Effektrapport Svenska sektionen Amnesty International

Transkript

1 Effektrapport Svenska sektionen Amnesty International Vilken nytta gör Amnesty Sverige? Hur funkar organisationen? Det vill vi berätta med vår effektrapport. Vi har utgått från FRII/Frivilligorganisationernas Insamlingsråds mall för effektrapportering. ( I effektrapporten går vi igenom hur Amnesty är uppbyggt, vad vi vill göra och hur vi vill göra det. Vi går igenom vad vi åstadkom under 2017, och vi ger några exempel på vilken effekt vårt arbete har haft. Amnesty International, svenska sektionen Organisationsnummer Ideell förening Vad vill Amnesty uppnå? Vision Amnestys vision är en värld där varje människa åtnjuter alla de rättigheter som ingår i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Vi arbetar för att långsiktigt förbättra människors villkor och samtidigt hjälpa dem som drabbas här och nu. Vårt mål är en värld där de mänskliga rättigheterna gäller alla - nu och i framtiden. Åtagande - hur jobbar vi för att uppnå vår vision? Amnesty utreder och dokumenterar allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter. Vi utövar påtryckningar mot makthavare för att förebygga, förhindra och stoppa dessa kränkningar, samt kräver att de som gör sig skyldiga till övergrepp ska ställas inför rätta. För att öka kunskapen om de mänskliga rättigheterna arbetar Amnesty International även med information, utbildning och opinionsbildning. Amnesty Sverige väljer under olika perioder att fokusera på olika mål som ska bidra till att vi uppnår vår vision. Målen handlar dels om faktiska sakfrågor, som att avskaffa dödsstraffet eller påverka för att länder ska införa abortlagstiftning som säkerställer laglig och säker abort. Dessa mål kan mätas i exempelvis ändrade lagar i olika länder, att dödsdömdas straff omvandlas eller avskrivs, eller att lagförslag läggs fram. Då det arbetet är långsiktigt sätter Amnesty upp mål med kortare horisont, som går att mäta i form av till exempel engagemang (antal underskrifter på aktioner

2 och kampanjer), genomslag i media, möten med makthavare eller att frågan kommer upp i förberedning till lagstiftning. På så sätt kan vi se att det arbete och de mål vi uppnår hjälper till att uppfylla vår vision. I vilket organisatoriskt sammanhang verkar Amnesty? Amnesty är en del av den globala människorättsrörelsen. Som en del av den samarbetar vi ofta med andra människorättsorganisationer både på lokal, nationell, regional och internationell nivå. Samarbetet kan ta sig olika uttryck, till exempel genom gemensamt påverkansarbete i form av lobby och konsultation. I vårt arbete i Sverige bidrar vi till globalt uppsatta mål bland annat genom att kanalisera vårt nationella engagemang så att vi blir ännu flera som protesterar mot orättvisor. Ett annat sätt är att påverka svenska makthavare direkt som sedan deltar i regionala eller internationella beslutsprocesser, via exempelvis EU, FN eller Världsbanken. Amnesty International är en global rörelse där mer än sju miljoner människor i världen agerar för att mänskliga rättigheter ska gälla alla, nu och i framtiden. De gör det genom att skriva under namninsamlingar, delta i olika former av aktivism som till exempel demonstrationer, aktioner på stan, nätaktivism och annat. De gör det som anställda eller frivilliga. Amnesty Sverige är en sektion av Amnesty International. Den internationella rörelsen samordnas av det internationella sekretariatet i London. Det är också de som driver regionkontor i de länder där Amnesty verkar utan att ha en egen sektion. Den svenska sektionen av Amnesty bildades 1964 och är, liksom rörelsen i stort, en demokratisk organisation. I slutet av 2017 hade vi medlemmar. Mellan årsmötena är styrelsen det högsta beslutande organet och det dagliga arbetet leds av generalsekreteraren. Den svenska sektionen har ungefär 100 anställda, och de är uppdelade på tre avdelningar - Opinion och Påverkan, Kommunikation och Fundraising samt Resurser och styrning. Avdelningscheferna tillsammans med generalsekreteraren och HR-ansvarig ingår i ledningsgruppen. Amnesty bedriver verksamhet i ca 80 