Beslut. efter kvalitetsgranskning av mottagandet av nyanlända elever i Trollhättans stad

Transkript

1 Trollhättans stad efter kvalitetsgranskning av mottagandet av nyanlända elever i Trollhättans stad Skolinspektionen, Postadress: Box 156, Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

2 1 (20) Inledning Skolinspektionen genomför under 2016 en kvalitetsgranskning av skolhuvudmäns mottagande av nyanlända elever. Det övergripande syftet med granskningen är att bedöma kvaliteten på huvudmännens mottagande av nyanlända elever i grundskolan. Granskningen inleddes under våren 2016 med en enkät riktad till alla skolhuvudmän i Sverige. Trollhättans stad och 27 andra huvudmän granskas under hösten Denna del av granskningen ger en djupare bild av hur kvaliteten på det systematiska arbetet med att utforma, utvärdera och förändra mottagandet av nyanlända elever ser ut hos huvudmännen. Granskningen omfattar även kvaliteten på de inledande bedömningarna av de nyanlända elevernas kunskaper. Trollhättans stad besöktes den november och 1:a december Ansvariga inspektörer har varit utredare Verica Stojanovic och utredare Stina Nilsson. I samband med besöket genomfördes intervjuer med ansvariga för mottagandet; politiker, förvaltningstjänstemän, rektorer, lärare, elevhälsorepresentanter, studiehandledare. Inspektörerna har besökt fyra enheter som tar emot nyanlända elever: Frälsegårdsskolan, Kronan, Sylteskolan samt mottagningsenheten Välkomsten. För att kunna bedöma ansvarstagandet på huvudmannanivå har Skolinspektionen även begärt in ett antal dokument. Bland annat dokument som används i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Några nyanlända elever på de granskade skolorna har skriftligen gett sin bild av hur de blivit mottagna i skolan. Eleverna har skrivit på sitt modersmål eller starkaste skolspråk och Skolinspektionen har sedan översatt texterna till svenska. Elevtexterna används i granskningen som en del av empirin till den övergripande kvalitetsgranskningsrapp orten, vid sidan av övriga intervjuer och dokument. I detta beslut redovisar Skolinspektionen iakttagelser, analyser och bedömningar. I de fall Skolinspektionen identifierat väl fungerande inslag finns dessa beskrivna och därefter följer en beskrivning av de utvecklingsområden som bedömts vara mest centrala att prioritera i huvudmannens kvalitetsarbete. När kvalitetsgranskningen i sin helhet är avslutad redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport. Förhoppningen är att samtliga huvudmän som ingått i granskningen kan använda rapporten i utvecklande syfte. Den kan också fungera som ett stöd för alla huvudmän som tar emot nyanlända elever. Det enskilda beslutet kan därmed sättas in i ett större sammanhang.

3 2 (20) Sammanfattande bedömning Skolinspektionens kvalitetsgranskning visar att Trollhättans stads arbete med mottagande av nyanlända elever är av god kvalitet. Huvudmannens styrning och organisering av arbetet med mottagandet fungerar väl. Huvudmannen har en långsiktig och väl fungerande planering för mottagandet, elever får börja skolan snabbt och det finns en väl fungerande resursmodell som ser till skolornas behov. Huvudmannen följer upp mottagandet av nyanlända elever, utvärderar resursfördelningen och vidtar också vid behov relevanta förbättringsåtgärder för att utveckla hur mottagandet av nyanlända elever ska organiseras. Huvudmannen ser även till att lärare och skolpersonalen som arbetar med de nyanlända eleverna har rätt kompetens och ett bra förhållningssätt. Likaså håller kommunens arbete med inledande bedömningar av de nyanlända elevernas kunskaper god kvalitet. Bedömningar av samtliga nyanlända elevers kunskaper genomförs enligt Skolverkets material i steg 1 och 2. Flera skolor genomför också ämnesbedömningar enligt steg 3. Vårdnadshavare till nyanlända bestämmer ifall de vill att bedömningar genomförs på kommunens mottagningsenhet eller direkt på skolorna. Bedömningarna överlämnas vid ett möte mellan mottagningsenheten och undervisande lärare på skolorna. Bedömningarna ligger i hög grad till grund för lärarnas planering av de nyanlända elevernas undervisning. Väl fungerande inslag och goda exempel Skolinspektionen bedömer att följande inslag i Trollhättans stads mottagande av nyanlända elever fungerar väl och är goda exempel. Det finns rutiner för att genomföra den inledande bedömningen av nyanlända elevers kunskaper. Det görs strukturerade överlämningar av de inledande bedömningarnas steg 1 och 2 både till rektorer och till de lärare som ska undervisa eleven. De resultat som framkommer i de inledande bedömningarnas steg 1 och 2 används i hög grad för att planera undervisningen och studievägledningen utifrån elevernas behov. Huvudmannen har ett väl fungerande kvalitetsarbete där uppföljningar och analyser görs och där relevanta åtgärder utifrån detta sätts in.

