Handlingar. Kollektivtrafiknämnden

Transkript

1 Handlingar Kollektivtrafiknämnden

2 KOLLEKTIVTRAFIKSEKRETARIATET Suzanne Frej KALLELSE Sammanträde Plats: Hotel och konferens Carlia, Uddevalla Ledamöter Lena Malm (S) Robert Sandberg (S) Carina Gullberg (S) Hans Strandberg (S) Fredrika Almqvist (S) Gunilla Levén (M) Johan Björkman (M) Mikael Staxäng (M) Mattias Tykesson (M) Jimmie Stranne (SD) Ulrika Frick (MP) Egon Frid (V) Daniel Andersson (FP) Roland Karlsson (C) Benny Strandberg (KD) Ersättare Robert Andersson (S) Marie Raask (S) Parham Pourbayramian (S) Conny Johansson (S) Yasin Abbes (S) Björn Thodenius (M) Henrik Josten (M) Kristian Vramsten (M) Helen Granbom Angerheim (SD) Martin Solberg (MP) Maria Kjellberg (MP) Helen Engholm (V) Hans Broberg (FP) Lars-Gunnar Larsson (C) Olle Engström (KD) Sammanträde med Kollektivtrafiknämnden 19 mars Sammanträdet börjar kl. 09:30 Kaffe o smörgås från kl. 08:45 Avslut c:a kl. 13:30 (ingen lunch serveras i nämndens regi går att beställa på egen hand) Vänligen observera! OBS: anmälan om närvaro/frånvaro till suzanne.frej@vgregion.se, eller , snarast möjligt. Tack på förhand. Ordinarie ledamot som har förhinder ombeds även meddela ersättare. Förslag på kollektivtrafiksförbindelser till Uddevalla C. 19 mars. Avgång Ankomst Förbindelse Borås 06:53 08:54 Västtågen (direkt) Gullspång (05:50) (10:02!!) Västtågen (se alt från Skövde) Skövde 07:00 08:54 Västtågen Falköping 07:21 08:54 Västtågen Mellerud 07:40 08:45 SJ regional + buss 860 fr THN Vänersborg 08:30 08:54 Västtågen Med reservation för eventuella ändringar Om ni tar bilen, tänk på att samåka! Postadress Besöksadress Telefon Kollektivtrafiksekretariatet S Hamngatan Box 1031 Göteborg Göteborg

3 1 (2) Föredragningslista Sammanträde med kollektivtrafiknämnden den 19 mars 2015 Plats: Hotell och konferens Carlia i Uddevalla Tid: Kl. 09:30-13:30 c:a Kaffe o smörgås från kl. 08:45 Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Ev. tillkommande ärenden Genomgång av ärenden (kortare gruppmöte efter behov) Beslut Mötet avslutas senast 13:30 1. Informationsärenden Dnr A Lägesrapporter: - Spårvagnsfrågor - Stadsmiljöavtal - Pris- och sortimentstrategi - Rapport från BHU-mötet 3 mars - Rapport från finansieringskonferens i Malmö 3-4 mars Muntligt Ulrika F (deltagare rapporterar) B Redovisning årlig uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet Muntligt/Skriftligt C Fördjupningsrapport SKL Öppna jämförelser för kollektivtrafiken så kan jämförelserna om kollektivtrafiken bli bättre Skriftligt D Nationella arenan Muntligt E Målbild för stomnät Göteborg-Mölndal-Partille Muntligt F G Scenarioanalyser för att finansiera kollektivtrafikens framtida underskott Delstudie Trafikförsörjningsprogram: Stråket Göteborg-Borås, framtida kollektivtrafiksystem och bebyggelse Muntligt/skriftligt Muntligt Postadress: Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: kollektivtrafik@vgregion.se

4 Föredragningslista från kollektivtrafiknämnden, (2) H I J Information om uppdrag från regionfullmäktige: Ta pågatågseffekten till Västra Götaland Information angående remiss från Näringsdepartementet Res lätt med biljett Information om genomförande av VG2020 och kopplingen till trafikförsörjningsprogrammet Muntligt/skriftligt Skriftligt Skriftligt 2. Beslutsärenden Dnr 1 Yttrande över remiss Förslag till Västra Götalandsregionens program för klimatväxling 2 Val av två representanter till samrådet för samordning av regionens externa samarbete Delegeringsbeslut För kännedom - Västtrafik styrelse: Genomförandeplan Tåg Västtrafik styrelse: Nytt tågstopp Säve - Gemensam skrivelse från berörda kommuner ang. senareläggning av tåglinje Säffle-Göteborg - Sommartrafik Lysekilsbanan RUN - Struktur för styrande dokument RS - Upphandling av ny spårvagn M33 förfrågningsunderlaget nu distribuerat Övriga frågor Ulrika Frick Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (

5 Informationsärenden KTN A Lägesrapporter: - Spårvagnsfrågor - Stadsmiljöavtal - Pris- och sortimentstrategi - Rapport från BHU-mötet 3 mars - Rapport från finansieringskonferens i Malmö 3-4 mars Muntligt Ulrika F (deltagare rapporterar) B Redovisning årlig uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet Muntligt/Skriftligt C Fördjupningsrapport SKL Öppna jämförelser för kollektivtrafiken så kan jämförelserna om kollektivtrafiken bli bättre Skriftligt D Nationella arenan Muntligt E Målbild för stomnät Göteborg-Mölndal-Partille Muntligt F G Scenarioanalyser för att finansiera kollektivtrafikens framtida underskott Delstudie Trafikförsörjningsprogram: Stråket Göteborg-Borås, framtida kollektivtrafiksystem och bebyggelse Muntligt/skriftligt Muntligt H I J Information om uppdrag från regionfullmäktige: Ta pågatågseffekten till Västra Götaland Information angående remiss från Näringsdepartementet Res lätt med biljett Information om genomförande av VG2020 och kopplingen till trafikförsörjningsprogrammet Muntligt/skriftligt Skriftligt Skriftligt

6 årlig uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet

7 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Västra Götalandsregionen Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Maria Larsson Telefon: E-post: Till kollektivtrafiknämnden Redovisning om årlig uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet Förslag till beslut 1. Kollektivtrafiknämnden lägger informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Den årliga uppföljningen av trafikförsörjningsprogrammet visar att både marknadsandelen och resandet är i stort sett oförändrat under 2014, efter flera år med en stadig ökning. Däremot visar målen om miljöpåverkan och tillgänglighet en tydlig förbättring. Både resenärernas och invånarnas nöjdhet ligger på en fortsatt låg nivå men visar ändå på en marginell ökning. Uppföljningen har skickats ut till kommunerna, som en del av remissen för den årliga avstämningen. Uppföljningen utgör ett viktigt underlag för att vidareutveckla kollektivtrafiken genom nämndens uppdrag till Västtrafik. På nämndens möte 19 mars redovisas uppföljningen med möjlighet till frågor och diskussion. Kollektivtrafiksekretariatet Ulrika Bokeberg Kollektivtrafikdirektör Maria Larsson Analysansvarig Bilaga Uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet 2014 Postadress: Kollektivtrafiksekretariatet Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Telefon: Webbplats: E-post: kollektivtrafik@vgregion.se

8 2014 års uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet

9 Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Det övergripande målet... 6 Delmål 1: Resandet fördubblas... 9 Delmål 2: Nöjdhet procent Delmål 3: Förbättra för alla resenärsgrupper Delmål 4: Miljöpåverkan minskas

10 Sammanfattning 2012 fastställde regionfullmäktige trafikförsörjningsprogrammet för kollektivtrafiken i Västra Götaland. Programmet sträcker sig fram till 2025 och följs upp en gång per år. Föreliggande uppföljning avser helår Trafikförsörjningsprogrammet innehåller ett övergripande mål att kollektivtrafikens marknadsandel skall öka. Till det övergripande målet kopplas fyra delmål ett resandemål, ett nöjdhetsmål, ett tillgänglighetsmål och ett miljömål. Resandet under de senaste tolv månaderna varit i stort sett oförändrat jämfört med året dessförinnan. Om 2014 års resande jämförs med år 2012 är den totala ökningen sju procent. En stor del av den ökningen beror på införandet av trängselskatt i Göteborg i januari Bedömningen är att det fortfarande finns goda möjligheter att nå resandemålen till De flesta resenärerna är nöjda med sin senaste resa, men nöjdheten generellt med kollektivtrafiken ligger på 54 procent. En förhållandevis låg nivå, men med en marginell ökning jämfört med föregående år. Med denna utvecklingstakt bedöms det svårt att nå målet med procents nöjdhet. Kollektivtrafikens tillgänglighet för alla resenärsgrupper utvecklas totalt sett åt rätt håll. Åtgärderna sker i huvudsak genom anpassning av fordon och hållplatser som båda går åt rätt håll men något för långsamt när det gäller anpassning av hållplatser. Det är stor variation mellan olika kommuner. Långsiktigt fram till år 2025 bedöms det möjligt att nå målet men kortsiktigt fram till år 2016 behöver takten öka för att anpassa hållplatserna. Uppföljningen visar generellt sett en positiv utveckling i riktning mot miljömålet. Redan 2014 uppnås målen till 2016 när det gäller andel förnybara drivmedel och utsläpp. Kollektivtrafikens miljöpåverkan minskar i snabbare takt än vad gällande lagstiftning påbjuder. Däremot utvecklas inte energiförbrukningen i rätt riktning. 2

11 Inledning Trafikförsörjningsprogrammet styrande Västra Götalandsregionen är regional kollektivtrafikmyndighet enligt kollektivtrafiklagen från Varje kollektivtrafikmyndighet ska enligt lagen ta fram ett regionalt trafikförsörjningsprogram. Trafikförsörjningsprogrammet fastställdes av regionfullmäktige i hösten Syftet med programmet är att beskriva kollektivtrafikens strategiska inriktning och att vara vägledande för kollektivtrafiknämndens uppdrag till Västtrafik. Programmet har en långsiktig målbild som sträcker sig till år Trafikförsörjningsprogrammet följs upp för tredje gången Det regionala trafikförsörjningsprogrammet följs upp en gång per år. Syftet med uppföljningen är att visa hur kollektivtrafiken utvecklas i jämförelse med målen. Uppföljningen är också viktig som underlag för prioriteringar. Figur 1 Mål och indikatorer för kollektivtrafiken som beslutats av Västra Götalandsregionen Det övergripande målet i trafikförsörjningsprogrammet är att kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv och konkurrenskraftig region. Målet är preciserat med fyra delmål med strategier. Uppföljningen genomförs med hjälp av indikatorer för både det övergripande målet och för delmålen (Tabell 1). För att visa både nuläge och trend redovisas indikatorerna med basår 2010 samt för uppföljningsåret Observera att några av indikatorerna inte följs upp årligen, till exempel tillgänglighet och arbetsmarknadsregioner. Några indikatorer har också tillkommit och en har tagits bort. 3

12 Tabell 1 Sammanfattning av måluppfyllnaden, trend från år 2010 samt det senaste årets utveckling Mål Måltal Bedömning av måluppfyllelse till 2025 Övergripande mål: Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv och konkurrenskraftig region Kollektivtrafiken står för 33 % av de motoriserade resorna i Västra Götaland. I Göteborgsregionen står kollektivtrafiken för 40 % av de motoriserade resorna. OK Vi är på gång att nå målet. Bedömning av måluppfyllelse till 2016 OK Vi är på gång att nå målet. Indikatorer Ö1. Kollektivtrafikens motoriserade marknadsandel Ö2. Kollektivtrafikens motoriserade marknadsandel Göteborgsregionen Ö3. Regionförstoring Ö4. Regionförtätning Trend från 2010* Utveckling Ö5. Andel invånare som är nöjda med kollektivtrafiken Delmål 1: Resandet med kollektivtrafiken 2025 ska fördubblas i förhållande till 2006 Delmål 2: Minst % av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken 2025 Kollektivtrafiken ska öka till 380 miljoner resor Minst % av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken 2025 Bra Vi bedömer att målet till 2025 kommer att nås. Ok Vi är på gång att nå målet. Varning Vi är inte riktigt nära att nå målet. Varning Vi är inte riktigt nära att nå målet Antal resor gjorda med kollektivtrafiken 1.2 Kollektivtrafikens restidskvot i prioriterat kollektivtrafiknät 1.3 Förändring i trafikutbudet 1.4 Andelen invånare med mindre än 45 minuter till sin delregionala huvudort 1.5 Utbud av kommersiell trafik 1.6 Kostnad per utbudskilometer för Västtrafik (SEK) 1.7 Andel av ersättning till trafikoperatörer som styrs av resandeincitament 2.1. Andelen resenärer som är nöjda med kollektivtrafiken 2.2 Andelen utförda turer med kollektivtrafiken 2.3 Andelen turer som är punktliga 2.4 Andelen invånare med mindre än 30 minuter till sin kommunala huvudort 2.5 Allmänhetens upplevelse av förseningar i kollektivtrafiken Delmål 3: Kollektivtrafiken ska beakta alla resenärsgruppers behov. Det ska finnas ett utpekat nät som är tillgänglighetsanp assat för att möjliggöra hela resan Det utpekade nätet ska bestå av minst 770 hållplatser år % av kollektivtrafikens fordon skall vara anpassade Bra Vi bedömer att målen kommer att nås till Ok Vi är på gång att nå våra mål. 3.1 Andel anpassade fordon 3.2 Andel anpassade prioriterade knutpunkter och hållplatser 3.3 Andel knutpunkter med ledsagning Kvalitativ uppföljning av aktiviteter 4

