kl Borgmästaren, Stadshuset Lysekil

Transkript

1 KALLELSE FÖREDRAGNINGSLISTA KOMMUNSTYRELSEN Tid och plats: Ordförande: Sekreterare kl Borgmästaren, Stadshuset Lysekil Jan-Olof Johansson Mari-Louise Dunert Ärende Öppet sammanträde, utom i de punkter som markerats med sluten del eller där ordföranden så beslutar. - Upprop och val av justerare Muntlig information - Bokslut och Årsredovisning 2016 Magnus Andersson, ekonomichef kl Äldreboende Fiskebäck Representant från KHF omsorgsbostäder kl Organisation för samhällsbyggnads- Leif Schöndell, kommunchef förvaltningen kl Kommunstyrelsens egna ärenden 1. Uppföljningsrapport 1 kommunstyrelseförvaltningen 2. Uppföljningsrapport 1 Samhällsbyggnadsförvaltningen 3. Rambo AB årsredovisning 2016 samt uppdrag till kommunens ombud på bolagets årsstämma 4. Svar på remiss om genomlysning av Fyrbodals kommunalförbund 5. Organisation för samhällsbyggnadsförvaltningen 6. Redovisning av delegationsbeslut 7. Redovisning av anmälningsärenden 8. Information från kommunstyrelsens ordförande och kommunchef Beredning inför kommunfullmäktige 9. Bokslut och årsredovisning Årsredovisning och verksamhetsberättelse för Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän 2016 samt fråga om ansvarsfrihet Lysekils kommun, Lysekil Tel: mari-louise.dunert@lysekil.se

2 KALLELSE FÖREDRAGNINGSLISTA KOMMUNSTYRELSEN 11. Årsredovisning och verksamhetsberättelse för Samordningsförbundet Väst 2016 samt fråga om ansvarsfrihet 12. Uppföljningsrapport 1 per den 28 februari Nytt äldreboende i Fiskebäck 14. Taxa för myndighetsutövning - Räddningstjänstförbundet 15. Informationsplan vid krisinformation för Lysekils kommun 16. Svar på motion om vägbelysning för nedre Lycke till Kråkestan (Brastad/Rixö) 17. Redovisning av besvarade medborgarförslag som nämnder och styrelser har besvarat 18. Redovisning över obesvarade medborgarförslag 19. Redovisning över obesvarade motioner Lysekils kommun, Lysekil Tel: mari-louise.dunert@lysekil.se

3 Tjänsteskrivelse Sid 1/1 Datum Dnr LKS Kommunstyrelseförvaltningen Leif Schöndell, Uppföljningsrapport 1 för kommunstyrelseförvaltningen 2017 Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner uppföljningsrapport 1 för Ärendet I enlighet med kommunens styrmodell ska uppföljning sammanställas till kommunstyrelse och kommunfullmäktige per sista februari (Uppföljningsrapport 1). Denna rapportering innehåller endast ekonomisk uppföljning. Kommunstyrelseförvaltningen har tagit fram en uppföljningsrapport 1 för 2017 enligt bilaga. Leif Schöndell Kommunchef Bilaga Uppföljningsrapport 1 för kommunstyrelseförvaltningen 2017 Beslutet skickas till Kommunstyrelseförvaltningen Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

4 Kommunstyrelseförvaltning Uppföljningsrapport

5 Sid 2/5 Innehållsförteckning Inledning... 3 Ekonomi... 3 Resultat och prognos... 3 Resultat och prognos verksamhet... 3 Ekonomisk analys... 3 Åtgärder för budget i balans... 5 Kommunstyrelseförvaltning, Uppföljningsrapport 1 2(5)

6 Sid 3/5 Inledning I enlighet med kommunens styrmodell ska uppföljning sammanställas till kommunstyrelse och kommunfullmäktige per sista februari (Uppföljningsrapport 1), 30 april (Uppföljningsrapport 2), 31 augusti (Uppföljningsrapport 3) samt Årsrapport per 31 december. Denna rapport som benämns Uppföljningsrapport 1 omfattar uppföljning av ekonomi avseende utfall för perioden samt prognos för helåret. Ekonomi Resultat och prognos Belopp i mnkr Budget helår Budget ack Utfall ack Utfall ack föreg år Prognos utfall helår Intäkter 13,2 2,2 2,2 2,0 20,7 Personalkostnader -46,7-7,8-7,8-6,9-50,9 Övriga kostnader -36,2-6,0-4,8-5,2-39,5 Kapitalkostnader -1,3-0,2-0,2-0,2-1,3 Nettokostnader -71,0-11,8-10,6-10,3-71,0 Budget nettokostnader -71,0-11,8-11,8-11,1-71,0 Budgetavvikelse 0,0 0,0 1,2 0,8 0,0 Resultat och prognos verksamhet Verksamhet/enhet tkr Budget helår Budget ack Utfall ack Prognos utfall Avvikelse buprognos Kommunchef Avd för verksamhetsstöd Avd för hållbar utveckling Personalavdelning Ekonomiavdelning Politisk verksamhet Överförmyndarnämnd Arbetsmarknadsenhet Summa Politisk verksamhet omfattar kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, valberedningen, kommunrevision och valnämnd. Ekonomisk analys Sammantaget redovisar kommunstyrelseförvaltningen en relativt stor positiv avvikelse mot budget till och med februari. I huvudsak handlar det om budgeterade kostnader som faller ut först senare under året. För helåret prognostiseras ett nollresultat i förhållande till budget. Kommunstyrelseförvaltning, Uppföljningsrapport 1 3(5)

7 Sid 4/5 Ett överskott på knappt 500 tkr beräknas uppkomma avseende medel kopplade till utvecklingsområdena under kommunchefens ansvar. Detta motverkas av en negativ avvikelse på motsvarande nivå inom arbetsmarknadsenheten, AME. Orsaken till detta är osäkerhet kring resursbehov för nya deltagare som förväntas komma in i verksamheten. Kommunchef Inom kommunchefens ansvar redovisas en stor positiv budgetavvikelse t o m perioden, det är medel kopplade till utvecklingsmålen, tkr, som ännu inte är utnyttjade. Bedömningen i dagsläget är att samtliga medel inte kommer att kunna utnyttjas, ett överskott på ca 475 tkr prognostiseras för helåret. Avdelningen för verksamhetsstöd Avdelningen redovisar ett överskott mot budget på drygt 200 tkr till och med februari beroende på att vissa budgeterade kostnader faller ut först senare under året. För helåret prognostiseras ett nollresultat. En osäkerhet finns dock kring pensionsskulden i räddningstjänsförbundet, men klarhet i detta förväntas under våren. Avdelningen för hållbar utveckling Avdelningen redovisar ett mindre underskott mot budget till och med februari beroende på att bidrag avseende personalkostnader i projekt rekvireras senare under året. För helåret bedöms resultatet överensstämma med budget. Personalavdelning Avdelningen redovisar ett överskott mot budget på drygt 300 tkr beroende på eftersläpning i kostnader för kompetensutveckling och företagshälsovård. För helåret förväntas ett nollresultat, dock finns en viss osäkerhet kring kostnaderna för fackliga företrädare då detta anslag erfarenhetsmässigt är lågt budgeterat. Utfallet beror bland annat på i vilken omfattning arbetsgivaren kallar till förhandlingar, intervjuer etc, vilket är svårt att överblicka (anslaget avser hela kommunen). Ekonomiavdelning Avdelningen redovisar ett mindre överskott mot budget per februari, men för helåret bedöms budgeten vara i balans. Politisk verksamhet Verksamheten visar ett överskott mot budget efter årets två första månader beroende på att sammanträdes- och förrättningsarvoden ligger på en lägre nivå denna period. För helåret prognostiseras ett nollresultat. Överförmyndare Överförmyndaren lämnar en nollprognos, men det är en stor osäkerhet kring effekten av ändrade statsbidragsregler. Arbetsmarknadsenheten (AME) AME redovisar till och med februari ett mindre överskott mot budget, men för helåret befaras ett underskott på ca 475 tkr. Orsaken är osäkerhet kring resursbehov för nya deltagare som förväntas komma in i verksamheten. Förväntningarna på insatser ökar från flera håll. Det behöver därför skapas ett dynamiskt finansieringssystem för att säkerställa att verksamheten tillförs medel successivt i takt med att beslut om deltagande ökar/förändras. Idag tas inte hänsyn till detta i budgeten. En översyn pågår avseende AME:s organisatoriska tillhörighet och i utredningsuppdraget ingår även att belysa verksamhetens finansiering. Kommunstyrelseförvaltning, Uppföljningsrapport 1 4(5)

8 Sid 5/5 Åtgärder för budget i balans När det gäller AME:s prognostiserade underskott är det beroende av beslut om placeringar från annat håll. Frågan om finansieringsmodell för AME:s verksamhet ska belysas som en del i den pågående utredningen om organisatorisk tillhörighet. Kommunstyrelseförvaltning, Uppföljningsrapport 1 5(5)

9 Tjänsteskrivelse Sid 1/1 Datum Dnr LKS Samhällsbyggnadsförvaltningen Marie-Louise Bergqvist, Uppföljningsrapport 1 för samhällsbyggnadsförvaltningen 2017 Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner uppföljningsrapport 1 för Ärendet I enlighet med kommunens styrmodell ska uppföljning sammanställas till kommunstyrelse och kommunfullmäktige per sista februari (Uppföljningsrapport 1). Denna rapportering innehåller endast ekonomisk uppföljning. Samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit fram en uppföljningsrapport 1 för 2017 enligt bilaga. Marie-Louise Bergqvist Chef för samhällsbyggnadsförvaltningen Bilagor Uppföljningsrapport 1 för för samhällsbyggnadsförvaltningen Beslutet skickas till Samhällsbyggnadsförvaltningen Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

10 Samhällsbyggnadsförvaltning Uppföljningsrapport

11 Sid 2/4 Innehållsförteckning Inledning... 3 Ekonomi... 3 Resultat och prognos... 3 Resultat och prognos verksamhet... 3 Ekonomisk analys... 3 Åtgärder för budget i balans... 4 Samhällsbyggnadsförvaltning, Uppföljningsrapport 1 2(4)

12 Sid 3/4 Inledning I enlighet med kommunens styrmodell ska uppföljning sammanställas till kommunstyrelse och kommunfullmäktige per sista februari (Uppföljningsrapport 1), 30 april (Uppföljningsrapport 2), 31 augusti (Uppföljningsrapport 3) samt Årsrapport per 31 december. Denna rapport som benämns Uppföljningsrapport 1 omfattar uppföljning av ekonomi avseende utfall för perioden samt prognos för helåret. Ekonomi Resultat och prognos Belopp i mnkr Budget helår Budget ack Utfall ack Utfall ack föreg år Prognos utfall helår Intäkter 126,7 21,1 21,4 22,0 127,4 Personalkostnader -51,5-8,2-8,3-8,8-51,6 Övriga kostnader -77,7-12,9-12,1-9,7-81,3 Kapitalkostnader -32,7-5,5-5,3-5,5-32,8 Nettokostnader -35,2-5,5-4,3-2,0-38,3 Budget nettokostnader -35,2-5,5-5,5-5,2-35,2 Budgetavvikelse 0,0 0,0 1,2 3,2-3,1 Resultat och prognos verksamhet Verksamhet/enhet tkr Budget helår Budget ack Utfall ack Prognos utfall Avvikelse buprognos Avd för intern adm och service Samhällsbyggnadsenheten Teknikenhet Fastighetsenhet Kostenhet Städenhet Småbåtshamn Övrigt Summa Ekonomisk analys Den största prognosavvikelsen har fastighetsenheten. 1,3 mnkr avser rivning av ett antal fastigheter som är en direkt kostnad som inte kan mötas av någon intäkt, åtgärden bedöms vara nödvändig inom närtid, förslagsvis tar vi med denna i budgeten för 2018 så andra kostnader som är svåra att möta under året kan hanteras. Den Samhällsbyggnadsförvaltning, Uppföljningsrapport 1 3(4)

13 Sid 4/4 andra i fastighets prognos är merkostnader för verksamheter som fanns på fiskhamnskajen som akut stängdes av våren Beslutet om att hur vi ska återställande av fiskhamnskajen, tas i samband med att inventering av alla kajer, vilket ska vara klar under våren Därmed kommer inte någon återflytt av verksamheten att kunna genomföras under året vilket då leder till att den merkostnad kommunen har i dagsläget finns kvar även för Alternativet att möta detta underskott är att inte genomföra visst periodisk underhåll vilket inte är att föredra då detta kommer att leda till ökade merkostnader framgent. Städenheten har kostnader som är för uppstart av Skaftö där vi tidigare haft en extern part vilket är av engångskaraktär. Då intäkterna är låsta i avtal och merparten av kostnaden är för utförande av dagligt städ så finns inga förslag på övriga kostnader som kan minskas i motsvarande grad. Teknikenheten som 2016 hade ett större underskott beräknas komma i bättre balans under året. Åtgärder för budget i balans I prognosen ligger 1,3 mnkr som avser rivning av ett antal fastigheter som är en direkt kostnad som inte kan mötas av någon intäkt. Åtgärden bedöms vara nödvändig inom närtid, förslagsvis tar vi med denna i budgeten för 2018 så andra kostnader som är svårare att möta under året kan hanteras. Den andra delen avser merkostnader för verksamheter som fanns på fiskhamnskajen som akut stängdes av våren Beslutet om att återställande av fiskhamnskajen tas först när inventering av alla kajer är klar och en helhetsbild redovisats, konsekvensen blir att vi därmed får merkostnaderna även Besparing för att möta denna merkostnad kan göras på eftersatt underhåll av våra egna fastigheter vilket inte är att rekommendera. Städenheten har kostnader som är för uppstart av Skaftö motsvarande 70 tkr där vi tidigare haft en extern part vilket är av engångskaraktär där vi under året ska minimera inköp för andra städområden för att kompensera Skaftö uppstart. En sjukskrivning som blir utförsäkrad och där vi får ansvaret för sjukersättning motsvarande 90 tkr har inträffat och ligger just nu på utredning om arbetsgivarens ansvar i denna fråga. Teknik har nu en bättre situation än föregående år och den extra bemanning som då var nödvändig föreligger inte i år på samma sätt då åtgärder vidtagits för att minska underskottet men situationen är fortfarande mycket ansträngd och balansen Samhällsbyggnadsförvaltning, Uppföljningsrapport 1 4(4)

14 Tjänsteskrivelse Sid 1/1 Datum Dnr LKS Ekonomiavdelningen Magnus Andersson, Rambo AB årsredovisning 2016 samt uppdrag till kommunens ombud på bolagets årsstämma Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar uppdra åt kommunens ombud på årsstämman att rösta för: 1. Att godkänna och fastställa årsredovisningen för år 2016 med intagna resultat- och balansräkningar 2. Att årets resultat disponeras enligt styrelsen förslag samt 3. Att styrelsens ledamöter och VD beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2016 Ärendet Rambo AB har upprättat årsredovisning för Lekmannarevisorerna har lämnat sin granskningsrapport 27 februari 2017 och den auktoriserade revisorn sin revisionsberättelse 27 februari Leif Schöndell Kommunchef Magnus Andersson Ekonomichef Bilaga Årsredovisning 2016 för Rambo AB, med revisionsberättelse Beslutet skickas till Rambo AB Christina Gustafson Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax:

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30 Tjänsteskrivelse Sid 1/5 Datum Dnr LKS Kommunstyrelseförvaltningen Christian Martins, Remissvar genomlysning av Fyrbodals kommunalförbund Sammanfattning Stora delar av kommunalförbundets verksamhet är positiv och skapar direkt och indirekt nytta för Lysekils kommun. Verksamhetens fokus måste dock mycket tydligare än vad som varit fallet hittills riktas mot de insatsområden som föreslås prioriteras vilka är infrastruktur/kollektivtrafik samt Hälso- och sjukvård/socialtjänst. Framförallt bör den omfattande projektverksamheten minskas markant för att inte förbundet ska uppfattas som en projektorganisation. En tydligare initiativ- och beslutsprocess föreslås vilket är positivt. Medlemsavgiften föreslås indexeras fr.o.m vilket är lämpligt. Nivån på medlemsavgiften är central och Lysekil är beredd att bidra med en högre avgift. Emellertid måste ett förslag till organisation för den verksamhet som prioriteras först finnas på plats innan kommunen kan ta ställning gällande nivån. I motsats till vad arbetsgruppen föreslår bör det i basorganisationen även finnas en resurs som kontinuerligt utvärderar, bedömer och vid behov reviderar RTVinsatserna. Detta görs idag inom ramen för förbundets näringsutvecklare som Lysekil föreslår även fortsättningsvis ska ingå i basorganisationen. Detta för att hela tiden kunna anpassa insatserna till där de gör mest nytta. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ställa sig bakom kommunstyrelseförvaltningens tjänsteutlåtande som remissvar. Ärendet Fyrbodals förbundsdirektion gav i mars 2016 förbundsdirektören i uppdrag att genomföra en genomlysning av Fyrbodals kommunalförbund som presenterades för direktionen i september samma år. Därefter tillsattes en arbetsgrupp bestående av förbundsdirektören och kommuncheferna i Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg, Tanum och Dals-Ed. Arbetsutskottet fungerade som styrgrupp. Gruppens uppdrag har varit att ta fram prioriteringar för vad kommunalförbundet ska arbeta med. Arbetsgruppen har föreslag rörande följande områden; - prioriterade uppgifter och kompetens inom ramen för medlemsavgiften - prioriterade insatser inom ramen för RTV-medel (regionala tillväxtmedel) - fortsatta projekt med särskild kommunfinansiering idag - fortsatta insatser med särskild finansiering av Västkom Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

31 TJÄNSTESKRIVELSE 2(5) - ej prioriterade projekt/insatser inom förbundet - förslag till nya rutiner för styrning av förbundets verksamhet Förvaltningens synpunkter Prioriterade uppgifter och kompetens inom ramen för medlemsavgiften Sedan förbundet bildades 2005 har ett antal samlingar genomförts där förbundsdirektionens ledamöter och kommunernas kommunchefer identifierat, diskuterat och prioriterat vad förbundets huvudsakliga uppdrag ska vara. Vid varje sådant tillfälle har områdena Infrastruktur/kollektivtrafik (väg, järnväg, bredband, sjöfart o cykel) samt Hälso och sjukvård/socialtjänst blivit mycket tydligt utpekat. Arbetsgruppens föreslår följdriktigt just dessa två områden att utgöra förbundets prioriterade sakområden vilket alltså ligger in linje med den politiska viljeinriktning som rått hos medlemskommunerna sedan Det är också inom dessa områden som medlemskommunerna anses ha fått ut största mervärdet/nyttan för sin medlemsavgift, speciellt gällande området infrastruktur. Vidare föreslår arbetsgruppen en relativt liten basorganisation som omfattar förbundsdirektör, administrativ chef/ekonom, infrastrukturansvarig och välfärdsansvarig. Utrymme finns också för exempelvis utredare och kommunikatör. Medlemsavgiften föreslås indexeras fr.o.m Kommunstyrelseförvaltningen ställer sig bakom de förslagna insatsområdena och menar att detta är erfarenhetsbaserade och logiska prioriteringar. Likaså gällande basorganisationen som medvetet bör hållas relativt liten för att kunna bibehålla fokus och göra så stor del av medlemsavgiften disponibel till åtgärder/aktiviteter inom de prioriterade insatsområdena, samt vid behov inom andra avgränsade och tidsbegränsade områden/projekt. Prioriterade insatser inom ramen för RTV-medel. Insatserna ska enligt förslaget vara strategiskt betydelsefulla och framtidsorienterade. Förutsättning: 18 mkr per år (35 kr/inv och VGR-medel 9 mkr). Prioriteringsgrunderna ska vara påverkansarbete på externa parter samt samverkan med en extern part (t.ex. VGR, HV, Länsstyrelsen, Business Sweden) som verkar över flera kommuner/regionalt. RTV-insatser inom ramen för förbundet föreslås vara; Innovatum teknikpark, Nyföretagande, Affärsdriven miljöutveckling inklusive Biogas 2020, etableringsservice Position Väst, Strukturbild Fyrbodal samt Kommunakademin Väst. Kommunstyrelseförvaltningen har inga synpunkter på prioriteringsgrunderna men ställer sig tveksam till den reella nyttan för det stora flertalet av medlemskommunerna gällande stöd till Innovatum och Position Väst. En utredning

32 TJÄNSTESKRIVELSE 3(5) gällande vilka eventuella positiva effekter dessa två organ har för de mindre kommunerna hade varit önskvärt. RTV-insatser utanför förbundet föreslås vara Kompetensplattform, Praktiksamordning, Företagsklimat, Kreativa kraftfält och Samverkan vuxenutbildning. Dessa finansieras med 50 procent av RTV-medlen, 25 procent kommunernas RTV samt 25 procent berörda kommuner. Kommunstyrelseförvaltningen har inga synpunkter på detta specifika förslag eftersom då den enskilda kommunen är med och finansierar är det underförstått att kommunen ansett projektet vara viktigt. Kommunstyrelseförvaltningen vill betona att det är viktigt att det finns en resurs som kontinuerligt utvärderar, bedömer och vid behov reviderar RTV-insatserna. Detta för att hela tiden kunna anpassa insatserna till där de gör mest nytta. Fortsatta projekt med särskild kommunfinansiering idag Särskilda överenskommelser/avtal/projektbeskrivningar med tidsperiod ska enligt förslaget finnas och inför ny tidsperiod ska nytt ställningstagande göras enligt rutin för nya initiativ vilket kommunstyrelseförvaltningen ställer sig bakom. De projekt/insatser/verksamheter som avses är Hälsokällan, FoU Fyrbodal, Utvecklingsledare funktionshinder/socialpsykiatri, Nätverksledare IFO, Vård-och omsorgscollege, Utbildning, Antagningskansliet, Samhällsutveckling, Teknikcollege och Samhällsorientering för nyanlända. Flera av de uppräknade projekten har en relativt god förankring bland medlemskommunerna och levererat positiva resultat, här ska speciellt nämnas Hälsokällan. Även antagningskansliet torde ha en hög acceptans bland kommunerna. Generellt sett anser kommunstyrelseförvaltningen att det relativt stora antalet projekt, i förhållandet till förbundets organisation och prioriterade områden, riskerar att skapa en obalans gällande hur tillgängliga resurser används. Även inom ramen för de nuvarande och föreslagna prioriterade insatsområdena infrastruktur och hälso- och sjukvård/socialtjänst råder en relativt stor skillnad i antalet tjänster. Infrastruktur har (1) tjänst medan socialtjänst har 12 tjänster. Fortsatta insatser med särskild finansiering av Västkom E-samverkan, E-hälsa Fyrbodals kommunalförbund, E-arkiv, Välfärdsteknik och E- förvaltning i TUV-samverkan föreslås fortsätta vilket förvaltningen inte har några synpunkter på. Ej prioriterade projekt/insatser inom förbundet Fyrbodal växer på träd, Hela Gröna vägen, Kulturkollo, Attraktiva kommuner, KOBRA, Scandinavian Science Cluster, Collegesamverkan, Förstudie skolavhopp, Kommungemensam plattform för att främja nyanländas etablering samt Fiskekommunerna, föreslås bedrivas av intresserade kommuner i samverkan och med särskild finansiering.

33 TJÄNSTESKRIVELSE 4(5) Kommunstyrelseförvaltningen ställer sig bakom förslaget eftersom förbundet dels måste prioritera sina resurser, dels söka ha en tydlig ram för vad vilka verksamheter och projekt man bedriver. Detta var också en av anledningarna till den nyligen genomförda genomlysningen. Förslag till nya rutiner för styrning av förbundets verksamhet. Genomlysningen föreslår att ärenden i förbundsdirektionen får väckas av ledamot och ersättare i förbundsdirektionen, förbundsmedlem genom framställan av kommunfullmäktige eller kommunstyrelse samt organ under förbundsdirektionen om direktionen har medgivit sådan rätt. Kommunstyrelseförvaltningen har i sak inget erinra mot förslaget utan anser det är bra med en tydlig struktur för hur ärenden och projekt får väckas i förbundet. Sammanfattande synpunkter Kommunalförbundets syfte är att stärka Fyrbodal, samverka för utveckling och effektivt resursutnyttjande. För åstadkomma detta måste man emellanåt stanna upp och utvärdera verksamheten. Det är därför positivt att initiativ tagits för en genomlysning av förbundets verksamhet och organisation samt att en arbetsgrupp tillsatts för att prioritera vad förbundet ska arbeta med. Det borde emellertid samtidigt ha gjorts en extern utvärdering av vad kommunkollektivet och den enskilda kommunen har erhållit i form av direkt och indirekt nytta av sitt medlemskap sedan Hade detta gjorts hade möjligheterna för ett väl underbyggt ställningstagande från kommunerna avseende genomlysningens förslag vilat på en stabilare utgångspunkt. Den enskilda kommunen måste kunna utläsa mervärdet och nyttan av sitt medlemskap. Kommunstyrelseförvaltningen menar att kommunalförbundets verksamhet starkare måste fokuseras till de insatsområden som föreslås prioriteras än vad som varit fallet tidigare. Att medlemsavgiften har höjts ytterst marginellt sedan starten 2005 motiverar i sig en höjning och att avgiften föreslås indexeras fr.o.m är lämpligt. Nivån på medlemsavgiften är av central betydelse och Lysekil är beredd att bidra med en högre avgift. Emellertid måste ett förslag till tjänstemannaorganisation för den verksamhet som ska prioriteras först finnas på plats innan kommunen kan ta ställning gällande den faktiska nivån på medlemsavgiften. Genomlysningen föreslår bl.a. en slimmad basorganisation vilket innebär att vissa tjänster inom förbundets basorganisation tas bort. Detta kan man naturligtvis ha synpunkter på eftersom detta är områden som av olika anledningar vuxit i omfattning över tid, men kommunstyrelseförvaltningen vill betona att det är viktigt att det finns en resurs som kontinuerligt utvärderar, bedömer och vid behov reviderar RTV-insatserna. Detta för att hela tiden kunna anpassa insatserna till där de gör mest nytta. Detta görs idag inom ramen för förbundets näringsutvecklare som förvaltningen föreslår även fortsättningsvis ska ingå i basorganisationen. I den konsekvensbeskrivning som gjorts avseende en bantad basorganisation lyfts det fram att det då inte finns resurser för att driva och följa upp den projektorganisation som hittills varit kärnan i förbundets verksamhet.

34 TJÄNSTESKRIVELSE 5(5) Kommunstyrelseförvaltningen menar emellertid att det är just förbundets omfattande projektverksamhet som är en del av problemet och skapat den stora organisation som utgör förbundet idag, och att projektverksamheten är anledningen till att kärnverksamheten tenderar försvinna i mängden. Generellt sett anser kommunstyrelseförvaltningen att det relativt stora antalet projekt, i förhållandet till förbundets organisation och prioriterade områden, riskerar att skapa en obalans gällande hur tillgängliga resurser används. Hur förbundets tjänstemannaorganisation ska organiseras anser förvaltningen vara en fråga för förbundsdirektören. Leif Schöndell Kommunchef Christian Martins Administrativ chef Bilagor Remiss från Fyrbodals kommunalförbund Beslutet skickas till Fyrbodals kommunalförbund

35

36 Konsekvensbeskrivning Förbundsdirektören och kommuncheferna i Trollhättan, Vänersborg, Uddevalla, Tanum och Dals-Ed fick i uppdrag att ta fram prioriteringar för vad kommunalförbundet ska arbeta med och vad kommunerna är beredda att betala i medlemsavgift. Uppdraget ska redovisas på AU i januari 2017 och för direktionen i februari Basorganisation Det förslag som kommuncheferna landat i som prioriterade uppgifter och kompetens inom ramen för medlemsavgiften är en basorganisation som ska rymmas inom nuvarande medlemsavgift 28 kronor plus årliga indexuppräkningar. Denna organisation ska utgöra plattformen för samtliga 14 kommuner inom två prioriterade områden, nämligen infrastruktur/kollektivtrafik och välfärdsfrågorna dvs hälsa/sjukvård/socialtjänst. De tjänster som man anser ska ingå är förbundsdirektör, administrativ chef/ekonom, infrastrukturansvarig och välfärdsansvarig. Utrymme ska också finnas för en utredare och kommunikatör. Konsekvensen av detta är att det inte finns beredningsansvariga för samhällsutveckling och utbildning. Det finns inte heller resurser för att driva och följa upp en projektorganisation som hittills varit kärnan i förbundets verksamhet. Förslaget innebär även att en löneadministratör, en ekonom och en kanslist tas bort ur organisationen. Idag arbetar tre personer med 2,5 årsarbeten på sammanlagt 65 % tjänst för basverksamheten. Resterande tid avser ekonomi och administration i projekt och verksamheter och finansieras därav. Konsekvensen blir att administrativ chef behöver inneha alla kompetenser och upprätthålla 65 % tjänst utöver nuvarande 100 %. Detta bedöms inte vara realistiskt. Inom samhällsutvecklingsberedningen finansieras två personer av basen (200%), en beredningsansvarig/näringslivsutvecklare med ansvar för beredning och uppföljning av tillväxtmedel samt projektledare för Företagsklimatsprojektet och samordnare av Företagsakut, Finansieringsrådgivning och Ägarskifte Micro, och en person som ansvarar för infrastruktur och kollektivtrafikfrågorna. Resten av personalen som arbetar inom beredningen finansieras av tillväxtmedel och externa medel från regionen, staten och EU. Inom kultur, affärsdriven miljöutveckling, Hela Gröna Vägen, Position Väst, Strukturbild Fyrbodal, Samverkan Högskolan Väst, Plattform för nyanländas etablering. Allt som allt är 10,9 årsarbeten aktiva inom beredningen. 1

37 Avsiktsförklaringen från 2013 gällande samarbete och samplanering inom utbildningsområdet upphör. Det finns en uttalad vilja att samverkan inom utbildningsområdet i stort, inom alla utbildningsformer för alla åldrar tecknades en Avsiktsförklaring (som ägs av förvaltningschefsnätverket, Beredningen Utbildning och ordförandenätverket tillsammans) vars syfte är att Fyrbodals invånare ska erbjudas utbildning av så god kvalitet som möjligt, så att regionala målsättningar inom utbildningsområdet kan nås. Detta ska ske genom att kommunerna lär tillsammans och av varandra. Den gemensamma utgångspunkten är att, genom ett öppet förhållningssätt och en vilja att lära av varandra, samverka där samverkan ger fördelar jämfört med att varje enskild kommun löser uppgiften själv. Samarbetet utgår från nationella målsättningar och krav och syftar till att tillsammans ständigt arbeta för att höja kvalitet, förbättra resultat och underlätta medborgarnas studie- och yrkesval. Kommunalförbundet tappar kompetens inom utbildnings- kompetensförsörjningsområdet som är högt prioriterat område regionalt, delregionalt och lokalt. Inom utbildningsberedningen finansieras en person av basen (100 %), en beredningsansvarig gällande utbildning och kompetensförsörjningsfrågor. Detta är den tjänst som utvecklar och håller ihop verksamheten och dess nätverk, initierar/startar upp projekt, förstudier och utredningar, omvärldsbevakar och är kontaktperson gentemot politik, VGR, övriga kommunalförbund samt nationellt. Resten av personalen som arbetar inom beredningen finansieras av deltagande kommuner genom samverkansavtal, tillväxtmedel och externa medel från regionen och EU. Inom antagning, samhällsorientering för nyanlända, teknikcollege, vård- och omsorgscollege, VUX/YH-samordning, Collegesamverkan VG, Kompetensplattform Fyrbodal, Praktiksamordning Fyrbodal, Skolavhopp, SYV-hela skolans ansvar, KOBRA, Scandinavian Science Cluster samt en studentmedarbetare. Allt som allt är 13,5 årsarbeten aktiva inom beredningen. En nedläggning av två beredningar skulle också innebära att vi inte längre har någon mellankommunal samordning inom dessa arbetsområden. Den korsbefruktning som sker mellan ansvarsområdena inom beredningen skulle utebli. Ett tydligt resultat av den sammanslagning som gjorts av tre beredningar, infrastruktur, kultur och näringsliv är projektet Strukturbild Fyrbodal i vilken man ska se på hur man beredningsövergripande kan jobba med regional utveckling. Övergripande är samhällsutvecklingsberedningen tillsatt för att jobba med kommungemensamma utvecklingsfrågor. Tillväxtmedel Till detta kommer våra regionala tillväxtmedel där arbetsgruppen gett förslag på hur tillväxtmedlen ska disponeras. Konsekvensen blir att förbundet inte blir den strategiska aktören inom hela området regional utveckling som bevakar och driver Fyrbodals utveckling. Vi har en överenskommelse att arbeta med VG2020 och vår genomförandeplan definierar inom vilka områden detta skall ske. Överenskommelsen gäller fram till

38 Men någon resurs finns inte medräknad. Själva samordningen av tillväxtmedlen var en av huvudanledningarna till att förbundet bildades då förfarandet tidigare innebar att varje kommun själva skulle hantera ansökningar som kom från det offentligt finansierade stödsystemet. Förfarandet var ineffektivt både för kommunerna men också för de aktörer som blev tvingade att skriva fram flera ansökningar och rapportera till flera kommuner efter slutfört uppdrag. Det skulle också innebära att kommunerna inte har tillgång till en person som har uppdraget att följa upp och utvärdera de projekt som drivs och att finansieringen av tillväxtprojekten inte på samma sätt växlas upp med EU-medel och andra typer av utvecklingsmedel då vissa utlysningar explicit vänder sig till kommunalförbund. Risken måste bedömas som stor att Västra Götalandsregionen inte längre kommer att tilldela en värdkommun medfinansiering utan istället behålla de regionala utvecklingsmedlen, miljömedlen och kulturmedlen för att själva välja vilka satsningar som ska genomföras i Fyrbodal. Då tillväxtprojekten administreras av kommunalförbundet skulle även resurser för administration tillkomma om en person inom en kommun skulle tillsättas för att utföra detta. Den som är ansvarig för näringslivsfrågorna idag bistår även kommunernas näringslivsenheter med information och vägledning. Hen agerar sammankallande till möten för att gemensamt arbeta fram strategier och nya projekt och skriver fram projektansökningar och riggar projektfinansiering åt kommunerna. Hen är länken mellan näringslivsenheterna och det offentligt finansierade stödsystemet som tillsammans med kommunalförbundet driver tillväxt och utvecklingsprojekt. Hen är även länken till Västra Götalandsregionens arbetsgrupp som ansvarar för genomförandet av VG2020 och är i sin roll ansvarig för den överenskommelse som är framtagen för det arbetet. Hen är även projektledare för Företagsklimatsatsningen och samordnare av Företagsakuten, Finansieringsrådgivningen och Ägarskifte Micro. Denna funktion skulle också försvinna. Under 2016 gick kommunerna in med totalt 9 miljoner kronor till kommunalförbundet vilket i sin tur växlades upp till en total projektomslutning av 88 miljoner kronor. Projekt som ska finnas kvar och drivas av värdkommun Samtidigt ska andra verksamheter såsom kompetensplattformsarbetet, praktiksamordning, företagsklimat, kreativa kraftfält och samverkan vuxenutbildning finnas kvar men bedrivas av värdkommun inom delregionerna TUV, Dalsland och Bohuslän eller annan organisation. Förslag finns också på finansiering av tillväxtmedel och berörda kommuner som vill vara med. Detta innebär ingen omedelbar konsekvens för förbundet förutom minskning av personal. Risken är dock uppenbar att uppföljning och rapportering av dessa projekt hamnar på förbundet eftersom tillväxtmedel används. Se ovan. Och den resursen finns inte i basen men här menar man att kommunerna tar hand om detta själva. Idag ingår kompetensplattsformsarbetet som en viktig del i regional utveckling och bereds i BHU mm där förbundspolitiken och förbundsdirektör förväntas driva och diskutera frågan strategiskt. Det betyder att kommunalförbundet ändå måste hålla sig informerad om utvecklingen i dessa projekt och eventuellt sköta all administration kring tillväxtmedel. 3

39 Verksamheter/projekt med särskild finansiering Idag finansierar kommunerna särskilt (utöver medlemsavgiften) ett antal verksamheter och projekt. Dessa anser man ska ligga kvar i förbundet och eventuella administrativa resurser och eller kostnader som tillkommer får ingå. Idag ingår dessa verksamheter i två beredningar med beredningsansvarig. Men eftersom den ena beredningsansvariga (utbildning) inte längre finns som resurs måste ändå en projektledare finnas och organiseras någonstans. Vilket innebär en kostnadsökning i alla fall. Dessa projekt är hälsokällan, FOU Fyrbodal, utvecklingsledare, funktionshinder/socialpsykiatri, nätverksledare IFO, vård- och omsorgscollege, Antagningskansliet, teknikcollege och samhällsorientering för nyanlända. Utgå från förbundet Kommunchefsgruppen har också definierat de projekt som ska utgå från förbundet men där intresserade kommuner själva kan samordna sig och stå för finansieringen. Projekten är Fyrbodal växer på träd Hela gröna vägen Kulturkollo Attraktiva kommuner KOBRA Scandinavian Science Cluster Collegesamverkan VG Skolavhopp och SYV - Hela skolans ansvar Kommungemensam plattform för att främja nyanländas etablering Fiskekommunerna Utbildning och kurser (kan ev. hanteras av HV) Kommentar Hela Gröna Vägen ingår i området affärsdriven miljöutveckling som bevakar och arbetar med tre för regionen viktiga utvecklingsbitar; gröna näringar, marin energi, biogas och elfordon. Kommunalförbundets insatser är komplement och stöd till kommunernas eget miljö- och näringslivsarbete. Genom projekten som startas inom respektive områden samarbetar tjänstemännen inom beredningen dessutom med andra samhällsfunktioner och näringslivet för att nå resultat. En nedläggning skulle innebära att kommunerna inte längre får möjlighet att ta emot miljömiljonen som regionen årligen avsätter för att genomföra projekt i kommunerna för att skapa ett hållbart samhälle. Affärsdriven miljöutveckling har visat att de är mycket duktiga på att växla upp miljömedlen som regionen och kommunerna avsätter (2 milj. kr per år). Ett exempel är projektet Biogas 2020 som ensamt omsätter 30 milj. kr över en treårs period. Det projektet visar också på kommunalförbundets ambition att starta upp projekt åt kommunerna som sedan hittar en annan hemvist för drivandet av projekt. I detta fall blev hemvisten Innovatum och detta är det största projekt de någonsin har bedrivit. Flera av projekten ovan är samverkansprojekt där Fyrbodals kommunalförbund förbundit sig att finansiera och delta tillsammans med ex. övriga kommunalförbund, vilket inte hur som helst kan överföras till en annan part. 4

40 Områden som inte är upptagna i arbetsgruppens arbete men som bedrivs i kommunalförbundet Det arbete som utförs inom ansvarsområdet arbetsmarknad kompletterar det arbete som kommunerna bedriver på sina arbetsmarknadsavdelningar. Primärt arbetar kommunalförbundet med sysselsättningsfrågan utifrån den nya situation som råder då Fyrbodal mottagit en mycket stor andel av de flyktingar som kommit hit under det senaste året. Beredningen arbetar tillsammans med kommunalförbundets integrationsstrateg och ingår i styrgruppen för det projektet som Länsstyrelsen finansierar. Inom detta område har ett projekt skapats för att ta tillvara på nyanländas entreprenörskap och kompetens. Tillsammans med utbildningsberedningen diskuteras åtgärder för att skapa en bättre arbetsmarknad i Fyrbodal där kompetensförsörjningsfrågan är högaktuell då det råder brist på kunnig personal inom flera av yrken. Som ett led i detta ingår bägge beredningsansvariga i det delregionala kompetensrådet i vilken utbildnings-, arbetsmarknads-, integrations- och näringslivsfrågorna ständigt är uppe. Beredningen jobbar också med vissa miljöfrågor och driver en del förstudier och mindre projekt tillsammans med kommunerna för att skapa miljömedvetenhet hos invånarna. En organisation som hjälper företagen i Fyrbodal med att utveckla hållbara arbetssätt är Miljöbron som årligen får stöd från kommunalförbundet i form av miljömedel. Förslag på alternativ hantering Kommunalförbundets verksamhet har vuxit snabbt på grund av att man sökt finansiering till en mängd utredningar och projekt som också har beviljats. Detta belastar också kommunerna eftersom deras medarbetare är involverade i samtliga projekt. Nuvarande organisation med nästan 50 anställda är inte rimlig utifrån ett chefs- och ledaransvar och inte heller rimlig utifrån en administrativ belastning (som inte resursmässigt är större jmfrt 2005). Eftersom kommunalförbundets verksamhet nu ifrågasätts så behöver åtgärder vidtas. Det första är naturligtvis att strypa inflödet av nya projekt och verksamheter vilket innebär att ha en tydlig struktur för såväl inkorgen som initiativrätten. Om inga eller få nya projekt tillkommer så betyder det per automatik att när nuvarande projekt löper ut i december 2018 minskar verksamheten med projektanställda kraftigt (11 personer) men det påverkar inte den finansiella situationen direkt. Arbetet med att se över inkorgen och förbundsordningen pågår nu. Den viktigaste förändringen är att skapa ett arbetssätt där kommuncheferna är involverade i det årliga verksamhetsplanearbetet. Nuvarande verksamhetsplan saknar strategier på kort och lång sikt. Genom att arbeta tillsammans med kommuncheferna och ha en tydlig och öppen dialog kring utmaningarna i hela Fyrbodal ökar det gemensamma ansvaret, delaktigheten och acceptansen för kommunalförbundets uppdrag framåt. Det pågår redan ett arbete internt i kommunalförbundet att skapa en ny och strategisk verksamhetsplan inför Dessa två förändringar skapar förutsättningar att utveckla kommunalförbundet till en organisation som driver rätt frågor för samtliga 14 kommuner. Anneli Snobl Förbundsdirektör Fyrbodals kommunalförbund 5

41 Tjänsteskrivelse Sid 1/3 Datum Dnr LKS Kommunstyrelseförvaltningen Leif Schöndell, Organisation för samhällsbyggnadsförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelsen fastställer övergripande organisationsstruktur för samhällsbyggnadsförvaltningen i enlighet med förvaltningens tjänsteskrivelse att gälla fr.o.m Ärendet Kommunstyrelsen beslutade , 123, bland annat att fastställa övergripande organisationsstruktur för kommunstyrelseförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen från och med i enlighet med förslag i förvaltningens tjänsteskrivelse. Kärnpunkten i ärendet var att kommunstyrelseförvaltningen renodlades till att hantera de uppgifter som är kopplade till att stödja kommunstyrelsen i dess huvuduppdrag i att leda, samordna och utöva uppsikt över kommunens verksamheter samt bereda ärenden till kommunfullmäktige, medan uppgifter av service- och driftkaraktär samt myndighetsfrågor skulle organiseras i samhällsbyggnadsförvaltningen. Vidare konstaterades att detaljorganisationen skulle fastställas av kommunchefen. Ärendet från augusti 2016 redovisas som bilaga för att ge en bakgrund. Under arbetet med samhällsbyggnadsförvaltningens detaljorganisation har det framkommit tankar som påverkar den fastställda strukturen. Tankar om en alternativ organisation som sannolikt bättre kommer att stödja den önskvärda inriktningen mot ett tvärfunktionellt och processorienterat arbetssätt. I arbetet med organisationen har förvaltningen haft processtöd av en extern konsult. Förslag till justerad övergripande organisationsstruktur redovisas i bilagda PM Organisation för Samhällsbyggnadsförvaltningen, Lysekils kommun daterat Erforderliga riskbedömningar ur arbetsmiljösynpunkt utifrån AFS 2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete kommer att genomföras inom förvaltningen. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

42 Tjänsteskrivelse Sid 2/3 Förvaltningens utredning Tidigare beslutad organisationsstruktur Samhällsbyggnadsförvaltningen organiserades i fem avdelningar enligt nedanstående skiss: Ny organisationsstruktur Förslaget till ny organisationsstruktur redovisas i bilagda PM. Sammanfattningsvis föreslås en organisation med fyra avdelningar enligt nedanstående skiss: Förändringarna gentemot tidigare består i att det i den nya strukturen görs en tydlig åtskillnad mellan vad som är intern service (IT- och serviceavdelningarna) respektive den egentliga samhällsbyggnadsprocessen som har många externa intressenter (avdelningarna för Mark och gata samt Plan och bygg). Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

43 Tjänsteskrivelse Sid 3/3 Tanken är att tydliggöra och fokusera på det externa perspektivet i förvaltningens ansvarsområde. Detta bland annat mot bakgrund av kommunens utvecklingsmål som handlar om fler bostäder i kommunen samt krav från kunder på en utvecklad service från kommunen i samhällsbyggnadsfrågor. Detta görs genom att avdelningarna Mark och gata samt Plan och bygg får ett gemensamt uppdrag för en väl fungerande samhällsbyggnadsprocess med ett processorienterat och kundfokuserat arbetssätt. Genom att en avdelning skapas för att samordna de interna servicefunktionerna blir också förvaltningschefen avlastad i dessa frågor och kommer att kunna fokusera på de egentliga samhällsbyggnadsfrågorna och få bättre förutsättningar att koordinera arbetet med att översätta de strategiska planerna till genomförandeplaner. Möjligheterna att driva och utveckla samhällsbyggnadsfrågorna i det kommungemensamma arbetet kommer också att förbättras med den nya organisationen. Förändringarna i organisationen förutsätts ske inom befintlig budgetram. Leif Schöndell Kommunchef Bilagor PM Organisation för Samhällsbyggnadsförvaltningen, Lysekils kommun, Kommunstyrelsens beslut , 123, Organisation för kommunstyrelsens verksamheter Beslutet skickas till Kommunstyrelseförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

44 Organisation för Samhällsbyggnadsförvaltningen, Lysekils kommun Bakgrund Efter genomförd översyn av organisationen för kommunstyrelsens verksamheter fattades beslut att flytta vissa delar till samhällsbyggnadsförvaltningen. De delar som flyttas till samhällsbyggnadsförvaltningen är IT och den del av administrationen som avser drift och intern service. Samhällsbyggnadsförvaltningens organisation sattes samman i samband med förslaget till organisatorisk struktur i kommunstyrelsens förvaltning. Under arbetet med att skapa den underliggande organisationen har funderingar kring alternativ organisation uppstått. Ett alternativ som sannolikt skulle stödja den önskvärda inriktningen om ett tvärfunktionellt och processorienterat arbetssätt bättre. Nytt organisationsförslag för Samhällsbyggnadsförvaltningen Organisationen för samhällsbyggnadsförvaltningen föreslås indelas i fyra avdelningar med olika inriktning; IT, som har ett uppdrag åt tre kommuner, Service, Mark och gata samt Plan och bygg, enligt nedan modell. Förvaltningschefen kommer, precis som i tidigare förslag, att rapportera till tre nämnder; Kommunstyrelsen, byggnadsnämnden och IT-nämnden, som är en egen nämnd och tillsätts av de tre samverkande kommunerna Lysekil, Sotenäs och Munkedal. Förvaltningschefen Förvaltningschefens uppdrag är att leda och samordna samt utveckla och effektivisera förvaltningens verksamhet genom att skapa helhetssyn och tillse att kommunens principer för styrning, ledning, uppföljning, utvärdering och kontroll finns och används. Vidare ska förvaltningschefen delta i koncerngemensamt utvecklingsarbete. Förvaltningschefen har också det övergripande ansvaret för att det finns en fungerande samhällsbyggnadsprocess, ihop med avdelningscheferna för Mark och gata samt Plan och bygg. Därtill kommer att säkerställa att kommunens strategiska planer omsätts till genomförandeplaner. Förvaltningschefen rapporterar till kommunstyrelsen, byggnadsnämnden och ITnämnden. i

45 Som stöd för förvaltningschefens arbete med styrning och ledning, utveckling och uppföljning föreslås att en resurs tillsätts. Denna resurs föreslås organisatoriskt tillhöra Serviceavdelningen och den administrativa enheten. Detta för att vissa fasta arbetsuppgifter kommer att hanteras inom enheten men också för att resursen skall kunna arbeta som stöd även för övriga enheter i specifika utvecklings- eller utredningsprojekt. Avdelningen för IT IT-verksamheten, SML-IT, drivs tillsammans med Sotenäs och Munkedals kommuner med en gemensam nämnd som svarar för verksamheten. Lysekil är värdkommun och IT-nämnden ingår i Lysekils kommuns nämndorganisation. Den gemensamma nämnden har ansvar för IT-drift och support medan respektive kommunstyrelse har kvar ansvaret för strategiska IT-frågor (digitalisering), dvs. vilket IT-stöd som verksamheterna behöver och hur det ska utvecklas. Likaså handlar det om vilka digitala tjänster som kommunen kan/ska erbjuda medborgarna. IT-avdelningen organiseras, i enlighet med beslut om ny organisationsstruktur för kommunstyrelsens verksamheter, i samhällsbyggnadsförvaltningen eftersom huvuduppdraget handlar om drift och support som har en tydlig servicekaraktär. IT-avdelningen kommer dock även fortsättningsvis att vara en samlad enhet och avdelningen för verksamhetsstöd inom kommunstyrelseförvaltningen kommer att vara beroende av IT-avdelningens kompetens för att kunna ansvara för de strategiska IT-frågorna. Uppdelningen i drift och support respektive strategiska frågor görs för att tydliggöra roller och ansvar. Avdelningen för Service Serviceavdelningen föreslås samla de funktioner som primärt handlar om intern service och förvaltning av kommunens fastigheter. Detta för att kunna arbeta på ett mer enhetligt sätt i relationen med övriga förvaltningar samt att få synergier av att samla utförande verksamhet under samma avdelning. Här finns goda möjligheter att hitta såväl ekonomiska som kvalitativa synergier genom ökad samverkan. Avdelningschef service Avdelningschefens uppdrag består i att vara en del av ledningen och utvecklingen av den nya samhällsbyggnadsförvaltningen, att styra och leda avdelningens arbete i enlighet med kommunens styroch ledningsmodell samt att arbeta med att utveckla de delar som handlar om intern service och gränsyta mot övriga avdelningar inom förvaltningen. Avdelningschefen ansvarar också för att identifiera områden att utveckla och effektivisera, att säkerställa ett tvärfunktionellt arbetssätt inom avdelningen, ett väl fungerande samarbete med tydliggjorda gränsytor mot övriga avdelningar samt ett utökat fokus på ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Administrativ enhet Här samlas de kommungemensamma servicefunktionerna i form av telefonväxel, reception, posthantering och kommunens samlade fordonspark. Vidare läggs här operativ verksamhet rörande kollektivtrafik/trafik, t.ex. färdtjänst och parkeringstillstånd. Utöver detta placeras en resurs för att möjliggöra stöd till förvaltningschefen avseende ledning, styrning och uppföljning under den administrativa enheten. Samma resurs kommer i specifika projekt även att stötta andra avdelningar eller enheter inom förvaltningen. Här finns också en möjlighet att i framtiden utveckla någon form av kontaktcenter och/eller en samlad funktion för administration inom avdelningen eller för hela förvaltningen. Summerade ansvarsområden administrativa enheten: Telefonväxel, reception, posthantering, stadshusservice Kommunens samlade fordonspark Kollektivtrafik, operativa frågor som t.ex. färdtjänst Trafik, operativa frågor som t.ex. parkeringstillstånd Resurs för utrednings- och utvecklingsarbete inom förvaltningen ii

46 Fastighetsenhet Fastighetsenheten hanterar kommunens innehav och förvaltning av fastigheter och lokaler. Här ligger också ansvaret för kommunens badplatser. Kompetens som används för underhållsplanering av fastigheter och lokaler samt hantering av bryggor på badplatser ligger nära den som behövs för driften av småbåtshamnarna. För ett bättre nyttjande av kompetens och ökad möjlighet till samordning placeras därför småbåtsverksamheten inklusive administration i fastighetsenheten. Summerade ansvarsområden fastighetsenheten: Städenhet Lokalförsörjning Fastighetsdrift Kommunala badplatser Småbåtshamnar Städenheten har ett serviceuppdrag gentemot andra förvaltningar inom kommunen. För att bibehålla kompetens, säkerställa fortsatt arbete med certifieringar och löpande ergonomiutbildningar föreslås städ ligga kvar som en egen enhet. Kostenhet På samma sätt som städ har kostenheten ett serviceuppdrag gentemot andra förvaltningar inom kommunen. För att bibehålla kompetens, säkerställa fortsatt arbete med näringsriktigt sammansatt kost och löpande utbildningar föreslås kost ligga kvar som en egen enhet. Avdelningen för Mark och gata Den tidigare utvecklingsenheten/teknikenheten byter namn till avdelningen för Mark och gata för att tydligare beskriva uppdraget och peka på de övergripande delar som ingår i samhällsbyggnadsprocessen. Tillsammans med avdelningen för Plan och bygg ansvarar Mark och gata för att utveckla en väl fungerande samhällsbyggnadsprocess. Genom denna skapas förutsättningar för att gemensamt utveckla arbetsformer för att förbättra servicen gentemot kunder och andra intressenter. Alla frågor som rör kommunens innehav och förvaltning av mark samt teknisk infrastruktur ligger fortsatt samlat under samma avdelning, förutom småbåtshamnarna som flyttas till fastighetsenheten för ökat samutnyttjande av kompetens och resurser. Vidare hanteras kommunens ansvar avseende frågor som rör avfall samt vatten- och avlopp inom avdelningen, dvs. att man är kommunens kontakt gentemot utförarna Rambo AB samt Leva i Lysekil AB. Summerade ansvarsområden Mark och gata: Mark och exploatering Markarrenden Gatu- och väghållning Trafik Parkskötsel och naturvård Kommunens ansvar för avfallsfrågor (Rambo AB är utförare) Kommunens ansvar för vatten- och avloppsfrågorna (Leva i Lysekil AB är utförare) iii

47 Avdelningen för Plan- och bygg Nytt för avdelningen Plan och bygg blir det gemensamma ansvaret, ihop med avdelningen för Mark och gata, för en väl fungerande samhällsbyggnadsprocess. När det gäller plan- och byggfrågorna sker inga större förändringar utan funktionerna ligger organisatoriskt placerade som de gjort tidigare. Ansvaret för bygglov, bostadsanpassning, kart- och mät samt detaljplanering ligger kvar under Plan- och byggavdelningen med förändringen, i enlighet med beslutet om ny organisation för kommunstyrelsens verksamheter, att översiktsplanering och övriga strategiska planer leds från kommunstyrelseförvaltningen och avdelningen för Hållbar utveckling. Kompetensen kommer dock fortsatt att finnas på plan- och byggavdelningen. Vidare är avdelningen kommunens kontakt gentemot den med Sotenäs och Munkedals kommuner gemensamma miljöenheten. Summerade ansvarsområden Plan och Bygg: Detaljplanering Bygglov Bostadsanpassning Kart- och mät Kommunens kontakt gentemot gemensam miljöenhet (med Sotenäs och Munkedal) iv

48 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (20) 123 Organisation för kommunstyrelsens verksamheter Dnr: LKS Kommunstyrelseförvaltningen har med hjälp av en extern konsult genomfört en översyn av organisationen för kommunstyrelsens verksamheter. Arbetet har resulterat i en slutrapport som innehåller ett antal slutsatser och rekommendationer, men den utgör i sig inte ett beslutsunderlag. Rapporten har redovisats för kommunstyrelsen och det har lämnats information om den i centrala samverkansgruppen och till berörda chefer. I detta ärende lämnar förvaltningen förslag till en övergripande organisationsstruktur för kommunstyrelsens verksamheter. Detaljorganisationen kommer att fastställas av kommunchefen. I det sammanhanget kommer det också att göras en riskbedömning ur arbetsmiljösynpunkt utifrån AFS 2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse , med bilaga. Yrkande Christina Gustafson (S), Lars Björneld (L), Christer Hammarqvist (C) och Mats Karlsson (M): Bifall till förvaltningens förslag. Ronald Rombrant (LP): Tilläggsyrkande att en utvärdering av beslutet om den nya organisationsstrukturen återrapporteras till kommunstyrelsen senast Christina Gustavson (S) och Lars Björneld (L): Avslag på Ronald Rombrants tilläggsyrkande. Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Proposition på förvaltningens förslag om organisation för kommunstyrelsens verksamheter. Proposition på Ronald Rombrants tilläggsyrkande mot avslag. Proposition Ordförande ställer proposition på förvaltningens förslag och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt förslaget. Ordförande ställer proposition på Ronald Rombrants tilläggsyrkande mot avslag och finner att kommunstyrelsen avslår tilläggsyrkande. Justerare: Utdragsbestyrkande:

49 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (20) Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Ja-röst för tilläggsyrkande. Nej-röst för avslag. Omröstningsresultat Med 6 ja-röster och 5 nej-röster beslutar kommunstyrelsen enligt tilläggsyrkandet. Ledamöter/tjg. ersättare Parti Ja Nej Avstår Jan-Olof Johansson S X Lars Björneld L X Ronald Rombrant LP X Christina Gustafson S X Mats Karlsson M X Christer Hammarqvist C X Fredrik Häller LP X Catharina Hansson LP X Inge Löfgren MP X Yngve Berlin K X Christoffer Zakariasson SD X Summa 6 5 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen fastställer övergripande organisationsstruktur för kommunstyrelseförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen i enlighet med förvaltningens tjänsteskrivelse att gälla fr.o.m Kommunstyrelsen ger kommunchefen i uppdrag att utreda den framtida organisatoriska tillhörigheten för arbetsmarknadsenheten (AME). Kommunstyrelsen beslutar att en utvärdering om den nya organisationsstrukturen återrapporteras till kommunstyrelsen senast Beslutet skickas till Kommunsstyrelseförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Justerare: Utdragsbestyrkande:

