Kommunstyrelsens protokoll

Transkript

1 Kommunstyrelsens protokoll POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST haningekommun@haninge.se Page 1 of 483

2 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 2 (74) Sammanträdesdatum Plats och tid Beslutande Ersättare Övriga deltagande KS-salen Utö Måndag , kl Meeri Wasberg, ordförande (S) Petri Salonen, 1:e vice ordförande (C) Martina Mossberg, 2:e vice ordförande (M) Göran Svensson (S) Maria Fägersten (S) Mikko Svensson (S) Annett Haaf (S) Johan Svensk (MP) Mehmet Coksürer (MP) Michael Fridebäck (M) Tobias Hammarberg (L) Pia Lublin (L) Marie Litholm (KD) Kennerth Valtersson (SD) Barbro Nordgren (S), tjänstgörande ersättare för Maria Fägersten (S), 314 Sven Gustafsson (M), tjänstgörande ersättare för Alexandra Anstrell (M) Göran Eriksson (S) Margareta Bernhardsson (S) Ove Andersson (MP) Nafi Cilgin (V) Ulla-Britt Öhman (C) Sara Sixten (M) Sedat Dogru (M) Christian Lindefjärd (SD) Magnus Gyllestad, kommundirektör Jörn Karlsson, ekonomidirektör Anna Clara Stenvall, sekreterare Page 2 of 483

3 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 3 (74) Sammanträdesdatum Justeringens plats och tid Paragrafer Sekreterare Anna Clara Stenvall Ordförande Meeri Wasberg (S) Justerare Martina Mossberg (M) Page 3 of 483

4 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 4 (74) Sammanträdesdatum ANSLAG/BEVIS Justeringen av kommunstyrelsens protokoll tillkännages genom anslag. Datum då anslaget sätts upp och tas ned framgår nedan. Beslutande organ Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Datum då anslaget sätts upp Datum då anslaget tas ned avseende avseende avseende avseende Förvaringsplats för protokollet Kansliet Underskrift Anna Clara Stenvall, sekreterare Page 4 of 483

5 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 5 (74) Sammanträdesdatum Innehållsförteckning Ärende Sida 287 Val av justerare Förslag om öppet sammanträde Nya medborgarförslag Medborgarförslag: Gångbro över Gudöleden till Port Budgetuppföljning Hemställan från kultur- och fritidsnämnden om att få överföra medel från investeringsramen 2018 till konstgräsplan på Haningevallens idrottsplats Revidering av finanspolicy Ansökan om kommunal borgen för Ornö Fiber ekonomisk förening i samband med bidragsfinansierad bredbandsutbyggnad i Haninge kommun Förfrågan om särskild medlemsavgift Motion från Tove Ovsiannikov (V) och Samuel Skånberg (V) om feministiskt självförsvar, maskulinitetsnormer och hbtq Motion från Tobias Hammarberg (L) om vem gör vad i skolan Motion från Sara Sixten (M) om att införa gemensamma ordningsregler i Haninges skolor Motion från Marie Litholm (KD) om utvärdera och utveckla strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling Motion från Kennerth Valtersson (SD) och Christian Lindefjärd (SD) om klädpolicy för Haninge kommun - en klädpolicy fri från iögonfallande religiösa och politiska symboler Redovisning av uppdraget om översyn av kommunens regler för hantering av över-/underskott Tillagningskök förskolan Piren Klimatmiljonen Fördelning av tillgänglighetsmiljonen Rapport om trygghetsarbetet Återrapportering Västerhaninge utvecklingsprogram Återrapportering Tungelsta utvecklingsprogram Planuppdrag för södra entrén Haninge centrum...64 Page 5 of 483

6 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 6 (74) Sammanträdesdatum Planbesked för Söderbymalm 3:380 m fl Haninge centrum Förnyat planuppdrag för Jordbro centrum och Hurtigs park Ledamotsinitiativ från Marie Litholm (KD), Martina Mossberg (M) och Tobias Hammarberg (L): Inrättande av civilkuragepris Meddelanden Delegationsbeslut Val till vissa uppdrag...73 Page 6 of 483

7 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 7 (74) Sammanträdesdatum Val av justerare Förslag till beslut 1. Martina Mossberg väljs till justerare. Kommunstyrelsens beslut 1. Martina Mossberg väljs till justerare. Justerare Utdragsbestyrkande Page 7 of 483

8 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 8 (74) Sammanträdesdatum Förslag om öppet sammanträde Sammanfattning Enligt kommunstyrelsens reglemente 28 bör nämnden ha öppet sammanträde vid behandling av medborgarförslag om förslaget är av allmänt intresse. Det åligger även kommunstyrelsen att enligt 13 i samma reglemente att besluta om öppna sammanträden. Det föreslås därför att kommunstyrelsens sammanträde är öppet under de paragrafer som behandlar inkomna medborgarförslag. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelsens sammanträde är öppet för allmänheten under paragraferna som behandlar inkomna medborgarförslag. Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsens sammanträde är öppet för allmänheten under paragraferna som behandlar inkomna medborgarförslag. Justerare Utdragsbestyrkande Page 8 of 483

9 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 9 (74) Sammanträdesdatum Nya medborgarförslag Sammanfattning När ett medborgarförslag har överlämnats från kommunfullmäktige för beslut ska förslagsställaren erbjudas möjlighet att presentera sitt medborgarförslag för kommunstyrelsen inför vidare beredning av ärendet. Nedan presenteras medborgarförslag som har överlämnats från kommunfullmäktige till kommunstyrelsen. KS 2017/509 Bygga fler hyresrätter KS 2017/514 Visa vår historia runt på Söderbygårds tidigare marker genom att sätta upp skyltar med data KS 2017/515 Gör Söderbyskogen till ett biotopskyddat område KS 2017/516 Spara mer natur i Vega KS 2017/526 Fler direktbussar till Stockholm från Dalarö mitt på dagen Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar 1. Medborgarförslagen lämnas till kommunstyrelseförvaltningen för beredning. Kommunstyrelsens beslut 1. Medborgarförslagen lämnas till kommunstyrelseförvaltningen för beredning. Expedieras: Akt Justerare Utdragsbestyrkande Page 9 of 483

10 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 10 (74) Sammanträdesdatum För verkställighet: För kännedom: Justerare Utdragsbestyrkande Page 10 of 483

11 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 11 (74) Sammanträdesdatum Dnr KS 2017/ Medborgarförslag: Gångbro över Gudöleden till Port 73 Sammanfattning Förslagsställaren önskar att den i gällande detaljplan redovisade gångbron mellan Vendelsövägen och Port 73 byggs ut och att kommunen kommer överens med ägaren av Port 73 om finansieringen. Enligt gällande markreservationsavtal från 2013 mellan ägaren av Port 73 och kommunen har ett planprogram för markområdet norr om Gudöbroleden, öster om Nynäsvägen och väster om väg 73 arbetats fram och antagits Programmet föreslår att området kompletteras med en stor mängd bostäder. Beroende av hur området utformas i en kommande detaljplan kan läget för gångbron behöva justeras. Innan en detaljplan antas, kommer ett exploateringsavtal att tecknas med ägaren av Port 73 där finansiering av allmänna anläggningar regleras. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen anser att utbyggnad av föreslagen gångbro bör avvakta detaljplanearbetet för Port 73 och föreslår att medborgarförslaget anses besvarat. Underlag för beslut - Medborgarförslaget daterat Planprogram för området vid Port 73 Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar 1. Medborgarförslaget skall med hänvisning till kommunstyrelseförvaltningens redogörelse anses besvarat. Kommunstyrelsens beslut 1. Medborgarförslaget skall med hänvisning till kommunstyrelseförvaltningens redogörelse anses besvarat. Justerare Utdragsbestyrkande Page 11 of 483

12 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 12 (74) Sammanträdesdatum Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Förslagsställaren Justerare Utdragsbestyrkande Page 12 of 483

13 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 13 (74) Sammanträdesdatum Dnr KS 2017/6 291 Budgetuppföljning Sammanfattning I enlighet med ekonomi- och verksamhetsstyrregler samt beslutad tidplan för budgetuppföljningar 2017 lämnas per 31 oktober en månadsrapport omfattande budgetuppföljning och prognos avseende driftredovisning samt finansiell rapport för kommunen. Kommunens budgeterade resultat för 2017 är 91,45 mnkr, vilket är ett lägre budgeterat resultat än ursprunglig budget i Mål och budget (KF , 243). I december 2016 reviderade fullmäktige 2017 års budget, nettoeffekten av revideringen för budgeterat resultat var noll då revideringen var en omfördelning av nämndernas ramar med anledning av ny prismodell för IT-kostnader (KF , 350). Vidare har fullmäktige beslutat om införandet av heltid för alla inom vissa yrkesgrupper vilket finansierades ur kommunfullmäktiges reserv utan att påverka årets budgeterade resultat (KF , 33). Resultatöverföring av driftmedel från 2016 som fullmäktige beslutade om i april på 30,9 mnkr finansierades genom ökade skatteintäkter med 15,0 mnkr samt ett 15,8 mnkr lägre budgeterat resultat för Det innebar att kommunens budgeterade resultat efter resultatöverföringen sänktes från 107,34 mnkr till 91,45 mnkr (KF , 91). Tillsammans prognostiserar nämnderna per oktober ett överskott på 36,3 mnkr inklusive fullmäktiges reserv, vilket är 0,9 mnkr bättre än föregående prognos. Den skattefinansierade verksamhetens prognos om överskott inklusive fullmäktiges reserv motsvarar 0,85 procent av årsbudget. Finansförvaltningen har en prognos om ett överskott på 6,9 mnkr vilket är oförändrat jämfört med föregående prognos. Prognosen för kommunen som helhet är ett resultat på 134,7 mnkr vilket är 43,2 mnkr bättre än budgeterat resultat. Grund och förskolenämnden har haft nollprognos hela året men har per oktober prognosticerat ett överskott på 3,0 mnkr. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden prognostiserar ett överskott på 4,1 mnkr vilket är en 2,6 mnkr bättre prognos än efter september. Kultur- och fritidsnämndens prognos för helåret är ett underskott på 1,3 mnkr, vilket är 1,8 mnkr sämre än föregående prognos. Kommunstyrelsen Justerare Utdragsbestyrkande Page 13 of 483

14 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 14 (74) Sammanträdesdatum prognosticerar ett överskott på 9,0 mnkr per oktober vilket är 0,5 mnkr bättre än septemberprognosen. Stadsbyggnadsnämnden har en 1,6 mnkr bättre prognos om överskott på 4,1 mnkr. Socialnämnden prognosticerade ett underskott per augusti, men gick tillbaka till nollprognos i septemberprognosen. Per oktober är prognosen för året ett underskott på 10,0 mnkr. Underskottet beror främst på volymrelaterade kostnadsökningar för vårdplaceringar av barn och unga, vuxna inom socialpsykiatri och missbruk. Det finns också ökade kostnader för försörjningsstöd och insatser inom funktionsnedsättning och personlig assistans. Övriga nämnder prognosticerar nollresultat. Prognosen för finansförvaltningen är ett överskott med 6,9 mnkr vilket är oförändrat jämfört med föregående prognos. Fullmäktige har per oktober en oförbrukad reserv på 32,4 mnkr, bland annat för att täcka eventuella avvikelser inom elevpengsystemet inom grund- och förskolenämnden. Prognosen för fullmäktiges reserv är, när faktiska volymer för hösten är avstämda i september och efter uppföljning av elevpengsystemet i oktober, att reserven kommer att förbrukas med 5,0 mnkr och att 27,4 mnkr kommer att vara oförbrukade vid årets slut. Detta är inräknat i kommunens totala prognos för året. Underlag för beslut - Tjänsteutlåtande budgetuppföljning och prognos per 31 oktober 2017 Kommunalrådsberedningen Kommunalrådsberedningen konstaterar att Socialnämnden redovisar en prognos på ett underskott på 10 mkr vilken verkar hänföra sig till volymökningar som i sin tur har lett till ökade placeringskostnader. Det noteras även att socialförvaltningen tagit in extern hjälp för att genomföra ett omfattande analysarbete. Kommunalrådsberedningen vill understryka vikten av att Socialnämnden skyndsamt genomför en fördjupad analys avseende de omnämnda volymökningarna och redovisar förslag till åtgärder under första kvartalet Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar 1. Uppföljningen godkänns. Justerare Utdragsbestyrkande Page 14 of 483

15 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 15 (74) Sammanträdesdatum Överläggningar i kommunstyrelsen Martina Mossberg (M) yrkar med instämmande av Tobias Hammarberg (L) och Marie Litholm (KD) bifall till tilläggsförslag (bilaga) med revideringen att en åtgärdsplan ska redovisas muntligen vid januari sammanträde. Meeri Wasberg (S) yrkar bifall till det reviderade tilläggsförslaget från Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna. Ordföranden konstaterar att det endast finns ett förslag till beslut, kommunalrådsberedningens förslag inklusive det reviderade tilläggsförslaget från Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med förslaget. Kommunstyrelsens beslut 1. Uppföljningen godkänns. 2. Att kommunstyrelsen enligt ekonomistyrningsreglerna efterfrågar en muntlig redovisning åtgärdsplan av socialnämnden till januari sammanträde. Åtgärdsplanen ska redovisa analys av läget och åtgärdsförslag med besparingar omprioriteringar och/eller intäkter samt vilka beslut om åtgärder nämnden fattat och vad detta får för effekt på verksamheten. Expedieras: Akt För verkställighet: ekonomiavdelningen För kännedom: Samtliga nämnder Justerare Utdragsbestyrkande Page 15 of 483

16 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 16 (74) Sammanträdesdatum Dnr KS 2017/ Hemställan från kultur- och fritidsnämnden om att få överföra medel från investeringsramen 2018 till konstgräsplan på Haningevallens idrottsplats Ärende till kommunfullmäktige Sammanfattning Kultur- och fritidsnämnden beslutade , 118, om att hemställa till kommunfullmäktige om att få överföra tkr av investeringsramen 2018 från att gälla konstgräsplan på Lyckeby idrottsplats till att gälla konstgräsplan på Haningevallens idrottsplats. Kommunfullmäktige har i Mål och budget tilldelat kultur- och fritidsnämnden tkr i investeringsmedel avseende en konstgräsplan på Lyckeby idrottsplats år Kultur- och fritidsnämnden har i samråd med den största förening som verkar i Lyckebyområdet, Vendelsö IK, funnit att tidpunkten för att anlägga en konstgräsplan i Lyckeby har en lägre prioritet än att anlägga en konstgräsplan på Haningevallens nuvarande naturgräs under år Detta eftersom bygget av en ny idrottshall, vid Lyckeby idrottsplats, kommer att pågå under större delen av 2018 och den nya konstgräsplanen inte kan påbörjas medan bygget av idrottshallen pågår. Det finns en risk att planen tar skada av lagring eller transporter till och från byggarbetsplatsen. Däremot ser såväl kultur- och fritidsnämnden som föreningen att Haningevallen, där föreningen redan har café och omklädningsrum, skulle kunna bli en mer effektivt använd fotbollsplan vid utbyte av naturgräs till konstgräs. Vendelsö IK:s styrelse menar också att Haningevallen kan bli en fin samlingsplats för föreningens medlemmar vilket skulle gynna föreningens verksamhet i stort och vara bidragande till utökad sammanhållning i föreningen. Kultur- och fritidsnämnden anser att det tidsmässigt lämpar sig bättre att anlägga konstgräs på Lyckeby idrottsplats under år 2019 och nämnden avser därför att aktualisera behovet av konstgräsplan på Lyckeby idrottsplats i yttrandet om Mål och budget Justerare Utdragsbestyrkande Page 16 of 483

17 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 17 (74) Sammanträdesdatum istället. Det är fortfarande väsentligt att konstgräs finns i tillgå i nära anslutning till skolor med syftet att möjliggöra såväl rörelse under skoltid som spontan- och föreningsnyttjande på fritiden. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen har inget att erinra mot förslaget. Dock bör det tilläggas att det inte finns någon garanti för kultur- och fritidsnämnden att få investeringsanslag till konstgräs på Lyckeby idrottsplats i Mål och budget Underlag för beslut - Protokoll från Kultur- och fritidsnämnden , 118 inkl ersättaryttrande Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar 1. Kultur- och fritidsnämndens hemställan om att få överföra tkr av investeringsramen 2018 från att gälla konstgräsplan på Lyckeby idrottsplats till att gälla konstgräsplan på Haningevallens idrottsplats, godkänns. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar 1. Kultur- och fritidsnämndens hemställan om att få överföra tkr av investeringsramen 2018 från att gälla konstgräsplan på Lyckeby idrottsplats till att gälla konstgräsplan på Haningevallens idrottsplats, godkänns. Expedieras: Akt För verkställighet: Kultur- och fritidsnämnden För kännedom: Ekonomiavdelningen Justerare Utdragsbestyrkande Page 17 of 483

18 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 18 (74) Sammanträdesdatum Dnr KS 2017/ Revidering av finanspolicy Ärende till kommunfullmäktige Sammanfattning Nuvarande finanspolicy i är beslutad i kommunfullmäktige , 186. Då finansmarknaden förändras är målsättningen att kommunens finanspolicy ska omprövas vid behov, dock minst en gång per mandatperiod, vilket innebär att det är tid för en revidering. Det som hänt sedan 2011 är att kommunens låneskuld för verksamhetslokalerna är övertagen av Tornberget. Det innebär att kommunen idag inte har några egna lån. Vidare har kommunen i dag en likviditet som skulle kunna placeras till en bättre ränta än på koncernkontot. Kommunstyrelseförvaltningen har nu tagit fram ett förslag till ny finanspolicy. Eftersom Tornberget använder samma finanspolicy som kommunen så har förslaget till reviderad finanspolicy för Haninge kommun tagits fram tillsammans med Tornberget. De stora förändringarna mot nu gällande finanspolicy är följande: - Definitionen på kassalikviditeten har tydliggjorts. (avsnitt 4.2) - Den maximala löptiden för korta placeringar har utökats från ett år till tre år. Med dagens ränteläge är det svårt att hitta korta placeringar till en fördelaktig ränta under ett år. (avsnitt 4.5) - Refinansieringsrisken, dvs spridning av kapitalbindningen i tid, har förändrats i syfte att kunna förlänga kapitalbindningen. (avsnitt 5.2.1) - Den maximala snitträntebindningen har förlängts från fyra till fem år. Syftet är även här att vid behov kunna förlänga löptiderna. - Ett nytt avsnitt finns som beskriver motpartsrisk vid upplåning (avsnitt 5.2.4). Även i andra avsnitt så har motparten bank förtydligats med att banken också skall ha en viss nivå på kreditvärdigheten. - Avsnittet om derivat är omskrivet och förtydligat när detta får användas (avsnitt 5.3) Justerare Utdragsbestyrkande Page 18 of 483

19 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 19 (74) Sammanträdesdatum I övrigt är förändringarna mer av redaktionell karaktär. Det som ska beslutas är finanspolicyn. Dokumentet Riktlinjer för Haninge kommuns finanspolicy, följer med ärendet för kännedom och kommer att fastställas av kommundirektören. Underlag för beslut - Finanspolicy Haninge kommun - Riktlinjer för Haninge kommuns finanspolicy Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar 1. Förslaget till reviderad finanspolicy godkänns. 2. Nuvarande finanspolicy beslutad , 186, upphör att gälla. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar 1. Förslaget till reviderad finanspolicy godkänns. 2. Nuvarande finanspolicy beslutad , 186, upphör att gälla. Expedieras: Akt För verkställighet: Ekonomiavdelningen För kännedom: Alla nämnder och Tornberget Justerare Utdragsbestyrkande Page 19 of 483

20 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 20 (74) Sammanträdesdatum Dnr KS 2017/ Ansökan om kommunal borgen för Ornö Fiber ekonomisk förening i samband med bidragsfinansierad bredbandsutbyggnad i Haninge kommun Ärende till kommunfullmäktige Sammanfattning Ornö Fiber Ekonomisk förening har inkommit med en ansökan om borgen för finansieringen av fiberbaserad bredbandsutbyggnad på Ornö med kringliggande öar. Borgensansökan är i på 7,5 mnkr. Ornö Fiber Ekonomisk förening har drygt 450 medlemmar. Redan i dag finns totalt 190 färdiga anslutningar och ytterligare 50 förberedda anslutningar. Därutöver finns en potential på ca fastigheter och föreningen räknar med att ca 900 av dessa skall ansluta sig. Ansökan om kommunens borgen (under begränsad tid) föranleds av att stödet från Jordbruksverket utbetalas med fördröjning i förhållande till bolagets utbetalningar. Jordbruksverket och Länsstyrelsen har ställt sig positiv till att utge ett stöd till projektet. Dock innebär regelverket att det erfordras en större volym än vad var och en av öarna representerar. Mot denna bakgrund har föreningen tillsammans med bredbandsföreningarna på Nämdö, Runmarö och Harö valt att bilda ett gemensamt aktiebolag, Stockholms Skärgårdsnät AB, som driver projektet. Kostnaderna för projektet uppgår till totalt 96 mnkr, varav 40 % tas in av medlemmarna i förskott. Resterande 60 % finansieras via stöd från Jordbruksverkets landsbygdsprogram, beslut har fattats i mars 2017 av Länsstyrelsen Stockholm. Detta föranleder behovet av att ta upp ett lån under begränsad tid intill dess att Jordbruksverkets stöd utbetalas. Behovet av lån med kommunens borgen väntas vara från april/maj 2018 sannolikt till slutet av Alternativt, men mindre troligt, uppkommer lånebehovet senare, i maj år 2019, och då kvarstår det fram till december Utbyggnaden berör såväl Värmdö (Runmarö, Nämdö och Harö) som Haninge (Ornö) kommuner. Värmdö kommun har ställt sig positiv till Justerare Utdragsbestyrkande Page 20 of 483

21 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 21 (74) Sammanträdesdatum att teckna borgen, dock har formellt beslut ännu inte fattats. En kommun kan knappast rikta borgen till ett geografiskt område utanför den egna kommunen, därmed är det inte tillrådligt att kommunerna tecknar borgen för bolaget Stockholms Skärgårdsnät AB. I stället föreslås att borgen tecknas för var och en av fiberföreningarna. D v s Haninge kommun ställer sin borgen för föreningen på Ornö medan Värmdö kommun tecknar borgen för föreningarna på Runmarö, Nämdö och Harö. Förvaltningens synpunkter Projektet som arbetats fram och presenterats av Stockholms Skärgårdsnät AB och de fyra fiberföreningarna kan bedömas vara kostnadseffektivt, med ideella krafter och en kompetent organisation. Någon alternativ lösning för att genomföra motsvarande utbyggnad är svår att se. Jordbruksverkets stöd är helt avgörande för att det ska kunna genomföras. Kommunstyrelseförvaltningen anser att projektet ryms inom borgenspolicyns princip om att projektet ligger i kommunens egna syften och intressen om att ge möjlighet för fler att bo i Haninges skärgård. I det aktuella projektet handlar det om att gå in temporärt och medverka till att föreningen har rörelsekapital under del av byggtiden, kommunens borgen blir en länk i kedjan för att kunna sy ihop en lösning så att stödet från Jordbruksverket kan tas tillvara och projektet kan realiseras. Sammantaget gör förvaltningen bedömningen att projektet har behov av en kommunal borgen för att kunna garantera en likviditet till lägre kostnad. Efter samråd med den politiska kommunledningen förslår kommunstyrelseförvaltningen att kommunen beviljar Ornö Fiber Ekonomiska förening borgen på 7,5 mnkr och att borgensavgifter tas ut i enlighet med kommunens borgenspolicy. Underlag för beslut - Tjänsteutlåtande Ansökan om kommunal borgen för finansiering fiberbaserad bredbandsutbyggnad - Ornö Fiber Ekonomisk förening - Ansökan om kommunal borgen inkl bilagor Justerare Utdragsbestyrkande Page 21 of 483

22 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 22 (74) Sammanträdesdatum Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar 1. Haninge kommun ingår borgen såsom för egen skuld för Ornö Fiber Ekonomisk förening (orgnr ) låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 7,5 mnkr. 2. Haninge kommuns borgensåtagande tidsbegränsas till Borgensavgift skall årligen utgå på utestående belopp i enlighet med vid för var tid gällande beslut om borgensavgifter i Haninge kommun, för närvarande 0,25 procent per år samt en engångsavgift som för föreningar är 1 procent. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar 1. Haninge kommun ingår borgen såsom för egen skuld för Ornö Fiber Ekonomisk förening (orgnr ) låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 7,5 mnkr. 2. Haninge kommuns borgensåtagande tidsbegränsas till Borgensavgift skall årligen utgå på utestående belopp i enlighet med vid för var tid gällande beslut om borgensavgifter i Haninge kommun, för närvarande 0,25 procent per år samt en engångsavgift som för föreningar är 1 procent. Expedieras: Akt För verkställighet: Ekonomiavdelningen För kännedom: Ornö Fiber Ekonomisk förening Justerare Utdragsbestyrkande Page 22 of 483

23 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 23 (74) Sammanträdesdatum Dnr KS 2017/ Förfrågan om särskild medlemsavgift 2017 Ärende till kommunfullmäktige Sammanfattning I kölvattnet av finanskrisen 2008 har nya lagkrav ställts på banker och andra finansiella institutioner. Ett sådant lagkrav är att bruttossoliditeten ska uppgå till en viss nivå. För att möta detta krav behöver Kommuninvest öka sitt egna kapital. Haninge kommun är medlem i Kommuninvest Ekonomisk förening. I enlighet med vad föreningsstämman i Kommuninvest Ekonomisk förening beslutat ska samtliga medlemmar senast ha inbetalt ett insatskapital på 200 kronor per invånare, vilket är den lägsta obligatoriska nivån. I dagsläget har Haninge kommun ett insatskapital på kronor och det återstående insatskapital att betala in är kronor för att komma upp till lägsta obligatoriska nivå. Kommuninvest Ekonomisk förening har även erbjudit samtliga medlemmar att frivilligt öka sitt insatskapital utöver den obligatoriska nivån. Haninge kommun avser inte att erlägga någon ytterligare insats utöver den lägsta obligatoriska nivån Underlag för beslut - Förfrågan om särskild medlemsinsats år 2017 Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar 1. I enlighet med stadgarna för Kommuninvest Ekonomisk förening erlägga medlemsinsats upp till lägsta obligatoriska nivå om 200 kr per invånare, vilket innebär att Haninge kommun betalar in kronor till Kommuninvest Ekonomisk förening. 2. Finansiering sker genom att minska likvida medel. 3. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Justerare Utdragsbestyrkande Page 23 of 483

24 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 24 (74) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar 1. I enlighet med stadgarna för Kommuninvest Ekonomisk förening erlägga medlemsinsats upp till lägsta obligatoriska nivå om 200 kr per invånare, vilket innebär att Haninge kommun betalar in kronor till Kommuninvest Ekonomisk förening. 2. Finansiering sker genom att minska likvida medel. 3. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Expedieras: Akt För verkställighet: Ekonomiavdelningen För kännedom: Kommuninvest Justerare Utdragsbestyrkande Page 24 of 483

25 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 25 (74) Sammanträdesdatum Dnr KS 2017/ Motion från Tove Ovsiannikov (V) och Samuel Skånberg (V) om feministiskt självförsvar, maskulinitetsnormer och hbtq Ärende till kommunfullmäktige Sammanfattning Tove Ovsiannikov och Samuel Skånberg (V) föreslår i rubricerad motion att kommunfullmäktige beslutar - att feministiskt självförsvar blir en återkommande och schemalagd del i undervisningen för tjejer (de elever som definierar sig så) från årskurs 6 och uppåt i samtliga grundskolor i Haninge kommun/som går på gymnasiet i Haninge kommun. - att workshops i maskulinitetsnormer blir en återkommande och schemalagd del i undervisningen för killar (de elever som definierar sig så) från årskurs 6 och uppåt i samtliga grundskolor i Haninge kommun/som går på gymnasiet i Haninge kommun. - att workshops i hbtq-frågor blir en återkommande och schemalagd del i undervisningen för alla elever från årskurs 6 och uppåt i samtliga grundskolor i Haninge kommun/som går på gymnasiet i Haninge kommun. Motionen har remitterats till grund- och förskolenämnden samt till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. De båda nämnderna skriver i sina yttranden , 124, respektive , 79, att det motionärerna efterfrågar till stor del redan är en del av skolans uppdrag och dagliga verksamhet. Av skollagen och tillhörande läroplaner framgår att elever ska utbildas om grundläggande värdegrundsfrågor, bland annat jämställdhet mellan kvinnor och män. Arbetet med värdegrundsfrågor ska genomsyra hela verksamheten och vilka insatser som krävs varierar mellan skolorna och bör därför beslutas av respektive rektor. Förvaltningens synpunkter Mot bakgrund av nämndernas yttranden föreslår kommunstyrelseförvaltningen att motionen anses besvarad. Justerare Utdragsbestyrkande Page 25 of 483

26 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 26 (74) Sammanträdesdatum Underlag för beslut - Grund- och förskolenämndens yttrande , Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens yttrande , 79 - Motionen Kommunalrådsberedningen Kommunalrådsberedningen menar att denna motion sätter ytterligare fokus på frågor som rör tjejers och kvinnors möjligheter att få sina röster hörda, men också behovet att kunna få ha sina kroppar ifred och som ett resultat, kunna känna sig tryggare i sin omgivning. Vilket är oerhört positivt. Det är också tydligt utifrån GFN och GVN:s yttrande över motionen att detta perspektiv redan finns inom skolans område och värdegrund, vilket i sig betyder att det bör vara rektor på varje enskild enhet som beslutar om insatser inom området. Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar 1. Motionen anses besvarad. Överläggningar i kommunstyrelsen Martina Mossberg (M) yrkar med instämmande av Tobias Hammarberg (L), Marie Litholm (KD) och Kennerth Valtersson att motionen avslås. Ordföranden konstaterar att det finns två förslag till beslut; kommunalrådsberedningens förslag samt Moderaternas, Liberalernas, Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas avslagsyrkande. Ordföranden ställer de två förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med kommunalrådsberedningens förslag. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar 1. Motionen anses besvarad. Justerare Utdragsbestyrkande Page 26 of 483

27 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 27 (74) Sammanträdesdatum Reservationer Martina Mossberg, Michael Fridebäck och Sven Gustafsson - samtliga (M), Tobias Hammarberg (L), Pia Lublin (L), Marie Litholm (KD) samt Kennerth Valtersson (SD) reserverar sig mot beslutet. Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Motionärerna Justerare Utdragsbestyrkande Page 27 of 483

28 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 28 (74) Sammanträdesdatum Dnr KS 2017/ Motion från Tobias Hammarberg (L) om vem gör vad i skolan Ärende till kommunfullmäktige Sammanfattning Tobias Hammarberg (L) skriver i rubricerad motion att lärares och rektors ställning behöver stärkas och att politiker på lokal nivå måste visa att de står bakom rektor och lärare i deras profession. Motionären anser att utbildningsförvaltningen bör stötta skolorna genom att ta fram riktlinjer som tydliggör ansvarsfördelning mellan lärare, skolledning och föräldrar. Därför föreslås det i motionen att kommunfullmäktige beslutar - att kommunen tar fram tydliga och kommunikativa riktlinjer för vilket ansvar lärare och skolledning har samt vilket ansvar vårdnadshavare har. - att alla vårdnadshavare i Haninge med barn i grund- och gymnasieskola tilldelas framtagen information enligt motionens viljeriktning. Motionen har remitterats till grund- och förskolenämnden och till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Båda nämnderna skriver i sina yttranden, , 122, respektive , 78, att det redan pågår ett arbete på utbildningsförvaltningen med att ta fram ett informationsmaterial till vårdnadshavare för att ge en klar bild över deras rättigheter, skyldigheter och kontaktvägar. Informationsmaterialet som berör grundskolan beräknas vara färdigt för distribution under november Motsvarande informationsmaterial för förskolan och gymnasieskolan beräknas vara färdigt i januari Nämnderna menar att informationen i dessa dokument motsvarar de dokument som efterfrågas av motionären. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen har tagit del av de båda nämndernas yttranden och har inget övrigt att tillägga. Motionen föreslås mot bakgrund av detta anses besvarad. Justerare Utdragsbestyrkande Page 28 of 483

29 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 29 (74) Sammanträdesdatum Underlag för beslut - Grund- och förskolenämndens yttrande , Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens yttrande , 78 - Motionen Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar 1. Motionen anses besvarad. Överläggningar i kommunstyrelsen Tobias Hammarberg (L) yrkar med instämmande av Marie Litholm (KD) och Martina Mossberg (M) bifall till motionen. Ordföranden konstaterar att det finns två förslag till beslut; kommunalrådsberedningens förslag samt Liberalernas, Kristdemokraternas och Moderaternas yrkande om bifall till motionen. Ordföranden ställer de två förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med kommunalrådsberedningens förslag. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar 1. Motionen anses besvarad. Reservationer Martina Mossberg, Michael Fridebäck och Sven Gustafsson - samtliga (M), Tobias Hammarberg (L), Pia Lublin (L) samt Marie Litholm (KD) reserverar sig mot beslutet. Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Motionären, grund- och förskolenämnden, gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden Justerare Utdragsbestyrkande Page 29 of 483

30 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 30 (74) Sammanträdesdatum Dnr KS 2017/ Motion från Sara Sixten (M) om att införa gemensamma ordningsregler i Haninges skolor Ärende till kommunfullmäktige Sammanfattning Sara Sixten (M) föreslår i rubricerad motion att fullmäktige ger grundoch förskolenämnden i uppdrag att initiera ett arbete med gemensamma ordningsregler för Haninges grundskolor i samarbete med representanter för eleverna och rektorerna. Motionen har remitterats till grund- och förskolenämnden. I sitt remissvar redogör nämnden för bestämmelsen i 5 kap 5 skollagen, vilken innebär att ordningsregler ska finnas för varje skolenhet. De ska utarbetas under medverkan av elever och följas upp. Det är rektor som beslutar om ordningsregler. Vidare påpekar nämnden att varje skolas ordningsregler utgår från den enskilda skolans behov och ska utformas enligt gällande regelverk. Frågan om ordningsregler kommer att lyftas inom rektorsgruppen för att säkerställa att alla grundskolor har ordningsregler utarbetade enligt gällande regelverk, att ordningsreglerna kommuniceras med elever, personal och vårdnadshavare samt att publicering av skolans ordningsregler görs på skolans hemsida. Nämnden konstaterar även att det på utbildningsförvaltningen pågår ett arbete med att ta fram informationsmaterial till vårdnadshavare för att ge vårdnadshavarna en klar bild över sina rättigheter, skyldigheter och kontaktvägar. Informationsmaterialet beräknas vara färdigt för distribution före årsskiftet 2017/2018 och omfattar t ex: - Roller och ansvar - Samverkan mellan skola och vårdnadshavare - Trygghet och studiero - Lista över disciplinära åtgärder Justerare Utdragsbestyrkande Page 30 of 483

31 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 31 (74) Sammanträdesdatum Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen konstaterar att grund- och förskolenämnden i sitt remissvar beskriver hur bestämmelserna kring ordningsregler ser ut samt förvaltningens insatser för att se till att ordningsregler finns på varje skola och kommuniceras med elever, personal och vårdnadshavare. Mot ovanstående bakgrund bedömer kommunstyrelseförvaltningen att kommunfullmäktige inte behöver ge grund- och förskolenämnden det i motionen föreslagna uppdraget. Motionen bör anses besvarad med hänvisning till remissvaret. Underlag för beslut - Motionen - Grund- och förskolenämndens beslut , 121 Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar 1. Motionen anses besvarad. Överläggningar i kommunstyrelsen Martina Mossberg (M) yrkar med instämmande av Tobias Hammarberg (L), Marie Litholm (KD) och Kennerth Valtersson (SD) bifall till motionen. Ordföranden konstaterar att det finns två förslag till beslut; kommunalrådsberedningens förslag samt Moderaternas, Liberalernas och Kristdemokraternas yrkande om bifall till motionen. Ordföranden ställer de två förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med kommunalrådsberedningens förslag. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar 1. Motionen anses besvarad. Justerare Utdragsbestyrkande Page 31 of 483

32 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 32 (74) Sammanträdesdatum Reservationer Martina Mossberg, Michael Fridebäck och Sven Gustafsson - samtliga (M), Tobias Hammarberg (L), Pia Lublin (L), Marie Litholm (KD) samt Kennerth Valtersson (SD) reserverar sig mot beslutet. Expedieras: Akt För kännedom: Grund- och förskolenämnden Justerare Utdragsbestyrkande Page 32 of 483

33 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 33 (74) Sammanträdesdatum Dnr KS 2016/ Motion från Marie Litholm (KD) om utvärdera och utveckla strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling Ärende till kommunfullmäktige Sammanfattning I rubricerade motion föreslås att kommunfullmäktige ska besluta 1. Ge kommunstyrelsen i uppdrag att göra en utvärdering och analys av hur arbetet utifrån Strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling har fortlöpt, inklusive resultat som kan ses, samt ta fram förslag på hur det fortsatta arbetet ska ske. 2. Ge kommunstyrelsen i uppdrag att göra en översyn av Strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling, samt ge förslag på hur strategin kan utvecklas. Förvaltningens synpunkter Strategin för ungas trygghet, hälsa och utveckling antogs av kommunfullmäktige 2011 och den stadgar att all kommunal verksamhet ska präglas av de rättigheter som FN:s barnkonvention föreskriver. Strategin utgår från ett förebyggande liksom ett hälsofrämjande perspektiv där likvärdiga förutsättningar för alla barns möjligheter till god hälsa och livskvalitet är i centrum. Strategin pekar ut ett övergripande förhållningssätt för att stärka kommunens gemensamma arbete med barn och unga. Kommunens arbete med barnperspektivet har sedan dess granskats av det nationella partnerskapet för barns rättigheter i praktiken i en så kallad kollegial granskning 2013 och revisionen Den kollegiala granskningen 2013 lyfte bland annat fram behovet av att ytterligare utveckla tvärsektoriell samverkan, verksamhetsstöd i form av enhetliga metoder och verktyg samt uppföljning och analys som en del i mål- och budgetarbetet. En förbättrat systematiskt arbete och struktur ansåg den kollegiala granskningen skulle leda till ökad måluppfyllelse för kommunen, ökad effektivitet och kvalitet samt ökad delaktighet för barn och unga. Justerare Utdragsbestyrkande Page 33 of 483

34 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 34 (74) Sammanträdesdatum Revisionens granskning 2016 lämnade rekommendationer för kommunens fortsatta arbete. Det rekommenderas att kommunen utvecklar och förtydligar samverkan mellan förvaltningarna utifrån barnkonventionen och att kommunen intensifierar arbetet med att utveckla indikatorerna för att synliggöra måluppfyllelse kopplat till barns bästa. De samlade slutsatserna från de två granskningar som genomförts sedan strategin för barns trygghet, hälsa och utveckling antogs, är behovet av utvecklad samverkan och ett intensifierat analys- och uppföljningsarbete för att utveckla arbetet med barn och unga. Förvaltningen anser att granskningarnas slutsatser och rekommendationer stärks av att den befintliga strategin för barns trygghet, hälsa och utveckling saknar tydlighet vad gäller vikten av att följa upp och analysera arbetet. Förvaltningen anser att de två granskningarna i stort sett svarar på den fråga som motionären har angående hur arbetet har fortlöpt samt ge förslag till hur det fortsatta arbetet med barnperspektivet utifrån barns rättigheter kan ske. Förutom de genomförda granskningarna har även en hearing hållits med förvaltningschefer tillsammans med nyckelpersoner från samtliga förvaltningar den 17 oktober Utgångspunkter vid hearingen var implementering av barnkonventionen, Mål och Budget samt strategin för barns trygghet, hälsa och utveckling. Slutsatser från hearingen var ett antal utvecklingsområden som ligger väl i linje med granskningarna. - Inventering och nulägesanalys av Haninge kommuns barnkonventionsarbete - Kommunövergripande struktur och organisation för barnkonventionsarbetet - Framtagande av strategi, handlingsplan och budget - Utvecklad samverkan mellan förvaltningar och bolag - Lyssna till barn och unga Förvaltningen har därefter fått ett uppdragsdirektiv av kommunstyrelsen , 71 för att kunna påbörja implementeringen av barnkonventionen. Kommunens tidigare arbete och erfarenheter, vilket inkluderar granskningarna, samt den genomförda hearingen ligger till grund för direktivet för Justerare Utdragsbestyrkande Page 34 of 483

35 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 35 (74) Sammanträdesdatum implementeringen av barnkonventionen Kommunstyrelsen har , 16 även fattat beslut om ett samarbetsavtal med UNICEF Sverige om en arbetsmodell för barnrättskommun som innebär att arbetet med implementering av barnkonventionen i kommunen kommer att underlättas. Motionären vill även ha en utvärdering och analys av de resultat som kan ses av arbetet utifrån strategin för ungas trygghet, hälsa och utveckling. Förvaltningen hänvisar vad gäller redovisning av insatser till den tjänsteskrivelse som gjordes i samband med revisionsrapporten En del insatser framgår även av den promemoria som ligger till grund för uppdragsdirektivet om implementering av barnkonventionen. För att se resultat av arbetet hänvisar förvaltningen till kommunens mål- och budgetdokument som sedan 2016 har en ny struktur med ett antal mål med indikatorer som ska följas upp årligen. Ett drygt tjugotal av indikatorerna är mer eller mindre direkt kopplade till resultat och/eller effekter av arbetet med barnperspektivet i kommunens årsredovisning. I syfte att bättre synliggöra resultat arbetar förvaltningen ständigt med utvärdering och utveckling av indikatorerna. I uppdragsdirektivet om implementering av barnkonventionen ligger också att utveckla former för uppföljning av barnrättsarbetet i kommunen, vilket kan förstärka det kontinuerliga arbetet med utveckling av indikatorerna och andra delar av mål- och budgetprocessen. Motionärens andra fråga handlar om översyn och utveckling av styrdokumentet strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling. Det uppdragsdirektiv för implementering av barnkonventionen som kommunstyrelsen beslutat innehåller sju uppdragsmål varav ett innebär att ge förslag på en strategi och en handlingsplan som omfattar en struktur och organisation för barnrättsarbetet. Förvaltningen har tolkat uppdragsdirektivet så att det handlar om att med strategin för ungas trygghet, hälsa och utveckling som grund och tillsammans med samtliga förvaltningar och bolag revidera och vidareutveckla strategin och ta fram en handlingsplan. Arbetet sker också med stöd av arbetsmodellen barnrättskommun som UNICEF Sverige håller på att utveckla och som kommunen är en del i via det samarbetsavtal med UNICEF Sverige som upprättats. Kunskaperna från implementeringen av barnkonventionen och arbetsmodellen Justerare Utdragsbestyrkande Page 35 of 483

36 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 36 (74) Sammanträdesdatum barnrättskommun kommer att lägga en grund för vidareutveckling av strategin för ungas, trygghet, hälsa och utveckling samt en handlingsplan. Sammantaget bedömer förvaltningen att vad som sägs i motionen om behovet av att utvärdera och utveckla startregin om ungas trygghet, hälsa och utveckling är ett arbete som pågår på det sätt som redovisats ovan. Motionens förslag till uppdrag bedöms därmed redan uppfyllda. Underlag för beslut - Motionen - Strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling, Slutsatser från kollegiala granskningen av arbetet med barnrättsfrågorna i Haninge kommun - Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete ur ett barnperspektiv - Tjänsteskrivelse Granskning av kommunens arbete ur ett barnperspektiv Kommunstyrelsens beslut , 71, inklusive kommunstyrelsens tjänsteskrivelse Direktiv för implementering av barnkonventionen i Haninge kommun PM, Nulägesbeskrivning av kommunens arbete med barnrätt, , reviderat Samarbetsavtal med UNICEF Sverige om barnrättskommun, KS , 16 Kommunalrådsberedningen Kommunalrådsberedningen vill lyfta fram att ett enhetligt grepp för att arbeta med barn och unga som ett strategiskt och övergripande område är utav godo. En revidering av strategin kan förstärka genomförandet av arbetet med tex barnrättskonventionen och alltmer tydligt barnrättsperspektiv. Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar 1. Motionen anses besvarad. Justerare Utdragsbestyrkande Page 36 of 483

37 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 37 (74) Sammanträdesdatum Överläggningar i kommunstyrelsen Marie Litholm (KD) yrkar med instämmande av Martina Mossberg (M) i första hand att ärendet återremitteras till kommunstyrelseförvaltningen och i andra hand bifall till motionen. Tobias Hammarberg (L) yrkar att ärendet återremitteras till kommunstyrelseförvaltningen. Meeri Wasberg (S) yrkar bifall till kommunalrådsberedningens förslag. Ordföranden ställer först proposition på om ärendet ska avgöras vid dagens sammanträde eller återremitteras och finner att kommunstyrelsen beslutar att ärendet ska avgöras vid dagens sammanträde. Marie Litholm (KD) begär votering. Voteringsproposition: Den som vill att ärendet ska avgöras vid dagens sammanträde röstar JA. Den det ej vill röstar NEJ. Vinner NEJ har kommunstyrelsen beslutat att ärendet ska avgöras vid dagens sammanträde. från Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna Upprop: Petri Salonen (C): JA Göran Svensson (S): JA Maria Fägersten (S): JA Mikko Svensson (S): JA Annett Haaf (S): JA Johan Svensk (MP): JA Mehmet Coksürer (MP): JA Martina Mossberg (M): NEJ Sven Gustafsson (M): NEJ Michael Fridebäck (M): NEJ Tobias Hammarberg (L): NEJ Pia Lublin (L): NEJ Marie Litholm (KD): NEJ Justerare Utdragsbestyrkande Page 37 of 483

38 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 38 (74) Sammanträdesdatum Kennerth Valtersson (SD): NEJ Meeri Wasberg (S): JA 8 JA och 7 NEJ. Med 8 JA och 7 NEJ finner ordföranden att kommunstyrelsen beslutar att ärendet ska avgöras vid dagens sammanträde. Reservationer Martina Mossberg, Michael Fridebäck och Sven Gustafsson - samtliga (M), Tobias Hammarberg (L), Pia Lublin (L) Marie Litholm (KD) samt Kennerth Valtersson reserverar sig mot beslutet. Ordföranden ställer därefter kommunalrådsberedningens förslag mot Kristdemokraternas och Moderaternas yrkande om bifall till motionen och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med kommunalrådsberedningens förslag. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar 1. Motionen anses besvarad. Reservationer Martina Mossberg, Michael Fridebäck och Sven Gustafsson - samtliga (M), Tobias Hammarberg (L), Pia Lublin (L) Marie Litholm (KD) samt Kennerth Valtersson reserverar sig mot beslutet. Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Motionären, samtliga förvaltningar och bolag, Berit Pettersson, Sören Berglund, Jessica Tanzilli Justerare Utdragsbestyrkande Page 38 of 483

39 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 39 (74) Sammanträdesdatum Dnr KS 2017/ Motion från Kennerth Valtersson (SD) och Christian Lindefjärd (SD) om klädpolicy för Haninge kommun - en klädpolicy fri från iögonfallande religiösa och politiska symboler Ärende till kommunfullmäktige Sammanfattning Kennerth Valtersson (SD) och Christian Lindefjärd (SD) föreslår att kommunfullmäktige beslutar att kommunen inför en klädpolicy som förbjuder kommunens anställda och skolelever att bära religiösa eller politiska klädesplagg samt iögonfallande symboler under arbets- och skoltid. Förbudet föreslås gälla alla olika klädesplagg och iögonfallande symboler oavsett trossamfund eller politisk hemvist. Motionen har remitterats till grund- och förskolenämnden samt till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Båda nämnderna skriver i sina yttranden, , 123 respektive , 77, att det är olämpligt att införa en klädpolicy enligt förslaget i motionen. Utgångspunkten för vad som ska regleras i styrdokument måste relatera till en frågas vikt eller ska ha uppkommit till följd av en utbredd problematik. Nämnderna ser inte att klädesplagg och symboler vållar problem i verksamheten. Elevers klädsel och utseende är ett individuellt uttryck som inte bör regleras i skolans ordningsregler. Dock finns det förbud mot symboler som innebär en inskränkning av yttrandefriheten och nämnderna redogör i sina yttranden för de sätt som skolledningen kan ingripa i de fallen. Att på förhand generellt förbjuda kategorier av klädesplagg och symboler eller att på annat sätt verkar för att elever ska vara neutrala överensstämmer inte med skolans uppdrag. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen instämmer i de två skolnämndernas yttranden när det gäller skolelever och anser att samma argument kan tillämpas även ur arbetsgivarperspektiv. Som nämnderna anger så anser EU-domstolen inte att en reglering av det slag som motionärerna föreslår en direkt diskriminering, men att den kan Justerare Utdragsbestyrkande Page 39 of 483

40 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 40 (74) Sammanträdesdatum utgöra en indirekt diskriminering om det saknas en objektiv och rimlig motivering till de krav som skulle uttryckas i policyn. Indirekt diskriminering definieras enligt diskrimineringslagen som att bestämmelser, kriterier eller förfaringssätt framstår som neutrala men i praktiken missgynnar vissa personer utifrån exempelvis kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. En klädpolicy enligt förslaget i motionen innebär alltså att anställda, personer som söker arbete eller praktik och personer som står till förfogande som inhyrd eller inlånad arbetskraft kan råka ut för indirekt diskriminering. Av detta följer att införande av en klädpolicy kan vara i strid mot diskrimineringslagen. Kommunstyrelseförvaltningen anser att det inte föreligger behov av att införa en klädpolicy eftersom det inte finns några indikationer på att det finns en utvecklad problematik gällande kläder och symboler vare sig i skolan eller bland kommunens anställda. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår därför att motionen avslås. Underlag för beslut - Grund- och förskolenämndens yttrande , Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens yttrande , 77 - Motionen Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar 1. Motionen avslås. Överläggningar i kommunstyrelsen Kennerth Valtersson (SD) yrkar bifall till motionen. Martina Mossberg (M) hemställer om att lämna ett särskilt yttrande (bilaga), vilket kommunstyrelsen medger. Tobias Hammarberg (L) hemställer om att lämna ett särskilt yttrande (bilaga), vilket kommunstyrelsen medger. Ordföranden konstaterar att det finns två förslag till beslut; kommunalrådsberedningens förslag och Sverigedemokraternas yrkande om bifall till motionen. Ordföranden ställer de två förslagen Justerare Utdragsbestyrkande Page 40 of 483

41 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 41 (74) Sammanträdesdatum mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med kommunalrådsberedningens förslag. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar 1. Motionen avslås. Reservationer Kennerth Valtersson (SD) reserverar sig mot beslutet. Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Motionärerna och remissinstanserna Justerare Utdragsbestyrkande Page 41 of 483

42 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 42 (74) Sammanträdesdatum Dnr KS 2017/ Redovisning av uppdraget om översyn av kommunens regler för hantering av över- /underskott Sammanfattning I samband med ärendet om överföring av driftmedel från 2015 till 2016, KS , 83, gav kommunstyrelsen kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att se över kommunens regler för hantering av över-/underskott. Som en del av genomförandet av uppdraget har ekonomiavdelningen kontaktat samtliga ekonomichefer/-direktörer i Stockholms län, till vilka frågor ställts om hur dessa kommuner hanterar frågan om resultatöverföring och enligt vilka regelverk. Sammanlagt arton ekonomichefer runt om i Stockholms län besvarade Haninges förfrågan om resultatöverföring och dess regelverk (se bilaga till tjänsteutlåtandet). I åtta av de svarande kommunerna har man svarat att resultat inte förs mellan budgetåren och det finns därmed inte heller något regelverk som styr resultatöverföring. Regelverken för de kommuner som tillämpar någon form av resultatöverföring skiljer sig åt och är mer eller mindre detaljerade och styrande. I vissa kommuner utvärderas det bokförda resultatet och värderas utifrån olika parametrar innan beslut om överföring fattas. I några fall finns även begränsningar för maximal resultatöverföring i förhållande till årets nettokostnad eller bruttobudget. I några av de svarande kommunerna tillämpas resultatöverföring på resultatenhets-/produktionsenhetsnivå inom förvaltning eller nämnd, men inga resultat förs mellan åren på nämndnivå. Förvaltningens synpunkter Med utgångspunkt i de sammanställda svaren från de andra Stockholmskommunerna har diskussioner förts inom ekonomiavdelningen om Haninges nuvarande regelverk och styrning gällande resultatöverföring. Kommunstyrelseförvaltningens bedömning är att Haninges nuvarande modell och regelverk för resultatöverföring bidrar till en god styrning och resurseffektivitet, öppenhet, helhetssyn och planering på längre sikt än från år till år. Justerare Utdragsbestyrkande Page 42 of 483

43 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 43 (74) Sammanträdesdatum Utveckling och förbättringar är något som ständigt eftersträvas och kan genomföras, bedömningen är dock att Haninge, i jämförelse med andra kommuner, har kommit långt och är fortsatt på rätt väg i styrningen av resultatöverföring. Kommunstyrelseförvaltningen bedömer vidare att signalsystemet om vad överskottsmedel får användas till är mycket viktigt. Processen kring resultatöverföring har löpande utvecklats i en positiv riktning. Nämnderna hemställer om resultatöverföring hos fullmäktige redan i samband med bokslutsärendet varje år samt specificerar till vilka insatser/aktiviteter som nämnden vill använda överskottsmedel om fullmäktige samtycker. Detta bidrar till mer långsiktig planering för insatser och större öppenhet. Om en nämnd eller styrelse har erhållit medel för uppdrag eller åtgärder som helt eller delvis har uteblivit det år som överskott har uppstått, lämnar nämnden numera vanligtvis tillbaka dessa medel självmant i samband med bokslutsärendet, vilka därmed inte är föremål för resultatöverföring. Processen kring resultatöverföring utvecklas till att ske med större framförhållning och förtroende samt bli mer öppen och synen på helheten har gradvis mognat under åren. Ett förbättringsförslag för att säkerställa en effektiv verksamhet och en effektiv resursanvändning vore att nämnderna tydligare kopplar föreslagna insatser finansierade av överskottsmedel till fullmäktiges mål, förutsatt att effektivitet innefattar att verksamheterna gör rätt saker inte bara bra saker för skattebetalarnas pengar. Även signalsystemet att inte göra större förändringar i ekonomistyrningsreglerna eller i de ekonomiska förutsättningarna på kort sikt gällande resultatöverföring eller budgetförutsättningar bedöms som viktigt. Det har enligt kommunstyrelseförvaltningens uppfattning, utifrån ett nära samarbete med förvaltningar och nämnder, under ett flertal år upparbetats ett förtroende för att det går att lita på styrreglerna och budgetförutsättningarna så som de hanteras idag. Vidare ser inte kommunstyrelseförvaltningen att storleken på de nettoöverskott, som överförts till nästkommande år eller de medel som fonderats framåt, som ett större hot mot kommunens ekonomi. Det förutsätter att kommunens regelverk säkerställer att överskottsmedel inte blir ramhöjande framåt, att processen kring Justerare Utdragsbestyrkande Page 43 of 483

44 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 44 (74) Sammanträdesdatum resultatöverföring sker med god framförhållning och är öppen för helhetssyn samt att insatser av engångskaraktär bidrar till att uppfylla fullmäktiges mål. De tre senaste åren visar att, även om resultatöverföringen påverkat kommunens budgeterade resultat negativt, har resultatmålet ändå uppfyllts samtliga år. Underlag för beslut - Tjänsteutlåtande Översyn av kommunens regler för hantering av över-/underskott inklusive bilaga Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar 1. Rapporten översyn av kommunens regler för hantering av över- /underskott godkänns. 2. Kommunstyrelseförvaltningen ges i uppdrag att se över reglerna för hantering av över-/underskott till Mål och budget för en tydligare koppling mellan överföringsmedel och fullmäktiges mål och därmed stärkta förutsättningar för en effektiv resursanvändning. Kommunstyrelsens beslut 1. Rapporten översyn av kommunens regler för hantering av över- /underskott godkänns. 2. Kommunstyrelseförvaltningen ges i uppdrag att se över reglerna för hantering av över-/underskott till Mål och budget för en tydligare koppling mellan överföringsmedel och fullmäktiges mål och därmed stärkta förutsättningar för en effektiv resursanvändning. Expedieras: Akt För verkställighet: Ekonomiavdelningen För kännedom: Justerare Utdragsbestyrkande Page 44 of 483

45 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 45 (74) Sammanträdesdatum Dnr KS 2017/ Tillagningskök förskolan Piren Sammanfattning Grund- och förskolenämnden beslutade att äska 2,9 mnkr ur kommunstyrelsens reserv för tillbyggnad av ett tillagningskök på förskolan Piren. Den långsiktiga målsättningen i Haninge kommun är att samtliga förskolor och skolor ska ha egna tillagningskök. Förskolan Piren är idag en av få förskolor med ett mottagningskök. Behovet av att göra om förskolan Pirens mottagningskök till ett tillagningskök är identifierat sedan tidigare men bedömningen har varit att frågan inte varit akut eftersom Båtsmansskolan tidigare har haft kapacitet att tillaga Pirens mat till en rimlig kostnad. Sedan hösten 2016 har Båtsmansskolan inte längre kapacitet att tillaga mat även till Piren utan förskolan köper idag in mat från extern leverantör till en betydligt högre kostnad än tidigare. Det är för närvarande en hög belastning på samtliga tillagningskök inom de kommunala förskolorna, grundskolorna och gymnasierna i Haninge och utbildningsförvaltningen gör bedömningen att det inte kommer att vara möjligt för något av de övriga tillagningsköken i kommunen att inom de närmaste åren även kunna tillaga mat för Pirens behov. Utbildningsförvaltningen har i samråd med Tornberget och lokalförsörjningsenheten på kommunstyrelseförvaltningen tagit fram ett förslag på ett tillagningskök för förskolan Piren. Kostnadskalkyl enligt inkomna offerter visar på en investeringskostnad på ca tkr för att göra om Pirens nuvarande mottagningskök till ett tillagningskök. Den merkostnad som Piren har sedan hösten 2016 för att köpa in sin mat från extern leverantör beräknas till ca 260 tkr/år och är så pass stor att den inte ger enheten likvärdiga ekonomiska förutsättningar i förhållande till övriga kommunala förskolor i kommunen vilket också motiverar att tillskapa ett tillagningskök på förskolan Piren. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen har inget att erinra mot förslaget. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att Tornberget ges i uppdrag Justerare Utdragsbestyrkande Page 45 of 483

46 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 46 (74) Sammanträdesdatum att inom ramen tkr genomföra föreslagen ombyggnation samt att utöka grund- och förskolenämndens investeringsbudget med 100 tkr för anskaffning av inventarier och utrustning. Finansiering sker genom att ianspråkta tkr ur kommunstyrelsens investeringsreserv. Underlag för beslut - Protokoll grund- och förskolenämnden Beslutsunderlag från Tornberget daterat Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar: 1. Tornberget ges i uppdrag att inom ramen tkr genomföra föreslagen ombyggnation. 2. Utöka grund- och förskolenämndens investeringsbudget med 100 tkr för anskaffning av inventarier och utrustning. 3. Finansiering sker genom att ianspråkta tkr ur kommunstyrelsens investeringsreserv Kommunstyrelsens beslut 1. Tornberget ges i uppdrag att inom ramen tkr genomföra föreslagen ombyggnation. 2. Utöka grund- och förskolenämndens investeringsbudget med 100 tkr för anskaffning av inventarier och utrustning. 3. Finansiering sker genom att ianspråkta tkr ur kommunstyrelsens investeringsreserv Expedieras: Akt För verkställighet: Tornberget, ekonomiavdelningen För kännedom: Grund- och förskolenämnden, David Santana utbildningsförvaltningen Justerare Utdragsbestyrkande Page 46 of 483

47 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 47 (74) Sammanträdesdatum Dnr KS 2017/ Klimatmiljonen 2018 Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade vid sitt sammanträde , 169, att tilldela kommunstyrelsen tkr ( Klimatmiljonen ) att fördela till kommunens förvaltningar och bolag för genomförande av åtgärder i enlighet med Haninge kommuns klimat- och energistrategi. Strategin pekar ut sex områden inom vilka arbetet för att minska växthusgasutsläppen bör fokuseras: Transporter och hållbart resande, Energianvändning i bebyggelsen, Energiproduktion, Samhällsplanering, regional struktur och markanvändning, Kunskapsbyggande och utvecklingsarbete och Långsiktigt bärkraftig konsumtion av varor och tjänster. Sju äskanden om totalt tkr har inkommit. Kommunstyrelseförvaltningen har tagit fram förslag till fördelning av klimatmiljonen Ärendet har därefter, i enlighet med kommunfullmäktiges beslut , 169, beretts av hållbarhetsberedningen. Förslag till fördelning har justerats i enligt beredningens synpunkter. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen har tagit fram villkor och prioriteringar för beviljande av medel ur klimatmiljonen. Baserat på dessa villkor och prioriteringsgrunder samt hållbarhetsberedningens synpunkter har förvaltningen lämnat förslag till fördelning av klimatmiljonen Underlag för beslut - Inbjudan till äskande ur klimatmiljonen Kommunstyrelseförvaltningens skrivelse , Förslag till fördelning av klimatmiljonen Sammanställning av äskanden ur klimatmiljonen Ansökan: Hållbar dagvattenhantering SBF - Ansökan: Utredning av möjlighet till elproduktion på Fors reningsverk SBF - Ansökan: Projektledare hållbart resande/mm SBF Justerare Utdragsbestyrkande Page 47 of 483

48 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 48 (74) Sammanträdesdatum Ansökan: Bee happy green living planet projekt UBF - Ansökan: Elbil (30 km/h) för transporter i hemtjänsten ÄF - Ansökan: Installation av solceller på nyproduktionshus (20 lägenheter) Haninge Bostäder - Ansökan: Installation av solcellsanläggning (90 kw) på Nya Vikingaskolan Tornberget Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar 1. Stadsbyggandsförvaltningen, trafikenheten, till delas 700 tkr för att anställa en projektledare för hållbart resande/mm. 2. Stadsbyggandsförvaltningen, VA-enheten, tilldelas 140 tkr för att genomföra en förstudie om möjligheten att producera el ur biogasen från det kommande ombyggda Fors reningsverk. 3. Utbildningsförvaltningen, restaurangskolan Riksäpplet, tilldelas 60 tkr för att skapa en tydlig klimatprofil på restaurangskolan. Medel från klimatmiljonen ska inte användas till skolans satsning på biodling eller andra miljöaktiviteter som saknar en tydlig koppling till minskade utsläpp av klimatgaser. 4. Äldreförvaltningen, Brandbergens hemtjänst, tilldelas 100 tkr för inköp av en långsamtgående elbil. Överläggningar i kommunstyrelsen Martina Mossberg (M) yrkar med instämmande av Tobias Hammarberg (L) och Marie Litholm (KD) bifall till eget förslag (bilaga) innebärande att ärendet återremitteras. Meeri Wasberg (S) begär ajournering. Sammanträdet ajourneras kl Sammanträdet återupptas kl Meeri Wasberg (S) yrkar bifall till kommunalrådsberedningens förslag inklusive en femte beslutspunkt innebärande att kommunstyrelseförvaltningen ges i uppdrag att ta fram regler för klimatmiljonen. Ordföranden ställer först proposition på om ärendet ska avgöras vid dagens sammanträde eller återremitteras och finner att Justerare Utdragsbestyrkande Page 48 of 483

49 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 49 (74) Sammanträdesdatum kommunstyrelsen beslutar att ärendet ska avgöras vid dagens sammanträde. Martina Mossberg, Michael Fridebäck och Sven Gustafsson - samtliga (M), Tobias Hammarberg (L), Pia Lublin (L) samt Marie Litholm (KD) reserverar sig mot beslutet. Ordföranden konstaterar därefter att det endast finns ett förslag till beslut vad gäller de fyra beslutspunkterna i kommunalrådsberedningens förslag. Martina Mossberg (M), Tobias Hammarberg (L) och Marie Litholm (KD) meddelar att Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna inte deltar i beslutet. Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med kommunalrådsberedningens förslag i fyra punkter. Ordföranden ställer därefter Meeri Wasbergs (S) förslag mot punkt 2 i det egna förslaget från Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna (bilaga). Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar att kommunstyrelseförvaltningen ges i uppdrag att ta fram regler för klimatmiljonen. Kommunstyrelsens beslut 1. Stadsbyggandsförvaltningen, trafikenheten, till delas 700 tkr för att anställa en projektledare för hållbart resande/mm. 2. Stadsbyggandsförvaltningen, VA-enheten, tilldelas 140 tkr för att genomföra en förstudie om möjligheten att producera el ur biogasen från det kommande ombyggda Fors reningsverk. 3. Utbildningsförvaltningen, restaurangskolan Riksäpplet, tilldelas 60 tkr för att skapa en tydlig klimatprofil på restaurangskolan. Medel från klimatmiljonen ska inte användas till skolans satsning på biodling eller andra miljöaktiviteter som saknar en tydlig koppling till minskade utsläpp av klimatgaser. 4. Äldreförvaltningen, Brandbergens hemtjänst, tilldelas 100 tkr för inköp av en långsamtgående elbil. 5. Kommunstyrelseförvaltningen ges i uppdrag att ta fram regler för klimatmiljonen. Justerare Utdragsbestyrkande Page 49 of 483

50 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 50 (74) Sammanträdesdatum Reservationer Martina Mossberg, Michael Fridebäck och Sven Gustafsson - samtliga (M), Tobias Hammarberg (L), Pia Lublin (L) samt Marie Litholm (KD) reserverar sig mot beslutet. Expedieras: Akt För verkställighet: SBF, UBF, ÄF För kännedom: Haninge Bostäder, Tornberget Justerare Utdragsbestyrkande Page 50 of 483

51 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 51 (74) Sammanträdesdatum Dnr KS 2017/ Fördelning av tillgänglighetsmiljonen Sammanfattning Bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning är en form av diskriminering som ska motverkas. För att stärka jämlikheten i Haninge beslutade kommunfullmäktige , 243, genom antagande av Mål och budget att skapa Tillgänglighetsmiljonen. Kommunens verksamheter ska kunna söka pengar till projekt som underlättar för personer med funktionsnedsättningar. Ansökningar ska beredas av kommunala handikapprådet inför beslut av kommunstyrelsen. Ärendet har beretts av handikapprådets presidium som i beredningen uppmärksammat ett behov av förtydliganden av reglerna avseende tillgänglighetsmiljonen. Handikapprådets presidium poängterar också att det i reglerna bör framgå att medel ur tillgänglighetsmiljonen inte är avsedda för sådant som bör ingå i den ordinarie verksamheten samt att ansökningar av medel för projekt som redan genomförts inte kan beviljas. 23 ansökningar om totalt ca: 6,1 miljoner har inkommit. Handikapprådets presidium har tagit fram ett förslag till fördelning av tillgänglighetsmiljonen. Förslaget innebär att nedanstående projekt beviljas medel ut klimatmiljonen (sökt belopp/beviljat belopp): - Möte för alla Kommungemensamt material för strukturerade möten kr/ kr - Politikerskola Studiecirkel riktad till insatstagare/besökare på mötesplats 25 och Café C kr/ kr - Samverkan mellan Försäkringskassan och kommunen för våra unga Aktivering av hemmasittande ungdomar för att minska antalet med aktivitetsersättning kr/ kr - Öka tillgängligheten för placerade barn och ungdomar Justerare Utdragsbestyrkande Page 51 of 483

52 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 52 (74) Sammanträdesdatum Utbildning i digitala kommunikationstekniker för socialsekreterare kr/ kr - Lättläst, IT för digital utveckling IT-utbildning av/för Onsdaxklubbens besökare kr/ kr - Kompetensutveckling i att göra lättläst information om kultur- och fritidsaktiviteter i skrift och på sociala medier Utbildning för personal inom KOF i att framställa lättförståelig information kr/ kr - Visualisering och kommunikation genom 3D-modellering Presentation av plankartor/planritningar i tredimensionellt manér för ökat inflytande i planprocesser kr/ kr - Tillgängligare PDF:er Genomgång av kommunens PDF-dokument samt anpassning av dessa så att de blir tekniskt användbara och sökbara kr/ kr - Klarspråk för webben Utbildning i lättläst för redaktörer inom intern- och externwebb kr/ kr Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen gör ingen annan bedömning än handikapprådets presidium när det gäller vilka projekt som bör beviljas medel ur klimatmiljonen eller vilket belopp som ska beviljas. Kommunstyrelseförvaltningen instämmer i handikapprådets presidiums notering att reglerna runt tillgänglighetsmiljonen vinner på att förtydligas på det sätt som föreslås. Underlag för beslut - Regler för Haninge kommuns tillgänglighetsmiljon - Ansökan: Hörselhjälpmedel vid stora möten som Nätverksmöten samt SIP-möten, SF - Ansökan: Möte för alla, SF - Ansökan: Politikskola, SF Justerare Utdragsbestyrkande Page 52 of 483

53 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 53 (74) Sammanträdesdatum Ansökan: Samverkan mellan Försäkringskassan och kommunen för våra unga, SF - Ansökan: Tillgänglig familjebehandling - för alla, SF - Ansökan: Tillgänglighet funktionsnedsatta och minskad diskriminering funktionsnedsatta, SF - Ansökan: Utveckling av kommunikationsstöd i särskilt boende för personer med grav hörselnedsättning, SF - Ansökan: Digital delaktighet för kunderna inom personlig assistans, SF - Ansökan: Funca, SF - Ansökan: Ökad tillgänglighet och delaktighet för placerade barn och ungdomar, SF - Ansökan: Vendelsö gymnastikhall, Tornberget - Ansökan: Lättläst IT - för digital delaktighet, KOF - Ansökan: Tillgängliggöra fritidsgården Åbygården, KOF - Ansökan: Moomsteatern och föreläsning, KOF - Ansökan: Kulturhuset toaletter, KOF - Ansökan: Utbildning i att göra lättläst information om kultur- och fritidsaktiviteter, KOF - Ansökan: Promenaden, ÄF - Ansökan: Tillgänglighet - en rätt för alla barn och elever, UF - Ansökan: Visualisering och kommunikation genom 3D-modellering, SBF - Ansökan: Tillgänglighet tack vare feriepraktikanter, SBF - Ansökan: Tillgängligare sökmotor - Hitta lättare på kommunens webbplatser, KSF - Ansökan: Tillgängligare PDF:er, KSF - Ansökan: Klarspråk för webben, KSF Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar Justerare Utdragsbestyrkande Page 53 of 483

54 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 54 (74) Sammanträdesdatum Socialförvaltningen tilldelas kr för Möte för alla 2. Socialförvaltningen tilldelas kr för Politikerskola 3. Socialförvaltningen tilldelas kr för Samverkan mellan Försäkringskassan och kommunen för våra unga 4. Socialförvaltningen tilldelas kr Öka tillgängligheten för placerade barn och ungdomar 5. Kultur- och fritidsförvaltningen tilldelas kr för Lättläst, IT för digital utveckling 6. Kultur- och fritidsförvaltningen tilldelas kr för Kompetensutveckling i att göra lättläst information om kulturoch fritidsaktiviteter i skrift och på sociala medier 7. Stadsbyggnadsförvaltningen tilldelas kr för Visualisering och kommunikation genom 3D-modellering 8. Kommunstyrelseförvaltningen tilldelas kr för Tillgängligare PDF:er 9. Kommunstyrelseförvaltningen tilldelas kr för Klarspråk för webben 10. Kommunstyrelseförvaltningen ges i uppdrag att förtydliga reglerna avseende tillgänglighetsmiljonen. Överläggningar i kommunstyrelsen Martina Mossberg (M), yrkar med instämmande av Marie Litholm (KD) och Tobias Hammarberg (L) bifall till eget förslag (bilaga) innebärande att ärendet återremitteras samt att reglerna för tillgänglighetsmiljonen revideras. Petri Salonen (C) yrkar bifall till kommunalrådsberedningens förslag. Ordföranden ställer först proposition på om ärendet ska avgöras vid dagens sammanträde eller återremitteras och finner att kommunstyrelsen beslutar att ärendet ska avgöras vi d dagens sammanträde. Martina Mossberg, Michael Fridebäck och Sven Gustafsson - samtliga (M), Tobias Hammarberg (L), Pia Lublin (L) samt Marie Litholm (KD) reserverar sig mot beslutet. Justerare Utdragsbestyrkande Page 54 of 483

55 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 55 (74) Sammanträdesdatum Ordföranden konstaterar att det endast finns bifallsyrkanden vad gäller kommunalrådsberedningens förslag i punkt 1-9. Martina Mossberg (M), Tobias Hammarberg (L) och Marie Litholm (KD) meddelar att Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna inte deltar i beslutet. Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med kommunalrådsberedningens förslag i punkt 1-9. Ordföranden ställer därefter kommunalrådsberedningens förslag i punkt 10 mot punkt 2 i det egna förslaget från Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna (bilaga). Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med kommunalrådsberedningens förslag i punkt 10. Kommunstyrelsens beslut 1. Socialförvaltningen tilldelas kr för Möte för alla 2. Socialförvaltningen tilldelas kr för Politikerskola 3. Socialförvaltningen tilldelas kr för Samverkan mellan Försäkringskassan och kommunen för våra unga 4. Socialförvaltningen tilldelas kr Öka tillgängligheten för placerade barn och ungdomar 5. Kultur- och fritidsförvaltningen tilldelas kr för Lättläst, IT för digital utveckling 6. Kultur- och fritidsförvaltningen tilldelas kr för Kompetensutveckling i att göra lättläst information om kulturoch fritidsaktiviteter i skrift och på sociala medier 7. Stadsbyggnadsförvaltningen tilldelas kr för Visualisering och kommunikation genom 3D-modellering 8. Kommunstyrelseförvaltningen tilldelas kr för Tillgängligare PDF:er 9. Kommunstyrelseförvaltningen tilldelas kr för Klarspråk för webben 10. Kommunstyrelseförvaltningen ges i uppdrag att förtydliga reglerna avseende tillgänglighetsmiljonen. Justerare Utdragsbestyrkande Page 55 of 483

56 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 56 (74) Sammanträdesdatum Reservationer Martina Mossberg, Michael Fridebäck och Sven Gustafsson - samtliga (M), Tobias Hammarberg (L), Pia Lublin (L) samt Marie Litholm (KD) reserverar sig mot beslutet. Expedieras: Akt För verkställighet: Kommunstyrelseförvaltningen För kännedom: Samtliga sökande, Handikapprådet Justerare Utdragsbestyrkande Page 56 of 483

57 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 57 (74) Sammanträdesdatum Dnr KS 2017/ Rapport om trygghetsarbetet Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade , 252, om ett förändrat arbetssätt avseende ledning och samordning av det brottsförebyggande arbetet. Av beslutet framgick att arbetet med ny ledning och samordning ska utvärderas och återrapporteras till kommunfullmäktige under Förvaltningens synpunkter Ledning och samordning sker nu som en ren linjeuppgift. Kommunstyrelsen ersätter BRÅ, kommundirektörens ledningsgrupp utgör styrgrupp. En strategisk samordningsgrupp finns etablerad för samordning av de aktiviteter som sker i förvaltningarna tillsammans med polisen, Tornberget, brandförsvaret och andra aktörer. Det arbetssätt som har inletts under året, har rönt intresse från flera grannkommuner och kommuner i landet. Många kommuner står i begrepp att förändra sitt traditionella BRÅ-arbete och gå mot en liknande modell som Haninge kommun har tagit steget till. Ett förändrat arbetssätt inom ett så komplicerat område som trygghet och brottsförebyggande ger inte full effekt på kort tid. Aktörerna på samordnande nivå är överens om att en mer sammanhållen och överskådlig förmåga har erhållits. Arbetet som påbörjats kräver tålamod och uthållighet. Underlag för beslut - Rapport Brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete 2017 Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar 1. Rapporten godkänns. Överläggningar i kommunstyrelsen Martina Mossberg (M), Marie Litholm (KD) och Tobias Hammarberg (L) hemställer om att lämna ett gemensamt särskilt yttrande (bilaga), vilket kommunstyrelsen medger. Justerare Utdragsbestyrkande Page 57 of 483

58 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 58 (74) Sammanträdesdatum Ordföranden konstaterar att det endast finns ett förslag till beslut; kommunalrådsberedningens, och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med förslaget. Kommunstyrelsens beslut 1. Rapporten godkänns. Expedieras: Akt För verkställighet: Kansliet För kännedom: Samtliga nämnder, Tornberget, lokalpolisen och brandförsvaret Justerare Utdragsbestyrkande Page 58 of 483