13 Mål Måltal Bedömning av måluppfyllelse till 2025 Delmål 4: Kollektivtrafiken ska utvecklas så att den både minskar transportsektorns miljöpåverkan och sin egen miljöpåverkan till 2025 År 2025 ska personresandets negativa påverkan minskas genom att marknadsandelen för kollektivtrafik är minst 33 %. 95 % av kollektivtrafikens persontransportarbete ska utföras med fossilfri energi År 2025 ska kollektivtrafiken använda 25 % mindre energi per persontransportarbete jämfört med Bra Vi bedömer att målen kommer att nås till Bedömning av måluppfyllelse till 2016 Bra Vi bedömer att målen för 2016 kommer att nås. Indikatorer 4.1 Andel fordonskm med biodrivmedel och el 4.2 Utsläpp av kväveoxider och partiklar per fordonskm 4.3 Energianvändning för buss (kwh/personkm) Kvalitativ uppföljning av mobility managementåtgärder Trend från 2010* Utveckling År 2025 ska kollektivtrafikens utsläpp av kväveoxider och partiklar per personkm ha minskat med minst 60 % jämfört med *Bedömningen av trenden är baserad på statistik från föregående års uppföljning. Går åt rätt håll Oförändrat Går åt fel håll Går ej att bedöma/ej aktuell att bedöma 5

14 Det övergripande målet Det övergripande målet har fokus på hållbarhet. Med den negativa påverkan som dagens transporter har på miljön är det nödvändigt att kraftigt öka det kollektiva resandet och se kollektivtrafiken som en plattform i ett framtida hållbart transportsystem. Tabell 2 Övergripande mål för kollektivtrafiken Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv och konkurrenskraftig region. Måltal Kollektivtrafiken står för 33 % av de motoriserade resorna i Västra Götaland. I Göteborgsregionen står kollektivtrafiken för 40 % av de motoriserade resorna. Bedömning av måluppfyllelse till 2025 OK Vi är på gång att nå målet Bedömning av måluppfyllelse till 2016 OK Vi är på gång att nå målet Indikatorer Ö1. Kollektivtrafikens motoriserade marknadsandel Ö2. Kollektivtrafikens motoriserade marknadsandel Göteborgsregionen Ö3. Regionförstoring Ö4. Regionförtätning Trend från 2010* Utveckling Ö5. Andel invånare som är nöjda med kollektivtrafiken *Bedömningen av trenden är baserad på på statistik från föregående års uppföljning. Målet är att fler ska nyttja kollektivtrafiken och det ska ske en överflyttning från andra motoriserade färdmedel till kollektivtrafiken. Målet handlar också om regionförstoring och vikten av en attraktiv kollektivtrafik i en tillväxtregion. Det ska även finnas en grundläggande tillgänglighet för alla invånare, oavsett var man bor och vilka förutsättningar man har. Ö1 Ö2: Kollektivtrafikens motoriserade marknadsandel Kollektivtrafikens motoriserade marknadsandel motsvarar resandet med kollektivtrafik och taxi dividerat med resandet med kollektivtrafik, taxi, bil, moped och motorcykel. Andelen resor med kollektivtrafik i Västra Götaland samt Göteborgsregionen (inklusive Kungsbacka) har ökat de senaste åren enligt Kollektivtrafikbarometern 1, vilket visas i Figur 2 på nästa sida, men i stort sett ligger 2014 på samma nivå som Kollektivtrafikbarometern är en branschgemensam kvalitets och attitydundersökning som drivs och utvecklas av branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik. 6

15 40% Kollektivtrafikens motoriserade marknadsandel 35% 30% 25% 20% Västra Götaland Göteborgsregionen (inklusive Kungsbacka) Figur 2 Utveckling av kollektivtrafikens motoriserade marknadsandel utifrån Kollektivtrafikbarometerns resultat för år Ö3: Regionförstoring; antal lokala arbetsmarknadsregioner och befolkningsstorlek Regionförstoring avser vidgade lokala arbetsmarknader (LA), vilket enligt utredningar gynnar sysselsättningen och den ekonomiska utvecklingen. De definieras utifrån pendlingsstatistik från SCB. Kollektivtrafiken har en viktig funktion att möjliggöra en hållbar regionförstoring. Idag finns det åtta LA regioner i Västra Götaland (inklusive Åmål som tillhör Karlstad, se Figur 3 nedan), jämfört med 13 LA regioner år Figur 3 Lokala arbetsmarknader i Västra Götaland år 2013 samt nattbefolkning i respektive arbetsmarknad Ö4: Regionförtätning; ökad pendling inom LA regioner Regionförtätning beskriver huruvida befintliga arbetsmarknadsregioner stärks genom att pendlingen ökar. Indikatorn beräknas som ökningen av all pendling mellan kommunerna i en lokal arbetsmarknad dividerat med hela den förvärvsarbetande nattbefolkningen. I Tabell 3 visas pendlingsökningen mellan år 2005 och 2013 i förhållande till nattbefolkningen 2013 inom en LAregion. Samtliga regioner uppvisar ökad pendling, vilket tyder på att arbetsmarknadsregionerna förstärkts under denna period. Särskilt gäller det arbetsmarknadsregionerna kring de fyra huvudnoderna i Västra Götaland. 7

16 Tabell 3 Antal invånare per lokal arbetsmarknad samt förändrad pendling (antal personer) mellan år 2005 och år LA region Nattbefolkning Pendlingsökning/ nattbefolkning Göteborg ,4 % Trollhättan Vänersborg ,41 % Borås ,01 % Skövde ,86 % Lidköping Götene ,39 % Strömstad ,92 % Bengtsfors Dals Ed ,84 % Karlstad (Åmål ingår) ,81 % Källa: SCB Ö5: Andelen invånare som är nöjda med kollektivtrafiken De senaste åren har nöjdheten hos invånarna varit runt 45 procent och andelen missnöjda har minskat ett par procentenheter under 2014 jämfört med tidigare år (Figur 4). 2 Det bör dock betonas att nöjdheten hos resenärerna är betydligt högre (se indikator 2.1). 100% Invånarnöjdhet % 60% 40% 20% Missnöjda Varken eller Nöjda 0% Figur 4 Nöjdhet bland invånarna i Västra Götaland år Källa: Kollektivtrafikbarometern 2 Siffran avser länet Västra Götaland, inte Västtrafiks område där även Kungsbacka ingår. Källa: Kollektivtrafikbarometern, Svensk Kollektivtrafik. 8

17 Delmål 1: Resandet fördubblas För 2025 gäller att resandet ska öka till ca 380 miljoner resor, med ett delmål år 2016 på 304 miljoner resor (Figur 5). Utgångspunkten är att den huvudsakliga resandeökningen ska utgöras av bilister som väljer att ställa bilen och istället resa med kollektivtrafiken. Under 2006 genomfördes 201 miljoner resor med kollektivtrafiken. För att tågtrafiken ska kunna öka krävs en kraftig ökning av järnvägens kapacitet, och av den anledningen har det långsiktiga målet för tågtrafiken flyttats fram till Tabell 4 Delmål resande Måltal Kollektivtrafiken ska öka till 380 miljoner resor Resandet med kollektivtrafiken 2025 ska fördubblas i förhållande till Bedömning av måluppfyllelse till 2025 Bra Vi bedömer att målet till 2025 kommer att nås Bedömning av måluppfyllelse till 2016 OK Vi är inte riktigt nära att nå målet Indikatorer 1.1. Antal resor gjorda med kollektivtrafiken 1.2 Kollektivtrafikens restidskvot i prioriterat kollektivtrafiknät 1.3 Förändring i trafikutbudet 1.4 Andelen invånare med mindre än 45 minuter till sin delregionala huvudort 1.5 Utbud av kommersiell trafik 1.6 Kostnad per utbudskilometer 1.7 Andel ersättning till trafikoperatörer som sker via resandeincitament *Bedömningen av trenden är baserad på statistik från förra årets uppföljning Trend från 2010* Utveckling Delmålet följs upp genom sju indikatorer som beskrivs mer ingående i detta kapitel. Baserat på tidigare års utveckling, planerade investeringar och införandet av trängselskatten är bedömningen att målet till 2025 kommer att nås. Däremot är det en utmaning att nå målnivån för resandet till

18 1.1 Antal resor gjorda med kollektivtrafiken Utförda resor samt resandemål (milj. resor/år) Figur 5 Resandeutvecklingen mellan år 2006, samt mål för 2016 och 2025 För Västtrafik som helhet är resandet i stort sett oförändrat, 278 miljoner, 2014 jämfört med Sett på längre sikt har resandet med kollektivtrafiken ökat med 39 procent mellan 2006 och Resandemålet för 2016 bedöms som svårt att nå. Till 2025 krävs Stämplingsbenägenhet Utfallet från biljettstatistiken korrigeras löpande med hänsyn till stämplingsbenägenhet främst i Göteborgsområdet resandeökningar omkring 3 procent per år vilket bedöms som möjligt med fortsatta satsningar och samverkan med kommuner kring samordnad samhällsplanering. För varje delregion finns mål för resandet uppsatta för 2016 och Utfallet och målen framgår av Figur 6. Även för delregionerna, som för Västtrafik som helhet, har resandet varit nästan oförändrat mellan 2013 och Generellt sett kan man se att spårvagnstrafiken minskar och andra trafikslag är oförändrade eller ökar svagt Antal resor (milj.) med kollektivtrafik i Göteborgsregionen , Antal resor (milj.) med kollektivtrafik i, Fyrbodal, Sjuhärad och Skaraborg 16,9 12,7 14,5 15,3 15,2 15,0 13,4 12,6 13,2 12,2 7,9 9,8 9,6 9,3 9,9 Fyrbodal Sjuhärad Skaraborg Måltal Måltal Figur 6 Antal resor med kollektivtrafik i Göteborgsregionen (t v) samt i Fyrbodal, Sjuhärad och Skaraborg (t h) år 2006, Måltal för år 2016 är angivna med grön stapel. 10

19 1.2. Kollektivtrafikens restidskvot i prioriterat kollektivtrafiknät Restidskvoten är kollektivtrafikens restid i förhållande till den tid resan skulle ta med bil. Målet är att restidskvoten ska vara högst 1,2 för buss och 0,8 för tåg. Restidskvoterna redovisas för regionala långväga relationer och starka kommunrelationer. Restidskvoten beräknas genom en kombination av restider för bil från Google Maps och restider för kollektivtrafik från Samtrafikens riksdatabas för Endast den riktningen med kortast restid redovisas per relation. På grund av metodförändring är resultatet för 2014 inte jämförbart med tidigare rapporter. Restiden för bil motsvara den verkligt uppmätta restiden mellan två orter. Restiden med kollektivtrafiken motsvara den restid som blir enligt tidtabellen och tar därmed inte hänsyn till förseningar. Där tåg och pendeltåg finns redovisas restidskvoten för dessa även om bussen är snabbare. Vid bytesresor mellan tåg och buss redovisas kvoten som tåg. Observera att restidskvoten inte säger något om det totala utbudet under dagen eller attraktiviteten i att pendla mellan orter. Gröna staplar i figurerna motsvarar reserelationer som uppnår målet om en kvot på 0,8 eller mindre för tåg och 1,2 eller mindre för buss. Orange staplar visar kvoter som är upp till 10 % högre än målet och röda staplar visar kvoter som är mer än 10 % högre än målet. Restidskvot tåg/bil ,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Figur 7 Restidskvoter tåg/bil i november 2014 för relationer mellan utpekade noder i regionen. Källa: Google maps/samtrafikens riksdatabas för ,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Restidskvot buss/bil 2014 Figur 8 Restidskvoter buss/bil i november 2014 för relationer mellan utpekade noder i regionen där rimliga tågförbindelser inte förekommer. 11

20 1.3 Förändring i trafikutbudet Förändringen i trafikutbudet mäts i antal tidtabellkilometer för hela regionen. Antalet tidtabellkilometer för Västra Götaland uppgick under 2014 till 141 miljoner kilometer, vilket är i nivå med Andelen invånare med mindre än 45 min med kollektivtrafik till sin delregionala huvudort Om kollektivtrafiken ska vara ett konkurrenskraftigt alternativ till bilen måste den erbjuda hög tillgänglighet till arbetsplatser och andra viktiga målpunkter. En tidsmässig gräns för många pendlare är 45 minuters restid. Kartan i Figur 9 visar kollektivtrafikens räckvidd jämfört med bilen. Kartan ska ses som en övergripande illustration. År 2013 hade 72 procent av invånarna mindre än 45 minuter till sin närmsta delregionala huvudort med kollektivtrafik, jämfört med 96 procent med bil. Detta kan jämföras med 71 respektive 95 procent för Det har skett både förbättringar och försämringar av tillgängligheten i olika relationer, men sett till hela Västra Götaland är tillgängligheten i stort sett oförändrad. För att utveckla tillgängligheten behöver samhällsbyggnaden utvecklas så att fler människor bor i eller enkelt tar sig till noderna till det prioriterade kollektivtrafiknätet, parallellt som trafiken byggs ut. Figur 9 Restid till regionala huvudorter i Västra Götaland enligt 2014 års tidtabell. Källa: Västra Götalands tillgänglighetsatlas via Handelshögskolan vid Göteborgs universitet 12

