walmstedtska gården i Uppsala, museets friluftsmuseum Disagården i Gamla Uppsala och i samarbete med olika kulturinstitutioner och skolor i hela länet. Modern informationsteknik och digitaliseringens nya möjligheter är viktiga arbetsverktyg i museets strävanden att finna nya kanaler i verksamheten. Upplandsmuseet arbetar aktivt med hemsida och sociala media för att vara tillgängligt för så många som möjligt och föra dialog med omvärlden. Den publika verksamheten är omfattande och består bland annat av utställningar, pedagogik, visningar, kurser, konferenser, föreläsningar, rådgivning, konsultation och publiceringsverksamhet. Beträffande den pedagogiska verksamheten är det angeläget att möta utbildningsväsendets behov och anpassa utbudet till de nya läroplanerna och möta nya målgrupper samt arbeta med minoriteter och nya svenskar. Mot bakgrund av den nya kulturarvspolitiken vill Upplandsmuseet profilera sig som central kulturarvsinstitution i länet och kulturmiljöfrågorna har hög prioritet. 50 (58)

63 Upplandsmuseet ger expertråd och kunskap om arkeologiska frågor samt om det byggda kulturarvet till allmänhet, fastighetsägare och kommuner. Museet samverkar med länets kommuner genom utredningar och analyser inför detaljplaneläggning och översiktsplaner samt genom att svara på remisser i plan- och bygglovsärenden. Museet bistår också Länsstyrelsen med underlag i kulturmiljöfrågor genom yttranden, samråd och besiktningar. Upplandsmuseets trovärdighet vilar på en stark forskningsinriktning och hög vetenskaplig kompetens inom museets ämnesområden. En rad stora forskningsprojekt, samtliga inom museets tre profilområden, drivs i samarbete med universitet och högskolor, finansierade med medel från olika forskningsråd. Museets fundament, dess omfattande bild- och föremålssamlingar belyser länets kulturhistoriska utveckling från forntid till nutid. Museet förvaltar, ordnar och vårdar samlingarna för att de ska kunna vara tillgängliga för alla. Samlingarna förvaras i moderna magasinslokaler i Morgongåva, Heby kommun. Upplandsmuseets tillgänglighetsarbete baseras på ledorden jämställdhet, demokrati och mångfald. Tillgänglighetsaspekten innebär att museet arbetar för allas rätt till kultur och kunskap. I fokus står fysisk tillgänglighet men också digital tillgänglighet och möjlighet att söka information och kunskap i samlingarna genom exempelvis Digitalt Museum. Upplandsmuseet arbetar även med den psykosociala tillgängligheten som syftar till att alla besökare ska få ett bra bemötande, känna sig trygga och respekterade i mötet med museet. Upplandsmuseet arbetar aktivt med jämställdhets- och mångfaldsfrågorna och uppmärksammar perspektiven klass, kön, generation, etnicitet, sexuell läggning och funktionsvariation. Ett mål är att synliggöra mångfalden i samhället och säkerställa att den implementeras i museets forskning, samlande och utåtriktade verksamhet. Den uppländska hembygdsrörelsen är en stark och aktiv folkrörelse som idag organiserar 81 hembygdsföreningar och 600 enskilda medlemmar, totalt ca personer med intresse för kulturarvsfrågorna. Upplands fornminnesförening och hembygdsförbund är en av Upplandsmuseets stiftare och länsmuseet svarar för hembygdsförbundets kansli, ekonomi, medlemsregister, förlag, föreningsservice och fastighetsförvaltning. Upplandsmuseets prioriteringar : Fortsätta digitaliseringen av museets samlingar samt slutföra digitaliseringen av museets topografiska arkiv. Skapa en ny insamlings- och gallringsplan för samlingarna som tar hänsyn till direktiven i den nya Museilagen. Utveckla arbetet med tillgänglighet, jämställdhet och mångfald när det gäller Upplandsmuseets forskning, samlande och utåtriktade verksamhet. Vidareutveckla Upplandsmuseets pedagogiska verksamhet för och med barn och unga. Utveckla Upplandsmuseets ställning som central kulturarvsinstitution i länet med hög kompetens inom kulturmiljöområdet. 51 (58)

64 Hemslöjdsfrämjande verksamhet Hemslöjdskonsulenterna i Uppsala län har Upplandsmuseet som huvudman. Konsulenterna arbetar både operativt och strategiskt med att stärka, utveckla och förnya hemslöjden i länet ur ett kulturarvs-, närings- och hållbarhetsperspektiv. Med specialkunskap inom hemslöjdsområdet fungerar konsulenterna som strateger, samordnande part och resurs för länets intresserade invånare, liksom för slöjdutövare, professionella och hobbyslöjdare, föreningar och organisationer. Myndigheten för kulturområdet Hemslöjd på nationell nivå, Nämnden för Hemslöjdsfrågor, erbjuder länshemslöjdskonsulenterna information, utbildning och samordning inom slöjdområdet samt möjlighet att söka projektmedel en gång per år. Hemslöjd är en kulturform i ständig rörelse och utveckling. Begreppen do-it-yourself, gerillaslöjd och makers illustrerar riktningar i tiden. Hemslöjd, slöjd och konsthantverk engagerar många människor i alla åldrar, kursledare, skolelever, lärare och vårdtagare. Många av länets invånare tar del av slöjden genom kurser, fortbildningar, utställningar, marknader, mässor och prova på-tillfällen av olika slag, liksom inom vården. Hemslöjdsverksamhet är inte sällan kopplad till ett aktivt föreningsliv inom hemslöjdsföreningar, hembygdsföreningar, kulturföreningar och grupper som träffas regelbundet. Samarbetet med civilsamhällets olika aktörer är en viktig del av verksamheten. Ett flertal studieförbund har kurser inom slöjdområdet. Via sociala medier träffas grupper regelbundet kombinerat med möten i verkliga livet. I strävan efter att nå nya målgrupper och etablera nya mötesplatser är samverkan en viktig del. Samarbete över konst- och kulturområden, i dialog med nya parter på nya och oväntade platser, bidrar till att göra slöjden synlig i samhället. Ett utökat samarbete med Wiks folkhögskola är ett sätt att stärka samverkan inom länet. Även samverkan över länsgränserna är angelägen och berikande. Erfarenheterna är mycket goda av samverkansprojekt inom näringsområdet mellan Uppsala, Örebro, Västmanland, Dalarna och Gävleborg. Även nationella samarbetsprojekt växer sig allt starkare, till exempel frågor som rör hanteringen av ull. Hemslöjdens prioriteringar : Skapa mötesplatser runt om i länet där slöjdverksamheten leder till möten mellan människor oavsett kön, ålder, kulturell bakgrund eller funktionalitet. Genom kursverksamhet och prova på-tillfällen, med särskild satsning på barn och unga, nyanlända och personer med funktionsvariationer, ta vara på och utveckla kulturarvet och beprövad kunskap om traditionella slöjdmaterial och tekniker. Stimulera de kulturella och kreativa näringarna genom att stärka konsulenternas stödfunktion gentemot slöjdföretagare. Utveckla en digital kanal för presentation av slöjdföretagarna. 52 (58)

65 Inom Skapande skola-projektet vidareutveckla slöjden för barn och unga samt fortsatt satsning på utbildning av handledare. Verka för att slöjd blir ett valbart ämne i Kulturskolan i några av länets kommuner. 53 (58)

66 KULTURSAMVERKAN Mål: Tydliga strukturer för ökad regional samverkan Region Uppsala ska stärka en inkluderande samverkan med länets olika kulturaktörer Målet för Region Uppsalas samverkan är en ökad och strategisk regional samverkan. För att nå målet ska Region Uppsala Samverka med länets kommuner. Samråda med länets professionella kulturliv och kulturinstitutionerna. Samråda med enskilt verksamma professionella kulturskapare. Samråda med representanter för det civila samhället. Samråda med nationella minoriteter. Ha en hög grad av samverkan med länets olika kulturaktörer. Bidra till att det strategiska samarbetet inom kulturområdet präglas av respektfull dialog och delaktighet. I detta kapitel beskrivs hur Region Uppsala avser att satsa på långsiktiga och strategiska former för dialoger, samverkan och samråd med viktiga kulturaktörer. Satsningar på kultursamverkan Under kulturplaneperioden ska Region Uppsala: I samverkan med andra kulturaktörer utveckla aktiva mötesplatser i Uppsalaregionen, såsom minst ett större Kulturting. Regionala mötesplatser för dialog De dialoger som hålls om den regionala kulturverksamheten sker huvudsakligen genom Region Uppsalas kulturnämnd samt genom dess förvaltning Kultur och bildning. Kultur och bildning arrangerar nätverk, mötesplatser och dialogtillfällen och håller kontakten med många olika aktörer. 54 (58)

67 Gemensam agenda Samverkan har blivit ett modeord för offentliga verksamheter. Det beror på att komplexa samhällsproblem kräver fler kompetenser och perspektiv för att belysas och öka den organisatoriska förmågan att finna lösningar. Samverkan kännetecknas av att handlingar sker utifrån en gemensam agenda, även om var och en kan agera utifrån sin särskilda roll. Effekterna av ett gemensamt arbete kan ge flerfaldigt tillbaka. Nyckelbegrepp för samverkan Ur dialogerna på politisk nivå och med tjänstemän kan följande nyckelbegrepp för den gemensamma samverkan identifieras. Region Uppsalas prioriteringar : Uppdrag: Kulturnämnden avser att under kulturplaneperioden teckna årliga överenskommelser med de bidragsmottagare och kulturinstitutioner som ingår i kultursamverkansmodellen, vilket innebär att formulera tydliga ömsesidiga och skriftliga uppdrag. Mod: Samverkan inom de olika sammanhang som Region Uppsala anordnar ska präglas av en öppenhet som inger deltagarna modet att framföra synpunkter som kan främja samverkan och utveckling till nytta för länets kulturliv. Tillit: I det gemensamma erfarenhetsutbytet ska deltagarna kunna känna tillit i samverkan, för att bidra till att nå bästa möjliga gemensamma resultat. Trygghet: Deltagare och aktörer ska känna trygghet i samverkansprocessen och i beslutsfattandet genom att Region Uppsala ska eftersträva transparenta beslutsprocesser under kulturplaneperioden. Satsning: Kulturting Region Uppsala har samverkat med flera andra regioner i arrangerandet av ett årligt Kulturting. Under dialogerna inom länet har ett behov framkommit av en fördjupad samverkan med viktiga kulturaktörer inom Uppsala län. Ett sätt att stärka strukturerna är att minst en sådan större mötesplats arrangeras med gemensamma insatser under kulturplaneperioden. Samverkan med kommunerna Region Uppsala samverkar med länets åtta kommuner genom ett Regionalt Forum. Under forumet har inrättats ett Regionalt samråd för kultur för politiska företrädare i kulturfrågor. Teman för den politiska dialogen har beslutats till att vara ett kulturliv med internationell lyskraft, utveckling av fysiska mötesplatser och att utveckla barn och ungas möjligheter att skapa och delta i kulturlivet. Kulturnämnden för även andra politiska dialoger med kommunerna, till exempel inför framtagandet av kulturplaner. I samverkan med kommunerna har följande prioriteringar föreslagits: 55 (58)

68 Region Uppsalas prioriteringar för kultursamverkan med kommunerna : Ta länets ansvar för handläggning av kultursamverkansmodellen. Arrangera erfarenhetsutbyten inom kultursektorn med olika teman. Möjliggöra interkommunal samverkan. Samverka kring turnéverksamheterna för att sprida kultur till hela länet. Undersöka möjligheter för att driva gemensamma utvecklingsprojekt. Stå för omvärldsbevakning och kunskapsspridning från aktuell forskning. Värna om långsiktighet i relationer och planering. Tjänstemanna-KIL De så kallade Tjänstemanna-Kilarna har arrangerats av Kultur och bildning sedan flera årtionden tillbaka och är ett chefsnätverk för länet. KIL står för Kultur i Länet. Sedan kultursamverkansmodellen infördes har kulturplanernas innehåll och resultat återkommande diskuterats där, liksom en rad andra kulturfrågor. Dessa arrangeras 5-6 gånger om året. Här möts regelbundet kommunernas kulturchefer, chefer för det professionella kulturlivet genom kulturinstitutionerna, civilsamhället och folkbildningen. Mötena har olika teman och workshops och är tillfällen för formella och informella dialoger som ofta ligger till grund för att finna ytterligare samarbetsformer. Politisk KIL Politisk KIL arrangeras av Kulturnämnden 1-2 gånger per år och är en gemensam mötesplats för politik och kulturliv. I Kilen ingår politiska företrädare från kommunerna samt styrelserepresentanter från centrala kulturinstitutioner i länet. Även tjänstemän deltar i Kilarna. Höstdialog med kulturinstitutionerna Region Uppsalas kulturnämnd genomför varje höst dialoger med styrelserna för de kulturinstitutioner som erhåller verksamhetsbidrag inom kultursamverkansmodellen inför kommande verksamhetsår. På tjänstemannanivå förs även årliga diskussioner med övriga kulturorganisationer som erhåller årliga verksamhetsbidrag samt med de studieförbund som erhåller årliga verksamhetsbidrag från Region Uppsala. Interregional samverkan Region Uppsala samverkar med andra närliggande län för att utveckla konstarter och metoder, som i nätverk inom konsulenternas främjandeverksamhet. Under perioden avser Kultur och bildning att utöka den interregionala samverkan i olika sakfrågor som kan gynna den gemensamma konst- och kulturutvecklingen på ett sätt som gynnar också Uppsala län. 56 (58)

69 Dialog på nationell nivå Region Uppsala deltar i möten på nationell nivå med Kulturdepartementet och Statens kulturråd, samt följer utvecklingen av kultursamverkansmodellen på statlig, regional och kommunal nivå. Uppsala län var ett av de län som utvärderades i Riksdagens kulturutskotts rapport Är samverkan modellen? (2015/2016:RFR4). Rapporten konstaterade bland mycket övrigt att modellen har lett till fler samtal, nya kontakter och att dialogerna vitaliserat samarbetet (s. 14). Det goda samtalet är ledstjärna för Uppsala läns fortsatta samverkansprocess. Samråd med kulturskaparna: Kulturskaparrådet För dialogerna med de professionella kulturskaparna har sedan 2012 det så kallade Kulturskaparrådet träffats. Rådet är konstartsövergripande, formaliserat och arvoderas enligt rekommendation om konsultativt arbete. Medlemmarna representerar de professionella kulturskaparna och lämnar särskilt synpunkter på villkoren för kulturskaparna att verka i Uppsala län. Rådet består av representanter från det fria kulturlivet, men inget hindrar deltagande från professionella kulturskapare vid institutionerna. Rådet fungerar även som remissinstans för den regionala kulturplanen. Under kommande kulturplaneperiod planeras möten 3-4 gånger per år. Samråd med civilsamhället Möten med civilsamhället arrangeras årligen. Mötesstrukturen ser olika ut. Samverkan sker med Ideell kulturallians i Stockholm och tidigare genom KICK-projektet (Kvalitet i Civilsamhällets Kultursamverkan), för att öka kvaliteten i dialogerna. Projektet rapporterades genom ett särskilt metodverktyg för att samråda med civilsamhället inom kultursamverkansmodellen. Särskilt är det av vikt att ta hänsyn till de sex principerna för att bidra till långsiktighet och kontinuitet i relationen mellan deltagarna (självständighet och oberoende; dialog; kvalitet; långsiktighet; öppenhet och insyn; mångfald). Formerna för samråden har genomförts i olika varianter och metoderna kommer att prövas och tillämpas vid nya möten under kulturplaneperioden. En särskild samrådsform är den med företrädare för de nationella minoriteternas sammanslutningar. Inför framtagandet av kulturplanen inleddes ett gemensamt samråd med de fem nationella minoriteterna om kulturfrågor, där även Länsstyrelsen i Stockholm medverkade vid ett första tillfälle. Minoriteterna kommer fortsatt att bjudas in till gemensamma möten, enligt önskemålet från deltagarna. Vad gäller användningen av statsbidragen för kultur inom finskt förvaltningsområde kommer särskilt samråd att hållas med den sverige-finska minoriteten inför val av insatser och evenemang. 57 (58)

70 Barns och ungdomars perspektiv Kultur och bildning kommer att ta tillvara barns och ungdomars perspektiv på olika kulturfrågor. Det ska ske genom samverkan med Barnrättsombudet för Region Uppsala. En prioritering är att under kulturplaneperioden arrangera en gemensam konferens på temat barn- och ungdomskultur. Från regionalt håll görs löpande insatser för att anordna kompetensutveckling och omvärldsbevakning för befintliga nätverk och för dem som möter barn och ungdomar i kulturlivet i Uppsala län. Genomförande och uppföljning Region Uppsala ansvarar för genomförande och uppföljning av regionala uppdrag till kulturverksamheterna, liksom för fördelningen av de statliga verksamhetsbidragen. Det är Kulturnämnden och Kultur och bildning som driver och koordinerar arbetet. För att åstadkomma resultat av skrivningarna kommer kulturplanen liksom tidigare att brytas ner i handlings- och aktivitetsplaner, som följs upp årligen. Regionfullmäktige fastställer även årliga indikatorer för samtliga nämnder och förvaltningar. I övrigt vilar ansvaret på samtliga samverkansparter. Kommunikation Det är väsentligt att Region Uppsala säkerställer en god kommunikation i de delar som rör kultursamverkan. En god kommunikation ökar möjligheterna för en mångfald av perspektiv på kulturfrågorna och att de som önskar ska få en möjlighet att kunna delta i aktuella dialoger, samtal och debatter som föregår besluten. Region Uppsalas prioriteringar under perioden : Ta fram en pedagogisk populärversion av den regionala kulturplanen. Ta fram årliga kommunikationsplaner. Genomföra en kartläggning av vilka digitala kanaler som bäst kan nyttjas för samverkan. Förbättra förmågan att kommunicera beslut och resultat från kulturplanens satsningar och prioriteringar. För mer information: Kultur och bildning 58 (58)