59 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 59 (74) Sammanträdesdatum Dnr KS 2017/ Återrapportering Västerhaninge utvecklingsprogram Sammanfattning Västerhaninge utvecklingsprogram antogs av kommunfullmäktige , 226, och ska vara en del av kommunens styrning och påverka de kommunala verksamheterna i stadsdelen under en tioårsperiod. Kommunfullmäktige har beslutat att rapportering av pågående utvecklingsarbete ska ske årligen till kommunstyrelsen. Utvecklingsprogrammet är avgränsat till att behandla centrumkärnan och målbilden är Den hållbara småstaden Västerhaninge. Sammanfattande nya händelser 2017: - Stadsbyggnadsnämnden har beslutat att programuppdraget för Västerhaninge centrum ersätts med en planprocess. Planen befinner sig i ett utredningsskede. - Detaljplanearbetet för Åby entré (del av Åby 1:27) har löpt på med planerad granskning i december Detaljplanen för förskola inom Åby 1:27 vann laga kraft Detaljplanen för Ribbyskolan, Ribby 1:446, har varit på ny granskning under juni 2017 och ska nu föras till antagande. - Detaljplanearbetet för Ribby 1:217 och 1:205 har löpt på och befinner sig i ett utredningsskede. - Detaljplanearbetet för Ribby 2:295 och 2:296 har löpt på och befinner sig i ett utredningsskede. - Detaljplanearbetet för flera fastigheter vid Ribby gård har löpt på och befinner sig ett utredningsskede. - Trafikverket har påbörjat planeringen av en gång- och cykelväg mellan Fors trafikplats och Årsta havsbad med planerad byggstart hösten Åtgärder från ÅVS Tungelstavägen Stavsvägen har utretts vidare av Trafikverket. Justerare Utdragsbestyrkande Page 59 of 483

60 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 60 (74) Sammanträdesdatum I förslaget till länsplan har ytterligare cirka 23 miljoner tillförts utöver redan avsatta medel för åtgärder längst Tungelstavägen. Beslut väntas under våren Förvaltningens synpunkter Förvaltningen anser att visionerna i Västerhaninge utvecklingsprogram är tydliga och utgör ett övergripande stöd för fortsatt planarbete. Programmet har visat sig ha brister i sakfrågor som exempelvis trafik, parkering och offentliga miljöer som därför behöver utredas separat i efterföljande planarbeten. Utvecklingsprogrammet fokuserar på de centrala delarna av Västerhaninge och brister därför som underlag för planarbete i områden utanför de centrala delarna i kommundelen. Den nya översiktsplanen uppväger delvis dessa brister så kommunstyrelseförvaltningen anser att utvecklingsprogrammet fortsatt fungerar för efterföljande planläggning. Underlag för beslut - Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteutlåtande: Västerhaninge utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete, Västerhaninge utvecklingsprogram Antagandehandling Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelseförvaltningens rapport godkänns. Överläggningar i kommunstyrelsen Sven Gustafsson (M), Tobias Hammarberg (L) och Marie Litholm (KD) hemställer om att lämna ett gemensamt särskilt yttrande (bilaga), vilket kommunstyrelsen medger. Ordföranden konstaterar att det endast finns ett förslag till beslut; kommunalrådsberedningens, och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med förslaget. Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelseförvaltningens rapport godkänns. Justerare Utdragsbestyrkande Page 60 of 483

61 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 61 (74) Sammanträdesdatum Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: SBN, KOFN, SON, GVN, GFN, ÄN, Haninge Bostäder, Tornberget och Berit Pettersson och Mirja Thårlin Justerare Utdragsbestyrkande Page 61 of 483

62 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 62 (74) Sammanträdesdatum Dnr KS 2017/ Återrapportering Tungelsta utvecklingsprogram Sammanfattning Utvecklingsprogrammet för Tungelsta antogs av kommunfullmäktige den , 225, och ska ge ledning i översiktsplaneringen och stöd vid detaljplaneförfrågningar under en tioårsperiod. Kommunfullmäktige har beslutat att rapportering av pågående utvecklingsarbete ska ske årligen till kommunstyrelsen. Syftet med utvecklingsprogrammet är att utifrån en helhetssyn belysa Tungelstas potential och utvecklingsmöjligheter utifrån de fyra huvudämnena bebyggelseutveckling, infrastruktur, samhällsservice och natur och landskap. Målet är att skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle ur ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Det är viktigt att karaktären av trädgårdsstad vidmakthålls och förstärks. Sammanfattade nya händelser 2017: - Stadsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att arbeta fram en detaljplanplan för Tungelsta södra som även inkluderar en sporthall. - Detaljplan för Bäckvägen har blivit avskriven. - Utredningsarbete har genomförts inom planuppdraget för Krigslida stationsområde. - Detaljplanen för Ålsta 28:1 har genomgått granskning. - Detaljplanearbetet för Vreta 1:61 har stannat i väntan på sanering av marken. - Åtgärder från ÅVS Tungelstavägen Stavsvägen har utretts vidare av Trafikverket. - I förslaget till länsplan har ytterligare cirka 23 miljoner tillförts utöver redan avsatta medel för åtgärder längst Tungelstavägen. Beslut väntas under våren Utbyggnaden av dubbelspår mellan Tungelsta och Hemfosa, ny station i Tungelsta och åtgärder för ökad trafiksäkerhet i området har färdigställts. Justerare Utdragsbestyrkande Page 62 of 483

63 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 63 (74) Sammanträdesdatum Förvaltningens synpunkter Förvaltningen anser att en styrka i programmet är att det pekar ut områden för förtätning eller exploatering och att dessa är indelade i två etapper. Riktlinjer i programmet är användbara i planarbetet och flera av de exploateringsområden som föreslås inom utvecklingsprogrammets etapp 1 (området med 600 meters radie från pendeltågsstationen) är ännu inte genomförda eller planlagda. Kommunstyrelseförvaltningen anser att programmet kan fortsätta att ge stöd åt planering. Underlag för beslut - Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteutlåtande : Tungelsta utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete - Tungelsta utvecklingsprogram, Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelseförvaltningens rapport godkänns. Överläggningar i kommunstyrelsen Sven Gustafsson (M), Tobias Hammarberg (L) och Marie Litholm (KD) hemställer om att lämna ett gemensamt särskilt yttrande (bilaga), vilket kommunstyrelsen medger. Ordföranden konstaterar att det endast finns ett förslag till beslut; kommunalrådsberedningens, och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med förslaget. Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelseförvaltningens rapport godkänns. Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: SBN, KOFN, SON, GVN, GFN, ÄN, Haninge Bostäder, Tornberget och Berit Pettersson och Mirja Thårlin Justerare Utdragsbestyrkande Page 63 of 483

64 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 64 (74) Sammanträdesdatum Dnr KS 2017/ Planuppdrag för södra entrén Haninge centrum Sammanfattning Sedan en tid tillbaka har diskussioner förts mellan Haninge kommun (som äger gångtunneln), Stena fastigheter (som äger Poseidonhuset) samt centrumägaren Grosvenor om att bygga om och rusta upp centrumentrén samt affärslokalerna mot Poseidons torg. För att möjliggöra att nuvarande gångtunnel under Eskilsvägen omvandlas till handelsyta föreslås att en ny detaljplan tas fram som möjliggör tredimensionell fastighetsbildning med allmän plats i marknivå samt kvartersmark under vägen. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen tillstyrker planuppdrag och kommer att upprätta ett förslag till avtal som reglerar överlåtelse av den kommunala mark som omvandlas till kvartersmark innan detaljplanen antas. Underlag för beslut - Stadsbyggnadsförvaltningens underlag daterat Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar 1. Stadsbyggnadsförvaltningen ges i uppdrag att arbeta fram en detaljplan för södra entrén till Haninge centrum, del av Söderbymalm 3:458. Överläggningar i kommunstyrelsen Sven Gustafsson (M), Tobias Hammarberg (L) och Marie Litholm (KD) hemställer om att lämna ett gemensamt särskilt yttrande (bilaga), vilket kommunstyrelsen medger. Ordföranden konstaterar att det endast finns ett förslag till beslut; kommunalrådsberedningens, och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med förslaget. Justerare Utdragsbestyrkande Page 64 of 483

65 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 65 (74) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens beslut 1. Stadsbyggnadsförvaltningen ges i uppdrag att arbeta fram en detaljplan för södra entrén till Haninge centrum, del av Söderbymalm 3:458. Expedieras: Akt För verkställighet: SBF För kännedom: Justerare Utdragsbestyrkande Page 65 of 483

66 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 66 (74) Sammanträdesdatum Dnr KS 2017/ Planbesked för Söderbymalm 3:380 m fl Haninge centrum Sammanfattning Fastighetsägaren till Haninge Centrum har inkommit med önskemål om att förtäta på och kring befintlig centrumbebyggelse med bostäder och utökade ytor för handel vilket skulle kräva en ny detaljplan. Planavdelningen bedömer att en förtätning inom området stämmer väl överens med gällande översiktsplan samt den inriktning som stadsutvecklingsplan för Haninge stad anger för området. Sökande bör därmed ges ett positivt planbesked. Förvaltningens synpunkter Den norra delen av det område som föreslås utvecklas inrymmer idag parkeringsdäck och markparkering och dessa fastigheter ägs av kommunen. Nyttjanderätter inom området innehas dels av en samfällighet och dels av centrumägaren. Det nya utvecklingsprojektet förutsätter att parkeringsplatser i stället kan anordnas i garage under nya bostadsbyggrätter. Kommunstyrelseförvaltningen instämmer i planavdelningens bedömning och tillstyrker positivt planbesked. Underlag för beslut - Stadsbyggnadsförvaltningens underlag daterat Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar 1. Sökanden ges i besked att kommunen har för avsikt att arbeta fram ett förslag till detaljplan som medger förtätning med bostäder och utökade ytor för handel. En detaljplan bedöms kunna vara klar Överläggningar i kommunstyrelsen Sven Gustafsson (M), Marie Litholm (KD) och Tobias Hammarberg (L) hemställer om att lämna ett gemensamt särskilt yttrande (bilaga), vilket kommunstyrelsen medger. Justerare Utdragsbestyrkande Page 66 of 483

67 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 67 (74) Sammanträdesdatum Ordföranden konstaterar att det endast finns ett förslag till beslut; kommunalrådsberedningens, och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med förslaget. Kommunstyrelsens beslut 1. Sökanden ges i besked att kommunen har för avsikt att arbeta fram ett förslag till detaljplan som medger förtätning med bostäder och utökade ytor för handel. En detaljplan bedöms kunna vara klar Expedieras: Akt För verkställighet: SBF För kännedom: Justerare Utdragsbestyrkande Page 67 of 483

68 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 68 (74) Sammanträdesdatum Dnr KS 2017/ Förnyat planuppdrag för Jordbro centrum och Hurtigs park Sammanfattning Till följd av de bostäder som planeras i Jordbro centrum och i stadsdelen i övrigt kommer behov av en ny F-6-skola i södra Jordbro att uppkomma. Hurtigs park har bedömts vara en lämplig lokalisering av denna. Planering för en skola i Hurtigs park bedöms avvika så pass mycket från de två nuvarande planuppdragen för Hurtigs park respektive Jordbro centrum som Stadsbyggnadsnämnden arbetar med att uppdragen bör revideras. För att kunna följa nuvarande lagstiftning föreslås ett förnyat planuppdrag. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen tillstyrker förnyat planuppdrag för Jordbro centrum och Hurtigs park. Underlag för beslut - Stadsbyggnadsförvaltningens underlag daterat Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar 1. Stadsbyggnadsnämnden ges ett förnyat detaljplanuppdrag för Kalvsvik 1:4, 16:1 m.fl.; Jordbro centrum. 2. Planuppdraget för Hurtigs park, del av Kalvsvik 16:1 avskrivs. Kommunstyrelsens beslut 1. Stadsbyggnadsnämnden ges ett förnyat detaljplanuppdrag för Kalvsvik 1:4, 16:1 m.fl.; Jordbro centrum. 2. Planuppdraget för Hurtigs park, del av Kalvsvik 16:1 avskrivs. Expedieras: Akt För verkställighet: SBF För kännedom: Justerare Utdragsbestyrkande Page 68 of 483

69 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 69 (74) Sammanträdesdatum Dnr KS 2017/ Ledamotsinitiativ från Marie Litholm (KD), Martina Mossberg (M) och Tobias Hammarberg (L): Inrättande av civilkuragepris Sammanfattning Vid kommunstyrelsens sammanträde , 112, väcktes ett ledamotsinitiativ i vilket kommunstyrelsen föreslås besluta att ge kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att inrätta ett civilkuragepris i enlighet med ledamotsinitiativets intentioner. Dessa framgår av ledamotsinitiativet, som bifogas. Kommunstyrelsen beslutade att ärendet tas in för beredning. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen kommenterar i bifogad skrivelse vad som sägs i ledamotsinitiativet. Förvaltningen anser att det föreslagna uppdraget till kommunstyrelseförvaltningen om att inrätta ett civilkuragepris inte skall ges. Underlag för beslut - Ledamotsinitiativ Kommunstyrelseförvaltningens skrivelse , Ledamotsinitiativ om inrättandet av ett civilkuragepris Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar 1. Det i ledamotsinitiativet föreslagna uppdraget till kommunstyrelseförvaltningen skall inte ges. Överläggningar i kommunstyrelsen Marie Litholm (KD) yrkar med instämmande av Tobias Hammarberg (L) och Martina Mossberg (M) bifall till att det föreslagna uppdraget i ledamotsinitiativet ska ges till kommunstyrelseförvaltningen. Ordföranden konstaterar att det finns två förslag till beslut; kommunalrådsberedningens och uppdraget i ledamotsinitiativet. Justerare Utdragsbestyrkande Page 69 of 483

70 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 70 (74) Sammanträdesdatum Ordföranden ställer de två förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med kommunalrådsberedningens förslag. Kommunstyrelsens beslut 1. Det i ledamotsinitiativet föreslagna uppdraget till kommunstyrelseförvaltningen skall inte ges. Reservationer Martina Mossberg, Michael Fridebäck och Sven Gustafsson - samtliga (M), Tobias Hammarberg (L), Pia Lublin (L) samt Marie Litholm (KD) reserverar sig mot beslutet (bilaga). Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Anna Berglund Justerare Utdragsbestyrkande Page 70 of 483

71 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 71 (74) Sammanträdesdatum Meddelanden Sammanfattning Om inget annat anges finns meddelandena hos sekreteraren. Installation/utbildning i Meetings Plus kl Mer information kommer senare. SKL:s cirkulär 17:51 Avtal om samverkan och arbetsmiljö SKL:s cirkulär 17:49 Arbetsdomstolen dom AD 2017 nr 50, fråga om huruvida anställningsavtal gällt tillsvidare eller för begränsad tid samt om arbetstagaren blivit uppsagd alternativt avskedad SKL:s cirkulär 17:56 Kommunala ansvarsåtaganden för egna hem och småhus i bostadsrättsform SKL:s cirkulär 17:58 Partsgemensam kommentar till Avtal om samverkan och arbetsmiljö SKL:s cirkulär 17:59 Värdesäkring av ersättning som betalas till lärare, skolledare och syofunktionärer som inte fått försäkringsskydd enligt AGS-KL Inbjudan från Attention: Mingelfika för politiker 16 november Protokoll från AB Vårljus Protokoll från AB Vårljus Protokoll från Södertörns brandförsvarsförbund, Protokoll från Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund, Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Meddelandena läggs till handlingarna. Kommunstyrelsens beslut 1. Meddelandena läggs till handlingarna. Justerare Utdragsbestyrkande Page 71 of 483

72 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 72 (74) Sammanträdesdatum Delegationsbeslut Sammanfattning Enligt 6 kap 35 kommunallagen ska delegationsbeslut redovisas till styrelsen. Kommunstyrelsens ordförande redovisar delegationsbeslut enligt bilaga. Mark- och exploateringschefen redovisar delegationsbeslut enligt bilaga. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Delegationsbesluten läggs till handlingarna. Kommunstyrelsens beslut 1. Delegationsbesluten läggs till handlingarna. Justerare Utdragsbestyrkande Page 72 of 483

73 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 73 (74) Sammanträdesdatum Val till vissa uppdrag Sammanfattning Grund- och förskolenämnden har nominerat ersättare i handikapprådet efter Hans Rosén (V) t o m Maria Fägersten (S) Underlag för beslut - Grund och förskolenämndens beslut, , 167 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Följande val förrättas Maria Fägersten (S) väljs som ersättare i handikapprådet efter Hans Rosén (V) t o m Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Anmälan om jäv På grund av jäv deltar inte Maria Fägersten (S) i handläggningen i detta ärende. Kommunstyrelsens beslut 1. Följande val förrättas Maria Fägersten (S) väljs som ersättare i handikapprådet efter Hans Rosén (V) t o m Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Reservationer Kennerth Valtersson (SD) reserverar sig mot beslutet. Expedieras: Akt För verkställighet: Personalavdelningen (löneenheten och Maine Söderlund), Kansliet KSF (förtroendemannaregistret) Justerare Utdragsbestyrkande Page 73 of 483

74 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokoll 74 (74) Sammanträdesdatum För kännedom: Den valda, berörda organ Justerare Utdragsbestyrkande Page 74 of 483

75 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (1) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen Handläggare Anna Clara Stenvall, kommunsekreterare Val av justerare Förslag till beslut 1. väljs till justerare. POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST haningekommun@haninge.se Page 75 of 483

76 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (1) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen Handläggare Anna Clara Stenvall, kommunsekreterare Förslag om öppet sammanträde Sammanfattning Enligt kommunstyrelsens reglemente 28 bör nämnden ha öppet sammanträde vid behandling av medborgarförslag om förslaget är av allmänt intresse. Det åligger även kommunstyrelsen att enligt 13 i samma reglemente att besluta om öppna sammanträden. Det föreslås därför att kommunstyrelsens sammanträde är öppet under de paragrafer som behandlar inkomna medborgarförslag. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelsens sammanträde är öppet för allmänheten under paragraferna som behandlar inkomna medborgarförslag. POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST haningekommun@haninge.se Page 76 of 483

77 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (1) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen KS 2017/160 Handläggare Anna Clara Stenvall, kommunsekreterare Nya medborgarförslag Sammanfattning När ett medborgarförslag har överlämnats från kommunfullmäktige för beslut ska förslagsställaren erbjudas möjlighet att presentera sitt medborgarförslag för kommunstyrelsen inför vidare beredning av ärendet. Nedan presenteras medborgarförslag som har överlämnats från kommunfullmäktige till kommunstyrelsen. KS 2017/509 Bygga fler hyresrätter KS 2017/514 Visa vår historia runt på Söderbygårds tidigare marker genom att sätta upp skyltar med data KS 2017/515 Gör Söderbyskogen till ett biotopskyddat område KS 2017/516 Spara mer natur i Vega KS 2017/526 Fler direktbussar till Stockholm från Dalarö mitt på dagen Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Medborgarförslagen lämnas till kommunstyrelseförvaltningen för beredning. POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST haningekommun@haninge.se Page 77 of 483

78 Page 78 of 483

79 Page 79 of 483

80 Page 80 of 483

81 Page 81 of 483

82 Page 82 of 483

83 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokollsutdrag 1 (2) Sammanträdesdatum Dnr KS 2017/ Medborgarförslag: Gångbro över Gudöleden till Port 73 Sammanfattning Förslagsställaren önskar att den i gällande detaljplan redovisade gångbron mellan Vendelsövägen och Port 73 byggs ut och att kommunen kommer överens med ägaren av Port 73 om finansieringen. Enligt gällande markreservationsavtal från 2013 mellan ägaren av Port 73 och kommunen har ett planprogram för markområdet norr om Gudöbroleden, öster om Nynäsvägen och väster om väg 73 arbetats fram och antagits Programmet föreslår att området kompletteras med en stor mängd bostäder. Beroende av hur området utformas i en kommande detaljplan kan läget för gångbron behöva justeras. Innan en detaljplan antas, kommer ett exploateringsavtal att tecknas med ägaren av Port 73 där finansiering av allmänna anläggningar regleras. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen anser att utbyggnad av föreslagen gångbro bör avvakta detaljplanearbetet för Port 73 och föreslår att medborgarförslaget anses besvarat. Underlag för beslut - Medborgarförslaget daterat Planprogram för området vid Port 73 Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar 1. Medborgarförslaget skall med hänvisning till kommunstyrelseförvaltningens redogörelse anses besvarat. Kommunstyrelsens beslut 1. Medborgarförslaget skall med hänvisning till kommunstyrelseförvaltningens redogörelse anses besvarat. Utdragsbestyrkande Page 83 of 483

84 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokollsutdrag 2 (2) Sammanträdesdatum Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Förslagsställaren Utdragsbestyrkande Page 84 of 483

85 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen KS 2017/224 Handläggare Britta Orring, mark- och exploateringschef Medborgarförslag: Gångbro över Gudöleden till Port 73 Sammanfattning Förslagsställaren önskar att den i gällande detaljplan redovisade gångbron mellan Vendelsövägen och Port 73 byggs ut och att kommunen kommer överens med ägaren av Port 73 om finansieringen. Enligt gällande markreservationsavtal från 2013 mellan ägaren av Port 73 och kommunen har ett planprogram för markområdet norr om Gudöbroleden, öster om Nynäsvägen och väster om väg 73 arbetats fram och antagits Programmet föreslår att området kompletteras med en stor mängd bostäder. Beroende av hur området utformas i en kommande detaljplan kan läget för gångbron behöva justeras. Innan en detaljplan antas, kommer ett exploateringsavtal att tecknas med ägaren av Port 73 där finansiering av allmänna anläggningar regleras. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen anser att utbyggnad av föreslagen gångbro bör avvakta detaljplanearbetet för Port 73 och föreslår att medborgarförslaget anses besvarat. Underlag för beslut - Medborgarförslaget daterat Planprogram för området vid Port 73 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Medborgarförslaget skall med hänvisning till kommunstyrelseförvaltningens redogörelse anses besvarat. POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST haningekommun@haninge.se Page 85 of 483

86 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen KS 2017/224 Handläggare Britta Orring, mark- och exploateringschef Magnus Gyllestad Kommundirektör Peter Jemtbring Näringslivs- och utvecklingsdirektör Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Förslagsställaren Page 86 of 483

87 Page 87 of 483

88 Port 73, Söderby Huvudgård 2:43 m.fl. DETALJPLANEPROGRAM Antagandehandling Page 88 of 483 Dnr PLAN

89 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING BAKGRUND PROGRAMMETS SYFTE OCH HUVUDDRAG LÄGE, AREAL OCH MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN PLANPROCESSEN BEHOVSBEDÖMNING TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN STOCKHOLMSREGIONENS REGIONALA UTVECKLINGSPLAN, RUFS ÖVERSIKTSPLAN UTVECKLINGSPROGRAM FÖR DEN REGIONALA STADSKÄRNAN HANINGE BOSTADSSTRATEGI FÖR HANINGE KOMMUN KOMMUNALA MILJÖMÅL EKOLOGISKT HÅLLBARHETSPROGRAM CYKELPLAN GÄLLANDE DETALJPLANER RIKSINTRESSEN OCH FÖRORDNANDEN GESTALTNINGSPROGRAM FÖR DEN YTTRE MILJÖN I HANINGE KOMMUN STADSKVALITETER SAMBAND MED ANDRA PROJEKT UTVECKLINGSPROGRAM FÖR STADSKÄRNAN STADSDEL VEGA DAMMTRÄSK FÖRTÄTNINGSSTUDIER FÖRUTSÄTTNINGAR BEBYGGELSE SERVICE TRAFIK Gator, vägar och trafikmängder Kollektivtrafik Page 89 of 483 2

90 4.3.3 Gång- och cykeltrafik LANDSKAP OCH NATUR Mark och vegetation Geologi Topografi RISKER OCH STÖRNINGAR Befintliga verksamheter (bensinstationer) Transporter av farligt gods Buller Förorenad mark FORNLÄMNINGAR TEKNISK FÖRSÖRJNING Vatten och avlopp Dagvatten Fjärrvärme El PROGRAMFÖRSLAGET OMRÅDETS STRUKTUR INRIKTNING OCH MÅL BOSTÄDER KOMMERSIELL SERVICE OFFENTLIG SERVICE STADSBYGGNADSPRINCIPER Övergripande stadsbild Gator Torg och parker Kvarter Byggnader KOPPLINGAR TRAFIK Gator och gc-vägar Parkeringsprinciper Page 90 of 483 3

91 5.7.3 Kollektivtrafik GUDÖBROLEDEN STADSDELSPARKER OCH PARKSTRÅK RISK Alternativ 1: omlokaliserade bensinstationer Alternativ 2: Kvarliggande bensinstation(er) BULLER TEKNISK FÖRSÖRJNING Vatten och avlopp Dagvatten DIREKTIV TILL FORTSATT PLANARBETE GESTALTNING VIDARE UTREDNINGSBEHOV GENOMFÖRANDEFRÅGOR REFERENSER MEDVERKANDE I PROGRAMARBETET Page 91 of 483 4

92 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund Haninge kommun och Atrium Ljungberg träffade en överenskommelse om markreservation. Detta med syftet att skapa förutsättningar för fortsatt utbyggnad av handelsplatsen Port 73 och anslutande område väster därom med handel, övrig verksamhet och uppemot 900 bostäder. Bolaget har genom parallella uppdrag med tre arkitektkontor (Nyréns arkitektkontor, Semrén + Månsson och AIX arkitekter) tagit fram ett förslag till utformning av markområdet som underlag för ansökan. Förslaget grundar sig på en vision om att handelsområdet Port 73 utvecklas till en levande, blandad och attraktiv stadsmiljö, och till en del av det framtida sammanhängande stadsstråket Haninge C Vega. Kommunstyrelsen gav stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att arbeta fram ett detaljplaneprogram för området vid Port 73 Söderby Huvudgård 2:43 m.fl. Handelsplatsen Port 73 ligger centralt beläget i den i RUFS 2010 (Regionalt utvecklingsprogram för Stockholmsregionen) definierade regionala stadskärnan Haninge centrum. Förtätningsförutsättningarna är goda då området har relativt flack mark samt en utbyggd infrastruktur. Vidare ligger området på gångavstånd från merparten av den regionala stadskärnan samtidigt som bilburna kan angöra området från väg 73 och därmed belasta stadsgatorna minimalt. Området har i dagsläget inga befintliga bostäder. Flygfoto mot sydost. Programområdet i förhållande till Haninge centrum. Inklippt är en bild som visar Port 73:s läge inom den i RUFS 2010 utpekade regionala stadskärnan (markerat med gult kryss). Page 92 of 483 5

93 1.2 Programmets syfte och huvuddrag Aktuellt planprogram syftar till att visa kommunens mål och viljeriktning avseende utvecklingen av Port 73 och området väster därom. Vidare är syftet med programmet att redovisa förutsättningar och konsekvenser av en utbyggnad av programområdet samt att ge allmänhet, sakägare, intresseorganisationer, myndigheter och politiska partier möjlighet att på ett tidigt stadium informera sig, påverka och ta ställning till viktiga principfrågor rörande projektet. Planprogrammet ska utgöra underlag för kommande detaljplanering och belysa viktiga strategiska frågor som måste hanteras under den fortsatta planprocessen och under genomförandet. Genom att studera helheten och områdets förhållande till sin omgivning säkerställs att kommande utbyggnadsetapper ingår i en långsiktig och hållbar vision för områdets utveckling. Områdets eventuella utbyggnad kommer att ske etappvis under en lång tid. 1.3 Läge, areal och markägoförhållanden Programområdet är beläget ca 1,3 km norr om Haninge centrum och har en areal på c:a 19 ha. Området avgränsas av villabebyggelse och naturmark i norr, av väg 73 i öst, av Gudöbroleden i syd och av Gamla Nynäsvägen i väst. Söderby Huvudgård 2:43 ägs av Fastighetsaktiebolaget Österbotten (dotter-bolag till Atrium Ljungberg AB). Söderby Huvudgård 2:44 ägs av OK-Q8 AB och Söderby Huvudgård 2:45 av St1 Sverige AB. Parkmarken i sydväst och nordväst är i kommunens ägo. Avgränsning och markägoförhållanden. Lila ytor visar mark i privat ägo. Flygfoto från Planprocessen En detaljplan är ett juridiskt dokument som reglerar markanvändningen i ett område. Dokumentet reglerar både rättigheter och skyldigheter, t.ex. markytans utformning, fastighetsindelning och byggrättens storlek. Detaljplaneringen regleras av plan- och bygglagens (PBL:s) fjärde och femte kapitel, och ska enligt denna lag följa en viss handläggningsordning. Page 93 of 483 6

94 I figuren nedan redovisas planprocessens alla steg. Planprogrammet utgör det första steget i detaljplaneprocessen. Ett planprogram är inte obligatoriskt men kan tas fram om kommunen bedömer att det behövs för att underlätta detaljplanearbetet. Mer om planprocessen finns att läsa på kommunens hemsida, Processpil som visar planprocessens steg vid normalt planförfarande 1.5 Behovsbedömning En behovsbedömning av miljöbedömning har gjorts för aktuellt programförslag, daterad Den samlade bedömningen är att planprogrammets genomförande inte antas medföra en betydande påverkan på miljön, människor hälsa och säkerhet eller hushållning med mark, vatten eller andra resurser. Ett redan befintligt handelsområde byggs ut. Programområdet omfattar inte några känsliga eller skyddade områden. Bedömningen har gjorts av planavdelningen tillsammans med kommunens miljöenhet. En separat behovsbedömning ska göras för kommande detaljplan(er). 2. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 2.1 Stockholmsregionens regionala utvecklingsplan, RUFS 2010 Området ingår i den avgränsning av regional stadskärna som har bedömts lämplig att utveckla i Haninge. 2.2 Översiktsplan Området är inte specifikt utpekat som förändringsområde. Kommunen ska verka för att befintliga bensinstationer i centrala lägen på sikt omlokaliseras till mer lämpliga platser samt att rekommenderade skyddsavstånd från bensinstationer och transportleder för farligt gods till bostäder m.m. bör hållas. I lägen med starka motiv för bebyggelse kan en bedömning med fördjupad riskanalys ge underlag för ett lämpligt sätt att hantera frågan, t.ex. med skyddsåtgärder. 2.3 Utvecklingsprogram för den regionala stadskärnan Haninge Programområdet omfattas av utvecklingsprogram för den regionala stadskärnan Haninge, som antogs i februari 2011 av kommunfullmäktige. Utvecklingsprogrammet anger vision och olika inriktningsmål för den regionala stadskärnan rörande befolkning, bebyggelse, infrastruktur m.m. Utvecklingsprogrammet anger bland annat att en förtätning av den regionala stadskärnan behövs för att möta behoven av bostäder, arbetsplatser, handel och mötesplatser. Vidare anges att de fysiska sambanden behöver stärkas mellan stadskärnans olika områden. Den täta och blandade staden framhålls som modell där det ska vara lätt att ta sig fram till fots eller med cykel i en stadsmässig och attraktiv stadsmiljö. 2.4 Bostadsstrategi för Haninge kommun I bostadsstrategin för Haninge kommun, daterad , anges riktlinjer för kommunens Page 94 of 483 7

95 bostadsförsörjning. Riktlinjer som anges är bland annat att bostadsbeståndet via nybyggnad och ombyggnad om möjligt ska främja att en regional kärna utvecklas och att förändringar av bostadsbeståndet inriktas mot att uppnå minskad klimatpåverkan. 2.5 Kommunala miljömål Haninge kommun strävar efter en långsiktigt hållbar utveckling ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Kommunens miljöarbete utgår från mål fastställda av kommunfullmäktige. De mål som berör stadsbyggandet är följande: Koldioxidutsläppen ska minska med 25 % till år 2020 (från 2005 års nivå). Energianvändningen ska minska. Den biologiska mångfalden ska öka. Sjöar och vattendrag ska bli renare. 2.6 Ekologiskt hållbarhetsprogram Kommunstyrelsen har 2011 beslutat om ett ekologiskt hållbarhetsprogram för Stadsdel Vega. Där sägs dock att programmet ska appliceras på ny bebyggelse i största allmänhet. Hållbarhetsprogrammet berör olika frågor inkluderande planering och byggnader, energi, transporter, dagvatten, grönska, avfall samt information. Fortsatt planering av aktuellt område sker med hänsyn till detta program i tillämpliga delar. 2.7 Cykelplan I kommunens cykelplan, daterad , redovisas ett antal länkar, regionala cykelstråk och huvudstråk, som ska beaktas vid planering. 2.8 Gällande detaljplaner Lejonparten av området omfattas av detaljplan D-186 (handel), laga kraft , genomförandetid 5 år. I västra delen av området gäller S128 (park, fastställd ), S63 (garage och motorserviceändamål, fastställd ), D81 (bilservice, laga kraft ) och D126 (park, laga kraft ). För den i kartan ovan markerade östra utbuktningen över Gudöbroleden medges i gällande detaljplan en gångbro. 2.9 Riksintressen och förordnanden Området angränsar till väg 73, Nynäsvägen, som är av riksintresse för kommunikationer. I övrigt berör inga riksintressen, Natura 2000-områden eller naturreservat/nationalparker programområdet Gestaltningsprogram för den yttre miljön i Haninge kommun Haninge kommun har tagit fram ett gestaltningsprogram för den yttre miljön, antaget av kommunfullmäktige Programmet ska vara vägledande vid planering och utgöra ett underlag för projektering, bygglovhantering, byggande och förvaltning av alla gator inom kommunen. I gestaltningsprogrammet behandlas gatudimensioner och det offentliga rummets golv, belysning, möbler och färger. Programmet fokuserar på Haninges tätorter, som delas in i två zoner där zon 1 utgörs av de mer centrala delarna i varje kommundel. De gatusektioner som redovisas är en miniminivå på utförandet. Aktuellt programområde ingår i zon 1. Page 95 of 483 8

96 2.11 Stadskvaliteter Haninge kommun har tillsammans med Regionplanekontoret, Stockholms stadsledningskontor m.fl. varit med och tagit fram en studie för att fördjupa kunskapen om relationen mellan stadsbyggande och attraktivitet med avseende på lägenhetsboende och vilka egenskaper i stadsmiljön som har en positiv påverkan på värderingen av sådant boende. Studien pekar på ett antal egenskaper inom stadsmiljöer inkluderande: 1. Närhet till city 2. Närhet till spårstation 3. Tillgång till urbana verksamheter 4. Närhet till vatten 5. Tillgång till park 6. Kvartersform och 7. Tillgång till gång- och gatunätet. Som stadsbyggnadsstrategi arbetar Haninge kommun för att tillskapa dessa vid arbetet med att utveckla den regionala stadskärnan. 3. SAMBAND MED ANDRA PROJEKT Haninge kommun är inne i en fas där antalet boende i kommunen förväntas öka påtagligt i förhållande till det nuvarande antalet invånare. Bedömningen är att den största ökningen av antalet invånare kommer att ske i kommundelarna Vega, Handen och Västerhaninge under den kommande tioårsperioden. För närvarande pågår ett antal planeringsprojekt inom den regionala stadskärnan. Nedan följer en kort beskrivning av de projekt som det är strategiskt viktigt att förhålla sig till och beakta i utvecklingen av strukturen inom aktuellt programområde. 3.1 Utvecklingsprogram för stadskärnan Arbete pågår för närvarande med att ta fram ett förslag till ny översiktsplan för kommunen. Som en del i det arbetet ska utvecklandet av den regionala stadskärnan belysas. Parallellt pågår arbetet med ett nytt strategiskt dokument som ska identifiera målbilder för stadskärnan och ange planeringsinriktningen för den stadsutveckling som kommunen vill se. Programmet ska t.ex. definiera ytor för ny bebyggelse, karaktärer och stråk. Programområdet omfattar inte hela den utpekade regionala stadskärnan utan endast området mellan Nynäsbanan, Gudöbroleden i norr, väg 73 i öst och Jordbrolänken i söder. Utvecklingsprogrammets planområde gränsar i norr till aktuellt programområde för Port 73. Enligt nuvarande preliminära tidplan beräknas utvecklingsprogrammet vara färdigställt för att kunna antas/godkännas i januari Stadsdel Vega Ca 1 km nordväst om programområdet pågår planeringen av Stadsdel Vega runt en ny planerad pendeltågsstation på Nynäsbanan (station Vega). Planeringen av Stadsdel Vega omfattar totalt ca bostäder, centrumverksamheter, aktivitetshus, skola, förskolor, stadsdelspark m.m. Detaljplaneringen av området har delats upp i ett antal etapper där två detaljplaner (etapp 1 och 5) har vunnit laga kraft. Större delen av stadsdelen omfattas av Stadsdel Vega - detaljplan 2 och 4, vilka för närvarande är på utställning respektive inför utställning. En förutsättning för utvecklingen av Stadsdel Vega är utbyggnad av infrastruktur inom och i anslutning till området (station Vega beskriven ovan samt en ny trafikplats). Infrastruktursatsningarna beräknas stå klara år 2018/ Dammträsk Området vid Dammträsk, beläget direkt väster om programområdet (markerat med grön prickad linje på förslagskartan på sidan 19 nedan), består idag av naturmark med ett rakt dike, en våtmark, en damm och lite högre markpartier med yngre skog. I omgivningen sker på flera platser Page 96 of 483 9

97 nybyggnation (exempelvis delar av Stadsdel Vega) och åtgärder behövs för att platsen ska kunna ta emot ökade mängder dagvatten på ett bra sätt. För närvarande pågår utredningar gällande hur området ska kunna fungera som ett fördröjande och renande dagvattenmagasin samtidigt som området också kan bidra med värden för upplevelse och rekreation. Förslag finns bland annat på att tillgängliggöra området för allmänheten genom att anlägga platser för vistelse och gc-vägar som knyter ihop parken med omgivande gator och områden. 3.4 Förtätningsstudier Olika förtätnings- och stråkstudier har tidigare genomförts ( Tätare Haninge - Förtätningsscenarier, stadsanalyser och framtidsbilder, Spacescape Rapport och Stråket Haninge C Handens trafikplats Nya Vega, Liljewall arkitekter ) som på olika sätt föreslår hur stråket mellan Haninge C och Stadsdel Vega skulle kunna utvecklas. 4. FÖRUTSÄTTNINGAR Programområdet på ett flygfoto mot öster från Bebyggelse Den östra delen av programområdet utgörs till stor del av storskaliga byggnader och parkeringsytor tillhörande handelsplatsen Port 73, se flygfoto ovan. I gällande detaljplan för den östra delen av programområdet är högsta tillåtna byggnadshöjd över nollplanet 47m, vilket innebär en högsta tillåten byggnadshöjd på ca 15 m från marknivån inom området. I områdets västra del finns två bensinstationer, OKQ8 och St1, samt ett gatukök. Page 97 of

98 Västra delen av Port 73:s huvudbyggnad. OK-Q8 i programområdets västra del. 4.2 Service Handelsplatsen Port 73 innehåller kommersiell service i form av bl.a. restauranger, detaljhandel, dagligvaror och apotek. De två bensinstationerna inkluderar drivmedelsförsäljning och bilbesiktning. Närmast belägna samlade utbud av både kommersiell och offentlig service utanför området finns i Haninge centrum, cirka 1,3 kilometer söder om programområdet. Öster om programområdet, på andra sidan väg 73 (Nynäsvägen) ligger ett handelsområde innehållande stormarknad och varuhus. Angränsande bebyggelse söder om Gudöbroleden bildar ett öst-västligt verksamhetsområde inkluderande bland annat restaurangverksamhet, varuhus och bensinstation. Enligt kommunens aktuella förslag till lokalresursbehovsutveckling och skolstruktur för Vega, Handen och Västerhaninge (år ), daterad , finns ett behov av tre stycken F- 6 skolor inom Handenområdet med en kapacitet på ca elever per skola. Var behovet finns inom norra Handen (ca år ), som främst berör aktuell planering, är markerat med svart prickad linje på den övergripande kartbilden nedan tillsammans med befintliga skolor (gymnasieskolor, grundskolor och förskolor) i programområdets omgivning. Markeringen visar endast var behovet finns och ska inte läsas som ett förslag till exakt placering av skoltomt. Page 98 of

99 Karta som visar befintliga skolor i programområdets omgivning. Behov av ny F-6 skola i norra Handen ca år är markerat med svart prickad cirkel. 4.3 Trafik Gator, vägar och trafikmängder Programområdet angörs med biltrafik från Gudöbroleden och från Gamla Nynäsvägen. Trafikplats Handen, som angränsar till området i öst, är ytineffektiv och har framkomlighetsproblem. Trafikverket planerar att bygga om trafikljuskorsningarna vid på- och avfarterna på respektive sida om väg 73 till cirkulationsplatser. Den nya lösningen medger fortsatt ingen gång- och cykelpassage under motorvägen. Planavdelningen har tittat på alternativa yteffektivare lösningar. En ombyggnad är dessvärre inte ekonomiskt motiverad i dagsläget. En övergripande trafikutredning har tagits fram för aktuellt programområde (rapport Övergripande utredningar avseende trafik, risk och buller för programuppdrag Port 73, ÅF- Infrastructure AB, ). I rapporten redovisas beräknade trafikmängder i form av antal fordon per årsdygn (f/d) år Gudöbroleden är en av de viktigaste infartsvägarna till centrala Handen, och är även utpekad som prioriterad väg för kollektivtrafik i den nationella vägdatabasen (NVDB). Enligt dåvarande Vägverkets utredning från 2007 hade Gudöbroleden i detta läge år 2001 ett trafikflöde på f/d. Denna siffra beräknas enligt trafikutredningen för aktuellt planprogram stiga till mellan f/d år I en jämförelse med Stockholm, övre Norrmalm och Vasastan år 2000, så har S:t Eriksgatan och Birger Jarlsgatan liknande trafikmängder som Gudöbroleden år 2001, runt f/d, medan de beräknade mängderna år 2030 ligger mellan Sveavägens och Valhallavägens mängder, samtliga vägar med en helt annan gestaltning. Page 99 of

100 Gudöbroleden Gamla Nynäsvägen har enligt rapporten ca f/d år 2030 på sträckan norr om Kolartorps allé, och ca f/d på sträckan söder om Kolartorps allé fram till cirkulationsplatsen vid Gudöbroleden. Gamla Nynäsvägen ingår i ett regionalt stråk för cykelpendling Kollektivtrafik Området ligger c:a 1,5 km från Handens pendeltågsstation och c:a 1 km, eller ungefär 10 min promenad, från Stadsdel Vegas framtida dito. I dagsläget finns busshållplatser inom programområdet samt tre busslinjer som knyter Port 73 till omkringliggande kommuncentrum och pendeltågstationer (Vega, Haninge C, Jordbro station m.fl.). Utöver dessa finns tre linjer strax utanför området. De linjer som finns idag medger även kommunikationer med tunnelbanans gröna linje i Farsta Gång- och cykeltrafik Från söder och väst nås programområdet via en gång- och cykelväg som leds parallellt med Gamla Nynäsvägen och genom en tunnel under samma väg. Man kan också korsa Gamla Nynäsvägen vid ett övergångsställe vid cirkulationsplatsen där den möter Gudöbroleden. Österifrån, från andra sidan väg 73, nås området via en bro och genom småhusområdet norrifrån eller via Vendelsövägen under väg 73 och sedan genom en tunnel under Gudöbroleden, som också torde vara huvudentrén söderifrån för gång- och cykeltrafik. Gångtunnel mot Handen Page 100 of

101 4.4 Landskap och natur Mark och vegetation Större delen av programområdet består av hårdgjorda ytor såsom tak och asfalterade parkeringsytor. Utöver detta finns rester av ursprunglig växtlighet, barrträd, med mellanliggande oklippta gräspartier i kombination med pionjärväxter som asp och sälg. Infarten till Port 73 från Gudöbroleden karakteriseras av uppvuxen vegetation som tillsammans med berg i dagen utgör rester av ett skogsparti. I norr gränsar programområdet till ett ganska kuperat skogsparti med blandskog med en del värdefulla gamla ekar. Kommunens mark i den sydvästra delen av området utgörs av parkmark. Här finns bland annat en kulle vid Gudöbroleden med uppvuxen vegetation. Inga höga naturvärden eller skyddad natur finns utpekade inom området Geologi Den dominerande jordarten i området är svallsediment, finsand (infiltrationsbenägen jordart). Inom planområdet finns även partier av berg och postglacial lera. Programområdet ligger inom normalrisk för radon. Karta som visar geologiska förhållanden inom programområdet. Page 101 of

102 4.4.3 Topografi Större delen av programområdet är relativt flackt och ligger i en sänka. Några mindre höjder finns dock. Dessa återfinns i områdets mitt, norr om infarten till Port 73 från Gudöbroleden samt i ett mindre parkområde av sparad skog som utgör planområdets sydvästra del. I norr gränsar området till ett kuperat skogsparti med en högsta nivåskillnad om 22 meter över programområdets närmast anslutande mark. Modellbild som visar höjdkurvor och topografi. 4.5 Risker och störningar Befintliga verksamheter (bensinstationer) Inom en radie av ca 500 meter från programområdet finns i dagsläget sju bensinstationer lokaliserade (inkluderande OKQ8 och St1 inom programområdet). Närmast belägna bensinstationer utanför programområdet är Statoil vid Dalarövägen och Preem vid Vendelsömalmsvägen, se kartbild på sidan 16 nedan. Riskkällor inom bensinstationer gäller hantering av brandfarlig vätska/gas och omfattas exempelvis av cistern ovan mark och uppställningsplats för tankfordon. Viktigt är att dessa riskkällor placeras på tillräckliga skyddsavstånd från bebyggelse. Den övergripande riskutredningen rekommenderar utifrån ett personriskperspektiv ett skyddsavstånd på minst 50 meter från bensinstationer till nybyggnation. Page 102 of

103 Översiktsbild som visar leveransvägar till bensinstationer inom och i direkt anslutning till programområdet Transporter av farligt gods Väg 73 är primär transportled för farligt gods. Gudöbroleden är sekundär transportled för farligt gods från trafikplats Handen österut. Dock transporteras fordonsbränslen även på sträckan söder om programområdet. Leveransvägar till de olika bensinstationerna finns redovisade på flygfotot ovan. Till OK-Q8 och St1 inom programområdet färdas leveranser av farligt gods på väg 73, Gudöbroleden och sedan via cirkulationsplatsen på Gudöbroleden in på Nynäsvägen (ej att förväxla med väg 73). Leveranser av farligt gods till Statoil färdas på Gudöbroleden och sedan via cirkulationsplatsen vid slutet av Gudöbroleden in på Dalarövägen. Leveranser till Preem färdas på väg 73, Gudöbroleden och sedan via cirkulationsplatsen i mitten av Gudöbroleden in på Vendelsömalmsvägen. Preem kan således sägas endast påverka den östra delen av programområdet vid Port 73:s infartsrondell. Genomförd riskutredning rekommenderar utifrån ett personriskperspektiv ett skyddsavstånd på minst 25 meter från Gudöbroleden till ny bebyggelse samt minst 25 meter från infartsvägen till OK-Q8/St Buller Programområdet i sin helhet utsätts för trafikbuller från omgivande trafikleder/vägar (Gamla Nynäsvägen, Gudöbroleden och väg 73). Området väster om Port 73 utsätts för trafikbuller främst från Gudöbroleden och Gamla Nynäsvägen Förorenad mark Förekomster av förorenad mark finns sannolikt inom området, se kartbild nedan. Risk avser petroleumföroreningar i jord och grundvatten. Page 103 of

104 Kartbild som visar potentiella förekomster av markföroreningar i områdets västra del (röda trianglar). 4.6 Fornlämningar En milstolpe av sten med syfte att markera avstånd fanns tidigare i programområdets sydvästra del. Enligt Riksantikvarieämbetet har fornlämningen (RAÄ Österhaninge 304:1) flyttats till västra sidan om Gamla Nynäsvägen. 4.7 Teknisk försörjning Vatten och avlopp Inom området finns ett utbyggt vatten- och avloppsledningsnät. Befintliga ledningar kommer att vara i behov av att flyttas vid en utveckling av området. En kapacitetutredning måste utföras på vatten- och avloppsnätet för att kunna säkerställa leveransen Dagvatten Haninge kommuns dagvattenstrategi, antagen av kommunfullmäktige , är vägledande beträffande dagvattenhanteringen. Där föreslås bland annat att vattenbalansen ska bevaras, översvämningar ska undvikas, föroreningar av dagvattnet förhindras, förorenat dagvatten ska renas samt att dagvattnet nyttjas för att skapa vackra vattenmiljöer. Programområdets recipient är Drevviken via dagvattenledningar och diken. Drevviken har krav på förbättring från måttlig till god ekologisk status senast Ledningsnätet ligger lägre än Dammträsk på den västra sidan av Gamla Nynäsvägen. I nordöst och sydväst finns dagvattendammar. Dagvattendammen i sydväst har till syfte att fördröja/rena dagvattenflödena från Folkparksområdet och, vid låga flöden, från resten av norra Handen (annars passerar de flödena i ledning), se kartbild på sidan 18. Funktionen måste finnas kvar i framtiden. Det har vid simulering visats att det råder översvämningsrisk inom området, och att det behövs flödesfördröjning (IVL, Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Haninge kommun, 2013). Page 104 of

105 Kartbild som visar befintlig dagvattendamm i förhållande till Folkparksområdet och norra Handen. I IVL, Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Haninge kommun, redovisas att programområdets topografi utgör en säkna med översvämningsrisk Fjärrvärme Fjärrvärme finns utbyggt inom området El Vattenfall har en stor nätstation vid bensinstationerna. Page 105 of

106 5. PROGRAMFÖRSLAGET 5.1 Områdets struktur inriktning och mål Programförslaget ligger i linje med visionerna om den attraktiva blandstaden från utvecklingsprogrammet för den regionala stadskärnan Haninge från 2011 (se beskrivning på sidan 7). Förslaget ska skapa förutsättningar för en blandning och integration av olika funktioner och verksamheter där den nya stadsdelen väster om Port 73 knyts ihop med handelsplatsen och utvecklingen av denna till en helhetsmiljö. Området ska utvecklas till en levande, upplevelserik och attraktiv stadsmiljö och till en integrerad del av det framtida sammanhängande stadsstråket Haninge Centrum Vega. Stadsutvecklingen ska bidra till en mer sammanhållen stadskärna och bebyggelsestruktur. Bebyggelsestrukturen formas och utvecklas över tid med hållbarhet i fokus och i samarbete med många olika aktörer från planprocess till byggskede och förvaltning. Nedan redovisas ett förslag till kvartersstruktur. Strukturen är en syntes av de förslag som togs fram i det parallella uppdraget beskrivet i inledningen. Förslaget till kvartersstruktur ska inte läsas som ett färdigt planförslag, utan endast som ett underlag till planprogrammet. I olika avsnitt nedan beskrivs aspekter som kommer att behöva arbetas in i strukturen innan detaljplanering kan påbörjas. Illustration som visar den kvarterstruktur som blev resultatet av genomfört parallellt uppdrag. Förslaget ska inte ses som ett färdigt planförslag, utan som ett underlag till planprogrammet. Page 106 of

107 Rapporten Tätare Haninge (beskriven på sidan 10 ovan) framhåller att en medveten förtätning av den regionala stadskärnan kan medföra såväl ekonomiska som sociala mervärden, bland annat genom att utnyttja centrala lägen, skapa parknära bostäder, stärka serviceunderlaget, öka blandningen av bostäder och verksamheter, minska bilberoendet och levandegöra stadsmiljöer. 5.2 Bostäder Programförslaget skapar förutsättningar för omkring 900 bostäder i ca 12 kvarter. Siffrorna är relativt osäkra i det här skedet i och med att mängden bostäder och kvarter är beroende av bland annat hur dagvattenhanteringen kan lösas inom området, vilken höjdskala som blir aktuell inom de olika kvarteren, förskolors placering och utformning, slutgiltigt val av lägenhetsstorlekar, trafikbullrets påverkan, risk- och skyddsavstånd m.m. Nya bostäder föreslås prövas i den västra delen av programområdet mellan Port 73 och Gamla Nynäsvägen, se karta nedan. Diagram som visar var placering av bostäder föreslås prövas (områdets västra delar, yta med orange färg). 5.3 Kommersiell service Inom bostadskvarteren ska kommande detaljplanering pröva möjligheter för lokaler för olika centrumverksamheter i bottenvåning. Centrumverksamhet avser all sådan verksamhet som bör Page 107 of

108 ligga centralt eller på annat sätt vara lätt att nå för många människor. Exempelvis kan det röra sig om offentlig service i form av föreningslokaler, bibliotek, kontor m.m., men även kommersiell service i form av exempelvis butiker, restauranger, bio eller liknande. I vissa strategiska lägen där det bedöms lämpligt kan även en vertikal blandning av centrumverksamheter (exempelvis kontor) och bostäder i flera våningsplan prövas. Hur stort antal kvm BTA (bruttoarea) verksamheter som kan bli aktuellt inom programområdet är svårt att bedöma i detta skede. En generell inriktning för det fortsatta arbetet ska vara att i första hand få in verksamhetslokaler i bottenvåningarna vid det framtida stråket som kopplar ihop platsbildningen och busshållplatserna vid Port 73 med Kolartorps Allé (se vidare avsnitt Kopplingar på sidan nedan). Kvarterens hörn ska då prioriteras vid placeringen av lokaler. Principskiss som visar att olika placeringar av verksamhetslokaler inom kvarteren är möjliga. Hörnen ska dock prioriteras. I samband med planarbetet inför utbyggnaden av Coop Forum till Port 73 (som inte är fullt realiserad än) gjordes år 2006 en handelsutredning som beräknade att Haninge centrum mellan 2004 och 2010, trots konkurrensen från Port 73, skulle få en sällanköpsvarutillväxt på c:a 12 %. Detta tack vare att efterfrågan beräknades öka med 20 % under samma period. Med tanke på all den bostadsförtätning som sker i centrala Haninge torde det finnas utrymme för det handelsyttillskott som förslaget innebär. Port 73 är heller inte ett externhandelsområde i den meningen att det ligger utanför stadsdels- eller tätortscentrum. Snarare ligger Port 73 centralt i den i RUFS utpekade regionala stadskärnan, på gång- och cykelavstånd från merparten av den blivande stadskärnan samtidigt som bilburna kan angöra området i stort sett direkt från väg 73 och därmed belasta stadsgatorna minimalt. 5.4 Offentlig service Med den nya föreslagna bostadsbebyggelsen tillkommer ett behov av förskolor och platser inom grundskola. Ett nyckeltal att använda vid beräkning av behov av förskolor vid ny bostadsbebyggelse är 1 fsk/300 bostäder. Programförslaget skapar förutsättningar för ca 900 bostäder vilket innebär ett behov av 3 nya förskolor inom området. I inriktningsbeslut från Grund- och förskolenämnden, daterat den 7 januari 2014, (beslut ska även tas i Kommunfullmäktige), ska förskolor i normalfallet vara dimensionerade för sex avdelningar (totalt ca 120 barn). Utbildningsförvaltningens egna riktvärden för en förskolegård är ca 60 kvm/barn och enligt riktlinjerna bör avsteg endast undantagsvis göras från detta nyckeltal och då företrädesvis i de fall då förskolan är placerad på ett sådant sätt att angränsande markytor kan kompensera och möjliggöra aktiviteter för förskolans verksamhet. Exempel på sådana undantag kan vara förskolor som uppförs integrerade i fastigheter för andra ändamål eller på Page 108 of

109 annat sätt uppförs i stadsliknande miljöer. För att programförslaget ska kunna genomföras i sin nuvarande utformning krävs att avstegs görs från beskrivna riktvärden. Inför kommande detaljplanering behöver frågan utredas om huruvida avsteg kan tillämpas och i så fall hur förskolorna kan utformas inom området. Utbildningsförvaltningens egna riktlinjer för en skolgårdsyta för årskurs F 6 är ca kvm/elev exklusive eventuell bollplan. Endast i undantagsfall bör avsteg göras från detta nyckeltal och då företrädesvis i de fall då skolan är placerad på ett sådant sätt att angränsande markytor kan kompensera och möjliggöra aktiviteter för skolans verksamhet. Som beskrivet under avsnittet om förutsättningar ovan finns ett behov av en F 6 skola inom norra Handen (ca år ). Kommande detaljplanering ska förhålla sig till detta behov. Utöver möjlighet till verksamhetslokaler inom den nya kvartersstrukturen kan möjlighet att nyttja de stora platta taken på handelsbyggnaderna till planteringar, idrottsändamål e.d. utredas i kommande detaljplaner. Förutsättningar skapas för eventuella äldreboenden inom bostadskvarteren då dessa ryms inom planbestämmelsen för bostadsändamål. 5.5 Stadsbyggnadsprinciper Nedan redovisas ett antal stadsbyggnadsprinciper som ska vara vägledande vid framtagandet av kommande detaljplaner inom området. Stadsbyggnadsprinciperna illustrerar på vilket sätt byggnader, kvarter, gator, torg och parker kan fogas samman för att strukturen ska svara upp mot uppsatta visioner beskrivna ovan. Stadsbyggnadsprinciperna anger en ambitions- och kvalitetsnivå som kommer att utvecklas vidare tillsammans med olika aktörer i samband med kommande planutformning och säkras genom avtal och/eller planbestämmelser i detaljplan Övergripande stadsbild Programområdet ska ges en visuellt intressant struktur som bygger på variation. Ambitionen är att små platser för spontana möten, visuell kontakt med livet på gårdarna, bostäder och verksamheter i blandning samt in- och utblickar ska skapa en levande och trygg stadsmiljö. I underlaget till planprogrammet från tidigare nämnt parallellt uppdrag är den genomsnittliga byggnadshöjden inom programområdet generellt sett 3 4 våningar. I kommande detaljplanering kan det vara lämpligt att även pröva inslag av såväl högre som lägre skalor. Stadsbyggnadsmässiga motiv finns för att pröva inslag av högre bebyggelse exempelvis i och med att programmet föreslår en omvandling av Gudöbroleden till en stadsgata på sikt. Vid en omvandling av leden till en stadsgata kan delar av denna behöva mötas av en relativt hög bebyggelse för att ges en tydlig rumslighet. Vid val av tillåtet antal våningar ska hänsyn tas till omgivande terräng och bebyggelse Gator Programförslaget innebär att ett antal nya gator behöver anläggas. Kommunens getsaltningsprogram för den yttre miljön beskrivet under Tidigare ställningstaganden på sidan 8 ska utgöra ett underlag för projektering, bygglovhantering, byggande och förvaltning av gatorna inom programområdet. Nedan redovisas typsektioner för genomfartsgata/infart, huvudgator samt lokalgator inom zon 1. Page 109 of

110 Genomfartsgata/infart: Huvudgator: Page 110 of

111 Lokalgator: Lokalgata, gåfartsområde: Page 111 of

112 5.5.3 Torg och parker Mindre torg och platsbildningar ska utformas så att de fyller funktionen av en mötesplats. De kan exempelvis möbleras med sittbänkar. Markbeläggningen ska domineras av hårdgjorda ytor. Parker inom området ger utrymme för aktiviteter, lek och rekreation och anläggs exempelvis med gång- och cykelvägar, planteringar, trädgrupper, sittgrupper och mindre lekplatser. Den naturliga topografin samt uppvuxna träd bör så långt som möjligt tas tillvara. Parker inom området blir naturliga mötesplatser för boende och besökare i stadsdelen Kvarter Bostäderna grupperas inom kvarteren så att tydliga gatu- respektive gårdsrum bildas. Den livligare gatusidan bildar därmed det offentliga rummet, medan det lugnare gårdsrummet antingen utgörs av den enskilda och/eller gemensamma trädgården eller också av park eller naturmark. Inom gårdarna skapas utrymme för lek och samvaro och även planteringar, gräsytor och odling. För de mindre gårdarna kan lekplats hänvisas till intilliggande park. Möjlighet till uthusbebyggelse (exempelvis cykelförvaring och sophantering) ska finnas, något som också bidrar till en småskalig gårdsmiljö. Viktigt är att det finns en tydlighet i vad som är privat och vad som är offentligt. Gårdarna ska erbjuda en trygg utemiljö. Visuella kopplingar mellan och inom kvarteren eftersträvas liksom blandade hustyper, upplåtelseformer och bo- och ägandeformer. Ambitionen är att detta ska skapa förutsättningar för mångfald. Inom kvarteren tillåts placeringen av bebyggelsen variera för att skapa varierade gårdsrum och bidra till ett levande gaturum. Bebyggelsen utformas generellt mer sluten mot Gudöbroleden och Gamla Nynäsvägen och mer öppen och varierad mot lokalgatorna inom programområdet Byggnader Utformningen av byggnaderna inom området är avgörande för upplevelsen av området. Haninge kommun håller för närvarande på att ta fram ett arkitekturprogram som ska utgöra underlag vid kommande detaljplanering och framtagande av gestaltningsprogram. Samråd om förslag till arkitekturprogram beräknas ske under våren Kopplingar En viktig del i att uppnå kommunfullmäktiges mål om minskade koldioxidutsläpp är att i planarbetet i första hand prioritera gående, i andra hand cyklister, i tredje hand kollektivtrafikresenärer och i sista hand bilister. Rent avståndsmässigt är programområdet lätt att nå för cyklister och fotgängare från stora delar av den i RUFS utpekade regionala stadskärnan, men det är av största vikt att kopplingarna till intilliggande områden blir bra, att området införlivas i stadsväven. Gudöbroleden och i synnerhet väg 73 utgör barriärer. Viktigt är att programområdet inte delas upp i en isolerad bostadsenklav intill ett stort isolerat volymhandelsområde. Relationen mot Haninge Centrum och centrala Handen är viktig att stärka liksom till Stadsdel Vega i nordväst och österut över väg 73. Page 112 of

113 Diagram som visar viktiga kopplingar och stråk 5.7 Trafik Gator och gc-vägar Genomförd trafikutredning rekommenderar att antalet utfarter från lokalgatorna mot omkringliggande gatunät hålls nere. Detta för att bibehålla en god framkomlighet. När det gäller exempelvis Gudöbroleden så kommer, utöver trafiken, ett stort antal personer ha behov av att korsa vägen för att ta sig till och från området. Detta innebär att framkomligheten på vägen, liksom över den, bör vara god. För närvarande pågår arbete med en övergrupande trafikmodellering för Haninge kommun som ska beaktas i kommande detaljplaneprocess. Gatorna inom området ska utformas med hänsyn till tillgänglighet och framkomlighet för större fordon som exempelvis brandbil, ambulans, sophämtningsfordon etc. Gestaltningsprogrammet för den yttre miljön i Haninge kommun (se sid. 8 samt ovan) ska utgöra ett underlag för projektering, bygglovhantering, byggande och förvaltning av gatorna. Nedan illustreras befintliga cykelstråk i heldragen linje (lila = regionalt cykelstråk och brunt = lokalt cykelstråk). Det regionala cykelstråket i väster längs med Gamla Nynäsvägen går idag i del inom programområdet. Vid en utbyggnad kommer cykelstråket att behöva gå parallellt med Gamla Nynäsvägen enligt kartan nedan. Streckade linjer visar förslag på framtida gc-vägar. Page 113 of

114 Illustration som visar befintliga och föreslagna gc-stråk Parkeringsprinciper Boendeparkeringen inom området med bostäder väster om Port 73 löses genom parkering i garage. Utöver detta kommer lokalgatorna att inrymma kanstensparkering för besöksparkering och övrigt rörligt behov. Samlade markparkeringar ska i möjligast mån undvikas. Enligt genomförd trafikutredning bedöms kantstensparkering på Gudöbroleden inte vara lämpligt med hänsyn till framkomlighet. Parkeringsbehov och -norm för bostäder och verksamheter ska utredas i kommande detaljplaner. Viktigt att ta hänsyn till är den övergripande parkeringsutredning som kommunen för närvarande håller på att ta fram. Vidare ska hänsyn tas till tidigare nämnd trafikmodellering. Frågor som särskilt ska behandlas och utredas vid fastställande av p-norm är: 1. Möjligheter till samutnyttjande avseende såväl boendeparkering som parkering för verksamhet. 2. Eventuell differentiering av p-normen Utöver bilparkering behöver möjlighet att på ett tryggt sätt kunna parkera cykeln anordnas inom området. Kommunens cykelplan anger bl.a. att cykelparkering bör ingå i alla nybyggnadsprojekt. Väl planerade och designade cykelparkeringar bidrar till att öka statusen för cykeln som färdmedel och blir ett positivt inslag i gatumiljön och inom gårdsmiljöer. Cykelparkeringen bör vara väderskyddad åtminstone vid större målpunkter och knutpunkter. För att det ska upplevas Page 114 of

115 som tryggt att använda parkeringen ska den ligga synligt och vara upplyst. Viktigt är att ta hänsyn till funktionshindrades behov. En annan viktig princip vid utformningen av cykelparkering är att de bör placeras högst 25 meter från målpunkt. En specifik norm för minsta antal cykelplatser/bostad ska utredas och fastställas i kommande detaljplan Kollektivtrafik Gällande kollektivtrafik kan en utvecklad handel och bebyggelse inom området tillsammans med utvecklingen av nya Stadsdel Vega eventuellt innebära att nya linjer blir aktuella i framtiden. Kollektivtrafikens framkomlighet i vägnätet är av största vikt för att kunna erbjuda attraktiva och konkurrenskraftiga alternativ till biltrafiken. 5.8 Gudöbroleden Som beskrivet ovan rekommenderar den övergripande riskanalys som tagits fram ett skyddsavstånd om minst 25 m för ny bebyggelse till transportväg för farligt gods, i det här fallet Gudöbroleden och infarterna till St1 och OK-Q8. Kommunen är väghållare för Gudöbroleden direkt söder om programområdet. Ambitionen på sikt är att omvandla Gudöbroleden söder om programområdet till en stadsgata. Det ska vid kommande detaljplaneprocess beaktas att transporterna av farligt gods på Gudöbroleden i framtiden kan komma att försvinna. Det är viktigt att en trafikledsutformning av gaturummet inte cementeras genom placeringen av ny bebyggelse utan att avståndet till Gudöbroleden anpassas så att ytterligare en huskropp kan uppföras i gatulivet i framtiden (genom att då upprätta ny detaljplan). I dagsläget är Gudöbroledens vägområde meter brett vilket innebär att det finns en stor potential att förbättra framkomligheten för fotgängare, cyklister och kollektivtrafikanter. Principsektion som visar principer för en omvandling av Gudöbroleden till en stadsgata. Page 115 of

116 5.9 Stadsdelsparker och parkstråk Ny bostadsbebyggelse inom programområdet skapar ett behov av rekreationsmöjligheter och bostadsnära park/natur. Haninge kommuns grönplan fastslår riktvärden för hur mycket grönytor som ska finnas tillgängligt inom olika avstånd från bostadsområden, se tabell nedan. För att nå upp till angivna riktvärden är det viktigt att kopplingar från området till parkområdet runt Dammträsk och vidare upp mot Vega utformas på ett bra sätt och att framtida utformning av Gamla Nynäsvägen bidrar till att minska barriäreffekten. Programförslaget innebär att ett sammanhängande system av gröna rum med olika storlek, karaktär och innehåll ska anläggas och integreras i strukturen. Parker inom området ökar även tillgängligheten till anlagd park för omkringliggande bostadsbebyggelse. På ett gångavstånd på 1 2 km finns det stora strövområdet Rudan med kopplingar till det ännu större Hanveden. Hanvedens stora naturområde är av riksintresse för det rörliga friluftslivet Risk Genomförd övergripande riskutredning redovisar rekommenderade skyddsavstånd från ny bebyggelse till bensinstationerna inom området om minst 50 meter, samt 25 meter till transportvägar för farligt gods. På en övergripande nivå belyses nedan konsekvenserna av en omlokalisering av befintliga bensinstationer i förhållande till andel byggbar mark/kvarter för bostäder samt vad det innebär om en eller båda stationerna blir kvar. För information om hur bebyggelsen längs med Gudöbroleden avses hanteras, se föregående sida Alternativ 1: omlokaliserade bensinstationer Ett genomförande av programförslaget i sin helhet innebär att befintliga bensinstationer måste omlokaliseras. En omlokalisering innebär att skyddsavstånd till stationer samt infartsvägar försvinner och att dessa zoner kan bebyggas. Skyddszon mot Gudöbroleden kvarstår dock i detta scenario så länge transport av farligt gods sker på Gudöbroleden till Statoil vid Dalarövägen, vilket får påverkan på de kvarter som placeras mot vägen. För att marken vid befintliga bensinstationer ska kunna användas för bostäder krävs sannolikt omfattande sanering av marken. Hänsyn måste även tas till risker som föreligger kring explosioner vid marksaneringen och schaktning. Nedan illustreras vilka delar av området som är möjliga att bebygga. Lila färg illustrerar skyddsavstånd på 25 meter till Gudöbroleden. Den östra delen är skrafferad då sällanköpshandel inte kräver samma skyddsavstånd som bostäder och handel. En fördjupad riskanalys kan vid sådan verksamhet föreslå åtgärder för att kunna bygga närmare Gudöbroleden. Page 116 of

117 Illustration av vilka delar som är möjliga att bebygga Alternativ 2: Kvarliggande bensinstation(er) Ett scenario där en eller båda stationerna blir kvar inom området får stora konsekvenser, dels på mängden byggbar mark, men även på förutsättningar att skapa en god boendemiljö. Utöver de olycksrisker som är förknippade med bensinstationerna måste hänsyn även tas till mer långsiktiga hälsorisker och störande faktorer såsom ljud, buller, lukt m.m. Möjligheter att eventuellt minska skyddsavstånd genom olika typer av skyddsåtgärder ska utredas i en fördjupad riskanalys. Nedan illutreras vilken påverkan skyddsavstånd får på möjligheter att bebygga området. Lila färg illustrerar skyddsavstånd på 25 meter till Gudöbroleden och infartsvägar till OK-Q8/St1 samt ett skyddsavstånd på 50 meter till bensinstationerna. Den östra delen är skrafferad då sällanköpshandel inte kräver samma skyddsavstånd som bostäder och handel. En fördjupad riskanalys kan vid sådan verksamhet föreslå åtgärder för att kunna bygga närmare Gudöbroleden. Page 117 of

118 Illustration av vilka delar som är möjliga att bebygga Buller Den nya bebyggelsen ska utformas så att en god ljudmiljö skapas inom området. Genomförd bullerutredning visar att avsteg behöver göras från gällande riktvärden för trafikbuller (avstegsfall A för merparten av bostäderna, men även avstegsfall B vid hörnlägenheter). Enligt Boverkets Allmänna råd 2008:1 kan avsteg vara motiverat i centrala delar av städer eller större orter med bebyggelse av stadskaraktär och/eller vid komplettering med ny tätare bebyggelse längs kollektivtrafikstråk i större städer. Programområdet ligger centralt i den i RUFS definierade regionala stadskärnan Haninge centrum (se sid. 5), på gångavstånd från pendeltågsstation(er) och trafikerat av flertalet busslinjer (se avsnitt 4.3.2). Vid bullerutredningar i samband med kommande detaljplanering ska de trafikmängder som presenteras i den övergripande trafikmodellering som för närvarande är under framtagande beaktas Teknisk försörjning Vatten och avlopp Befintligt vatten- och avloppsledningsnät kommer att behöva flyttas i samband med ett genomförande av föreslagen utbyggnad. En kapacitetutredning måste utföras på vatten- och avloppsnätet inom området för att kunna säkerställa leveransen. Page 118 of

119 Dagvatten I samband med kommande detaljplanering ska det utredas mycket noga hur dagvattensituationen inom området kommer att påverka längre nerströms i ledningsnätet. Ny bebyggelse ska i första hand utjämna och därefter rena sitt dagvatten. För att minska belastningen på det befintliga ledningsnätet utanför programområdet samt föroreningsbelastning på recipienten Drevviken förordas att dagvatten från området fördröjs och renas med hjälp av dammar eller annan teknisk lösning. Om befintlig dagvattendamm i sydväst ersätts med bebyggelse eller annan yta så måste den ersättas med någon form av dagvattenanläggning. Stora volymer kommer att behöva hanteras, dels från omgivande områden, men även tillkommande volymer från ny bebyggelse. En fördjupad dagvattenutredning behöver tas fram för att se vilka ytor och volymer som i så fall kommer att behövas. Kommande detaljplanering ska också pröva möjligheten att spara/utöka befintlig dagvattendamm som en tillgång i en ny anlagd park. Dammen ligger i ett naturligt lågläge inom området och kan ta hand om dagvatten från planerad bebyggelse inom området. 6. DIREKTIV TILL FORTSATT PLANARBETE 6.1 Gestaltning I samband med detaljplaneläggning ska ett kvalitetsprogram som ställer krav på utformning och gestaltning av byggnader, entréplatser och gårdsmiljöer tas fram för att säkerställa den arkitektoniska kvaliteten. 6.2 Vidare utredningsbehov Inom ramen för kommande detaljplaner bör trafik, trafikbuller, risk och dagvatten belysas särskilt. Vidare bör barnperspektivet belysas genom en barnkonsekvensanalys eller motsvarande. 7. GENOMFÖRANDEFRÅGOR Inom ramen för kommande detaljplanering ska frågor rörande de organisatoriska (ansvarsfördelning, huvudmannaskap), fastighetsrättsliga (exempelvis fastighetsbildning och konsekvenser för de fastigheter som berörs) och tekniska (trafik, vatten och avlopp etc.) åtgärder som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av området utredas. Vidare behöver avtalsfrågor utredas, exempelvis frågor rörande kommande exploateringsavtal, eventuella avtal beträffande ledningsrätter, överenskommelser om markintrång, servitutsavtal etc. 8. REFERENSER Bostadsstrategi för Haninge kommun, antagen av kommunfullmäktige Page 119 of

120 "Coop Forum Haninge blir Haninge Storcenter", Möjlighets- och konsekvensstudie, Nordplan AB, Cykelplan 2010, antagen av kommunfullmäktige Ekologiskt hållbarhetsprogram för Vega, beslutat av kommunstyrelsen Gestaltningsprogram för den yttre miljön i Haninge kommun, antaget av kommunfullmäktige Grönplan för Haninge kommun, antagen 1989 Inriktningsbeslut, framtida skolstruktur i Vega, Handen och Västerhaningeområdet. Grund- och förskolenämnden, Lokalresursbehovsutveckling och skolstruktur Vega, Handen och Västerhaninge, Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, antagen 2010 Stråket Haninge C Handens trafikplats Nya Vega, Liljewall arkitekter, Tätare Haninge - Förtätningsscenarier, stadsanalyser och framtidsbilder, Spacescape, Rapport Utvecklingsprogram för den regionala stadskärnan Haninge, antaget av kommunfullmäktige Övergripande utredningar avseende trafik, risk och buller för programuppdrag Port 73, ÅF- Infrastructure AB, Översiktsplan 2004, Haninge kommun, antagen av kommunfullmäktige MEDVERKANDE I PROGRAMARBETET Daniel Edenius, planarkitekt Torbjörn Blomgren, planarkitekt Sofia Anesäter Olsson, planarkitekt Ida-Maria Classon, planarkitekt, backup Jenny Blom, landskapsarkitekt Britta Orring, mark- och exploateringschef Benjamin Hellström, bygglovsingenjör Christian Bascunan, VA-ingenjör Rune Andersson, näringslivsstrateg Kent Lindgren, trafikplanerare Kai Nurmi, vägmästare Malin Löfgren, kommunekolog Page 120 of