21 1.5 Utbud av kommersiell trafik Ett syfte med kollektivtrafiklagen är att ge fler aktörer tillträde till marknaden och att invånarnas resmöjligheter med kollektivtrafiken därigenom ska öka. De linjer som tillkommit är framförallt riktade mot speciella marknadssegment flygplatser och turism (Tabell 5). Tabell 5 Trafikoperatörer som bedriver kommersiell trafik under 2014 Bolag Linjesträckning 2014 Hela året FAC Flygbussarna Aircoaches AB Nils Ericson Terminalen Landvetter Flygplats FAC Flygbussarna Aircoaches AB Nils Ericson Terminalen Säve Flygplats Hela året Strömma Buss AB (Interbus) DVVJ Stiftelsen Dal Västra Värmlands Järnväg Rundtur Göteborg Järnvägstrafik Bengtsfors Mellerud 15 maj 31 aug 16 jun 31 aug Trafikpliktsbeslut 2014 Enligt den nya kollektivtrafiklagen som trädde i kraft 2012 ska varje regional kollektivtrafikmyndighet fatta beslut om allmän trafikplikt. Det gäller sådan trafik som anses vara av allmänt intresse och som inte bedöms komma tillstånd, eller åtminstone inte i samma omfattning, utan ersättning från samhället. Alla beslut om allmän trafikplikt ska kunna härledas ur det regionala trafikförsörjningsprogrammet. För Västra Götalands del har trafikplikt beslutats för nedanstående trafik från och med Flexlinjetrafik i Göteborg och Mölndal Flexlinjetrafik i Göteborg Flexlinjetrafik i Mölndal Från gäller allmän trafikplikt på nedanstående trafikupplägg: Regiontrafik Fyrstad som förbinder Tvåstadsområdet med Uddevalla och Bohuskusten. Expressbusstrafik mellan Stenungsund och Göteborg. Expressbusstrafik mellan Västra Hisingen och Landvetter/Härryda dels genom centrala Göteborg och dels via Västra Frölunda och Mölndal. Trafikering på E6 sträckan Stora Högamotet Kungälvsmotet. Från gäller allmän trafikplikt på nedanstående trafikupplägg: Linjetrafik med buss i Orust kommun samt viss kommungränsöverskridande trafik. Trafik mellan Orust och Uddevalla samt Stenungsund/Göteborg. Linjetrafik och skoltrafik med buss i Tjörns kommun samt viss kommungränsöverskridande trafik. Trafik mellan Tjörn och Stenungsund/Göteborg. Linjetrafik med buss i Alingsås kommun samt viss kommungräns överskridande trafik. Linjetrafik med buss och flexlinjetrafik i Lerums kommun samt viss kommungränsöverskridande trafik. Expressbusstrafik till och från Göteborg. 13

22 1.6 Effektivitetsmått för delmål 1 kostnad per utbudskilometer Efterfrågan på kollektivtrafik påverkas av förändringar i konjunktur och arbetsmarknad och det är svårt att förutse resenärernas reaktion på ändringar av priser och tjänster. Kostnaderna styrs bland annat av vilka trafikslag som används inom kollektivtrafiken, exempelvis leder en ökad andel tåg till en ökad kostnad per kilometer, men också till fler sittplatser per tur. För Västtrafik ökar kostnaden per utförd kilometer under de senaste åren i löpande prisnivå. Figur 10 nedan beskriver hela Västtrafiks kostnad i förhållande till produktionen och det är många faktorer som påverkar. Generellt har utvecklingen av index i trafikavtal haft en stor påverkan, vilka styrs av kostnader för bränsle och personal. Dessutom påverkar ökade krav på miljö och kvalitet i samband med nya trafikupphandlingar, resandeutveckling och därmed incitamentens storlek till trafikföretagen samt den allmänna kostnadsutvecklingen för Västtrafik i övrigt. För 2014 påverkar dessutom särskilt ökade kostnader för spårvagnstrafiken, tågtrafiken samt nedlagda kostnader för utveckling av nytt sortiment och nya försäljningskanaler. SEK 60,00 50,00 40,00 30,00 20,00 10,00 0,00 Kostnad per utbudskilometer Figur 10 Utvecklingen av Västtrafiks kostnad per utbudskilometer mellan år 2008 och Källa: Västtrafik 14

23 1.7 Effektivitetsmått för delmål 1 andel ersättning till operatörer som sker via resandeincitament i trafikavtal En strategi för att öka resandet är att öka andelen resandeincitament i trafikavtalen. Andelen ersättning i avtalet som styrs av resandeincitament varierar i dagens trafikavtal. Under 2014 har cirka 70 procent av avtalen resandeincitament. 28 procent av det totala antalet avtal har en andel som överstiger 10 procent av ersättningen. För att det ska vara lämpligt med en hög andel resandeincitament krävs att det finns stora volymer och potential för ökat resande inom avtalet. Där så är lämpligt har Västtrafik ambitionen att i nya avtal öka andelen resandeincitament som ett led i att tillsammans med trafikföretagen öka resandet inom Västra Götaland. Grunden är den så kallade Västtrafikmodellen som innebär ett tydligare partnerskap där trafikföretagen får större inflytande och ansvar för frågor som ska bidra till ökat resande. Därmed blir resandeincitament ett viktigare instrument för att motivera trafikföretagens delaktighet. Figur 11 nedan visar hur stor andel av ersättningen, i trafikavtal som har ett resandeincitamentsinslag, som överstiger 10 procent av ersättningen. 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Andel incitament över 10 % Figur 11 Andel trafikavtal med resandeincitament som överstiger 10 procent. Källa: Västtrafik 15

24 Delmål 2: Nöjdhet procent För att nå målet om en ökad kollektivtrafikandel är det viktigt att invånare och resenärer är nöjda med kollektivtrafiken. Viktiga faktorer för nöjdhet är pålitlighet, punktlighet samt att det ska vara enkelt och smidigt att ta sig till sin kommunala huvudort för att kollektivtrafiken ska kunna vara ett attraktivt alternativ till bilen. Tabell 6 Delmål nöjdhet Måltal Minst procent av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken Minst % av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken 2025 Bedömning av måluppfyllelse till 2025 OK Vi är på gång att nå målet. Bedömning av måluppfyllelse till 2016 Varning Vi är inte riktigt nära att nå målet. Indikatorer *Bedömningen av trenden är baserad på statistik från förra årets uppföljning. ** För 2.5 har uppgifter från 2013 jämförts med 2011 och Andelen resenärer som är nöjda med kollektivtrafiken 2.2 Andelen utförda turer med kollektivtrafiken 2.3 Andelen turer som är punktliga 2.4 Andelen invånare med mindre än 30 minuter till sin kommunala huvudort 2.5 Allmänhetens upplevelse av förseningar i kollektivtrafiken** Trend från 2010* Utveckling Delmålet följs upp genom fem indikatorer som beskrivs mer ingående i detta kapitel. Baserat på tidigare års utveckling och planerade åtgärder framöver är bedömningen att det återstår en del arbete för att målet ska nås. 2.1 Andelen resenärer som är nöjda med kollektivtrafiken Kollektivtrafikbarometerns undersökningar baseras på ett urval av hela befolkningen som uppger att de reser med Västtrafik minst en gång i månaden. Statistik för 2014 visar att andelen resenärer som är nöjda med Västtrafik uppgår till 54 procent vilket är en marginell ökning jämfört med tidigare år, se Figur 12. Andelen resenärer som är nöjda med sin senaste resa har ökat något under 2014 till 79 procent. Det finns inte någon signifikant skillnad mellan kvinnor och män vad gäller nöjdheten. 100% Andelen resenärer som är nöjda med Västtrafik 80% 60% 40% 20% Missnöjda Varken eller Nöjda 0% Figur 12 Resenärernas nöjdhet med Västtrafik Källa: Kollektivtrafikbarometern 16

25 2.2 Andelen utförda turer med kollektivtrafiken Pålitlighet mäts genom andelen utförda tidtabellslagda turer. Om pålitligheten är 100 procent körs samtliga turer i tidtabellen. Västtrafiks mål är att andelen utförda turer ska vara 99,8 procent för buss, 98,5 procent för spårvagn samt 99,5 procent för tåg. För 2011 kan inte pålitligheten för busstrafiken redovisas eftersom den då endast följdes upp per avtal. Det bör också noteras att pålitlighet för buss och spårvagn mäts på olika sätt, för busstrafiken ingår endast turer som blivit helt inställda medan det för spårvagn även ingår delsträckor som inte utförts. Under 2011 skedde betydande förbättringar av pålitligheten. Denna utveckling har fortsatt under för regiontåg och buss. För pendeltåg syns dock en väldigt liten minskning till 2014 och för spårvagn har pålitligheten minskat sedan Figur 7 visar pålitligheten för respektive trafikslag avrundat till en decimal. Vagnbrist är en viktig orsak till den relativt stora andelen inställda spårvagnsturer. Tabell 7 Andel av de tidtabellslagda turerna som genomfördes i sin helhet år Andel utförda turer med kollektivtrafiken (%) Trafikslag Buss i.u 99,8 99,9 99,9 Fartyg 99, ,4 99,9 Spårvagn 97, ,1 95 Pendeltåg 97,2 97,5 98,8 98,6 Regiontåg 93,5 91,2 96,9 98,3 Källa: Västtrafik 2.3 Andelen turer som är punktliga Definitionen av punktlighet skiljer sig mellan trafikslagen på grund av deras olika förutsättningar. Västtrafiks mål är att punktligheten ska vara 80 procent för buss, 83 procent för spårvagn samt 95 procent för tåg. Tabell 8 visar andelen punktliga turer avrundat till heltal. För samtliga trafikslag har punktligheten ökat under 2014 jämfört med Tabell 8 Punktlighet per trafikslag år Andel turer som är punktliga (%) Trafikslag Buss stadstrafik** Fartyg Spårvagn Pendeltåg Regiontåg Att spårvagn, expressbuss och stombuss avgår i rätt tid betyder att de avgår mindre än en halv minut för tidigt eller mindre än 3 minuter för sent. För pendeltåg menas att tåget är i tid om det kommer fram till slutstationen inom 4 minuter jämfört med tidtabell och för regiontåg om det kommer fram till slutstation inom 6 minuter jämfört med tidtabell. ** Gäller stadstrafik i Göteborg, Mölndal och Partille Källa: Västtrafik 17

26 2.4 Andelen invånare med mindre än 30 min med kollektivtrafik till sin kommunala huvudort Resorna till den kommunala huvudorten är arbets och skolresor, resor för inköp eller fritidsaktiviteter. Andelen invånare i Västra Götaland som hade mindre än 30 minuter med kollektivtrafik till sin kommunala huvudort uppgår enligt beräkningar till 83 procent. Detta är en liten minskning sedan 2010 då motsvarande värde var 85 procent. Sett till hela Västra Götaland är tillgängligheten i stort sett oförändrad, men det är skett både förbättringar och försämringar i olika relationer. I tillgänglighetsdatabasen finns inte närtrafik med eftersom den inte är tidtabellslagd. Det gör att tillgängligheten till kommunala centra för annat än arbetspendling är bättre än vad kartan visar. Det är främst de ytmässigt stora kommunerna med relativt gles befolkning som har områden där restiden överstiger 45 minuter med kollektivtrafik. Det gäller främst områden i Dalslandskommunerna, nordöstra och södra Skaraborg samt vid länsgränsen i Sjuhärad (Figur 13). Figur 13 Tillgänglighet med kollektivtrafik i minuter till kommunala huvudorter med 2014 års tidtabell och befolkning. Källa: Handelshögskolan vid Göteborgs universitet 18

27 2.5. Allmänhetens upplevelse av förseningar i kollektivtrafiken SOM institutet genomför varje år en undersökning om allmänhetens vanor och attityder på temat Samhälle, Opinion och Medier. Inom denna undersöks bland annat hur allmänheten uppfattar förseningar inom kollektivtrafiken. I samtliga delregioner har andelen som upplever förseningar som ett stort problem minskat eller varit oförändrat mellan 2011 och I Göteborgsregionen har andelen som upplever att förseningar är ett större problem högre än i övriga delregioner (Figur 14), men även här har andelen som anser att det är ett stort problem minskat. Undersökningen för 2013 är senaste tillgängliga statistik. Resenärernas upplevelse av förseningar 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Litet problem Stort problem Totalt Göteborgsregionen Sjuhärad Skaraborg Fyrbodal Figur 14 Invånarnas uppfattning av förseningar år 2011, 2012 och Källa: SOM institutets årliga undersökning till av Västra Götalands invånare 19