4 3(20) Beskrivning av huvudman och besökta verksamheter Trollhättans stad har ca invånare och är en kommun i Västra Götalands län. Totalt 17 av 31 skolenheterna har tagit emot nyanlända elever. Av kommunens grundskolelever är cirka 10 procent nyanlända. Trollhättans stad har stöd inom ramen för Skolverkets regeringsuppdrag "Samverkan för bästa skola". Det är en satsning med riktade insatser som vänder sig till skolor som har extra stora utmaningar. I Trollhättans stad riktas insatserna till skolenheterna Kronan, Frälsegårdsskolan, Sylteskolan och Lextorpsskolan. Satsningen handlar bland annat om kompetensutveckling gällande språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och karriärtjänster (förstelärartjänster). Mottagningsenheten Välkomsten Trollhättans stad har organiserat mottagandet av nyanlända elever så att eleverna först kommer till mottagningsenheten Välkomsten. På mottagningsenheten blir de nyanlända eleverna inskrivna på en skola. Eleverna får därefter möjlighet att välja om det vill tillbringa sin första tid vid sin skola eller om de vill få undervisning under upp till åtta veckor på Välkomsten. Rektorer skriver alltid in elever som väljer att vara på mottagningsenheten under tiden som bedömningarna görs i en klass som de kallar "Välkomsten". I Trollhättans stad tydliggörs det fria skolvalet genom information om elevers och vårdnadshavares rätt till ett fritt skolval så snart eleverna mottas i skolan. Informationen ges på ett språk som vårdnadshavare och elever förstår. Väljer vårdnadshavarna och eleverna att de ska börja utbildningen direkt vid en skolenhet kommer lärare från mottagningsenheten Välkomsten ut till skolan och gör kartläggningarna steg 1 och 2 där. Frälsegårdsskolan F-6 ligger i området Kronogården och tillhör det Centrala skolområdet. Det är en grundskola med förskoleklass och årskurserna 1-6. På skolan går det cirka 350 elever. Idag utgör nyanlända elever ungefär 20 procent av samtliga elever. Frälsegårdsskolan ingår i ett kommunalt projekt kallat "Omstart". Kronan består av två skolenheter en med förskoleklass och årskurserna 1-6 samt en skolenhet för årskurserna 7-9. Skolinspektionen har besökt skolenheten för årskurserna 7-9. Kronan ligger i området Krongården och tillhör Centrala skolområdet. På skolan går det cirka 400 elever. Idag utgör nyanlända elever ungefär 35 procent av samtliga elever. Sylteskolan 7-9 är en skola med förskoleklass och årskurserna 1-9 och med grundsärskola som hör till Södra skolområdet. På skolan går det cirka 320 elever.

5 4(20) Idag utgör nyanlända elever ungefär 20 procent av samtliga elever. På Sylteskolan finns förberedelseklasser, de så kallade "språkklasserna". Skolinspektionens bedömningar Nedan redogör Skolinspektionen mer utförligt för sina bedömningar kring frågeställningarna. 1) Huvudmannens styrning och organisering av mottagandet Genomför huvudmannen en uppföljning av mottagandet av nyanlända elever och ligger denna uppföljning till grund för analyser och förbättringsåtgärder av verksamheten? Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen bedömer att kvaliteten på huvudmannens arbete med att följa upp mottagandet av nyanlända elever är god. Skolinspektionen gör denna bedömning eftersom huvudmannen tar emot nyanlända elever inom någon vecka, samt har en långsiktig och väl förankrad planering för hur arbetet med mottagande av nyanlända elever ska organiseras. Mottagandet i skolan följs upp och analyseras. Huvudmannen följer upp kunskapsresultaten och värdegrundsresultat för de nyanlända eleverna. Hu-vudmannen har också regelbundna avstämningar för att utvärdera resursfördelningen. Mottagandet av nyanlända elever Politiker och tjänstemän säger i enskilda intervjuer att det tar högst någon vecka innan man får kännedom om vilka nyanlända elever som kommit till kommunen. I Trollhättans stad ansvarar arbetsmarknads- och socialnämnden för integrationsfrågor och för detta ändamål finns en integrationsenhet. Integrationsenheten arbetar med flykting- och invandrarfrågor. Representanter för förvaltningen säger i intervju att det på integrationsenheten finns en ansvarig person som har kontakt med Migrationsverket och som bedriver uppsökande verksamhet. Denna kontaktperson informerar mottagningsenheten när nyanlända elever är på väg dit. Kommunen får också kännedom om vissa nyanlända elever genom information som modersmålslärare och studiehandledare får i kontakter med boende i kommunen. Utbildningsförvaltningen Trollhättans stad har nedskrivna rutiner som beskriver gången då en nyanländ elev kommer till kommunen, hur mottagandet på mottagningsenheten och överlämningen till vald skola ska gå till. I dokumenten står det vilka som ansvarar för olika delar när det gäller mottagandet. 1 samtliga

6 5 (20) intervjuer med de arbetar med mottagandet av nyanlända elever uppges att rutinerna och ansvarsfördelningen är kända och följs i kommunen. Resursfördelningen Kommunens ordinarie resursfördelningssystem är baserat på två grunder; social struktur, det vill säga bakgrundsfaktorer vilka baseras på SALSA-beräkning, och etableringsbidrag, vilka baseras på Migrationsverkets bidrag. Sedan november 2016 är resurser, som funnits hos olika skolområdeschefer tilldelade verksamhetschefen för grundskolan. Struktur- och etableringsbidraget går nu direkt till förskolan, grundskolan och kommunens centrala elevhälsa där modersmålsenheten ingår. Även tidpunkten för när resurser ska tilldelas är ändrade. Detta för att huvudmannen har upptäckt att det skett fördröjningar säger politikerna i intervjun. Vid årsskiftet kommer statsbidragen för nyanlända elever också att flyttas från arbetsmarknads- och socialnämnden till utskottet för social hållbarhet. Införandet av ett rakare resursfördelningssystem är framtaget för att det ska bidra till en bättre överblick och likvärdighet säger representanterna för förvaltningen i intervju. Genom centraliseringar av resurserna, säger politikerna i intervjun, kommer vägen dit medlen ska gå att bli kortare och det kommer att bli ännu tydligare för politiker att kunna följa resurserna. Representanter för förvaltningen och politiker berättar i intervjuer att uppföljningar av resursfördelningen hittills gjorts utifrån de olika områdeschefernas redovisningar av budgeten och med hjälp av resursdialoger mellan områdeschefer, förvaltning och politiker. Nu kommer uppföljning att ske på liknande sätt, men med enbart en redovisning från verksamhetschefen för grundskolan. Verksamhetschefen för grundskolan berättar att områdescheferna haft områdesfonder där de varje år sökt extra pengar till olika satsningar som behövts på skolorna. Långsiktig och väl förankrad planering i arbetet med mottagandet Politiker och representanter för förvaltningen säger i intervjuer att huvudmannen har en långsiktig och väl förankrad planering för hur arbetet med mottagande av nyanlända elever ska organiseras. Planen är känd bland rektorerna. Rektorer säger att de är medvetna om hur roll- och ansvarsfördelningen ska vara och att de vet att de har huvudansvaret för de nyanlända eleverna medan huvudmannen tillsatt en organisation som ska vara behjälplig i genomförandet av bedömningarna.

