Grön infrastruktur för alla: från ord till handling

Transkript

1 PROGRAM 7 8 NOVEMBER 2018 Grön infrastruktur för alla: från ord till handling HOTEL COURTYARD BY MARRIOTT, RÅLAMBSHOVSLEDEN 50, STOCKHOLM

2 Program ONSDAG 7 NOVEMBER: GRÖN INFRASTRUKTUR I DAG. HUR ÄR DET NU? Registrering och fika Konferensen öppnas BJÖRN RISINGER, generaldirektör Naturvårdsverket, hälsar välkomna INGRID JOHANSSON HORNER, projektledare Naturvårdsverket, och LINDA HASSEL, länssamordnare Grön infrastruktur, ger en introduktion av ämnet MODERATOR NEDJMA CHAOUCHE, journalist, ger en introduktion av konferensen Myndigheternas ansvar för och arbete med grön infrastruktur BJÖRN RISINGER, generaldirektör, Naturvårdsverket HERMAN SUNDQVIST, generaldirektör, Skogsstyrelsen CHRISTINA NORDIN, generaldirektör, Jordbruksverket JAKOB GRANIT, generaldirektör, Havs- och vattenmyndigheten GÖRAN PERSSON, avdelningschef, Boverket I Antropocen är grön infrastruktur en viktig pusselbit till hur landskapet har fragmenterats under 50 år och varför grön infrastruktur är viktigt URBAN EMANUELSSOn, professor, SLU Lunch Våra landskap hänger ihop. Naturen fungerar inte så bra om landskapet fragmenteras. Detta har skett i stor skala sedan åtminstone 200 år. Att tro att det finns en optimal grön infrastruktur är fel. Olika landskapssammanhang har avlöst varandra genom historien. Olika naturtyper och arter kan prioriteras med olika utformning. Den gröna infrastrukturen är inte bara en fråga för naturvårdare och den kan inte restaureras och bevaras om inte många olika samhällssektorer involveras. Bevarande, restaurerande och god skötsel av naturbetesmarker är på många håll en nyckel till en bevarad rik biologisk mångfald. EUs landsbygdspolitik är här mycket central. Inom skogen behövs en tydlig landskapsstrategi där större arealer av mindre hårt brukade marker är en central fråga. Reservat räcker inte till här. Nya styrmedel måste fram som gynnar multifunktionell användning av marken, nya skötselmetoder och nya samarbeten VÄLJ EN AV TRE PARALLELLA SESSIONER OM SITUATIONEN I DAG (sid 6) Fika 1. Grön infrastruktur i skogslandskapet 2. Värdet av öppna marker i landskapet 3. Grön infrastruktur från källa till hav GRÖN INFRASTRUKTUR I SAMHÄLLSPLANERINGEN Modernisera naturvården några reflektioner kring uppdraget MARIA GARDFJELL, riksdagsledamot (MP), vice ordförande i riksdagens Miljö- och jordbruksutskott Grön infrastruktur ska bli en naturlig del i samhällsplaneringen. Tack vare ett omfattande arbete på regional och lokal nivå, samt en rad insatser från regeringen finns nu förutsättningar för ändrade arbetssätt och synsätt där vi planerar med och inte mot naturen. Med utgångspunkter från tidigare erfarenheter som kommualråd i Uppsala kommun kommer Maria prata om hur naturvården kan moderniseras och hur ekosystemtjänster blir utgångspunkten för samhällsplaneringen istället för en målkonflikt.

3 Program ONSDAG 7 NOVEMBER: GRÖN INFRASTRUKTUR I DAG. HUR ÄR DET NU? Renen som indikator på grön infrastruktur ANNE WALKEAPÄÄ, Sametinget En bärkraftig natur med hög biologisk mångfald och ett intakt, sammanhållet landskap är en viktig förutsättning för renen. Är renen en bra indikator på grön infrastruktur? Finns det positiva effekter för andra sektorer av renen? Ur ett samiskt perspektiv är alla frågor miljöfrågor och natur går inte att skilja från kultur. Finns det någon koppling mellan traditionell kunskap, språk och grön infrastruktur? Grön infrastruktur för välfärd och välbefinnande PER ANGELSTAM, professor i skogs- och naturresursförvaltning, SLU Grön infrastruktur är ett verktyg för att planera för hållbara landskap. Sådana kan leverera ett brett utbud av ekosystemtjänster i form av produkter, funktioner och värden som bidrar till människors välfärd och välbefinnande. Det är mycket mer än grönstruktur. Här illustreras detta med forskning om människors habitatval på landet och i staden, om intressenters fokus på olika ekosystemtjänsters roll för landsbygdsutveckling, och om hinder och möjligheter för fungerande infrastrukturer. Minst tre skötselstrategier behövs för fungerande grön infrastrukturer: (1) Att bevara sammansättningen, strukturen och funktionen hos naturliga ekosystem genom att utveckla funktionella nätverk av skyddad natur; (2) Att upprätthålla traditionella kulturlandskap och livskraftiga landsbygder som kopplade sociala och ekologiska system; (3) Att diversifiera skogsbruksmetoderna som bas för flera olika ekosystemtjänster. Men, följer handling efter orden? Blir det genomförande eller bara retorik? Grön infrastruktur som en integrerad del av stadskvalitet ERIK ANDERSSON, docent och temaledare, Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Diskussion I likhet med annan infrastruktur är funktion i fallet grön infrastruktur mångfunktionalitet ett resultat av många olika samverkande faktorer. Grön infrastruktur utgör en kritisk resurs för mänskligt välbefinnande även i staden, men för att se till att dess möjliga funktioner och nyttor kommer allmänheten tillgodo krävs mer än bara högkvalitativ och sammanhängande natur. Natur och stad har länge setts som varandras motsatser, men det är en gränsdragning vi behöver göra oss av med. Planering och genomförande av grön infrastruktur behöver kopplas upp mot andra sektorer och många olika kunskapsfält och processer. Genom att ta i beaktande tre bredare systemfrågor availability, accessibility och appreciation kan grön infrastruktur och naturbaserade lösningar bättre bäddas in i och kopplas upp mot andra system, inte minst våra städer Gemensam middag för de som vill Stockholms improvisationsteater reflekterar kring dagens tema Skådespelare: JANNE BERG och THERESE HÖRNQVIST Musiker: MATS KARLSSON Med humorn som verktyg ifrågasätter vi normer, traditioner och invanda tankebanor. Vi balanserar ständigt på slak lina mellan lågt och högt, aktualitet och tidlöshet, den lilla människan och de stora frågorna, filosofi och vardag, nuet och evigheten. Vi är Sveriges största och äldsta improvisationsteater i snart 30 år har vi utbildat och roat hela Sverige. På denna konferens är vår målsättning att bjuda på scener och sånger ni aldrig trott var möjliga. 3