50 Tjänsteskrivelse Sid 1/10 Datum Dnr LKS Kommunstyrelseförvaltningen Leif Schöndell, Organisation för kommunstyrelsens verksamheter Förslag till beslut Kommunstyrelsen fastställer övergripande organisationsstruktur för kommunstyrelseförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen i enlighet med förvaltningens tjänsteskrivelse att gälla fr.o.m Kommunstyrelsen ger kommunchefen i uppdrag att utreda den framtida organisatoriska tillhörigheten för arbetsmarknadsenheten (AME). Ärendet Kommunstyrelseförvaltningen har med hjälp av en extern konsult genomfört en översyn av organisationen för kommunstyrelsens verksamheter. Arbetet har resulterat i en slutrapport daterad som innehåller ett antal slutsatser och rekommendationer från konsulten, men den utgör i sig inte ett beslutsunderlag. Rapporten har redovisats för kommunstyrelsen och det har lämnats information om den i centrala samverkansgruppen och till berörda chefer. I detta ärende lämnar förvaltningen förslag till en övergripande organisationsstruktur för kommunstyrelsens verksamheter. Detaljorganisationen kommer att fastställas av kommunchefen. I det sammanhanget kommer det också att göras en riskbedömning ur arbetsmiljösynpunkt utifrån AFS 2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete. Förvaltningens utredning Kommunstyrelsens olika ansvarsområden Kärnpunkten i konsultens rekommendationer är att förvaltningsorganisationen ska utgå från de olika ansvarsområden som kommunstyrelsen har att hantera och att vi måste bli tydligare i att skilja på dessa. Ansvarsområdena framgår av nedanstående bild ur konsultens rapport: Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

51 Tjänsteskrivelse Sid 2/10 Fokus på huvuduppdraget Konsultens rekommendation är att kommunstyrelsens fokus ska ligga på det som är huvuduppdraget enligt kommunallagen, dvs. att leda, samordna och utöva uppsikt över kommunens verksamheter samt att bereda ärenden till kommunfullmäktige. Slutsatsen blir då också att kommunstyrelseförvaltningen ska vara en liten organisation med fokus på att stödja kommunstyrelsen i dess huvuduppdrag. Detta utvecklas i nedanstående bild ur konsultens rapport: Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

52 Tjänsteskrivelse Sid 3/10 Med utgångspunkt i ovanstående resonemang renodlas kommunstyrelseförvaltningen till att hantera de uppgifter som är kopplade till att stödja kommunstyrelsen i dess huvuduppdrag, medan uppgifter av service- och driftkaraktär samt myndighetsfrågor organiseras i samhällsbyggnadsförvaltningen. Organisationsstruktur kommunstyrelseförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen organiseras i fyra avdelningar samt arbetsmarknadsenhet enligt nedanstående skiss: Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

53 Tjänsteskrivelse Sid 4/10 Tills vidare tillhör även arbetsmarknadsenheten (AME) kommunstyrelseförvaltningen. AME är emellertid en operativ kärnverksamhet i kommunen som utifrån ovan redovisade principer inte bör ligga direkt under kommunstyrelsen. Uppdraget och den organisatoriska tillhörigheten för AME och dess kopplingar till integrationsfrågor, socialtjänst och utbildning ska därför utredas i särskild ordning. Kommunchefen Kommunchefen är kommunens ledande tjänsteman och biträder kommunstyrelsen i att leda kommunkoncernen mot politisk vision och målbild samt att utöva dess uppsiktsplikt över nämnder och bolag. Kommunchefen är tillika förvaltningschef för kommunstyrelseförvaltningen samt VD i det kommunala moderbolaget Lysekils Stadshus AB. Kommunchefens uppdrag är även att utveckla och effektivisera kommunen som organisation genom att tillse att principer för styrning, ledning, uppföljning, utvärdering och kontroll finns och används. Vidare ska kommunchefen skapa helhetssyn samt driva och leda de kommunövergripande och koncerngemensamma strategiska frågorna med särskilt fokus på samhällsutveckling och hållbarhet. Som stöd till kommunchefen finns en stab för ledningsprocesser och ägarstyrning. Det är en fiktiv funktion i bemärkelsen att den inte är bemannad med fasta medarbetare, utan det är mer en arbetsform som signalerar frågornas vikt. Ekonomiavdelningen Ekonomiavdelningen är en stödfunktion med fokus på ekonomi och upphandling. Ansvarsområdet omfattar kommunens budget- och uppföljningsprocesser, löpande redovisning, kund- och leverantörsreskontra samt upphandling. Avdelningen svarar också för kommunkoncernens finansieringsfrågor och är ett stöd till VD i Lysekils Stadshus AB i ägarfrågor. Samtliga ekonomer inom kommunen är organisatoriskt samlade i ekonomiavdelningen av kompetens- och sårbarhetsskäl, men budget- och uppföljningsarbete sker i nära samverkan med förvaltningscheferna. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

54 Tjänsteskrivelse Sid 5/10 Ekonomichefen har ett viktigt uppdrag i att utveckla dialogen med förvaltningscheferna och arbetsformerna för ekonomerna. Personalavdelningen Personalavdelningen är en stödfunktion med fokus på personalfrågor, arbetsmiljö, arbetsgivarfrågor och kompetensförsörjning. Samtliga personalutvecklare inom kommunen är organisatoriskt samlade i personalavdelningen av kompetens- och sårbarhetsskäl, men det personaladministrativa arbetet sker i nära samverkan med förvaltningscheferna. Personalchefen har ett viktigt uppdrag i att utveckla dialogen med förvaltningscheferna och arbetsformerna för personalutvecklarna. Avdelningen är vidare kommunens kontakt gentemot den med Sotenäs och Munkedals kommuner gemensamma löneenheten. Avdelningen för verksamhetsstöd Avdelningen för verksamhetsstöd är en stödfunktion med internt fokus på information och kommunikation, kvalitet och verksamhetsutveckling, säkerhet samt kansliuppgifter. I avdelningen samlas alla funktioner inom hela ärendekedjan registratur, nämndsekretariat och arkiv. Såväl registratur som nämndsekretariat bibehålls som kommuncentrala funktioner, men avdelningschefen har ett viktigt uppdrag i att utveckla dialogen med förvaltningscheferna och arbetsformerna. Avdelningen svarar vidare för strategiska IT-frågor (digitalisering) och leder kommunens IT-råd. I detta uppdrag används kompetens från IT-avdelningen inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Avdelningen för hållbar utveckling Avdelningen för hållbar utveckling är en stödfunktion med externt fokus på hållbar samhällsutveckling utifrån vision och övergripande mål. Uppdraget är att leda, samordna och stödja kommunens verksamheter i arbetet med att genomföra kommunfullmäktiges vision och mål utifrån ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbarhetsperspektiv. Avdelningen har inget mandat att fatta beslut över andra förvaltningar utan får sitt uppdrag från kommunchefen och dennes ledningsgrupp. Inom avdelningen finns kompetenser inom Översiktsplanering och övrig strategisk samhällsplanering Strategiska infrastruktur- och kollektivtrafikfrågor Miljöstrategiskt arbete samt energi- och klimatfrågor Näringsliv och besöksnäring Arbetsmarknads- och sysselsättning (via AME) Folkhälsa, mänskliga rättigheter och integration Internationella frågor Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

55 Tjänsteskrivelse Sid 6/10 Avdelningen ansvarar för strategiska arbetsmarknads- och sysselsättningsfrågorna, men här används även kompetens från arbetsmarknadsenheten (AME). Arbetsmarknadsenheten (AME) Arbetsmarknadsenhetens uppdrag är att få människor som av olika skäl står utanför arbetsmarknaden i sysselsättning. Till sin karaktär är det huvudsakligen en operativ kärnverksamhet som, utifrån ovan redovisade principer för hur organisationen ska formas, inte bör ligga i kommunstyrelseförvaltningen. Ansvaret för de strategiska arbetsmarknads- och sysselsättningsfrågor föreslås däremot ligga där, i avdelningen för hållbar utveckling, men med bidrag av kompetens från AME. Den framtida uppdraget och den organisatoriska tillhörigheten för AME behöver utredas i särskild ordning. Det finns kopplingar till integrationsfrågor, socialtjänst och utbildning och en förändring skulle sannolikt påverka även socialnämnden och utbildningsnämnden. Denna utredning ryms därför inte i denna översyn av kommunstyrelsens egna verksamheter. I avvaktan på en sådan utredning ligger arbetsmarknadsenheten (AME) kvar under kommunstyrelseförvaltningen. Organisationsstruktur samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen organiseras i fem avdelningar enligt nedanstående skiss: Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslås få ett tydligt fokus på intern service, myndighetsfrågor samt viss operativ kärnverksamhet inom det tekniska området. Plan- och byggfrågorna förblir i princip oförändrade, kost- och städenheterna slås samman till en avdelning och nuvarande utvecklingsenhet slås samman med fastighetsenheten till en ny avdelning för teknik och fastighetsfrågor. Vidare skapas en avdelning för intern service och administration. Till förvaltningen överförs ITverksamheten som är en utpräglad servicefunktion till den övriga verksamheten i kommunen. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

56 Tjänsteskrivelse Sid 7/10 Förvaltningschefen kommer att rapportera till tre nämnder: Kommunstyrelsen, byggnadsnämnden och IT-nämnden. Förvaltningschefen Förvaltningschefens uppdrag är att leda och samordna samt utveckla och effektivisera förvaltningens verksamhet genom att skapa helhetssyn och tillse att kommunens principer för styrning, ledning, uppföljning, utvärdering och kontroll finns och används. Vidare ska förvaltningschefen delta i koncerngemensamt utvecklingsarbete. Förvaltningschefen rapporterar till kommunstyrelsen, byggnadsnämnden och IT-nämnden. Plan- och byggavdelningen När det gäller plan- och byggfrågorna sker inga förändringar utan funktionerna för detaljplanering, bygglov, bostadsanpassning samt kart- och mätenheten är även fortsättningsvis en avdelning. En förändring är dock att ansvaret för översiktsplanering och övriga strategiska planer läggs på kommunstyrelseförvaltningen och avdelningen för hållbar utveckling, vilken dock kommer att vara beroende av kompetens från plan och bygg för att kunna hantera det uppdraget. Avdelningen är vidare kommunens kontakt gentemot den med Sotenäs och Munkedals kommuner gemensamma miljöenheten. Teknik- och fastighetsavdelningen Alla frågor som rör kommunens tekniska infrastruktur samt innehav och förvaltning av mark och lokaler samlas i en ny avdelning som ersätter nuvarande utvecklingsenhet och fastighetsenhet. I avdelningen finns funktioner för Gatu- och väghållning Trafik Parkskötsel och naturvård Kommunens ansvar för avfallsfrågor (Rambo AB är utförare) Kommunens ansvar för vatten- och avloppsfrågorna (Leva i Lysekil AB är utförare) Mark och exploatering Markarrenden Småbåtshamnar Lokalförsörjning Fastighetsdrift En översyn av nuvarande beställar-/utförarorganisation gentemot LEVA i Lysekil AB när det gäller gata/park m.m. bör ske för att undersöka eventuella möjligheter till effektivisering. Vidare är samtliga kommunens hamnverksamheter föremål för en utredning, vilket kan komma att påverka småbåtsverksamheten, såväl hemmahamnarna som gästhamnarna. Avdelningschefen har ett viktigt uppdrag i att utveckla arbetsformer för att förbättra servicen gentemot kunder och andra intressenter. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

57 Tjänsteskrivelse Sid 8/10 Kost- och städavdelningen Kost- och städverksamheternas serviceuppdrag som leverantör av tjänster till kommunens verksamheter är av mycket likartad karaktär. Ledningsmässigt kan de därför med fördel samordnas i en avdelning. Avdelningen för intern administration och service Inom samhällsbyggnadsförvaltningen bildas en ny avdelning för intern administration och service. Uppdraget blir dels att samordna förvaltningens administrativa arbete och stödja förvaltningschefen i planerings- och uppföljningsarbete, dels att svara för några kommungemensamma servicefunktioner: Telefonväxel och reception i Stadshuset, lokalfrågor avseende Stadshuset samt hanteringen av kommunens bilar. Vidare läggs här operativ verksamhet rörande kollektivtrafik/trafik, t.ex. färdtjänst och parkeringstillstånd. IT-avdelningen IT-verksamheten, SML-IT, drivs tillsammans med Sotenäs och Munkedals kommuner med en gemensam nämnd som svarar för verksamheten. Lysekil är värdkommun och IT-nämnden ingår i Lysekils kommuns nämndorganisation. Den gemensamma nämnden har ansvar för IT-drift och support medan respektive kommunstyrelse har kvar ansvaret för strategiska IT-frågor (digitalisering), dvs. vilket IT-stöd som verksamheterna behöver och hur det ska utvecklas. Likaså handlar det om vilka digitala tjänster som kommunen kan/ska erbjuda medborgarna. IT-avdelningen organiseras i samhällsbyggnadsförvaltningen eftersom huvuduppdraget handlar om drift och support som har en tydlig servicekaraktär. ITavdelningen kommer dock även fortsättningsvis att vara en samlad enhet och avdelningen för verksamhetsstöd inom kommunstyrelseförvaltningen kommer att vara beroende av IT-avdelningens kompetens för att kunna ansvara för de strategiska IT-frågorna. Uppdelningen i drift och support respektive strategiska frågor görs för att tydliggöra roller och ansvar. Tvärfunktionellt arbetssätt Organisationen för kommunstyrelsens verksamheter bygger på ett arbetssätt där kommunstyrelseförvaltningen leder och samordnar övergripande planering och uppföljning samt strategiska utvecklingsinsatser som kräver helhetssyn och samarbete över förvaltningsgränserna. Ansvaret för att styra detta ligger på kommunchefen och kommunchefens ledningsgrupp. Kommunstyrelseförvaltningen ska inte vara en organisation som har alla funktioner och genomför utvecklingsinsatser, utan istället ska där finnas resurser och kompetenser som stödjer kommunchefens ledningsgrupp i att samordna utvecklingsarbetet. Men kompetens och resurser hämtas från hela kommunorganisationen som ska präglas av ett tvärfunktionellt och processorienterat arbetssätt. Kommunchefens ledningsgrupp agerar styrgrupp och ger uppdrag samt följer upp insatserna. Det kan t ex handla om utvecklingsområdena i budgeten men också frågor av mer fast karaktär som IT-strategi, lokalsamordning eller långsiktig personalförsörjning. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

58 Tjänsteskrivelse Sid 9/10 Det beskrivna arbetssättet bygger på att det finns en väl fungerande dialog med politiken som kan illustreras av nedanstående bild ur konsultrapporten: Den politiska organisationen Översynen av organisationen för kommunstyrelsens verksamheter har inte omfattat den politiska organisationen. Men en självklar reflektion är naturligtvis att resonemanget om vad som är kommunstyrelsens huvuduppdrag även bör ligga till grund för en utveckling av den politiska organisationen. Kommunstyrelsen har idag ansvar för många operativa verksamheter som inte behöver ligga under denna. Detta innebär en risk för att kommunstyrelsens fokus på huvuduppdraget, dvs. att leda, samordna och utöva uppsikt över kommunens verksamheter samt att bereda ärenden till kommunfullmäktige, kan bli lidande. Den struktur som föreslås för förvaltningsorganisationen bör därför på sikt påverka även den politiska organisationen. En möjlig väg att gå skulle vara att, i likhet med flera andra kommuner, tillskapa en samhällsbyggnadsnämnd vars ansvarsområde överensstämmer med förvaltningens. Ett annat alternativ skulle kunna vara ett särskilt utskott inom kommunstyrelsen för samhällsbyggnadsfrågor. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

59 Tjänsteskrivelse Sid 10/10 Lysekils kommuns organisation För att tydliggöra kommunstyrelse- och samhällsbyggnadsförvaltningarnas roll i kommunen redovisas nedan en bild av Lysekils kommuns samlade organisation. Leif Schöndell Kommunchef Bilaga Konsultrapport Översyn av organisation för kommunstyrelsens verksamheter Beslutet skickas till Kommunstyrelseförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

60 Delegationsärenden kommunstyrelsen Anmälan om fattade beslut enligt delegationer inom kommunstyrelsens förvaltningar. Kommunstyrelsens ordförande Godkännande av justeringar av samrådshandlingar för Blå ÖP Ekonomichefen Tilldelningsbeslut parkeringsövervakning Avtalsförlängning tolkförmedling Samhällsbyggnadschefen Vidaredelegering av trafikärende Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner redovisningen av de delegationsbeslut som förtecknas i protokoll den 29 mars 2017.

61 Tjänsteskrivelse Sid 1/5 Datum Dnr LKS Ekonomiavdelningen Magnus Andersson, Årsredovisning 2016 Sammanfattning Lysekils kommuns resultat för 2016 blev 18,6 mnkr. För kommunkoncernen, vilken innefattar Lysekils kommun, bolagskoncernen Lysekils Stadshus AB, Rambo AB samt Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän uppgick resultatet efter finansiella poster till 38,7 mnkr. Resultaten är mer positiva än vad som budgeterats men svagare än föregående år. Kommunens och kommunkoncernens ekonomiska ställning har stärkts och den långsiktiga betalningsförmågan har förbättrats. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att fastställa 2016 års resultat- och balansräkning samt förvaltningsberättelse. Ärendet Kommunförvaltningen har upprättat bokslut och årsredovisning för år Årsredovisningen ska överlämnas till kommunfullmäktige som ska godkänna den. Årets resultat Lysekils kommuns resultat för räkenskapsåret 2016 är 18,6 mnkr, vilket är 18,5 mnkr bättre än budget och 17,1 mnkr sämre än föregående år. För koncernen blev resultatet positivt om 38,7 mnkr vilket var 8,7 mnkr sämre än förra året. Verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter ökade med 34,6 mnkr jämfört med Till stor del kan ökningen förklaras av bidrag som stigit med 39,0 mnkr mellan åren. Verksamhetens kostnader ökade med 101,1 mnkr jämfört med Personalkostnaderna ökade med 60,7 mnkr. Antalet månadsavlönade anställda har ökat med 64 personer sedan föregående år. Medellöneökningen för tillsvidareanställda medarbetare i samband med löneöversyn 2016 var 2,7 procent. Pensionskostnaderna har ökat med 4,3 mnkr och uppgår till 57,5 mnkr. Bland övriga kostnader har inköp av förbrukningsmaterial, arbetskläder samt korttidsinventarier som datorer och tekniska hjälpmedel ökat totalt med 7,4 mnkr. Inköp av administrativa tjänster, konsulttjänster samt inhyrd personal har ökat med 4,5 mnkr. Avskrivningar och nedskrivningar av anläggningstillgångar uppgår till 29,5 mnkr vilket är en ökning med 3,9 mnkr jämfört med En förklaring till ökningen är att 3,7 mnkr avser nedskrivningar samt reverseringar av felaktigt gjorda avskrivningar. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

62 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5) Datum Skatteintäkter och generella statsbidrag Kommunalskatten i Lysekils kommun har liksom närmast föregående år varit 22,46 kr. Snittet för riket var 20,75 kr och snittet för länet var 21,27 kronor. Skatteintäkter och statsbidrag inklusive kommunal fastighetsavgift uppgick till 838,5 mnkr vilket är 53,6 mnkr högre än Ökningen uppgår till 6,8 procent. I totalbeloppet är 13,4 mnkr (1,1 mnkr) inkluderat i form av engångsmedel med anledning av flyktingsituationen. Finansnetto Kommunens finansnetto är positivt och uppgår till 2,9 mnkr och har minskat med 0,2 mnkr. Eget kapital och soliditet Det egna kapitalet uppgår till 331,3 mnkr, det är årets resultat på 18,6 mnkr som är ökningen. Soliditeten, som visar den långsiktiga betalningsförmågan, har ökat med 6,3 procentenheter från 46,4 procent till 52,7 procent. Soliditeten inklusive samtliga pensionsåtaganden, som är negativ, har förbättrats med 4,5 procentenheter från -20,1 procent till -15,6 procent. Det egna kapitalet i kommunkoncernen uppgår till 469,5 mnkr. Soliditeten exklusive pensionsåtaganden är 28,0 procent och inklusive pensionsåtaganden uppgår den till 2,3 procent. Borgensåtagande Kommunens borgensåtagande vid utgången av 2016 uppgick till 933,9 mnkr vilket är en minskning med 38,5 mnkr jämfört med föregående årsskifte. Av hela åtagandet avser 811,8 mnkr kommunägda bolag, 114,9 mnkr avser Kooperativa hyresrättsföreningen Lysekils omsorgsbostäder. Resterande 7,2 mnkr avser förlustansvar till egna hem och bostadsrättsföreningar samt till Folkets Hus- och idrottsföreningar. Det föreligger i nuläget inte någon känd förlustrisk bland kommunens åtaganden. Balanskrav och finansiella mål Balanskravsutredningen visar att inga väsentliga justeringar behöver göras och att balanskravsresultatet även det är 18,6 mnkr. Följaktligen uppnår kommunen det lagstadgade balanskravet. Kommun har heller inget negativt resultat att reglera från föregående år. Årets resultat uppgick till 2,2 procent av de totala skatteintäkterna. Målet enligt budgeten var ett resultat på 0,0 procent. Detta finansiella mål är således uppfyllt. Det andra finansiella målet för 2016 var att investeringsutgifterna ska finansieras med egna medel. Självfinansieringsgraden av investeringar uppgick till 219 procent. När detta nyckeltal överstiger 100 procent har årets anskaffningar finansierats med årets resultat och alltså utan att behöva ta upp nya lån.

63 TJÄNSTESKRIVELSE 3 (5) Datum Nämndernas resultat Nämnderna redovisar ett samlat budgetöverskott på 13,0 mnkr. Samtliga nämnder förutom socialnämnden redovisar budgetöverskott. Kommunstyrelsen redovisar positiv budgetavvikelse med 0,8 mnkr. IT-nämnden redovisar resultat som är i balans med budget. Lönenämnden och miljönämnden redovisar överskott. Byggnadsnämnden redovisar ett överskott på 0,4 mnkr. Utbildningsnämnden redovisar ett budgetöverskott på 13,4 mnkr. Överskottet beror till stor del på att statsbidrag för asylsökande och nyanlända har ökat utan att motsvarande kostnadsökning har uppstått i verksamheten. Av de tillfälliga statliga bidragen för flyktingsituationen, som fördelades till kommunerna i slutet av 2015, har utbildningsnämnden tilldelats 6,6 mnkr. Dessa intäkter har täckt motsvarande kostnader för olika integrationsprojekt Socialnämnden redovisar en negativ budgetavvikelse på -2,1 mnkr. Efter årets första tertialuppföljning visade prognosen ett årsresultat på - 5,6 mnkr. I samband med detta upprättades en handlingsplan med åtgärder för att komma i balans, handlingsplanen beslutades i socialnämnden. Regelbundna uppföljningar av handlingsplanen har också ägt rum mellan socialnämnden och kommunstyrelsens presidium. Förvaltningens synpunkter Kommunen Kommunens ekonomiska ställning har under de senaste åren förbättrats. Balanskravet uppnås och de finansiella nyckeltalen visar på den positiva trenden. En del av det goda resultatet beror på att kommunen inte kunnat omsätta statliga bidrag till verksamhet i den utsträckning som bidragen medger, eftersom det har varit svårt att rekrytera personal. Under hösten har dock en hel del rekryteringar kunnat ske. Kommunens skatteintäkter har också ökat och bidrar till det starka resultatet. Det finns några områden har varit i större fokus under året: Förbättrade skolresultat Rekrytering av personal Integration av nyanlända Tydligare styrning och ledning Budget i balans Inom utbildningsförvaltningen har man arbetat fram strategier för att förbättra skolresultatet och även gjort omfördelningar i budget för att möjliggöra satsningar. Nämndens målsättning att Lysekils kommun ska vara bland de 50 bästa kommuner, enligt Sveriges kommuner och landstings öppna jämförelser, blev uppfyllt. Rekrytering av personal har varit ett bekymmer inom flertalet av kommunens verksamheter och i en hel del fall har konsulter fått användas. Även en del chefstjänster har varit tillsatta med konsulter. Under senare delen av året har dock en hel del tillsättning kunnat ske vilket gör att det finns bättre förutsättningar för kontinuitet och trygghet för personalen. Inom personalområdet har det gjorts ett

64 TJÄNSTESKRIVELSE 4 (5) Datum omfattande arbete med utbildning för chefer när det gäller rehabilitering. Sammantaget har dessa insatser minskat den långa sjukskrivningen bland anställda. Målet att ha en sjukfrånvaro under 5 procent är dock inte uppnått. Både utbildnings- och socialnämnden har skapat nya organisationer för att möta insatser för nyanlända barn, ungdomar och familjer. Kommunen fick riktade statliga extramedel 2015 för att underlätta integrationen och kommunen har under 2016 genomfört insatser/åtgärder för att integrera nyanlända i kommunen. Kommunens arbete med implementeringen av den omarbetade styrmodellen har haft hög prioritet. Alla politiker och chefer har fått utbildning i styrmodellen och budget 2017 är till stor del gjord efter styrmodellen. Modellen fokuserar på verksamhetens grunduppdrag men ger samtidigt möjligheter för den politiska nivån att sätta upp utvecklingsområde och ge uppdrag till förvaltningarna. Budget i balans är viktigt för alla verksamheter och för året har kommunen som helhet en budget i balans. Socialnämnden fick ett underskott för året även om det hamnade på en lägre nivå än vad tidigare prognoser under året pekat på. I ett led att långsiktigt komma tillrätta med ekonomin har socialnämndens verksamheter genomlysts med hjälp av företaget Ensolution enligt modellen KPB (kostnader per brukare). Avrapportering visar att vissa verksamheter hade högre kostnader i jämförelse med likartade kommuner. Socialförvaltningen arbeta vidare med analyser av resultatet och kommer fortsätta följa upp och genomföra metoden kostnad per brukare under några år. Metoden bidrar till att ge en grund för arbetet med att få budgeten i balans. De helägda dotterbolagen Lysekilsbostäder har under året avyttrat fastighetsbestånd på Fridhemsberget innehållandes 57 lägenheter samt sålt ytterligare två lägenheter på Skolberget på Skaftö. Detta har möjliggjort amorteringar under året på drygt 47 mnkr. Försäljningen har bidragit till att soliditeten stärkts betydligt och uppgick vid årets slut till knappt 15 procent. I slutet av året gjordes en nedskrivning av ett nybyggnadsprojekt på 16 mnkr vilket medförde att resultatet blev betydligt lägre än de 26 mnkr som prognosticerades efter augusti. Bolaget uppfyller de ägardirektiv om finansiell styrka som fullmäktige beslutat. Utmaningen framåt blir att fylla det ökade bostadsbehoven i kommunen som blivit en följd av Lysekils befolkningsökning på senare tid. Leva koncernens resultat har belastats med underskott från dotterbolaget Lysekils Energi Vind AB de senaste åren och så även i år. Det är framförallt elpriserna som inte varit gynnsamma för vindbolaget. Avkastningskraven enligt ägardirektiven är uppsatta för de båda bolagen var för sig och ska uppgå till 5 procent av respektive enskilt bolags totala kapital. För Leva exklusive vindbolaget uppnås en avkastning på närmare 7 procent medan avkastningen för vindbolaget är negativ. När det gäller Levas VA-verksamhet kan man konstatera att bolaget står inför större investeringar de närmaste åren vilket med stor sannolikhet kommer att påverka nivån på vataxorna. Havets Hus ligger i startgroparna för utbyggnad av sina lokaler för att kunna nå de besökssiffror man hade de första åren i bolagets historia. Fram till detta steg har man legat på resultat runt noll och därmed klarat sig utan bidragshjälp från kommunkoncernen.

65 TJÄNSTESKRIVELSE 5 (5) Datum Lysekils Hamn har haft ett svagare resultat 2016 jämfört med 2015 och behöver fokusera på marknadsbearbetning för att skapa mer intäkter. På kostnadssidan finns det inte något större utrymme då man sedan flera år tillbaks jobbat hårt med rationaliseringar och effektiviseringar. En särskild hamnutredning har genomförts och presenteras inom kort. Framtida utmaningar I de senaste skatteprognoserna för kommunen har de förväntade intäkterna skruvats ner väsentligt. En del i detta består av minskad migration vilket gjort att den offentliga konsumtionen minskar. Samtidigt har kommunen successivt byggt upp en organisation för ett stort flyktingmottagande och det kommer bli nödvändigt att framöver anpassa sig efter en minskad flyktingtillströmning. Kommunen står alltså inför att skatteintäkter inte kommer att öka i samma takt och det kommer därför bli nödvändigt att anpassa verksamheterna efter dessa nya förutsättningar. Skattehöjningar som alternativ till att anpassa och effektivisera verksamheten ser förvaltningen som begränsad utifrån den relativt höga skattesats som kommunen har. Kommunkoncernen står också inför stora behov av underhåll av sina anläggningar och utmaningen blir att skapa ett ekonomiskt utrymme för att klara av detta. Befolkningsutvecklingen är en viktig del i hur den kommunala ekonomin utvecklas. Årets och föregående års positiva utveckling har varit ett trendbrott. En stor del av orsakerna till detta har varit inflyttning från utlandet. Den underliggande problematiken med negativt födelsenetto kvarstår allt jämnt. Samtidigt ökar andel äldre framöver vilket kommer medföra större kommunala åtaganden. Efter hand som kommunens statliga bidrag för nyanlända minskar ökar det ekonomiska trycket på kommunen både av kommunal verksamhet men också av att bidra till de nyanländas försörjning. En viktig fråga när det gäller integration av nyanlända är därför möjligheten till sysselsättning för att klara sin egen försörjning. Kommunens framtida behov av medarbetare gör det nödvändigt att ha ytterligare fokus på att vara en attraktiv arbetsgivare som både kan attrahera och behålla medarbetare. Leif Schöndell Kommunchef Magnus Andersson Ekonomichef Bilaga Årsrapport 2016 Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Revisionen

66 Årsredovisning 2016

67 Innehåll Kommentar och organisation 3 Politisk organisation 4 Kommunala snabbfakta 4 Intäkter och fördelning av skattekronor 5 Politikerkommentarer 6 Kommunchefskommentar 8 Förvaltningsberättelse 9 Vision mål och kvalitetsarbete 10 Omvärldsanalys 13 Riskbedömning 16 Ekonomisk översikt 18 Resultaträkning 19 Kassaflödesanalys 21 Balansräkning 23 Noter 25 Driftsredovisning 31 Investeringsredovisning 33 Personalredovisning 34 Benchmarking norra Bohuslän 36 Välfärdsredovisning 39 Nämndredovisning 41 Kommunstyrelsen 42 Gemensamma nämnder 44 Byggnadsnämnd 47 Utbildningsnämnd 50 Socialnämnd 53 Kommunkoncernen 55 Lysekils Stadshus AB 56 Havets Hus i Lysekil AB 57 LEVA i Lysekil AB 58 LysekilsBostäder AB 61 Lysekils Hamn AB 63 RAMBO AB 64 Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän 65 Övrigt 67 Kooperativa hyresrättsföreningen 68 Lysekils omsorgsbostäder Redovisningsprinciper 69 Redovisningsmodell 70 Revisionsberättelse 71 Kommunstyrelsens ledamöter 73 Begreppsförklaringar 74 Årsredovisning 2016 Syfte Årsredovisningens främsta syfte är att ge en översiktlig information om kommunens och kommunkoncernens verksamhet och ekonomi. Den ska kunna användas som ett beslutsunderlag på övergripande nivå och användas som ett hjälpmedel i den strategiska planeringen. Producerad av Lysekils kommun. Tryck: Sandstens Tryckeri. Målgrupp Årsredovisningen vänder sig till kommunens politiker, kommuninvånare samt externa intressenter som har intresse av att följa utvecklingen av Lysekils kommuns verksamhet och ekonomi.

68 ÅRSREDOVISNING 2016 ORGANISATION & KOMMENTAR sid 3 8

69 4 ÅRSREDOVISNING 2016 KOMMENTAR OCH ORGANISATION Lysekils kommuns organisation 2016 KOMMUNFULLMÄKTIGE Överförmyndare Valnämnd Revisorer Kommunstyrelse Byggnadsnämnd IT-nämnd Socialnämnd Utbildningsnämnd Ledningsutskott Arbetsutskott Folkhälsopolitiskt råd Kommunalt råd för funktionshinderfrågor Kommunchef Kommunala pensionärsrådet Samhällsbyggnadschef Socialchef Utbildningschef Kommunstyrelseförvaltning Samhällsbyggnadsförvaltning Socialförvaltning Utbildningsförvaltning Kommunala snabbfakta Verksamheten i sammandrag Antal invånare vid årsskiftet Kommunal utdebitering, kr 22,46 22,46 22,46 22,06 22,06* 22,49 22,49 Verksamhetens nettokostnader, mnkr Skatteintäkter och generella statsbidrag, mnkr Skatteintäkter och generella statsbidrag per invånare, kr Årets resultat, mnkr Anläggningstillgångar, mnkr Anläggningstillgångar per invånare, kr Eget kapital, mnkr Eget kapital per invånare, kr Soliditet, procent 52,7 46,4 39,6 42,6 41,2 40,4 34,8 Låneskuld, mnkr Låneskuld per invånare, kr Antal anställda *Skattesänkningen beror på skatteväxling med 43 öre i samband med att Västra Götalandsregionen övertog hela ansvaret för kollektivtrafiken Valdeltagande och antal röstberättigade Valdeltagande i procent 83,1 81,9 79,5 Antal röstberättigade Arvoden och antal förtroendevalda Summa arvoden och ersättningar till förtroendevalda, mnkr 4,5 4,0 3,7 Antal förtroendevalda varav män varav kvinnor Procent och mandatförteckning i kommunfullmäktigevalet 2014 Parti Röstetal Procent Mandat Moderata samlingspartiet 813 8,4% 3 Arbetarpartiet Socialdemokraterna ,3% 7 Folkpartiet lib eralerna 841 8,7% 3 Centerpartiet 448 4,7% 1 Vänsterpartiet 599 6,2% 2 Miljöpartiet de gröna 494 5,1% 2 Kommunisterna 638 6,6% 2 Kristdemokraterna 276 2,9% 1 Lysekilspartiet.nu ,6% 7 Sverigedemokraterna 873 9,1% 3 Feministiskt initiativ 8 0,1% 0 Övriga partier 28 0,3% Summa röster ,0% 31 Ogilta röster - blanka 167 1,7% Ogilta röster - övriga 6 0,1% Valdeltagande ,1%

70 ÅRSREDOVISNING 2016 KOMMENTAR OCH ORGANISATION 5 Intäkter och fördelning av skattekronor Intäkter Fördelning av kommunens intäkter per hundra kronor. Figuren visar hur många kronor per hundralapp som kommer från olika inkomstkällor. Kommunalskatt, skatteutjämning och fastighetsavgift 74,55 Statsbidrag 13,74 Taxor och avgifter 4,06 Hyror 2,23 Försäljning av anläggningstillgångar 0,67 Försäljning av verksamhet 3,97 Finansiella intäkter 0,78 Kostnader Fördelning av kommunens kostnader per hundra kronor. Figuren visar hur många kronor per hundralapp som används inom olika verksamhetsområden. Vård och omsorg 45,22 Grundskola, grundsärskola och förskola 25,52 Gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning 10,02 Gator o vägar, offenlig belysning, parker, mm, teknisk verksamhet 4,09 Räddningstjänst, totalförsvar och samhällsskydd 1,98 Näringsliv 0,88 Pensionskostnader 7,15 Kultur, bibliotek samt fritidsverksamhet 3,42 Politisk verksamhet 0,99 Räntekostnader 0,73

71 6 ÅRSREDOVISNING 2016 KOMMENTAR OCH ORGANISATION w Kommunstyrelsens ordförande har ordet Under senare år har stora förändringar genomförts i nämnder och förvaltningar. Under 2016 var det kommunstyrelsens förvaltning som stod på tur där bland annat integrationsarbetet har organiserats under en samordnare. En enhet för hållbar utveckling har bildats som samordnar den tidigare näringslivsenheten med andra verksamheter. Engagerande integration I samband med att stora flyktingströmmar nådde Sverige och Lysekils kommun under 2015 och 2016 startades ett integrationsprojekt som fullföljdes under året. Ett omfattande arbete genomfördes på skolor och på boenden för flyktingar och ensamkommande flyktingbarn. Flera aktiviteter har genomförts i samverkan med föreningslivet som engagerade flera människor i kommunen. Nya boenden och analys av verksamheten Efter en lyckad upprustning av Stångenäshemmet har planerna på ett nytt äldreboende som ersätter Lysekilshemmet fortsatt. Ett nytt boende för funktionshindrade och nya lokaler för arbetsmarknadsenheten har öppnats under året. En undersökning kallad kostnad per brukare har färdigställts under 2016 som visar kostnader inom socialförvaltningen i jämförelse med liknande kommuner. Inom en del områden ligger vi i nivå med andra, men inom vissa områden, som kostnader för unga, ligger vi jämförelsevis högt. En analys har påbörjats för att identifiera orsaker och föreslå åtgärder. En av landets bättre skolkommuner Efter att ha tappat kraftigt från höga nivåer i skolrankningen har vi i år klättrat rejält och är återigen tillbaks som en av landets bättre skolkommuner. Satsningar på skollokaler och utrustning samt engagerade medarbetare har bäddat för våra positiva resultat. Väntar på bild LS har inte fått tag i J-O J för att fotografera. men de senaste årens ekonomiska utveckling i Lysekils kommun gör att vi är starkare rustade än tidigare år. En framåtinriktad kommun Med engagerade människor, en attraktiv miljö och möjlighet till utveckling skapar vi en stark och framåtinriktad kommun till gagn för invånarnas bästa. Jag vill avsluta med att rikta min uppskattning till våra medarbetare och till alla er som bidrar till ett aktivt föreningsliv i kommunen. Lysekil i mars 2017 Jan-Olof Johansson (S) Kommunstyrelsens ordförande Starkare ekonomiskt läge Under 2016 har arbetet med att stärka kommunens ekonomi fortsatt. Sedan 2013 då den politiska ledningen skiftade har vi haft hög prioritet på att minska kommunens låneskuld. Efter 2012 har den minskat från 244 mnkr till 85 mnkr. Lysekils kommun redovisar ett positivt resultat på 18,5 mnkr. Ett resultat som behövs för att vi ska kunna självfinansiera våra investeringar. En del verksamheters ekonomiska resultat avviker från budget vilket inte är så ovanligt. Där det finns ett positivt resultat som är högre än budget, finns orsaker tydligt definierade. Enheter som överskridit sin budget har förbättrat sin ekonomiska uppföljning och resultatet ligger mer i linje med budget än tidigare år. De närmaste åren väntar oss ekonomiskt tuffare tider

72 ÅRSREDOVISNING 2016 KOMMENTAR OCH ORGANISATION 7 Oppositionsrådet har ordet Stort överskott tack vare statliga ersättningar för nyanlända Budgeten för 2016 hade sitt ursprung i oppositionens budgetförslag. Resultatet blev ett överskott på närmare 20 mnkr. Detta trots en nollbudget. Liksom föregående år beror överskottet väsentligen på statliga ersättningar för nyanlända som vi inte fullt ut har nyttjat. Resultatet har medfört en stärkt soliditet, vilket gör att vi står en aning bättre rustade framöver. Tack vare flyktingmedlen uppvisar nästa alla nämnder positiva resultat. Antalet invånare ökar tack vare inflyttning från utlandet Antalet invånare ökade liksom föregående år kraftigt. Detta efter många års nedåtgående trend. Man ska dock vara medveten om orsaken till denna ökning. Vi har sedan många år tillbaka en situation med ett födelseunderskott, det vill säga färre föds än som dör. Detta medför att invånarantalet sjunker. Detta förhållande får vi räkna med många år framöver eftersom vi är en kommun med en åldrande befolkning. Det som håller uppe invånarantalet, och till och med får det att stiga, är det positiva flyttningsnettot. Det vill säga fler personer flyttar in till vår kommun än vad som flyttar ut. Tittar man närmare på vad detta flyttningsnetto består av, finner man att detta har sin grund i en betydande inflyttning från utlandet, alltså inte en inflyttning från det egna länet eller från övriga riket. Man måste således vara medveten om att de två senaste årens överskott och vår befolkningsutveckling i väldigt stor utsträckning beror på rikets flyktingmottagande. Inte minst måste vi ta detta i beaktande när det gäller vår planering av ekonomin och när det gäller planeringen av nya bostäder. Dessa flyttströmmar kan snabbt vända med följd att invånarantalet sjunker och ekonomin försämras. Bättre centrala processer Vi ser klara förbättringar när det gäller många av kommunens centrala processer som exempelvis de ekonomiska uppföljningarna och budgetprocessen. Beslut om viktiga ordning-och-reda-frågor har fattats såsom styrdokument för arbete med krisberedskap, ekonomistyrningsprinciper, arbetsmiljöarbete med mera. Stockevik. Detaljplanen för Utsiktsberget, en av cirka 25 pågående detaljplaner, har lagt beslag på en stor del av resurserna. Förbättringspotentialer finns inom socialnämnden och kommunstyrelsen Under året har en genomlysning av socialnämndens respektive kommunstyrelsens verksamheter (gäller särskilt delar av samhällsbyggnadsförvaltningen) genomförts. För socialnämndens del resulterade detta i en rapport som gav vid handen att vi jämfört med andra kommuner har mycket höga kostnader. En av slutsatserna var att vi måste arbeta mycket mer förebyggande. När det gäller samhällsbyggnadsförvaltningen kan det konstateras att det finns en förbättringspotential när det gäller leverans av tjänster till allmänheten. Slutligen, ett stort tack till alla medarbetare för ett väl genomfört arbete! Lysekil i mars 2017 Ronald Rombrant (LP) Oppositionsråd Inom vissa områden skulle vi ha velat ha kommit längre Vi har inte nått så långt som det var tänkt när det gäller framtagandet av en ny vision och uppstart av arbetet med ny översiktsplan. Arbetet med detaljplanen för Norra Hamnstranden fortgår, men kanske inte i den takt som varit förväntad. Under året har kommunfullmäktige antagit en detaljplan, Södra

73 8 ÅRSREDOVISNING 2016 KOMMENTAR OCH ORGANISATION Kommunchefen har ordet Ny styrmodell 2016 har kännetecknats av arbetet med att införa den nya styrmodell som fastställdes av kommunfullmäktige i mars. Utbildningsinsatser har genomförts för politiker och samtliga chefer i kommunen. Budgeten för 2017 togs fram utifrån den nya styrmodellen under våren 2016 och resulterade bland annat i att kommunfullmäktige beslutade om fem utvecklingsområden för kommunens verksamhet. Vidare har alla chefer arbetat med att beskriva sina verksamheters uppdrag, kritiska kvalitetsfaktorer och indikatorer för dessa. Arbetet har varit intensivt och engagemanget glädjande nog stort. Målet är att styrmodellen i alla delar ska vara på plats under För att lyckas med detta måste vi vara uthålliga hålla fast vid och leva efter styrmodellen inte minst när det gäller ansvar och roller i organisationen. En väl fungerande och accepterad styrmodell är en nödvändig förutsättning för att möta de utmaningar och möjligheter som Lysekils kommun står inför. Vision Lysekil 2030 Hur vill vi att Lysekils kommun ska utvecklas till år 2030? En tydlig viljeinriktning för vad Lysekils kommun ska vara i framtiden är målet för den översiktsplan och det visionsarbete som startades under Visionen ska ge en långsiktig färdriktning för kommunens verksamheter medan översiktsplanen ska beskriva hur vi vill använda mark- och vattenområden utifrån visionens inriktning. Visionen beräknas kunna vara färdig för beslut i maj 2017, medan översiktsplanen har ett längre tidsperspektiv. Utmaningar och möjligheter För 2016 redovisas ett positivt resultat för Lysekils kommun på 18,6 mnkr, men redan för 2017 ser prognoserna för skatteintäkterna betydligt sämre ut. Inom några verksamheter finns obalanser i ekonomin som måste hanteras genom anpassningar och effektiviseringar. Samtidigt kommer behoven av kommunal service att öka i framtiden, bland annat till följd av en allt äldre befolkning. Vidare finns det områden där nya satsningar skulle behövas för att Lysekils kommun ska kunna erbjuda en ännu högre livskvalitet. En särskild utmaning under 2016 har varit integrationsarbetet där vi har utökat våra insatser. I Lysekils kommun har vi löst mottagandet av nyanlända på ett klokt sätt och många medarbetare har gjort stora ansträngningar för att lösa situationen. I ett projekt med särskild finansiering från staten har vi kunnat stärka arbetet och även kunnat ge bidrag till föreningslivet. Men det finns också stora möjligheter, inte minst har vi ett försteg jämfört med många andra orter genom de attraktiva miljöer vi har inom kommunen. Dessutom planerar kommunens största privata arbetsgivare för en stor expansion med många nya arbetstillfällen. Men detta måste vi förvalta och utveckla kommunens roll är att vara möjliggöraren för boende, företagande och besök. Genom en bra grundverksamhet inom vård och omsorg, skola och samhällsbyggnad kan vi skapa förutsättningar för en positiv utveckling. Men det handlar också om att vi alla hjälps åt att kommunicera den positiva bilden av Lysekils kommun att vi lyfter platsen vi lever och verkar på! Attraktiv arbetsgivare Jag är helt övertygad om att vi tillsammans kommer att möta utmaningarna och ta möjligheterna framöver. För att lyckas med det måste vi vara en attraktiv arbetsgivare som tar tillvara chefers och medarbetares kreativitet för att utveckla och effektivisera våra verksamheter. Kommunens verksamhet består till allra största delen av olika välfärdstjänster och service. Det är i mötet mellan våra medarbetare och kunden som verksamheten skapar värde vi gör skillnad i människors vardag. Det är därför av helt avgörande betydelse att vi kan behålla och rekrytera chefer och medarbetare med rätt kompetens. Arbetsmiljö, anställningsvillkor och kompetensförsörjning kommer därför att vara prioriterade frågor även de kommande åren för att vi ska kunna leverera bra verksamhet till kommuninvånarna. Lysekil i mars 2017 Leif Schöndell Kommunchef

74 ÅRSREDOVISNING 2016 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE sid 9 40

75 10 ÅRSREDOVISNING 2016 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Vision mål och kvalitetsarbete Lysekils kommun ska vara ett levande samhälle året runt och präglas av positiva människor som inspirerar varandra till nya idéer, visar tolerans och känner framtidstro. God ekonomisk hushållning långsiktig stabil ekonomi Enligt kommunallagen ska kommunen ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det finns ett lagstadgat balanskrav som innebär att kostnaderna inte får vara större än intäkterna. En grundprincip är att en generation inte ska förbruka vad en tidigare generation skapat och kostnaderna får inte övervältras på kommande generation utan varje generation ska bära sina kostnader. Finansiella mål behövs som restriktion för verksamheten. Mål och riktlinjer för verksamheten krävs för att få en koppling mellan ekonomi och verksamhet. I budget för 2016 angavs två finansiella mål, dels att resultatet skulle vara positivt och dels att investeringar skulle finansieras med egna medel. Årets resultat uppgick till 18,6 mnkr vilket motsvarar 2,2 procent av de totala skatteintäkterna och kommunen har inte tagit upp några nya lån för att finansiera nya investeringar. De finansiella målen för 2016 är därmed uppfyllda. Arbetet med att utveckla och förnya Lysekils kommuns vision sker inom ramen för den nya översiktsplanen. Arbetet har påbörjats med flera aktiviteter och med ansatsen att få en bred förankring bland kommuninvånarna. Den nya visionen beräknas vara klar under Kommunen har i budgeten för 2017 tagit fram nya utvecklingsområden och dessa kommer att vara grund för redovisningen i årsredovisningen Nedan redovisas nuvarande mål. Lärande Kommunens verksamheter ska utgå från individens, samhällets och näringslivets behov. Verksamheterna bedrivs kunskapsbaserat och med gott omdöme och nytänkande. Livsmiljö Ett varierat utbud av boendealternativ och rekreationsmöjligheter som ger livskvalitet till medborgare och besökare i alla åldrar. Ekonomi En ekonomi i balans med utrymme för utveckling. Näringsliv Ett hållbart och mångsidigt näringsliv med goda förutsättningar att utvecklas och växa. För mätning av hur målområdena utvecklas har kommunfullmäktige beslutat om uppföljningsmål inom varje målområde. Här redovisas uppföljningsmålen och utfallet av dem. FOTO: LYSEKILS KOMMUN

76 ÅRSREDOVISNING 2016 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 11 Lärande Medborgarnas upplevelse av kommunens verksamheter ska förbättras Indikator Mål Lysekils NMI (Nöjd-Medborgar-Index) öka Mätning: SCB, Nöjd-Medborgar-Index. Uppgift saknas.föregående mätning gjordes 2014, då indexet för Lysekils kommun var 37. Medborgarnas upplevda inflytande ska öka Indikator Mål Lysekils NII (Nöjd-Inflytande-Index) öka Antalet vårddagar på institution för barn och unga ska minska Indikator Mål Antal vårddagar per månad minska Mätning: Socialförvaltningens redovisning. Målet för att antal vårddygn på institution för barn och unga ska minska har uppnåtts i förhållande till föregående års resultat. Under 2016 har 263 dygn per månad använts för placering av barn och unga i förhållande till 2015 då siffran var 342 dygn. Detta innebär en minskning med 79 dygn per månad. Minskningen beror till stor del på att placering i familjehem har ersatt institutionsplaceringar. Mätning: SCB, Nöjd-Inflytande-Index. Uppgift saknas. Föregående mätning gjordes 2014, då indexet för Lysekils kommun var 25. Information och kommunikation ska samordnas och stärkas internt och externt inom koncernen Indikator Mål Andel medarbetare som helt eller i stort sett instämmer i påståendena rörande information i medarbetarundersökningen Medborgarna upplever kommunens information som god (NII medborgarundersökning delmått rörande information) öka öka Mätning: Den interna informationen mäts med hjälp av Lysekils kommuns medarbetarundersökning. Uppgift saknas. Andelen ungdomar i grundskola och gymnasieskola med fullständiga betyg ska öka Indikator Mål Andel med fullständiga öka 77,0 74,5 71,1 betyg i grundskola i % Andel med fullständiga betyg i gymnasieskola i % öka 85,1 84,6 86,4 Mätning: Grundskolans betygsstatistik är hämtad ur SiRiS (Skolverket) för vårterminen. Den nedåtgående trenden har brutits. Arbetet med höjda skolresultat är ett utvecklingsmål för nämnden. Arbetet fortsätter. Livsmiljö Lysekil ska ha en positiv befolkningsutveckling Indikator Mål Antal invånare den 31 december öka Mätning: SCB, befolkningsstatistik. Målet har uppnåtts. Invånare blir allt nöjdare med att bo i Lysekils kommun Indikator Mål Placering på Fokus ranking Här är bäst att bo Lysekils NRI (Nöjd- Region-Index) öka öka Mätning: Tidningen Fokus ranking respektive SCB:s Nöjd-Region-Index. Lysekils kommun har tappat placeringar i tidningen Fokus ranking, målet har inte nåtts. Uppgift saknas för NRI. Föregående mätning gjordes Sjukfrånvaron bland anställda i Lysekils kommun ska vara lägre än 5 procent Indikator Mål Sjukfrånvaro < 5 % 7,3 % 7,9 % 7,8 % Mätning: Frånvarostatistik hämtat ur det personaladministrativa system Heroma. Sjukfrånvaron har minskat i jämförelse med 2015, men målet är inte nått. Antalet långtidssjuka (över 60 dagar) har minskat från 58,9 procent till 45,2 procent vilket ger effekt på den totala sjukfrånvaron som är 7,3 procent. En av orsakerna till minskningen av långtidssjukskrivna är bland annat kompetensutbildning i rehabilitering för chefer. Energiförbrukningen ska minska Indikator Mål Förändring kwh/m2 minska + 8 % +/- 0-1,1 % Mätning: Fastighetsenhetens sammanställning av kommunens totala energiförbrukning. Målet har inte nåtts. Ökningen av kwh beror på väderavvikelser jämfört med Man brukar säga att cirka en grads förändring i temperatur ger cirka fem procent förändrad användning av värme för uppvärmning. Det gäller både inomhus- och utomhustemperaturen. Det märktes tydligast i januari 2016 då det var cirka fem grader kallare än i januari Samma mönster märktes alla vintermånader under 2016, om än inte i lika stor utsträckning.

77 12 ÅRSREDOVISNING 2016 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Minst tre av aktiviteterna i Förslag till miljömål för Lysekils kommun övergripande mål samt detaljmål 2013 ska genomföras Indikator Mål Antal aktiviteter > Miljönämnden i mellersta Bohuslän redovisar sina mål separat i årsredovisningen. Kommentarer till måluppfyllelse 1. Motverka otillåten eldning genom aktiva insatser genom exempelvis kartläggning av material till avfallsstationer. Inga förbyggande insatser har gjorts målet har inte nåtts. 2. Samtliga verksamheter som använder eller säljer kemikalier ska tillsynas senast det är troligt att målet kommer kunna nås. 3. Upprätta en gemensam, gränsöverskridande Blå översiktsplan för de fyra kustkommunerna i norra Bohuslän (Sotenäs, Lysekil, Strömstad och Tanum) målet har nåtts. 4. Senast 2020 ska samtliga enskilda avloppsanläggningar vara tillsynade, arbetet pågår enligt plan målet har nåtts. 5. Tillsyn över marina verksamheter såsom marinor och hamnar ska prioriteras. Marinor har haft tillsyn med inriktning på rening av spolvatten och båtuppställning målet har nåtts. 6. Alla strandskyddade områden längs kuststräckan samt större sjöar där kommunen är tillsynsmyndighet ska kontrolleras senast Ingen egeninitierad tillsyn har bedrivits målet har inte nåtts. 7. Peka ut orörda områden värda att skydda från exploatering. Personal deltar i översiktsplaneringen men har inte arbetat särskilt med att identifiera orörda områden målet har delvis nåtts. 8. Genomföra åtgärder för att styra, informera och motivera byggherrar och exploatörer att bygga energisnålt. Energirådgivning har inte erbjudits målet har inte nåtts. Ekonomi Lysekils kommun ska redovisa ett positivt resultat Indikator Mål Resultat i % av skatteintäkter Mätning: Årsredovisningen. Målet har uppnåtts. 0 % 2,2 % 4,6 % 1,8 % Investeringar ska finansieras med egna medel Indikator Mål Lånefinansierade investeringar (mnkr) Mätning: Årsredovisningen. Målet har uppnåtts. Näringsliv Ett näringslivsklimat som stödjer tillväxt och utveckling inga inga inga inga Indikator Mål Placering på Svenskt Näringslivs ranking bättre Folkhälsan ska förbättras Indikator Mål Andel uppfyllda mål i plan 100 % 20 % 13 % 6 % Mätning: Drogvaneundersökning, folkhälsostatistik, avstämning mot målen i folkhälsoplanen. Majoriteten av indikatorerna mäts på årsbasis, vart annat eller vart tredje år. Målet har inte nåtts. Värt att lyfta 2016 är att resultatet av skolelevers drogvanor. Avseende drogvanor finns fortfarande utmaningar. Den långsiktiga trenden är nedåtgående men jämfört med regionen ligger Lysekils kommun sämre till när det gäller främst ungas alkohol- och tobaksvanor. Ökningen (andel uppfyllda mål i folkhälsoplanen) beror till stor del på förbättring av betygsresultat i årskurs 9 samt på att arbetet med tidiga insatser kring barn och unga fortskrider med Familjens Hus som arena. Folkhälsan har under 2016 prioriterat tidigt förebyggande insatser för barn och unga. Placering på SKL:s servicemätning Insikt bättre Mätning: Svenskt Näringslivs ranking över företagsklimat. SKL:s servicemätning Insikt. Lysekils kommun har tappat placeringar i Svenskt näringslivs ranking, målet har inte uppnåtts. Lysekils kommun har inte medverkat i SKL:s servicemätning Insikt under 2016, inget resultat kan redovisas. Lysekils kommun kommer att medverka i Insikt under Upprätta en markförsörjningsplan för att underlätta företagsetablering Indikator Mål Plan upprättad och antagen Ja Pågår Pågår Nej Mätning: Markförsörjningsplan upprättad och antagen (Ja/Nej.) Arbetet med att upprätta markförsörjningsplanen pågår men har blivit försenat. Beräknas färdigställas under 2017, målet har inte uppnåtts. Hög förvärvsfrekvens Indikator Mål Förvärvsfrekvens Lysekil öka - 78,1 % 79,1 % Mätning: SCB. SCB har inte redovisat förvärvsfrekvensen för 2016 ännu och målet kan därför inte redovisas.