7 6 (20) Politikerna säger i intervju att en av de långsiktiga planer de har tagit beslut om i kommunfullmäktige är att de vill att mottagningsenheten ska fungera som en balanserad verksamhet med ett fast anslag, för att grundorganisationen ska kunna behålla kvaliteten men ändå vara flexibel att personalresurser ska kunna flyttas från mottagningsenheten ut på skolorna när elevantalet minskar. En del personalresurser från mottagningsenheten har till exempel redan nu flyttats till Kronan. Uppföljningar och analys av arbetet med mottagande av eleverna Av kommunfullmäktiges dokument "Mål och resursplan Året 2017" framkommer att den politiskt prioriterade inriktningen grundar sig på tre mål. Representanter för förvaltningen och politiker säger i enskilda intervjuer att det första målet är att alla skolor ska arbeta mot ökad måluppfyllelse där resurserna måste fördelas utifrån elevernas behov. Det andra målet är att alla elever ska lämna grundskolan med behörighet för vidare studier. Det tredje målet är att särskild vikt ska läggas vid systematiskt kvalitetsarbete, matematik och språkutvecklande arbetssätt i grundskolan. Av instruktionerna till den skriftliga redogörelsen av det systematiska kvalitetsarbetet, det så kallade "Pedagogiska bokslutet" som varje rektor och områdeschef ska skriva, framkommer att arbetet med de nyanlända eleverna är en parameter som ska beaktas. De pedagogiska boksluten från skolor och områdes- /verksamhetschefer utgör underlag för ett pedagogiskt bokslut som skrivs av förvaltningschefen och överlämnas till huvudmannen. Arbetet med att skriva "Pedagogiska bokslut" är enligt politikerna nytt. Processen kring pedagogiskt bokslut togs fram i samband med en SKL-utbildning som förvaltningen deltog i med andra kommuner. Rektorer på de olika skolorna berättar att avdelningen för det strategiska planeringsarbetet i kommunen har en statistikdatabas som kallas "Bilderboken" där rektorer kan beställa statistik avseende nyanlända elever per skola. Denna statistik används i analyserna i "Pedagogiska bokslut". Utbildningsförvaltningen gör också i en egen redovisning, skriftliga statistiska analyser av nyanländas kunskapsresultat i årskurs 6 och 9. Här redovisas elevstatistik för andel nyanlända per skolenhet samt de nyanlända elevernas betygspoäng i respektive ämne. Även behörighet till gymnasieskolan samt meritvärde redovisas. För årskurs 6 redovisas andel elever som nått målen i samtliga ämnen.

8 7 (20) Redovisningar har hittills gjorts för vårterminen 2013, 2014 och Samtliga resultat redovisas till huvudmannen. Rektorerna uppger vidare i intervjuer att de träffar förvaltningschefen cirka en gång i månaden för diskussion om arbetet på skolorna. Förvaltningen styr innehållet i samtalet och nyanlända elever har diskuterats. Politikerna säger i intervjun att de också gör uppföljningar genom att de årligen tillsammans med förvaltningen har kvalitetsgenomgång med varje skolområde. Då gör presidiet (det vill säga ordförande och vice ordförande) tillsammans med förvaltningschefen, som en extra kvalitetsbedömning en "egen skolinspektion". Tillsammans tar de fram statistik och har diskussioner med skolområdeschefer och rektorer om varför resultaten ser ut som det gör. Presidiet gör också "kvalitetsbesök", det vill säga skolbesök utifrån specifika frågor. Vidare är samtliga politiker fördelade på olika skolor där de gör studiebesök. Enligt representanter för förvaltningen och politikerna räcker den statistiska redovisningen där nyanländas kunskapsresultat särskiljs, boksluten från olika nivåer, förvaltningens och politikernas dialoger med områdeschefer och rektorer samt politikernas besök på skolor långt för att kunna följa upp och analysera arbetet med mottagandet av de nyanlända eleverna. Analyser gjorda på förvaltningsnivå har hittills utkristalliserat två utvecklingsområden för att höja måluppfyllelsen bland nyanlända elever uppger representanterna för förvaltningen. Utvecklingsområdena är presenterade både för nämnd och för rektorer (se vidare beskrivning i nästa avsnitt). Lagstöd och allmänna råd Huvudmannen ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de nationella mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. (4 kap. 3 och 5 skollagen 2010:800) Arbete med nyanlända elever behöver därmed, precis som all annan verksamhet, ingå i det systematiska kvalitetsarbetet. Det betyder att huvudmannen måste ha en långsiktig och väl förankrad planering för hur arbete med nyanlända elever ska organiseras. Huvudmannen behöver också ha en långsiktig och väl förankrad planering för hur elevernas kunskapsutveckling följs upp. Det ökar de nyanlända elevernas möjligheter att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål. Huvudmannen behöver föra en dialog med rektorerna på de olika skolenheterna för att få kunskap om hur arbetet med nyanlända elever fungerar på enheterna. (Ur Skolverkets Allmänna råd med kommentarer, Utbildning för nyanlända elever, 2016)