4 Program TORSDAG 8 NOV: IMPLEMENTERING I MORGON. VAD GÖR VI FRAMÅT? Registrering Uppsamling NEDJMA CHAOUCHE och INGRID JOHANSSON HORNER Sex länsstyrelser berättar om prioriteringar i handlingsplanen LINDA HASSEL, Jönköpings län Johan NISS, Skåne län EMMA VIDMARK, Västerbottens län TINA L NILSSON, Norrbottens län MARIA THORDARSON, Västra Götalands län ERIK GÖTHLIN, Örebro län Handlingsplanerna är en del i regeringsuppdraget och framtagna i samverkan med länens aktörer och är resultatet av ett samordnat genomförande av Länsstyrelsernas uppdrag att ta fram regionala åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen, handlingsplan för grön infrastruktur och åtgärder för att nå friluftsmålen. Prioriteringarna ser olika ut i olika län beroende på förutsättningar Postersession med länens handlingsplaner Ta vara på tillfället att tala med representanter för länsstyrelsen i ditt län och andra län. Inklusive fika REGIONALA HANDLINGSPLANER OCH SEN? Grön infrastruktur i regeringskansliet MICHAEL LÖFROTH, kansliråd, Miljö- och energidepartementet Betydelsen av ekologiska samband i landskapet togs upp redan 1992 i EUs art- och habitatdirektiv. Under konventionen för biologisk mångfalds partsmöte i Nagoya 2010 antogs en strategisk plan med 20 mål (Aichimålen) till EUs strategi för biologisk mångfald, som kom året efter, har som ett mål av sex att upprätthålla och förbättra ekosystemtjänster och återställa skadade ekosystem genom att grön infrastruktur införlivas i fysisk planering. Regeringen beslutade 2013 att utveckla ett nationellt etappmål om skydd av landområden, sötvattensområden och marina områden. Regeringen har tagit fram en svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster och inom ramen för denna strategi givit Naturvårdsverket, länsstyrelserna och andra myndigheter i uppdrag att börja arbetet med grön infrastruktur. Här gås uppdragens upplägg och resultat igenom. 4

5 Program TORSDAG 8 NOV: IMPLEMENTERING I MORGON. VAD GÖR VI FRAMÅT? Den gröna infrastrukturens roll i att klimatanpassa stadsmiljöer JACOB VON OELREICH, SMHI Här ligger fokus på klimatanpassning av urbana miljöer till värmeböljor och skyfall och på behovet av en omfördelning av stadens ytor. Städer utgör redan i dag värmeöar som drabbas hårdare än omgivande landsbygd av värmeböljor. I takt med ett allt varmare klimat kommer värmen i stadsmiljöer att förvärras. På samma sätt kommer kombinationen skyfall och hårdgjorda ytor att förvärra de urbana översvämningsproblemen i takt med fler extremregn. I båda fallen behöver vi intensifiera klimatanpassningen av våra stadsmiljöer genom förstärkt grön infrastruktur. Ett nytt normalläge råder, präglat av accelererande klimatförändring. En viktig del av anpassningen av urbana miljöer till ett förändrat klimat är en omfördelning av stadens ytor bort från hårdgjorda ytor och i riktning mot en utbyggd grön infrastruktur, till exempel i form av stora lummiga parker, fickparker, en variation av träd i gatumiljön, skyfallsparker, mångfunktionella skolgårdar, regnbäddar, gröna banvallar och gröna tak Diskussion om handlingsplanerna Lunch VÄLJ EN AV TRE PARALLELLA SESSIONER OM ARBETET FRAMÅT (sid 11) 1. Dialog och samverkan i odlings- och skogslandskapet 2. Att integrera ekosystemtjänster i arbetet med grön infrastruktur 3. Grön infrastruktur i fysisk planering vinsterna med att sätta gröna samband på kartan Fika intas under sessionen Implementation of green solutions in the city GILLIAN DICK, Spatial Planning Manager Research & Development, Glasgow City Council Avslutning och fortsättning av arbetet CLAES SVEDLINDH, avdelningschef, Naturavdelningen, Naturvårdsverket Dagarna sammanfattas. Arbetet fortsätter med att utveckla planerna och successivt börja genomföra åtgärder, för myndigheter i dialog och samverkan med alla olika aktörer samt om hur vi tänker oss det fortsatta arbetet tillsammans med länen och myndigheterna. Vi är ännu i början på ett långsiktigt arbete! KONFERENSEN ARRANGERAS AV NATURVÅRDSVERKET I SAMVERKAN MED BOVERKET, HAVS OCH VATTENMYNDIGHETEN, JORDBRUKSVERKET, LÄNSSTYRELSERNA, RIKSANTIKVARIEÄMBETET, SAMETINGET, SKOGSSTYRELSEN, SVENSKA KRAFTNÄT, SGU OCH TRAFIKVERKET 5

6 Val 1. Onsdag 7 november VÄLJ BLAND FÖLJANDE TRE SESSIONER ALTERNATIV 1. GRÖN INFRASTRUKTUR I SKOGSLANDSKAPET Hur uppnår vi en fungerande grön infrastruktur i skogslandskapet? Vad har vi att utgå ifrån och hur kommer det framtida skogslandskapets gröna infrastruktur att se ut? Under sessionen ger forskare, skogsnäring och myndigheter sin bild av var vi står i dag och vi får ta del av intressanta exempel på utmaningar, möjligheter och insatser i arbetet med att stärka landskapsperspektivet i förvaltningen av den svenska skogen Introduktion MODERATOR: JOHANNA EHLIN, Skogsstyrelsen Skogsbiologiska grunder och grön infrastruktur i boreala skogar JOHAN SVENSSON och BEGE JONSSON, SLU I presentationen tar vi upp förutsättningar för grön infrastruktur i det boreala skogslandskapet, med fokus på kvarvarande kärnområden och konnektivitet i olika gradienter och på olika geografisk skala. Vi kommer särskilt att lyfta fram nordvästra Sveriges fjällbarrskog som ett särskilt viktigt hemområde och nätverk av naturnära skogsekosystem Målbilder för god miljöhänsyn Målbilderna har varit ett bra verktyg för att verka för gemensamt ansvar, under frihet, i hela den komplexa uppdragskedjan. Hur går vi vidare för att få ännu större effekt av målbilderna? MARI TÖRRÖ, miljöchef, Mellanskog Naturhänsyn i skogsbruket i dag och i framtiden Betydelsen av naturhänsyn för bevarande av biologisk mångfald. Vad vet vi, vilka är kunskapsluckorna och hur kan hänsynen förbättras? JOACHIM STRENGBOM, SLU Valkman Modellering av skogsförvaltning för att gynna biologisk mångfald och ekosystemtjänster i HEUREKA. Samverkan kring olika vägval i förvaltningen och hur dessa påverkar olika värden (rennäring, rekreation, biologisk mångfald etc) TOMAS LÄMÅS, SLU VALKMAN-projeket är ett av de projekt som för närvarande drivs vid SHa. Projektet syftar till att förbättra beslutsfattande och förvaltning av skogslandskap genom att föra samman skattningar av ekosystemvärden, flermåls- och scenarieanalyser med processer där intressenter kan medverka i förvaltningen. I projektet ingår två fallstudieområden, ett i Västerbotten och ett i Kolmården, där ansatsen för intressenternas deltagande prövas Hur arbetar skogsbruket med grön infrastruktur? Paneldebatt mellan TOMAS RAHM, Södra, DAVID RÖNNBLOM, Holmen, PETER BERGMAN, Sveaskog Reflektion och avslutning JOHANNA EHLIN ARRANGÖR: Skogsstyrelsen i samarbete med Naturvårdsverket 6