78 ÅRSREDOVISNING 2016 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 13 Omvärldsanalys Omvärlden Enligt SKL har den svenska exportens förhållandevis klena utveckling mellan 2008 och 2016 i huvudsak berott på en relativt svag ekonomisk utveckling i vår omvärld. I de länder med störst betydelse som mottagare av svensk export växte BNP i genomsnitt med endast 1,1 procent årligen mellan 2008 och 2016, vilket kan jämföras med genomsnittlig årlig tillväxt på 2,4 procent mellan 2000 och Utvecklingen under den senaste åttaårsperioden tyngs av att flera euroländer ännu inte återhämtat sig efter finanskrisen och således inte nått balans, men den svaga utvecklingen sammanhänger också med mer nytillkomna problem som att lägre oljepriser och handelssanktionerna mot Ryssland negativt påverkat utvecklingen på viktiga svenska exportmarknader som till exempel Norge och Finland. BNP på de främsta svenska exportmarknaderna ökade sammantaget med endast 1,8 procent respektive med 1,7 procent 2014 och Även 2016 beräknas tillväxten stanna vid 1,7 procent. Det är en utveckling som är väsentligt svagare än historiskt och anmärkningsvärd mot bakgrund av att konjunkturen förstärks och arbetslösheten i flera länder går ned. Utvecklingen i omvärlden beräknas inte bli mycket bättre nästa år. I vissa betydelsefulla länder för svensk export som till exempel i EU beräknas ökningen i BNP bli svagare nästa år. Både i Storbritannien och i delar av Kontinentaleuropa, som till exempel Tyskland, beräknas tillväxten i BNP bli svagare. Den fortsatt svaga utvecklingen internationellt innebär att det inte blir någon större fart på svensk export. I år beräknas exporten (i kalenderkorrigerade termer) öka med 3,2 procent och nästa år med 3,5 procent. Det är ökningar som ligger en bra bit under historiska genomsnitt, trots att den svenska kronan under de senaste åren försvagats med omkring 10 procent, vilket borde verkat stimulerande för svensk export. Flera centralbanker har signalerat en lättare penningpolitik efter den brittiska folkomröstningen om att lämna EU, vilket har bidragit till sjunkande obligationsräntor. I flera länder, däribland Sverige, har räntan på femåriga statsobligationer i år antagit negativa värden. Under sommaren nådde femårsräntan under 0,5 procent. Även räntan på tioåriga statsobligationer har nått historiska bottennivåer. Under stora delar av augusti låg den svenska tioårsräntan under 0,1 procent. Bedömningen är att räntorna nått sin lägsta punkt. Framöver beräknas räntorna stiga. En fortsatt relativt svag tillväxt internationellt tillsammans med fortsatt osäkerhet kring följderna kring Brexit gör dock att utvecklingen mot mer normala räntenivåer går långsamt och kommer att ta flera år i anspråk. En fortsatt betydande försiktighet från Riksbankens sida gör att kronan hålls fortsatt svag. Två höjningar av reporäntan under slutet av 2017 gör att kronan stärks, framförallt mot euron. Sverige Den svenska ekonomin har under de senaste två åren utvecklats väl, med en snabbt stigande produktion och sysselsättning parallellt med en vikande arbetslöshet. Den svenska ekonomin har därmed återhämtat det fall i resursutnyttjandet som skedde i samband med finanskrisens utbrott hösten Konjunkturläget idag kan beskrivas vara i konjunkturell balans. Den sammantagna utvecklingen under denna åtta år långa lågkonjunktur skiljer sig på flera sätt från tidigare perioder av lågt resursutnyttjande. Tillväxten i omvärlden har varit osedvanligt svag, vilket inneburit att också utvecklingen av svensk export har varit dämpad. Inhemsk efterfrågan har därmed kommit att spela en större roll för återhämtningen än vad som vanligtvis brukar vara fallet. En annan skillnad mot tidigare lågkonjunkturer är produktivitetens svaga utveckling. Tillväxten i svensk ekonomi har under de senaste åren i högre grad än tidigare baserats på en ökad sysselsättning. Trots långsam produktivitetstillväxt har inflationen varit låg. Sjunkande räntor och en svagare utveckling av råvaru- och energipriser är två orsaker till detta, men också lönerna har ökat mindre än normalt. Svag löneutveckling men samtidigt svag prisutveckling har inneburit att reallönerna utvecklats ungefär som tidigare. Och detta alltså trots en betydligt långsammare produktivitetsutveckling. Den svaga utvecklingen av produktiviteten är Sverige inte ensamt om. Även i andra länder har produktivitetens utveckling försvagats, vilket inneburit att BNP överlag har utvecklats väsentligt långsammare än tidigare.

79 14 ÅRSREDOVISNING 2016 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I ett mer långsiktigt perspektiv är det inte i första hand efterfrågan utan istället tillgången på arbetskraft och hur produktiviteten utvecklas som avgör BNP:s utveckling. Kommunerna Kommunsektorn står inför stora verksamhetsmässiga och ekonomiska utmaningar. Utvecklingen går nu in i ett skede som innebär att kostnaderna för demografin ökar snabbare än intäkterna. Detta kräver ett nytt synsätt på kommunal välfärd och en rad åtgärder från stat, kommuner och landsting. I ett ekonomiskt perspektiv ökar den andel av befolkningen som kräver mycket resurser i kommunal service; både de unga och de äldre. Enligt SKL (Sveriges kommuner och landsting) förväntas samhällsekonomin återgå till ett normalläge utifrån att vi har haft en förhållandevis hög tillväxt. Antalet arbetade timmar ökade snabbt vilket inneburit att skatteunderlaget växt. Sysselsättningsökningen förväntas nu bli mindre när konjunkturen dämpas och med det följer att skatteunderlagets tillväxt blir lägre. Samtidigt förväntas de demografiskt betingade kostnaderna för kommunernas och landstingens verksamhet växa snabbare än skatteunderlaget från och med Både de unga och de äldres andel av befolkningen ökar. Den framtida kraftiga ökningen av det demografiska trycket har tidigare förväntats komma efter 2020, och framförallt till följd av många fler äldre, vilket främst skulle påverka äldreomsorgen och hälso- och sjukvården. Den demografiska dramatiken har dock tidigarelagts, genom den starkt ökande befolkningen. Det har främst med den historiskt stora flyktinginvandringen att göra, men är också en följd av ett ökat barnafödande. Antalet födda har ökat stadigt sedan bottenåret 1999 och väntas om några år överstiga rekordåret Antal barn och elever i förskola, grundskola och gymnasieskola väntas öka med cirka fram till 2020, till 2,2 miljoner. Därtill kommer ökningen av 0 1-åringar, vilket främst påverkar hälso- och sjukvården. Den kraftiga befolkningsökningen fram till 2020, totalt cirka , påverkar förutom skolan en rad andra verksamheter; hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, socialtjänst, bostadsförsörjning, räddningstjänst, kulturverksamhet och tekniska verksamheter. En bit in på 2020-talet förvärras läget ytterligare då ökningen av antal äldre skjuter fart. Ett annat växande problem av högkonjunkturen är bristen på arbetskraft inom allt fler områden och kompetenser. Detta påverkar kommunerna både vad gäller verksamheten och kostnaderna. Bristen på arbetskraft kan leda till höjda löner och en ökning av hyrpersonal. De generella statsbidragen antas öka med 2 procent realt per år De förväntade kostnadsökningarna är dock betydligt högre och SKL pekar på att det behövs resultatförbättrande åtgärder som motsvarar 2,1 skattekronor. Skattehöjningar i den storleken bedöms dock inte som troliga utan det handlar snarare om en kombination av olika åtgärder där effektiviseringar är en viktig komponent. En stor del av förklaringen är att det demografiska trycket kommer tidigare beror på att under ökade befolkningen kraftigt som en konsekvens av den stora flyktingströmmen till landet. Kostnadsökningar har då skett men under asyltiden kompenseras kommunerna av staten som också har kostnadsansvaret. Efter hand som allt fler får uppehållstillstånd övergår successivt ansvaret till kommunerna. Det kan därmed förväntas bli ett större tryck på kommunerna. Det är emellertid svårt att helt överblicka konsekvenserna av dessa kostnadsökningar: fler invånare kräver per automatik att den kommunala servicen måste öka och möjligheten till finansiering av detta hänger intimt ihop med möjligheten till sysselsättning. Även pensionskostnaderna ökar i allt snabbare takt, framförallt i landstingen. Bidragande orsaker är högre löne- och prisuppräkningar. Totalt väntas pensionskostnaderna i hela kommunsektorn öka från 50 miljarder kronor i år, varav 17 miljarder kronor utgörs av tidigare intjänade pensioner, till 65 miljarder kronor år Det står klart att kommunsektorn står inför stora verksamhetsmässiga och ekonomiska utmaningar. Kostnadsökningarna kommer att tillta, samtidigt som intäkterna ökar långsammare. I bästa fall kan detta scenario skjutas fram något eller några år på grund av FOTO: MOSTPHOTOS.COM

80 ÅRSREDOVISNING 2016 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 15 fortsatt hög i vissa grupper. Klyftan växer och arbetslösheten utgörs i allt större utsträckning än tidigare av personer som är och förblir långvarigt arbetslösa. Det är framför allt personer med förgymnasial utbildning, personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, arbetslösa i åldern år och vissa grupper av utomeuropeiskt födda. Den totala arbetslösheten i Lysekils kommun per december 2016 var 6,8 procent och ungdomsarbetslösheten uppgick till 10,1 procent. Jämfört med motsvarande period 2015 har den totala arbetslösheten ökat med cirka 1,2 procent och ungdomsarbetslösheten ökat med 1,8 procent. Det kan jämföras med riket i december 2016 där den totala arbetslösheten var 7,8 procent och ungdomsarbetslösheten 11,5 procent. Jämfört med motsvarande period 2015 för riket har den totala arbetslösheten minskat med 0,2 procent och även ungdomsarbetslösheten har minskat med 1,5 procent. Arbetsmarknaden bedöms inte förändras i stor utsträckning under tillfälliga faktorer, men alla kalkyler pekar mot en utveckling i en riktning som innebär svåra finansieringsproblem för kommuner och landsting. Det är därför nödvändigt att redan nu ha ett starkt fokus på åtgärder som kan bromsa kostnadsutvecklingen. Det finns ingen enskild lösning utan det kommer krävas en rad åtgärder under lång tid. En ökad skattekraft genom att fler kommer i arbete är utan tvekan den viktigaste grundförutsättningen för att bättre kunna finansiera välfärdstjänsterna. Då är det viktigt att integrationen förbättras avsevärt, att utbildningen förbättras och även att välfärden i övrigt fungerar bra. Arbetsmarknad Arbetsmarknaden har varit positiv och fler har fått arbete i långsam takt under senare år. Trots att sysselsättningen ökade har ändå arbetslösheten ökat något till följd av att fler personer skrivs in i etablering. När arbetslösheten ökar kan det ge negativa konsekvenser för den enskilde och ett ökat behov av insatser och stöd från kommunen. Lysekils kommun står dock inför ett ökat behov av arbetskraft inom flera områden och i ett längre perspektiv kan en ökning av befolkningsunderlaget bidra till att lösa det kommande behovet. Ett långvarigt problem är att arbetslösheten är Befolkning Invånarantalet i Lysekils kommun minskade sex år i följd mellan 2009 och 2014 men trenden bröts 2015 då kurvan åter vände uppåt. År 2016 ökade befolkningen i Lysekils kommun med 106 personer. Vid årets slut uppgick invånarantalet till vilket är det högsta sedan Jämfört med regionen och riket har Lysekils kommun en större andel äldre invånare. Andelen personer över 65 år i kommunen har ökat från 22,0 procent år 2005 till 28,2 procent år I regionen är andelen 19,3 procent och i riket är andelen 19,8 procent. Medelåldern i Lysekils kommun, liksom i grannkommunerna utmed kusten, ökar långsamt och är nu knappt 47 år. Medelåldern i Sverige som helhet är 41,2 år. Födelsetalen ligger kvar på en låg nivå vilket hänger samman med den höga medelåldern. Under 2016 föddes 128 barn, vilket ändå är en något högre siffra än året innan (108). Under 2016 avled 228 personer. Lysekils kommun hade därmed ett negativt födelsenetto (-100) under året, vilket har varit fallet ända sedan mitten på 1990-talet. Flyttningen har ökat under en lång följd av år, även om det finns variationer mellan åren var utflyttningen något högre än åren innan, men flyttnettot var ändå tydligt positivt. Det var alltså fler som flyttade in, 941 personer, än som flyttade ut, 739 personer. Ungefär hälften, 473 personer, av de 941 personer som flyttade till Lysekils kommun under 2016 kom från andra kommuner i Västra Götalands län. Många har också en koppling till kommunen sedan tidigare. 213 personer kom från övriga Sverige och 255 personer kom från utlandet. Bland invandrarna var Syrien det största födelselandet med 125 invandrare och 38 var svenskar som återinvandrade.den har varit positiv och fler har fått arbete i långsam takt under senare år.

81 16 ÅRSREDOVISNING 2016 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Riskbedömning Lysekils kommun och kommunkoncern är i sin verksamhet utsatt för olika typer av risker. Exempel på risker är finansiella risker, borgensåtaganden, skador på kommunal egendom, störningar i IT-system med mera. Låneskuld Diagramrubrik 1200,0 1000,0 800,0 600,0 400,0 200,0 0,0 Koncernen Kommunen Långfristiga externa lån, koncernen Belopp i mnkr Belopp Andel Kommunen 85,0 10% Lysekils Stadshus AB 110,7 12% Leva i Lysekil AB 258,1 29% LysekilsBostäder AB 411,0 46% Lysekils Hamn AB 19,6 2% Rambo 4,3 0% Mitt Bohuslän 1,1 0% Summa 889,8 100% 889,8 85,0 Finansiella risker Kommunen har fastställt en finanspolicy som gäller för såväl kommunen som koncernföretagen i Lysekils Stadshus AB. I koncernen Lysekils Stadshus AB ingår dotterbolagen LysekilsBostäder AB, Leva i Lysekil AB, Lysekils Hamn AB samt Havets Hus i Lysekil AB. Finanspolicyn anger de risknivåer som gäller för finansiering avseende räntebindning, kapitalbindning, ansvarsfördelning, underlag för bedömning inför beslut om tecknade av borgen, rapporteringsskyldighet med mera. Den övergripande målsättningen är att säkerställa den löpande betalningskapaciteten samt att uppnå en effektiv kapitalanskaffning inom fastställda ramar och fattade beslut. Den totala externa låneskulden i kommunens sammanställda redovisning uppgår till 898,8 mnkr (959,9 mnkr) varav kommunens externa låneskuld utgör 85,0 mnkr (110,0 mnkr). I kommunens finanspolicy anges att minst tre långivare bör eftersträvas. Kommunen hade vid årsskiftet enbart Kommuninvest som långivare. När det gäller koncernen hade ett av koncernbolagen dessutom SEB som långivare. På koncernnivå var Kommuninvests andel 99 procent, vilket är samma som vid 2015 års utgång. Enskild långivare, med undantag för Kommuninvest, bör enligt finanspolicyn inte representera mer än 50 procent av den totala skuldportföljen. För att uppnå en effektiv och flexibel hantering av ränterisken i kommunens och koncernens skuldportföljer, används finansiella derivatinstrument. Hanteringen sker i enlighet med de riktlinjer och ramar som är fastställda i kommunens finanspolicy. De instrument som är tillåtna är ränteswapar, FRA, Caps och Floors. Ränteswapar har hittills använts både i koncernen och i kommunen. Utestående ränteswapavtal uppgår till 85,0 mnkr (105,0 mnkr) hos kommunen och 775,0 mnkr (795,0 mnkr) hos koncernen. På bokslutsdagen finns ett värde på cirka -10,5 mnkr (-10,9 mnkr) i kommunens ingångna avtal och -83,4 mnkr (-73,4 mnkr) i koncernens ingångna avtal. Negativt värde representerar den kostnad som skulle uppstå om avtalen avslutas i förtid. Motsvarande undervärde eller övervärde, så kallad ränteskillnadsersättning, uppstår om man i stället valt att använda långa räntebindningar på bolagets lån. Om respektive ränteswapavtal kvarstår till sitt slutförfallodatum så kommer undervärdet eller övervärdet att löpande elimineras. Den genomsnittliga räntebindningstiden i skuldportföljen ska enligt policyn inte understiga ett år och inte överstiga sju år. I kommunen var räntebindningstiden 5,8 år (6,0 år) och i koncernen 4,3 år (4,9 år). Den genomsnittliga effektiva räntan för kommunen uppgår till 3,08 procent (3,16 procent). För koncernen var den genomsnittliga effektiva räntan 2,70 procent (2,56 procent). Enligt policyn bör den genomsnittliga kapitalbindningstiden inte understiga ett år. Den genomsnittliga kapitalbindningstiden för kommunen är 0,95 år (1,52 år) och 1,60 år (1,68 år) för koncernen. Slutligen ska, inom den närmaste tolvmånadersperioden, högst 60 procent av låneportföljen förfalla. Vid bokslutstillfället uppgår denna andel för kommunens del till 48 procent (60 procent). För koncernen är motsvarande andel 45 procent (42 procent). Både kommunen och koncernen uppfyller således policyn i denna del. Kommuninvest Lysekils kommun är sedan juni månad 2006 medlem i Kommuninvest ekonomisk förening. I samband med inträdet som medlem ingick kommunen en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga kommuner som den 31 december 2016 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likadana borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest

82 ÅRSREDOVISNING 2016 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 17 ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB. Ansvaret ska också fördelas i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Lysekils kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse kan noteras att den 31 december 2016 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till mnkr och totala tillgångar till mnkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till mnkr (0,3 procent) och andelen av de totala tillgångarna uppgick till mnkr (0,3 procent). Borgensåtagande Kommunens borgensåtagande vid utgången av 2016 uppgick till 933,8 mnkr (972,4 mnkr), minskningen beror huvudsakligen på att LysekilsBostäder AB amorterat på sina långfristiga lån. Av åtagandet avser 800,4 mnkr kommunägda bolagen, 114,9 mnkr avser kooperativa hyresrättsförening Lysekils äldrebostäder, 11,3 mnkr avser Rambo AB. Resterande 7,1 mnkr avser förlustansvar till egna hem och bostadsrättsföreningar samt till Folkets Hus- och idrottsföreningar. Det föreligger i nuläget inte någon känd förlustrisk bland kommunens åtaganden. fullvärdesförsäkring av fastigheter. Avtalen innehåller också ansvarsförsäkringar och olycksfallsförsäkringar för barn och ungdomar samt personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Säkerhetsarbete Det kommunala säkerhetsarbetet samordnas av en särskild säkerhetssamordnare. Tjänsten delas med Munkedals kommun. IT-säkerhet Kommunstyrelsen har antagit en policy för IT-säkerhet. För att säkra en hög driftsäkerhet och tillgänglighet med få driftsstörningar görs kontinuerligt uppdateringar och förbättringar av backupprutiner, virusskydd och tillgång på reservkraft. Genom upprättat samverkansavtal med kommunerna Munkedal och Sotenäs kommer sårbarheten att minska. Risk och känslighetsanalys En kommun påverkas av händelser både genom egna beslut och av faktorer utom kommunens kontroll. Ett sätt att tydliggöra effekten av olika händelser är att upprätta en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar påverkar kommunens ekonomi. Nedan redovisas effekten av ett antal faktorer som påverkar kommunens ekonomiska resultat: Borgensåtagande ,0 1000,0 800,0 600,0 400,0 200,0 933,8 Händelse/förändring Kostnad/Intäkt mnkr Löneökning med 1 procent - 6,5 Förändring av försörjningsstödet med 10 procent Inflation, prisökning 1 procent på varor och tjänster +/- 1,5-0,9 Bruttokostnadsförändring med 1 procent +/- 3,7 Förändrad utdebitering med 1 kr +/- 31,0 Befolkningsförändring +/- 100 personer genomsnittsberäknad effekt på skatteintäkterna +/- 5,0 0, Intern kontroll Enligt antaget reglemente för intern kontroll ska kommunens nämnder besluta om genomförande av kontrollgranskning av system och rutiner inom sitt ansvarsområde. För koncernens bolag gäller de gemensamma ägardirektiven. Reglemente för intern kontroll och tillämpningsanvisningar antogs av Lysekils kommunfullmäktige Försäkringsskydd Kommunen och kommunens bolag har tecknat ett antal försäkringsavtal. Avtalen omfattar bland annat Utöver ovanstående har förändringar i befolkningsunderlaget avseende elevantal respektive antalet äldre en mycket stor betydelse för kostnadsutvecklingen. Det är framförallt svårt att snabbt anpassa verksamheten och därmed kostnaderna till minskande behov. För att kunna ha en beredskap och därmed ett bra planeringsunderlag för att kunna anpassa verksamheterna till förändringarna, görs årligen befolkningsprognoser. Uppföljningar av födelsenetto och flyttningsnetto sker kvartalsvis. En sammanfattande finansiell riskbedömning visar att ett kvalitetssäkrat prognosarbete, god kontroll och målstyrning måste ha fortsatt hög prioritet. På längre sikt bör kommunen ha ett resultat på minst två procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunal fastighetsavgift.

83 18 ÅRSREDOVISNING 2016 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomisk översikt Kommunal lagstiftning Kommunernas ekonomi och redovisning regleras av kommunallagen och den kommunala redovisningslagen. Lagarnas syfte är att den finansiella redovisningen ska kunna förmedla en rättvisande bild av ställning och resultat. Enligt kommunallagen ska kommunerna ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Detta innebär att det ska råda balans mellan inkomster och utgifter sett över tiden samt att förmögenheten ska värdesäkras mellan generationerna. Den kommunala redovisningslagen reglerar balanskravet vilket betyder att intäkterna ska vara större än kostnaderna. Lagarna har kommit till för att kommunernas ekonomi inte ska urholkas. Vid avstämning mot balanskravet ska bland annat realisationsvinster och realisationsförluster avräknas. Ett negativt balanskravsresultat ska vara återställt senast tre år efter att det uppkommit. Sammanställd redovisning kommunkoncernen Enligt lagen om kommunal redovisning ska kommunen årligen sammanställa en resultat- och balansräkning som ska omfatta såväl kommunens verksamhet som sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Det övergripande syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en bild av kommunens totala verksamhet, resultat och ekonomiska ställning. Sammanställningen visar också hur respektive enhet påverkar totalbilden. Den sammanställda redovisningen för Lysekils kommun avgränsas enligt 20-procentsregeln. Endast bolag där kommunen har ett betydande inflytande ska tas med. Med betydande inflytande räknas här mer än 20 procents röstinnehav. Balanskravsutredning 2016 Belopp i mnkr Resultat 18,6 35,7 avgår realisationsvinst från anläggningstillgångar 0,0-8,8 Årets resultat enligt balanskravet 18,6 26,9 Kommunkoncernen Lysekils Stadshus AB Delägda bolag och kommunalförbund Ägarandel 21,7% Ägarandel 38,2%

84 ÅRSREDOVISNING 2016 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 19 Resultaträkning 2016 Kommunen Kommunkoncernen Belopp i mnkr Not Verksamhetens intäkter 1 278,2 243,6 614,7 547,7 Verksamhetens kostnader ,4-970,3-1281,5-1181,5 Av-/nedskrivningar 3-29,5-25,6-104,8-78,4 Verksamhetens nettokostnader -822,8-752,3-771,6-712,2 Skatteintäkter 4 666,3 642,2 666,3 642,2 Generella statsbidrag 4 172,2 142,7 172,2 142,7 Finansiella intäkter 5 8,8 6,7 3,3 1,5 Finansiella kostnader 6-5,9-3,6-27,7-25,8 Resultat efter finansnetto 18,6 35,7 42,5 48,5 Årets skatt 0,0 0,0-0,7-0,9 Uppskjuten skatt 0,0 0,0-3,1-0,2 Årets resultat 18,6 35,7 38,7 47,4 Årets resultat Resultatet för Lysekils kommun 2016 uppgick till 18,6 mnkr vilket är 17,1 mnkr sämre än föregående år. Vid en jämförelse med 2015 ska man komma ihåg att realisationsvinster på 8,8 mnkr samt återbetalning av AFA-premier på 7,5 mnkr ingick i resultatet i det bokslutet. Noterbart 2016: Förändring av avsättning för framtida återställning av deponi på Sivik belastar resultatet med 8,0 mnkr. I samband med övergång till komponentredovisning av kommunens anläggningstillgångar har nedskrivningar under året gjorts med 1,0 mnkr. Efter översyn av äldre vilande investeringsprojekt har nedskrivning gjorts med 2,6 mnkr. I finansnettot ingår en kostnad för förtidsinlöst räntesäkring med 2,5 mnkr samt en intäkt på 2,0 mnkr i form av återbäring på insatt kapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Exploateringsintäkter vid försäljning av mark ingår med netto 5,6 mnkr. Schablonersättning för nyanlända som utbetalts föregående år men intäktsbokförts 2016 med cirka 2,1 mnkr. Överskott på 1,5 mnkr av det tillfälliga stöd som Lysekils kommun erhållit enligt regeringsbeslut i december 2015 för innevarande år med anledning av flyktingsituationen. Årets balanskravsutredning visar att balanskravet har uppnåtts. Kommunen har inga negativa resultat sedan tidigare år att återställa. Kommunkoncernen hade 2016 ett resultat efter finansnetto på 42,5 mnkr att jämföra med 48,5 mnkr året före. Tittar man på de olika delarna så var alltså kommunens resultat 17,1 mnkr sämre än fjolåret. För Lysekils Stadshus AB rådde det omvända med ett re- Årets resultat ,0 40,0 30,0 20,0 10,0 Kommunen 0, ,0 Koncernen Verksamhetens nettokostnadsandel av skatteintäkter och generella statsbidrag ,0% 100,0% 99,0% 98,0% 97,0% 96,0% 95,0% 94,0% 93,0% sultat 9,4 mnkr bättre 2016 jämfört med Lysekils kommuns delar i Rambo AB respektive Räddningstjänstförbundet Mitt Bohusläns resultat var båda något sämre än året före. Sammantaget var resultatet 6,0 mnkr svagare jämfört med Verksamhetens intäkter och kostnader samt avskrivningar Verksamhetens intäkter uppgick till 278,2 mnkr. 47,4 18,6 98,1%

85 20 ÅRSREDOVISNING 2016 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Jämfört med 2015 är det en ökning med 34,6 mnkr eller 14,2 procent. Till stor del kan ökningen förklaras av bidrag som stigit med 39,0 mnkr mellan åren. Bidraget uppgår totalt till 154,6 mnkr och de största bidragsgivarna är Migrationsverket med 87,4 mnkr, Skolverket med 17,3 mnkr samt Arbetsförmedlingen med 11,2 mnkr. Verksamhetens kostnader uppgick till 1 071,4 mnkr (970,3 mnkr). Ökningen uppgår till 101,1 mnkr eller 10,4 procent. Personalkostnaderna har ökat med 60,7 mnkr vilket innebär 10,3 procent. Antalet månadsavlönade anställda har ökat med 64 personer sedan föregående år. Medellöneökningen för tillsvidareanställda medarbetare i samband med löneöversyn 2016 var 2,7 procent. Pensionskostnaderna har ökat med 4,3 mnkr och uppgår till 57,5 mnkr. Bland övriga kostnader har inköp av förbrukningsmaterial, arbetskläder samt korttidsinventarier som datorer och tekniska hjälpmedel ökat totalt med 7,4 mnkr. Inköp av administrativa tjänster, konsulttjänster samt inhyrd personal har ökat med 4,5 mnkr. Avskrivningar och nedskrivningar av anläggningstillgångar uppgår till 29,5 mnkr vilket är en ökning med 3,9 mnkr jämfört med En förklaring till ökningen är att 3,7 mnkr avser nedskrivningar samt reverseringar av felaktigt gjorda avskrivningar. Andelen avskrivningar/ nedskrivningar i förhållande till skatteintäkterna är 3,5 procent vilket är något högre än föregående år. På kommunkoncernnivå har avskrivningar/nedskrivningar ökat med 24,6 mnkr mellan de båda jämförelseåren. Då har LysekilsBostäder AB och LEVA-koncernen gjort nedskrivningar av anläggningstillgångar med 16,0 mnkr respektive 5,0 mnkr. Skatteintäkters och generella statsbidrags utveckling , mnkr 900,0 850,0 800,0 750,0 700,0 650,0 600, Intäkter Nettokostnader 838,5 822,8 Finansnetto Kommunens finansnetto är positivt och uppgår till 2,9 mnkr och har minskat med 0,2 mnkr. Kommunens finansiella intäkter uppgår totalt till 8,8 mnkr och består till största delen av borgensavgifter. Dessa har minskat med 0,1 mnkr och uppgick 2016 till 5,7 mnkr. I övrigt består de finansiella intäkterna av ränta på koncerninterna lån, ränta på tillgodohavanden samt utdelning och återbäring på finansiella anläggningstillgångar. De finansiella kostnaderna består av ränta på lån och pensionsskuld. Av årets totalbelopp på 5,9 mnkr utgör 2,5 mnkr en engångskostnad för förtidsinlöst räntesäkring. På kommunkoncernnivå är finansnettot negativt och uppgår till 24,4 mnkr. Det är i princip oförändrat jämfört med Skatteintäkter och generella statsbidrag Kommunalskatten i Lysekils kommun har liksom närmast föregående år varit 22,46 kr. Snittet för riket var 20,75 kr och snittet för länet var 21,27 kronor. Skatteintäkter och statsbidrag inklusive kommunal fastighetsavgift uppgick till 838,5 mnkr vilket är 53,6 mnkr högre än Ökningen uppgår till 6,8 procent. I totalbeloppet är 13,4 mnkr (1,1 mnkr) inkluderat i form av engångsmedel med anledning av flyktingsituationen. Kommunens skattekraft som andel av medelskattekraften i riket uppgick till 96,9 procent.

86 ÅRSREDOVISNING 2016 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 21 Kassaflödesanalys 2016 Kommunen Kommunkoncernen Belopp i mnkr Den löpande verksamheten Årets resultat före finansiella poster 15,7 32,6 66,8 73,1 Justering för ej likviditetspåverkande poster 40,5 20,9 88,5 74,0 Erhållen ränta 8,8 6,7 3,4 1,7 Erlagd ränta -5,9-3,6-27,0-25,8 Betald inkomsskatt 0,0 0,0-2,5-0,5 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 59,1 56,6 129,3 122,5 Ökning/minskning förråd och lager -2,9-3,7-2,9-3,8 Ökning/minskning kundfordringar -3,7 1,7-28,8-0,3 Ökning/minskning kortfristiga fordringar -22,5-25,6-32,2-26,9 Ökning/minskning leverantörsskulder -4,6 1,8-2,6 1,8 Ökning/minskning kortfristiga skulder -45,0 10,1 1,0 13,1 Medel från verksamheten -19,6 41,0 63,8 106,5 Investeringsverksamheteten Förvärv av materiella anläggningstillgångar -30,0-38,3-112,5-97,4 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -1,5-2,7-1,5-2,7 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 7,5 9,3 53,2 30,9 Justering av övriga ej likviditetspåverkande poster -3,0 0,0 Medel från investeringsverksamheten -27,0-31,7-60,9-69,2 Finansieringsverksamheten Amortering av skuld -25,0-75,1-68,3-22,8 Ökning/minskning av långfristiga fordringar 0,0 78,8 0,0 0,0 Justering för ej likviditetspåverkande poster 0,0 2,1-0,9 2,1 Medel från finansieringsverksamheten -25,0 5,8-69,1-20,7 Årets kassaflöde -71,6 15,0-66,1 16,6 Likvida medel från årets början 93,7 78,7 109,2 92,6 Likvida medel vid årets slut 22,1 93,7 43,0 109,2

87 22 ÅRSREDOVISNING 2016 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kassaflöde kommunen Kassaflödet består av tre delar löpande verksamhet inklusive förändring av rörelsekapital, investeringsverksamhet samt finansieringsverksamhet. Kommunens löpande verksamhet med justering för poster som inte är likviditetspåverkande ger ett positivt kassaflöde på 59,1 mnkr. Kapitalbindningen har ökat med 78,7 mnkr beroende på ökning av kortfristiga fordringar och minskning av kortfristiga skulder. Tillsammans ger detta ett negativt kassaflöde från den löpande verksamheten inklusive förändring av rörelsekapital med 19,6 mnkr. När det gäller investeringsverksamheten under året har denna påverkat likviditeten negativt med netto 27,0 mnkr. Till sist finansieringsverksamheten som under året haft en negativ påverkan med 25,0 mnkr genom amorteringar på kommunens långfristiga lån med samma belopp. Tillsammans ger dessa delar ett totalt negativt kassaflöde under året med 71,6 mnkr. Detta är också vad kommunens likvida medel har minskat med sedan föregående årsskifte. Om man tittar på de olika delarna ovan kan man konstatera att det som sticker ut är kapitalbindningen. Det är i princip denna ökning (78,7 mnkr) som står för hela det negativa kassaflödet. En stor del i detta är att dotterbolagens tillgångssaldon på koncernvalutakontot har minskat (38,9 mnkr). För övrigt har kortfristiga fordringar ökat och kortfristiga skulder minskat vilket alltså ökar kapitalbindningen. Självfinansieringsgraden av investeringar uppgår till 219 procent. När detta nyckeltal överstiger 100 procent har årets anskaffningar finansierats med årets resultat och alltså utan att behöva ta upp nya lån. Investeringar , mnkr 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0, Kassaflöde kommunkoncernen Kommunkoncernen hade under året ett negativt kassaflöde på 66,1 mnkr. Medel från verksamheten har tillförts med 63,8 mnkr inklusive förändring av kapitalbindningen. Investeringsverksamheten har under året medfört ett uttag på 60,9 mnkr och finansieringsverksamheten har genom amorteringar medfört ett uttag på 69,1 mnkr. Likvida medel vid årets slut uppgår till 43,0 mnkr. 31,6

88 ÅRSREDOVISNING 2016 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 23 Balansräkning 2016 Kommunen Kommunkoncernen Belopp i mnkr Not Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar 7 0,0 0,0 0,2 0,2 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 8 388,6 379, , ,2 Pågående investeringar 9 8,3 23,7 28,3 36,2 Inventarier och verktyg 10 20,3 18,7 45,7 42,8 Finansiella anläggningstillgångar 11 46,5 45,0 40,4 38,9 Summa anläggningstillgångar 463,8 466, , ,3 Förråd och exploateringsfastigheter 12 11,2 8,2 11,5 8,6 Kortfristiga fordringar ,7 105,5 182,2 140,1 Kassa och bank 14 22,1 93,7 43,6 109,2 Summa omsättningstillgångar 165,0 207,5 237,3 257,9 Summa tillgångar 628,8 673, , ,2 Eget kapital och skulder Ingående eget kapital 312,7 274,9 430,9 381,5 Förändring insatskapital Kommuninvest 0,0 2,1 0,0 2,1 Årets förändring 18,6 35,7 38,7 47,4 Summa eget kapital ,3 312,7 469,6 430,9 Avsättningar 16 37,1 26,0 67,3 53,0 Långfristiga skulder 17 87,0 112,1 891,8 962,0 Kortfristiga skulder ,5 223,1 245,5 249,2 Summa avsättningar och skulder 297,5 361, , ,2 Summa eget kapital och skulder 628,8 673, , ,2 Ansvarsförbindelser Borgensförbindelser ,8 972,4 Förvaltade stiftelsers tillgångar 8,1 7,9 Pensionsförpliktelser ,3 448,6

89 24 ÅRSREDOVISNING 2016 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Balansräkningen Kommunens balansomslutning uppgår till 628,8 mnkr och har minskat med 45,1 mnkr. Kommunkoncernens balansomslutning uppgår till 1 674,2 mnkr, vilket är en minskning jämfört med föregående år med 21,0 mnkr. Anläggningstillgångar Värdet av kommunens anläggningstillgångar har minskat med 2,6 mnkr och uppgår till 463,8 mnkr. På kommunkoncernnivå uppgår anläggningstillgångarnas bokförda värden till 1 436,9 mnkr, vilket innebär en minskning med 0,4 mnkr. Omsättningstillgångar Kommunens kortfristiga fordringar uppgår till 131,7 mnkr vilket är en ökning med 26,2 mnkr sedan Värdet av förråd, lager och exploateringsfastigheter har ökat med 2,9 mnkr. Kommunen och bolagen som ingår i Lysekils Stadshus AB-koncernen kan utnyttja varandras likviditet i ett gemensamt koncernkonto med en kredit på 80,0 mnkr. Kommunens likviditet vid årsskiftet 2016/2017 uppgår till 22,1 mnkr vilket är 71,6 mnkr lägre än vid föregående bokslut. Eget kapital och soliditet Det egna kapitalet på kommunnivå uppgår till 331,3 mnkr, det är årets resultat på 18,6 mnkr som är ökningen. Eget kapital , mnkr 400,0 300,0 200,0 100,0 0,0-100,0-200,0-300,0 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% -10,0% -20,0% -30,0% -40,0% exkl pensionsåtagande inkl pensionsåtagande Soliditet, procent Kommunen exkl pensionsåtagande Kommunkoncernen exkl pensionsåtagande Kommunen inkl pensionsåtagande 331,3-98,3 52,7 28,1 Kommunconcernen inkl pensionsåtagande 2,3-15,6 Soliditeten, som visar den långsiktiga betalningsförmågan, har ökat med 6,3 procentenheter från 46,4 procent till 52,7 procent. Soliditeten inklusive samtliga pensionsåtaganden, som är negativ, har förbättrats med 4,5 procentenheter från -20,1 procent till -15,6 procent. Det egna kapitalet i kommunkoncernen uppgår till 469,5 mnkr. Soliditeten exklusive pensionsåtaganden är 28,0 procent och inklusive pensionsåtaganden uppgår den till 2,3 procent. Avsättningar Kommunens avsättningar omfattar avsättning till pensioner, avsättning för återställande av avfallsdeponi samt avsättning för framtida underhållskostnader i externt hyrda lokaler. Avsättningen till pensioner inklusive löneskatt har ökat med 3,0 mnkr till att vid bokslutstillfället uppgå till 13,8 mnkr. Utav det utgör 1,3 mnkr Lysekils kommuns del av pensionsavsättningar i räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän. Avsättningarna består av pensioner intjänade enligt kollektivavtal samt lokalt slutna avtal. Utöver den pensionsskuld som redovisas som avsättning i balansräkningen har kommunen förpliktelser för pensioner intjänade före Dessa redovisas som ansvarsförbindelser, se nedan. Hela pensionsskulden är återlånad av kommunen. Kommunen har ansvaret för det framtida återställandet av Siviks avfallsanläggning. Ny utredning och analys över kostnader för sluttäckning har gjorts, därav årets ökning av avsättningen på 8,0 mnkr. Gällande avsättningen för framtida underhållskostnader i externt hyrda lokaler har den endast indexuppräknats. Skulder Kommunens långfristiga skulder består i huvudsak av lån i Kommuninvest. Under 2016 minskade dessa lån med 25,0 mnkr och uppgår vid årets slut till 85,0 mnkr. Kommunkoncernen har långfristiga skulder på 891,8 mnkr. Det är 70,2 mnkr lägre än vid föregående bokslut. De kortfristiga skulderna uppgår för kommunen till 173,5 mnkr, vilket är en minskning med 49,6 mnkr jämfört med Som nämnts i avsnittet om kassaflöde påverkar dotterbolagens minskade likvida medel (38,9 mnkr). En annan förändring är de förutbetalda intäkter (13,4 mnkr) i form av statsbidrag på grund av flyktingsituationen som erhölls i slutet av 2015 och som lösts upp under Ansvarsförbindelser Kommunens skuld till de anställda för pensioner inarbetade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse och uppgår till 429,5 mnkr inklusive löneskatt. Härutöver tillkommer 1,8 mnkr för pensionsutfästelser till förtroendevalda. Totalt redovisas 431,3 mnkr vilket är en minskning med 17,3 mnkr.

90 ÅRSREDOVISNING 2016 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 25 Noter 2016 Not 1 Verksamhetens intäkter Kommunen Kommunkoncernen Belopp i mnkr Försäljningsintäkter 2,9 2,6 81,9 83,0 Taxor och avgifter 45,7 46,3 190,1 182,3 Hyror och arrenden 25,1 25,1 102,0 104,3 Bidrag 154,6 115,6 154,6 115,6 Försäljning av verksamhet och konsulttjänster 41,8 44,6 41,8 44,6 Exploateringsintäkter 7,5 0,0 7,5 0,0 Realisationsvinster 0,0 8,8 25,6 14,3 Övriga intäkter 0,6 0,6 11,2 3,7 Summa 278,2 243,6 614,7 547,7 Not 2 Verksamhetens kostnader Kommunen Kommunkoncernen Belopp i mnkr Personalkostnader 648,9 588,2 740,0 676,7 Pensionskostnader 57,5 53,2 63,8 59,3 Bränsle, energi och vatten 14,9 14,5 14,9 14,5 Köp av huvudverksamhet 110,4 104,9 110,6 105,7 Lokal- och markhyror 56,4 54,9 59,0 57,3 Lämnade bidrag 32,5 30,7 32,5 30,7 Reaförluster och utrangeringar 8,0 0,5 8,0 0,5 Övriga varor och tjänster 142,7 123,5 252,7 236,8 Summa 1 071,4 970, , ,5 Not 3 Avskrivningar Kommunen Kommunkoncernen Belopp i mnkr Maskiner och inventarier 4,7 5,4 10,1 35,7 Byggnader och anläggningar 21,1 20,2 70,1 42,7 Nedskrivningar anläggningstillgångar 3,7 0,0 24,7 0,0 Summa 29,5 25,6 104,8 78,4 Not 4 Skatteintäkter och generella statsbidrag Kommunen Belopp i mnkr Preliminära skatteintäkter 668,7 642,7 Slutavräkning 0,6 0,6 Preliminär slutavräkning -3,0-1,1 Summa kommunalskatteintäkter 666,3 642,2 Generella statsbidrag Kommunalekonomisk utjämning 106,7 90,8 Kommunal fastighetsavgift 36,1 34,7 LSS-utjämning 16,1 15,0 Särskild kompensation sociala avgifter 0,0 1,1 Engångsmedel med anledning av flyktingsituationen 13,4 1,1 Summa generella statsbidrag 172,2 142,7

91 26 ÅRSREDOVISNING 2016 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Not 5 Finansiella intäkter Kommunen Kommunkoncernen Belopp i mnkr Utdelning aktier 0,1 0,1 0,0 0,0 Återbäring Kommuninvest 2,0 0,0 2,0 0,0 Ränteintäkter 0,3 0,1 0,6 1,5 Ränteintäkter kommunala bolag 0,6 0,7 0,0 0,0 Borgensavgifter 5,7 5,8 0,7 0,0 Summa finansiella intäkter 8,8 6,7 3,3 1,5 Not 6 Finansiella kostnader Kommunen Kommunkoncernen Belopp i mnkr Räntekostnader 5,8 3,6 27,6 25,8 Finansiella kostnader pensionsskuld 0,1 0,1 0,1 0,1 Summa finansiella kostnader 5,9 3,6 27,7 25,8 Not 7 Immateriella tillgångar Kommunen Kommunkoncernen Belopp i mnkr Anskaffningsvärde 0,4 0,4 0,6 0,6 Ackumulerade avskrivningar -0,4-0,3-0,5-0,3 Bokfört värde 0,0 0,0 0,2 0,2 Avskrivningstider 5 år 5 år 5 år 5 år Redovisat värde vid årets början 0,1 0,1 Investeringar 0,0 0,0 Avskrivningar -0,1-0,1 Redovisat värde vid årets slut 0,0 0,0 Not 8 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Kommunen Kommunkoncernen Belopp i mnkr Anskaffningsvärde 763,9 733, , ,4 Ackumulerade avskrivningar -375,2-354,4-972,1-903,1 Bokfört värde 388,6 379, , ,2 Avskrivningstider år år år år Redovisat värde vid årets början 379,0 363,3 Investeringar 35,4 36,5 Redovisat värde av avyttringar/utrangeringar -1,1-0,6 Avskrivningar -24,8-20,1 Redovisat värde vid årets slut 388,6 379,0

92 ÅRSREDOVISNING 2016 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 27 Not 9 Övriga materiella anläggningstillgångar, pågående investeringar Kommunen Kommunkoncernen Belopp i mnkr Anskaffningsvärde 8,3 23,7 28,3 36,2 Bokfört värde 8,3 23,7 28,3 36,2 Redovisat värde vid årets början 23,7 26,6 Investeringar 31,6 38,2 Överföring från eller till annat slag av tillgång -47,0-41,1 Redovisat värde vid årets slut 8,3 23,7 Not 10 Inventarier och verktyg Kommunen Kommunkoncernen Belopp i mnkr Anskaffningsvärde 64,9 66,7 127,1 125,3 Ackumulerade avskrivningar -44,5-47,9-81,4-82,5 Bokfört värde 20,3 18,7 45,7 42,8 Avskrivningstider 3-12 år 3-12 år 3-12 år 3-12 år Redovisat värde vid årets början 18,7 22,3 Investeringar 6,4 2,2 Redovisat värde av avyttringar/utrangeringar -0,1-0,4 Avskrivningar -4,7-5,4 Redovisat värde vid årets slut 20,3 18,7 Leasing Betalda leasingavgifter 7,3 6,5 Framtida minimileasingavgifter: inom ett år 5,1 3,7 senare än ett år men inom fem år 6,7 3,3 senare än fem år 0,0 0,0 Not 11 Finansiella anläggningstillgångar Kommunen Kommunkoncernen Belopp i mnkr Aktier: Rambo AB 1,0 1,0 0,0 0,0 Lysekils Stadshus AB 9,5 9,5 0,0 0,0 Andelar: HSB kvarteret Mollén 0,3 0,3 0,3 0,3 Kommuninvest ekonomisk förening 12,9 12,9 12,9 12,9 Övriga andelar 0,4 0,4 0,4 0,4 Långfristiga fordringar: Lysekils Hamn AB 18,0 18,0 0,0 0,0 Kommuninvest förlagslån 2,6 2,6 2,6 2,6 Bidrag till statlig infrastruktur 1,5 0,0 1,5 0,0 Göteborgs Energi, tillstånd vindkraft 0,0 0,0 20,2 21,3 Övriga långfristiga fordringar 0,3 0,3 2,5 1,5 Summa 46,5 45,0 40,4 38,9

93 28 ÅRSREDOVISNING 2016 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Not 12 Förråd och exploateringsfastigheter Kommunen Kommunkoncernen Belopp i mnkr Tomtmark för försäljning 9,6 7,1 9,9 7,1 Övrigt 1,6 1,1 1,6 1,5 Summa 11,2 8,2 11,5 8,6 Not 13 Kortfristiga fordringar Kommunen Kommunkoncernen Belopp i mnkr Kundfordringar 10,3 6,6 52,0 32,5 Skattefordringar 70,4 39,5 70,5 39,6 Momsfordran 10,0 5,4 10,0 5,4 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 40,8 54,0 49,6 62,6 Övrigt 0,1 0,0 0,1 0,0 Summa 131,7 105,5 182,2 140,1 Not 14 Kassa och bank Kommunen Kommunkoncernen Belopp i mnkr Koncernvalutakonto Nordea -8,0 93,1-8,0 93,1 varav: Lysekils kommun -6,0 56,2 Lysekils Stadshus AB -4,1-4,8 Leva i Lysekil AB 1,5 4,0 LysekilsBostäder AB -7,4 31,1 Havets Hus i Lysekil AB 8,0 5,6 Kolholmarna AB -0,5 0,5 Lysekils Hamn AB 0,0 0,1 Havsstaden Lysekil Utbildnings AB 0,6 0,6 Stiftelser 0,0 0,6 21,5 16,1 Övriga banker 30,1 0,0 30,1 0,0 Summa 22,1 93,7 43,6 109,2 Not 15 Eget kapital Kommunen Kommunkoncernen Belopp i mnkr Ingående eget kapital 312,7 274,9 430,9 381,5 Återbäring Kommuninvest Ekonomisk förening 0,0 2,1 0,0 2,1 Årets resultat 18,6 35,7 38,7 47,4 Utgående eget kapital 331,3 312,7 469,5 430,9

94 ÅRSREDOVISNING 2016 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 29 Not 16 Avsättningar Kommunen Belopp i mnkr Avsättningar Pensionsskuld 13,8 10,8 Återställande av soptippar 18,9 10,9 Underhåll externa lokaler 4,4 4,4 Summa 37,1 26,0 Avsatt till pensioner Avgiftsbestämd ålderspension, individuell del 1,4 1,5 Förmånsbestämd ålderspension eller livränta, pension för högavlönade enligt KAP-KL 2,2 2,3 Efterlevandepension, till vuxen eller barn 0,8 0,4 Kompletterande ålderspension, förmånsbestämd ålderspension för högavlönade enligt PFA 1,1 1,2 Ålderspension enligt PA-KL eller äldre avtal 4,4 1,4 Ålderspension enligt överenskommelse 1,3 1,9 Summa pensioner 11,3 8,7 Löneskatt 2,4 2,1 Summa avsatt pensioner 13,8 10,8 Ingående avsättning till pensioner 10,8 11,4 Nya förpliktelser under året, varav: 2,0 0,4 Nyintjänad pension 3,6 0,2 Ränte- och basbeloppsuppräkning 0,0 0,1 Övrig post 3,6 0,2 Årets utbetalningar 0,0 0,1 Förändring av löneskatt 0,3-0,1 Lysekils Kommuns andel Räddningstjänsten 1,3 0,0 Summa avsatt pensioner 13,8 10,8 Antal visstidsförordnanden Politiker 2 1 Tjänstemän 0 0 Avsatt för återställande av deponi Redovisat värde vid årets början 10,9 10,4 Nya avsättningar 8,0 0,0 Förändring av nuvärdet 0,1 0,5 Utgående avsättning 18,9 10,9 Avsatt för underhåll externt hyrda lokaler Redovisat värde vid årets början 4,4 0,0 Nya avsättningar 0,0 4,4 Förändring av nuvärdet 0,0 0,0 Utgående avsättning 4,4 4,4

95 30 ÅRSREDOVISNING 2016 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Not 17 Långfristiga skulder Kommunen Kommunkoncernen Belopp i mnkr Lån i banker och kreditinstitut 85,0 110,0 889,8 959,9 Förutbetalda intäkter som regleras över flera år Investeringsbidrag 2,0 2,1 2,0 2,1 återstående antal år (vägt snitt) 24 år 26 år 24 år 26 år Summa förutbetalda intäkter 2,0 2,1 2,0 2,1 Summa långfristiga skulder 87,0 112,1 891,8 962,0 Uppgifter om lån i banker och kreditinstitut Genomsnittlig ränta inklusive derivat 3,08% 3,16% 2,70% 2,56% Genomsnittlig ränta exklusive derivat -0,23% 0,01% -0,17% -0,01% Räntebindning inklusive derivat 5,78 år 5,96 år 4,30 år 4,87 år Räntebindning exklusive derivat 0,18 år 0,21 år 0,16 år 0,16 år Förfall till räntejustering: 0-1 år 0% 5% 12% 17% 1-2 år 0% 0% 5% 0% 2-3 år 0% 0% 10% 5% 3-4 år 0% 18% 10% 11% 4-5 år 47% 0% 28% 9% 5-10 år 53% 77% 35% 58% Derivat (tkr) Nominellt värde swapkontrakt Marknadsvärde Not 18 Kortfristiga skulder Kommunen Kommunkoncernen Belopp i mnkr Kortfristiga skulder till koncernbolag -2,0 36,9 0,0 0,0 Leverantörsskulder 36,8 41,4 51,9 65,5 Moms och punktskatter 0,7 0,6 0,7 0,6 Personalens skatter, avgifter och löneavdrag 24,1 21,1 24,1 21,1 Övriga kortfristiga skulder 8,7 10,2 29,1 32,8 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 105,1 112,9 139,7 129,2 Summa 173,5 223,1 245,5 249,2 Not 19 Borgensförbindelser Kommunen Belopp i mnkr Helägda dotterbolag 800,4 848,6 Rambo AB 11,3 0,0 Förlustansvar egna hem 0,5 0,5 Khf Lysekils omsorgsbostäder 114,9 116,7 Bostadsrättsföreningar 2,4 2,4 Övriga 4,3 4,3 Summa 933,8 972,4 Not 20 Pensionsförpliktelser Kommunen Belopp i mnkr Anställda 429,5 446,6 Förtroendevalda 1,8 2,0 Summa 431,3 448,6 Ingående ansvarsförbindelse 359,4 372,0 Förmånsbelopp 0,1-1,2 Aktualisering 0,3 0,1 Pensionsutbetalningar -15,0-15,7 Ränteuppräkning 1,9-2,2 Personalförändringar 5,0 4,0 Övrigt -6,0 2,4 Summa 345,7 359,4 Löneskatt 83,9 87,2 Summa pensionsförpliktelser anställda 429,5 446,6 Förtroendevalda inklusive löneskatt 1,8 2,0 Summa pensionsförpliktelser förtroendevalda 1,8 2,0

96 ÅRSREDOVISNING 2016 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 31 Driftsredovisning 2016 Resultat för 2016 redovisas till 18,6 mnkr vilket är en positiv budgetavvikelse på 18,5 mnkr. Nämnderna redovisar ett samlat budgetöverskott på 13,0 mnkr. Samtliga nämnder förutom socialnämnden redovisar budgetöverskott. Kommunstyrelsen redovisar positiv budgetavvikelse med 0,8 mnkr. Vid delårsbokslutet i augusti prognostiserades en positiv budgetavvikelse på 0,1 mnkr. IT-nämnden redovisar resultat som är i balans med budget. Lönenämnden och miljönämnden redovisar överskott. Byggnadsnämnden redovisar ett överskott på 0,4 mnkr, vilket är 0,5 mnkr bättre än prognosen i augusti. Det är främst bygglovsintäkter som ökat mer än prognostiserat. Utbildningsnämnden redovisar ett budgetöverskott på 13,4 mnkr. Överskottet beror till stor del på att statsbidrag för asylsökande och nyanlända har ökat utan att motsvarande kostnadsökning har uppstått i verksamheten. Av de tillfälliga statliga bidragen för flyktingsituationen, som fördelades till kommunerna i slutet av 2015, har utbildningsnämnden tilldelats 6,6 mnkr. Dessa intäkter har täckt motsvarande kostnader för olika integrationsprojekt Nämndens resultat består både av positiva och negativ budgetavvikelser. Grundskolan har en positiv budgetavvikelse medan verksamheter inom förskolan samt kultur- och fritidsområdet har ett underskott. Gullmarsborg har under flera år överskridit budget och förutsättningarna för verksamhet och ekonomi är under utredning. Både gymnasieskolan och vuxenutbildningen har en positiv budgetavvikelse. Socialnämnden redovisar en negativ budgetavvikelse på 2,1 mnkr. Efter årets första tertialuppföljning visade prognosen ett årsresultat på - 5,6 mnkr. I samband med detta upprättades en handlingsplan med åtgärder för att komma i balans, handlingsplanen beslutades i socialnämnden. Regelbundna uppföljningar av handlingsplanen har också ägt rum mellan socialnämnden och kommunstyrelsens presidium. Det är främst bidrag från Migrationsverket i samband med mottagande av ensamkommande barn och ungdomar som dämpar underskottet. Socialförvaltningen har kunnat verkställa de flesta placeringarna i egen regi, i kommunens egna boenden och familjehem, och på så sätt kunnat hålla nere verksamhetens kostnader. I samband med en förbättrad arbetsmarknad och ett fördjupat samarbetet med kommunstyrelsens arbetsmarknadsenhet, har både antalet ärenden och kostnader inom försörjningsstöd minskat i jämförelse med föregående år. Verksamheten inom barn och unga inom individoch familjeomsorgen har ett kraftigt budgetunderskott i alla sina verksamheter, den totala budgetavvikelsen hamnar på -12,5 mnkr. En genomlysning av socialförvaltningens ekonomi har under året genomförts med hjälp av konsulter och rapporten visar att förvaltningen har höga kostnader vad gäller barn och unga i jämförelse med andra kommuner. Kostnaderna för placeringar dominerar och trots att antal vårddygn för barn och unga på institution har minskat jämfört med föregående år ökar kostnaderna. De flesta av de placerade barnen har långa pågående placeringar och dygnskostnaderna är högre än tidigare i samband med den ökade efterfrågan på marknaden. Detta gör att kostnaden för placering på institution har ökat, trots minskat antal vårddygn per månad. LSS/socialpsykiatri har ett underskott som fördelar sig över flera verksamheter. Antalet kontaktpersoner har ökat, vårdbehovet inom LSS verksamheter, boenden och personlig assistans, har ökat med högre kostnader som följd. Åtgärder finns framtagna i handlingsplanen som löper vidare år Pensionskostnaderna överskrider budget med 4,8 mnkr. Detta är betydligt sämre än prognosen vid delårsbokslutet i augusti då bedömningen var en avvikelse på - 0,1 mnkr. Förändringen av pensionskostnaden mot tidigare prognos kan till största del förklaras av högre pensionsavsättningar. Orsaken är främst att förtroendevalda enligt de gamla avtalen är med i denna beräkning. Utöver det så ökar även prognosen för försäkringspremier då det inkommit uppdaterad information gällande flera individer som får särskild förmånspension. Förändring av semesterlöneskulden och skulden för ej kompenserad jour och beredskap redovisar en negativ budgetavvikelse på 3,0 mnkr. En del av förklaringen till avvikelsen är ändrade redovisningsprinciper för uppbokning av kostnaderna. Årets sammanlagda exploateringsinkomster var 7,5 mnkr. Den största inkomsten kommer från Bansviksbrottets exploatering. Under året har en avsättning på 8,0 mnkr gjorts för återställning av avfallsdeponi Sivik, avsättningen var inte redovisad vid uppföljningen i augusti. I slutet av 2015 utbetalades ett statsbidrag på 14,5 mnkr som engångsmedel med anledning av flyktingsituationen. Av denna summa överfördes 13,4 mnkr till Under 2016 har verksamhet motsvarande 11,9 mnkr genomförts inom kommunen, vilket ger ett överskott på 1,5 mnkr. Skatteintäkter och generella statsbidrag redovisar ett budgetöverskott med 5,1 mnkr och den kommunala fastighetsavgiften redovisar budgetöverskott om 1,6 mnkr. Finansiella kostnader och intäkter inklusive borgensavgifter redovisar en positiv budgetavvikelse på 0,5 mnkr.