121 Trafik-, risk- och bullerutredningar har utförts av ÅF, se referenser Byggherre Atrium Ljungberg Page 121 of

122 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (3) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Ekonomiavdelningen KS 2017/6 Handläggare Jörn Karlsson, ekonomidirektör Budgetuppföljning 2017 Sammanfattning I enlighet med ekonomi- och verksamhetsstyrregler samt beslutad tidplan för budgetuppföljningar 2017 lämnas per 31 oktober en månadsrapport omfattande budgetuppföljning och prognos avseende driftredovisning samt finansiell rapport för kommunen. Kommunens budgeterade resultat för 2017 är 91,45 mnkr, vilket är ett lägre budgeterat resultat än ursprunglig budget i Mål och budget (KF , 243). I december 2016 reviderade fullmäktige 2017 års budget, nettoeffekten av revideringen för budgeterat resultat var noll då revideringen var en omfördelning av nämndernas ramar med anledning av ny prismodell för IT-kostnader (KF , 350). Vidare har fullmäktige beslutat om införandet av heltid för alla inom vissa yrkesgrupper vilket finansierades ur kommunfullmäktiges reserv utan att påverka årets budgeterade resultat (KF , 33). Resultatöverföring av driftmedel från 2016 som fullmäktige beslutade om i april på 30,9 mnkr finansierades genom ökade skatteintäkter med 15,0 mnkr samt ett 15,8 mnkr lägre budgeterat resultat för Det innebar att kommunens budgeterade resultat efter resultatöverföringen sänktes från 107,34 mnkr till 91,45 mnkr (KF , 91). Tillsammans prognostiserar nämnderna per oktober ett överskott på 36,3 mnkr inklusive fullmäktiges reserv, vilket är 0,9 mnkr bättre än föregående prognos. Den skattefinansierade verksamhetens prognos om överskott inklusive fullmäktiges reserv motsvarar 0,85 procent av årsbudget. Finansförvaltningen har en prognos om ett överskott på 6,9 mnkr vilket är oförändrat jämfört med föregående prognos. Prognosen för kommunen som helhet är ett resultat på 134,7 mnkr vilket är 43,2 mnkr bättre än budgeterat resultat. Grund och förskolenämnden har haft nollprognos hela året men har per oktober prognosticerat ett överskott på 3,0 mnkr. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden prognostiserar ett överskott på 4,1 mnkr vilket är en 2,6 mnkr bättre prognos än efter september. Kultur- och fritidsnämndens prognos för helåret är ett underskott på 1,3 mnkr, vilket är 1,8 mnkr sämre än föregående prognos. Kommunstyrelsen prognosticerar ett överskott på 9,0 mnkr per oktober vilket är 0,5 mnkr bättre än septemberprognosen. Stadsbyggnadsnämnden har en POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST haningekommun@haninge.se Page 122 of 483

123 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 2 (3) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Ekonomiavdelningen KS 2017/6 Handläggare Jörn Karlsson, ekonomidirektör 1,6 mnkr bättre prognos om överskott på 4,1 mnkr. Socialnämnden prognosticerade ett underskott per augusti, men gick tillbaka till nollprognos i septemberprognosen. Per oktober är prognosen för året ett underskott på 10,0 mnkr. Underskottet beror främst på volymrelaterade kostnadsökningar för vårdplaceringar av barn och unga, vuxna inom socialpsykiatri och missbruk. Det finns också ökade kostnader för försörjningsstöd och insatser inom funktionsnedsättning och personlig assistans. Övriga nämnder prognosticerar nollresultat. Prognosen för finansförvaltningen är ett överskott med 6,9 mnkr vilket är oförändrat jämfört med föregående prognos. Fullmäktige har per oktober en oförbrukad reserv på 32,4 mnkr, bland annat för att täcka eventuella avvikelser inom elevpengsystemet inom grund- och förskolenämnden. Prognosen för fullmäktiges reserv är, när faktiska volymer för hösten är avstämda i september och efter uppföljning av elevpengsystemet i oktober, att reserven kommer att förbrukas med 5,0 mnkr och att 27,4 mnkr kommer att vara oförbrukade vid årets slut. Detta är inräknat i kommunens totala prognos för året. Underlag för beslut - Tjänsteutlåtande budgetuppföljning och prognos per 31 oktober 2017 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar: 1. Uppföljningen godkänns. Magnus Gyllestad Kommundirektör Jörn Karlsson Ekonomidirektör Page 123 of 483

124 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 3 (3) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Ekonomiavdelningen KS 2017/6 Handläggare Jörn Karlsson, ekonomidirektör Expedieras: Akt För verkställighet: ekonomiavdelningen För kännedom: Samtliga nämnder Page 124 of 483

125 15 november 2017 Controllerenheten Karin Reschke Kommunstyrelsen Budgetuppföljning och prognos per 31 oktober 2017 Sammanfattning driftredovisning I enlighet med ekonomi- och verksamhetsstyrregler samt beslutad tidplan för budgetuppföljningar 2017 lämnas per 31 oktober en månadsrapport omfattande budgetuppföljning och prognos avseende driftredovisning samt finansiell rapport för kommunen. Kommunens budgeterade resultat för 2017 är 91,45 mnkr, vilket är ett lägre budgeterat resultat än ursprunglig budget i Mål och budget (KF , 243). I december 2016 reviderade fullmäktige 2017 års budget, nettoeffekten av revideringen för budgeterat resultat var noll då revideringen var en omfördelning av nämndernas ramar med anledning av ny prismodell för IT-kostnader (KF , 350). Vidare har fullmäktige beslutat om införandet av heltid för alla inom vissa yrkesgrupper vilket finansierades ur kommunfullmäktiges reserv utan att påverka årets budgeterade resultat (KF , 33). Resultatöverföring av driftmedel från 2016 som fullmäktige beslutade om i april på 30,9 mnkr finansierades genom ökade skatteintäkter med 15,0 mnkr samt ett 15,8 mnkr lägre budgeterat resultat för Det innebar att kommunens budgeterade resultat efter resultatöverföringen sänktes från 107,34 mnkr till 91,45 mnkr (KF , 91). Tillsammans prognostiserar nämnderna per oktober ett överskott på 36,3 mnkr inklusive fullmäktiges reserv, vilket är 0,9 mnkr bättre än föregående prognos. Den skattefinansierade verksamhetens prognos om överskott inklusive fullmäktiges reserv motsvarar 0,85 procent av årsbudget. Finansförvaltningen har en prognos om ett överskott på 6,9 mnkr vilket är oförändrat jämfört med föregående prognos. Prognosen för kommunen som helhet är ett resultat på 134,7 mnkr vilket är 43,2 mnkr bättre än budgeterat resultat. Page 125 of 483

126 2 Nämnd/förvaltning Nettoutfall Budget Prognos Avvikelse Avvikelse Föregående Skillnad jmf perioden helår helår mot budget (%) prognos föregående helår mot budget avvikelse månads helår mot budget avvikelse Grund- och förskolenämnd ,2% Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd ,0% Kommunstyrelse ,3% Kultur- och fritidsnämnd ,7% Socialnämnd ,2% Stadsbyggnadsnämnd ,0% Äldrenämnd ,0% 0 0 Revision ,0% 0 0 Valnämnd ,0% 0 0 Södertörns Överförmyndarnämnd ,0% 0 0 Södertörns upphandlingsnämnd ,0% 0 0 Kommunfullmäktiges reserv ,6% S:a skattefinansierad verksamhet ,85% Finansförvaltning ,2% Haninge kommun Prognos Grund och förskolenämnden har haft nollprognos hela året men har per oktober prognosticerat ett överskott på 3,0 mnkr. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden prognostiserar ett överskott på 4,1 mnkr vilket är en 2,6 mnkr bättre prognos än efter september. Kultur- och fritidsnämndens prognos för helåret är ett underskott på 1,3 mnkr, vilket är 1,8 mnkr sämre än föregående prognos. Kommunstyrelsen prognosticerar ett överskott på 9,0 mnkr per oktober vilket är 0,5 mnkr bättre än septemberprognosen. Stadsbyggnadsnämnden har en 1,6 mnkr bättre prognos om överskott på 4,1 mnkr. Socialnämnden prognosticerade ett underskott per augusti, men gick tillbaka till nollprognos i septemberprognosen. Per oktober är prognosen för året ett underskott på 10,0 mnkr. Underskottet beror främst på volymrelaterade kostnadsökningar för vårdplaceringar av barn och unga, vuxna inom socialpsykiatri och missbruk. Det finns också ökade kostnader för försörjningsstöd och insatser inom funktionsnedsättning och personlig assistans. Övriga nämnder prognosticerar nollresultat. Prognosen för finansförvaltningen är ett överskott med 6,9 mnkr vilket är oförändrat jämfört med föregående prognos. Fullmäktige har per oktober en oförbrukad reserv på 32,4 mnkr, bland annat för att täcka eventuella avvikelser inom elevpengsystemet inom grund- och förskolenämnden. Prognosen för fullmäktiges reserv är, när faktiska volymer för hösten är avstämda i september och efter uppföljning av elevpengsystemet i oktober, att reserven kommer att förbrukas med 5,0 mnkr och att 27,4 mnkr kommer att vara oförbrukade vid årets slut. Detta är inräknat i kommunens totala prognos för året. Page 126 of 483

127 3 Förvaltningarnas kommentarer till utfall och prognos Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens ursprungliga budget för 2017 enligt Mål och budget var 207,5 mnkr (KF , 243). Kommunstyrelsens budget har sedan reviderats med -0,8 mnkr med anledning av den nya prismodellen för IT (KF , 350), med 1,0 mnkr för projektledning av införandet av heltid för alla (KF , 33) samt med 3,9 mnkr i samband med överföring av driftmedel från 2016 (KF , 91). Inklusive justeringarna är kommunstyrelsens budget 211,6 mnkr. Det ackumulerade utfallet för perioden är 158,3 mnkr, vilket är 17,8 mnkr (10,1 %) lägre än den ackumulerade budgeten för perioden på 176,1 mnkr. Inom kommunstyrelsen finns förtroendeorganisation, kommunstyrelseförvaltning och gemensamma kostnader. Inom förtroendemannaorganisationen finns ett överskott på 1,8 mnkr. Överskottet ligger främst i de politiska beredningarna. Bedömningen är att beredningarna har fattat beslut som gör att överskottet kommer att minska under slutet av året. Dock kommer inte allt att genomföras och faktureras under Prognosen är ett överskott på 1,2 mnkr, vilket är 0,2 mnkr bättre än förra prognosen. Kommunstyrelseförvaltningen visar på ett överskott på 14,4 mnkr per 31 oktober. Under juli blev den slutliga taxeringen klar. Den innebär att kommunen får tillbaka 1,5 mnkr på fastighetsskatten Lokalförsörjningsenheten redovisar ett underskott och prognosen för året är ett underskott på 4,0 mnkr. Det finns en osäkerhet i prognosen då en del evakueringskostnader är bokförda som lokalkostnader, vilka skall omföras till projekt. Vidare har förvaltningen haft vakanta tjänster under året, främst på grund av att det blir ett glapp mellan när en person slutar och när en nyanställd kan börja. Som en följd av att vissa tjänster har varit vakanta så har en del projekt blivit försenade. Utöver detta har det också funnits en svårighet att få tag i konsulter till några uppdrag. Tillsammans innebär vakanser, försenade projekt och svårighet att få tag i konsulter att förvaltningen prognostiserar ett överskott på totalt 9,3 mnkr. Dock finns en viss osäkerhet i prognosen om kostnader kommer före eller efter årsskiftet. De gemensamma kostnaderna har just nu ett överskott på 1,7 mnkr. En genomgång av skadeläget visar på ett prognostiserat överskott på 1,0 mnkr, vilket är 1,0 mnkr bättre än förra prognosen. Prognosen för kommunstyrelsen totalt är ett överskott på 9,0 mnkr, vilket är 0,5 mnkr bättre än förra prognosen. Risk- och känslighetsanalys I ovanstående driftsredovisning prognostiseras ett resultat på 9,0 mnkr. Det finns dock risker att några kostnadsposter kommer att avvika från prognosen. Lokalbanken har de senaste åren klarats av inom budgeten. Just nu är prognosen -4,0 mnkr men prognosen är osäker då en del evakueringskostnader som är bokförda som Page 127 of 483

128 4 lokalkostnader skall omföras till projekt. Risken bedöms att kostnaderna kan bli både blir högre eller lägre jämfört med nuvarande prognos. Inom exploateringsverksamheten är det budgeterat en viss fastighetsförsäljning som innebär realisationsvinster. Prognosen förutsätter att det sker försäljningar i enlighet med budget. Tidigare år har utfallet emellertid alltid blivit lite bättre än budget. Det budgeteras varje år medel för att täcka självrisker under gemensamma kostnader. Per den 31 oktober är överskottet för denna budgetpost 1,7 mnkr. Prognosen är ett överskott på 1,0 mnkr och tar höjd för att kunna hantera självrisker som kan uppkomma under resterande delen av året, men om det inte kommer några så kan resultatet blir upp till 0,5 mnkr bättre. Risk- och känslighetsanalys Positiv risk Negativ risk Lokalbanken Exploateringsverksamheten Försäkringsskador Summering: Tabellen redovisas i tusentals kronor (tkr) Prognos Den totala prognosen för kommunstyrelsen är ett överskott på 9,0 mnkr, vilket är 0,5 mnkr bättre än föregående prognos. Prognos, specificerad Föregående månads prognos Prognos helår 2017 Förändring Politiska beredningarna Försenade projekt, svårighet att få konsulter samt vakanser Tillbaka på fastighetsskatten Lokalförsörjningen Försäkringsskador Summa Prognos Tabellen redovisas i tusentals kronor (tkr) Stadsbyggnadsnämnden Nämndens ursprungliga beslutade budgetram för 2017 uppgick i Mål och budget till 131,0 mnkr (KF , 243). Nämndens budget har sedan reviderats med -0,6 mnkr med anledning av den nya prismodellen för IT (KF , 350) samt utökats med 6,8 Page 128 of 483

129 5 mnkr efter beslut i fullmäktige om överföring av driftöverskott från 2016 (KF , 91). Inklusive justeringar uppgår nämndens budget till 137,2 mnkr. Det ackumulerade utfallet för perioden är 99,2 mnkr vilket motsvarar 72,3 procent av årsbudgeten. Resultatet är 12,1 mnkr bättre än periodens budget vilket motsvarar 10,9 procents avvikelse. Under perioden januari-oktober redovisas både lägre intäkter och lägre kostnader än budget inom flera verksamheter, lägre intäkter bland annat inom lantmäteri och bygglov samt lägre kostnader inom framförallt vägverksamheten. Vatten och avlopp redovisar 2,8 mnkr högre brukningsintäkter än budget för perioden. Ökade kostnader för rörnätsunderhåll samt för projekt och utredning gör att årsprognosen beräknas bli minst ett nollresultat. Eventuellt över- eller underskott regleras mot VAfonden vid årets slut. Teknikavdelningen redovisar lägre kostnader än budget för vinterväghållning samt högre intäkter än budget för parkeringsövervakning vilket sammantaget ger ett överskott på 4,6 mnkr i årsprognosen. Planavdelningen samt park och natur redovisar båda lägre kostnader än budget med anledning av vakanta tjänster samt mindre nyttjande av projektmedel än planerat. Resultatet för planavdelningen beräknas bli 1,5 mnkr bättre än budget. Bygglovsavdelningen och lantmäteri redovisar lägre intäkter än budget per oktober och har negativa årsprognoser. För bygglov prognostiseras försämrad årsprognos med 2,0 med anledning av högre rekryterings- och personalkostnader än budget. Förvaltningsledningens resultat är i balans med budget per oktober, men med en årsprognos om underskott på 1,0 mnkr med anledning av externa konsultkostnader för ledning och rekrytering. Risk- och känslighetsanalys Kommentar risk- och känslighetsanalys Positiv risk Negativ risk Vatten och avlopp brukningsintäkter Mindre mängder snö/halka än normalt Ökade mängder snö och/halka än normalt Ett högre antal stora bygglov Färre antal stora bygglov Summering: Tabellen redovisas i tusentals kronor (tkr) Prognos Helårsprognosen för stadsbyggnadsnämnden är ett överskott på 4,1 mnkr. Högre kostnader för externa köp av konsulttjänster om cirka 2,0 mnkr för ledning och rekrytering förvaltningscentralt under året, med avdrag för övriga planerade inbesparingar inom förvaltningsledningen på cirka 1,0 mnkr, ger en sammanlagd prognos om underskott på 1,0 mnkr centralt. Page 129 of 483

130 6 Lägre kostnader än budget för vinterväghållning på grund av mindre snömängder ger en årsprognos om överskott med 3,1 mnkr. Högre intäkter än budget för parkeringsövervakning och parkeringsbiljetter bidrar positivt till årsprognosen med 1,5 mnkr. En prognosjustering har gjorts inom bygglov. För att komma ikapp med handläggningen beräknas personalkostnaderna bli 2,0 mnkr högre än budget, både genom ökad konsulthjälp, övertidsarbete samt rekrytering av egen personal under Kommunala lantmäterimyndigheten prognosticeras få in lägre intäkter än budget. Föregående månads prognos Prognos helår 2017 Förändring Prognos, specificerad Förvaltningsledning, ökade kostnader köp av tjänster ledning och rekrytering Minskade kostnader teknikavdelningen, vinterväghållning och trafikbelysning Trafik, ökade parkeringsintäkter Bygglov, ökade kostnader för personal och rekrytering Park och natur, minskade kostnader, vakanser mm Plan, minskade kostnader för projekt och vakanser Lantmäteri (KLM), minskade intäkter pga vakanser Nämndens reserv oförbrukad Summa Prognos Tabellen visas i tusentals kronor (tkr) Grund och förskolenämnden Nämndens budgetram för 2017 uppgick ursprungligen i Mål och budget till 1 687,5 mnkr (KF , 243) men utökades i december 2016 med 1,3 mnkr som kompensation för ökade kostnader i kommunens nya IT-prismodell (KF , 350) samt med ytterligare 10,6 mnkr i april 2017 för resultatöverföring av driftmedel från 2016 (KF , 91). Därmed uppgår grund- och förskolenämndens budget för 2017 till 1 699,4 mnkr, en nettoökning med 11,9 mnkr jämfört med nämndens ursprungliga budget. Det ackumulerade nettoutfallet uppgår till 1 377,9 mnkr (81,1 procent av årsbudget), vilket är 2,3 procent lägre än periodiserad årsbudget som uppgår till 1 410,8 mnkr. Utfallet motsvarar en positiv budgetavvikelse på 33,1 mnkr (1,9 procent av årsbudget) till och med oktober månads utfall. I den ackumulerade budgetavvikelsen ingår ett överskott inom elevpengsystemet med 0,3 mnkr. Page 130 of 483

131 7 Risk- och känslighetsanalys Risk- och känslighetsanalysen ska återge faktorer som kan komma att påverka årets resultat utöver vad som redan är beaktat i årsprognosen. Analysen per oktober visar att det totalt finns faktorer som kan komma att påverka den ekonomiska prognosen för helåret 2017 i intervallet +10,0 till 0,0 mnkr, vilket även motsvarar en positiv nettorisk på 10,0 mnkr. Elevpengsystemet redovisar ett överskott på 5,7 mnkr i oktober vilket till stor del beror på bokförda bidragsintäkter från migrationsverket under månaden. Det ackumulerade resultatet inom elevpengsystemet är ett överskott på 0,3 mnkr för perioden januarioktober. Elevpengsystemet beräknas i nuläget redovisa ett nollresultat per månad för perioden november december. Utöver de årsprognoser som resultatenheterna redovisat i oktober månads budgetuppföljning görs i nuläget en samlad bedömning att det finns underliggande faktorer som kan komma att påverka resultatet positivt med upp till 10,0 mnkr för helåret 2017, jämfört med nuvarande årsprognos. Risk- och känslighetsanalys Positiv risk Negativ risk Pengsystem - ackumulerad budgetavvikelse till och med innevarande period Bedömd årsprognos utöver vad som redovisas per budgetansvar i augusti månads budgetuppföljning Summering: Tabellen redovisas i tusentals kronor (tkr) Prognos Helårsprognosen för grund- och förskolenämnden efter oktober månads utfall är ett överskott på 3,0 mnkr. Årsprognosen utgår från att eventuella över- eller underskott inom elevpengsystemet fullt ut regleras, dvs. är kostnadsneutralt, för nämnden i årsbokslutet för Prognos, specificerad Föregående månads prognos Prognos helår 2017 Förändring Eleversättningar GFN Elevpengsystem Central förvaltning och nämnd Modersmålsverksamhet Central stödavdelning (CSA) KTT Förskolor kommunal regi Grundskola år F-6 kommunal regi Page 131 of 483

132 8 Grundskola år F-9 kommunal regi Summa Prognos Tabellen redovisas i tusentals kronor (tkr) *inklusive nämndens reserv Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningens ursprungliga budgetram enligt Mål och budget uppgick till 417,0 mnkr (KF , 243). I december fattade fullmäktige beslut om omfördelning av nämndernas ramar med anledning av förändring i kommunens IT-prismodell vilket innebar en ramminskning med 0,9 mnkr (KF , 350). I april beslutade fullmäktige om överföring av driftmedel på 9,3 mnkr (KF , 91). Därmed uppgår den aktuella driftramen till 425,4 mnkr. Nämndens ackumulerade utfall för perioden är 349,5 mnkr, vilket är 2,5 mnkr respektive 0,7 procent lägre än periodiserad budget. Utfallets andel av den totala helårsramen motsvarar 82,2 procent. Den positiva avvikelsen för perioden beror fortsatt till största del på att central förvaltning och eleversättningar har en positiv avvikelse för perioden. Navigatorcentrum och Centrum Vux ackumulerade avvikelse är fortsatt negativ och av gymnasieenheterna visar Fredrika Bremer ett negativt resultat. Risk- och känslighetsanalys I tabellen finns risken kvar för att Migrationsverket beviljar ett annat bidragsbelopp än vad som är uppbokat för höstterminen Risk- och känslighetsanalys Positiv risk Negativ risk Bidragsansökan Migrationsverket ht Summering: Tabellen redovisas i tusentals kronor (tkr) Prognos Helårsprognosen för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden är ett överskott på 4,1 mnkr. Prognosen tar sin utgångspunkt i nämndens reserv på 2,5 mnkr. Helårsprognosen för eleversättningarna är något förbättrad jämfört med föregående månad efter att eleversättningarna visat sig vara lägre än vad som är budgeterat för höstterminen. För gymnasieenheterna har prognosen försämrats sedan föregående månad då Fredrika Bremer har färre antal elever än budgeterat och där kostnaderna inte står i proportion med intäkterna. Prognosen för Gymnasiechefens kostnadsställe visar nu en positiv avvikelse och avser framför allt överföringsmedel som inte kommer att förbrukas fullt ut under året. Kansliavdelningens negativa helårsprognos som har tillkommit avser till största del lönekostnader för två lokalsamordnare som inte belastar de projekt så som det var Page 132 of 483

133 9 planerat. Tillkommit har även en positiv prognos för Kvalitetsavdelningen med anledning av lägre personalkostnader på grund av vakanser samt lägre kostnader i samband med att ett IT-projekt har flyttats till Prognos, specificerad Föregående månads prognos Prognos helår 2017 Förändring Nämndreserv Eleversättningar vt Eleversättningar ht Gymnasieenheterna Gymnasiechef Kansliavdelningen Kvalitetsavdelningen Summa Prognos Tabellen redovisad i tusentals kronor (tkr) Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämndens ursprungliga budgetram enligt Mål och budget uppgick till 191,0 mnkr (KF , 243). I december 2016 beslutade fullmäktige om omfördelning på grund av införandet av en ny IT-prismodell. Det innebar att ramen minskades med 0,6 mnkr (KF , 350). I mars beslutade fullmäktige om att tilldela nämnden 40,0 tkr för införandet av heltid för alla anställda som så önskar (KF , 33). I april beslutades överföring av driftmedel på 1,3 mnkr (KF , 91) och den aktuella driftramens storlek är därmed 191,7 mnkr. Det ackumulerade utfallet för perioden är 154,6 mnkr, vilket är 4,0 mnkr eller 2,6 procent bättre än periodiserad budget. Utfallets andel av den totala helårsramen motsvarar 80,7 procent. Kulturskolan är den enhet som har den största positiva avvikelsen på 1,1 mnkr och prognostiserar ett överskott på 0,4 mnkr vid årets slut. Delar av Kulturskolans kostnader släpar efter då fakturor från de externa kulturskoleaktörerna inväntas först vid höstterminens slut. Avdelningen för Utveckling och stöd har en positiv avvikelse på 0,8 mnkr som till största del beror på släpande kostnader för fastighetsunderhåll. För tillfället har förvaltningschefens kostnadsställe den tredje största positiva avvikelsen på 0,6 mnkr och helårsprognosen är positiv för de löpande kostnaderna. Anledningen till avvikelsen är framför allt lägre kapitalkostnader för anläggningar än budgeterat. Kostnadsstället för föreningsbidrag har vid oktober månads slut en negativ avvikelse på - 1,3 mnkr jämfört med periodiserad budget för tio månader. Föreningsbidrag betalas ut stötvis, där en del bidrag avser helår, andra vår- respektive hösttermin och en del bidrag är engångshändelser. Budgeten fördelas däremot jämnt över alla tolv månader, vilket tidvis Page 133 of 483

134 10 leder till positiva avvikelser och tidvis till negativa avvikelser. Per oktober är de flesta bidrag för 2017 redan utbetalda, vilket förklarar den negativa avvikelsen. Helårsprognosen för föreningsbidrag är dock förändrad efter oktober månad, vilket beskrivs mer detaljerat i prognosavsnittet nedan. Risk- och känslighetsanalys Risk- och känslighetsanalysen är tömd på de poster som fanns förra månaden. Det finns fortfarande en liten risk för överskott för Miljöverkstan och underskott för Västerhaninge bibliotek, men båda verksamheterna tillhör samma strategiområde. Nämnden och förvaltningen har verksamhetschefer som månar om att hålla sin budget och är försiktiga med sin ekonomi och sina prognoser. Under årets arbete med riskanalys och prognos har problem signalerats tidigt och skyndsamt, vilket är en förutsättning för att kunna vidta åtgärder och parera oförutsedda händelser. Att signalera motsatsen med samma skyndsamhet faller sig inte lika naturligt. Ett befarat överskott kräver inte akuta handlingsplaner på samma sätt som underskott, utan utgör snarare en möjlighet. Med rådande disciplin kan det bli så att flera enheter visar sig göra av med lite mindre pengar vid årets slut än vad tidigare prognoser har indikerat. Posten i tabellen nedan syftar till att poängtera företeelsen snarare än att specificera ett belopp. Belopp som är möjliga att specificera återfinns i prognosen. Risk- och känslighetsanalys Positiv risk Negativ risk Försiktiga prognoser Summering: Tabellen redovisad i tusentals kronor (tkr) Prognos Årsprognosen är ett underskott på 1,3 mnkr. Vid förra månadens bokslut försämrades prognosen då nämndens reserv gick åt till nedskrivning av Vendelsömalms konstgräsplan. Ytan på konstgräsplanen ska bytas ut redan nästa år, medan anläggningstillgången har en ekonomisk livslängd ända till år 2021 i anläggningsregistret. Det bokförda värdet på anläggningstillgången måste därför skrivas ned och anpassas till den verkliga beräknade livslängden. Under oktober har detaljerat underlag för nedskrivningen gjorts och nedskrivningens storlek blir 0,7 mnkr. Utöver det har nämnden beslutat om inköp av läsplattor för 0,1 mnkr för att digitalisera möteshandlingar. Läsplattor klassificeras inte längre som investeringar och inköpet blir en driftskostnad. Med anledning av detta beräknas 0,2 mnkr återstå av nämndens reserv. Erfarenheten med Vendelsömalms konstgräsplan tyder på att den ekonomiska livslängden för en konstgräsplans yta bör kortas från tio år till sju år, vilket påverkar kapitalkostnaden för de återstående sex konstgräsplanerna. Vid konsultation med kommunens revisorer har Page 134 of 483

135 11 det framkommit att en nedskrivning på grund av omvärdering av en anläggnings livslängd inte behöver göras med retroaktivitet från anläggningens aktiveringstillfälle, som tidigare befarades. Det räcker med att effekten av den förkortade livslängden fördelas jämnt på innevarande och framtida perioder. En ny beräkning av hur 2017 års resultat påverkas visar att den extra avskrivningskostnaden för innevarande period kommer att bli 0,8 mnkr. Nedskrivningen av samtliga konstgräsplaner kommer att ske i samband med årsbokslutet och påverka resultatet i december månad. Sedan tidigare finns en positiv prognospost på grund av lägre hyresökningar i Kulturparken än budgeterat på 0,5 mnkr. Tidigare månader har risken för underskott i övriga föreningsbidrag signalerats i risk- och känslighetsanalysen. Nu görs bedömningen att bidragsutbetalningar på ytterligare 0,5 mnkr återstår under november och december, vilket kommer leda till att bidrag som inte har med Kulturparken att göra kommer att gå med ett underskott på 0,5 mnkr. Anledningen till underskottet är driften av Brandbergsbadet i somras och högre utbetalningar av lokalt aktivitetsstöd än budgeterat. Ekens fritidsgård har haft ett överskott på grund av att sjukskriven personal inte ersätts av vikarier i samma omfattning. Sjukskrivningarna fortsätter året ut, vilket innebär en ökning av prognosen till 0,2 mnkr. Torvalla idrottsplats hade höga energikostnader i vintras på grund av hög elförbrukning och befarade högre energikostnader än budgeterat. Nu när året närmar sig sitt slut tyder energiförbrukningen på att budgeten kommer att kunna hållas och därför har prognosen ändrats till en nollprognos. Däremot är intäkterna i Torvalla sim- och sporthall lägre än budgeterat och befaras inte nå upp till helårsbudgeten. Därför prognostiseras fortfarande ett underskott på 0,2 mnkr i Torvallaområdet, men av en annan anledning. Kommunfullmäktige beslutar i Mål och budget om en investeringsram för konstnärlig utsmyckning som motsvarar 1 procent av aktuella lokalinvesteringar och anger villkor för vad som är en materiell anläggningstillgång och därmed en investering. Kultur- och fritidsnämnden har i sin tur beslutat om hur tilldelad investeringsbudget ska fördelas. En del av dessa kostnader, ex reinvesteringar, är att betrakta som driftskostnader och måste klassificeras om. Några ombokningar har redan skett, men 1,8 mnkr återstår att boka om vid årets slut. Från och med nästa år är rutinen för hur investeringsbudgeten ska fördelas ändrad, så att samma problem inte ska återkomma. En gruppering av alla prognosposter kan sammanfattas i att nämndens resultat är en nollprognos efter full förbrukning av nämndens reserv. Därutöver finns överskjutande medel för Kulturparken på 0,5 mnkr, som ska återlämnas till kommunfullmäktige och inte föras över till 2018 års budget, och ett underskott på 1,8 mnkr avseende offentlig konst som nämnden också kommer hemställa om att inte behöva överföra till budgetar för framtida år. Den sammantagna prognosen är således ett underskott på 1,3 mnkr. Page 135 of 483

136 12 Prognos, specificerad Föregående månads prognos Prognos helår 2017 Förändring Nämndreserv Vendelsömalms konstgräsplan Nedskrivning övriga konstgräsplaner Kulturparken Övriga föreningsbidrag Åtgärdsplan fritidsgårdar Ekens fritidsgård halvtidssjukskrivning Hyresintäkter idrottsanläggningar Norr Ökad energikostnad Torvalla Torvalla sim- och sporthall Timledare vt Lyckebygården Lagning konstgräsplaner Syd Kulturskolan Förvaltningschef Driftskostnader offentlig konst Summa Prognos Tabellen redovisad i tusentals kronor (tkr) Socialnämnden Socialnämndens ram enligt Mål och budget är 850,0 mnkr (KF , 243). I december 2016 reviderades budgeten då ramen ökades med 0,8 mnkr för att kompensera för ändrad debiteringsmodell för IT-kostnader (KF , 350). I mars reviderades budget då ramen ökades med ytterligare 0,27 mnkr med anledning av projektorganisation för införande av heltid för alla som så önskar (KF , 33). I april reviderades budget ytterligare med 2,8 mnkr till följd av resultatöverföring av tidigare års driftöverskott (KF , 91). Nämndens sammanlagda ram 2017 är därmed fastställd till 853,9 mnkr. Nämndens utfall för perioden är 714,0 mnkr mot periodens budget på 706,1 mnkr. Det innebär ett underskott på 7,9 mnkr jämfört med periodens budget. Nämndens reserv på 7,7 mnkr ligger budgeterad i december. Bakom de totala underskotten för nämndens sammanlagda verksamhet finns både över- och underskott hos såväl beställar- som utföraravdelningarna. Nämndens intäkter understiger de budgeterade med 20,3 mnkr. Detta förklaras främst av att driftbidrag för nyanlända och ensamkommande barn har Page 136 of 483

137 13 sänkts ifrån staten sedan budget fastställdes samt till följd av att antalet nyanlända och ensamkommande barn i kommunen ännu är lägre än budgeterat. Även driftbidragen från arbetsförmedlingen för arbetsmarknadsåtgärder är hittills lägre än budgeterat. Nämndens kostnader är samtidigt 12,9 mnkr lägre än budgeterat och orsakerna är desamma som för intäkterna lägre antal mottagna nyanlända och ensamkommande barn samt mindre omfattning på utförda arbetsmarknadsåtgärder. Kostnadsposten köp av tjänster ligger 10,3 mnkr över budget och återspeglar de ökade volymerna. Förvaltningens sammantagna prognos för helåret är ett underskott på 10,0 mnkr, utöver förbrukande av nämndens reserv. Risk- och känslighetsanalys Kostnaderna för ekonomiskt bistånd kan öka ytterligare utöver prognosen, om nuvarande nivåer förblir desamma under resten av året. Förvaltningen bedömer att det finns överhängande risk att kostnaderna i verksamheterna individ- och familjeomsorg förblir/försätter att öka. Domen avseende rätten till assistansersättning i högsta förvaltningsdomstolen och försäkringskassans nya tolkning kan leda till att kommunen kan tvingas ersätta långt mycket mer än de 20 första timmarna på många assistansärenden framöver. Förvaltningen behandlar för närvarande ett skadeståndsanspråk från en extern leverantör i samband med tvist kring befintligt avtal, förhandlingar pågår men den ekonomiska risken har sänkts till en lägre nivå. På uppsidan kvarstår möjligheten att förskjutningar i brukarnas inflyttning i LSS boenden sänker kostnaderna. Förtätning av vissa boenden pågår, vilket innebär ett effektivare resursutnyttjande i takt med att lägenheterna tas i bruk. Sammantaget finns en negativ nettorisk på 4,75 mnkr i nuvarande prognos. Risk- och känslighetsanalys Positiv risk Negativ risk Volymökning ekonomiskt bistånd, Volymökning individ- och familjeomsorg, barn och vuxna Boendebeslut LSS som verkställs senare än planerat Effektivisering av boende i egen regi Nya LSS beslut, relaterade till högsta förvaltningsdomstolens beslut, avseende rätten till assistansersättning Risk för ekonomisk ersättning till extern leverantör i samband med tvist kring befintligt avtal Summering Tabellen redovisad i tusentals kronor (tkr) Page 137 of 483

138 14 Prognos Årsprognosen för socialnämnden är ett underskott på 10,0 mnkr. Underskottet beror främst på volymrelaterade kostnadsökningar för vårdplaceringar av barn och unga, vuxna inom socialpsykiatri och missbruk samt insatser inom funktionsnedsättning och personlig assistans Det finns också ökade kostnader för försörjningsstöd på grund av att medelbiståndet per hushåll har ökat, främst med anledning av ökade boendekostnader. Beställarmyndighetsavdelningarna Funktionsnedsättning, Barn och unga samt Vuxen Den positiva prognosen för avdelningen funktionsnedsättning har minskat sedan förra prognosen. Förändringen i prognosen är i huvudsak hänförliga till ökande volymer, ökade kostnader för korttidstillsyn för skolungdomar samt ny överenskommelse med utbildningsförvaltningen för finansiering av turbundna resor. Årsprognosen är nu ett överskott på 3,4 mnkr för avdelningen funktionsnedsättning. Avdelningen barn och unga har en negativ avvikelse jämfört med den periodiserade budgeten motsvarande 11,7 mnkr. Den främsta anledningen till budgetavvikelsen är ökade köp av tjänster. Detta består av kostnaderna för placeringar av ungdomar och i viss mån yngre barn som ökar kraftigt. Prognosen är 12,1 mnkr. Avdelningen Vuxen uppvisar ett underskott på 6,1 mnkr under perioden. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd är 4,6 mnkr högre än budgeterat. Ett beslut ifrån skatteverket efter revision 2016 har lett till en engångseffekt på -1,9 mnkr i form av nekade återsökningar av momskostnader för lokalkostnader och retroaktiv återbetalning av momsintäkter avseende Verksamheterna missbruk och socialpsykiatri uppvisar ett gemensamt underskott på drygt 2,4 mnkr med anledning av ökade volymer. Prognosen är -8,0 mnkr för avdelningen vuxen. Utföraravdelningarna Boende, Social omsorg samt Arbete, sysselsättning och assistans Avdelningen boende uppvisar överskott efter besparingar på personalkostnader. Avdelningen social omsorg uppvisar ett litet underskott efter renoveringar av en av sina verksamhetslokaler. Avdelningen arbete, sysselsättning och assistans uppvisar det största underskottet på utförarsidan och det är den personliga assistansen (3,2 mnkr) samt volymökningar inom insatserna kontaktperson/ledsagare/avlösare som genererar underskottet. Page 138 of 483

139 15 Prognos, specificerad Föregående månads prognos Prognos helår 2017 Förändring Nämndens kostnader Nämndens reserv Förvaltningsgemensam verksamhet Beställaravdelning Funktionsnedsättning Beställaravdelning Barn och unga Beställaravdelning Vuxen Utförare avd. Social omsorg Utförare avd. Boende och boendestöd Utförare avd. Arbete, sysselsättning och assistans Summa Tabellen redovisas i tusentals kronor (tkr) Äldrenämnden Kommunfullmäktige beslutade om Mål och budget för 2017 i juni Enligt beslutet fastställdes äldrenämndens driftbudgetram för 2017 till 732,0 mnkr (KF , 243). Fullmäktige beslutade sedan att utöka 2017 års budgetram för äldrenämnden med 0,9 mnkr. Ramtillskottet tilldelades för att täcka kostnadsökningar som beror på omfördelning av IT-kostnader mellan nämnder och styrelser under 2017 med anledning av en ny prismodell för IT-kostnader (KF , 350). I mars beslutade fullmäktige om en ramökning för äldrenämnden på 1,3 mnkr för projektorganisation och för införande av heltid för alla som så önskar avseende yrkesgrupperna stödassistenter, undersköterskor och vårdbiträden (KF , 33). Vidare fattade fullmäktige beslut om att överföra del av äldrenämndens underskott från till 2017 års budget. Beslutet innebär att äldrenämndens budgetram för 2017 minskas med 3,9 mnkr (KF , 91). Efter fullmäktiges beslutade ramjusteringar per april uppgår äldrenämndens ram för 2017 till totalt 730,3 mnkr. Utfallet för perioden januari-oktober 2017 är en redovisad nettokostnad på 607,9 mnkr (83,2 % av årsbudget) vilket är en positiv avvikelse med 0,7 mnkr jämfört med den periodiserade budgeten för perioden. Avvikelsen i procent mot den periodiserade budgeten är 0,1 procent. Utfallet för perioden följer i stort budget både kostnadsmässigt och utifrån beräknad total volymutveckling inför verksamhetsåret. Risk- och känslighetsanalys Som alltid finns det en stor osäkerhet om uppsatta volymprognoser för budgetåret ska hålla. Osäkerheten minskar under året. Osäkerheten om volymprognoserna gäller åt båda hållen så det finns även en positiv risk för att volymutvecklingen blir mer dämpad. Page 139 of 483

140 16 En av de viktigaste faktorerna till osäkerhet vad gäller volymutveckling är hur behovet av insatser i form av särskilt boende/korttidsboende utvecklas. I den statistik som redovisas varje månad kan det under långa perioder vara i stort samma antal platser i särskilt boende/korttidsboende som behövs, men under ett år sker stora förändringar i vilka som bor på de olika platserna. Behovet av platser påverkas både av antalet nya beslut om plats i särskilt boende och hur många av de som bor på särskilt boende som avlider. Antalet beslut om erbjudande om plats i särskilt boende varierar stort mellan olika år. Risk och känslighetsanalys Positiv risk, tkr Negativ risk, tkr Kraftigare volymutveckling än beräknat Dämpad volymutveckling jmf med prognos Summering: Prognos Årsprognosen för äldrenämnden är oförändrat ett nollresultat. Prognosparameter Föregående månads prognos Prognos helår 2017 Förändring Äldrenämnd Äldreförvaltningen gemensamma poster Bemanningscentrum Avd förebyggande insatser Avd ordinärt boende Avd särskilt boende inkl HSL Kostorganisation Beställarenheten insatser 65 år och äldre Summa Prognos Tabellen redovisas i tusentals kronor (tkr) Volymutveckling Under 2016 minskade antalet biståndsbeslutade hemtjänsttimmar. Huvudorsak var den översyn som gjorts av beräkningen av extra tid till utförare med kunder som har omfattande behov av insatser. Eftersom flertalet beslut omprövades under årets första sju månader, så gav förändringen störst effekt under den perioden. Årsprognosen vad gäller hemtjänstutvecklingen är en volymökning med 6,7 procent jämfört med Page 140 of 483

141 17 Den ursprungliga prognosen var en volymökning med 5,0 procent. Hemtjänstinsatser antal timmar Hemtjänstinsatser Jan-okt 2016 Jan-okt 2017 Förändring 65 år och äldre ,7% Hemtjänstinsatser antal timmar Hemtjänstinsa Totalt 2014 Totalt 2015 tser Totalt 2016 Prognos år och äldre Antal betalda platser i vård- och omsorgsboende samt korttidsboende Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Genomsnittet för 2017 ligger efter oktober på knappt 530 betalda platser vilket är cirka 10 platser mindre än i ursprunglig prognos för året. Platser i vård- och omsorgsboende och korttidsboende Betalda platser vård- och omsorgsboende och korttidsboende 65 år och äldre Behovet av platser i vård- och omsorgsboende och korttidsboende, som inte minst under 2013 ökade mer än vad förvaltningen prognostiserat, stabiliserades under 2014 och Under 2016 ökade antalet betalda platser med i genomsnitt 24 till ett årsgenomsnitt på 520. Page 141 of 483

142 18 Genomsnittet för antal betalda platser under 2017 uppgår till 530 för perioden januari till oktober, jämfört med 518 motsvarande period Under oktober 2017 uppgick antalet betalda platser till 529 varav 295 i egen drift och 234 med annan utförare (44 procent). Av de 234 platser som köptes av extern utförare var huvudparten (182 platser) hos utförare med verksamhet i Haninge. Köpta platser på HVB-hem I sammanställning över köpta platser ingår inte köp av platser i HVB hem, äldreförvaltningen övertog ansvaret för placeringar på HVB-hem för personer 65 år och äldre från socialförvaltningen under 2016, därför saknas uppgifter bakåt i tiden. Under 2017 har antalet placeringar på HVB-hem legat på i genomsnitt 21 placeringar. Finansförvaltning Finansförvaltningens budget består av skatteintäkter och generella statsbidrag, arbetsgivaravgifter, pensionskostnader samt finansiella intäkter och kostnader. Beslutad ursprunglig budget 2017 var en intäkt på 4 360,0 mnkr (KF , 243). Vid överföring av driftmedel från 2016 till 2017 finansierades detta delvis genom att öka de budgeterade skatteintäkterna med 15,0 mnkr (KF , 91). Efter justeringen är budget för finansförvaltningen 4 375,0 mnkr. Det ackumulerade utfallet för perioden är 3 600,6 mnkr, vilket är 44,5 mnkr (1,2 %) lägre än den ackumulerade budgeten för perioden på 3 645,0 mnkr. Den senaste skatteprognosen från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kom Skatteprognosen för helåret 2017 är 4 389,9 mnkr, vilket är 1,9 mnkr högre än budget. Nästa skatteprognos kommer i december. Inom finansförvaltningen finns pensionskostnader. KPA beräknar pensionsskulden och pensionskostnaderna två gånger om året, i augusti samt till årsredovisningen. Utfallet per samt prognosen för helåret 2017 visar en ökning av pensionsskulden och högre löpande pensionskostnader än budgeterat. Tillsammans innebär det att prognosen för helåret beträffande pensionskostnader är 10,0 mnkr högre än budget, vilket är oförändrat sedan förra prognosen. Kommunen har skickat in en ansökan om statsbidrag till kommuner för ökat bostadsbyggande. För perioden 1 augusti 2016 till 31 juli 2017 har kommunen beslutat om startbesked för 872 lägenheter, vilket är 184 färre än förra året (1 056). För 2016 erhöll kommunen cirka 29,0 mnkr av detta statsbidrag. Det är svårt att förutse vad statsbidraget kommer att bli Dels är det i år något färre startbesked beslutade och dels var det flera kommuner som inte sökte bidraget 2016, som i år har sökt. För 2017 är detta statsbidrag inte budgeterat. Det bidragsbelopp som slutligen beslutas i november, kommer att innebära en positiv avvikelse jämfört med budget. I prognosen har kommunstyrelseförvaltningen beräknat statsbidraget till 15,0 mnkr. Övriga kostnader och intäkter inom finansförvaltning är i linje med budget. Page 142 of 483

143 19 Risk- och känslighetsanalys Nästa skatteprognos kommer i december. Det finns alltid en osäkerhet om vad som kan bli resultatet av de kommande prognoserna. Pensionskostnaderna har ökat de senaste åren. KPA:s beräkning av pensionsskulden var högre än tidigare prognos men även de löpande kostnaderna vara högre. I december görs en ny prognos och det finns en risk att kostnaderna kan bli ytterligare högre än de budgeterade. Statsbidraget till kommuner för ökat bostadsbyggande är svårt att förutse. I prognosen är det beräknat till 15,0 mnkr. Det bedöms som en försiktig prognos det finns en möjlighet att det slutliga statsbidraget kan bli högre. Risk- och känslighetsanalys Positiv risk Negativ risk Förändrad skatteintäktsprognos Ökande pensionskostnader Statsbidraget till kommuner för ökat bostadsbyggande Summering: Tabellen redovisas i tusentals kronor (tkr) Prognos Årsprognosen för finansförvaltningen ett överskott på 6,9 mnkr, vilket är oförändrat jämfört med föregående prognos. Föregående månads prognos Prognos helår 2017 Förändring Prognos, specificerad Skatteprognosen var bättre än tidigare prognos Pensionsberäkningen var högre än tidigare beräknat Statsbidrag för ökat bostadsbyggande Summa Prognos Tabellen redovisas i tusentals kronor (tkr) Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron under perioden januari-september var för kommunen som helhet 7,3 procent, en minskning med 0,2 procentenheter jämfört med samma period förra året (7,5 procent). Sjukfrånvaron var på kof 5,1 procent, ksf 3,8 procent, sof 7,3 procent, sbf 4,0 Page 143 of 483

144 20 procent, ubf 7,6 procent och äf 8,8 procent. Jämfört med samma period förra året minskade sjukfrånvaron inom samtliga förvaltningar med undantag av sbf som hade oförändrad sjukfrånvaro. Befolkning Under september månad ökade Haninge kommuns befolkning med 66 invånare till Det är den minsta ökningen under året. Det är ett positivt födelseöverskott och invandringsöverskott som bidrar till befolkningsökningen i september. Däremot så har kommunen ett negativt flyttnetto för inrikes in- och utflyttningar. Under september föddes 77 barn och 42 personer dog. Invandringsöverskottet var 82 personer och inrikes flyttnetto var minus 62 personer. Justeringspost 11 personer. Från årsskiftet är befolkningsökningen personer. Arbetslöshet I september var 7,3 procent av Haninge kommuns arbetskraft, år, inskrivna som arbetslösa hos arbetsförmedlingen. Det är en ökning med 0,6 procent jämfört med samma månad föregående år. Stockholms län låg 1,2 procentenheter lägre än Haninge och riket låg 0,1 procentenheter högre. Ungdomsarbetslösenheten, dvs. arbetskraften i åldern år, var 8,9 procent i Haninge i september. Det är oförändrat jämfört med samma månad föregående år. I Stockholms län var ungdomsarbetslösheten lägre, 7,0 procent, medan rikets var högre, 10,4 procent. Finansiell rapport Tornberget Fastighetsförvaltning har sedan april 2016 i sin helhet övertagit kommunens externa upplåning. Syftet var att trygga Tornbergets möjlighet att göra skattemässiga avdrag för dessa lån. Kommunen har tecknat borgen för dessa lån. Tornberget har antagit kommunens finanspolicy och uppfyller den inom samtliga delar. Kommunens upplåning är sedan april 2016 noll och finansrapporten innehåller därför endast en redovisning av likviditeten. Enligt kommunens finanspolicy ska likviditetsreserven vara minst 250,0 mnkr. Per 31 oktober 2017 är likviditetsreserven 754,0 mnkr (aktuell likviditet 604,0 mnkr samt bekräftade ej utnyttjade löften 150,0 mnkr) och uppfyller därmed finanspolicyns krav. Magnus Gyllestad Kommundirektör Jörn Karlsson Ekonomidirektör Page 144 of 483

145 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Ekonomiavdelningen KS 2017/533 Handläggare Jörn Karlsson, ekonomidirektör Hemställan från kultur- och fritidsnämnden om att få överföra medel från investeringsramen 2018 till konstgräsplan på Haningevallens idrottsplats Sammanfattning Kultur- och fritidsnämnden beslutade , 118, om att hemställa till kommunfullmäktige om att få överföra tkr av investeringsramen 2018 från att gälla konstgräsplan på Lyckeby idrottsplats till att gälla konstgräsplan på Haningevallens idrottsplats. Kommunfullmäktige har i Mål och budget tilldelat kultur- och fritidsnämnden tkr i investeringsmedel avseende en konstgräsplan på Lyckeby idrottsplats år Kultur- och fritidsnämnden har i samråd med den största förening som verkar i Lyckebyområdet, Vendelsö IK, funnit att tidpunkten för att anlägga en konstgräsplan i Lyckeby har en lägre prioritet än att anlägga en konstgräsplan på Haningevallens nuvarande naturgräs under år Detta eftersom bygget av en ny idrottshall, vid Lyckeby idrottsplats, kommer att pågå under större delen av 2018 och den nya konstgräsplanen inte kan påbörjas medan bygget av idrottshallen pågår. Det finns en risk att planen tar skada av lagring eller transporter till och från byggarbetsplatsen. Däremot ser såväl kultur- och fritidsnämnden som föreningen att Haningevallen, där föreningen redan har café och omklädningsrum, skulle kunna bli en mer effektivt använd fotbollsplan vid utbyte av naturgräs till konstgräs. Vendelsö IK:s styrelse menar också att Haningevallen kan bli en fin samlingsplats för föreningens medlemmar vilket skulle gynna föreningens verksamhet i stort och vara bidragande till utökad sammanhållning i föreningen. Kultur- och fritidsnämnden anser att det tidsmässigt lämpar sig bättre att anlägga konstgräs på Lyckeby idrottsplats under år 2019 och nämnden avser därför att aktualisera behovet av konstgräsplan på Lyckeby idrottsplats i yttrandet om Mål och budget istället. Det är fortfarande väsentligt att konstgräs finns i tillgå i nära anslutning till skolor med syftet att möjliggöra såväl rörelse under skoltid som spontan- och föreningsnyttjande på fritiden. POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST haningekommun@haninge.se Page 145 of 483

146 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Ekonomiavdelningen KS 2017/533 Handläggare Jörn Karlsson, ekonomidirektör Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen har inget att erinra mot förslaget. Dock bör det tilläggas att det inte finns någon garanti för kultur- och fritidsnämnden att få investeringsanslag till konstgrås på Lyckeby idrottsplats i Mål och budget Underlag för beslut - Protokoll från Kultur- och fritidsnämnden , 118 inkl ersättaryttrande Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar 1. Kultur- och fritidsnämndens hemställan om att få överföra tkr av investeringsramen 2018 från att gälla konstgräsplan på Lyckeby idrottsplats till att gälla konstgräsplan på Haningevallens idrottsplats, godkänns. Magnus Gyllestad Kommundirektör Jörn Karlsson Ekonomidirektör Expedieras: Akt För verkställighet: Kultur- och fritidsnämnden För kännedom: Ekonomiavdelningen Page 146 of 483

147 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsnämnden Protokollsutdrag 1 (2) Sammanträdesdatum Dnr KOFN 2017/ Omprioritering av investering konstgräs från Lyckeby till Haningevallen Sammanfattning Kommunfullmäktige har i Mål och budget tilldelat kultur- och fritidsnämnden tkr i investeringsmedel avseende en konstgräsplan på Lyckeby idrottsplats år Nämnden finner i samråd med den största förening som verkar i Lyckebyområdet, Vendelsö IK, att tidpunkten för att anlägga en konstgräsplan i Lyckeby har lägre prioritet än att anlägga en konstgräsplan på Haningevallens nuvarande naturgräs under år Detta eftersom bygget av en ny idrottshall förmodligen kommer att pågå under större delen av 2018 och risk finns att den nya konstgräsplanen inte kan vara tillgänglig medan bygget av idrottshallen pågår. I värsta fall tar planen skada av lagring eller transporter till och från byggarbetsplatsen. Däremot ser såväl nämnden som föreningen att Haningevallen, där föreningen redan har café och omklädningsrum, skulle kunna bli en mer effektivt använd fotbollsplan vid utbyte av naturgräs till konstgräs. Vendelsö IK:s styrelse menar också att Haningevallen kan bli en fin samlingsplats för föreningens medlemmar vilket skulle gynna föreningens verksamhet i stort och vara bidragande till utökad sammanhållning i föreningen. Inför anläggandet av nya fotbollsplaner är det väsentligt att genomföra en fördjupad analys av mark- och parkeringsförutsättningar. Tidsmässigt lämpar sig därför ett anläggande på Lyckeby idrottsplats bättre under år 2019 och nämnden avser därför att aktualisera behovet av konstgräsplan på Lyckeby idrottsplats i yttrandet om Mål och budget istället. Det är fortfarande väsentligt att konstgräs finns i tillgå i nära anslutning till skolor med syftet att möjliggöra såväl rörelse under skoltid som spontant- och föreningsnyttjande på fritiden. Underlag för beslut - Mål och budget (finns att läsa på haninge.se) Utdragsbestyrkande Page 147 of 483

148 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kultur- och fritidsnämnden Protokollsutdrag 2 (2) Sammanträdesdatum Förslag till beslut 1. Kultur- och fritidsnämnden hemställer till kommunfullmäktige om att få överföra tkr av investeringsramen 2018 från att gälla konstgräsplan på Lyckeby idrottsplats till att gälla konstgräsplan på Haningevallens idrottsplats. Överläggningar i arbetsutskottet Ärendet överlämnas till nämnden utan eget ställningstagande. Överläggningar i nämnden Christer Erlandsson (S) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Särskilda yttranden John Lind (V) medges lämna ett ersättaryttrande till protokollet (bilaga). Nämndens beslut 1. Kultur- och fritidsnämnden hemställer till kommunfullmäktige om att få överföra tkr av investeringsramen 2018 från att gälla konstgräsplan på Lyckeby idrottsplats till att gälla konstgräsplan på Haningevallens idrottsplats. Expedieras: Akt, KS För verkställighet: För kännedom: Linn Eriksson Utdragsbestyrkande Page 148 of 483

149 Page 149 of 483

150 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Ekonomiavdelningen KS 2017/544 Handläggare Jörn Karlsson, ekonomidirektör Revidering av finanspolicy Sammanfattning Nuvarande finanspolicy i är beslutad i kommunfullmäktige , 186. Då finansmarknaden förändras är målsättningen att kommunens finanspolicy ska omprövas vid behov, dock minst en gång per mandatperiod, vilket innebär att det är tid för en revidering. Det som hänt sedan 2011 är att kommunens låneskuld för verksamhetslokalerna är övertagen av Tornberget. Det innebär att kommunen idag inte har några egna lån. Vidare har kommunen i dag en likviditet som skulle kunna placeras till en bättre ränta än på koncernkontot. Kommunstyrelseförvaltningen har nu tagit fram ett förslag till ny finanspolicy. Eftersom Tornberget använder samma finanspolicy som kommunen så har förslaget till reviderad finanspolicy för Haninge kommun tagits fram tillsammans med Tornberget. De stora förändringarna mot nu gällande finanspolicy är följande: - Definitionen på kassalikviditeten har tydliggjorts. (avsnitt 4.2) - Den maximala löptiden för korta placeringar har utökats från ett år till tre år. Med dagens ränteläge är det svårt att hitta korta placeringar till en fördelaktig ränta under ett år. (avsnitt 4.5) - Refinansieringsrisken, dvs spridning av kapitalbindningen i tid, har förändrats i syfte att kunna förlänga kapitalbindningen. (avsnitt 5.2.1) - Den maximala snitträntebindningen har förlängts från fyra till fem år. Syftet är även här att vid behov kunna förlänga löptiderna. - Ett nytt avsnitt finns som beskriver motpartsrisk vid upplåning (avsnitt 5.2.4). Även i andra avsnitt så har motparten bank förtydligats med att banken också skall ha en viss nivå på kreditvärdigheten. - Avsnittet om derivat är omskrivet och förtydligat när detta får användas (avsnitt 5.3) I övrigt är förändringarna mer av redaktionell karaktär. Det som ska beslutas är finanspolicyn. Dokumentet Riktlinjer för Haninge kommuns finanspolicy, följer med ärendet för kännedom och kommer att fastställas av kommundirektören. POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST haningekommun@haninge.se Page 150 of 483

151 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Ekonomiavdelningen KS 2017/544 Handläggare Jörn Karlsson, ekonomidirektör Underlag för beslut - Finanspolicy Haninge kommun - Riktlinjer för Haninge kommuns finanspolicy Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar 1. Förslaget till reviderad finanspolicy godkänns 2. Nuvarande finanspolicy beslutad , 186, upphör att gälla Magnus Gyllestad Kommundirektör Jörn Karlsson Ekonomidirektör Expedieras: Akt För verkställighet: Ekonomiavdelningen För kännedom: Alla nämnder och Tornberget Page 151 of 483

152 FINANSPOLICY Haninge kommun Antagen av kommunfullmäktige, 2017-XX-XX, XXX Sida 1 av 7 Page 152 of 483

153 1. Finanspolicyns syfte Finanspolicyn anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen ska bedrivas. Med finansverksamhet avses likviditetsförvaltning, finansiering och borgen. De kommunala företagen inom kommunkoncernen ska fastställa en finanspolicy enligt de ägardirektiv som fastställts på respektive företags bolagsstämma. Syftet med denna finanspolicy är att: Fastställa finansverksamhetens mål Fastställa ramar för hur finansverksamheten ska organiseras Fastställa ramar för begränsning av de finansiella risker som förekommer i finansverksamheten Fastställa ramar för rapportering och uppföljning av finansverksamheten Säkerställa att finansverksamheten bedrivs med en god intern kontroll 2. Finansverksamhetens mål Finansverksamhetens mål är att: Säkerställa kommunens betalningsförmåga på kort och lång sikt Inom finanspolicyns ramar uppnå bästa möjliga finansnetto 3. Organisation och ansvarsfördelning Nedan framgår fördelningen av ansvar mellan kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Delegering av beslutsrätt från kommunfullmäktige till kommunstyrelsen framgår av kommunstyrelsens reglemente. Delegering av beslutsrätt från kommunstyrelsen till delegat framgår av kommunstyrelsens delegationsordning. 3.1 Kommunfullmäktiges ansvar Kommunfullmäktige ska minst en gång årligen fatta beslut om: Låneram för kommunens upplåning inklusive utlåning till kommunens företag. Detta görs vanligen i samband med fastställande av kommunens mål och budget Kommunfullmäktige ska vid behov, dock minst en gång per mandatperiod fatta beslut om: Finanspolicy med eventuella revideringar Sida 2 av 7 Page 153 of 483

154 3.2 Kommunstyrelsens ansvar Kommunstyrelsen ska: Vid behov, dock minst en gång per mandatperiod lämna förslag till kommunfullmäktige om revideringar av kommunens finanspolicy Löpande följa kommunens finansiella verksamhet via rapportering från finansförvaltningen Besluta om tillfälliga avvikelser från finanspolicyn om särskilda skäl föreligger 3.3 Kommundirektörens ansvar Kommundirektören ska: Fastställa riktlinjer för den operativa finansverksamheten och som säkerställer en god intern kontroll och att reglerna i kommunens finanspolicy efterlevs 4. Likviditetsförvaltning 4.1 Målsättning Mål för likviditetsförvaltningen är att: Kommunens likviditet ska vara tillfredsställande Betalningsberedskapen för kommunen ska vara tillfredsställande 4.2 Betalningsberedskap Kommunen ska ha tillgängliga likvida medel, dvs. tillgångar i kassa och bank och som motsvarar en betalningsberedskap om minst 30 betalningsdagar. Kassalikviditeten 1 ska alltid vara minst 60 %. Likviditetsöverskott som inte är tillfälligt - utöver den likviditet som erfordras för att upprätthålla ovanstående betalningsberedskap - ska användas för att minska kommunens låneskuld. Tillgängliga likvida medel definieras som: Kassa och bank Outnyttjade kreditlöften Finansiella tillgångar som kan omsättas till likviditet inom tre bankdagar 4.3 Koncernkonto Kommunen och de helägda kommunala företagens likvida medel och betalningsflöden ska samordnas i ett gemensamt koncernkontosystem. 1 Kassalikviditet definieras som kassa/bank plus korfristiga fordringar dividerat med kortfristiga skulder. Sida 3 av 7 Page 154 of 483

155 4.4 Utlåning till kommunens företag Utlåning till kommunens företag grundar sig på de ramar som kommunfullmäktige beslutar. Utlåning ska ske till marknadsmässiga villkor. 4.5 Förvaltning av kortfristig likviditet Kortfristig likviditet ska placeras på koncernkonto eller i nedanstående tillåtna finansiella instrument och godkända motparter. Likviditetsportföljens genomsnittliga löptid får ej överstiga ett år. Löptiden för placerade medel får ej överstiga tre år. Placerade medel ska kunna omvandlas till likviditet inom fem bankdagar. För placering av tillfällig överskottslikviditet är följande instrument tillåtna: Räntebärande papper Bankinlåning Godkända motparter vid placeringar För placering av tillfällig överskottslikviditet är följande motparter tillåtna: Svenska staten Kommuninvest Svenska kommuner och landsting Av kommun eller landsting hel- eller delägda företag. Ägarandelen ska vara minst 50 %. Banker med bästa korta kreditvärdighet samt lägst A (Standard&Poor s) eller A3 (Moody s) avseende lång kreditvärdighet. Placeringar får endast ske i svenska kronor. 5. Finansiering Kommunfullmäktige fattar årligen beslut om ramar för långfristig upplåning inför det kommande budgetåret. Upplåning får endast ske i nedanstående tillåtna instrument och motparter. För upplåning av kortfristig och långfristig finansiering är följande instrument tillåtna: Checkkredit Lån mot låneavtal Vid upplåning är följande motparter tillåtna: Kommuninvest Banker med bästa korta kreditvärdighet samt lägst A (Standard&Poor s) eller A3 (Moody s) avseende lång kreditvärdighet. Sida 4 av 7 Page 155 of 483

156 5.1 Målsättning Mål för kommunens skuldförvaltning är att: Säkerställa kommunens betalningsförmåga på kort och lång sikt Inom finanspolicyns ramar minimera kommunens räntekostnader 5.2 Riskhantering Refinansieringsrisk För att minska finansieringsrisken ska kapitalbindningen i låneportföljen spridas över tid enligt nedanstående normportfölj. Kapitalbindning Min Max <1 år 0% 40% 1-3 år 0% 30% 3-5 år 0% 30% 5-7 år 0% 30% >7 år 0% 30% Ränterisk För att begränsa ränterisken ska räntebindningstiden i låneportföljen spridas över tid enligt nedanstående normportfölj. Räntebindning Neutral Min Max <1 år 35% 20% 50% 1-3 år 20% 10% 30% 3-5 år 15% 5% 30% 5-7 år 15% 5% 25% > 7 år 15% 5% 25% Snitträntebindning (år) Valutarisk Upplåning i annan valuta än svenska kronor är inte tillåten Motpartsrisk För att hantera motpartsrisken ska endast motparter med god kreditvärdighet användas, motsvarande A enligt Standard & Poor s eller A3 enligt Moody s. Upplåning från en enda enskild kreditgivare ska i möjligaste mån undvikas. 5.3 Derivatinstrument Derivatinstrument får användas i samband med upplåning under förutsättning att: Avsikten med derivatinstrumentet är att uppnå önskad räntebindning på låneportföljen Risken i låneportföljen minskar Sida 5 av 7 Page 156 of 483

157 Det finns kompetens och rutiner för att hantera derivatinstrument Den underliggande finansieringen och räntederivatet har samma räntebas, normalt 3 månaders Stibor. Derivatinstrument får inte användas i syfte att ta positioner på marknaden eller att utnyttja arbitrage Godkända derivatinstrument Följande derivatinstrument är tillåtna: Ränteswap Terminskontrakt Räntetak Räntekorridor (räntetak i kombination med räntegolv) Godkända motparter För derivatinstrument är följande motparter tillåtna: Kommuninvest Banker med bästa korta kreditvärdighet samt lägst A (Standard&Poor s) eller A3 (Moody s) avseende lång kreditvärdighet. 5.4 Leasing Förutom regelrätta lån kan finansiering ske i form av leasing. Detta kan t.ex. ske vid inköp av fordon, maskiner eller inventarier. Om leasing används som finansieringsform ska detta handläggas av den centrala ekonomiavdelningen. 6. Rapportering Kommunstyrelsen ska två gånger per år, vid tertialuppföljning och årsbokslut, lämna en rapport till kommunfullmäktige avseende kommunens finansverksamhet. Rapporten ska minst innehålla följande uppgifter: Aktuell likviditetssituation Placeringsportföljens volym, instrument och motparter Skuldportföljens volym, instrument och motparter Skuldportföljens kapitalbindning i förhållande till normportföljen Skuldportföljens räntebindning i förhållande till normportföljen Skuldportföljens genomsnittliga räntesats Skuldportföljens derivat fördelat på instrument och motparter Kommunens borgensåtaganden fördelade på respektive motpart Sida 6 av 7 Page 157 of 483

158 Eventuella avvikelser från finanspolicyn Kommunstyrelsen ska för egen del få motsvarande rapport, exklusive borgensåtaganden vid sina månatliga uppföljningar. Sida 7 av 7 Page 158 of 483

159 Riktlinjer för Haninge kommuns finanspolicy Antagen av kommundirektör, 2017-xx-xx, Sida 1 av 7 Page 159 of 483

160 Haninge kommuns verksamhet på de finansiella marknaderna ska präglas av helhetssyn, samordning, låg risk och aktiv omvärldsbevakning. Förändringarna inom det finansiella området är stora och de förändras snabbt. Penning- och kapitalmarknaden expanderar, internationaliseras och blir allt mer komplexa. För att dra fördel av den finansiella utvecklingen krävs att kommunens finansiella verksamhet bedrivas enligt en strategi som garanterar att tillgångar och skulder hanteras på ett effektivt sätt. Strategin måste även vara flexibel så att inga möjligheter utestängs. För att hantera ovanstående har kommunfullmäktige fastställd en finanspolicy 2017-xx-xx xx. Förklaringar till finanspolicyn, här kallat riktlinjer, beslutas av kommundirektören. 1. Organisation och ansvarsfördelning I finanspolicyn framgår fördelningen av ansvaret mellan kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och kommundirektören. I övrigt framgår det i kommunstyrelsens reglemente och kommunstyrelsens delegationsordning vilka som har rätt att besluta i finansieringsfrågor. Ekonomidirektören har det övergripande ansvaret för de ekonomiska frågorna i kommunen. Organisatoriskt ansvarar ekonomiavdelningen för finansförvaltningen vars uppgifter består i att: Löpande hantera finansverksamheten inom kommunen Föreslå uppdateringar av finanspolicy samt riktlinjer och tillämpningar Bistå i beredning av ärenden inom det finansiella området Löpande följa upp och föreslå förändringar av fastställda riskbegränsningar Tillhandahålla den rapportering och information som behövs för att kommunstyrelsen ska kunna fullgöra sin uppgift Administrera lån mot extern motpart enligt lagar och regler, exempelvis gatu- och VA-lån Upprätthålla kontakter med banker och finansiärer och tillse att kommunen erhåller de banktjänster som behövs för verksamheterna 2. Likviditetsförvaltning Likviditetsförvaltningens syfte är att effektivisera in- och utbetalningarna och därmed ange betalningsberedskapen. Planering av likviditet ska samordnas med övrig ekonomisk planering. En årsbudget i balans är inte en garanti för att betalningsberedskapen är tryggad under hela året och inte heller att betalningsströmmarna utnyttjas effektivt ur penninghanteringssynpunkt. En väl fungerande likviditetsförvaltning beskriver det ekonomiska kapitalets kretslopp i kommunen och ger underlag att: Beskriva och planera likviditetsmässiga konsekvenser av olika beslut Bevaka och styra in- och utbetalningar för att undvika likviditetsbrist Utnyttja möjligheter till kvittningsförfaranden Förutse när likviditetsöverskott/underskott inträffar för att i god tid planera för kortsiktiga finansieringsåtgärder Planeringen ska ske såväl på kort som lång sikt Sida 2 av 7 Page 160 of 483

161 Betalningsberedskap Rutiner ska utformas så att kommunen får betalt för sålda varor och tjänster så snart som möjligt. För utbetalningar gäller att de utförs på rätt dag. Betalningsflödena ska samordnas i kommunens koncernkontosystem. Alla betalningar ska utföras i kommunens koncernkontosystem. För in- och utbetalningar gäller de regler som är fastställda i gällande attestreglemente. För inbetalningar gäller även regler för fakturering och krav. Utbetalningar Utbetalningar ska ske på förfallodagen enligt överenskomna betalningsvillkor. Följande villkor om betalning ska normalt gälla vid avtal om leverans av vara eller tjänst till kommunen och ska anges vid alla beställningar: Betalning sker 30 dagar efter fakturans ankomst eller godkänd leverans. Om fakturan kommer före leverens, sker betalning 30 dagar efter godkänd leverans Fakturaavgift eller liknande accepteras inte Förskottsbetalning accepteras vanligtvis inte Inbetalningar Kommunens faktura ska spegla vad som avtalats. Kredittiden ska generellt vara så kort som möjligt för att minimera kapitalbindning och riskexponering i kundfordringar. Detta uppnås på bästa sätt genom att kommunen, där det är möjligt, förskottsdebiterar leveranser. Där avtal saknas ska förfallodagen anses vara fakturans utskriftsdatum + 30 dagar. Infaller detta förfallodatum på icke bankdag justeras datumet till närmast efterföljande bankdag. Haninge kommun har möjlighet att debitera faktureringsavgift för utsänd pappersfaktura, dock ej för elektronisk faktura. En betalningspåminnelse är en skriftlig påstötning innan inkassokrav. Betalningspåminnelsen ska tydligt förmedla fordran är förfallen och att kommunen emotser betalning snarast. Påminnelsen bör skickas sju dagar efter förfallodagen. Kommunen kan debitera kostnadsersättning för utsändandet av påminnelsen, i de fall det är avtalat. Dröjsmålsränta kan debiteras när kunden inte betalar en skuld i tid, detta enligt räntelagen eller enligt avtal. Dröjsmålsränta debiteras fr.o.m. första dagen efter förfallodatum t.o.m. betalningsdatum. Räntefakturering kan ske då betalning av kommunens fordran skett för sent. Debitering av dröjsmålsräntebelopp kan ske i eventuellt utställt inkassokrav. Ekonomiavdelningen ansvarar för kommunens dröjsmålsräntefakturering. Sida 3 av 7 Page 161 of 483

162 Kravhantering Ekonomiavdelningen har det övergripande och samordnande ansvaret för kommunens kundoch kravreskontra. Inkassokrav ska utsändas för förfallna fordringar som inte är tvistiga. Inkassokravet bör skickas 10 dagar efter utsändandet av betalningspåminnelse och i förekommande fall 10 dagar efter förfallodagen i de fall påminnelse ej utsändes. Den i inkassokravet angivna tidsfristen för invändningar ska vara minimum 8 dagar. För upprättande och utsändande av skriftligt inkassokrav debiteras en avgift enligt lagen om ersättning för inkassokostnader mm. Anstånd och upprättande av amorteringsplan Anstånd och amorteringsplaner får endast beviljas av ekonomiavdelningen. Möjlighet till beviljande av enstaka anstånd finns. Anstånd får maximalt godkännas på två månader från fakturans ursprungliga förfallodatum. Vid begäran om längre anstånd ska en amorteringsplan upprättas i stället. Vid beviljande av anstånd bör skriftlig bekräftelse som visar överenskomna villkor utsändas till kunden och notering ska göras i kundreskontran. Beviljande av anstånd förutsätter normalt att kunden tidigare inte har brutit tidigare överenskommelser om anstånd eller amorteringsplan. Betalning ska i normalfallet ske före nästa fakturas förfallodag vid löpande leveranser. Om en kund delbetalar sin faktura utan att ha fått anstånd beviljat av ekonomiavdelningen, ska kommunen agera omedelbart och utsända betalningspåminnelse till kunden. Möjlighet till beviljande av enstaka amorteringsplan finns. Amorteringsplan får av handläggare på ekonomiavdelningen upprättas på max 12 månader från förfallodatum, längre amorteringsplan än 12 månader kräver godkännande från chef för redovisningsenheten. Vid beviljande av amorteringsplan ska skriftlig amorteringsplan som visar överenskomna villkor. Det förutsätter dessutom i normalfallet att kunden inte tidigare har brutit överenskommelser om anstånd eller amorteringsplan och att första delbetalningen sker före nästa fakturas förfallodag. Vid beviljande av amorteringsplan ska dröjsmålsränta debiteras från ursprunglig förfallodag tills full betalning sker. Därutöver ska avgift för upprättande av amorteringsplan debiteras, enligt vid var tid gällande lag och förordning. I förekommande fall ska i amorteringsplanen även medtagas övriga avgifter och utlägg såsom inkassokravsavgift och avgifter vid kronofogdemyndighet. Grund för leveransvägran är att kunden bryter mot gällande leveransavtal i vilket det ska vara reglerat att förfallna obetalda fordringar är att betrakta som ett väsentligt avtalsbrott, vilket är grund för avbrytande av leveransen enligt avtalet. Nämnd som ansvarar för verksamhet där särskild lagreglering föreligger, ansvarar för och ska upprätta rutinbeskrivning för varje sådan rutin. Sida 4 av 7 Page 162 of 483

163 Avskrivning av fordran Att en fordran avskrivs bokföringsmässigt innebär inte att kommunens fordran gentemot gäldenären upphör. Avskrivningen hör samman med värderingen av kommunens tillgångar där fordringar ingår som en del av tillgångsmassan. Även om kommunen avskriver en fordran rent bokföringsmässigt, så finns fordran ändå kvar. Denna kan utfås om gäldenären kommer i en bättre ekonomisk ställning eller om kommunen i framtiden har möjlighet att använda fordringen för exempelvis kvittning. Haninge kommuns fordringar ska endast avskrivas förmögenhetsrättsligt då fysisk eller juridisk person upphör att existera och fordran ej kan utfås på något annat sätt. Beslut om avskrivning tas enligt fastställd delegationsordning. Utlåning Vid utlåning till kommunens företag eller mot extern motpart, exempelvis gatu- och VA-lån, ska räntan i huvudsak baseras på marknadsräntan, dvs. vad kommunen själv får betala för sin egen upplåning. Den räntesats som låntagaren betalar ska även täcka kommunens administrativa kostnader för upplägg och hantering. Förvaltning av kortfristig likviditet Kortfristig likviditet ska placeras antingen på koncernkonto eller i tillåtna instrument och hos godkända motparter. Likviditetsportföljens genomsnittliga löptid får ej överstiga ett år. Löptiden för placerade medel får ej överstiga tre år. Placerade medel ska kunna omvandlas till likviditet inom fem bankdagar. 3. Finansiering Upplåning ska alltid ske med beaktande av kommunfullmäktiges beslutade låneramar, likviditetsplanering, ränteläge, räntebindningstider samt investeringstakt. Godkända instrument finns angivna i finanspolicyn. Kortfristig upplåning Med kortfristig upplåning avses lån med en löptid upp till ett år. Lån får upptas dels för att utjämna likviditetssvackor och dels i avvaktan på lämplig tidpunkt för omplacering till långfristigt lån. Långfristig upplåning Men långfristig upplåning avses lån med en löptid över ett år. Lånen tas i huvudsak upp för att finansiera investeringar. Vid upplåning ska kommunen begära in anbud från flera långivare. Riskhantering All form av ekonomisk verksamhet innebär alltid ett visst mått av finansiellt risktagande. Genom en aktiv finansförvaltning skapas möjligheter till ett rationellt hanterande av risker med beaktande av den kostnad som det medför att minska eller eliminera riskerna. En spridning av riskerna på flera aktörer är önskvärt. Sida 5 av 7 Page 163 of 483