7 Val 1. Onsdag 7 november VÄLJ BLAND FÖLJANDE TRE SESSIONER ALTERNATIV 2. VÄRDET AV ÖPPNA MARKER I LANDSKAPET Syfte Sälja in grön infrastruktur som koncept för att prioritera insatser i odlingslandskapet. Så kan handlingsplanerna användas i odlingslandskapet. Beskriva hur planer tagits fram goda exempel. Dialog om det fortsatta arbetet med grön infrastruktur i gräsmarker i odlingslandskapet. Traditionellt har gräsmarker varit grunden för jordbrukets produktion. Konstgödsel, traktorer och skördetröskor skapade helt andra förutsättningar att producera rationellt och gräsmarkernas värde begränsades till produktionen av kött. Ängar blev betesmarker eller åker och marker som inte kunde skötas rationellt växte igen till skog. Den kvarvarande ytan åker, ängs- och betesmarker som brukas är det vi i dag kallar odlingslandskapet. I arbetet med grön infrastruktur ser vi till hur naturen fördelar sig i hela landskapet, och då är ängs- och betesmarker bara en del av gräsmarkerna. Länsstyrelsen har nu tagit fram en första version av regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. Dessa är en ny plattform för dialog som poängterar var insatser i landskapet gör mest nytta för att ekosystemens funktioner ska upprätthållas. Förhoppningen är att denna kunskap ska kunna realiseras genom frivilliga och stödjande insatser från hela samhället. Tillsammans kan vi planera för och förvalta mark för att stärka de historiskt ärvda gräsmarksarternas behov. Detta gör att ekosystemtjänster såsom produktion och pollinering kan upprätthållas Introduktion: Grön infrastruktur i öppna marker MODERATOR: ERIK SJÖDIN, Naturvårdsverket Den nya planen för odlingslandskapets biologiska mångfald JOHAN WALLANDER, Jordbruksverket Många av odlingslandskapets arter är numera hotade och har därmed inte gynnsam bevarandestatus. I slättbygden behövs en ökad rumslig och tidsmässig variation samt att användningen av kemiska växtskyddsmedel minskar. I skogs- och mellanbygd är situationen en annan, där upphörd hävd som följs av igenväxning eller igenplantering är den största utmaningen för att bevara odlingslandskapets biologiska mångfald. Vi behöver vända de negativa trenderna men hur ska det ske? Projekt Roslagen biologisk mångfald i väg och ledning SOFIA GYLJE BLANK, ArtDatabanken Samverkansgruppen för infrastrukturens gräsmarker har under flera år arbetat med frågor som rör biologisk mångfald i vägkanter, kraftledningsgator, på flygplatser och golfbanor. Projekt Roslagen startade år 2016 med representanter från ArtDatabanken, Centrum för biologisk mångfald, Ekologiska institutionen SLU, Ellevio, Länsstyrelsen i Uppsala, Svenska golfförbundet, Svenska kraftnät, Sveaskog, Trafikverket, Upplandsstiftelsen och Vattenfall eldistribution. Projektet omfattar tre delområden i Roslagen med skilda miljöer och artstock och därmed skilda skötselbehov. I ett första steg arbetar vi med att ta fram genomförandeplaner för de olika delområdena, där varje aktör bidrar med förslag på skötselåtgärder i de miljöer man ansvarar för. Målsättningen är att detta ska bidra till bevarandet av biologisk mångfald utifrån ett grön infrastruktur-perspektiv genom att binda samman områden med höga värden och därigenom öka förutsättningarna för bland annat väddnätfjäril och mosippa att leva kvar i livskraftiga bestånd. 7

8 Val 1. Onsdag 7 november VÄLJ BLAND FÖLJANDE TRE SESSIONER Exempel på analyser av landskapets gräsmarker från Örebro läns regionala handlingsplan HELENA RYGNE, Länsstyrelsen, Örebro En viktig del inom det regionala arbetet med grön infrastruktur hitintills, har varit att ta fram kunskapsunderlag om respektive läns olika naturtyper. För odlingslandskapet i Örebro län har vi gjort täthetsanalyser som visar var i länet vi har landskap med störst arealer av gräsmarker, mosaikartade jordbruksmarker och brynmiljöer. Vi har kommit längst med gräsmarkerna där vi i Örebro län även tagit med gräsmarker utanför det traditionella odlingslandskapet i analyserna. Vi har också använt information om historiska ängsmarkers lägen och vi har använt fjärilar som fokusarter. Med utgångspunkt från analysresultaten har vi föreslagit värdetrakter för gräsmarker som vi förankrat med våra referensgrupper Exempel på kommunal förvaltning av gräsmarker OLOF PERSSON, Nybro kommun Presentation av en liten kommuns arbete med restaurering och skötsel av torra gräs- och sandmarker. Här beskrivs hur man med relativt små medel och med stöd av LONA-projekt kan arbeta aktivt med inventering, att skapa nya miljöer och implementera skötseln i kommunens ordinarie drift Dialogsession med dialog om hur handlingsplanernas värdetrakter för gräsmarker kan realiseras genom olika insatser från samhället vad behövs? Frågor som varför behövs öppna marker i landskapet kommer att lyftas ARRANGÖR: Naturvårdsverket i samarbete med Trafikverket, Svenska kraftnät och Jordbruksverket 8