9 8 (20) Vidtar huvudmannen vid behov relevanta förbättringsåtgärder? Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen bedömer att Trollhättans stad arbete med att fördela resurser, utifrån en analys baserad på resultat och enheternas förutsättningar, är av god kvalitet. Huvudmannen ser också till att enheterna har förutsättningar för att leva upp till bestämmelserna om mottagandet. Huvudmannen vidtar vid behov åtgärder för att utveckla hur mottagandet av nyanlända ska organiseras och ser till att lärare och skolpersonal har rätt kompetens och ett bra förhållningssätt. Hänsyn tas till behov och fler åtgärder har vidtagits och är inplanerade Samtliga intervjuade berättar att kommunens resursfördelningsmodell, som grundat sig på struktur och etableringsbidrag, hittills har tagit hänsyn till de behov som finns på mottagningsenheten och på skolenheterna. Detta har varit möjligt även om resurserna främst följt eleverna till skolområdena och inte nödvändigtvis till skolorna uppges i intervjuerna. Enligt nuvarande grundskolechefen och tidigare områdeschefen har detta kunnat göras eftersom områdescheferna fördelat pengar efter behov samt haft, som nämnts ovan, möjlighet att söka extra pengar från områdesfonderna. Det förändrade resursfördelningssystemet som startade i november år 2016, där skolområdena togs bort, borde medföra att resurserna nu mer än någonsin kommer att finnas där de nyanlända eleverna finns, uppger samtliga intervjuade. Ett utvecklingsområde som framkommer i utbildningsförvaltningens "Pedagogiska bokslut 2016", och som huvudmannen redan arbetar med, är utbildningen av fler studiehandledare. Hittills har studiehandledare från Frälsegårdsskolan gått på utbildning på Kronan uppger rektorn på Frälsegårdsskolan. Insatserna sker utifrån ett samarbete mellan Skolverket och Utbildningsförvaltningen, inom ramen för "Samverkan för bästa skola". Det andra utvecklingsområdet är fortsatt arbete med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för att underlätta de nyanlända elevernas lärande. Personal från olika skolor och mottagningsenheten har gått utbildningar i språk- och hmskapsutvecklande arbetssätt (SIKUA) och i "Nyanländas lärande" under hösten år 2016 och de flesta kommer att få delta på dessa utbildningar våren år 2017 uppger representanterna för förvaltningen och rektorerna i intervjuer. Utbildningen "Nyanländas lärande" anordnas på uppdrag av Skolverket och bedrivs på lärosätena Göteborgs universitet eller Högskolan Väst.

10 9 (20) Huvudmannen följer upp personalens kompetens och förhållningssätt Huvudmannen följer upp vilka kompetenser skolpersonalen har och har vidtagit flera kompetensutvecklingsinsatser på huvudmannanivå. Många av insatserna har skett i och med huvudmannens samverkan med Skolverket i projektet "Samverkan för bästa skola" säger representanterna för förvaltningen, rektorerna, lärarna på skolor i intervjuer. Lärare berättar att skolor har fått Skolverkets information om den inledande bedömningen samt att rektorer på skolorna informerat sin personal om de nya bestämmelserna. Personal på skolor har också fått utbildning i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt samt i hur de ska analysera resultat i kvalitetsarbetet. Huvudmannen har dessutom erbjudit utbildning i ämnet "Kulturskillnader och könsstympning" för elevhälsoteamen på skolorna. Hittills har huvudmannen tillsatt åtta utvecklingslärare på olika skolor. Dessa lärare arbetar en viss del av sin arbetstid för förvaltningen, där de, enligt representanter för förvaltningen och politikerna, har deltagit i flera projekt riktade mot nyanlända elever. Till exempel projekt som matematikutbildning på Kronan, Svenska som andraspråksprojekt och ett projekt som handlat om simundervisning. Rektorer och lärare berättar i intervjuer att flera skolor har genomfört egna kompetensutvecklingsinsatser inom olika områden som kan vara av relevans för arbetet med nyanlända elever. Skolor har till exempel arbetat med Traumamedveten omsorg (TMO), som organisationen Rädda barnen har utvecklat. Lärare har också arbetat med att öka interkulturell kompetens. På Kronan, där man arbetat länge med studiehandledning på modersmålet, har några studiehandledare gått en studiehandledarutbildning vid Uppsala universitet. Steg två blir att utbilda lärarkåren i hur de ska samarbeta med studiehandledarna berättar rektorn på Kronan. Studiehandledarna på Kronan säger i intervjun att det är viktigt att skolor inte ser studiehandledarna som tolkar utan istället som lärare och mentorer som ger de nyanlända elever strategier för inlärning så att de kan ta till sig ämnesspråket i svenska. Att samplanera med studiehandledare och ha med dem från planering till bedömning, samt se till att de arbetar i det ämnesövergripande arbetet, är därför viktigt om de ska vara en bro mellan lärare och elever. Målet är att elever ska bli självständiga och att studiehandledarna ska avveckla sig själva. På Kronan har man lyckats, uppger studiehandledarna som nästan alla är lärare. På skolan är studiehandledarna också mentorer.

11 10 (20) Samtliga intervjuade ser positivt på att kommunen uppmärksammar studiehandledares yrkesutövning och planerar kompetensutveckling på högskolenivå för denna grupp. Lagstöd och allmänna råd Kommuner ska fördela resurser till utbildningen inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov (2 kap. 8a skollagen) Huvudmannen ser till att skolenheterna har förutsättningar, till exempel i form av ekonomiska och personella resurser, för att leva upp till bestämmelserna om mottagande av nyanlända elever. I samband med resursfördelningen är det viktigt att huvudmannen tar hänsyn till behoven på de olika skolenheterna och eventuellt omfördelar resurserna. Ett betydelsefullt instrument för ökad likvärdighet i utbildningen är att elever ges stöd och stimulans samt att resurser fördelas utifrån elevernas olika förutsättningar och behov. Ibland är det inte tillräckligt att omprioritera resurserna på skolenheterna. Då kan huvudmannen behöva skjuta till extra resurser. Det kan till exempel handla om att skolenheterna får tillgång till lärare och övrig skolpersonal med adekvat kompetens så att elevens rätt till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet kan tillgodoses. Om sådan ansvarsfördelning saknas finns det risk att kvaliteten på mottagandet istället avgörs av enskilda personers insatser. Huvudmannen ser till att personalen vid skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling och har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet. (Ur Skolverkets Allmänna råd med kommentarer, Utbildning för nyanlända elever, 2016) Samverkar huvudmannen med externa aktörer för att säkra en god kvalitet på mottagandet av nyanlända elever? Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen bedömer att huvudmannens arbete med att samverka med externa aktörer fungerar väl. Trollhättans stad ser även på förvaltningsnivå till att samverkan sker med såväl statliga myndigheter som med enskilda huvudmän. Samverkan mellan lärare på kommunens olika skolor fungerar också. Samverkan med externa aktörer finns Representanter för förvaltningen berättar i intervjuer att huvudmannen samverkar med Skolverket samt Göteborgs universitet och Högskolan Väst. Uppsala universitet har också anordnat utbildningar för studievägledarna i kommunen och bedriver forskning om hur Trollhättans stads arbete med mottagandet av nyanlända elever fungerar. Lärarna på mottagningsenheten säger i intervju att de varit på studiebesök i andra kommuner, bland annat Linköping, för att se hur de arbetar med nyanlända elever.