164 Kommunens finansiella risker utgörs främst av: Likviditetsrisk Finansieringsrisk eller refinansieringsrisk Ränterisk Motpartsrisk Operativa risker Valutarisk Likviditetsrisk Risken för att inte ha tillräcklig betalningsberedskap för att kunna möta planerade och/eller oförutsedda utgifter. Med god betalningsberedskap avses att alltid ha tillgängliga likvida medel motsvarande minst 30 betalningsdagar. Finansieringsrisk eller refinansieringsrisk Risken för att vid varje givet tillfälle inte få tillgång till nödvändig finansiering för befintliga eller nya lån eller att refinansiering endast kan ske med kraftigt ökade kostnader som följd. Finansieringsrisken ökar om en större del av skuldportföljen förfaller vid ett eller några enstaka tillfällen. I finanspolicyn är kapitalbindningen maximerad till 40 % av låneskulden som får förfalla under ett år. Ränterisk Risken för att förändringar i räntenivån påverkar negativt genom ökade räntekostnader. Ränterisken uppstår då räntan på olika löptider, avkastningskurvan, rör sig från en given nivå. Exponering för ränterisk uppstår om man har räntebärande skulder i portföljen. Motpartsrisk Risken för att motparten i en finansiell transaktion inte kan fullfölja sina åtaganden att betala eller leverera. Tillåtna motparter framgår av finanspolicyn. Operativ risk Risk för förlust/skada som uppstår till följd av att t.ex. interna processer eller rutiner inte är ändamålsenliga eller felaktiga, mänskliga fel, felaktiga system eller brister i legal hantering. Operativa risker ska minskas genom en väl anpassad intern organisation och god intern kontroll. Valutarisk Risken uppstår bl. a. när valutakurser rör sig mot SEK. Exponering för valutakursrisk uppstår bl. a. om man har kassaflöden, tillgångar eller skulder i annan valuta än SEK. I finanspolicyn framgår att placering och upplåning i annan valuta än svenska kronor är inte tillåten. Om kommunen väntar en inbetalning eller planerar en utbetalning i utländsk valuta ska detta kurssäkras om betalningen uppgår till ett motvärde motsvarande minst 5 mnkr. Derivat Godkända derivatinstrument och motparter finns beskrivna i finanspolicyn. Sida 6 av 7 Page 164 of 483

165 Leasing Leasing och hyrköp är i de flesta fall ekonomiskt ofördelaktigt för kommunen jämfört med ett direkt förvärv. Vid anskaffning av personbilar är dock leasingalternativet ekonomiskt fördelaktigt. Även vid andra investeringar kan leasing vara ett bra finansieringsalternativ. För att få en prövning av det för kommunen fördelaktigaste förvärvsalternativet ska alla leasing- och hyrköpsavtal inlämnas till ekonomiavdelningen för beslut. 4. Rapportering Rapporteringen ska ske enligt finanspolicyn. Finanspolicyn beskriver också innehållet av vad som ska rapporteras. 5. Kontroll För att tillgodose kravet på god kontroll ska avtalsbekräftelser och avräkningsnotor etc. alltid attesteras av annan än handläggande tjänsteman. Detta ska gälla både vid placeringar och upptagande av lån. Attesterna ska följa attestreglementet som är beslutat i kommunfullmäktige och den attestförteckning som är beslutat i kommunstyrelsen vidare i attestreglementet. Sida 7 av 7 Page 165 of 483

166 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (3) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Ekonomiavdelningen KS 2017/436 Handläggare Jörn Karlsson, ekonomidirektör Ansökan om kommunal borgen för Ornö Fiber ekonomisk förening i samband med bidragsfinansierad bredbandsutbyggnad i Haninge kommun Sammanfattning Ornö Fiber Ekonomisk förening har inkommit med en ansökan om borgen för finansieringen av fiberbaserad bredbandsutbyggnad på Ornö med kringliggande öar. Borgensansökan är i på 7,5 mnkr. Ornö Fiber Ekonomisk förening har drygt 450 medlemar. Redan i dag finns totalt 190 färdiga anslutningar och ytterligare 50 förberedda anslutningar. Därutöver finns en potential på ca fastigheter och föreningen räknar med att ca 900 av dessa skall ansluta sig. Ansökan om kommunens borgen (under begränsad tid) föranleds av att stödet från Jordbruksverket utbetalas med fördröjning i förhållande till bolagets utbetalningar. Jordbruksverket och Länsstyrelsen har ställt sig positiv till att utge ett stöd till projektet. Dock innebär regelverket att det erfordras en större volym än vad var och en av öarna representerar. Mot denna bakgrund har föreningen tillsammans med bredbandsföreningarna på Nämdö, Runmarö och Harö valt att bilda ett gemensamt aktiebolag, Stockholms Skärgårdsnät AB, som driver projektet. Kostnaderna för projektet uppgår till totalt 96 mnkr, varav 40 % tas in av medlemmarna i förskott. Resterande 60 % finansieras via stöd från Jordbruksverkets landsbygdsprogram, beslut har fattats i mars 2017 av Länsstyrelsen Stockholm. Detta föranleder behovet av att ta upp ett lån under begränsad tid intill dess att Jordbruksverkets stöd utbetalas. Behovet av lån med kommunens borgen väntas vara från april/maj 2018 sannolikt till slutet av Alternativt, men mindre troligt, uppkommer lånebehovet senare, i maj år 2019, och då kvarstår det fram till december Utbyggnaden berör såväl Värmdö (Runmarö, Nämdö och Harö) som Haninge (Ornö) kommuner. Värmdö kommun har ställt sig positiv till att teckna borgen, dock har formellt beslut ännu inte fattats. En kommun kan knappast rikta borgen till ett geografiskt område utanför den egna kommunen, därmed är det inte tillrådligt att kommunerna tecknar borgen för bolaget Stockholms Skärgårdsnät AB. I stället POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST haningekommun@haninge.se Page 166 of 483

167 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 2 (3) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Ekonomiavdelningen KS 2017/436 Handläggare Jörn Karlsson, ekonomidirektör föreslås att borgen tecknas för var och en av fiberföreningarna. D v s Haninge kommun ställer sin borgen för föreningen på Ornö medan Värmdö kommun tecknar borgen för föreningarna på Runmarö, Nämdö och Harö. Förvaltningens synpunkter Projektet som arbetats fram och presenterats av Stockholms Skärgårdsnät AB och de fyra fiberföreningarna kan bedömas vara kostnadseffektivt, med ideella krafter och en kompetent organisation. Någon alternativ lösning för att genomföra motsvarande utbyggnad är svår att se. Jordbruksverkets stöd är helt avgörande för att det ska kunna genomföras. Kommunstyrelseförvaltningen anser att projektet ryms inom borgenspolicyns princip om att projektet ligger i kommunens egna syften och intressen om att ge möjlighet för fler att bo i Haninges skärgård. I det aktuella projektet handlar det om att gå in temporärt och medverka till att föreningen har rörelsekapital under del av byggtiden, kommunens borgen blir en länk i kedjan för att kunna sy ihop en lösning så att stödet från Jordbruksverket kan tas tillvara och projektet kan realiseras. Sammantaget gör förvaltningen bedömningen att projektet har behov av en kommunal borgen för att kunna garantera en likviditet till lägre kostnad. Efter samråd med den politiska kommunledningen förslår kommunstyrelseförvaltningen att kommunen beviljar Ornö Fiber Ekonomiska förening borgen på 7,5 mnkr och att borgensavgifter tas ut i enlighet med kommunens borgenspolicy. Underlag för beslut - Tjänsteutlåtande Ansökan om kommunal borgen för finansiering fiberbaserad bredbandsutbyggnad - Ornö Fiber Ekonomisk förening - Ansökan om kommunal borgen inkl bilagor Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar Page 167 of 483

168 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 3 (3) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Ekonomiavdelningen KS 2017/436 Handläggare Jörn Karlsson, ekonomidirektör 1. Haninge kommun ingår borgen såsom för egen skuld för Ornö Fiber Ekonomisk förening (orgnr ) låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 7,5 mnkr. 2. Haninge kommuns borgensåtagande tidsbegränsas till Borgensavgift skall årligen utgå på utestående belopp i enlighet med vid för var tid gällande beslut om borgensavgifter i Haninge kommun, för närvarande 0,25 procent per år samt en engångsavgift som för föreningar är 1 procent. Magnus Gyllestad Kommundirektör Jörn Karlsson Ekonomidirektör Expedieras: Akt För verkställighet: Ekonomiavdelningen För kännedom: Ornö Fiber Ekonomisk förening Page 168 of 483

169 13 oktober 2017 Ekonomiavdelningen Jörn Karlsson Kommunstyrelsen Ansökan om kommunal borgen för finansiering fiberbaserad bredbandsutbyggnad - Ornö Fiber Ekonomisk förening Förslag till beslut Komunfullmäktige beslutar 1. Haninge kommun ingår borgen såsom för egen skuld för Ornö Fiber Ekonomisk förening (orgnr ) låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 7,5 mnkr. 2. Haninge kommuns borgensåtagande tidsbegränsas till Borgensavgift skall årligen utgå på utestående belopp i enlighet med vid för var tid gällande beslut om borgensavgifter i Haninge kommun, för närvarande 0,25 procent per år samt en engångsavgift som för föreningar är 1 procent. Bakgrund Ornö Fiber Ekonomisk förening har inkommit med en ansökan om borgen för finansieringen av fiberbaserad bredbandsutbyggnad på Ornö med kringliggande öar. Borgensansökan är i på 7,5 mnkr. Ornö Fiber Ekonomisk förening har idag drygt 450 medlemar. Redan i dag finns totalt 190 färdiga anslutningar och ytterligare 50 förberedda anslutningar. Därutöver finns en potential på ca fastigheter och föreningen räknar med att ca 900 av dessa skall ansluta sig. Ansökan om kommunens borgen (under begränsad tid) föranleds av att stödet från Jordbruksverket utbetalas med fördröjning i förhållande till bolagets utbetalningar. Utbyggnaden av fiber på öarna i fråga bedöms inte kunna genomföras på kommersiella grunder, således erfordras stöd med offentliga medel. Jordbruksverket och Länsstyrelsen har ställt sig positiv till att utge sådant 1 Page 169 of 483

170 stöd. Dock innebär regelverket att det erfordras en större volym än vad var och en av öarna representerar. Mot denna bakgrund har föreningen tillsammans med bredbandsföreningarna på Nämdö, Runmarö och Harö valt att bilda ett gemensamt aktiebolag, Stockholms Skärgårdsnät AB, som driver projektet. Kostnaderna för projektet uppgår till totalt 96 mnkr, varav 40 % tas in av medlemmarna i förskott. Resterande 60 % finansieras via stöd från Jordbruksverkets landsbygdsprogram, beslut har fattats i mars 2017 av Länsstyrelsen Stockholm. Utbetalningen sker dock i efterskott, efter att fakturor betalats. Dessutom utbetalas de sista 20 % först efter godkänd slutbesiktning. Detta föranleder behovet av att ta upp ett lån under begränsad tid intill dess att Jordbruksverkets stöd utbetalas. Behovet av lån med kommunens borgen väntas vara från april/maj 2018 sannolikt till slutet av Alternativt, men mindre troligt, uppkommer lånebehovet senare, i maj år 2019, och då kvarstår det fram till december Projektet innebär en logistisk utmaning, främst på grund av att de bebodda öarna är synnerligen utspridda. Bl a ingår över 100 km sjökabel och nästan 200 landfästen. Vidare är flertalet öar mycket bergiga, vilket gör att det är ganska begränsade sträckor där vanlig schaktning kan komma ifråga. I den mån det är möjligt kommer Vattenfalls stolpar för luftledning att utnyttjas. Utbyggnaden berör såväl Värmdö (Runmarö, Nämdö och Harö) som Haninge (Ornö) kommuner. Värmdö kommun har ställt sig positiv till att teckna borgen, dock har formellt beslut ännu inte fattats. En kommun kan knappast rikta borgen till ett geografiskt område utanför den egna kommunen, därmed är det inte tillrådligt att kommunerna tecknar borgen för bolaget Stockholms Skärgårdsnät AB. I stället föreslås att borgen tecknas för var och en av fiberföreningarna. D v s Haninge kommun ställer sin borgen för föreningen på Ornö medan Värmdö kommun tecknar borgen för föreningarna på Runmarö, Nämdö och Harö. Kommunal borgen Syftet med borgen är att stödja verksamhet som inte bedrivs av kommunen själv, men ur kommunal synpunkt är angeläget och ligger inom kommunens befogenheter. De ändamål som åtagandet gynnar ska alltså sammanfalla med kommunens egna syften och intressen. I enlighet med kommunens borgenspolicy ska kommunens åtagande för föreningar och organisationer tidsbegränsas till längst 10 år och att amortering ska påbörjas inom ett år. Kommunen tar ut en engångsavgift som för föreningar är 1 procent av borgensbeloppet vid tidpunkten för fastställande av borgensbeloppet om inte säkerhet som täcker borgensbeloppet lämnas. Om säkerheten inte täcker hela borgensbeloppet utgår en avgift på mellanskillnaden. Därutöver utgår en årlig borgensavgift på 0,25 procent av kvarvarande skuldbeloppet. 2 (4) Page 170 of 483

171 Risker 40 % av finansieringen tas in från medlemmarna i förskott. En risk kan vara att anslutningsgraden inte blir tillräcklig hög för att kunna uppnå denna finansieringsgrad. I sådant fall kommer bolaget inte att påbörja utbyggnaden. Skulle intresset visa sig lågt på någon av öarna medger projektet att bolaget går vidare och genomför utbyggnaden på andra öar där anslutningsgraden är tillräcklig. En annan risk är att det uppstår merkostnader och att kalkylen om 96 mnkr inte håller. Upphandling för hela projektet sker i god tid före att borgen tecknas och utfallet presenteras för kommunen innan borgenshandlingar undertecknas. I sammanhanget kan konstateras att projektet har en tillräckligt stor volym, för att den ska vara intressant för entreprenörer. Bolaget ska återrapportera till kommunen rörande ekonomin i investeringen under projekttiden, vid borgenstecknandet ska överenskommas om tidpunkt (-er) för återrapportering. Bolaget får inte göra tilläggsbeställningar under projekttiden om dessa riskerar leda till överskridande av borgensbeloppet. Skulle oförutsedda händelser inträffa som gör att borgensbeloppet riskerar överskridas ska detta omedelbart rapporteras till kommunen. I sådant fall ska bolaget prestera åtgärder i syfte att inrymma merkostnaderna inom borgensbeloppet. Efter att investeringsprojektet är slutfört ska det slutrapporteras till kommunen. Vidare kan det finnas en risk att bolagets organisation inte klarar att genomföra investeringen på ett betryggande sätt. Den information som kommit kommunstyrelseförvaltningen till del visar att projektet har en kompetent (samtidigt ideell) organisation. Länsstyrelsens beslut samt underhandskontakter med densamma får anses bekräfta detta. Ansvaret för projektet åvilar i första hand styrelsen i Stockholms Skärgårdsnät AB, som har utsett och kontrakterats projektledare. Till sin hjälp har projektledarna en upphandlingsgrupp, en projekteringsgrupp samt en extern ekonomibyrå. Kommunstyrelseförvaltningens synpunkter Projektet som arbetats fram och presenterats av Stockholms Skärgårdsnät AB och de fyra fiberföreningarna kan bedömas vara kostnadseffektivt, med ideella krafter och en kompetent organisation. Någon alternativ lösning för att genomföra motsvarande utbyggnad är svår att se. Jordbruksverkets stöd är helt avgörande för att det ska kunna genomföras. Kommunstyrelseförvaltningen anser att projektet ryms inom borgenspolicyns princip om att projektet ligger i kommunens egna syften och intressen om att ge möjlighet för fler att bo i Haninges skärgård. I det aktuella projektet handlar det om att gå in temporärt och medverka till att föreningen har rörelsekapital under del av byggtiden, kommunens borgen blir en länk i 3 (4) Page 171 of 483

172 kedjan för att kunna sy ihop en lösning så att stödet från Jordbruksverket kan tas tillvara och projektet kan realiseras. Sammantaget gör förvaltningen bedömningen att projektet har behov av en kommunal borgen för att kunna garantera en likviditet till lägre kostnad. Efter samråd med den politiska kommunledningen förslår kommunstyrelseförvaltningen att kommunen beviljar Ornö Fiber Ekonomiska förening borgen på 7,5 mnkr och att borgensavgifter tas ut i enlighet med kommunens borgenspolicy. Magnus Gyllestad kommundirektör Jörn Karlsson ekonomidirektör 4 (4) Page 172 of 483

173 Ornö Fiber Sida l- av 3 Ekonomisk förening Kommunstyrelsen Haninge kommun Haninge Ansökan om kommunal borgen Borgen avser en checkkredit om 7,5 miljoner avsedd att täcka det likviditetsglapp som uppstår mellan betalning av fakturor och utbetalning av bredbandsstöd under bidragsfinansierad bredbandsutbyggnad inom Haninge kommun. Tidsperiod: Snarast till och med Bakgrund I och med de nya reglerna för bredbandsstöd går det inte längre att få bidrag till små projekt. Villkoret för bidrag är att det inom projektet finns minst 200 hushåll med mantalsskrivna. lnom det område som Ornö Fiber Ekonomisk förening avser täcka återstår cirka 130 hushåll med ma nta lsskrivna. För att kunna nå 200 mantalsskrivna hushåll har därför ett gemensamt projekt startats där fiberföreningarna på Ornö, Nämdö, Runmarö och Harö samarbetar iformen av ett gemensamt ägt aktiebolag, Stockholms Skärgårdsnät AB Det gemensamma aktiebolagets projekt har en budget på ca 90 miljoner och ett beviljat bidrag på 57,5 miljoner. Av dessa belopp utgör utbyggnaden som Ornö Fiber svarar för ca hälften. Projektets slutdatum är med en sista utbetalning av projektstöd 6-9 månader efter projektslut. Likvid itetsbrist Då bidragen betalas ut i efterskott och de sista 20% av bidraget först betalas ut efter slutbesiktning uppstår ett likviditetsproblem. Tidsramen för bygget är ca två år. Med jämt fördelade kostnader innebär det kostnader på ca 4 miljoner per månad. Med en eftersläpning på utbetalning av bidrag och moms på ca 3 månader blir likviditetsbristen ca 1"2 miljoner. Dock är utbyggnaden säsongsanpassad och det medför att enligt våra beräkningar blir likviditetsbristen ca 1-5 miljoner. Det motsvarar också de 20% som utbetalas först efter slutbesiktning. Ornö Fiber Ekonomisk förening OrgNr Ornö info@ornofiber.se Bg Page 173 of 483

174 Ornö Fiber Sida 2 av 3 Ekonomisk förening Då häften av projektet (ca 600 nya anslutningar och ca 1000 nya homes possedl finns i Haninge kommun så av denna likviditetsbrist på 15 miljoner kronor är det Ornö Fiber Ekonomisk förenings uppdrag att lösa hälften dvs 7,5 miljoner kronor. Föreningen har därför ansökt om en checkkredit hos Handelsbanken idalarö på detta belopp. Då räntorinte ären bidragsberättigad kostnad äravsikten med den kommunala borgen att minska räntan på checkkrediten. På så sätt blirdet mera pengaratt bygga för. Riskbedömning För att en fiberutbyggnad inom de olika delområdena skall kunna ske krävs en anslutningsgrad på ca 65%.Yarje delområde bärdå sina egna kostnader. Avsikten äratt inte bygga ide delområden som inte når 65% i anslutningsgrad. På så sätt säkerställs att projektelär 100% finansierat efter slututbeta lningen av bidraget. Varefter nätet byggs skapas ett värde. När nätet är färdigställt finns ett nät som kostat ca 90 miljoner att bygga och som finansierat med 60% i bidrag. Av denna kostnad har ca 45 miljoner investerats i Haninge. Ornö fiber har också ett befintligt nät med 190 fungerande anslutningar och 50 förberedda anslutningar där det fattas grävning på enskild tomtmark som kan användas som säkerhet. Om Ornö Fiber Ekonomisk förening Ornö fiber Ekonomisk förening har i dagsläget drygt 450 medlemmar. Föreningen har i en första etapp byggt ett fibernät på Ornö (Mörbyfjärdens tomtområde) och Mefjärd med ca 200 anslutningar och har samarbete med KOVA (Kyrkviken Ornö VA Samfälliget) för att bygga ytterligare 70 anslutningar runt Kyrkviken på Ornö. Allt detta (Etapp 1)är redan finansierat. Kostnaden för Etappl är ca 13,5 miljoner kronor. Det nya projektet (Etapp 2) omfattar resten av Ornö med kringliggande öar. Vi når då totalt ca 1"600 fastighter och vi räknar med att ca 900 av dessa skallansluta sig. Efter det nya bidragsbeslutet är tillströmningen av nya medlemmar ca 1-0 per vecka. Föreningens ekonomi är god. Föreningen har ca 1,5 miljoner i kassan. Föreningens medlemmar har lagt ner 1"0 000-tals timmar i ideellt arbete för att färdigställa nätet. Om Stockholms Skärgårdsnät AB Stockholms Skärgårdsnät AB ägs till lika delar av bredbandsföreningarna på Ornö, Nämdö, Runmarö och Harö. Det nät Stockholms skärgårdsnät AB bygger är en av de största satsningarna på infrastruktur som skett i Stockholms skärgård. Nätet kommer att ansluta samtliga mantalsskrivna och 1000-tals deltidsboende från Ornö i söder till Harö i norr. Från Edesön i väster till Storö i väster (se bilagd karta). Detta bygge möjliggörs genom att föreningarnas medlemmar bidrar med över 35 miljoner kronor. Till detta kommer bidrag från Jordbruksverket på 57,5 miljoner. Sist men inte minst så bidrar föreningarnas medlemmar med tals timmar ideellt arbete. Ornö Fiber Ekonomisk förening OrgNr Ornö info@ornofiber.se Page 174 of 483

175 Ornö Fiber Sida 3 av 3 Ekonomisk förening Stockholms Skärgårdsnäts styrelse och projektörer arbetar helt ideellt och utför utan ersättning mycket kvalificerade arbeten som normalt skulle kosta tal kronor att köpa. Flera personer arbetar heltid med projektet utan någon som helst ersättning. När nätet är färdigbyggt och projektet är avslutat är avsikten att, så snart regelverket tillåter, överföra ägandet av nätet till respektive förening. Borgensansökan Ornö Fiber Ekonomisk Föreningen ansöker med hänvisning till ovanstående om en kommunal borgen för en checkkredit i Handelsbanken på 7,5 miljoner kronor med syfte att täcka likviditetsbehovet under en bid ragsfinansierad bred bandsutbyggnad inom Haninge kommun. Fiberföreningar på Nämdö, Runmarö och Harö har lämnat in en motsvarande kommunal borgensansökan till Värmdö kommun. På styrelsens uppdrag Ornö Jörgen Strandberg Ordförande, Ornö Fiber Ekonomisk förening Bilagor: Bid ragsansökan med projektbudget Bidragbeslut Likviditetspla n Årsbokslut 2016 Ornö Fiber Ekonomisk förening OrgNr Ornö info@ornofiber.se Bg Page 175 of 483

176 Page 176 of 483

177 Page 177 of 483

178 Page 178 of 483

179 Page 179 of 483

180 Page 180 of 483

181 Page 181 of 483

182 Ansökan om projektstöd Du kan bara få stöd för godkända utgifter som uppstår efter att din ansökan om stöd kommit in till oss. Spara alla underlag för utgifterna i original såsom fakturor och betalningsbevis. Påbörjar du din insats innan du har fått ett beslut gör du det på egen risk. Det innebär att om myndigheten som beslutar om stöd inte beviljar din ansökan får du stå för dina utgifter själv. Du kan läsa mer om stödet och vilka utgifter du kan få stöd för på Jordbruksverkets webbplats, Fiberbaserad bredbandsutbyggnad i Stockholms ytterskärgård Övergripande Ansöker du för egen räkning?: Nej Uppgifter om sökanden Person eller Organisationsnummer Namn Stockholms Skärgårdsnät AB Utdelningsadress Björkö Verkviken 2 Postnummer Postort ORNÖ c/o adress Jörgen Strandberg Telefonnummer - inklusive riktnummer Mobilnummer E-postadress j.strandberg@aimsweden.se Generella uppgifter om ansökan Kommer du att genomföra din investering, projekt eller etableringen på annan adress än din hemadress? Nej Ge en tydlig beskrivning av den planerade investeringen, projektet eller etableringen i odlingslandskapet. Om din ansökan gäller skogliga miljöinvesteringar, skriv endast "skogens miljövärden". Stockholms Skärgårdsnät AB ägs av Fiber- och Bredbandsföreningarna i Harö, Runmarö, Nämdö och Ornö. Denna ansökan ersätter den av Nämdö Fiber Ekonomisk Förening tidigare inlämnade ansökningen med journalnummer Se bilagd ansökan om överlåtelse. Stockholms Skärgårdsnät AB ansöker härmed om projektstöd för att kunna fortsätta utbyggnaden av fibernätet i Stockholms yttre skärgårdar från Harö i norr via Runmarö och Nämdö ner till och med Ornö med kringliggande öar. Vi ansöker om ett belopp på 60 % av kronor (dvs ett stödbelopp om kr) för hela området, se bifogad fil "Karta för utbyggnad fiberbaserat bredband - Stockholms Skärgårdsnät AB". Som underlag för kostnadsberäkning av ansökan har Stockholms Skärgårdsnät genomfört egna studier med erfarna projektörer, baserade på tidigare utbyggnader av över 500 fiberanslutningar i denna del av skärgården. Dessutom har i vissa fall även externa konsulter anlitats (Access Gate AB, KTEC AB, RALA och Kustbandet). Målet är att bygga robusta nät i enlighet med PTS och SSNf rekommendationer och att göra det Page 182 of 483

183 med kvalitetssäkrade processer. Projektet kommer att drivas i enlighet med PPS projektstyrningsmodell. Det innebär att projektet har en väldefinierad besluts- och kontrollstruktur. I områdena Runmarö, Nämdö och Ornö finns redan idag påbörjade och till stora delar färdigställda fibernät. Dessa är byggda med stöd från SJV och är förberedda för den nu planerade utbyggnaden med befintliga nodhus och till viss del även med installerad matningsfiber. Idag finns det totalt över 330 färdiga anslutningar och ytterligare 250 anslutningar som beräknas klara inom kort. Dessa färdiga eller redan påbörjade områden inkluderas givetvis inte i vår ansökan om stöd. Totalt finns det idag närmare 1500 ytterligare intressenter och området har en total potential på över 2200 ytterligare anslutningar. Av dessa möjliga ytterligare anslutningar är 209 bofasta hushåll (349 bofasta personer), varav vi räknar med att ansluta 209 hushåll (100 %). Dessutom finns över 150 företag i området. Antalet bofasta hushåll är i enlighet med folkbokföringen hösten Observera att dessa siffror dock ej stämmer överens med siffrorna från PTS ansökningskartor. Det kan även noteras att tillgängligheten av fiber ej heller är helt korrekt angiven på PTS kartorna (gäller särskilt södra Ornö samt Hagede på Harö Storö). Projektet innebär en stor logistisk utmaning, främst på grund av att de bebodda öarna i dessa områden är oerhört utspridda. I projektet ingår således över 100 km sjökabel och nästan 200 landfästen. Vidare är det ganska begränsade sträckor där vanlig schaktning kan komma ifråga, då flertalet öar är synnerligen bergiga. I mån av möjlighet har vi därför planerat för att nyttja Vattenfalls stolpar för att bygga luftledning. Vi har även långt gångna planer på att samförlägga fiberkabel eller -dukt i de områden där Vattenfall planerar att schakta. Att bygga fibernät i dessa områden utan stöd bedömer vi som helt omöjligt. Det finns heller inga planer alls från kommersiella aktörer på utbyggnad inom detta område. Den fortsatta utbyggnaden av bredbandsnät i detta område är av helt fundamental betydelse för områdets fortbestånd som ett levande samhälle i en levande skärgård. Under de senaste åren har befolkningen minskat, skolor stängt och servicenivån gått ner. Tjänster och service via bredband är en av de få möjligheterna att vända utvecklingen. Föreningarna som äger Stockholms Skärgårdsnät AB har framgångsrikt byggt en början av fibernäten i detta område och ser nu fram emot att kunna erbjuda samma tjänster till alla fast- och deltidsboende i hela denna skärgård. Detta kommer då att genomföras som hittills med synnerligen god lokal förankring. Vi är dessutom övertygade att genom att på detta sätt gå samman, så höjer vi vår samlade kompetens, ökar slagkraften vid upphandling och genomförande och skapar en stabil grund för fortsatt drift och underhåll av nätet. Ange slutdatum. Slutdatum är det datum då du har genomfört din investering, projekt eller etablering och eventuellt betalt alla fakturor och redovisat alla utgifter till stödmyndigheten Är du skyldig att redovisa moms för investeringen, projektet eller etableringen? Ja Kontaktpersoner Kontaktperson Mats Lindeberg Namn Mats Lindeberg Utdelningsadress Kolbäcksgränd 21 Postnummer Postort Bagarmossen Land Sverige Telefonnummer Mobilnummer E-postadress lindeberg.mats@telia.com Ansvarsområde Teknik Page 183 of 483

184 Kontaktperson Gunnar Brandberg Namn Gunnar Brandberg Utdelningsadress Segelholmen 2 Postnummer Postort Gålö Mobilnummer E-postadress gunnar_brandberg@hotmail.com Ansvarsområde Projektledning Kontaktperson Urban Gjers Namn Urban Gjers Utdelningsadress Ploggatan 20 Postnummer Postort Stockholm Mobilnummer E-postadress urban.gjers@berotec.se Ansvarsområde Ekonomi Kontaktperson Yngve Hässler Namn Yngve Hässler Utdelningsadress Constantiavägen 11 Postnummer Postort Lidingö Mobilnummer E-postadress yngve.hassler@gmail.com Ansvarsområde Upphandling Välj projekt Investering i bredband > Fibernät Om projektet Var ska du genomföra ditt projekt? Välj det län där du ska genomföra investeringen, projektet eller etableringen STOCKHOLM Välj den kommun där du ska genomföra investeringen, projektet eller etableringen HANINGE VÄRMDÖ Page 184 of 483

185 Frågor om stöd Hur många folkbokförda personer beräknar du att det finns inom det område som du avgränsat för projektet? Svar: 349 Hur många hushåll med folkbokförda personer finns det totalt inom området du avgränsat för projektet? Svar: 209 Hur många arbetsställen beräknar du finns inom det område som du avgränsat för projektet? Svar: 154 Hur många hushåll beräknar du kommer vara anslutna till bredbandsnätet när projektet är klart? Svar: 209 Hur många kilometer bredbandsnät planerar ni att bygga? Svar: 294 Avser ni att äga nätet efter att projektet är genomfört? Svar: Ja Hur många timmar beräknar ni att arbeta ideellt i projektet? Svar: Projektorganisation Roll i projektet Namn Utbildning Yrkes- och branscherfarenhet Projektledare Gunnar Brandberg - Advanced Management Program, Handelshögskolan, Stockhom, - Berghs Reklam och Marknadsinstitut, - Projektledare Ornö Fiber (Inhyrd från Segelholmen HB) - Senior Vice President, Global Strategic 3:d party relationships, Hilton Corporation. - Vice President, Business Marknadskonsulentlinjen Development, Middle East/Asia Pacific, Hilton International. 20 års efarenhet av telekabelundehåll, Person med teknisk har organsierat Mats Lindeberg Teleingenjör kunskap telias underhåll av fjärrnätets fiberkablar. Ekonomiansvarig Urban Gjers Praktisk Projekt Styrning (PPS) p Mikrodatorteknik, Umeå Universitet 1984 Styrelsemedlem samt CEO i konsultföretaget Berotec AB. Vice Verksamhetschef inom Teknik på Tieto Enator, med ekonomiskt ansvar för verksamheten. Verkställande Page 185 of 483

186 Upphandlingskunnig Yngve Hässler Civil ing KTH Elektro Teknisk specialist Erland Sundberg Civil ing KTH, Teknisk Fysik direktör, Enator Industriteknik AB. 20 års erfarenhet teknik, supply och företagsledning - med ansvar för all telekabel - på Ericsson Cables (idag Hexatronic). 10 år FoU inom optiska fibrer, på Inst för Mikroelektronik 30 års erfarenhet från utveckling och standardisering av fiber och fibernät hos Telia och Skanova Andra sökta och beviljade stöd Har du beviljats andra stöd för utgifter som du tar upp i denna ansökan? Svar: Nej Har du sökt andra stöd som du ännu inte har fått beviljade för utgifter som du tar upp i denna ansökan? Svar: Nej Utgifter Utgifter Utgiftstyp Beskrivning Belopp (kr) Investeringar Utbyggnad av fiberbaserat bredband * Momsredovisningsskyldig - utgifter är redovisade exklusive moms. Finansiering Typ av finansiering Belopp (kr) Sökt projektstöd Egen privat finansiering Bilagor Bifogade bilagor Annan bilaga: Budget Stockholms Skärgårdsnät AB.pdf Annan bilaga: Byte av sökande_underskrivet.pdf Annan bilaga: Fastboende Stockholms skärgårdsnät.xlsx Annan bilaga: PTS Bredbandskartor Stockholms skärgårdsnäts område.pdf Annan bilaga: Registreringsbevis pdf Annan bilaga: Samråd Haninge_undertecknat.pdf Page 186 of 483

187 Annan bilaga: Styrelsen NFEF 2016, konst. protokoll pdf Budgetmall för projektstöd: Budget Stockholms Skärgårdsnät AB.xlsx Finansieringsplan: Finansiering Stockholms Skärgårdsnät AB.pdf Fullmakt sökande: Protokoll _konstituerande_sign.pdf Intyg om att klara likviditet: Likviditet Stockholms skärgårdsnät.pdf Karta Bredband: Karta för utbyggnad fiberbaserat bredband - Stockholms Skärgårdsnät AB.pdf Lånelöfte eller lånehandlingar: HB Kredit.pdf Samråd med kommun: Samråd Värmdö_underteckat.pdf Page 187 of 483

188 Budgetmall - projektstöd bredband Budgetmallen är till för att hjälpa dig att få med rätt utgifter i din budget för projektet. Du skickar med budgetmallen med din ansökan om stöd. Projektnamn: Fiberbaserad bredbandsutbyggnad i Stockholms ytterskärgård Organisationsnummer: Journalnummer: (fylls i av länsstyrelsen) FPMB 17: version2 Innan du fyller i budgetmallen bör du läsa mer om stödet på Jordbruksverkets webbplats: Där hittar du mer information om vilka utgifter som ger rätt till stöd. I kolumnen "Beskrivning" finns blankrader för övrigt. De kan du använda för att dela upp de förtryckta utgifterna ytterligare. Tar du upp andra utgifter än de förtryckta ska du först kontrollera om de ger rätt till stöd. Läs anvisningen för att fylla i mallen på bästa sätt. Ja Nej Ingår moms i utgifterna? X Utgiftstyp Grupp Beskrivning Antal Enhet 1) Utgift/enhet Summa Investeringar Projektering Planering och kostnadsberäkning för bredbandsnätet 750 tim Övrigt, ange vad. OBS! Kontrollera om utgiften ger rätt till stöd innan du skriver in den Investeringar Anläggningsarbeten Grävning m Tryckning/borrning 0 Plöjning 0 Sprängning 0 Återställning (delar som görs separat från till exempel grävning) 0 Förläggning av sjökabel m Montering av luftledning m Montering av mast 0 Uppförande av nodhus/aktivt nodskåp inklusive installation av el och ev. kyla 3 st Blåsning/flottning kabel i kanalisation m Fiberblåsning skåp till kund m Fibersvetsning sjö 8244 m Fibersvetsning land 9134 m Delsummor utgiftstyp Övrigt, ange vad. OBS! Kontrollera om utgiften ger rätt till stöd innan du skriver in den Förläggning på berg av skyddsslang m Montering av kopplingsskåp, mark och luft 379 st Montering skarvboxar mark-sjö och mark-luft (Tykoflex) genomgående skarv 88 st Montering i nod av ODF 30 st Landfäste sjökabel 195 st Investeringar Material Rör/slang för kanalisation inkl skarvmtrl m Kopplingsbrunnar/-skåp/-boxar inkl. skarvmtrl. 464 st Varningsnät och söktråd m 2, Nodhus inklusive material till el, kyla och reservkraft (ups), aktivt skåp 3 st Fiberkabel (jord och ytförläggning)>2 fiber m Fiberkabel 2 fiber, mark- och luftdukt, skåp till ab m 2, Sjökabel (alla fiberantal) m Luftledning inkl upphängningsmateriel (alla fiberantal) m Utbyte av dåliga/låga stolpar, kompletteringsstagning 200 tim Utrustning för anslutning, utsida hus st Mast 0 0 Antenn till mast och fastighet 0 0 Övrigt, ange vad. OBS! Kontrollera om utgiften ger rätt till stöd innan du skriver in den ODF 96 fiber 25 st Dukter luft skåp till kund. 7/3,5 1, 4, 7, 12 rör inkl. skarvmtrl m Dukter jord skåp till kund. 7/3,5 1, 4, 7, 12 rör inkl. skarvmtrl m Material landfäste sjökabel 195 st 5 000, Investeringar Dokumentation Besiktning av bredbandsnätet inklusive dämpningsmätning 860 tim Inmätning var bredbandsnätet går m Skriftlig beskrivning av nätet (förvaltningsplan) 620 tim Uttag av ledningsrätt Övrigt, ange vad. OBS! Kontrollera om utgiften ger rätt till stöd innan du skriver in den Investeringar Allmänna utgifter Byggprojektledning tim Ekonomiadministration, inköpt tjänst 200 tim Upphandlingshjälp, inköpt tjänst 200 tim Övrigt, ange vad. OBS! Kontrollera om utgiften ger rätt till stöd innan du skriver in den Samförläggningsavgift jord Vattenfall m ) Enhet kan till exempel vara styck, meter, timmar. Samförläggningsavgift stolpnät Vattenfall m Trp till och logistik mellan skärgårdsöar Anslutning STOKAB Brändö 1 st Total summa Page 188 of 483

189 Page 189 of 483

190 Finansieringen baseras på medlemsinbetalningar, som tas in i förskott innan projektet startar. 27,000 kr i snitt per anslutning ger 39, kr Resterande del finansieras med bidrag från Jorbruksverket: 60 % av 96,000,000 kr ger 57,600,000 kr Total finansiering uppgår därmed till 96,000,000 kr Likviditeten hanteras genom att medlemsavgifterna tas in i förskott, men utbelaningarna från LST görs 6 månader efter redovisad faktura Detta medför en negativ likviditet under projektets sista år, till dess att LST gör slututbetalningen Kontraktsumma: Antal anslutningar: 1450 Medl.insats: Projekttid M0 M2 M4 M6 M8 M10 M12 M14 M16 M18 M20 M22 M24 M26 M28 M30 M32 M34 M36 M38 Ev förskott till leverantör 10% Betalning till leverantör 6,0% Betalning till leverantör 6,0% Betalning till leverantör 6,0% Betalning till leverantör 6,0% Betalning till leverantör 6,0% Betalning till leverantör 6,0% Betalning till leverantör 6,0% Betalning till leverantör 6,0% Betalning till leverantör 6,0% Betalning till leverantör 6,0% Betalning till leverantör 6,0% Betalning till leverantör 6,0% Betalning till leverantör 6,0% Betalning till leverantör 6,0% Betalning till leverantör 6,0% % Utbetalning från Skärgårdsnät: Moms Moms åter Totalt 30% 10% 10% 10% 10% 10% 10% 10% Medlemsinsatser (förskott) LST inbetalning stöd (6 mån efter utbetaln.) Skärgårdsnätets kassa Likviditeten under Månad 22 - Månad 38 hanteras med lån Page 190 of 483

191 N E Runmarö BB Etapp 1 Nämdö Fiber Etapp 1 Ornö Fiber Etapp 1 Ornö Fiber Etapp 1 E N : Lantmäteriet Page 191 of 483 Stockholms Skärgårdsnät AB Exkluderade områden (redan påbörjade eller genomförda) Koordinatsystem SWEREF 99 TM

192 Page 192 of 483

193 Page 193 of 483

194 Page 194 of 483

195 Page 195 of 483

196 Page 196 of 483

197 Page 197 of 483

198 Page 198 of 483

199 Page 199 of 483

200 Page 200 of 483

201 Page 201 of 483

202 Page 202 of 483

203 Page 203 of 483

204 Page 204 of 483

205 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Ekonomiavdelningen KS 2017/571 Handläggare Jörn Karlsson, ekonomidirektör Förfrågan om särskild medlemsinsats år 2017 Sammanfattning I kölvattnet av finanskrisen 2008 har nya lagkrav ställts på banker och andra finansiella institutioner. Ett sådant lagkrav är att bruttossoliditeten ska uppgå till en viss nivå. För att möta detta krav behöver Kommuninvest öka sitt egna kapital. Haninge kommun är medlem i Kommuninvest Ekonomisk förening. I enlighet med vad föreningsstämman i Kommuninvest Ekonomisk förening beslutat ska samtliga medlemmar senast ha inbetalt ett insatskapital på 200 kronor per invånare, vilket är den lägsta obligatoriska nivån. I dagsläget har Haninge kommun ett insatskapital på kronor och det återstående insatskapital att betala in är kronor för att komma upp till lägsta obligatoriska nivå. Kommuninvest Ekonomisk förening har även erbjudit samtliga medlemmar att frivilligt öka sitt insatskapital utöver den obligatoriska nivån. Haninge kommun avser inte att erlägga någon ytterligare insats utöver den lägsta obligatoriska nivån Underlag för beslut - Förfrågan om särskild medlemsinsats år 2017 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar 1. I enlighet med stadgarna för Kommuninvest Ekonomisk förening erlägga medlemsinsats upp till lägsta obligatoriska nivå om 200 kr per invånare, vilket innebär att Haninge kommun betalar in kronor till Kommuninvest Ekonomisk förening. 2. Finansiering sker genom att minska likvida medel. 3. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST haningekommun@haninge.se Page 205 of 483

206 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Ekonomiavdelningen KS 2017/571 Handläggare Jörn Karlsson, ekonomidirektör Magnus Gyllestad Kommundirektör Jörn Karlsson Ekonomidirektör Expedieras: Akt För verkställighet: Ekonomiavdelningen För kännedom: Kommuninvest Page 206 of 483

207 Page 207 of 483

208 Page 208 of 483

209 Page 209 of 483

210 Page 210 of 483

211 Page 211 of 483

212 Page 212 of 483

213 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen KS 2017/210 Handläggare Anna Clara Stenvall, kommunsekreterare Motion från Tove Ovsiannikov (V) och Samuel Skånberg (V) om feministiskt självförsvar, maskulinitetsnormer och hbtq Sammanfattning Tove Ovsiannikov och Samuel Skånberg (V) föreslår i rubricerad motion att kommunfullmäktige beslutar - att feministiskt självförsvar blir en återkommande och schemalagd del i undervisningen för tjejer (de elever som definierar sig så) från årskurs 6 och uppåt i samtliga grundskolor i Haninge kommun/som går på gymnasiet i Haninge kommun. - att workshops i maskulinitetsnormer blir en återkommande och schemalagd del i undervisningen för killar (de elever som definierar sig så) från årskurs 6 och uppåt i samtliga grundskolor i Haninge kommun/som går på gymnasiet i Haninge kommun. - att workshops i hbtq-frågor blir en återkommande och schemalagd del i undervisningen för alla elever från årskurs 6 och uppåt i samtliga grundskolor i Haninge kommun/som går på gymnasiet i Haninge kommun. Motionen har remitterats till grund- och förskolenämnden samt till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. De båda nämnderna skriver i sina yttranden , 124, respektive , 79, att det motionärerna efterfrågar till stor del redan är en del av skolans uppdrag och dagliga verksamhet. Av skollagen och tillhörande läroplaner framgår att elever ska utbildas om grundläggande värdegrundsfrågor, bland annat jämställdhet mellan kvinnor och män. Arbetet med värdegrundsfrågor ska genomsyra hela verksamheten och vilka insatser som krävs varierar mellan skolorna och bör därför beslutas av respektive rektor. Förvaltningens synpunkter Mot bakgrund av nämndernas yttranden föreslår kommunstyrelseförvaltningen att motionen anses besvarad. Underlag för beslut - Grund- och förskolenämndens yttrande , 124 POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST haningekommun@haninge.se Page 213 of 483

214 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen KS 2017/210 Handläggare Anna Clara Stenvall, kommunsekreterare - Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens yttrande , 79 - Motionen Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar 1. Motionen anses besvarad. Magnus Gyllestad Kommundirektör Niklas Näslund Kanslichef Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Motionärerna Page 214 of 483

215 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Grund- och förskolenämnden Protokollsutdrag 1 (3) Sammanträdesdatum Dnr GFN 2017/ Motion från Tove Ovsiannikov (V) och Samuel Skånberg (V) om feministiskt självförsvar, maskulinitetsnormer och hbtq Sammanfattning Tove Ovsiannikov (V) och Samuel Skånberg (V) har i en motion om feministiskt självförsvar, maskulinitetsnormer och hbtq yrkat på att kommunen inför feministiskt självförsvar för tjejer (de som definierar sig så) samt workshops i maskulinitetnormer för killar (de som definierar sig så) och workshops i hbtq-frågor i undervisningen. De föreslagna aktiviteterna ska vara återkommande och schemalagda delar i undervisningen från årskurs 6 i samtliga grundskolor och i gymnasiet. Förslagen motiveras av att tjejer/kvinnor, genom feministiskt självförsvar, inte ska anpassa livet efter rädsla och orättvisor. Feministiskt självförsvar handlar om att öka självkänslan, förmågan att säga nej och skaffa handlingsberedskap för självförsvar (mentalt, verbalt och fysiskt). Lika viktigt är det att arbeta med den destruktiva maskulinitetsnormen som möjliggör patriarkatet och en förtryckande könsmaktsordning. Vidare måste hetronormen utmanas för att komma tillrätta med att hbtq-personer utsätts för kränkningar och övergrepp. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen anser att utbildningens innehåll och form ska regleras i de nationella styrdokumenten och inte på kommunal nivå, vilket blir fallet om föreslagna aktiviteter beslutas på övergripande nivå och blir återkommande och schemalagda på det sätt som föreslås. Vidare får det anses att skolan redan är ålagd att arbeta med stora delar av de områden som tas upp i motionen, men arbetet bedrivs på annat sätt än vad som föreslås och omfattar inte fysiskt självförsvar. Av 1 kap. 4 och 5 skollagen (2010:800) och tillhörande läroplaner framgår tydligt att skolväsendet inte bara syftar till att elever inhämtar och utvecklar kunskaper utan även värden. De grundläggande värdena är bland annat demokratins värderingar, varje människas egenvärde, individens frihet och integritet samt jämställdhet mellan kvinnor och Utdragsbestyrkande Page 215 of 483

216 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Grund- och förskolenämnden Protokollsutdrag 2 (3) Sammanträdesdatum män. Det ankommer på var och en som verkar i skolan att hävda dessa värden och klart ta avstånd från sådant som strider mot dem. Vidare ska skolan aktivt och medvetet påverka och stimulera elever att omfatta dessa värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk handling. Därtill föreskrivs det i 6 kap. skollagen hur arbetet ska bedrivas mot kränkande behandling och liknande bestämmelser om arbetet mot diskriminering finns i diskrimineringslagen (2008:567). För att nå de krav som åläggs skolan krävs att dessa värdegrundsfrågor genomsyrar verksamheten och inte reduceras till enskilda och/eller isolerade tillfällen. Vilka insatser som krävs för att skolor ska nå angivna författningsbestämmelser varierar från skola till skola och bör därför beslutas av respektive rektor. I motionen hänvisas till att Göteborgs stad arbetar i linje med det som föreslås i motionen. Staden har dock ansett att det finns ett antal problem med att arbeta på det sätt som motionen ger uttryck för. Av den anledningen har stadens kommunala skolor erbjudit feministiskt självförsvar och diskussioner kring jämställdhet och normkritik som en frivillig aktivitet efter skoltid. Arbetet har nu omformulerats till att generellt handla om ökad normmedvetenhet för att därigenom inkorporera uppdraget i skolans ordinarie verksamhet. Det kan konstateras att det motionärerna efterfrågar till stor del redan är en del av skolans uppdrag och dagliga verksamhet. Det bör vara upp till varje rektor att avgöra vilka insatser som är nödvändiga för ett effektivt arbete. Underlag för beslut - Motion om feministiskt självförsvar, maskulinitetsnormer och hbtq, dnr. KS 2017/ Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (reviderad 2016), Skolverket, b%2fws%2fskolbok%2fwpubext%2ftrycksak%2frecord%3fk%3 D2575 Förslag till beslut 1. Grund- och förskolenämnden överlämnar förvaltningens yttrande Utdragsbestyrkande Page 216 of 483

217 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Grund- och förskolenämnden Protokollsutdrag 3 (3) Sammanträdesdatum till kommunstyrelsen. Arbetsutskottets förslag till grund- och förskolenämnden Enligt förvaltningens förslag. Grund- och förskolenämndens beslut 1. Grund- och förskolenämnden överlämnar förvaltningens yttrande till kommunstyrelsen. Expedieras: Akt, registrator kommunstyrelseförvaltningen Utdragsbestyrkande Page 217 of 483

218 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Protokollsutdrag 1 (3) Sammanträdesdatum Dnr GVN 2017/60 79 Motion från Tove Ovsiannikov (V) och Samuel Skånberg (V) om feministiskt självförsvar, maskulinitetsnormer och hbtq Sammanfattning Tove Ovsiannikov (V) och Samuel Skånberg (V) har i en motion om feministiskt självförsvar, maskulinitetsnormer och hbtq yrkar på att kommunen inför feministiskt självförsvar för tjejer (de som definierar sig så) samt workshops i maskulinitetnormer för killar (de som definierar sig så) och workshops i hbtq-frågor i undervisningen. Det ska vara återkommande och schemalagda delar i undervisningen från årskurs 6 i samtliga grundskolor och i gymnasiet. Förslagen motiveras av att tjejer/kvinnor, genom feministiskt självförsvar, inte ska anpassa livet efter rädsla och orättvisor. Feministiskt självförsvar handlar om att öka självkänslan, förmågan att säga nej och skaffa handlingsberedskap (mentalt, verbalt och fysiskt) för självförsvar. Lika viktigt är det at arbeta med den destruktiva maskulinitetsnormen som möjliggör patriarkatet och en förtryckande könsmaktsordning. Vidare måste hetronormen utmanas för att komma tillrätta med att hbtq-personer utsätts för kränkningar och övergrepp. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen anser att utbildningens innehåll och form ska regleras i de nationella styrdokumenten och inte på kommunal nivå, vilket blir fallet om föreslagna aktiviteter beslutas på övergripande nivå och blir återkommande och schemalagda på det sätt som föreslås. Vidare får det anses att skolan redan är ålagd att arbeta med stora delar av de områden som tas upp i motionen, men arbetet bedrivs på annat sätt än vad som föreslås och omfattar inte fysiskt självförsvar. Av 1 kap. 4 och 5 skollagen (2010:800) och tillhörande läroplaner framgår tydligt att skolväsendet inte bara syftar till att elever inhämtar och utvecklar kunskaper utan även värden. De grundläggande värdena är bland annat demokratins värderingar, varje människas egenvärde, individens frihet och integritet samt jämställdhet mellan kvinnor och män. Det ankommer på var och en som verkar i skolan att hävda Utdragsbestyrkande Page 218 of 483

219 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Protokollsutdrag 2 (3) Sammanträdesdatum dessa värden och klart ta avstånd från sådant som strider mot dem. Vidare ska skolan aktivt och medvetet påverka och stimulera elever att omfatta dessa värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk handling. Därtill föreskrivs det i 6 kap. skollagen hur arbetet ska bedrivas mot kränkande behandling och liknande bestämmelser om arbetet mot diskriminering finns i diskrimineringslagen (2008:567). För att nå de krav som åläggs skolan krävs att dessa värdegrundsfrågor genomsyrar verksamheten och inte reduceras till enskilda och/eller isolerade tillfällen. Vilka insatser som krävs för att skolor ska nå angivna författningsbestämmelser varierar från skola till skola och bör därför beslutas av respektive rektor. I motionen hänvisas till att Göteborgs stad arbetar i linje med det som föreslås i motionen. Staden har dock ansett att det finns ett antal problem med att arbeta på det sätt som motionen ger uttryck för. Av den anledningen har stadens kommunala skolor erbjudit feministiskt självförsvar och diskussioner kring jämställdhet och normkritik som en frivillig aktivitet efter skoltid. Arbetet har nu omformulerats till att generellt handla om ökad normmedvetenhet för att därigenom inkorporera uppdraget i skolans ordinarie verksamhet. Det kan konstateras att det motionärerna efterfrågar till stor del redan är en del av skolans uppdrag och dagliga verksamhet. Det bör vara upp till varje rektor att avgöra vilka insatser som är nödvändiga för ett effektivt arbete. Underlag för beslut - Motion om feministiskt självförsvar, maskulinitetsnormer och hbtq, dnr. KS 2017/210 - Läroplan, examensmål och gymnasie gemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, Skolverket, b%2fws%2fskolbok%2fwpubext%2ftrycksak%2frecord%3fk%3 D2705 Förslag till beslut 1. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden överlämnar förvaltningens yttrande till kommunstyrelsen. Utdragsbestyrkande Page 219 of 483

220 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Protokollsutdrag 3 (3) Sammanträdesdatum Arbetsutskottets förslag till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Enligt förvaltningens förslag. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens beslut 1. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden överlämnar förvaltningens yttrande till kommunstyrelsen. Expedieras: Akt, registrator kommunstyrelseförvaltningen Utdragsbestyrkande Page 220 of 483

221 Page 221 of 483

222 Page 222 of 483

223 Page 223 of 483

224 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen KS 2017/212 Handläggare Anna Clara Stenvall, kommunsekreterare Motion från Tobias Hammarberg (L) om vem gör vad i skolan Sammanfattning Tobias Hammarberg (L) skriver i rubricerad motion att lärares och rektors ställning behöver stärkas och att politiker på lokal nivå måste visa att de står bakom rektor och lärare i deras profession. Motionären anser att utbildningsförvaltningen bör stötta skolorna genom att ta fram riktlinjer som tydliggör ansvarsfördelning mellan lärare, skolledning och föräldrar. Därför föreslås det i motionen att kommunfullmäktige beslutar - att kommunen tar fram tydliga och kommunikativa riktlinjer för vilket ansvar lärare och skolledning har samt vilket ansvar vårdnadshavare har. - att alla vårdnadshavare i Haninge med barn i grund- och gymnasieskola tilldelas framtagen information enligt motionens viljeriktning. Motionen har remitterats till grund- och förskolenämnden och till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Båda nämnderna skriver i sina yttranden, , 122, respektive , 78, att det redan pågår ett arbete på utbildningsförvaltningen med att ta fram ett informationsmaterial till vårdnadshavare för att ge en klar bild över deras rättigheter, skyldigheter och kontaktvägar. Informationsmaterialet som berör grundskolan beräknas vara färdigt för distribution under november Motsvarande informationsmaterial för förskolan och gymnasieskolan beräknas vara färdigt i januari Nämnderna menar att informationen i dessa dokument motsvarar de dokument som efterfrågas av motionären. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen har tagit del av de båda nämndernas yttranden och har inget övrigt att tillägga. Motionen föreslås mot bakgrund av detta anses besvarad. Underlag för beslut - Grund- och förskolenämndens yttrande , 122 POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST haningekommun@haninge.se Page 224 of 483

225 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen KS 2017/212 Handläggare Anna Clara Stenvall, kommunsekreterare - Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens yttrande , 78 - Motionen Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar 1. Motionen anses besvarad. Magnus Gyllestad Kommundirektör Niklas Näslund Kanslichef Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Motionären, grund- och förskolenämnden, gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden Page 225 of 483

226 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Grund- och förskolenämnden Protokollsutdrag 1 (2) Sammanträdesdatum Dnr GFN 2017/ Motion från Tobias Hammarberg (L) om vem gör vad i skolan Sammanfattning Tobias Hammarberg (L) föreslår i sin motion till kommunfullmäktige att kommunen tar fram tydliga och kommunikativa riktlinjer för vilket ansvar lärare och skolledning har samt vilket ansvar vårdnadshavare har samt att alla vårdnadshavare i Haninge med barn i grund- och gymnasieskola tilldelas framtagen information enligt motionens viljeriktning. Förvaltningens synpunkter På utbildningsförvaltningen pågår ett arbete att ta fram ett informationsmaterial till vårdnadshavare för att ge en klar bild över deras rättigheter, skyldigheter och kontaktvägar. Det informationsmaterial som berör grundskolan beräknas vara färdigt för distribution under november Motsvarande informationsmaterial för förskolan beräknas föreligga i januari Exempel på vad informationsmaterialet kommer att omfatta: Roller och ansvar Samverkan mellan skola och vårdnadshavare Hjälp och stöd till föräldrar Trygghet och studiero Lista på disciplinära åtgärder Hur man framför klagomål Utbildningsförvaltningen anser att denna information motsvarar motionärens efterfrågade dokument. Underlag för beslut - Motion från Tobias Hammarberg, Liberalerna Dnr KS 2017/212. Förslag till beslut 1. Grund- och förskolenämnden överlämnar förvaltningens yttrande till kommunstyrelsen. Utdragsbestyrkande Page 226 of 483

227 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Grund- och förskolenämnden Protokollsutdrag 2 (2) Sammanträdesdatum Arbetsutskottets förslag till grund- och förskolenämnden Enligt förvaltningens förslag. Grund- och förskolenämndens beslut 1. Grund- och förskolenämnden överlämnar förvaltningens yttrande till kommunstyrelsen. Expedieras: Akt, registrator kommunstyrelseförvaltningen Utdragsbestyrkande Page 227 of 483

228 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Protokollsutdrag 1 (2) Sammanträdesdatum Dnr GVN 2017/59 78 Motion från Tobias Hammarberg (L) om vem gör vad i skolan Sammanfattning Tobias Hammarberg (L) föreslår i sin motion till kommunfullmäktige att kommunen tar fram tydliga och kommunikativa riktlinjer för vilket ansvar lärare och skolledning har samt vilket ansvar vårdnadshavare har samt att alla vårdnadshavare i Haninge med barn i grund- och gymnasieskola tilldelas framtagen information enligt motionens viljeriktning. Förvaltningens synpunkter På utbildningsförvaltningen pågår ett arbete att ta fram ett informationsmaterial till vårdnadshavare för att ge en klar bild över deras rättigheter, skyldigheter och kontaktvägar. Det informationsmaterial som berör gymnasieskolan beräknas vara färdigt för distribution under januari Exempel på vad informationsmaterialet kommer att omfatta: Roller och ansvar Samverkan mellan skola och vårdnadshavare Hjälp och stöd till föräldrar Trygghet och studiero Lista på disciplinära åtgärder Hur man framför klagomål Utbildningsförvaltningen anser att denna information motsvarar motionärens efterfrågade dokument. Underlag för beslut - Motion från Tobias Hammarberg, Liberalerna Dnr KS 2017/212. Förslag till beslut 1. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden överlämnar förvaltningens yttrande till kommunstyrelsen. Utdragsbestyrkande Page 228 of 483

229 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Protokollsutdrag 2 (2) Sammanträdesdatum Arbetsutskottets förslag till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Enligt förvaltningens förslag. Sara Sixten (M) och Karl-Anders Molin (L) deltar inte i beslutet. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens beslut 1. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden överlämnar förvaltningens yttrande till kommunstyrelsen. Expedieras: Akt, registrator kommunstyrelseförvaltningen Utdragsbestyrkande Page 229 of 483

230 Page 230 of 483

231 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen KS 2017/227 Handläggare Rebecca Band, biträdande kommunjurist Motion från Sara Sixten (M) om att införa gemensamma ordningsregler i Haninges skolor Sammanfattning Sara Sixten (M) föreslår i rubricerad motion att fullmäktige ger grundoch förskolenämnden i uppdrag att initiera ett arbete med gemensamma ordningsregler för Haninges grundskolor i samarbete med representanter för eleverna och rektorerna. Motionen har remitterats till grund- och förskolenämnden. I sitt remissvar redogör nämnden för bestämmelsen i 5 kap 5 skollagen, vilken innebär att ordningsregler ska finnas för varje skolenhet. De ska utarbetas under medverkan av elever och följas upp. Det är rektor som beslutar om ordningsregler. Vidare påpekar nämnden att varje skolas ordningsregler utgår från den enskilda skolans behov och ska utformas enligt gällande regelverk. Frågan om ordningsregler kommer att lyftas inom rektorsgruppen för att säkerställa att alla grundskolor har ordningsregler utarbetade enligt gällande regelverk, att ordningsreglerna kommuniceras med elever, personal och vårdnadshavare samt att publicering av skolans ordningsregler görs på skolans hemsida. Nämnden konstaterar även att det på utbildningsförvaltningen pågår ett arbete med att ta fram informationsmaterial till vårdnadshavare för att ge vårdnadshavarna en klar bild över sina rättigheter, skyldigheter och kontaktvägar. Informationsmaterialet beräknas vara färdigt för distribution före årsskiftet 2017/2018 och omfattar t ex: - Roller och ansvar - Samverkan mellan skola och vårdnadshavare - Trygghet och studiero - Lista över disciplinära åtgärder Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen konstaterar att grund- och förskolenämnden i sitt remissvar beskriver hur bestämmelserna kring ordningsregler ser ut samt förvaltningens insatser för att se till att POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST haningekommun@haninge.se Page 231 of 483

232 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen KS 2017/227 Handläggare Rebecca Band, biträdande kommunjurist ordningsregler finns på varje skola och kommuniceras med elever, personal och vårdnadshavare. Mot ovanstående bakgrund bedömer kommunstyrelseförvaltningen att kommunfullmäktige inte behöver ge grund- och förskolenämnden det i motionen föreslagna uppdraget. Motionen bör anses besvarad med hänvisning till remissvaret. Underlag för beslut - Motionen - Grund- och förskolenämndens beslut , 121 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar 1. Motionen anses besvarad. Magnus Gyllestad Kommundirektör Niklas Näslund Kanslichef Expedieras: Akt För kännedom: Grund- och förskolenämnden Page 232 of 483

233 Page 233 of 483

234 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Grund- och förskolenämnden Protokollsutdrag 1 (3) Sammanträdesdatum Dnr GFN 2017/ Motion från Sara Sixten (M) om att införa gemensamma ordningsregler i Haninges skolor Sammanfattning Sara Sixten (M) föreslår i motion till kommunfullmäktige att uppdra åt grund- och förskolenämnden att initiera ett arbete med gemensamma ordningsregler för Haninges grundskolor i samarbete med representanter för eleverna och rektorerna. Förvaltningens synpunkter Motionären framför att det skulle vara okänt för de flesta elever och föräldrar vilka ordningsregler som gäller i varje grundskola i Haninge. Detsamma skulle gälla vilka konsekvenser som drabbar elever som bryter mot reglerna. Av motionen framgår också följande fakta: Enligt skollagen 5 kap.5 ska ordningsregler finnas för varje skolenhet. De ska utarbetas under medverkan av elever och följas på varje skolenhet. Det är rektor som beslutar om ordningsregler. På utbildningsförvaltningen pågår ett arbete med att ta fram informationsmaterial till vårdnadshavare för att ge vårdnadshavarna en klar bild över sina rättigheter, skyldigheter och kontaktvägar. Det informationsmaterial som berör grundskolan beräknas vara färdigt för distribution under november Exempel på vad informationsmaterialet kommer att omfatta: Roller och ansvar Samverkan mellan skola och vårdnadshavare Hjälp och stöd till föräldrar Trygghet och studiero Lista på disciplinära åtgärder Hur man framför klagomål Förvaltningen anser att varje skolas ordningsregler utgår från den enskilda skolans behov och att de ska utformas enligt gällande regelverk. Utdragsbestyrkande Page 234 of 483

235 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Grund- och förskolenämnden Protokollsutdrag 2 (3) Sammanträdesdatum Förvaltningen uppdrar åt grundskolechefen Att ta upp frågan i rektorsgruppen för att säkerställa att alla grundskolor har ordningsregler utarbetade enligt gällande regelverk Att ordningsreglerna kommuniceras med elever, personal och vårdnadshavare samt Att förvissa sig om att publicering av skolans ordningsregler görs på skolans hemsida. Underlag för beslut - Motion från Sara Sixten Moderaterna i Haninge Dnr KS 2017/ Skollagen(2010:800), 5 kap. 5. Förslag till beslut 1. Grund- och förskolenämnden överlämnar förvaltningens yttrande till kommunstyrelsen. Arbetsutskottets förslag till grund- och förskolenämnden Enligt förvaltningens förslag. Överläggningar i grund- och förskolenämnden Vid nämndens sammanträde yrkar Sedat Dogru (M) bifall till motionen. Grund- och förskolenämndens beslut 1. Grund- och förskolenämnden överlämnar förvaltningens yttrande till kommunstyrelsen. Sedat Dogru (M) reserverar sig mot beslutet. Expedieras: Akt, registrator kommunstyrelseförvaltningen För verkställighet: Grundskolechef, rektorer Utdragsbestyrkande Page 235 of 483

236 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Grund- och förskolenämnden Protokollsutdrag 3 (3) Sammanträdesdatum Utdragsbestyrkande Page 236 of 483

237 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (5) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen KS 2016/496 Handläggare Berit Pettersson, planeringschef Motion från Marie Litholm (KD) om utvärdera och utveckla strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling Sammanfattning I rubricerade motion föreslås att kommunfullmäktige ska besluta 1. Ge kommunstyrelsen i uppdrag att göra en utvärdering och analys av hur arbetet utifrån Strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling har fortlöpt, inklusive resultat som kan ses, samt ta fram förslag på hur det fortsatta arbetet ska ske. 2. Ge kommunstyrelsen i uppdrag att göra en översyn av Strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling, samt ge förslag på hur strategin kan utvecklas. Förvaltningens synpunkter Strategin för ungas trygghet, hälsa och utveckling antogs av kommunfullmäktige 2011 och den stadgar att all kommunal verksamhet ska präglas av de rättigheter som FN:s barnkonvention föreskriver. Strategin utgår från ett förebyggande liksom ett hälsofrämjande perspektiv där likvärdiga förutsättningar för alla barns möjligheter till god hälsa och livskvalitet är i centrum. Strategin pekar ut ett övergripande förhållningssätt för att stärka kommunens gemensamma arbete med barn och unga. Kommunens arbete med barnperspektivet har sedan dess granskats av det nationella partnerskapet för barns rättigheter i praktiken i en så kallad kollegial granskning 2013 och revisionen Den kollegiala granskningen 2013 lyfte bland annat fram behovet av att ytterligare utveckla tvärsektoriell samverkan, verksamhetsstöd i form av enhetliga metoder och verktyg samt uppföljning och analys som en del i mål- och budgetarbetet. En förbättrat systematiskt arbete och struktur ansåg den kollegiala granskningen skulle leda till ökad måluppfyllelse för kommunen, ökad effektivitet och kvalitet samt ökad delaktighet för barn och unga. Revisionens granskning 2016 lämnade rekommendationer för kommunens fortsatta arbete. Det rekommenderas att kommunen utvecklar och förtydligar samverkan mellan förvaltningarna utifrån barnkonventionen och att kommunen intensifierar arbetet med att POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST haningekommun@haninge.se Page 237 of 483

238 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 2 (5) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen KS 2016/496 Handläggare Berit Pettersson, planeringschef utveckla indikatorerna för att synliggöra måluppfyllelse kopplat till barns bästa. De samlade slutsatserna från de två granskningar som genomförts sedan strategin för barns trygghet, hälsa och utveckling antogs, är behovet av utvecklad samverkan och ett intensifierat analys- och uppföljningsarbete för att utveckla arbetet med barn och unga. Förvaltningen anser att granskningarnas slutsatser och rekommendationer stärks av att den befintliga strategin för barns trygghet, hälsa och utveckling saknar tydlighet vad gäller vikten av att följa upp och analysera arbetet. Förvaltningen anser att de två granskningarna i stort sett svarar på den fråga som motionären har angående hur arbetet har fortlöpt samt ge förslag till hur det fortsatta arbetet med barnperspektivet utifrån barns rättigheter kan ske. Förutom de genomförda granskningarna har även en hearing hållits med förvaltningschefer tillsammans med nyckelpersoner från samtliga förvaltningar den 17 oktober Utgångspunkter vid hearingen var implementering av barnkonventionen, Mål och Budget samt strategin för barns trygghet, hälsa och utveckling. Slutsatser från hearingen var ett antal utvecklingsområden som ligger väl i linje med granskningarna. - Inventering och nulägesanalys av Haninge kommuns barnkonventionsarbete - Kommunövergripande struktur och organisation för barnkonventionsarbetet - Framtagande av strategi, handlingsplan och budget - Utvecklad samverkan mellan förvaltningar och bolag - Lyssna till barn och unga Förvaltningen har därefter fått ett uppdragsdirektiv av kommunstyrelsen för att kunna påbörja implementeringen av barnkonventionen. Kommunens tidigare arbete och erfarenheter, vilket inkluderar granskningarna, samt den genomförda hearingen ligger till grund för direktivet för implementeringen av barnkonventionen Kommunstyrelsen har även fattat beslut om ett samarbetsavtal med UNICEF Sverige om en arbetsmodell för Page 238 of 483

239 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 3 (5) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen KS 2016/496 Handläggare Berit Pettersson, planeringschef barnrättskommun som innebär att arbetet med implementering av barnkonventionen i kommunen kommer att underlättas. Motionären vill även ha en utvärdering och analys av de resultat som kan ses av arbetet utifrån strategin för ungas trygghet, hälsa och utveckling. Förvaltningen hänvisar vad gäller redovisning av insatser till den tjänsteskrivelse som gjordes i samband med revisionsrapporten En del insatser framgår även av den promemoria som ligger till grund för uppdragsdirektivet om implementering av barnkonventionen. För att se resultat av arbetet hänvisar förvaltningen till kommunens mål- och budgetdokument som sedan 2016 har en ny struktur med ett antal mål med indikatorer som ska följas upp årligen. Ett drygt tjugotal av indikatorerna är mer eller mindre direkt kopplade till resultat och/eller effekter av arbetet med barnperspektivet i kommunens årsredovisning. I syfte att bättre synliggöra resultat arbetar förvaltningen ständigt med utvärdering och utveckling av indikatorerna. I uppdragsdirektivet om implementering av barnkonventionen ligger också att utveckla former för uppföljning av barnrättsarbetet i kommunen, vilket kan förstärka det kontinuerliga arbetet med utveckling av indikatorerna och andra delar av mål- och budgetprocessen. Motionärens andra fråga handlar om översyn och utveckling av styrdokumentet strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling. Det uppdragsdirektiv för implementering av barnkonventionen som kommunstyrelsen beslutat innehåller sju uppdragsmål varav ett innebär att ge förslag på en strategi och en handlingsplan som omfattar en struktur och organisation för barnrättsarbetet. Förvaltningen har tolkat uppdragsdirektivet så att det handlar om att med strategin för ungas trygghet, hälsa och utveckling som grund och tillsammans med samtliga förvaltningar och bolag revidera och vidareutveckla strategin och ta fram en handlingsplan. Arbetet sker också med stöd av arbetsmodellen barnrättskommun som UNICEF Sverige håller på att utveckla och som kommunen är en del i via det samarbetsavtal med UNICEF Sverige som upprättats. Kunskaperna från implementeringen av barnkonventionen och arbetsmodellen barnrättskommun kommer att lägga en grund för vidareutveckling av strategin för ungas, trygghet, hälsa och utveckling samt en handlingsplan. Page 239 of 483

240 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 4 (5) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen KS 2016/496 Handläggare Berit Pettersson, planeringschef Sammantaget bedömer förvaltningen att vad som sägs i motionen om behovet av att utvärdera och utveckla startregin om ungas trygghet, hälsa och utveckling är ett arbete som pågår på det sätt som redovisats ovan. Motionens förslag till uppdrag bedöms därmed redan uppfyllda. Underlag för beslut - Motionen - Strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling, Slutsatser från kollegiala granskningen av arbetet med barnrättsfrågorna i Haninge kommun - Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete ur ett barnperspektiv - Tjänsteskrivelse Granskning av kommunens arbete ur ett barnperspektiv Kommunstyrelsens beslut , 71, inklusive kommunstyrelsens tjänsteskrivelse Direktiv för implementering av barnkonventionen i Haninge kommun PM, Nulägesbeskrivning av kommunens arbete med barnrätt, , reviderat Samarbetsavtal med UNICEF Sverige om barnrättskommun, KS , 16 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar 1. Motionen anses besvarad. Magnus Gyllestad Kommundirektör Peter Jemtbring Näringslivs- och utvecklingsdirektör Page 240 of 483

241 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 5 (5) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen KS 2016/496 Handläggare Berit Pettersson, planeringschef Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Motionären, samtliga förvaltningar och bolag, Berit Pettersson, Sören Berglund, Jessica Tanzilli Page 241 of 483

242 Page 242 of 483

243 Page 243 of 483

244 STRATEGI FÖR UNGAS TRYGGHET, HÄLSA OCH UTVECKLING Fastställd av kommunfullmäktige 17 oktober 2011 STRATEGI Page 244 of 483

245 Strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling Inledning Alla barn och unga i Haninge ska må bra och känna framtidstro. Här är alla människors lika värde, rättigheter och skyldigheter grundläggande. Varje individ har rätt till respekt för sin person, sina val och sina känslor. Alla ska ha likvärdiga förutsättningar för god hälsa och livskvalitet. All kommunal verksamhet ska präglas av de rättigheter som FN:s barnkonvention föreskriver. I Haninge är arbetet särskilt inriktat mot konventionens artiklar om barns rätt till kunskap, till delaktighet och inflytande samt till god psykisk hälsa och miljö. Vi vill med denna strategi säkerställa unga Haningebors trygghet, hälsa och utveckling. I Haninge ska barn och unga få en bra start i livet. Familjen är en viktig byggsten för barnens uppväxt och trygghet. Barn ska få växa upp i stabila familjer, där social och ekonomisk trygghet är en viktig faktor för individens utveckling. Där ett gott samspel mellan barn och föräldrar främjar goda relationer och stärker barnets förmåga att hantera problem. Därför ska det finnas ett brett utbud av stöd till familjerna och möjlighet till föräldraengagemang i förskola och skola. Inget barn ska lämnas efter eller hindras i sin utveckling. Skolans kunskapsuppdrag är centralt för att barn och unga ska kunna möta vuxenlivet med trygghet och ansvarstagande. Barn och unga ska få möjlighet att lyckas. Haninges elever ska ha goda möjligheter till karriär i livet oavsett om det väljer fortsatta studier eller arbete. Barn och unga ska ha möjlighet till inflytande och delaktighet i vardagen. En meningsfull och aktiv fritid, som både erbjuder fysisk aktivitet, kamratskap, trygga vuxenkontakter och en plats för lugn och ro, främjar ungas hälsa. Martina Mossberg (M) Kommunstyrelsens ordförande Marie Litholm (KD) Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande, ansvarig för folkhälso- och barnkonventionsfrågor Page 245 of 483