71 Dnr KUR 2016/ Riktlinjer för arbete med regionala kulturplaner Bakgrund och syfte Landsting och regioner äger själva sina kulturplaner, och disponerar således själva över dessas utformning och innehåll. Denna vägledning har tagits fram efter dialog med samtliga landsting och regioner inom samverkansmodellen och Samverkansrådets parter. Vägledningen syftar till att skapa tydlighet kring vad Kulturrådet och Samverkansrådet behöver som underlag inför beslut om statsbidrag. Syftet med vägledningen är att öka transparensen, säkra likabehandling och rättssäkerhet i beredning och beslut om statsbidrag. Treårig planperiod De regionala kulturplanerna avser tre år, om inte särskilda skäl finns för annat. Vill en region eller ett landsting att upprätta en kulturplan som sträcker sig över längre tid än tre år ska Kulturrådet underrättas om detta. Årliga beslut Kulturrådets beslut om statsbidrag för regional kulturverksamhet fattas årligen. Inför Kulturrådets årliga beslut finns möjlighet att inkomma med revideringar eller kompletteringar av planerna. Viss information är önskvärd att den inkommer årligen, vilket anges i vägledningen. Kulturplaner och eventuella revideringar lämnas årligen till Kulturrådet, senast under första veckan i november. Årlig uppdatering av vissa grunduppgifter För en säker och effektiv administration vill Kulturrådet att landstingen och regionerna årligen inkommer med följande information: Namn på sökande organisation Organisationsnummer Adressuppgifter Kontaktperson och kontaktuppgifter till denna Kontonummer (BG/PG) 1 av 5

72 Kommentarer och förtydliganden avseende paragraferna 5, 7 och 8 i förordning 2010:2012 om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 5 Med regional kulturplan avses en beskrivning av de prioriteringar som landstinget vill göra i fråga om regional kulturverksamhet som avses få statligt stöd, prioriteringarnas förhållande till de nationella kulturpolitiska målen samt uppgifter om planerad statlig, kommunal och annan finansiering av verksamheterna. Den regionala kulturplanen ska således innehålla: En beskrivning av de prioriteringar som landstinget/regionen vill göra i fråga om regional kulturverksamhet som avses få statligt stöd. Beskrivningen bör omfatta eventuella planerade väsentliga förändringar av uppdrag och/eller regional fördelning av statsbidraget i förhållande till föregående år. Informationen kan lämnas i den löpande dialogen eller skickas in årligen, om inte landsting/region har uppgifter för hela planperioden. Prioriteringarnas förhållande till relevanta nationella kulturpolitiska mål. I relation till de nationella kulturpolitiska målen vill Kulturrådet att landsting/region i kulturplanen beskriver på övergripande strategisk nivå hur man avser arbeta med diskrimineringsgrunderna, för att främja lika rättigheter och möjligheter att delta i kulturlivet, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Tvärsektoriella frågorna tas upp på verksamhetsnivå där det är relevant. Kulturrådet ser med fördel att även internationell och interregional samverkan beskrivs. Uppgifter om planerad statlig, kommunal och annan finansiering av verksamheterna. Landsting/region ska därtill lämna uppgift om planerad regional och kommunal finansiering av de verksamheter som ska få statsbidrag, relaterad till föregående år. Uppgiften kan vara preliminär och lämnas på aggregerad nivå, inte per verksamhet. Informationen får skickas in årligen, om inte landsting/region har uppgifter för hela planperioden. 2 av 5

73 7 Landstinget ansvarar för att den regionala kulturplanen utarbetas i samverkan med länets kommuner och efter samråd med länets professionella kulturliv och det civila samhället. Samverkan och samråd är demokratiska processer som kan göra fler delaktiga och engagerade i kulturen. Landstingen och regionerna ansvarar för att samverkan och samråd sker i enlighet med förordningen, men bestämmer själva form och modell. Gällande samråden med länets professionella kulturliv och det civila samhället skiljer sig förutsättningar och relevanta aktörer, mellan såväl län som konst- och kulturområden. Samråden kan ske på övergripande nivå, kommunal nivå eller inom ramen för en kulturverksamhet. Det civila samhället kan definieras som en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen (prop. 2009/10:55). För exempel på vad det civila samhället består av och beskrivningar av sektorn, se Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) s Länets professionella kulturliv avser verksamma såväl inom som utom statsbidragsmottagande organisationer. I kulturplanen eller i relation till denna bör det finnas en beskrivning av hur landstinget/regionen organiserat sitt ansvar, t.ex. i vilken form samråden har skett, syftet med samråden och vilka parter som har bjudits in. Det kan med fördel också beskrivas hur det som framkommit i samverkan och samråd tas tillvara i kulturplanen och den regionala kulturverksamheten. 3 av 5

74 8 Med utgångspunkt i det ändamål som anges i 4 (4 Fördelningen av statsbidraget ska bidra till att de nationella kulturpolitiska målen uppnås samt ge ökade möjligheter till regionala prioriteringar och variationer.) ska landstinget ansvara för att bidragsgivningen enligt denna förordning främjar en god tillgång för länets invånare till 1. professionell teater-, dans- och musikverksamhet, 2. museiverksamhet, 3. biblioteksverksamhet och läs- och litteraturfrämjande verksamhet, 4. konst- och kulturfrämjande verksamhet, 5. regional enskild arkivverksamhet, 6. filmkulturell verksamhet, och 7. främjande av hemslöjd. Landstinget får även lämna statsbidrag till sådana verksamheter som avses i första stycket och som bedrivs i form av länsöverskridande samarbeten om dessa uppfyller de krav på anknytning till landstingets område eller dess medlemmar som avses i 2 kap. 1 kommunallagen (1991:900). Landstinget får även lämna statsbidrag till konstområdesöverskridande samarbeten. Förordning (2014:1586). Bidraget till regional kulturverksamhet ska främja en god tillgång till kulturverksamhet inom de områden förordningen omfattar. Som underlag för statsbidraget bör kulturplanen därför översiktligt visa den verksamhet landstinget/regionen tänker genomföra med stöd av statsbidraget och hur den kulturella infrastruktur som finansieras med statsbidraget ser ut. Kulturplanen bör också omfatta de strategiska utvecklingsområden som landsting/region har identifierat, och motiven till dessa. Utvecklingsområden kan med fördel beskrivas, kopplat till eventuella särskilda prioriteringar som landstinget/regionen vill göra. I de fall landstingen/regionerna beskriver särskilda prioriteringar eller utvecklingsområden bör det framgå om dessa avses lösas inom ramen för ordinarie verksamhet eller genom satsningar från landstinget/regionen, eller om de förutsätter extern finansiering. Kulturrådet ser gärna en tydlig och uppföljningsbar målbild för utvecklingsområden, var landsting/region vill vara när planen är genomförd. 4 av 5

75 Vart och ett av de verksamhetsområden som anges i förordningen bör beskrivas i relation till relevanta nationella kulturpolitiska mål och relevant lagstiftning (t.ex. bibliotekslagen och lagen om nationella minoriteter) samt övriga relevanta nationella mål (t.ex. målen för kulturmiljöarbetet och mål för funktionshinderspolitiken). Beskrivningen bör också visa regionala prioriteringar och variationer, exempelvis genom att visa på regionala mål för kulturpolitiken. Regional museiverksamhet bör även innefatta verksamhetens arbete med kulturmiljöfrågor samt beskrivning kring den samverkan som sker kring detta. Den regionala museiverksamheten kan även omfatta arbete med bild- och form. Området konst- och kulturfrämjande verksamhet (t.ex. bild- och formkonst, teater och dans) kan beskrivas inom respektive konstområde. Dock bör det framgå vad som ingår i främjandeuppdraget. 5 av 5

76 TJÄNSTEUTLÅTANDE Kulturenheten Eva Olsson Tfn E-post Dnr KOB Kulturnämnden Kulturenhetens verksamhetsberättelse 2017 Förslag till beslut Kulturnämndens beslut Kulturenhetens verksamhetsberättelse godkänns och läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Kulturenheten har summerat sin verksamhet för år 2017 i en verksamhetsberättelse, främst i upplysande syfte. Verksamhetsberättelsen är uppbyggd enligt strukturen i Regional kulturplan för Uppsala län , för att synliggöra insatser som gjorts inom de olika utvecklingsområdena. Verksamhetsberättelsen används även i upplysande syfte tillsammans med kvantitativ och kvalitativ återrapportering av statliga verksamhetsbidrag till Statens kulturråd, inom ramen för kultursamverkansmodellen. Bilaga Kulturenhetens verksamhetsberättelse 2017 Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

77 Dnr KOB Kulturenhetens verksamhetsberättelse 2017

78 Kulturenhetens verksamhetsberättelse (20) Innehåll Kulturenhetens verksamhetsberättelse Inledning... 3 Ett rikare konstliv... 3 Scenkonsten... 3 Bild- och formkonsten... 4 Film och rörlig bild... 6 Konstlivets internationalisering... 7 De professionella kulturskaparnas villkor... 7 En ökad kulturell delaktighet Kulturliv för alla Kultur för barn och unga Kultur och hälsa En attraktivare livsmiljö Arrangörer och lokaler Konst i det offentliga rummet Kultur och samhällsutveckling... 20

79 Kulturenhetens verksamhetsberättelse (20) Inledning Kulturenheten är en del av förvaltningen Kultur och bildning vid Region Uppsala. Enheten har ett regionalt ansvar för dans, film, teater och konst samt för konstnärlig gestaltning av Region Uppsalas lokaler. Kulturenheten ansvarar även för verksamheten Kultur i vården samt arbetar med bidragsgivning och strategiska utvecklingsfrågor inom olika områden, såsom barn och unga, kultur och hälsa, mångfald och inkludering. Uppdraget genomförs i samarbete med såväl statliga myndigheter och länets kommuner, som professionella kulturskapare, föreningsliv och andra organisationer. Under 2017 tillkom främjandeuppdraget inom teater till Kulturenhetens verksamhet, i och med överenskommelsen med Riksteatern Uppsala län om teaterkonsulentverksamhetens övergång till Kultur och bildning. I samband med detta rekryterades även i början av året en scenkonstproducent som arbetar med att driva och utveckla Scenkonstkarusellen. Detta har berikat enhetens verksamhet och skapat nya möjligheter till konstartsövergripande samarbeten. Nedan följer en sammanfattning av Kulturenhetens verksamhet under 2017 med fokus på de utvecklingsområden och satsningar som anges i Regional kulturplan för Uppsala län Utvecklingsområdet Ett rikare konstliv kompletteras med avsnitt om Film och rörlig bild för att verksamhetsberättelsen bättre ska visa på Kulturenhetens arbete inom olika konstarter. Ett rikare konstliv Scenkonsten Dans i rörelse Kulturenhetens utvecklingsprojekt Dans i rörelse avslutade under sommaren projektår två samt påbörjade det tredje och sista projektåret under hösten, med fortsatt och ökat stöd från Kulturrådet. Syftet med satsningen är att stärka infrastrukturen för den samtida professionella dansen i länet, att utveckla dansen som konstform samt arbeta för att nå en större och bredare publik. Allt med långsiktighet och hållbarhet som utgångspunkt. Några av de satsningar som genomfördes inom ramen för projektet, var dels ett mentorskapsprogram då två dansare och koreografer från länet fick ta del av kunskaperna hos den erfarna och etablerade dansaren och koreografen Minna Krook, dels ett nationellt utlyst dansresidens i samarbete med Eric Sahlström Institutet i Tobo, och dels ett samarbete med Uppsala konstmuseum kring att visa koreografen Teresia Björks danstrilogi om konstnären Siri Derkert.

80 Kulturenhetens verksamhetsberättelse (20) Dansnät Sverige Kultur och bildning är genom Kulturenheten sedan 2016 part i det nationella turnénätverket Dansnät Sverige, med Uppsala Konsert & Kongress (UKK) som samarbetspart. Deltagandet i Dansnät Sverige gör att länsinvånarna kan erbjudas en kontinuitet av att se dans som ligger nationellt och internationellt i framkant. Förutom dansproduktioner arrangerar nätverket också fortbildningsdagar inom scenteknik och marknadsföring som länets tekniker och marknadsavdelningar har möjlighet att gå på. Under 2017 har 5 föreställningar ägt rum inom Dansnät Sverige, varav 3 med internationella danskompanier och 2 med nationella. Till alla föreställningar arrangerades introduktions- eller efterföljande samtal med möjlighet för publiken att möta koreografen, för att öka kunskapen om samtida danskonst. Dans för ung publik Samarbetet med Uppsala Konsert & Kongress kring dans för ung publik fortsätter att utvecklas. Syftet är att stärka den professionella dansen och presentera ett utbud med ett yngre tilltal. Under året har två familjeföreställningar presenterats, Faunan och jag med Minna Krook Dans och And Then... med Claire Parson Co. Inom samarbetet har också workshops och dansaktiviteter för skollovslediga barn och ungdomar genomförts. Scenkonstkarusellen Under 2017 producerades Scenkonstkarusellen för första gången i Kulturenhetens egen regi. Verksamheten har under året utvecklats på flera sätt. Fler kommuner har tillkommit, en uppdelning i lilla och stora turnépaketet har gjorts och programmet har fått tre inriktningar: familjer, unga vuxna och uppsökande scenkonst. Fem kommuner deltog: Enköping, Heby, Tierp, Uppsala och Älvkarleby. Föreställningarna var Kommissarie Gordon av Teater Pero, I m purple bitch av Awake Projects, och City Horses av Källblad/Byström. Till föreställningen I m purple bitch följde även en teaterworkshop om normer som gavs på högstadieskolor i Enköping och Östervåla. Kommissarie Gordon var välbesökt och uppskattad av publiken. Frågan vem är en tjuv? var spännande för både barn och vuxna att fundera kring. I m purple bitch uppmanade arrangörerna att bjuda in ungdomar till salongen, vilket visade sig vara en utmaning. Väldigt många av länets invånare har sett City Horses, en dansföreställning på gator och torg. Dansarna sökte upp publiken på kommunernas egna festdagar och scenkonstkarusellen tog på så sätt ut den moderna dansscenen till platser där människor redan samlats. Bild- och formkonsten Konstkuben Konstkuben är en regional mobil utställningsyta som utgår från platsen och dess unika förutsättningar och behov. Under 2017 tog Konstkuben plats på centraltorget i Knivsta, och senare även vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Årets upplaga av Konstkuben arbetade kring tematiken stad och land och vad som händer i gränslandet där emellan,

81 Kulturenhetens verksamhetsberättelse (20) och konstnär var Henny Linn Kjellberg med utställningen Drömmars stad/drömmars skog. Projektet var ett samarbete mellan Knivsta kommun, Studiefrämjandet, Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet och Kulturenheten, med stöd av Statens kulturråd. Inom projektet bedrevs tematiska workshop på två av Knivsta kommuns skolor. Resultatet presenterades i ett eget utställningsrum i Knivstas kommunhus som en pendang till Konstkuben. Kring projektet anordnades även en samtalsserie kring det offentliga rummets värde och framtid. Offkonsten! c/o Teatergalleriet Offkonsten! c/o Teatergalleriet är ett samarbete mellan Kulturförvaltningen Uppsala kommun, Uppsala stadsteater och Kulturenheten. Under 2017 har arbetet med att utveckla verksamheten fortsatt. Året inleddes med utställningen Trippel Saltomortal som visade en fördjupad bild av de konstnärskap som kommer till uttryck i den konstnärliga gestaltningen Akademisk underjord i kulvertsystemet på Akademiska sjukhuset. Vidare har utställningar presenterats som berört de nya konstnärliga gestaltningarna för Tiundaskolan i Uppsala, 2017 års kulturstipendiater inom bild- och formområdet för Uppsala kommun och Region Uppsala, och Katarina Marklunds gestaltning för tunneln i kvarteret Heimdal. Samt slutligen en utställning kring vilka löskonstverk som köps in av Region Uppsala och Uppsala kommun, som en redogörelse för processen kring arbetet med konstkollektioner för olika arbetsplatser. Breddad plats för konst För att utveckla området bild- och formkonst i länet ansökte konstkonsulenten vid Kulturenheten om regionalt utvecklingsbidrag från Statens kulturråd för ett treårigt projekt, kallat Breddad plats för konst. Projektet har flera delar, som tillsammans utvecklar bild- och formområdet i hela länet. En del handlar om geografisk spridning och infrastruktur för konst på nya platser. En del handlar om att stödja de professionellt verksamma konstnärerna i länet och att utveckla konsten i den offentliga miljön. En sista del handlar om att främja en breddad delaktighet genom utveckling av den konstpedagogiska kompetensen i länet samt satsningar inom normkritik och HBTQ kopplat till bildkonst. Samarbetsparter är bland annat närliggande län samt Uppsala konstmuseum och Upplandsmuseet. Projektet tog sin start under hösten och har fått ett positivt mottagande. Seminarium om 1%-regeln/offentlig konst I takt med att länets kommuner växer ställs de inför nya utmaningar kring hur konsten tar plats i det offentliga rummet. Kulturenheten i samarbete med Enköpings kommun bjöd under oktober in till ett seminarium som gav exempel på hur andra kommuner i landet arbetar med den offentliga konsten. Det gavs också exempel från den privata sektorn som visar på kompletterande aktiviteter kring konst och kultur. Avslutningsvis hölls en genomgång av vilka regler som gäller vid upphandling av konstnärligt gestaltningsarbete. Detta för att inspirera Enköpings kommun och samarbetspartners i sitt fortsatta arbete med konstnärlig gestaltning och konstens närvaro i våra gemensamma miljöer. Dagen blev mycket lyckad och flera olika förvaltningar från Enköpings kommun deltog, liksom politiker, tjänstepersoner och konstnärer från olika delar av länet.