länder, och där drivs verksamheten av lokala Amnestysektioner (som den svenska sektionen, som drivs som ett självständigt kontor) eller lokala Amnestykontor (regionkontor, som styrs från det internationella sekretariatet i London). Utredningar och aktioner görs i närmare 150 länder. Organisationens högsta beslutande organ kallas för Global Assembly. Det är ett stort möte som hålls varje år, men även kan sammankallas oftare vid behov. Global Assembly beslutar bland annat i frågor om Amnesty Internationals åtagande och väljer en internationell styrelse som svarar för den löpande verksamheten under året. Aktivismen är en viktig del av Amnestys struktur, och en viktig del av aktivismarbetet i Sverige utförs av lokala grupper. Amnesty Sverige hade 196 lokala grupper runt om i landet vid årets slut Av dessa var 68 ungdomsgrupper. Det finns även ett antal specialgrupper som är 2

3 inriktade på ett särskilt tema. Utöver dessa finns det också landprogram som leds av landssamordnare. Amnestys arbete bygger på många människors ideella arbete och gruppernas aktioner vid våra kampanjer är avgörande för vårt genomslag. Förutom svenska sektionen består Amnesty Sverige av Amnestyfonden samt distrikt- och arbetsgrupper som var för sig är juridiska personer. Ungefär hälften av grupperna är egna juridiska personer som årligen lämnar in en verksamhetsberättelse och ekonomisk redovisning till den svenska sektionen. Amnestyfonden är en stiftelse inom Amnesty Sverige som arbetar med människorättsbistånd - alltså bistånd som kompletterar Amnesty Internationals övriga arbete genom att erbjuda konkret stöd i akuta situationer. Stödet går dels till individer vars mänskliga rättigheter kränkts, dels till arbete som ska förhindra att övergrepp äger rum och att förövare ställs till svars, alltså det arbete som bedrivs av enskilda människorättsförsvarare och lokala människorättsorganisationer världen över. Syftet är att mildra de många gånger förödande ekonomiska och sociala konsekvenserna av människorättsbrott samt att stärka individer och organisationer och göra det möjligt för dem att själva värna och verka för mänskliga rättigheter i sin egen miljö. Fonden kan också ge stöd till flyktingar i Sverige för tortyrskadeutredningar och rättshjälp i syfte att garantera en rättssäker asylprocess. Människorättsbiståndet innebär att akut hjälp kan ges till människor eller organisationer som arbetar med frågor som Amnesty International arbetar med mer långsiktiga lösningar på. Vilka strategier har vi för att uppnå våra mål? För att försöka förändra världen och nå vår vision har Amnesty utvecklat en förändringsteori som förklarar hur vi ser att samhällsförändring sker. Den förklarar hur vi ser på världen och hur vi tror att vi kan förändra den till det bättre. Den heter Dimensions of Change och är grunden för vår analys av förändringar inom och över teman, länder, målgrupper och tid. Det som alltid står i fokus för Amnestys projekt och kampanjer är förändring i människors liv. Men även om Amnestys arbete har som mål att få till stånd en förändring för individer, måste vi också uppnå strukturella förändringar om vi vill att förändringen ska vara långsiktig. Mycket av Amnestys verksamhet fokuserar på att påverka makthavare att agera till förmån för befolkningen. Därför innehåller Amnestys förändringsteori ytterligare tre dimensioner: förändring i myndigheters lagar och policys förändring av ansvarsutkrävande förändring av aktivism och mobilisering för mänskliga rättigheter Dessa tre dimensioner är sammanlänkade. En förändring inom ett av dessa områden kan också generera en förändring i de andra områdena. Ett projekt eller program kan fokusera på en eller flera dimensioner. Med avstamp i vår förändringsteori beslutar Global Assembly om en strategisk plan som prioriterar vissa frågor och områden. Den planen gäller hela globala rörelsen. Hur Amnesty 3