246 Strategi Med ett långsiktigt övergripande förhållningssätt och med gemensamma resurser ska vi stärka ungas trygghet, hälsa och utveckling. Det behövs generella, tidiga och kraftfulla insatser för att motverka att barn och unga hamnar i utanförskap, kriminalitet och missbruk. Riskfaktorer ska bevakas och orossignaler måste tas på allvar för att tidigt kartlägga och vid behov göra riktade insatser för att förhindra att unga hamnar snett. Skol-, hem- och fritidsmiljö är viktiga för den enskilde individens trygghet, hälsa och utveckling. Strategin har fokus på följande sex områden: 1. Arbete i enlighet med forskning Enligt forskningen är de viktigaste skyddsfaktorerna för att ge barn och unga goda förutsättningar: o Ett gott samspel mellan föräldrar och barn o Meningsfull fritid o Positiva relationer o Förskola av hög kvalitet o Framgång och god arbetsmiljö i skolan o Positiv övergång från skola till vuxenliv 2. All verksamhet ska stödja kunskapsuppdraget Barn som mår bra har lättare att ta till sig kunskap. Trygga hemförhållanden samt en aktiv och meningsfull fritid kan därför bidra till ökad måluppfyllelse i skolan. Skolans kunskapsuppdrag är dock centralt för att barn och unga ska utvecklas, må bra och känna framtidstro. Därför ska all verksamhet stödja kunskapsuppdraget. Med kunskapsuppdraget avses uppdraget att utbilda kommunens barn så att samtliga når framgång i skolan. I detta ingår flera av de ovan uppräknade skyddsfaktorerna som berör förskola och skola, men även positiva relationer genom att skolan har ansvar för att arbeta mot mobbning och kränkningar. Skolan kan även utgöra en arena för andra aktörer att göra sin del för att stärka skyddsfaktorerna runt barnen. 3. Sammanhållet preventionsarbete Med ett sammanhållet preventionsarbete avses att vi i Haninge ser det förebyggande arbetet som ett och samma oavsett om det avser att förebygga psykisk ohälsa, droger, alkoholmissbruk, kriminalitet, våld eller annat som hindrar enskilda individer att utvecklas. Det sker genom att vi stärker skyddsfaktorerna och satsar på generella insatser. Alla verksamheter har ansvar att uppmärksamma barn som riskerar en mindre positiv utveckling så att riktade insatser kan sättas in. 4. Tydlig ansvarsfördelning mellan nämnderna/förvaltningarna Strategin bygger på att det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan nämnderna/förvaltningarna, med kunskap och förståelse för varandras respektive uppdrag. Avsikten med strategin är att få verksamheterna att synkronisera sina insatser så att de alltid möter upp de ungas behov. 5. Samarbete och synkronisering Kommunens verksamheter för barn och unga ska samverka. Detta för att skapa största effekt på varje preventionsnivå. Samverkan kan ske både generellt på gruppnivå, men även kring enskilda individer, konkret och praktiskt, till exempel genom gemensamma handlingsplaner. 2(3) Page 246 of 483

247 Samverkan och synkronisering av insatser ska ske även med andra myndigheter och aktörer. Familjecentraler, ungdomsmottagningen och ungdomsteamet är exempel på långtgående samverkansmodeller. Kommunen ska verka för effektiv samverkan med berörda samhällsaktörer bland annat genom en tydlig ansvarsfördelning mellan dessa. Haninge kommun ser föreningslivet som en viktig aktör för utveckling, mångfald och kvalitet i de kommunala verksamheterna. Även i arbetet för att främja ungas trygghet, hälsa och utveckling är frivilligkrafter i samhället av betydelse, till exempel den kanal för inflytande för unga som ungdomsrådet utgör. 6. Barn och unga ska ses som en resurs Barn och unga har kompetens att delta och bidra till beslutsfattande som rör dem själva och samhället i stort. Detta har praktisk konsekvens bland annat i elevernas inflytande i skolan, fritidsgårdarna, delaktighet vid utredningar inom socialtjänsten och genom de kanaler för politiskt inflytande som finns, exempelvis ungdomsfullmäktige. 3(3) Page 247 of 483

248 Foto: Jörgen Wiklund & Co/bildarkivet.se Tryck: Haninge kommuntryckeri Haninge tel Page 248 of 483

249 28 augusti 2014 Strategisk planering Sören Berglund Slutsatser från kollegiala granskningen av arbetet med barnrättsfrågorna i Haninge kommun Bakgrund Haninge kommun har tillsammans med 10 andra kommuner ingått i ett partnerskap för barnets rättigheter i praktiken. Partnerskapet har funnits sedan 2004 och arbetet har skett på olika sätt. En av metoderna som Partnerskapet har genomfört är kollegial granskning. Granskningen har genomförts vid tre tillfällen mellan åren i respektive kommun. Sammanlagt har drygt 1500 personer deltagit i granskningarna, granskade har varit förtroendevalda, förvaltningschefer och verksamhetsnära personal. Fokus vid granskningarna har varit hur kommunens styrdokument, inflytande och delaktighet samt uppföljning och indikatorer. Den centrala frågan vid samtliga granskningar har varit barn och ungdomars rättigheter. Det var tjänstemän från Östersund och Gävle som genomförde granskningen i Haninge. Det skedde november 2013 och i samband med detta så författade de en sammanfattning och en kommentar kring hur arbetet med Barnets rättigheter har utvecklats i Haninge. Sammanfattningen är vad Östersund och Gävle förstått av Haninges kommuns styrdokument och arbetssätt, kommentarerna utgör deras iakttagelser vid granskningen. Under våren 2014 genomfördes seminarium om barn och ungas trygga uppväxtvillkor med utgångspunkt från kollegiala granskningen. Där var det en dialog om det fortsatta arbetet med barnrättsfrågorna i Haninge kommun. Deltagare var deltagare från den kollegiala granskningen som genomfördes i Haninge november Vi menar att vi de slutsatser som vi i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken kommit fram till är väl grundade och genomarbetade. Denna rapport behandlar det som framkommit vid workshopen den 17 mars 2014 som hade Haninge kommuns arbete med barnrättsfrågor i fokus. Den samlade nationella redovisningen återfinns i rapporten tryggare och tryggare för varje dag. Postadress Besöksadress Telefon Fax/e-post Bankgiro Växel: Direkt: 1 Page 249 of 483

250 Östersund och Gävles sammanfattning Haninge kommuns styrmodell har sin grund i kommunfullmäktiges Mål och budget. Där är målen uppdelade på respektive nämnd samt innehåller också strategier för hur styrningen ska genomföras. I strategidokumenten, strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling, idrottspolitiska programmet, skolplanen och nämndernas egna måldokument trycks särskilt på vikten att följa Barnkonventionen. Kravet på samverkan är tydlig i styrdokumenten. Barnkonventionen har efter de två första granskningarna gjorts mer synlig i kommunens styrdokument. Både för de verksamheter som arbetar med barn men även för de verksamheter som primärt riktar sig mot andra medborgarkategorier. Kommunens styrdokument upplevs naturliga. Sedan den senaste granskningen har presidiesamråd bildats med särskilt ansvar för barn och unga. Beredning för Mänskliga rättigheter har bildats där barnets rättigheter är en viktig fråga. Revision har genomförts där revisorerna särskilt granskade kommunens arbete med Barnkonventionen. Haninge kommun har tagit initiativ och bildat ett regionalt nätverk för barnkonventionen. Projektet Speak APP har startats upp i samarbete med Rädda Barnen och Haninge Ungdomsråd med särskild inriktning att arbeta med inflytande och delaktighet bland barn och ungdomar. I styrgruppen är ungdomar i majoritet. Skolplanen är det kommunala styrdokumentet som gäller alla skolformer, både fristående och kommunala skolor. Skolplanen innehåller ett uppdrag för samtliga verksamheter och nämnder att bidra med det man kan för att alla barn ska klara skolan på ett tillfredsställande sätt. Alla barnen ses som kommunens oavsett vilken huvudman som svarar för deras skola. Skolplanen syftar till att skapa den röda tråden. Det finns i kommunen en särskild arbetsgrupp som har i uppdrag att ta fram indikatorer för hur man ska mäta uppfyllelsen av de olika fastlagda målen med särskilt fokus på barn och unga. I ett koncernperspektiv innebär det att samtliga nämnder har ansvar där även äldrenämnden känner att den kan och ska ta ansvar. Uppfattningen är att ungdomar i Haninge är intresserade av att påverka i sakfrågor men att unga inte alltid vara delaktiga enbart på de vuxnas villkor. I kommunens styrdokument är ungdomars inflytande och delaktighet en prioriterad fråga. Detta har inneburit att frågan har fått större genomslag och större respekt för de unga och deras önskemål och behov idag jämfört med tidigare. Inom de kommunala skolorna finns ett klagomålshanteringssystem som alla elever kan använda. Eleverna kommer åt detta via kommunens hemsida. Det organiserades fokusgrupper med elever i samband med framtagandet av den nya skolplanen. 2 (6) D:\Modules\DC\App_Data\Batch\Batch_d d-a a9eb332be\Slutsatser från kollegiala granskningen av arbetet med barnrättsfrågorna i Haninge kommun.docx Page 250 of 483

251 För Haninge kommun gör ungdomars åsikter skillnad; till exempel så har den mest prioriterade frågan på de två årens senaste Ungdomsfullmäktige varit bostäder för unga. Där har kommunstyrelsen fattat beslut om att kommunstyrelseförvaltningen skyndsamt ska arbeta fram bostäder för unga och då i samarbete med ungdomar. Östersunds och Gävles kommentarer Det har hänt mycket i Haninge kommun under de år Partnerskapet verkat och lyft frågorna om barns och ungas trygghet och delaktighet i frågor som berör dem. Det finns en tydlig och klar vilja från förtroendevalda att driva barn och ungdomars rättigheter. De förtroendevalda menar att arbetet på den politiska nivån kan utvecklas och stärkas av samarbete, vi tycker lite olika men frågan är ingen konfliktfråga utan här bör det ske samarbete mellan majoritet och opposition. Det fanns en vilja att lyfta frågan till kommunstyrelsen och tas med till dagordningen och därmed stärka upp barn och ungas rättigheter. Det märks tydligt att det är allas förvaltningars ansvar. Ta äldreförvaltningen som exempel, deras arbete riktar sig inte specifikt till barn och unga. De har ansträngt sig och arbetat med kommunens mål med avseende på barn och unga. De gör det genom att garantera elever som går på omsorgsprogrammet arbete inom äldreverksamheten, detta skapar framtidstro för eleverna. De arbetar med att skapa en hemkänsla för de barn och unga som kommer som besökare till äldreboenden, det skapar trygghet för barnen. En slutsats som är gemensam för de tre granskningsgrupperna är att samtliga är väl medvetna om barnkonventionen, samtliga har också gjort kopplingen till kommunens styrdokument. Det finns en klar och tydlig linje. Det finns en klar vilja bland förtroendevalda och tjänstemän att arbeta med barns och ungas inflytande. De menar att det ibland tar längre tid och kan också vara svårare men besluten blir sannolikt så mycket bättre. Genom att låta barn och unga delge sina synpunkter tillförs en dimension som inte kan fås på annat sätt. Ett systematiskt arbete med att utveckla ett barn och ungdomsperspektiv leder till ökad måluppfyllelse i kommunen. Involvera barn och ungdomar mer, ge tydliga budskap hur det ska ske och återkoppla bättre. Kommunledningen anser att barn och unga är den mest prioriterade målgruppen men känner ändå inte att man riktigt lever upp till de politiska målen utan man kan ytterligare öka samverkan mellan de olika verksamheterna även om man gör mycket idag och han anser att man kommit långt i arbetet. Syftet med arbetet är att barns och ungdomars inflytande ska förstärkas eftersom demokratin ökar desto fler människor som deltar och engagerar sig i beslutsprocessen. Dock finns utvecklingsmöjligheter vad gäller de ungas egna kunskaper om Barnkonventionens innehåll och hur man kan sprida dess innehåll till dem. Det finns en ökad förståelse för samarbete mellan förvaltningarna hos förvaltningscheferna. De menar att det är samma barn och ungdomar som vi pratar om. Det är till fördel för barn och ungdomar om det sker samarbete över förvaltningsgränser, 3 (6) D:\Modules\DC\App_Data\Batch\Batch_d d-a a9eb332be\Slutsatser från kollegiala granskningen av arbetet med barnrättsfrågorna i Haninge kommun.docx Page 251 of 483

252 över myndigheter och föreningsliv. Den insikten har ökat markant i Haninge kommun och de märktes tydligt i samtliga granskningsgrupperna. Det efterfrågas en samstämmighet och struktur i organisationen kring ungdomars inflytande och delaktighet, det finns en osäkerhet på hur och vilka metoder som ska användas och hur uppföljning och återkoppling ska ske. Det måste ske på barns och ungas villkor och detta bör utvecklas, hur det ska ske? Vi frågar barn och ungdomar i olika enkäter, hur sker återkopplingen där? Sammanfattning av seminarium barn och ungas trygga uppväxtvillkor i Haninge kommun måndag den 17 mars 2014 I samband med kollegiala granskningen så beslutades det att det skulle ske ett Återkopplingssseminarium där det skulle föras en dialog om det fortsatta utvecklingsarbetet i Haninge. Vid det uppföljande seminariet som genomfördes i mars deltog 26 personer med representation av förtroendevalda, förvaltningschefer/motsvarande och verksamhetsnära personal. Dan Osterling, kanslichef, kommunstyrelseförvaltningen, Östersunds kommun och Katarina Eisen, folkhälsostrateg, kommunstyrelseförvaltningen, Gävle kommun föredrog dels tio generella erfarenheter från samtliga kommuner utifrån granskningen. De föredrog också erfarenheter från Haninge som de hade rubricerat; Vad sticker ut i Haninge och utvecklingsområden i Haninge. Tio generella erfarenheter från kommunerna i Partnerskapet - tydliga inriktningsmål (men även nyckeltal/indikatorer) - uppföljning av resultat - bevaka styrkedjan den röda tråden i styrprocessen - helhetssyn - involvera barn och unga i större utsträckning arenor för att möta barn och ungdomar - återkoppling till barn och unga själva - politisk legitimitet - organisation för vardagsarbetet nätverk för förtroendevalda, tjänstemän etc, detta för att kvalitetssäkra arbetet - samverkan och samsyn - analys av beslutens konsekvenser för barn (checklista etc) - utbildning/kunskaper i barnrättsfrågor - skolans stora generella betydelse Haninge vad sticker ut? - Haninge ligger i framkant strategi, nätverk, granskningar, presidiesamråd, politisk barnrättsansvarig - en tydlig mål och styrkedja - krav på samverkan i styrdokumenten och en vilja att utveckla - delaktighet och inflytande - samarbete förtroendevalda vi tycker lite olika - politisk samsyn finns efterfrågan? - en högre nivå av medvetenhet i barnrättsfrågor - nya presidiesamrådet ger styrka och möjlighet för tvärsektoriellt samarbete 4 (6) D:\Modules\DC\App_Data\Batch\Batch_d d-a a9eb332be\Slutsatser från kollegiala granskningen av arbetet med barnrättsfrågorna i Haninge kommun.docx Page 252 of 483

253 - Speak app för att utveckla metoder för ökad delaktighet och inflytande hos barn och ungdomar Haninge utvecklingsområden - tvärsektoriell samverkan kvalitetssäkring utse förtroendevalda i nämnderna och ansvariga tjänstemän - mål och budget var finns uppföljning och analys? - involvera barn och unga i större utsträckning arenor för att möta barn och unga - omsätta vilja till praktik i ordinarie struktur - regionalt nätverk finns men frågorna når inte ut i organisationerna - verksamhetsstöd (metoder och verktyg) efterfrågas av verksamhetsnära personal hur ska samverkan ske, tydligare beslut Resultat från seminariet Granskarna Dan Osterling och Katharina Eisen gav en bakgrund om Partnerskapet och den kollegiala granskningen och redovisade tio generella erfarenheter från granskningen, samt styrkor respektive utvecklingsområden i Haninge kommun. Utifrån föredragningen från Östersund och Gävle från ett nationellt perspektiv till lokalt Haninge perspektiv så diskuterades hur det fortsatta utvecklingsarbetet ska ske med barnrättsfrågorna. De närvarande deltagarna delades upp i olika grupper och fick sedan sammanfatta resultaten från de olika grupperna. Efter redovisningen skedde en prioritering där var och en fick prioritera tre frågor var. Efter omröstning blev resultatet följande; 1. Barn och unga ska komma in tidigt i beredningsprocessen och få återkoppling av detta arbete. Exempel, expertroll ung idag Hitta kontaktytor 2. Ökad samverkan över förvaltningsgränserna, detta för att få; - helhetssyn - klokt använda resurser - kunskapsspridning 3. tydligare styrning och ledning från politik via förvaltningar till verksamhet 4. involvera arbetet med ungdomars inflytande i det årliga årshjulet - systematisera kvalitetsarbetet - utvecklings och förbättringsarbetet innan budget spikas 5. Stärka känslan av att tillhöra ett socialt sammanhang öka delaktigheten 5 (6) D:\Modules\DC\App_Data\Batch\Batch_d d-a a9eb332be\Slutsatser från kollegiala granskningen av arbetet med barnrättsfrågorna i Haninge kommun.docx Page 253 of 483

254 6. A) Förfina mätindikatorerna i mål och strategiarbetet B) Arbeta mer med uppföljning och analyser 7. Ta vara på barnens kreativitet, perspektiv och resurser skapa möten mellan små barn och ungdomar, involvera barn och unga i den processen 8. Hur kan vi implementera barnkonsekvensanalyser i kommunens system arbete i beslut. Involvera barn och unga, gör dem medskapare i detta arbete 9. Kompetensutveckla personal i metoder för dialog och möte med barn och unga för ökad delaktighet 10. Konkretisera uppdrag. varje nämnd får i uppdrag att öka ungdomars inflytande i respektive förvaltning - skapa tjänstemannanätverk, skapa ökat samarbete mellan förvaltningarna, gör barn och unga mer delaktiga 11. Säkerhetsställ röd tråd från utbildning till arbete 12. Få barn och unga mer delaktiga i olika processer exempelvis i samråd, tex att de deltar vid presidiesamråd 13. Tydligare processer och resultatuppföljning utifrån strategin Ungas hälsa - vem gör vad? - Har vi rätt utbud? - synliggör insatser - synkronisera arbetet 6 (6) D:\Modules\DC\App_Data\Batch\Batch_d d-a a9eb332be\Slutsatser från kollegiala granskningen av arbetet med barnrättsfrågorna i Haninge kommun.docx Page 254 of 483

255 Revisionsrapport 2015 Haninge kommun Granskning av kommunens arbete ur ett barnperspektiv Page 255 of 483

256 Innehåll Innehåll...0 Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte Avgränsningar Ansvariga styrelser/nämnder Revisionskriterier Metod Barnkonventionen Den nationella strategin och kommunernas roll och ansvar Barnperspektivet i styrningen Kommunövergripande Kommunstyrelsen Grund- och förskolenämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Stadsbyggnadsnämnden Socialnämnden Södertörns upphandlingsnämnd Södertörns överförmyndarnämnd Äldrenämnden Barnperspektivet i verksamheten Kommunstyrelsens förvaltning Utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Stadsbyggnadsförvaltningen Socialförvaltningen Södertörns överförmyndarenhet Södertörns upphandlingsenhet Äldreförvaltningen Slutsatser Bedömning Page 256 of 483

257 Sammanfattning EY har på uppdrag av kommunens revisorer gjort en granskning av kommunens arbete ur ett barnperspektiv. Granskningens syfte har varit att belysa och bedöma i vilken utsträckning kommunstyrelsens och samtliga nämnders arbete följer de intentioner om barns rättigheter som anges i barnkonventionen samt i kommunens egna mål. Kommunfullmäktige har beslutat om ett antal mål som involverar barn och unga. Det finns även styrdokument som speglar barnkonventionens innehåll och strategier som betonar dess vikt i kommunens arbete. Samtliga nämnder förutom de gemensamma nämnderna har skapat strategier utifrån målet barn och ungdomar ska må bra och känna framtidstro. Överförmyndarnämnden saknar mål med specifik bäring på barn och unga. Kommunstyrelsens förvaltning har under ett antal år arbetat med att förankra barnperspektivet hos chefer och förtroendevalda. Forum för påverkan och samverkan finns i olika former, och ett stort antal kanaler finns för input från barn och unga. Sammantaget bedrivs ett arbete i förvaltningarna som har barns bästa i åtanke. I de verksamheter som möter barn och unga i stor utsträckning, finns en medvetenhet och ett arbetssätt som tar hänsyn till barns olika villkor och förutsättningar, utifrån både lagstiftning och styrdokument. Det är positivt att även verksamheter som inte dagligen möter barn och unga, såsom äldreförvaltningen och stadsbyggnadsförvaltningen, har rutiner och aktiviteter för att införliva ett barnperspektiv i sin verksamhet. Granskningen visar att det idag saknas en samlad utbildningsinsats i barnkonventionens innehåll, men flera fortbildningsinsatser i olika verksamheter fångar upp barnperspektivet. Kommunstyrelsens förvaltning har tillsammans med Nacka och Botkyrka kommun utvecklat en utbildning, som hittills genomgåtts av 15 fritidsledare i kommunen. Flera yrkesgrupper planeras att genomgå utbildningen, vilket bedöms som positivt. Uppföljning ur ett barnperspektiv ser olika ut i verksamheterna och sker med olika grad av systematik. Mer omfattande analyser sker i de verksamheter som arbetar dagligen med barn och unga. Vissa analyser har ett uttalat barnrättsperspektiv, medan andra anknyter till det i innehåll i olika utsträckning. Det uttrycks en förbättringspotential i systematiken avseende uppföljning och analys utifrån barnkonventionen och hur den tillgodoses, samt avseende hur väl indikatorerna för att mäta måluppfyllelse utifrån ett barnperspektiv är anpassade efter de olika verksamheterna. Det varierar i vilken utsträckning genomförda aktiviteter synliggörs i uppföljningen och fångas av indikatorerna. Sammanfattningsvis bedömer vi att utveckling skett på vissa områden sedan föregående granskning. Arbetet med ungdomsråd och ungdomsfullmäktige fortgår och en det finns en tanke om en gemensam utbildningsinsats tillsammans med Botkyrka och Nacka. Dock kvarstår rekommendationen om att utveckla sätt att mäta måluppfyllelsen för mål kopplade till barns bästa. Mot bakgrund av vad som framkommit i granskningen ger vi kommunstyrelsen följande rekommendationer: Intensifiera arbetet med att utveckla indikatorerna för att synliggöra måluppfyllelse kopplat till barns bästa. Utveckla och förtydliga samverkan mellan förvaltningarna utifrån barnkonventionen. Barnperspektivet omsätts både centralt och ute i verksamheterna, men det saknas en systematisk samordning och uppföljning. o Fortsätt utveckla den gemensamma utbildning som påbörjats i samarbete med Botkyrka och Nacka kommun. 1 Page 257 of 483

258 o Kartlägg vilka metoder och arbetssätt som kan nyttjas kommunövergripande utifrån ett barnperspektiv, t.ex. avseende barnkonsekvensanalyser som ett led i uppföljningen. 2 Page 258 of 483

259 1 Inledning 1.1 Bakgrund Barn och ungas livsvillkor påverkas i mångt och mycket av beslut som fattas i kommunen. Skola, fritid, samhällsplanering och social omsorg är några av de verksamheter som har stor inverkan på barns och ungas vardag. I FN:s barnkonvention finns en universell definition av barns mänskliga rättigheter. Sverige ratificerade barnkonventionen I Haninge kommuns mål och budget för 2015 framgår att FN:s barnkonvention ska prägla kommunens olika verksamheter. Arbetet ska särskilt inriktas mot barns rätt till kunskap, delaktighet och inflytande samt rätt till god psykisk hälsa och miljö. Revisionen genomförde en granskning år 2011 av kommunens arbete med barnkonventionen, av vilken det framkom ett antal brister. Med anledning av detta har revisionen beslutat genomföra en uppföljande granskning. 1.2 Syfte Granskningens syfte är att belysa och bedöma i vilken utsträckning kommunstyrelsens och samtliga nämnders arbete följer de intentioner om barns rättigheter som anges i barnkonventionen samt kommunens egna mål. För att uppnå syftet med granskningen besvaras följande delfrågor: Vilka mål, uppdrag, riktlinjer har fastställts med bäring på barnens roll? Och att barnkonventionen tillgodoses? Hur mäter nämnderna måluppfyllelse för dessa mål, uppdrag och riktlinjer? Utbildas personalen i barnkonventionen och dess innehåll? Hur tar nämnd/förvaltning reda på vad som är bäst för barn i planeringen av verksamheten? Görs systematiska konsekvensanalyser utifrån ett barnperspektiv? Hur tas unga som resurs tillvara i beslutsfattandet? Vilka brukarundersökningar eller andra verktyg för input är riktade till barn? Hur tar nämnd/förvaltning hänsyn till de olika livsvillkor som barn kan ha beroende på kön, etnisk tillhörighet, funktionshinder, socioekonomiska förutsättningar, kulturell bakgrund och liknande? Hur inhämtas och beaktas barns och ungas synpunkter vid myndighetsutövning inom förskola, skola och socialtjänst, kultur och fritid? Hur ser samverkan ut med andra aktörer såsom polis, åklagare och andra myndigheter? 1.3 Avgränsningar Granskningen är av uppföljande karaktär och syftar till att ge en bedömning på kommunövergripande nivå hur arbetet fortlöpt sedan granskningen Därmed ges inga nämndspecifika rekommendationer. 1.4 Ansvariga styrelser/nämnder Granskningen omfattar kommunstyrelsen och samtliga nämnder med undantag för valnämnden. 1 Page 259 of 483

260 1.5 Revisionskriterier Med revisionskriterier avses bedömningsgrunder som används i granskningen för analyser, slutsatser och bedömningar. Denna granskning utgår i huvudsak från följande revisionskriterier: FN:s barnkonvention Propositionen 2009/10:232 Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Kommunens Mål och budget Metod Granskningen har skett genom en genomgång av relevanta styrdokument samt intervjuer. Intervjuer har genomförts med tjänstemän vid kommunstyrelsens förvaltning (inklusive överförmyndarenheten och upphandlingsenheten), kultur- och fritidsförvaltningen, socialförvaltningen, stadsbyggnadsförvaltningen, äldreförvaltningen och utbildningsförvaltningen. 2 Page 260 of 483

261 2 Barnkonventionen Barnkonventionen handlar om staters ansvar för barns rättigheter. När Sverige ratificerade konventionen år 1990 följdes det av en skyldighet att också utveckla strategier för att omsätta den i praktiken. Regeringen är ytterst ansvarig men även riksdagen, kommuner, landsting och statliga myndigheter har fullt ansvar för att inom sina befogenheter främja och skydda barnets rättigheter enligt de internationella åtaganden som finns. Alla personer under 18 år räknas enligt konventionen som barn. Ibland använder myndigheter kategoriseringen barn, ca.0-12 år och unga, ca år (eller upp till 20 år) för att synliggöra de olika livsfaser som det innebär att vara i endera kategorin. Barnkonventionen uttrycker ett förhållningssätt till barn som sätter barnet i fokus vid beslut eller åtgärder som kan beröra ett enskilt barn eller en grupp barn. Detta barnperspektiv innebär att inför ett beslut eller en åtgärd ska ansvarig beslutsfattare överväga om det berör barnet eller barnen och i så fall på vilket sätt. Att anamma ett barnperspektiv handlar både om attityder, kunskap och arbetssätt. Det speglar synen på barn som fullvärdiga medborgare och kompetenta individer som ska bemötas med respekt i alla sammanhang. Om åtgärden eller beslutet bedöms få konsekvenser för barnet eller barnen ska hänsyn tas till de mänskliga rättigheter som barn har enligt bl.a. barnkonventionen. Att på så sätt säkerställa barnets rättigheter i åtgärder eller vid beslut som rör barn innebär att ha ett barnrättsperspektiv. 2.1 Den nationella strategin och kommunernas roll och ansvar I Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (2009) stadgas nationella principer som utgör grundläggande förutsättningar för att kunna stärka barnets rättigheter. Där betonas bland annat att beslutsfattare och olika yrkesgrupper måste ha kunskap om barns levnadsvillkor och hur barnets rättigheter ska omsättas i beslut, vilket fordrar lämplig kompetensutveckling. Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem och åtgärder som rör barn bör följas upp ur ett barnrättsperspektiv. Samverkan mellan olika aktörer och verksamheter betonas. Strategin ska vara en utgångspunkt för offentliga aktörer på statlig och kommunal nivå som i sina verksamheter ska säkerställa barnets rättigheter. Många verksamheter som rör barn finns i kommunerna, där fattas också beslut som har direkt inverkan på barns vardag och livssituation. Det krävs tydlig styrning på alla nivåer för att säkerställa att barnets rättigheter genomsyrar arbets- och beslutsprocesser. 3 Barnperspektivet i styrningen 3.1 Kommunövergripande I kommunens Mål och budget fastslås att FN:s barnkonvention ska prägla de kommunala verksamheterna. I Haninge är arbetet särskilt inriktat mot barns rätt till kunskap, delaktighet och inflytande samt rätt till god psykisk hälsa och miljö. Fullmäktiges mål delas in i tre målområden: ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Flertalet mål riktas till samtliga nämnder men det finns också mål som riktas mot en enskild eller flera specifika nämnder. Till varje mål hör en eller flera indikatorer samt ett målvärde. I Mål och budget stadgas ett antal mål med direkt bäring på barn och unga: 3 Page 261 of 483

262 Mål Barn och ungdomar ska må bra och känna framtidstro Folkhälsan ska förbättras Indikator(er) som innefattar barn och unga Andel som ganska eller väldigt ofta tycker att det är riktigt härligt att leva God psykisk hälsa indextal för psykosomatisk hälsa Andel elever som har positiva eller mycket positiva tankar om sin framtid. Andel elever boende i Haninge som inte använder tobak Andel fyraåringar med övervikt Målvärde 2015 Bättre än 2014 Bättre än 2014 Bättre än 2013 Högre än 2014 Lägre än 2014 Invånarnas trygghet ska öka Trygghetsindex för unga Bättre än 2013 Haninges unga ska ha goda möjligheter till karriär i livet oavsett om man väljer arbete eller utbildning (GVN, SN) Fler barn och ungdomar ska få uppleva en meningsfull fritid (KFN) Andelen elever som når skolans kunskapsmål ska öka (GFN, GVN) Andelen elever som upplever trygghet och studiero i skolan ska öka (GFN, GVN) Andel elever med slutbetyg från gymnasiet Övergångsfrekvens till eftergymnasiala studier Nöjdhet fritid (nästa mätning görs 2016) Andel godkänd i alla ämnen (åk 6 och 9) Andel högskolebehöriga (gymnasiet) Andelen med upplevd trygghet i skolplaneenkäten: förskola, grundskola, gymnasiet Andelen med upplevd studiero i skolplaneenkäten: grundskola, gymnasiet Bättre än 2014 Bättre än 2014 Bättre än 2014 Bättre än 2014 Bättre än 2014 Bättre än 2014 I Mål och budget fastslås att Haninge är landets sjunde snabbast växande kommun, och att kraven ökar på service och infrastruktur, sociala trygghetssystem och ett genomtänkt folkhälsoarbete. Det behövs också fler bostäder, skolor och förskolor för att möta den ökande befolkningen. Av budgetförstärkningarna är följande specifikt riktade till barn och unga: För att förstärka arbetet med barn med särskilda behov tillskjuts tkr till anslaget för central stödavdelning inom grund- och förskolenämnden För gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden riktas 1 mnkr särskilt för arbetet med introduktionsprogrammet För kultur- och fritidsnämnden avsätts kr för att successivt börja införandet av nolltaxan för hyra av kommunens planer och hallar för barn- och ungdomsverksamhet Elevpengen till pedagogisk omsorg, förskola, fritidshem och grundskola höjs med 2-3,4 procent 3.2 Kommunstyrelsen I kommunens Mål och budget framgår att kommunstyrelsen bland annat ansvarar för frågor som gäller kommunens långsiktigt hållbara utveckling, övergripande barnrättsfrågor samt övergripande ekonomi- och personalfrågor. I kommunstyrelsens Strategi och budget framgår att det är prioriterat att arbeta enligt strategin för ungas trygghet, hälsa och utveckling. Presidiesamråden mellan kommunstyrelsen och övriga nämnder beskrivs som ett viktigt instrument för arbetet. 4 Page 262 of 483

263 Nedan framgår mål och strategier 2015 med direkt bäring på barn och unga: Mål Strategi Indikator Målvärde Uppföljn. Stödja och samordna ett sammanhållet Verbal beskrivning (avseende ÅR Barn och preventionsarbete enligt Strategi för KS/KSF stöd och samordning, ungdomar ska ungas hälsa, trygghet och utveckling målgrupp är övriga nämnder och må bra och förvaltningsledningar) känna framtidstro Fastställa hur styrning, ledning och uppföljning ska stärkas samt hur ökad samverkan över nämnd- och förvaltningsgränser ska ske Förebygga att ungdomar och barnfamiljer skuldsätter sig Verbal uppföljning Andelen ungdomar (18-25 år) som i förebyggande syfte fått rådgivning av budget- och skuldrådgivare Bättre än 2014 ÅR ÅR Höja förtroendevaldas och tjänstemäns kunskaper om barns rättigheter Verbal uppföljning Delår 2, ÅR Invånarnas delaktighet och inflytande i samhället ska öka Barn och unga ska ses som en resurs i beslutsfattande Säkerställa att barn och unga görs delaktiga tidigt i olika beredningsprocesser, att resultat av dialog återkopplas och följs upp samt att samverkan över förvaltningsgränserna förstärks. Förslag från ungdomsfullmäktige behandlas skyndsamt Verbal uppföljning Inom 90 dagar Delår 2 ÅR Strategin för ungas trygghet, hälsa och utveckling antogs av fullmäktige 2011 och den stadgar att all kommunal verksamhet ska präglas av de rättigheter som FN:s barnkonvention föreskriver. Strategin har sex fokusområden: Arbete i enlighet med forskning All verksamhet ska stödja kunskapsuppdraget Sammanhållet preventionsarbete Tydlig ansvarsfördelning mellan nämnderna/förvaltningarna Samarbete och synkronisering Barn och unga ska ses som en resurs Kanaler för input från barn och unga Ungdomsrådet är ett rådgivande organ som består av ungdomar år. Innan ungdomsrådet så hade kommunen ett ungdomsfullmäktige, som återkommer under hösten Ungdomsrådet består av cirka 18 ungdomar som jobbar just för att få ungdomens röst hörd men även att förbättra rådet. Ungdomsrådet har drivit ett antal projekt i kommunen. Speak App är ett verktyg som utvecklats för att förenkla kontakten mellan unga och beslutsfattare i kommunen. Appen lanserades i samband med Barnkonventionens 25- årsjubileum i november 2014 och satsningen är ett samarbetsprojekt mellan Rädda Barnen, Haninge kommun, Haninge Ungdomsråd och Rädda Barnens Ungdomsförbund. Syftet med Speak App är att göra unga delaktiga och öka deras inflytande i lokala beslutsprocesser. Det finns även andra undersökningar som fångar barn och ungas röster. Som exempel kan nämnas Ung röst, som genomförs av Röda Korset och som frågar unga om uppväxtvillkor, 5 Page 263 of 483

264 utbildning och rättigheter, och där Haninge deltar vartannat år. Ett annat exempel är trygghetsmätningen som inkluderar invånare från 16 år och som genomfördes senast Grund- och förskolenämnden I nämndens Strategi och budget 2015 framgår det att en av nämndens huvuduppgifter är att Haninges skolor ska vara de bästa i Sverige. Nämnden poängterar vikten av goda relationer, att hela Haninge ska genomsyras av ett ansvarstagande förhållningssätt gentemot barn och elever och av en tillåtande, kreativ organisationskultur. Ingen individ ska lämnas efter, eller hindras i sin utveckling. Då nämndens verksamhet i sin helhet är riktad till barn redovisas inte samtliga mål nedan. Istället redovisas hur många mål som har strategi/åtagande samt hur många av dessa som följs upp med en mätbar indikator. Nämnden har formulerat strategier för 18 av KF:s 24 mål. Det kan finnas flera strategidelar för ett mål. 29 av 37 strategier har en mätbar indikator. Målvärden redovisas inte. 7 av 29 mätbara indikatorer inbegriper barn och ungas egna röster, genom Stockholmsenkäten och skolplaneenkäten, samt en ny enkät om skolmat. Ett centralt styrdokument för skolan är Skolplan Den tydliggör kommunens ställningstagande på hela utbildningsområdet och Haninges utritade väg för skolutveckling mot visionen Sveriges bästa skolor. Strategin för skolutveckling innebär att arbeta med sju prioriterade frågor fram till Ett ansvarstagande förhållningssätt Förbättrad mål- och resultatstyrning Enhetliga strukturer Uppföljning av kunskapsutvecklingen Anpassning av arbetssätt Stark pedagogisk ledning Barn och elevers inflytande För barn och elevers inflytande beskrivs bland annat att verksamheterna ska arbeta med fortlöpande uppföljning, utvärdering och återkoppling på elevernas och barnens lärande och utveckling, stärkta möjligheter för barn och elever att kunna påverka sin skolmiljö samt förbättrad verksamhet genom att ta tillvara barns och elevers synpunkter på undervisningen. Ett ytterligare styrdokument som införlivar barnkonventionen är Plan för trygghet och studiero, som beslutades Kanaler för input från barn och unga I det dagliga arbetet genomförs utvärderingar och uppföljning på respektive skolenhet. På ett övergripande plan är Stockholmsenkäten och skolplaneenkäten två viktiga verktyg. Skolplaneenkäten är en undersökning som genomförs årligen, där föräldrar och elever svarar på frågor om vad de tycker om förskolan och grundskolan. Deltagande i enkäten är vårdnadshavare till barn i åldrarna två och fem år inom förskolan och vårdnadshavare till alla förskolebarn inom pedagogisk omsorg. Inom grundskolan deltar elever i årskurserna 5 och 8 och vårdnadshavare till barn i årskurserna 2, 5 och 8. 6 Page 264 of 483

265 Enkäten avser mäta hur väl utbildningsförvaltningen lyckats med arbetet för ökad måluppfyllelse och att leva upp till vad som sägs i skolplanen. Resultatet är ett av de verktyg som förskolan, pedagogisk omsorg och skolorna använder som analysunderlag när de utarbetar sina förbättringsplaner. Frågor ställs om t.ex. trygghet, arbetsro och mobbning. Stockholmsenkäten genomförs vartannat år och riktar sig till samtliga elever i år 9 i grundskolan och år 2 på gymnasieskolan. Frågorna handlar om elevers livssituation, skolarbete, användning av droger, mobbning m.m. 3.4 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden fullgör de av kommunens uppgifter inom skolväsendet som omfattar gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare samt kommunens aktivitetsansvar. Då en stor del av nämndens verksamhet riktar sig till ungdomar redovisas inte samtliga mål nedan. Istället redovisas hur många mål som har strategi/åtagande samt hur många av dessa som följs upp med en mätbar indikator. Nämnden har formulerat strategier för 19 av KF:s 24 mål. Strategierna innehåller i många fall flera delar. Nämndens 35 strategidelar följs upp via 33 mätbara indikatorer. Vissa strategier har fler än en indikator. Målvärden redovisas inte. 6 av 33 mätbara indikatorer inbegriper ungas egna röster, genom Stockholmsenkäten, gymnasieenkäten och skolplaneenkäten. Nämnden har, i samarbete med socialnämnden samt kultur- och fritidsnämnden, ett särskilt prioriterat ansvar att uppmärksamma och följa upp samtliga medborgare inom åldern år, det så kallade uppföljningsansvaret som syftar till att fler ungdomar går till studier eller arbete. Även gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens verksamhet omfattas av Skolplan och Plan för trygghet och studiero, vilka nämns ovan Kanaler för input från barn och unga I det dagliga arbetet genomförs utvärderingar och uppföljning på respektive skolenhet. Förutom skolplaneenkäten och Stockholmsenkäten, som nämns ovan, deltar även gymnasieeleverna i gymnasieenkäten, som genomförs av Kommunförbundet Stockholms Län (KSL). 3.5 Kultur- och fritidsnämnden I kultur- och fritidsnämndens strategi och budget framgår det att Haninge expanderar och mycket tyder på att kommunen kan växa stort. Barn och unga prioriteras. Vidare framgår det att kommunfullmäktige antagit ett idrottspolitiskt program och ett kulturpolitiskt program, som är centrala och pekar ut en långsiktig politisk inriktning för kulturoch fritidssektorn i Haninge. Det kulturpolitiska programmet följer Riksidrottsförbundets Idrotten vill samt FN:s barnkonvention och strävar mot alla barns och ungdomars rätt till en hälsosam tillvaro och fritid på lika villkor. De ska ges rätt till inflytande i den verksamhet som riktar sig till dem och inriktningen i FN:s barnkonvention ska genomsyra verksamheter som bedrivs i såväl kommunens som i föreningslivets regi. 7 Page 265 of 483

266 Nämnden har i samarbete med socialnämnden samt gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, där den sistnämnda har huvudansvaret, ett särskilt prioriterat ansvar att uppmärksamma och följa upp samtliga medborgare inom åldern år, det så kallade uppföljningsansvaret. Vidare är det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet bland annat inom UNGSAM en central del i arbetet med att stärka ungas trygghet, hälsa och utveckling i enlighet med antagen strategi. Nämnden har följande strategier och åtaganden med direkt bäring på barn och unga: Mål Strategi Indikator Målvärde Följs upp Delaktighetsindex på Barn och ungdomar Verksamheterna utvecklas fritidsgårdar baserat på Bättre än ÅR ska må bra och känna tillsammans med barn och brukarenkät, uppdelat efter 2014 framtidstro ungdomar utifrån deras kön. förutsättningar och livsvillkor. Folkhälsan ska förbättras Välbefinnande stärks genom möjliggörande av fysisk aktivitet, upplevelser och relationer i tillgängliga miljöer och lokaler samt i bred sam-verkan med andra aktörer. Antalet besök utifrån ett urval av förvaltningens verksamheter, uppdelat efter kön. Andelen föreningsaktiva barn och unga, uppdelat efter kön. Fler än 2014 Högre än 2014 ÅR ÅR Invånarnas delaktighet och inflytande i samhället ska öka Invånarnas trygghet ska öka Fler människor ska komma i arbete Fler barn och ungdomar ska få uppleva en meningsfull fritid. Det ska vara enkelt att starta och utveckla företag i kommunen så att antalet arbetsplatser ökar. Dialog i olika former utvecklas för såväl medborgare som föreningar och ny teknik används i arbetet Tryggheten i och kring verksamheter och anläggningar ska öka. Vuxennärvaro där barn och unga befinner sig. Arbeta jobbcoachande och medverka till att fler är förberedda inför arbetslivet. Möjliggöra så att fler barn och unga kan ta del av kultur- och fritidsutbudet med ökade möjligheter för externa aktörer. Medverka till att fler är förberedda inför arbetslivet. Ge externa aktörer möjlighet att erbjuda meningsfull fritid. Delaktighetsindex på fritidsgårdar baserat på brukarenkät, uppdelat efter kön. Trygghet på fritidsgårdarna, uppdelat efter kön. Antal utbildade Unga ledare, uppdelat efter kön. Antal praktikplatser och sommarjobb för ungdomar inom förvaltningen, uppdelat efter kön. Antal besök av åringar på fritidsgårdar, uppdelat efter kön. Andel av målgruppen 6-18 år som deltar i Haninge musikskola, uppdelat efter kön. Andel av målgruppen 6-18 år som deltar i Haninge kulturskola, upp-delat efter kön. Antal utbildade Unga ledare, uppdelat efter kön. Antal praktikplatser och sommarjobb för ungdomar inom förvaltningen, uppdelat efter kön. Bättre än 2014 Bättre än 2014 Bättre än 2014 Bättre än 2014 Fler än 2014 Högre än 2014 Högre än 2014 Fler än 2014 Fler än 2014 ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR 8 Page 266 of 483

267 3.5.1 Kanaler för input från barn och unga Enligt intervjuad använder kultur- och fritidsförvaltningen ett flertal kanaler för att få input från barn och ungdomar. Förvaltningen genomför brukarundersökningar såsom Nackaenkäten, Fritidsgårdsenkäten och Tonårsenkäten. Brukarundersökningarna vänder sig till olika åldersgrupper och syftar till att fånga in hur barn och ungdomar upplever fritidsgårdarna. En annan brukarundersökning är Ung livsstil som genomfördes senast Undersökningen genomförs vart fjärde år och grundskolelever samt gymnasieelever besvarar frågor om sin fritid och hur de mår. Kultur- och fritidsnämnden genomför demokrativeckan, där syftet är att ge barn och ungdomar kunskap om demokrati samt möjlighet att debattera med politiker. Inom ramen för detta anordnas t.ex. en ungdomsdebatt. Kultur- och fritidsförvaltningen har som rutin att vid en verksamhetsändring som t.ex. att stänga en fritidsgård, samråda med barn och ungdomar. Detta för att inhämta deras perspektiv men också för att förankra ett eventuellt beslut. Vidare genomför förvaltningen och park- och naturavdelningen inom stadsbyggnadsförvaltningen trygghetsronder på fritidsgårdarna tillsammans med barn och ungdomar. Tanken är att granska lokaler både invändigt och utvändigt för att se hur lokalerna upplevs utifrån ett trygghetsperspektiv. Därtill genomförs jämställdhetsronden där lokalerna granskas och upplevs utifrån ett jämställdhetsperspektiv. 3.6 Stadsbyggnadsnämnden I stadsbyggnadsnämndens strategi och budget framgår att åtgärder för insatser i den fysiska offentliga miljön som förbättrar trivsel och skapar tryggare miljöer prioriteras. Ett viktigt mål är ett Haninge fritt från klotter, skadegörelse och vandalism. Blandad bebyggelse av bostäder, verksamheter och offentliga byggnader skapar trygghet. Av stadsbyggnadsförvaltningens verksamhetsplan för 2015 framgår att förvaltningen ska uppnå målet barn och unga ska må bra och känna framtidstro genom att aktivt verka för att få med barn och unga i dialoger. Målet att fler människor ska komma i arbete ska uppnås genom att fortsatt erbjuda praktik- och sommarjobb inom förvaltningen. Nämnden har följande strategier och åtaganden med direkt bäring på barn och unga: Mål Strategi Indikator Målvärde Följs upp Barn och unga ska må bra och känna framtidstro Barnkonventionen ska vara utgångspunkt vid all planering. För nämndens ansvarsområde innebär det att barn och ungdomar ges utrymme att delta i samhällsutvecklingen och påverka sin närmiljö Andel som ganska eller väldigt ofta tycker att det är riktigt härligt att leva God psykisk hälsa indextal för psykosomatisk hälsa Bättre än 2014 Bättre än 2014 Delår och ÅR Delår och ÅR Andel elever som har positiva eller mycket positiva tankar om sin framtid. Bättre än 2014 Delår och ÅR 9 Page 267 of 483

268 Fler människor ska komma i arbete Utveckla arbetet med att få fler unga i jobb genom att ta emot praktikanter och skolungdomar samt visstidsanställningar Delår och ÅR Kanaler för input från barn och unga Enligt intervjuad är dialog och samråd centrala delar i planprocessen. Stegen innan antagen detaljplan möjliggör för intressenter och medborgare, däribland barn och ungdomar, att yttra sig över planförslaget. Av dialoghandboken framgår att barn och ungdomar bör involveras så tidigt som möjligt i planprocessen, helst redan i programskedet. Det framgår också att barn och ungdomars förmåga att uttrycka sig skiljer sig åt mellan olika åldrar, och detta medför att det krävs olika metoder och koncept för medborgardialog beroende på vilken ålder barnen är. Utöver samrådsmöten och öppna hus under planprocessen använder planavdelningen dialoghandbokens metoder och koncept för att involvera barn och ungdomar. Enligt intervjuad använde planavdelningen konceptet Mina kvarter Minecraft för att ge alla unga i kommunen möjligheten att föreslå hur Vallavägen skulle utformas. Idétävlingen mottog 81 kvalificerade förslag och en vinnare korades. Projektet var uppskattat bland deltagarna. Jordbrodialogen lyfts fram som ett dialogprojekt som riktade sig mot medborgarna däribland barn och ungdomar för att inhämta synpunkter kring Jordbro. Dialogens inriktning var att gå från en medborgardialog till medborgarnas dialog som innebar att medborgarna bjöd in tjänstemän, politiker och aktörer till de aktiviteter som engagerade medborgarna istället för tvärtom. Intervjuad uppger att planavdelningen har i tidigare planarbete inhämtat synpunkter från skolklasser när det gällt planarbete kring en skola. Planavdelningen tar även emot studiebesök från skolklasser. 3.7 Socialnämnden Socialnämndens strategi och budget stadgar att nämnden alltid prioriterar barn och ungdomar där barnkonventionen är ledande i arbetet. Nämnden arbetar bland annat förebyggande, med barn i behov av stöd, med ensamkommande flyktingbarn, sociala insatsgrupper, familjerätt samt med barn och unga med psykisk ohälsa. Nämnden har det särskilda uppdraget att fortsätta utforma en första linjens insats för yngre barn. Det framgår också att det sker en utveckling mot mer samarbete med övriga förvaltningar, frivilligorganisationer och föreningar avseende det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Nämnden samarbetar även med gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden om det kommunala uppföljningsansvaret. Förutom FN:s barnkonvention lyfter även konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning fram barnperspektivet. Barn med funktionsnedsättning har rätt att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör dem. Åsikterna ska till mätas betydelse i förhållande till barnets mognad och ålder. Nedan följer nämndens strategier med specifik bäring på barn och unga. Inom respektive strategi finns kopplade åtaganden för socialförvaltningen med egna indikatorer. 10 Page 268 of 483

269 Mål Strategi Indikator Målvärde Barn och unga ska må bra och känna framtidstro Barn och ungdomar och deras familjer som kommer i kontakt med socialtjänsten ska på ett tidigt stadium erbjudas individuellt evidensbaserat stöd Andelen öppenvårdsinsatser ska ökas jämfört med heldygnsomsorg Antal vräkta barn Högre än Andel barn och ungdomar som haft enskilt samtal med sin handläggare 100 procent Haninges unga ska ha goda möjligheter till karriär i livet oavsett om man väljer arbete eller utbildning Alla ungdomar som är aktuella inom socialtjänsten ska stödjas och motiveras till arbete eller studier Andel återaktualiserade barn och ungdomar som varit placerade på HVB-hem Antal ungdomar som fått kommunala sommarjobb Lägre än 30 procent Kanaler för input från barn och unga Ett antal enkäter används inom socialförvaltningen, som på olika sätt synliggör barn och ungas upplevelse av de olika verksamheter som förvaltningen arbetar med. Som exempel kan nämnas Gröna Huset, som driver dagbehandling med integrerad skolundervisning för ungdomar år, där ungdomens upplevelse dokumenteras efter behandling. Stigen är en verksamhet som riktar sig till unga i ålder år med neuropsykiatrisk diagnos eller social problematik. Även här dokumenteras den unges upplevelse efter avslutad behandling. Även ungdomsmottagningen samt Haninge barn- och ungdomsgrupper använder sig av anpassade brukarundersökningar. Ett antal undersökningar riktar sig även till yngre barn. Förvaltningen arbetar med att försöka fånga yngre barns upplevelser på olika sätt, men det är uttalat svårt att dokumentera och använda i uppföljningen för att mäta. I mötet med yngre barn beskrivs även samspelet med vårdnadshavare som en viktig del för att fånga barnets upplevelse samt hur det mår. 3.8 Södertörns upphandlingsnämnd Södertörns upphandlingsnämnd har med beaktande av både Haninge och Nynäshamns kommuns antagna mål formulerat fem mål för 2015, varav tre med bäring på barn och ungdomar. Inom området social hållbarhet framkommer att kommunerna ska ansvara för en långsiktig social hållbarhet genom att utveckla välfärden och säkra goda livsvillkor för invånarna. Både på kommunövergripande nivå och i enskilda nämnder ska människors behov och välbefinnande sättas i fokus. Möjlighet till arbete, trygghet, hälsa, utveckling, delaktighet och inflytande ska tas tillvara för att skapa ett socialt hållbart samhälle. Strategin för att nå målen inom social hållbarhet handlar om att förbättra servicen till beställarna i kommunerna och potentiella leverantörer. Dessutom ska i relevanta upphandlingar krav ställas på praktikplatser eller anställning för att på så sätt få fler människor i arbete. 11 Page 269 of 483

270 Mål Strategi Indikator Uppföljning I upphandlingar verka för Antal upphandlingar med 2 stycken att ungdomar och krav på anställning eller Årsvis långtidsarbetslösa får praktikplats anställning eller praktikplats I avtalsförvaltning verka för social hållbarhet Antal leverantörer med aktivt socialt hållbarhetsarbete Ny Årsvis I upphandlingar verka för att varor och tjänster produceras socialt hållbart Antal upphandlingar med sociala krav 5 stycken Årsvis Nämndens upphandlingspolicy fastslår att upphandlingsenheten ska ställa krav på att leverantör, eller anlitad underleverantör, inte diskriminerar i sin affärsverksamhet på grund av kön, etnicitet, trosuppfattning, ålder, funktionshinder eller sexuell läggning eller av sådana skäl otillbörligen särbehandlar arbetstagare eller arbetssökande. Upphandling kan genomföras med sociala hänsyn, vilket till exempel kan innebära att krav ställs i upphandlingen som syftar till ökad sysselsättning eller minskat utanförskap, vilket har indirekt bäring på unga. Vidare fastslår upphandlingspolicyn att uppföljning av såväl kommunernas leverantörer som avtal och avtalsefterlevnad ska ske regelbundet och systematiskt. Till upphandlingar som omsluter betydande värden ska det upprättas en uppföljningsplan, i den ska det exempelvis framgå om upphandlingsenheten eller verksamheten ansvarar för uppföljning av leverantör och kontroll av upphandlad vara eller tjänst. Riktlinjer för upphandling fastställer att för att motverka att Haninge kommun och Nynäshamns kommun upphandlar varor som produceras under förhållanden som bryter mot bland annat artikel 32 i barnkonventionen ska etiska hänsyn beaktas redan i behovs- och marknadsanalysen av en upphandling Kanaler för input från barn och unga Av intervjuad framgår att upphandlingsnämnden inte har någon särskild kanal som för fram input från barn och unga, detta ansvar vilar på respektive beställande enhet. 3.9 Södertörns överförmyndarnämnd Överförmyndarverksamheten i kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn och Tyresö bedrivs gemensamt via Södertörns överförmyndarnämnd. Överförmyndarnämnden ingår i Haninge kommuns organisation. Nämnden ska genom sin tillsyn säkerställa att de som har förordnad god man/förvaltare eller är underåriga inte lider rättsförlust. Verksamheten utgör ett samhällsskydd för exempelvis barn. Överförmyndarnämndens verksamhet för barn och unga regleras främst i föräldrabalken och lagen om god man för ensamkommande barn. Nämnden har följande strategier och åtaganden med direkt bäring på barn och unga: 12 Page 270 of 483

271 Mål Strategi Indikator Målvärde Invånarnas delaktighet och inflytande i samhället ska öka Utveckla former för dialog med ställföreträdare Kundenkät Bättre än vid föregående mätning Kanaler för input från barn och unga Enligt intervjuad finns flera kanaler för att hämta in barn och ungdomars perspektiv. I processen att ensamkommande barn ska tilldelas en god man har barnet rätt att yttra sig i forma av att godkänna eller motsätta sig föreslagen god man. Därtill kan barnet efter att ha tilldelats en god man begära att få en ny. Rutin för granskning av års-/sluträkning omyndiga har en direkt koppling till barnkonventionen; yttrande ska inhämtas från barnet utifrån dess ålder och mognad, alltid i viktiga frågor om den omyndige fyllt 16 år. Överförmyndarenheten genomför brukarundersökningar till ställföreträdare men inte till huvudmännen (barnen). Det finns dock enligt enhetschefen tankar om att införa sådana undersökningar under kommande verksamhetsår, något som beskrevs även i granskningen Äldrenämnden I äldrenämndens strategi och budget beskrivs fyra huvudspår, varav ett är förebyggande arbete, som syftar till att skjuta upp och undvika vårdbehov. Arbetet med förebyggande hembesök, träffpunkter som erbjuder aktiviteter samt samverkan med pensionärsorganisationerna har fokus på detta. Nämnden har ett antal strategier med bäring på barn och unga: Mål Strategi Indikator Målvärde Genom att samarbeta och samverka med Andel som ganska eller Bättre än 2014 Barn och förskole-, skolverksamheten och kultur- väldigt ofta tycker att det är ungdomar ska må och föreningsliv, skapar vi möjligheter för riktigt härligt att leva bra och känna unga till meningsfulla aktiviteter, framtidstro sysselsättning och arbete. God psykisk hälsa indextal Bättre än 2014 för psykosomatisk hälsa Andel elever som har positiva eller mycket positiva tankar om sin framtid Bättre än 2013 Genom att skapa förutsättningar för mötesplatser/ generationsmöten på yngres och äldres arenor; bidrar vi till barns och ungdomars välmående. Andel som ganska eller väldigt ofta tycker att det är riktigt härligt att leva God psykisk hälsa indextal för psykosomatisk hälsa Andel elever som har positiva eller mycket positiva tankar om sin framtid Bättre än 2014 Bättre än 2014 Bättre än 2013 I förvaltningens åtaganden ingår att erbjuda praktikplatser av god kvalitet i den omfattning som efterfrågas av Fredrika Bremergymnasierna och CentrumVux samt erbjuda barn och ungdomar generationsmöten och lärandemiljöer inom äldreområdet genom att bland annat driva projekt samt utarbeta ett prao-program. 13 Page 271 of 483

272 Kanaler för input från barn och unga Förvaltningen genomför ingen systematisk undersökning riktad mot barn och unga, men utvärderar t.ex. aktiviteter inom ramen för samarbetet med Fredrika Bremergymnasiet samt projektet Generationsmöten. 4 Barnperspektivet i verksamheten I detta avsnitt är fokus på hur barnkonventionen implementeras i olika verksamheter, hur nämnd/förvaltning tar reda på vad som är bäst för barn i planeringen av verksamheten samt hur uppföljning knyter an till ett barnrättsperspektiv. 4.1 Kommunstyrelsens förvaltning Kommunstyrelsens förvaltning ansvarar bland annat för att inkorporera barnkonventionen i kommunens styrdokument, samt i styrmodellen. Vikten av att öka kunskapen om barnkonventionen hos chefer samt förtroendevalda betonas. Kommunen deltar i Partnerskap för barnkonventionen, där 10 kommuner är inbjudna av barnombudsmannen och Haninge deltar med en förtroendevald och en tjänsteman. Inom samarbetet genomförs exempelvis kollegial granskning av respektive kommun utifrån barnkonventionen. Den senaste genomfördes Sedan 2011 finns ett regionalt nätverk för barn och ungas rättigheter där Haninge deltar som en av 9 kommuner i Stockholmsregionen tillsammans med Rädda barnen och Sveriges Elevkårer. Nätverksmöten genomförs två gånger årligen där ansvariga politiker och tjänstemän deltar för att följa och utveckla arbetet i nätverket. Utöver detta har tjänstemännen två egna möten. Tjänstemannagruppen ska utifrån verksamhetsplanen ta initiativ och genomföra aktiviteter som leder till måluppfyllelse. Inom ramen för det regionala nätverket har en utbildning startats tillsammans med Botkyrka och Nacka kommun, där olika yrkesgrupper gemensamt ska utbildas i barn och ungas rättigheter. En utbildning med fritidsledare har genomförts under 2015 och det planeras en utbildning för socialsekreterare under våren Utbildningen består av träffar samt hemläxa mellan tillfällena. Haninge kommun ingår som tidigare nämnt i arvsfondsprojektet Speak app i samarbete med Rädda Barnen, Rädda Barnens ungdomsförbund och Haninge ungdomsråd. Projektet ska öka barn och ungas deltagande i lokala beslutsprocesser i enlighet med artikel 12 i Barnkonventionen om rätten till delaktighet. Det treåriga projektet har tagit fram en app som ska nå ut brett till unga och underlätta möjligheten att skicka in förslag till beslutsfattare samt till styrgruppen för projektet som även arbetar med beredningsforum. En projektledare och en samordnare på kommunstyrelsens förvaltning arbetar med Speak app. En tjänsteman är ansvarig för barnrättsfrågorna på förvaltningen och fungerar också som stöd till övriga förvaltningar i frågor som rör barnperspektivet. Detta stöd nyttjas inte med någon systematik enligt intervjuad, men det kan komma in olika frågor där förvaltningarna vill få en bedömning utifrån ett barnperspektiv. 4.2 Utbildningsförvaltningen Förskola, grundskola och gymnasieskolan styrs bland annat av skollag samt läroplan, som grundar sig på barnkonventionens bestämmelser. På så vis genomsyrar barnkonventionen verksamheten. Redogörelsen nedan utgör ett urval av förvaltningens verksamhet. 14 Page 272 of 483

273 Förvaltningen har inte genomfört någon systematisk utbildning utifrån Barnkonventionen, men flera exempel finns på hur anställda i verksamheten tillgodogör sig dess innehåll. Inom förskola inkorporeras barnkonventionen genom den pedagogik, Reggio Emilia, som tillämpas. Pedagogiken betonar bland annat lyssnande, delaktighet, reflektion och dokumentation. Genom t.ex. en fördjupad pedagogutbildning för anställda på enheterna fokuseras t.ex. likvärdighet samt barns delaktighet och inflytande i förskolan. Inom grundskolan beskrivs elevperspektivet som en naturlig del genom arbetssätt och analyser som görs, men det görs inte någon systematisk särskild barnkonventionsanalys. Uppföljning av innehållet i barnkonvention sker som en del i den ordinarie uppföljningen. Inom gymnasieskolan beskrivs ett uttalat elevperspektiv som fokus i den ständigt pågående pedagogiska utvecklingsprocessen. Genom t.ex. fortbildning, inbjudna föredragshållare och pedagogiska caféer stimuleras kollegialt lärande med eleven i fokus. Under 2014 genomförde Skolinspektionen en tillsyn i Haninge kommun och gav kommunen föreläggande om att vidta åtgärder för att förbättra arbetet inom området undervisning och lärande, genom att erbjuda en likvärdig utbildning inom varje skolform. Inom området uppföljning och utveckling av utbildningen, ska kommunen se till att det bedrivs ett dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Med anledning av Skolinspektionens föreläggande upprättade förvaltningen en förbättringsplan inför 2015, som lyfter fram tre prioriterade områden: Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Utifrån dessa områden specificeras ett antal åtaganden som är grundade i styrdokument, lagar och förordningar samt de politiska målen. Dessa åtaganden konkretiseras i en förbättringsplan på respektive nivå i organisationen. Skolinspektionen bedömde tillsynen som avslutad i mars 2015, då bristerna bedömdes avhjälpta av vidtagna åtgärder. Det beskrivs som en utmaning att uppfylla barnkonventionens intentioner på alla nivåer i organisationen. Många viktiga och omfattande frågor ryms inom Barnkonventionen, såsom t.ex. skydd mot diskriminering och våld samt rätt till social trygghet. 1 Många mål och styrdokument anknyter till dess innehåll, men kräver åtgärder på olika nivå i organisationen för att realiseras och för att åstadkomma en röd tråd från mål till genomförande samt uppföljning och analys. Utbildningsförvaltningen ingår i det lokala chefssamrådet tillsammans med representanter från kultur- och fritidsförvaltningen, socialförvaltningen samt Polisen. Lokala chefssamrådets roll är att samordna arbetet inom UNGSAM. UNGSAM-grupper finns på grundskolor med klass 6-9 och på gymnasiet. Målet är att utifrån en gemensam plattform hitta former för en aktiv samverkan i syfte att förebygga att ungdomar begår brott, använder droger eller rekryteras till andra kriminella beteenden. Olika UNGSAM-grupper har kommit olika långt enligt intervjuad, från att utbyta lägesrapporter till att aktivt planera, genomföra och följa upp aktiviteter. Det uttrycks ett behov av att förtydliga ansvar och mandat för chefssamrådet samt hur arbetet följs upp. Förvaltningschefen deltar även i BUS-SAM, den länsövergripande tjänstemannagrupp från kommuner och landsting som svarar för det länsövergripande arbetet med barn och 1 En fråga som aktualiseras utifrån Barnkonventionen och som revisionen följt över tid är avseende mobbing och kränkande behandling. En särskild granskning av trygg och säker skolmiljö genomfördes 2011, och i löpande möten med nämnderna som ansvarar för skolan ställs frågor om hur mobbing och hot hanteras. Under 2015 kommer även en granskning att genomföras av stödinsatser till barn med utåtagerande beteendeproblem. 15 Page 273 of 483

274 ungdomar som behöver särskilt stöd, tillsammans med KSL. De ska gemensamt leda, initiera, utveckla och följa upp samverkan kring denna grupp unga. 4.3 Kultur- och fritidsförvaltningen Kultur- och fritidsnämndens verksamhet är i sin helhet riktad till barn och ungdomar. Arbetet fokuseras på möjliggörandet av barn och ungdomars deltagande och hur deras rättigheter tas tillvara på bästa sätt. Fritidsgårdarna arbetar utifrån att de ska öppna för alla vilket innebär att barn eller ungdomar inte behöver skriva in sig. Likaså ska de vara tillgängliga i form av öppettider. Intervjuad lyfter fram en satsning på att välkomna ensamkommande barn till fritidsgårdarna. En viktig del i att möjliggöra barn och ungdomars deltagande i föreningar är kultur- och fritidsnämndens beslut om nolltaxa för hallar och planer. Under hösten 2014 och våren 2015 genomgick 15 fritidsledare från olika verksamheter utbildning i barnkonventionen. Utbildningen organiserades av kommunens samordnare för barn och ungas rättigheter där också deltagare från andra kommuner deltog. Deltagarna uppfattade utbildningen som positiv och ytterligare fritidsledare efterfrågar att få gå utbildningen. På kultur- och fritidsförvaltningens enhet Utveckling och stöd arbetar en barn- och ungdoms strateg. Dennes roll är att inom förvaltningen arbeta övergripande med barn- och ungdomsfrågor, men också bevaka deras perspektiv i exempelvis planprocessen. Enligt intervjuad sker måluppföljning tre gånger per år. Som stöd i detta används det kommunövergripande beslutsstödssystemet. Verksamhetschefer ansvarar för att lägga in nyckeltal i systemet medan enheten utveckling och stöd följer upp. Detta har stärkt uppföljningen. Intervjuad beskriver att barnkonventionen genomsyrar kultur- och fritidsförvaltningens arbete, men ser ett behov av att öka medvetenheten om och tydliggöra hur förvaltningen arbetar utifrån barnkonventionen. 4.4 Stadsbyggnadsförvaltningen Enligt intervjuad har planavdelningens medarbetare en god kännedom om barnkonventionen och vikten av att i planprocessen beakta barn och ungdomar deltog samtliga av planavdelningens medarbetare i barnkonventionsutbildningen som anordnades av kommunstyrelseförvaltningen. Som nämnts använder avdelningen styrdokumentet Dialoghandboken i arbetet med att involvera barn och ungdomar. Alla nyanställda får kännedom om styrdokumentet. Vidare använder avdelningen dokumentet Att ge barn och ungdomar en nyckel till det offentliga rummet för att involvera barn och ungdomar. Dokumentet tillika sammanställningen innehåller teori, praktiska tillvägagångssätt och erfarenheter från tre olika projekt där barn och ungdomar involverades. Intervjuad uppger att planavdelningen har som rutin i planprocessen att göra en konsekvensanalys utifrån barns och ungdomars perspektiv. I planprocessen samråder förvaltningen med berörda nämnder och externa aktörer såsom länsstyrelsen och polisen. Enligt intervjuad har planavdelningen i år anställt fyra nyutexaminerade som tidigare gjort sommarpraktik eller skrivit sitt examensarbete med anknytning till förvaltningens arbete. Handledning av dessa nyanställda har i år prioriterats istället för att ta emot nya sommarpraktikanter eller studenter. Stadsbyggnadsnämnden följer upp måluppfyllelsen två gånger per år, i delårsrapport samt årsredovisning. Av intervjuad framkommer att mål och strategi med bäring på barn och 16 Page 274 of 483

275 ungdomar är välformulerade och aktuella, men det finns en svårighet att följa upp och mäta verksamheten utifrån indikatorerna. 4.5 Socialförvaltningen Socialförvaltningen arbetar med ett uttalat barn- och ungdomsfokus som ska genomsyra alla verksamheter. Inom förvaltningen är det främst beställaravdelningen barn och unga samt utföraravdelningen social omsorg som möter barn och unga. Redogörelsen nedan utgör ett urval av förvaltningens verksamhet. Avdelning barn och unga utgår ifrån utrednings- och uppföljningssystemet BBIC (barns behov i centrum) som syftar till att barnens bästa ska vara i fokus i allt arbete som rör barn och unga. BBIC, som baseras på forskning i socialt barnavårdsarbete, ger en grundstruktur för att utreda, planera och följa upp insatser. Enligt intervjuade fungerar arbetet bra, men det finns utmaningar gällande dokumentationens kompatibilitet med IT-stödet. Inom verksamheter som riktar sig till vuxna har metoden Föra barnen på tal implementerats. Verktyget är utvecklat för att tillgodose kraven i hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen och barnkonventionen. Det är ett verktyg för att kunna diskutera barnens perspektiv med föräldrar eller andra vuxna som lever med barn och som har t.ex. missbruksproblematik eller där det finns behov av boendestödjare. Metoden kommer att fortsätta implementeras i flera verksamheter som arbetar med vuxna. Det finns tydliga rutiner och checklistor för att synliggöra barnperspektivet inom verksamhet för vuxna. Familjebehandlare har börjat använda sig av Scott Miller-metoden som bl.a. syftar till att förbättra kvaliteten i familjebehandlingen genom att öka och mäta delaktigheten/allians behandlare/klient. Skattningsformulär med åldersanpassning används vid varje tillfälle man möts, där även yngre barn kan skatta sin upplevelse utifrån t.ex. bilder med ansiktsuttryck. Barnperspektivet ingår i den ordinarie uppföljningen, men kan även lyftas särskilt i vissa ärenden. En notering som gjordes i granskningen 2011 var att indikatorer för att mäta måluppfyllelsen kunde utvecklas. Denna notering kvarstår, det pågår enligt intervjuade ett arbete med att förtydliga och förbättra indikatorerna för att mäta måluppfyllelse avseende barn och unga. Samverkan sker t.ex. med landstinget genom BUS, med syfte att utveckla och förbättra samverkansstrukturerna mellan förskolan, grundskolan, gymnasiet, socialtjänsten, habiliteringen, barn- och ungdomspsykiatrin och barnmedicin. Syftet är att barn och ungdomar med sammansatt problematik ska få det stöd och de insatser de behöver. 4.6 Södertörns överförmyndarenhet Överförmyndarnämnden utövar tillsyn och kontroll över förmynderskap, godmanskap och förvaltarskap. Syftet med tillsynen är att förhindra att omyndiga barn, eller myndiga personer som inte själva kan ta tillvara sin rätt, missgynnas ekonomiskt eller rättsligt. Många delar av verksamheten omfattar barn och unga under 18 år. Förmyndarskap omfattar föräldrar med barn under 18 år som står under överförmyndarnämndens tillsyn. När barnets tillgångar överstiger åtta basbelopp ska förmyndaren (föräldern) redovisa sin förvaltning till överförmyndaren. Då tillgångarna är i form av fast egendom, bostadsrätt eller tomträtt ska alltid redovisning ske, även om tillgångarna understiger detta värde. Förmyndare ska också få överförmyndarnämndens godkännande vid vissa rättshandlingar, till exempel vid gåvor, lån eller köp och försäljning av fastigheter. I särskilda fall kan överförmyndaren kräva redovisning även om tillgångarna är mindre än åtta basbelopp. 17 Page 275 of 483

276 Föräldrarnas/förmyndarnas uppgift är att sörja för den omyndiges bästa och bevaka dennes rättigheter. Överförmyndarnämnden ska se till att barns tillgångar inte används på ett otillbörligt sätt av barnets föräldrar eller andra. Barnets egna tillgångar ska användas till barnets uppehälle, utbildning och nytta i övrigt. Barnets medel får aldrig skänkas bort. Föräldrar har försörjningsplikt för sitt barn även om barnet har egna tillgångar. Enligt lagen om god man för ensamkommande barn ska barn under 18 år som anländer till Sverige utan vårdnadshavare få en god man utsedd av överförmyndarnämnden. Uppdraget som god man för ett ensamkommande barn innebär både att vara vårdnadshavare och förmyndare. Enligt intervjuad erbjuder SKL en webbutbildning för gode män om ensamkommande barn och unga, där gode män som genomfört utbildningen certifieras. Intervjuades bild är att utbildningen för fram barns rättigheter och därigenom barnkonventionen. Chef för överförmyndarnämnden och nämndens ordförande har gått en utbildning i barnkonventionen anordnad av barnombudsmannen. Vidare har två handläggare gått en utbildning anordnad av barnombudsmannen om barnperspektivet i överförmyndarhandläggningen. Informationen från utbildningen delgavs även till övriga handläggare. Mål och måluppfyllelse följs upp i årsredovisningen och där inkluderas barnperspektivet, enligt intervjuad. 4.7 Södertörns upphandlingsenhet Södertörns upphandlingsenhets ansvar vid upphandling är att stödja förvaltningen med den upphandlingsmässiga kompetensen och garantera att upphandlingarna genomförs på ett korrekt sätt. Förvaltningens ansvar är att beskriva vad som ska upphandlas och utifrån detta skriva en kravspecifikation, samt utvärdera inkomna anbuds uppfyllande av kravspecifikationen. Detta innebär att förvaltningen således har ansvar för att ställa krav utifrån barnkonventionens artiklar. Det som upphandlingsenheten kan göra är att påpeka om de anser att barnkonventionens artiklar inte beaktas i kravspecifikationen. Ansvar för uppföljning och kontroll av leverantör och levererad vara eller tjänst är tudelat mellan upphandlingsenheten och berörd förvaltning. Ansvarsfördelningen utgår ifrån uppföljningsplanen. Förvaltningen ansvarar för att följa upp levererad vara och tjänst medan upphandlingsenheten följer upp leverantören. Intervjuad ser SKL Kommentus Inköpscentral som en viktig aktör i säkerställande att leverantören följer barnkonventionens artikel SKL Kommentus har större resurser att följa upp etiska och sociala krav, samt kontrollera att upphandlade varor tillverkas på ett etiskt och korrekt sätt. Detta innebär att kommunen kan försäkra sig om att avropad leverantör upphandlad av SKL Kommentus följer barnkonventionen. Enligt intervjuad fortbildas inte enhetens medarbetare i barnkonventionen. Intervjuad ser ett värde att medarbetarna fortbildas om barns rättigheter och hur detta kan aktualiseras i samband med upphandling. 2 Barnkonventionens artikel 32 lyder Varje barn har rätt att skyddas mot ekonomiskt utnyttjande och mot att utföra arbete som kan vara farligt eller hindra barnets utbildning." 18 Page 276 of 483

277 Barnperspektivet ingår i den ordinarie uppföljningen och jämfört med övriga nämnder har upphandlingsnämnden konkretiserat indikatorn i ett antal. Dock finns ingen indikator fastställd för målet I avtalsförvaltning verka för social hållbarhet. 4.8 Äldreförvaltningen Äldreförvaltningen arbetar med ett antal åtaganden utifrån de mål och strategier som nämnden satt upp med bäring på barn och unga. Ett samarbete med Fredrika Bremergymnasiet, som också är vård- och omsorgscollege, innebär praktikplatser och kan även innebära sommarjobb. Projektet Generationsmöten har bedrivits under året, och innebär att ett äldreboende matchas ihop med en sjundeklass för gemensamma aktiviteter under perioden eleverna går på högstadiet. Projektet omfattar Johanneslund äldreboende och en sjundeklass på Ribbyskolan. Projektet initierades från äldreförvaltningen och löper under tre år. Gemensamma aktiviteter såsom t.ex. korvgrillning, gårdsfest, att eleverna intervjuar de äldre samt klassbesök genomförs. Enligt intervjuad bidrar det till både välbefinnande och värdefulla kontakter för de äldre och unga, men knyts även till elevernas utbildning, där t.ex. aspekter kring nu och då lyfts i undervisningen. Projektet kopplas även till måluppfyllelse av nämndens mål och strategier samt förvaltningens åtaganden på ett tydligt sätt. Inom förebyggande verksamhet arbetar förvaltningen med träffpunkter, där olika metoder används för att öppna upp för möten mellan äldre och unga. På äldreboendena arbetar personalen, framförallt med att t.ex. barnbarn ska kunna hälsa på den äldre och att miljön är inbjudande i form av t.ex. lekhörnor. Personalen på äldreförvaltningen deltar för närvarande inte i någon utbildning kring barnkonventionen eller i någon kommunövergripande samverkan avseende barnperspektivet. Samverkan sker i första hand med skolverksamhet gällande praktikplatser samt projektet Generationsmöten. Information till nämnden sker löpande, t.ex. kan insatser såsom projektet Generationsmöten tas upp som informationspunkt. I övrigt sker uppföljningen av barnperspektivet som en del i den ordinarie uppföljningen. Enligt intervjuad finns förbättringspotential gällande mätetal för olika aktiviteter, det kan vara svårt att synliggöra insatser som görs och koppla dessa till måluppfyllelse. 5 Slutsatser Granskningens syfte är att belysa och bedöma i vilken utsträckning kommunstyrelsens och samtliga nämnders arbete följer de intentioner om barns rättigheter som anges i barnkonventionen samt kommunens egna mål. Nedan beskrivs i komprimerad form svaren på revisionsfrågorna och de bedömningar som görs utifrån respektive revisionsfråga. Därefter redogörs för slutsatser och svar på den övergripande revisionsfrågan. 19 Page 277 of 483