12 11(20) Lärare och verksamhetschefen för mottagningsenheten säger i intervju att mottagningsenheten också samarbetar med fältverksamheten i kommunen och med Ung fritid, ett projekt initierat av tidigare Ungdomsstyrelsen där syftet är att samarbeta med föreningslivet och fungera som länk för ungdomar till föreningslivet. Information till vårdnadshavare och elever Lärare och verksamhetschefen för mottagningsenheten säger i intervju att mottagningsenheten ger vårdnadshavare och elever information om det svenska skolsystemet, skyldigheter och rättigheter samt om det fria skolvalet. Skolverkets skriftliga material översatt till olika språk används. Nyanlända elever kan därefter antingen välja att befinna sig på mottagningsenheten eller på den skola de valt under tiden som de inledande bedömningarna görs. Lärare på mottagningsenheten berättar i intervju att de också har varit med och utformat en studiecirkel för föräldrar med barn på mottagningsenheten. Det är en föräldrautbildning på arabiska och somaliska där föräldrar får stöd i hur de ska stötta sina barn i skolan och i hur de själva ska kunna känna sig trygga som föräldrar. Personalen fick iden till att starta studiecirkeln efter att de hade gjort ett studiebesök i Linköpings kommun. Samverkan kring erfarenhetsutbyte Representanter för förvaltningen säger i intervju att erfarenhetsutbyte mellan politiker, förvaltningen och rektorer sker genom förvaltningens och politikernas möten med rektorer i månatliga träffar, kvalitetsbedömningar och kvalitetsbesök samt via den information som framkommer i boksluten. Kronan har också haft studiebesök från andra kommuner som varit intresserade av mottagandet, integreringen i klassrummen och av hur lärare och studiehandledare samarbetar. Lärare på de besökta skolorna säger i intervju att erfarenhetsutbyte med fokus på nyanlända elever till viss del sker mellan skolor och då framförallt mellan vissa skolor. Till exempel höll studiehandledarna på Kronan förra terminen i ett studierhandledarlyft i Centrala skolområdet, där skolan tidigare ingick i, där de berättade hur de jobbade. Studiehandledarna på Kronan har också föreläst på olika skolor i Trollhättan, varit med i en paneldebatt och i en informationsfilm med Skolverket samt deltagit i framtagandet av myndighetens riktlinjer kring kartläggningen. Studiehandledarna på Kronan har också tagit fram riktlinjer för hur studiehandledare i Centrala skolområdet ska arbeta. Centrala skolområdet var det skolområde som skolorna tillhörde innan omorganiseringen. Arbetet för att göra motsvarande arbete på övergripande nivå i staden pågår.

13 12(20) Erfarenhetsutbyte har på samma sätt skett mellan ämnesgrupper för lärare i svenska som andraspråk samt mellan vissa studiehandledare på olika skolor, så som Frälsegårdsskolan och Kronan. Rektorer och lärare säger i enskilda intervjuer att det behövs ett mer organiserat erfarenhetsutbyte mellan lärare på kommunens skolor i olika delar av staden. Av förvaltningens "Pedagogiska bokslut 2016" framgår att ett sådant utvecklingsarbete är viktigt, speciellt med tanke på de skolor som inte tidigare haft erfarenheter av nyanlända. Lagstöd och allmänna råd Hemkommunen behöver kontinuerligt föra en dialog med olika myndigheter, till exempel Migrationsverket och socialtjänsten. Det kan också vara värdefullt att föra dialog med olika organisationer som arbetar med nyanlända barn och ungdomar i kommunen. Det är även en fördel om information om kommunens skolorganisation och om vad som sker den första tiden i skolan finns översatt till de språk som nyanlända i kommunen behärskar. Barn och ungdomar samt deras vårdnadshavare behöver ges en överblick över vilka utbildningsvägar som finns i det svenska utbildningssystemet och vilka krav som finns för att få ta del av de olika utbildningarna. Att lärare och övrig skolpersonal ges möjligheter till erfarenhetsutbyten mellan skolor och kollegialt lärande är viktiga delar av kompetensutvecklingen. (Ur Skolverkets Allmänna råd med kommentarer, Utbildning för nyanlända elever, 2016) 2. De inledande bedömningarnas genomförande och innehåll Genomförs de inledande bedömningarna av elevernas kunskaper på ett sätt som gynnar deras vidare utbildning? Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen bedömer att Trollhättans stads arbete med att genomföra de inledande bedömningarna av nyanlända elevers kunskaper är av god kvalitet. Huvudmannen säkerställer att de inledande bedömningarna enligt Skolverkets steg 1 och 2 genomförs. Flera skolenheter har också påbörjat bedömningarna enligt Skolverkets steg 3. Relevanta kompetenser finns med vid de inledande bedömningarna.