82 Kulturenhetens verksamhetsberättelse (20) Konstdygnet Under november 2017 var Kulturenheten medarrangör av årets upplaga av Konstdygnet, som samlade 90-talet deltagare. Konstdygnet är ett samarbete mellan Örebro, Västmanlands, Södermanlands och Uppsala län. Evenemanget riktar sig till utställningsarrangörer och konstnärer i våra län men även från övriga landet. Syftet är att ge fortbildning och möjlighet till nätverkande för deltagare. Årets konstdygn var förlagt i Örebro och hade som tematik att berätta om platser och historia med konst. En allt starkare trend inom samtidskonsten syns de senaste åren där sociala konstprojekt tar plats, engagerar och arbetar med platsens historia. Residensnätverk konst Under 2017 startade Kulturenheten ett nätverk i form av ett rundabordssamtal för de professionella konstnärer som bedriver residensverksamhet. Detta som en del av projektet Breddad plats för konst. En grupp om 6 olika aktörer samlas för att utbyta erfarenheter och skapa en förståelse för varandras verksamheter och hur dessa kan komplettera varandra och eventuellt skapa samarbeten mellan varandra och andra aktörer. Residensverksamheterna i länet är viktiga att främja och stödja då de bland annat bidrar till internationalisering av konstlivet. Film och rörlig bild Videogud satsning på konstfilm/videokonst Under våren 2017 samarbetade filmkonsulenten med AV-Arkki i Helsingfors, Finland, inför programsättningen av fem finska konstfilmer till vårprogrammet. Med anledning av 100-årsfirandet av Finlands självständighet visades ett retrospektiv av finska konstfilmer, på videokonststationerna i de tre videogudlänen Gävleborg, Uppsala och Dalarna. Höstprogrammet sattes av Dalarna med temat porträtt. Årets Videogudsymposium arrangerades av Gävleborg i november. Vinterns filmer på videokonststationerna var två regionalt producerade filmer, varav en hade fått produktionsstöd från Kulturenheten. Regional visningskväll Kulturenheten arrangerade en regional visningskväll på Slottsbiografen den 27 mars. Tio kort- samt dokumentärfilmer som erhållit ekonomiskt och teknikstöd från Kulturenheten visades. Ett 50-tal personer kom för att ta del av filmerna och lyssna på presentationerna. Spektra talangutveckling Spektra är ett talangprojekt som vänder sig till filmare i Uppsala, Stockholms, Sörmlands, Östergötlands och Örebro län. I projektet får utvalda filmare möjlighet att träffas, knyta kontakter med professionella filmare från olika delar av branschen och nätverka med kollegor på samma utövarnivå. Samtidigt ges möjlighet att utveckla egna filmidéer i dialog med övriga deltagare. Två deltagare från Uppsala län, en man och en kvinna, deltog i Spektra En föreläsning hölls i Uppsala län för Spektragruppen

83 Kulturenhetens verksamhetsberättelse (20) och övrig festivalpublik under Uppsala Internationella Kortfilmfestival. Ljudläggaren Andreas Franck berättade om sitt guldbaggebelönade ljudarbete, bland annat för filmen The Square. Ett 60-tal personer tog del av föreläsningen. Inom talangutveckling generellt sponsrade Kulturenheten två deltagare, en man och en kvinna, på Bergmanveckans Talangdagar på Fårö i juni. Vidare anordnade filmkonsulenten i samarbete med filmkollegorna i Mälardalen en tvådagars workshop för filmare i Hur man pitchar sin film, och i maj anordnades en nationell fortbildningsinsats då Mediefabrikken från Oslo, Norge, höll en workshop i deras arbetsmetod för 20 svenska filmkonsulenter. Konstlivets internationalisering Kultur och bildning är medlem i Access Europa, som är en plattform för internationalisering av kulturella verksamheter, med fokus på erfarenhetsutbyte och omvärldsbevakning. Kulturenheten deltar i Access Europas träffar vid möjlighet samt sprider information om EU-utlysningar och annat med fokus på internationalisering. Vid den egna bidragsgivningen prioriteras projekt med internationell prägel. Omkring en tredjedel av årets 39 beviljade regionala projektbidrag hade internationell koppling, exempelvis genom internationell medverkan, utbyten och residens. Vidare bidrar även arbete med exempelvis internationella gästspel, workshops med internationella gäster och residensnätverk, till konstlivets internationalisering. De professionella kulturskaparnas villkor Beställningsverk och uppdrag Under Kulturtinget, som arrangerades på Uppsala Konsert & Kongress, presenterades det platsspecifika verket Försvinna hur? av koreografen Rasmus Ölme. Verket visades under en paus då Rasmus och hans kollegor i danskollektivet Svärmen intog UKKs rum och arkitektur. Verket kan beskrivas som ett försök att kamouflera sig in i det offentliga rummet och förhålla sig till det på olika sätt. Föreställningen inleddes med en kort introduktion av Rasmus Ölme. Verket beställdes av Kulturenheten som ett led i det pågående konstartsöverskridande samarbetet mellan dans- respektive konstkonsulenten på temat kroppens plats i rummet. Kulturenheten stödjer det lokala konstlivet genom att varje år ge en av länets professionella konstnärer uppdraget att ta fram ett unikt konstverk till priset Årets Uppskattning som Kulturnämnden delar ut till en aktör inom barn- och ungdomskulturområdet gick uppdraget till Maria Friberg. Kulturenheten och Länsbibliotek Uppsala gav under året ett uppdrag till den Uppsalabaserade fria teatergruppen Teater C att genomföra ett antal dramatiserade

84 Kulturenhetens verksamhetsberättelse (20) läsningar av finsk dramatik. Läsningarna ingick i Litteraturkarusellen för hösten, och var en del av årets finska kultursatsningar. Nätverksträffar, seminarier och workshops för kulturskapare Danskonsulenten arrangerar regelbundet nätverksträffar och workshops för de professionella utövarna i länet. Till träffarna kommer danspedagoger, dansledare, dansare och koreografer och utbyter erfarenheter. Nytt är Dansfrukost, ett informellt möte där man äter en frukost tillsammans och möter andra utövare. En gäst bjuds också in för att berätta, inspirera om ett projekt, studieresa eller annan intressant händelse. Workshop för professionella med inriktning på koreografi erbjöds under året med Rasmus Ölme. I samarbete med MaudsArt/Dansfiket arrangerades en workshop med den kenyanske dansaren och koreografen Fernando Anuanga. Ett antal workshops med tema dans i förskola och särskola arrangerades under året med inspiratören och danspedagogen Eva Perbrand Magnusson som kursledare. Kurserna riktade sig till professionella utövare samt pedagoger och lärare inom skolan. Filmkonsulenten har under året fortsatt med träffar för filmarbetare i länet under rubriken C-film. Träffarna är till för att nätverka, utbyta erfarenheter och fortbilda sig. Filmkonsulenten har erbjudit fem C-filmträffar under året. I januari och i december handlade träffarna om att introducera den nya tekniken som Kulturenheten har köpt in, en steadicam av Ronin modell, och i slutet av året den nya systemkameran Panasonic GH5. I september kom producenten Siri Hjorton Wagner för att berätta om sitt arbete och inspirera inom producentskap. Dokumentärfilmaren Mervi Junkkonen kom i oktober och föreläste om skillnaden mellan att redigera dokumentärfilm och spelfilm. Filmkonsulenten erbjöd också för första gången endagskurser i samarbete med filmkollegorna i Sörmland och Örebro län. I april erbjöds en manuskurs med dramaturgen och manus-författaren Charlotta Miller, här kom 16 personer. I november erbjöds en filmfotokurs med Ida Lindgren, fotograf och regissör från Uppsala, och då kom det 11 personer. Dessa dagar är öppna för filmare, lärare och en intresserad allmänhet. I september arrangerade konstkonsulenten vid Kulturenheten, Bror Hjorths hus och KRO/KIF i Uppland en föreläsning kring tvistlösning för konstnärer och formgivare med juristen och konstnären Erik Hellsten. Deltagare på träffen var konstnärer, utställningsarrangörer och tjänstepersoner som arbetar med offentlig konst i länet. Seminariet var en följd av samarbetet mellan Bror Hjorths hus, KRO/KIF i Uppland och Kulturenheten som initierades under 2016 för att skapa en mötesplats för utställningsarrangörer, konstnärer och tjänstepersoner med gemensamma frågor. Under året genomfördes för första gången en Teaterfrukost för fria aktörer inom teatern i länet. Inbjuden gäst var Petra Brylander, chef på Uppsala stadsteater. Frukosten togs väl emot av de 10-talet närvarande och man uttryckte önskemål om fortsatta frukostar för informella samtal, gemensamt lärande och nätverkande.

85 Kulturenhetens verksamhetsberättelse (20) Produktionsstöd dans och film Under 2017 har kronor i regionalt produktionsstöd för dans delats ut. Stödet som är sökbart två gånger per år är till för att uppmuntra och stimulera skapandet av dansproduktioner i länet och är avsett för professionella utövare. Detta år fick Mauds Art och Uppsala Loves Hiphop stöd. Sammanlagt kronor i regionalt produktionsstöd för film har fördelats till elva kort- eller dokumentära filmprojekt under året. Den totala summan fördelades mellan tre män och sju kvinnor och till en blandad grupp av män och kvinnor. Teknikstöd Kulturenhetens teknikpark finns till hands för utlåning eller uthyrning till filmare och en filmande allmänhet. Vid ungefär 48 tillfällen lånades teknik i form av kameror, ljudeller ljusutrustning under 2017, till filmare men även för Skapande skola-projekt och till en filmkurs för unga som ett studieförbund höll. Detta innebär en ökning med 20% jämfört med 2016, möjligen beroende på nya investeringar gjorda i slutet av För att ytterligare öka utbudet köpte Kulturenheten i slutet på året in en ny Panasonic GH5 som bland annat filmar i 4K. Kulturstipendier och konstnärligt utvecklingsstöd Under våren utsåg Kulturnämnden som brukligt mottagare av Region Uppsalas kulturstipendier samt konstnärliga utvecklingsstöd. Kulturenheten handlade stipendierna, stöttade sakkunniggruppen i sitt arbete med att ta fram förslag på mottagare, samt arrangerade stipendieutdelningen på Uppsala Konsert & Kongress. Kultur- och hedersstipendiater 2017: Dans Emelie Englund, kr Konst Stuart Mayes, kr Konst Jenny Sunesson, kr Litteratur Elin Cullhed, kr Litteratur Katarina Kieri, kr Musik Mattias Risberg, kr Musik Elin Öberg, kr Hedersstipendium (kulturhistoria) Håkan Liby, kr Hedersstipendium (scenkonst) Paul Kessel, kr Mottagare av konstnärligt utvecklingsstöd blev tablaspelaren Suranjana Ghosh, inom området musik. Hon tilldelas kr per år i två år, för att få möjlighet att skapa en öppning både mot det traditionsbundna och det radikalt moderna, vilket kommer ge inspiration och avtryck i musiklivet i Uppsala län, Sverige och världen. Regionalt projektbidrag Kulturenheten handlägger och beslutar om Regionalt projektbidrag, ett stöd till framför allt det fria kulturlivet. År 2017 inkom 85 ansökningar varav 39 beviljades bidrag. De beviljade bidragen gick till projekt runt om i länet och till satsningar inom olika konstarter.

86 Kulturenhetens verksamhetsberättelse (20) En ökad kulturell delaktighet Kulturliv för alla Nationella minoriteter, mångfald och inkludering I samarbete med Fyrisbiografen, Uppsala kommun och Länsstyrelsen Uppsala anordnade Kulturenheten en filmvisning för att uppmärksamma och fira den samiska nationaldagen 6 februari. Filmen Kaisa s Enchanted Forest, som bland annat ger liv åt skoltsamiska legender, visades för en närapå fullsatt salong. I samarbete med Gottsundabiblioteket arrangerade filmkonsulenten två filmvisningar på temat migration i hörsalen på Gottsunda centrum. Dels av långfilmen Bortom Lampedusa den 27 september och dels av dokumentären The Wait den 11 oktober. Till filmen The Wait bjöds filmens regissör Maher Abdel Aziz in, som är nyinflyttad i länet. Till dessa två visningar kom sammanlagt 55 personer och livfulla diskussioner uppstod efter filmvisningarna om temat. På initiativ från Studieförbundet Vuxenskolan genomfördes under hösten en mindre turné med produktionen Den lille prinsen, en familjeföreställning av Arabiska Teatern/Riksteatern. Föreställningen spelades på arabiska men textades till svenska med textmaskin. I samarbetet kring turnén ingick förutom Kulturenheten och Studieförbundet Vuxenskolan även Gottsunda Dans & Teater, Reginateatern, Uppsala Riksteaterförening, Tierps Riksteaterförening samt Enköpings Riksteaterförening. Föreställningen blev mycket uppskattad och nådde en publik på ca 400 personer 150 i Enköping, 138 i Gottsunda, ca 80 på Reginateatern och 40 personer i Tierp. I samband med att Tyst Teater gästspelade med föreställningen Bernardas Hus i Tierp samarbetade Kulturenheten och Tierps Riksteaterförening kring ett seminarium om teater på teckenspråk. Seminariet hölls i anslutning till föreställningen och lockade ett 30-tal personer både döva, hörande och personer med hörselnedsättning. Medverkade gjorde Josette Bushell Mingo, konstnärlig ledare för Tyst Teater och Mindy Drapsa, verksamhetsledare för Tyst Teater. De gav en historisk bild av hur teckenspråket utvecklats och hur villkoren för döva har förbättrats under åren, men även en historik kring Tyst Teater som funnits sedan 1970 och nu ingår i Riksteatern. I samarbete med Länsbiblioteket och Uppsala kommun arrangerades två seminariedagar på temat Bli bättre på bemötande. Första dagen var på våren med tema Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och andra dagen var på hösten med tema Lågaffektivt bemötande. Målgrupp för dagarna var de som arbetar på biblioteket, kulturinstitutioner, studieförbund, kulturskola och kultursekreterare. Båda dagarna blev välbesökta och utvärderingen visade på att målgruppen var nöjda.

87 Kulturenhetens verksamhetsberättelse (20) Finska kultursatsningar Region Uppsala ingår i förvaltningsområdet för finska och gör därför särskilda satsningar för att främja finsk kultur och det finska språket, genom Kultur och bildning. Kulturenheten samordnar satsningarna och redovisar till Region Uppsalas kommunikationsenhet, som ansvarar för statsbidraget för finskt förvaltningsområde. Under 2017 fortsatte dels satsningen på den finska gåvoboken till små barn. I Uppsala län erbjuds alla nyblivna föräldrar en kostnadsfri bok, att hämtas på närmaste folkbibliotek. Regionbibliotek Uppsala kompletterar bokutbudet med en sångbok på finska och svenska, för barn med finsk bakgrund. Under hösten uppdaterades och utökades också informationsmaterialet om den finska gåvoboken. Vidare arrangerades en konsert med Jaakko Ryhänen, en av Finlands mest uppskattade och internationellt kända operasångare, i Börstils kyrka i samarbete med Östhammars kommun och Musik i Uppland. Konserten blev en succé med en fullsatt kyrka. I samarbete med Riksteaterföreningen i Enköping, gavs föreställningen Kultakausi Strålande tider på Joar Blå i Enköping. Teaterföreställningen utspelar sig på en färja och är en komedi om en grupp människor på en resa mot sina drömmars land. Föreställningen gavs på finska med svensk textning, för en publik om 90 personer. Slutligen genomfördes dramatiserade läsningar av finsk dramatik som en del av Regionbibliotek Uppsalas Litteraturkarusell. Temat för läsningarna var generationer och texterna knyter på olika sätt an till Finlands 100-åriga historia som självständig stat. Teater C från Uppsala stod för framförandena och till biblioteken i Heby, Skutskär, Enköping, Gimo, Sävja, Bålsta samt Tierp lockades sammanlagt 100 besökare. Inspirationsträffar kultur och asyl/integration Inom projektet Kultur för att främja hälsa hos asylsökande anordnades under våren 2017 en inspirationsträff om kulturverksamhet med asylsökande och nyanlända. Träffen blev fullsatt av företrädare för såväl kommuner som civilsamhälle samt kulturskapare, vilka utbytte erfarenheter, nätverkade och inspirerades. Under hösten anordnades ännu en inspirationsträff, denna gång med fokus kultur och integration och med enbart kommunföreträdare som målgrupp. Sju av länets kommuner deltog och även denna träff blev uppskattad. Kultur för barn och unga Kultur hjärta källkritik Tisdagen 26 september arrangerades fortbildningsdagen Kultur hjärta källkritik i Csalen på Uppsala Konsert & Kongress av nätverket Kulturkraft. Ett 70-tal deltagare från hela länet fyllde C-salen. Dagen varvades med föreläsningar och praktiska exempel med fokus på hur digitaliseringen påverkar samhället och mänskligt beteende. Nätverket Kulturkraft har som uppdrag att arrangera seminarier/fortbildningsdagar eller

88 Kulturenhetens verksamhetsberättelse (20) utbudsdagar för de som arbetar för att barn och unga ska få ta del av kulturens mångfald såsom lärare, pedagoger, bibliotekarier, kulturskapare samt kultursekreterare. Att få vara sig själv en dag om normkritik, kultur och inkludering Under hösten arrangerade Kulturenheten en fortbildningsdag för kulturskolans pedagoger i länet. En dag som utmanade normer och testade förutfattade meningar. Inledningen av dagen gjordes av Janne Bromseth, forskare i genusvetenskap på Uppsala universitet. Sedan fick deltagarna dela upp sig i olika grupper för workshops som leddes av Emelie Bardon, lärare i dans och författare, Joakim Rindå, normkritisk utbildare och regissör samt Helena Gerentz, beteendevetare och dramapedagog. Dagen avslutades med föreställningen Landet inuti en föreställning om svensk landsbygd och queera erfarenheter i skuggan av storstadsnormen, producerad av Folkteatern Gävleborg och Riksteatern. 120 personer var anmälda till dagen som fick ett mycket positivt gensvar. Kulturstipendier för unga Region Uppsalas kulturstipendier för unga är avsedda att stödja och uppmuntra ungdomars insatser inom olika konstområden som litteratur, film, dans, konst, musik och teater. Stipendiet kan både sökas av ungdomar själva och stipendiater kan bli föreslagna. Stipendium kan tilldelas ungdomar som bor eller har sin skolgång i Uppsala län och som lägst fyller 13 år och som högst 20 år under året. Kulturenheten handlägger stipendiet. Region Uppsalas kulturnämnd utsåg vid sitt sammanträde den 24 mars 2017 års mottagare av Kulturstipendier för unga: Dans Liv Löthman Ybo, Uppsala, kr Dans Joyce Eriksson och Moa Lindberg, Tierp, kr Teater Teater Crew, Tierp, kr Litteratur Alva Spångberg, Uppsala, kr Konst Gustav Ekberg, Uppsala, kr Musik Miranda Nordqvist, Uppsala, kr Musik Hugo Hedstrand, Uppsala, kr Film Jonna Linnér, Enköping, kr Årets Uppskattning Region Uppsalas kulturnämnd utsåg vid sitt sammanträde den 16 maj Anette Skåhlberg, författare, musiker och filmskapare, till mottagare av Årets Uppskattning I motiveringen nämns Anettes skapande inom olika konstformer där hon behandlar ämnen och känslor som är viktiga för barn och unga, hennes arbete i skolor för att locka fram barns kreativitet, samt hennes engagemang inom genus, likabehandling och mångfald. Årets Uppskattning är inrättat av kulturnämnden för att uppmärksamma enskilda personer, föreningar eller organisationer som gör betydande insatser för att främja barn- och ungdomskultur i Uppsala län. Priset består av kronor och ett unikt framtaget konstverk, år 2017 av konstnären Maria Friberg. Kulturenheten handlägger priset och utdelningen.