278 Delfråga 1. Vilka mål, uppdrag, riktlinjer har fastställts med bäring på barnens roll? 2. Hur mäter nämnderna måluppfyllelse för dessa mål, uppdrag och riktlinjer? 3. Utbildas personalen i barnkonventionen och dess innehåll? 4. Hur tar nämnd/förvaltning reda på vad som är bäst för barn i planeringen av verksamheten? Görs systematiska konsekvensanalyser utifrån ett barnperspektiv? 5. Hur tas unga som resurs tillvara i beslutsfattandet? Svar Ett antal mål har satts upp med bäring på barn och unga. Samtliga nämnder har något mål med direkt eller indirekt anknytning till denna målgrupp. Ett antal styrdokument har upprättats som speglar barnkonventionens intentioner, som exempel kan nämnas strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling. Barnperspektivet ingår som en del av den ordinarie uppföljningen via delårsuppföljningar och årsredovisning. Vissa ärenden kan lyftas särskilt. Det varierar hur tydligt nämndernas strategier och indikatorer ger möjlighet att följa upp just ur ett barnrättsperspektiv. Det varierar även hur väl indikatorerna är anpassade efter respektive verksamhet. Intervjuade i de olika verksamheterna har inte genomgått utbildning i barnkonventionen nyligen, men det finns exempel på hur dess innehåll ingått i annan fortbildning. Inom överförmyndarenheten har viss personal t.ex. genomgått utbildning som anordnats av barnombudsmannen. Under våren 2015 genomgick 15 fritidsledare en utbildning som Haninge startat tillsammans med Botkyrka och Nacka, utifrån regionalt nätverk för barn och ungas rättigheter. Planer finns på att genomföra samma utbildning för socialsekreterare under De verksamheter som i stor utsträckning möter barn och unga, som t.ex. socialtjänst och skola arbetar kontinuerligt med att införliva ett barnperspektiv, eller elevperspektiv, på olika sätt. Analyser genomförs ur ett barnperspektiv i många verksamheter, men det varierar i graden av systematik och omfattning mellan verksamheterna. Det finns ett antal forum som möjliggör unga som resurs i beslutsfattandet, bland annat Ungdomsrådet och Ungdomsfullmäktige. Projektet Speak app syftar också till att ta tillvara unga som resurs i olika beslutsfrågor. Stadsbyggnadsförvaltningen arbetar aktivt med att införliva unga som resurs i planprocessen. Som exempel kan nämnas processen i Jordbro och Minecraft-tävlingen avseende utformning av Vallavägen. Inom kultur- och fritidsförvaltningen finns en rutin att förankra verksamhetsförändringar hos ungdomar och samråda om frågor som berör dem, t.ex. om en fritidsgård planerar att stängas. 20 Page 278 of 483

279 6. Vilka brukarundersökningar eller andra verktyg för input är riktade till barn? 7. Hur tar nämnd/förvaltning hänsyn till de olika livsvillkor som barn kan ha beroende på kön, etnisk tillhörighet, funktionshinder, socioekonomiska förutsättningar och liknande? 8. Hur inhämtas och beaktas barns och ungas synpunkter vid myndighetsutövning inom förskola, skola och socialtjänst, kultur och fritid? 9. Hur ser samverkan ut med andra aktörer såsom polis, åklagare och andra myndigheter? På övergripande nivå finns ett antal brukarundersökningar och verktyg som fokuserar på barn och ungdomar. Som exempel kan nämnas Stockholmsenkäten, skolplaneenkäten, Ung röst och Speak app. I tidigare granskning påtalades att barn i yngre åldrar inte fångas i brukarundersökningar på samma sätt som äldre barn och ungdomar. Det noteras även i denna granskning att det är en utmaning att fånga yngre barns upplevelser på ett ändamålsenligt sätt. Inom socialförvaltningen används t.ex. enkäter med bilder av ansiktsuttryck, som yngre barn får fylla i. Inom förskolan arbetar pedagoger t.ex. med observation, reflektion och dokumentation gällande yngre barns upplevelser och lärande. Olika livsvillkor och förutsättningar fångas i ett antal styrdokument, utöver gällande lagstiftning såsom t.ex. socialtjänstlag, skollag och arbetsmiljölagstiftning. Socialförvaltningen inkorporerar olika livsvillkor i den utredningsmetodik, BBIC (barnens bästa i centrum) som tillämpas. Inom utbildningsförvaltningen är likvärdighet inom utbildningen ett fokusområde. Upprättade likabehandlingsplaner och ordningsregler understödjer arbete att skapa en god studiemiljö utifrån elevernas olika förutsättningar. Kultur- och fritidsnämnden utför en jämställdhetsrond utöver trygghetsrond, där verksamheten t.ex. granskar lokalerna utifrån olika aspekter. Myndighetsutövningen i olika verksamheter regleras via lagstiftning som t.ex. förvaltningslagen, skollagen och socialtjänstlagen. Det har inte framkommit några gemensamma mallar eller arbetssätt för att beakta barn och ungas synpunkter vid specifikt myndighetsutövning, men flera exempel har framkommit där barnets röst inkorporeras, t.ex. BBICmetodiken som används inom socialtjänsten. Samverkan med myndigheter och andra aktörer sker i olika former. En central del i samverkan som kan nämnas är UNGSAM, där representanter från utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen deltar tillsammans med Polisen, för att förebygga kriminalitet och droganvändande bland unga. En annan samverkan är med landstinget utifrån BUS, för att utveckla samverkansstrukturerna mellan förskolan, grundskolan, gymnasiet, socialtjänsten och landstinget. Syftet är att barn och ungdomar med sammansatt problematik ska få det stöd och de insatser de behöver. Ett ytterligare exempel är överförmyndarenhetens dialog med Migrationsverket och länsstyrelsen avseende ensamkommande flyktingbarn. 21 Page 279 of 483

280 5.1 Bedömning Granskningens syfte är att belysa och bedöma i vilken utsträckning kommunstyrelsens och samtliga nämnders arbete följer de intentioner om barns rättigheter som anges i barnkonventionen samt i kommunens egna mål. Kommunfullmäktige har beslutat om ett antal mål som involverar barn och unga. Det finns även styrdokument som speglar barnkonventionens innehåll och strategier som betonar dess vikt i kommunens arbete. Samtliga nämnder förutom de gemensamma nämnderna har skapat strategier utifrån målet barn och ungdomar ska må bra och känna framtidstro. Överförmyndarnämnden saknar mål med specifik bäring på barn och unga. Kommunstyrelsens förvaltning har under ett antal år arbetat med att förankra barnperspektivet hos chefer och förtroendevalda. Forum för påverkan och samverkan finns i olika former, och ett stort antal kanaler finns för input från barn och unga. Det bedöms som positivt att ungdomsrådet, och ungdomsfullmäktige som startas åter hösten 2015, är forum där unga kommer till tals och kan vara delaktiga i beslutsprocesser. Det bedöms även som positivt att arbetet med projektet Speak app försöker fånga barn i yngre åldrar. Sammantaget bedrivs ett arbete i förvaltningarna som har barns bästa i åtanke. I de verksamheter som möter barn och unga i stor utsträckning, finns en medvetenhet och ett arbetssätt som tar hänsyn till barns olika villkor och förutsättningar, utifrån både lagstiftning och styrdokument. Det är positivt att även verksamheter som inte dagligen möter barn och unga, såsom äldreförvaltningen och stadsbyggnadsförvaltningen, har rutiner och aktiviteter för att införliva ett barnperspektiv i sin verksamhet. I granskningen från 2011 identifierades ett antal förbättringsområden: Överväg att utbilda personalen i barnkonventionen Utveckla sätt att mäta måluppfyllelsen för mål, uppdrag och riktlinjer kopplade till barnens bästa Utveckla samarbetet med ungdomsrådet och ungdomsfullmäktige Det saknas idag en samlad utbildningsinsats i barnkonventionens innehåll, men flera fortbildningsinsatser i olika verksamheter fångar upp barnperspektivet. Kommunstyrelsens förvaltning har tillsammans med Nacka och Botkyrka kommun utvecklat en utbildning, som hittills genomgåtts av 15 fritidsledare i kommunen. Flera yrkesgrupper planeras att genomgå utbildningen, vilket bedöms som positivt. Uppföljning ur ett barnperspektiv ser olika ut i verksamheterna och sker med olika grad av systematik. Mer omfattande analyser sker i de verksamheter som arbetar dagligen med barn och unga. Vissa analyser har ett uttalat barnrättsperspektiv, medan andra anknyter till det i innehåll i olika utsträckning. Det uttrycks en förbättringspotential i systematiken avseende uppföljning och analys utifrån barnkonventionen och hur den tillgodoses, samt avseende hur väl indikatorerna för att mäta måluppfyllelse utifrån ett barnperspektiv är anpassade efter de olika verksamheterna. Det varierar i vilken utsträckning genomförda aktiviteter synliggörs i uppföljningen och fångas av indikatorerna. Sammanfattningsvis bedömer vi att utveckling skett på vissa områden sedan föregående granskning. Arbetet med ungdomsråd och ungdomsfullmäktige fortgår och en det finns en tanke om en gemensam utbildningsinsats tillsammans med Botkyrka och Nacka. Dock kvarstår rekommendationen om att utveckla sätt att mäta måluppfyllelsen för mål kopplade till barns bästa. Mot bakgrund av vad som framkommit i granskningen ger vi kommunstyrelsen följande rekommendationer: 22 Page 280 of 483

281 Intensifiera arbetet med att utveckla indikatorerna för att synliggöra måluppfyllelse kopplat till barns bästa. Utveckla och förtydliga samverkan mellan förvaltningarna utifrån barnkonventionen. Barnperspektivet omsätts både centralt och ute i verksamheterna, men det saknas en systematisk samordning och uppföljning. o Fortsätt utveckla den gemensamma utbildning som påbörjats i samarbete med Botkyrka och Nacka kommun. o Kartlägg vilka metoder och arbetssätt som kan nyttjas kommunövergripande utifrån ett barnperspektiv, t.ex. avseende barnkonsekvensanalyser som ett led i uppföljningen. Stockholm den 18 januari 2016 Johan Perols Anja Zetterberg Andreas Halvarsson 23 Page 281 of 483

282 4 mars 2016 Ekonomiavdelningen Jeanette Winnerstad Kommunstyrelsen Granskning av kommunens arbete ur ett barnperspektiv EY har på kommunens revisorers uppdrag gjort en granskning av kommunens arbete ur ett barnperspektiv. Granskningens syfte har varit att belysa och bedöma i vilken utsträckning kommunstyrelsen och samtliga nämnders arbete följer de intentioner om barns rättigheter som anges i barnkonventionen samt i kommunens egna mål. Rekommendationer till kommunen utifrån granskningen är - Att kommunen intensifierar arbetet med att utveckla indikatorerna för att synliggöra måluppfyllelse kopplat till barns bästa. - Att kommunen utvecklar och förtydligar samverkan mellan förvaltningarna utifrån barnkonventionen. Kommunens arbete 2015 Under 2015 har måluppfyllelse skett med avseende på barnperspektivet. Samarbete mellan förvaltningarna har initierats och pågår. Samverkan med externa aktörer sker inom flera områden. Samarbete inom kommunen och med externa aktörer Strukturerade samarbeten inom kommunen sker mellan förvaltningarna men även med externa aktörer. Nedan följer ett antal exempel på aktiviteter som pågår. En första diskussion har genomförts mellan kommunstyrelseförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen avseende hur en utvärdering av strategin för barn och ungas hälsa, trygghet och utveckling kan genomföras. En överenskommelse mellan socialförvaltningen, utbildningsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen har tagits fram för att säkerställa ett samlat och resurseffektivt stöd kring barn och ungas utveckling och lärande. Diskussioner har förts mellan kultur- och fritidsförvaltningen, Tornberget AB och stadsbyggnadsförvaltningen om belysning och tryggare miljöer kring fritidsgårdar. 1 Page 282 of 483

283 Kultur- och fritidsförvaltningen har haft samverkansmöten med en rad olika aktörer som verkar för en rik fritid för barn och unga ; X-cons, Future Teens, Vuxenskolan, Svenska kyrkan m.fl. Därutöver har kontakt etablerats med nya samverkanspartners som Islamska Kulturföreningen i Haninge. En fördjupad samverkan mellan kultur- och fritidförvaltningen och socialförvaltningen har etablerats. Strukturerad dialog sker cirka en gång per termin mellan personer som fokuserar på kultur i kommunala verksamheter och föreningar som är kulturambassadörer. Fritidsgårdsverksamheten i Jordbro har inlett samtal med lärarna på Höglundaskolan om maktlekar, med förhoppning om fortsatt gemensamt arbete och utbildning i frågan. För att skydda barn mot utsatthet ska deras situation uppmärksammas när insatser riktas till vuxna. Socialförvaltningen har tillsammans med äldreförvaltningen fått pengar från Socialstyrelsen för att utveckla arbetet mot våld i nära relationer. Utifrån detta har utbildningsinsatser för personal och externa aktörer såsom Kvinnojouren, Manscentrum, Origo 1 genomförts. Samarbete har också genomförts mellan socialförvaltningen och Origo i form av en konferens med personal från fritidsverksamheter och frivilligorganisationer. Arbete pågår med att ta fram ett samverkansavtal med andra förvaltningar och polisen. Inom arbetet med alkohol-, narkotika-, doping och tobak (ANDT) har samarbete mellan socialförvaltningen, skola och fritidsverksamheterna genomförts kring olika aktiviteter för tobaksfri miljö i skolor och på fritidsgårdar. En viktig förutsättning för att barn och unga ska uppnå en god folkhälsa är ett effektivt samordnad stöd. Därför kommer samarbetet att utökas mellan socialförvaltningen, utbildningsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen kring insatser riktade mot barn och ungas utveckling och lärande. För detta har en överenskommelse mellan förvaltningarna tecknats. Kommunens näringslivsutvecklare har träffat alla gymnasierektorer samt studie- och yrkesvägledare för att diskutera entreprenörskap och Ung företagsamhet (UF). Ett urval av de gymnasieelever som arbetar med UFföretag deltog på Näringslivets dag Kommunstyrelseförvaltningen ska genomföra olika insatser med inriktning på entreprenörskap tillsammans med gymnasieskolan. Kommunen deltar i Kommunernas kvalitet i korthet, där nyckeltal avseende bland annat barns villkor, jämförs med andra kommuner i landet. Arbetet sker inom den kommunövergripande gruppen för styrning, 1 Origo är ett myndighetsgemensamt resurscentrum med fokus på ungdomar som lever i en hederskontext. Origo vill sprida kunskap om hedersproblematik samt erbjuda stöd, hjälp och rådgivning till ungdomar och yrkesverksamma. 2 (7) Page 283 of 483

284 intern kontroll och kvalitet, där nyckelpersoner från samtliga förvaltningar ingår. Gruppen arbetar på uppdrag av kommundirektörens ledningsgrupp. Barn och ungdomar en resurs i beslutsfattande Barn och unga ses som en resurs i beslutsfattande. Speak App har under 2015 lanserats för högstadieelever. Under året har synpunkter och förslag hämtats in i arbetet med kommunens nya översiktsplan och en trygghetsundersökning. Barn och ungdomar använder nya medier. Genom e-förslag har 135 förslag inkommit 2015, jämfört med 22 året innan. Kommunens engagemang har ökat på Facebook. Allt som publiceras på Facebook går även ut via Haninge kommuns Twitterkonto. Telefoniplattformen har under året uppgraderats vilket ger förutsättningar för att använda nya telefonitjänster som stöder det ökande användandet av mobila enheter, IPhone, IPads mm. För förskolorna har IT-och telefonikommunikation uppgraderats. Fritidsgårdarna har genomfört en mässa för vuxna om unga på sociala medier. Ungdomsrådet Det övergripande målet för ungdomsrådet är att öka ungdomars engagemang och inflytande genom delaktighet, dialog och påverkan. Delmål för ungdomsrådets verksamhet är att utveckla ungdomsrådet och ungdomsfullmäktige, utveckla forum där politiker och ungdomar möts samt aktivt arbeta med att engagera de ungdomar som inte annars deltar aktivt i samhällsutvecklingen. Ungdomsrådet har haft åtta sammanträden och genomfört ett ungdomsfullmäktige. Fem ungdomar har varit anställda som sommarjobbare för att undersöka vad som krävs för att rådet ska få fler medlemmar och vara representativt för Haninges ungdomar, samt hur ungdomsfullmäktige och ungdomsrådet bör struktureras och organiseras i framtiden. Rapporten föreslår bland annat att syftet med rådet förtydligas, att styrelsemedlemmar får specifika ansvarsområden, att resurser tillsätts för att stötta rådet, samt att rådet ordnar evenemang för att bli mer synligt och locka fler medlemmar. Rapporten framhäver också vikten av att skapa ett samarbete mellan Haninge Ungdomsråd, elevråd och elevkårer. Ungdomsrådet har anordnat skolbesök i högstadieklasser och rådet ingår i styrgruppen för projektet Speak App. Rådet har deltagit i flera arrangemang av Sveriges Ungdomsråd. Vidare har ungdomsrådet medverkat på en sommarjobbsmässa för att rekrytera sommarjobbare, på Mänskliga rättighetsdagarna i Göteborg och initierat demokratisamtal inför flytten av verksamheten vid Lakeside till kulturhuset i Jordbro. Ungdomsfullmäktige 3 (7) Page 284 of 483

285 Underlaget för ungdomsfullmäktige 2015 var cirka 200 synpunkter från mellanstadie-, högstadie- och gymnasieelever i Haninge kommun via Speak App ungdomar deltog i att förbereda och genomföra ungdomsfullmäktige. Vid ungdomsfullmäktige togs det fram förslag som bland annat handlade om ungdomsbostäder, kollektivtrafiken, cykelanvändning, skolmaten, idrottsplatser och utebelysningar. Fritid, idrott och hälsa Det stegvisa införandet av nolltaxa för lokalbokning för föreningar kommer att fortsätta. 1 januari 2016 infördes nolltaxa avseende kulturföreningars och studieförbunds barn- och ungdomsverksamhet. Nolltaxa för övriga föreningars barn- och ungdomsverksamhet införs 1 januari Barn och ungas boende Kommunens målsättning är att inga barn och unga ska bli vräkta. Därför ges stödinsatser för att familjer ska kunna behålla sitt boende. Arbete sker i socialförvaltningen för att fånga upp dessa familjer i ett tidigt stadium. Socialförvaltningen har bildat en enhet för ensamkommande barn. Denna målgrupp ökar stort och därmed behovet av att säkerställa att barnen och ungdomarna erbjuds ett tryggt och välfungerande mottagande samt en god integrering i det svenska samhället Barn och unga med särskilda behov Musikskolan har ökat möjligheten att ta in barn med särskilda behov genom en musikterapeut. I katalogen Kultur och fritid för alla har information samlats om kultur- och fritidsaktiviteter som fungerar för barn och unga som har funktionsnedsättning. Arbetet med att implementera Lätt och rätt för alla 2 i kommunens verksamheter fortsätter. Kommunens arbete 2016 Mål och budget har en ny utformning. Tolv fullmäktigemål är kopplade till fyra målområden. Målområdena är Välmående, Utveckling, Närmiljö samt Effektivitet och Kvalitet. Till varje mål finns ett antal indikatorer som ska följas upp årligen. Ett målvärde är fastställt för För att få perspektiv på indikatorernas utveck-ling är målvärden framtagna från år Indikatorer kopplade till barnperspektiv finns direkt eller indirekt inom alla målområden med undantag av området Effektivitet och kvalitet. Indikatorer Indikatorer med direkt eller indirekt barnperspektiv, finns i Mål och budget enligt följande sammanställning: 2 Kommunens tillämpning av FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 4 (7) Page 285 of 483

286 Sammanställning av indikatorer mål 1-12 med barnperspektiv Andel elever som inte använder alkohol, narkotika, tobak, dopingmedel (ANTD) Nöjd medborgarindex (NMI) för God psykisk hälsa Målvär de Åk Gymnasiet åk Idrotts- och motionsanläggningar Kultur Åk Gymnasiet åk Andel fyraåringar med övervikt (%) 12,4-9,0 Trygghetsindex för unga Trygghet i skolan, årskurs 8 (%) Trygghetsindex lokala BRÅ (skala 0-6, låga värden eftersträvas) Ej återaktualiserade ungdomar år ett år efter avslutad insats (%) Delaktighet i genomförandeplaner, inklusive särskilt boende och daglig verksamhet. (Målvärde och basvärde tas fram under 2016) Andel med minst 325 i meritvärde (%) baserat på 17 ämnen Genomsnittligt meritvärde Andel godkända i nationella prov, (%) grundskolan årskurs 3 Andel som når kunskapskrav godkänt alla ämnen (%) Andel som upplever arbetsro/studiero i skolan (%) Åk 3 Svenska/Svenska 2 2, , , ,0 4,2 över Åk 3 Matematik Åk Åk Åk Gymnasiet åk Andel med examensbevis från gymnasiet (%) Övergångsfrekvens till eftergymnasiala studier (%) (7) Page 286 of 483

287 Sammanställning av indikatorer mål 1-12 med barnperspektiv Målvär de Andel med gymnasieexamen inom tre år (%) Andel åringar som varken arbetar eller studerar (definition, basvärde och målvärde tas fram under 2016) Kostnad per betygspoäng, åk 9 (kr) Attitydundersökning ungas fritid (%) (basvärde och målvärde tas fram under 2016) Andel 6-18 år som deltar i kulturskolan (%) (basvärde och målvärde tas fram under 2016) Bibliotekens utlåning inklusive e-böcker (per invånare) Andel hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd (%) ,5 5,0 32,7 29,0 Arbetslöshet år (%) 7,0 7,2 5,0 Fosforhalt i Drevviken (µg/l) Koldioxidutsläpp i kommunens verksamheter (ton) Andel ekologiska inköp (%) Energieffektivisering i kommunal verksamhet (kwh/kvm) Andel miljöbilar i kommunorganisationen (%) Antal färdigställda lägenheter (ackumulerat till 2018) Fysisk tillgänglighet Uppdrag i Mål och budget Utöver uppföljning av indikatorerna har uppdrag delats ut till förvaltningarna. Följande uppdrag har barnets perspektiv som utgångspunkt: 6 (7) Page 287 of 483

288 - Verka för en permanentning av projektet Origo - Skolan ska fortsätta samarbetet med socialnämnden för att minska skolfrånvaron och minska utanförskap hos unga - Arbeta strategiskt för att öka lägstanivån på skolmaten - Arbeta strategiskt för att öka idrott och rörelse i skola och förskola - Samarbete mellan skolan och kultur och fritid ska göras vid kommande om- och nybyggnadsplaner av skolor för att öka antalet fullstora idrottshallar och öka tillgången till bibliotek. - Planera för fler förskoleavdelningar med utomhusverksamhet - Samarbetet mellan socialnämnden och grund- och förskolenämnden angående ett närvaroteam ska fastställas - Genomlysa grund- och förskolenämndens verksamheter och granska verksamheternas effektivitet ur perspektivet kundnytta i förhållande till insatta resurser samt föreslå åtgärder i syfte att uppnå en bättre överensstämmelse mellan uppdraget och tilldelade resurser - Samarbete mellan socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen för att genom utbildningsförvaltningens kanaler till föräldrar arbeta proaktiv med att rekrytera fler familjehem och kontaktfamiljer Sammanfattning Med ovanstående beskrivning av förvaltningarnas arbete med barnperspektivet det senaste året och med de aktiviteter och uppdrag som finns i Mål och budget 2016, anser kommunstyrelseförvaltningen att kommunen arbetar aktivt med att förbättra barnperspektivet. Det pågår också ständigt en utveckling av indikatorer för att synliggöra måluppfyllelsen och inför arbetet med Mål- och budget 2017 kommer befintliga indikatorerna att utvärderas. Inom kommunstyrelseförvaltningen sker det en viss samordning och uppföljning, inte minst i samband med årsredovisningen. Även denna funktion kan utvecklas och bli ännu bättre med på att utveckla metoder och arbetssätt som kan nyttjas kommunövergripande utifrån ett barnperspektiv. Bengt Svenander kommundirektör Jörn Karlsson ekonomidirektör 7 (7) Page 288 of 483

289 28 februari 2017 Samhällsutveckling Sören Berglund Jessica Tanzilli Direktiv för implementering av barnkonventionen i Haninge kommun Bakgrund 1990 ratificerade Sveriges riksdag FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. Det betyder att Sverige är folkrättsligt bundna att genomföra barnkonventionen. Det betyder också att alla barn och unga under 18 år har egna rättigheter och att myndigheter har en skyldighet att tillgodose rättigheterna. Regeringen har uttalat att barnkonventionen ska bli lag i mars 2018 och en särskild utredning har tagit fram förslag på hur detta ska genomföras. Haninge kommun har arbetat strategiskt med barnkonventionen i många år. Haninge har sedan 2004 deltagit i ett partnerskap för barnkonventionens genomförande. I partnerskapet har 10 kommuner deltagit. Inom ramen för partnerskapet har tre kollegiala granskningar genomförts som bland annat varit underlag för kommunens barnrättsarbete. Haninge har tagit initiativ och bildat ett regionalt nätverk för barnkonventionen där 10 kommuner deltar. Under perioden fanns det ett presidiesamråd med särskilt ansvar att samordna arbetet med barn och unga. I Haninge kommuns mål och budget ges kommunstyrelsen i uppdrag att påbörja arbetet med implementeringen av barnkonventionen i kommunens verksamheter inför att barnkonventionen blir lag En hearing genomfördes den 17 oktober 2016 där förvaltningschefer var inbjudna tillsammans med nyckelpersoner från samtliga förvaltningar. Utgångspunkter vid hearingen var implementering av barnkonventionen, mål och budget samt strategin för barns trygghet, hälsa och utveckling. Utifrån tidigare genomförda granskningar samt slutsatser från hearingen kan följande utvecklingsområden sammanfattas: - Inventering och nulägesanalys av Haninge kommuns barnkonventionsarbete - Kommunövergripande struktur och organisation för barnkonventionsarbetet - Framtagande av strategi, handlingsplan och budget - Utvecklad samverkan mellan förvaltningar och bolag 1 Page 289 of 483

290 - Lyssna till barn och unga Uppdraget I Haninges kommuns mål och budget ges kommunstyrelsen i uppdrag att påbörja implementeringen av barnkonventionen i kommunens verksamheter inför att barnkonventionen blir lag Tolkningen av uppdraget utgår ifrån resultatet från hearingen den 17 oktober 2016 och behovet av att arbeta med rättvisebaserade metoder och arbetssätt. Uppdragsmål Implementeringen av barnkonventionen inriktas under 2017 på insatser internt i kommunen för att under andra halvan av 2018 inleda externa insatser till kommuninvånare. Implementeringen av barnkonventionen ska resultera i följande under de två åren: - Kommunens barnrättsarbete inventeras och analyseras - Förslag på en strategi och en handlingsplan som omfattar en struktur och organisation för barnrättsarbetet - Utveckla former för uppföljning av barnrättsarbetet kommunen - Utveckla strukturer för att lyssna på barn och unga - Kompetenshöjning inom barnrätt för relevanta målgrupper - Föreningar, organisationer ska erbjudas utbildning i barn och ungdomars rättigheter, med start hösten Kommuninvånare informeras om barnkonventionen, med start hösten 2018 Effektmål - Det långsiktiga målet är att barns rättigheter tas i beaktande i samtliga verksamheter i kommunen och att barnkonventionen är väl känd av samtliga medarbetare och förtroendevalda. - Barnrättsarbetet är långsiktigt och hållbart vilket innebär en fungerande samverkan i kommunen utifrån kommunens styrmodell. - Det finns strukturer för att föräldrar, organisationer och övriga kommuninvånare informeras om barnkonventionen Tidsplan Implementeringen av barnkonventionen beräknas för perioden med start 2 (4) Page 290 of 483

291 mars I tidplanen nedan anges ett Utbildningsblock 1 som är påbörjat sedan tidigare inom ramen för det regionala nätverket och som nu infogas i det samlade arbetet. Preliminära aktiviteter för 2017 Datum Förslag till beslut om direktiv, KS Mars 2017 Tillsatt arbetsgrupp/barnrättsgrupp från Mars 2017 förvaltningar och bolag Utbildningsblock 1, för särskilda Mars 2017 yrkesgrupper i samarbete med regionala nätverket Upphandling av processtöd April 2017 Framtagande av utbildningsmaterial Maj 2017 Inled samarbete med UNICEF, Maj 2017 metodutveckling rättvisebaserat arbete Inventering och analys Inleds maj 2017 Utbildningsblock 2, barnrättsgruppen Maj juni 2017 Utbildningsblock 3, barnrättsgrupp, September november 2017 ledande tjänstemän, förtroendevalda Preliminära aktiviteter för 2018 Datum Fortsatt inventering och analys Våren 2018 Utbildningsblock 4, nämnder och Våren 2018 förvaltningar Framtagande av informationsmaterial Våren 2018 och utbildningsmaterial för extern användning Utbildningsblock 5, barn och unga, Hösten 2018 föreningar och organisationer Uppföljning, hearing av Unicefs arbete Hösten 2018 Framtagande av strategi och Hösten 2018 handlingsplan Presentation, rapport, resultatseminarium Inledningen av 2019 Budget Kommunstyrelseförvaltningen har gjort en bedömning av aktiviteter med tillhörande kostnader för implementeringen av barnkonventionen i kommunens samtliga förvaltningar och verksamheter. Kostnaderna är uppskattade enligt tabellen nedan. Finansiering föreslås ske genom att medel avsätts från kommunstyrelsens reserv. Aktivitet Processtöd för inventering, kartläggning och analys Uppskattad kostnad för kr 3 (4) Page 291 of 483

292 internt Utbildningsinsatser, både internt och externt Seminarier Trycksaker och framtagande av material Summa kr kr kr kr Kostnaderna är uppskattade och budgeten är en rambudget. Kostnader för interna resurser, vilket främst är i form av arbetstid, är inte inräknade utan förutsätts bli täckta av respektive nämnd och förvaltning då dessa förväntas delta i arbetet. Under 2017 inriktas arbetet internt mot en mindre grupp med fokus på inventering, kartläggning och analys kopplat till utbildningsinsatser. För det första året bör det därför åtgå kr. År 2018 riktar sig till en bredare krets både internt och externt och uppskattas kosta kr. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar Kommunstyrelseförvaltningens förslag till direktiv för rubricerade uppdrag godkänns. De i skrivelsen redovisade kostnaderna kr för 2017 finansieras ur kommunstyrelsens reserv. De i skrivelsen redovisade kostnaderna kr för 2018 skall inarbetas i kommunstyrelsens kommande förslag till Mål och budget (4) Page 292 of 483

293 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokollsutdrag 1 (3) Sammanträdesdatum Dnr KS 2017/ Direktiv för implementering av barnkonventionen i Haninge kommun Sammanfattning Regeringen har uttalat att barnkonventionen ska bli lag i mars 2018 och en särskild utredning har tagit fram förslag på hur detta ska genomföras. Haninge kommun har arbetat strategiskt med barnkonventionen i många år genom nationella och regionala samarbeten. I Haninge kommuns Mål och budget ges kommunstyrelsen i uppdrag att påbörja arbetet med implementeringen av barnkonventionen i kommunens verksamheter inför att barnkonventionen blir lag En hearing genomfördes den 17 oktober 2016 där förvaltningschefer var inbjudna tillsammans med nyckelpersoner från samtliga förvaltningar. Utgångspunkter vid hearingen var implementering av barnkonventionen, Mål och budget samt strategin för barns trygghet, hälsa och utveckling. Kommunens tidigare arbete och erfarenheter samt den genomförda hearingen ligger till grund för direktivet för implementeringen av barnkonventionen Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningens tolkning av uppdraget utgår från behovet av att arbeta med rättvisebaserade metoder och arbetssätt. Unicef har tagit fram en modell för ett stärkt rättighetsbaserat barnrättsarbete. Förvaltningen har därför inlett diskussioner med Unicef om att medverka i deras pilotarbete och bli en barnrättskommun. Förvaltningen avser att återkomma med ett förslag på samarbetsavtal mellan Haninge kommun och Unicef under våren För implementering av barnkonventionen föreslås en budget om kr. Kostnader för interna resurserna, i huvudsak arbetstid, är inte inkluderade utan förutsätts täckas av respektive nämnd och bolag i och med att samtliga kommunala nämnder och bolag förutsätts delta i Utdragsbestyrkande Page 293 of 483

294 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokollsutdrag 2 (3) Sammanträdesdatum arbetet. Ett eventuellt samarbetsavtal med Unicef påverkar inte budgeten. Underlag för beslut - Direktiv för implementering av barnkonventionen i Haninge kommun Strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling, PM, Nulägesbeskrivning av kommunens arbete med barnrätt, , reviderat Barnkonventionen blir svensk lag, SOU 2016_ e11/barnkonventionen-blir-svensk-lag-sou-2016_19.pdf Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till direktiv för rubricerade uppdrag godkänns. 2. De i skrivelsen redovisade kostnaderna kr för 2017 finansieras ur kommunstyrelsens reserv. 3. De i skrivelsen redovisade kostnaderna kr för 2018 skall inarbetas i kommunstyrelsens kommande förslag till Mål och budget Överläggningar i kommunstyrelsen Marie Litholm (KD) yrkar med instämmande av Pia Lublin (L), Martina Mossberg (M) och Kennerth Valtersson (SD) bifall till eget förslag från Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna (bilaga). Ordföranden konstaterar att det finns två förslag till beslut; kommunalrådsberedningens förslag och det egna förslaget från Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna med instämmande av Sverigedemokraterna. Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med kommunalrådsberedningens förslag. Utdragsbestyrkande Page 294 of 483

295 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokollsutdrag 3 (3) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till direktiv för rubricerade uppdrag godkänns. 2. De i skrivelsen redovisade kostnaderna kr för 2017 finansieras ur kommunstyrelsens reserv. 3. De i skrivelsen redovisade kostnaderna kr för 2018 skall inarbetas i kommunstyrelsens kommande förslag till Mål och budget Reservationer Martina Mossberg, Alexandra Anstrell, Michael Fridebäck och Sven Gustafsson - samtliga (M), Pia Lublin (L) och Marie Litholm (KD) reserverar sig mot beslutet. Expedieras: Akt För verkställighet: Kommunstyrelseförvaltningen, Berit Pettersson För kännedom: Sören Berglund Utdragsbestyrkande Page 295 of 483

296 Page 296 of 483

297 PM 27 februari 2017 Nulägesbeskrivning av kommunens arbete med barnrätt 1 Inledning Att främja barn och ungas bästa är en av Haninge kommuns viktigaste uppgifter. Barn och ungas livsvillkor påverkas i stor utsträckning av beslut som fattas i kommunen. Skola, fritid, samhällsplanering och social omsorg är exempel på några av de verksamheter som har stor inverkan på barns och ungas vardag. Följande PM är skrivet i syfte att ge en nulägesbeskrivning av det övergripande arbetet med barn och unga vilket utgår från delaktighet och inflytande. Den syftar också till att ge en behovsbild och förslag på insatser för att utveckla kommunens arbetsmetodik och hitta former för ett mer enhetligt och samlat grepp när det gäller område barn och unga. åstadkommits Avgränsning Kommunstyrelseförvaltningen har ett övergripande samordningsuppdrag när det handlar om arbete med barn och unga och där ramen för uppdraget är avgränsat till delaktighet och inflytande, den politiska plattformen samt mål och budget. I kommunens mål och budget (Haninge kommun, 2016)) framgår det att kommunstyrelseförvaltningen bland annat ansvarar för frågor som gäller kommunens långsiktigt hållbara utveckling, övergripande barnrättsfrågor, övergripande ekonomi- och personalfrågor samt att det är prioriterat att intensifiera arbetet med Barnkonventionen. vi om våra 2 Bakgrund I FN:s barnkonvention finns en universell definition av barns mänskliga rättigheter. Sverige ratificerade barnkonventionen Barnkonventionen handlar om staters ansvar för barns rättigheter. När Sverige ratificerade konventionen år 1990 följdes det av en skyldighet att också utveckla strategier för att omsätta den i praktiken. Barnkonventionen uttrycker ett förhållningssätt till barn som sätter barnet i fokus vid beslut eller åtgärder som kan beröra ett enskilt barn eller en grupp barn och väntas bli svensk lag från och med Många verksamheter som rör barn finns i kommunala verksamheter, och där fattas också beslut som har direkt inverkan på barns vardag och livssituation. I Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (Socialdepartementet, 2011) stadgas nationella principer som utgör grundläggande förutsättningar för att kunna stärka barnets rättigheter. Det krävs tydlighet i styrning på alla nivåer för att säkerställa att barnets rättigheter genomsyrar arbets- och beslutsprocesser. Samverkan mellan olika aktörer och verksamheter betonas särskilt. Page 297 of 483

298 2 (7) För att säkerställa långsiktighet och hållbarhet i kommunens verksamheter och för specifika verksamhetsområden krävs ett aktivt ägarskap och en tydlig struktur i organisationen. Det ställer också krav på tvärsektoriell samverkan och gemensam kunskapsbildning. Det handlar om att bygga strukturer för lärande, processuell utveckling och återkoppling på alla nivåer (Brulin och Svensson, 2012).r Det är flera verksamhetsområden och huvudmän involverade i det kommunala arbetet med barn och unga (förskola, skola, fritid, socialtjänst med flera), är samverkan mellan aktörer och samordning på politisk nivå avgörande för framgångsrika satsningar. Även kommunens samverkan med externa samhällsaktörer är av stor vikt. Genom tydliga och systematiska former för specifika områden av processarbete kan huvudmän och verksamheter i ett organisationsövergripande förhållningssätt gemensamt analysera, planera och följa upp behov, insatser och resultat för att ge barn och unga så goda förutsättningar och stöd som möjligt (SKL, 2013). I Haninge kommuns Strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling (Haninge kommun, 2011) framgår att FN:s barnkonvention ska prägla kommunens olika verksamheter. Arbetet ska särskilt inriktas mot barns rätt till kunskap, delaktighet och inflytande samt rätt till god psykisk hälsa och miljö. a förutsättningar för unga d vi vill och hur gör vi V 3 Styrdokument Haninge kommuns styrdokument som ligger till grund för det arbete som Kommunstyrelseförvaltningen har i uppdrag att driva och utveckla inom område barn och unga är Mål och budget (Haninge kommun, 2015) och Strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling (Haninge kommun, 2011). Därutöver finns flertalet politiska beslut och styrdokument som har bäring på område barn och unga utifrån delaktighet och inflytande. Mål och budget består av fyra målområden med tillhörande tolv fullmäktigemål. Målområdena är Välmående, Utveckling, Närmiljö samt Effektivitet och Kvalitet. Till varje mål finns ett antal indikatorer som ska följas upp årligen. Ett målvärde är satt För att få ett långt perspektiv på indikatorernas utveckling är målvärden framtagna från år Indikatorer kopplade till barnperspektiv finns inom alla målområden med undantag av området effektivitet och kvalitet. Strategin för ungas trygghet, hälsa och utveckling (Haninge kommun, 2011) antogs av kommunfullmäktige 2011 och den stadgar att all kommunal verksamhet ska präglas av de rättigheter som FN:s barnkonvention föreskriver. Strategin utgår från ett förebyggande Page 298 of 483

299 3 (7) liksom ett hälsofrämjande perspektiv där likvärdiga förutsättningar för alla barns möjligheter till god hälsa och livskvalitet är i centrum. Strategin pekar ut ett övergripande förhållningssätt för att stärka kommunens gemensamma arbete med barn och unga och är inriktat på följande sex fokusområden: Arbete i enlighet med forskning All verksamhet ska stödja kunskapsuppdraget Sammanhållet preventionsarbete Tydlig ansvarsfördelning mellan nämnderna och förvaltningarna Samarbete och synkronisering Barn och unga ska ses som en resurs Övriga styrdokument vilka har gemensamt att samtliga trycker på vikten av att följa Barnkonventionen samt kravet på samverkan: Beslut i kommunfullmäktige kring uppdrag och inriktning för ungdomsrådet samt ungdomsfullmäktige Beslut i kommunfullmäktige om arbete utifrån barnkonventionen Mål och budget Beslut i kommunfullmäktige om medverkan i nationellt partnerskap och regionalt nätverk Idrottspolitiska programmet Kulturpolitiska programmet Strategi för trygghetskapande och förebyggande arbete Beredningen för mänskliga rättigheter Reglemente och inriktningsdokument Skolplanen 4 Delaktighet och inflytande Människors möjligheter till delaktighet och inflytande i samhället har bäring på den sociala hållbarheten och befolkningens hälsa. Det finns stora skillnader i politisk delaktighet vilket är en konsekvens av en socioekonomisk ojämlikhet. Det gör sig bland annat synligt när det kommer till valdeltagande (SKL, 2016). Statens Demokratiutredning(2014) menar att unga är intresserade av att kunna påverka och ha möjligheter för delaktighet och inflytande. I jämförelse med tidigare generationer så är unga idag minst lika intresserade av politik. Det Page 299 of 483

300 4 (7) finns utvecklingsområden för barn och ungas delaktighet i kommunens arbete vilket bland annat handlar om tydlighet och struktur från kommunens sida vad gäller omfattning och betydelse av ungas deltagande och påverkan. Ungdomars delaktighet och inflytande är en prioriterad fråga i Haninge kommun. Utgångspunkten för arbetet är att all kommunal verksamhet ska utmärkas av de rättigheter som FN:s barnkonvention föreskriver. Arbetet ska särskilt ta hänsyn till barns rätt till kunskap, till delaktighet och inflytande samt till god psykisk hälsa och miljö (Haninge kommun, 2011). De olika kanaler för ungdomsinflytande som Haninge kommun arbetar med utifrån ramen delaktighet och inflytande är följande: Ungdomsrådet, som är ett rådgivande organ som består av ungdomar år, vilka jobbar för att få ungdomens röst hörd men även för att utveckla ungdomsrådet. Ungdomsrådet driver projekt i kommunen, anordnar fadderpolitikerträffar med syftet att minska klyftan mellan ungdomar och politiker samt att öka ungdomars kunskap om det politiska systemet samt anordnar ungdomsfullmäktige för gymnasieungdomar i årskurs 1. Inför ungdomsfullmäktige arrangerar ungdomsrådet introduktionsdagar som förberedelse för gymnasieeleverna och där aktuella frågor samlas in och förbereds inför ungdomsfullmäktige. SpeakApp är ett projekt som har bedrivits med målet att förenkla kontakten mellan unga och beslutsfattare i kommunen. Som en del av projektet har det utvecklats ett e-verktyg i form av en app. Syftet med SpeakApp är att göra unga delaktiga och öka deras inflytande i lokala beslutsprocesser. Appen lanserades i samband med Barnkonventionens 25- årsjubileum i november 2014 och satsningen är ett samarbetsprojekt mellan Rädda Barnen, Haninge kommun, Haninge Ungdomsråd och Rädda Barnens Ungdomsförbund. Sveriges Ungdomsråd har från och med juli 2016 övertagit förvaltandet av Speakapp. Haninge kommun kommer att samverka med Sveriges ungdomsråd i frågan. 5 Arbetsformer och samverkan I arbetet med att utveckla och förbättra olika insatser behöver det finnas kännedom internt i kommunen när det gäller förutsättningar och villkor för barn och unga. Genom att på lång sikt arbeta strategiskt och enhetligt med område barn och unga stärks kommunens möjligheter att stödja och utveckla de kommunala verksamheterna. En gemensam kunskapsbas och ett enhetligt arbetssätt för samverkan och uppföljning utgör en viktig grund för analys och helhetsperspektiv (SKL, 2016). Medverkan i partnerskap och nätverk Arbetet med barn och unga är ett övergripande utvecklingsarbete och i Haninge kommun Page 300 of 483

301 5 (7) sker det genom nätverksarbete, samarbete och omvärldsbevakning. Kanalerna för att nå ut till den egna organisationen samt till fler samhällsaktörer beskrivs nedan. Haninge kommun medverkar sedan 2004 i partnerskapet för barns rättigheter i praktiken som är ett samarbete mellan tio kommuner i Sverige, Socialdepartementet, Barnombudsmannen och SKL. FN:s konvention om barnets rättigheter och den nationella ungdomspolitiken utgör grunden för partnerskapets arbete. Haninge kommun har sedan 2011 även medverkat i ett regionalt nätverk för barns och ungas rättigheter bestående av följande kommuner; Botkyrka, Haninge, Nacka, Järfälla, Sigtuna, Strängnäs, Nykvarn, Sundbyberg och Upplands Väsby tillsammans med Rädda Barnen och Sveriges Elevkårer. Det regionala nätverket är en utveckling av arbetet i det nationella partnerskapet som har utgångspunkten i FN:s konvention om barnets rättigheter. Kommunstyrelsens förvaltning har tillsammans med Nacka och Botkyrka kommun utvecklat en utbildningsmodell för olika kommunala yrkesgrupper med barnkonventionen och barnrättsperspektivet i fokus. Det nationella partnerskapet för barns rättigheter i praktiken och det regionala nätverket för barns och ungas rättigheter har den gemensamma ansatsen att arbeta för att barn och unga ska respekteras, ges möjlighet till utveckling, trygghet samt delaktighet och inflytande. Haninge kommun medverkar också i det Nationella Nätverket för Ungas Inflytande (NUNI) vilket är ett stödjande nätverk för kommuner och regioner som vill utveckla sitt arbete med ungas delaktighet och inflytande. Genom Haninge kommuns medverkan i de nämnda nätverken har arbetet hitintills visat sig vara ett stöd för att fördjupa kunskapen, utbyta erfarenheter och skapa samarbeten på nationell liksom på regional nivå mellan kommuner i arbetet med implementeringen av FN:s barnkonvention. Samarbete över förvaltningsgränserna Det förekommer strukturerade samarbeten mellan förvaltningarna i kommunen. Kommunen deltar i Kommunernas kvalitet i korthet, där nyckeltal som rör bland annat barns villkor, jämförs med andra kommuner i landet. Arbetet sker inom den kommunövergripande gruppen för styrning, intern kontroll och kvalitet, där nyckelpersoner från samtliga förvaltningar ingår. Gruppen arbetar på uppdrag av kommundirektörens ledningsgrupp. Det finns ett samarbete mellan socialförvaltningen, utbildningsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen där en överenskommelse har tagits fram för att säkerställa ett samlat och resurseffektivt stöd kring barn och ungas utveckling och lärande. Det finns utöver nämnda fler samarbetsformer mellan olika förvaltningar i kommunen när det gäller olika förebyggande insatser som rör område barn och unga bland andra rörande alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT), Våld i nära relation, Trygghetsfrågor, Kulturverksamheter, näringslivsfrågor och entreprenörskap. Page 301 of 483

302 6 (7) 6 Slutsatser och rekommendationer för fortsatt arbete Mot bakgrund av denna nulägesbeskrivning finns ett uttalat behov av att uppmärksamma de slutsatser och rekommendationer för kommunens fortsatta arbete med barn och unga. Slutsatser från kollegiala granskningen av arbetet med barnrättsfrågor i Haninge kommun (Haninge kommun, 2014), genomförda av medverkande kommuner i partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken, påvisar att kommunen har flera utvecklingsområden. Granskningen lyfter bland annat fram behovet av att ytterligare utveckla tvärsektoriell samverkan, verksamhetsstöd i form av enhetliga metoder och verktyg och uppföljning och analys som en del av mål och budgetarbetet. Genom dessa utvecklingsområden kan kommunen förbättra organisationens strukturer för ett systematiskt arbete vilket leder vidare till ökad måluppfyllelse för kommunen, ökad effektivitet och kvalitet samt ökad delaktighet för barn och unga. Granskningar har skett vid tre tillfällen 2007, 2009 och 2013 i tio kommuner. Revisionen genomförde en granskning år 2011 av kommunens arbete med barnkonventionen, av vilken det framkom ett antal brister. Med anledning av detta beslöt revisionen att uppdra till EY att genomföra en uppföljande granskning Granskningens syfte har varit att belysa och bedöma i vilken utsträckning kommunstyrelsen och samtliga nämnders arbete följer de intentioner om barns rättigheter som anges i barnkonventionen samt i kommunens egna mål. Utifrån granskningen lämnar EY några rekommendationer för kommunens fortsatta arbete. Det rekommenderas att kommunen utvecklar och förtydligar samverkan mellan förvaltningarna utifrån barnkonventionen, att kommunen intensifierar arbetet med att utveckla indikatorerna för att synliggöra måluppfyllelse kopplat till barns bästa (Haninge kommun, 2015). Det föreligger ett behov av att ta ett enhetligt grepp för att arbeta med barn och unga som ett strategiskt och övergripande arbetsområde. De samlade slutsatserna utifrån de ovan nämnda granskningarna lyfter fram utvecklad samverkan och ett intensifierat analys och uppföljningsarbete som de främsta rekommendationerna för att utveckla arbetet med barn och unga. Slutsatserna stärks av att den befintliga strategin för barns trygghet, hälsa och utveckling saknar tydlighet vad gäller vikten av att följa upp och analysera arbetet. En revidering av strategin kan förstärka genomförandet av arbetet med de nämnda rekommendationerna och därtill förtydliga tyngden av det kommunövergripande arbetet med barn och unga utifrån barnkonventionen och ett barnrättsperspektiv. En hearing genomfördes den 17 oktober 2016 där förvaltningschefer var inbjudna tillsammans med nyckelpersoner från samtliga förvaltningar. Utgångspunkten vid hearingen var implementeringen av implementeringen av barnkonventionen, mål och budget samt strategin för barns trygghet, hälsa och utveckling. Page 302 of 483

303 7 (7) Referenser Brulin, G; Svensson, L (2012). Managing Sustainable Development Programmes: A Learning Approach to Change :Gower Publishing, Ltd. Haninge kommun (2016). Mål och budget Strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling (Haninge kommun, 2011) Haninge kommun (2015). Granskning av kommunens arbete ur ett barnperspektiv Haninge kommun (2014). Politisk plattform Haninge kommun (2014). Slutsatser från kollegiala granskningen av arbetet med barnrättsfrågorna i Haninge kommun Haninge kommun (2011). Strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling Regeringen (2016). Låt fler forma framtiden! Betänkande av 2014 års Demokratiutredning Delaktighet och jämlikt inflytande. Stockholm: Wolters Kluver, 2016 Socialdepartementet (2011). Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige SKL (2016). Minska folkhälsoklyftan åtgärder för minskade skillnader i hälsa. SKL (2016). Nyckeltal med barn och unga i fokus vägledning för att förbättra barn och ungas situation. SKL (2013). Barn och unga här, nu och framåt Ledning och styrning av barn- och ungdomsfrågor. Page 303 of 483

304 Page 304 of 483

305 Page 305 of 483

306 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen KS 2017/232 Handläggare Anna Clara Stenvall, kommunsekreterare Motion från Kennerth Valtersson (SD) och Christian Lindefjärd (SD) om klädpolicy för Haninge kommun - en klädpolicy fri från iögonfallande religiösa och politiska symboler Sammanfattning Kennerth Valtersson (SD) och Christian Lindefjärd (SD) föreslår att kommunfullmäktige beslutar att kommunen inför en klädpolicy som förbjuder kommunens anställda och skolelever att bära religiösa eller politiska klädesplagg samt iögonfallande symboler under arbets- och skoltid. Förbudet föreslås gälla alla olika klädesplagg och iögonfallande symboler oavsett trossamfund eller politisk hemvist. Motionen har remitterats till grund- och förskolenämnden samt till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Båda nämnderna skriver i sina yttranden, , 123 respektive , 77, att det är olämpligt att införa en klädpolicy enligt förslaget i motionen. Utgångspunkten för vad som ska regleras i styrdokument måste relatera till en frågas vikt eller ska ha uppkommit till följd av en utbredd problematik. Nämnderna ser inte att klädesplagg och symboler vållar problem i verksamheten. Elevers klädsel och utseende är ett individuellt uttryck som inte bör regleras i skolans ordningsregler. Dock finns det förbud mot symboler som innebär en inskränkning av yttrandefriheten och nämnderna redogör i sina yttranden för de sätt som skolledningen kan ingripa i de fallen. Att på förhand generellt förbjuda kategorier av klädesplagg och symboler eller att på annat sätt verkar för att elever ska vara neutrala överensstämmer inte med skolans uppdrag. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen instämmer i de två skolnämndernas yttranden när det gäller skolelever och anser att samma argument kan tillämpas även ur arbetsgivarperspektiv. Som nämnderna anger så anser EU-domstolen inte att en reglering av det slag som motionärerna föreslår en direkt diskriminering, men att den kan utgöra en indirekt diskriminering om det saknas en objektiv och rimlig motivering till de krav som skulle uttryckas i policyn. Indirekt diskriminering definieras enligt diskrimineringslagen som att bestämmelser, kriterier eller förfaringssätt framstår som neutrala men POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST haningekommun@haninge.se Page 306 of 483

307 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen KS 2017/232 Handläggare Anna Clara Stenvall, kommunsekreterare i praktiken missgynnar vissa personer utifrån exempelvis kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. En klädpolicy enligt förslaget i motionen innebär alltså att anställda, personer som söker arbete eller praktik och personer som står till förfogande som inhyrd eller inlånad arbetskraft kan råka ut för indirekt diskriminering. Av detta följer att införande av en klädpolicy kan vara i strid mot diskrimineringslagen. Kommunstyrelseförvaltningen anser att det inte föreligger behov av att införa en klädpolicy eftersom det inte finns några indikationer på att det finns en utvecklad problematik gällande kläder och symboler vare sig i skolan eller bland kommunens anställda. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår därför att motionen avslås. Underlag för beslut - Grund- och förskolenämndens yttrande , Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens yttrande , 77 - Motionen Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar 1. Motionen avslås. Magnus Gyllestad Kommundirektör Niklas Näslund Kanslichef Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Motionärerna och remissinstanserna Page 307 of 483

308 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Grund- och förskolenämnden Protokollsutdrag 1 (4) Sammanträdesdatum Dnr GFN 2017/ Motion från Kennerth Valtersson (SD) och Christian Lindefjärd (SD) om klädpolicy för Haninge kommun - en klädpolicy fri från iögonfallande religiösa och politiska symboler Sammanfattning Kenneth Valtersson (SD) och Christian Lindefjärd (SD) föreslår i motionen att kommunen inför en klädpolicy som förbjuder kommunens anställda och skolelever att bära religiösa eller politiska klädesplagg samt iögonfallande symboler under arbets- och skoltid. Förbudet ska gälla alla olika klädesplagg och iögonfallande symboler oavsett trossamfund eller politisk hemvist. Förslaget är formulerat mot bakgrund av att kommunen bör hålla sig neutral mot sina anställda, medborgare och kunder samt ett avgörande från EUdomstolen där det anges att arbetsgivare får förbjuda anställda att bära synliga religiösa, filosofiska eller politiska symboler under förutsättning att det sker med hänvisning till en policy. Förvaltningens synpunkter Inledningsvis ska det klargöras att EU-domstolen i två fall (mål C- 157/15 och C ) gällande bärande av muslimsk huvudduk, fastslagit att det inte är direkt diskriminering på grund av religion eller övertygelse att ett privat företag har en intern ordningsregel som förbjuder bärande av synliga politiska, filosofiska eller religiösa symboler på arbetsplatsen. En sådan intern ordningsregel kan dock utgöra indirekt diskriminering om det saknas en objektiv och rimlig motivering för kraven. Avgörandena medför därför inte att interna ordningsregler kan formuleras hur som helst. Förvaltningen anser att utgångspunkten för vad kommunen ska reglera i olika typer av styrdokument bör, förutom sådant som anges i författningsbestämmelser, vara områden som behöver regleras till följd av en frågas vikt eller till följd av en utbredd problematik. I de fall något regleras i ett styrdokument ska det ske i överenstämmelse med gällande rätt, beslut ska ske på lämplig nivå och styrdokumentet ska vara av lämplig typ. När det gäller en sådan klädpolicy som förslaget syftar på kan det Utdragsbestyrkande Page 308 of 483

309 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Grund- och förskolenämnden Protokollsutdrag 2 (4) Sammanträdesdatum konstateras att utbildningsförvaltningen, både vad gäller personal och elever, inte anser att det är en viktig fråga för verksamheten eller att klädesplagg och symboler vållar stora problem i verksamheten. Det saknas därför behov av att reglera klädsel och användningen av symboler på det sätt som föreslås. Här ska tilläggas att det idag finns gränser för hur personal och elever kan klä sig och vilka symboler som kan bäras. För personalens del framgår det av kommunens personalpolitiska program bland annat att medborgare ska mötas med professionalitet och respekt och att chefer bland annat ansvarar för att skapa förutsättningar för goda värden och goda kulturer på sin arbetsplats. För elevernas del är klädsel och symboler i första hand något som ska behandlas inom ramen för de ordningsregler som respektive rektor ska upprätta enligt 5 kap. 5 skollagen (2010:800), vilket ska göras tillsammans med berörda elever på ett sådant sätt att de kan medverka i reglernas utformning. Ovan angivna förhållningssätt ligger i linjer med den rättsliga bedömning som hitintills gjorts i svensk skola. Huvudregeln är att individens frihet och integritet är en del av den värdegrund som ska genomsyra skolan och där elevernas klädsel och utseende bör ses som ett individuellt uttryck som normalt bestäms av eleverna själva, vilket gör att det inte bör regleras i skolans ordningsregler. (Se 1 kap. 4 skollagen 2010:800, Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr 11, del 1 s. 7 och Skolinspektionens beslut från den 12 december 2013, dnr :3598). Till detta kommer att förbud mot symboler innebär en inskränkning av yttrandefriheten såvida det inte sker med lagligt stöd. (Se 2 kap. 1, Regeringsformen). Trots huvudregeln kan elever inte använda vilka klädesplagg eller symboler som helst. I de fall klädesplagg eller symboler uttrycker odemokratiska åsikter ska det i första hand motverkas av skolledningen genom uppfostrande och undervisande insatser. Om det efter en grundlig prövning bedöms att det föreligger en konkret risk för störning av ordningen i skolan får skolledningen genom generella ordningsregler eller genom beslut i det fallet förbjuda eleverna att bära vissa klädesplagg eller symboler synligt i skolan. I de fall klädesplagg eller symboler uttrycker missaktning för andra är skolledningen skyldig att ingripa, för att enligt gällande bestämmelser, hindra kränkande behandling och för att motverka trakasserier. Utdragsbestyrkande Page 309 of 483

310 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Grund- och förskolenämnden Protokollsutdrag 3 (4) Sammanträdesdatum Att på förhand generellt förbjuda kategorier av klädesplagg och symboler eller att på annat sätt verka för att elever ska vara neutrala är en främmande företeelse i gällande rätt och kan inte anses stå i överensstämmelse med skolans uppdrag. Det är därför olämpligt att införa en klädpolicy enligt motionen. Underlag för beslut - Motion om klädpolicy för Haninge kommun en klädpolicy fri från iögonfallande religiösa och politiska symboler, dnr KS 2017/232 - Personalpolitiskt program, Haninge kommunen, 2011, - Skolinspektionens beslut från den 2 november 2011, dnr :3511, 2011: Skolinspektionens beslut från den 29 april 2013, dnr : JK beslut från den 13 november 2009, dnr JO, beslut från den 10 april 2017, dnr JO:s ämbetsberättelse 1997/98 s , Förslag till beslut 1. Grund- och förskolenämnden överlämnar förvaltningens yttrande till kommunstyrelsen. Arbetsutskottets förslag till grund- och förskolenämnden Enligt förvaltningens förslag. Grund- och förskolenämndens beslut 1. Grund- och förskolenämnden överlämnar förvaltningens yttrande till kommunstyrelsen. Kim Lindholm (SD) reserverar sig mot beslutet. Expedieras: Akt, registrator kommunstyrelseförvaltningen Utdragsbestyrkande Page 310 of 483

311 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Grund- och förskolenämnden Protokollsutdrag 4 (4) Sammanträdesdatum Utdragsbestyrkande Page 311 of 483

312 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Protokollsutdrag 1 (3) Sammanträdesdatum Dnr GVN 2017/57 77 Motion från Kennerth Valtersson (SD) och Christian Lindefjärd (SD) om klädpolicy för Haninge kommun - en klädpolicy fri från iögonfallande religiösa och politiska symboler Sammanfattning Kenneth Valtersson (SD) och Christian Lindefjärd (SD) föreslår i motionen att kommunen inför en klädpolicy som förbjuder kommunens anställda och skolelever att bära religiösa eller politiska klädesplagg samt iögonfallande symboler under arbets- och skoltid. Förbudet ska gälla alla olika klädesplagg och iögonfallande symboler oavsett trossamfund eller politisk hemvist. Förslaget är formulerat mot bakgrund av att kommunen bör hålla sig neutral mot sina anställda, medborgare och kunder samt ett avgörande från EUdomstolen där det anges att arbetsgivare får förbjuda anställda att bära synliga religiösa, filosofiska eller politiska symboler under förutsättning att det sker med hänvisning till en policy. Förvaltningens synpunkter Inledningsvis ska det klargöras att EU-domstolen i två fall (mål C- 157/15 och C ) gällande bärande av muslimsk huvudduk, fastslagit att det inte är direkt diskriminering på grund av religion eller övertygelse att ett privat företag har en intern ordningsregel som förbjuder bärande av synliga politiska, filosofiska eller religiösa symboler på arbetsplatsen. En sådan intern ordningsregel kan dock utgöra indirekt diskriminering om det saknas en objektiv och rimlig motivering för kraven. Avgörandena medför därför inte att interna ordningsregler kan formuleras hur som helst. Förvaltningen anser att utgångspunkten för vad kommunen ska reglera i olika typer av styrdokument bör, förutom sådant som anges i författningsbestämmelser, vara områden som behöver regleras till följd av en frågas vikt eller till följd av en utbredd problematik. I de fall något regleras i ett styrdokument ska det ske i överenstämmelse med gällande rätt, beslut ska ske på lämplig nivå och styrdokumentet ska vara av lämplig typ. När det gäller en sådan klädpolicy som förslaget syftar på kan det Utdragsbestyrkande Page 312 of 483

313 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Protokollsutdrag 2 (3) Sammanträdesdatum konstateras att utbildningsförvaltningen, både vad gäller personal och elever, inte anser att det är en viktig fråga för verksamheten eller att klädesplagg och symboler vållar stora problem i verksamheten. Det saknas därför behov av att reglera klädsel och användningen av symboler på det sätt som föreslås. Här ska tilläggas att det idag finns gränser för hur personal och elever kan klä sig och vilka symboler som kan bäras. För personalens del framgår det av kommunens personalpolitiska program bland annat att medborgare ska mötas med professionalitet och respekt och att chefer bland annat ansvarar för att skapa förutsättningar för goda värden och goda kulturer på sin arbetsplats. För elevernas del är klädsel och symboler i första hand något som ska behandlas inom ramen för de ordningsregler som respektive rektor ska upprätta enligt 5 kap. 5 skollagen (2010:800), vilket ska göras tillsammans med berörda elever på ett sådant sätt att de kan medverka i reglernas utformning. Ovan angivna förhållningssätt ligger i linjer med den rättsliga bedömning som hitintills gjorts i svensk skola. Huvudregeln är att individens frihet och integritet är en del av den värdegrund som ska genomsyra skolan och där elevernas klädsel och utseende bör ses som ett individuellt uttryck som normalt bestäms av eleverna själva, vilket gör att det inte bör regleras i skolans ordningsregler. (Se 1 kap. 4 skollagen 2010:800 och läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr 11, del 1 s. 7). Till detta kommer att förbud mot symboler innebär en inskränkning av yttrandefriheten såvida det inte sker med lagligt stöd. (Se 2 kap. 1, Regeringsformen). Trots huvudregeln kan elever inte använda vilka klädesplagg eller symboler som helst. I de fall klädesplagg eller symboler uttrycker odemokratiska åsikter ska det i första hand motverkas av skolledningen genom uppfostrande och undervisande insatser. Om det efter en grundlig prövning bedöms att det föreligger en konkret risk för störning av ordningen i skolan får skolledningen genom generella ordningsregler eller genom beslut i det fallet förbjuda eleverna att bära vissa klädesplagg eller symboler synligt i skolan. I de fall klädesplagg eller symboler uttrycker missaktning för andra är skolledningen skyldig att ingripa, för att enligt gällande bestämmelser, hindra kränkande behandling och för att motverka trakasserier. Utdragsbestyrkande Page 313 of 483

314 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Protokollsutdrag 3 (3) Sammanträdesdatum Att på förhand generellt förbjuda kategorier av klädesplagg och symboler eller att på annat sätt verka för att elever ska vara neutrala är en främmande företeelse i gällande rätt och kan inte anses stå i överensstämmelse med skolans uppdrag. Det är därför olämpligt att införa en klädpolicy enligt motionen. Underlag för beslut - Motion om klädpolicy för Haninge kommun en klädpolicy fri från iögonfallande religiösa och politiska symboler, dnr KS 2017/232 - Personalpolitiskt program, Haninge kommunen, Skolinspektionens beslut från den 12 december 2013, dnr : Skolinspektionens beslut från den 29 april 2013, dnr : JK beslut från den 13 november 2009, dnr JK beslut från den 10 april 2017, dnr JO:s ämbetsberättelse 1997/98 s. 436 Förslag till beslut 1 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden överlämnar förvaltningens yttrande till kommunstyrelsen. Arbetsutskottets förslag till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Enligt förvaltningens förslag. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens beslut 1 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden överlämnar förvaltningens yttrande till kommunstyrelsen. Expedieras: Akt, registrator kommunstyrelseförvaltningen Utdragsbestyrkande Page 314 of 483

315 Page 315 of 483

316 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (3) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Ekonomiavdelningen KS 2017/548 Handläggare Jörn Karlsson, ekonomidirektör Redovisning av uppdraget om översyn av kommunens regler för hantering av över-/underskott Sammanfattning I samband med ärendet om överföring av driftmedel från 2015 till 2016, KS , 83, gav kommunstyrelsen kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att se över kommunens regler för hantering av över-/underskott. Som en del av genomförandet av uppdraget har ekonomiavdelningen kontaktat samtliga ekonomichefer/-direktörer i Stockholms län, till vilka frågor ställts om hur dessa kommuner hanterar frågan om resultatöverföring och enligt vilka regelverk. Sammanlagt arton ekonomichefer runt om i Stockholms län besvarade Haninges förfrågan om resultatöverföring och dess regelverk (se bilaga till tjänsteutlåtandet). I åtta av de svarande kommunerna har man svarat att resultat inte förs mellan budgetåren och det finns därmed inte heller något regelverk som styr resultatöverföring. Regelverken för de kommuner som tillämpar någon form av resultatöverföring skiljer sig åt och är mer eller mindre detaljerade och styrande. I vissa kommuner utvärderas det bokförda resultatet och värderas utifrån olika parametrar innan beslut om överföring fattas. I några fall finns även begränsningar för maximal resultatöverföring i förhållande till årets nettokostnad eller bruttobudget. I några av de svarande kommunerna tillämpas resultatöverföring på resultatenhets-/produktionsenhetsnivå inom förvaltning eller nämnd, men inga resultat förs mellan åren på nämndnivå. Förvaltningens synpunkter Med utgångspunkt i de sammanställda svaren från de andra Stockholmskommunerna har diskussioner förts inom ekonomiavdelningen om Haninges nuvarande regelverk och styrning gällande resultatöverföring. Kommunstyrelseförvaltningens bedömning är att Haninges nuvarande modell och regelverk för resultatöverföring bidrar till en god styrning och resurseffektivitet, öppenhet, helhetssyn och planering på längre sikt än från år till år. Utveckling och förbättringar är något som ständigt eftersträvas och kan genomföras, bedömningen är dock att Haninge, i jämförelse med POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST haningekommun@haninge.se Page 316 of 483

317 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 2 (3) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Ekonomiavdelningen KS 2017/548 Handläggare Jörn Karlsson, ekonomidirektör andra kommuner, har kommit långt och är fortsatt på rätt väg i styrningen av resultatöverföring. Kommunstyrelseförvaltningen bedömer vidare att signalsystemet om vad överskottsmedel får användas till är mycket viktigt. Processen kring resultatöverföring har löpande utvecklats i en positiv riktning. Nämnderna hemställer om resultatöverföring hos fullmäktige redan i samband med bokslutsärendet varje år samt specificerar till vilka insatser/aktiviteter som nämnden vill använda överskottsmedel om fullmäktige samtycker. Detta bidrar till mer långsiktig planering för insatser och större öppenhet. Om en nämnd eller styrelse har erhållit medel för uppdrag eller åtgärder som helt eller delvis har uteblivit det år som överskott har uppstått, lämnar nämnden numera vanligtvis tillbaka dessa medel självmant i samband med bokslutsärendet, vilka därmed inte är föremål för resultatöverföring. Processen kring resultatöverföring utvecklas till att ske med större framförhållning och förtroende samt bli mer öppen och synen på helheten har gradvis mognat under åren. Ett förbättringsförslag för att säkerställa en effektiv verksamhet och en effektiv resursanvändning vore att nämnderna tydligare kopplar föreslagna insatser finansierade av överskottsmedel till fullmäktiges mål, förutsatt att effektivitet innefattar att verksamheterna gör rätt saker inte bara bra saker för skattebetalarnas pengar. Även signalsystemet att inte göra större förändringar i ekonomistyrningsreglerna eller i de ekonomiska förutsättningarna på kort sikt gällande resultatöverföring eller budgetförutsättningar bedöms som viktigt. Det har enligt kommunstyrelseförvaltningens uppfattning, utifrån ett nära samarbete med förvaltningar och nämnder, under ett flertal år upparbetats ett förtroende för att det går att lita på styrreglerna och budgetförutsättningarna så som de hanteras idag. Vidare ser inte kommunstyrelseförvaltningen att storleken på de nettoöverskott, som överförts till nästkommande år eller de medel som fonderats framåt, som ett större hot mot kommunens ekonomi. Det förutsätter att kommunens regelverk säkerställer att överskottsmedel inte blir ramhöjande framåt, att processen kring resultatöverföring sker med god framförhållning och är öppen för helhetssyn samt att insatser av engångskaraktär bidrar till att uppfylla fullmäktiges mål. De tre senaste åren visar att, även om Page 317 of 483

318 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 3 (3) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Ekonomiavdelningen KS 2017/548 Handläggare Jörn Karlsson, ekonomidirektör resultatöverföringen påverkat kommunens budgeterade resultat negativt, har resultatmålet ändå uppfyllts samtliga år. Underlag för beslut - Tjänsteutlåtande Översyn av kommunens regler för hantering av över-/underskott inklusive bilaga Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Rapporten översyn av kommunens regler för hantering av över- /underskott godkänns. 2. Kommunstyrelseförvaltningen ges i uppdrag att se över reglerna för hantering av över-/underskott till Mål och budget för en tydligare koppling mellan överföringsmedel och fullmäktiges mål och därmed stärkta förutsättningar för en effektiv resursanvändning. Magnus Gyllestad Kommundirektör Jörn Karlsson Ekonomidirektör Expedieras: Akt För verkställighet: Ekonomiavdelningen För kännedom: Page 318 of 483

319 Controllerenheten Karin Reschke Kommunstyrelsen Översyn av kommunens regler för hantering av över-/underskott Bakgrund och uppdrag I samband med ärendet om överföring av driftmedel från 2015 till 2016, KS , 83, yrkade M, L och KD (Trepartialliansen) om ett tilläggsförslag till ärendet, vilket beslutades av kommunstyrelsen. Förslaget i sin helhet löd enligt följande: Enligt reglerna för kommunens ekonomistyrning ska nämndernas nettoresultat normalt överföras till nästkommande år i sin helhet. Fullmäktige har dock alltid möjlighet att pröva om en resultatöverföring är rimlig, med avseende på hur nämndens överskott eller underskott har uppstått. Överföring av överskott förutsätter att det kan disponeras i nästkommande års budget. En praxis har utvecklats att fondera nämndernas överskott baserat på en procentsats. Denna fondering är enbart föranledd av att kommunens resultat skulle påverkas alltför negativt om samtliga överskott skulle få tas i anspråk under innevarande budgetår. Ur ett koncernperspektiv är en sammanlagd ramökning av engångskaraktär om nästan 20 miljoner för nämnder med överskott en ekonomisk utmaning. Samtidigt ökar en återkommande fondering av överskott risken för att överföringarna får en ramökande effekt på sikt. Då kommunen inte klarar av att hantera överskott i nämnderna enligt nuvarande ekonomistyrningsregler finns det därför anledning att se över reglerna. Reglerna för överföring av över-/underskott ska fortsatt bygga på att nämnderna ges incitament till att ta ansvar för ekonomin och att löpande effektivisera verksamheten. Samtidigt ska god ekonomisk hushållning med skattebetalarnas pengar kunna ske på en övergripande nivå. Kommunfullmäktiges regler för över-/underskott ska anpassas för en tydligare styrning mot båda dessa perspektiv. Kommunstyrelseförvaltningen gavs i uppdrag att se över kommunens regler för hantering av över-/underskott i enlighet med förslag från Trepartialliansen. Omvärldsanalys, Stockholmskommunernas regelverk Som en del av genomförandet av uppdraget har ekonomiavdelningen kontaktat samtliga ekonomichefer/-direktörer i Stockholms län, till vilka frågor ställts om hur dessa kommuner hanterar frågan om resultatöverföring och enligt vilka regelverk. Sammanlagt arton ekonomichefer runt om i Stockholms län besvarade Haninges förfrågan om resultatöverföring och dess regelverk (se bilaga). I åtta av de svarande kommunerna har Page 319 of 483

320 2 man svarat att resultat inte förs mellan budgetåren och det finns därmed inte heller något regelverk som styr resultatöverföring. Flertalet av dessa kommuners ekonomichefer/- direktörer är dock intresserade av att undersöka frågan om resultatöverföring närmare och för diskussioner i frågan i sina kommuner. De har visat stort intresse av att ta del av Haninges modell för resultatöverföring samt att ta del av resultatet av denna översyn. Regelverken för de kommuner som tillämpar någon form av resultatöverföring skiljer sig åt och är mer eller mindre detaljerade och styrande. I vissa kommuner utvärderas det bokförda resultatet och värderas utifrån olika parametrar innan beslut om överföring fattas. I några fall finns även begränsningar för maximal resultatöverföring i förhållande till årets nettokostnad eller bruttobudget. I några av de svarande kommunerna tillämpas resultatöverföring på resultatenhets- /produktionsenhetsnivå inom förvaltning eller nämnd, men inga resultat förs mellan åren på nämndnivå. I Salem finns ett regelverk som möjliggör resultatöverföring, vilket inte har nyttjats i praktiken på flera år. Anledningen som anges är att verksamheterna trots möjligheten att föra resultat mellan åren tenderar att spendera överskott innan bokslutsdagen "på det extra som behövs" med hänvisning till att man har full rådighet över sin ekonomi inom budget, samt att underskott ofta är skapade av "ej påverkbara volymfrågor". Salem har ett antal frågeställningar kring huruvida verksamheter utförts till rätt kostnad med rätt kvalitét, vilka måste analyseras och besvaras innan resultatöverföring av överskott kan bli möjlig. Gällande underskott måste man kunna påvisa faktiska volymer i budget och utfall för att man ska kunna åläggas att medföra underskott som inte är volymrelaterade. Detta kan vara orsaker till att verksamheterna väljer att spendera överskott innan bokslut i stället för att bearbeta frågeställningarna, och att underskott i praktiken inte förs mellan åren, trots befintligt regelverk. Vallentuna kommun har ett system som påminner om Haninges ur flera aspekter: Det görs en bedömning av hur stort över- eller underskott som ska överföras. Bedömningen sker i samband med årlig bokslutsgenomgång, där respektive nämnds resultat analyseras. Villkoret för att en nämnd ska kunna använda sitt överskott alternativt beta av sin skuld är att det finns utrymme i kommunens totala budget. Budgetens utrymme grundar sig först och främst på att kommunen når sitt finansiella resultatmål om två procent på de samlade intäkterna från skatter och utjämning. Förfarandet går till så att nämnderna, i kommunplanens remissomgång, begär att få budgetera tidigare överskott alternativt beta av på sin skuld. Kommunstyrelsen gör Page 320 of 483