28 Delmål 3: Förbättra för alla resenärsgrupper Många resenärer har en funktionsnedsättning som gör det svårt att åka kollektivt. Dessa resenärer utgör ingen homogen grupp och det är stor skillnad på hur olika funktionsnedsättningar försvårar resandet. Tabell 9 Delmål tillgänglighet för alla resenärsgrupper Måltal Kollektivtrafiken ska beakta alla resenärsgruppers behov. Det ska finnas ett utpekat nät som är tillgänglighetsanpassat för att möjliggöra hela resan. Det utpekade nätet ska bestå av minst 770 hållplatser år % av kollektivtrafikens fordon skall vara anpassade Bedömning av måluppfyllelse till 2025 Bra Vi bedömer att målen kommer att nås till 2025 Bedömning av måluppfyllelse till 2016 Ok Vi är på gång att nå våra mål. Indikatorer *Bedömningen av trenden är baserad på statistik från förra årets uppföljning 3.1 Andel anpassade fordon 3.2 Andel anpassade prioriterade knutpunkter och hållplatser 3.3 Andel knutpunkter med ledsagning Kvalitativ uppföljning av aktiviteter Trend från 2010* Utveckling Delmålet följs upp genom tre indikatorer samt en kvalitativ uppföljning som beskrivs mer ingående i detta kapitel. Baserat på de senaste årens utveckling och planerade åtgärder framöver är bedömningen att delmålet kommer att nås till år 2025, även om hållplatserna inte åtgärdas i den takt som funktionshinderstrategin anger. 3.1 Andel anpassade fordon Under 2011 var drygt 60 procent av bussarna i Västra Götalandsregionen tillgänglighetsanpassade, en andel som ökat till 92 procent år 2014 (tabell 10). De fysiska åtgärder som Västtrafik har fokuserat på är att anpassa reseplaneraren, fordonen och hållplatserna. Fordonen har anpassats med lågt golv eller ramp/lift samt rullstolsplats för resenärer som har svårt att röra sig. Fordonen anpassas också för dem som har svårt att se och höra genom att det installeras audiovisuella utrop. Fordonen anpassas successivt efterhand som upphandling sker och nya fordon handlas upp. De äldre modellerna av spårvagnar är inte tillgänglighetsanpassade fullt ut. Spårvagnstrafiken planeras så att trafiken i första hand utförs med tillgänglighetsanpassade fordonsindivider, vilket innebär att närmare 70 procent av alla spårvagnsturer utförs med anpassade fordon i högtrafik. I lågtrafik är antalet tillgänglighetsanpassade turer högre. 20

29 Tabell 10 Andel tillgänglighetsanpassade fordon avseende aspekterna ramp/lift, rullstol samt utrop och visning av destination och nästa hållplats, år Andel (%) anpassade fordon Trafikslag** Ramp/lift Rullstol Audiovisuellt utrop Totalt Buss Spårvagn Tåg Fartyg*** ** gäller per fordonsindivid *** vissa fartyg har manuellt utrop och ingår inte i ovanstående tabell Källa: Databasen FRIDA genom Västtrafik 3.2 Andel anpassade prioriterade knutpunkter och hållplatser Fram till och med 2016 finns ekonomiska medel avsatta i den regionala infrastrukturplanen för att genomföra ytterligare anpassningar av knutpunkter och hållplatser. Målet för anpassning av hållplatser ser inte ut att uppfyllas till Det krävs en kraftsamling vilket bara är möjligt att genomföra genom god samverkan mellan kommunerna, Trafikverket och Västtrafik. För att ytterligare tydliggöra måluppfyllelsen arbetar Västra Götalandsregionen och Västtrafik med att utveckla modell för uppföljning och redovisning av tillgänglighet på hållplatser och terminaler. I funktionshinderstrategin finns mer information om detta arbete. I arbetet med tillgänglighetsanpassning ingår även utbyggnad av realtidsskyltar. Kartan i Figur 15 visar andelen prioriterade knutpunkter och hållplatser för varje kommun som är anpassade enligt funktionshinderstrategin. I januari 2015 var totalt sett 45 procent av de prioriterade noderna anpassade. En direkt jämförelse av antalet anpassade noder med 2012 är inte möjlig då metoden för att göra urvalet av anpassade hållplatser har ändrats i årets uppföljning jämfört med den föregående. Om samma bedömningsgrunder använts som i den förra uppföljningen skulle andelen hållplatser som ansetts anpassade vara 67 procent. Exempel på ombyggnader som färdigställts under per delregion. Göteborgsregionen: Angereds centrum Chalmers Wieselgrensplatsen Alingsås station/alingsåsterminalen Mölndals station Fyrbodal: Kungshamns busstation Sjuhärad: Simonsland Skaraborg: Gullspångs bstn Mariestads station 21

30 Figur 15 Andel anpassade hållplatser i det prioriterade nätet per kommun i Västra Götaland år Andel knutpunkter med ledsagning Ledsagningsservice är tillgänglig den tid Västtrafik trafikerar hållplatsen. Tjänsten ingår i biljettpriset och är öppen för alla resenärer som anser sig i behov av den. Under 2014 erbjöds ledsagningsservice vid byte på 64 större byteshållplatser (Figur 16), vilket är en fördubbling jämfört med

31 1 Kungssten 2 Eketrägatan 3 Hjalmar Brantingsplatsen 4 Brunnsbotorget 5 Östra Sjukhuset 6 Heden 7 Nils Ericson Terminalen 8 Nordstan 9 Kungsportsplatsen 10 Göteborgs C 11 Drottningtorget 12 Linnéplatsen Figur 16 Antal knutpunkter med ledsagningstjänst år Källa: Västtrafik Kvalitativ uppföljning av aktiviteter i syfte att främja jämlikhet, jämställdhet, integration och barnperspektiv En kartläggning och analys om hur strategin för funktionshindersanpassning även påverkar andra resenärsgrupper har genomförts under Analysen beaktar kön och jämställdhet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och ålder (barn och äldre). Kollektivtrafiksekretariatet deltar som regional myndighet i ett Vinnovaprojekt, där VTI är koordinator, som handlar om jämställdhet i länstransportplaneringen. Syftet är att utveckla praktisk kunskap för jämställdhetskonsekvensbedömning (JKB). Som inledande aktivitet i revideringen av trafikförsörjningsprogrammet har kollektivtrafiksekretariat bjudit in kommuntjänstemän och andra intressenter från Västra Götaland till två workshop tillfällen med temat social hållbarhet. Deltagarna fick föredragningar med inspiration och verktyg för hur social hållbarhet bättre kan beaktas i det dagliga arbetet. Uppgiften i workshopen var bland annat att identifiera aspekter där kollektivtrafiken kan bidra till en ökad social hållbarhet. 23

32 Delmål 4: Miljöpåverkan minskas Kraven på kollektivtrafikens fordon när det gäller utsläppsnivåer är höga och ställs i samband med att trafiken upphandlas. Tabell 11 Delmål om kollektivtrafikens miljöpåverkan Måltal Kollektivtrafiken ska utvecklas så att den både minskar transportsektorns miljöpåverkan och sin egen miljöpåverkan till År 2025 ska personresandets negativa påverkan minskas genom att marknadsandelen för kollektivtrafik är minst 33 %. 95 % av kollektivtrafikens personkilometer ska utföras med fossilfri energi År 2025 ska kollektivtrafiken använda 25 % mindre energi per personkilometer jämfört med År 2025 ska kollektivtrafikens utsläpp av kväveoxider och partiklar per personkilometer ha minskat med minst 60 % jämfört med Bedömning av måluppfyllelse till 2025 Bra Vi bedömer att målet kommer att nås till 2025 Bedömning av måluppfyllelse till 2016 Bra Vi bedömer att målen för 2016 kommer att nås Indikatorer *Bedömningen av trenden är baserad på statistik från förra årets uppföljning 4.1 Andel fordonskm med biodrivmedel och el 4.2 Utsläpp av kväveoxider och partiklar per fordonskm 4.3 Energianvändning för buss (kwh/personkm) Kvalitativ uppföljning av mobility managementåtgärder Trend från 2010* Utveckling Delmålen följs upp genom tre indikatorer samt en kvalitativ uppföljning. Baserat på tidigare års utveckling och planerade åtgärder är bedömningen att målet kommer att nås till år Statistiken som används för uppföljning av detta delmål kommer från databasen FRIDA och utgår från en branschgemensam överenskommelse om beräkningsförutsättningar. 4.1 Andel fordonskilometer med biodrivmedel och el De biodrivmedel som används för kollektivtrafiken i Västra Götaland är främst biodiesel och biogas. Utöver biodrivmedel används förnybar el för framdrift av spårvagnar och tåg. Andelen fordonskilometer med förnybara drivmedel 2010 var 32 procent och har fram till och med 2014 ökat till 76 procent (Figur 17). Den främsta anledningen är ökningen av biodiesel i bussarna. Antalet biogasbussar i Västtrafiks trafik har ökat från knappt 200 bussar år 2012 till ungefär 330 bussar under

33 80% Andel fordonskilometer med förnybara/fossila bränslen 70% 60% 50% 40% 30% 20% % 0% Biodiesel Biogas El Etanol Diesel Naturgas Bensin Förnybart drivmedel Fossilt drivmedel Figur 17 Andel fordonskilometer med förnybara bränslen år 2010 och Källa: Databasen FRIDA 4.2 Utsläpp av kväveoxider och partiklar per fordonskilometer och personkilometer Halterna av kväveoxider och partiklar i luften är reglerade enligt miljökvalitetsnormerna. Kväveoxider bildas vid all förbränning vid hög temperatur och merparten av kväveoxidutsläppen härrör från trafiken. Halterna av kvävedioxid har minskat i Sverige sedan början av 1980 talet, men ligger fortfarande över miljökvalitetsnormen vid vissa hårt trafikerade vägar i storstäderna. Den största källan till partiklar (PM10) bedöms vara vägslitage till följd av användning av dubbdäck. Utsläppen av partiklar för bussar har varit konstant ca 0,02 gram/kwh sedan ,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Beräknade utsläpp av kväveoxider för bussar (gram per fordonskilometer) Figur 18 Utsläpp av kväveoxider för buss i gram per fordonskilometer år Källa: Databasen FRIDA 25

34 Utsläppen av såväl partiklar som kväveoxider har minskat om utsläppen ställs mot det totala trafikarbetet, fordonskilometer, för Västrafiks fordon och detta har skett kontinuerligt sedan år Jämförelse mellan utsläpp under finns i Tabell 12. Utsläppen för kväveoxider har legat på en relativt jämn nivå de senaste åren. Tabell 12 Utsläpp av kväveoxider respektive partiklar per personkilometer år Utsläpp per personkilometer Trafikslag Kväveoxider (g) Partiklar (mg) Buss 0,33 0,35 0,32 2 2,2 2,2 Spårvagn Tåg 0,05 0,03 0,04 1,1 0,7 0,7 Fartyg* 4,8 4,8 143,7 139,5 *Data finns från 2013 och 2014 Källa: Databasen FRIDA 4.3 Energianvändning per personkilometer för buss Målet om minskad energianvändning per personkilometer följs upp med hjälp av databasen FRIDA. Inledningsvis har målet följts upp med det beräknade nyckeltalet kwh per fordonskilometer för busstrafiken (Tabell 13). Energiförbrukningen minskar inte för buss och målet för 2025 är att kollektivtrafiken ska använda 25 procent mindre energi jämfört med Tabell 13 Utvecklingen av energiförbrukning för buss per fordonskilometer mellan år KWh per fordonskilometer Buss 3,82 3,84 3,80 3,84 3,86 Källa Databasen FRIDA Från och med år 2012 redovisas även nyckeltalet energiförbrukning per personkilometer. Energianvändningen per personkilometer inkluderar både energieffektiviteten för fordonet (bränsleförbrukning) och hur effektivt fordonet utnyttjas (hur många personer som färdas i fordonet). Tabell 14 Energiförbrukning per personkilometer för Västtrafiks busstrafik år KWh per personkilometer Buss 0,35 0,39 0,39 Källa: Databasen FRIDA 26

35 Kvalitativ uppföljning av mobility management åtgärder Kollektivtrafiksekretariatet har under 2014 påbörjat arbetet med att bygga upp en organisation och kompetens för att aktivt jobba med Mobility Management. Mobility Management är ett samlingsbegrepp för åtgärder som gör att den infrastruktur och kollektivtrafik som finns ska kunna nyttjas mer effektivt. Exempel på åtgärder är att stötta projekt för cykling och samåkning och att sprida information om hållbara resalternativ till kommuner och företag. Syftet med detta arbete är att stärka kollektivtrafiken, men också att arbeta bredare genom att stötta andra aktörers arbete, för att nå ett hållbart transportsystem. Detta arbete sker i nära samverkan med Västtrafik, Trafikverket, kommunalförbund och kommunerna i regionen. Västra Götalandsregionens deltagande i arbetsgruppen Nya Vägvanor inom Västsvenska paketet fortlöper (tidigare kallades arbetsgruppen för MIIT). Under 2014 har Kollektivtrafiksekretariatet aktivt deltagit i det Vinnovafinansierade forsknings och utvecklingsprojektet GoSmart. UbiGo, ett delprojekt inom GoSmart, gick ut på att testhushåll i sin vardag skulle använda en ny samlad resetjänst som kombinerade olika transportslag. Tjänsten erbjöd en helhetslösning för kollektivtrafik, hyrcykel, bilpool, hyrbil och taxi. 70 hushåll ingick i testet som pågick i sex månader. Erfarenheter från bland annat UbiGo ligger till grund för Kollektivtrafiknämndens beslutat att ge Västtrafik i uppdrag att arbeta vidare med att ta fram en kombinerad mobilitetstjänst via en innovationsupphandling. Projektmedlen för att utveckla och skapa nya kollektivtrafiklösningar på landsbygden och i skärgården har inte gått åt i den utsträckning som beräknats. Två projekt har startat och diskussioner förs med flera kommuner och föreningar om att starta ytterligare projekt. Samåkningsprojektet i Broddetorp fortsätter även under 2015 och är ett projekt som vid ett flertal tillfällen uppmärksammats i media. Ytterligare ett lyckat projekt är Handlarrundan i Sörbygden som tillkom dels för att rädda lanthandeln och dels för att kunna ge den åldrande befolkningen i bygden en möjlighet att via anropstyrda inköpsresor en gång i veckan få åka till affären. Båda projekten förväntas fortsätta på egen hand efter projekttidens slut. 27

36 Kollektivtrafi ksekretariatet arbetar med den långsiktiga och strategiska utvecklingen av kollektivtrafi ken i Västra Götaland.