89 Kulturenhetens verksamhetsberättelse (20) Skapa Dans Uppsala läns koreografitävling Skapa dans arrangerades i december på Uppsala Konsert & Kongress. Syftet med tävlingen är att stimulera det egna skapandet och erbjuda en plattform för detta under professionella former. Tävlingen riktar sig till ungdomar i åldern år. Vinnaren av den regionala tävlingen får representera Uppsala län på den nationella tävlingen tillsammans med ungdomar från hela Sverige. Totalt tävlade 9 bidrag i 2017 års Skapa Dans-tävling och vinnare blev gruppen No Legacy med sin koreografi "Train Station". Sommardans Sommardans har som syfte att ge unga som går ut årskurs 9 i Uppsala, en inblick i yrkeslivet som dansare, från audition till färdig produktion. Under tre veckor får ungdomarna jobba med en professionell danskonstnär/koreograf som leder dem fram till en färdig föreställning som visas offentligt någonstans i Uppsala stad. Syftet med projektet är också att erbjuda ett arbetstillfälle för en danskonstnär som får möjlighet att under 3 år projektleda och skapa tre nya koreografier för ungdomar. Detta år var Melody Sheikhs tredje och sista år som koreograf. Danssommarjobbet är ett samarbete med Uppsala kommun. Dans i Botaniska trädgården Dansa med förskolebarn i Botaniska trädgården är ett samarbete som initierades Linnéåret 2007 med Uppsala Universitet. Arrangemang som återkommer varje år är Trädens födelsedag och Blomsterplanteringen. Då kommer flera hundra förskolebarn och dansar och planterar blommor i Botaniska trädgården. DANSA! Dansa! genomfördes i Knivsta, Tierp och Heby med en gemensam regional avslutning på Grand i Uppsala. Dansa! är ett projekt som syftar till att barn i åldern 8 13 år ska inspireras att skapa egna danser tillsammans med andra och visa upp sina koreografier och se andra barn dansa. Dansa en bok Det tvååriga projektet Dansa en bok är nu slut och materialet klart. Syftet med projektet var att producera ett material som kombinerar dans och läsning med vilken bilderbok som helst. Materialet ska vara lätt att använda och lättillgängligt och som användare ska man inte behöva någon förkunskap om dans. Under året har introduktionsworkshops riktade till bibliotekspersonal, danslärare, förskollärare och lärare ägt rum i hela länet. Materialet har också presenterats i flera nationella och internationella sammanhang för spridning och information om materialet. I form av en metodhandledning och specialkomponerad musik finns nu materialet att ladda ner från Region Uppsalas hemsida. Projektet genomfördes i samarbete mellan Kulturenheten och Regionbibliotek Uppsala. Arrangörsstöd för dans Varje år delar Kulturenheten ut kr i arrangörsstöd för dans, ett stöd som subventionerar dansföreställningar så att olika slags arrangörer kan köpa in och visa

90 Kulturenhetens verksamhetsberättelse (20) dans. De flesta dansföreställningar som subventioneras genom stödet är riktade till barn och ungdomar och visas på förskolor och skolor, bibliotek, mindre scener och liknande. Arrangörsstödet delas ut med god spridning i länet. Fortbildning inom film för pedagoger Kulturenheten arrangerade fortbildning för pedagoger och lärare om film som verktyg i undervisningen. Fortbildningen gavs vid två tillfällen i september, dels i animation för en lärargrupp i Heby kommun och dels för kulturskolan i Östhammars kommun. Båda tillfällena var mycket uppskattade, med 12 lärare på respektive ort. I december inleddes ett nytt samarbete med litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet. Filmkonsulenten undervisade blivande lärare i grundskolan om hur filmvisningar fungerar i skolan, i filmatiseringar och i filmanalys. Ett femtontal lärarstudenter deltog. Vidare har Kulturenhetens mediepedagog undervisat om praktiskt filmskapande på Söderforsskolan samt på Uppsala estetiska gymnasium under hösten. Tierps filmvecka Filmkonsulenten var ett stöd för Tierps kommun i planeringen och genomförandet av deras filmvecka i början av oktober. Filmkonsulenten höll i samtal med skolelever efter visningar av kortfilmspaket på Tierps bio. Till visningarna kom sammanlagt 135 elever och lärare. Vidare hölls samtal med en regional filmskapare boende i Tierp. Peter och vargen I samarbete med Musik i Uppland erbjöd Kulturenheten tre film- och musikkonserter på UKK i november. Föreställningen Peter och vargen visades, med klassisk musik till en animerad film, riktad till barn upp till 12 år. De två skolföreställningarna den 9 och 10 november lockade 1332 elever från hela länet, inklusive sina lärare. Till den öppna konserten på lördagen kom 393 personer. Konserterna var mycket uppskattade och fick en stor publik. Noomaraton Under årets Noomaraton deltog åtta lag (ca 25 personer), varav fem lag kom i mål. Noomaraton är en filmtävling på tid, öppen för alla att delta i oavsett ålder och erfarenhet. Deltagande lag har 24 timmar på sig att göra en film utifrån hemliga förutsättningar - ett tema, tre platser och tre föremål. Alla filmer visades under en gemensam visning på Slottsbiografen i Uppsala under Kulturnatten. Detta är mycket populärt och 120 personer deltog i visningen, vilket i princip fyllde Slottsbiografen. Focus Focus filmfestival för unga i Uppsala län ägde rum 22 maj på Slottsbiografen. Tretton filmer deltog i tävlingen som har två klasser, mellanvikt för åldern år och tungvikt för åldern år. De vinnande filmerna i varje tävlingsklass direktkvalificeras till riksfinalen, Novemberfestivalen, i Trollhättan november. Fem personer åkte till Trollhättan för att ta del av festivalen på plats. Det kom cirka 60 personer till Focus filmfestival som även samkördes för andra gången med utdelningen av Region Uppsalas kulturstipendier för unga. Att båda evenemangen ägde rum samma kväll lockade en större publik än föregående år.

91 Kulturenhetens verksamhetsberättelse (20) Ung Film Framåt Ung Film Framåt är ett regionalt talangutvecklingsinitiativ för åldern år och är ett samarbete mellan länen Sörmland, Uppsala och Örebro. Uppsala län hade fyra deltagare under våren, alla var unga män. Satsningen erbjuder deltagare fyra sammankomster med professionella filmskapare. Vid Uppsalahelgen föreläste regissören Marcus Carlsson och fotografen Ewa Cederstam. Filmworkshops för unga under loven Kulturenheten arrangerade filmworkshops på biblioteken i länet under sport- och höstlov samt efter skolavslutningen på sommaren. Kulturenhetens mediepedagog har hållit i animationsverkstäder på Gränby bibliotek och Möbeln i Tierp på sportlovet och Sävja bibliotek och Knivsta bibliotek (filmverkstad) på höstlovet. I juli månad höll animatören Erik Hedman en workshop för 15 ungdomar i Tierp. Arrangörsstöd för teater Under året övertog Kulturenheten handläggningen av arrangörsstödet från Riksteatern Uppsala län. Totalt fördelades kr till föreställningar i länet, kvoterade till varje kommun. Det resulterade i 88 föreställningar som nådde en publik på barn/elever. LÄNK LÄNK är ett projekt som ger amatörteatrar, teaterpedagoger och elever i hela Sverige möjlighet att arbeta med nyskrivna pjäser av professionella dramatiker. Arbetet för de amatörverksamma pågår i ungefär ett år och avslutas med lokala premiärer, länsfestivaler och en riksfinal. Projektet drivs av Riksteatern äger en av länsfestivalerna rum i Gävle och eftersom tre av de sju medverkande amatörgrupperna kommer från Uppsala län gick Kulturenheten under 2017 med som en samarbetspart inför festivalen. De övriga parterna är Riksteatern Gävleborg, Folkteatern Gävleborg samt Gävle Teater. Från länet medverkar två grupper från Gottsunda Dans & Teater samt en grupp från Kulturskolan i Tierp. Herthas ateljé och Ankomsten Under februari 2017 samarbetade teaterkonsulenten, konstkonsulenten och Bror Hjorths Hus kring Pantomimteaterns uppsättning I Herthas ateljé, om skulptören Hertha Hillfon. Målgruppen var Sprintklasser (nyanlända) och grupper med språksvårigheter. Lågstadie- upp till högstadieelever erbjöds dels teaterupplevelse, efterföljande workshops och museibesök på Bror Hjorths hus. Totalt nåddes 341 elever, varav 127 deltog i efterföljande workshop. GUC filmade föreställningen och kunde på så vis utnyttja tillfället för sin undervisning. Under hösten fortsatte samarbetet mellan konstkonsulenten och Bror Hjorths hus kring en uppsättning med teatergruppen Teateri av Shaun Tans Ankomsten. Konceptet var ett motsvarande upplägg och nådde då 186 elever från mellanstadiet till gymnasieålder.

92 Kulturenhetens verksamhetsberättelse (20) Kultur och hälsa Kultur i vården Kultur ger ljusglimtar i tillvaron, skapar värdefulla möten och ger verktyg för reflektion. Att delta i kulturlivet är en viktig friskfaktor, men också en mänsklig rättighet. Därför arbetar Kulturenheten för kulturens förekomst inom vården. Alla kulturprogram har fri entré och riktar sig till patienter eller närstående, samt personal eller besökare, inom Region Uppsalas vård. Under hösten 2017 utökades spelplatserna för Kultur i vården då Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping åter anslöt sig till verksamheten. Programmet under året hade en bred och blandad repertoar av teaterföreställningar, dansworkshop, musikteater, föreläsningar inom kulturarv, slöjdverkstad, trolleri- och magiföreställning. Det musikaliska utbudet bjöd på klassiskt kammarspel, indisk tabla, folkmusik, blues, jazz, schlager, rock och pop. Kulturaktiviteter i vården, fortsatt försök I hälso- och sjukvården ökar andelen patienter med livsstilssjukdomar och stress. Forskning visar att kulturupplevelser kan bidra till hälsa och snabbare rehabilitering för denna grupp av patienter. Därför inleddes försöksverksamheten Kultur på recept under hösten 2016 på vårdcentralen i Gottsunda och Örsundsbro. Verksamheten fortsatte under våren 2017 med nytt namn, Kulturaktiviteter inom vården. Kulturaktiviteter inom vården innebär att patienter vid vårdcentralerna erbjöds att under en tio veckors period få delta i en gruppverksamhet med kulturaktiviteter. Kulturaktiviteterna var skapande i slöjd, musik och sång, konst och film samt besök på Bror Hjorts Hus. Vid första och sista träffen fick deltagarna fylla i en enkät. Enkäten visar att deltagarna tyckt att verksamheten varit meningsfull, stimulerande och gett mod att prova något nytt. Under våren genomfördes en uppföljning av kulturaktiviteter inom vården under ledning av docent Georg Drakos. Uppföljningen baserades på intervjusamtal med projektledare, kulturutövare och berörd vårdpersonal samt på en gemensam workshop. Uppföljningen visade på att aktiviteterna på olika sätt kan bidra till att mobilisera deltagarnas egna resurser att hantera hälsoproblem. Nationella nätverket för Kultur i vården Nätverket för kultur och hälsa i Sverige är ett forum för ömsesidigt utbyte av kunskap och erfarenheter för yrkesverksamma inom området. Gruppen träffas årligen på olika platser i Sverige. Nätverket för Kultur i vården träffas en gång per år, och i år var Region Uppsala genom Kulturenheten värd för träffen. Nätverkets mål är att öka kunskapen om vad kultur och hälsa kan innebära för enskilda människor och för samhället i stort. Nätverket vill stimulera till tvärsektoriella samarbeten mellan företrädare inom hälso- och sjukvårdssektorn, kultursektorn samt kommunernas vård och omsorg. Dans för äldre Dansen har en tertiär prevention som kan göra att äldre håller sig friskare. Därför arrangerade danskonsulenten och en kulturstrateg vid Kulturenheten ett seminarium kring Dans för äldre och dans och Parkinson. Under ledning av Hugo Tham, dansutvecklare från Region Halland, som har 35 år av scenisk och pedagogisk

93 Kulturenhetens verksamhetsberättelse (20) erfarenhet i ämnet utforskande dans för äldre och dans för Parkinson, fick deltagarna göra praktiska dansövningar, samtala om andra sätt att tänka kring vad dans kan vara samt få ta del av forskning som gjorts de senaste 15 åren om dans för äldre. Dagen blev snabbt fulltecknad med totalt 44 deltagare från äldreomsorg, danspedagoger och andra intresserade. Inspirationskvällar cancer-rehab Tillsammans med projektledaren för cancerrehabilitering vid Akademiska sjukhuset, arrangerar Kulturenheten inspirationskvällar för patienter som har cancer och deras närstående. Syftet med kvällarna är att öka kunskapen kring hur man genom egna insatser kan underlätta tillfrisknandet och stärka den egna livskvaliteten. Målet är att ge grundläggande och praktiskt tillämpbara kunskaper om cancerrehabiliterande egenvård genom korta föreläsningar, där konst och musik ingår som kulturella inslag. Temat för kvällarna är psykiska/sociala, fysiska och existentiella rehabiliteringsbehov, där kultur kan vara en viktig del. Under 2017 arrangerades tre kvällar och intresset var stort från målgruppen. Kultur för att främja hälsan hos asylsökande Projektet Kultur för att främja hälsa hos asylsökande, som startade hösten 2016 med hjälp av medel från Vårdstyrelsen vid Region Uppsala, fortsatte under våren Satsningen bestod av tre delar: bokning av kulturaktiviteter riktade till asylboenden i länet, aktivitetsstöd till studieförbund för förstärkning av verksamhet med målgruppen samt bidrag på totalt kr som det fria kultur- och föreningslivet kunde söka för kulturaktiviteter med nyanlända/asylsökande. Satsningen hade cirka 450 deltagare inom de olika aktiviteterna och bidrag fördelades till 10 olika kulturprojekt i länet. En attraktivare livsmiljö Arrangörer och lokaler Utbudsdag för teater i Västerås En av årets viktigaste dagar för scenkonstarrangörer i Mellansverige är utbudsdagen som äger rum i februari varje år. Det är ett samarbete mellan teaterkonsulenterna i nio län och lockar varje gång 350 deltagare från riksteaterföreningar, bygdegårdsföreningar, Folkets Hus-föreningar och andra organisationer. Det visas utdrag på ca 20 min var av runt 50 olika produktioner som kan turnera. Här möts totalt ca 500 personer för att utbyta erfarenheter och skapa kontakter med varandra. Från Uppsala län brukar runt personer delta. Inspirationsträff för arrangörer I maj genomförde kulturenheten i samarbete med Riksteatern Uppsala län en inspirationsdag för ideella kulturarrangörer. Dagens tema var Värdskap och gemenskap. De ca 30 deltagarna kom från olika kultur- och arrangörsföreningar i länet. De fick

94 Kulturenhetens verksamhetsberättelse (20) lyssna till Jan Gunnarsson från Värdskapet, som talade om Den välkomnande föreningen och deltaga i en workshop om gemenskap ledd av Helena Gerentz. Som avslutning på dagen fick de sedan träffa Petra Brylander, chef för Uppsala stadsteater. Stödjande av nya arrangörer Under hösten hölls ett antal möten i Östhammars kommun för att bilda en ny riksteaterförening där. Initiativet togs lokalt och kommunens kulturförvaltning är mycket positiv till bildandet. Teaterkonsulenten har bistått med samordning och information och höll i det första mötet då allmänheten bjudits in. En interimsstyrelse har bildats och årsmötet äger rum i februari Konst i det offentliga rummet Region Uppsalas konst når patienter, anhöriga och personal och är en viktig del av en välkomnande och mänsklig vårdmiljö. Kultur och bildning har uppdraget att konstnärligt gestalta Region Uppsalas lokaler och Kulturenheten utför det operativa arbetet. Kulturnämnden ansvarar för uppdraget och beslutar om riktlinjer för arbetet med konstnärlig gestaltning. Arbetet sker i nära samarbete med bland andra Fastighet och service (FOS), de olika projektens konsulter och verksamheterna där konsten ska placeras. Den konstnärliga gestaltningen består av såväl byggnadsanknuten konst som lös konst av hög kvalitet. Med byggnadsanknuten konst menas gestaltningar som samverkar med arkitekturen i ett nära samarbete mellan konstnär, arkitekt och byggprocess. Lös konst är separata konstverk inköpta på galleri eller direkt från konstnären. Under 2017 har Kulturenheten bland annat arbetat med följande projekt/verksamhet: Ingång 100/J-huset på Akademiska sjukhuset. En ny byggnad för vård, forskning och utbildning som kommer att bli en märkesbyggnad för hela sjukhusområdet. Flera större konstnärliga gestaltningar av olika delar av byggnaden pågår, bland annat av konstnärerna Sari Palosaari, Astrid Göransson och Sirous Namasi, och under 2017 har även inköp av lös konst påbörjats. Dokumentation av de olika konstprojekten i byggnaden pågår också, genom filmer som följer konstnärernas arbete med sina verk. B9/B12 länk till ingång 100/J-huset. Kulturenheten har tagit fram ett konstprogram och en konstkonsult har knutits till projektet. En koppling till den pågående ombyggnationen av hus B11 planeras med bland annat samordnad konstnärlig färgsättning av trapphus och korridorer. Hus B20/Dialys. I samband med att hus B11 renoveras och byggs om för att uteslutande inrymma vårdavdelningar flyttas dialysavdelningen till hus B20.