321 3 en samlad bedömning av budgeten om vilket utrymme kommunen har för nämndernas äskande av att använda överskott respektive betala tillbaka underskott. För peng finansierade resultatenheter gäller principen att det är volymen som styr hur mycket pengar enheten får. Detta innebär att om volymen varit lägre än budgeterat går överskottet tillbaka till fullmäktige och om volymen varit högre än budgeterat så skjuter fullmäktige till pengar motsvarande den verkliga volymen. Kommunstyrelseförvaltningens synpunkter Med utgångspunkt i de sammanställda svaren från de andra stockholmskommunerna har diskussioner förts inom ekonomiavdelningen om Haninges nuvarande regelverk och styrning gällande resultatöverföring. Kommunstyrelseförvaltningens bedömning är att Haninges modell och regelverk för resultatöverföring bidrar till en god styrning och resurseffektivitet, öppenhet, helhetssyn och planering på längre sikt än från år till år. Utveckling och förbättringar är något som ständigt eftersträvas och kan genomföras, bedömningen är dock att Haninge har kommit långt och är fortsatt på rätt väg i styrningen av resultatöverföring. Kommunstyrelseförvaltningen bedömer vidare att signalsystemet om vad överskottsmedel får användas till är mycket viktigt. Processen kring resultatöverföring har löpande utvecklats i en positiv riktning. Nämnderna hemställer om resultatöverföring hos fullmäktige redan i samband med bokslutsärendet varje år samt specificerar till vilka insatser/aktiviteter som nämnden vill använda överskottsmedel om fullmäktige samtycker. Detta bidrar till mer långsiktig planering för insatser och större öppenhet. Om en nämnd eller styrelse har erhållit medel för uppdrag eller åtgärder som helt eller delvis har uteblivit det år som överskott har uppstått, lämnar nämnden numera vanligtvis tillbaka dessa medel självmant i samband med bokslutsärendet, vilka därmed inte är föremål för resultatöverföring. Processen kring resultatöverföring utvecklas till att ske med större framförhållning och förtroende samt bli mer öppen och synen på helheten har gradvis mognat under åren. Ett förbättringsförslag för att säkerställa en effektiv verksamhet och en effektiv resursanvändning vore att nämnderna tydligare kopplar föreslagna insatser finansierade av överskottsmedel till fullmäktiges mål, förutsatt att effektivitet innefattar att verksamheterna gör rätt saker inte bara bra saker för skattebetalarnas pengar. Även signalsystemet att inte göra större förändringar i ekonomistyrningsreglerna eller i de ekonomiska förutsättningarna på kort sikt gällande resultatöverföring eller budgetförutsättningar bedöms som viktigt. Det har enligt kommunstyrelseförvaltningens uppfattning, utifrån ett nära samarbete med förvaltningar och nämnder, under ett flertal år Page 321 of 483

322 4 upparbetats ett förtroende för att det går att lita på styrreglerna och budgetförutsättningarna så som de hanteras idag. Detta bidrar till nämndernas incitament att ta ekonomiskt ansvar och att mer strategiskt parera ekonomisk obalans föranledd av mer eller mindre påverkbara faktorer i verksamheterna som ofta uppstår under ett budgetår. Haninge har generellt en organisation som rör sig i riktningen från december shopping mot mer långsiktig ekonomisk planering och verksamheter som ofta är försiktiga och återhållsamma under året för att eventuellt göra önskade och ofta budgeterade insatser mot slutet av året om ekonomin medger det. Detta är sannolikt effekten av att det finns ett förtroende för hur ekonomistyrning och resultatöverföring hanteras samt förutsägbara budgetförutsättningar. Det finns alltid potential för förbättringar, även när det gäller kommunens och verksamheternas budgetering. Målsättningen är alltid att verksamheterna, nämnderna och kommunen som helhet ska ha så rätt förutsättningar i budget som möjligt. En budget är en plan för ett, eller ibland två-tre år framåt. Det inträffar dock alltid saker som avviker från planen, det mesta kan sägas vara påverkbart på lång sikt men det finns sådant som kan ses som opåverkbart innevarande budgetår. Givetvis ska åtgärder vidtas som påverkar det slutliga resultatet för året. Parallellt med detta uppdrag har kommunstyrelseförvaltningen fått i uppdrag av kommunstyrelsen att utvärdera kommunens budgetprocess, i vilken förändringar i framförallt tidplan genomfördes inför Mål och budget Remissförfarandet slopades och ersattes av tidig nämndbehandling av nämndernas budgetförslag till ekonomikonferensen och kommunledningen tog ansvar för budgetdirektiv och resursfördelning. I utvärderingen finns uppdrag att komma med eventuella förbättringsförslag som bidrar till en bättre process för tjänstemän och politiker i syfte att säkerställa förutsättningarna ytterligare för en stark och relevant Mål och budget-process visade samtliga nämnder, för först gången på många år, positiva resultat. Sammantaget blir det då lätt ett samlat överskott i storleksordningen 20 miljoner kronor, som var den siffra som nämndes i Trepartialliansens yttrande och som kan sägas ligga nära snittsumman av de nettoöverskott som varit föremål för resultatöverföring de senaste åren. Kommunstyrelseförvaltningen ser inte storleken på de nettoöverskott som överförts till nästkommande år eller de medel som fonderats framåt som ett större hot mot kommunens ekonomi, förutsatt att kommunens regelverk säkerställer att överskottsmedel inte blir ramhöjande framåt, att processen kring resultatöverföring sker med god framförhållning och är öppen för helhetssyn samt att insatser av engångskaraktär bidrar till att uppfylla fullmäktiges mål. De samlade nettoöverskotten (summan av överskott och underskott) i nämnderna som varit föremål för resultatöverföring har de senaste tre åren varit i följande storleksordning: 2014: 18,5 mnkr (+ 8,7 mnkr fonderade) Page 322 of 483

323 5 2015: 14,5 mnkr (+ 8,0 mnkr fonderade) 2016: 45,7 mnkr (+ 3,3 mnkr fonderade, ingen nämnd hade underskott 2016). Fonderat till 2018 finns 18,2 mnkr. Nettoöverskotten har i snitt varit i storleksordningen 0,6 % i förhållande till nämndernas nettobudget. Om man ser till kommunens resultat de senaste tre åren: 2014: 74,7 mnkr, resultatmålet om 2 % av skatter och generella statsbidrag uppfylldes. 2015: 77,8 mnkr, resultatmålet om 2 % av skatter och generella statsbidrag uppfylldes. 2016: 94,5 mnkr, resultatmålet om 2 % av skatter och generella statsbidrag uppfylldes. Slutsatsen för de tre senaste åren är att även om resultatöverföringen påverkat kommunens budgeterade resultat negativt, har resultatmålet ändå uppfyllts samtliga år. Förslag till beslut: Rapporten översyn av kommunens regler för hantering av över-/underskott godkänns. Kommunstyrelseförvaltningen ges i uppdrag att se över reglerna för hantering av över-/underskott till Mål och budget för en tydligare koppling mellan överföringsmedel och fullmäktiges mål och därmed stärkta förutsättningar för en effektiv resursanvändning. Magnus Gyllestad Kommundirektör Jörn Karlsson Ekonomidirektör Page 323 of 483

324 Bilaga Omvärldsanalys, Stockholmskommunernas regelverk regler för hantering av över-/underskott Haninge kommun Resultatöverföring mellan åren Ja, både på resultatenhetsnivå inom vissa nämnder, exempelvis skolnämnderna, och på nämndnivå för alla nämnder samt kommunstyrelsen. I samband med att årsredovisningen beslutas i april, fattas det i särskild ordning även beslut om beloppen som nämnderna tar med sig från föregående år, både under- och överskott. Regelverk Kommunens nämnder har ett ekonomiskt ansvar som sträcker sig längre än det enskilda budgetåret. Grundprincipen är att nämnderna för med sig hela över- eller underskott till kommande verksamhetsår. Detta under följande förutsättningar: Fullmäktige anser att resultatöverföringen är rimlig relaterat till hur nämndens överskott eller underskott har uppstått. Om en nämnds överskott ska föras över till nästa års nämndbudget, ska kommunen minst har motsvarande ekonomiska utrymme i kommunens totala budget. Resultatöverföring från föregående år får inte tas i anspråk eller belasta i kommande års budget förrän beslut om resultatöverföring fattats av fullmäktige. Beviljad resultatöverföring (överskott) får inte användas för verksamhet som bidrar till att nämndens rambehov ökar kommande år. Överskott från driftbudgeten för innevarande och tidigare år får inte användas till investeringar. Om en nämnd har underskott ska detta återbetalas, d.v.s. belasta nämndens budget, under kommande år. Maximalt antal år att dela upp underskott är tre år, efter beslut fattat av fullmäktige. Inom framförallt utbildningsförvaltningen sker även resultatöverföring på resultatenhetsnivå. För att hantera enheternas uttag av överskott (eller återbetalning av underskott) avsätts en nämndreserv årligen i budget. Grund- och förskolenämndens över- eller underskott som orsakats av högre eller lägre volymer än beräknat och budgeterat, hanteras inför bokslut via kommunfullmäktiges reserv eftersom det är fullmäktige som beslutar om budgeterade volymer och elevpeng. Denna del av nämndens resultat omfattas därmed inte i resultatöverföringen mellan åren utan resultatjusteras i samband med bokslut. Page 324 of 483

325 Ekerö kommun Resultatöverföring mellan åren Ja, styrt till resultatenheterna, dvs. Ekerös tre utförarorganisationer och inte för respektive nämnd. Resultatenheter finns som förskolor och skolor inom Barn- och utbildningsnämnden eller som sektioner inom produktionsområde omsorg - äldreomsorg och funktionshinder- eller produktionsområde kultur kulturskola, fritidsgårdar och liknande där socialnämnd och kultur-och fritidsnämnd är beställarnämnd och KS produktionsstyrelse. Regelverk Regelverket är beslutat i KF inom ramen för KFS 01:3 (Kommunal författningssamling) som del av bestämmelser för budget och budgetuppföljning. Hanterar att det finns en över- och underskottshantering och det övergripande regelverket. Resultatöverföring i den kommunala produktionen Med resultat avses över- och underskott i driftresultatet på bokslutsdagen 31 december. Resultatöverföring över kalenderår tillämpas för produktionsområdena. Resultatet avläses på nivå totalt produktionsområde. Det maximala beloppet för överföring av överskott positivt resultat - uppgår till 1,5 procent för enskilt år av produktionsområdets omslutning. Det ackumulerade överskottet får inte överstiga 1,5 procent av omslutningen. Underskott överförs i sin helhet till nytt kalenderår. Ekonomichefen upprättar tillämpningsanvisningar för resultatöverföring avseende produktionsområde. Produktionschef är ansvarig för system för över- och underskottshantering på de inom produktionsområdet ingående resultatenheterna/ enheterna/ sektionerna. Salem Resultatöverföring mellan åren Ja, har i sin ekonomihandbok ett avsnitt som behandlar spelreglerna för över-/underskott och överföring mellan år av dessa. I praktiken har reglerna inte nyttjats på flera år. Detta då nämnderna/förvaltningarna vid överskott tenderar att innan bokslutsdagen spendera delar av detta "på det extra som behövs" (eftersom man har full rådighet över sin ekonomi inom budget) samt att underskott ofta är skapade av "ej påverkbara volymfrågor". Resultatöverföring skapar också en utmaning i relation till avgränsningen av budget och årsresultat per kalenderår i formalia hänseende. Intresserade av att höra hur andra jobbar med frågan och faktiskt får det att fungera i relation till årsbudget och formellt årsresultat i årsredovisningen. Regelverk Framställan att föra med sig över- respektive underskott till nästa år skall behandlas i varje nämnd innan ärendet tillsammans med bokslutet lämnas till kommunstyrelsen. Före beslut i nämnd skall bland annat följande frågor beaktas: Vilka är orsakerna till överskott respektive underskott samt vilka åtgärder har nämnden vidtagit för att påverka budgetavvikelsen? Har det som planerades i budget utförts och till rätt kostnad och kvalitet? Hur har inflationen varit i förhållande till budgeterade kostnader? Har det gått att påverka verksamheten för att undvika underskott? Om det inte har gått, bör verksamheten inte belastas med underskottet under nästa budgetår. Page 325 of 483

326 Vid överskott kan maximalt 80 % av detta överföras, och för underskott gäller maximalt 100 %. Nämnderna bestämmer själva hur överfört över-/underskott ska fördelas inom den egna verksamheten (avser hela nämndens verksamhet). Överförda medel får inte användas till att inrätta nya tjänster eller för att utöka verksamheten. Sollentuna Resultatöverföring mellan åren Ja, när det gäller resultatenheter som finns inom förskola, grundskola och gymnasieskola. De tar med sig hela över/underskotten. Ackumulerade överskott får inte användas för löpande drift eller investeringar. Stockholm Resultatöverföring mellan åren Ja, men i Stockholm finns inte något regelverk för överförande av resultat för en hel nämnd. Däremot kan en nämnd inrätta resultatenheter, som till viss del får föra över sitt resultat. Dessutom finns intraprenader, där en enhet vunnit en upphandling i extern konkurrens och under avtalstiden ska fungera på samma villkor som en extern utförare. Regelverket för resultatenheter och intraprenader finns i Regler för ekonomisk förvaltning, som ingår som en bilaga till budgetärendet. Till reglerna utfärdas tillämpningsanvisningar, som förtydligar Regler för ekonomisk förvaltning (se nedan). Dessutom förekommer ombudgetering av anslag avseende driftprojekt, som sträcker sig över flera år. Regelverk Huvudregeln är att respektive nämnd beslutar om nya resultatenheter ska inrättas, förändras eller avvecklas i samband med nämndens ordinarie verksamhetsplan. Nämnden ska i denna definiera vilka enheter som ska utgöra resultatenheter och hur resultatet ska mätas. Samtliga resultatenheter anmäls till kommunstyrelsen i samband med ärendet avstämning av mål och budget. Varje nämnd har ansvar för att utforma interna överenskommelser med sina resultatenheter. För att skapa ett trovärdigt och långsiktigt stabilt system, bör nämnden inte upphäva eller förändra förutsättningarna för resultatenheterna under innevarande år. Det är viktigt att göra en helhetsbedömning, då en förändring av en resultatenhet kan påverka andra resultatenheter. Enheterna ska verka i enlighet med gjorda överenskommelser. Nämnden kan endast i undantagsfall upphäva eller förändra förutsättningarna under pågående år. Detta gäller då resultatenheten inte har verkat eller kunnat verka i enlighet med gjorda överenskommelser och detta inte kunnat förutses i samband med upprättandet av verksamhetsplanen. Nämnden kan under vissa speciella förutsättningar, till exempel om enheten genom upphandling i konkurrens övergår till så kallad intraprenad, korrigera sin verksamhetsplan med avseende på avvikelsen. Samråd ska alltid ske med stadsledningskontoret innan beslut tas om ändring. Ändring ska godkännas av kommunstyrelsen. Resultatenheter ska föra över hela sitt resultat, både över- och underskott, till följande år som uppkommer till följd av enhetens eget handlande, med maximalt 5 procent av enhetens bruttobudget för året. Resultatfonden får ha ett överskott med maximalt 10 procent av enhetens bruttobudget. En förutsättning för att resultatenheterna ska få föra över ett överskott är att åtaganden för enhetens verksamhet har uppfyllts. Page 326 of 483

327 Verksamhet som upphandlas i konkurrens med externa entreprenörer så kallade intraprenader, ska överföra 100 procent av sina resultat för att säkerställa konkurrensneutralitet under den tid som överenskommelsen gäller. Resultatenhet som avvecklats under innevarande år kan inte föra över resultat till nästkommande år. Enhetens utfall kommer därmed att ingå i nämndens samlade resultat för innevarande år. Om en resultatenhet visar över- eller underskott som ska föras mellan åren, ska nämnden i samband med bokslutet avsätta resultatet till en resultatfond. Uppkomna underskott ska täckas i samband med nästkommande års bokslut. Om underskottet inte har kunnat täckas under nästkommande år ska nämnden upplösa resultatenheten i samband med bokslut, varvid underskottet täcks i bokslutet av nämnden. Ansvaret att täcka underskottet ligger därmed ytterst på nämnden. Om en resultatenhet har vidtagit åtgärder för att eliminera ett underskott men inte helt lyckats med detta under nästkommande år, kan resultatenheten få vara kvar efter kommunstyrelsens prövning av åtgärdernas trovärdighet. Överfört överskott ska användas i verksamheten till kostnader av engångskaraktär och inte till löpande drift. Nämnden ska i samband med sin budget/verksamhetsplan redovisa hur planerade över- eller underskott från föregående år avses behandlas. Med över-/underskott avses bättre/sämre resultat än budgeterat. Stadsledningskontoret utfärdar tillämpningsanvisningar för resultatenheter och resultatfonder. Täby Resultatöverföring mellan åren Ja, Täby har resultatöverföring och regler för ombudgeteringar (resultatöverföring) mellan åren. Regelverk Utgångspunkten är att den av kommunfullmäktige fastställda budgeten till nämnderna gäller för budgetåret och ska hållas. Men för att skapa ökad delaktighet och ekonomiskt ansvar får nämndernas verksamheter, med vissa undantag, ombudgetera sin budgetavvikelse vid årets slut till kommande års budget. Syftet med en ombudgetering är att uppnå likvärdiga förutsättningar mellan verksamhet som bedrivs i kommunal regi och extern regi (privat och andra kommuner). En ombudgetering är en tilläggsbudget som påverkar budgetåret efter bokslutsåret, vilket innebär att budgetmedel tillförs eller dras ifrån den budget som beslutades i verksamhetsplanen. Nämnderna Förslag till ombudgetering ska ske i särskilt ärende (i samband med ärendet om årsredovisning) till nämnden som översänds till kommunstyrelsen och fullmäktige för beslut. Positiva budgetavvikelser ska prövas/motiveras av att det kan härledas till verksamhetens effektivitet, för att få överföras till nästa år. Positiva budgetavvikelser som beror på att projektmedel inte utnyttjats får alltid ombudgeteras. Negativa budgetavvikelser ska återställas snarast möjligt och inom en tvåårsperiod om inte särskilda skäl föreligger. Det åligger överordnad chef att bedöma om det finns särskilda skäl. Särskilda skäl ska motiveras och beslutas av kommunstyrelsen. Vid ombudgetering av en negativ budgetavvikelse ska en handlingsplan tas fram och redovisas till nämnden. Det är samma princip som gäller för befarade underskott under året, då en redovisning löpande ska lämnas till KS om hur handlingsplanen genomförs. Page 327 of 483

328 Inom utbildningsområdet (förskola, grundskola, gymnasieskola) får budgetavvikelser som beror på fler eller färre barn i verksamheten undantas från ombudgetering till kommande år. Avvikelsen i antalet barn och elever jämfört med budget ska redovisas och analyseras i ombudgeteringsärendet. Verksamhetschefen medges att omfördela det överförda resultatet som syftar till att skapa likvärdiga villkor för resultatenheter med ansvar för likadana verksamheter. Samråd ska ske med ekonomichefen inför ett sådant beslut. För investeringsanslag gäller att dessa generellt löper över årsskiftet om inget annat beslut särskilt fattas. Formellt ska överföringen av negativa och positiva avvikelser för investeringsobjekten ske genom beslut om ombudgetering påföljande år eller till det år då medlen beräknas nyttjas. Täby kommun KS/KF I KS handläggning av ärendet om ombudgetering till fullmäktige, ska det finnas en anvisning om hur ombudgeteringen ska finansieras. Det sammanlagda överskottet som får ombudgeteras får endast i undantagsfall överstiga 0,5 % av skatter och utjämning (cirka 16 mnkr år 2016). En prövning ska göras av att de ekonomiska konsekvenserna är förenliga med kommunens övergripande finansiella mål. I det fall som ombudgeteringen inte är förenlig med kommunens finansiella mål, ska en särskild kommentar om detta lämnas till kommunstyrelsen i samband med behandlingen av ombudgeteringsärendet. Ett sammanvägt förslag till ombudgeteringen som innebär att kommunens budgeterade resultat blir negativt budgetåret efter bokslutsåret kan inte medges. Del av ombudgeteringen skjuts då fram till senare år. Ett justerat förslag läggs fram och fördelas mellan de nämnder som redovisar överskott. Negativa budgetavvikelser ombudgeteras om inte särskilda skäl föreligger. En prövning om särskilda skäl föreligger ska göras i ärendet till kommunstyrelsen och fullmäktige. Värmdö Resultatöverföring mellan åren Ja, Värmdö balanserar över- och underskott i vissa delar, vilket framgår av det utdrag från budgetdokument som de bifogat (se nedan under regelverk). Sammanfattningsvis gäller följande: alla resultatenheter balanserar sina överskott och underskott över åren. Värmdö har ca 60 resultatenheter, exempelvis skolor, förskolor, särskilda boenden, fritidsgårdar, hemtjänst. Även taxekollektiven, VA och Renhållning balanserar, de har sina egna balansräkningar. I övrigt tar nämnderna (myndighetsutövning mm) normalt sett inte med sig över- eller underskott, förutom att det i enstaka fall förekommer specifika projektmedel som löper under flera år. Regelverk Utdrag ur avsnittet Ekonomistyrning, budgetregler i kommunens budgetdokument: En av grundpelarna i kommunens regler för resultatenheter är att dessa ska ta ansvar för respektive enhets ekonomiska resultat och föra det med sig mellan åren. De ackumulerade över- och underskotten öronmärks som en del av kommunens egna kapital. Ackumulerade överskott, som balanseras, begränsas till 5 procent av respektive enhets budgeterade bruttokostnader det aktuella året. De taxefinansierade verksamheterna Vatten och avlopp samt Renhållning balanserar till fullo det ekonomiska resultatet över åren och har helt egen resultat- och balansräkning. För resten av den kommunala organisationen sker inte någon resultatbalansering av nämndernas ekonomiska resultat. För fleråriga driftprojekt kan dock balansering ske; prövning sker från fall till fall. Kommunfullmäktige fastställde i november 2015 policy för resultatenheter och principer för resultatbalansering. Page 328 of 483

329 Värmdö kommun har valt att organisera stora delar av den kommunala verksamheten i resultatenheter, med syfte att ge förutsättningar för en god kvalitet i verksamheten, givna ekonomiska förutsättningar och största möjliga nytta för brukarna. En resultatenhet inom Värmdö kommun är en organisatoriskt avgränsad enhet med eget resultatansvar. Decentraliserat ansvar och befogenheter skapar förutsättningar för ett starkt engagemang hos personalen, snabba och bra beslut och god kontroll av ekonomin. Chefen för resultatenheten är ansvarig för enhetens verksamhet, kvalitet, ekonomi, personal och arbetsmiljö. Chefen ansvarar för att utforma verksamheten inom gällande lagar och kommunala mål och uppdrag samt följa kommunens fastställda riktlinjer och policys. En resultatenhet finansieras med intäkter utifrån prestation, antingen genom peng per utförd tjänst eller genom ersättning för beställd verksamhet genom avtal. En resultatenhet kan också finansieras med avgifter, företrädesvis inom teknisk verksamhet. Resultatenheten har ansvar för såväl kostnader som intäkter och upprättar årligen budget och följer upp budget och verksamhet under budgetåret och i bokslut. Enheten bär alla enhetens direkta kostnader samt även indirekta kostnader, som fördelas inom ramen för kommunens styrsystem. Enheten har befogenhet att omprioritera budgetmedel inom enhetens ramar. Alla anställda i Värmdö kommun tillhör en och samma organisation, varför resultatenheterna har att följa och efterleva kommunens personalpolitik, kollektivavtal och regelverk i övrigt inom personalområdet. Resultatenhetscheferna har ett fullständigt ekonomiskt ansvar. Resultatenheterna skall tillgodoräknas eller vidkännas effekterna av sitt eget agerande för ett ekonomiskt ansvarstagande och arbete för att upprätthålla en ekonomi i balans. Det ekonomiska resultatet balanseras vid varje bokslut till nästföljande verksamhetsår. Följande riktlinjer gäller för resultatbalansering för resultatenheter i Värmdö kommun: Kommunens resultatenheter tar ansvar för ekonomin genom att ta med sig över- och underskott mellan åren. Ackumulerat överskott, som balanseras, begränsas till 5 % av respektive enhets budgeterade bruttokostnader det aktuella året. Balansering av över- och underskott beslutas av kommunfullmäktige varje år i samband med bokslut. Balanserat överskott ska endast användas till insatser av engångskaraktär, det får inte användas till åtgärder som permanent ökar resultatenhetens kostnadsnivå. Underskott balanseras regelmässigt såvida det inte beror på särskilda eller extraordinära händelser utanför resultatenhetens kontroll. Detta prövas i varje enskilt fall. Ett balanserat underskott ska återställas snarast efter att det har uppstått genom en upprättad åtgärdsplan, som följs upp av respektive nämnd i samband med bokslut. Eventuella avsteg från dessa principer beslutas av kommunfullmäktige i varje enskilt fall. Danderyd Resultatöverföring mellan åren Ja, i Danderyds ekonomistyrregler från 2004 regleras hantering av över- och underskott för kommunens Produktionsförvaltning. Kommunens egenregi avseende skola och omsorg är organiserad i en förvaltning med resultatenheter (t ex en skola, förskola). Inga överskott har genererats på många år, varför reslutatregleringsfond inte funnits. För övriga nämnder finns inget regelverk beträffande över- och underskott. Regelverk Utdrag ur Ekonomistyrreglerna: "Om en resultatenhet redovisar ett överskott (efter kapitaltjänstkostnader och bidrag till dels ledning och styrning dels utveckling och (resultatutjämning) stannar överskottet i sin helhet inom respektive resultatenhet och avsätts till en resultatregleringsfond. Fonden kan disponeras för att täcka resultatenhetens kostnader under kommande år. Page 329 of 483

330 Om en resultatenhet redovisar ett underskott skall underskottet i första hand täckas genom att resultatenhetens resultatregleringsfond tas i anspråk. Saknar resultatenheten fonderade medel ankommer det på produktionsstyrelsen att avgöra om underskottet skall täckas av resultatenheten nästa år eller täckas med de medel som produktionsstyrelsen disponerar för utveckling och resultatutjämning. På den del av resultatenhetens resultatregleringsfond som står orörd under hela året får enheten tillgodoräkna sig avkastning motsvarande kommunens internränta." Sundbyberg Resultatöverföring mellan åren Ja, hantering av över- respektive underskott för resultatenheter förekommer. Regelverk Samtliga resultatenheter kan bära med sig överskott över en treårsperiod. Det vill säga att ett överskott år 1 ska vara förbrukat år 3. Ackumulerat överskott, som får sparas genom att balansera i stadens egna kapital, begränsas till 1,25 procent av respektive enhets nettokostnader det aktuella året. Nämndens totala överskott som sparas får max uppgå till 1,25 procent av nämndens nettokostnader exklusive kapitalkostnader i årsbokslutet. Balansering av över- och underskott beslutas av kommunfullmäktige varje år i samband med bokslut. Uppkomna över- respektive underskott överförs i sin helhet till nästkommande år. Ianspråktagande av överskott: I samband med beredningen av kommunfullmäktiges budget begär nämnderna att få ta resultatenheternas tidigare överskott i anspråk. Kommunstyrelsen gör en samlad bedömning av vilket utrymme staden har för nämndernas begäran. Resultatenheternas möjliga överskott - I samband med budgetering beräknas resultatenheternas möjliga överskott som reserveras för utdelning. Reserveringen utgår från att max 1,25 % av resultatenhetens nettokostnader kan föras över som ett överskott till nästkommande år. I budget 2018 står att hänsyn har tagits till ett eventuellt uttag av respektive nämnds resultatfond med 6,6 mnkr för 2018, vilket belastar finansförvaltningen. Vallentuna Resultatöverföring mellan åren Ja, Vallentuna kommun har regler för resultatöverföring. Regelverk Regelverket finns i kommunens policy för styrning och uppföljning av ekonomi och verksamheter (4.8 Budgetavvikelse/resultatöverföring). Vid varje årsbokslut utvärderas nämndernas budget mot årets förbrukning. En avvikelse mot budget kan uppstå, positiv eller negativ. Principen är att nämnd för med sig de ekonomiska över- och underskott, som redovisas i bokslut, specificerade i kommunens egna kapital. Detta innebär ett sparande om nämnden hade med sig ett överskott eller en upparbetad skuld om nämnden hade med sig ett underskott. Bedömningen av hur stort över- eller underskott som ska tas med in i det egna kapitalet grundar sig på en beredning som sker i samband med den årliga bokslutsgenomgång där respektive nämnds verksamhet Page 330 of 483

331 analyseras med avseende på att kommunfullmäktiges och nämndernas fastställda mål uppnåtts under det aktuella verksamhetsåret. Villkoret för att nämnd ska kunna använda sitt överskott alternativt beta av sin skuld är att det finns utrymme i budgeten. Nämnden kan få vänta med att använda sitt överskott respektive beta av sitt underskott till det år då det finns utrymme i kommunens budget. Det är därmed inte givet att det sker året efter över- eller underskottet har uppstått. Budgetens utrymme grundar sig först och främst på att kommunen når sitt finansiella resultatmål om två procent på de samlade intäkterna från skatter och utjämning. Om kommunen därefter har budgetutrymme kan nämnd budgetera överskott alternativt beta av sin skuld. Förfarandet går till så att nämnderna, i kommunplanens remissomgång, begär att få budgetera tidigare överskott alternativt beta av på sin skuld. Kommunstyrelsen gör en samlad bedömning av budgeten om vilket utrymme kommunen har för nämndernas äskande av att använda sina över- respektive underskott. För pengfinansierade resultatenheter gäller principen att det är volymen som styr hur mycket pengar enheten får. Detta innebär att om volymen varit lägre än budgeterat går överskottet tillbaka till fullmäktige och om volymen varit högre än budgeterat så skjuter fullmäktige till pengar motsvarande den verkliga volymen. Järfälla Resultatöverföring mellan åren Ja, Järfälla har sedan 90-talet en modell med överföring eget kapital. Ekonomidirektören har fått i uppdrag att se över den inför Den har spelat ut sin roll samtidigt som man måste hantera friskolorna. Regelverk Som huvudprincip gäller att alla över- och underskott tas med till kommande år. Över-/underskott för olika verksamheter summeras i bokslutet till ett nettobelopp för varje nämnd. Nämndens ekonomiska resultat redovisas under posten "eget kapital" i balansräkningen. Nämndens ordinarie driftbudget förändras inte. Över-/underskott som ska tas med prövas och beslutas av kommunstyrelsen varvid hänsyn tas till om effekt- och produktionsmålen är uppfyllda. I den ekonomiska regleringen för resultatstyrda verksamheter, är utgångspunkten den rörliga kostnaden för prestationen, d.v.s. antal elever, barn etcetera. För verksamheterna grundskola och gymnasieskola samt SFI (svenska för invandrare) och grundläggande vuxenutbildning innebär detta att överskott p.g.a. färre elever än vad som beräknades i kommunfullmäktiges budgetbeslut skall återredovisas. Underskott p.g.a. att antalet elever blev fler än vad som beräknades i kommunfullmäktiges budgetbeslut kompenseras i bokslut. För övriga resultatstyrda verksamheter gäller att överskott p.g.a. färre barn, vårdtagare etcetera än vad som beräknades i kommunfullmäktiges budgetbeslut skall återredovisas. Om antalet barn, vårdtagare etcetera blir fler än i kommunfullmäktiges budgetbeslut gäller ekonomistyrregel nr 5. Underskott, d.v.s. ett negativt eget kapital, skall regleras och det redovisade egna kapitalet återställas senast tre år efter att underskottet uppstått. Om det finns särskilda skäl kan kommunstyrelsen besluta att en sådan reglering inte skall göras eller göras under en längre tidsperiod. Page 331 of 483

332 Disponering av eget kapital (tidigare överskott) bör vara budgeterat och främst avse utvecklingskostnader och omställningskostnader. Planerad disposition skall redovisas i budget och verksamhetsplan, delårsrapporter och bokslut. Nämnd får upprätta internt regelverk för enheternas resultatöverföring där hänsyn tas till enheternas samlade förmåga att hantera nämndens totala över-/underskott. Upplands-Bro Nej, har inte några sådana regler i dag i Upplands-Bro. På idéstadiet är att se över detta för de peng finansierade verksamheterna, vilka idag är skola, förskola och hemtjänst. Sigtuna Nej, vi har ingen resultatöverföring av driftmedel mellan åren. Diskussioner pågår dock om ev införande inom förskola/skola. Waxholm Nej, i Vaxholm förs inte resultatet till nästa år oavsett om det är över- eller underskott. Norrtälje Nej, ingen resultatöverföring av driftmedel mellan åren. Nykvarn Nej, ingen resultatöverföring av driftmedel mellan åren. Det förs dock diskussioner i ämnet så ekonomichefen är intresserad av resultatet av Haninges undersökning. Nynäshamn Nej, ingen resultatöverföring av driftmedel mellan åren. Tidigare separat balansräkning för varje förvaltning men det ändrades till en gemensam för några år sedan. De som för närvarande redovisar överskott är missnöjda och de som gör underskott är nöjda ur det här perspektivet. Intresserade av att höra hur andra kommuner hanterar frågan om resultatöverföring. Solna Nej, inget överföringsregelverk för nämnderna som varje år startar på ny kula. Dock har barn- och utdelningsnämnden resultatöverföring för sina resultatenheter. Page 332 of 483

333 Södertälje Nej, i Södertälje tillämpas strikt budgetföljsamhet. Om någon nämnd prognosticerar ett underskott skall en åtgärdsplan tas fram och beslutas av nämnden för hur man har för avsikt att undanröja underskottet under budgetåret. Om detta bedöms som ogörligt i samband med tertial två per augusti, ska nämnden begära av kommunstyrelse/kommunfullmäktige att få gå med prognosticerat underskott. Page 333 of 483

334 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Ekonomiavdelningen KS 2017/282 Handläggare Jörn Karlsson, ekonomidirektör Tillagningskök förskolan Piren Sammanfattning Grund- och förskolenämnden beslutade att äska 2,9 mnkr ur kommunstyrelsens reserv för tillbyggnad av ett tillagningskök på förskolan Piren. Den långsiktiga målsättningen i Haninge kommun är att samtliga förskolor och skolor ska ha egna tillagningskök. Förskolan Piren är idag en av få förskolor med ett mottagningskök. Behovet av att göra om förskolan Pirens mottagningskök till ett tillagningskök är identifierat sedan tidigare men bedömningen har varit att frågan inte varit akut eftersom Båtsmansskolan tidigare har haft kapacitet att tillaga Pirens mat till en rimlig kostnad. Sedan hösten 2016 har Båtsmansskolan inte längre kapacitet att tillaga mat även till Piren utan förskolan köper idag in mat från extern leverantör till en betydligt högre kostnad än tidigare. Det är för närvarande en hög belastning på samtliga tillagningskök inom de kommunala förskolorna, grundskolorna och gymnasierna i Haninge och utbildningsförvaltningen gör bedömningen att det inte kommer att vara möjligt för något av de övriga tillagningsköken i kommunen att inom de närmaste åren även kunna tillaga mat för Pirens behov. Utbildningsförvaltningen har i samråd med Tornberget och lokalförsörjningsenheten på kommunstyrelseförvaltningen tagit fram ett förslag på ett tillagningskök för förskolan Piren. Kostnadskalkyl enligt inkomna offerter visar på en investeringskostnad på ca tkr för att göra om Pirens nuvarande mottagningskök till ett tillagningskök. Den merkostnad som Piren har sedan hösten 2016 för att köpa in sin mat från extern leverantör beräknas till ca 260 tkr/år och är så pass stor att den inte ger enheten likvärdiga ekonomiska förutsättningar i förhållande till övriga kommunala förskolor i kommunen vilket också motiverar att tillskapa ett tillagningskök på förskolan Piren. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen har inget att erinra mot förslaget. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att Tornberget ges i uppdrag att inom ramen tkr genomföra föreslagen ombyggnation samt POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST haningekommun@haninge.se Page 334 of 483

335 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Ekonomiavdelningen KS 2017/282 Handläggare Jörn Karlsson, ekonomidirektör att utöka grund- och förskolenämndens investeringsbudget med 100 tkr för anskaffning av inventarier och utrustning. Finansiering sker genom att ianspråkta tkr ur kommunstyrelsens investeringsreserv. Underlag för beslut - Protokoll grund- och förskolenämnden Beslutsunderlag från Tornberget daterat Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar: 1. Tornberget ges i uppdrag att inom ramen tkr genomföra föreslagen ombyggnation 2. Utöka grund- och förskolenämndens investeringsbudget med 100 tkr för anskaffning av inventarier och utrustning 3. Finansiering sker genom att ianspråkta tkr ur kommunstyrelsens investeringsreserv 2017 Magnus Gyllestad Kommundirektör Jörn Karlsson Ekonomidirektör Expedieras: Akt För verkställighet: Tornberget, ekonomiavdelningen För kännedom: Grund- och förskolenämnden, David Santana utbildningsförvaltningen Page 335 of 483

336 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Grund- och förskolenämnden Protokollsutdrag 1 (2) Sammanträdesdatum Dnr GFN 2017/ Tillagningskök förskolan Piren Sammanfattning Den långsiktiga målsättningen i Haninge kommun är att samtliga förskolor och skolor ska ha egna tillagningskök. Förskolan Piren är idag en av få förskolor med ett mottagningskök men har kunnat köpa in mat från Båtsmansskolan för en kostnad enligt kommunmodellen. Sedan hösten 2016 har Båtsmansskolan inte längre kapacitet att tillaga mat även till Piren utan förskolan köper idag in mat från extern leverantör till en betydligt högre kostnad än tidigare. Det är för närvarande en hög belastning på samtliga tillagningskök inom de kommunala förskolorna, grundskolorna och gymnasierna i Haninge och utbildningsförvaltningen gör bedömningen att det inte kommer att vara möjligt för något av de övriga tillagningsköken i kommunen att inom de närmaste åren även kunna tillaga mat för Pirens behov. Utbildningsförvaltningen har i samråd med Tornberget och lokalförsörjningsenheten på kommunstyrelseförvaltningen tagit fram ett förslag på ett tillagningskök för förskolan Piren. Kostnadskalkyl enligt inkomna offerter visar på en investeringskostnad på ca 2,8 mnkr för att göra om Pirens nuvarande mottagningskök till ett tillagningskök. Beräknad hyrespåverkan för den här investeringen är ca 0,15 mnkr/år. Förvaltningens synpunkter Behovet av att göra om förskolan Pirens mottagningskök till ett tillagningskök är identifierat sedan tidigare men bedömning har varit att frågan inte varit akut eftersom Båtsmansskolan har haft kapacitet att tillaga Pirens mat till en rimlig kostnad. Den merkostnad som Piren har sedan hösten 2016 för att köpa in sin mat från extern leverantör beräknas till ca 0,26 mnkr/år och är så pass stor att den inte ger enheten likvärdiga ekonomiska förutsättningar i förhållande till övriga kommunala förskolor i kommunen vilket också motiverar att tillskapa ett tillagningskök på förskolan Piren. Normalt sett skulle det här investeringsbehovet ha redovisats tillsammans med övriga identifierade investeringsbehov inför Utdragsbestyrkande Page 336 of 483

337 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Grund- och förskolenämnden Protokollsutdrag 2 (2) Sammanträdesdatum kommande år i det material som utgör underlag för budget 2018 och som redovisades vid kommunens ekonomikonferens i mars Det här investeringsäskandet skulle också kunna utgöra kompletterande underlag för kommunfullmäktige att hantera inför budget 2018 men utbildningsförvaltningen har under våren 2017 gjort bedömningen att det här ärendet är prioriterat och väljer därför att skriva fram det som ett enskilt investeringsäskande för finansiering via kommunstyrelsens investeringsbudgetreserv under 2017 och för genomförande så snart som det är möjligt. Dessutom tillkommer 0,1 mnkr i investeringsäskande för inventarier och utrustning för det nya tillagningsköket. Förslag till beslut 1. Grund- och förskolenämnden äskar 2,9 mnkr ur kommunstyrelsens investeringsreserv för tillbyggnad av ett tillagningskök på förskolan Piren. Arbetsutskottets förslag till grund- och förskolenämnden Utan eget ställningstagande. Grund- och förskolenämndens beslut 1. Grund- och förskolenämnden äskar 2,9 mnkr ur kommunstyrelsens investeringsreserv för tillbyggnad av ett tillagningskök på förskolan Piren. Expedieras: Akt För verkställighet: kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande Page 337 of 483

338 1(3) Förskolan Piren Detta beslutsunderlag är upprättat av: Patrik Petersen, Tornberget Fastighetsförvaltnings AB Haninge den 28 Mars 2017 Beslutsunderlag verksamhetsanpassning & ytskiktsrenovering förskolan Enen Objektnamn: Förskolan Piren Objektnummer: 7360 Projektnummer: Projektansvarig TB: Åtgärd: Patrik Petersén/Conny Nyman Ombyggnad kök Upprättad av Granskad av Godkänd av Patrik Petersén Conny Nyman Åsa Sandström Page 338 of 483

339 Sid 2(3) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 2 2 Ekonomi 2 3 Tider 3 4 Avtal & kontrakt 3 5 Genomförande och åtgärder 3 6 Risker 3 7 Bilagor 3 Sammanfattning På uppdrag av KSF:s lokalförsörjning, har Tornberget tagit fram kalkyl avseende ombyggnation av förskolan Piren som from Höstterminen 2017 kommer sköta tillagning av måltider i egen regi. Arbetet beräknas kunna utföras under största del då förskolan har stängt och inga kostnader för ersättningslokaler eller catering ligger i denna kostnad. Ekonomi Underlag för den bedömda budgetkostnaden är framtagna av Tornberget. Kostnaden är redovisad exklusive moms. Fördelning av kostnader är enligt nedan uppställning: Entreprenadkostnad Bygg :- VS-arbeten :- Kyla :- Målning :- Golv :- El :- Vent :- Storköksutrustning :- Arbetskostnad: 2075,000:- Byggherrekostnad (10%): 20,7500:- Summa: :- Oförutsett Oförutsett bedöms till 15% i detta projekt :- Den totala kostnaden bedöms till ca: tkr Page 339 of 483 Postadress: Besöksadress: Telefon, växel: Telefax: Hemsida: Organisationsnummer: HANINGE Rudsjöterrassen

340 Sid 3(3) Tider Bedömd tid för arbetet är ca 8 veckor från byggstart. Avtal & kontrakt Beställning från kommunstyrelseförvaltningen. Kostnaden kommer att hanteras som investering som belastar hyran. Genomförande och åtgärder Åtgärdena utförs i enlighet med lokalförsörjningens beställning. Risker För att klara arbetet under utsatt tid krävs att oförutsett arbete inte överstiger 15% av det planerade arbetet. Idag pågår upphandling inom storköksutrustning en försening i det avtalet kan innebära svårigheter att köpa i storköksmaskiner. Beställning för utförande måste göras i god tid innan byggstart då många produkter har lång leveranstid. Bilagor Bilaga 1. Lokalförsörjnings uppdrag. Bilaga 2. Storköksritning Page 340 of 483

341 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Samhällsutvecklingsavdelningen KS 2017/531 Handläggare Frida Nordström, klimat- och miljöstrateg Klimatmiljonen 2018 Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade vid sitt sammanträde , 169, att tilldela kommunstyrelsen tkr ( Klimatmiljonen ) att fördela till kommunens förvaltningar och bolag för genomförande av åtgärder i enlighet med Haninge kommuns klimat- och energistrategi. Strategin pekar ut sex områden inom vilka arbetet för att minska växthusgasutsläppen bör fokuseras: Transporter och hållbart resande, Energianvändning i bebyggelsen, Energiproduktion, Samhällsplanering, regional struktur och markanvändning, Kunskapsbyggande och utvecklingsarbete och Långsiktigt bärkraftig konsumtion av varor och tjänster. Sju äskanden om totalt tkr har inkommit. Kommunstyrelseförvaltningen har tagit fram förslag till fördelning av klimatmiljonen Ärendet har därefter, i enlighet med kommunfullmäktiges beslut , 169, beretts av hållbarhetsberedningen. Förslag till fördelning har justerats i enligt beredningens synpunkter. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen har tagit fram villkor och prioriteringar för beviljande av medel ur klimatmiljonen. Baserat på dessa villkor och prioriteringsgrunder samt hållbarhetsberedningens synpunkter har förvaltningen lämnat förslag till fördelning av klimatmiljonen Underlag för beslut - Inbjudan till äskande ur klimatmiljonen Kommunstyrelseförvaltningens skrivelse , Förslag till fördelning av klimatmiljonen Sammanställning av äskanden ur klimatmiljonen Ansökan: Hållbar dagvattenhantering SBF - Ansökan: Utredning av möjlighet till elproduktion på Fors reningsverk SBF - Ansökan: Projektledare hållbart resande/mm SBF - Ansökan: Bee happy green living planet projekt UBF POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST haningekommun@haninge.se Page 341 of 483

342 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Samhällsutvecklingsavdelningen KS 2017/531 Handläggare Frida Nordström, klimat- och miljöstrateg - Ansökan: Elbil (30 km/h) för transporter i hemtjänsten ÄF - Ansökan: Installation av soceller på nyproduktionshus (20 lägenheter) Haninge Bostäder - Ansökan: Installation av solcellsanläggning (90 kw) på Nya Vikingaskolan Tornberget Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Stadsbyggandsförvaltningen, trafikenheten, till delas 700 tkr för att anställa en projektledare för hållbart resande/mm. 2. Stadsbyggandsförvaltningen, VA-enheten, tilldelas 140 tkr för att genomföra en förstudie om möjligheten att producera el ur biogasen från det kommande ombyggda Fors reningsverk. 3. Utbildningsförvaltningen, restaurangskolan Riksäpplet, tilldelas 60 tkr för att skapa en tydlig klimatprofil på restaurangskolan. Medel från klimatmiljonen ska inte användas till skolans satsning på biodling eller andra miljöaktiviter som saknar en tydlig koppling till minskade utsläpp av klimatgaser. 4. Äldreförvaltningen, Brandbergens hemtjänst, tilldelas 100 tkr för inköp av en långsamtgående elbil. Magnus Gyllestad Kommundirektör Peter Jemtbring Näringslivs- och utvecklingsdirektör Expedieras: Akt För verkställighet: SBF, UBF, ÄF För kännedom: Haninge Bostäder, Tornberget Page 342 of 483

343 13 april 2016 Samhällsutveckling Frida Nordström Kommunstyrelsen Inbjudan till äskande ur klimatmiljonen 2018 Kommunstyrelsen bjuder in Haninge kommuns förvaltningar och bolag att äska medel ur klimatmiljonen för genomförande av åtgärder som bidar till att uppfylla kommunens klimatmål. Stöd kan sökas för åtgärder som bidrar till minskade växthusgasutsläpp. Haninge kommuns klimat- och energistrategi pekar ut sex områden inom vilka arbetet för att minska växthusgasutsläppen bör fokuseras: Transporter och hållbart resande Energianvändning i bebyggelsen Energiproduktion Samhällsplanering, regional struktur och markanvändning Kunskapsbyggande och utvecklingsarbete Långsiktigt bärkraftig konsumtion av varor och tjänster Villkor för beviljande av medel är att: Åtgärden ska ha förväntad klimatnytta/energieffektiviseringspotential Åtgärden ska inför beslut om fördelning av medel finnas beskriven i ett skriftligt underlag som redogör för o Syfte och koppling till klimat- och energistrategins mål och fokusområden o Tidplan o Förväntad effekt och om möjligt angiven i minskade utsläpp (CO2-evk) eller minskad energianvändning (kwh) o Fördelning mellan äskade medel och övrig finansiering o Plan för förvalting av resultat Resultatet av åtgärden ska redovisas skriftligen senast den 31 december följande år. Om tidplanen för genomförande stäcker sig längre än till årsskiftet ska datum för redovisning anges i ansökan. I beslut om bidragstilldelning kommer projekt prioriteras som: Har stor förväntad klimatnytta/energieffektiviseringspotential Är av utredande karaktär och som kan vara en katalysator för kommande klimatsatsningar Har hög egen- och/eller samfinansiering Postadress Besöksadress Telefon Fax/e-post Bankgiro Växel: Direkt: 1 Page 343 of 483

344 Är nyskapande Har en medellång pay-off tid Intresseanmälan för äskande ska göras senast den 19 juni 2017 med bifogat intresseanmälningsformulär. Ansökan med äskande ska lämnas in senast den 25 september 2017 med bifogat ansökningsformulär. Intresseanmälan och ansökan med äskande skickas till av avdelningschef/rektor eller motsvarande. Kommunstyrelseförvaltningens klimat- och miljöstrateg, Frida Nordström, är behjälplig för bollande av idéer och stöd, men äskandet skrivs av sökande förvaltning/bolag. Kontakt: Sändlista: Samtliga förvaltningschefer för -Kultur- och fritidsförvaltningen -Kommunstyrelseförvaltningen -Socialförvaltningen -Stadsbyggnadsförvaltningen -Utbildningsförvaltningen -Äldreförvaltningen VD för -Haninge Bostäder AB -Tornberget fastighetsförvaltnings AB Med vänlig hälsning Frida Nordström Klimat- och miljöstrateg Kommunstyrelseförvaltningen 2 (2) D:\Modules\DC\App_Data\Batch\Batch_d d-a a9eb332be\Inbjudan till äskande ur klimatmiljonen 2018.doc Page 344 of 483

345 31 oktober 2017 Dnr KS 2017/531 Kommunstyrelsen Förslag till fördelning av klimatmiljonen 2018 Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade vid sitt sammanträde , 169, att tilldela kommunstyrelsen tkr ( Klimatmiljonen ) att fördela till kommunens förvaltningar och bolag för genomförande av åtgärder i enlighet med Haninge kommuns klimat- och energistrategi. Strategin pekar ut sex områden inom vilka arbetet för att minska växthusgasutsläppen bör fokuseras: Transporter och hållbart resande, Energianvändning i bebyggelsen, Energiproduktion, Samhällsplanering, regional struktur och markanvändning, Kunskapsbyggande och utvecklingsarbete och Långsiktigt bärkraftig konsumtion av varor och tjänster Ansökningsförfarande och ärendeberedning I april 2017 bjöd kommunstyrelseförvaltningen in Haninge kommuns förvaltningar och bolag att ansöka om medel ur klimatmiljonen. Stöd kan sökas för åtgärder som bidrar till minskade växthusgasutsläpp. I samband med inbjudan till klimatmiljonen 2018 har kommunstyrelseförvaltningen tagit fram följande villkor för fördelning av medel: Åtgärden ska ha förväntad klimatnytta/energieffektiviseringspotential Åtgärden ska inför beslut om fördelning av medel finnas beskriven i ett skriftligt underlag som redogör för o Syfte och koppling till klimat- och energistrategins mål och fokusområden o Tidplan o Förväntad effekt och om möjligt angiven i minskade utsläpp (CO2-evk) eller minskad energianvändning (kwh) o Fördelning mellan äskade medel och övrig finansiering o Plan för förvalting av resultat Resultatet av åtgärden ska redovisas skriftligen senast den 31 december följande år. Om tidplanen för genomförande stäcker sig längre än till årsskiftet ska datum för redovisning anges i ansökan. I beslut om bidragstilldelning prioriteras projekt som: 1 Page 345 of 483

346 Har stor förväntad klimatnytta/energieffektiviseringspotential Är av utredande karaktär och som kan vara en katalysator för kommande klimatsatsningar Har hög egen- och/eller samfinansiering Är nyskapande Har en medellång pay-off tid (dvs. har en rimlig kostnad i förhållande till förväntat resultat, utan att vara direkt lönsam) Ansökningsförfarandet har inletts med en intresseanmälan som skulle vara kommunstyrelsen tillhanda senast Respektive sökande har fått återkoppling på sin ansökan och vid behov fått stöd för att utveckla en fullständig ansökan. Fullständig ansökan skulle vara kommunstyrelsen tillhanda senast Sju äskanden om totalt tkr har inkommit. Baserat på ovan nämnda villkor och prioriteringsgrunder tog kommunstyrelseförvaltningen fram ett första förslag till fördelning av klimatmiljonen. Förslaget presenterades för hållbarhetsberedningen vid beredningens möte Beredningen föreslog att förvaltningens förslag om att tilldela Haninge Bostäder 100 tkr för installation av solceller skulle omprövas och att halva summan, 50 tkr, skulle tilldelas äldreförvaltningen för inköp av en långsamtgående elbil. Kommunstyrelseförvaltningen har därefter kontaktat äldreförvaltningen och Haninge Bostäder för att försäkra sig om att åtgärderna kan genomföras med ett mindre bidrag. Haninge Bostäder lät meddela att åtgärden kommer att genomföras, medan äldreförvaltningen svarade att åtgärden endast kan genomföras om de tilldelas hela den äskade summan. Kommunstyrelseförvaltningen har tolkat hållbarhetsberedningens diskussion vid beredningsmötet som att beredningen förordar äldreförvaltnings ansökan framför Haninge Bostäders. Förslag till fördelning har justerats efter beredningens synpunkter och presenteras nedan. Förslag till fördelning av medel Tillstyrkes Stadsbyggandsförvaltningen, trafikenheten, till delas 700 tkr för att anställa en projektledare för hållbart resande/mm. En del av trafikenhetens ordinarie verksamhet består i att göra fysiska förbättringar i trafikmiljön som på olika sätt underlättar och förbättrar förutsättningarna för hållbart resande. Däremot saknas det idag resurser för att informera om de förbättringar som görs och uppmuntra fler att testa de hållbara färdsätt som erbjuds i kommunen. Exempel på projekt som kan genomföras inom ramen för åtgärden är: hälsotramparprojekt, vintercykelprojekt, testresenärsprojekt, informationskampanjer, cykelfrukostar, invigningar och tävlingar tillsammans med närings- och föreningslivet. Tjänsten finansieras till 50 procent med medel ur klimatmiljonen och resterade 50 procent finansieras med intäkter från försäljning av parkeringsbiljetter. 2 (4) D:\Modules\DC\App_Data\Batch\Batch_d d-a a9eb332be\Förslag till fördelning av klimatmiljonen 2018.doc Page 346 of 483

347 Åtgärden föreslårs slutredovisas senast den 31 december 2019, med en delredovisning senast den 31 december Upp mot 75 procent av de växthusgasutsläpp som sker inom Haninges kommungränser härrör från transporter. Utsläppen från personbilar står ensamt för mer än 40 procent av de totala utsläppen (Källa: Nationella emissionsdatabasen). Åtgärden är en del av klimat- och energistrategins åtgärdsområde Transporter och hållbart resande. Stadsbyggandsförvaltningen, VA-enheten, tilldelas 140 tkr för att genomföra en förstudie om möjligheten att producera el ur överskottsgasen från det kommande ombyggda Fors reningsverk. Utredningen ska svara på frågan om elproduktionen är lönsam, samt vilken utrustning som i sådana fall är mest lämplig. Den biogas som idag bildas i Fors reningsverk används till viss del för uppvärmning av byggnaderna. Överskottsgasen bränns i en gasfackla. Åtgärden är en del av klimat- och energistrategins åtgärdsområde Energiproduktion. Utbildningsförvaltningen, restaurangskolan Riksäpplet, tilldelas 60 tkr för att skapa en tydlig klimatprofil på restaurangskolan, exempelvis genom testprojekt för lokal produktion av mat, ökat fokus på råvarornas klimatpåverkan eller minskat matsvinn. Medel från klimatmiljonen ska inte användas till skolans satsning på biodling eller andra miljöaktiviter som saknar en tydlig koppling till minskade utsläpp av klimatgaser. Den svenska livsmedelskonsumtionen står för ca 30 procent av hushållens konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp, inhemsk slutlig användning (Källa: Naturvårdsverket). Ändrade matvanor kan kraftigt minska livmedelskonsumtionens klimatpåverkan. Projektet förväntas ge en rimlig effekt i förhållande till bidragets storlek. Åtgärden är en del av klimat- och energistrategins åtgärdsområde Långsiktigt bärkraftig konsumtion av varor och tjänster. Äldreförvaltningen, Brandbergens hemtjänst, tilldelas 100 tkr för inköp av en långsamtgående elbil. Fordonet ska underlätta transport av varor men ska också kunna användas för att skjutsa kunder till träffpunkten Brandbergens seniorcentrum. Elbilen ska ersätta ordinarie bilar i närområdet. Klimatmiljonen syfte är att minska utsläppen av växthusgaser och därför ska en uppskattning av hur många ordinarie bilresor som ersatts med elbilen redovisas i samband med återrapporteringen. Åtgärden är en del av klimat- och energistrategins åtgärdsområde Transporter och hållbart resande. Avslås Stadsbyggnadsförvaltningens äskande, hållbar dagvattenhantering, beviljas inte medel från klimatmiljonen Den föreslagna åtgärden är 3 (4) D:\Modules\DC\App_Data\Batch\Batch_d d-a a9eb332be\Förslag till fördelning av klimatmiljonen 2018.doc Page 347 of 483

348 en relevant dagvattenåtgärd, men har i sin nuvarande utformning en svag koppling till genomförandet av klimat- och energistrategin. Haninge Bostäder ABs äskande, installation av soceller på nyproduktionshus (20 lägenheter), beviljas inte medel från klimatmiljonen Kommunstyrelseförvaltningen ställer sig mycket positiv till att bolaget vill satsa på lokal produktion av förnybar energi och understryker att det är en viktig åtgärd för genomförandet av kommunens klimat- och energistrategi. Tornberget Fastighetsförvaltnings AB i Haninges äskande, installation av solcellsanläggning (90 kw) på Nya Vikingaskolan, beviljas inte medel från klimatmiljonen Bolaget beviljades medel för installation av solceller på Fredrika Bremer skolan, 500 tkr, ur klimatmiljonen 2016 och 200 tkr för installation av solceller på Vendelsömalmsskolan ur klimatmiljonen Förvaltningen ställer sig mycket positiv till att Tornberget vill fortsätta utbyggnaden av lokal produktion av förnybar energi, men anser att den föreslagna åtgärden saknar nyskapande inslag. Redovisning av förbrukade medel Förvaltningar och bolag som tilldelats medel ska skriftligen redovisa hur pengarna använts och vilken effekt/förändring som projektet givit upphov till. Redovisningen skickas till klimatmiljonen@haninge.se senast den 31 december (4) D:\Modules\DC\App_Data\Batch\Batch_d d-a a9eb332be\Förslag till fördelning av klimatmiljonen 2018.doc Page 348 of 483

349 Projektnamn Äskade Total budget Förvaltning Enhet Förslag till medel fördelning 1 Hållbar dagvattenhantering kr kr SBF VA/Park/Teknik 0 kr 2 Projektledare hållbart resande/mm 3 Utredning av möjlighet till elproduktion på Fors reningsverk 4 Bee happy green living planet projekt 5 Elbil (30 km/h) för transporter i hemtjänsten 6 Installation av solcellsanläggning (90 kw) på Nya Vikingaskolan 7 Installation av soceller på nyproduktionshus (20 lägenheter) kr kr SBF Trafik kr kr kr SBF VA kr kr kr UBF Restaurangskolan Riksäpplet kr kr kr ÄF Brandbergens kr hemtjänst kr kr Tornberget 0 kr kr kr Haninge bostäder kr kr kr 0 kr Page 349 of 483

350 Ansökan om medel från klimatmiljonen 2018 Sökandes kontaktuppgifter Sökande verksamhet Ange förvaltning, avdelning och enhet eller motsvarande. Stadsbyggnadsförvaltningen, VA/Park/Teknik Kontaktuppgifter till kontaktperson för genomförande Ange namn, mejladress och telefonnummer Kontaktuppgifter till ansvarig chef Ange namn, mejladress och telefonnummer Beskrivning av åtgärden Åtgärdens namn Hållbar dagvattenhantering Åtgärdens bakgrund och syfte Beskriv varför åtgärden är angelägen och om det finns brister eller problem som åtgärden ska lösa samt övriga relevanta förhållanden. I samband med byggnation av bostäder och vägar förändras landskapet och hårdgjorda ytor skapas vilket förändrar vattnets naturliga vägar. Regn och smältvatten, så kallat dagvatten, förhindras att tränga ned i marken och stannar då kvar på markytan. Det vattnet måste tas om hand för att minska risken för översvämningar, spridning av föroreningar och skador på byggnader. Dagens ledningar som byggdes mestadels under 60 och 70-talet och ännu tidigare klarar inte längre av de allt större flödena som uppstår på grund av tätare bebyggelse och hårdgjorda ytor samt mer intensiva regn som orsakas av klimatförändringar. Dagvatten innehåller även föroreningar som främst kommer från trafik och byggnadsmaterial. Om dagvattnet får möjlighet att tränga ner i marken, infiltrera, eller sakta rinna på ytan i diken och vattendrag, sker en naturlig rening av dagvattnet. Vidare skapas en fördröjning som förhindrar vattenansamlingar nedströms samtidigt som grundvattenbildning sker. För en hållbar hantering av dagvatten som klarar av framtida klimatförändringar samt krav på renare vatten i våra sjöar och vattendrag, behöver Haninge kommun ta fram tekniska konstruktioner som fungerar både för rening och fördröjning. Page 350 of 483

351 Beskrivning av åtgärden Beskriv åtgärdens genomförande, vad som ska göras och när det ska göras. Växtbäddar även kallat regnbäddar eller biofilter är exempel på hållbar dagvattenhantering. Tekniken efterliknar naturmarkens förutsättningar att ta emot och rena dagvatten. I gatumiljön skapar man växtbäddar som innehåller teknik för magasinering, kontrollerat utflöde, infiltrering i mark, samt ger utrymme för växtlighet som hjälper till att rena och avdunsta regnvatten. Växtbäddarna hanterar ökade nederbördsmängder och minskar risk för översvämningar i framtida klimatsituationer. Växtbäddar renar dagvatten, innan utsläpp till våra sjöar och vattendrag och skapar även mervärden i form av olika ekosystemtjänster, som exempelvis biologisk mångfald och gröna och estetiska miljöer. Vi i Haninge vill använda biokol tillsammans med olika fraktioner av stenkross, singel och sand i dessa bäddar. Genom sin stora porvolym och jonbytande egenskap, kan biokol binda både vatten och näringsämnen och därmed även skapa god miljö för växtligheterna. Vi vill med pengarna kunna starta några pilotprojekt, med olika material, för att testa anläggningarnas infiltrationsförmåga, genomsläpplighet, rening samt hur växterna trivs i dessa. Vi vill också skaffa egen erfarenhet av drift av och förutsättningar för resurssättning till dessa anläggningar. Vi tänker i första skedet identifiera ca 4-6 olika platser där det idag finns problem med översvämning eller/och föroreningsbelastning. I nästa skede tas lösningar fram efter behov. Här det viktigt med val av infiltrationsmaterial, teknik och växter efter lokala förutsättningar (jordtyp, grundvattennivå, gestaltningsbehov, säkerhet m.m.). Eventuella externa och interna utredningar kan komma att behövas i förstudien. Arbetet kan påbörjas så fort ansökan har godkänts. Antal anläggningar och tidsbehov justeras utifrån det ekonomiska anslaget. Växterna behöver etableras innan vi kan börja observationerna, vilket kan ta 1-2 år. Tidsplan: Förstudie: 6 månader Projektering: 6 månader Genomförande: 1-2 år (ett antal mindre anläggningar med kort genomförandetid ingår) Utvärdering: 1-4 år 2 (4) Page 351 of 483

352 Åtgärdens mål Beskriv projektets förväntade klimatnytta/energieffektiviseringspotential samt på vilket sätt åtgärden bidrar till genomförandet kommunens klimat- och energistrategistrategi Metoden leder till minskat utsläpp av växthusgaser på flera olika sätt. Stenkross som uppkommer vid sprängning inför byggnation kan fraktioneras och återanvändas på plats. Vi får då användning för bland annat bergarten granit som vi här i Haninge har överskott av vid de flesta exploateringar. Det minskar behovet av transporter både från byggarbetsplatsen och till arbetsplatsen. Biokol fungerar även som kolsänka då kolet binds i marken. Koldioxidhalten i luften sänks eftersom koldioxiden i kolningsprocessen bildar en stabil förening med kolet, som varar under mycket lång tid. Då näringsämnen binds i biokolet så förhindras dessutom näringsläckage och därmed övergödning av våra recipienter. I framtiden kan en lokal biokolsproduktion av park- och trädgårdsavfall leda till klimatvänlig värme samt resurseffektiv avfallshantering. Skelettjordar med biokol är en form av växtbädd utvecklad för träd i stadsmiljö. Idag vet vi att dessa växtbäddar fungerar väl för de flesta fleråriga växter. Rotsystemen får bättre tillgång till syre via det luftiga bärlagret samt en jämn och kontinuerlig tillgång till näringsämnen via dagvattnet. Det skapar även goda förrutsättningar för växternas rotutveckling oavsett markanvändning. Dessa olika faktorer leder till välmående träd och planteringsytor i trånga stadsmiljöer. Det leder till minskat behov av återplanteringar och förändrat skötselbehov. Välmående träd är viktigt ur ett klimatanpassningsperspektiv eftersom träd minskar de negativa effekterna av klimatförändringen. De förbättrar den förorenade luften, fångar upp stoft från biltrafiken har en temperaturutjämnande effekt och minskar belastningen på dagvattensystemen genom att ta upp stora mängder vatten. Åtgärdsområden i klimat- och energistrategin Ange åtgärdens koppling till klimat- och energistrategins åtgärdsområden. Mer än ett alternativ är möjligt. Transporter och hållbart resande Energianvändning i bebyggelsen Energiproduktion Samhällsplanering, regional struktur och markanvändning Kunskapsbyggande och utvecklingsarbete Långsiktig bärkraftig konsumtion av varor och tjänster 3 (4) Page 352 of 483

353 Motivera om och hur projektet är nyskapande I Haninge kommun sker rening och fördröjning av dagvatten i för låg grad för att klara miljökvalitetsnormer och klimatförändringar. I dagsläget sker rening och fördröjning till största del i dammar, men för klara MKN krävs mer långtgående rening i hållbara dagvattenanläggningar som till exempel växtbäddar med biokol. Då biokol inte använts i Haninge kommun tidigare är projektet nyskapande. Hantering av dagvatten i växtbäddar lyfter dessutom upp dagvatten från ett problem till en resurs som tillför mervärden och ekonomiska vinster. Detta är en nödvändig utveckling för framtida dagvattenlösningar i hållbara städer. Plan för förvaltning av resultat Ange hur åtgärden ska följas upp och redovisas samt hur resultatet ska förvaltas. Åtgärderna kommer att utvärderas under en period på 1-4 år via observationer. Observationerna kommer främst gälla infiltrationsförmågan hos bäddarna vid olika regnintensiteter, hur växterna trivs samt hur åtgärderna svarar mot behovet (fördröjning och rening). Resultatet kommer att redovisas i en rapport och användas som rekommendation vid utförande av dagvattenanläggningar både på allmän platsmark och kvartersmark. Projektet kommer att vara en lärorik process som kopplar ny teoretisk kunskap till praktisk kollektiv erfarenhet som involverar flera avdelningar. Kostnadsunderlag och utbetalning Sökt belopp (SEK) Total budget (SEK) Kontering Ange ansvar, verksamhet, ev. projektnummer eller aktivitet alternativt bankgiro. Konto: 9111 Ansvar: 5044 Verksamhet: 9107 Projektnummer: Kommer att kompletteras med Ansökan med äskande ska skickas in senast den 25 september 2017 till klimatmiljonen@haninge.se av avdelningschef/rektor eller motsvarande. 4 (4) Page 353 of 483

354 Ansökan om medel från klimatmiljonen 2018 Sökandes kontaktuppgifter Sökande verksamhet Ange förvaltning, avdelning och enhet eller motsvarande. Stadsbyggnadsförvaltningen, VA-avdelningen, VA-verk Kontaktuppgifter till kontaktperson för genomförande Ange namn, mejladress och telefonnummer. Lisa Magnusson, Kontaktuppgifter till ansvarig chef Ange namn, mejladress och telefonnummer. Stefan Fredriksson, Beskrivning av åtgärden Åtgärdens namn Utredning av möjlighet till elproduktion på Fors reningsverk Åtgärdens bakgrund och syfte Beskriv varför åtgärden är angelägen och om det finns brister eller problem som åtgärden ska lösa samt övriga relevanta förhållanden. Bakgrund: På Fors avloppsreningsverk uppstår slam som en restprodukt vid vattenreningen. Slammet rötas i rötkammare, vid rötningen erhålles gas som innehåller ~65 % metan och ~35 % koldioxid samt en mindre mängd svavelväte. I dagsläget leds gasen till en gasklocka och används sedan till viss del för uppvärmning av byggnaderna på reningsverket. Dock är gasproduktionen ofta större än uppvärmningsbehovet varför överskottet bränns i en gasfackla. Fors avloppsreningsverk förbrukar dessutom ganska stora mängder el, ca 1100 MWh/år, vilket innebär att det finns ett utrymme att ur överskottsgasen producera egen el som sedan kan användas internt. Syfte: För att på ett effektivare sätt kunna tillvara ta gasen som bildas vid rötning äskas pengar ur klimatmiljonen med syftet att genomföra en utredning avseende elproduktion för internt bruk på Fors reningsverk. Utredningen ligger sedan till grund för genomförande av åtgärder. Page 354 of 483

355 Beskrivning av åtgärden Beskriv åtgärdens genomförande, vad som ska göras och när det ska göras. Under hösten 2018 genomför konsultföretaget Ramböll en utredning av möjligheten att producera el ur biogasen från rötkammaren på det ombyggda verket. Utredningen ska svara på frågan om det är lönsamt samt vilken utrustning som i sådana fall är mest lämplig. Visar utredningen att det är lönsamt med elproduktion installeras detta när den nya rötkammaren byggs. Åtgärdens mål Beskriv projektets förväntade klimatnytta/energieffektiviseringspotential samt på vilket sätt åtgärden bidrar till genomförandet kommunens klimat- och energistrategistrategi Målet är att ingen biogas ska behöva facklas utan att all gas ska kunna användas för elproduktion. Åtgärdsområden i klimat- och energistrategin Ange åtgärdens koppling till klimat- och energistrategins åtgärdsområden. Mer än ett alternativ är möjligt. Transporter och hållbart resande Energianvändning i bebyggelsen Energiproduktion Samhällsplanering, regional struktur och markanvändning Kunskapsbyggande och utvecklingsarbete Långsiktig bärkraftig konsumtion av varor och tjänster Motivera om och hur projektet är nyskapande Projektet är nyskapande då visionen är att reningsverket ska vare en energiproducent istället för en energiförbrukare. Plan för förvaltning av resultat Ange hur åtgärden ska följas upp och redovisas samt hur resultatet ska förvaltas. Energiförbrukningen följs upp och sparas redan idag och det kommer i framtiden att vara enkelt att se den effekt en egen elproduktion kommer att ha på mängden köpt el. Kostnadsunderlag och utbetalning Sökt belopp (SEK) kr Total budget (SEK) Kontering 2 (3) Page 355 of 483

356 Ange ansvar, verksamhet, ev. projektnummer eller aktivitet alternativt bankgiro. 5018, 9100, Ansökan med äskande ska skickas in senast den 25 september 2017 till av avdelningschef/rektor eller motsvarande. 3 (3) Page 356 of 483

357 Ansökan om medel från klimatmiljonen 2018 Sökandes kontaktuppgifter Sökande verksamhet Ange förvaltning, avdelning och enhet eller motsvarande. Trafikenheten, Trafikavdelningen, SBF Kontaktuppgifter till kontaktperson för genomförande Ange namn, mejladress och telefonnummer. Helena Hartzell, Kontaktuppgifter till ansvarig chef Ange namn, mejladress och telefonnummer. Lars Höglund Beskrivning av åtgärden Åtgärdens namn Projektledare hållbart resande/mm Åtgärdens bakgrund och syfte Page 357 of 483

358 Beskriv varför åtgärden är angelägen och om det finns brister eller problem som åtgärden ska lösa samt övriga relevanta förhållanden. Utsläppen från fossildrivna fordon utgör en betydande del av Haninges totala påverkan på klimatet och transporter och hållbart resande är ett av kommunens utpekade områden i klimat- och energistrategin. En del av trafikenhetens ordinarie verksamhet består i att göra fysiska förbättringar i trafikmiljön som på olika sätt underlättar och förbättrar förutsättningarna för hållbart resande. Det innebär till exempel att bygga nya gång- och cykelvägar, bygga om och förbättra busshållplatser och övergångställen mm så att gång- cykel och kollektivtrafikresande underlättas så att fler väljer färdsätt som är bättre än bilen ur klimatsynpunkt. För att få full effekt av de fysiska investeringar som görs genom att så många som möjligt använder våra ny cykelvägar, cykelparkeringar etc så krävs att fler får kännedom om de möjligheter att resa hållbart i kommunen som faktiskt finns. Det hjälper inte att bygga en ny cykelväg om ingen känner till att den finns I dag finns inte resurser för att informera om de förbättringar som görs och uppmuntra fler att testa de hållbara färdsätt som erbjuds i kommunen. Trafikenheten arbetar inte med MM i dagsläget mer än i ett specifikt uppdrag från KF säkra skolvägar. Syftet med en projektanställning vore att skapa resurser att arbeta med att uppmuntra till att testa att resa hållbart och genom mjuka åtgärder som marknadsföring öka färdmedelsandelarna för gång, cykel och kollektivtrafik och på så sätt bidra till att målen i klimat- och energistrategin uppfylls. Beskrivning av åtgärden Beskriv åtgärdens genomförande, vad som ska göras och när det ska göras. Den projektanställde ska driva sk. MM-projekt. (Ett flertal MM-projeket har genomförts i andra kommuner och organisationer och det finns goda exempel att ta efter och projektupplägg som bevisningen leder till att människor ändrar resvanor.) Exempel på projekt som skulle genomföras om stöd ur klimatmiljonen erhålls är, hälsotramparprojekt, vintercykelprojekt, testresenärsprojekt, informationskampanjer, cykelfrukostar, invigningar och tävlingar tillsammans med närings- och föreningslivet. Projektledaren för Hållbart resande/mm skulle arbeta operativt med att initiera, driva, informera och genomföra projekt. Arbeta i nära samarbetet med trafikingenjörer, kommunikationsstrateg, kommunikatör, hållbarhetsstrateg, HR mfl. Tjänsten skulle till 50% finansieras med medel ur klimatmiljonen och till resterade 50% finansieras med intäkter från försäljning av parkeringsbiljetter. Åtgärdens mål 2 (3) Page 358 of 483

359 Beskriv projektets förväntade klimatnytta/energieffektiviseringspotential samt på vilket sätt åtgärden bidrar till genomförandet kommunens klimat- och energistrategistrategi Forskning har visat att MM-åtgärder har stor potential och till en liten kostnad kan många inspireras att byta färdsätt vilket har stor klimateffekt. Med en förskjutning till mer yteffektiva färdsätt kan den befintliga infrastrukturen utnyttjas mer effektivt. Åtgärdsområden i klimat- och energistrategin Ange åtgärdens koppling till klimat- och energistrategins åtgärdsområden. Mer än ett alternativ är möjligt. x Transporter och hållbart resande Energianvändning i bebyggelsen Energiproduktion Samhällsplanering, regional struktur och markanvändning Kunskapsbyggande och utvecklingsarbete Långsiktig bärkraftig konsumtion av varor och tjänster Motivera om och hur projektet är nyskapande Haninge har inte tidigare haft en resurs helt avdelad till MM och hållbart resande. Plan för förvaltning av resultat Ange hur åtgärden ska följas upp och redovisas samt hur resultatet ska förvaltas. Projektet slutredovisas i ett avslutande projekt-pm i slutet av Om projektet faller så väl ut som vi tror finns förhoppningar om att operativt MM-arbetet ska kunna bli en del av trafikenhetens ordinarie verksamhet. Kostnadsunderlag och utbetalning Sökt belopp (SEK) SEK år SEK år 2019 Totalt äskat belopp för två år är kr. Total budget (SEK) SEK Kontering Ange ansvar, verksamhet, ev. projektnummer eller aktivitet alternativt bankgiro. Ansvar: 5021 verksamhet: 9400 projektnummer finns inte ännu. Ansökan med äskande ska skickas in senast den 25 september 2017 till klimatmiljonen@haninge.se av avdelningschef/rektor eller motsvarande. 3 (3) Page 359 of 483