4 sedan arbetar beror på syftet - allt ifrån lobbyarbete och diplomatiska påverkanssamtal till utåtriktade informationsaktioner, manifestationer, brevskrivande och namninsamlingar. Varje år har Amnesty också ett antal större globala kampanjer där flera sektioner riktar allt ljus på en och samma fråga under samma period för maximal effekt. Grunden för allt Amnestys arbete är noggranna utredningar om olika människorättskränkningar runt om i världen. Nedan följer en beskrivning av våra metoder: VI UTREDER PÅ PLATS En grundsten i Amnesty Internationals arbete är de utredningar vi gör. Det är våra utredningar som gör att vi kan avslöja kränkningar av de mänskliga rättigheterna, och det är de som ligger till grund för vårt påverkansarbete. Utredningarna är oberoende, trovärdiga och ger oss fakta - och de görs nästan alltid på plats. Det händer att vi inte får komma in i landet det gäller - då talar vi istället med människor som flytt därifrån, men också med advokater, journalister och lokala människorättsorganisationer. AMNESTY PÅVERKAR MAKTHAVARE FÖR ATT SKAPA FÖRÄNDRING Amnesty International arbetar med att påverka makthavare, regeringar och stater för att de ska förhindra att det sker brott mot mänskliga rättigheter, straffa de som kränker mänskliga rättigheter och att skapa lagar som skyddar länders invånare mot kränkningar av de mänskliga rättigheterna. De utredningar som Amnesty tar fram ligger till grund för arbetet. AMNESTY SAMLAR MÄNNISKORS KRAFT FÖR ATT SÄTTA PRESS PÅ DE SOM KRÄNKER MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER En av de viktigaste bitarna av Amnesty Internationals arbete är vanliga människors röst. Det är allmänhetens stöd som gör att saker faktiskt förändras, att världen får veta vad som sker och att det som en del vill dölja dras fram i ljuset. Det ser till att människor som är fängslade utan rättegång eller är falskt anklagade för påhittade brott inte glöms bort. Vårt globala nätverks röster gör det möjligt för oss att se till att de som gjort sig skyldiga till brott mot mänskliga rättigheter ställs till svars. Vilken kapacitet och vilket kunnande har Amnesty för att uppnå våra mål? Amnestys utredare har sin bas på det internationella sekretariatet i London eller på något av Amnestys regionkontor. Här finns både land- och sakfrågeexperter som samarbetar med andra lokala organisationer och nätverk över hela världen. Som nämndes ovan utreds och dokumenteras dessa människorättskränkningar världen över och sammanställs i rapporter som blir basverktyg som hela rörelsen kan arbeta med. Amnesty har ett gemensamt finansiellt system för hela den globala rörelsen. Det möjliggör ekonomiska analyser och rapportering på global, regional och landnivå på samma sätt som samordningen av vårt påverkansarbete. På den svenska sektionen finns det också land- och sakkunniga, samt experter inom aktivism och kampanj, lobby, kommunikation, medlemsvård, insamling, ekonomi och IT. 4

5 Under de årliga kampanjerna arbetar den svenska sektionen i projekt där flera delar av organisationen samverkar för att nå de bästa resultaten. De land- och sakkunniga fungerar som ämnesexperter. Kommunikatörerna informerar både i sociala och traditionella medier om sakfrågan, de bakomliggande orsakerna och Amnestys insatser för att skapa engagemang och nå en förändring. Lobbyisterna träffar beslutsfattare på nationell, regional och internationell nivå för att informera om situationen och Amnestys krav eller rekommendationer. Aktivistsamordnarna mobiliserar Amnestygrupperna som i sin tur informerar och mobiliserar allmänheten att agera för att sätta press på beslutsfattare. Insamling lyfter också det aktuella temat i sina kanaler, till exempel i givarbrev. Ekonomer och IT-specialister ser till att kampanjen har de rätta förutsättningarna för att implementeras. När Amnesty i Sverige arbetar på detta sammanhållna sätt är vi starka och när vi agerar för ett och samma mål tillsammans och samtidigt med hela den globala rörelsen kan vi uppnå stora förändringar. Hur vet vi om Amnesty gör framsteg? Nationella verksamhetsplaner utformas så att Amnestys arbete och aktiviteter i respektive land bidrar till att uppfylla Amnestys internationella, gemensamma, övergripande mål. Amnesty planerar mål- och resultatstyrt. Det innebär att vi ser en kedja från våra aktiviteter till förväntad