95 Kulturenhetens verksamhetsberättelse (20) Verksamheten bedrivs dessutom på flera andra platser på sjukhuset och dessa samordnas nu i de nya lokalerna. Kulturenheten har påbörjat arbetet med att konstnärligt gestalta lokalerna. Bussdepå Uppsala. Fem konstnärer har i konceptform utrett möjligheter för en omfattande ljusgestaltning av depåområdet och byggnader. Även om inget av koncepten kommer att utföras gav de konstgruppen viktiga kunskaper om möjligheter och problem vid gestaltande av en komplex miljö. Efter en urvalsprocess har fyra konstnärer fått skissuppdrag för invändiga glaspartier och färgsättning. Uppsala folkhögskola. Under 2017 påbörjades arbetet med konstnärlig gestaltning av Uppsala folkhögskolas nya lokaler i Ultuna. Konstgruppen för projektet har beslutat att lämna ett skissuppdrag till konstnären Susan Whitlow för två stora verk till samlingssalen. Till övriga lokaler planeras inköp av lös konst. Kungsgärdets center. En ny reception med väntrum till Hälsa och habilitering på Kungsgärdet stod klar i början av På grund av evakueringar i andra delar av byggnaden är öppnandet av receptionen framflyttad till mars Till projektet har Kulturenheten bland annat köpt in en bronsskulptur av konstnären Mats Åberg. Inom samma projekt totalrenoverades översta planet i hus G i för att inrymma ytterligare kontorsutrymme för Hälsa och habilitering. Lokalerna har gestaltats med nyinköpt konst och kompletteringar ur konstförrådet. Gottsunda vårdcentral. Konstnären Ellen Ruge har gjort ett genomgripande ljuskonstverk som breder ut sig genom vårdcentralens alla delar. En ljusvägg sträcker sig som en ryggrad genom vårdcentralens centrala delar, 17 ljussatelliter markerar lokalens utkanter. I trappan och på ljusgården flyger lysande fågelflockar. Alla delar skiftar långsamt i färg och ljusstyrka och skapar en både intim och föränderlig värld. Ett filmprojekt som dokumenterar konstprojektet i Gottsunda vårdcentral är under produktion och färdigställs under våren Vårdcentral Stenhagen. Till väntrummet beställdes fotoverket The Belt of Venus and the Shadow of the Earth IV av Inka och Niclas Lindergård. Verket printades i stort format för att täcka hela väggen och skapar med sin öppna horisont en större djupkänsla i det annars trånga väntrummet. Till andra allmänna rum har målningar av Aldo Zetterman, Samuel Sander och Magni Borgehed köpts in. Kompletteringsärenden. Kulturenheten hanterade under 2017 cirka 90 ärenden som inkluderade hantering av trasiga konstverk, översyn och kompletteringar av konst vid mindre lokalförändringar, inhämtning av konst vid omflyttningar, besök i konstförrådet vid val av konst till arbetsrum med mera. Flera verksamheter på kvinnokliniken har fått ommålade lokaler vilket innebar

96 Kulturenhetens verksamhetsberättelse (20) hantering och omhängning av konsten där. Andra verksamheter som fått sitt konstinnehav kompletterat under 2017 är bland andra Almunge folktandvård, 1177 Vårdguiden, Österbybruks vårdcentral, ambulansstationen i Enköping och psykiatrimottagningarna för BUP och för unga vuxna. Renovering. Konstverket Sten på sten av Arne Jones, vid infarten till Akademiska sjukhuset, har under hösten genomgått en omfattande renovering. Uppdraget planerades och bekostades gemensamt av Kulturenheten och Fastighet och service. Under våren 2018 kommer omgivande växtlighet att återställas. Verket samfinansierades vid beställningen på 1970-talet av dåvarande Uppsala läns landsting, Statens konstråd och Uppsala kommun. I samband med restaureringen 2017 överlät Uppsala kommun formellt sin del av konstverket till Region Uppsala. Inventering av konsten. Under året har Kulturenheten inventerat enligt inventeringsplanen. Fokus har legat på inventeringar i länets alla kommuner utom Uppsala. Länets vårdcentraler, folktandvårdsmottagningar och Hälsa och habiliterings olika verksamheter har inventerats. Sammanlagt har 106 olika placeringskoder/verksamheter inventerats. Utöver detta har inventeringar gjorts i samband med de större projekten på Akademiska sjukhuset och vid de omflyttningar av verksamheter som skett under året. Kultur och samhällsutveckling Kulturenheten har vid flera tillfällen under 2017 bidragit med synpunkter till Region Uppsalas remissvar på olika statliga utredningar och kommunala samhällsbyggnadsplaner, för att lyfta konst- och kulturperspektivet i dessa sammanhang. Inom projektet Konstkuben anordnades en samtalsserie om det offentliga rummets värde och framtid, där bland annat frågor om konstens plats och roll i samhällsutvecklingen lyftes.

97 TJÄNSTEUTLÅTANDE Kulturenheten Andreas Bjersby Tfn E-post Dnr KOB Kulturnämnden Verksamhetsberättelse konstnärlig gestaltning 2017 Förslag till beslut Kulturnämndens beslut Verksamhetsberättelse konstnärlig gestaltning 2017 godkänns och läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Kulturenheten har sammanställt verksamhetsberättelse för Region Uppsalas arbete med konstnärlig gestaltning Verksamhetsberättelsen innehåller redovisning av pågående och avslutade gestaltningsprojekt, genomförda kompletteringsprojekt, pedagogiska insatser och andra viktiga händelser under Bilaga Verksamhetsberättelse konstnärlig gestaltning 2017 Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

98 Dnr KOB Verksamhetsberättelse 2017 Konstnärlig gestaltning av Region Uppsalas lokaler Anna-Karin Brus, Trees II och IV, Olja, 2017 Anna-Karin Brus/Bildupphovsrätt (2018)

99 1 (15) Innehållsförteckning Inledning... 2 Konstbudget Beställningar av byggnadsanknuten konst... 2 Inköp av löskonst under Delegationsordning inköp och beställningar av konst... 3 Nytt konstförråd... 3 Inventering av konsten... 3 Avrop konstkonsulter... 3 Konstombud... 4 Utlånad konst... 4 Förmedling och pedagogik... 4 Samarbete Uppsala universitet... 5 Samverkan med andra regioner... 5 Konferenser och seminarier... 5 Pågående projekt Akademiska sjukhuset... 6 Ingång 100 (J-huset)... 6 B9/B12 länk till ingång Dialys Hus B Kvinnokliniken/Barnsjukhuset... 8 Produktionskök - Blå korset... 8 Pågående övriga projekt... 9 Gränbystadens vårdcentral... 9 Bussdepå Uppsala... 9 Samariterhemmet... 9 Uppsala folkhögskola... 9 Ambulanshall Tierp... 9 Almunge vårdcentral Kungsgärdets center Årsta vårdcentral Orstenens Vårdcentral Folktandvård Stationsgatan Avslutade projekt Gottsunda vårdcentral Hus B14, ingång Vårdcentral Stenhagen Primärvårdens administration Folktandvårdens administration Regionens hus Eldaren Kompletteringsärenden Avförda verk Renoveringar Arne Jones, Sten på Sten, Akademiska sjukhuset Rolf Sinnemark - Akademiska sjukhuset, hus B17, ingång Torsten Rhenqvist - Akademiska sjukhuset, hus B11, ingång

100 2 (15) Inledning Kultur och bildning har uppdraget att konstnärligt gestalta Region Uppsalas verksamheter och Kulturenheten utför det operativa arbetet. Kulturnämnden ansvarar för uppdraget och beslutar om riktlinjer för arbetet med konstnärlig gestaltning. Arbetet sker i nära samarbete med bland andra Fastighet och service (FOS), de olika projektens konsulter och verksamheterna där konsten ska placeras. Den konstnärliga gestaltningen består av såväl byggnadsanknuten konst som lös konst av hög kvalitet. Med byggnadsanknuten konst menas gestaltningar som samverkar med arkitekturen i ett nära samarbete mellan konstnär, arkitekt och byggprocess. Lös konst är separata konstverk inköpta på galleri eller direkt från konstnären. Konst i offentlig miljö omfattar idag förutom måleri, grafik och skulptur även rörlig bild, ljus- och ljudkonst. Konstbudget 2017 Budget för konstinvesteringar 2017 var 11,2 mnkr och utfallet var 9,7 mnkr. Budgeten för konstinvesteringar görs enligt Regionfullmäktiges avsättningsregler, det vill säga motsvarande 1 % av byggkostnaderna avsätts till offentlig konst. Konstinvesteringar görs inom ramen för ny- och ombyggnationer samt nya förhyrningar inom Region Uppsala. Avvikelse mot budget beror dels på att investeringarna inte alltid ligger i fas med konstbudgeten och att det sker tidsmässiga förändringar inom byggnadsprojekten. Flera planerade projekt har avbrutits eller skjutits på framtiden, till exempel nya lokaler för rättspsykiatri och ny avdelning för neonatalvård. Konstinvesteringar budgeteras årsvis enligt Region Uppsalas budgetprocess men varje enskilt konstanslag är knutet till respektive projekt som många gånger löper över flera år. Kulturenheten har i dialog med Regionkontoret tagit fram en budgetmodell som förenklar och tydliggör respektive projekts investering över flera år. Kostnaden för konstkonsulter belastar respektive konstprojekt. Beställningar av byggnadsanknuten konst Kulturenheten har under året tecknat skissavtal med 13 konstnärer varav 8 kvinnliga och 5 manliga. Under årets tecknades 7 avtal för genomförande av beställd konst, 4 med kvinnliga och 3 med manliga konstnär.

101 3 (15) Inköp av löskonst under 2017 Under året köptes totalt 301 konstverk in varav 179 verk av kvinnliga konstnärer och 122 av manliga konstnärer Totalt Kvinnor Män verk 333 verk 123 verk (2,25 mnkr) 188 verk (1,62 mnkr) 127 verk (1,86 mnkr) 145 verk (1,67 mnkr) verk 179 (1,5 mnkr) 122 (1,4 mnkr) Delegationsordning inköp och beställningar av konst Inköp av konstverk för värde upp till kr är verkställighet för projektledarna. Inköp av konstverk, inom ramen för respektive projekt, för värde mellan kr och kr är verkställighet för projektledarna efter godkännande av verksamhetschef. Inköp av konstverk för värde över kr är delegation och gäller upp till ett värde av kr. Tecknande av avtal för beställning av konstverk är delegation upp till ett värde av kr. Nytt konstförråd I samband med Kulturenhetens flytt till Regionens hus hösten 2016 inrättades ett nytt förråd för konst på Storgatan 32. Efter iordningställande av lokalerna och uppackning av all konst har förvaringsmöjligheter och arbetsmiljö förbättras avsevärt. Tillgängligheten för transporter och besökare fungerar bra och möjligheterna för att ta emot grupper och visa konst är bättre än tidigare. Inventering av konsten Under året har Kulturenheten inventerat enligt inventeringsplanen. Fokus har legat på inventeringar i länets alla kommuner utom Uppsala. Länets vårdcentraler, folktandvårdsmottagningar och Hälsa och habiliterings olika verksamheter har inventerats. Sammanlagt har 106 olika placeringskoder/verksamheter inventerats. Utöver detta har inventeringar gjorts i samband med de större projekten på Akademiska sjukhuset och vid de omflyttningar av verksamheter som skett under året. Avrop konstkonsulter Mellan de ramupphandlade konstkonsulterna gjordes avrop och förnyad konkurrensutsättning till följande uppdrag: Uppsala folkhögskola Hängnings- och monteringshjälp Akademiska sjukhuset, hus B9/B12

102 4 (15) Konstombud Konstombudsverksamheten har idag 12 konstombud som representerar olika verksamheter i regionen. Några konstombud har under året fallit ifrån men några nya har tillkommit. En träff hölls under hösten 2017 i Regionens hus. Den inleddes med en visning av den konstnärliga gestaltningen av huset. Därefter informerade Kulturenheten om aktuella och kommande konstprojekt. Utlånad konst Katrin Westmans skulptur Bended Needs lånades under hösten ut till Uppsala Konsert & Kongress. Skulpturen är placerad i Regionens hus på plan 5. Tor G Henrikssons träskulptur Syster i vårdträdet lånades ut till utställning på Uppsala konstmuseum. Skulpturen är placerad på akutmottagningen Akademiska sjukhuset. Anna-Karin Brus stilleben Song to the Siren lånades ut till Kulturhuset/Stadsteatern i Stockholm under våren. Konstverket är placerat på bussdepån för regionbussar i Uppsala. Förmedling och pedagogik Kulturenheten har under året gjort särskilda satsningar för att sprida information och kunskap om konsten för de som möter den i sin vardag som patient, närstående eller personal men även för de som inte besöker Region Uppsalas lokaler. Genom bland annat konstvisningar, trycksaker och kortare filmer finns det möjlighet att ta del av såväl enskilda konstnärskap som hela konstkollektioner. Regionens konst i sociala medier Region Uppsala har genom avtal med Bildupphovsrätt rätt att återge konstverk ur samlingarna i obegränsad omfattning av anslutna konstnärer. Från och med 1 januari 2017 är det genom avtalet även tillåtet att publicera verk på sociala medier för kulturella ändamål. Avtalet gäller för hela Region Uppsala men Kulturenheten står för årsavgiften och hanterar administrationen kring avtalet inkluderat årlig redovisning av verksanvändning. Avtalet gör det möjligt att tillgängliggöra konsten för en bredare målgrupp. Varje vecka, med några veckors sommar- och vinteruppehåll, presenteras ett utvalt verk ur samlingarna med kort information kring konstnär, teknik, årtal, inköp och placering. Veckans konstverk presenteras på Kulturenhetens hemsida för konst, på enhetens facebooksida och instagramkonto. Enheten har för avsikt att även använda Facebook och Instagram för att presentera såväl beställda konstverk som verk under produktion. Kulvertprojektet utställning och katalog Under år 2016 färdigställdes ett omfattande konstprojekt i kulverten under Akademiska sjukhusets C-område/Glunten. Det 300 meter långa projektet finns nu dokumenterat och presenterat i skriften Akademisk underjord. I bild och text blir kulvertens och konstens

103 5 (15) funktion som sjukhusets blodsystem tydligt. Skriftens långsträckta format understryker verkets karaktär. Under våren 2017 visades utställningen Trippel Saltomortal på Offkonsten c/o Teatergalleriet. I utställningen presenterades kulvertprojektet och de deltagande konstnärernas respektive konstnärskap genom egna verk. Film Till de omfattande konstprojekten i ingång 100 och det utforskande ljuskonstprojektet i Gottsunda vårdcentral producerar Kulturenheten korta filmer som presenterar konstverk och konstnärer. Filmerna kommer att visas på plats i sjukhuset men ska också presenteras på förvaltningens hemsidan och i sociala medier. Konstvisningar Under året har Kulturenheten genomfört ett 20-tal visningar av olika konstprojekt inom Region Uppsala. Personal, konstföreningar, kollegor från andra delar av landet och andra grupper har fått se konsten i bland annat Regionens hus, ingång 10/Psykiatrins hus och utomhuskonsten på Akademiska sjukhuset. Samarbete Uppsala universitet Sedan fyra år samarbetar Kulturenheten med Uppsala universitet kring kursen Offentlig konst som framtidens kulturarv. I seminarieform presenteras och diskuteras olika aspekter av arbetet med offentlig konst i vårdmiljö. Kursen lägger särskilt stor vikt vid frågor om pedagogik och långsiktigt underhåll av konst. Samverkan med andra regioner Det pågår många stora vårdbyggnadsprojekt runt om i landet och erfarenhetsutbyte med andra regioner är en viktig källa till breddad kompetens. Region Uppsala ligger inom flera områden långt fram i sitt arbete med offentlig konst och flera kommuner och regioner är intresserade av att diskutera arbetssätt och rutiner. Västra Götalandsregionen och Region Kalmar planerar nya byggnader för psykiatri och Kulturenheten har förmedlat kunskap och erfarenheter från arbetet med Psykiatrins hus. Konferenser och seminarier Kulturenhetens projektledare har deltagit vid konferenser och seminarier inom området konst i offentlig miljö och som har behandlat frågor om bland annat upphandling, pedagogik och samverkan mellan olika discipliner inom vårdbyggnad. Konferensen Värdeskapande konst i vårdmiljö i Göteborg tog upp konstens betydelse i olika vårdsituationer.