9 Val 1. Onsdag 7 november VÄLJ BLAND FÖLJANDE TRE SESSIONER ALTERNATIV 3. GRÖN INFRASTRUKTUR FRÅN KÄLLA TILL HAV Vattnet skapar på sin väg från källa till hav ett naturligt blå-grönt nätverk i landskapet. Nätverket är en helhetsmiljö med såväl vattenmiljöer, strand- och kantzoner. I dag är nätverket påverkat av såväl dammar och vandringshinder som påverkande strandzoner och bottenmiljöer. Arbetet med att förstå, restaurera och vårda vårt vattenlandskap är en stor utmaning framöver och kommer kräva ett fokuserat och inte minst långsiktigt arbete. Välkommen till ett två timmars pass om grön infrastruktur i våra vattenmiljöer. MODERATOR: HEDVIG HOGFORS, Havs- och vattenmyndigheten Hur ser Havs- och vattenmyndigheten på grön infrastruktur Odyssé från källa till hav ERIK ÅRNFELT och INGEMAR ANDERSSON, Havs- och vattenmyndigheten Strandmiljöer och gränszoner till vatten från ett gröninfrastrukturperspektiv LENA TRANVIK, ArtDatabanken, SLU Stränder längs sjöar, vattendrag och kust utgör på kartan ett sammanhängande nätverk av strukturer i landskapet, vilket ingår i begreppet grön infrastruktur. I min presentation kommer jag att reflektera över vad grön infrastruktur i strandmiljöer och i gränszonen mellan land och vatten innebär om ekosystemens förmåga att leverera viktiga ekosystemtjänster verkligen ska vidmakthållas, vilket är målet med grön infrastruktur Blågrön infrastruktur i Stångåns naturfåra vid Bjärka Säby Ett återskapande med fantastisk potential men med många hinder på vägen JAKOB BERGENGREN, Tekniska verken, Linköping Stolleprov eller ett klokt återskapande av det naturliga ekosystemet? Meningarna går isär om Tekniska verkens planer på att riva ut tre dammar, bygga ett inlöp, öka vattenflödet och skapa en drygt 6 km lång fors- och strömsträcka i Stångån söder om Linköpings tätort. Efter att ha genomfört en prioritering vid samtliga Tekniska verkens 42 vattenkraftverk och 70 dammar har arbetet startat med konkreta miljöåtgärder. Om vi når målet att återskapa den blågröna infrastrukturen i Stångåns naturfåra vid Bjärka Säby återstår att se. Helt klart är att projektet och sträckan har en fantastisk potential dock med en del oförutsägbara hinder på vägen Marin grön infrastruktur från ett länsperspektiv JENNY HERTZMAN, länsstyrelsen i Blekinge Vinsten av att synkronisera arbetet med grön infrastruktur, områdesskydd och havsplanering i marin miljö. En visualisering av värdetrakter, befintliga skydd och planerade verksamheter ger en grund för att utveckla den gröna infrastrukturen och säkerställa ekosystemens leverans av ekosystemtjänster Diskussion om vattenanknuten grön infrastruktur Hur kommer vi vidare och hur fångar vi upp miljöerna mellan vatten och land? ARRANGÖR: Havs- och vattenmyndigheten i samarbete med SGU 9

10 10 ILLUSTRATION: KJELL STRÖM

11 Val 2. Torsdag 8 november VÄLJ BLAND FÖLJANDE TRE SESSIONER ALTERNATIV 1. DIALOG OCH SAMVERKAN I ODLINGS- OCH SKOGSLANDSKAPET Ett framgångsrikt arbete med grön infrastruktur kännetecknas av en hög grad av delaktighet där landskapets aktörer ges möjlighet att bidra utifrån sina olika förutsättningar. Vilka är framgångsfaktorerna i landskapsbaserad samverkan, och hur kan geografiska kunskapsunderlag underlätta dialogen? Under sessionen får vi exempel på framgångsrika samverkansprojekt och diskuterar både utmaningar och möjligheter med dialogbaserade processer Introduktion MODERATOR: STINA SÖDERQVIST, Naturvårdsverket Möjligheter och hinder för effektiv dialog och samverkan JOHANNA JOHANSSON, Södertörns högskola Sedan mitten av 2000-talet har samverkan som styrform blivit allt vanligare inom olika former av naturresursförvaltning. Detta beror främst på att hela samhällets styrform har förändrats, från ett top-down perspektiv till en mjukare styrform med fokus på målstyrning. Men under vilka förutsättningar kan samverkan bidra till måluppfyllelse av ibland konkurrerande mål? Vilka fallgropar bör en myndighet undvika redan från start? När riskerar en dialogprocess snarare driva på skilda värderingar bland deltagande aktörer, och hur kan detta hanteras på ett konstruktivt sätt? Med exempel från den skogliga sektorn kommer denna presentation att redogöra för möjligheter och hinder för en effektiv dialog och samverkan i praktiken Samverkan kring framtida markanvändning BENGT SKALSTAD, Skogsstyrelsen LARS JOHANSSON, Länsstyrelsen Västra Götaland MAGNUS LJUNG, SLU I Bohuslän och Dalsland har grupper av markägare, djurhållare, landsbygdsboende och myndigheter samverkat processorienterat.detta har resulterat i en rad naturvårdsåtgärder, men även stärkt ekonomi hos berörda företag och ökad sammanhållning bland deltagarna Ökad kunskap och dialog i Skogssällskapets tjäderprojekt i Lerum Hur en avverkningsanmälan ledde till ett demonstrationsprojekt för Tjäderanpassad skogsskötsel och konsekvenserna av artskyddsförordningen MATTIAS BERGLUND, Skogssällskapet CHRISTER JOHANSSON, Birdlife Projektet startade i samband med att Skogssällskapet avverkningsanmälde två skogsbestånd i närheten av en känd tjäderspelplats i Lerums kommun. Avverkningsanmälan ledde till att artskyddsförordningen aktiverades. Det ledde också till många och långa diskussioner om vilken anpassning av skogsbruket som tjädern egentligen behöver, med inblandning av Skogssällskapet, Skogsstyrelsen och flera naturvårdsorganisationer. Under dessa diskussioner föddes idén om att göra detta case till ett demonstrationsprojekt för tjäderanpassad skogsskötsel och konsekvenserna av artskyddsförordningen. Den avverkningsanmälda arealen delades in i tre delområden där Skogssällskapet, Skogsstyrelsen och naturvårdsorganisationerna i praktiken fick visa vad man menar med tjäderanpassad skogsskötsel. Skogssällskapets syfte med projektet var sedan att bjuda in olika intressenter till 11

12 Val 2. Torsdag 8 november VÄLJ BLAND FÖLJANDE TRE SESSIONER en exkursion för att lyfta och diskutera tjädern och artskyddsförordningen ur olika aspekter. Exkursionen hölls i september 2017 och området har efter det använts flera gånger av bland annat Skogsstyrelsen för utbildningar Regionala handlingsplanen i Jönköpings län Hur aktiv delaktighet funkar i verkligheten DAVID EKBÄCK, LRF Om vikten av goda relationer, förståelse ur olika perspektiv och processer som gynnar detta OCH om vikten av att identifiera olika värden, veta vad man har och prioritera gemensamt Dialog och samverkan i biosfärområden: Avgörande för framgång och vad som orsakat låsningar JOHANNA MAC TAGGART, koordinator för Biosfärprogrammet Sverige, ledamot i Biosfärprogrammets globala styrelse Biosfärområden utnämns av Unesco som modellområden för hållbar utveckling. Med små medel och liten formell makt stimulerar biosfärområdena samverkan och lärande, samt skapar en holistisk syn på människa och natur som sammanför lokala och globala perspektiv Diskussion och frågestund inklusive fika ARRANGÖR: Skogsstyrelsen i samarbete med Naturvårdsverket 12