14 13(20) De inledande bedömningarna genomförs så snabbt som möjligt Verksamhetschefen på mottagningsenheten Välkomsten säger i intervju att de nyanlända elever som vill, kan befinna sig på mottagningsenheten medan de inledande bedömningarna görs. Vid ett inskrivningsmöte deltar elev och vårdnadshavare samt tolk. Inskrivningsmötet sker på elevens starkaste språk. Det är socialpedagoger på mottagningsenheten som ansvarar för mötet och dokumenterar information som framkommer under mötet. Av huvudmannens nedskrivna rutiner vid placering av elev på mottagningsenheten framkommer att handläggaren på mottagningsenheten, efter det att information om det fria skolvalet givits och vårdnadshavare har bestämt sig för en skola, kontaktar rektorn på den skolan som har valts för inskrivning på skolan. Alla rektorer skriver in de nyanlända elever i en klass som är årskurslös. Anledningen till att huvudmannen valt att organisera på detta vis, säger verksamhetschefen för mottagningsenheten i intervju, är för att betona att rektorer på hemskolor är ansvariga för de nyanlända eleverna även om de befinner sig på mottagningsenheten. Rektorerna berättar i intervjuer att de känner till vilken undervisning de nyanlända eleverna får på mottagningsenheten och att undervisningen täcker alla ämnen eftersom de som rektorer har goda kontakter med samverkanspersonerna på mottagningsenheten. Vissa lärare på mottagningsenheten arbetar också ute på skolorna och informerar. På. så sätt menar rektorerna att de som rektorer har ansvar för undervisningen. En områdesassistent på hemskolan lägger därefter in eleven i kommunens datasystem "Procapita" och meddelar därefter handläggaren på mottagningsenheten när detta är gjort. Handläggaren på mottagningsenheten lägger därefter in beräknad vistelsetid på mottagningsenheten och säkerställer vid vistelsens slut att sista vistelsedagen på mottagningsenheten registreras. Därefter kontrollerar områdesassistenten om tidigare klassplacering gäller eller om vårdnadshavare och elever vill byta till annan skola. En ny placering får då göras av berörd områdesassistent. Verksamhetschefen och lärarna berättar att de inledande bedömningarna enligt Skolverkets steg 1 görs första eller andra veckan som eleverna är på mottagningsenheten. Samtidigt som de nyanlända eleverna får ämnesintroduktion görs också de inledande bedömningarna enligt Skolverkets steg 2 som är en kartläggning i litteracitet och numeracitet.

15 R VI: 14 (20) I samtliga intervjuer med de som arbetar med mottagandet av nyanlända elever säger de att tiden för hur länge nyanlända elever visats på mottagningsenheten är högst två månader. Flera elever har vistats där kortare tid. Mottagningsenheten utför, sedan 2016 bedömningar för de nyanlända elever som kommit till Trollhättans stad från en annan kommun, där bedömningar inte har genomförts. Verksamhetschefen på mottagningsenheten berättar att de inledande bedömningarna på dessa elever genomförs på hemskolorna. De inledande bedömningarnas kvalitet och undervisningen under tiden som bedömningarna genomförs De inledande bedömningarna enligt steg 1 genomförs av lärare i svenska som andraspråk tillsammans med modersmålslärare eller tolk, berättar lärarna på mottagningsenheten i intervjun. Vårdnadshavare och tolk finns alltid med, och studiehandledare deltar ibland. Under steg 1 kartläggs elevernas tidigare skolgång och tankar om utbildning, vardag, intressen och förväntningar. Efter mötet dokumenterar läraren vad som framkommit under kartläggningen i elevens kunskapsprofil. Lärarna på mottagningsenheten som kartlägger har också ansvar för att skicka eventuell ansökan om modersmålsundervisning till Modersmålsenheten. Representanter för förvaltningen säger i intervju att det i kommunen finns en särskild Modersmålsenhet som tillhandahåller modersmålsundervisning och studiehandledning på drygt 20 språk till skolorna. Därefter görs den inledande bedömningen enligt steg 2, där områdena litteracitet och numeracitet bedöms. När dessa bedömningar görs finns alltid behöriga ämneslärare med. Verksamhetschefen och lärarna på mottagningsenheten berättar att de nyanlända eleverna läser svenska som andraspråk och får språkinriktad ämnesintroduktion i alla ämnen. Verksamhetschefen och lärarna på mottagningsenheten berättar att detta sker genom undervisning i olika teman för att lärarna ska ha ett gemensamt uppdrag. På elevernas schema syns vilka ämnen de läser. På mottagningsenheten får eleverna också samhällsintroduktion där de erbjuds studiebesök och kontakt med olika fritidsorganisationer. Lärarna och skolpersonalen på mottagningsenheten berättar att återkoppling av kartläggningen steg 2 sker till arbetslaget på mottagande skola några dagar senare. Detta för att lärarna på hemskolan ska kunna anpassa undervisningen utifrån vad som framkommit vid kartläggningen. Nyanlända elever slussas in på skolor på olika sätt, antingen direktintegreras de i klasser eller går i förberedelsegrupper (som till exempel finns på Sylteskolan), där allt skolarbete sker under första tiden, men med en klassplacering i grunden.

16 15 (20) Lärarna på Sylteskolan, som har förberedelsegrupper "språkklasser" berättar i intervju att nyanlända elever redan efter en kort tid i förberedelsegruppen tillbringar en stor del av sin tid i den ordinarie klassens undervisning, men återgår till den mindre gruppen till exempel för arbete med att stärka kunskaperna inom svenska språket. I intervjuer säger verksamhetschefen, lärarna och skolpersonalen på mottagningsenheten att mottagningsenheten använder elevhälsans kompetenser vid behov. På mottagningsenheten finns en skolsköterska som gör hälsoundersökningar i samband med inskrivningssamtalet på mottagningsenheten. Hälsoundersökningarna överlämnas till hemskolorna. Behövs andra kompetenser från elevhälsan kan verksamhetschefen, enligt de intervjuade, ta kontakt med de kompetenser som finns i elevhälsoteamet på den nyanlända elevens hemskola. Under den tid som de inledande bedömningarna görs på mottagningsenheten är rektorn på de nyanlända elevernas hemskolor deras rektor. Rektorerna berättar också att det är de som tar beslut om årskursplaceringar och om utredningar behöver göras. Några skolor har påbörjat kartläggningen enligt Skolverkets steg 3 berättar verksamhetschefen för Välkomsten. På Kronan görs det till exempel i ämnet engelska. De inledande bedömningarna genomförs av personal med relevant kompetens De anställda på å mottagningsenheten är lärare, socialpedagoger och studiehandledare. Det finns behöriga lärare i alla ämnen förutom hem- och konsumentkunskap. Slöjdlärare och musiklärare köps in från en skola. Nästan samtliga är förstelärare och flera är speciallärare och socialpedagoger.