104 6 (15) Pågående projekt Akademiska sjukhuset Ingång 100 (J-huset) Anslag 23 mnkr J-huset är ett av Region Uppsalas största projekt genom tiderna. På Akademiska sjukhusområdet byggs en kvm stor byggnad för vård, forskning och utbildning. Byggnaden kommer att bli en märkesbyggnad för hela sjukhusområdet och Uppsala som stad där konsten kommer att ha en framträdande funktion som understödjer byggnadens betydelse. Aulan Aulaprojektet är ett byggnadsintegrerat konstprojekt där konstnären Sari Palosaari i samarbete med White arkitekter skapat ett verk där konstverket reagerar på dagsljusets förändringar genom sensorer placerade högt upp i byggnaden. Ljusspelet längs aulans hela väggyta rör sig sakta och ger ett visuellt tillskott till byggnadens entré och stadsmiljön längs Dag Hammarskjölds väg. Friskluftsintag Det torn i betong som förser hela byggnaden med friskluft kommer att bearbetas konstnärligt av konstnären Catrin Andersson som klär volymen med ett blankt mönster i labyrintisk utformning. Volymen får via blankpolerade plåtar en förändrad och föränderlig kvalitet och omgivningen ett positivt tillskott. Sedan tidigare finns flera luftintag på Akademiska sjukhusområdet som har gestaltats konstnärligt, tex PO Ultvedts Tiger Rag utanför kvinnokliniken. Entréhall Entréhall och entréplats söder om ingång 100/J-huset är platserna för konstnären Astrid Göranssons uppdrag. I den stora representativa entréhallen kommer en mångfald av berättelser att dukas upp på ett bord. Konstnären har samlat in personliga berättelser från patienter, anhöriga, personal och besökare kring erfarenheter av vården. Berättelserna gestaltas därefter i olika material, som brons, glas och trä. Bord placeras centralt i entréhallen och kommer att bli ett naturligt blickfång för alla som besöker huset. Utanför huset kommer en av bordets berättelser även att överföras till en stenläggning på torgytan söder om huset. Stora gården På stora gården kommer konstnären Sirous Namasi att hänga 16 stora skulpturer monterade i ett vajersystem. Varje enskild skulptur består av bilder från historiska medicinska skrifter som multiplicerats till cirkulära former, gjutna i aluminium och bemålade i starka färger. Upphängningen kommer att ske med hjälp av klättrare under hösten 2018.

105 7 (15) Stilla rum Stilla rum är ett konfessionslöst rum för meditation och avskildhet. Till rummets gula tegelväggar, som speglar den yttre fasaden, skapar konstnären Andreas Eriksson en textil vävd i lin. Väven kan beskrivas som en målning i linets naturliga färger som tillsammans med det gula teglet understryker rummets värdighet. Strålningsenheten På strålningsenheten arbetar konstnärsduon In Every Tree med skulpturer, reliefer och ljud som tillsammans kretsar kring tankar om natur och skog; på den yttre gården i form av avgjutna träd i aluminium med överstora knoppar i färgat glas och på väntrummens väggar ingjutningar av detaljer av natur i harts. I undertaken i anslutning till skulpturerna på den yttre gården finns ett inspelat komponerat ljud inspirerat av natur. Hisshallar I alla hisshallar kommer fotografier av natur att placeras ut. En konstnär per plan kommer att ge en rik och mångfacetterad bild av naturens olika skiftningar och samtidigt fungera orienterande i den stora byggnaden. Personalrum I personalrummen har ett samarbete mellan inredningsarkitekter och konst resulterat i unikt utformade gardiner av konstnären Pasi Välimaa. De transparenta gardinerna skiljs åt av vertikala repkonstruktioner i starka kulörer. Löskonst Inköp av lös konst har skett under året för placering i väntrum, dagrum och andra centrala platser i byggnaden. Komplettering av inköpt konst kommer fortsätta under Montering av den lösa konsten kommer att ske efter att verksamheten övertagit byggnaden under hösten Dokumentation och pedagogik En tydlig pedagogisk förankring förhöjer värdet på och tillgängligheten till konsten. Filmarna i Skaparkraft Film & musikproduktion följer de konstnärer som arbetar med de byggnadsintegrerade konstverken och kommer att sammanställa filmer kring varje projekt. Filmerna, som ger unika inblickar i konstnärernas arbete med sina verk, är tänkta att kunna användas både internt och externt. B9/B12 länk till ingång 100 Prel. konstanslag 1,2 mnkr För att tillgodose behovet av en smidig logistik mellan ingång 70 och de nya luftbroarna till ingång 100 (J-huset) planeras en ny hiss- och trapphall med anslutande korridorer. Kulturenheten har tagit fram ett konstprogram och en konstkonsult har knutits till projektet. En koppling till den pågående ombyggnationen av hus B11 planeras med bland annat samordnad konstnärlig färgsättning av trapphus och korridorer.

106 8 (15) Konstprogrammet ringar också in möjligheten att konstnärligt gestalta ett stort glasparti i den nya hisshallens fond. Hus B20 Dialys Prel. konstanslag 407 tkr I samband med att hus B11 renoveras och byggs om för att uteslutande inrymma vårdavdelningar flyttas dialysavdelningen till hus B20. Verksamheten bedrivs dessutom på flera andra platser på sjukhuset och dessa samordnas nu i de nya lokalerna. Kulturenheten har påbörjat arbetet med att konstnärligt gestalta lokalerna. Kvinnokliniken/Barnsjukhuset Konstanslagets storlek utreds Flera omfattande insatser samordnas i samband med att garaget under kvinnokliniken ska renoveras och förstärkas. En ny entrésituation planeras med åtgärder såväl inomsom utomhus. En ny infart från Dag Hammarskjölds väg och en väganslutning mellan ingång 100 och kvinnokliniken/barnsjukhuset ingår också i projektet. Kulturenheten har skrivit ett konstprogram som lyfter fram behovet av en omsorgsfull yttre gestaltning av området. Dag Hammarskjölds väg har ett offentligt läge och ett konstnärligt samarbetsprojekt mellan Region Uppsala, Uppsala universitet och Uppsala kommun har diskuterats. Produktionskök - Blå korset Prel. konstanslag 345 tkr Fastighets- och servicenämnden beslutade under året att det ska tas fram ett program för ett nytt produktionskök på Akademiska sjukhuset. Programmet ska utgå från att samtliga befintliga byggnader rivs och ersätts med en nybyggnation för kök, personalmatsal och konferens. Kulturenheten tar fram ett konstprogram som knyts till byggnadsprogrammet där tänkbara insatser för konstnärlig gestaltning preciseras. I programmen ingår en plan för renovering och bevarande av den befintliga skulpturen Delta av Martin Holmgren.

107 9 (15) Pågående övriga projekt Gränbystadens vårdcentral Konstanslag 432 tkr Inför vårdcentralens invigning i oktober gjordes en tillfällig konsthängning med verk från förrådet. Under hösten har nya konstverk av Martin Kozlowski, Slobodan Zivic och Diana Agunbiade-Kolawole köpts till allmänna rum och en skiss på keramisk gestaltning utförts av Elvire Soyez. Gestaltningen kommer att utföras i entré, trapphus och väntrum och beräknas vara på plats i juni Bussdepå Uppsala Prel. konstanslag 8,5 mnkr Under året har praktiska möjligheter för inriktningar i konstprogrammet utretts och preciserats till flera bestämda gestaltningsuppdrag. Fem konstnärer har i konceptform utrett möjligheter för en omfattande ljusgestaltning av depåområdet och byggnader. Även om inget av koncepten kommer att utföras gav de konstgruppen viktiga kunskaper om möjligheter och problem vid gestaltande av en komplex miljö. Efter en urvalsprocess har fyra konstnärer fått skissuppdrag för invändiga glaspartier och färgsättning. Resterande gestaltningsuppdrag kommer att hanteras under våren Samariterhemmet Konstanslag 100 tkr Samariterhemmets båda entréer ska byggas om men projektet är försenat bland annat på grund av andra planerade åtgärder i byggnaden. Kulturenheten följer projektet. Uppsala folkhögskola Konstanslag 666 tkr Under året påbörjades arbetet med konstnärlig gestaltning av Uppsala folkhögskolas nya lokaler i Ultuna. Byggnaden uppfördes på 1880-talet och har under det senaste året genomgått en totalrenovering. Region Uppsala hyr lokalerna av Akademiska hus. Verksamheten kommer att rymmas på två våningsplan och omfattar cirka kvm. Konstgruppen för projektet har beslutat att lämna ett skissuppdrag till konstnären Susan Whitlow för två stora verk till samlingssalen. Till övriga lokaler planeras inköp av lös konst. Verksamheten i de nya lokalerna startar till höstterminen Ambulanshall Tierp Konstanslag 526 tkr En ny räddningsstation som inkluderar ambulanshall, expeditioner, personalrum och jourrum har börjat byggas i Tierp. Byggnaden delas med Tierps brandförsvar inom Tierps kommun, med gemensamma entréer, mötesrum och gym. Arbetet med den

108 10 (15) konstnärliga gestaltningen sker i samverkan med Tierps kommun och ett konstprogram blir klart i februari. Inflyttning planeras till mars Almunge vårdcentral Konstanslag 370 tkr En ny vårdcentral ska uppföras i Almunge och Kulturenheten planerar för den konstnärliga gestaltningen i samarbete med verksamheten och byggnadens arkitekt. Beräknad inflyttning under hösten Kungsgärdets center Konstanslag 235 tkr En ny reception med väntrum till Hälsa och habilitering på Kungsgärdet stod klar i början av På grund av evakueringar i andra delar av byggnaden är öppnandet av receptionen framflyttad till mars Till projektet har Kulturenheten bland annat köpt in en bronsskulptur av konstnären Mats Åberg. Inom samma projekt totalrenoverades översta planet i hus G för att inrymma ytterligare kontorsutrymme för Hälsa och habilitering. Lokalerna har gestaltats med nyinköpt konst och kompletteringar ur konstförrådet. Även Kungsgärdets vårdcentral påverkades av ombyggnationerna i hus C och har i entrén fått två nya grafiska blad. Årsta vårdcentral Konstanslagets storlek utreds Stadsdelen Årsta växer och förtätas och därmed ställs nya krav på vårdcentralen. Region Uppsala planerar en ombyggnad av entrén och delar av vårdlokalerna. Kulturenheten deltar i det förberedande arbetet och planerar en beställning av konst till den nya entrén. Orstenens vårdcentral Konstanslagets storlek utreds Entrén till Orstenens vårdcentral ska byggas om för att bland annat förbättra tillgängligheten. Kulturenheten diskuterar samverkan kring den konstnärliga gestaltningen med Riksbyggen som tillsammans med Region Uppsala är medlemmar i den bostadsrättsförening som äger fastigheten. Folktandvård Stationsgatan Konstanslag 74 tkr En ny mottagning för tandvård öppnar under våren 2018 i Stationsgallerian i Uppsala. Mottagningen har fyra behandlingsplatser och ska i första hand avlasta andra klinker som har lång kö till kortare och enklare behandlingar. Kulturenheten avser att köpa in konst till väntrum och personalrum.

109 11 (15) Avslutade projekt Gottsunda vårdcentral Konstanslag 888 tkr Utfall 914 tkr En central plats i Gottsunda är den stora vårdcentral där barn, vuxna och äldre har fått en naturlig träffpunkt. På denna viktiga plats ville Kulturenheten göra en satsning med särskild tyngd och utforska möjligheterna för konsten att verka i miljön på ett genomgripande sätt. Verksamhetens uttryckliga önskan om konst som sätter avtryck ledde till att konstnären Ellen Ruge blev inbjuden att lämna ett förslag som omfattade hela vårdcentralen. Resultatet blev ett genomgripande ljuskonstverk som breder ut sig genom vårdcentralens alla delar. En ljusvägg sträcker sig som en ryggrad genom vårdcentralens centrala delar, 17 ljussatelliter markerar lokalens utkanter. I trappan och på ljusgården flyger lysande fågelflockar. Alla delar skiftar långsamt i färg och ljusstyrka och skapar en både intim och föränderlig värld. Ett filmprojekt som dokumenterar konstprojektet i Gottsunda vårdcentral är under produktion och färdigställs under våren Bland löskonsten utmärker sig Sten Eklunds grafiska serie Kullahusets hemligheter som tidigare varit placerad i vårdcentralens gamla lokaler. Hus B14, ingång 85 Konstanslag 4,7 mnkr Utfall 4,6 mnkr År 2011 påbörjades arbetet med renovering och ombyggnation av de tio vårdplanen. Konstnärerna Roland Persson, Birgitta Samuelsson och Fredrika Linder har gestaltat glaspartierna mellan korridor och expeditioner/samtalsrum på var sitt våningsplan. Bakom uppdragen låg bland annat verksamhetens behov av insynsskydd i olika grader. Konstnären Jacob Dahlgren har utformat trapphusens färgsättning och våningsmarkörer i samarbete med Arkitema arkitekter. På vissa vilplan har konstnären skapat unika konstverk. En varierad konstsamling har köpts in och sammanställts för placering i korridorer, väntrum, dagrum och personalrum. Projektet är i huvudsak avslutat men några mindre anpassningar och justeringar återstår. Vårdcentral Stenhagen Konstanslag 148 tkr Utfall 144 tkr Till väntrummet beställdes fotoverket The Belt of Venus and the Shadow of the Earth IV av Inka och Niclas Lindergård. Verket printades i stort format för att täcka hela väggen och skapar med sin öppna horisont en större djupkänsla i det annars trånga

110 12 (15) väntrummet. Till andra allmänna rum har målningar av Aldo Zetterman, Samuel Sander och Magni Borgehed köpts in. Primärvårdens administration Konstanslag 185 tkr Utfall 185 tkr En kollektionshängning med både befintlig konst från förråd och nyinköp har genomförts under Inköp av yngre konstnärer har premierats som komplement till de äldre verken ur lagret. Folktandvårdens administration Konstanslag 185 tkr Utfall 146 tkr En kollektionshängning med både befintlig konst från förråd och nyinköp har genomförts under Kompletterande verk med en skulptur av Charlotta Östlund har köpts in och placerats med anpassad sockel och glas. Textilier av Pasi Välimaa har köpts in och försetts med konstbelysning. Regionens hus Eldaren Konstanslag 2,4 mnkr Utfall 2,2 mnkr Under hösten 2016 flyttade Regions Uppsalas ledningskontor, regionens politiker, Kollektivtrafikförvaltningen/UL, Kultur och bildning, Upplandsstiftelsen med flera in i de nya lokalerna i Regionens hus/eldaren. Under våren 2017 gjordes kompletterande inköp och beställningar av konst. Konsten i Regionens hus har en bredd i såväl tekniker som konstnärligt innehåll. Grundtanken har varit att visa konst som ur olika perspektiv reflekterar över begrepp som individ, identitet, tillhörighet, mångfald och demokrati. Byggnaden består av ett entréplan med reception och konferenslokaler, fyra plan med kontorslandskap och cellkontor och ett övre plan med matsal och konferensrum. En resterande summa av konstanslaget periodiseras till år 2018 för att täcka behovet av konst till lokaler som planeras att byggas om, bland annat entré och reception. Kompletteringsärenden Verksamheter inom Region Uppsala kan höra av sig till Kulturenheten med önskemål om konst i samband med mindre lokalförändringar. Initiativet kan även komma direkt från Kulturenheten. För ett årligt anslag köps konst in till kompletteringar. Den konst som kommer in till enheten i samband med att verksamheter flyttar eller ändrar karaktär är en viktig pusselbit i arbetet med kompletteringsärenden. Kulturenheten hanterade under 2017 cirka 90 kompletteringsärenden som inkluderade hantering av trasiga konstverk, översyn och kompletteringar av konst vid mindre

111 13 (15) lokalförändringar, inhämtning av konst vid omflyttningar, besök i konstförrådet vid val av konst till arbetsrum med mera. Flera verksamheter på kvinnokliniken (BB-avdelningen, BB på väg, gynmottagningen och förlossningen) har fått ommålade lokaler vilket innebar hantering och omhängning av konsten där. I samband med totalrenoveringen av hus C på Kungsgärdet evakuerades samtliga verksamheter (administration och ekonomi, hörcentralen, tolkcentralen med flera) och konsten likaså. Andra verksamheter som fått sitt konstinnehav kompletterat under 2017 är bland andra Almunge folktandvård, 1177 Vårdguiden, Österbybruks vårdcentral, ambulansstationen i Enköping och psykiatrimottagningarna för BUP och för unga vuxna. Avförda verk Under året avfördes 205 antal verk på grund av skador av olika slag. Till största delen äldre grafiska blad påträffade vid inventeringarna i länet. Renoveringar Arne Jones, Sten på sten, Akademiska sjukhuset Konstverket Sten på sten av Arne Jones har under hösten genomgått en omfattande renovering. Verket uppfördes vid infarten till Akademiska sjukhuset år Konstverket har under många år varit i behov av restaurering och tillfälliga försök till reparationer har genomförts vid flera tillfällen. Många av stenarna var spruckna och hade beläggningar av kalk och föroreningar. Verkets betongväggar läckte vatten på sidorna vilket medförde att jord och planteringar följde med vattnet utför slänten. Uppdraget planerades och bekostades gemensamt av Kulturenheten och Fastighet och service. Under våren 2018 kommer omgivande växtlighet att återställas. Verket samfinansierades vid beställningen på 1970-talet av dåvarande Uppsala läns landsting, Statens konstråd och Uppsala kommun. I samband med restaureringen 2017 överlät Uppsala kommun formellt sin del av konstverket till Region Uppsala. Konstverket är sedan tidigare registrerat och ekonomiskt balanserat med hela beställningssumman kr. Rolf Sinnemark - Akademiska sjukhuset, hus B17, ingång 30 Glaset i Rolf Sinnemarks verk hade skadats och fått stora sprickor. Under våren 2017 ersatte konstnären det blästrade och laminerade glaset med ett nytt efter de ursprungliga ritningarna.

112 14 (15) Torsten Rhenqvist - Akademiska sjukhuset, hus B11, ingång 70 Den stora träskulpturen Hyndan av Torsten Rehnqvist reparerades under året. Verket är placerat utanför Grönvallsalen på Akademiska sjukhuset.