effekt. Utifrån analyser säkerställer vi att våra aktiviteter faktiskt leder till de effekter vi vill uppnå. Målen i den svenska verksamhetsplanen är uppdelade i delmål, resultatmål och aktivitetsmål där olika nyckeltal är definierade. Kvantitativa nyckeltal är till exempel: antal människor som agerar mot en kränkning, antal grupper som agerar vid en nationell aktionsdag, antal genomförda aktiviteter, antal anordnade påverkansmöten. Exempel på kvalitativa indikatorer är: att en viss minister i samtal med representanter från ett visst land tar upp en fråga som vi driver, att Sverige intar en stark position i internationella förhandlingar, och så vidare. Nyckeltalen ger oss sedan en möjlighet att följa upp och se om vi når våra förväntade effekter eller inte. Vi följer upp verksamheten var tredje månad. Efter varje större aktivitet, aktionsdag eller kampanj utvärderar vi även detta i relation till förväntade resultat och effekter. Den svenska verksamhetsplanens struktur följer våra globala finansiella system vilket möjliggör kostnadsanalyser nära kopplat till verksamhetsmål. En stor del av Amnestys arbete bedrivs i projektform och projekten utgår också ifrån de mål som är formulerade i vår verksamhetsplan. Vi arbetar utifrån en projektmodell som har som syfte att göra arbetet ännu mer målstyrt och effektivt samtidigt som modellen skapar större tydlighet och trygghet för personalen under själva arbetsprocessen. Modellen ska också bidra till det kontinuerliga lärandet för vår organisation. Varje projekt utvärderas. 5

6 Allt Amnestys arbete ska i förlängningen ha effekt på människors liv och därmed skydda och stärka de mänskliga rättigheterna. Vissa förändringar kan ske snabbt, exempelvis när en dödsdom blir omvandlad, medan andra förändringar tar betydligt längre tid. Ett exempel är att påverka världens länder att avskaffa dödsstraffet. På 70-talet hade bara 16 länder avskaffat dödsstraffet. I slutet av 2017 hade 106 länder helt avskaffat dödsstraffet i sin lagstiftning. Vad har Amnesty åstadkommit så här långt? Arbetet för att mänskliga rättigheter ska gälla alla, nu och i framtiden, är en långsiktig process. Det utförs inte av en ensam organisation eller av en ensam kampanj. De konkreta resultat som vårt arbete och våra kampanjer har årligen är en del av en större process för att åstadkomma förändring. Amnesty arbetar inte i ett vakuum utan vi är med och bidrar till förändringar och efterlevandet av de mänskliga rättigheterna. Vissa gånger kan effekterna av kampanjerna också dröja flera år. Amnesty tillämpar en försiktighetsprincip på grund av svårigheter att avgöra vårt specifika bidrag i större förändringar eller samvariation med många andra påverkande faktorer under lång tid, speciellt i en social förändring. Amnesty är en människorättsorganisation med högt förtroende i Sverige. Detta förtroende har vi bland annat fått för att vi ihärdigt fortsatt vårt arbete för mänskliga rättigheter oavsett om effekterna ser ut att vara inom räckhåll eller ej. En hel del av vårt arbete handlar om att dokumentera och protestera mot kränkningar oavsett hur oddsen ser ut. Som människorättsorganisation måste vi förstås fortsätta dokumentera och protestera mot exempelvis de fruktansvärda övergrepp och kränkningar som äger rum i Syrien, även om vi inte ser positivt på utvecklingen. Som människorättsorganisation har vi ett ansvar och en skyldighet att protestera. De existerande utmaningarna med att främja och skydda mänskliga rättigheter fördjupades under 2017 samtidigt som organisationen stod inför nya utmaningar. Vi och dem -politiken växte sig starkare under året då populistiska ledares framfart har lett till en ökad främlingsfientlighet och inskränkningar av flyktingar och migranters rättigheter. Politiska ledare som motsätter sig mänskliga rättigheter har blivit valda eller fått mer makt i länder som USA, Ungern, Indien, Turkiet, Filippinerna med flera. Genomgripande ojämlikheter i makt, ekonomisk fördelning och frihet förblir en global verklighet. En politisk verklighet som blivit allt mer polariserad innebar svårigheter att bedriva vårt arbete i olika regioner, vilket påverkade vår förmåga att nå våra mål samt att engagera och övertyga allmänheten. Trots utmaningarna under 2017 har Amnesty som en global rörelse utvecklats i många områden och visat sig vara effektiv när det kommer till att påverka makthavare, även i en alltmer orolig omvärld. Utifrån de mål som satts upp för den aktuella perioden ger vi här några exempel på vårt arbete och effekter av uppnådda resultat. 6