97 32 ÅRSREDOVISNING 2016 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Driftsredovisning 2016 forts Belopp i tkr Budget Redovisning Budgetavvikelse Prognos budgetavvikelse Ram Intäkter Kostnader Netto Kommunstyrelsen IT-nämnden Miljönämnden Lönenämnden Byggnadsnämden Utbildningsnämnden Socialnämnden Summa verksamhet Budgetregleringspost, index Pensionskostnader Förändring semesterlöneskuld och jour och beredskap Personalomkostnader Fastighetsskatt och försäkringar Realisationsvinst vid försäljning av anläggningstillgångar Exploatering Kapitalkostnad* Avskrivning, nedskrivning Kostnad integration finansierad av statsbidrag** Avsättning Övrigt Summa verksamhet Skatteintäkter och generella statsbidrag Särskilda statsbidrag mht flyktingsituationen Kommunal fastighetsavgift Finansiella intäkter Borgensavgifter Finansiella intäkter koncernbolag Finansiella kostnader Summa finansiering Total * Förvaltningarnas kapitalkostnad (intern ränta) ** Avser kostnader för verksamhet som finansierats med statsbidrag av engångskaraktär mht flyktingsituationen

98 ÅRSREDOVISNING 2016 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 33 Investeringsredovisning Investeringsutgifterna för 2016 budgeterades till 50,0 mnkr. De faktiska utgifterna uppgick till 31,6 mnkr alltså hela 18,4 mnkr lägre än budgeterat. Föregående år var investeringsutgifterna 41,0 mnkr. Liksom föregående år har investeringsprojekt av olika anledningar blivit senarelagda inom områdena gator, trafik, fastigheter, hamnar, kajer och bryggor. Utgifterna har därför inte nått planerade nivåer. Gator och trafik Under året har 6,0 mnkr investerats i gator och vägar. I denna summa ingår 1,5 mnkr i bidrag till Trafikverket för gång- och cykelvägar längs väg 785 på Skaftö samt längs väg 162 i Ulseröd. Övriga 4,5 mnkr är diverse beläggningsarbeten och andra infrastrukturåtgärder utförda runt om i kommunen. Fastigheter I kommunens fastigheter har 8,0 mnkr reinvesterats enligt underhållsplan. Av denna summa utgör de största utgiftsposterna Mariedalsskolan 2,3 mnkr, Dalskogens kontor och förråd 1,3 mnkr samt det nya IT-kontoret på Gymnasievägen 1,0 mnkr. De största enskilda investeringsprojekten utanför underhållsplanen är ombyggnationen av Gullmarsskolans D-hus, för bland annat särskoleverksamhet som uppgått till 2,4 mnkr samt utgifterna i kommunens fastigheter på Bangårdsgatan och Slätteskärsgatan som idag används av arbetsmarknadsenheten och som uppgått till 1,7 mnkr. Investeringar per typ Inventarier Inventarieutgifterna ligger i princip på budgeterade nivåer. Utbildningsförvaltningen har köpt inventarier för totalt 3,2 mnkr, varav Gullmarsskolan står för 2,1 mnkr. Socialförvaltningen har haft anskaffningar för totalt 1,2 mnkr i inventarier, huvudsakligen i kontorsfastigheten i Norra Hamnen. Utgifter som IT har haft för nya accesspunkter i syfte att förbättra nätverk och anslutningar har uppgått till 1,0 mnkr. Försäljningar 2016 Budget Gator och trafik 6,0 9,4 Fastigheter 13,9 19,6 Friluftsanläggningar och parker 1,1 0,3 Exploatering 0,1 1,0 Hamnar, kajer och bryggor 3,8 13,0 Inventarier 6,7 6,8 Totalt 31,6 50,0 Exploateringsavtal har träffats mellan Lysekils kommun och Norra Hamnen i Lysekil AB om försäljning av mark, Lysekil Kronberget 1:82, för 6,0 mnkr. Där avser exploatören att bygga bostäder i området som kallas Bansviksbrottet. Övriga försäljningar är en bostadstomt på Torvemyr samt en industritomt på Dalskogen. Friluftsanläggningar och parker Denna kategori utgörs av reinvesteringar i bryggor och servicebyggnader på badplatserna vid Kolleröd samt Rågårdsvik. Exploatering Lagfartskostnader för anskaffningen av Coops gamla fastighet i Dalskogen som förvärvades året innan. Hamnar, kajer och bryggor Utgörs bland annat av 2,0 mnkr i förstudier i form av till exempel geologiska undersökningar av kajer vid Fiskhallen, Södra Hamnen, Havsbadet samt vid Havets Hus. För övrigt är det frågan om investeringar i småbåtshamnar samt brygga på Skeppsholmen.

99 34 ÅRSREDOVISNING 2016 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Personalredovisning Lysekils kommun som arbetsgivare Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens personaloch lönepolitik, medan ansvaret för löpande personalfrågor, det vill säga anställnings- och ledighetsfrågor med mera, ligger på respektive verksamhetsansvarig. Kommunen har en personalintensiv verksamhet, 64,2 procent av verksamhetens totala kostnader är personalkostnader inklusive personalomkostnad och pension. För att utveckla och behålla medarbetare behöver kommunen vara en attraktiv arbetsgivare. Att ha tydliga och uttalade mål så att medarbetarna känner sig delaktiga och vill vara med och utvecklas är viktigt för att skapa goda verksamheter. Lysekils kommun kommer under 2017 att fortsätta arbeta med kvalitetsoch utvecklingsfrågor. Basen är en välfungerande styrning där planering, uppföljning och utveckling hänger ihop. Fokusområden är resultatstyrning och ständiga förbättringar. Året som gått Kommunens webbaserade rekryteringssystem har under 2016 än mer stöttat och underlättat de administrativa delarna kring rekryteringsarbetet. Samtliga medarbetare har erbjudits friskvårdsrabatt Antal anställda Tillsvidareanställda Visstidsanställda Totalt Antal anställda per förvaltning Anställda per förvaltning Tillsvidare Visstid Totalt Heltid Deltid Heltid Deltid Kommunstyrelseförvaltning Samhällsbyggnadsförvaltning Socialförvaltning Utbildningsförvaltning Totalt Personal koncernen Antal anställda Lysekils kommun LysekilsBostäder AB LEVA i Lysekil AB Havets Hus i Lysekil AB Lysekils Hamn AB Rambo AB Mitt Bohuslän Summa anställda Antalet anställda totalantalet, dock är deltidsbrandmän inte inkluderade. I Mitt Bohuslän ingår från och med 2015 Uddevalla kommun. på 800 kr, allt för att öka möjligheten för fler medarbetare att aktivera sig och därmed bibehålla god hälsa. Under året har erbjudandet nyttjats av 519 personer. Under 2016 har arbetsmiljöpolicy med rutiner fastställts. I samband med policyn har ett enkelt webbaserat arbetsmiljösystem införskaffats. Kommunen kommer därför under 2017 få en samlad kunskap om arbetsmiljön på kommunnivå och per förvaltning. För att få en bredare kunskap i samverkan har utbildning för kommunchefens ledningsgrupp och lokala fackliga ordföranden genomförts. Målet är att nytt samverkansavtal kan antas under 2017 och att utbildning för samtliga chefer och medarbetare kan genomföras när avtalet är antaget. Medarbetar- och lönesamtalsrutiner har fastställts under året. Efter fastställandet utbildades chefer och medarbetare i verksamhetsanpassad lönesättning. De kommunövergripande lönekriterierna har sedan tagits upp på arbetsplatsträffar. Personalstruktur Den 31 december 2016 hade Lysekils kommun 1491 månadsavlönade medarbetare. Under året varierar antalet anställda men sammantaget är personalvolymen högre än En av orsakerna till den högre volymen beror på att kommunen öppnade HVB-hem för ensamkommande. Av de månadsavlönade medarbetarna i kommunen är 89 procent tillsvidareanställda. Detta är en minskning från 2015 med 3 procentenheter. Andelen heltidsanställda medarbetare den 31 december 2016 var 60,8 procent, vilket är en ökning med 1,7 procentenheter jämfört med året innan. FOTO: MOSTPHOTOS.COM

100 ÅRSREDOVISNING 2016 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 35 Sjukfrånvaro Andel i procent Total sjukfrånvaro 7,3 7,9 7,8 Kvinnor 7,8 8,5 8,3 Män 5,2 5,1 5,3-29 år 8,6 7,9 7, år 6,6 6,9 7,6 50 -äldre 7,6 8,8 8,2 Sjukfrånvaro över 60 dagar av den totala sjukfrånvaron 45,2 58,9 58,5 Personalomsättning och rekrytering Under året har 124 personer slutat sin anställning varav 39 har gått i pension. Under 2016 har 8 chefer slutat av olika orsaker vilket är en liten minskning från Under 2016 har 174 tjänster lediganmälts vilket är en ökning med 21 från 2015 till 2016, för tillsvidaretjänster eller längre visstidstjänster. Andelen heltidsanställda män är 23,1 procent högre än andelen heltidsanställda kvinnor. Antalet tillsvidareanställda uppgår till personer. Kommunen har också ett stort antal visstidsanställda medarbetare med månadslön som vid årsskiftet var 162 personer. Detta är en ökning från Orsaken till ökningen beror delvis på att outbildad personal anställts på befattningar som kräver legitimation. En annan anledning till visstidsanställning kan vara ledigheter av olika slag, sjukdom eller svårigheter att fylla vissa schematurer. Antalet årsarbetare uppgår totalt till Av dessa årsarbetare var 157,6 timanställda, fyllnadstiden motsvarar 16,9 årsarbetare och övertiden motsvarar 7,7 årsarbetare. Kommunens verksamhet är mycket kvinnodominerad, 83,1 procent av alla tillsvidareanställda är kvinnor. Av alla chefer på olika nivåer utgörs 71,4 procent av kvinnor och 28,6 procent av män. Lönekostnader Medellöneökningen för tillsvidareanställda medarbetare i samband med löneöversyn 2016 var 2,7 procent. Vid årets slut är medianlönen för kvinnor kr och för män kr. Kvinnorna tjänar därmed 86,2 procent av männens lön. Differensen mellan könen har ökat från Denna siffra kan vara påverkad av strukturella förändringar av kommunens personal, som till exempel utbildningsnivå, ålder och fördelning mellan olika yrkesgrupper. Dessutom påverkar marknaden lönebilden. Under 2016 påbörjades implementering av lönekartläggning vilken kommer att användas i samband med 2017 års lönerevision. Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron har minskat marginellt i jämförelse med Antalet långtidssjuka (över 60 dagar) har minskat från 58,9 procent till 45,2 procent vilket ger effekt på den totala sjukfrånvaron som är 7,3 procent. En av orsakerna till minskningen av långtidssjukskrivna är kompetensutbildning i rehabilitering för chefer. Den åldersgrupp som har högst sjukfrånvaro är åldersgruppen upp till 29 år. Den har ökat med 0,7 procent från Under 2016 hade 28,7 procent av alla medarbetare inte någon sjukfrånvaro alls under året. Företagshälsovård Under 2016 upphandlades ny företagshälsovård tillsammans med Sotenäs kommun och Munkedals kommun. Åren som kommer Stora utmaningar väntar Lysekils kommun under de närmaste åren. Det är av yttersta vikt att lägga strategier och ta fram processer för hur kommunen ska behålla och utveckla befintliga medarbetare. Lärare, vårdpersonal och socialsekreterare är exempel på yrkesgrupper där det finns ett stort rekryteringsbehov. Möjligheten att gå i pension vid 65 års ålder skulle kunna innebära att under tre år framöver går 30 undersköterskor och habiliteringspersonal, 16 lärare och 12 förskollärare i pension. Att säkra kompetensförsörjningen för framtiden och stärka positionen som en attraktiv arbetsgivare är ett av flera prioriterade områden. Rätt kompetens är av vikt för att säkra servicen till invånare, brukare och kunder. Efter kartläggning av rekryterings- och kompetensbehov ska analys och åtgärder genomföras. För att chefer och medarbetare ska bli än mer trygga i sina roller ska chefsplattform och medarbetarplattform tas fram. Plan för hur kommunen ska uppnå heltidssysselsättning för sina medarbetare ska genomföras.

101 36 ÅRSREDOVISNING 2016 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Benchmarking norra Bohuslän Kommunerna i norra Bohuslän från Munkedal i söder till Strömstad i norr bedriver sedan några år tillbaka ett aktivt arbete med systematiska jämförelser för att förklara likheter och olikheter mellan kommunerna. Syftet är att detta arbete ska leda fram till ett erfarenhetsutbyte och lärande mellan kommunerna. Befolkning Invånarantalet i kommunerna varierar mellan invånare i den minsta kommunen Sotenäs och invånare i den största kommunen Lysekil. För Lysekils kommuns del rör det sig om en ökning med 106 invånare det sista året. Alla kommuner ökade sin befolkning från Munkedal ökade med 156 personer och hade vid årsskiftet en befolkning på invånare. Strömstads kommun ökade med 225 personer och hade vid årsskiftet invånare och Tanums kommun ökade med 151 personer till invånare. Under 10-årsperioden har Lysekils kommuns befolkning minskat med 63 personer, Sotenäs kommun har minskat med 215. Tanums kommun, Strömstads kommun och Munkedals kommun har ökningar under samma period med 360 personer för Tanum, personer för Strömstad samt 105 personer för Munkedal. Finansiella jämförelser Skattesats Kommunerna i norra Bohuslän har samtliga hög skattesats i jämförelse både med genomsnittet i regionen och i riket som helhet gjordes en skatteväxling i regionen som sänkte skattesatsen med 43 öre. Skatteväxlingen berodde på att ansvaret och finansieringen av kollektivtrafiken övergick i sin helhet till regionen höjdes skattesatsen i Lysekils kommun med 40 öre och uppgår till 22,46. Resultat Samtliga kommuner redovisar positiva resultat Lysekils kommun uppvisar ett resultat på 18,6 mnkr att jämföra med 2015 års resultat på 35,7 mnkr. Det höga resultatet för 2015 berodde till stor del på engångsintäkter för främst försäljning av fastigheter och mark samt återbetalning av premier från AFA. Nettokostnadsutvecklingen För att kontinuerligt hålla en ekonomi i balans krävs kontroll över kostnadsutvecklingen. Kostnaderna ska inte öka snabbare än intäkterna. Nettokostnadsutvecklingen i kommunerna har ökat under 2016 jämfört med 2015, förutom Munkedals kommun där utvecklingen är något lägre än förra året. Skillnaden mellan kommunerna ligger mellan 3,2 procent och 9,4 procent. Munkedals kommun har den lägsta och Lysekils kommun har den högsta nettokostnadsutvecklingen. För Lysekils kommuns del förklaras en del av kostnadsutvecklingen med att den var låg under 2015 med 0,6 procent. Orsaker till detta var bland annat stora engångsintäkter. Befolkningsutveckling, antal invånare Resultat Lysekil Munkedal Sotenäs Tanum Strömstad År Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum ,4 7,2 17,6 7,6 10, ,5 11,2 15,3 12,9 37, ,8 10,7 1,4 33,7 9, ,5-1,9-14,4 12,4 9, ,7 0,1 13,3 14,4 6, ,6 39,6 29,6 37,6 12,7 Nettokostnad utveckling År Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum ,3-548,8-461,1-626,4-605, ,8-566,4-477,1-671,5-640,2 Förändring 9,4% 3,2% 3,5% 7,2% 5,7% Soliditet inklusive ansvarsförbindelse År Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum ,1-15,3 26,6 21,0 6, ,2-10,8 26,3 20,4 9, ,3-12,3 23,6 21,6 9, ,3-10,2 23,0 21,8 10, ,1-7,7 23,7 25,3 10, ,6 0,9 28,1 28,1 11,9 Soliditet inklusive pensionsåtagande Den långsiktiga finansiella styrkan mäts i soliditet. Skillnaden i soliditet är stor mellan kommunerna i norra Bohuslän. Lysekils kommun har som enda kommun en negativ soliditet. Trenden är dock tydlig, med positiva resultat de senaste åren har soliditeten stärkts, 2013 var soliditeten -32,3 procent och ,6 procent. Övriga kommuners soliditet är positiv. Strömstads kommun och Sotenäs kommun tillhör de kommuner i Västra Götaland som har högst soliditet.

102 ÅRSREDOVISNING 2016 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 37 Grundskola Godkänt i alla ämnen år 9 i grundskolan Två av kommunerna, Lysekil och Tanum, visar på bättre värden mellan 2015 och De andra kommunerna har försämrade värden. Lysekils kommun har förbättrat sitt värde för 2016 från 75,0 till 78,3. Högst värde har Tanums kommun med 82,1 procent och lägst har Munkedals kommun med 63,9 procent. Gymnasieskola Slutfört gymnasiet inom fyra år Resultaten i gymnasieskolan följs upp genom att mäta hur stor andel av eleverna som fullföljer gymnasiestudierna inom fyra år. Lysekils kommun redovisar 2016 värdet 75 procent, vilket är samma som Munkedals kommun redovisar det högsta värdet med 83 procent som slutfört gymnasiet inom fyra år. Förskola Väntetid på förskoleplats Väntetiden skiljer sig åt mellan kommunerna. Samtliga kommuner erbjuder förskoleplats inom tre månader. Omsorgsverksamheten Äldreomsorg Samtliga fem kommuner i norra Bohuslän har höga kostnader för äldreomsorg. Nettokostnaden per invånare för äldreomsorg ligger mellan 199 kr och 224 kr. Den högsta kostnaden har Munkedals kommun och den lägsta kostnaden har Sotenäs kommun. Samtliga kommuner har ökat kostnaden, lägst ökning har Lysekils kommun med 6 kr per invånare och störst ökning har Sotenäs kommun med 15 kr per invånare. I de nationella jämförelser som görs av hur brukarna upplever kvalitén inom äldreomsorgen får kommunerna i norra Bohuslän bra betyg när det gäller hemtjänst och särskilt boende. Mest nöjda är brukarna i Munkedals kommun med 96 procent inom hemtjänsten. I Lysekils kommun har nu brukarnöjdheten ökat med två enheter, detta efter att minskat under ett par års tid. Även inom särskilt boende har brukarnöjdheten ökat från 2015 i Lysekils kommun från 82 procent till 83 procent. Väntetider för att få en plats i äldreboende har också jämförts för Variationen mellan kommunerna är från 19 dagar i Sotenäs kommun till 69 dagar i Strömstads kommun. I Lysekils kommun var väntetiden 38 dagar. Individ- och familjeomsorg Kostnaden för försörjningsstöd skiljer sig mycket åt mellan kommunerna i norra Bohuslän. Munkedals kommun och Lysekils kommun har högst kostnad för försörjningsstöd medan kostnaderna i Sotenäs kommun och Strömstads kommun ligger lägst. De kommuner som har högst värden har minskat mellan 2015 och För Lysekils kommuns del har kostnaderna minskat från 950 kr per invånare till 818 kr. Godkänt betyg i alla ämnen i år Lysekil 71,1 75,0 78,3 Munkedal 72,0 74,8 63,9 Sotenäs 90,4 80,8 81,1 Strömstad 85,7 67,0 60,3 Tanum 84,7 78,7 82,1 Andel elever som fullföljer gymnasiet inom 4 år Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum KKIK Väntetid antal dagar 2016 Förskola Äldreomsorg ( plats på särskilt boende) Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum VA-taxa normalvilla Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Riket* * Rikets siffror avser genomsnitt för kommuner med inv Även kostnader per invånare för individ och familjeomsorg i sin helhet skiljer sig mycket åt mellan kommunerna. Från kr i Sotenäs kommun till kr i Munkedals kommun. Samtliga kommuner, förutom Sotenäs kommun, har ökat sina kostnader per invånare mellan åren. VA-verksamhet VA-taxa Taxor för vatten och avlopp är höga i samtliga fem kommuner i norra Bohuslän i förhållande till genomsnittet i riket, som är kr. Taxan för en normalvilla i Lysekils kommun ligger på kr och är därmed lägst bland kommunerna i norra Bohuslän Tanums kommun har den högsta taxan med kr. Samtliga kommuner i kommungruppen har som mål att taxan ska täcka alla kostnader för verksamheten. Personal Utvecklingen av sjukfrånvaron har varierat mellan kommunerna. I Tanums kommun och Lysekils kommun har sjukfrånvaron minskat medan den i de andra kommunerna har ökat. För Lysekils kommun är minskningen från 7,9 procent till 7,3 procent. Variationen

103 38 ÅRSREDOVISNING 2016 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE mellan kommunerna har ökat något varierade sjukfrånvaron mellan 6,2 procent till 7,9 procent och 2016 är variationen från 6,0 procent till 8,1 procent. Lägsta sjukfrånvaron har nu Tanums kommun och högst sjukfrånvaro är det i Munkedals kommun. Av den totala sjukfrånvaron kan konstateras att kvinnors sjukfrånvaro är högre än männens. Kvinnornas sjukfrånvaro ligger på cirka 7 8 procent medan männens ligger runt 4 procent med viss variation. Undantaget är Munkedal där sjukfrånvaron för män är 8,1 procent. Även inom långtidsfrånvaron ligger kvinnorna högre än männen, förutom i Munkedals kommun där den är högre för männen. Personalnyckeltal 10,00% 9,00% 8,00% 7,00% 6,00% 5,00% 4,00% 3,00% 2,00% 1,00% 0,00% Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Total sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro män Total sjukfrånvaro kvinnor Långtidsfrånvaro män Långtidsfrånvaro kvinnor Sysselsättningsgrad hos kvinnor Nettokostnad äldreomsorg/invånare Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum NKI Hemtjänst Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum NKI Särskilt boende Lysekil Munkedal 78 * * Sotenäs Strömstad Tanum *) P.g.a otillräckligt antal svar finns inga uppgifter att tillgå. Nettokostnad LSS/LASS/Psykiatri/invånare 0 64 år Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum ,00% 90,00% 85,00% 80,00% 75,00% 70,00% 65,00% Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Nettokostnad IFO/ invånare 0 64 år Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Försörjningsstöd kostnad /invånare Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum

104 ÅRSREDOVISNING 2016 VÄLFÄRDSREDOVISNING 39 Välfärdsredovisning 2016 I Lysekils kommuns årsredovisning presenteras ett urval av nyckeltal som utgår från Västra Götalandsregionens folkhälsopolicy. Statistiken som presenteras är i första hand från offentliga källor och den senast tillgängliga. Lysekils kommuns folkhälsoarbete 2016 har utgått från folkhälsopolitiska rådets mål och prioriteringar. Det övergripande målet är att minska skillnaderna i hälsa och förbättra folkhälsan för alla. Folkhälsopolitiska rådet har uttalat följande tre prioriterade områden för 2016; stärka socialt deltagande och minska utanförskap, målgruppen barn och unga är särskilt prioriterad, liksom grupper som upplever ensamhet och utanförskap, samarbete med ideella sektorn är särskilt viktig i detta arbete. Folkhälsa Lysekils kommun 2016 samt hela riket Falldiagnoser män 65+* Medellivslängd kvinnor Rökning åk 9 pojkar* 1,2 Medellivslängd män Rökning åk 9 flickor* Besväras av ensamhet inom äldreomsorg/hemtjänst 1 0,8 0,6 0,4 0,2 Medelinkomst kvinnor Medelinkomst män Behörig nationellt program flickor åk 9 Måluppfyllelse Folkhälsan följer övergripande upp folkhälsoläget i kommunen medan nämnder och förvaltningar följer upp de indikatorer som kopplas till folkhälsa. Många folkhälsoinsatser som genomförs eller påbörjas är långsiktiga medan vissa kan visa resultat på lite kortare sikt. Målet om att minska skillnaderna i hälsa och förbättra folkhälsan för alla är övergripande. Uppföljning av målet görs genom att sammanfatta hälsoläget, peka på förändringar över tid samt att uppmärksamma de hälsoskillnader som är särskilt viktiga att fokusera på. Spindeldiagrammet visar att skillnaderna mellan Lysekils kommun och riket inte är särskilt stora men det finns självklart tendenser och trender som är viktiga att beakta. Det finns också bakomliggande faktorer, som till exempel skillnader mellan kön och olika socioekonomiska grupper, som inte framträder fullt ut i detta övergripande diagram. Här följer några punkter som rör måluppfyllelsen om en mer jämlik hälsa: Falldiagnoser kvinnor 65+* Sjukpenningtal män Sjukpenningtal kvinnor Förvärvsarbetande män Förvärvsarbetande kvinnor Lysekil Även om förvärvsfrekvensen är god i Lysekils kommun visar kartläggningar att det finns människor som står utanför arbetsmarknad och sysselsättning på grund av till exempel psykisk ohälsa eller ofullständig utbildning. 0 Utbildningsnivå män riket / regionen* Behörig nationellt program pojkar åk 9 Ekonomiskt utsatta barn Kariesfria 12-åringar* Utbildningsnivå kvinnor Senast tillgängliga data från Folkhälsomyndigheten, SCB, Västra Götalandsregionen, CAN, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kolada och Skolverket. Den förväntade medellivslängden bland kvinnor är högre jämfört med riket sedan några år. Vid den senaste mätningen har kvinnors medellivslängd stagnerat och till och med minskat något. Männens förväntade medellivslängd är något lägre än riket men fortsätter öka marginellt. Andelen elever som klarat grundskolan med godkänt i kärnämnena, och därmed var behöriga till gymnasiet, ökade mellan 2015 och Fullföljda studier är en mycket viktig förutsättning för framtida hälsa. Sjukpenningtalet tycks ha förbättrats färre kvinnor och män var sjukskrivna under 2016 jämfört med Fortfarande är kvinnor mer sjukskrivna än män. Niondeklassarna i Lysekils kommun rökte i större omfattning jämfört med regionen. Även om ungas drogvanor över tid har förbättrats i Lysekils kommun minskar vare sig tobaksvanor, alkoholvanor eller narkotikaanvändande bland unga i kommunen i samma takt som övriga regionen. Vi kan fortsatt se skillnader i hälsa bland våra barn och unga. De allra flesta växer upp med goda förutsättningar men det finns barn och unga i vår kommun som växer upp med sämre socioekonomiska förutsättningar. Detta i sin tur ökar risken för sämre hälsa. Andelen äldre ökar och även inom denna målgrupp finns skillnader i hälsa som bör synliggöras. Till exempel upplever äldre utan sociala nätverk ensamhet i högre grad vilket i sin tur genererar sämre hälsa.

105 40 ÅRSREDOVISNING 2016 VÄLFÄRDSREDOVISNING Verksamhet Folkhälsoarbetet bedrivs inom alla kommunens verksamheter som till exempel förskola, skola, äldreboende och i arbetet med att planera för våra fysiska miljöer. Under 2016 har flera folkhälsosatsningar genomförts i Lysekils kommun utifrån de prioriteringar som Folkhälsopolitiska rådet gjort för Några av dessa har folkhälsan bidragit till. Bland annat genom stöd till utbildningsinsatser och aktiviteter i förskola, skola, förebyggandeenheten och anhörigstödet. Exempel på insatser är utbildning i ICDP (International Child Development Programme) för personal inom förskola och skola samt utbildning av personal på förebyggandeenheten för att hålla i stödgrupper för barn och unga. Samarbete med ideella aktörer har under 2016 framför allt genomförts inom ramen för främjande och förebyggande arbete för seniorer; bland annat genom Skaftö folkets hus projekt Hälsovågen och vid Seniormässan. Åren som kommer De folkhälsoutmaningar som Lysekils kommun står inför de närmsta åren bör, precis som konstaterades föregående år, inriktas mot hållbar utveckling och ett aktivt arbete för en mer jämlik hälsa och social hållbarhet. Dels har hälsofrämjande och förebyggande insatser positiv påverkan på samhällsekonomi, miljö, klimat, trygghet och den sociala sammanhållningen, dels har insatser inom ovanstående områden en positiv påverkan på hälsan. Ett fortsatt fokus på tidiga insatser för familjer, barn och unga är viktigt. Aktiviteter som gynnar integration av nyanlända såväl barn och ungdomar som vuxna är av hög prioritet. Till exempel genom att ge alla förutsättningar till egen försörjning. Skillnaderna mellan kvinnor och män bör beaktas och jämställdhetsarbete på bred front är en viktig framtidsfråga. Arbete som främjar ökad trygghet i samhället och stärker delaktighet samt bryter ensamhet kommer vara en fortsatt utmaning.

106 ÅRSREDOVISNING 2016 NÄMNDREDOVISNING sid 41 54

107 42 ÅRSREDOVISNING 2016 NÄMNDREDOVISNING Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen leder och samordnar kommunens arbete samt utövar uppsikt över övriga nämnders och bolags verksamheter. Vidare bereder man ärenden till kommunfullmäktige samt är ansvarig nämnd för samhällsbyggnadsförvaltningens verksamheter inom planering, gata, park, mark och exploatering, fastighet, kost och städ. Kommunstyrelsen ansvarar även för verksamheten inom arbetsmarknadsenheten. Ordförande: Jan-Olof Johansson (S) 1:e vice ordförande: Lars Björneld Kommunchef: Leif Schöndell Verksamhet 2016 har kännetecknats av arbetet med att implementera den nya styrmodell som fastställdes av kommunfullmäktige i mars. Utbildningsinsatser har genomförts för politiker och samtliga chefer i kommunen. Processen med att ta fram budgeten för 2017 genomfördes utifrån den nya styrmodellen under våren 2016 och resulterade bland annat i att kommunfullmäktige beslutade om fem utvecklingsområden för kommunens verksamhet. Med dessa områden som grund har kommunstyrelsen sedan fastställt ett antal strategier i nämndbudgeten. Arbetet med styrmodellen kommer att fortsätta under 2017 med målet att den ska vara införd fullt ut under En översyn har skett av organisationen för kommunstyrelsens verksamheter och i augusti beslutades en ny övergripande organisationsstruktur för kommunstyrelse- och samhällsbyggnadsförvaltningarna som gäller från och med Tanken är att kommunstyrelseförvaltningen ska vara ett stöd i att utföra grunduppdraget att leda, samordna och utöva uppsikt, medan service- och myndighetsfunktioner organiseras i samhällsbyggnadsförvaltningen. På personalområdet har flera nya rutiner tagits fram som är väsentliga för ledning och styrning av verksamheten. Utbildningar i medarbetar- och lönesamtal har genomförts och planering för arbetsmiljöutbildning för alla chefer och skyddsombud har skett för genomförande Tillsammans med de fackliga organisationerna påbörjades också arbetet med ett nytt samverkansavtal. På ekonomisidan har ett nytt systemstöd för e-handel implementerats. I projektet Integration 2016 har en rad satsningar gjorts i syfte att stödja integrationsarbetet i kommunens olika verksamheter, men bidrag har även lämnats till föreningslivet. Finansiering har skett genom det extra statsbidrag för flyktingmottagande som kommunen fick i december Inom arbetsmarknadsenheten har verksamheten med arbetsmarknadstorg utvecklats vidare. Det är en insats som vänder sig till ungdomar som är i behov av samordnat stöd från olika aktörer som gymnasie- och vuxenutbildning, socialtjänst och arbetsförmedling. En motsvarande insats med nyanlända och tidigare nyanlända har startats under Under året har arbetsmarknadsenheten vidare samlat flera verksamheter inom daglig sysselsättning i nya lokaler som går under samlingsnamnet Hamnreturen. I juni lanserades en ny webbplats i syfte att förbättra kommunikationen med invånarna samt att möta dagens krav på tillgänglighet. Insatser har även skett för att öka närvaron på sociala medier. Under året startades projekten Urban Platsinnovation (centrumutveckling i Lysekil) samt Maritim Utveckling i Bohuslän (besöksnäring). Omfattande insatser har skett för att skapa goda förutsättningar för maritima verksamheter och utveckla samverkan inom arenan Maritima Lysekil. Under Lysekil Women s Match genomfördes ett antal aktiviteter från kommunens sida, bland annat seminariet Blue Growth. Arbetet med en ny vision Lysekil 2030 och en ny översiktsplan startade under året med att genom enkäter och dialoger få in tankar från kommuninvånarna om hur man vill se den framtida utvecklingen av kommunen. Visionen ska fungera som en ledstjärna för alla kommunens verksamheter med syftet att Lysekil ska vara en attraktiv plats för såväl boende som företagande och besök. Arbetet med att ta fram ytterligare ett antal strategiska styrdokument inom samhällsplaneringen har fortsatt; blå översiktsplan tillsammans med övriga kommuner i Norra Bohuslän, markförsörjningsplan och grönstrukturplan. En ny VAplan antogs under året och aktivt arbete bedrevs med 10 detaljplaner. Enligt plan påbörjades arbetet med att reparera och underhålla kommunens kajanläggningar och första etappen var Fiskhamnskajen. Vid besiktningen inför åtgärderna visade det sig att kajen var i så dåligt skick att en omedelbar avstängning var nödvändig. En förnyad kartläggning av samtliga kajer i Lysekil som underlag för en långsiktig plan för åtgärder har initierats. Ekonomisk analys Nettokostnaden för kommunstyrelsens verksamheter inom kommunstyrelseförvaltningen och

108 ÅRSREDOVISNING 2016 NÄMNDREDOVISNING 43 samhällsbyggnadsförvaltningen uppgår till 102,8 mnkr 2016, vilket är 7,2 mnkr högre än föregående år. Intäkterna har ökat med 9,2 mnkr och kostnaderna har ökat med 16,6 mnkr jämfört med föregående år. Av ökningen på såväl intäkts- som kostnadssidan beror 5,1 mnkr på ett extra statsbidrag för flyktingmottagande. Kostenheten och överförmyndarverksamheten har fått ökade intäkter jämfört med förra året med 2 mnkr vardera. På kostnadssidan har den största ökningen jämfört med förra året skett på utvecklingsenheten och fastighetsenheten. Utvecklingsenhetens kostnader för konsulter och personal har varit mycket höga under Fastighetsenhetens personalkostnader samt kostnader för akut evakuering av hyresgäster är förklaringen till kostnadsökningen mellan åren. Kommunstyrelsen hade en positiv avvikelse från budgeten med 0,8 mnkr, varav kommunstyrelseförvaltningen var positiv med 2,5 mnkr medan samhällsbyggnadsförvaltningen var negativ om 1,7 mnkr. Verksamheter som visar de största positiva avvikelserna från budget är kommunledningskontor, personalenheten och kostenheten. Största negativa avvikelser från budget uppvisar utvecklingsenheten och räddningstjänsten. Överskridandet inom verksamheten räddningstjänst har sin grund i en överenskommelse beträffande särskild avtalspension för brandmän (R- SAP) som gjordes i samband med Uddevallas inträde i räddningstjänstförbundet Då tillkom en kategori anställda som tidigare inte funnits i förbundet. Utvecklingsenhetens avvikelse beror på kostnader för konsulter som anlitats på grund av hög personalomsättning i verksamheten. Åren som kommer Ur styrnings- och ledningssynpunkt blir den viktigaste uppgiften de närmsta åren att fortsätta införandet av den nya styrmodellen - att vara uthållig och få den att fungera fullt ut på alla nivåer i organisationen. Målet är att styrmodellens alla delar ska vara på plats fullt ut under Vidare kommer arbetet med att få den nya organisationen för kommunstyrelsens verksamheter att sätta sig att vara i fokus. En fråga som återstår att lösa under 2017 är uppdraget och den organisatoriska tillhörigheten för arbetsmarknadsenheten. En annan viktig fråga för kommunstyrelsens verksamheter framöver är att genomföra det stora investeringsbehov som finns, inte minst i kajanläggningarna, men också i eftersatt underhåll i fastigheter. Arbetet med den långsiktiga inriktningen för Lysekils kommun fortsätter och kommer att läggas fast i en ny vision - Lysekil och en ny översiktsplan. Visionen beräknas kunna vara färdig för beslut i maj 2017, medan översiktsplanen, den fysiska gestaltningen av visionen, har ett längre tidsperspektiv. För kommunstyrelsens del kommer särskilt arbetet med att få fram fler attraktiva bostäder att vara i fokus. Det handlar om att driva en aktiv markpolitik, att få fram fler detaljplaner och att attrahera exploatörer som vill satsa i Lysekil. Att få fram fler bostäder kommer att kräva investeringar från kommunens sida, men är en förutsättning för att påverka utvecklingen i positiv riktning och ta vara på de möjligheter som finns. Ett viktigt inslag i detta blir att kommunicera en positiv bild av Lysekil mer rättvisande med Lysekil som plats och Lysekils kommun som organisation. En förutsättning för att lyckas med de utmaningar kommunen står inför är vi är en attraktiv arbetsgivare som både kan behålla och rekrytera medarbetare med rätt kompetens. Satsningar på kompetensförsörjning, bra anställningsvillkor, bra arbetsmiljö och medarbetarnas möjligheter att påverka sin arbetssituation kommer därför att vara prioriterade frågor. Ekonomiskt resultat Tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kapitalkostnad Verksamhetens nettokostnad Budgetanslag netto Budgetavvikelse Andel av kommunens nettokostn. (%) 12,5 12,7 12,0 Nettoinvesteringar/Anläggningstillgångar Belopp i tkr Nettoinvesteringar Anläggningstillgångar bokfört värde Personal Antal anställda varav kvinnor varav män Personalkostnad, tkr Personalkostnad av verksamhetens bruttokostnad (%) 39,3 39,6 38,8 Nettokostnad per verksamhet Politisk verksamhet Kommunchef Administrativa enheten Räddningstjänst Kommunrevision Överförmynderiverksamhet Arbetsmarknadsenheten Näringslivenheten Folkhälsa Ungdomspolitiska programmet Personalenheten Ekonomienheten Serviceenheten Samhällsbyggnadschef Planenheten Utvecklingsenheten Fastighetsenheten Städenheten Kostenheten Småbåtsenheten

109 44 ÅRSREDOVISNING 2016 NÄMNDREDOVISNING Gemensamma nämnder Kommunerna Lysekil, Sotenäs och Munkedal samverkar inom verksamheterna IT, lönehantering och miljöhandläggning. Samverkan sker via nämnd inom respektive område. Lysekils kommun är värdkommun för IT-nämnden, Sotenäs kommun för miljönämnden i mellersta Bohuslän och Munkedals kommun för lönenämnden. IT-nämnden Ordförande: Christina Gustafson (S) Lysekil. Nämndens uppdrag är att inom ramen för IT-nämndens reglemente samt samverkansavtalet leda de samverkande kommunernas gemensamma IT-enhet. Verksamheten ansvarar utifrån fastställda förutsättningar och ramar för en effektiv och ändamålsenlig IT- försörjning. Den gemsamma IT-avdelningens uppgift är att tillhandahålla IT-drift, support, förvaltning samt utveckling av IT-miljöerna i Sotenäs, Munkedals och Lysekils kommuner. Verksamhet Under 2016 har den nya infrastrukturen för domänen färdigställts i Lysekils kommun. Supportbehovet i form av samtal och ärenden har minskat. En omorganisation genomfördes under våren. Den nya organisationen fokuserar på verksamhetsnära ITstöd genom att fler tekniker är ute i verksamheterna. De tekniktäta verksamheterna har även börjat rotera schemabundet. Två haverier inträffade under sommaren i Lysekils kommuns gamla infrastruktur, vilket resulterade i att flera verksamhetssystem fick återskapas från backup. Verksamheten blev auktoriserade Siths-kortutgivare åt Västra Götalandsregionen under hösten, vilket kommer att medföra stora kostnadsminskningar för socialförvaltningarna i kommunerna. Ekonomisk analys Antalet digitala verktyg har ökat under de senaste åren. Utvecklingen av digitala verktyg kommer att fortsätta öka med tanke på de krav som finns inom utbildningsområdet samt inom vård och omsorgsområdet. Antalet digitala arbetsplatser har ökat med cirka 8 procent under 2016 i kommunerna. IT-enheten har inte ökat personaltätheten avseende verksamhetsnära IT-stöd motsvarande volymökningen av digitala arbetsplatser. Med hjälp av effektivare arbetssätt och rätt tekniska förutsättningar klaras denna utmaning års resultat för hela nämnden blev 87 tkr. Lysekils kommuns andel av denna är 36 tkr. Måluppfyllelse Nöjd kundindex Enkät om nöjdkund genomfördes i slutet av 2016, som visar att 85 procent av kunderna är nöjda. Resultatet av enkäten kommer att redovisas i sin helhet under Servicemål IT-enhetens service visar på en positiv trend i enlighet med vad som kan förväntas, utifrån genomförd IT-kvalitetsenkät. Systemsäkerhet Test av systemsäkerhet genomfördes skarpt i augusti. Alla system återskapades. Systemägare av IT-stöd Alla behörighetskonton som skapas från PA- eller Elevsystem kontrolleras mot Navet (RSV). För alla tjänstelegitimationer och Siths-kort som skapas, har ID-kontroll genomförts innan utlämnande sker till användarna. Sjukstatistik Korttidssjukskrivningarna har varit på 7,1 procent (2,8 procent under 2015) medan långtidssjukskrivningarna har varit på 0 procent (8 procent under 2015). Det systematiska arbetet tillsammans med personalavdelningen och företagshälsovården har varit mycket lyckosamt i att få alla långtidssjukskrivna i tjänst. Åren som kommer Verksamhetsstöd är en av IT-nämndens viktigaste uppgifter, som i framtiden kommer att kräva ett allt större fokus. Verksamhetsutvecklingen ägs av verksamheterna och IT-avdelningen är ett aktivt stöd i arbetet med att tillsammans skapa en gemensam samsyn kring både nuläge och önskat läge. De närmsta åren kommer fokus i verksamhetsutvecklingen att ligga på digitalisering. Ekonomiskt resultat Belopp i tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnad Budgetanslag netto Budgetavvikelse andel av kommunens nettokostn. (%) 0,3 0,4 0,4 Personal Antal anställda varav kvinnor varav män Personalkostnad, tkr Personalkostnad av verksamhetens bruttokostnad (%) 0,5 0,4 0,4 Nyckeltal Registrerade incidenter Beställning av digitala hjälpmedel Inkomna samtal till IT-supporten

110 ÅRSREDOVISNING 2016 NÄMNDREDOVISNING 45 Ekonomiskt resultat, Lysekils kommuns andel Belopp i tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnader Budgetanslag netto Budgetavvikelse andel av kommunens nettokostnad (%) 0,3 0,2 0,3 Nyckeltal 2016 Antal genomförda inspektioner (andel av planerat) inom: - Livsmedel 559 (100%) - Tobak 71 (100%) - Läkemedel 29 (97%) - Miljöskydd 64 (71%) - Hälsoskydd 87 (100%) Antal diarieförda ärenden: - Antal värmepumpsanmälningar - Antal livsmedelsregistreringar Antal enskilda avloppsärenden 64 - Antal strandskyddsdispenserärenden 344 Antal diarieförda ärenden totalt 40 Andel avslutade ärenden i förhållande till inkomna: Enskilda avlopp 57% - Värmepumpsanmälningar 93% - Miljöskyddsärende 69% - Strandskyddsdispenser 75% Miljönämnden Ordförande: Eva Abrahamsson (M) Sotenäs Miljönämnden i mellersta Bohuslän är gemensam miljönämnd för Sotenäs, Munkedals och Lysekils kommuner. Sotenäs kommun är värdkommun och miljöenheten ligger organisatoriskt under samhällsbyggnadsförvaltningen. Verksamhet Planerad tillsyn och löpande inkommande ärenden har utförts enligt tillsynsplan. En stor del av förebyggande tillsyn och övrigt arbete har utförts i mindre omfattning. Verksamhetsmålen styr det interna utvecklingsarbetet. Året har präglats av hög personalomsättning. På årsbasis har personalstyrkan varit cirka två handläggare färre än budgeterat. Miljömålsarbetet har genomförts i planerad omfattning. En revidering av de detaljerade miljömålen pågår. Ekonomisk analys Årets intäkter från tjänster och avgifter uppgår till budgeterad nivå. Bland de övriga externa intäkterna ingår ett LOVA-bidrag på 590 tkr vilket förklarar både avvikelsen i förhållande till budget och förändringen i jämförelse med föregående år. LOVA-bidraget avser kartläggning av enskilda avlopp. Personalkostnaderna har ökat i jämförelse med före- gående år men ligger ändå under budgeterad nivå på grund av personalomsättning. Övriga kostnader har ökat i jämförelse med föregående år. Bland årets kostnader återfinns inköp av datorer och utbetalda bidrag till föreningar. Lokalkostnaderna har minskat i jämförelse med Måluppfyllelse Nämnden har flera olika målområden; verksamhetsmål, produktionsmål, mål inom livsmedelskontroll samt mål inom tobak- och receptfrialäkemedelskontroll. Nämnden rapporterar att målen för livsmedelskontroll är uppfyllt och att det flesta målen inom tobaks och receptfrialäkemedelskontroll är uppfyllda. Inom verksamhetsmålen och produktionsmålen har ett antal mål uppfyllts men inom några målområden har man inte lyckats fullt ut. En revidering av de detaljerade målen pågår. Åren som kommer En tydlig målstyrning och noggrann tillsynsplanering med kontinuerlig verksamhetsuppföljning är grund för att uppfylla nämndens uppdrag med god kvalitet. För nämnden finns en planering med verksamhetsplan, prioriteringsordning, miljö- och verksamhetsmål och nyckeltal. Dessa styr både det interna utvecklingsarbetet och tillsynsbehovet. Prioriteringen för miljönämnden utgår generellt ifrån att uppfylla nämndens uppdrag från de tre kommunerna samt att utföra den tillsyn som finns enligt den årliga tillsynsplanen. De åtgärder som prioriteras inför

111 46 ÅRSREDOVISNING 2016 NÄMNDREDOVISNING 2017 är att utföra den planerade årliga avgiftsfinansierade tillsynen och inkommande ärenden. Prioritering ska ske av det fortsatta arbetet med arbetssätt och gemensamma rutiner för att uppnå uppställda mål och lagkrav. Likaså att utveckla samarbetsformer mellan den gemensamma miljönämnden och respektive kommuners verksamheter. Det strategiska miljömålsarbetet, där miljönämnden har ett samordnade ansvar, börjar ta form i de tre kommunerna. Under det kommande året är arbetet med att hitta kanaler för att nå ut med miljömålsarbetet prioriterat. Syftet är att arbetet ska bli känt både bland medarbetare och allmänhet. Lönenämnden Ordförande: Said Lundin (S) Munkedal. Lönenämndens uppdrag är att fullgöra och ansvara för de samverkande kommunernas uppgifter vad avser; löneadministration, support och utbildning i lönesystemets olika delar, support i tillämpning av lagar, avtal och regler, utdata och statistik (basutbud), systemförvaltning samt pensions- och försäkringsadministration. Ekonomiskt resultat, Lysekils kommuns andel Belopp i tkr Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnader Budgetanslag netto Budgetavvikelse Andel av kommunens nettokostnad (%) 0,4 0,4 0,4 Verksamhet Löneenheten har från och med mars 2016 infört e-lönespecifikationer för alla anställda inom SML-kommunerna. Detta innebär att den anställde får sitt lönebesked elektroniskt istället för på papper i brevlådan. I varje kommun pågår försök med pilotgrupper där timanställda själva registrerar sin tid i tidsrapporteringsverktyget Heroma. Målet är att alla timanställda själva ska registrera sin tid i Heroma. Stor personalomsättning inom SML-kommunerna och särskilt inom chefsleden har inneburit att mer resurser har behövts läggas på introduktion av nyanställda och att fler ofullständiga löneunderlag inkommit till enheten. Rehabiliteringsmodulen HälsoSAM, som är ett dokumentations- och hjälpverktyg i samband med rehabilitering av personal, fungerar väl. Verktyget har börjat användas i stor omfattning av chefer och personalredogörare i SML-kommunerna. Ekonomisk analys Lönenämndens totala utfall mot budget var positivt om 874 tkr. Lysekils kommun har ett överskott på 331 tkr för året. Det positiva ekonomiska utfallet beror främst på en lägre bemanning på grund av ej återbesatta tjänster. I slutet av året har bemanningen varit fulltalig och personalkostnaderna uppgår till den budgeterade summan Måluppfyllelse Målet med verksamheten är att optimera resursutnyttjande i syfte att bygga upp och säkerställa en väl fungerande lönefunktion samt skapa en stark och attraktiv gemensam organisation som befäster en konkurrenskraftig kompetensnivå och service. Arbetet pågår med att få fler arbetsprocesser och flöden likartade inom SML-kommunerna. Bland annat har ett nytt gemensamt anställningsavtal tagits fram och ska läggas in i ett digitalt verktyg; WinLas. SML-styrgrupp har också tagit beslut om ett antal gemensamma tolkningar av allmänna bestämmelser i centrala avtal. Utbildning, support och informationsinsatser sker kontinuerligt och har intensifierats inom SML-kommunerna, både för nyanställda och för redan anställda. Åren som kommer Löneenheten arbetar med att förbättra nuvarande arbetsflöden inom den egna enheten och inom hela SML-verksamheten. Syftet är att minska pappersflödet och få en smidigare hantering av lönehanteringen från anställd till löneutbetalning. Arbetet kommer fortsätta fokusera på att få enhetliga rutiner och arbetsmetoder inom enheten och inom SML-kommunerna. Arbetet med implementering av anställningsavtal som ska läggas in av chef eller personalredogörare i det digitala verktyget fortsätter. Pensionsadministrationen sköts av löneenheten för Munkedals kommun från och med 2014, för Sotenäs kommun från och med 2016 samt kommer senast från och med den 1 juni 2017 att tas över från Lysekils kommun.

112 ÅRSREDOVISNING 2016 NÄMNDREDOVISNING 47 Byggnadsnämnd Byggnadsnämnden ansvarar för kommunens verksamhet och utveckling inom bygglov, GIS (Geografiskt Informations System), karthantering, mätningstjänster samt bostadsanpassning. Ansvarsområdet innefattar myndighetsutövning enligt gällande lagstiftning inom nämndens verksamhetsområde. Ordförande: Bo Göthesson (S) Vice ordförande: Mikael Wennergren (LP) Förvaltningschef: Marie-Louise Bergqvist Verksamhet Bygglovenheten arbetar sedan 2012 med att förbättra, förenkla och effektivisera olika processer inom verksamheten som handläggning av bygglov, anmälningsärenden, förhandsbesked och tillsyn. Samarbetet GIS (Geografiskt Informations System) mellan Lysekils, Tanums, Strömstads och Munkedals kommuner har fortsatt och under året tillkom även Sotenäs kommun som samarbetspartner. Energirådgivning finns också i verksamheten, denna tjänst köps via statliga bidrag från Uddevalla kommun. Antalet inkommande ärenden har ökat med 101 ärenden jämfört med Den största ökningen står ansökningar om bygglov för. Under 2016 kom byggnadsnämnden att ta över ansvaret för kommunens bostadsanpassning. Denna verksamhet handlägger även bostadsanpassningsbidrag för kommunerna Sotenäs och Munkedal genom ett samarbetsavtal. Resultaträkning Belopp i tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kapitalkostnad Verksamhetens nettokostnad Budgetanslag netto Budgetavvikelse Andel av kommunens nettokostnad (%) 0,6 0,4 0,4 Nettokostnad per verksamhet Belopp i tkr Byggnadsnämnden Bygglovenheten Mätenheten Administration* Bostadsanpassningsbidrag Energirådgivning En administrtiv tjänst flyttades över från byggnadsnämnden till samhällsbyggnadsförvaltningen då denna tjänst arbetade övergripande inom hela Lysekils kommun (flyttades över årskiftet till 2016) Inom tillsynsverksamheten enligt plan och bygglagen har ytterligare resurser avsatts för att kunna genomföra den plan för tillsynsverksamheten som arbetades fram under Ekonomisk analys Byggnadsnämnden redovisar för verksamhetsåret 2016 en positiv budgetavvikelse. Den största orsaken till detta finns inom bygglovsverksamheten. Där har intäkterna ökat genom mer avgifter då det inkommit fler bygglovsansökningar än tidigare år. Ett verksamhetsområde som har en negativ avvikelse är bostadsanpassning som under året beviljat mer bidrag än den avsatta budgeten. Under hösten kom dock bidragen att minska något. Måluppfyllelse Livsmiljö centrumutveckling Verksamheten medverkar i ett samarbete kring att utveckla centrummiljöer genom deltagande i projektet Urban Platsinnovation. Det är ett samarbetsprojekt mellan sju parter i Sverige och Norge. Samverkan mellan deltagande kommuner, lokala näringslivsorganisationer och forskare är en viktig del av projektet. En handläggare har deltagit vid ett antal möten och aktiviteter kopplade till projektet under året. Näringsliv förbättra servicen till företagare Verksamheten ska bidra till en snabb och god service till näringslivet. Enheten har medverkat vid en företagskväll och strävar efter att ha kontinuerlig god service gentemot företagare och mäklare. Mätningar görs också av hur verksamhetens service och ärendehantering upplevs genom en enkät som går ut till alla företagare som sökt bygglov. Svarsfrekvensen är väldigt begränsad (21 svar av cirka 80 skickade enkäter till företagare). De enkätsvar som kommit in är dock övervägande positiva både vad gäller tillgänglighet och bemötande. Enheten har också deltagit vid en lotsgruppsträff.

113 48 ÅRSREDOVISNING 2016 NÄMNDREDOVISNING Lotsgruppen kallas samman av näringslivsenheten vid behov och syftar till att på ett samordnat sätt hjälpa företagare vid till exempel nyetablering. En handläggare har tillsammans med näringslivsenheten deltagit i interregprojektet Ett enat Bohuslän som handlar om turism och näringsliv. Lärande utveckla och sprida användandet av GIS Verksamheten har utbildat användare inom kommunen i att använda GIS. GIS-gruppen, som är ett samarbete mellan norra Bohusläns fem kommuner, har under året bland annat lanserat en gemensam GIS-hemsida. Webbseminarier hålls kontinuerligt med nyanställda i alla fem kommunerna. GIS-gruppen har under året anordnat informationsinsatser gentemot chefer och nämndspolitiker inom kommunens olika verksamheter. Syftet med informationen är att sprida goda exempel på GIS-användning för att inspirera förvaltningarna i att på sikt effektivisera sina verksamheter med hjälp av GIS. Åren som kommer Mätningstjänster, karthantering och GIS Verksamheten ska fortsätta arbetet med att sprida och utveckla användandet av GIS. Syftet är att fler verksamheter ska kunna använda GIS som ett verktyg i effektiviserings- och utvecklingsarbetet. Mätverksamheten kommer även under 2017 att genomföra förstudie för övergång till nytt höjdsystem. Verksamheten kommer också fortsätta att aktivt medverka i strategisk planering. Bygglov och tillsyn Verksamheten kommer fortsatt att medverka i samarbetsprojektet Urban Platsinnovation med syftet att skapa långsiktigt hållbara och levande centrummiljöer. Målet för en genomsnittlig handläggningstid på sex veckor för bygglov bör ligga kvar trots ökningen under Rutiner kring handläggningstider kommer att arbetas fram och delegationsordningen ska ses över. Gällande taxa ska ses över med anledning av förslaget från SKL (Sveriges kommuner och landsting) om ny taxa baserad på timtid. Handläggaren för tillsyn har under året bedrivit aktiv tillsyn och kommer göra detta även framöver. Under kommande år kommer byggnadsinspektörerna även att arbeta med att se över kommunala lekplatser, obligatorisk ventilationskontroll samt enkelt avhjälpta hinder. Under 2017 har byggnadsnämnden fått bidrag från Fyrbodal för att arbeta vidare med en förstudie för projektet Se Huset. Via projektet hoppas man etablera samarbete med två andra kommuner för att sprida kunskap och föra dialog kring kulturmiljöfrågor och hållbarhet. Bostadsanpassning Under 2016 tog byggnadsnämnden över den tjänst som ansvarar för kommunens bostadsanpassning. Ett stort arbete med att effektivisera tjänsten och ta fram rutiner har gjorts under året.nästa steg är att aktivt arbeta med återvinning av exempelvis ramper, hissar med mera. Planverksamheten Hela planverksamheten kommer under 2017 att flyttas över till byggnadsnämnden. Verksamheten fortsätter under kommande år att lägga mycket tid på den strategiska planeringen. Tiden som verksamheten lägger på detaljplanering måste öka till kommande år med syfte att få fram fler bostäder. Personal Antal anställda varav kvinnor varav män Personalkostnad, tkr Personalkostnad av verksamhetens bruttokostnad (%) 61,6 71,4 73,6 Nettoinvesteringar/Angläggningstillgångar Belopp i tkr Nettoinvesteringar Anläggningstillgångar bokfört värde Nyckeltal Bygglovenheten Inkommande ärenden (ansökningar, anmälan, tillsyn,förhandsbesked) Utgående beslut (bygglov, beslut tillsyn, startbesked, positivt förhandsbesked, slutbesked mm) Handläggningstid i snitt/arbetsdagar Mätenheten Nybyggnadskartor Utsättning nybyggnation/större tillbyggnader, lägeskontroll Förrättningar Lantmäteriet Bostadsanpassning Inkommande ansökningar Lysekil, Sotenäs, Munkedal Utgående beslut Lysekil, Sotenäs, Munkedal 169 i.u. i.u.