37 Fördjupningsrapport Öppna jämförelser för kollektivtrafiken så kan jämförelserna om kollektivtrafiken bli bättre

38 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Västra Götalandsregionen Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Maria Larsson Telefon: E-post: Till kollektivtrafiknämnden Fördjupningsrapport Öppna jämförelser för kollektivtrafiken så kan jämförelserna om kollektivtrafiken bli bättre Förslag till beslut 1. Kollektivtrafiknämnden lägger informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Sveriges kommuner och landsting (SKL) har tagit fram en fördjupningsrapport om Öppna jämförelser för kollektivtrafiken. Syftet med Öppna jämförelser är att vara ett verktyg för en starkare politisk styrning av kollektivtrafiken. I fördjupningsrapporten lyfter SKL framförallt upp behovet av att kraftsamla kring kollektivtrafikens statistik, och öka samverkan mellan berörda aktörer för att öka jämförbarheten i statistiken. SKL har också uppdaterat statistiken till 2013 års siffror i förra årets Öppna jämförelser för kollektivtrafiken. Fördjupad beskrivning SKL har publicerat Öppna jämförelser inom flera områden sedan Förra året kom den första för kollektivtrafiken, som en följd av bildandet av 21 nya kollektivtrafikmyndigheter i Sverige. Syftet med Öppna jämförelser är att stimulera landsting och kommuner att analysera sin verksamhet och lära av varandra, i syfte att förbättra kvaliteten och effektivisera verksamheten. Men det handlar också om en öppenhet om fördelning av resurser gentemot invånarna. Tyngdpunkten ligger på de indikatorer som har mest med myndighetsrollen och den politiska styrningen att göra. SKL kom i februari 2015 med en fördjupningsrapport om den första omgången öppna jämförelser för kollektivtrafiken. Fördjupningsrapporten bygger delvis på intervjuer med berörda aktörer under hösten Postadress: Kollektivtrafiksekretariatet Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Telefon: Webbplats: E-post: kollektivtrafik@vgregion.se

39 Datum Diarienummer KTN Samtidigt publicerades en PowerPoint med en uppdatering av statistiken från 2012 till 2013 (se länkar nedan). 2 (2) SKLs viktigaste slutsats i fördjupningsrapporten är att det behövs ett gemensamt krafttag kring kollektivtrafikens statistik. Det handlar om statistikens kvalitet och tillförlitlighet, men också om jämförbarhet mellan länen. För att lyckas med det behövs en förbättrad samverkan mellan organisationer och myndigheter som hanterar statistiken. I intervjuerna har det också framkommit att många saknar statistik och indikatorer för kommersiell trafik, tillgänglighet till viktiga målpunkter och ett hela-resan perspektiv. En indikator för regional utveckling, regionförstoring efterfrågas också. Det är angeläget att på sikt ta fram fler indikatorer för kollektivtrafiken, som känns relevanta för att utveckla styrningen av kollektivtrafiken. Uppdateringen av statistiken från 2012 till 2013 visar att det skett en ökning med 2,8 procent för trafikutbud per invånare i landet. Västra Götaland ligger omkring rikssnittet för flera av indikatorerna. Det beror bl.a. på att Västra Götaland utgör en så stor del av den totala kollektivtrafiken i landet. Även om nöjdhetsmätningarna går i rätt riktning ligger Västra Götaland lågt i nationell jämförelse. Intressant att notera är att Västra Götaland är bland de län som har lägst utbud tågtrafik per invånare en följd av kapacitetsbrist och bristande tillgång på järnvägsinfrastruktur i förhållande till befolkningens storlek. Kollektivtrafiksekretariatet Ulrika Bokeberg Kollektivtrafikdirektör Maria Larsson Analysansvarig Aktuella dokument Fördjupningsrapporten Öppna jämförelser Kollektivtrafik PowerPoint med 2013 års siffror

40 Scenarioanalyser för att finansiera kollektivtrafikens framtida underskott

41 1 (7) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Västra Götalandsregionen Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Jan Efraimsson Telefon: E-post: Till kollektivtrafiknämnden Scenarioanalyser för att finansiera kollektivtrafikens framtida underskott Förslag till beslut 1. Kollektivtrafiknämnden lägger informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Den 5 november 2013 gav regionstyrelsen kollektivtrafiknämnden i uppdrag att utreda om det är möjligt att genomföra åtgärder för att minska ökningstakten av kollektivtrafikens underskott, och ändå nå resandemålen till Totalt utarbetades 17 olika räkneexempel för att begränsa kollektivtrafikens kostnadsutveckling samt öka kollektivtrafikens intäkter fram till 2025, varav nämnden prioriterade sex exempel för fortsatt arbete. Under 2014 gjordes avrapporteringar till kollektivtrafikråden, kollektivtrafiknämnden, och ägarutskottet. Prioriterade åtgärdsområden handlar om ökad samordning med skoltider, förbättrad framkomlighet och strukturerat arbete med intäktssidan för att t ex öka resandet och intäkterna i lågtrafik. Syftet med att lyfta ärendet till kollektivtrafiknämnden den 19 mars är att informera nya politiker om arbetet med scenarioanalyserna, samt att få en förnyad diskussion om hur vi går vidare med de exempel som prioriterades av kollektivtrafiknämnden. Fördjupad beskrivning av ärendet Vid kollektivtrafiknämndens sammanträde den 18 september 2014 beslutade nämnden att prioritera sex räkneexempel att arbeta vidare med. De första tre exemplen avser kostnadsbesparingar medan de tre sistnämnda utgörs av åtgärder för att höja intäkterna. Beslutet innebär det fortsatta arbetet ska ske inom ramen för nämndens ordinarie verksamhet och implementeras genom årliga uppdrag till Västtrafik och/eller inarbetas i det kommande regionala trafikförsörjningsprogrammet för Västra Götaland. Det är viktigt att betona att arbetet med scenarioanalyser handlade om att ta fram räkneexempel som inte är färdiga åtgärdsförslag. De behöver vidareutvecklas och effekterna bedömas noggrannare. Postadress: Kollektivtrafiksekretariatet Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Telefon: Webbplats: E-post: kollektivtrafik@vgregion.se

42 Datum Diarienummer KTN (7) Kostnadsbesparande åtgärder Kollektivtrafiknämnden prioriterade följande tre exempel för att begränsa kollektivtrafikens kostnadsutveckling: 1. Anpassa gymnasiernas/högskolornas skoltider. 2. Förbättra kollektivtrafikens framkomlighet främst i större städer. 3. Öka samordningen mellan linjetrafik, skolskjutsar, färdtjänst och sjukresor. Gemensamt för dessa åtgärdsområden är att de bidrar till bättre fordonsutnyttjande under rätt förutsättningar. Det gör att vi kan få mer utbud och därmed fler resenärer för samma kostnad. Åtgärd 1 och 2 bedöms ge relativt stora positiva effekter, medan den tredje ger måttliga positiva effekter för finansieringen av Västtrafiks underskott. 1: Anpassa gymnasie- och högskolornas skoltider bredda topparna Kollektivtrafikens utbud är dimensionerat för att klara resandetopparna på morgon och eftermiddag. Det är då invånarna behöver resa till och från jobb och skola. Kollektivtrafikkostnaderna styrs till stor del av att klara resbehovet under maxtimman på morgonen kl. 07:15-08:15. Maxtimman på morgonen är fordonsdimensionerande. För stadstrafik, expressbusstrafik och tågtrafik in mot större städer innebär maxtimman ofta att en dubblering eller tredubbling av fordonsinsatserna. Gymnasie- och högskoleelevernas resande utgör en betydande del av det totala resandet. Räkneexemplet i scenarioanalysen utgår från att skolstarten för dessa elevgrupper skjuts fram för att sprida ut resandet. Det är det räkneexempel som ger störst positiv effekt på kollektivtrafikens kostnader i scenarioanalysen. Fortsatt arbete: Kollektivtrafiksekretariatet föreslår ett fokuserat arbete kring åtgärder för att bredda topparna generellt inte stanna vid skoltider. Mobility managementåtgärder (dvs påverkans- och informationsåtgärder) kan bidra. Beslutsärendet i nämndens handlingar den 19 mars om klimatväxling är också ett exempel som kan bidra till att öka fyllningsgraden i lågtrafik. Alla mindre och större åtgärder som bidrar till att bredda topparna leder till ett effektivare fordonsutnyttjande. Räkneexemplet i scenarioanalysen fokuserar på skoltider för gymnasier och högskolor, d v s något kollektivtrafiknämnden inte råder över. Potential för effektivisering är störst på infartslederna till Göteborg och inom Göteborgs stadstrafik. Frågan om hur en process för att påverka skoltider kan se ut bör därmed lyftas till stadstrafikforum för Göteborg-Mölndal-Partille. 2: Förbättra kollektivtrafikens framkomlighet i större städer En stor del av kollektivtrafiken i Västra Götaland utgörs av stadstrafik. I staden är medelhastigheten lägre än på landsbygden bland annat på grund av trängsel och trafiksäkerhet. Låg medelhastighet innebär ökade kostnader och minskad attraktivitet för kollektivtrafiken. Om kollektivtrafiken i städerna kunde prioriteras ytterligare i förhållande till andra trafikslag uppstår två positiva effekter; lägre trafikkostnader och kortare restider för resenärerna. Åtgärderna

43 Datum Diarienummer KTN (7) handlar om ytterligare busskörfält, bussgator, signalljusprioriteringar, effektivare hållplatsutformning och terminaler, bättre in- utflöde till terminaler etc. Förbättringspotential finns i samtliga större städer i Västra Götaland. Fortsatt arbete: Kommunerna ansvarar för infrastrukturåtgärder i det kommunala vägnätet. Att kollektivtrafikens framkomlighet och restider tydligt prioriteras i arbetet med regional infrastrukturplan är viktigt när dessa regelbundet revideras. Det kontinuerliga arbetet mellan Västtrafik och kommunen för att trimma trafiksystem och infrastruktur är avgörande, som också behöver framgå det årliga uppdraget till Västtrafik. Den politiska dialogen i våra fem stadstrafikforum är viktiga forum för att följa upp utvecklingen. 3: Öka samordningen mellan linjetrafik, skolskjutsar, färdtjänst och sjukresor Regionen har ansvar för linjetrafik och sjukresor. Kommunerna har ansvar för skolskjutsar och färdtjänst. Av de skolskjutsar som kommunerna finansierar är en majoritet inte öppna för allmänheten. Om dessa skulle öppnas för allmänheten skulle det innebära en bättre tillgänglighet för invånarna i Västra Götaland. Om samordningen ger ökad kostnadseffektivitet eller inte beror på vilka förutsättningar som råder i respektive geografiskt område och måste därmed bedömas från fall till fall. Fortsatt arbete: Eftersom lokala förutsättningar avgör effektivitetspotentialen krävs nära samverkan mellan kommuner och Västtrafik inför varje ny upphandling, med strävan att nå kostnadseffektiva helhetslösningar. Ett sådant arbetssätt bör därmed ingå i Västtrafiks uppdrag från nämnden. Fortsatt anpassning av kollektivtrafiken för funktionshindrade innebär att fler kan åka kollektivt istället för att nyttja färdtjänst eller sjukresor, vilket är mer kostnadseffektivt för samhällsekonomin. Här finns mer att göra, framförallt när det gäller kommunernas anpassning av hållplatser. Kollektivtrafiksekretariatet arbetar med att informera kommunerna om vilka hållplatser som behöver åtgärdas och följer upp vilka som har åtgärdats. Intäktshöjande åtgärder 4: Utred förutsättningar för ett "helgtillägg" i biljettsortimentet Under helgerna finns utrymme för ett ökat kollektivtrafikresande utan att utöka trafiken. Med ett attraktivt prissatt kort Regionen Runt Helg som tillägg till valfritt annat periodkort antas intäkterna kunna öka utan att kostnaderna ökar. En sådan produkt har potential att locka till ökat fritidsresande för de som t ex vanligtvis bara arbetspendlar. Med helgkortet får man möjlighet att upptäcka nya delar av regionen till låg kostnad. Eftersom kortet i första hand riktas till personer som redan är vana resenärer antas relativt många kunna lockas av ett sådant erbjudande. I pågående arbetet med pris-och sortimentsstrategi är enkelhet ledordet. Att införa tilläggsprodukter kan uppfattas som visst avkall på enkelheten.