13 Val 2. Torsdag 8 november VÄLJ BLAND FÖLJANDE TRE SESSIONER ALTERNATIV 2. ATT INTEGRERA EKOSYSTEMTJÄNSTER I ARBETET MED GRÖN INFRASTRUKTUR Perspektivet ekosystemtjänster är ett viktigt verktyg för att förstå naturens nyttor, funktioner och samband i tid och rum. Perspektivet innebär både möjligheter och utmaningar i arbetet med grön infrastruktur. Det breddar bilden av landskapet och har potential att skapa engagemang för arbetet med grön infrastruktur hos en större grupp aktörer. Fokus flyttas från juridiskt skyddade eller utpekat skyddsvärda områden till att se på hela landskapet och dess värden för oss människor. Att jobba med ekosystemtjänster kräver kunskap från olika discipliner och kan bidra till dialog och delaktighet. Under sessionen lyfter vi exempel på sätt att jobba med ekosystemtjänster inom grön infrastruktur, befintliga verktyg för att kartlägga landskapets ekosystemtjänster och diskuterar behoven framåt Välkomna och filmvisning Vad är ekosystemtjänster och varför är de viktiga? Kort sammanställning av kunskapsläge och mål MÄRTA BERG och ANKI WEIBULL, Naturvårdsverket Presentation om grön infrastruktur och ekosystemtjänster Varför integrera arbete med grön infrastruktur och ekosystemtjänster och hur kan det gå till? JÖRGEN SUNDIN, Naturvårdsverket Hur kan vi arbeta med ekosystemtjänster och grön infrastruktur? Metoder och verktyg samt praktiska lärande exempel KERSTIN BLY JOYCE, Naturvårdsverket MARIA THORDARSON, länsstyrelsen Västra Götaland ULRIKA EGERÖ och CHRISTINA WIKBERGER, Stockholms stad Fika Diskussion med frågor till panel och publik ARRANGÖR: Naturvårdsverket 13

14 Val 2. Torsdag 8 november VÄLJ BLAND FÖLJANDE TRE SESSIONER ALTERNATIV 3. GRÖN INFRASTRUKTUR I FYSISK PLANERING VINSTERNA MED ATT SÄTTA GRÖNA SAMBAND PÅ KARTAN Under sessionen kommer vi att diskutera den gröna infrastrukturens roll för ekosystemtjänster i den byggda miljön och hur frågorna om grön infrastruktur kan hanteras i kommunal översiktsplanering och detaljplanering. I sessionen tar vi också upp vilken typ av underlag som behövs i fysisk planering för att synliggöra grön infrastruktur och de regionala handlingsplanernas potential för fysisk planering Inledning. Grön infrastruktur i fysisk planering Grön infrastrukturens betydelse för att skapa förutsättningar för ekosystemtjänster i den byggda miljön. Översiktsplanens och detaljplanens roll för att beakta grön infrastruktur enlig PBL ULRIKA ÅKERLUND och DORIS GRELLMANN Presentation av vägledningen: Skapa en bra grön infrastruktur med hjälp av strategier för markanvändning och ställningstaganden i översiktsplanen. Reglera förutsättningar för grön infrastruktur i detaljplan. Vilken betydelse har handlingsplanerna för grön infrastruktur för den fysiska planeringen enligt PBL? Från den regionala nivån via kommunal fysisk planering till fysiska åtgärder Diskussion Hur jobbar vi i dag? Hur arbetar vi med grön infrastruktur i vår kommun/organisation? Ungefär 10 min i mindre grupper med 3 5 personer Hur sätter vi gröna samband på kartan: olika typer av underlag och landskapsanalyser ANNA KOFFMAN och VERONICA GELLAND-BOSTRÖM Från regionala handlingsplaner till kommunal planering. Olika underlag för olika ändamål och detaljeringsnivå. Trädnätverk på regional nivå användning utifrån kommunens perspektiv. När kommer grön infrastrukturfrågorna in i planprocessen och vilka hanterar dem? Kartläggning av skyddsvärda träd, eknätverket och tallnätverket inom Solna kommun. Hur får man kunskapsunderlagen att bli använda? Diskussion Handlingsplanernas betydelse för att visa viktiga ekologiska samband på regional nivå? Vilka regionala underlag behövs för en sammanhållen grön-infrastrukturplanering? Kort paus Så jobbar Uppsala med grön infrastruktur MIA AGVALD-JÄGBORN Relevanta planeringsunderlag. Förankring och avvägning av grön infrastruktur mot andra intressen. Grön infrastruktur i översiktsplanen, FÖP-ar och planprogram. Några exempel på konkreta åtgärder och erfarenheter av dessa 14

15 Val 2. Torsdag 8 november VÄLJ BLAND FÖLJANDE TRE SESSIONER TORSDAG 8 NOVEMBER KL 13 15: Länsstyrelsens stöd för att planera för grön infrastruktur i kommunal fysisk planering Dialog mellan stat och kommun. Behovsanalys. MÄRTA ALSÉN Vikten av en god dialog mellan stat och kommun men även med andra aktörer i landskapet. Märta Alsén kommer också ge ett par exempel på hur Länsstyrelsen i Uppsala län planerar att jobba vidare med handlingsplanen för GI nästa år Avslutande diskussion Sammanställning av diskussionsanteckningarna från de två tidigare diskussionerna. Vart vill vi nå? Hur skulle vi kunna utveckla arbetssättet för att komma dit? Vilka hinder behöver undanröjas? Olika arbetssätt. Vilka typer av underlag? Uppföljning. Dialog. ARRANGÖR: Boverket 15