114 ÅRSREDOVISNING 2016 NÄMNDREDOVISNING 49 Utbildningsnämnd Utbildningsnämndens verksamheter innefattar förskola, pedagogisk omsorg, grundskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, vuxenutbildning, bibliotek samt kultur- och fritidsverksamhet. Ordförande: Kent Olsson (M) Vice ordförande: Jeanette Janson (LP) Förvaltningschef: Lennart Olsson Verksamhet Under 2016 har samtliga verksamheter anpassats för att hantera den förändring som tillströmningen av nyanlända gett upphov till. Integrationsmedel, asyloch schablonersättningar har täckt kostnader för detta. Inom flera områden råder dock stor brist på personal. Först vid höststarten har flertalet av de utlysta tjänsterna kunnat besättas. Resultatet blir att kostnaderna blivit lägre än motsvarande intäkter. Detta är grundorsaken till det positiva ekonomiska resultatet. Under året har ett omfattande arbete gjorts för att anpassa verksamheterna till kommunens nya styrmodell. Skolinspektionen har genomfört en granskning av nämndens arbete under året. Utbildningsnämnden fortsätter att arbeta med sitt utvecklingsmål, Strategier för förbättringar av elevernas resultat. En ekonomisk satsning om 3,6 mnkr gjordes Målsättningen är att inom fem år åter etablera Lysekils kommun bland de 50 högst rankade kommunerna enligt Sveriges kommuner och landstings öppna jämförelser. Resultatet för 2016 blev en placering som nummer 45 av landets 290 kommuner, 2015 var placeringen 215. Antalet barn i förskolan ökar. Inför 2017 bedöms ökningen till ytterligare 20 barn. Under hösten har nämnden beslutat om ändrad fördelningsmodell av resurser till förskolan. Modellen ska bygga på att fördela resurs efter vistelsetid samt ta hänsyn till barnens ålder. Modellen ska vara kostnadsneutral. Grundskolan har haft ett stort fokus på att hantera och utveckla pedagogiska och metodiska arbetssätt för att integrera nyanlända. För närvarande råder balans lokalmässigt för årskurserna F-6 medan 7-9 behöver tillskott i form av moduler. Särskolan har flyttat in i nyrenoverade lokaler vid Gullmarsskolan. Campus Väst som driver gymnasie- och vuxenutbildningar har haft ett stort fokus på ekonomi i balans. Vidtagna åtgärder visar att ekonomisk balans råder. En ny rektorsorganisation gäller från och med hösten där rektorsansvar per verksamhet gäller bröts den negativa trenden av antagna elever till Gullmarsgymnasiet. En medveten marknadsföring och kreativ organisation kring lärlingsutbildningar bidrog till detta. Vuxenutbildningen kommer att spela en viktig roll för integrationen av nyanlända. Flera samarbeten med företag har inletts och planeras. Huvudbiblioteket har ökat besöksantalet och biblioteket fyller en stor funktion i integrationsarbetet. Även Gullmarsborg har ökat besöksantalet. En översyn görs för att belysa verksamheten på Gullmarsborg utifrån både ekonomiskt perspektiv samt verksamhetsperspektiv. Nämnden arbetar med en handlingsplan för att minska sjukfrånvaron. Sjukfrånvaron var under ,5 procent (2015 var sjukfrånvaron 6,4 procent och 2014 var sjukfrånvaron 7,6 procent). Ekonomisk analys Utbildningsnämnden visar en positiv budgetavvikelse på 13,4 mnkr. Orsaken till avvikelsen är framför allt att statsbidragen för asylsökande och nyanlända har ökat utan att motsvarande kostnad uppstått. Nettokostnaderna har ökat med 2,1 mnkr jämfört med Bidragen från Migrationsverket har ökat med 13,1 mnkr och bidragen från Skolverket har ökat med 7,8 mnkr jämfört med Av de tillfälliga statliga medel för asylsökande, som fördelades till kommunerna i slutet av 2015, har utbildningsnämnden tilldelats 6,6 mnkr. Dessa intäkter har täckt motsvarande kostnader för olika integrationsprojekt De totala personalkostnaderna har ökat med 17,5 mnkr, vilket motsvarar 7,8 procent. Ökningen beror både på ökat antal anställda och höjda löner. Statens satsning på höjda löner, lärarlönelyftet, är en orsak. Personalkostnaderna exklusive integrationsprojekten enligt ovan underskrider budget inom förskola, grundskola och kultur- och fritidsverksamhet med 2,5 mnkr. Inom gymnasiet och vuxenutbildningen överskrids personalbudgeten med 3,8 mnkr exklusive integrationsprojekten. Grundskolan har en positiv budgetavvikelse. Överskottet beror på ökningen av intäkter från statsbidrag och på svårigheter att rekrytera personal. Den kommunala förskoleverksamheten visar en negativ budgetavvikelse. Utökningar i verksamheten har gjorts under året för att möta ett ökat behov av platser och av resurser för särskilt stöd. Särskolan visar ett underskott som framför allt avser köp av skolplats inom gymnasiesärskolan. Elevhälsan har en positiv budgetavvikelse till följd av att tjänster inte kunnat tillsättas. Kultur- och fritidsverksamheten har en negativ budgetavvikelse.

115 50 ÅRSREDOVISNING 2016 NÄMNDREDOVISNING Kultur och bibliotek har ett underskott som bland annat beror på ökade lokalkostnader. Gullmarsborg har under flera år överskridit budget och förutsättningarna för verksamhet och ekonomi är under utredning. Både gymnasieskolan och vuxenutbildningen har en positiv budgetavvikelse. Måluppfyllelse Budget i balans Nämndens grundbudget är i balans. Överskottet 2016 är beskrivet under den ekonomiska analysen och har prognostiserats vid tidigare uppföljningar. Grundorsaken är ökade statsbidrag för nyanlända samtidigt som rekrytering av personal inte kunnat ske i motsvarande utsträckning. Hållbar arbets och utvecklingsorganisation med tydliga beslutsprocesser 2016 har präglats av att utarbeta strukturer för att svara upp mot brister i utvecklings- och rutinarbeten som påtalats av Skolinspektionen och Arbetsmiljöverket. Skolinspektionen påtalade brister som rör det systematiska kvalitetsarbetet. Ett antal rutiner har arbetats fram och kommer åter följas upp under Resultaträkning Belopp i tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kapitalkostnad Verksamhetens nettokostnad Budgetanslag netto Budgetavvikelse Andel av kommunens nettokostnad (%) 38,1 41,5 42,3 Uppgifterna 2014 är en sammanslagning av bildningsnämnden och gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden. Nettokostnad per verksamhet Enhet Förskoleverksamhet/Pedagogisk omsorg Grundskola/Förskoleklass/ Fritidshem Särskola Kultur och bibliotek Fritid Musikskola Stödanordningar, skolskjuts Gemensamt nämnden Avgifter och statsbidrag förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem Gymnasieskola Vuxenutbildningen Kultur och bibliotek redovisas fr.o.m gemensamt som en följd av en omorganisation. Särskola inkluderar både grundsärskola och gymnasiesärskola. Kommunens nya styrmodell ger ett tydligt verktyg för att hantera systematiken i både uppföljning och analys av utvecklingsområden. Nämnden kommer framöver att ha strategiska dokument för att utveckla såväl skola som kultur och fritid. Arbetsmiljöverkets tidigare kritik från 2014, som var av organisationskaraktär, har under höstens återbesök bedömts som åtgärdade. Det blev goda betyg på både resultat och samverkansprocesser. Säkra framtida kompetensförsörjning En av framtidens största utmaningar gäller personalförsörjning och kompetensförsörjning. Det saknas vissa yrkesgrupper i Sverige, främst pedagoger av olika slag. Det gäller att behålla de vi har, kompetensutveckla dessa och locka nya medarbetare. Nämnden arbetar med gemensam kompetensutvecklingsstrategi, enligt Strategier för förbättringar av elevernas resultat. Skolledare utbildas genom den statliga rektorsutbildningen. Distansutbildning av förskollärare sker på Campus Väst i regi av Karlstads Universitet. Gymnasial lärlingsutbildning inom barn- och fritidsprogrammet startar Nämnden utnyttjar statliga lönesatsningar som förstelärare och lärarlönelyft. Under ska utveckling av IKT (Informations- och KommunikationsTeknologi) och matematik prioriteras i skolan Matematiksatsningen enligt PISA avslutades Resultatet av denna satsning har varit medvetandegörande av hela styrkedjans betydelse. IKT kommer fortsatt att ha en central del i pedagogisk utveckling. Under 2016 har samtliga skolformer fått tillgång till den grad av IT-utrustning som Skolverket kräver Det innebär att alla i grundskola och gymnasium har tillgång till egen utrustning. Åren som kommer I enlighet med Lysekils kommuns nya styrmodell ligger nämndens utvecklingsfokus på tre huvudområden. Nämnden kommer att fortsätta att arbeta med strategier för att höja resultaten i alla skolformer. Att få ett analytiskt förhållningssätt är prioriterat. Det innebär att ständigt analysera och förbättra verksamheter från individ- till organisationsnivå. Kultur- och fritidsenheterna ska arbeta fram strategier för sina verksamheter. Invånarna i Lysekils kommun ska uppleva ett bra utbud av tjänster med god kvalitet. Inför 2017 förutspås en ökning av förskoleplatser med cirka 20 barn. Elevantalet i grundskolan ökar men väntas stabiliseras på en högre volym inom fem år. Detta får till följd att det kommer att krävas ytterligare lokaler, främst på högstadiet. Den nedåtgående trenden i antal antagna elever till Gullmarsgymnasiet har brutits jämfört med de senaste två åren. Nämnden

116 ÅRSREDOVISNING 2016 NÄMNDREDOVISNING 51 Personal Antal anställda varav kvinnor varav män Personalkostnad, tkr Personalkostnad av verksamhetens bruttokostnad (%) 58,7 57,8 56,4 Nettoinvesteringar/Anläggningstillgångar Nettoinvesteringar Anläggningstillgångar bokfört värde Nyckeltal Grundskola/Förskoleklass inklusive samlad skoldag Antal elever Nettokostnad/elev (kr) Fritidshem 6 12 år Antal placerade barn Nettokostnad/barn (kr exkl avgift) Grundsärskola Antal elever Bruttokostnad/elev (kr) Förskola 1 5 år Totalt antal placerade barn i förskola varav barn i kommunal förskola varav barn i enskild förskola Nettokostnad/barn, kr exkl avgift Pedagogisk omsorg Antalet placerade barn Nettokostnad/barn, kr exkl avgift Musikskola Elever i egen undervisning Elever i kö Biblioteksverksamheten Utlåning (antal) Utlåning e-bok (antal) Lysekils stadsbibliotek, antal besök Utlåning/invånare 5,4 5,8 5,6 Aktivitetsstöd ungdomsföreningar/ sammankomster Idrottsföreningar Övriga Totalt Lägerverksamhet Lägerdeltagare Gästnätter Gullmarsborg, antal besökare allmänheten Kultur och bibliotek Satsning nettokostnad i kr/invånare Gymnasieskola Antal elever gymnasiet inkl. gy-sär Andel Lysekilsungdomar som valt Campus Väst, % Antal Lysekilsungdomar till andra huvudmän i.u. Antal gymnasieprogram på Campus Väst undersöker möjligheter att ytterligare bredda programutbudet på gymnasiet. Under 2016 har ett stort arbete gjorts för att utveckla verksamheter med syfte att integrera nyanlända i Lysekils kommun. Detta har till stor del finansierats av riktade statsbidrag. Inför de närmaste åren råder osäkerhet om vilka verksamhetsbehov som kvarstår och hur dessa ska finansieras. Vuxenutbildningen kommer att bli en viktig aktör för att bidra till anpassning till arbetsmarknaden för såväl nyanlända som för att möta ändrade behov. Inom de närmsta åren kommer nämnden ha svårigheter att rekrytera personal. Det gäller främst lärare, fritidspedagoger, förskollärare, kuratorer och studievägledare. Inom en snar framtid kommer det att saknas behöriga lärare i svensk utbildningsverksamhet. Detta kommer att innebära stora utmaningar för varje skolhuvudman när det gäller att attrahera kompetenta medarbetare. Förutom nationell brist har Lysekils kommun en högre andel medarbetare som inom tio år uppnår pensionsålder. Inom pedagogiska yrken är andelen anställda i åldern 55+ cirka 35 procent i Lysekil vilket är 5-10 procentenheter högre än riket.

117 52 ÅRSREDOVISNING 2016 NÄMNDREDOVISNING Socialnämnd Socialnämnden ansvarar för verksamheterna inom individ- och familjeomsorg (IFO), vård och omsorg, LSS/socialpsykiatri samt biståndsbedömning. Verksamhetsansvaret innebär att fatta beslut i enlighet med Socialtjänstlagen (SoL) och LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade), samt att verkställa de beslut som fattas inom nämndens ansvarsområde. Biståndsenhetens huvuduppgift är att utreda, fatta och följa upp beslut enligt ovan nämnda lagar. Ordförande: Maria Forsberg (S) Vice ordförande: Ronny Hammargren (LP) Förvaltningschef: Eva Andersson Verksamhet Under 2016 har socialnämnden antagit långsiktiga planer för vård- och omsorg samt LSS/socialpsykiatri. En genomlysning, kostnad per brukare (KPB), har genomförts i alla verksamheter och handlingsplaner har upprättats. Arbetet med ny styr- och ledningsmodell har pågått i hela verksamheten under året och mål har upprättats inför 2017 års verksamhet. Alla enheter har också utvecklat värdegrundsarbetet. Inom vård och omsorg har stimulansmedel beviljats till ökad bemanning inom särskilda boenden och till kompetensutveckling i såväl vård och omsorg som i verksamheten för LSS/socialpsykiatri. En utveckling och utökning av anhörigstödet har skett under året vilket innebär att LSS/socialpsykiatri och IFO-verksamheterna har involverats och nu kan erbjuda sådant stöd. En bra plats är en webbplats för anhörigstöd och används som kompletterande stöd. I november stod en nystartad gruppbostad inom verksamheten för särskild service, LSS, inflyttningsklar. Fem av de befintliga sex lägenheterna är i dagsläget belagda. Under 2016 har stort fokus lagts på att strukturera upp arbetet med försörjningsstöd, att ge rätt insats till rätt biståndstagare och att samarbeta effektivt med arbetsmarknadsenheten (AME). Många kommuninvånare med missbruksproblematik har under året sökt hjälp hos vuxenenheten. De flesta av dem har kunnat erbjudas stöd på hemmaplan genom beroendegruppen och en gemensam träffpunkt som under året startats upp på Badhusberget. Vuxenenhetens verksamhet för flyktingmottagning har mottagit ett stort antal nyanlända under åren Mottagandet har inneburit att ta emot anvisade nyanlända, förmedla och iordningställa lägenheter, ge praktiskt stöd och handlägga försörjningsstöd. Mottagande av ensamkommande flyktingbarn har under 2016 minskat kraftigt. Minskningen har medfört att ett av kommunens egna boende har avvecklats under sista kvartalet. Inom verksamheten barn och unga är det totala antalet placerade barn fortfarande högt. En stor andel är placeringar utanför den egna familjen som pågår under väldigt lång tid, kallas även uppväxtplaceringar. Ett utvecklingsarbete i syfte att genomlysa målgrupp, behov och framtida struktur kommer att påbörjas under början av Personalomsättningen vad gäller enhetschefer och socialsekreterare har varit relativt stor under första halvåret 2016 men har sedan dess alltmer stabiliserats. Användning av konsulter har minskat och under sista kvartalet 2016 har det varit någon enstaka insats, då inom flyktingverksamheten. Minskningen av konsulter har under senare delen av året gynnat verksamheten både kvalitetsmässigt och ekonomiskt. Ekonomisk analys Efter årets första tertialuppföljning visade prognosen ett årsresultat på - 5,6 mkr. I samband med detta upprättades en handlingsplan med åtgärder för att komma i balans. Åtgärdsplanen beslutades i socialnämnden och har fortlöpande följts upp och återrapporterats till nämnden under året. Regelbundna uppföljningar har också ägt rum mellan socialnämnden och kommunstyrelsens presidium. Resultatet har förbättrats under året och det beror till stor del på statsbidrag för mottagande av ensamkommande flyktingbarn, minskade kostnader för konsulter samt lägre kostnader för försörjningsstödet. Förvaltningen har genom att undvika externa placeringar i hem för vård och boende (HVB) istället kunnat verkställa de flesta placeringarna av barnen i egen regi. När detta har skett i kommunens egna boenden och egna familjehem har kostnaderna kunnat hållas nere. I samband med den kraftiga minskningen av mottagandet av ensamkommande flyktingbarn stängdes ett av de egna boendena för ensamkommande flyktingbarn (EKB) ner under november. Personal flyttades

118 ÅRSREDOVISNING 2016 NÄMNDREDOVISNING 53 Resultaträkning Belopp i tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kapitalkostnad Verksamhetens nettokostnad Budgetanslag netto Budgetavvikelse Andel av kommunens nettokostnad (%) 44,2 46,2 45,8 Nettokostnad per verksamhet Belopp i tkr Stab och administration * Individ- och myndighetsavdelning * Individ- och familjeomsorgsavdelningen Avdelning LSS/socialpsykiatri Avdelning Vård och omsorg *) Under 2014 var det två nämnder inom socialförvaltningen gjordes en sammanslagning till en gemensam nämnd socialnämnden. I samband med denna organisatoriska förändring genomfördes också en verksamhetsförändring som innebar att den interna köp- och säljverksamheten inom hemvården avvecklades för att ge plats åt en annan metod. I samband med den ekonomiska uppföljningen under 2015 gjordes därför en fördelning av de intäkter och kostnader som tidigare låg under individ- och myndighetsavdelningen. Fördelningen gjordes utifrån verksamhet. då till vakanta tjänster och lokalerna sades upp. De minskade kostnaderna för konsulter härrör från andra halvåret då verksamheten lyckats rekrytera fler egna handläggare. De minskade kostnaderna för försörjningsstödet förklaras till stora delar av en förbättrad arbetsmarknad, men också av ett fördjupat samarbete med arbetsmarknadsenheten. Nämndens underskott beror till största delen på höga kostnader inom individ- och familjeomsorg för barn och unga, överbeläggning på korttidsavdelningen, höga kostnader för hemtjänsten i Brastad samt fler personer och ökat behov inom funktionshinder. Några kostnader av engångskaraktär tynger också resultatet. Bland annat en sanktionsavgift, beslutad av Inspektionen för vård och omsorg (IVO), på grund av att kommunen bedöms har brustit i verkställighet av ett boendeärende. Verksamheten inom barn och unga, IFO, har ett kraftigt budgetunderskott i alla sina verksamheter där det totala resultatet hamnar på -12,5 mkr. Kostnaderna för placeringar i HVB-hem och familjehemsvård dominerar. Antal vårddygn per månad för barn och unga på institution har minskat jämfört med föregående år från 342 till 263. De flesta av de placerade barnen har långa pågående placeringar och dygnskostnaderna är högre än tidigare i samband med den ökade efterfrågan på EKB-boenden. Detta gör att kostnaden för placering på institution ökat trots minskat antal vårddygn per månad. Under året har flera barn flyttats från HVB-hem till familjehem, vilket är en något billigare form av insats, men även här har dygnskostnaderna ökat då efterfrågan på konsulentstödda familjehem är hög. En genomlysning av socialförvaltningens ekonomi har under året genomförts med hjälp av Ensolution och KPB. Där har det blivit synligt att verksamheten har höga kostnader vad gäller barn och unga samt höga personalkostnader inom hemtjänst och särskilt boende. Samtliga verksamheter arbetar med en åtgärdsplan utifrån det presenterade resultatet och ett särskilt utvecklingsarbete av hela barn- och ungdomsverksamheten startar i februari Fortsatt satsning på förebyggande arbete är nödvändigt för att över tid kunna möta barn och familjers behov i ett tidigt skede. Alla insatser som ges i samarbete med skola och fritid, och som ges tidigt, kommer att minska framtida behov av dyra vårdinsatser. Måluppfyllelse Socialförvaltningen har haft ett antal mål som varit oförändrade under lång tid. Under 2016 har ett aktivt arbete ägt rum i hela kommunen vad gäller ny styroch ledningsmodell, med framtagande av mål och utvecklingsområden i alla nämnder och verksamheter. Det arbetet har mynnat ut i att alla verksamhetsområden har upprättat kritiska kvalitetsmål och indikatorer för sina respektive kärnverksamheter. Socialnämnden har beslutat om utvecklingsområden som ska prioriteras och de uppdrag som ska ges till verksamheterna. Under 2017 kommer de nya målen och kvalitetsfaktorerna att börja användas och nämnden kommer att få resultaten presenterade i samband med de budgetuppföljningar som sker under året och slutligen vid årsbokslut. För 2016 kan följande resultat vad gäller måluppfyllelse redovisas: Ett av målen var att det förebyggande arbetet inom verksamheten för barn och unga skulle öka. Detta har skett genom att Familjens Hus haft igång sin verksamhet under året med god besöksstatistik. Fältassistenter har lyckats med arbetet att öka sitt samarbete med skolan och de olika idrottsföreningarna i kommunen. Samarbetet mellan socialtjänst, skola, förskola och fritid har intensifierats under året med ett positivt resultat. Skolan och socialtjänsten har även arbetat tillsammans med föräldrar i syfte att verka för en bättre skoldag samt att förebygga missbruk och ohälsa bland våra barn och unga. Målet för att antal vårddygn på institution för barn och unga ska minska har uppnåtts i förhållande till föregående års resultat var antalet 263 vårddygn per månad i jämförelse med 342 vårddygn per månad under Trots minskningen av antal dygn har kostnaderna ökat då dygnspriserna i både HVB-hem och familjehem stigit på grund av större efterfrågan.

119 54 ÅRSREDOVISNING 2016 NÄMNDREDOVISNING Inom vård och omsorgsverksamheterna har ett viktigt mål varit att alla brukare ska ha individuella genomförandeplaner. Målet har uppnåtts. Målet med minskad sjukfrånvaro har också uppnåtts. Den totala sjukfrånvaron har minskat från 9,74 procent under 2015 till 9,13 procent under Detta beror på ett intensifierat arbete utifrån kommunens riktlinjer för sjukfrånvaro och rehabilitering, minskningen avser främst den långa sjukfrånvaron. Målet att ta fram ett resursfördelningssystem har inte genomförts under året, men ligger som mål för Nämndens ekonomiska mål med budget i balans har inte uppnåtts då resultatet visar -2,1 mnkr. Åren som kommer De kommande åren innebär utmaningar av olika slag för socialförvaltningen. De långsiktiga verksamhetsplanerna som är antagna av socialnämnden ska styra den långsiktiga planeringen. Lysekils kommun har en hög andel personer över 65 år och andelen kommer att fortsätta att öka. I Lysekils kommun är andelen invånare över 65 år 28 procent jämfört med riket där motsvarande siffra är 20 procent. Sett utifrån ett femårsperspektiv bedöms ökningen fortsätta till 31 procent. Ett nytt särskilt boende planeras i Fiskebäck. Dessutom finns behov av boende för personer inom socialpsykiatrin och hemmaplanslösningar för barn inom LSS-området. För att undvika kostsamma insatser behöver arbetet med förebyggande insatser prioriteras i alla verksamheter. Inför framtiden behöver fokus ligga på att skapa förutsättningar till trygghet, gemenskap och att den enskilde stöttas till största möjliga självständighet. En central del i socialförvaltningens arbete är också att anpassa de stödinsatser som kommuninvånarna har, utifrån en individuell planering där den enskilde är delaktig i utformningen. I arbetet med barn och unga behöver det förebyggande arbetet och samarbetet med skola, förskola och vårdgivare fortsätta utvecklas så att tidiga insatser ökar och placering utanför hemmen minskar. 1 juli 2017 kommer kommunerna att få halverad ersättning från Migrationsverket i samband med mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Det ställer stora krav på snabba omställningar och framförhållning i våra boenden för att inte hamna i övertalighet och ekonomiska underskott. Arbetet inom vuxenenheten fortsätter och samarbetet med arbetsmarknadsenheten är gynnsamt för att komma vidare i sysselsättning och egen försörjning. Reglerna för det kommunala betalningsansvaret kommer att förändras. Detta kommer att ställa högre krav på hemtjänst och hemsjukvård. Beredskap och flexibilitet måste vara hög för att snabbt ta emot vårdtagaren i hemmet. De särskilda satsningar som gjorts för att höja Personal Antal anställda varav kvinnor varav män Personalkostnad, tkr Personalkostnad av verksamhetens bruttokostnad (%) 66,1 65,7 58,6 Nettoinvesteringar/Anläggningstillgångar Belopp i tkr Nettoinvesteringar Anläggningstillgångar bokfört värde Nyckeltal Institutionsvård, barn och unga tkr * Familjehem, barn och unga tkr * Institutionsvård, vuxna missbrukare tkr Ekonomiskt bistånd tkr ** Personlig assistans LSS, antal timmar * Gruppbostad LSS, antal platser egen regi *** Nettokostnad, tkr/plats Särskilda boenden, antal platser per 31/12 (genomsnittligt nyttjande) **** 174 (169) 174 (169) 170 (166) Nettokostnad/plats, tkr Korttidsvård, genomsnittligt nyttjande under året ***** 11,1 10,9 10,6 *) Både egen regi och externa utförare. Verksamheten för ensamkommande barn är exkluderad. **) I samband med införandet av nytt verksamhetssystem ingår, från och med 2014, även ekonomiskt bistånd inom flyktingverksamheten. ***) Ökade antal platser för gruppbostad LSS i samband med nybyggnation av gruppboendet Kvarngatan, 6 platser. Inflyttning skedde dock under november månad vilket gör att dessa siffror inte tas med på helåret ****) Antalet platser ökade 2015 i samband med ombyggnation på Stångenäshemmet i Brastad. *****) Kompassen 9 platser, Lysekilshemmet 2 platser. Under mars-juni nyttjades 1 plats på Gullvivan som korttidsplats. Genomsnittlig nyttjande 0,9 ej med i sammanställningen. personaltäthet inom vård och omsorg genom statligt stimulansbidrag kommer att upphöra En beredskap för detta måste finnas då kommunerna förväntas klara denna finansiering själva. Rekrytering och personalförsörjning samt kompetensutveckling av medarbetarna är ett område som socialnämnden har prioriterat som utvecklingsområde. Att vara en attraktiv arbetsgivare kommer att vara en framgångsfaktor för kommunen i framtiden. Arbetet med en utvecklad styr- och ledningsmodell, där gemensamma mål och uppdrag ligger till grund för verksamhetens utförande, kommer att fortsätta. Under året har handlingsplaner upprättats utifrån det resultat som framkommit av genomlysningen KPB. Ett fortsatt arbete med Ensolution och KPB kommer att göras under åren 2017 och 2018.

120 ÅRSREDOVISNING 2016 KOMMUNKONCERNEN sid FOTO: LYSEKILS KOMMUN

121 56 ÅRSREDOVISNING 2016 KOMMUNKONCERNEN Koncernen Lysekils Stadshus AB Ordförande VD Mats Karlsson (M) Leif Schöndell Lysekils kommun äger bolag och driver bolagsverksamhet för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten som bedrivs i dessa bolag syftar till att skapa nytta för kommunen och kommuninvånarna. Lysekils kommun har valt att organisera de helägda bolagen under ett gemensamt moderbolag, Lysekils Stadshus AB. Syftet med detta moderbolag är att skapa en ändamålsenlig och effektiv styrning av kommunens bolag, men det ger också möjlighet till att nyttja skattelagstiftningens regler om koncernbidrag. Moderbolaget har därigenom fått rollen som koncernstyrelse. Förutom lagar och författningar regleras bolagens verksamhet och dess relation till kommunen genom: Bolagsordning Gemensamma ägardirektiv Bolagsspecifika ägardirektiv Avtal mellan kommunen och respektive bolag Bolagskoncernen är det begrepp kommunen använder för att beskriva Lysekils Stadshus AB med dess dotterbolag. Årets resultat efter finansiella poster för bolagskoncernen uppgick till 20,1 mnkr. Motsvarande resultat föregående år uppgick till 8,8 mnkr. Moderbolaget har redovisat erhållet koncernbidrag med 4,3 mnkr. Leva i Lysekil AB har redovisat motsvarande belopp som lämnat koncernbidrag. Värdet av bolagskoncernens anläggningstillgångar vid årsskiftet uppgick till 968,0 mnkr och omsättningstillgångarnas värde uppgick till 71,0 mnkr. Totala långfristiga skulder uppgick till 812,8 mnkr. Bolagskoncernens egna kapital uppgick till 117,6 mnkr. Resultaträkning Mnkr Intäkter 310,0 274,5 Kostnader -192,7-190,6 Av- och nedskrivningar -70,0-47,8 Rörelseresultat 47,3 36,1 Finansiella poster -27,2-27,3 Resultat efter finansiella poster 20,1 8,8 Skatt på årets resultat 0,0-0,1 Uppskjuten skatt -2,0-0,1 Årets resultat 18,1 8,7 Nyckeltal Mnkr Resultat efter finansiella poster 20,1 8,8 Eget kapital 117,6 99,6 Låneskuld 812,8 860,9 Soliditet (%) 11,3 9,6 Investeringar, mnkr 73,7 49,9 Antal anställda Avkastning på eget kapital 18,1% 8,9% Avkastning på totalt kapital 1,7% 0,8% FOTON: LYSEKILS KOMMUN

122 ÅRSREDOVISNING 2016 KOMMUNKONCERNEN 57 Havets Hus i Lysekil AB Ordförande VD Eva-Lott Swahnberg (L) Maria Jämting FOTO: ANDREAS OLSSON Verksamhetsbeskrivning Havets Hus affärsidé är att erbjuda lärorika och roliga upplevelser utifrån västerhavets liv. Dessutom ska Havets Hus berika besökarnas upplevelse och stärka varumärket Havets Hus och Lysekil genom att vara en trovärdig expert på livet i havet. Ekonomisk analys Resultatet före bokslutsdispositioner 2016 blev 0,4 mnkr jämfört med 0,2 mnkr året innan. Entréintäkterna ökade med 3 procent jämfört med föregående år trots något färre besökare. Detta tack vare en prisjustering. Intäkterna från skolverksamheten ökade efter ett nytecknat skolavtal. Besökarna står för 71 procent av verksamhetens totala omsättning. För tio år sedan var andelen 90 procent. Räknar man bort turistinformationsverksamheten och EU-projekt så blir Havets Hus andel av den totala omsättningen 85 procent. Av dessa står besökarna för 85 procent, varav 60 procent är entréintäkt och resten är uthyrning av lokaler, vattenförsäljning, bidrag med mera. Havets Hus har sedan 2012 ansvar för Lysekils Turistbyrå för vilken Lysekils kommun betalar en årlig ersättning om 0,6 mnkr. Intäkter som tillkommer från denna verksamhet är bland annat annonsförsäljning, Resultaträkning Mnkr Intäkter 11,1 10,4 Kostnader -9,9-9,3 Avskrivningar -0,7-0,6 Rörelseresultat 0,5 0,5 Finansiella poster -0,1-0,3 Resultat efter finansiella poster 0,4 0,2 Bokslutsdispositioner -0,4 0,0 Skatt på årets resultat 0,0 0,0 Årets resultat 0,0 0,2 Nyckeltal Mnkr Resultat efter finansiella poster 0,4 0,2 Investeringar, mnkr 0,6 0,3 Justerat eget kapital 13,7 4,3 Låneskuld 0,0 9,5 Soliditet (%) 78,1 29,2 Antal anställda Försäljning turistbyråtjänster till kommunen 0,6 0,6 stugförmedling och serviceavgifter. Under 2016 gjorde Lysekils Turistbyrå ett överskott på 0,2 mnkr varav lite drygt 0,1 mnkr beror på likvidationen av tidigare turistinformationsbolaget Lysekils Turist AB. Verksamhet Besöksantalet för 2016 var vilket var cirka färre än Sommarens väder påverkade besökssiffrorna och lite regn under slutet av juli bidrog till att nästan färre besökte akvariet under juli. Under augusti ökade dock besöksantalet med cirka besökare jämfört med året innan. Närmare 50 klasser deltog i lektioner på Havets Hus eller fick en lektion av Havets Hus på sin egen skola. Närmare elever och lärare besökte akvariet under året. Inom ramen för Lysekils kommuns projekt Integration 2016 tecknades ett skolavtal. Utöver lektioner och fria skolbesök innebar också avtalet ett skolårskort till alla elever i grundskolan för obegränsat antal besök på Havets Hus års utställning hette Västerhavets hajar och invigdes av Världsnaturfonden WWFs ordförande Axel Wenblad. Havets Hus har sedan 2002 återinplanterat märkta hajar av den fridlysta arten småfläckig rödhaj. Märkningen sker genom samarbete med Havsfiskelaboratoriet (SLU) i Lysekil sattes två hajar ut och totalt har 65 hajar återinplanterats sedan starten och fem återfynd har registrerats. Samarbetet med Världs-

123 58 ÅRSREDOVISNING 2016 KOMMUNKONCERNEN naturfonden WWF inom bevarandeprojekten för småfläckig rödhaj och knaggrocka fortsatte även under Under året påbörjades också ett samarbete med Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän. Genom samarbetet har Havets Hus varit ute på skolor och lärt ut om livet i västerhavet. Under september påbörjades EU-projektet Marine Mammals som syftar till att öka barn och ungas intresse för naturkunskap. Projekteringen av om- och tillbyggnaden av Havets Hus påbörjades under året och byggstart är planerad till september Mål och måluppfyllelse Mål: Minst besökare. Resultat: Resultatet blev besökare. Mål: Minst ett nytt skolavtal. Resultat: Ett nytt skolavtal tecknades under året, avtalet om skolårskort med Lysekils kommun. Mål: Minst en sponsor samarbetsavtal. Resultat: Ett nytt samarbete inleddes under året med Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän. Samarbetet innebar att Havets Hus besökte skolor och genomförde lektioner genom Länsförsäkringars försorg. Mål: Framtagen strategi för bevarandearbetet på Havets Hus. Resultat: En bevarandestrategi framtogs under året och antogs av styrelsen i december. Mål: Påbörja om och tillbyggnaden av Havets Hus. Resultat: På grund av att överklagandeprocessen tagit ovanligt lång tid fick projektet flyttas fram ett år. Planerad byggstart är istället september Åren som kommer Under de närmaste åren kommer bevarandeverksamheten och skolverksamheten att stärkas. Havets Hus kommer fortsätta att vara en drivande aktör inom ramen för det Maritima Lysekil. Reparationsarbeten kommer att genomföras i akvariet och samtidigt fortsätter arbetet med en om- och tillbyggnad av Havets Hus. Målet är en nyinvigning våren LEVA i Lysekil AB Ordförande VD Verksamhetsbeskrivning Peter Hemlin (M) Susanne Malm Bolagets ändamål är att, med den kommunala verkställighetsprincipen som grund, bedriva elnäts-, VA- och fjärrvärmeverksamhet inom huvudsak Lysekils kommun eller i dess geografiska närhet. Bolaget sköter också gator, gång- och cykelvägar samt parker på uppdrag av Lysekils kommun. I det helägda dotterbolaget, Lysekils Energi Vind AB, bedrivs vindkraftsverksamhet och uppdraget innefattar att i egen eller genom annans regi bedriva handel med energi. Sedan augusti 2015 bedriver bolaget elhandel på kommission med fokus på den lokala marknaden. Ekonomisk analys LEVA koncernen Årets omsättning för bolaget och dess dotterbolag uppgick till 179,2 mnkr (158,0 mnkr). Omsättningsökningen beror främst på taxejustering, Resultaträkning (inkl. Vindbolaget) Mnkr Intäkter 179,2 158,0 Kostnader -123,3-114,2 Avskrivningar -28,9-29,6 Nedskrivningar -5,0 0,0 Rörelseresultat 22,0 14,2 Finansiella poster -8,9-8,9 Resultat efter finansiella poster 13,1 5,3 Skatt på årets resultat 0,0 0,0 Uppskjuten skatt -2,8-0,1 Årets resultat 10,3 5,1 Nyckeltal (inkl Vindbolaget) Mnkr Resultat efter finansiella poster 13,1 5,3 Investeringar, mnkr 43,3 28,9 Justerat eget kapital 125,8 122,3 Låneskuld 258,1 258,1 Soliditet (%) 27,2 27,9 Antal anställda Avkastning totalt kapital LEVA (%) 6,9 4,8 Avkastning totalt kapital Vind (%) neg neg Avkastning totalt kapital Levakoncernenen (%) 5,0 3,4

124 ÅRSREDOVISNING 2016 KOMMUNKONCERNEN 59 VA verksamheten Belopp i mnkr Intäkter 63,7 55,7 Kostnader -49,6-47,6 Avskrivningar -7,8-8,6 Rörelseresultat 6,3-0,5 Räntenetto -4,9-3,0 Nettoresultat 1,4-3,5 Nyckeltal VA-verksamhet Belopp i mnkr Ledningslängd (km) Antal VA-kunder Producerad mängd vatten (1000m3) Renat avloppsvatten (1000m3) Ackumulerad (+)skuld/(-) fordran till brukarna ökningen av elhandelskunder samt en anpassad faktureringsrutin. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 13,0 mnkr (5,3 mnkr) för koncernen. Enskilt för LEVA i Lysekil AB uppgick resultatet till 20,9 mnkr (10,2 mnkr) och för dotterbolaget Lysekil Energi Vind AB till 7,9 mnkr ( 5,1 mnkr). Jämfört med året innan var 2016 något kallare, vilket påverkat intäkter och kostnader för verksamheterna elnät och fjärrvärme. Preemraff har under året haft tre längre stopp i spillvärmeleveransen som medfört ökade oljekostnader för fjärrvärmen. I dotterbolaget har vindkraftsverken skrivits ner med 5,0 mnkr, vilket påverkar rörelseresultatet med motsvarande belopp. Inom VA-verksamheten har ändrade faktureringsrutiner en engångseffekt på intäkterna motsvarande 3,7 mnkr, samt att personalförstärkning har gjorts för att möta kommande krav och behov. En stor del av bolagets likvida medel återinvesteras varje år. Under året uppgick de totala investeringarna till 29,1 mnkr (27,5 mnkr). Av total investering har 16,2 mnkr investerats i VA-verksamhetens ledningsnät. LEVA i Lysekil AB har anslutit 121 nya abonnenter till elnätet varav 101 anslutningar efter ombildning av en flerbostadsfastighet. Samtidigt har 26 abonnemang avslutats. Vid driftstörningar på 10 kv-nätet informeras bolagets elnätskunder via en nyinrättad smsfunktion om orsaken till elavbrottet. Den nya smsfunktionen bidrar på så sätt till ökad kundnöjdhet. Fjärrvärme Under 2016 levererades 43,5 GWh till bolagets fjärrvärmekunder, vilket är 3 GWh mer är föregående år. Under året har Preemraff har haft tre längre stopp i spillvärmeleverans. För bibehållen fjärrvärmedistribution under stoppen körs oljeeldade reservcentraler på Badhusberget och vid sjukhuset. Oljeförbrukningen under året blev totalt 194 m3, vilket är betydligt mer än föregående års förbrukning på 7 m3. Tre nya fjärrvärmekunder har anslutits till fjärrvärmenätet under året. Bolaget har investerat 2,5 mnkr i ny större invallad oljetank på Badhusberget. Tanken ökar leveranssäkerheten samt att invallningen bidrar till minskad miljörisk vid ett eventuellt oljeläckage. FOTO: LEVA I LYSEKIL Verksamheten Elnät I egen regi har bolaget genomfört två större projekt med bygga bort luftledningsnätet och ersätta med jordkabel. Detta sker som ett led i att minska avbrottstiden. Projekten bidrar positivt till att minimera risken för avbrott för kunder på Härnäset, Rixö samt Gåseberg. VA På Bua vattenverk har ett pilotförsök med biofilter genomförts med syfte att förbättra vattenkvalitén i kommunen. Omfattande renoveringar har också genomförts på vattenverket. Vid två av avloppsreningsverken har skrapspelen i försedimenteringen bytts ut och betongen i bassängerna har renoverats.

125 60 ÅRSREDOVISNING 2016 KOMMUNKONCERNEN VA-saneringsarbeten har också genomförts i Brodalen. I samma entreprenad byggdes en dagvattenpumpstation om för att minimera problem med dagvatten från ledningar vid högt vattenstånd i Broälven. I Brastad har ledningar vid Lysekilsvägen förnyats och i Lysekils tätort har delar av vattenledningen från Mariedals högreservoar ersatts med en polyetenledning. Gata och park Under året har ett samarbetsavtal med Lysekils kommun tecknats gällande drift, skötsel och underhåll av kommunens gatljusbestånd. Under verksamhetsåret har stora insatser genomförts, inom främst ytterområden och Brastad, för att återställa standarden inom landskapsplanteringar. Vindkraft Under året har systemet för driftövervakning av vindkraften vidareutvecklats. Driftledarna har utökat sin kompetens och erfarenhet under året, vilket också har bidragit till ökad drifttid på verken. Bolaget kan för 2016 redovisa en ökad produktion med dryga 2 GWh från föregående år till 12,8 GWh. Båda verken har under året genomgått både helårsoch halvårsservice samt flera underhållsarbeten för att säkra framtida produktion. Elhandel Elhandeln startade i Lysekils Energi Vind AB i augusti Elhandeln erbjuder idag enbart lokalproducerad miljömärkt el till sina kunder. Antal kunder vid verksamhetsårets slut uppgick till Mål och måluppfyllelse Ekonomiska mål Bolaget ska ha en avkastning på 5 procent på totalt kapital med 25 procents soliditet. Samma avkastningsoch soliditetskrav gäller för dotterbolaget Lysekils Energi Vind AB. För 2016 var avkastningen på 7 procent och soliditeten på 25 procent. Det ökade investeringsbehovet ställer krav på en stark soliditet, vilket kräver att framtida vinstmedel fortsatt återinvesteras. Lysekils Energi Vind AB redovisar för verksamhetsåret ett negativt tal för avkastning på totalt kapital, kopplat till fortsatt lågt elpris och sänkt pris på elcertifikat för förnyelsebar produktion. Elmarknaden visar på låga elpriser och sänkt ersättning för elcertifikat även framöver, vilket ligger till grund för en nedskrivning som gjorts på vindkraftverken med 5 mnkr. Bolaget har vid årets slut en soliditet på 33 procent. Verksamhetsmål Avbrottstiden för bolagets elnätskunder minskar genom att ersätta luftledningar med jordkabel. Medelavbrottstid per kund var 35 minuter 2016 vilket var 1 minut bättre än målet. Bolaget jobbar ständigt för ökad kundnöjdhet och utfallet för 2016 blev 82 procent nöjda kunder mot målet 83 procent. God arbetsmiljö är en förutsättning för god lönsamhet och därför satsar bolaget mycket på förebyggande arbete med både friskvård och säkerhetsarbete. Under året har 17 skyddsronder genomförts mot målet på minst 16. Frisknärvaro motsvarande 95,4 procent mot målet 97 procent. Åren som kommer Under de kommande åren har bolaget ett ökat reinvesterings- och underhållsbehov på VA anläggningarna. Under 2017 kommer de förbättrande åtgärderna på dricksvattnet att fortsätta. Under den närmaste tvåårsperioden fortsätter arbetet med att löpande ersätta nuvarande mätinsamlingssystem samt elmätare. Syftet är att möta kommande funktionskrav. LEVA i Lysekil AB fortsätter också att bidra till utvecklingen av förnyelsebar energi genom att undersöka möjligheten till ökad produktion av förnyelsebar el från vindkraft och solceller. Som ett led i vårt miljöarbete kommer LEVA i Lysekil AB att arbeta för en utbyggnad av laddinfrastruktur i kommunen för att möta den allt växande elfordonsflottan. Vidareutveckling av samarbetet med vår serviceleverantör Rabbalshede Kraft ska bidra till en stabil drift och ökad produktion från bolagets vindkraftverk. Ambitionen för elhandeln är att fortsatt öka bolagets marknadsandelar inom Lysekils kommun. Målsättningen är att ha tecknat elhandelsavtal med över 50 procent av bolagets elnätskunder år 2020 samt erbjuda paketlösningar för småskalig elproduktion.

126 ÅRSREDOVISNING 2016 KOMMUNKONCERNEN 61 LysekilsBostäder AB Ordförande VD Verksamhetsbeskrivning Richard Åkerman (M) Christina Johansson Lysekils Bostäder AB är ett helägt kommunalt allmännyttigt bostadsbolag. I bolagets åtaganden ligger, förutom att utveckla och underhålla ett fastighetsbestånd i konkurrens med övriga aktörer på marknaden, också att ha ett socialt ansvar och omhändertagande av vissa utsatta målgrupper. LysekilsBostäder ska vara en betydelsefull aktör på bostadsmarknaden i Lysekil och ett naturligt förstahandsval för den som söker en bostad i kommunen. Bolaget ska erbjuda attraktiva bostäder till rimliga kostnader i välskötta områden. Detta är en viktig del i ambitionen att stärka Lysekils utveckling. Bolaget ska också stärka och utveckla hyresrätten genom att erbjuda de boende mer inflytande och ansvar för sin bostad och sin bostadsmiljö. Vid årets slut förvaltade LysekilsBostäder (1 241) lägenheter som upplåts med hyresrätt. Bolaget förvaltar 69 (69) lokaler och (1 188) parkeringsplatser/garage/p-däck. LysekilsBostäder är delägare i Skolbergets samfällighetsförening som äger och förvaltar 28 ägarlägenheter. LysekilsBostäder ägde vid årsskiftet 24 av de totalt 28 lägenheterna. Målet är att LysekilsBostäder ska äga 14 av lägenheterna och hyra ut dem som ordinarie hyresrätt samt avyttra 10 ägarlägenheter. Vid årsskiftet var fem lägenheter ute till försäljning. Årets resultat Resultatet uppgår till 10,4 mnkr vilket är 3,8 mnkr bättre än föregående års resultat. Det strategiska beslutet att avyttra delar av fastighetsbeståndet på Fridhemsberget har för året inneburit en positiv resultatförbättring i form av realisationsvinst motsvarande 25,0 mnkr. Under året har två andelslägenheter i Skolbergets samfällighetsförening sålts vilket också inneburit en positiv resultatförbättring i form av realisationsvinst motsvarande 0,5 mnkr. Inkomsterna för dessa försäljningar har gått till att amortera låneskulden vilket haft effekt på bolagets soliditet som 2016 ökat från 12,2 procent till 14,9 procent. I samband med renovering och nyproduktion av fastigheterna Södra Hamnen 1:82 och 1:84 har extern värdering genomförts. Värderingen har lett till att årets FOTO: XXXXXXXXX (Denna bild kan behövas bytas ut)

127 62 ÅRSREDOVISNING 2016 KOMMUNKONCERNEN Resultaträkning Belopp i mnkr Intäkter 116,6 96,9 Kostnader -58,7-61,1 Avskrivningar -33,1-15,3 Rörelseresultat 24,5 20,5 Finansiella poster -14,1-13,9 Resultat efter finansiella poster 10,4 6,6 Nyckeltal Belopp i mnkr Låneskuld 411,6 459,1 Investeringar 34,8 18,2 Soliditet, procent 14,9 12,2 resultat belastas med en nedskrivning motsvarande 16,0 mnkr. De taxebundna kostnaderna består huvudsakligen av värme, el, vatten och sophämtning. Kostnaderna uppgår till 42 procent av de totala driftskostnaderna. Förändring i taxor har därför en stor inverkan på resultatet. Trots avyttring av fastigheter under året har kostnaderna för dessa poster ökat med 1,7 mnkr under 2016 jämfört med Företaget arbetar konsekvent för att minska användningen av fjärrvärme, vatten samt elförbrukning. Årets investeringar uppgår till 34,8 mnkr och har finansierats med egna medel. Mål och måluppfyllelse Målsättningen är att LysekilsBostäder AB ska generera en avkastning på 4 procent på justerat eget kapital med 15 procent soliditet. LysekilsBostäder AB redovisar för verksamhetsåret 13,6 procent avkastning på justerat eget kapital samt en soliditet på 14,9 procent, vilket visar att bolaget lever upp till målen och därmed ger en bra avkastning på företagets resurser. Bolaget har under 2016 haft en ekonomisk vakansgrad på 2,1 procent jämfört med målet 3,0 procent. Detta har haft en positiv effekt på årets resultat med 0,9 mnkr. Åren som kommer LysekilsBostäder AB kommer under kommande år arbeta aktivt för att vara en del i utvecklingen av Lysekils kommun. Bolaget ska både skapa nya bostäder och utveckla bostadsområden för att kommunen ska bli ännu mer attraktiv för människor att bo och arbeta i. För det krävs ett brett utbud av boendeformer och att hyresrätten är en viktig del av kommunens utveckling. Det gäller att utveckla hyresrätten så att efterfrågan ökar och att hyresrätten lever upp till de krav och önskemål som framtidens kunder ställer. Under kommande år kommer LysekilsBostäder AB ha ett fortsatt stort reinvesterings- och underhållsbehov i flera fastigheter för att upprätthålla kvalitet och ett bekymmersfritt boende för hyresgästerna. I Badhusberget och Fridhem i Lysekil fortsätter arbetet med att renovera balkonger och rusta upp yttre miljöer som trädetaljer, uteplatser, gemensamhetsanläggningar, belysning med mera. Under 2017 kommer ett mindre byggprojekt i form av nybyggnation av nio lägenheter för målgruppen +65 år i centrala Grundsund att startas. I mitten av 2017 kommer projektet på Kungsgatan i Lysekil att färdigställas. Här har två befintliga byggnader totalrenoverats och fasader återskapats till tidstypiskt snitt från byggnadernas ursprung. Det har också uppförts två nya flerfamiljshus på innegården. De nya byggnaderna kommer att bli av typen lågenergihus med moderna planlösningar. Totalt innebär denna investering ett tillskott på 12 lägenheter till fastighetsbeståndet. FOTON: LYSEKILS KOMMUN

128 ÅRSREDOVISNING 2016 KOMMUNKONCERNEN 63 Lysekils Hamn AB Ordförande VD Klas-Göran Henriksson (S) Dan Ericsson Verksamhetsbeskrivning Bolaget bedriver stuveri- och hamnverksamhet med tillhörande logistiktjänster. Det innebär lastning och lossning av fartyg samt mottagning och lastning av gods till och från hamnen samt magasinshantering av gods. Verksamheten består också av omlastningar samt kran- och truckarbeten som även utförs för andra uppdragsgivare än rederikunderna. Vidare underhåller, servar och reparerar bolaget samtliga småbåtshamnar och gästhamnar på uppdrag av Lysekils kommun. Ekonomisk analys Bolagets resultat har till följd av minskade volymer och aktiviteter utvecklats negativt i jämförelse med år Omsättningen 2016 var 18,2 mnkr, vilket är 3,9 mnkr lägre än föregående år. Resultatet efter finansiella poster uppgår till 0,4 mnkr att jämföra med 1,4 mnkr året innan. Soliditeten har stärkts 0,8 procentenheter och uppgår till 18,8 procent. Uthyrningsgraden av magasinen har varit mycket hög och bristen på ledig kapacitet i magasinen gör att Resultaträkning* Mnkr Intäkter 18,2 22,1 19,1 Kostnader -14,7-17,6-14,5 Avskrivningar -2,4-2,3-2,2 Rörelseresultat 1,1 2,2 2,3 Finansiella poster -0,7-0,8-1,0 Resultat efter finansiella poster 0,4 1,4 1,3 Skatt på årets resultat 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 0,4 1,4 1,3 Nyckeltal* Mnkr Resultat efter finansiella poster 0,4 1,4 1,3 Investeringar, mnkr 0,4 2,5 0,4 Justerat eget kapital 8,7 8,2 6,8 Låneskuld 33,0 33,0 33,0 Soliditet (%) 18,8 17,6 13,0 Antal anställda * Bolaget fusionerades med Kolhomarna AB under För en bättre jämförelse inkluderas därför Kolholmarna AB i kolumnen för 2014 bolaget över tid haft svårt att attrahera nya kunder och nytt gods. Volymen gods över kaj har minskat med 20 procent jämfört med 2015 och stannar på ton. Nedgången av volymer gäller för i stort sett alla godsslag. På grund av bristande kapacitet på magasin i Lysekil i förhållande till Byggmax behov har företaget etablerat ett nytt distributionslager i Gävle. Från och med februari 2016 flyttades volymer från Lysekil till Gävle. Byggmax har en stark tillväxt i Sverige så bortfallet av volym jämfört med 2015 uppgår till ton. Mål och måluppfyllelse Budgetmålet med ett resultat på 1,0 mnkr har inte uppnåtts, resultatet avviker negativt från detta med 0,6 mnkr. Bolaget har trots en stor osäkerhet kring hamnens framtid, lyckats hålla den psykosociala arbetsmiljön på en god nivå, vilket bland annat en fortsatt låg sjukfrånvaro (cirka 2 procent) vittnar om. Åren som kommer Optionsavtalet för Seabased Industry AB avseende Grötö Rev har förlängts och gäller till och med den 31 mars Trafikverket har informerat om att man vill upphöra med underhållet av järnvägen till Lysekil, ny information väntas komma våren Efter flera år av besparingar har bolaget investeringsbehov i anläggningstillgångar. Hamnområdet är mycket attraktivt för olika verksamheter, särskilt för sådana med marin anknytning. Det blir en utmaning att möta dessa behov på ett kreativt sätt.

