Utveckling av regional miljöövervakning i jordbrukslandskap och myrar (LillNILS)

Transkript

1 Utveckling av regional miljöövervakning i jordbrukslandskap och myrar (LillNILS)

2 LillNILS första prioriteringar 2007 Småbiotoper vid åkermark Gräsmarker och igenväxningsmark Myrar exploatering, bevarandestatus Från 2009 Från 2009 Från 2009 Mälardalslänen + flera intresserade Mälardalslänen + flera intresserade Mälardalslänen + flera intresserade län Stränder - exploatering Metodutveckling 2009 Flera intresserade län Strandnära skogar? Flera intresserade län (om utökade medel) Ovanliga lövskogstyper? Flera intresserade län (om utökade medel)

3 LillNILS från och med 2009, kr per län och år Länsstyrelser Småbiotoper Gräsmarker Myrar (kr/år) (kr/år) (kr/år) Stockholm Uppsala Södermanland ( : ) Östergötland Jönköping Örebro Västmanland Kronoberg Skåne (fr o m 2010) SUMMA Riksantikvarieämbetet (fr o m 2011)

4 LillNILS personal (%) på SLU, år 2012 Strandexploatering Gräsmarker i norr Åkermark Flygbildstolkning (vilande) Småbiotoper fältinventering LillNILS Ledning Per Andersson Erik Cronvall 1 8 Anders Glimskär Marianne Åkerholm 14 Maud Tyboni 14 Anders Lindblad 10 Anders Pettersson 4 Marcus Strandberg 2 4 Åsa Eriksson 2 Johan Svensson 2 Maria Sjödin m.fl. konsult 10

5 Småbiotopsinventerade rutor Tabell 3. Antal inventerade (och totalt antal) landskapsrutor för småbiotoper 2009 (4x4 km) 2010 och 2011 (3x3 km), per län. Antal inv Antal inv Antal inv Stockholm Uppsala 3 5* 1 Södermanland Östergötland Jönköping Örebro Västmanland Skåne (19) 21* (20) 22 (22) * varav en från 2009

6 Gräsmarksinventerade rutor Tabell 5. Antal gräsmarksprovytor per län totalt och för varje år Län Provytor totalt Stockholm Uppsala Västmanland Örebro Kronoberg

7 Myrinventerade rutor Tabell 6. Antal myrprovytor per län totalt och för varje år Län Provytor totalt Stockholm Södermanland Uppsala Västmanland Örebro

8 Flygbildstolkning i LillNILS Underlag för detaljerade fältkartor Avgränsning av gräsmark och myrar där provytor läggs ut Kartskikt för den åkermark där fältinventeringen av småbiotoper görs Tilläggsinformation för framtida analyser (markslag och brukningsform)

9 Provyteinventering i LillNILS Samma metodik som NILS och Ä&B-uppföljning (utökad artlista) Utslumpning inom myr- och gräsmarkspolygoner i grid med 125 m sida Antalet per ruta styrs av polygonareal (glesare i rutor med stor areal)

10 Exempel på resultat från NILS provytor: andel av myrarealen med olika trädtäckning 100% 80% 60% 40% 20% 0-25% 25-50% % 0% Hela Sverige Södra Sv. Norra Sv. Fjällen

11 100% Täckningsgrad i gräsmarker Exempel på data i Andel av provytor/delytor 80% 60% 40% 20% Fältskikt Graminidförna Buskar Träd gräsmarker 0% 0-24% 25-49% 50-74% % och myrar 100% Täckningsklass Täckningsgrad i myrar Andel av provytor/delytor 80% 60% 40% 20% Fältskikt Graminidförna Buskar Träd 0% 0-24% 25-49% 50-74% % Täckningsklass

12 Utveckling av datahantering i NILS m.fl. (NIDa) Fältinventering Flygbilds -tolkning Handdator PocketAccess Rådata Formulär Import Tolkade data SQL Server 2008 Fältdata SS Integration Access Services SQL Server 2008 Tvätt Tvätt Test Test Edit Import ArcSDE NILSbas ArcGIS Webbgränssnitt Urval Analys R, SAS, SPSS Korrigering Korrigeringslista SharePoint Återkoppling Felrapport

13 Utveckling av webbgränssnitt för NILS (2013?) tillgång till grunddata metadata beräknade data urval av godtyckliga områden anpassat efter användarbehoven

14 Egenutvecklad metodik för småbiotopsinventering (ArcPAD)

15 Kartering av objekt, ev. redigering och omklassning av åkermarksskikt i fält

16 Inmatning av attribut för småbiotoper i ArcPAD Dike (exempel på olika typer av variabler) Bärande träd och buskar (en eller flera arter per linjeobjekt)