44 Datum Diarienummer KTN (7) Fortsatt arbete: Arbetsgruppen för pris-och sortiment har räkneexemplen från scenarioanalysen som ett av flera underlag i sitt arbete att identifiera vilken riktning sortimentet bör utvecklas. Exakt vilka produkter/sortiment som svarar mot inriktningen är sedan en fråga för Västtrafik. 5: Utred möjliga incitament för ökat resande i lågtrafik Kollektivtrafikresandet är störst på morgon och eftermiddag och trafiken är dimensionerad för att klara resbehovet i högtrafik. Kollektivtrafikens utbud mitt på dagen samt på kvällar och helger är idag ofta överdimensionerat i förhållande till efterfrågan. Under lågtrafik har vi ofta en låg fyllnadsgrad i fordonen i hela regionen. Om vi kan locka en del av resenärerna som idag reser i högtrafik att istället resa under lågtrafik kan trafikkostnaderna minska utan att biljettintäkterna minskar. Hur många som kan tänka sig att skjuta på sin resa beror på om man får någon prissänkning eller annat incitament för det, samt hur stort incitamentet är. I pågående arbetet med pris-och sortimentsstrategi är enkelhet ledordet. Att använda prisdifferentiering som styrmedel kan innebära att man gör visst avkall på enkelheten. Fortsatt arbete: Arbetsgruppen för pris-och sortiment har räkneexemplen från scenarioanalysen som ett av flera underlag i sitt arbete att identifiera vilken riktning sortimentet bör utvecklas. Exakt vilka produkter/sortiment som svarar mot inriktningen är sedan en fråga för Västtrafik. 6: Utveckla företagsbearbetningen för ökad biljettförsäljning Genom att anställda erbjuds årskort som betalas per månad via löneavdrag finns en stor potential till fler arbetsresor med kollektivtrafiken. Genom att kombinera detta med gröna resplaner vid större exploateringar och företagsetableringar, som exempelvis kan innefatta minskade eller dyrare möjligheter till arbetsplatsparkering, kan potentialen ökas ytterligare. Fortsatt arbete: Västtrafik säljer redan idag årskort till ett flertal arbetsplatser. Under 2013 såldes kort för nära 95 mnkr och 2014 steg försäljningen till 124 mnkr. I Göteborgs stad med ca anställda, har ca 20 % antagit erbjudandet om årskort. För Västra Götalandsregionen med ungefär lika många anställda har hittills ca 5 % skaffat årskort. Företagsförsäljningen är ett prioriterat utvecklingsområde inom Västtrafik, och försäljningen ökar stadigt. Kollektivtrafiknämnden har i december fattat beslut om att avsätta resurser för att mer fokuserat arbeta med mobility management, där gröna resplaner för företag ingår som ett av verktygen. Arbetet med att ta fram en verksamhetsplan är igång och projektverksamhet kommer att komma igång under året.

45 Datum Diarienummer KTN (7) Slutsats Åtgärder som leder till bättre nyttjande av fordonen gör att vi kan få mer resenärer för samma peng. Arbetet med scenarioanalysen har lett till ytterligare aktiviteter för att nå en högre kostnadseffektivitet genom att delvis jobba på nya sätt och/eller mer fokuserat. Kollektivtrafiknämndens fokusering behöver fortsätta genom i första hand: - Stadstrafikforum dialog om framkomlighet, bebyggelseplanering och skoltider som gynnar kollektivtrafiken. - Arbetsgruppen för pris-och sortiment jobba med intäktssidan för att bredda resandetoppar, öka resandet och samtidigt öka eller åtminstone bibehålla intäkterna. - Fortsatt utvecklingsarbete inom mobility management för bredda verktygslådan, i samverkan med kommuner, företag och trafikverket - Att tydligt lyfta prioritet för åtgärder som ger fler resor för pengarna i nämndens uppdrag till Västtrafik. Kollektivtrafiksekretariatet Ulrika Bokeberg Kollektivtrafikdirektör Jan Efraimsson Utredningsledare Bilaga Lista över räkneexemplen från scenarioanalyserna

46 Datum Diarienummer KTN (7) Bilaga 1: Sjutton räkneexempel som studerats i utredningen. Räkneexemplen listas nedan med endast en kort kommentar kring påverkan på måluppfyllelse på målen i trafikförsörjningsprogrammet. Räkneexempel för att begränsa kollektivtrafikens kostnadsökning 1. Miljöanpassa kollektivtrafiken till den nivå som lagen kräver men inte mer. - vi kommer inte att ligga i framkant när det gäller miljöanpassning 2. Minska ambitionen när det gäller fordonens standard, komfort, design och ålderskrav. - fordonsparkens standard och ålder försämras, detta minskar kollektivtrafikens attraktivitet och resande 3. Ersätt 5 % av spårvagnsturerna med buss - otydligt för resenärerna, ibland spårvagn, ibland buss, minskat resande. 4. En hel tåglinje som har relativt lågt resande ersätts med buss - en bana kommer troligtvis att läggas ned på sikt, resandeminskning 5. Tågtrafik ersätts med buss på turer som kan klaras med busskapacitet - det blir otydligt för resenärerna, ibland tåg och ibland buss, resandeminskning 6. Minska trafikutbudet generellt under lågtrafiktid med 10 % - högre genomsnittlig fyllnadsgrad i fordonen, men minskad attraktivitet och sämre för personer som inte har någon valmöjlighet, resandeminskning 7. Anpassa gymnasieskolans start- och sluttider till kollektivtrafiken - effektivare trafikering men sämre för gymnasieelever och lärare. 8. Öka kollektivtrafikens framkomlighet i städerna med 10 procent - lägre trafikkostnader, kortare restider, ökade infrastrukturkostnader för kommunerna, resandeökning. 9. Samordna persontransporter som finansieras av offentlig sektor (linjetrafik, skolskjuts, färdtjänst och sjuktransporter) - bättre utnyttjande av samhällets resurser, besparingar för region och kommuner, kan finnas administrativa svårigheter. Räkneexempel för att öka kollektivtrafikens intäkter 10. Inför ett periodkort Regionen Runt Helg för ca 300 kr som ger fria resor lördag och söndag för de som har ett valfritt periodkort i botten. - bättre utnyttjande av ledig kapacitet i trafiken, ökade intäkter och ökat resande. 11. Incitament för att styra fler resor till lågtrafik, samla bonuspoäng när du reser i lågtrafik, lös in mot rabatter, eller fler resor etc. - bättre utnyttjande av ledig kapacitet i trafiken, ökade intäkter och ökat resande.

47 Datum Diarienummer KTN (7) 12. Komfortpaket på expressbussar och tåg, exemplevis WiFi, eluttag, kaffe o tidning (i lågtrafik). Jämför pkt 2 ovan. - bättre komfort och service, viss resandeökning. 13. Höj priset generellt i högtrafik med 10 %. - ökade intäkter, viss överflyttning mot lågtrafik men också minskat resande. 14. Höj priset generellt i högtrafik med 15 % och sänk med 5 % i lågtrafik. - ökade intäkter, viss överflyttning mot lågtrafik men också minskat resande. 15. Företagsbearbetning, ökad marknadsföring av företagskort samt aktiv samverkan med företag kring t ex minskad arbetsplatsparkering. - ökade intäkter och ökat resande. 16. Generell taxehöjning (mellan 1-10 % beroende på färdbevis): hur mycket kan vi höja priset ytterligare, utan att resandet minskar mer än 1 % - ökade intäkter men minskat resande. 17. Bättre planeringsverktyg, resandestatistik och resurser för bättre anpassning av trafiken efter resandebehovet - potential till ökat resande och intäkter

48 Information om uppdrag från regionfullmäktige: Ta pågatågseffekten till Västra Götaland

49 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Västra Götalandsregionen Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Jan Efraimsson Telefon: E-post: Till kollektivtrafiknämnden Information om uppdrag från regionfullmäktige: Ta pågatågseffekten till Västra Götaland Förslag till beslut 1. Kollektivtrafiknämnden lägger informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Regionfullmäktige beslutade bifalla en motion från Birgitta Losman (MP) med flera angående att Ta pågatågseffekten till Västra Götaland (Dnr RS 698/2014, 181). Kollektivtrafiknämnden har fått följande uppdrag av regionfullmäktige: 1. att i dialog med kommunerna och Västtrafik AB komplettera Målbild Tåg 2035 för att uppnå pågatågseffekten även i Västra Götaland. 2. att ta fram en strategi för hur stationerna kan bli centrala punkter för invånare i Västra Götalands pågatågsystem. I detta tjänsteutlåtande redovisar kollektivtrafiksekretariatet ett förslag till upplägg för utredningen. Kollektivtrafiknämnden kan diskutera och göra inspel inför upprättandet av projektplan. Vid nästa möte i kollektivtrafiknämnden den april kommer projektplanen upp som ett beslutsärende. Förslag till upplägg för utredningen Uppdraget handlar om att komplettera Målbild Tåg 2035, ett tillägg, med lokal tågtrafik som försörjer mindre samhällen utmed järnvägsnätet som idag inte har tågstopp, samt att ta fram en strategi för hur samhällena kan utvecklas till attraktiva stationssamhällen. Det innebär för flertalet banor behov av ytterligare infrastrukturåtgärder, fordonsinvesteringar och ökade trafikeringskostnader. Regionfullmäktiges beslutspunkt 1 ovan Dokumentera resandeeffekter och erfarenheter med anledning av ny trafik och nyöppnade stationer i Skåne och södra Småland Definiera vad som avses med Pågatågseffekten. Geografisk avgränsning. Samtliga banor som nämns i motionen beaktas, med tyngdpunkt på de banor/sträckor som ingår i Målbild Tåg Postadress: Kollektivtrafiksekretariatet Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Telefon: Webbplats: E-post: kollektivtrafik@vgregion.se

50 Datum Diarienummer KTN (2) Kartlägg vilka samhällen som ligger utmed järnvägsnätet och som inte har tågstopp idag. Beskriv demografiska förutsättningar och potential för resande till och från dessa samhällen. Utarbeta ett förslag till lokalt tågtrafiksystem och förslag till nya stationer Kostnadseffektiviteten för de olika åtgärderna bör vara en av flera styrande parametrar. En kostnadstäckning för kompletterad tågtrafik på minst 30 % skall eftersträvas. Övervägningar görs angående vilka sträckor i järnvägsnätet som ska kompletteras med nya lokaltågslinjer och vilka sträckor där regiontågsupplägget i Målbild Tåg 2035 måste modifieras när lokaltågslinjer sätts in. Utarbeta principer för anpassning av busstrafiken Beskriv översiktligt behovet av kompletterande infrastruktur Bedöm översiktliga ekonomiska konsvenser för tågtrafiken Regionfullmäktiges beslutspunkt 2 ovan Inom Mistra Urban Future finns projektet Urbana stationssamhällen, där Västra Götalandsregionen (VGR) ingår som en av parterna. Här ingår en rad delprojekt. Det finns projekt som analyserar vilka förutsättningar som gynnar utveckling av stationssamhällen. Andra delprojekt belyser hur ett attraktivt stationssamhälle kan utformas samt hur man kan utveckla samhällen trots problematik med buller och säkerhet kring järnvägen. Resultat och lärdomar från dessa delprojekt föreslås utgöra grunden för att svara upp mot del 2 i regionfullmäktiges uppdrag till kollektivtrafiknämnden. Arbetsprocess och politisk avstämnimng Det praktiska utredningsarbetet sker i samverkan mellan kollektivtrafiksekretariatet, Västtrafik, Trafikverket och berörda kommuner. Politisk avstämning sker i delregionala kollektivtrafikråden (DKR), kollektivtrafiknämnden (KTN) och beredningen för hållbar utveckling (BHU). Information delges Västtrafiks styrelse. Vid nästa sammanträde i kollektivtrafiknämnden kan nämnden ta beslut om en projektplan för genomförandet. Tidsplan april: KTN tar beslut om projektplan för genomförandet Våren 2015: Upphandling av konsult och förberedelser Hösten 2015: Utredning pågår Våren 2016: Politisk avstämning i DKR, KTN och BHU. Sommaren 2016: Beslut att fastställa tillägg till Målbild tåg 2035 Bilagor Protokollsutdrag från regionfullmäktige Motionen från Birgitta Losman (MP) med flera Ta pågatågseffekten till Västra Götaland Kollektivtrafiksekretariatet Ulrika Bokeberg Kollektivtrafikdirektör Jan Efraimsson Utredningsledare

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60 Information angående remiss från Näringsdepartementet Res lätt med biljett

61 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Västra Götalandsregionen Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Suzanne Frej Telefon: E-post: Till kollektivtrafiknämnden Information angående remiss från Näringsdepartementet Res lätt med biljett Förslag till beslut 1. Kollektivtrafiknämnden lägger informationen till handlingarna och noterar att kollektivtrafiknämnden kommer att behandla remissen på sammanträdet den 17 april Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionen har den 9 mars 2015 fått remiss från Näringsdepartementet Regeringskansliet, om Res lätt med biljett. Näringsdepartementet initierade i maj 2014 en intern utredning i syfte att undersöka om det bör bli obligatoriskt för kollektivtrafikföretag att tillhandahålla data som gör det möjligt att bygga system för information, bokning och biljettförsäljning av kollektivtrafikresor. Bakgrunden var att det ur ett resenärsperspektiv är viktigt vid kollektivtrafikresor att på ett enkelt sätt få en överskådlig bild av resealternativ, kunna jämföra tider och priser samt kunna boka och köpa biljetter för hela resan, även när den omfattar flera sträckor och/eller flera aktörers trafik. I promemorian föreslås att lagen (2010:1065) om kollektivtrafik ändras så att kollektivtrafikföretag ska lämna och tillgängliggöra information i andra format och på annat sätt än i dag. Utredningen bedömer också att den information som ska lämnas bör utökas så att fler uppgifter om trafiken bör lämnas och att tillförlitligheten och kvaliteten ska vara åtminstone likvärdig med den kvalitet som kollektivtrafikföretagen har i sina egna system. En gemensam portal bedöms lämpligt för enkel åtkomst av den information som görs tillgänglig som öppna data (där öppna data som begrepp används i en vid bemärkelse). Länk till utredningen: Kollektivtrafiksekretariatet Ulrika Bokeberg Kollektivtrafikdirektör Suzanne Frej Nämndsekreterare Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