17 16 (20) Lagstöd och allmänna råd En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. Rektorn ansvarar för att bedömningar görs. En bedömning ska göras skyndsamt. För en nyanländ elev ska bedömningen göras i sådan tid att beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp kan fattas. (3 kap. 12 c-d skollagen) Av Skolverkets föreskrifter om underlag för bedömning av nyanlända elevers kunskaper framgår att när en elevs kunskaper ska bedömas enligt 3 kap. 12 c skollagen ska Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 1 och steg 2 (diarienummer 2016:428) användas som underlag för bedömningen. I vilken omfattning kartläggningsmaterialet steg 1 och 2 ska användas bestäms utifrån den enskilda elevens förutsättningar och behov. (SKOLFS 2016:10) En inledande bedömning av den nyanlända elevens kunskaper är grunden för planeringen och genomförandet av den fortsatta utbildningen. För elever i grundskolan ska en inledande bedömning ske så snart som möjligt och senast inom två månader från det att eleven har tagits emot inom skolväsendet. Genom den inledande bedömningen ges nyanlända elever möjlighet att visa styrkor och svagheter. För att den nyanlända eleven ska få en lämplig placering och undervisning under den tid som hens kunskaper inledningsvis bedöms behöver huvudmannen skapa förutsättningar för rektorerna vid skolenheterna. Rektorn har ett ansvar för att lärare och övrig personal känner till och följer rutinerna för den inledande bedömningen. ide fall kommuner väljer att organisera verksamheten centralt på en mottagningsenhet eller motsvarande är det fortfarande den nyanlända elevens ordinarie rektor som har ansvar för eleven, även under denna begränsade tid. Huvudmannen bör säkerställa att rektorn är delaktig i och tar del av den genomförda bedömningen. Rektorn har ett ansvar oavsett om undervisningen bedrivs fysiskt i skolans lokaler eller inte. Vem som är elevens rektor behöver vara tydligt för elev och vårdnadshavare. Det är inte möjligt att under den tid som den inledande bedömningen görs placera en nyanländ elev i en särskild undervisningsgrupp utan att rektorn har fattat ett beslut om särskilt stöd genom åtgärdsprogram. Det är önskvärt att bedömningen genomförs på elevens starkaste språk. Rektorn ansvarar för att ta reda på vilket, eller vilka, språk som är elevens starkaste. Det är en fördel om lärare med ämneskunskaper gör bedömningen, eftersom det ger bättre förutsättningar för adekvata bedömningar. (Ur Skolverkets Allmänna råd med kommentarer, Utbildning för nyanlända elever, 2016) 3. De inledande bedömningarnas spridning och användning Sker samverkan för att sprida information om elevens utbildnings- och stödbehov? Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen bedömer att huvudmannens arbete med samverkan för att sprida information om nyanlända elevers utbildnings- och stödbehov håller mycket god kvalitet. Huvudmannen har organiserat mottagandet av nyanlända

18 17(20) elever så att det på varje skola finns kontaktpersoner för överlämning av de inledande bedömningarna som gjorts på Välkomsten. Det är samverkanspersonerna på mottagningsenheten som överlämnar resultaten. Överlämningarna sker vid flera tillfällen, både till kontaktpersonen och rektorn men också till arbetslagen. Samverkanspersonerna följer även upp hur det går för de andra nyanlända eleverna på skolorna. Samtliga involverade lärare på skolorna får ta del av de skriftliga bedömningarna. Dessutom finns täta kontakter mellan lärarna på mottagningsenheten och lärarna ute på skolor eftersom flera av lärarna på mottagningsenheten även finns ute på skolorna. Behov av ytterligare utredning förmedlas till ansvarig rektor och informationen om eleven överförs till de lärare som ska undervisa eleven Samtliga som arbetar med nyanlända elever uppger i intervjuerna att behov av ytterligare utredningar alltid förmedlas till ansvarig rektor. Gången är densamma som för alla andra elever. Först går uppgifterna till elevhälsoteamet och därefter tar rektorn beslut om eventuell utredning ska påbörjas. Lärare, skolpersonal och verksamhetschefen för mottagningsenheten säger i intervju att när den nyanlände eleven har varit på mottagningsenheten cirka fem veckor målar samverkanspersonen från mottagningsenheten kontaktpersonen på skolan och informerar om att eleven är på ingång och föreslår då också tid för överlämning. Varje skola har en kontaktperson för överlämningen av mottagningsenheten. Om några sociala aspekter finns med i kartläggningen finns personal från elevhälsoteamet med på överlärruningen. Lärarna på mottagningsenheten säger i intervju att på överlämningsmötet presenteras den nyanlända elevens kartläggning, kunskapsprofil och samverkanspersonen från mottagningsenheten fungerar rådgivande inför planering av elevens fortsatta skolgång. Därefter informerar skolans kontaktperson rektorn som beslutar om klassplacering. Sedan informerar samverkanspersonen och kontaktpersonen mentorer och arbetslaget och det sker ett inskrivningsmöte med elev och vårdnadshavare på skolan. Verksamhetschefen på mottagningsenheten säger i intervju att samverkanspersonen också följer upp gamla elever och kollar hur det går för dem, när de har överlämning med en ny elev. Lärare på skolor säger i intervjuer att kartläggningen delas ut till lärare eller finns tillgänglig på skolorna så att inblandade lärare kan läsa dem.