113 TJÄNSTEUTLÅTANDE Kulturenheten Andreas Bjersby Tfn E-post Dnr KOB Kulturnämnden Rapport om fördelning av budget för konstnärlig gestaltning 2018 Förslag till beslut Kulturnämndens beslut Rapport om fördelning av budget för konstnärlig gestaltning 2018 godkänns och läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning I enlighet med kulturnämndens riktlinjer för arbetet med konstnärlig gestaltning, antagna juni 2015 och uppdaterade 2016, lämnar Kulturenheten skriftlig rapport om budget Bilagor Budget 2018 för Region Uppsalas arbete med konstnärlig gestaltning PM Budget 2018 Karta över Akademiska sjukhuset Riktlinjer för arbetet med konstnärlig gestaltning Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

114 Budget Konstnärlig gestaltning Konstanslagen beräknas på Regionfullmäktiges avsättningsregler för konstnärlig gestaltning och baseras på av Fastighet och service angiven nybyggnadskostnad 37 tkr/m2. yta m2 Akademiska sjukhuset projekt Framtidens Akademiska Ingång 100/J-hus nybyggnad Ny behandlings- och vårdbyggnad. B11 Vårdavdelningar Ombyggnad/renovering av mottagningar och vårdavdelningar. B11 Läkarskeppet Ombyggnation av administrativa lokaler. B14 Vårdavdelningar Inv. LSU Totalt Utfall tkr Budget mnkr anslag tkr tom Plan 2019 Plan Ombyggnation/renovering av mottagningar och vårdavdelningar. Resterade medel till slutjusteringar av beställd konst. B9-B12 förbindelse till J-huset Ny hiss- och trapphall med anslutande korridorer mot luftbroar till ing. 100/J-huset. Konstanslagets storlek utreds Akademiska sjukhuset övrigt Hubben Gluntenområdet Klinisk mikrobiologi och vårdhygien, KTC, UCR. Landstinget hyr av Vasakronan Produktionskök/Blå korset Kök, personalmatsal och konferensloklaer. Programarbete och projektering under Ambulansstation Tierp Ny ambulansstation i Tierp. I samma fastighet brandstation Tierps kommun. Nybyggnad/förhyrning. F12 Kvinnokliniken/barnsjukhuset/parkeringsgarage Ny gestaltning av trafik- och entrésituation.konstanslagets storlek utreds. Plan

115 B20 Dialys Plan 3 i B20 byggs om för dialys Samariterhemmet Ombyggnation av entréer. Kollektivtrafikförvaltningen Bussdepå Uppsala Stadsbussar nybyggnad. Ny depå för stadsbussarna. Kultur och bildning Uppsala folkhögskola (Wiks folkhögskola) Flyttar från Ulleråker. Nya lokaler på Ultuna. Förhyrning. Wiks folkhögskola Hus And - konferensboende. Regionens hus/eldaren Reserverat anslag pga av planerade ombyggnationer av entré och konferensdel entréplan. Primärvården/Hälsa och habilitering Almunge VC Nybyggnad. Gränby VC Nybyggnad förhyrning i anslutning till Gräny köpcentrum. Gottsunda VC Cosmos, Sprutbytet och Husläkarmottagning för hemlösa Förhyrda lokaler på Märstagatan Folktandvården FTV Uppsala, Stationsgatan Ny klinik på Staionsgatan. Lasarettet i Enköping Hus B. Nya lokaler för administration. Renoverade lokaler i tidiagre soc.tjänstens lokaler

116 Övrigt AS diverse Mindre, ej ännu beslutade projekt inom AS Mindre, ej ännu beslutade projekt i länet Kompletteringar Kompletteringar i samband med mindre renoveringar Länet diverse Totalt

117 Kulturenheten Andreas Bjersby Tfn E-post Dnr KOB Kulturnämnden Budget 2018 Konstnärlig gestaltning Budgeten tar upp konstnärlig gestaltning av projekt i Region Uppsalas investeringsplan för år 2018 samt övriga projekt som anmälts av verksamheter och Fastighet och service. Konstanslagen har bedömts enligt Regionfullmäktiges regler och beräknas på av Fastighet och service angiven nybyggnadskostnad 37 tkr/m2. Budget 2018 är preliminär och kan komma att förändras beroende på politiska beslut och hur de olika byggnadsprojekten utvecklas. Akademiska sjukhuset Ingång 100 (J-huset) En större vård- och behandlingsbyggnad uppförs. Byggnaden kommer bland annat att innehålla onkologi, strålbehandling och en kirurgisk operationsenhet. Byggnaden kommer även att användas för evakuering i samband med ombyggnad av andra delar på sjukhuset. Via gångbroar kommer J-huset att anslutas till hus B9 och hus B12. Det nya huset omfattar cirka kvm. B11 ingång 70 Vårdavdelningar och läkarskeppet Husets vårdavdelningar byggs om och moderniseras. För att erbjuda patienterna större integritet och minska risken för smittspridning kommer det endast att finnas enkelrum på vårdavdelningarna. Fastighets- och servicenämnden har beslutat att även läkarskeppet skall ingå i projektet och att plan 6 ska rymma IMA(intermediärvård) och BIVA (barnintensivvårdavdelning). Storgatan Uppsala tfn org nr kultur@regionuppsala.se

118 2 (3) B9/B12 För att tillgodose behovet av en smidig logistik mellan ingång 70 och de nya luftbroarna till ingång 100 (J-huset) planeras en ny hiss- och trapphall med anslutande korridorer. Hubben Gluntenområdet Region Uppsala hyr en ny byggnad av Vasakronan för utbildning, administration och laboratorium. Hyresgäster är Klinisk mikrobiologi och vårdhygien, KTC Kliniskt träningscentrum och UCR Uppsala Clinical Research Center. De sista verksamheterna flyttar in i början av april Produktionskök Blå korset Fastighets- och servicenämnden beslutade under året att det ska tas fram ett program för ett nytt produktionskök på Akademiska sjukhuset. Programmet ska utgå från att samtliga befintliga byggnader rivs och ersätts med en nybyggnation för kök, personalmatsal och konferens. Ambulansstation Tierp En ny ambulansstation byggs i Tierp. Verksamheten är samlokaliserad med brandkåren och placeras intill infarten från E4:an. Kvinnokliniken/barnsjukhuset Flera omfattande insatser samordnas i samband med att garaget under kvinnokliniken ska renoveras och förstärkas. En ny entrésituation planeras med åtgärder såväl inomsom utomhus. Ny infart från Dag Hammarskjölds väg och en väganslutning mellan ingång 100 och kvinnokliniken/barnsjukhuset ingår också i projektet. Hus B20 Dialys I samband med att hus B11 renoveras och byggs om för att uteslutande inrymma vårdavdelningar flyttas dialysavdelningen till hus B20. Verksamheten bedrivs dessutom på flera andra platser på sjukhuset och dessa samordnas nu i de nya lokalerna. Samariterhemmet Landstingsfastigheter bygger om två av Samariterhemmets entréer för ökad tillgänglighet. Kollektivtrafikförvaltningen Bussdepå Uppsala/Fyrislund Ny bussdepå i Fyrislund för stadsbussarna med utbildningslokaler, arbetsytor inomhus och uppställningsramper för bussarna. Projektet beräknas var klart under hösten 2019.

119 3 (3) Primärvården/Hälsa och habilitering Vårdcentral Almunge En ny vårdcentral uppförs i Almunge. Inflyttningen är planerad till april Vårdcentral Gränby Primärvården hyr lokaler för en ny vårdcentral i anslutning till Gränby centrum. Cosmos, Sprutbytet och Husläkarmottagning för hemlösa Tre verksamheter i förhyrda lokaler på Märstagatan 2. Cosmos (asyl- och integrationshälsa, Sprutbytet och husläkarmottagning för hemlösa. Folktandvården Stationsgatan En ny mottagning för tandvård öppnar under våren 2018 i Stationsgallerian i Uppsala. Mottagningen har fyra behandlingsplatser och ska i första hand avlasta andra klinker som har lång kö till kortare och enklare behandlingar. Kultur och bildning Uppsala folkhögskola Uppsala folkhögskola flyttar till förhyrda lokaler i Ultuna. Inflyttning i samband med terminsstart hösten Wiks folkhögskola Hus And, som rymmer boende för konferensgäster, renoveras under Lasarettet i Enköping Hus B Administrativa enheten Renoverade lokaler i hus B för sjukhusets administration. Övrigt AS diverse och Länet diverse Anslag för mindre ännu inte beslutade projekt på Akademiska sjukhuset respektive verksamheter i länet. Kompletteringar Anslag för kompletteringar i samband med mindre renoveringar och lokalförändringar.

120 Ing. 100/J-Huset Hus F12, Kvinno/barnkliniken Hus B14 Hus B12 Hus B9 Hubben Hus B11 Blå korset Ing. 85 Ing. 70 Hus B20

121 Riktlinjer för arbetet med konstnärlig gestaltning vid Landstinget i Uppsala län Kulturnämnden, juni 2015 (uppdaterade december 2016)

122 2 (11) Innehåll 1. Konst inom landstinget Ansvarsfördelning vid konstnärlig gestaltning Beslutsprocess Konstförråd och konstregister Underhåll och inventering Konst hos externa vårdgivare Donationer och depositioner Försäljning av konst Mutor och jäv Konstpedagogik Artotek... 11

123 3 (11) 1. Konst inom landstinget Landstinget i Uppsala län arbetar regionalt med konst och kultur i hela länet. Landstingets övergripande mål för länets kulturliv är att främja ett rikt konstliv, en ökad kulturell delaktighet och en attraktivare livsmiljö. Konstverksamheten inom landstinget består av projektledare som arbetar med konstnärlig gestaltning i landstingets fastigheter och en konstkonsulent som arbetar med att främja konstlivet i länet. Landstinget i Uppsala län äger cirka konstverk i hela länet. Kulturnämnden ansvarar för Landstingets ägda konst och beslutar om riktlinjer för arbetet med konstnärlig gestaltning.1 Förvaltningen Kultur och bildning har uppdraget att konstnärligt gestalta landstingets verksamheter och Kulturenheten, som är en enhet vid Kultur och bildning, utför det operativa arbetet med konstnärlig gestaltning. Arbetet sker i nära samarbete med Landstingsservice och verksamheterna där konsten ska placeras. Den konstnärliga gestaltningen består av såväl byggnadsanknuten konst som lös konst av hög kvalitet. Med byggnadsanknuten konst menas gestaltningar som samverkar med arkitekturen och är beroende av ett nära samarbete mellan konstnär, arkitekt och byggprocess. Lös konst är separata konstverk. Konst i offentlig miljö omfattar idag förutom traditionella konstuttryck också rörlig bild, ljus- och ljudkonst. Syftet med konstnärlig gestaltning är att bidra med inspirerande miljöer, visa samtida konst och stödja yrkesverksamma konstnärer. Målgruppen för landstingets arbete med offentlig konst är länets invånare i egenskap av patienter, brukare, personal, anhöriga, besökare, elever och konferensdeltagare. Inriktningen för konsten tas fram i samråd med målgrupperna. Många människor passerar genom landstingets fastigheter och konsten som finns där når många länsinvånare. Den konstnärliga gestaltningen är viktig för den totala upplevelsen av landstingets vårdlokaler, administrativa lokaler och platser där människor möts. Landstingets miljöer ska kännas trygga, stimulerande och funktionella samt visa samtida konst. Konstinköp Landstingets arbete med konstnärlig gestaltning ska gynna det professionella konstlivet, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Därför köper Kulturenheten konst av nu levande professionella konstnärer. Byggnadsanknuten konst beställs ofta direkt från konstnärer för att idé- och formmässigt skapa verk som passar till platsen, rummet och verksamheten. Lös konst köps in genom gallerier, utställningar eller direkt av konstnären. Kulturenhetens projektledare har rätt att fatta beslut om enskilda konstinköp under kronor. Beslut om enskilda konstinköp över kronor fattar enhetschefen vid Kulturenheten. 1 Ansvaret flyttas från centrala byggnadskommittén till Kulturnämnden, förslag Kulturnämnden 1979, beslut Landstingsmöte och 23

124 4 (11) Avsättningsregler för konst Konsten finansieras genom landstingets avsättningsregler för konstnärlig gestaltning där en procent av byggnadskostnaden för om- och nybyggnationer ska gå till konstnärlig gestaltning. Landstinget införde den så kallade 1%-regeln för konstnärlig gestaltning av egna lokaler överfördes ansvaret och konstanslaget från Centrala Byggnadskommittén till Kulturnämnden.2 Akademiska sjukhuset ägdes fram till 1983 av staten och de konstnärliga gestaltningarna gjordes under denna tid av Statens Konstråd, under de sista åren i samarbete med landstinget. Vid landstingets övertagande av Akademiska sjukhuset övertogs även de befintliga gestaltningarna, såväl fasta som lösa verk.3 Landstingets konstanslag beräknades inledningsvis som en procent på byggkostnaden för nybyggnationer som upptogs i investeringsbudgeten. När landstingets fastighetsinnehav utökades med fler förhyrningar, som inte visades som investeringar, utökades avsättningsreglerna 1989 till att även omfatta dessa.4 När landstinget under 1990-talet i allt högre grad började helrenovera befintliga lokaler med gammal och ofullständig gestaltning noterades behovet av ny konst även i dessa lokaler. Efter utredning fastställdes nya avsättningsregler för konstnärlig gestaltning av Landstingsfullmäktige Sedan 1999 avsätts medel för gestaltning av nybyggnationer, förhyrningar och ombyggnader beräknat på 1 % av byggnadskostnad. Det finns också möjlighet att i särskild ordning avsätta medel för bland annat förnyelse, yttre gestaltning och komplettering. Anslag för nybyggnation beräknas på 1 % av byggnadskostnaden. Anslag för förhyrningar och ombyggnation beräknas enligt mallen 1% av nybyggnadskostnad per kvadratmeter gånger ytan i kvadratmeter för aktuellt projekt. Beräknad nybyggnadskostnad meddelas av Landstingsservice. Vid ytberäkning av förhyrningar och ombyggnationer räknas inte fläktvindar med. Rent tekniska lokaler och lokaler som byggs för uthyrning gestaltas inte.6 Landstingets konst ingår som en anläggningstillgång i Kultur och bildnings balansräkning. Ramen för konstnärlig gestaltning enligt 1%-regeln beslutas av Landstingsfullmäktige. Kulturenheten tar i samarbete med Landstingsservice och berörda verksamheter fram en årlig konstbudget. Konstbudgeten noterar beräknade anslag för aktuella projekt. Konstbudgeten rapporteras årligen till Kulturnämnden. Rapporteringen innefattar dels en rapport om utfallet av föregående års konstbudget och dels en rapport om innevarande års konstbudget i förhållande till landstingets ram för konstnärlig gestaltning. Rapporten över föregående års konstbudget innehåller även information om viktigare händelser, till exempel inventeringar, avskrivningar och invigningar. 2 Ansvaret flyttas från centrala byggnadskommittén till Kulturnämnden, förslag Kulturnämnden 1979, beslut Landstingsmöte och 23 3 Beslut rörande avsättningsregler från protokoll , s landstingstrycket 4 Avtal för ändrat huvudmannaskap för akademiska sjukhuset i Uppsala, , 4 s landstingsstrycket 5 Regler för konstnärlig utsmyckning, Beslut i Landstingsfullmäktige, Dnr CK Regler för konstnärlig utsmyckning, Beslut i Landstingsfullmäktige, Dnr CK

125 5 (11) 2. Ansvarsfördelning vid konstnärlig gestaltning Projektledare Projektledarna är anställda vid Kulturenheten på Kultur och bildning och är de som i byggprojektets inledningsskede ansvarar för att sätta igång konstprojektet och tar i nära samarbete med en konstkonsult fram ett konstprogram. Projektledarens roll är att leda projektet och förmedla information om konstprojektet till konstkonsulten, representanter för byggprojektet, personal och allmänhet. Projektledaren ansvarar för att projektet håller hög kvalitet och håller sig inom budget och tidplan. Konstkonsult Landstinget upphandlar, via landstingets upphandlingsenhet, ett antal konstkonsulter som avropas för varje konstprojekt de tilldelas. Konstkonsulten har i uppdrag att göra ett urval av lämpliga konstuttryck och konstnärer och hålla i kontakten med konstnärer. Konstkonsulten ska med stöd av projektledaren följa byggprocessen och fungera som en länk mellan arbetet med den konstnärliga gestaltningen och byggprojektet. Konstgrupp I de större konstprojekten tillsätts en konstgrupp som består av projektledaren, konstkonsulten och representanter från Landstingservice och berörd landstingsverksamhet där konsten ska placeras. I mindre projekt och kompletteringsprojekt består konstgruppen av representanter från verksamheten. Konstgruppens uppdrag är att diskutera och fatta beslut om konstnärliga uttryck och konstnärer utifrån det urval som konstkonsulten presenterar. Gruppens samlade kompetens är nödvändig för att skapa en god helhetsverkan för offentlig konst integrerad i vårdmiljö och andra landstingslokaler.