62

63

64

65 Informationsärende: Genomförande av VG2020 och kopplingen till trafikförsörjningsprogrammet

66 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Västra Götalandsregionen Regionutvecklingssekretariatet Handläggare: Emma Mattson Telefon: E-post: Till kollektivtrafiknämnden Informationsärende: Genomförande av VG2020 och kopplingen till trafikförsörjningsprogrammet Förslag till beslut 1. Kollektivtrafiknämnden lägger informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Västra Götaland 2020 (VG2020) är den gemensamma vägvisaren, och ett styrdokument, för hela Västra Götalands utveckling mellan åren Strategin har tagits fram inom ramen för det regionala utvecklingsansvaret Västra Götalandsregionen har från riksdag och regering. VG2020 riktar sig till alla som arbetar med insatser för tillväxt och utveckling i Västra Götaland; kommuner, lärosäten, Science parks, länsstyrelsen, föreningsliv m.fl. Beredningen för hållbar utveckling (BHU) har det formella övergripande ansvaret för genomförandet av strategin, med årlig uppföljning och rekommendationer för implementering. En halvtidsutvärdering kommer att genomföras 2017 och en slututvärdering efter Kollektivtrafiken ingår i VG2020-strategin genom att trafikförsörjningsprogrammets mål har lyfts in inom temat En region för alla. När det gäller genomförande för att nå målen för kollektivtrafiken sker det dock även fortsättningsvis genom kollektivtrafiknämndens ordinarie process med kollektivtrafikråden och nämndens uppdrag till Västtrafik, och inte genom den årliga processen för implementeringen av VG2020 i övrigt. Kollektivtrafiksekretariatet Ulrika Bokeberg Kollektivtrafikdirektör Emma Mattson Regionutvecklingssekretariatet Bilaga: Länk till VG Postadress: Regionutvecklingssekretariatet Box 1091, Göteborg Besöksadress: Norra Hamngatan 14 Göteborg Telefonist: Webbplats: E-post: ruts.gbg@vgregion.se

67 ÄRENDE 1 Yttrande över remiss Förslag till Västra Götalandsregionens program för klimatväxling (KTN )

68 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Västra Götalandsregionen Kollektivtrafiknämnden Handläggare: Leif Magnusson Telefon: Telefon: E-post: Till Kollektivtrafiknämnden Remissyttrande över förslag till Västra Götalandsregionens program för klimatväxling Förslag till beslut 1. Kollektivtrafiknämnden godkänner förslag till remissyttrande enligt nedanstående förslag. Sammanfattning av ärendet I regionfullmäktiges budget 2014 fick miljönämnden i uppdrag att ta fram ett program för klimatkompensation i Västra Götalandsregionen Miljönämnden har slutfört sitt uppdrag och beslutade den 10 december 2014 att föreslå regionfullmäktige att införa programmet för klimatväxling för Västra Götalandsregionens nämnder, styrelser och bolag senast den 1 juli Regionstyrelsen vill särskilt ha synpunkter på vad förvaltningar och bolag ser för möjligheter och hinder med ett införande av ett program för klimatväxling. Yttranden lämnas till regionstyrelsen@vgregion.se senast den 21 april 2015 Fördjupad information Programmet som föreslås är en centralt styrd modell där samtliga förvaltningar och bolag inom Västra Götalandsregionen ska ingå. Klimatväxlingsavgiften läggs på tjänstemäns och politikers tjänsteresor med privat bil och flyg. Avgiften samlas på ett centralt konto och ska användas till åtgärder för att minska klimatpåverkan i enlighet med Västra Götalandsregionens miljöprogram Hade Västra Götalandsregionen klimatväxlat år 2013 och 2014 skulle programmet genererat 7,3 respektive 7,6 miljoner kronor. För kollektivtrafiksekretariatet skulle kostnaden för varit 4300 kr 2014, och för Västtrafik kr Bilresorna beläggs med en avgift som motsvarar den svenska koldioxidskatten för bensin som är 2,50 kr per liter. Klimatavgiften blir 250 kronor för enkel resa inrikes med flyg, 500 kronor för enkel resa med flyg inom Europa och 1000 kronor för enkel resa med flyg till övriga världen. Programmet administreras av miljösekretariatet. Postadress: Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: kollektivtrafik@vgregion.se

69 Datum Diarienummer KTN (2) Förslag till remissyttrande Kollektivtrafiknämnden tillstyrker förslaget. Programmet ligger helt i linje med kollektivtrafikens mål och ger möjligheter att styra mot ett ökat kollektivtrafikresande av tjänsteresor under tider när kollektivtrafiken har ledig kapacitet. Vi ser inga hinder för ett införande av programmet. Det är viktigt med utvärdering efter 1-2 år för att se om programmet också leder till förändrade resvanor, eller om avgiftsnivån behöver justeras och kompletteras med fler åtgärder. Kollektivtrafiknämnden anser att under rubriken Omfattning och utformning ska även åtgärder för ökat kollektivtrafikresande nämnas bland exemplen. Kollektivtrafiksekretariatet Ulrika Bokeberg Kollektivtrafikdirektör Leif Magnusson Miljö- och Marknadsstrateg Bilagor Remiss Klimatväxling Dnr RS Förslag till Västra Götalandsregionens program för klimatväxling Dnr MN Besluten skickas till Regionstyrelsen Västtrafik

70 1 (2) Datum Diarienummer RS Samtliga nämnder, styrelser och bolag Remiss - Förslag till Västra Götalandsregionens program för klimatväxling I regionfullmäktiges budget 2014 fick miljönämnden i uppdrag att ta fram ett program för klimatkompensation i Västra Götalandsregionen. Miljönämnden har slutfört sitt uppdrag och beslutade den 10 december 2014 ( 65, dnr MN ) att föreslå regionfullmäktige att införa programmet för klimatväxling för Västra Götalandsregionens nämnder, styrelser och bolag senast den 1 juli Programmet som föreslås är en centralt styrd modell där samtliga förvaltningar och bolag ska ingå. Klimatväxlingsavgiften läggs på tjänstemäns och politikers tjänsteresor med privat bil och flyg. Avgiften samlas på ett centralt konto och ska användas till åtgärder för att minska klimatpåverkan i enlighet med Västra Götalandsregionens miljöprogram Hade Västra Götalandsregionen klimatväxlat år 2013 och 2014 skulle programmet genererat 7,3 respektive 7,6 miljoner kronor. Miljönämnden ser ett behov av ett klimatväxlingsprogram då resandet med flyg och privata bilar fortfarande utgör en stor andel av resandet i tjänsten. Resandet med bil har minskat med 15 procent sedan 2009, mycket till följd av övergång till resfri mötesteknik. År 2013 körde vi dock cirka 2,3 miljoner mil och av dessa var drygt 40 procent i privat bil. Resta mil med flyg i tjänsten har ökat med 7 procent sedan 2009 och år 2013 var vi uppe i cirka 1,6 miljoner mil. (Förvaltningsspecifika uträkningar bifogas för 2013 så varje förvaltning/bolag ser sin ungefärliga klimatväxlingsavgift. Klimatavgiften beräknas efter varje års slut) Regionstyrelsen vill särskilt ha synpunkter på vad förvaltningar och bolag ser för möjligheter och hinder med ett införande av ett program för klimatväxling. Programmet översänds för synpunkter till samtliga nämnder, styrelser, kommittéer och bolag. Yttranden lämnas till regionstyrelsen@vgregion.se senast den 21 april Vid frågor om programmet, vänligen kontakta: Jenny Sjöstedt, telefon: , Epost: jenny.sjostedt@vgregion.se Efter remissomgången är avsikten att programmet ska fastställas av regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: regionkansliet@vgregion.se

71 (2) Enligt uppdrag Elisabet Ericson Kanslichef Bilaga Miljönämndens förslag till Västra Götalandsregionens program för klimatväxling

72

73 Västra Götalandsregionen 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Västra Götalandsregionen Miljösekretariatet Handläggare: Jenny Sjöstedt Telefon: E-post: jenny.sjostedt@vgregion.se Till miljönämnden Förslag till Västra Götalandsregionens program för klimatväxling Förslag till beslut Miljönämnden föreslår att regionstyrelsen beslutar följande: 1. Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige godkänner återrapportering av budgetuppdraget att ta fram ett program för klimatkompensation. 2. Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige inför program för klimatväxling för Västra Götalandsregionens nämnder, styrelser och bolag senast den 1 juli Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige ger miljönämnden i uppdrag att stödja införande av program för klimatväxling för Västra Götalandsregionens nämnder, styrelser och bolag. Miljönämnden beslutar följande för egen del: 1. Miljönämnden anser för egen del att uppdraget om att ta fram ett program för klimatkompensation från regionfullmäktiges budget 2014 är slutfört. Sammanfattning av ärendet I regionfullmäktiges budget 2014 fick miljönämnden i uppdrag att ta fram ett program för klimatkompensation i Västra Götalandsregionen. Miljösekretariatet har utrett frågan, i samråd med fler förvaltningar, och har bland annat tittat på hur Region Skåne och Göteborgs Stad har utformat sina modeller. Modellen som föreslås är en centralt styrd modell där samtliga förvaltningar och bolag ska ingå. Klimatväxlingsavgift läggs på tjänstemäns och politikers tjänsteresor med privat bil och flyg. Avgiften samlas på ett centralt konto och medlen ska användas till åtgärder i Västra Götalandsregionens miljöprogram som syftar till att minska klimatpåverkan. Miljönämnden gör årligen en prioritering av vilka åtgärder som ska genomföras. Prioriteringen baseras på en prognos. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: info.miljo@vgregion.se

74 Datum (5) Diarienummer MN Fördjupande beskrivning av ärendet Klimatkompensation eller klimatväxling Klimatkompensation innebär att man vill minska skadan av klimatpåverkande handlingar som vi inte kan eller vill låta bli, genom att betala ett högre pris för dessa handlingar. Att klimatkompensera sina resor innebär således att man försöker minska eller neutralisera resornas klimateffekter, genom att ge pengar till åtgärder som minskar klimatpåverkan. Klimatkompensationen finansierar en åtgärd utanför den egna organisationen som ska leda till en utsläppsminskning som är lika stor som de utsläpp som ska kompenseras 1. Enligt SKL är klimatkompensation inte förenligt med kommunallagen 2. Som offentlig verksamhet kan man dock införa intern klimatkompensation, vilket innebär att man inom en organisation avgiftsbelägger t.ex. resor med hög klimatbelastning för att finansiera interna åtgärder för att minska klimatpåverkan. Ett sådant system benämns ofta klimatväxling 3. Omvärlden Allt fler kommuner, landsting/regioner och företag klimatkompenserar/växlar. Erfarenheter från andra kommuner och landsting visar positiva effekter som minskat resande och mer klimatsmart resande. Region Skåne har erfarenheter av att arbeta med klimatväxling sedan Under 2013 minskade resandet med flyg och privat bil med 10 procent, en trend man inte sett innan programmet infördes. Göteborgs Stad följer inte resandet centralt, men ser en minskning av de totala CO2utsläppen gällande privata bilar och flyg. En stor del av de minskade utsläppen beror på en omställning mot mer klimatsmarta resor, t.ex. val av fordon med förnybara drivmedel. Region Skåne och Göteborgs Stad har olika system. Region Skånes program hanteras centralt, med åtgärder på koncernnivå. Göteborgs Stad har ett system som är decentraliserat där varje verksamhet budgeterar för sin egen klimatväxling och genomför åtgärder på lokal nivå. Den senare modellen har skapat ett engagemang i organisationen, men det är svårt att komma med åtgärder som får en ordentlig genomslagskraft. Region Skånes modell är lättare att följa upp, kräver mindre administration och påverkar resandet på ett tydligare sätt. Förutsättningar Förutsättningarna för ett minskat resande eller ett klimatsmart resande är idag goda med bra möjligheter till distansmöten med t.ex. videokonferens eller möten via Lync. Tillgången på verksamhetsbilar som drivs med förnybar energi ökar och vi har en alltmer utbredd kollektivtrafik. Det finns dessutom möjlighet för personalen att använda Västtrafikkort anslutna till förvaltningen

75 Datum (5) Diarienummer MN Resandet i tjänsten med bil har minskat med 15 procent sedan 2009, mycket till följd av övergång till resfri mötesteknik. År 2013 körde vi dock cirka 2,3 miljoner mil och av dessa kördes drygt 40 procent i privat bil. Resta mil med flyg i tjänsten har ökat med 7 procent sedan 2009 och år 2013 var vi uppe i cirka 1,6 miljoner mil. 4 Program för klimatväxling Syfte med programmet Program för klimatväxling syftar till ökad styrning genom ekonomiskt incitament till att minska klimatbelastande resor i tjänst. Tjänsteresor med privat bil och flyg lyftes ur miljöprogrammet inför den nya programperioden med anledningen av bristen på styrning. Klimatväxlingsprogrammet ger möjlighet till finansiering av åtgärder inom miljöprogrammet som syftar till att minska klimatpåverkan. Omfattning och utformning Klimatväxlingsprogrammet omfattar tjänstemäns och politikers tjänsteresor med privata bilar 5 och flyg inom samtliga förvaltningar och bolag. I Göteborgs Stad ingår inte bolagens privata bilar i klimatväxlingen p.g.a. att de medel som överförs från ett bolag till kommunen beskattas. Regionkansliets ekonomifunktion bedömer dock att bolagen kan ingå fullt ut i programmet, likt den bedömning som gjorts i Region Skåne. Bilresorna beläggs med en avgift som motsvarar den svenska koldioxidskatten för bensin som är 2,50 kr per liter (2014), vilket motsvarar ca 1,50 kr per kg CO2 6. För att avgiften ska vara lättare att kommunicera räknas den om till 3 kr/mil 7 med privat bil (idag betalar vi 29 kr/mil 8 ). Avgiften på flyg är en överslagsräkning över hur mycket koldioxid som släpps ut vid flygresor på respektive sträcka. Klimatavgiften blir 250 kronor för enkel resa inrikes med flyg, 500 kronor för enkel resa med flyg inom Europa och 1000 kronor för enkel resa med flyg till övriga världen 9. Hade Västra Götalandsregionen klimatväxlat år 2013 skulle programmet genererat 7,3 miljoner kronor Västra Götalandsregionens Års- och miljöredovisning Verksamhetens bilar är undantagna. 1 januari 2014 infördes dispens vid anskaffandet av bensinoch dieselfordon, vilket gör att Västra Götalandsregionen i stort sett enbart köper in bilar som går på förnybart bränsle. Den styrningen anses som tillräcklig och därför omfattar inte klimatväxlingsprogrammet dessa fordon. 6 Omfattar inte flyg. 7 Omräkningsfaktor 200g/km använd, i enlighet med Energimyndigheten och Trafikverkets rekommendationer. 8 Jämförelse med poolbilar inom Västra Götalandsregionen är inte möjlig per mil då de debiteras per timme. 9 Avgiften på flyg baseras på beräkningar från ICAO:s (flygets FN organisation) beräkningsmodell, rekommenderad av Transportstyrelsen. Resorna för en enkel inrikes, en enkel inom Europa och en enkel inom övriga världen är medelvärden från flygresor gjorda inom VGR år Summan är baserad på uppgifter från Heroma gällande kilometer körda i privata bilar för förvaltningar och bolag, inklusive politikernas resor. Flygmilen är beräknade på statistik från upphandlad resebyrå för förvaltningarnas resor. Bolagen har inte statistik över antal resor utan enbart antal kilometer. Klimatväxlingsavgiften för bolagen har beräknats utifrån deras andel flygkilometer av de totala flygkilometrarna.