19 18(20) De flesta lärare på skolor som tar emot nyanlända elever har pratat om kartläggningar, tittat på Skolverkets filmer, varit delaktiga i Skolverkets dialogdagar eller gått kurser i hur kartläggningar görs. Huvudmannen för vid behov över och tar in information om vad de inledande bedömningarna visat mellan huvudmän och skolenheter Verksamhetschefen och lärarna på mottagningsenheten säger i intervjuer att alla inledande bedömningar som görs i Trollhättan arkiveras på hemskolorna. Rektorerna på de granskade skolorna säger i intervjuerna att det alltid sker en muntlig överlämning när en nyanlända elev slutar. Lärarna på skolorna berättar att överlämningen sker mellan lärare på hemskolan och lärare på mottagande skola i den andra kommunen. Om mottagande skola vill ha de skriftliga kartläggningarna skickas de. Verksamhetschefen för mottagningsenheten uppger att Trollhättans stad alltid efterfrågar information från andra kommuner men att denna inte alltid finns. Lagstöd och allmänna råd Huvudmannen bör ha rutinen för hur rektorn vid skolenheten är delaktig i och tar del av den inledande bedömningen. Oavsett om bedömningen sker vid en central mottagningsenhet eller motsvarande är det viktigt att informationen om eleven överförs från de lärare som genomför den inledande bedömningen till de som senare ska undervisa eleven. Vid övergångar behöver den avlämnande skolenheten ge relevant information till den mottagande skolenheten, som aktivt behöver ta emot och använda informationen. Annars finns risken att viktig information går förlorad. Även vid övergångar inom skolenheten behöver relevant information överföras. Väl förankrade rutiner kan vara ett stöd för att överlämna så användbar information till den mottagande skolenheten som möjligt. Lärare och övrig skolpersonal kan uppmärksamma signaler om att en nyanländ elevs behov inte kan tillgodoses genom åtgärd för nyanlända elever, t.ex. förberedelseklass eller prioriterad timplan. Eleven kan då vara i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Detta ska då, precis som för alla elever, anmälas till rektorn som behöver se till att elevens behov av särskilt stöd utreds. Om det finns signaler om att en nyanländ elev kan tillhöra grundsärskolans eller specialskolans målgrupp behöver detta utredas. (Ur Skolverkets Allmänna råd med kommentarer, Utbildning för nyanlända elever, 2016)

20 19(20) Används resultaten från de inledande bedömningarna i planeringen av elevernas utbildning? Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen bedömer att huvudmannens arbete med att anpassa undervisningen efter elevernas behov utifrån resultaten i de inledande bedömningarna är av god kvalitet. Huvudmannen säkrar att resultaten från inledande bedömningar används i organiseringen, planeringen och genomförandet av elevernas utbildning genom att de inledandande bedömningarna överlämnas och gås igenom vid ett möte. Resultaten används även för att fatta beslut om prioriterad timplan, utökad undervisningstid och placeringar i årskurser. De inledande bedömningarna som underlag för rektorns beslut om placering i årskurs, undervisningsgrupp, undervisningstid och för att planera undervisningen När samverkanspersonen från mottagningsenheten överlämnat kartläggningen till kontaktpersonen på skolan, både muntligt och skriftligt, bokar kontaktpersonen tid med rektorn som får en muntlig överlämning av vad som framkommit på mötet. Rektorer säger i intervju att de därefter tar beslut om elevens undervisningstid och gör en klassplacering. De inledande bedömningarna används som underlag för beslut om prioriterade timplaner och utökad undervisningstid. Lärarna på skolor berättar att kartläggningarna är till stor hjälp när de planerar undervisningen, vilken alltid bygger vidare på elevens starka sidor. I planeringen av de nyanlända elevernas utbildning är studiehandledarna till stor hjälp uppger lärarna på skolorna i intervjuer. De tillägger att samarbetet med studiehandledarna är viktigt.

21 20 (20) Lagstöd och allmänna råd En nyanländ elev ska placeras i den årskurs som är lämplig med hänsyn till elevens ålder, förkunskaper och personliga förhållanden. Resultatet av en bedömning enligt ska beaktas vid beslut samt vid planering av undervisningen och vid fördelning av undervisningstiden. (3 kap 12 e-d skollagen) Den bedömning av elevens kunskaper som inledningsvis har genomförts utgör ett underlag för hur den fortsatta undervisningen kan organiseras, planeras och genomföras. Lärarna måste anpassa all undervisning för att ge stöd och stimulans utifrån varje elevs förutsättningar och behov. Det är viktigt att rektorn har rutiner för hanteringen av underlag inför beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp. Inför rektorns beslut behöver lärare och övrig skolpersonal göra en sammantagen analys av allt befintligt underlag. Bedömningen ska göras i varje enskilt fall och elevens åsikt ska så långt som möjligt vägas in. Rektorn avgör hur undervisningen av nyanlända elever organiseras på lämpligaste sätt på skolenheten. Hen kan till exempel ha beslutat att en elev delvis ska få undervisning i en förberedelseklass. Vilket eller vilka ämnen, eller delar av ämnen, eleven följer med sin ordinarie undervisningsgrupp beslutar rektorn mot bakgrund av resultatet från den inledande bedömningen. Huvudmannen får besluta om ytterligare undervisningstid generellt för elever, utöver den garanterade undervisningstiden och eleverna är i så fall skyldiga att delta. Prioriterad timplan kan vara ett alternativ för de elever som skolan bedömer skulle gynnas av att under en begränsad tid få koncentrera sig särskilt på ämnet svenska som andraspråk. Den inledande och fortlöpande bedömningen av den nyanlända elevens kunskaper kan utgöra underlag för rektorns beslut om prioriterad timplan. (Ur Skolverkets Allmänna råd med kommentarer, Utbildning för nyanlända elever, 2016) På Skolinspektionens vägnar aria Kärrman Enhetschef Verica Stoj anovic Utredare/Föredragande