7 Ett mångårigt arbete på Irland kom ett steg närmare verklighet när en kommitté som inrättats för att utreda Irlands strikta abortlagstiftning röstade för att lagen skulle ändras så att kvinnor och flickor kan få ökad tillgång till abort. Två tredjedelar av medborgarförsamlingen röstade för tillgång till abort på begäran. Rekommendationen från medborgarförsamlingen gick vidare till parlamentet. Under 2017 avskaffade ytterligare två länder dödsstraff i sin lagstiftning. Guinea och Mongoliet var de två länder som under året avskaffade dödsstraffet för alla brott. Guatemala ändrade sin lagstiftning så att dödsstraff inte utdöms för så kallade vanliga brott, och Gambia har skrivit under en internationell konvention i syfte att avskaffa dödsstraffet och där landet förbinder sig att inte utföra några avrättningar. I slutet av 2017 var det 106 länder (över hälften av världens länder) som hade avskaffat dödsstraffet helt. Totalt och totalt var det 142 länder (över två tredjedelar av världens länder) som avskaffat dödsstraffet helt eller i praktiken. Den 9 november 2017 frigavs Mohamed Mkhaïtir, en bloggare i Mauretanien som 2014 dömdes till döden för ett blasfemiskt inlägg på Facebook. Han frigavs efter att en domstol upphävt dödsdomen. Amnesty tog sig an hans fall när han fängslades 2014 och flera svenska Amnestygrupper arbetade för att uppnå just det mål som blev verklighet. I Turkiet, där bland andra Amnesty Turkiets dåvarande ordförande, numera hedersordförande, Taner Kilic och generalsekreterare Idil Eser greps under försommaren 2017, fortsatte arbetet. Bland de gripna människorättsförsvararna fanns också den svenska IT-konsulten Ali Gharavi. 8 av dem frigavs mot borgen efter att ha suttit frihetsberövade i fyra månader. Kampanjen för deras frigivning engagerade många Amnestygrupper, bland annat 50 ungdomsgrupper i 30 städer. Amnesty samlade dessutom in underskrifter i sju olika aktioner - totalt underskrifter. Amnesty agerade under året mot ett föreslaget tiggeriförbud i Vellinge i Skåne. Vi samlade in underskrifter som lämnades över till kommunfullmäktige, och vår protest väckte stor uppmärksamhet i media både lokalt och nationellt. Kommunen fattade trots det beslut om ett tiggeriförbud i Vellinge, ett beslut som Länsstyrelsen upphävde den 23 oktober. Amnestyfonden gav under 2017 bistånd till 53 människorättsförsvarare som på grund av sitt arbete tvingats fly. Stödet gjorde det möjligt för dem att ta sig till en säkrare plats. Utan Amnestyfondens bistånd hade riskerna för dem att fortsätta sitt arbete varit förenade med livsfara. I de flesta fall har stödet gjort att de kunnat komma undan en tid medan hoten mot dem dämpas. I vissa fall har det rört sig om stöd under övergångsperiod medan de får hjälp att söka asyl i ett annat land, ofta i samarbete med landets Amnestysektion. 7

8 Utöver dessa 53 människorättsförsvarare har Amnestyfonden också utifrån behov gett bistånd till de anhöriga, antingen till de som stannar kvar eller som följer med. Eftersom ett av många sätt som används för att avskräcka människorättsförsvarare från att verka är att ge sig på deras familjer är det här stödet grundläggande för att människorättsförsvarare ska orka fortsätta kämpa. Några av länderna de flytt ifrån är Afghanistan, Bangladesh och Syrien. Under 2017 hjälpte Amnestyfonden en stor grupp människor att fly sedan de utsatts för hatbrott grundat på sin sexuella läggning i sitt hemland där myndigheterna ser mellan fingrarna med den här typen av brott. Stödet räddade livet på dem samtidigt som Amnesty fortsätter arbeta med mer långsiktiga metoder för att minska våld och diskriminering. Under 2017 beviljade Amnestyfonden