129 64 ÅRSREDOVISNING 2016 KOMMUNKONCERNEN Rambo AB Ordförande VD Ralf Olofsson (opol) Lars Johansson Verksamhetsbeskrivning Rambo AB bildades 1981 och ägs gemensamt av kommunerna Lysekil, Munkedal, Sotenäs och Tanum. Lysekils ägarandel uppgår till 38,5 procent och Munkedals, Sotenäs och Tanums ägarandel uppgår till 20,6 procent. Rambos uppdrag är att skapa en långsiktigt hållbar och miljöriktig avfallshantering åt sina ägarkommuner genom att samla in och omhänderta avfall samt att driva annan därmed sammanhängande verksamhet. Rambo AB är kommunernas verktyg för att nå de miljömål som regering och EU antagit för avfall. Nya avfallsföreskrifter i Lysekils kommun I oktober 2015 antogs nya avfallsföreskrifter av kommunfullmäktige i Lysekils kommun. De nya avfallsföreskrifterna innebar införande av ett nytt insamlingssystem i kommunen. I januari påbörjades införandet som är uppdelat i fem etapper. Under året genomfördes två etapper och sista etappen förväntas vara klart i juni Utökade öppettider för ökad service Under året har öppettiderna på återvinningscentralerna utökats. Bland annat har lunchöppet under högsäsong testats med gott resultat på Siviks avfallsanläggning. Skaftö återvinningscentral har nu öppet två dagar i veckan under lågsäsong och tre dagar i veckan under högsäsong. Rambo AB arbetar fortsatt för fler lösningar kring utökade öppettider. Mina sidor och ny hemsida Som ett fortsatt steg för ökad service påbörjades under 2016 arbetet med ny hemsida. Under 2017 kommer mina sidor för hushållskunder och företag att lanseras. Resultaträkning Belopp i mnkr Intäkter 153,9 158,1 152,4 Kostnader -133,7-140,7-140,7 Avskrivningar -10,4-10,3-10,4 Rörelseresultat 9,8 7,1 1,2 Finansiella poster 0,0 0,1 0,0 Resultat efter finansiella poster 9,9 7,3 1,2 Bokslutsdispositioner -2,9-1,0-0,5 Skatt på årets resultat -1,6-1,5-0,2 Årets resultat 5,3 4,8 0,5 Investeringar 18,6 17,1 6,1 Soliditet, procent 51,5 58,0 55,3 Nytt tillstånd Siviks avfallsanläggning Under året har processen för nytt tillstånd för Siviks avfallsanläggning pågått. Tillståndsansökan har lämnats in och behandlas nu av Länsstyrelsen. I processen har WWT-slammets framtida hantering utretts och resulterat i att Rambo AB kan använda detta material för sluttäckning. Det innebär att den avsättning som under flera år gjorts för eventuella framtida kostnader för behandling och hantering av slammet, nu kan konstateras bli mycket lägre. Årets resultat Resultat efter finansiella poster uppgår till 9,9 mnkr (7,3 mnkr) Återföring av avsättning för WWT-slam påverkar resultatet positivt med 6,3 mnkr. Ökade intäkter för inkommande avfall och en ökad kostnadsmedvetenhet inom bolaget påverkar resultatet positivt. Årets investeringar uppgår till 18,6 mnkr. För att möta investeringarna kopplade till det nya insamlingssystemet i Lysekils kommun har ett lån om 11,3 mnkr upptagits under året. Soliditeten är fortsatt god och uppgår till 51 procent. Mål och måluppfyllelse Rambo AB:s arbete följer EUs avfallshierarki med mål att återvinna, återanvända och minimera avfall. Arbetet följer också nationella mål som innebär att minst 50 procent av allt matavfall från hushåll, storkök och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att näring och energi tas tillvara. Det sistnämnda målet ska vara uppfyllt senast Det projekt som drivs för att skapa måluppfyllelse för kommunerna är det nya insamlingssystemet i de fyra ägarkommunerna. Ökad service tillsammans med miljöstyrande taxa ska styra mot ökad insamling av matavfall och ökad återvinning av förpackningar och tidningar. FOTO: PAUL BJÖRKMAN

130 ÅRSREDOVISNING 2016 KOMMUNKONCERNEN 65 Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän Ordförande Förbundschef Kenneth Engelbrektsson (S) Bernt Eriksson Åren som kommer Mer ambitiösa mål om materialåtervinning och insamling av matavfall väntas framöver. I december 2016 presenterade EU-kommissionen sitt paketförslag för en cirkulär ekonomi. I förslaget föreslås skärpning av tidigare mål med syftet att förstärka avfallspolitiken, använda avfall som resurs, förbättra miljön och öka sysselsättningen. Återvunna material Ersättningsnivåer för återvunna material bedöms även under 2017 vara osäkra. Prisbilden påverkas av råvarumarknaden för bland annat stål och olja. Redan under 2016 förändrades marknaden för returträflis. Milda vintrar och stora trälager har inneburit att tidigare ersättningar vänts till en kostnad. Förbränning Import av utländskt avfall, från främst Storbritannien och Norge, till svenska förbränningsanläggningar fortsätter och resulterar i att mottagningsavgiften för hushålls- och verksamhetsavfall ökar. Prognosen pekar på fortsatt ökade kostnader. Utredning om förbränningsskatt I juni 2016 tillsattes en utredning om hur avfalls-förbränning och avfallsimport påverkas av befintliga ekonomiska styrmedel samt branschspecifika förhållanden. Bland annat kommer behovet av att införa skatt på förbränning av avfall att utredas och presenteras den 1 juni Utredningen ska även kopplas till EU:s system för handel med utsläppsrätter. Verksamhetsbeskrivning Räddningstjänsten Mitt Bohuslän är ett kommunalförbund som omfattar Uddevalla, Lysekil och Munkedals kommuner. Förbundet styrs av förbundsdirektionen bestående av politiker från medlemskommunerna. Direktionen utgör både styrelse och fullmäktige i ett och samma beslutande organ. Direktionens styrning av räddningstjänstens arbete sker genom det upprättade handlingsprogrammet Trygghet, säkerhet och omtanke ska prägla verksamheten i förbundets alla led. Förbundets uppdrag är att stödja de människor som lever, verkar och vistas i medlemskommunerna. I första hand innebär detta förebyggande insatser i syfte att öka förmågan hos den enskilde att förhindra olyckor eller begränsa följderna av inträffade olyckor. Förbundet ska, på ett effektivt sätt, hantera behovet av akuta skadeavhjälpande insatser. Årets verksamhet Personalmässigt har det varit ett tufft år, då förbundet i april förlorade en medarbetare i en tragisk olycka under en räddningsinsats. Två medarbetare har varit långtidssjukskrivna och två medarbetare har valt att gå i pension under hösten vilket har medfört underbemanning utifrån bemanningsplan. Under året har förbundet tagit fram en modern lönepolicy för individuell lönesättning samt arbetat fram en arbetsmiljöpolicy för att på ett systematiskt sätt arbeta med arbetsmiljöfrågor. Förbundet har också tagit förenklad sotningstaxa, en så kallad enhetstaxa, så att det nu fungerar på samma sätt i alla medlemskommunerna. Under året har ett nytt höjdfordon levererats till stationen i Uddevalla. Tillsammans med respektive medlemskommun har flera diskussioner förts under året när det gäller brandstationer som inte uppfyller kraven på en tillfredställande arbetsmiljö. Direktionen har tagit beslut om att beställa ändamålsenliga brandstationer i Uddevalla, Ljungskile och Lysekil för att säkerställa arbetsmiljön och den insatsoperativa förmågan. Räddningstjänsten har mött över personer vid cirka 250 olika utbildnings- och informationstillfällen, vilket motsvarar mer än 4 procent av befolkningsunderlaget i de tre medlemskommunerna. En minskning av antalet larm i förbundet kan no-

131 66 ÅRSREDOVISNING 2016 KOMMUNKONCERNEN teras; 1293 larm under 2016 och 1436 larm föregående år. Den största andelen av minskningen beror på ändring i avtalet för så kallade IVPA-larm (IVPA står för I Väntan På Ambulans), där förbundet nu endast åker på hjärtstoppslarm. Förbundet har lyckligtvis klarat sig bra från långvariga händelser. Olycksundersökningar har utförts efter alla olyckor som föranlett en räddningsinsats i syfte att utveckla verksamheten. Ekonomisk analys Förbundets resultat uppgick till 4,4 mnkr. Förbundet har haft 1,4 mnkr högre intäkter än budgeterat. Det är framförallt intäkter för ersättning för förstörd utrustning, utryckningar vid obefogade automatiska brandlarm, IVPA-larm, ersättning för säkerhetssamordnare och från försäkringskassan som genererat avvikelsen. Kostnaderna har varit 3,0 mnkr lägre än budgeterat. De största avvikelserna ligger på personalkostnadssidan men negativa avvikelser finns också för avskrivningar, administration samt fastighets- och fordonskostnader. Mål och måluppfyllelse Förbundets utformade mål i verksamhetsplanen samt upprättade kontrollpunkter i internkontrollplanen för 2016 har följts. Måluppfyllnaden är god och når de upprättade målnivåerna utom när det gäller målet för anspänningstiderna samt de två målen för räddningstjänstens besiktningsfordon. Mål: Anspänningstiderna ska följas. Resultat: Under året har navigationsutrustningen bytts ut vilket medförde problem med kvittering gentemot SOS. Fenomenet är alltså av teknisk natur och statiskt fel. Mål: Räddningstjänstens fordon ska godkännas vid årlig besiktning. Resultat: Ett fordon godkändes inte vid första besöket Resultaträkning* Belopp i mnkr Intäkter 79,3 82,0 29,6 Kostnader -72,6-71,3-27,8 Avskrivningar -2,3-2,6-0,7 Rörelseresultat 4,4 8,0 1,1 Finansiella poster 0,0-0,1 0,0 Årets resultat 4,4 8,0 1,0 Låneskuld, mnkr 5,0 5,8 6,5 Investeringar, mnkr 5,6 17,0 1,6 Soliditet, procent 41,4 34,5 21,8 * Beloppen avser förbundet totalt ägdes det av Lysekil och Munkedal, 60% resp 40%. Från och med 2015 har Uddevalla gått med i förbundet. Ägarandelarna är för Uddevalla 64,15 procent, Lysekil 21,72 procent samt Munkedal 14,13 procent på bilprovningen på grund av ojämn bromsverkan. Fordonet godkändes vid efterbesiktningen. Mål: Alla upptäckta brister på räddningstjänstens fordon ska åtgärdas inom tre veckor. Resultat: De brister som inte har åtgärdats inom tre veckor har varit av sådan karaktär att de inte har kunnat påverkas. Inga av de fel som har haft en längre åtgärdstid har påverkat verksamheten. Åren som kommer De snabba förändringar som sker i vår omvärld kommer i närtid att innebära högre krav på verksamheten när det gäller att etablera förutsättningar för att arbeta under svåra förhållanden. Kommunernas planeringskrav för en förbättrad civil beredskap kan få konsekvenser vid höjd beredskap då personal från räddningstjänsten får övergå till beredskapsmyndighet. Förbundet har därför begärt hos rekryteringsmyndigheten att få krigsplacera egen personal. Med nuvarande personalomsättning kommer rekrytering av ny personal fortsätta att vara ett omfattande arbete. De förhoppningar som förbundet har på medlemskommunerna är möjligheten att anställa kommunal personal som deltidsbrandmän. Arbetet med att etablera samverkan måste prioriteras även i framtiden för att motsvara de krav och förväntningar som finns på verksamheten. Det innebär framförallt utveckling, samordning och samarbete regionalt och inom Fyrbodal. FOTO: RÄDDNINGSTJÄNSTEN

132 ÅRSREDOVISNING 2016 ÖVRIGT sid FOTO: LYSEKILS KOMMUN

133 68 ÅRSREDOVISNING 2016 ÖVRIGT Kooperativa hyresrättsföreningen Lysekils omsorgsbostäder Kommunens inflytande Lysekils kommuns röstandel i föreningen utgör en så liten del (1 röst av 126 röster på stämman totalt) att kriterierna för att inkludera räkenskaperna i kommunens sammanställda redovisning inte uppfylls. Kommunens borgensåtagande per den 31 december 2016 uppgår emellertid till ett så betydande belopp som 114,9 mnkr varför följande upplysning lämnas. Verksamhet Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intresse genom att upplåta bostäder till kommuninvånare i Lysekils kommun med fastställt vårdbehov. Fördelningen av bostäder sker genom Lysekils kommuns omsorg. Föreningen omfattar två omsorgsfastigheter, en i Brastad och en i Lysekil: Stångenäshemmet Tuntorp 4:156 i Brastads tätort med två uppförda byggnader med 55 bostäder och gemensamhetslokal. Byggnaderna förvärvades Lysekilshemmet Kronberget 1:210 i Lysekils tätort med två uppförda byggnader med 73 bostäder och gemensamhetslokal. Del av fastigheten, före detta Kronberget 1:182, förvärvades 2010 och huvudbyggnaden förvärvades Riksbyggens kontor i Bohus Älvsborg har biträtt styrelsen med föreningens förvaltning enligt tecknat avtal. Ekonomi Årets resultat före fondförändring visar ett överskott på 1,8 mnkr. I resultatet ingår avskrivningar med 3,5 mnkr. Vid årets slut uppgår underhållsfonden till 0,8 mnkr. Åren som kommer Lysekils kommun har beslutat att bygga ett nytt vårdoch omsorgsboende vid Fiskebäck utanför Lysekils tätort. Projektering av förfrågningsunderlag pågår, liksom lantmäteriförrättning för att bilda den nya fastigheten. Enligt den reviderade kalkylen kommer det nya hemmet att inrymma 80 platser. Fiskebäck kommer även inrymma kontor, dagverksamhet, omklädningsrum, storkök och restaurang. Byggstarten för det nya äldreboendet i Fiskebäck med 80 platser planeras till hösten Planerat färdigställande våren Lysekils kommuns socialnämnd har tagit beslut om äldreboendet Fiskebäck i december 2016 och övriga politiska beslut tas under våren Gällande det befintliga Lysekilshemmet är inriktningen att föreningen kommer att avyttra denna fastighet i samband med flytten till Fiskebäck. Nyckeltal Belopp i mnkr Rörelsens intäkter Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Soliditet 4% 2% Likviditet 153% 139% Driftkostnader, kr/m² Ränta, kr/m² Lån, kr/m² Fjärrvärme, MWh Vattenförbrukning, m³ El, MWh

134 ÅRSREDOVISNING 2016 ÖVRIGT 69 Redovisningsprinciper I den löpande redovisningen och vid upprättande av årsredovisningen följs ett antal övergripande redovisningsprinciper vilka skapar ett normverk som styr innehållet i redovisningsrapporterna. Analysen av den finansiella ställningen och utvecklingen baseras på antagandet av att dessa principer har följts. Principerna är följande: Principen om pågående verksamhet Objektivitetsprincipen Försiktighetsprincipen Matchningsprincipen Principen om öppenhet Detta innebär exempelvis att skuldredovisning ska ske i enlighet med såväl försiktighetsprincipen som matchningsprincipen. Vidare innebär de etablerade principerna att värdet av tillgångar ska ske med försiktighet. En tillämpning av god redovisningssed innebär således att den ekonomiska redovisningen ger en försiktig och restriktiv beskrivning av utvecklingen och situationen. Redovisningen anger en miniminivå för det ekonomiska läget. Årsredovisningen är upprättad i allt väsentligt i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning vilket bland annat innebär att: Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster särredovisas när dessa förekommer i not till respektive post i resultaträkningen och i kassaflödesrapporten. Intäkter Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2. Kostnader Leverantörsfakturor Leverantörsfakturor på väsentliga belopp som inkommit efter årsskiftet men som är hänförliga till redovisningsåret, har skuldförts och belastar 2016 års redovisning. Avskrivningar Avskrivningar beräknas på anskaffningsvärde. Från och med 2016 tillämpas komponentavskrivning fullt ut på nya investeringar. Avskrivningstiderna är anpassade till respektive komponents nyttjandeperiod. Linjär avskrivning tillämpas, vilket betyder lika stora nominella belopp varje år. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk. Avsättningar Avsättningar för deponi har tagits upp till det belopp som bedöms krävas för att reglera förpliktelsen på balansdagen. Lånekostnader vid investeringar Anläggningstillgångar är upptagna till anskaffningsvärde minskat med investeringsbidrag och avskrivningar. Räntekostnader under investeringstiden räknas inte in i anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde. Pensioner Pensionsskulden redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Pensionsåtagande för anställda i de företag som ingår i kommunkoncernen redovisas enligt BFN K3. Pensionsåtaganden, som uppkommit före 1998, redovisas, inklusive löneskatt, som ansvarsförbindelse. Den pensionsskuld, som uppkommit därefter, redovisas som avsättning i balansräkningen. Den årliga förändringen av avsättningen redovisas som verksamhetskostnad i resultaträkningen. Pensionsskuldens finansiella kostnader redovisas som finansiell kostnad i resultaträkningen och ingår i pensionsskulden. Exploateringsfastigheter Färdigställda osålda industri- och bostadstomter i exploateringsområden redovisas som omsättningstillgångar. Leasingavtal Leasingavtal ska klassificeras och redovisas efter operationellt eller finansiellt avtal. Finansiell leasing redovisas både som tillgång och skuld i balansräkningen. Lysekils kommun har inga kontrakt avseende leasing av maskiner och inventarier eller hyra av fastigheter där kommunen i allt väsentligt intar samma ställning som vid direkt ägande av tillgångarna och har därför inget upptaget i balansräkningen. Lysekils Hamn AB har ett leasingavtal avseende en hamnkran som i den sammanställda redovisningen klassificeras som finansiell. Lån Reverslån redovisas i sin helhet som långfristiga skulder. Vidare redovisas den del av lånet som utgör det kommande årets amortering som långfristigt. Orsaken är att amorteringsdelarna av lånen är marginella. Sammanställd redovisning I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag och kommunalförbund som Lysekils kommun har minst 20 procents inflytande i. Inga förändringar har skett under året i kommunkoncernens sammansättning. Kommunkoncernens medlemmar och ägarandelar framgår av figur på sidan 18. Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst tre år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till ett basbelopp och gäller som gemensam gräns för materiella och immateriella tillgångar.

135 70 ÅRSREDOVISNING 2016 ÖVRIGT Redovisningsmodell Kommunens årsredovisning innehåller en resultat- och balansräkning samt en kassaflödesanalys. För kommunens interna redovisning tillkommer även drift- och investeringsredovisning. Årsredo visningen innehåller dessutom en sammanställning av kommunens resultat- och balans räkningar med de bolag i vilka kommunen har ett betydande inflytande. Sambandet mellan de olika delarna i redovisningsmodellen framgår av nedanstående illustration: Driftsredovisning Budgeterade och redovisade kostnader och intäkter för den löpande verksamheten. Investeringsredovisning Nettoinvesteringarna årets investeringar minus investeringsbidrag. Resultaträkning Intäkter./. Kostnader = Förändring av eget kapital Kassaflödesanalys ± Resultatet, medel från verksamheten ± Medel från investeringsverksamheten ± Medel från finansieringsversamheten = Årets kassaflöde + Likvida medel vid årets början = Likvida medel vid årets slut Balansräkning Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar = Summa tillgångar Eget kapital Långfristiga skulder Kortfristiga skulder = Summa skulder och eget kapital Sambandet mellan investeringsutgifter och driftskostnader En investering är en utgift för en anskaffning av en anläggning. Investeringen redovisas som en anläggningstillgång i balans räkningen. För att redovisas som en investering ska den ekonomiska livslängden överstiga tre år och värdet vara lägst ett basbelopp, drygt 40 tkr. Exempel på investeringar är byggnation av en skola eller inköp av maskiner och inventarier. Investeringsutgiften fördelas över den ekonomiska livslängden som en årlig avskrivning i driftsredovisningen. Kapitalkostnaden utgör en driftskostnad och består dels av en ränta på det bokförda värdet dels av en avskrivning som motsvarar den årliga värdeminskningen av anläggningen. Definitioner och förklaringar till delarna i redovisningsmodellen Balansräkning. Visar den ekonomiska ställningen vid bokslutstillfället. Här framgår hur kommunen använt respektive anskaffat sitt kapital. Driftsredovisning. Redovisar kostnader och intäkter för den löpande verksamheten ställt mot budget. Eget kapital. Kommunens förmögenhet, summan av alla tidigare års ackumulerade resultat. I eget kapital ingår inte de pensionsförpliktelser som upparbetats 1998 och tidigare. Investeringsredovisning. Beskriver hur investeringsutgifterna under året fördelar sig på nämnder och förvaltningar, samt per kategori. Kassaflödesanalys. Visar hur medel har tillförts och använts för löpande verksamhet, investeringar samt finansiering och därmed förändringen av likvida medel. Resultaträkning. Utgör ett sammandrag av samtliga kostnader och intäkter under året. Syftet med resultaträkningen är att klargöra hur verksamheten har påverkat kommunens finanser och därmed hur det egna kapitalet har förändrats.

136 ÅRSREDOVISNING 2016 ÖVRIGT 71 Revisionsberättelse Revisorerna i Lysekils kommun Till fullmäktige i Lysekils kommun Revisionsberättelse för år 2015 Kommer sen

137 72 ÅRSREDOVISNING 2016 ÖVRIGT Redogörelse för granskning

138 ÅRSREDOVISNING 2016 ÖVRIGT 73 Kommunstyrelsens ledamöter Från vänster: Fredrik Häller (LP) Född 1968 Lysekil Ledamot Christoffer Zakariasson (SD) Född 1978 Brastad Ledamot Lars Björneld (L) Född 1945 Fiskebäckskil 1:e vice ordförande Christina Gustafson (S) Född 1947 Brastad Ledamot Christer Hammarqvist (C) Född 1946 Brastad Ledamot Yngve Berlin (K) Född 1948 Lysekil Ledamot Mats Karlsson (M) Född 1944 Lysekil Ledamot Catharina Hansson (LP) Född 1966 Lysekil Ledamot Jan-Olof Johansson (S) Född 1961 Lysekil Ordförande Ronald Rombrant (LP) Född 1959 Lysekl 2:e vice ordförande Inge Löfgren (MP) Född 1949 Lysekil Ledamot

139 74 ÅRSREDOVISNING 2016 ÖVRIGT Begreppsförklaringar Anläggningskapital Skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder samt avsättningar. Utgör en del av det egna kapitalet. Anläggningstillgångar Tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk eller innehav. Ansvarsförbindelser Förpliktelser i form av borgensåtagande, ställda panter och dylikt. Om förpliktelsen måste infrias belastar den resultatet. Avskrivningar Planmässig nedsättning av anläggningstillgångars värde som ska spegla värdeminskningen. Avsättningar Förpliktelser som är säkra eller högst sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp och infriandetidpunkt. När förpliktelsen infrias belastas resultatet. I kommunen gäller detta bland annat pensions åtagande. Balanskrav Lagstadgat krav om att kommunens intäkter ska överstiga kostnaderna. Balansräkning Visar den ekonomiska ställningen vid bokslutstillfället. Här framgår hur kommunen använt respektive anskaffat sitt kapital. Driftredovisning Redovisar kostnader och intäkter för den löpande verksamheten under året ställt mot budget. Eget kapital Kommunens förmögenhet, alla tidigare års ackumulerade överskott. Består dels av rörelsekapital dels av anläggningskapital. Exploateringsverksamhet Åtgärder för att anskaffa, bearbeta och iordningställa råmark för att kunna bygga bostäder, affärer, kontor eller industrier. Finansiella intäkter Finansiella intäkter består av ränteintäkter och annan avkastning på kapitalplaceringar samt borgensavgifter. Finansiella kostnader Med finansiell kostnad avses räntekostnader på lån samt pensionsskuld. Kapitalkostnader Periodiserad investeringsutgift. Består dels av avskrivning dels av ränta på bundet kapital. Är en intern post. Kassaflödesanalys Visar hur medel har tillförts och använts för löpande verksamhet, investeringar samt finansiering och därmed likviditetsförändringen. Kortfristiga fordringar och skulder Skulder och fordringar som har förfallodag mindre än ett år efter balansdagen. Likviditet Kassa- och bankmedel som utgör kommunens betalningsberedskap på kort sikt. Långfristiga fordringar och skulder Skulder och fordringar som har förfallodag senare än ett år efter balansdagen. Omsättningstillgångar Tillgångar som på kort tid kan omsättas till likvida medel och som inte är avsedda för stadigvarande bruk. Pension Från och med 1998 redovisas pensionsskulden enligt blandmodellen som innebär att skuld upparbetad till och med 1997 redovisas som ansvars förbindelse utanför balansräkningen. Pensionsskuld upparbetad från och med 1998 redovisas som en avsättning. Periodisering Fördelning av kostnader och intäkter till den redovisningsperiod de uppstått. Resultaträkning Resultaträkning är ett sammandrag av samtliga kostnader och intäkter under budgetåret. Syftet med resultaträkningen är att klargöra hur verksamheten har påverkat kommunens finanser och därmed också hur det egna kapitalet har förändrats. Rörelsekapital Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Visar kommunens finansiella styrka. Soliditet Eget kapitals andel av det totala kapitalet uttryckt i procent. Visar långsiktig betalningsförmåga. Utdebitering Anger hur stor del av intjänad hundralapp som betalas i kommunalskatt.

140

141 Besöksadress: Kungsgatan Postadress: Lysekil Telefon: Fax:

142 Tjänsteskrivelse Sid 1/1 Datum Dnr LKS Ekonomiavdelningen Magnus Andersson, Årsredovisning och verksamhetsberättelse för Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän 2016 samt fråga om ansvarsfrihet Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna räddningstjänstsförbundets årsredovisning för år Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att bevilja förbundsdirektionen ansvarsfrihet för år Ärendet Förbundsdirektionen för Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän har upprättat årsredovisning och verksamhetsberättelse för år Revisorerna i räddningstjänstförbundet har i revisionsberättelsen tillstyrkt att årsredovisningen godkänns och att förbundsdirektionen beviljas ansvarsfrihet. Leif Schöndell Kommunchef Magnus Andersson Ekonomichef Bilaga Årsredovisning 2016 för räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän med revisionsberättelse Beslutet skickas till Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

143

144

145

146

147

148

149

150

151

152

153

154

155

156

157

158

159

160

161

162

163

164

165

166

167

168

169

170

171

172

173

174

175

176

177

178

179

180

181

182

183 Tjänsteskrivelse Sid 1/1 Datum Dnr LKS Avdelningen för verksamhetsstöd Mari-Louise Dunert, Samordningsförbundet Väst - Årsredovisning 2016 med verksamhetsberättelse samt bilaga med statistik och revisionsberättelse för år 2016 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna Samordningsförbundet Västs årsredovisning med tillhörande verksamhetsberättelse för år Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att bevilja Samordningsförbundet Väst ansvarsfrihet för år Ärendet Samordningsförbundet Väst har upprättat årsredovisning och verksamhetsberättelse för år Årsredovisningen har granskats av sakkunnig revisor som bedömer att samordningsförbundets styrelse har haft en tillräcklig kontroll över verksamheten under år Årsredovisningen är i allt väsentligt uppställd i enlighet med Kommunal redovisningslag och bedöms som rättvisande. Leif Schöndell Kommunchef Mari-Louise Dunert Handläggare Bilagor Samordningsförbundets årsredovisning 2016 med bilagor. Beslutet skickas till Samordningsförbundet Väst Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

184

185

186

187

188

189

190

191

192

193

194

195

196

197

198

199

200 Samordningsförbundet Väst Org.nr Insatser finansierade av Samordningsforbundet Väst 2016 Bilaga till årsredovisningen

201 Samordningsförbundet Väst Org.nr Insatser finansierade av Samordningsförbundet Väst 2016 Ledning och styrning: Förbundschefen leder arbetet inom förbundet enligt styrelsens anvisningar, ingår i och leder Beredningsgruppen samt är adjungerad i samtliga LLG i området. Förbundschefen kan kalla berörda representanter från Beredningsgruppen, i samband med beredning av ärenden. Beredningsgruppen ska utgöra ett stöd för förbundschefen, ska verka för att den finansiella samordningen utvecklas och bidra med kompetens. Beredningsgruppen har en kvalitetssäkrande roll. Målgruppen för insatserna är personer i åldern år som är i behov av samordnad rehabilitering. Arbetslinjen skall vara tydlig enligt riktlinjerna och innebörden av begreppet förutsättningar för arbete poängteras. Individerna i målgrupperna kan ha både fysiska, psykiska, sociala och arbetsmässiga behov och de samordnade insatserna skall beakta jämställdhet och mångfald. Syftet ur ett individperspektiv är att erbjuda enskilda personer som är i behov av samordnad rehabilitering del av samhällets samlade kompetenser och insatser. Förväntat resultat är att enskilda personer skall kunna förbättra sin funktions- och arbetsförmåga och få ökade möjligheter till egenförsörjning och ökad livskvalitet. Deltagarna ska öka sin självmedvetenhet, hitta nya vägar som leder dem framåt och känna att de har makt över sin livssituation. Gemensam planering så tidigt som möjligt, mellan berörda aktörer, förväntas leda till effektivare rehabilitering för individen. De samverkande parterna får ett underlag, en bedömning, för eventuell fortsatt rehabilitering av individen och/eller att deltagaren får rätt plats i välfärden". Syftet ur ett samhällsperspektiv är att optimera samhällets samlade resurser genom att fler kommer i arbete. Förväntat resultat är en större effektivitet och att resurser då frigörs så att fler kan erbjudas rehabilitering. Det ska skapas samsyn mellan myndigheterna. Det blir en samhällsvinst. Synsätt: Samordningsförbundet Västs (Sof) utgångspunkt är att alla människor aktivt vill bidra till sin egen försörjning och bli en del av samhället. All rehabilitering sker utifrån individens behov och förmåga. Individens aktiva medverkan eftersträvas. De samverkande myndigheterna tar ett gemensamt ansvar. Insatser via Samordningsförbundet är kvalificerade insatser under begränsad tid: Avgränsning av målgrupper till samtliga insatser görs vid aktivt missbruk, allvarliga psykiatriska tillstånd, pågående kriminalitet. Personal som arbetar för Sof tar inte över ordinarie verksamheters arbete. Deltagarens handläggare finns med och är informerade under tiden som deltagaren får insatser via Sof. Personalen som arbetar för Sof: All personal bibehåller sina anställningar men de får förändrat uppdrag under tiden de arbetar för Sof. De arbetsgivare som ställer personal till förfogande för Sof ersätts för faktiska kostnader, efter fakturering. Teammöte med samtlig personal, en gång per månad, ersätter APT hos ordinarie arbetsgivare. All personal som arbetar för Sof skall underteckna ett sekretessdokument då de påbörjar sitt uppdrag. All personal är ansvarig för att sprida information och kunskap om förbundet.

202 Samordningsförbundet Väst Org.nr Utbildningspolicy: Den personal som arbetar med uppdrag för Sof ska ha erforderlig kompetens för det arbete som de ska utföra. Sof bekostar utbildningar som befrämjar samverkan mellan parterna och som förbundet planerar och/eller anser att personalen som arbetar med uppdrag för förbundet, beredningsgruppen, förbundschef och/eller styrelsen är i behov av. Vidareutbildning och/eller kompetenshöjning för enskilda som arbetar med uppdrag för förbundet bekostas inte av Sof Väst, det får deras arbetsgivare eller de själva bekosta. Sof kan i undantagsfall bekosta någon utbildning för enskilda personer som arbetar med uppdrag för förbundet om det tillför mervärde för hela verksamheten. Utbildningar samt deltagande i konferenser gällande styrelsen och förbundschef beslutas av ordförande och/eller vice ordförande. Alla utbildningsfrågor ställs till förbundschefen. Förbundschefen bereder alla utbildningsfrågor och kan besluta om utbildningsinsatser upp till två basbelopp och enligt utbildningspolicyn om det ryms inom befintlig budget. Dokumentationspolicy: (runt deltagare) Under arbetets gång förvarar personalen all dokumentation och sekretessbelagda handlingar i låst utrymme på sina respektive arbetsplatser. Fysioterapeuter och Arbetsterapeuter följer de regler som gäller om journalplikt. I samband med att slutrapport upprättas förstörs allt arbetsmaterial rörande deltagaren, förutom nödvändig information för 6-månaders- och 2-årsuppföljning. Slutrapporten förvaras bland övriga sekretessbelagda handlingar hos aktuell myndighet. Uppföljningar och utvärderingar: Verksamhetsuppföljningen görs i SUS, ett myndighetsgemensamt uppföljningssystem som används för att följa upp resultaten av samverkan och finansiell samordning. Förbundet genomför uppföljning 6 månader efter avslut för deltagare i Steg1 och Motivations- och vägledningskurs (MVK). Uppföljning genomförs även 6 månader och 2 år efter avslut för de deltagare som har haft insats av rehabvägledare. Deltagare i samtliga insatser lämnar en anonym utvärdering vid avslut. Förbundet genomför även en enkätundersökning vid avslut för de deltagare som varit i Steg1, MVK och Utredningen. Ansvariga för respektive insats har som arbetsuppgift att: Ansvara för att deltagarna skriver på samtycke för SUS. Ansvara för att all rapportering till uppföljningsansvarig/administratören gällande SUSrapporteringen sker inom en vecka från start respektive avslut. Ansvara för deltagarnas utvärderingar och enkäter. Processamordnare: Arbetsledare för personalen som arbetar med uppdrag finansierade av Sof, leder och fördelar arbetet. Arbetsmiljöansvarig i samarbete med personalens ordinarie chef. Ansvarig för möte med personalen minst en gång i månaden, det inkluderar APT och ärendegenomgång. Avgör i principiella tveksamma ärenden angående deltagare. Prioriterar bland aktuella deltagare till Utredningen. Har medarbetarsamtal med personalen som arbetar med uppdrag för Sof. Kontaktperson mot ordinarie arbetsgivare i lönefrågor. Kontaktperson mellan personalen inom Sof och Beredningsgruppen. Ansvarig för rapportering av insatserna till Beredningsgruppen, Styrelsen och förbundschef.

203 Samordningsförbundet Väst Org.nr Medverkar vid utredningar/inventering/framtagning av förslag till samverkansaktiviteter i samarbete med Beredningsgruppen och förbundschefen. Länken mellan personalen och parterna i praktiska frågor. Ansvarig för att de blanketter som används är aktuella och relevanta. Sammanställer deltagarnas utvärderingssvar och skattningar. Informerar tillsammans med övrig personal om Sof för handläggare i de ordinarie verksamheterna. Insatser som Samordningsförbundet finansierar Ansökan/Anvisning: Förutsättning är att individen är i behov av samordnat stöd ifrån två eller fler av de samverkande myndigheterna: Ansökan görs till respektive insats. Alla ansökningar till insatserna går via: a. Direktremiss från två parter, där huvudremitenten inhämtar information från övriga myndigheter b. Avstämningsmöte mellan vården och Försäkringskassan c. MMR-möte mellan primärvården och övriga berörda myndigheter d. Efter gemensam kartläggning mellan FK och AF e. I samband med SIP (samordnad individuell plan) f. Personer som är aktuella hos två eller flera av parterna kan själva boka studiebesök hos respektive insats. Anser individen och personalen hos Sof att insatserna kan vara till gagn för personen, kontatar individen sin handläggare för ansökan enligt punkt a Samtliga handläggare hos de samverkande myndigheterna har möjlighet att remittera till insatserna. Innan anmälan inhämtas samtycke om sekretesslättnad från deltagaren. Ansökan måste vara ifylld och bilagd med aktuella och relevanta handlingar (tidigare insatser, utredningar och bedömningar mm). Av ansökan ska det tydligt framgå vilken försörjning individen har och under hur lång tid framöver. Försörjande handläggare fattar beslut. Av ansökan ska det tydligt framgå, vad som är uppdraget till aktuell insats inom Sof. Föreligger behov av tolk, så bekostas det av inremittent. Ofullständiga anmälningar återgår till inremittent för komplettering. Alla blanketter finns på Sof Västs hemsida; Rehabvägledare: 6 rehabvägledare (4,6 tjänster) som arbetar i samtliga av Sofs kommuner. Deltar i handläggar-/samverkansgrupp. Är deltagarnas kontaktperson. Arbetar med motivering, vägledning och arbetsmarknadscoachning, samt hjälp till arbetsprövning/träning eller praktik. Är länken mellan Utredningen och ordinarie handläggare. Kontaktpersoner gentemot AME/ALE samt Dingle Hundcentrum. Har huvudansvaret för kontakten med och uppföljningen av praktikplatserna, arbetsprövning- /träning/praktik. Har vid behov motiverande arbetsinriktad gruppverksamhet för de deltagare som saknar arbetsprövnings-/tränings-/praktikplats.

204 Samordningsförbundet Väst Org.nr Ansvarar, tillsammans med deltagarna, för att handlingsplaner är aktuella och att ordinarie handläggare informeras om ändringar. Är ytterst ansvariga för sammanställningen av deltagarnas slutrapport. Målgrupper för rehabvägledare: Personer i arbetsför ålder som är i behov av samordnat stöd ifrån två eller fler av våra samverkande myndigheter. Vid anvisningar ska unga personer upp till 29 år prioriteras. Bland aktuella deltagare görs prioritering utifrån hur de bedöms kunna tillgodogöra sig insatserna. Syfte: Är att öka möjligheterna till egen försörjning samt att deltagaren får ökad hälsa och livskvalitet. Målet med insatsen: Minst 125 nya deltagare/år. Minst 30 % av deltagarna som har fått stöd via, ska vid varje uppföljningstillfälle helt ha kommit till egen försörjning, dvs. få lön, gäller vid alla former av anställning inkl. lönebidragsanställning, nystartsjobb mm eller studiestöd via CSN. Minst 40 % av deltagarna som har fått stöd via Rehabvägledare, ska vid varje uppföljningstillfälle ha arbete eller studier, gäller heltid eller deltid med eller utan subvention till arbetsgivaren. Frekvens/Flöde: 125 nya deltagare/år. Totala inskrivningstiden ska vara i genomsnitt 6 månader och max 1 år. Avtal om arbetsprövnings/träningsplatser: Avtal med AME/ALE om 0,5 prövnings-träningsplats/kommun i Strömstad, Tanum, Sotenäs, Munkedal, Lysekil och Orust kommuner. Avtal med Dingle hundcentrum om 1,0 prövnings-träningsplats. Anledningar till avslut: Deltagaren börjar arbeta helt eller delvis. Deltagaren har fått anställning som påbörjas inom den närmaste tiden. Deltagaren har förutsättningar för att arbeta helt eller delvis, är anställningsbar, lotsas att bli arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Deltagaren saknar förutsättningar för att tillgodogöra sig insatsen, återgår till anvisande myndighet eller annan myndighet som deltagaren är i behov av insatser ifrån. Deltagaren medverkar inte eller tar inte ansvar för sin rehabilitering, är inte motiverad för insatsen, återgår då till anvisande myndighet. Arbetsprocess: Kartläggande samtal med deltagaren. Remitterar vid behov till Utredningen eller MVK på Sof Väst. Följer vid behov med deltagarna till möte med vården, kan t.ex. gälla intyg inför vidare åtgärder eller behov av fortsatt rehabilitering. Letar tillsammans med deltagaren upp lämplig arbetsprövnings/tränings-/praktikplats. Genomför studiebesök på arbetsplats tillsammans med deltagaren. Har uppföljande samtal med deltagaren och representant från arbetsplatsen. Kontinuerlig återrapportering till inremittenterna kring deltagarens process. Skriver slutrapport efter att deltagaren avslutats i insatsen.

205 Samordningsförbundet Väst Org.nr Slutrapport: När deltagare slutar i sin insats hos rehabvägledare lämnas slutrapport till deltagaren, samt till anvisande myndighet där rapporten också skall förvaras. I slutrapporten lämnas en objektiv beskrivning av tänkbara yrken och eller arbetsplatser, arbetsinriktning, resurser samt aktivitets/funktionsbegränsningar. Slutrapporten och sammanfattningen efter utredningarna skrivs enligt speciell mall, som är godkänd av alla myndigheterna efter deras kriterier. Utredare: 2 Utredare (2,0 tjänster) som arbetar mot samtliga av Sofs kommuner. Finns på plats som instruktör och observatör. Gör funktionsbedömning i aktivitet, detta kan vid enstaka tillfällen även ske individuellt utanför grupp. Är aktiva och behjälpliga i samband med praktikanskaffning eller arbetsprövning/träning i anslutning till utredningarna. Dokumenterar runt utredningarna och gör en skriftlig sammanställning om varje deltagare när utredning avslutas. Redovisar sammanställningen av utredningen, tillsammans med deltagaren, till rehabvägledare (för de deltagare som har detta) eller inremittent, samt till ansvarig handläggare på den myndighet som deltagaren får ersättning ifrån. Tillhandahåller föreläsningar, i alla kommuner, om motivation samt krav/rättigheter i förhållande till försörjning för de personer som är aktuella hos inremittenterna. Behjälplig till kontakter med arbetsterapeuter i respektive kommun för att deltagare ska kunna få hjälpmedel i hemmet. Målgrupper för utredningsenheten: Personer i arbetsför ålder som är i behov av funktionsbedömning i aktivitet. Vid anvisningar ska unga personer upp till 29 år prioriteras. Bland aktuella deltagare, görs prioritering utifrån hur de bedöms kunna tillgodogöra sig insatsen. Syfte: Är att utreda en individs förutsättningar för arbete/studier. Målet med insatsen: Minst 90 deltagare/år. Minst 70 % av de som deltar skall anse att Utredningen varit viktig på deras väg till egen försörjning. Minst 90 % skall anse att de blivit respektfullt bemötta under Utredningen. Frekvens/Flöde: 9 utredningsgrupper/år med deltagare/grupp, blandat från alla åtta kommuner. Varje grupp pågår i 4 veckor, 5 dagar/vecka. Arbetsprocess: Samhällsinformation. Egenskapstest/intressetest ex. Vägvisaren. Arbetsstationer (kök, textil, data, papp, sortering, montering och planering). Kartläggning samt objektiv funktionsbedömning i aktivitet. Deltagarna prövar sina förmågor i praktiska situationer, funktionsbedömning i aktivitet. Slutrapport: När deltagare avslutar Utredningen lämnas slutrapport till deltagaren, eventuell rehabvägledare samt till anvisande myndighet där rapporten också skall förvaras.

206 Samordningsförbundet Väst Org.nr Skall vara ett underlag för deltagaren och inremittenter om personens funktionsnivå i aktivitet och inom vilka områden det kan vara aktuellt med fortsatt arbetsprövning/träning/praktik. Slutrapporten skrivs enligt speciell mall. Motivations- och vägledningskurs: 3 personer (1,10 tjänster) arbetar i kursverksamheten tillsammans med externa föreläsare. Arbetar med motivering, vägledning och arbetsmarknadscoachning, samt hjälp till arbetsprövning/träning eller praktik. Är länken mellan MVK och ordinarie handläggare. Ansvarar, tillsammans med deltagarna, för att handlingsplaner är aktuella och att ordinarie handläggare informeras om ändringar. Är ytterst ansvariga för sammanställningen av deltagarnas slutrapport. Kursen är arbetsförmågestärkande; såväl kunskapsmässigt som socialt och även hälsomässigt då lättare fysisk träning ingår varje vecka. Målgrupper för Motivations- och vägledningskursen: Prioriterade är personer över 25 år som har viss erfarenhet av arbetslivet som behöver extra motivation och vägledning för att återetablera sig på arbetsmarknaden. Syfte: Öka arbetsförmåga och förbättra hälsa. Öka förutsättningarna för att klara arbete och/eller studier. Att rusta personerna väl för att nå ökad egen försörjning. Målet med insatsen: Minst 40 deltagare/år. Minst 70 % av deltagarna skall anse att deras förväntningar på kursen infriats. Minst 70 % av deltagarna skall anse att kursen har rustat dem för att nå sitt mål. Minst 90 % skall anse att de blivit respektfullt bemötta under kursen. Frekvens/Flöde: 4 utredningsgrupper/år med 12 deltagare/grupp, blandat från alla åtta kommuner. Varje grupp pågår i 6 veckor, dagligen på eftermiddagarna. Arbetsprocess: Personen har informerat sig om MVK. Besök för information, inremitterande handläggare bokar ett besök som görs tillsammans med deltagaren eller av deltagaren enskilt. Kursen är indelad i 3 block; I det första blocket ligger fokus på hälsa och att stärka den egna förmågan. I block två tillkommer föreläsningar inom ett flertal områden; t.ex. arbetslivets förutsättningar och samhällsinformation. I block tre övar man på att skriva CV och personligt brev samt på hur man hittar arbeten, söker dessa och genomför intervjuer. Slutrapport: När deltagare avslutar MVK skall slutsamtal hållas med deltagaren och anvisande myndighet. I samband med slutsamtal upprättas en handlingsplan för hur deltagaren går vidare mot arbete/studier. Jobbsökargrupp: 0,3 tjänst som arbetar främst med personer från Uddevalla och Färgelanda som har deltagit i Utredningen och/eller MVK och behöver fortsatt stöd. Arbetar i grupp med motivering, vägledning och arbetsmarknadscoachning, samt hjälp till arbetsprövning/träning eller praktik.

207 Samordningsförbundet Väst Org.nr Är länken mellan deltagarna och ordinarie handläggare. Har huvudansvaret för kontakten med och uppföljningen av praktikplatserna, arbetsprövning- /träning/praktik. Ansvarar, tillsammans med deltagarna, för att handlingsplaner är aktuella och att ordinarie handläggare informeras om ändringar. Är ytterst ansvariga för sammanställningen av deltagarnas slutrapport. Målgrupper för jobbsökargruppen: Personer i arbetsför ålder som är i behov av samordnat stöd ifrån två eller fler av våra samverkande myndigheter. Vid anvisningar ska personer från Uddevalla och Färgelanda som har deltagit i MVK eller Utredningen prioriteras. Bland aktuella deltagare görs prioritering utifrån hur de bedöms kunna tillgodogöra sig insatsen. Syfte: Öka förutsättningarna för deltagarna att klara arbete och/eller studier. Att rusta personerna väl för att nå ökad egen försörjning. Målet med insatsen: Minst 25 nya deltagare/år. Minst 40 % av deltagarna som har fått stöd via Rehabvägledare, ska vid varje uppföljningstillfälle ha arbete eller studier, gäller heltid eller deltid med eller utan subvention till arbetsgivaren. Minst 30 % av deltagarna som har fått stöd och har avslutats, ska vid varje uppföljningstillfälle helt ha kommit till egen försörjning. Frekvens/Flöde: 25 nya deltagare/år. Totala inskrivningstiden ska vara i genomsnitt 3 månader. Arbetsprocess: Kartläggande samtal med deltagaren. Lär deltagarna skriva CV och personligt brev samt hur man hittar arbeten, söker dessa och genomför intervjuer. Letar tillsammans med deltagarna upp lämplig arbetsprövnings-/tränings-/praktikplats. Genomför studiebesök på arbetsplatser tillsammans med deltagarna. Har uppföljande samtal med deltagaren och representant från arbetsplatsen. Kontinuerlig återrapportering till inremittenterna kring deltagarens process. Skriver slutrapport efter att deltagaren avslutats i insatsen. Fysioterapeut 1 fysioterapeut (0,3 tjänst) finns tillgänglig för alla deltagare i Sof Västs insatser. Göra fysisk funktionsbedömning på deltagare i insatser hos Sof Väst Föreläsa i Utredningen och MVK om hälsa, kost, motion och betydelsen av fysiska aktiviteter. Målgrupper för fysioterapeuten: Alla deltagare i insatser som Sof Väst finanserar, dock i första hand de som deltar i Utredningen och MVK. Syfte: Att göra deltagarna medvetna om sina fysiska förutsättningar och eventuella begränsningar. Att kunna ge råd till deltagarna utifrån sin specialkompetens. Att vara en del i uppdraget att utreda deltagarens förutsättningar för yrkesarbete.

208 Samordningsförbundet Väst Org.nr Målet med insatsen: Genomföra minst en föreläsning om hälsa, kost, motion och betydelsen av fysisk aktivitet per grupp inom Utredning och MVK. Att genomföra funktionsbedömning/tippa- och konditionstest på minst 90 deltagare/år Arbetsprocess: Använder sig av erforderliga bedömningsinstrument, gör TIPPA-test och konditionstest. Delger övrig personal och deltagarna sin funktionsbedömning, samt aktuell information om vilka fysiska aktiviteter deltagaren har blivit rekommenderad. Fysioterapeutens bedömning kompletterar i aktuella fall övriga insatser och biläggs slutrapporten. Ansvarar för föreläsning om hälsa mm. under Utredningen och i MVK. Utför inga behandlingar. Steg1: 6 personer (2,0 tjänster finansierade av Sof Väst och 1,75 och from 15 augusti 1,8 tjänst finansierade av Uddevalla kommun) arbetar med deltagarna. Arbetar med motivering, vägledning och arbetsmarknadscoachning, samt hjälp till arbetsprövning/träning eller praktik. Är länken mellan Steg1 och ordinarie handläggare. Remitterar vid behov till Utredningen eller MVK på Sof Väst. Ansvarar, tillsammans med deltagarna, för att handlingsplaner är aktuella och att ordinarie handläggare informeras om ändringar. Är ytterst ansvariga för sammanställningen av deltagarnas slutrapport. Målgrupper för Steg1: Unga vuxna år med diffus problematik, med eller utan diagnos, som står långt från arbetsmarknaden. Unga vuxna som behöver/vill komplettera sina studier på olika nivåer för att kunna komma vidare. Unga vuxna som upplevs ha ett utanförskap eller känner sig socialt isolerade, som är i behov av kontakt med två parter. Syfte: Tidigt fånga upp och ge en meningsfull aktivitet till ungdomar som hoppat av skolan, eller är på väg att hoppa av skolan. Reducera utanförskap hos unga vuxna. Vara motivations- och aktivitetshöjande samt arbets- eller studieförberedande. Målet med insatsen: Minst 50 deltagare/år. Minst 80 % skall vara mer nöjd med sin livssituation vid avslut än vid start. Minst 80 % skall ha en tydligare bild av vad man skall göra inom ett år vid anslut än vid start. Frekvens/flöde: Steg1 personalen beslutar på sitt veckomöte om/när intag. Fasta grupper med 4 intag/år, deltagare/grupp, totalt nyinskrivna/år. 3 timmar/dag, 4 dagar i veckan. Varje grupp pågår i 6 månader, enskilt upp till max ett år med möjlighet till behovsstyrd förlängning vid t.ex. uppehåll.

209 Samordningsförbundet Väst Org.nr Arbetsprocess: Personen har informerat sig om Steg1. Besök för information, inremitterande handläggare bokar ett besök tillsammans med deltagaren, får information, skriver en ansökan och samtycke. Kursen innehåller ett flertal olika block eller teman. Dessa är: Hälsa (kost, motion, mat, stress och mindfulness), Mål (val i vardagen, livsstil och normer, studier och arbete), Självkänsla och självförtroende, Hushållet (ekonomi, handla, laga mat), Att påverka (samhållsinformation och samhällsengagemang). Arbetar med deltagarna i grupp och individuellt. Samtal enligt MI-princip. Förhållningssätt enligt KBT-princip. Stor vikt lägges vid deltagarens eget ansvar (empowerment). Anpassad jul- och sommarverksamhet viktig för kontinuiteten. Slutrapport: När deltagare avslutar Steg1 skall slutsamtal hållas med deltagaren och anvisande myndighet. I samband med slutsamtal upprättas en handlingsplan för hur deltagaren går vidare mot arbete/studier. Om Steg1-personalen och inremittent, i samråd med deltagaren, bedömer att ytterligare stöttning behövs kan detta erbjudas på individuellt basis i upp till 6 månader. En slutrapport upprättas som lämnas till deltagaren samt till anvisande myndighet där rapporten också skall förvaras. Utvecklare av Arbetsintegrerade socialt företagande (ASF) och kompletterande arbetsmarknad: En (1) tjänst som utvecklare som arbetar först och främst på strukturell nivå, men även med deltagare som har som mål att starta ASF. Bygga nätverk och samverka med berörda myndigheter. Kartlägger behov och förutsättningar samt är behjälplig vid uppstart av ASF inom Sof Västs område. Stöd och kontaktperson mellan befintliga ASF och myndigheterna. Sprida kunskap om ASF inom Sof Västs område. Kartlägger tänkbara arbetsprövnings-/tränings-/praktikplatser, där det inte krävs yrkesutbildning, hos myndigheterna och i föreningslivet. Informera om och stödja utvecklingen av en kompletterande arbetsmarknad hos myndigheterna och i föreningslivet. Målgrupp på strukturellnivå: Myndigheter; politiker, chefer, handläggare och andra tjänstemän Syfte på strukturellnivå: Öka kunskapen om AFS och kompletterande arbetsmarknad inom förbundets område. Kommunvis förankringsprocess om ASF Mål på strukturellnivå: Minst 40 tjänstemän ska ha deltagit i någon form av samverkansmöten om ASF och kompletterande arbetsmarknad. Minst 50 handläggare hos parterna inom Sof Västs område skall ha gått utbildning i vad ett ASF är. I varje kommun i Sof Västs område skall finnas en handläggare som arbetar med ASF. Målgrupp på individnivå: Personer i arbetsför ålder som står långt ifrån arbetsmarknaden och har svårigheter att få/eller behålla ett arbete. Arbetssökande, sjukskrivna och deltagare inom sysselsättning LSS och psykiatrin.

210 Samordningsförbundet Väst Org.nr Syfte på individnivå: Att öka målgruppens förutsättningar för arbete och egen försörjning. Öka utbudet av arbetstillfällen för personer som har svårt för att konkurrerar på den öppna arbetsmarknaden Mål på individnivå: Minst 15 personer har genomgått utbildning i ASF. Minst ett nytt arbetsintegerande sociala företag har startat inom Sof Västs område. ESF-utvecklare: Samordningsförbundet Väst finansierar en tjänst som i nära samarbete med parterna kartlägger befintliga insatser riktat till unga år i utanförskap. Varje kommun har, ofta i samverkan med andra myndigheter, insatser riktade till målgruppen. Kommunvis lyssnar ESF-utvecklaren in och dokumenterar önskemål/behov av kompletteringar till dessa. Tanken är att ESF-projektet ska bygga på och utveckla befintliga insatser som Sof Väst erbjuder så att liknande verksamhet kan etableras lokalt i alla kommuner. Tanken är ett paraply -projekt med insatser i varje kommun. Målgrupp: Chefer och handläggare inom Sof Västs område som arbetar med den aktuella målgruppen; Unga i utanförskap. Syfte: Mål: Fånga upp projektidéer och vara en Anten. Ge stöd till kommunerna i arbetet med den aktuella målgruppen. Ta fram ansökan till ESF (Europeiska socialfonden). Ansökan beviljas. Arbetsprocess: Ha dialogträffar i varje kommun med chefer från myndigheterna för att diskutera projektidéer. Skriva ESF-ansökan inom programområde; Ökade övergång till arbete mål 2.2. Underlätta etableringen i arbetslivet och öka deltagande i utbildning för kvinnor och män (15-24 år). TRIM ESF-ansökan inom programområde; Ökade övergång till arbete mål 2.2. Underlätta etableringen i arbetslivet och öka deltagande i utbildning för kvinnor och män (15-24 år) Arbetsförmedlingen förbereder insatsen och ansökan som handlar om att förbereda skolungdomar inför arbetslivet samt att arbeta med de vuxna som finns runt ungdomarna. Arbetsprocess: Förstudier och pilotverksamhet i några kommuner. Mål: Ta fram ansökan till ESF (Europeiska socialfonden). Ansökan beviljas.

211 Samordningsförbundet Väst Org.nr Finansiell samordning av rehabilitering mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Västra Götalandsregionen och Kommunerna: Färgelanda, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum och Uddevalla Bilaga med: Statistik tillhörande verksamhetsredovisning 2016

212 Samordningsförbundet Väst Statistik I Strukturövergripande insatser finansierade av Sof Väst (ASF-utveckling och kompletterande arbetsmarknad, ESF dialogträffar, TRIM, kunskapsutveckling och information i samverkan) har det under januari augusti 2016 totalt deltagit 350 personer. Sof Väst individinriktade insatser har under 2016 haft 427 deltagare (varav 12 anonyma), 240 kvinnor och 187 män. Under 2016 har det varit 337 nya deltagare, varav 199 kvinnor och 138 män. Under 2016 har 280 deltagare avslutat sin insats, varav 156 kvinnor och 124 män. Den 31 december deltog 135 personer, varav 82 kvinnor och 53 män i någon av Sof Väst individinriktade insatser. Rehabvägledare: 4,6 tjänster som finns i Strömstad, Tanum, Sotenäs, Munkedal, Lysekil och Orust. De arbetar motiverande och vägledande med arbetsmarknadscoaching och hjälp till arbetsprövning/träning eller praktik. Rehabvägledarna har tillgång till arbetsprövnings-/tränings-/praktikplatser på AME i Strömstad, Tanum, Sotenäs, Munkedal, Lysekil, Orust och på Dingle Hundcentrum (ASF). Lysekil har varit utan egen rehabvägledare i 4½ månad. I Uddevalla och Färgelanda har under en tid inte funnits några rehabvägledare som i de övriga kommunerna. Ytterligare 0,3 rehabvägledare har arbetat med jobbsökargrupp med personer, i första hand från Uddevalla och Färgelanda, som hade deltagit i Utredningen eller MVK och behövde fortsatt stöd års statistik för rehabvägledarna i Strömstad, Tanum, Sotenäs, Munkedal, Lysekil och Orust 119 (+12 anonyma) nya deltagare under avslutade deltagare under2016 Därav 75 kvinnor och 56 män Därav 47 kvinnor och 48 män Anonyma Tanum Strömstad Sotenäs Orust Munkedal Lysekil Tanum Strömstad Sotenäs Orust Munkedal Lysekil Färgelanda Anonyma deltagare redovisas enbart i antal som börjar, men finns för övrigt inte med i statistiken. Deltagare som har varit inskrivna tidigare redovisas enbart en gång Män Kvinnor Avslutningsorsak för de 95 deltagare som under 2016 avslutade sin insats hos rehabvägledare. Övrigt/Utan mätning Föräldraledighet Sjukdom Fortsatt rehab Arbete,studier,arbets 47 kvinnor 48 män Övrigt/Utan mätning Flytt Föräldraledighet Sjukdom Fortsatt rehab Arbete,studier,arbetssök Det har alltid anvisats fler kvinnor än män, det är ungefär lika många kvinnor och män i antal som har arbete, studerar eller är arbetssökande vid avslut. Ca hälften av deltagarna som anvisas avslutats pga. sjukdom, gäller både kvinnor och män

213 Samordningsförbundet Väst Sysselsättning vid start och avslut för de 95 som avslutades hos rehabvägledare under Kvinnor 48 Män Uppgift saknas 2 Ej uppgift 1 Arbetssökande Studier Arbete Efter Före Arbetssökande Studier Arbete Efter Före av de 95 avslutade deltagarna var i arbete eller studier direkt vid avslut vilket är 41 %. För kvinnorna är det 42 % och för männen är det 40 %. Det är första gången som flera kvinnor än män har fått arbete vid avslut. Att antalet som arbetar, studerar eller är arbetsökande är högre i diagrammet på föregående sida, beror på att där räknas även de in som är arbetssökande. Att totalen här är högre här (arbete, studier och arbetssökande) än vad som redovisas på föregående sida, beror på att personer som arbetar eller studerar på deltid ofta även är arbetssökande och dessa finns därmed, i diagramen ovan, i mer än en stapel. Försörjning vid start och avslut för de 95 deltagare som avslutades hos rehabvägledare Ingen off. förs. Annan off. Förs. Försörjningsstöd Aktivitetsstöd Sjukersättning Aktivitetsersättning Sjuk-/Rehabpenning 47 kvinnor 48 män A-kassa Ingen off. förs. Annan off. Förs. Försörjningsstöd Aktivitetsstöd Studiemedel A-kassa Sjukersättning Aktivitetsersättning Sjuk-/Rehabpenning Totalt 30 av 95 avslutade deltagare, vilket är 32 %, hade ingen offentlig försörjning vid avslut. För kvinnorna är det 28 % och för männen 35 %. Trots att flera kvinnor än män har arbete vid avslut, så har färre kvinnor ingen offentlig försörjning vid avslut, det beror på att många av kvinnorna arbetar deltid. Deltagarna kan ha flera försörjningar, med undantag för ingen offentlig försörjning som inte kan kombineras med något annat. Skillnaden i försörjning är störst vad gäller försörjningsstöd och A-kassa det hade 50 deltagare före insats och 23 efter avslut. 26 % av dem som har haft försörjningsstöd är inte i behov av det efter avslut. Åldersfördelning för de 95 deltagarna (47 kvinnor och 48 män) som avslutades hos rehabvägledare under Efter Före år år år år år Män Kvinnor Genomsnittsåldern var 43 år, för kvinnor 43 år och för män 43 år. Unga upp till 29 år ska prioriteras. 3

214 Samordningsförbundet Väst Utbildningsbakgrund för de 95 personer som avslutades hos rehabvägledare under Kvinnor 48 män Saknas/okänd Annan eftergymn. Högsk./Univ mer än 3 år Högsk./Univ upp till 3 år Högsk./Univ upp till 1 år Gymnasium Grundskola Saknas/okänd Annan eftergymn. Utb. Högsk./Univ mer än 3 år Högsk./Univ upp till 3 år Högsk./Univ upp till 1 år Gymnasium Grundskola Tid i offentlig försörjning före insatsen för de 95 personer som avslutades hos rehabvägledare under kvinnor 48 män Mer än 9 år 7-9 år 5-7 år 3-5 år 1-3 år Upp till 1 år Ingen off.förs Mer än 9 år 7-9 år 5-7 år 3-5 år 1-3 år Upp till 1 år Genomsnittlig tid i offentlig försörjning var 2,4 år, för kvinnorna 2,8 år och för männen 2,0 år Huvudremittent och medremittent för 140 deltagare som påbörjade sin insats hos rehabvägledare (inkl. de 21 deltagare från jobbsökargruppen) under Vet ej Psykiatri PV Kommun FK AF kvinnor AF= Arbetsförmedlingen, FK = Försäkringskassan, PV = Primärvård Vet ej Psyk AF är oftast huvudremittent för övrigt är myndigheterna ungefär lika delaktiga, undantaget är psykiatrin. Inom psykiatrin finns ofta personer som står längst ifrån arbetsmarknaden och psykiatrin är inte ansvariga för personernas försörjning, vilket kan vara förklaringen till varför de remitterar deltagare i minst utsträckning. PV Kommun FK AF män Med Huvud 4

215 Samordningsförbundet Väst Månadvis fördelning av de 119 som påbörjade och 95 som avslutade insatsen hos rehabvägledare under Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Påbörjade Avslutade Inskrivningstiden för de 95 personerna som och avslutade insatsen hos rehabvägledare under kvinnor 48 män 12+ mån mån mån mån mån mån mån mån Inskrivningstiden har i genomsnitt varit 8,3 månader. För kvinnorna 7,7 månader och för män, 9,1 månader. Kommunvis fördelning av de 22 personer (12 män och 10 kvinnor) som under 2016 hade arbetsprövning-/träning på någon av kommunernas Arbetsmarknads-/livsenheter Lysekil Munkedal Orust Sotenäs Strömstad Tanum Det finns inga avtal om arbetsprövnings-/träningsplatser på AMA/AME i Uddevalla och Färgelanda, eftersom det inte har funnits rehabvägledare där på samma sätt som i de andra kommunerna. Kommunvis fördelning av de 4 personer (1 man och 3 kvinnor) som under 2016 hade arbetsprövning-/träning på Dingle Hundcentrum 3 Kvinnor Män Kvinnor Män 0 Lysekil Munkedal 5