126 6 (11) 3. Beslutsprocess Landstingets arbete med konstnärlig gestaltning ska kännetecknas av öppenhet, transparens och förankring där alla berörda parter är informerade och delaktiga. Beslutprocessen innehåller flera steg där olika verksamheter inom landstinget samverkar. Arbetet leds av en projektledare anställd på Kulturenheten med stöd av en upphandlad konstkonsult. Slutgiltigt beslut om val av konst tas av konstgruppen. Eventuellt konstprogram Utlysning Urval av konstnärer Avtal om skissuppdrag Skissuppdrag Beslut i konstgrupp Avtal om genomförande Genomförande Besiktning och invigning Upphandling av konst Köp av konstnärliga uppdrag innebär en upphandling av tjänst och landstinget följer Lagen om offentlig upphandling (LOU). Om uppdraget understiger den fastställda beloppsgränsen7 kan uppdraget direktupphandlas. Uppdrag över beloppsgränsen kan direktupphandlas om det som ska upphandlas av tekniska eller konstnärliga skäl eller på grund av ensamrätt kan fullgöras av endast en viss leverantör 8. Direktupphandling i dessa fall kan enligt Regeringsrättens vägledande dom9 vara tillåten om anskaffningens speciella karaktär kan motiveras och om urvalet görs ur en större krets konstnärer och av en sakkunnig kommitté. Kulturenhetens upphandling görs enligt de villkor som Regeringsrättens anger för direktupphandling.10 Kulturenhetens förfarande har även prövats i Länsrätten.11 7 År 2015 ligger beloppsgränsen på cirka kr Lagen om offentlig upphandling, 4 kap 5 pkt 2 9 Regeringsrätten, mål , Regeringsrätten, mål , Vid konstanskaffningen till Psykiatrins hus 2010 överklagades förförandet men Länsrätten fann att undantaget tillämpats med den urskillning som förutsätts i LOU. Länsrätten i Uppsala dom

127 7 (11) Konstprogram Vid större projekt, som till exempel nybyggnationer eller mer omfattande ombyggnationer, inleds konstprojektet med framtagande av ett konstprogram. Konstprogrammet analyserar byggnadens funktion, flöden och arkitektoniska karaktär och anger viktiga rum och ytor för gestaltning. Programmet behandlar också tekniska förutsättningar för konst och anger möjliga samarbeten för byggnadsintegrerade verk. Ofta anges också målsättningar för gestaltningen, som senare styr val av konstnärliga uttryck och tekniker. Konstprogrammet samordnas med övergripande byggnadsprogram och ingår i projektets underlag för fortsatt bearbetning. Budget och gränsdragningslista Projektledare vid Kulturenheten har det övergripande ansvaret för budgeten som kontinuerligt ska stämmas av med konstkonsulten. Konstbudgeten bekostar konstkonsult, skissuppdrag, framtagande av underlag, arvode för konstverkens utförande och inköp av lös konst. Byggnadsanpassning, installationer och projektering av konst bekostas av byggprojektet. Kostnadsfördelning mellan Landstingsservice och Kulturenheten vid byggnadsanknuten konst preciseras i en gränsdragningslista, beslutad av landstingsdirektören.12 Utlysning Kulturenheten utlyser större konstuppdrag på sin hemsida. Konstnärer kan utifrån utlysningarna anmäla sitt intresse att genomföra den konstnärliga gestaltningen. Intresseanmälningarna sparas i en databank som också kan användas som underlag i framtida projekt. Underlag och urval Konskonsulten tar utifrån konstprogrammet fram förslag på konstnärer som bjuds in att komma med skissförslag. Vid val av konstnärer för uppdrag görs först ett större urval bland yrkesverksamma konstnärer som kan motsvara programmets krav. Urvalet grundar sig på insända intresseanmälningar, konstkonsultens kunskap om samtida konstliv och aktivt sökande. Konstkonsulten och projektledaren informerar och svarar på frågor från konstnärer, arkitekter eller andra involverade i projektet. Beslut De konstnärliga förslagen diskuteras och värderas av konstgruppen samt projekteras och samordnas med byggprojektet. Därefter tar konstgruppen det slutgiltiga beslutet och 12 Gränsdragningslista konst, Beslut av landstingsdirektören, Dnr KU

128 8 (11) konstnären får uppdraget att slutföra uppdraget. Skisser och annat eventuellt underlag diarieförs hos Kulturenheten. Avtal Kulturenheten skriver avtal med anlitade konstnärer både gällande skissuppdrag och utförandeuppdrag. Avtalen reglerar ansvarsfördelningen mellan landstinget och konstnären om konstverkets utförande, kostnader och tidplan. Avtalen skrivs under av berörd konstnär och av Kulturenhetens enhetschef för landstingets räkning. Alla avtal diarieförs hos Kulturenheten. Vid det konstnärliga uppdragets färdigställande besiktigar konstgruppen och beställare att det utförda konstverket stämmer överens med avtalet. Skötselanvisning Till alla beställda konstverk ska konstnären utforma skriftliga skötselanvisningar som lämnas till landstinget och berörd verksamhet. I anvisningarna ska också information om eventuell begränsning i konstverkets livslängd framgå. Fast konst, i betydelsen byggnadsintegrerad och/eller beställd till en specifik plats förväntas i allmänhet ha samma tekniska livslängd som lokalen. Vid verksamhetsförändringar eller ombyggnationer ska omsorg visas för att behålla fast konst i sitt avsedda sammanhang. Vid behov kan verk flyttas eller modifieras, men det måste alltid ske i samråd med konstnären som äger upphovsrätt till verken. Om verket inte kan bevaras ska det avskrivas. Alla förändringar ska kommuniceras med Kulturenheten, som ansvarar för hanteringen och eventuell kontakt med konstnären. Beskrivning av ärendehantering inklusive beslut diarieförs hos Kulturenheten. 4. Konstförråd och konstregister Varje år sker förändringar i landstingets lokaler. Det kan till exempel vara att avdelningar stängs eller flyttar. Konsten som finns i dessa lokaler flyttar i vissa fall med verksamheten men i många fall lämnas de tillbaka till Kulturenheten. Därför har landstinget ett konstförråd där återlämnad konst förvaras i väntan på ny placering. Den tillbakalämnade konsten i konstförrådet används bland annat till komplettering i andra lokaler. I förrådet finns också konst som har köpts in för ett pågående projekt men som ännu inte placerats. Konstförrådet används även för att ta emot personal i syfte att välja konst i mindre projekt. Landstingets konst finns registrerad i ett konstregister, som administreras av Kulturenheten. Där framgår registreringsnummer, information om konstnären och konstverket, inköpsår, inköpspris, placering och bild på konstverket. Konstregistret innehåller även uppgifter om verkens placering och när konsten senast har inventerats.

129 9 (11) 5. Underhåll och inventering Utplacering, byte och komplettering av konst Landstingets konst får inte förändras eller flyttas utan att Kulturenheten är involverade. Kulturenheten ansvarar för all utplacering, byte och nedplockning av konst i landstingets lokaler. Placering sker i första hand i offentliga lokaler där många människor vistas, till exempel i väntrum, samlingslokaler, korridorer och entréer. Särskilda kontaktformulär för önskemål om komplettering, byte och nedtagning av konst finns på landstingets intranät. Konstombud Konstombud bör finnas på alla landstingets förvaltningar. Ansvarig för att utse konstombud är respektive förvaltningschef, eller av denne utsedd person. De som utses till konstombud bör ha ett intresse för konsten och viljan att vara Kulturenhetens kontaktpersoner i konstfrågor. Konstombuden kontaktar Kulturenheten när något händer som påverkar den konstnärliga gestaltningen. 13 Inventering och tillsyn Landstingets konstsamling har ekonomiska, estetiska och konsthistoriska värden. Därför ska konsten kontinuerligt inventeras. Konstombuden genomför inventeringen tillsammans med Kulturenheten. Förkommen konst eller stöld ska rapporteras till Kulturenheten som gör polisanmälan. Landstingets verksamheter ansvarar för tillsyn av den konst som finns placerad i lokalerna. Alla skador på konstverk ska rapporteras till Kulturenheten som beslutar om hur det skadade konstverket ska hanteras. För att underlätta verksamheternas rapportering av olika konstärenden till Kulturenheten finns ett kontaktformulär på landstingets intranät. Kassering Om konsten är svårt skadad eller i obrukbart skick kan beslut tas om att konstverket ska kasseras. Beslut om kassering av skadade lösa konstverk är verkställighet och fattas gemensamt av minst två projektledare för konstnärlig gestaltning vid Kulturenheten. Beslut om kassering av fasta beställda konstverk är delegation. Konstverket avskrivs därefter ekonomiskt av landstingets ekonomiavdelning och i konstregistret av Kulturenheten. 13 Konstombud, Muntlig överenskommelse i koncernledningen

130 10 (11) Utlåning Kulturenheten får då och då förfrågan att låna ut enskilda konstverk till utställningar av olika slag. Det kan vara museer, gallerier eller konstnären själv som önskar låna in speciella verk under en bestämd tid. Kulturenheten försöker i möjligaste mån gå önskemålet till mötes. Ett avtal skrivs då mellan Kulturenheten och låntagaren. Avtalet ska innehålla uppgifter om konstverket, ansvarig låntagare, lånetid och var konstverket ska vara placerat. Uppgifter om hur konstverket ska transporteras och vem som står för kostnader för detta ska finnas med liksom uppgifter om hur konstverket försäkras under lånetid och transport. Båda parter ska skriva under avtalet som sedan diarieförs hos Kulturenheten. 6. Konst hos externa vårdgivare Idag bedrivs vård av fler aktörer än landstinget. I flera fall finns konst som landstinget äger kvar i lokalerna. Landstingets utplacerade konst kan finnas kvar i lokaler om de privata vårdgivarna så önskar. Konsten deponeras kostnadsfritt för verksamheten. Förändringar ska ske i samarbete med Kulturenheten. Verksamheten ansvarar för konstens tillsyn och ska i samarbete med Kulturenheten inventera konsten regelbundet. Deponeringen styrs av det centrala avtal som skrivs mellan den privata vårdgivaren och landstinget. Till avtalet följer en bilaga med förteckning av deponerade verk Donationer och depositioner Landstinget har rätt att tacka nej till donationer av konst utifrån bedömning av konstnärlig kvalitet och möjlighet att placera ut konstverket. Konst som landstinget väljer att ta emot som gåva registreras i konstregistret. Deponering av konst i landstingets lokaler Det händer att privatpersoner och föreningar vill låna ut konst till vårdenheter och på så sätt deponera konst i landstingets lokaler. Landstinget tar inget ansvar för deponerad konst och rekommenderar verksamheterna att inte ta emot depositioner då ansvarsfrågan blir otydlig. 14 Konst hos privata vårdgivare, Beslut i Kulturnämnd, dnr KU

131 11 (11) 8. Försäljning av konst Konstverken i Landstingets konstsamling speglar sin samtid och samlingen utgör på flera sätt ett intressant kulturhistoriskt material. Försäljning av landstingets konst får endast ske efter beslut av Kulturnämnden. Landstingets konst får inte skänkas bort som gåvor. I de fall där Landstinget i Uppsala län genom försäljning av byggnad helt lämnar lokaler där det finns fasta och/eller byggnadsintegrerade konstverk är utgångspunkten att konstverket monteras ned och behålls i landstingets samling. Om konstverket inte kan tas ned utan att byggnaden eller konstverket förstörs följer konstverket med byggnaden vid försäljningen. Dock finns konstverket alltid kvar i landstingets konstregister, där det noteras att verket inte längre är i landstingets ägo utan följde med försäljningen av byggnaden. 9. Mutor och jäv Landstinget i Uppsala läns verksamhet är grundad på principer om öppenhet, demokrati och respekt för individen. Landstinget har tydliga regler mot korruption och arbetar aktivt för att motverka mutor och jäv. Kulturenheten tar inte emot gåvor och förmåner, till exempel konstverk och rabatterade priser från personer eller företag som man har att göra med i tjänsten. Kulturenheten köper inte konst från familj, nära vänner, eller av anställda eller upphandlade konsulter vid Kulturenheten. 10. Konstpedagogik Kulturenheten har ansvaret att göra konsten mer tillgänglig för besökare, patienter och personal. Konstverken och konstnärerna ska presenteras genom skyltning och informationsmaterial samt genom konstvandringar och bokade visningar i landstingets fastigheter. Vid utställningar följer landstinget gällande nationella avtal, till exempel MU-avtalet (Medverkan och utställningsersättning) och BUS-avtalet (Bildupphovsrätt i Sverige). 11. Artotek På ett antal av landstingets verksamheter15 där patienter ligger inne för vård under en längre period har landstinget så kallade Artotek. Med Artotek menas att det inom verksamheten finns ett antal konstverk som patienterna själva kan välja att hänga i sitt rum. Kulturenheten ordnar en flexibel upphängning som går att justera i höjd. 15 Hospice på Genetikvägen, Närvården i Enköping, Neonatal avdelningen 95F på Barnsjukhuset och Geriatrisk avdelning 30A på Akademiska sjukhuset.

132 TJÄNSTEUTLÅTANDE Kulturenheten Pia-Marit Ekström Tfn E-post Dnr KOB Kulturnämnden Riktlinjer för projektbidrag till kultur för äldre 2018 Förslag till beslut Kulturnämndens beslut Riktlinjer för projektbidrag till kultur för äldre fastställs enligt bilaga. Ärendebeskrivning Kulturenhetens arbete med kultur och hälsa fokuserar under 2018 på kultur för äldre, för att stödja länets kommuner på området. Dels anordnas en seminariedag om dans för äldre under våren och en inspirationsdag för kulturombud inom äldreomsorgen under hösten. Andra insatser tillkommer också. Projektbidrag till kultur för äldre är planerade att utlysas under våren för att ge möjlighet att pröva nya idéer och verksamhet. Målgrupp är länets kommuner. Riktlinjer för projektbidraget har tagits fram, se bilaga. Projektbidraget planeras vara tillfälligt under Kostnader och finansiering Kostnader tas inom budget och belastar ansvar KE-personal o drift. Bilagor Riktlinjer Projektbidrag till kultur för äldre Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

133 Projektbidrag till kultur för äldre Under 2018 arbetar Kultur och bildning med Fokusår - Kultur för äldre. Fokusåret är en satsning inom området- Kultur och hälsa. Som ett led i arbetet utlyses ett projektbidrag till kultur för äldre. Målet är att kultur ska bli en naturlig del inom kommunernas vård och omsorg. Projektbidraget ska möjliggöra kulturinsatser för äldre i Uppsala län. De projekt som stöds ska bidra till att öka medvetenheten och kunskapen om kulturens betydelse för en god hälsa samt ge vårdpersonalen ökad kulturkompetens. Kultur främjar det salutogena perspektivet på människan, det vill säga fokuserar på det friska istället för det sjuka. Kultur kan även ge en bättre vårdmiljö och bidra till bättre relation och kommunikation mellan personal och patienter. I de nationella kulturpolitiska målen och den regionala kulturplanen framhålls vikten av allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sin skapande förmåga. Projektbidraget till kultur för äldre är en satsning i linje med detta. Riktlinjer Projektbidraget är sökbart av kommunala kultur- eller äldreomsorgsförvaltningar eller motsvarande. Projekten ska ge möjlighet för äldre, inom äldreomsorgen, att ta del av kulturupplevelser eller delta i eget skapande. Projekten ska göras med professionella kulturaktörer. Med kulturaktörer avses personer, organisationer eller institutioner som arbetar med konstnärliga uttryck som musik, teater, dans, konst, litteratur, film etcetera. Det kan även vara kulturorganisationer som till exempel museer, bibliotek och studieförbund. Kulturaktiviteterna kan med fördel äga rum på äldreboenden i kommunen. Samarbeten med äldreboenden som drivs av andra aktörer än kommunen är positivt. Vid fördelning av projektbidraget eftersträvas en geografisk spridning. Vad kan man söka för? Arvoden till anlitade professionella kulturskapare/kulturpedagoger samt för kostnader för material, workshops, föreställningar med mera. Projektbidraget kan inte gå till ordinarie verksamhet. Ansökningsförfarande Ansökan om projektbidrag till kultur för äldre ska göras senast torsdag 31 maj Mer information om ansökningsförfarandet finns på Varje projekt kan tilldelas högst kr. Vid denna utlysning finns kr att fördela. Projektet ska äga rum under Beslut om vilka projekt som erhåller bidrag fattas på delegation inom ca 4 veckor efter sista ansökningsdag.

134 2 (2) Beviljat bidrag Utbetalning av hela beloppet sker till angivet bank- eller plusgirokonto efter beslut om bidrag. Information om projektet kan komma att publiceras på Kultur och bildnings hemsida, sociala mediekanaler och nyhetsbrev. Marknadsföring Vid all marknadsföring av projektet ska det framgå att projektet stöds av Kultur och bildning. Logotyp finns att hämta på Redovisning En redovisning av projektet ska lämnas till Kultur och bildning senast i februari 2019.

135 TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionkontoret Ann-Charlotte Wallén Tfn E-post Dnr KOB Kulturnämnden Kulturdirektörens rapport Förslag till beslut Kulturnämndens beslut Kulturdirektörens redovisning av aktuell och pågående verksamhet inom förvaltningen läggs till handlingarna enligt bilaga. Ärendebeskrivning Kajsa Ravin, kulturdirektör, lämnar skriftlig och muntlig rapport om aktuell och pågående verksamhet inom förvaltningen. Bilagor Kulturdirektörens rapport Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

136 Kulturdirektörens rapport mars 2018 Verksamhet: Kulturdirektör Viktiga händelser under perioden kopplade till mål 1. Fokus har legat på kulturplanens färdigställande efter remissrundan. 2. Möte för regionala kulturchefer genomfördes på SKL den 9 mars. På mötet informerades kulturcheferna om: - att ett första utkast till den nationella biblioteksstrategin kommer att presenteras den 8 maj, - att under Kulturrådets rundabordssamtal i februari diskuterades regionernas roll i relation till fördelningen av statligt stöd till folkbiblioteken, - att Folkbildningsrådet tagit fram en rapport Folkbildningen i de regionala kulturplanerna som de informerade om. Rapporten uttrycker att folkbildningen, såväl studieförbund som folkhögskolor är synliggjorda i samtliga regionala kulturplaner, - att statskontoret genomför en översyn av uppföljnings- och utvärderingssystemet av kultursamverkansmodellen för att lägga förslag på en mer ändamålsenlig och effektiv uppföljning, - en ny politik för arkitektur, form och design presenterades Kulturdepartementet. Propositíonen kommer att diskuteras i kammaren under maj månad samt - att nationell dialog med Kulturdepartementet kommer ske den 5 juni med förmöte med SKL den 4 juni. 3. Den årliga samverkanskonferensen med statliga kulturmyndigheter genomförs den mars. Viktiga aktiviteter under kommande månader 1. Nationell dialog med Kulturdepartementet 5 juni. Dagordning inte formellt antagen ännu. Viktiga frågor för regionerna ska självklart diskuteras under dagen. 2. Nordiskt kulturpolitiskt toppmöte 8 9 maj i Malmö i samband med Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet. Övriga kommentarer av vikt Som ny kulturdirektör arbetar jag särskilt med att möta alla i den egna verksamheten, regionala kulturverksamheter samt kommuner för att lära känna verksamheterna.