17 Datahantering och bearbetning för småbiotoper 1. Utformning av datahanteringskedja Samordning med NILS flygbildstolkningsdatabas 2. Rutiner för felkontroll och rättning av fältdata Automatiserade tester för kvalitetssäkring 3. Databas för fältdata och tolkningsunderlag Användarvänlig geodatabas med koppling till andra geografiska data i NILS 4. Koncept för datauttag och analysverktyg Kravspecifikation baserad på analys- och indikatorprojekt 2010

18 Datahanteringskedja för småbiotoper 1. Daglig överföring av data från handdatorer till PC och vidare till kontoret via internet en mapp per inventerare och dag 2. Sammanslagning av inventerarnas filer och automatiska felkontroller på servern en shape-fil per småbiotopstyp kontroll av ofullständiga attributdata kontroll av geometrier hos åkermarkspolygoner kontroll av geometrier hos småbiotopsobjekt 3. Rumsliga bearbetningar i GIS koppling alléträd allérad, stenröse åkerholme... koppling småbiotopsobjekt åkerpolygon Klassning av åkerkanter (mot åkerholme, mot annan åker )

19 Kravspec. för småbiotopsanalyser 1. Mängd småbiotoper per längd åkerkant 2. Åkermarkspolygonernas storlek och flikighet ( arrondering = kantlängd/areal: samband småbiotop-åkermark!) 3. Sammanvägt mått på skötsel och igenväxning (Solexponering, trädtäckning, antal stammar ) 4. Sammanvägt mått på kvalitet och naturvärde (trädvitalitet, antal vattenväxtarter, % sten- och sandsubstrat ) 5. Diversitet av småbiotoper längs åkerkanten (antal typer längs en viss sträcka hur lång?) 6. Orsak till förändring varv 2, från år 2014 (helt eller delvis nedlagd åker, borttagning av åkerholme, röjning/avverkning av träd och buskar)

20 Applikation med urvals- och analysfunktion enkel åtkomst mot databasen t.ex. klassningar göra standardanalyser Totaler av areal-, linje-, punktelement, absolut och per arealenhet Medelvärden för täckningsgrader och attribut, t.ex. medelbredd av stigar Proportioner, t.ex. förekomstfrekvens av olika arter eller andel ytor med viss påverkan. Olika typer av landskapsmått och index

21 Exempel på småbiotopsdata Åkerholme Småvatten Brukningsväg Dike Vegremsa Stensubstrat Artrik veg. Bärande t&b Allérader Alléträd Skyddsv. träd

22 Förslag till miljömålsindikatorer för småbiotoper (utvecklingsprojekt 2010) Åkermarkens arrondering Mått: Mängd åkerkanter per hektar åkermark Landskapselementens mängd och skötsel Mått: Mängd linjära landskapselement som inte är helt igenväxta Åkerlandskapets biologiskt värdefulla strukturer Mått: Mängd bärande träd och buskar i åkerkanten

23 Utvecklingsprojekt om indikator för åkermarksarrondering Syftet är att ta fram, testa och åskådliggöra en indikator för mängd åkerkanter i landskapet (meter åkerkant per hektar åkermark) Flygbilder från 50/60-tal, 80-tal och nutid används för att skapa en tidsserie i berörda län Motsvarande beräkning görs för nutid utifrån Blockdatabasen, vilket kan göras heltäckande med hög upplösning Indikatorn och användbarheten av flygbilder i förhållande till Blockdatabasen utvärderas

24 Utvecklingsprojekt om indikator för åkermarksarrondering 1. Uppstartsmöte 2. Metodik för justering och avgränsning av åkermarksskikt, inklusive förändringsorsak 3. Sammanställa och förbereda flygbilder från 50/60-tal och 80-tal (ca. 60 rutor) 4. Avgränsning av åkermark i äldre flygbilder 5. Beräkningar av åkermarksindikator utifrån Blockdatabasen (alla län) 6. Avgränsning av åkermark i äldre flygbilder 7. Jämför avgränsning med Blockdatabasen genom överläggsanalys 8. Beräkningar och förslag till presentation

25 Ett exempel

26 Ett exempel

27 Förslag till miljömålsindikatorer för myrar Trädförekomst i öppna myrar Mått: Areal myr med grundyta mindre än 0,4 m 2 ha -1 Exploatering och störning i myrar Mått: Mängd diken, körspår och stigar i myrar Kärlväxter och mossor i myrar Mått: Artindex för kärlväxtarter och mossarter knutna till myrar

28 Exempel på frågor för i myrar Hur långt sträcker sig effekten av t.ex. ett dike? Skiljer sig effekten av en viss påverkan mellan olika myrtyper? Hur lång tid tar det innan effekterna syns i träd- och buskskiktet resp. markvegetationen? Bakåtdatering med äldre flygbilder: Vilka förändringar har skett sedan 80-talet, och går förändringarna nu snabbare eller långsammare?