216 Samordningsförbundet Väst Uppföljning 6 månader efter avslut hos rehabvägledare. Deltagare som avslutades hos rehabvägledare under tiden tom deltagare avslutades under perioden, alla utom 4 hade gett sitt samtyckte att delta i uppföljningen och av dem svarade 61, dvs. 71 % av dem som avslutades under perioden. Sysselsättning 6 månader efter avslut hos rehabvägledare för de 61 deltagare som svarade Ej mätt/ej samtycke Nej Studier Arbete ej sub. Arbete sub Resultatet är bestående och det är till och med fler som arbetar och studerar 6 månader efter avslut, än vid avslut. Försörjning 6 månader efter avslut hos rehabvägledare för de 61 deltagare som svarade 19 Män Kvinnor 29 av 61, dvs. 48 % av dem som deltog i uppföljningen, arbetar eller studerar 6 månader efter avslut. 53 % av kvinnorna och 38 % av männen. CSN Annan offentlig försörjning Aktivitetsersättning A-kassa Sjukersättning Försörjningsstöd Aktivitetsstöd Sjuk/Rehabpenning Ingen offentlig försörjning Resultatet är bestående och det är till och med fler som har hel egen försörjning 6 månader efter avslut, än vid avslut. Fallbeskrivningar Rehabvägledare (Strömstad, Tanum, Sotenäs, Munkedal, Lysekil och Orust) Män Kvinnor av 61, dvs. 41 % av dem som deltog i uppföljningen, hade hel egen försörjning 6 månader efter avslut. 43 % av kvinnorna och 38 % av männen. Rehabvägledare Claudia, dryga 35 år, remitteras till Rehabvägledare av Arbetsförmedlingen och IFO med uppdraget att hjälpa henne mot arbetsmarknaden. Claudia kommer från en familj med stora problem, lider själv av svår ångest och har en skev kroppsuppfattning. Rehabvägledaren hjälper till med besök hos studie- och yrkesvägledare, med ansökningar och liknande och arbetar med motiverande samtal under en längre period. Efter ca 7 månaders arbete flyttar kvinnan till ny kommun i vårt område för att börja studera heltid på omvårdnadsprogrammet utan ersättning från någon av våra parter, kontakten med Rehabvägledaren avslutas. Claudia upplever själv att hon startar ett nytt liv, med sambo och en utbildning som skall ge henne det arbete hon drömmer om. Christer är runt 50 år när han remitteras från Arbetsförmedlingen till 4-veckors arbetsförmågeutredning hos Sof Väst. Därefter får Rehabvägledare uppdraget att hitta lämpligt arbete som kan fungera med de hinder som finns såväl fysiskt som i sociala relationer. Christer arbetsprövar på ett par ställen och får efter ca 10 månader ett heltidsarbete med lönestöd. Charlotta är dryga 40 år remitterades från vården och Arbetsförmedlingen. Sjukpenning hade dragits in och Charlotta kom för andra gången till Rehabvägledare. Uppdraget var att hitta ett anpassat arbete som hon kunde klara trots stora medicinska besvär sen ca 10 år tillbaka. Praktik inleddes på en arbetsplats som fick avbrytas på grund av försämrat hälsotillstånd. Rehabvägledaren följde upp med motiverande samtal och ny praktik inleddes där det relativt snabbt framkom att hon skulle klara ett arbete med viss anpassning. Charlotta började på 10 timmar och tanken var att succesivt 6

217 Samordningsförbundet Väst öka tiden. Efter ca 4 månader med hög frånvaro konstaterades att Charlotta inte hade någon arbetsförmåga. Rehabvägledaren avslutar insatsen och remitterande handläggare tar åter vid. Cecilia är dryga 30 år när hon remitteras till Rehabvägledare från IFO och psykiatrin. Hon har social fobi, blir stressad i stora grupper och skulle inte klara av att åka kollektivt. Inremittent vill att Cecilia skall delta i 4-veckors arbetsförmågeutredning hos Sof Väst och få hjälp med vårdkontakter. Rehabvägledaren inleder med samtal och kontakt på psykiatrin etableras på ett bra sätt. Efter avstämning med inremittent bestäms att Cecilia inte skall delta i arbetsförmågeutredningen utan istället påbörja en arbetsträning. Cecilia är motiverad till detta men skeptisk på grund av tidigare dåliga erfarenheter. Rehabvägledaren ordnar en arbetsträningsplats på ett stall och en tydlig plan görs upp med deltagare och arbetsträningsplats om rutiner för handledare på plats, vilka arbetsuppgifter som skall utföras och hur ofta rehabvägledaren skall stämma av. Arbetsträning påbörjas, efter ca 1 månad framkommer att handledningen inte fungerar, arbetsträningen får därför avbrytas under en period. Med hjälp av AF tas ny kontakt med arbetsplatsen, ny handledare utses och Cecilia kan åter påbörja arbetsträning, denna gång med betydligt tätare uppföljning och kontakt med rehabvägledaren. Utredningsenhet: placerad i Uddevalla med deltagare från hela området. 2 heltider utredare och 30 % fysioterapeut. Ena utredaren och fysioterapeuten medverkar även i MVK, se nedan. Målgruppen är personer i arbetsför ålder som är i behov av funktionsbedömning i aktivitet. Målet är att få underlag för deltagaren och inremittenter om personens funktionsnivå i aktivitet och inom vilka områden det kan vara aktuellt med fortsatt arbetsprövning-/träning-/praktik års statistik för utredningsenheten Kommunvis fördelning av de 98 (53 kvinnor och 45 män) som deltog i utredning under Kvinor Män Tänker man på kommunernas procentandel av förbundet, så har Munkedal många deltagare jämfört med kommunens storlek, medan Strömstad inte utnyttjar sina platser vilket kan delvis bero på avståndet. Tidigare har gjorts försök med en mobil-utredare, men det utnyttjades i mycket begränsad omfattning. Försörjning vid start för de 98 deltagare som deltog i utredningen under Deltagare kan ha flera försörjningar, med undantag av Ingen offentlig försörjning som aldrig kombineras med andra. Annan off. förs. Aktivitetsersättning Sjukersättning A-kassa Ingen off. förs Aktivitetsstöd Försörjningsstöd Sjuk-/Rehabpenning 53 kvinnor 45 män Annan off. förs. Aktivitetsersättning Sjukersättning A-kassa Ingen off. förs Aktivitetsstöd Försörjningsstöd Sjuk-/Rehabpenning Att de flesta deltagarna har sjuk-/rehab-penning eller försörjningsstöd vid start är förväntat, eftersom syftet är att bedöma arbetsförmågan eller förutsättningar för arbete

218 Samordningsförbundet Väst Åldersfördelning för de 98 deltagarna (53 kvinnor och 45 män) som deltog i utredningen under Genomsnittsåldern var 42,4 år, för kvinnor 42,3 år och för män 42,6 år. Största ålderskategorin här är år, 35 deltagare = 37 %. Unga upp till 29 år ska prioriteras. Utbildningsbakgrund för de 98 personer (53 kvinnor och 45 män) som deltog i utredningen under Män Kvinnor 53 kvinnor 45 män Saknas/Okänd Annan eftergymn. utb. Högsk./Univ. mer än 3 Högsk./Univ. upp till 3 år Högsk./Univ. upp till 1 år Gymnasium Grundskola % av deltagare har grundskola eller gymnasium som sin högsta avslutade utbildning. 77 % av kvinnorna och 84 % av männen Saknas/Okänd Annan eftergymn. utb. Högsk./Univ. mer än 3 år Högsk./Univ. upp till 3 år Högsk./Univ. upp till 1 år Gymnasium Grundskola Tid i offentlig försörjning före insatsen för de 98 personer som deltog i utredningen Ingen off. förs. 7-9 år 3-5 år Upp till 1 år 53 kvinnor Ingen off. förs. 7-9 år 3-5 år Upp till 1 år män Huvudremittent och medremittent för de 98 personer som deltog i utredningen under kvinnor 45 män 1 10 Vet ej Vet ej Psyk 4 5 Psyk PV 4 16 PV Med Kommun 6 Kommun Huvud FK 7 11 FK AF 5 31 AF AF= Arbetsförmedlingen, FK = Försäkringskassan, PV = Primärvård Med Huvud 8

219 Samordningsförbundet Väst Utvärdering vid avslut på utredningen, svar från 74 av 98 som har deltagit i utredningen under Deltagarna svarar på frågor vid avslut när de har genomfört den aktivitetsbaserade utredningen. Syftet är att se hur de har uppfattat insatsen och vad vi kan förbättra. Frågorna besvaras anonymt. Deltagarna får skatta från 0. Stämmer inte alls 10. Stämmer helt och i diagrammet syns medelvärdet av svaren från grupperna som har avslutats under De praktiska arbetsstationerna var betydelsefulla för mig 7,1 De 4 veckorna på utredningen har varit viktiga för min väg mot ökad egenförsörjning Teoridelarna var betydelsefulla för mig De enskilda samtalen var betydelsefulla för mig Jag har blivit respektfullt bemött 8,05 8,12 8,54 9,12 Övriga synpunkter (tiden, upplägget, föreläsningarna, fysioterapeutens insats, lokalen, något du saknat eller tyckt varit onödigt, etc.) Utredarna är fantastiska Insatsen från deras (utredarnas) sida toppen, har själv fått kämpa/acceptera. Jag tror inte att mina problem har kommit fram här. Enskilda samtal skall vara under utredningens gång, inte efter 4 veckor. Bra upplägg varvat info och aktiviteter. Givande veckor. Sjukgymnasten lyssnade och var bra, hade önskat mer tid där. Dålig luft i lokalen och dåliga möbler/stolar. Jag hade velat att det började senare på dagen. Jag hade höga förväntningar, det var bättre än jag trodde! Mer praktiska arbetssationer hade varit bra. Fyra tuffa veckor både psykiskt, fysiskt och själsligt. Inte klarat av de om inte utredarna varit de personer de är! Motivations- och vägledningskurs (MVK): placerad i Uddevalla med deltagare från hela området. Två (0,7 + 0,3) gruppansvariga, samt personal från psykiatrin. Det har även ingått föreläsningar och information av annan personal, främst från Utredningen och fysioterapeuten, men även från myndigheterna. Kursen är arbetsförmågestärkande, såväl ur ett hälsoperspektiv som ur ett socialt och kunskapsmässigt perspektiv. Lättare fysisk träning ingår varje vecka. Pga. lågt antal anvisade, blev det totalt 4 grupper under Detta frigjorde 0,3 gruppansvarig som har arbetat som rehabvägledare i en jobbsökargrupp, för först och främst personer från Uddevalla och Färgelanda, som har gått Utredningen och/eller MVK och behöver fortsatt stöd under en kortare tid för att ytterligare närma sig arbetsmarknaden eller studier års statistik för MVK Kommunvis fördelning av de 39 (24 kvinnor och 15 män) som deltog i MVK under Färgelanda Lysekil Munkedal Orust Sotenäs Strömstad Tanum Uddevalla Kvinnor Män De kommuner som hade rehabvägledare anvisade förhållandevis få eller inga deltagare till MVK 9

220 Samordningsförbundet Väst Försörjning vid start för de 39 deltagare (24 kvinnor och 15 män) som deltog i MVK under Deltagare kan ha flera försörjningar med undantag av Ingen offentlig försörjning som aldrig kombineras med andra. Ingen off förs. Aktivitetsstöd Försörjningsstöd 24 kvinnor av 39 deltagare hade Sjuk/rehabpenning eller försörjningsstöd eller 64 % och det stämmer överens med målgruppen Åldersfördelning för de 39 deltagarna (24 kvinnor och 15 män) som deltog i MVK under Ingen off. Förs. Aktivitetsersättning Aktivitetsstöd Sjuk/rehabpenning Försörjningsstöd 15 män år år år år Män Kvinnor Genomsnittsåldern var 43,0 år, för kvinnor 44,5 år och för män 40,6 år. Genomsnittsåldern stämmer bra, eftersom målgruppen är personer över 25 år med viss yrkeserfarenhet Utbildningsbakgrund för de 39 personer (24 kvinnor och 15 män) som deltagit/deltar i MVK under kvinnor 15 män Annan eftergymnasial Högsk./Univ. mer än 3 år Högsk./Univ. upp till 3 år Gymnasium Grundskola Annan eftergymnasial Högsk./Univ. mer än 3 år Högsk./Univ. upp till 3 år Gymnasium Grundskola Tid i offentlig försörjning före insatsen för de 39 personer som deltagit/deltar i MVK under kvinnor 15 män 9 år eller mer 7-9 år 5-7 år 3-5 år 1-3 år Upp till 1 år år eller mer 7-9 år 5-7 år 3-5 år 1-3 år Upp till 1 år

221 Samordningsförbundet Väst Inremittent för de 39 (24 kvinnor och 15 män) som deltagit/deltar i MVK under Kvinnor 15 Män Vet ej 3 Vet ej Psykiatri 2 Psykiatri PV 2 3 PV Med Kommun 9 Kommun Huvud FK 4 6 FK AF 7 10 AF AF= Arbetsförmedlingen, FK = Försäkringskassan, PV = Primärvård Med Huvud Utvärdering vid avslut på Motivations- och vägledningskursen (MVK) Deltagarna får själva formulera sitt mål med kursen och ange hur väl insatsen rustat dem för sitt mål. Deltagarna får skatta från 0. Stämmer inte alls 10. Stämmer helt Genomsnitt blev 7,35. Ungefär hälften av deltagarna anger att deras mål med kursen är att komma ut i arbete/praktik/sysselsättning. Den andra halvan anger mål som är kopplade till personlighet och/eller mående, t.ex. Ökat självförtroende, Bättre hälsa, Bli tryggare i mig själv, Få verktyg att tackla livets olika situationer. Deltagarna svarar på frågor vid avslut. Syftet är att se hur de har uppfattat insatsen och vad vi kan förbättra. Frågorna besvaras anonymt. Deltagarna får skatta från 0. Stämmer inte alls 10. Stämmer helt och i diagrammet syns medelvärdet av svaren från deltagarna. Inslagen om CV-skrivning, personligt brev, anställningssituationer mm var viktigt för mig Den fysiska träningen var ett värdefullt inslag Innehållet i insatsen har motsvarat mina förväntningar Teoridelarna/diskussionerna var betydelsefulla för mig 6,6 7,01 7,09 7,26 Jag har blivit respektfullt bemött 9, Fallbeskrivning MVK Cajsa är 45 år när hon remitteras från öppenpsykiatrin och Försäkringskassan. Cajsa är utbildad sjuksköterska med lång arbetserfarenhet. De senaste 4-5 åren har hon varit sjukskriven på grund av utmattningssyndrom, svår migrän och ångest. Hon har varit aktuell för många behandlingar inom vården. Det visar sig ganska snabbt att Cajsa inte klarar av att delta på MVK, hon har hög frånvaro och är borta ungefär hälften av tiden. Tillsammans med inremittent konstateras att Cajsa inte är redo att gå vidare i sin rehabilitering, hon klarar ingen press. Hon återvänder till inremittenterna. Caj har, med sina knappa 60 år, lång erfarenhet från flera olika områden. De senaste 16 åren har han arbetat på sågverk men fick på grund av diskbrock inte arbeta kvar. I samband med detta drabbades Caj av depression och tappade trop på att komma ut i arbete igen. Caj remitteras från Arbetsförmedlingen och sin vårdcentral. Caj deltar aktivt under kursen och två veckor efter avslutad kurs påbörjar han en arbetsträning som fastighetsskötare. Han trivs på jobbet, han har kommit ur sin depression, har stor framtidstro och det går mycket bra för honom. Jobbsökargrupp 0,3 rehabvägledare, som även arbetare som gruppledare i MVK. Deltagare som har deltagit i MVK och/eller Utredningen. Arbetat motiverande och vägledande med arbetsmarknadscoaching och hjälp till arbetsprövning/träning eller praktik. Gruppen pågår i upp till 3 månader. Samtliga deltagare är från Uddevalla. 21 personer 15 kvinnor och 6 män har deltagit i jobbsökargruppen under

222 Samordningsförbundet Väst Avslutsanledning för de 14 av 21 som avslutades i Jobbsökargruppen under 2016, 9 kvinnor och 5 män. Sjukdom Fortsatt rehabilitering Arbete,studier,arbetssökande Män Kvinnor 10 av 14 avslutas pga. fortsatt rehab eller sjukdom. Detta är deltagare som innan Jobbsökargruppen har deltagit i MVK och/eller utredningen Sysselsättning vid start och avslut för de 14, som avslutades i Jobbsökargruppen under 2016, 9 kvinnor och 5 män. 9 kvinnor 5 män Arbetssökande 4 Arbetssökande 2 4 Studier Efter Studier 1 Efter Arbete 2 Före Arbete 1 Före av 14 dvs. 29 % hade arbete eller studerade vid avslut, 22 % av kvinnorna och 40 % av männen. Försörjning vid avslut för de 14 av 21 som avslutades i Jobbsökargruppen under 2016, 9 kvinnor och 5 män. Ingen off. förs Studiemedel Försörjningsstöd Aktivitetsstöd Sjuk/Rehabpenning Män Kvinnor 2 av 14 dvs. 14 % hade hel egenförsörjning vid avslut 22 % av kvinnorna och 0 % av männen Steg1 insats för unga vuxna år bosatta i Uddevalla. Samordningsförbundet har under 2016 finansierat ca 2 tjänster. 1,0 arbetsterapeut, 0,5 0,75 handledare från No Limits och 0,1 personal från vuxen psykiatrin (sjuksköterska, kurator eller Arbetsterapeut). 1,75 1,8 rehabvägledartjänster har finansierats av Uddevalla kommun. Deltagarna står långt från arbetsmarknaden, med diffus problematik, med eller utan diagnos. Syftet är att motverka utanförskap, att vara aktivitets- och motivationshöjande samt att vara arbets- och/eller studieförberedande. Insatsen började formellt den 1 september 2015 och första gruppen började den 16 november 2015 och avslutades under 2016 och de deltagarna är därför med i statistiken. Deltagarna kan sedan efter att grupperna avslutats ha individuellt stöd i upp till ett år. 47 ungdomar har varit inskrivna i Steg1 under 2016, där av 19 kvinnor och 28 män. 3 av dem har varit inskrivna två gånger. Börjat och avbrutit och sen kommit tillbaka igen i en annan grupp I den första gruppen ingick 13 deltagare, 4 kvinnor och 9 män. Gruppen har avslutats. I den andra gruppen ingick 9 deltagare, 5 kvinnor och 4 män. Gruppen har avslutats. I den tredje gruppen ingick 8 deltagare, 3 kvinnor och 5 män. Gruppen har avslutats. I den fjärde gruppen ingår 9 deltagare, 3 kvinnor och 6 män. Gruppen pågår. 12

223 Samordningsförbundet Väst I den femte gruppen ingår 10 deltagare, 3 kvinnor och 7 män. Gruppen pågår. 21 ungdomar har avslutats i Steg1 under 2016, där av 11 kvinnor och 10 män. 10 ungdomar där av 3 kvinnor och 7 män från de tre första grupperna har fortsatt individuell kontakt. Försörjning före insatsen för de 47 deltagarna (19 kvinnor och 28 män) som deltagit/deltar i Steg1 under 2016 Aktivitetsstöd Sjuk/Rehabpenning Försörjningsstöd Aktivitetsersättning kvinnor Aktivitetsstöd 5 28 män Sjuk/Rehabpenning 1 7 Försörjningsstöd Aktivitetsersättning Deltagarna kan ha försörjning från mera än en myndighet Åldersfördelning för de 47 deltagarna (19 kvinnor och 28 män) som deltagit/deltar i Steg1 under Kvinnor Män Genomsnittsåldern var 23,5 år, för kvinnor 23,7 år och för män 23,3 år Utbildningsbakgrund för de 47 deltagarna (19 kvinnor och 28 män) som deltagit/deltar i Steg1 under kvinnor 28 män Saknas/okänd Saknas/okänd 1 Annan eftergymn. Utb. Annan eftergymn. Utb. 1 Gymnasium 11 Gymnasium 10 Grundskola 8 Grundskola Huvudremittent och medremittent för de 39 (15 kvinnor och 24 män) som påbörjade Steg1 under Det är grupp 2 5, grupp ett började kvinnor 24 män Psykiatri PV AF FK Kommun Med Huvud Psykiatri PV AF FK Kommun Med Huvud 13

224 Samordningsförbundet Väst Fallbeskrivning Steg1 Calvin remitteras från IFO och Arbetsförmedlingen. Han är dryga 20 år och har ett samlat betygsdokument från gymnasiet. Uppdraget från inremittent är att stötta Calvin i att komma närmare arbetslivet. Calvin önskar själv något meningsfullt att göra på dagarna. Calvin har ADD och dyslexi som påverkar honom mycket. Han är inte intresserad av studier. Till en början har Calvin svårt att prioritera vad han skall lägga sitt fokus på, han behöver påminnas om tider och få stöttning i att få struktur i sin tillvaro och rutiner för att få vardagen att fungera. Under de 5 månader han deltar i gruppverksamheten växer Calvin, lär sig att strukturera och vid gruppsluta påbörjar han ett traineejobb. Han mål är nu att studera vidare. Calvin avslutas efter 6 månader i Steg1. Charlie är dryga 20 år när han remitteras från Arbetsförmedlingen till Steg1. Uppdraget är att höja hans motivation, konkretisera vilka mål han har och öppna en dörr mot arbetsmarknaden. Charlie har svårt för sociala sammanhang och har ofullständiga betyg från grundskolan. Han är en tystlåten kille som inte deltar aktivt i gruppens arbete. Charlie har tidigare provat att praktisera på Arbetsmarknadsavdelningen och på ett stall men tyckte inte att arbetsuppgifterna passade honom, han är inte intresserad av ett fysiskt arbete. Under tiden på Steg1 börjar han parallellt att studera. Det märks en tydlig förändring Charlies beteende, han är mer självsäker och deltar aktivt i gruppens arbete och delar med sig av sina erfarenheter från skolan. När gruppverksamheten avslutas ökar han sin studietakt och skall fortsätta öka mot heltid. Charlie avslutas i Steg1 efter 5 månader. Cassandra är dryga 25 år och uppdraget, när hon remitteras från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, är att hon skall komma ut i sysselsättning och få rutiner. Cassandra saknar fullständiga betyg. Hon har ADD, panikångest och social fobi. Det är en lugn och tillbakadragen tjej som börjar i Steg1, hon har svårt att ta till sig beröm och att arbeta under tidspress. Cassandra vet inte vad hon vill syssla med och mycket av tiden går åt till att arbeta för att hon skall känna trygghet i gruppen, klara av att delta i diskussioner. Hon får i uppdrag att fundera på vad hon vill göra och att, tillsammans med personalen, ta fram ett konkret mål. Efter gruppverksamheten avslutats får Cassandra individuell stöttning, studiebesök görs på olika arbetsplatser då hon har konstaterat att hon vill arbeta med djur eller städ. Arbetsträningsplats letas parallellt med att individuell stöttning fortgår. Kommunvis fördelning av 38 unga med Aktivitetsersättning (19 kvinnor och 19 män) som under 2016 deltog i någon av Sof Väst insatser. 20 av dessa, 11 kvinnor och 9 män deltog i Steg Kvinnor Män ASF utbildning i samarbete med Vuxenutbildningen i Uddevalla och förarbete för att starta ASF. 21 personer(19 kvinnor och 2 män) har påbörjat utbildning under 2016, 9 kvinnor har avslutats. Utbildningsbakgrund för deltagarna i ASF-utbildningen Åldersfördelning för deltagarna i ASF-utbildning Saknas/okänd Högsk.univ. Gymnasium Grundskola Män Kvinnor Män Kvinnor av 21 hade enbart grundskola eller saknade formell utbildning Genomsnitts ålder var 36,0 år, för kvinnor 35,7 år och för män 38,5 år 14

225 Samordningsförbundet Väst Tid i offentlig försörjning före insats för eltagarna i ASF-utbildningen 7-9 år 3-5 år Upp till 1 år Genomsnittlig tid i offentlig försörjning var 4,6 år, för kvinnor 4,5 år och för män 5,5 år 5 6 Avslutsanledning för de 9 kvinnor som har avslutat ASF-insatsen Utan mätning 2 Föräldraledighet 1 Män Fortsatt rehabilitering 1 Kvinnor Arbete,studier,arbet av 9 avslutade har arbete, studerar eller är arbetssökande, det är 56 % 15

226 Samordningsförbundet Väst Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Kommunerna Färgelanda, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum och Uddevalla Syfte, målgrupper, mål och måluppfyllelse med Sof Väst insatser 2016 Bilaga till årsredovisningen Samordningsförbundet Väst Nonnens väg 11, Uddevalla Tel eller ,

227 Samordningsförbundet Väst Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Kommunerna Färgelanda, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum och Uddevalla Övergripande Syfte, målgrupper, mål och måluppfyllelse med Sof Väst insatser 2016 Syfte Målgrupp Mål Måluppfyllelse Att samordning av resurser och riktade insatser skall leda till att den enskilde personen skall förbättra sin funktions- och arbetsförmåga vilket innebär: Att ur individperspektiv erbjuda enskilda personer i behov av samordnad rehabilitering del av samhällets samlade kompetenser och insatser. Förväntat resultat är ökade möjligheter till egenförsörjning och ökad livskvalitet Att ur ett samhällsperspektiv optimera samhällets samlade resurser genom att fler kommer i arbete. Förväntat resultat är en större effektivitet och att resurser då frigörs så att fler kan erbjudas rehabilitering Personer i åldern år och som är i behov av samordnad rehabilitering. Arbetslinjen skall vara tydlig enligt riktlinjerna och innebörden av begreppet förutsättningar för arbete poängteras. Individerna i målgrupperna kan ha både fysiska, psykiska, sociala och arbetsmässiga behov och de samordnade insatserna skall beakta jämställdhet och mångfald. Sof ska informera parterna om förbundets syfte, övergripande mål och insatser. Sof ska samarbeta med parternas verksamheter på olika nivåer och sträva efter samordning av dessa. Sof ska värna om bra befintliga verksamheter och bli komplettering till dessa. Sof insatser ska ses som en resurs och möjlighet, en naturlig del i det ordinarie arbetet. Sof ska sträva efter att de metoder och arbetssätt som visar sig vara ändamålsenliga för individen och kostnadseffektiva för samhället, implementeras hos parterna. Sof ska stödja kompetensutveckling hos medarbetarna med utbildningsinsatser till styrelse, beredningsgrupp, chefer och tjänstemän som berörs av samverkan. Samordningsförbundet får inte sätta sig i skuld. Informationstillfällen har hållits i respektive kommun och med alla förbundets parter, totalt har 175 representanter deltagit vid dessa. Handläggar-/Samverkansgrupper har funnits i alla kommuner under året. Avtal om arbetsträningsplats på AME finns i de kommuner där Sof har rehabvägledare. Kompetensutveckling har hållits. 89 personer har deltagit i utbildning om Arbetsintegrerande sociala företag. 79 personer har deltagit i kunskapsutveckling i samverkan, vid Förbundets Dag i maj samt vid Samordningsförbundens Dag i oktober. Sof Väst uppvisar ett positivt resultat för räkenskapsåret. Samordningsförbundet Väst Nonnens väg 11, Uddevalla Tel eller , gudrun.emilsdottir@sofvast.se

228 Samordningsförbundet Väst Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Kommunerna Färgelanda, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum och Uddevalla Syfte, målgrupper, mål och måluppfyllelse per insats hos Sof Väst 2016 Rehabvägledare Syfte Målgrupp Mål Måluppfyllelse Att öka möjligheterna till egen försörjning samt att deltagaren får ökad hälsa och livskvalitet. Personer i arbetsför ålder som är i behov av samordnat stöd ifrån två eller fler av våra samverkande myndigheter. Vid anvisningar ska unga personer upp till 29 år prioriteras. Bland aktuella deltagare görs prioritering utifrån hur de bedöms kunna tillgodogöra sig insatserna. Minst 125 nya deltagare. Minst 30 % av deltagarna som har fått stöd via Rehabvägledare och har avslutats, ska vid varje uppföljningstillfälle helt ha kommit till egen försörjning. Minst 40 % av deltagarna som har fått stöd via Rehabvägledare och har avslutats, ska vid varje uppföljningstillfälle ha arbete eller studier, gäller heltid eller deltid med eller utan subvention till arbetsgivaren. Rehabvägledarna har under året haft 131 nya deltagare. 32 % av deltagarna har helt kommit i egen försörjning. 41 % av deltagarna har kommit i arbete eller till studier. Utredningen Syfte Målgrupp Mål Måluppfyllelse Att utreda en individs förutsättningar för arbete/studier. Personer i arbetsför ålder som är i behov av funktionsbedömning i aktivitet. Vid anvisningar ska unga personer upp till 29 år prioriteras. Minst 90 deltagare. Utredningen har under året haft 98 deltagare. Minst 70 % av de som deltar skall anse att Utredningen varit viktig på deras väg till egen försörjning. 80,5 % av deltagarna anser att Utredningen varit viktig på deras väg till egen försörjning. Bland aktuella deltagare, görs Minst 90 % skall anse att de blivit respektfullt 91,2 % anser att de blivit respektfullt bemötta under Samordningsförbundet Väst Nonnens väg 11, Uddevalla Tel eller , gudrun.emilsdottir@sofvast.se

229 Samordningsförbundet Väst Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Kommunerna Färgelanda, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum och Uddevalla prioritering utifrån hur de bedöms kunna tillgodogöra sig insatserna. bemötta under Utredningen. Utredningen. Motivations- och Vägledningskurs (MVK) Syfte Målgrupp Mål Måluppfyllelse Ökad arbetsförmåga och bättre hälsa för deltagarna. Att öka deltagarnas förutsättningar för arbete och/eller studier och därmed möjlighet till egen försörjning. Prioriterade är personer över 25 år och som har viss erfarenhet av arbetslivet. Minst 70 deltagare. MVK har under året haft 39 deltagare. Kommentar: Beslut fattades om färre grupper. Möjliggjorde ny insats, Jobbsökargrupp, se nedan. Minst 70 % av de som deltar skall anse att MVK varit viktig på deras väg till egen försörjning. Minst 70 % av deltagarna skall anse att deras förväntningar på kursen infriats. Minst 90 % skall anse att de blivit respektfullt bemötta under MVK. 73,5% av deltagarna anser att MVK varit viktig på deras väg till egen försörjning 70,9 % anser att deras förväntningar på kursen infriats. 94,2% av deltagarna anser att de blivit respektfullt bemötta under MVK. Fysioterapeut Syfte Målgrupp Mål Måluppfyllelse Att göra deltagarna medvetna om sina fysiska förutsättningar och eventuella begränsningar. Alla deltagare i insatser som Sof Väst finanserar, dock i första hand de som deltar i Utredningen och Motiverandeoch vägledningskurs Genomföra minst 1 föreläsning om hälsa, kost, motion per grupp inom Utredning och MVK. Genomfört en föreläsning om hälsa, kost, motion per grupp inom Utredning och MVK. Samordningsförbundet Väst Nonnens väg 11, Uddevalla Tel eller , gudrun.emilsdottir@sofvast.se

230 Samordningsförbundet Väst Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Kommunerna Färgelanda, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum och Uddevalla Att vara en del i uppdraget att utreda deltagarens förutsättningar för yrkesarbete. Att kunna ge råd till deltagarna utifrån sin specialkompetens. Alla deltagare i insatser som Sof Väst finanserar, dock i första hand de som deltar i Utredningen och Motiverande- och vägledningskurs Genomför minst 90 Tippa- och konditionstester. Genomfört 90 Tippa- och konditionstester på deltagare i Sof Väst verksamheter. Har gett individuella råd till 20 deltagare. Jobbsökargrupp Syfte Målgrupp Mål Måluppfyllelse Öka förutsättningarna för deltagarna att klara arbete och/ eller studier. Att rusta personerna väl för att nå ökad egen försörjning. Steg1 Personer från Uddevalla och Färgelanda som har deltagit i Utredningen och/eller MVK och behöver fortsatt stöd. Minst 25 nya deltagare. Minst 30 % av deltagarna som har fått stöd och har avslutats, ska vid varje uppföljningstillfälle helt ha kommit till egen försörjning. Minst 40 % av deltagarna som har fått stöd och har avslutats, ska vid varje uppföljningstillfälle ha arbete eller studier, gäller heltid eller deltid med eller utan subvention till arbetsgivaren. Under året har 23 personer deltagit i jobbsökargruppen. 14 % av deltagarna har egen försörjning. 29 % av deltagarna har kommit i arbete eller till studier. Syfte Målgrupp Mål Måluppfyllelse Tidigt fånga upp och ge en meningsfull aktivitet till ungdomar som hoppat av skolan, eller är på Unga vuxna år med diffus problematik, med eller utan diagnos som står långt från Minst 50 deltagare. Steg1 har under året haft 47 deltagare. Kommentar: Insatsen har bedrivits Samordningsförbundet Väst Nonnens väg 11, Uddevalla Tel eller , gudrun.emilsdottir@sofvast.se

231 Samordningsförbundet Väst Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Kommunerna Färgelanda, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum och Uddevalla väg att hoppa av skolan. arbetsmarknaden. med 3,8 tjänster i stället för 5,5 som var planerat från början. Insatsen har anpassats utifrån behov och erfarenhet. Reducera utanförskap hos Unga vuxna. Vara motivations- och aktivitetshöjande samt arbetseller studieförberedande. Unga vuxna som behöver/vill komplettera sina studier på olika nivåer för att kunna komma vidare. Unga vuxna som upplevs ha ett utanförskap eller känner sig socialt isolerade, som är i behov av kontakt med två parter. Utvecklare av ASF och kompletterande arbetsmarknad Minst 80 % av deltagarna ska vid avslut ha tydligare framtidsbild än vad de hade vid start. Minst 80 % av deltagarna ska vid avslut vara mer nöjda med sin livssituation än de var vid start. Detta har inte mätts under året på grund av osäkerhet kring mätverktyget. Detta har inte mätts under året på grund av osäkerhet kring mätverktyget. Kommentar: ungdomarna har genomgående blivit mera medvetna om sin livssituation och att de har ansvar för att göra något åt denna. Syfte Målgrupp Mål Måluppfyllelse Öka kunskapen om AFS och kompletterande arbetsmarknad inom förbundets område. Chefer, handläggare och andra tjänstemän. Minst 40 tjänstemän ska ha deltagit i någon form av samverkansmöten om ASF och kompletterande arbetsmarknad. Genomföra utbildning om ASF. Politiker och tjänstemän. Minst 50 politiker och tjänstemän hos parterna inom Sof Västs område skall ha gått utbildning i vad ett ASF är. 142 personer har medverkat i samverkansmöten och/eller diskussioner om ASF och kompletterande arbetsmarknad. 89 politiker och tjänstemän har gått utbildning i ASF. Genomföra kommunvis I varje kommun i Sof Västs område skall finnas en Det har utsatts minst en Samordningsförbundet Väst Nonnens väg 11, Uddevalla Tel eller , gudrun.emilsdottir@sofvast.se

232 Samordningsförbundet Väst Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Kommunerna Färgelanda, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum och Uddevalla förankringsprocess om ASF. handläggare som arbetar med ASF. handläggare i varje kommun, förutom i Strömstad. Kommentar: Sof Väst har skapat förutsättningar för detta, med att finansiera 30 % tjänst per kommun i 4 månader, men Strömstad hade ingen lämplig person till uppdraget och valde att avstå. Öka målgruppens förutsättningar för arbete och egen försörjning. Öka utbudet av arbetstillfällena för personer som har svårt för att konkurrerar på den öppna arbetsmarknaden. Finnas som extra stöd ( konsult ) för befintliga sociala företag inom Sof Väst område. ESF-utvecklare Personer i arbetsför ålder som står långt ifrån arbetsmarknaden och har svårigheter att få/eller behålla ett arbete. Arbetssökande, sjukskrivna och deltagare inom sysselsättning, LSS och psykiatrin. Gruppen, anställda och personer som arbetstränar-/prövar på ASF i Sof Väst område. Minst 15 personer har genomgått utbildning i ASF. Minst ett nytt arbetsintegerande socialt företag har startat inom Sof Västs område. Befintliga ASF i Sof Väst område ska inte läggas ner eller gå i konkurs. 18 deltagare har genomgått utbildning i ASF. Något nytt ASF har inte startat. Kommentar: Arbete pågår i samtliga kommuner och planer finns för minst ett nytt ASF i Uddevalla. Hjälpt Dingle Hundcentrum med avtalsskrivning, kontakter med Munkedals kommun om hyreskontrakt och att strukturera upp APT. Syfte Målgrupp Mål Måluppfyllelse Ha dialogträffar i varje kommun med chefer från myndigheterna för Chefer och handläggare som arbetar med den aktuella 50 chefer och handläggare som arbetar med den aktuella målgruppen; Unga i utanförskap. Dialogträffar genomfördes i samtliga 8 kommuner, totalt deltog Samordningsförbundet Väst Nonnens väg 11, Uddevalla Tel eller , gudrun.emilsdottir@sofvast.se

233 Samordningsförbundet Väst Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Kommunerna Färgelanda, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum och Uddevalla att diskutera projektidéer. målgruppen; Unga i utanförskap. 43 samverkansaktörer. Kommentar: Försäkringskassan deltog bara i en kommun av 8. Fånga upp projektidéer och via dialogträffarna, vara en Anten. TRIM Ta fram ansökan till ESF (Europeiska socialfonden). Under sommaren beslöt styrelsen att Sof projektidé skulle bli en modul i större ansökan En skola för alla via Kommunalförbunden. Ansökan beviljas. Ansökan beviljades den 9 december. Syfte Målgrupp Mål Måluppfyllelse ESF-ansökan om att förbereda skolungdomar inför arbetslivet. Skolungdomar, föräldrar, skolpersonal och politiker. Förstudier och pilotverksamhet i några kommuner, 50 skolpersonal och politiker. Ta fram ansökan till ESF (Europeiska socialfonden). Ansökan beviljas. Förstudierna genomfördes, 33 skolpersonal och politiker deltog (föräldrar och elever räknas inte). Ansökan togs fram och lämnades in. Ansökan avslogs Kommentar: motiveringen var För enkelriktad informationsinsats och inte kompetensutvecklande Riktar sig till alla skolungdomar och inte enbart de som är i riskzon. Samordningsförbundet Väst Nonnens väg 11, Uddevalla Tel eller , gudrun.emilsdottir@sofvast.se

234 PM granskning av årsredovisning och intern kontroll år 2016 för Samordningsförbundet Väst På uppdrag av revisorerna för Samordningsförbundet Väst har vi granskat årsredovisningen och den interna kontrollen år Syftet med granskningen är att bedöma om styrelsen har haft tillräcklig kontroll över verksamheten samt om årsredovisningen är rättvisande. Vår granskning baseras på utkast till årsredovisning per Styrelsen fastställer årsredovisningen Granskningen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige så som den uttrycks i International Auditing Standards samt rekommendationer och uttalanden från FAR. Sammanfattande bedömning och iakttagelser år 2016 Vi bedömer att samordningsförbundets styrelse har haft en tillräcklig kontroll över verksamheten under år Uppföljning av verksamhet och ekonomi sker regelbundet och rapporteras till styrelsen. Årsredovisningen är i allt väsentligt uppställd i enlighet med Kommunal redovisningslag (avvikelser kommenteras nedan) och bedöms som rättvisande. Organisation och verksamhet år 2016 Styrelsen har haft regelbundna sammanträden (4 st) under året. Styrande för verksamheten under år 2016 har varit den verksamhetsplanen som styrelsen antagit , 77. Årsredovisning 2016 Samordningsförbundet Årsredovisningen år 2016 har ställts upp i enlighet med den kommunala redovisningslagen (KRL) med beaktande av den praxis som gäller för samordningsförbund inom Västra Götaland. Vi har i vår granskning inte funnit några väsentliga avvikelser från god sed. Förbundet har valt att anpassa uppställningsformen för balans- och resultaträkningen, vilket har medfört att jämförelsesiffrorna för föregående år inte är uppställda i enlighet med föregående års årsredovisning. Vår bedömning är dock att en korrekt jämförelse är möjlig med hjälp av resterande del av årets årsredovisning samt tilläggsupplysningar.

235 Förbundets likvida medel finns placerade på bankkonton hos Nordea. Avstämning har skett gentemot engagemangsbesked utan anmärkning. Vi har följande iakttagelser avseende år 2016 I föregående års revisionsberättelse uppmanades förbundsstyrelsen att eftersträva en budget i balans för kommande treårsperiod. Enligt den beslutade verksamhetsplanen med budget 2017 som styrelsen antagit , 79 har man numera budgeterad med ett underskott om kr för perioden Det utgående egna kapitalet uppgår till kr. Vid bedömer därmed att förbundsstyrelsen har en budget i balans för den kommande treårsperioden. Budgeterad användning av överskott från tidigare verksamhetsår har under 2016 inte utnyttjats fullt ut. Upplupna kostnader är delvis baserade på uppskattningar av kostnader. Intern kontroll Samordningsförbundet Väst har skriftligt fastställda dokument i form av intern kontrollplan, Attestordningsreglemente och Delegationsordning. Den interna kontrollplanen har följts upp vid de 4 styrelsemöten under året. Vi bedömer att dessa dokument och dess efterlevnad skapar en god kontrollmiljö. Samordningsförbundets inhyrda personal är försäkrad via respektive arbetsgivare, deltagare är försäkrade via den anvisade myndigheten, övriga ej via myndighet anvisade deltagare är försäkrade via Uddevalla kommuns olycksfallsförsäkring. Premien är betald för perioden Utbetalningar sköts av ekonomipersonal, Socialtjänsten inom Uddevalla kommun, som har anlitats av Samordningsförbundet för ekonomiadministrativ service. Enligt inhämtade fullmakter krävs signering av två personer i förening för utbetalningar. Ekonomisk redovisning och rapportering Redovisningen har under 2016 skötts av anlitad ekonomipersonal inom Socialtjänsten, Uddevalla kommun. Löpande avstämningar har gjorts mellan ekonomen och förbundschefen som i sin tur har rapporterat till styrelsen vid styrelsesammanträden. En delårsrapport har upprättats och beslutats enligt 48 för perioden

236 Vi har följande iakttagelser avseende år 2016 Skattekontot bokförs inte löpande under året. Per är saldot kr och är delvis upptagen som momsfordran samt nettoredovisat skulden för skatt och sociala arbetsgivaravgifter december 2016 mot betalning av dessa Samordningsförbundet tillämpar kontantmetoden vilket gör att leverantörsfakturor och kundfakturor redovisas först vid betalningstillfälle. Man tillämpar dock löpande periodiseringar under året och får därmed rättvisande resultat vid avstämningstillfällen. Kerstin Nordenham Murby Auktoriserad Revisor Nordenhams Revisionsbyrå AB

237 Tjänsteskrivelse Sid 1/2 Datum Dnr LKS Ekonomiavdelningen Magnus Andersson, Uppföljningsrapport Sammanfattning I enlighet med kommunens styrmodell och ekonomistyrningsprinciper ska uppföljning sammanställas till kommunstyrelse och kommunfullmäktige per sista februari (Uppföljningsrapport 1). Resultatet för perioden är positivt men prognosen för helåret visar på en negativ avvikelse varför åtgärder behöver vidtas för att kommunens resultatmål sak kunna uppnås. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna uppföljningsrapport 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att uppmana socialnämnden som prognostiserar budgetunderskott att vidta åtgärder för att uppnå budgetbalans vid årets slut. Kommunstyrelsen uppdrar åt förvaltningschefen för samhällsbyggnadsförvaltningen att återkomma till kommunstyrelsen med förslag till åtgärder så att budgetbalans kan uppnås vid årets slut. Ärendet I enlighet med kommunens styrmodell och ekonomistyrningsprinciper ska uppföljning sammanställas till kommunstyrelse och kommunfullmäktige per sista februari (Uppföljningsrapport 1), 30 april (Uppföljningsrapport 2), 31 augusti (Uppföljningsrapport 3) samt Årsrapport per 31 december. Denna rapport som benämns Uppföljningsrapport 1 omfattar enbart uppföljning av ekonomi avseende utfall för perioden samt prognos för helåret. Rapporten omfattar kommunens verksamheter. Koncernen redovisas efter april månad i Uppföljningsrapport 2. Resultatet för perioden uppgår till 8,9 mnkr vilket kan jämföras med budgeten om 4,2 mnkr. Detta innebär en positiv avvikelse mot budget 4,7 mnkr. För perioden är det ingen nämnd som uppvisar någon större avvikelse. För året prognosticeras resultatet till 11,6 mnkr vilket ska jämföras med det budgeterade resultatet om 17,4 mnkr. Det innebär att om den prognosen står sig så Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

238 TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Datum kommer kommunens finansiella mål om ett positivt resultat om 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag inte att uppfyllas. De nämnder som prognosticerar negativa avvikelser är Socialnämnden (-2,7 mnkr) och Kommunstyrelsen (-3,1 mnkr). Förvaltningens synpunkter Det är av största vikt att socialnämnden presenterar en handlingsplan som beskriver åtgärder för att komma i budgetbalans. Uppföljning av planen bör ske i nämnden vid varje nämndssammanträde samt presenteras till kommunstyrelsen senast i samband med uppföljningsrapport 2. Enligt kommunens principer för ekonomistyrning ska en nämnd som befarar underskott vidta åtgärder för att komma i balans vid årets slut. Inom kommunstyrelsen är det samhällsbyggnadsförvaltningen som prognosticerar underskott. Även där behöver förslag till åtgärder arbetas fram så att kommunstyrelsen kan ta beslut om detta för att uppnå en budget i balans vid årets slut. Leif Schöndell Kommunchef Magnus Andersson Ekonomichef Bilaga/bilagor Uppföljningsrapport 1 Lysekils kommun Nämndernas uppföljningsrapporter Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Revisorerna

239 Lysekils kommun Uppföljningsrapport

240 Sid 2/4 Innehållsförteckning Inledning... 3 Ekonomi... 3 Resultaträkning... 3 Resultat och prognos nämnder... 3 Ekonomisk analys... 4 Åtgärder för budget i balans... 4 Lysekils kommun, Uppföljningsrapport 1 2(4)

241 Sid 3/4 Inledning I enlighet med kommunens styrmodell ska uppföljning sammanställas till kommunstyrelse och kommunfullmäktige per sista februari (Uppföljningsrapport 1), 30 april (Uppföljningsrapport 2), 31 augusti (Uppföljningsrapport 3) samt Årsrapport per 31 december. Denna rapport som benämns Uppföljningsrapport 1 omfattar uppföljning av ekonomi avseende utfall för perioden samt prognos för helåret. Ekonomi Resultaträkning Mnkr Budget helår 2017 Utfall ack Utfall ack föreg år Prognos utfall helår Prognos avvikelse Verksamhetens intäkter 334,3 39,5 37,4 353,1 18,8 Verksamhetens kostnader ,2-171,1-158, ,5-22,3 Avskrivningar -26,3-4,3-4,2-26,5-0,2 Jämförelsestörande post* Verksamhetens nettokostnader -850,2-135,9-125,1-853,9-3,7 Skatteintäkter 726,6 121,0 117,7 718,2-8,4 Generella statsbidrag 138,1 23,3 20,4 144,5 6,4 Finansiella intäkter 18,4 1,0 1,0 18,3-0,1 Finansiella kostnader -15,5-0,5-0,6-15,5 0 Resultat 17,4 8,9 13,4 11,6-5,8 Resultat och prognos nämnder Nämnd mnkr Budget helår Budget ack Utfall ack Utfall ack föreg år Prognos utfall Avvikelse buprognos Kommunstyrelsen -106,3-17,3-14,9-12,3-109,4-3,1 Byggnadsnämnden -5,9-1,0-1,1-0,9-5,9 0,0 IT-nämnden -2,3-0,4-0,6-1,3-2,3 0,0 Utbildningsnämnden -334,4-55,4-54,4-51,0-334,4 0,0 Socialnämnden -359,9-59,4-58,5-58,1-362,6-2,7 Lönenämnden -3,2-0,5-0,5-0,5-3,2 0,0 Miljönämnden -2,3-0,4 0,2 0,0-2,3 0,0 Centralt 831,7 138,6 138,7 137,5 831,7 0,0 Summa 17,4 4,2 8,9 13,4 11,6-5,8 Lysekils kommun, Uppföljningsrapport 1 3(4)

242 Sid 4/4 Ekonomisk analys Resultatet för perioden uppgår till 8,9 mnkr vilket kan jämföras med budgeten om 4,2 mnkr. Detta innebär en positiv avvikelse mot budget 4,7 mnkr. För perioden är det ingen nämnd som uppvisar någon större avvikelse. För året prognosticeras ett resultat till 11,6 mnkr vilket ska jämföras med det budgeterade resultatet om 17,4 mnkr. Det innebär att om den prognosen står sig så kommer kommunens finansiella mål om ett positivt resultat om 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag inte att uppfyllas. Åtgärder behövs för att uppnå det målet. Inom det kommungemensamma anslaget har kostnaderna för pensioner ökat mycket kraftigt i förhållande till budget, för helåret beräknas det bli cirka 7 mnkr mer än budget. Samtidigt beräknas också skatteintäkterna och generella statsbidrag att bli lägre än budgeterat, totalt 2 mnkr. För hela anslaget bedöms ändå budgeten att hamna i balans beroende på att anslagen för kapitaltjänst samt löneindex inte behöver användas i sin helhet. Statsbidrag för mottagande av nyanlända är en del av osäkerheten som är viktig att följa för våra nämnder. I takt med att bidragen kan förväntats minska är det viktigt att verksamheterna förmår att ställa om verksamheten efter de nya förutsättningar som uppstår. Både utbildningsnämnden och socialnämnden påtalar också detta i sin rapportering. Åtgärder för budget i balans De nämnder som beräknar att hamna på minus i förhållande till budget förväntats enligt ekonomistyrningsprinciperna att vidta åtgärder så att balans uppnås vid årets slut. Socialnämnden som rapporterar en prognos på minus 2,7 mnkr har beskrivit ett antal åtgärder som vidtas. I rapporten till nämnden beskrivs de relativt övergripande och kommunstyrelsens förvaltning menar därför att de behöver konkretiseras bland annat med en tydlig åtgärdslista som hanterar omfattning i belopp, antal medarbetare som berörs, när åtgärden kan verkställas och vilken effekt som beräknas uppnås i år. I kontakter med socialförvaltningen påpekar de att man arbetar med detta och kommer återkomma till nämnden i frågan. Inom kommunstyrelsen beror den negativa avvikelsen främst på kostnader av engångskaraktär inom fastighetsområdet. Dels medför situationen vid den avstängda fiskhamnskajen kostnader för evakuering med mer. I prognosen finns också upptaget en kostnad för rivning av hus som kommunen tidigare åtagit sig att utföra. Samhällsbyggnadsförvaltningen påpekar att detta eventuellt kan skjutas på till nästa år men påpeka samtidigt att det behöver avsättas medel för det. Totalt sett behöver kommunstyrelsen vidta ytterligare åtgärder för att få en budget i balans. Lysekils kommun, Uppföljningsrapport 1 4(4)

243 Bilaga till uppföljningsrapport 1 Innehållsförteckning IT-nämnd... 2 Inledning... 2 Ekonomi... 2 Resultat och prognos... 2 Ekonomisk analys... 2 Byggnadsnämnd... 3 Inledning... 3 Ekonomi... 3 Resultat och prognos... 3 Resultat och prognos verksamhet... 3 Ekonomisk analys... 4 Socialnämnd... 4 Inledning... 4 Ekonomi... 4 Resultat och prognos... 4 Resultat och prognos verksamhet... 4 Ekonomisk analys... 5 Åtgärder för budget i balans... 5 Utbildningsnämnd... 6 Inledning... 6 Ekonomi... 7 Resultat och prognos... 7 Resultat och prognos verksamhet... 7 Ekonomisk analys... 7

244 Sid 2/8 IT-nämnd Inledning I enlighet med kommunens styrmodell ska uppföljning sammanställas till kommunstyrelse och kommunfullmäktige per sista februari (Uppföljningsrapport 1), 30 april (Uppföljningsrapport 2), 31 augusti (Uppföljningsrapport 3) samt Årsrapport per 31 december. Denna rapport som benämns Uppföljningsrapport 1 omfattar uppföljning av ekonomi avseende utfall för perioden samt prognos för helåret. Ekonomi Resultat och prognos Belopp i mnkr Budget helår Budget ack Utfall ack Utfall ack föreg år Prognos utfall helår Intäkter 23,0 3,8 3,7 3,4 4 Personalkostnader -12,0-2,0-1,9-1,5-2 Övriga kostnader -11,0-1,8-1,8-2,5-2 Kapitalkostnader Nettokostnader 0,0 0,0 0,0-0,6 0 Budget nettokostnader Budgetavvikelse 0,0 0,0 0,0-0,6 0 Ekonomisk analys En fullständig inventering avseende antal digitala verktyg genomförs nu och är klar 31/3. Denna inventering kommer sedan ligga till grund för att på ett transparent sätt via en webbläsare visa vad och hur många digitala verktyg verksamheterna har och kostnaden för detta. Samtidigt under denna period så genomför IT-avdelningen tillsammans med verksamheterna en inventering av antalet telefonanknytningar. Detta medför att det kommer förändras under denna tid. IT-avdelningen har under denna tid även haft ökade kostnader avseende flytt av verksamheten till nya lokaler. Detta sammantaget ger ett resultat för perioden januari-februari i avikelse, men kommer i april då korrekt fakturering sker ge ett positivt resultat i resultaträkningen för ansvar Skillnaden mellan föregående års ackumulerade resultat förklaras av kostnader som inte periodiserats, engångskostnader samt vakanser i personalstyrka. Uppföljningsrapport 1 2(8)

245 Sid 3/8 IT-nämnden beräknas gå +/- 0 för 2017 Byggnadsnämnd Inledning I enlighet med kommunens styrmodell ska uppföljning sammanställas till kommunstyrelse och kommunfullmäktige per sista februari (Uppföljningsrapport 1), 30 april (Uppföljningsrapport 2), 31 augusti (Uppföljningsrapport 3) samt Årsrapport per 31 december. Denna rapport som benämns Uppföljningsrapport 1 omfattar uppföljning av ekonomi avseende utfall för perioden samt prognos för helåret. Ekonomi Resultat och prognos Belopp i mnkr Budget helår Budget ack Utfall ack Utfall ack föreg år Prognos utfall helår Intäkter 7,6 1,2 0,8 0,4 7,3 Personalkostnader -10,4-1,6-1,4-1,1-10,1 Övriga kostnader -3,0-0,5-0,5-0,2-3,0 Kapitalkostnader -0,1 0,0 0,0 0,0-0,1 Nettokostnader -5,9-0,9-1,1-0,9-5,9 Budget nettokostnader -5,9-0,9-1,1-0,9-5,9 Budgetavvikelse 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat och prognos verksamhet Verksamhet/enhet tkr Budget helår Budget ack Utfall ack Prognos utfall Avvikelse buprognos Byggnadsnämnden Bygglovenheten Planenheten Mätenheten Bostadsanpassning Energirådgivning Administration Summa Uppföljningsrapport 1 3(8)

246 Sid 4/8 Ekonomisk analys Byggnadsnämndens totala budgetram har ökat jämfört med Detta beror på att från och med årskiftet finns även planenhetens budget med under byggnadsnämnden. Föregående årets utfall är enbart baserat på bygg-och mätenheten. Byggnadsnämndens prognostiseras att hålla budget för Socialnämnd Inledning I enlighet med kommunens styrmodell ska uppföljning sammanställas till kommunstyrelse och kommunfullmäktige per sista februari (Uppföljningsrapport 1), 30 april (Uppföljningsrapport 2), 31 augusti (Uppföljningsrapport 3) samt Årsrapport per 31 december. Denna rapport som benämns Uppföljningsrapport 1 omfattar uppföljning av ekonomi avseende utfall för perioden samt prognos för helåret. Ekonomi Resultat och prognos Belopp i mnkr Budget helår Budget ack Utfall ack Utfall ack föreg år Prognos utfall helår Intäkter 87,0 14,5 17,4 17,5 96,5 Personalkostnader -315,7-52,0-53,0-52,2-322,4 Övriga kostnader -130,0-21,7-22,6-23,1-135,4 Kapitalkostnader -1,2-0,2-0,2-0,2-1,3 Nettokostnader -359,9-59,4-58,4-58,0-362,6 Budget nettokostnader -359,9-59,4-59,4-58,1-359,9 Budgetavvikelse 0,0 0,0 1,0 0,1-2,7 Resultat och prognos verksamhet Verksamhet/enhet tkr Budget helår Budget ack Utfall ack Prognos utfall Förvaltningsledning inkl. Biståndsavdelning Individ- och familjeomsorgsavdelning Avvikelse buprognos Lss- och socialpsykiatriavdelning Vård- och omsorgsavdelning Uppföljningsrapport 1 4(8)

247 Sid 5/8 Verksamhet/enhet tkr Budget helår Budget ack Utfall ack Prognos utfall Avvikelse buprognos Summa Ekonomisk analys Många av de stora kostnaderna under 2016 för Förvaltningsledning inkl. Biståndsavdelning var av engångskaraktär vilket förvaltningen inte ser under 2017 och lämnar därför en nollprognos. Individ- och familjeomsorgen, IFO, räknar med att ha en total prognos för avdelningen på 1 mkr. Verksamheten inom ensamkommande flyktingbarn sker i egen regi vilket gör att kostnaderna blir lägre och intäkterna bidrar därför till den positiva prognosen. Dock har verksamheten inom barn och unga fortfarande långa och dyra placeringar i HVB vilket gör att denna verksamhet har en minusprognos. Några placeringar i HVB har under sista kvartalet 2016 bytts ut till familjehem vilket är en billigare stödinsats, dock är tillgången på egna familjehem begränsad. Även verksamheterna inom missbruksvård vuxna och försörjningsstöd har höga kostnader men har hjälp av intäkter i form av bidrag till verksamheten för flyktingmottagandet. Flera personer utan fast bostad har sökt hjälp hos socialtjänsten vilket lett till dyra lösningar i form av tillfälliga boenden på vandrarhem och dylikt. Detta belastar försörjningsstödet. Flera personer med missbruksproblematik har ansökt om vård på HVB. Alla ansökningar om vård på Hem för vård och boende, HVB/familjehem kommer inte att leda till placeringar. Somliga kan klara sig med vård på hemmaplan. En nytillkommen extern placering utanför budgetram, inom avdelningen LSS och socialpsykiatri, gör att prognosen försämras. Årskostnad för aktuell placering beräknas till ca 1,6 mkr. Övrigt finns det höga kostnader för jourärenden inom personlig assistans som inte ersätts av Försäkringskassan. Det nya gruppboendet har 2 outhyrda lägenheter som därför inte inbringar intäkter än. Det finns också vissa svårigheter att rekrytera personal inom verksamheten för personlig assistans vilket gör att övertid av befintlig personal ökar. Avdelningen Vård och omsorg har höga kostnader för timvikarier och övertid inom hemtjänsten, främst inom grupperna i Brastad men även på Skaftö, vilket bidrar till en negativ prognos. Inom dessa verksamheter finns också höga kostnader för sjuklön. På vissa avdelningar inom kommunens särskilda boenden, Säbo, finns outhyrda lägenheter i kortare perioder. Detta medför minskade hyresintäkter och en negativ påverkan på resultatet. Kommunens korttidsboende, Kompassen, har personalbudget för 9 platser med en beläggning under januari och februari på genomsnitt 12 brukare. Detta kräver att det finns en extra personal på varje arbetspass. I samband med ett ökat vård- och omsorgsbehov, vilket kräver dubbelbemanning, innebär det ytterligare ökad bemanning. Denna verksamhet bidrar till den negativa årsprognosen för vård- och omsorgsavdelningen med ca 1 mkr. Inom alla verksamheter faller semesterlönekostnader ut i februari månad för den personal som har >40 dagars sparad semester. Detta är synligt i resultatet på vissa enheter. Åtgärder för budget i balans Inom enheten för barn och unga pågår arbetet med att kunna omplacera två långvariga Uppföljningsrapport 1 5(8)