16 16 FOTO: ERIK SJÖDIN

17 Talare MIA AGVALD-JÄGBORN NATURVÅRDSSTRATEG, UPPSALA KOMMUN Geovetare/biolog, som sedan många år arbetar i stadsutvecklingsprocesserna i Uppsala kommun. MÄRTA ALSÉN LÄNSSTYRELSEN I UPPSALA LÄN Märta jobbar som planhandläggare på Länsstyrelsen i Uppsala, men är utbildad landskapsarkitekt. Hon har tillsammans med Nic Kruys drivit GI-projektet på Länsstyrelsen i Uppsala. ERIK ANDERSSON DOCENT OCH TEMALEDARE, STOCKHOLM RESILIENCE CENTRE, STOCKHOLMS UNIVERSITET Erik Andersson har studerat städer så väl som grön infrastruktur och deras kopplingar från ett tvärvetenskapligt systemperspektiv i mer än femton år. Den grundläggande ingången har oftast varit tillämpad ekologi och landskapsplanering och förvaltning, men sedan med kopplingar mot ekosystemtjänster i städer och människans upplevelse av natur, betydelsen av byggd form och kopplingarna mellan infrastruktursystem, förvaltningsformer kunskapsprocesser och grön ekonomi för att nämna några infallsvinklar. Erik har alltid varit särskilt intresserad av kopplingar mellan förmenta entiteter som stad och land, eller stad och natur, och hur vi kan tydliggöra att de gränsdragningar vi gillar att göra enbart är skenbara. INGEMAR ANDERSSON HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN Ingemar arbetar med Grön infrastruktur samt restaurering och vård i marina miljöer (kust och hav). PER ANGELSTAM PROFESSOR, SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Per är professor i skogs- och naturresursförvaltning vid SLU i Skinnskatteberg. Han har nyss startat ett nytt FORMAS-projekt om grön infrastruktur för välfärd och välbefinnande och avslutat ett femårigt projekt om kopplingar mellan ekosystemtjänster och Homo sapiens välbefinnande. JANNE BERG SKÅDESPELARE OCH ÄGARE, STOCKHOLMS IMPROVISATIONSTEATER Konstnärlig ledare och improvisatör. MÄRTA BERG HANDLÄGGARE, NATURVÅRDSVERKET Märta jobbar på landskapsenheten med ekosystemtjänster, tätortsnära natur, friluftslivsmål 3 och 4. JAKOB BERGENGREN TEKNISKA VERKEN, LINKÖPING Jakob är miljöingenjör/vattenstrateg, Process & Miljö, Staben, Tekniska verken i Linköping AB. Arbetar med vattenfrågor inom koncernen i allmänhet och miljöåtgärder inom vattenkraften i synnerhet. MATTIAS BERGLUND SKOGSSKÖTSELCHEF, SKOGSSÄLLSKAPET Mattias har jobbat 11 år på Skogssällskapet i lite olika befattningar. Sedan några år tillbaka är han skogsskötselchef och ansvarar för skogsskötselfrågor i företaget samt har ansvar för skötseln och utvecklingen av Skogssällskapets egna skogar. Han är jägmästare samt har doktorerat och jobbat som forskare inom skogshushållningsområdet på SLU. PETER BERGMAN NATURVÅRDSCHEF, SVEASKOG Peter har arbetat med naturvårdsfrågor på Sveaskog sedan 2002 och är i dag naturvårdschef. KERSTIN BLY JOICE HANDLÄGGARE, NATURVÅRDSVERKET Kerstin arbetar som miljöekonom på Samhällsekonomienheten på Naturvårdsverket. NEDJMA CHAOUCHE MODERATOR Frilansjournalist och har i många år arbetat på SVT, bland annat som programledare på Aktuellt. Hon jobbar idag främst som moderator, med uppdrag som rör aktuella samhällspolitiska frågor. 17

18 GILLIAN DICK GLASGOW CITY COUNCIL, SCOTLAND, UK Gillian Dick is Spacial Planning Manager Research & Development, Glasgow City Council. She is the responsible for the City of Glasgow Place Strategy and Environmental Infrastructure development and planning group. She has many years of experience working on open space planning and management in the areas of blue/green infrastructure, multifunctional spaces, the Antonine Wall World Heritage, the Sub-Urban (sub surface planning) project and the Green Network (GCVGN & CSGN). ULRIKA EGERÖ STADSBYGGNADSSTRATEG, STOCKHOLMS STADSBYGGNADSKONTOR Utbildad ekolog som sedan 22 år arbetar som stadsbyggnadsstrateg med fokus på gröna frågor på stadsbyggnadskontoret i Stockholms stad. Har arbetat mycket med grönstrukturens funktion för rekreation och biologisk mångfald i fysisk planering, från översiktlig nivå till detaljplanering och naturreservatsbildning. JOHANNA EHLIN SKOGSSTYRELSEN Johanna är ekolog och arbetar som specialist i områdesskyddsfrågor på Skogsstyrelsen. DAVID EKBÄCK LRF Jord- och skogsbrukare som utvecklar regional näringspolitik för LRF. URBAN EMANUELSSON PROFESSOR, SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Urban är växtekolog, anställd på Centrum för Biologisk Mångfald (SLU) där han tidigare var föreståndare. Urban har arbetat med naturvård, kulturmiljövård och samhällsplanering på många platser i Sverige men också internationellt. Speciellt intresserad är han av den historiska aspekten på naturvård, och har skrivit flera böcker i detta ämne. Också nya modeller för naturvård, där naturvård kombineras med till exempel biobränsleproduktion är ett intresse. Att jämföra Sveriges situation med andra delar av världen är en intressant väg framåt, tycker Urban. MARIA GARDFJELL RIKSDAGSLEDAMOT (MP) Maria är vice ordförande i Miljöoch Jordbruksutskottet. Tidigare kommunalråd i Uppsala kommun med ansvar för klimat, miljö och trafik. VERONICA GELLAND BOSTRÖM KOMMUNEKOLOG, SOLNA Veronica arbetar med miljöövervakning samt med bevakning av natur- och miljöfrågor i stadens fysiska planering. Hon tar bland annat fram olika underlag som underlättar för att i den fysiska planeringen ta hänsyn till naturmiljöer, platser och funktioner av betydelse för stadens biologiska mångfald. Den gröna infrastrukturen för arter beroende av Solnas gamla ekar, lindar och tallar har stått i fokus under senare år. Veronica har läst Biologisk-Geovetenskaplig linje på Stockholms universitet och har lång erfarenhet av kommunalt arbete med naturvårdsfrågor. JAKOB GRANIT GENERALDIREKTÖR, HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN Jakob har varit Stockholmschef och vice VD för Stockholm Environment Institute samt arbetat vid Stockholm International Water Institute, Världsbanken och Sida. Han är doktor i naturgeografi och skrev sin avhandling om förvaltning av gränsöverskridande färskvattenresurser. DORIS GRELLMAN BOVERKET Doris leder sessionen om grön infrastruktur i fysisk planering vinsterna med att sätta gröna samband på kartan. Den gröna infrastrukturens betydelse för att skapa förutsättningar för ekosystemtjänster i den byggda miljön. Hon är disputerad ekolog med mångårig erfarenhet hos Umeå kommun och för närvarande anställd på Boverket för att ta fram en vägledning om ekosystemtjänster i den byggda miljön. 18