bistånd i 18 fall till asylsökande i Sverige att anmäla verkställighetshinder eller att genomgå tortyrskadeutredningar med syftet att stärka deras asylskäl och förhindra att de återsänds till tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Fyra av fallen har hittills återförvisats till Migrationsverket för ny prövning, i ett fall har den sökande fått uppehållstillstånd. Utgången i de övriga känner vi ännu inte till. Under året fick vi även besked om att två personer som fått stöd för rättshjälp och tortyrskadeutredning nu beviljats uppehållstillstånd. I Myanmar följde Amnesty utvecklingen. Amnesty Sverige hade täta kontakter med UD om etnisk rensning och systematisk, omfattande diskriminering av folkgruppen rohingyer i delstaten Rakhine. Sverige var därefter med och drev fram två krismöten i FN:s säkerhetsråd i linje med uppmaningar från Amnesty, och deltog aktivt med att få till en stark resolution i FN:s generalförsamling. FN:s råd för mänskliga rättigheter antog efter mer än tre års påtryckningar från Amnesty och andra en resolution om den katastrofala situationen i Jemen. I Gambia friades Amadou Sanneh, Malang Fatty och hans bror Alhagie Sambou Fatty, alla medlemmar av oppositionen i Gambia, äntligen efter mer än tre års kampanjarbete av Amnestys medlemmar. I Uzbekistan släpptes Muhammad Bekzhanov fri efter att ha suttit fängslad i 17 år. Han var en av de journalister som suttit fängslad längst. Över tusen människor över hela världen skrev under för att han skulle frias under Amnestys årliga Skriv för frihet-kampanj Amnesty Sverige bidrog med ca underskrifter till en global kampanj mot barnarbete och diskriminering på palmoljeplantager. Plantagearbetare på Wilmars plantage i Indonesien rapporterade att de har börjat se förbättringar gällande 8

9 arbetsvillkor och arbetsavtal för vissa arbetare efter att rapporten The Great Palm Oil Scandal hade släppts. Arbetarna får nu en dagslön som inte är kopplad till målsättningar, ökad lön med cirka 25 % och de flesta kvinnliga arbetarna har fått fast anställning. Dessa förbättringar kom efter en veckas kampanjarbete som riktade in sig på fem köpare av Wilmars palmolja; Colgate-Palmolive, Kellogs, Nestlé, Procter & Gamble och Unilever. Amnesty publicerade en rapport om människorättskränkningar i produktionskedjan för kobolt. De aktiviteter som följde på rapporten - uppmärksamhet i media, kampanjunderskrifter, brev och tweets - ledde till att Apple som första företag valde att publicera en lista över sina smältverk i enlighet med internationella lagar om due diligence i leverantörskedjan - ett första steg i att bekämpa människorättskränkningar i försörjningskedjan för kobolt och göra det mer transparent. I Demokratiska republiken Kongo lovade regeringen att ta itu med barnarbete vid koboltgruvorna, och eliminera det senast Det här är första gången Kongos regering vill kännas vid problemet med barnarbete i småskaliga gruvor och det är tack vare vårt kampanj- och påverkansarbete. I Chile kunde vi se positiva resultat på tidigare arbete när totalförbudet mot abort avskaffades under I Tunisien avskaffades sommaren 2017 en lag som tillät att förövare av våldtäkt kunder undgå straff genom att gifta sig med offret. Samtidigt antogs ett omfattande paket av lagar och åtgärder för att skydda flickor och kvinnor mot könsbaserat våld. I Egypten frigavs den irländska medborgaren och samvetsfången Ibrahim Halawa, som hållits godtyckligt fängslad i fyra år för att ha fredligt utövat rätten till yttrande- och mötesfrihet. Tack vare sin familj och Amnestymedlemmars intensiva kampanjarbete kunde Ibrahim återförenas med sina nära och kära på Irland. Det australiensiska parlamentet godkände en lag om samkönade äktenskap. Lizzi Price, sammankallande för HBTQI-nätverket inom Amnesty Australien sa: Detta är ett historiskt ögonblick som borde ha ägt rum för längesedan i Australien. Hårt arbete, fast bestämdhet och många människors mod ligger bakom detta resultat. HBTQI-personer i Australien, samhällsgrupper, aktivister och allierade har skapat en ostoppbar rörelse för jämlikhet. Bara det är något att fira. 9