248 Sid 6/8 institutionsplaceringar till familjehem samt att kunna utveckla insatserna på hemmaplan och arbeta förebyggande i syfte att, i de fall det är möjligt, undvika kostsamma placeringar. I samband med förbyggande arbete inom verksamheterna för barn och unga startade IFO en ny enhet Verksamheten bedriver öppen förskola, familjeförskola samt uppsökande verksamhet genom fältsekreterare. Enheten erbjuder också föräldragrupper i samarbete med skola och vårdcentraler. Inom enheten för Barn och Unga pågår nu ett genomlysningsarbete med hjälp av utifrån kommande konsult i syfte att kartlägga och lägga en struktur för framtida arbete för enhetens arbete. Resultatet kommer att presenteras i mitten av maj Lss- och socialpsykiatriavdelningen arbetar med att pröva hemtagningar på placeringar av utomkommunala placeringar. Det finns ett förslag om att tillskapa ett barnboende för att kunna åstadkomma billigare alternativ till utomkommunala placeringar för tre barn. Detta diskuteras nu i Socialnämnden. Inom Vård- och omsorgsavdelningen finns en vakant tjänst som enhetschef för nattbemanning som beräknas vara vakant under det första halvåret På förvaltningens på särskilda boenden, Säbo, arbetar personalen mer flexibelt mellan avdelningarna för att minska kostnaderna. Inom hemtjänstgrupperna pågår en schemaöversikt för att minska personalkostnader. Ett nytt schema har satts i gång i Brastad Arbetet med att tillsätta tjänster och minska timanställningar pågår samtidigt. För att få ner överbeläggningen på korttidsavdelningen, Kompassen, arbetas det med nya rutiner och arbetssätt tillsammans med Biståndsavdelningen för att snabbare få beslut på hemgång från Kompassen samtidigt som arbetet med flödet mellan Kompassen och Säbo fortsätter. Alla verksamheterna inom Socialförvaltningen arbetar med att minska sjukfrånvaron på sina enheter samtidigt som enheterna försöker undvika att sätta in vikarier så långt det är möjligt. All personal arbetar för att vara återhållsam vid inköp. Utbildningsnämnd Inledning I enlighet med kommunens styrmodell ska uppföljning sammanställas till kommunstyrelse och kommunfullmäktige per sista februari (Uppföljningsrapport 1), 30 april (Uppföljningsrapport 2), 31 augusti (Uppföljningsrapport 3) samt Årsrapport per 31 december. Denna rapport som benämns Uppföljningsrapport 1 omfattar uppföljning av ekonomi avseende utfall för perioden samt prognos för helåret. Uppföljningsrapport 1 6(8)

249 Sid 7/8 Ekonomi Resultat och prognos Belopp i mnkr Budget helår Budget ack Utfall ack Utfall ack föreg år Prognos utfall helår Intäkter 75,1 12,5 13,1 12,4 75,1 Personalkostnader -247,7-41,0-41,9-38,0-247,7 Övriga kostnader -158,9-26,5-25,0-24,7-158,9 Kapitalkostnader -2,9-0,5-0,6-0,6-2,9 Nettokostnader -334,4-55,5-54,4-50,9-334,4 Budget nettokostnader -334,4-55,4-55,4-53,5-334,4 Budgetavvikelse 0,0-0,1 1,0 2,6 0,0 Resultat och prognos verksamhet Verksamhet/enhet tkr Budget helår Budget ack Utfall ack Prognos utfall Avvikelse buprognos Nämndsverksamhet Förvaltningsgemensamt Förskola, pedagogisk omsorg Grundskola Särskola Kultur och fritid Gymnasieskola Vuxenutbildning Arbetsmarknadsåtgärder Summa Ekonomisk analys Utbildningsnämndens budget är i balans efter årets två första månader. Helårsprognosen är ett nettoresultat lika med budget. Det finns dock osäkerhet kring vilka ekonomiska förutsättningar som kommer att gälla. Det blir därmed extra viktigt för nämndens verksamheter att följa kostnadsutveckling och bidragstilldelning för att åtgärder snabbt ska kunna vidtas om förutsättningarna försämras. Personalbudgeten överskrids under perioden. Detta underskott finansieras i nuläget med statliga bidrag från Skolverket och Migrationsverket. Bidragen från Migrationsverket minskade under hösten 2016 som en följd av att antalet asylsökande minskade och det finns risk för en fortsatt minskning under Tilldelningen av de tillfälliga statliga medel som kommunerna fick del av förra året, integrationsmedlen, har avslutats. Detta innebär en stor förändring för nämnden. Under 2016 fick Utbildningsnämnden 6,6 mnkr av dessa medel. Verksamheterna har behållit en del av den personal som anställdes 2016 över årsskiftet. Om inte nya finansieringsmöjligheter uppstår måste neddragningar i bemanningen göras. Vissa statsbidrag kan planeras mer långsiktigt. Det gäller flera av statsbidragen från Skolverket. Genom lågstadiesatsningen, fritidshemssatsningen och satsningar på utökad undervisning Uppföljningsrapport 1 7(8)

250 Sid 8/8 för nyanlända möjliggörs personalförstärkningar. Såväl förskolan, grundskolan, gymnasiet som vuxenutbildningen håller budget. I resultatet per februari har 0,4 mnkr i schablonersättning felaktigt bokförts på gymnasiet istället för på vuxenutbildningen. Med en omfördelning av dessa intäkter närmar sig vuxenutbildningen balans. Tilldelning av statsbidrag från Skolverket under våren förväntas ytterligare reducera det nuvarande underskottet inom vuxenutbildningen. Kultur och fritid visar totalt sett ett underskott per februari. Verksamheten vid fritidsgårdarna visar ett överskott som till stor del väger upp ett underskott vid Gullmarsborg. Kultur och bibliotek och musikskolan håller budget. Uppföljningsrapport 1 8(8)

251 Tjänsteskrivelse Datum Dnr LKS Kommunstyrelseförvaltningen Leif Schöndell, Nytt äldreboende i Fiskebäck Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna upprättat förslag till samverkansavtal mellan Lysekils kommun och Kooperativa hyresrättsföreningen Lysekils omsorgsbostäder. Ärendet Kooperativa hyresrättsföreningen Lysekils omsorgsbostäder har i samarbete med socialförvaltningen, berörda intresseorganisationer och personalrepresentanter tagit fram förslag till nybyggnation av ett äldreboende i Fiskebäck som ska ersätta nuvarande Lysekilshemmet. För att kunna gå vidare i projektet med upphandling och byggnation behöver föreningen ett beslut från kommunen om att man avser att hyra lokalerna för att flytta Lysekilshemmets verksamhet dit. Socialnämnden har därför , 323, bland annat beslutat följande: Socialnämnden beslutar att godkänna planeringen av ett nytt äldreboende och har för avsikt att förhyra de nya lokalerna i Fiskebäck och flytta dit Lysekilshemmets verksamhet för fortsatt drift. Socialnämnden anser att det nya boendet, bland annat utifrån upprättad vård- och omsorgsplan, planeras för 80 boendeplatser i stället för de 60 platser som tidigare angetts. Socialnämnden överlämnar ärendet till kommunstyrelsen för information samt för beslut om att teckna avtal. Förvaltningens synpunkter Föreningen äger och förvaltar sedan tidigare två av kommunens äldreboenden, Stångenäshemmet och Lysekilshemmet, baserat på långsiktiga samverkansavtal med Lysekils kommun. Inriktningen att utveckla nya äldreboenden i samverkan med den kooperativa hyresrättsföreningen grundas på ett beslut i kommunfullmäktige , 82, där det bland annat beslutades att bilda föreningen, att försälja Lysekilshemmet och Stångenäshemmet till föreningen, att teckna samverkansavtal för respektive fastighet, att lämna kommunal borgen till föreningen samt att uppdra till föreningen att arbeta fram ombyggnadsförslag för respektive fastighet för att trygga kommunens långsiktiga behov av vård- och omsorgsboende togs beslut i kommunfullmäktige om att en om- och tillbyggnad skulle göras på Stångenäshemmet redovisades i dåvarande Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

252 Tjänsteskrivelse individ- och myndighetsnämnden samt vård- och omsorgsnämnden en utredning som visade att en ombyggnad av Lysekilshemmet inte var möjlig av kostnadsskäl samt olämplig lokalisering. Istället blev inriktningen en nybyggnation i Fiskebäck utifrån underlag i samma utredning. Socialnämnden har tagit ställning för en byggnation av ett nytt äldreboende samt uttalat att man avser att flytta Lysekilshemmets verksamhet dit, allt i enlighet med tidigare inriktningsbeslut i kommunfullmäktige. Detta ärende handlar alltså enbart om att godkänna det framtagna förslaget till samverkansavtal mellan kommunen och föreningen. En mer detaljerad beskrivning av ärendet finns i socialförvaltningens tjänsteskrivelse daterad I förhållande till denna planering innebär dock nämndens beslut en utökning av antalet platser från 60 till 80. I ärendet finns en reviderad ekonomisk kalkyl baserad på 80 platser samt skisser över preliminär utformning av boendet. Föreningen har i mars 2017 redovisat utvecklade skisser över anläggningen vilka redovisas i bilaga. Den ekonomiska kalkylen pekar på en hyreskostnad för de gemensamma lokalerna i äldreboendet på ca 2,9 mnkr, vilket ska jämföras med ca 1,6 mnkr för Lysekilshemmet. Denna ökade kostnad på ca 1,3 mnkr får hanteras i budgetprocessen inför 2018/2019. Föreningen bygger finansieringen av projektet på att man inte behöver någon ytterligare kommunal borgen. Eftersom det handlar om kalkylerade kostnader för det nya boendet går det i nuläget inte att teckna ett hyresavtal, utan endast ett samverkansavtal som reglerar villkoren för samverkan, bland annat att hyran för lokaler och bostäder ska grundas på föreningens självkostnad. Leif Schöndell Kommunchef Bilagor Förslag till samverkansavtal Ritningar Fiskebäck äldreboende Socialnämndens beslut , 323 Kommunfullmäktiges beslut , 82 Beslutet skickas till Kooperativa Hyresrättsföreningen Lysekils Omsorgsbostäder Socialnämnden Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

253 Mellan Lysekils kommun, org. nr , nedan kallad kommunen, och KHF Lysekils omsorgsbostäder, org. nr , nedan kallad föreningen, har träffats följande SAMVERKANSAVTAL avseende del av fastigheten Lyse-Fiskebäck 2:7 (Nybyggnad äldreboende) i Lysekils kommun. 1. Detta avtal skall ses som parternas gemensamma intentioner om långsiktig samverkan om vård och omsorgsboende på aktuell fastighet. Föreningen är avsedd som ett redskap för kommunen att tillgodose kommunen med aktuella bostäder. 2. Avtalstiden omfattar tjugo (20) år med start 1 maj 2019 och förlängs automatiskt med fem (5) år i taget om uppsägning inte har skett från någon av parterna. Uppsägning av avtalet skall göras senast två (2) år före närmaste avtalsutgång. 3. Föreningen har på uppdrag av kommunen införskaffat fastigheten och skall äga och förvalta fastigheten i nära samarbete med kommunens socialförvaltning. Utveckling och inriktning för fastighetens framtida användning arbetas gemensamt fram av parterna, och genomförs av föreningen. 4. Kommunen skall i fastigheten bedriva vård- och omsorgsverksamhet och därmed förenlig verksamhet. Kommunen har genom detta avtal full anvisningsrätt till samtliga bostäder samt tar ett övergripande ansvar för samtliga bostäder. Anvisad boende blir medlem i hyresrättsföreningen. 5. Samverkan skall ske på följande villkor: 1. Fastigheten i sin helhet, inklusive samtliga lokaler och bostäder på fastigheten, skall vara avsedd för och anpassad till vård- och omsorgsverksamhet samt därmed förenlig verksamhet bedriven av Lysekils kommun. 2. Föreningen aviserar hyran för samtliga bostäder till kommunen enligt upprättade hyresavtal. Kommunen aviserar sedan den boende faktura som innehåller hyra, omvårdnadsavgift och kost. Hyran till föreningen avseende lokalerna regleras via särskilt lokalhyresavtal. 3. Enbart kommunen äger full anvisningsrätt till samtliga bostäder och lokaler för vård- och omsorgsverksamheten. Föreningen äger således ingen anvisningsrätt enligt detta avtal. 1 (2)

254 4. Skulle förändringar av väsentlig karaktär vara aktuella mellan parterna, kan detta samverkansavtal omförhandlas. 5. Hyran för lokaler och bostäder skall grundas på självkostnadsprincipen. Utgångspunkt är de hyresnivåer som anges i kalkylen för nybyggnationen daterad , för lokaler kronor och för bostäder kronor. Slutlig hyra fastställs i hyresavtal som träffas när föreningens självkostnad för byggnationen är känd. Förändringar av hyran för lokaler och bostäder skall grundas på förändringar av föreningens självkostnad och beslutas av styrelsen efter överenskommelse mellan parterna. Detta avtal har upprättats i två exemplar av vilka parterna erhållit var sitt. Lysekil den / 2017 Lysekil den / 2017 LYSEKILS KOMMUN KHF LYSEKILS OMSORGSBOSTÄDER (namnförtydligande) (namnförtydligande).... (namnförtydligande). (namnförtydligande) Ovanstående namnteckningar bevittnas: (2)

255 Fiskebäck äldreboende Lysekil Parkering 2 Ulserödsväg en N a lgat ka y lo Bostadsgrupp 10 lägenheter 2 Bostadsgrupp i två våningar 10 lägenheter i markplan 10 lägenheter en trappa upp 3 Dagverksamhet 4 Storkök/matsal Entré KOOPERATIVA HYRESRÄTTSFÖRENINGEN EK I LYS LS OMSORGS B OS TÄDE R Efem Arkitektkontor

256 Fiskebäck äldreboende Lysekil Funktioner utöver bostadsgrupperna på plan 1 1 Entré 2 Sekundär entré 3 Fotvård/frisör 4 Hjälpmedelsförråd 5 Skölj 6 Varumottagning 7 Teknik 8 Tvätt 9 Städ 10 Dagverksamhet 11 Storkök 12 Servering 13 Matsal/samlingssal 14 Förråd 15 Sprinklercentral KOOPERATIVA HYRESRÄTTSFÖRENINGEN LYSEKILS OMSORGS B O S T Ä D E R skala 1:200 Efem Arkitektkontor

257 Fiskebäck äldreboende Lysekil Bostadsgrupper med gemensam utemiljö i markplan 1 Entré 2 Kök 3 Förråd 4 Gemensam uteplats 5 TV/samvaro 6 TV/samvaro/utblickar 7 Matplats 8 Personal-wc 9 Gemensam utemiljö 10 Egen uteplats Totalt 60 lägenheter med egen uteplats på plan 1. På plan 2, 20 lägenheter med tillgång till gemensamma balkonger KOOPERATIVA HYRESRÄTTSFÖRENINGEN LYSEKILS OMSORGS B O S T Ä D E R skala 1: Efem Arkitektkontor

258 Fiskebäck äldreboende Lysekil Översikt plan 2 1 Bostadsgrupp 10 lägenheter 2 Balkong 3 Kontor, 6 st 4 Konferensrum 5 Personal 6 Omklädning KOOPERATIVA HYRESRÄTTSFÖRENINGEN LYSEKILS OMSORGS B O S T Ä D E R Efem Arkitektkontor

259 Fiskebäck äldreboende Lysekil Plan 2 1 Vaktmästare 2 Kontor 3 Läkemedelförråd 4 Konferensrum 5 Förråd 6 Teknik 7 Personal/paus 8 Vilrum 9 Skölj 10 Omklädningsrum 11 Hiss 12 Trapphus 13 RWC KOOPERATIVA HYRESRÄTTSFÖRENINGEN LYSEKILS OMSORGS B O S T Ä D E R skala 1:200 Efem Arkitektkontor

260 Fiskebäck äldreboende Lysekil 3D-vyer över byggnaden Översiktsvy över entrésidan OBS! Bilderna syftar till att visa byggnadsdelarnas volymer och beskriver inte i fasaderna i detalj. Kulörerna avviker från verkliga kulörer. Vy mot sekundärentré, med förbindelsegång och personalbalkong KOOPERATIVA HYRESRÄTTSFÖRENINGEN LYSEKILS OMSORGS Vy huvudentré B O S T Ä D E R Vy mot entré och storkök. Efem Arkitektkontor

261 LYSEKILS KOMMUN Socialnämnden Sammanträdesp LYSTKTLS KüiUMblN REGISTRATUREN $ gzg rönver-nvrncsrti^trens DoM r NÄVTTvoSBESLUT r Ännwog om NYTT LYSEKIL Dnr SON zo16-15o I FISKBBÄCK k-y,^- Lrc{. e)..-. Socialnämnden har beslutat att godkänna planeringen för ett nytt äldreboende i Fiskebäck och har för avsikt att hyra de nya lokalerna och flytta dit Lysekilshemmets verksamhet för fortsatt drift. Socialnämnden har överlämnat ärendet till kommunstyrelsen för information samt för beslut att teckna avtal. Socialnämndens beslut har överklagats. Frågan i överklagandet är om det uppstått en jävssituation då socialnämndens ordförande deltog i det aktuella beslutet. Förvaltningsrättens dom avseende laglighetsprörrning enligt kommunallagen avgiordes denz4november zot6. Förvaltningsrätten beslutade att upphäva det överklagade beslutet. Socialnämndens beslut från den r september zot6 har således upphävts och nämnden bör ta nyttbeslut i ärendet. Beslutsunderlag Förvaltningsrättens dom från den z4november zot6. Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad den zz augusti zot6. Komplettering i form av kalþl samt ritning från Lysekils omsorgsbostäder. Förslag till beslut på sammanträdet Ricard Söderberg (S): bifall i enlighet med förvaltningens tjänsteskrivelse från den zz augusti med tillägget att socialnämnden anser att det nya boendet, bland annat utifrån upprättad vård- och omsorgsplan , planeras för 8o boendeplatser i stället för de 6o platser som tidigare angetts. Britt-Marie Kjellgren (K) : Återremiss. Henrik Larsson (C): bifall till Ricard Söderbergs förslag. L L( S 2t!û AT l6 Dnr lqq Dp;. Jq3 iå dl L /-t t Justerare: Þe á, Utdragsbestyrkande:.^*.-fu+."-t

262 LYSEKILS KOMMUN Socialnämnden Sammanträdesprotokol I t31 Beslutsgång Ordföranden frågar om nämnclen kan besluta att avgöra ärendet idag eller om ärendet ska återremitteras och finner att nämnden beslutar att avgöra ärendet idag. Ordföranden frågar om nämnden kan besluta enligt Ricard Söderbergs m.f. förslag om bifall i enlighet med förvaltningens tjänsteskrivelse från den zz augusti med tillägget att socialnämnden anser att det nya boendet, bland annat utifrån upprättadvård- och omsorgsplan 2ot7-2o25, planeras för 8o boendeplatser i stället för de 6o platser som tidigare angetts. Ordföranden finner att nämnden beslutar enligt Ricard Söderbergs förslag. Socialnämndens beslut Socialnämnden tar del av förvaltningsrättens dom avseende laglighetsprörrning enligt kommunallagen i fråga om jävssituation för nämndens ordförande, där förvaltningsrätten beslutat att upphäva det överhagade beslutet. Socialnämnden beslutar att godkänna planeringen av ett nytt äldreboende och har för avsikt att förhyra de nya lokalerna i Fiskebäck och flytta dit Lysekilshemmets verksamhet för fortsatt drift. Socialnämnden anser att det nya boendet, bland annat utifrån upprättad vård- och ^----^----l^-- f::- (l^ L^^-J^-l^r-^- I -I^--^-^^ ^!lìl^+ f::- l^ l^ -1^L^^- ^^* +:J:-^-^ uiiisur'5 iplail, I)lAIltr[ 1 ' [Ur OL' U(Jtrrl(rtrPraLstrr r ÞLAlrtrL rur U.V (,L' Pra1'lÞsr ùurrr LrurËdrE angetts. Socialnämnden överlämnar ärendet till kommunstyrelsen för information samt för beslut om att teckna hyresavtal. Jäv På grund av jäv deltar inte Maria Forsberg (S) i handläggningen i detta ärende. Reservationer Skriftlig reservation till förmån för eget förslag lämnas av Britt-Marie Kjellgren (K). Beslut inklusive handlingar i ärendet skickas till.kommunstyrelsen Justerare: \ t t/tr? MÉ {r;'y /'\ Utdragsbestyrkande: t^-fu+,*

263 LYSEKILS KOMMUN Socialnämnden Sammanträdesprotokoll t31 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Kommunchef Ekonomichef Förvaltningschef Avdelningschef vård och omsorg Ekonom SOK Reservation Allm I 5 Förvaltningsrättens beslut... Reservation. Jag reserverar mig mot beslutet för mitt eget yrkande: Att återemittera ärendet till nästa socialnämndsmöte. Jag anser att grunden att fatta ett bra beslut var otydlig. Britt-Marie Kjellgren Justerare: Wá4 Utdragsbestyrkande:

264 Allm I 5 Förvaltningsrättens beslut... Reservation: Jag reserverar mig mot beslutet for mitt eget yrkande: Att återemittera ärendet till nästa socialnämndsmöte. Jag anser att grunden att fatta ett bra beslut var otydlig. ritt-marie Kjellgre n Kommunistiska Partiet f e w#

265 *** LYSEKILS KOMMUN Tjänsteskrivelse Datum Dnr son sid 1/3 Socialforvaltningen Eva Andersson, LYSFKIL$ KOMfu4UhI RËGiSTNÄTUNËN Nya äldreboendet i Fiskebäck, Lysekil Sammanfattning Kooperativa Hyresgästföreningen Lysekils omsorgsbostäder har i samarbete med socialförvaltningen, berörda intresseorganisationer och personalrepresentanter tagit fram förslag till nybyggnation av äldreboende i Fiskebäck som skall ersätta nuvarande Lysekilhemmet. Boendet skall inr5rmma 6o lägenheter i marþlan, samtliga med egna uteplatser, uppdelade på 6 enheter med ro lägenheter i varje enhet. Boendet inr5rmmer också tillagningskök, dagverksamhet och gemensamma lokaler. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar godkänna planeringen och har för avsikt att förhyra de nya lokalerna i Fiskebäck och flyna dit Lysekilshemmets verksamhet för fortsatt drift. Socialnämnden överlämnar ärendet till kommunstyrelsen för information samt för beslut om att teckna hyresar,tal. Arendet,l'ûN 20T6-09- I 5 Dnr it" it: Kooperativa Hyresgästföreningen Lysekils omsorgsbostäder stiftades Stiftarna är Lysekils kommun och Riksbyggen. Föreningen äger och förvaltar två av kommunens äldreboenden, Stångenäshemmet och Lysekilshemmet. Lysekilshemmet är idag inrymt i lokaler som har ett omfattande renoveringsbehov ochzotz gjordes en utredning i syfte att utreda om man skulle göra en om- och tillbyggnad eller bygga helt nya lokaler. Utredningen resulterade i att en nybyggnation bedömdes som den bästa och mest ändamålsenliga lösningen. Ett antal möjliga områden har studerats för lokalisering av boendet varvid Lysekils kommun har anvisat Fiskebäck som iämplig placering för boendet. Samråd har skett med KPR/KHR och de ställer sig positiva till förslaget. Samsyn råder i ärendet. Detaljplanearbetet är slutfört och den nya detaljplanen vann laga kraft zo16-or-o8. Under våren har projekteringsmöten hållits och nu föreligger förslag till detaljritningar för nytt äldreboende. För att gå vidare i projektet behöver nu Riksbyggen ett beslut från kommunen för att gå vidare med upphandling och uppförande av fastigheten samt att kommunen förharar sig villiga att godta och hyra lokaler för fortsatt drift av Lysekilshemmet i nya lokaler i Fiskebäck. Är /ú E[lpsriennt Lysekils kommun, 453 8o Lysekil I Tel: o5z3-61 3o oo I Fax: o5zg-6t 37 rz I registrator@lysekil.se I

266 *** LYSEKILS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Datum (3) Vår beteckning SON nr Förvaltningens utredning Å,r zoo7 upptäcktes brister i de lokaler som Lysekilshemmet fordarande bedriver sin verksamhet i. zoog gick blockhyresavtalet ut och i samband med detta fick Riksbyggen ett utredningsuppdrag från KSLU avseende att tillskapa trygghetsbostäder. zoro godkändes ett förslag till samarbetsavtal som innebar att Lysekilshemmet och Stångenäshemmet skulle drivas i samarbete mellan Lysekils kommun och Riksbyggen och en Kooperativ hyresrätt bildades efter beslut i KF zoro-rr-16. 2ort-r2-21togs beslut i KF om att en om- och tillbyggnad skulle göras på Stångenäshemmet i Brastad. Samtidi$ gjordes en utredning av Lysekilshemmet där det fanns z alternativ till förändring vid en ev. ombyggnad/nybyggnad. I alternativ r skulle boendeplatserna minskas från 73 till6o och i det andra alternativet skulle minskning ske från ru till 5o platser. 2ot2-oL-L2 genomfördes köpet av Lysekilshemmet från Lysekilsbostäder till den Kooperativa hyresrättsföreningen. zot3-o8-zo redovisades resultatet av utredningsuppdraget och det framgick att en renovering av Lysekilhemmet inte var möjlig på grund av mycket höga kostnader och fysisk otillgänglighet. Istället redovisades ett fiirslag om att bygga ett nyft boende med 53 lägenheter i Fiskebäck som ersättning för Lysekilshemmet. Förslaget redovisades i Individ och Myndighetsnämnden, socialförvaltningen. 2oLg-L2-LT fickvård och Omsorgsnämnden information om att detaljplanearbete för Fiskebäck hade påbö{ats v arvrd beshrt också- togs om intagningsstopp på Lysekilshemmet. Detaljplanen vann laga kraft zo16-or-o8 och ttnder våren zot6 har projektgruppsmöten ägt rum för att detaljplanera äldreboendet i Fiskebäck. I förhållande till tidigare planering har en del förändringar gjorts. Det planerade boendet innehåller 6o lägenheter vilka alla är förlagda i markplan, alla har egna uteplatser och lägenheterna är 34lcr,'rn stora. Lägenheterna fördelas på 6 enheter med ro lägenheter i varje. I boendet finns också gemensamhetsutrymmen som vardagsrum och kök samt verksamhetslokaler. I huset ingår i den nya versionen, ett tillagningskök som skall producera mat till alla hyresgäster i huset samt till besökande. Det finns också en dagverksamhet och dessa ytor är placerade mitt i huset. På ovanvåningen finns personalutrymmen och kontor. Lokalytan uppgår till totalt 5o35larm som fördelas på lägenheter 2088 kvm, gemensamhetsyta i de sex enheterna, r78o kvm och gemensam yta för öwiga funktioner 1167 krrm. Den totala lokaþan utslaget på alla lägenheter på Lysekilshemmet är i dag roo la,'m per lägenhet. I det nya boendet i Fiskebäck blir motsvarande yta 8z krrm. Samtliga lokaler inräknas i detta och den nya planeringen bedöms vara mycket effektivt planerad.

267 *** LYSEKILS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Datum (3) Vår beteckning SON nr Driftskostnaden för fastigheten är beräknad till 9,2 mkr per år vilket motsvarar rszg kr/h, m. Ränta är beräknad till 2,5 o/o och avskri'uning sker med r procent de fcirsta åren. Driftskostnaderna är kalþlerade till4to kr/h,.m och avsättning till underhållsfond kalþleras till5o kr/kvm per år. Hyran för vård- och omsorgsbostäderna kalþleras till 69oo kr/mån vid beräknad infl tning nov Kommunens lokalhyra uppgår till4,3 mkr för samtliga verksamhetslokaler. Kommunens möjligheter att göra momsåtersökning på vård och omsorgslokaler ger sedan t,3 mkr tillbaka. Hyran för gemensamma lokaler kommer således att bli 3,o mkr. Nuvarande hyra är t,6 mkr per år vilket innebär en hyresökning motsvarande 1,4 mkr kr per år. Finansiering av projektet bygger på att befintlig kommunal borgen till föreningen om 118,6 mkr kan fördelas mellan Fiskebäcksprojektet och Stångenäshemmet. Swedbank som är aktuell bank har uttalat att föreslagen tiilämpning är tillgänglig vilket innebär att ingen ny framställan kommer att göras om kommunal borgen. Förslaget om nytt boende innebär en minskning med r3 äldreomsorgsplatser, från nuvarande 7g till6o platser. Planerad byggstart bedöms till juni zott ochberäknat inflyftningsdatum zors-rro1. Eva Förvaltningschef Beslutet skickas till Kommunsþ'relsen Kommunchef Leif Schöndeil Ekonomichef Magnus Andersson Avd. chef vård och omsorg Marina Lindblom Ekonom Ulrika Lind

268 Förutsättningar Nybyggnad äldreboende Fiskebäclç Lysekils kommun Ritningar 2Ot , kompletterad med utökning till 80 lgh (8x10) Nuvarande anläggning förutsätts säljas för minst bokfört värde. Äldrebostäder Antal Vård o omsorgsbostäder 80 Summa bostadsyta 80 Gemensamma ytor boendet 80 Kök och matsal Verksamhetslokaler Tillko mma nde verksa mhetsytor (u ppskattning) Fläktrum Summa total byggnadsyta Yta 34,8 25,5 Summa ' )ot. J-a w ú,pt -/5D LYSf;Kit"Ii KÜMMUN RËGISTNATURËN Sop?8X6 "12-23 A, /6 l) r /5-6?3t 34,8 kvm/lgh 82,5 kvm/lgh Ha di. {ÃN Produktionskostnad Nybyggnadskostnad Fastighetsköp (enligt avtal) Fastighetsbildning fö rrättninga r Lagfart Pantbrev 2% pâ 150 mkr Deta ljpla n (slutredovisad) Utbyggnad VA Momslyft lnvesteringsbidrag Avjämning o oförutsett Summa produkt onskostnad Drirov moms 20t6-o % 80*50*3600 lnklmoms L s L L krlkvm L krlkvm Driftskostnader Ränta inkl borgensavgift Avskrivning Driftskostnader Avsättning till UH-fond Summa driftskostnader 2,5% L,Oyo 410 krlkvm 50 krlkvm krlkvm lntäkter Vård o omsorgsbostäder Lokalhyra gemensamma ytor Lokalhyra kök o matsal Lokalhyra momsade ytor Summa intäkter Antal/ytor Hyra Hyra Resultat i föreningen I,LYo Kommunal nettokostnad Loka lhyra Momsersättning från kommunkontosystemet Borgensavgift Lokalhyra netto På 68 mkr 46s , t20 Utökning till 80 platser 2016-L2-08 Styrelsemöte 20L6-L2-O7

269 Omsorgsboende Fiskebäck, Lysekil preliminär utformning 80 lägenheter q4 v & þ ( sekundär entré J fttnåd teknlk ì Rt:sL:i1 NúR ìñin(:6:n plan 1, utsnitt l*'# 'gtm efem arkitektkontor

270 Omsorgsboende Fiskebäck, Lysekil preliminär utformning 80 lägenheter 3 x kontor vakmäst omklädn ng f<trråd 40 m2 s :l x kontor omklädning ( x)p iràftrrr HYR isdrlsrl)t :N rnc ìn s0r plan 2, utsnitt \*'m/g"m efem arkitektkontor

271 Omsorgsboende Fiskebäck, Lysekil preliminär utformning 80 lägenheter.\7\,t HYR$rii1 rs òtr!ñ Ni:riN ffi. -z 1u'#rr,*tm efem arkitektkontor efem

272 Omsorgsboende Fiskebäck, Lysekil VIND 1:a00 (43) PLAN 2 KOOPTìR{Il!^ å\'rrs[àrr'ssiir EN rnrìrn 1*lhHgflm efem arkitektkontor

273 Omsorgsboende Fiskebäck, Lysekil Ì Rrisrir'rs öe rn NcrN î-'ät,*m efem arkitektkontor

274 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (49) 82 NYA ÄLDREBOENDECENTRA I LYSEKILS KOMMUN BILDANDE AV KOOPERATIV HYRESRÄTTSFÖRENING, FÖRSÄLJNING AV FASTIGHETERNA LYSEKILSHEMMET OCH STÅNGENÄSHEMMET, KOMMUNAL BORGEN MM Dnr: LKS Lysekils kommun och Riksbyggen har sedan februari 2010 i projektform samarbetat med frågan kring omvandling av boende och verksamhetsfunktion på Stångenäshemmet och Lysekilshemmet. Projektet syftar till att via en kooperativ hyresrättsförening som bildas av kommunen och Riksbyggen genomföra planerad omvandling. Projektarbetet är ännu inte klart, men har visat att handlingsalternativ finns för planerad funktion. Projektet föreslår Lysekils kommun att tillsammans med Riksbyggen bilda en kooperativ hyresrättsförening, överlåta ägandet av de aktuella fastigheterna till föreningen och sedan uppdra till föreningen att därefter omvandla fastigheterna i enlighet med det förslag som projektet/föreningen arbetar fram. Alla kostnader som åtgärderna innebär finansieras av föreningen via lån. De kostnader som lånen och driften av fastigheterna innebär finansieras med de hyror som bostäder och lokaler genererar. Kommunen lämnar föreningen kommunal borgen. Föreningen styrs av ett antal dokument och avtal som grundläggs i samband med bildandet av föreningen. Några av dessa är föreningens stadgar som grundas på lagen om kooperativa hyresrätten (2002:93) och det stiftaravtal som tecknas mellan kommunen och Riksbyggen om syfte och ändamål med föreningen. Kommunen frigör 26,0 Mkr i bundet kapital som förbättrar kommunens soliditet, samtidigt som kommunens nuvarande kostnader långsiktigt kan sänkas med 1,1 Mkr/år. Beredning Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse med beslutsunderlag inkl. bilagor. Kommunstyrelsens protokoll , 22. Yrkanden Roland Karlsson (FP), Göte Nyberg (S), Elisabeth Larsson (KD), Christina Rörvall-Dahlberg (C), Klas-Göran Henriksson (S), Torsten Vikingsson (S) och Hans Nordlund (M): bifall till kommunstyrelsens förslag. Göte Nyberg (S): tilläggsyrkande, att kommunstyrelsen tillsammans med Riksbyggen utreder möjligheterna att införa en föreningsstyrelse i varje kommundel. JUSTERING Sign:

275 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (49) Torbjörn Stensson (S) och Ronald Rombrant (LP): att återremittera ärendet för att inhämta socialnämndens yttrande. Stig Berlin (K): avslag på kommunstyrelsens förslag. Klas-Göran Henriksson (S), Torsten Vikingsson (S) och Roland Karlsson (FP): bifall till Göte Nybergs tilläggsyrkande. Propositionsordning Kommunfullmäktige godkänner följande propositionsordning: Proposition på Torbjörn Stenssons m.fl. återremissyrkande mot att avgöra ärendet idag. Om kommunfullmäktige beslutar avgöra ärendet idag, proposition på kommunstyrelsens förslag mot avslag. Proposition på Göte Nybergs m.fl. tilläggsyrkande. Propositioner Ordföranden ställer proposition på Torbjörn Stenssons m.fl. återremissyrkande mot att avgöra ärendet idag och finner, att kommunfullmäktige beslutar avgöra ärendet idag. Omröstning begärs. Kommunfullmäktige godkänner följande propositionsordning: Ja-röst att avgöra ärendet idag. Nej-röst för att återremittera ärendet. Omröstningsresultat Kommunfullmäktige beslutar med 34 ja-röster och 6 nej-röster att avgöra ärendet idag (se omröstningsbilaga). Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens förslag mot avslag och finner, att kommunfullmäktige beslutar bifalla kommunstyrelsens förslag. Ordföranden ställer proposition på Göte Nybergs m.fl. tilläggsyrkande och finner, att kommunfullmäktige beslutar bifalla tilläggsyrkandet. Kommunfullmäktige beslutar att tillsammans med Riksbyggen bilda en kooperativ hyresrättsförening med namnet Riksbyggens kooperativa hyresrättsförening Lysekils äldrebostäder, JUSTERING Sign:

276 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (49) att att att utse tre personer till ordinarie styrelseledamöter i föreningen och tre personer som ersättare, anta stadgar för föreningen i enlighet med upprättat förslag, teckna stiftaravtal med Riksbyggen som reglerar syfte och ändamål med föreningen i enlighet med upprättat förslag, att försälja fastigheten Kronberget 1:82 i Lysekils kommun (Lysekilshemmet) för 21 mnkr till Riksbyggens kooperativa hyresrättsförening Lysekils äldrebostäder enligt senare särskilt upprättat köpekontrakt. Därefter genomför föreningen ombyggnad av fastigheten i enlighet med av socialförvaltningens upprättade riktlinjer. Alternativt kan verksamheten flyttas till annan fastighet som topografiskt lämpar sig bättre för verksamheten och att nuvarande fastighet används för annat ändamål, att försälja fastigheten Tuntorp 4:156 i Lysekils kommun (Stångenäshemmet) för 5 mnkr till Riksbyggens kooperativa hyresrättsförening Lysekils äldrebostäder enligt senare särskilt upprättat köpekontrakt. Därefter genomför föreningen ombyggnad av fastigheten i enlighet med av socialförvaltningens upprättade riktlinjer, att att att att teckna samverkansavtal för respektive fastighet med föreningen enligt upprättat förslag, lämna kommunal borgen till Riksbyggens kooperativa hyresrättsförening Lysekils äldrebostäder på den totala finansieringen av förvärvet av fastigheterna om högst 28,6 mnkr, vidare uppdra till föreningen att arbeta fram ombyggnadsförslag för respektive fastighet som innebär att kommunens långsiktiga behov av vård och omsorgsboende och trygghetsboende tryggas. Förslagen skall utgå från socialförvaltningens upprättade riktlinjer samt kommunstyrelsen tillsammans med Riksbyggen utreder möjligheterna att införa en föreningsstyrelse i varje kommundel. Reservationer Mot beslutet anmäler ledamöterna Stig Berlin och Per-Gunnar Ahlström, båda (K) samt Ronald Rombrant (LP) och Torbjörn Stensson (S) skriftliga reservationer. JUSTERING Sign:

277 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (49) Ärende Nya äldreboendecentra i Lysekils kommun, 82 NÄRVARO- / OMRÖSTNINGSLISTA VOTERING KOMMUNFULLMÄKTIGE NÄRV JA NEJ AVST S Göte Nyberg X X FP Ann-Charlotte Strömwall X X S Klas-Göran Henriksson X X FP Roland Karlsson X X K Yngve Berlin Per-Gunnar Ahlström X X K Britt-Marie Kjellgren Stig Berlin X X S Sven-Gunnar Gunnarsson X X S Anne-Marie Söderström X X S Carina Wallström X X S Margareta Carlsson X X S Micael Melin Bernt Ortner X X S Jan-Erik Andersson X X S Bill Wallberg X X S Margareta Lundqvist X X S Henry Hansen Torbjörn Stensson X X S Anette Björmander X X S Sven Forsberg Anders Nilsson X X S Hasse Ohlsson X X S Klas Mellgren X X S Solveig Aronsson X X S Torsten Vikingson X X FP Curt Olsson Marianne Larsson X X FP Yngve Larsson X X FP Britt-Marie Govik X X FP Britt-Marie Didriksson Burscher X X FP Wictoria Insulan Tom Govik X X FP Carin Friberg Kristina Kihlberg X X FP Lars-Åke Olsson X X C Christina Rörvall-Dahlberg X X C Siw Lycke X X M Hans Nordlund X X M Gerd Persson X X M John Berntsson Jan Ivarsson X X M Leif Jönsson X X M Marita Fermell-Lagrell X X KD Elisabeth Larsson X X MP Inge Löfgren X X MP Susanne Baden X X LP Ronald Rombrant X X LP Ove Kummel - M Mats Karlsson X X 34 6 JUSTERING Sign:

278 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (49) JUSTERING Sign:

279 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (49) JUSTERING Sign:

280 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (49) JUSTERING Sign:

281 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (49) JUSTERING Sign:

282 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (49) JUSTERING Sign:

283 Tjänsteskrivelse Sid 1/3 Datum Dnr LKS Ekonomiavdelningen Magnus Andersson, Taxa för myndighetsutövning - Räddningstjänstförbundet Sammanfattning Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän föreslår reviderade taxor för dels myndighetsutövning och dels service och tjänster för Taxan för myndighetsutövning avser tillsyn och tillstånd enligt Lagen om Skydd mot olyckor (LSO) respesktive Lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Service och tjänster avser serviceuppdrag och tjänster i form av uthyrning av personal och utrustning. Kommunfullmäktige beslutade i februari 2017 om reviderad Taxa för rengöring (sotning) och brandskyddskontroll för Lysekils kommun. Beslutet innefattade även ett överförande av den fortsatta beslutanderätten för denna taxa till förbundet genom en koppling till det s.k. sotningsindexet. Principen med överförande av beslutanderätten till förbundet bör fortsätta med de nu aktuella taxorna och avgifterna. Därmed kommer beslutanderätten för samtliga taxor och avgifter som förbundet använder att ha flyttats till förbundet. Förutsättning för detta är i sin tur att alla tre medlemskommunernas resp. fullmäktige tar likalydande beslut. Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige att besluta: 1. Räddningstjänstförbundet Mitt Bohusläns taxa för myndighetsutövning, enligt redovisad bilaga, fastställs för perioden Räddningstjänstförbundet Mitt Bohusläns avgifter för service och tjänster, enligt redovisad bilaga, fastställs för perioden Taxa och avgifter årligen justeras med PKV-index enligt SKLs budgetcirkulär för oktober månad året innan 4. Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän bemyndigas att justera taxa och avgifter enligt beslutat index och att detta skall gälla från och med Ärendet Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän föreslår reviderade taxor för dels myndighetsutövning och dels service och tjänster för Taxan för myndighetsutövning avser tillsyn och tillstånd enligt Lagen om Skydd mot olyckor (LSO) respesktive Lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Service och Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

284 TJÄNSTESKRIVELSE 2(3) Datum tjänster avser serviceuppdrag och tjänster i form av uthyrning av personal och utrustning. Förslaget till nya taxor redovisas i bilaga ( Taxor och avgifter 2017 ). Uppräkningen är 3,1 % jämfört med 2016 och motsvarar ungefär löneuppräkningen mellan 2016 och PKV-index enligt Sveriges Kommuner och Landstings budgetcirkulär i oktober 2016 var 2,7 %, varav lönedelen svarade för 3,0 %, för De nya taxorna kan träda ikraft tidigast på grund av mötesordningen i de tre medlemskommunernas respektive fullmäktigeförsamlingar. I enlighet med tidigare beslut om Taxa för rengöring (sotning) och brandskyddskontroll föreslås att förbundet bemyndigas att from 2018 även besluta om dessa taxor/avgifter baserat på Sveriges Kommuner och Landstings s.k. PKVindex enligt budgetcirkuläret för oktober månad respektive år. Samtliga taxor och avgifter som finns inom förbundet kommer därmed att ha bemyndigats förbundet att fatta beslut om. Förvaltningens synpunkter Kommunfullmäktige beslutade i februari 2017 om reviderad Taxa för rengöring (sotning) och brandskyddskontroll för Lysekils kommun. Detta beslut innefattade även ett överförande av den fortsatta beslutanderätten för denna taxa till förbundet genom en koppling till det s.k. sotningsindexet. Detta sistnämnda, att koppla beslutanderätten till given/givna förutsättningar, är nödvändigt för att inte komma i konflikt med den av förbundet nämnda domen från Högsta förvaltningsdomstolen. Förvaltningen menar att principen med överförande av beslutanderätten till förbundet bör fortsätta med de nu aktuella taxorna och avgifterna. Därmed kommer beslutanderätten för samtliga taxor och avgifter som förbundet använder att ha flyttats till förbundet. Förutsättning för detta är i sin tur att alla tre medlemskommunernas resp. fullmäktige tar likalydande beslut. Således föreslås att beslut om taxan för myndighetsutövning from 2018 överföres till förbundet och kopplas till Sveriges Kommuner och Landstings s.k. PKV-index i deras oktobercirkulär. Detta index, fast då från motsvarande cirkulär i februari, används numera för beräkning av förslaget till kommande års medlemsavgift till förbundet. Principen om detta har beslutats av kommunstyrelsen ( Överenskommelse avseende medlemsavgift till Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän ). Motsvarande hantering föreslås ske av avgifterna för service och tjänster. Skälet till valet av PKV-index per oktober istället för februari är en önskan att få så aktuellt indextal som möjligt inför det år som taxan/avgifterna avser. Ikraftträdandet av de nya taxorna kan ske tidigast på grund av mötesordningen för de olika fullmäktigeförsamlingarna i de tre medlemskommunerna. Leif Schöndell Kommunchef Magnus Andersson Ekonomichef

285 TJÄNSTESKRIVELSE 3(3) Datum Bilaga/bilagor Sammanträdesprotokoll förbundsdirektionen, Tjänsteskrivelse Räddningsförbundets taxa och avgifter 2017, Beslutet skickas till Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän

286

287

288

289

290

291

292

293

294

295

296

297

298

299

300 Tjänsteskrivelse Sid 1/1 Datum Dnr LKS Avdelning för verksamhetsstöd Anna-Karin Sagvall, Informationsplan vid krisinformation för Lysekils kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta upprättad Informationsplan vid krisinformation för Lysekils kommun. Dokumentet ersätter tidigare Informationsplan vid extraordinära händelser för Lysekils kommun med diarienummer som reviderades av kommunfullmäktige Ärende Informationsplanen vid krisinformation för Lysekils kommun är framtagen i enlighet med Lysekils kommuns krisledningsplan. Informationsplanen vid krisinformation beskriver hur kommunen centralt organiserar, samordnar, samverkar och leder informationsarbetet vid en redan inträffad kris eller vid en förvarning om en kris eller samhällsstörning. Förvaltningens synpunkter Informationsplanen vid krisinformation utgör grunden för informationsarbetet på central nivå vid en kris. Den utgår ifrån Lysekils kommuns krisledningsplan och fastställer krisinformationsgruppens utformning och arbetsuppgifter. Med informationsplanen vid krisinformation har vi skapat en förmåga att agera proaktivt och med flexibilitet i händelse av kris. Denna informationsplan vid krisinformation ersätter den tidigare Informationsplan vid extraordinära händelser för Lysekils kommun med diarienummer som reviderades av kommunfullmäktige Leif Schöndell Kommunchef Anna-Karin Sagvall Kommunikatör Bilagor Lysekils kommuns informationsplan vid krisinformation Beslutet skickas till Kommunikatör Säkerhetssamordnare Samtliga förvaltningar och bolag Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

301 >> Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Informationsplan vid krisinformation

302 Fastställt av: Datum: För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för: Dokumentet gäller till och med: Kommunfullmäktige , xx Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Alla nämnder, förvaltningar och bolag Kommunstyrelsen har rätt att göra revideringar i informationsplanen under löptiden. Dokumentansvarig: Kommunikatör Dnr: LKS Sida 2 av 7

303 Informationsplan vid krisinformation Innehåll Riktlinjer för..... Fel! Bokmärket är inte definierat. Inledning... 4 Syfte... 4 Målsättning... 4 Organisationsstruktur central krisledning... 4 Aktivering av informationsfunktionen... 5 Organisering av krisinformationsgruppen... 5 Informationskanaler... 5 Press och media... 6 Informationsnumret Krisinformation.se... 6 Lysekils kommuns kommunala bolag... 6 Övriga aktörer... 6 Gällande denna plan... 6 Bilagor... 6 Sida 3 av 7

304 Inledning Lysekils kommuns informationsplan vid krisinformation beskriver hur kommunen organiserar sitt kommunikationsarbete vid en kris. Informationsplanen bygger på Lysekils kommuns krisledningsplan och är ett verktyg i krisledningsarbetet. Syfte Syftet med Lysekils kommuns informationsplan vid krisinformation är att: Före krisen inträffar klargöra informationsfunktionen och dess uppgifter och ansvarsförhållanden vid en kris eller extraordinär händelse. Under krisen ha en god förmåga att flexibelt och proaktivt hantera händelsen. Efter krisen tillvarata erfarenheterna från händelsen och dra lärdom av dessa. Målsättning Lysekils kommuns målsättning med informationsplanen vid krisinformation är att: Ge alla medborgare och andra aktörer bästa möjliga förutsättningar att fatta egna kloka beslut genom att förse dem med snabb, öppen och korrekt information. Säkerställa bevarat förtroende för den kommunala verksamheten. Organisationsstruktur central krisledning Lysekils kommuns centrala krisledning är organiserad enligt figuren nedan. Funktionen kommunikatör ingår i krisledningsstaben och vid behov fattar kommunchefen beslut om att sammankalla krisinformationsgruppen. Sida 4 av 7

305 Aktivering av informationsfunktionen När kommunchefen bedömer att en händelse befinner sig i beredskapsnivå 2 ska krisledningsstaben underrättas. Krisledningsstaben är en tjänstemannastab och består av kommunstyrelseförvaltningens ledningsgrupp, kommunikatör, säkerhetssamordnare samt representant från LEVA i Lysekil AB. Vid beredskapsnivå 2 ska informationsfunktionen förbereda en kommunikationsstrategi om situationen kräver kommunikationsinsatser. Om situationen utvecklas till beredskapsnivå 3 ska kommunchefen fatta beslut om att förstärka funktionerna information, bemanning- och service samt lägesuppföljning. Om kommunchefen beslutar att förstärkning behövs inom funktionen information sammankallas krisinformationsgruppen. Organisering av krisinformationsgruppen Krisinformationsgruppen är organiserad enligt följande funktioner: Kriskommunikationsansvarig samt biträdande kriskommunikationsansvarig. Publicerare på intranät, externa webbplatser samt sociala medier. Funktionen ansvarar också för att göra interna e-postutskick samt att hålla kontakt med och förse informationsnumret och informationssidan krisinformation.se med information. Besvarare för sociala medier samt frågor via e-post. Kontaktperson media som besvarar frågor i ett första akut skede. Upplysningscentral som besvarar frågor från allmänheten via telefon. Vid en kris som kräver att krisinformationsgruppen är fullt bemannad ska växeln hänvisa till upplysningscentralen i frågor som rör händelsen. Registraturen ska vidarebefordra inkomna mail som rör händelsen till besvarare för e-post. Informationskanaler Lysekils kommun har möjlighet att använda följande direkta informationskanaler, det vill säga informationskanaler som kommunen helt styr över: Intranät E-postutskick till chefer och medarbetare Externa webbplatser som kommunen är ansvarig för Sociala medier där kommunen finns representerad Anslag och affischer på strategiska platser runt om i kommunen Sida 5 av 7

306 Lysekils kommun har möjlighet att använda följande indirekta informationskanaler, det vill säga kanaler där vi kan förmedla information och budskap, men inte styr över den slutliga kommunikationen: Press och media Via pressmeddelanden, presskonferenser och kommunens mediakontaktperson. Informationsnumret SOS Alarm ansvarar för informationsnumret dit allmänheten kan ringa för att få information om allvarliga samhällsstörningar. Lysekils kommun har möjlighet att förse med information om en extraordinär händelse. Krisinformation.se Krisinformation.se är en webbplats som drivs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Allmänheten kan vända sig till krisinformation.se för att få information om allvarliga samhällsstörningar. Lysekils kommun har möjlighet att förse krisinformation.se med information om en extraordinär händelse. Lysekils kommuns kommunala bolag Lysekils kommun och de kommunala bolagen behöver vid en extraordinär händelse samordna sin kommunikation och förse allmänheten med samlad information. Grundförutsättningen är att den extraordinära händelsen främst ska hanteras där den inträffar och att övriga aktörer hänvisar till informationskällan. Övriga aktörer Vid en extraordinär händelse har Lysekils kommun möjlighet att ta stöd av VG-stab, som är en resurs hos Länsstyrelsen, för att stärka upp informationsfunktionen. Gällande denna plan Detta är Lysekils kommuns informationsplan för extraordinära händelser enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Den ska revideras och fastställas av Kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Bilagor Bilagor till denna plan fastställs av kommunchef och omfattar bland annat checklistor, funktionslistor, kontaktlistor, mallar med mera och är tänkt att utgöra ett stöd i krisinformationsarbetets olika skeenden. Dessa bilagor uppdateras två gånger per år eller när ett uppenbart behov av uppdatering har uppstått. Sida 6 av 7

307 Postadress: LYSEKIL Besöksadress Stadshuset, Kungsgatan 44 Tel: E-post Webbplats: lysekil.se Tänk på miljön innan du skriver ut Sida 7 av 7

308 Tjänsteskrivelse Sid 1/1 Datum Dnr LKS Kommunstyrelseförvaltningen Christian Martins, Svar på motion om vägbelysning för nedre Lycke till Kråkestan (Brastad/Rixö) Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att motionen ska anses besvarad med hänvisning till vad som anförts i kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse. Ärendet Jessika Södergren, Marthin Hermansson m.fl. (V) har i en motion föreslagit att man sätter upp solladdad LED-gatubelysning på sträckan. Genom att använda denna typ av belysning behöver inte kabel grävas ner samtidigt som man nyttjar solen som energikälla. Kommunfullmäktige beslutade remittera motionen till kommunstyrelsen. Förvaltningens synpunkter Den aktuella vägsträckan är kvällstid relativt mörk och utgör ett populärt promenadstråk. Ungdomar rör sig utmed vägen till och från skola vilket kan utgöra en trafikfara. Motionärerna menar att åtgärder i form av uppsättande av LEDbelysning skulle kunna lösa problematiken. Då den aktuella vägen är en regional väg och därmed ligger under Trafikverkets ansvar, har förvaltningen varit i kontakt med Trafikverket som inte ser något inget hinder för att vägen kompletteras med belysning, men att man inte har planer eller medel för att göra detta. Leif Schöndell Kommunchef Christian Martins Administrativ chef Bilagor Motion Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 35 Beslutet skickas till Motionärerna Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

309 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (17) 35 Motion om att sätta upp solladdad L.E.D gatubelysning på sträckan nedre Lycke till Kråkestan (Brastad/Rixö) Dnr: LKS Jessika Södergren och Marthin Hermansson (V) har i en motion tillsammans med sina partikamrater föreslagit att man sätter upp solladdad L.E.D gatubelysning på sträckan Genom att använda denna typ av belysning behöver inte kabel grävas ner och vi nyttjar solen som energi källa. Kommunfullmäktiges ordförande har remitterat motionen till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Motion Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna ordförandes beslut. Beslutet skickas till Motionärerna Kommunstyrelsen Justerare: Utdragsbestyrkande:

310 Vä nsterpa rtiet Lyseki I LYSEKI LS þ{*mmun RtrfiiS"i'iì;\îLltîi:N LK1 zst6 -oz- z z Motion 2O1,6-O2-L7 Vägbelysning nedre Lycke till Kråkestan (Brastad/Rixö). ib ll:,r ot I 3t7 14LD Vägen mellan nedre delen av Lyckebacken och Kråkestan i Brastad är kvällstid mycket mörk. Sträckan är så pass rak att det inte ger en naturlig hastighets sänkning men svänger samtidigt så att skymd sikt bitvis uppstår. Här är ett populärt promenad stråk samt att ungdomar boende i området på väg till och från skola, aktiviteter och bad både cyklar och går just här. Detta är inget nytt problem det har alltid varit på det här viset. Men ny teknik kan underlätta och göra åtgärder mer kostnadseffektiva. Vi föreslår att det sätts upp sol laddad L.E.D gatubelysning på sträckan. Genom att använda denna typ av belysning behöver inte kabel grävas ner och vi nyttjar solen som energi källa. Bernt Säll Lina Säll Marthin Hermansson Jessika Södergren Håkan Smedja

311 Tjänsteskrivelse Sid 1/1 Datum Dnr LKS Avdelning för verksamhetsstöd Mari-Louise Dunert, Redovisning av besvarade medborgarförslag som nämnder och styrelser har besvarat Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige ta del av redovisningen. Ärendet Kommunfullmäktige kan besluta enligt kommunallagen 5 kap 25 om att överlämna besvarade av medborgarförslag till andra nämnder och styrelser. Under 2016 inkom tolv medborgarförslag till kommunen, kommunfullmäktige har besvarat fyra förslag, ett medborgarförslag var ofullständigt, det saknades adress och telefonnummer samt underskrift saknades. Socialnämnden och utbildningsnämnden har besvarat tre medborgarförslag, som redovisas nedan. utegym/fitnesscenter centralt i kommunen UBN , 104 att införa reflexväst och jackor samt hängselbyxor till hemtjänst- och boendepersonal att Lysekils kommun väljer att gå med i samverkande sjukvård SON , 326 SON , 9 Leif Schöndell Kommunchef Mari-Louise Dunert Nämndsekreterare Beslutet skickas till Avdelningen för verksamhetsstöd Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se