19 SOFIA GYLJE BLANK ARTDATABANKEN Sofia arbetar på ArtDatabanken med åtgärdsprogram för hotade arter och infrastrukturens biotoper. ERIK GÖTHLIN LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Erik Göthlin är projektledare för regeringsuppdraget regionala handlingsplaner för grön infrastruktur på Länsstyrelsen i Örebro län. LINDA HASSEL LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN Linda är länssamordnare grön infrastruktur. Hon är projektledare på Länsstyrelsen i Jönköpings län. Jobbar främst med grön infrastruktur, ekosystemtjänster och Agenda JENNY HERTZMAN LÄNSSTYRELSEN, BLEKINGE INGRID JOHANSSON HORNER HANDLÄGGARE, NATURVÅRDSVERKET Ingrid jobbar som projektledare grön infrastruktur på landskapsenheten på Naturvårdsverket. JOHANNA JOHANSSON SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Johanna är fil dr i statsvetenskap och lektor i miljövetenskap vid institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik vid Södertörns högskola. Hennes främsta forskningsintressen rör dialog och samverkan samt styrmedel och implementeringsprocesser inom den svenska skogspolitiken. LARS JOHANSSON LÄNSSTYRELSEN I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Lats arbetar på länsstyrelsen i Västra Götalands län. Har under 15 år drivit projekt tillsammans med markägare, djurhållare och myndighetspersoner där röda tråden varit samverkan kring framtida markanvändning. HEDVIG HOGFORS HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN Hedvig arbetar med rumslig marin förvaltning, så som områdesskydd och marin grön infrastruktur samt ekosystembaserad adaptiv förvaltning på Havsoch vattenmyndigheten. Hon disputerade i marin ekologi vid Stockholms universitet THERESE HÖRNQVIST SKÅDESPELARE, STOCKHOLMS IMPROVISATIONSTEATER VD, som har varit på teatern sedan CHRISTER JOHANSSON BIRDLIFE Christer är styrelseledamot och skogsansvarig i BirdLife Sverige. Han är också lärare i naturvetenskapliga ämnen på vuxenutbildningen i Borås. BEGE JONSSON PROFESSOR, MITTUNIVERSITETET Bengt Gunnar Jonsson är professor i växtekologi vid Mittuniversitetet, Sundsvall och SLU, Umeå och forskar på skogens historia, dynamik och biologiska mångfald. MATS KARLSSON MUSIKER, STOCKHOLMS IMPROVISATIONSTEATER ANNA KOFFMAN EKOLOG OCH MILJÖKONSULT, CALLUNA Anna är senior naturmiljökonsult på Calluna och började där 2007 efter att ha arbetat som ekolog i Stockholms stad och som naturvårdare på Länsstyrelsen i Gävle. Hon är utbildad ekolog, magisterexamen i biologisk-geovetenskaplig linje, med särskild kompetens inom landskapsekologi och urban ekologi kopplat till samhällsbyggnad. Anna är drivande till att lyfta betydelsen av grön 19

20 infrastruktur i planering och har arbetat med analyser av ekologiska samband sedan 2002 då hon arbetade med skogsstrategi för Gävleborgs län. Anna sökte och fick i juni 2018 stadsinnovationsmedel från Naturvårdsverket för att utveckla en webbapplikation för synliggörande av stadens träd för hållbar stadsplanering. MAGNUS LJUNG FORSKARE, SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Magnus är verksamhetsledare för RådNu, ett nationellt kompetenscentrum för rådgivning vid SLU. Han forskar bland annat om aktörssamverkan vid naturresurshantering och deltar i EU-projektet om framtidens markanvändning. TOMAS LÄMÅS FORSKARE, SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Tomas arbetar med skoglig analys och planering vid Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU, Umeå. Tomas leder programmet för Skogliga Hållbarhetsanalyser, (SHa, som bland annat ansvarar för vidareutveckling och förvaltning av Heurekasystemet, som är ett system för beslutsstöd inom ett mångbruksinriktat skogsbruk. MICHAEL LÖFROTH KANSLIRÅD, MILJÖ- OCH ENERGIDEPARTEMENTET Utbildad på biogeolinjen, Stockholms universitet. Har tidigare jobbat på Världsnaturfonden WWF, Naturvårdsverket och Bios Naturkonsulter. JOHANNA MAC TAGGART STOCKHOLM RESILIENCE CENTRE, STOCKHOLMS UNIVERSITET Johanna är koordinator för Biosfärprogrammet Sverige och svensk representant i UNESCOs biosfärsprogrambyrå. TINA L NILSSON LÄNSSTYRELSEN I NORRBOTTENS LÄN Tina är samordnare grön infrastruktur i Norrbotten. JOHAN NISS LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Johan är naturvårdsstrateg på länsstyrelsen i Skåne. Ansvarar för samordning av regional handlingsplan för grön infrastruktur. CHRISTINA NORDIN GENERALDIREKTÖR, JORDBRUKSVERKET Christina var tidigare avdelningschef på näringsdepartementet och har dessförinnan jobbat på Jordbruksverket, Kommerskollegiet, Nutek och Landsbygdsdepartementet. Hon har studerat till internationell ekonom vid Lunds universitet. JACOB VON OELREICH SMHI Jacob arbetar som sektoransvarig vid Kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI, med fokus på klimatanpassning inom sektorerna ekosystemtjänster och naturmiljö, areella näringar och mark och jord, samt anpassning till ett förändrat klimat i Östersjöregionen. Jacob har en bakgrund inom forskning och undervisning inom miljöstrategisk analys, långsiktig hållbarhet, omställning, resiliens, planering och framtidsstudier på KTH. GÖRAN PERSSON AVDELNINGSCHEF, BOVERKET Göran Persson är avdelningschef på Boverket och ansvarar framförallt för uppdrag och projekt som rör hållbara städer, boende och stadsutveckling, plan- och byggfrågor, strategisk planering samt information och kommunikation. OLOF PERSSON NATURVÅRDSHANDLÄGGARE, NYBRO KOMMUN Olof är biolog med ett brett artintresse och ett förflutet som naturvårdskonsult. Han arbetar sedan knappt två år på Nybro kommun med främst strategisk planering, inventeringar, LONA-projekt och förvaltning av kommunens naturmark. 20