76 Datum (5) Diarienummer MN De medel som samlas in sätts in på ett centralt klimatväxlingskonto i Västra Götalandsregionen. Medlen ska användas till åtgärder listade i miljöprogram (och därefter nästkommande program fram till 2020). Medlen ska gå till de åtgärder som syftar till att minska Västra Götalandsregionens totala klimatpåverkan, t.ex. bidra till en omställning mot ambulans- och sjuktransporter med förnybara drivmedel. Varje år, senast i februari, ska miljönämnden ta beslut om vilka åtgärder som ska prioriteras för året. Prioriteringen baseras på utvärdering av föregående år samt på en prognos över hur resandet antas se ut under året. Medel som samlas in under ett år ska förbrukas under samma år de samlas in. Administration av programmet Hanteringen av programmet innebär koordinering av åtgärder, analys och utvärdering. För ett proaktivt arbete krävs en god uppfattning om relevanta och rimliga satsningar på klimatarbete avseende transporter och andra prioriterade varor och tjänster. För att maximera nyttan med klimatavgiften är bedömningen att en nyinrättad halvtidstjänst krävs och att tjänsten lämpar sig för placering på miljösekretariatet, som ansvarig för miljöprogrammet. Statistik över tjänsteresorna med flyg tillhandahåller upphandlad resebyrå. Därefter kommer avgiften faktureras förvaltningen/bolaget enligt underlaget i efterhand, tre gånger per år. Avgiften för privat bil hanteras i samband med reseräkningen och faktureras varje förvaltning/bolag tre gånger per år efter utdrag ur Heroma. Faktureringsunderlaget tas fram av den nyinrättade tjänsten. Skapandet av fakturorna samt faktureringen ryms inom Regionservice system och innebär minimal ökad arbetsbelastning. Finansiering Alla kostnader belastar klimatväxlingskontot. Detta går direkt till åtgärder och inkluderar hanteringen av klimatväxlingskontot motsvarande en halvtidstjänst. Klimatväxlingsmodellen är utformad så att ju mer vi följer resepolicy och riktlinjer, desto mindre blir klimatväxlingsavgiften. Uppnår vi 100 procent fossilfria resor kommer klimatväxlingskontot per automatik att upphöra. Beredning Personalstrategiska avdelningen har bedömt involvering som inte nödvändig. Ärendet har inte heller bedömts kräva MBL-förhandling. Avstämning med ekonomiavdelningen inom regionkansliet har skett löpande under utredningen. Avstämning med Regionservice (inköp samt löneservice) har gjorts under utredningen. Detta för att utröna att ett system för klimatväxling passar in i redan existerande system samt att ökade kostnader för fakturering internt beräknas som marginella. Avstämning med koncernledningen för Tillväxt och Utveckling skedde den 17 november Ledningsgruppen beslutade enligt följande: 1. Ledningsgruppen anser att miljönämndens uppdrag om att ta fram ett program för klimatväxling är slutfört med denna redovisning.

77 Datum (5) Diarienummer MN Ledningsgruppen bedömer förslaget till program för klimatväxling som genomförbart och förespråkar programmet i det fall regionfullmäktige beslutar införa ett klimatväxlingssystem. Efter behandling av miljönämnden den 10 december 2014 anses uppdraget för miljönämndens räkning slutfört. Miljösekretariatet Peter Holmberg Förvaltningschef Viveca Reimers Enhetschef Beslutet skickas till Regionstyrelsen regionstyrelsen@vgregion.se Efter regionfullmäktiges beslut: Samtliga nämnder, styrelser och bolag för genomförande, expediering@vgregion.se Miljösekretariatet för stöd vid genomförandet, viveca.reimers@vgregion.se

78 ÄRENDE 2 Val av två representanter till samrådet för samordning av regionens externa samarbete (KTN )

79 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Västra Götalandsregionen Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Suzanne Frej Telefon: E-post: Till kollektivtrafiknämnden Val av två representanter till samrådet för samordning av regionens externa relationer Förslag till beslut 1. Kollektivtrafiknämnden utser NN (X) och NN (X) att representera nämnden i samrådet för samordning av externa relationer. Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsen beslutade (RS 41, med Dnr RS ) att regionstyrelsens internationella beredning ersätts av ett nytt Samråd för externa relationer under ledning av regionfullmäktiges ordförande. I samrådet ingår två representanter vardera för regionstyrelsen, regionutvecklingsnämnden, miljönämnden, kulturnämnden, kollektivtrafiknämnden, hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Sahlgrenska universitetssjukhusets styrelse, kommittén för rättighetsfrågor och folkhälsokommittén. Samrådet samordnar både europeiskt/internationellt och nationellt arbete. Det parti som inte som inte får plats genom att utses av nämnd/styrelse/kommitté, får utse en representant från regionstyrelsen. Företrädarmöten med Västra Götalandsregionens representanter i europeiska/ internationella/organisationer och nätverk, Interreg-kommittéer och liknande hålls regelbundet under ledning av regionfullmäktiges ordförande. Regionfullmäktiges ordförande håller regelbundna avstämningsmöten med regionens bolag om nationella och europeisk/internationella frågor. Kollektivtrafiksekretariatet Ulrika Bokeberg Kollektivtrafikdirektör Suzanne Frej Nämndsekreterare/handläggare Bilaga Regionstyrelsen protokoll , 41 Besluten skickas till Regionstyrelsen Magnus Engelbrektsson, magnus.engelbrektsson@vgregion.se Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

80

81

82 Yrkande GrönBlå Samverkan i Västra Götalandsregionen 1 (2) Regionstyrelsen Sammanträdesdatum: Diarienummer Ärende nr: Samordning av regionens externa samarbete Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslås besluta följande: 1) Regionstyrelsens internationella beredning ersätts av ett nytt Samråd för externa relationer under ledning av regionfullmäktiges ordförande. I samrådet ingår två representanter vardera för regionstyrelsen, regionutvecklingsnämnden, miljönämnden, kulturnämnden, kollektivtrafiknämnden, hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Sahlgrenska universitetssjukhusets styrelse, kommittén för rättighetsfrågor och folkhälsokommittén. Samrådet samordnar både europeiskt/internationellt och nationellt arbete. 2) Företrädarmöten med Västra Götalandsregionens representanter i europeiska/internationella organisationer och nätverk, Interreg-kommittéer och liknande hålls regelbundet under ledning av regionfullmäktiges ordförande. 3) Regionfullmäktiges ordförande håller regelbundna avstämningsmöten med regionens bolag om nationella och europeiska/internationella frågor. Sammanfattning av ärendet Regionens externa arbete omvärldsbevakning, påverkan, samverkan/nätverkande och profilering är decentraliserat och en integrerad del av verksamheten på många områden, men kräver också samordning och gemensam prioritering för bästa resultat. Det nationella, europeiska och internationella perspektivet berör regionstyrelsen och åtskilliga av regionens nämnder, styrelser och kommittéer. Regionstyrelsen utser representanter som företräder Västra Götalandsregionen i olika europeiska/internationella regionorganisationer. Regionens bolag hanterar många nationella och internationella aspekter i sina uppdrag, inte minst Västsvenska turistrådet och Sahlgrenska IC men också bolagen på kulturområdet. Även Beredningen för hållbar utveckling måste förhålla sig till det nationella och europeiska beslutsfattandet i sitt beredningsuppdrag för ärenden av strategisk betydelse för Västra Götalands utveckling. De enskilda kommunerna i Västra Götaland arbetar i varierande grad med internationellt samarbete och kan ha behov av kontakt och samordning med regionens internationella verksamhet. Kopplingar finns också till kommunernas och regionens gemensamma överläggningar i BHU. Samordningen av internationellt arbete har hittills hanterats av regionstyrelsens internationella beredning. När det gäller nationella påverkansfrågor har samordningen hittills framför allt gällt GrönBlå Samverkan i Västra Götalandsregionen Moderaterna M iljöpartiet Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna moderat.se/vg mp.se/vastra-gotaland folkpartiet.se/vgregion centerpartiet.se/vastragotaland kdvg.se

83 2 (2) regionens medverkan i Almedalsveckan. En ansats till samordning finns också i den nationella påverkansagenda som regionstyrelsen antog En god koordinering av det externa arbete som bedrivs av regionens nämnder, styrelser och kommittéer kan stärka bilden av Västra Götalandsregionen och effekten av olika insatser. Det finns också skäl att förena det internationella perspektivet med det nationella. Båda handlar om att hantera flernivåsystemet och samma frågor finns ofta både på den europeiska och den nationella agendan. Därför föreslås att internationella beredningen ersätts av ett samråd för externa relationer med företrädare för såväl regionstyrelsen som några av regionens centrala nämnder, styrelser och kanslier, samt SU som är en verksamhet med omfattande internationella kontaktytor. Regionfullmäktiges ordförande leder samrådet, som ska utgöra ett forum för att diskutera och bereda övergripande strategier, prioriteringar och positioner. Dagordningen ska vara framåtblickande. Avrapportering om sådant som har skett görs huvudsakligen skriftligt. Mötesfrekvensen bör vara 4-6 gånger per år. Beredningen för hållbar utveckling (BHU) bereder ställningstagande som är av strategisk betydelse för Västra Götaland. Ställningstaganden i olika frågor beslutas av Regionstyrelsen eller i vissa fall Regionfullmäktige. Företrädarna i olika organisationer kan adjungeras till samrådet, men behöver också ha separata möten för att gå in djupare på hur de ska arbeta för att företräda regionen. Regionfullmäktiges ordförande bör leda även dessa företrädarmöten, som också bör ha en frekvens om 4-6 gånger per år. Avstämning med de av regionens bolag som har en omfattande internationell verksamhet görs vid möten 2-3 gånger per år, även det under ledning av regionfullmäktiges ordförande. Regionfullmäktiges ordförande ansvarar dessutom med stöd av de båda vice ordförandena för att företräda regionen nationellt och internationellt i övergripande frågor, men också vid behov som ersättare för sakansvariga politiker. Representationsfrågor avgörs som tidigare av en representationskommitté bestående av regionfullmäktiges och regionstyrelsens presidier. Vänersborg, Johnny Magnusson Birgitta Losman Moderaterna Miljöpartiet Jonas Andersson Kristina Jonäng Folkpartiet Centerpartiet Monica Selin Kristdemokraterna

84 ÄRENDE 3 Delegeringsbeslut (KTN )

85 Sammanträde: Kollektivtr afiknämnden Tid: Fredagen den 19 mars 2015 Plats: Hotel o konferens Carlia, Uddevalla Delegeringsärenden Dnr KTN Förslag till beslut: 1. Kollektivtrafiknämnden lägger delegeringsbesluten till handlingarna. Ärendet Sammanställning över delegationsärenden Datum: Ärendebeskrivning: Delegat: Sign. Kollektivtrafikdirektören har tagit beslut i följande delegeringsärenden: - Uppdrag inom ramavtalet kr, Ramböll, UB Visumanalyser inom målbild GMP. Avtal tecknas 13 mars Dnr: Övriga delegeringsbeslut - inget att redovisa Yttranden översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner: - inget att redovisa Ordförandes/presidiets beslut, deltagande i kurser, konferenser m.m. - Kollektivtrafikdagen 6 maj, Cirkus Stockholm, anmälan till nämndsekreterare vecka 13 för beslut av presidiet - UITP Milano 8-10 juni; 2+1 deltagare Ulrika Bokeberg, kollektivtrafikdirektör NN NN - Cykelseminarium 27 mars : Roland Carlsson (C) deltar POSTADRESS: Box Göteborg BESÖKSADRESS: S Hamngatan Göteborg TELEFON: vx