29 Förslag till miljömålsindikatorer för gräsmarker Betes- och slåttermarker med aktiv hävd Mått: Areal betes-/slåttermark som aktivt hävdas, med resp. utan miljöersättning Gräsmarkernas konnektivitet Mått: Area och avstånd mellan gräsmarker i ett landskapsavsnitt Kärlväxter i gräsmarker Mått: Artindex för kärlväxtarter knutna till gräsmarker

30 Exempel på frågor för gräsmarker Hur mycket gräsmark finns utanför Ä&B? Hur skiljer sig kvaliteten hos gräsmarker i och utanför Ä&B? Hur mycket åkermark och betesmark finns utanför Blockdatabasen? Var finns den igenväxande åker- och betesmarken?

31 Exempel på gräsmiljöer utanför dagens jordbruksmark

32 Frågor om gräserimetodik Hur viktigt är det att särskilja ytor med jordbrukshistoria (t.ex. hyggen och ledningsgator på tidigare jordbruksmark)? Hur hanterar vi hyggen? Tillfälliga jämfört med permanenta provytor Ska vi ha en strikt trädtäckningsgräns vid 50%? Var drar vi gränsen mot våtmarker? Hur kan vi inkorporera linjeobjekt och små åkerholmar i framtida analyser? (jfr. småbiotopsinventering)

33 Gräsmarksstrata för utlägg av provytor 1. Betes- och slåttermark samt gläntor i hagmarksartad skog 2. Åkermark och tidigare åkermark (utom brukad åkermark) 3. Övrig jordbruksmark (gårds- och åkernära miljöer) samt anlagd mark med gräs (vägslänter, golfbanor, parker) 4. Hyggen och extensivt skött naturlig mark (skidbackar, övningsområden, ledningsgator) Likartat antal provytor i olika gräsmarksstrata och likartad fördelning mellan rutorna

34 Gräsmarker i norr: myrodlingar och älvstränder

35 Gräsmarker i norr: finnbosättningar, gruv- och bruksmiljöer, bete mot strand, fäbodlandskap

36 Exempel på icke-rumsliga frågor (gräsmarker) Hur förändras trädtäckningen med tiden i en gräsmarkstyp? Hur stor andel av gräsmarkerna hävdas, röjs eller växter igen? Vilka indikatorarter är vanligast och hur förändras de med tiden? Finns de mer i en region än i en annan? Finns någon korrelation mellan hävdintensitet eller trädtäckning och artrikedom av växter?

37 Slutsatser för metodik med icke-rumsligt fokus Förändringar är lättare att påvisa och tolka om man begränsar sig till ett mindre antal gräsmarkstyper Ett stort stickprov av provytor med detaljerad metodik behövs för att analyserna ska bli tillförlitliga provytorna är stickprov i stickprovet Ju större variation i typer, desto fler provytor behövs Analyser av enskilda arter kräver att de är tillräckligt frekvent förekommande Det är bättre med fler rutor och färre provytor i varje för att minska spatiell autokorrelation

38 Exempel på rumsliga frågor (gräsmarker) Hur isolerade eller fragmenterade är naturbetesmarkerna? Vilka vegetationsremsor, åkerkanter och diken är möjliga spridningsvägar? (läge, bredd, kvalitet) När, hur och var fungerar ledningsgator, vägslänter och hyggen som alternativa livsmiljöer? Vilka gräsmarkstyper försvinner och vilka hävdas? Skiljer sig resultaten beroende på landskapets karaktär eller avståndet till gården?

39 Slutsatser för metodik med rumsligt fokus Alla gräsmarkstyper i ett landskapsavsnitt bör vara representerade Gräsmarkernas rumsliga läge och form måste vara känt och heltäckande karterat Variationen i olika gräsmarkers egenskaper måste beskrivas för att möjliggöra jämförelser Kunskap om gräsmarkernas funktion som livsmiljöer behövs för att de rumsliga mönstren ska kunna tolkas Heltäckande kartering gör att data för varje ruta blir kompletta och alla typer har stor chans att komma med