21 TOMAS RAHM SÖDRA Miljöchef på Södra Skog, som ägnar både jobb och fritid åt skogen. På den egna fastigheten balanseras jobbets utmaningar och blir provade i praktiken. HELENA RYGNE LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄn Inom Länsstyrelsens arbete med att ta fram handlingsplaner för grön infrastruktur har Helena ansvarat för odlingslandskapet. Annars arbetar hon mest med regional miljöövervakning av landmiljöer där hon bland annat samordnar så kallade gemensamma delprogram för övervakning av gräsmarker och småbiotoper där många länsstyrelser ingår ( Helena samordnar även länsstyrelsernas nätverk för Samverkan om artdata som verkar för att på bästa sätt använda information om arter i det svenska naturvårdsarbetet ( BJÖRN RISINGER GENERALDIREKTÖR, NATURVÅRDSVERKET Björn har högskoleexamen från både biolog- och geovetarlinjen, Lunds universitet. Han har arbetat på flera länsstyrelser och på Naturvårdsverket innan han blev generaldirektör först för Fiskeriverket, därefter för Havs- och vattenmyndigheten och sedan 2015 på Naturvårdsverket. DAVID RÖNNBLOM HOLMEN SKOG David är verksamhetsutvecklare av naturvårdsfrågor på Holmen och jobbar bland annat med naturvårdande skötsel i avsatta områden. ERIK SJÖDIN HANDLÄGGARE, NATURVÅRDSVERKET Erik arbetar på landskapsenheten med grön infrastruktur, kompetensförsörjning om ekologiska samband, fördjupade riktlinjer och vägledning. BENGT SKALSTAD SKOGSSTYRELSEN Bengt är verksam inom Skaraborgs- Fyrbodals distrikt hos Skogsstyrelsen inom naturvård- och produktionsfrågor. Har sedan 2008 bland annat arbetat med att utveckla tvärsektoriella arbetssätt mellan myndigheter. JOACHIM STRENGBOM SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Joachim är docent vid institutionen för ekologi och bedriver forskning kring frågor som inkluderar allt från skoglig naturvård till ekosystemekologi. Hans forskning är huvudsakligen inriktad på hur globala miljöförändringar påverkar skogsfloran och vad det innebär för skogens ekonomiska och miljömässiga värden. JÖRGEN SUNDIN HANDLÄGGARE, NATURVÅRDSVERKET Jörgen Sundin jobbar på landskapsenheten på Naturvårdsverket med bland annat vägledning om grön infrastruktur och ekologisk kompensation. HERMAN SUNDQVIST GENERALDIREKTÖR, SKOGSSTYRELSEN Herman har haft olika befattningar på Sveaskog och arbetat med skogsskötsel och miljöfrågor inom Assi Domän. Han är jägmästare och skoglig doktor vid SLU. CLAES SVEDLINDH AVDELNINGSCHEF, NATURVÅRDSVERKET Claes är avdelningschef på Naturavdelningen och är biologutbildad vid Linköpings universitet. Han har bland annat varit kommunekolog i Norrköping och Linköping samt varit enhetschef vid länsstyrelsen i Östergötland. JOHAN SVENSSON FORSKARE, SVERIGES LANTBRUKS- UNIVERSITET Johan är forskare på institutionen för vilt, fisk och miljö på SLU i Umeå och har en bakgrund även inom miljöövervakning och på Skogsstyrelsen. 21

22 STINA SÖDERQVIST KOMMUNIKATIONSSTRATEG, NATURVÅRDSVERKET Stina jobbar med utveckling av sociala medier, nätverket Naturens år. Projektledare för kundundersökningen, NKI. Certifierad mötesfacilitator och moderator. MARIA THORDARSON LÄNSSTYRELSEN I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Maria är naturvårdsstrateg på Länsstyrelsen i Västra Götalands län och har arbetat med övergripande naturvårdsfrågor under många år. Nu samordnar hon arbetet med att ta fram en regional handlingsplan för grön infrastruktur och deltar också bland annat i länets klimatanpassningsarbete. LENA TRANVIK ARTDATABANKEN Lena har för länge sedan som konsult arbetat med vatten- och landskapsvårdande åtgärder i Höjeoch Kävlingeåns avrinningsområden. Därefter var hon på Naturvårdsverket och miljömålsansvarig för miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Under den perioden togs bland annat fram strategier för skydd respektive restaurering av värdefulla vattenmiljöer. På ArtDatabanken har Lena tidigare varit naturtypsansvarig för och arbetat med våtmarker och limniska naturtyper inom art- och habitatdirektivet. MARI TÖRRÖ MILJÖ- OCH UTVECKLINGSCHEF, SKOGSÄGARFÖRENINGEN MELLANSKOG Mari har jobbat på Mellanskog i flera befattningar. Hon har också forskat i Skogsindustriell ekonomi, verksamhetsutveckling och relationsmarknadsföring vid SLU, där hon tog en examen som skogsvetare (jägmästare). ANNE WALKEAPÄÄ HANDLÄGGARE, SAMETINGET Anne jobbar som samhällsplanerare på Sametinget. Hon är uppvuxen med renskötseln och tycker om att vara ute i naturen. Grön infrastruktur för henne är landskapet mellan fjällen och kusten. JOHAN WALLANDER JORDBRUKSVERKET Johan är biolog och arbetar som miljömålssamordnare på Jordbruksverket. ANKI WEIBULL HANDLÄGGARE, NATURVÅRDSVERKET Hon jobbar på EU-enheten med konventionen om biologisk mångfald (CBD), biologisk mångfald och klimat, grön klimatanpassning och ekosystemtjänster. EMMA VIDMARK LÄNSSTYRELSEN, VÄSTERBOTTEN Emma är samordnare för den regionala handlingsplanen för grön infrastruktur på Länsstyrelsen i Västerbotten. Hon har sedan mitten av 1990-talet sysslat med en rad olika naturvårdsfrågor, från Östersjösamarbete via skogen till fjällräv och andra hotade arter. CHRISTINA WIKBERGER PROJEKTLEDARE PÅ MILJÖFÖRVALTNINGEN, STOCKHOLMS STAD Christina är utbildad ekolog (systemekolog) och jobbar som projektledare på miljöförvaltningen i Stockholm. Sedan 2012 har hon varit projektledare för forsknings- och utvecklingsprojektet C/O City som handlade om hur man kan synliggöra och använda ekosystemtjänster i stadsplaneringen. Sedan 2010 har Christina även jobbat med stadsutvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden där hon försöker använda grönstrukturens mångfunktionella lösningar. ULRIKA ÅKERLUND BOVERKET Ulrika är landskapsarkitekt och arbetar med arkitektur och planering. Hon har tidigare varit anställd i Malmö stad och på SLU. Hon har också gjort en studie om urbant skogsbruk i Väst- och Centralasien för FAO. ERIK ÅRNFELT HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN Erik arbetar med Grön infrastruktur samt restaurering och vård i sötvatten. 22

23

24 Naturvårdsverket Stockholm. Besöksadress: Stockholm - Valhallavägen 195, Östersund - Forskarens väg 5 hus Ub. Tel: , fax: , e-post: registrator@naturvardsverket.se Internet: Beställningar Ordertel: , orderfax: , e-post: natur@cm.se Postadress: Arkitektkopia AB, Box , Bromma. Internet: FOTO OMSLAG: PIXABAY