360 Ansökan om medel från klimatmiljonen 2018 Sökandes kontaktuppgifter Sökande verksamhet Riksäpplets Gymnasium Restaurangskolan Riksäpplet Marinens väg Handen Kontaktuppgifter till kontaktperson för genomförande: Eva Törnblom Kontaktuppgifter till ansvarig chef Annika Setterqvist Rektor Mobil: Bee happy green living planet projekt. Syfte och grund Jag och mina lärarkollegors syfte och mål har sin grund från ett fördjupat intresse för vår miljö.vi vill ta ansvar och revidera oss genom att förbättra och förnya skolans utbildning och förbättra vårt gröna fotavtryck genom utveckling. Vi på Riksäpplets restaurangskola tillsammans, elever och lärare vill skapa en modern trygg framtid som ger möjlighet att prova nya idéer. Vi vill arbeta laborativt och teoretiskt och få ny kunskap och erfarenhet om mångfald. Vi ska skapa projekt som kan göra klimatnytta i samtid för en grönare framtid. Genom fortbildning av personal och elever med föreläsningar och utbildning i bikupor/workshops. I vår nya utbildning 2017/18 inspirerar och motiverar vi våra gamla elever och ger de nya eleverna som söker till Riksäpplets Gymnasiums restaurangskola en stor möjlighet att bidra och fortsätta utveckla vårt hållbara Bee happy green living planet projekt. Genomförande Under vårterminen 2017 har jag gått en utbildning om biodling. I juni månad köpte jag ett bisamhälle till Riksäpplets restaurangskola som står på baksidan av Riksäpplets skola. Rasen heter Krainer (från Slovenien) som är anpassade till nordiskt klimat har under sommaren hittat drag som gjort att vi fått honung från bla. Vitklöver, Lind och Ljung. Jag har slungat, rört och tappat honung på burk. Fortsättningsvis är tanken att ha bisafari för elever och lärare på RL. Vi ska tillsammans odlar örter/ blommor som kan främja och bidra till Haninge kommuns mångfald samt att vi till nästa vår 2018 inköper ett bisamhälle till. Page 360 of 483

361 För att väcka intresse för vår miljö och hälsa så vill jag ur ett nyskapande perspektiv låta elever få möjlighet att på olika laborativa sätt odla grönsaker och örter med ett hydroponisk vattenodlings system och samtidigt odla traditionellt i pallkrage och växthusodling. Mål Vår förväntade klimatnytta ska bidra till en ökad mångfald där träd och växter pollineras av våra bin och bidrar med större möjlighet till fruktbärande träd, blommor och buskar. genom mindre transporter för ett hållbart resande skapar vi ett grönare fotavtryck med förhoppning att vi får bli självförsörjande av vissa grönsaker. Ur ett mikroperspektiv är tanken att främja Riksäpplets baksida främjar områdets samhällsplanering med placering av växthus, några odlingsbäddar med pallkragar där vi kan plantera mer buskar och träd skapar också en fin och trivsam miljö för oss på Riksäpplet. Vårt kunskapsbyggande utvecklingsarbete kommer ske ur ett långsiktligt perspektiv. Vi kommer ge prioritet att servera mer grön och närproducerad mat i vår skolmatsal och restaurang. Genom föreläsningar om HEM hälsa, miljö och ekonomi eftersträva en hållbar klimatsmart konsumtion. Uppföljning Genomförandet kommer ske löpande under terminernas gång och likaså kommer uppföljning ske då vi genom årstiderna i bigården skriver loggboksanteckningar samt filmar eller fotograferar. I det laborativa projektet med hydroponisk systemodling samt i växthus och odlingspallar får eleverna filma sitt arbete och berätta om olika årstider samt för/nackdelar med olika odlingssystem. Fortbildningen för elever och lärare i bikupor och workshops ska generera nya ideer och inspirera oss i vår skolverksamhet att vara ambassadörer och förebilder för hälsosammare grön klimatsmart mat.vi följer upp arbetet genom enkäter som elever och lärare besvarar. Vi på Riksäpplets gymnasium kommer fortsätta arbetet med frågor som berör hälsa ekonomi och miljö. Vi kunskaps utvecklar oss genom att skapa nya projekt mot ett grönare fotavtryck med fortsatta traditioner som främjar vårt klimat och skola. Kostnadsunderlag och utbetalning Sökt belopp: kronor Total budget: kronor Kontering: Ansvar 2960, verksamhet 6501, aktivitet 4127 Med vänlig hälsning Eva Törnblom Page 361 of 483

362 Ansökan om medel från klimatmiljonen 2018 Sökandes kontaktuppgifter Sökande verksamhet Ange förvaltning, avdelning och enhet eller motsvarande. Äldreförvaltningen, ordinärt boende, Brandbergens hemtjänst Kontaktuppgifter till kontaktperson för genomförande Ange namn, mejladress och telefonnummer. Niklas Dahl, Kontaktuppgifter till ansvarig chef Ange namn, mejladress och telefonnummer. Niklas Dahl, Beskrivning av åtgärden Åtgärdens namn Elbil (30 km/h) för transporter i hemtjänsten Åtgärdens bakgrund och syfte Beskriv varför åtgärden är angelägen och om det finns brister eller problem som åtgärden ska lösa samt övriga relevanta förhållanden. Brandbergens hemtjänst har i sitt uppdrag att utföra hemtjänstinsatser åt ca 100 kunder i sitt upptagningsområde. Det blir sammantaget många sträckor att gå, cykla eller åka bil mellan kunder under ett arbetspass. Det är också tungt, då många av kunderna har hjälp med inköp av dagligvaror. Idag är även de äldre moderna i sina inköpsvanor och vill ha tex Lokaflaskor och andra tunga varor vid sina inköp. Medarbetarna genomför tunga lyft och förflyttningar och kan i längden få värk och skador i armar, händer, rygg och ben. Hemtjänsten har också ett uppdrag att följa med/eskortera kunderna till träffpunkten (Brandbergens seniorcentrum) för att de ska kunna delta i gemensamma måltider och aktiviteter och därmed kan vi hjälpa till att motverka ensamhet och isolering. För att underlätta för både kunder och medarbetare skulle en långsamtgående (30 km/h) el-bil vara ett bra verktyg för transporter. El-bil skull också kunna ersätt våra ordinarie bilar i det närområde vi normalt använder ordinarie fordon. Inget körkort krävs och garageplats finns för hemtjänsten under ICA. Dagligvaror kan transporteras och hemtjänsten kan köra kunderna till träffpunkten. Page 362 of 483

363 Beskrivning av åtgärden Beskriv åtgärdens genomförande, vad som ska göras och när det ska göras. En el-bil införskaffas för transporter i Brandbergen. Start april Åtgärdens mål Beskriv projektets förväntade klimatnytta/energieffektiviseringspotential samt på vilket sätt åtgärden bidrar till genomförandet kommunens klimat- och energistrategistrategi Minskade tranporter med fordon som drivs av fossila bränslen. Minskad belastning och en förbättrad arbetsmiljö för verksamhetens medarbetare. Åtgärdsområden i klimat- och energistrategin Ange åtgärdens koppling till klimat- och energistrategins åtgärdsområden. Mer än ett alternativ är möjligt. X Transporter och hållbart resande Energianvändning i bebyggelsen Energiproduktion Samhällsplanering, regional struktur och markanvändning Kunskapsbyggande och utvecklingsarbete X Långsiktig bärkraftig konsumtion av varor och tjänster Motivera om och hur projektet är nyskapande Idag sker transporter och förflyttning till fots, med cykel och med bilar. Långsamtgående el-bil har tidigare inte använts i verksamheten. Plan för förvaltning av resultat Ange hur åtgärden ska följas upp och redovisas samt hur resultatet ska förvaltas. Projektet ska följas upp efter 6 månader avseende miljövinst, förbättrad arbetsmiljö och ekonomi. Verksamheten kommer formulera mätbara parametrar för att redovisa resultat. Vid förväntat positivt resultat kommer fler el-bilar införskaffas. Kostnadsunderlag och utbetalning Sökt belopp (SEK) SEK Total budget (SEK) SEK Kontering Ange ansvar, verksamhet, ev. projektnummer eller aktivitet alternativt bankgiro (3) Page 363 of 483

364 Ansökan med äskande ska skickas in senast den 25 september 2017 till av avdelningschef/rektor eller motsvarande. 3 (3) Page 364 of 483

365 Ansökan om medel från klimatmiljonen 2018 Sökandes kontaktuppgifter Sökande verksamhet Ange förvaltning, avdelning och enhet eller motsvarande. Haninge Bostäder Kontaktuppgifter till kontaktperson för genomförande Ange namn, mejladress och telefonnummer. Henrik Smedberg, Kontaktuppgifter till ansvarig chef Ange namn, mejladress och telefonnummer. Anders Gillberg, 9177, Beskrivning av åtgärden Åtgärdens namn Installation av soceller på nyproduktionshus (20 lägenheter) Åtgärdens bakgrund och syfte Beskriv varför åtgärden är angelägen och om det finns brister eller problem som åtgärden ska lösa samt övriga relevanta förhållanden. Viktigt projekt att skapa möjligheten till förnybar energi. Beskrivning av åtgärden Beskriv åtgärdens genomförande, vad som ska göras och när det ska göras. Solceller planeras för vårt kommande nyproduktionsprojekt av bostäder med hög hållbarhetsprofil i Vendelsö. Projektet om ca 1300 kvm (ca 20 lägenheter) boarea ska förses med solceller på tak. Åtgärdens mål Beskriv projektets förväntade klimatnytta/energieffektiviseringspotential samt på vilket sätt åtgärden bidrar till genomförandet kommunens klimat- och energistrategistrategi Husen kommer ha en takyta om ca 100 kvm där solceller kan monteras. Sammanlagd toppeffekt kan bli ca kw. Åtgärdsområden i klimat- och energistrategin Page 365 of 483

366 Ange åtgärdens koppling till klimat- och energistrategins åtgärdsområden. Mer än ett alternativ är möjligt. Transporter och hållbart resande Energianvändning i bebyggelsen Energiproduktion Samhällsplanering, regional struktur och markanvändning Kunskapsbyggande och utvecklingsarbete Långsiktig bärkraftig konsumtion av varor och tjänster Motivera om och hur projektet är nyskapande Ett viktigt steg för att främja utbyggnaden av förnyelsebar energi. Plan för förvaltning av resultat Ange hur åtgärden ska följas upp och redovisas samt hur resultatet ska förvaltas. Uppföljning av elproduktionen. Kostnadsunderlag och utbetalning Sökt belopp (SEK) kr Total budget (SEK) kr Kontering Ange ansvar, verksamhet, ev. projektnummer eller aktivitet alternativt bankgiro. Ansökan med äskande ska skickas in senast den 25 september 2017 till klimatmiljonen@haninge.se av avdelningschef/rektor eller motsvarande. 2 (2) Page 366 of 483

367 Ansökan om medel från klimatmiljonen 2018 Sökandes kontaktuppgifter Sökande verksamhet Ange förvaltning, avdelning och enhet eller motsvarande. Tornberget Fastighetsförvaltning AB Kontaktuppgifter till kontaktperson för genomförande Ange namn, mejladress och telefonnummer. Tomas Ivö, 4782 Kontaktuppgifter till ansvarig chef Ange namn, mejladress och telefonnummer. Johan Ejbe, 8960 Beskrivning av åtgärden Åtgärdens namn Installation av solcellsanläggning (90 kw) på Nya Vikingaskolan Åtgärdens bakgrund och syfte Beskriv varför åtgärden är angelägen och om det finns brister eller problem som åtgärden ska lösa samt övriga relevanta förhållanden. Del i att klara energimålen, samt att höja kommunens gröna profil Beskrivning av åtgärden Beskriv åtgärdens genomförande, vad som ska göras och när det ska göras. Installeras på idrottshallen som statiskt och lutning är förberedd för denna installation Åtgärdens mål Beskriv projektets förväntade klimatnytta/energieffektiviseringspotential samt på vilket sätt åtgärden bidrar till genomförandet kommunens klimat- och energistrategistrategi Förväntad årsproduktion kwh Åtgärdsområden i klimat- och energistrategin Page 367 of 483

368 Ange åtgärdens koppling till klimat- och energistrategins åtgärdsområden. Mer än ett alternativ är möjligt. Transporter och hållbart resande Energianvändning i bebyggelsen Energiproduktion Samhällsplanering, regional struktur och markanvändning Kunskapsbyggande och utvecklingsarbete Långsiktig bärkraftig konsumtion av varor och tjänster Motivera om och hur projektet är nyskapande Teknik som ständigt utvecklas och förbättras (pris och effektivitet/verkningsgrad). Enkel överföring till laddstolpar för bilar om så skulle bli aktuellt. Plan för förvaltning av resultat Ange hur åtgärden ska följas upp och redovisas samt hur resultatet ska förvaltas. Mätning av producerad el (kwh / år och kwh/mån) Kostnadsunderlag och utbetalning Sökt belopp (SEK) Total budget (SEK) Kontering Ange ansvar, verksamhet, ev. projektnummer eller aktivitet alternativt bankgiro. Tornberget, proj.nr Ansökan med äskande ska skickas in senast den 25 september 2017 till klimatmiljonen@haninge.se av avdelningschef/rektor eller motsvarande. 2 (2) Page 368 of 483

369 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (4) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen KS 2017/557 Handläggare Niklas Näslund, kanslichef Fördelning av tillgänglighetsmiljonen Sammanfattning Bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning är en form av diskriminering som ska motverkas. För att stärka jämlikheten i Haninge beslutade kommunfullmäktige , 243, genom antagande av Mål och budget att skapa Tillgänglighetsmiljonen. Kommunens verksamheter ska kunna söka pengar till projekt som underlättar för personer med funktionsnedsättningar. Ansökningar ska beredas av kommunala handikapprådet inför beslut av kommunstyrelsen. Ärendet har beretts av handikapprådets presidium som i beredningen uppmärksammat ett behov av förtydliganden av reglerna avseende tillgänglighetsmiljonen. Handikapprådets presidium poängterar också att det i reglerna bör framgå att medel ur tillgänglighetsmiljonen inte är avsedda för sådant som bör ingå i den ordinarie verksamheten samt att ansökningar av medel för projekt som redan genomförts inte kan beviljas. 23 ansökningar om totalt ca: 6,1 miljoner har inkommit. Handikapprådets presidium har tagit fram ett förslag till fördelning av tillgänglighetsmiljonen. Förslaget innebär att nedanstående projekt beviljas medel ut klimatmiljonen (sökt belopp/beviljat belopp): - Möte för alla Kommungemensamt material för strukturerade möten kr/ kr - Politikerskola Studiecirkel riktad till insatstagare/besökare på mötesplats 25 och Café C kr/ kr - Samverkan mellan Försäkringskassan och kommunen för våra unga Aktivering av hemmasittande ungdomar för att minska antalet med aktivitetsersättning kr/ kr - Öka tillgängligheten för placerade barn och ungdomar Utbildning i digitala kommunikationstekniker för socialsekreterare kr/ kr POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST haningekommun@haninge.se Page 369 of 483

370 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 2 (4) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen KS 2017/557 Handläggare Niklas Näslund, kanslichef - Lättläst, IT för digital utveckling IT-utbildning av/för Onsdaxklubbens besökare kr/ kr - Kompetensutveckling i att göra lättläst information om kultur- och fitidsaktiviteter i skrift och på sociala medier Utbildning för personal inom KOF i att framställa lättförståelig information kr/ kr - Visualisering och kommunikation genom 3D-modellering Presentation av plankartor/planritningar i tredimensionellt manér för ökat inflytande i planprocesser kr/ kr - Tillgängligare PDF:er Genomgång av kommunens PDF-dokument samt anpassning av dessa så att de blir tekniskt användbara och sökbara kr/ kr - Klarspråk för webben Utbildning i lättläst för redaktörer inom intern- och externwebb kr/ kr Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen gör ingen annan bedömning än handikapprådets presidium när det gäller vilka projekt som bör beviljas medel ur klimatmiljonen eller vilket belopp som ska beviljas. Kommunstyrelseförvaltningen instämmer i handikapprådets presidiums notering att reglerna runt tillgänglighetsmiljonen vinner på att förtydligas på det sätt som föreslås. Underlag för beslut - Regler för Haninge kommuns tillgänglighetsmiljon - Ansökan: Hörselhjälpmedel vid stora möten som Nätverksmöten samt SIP-möten, SF - Ansökan: Möte för alla, SF - Ansökan: Politikskola, SF - Ansökan: Samverkan mellan Försäkringskassan och kommunen för våra unga, SF Page 370 of 483

371 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 3 (4) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen KS 2017/557 Handläggare Niklas Näslund, kanslichef - Ansökan: Tillgänglig familjebehandling - för alla, SF - Ansökan: Tillgänglighet funktionsnedsatta och minskad diskriminering funktionsnedsatta, SF - Ansökan: Utveckling av kommunikationsstöd i särskilt boende för personer med grav hörselnedsättning, SF - Ansökan: Digital delaktighet för kunderna inom personlig assistans, SF - Ansökan: Funca, SF - Ansökan: Ökad tillgänglighet och delaktighet för placerade barn och ungdomar, SF - Ansökan: Vendelsö gymastikkhall, Tornberget - Ansökan: Lättläst IT - för digital delaktighet, KOF - Ansökan: Tillgängliggöra fritidsgården Åbygården, KOF - Ansökan: Moomsteatern och föreläsning, KOF - Ansökan: Kulturhuset toaletter, KOF - Ansökan: Utbildning i att göra lättläst information om kultur- och fritidsaktiviteter, KOF - Ansökan: Promenaden, ÄF - Ansökan: Tillgänglighet - en rätt för alla barn och elever, UF - Ansökan: Visualisering och kommunikation genom 3D-modellering, SBF - Ansökan: Tillgänglighet tack vare feriepraktikanter, SBF - Ansökan: Tillgängligare sökmotor - Hitta lättare på kommunens webbplatser, KSF - Ansökan: Tillgängligare PDFer, KSF - Ansökan: Klarspråk för webben, KSF Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Socialförvaltningen tilldelas kr för Möte för alla 2. Socialförvaltningen tilldelas kr för Politikerskola Page 371 of 483

372 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 4 (4) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen KS 2017/557 Handläggare Niklas Näslund, kanslichef 3. Socialförvaltningen tilldelas kr för Samverkan mellan Försäkringskassan och kommunen för våra unga 4. Socialförvaltningen tilldelas kr Öka tillgängligheten för placerade barn och ungdomar 5. Kultur- och fritidsförvaltningen tilldelas kr för Lättläst, IT för digital utveckling 6. Kultur- och fritidsförvaltningen tilldelas kr för Kompetensutveckling i att göra lättläst information om kulturoch fritidsaktiviteter i skrift och på sociala medier 7. Stadsbyggnadsförvaltningen tilldelas kr för Visualisering och kommunikation genom 3D-modellering 8. Kommunstyrelseförvaltningen tilldelas kr för Tillgängligare PDF:er 9. Kommunstyrelseförvaltningen tilldelas kr för Klarspråk för webben 10. Kommunstyrelseförvaltningen ges i uppdrag att förtydliga reglerna avseende tillgänglighetsmiljonen. Magnus Gyllestad Kommundirektör Niklas Näslund Kanslichef Expedieras: Akt För verkställighet: Kommunstyrelseförvaltningen För kännedom: Samtliga sökande, Handikapprådet Page 372 of 483

373 5 april 2017 Kommunstyrelseförvaltningen Maria Swalander Kristin Jarneland Regler för Haninge kommuns tillgänglighetsmiljon Bakgrund Bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning är en form av diskriminering som ska motverkas. För att stärka jämlikheten i Haninge skapas Tillgänglighetsmiljonen. Kommunala verksamheter ska kunna söka pengar till projekt som underlättar för människor med funktionsnedsättningar. Ansökningar ska beredas av kommunala handikapprådet till kommunstyrelsen. (källa: Mål och budget ) Syfte Syftet med Haninge kommuns tillgänglighetsmiljon är att stärka jämlikheten och underlätta för människor med funktionsnedsättning. Samt att uppmuntra projekt inom till exempel fysisk tillgänglighet, tillgänglig fritid, utbildningsinsatser, tillgänglig information och delaktighet. Mål Ska främja ett tillgängligt samhälle och en tillgänglig livsstil. Genomförande av projekten ska bidra till att FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och kommunens tillgänglighetsvägledning Lätt och Rätt för Alla följs. Vilka kan ansöka Haninge kommuns samtliga förvaltningar och bolag som planerar att utföra insatser för att öka tillgängligheten kan ansöka om medel. Beredning och beslut Handikapprådet ser över ansökningarna så att de uppfyller kraven och skriver ett förslag till beslut. Beslut fattas av kommunstyrelsen i november. Utbetalning av medel sker i december samma år som ansökan inkommit. Krav att uppfylla För att kommunstyrelsen ska bevilja en ansökan ska projektet bidra till ett mer tillgängligt samhälle och en tillgänglig livsstil. Utöver det behöver följande villkor uppfyllas: Haninge kommun / Kommunstyrelseförvaltningen Postadress: Handen Besöksadress: Rudsjöterrassen 2 Telefon: Telefax: E-post: tillganglighetsmiljonen@haninge.se Page 373 of 483

374 2 (2) Projektet ska leda till en förbättrad tillgänglighet och delaktighet för invånare i Haninge kommun. Projektet ska beröra många personer. Projektet ska ha stor effekt för varje enskild person. Projektet kan vara både en punktinsats och/eller en långsiktig insats. Projektet kan också: Leda till ökad kunskap om tillgänglighet för anställda i kommunens verksamheter och/eller invånare i kommunen. Vara nyskapande och kreativt. Så här ansöker du Inbjudan med bifogat ansökanformulär skickas till samtliga förvaltningschefer i Haninge kommun och VD för Tornberget och Haninge Bostäder. Inbjudan publiceras på intranätet och sprids i passande kanaler som exempelvis personaltidningar/nyhetsbrev för att nå ut till kommunens verksamheter. Verksamheten fyller i ansökansformuläret. Alla fält behöver vara ifyllda. Ansökan ska vara förankrad hos och undertecknad av ansvarig förvaltningschef. Ansökan skickas till tillganglighetsmiljonen@haninge.se senast den 20 september varje år. Redovisning av genomförd åtgärd Efter genomfört projekt ska verksamheten lämna in en skriftlig redovisning till tillganglighetsmiljonen@haninge.se senast den 31 december samma år som åtgärden utförts. Tidplan Exempel på hur tidplanen ser ut för Datumen styrs av kommunstyrelsen. April 2017 Utskick inbjudan 20 september 2017 Sista dag för inlämning av ansökan Oktober 2017 Handikapprådet bereder November 2017 Beslut av KS December 2017 Utbetalning av medel 31 december 2018 Redovisning av genomfört projekt Page 374 of 483

375 Page 375 of 483

376 Page 376 of 483

377 Page 377 of 483

378 Page 378 of 483

379 Page 379 of 483

380 Page 380 of 483

381 Page 381 of 483

382 Page 382 of 483

383 Page 383 of 483

384 Page 384 of 483

385 Page 385 of 483

386 Page 386 of 483

387 Page 387 of 483

388 Page 388 of 483

389 Page 389 of 483

390 Page 390 of 483

391 Page 391 of 483

392 Page 392 of 483

393 Page 393 of 483

394 Page 394 of 483

395 Page 395 of 483

396 Page 396 of 483

397 Page 397 of 483

398 Page 398 of 483

399 Page 399 of 483

400 Page 400 of 483

401 Page 401 of 483

402 Page 402 of 483

403 Page 403 of 483

404 Page 404 of 483

405 Page 405 of 483

406 Page 406 of 483

407 Page 407 of 483

408 Page 408 of 483

409 Page 409 of 483

410 Page 410 of 483

411 Page 411 of 483

412 Page 412 of 483

413 Page 413 of 483

414 Page 414 of 483

415 Page 415 of 483

416 Page 416 of 483

417 Page 417 of 483

418 Page 418 of 483

419 Page 419 of 483

420 Page 420 of 483

421 Page 421 of 483

422 Page 422 of 483

423 Page 423 of 483

424 Page 424 of 483

425 Page 425 of 483

426 Page 426 of 483

427 Page 427 of 483

428 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen KS 2017/558 Handläggare Bo Jensen, säkerhetsstrateg Rapport om trygghetsarbetet Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade , 252, om ett förändrat arbetssätt avseende ledning och samordning av det brottsförebyggande arbetet. Av beslutet framgick att arbetet med ny ledning och samordning ska utvärderas och återrapporteras till kommunfullmäktige under Förvaltningens synpunkter Ledning och samordning sker nu som en ren linjeuppgift. Kommunstyrelsen ersätter BRÅ, kommundirektörens ledningsgrupp utgör styrgrupp. En strategisk samordningsgrupp finns etablerad för samordning av de aktiviteter som sker i förvaltningarna tillsammans med polisen, Tornberget, brandförsvaret och andra aktörer. Det arbetssätt som har inletts under året, har rönt intresse från flera grannkommuner och kommuner i landet. Många kommuner står i begrepp att förändra sitt traditionella BRÅ-arbete och gå mot en liknande modell som Haninge kommun har tagit steget till. Ett förändrat arbetssätt inom ett så komplicerat område som trygghet och brottsförebyggande ger inte full effekt på kort tid. Aktörerna på samordnande nivå är överens om att en mer sammanhållen och överskådlig förmåga har erhållits. Arbetet som påbörjats kräver tålamod och uthållighet. Underlag för beslut - Rapport Brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete 2017 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Rapporten godkänns. POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST haningekommun@haninge.se Page 428 of 483

429 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen KS 2017/558 Handläggare Bo Jensen, säkerhetsstrateg Magnus Gyllestad Kommundirektör Niklas Näslund Kanslichef Expedieras: Akt För verkställighet: Kansliet För kännedom: Samtliga nämnder, Tornberget, lokalpolisen och brandförsvaret Page 429 of 483

430 Bo Jensen Säkerhetsstrateg Rapport Brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete 2017 Rapporten utgör redovisningsunderlag utifrån beslut om förändrat arbetssätt avseende ledning och samordning (KS 2016/36 252). Arbetet med ny ledning och samordning ska utvärderas och återrapporteras till kommunfullmäktige under Inledning förändrat arbetssätt Haninge kommuns brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete har nyligen förändrats avseende organisation, ledning och samordning. Med det nya läget så bedrivs arbetet enligt kommunens styrmodell och är integrerat i ordinarie linjeorganisation. Allt förebyggande och operativt arbete samt samverkan med andra aktörer hanteras på samma sätt som tidigare. 1.1 Organisation Organisatoriskt sett har BRÅ det tidigare lokala brottsförebyggande rådet ersatts av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen utgör ägarforum och fastställer långsiktiga viljeinriktningar om kommunens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Kommundirektörens ledningsgrupp utökad med lokalpolisområdeschefen utgör styrgrupp för en strategisk samordningsgrupp med representation från alla förvaltningar, Tornberget, polisen och brandförsvaret. Denna strategiska nivå säkerställer behov om resurser, samverkan och samordning kring de aktiviteter som genomförs på verkställande nivå. Inriktande nivå Uppdrag Kommunstyrelsen: Ägarforum, långsiktig viljeinriktning Uppdrag styrgrupp: Styrning, inriktning, genomförandebeslut Samordnande nivå Uppdrag: Strategisk samordning (Sammankallande KSF): Samordning, utveckling, uppföljning, rapportering, lägesbild Verkställande nivå Uppdrag: Verkställande forum: Planera, genomföra rapportera, följa upp Kommunstyrelsen KD LG (styrgrupp) Repr. från förvaltningar Polis Tornberget Sbff Extremism Ungsam Handslag Nätverk Offentlig miljö Page 430 of 483

431 Ledning samordning Rapportering Den politiska styrningen i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet sker genom antagande i kommunstyrelsen av kommunövergripande handlingsplaner och samverkansöverenskommelser mellan exempelvis kommun och polis. Det sker också genom löpande avstämningar med kommunstyrelsens presidium med delar ur styrgrupp och strategisk samordningsgrupp. Handlingsplan och samverkansöverenskommelse upprättas/revideras vartannat år och utgår från aktuella lägesbilder Halvårsvis sker en redovisning av pågående arbete för kännedom till kommunstyrelsen Inför redovisning i kommunstyrelsen sker avstämning med presidiet och delar ur styrgrupp och strategisk samordningsgrupp Inför och vid särskilda situationer kan extra avstämningar med presidiet ske Kommundirektörens ledningsgrupp (Kdlg) utgör styrgrupp för att säkerställa att nämndernas mål och budgetplanering kring brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete utgår från beslutade mål, strategier, samverkansöverenskommelser och handlingsplaner. Kdlg inriktar om samverkan och samordning i kommunövergripande frågor. Kdlg kvalitetssäkrar att nämndernas målbilder samordnas. Vid de tillfällen Kdlg fullgör sin funktion som styrgrupp utökas gruppen med lokalpolisområdeschefen och säkerhetsstrategen. Strategiska samordningsgruppen redovisar här lägesbilder/analys inför framtagande av styrdokument Kdlg initierar framtagande av kommunövergripande styrdokument Förvaltningscheferna utser representant till strategisk samordningsgrupp Identifierar problem/friktion i det strategiska arbetet och i övrigt stödjer samordning, prioriteringar och utförande av uppgifter, även vid situationer som uppstått oplanerat Delar ur Kdlg träffar presidiet enligt ovan, förslagsvis kommundirektör, socialchef, säkerhetsstrateg och lokalpolisområdeschef Två tillfällen per termin avsätts för avstämning kring information från strategisk samordningsgrupp och respektive samordningsuppdrag Vid behov inför och vid särskilda situationer ska det vara möjligt för strategisk samordningsnivå att träffa Kdlg vid ordinarie ledningsgruppsmöten Strategisk samordningsgrupp har representation från samtliga förvaltningar och lokalpolisen. Externa aktörer kan adjungeras vid behov. Gruppen leds av sammanhållande funktion på kommunstyrelseförvaltningen. Föredragande till styrgrupp Bearbetar statistik, trender och mätningar samt bistår utifrån eget område med upprättande/revidering av handlingsplaner och samverkansöverenskommelser Följer upp lägesbilder och genomförda aktiviteter Identifierar, prioriterar och planerar genomföranden på kort och lång sikt Identifierar och fastställer samordningsbehov mellan respektive samordningsområde Stödjer förvaltningarna i det förebyggande och operativa arbetet 1.3 Omfattning Det finns ingen lagstiftning eller andra myndighetsvillkor som anger vad som ingår och ska uppnås med det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Page 431 of 483

432 Vad som omfattas av kommunens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete styrs därför av lokala problembilder, regionala och nationella trender, statistik och forskning samt kommunens egna och ingående aktörers ambitionsnivåer. Nedan sex beskrivna och klustrade områden (fetmarkerat) har i nuläget definierats som delar av omfattningen av det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Inom varje område beskrivs exempel på aktiviteter som i nuläget hanteras. Drogförebyggande ANDT Alkohol- o tobakstillsyn Missbruk Krogtillsyn Hot o våld Hedersvåld Våld i nära relation Trygghet i skolmiljö Äldrebrott Organiserad brottslighet Kriminella gängnätverk Organiserade nätverk (MC) Ungdomar Missbruk Brott begångna < 18 år Hot & våld mellan unga Mobbning & kränkningar Våldsbejakande extremism Höger Vänster Religiös Offentliga rummet Samv.avtal Kommun Polis Indikatorer i trygg.undersökning Gestaltning i planprocessen Förvaltning av utemiljö Områdesinventeringar Entré Haninge stad Kommunala verksamheter Offentlig konst 1.4 Samverkan Samverkan med externa aktörer uppnås genom de pågående verkställande forum och samarbeten som sker i de definierade områdena. Utifrån de aktiviteter som bedrivs, antingen förebyggande eller hanterande identifieras vilka externa aktörer som behöver ingå i uppgiften. Med detta arbetssätt stärks samverkansförmågan ytterligare och att andra aktörer ges förutsättningar att delta mer i det arbete som ska utföras. Tematiska årliga seminarier för lärande och nätverksbyggande syften ska genomföras regelbundet utifrån det nya arbetssättet. Exempel på aktiviteter och samarbeten där Haninge kommun med externa aktörer samordnar och verkställer olika trygghetsskapande och brottsförebyggande åtgärder; Lokalt Chefssamråd/ungsam Entré Haninge stad Forum för delning av lokal lägesbild Föräldravandring/Nattvandring Grannsamverkan/Grannstöd Illegala bosättningar Handslag mot skadegörelse av allmänna utrymmen Samverkansavtal Kommun Polis Utökat samråd kring Brandbergen Utökat samråd kring Jordbro Våldsbejakande extremism Page 432 of 483

433 Samordningsområden återrapportering Det nya arbetssättet för ledning och samordning som ersatt BRÅ är nu i driftläge och skapar bra förutsättningar för gemensamma antaganden och identifiering av samverkansbehov. Strategisk samordningsgrupp utsedd. Fem sammanträden genomförda. En avstämning mot styrgrupp genomförd. Fokus har legat på att sätta modus för att rapportera/lägesdela samt identifiera omfattning av vilka aktiviteter som ska ingå i nya arbetssättet. En mall är upprättad och provtryckt vid dessa tillfällen för effektiv lägesdelning. Två avstämningar har genomförts muntligt till kommunstyrelsens presidie. Här redogörs väsentliga samordningsområden och genomförda aktiviteter samt samarbeten som skett under Aktiviteterna har i rapporten ingen inbördes prioritetsordning utan presenteras i en sorts bokstavsordning. 2.1 Lokalt Chefssamråd/Ungsam En grund för det lokala trygghetsarbetet är de nio Ungsam-nätverken. Målet är att motverka att ungdomar begår brott, använder droger eller rekryteras till andra kriminella beteenden. Ungsam sammankallas 2-3 gånger per termin. Deltagare är rektor (sammankallande), skolsköterska/kurator, en representant från socialförvaltningens Förebyggarteam, en chef eller samordnare från fritidsgårdarna samt en representant från polisen. Nätverken är mycket viktiga för att förvaltningar och polis ska ha uppdaterade lägesbilder och kontaktvägar till varandra. Vid behov genomförs insatser och gemensamma aktiviteter. Ungsam-arbetet leds och följs upp av det lokala chefssamrådet som består av linjechefer från utbildnings- social- och kultur- och fritidsförvaltningen samt polisen. Chefssamrådets representanter ingår i den strategiska samordningsgruppen för trygghetsarbetet i kommunen. Under 2017 har en tobaksfri skola och fritid varit ett prioriterat arbete för Ungsam. En gemensam handlingsplan har tagits fram och utifrån denna har skolor och fritidsgårdar tagit fram rutiner för arbetet. Vid några tillfällen har chefssamrådet påtalat behov av att fler aktörer än de som sitter i de lokala Ungsam-nätverken träffas för att ta ett större grepp om otrygghetsproblematiken i ett område. Se punkt 2.10 och Entré Haninge stad Projektet Entré Haninge Stad är ett projekt med medel från BRÅ och löper mellan januari 2017 till december Projektet fokuserar på ytan vid norra pendeltågsuppgången, där ett stort antal personer passerar varje dag, på en plats som i flera undersökningar är utpekad som en otrygg plats. Syftet med projektet är att arbeta fram ny kunskap kring hur vi som kommun kan skapa temporära åtgärder på kort och lång sikt för att skapa trygga offentliga miljöer, tillsammans med externa aktörer så som byggbolag. En första workshop genomfördes i mars 2017där byggbolag, polisen och ett flertal kommunanställda möttes för att skapa en gemensam problembild utifrån aktuell lägesbild. Gehl Architects fick uppdraget att ta fram förslag på temporära lösningar och presenterade deras arbete på projektets andra workshop 14 september. Projektet fortskrider efter andra workshopen och nu med fokus att arbeta med de gemensamt prioriterade områdena markytan, tunnel, entrén till tunneln och ytan mellan rulltrappa och pendeltågsstationen. Page 433 of 483

434 Forum för delning av lokala lägesbilder Forumet syftar till att uppnå en gemensam lägesuppfattning kring vad som sker i kommunen utanför kontorstid. Fokus ligger på att identifiera uppkomna lokala problem och identifiera samverkansbehov. Forumet arbetar händelsestyrt, lösningsfokuserat och med korta tidshorisonter. Representation finns från kommunens förvaltningar, polisen och brandförsvaret. Kommunstyrelseförvaltningens säkerhetsenhet är sammanhållande. Lokal lägesbild initierades av KSF säkerhet i september 2014 och har sedan dess haft regelbundna möten med ett intervall på ca var tredje vecka. Under 2017 har forumet hittills sammanträtt 9 jan, 10 feb, 3 mars, 31 mars, 21 april, 12 maj, 31 maj, 22 juni, 15 aug, 8 sep, 6 okt. Exempel på problembilder som hanteras i forum för lokal lägesbild Kartlägga inträffad skadegörelse och rapporter från kommunens ronderande väktare Analys av trender eller tendenser som pekar mot risk för ny skadegörelse Rikta gemensamma resurser och vuxna som med hög synlighet vistas i och kring samlingspunkter där ungdomar vistas och där problem noterats Rikta gemensamma resurser för att ha hög synlighet vid andra uppkomna situationer Identifiera risker och samverkansbehov vid kända planerade evenemang Identifiera olaga bosättningar Sammantaget för året har mycket kring lägesdelningarna handlat om den kända problematiken kring Lyckebyskolan. Skadegörelse på skolor och förskolor har under året gått tillbaka till normala nivåer jämfört med förra året som stack ut med en nästan 50 % ökning. Den skadegörelse som sker är mer jämnt fördelad över de flesta kommundelarna än att några är särskilt drabbade. Genom forumet har nattvandrargrupper aktiverats. 2.4 Föräldravandring/Nattvandring Planen för nattvandring i Haninge är framtagen av Socialförvaltningen och godkänd av det lokala chefssamrådet och den strategiska samordningsgruppen. Haninge kommun samarbetar med polisen, föreningen Nattvandring.nu och lokala föreningar i områdena. Vendelsö, Brandbergen, Dalarö, Västerhaninge, Tungelsta och Jordbro är grupper som är igång. Nystartad grupp i år är Västerhaninge. Stödet vi ger är nätverksmöten, utbildningsdagar och hjälp att i olika sammanhang marknadsföra verksamheten. Nattvandringar i Haninge sker på tre nivåer: 1. Basvandringar i samtliga stadsdelar, utgår ifrån närhetsprincipen. 2. Vid så kallade ungdomshelger bjuder närpolisen in bland annat tjänstemän från kommunen och aktiva nattvandringsgrupper till planering och uppföljning. Även övriga intresserade föreningar och samfund bjuds in. 3. Vid social oro på samhällsnivå sammankallar kommunens säkerhetsstrateg och lokal polischef berörda verksamheter och samordnar arbetet. Nätverket nattvandring finns till förfogande vid behov. 2.5 Grannsamverkan/Grannstöd Många kommuner i Sverige har som en förlängning av Samverkan mot brott/ Grannsamverkan satsat på patrullerande grannstödsbilar som bemannas med volontärer. Så har även Haninge kommun gjort tillsammans med Polisen. I Haninge kommun ligger samordningen hos Polisen och kommunens trygghetssamordnare deltar på deras styrelsemöten en gång i månaden. Kommunen bidrar till deras verksamhet genom att betala drivmedel, telefon samt bistår med två parkeringsplatser till de två bilar som föreningen bygger sin verksamhet kring. Page 434 of 483

435 Illegala bosättningar (EU-migranter) Sedan mars 2014 har kommunen i olika omgångar hanterat illegala bosättningar med EUmigranter. Den första större kända bosättningen hamnade då på Hanveden nära idrottsplatsen. Därefter har bosättningar funnits fram till nu i olika delar av kommunen, främst i anslutning till pendeltågsträckningen mellan Kolartorp och Västerhaninge. Formerna för bosättningarna har också förändrats över tid, från husvagnsläger till enskilda personbilar och vindskydd samt i skydd av byggnader. Ett ständigt arbete sker med hanteringen av illegala bosättningar. För uppgiften finns även en samverkan mellan flera aktörer och en upprättad rutin som tillämpas. En problematik finns kring att det som avvisas och städas snabbt uppstår på en annan nära plats. Under 2017 har bosättningar främst uppstått kring Västerhaninge centrum, kvarteret Folkparken i Handen och i skogspartiet mellan Lybske Örn och vårdanläggningen Ankaret. 2.7 Handslag mot skadegörelse av allmänna utrymmen Ett initiativ för att arbeta mot klotter och att alla berörda aktörer arbetar tillsammans för att minska mängden klotter. Initiativet reviderades 2014 och innehåller även olaga affischering, långtidsuppställda bilar, glaskross samt fortsatt fokus på klotter. Kommunens trygghetssamordnare sammankallar till mötena två gånger per halvår där bostadsbolag, polisen, kollektivtrafiken, SRV Återvinning och flertalet representanter från förvaltningarna deltar. En lägesbild lämnas av alla deltagare och i detta forum har frågor kring rutiner vid olaga affischering tagits upp inför valår som kommer att fortsätta diskuteras samt en uppmuntran till deltagande bostadsbolag att se över möjligheterna till att ställa sig bakom Huskurage policy för att värna om sina boende och att uppmana grannar till att visa omtanke när oro finns för att någon far illa. Möjligheter till att knyta kontakter samt att ta upp aktuella frågor finns vid varje möte. 2.8 Samverkansavtal Kommun Polis I mars 2016 skrev kommun och lokalpolisområdet Haninge/Nynäshamn på samverkansavtalet som är ett dokument med ambitionen att lyfta och synliggöra kommunens och polisens samarbetsformer inom fem prioriterade fokusområden; Trygghet, Trafik, Ungdomsbrott och Missbruk, Brottsoffer samt Lokal Organiserad Brottslighet. Avtalet består av tre delar. En lägesbild som baseras på polisens statistik för anmälda brott och tre trygghetsundersökningar (Trygghetsmätningen 2014, Stockholmsenkäten 2014 samt Rädda Barnens Ung Röst 2014) som genomförts i kommunen bland både unga och äldre, huvudavtalet som löper under fyra år med start mars 2016 samt underavtalet som löper från mars 2016 till sista december Kommunens trygghetssamordnare tillsammans med kommunpoliserna inom lokalpolisområde Haninge/Nynäshamn har ett samordnande uppdrag inom ramarna av detta avtal. Ännu har inget föredragande av arbetet med Samverkansavtalet skett i den avsedda styrgrupp som består av kommundirektörens ledningsgrupp tillsammans med chefen för lokalpolisområdet samt kommunens säkerhetsstrateg. 2.9 Polisens medborgarlöfte - Trygghet vid kollektivtrafikens knutpunkter och allmänna centrala platser i kommunen Polisen har under 2017 haft särskild tillsyn vid de kommunikationspunkter och centrumanläggningar, framförallt där otrygghet med narkotika och ungdomsoroligheter har uppstått. Såsom i Sågen Centrum, Brandbergen C, Handen C, Västerhaninge C, Tungelsta och Jordbro C. Detta har skett under olika perioder av 2017 och har styrts av ökad orolighet som uppstått i dessa områden. Page 435 of 483

436 Utökat samråd Brandbergen Under våren 2016 eskalerade en del oro i Brandbergen (centrumanläggningen och närliggande gator). Ungdomar störde ordningen och var utåtagerande mot, ex. hemtjänstpersonal, biografen och polisen. Behov uppstod att samla aktörer i området för att kyla av tillståndet. Sedan behovet uppstod kring en utökad samverkan i Brandbergen har ett bättre läge uppnåtts. Bilden är samstämmig utifrån alla ingående aktörers lägesbilder vid detta möte och det tidigare mötet i september. Trots den positiva utvecklingen och att den håller i sig över tid är den samlade bedömningen att samrådet behöver fortsätta i sin form för att inte tappa den samverkansförmåga som växt fram. Samverkande aktörer inom detta utökade samråd är, Akelius, Savana, polisen, brandförsvaret och samtliga förvaltningar. Samråd har skett 6 mars, 7 juni, 11 sept Utökat samråd Jordbro Våren 2017 uppstod behovet av att applicera samma mötesform i Jordbro såsom hade gjorts, med framgång, i Brandbergen. Verksamheter aktiva i Jordbro Kultur- och Föreningshus kände en otrygghet vid sina aktiviteter och en känsla av oro kändes närvarande i centrala Jordbro. Samverkande aktörer inom detta utökade samråd är Haninge bostäder, Polisen, D Carnegie, Tornberget och samtliga förvaltningar. Alla deltagande aktörer på det första mötet, 13 juni, delar en snarlik gemensam lägesbild av stök och en känsla av ett stigmatiserat Jordbro där flertalet projekt har skapat en tröttnad på projekt och med det har en längtan av långvariga insatser och förändringar uppstått. Behovet av utökat samråd fortsätter och 18 september samlades aktörerna igen och gav nu en mer akut lägesbild av en större grupp barn och unga som var utåtagerande och hotfulla. En kartläggning av dessa barn och ungdomarna har gjort av aktörerna i området och problembilden har diskuterats i det lokala Ungsam. Polisen är inkopplad och Socialtjänsten har samtal med berörda barn och unga tillsammans med personens föräldrar/vårdnadshavare Våldsbejakande extremism I juni 2014 tillsattes en Nationell Samordnare med uppdraget att samordna arbetet med att värna demokratin mot våldsbejakande extremism på nationell och lokal nivå. I kommunen har vi en samordnare för arbetet mot våldsbejakande extremism som har ett övergripande samordningsansvar samt en kontaktperson som har en god inblick i socialförvaltningens verksamhet där mycket av det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism landar. Sedan våren 2015 har kommunens anställda blivit inbjudna på en föreläsningsserie med fokus på två av de tre olika grenarna inom våldsbejakande extremism, vit makt-rörelsen samt islamistisk extremism. En handlingsplan har tagits fram men inget beslut är taget. Haninge kommun är också initiativtagaren till att starta upp ett regional nätverk för Stockholms alla stadsdelar och kommuner, för att kunna inspirera och stötta varandra i denna fråga. Sedan årsskiftet 2016/2017 ingår Haninge som en av tre kommuner (Huddinge och Botkyrka) i ett projekt tillsammans med Pluralism- Och Dialoginstitutet på Fryshuset med primärt syfte att kunskapshöja kommunens medarbetare i ämnet genom att skapa ett utbildningspaket bestående av en heldagsutbildning samt en fördjupningsutbildning till sex representanter från varje kommun. 20 september erbjöds heldagsutbildningen i Huddinge och 28 september i Haninge. Ca 300 medarbetare i de tre kommunerna deltog Kartlägga och verka för att åtgärda otrygghet i trafikmiljöer i kommunen I samarbete med kommunens tekniska kontor och medborgare som kontaktar kommun och polis, kartläggs otrygga trafikmiljöer där man genomför olika insatser med bl.a. trafikkontroller Page 436 of 483

437 utanför skolor eller vid andra utpekade otrygga platser. Även situationella förändringar som t.ex. fartbegränsande åtgärder eller hastighetssänkningar övervägs. Ett exempel är väg 73 som vid byggnad av Vega trafikplats på 73:an har problem med olyckor där möten med Trafikverket, kommun och ansvarig för vägbygget för genomförande av situationella fartdämpande åtgärder, samt med önskemål om polisiära trafikkontroller. Page 437 of 483

438 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Samhällsutvecklingsavdelningen KS 2017/456 Handläggare Mirja Thårlin, samhällsplanerare Återrapportering Västerhaninge utvecklingsprogram Sammanfattning Västerhaninge utvecklingsprogram antogs av kommunfullmäktige , 226, och ska vara en del av kommunens styrning och påverka de kommunala verksamheterna i stadsdelen under en tioårsperiod. Kommunfullmäktige har beslutat att rapportering av pågående utvecklingsarbete ska ske årligen till kommunstyrelsen. Utvecklingsprogrammet är avgränsat till att behandla centrumkärnan och målbilden är Den hållbara småstaden Västerhaninge. Sammanfattande nya händelser 2017: - Stadsbyggnadsnämnden har beslutat att programuppdraget för Västerhaninge centrum ersätts med en planprocess. Planen befinner sig i ett utredningsskede. - Detaljplanearbetet för Åby entré (del av Åby 1:27) har löpt på med planerad granskning i december Detaljplanen för förskola inom Åby 1:27 vann laga kraft Detaljplanen för Ribbyskolan, Ribby 1:446, har varit på ny granskning under juni 2017 och ska nu föras till antagande. - Detaljplanearbetet för Ribby 1:217 och 1:205 har löpt på och befinner sig i ett utredningsskede. - Detaljplanearbetet för Ribby 2:295 och 2:296 har löpt på och befinner sig i ett utredningsskede. - Detaljplanearbetet för flera fastigheter vid Ribby gård har löpt på och befinner sig ett utredningsskede. - Trafikverket har påbörjat planeringen av en gång- och cykelväg mellan Fors trafikplats och Årsta havsbad med planerad byggstart hösten Åtgärder från ÅVS Tungelstavägen Stavsvägen har utretts vidare av Trafikverket. - I förslaget till länsplan har ytterligare cirka 23 miljoner tillförts utöver redan avsatta medel för åtgärder längst Tungelstavägen. Beslut väntas under våren POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST haningekommun@haninge.se Page 438 of 483

439 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Samhällsutvecklingsavdelningen KS 2017/456 Handläggare Mirja Thårlin, samhällsplanerare Förvaltningens synpunkter Förvaltningen anser att visionerna i Västerhaninge utvecklingsprogram är tydliga och utgör ett övergripande stöd för fortsatt planarbete. Programmet har visat sig ha brister i sakfrågor som exempelvis trafik, parkering och offentliga miljöer som därför behöver utredas separat i efterföljande planarbeten. Utvecklingsprogrammet fokuserar på de centrala delarna av Västerhaninge och brister därför som underlag för planarbete i områden utanför de centrala delarna i kommundelen. Den nya översiktsplanen uppväger delvis dessa brister så kommunstyrelseförvaltningen anser att utvecklingsprogrammet fortsatt fungerar för efterföljande planläggning. Underlag för beslut - Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteutlåtande: Västerhaninge utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete, Västerhaninge utvecklingsprogram Antagandehandling Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelseförvaltningens rapport godkänns. Magnus Gyllestad Kommundirektör Peter Jemtbring Näringslivs- och utvecklingsdirektör Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: SBN, KOFN, SON, GVN, GFN, ÄN, Haninge Bostäder, Tornberget och Berit Pettersson och Mirja Thårlin Page 439 of 483

440 26 oktober 2017 Dnr KS 2017/456 Samhällsutveckling Mirja Thårlin Kommunstyrelsen Västerhaninge utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete Det reviderade utvecklingsprogrammet för Västerhaninge antogs av kommunfullmäktige den , 226, och avgränsas till att behandla centrumkärnan. Målbilden är Den hållbara småstaden Västerhaninge och målet är att utveckla Västerhaninge till en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar småstad. Kommunstyrelsen beslutade , 252, om nedanstående fyra uppdrag. 1. Kommunstyrelseförvaltningen ges i uppdrag att i samverkan med stadsbyggnadsförvaltningen påbörja arbetet i enlighet med programmets inriktning. Detta uppdrag pågår. 2. Kommunstyrelseförvaltningen får i uppdrag att kommunicera utvecklingsprogrammet och inleda dialog med berörda fastighetsägare och parter. Detta uppdrag är färdigställt. 3. Kommunstyrelseförvaltningen ges i uppdrag att arbeta med förbättrade trafiklösningar för Västerhaninge rörande Stabergsvägen, Mulstavägen, Stavsvägen, Tungelstavägen och kopplingen till väg 73. Detta uppdrag pågår. 4. Stadsbyggnadsnämnden ges i uppdrag att i samarbete med kulturoch fritidsnämnden göra entrén till Hanvedens IP attraktivare och tryggare. Detta uppdrag är färdigställt. Nedan presenteras pågående arbete samt dess stöd i planeringen. 1 Page 440 of 483

441 Pågående planerings- och planläggningsarbete Västerhaninge har invånare, vilket motsvarar 14 procent av kommunens befolkning på (2016). Totalt färdigställdes 764 bostäder i Haninge under Av dessa byggdes 22 procent (165 st) i Västerhaninge Befolkningsutvecklingen i Västerhaninge åren Översiktskarta med pågående planerings- och planläggningsarbete. Streckade siffror består av ett större område eller sträcka. 9 1 Samtlig statistik gäller år 2016 för basområdena Åby ( ), Jägartorp ( ), Håga ( ), Västerhaninge kyrka ( ), Ribby ( ), Nedersta ( ) och Nödesta ( ). 2 (5) Page 441 of 483

442 1. Kommunstyrelsen beslutade , 218, att ge stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att arbeta fram ett planprogram för Västerhaninge centrum. Det beslutet upphävdes i samband med kommunstyrelsen beslut från , 210, som medförde att planarbetet för Åby 1:31 m.fl. utökades till att omfatta hela området Västerhaninge centrum. Anledningen är att förutsättningarna inom delar av programområdet förändrats och att det därför är effektivare om programprocessen ersätts av en planprocess. Planens huvudsakliga syfte är att utreda förutsättningarna för förtätning av verksamheter och bostäder i centrala Västerhaninge i enlighet med Västerhaninge utvecklingsprogram. Planen befinner sig i ett utredningsskede. 2. Detaljplanen för Åby entré, del av Åby 1:27, har varit föremål för samråd under sommaren Granskning planeras till december Syftet är att ny bebyggelse ska bidra till ett attraktivare och tryggare gaturum längs med Nynäsvägen, Åbyvägen och Ringvägen, samt torget vid Åbyplan, för att skapa en tydlig entré och bidra till den småstadskaraktär som pekas ut i utvecklingsprogrammet. 3. Detaljplanen för förskola inom Åby 1:27 vann laga kraft 11 april 2017 och ska möjliggöra byggnation av en förskola med åtta avdelningar med tillhörande förskolegård, parkering och angöring. 4. Detaljplanen för Ribbyskolan, Ribby 1:446, ska möjliggöra en utökning av bebyggelsen inom planområdet för att rymma en utökning av förskole- och skolverksamheten. Granskning har genomförts tre gånger, senast mellan 1 juni och 29 juni Planen ska nu föras till antagande. 5. Detaljplanen för Parkskolan, Åby 1:206 vann laga kraft 17 juli Planen möjliggör uppförandet av en ny skola samt idrottshall med tillhörande parkering på den del av fastigheten där Parks förskola idag ligger. 6. Detaljplanearbetet för Ribby 1:205 och 1:217 syftar till att skapa möjlighet för ytterligare bebyggelse. Planen befinner sig i ett utredningsskede. 7. Detaljplanearbetet för Ribby 2:295 och 2:296 pågår med syfte att möjliggöra förtätning med fler bostäder respektive ge utökad byggrätt för föreningslokal, tvättstuga och förråd. Planen befinner sig i ett utredningsskede med planerat samråd i början av Kommunstyrelsen beslutade ( 19) att ge stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att arbeta fram en detaljplan för 3 (5) Page 442 of 483

443 bostadsändamål samt tillhörande allmänna gator och naturmark för delar av flera fastigheter vid Ribby gård (bland annat Ribby 1:392). I områdets södra del studeras också möjligheter till nyexploatering utmed en förlängning av Ribby allé mot Åkervägen. Planen befinner sig i ett utredningsskede med planerat samråd i början av Trafikverket planerar en 4 km lång gång- och cykelväg mellan Fors trafikplats och Årsta havsbad som kommer knyta samman Västerhaninge och Årsta havsbad med skärgården. Vägplanen är inskickad till länsstyrelsen för godkännande. Byggstart planeras till hösten En åtgärdsvalsstudie (ÅVS) för Tungelstavägen (257) och Stavsvägen (väg 556) slutfördes I den pekades flera åtgärder ut som nu har börjat utredas. I Västerhaninge gäller det ett övergångsställe vid Ribby ängar och en tunnel för gående och cyklister i höjd med Ringvägen. I Tungelsta ingår även ny busshållplats vid Hagavägen, gång- och cykelväg längs Södertäljevägen (mellan Tungelsta och Sorundavägen) och en tunnel för gående och cyklister vid Tungelsta skola. 11.I förslaget till länsplan ingår även medel för ytterligare åtgärder längs Tungelstavägen för cirka 23 miljoner utöver redan avsatta medel. Beslut om länsplanen väntas under våren Trafikförvaltningen har under hösten 2017 meddelat att från och med 10 december 2017 införs snabbtåg större delen av dagen mellan Nynäshamn och Stockholm City. Under de tider som snabbtågen trafikerar fortsätter ett tåg varje halvtimme från Västerhaninge till Krigslida för att ge lika många avgångar som tidigare. Utvecklingsprogrammets stöd i planeringen Förvaltningen anser att visionerna i Västerhaninge utvecklingsprogram är tydliga och utgör ett övergripande stöd för fortsatt planarbete. Programmet har visat sig ha brister i sakfrågor som exempelvis trafik, parkering och offentliga miljöer som därför behöver utredas separat i efterföljande planarbeten. Utvecklingsprogrammet fokuserar på de centrala delarna av Västerhaninge och brister därför som underlag för planarbete i områden utanför de centrala delarna i kommundelen. Den nya översiktsplanen uppväger dock delvis dessa brister. Kommunstyrelseförvaltningen anser att utvecklingsprogrammet fortsatt fungerar för efterföljande planläggning. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att 4 (5) Page 443 of 483

444 1. Kommunstyrelseförvaltningens rapport godkänns. Magnus Gyllestad kommundirektör. Peter Jemtbring näringslivs- och utvecklingsdirektör 5 (5) Page 444 of 483

445 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Samhällsutvecklingsavdelningen KS 2017/457 Handläggare Mirja Thårlin, samhällsplanerare Återrapportering Tungelsta utvecklingsprogram Sammanfattning Utvecklingsprogrammet för Tungelsta antogs av kommunfullmäktige den , 225, och ska ge ledning i översiktsplaneringen och stöd vid detaljplaneförfrågningar under en tioårsperiod. Kommunfullmäktige har beslutat att rapportering av pågående utvecklingsarbete ska ske årligen till kommunstyrelsen. Syftet med utvecklingsprogrammet är att utifrån en helhetssyn belysa Tungelstas potential och utvecklingsmöjligheter utifrån de fyra huvudämnena bebyggelseutveckling, infrastruktur, samhällsservice och natur och landskap. Målet är att skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle ur ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Det är viktigt att karaktären av trädgårdsstad vidmakthålls och förstärks. Sammanfattade nya händelser 2017: - Stadsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att arbeta fram en detaljplanplan för Tungelsta södra som även inkluderar en sporthall. - Detaljplan för Bäckvägen har blivit avskriven. - Utredningsarbete har genomförts inom planuppdraget för Krigsslida stationsområde. - Detaljplanen för Ålsta 28:1 har genomgått granskning. - Detaljplanearbetet för Vreta 1:61 har stannat i väntan på sanering av marken. - Åtgärder från ÅVS Tungelstavägen Stavsvägen har utretts vidare av Trafikverket. - I förslaget till länsplan har ytterligare cirka 23 miljoner tillförts utöver redan avsatta medel för åtgärder längst Tungelstavägen. Beslut väntas under våren Utbyggnaden av dubbelspår mellan Tungelsta och Hemfosa, ny station i Tungelsta och åtgärder för ökad trafiksäkerhet i området har färdigställts. POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST haningekommun@haninge.se Page 445 of 483

446 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Samhällsutvecklingsavdelningen KS 2017/457 Handläggare Mirja Thårlin, samhällsplanerare Förvaltningens synpunkter Förvaltningen anser att en styrka i programmet är att det pekar ut områden för förtätning eller exploatering och att dessa är indelade i två etapper. Riktlinjer i programmet är användbara i planarbetet och flera av de exploateringsområden som föreslås inom utvecklingsprogrammets etapp 1 (området med 600 meters radie från pendeltågsstationen) är ännu inte genomförda eller planlagda. Kommunstyrelseförvaltningen anser att programmet kan fortsätta att ge stöd åt planering. Underlag för beslut - Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteutlåtande : Tungelsta utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete - Tungelsta utvecklingsprogram, Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelseförvaltningens rapport godkänns. Magnus Gyllestad Kommundirektör Peter Jemtbring Näringslivs- och utvecklingsdirektör Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: SBN, KOFN, SON, GVN, GFN, ÄN, Haninge Bostäder, Tornberget och Berit Pettersson och Mirja Thårlin Page 446 of 483

447 25 oktober 2017 Dnr KS 2017/457 Samhällsutveckling Mirja Thårlin Kommunstyrelsen Tungelsta utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete Det reviderade utvecklingsprogrammet för Tungelsta antogs av kommunfullmäktige den , 225, med målet att skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle ur ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Det är viktigt att karaktären av trädgårdsstad vidmakthålls och förstärks. Programmet belyser Tungelstas potential och utvecklingsmöjligheter utifrån de fyra huvudämnena bebyggelseutveckling, infrastruktur, samhällsservice samt natur och landskap. Bebyggelseutvecklingen i Tungelsta utvecklingsprogram har delats in i två etapper för att säkerställa att områdets befintliga karaktär behålls. Etapp 1 inkluderar området med 600 meters radie från pendeltågsstationen medan etapp 2 berör området utanför den radien. Nedan presenteras pågående arbete samt dess stöd i planeringen. Pågående planerings- och planläggningsarbete Tungelsta har invånare, vilket motsvarar 6 procent av kommunens befolkning på (2016). Totalt färdigställdes 764 bostäder i Haninge under Av dessa byggdes fem procent (42 st) i Tungelsta Befolkningsutvecklingen i Tungelsta åren Samtlig statistik gäller år 2016 för basområdena Norra Tungelsta ( ) och Södra Tungelsta ( ). 1 Page 447 of 483

448 Översiktskarta med pågående planerings- och planläggningsarbete. Streckade siffror består av ett större område eller sträcka. 1. Kommunstyrelsen beslutade , 345, att ge stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att arbeta fram en ny detaljplan för Tungelsta södra. Området ligger centralt i Tungelsta och planen baseras på planprogrammet för Tungelstas södra delar (antaget 2009). Syftet är att ge förutsättning för att utveckla ett större sammanhållet område med bostäder, centrumverksamhet, idrottshall och förskola. Utgångspunkt tas i den så kallade trädgårdsstadens gestaltning. 2. Kommunstyrelsen beslutade , 151, att ge stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att arbeta fram en detaljplan som medger förtätning inom området vid Bäckvägen. I utredningsskedet visade det sig att det inte fanns förutsättningar för att upphäva strandskyddet och planen är nu därför avskriven. 3. Kommunstyrelsen beslutade , 33, att ge stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att arbeta fram en detaljplan för Krigslida stationsområde, Hammars småbruk 55:1 m.fl. som möjliggör tät bostadsbebyggelse med erforderlig service. Planen befinner sig i ett utredningsskede som ska visa om marken är lämplig för bebyggelse. 2 (4) Page 448 of 483

449 4. Detaljplan för Ålsta 28:1 genomgick granskning från 26 juni till 7 augusti Syftet är att kunna omvandla tomtmark till ny bostadsbebyggelse bestående av lägenheter i flerfamiljshus, radhus och småhustomter. 5. Detaljplan för Vreta 1:61 har genomgått granskning. Innan planen kan föras till antagande ska exploatören sanerar marken. Syftet är att stycka fastigheten och tillskapa byggrätter för enfamiljshus. 6. En åtgärdsvalsstudie (ÅVS) för Tungelstavägen (257) och Stavsvägen (väg 556) slutfördes I den pekades flera åtgärder ut som nu har börjat utredas. I Tungelsta gäller det ny busshållplats vid Hagavägen, gång- och cykelväg längs Södertäljevägen (mellan Tungelsta och Sorundavägen) och en tunnel för gående och cyklister vid Tungelsta skola. I Västerhaninge ingår även ett övergångsställe vid Ribby ängar och en tunnel för gående och cyklister i höjd med Ringvägen. 7. I förslaget till länsplan ingår även medel för ytterligare åtgärder längs Tungelstavägen för cirka 23 miljoner utöver redan avsatta medel. Det ingår även medel till en utvidgad utredning av brister, behov och åtgärder kopplade till bostadsutvecklingen i Tungelsta. Beslut om länsplanen väntas under våren Utbyggnaden av dubbelspår mellan Tungelsta och Hemfosa är klar och den nya stationen vid Tungelsta invigdes i september För att öka trafiksäkerheten är också alla plankorsningar på sträckan mellan Hemfosa och Tungelsta ersatta med broar, tunnlar och nya vägar. Dessutom är bulleråtgärder genomförda och den nya infartsparkeringen för drygt 40 platser i direkt anslutning till Tungelsta station är färdigställd. 9. Kommunen fortsätter verka för tätare pendeltågstrafik till Tungelsta och söderut. Trafikförvaltningen har under hösten 2017 meddelat att från och med 10 december 2017 införs snabbtåg större delen av dagen mellan Nynäshamn och Stockholm City. Under de tider som snabbtågen trafikeras fortsätter ett tåg varje halvtimme från Västerhaninge till Krigslida för att ge lika många avgångar som tidigare. Utvecklingsprogrammets stöd i planeringen Förvaltningen anser att en styrka i programmet är att det pekar ut områden för förtätning eller exploatering och att dessa är indelade i två etapper. Riktlinjer i programmet är användbara i planarbetet och flera av de exploateringsområden som föreslås inom utvecklingsprogrammets etapp 1 (området med 600 meters radie från pendeltågsstationen) är ännu inte genomförda eller planlagda. Kommunstyrelseförvaltningen anser att programmet kan fortsätta att ge stöd åt planering. 3 (4) Page 449 of 483

450 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelseförvaltningens rapport godkänns. Magnus Gyllestad kommundirektör. Peter Jemtbring näringslivs- och utvecklingsdirektör 4 (4) Page 450 of 483

451 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Samhällsutvecklingsavdelningen KS 2017/537 Handläggare Britta Orring, mark- och exploateringschef Planuppdrag för södra entrén Haninge centrum Sammanfattning Sedan en tid tillbaka har diskussioner förts mellan Haninge kommun (som äger gångtunneln), Stena fastigheter (som äger Poseidonhuset) samt centrumägaren Grosvenor om att bygga om och rusta upp centrumentrén samt affärslokalerna mot Poseidons torg. För att möjliggöra att nuvarande gångtunnel under Eskilsvägen omvandlas till handelsyta föreslås att en ny detaljplan tas fram som möjliggör tredimensionell fastighetsbildning med allmän plats i marknivå samt kvartersmark under vägen. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen tillstyrker planuppdrag och kommer att upprätta ett förslag till avtal som reglerar överlåtelse av den kommunala mark som omvandlas till kvartersmark innan detaljplanen antas. Underlag för beslut - Stadsbyggnadsförvaltningens underlag daterat Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Stadsbyggnadsförvaltningen ges i uppdrag att arbeta fram en detaljplan för södra entrén till Haninge centrum, del av Södermalm 3:458. Magnus Gyllestad Kommundirektör Peter Jemtbring Näringslivs- och utvecklingsdirektör POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST haningekommun@haninge.se Page 451 of 483

452 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Samhällsutvecklingsavdelningen KS 2017/537 Handläggare Britta Orring, mark- och exploateringschef Expedieras: Akt För verkställighet: SBF För kännedom: Page 452 of 483

453 Dnr: PLAN Planavdelningen Anders Nordenskiöld Kommunstyrelsen Planuppdrag för Södra entrén till Haninge centrum, del av Söderbymalm 3:458 Ungefärligt område för planläggning Sammanfattning Haninge centrum har idag sin södra entré mot en gångtunnel under Eskilsvägen. För att skapa en attraktivare och tydligare entré som vänder sig direkt mot Poseidons torg finns förslag på att utöka centrumanläggnigen fram till torget. För att möjliggöra detta krävs fastighetsreglering där den kommunala gångtunneln överförs till centrumanläggningen. Området som omfattas av den tänkta åtgärden har gällande detaljplan, S122 fastställd Planen anger att Eskilsvägen och därmed även gångtunneln utgörs av allmän plats. För att möjliggöra fastighetsreglering och även ombyggnad krävs därmed planändring. Bakgrund Sedan en tid tillbaka har diskussioner förts mellan Haninge kommun (som äger gångtunneln), Stena fastigheter (som äger Poseidonhuset) samt centrumägaren Grosvenor om att bygga om och rusta upp centrumentrén samt affärslokalerna mot Poseidons torg. Avsikten har varit att samordna Haninge kommun, Haninge Telefonnummer växel Page 453 of 483

454 Dnr: PLAN Planavdelningen Anders Nordenskiöld Kommunstyrelsen detta med kommunens planerade ombyggnad av torget som är tänkt att påbörjas Poseidons torg är en av de viktigaste allmänna platserna i Handen och kommer få en ännu större betydelse som central mötesplats när Haninge stad växer fram. Dagens centrumentré mot torget uppfattas idag som mörk och otydlig. Ambitionen är att entrén och verksamheterna ska levandegöra torget. Haninge centrum har även ansökt om planbesked för en större omvandling och förtätning på sin mark. Eftersom ombyggnaden av entrén ät tänkt att ske inom en kortare tidshorisont föreslås att det sker inom ramen för ett separat planuppdrag. Syfte För att möjliggöra att nuvarande gångtunnel under Eskilsvägen omvandlas till handelsyta föreslås att en ny detaljplan tas fram som möjliggör tredimensionell fastighetsbildning med allmän plats i marknivå samt kvartersmark under vägen. Förutsättningar Haninge centrum är Haninges största handelsplats och en viktig målpunkt i det framväxande Haninge stad. För att möjliggöra att nuvarande gångtunnel under Eskilsvägen omvandlas till handelsyta krävs planändring. Området som omfattas ligger inom den kommunala fastigheten Söderbymalm 3:458. Detaljplan Området är planlagt och omfattas av detaljplan/stadsplan, S122 från Planen anger att Eskilsvägen och därmed även gångtunneln utgörs av allmän plats. För tunneln finns även en x-bestämmelse om att den ska vara tillgänglig för allmän gångtrafik. Fördjupad översiktsplan Stadsutvecklingsplan för Haninge stad var ute på samråd december mars 2017 och är utställd ut för granskning hösten Stadsutvecklingsplanen anger att området där Haninge centrum ingår ska utvecklas mot ett mer levande stadsliv. Vidare beskrivs att centrumet behöver integreras bättre med omgivande stadsmiljöer genom fler verksamheter som vänder sig ut mot gatan, samt att lokaler i bottenvåning är viktigt inom stadens kärna. Översiktsplan Haninge kommuns översiktsplan antagen 2016 anger att centrala Handen där Haninge centrum ingår består av tät stadsbygd som ska utvecklas mot en tydligare urban struktur med offentliga rum som tydliggör Handens identitet Haninge kommun, Haninge Telefonnummer växel Page 454 of 483

455 Dnr: PLAN Planavdelningen Anders Nordenskiöld Kommunstyrelsen som stadskärna och mötesplats. Vidare uttrycker översiktsplanen ambitionen att låta handeln utvecklas i de centrala lägen där den redan finns. Bedömning Planavdelningen bedömer att föreslagen planläggning stämmer väl överens med gällande översiktsplan samt den inriktning som stadsutvecklingsplan för Haninge stad anger för området. Stadsbyggnadsförvaltningens förslag Stadsbyggnadsnämnden ges i uppdrag att arbeta fram detaljplan för Haninge centrums södra entré, del av Söderbymalm 3:458.. Sune Eriksson Tf Planchef. Anders Nordenskiöld Planarkitekt Haninge kommun, Haninge Telefonnummer växel Page 455 of 483

456 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Samhällsutvecklingsavdelningen KS 2017/535 Handläggare Britta Orring, mark- och exploateringschef Planbesked för Södermalm 3:380 m fl Haninge centrum Sammanfattning Fastighetsägaren till Haninge Centrum har inkommit med önskemål om att förtäta på och kring befintlig centrumbebyggelse med bostäder och utökade ytor för handel vilket skulle kräva en ny detaljplan. Planavdelningen bedömer att en förtätning inom området stämmer väl överens med gällande översiktsplan samt den inriktning som stadsutvecklingsplan för Haninge stad anger för området. Sökande bör därmed ges ett positivt planbesked. Förvaltningens synpunkter Den norra delen av det område som föreslås utvecklas inrymmer idag parkeringsdäck och markparkering och dessa fastigheter ägs av kommunen. Nyttjanderätter inom området innehas dels av en samfällighet och dels av centrumägaren. Det nya utvecklingsprojektet förutsätter att parkeringsplatser i stället kan anordnas i garage under nya bostadsbyggrätter. Kommunstyrelseförvaltningen instämmer i planavdelningens bedömning och tillstyrker positivt planbesked. Underlag för beslut - Stadsbyggnadsförvaltningens underlag daterat Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Sökanden ges i besked att kommunen har för avsikt att arbeta fram ett förslag till detaljplan som medger förtätning med bostäder och utökade ytor för handel. En detaljplan bedöms kunna vara klar Magnus Gyllestad Kommundirektör Peter Jemtbring Näringslivs- och utvecklingsdirektör POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST haningekommun@haninge.se Page 456 of 483

457 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Samhällsutvecklingsavdelningen KS 2017/535 Handläggare Britta Orring, mark- och exploateringschef Expedieras: Akt För verkställighet: SBF För kännedom: Page 457 of 483

458 Dnr: PLAN Planavdelningen Anders Nordenskiöld Kommunstyrelsen Planbesked för Haninge centrum, Söderbymalm 3:380 mfl Ungefärligt område för eventuell planläggning Sammanfattning Fastighetsägaren till Haninge Centrum har inkommit med önskemål om att förtäta på och kring befintlig centrumbebyggelse med bostäder och utökade ytor för handel vilket skulle kräva en ny detaljplan. Haninge centrum byggdes som ett utomhuscentrum i samband med Handens stora expension på talet. Sedan dess har centrumanläggningen byggts in och utökats till att i dag omfatta ca kvm handelsyta. Ägaren Grosvenor vill stärka centrumet som kommersiell handelsplats men också tillföra bostadsbebyggelse och ytterligare lokaler som gör det till en mer levande mötesplats i staden. Förutsättningar Haninge kommun, Haninge Telefonnummer växel Page 458 of 483

459 Dnr: PLAN Planavdelningen Anders Nordenskiöld Kommunstyrelsen Haninge centrum är Haninges största handelsplats och en viktig målpunkt i den framväxande Haninge stad. Centrumanläggningen är på många sätt tidstypisk med låga byggnader i omkring 2 våningar omgivna av relativt stora parkeringsytor. Mitt i anläggningen ligger det före detta kommunhuset som är ett tydligt landmärke för Handen. Dagens centrum vänder sig till stor del inåt och är därmed inte så välintegrerat i stadsstrukturen. Ansökan om planbesked omfattar fastigheterna Söderbymalm 3:21, 3:375 och 3:380 Översiktsplan Haninge kommuns översiktsplan antagen 2016 anger att centrala Handen där Haninge centrum ingår består av tät stadsbygd som ska utvecklas mot en tydligare urban struktur med offentliga rum som tydliggör Handens identitet som stadskärna och mötesplats. Vidare uttrycker översiktsplanen ambitionen att låta handeln utvecklas i de centrala lägen där den redan finns. Fördjupad översiktsplan Stadsutvecklingsplan för Haninge stad var ute på samråd december mars 2017 och är utställd för granskning hösten Stadsutvecklingsplanen anger att området där Haninge centrum ingår ska utvecklas mot ett mer levande stadsliv och förtätas i en skala upp till 6 våningar. Vidare beskrivs att centrumet behöver integreras bättre med omgivande stadsmiljöer genom fler verksamheter som vänder sig ut mot gatan, samt att lokaler i bottenvåning är viktigt inom stadens kärna. Detaljplan Området är planlagt och uppdelat på flera olika detaljplaner/stadsplaner, S41 från 1969, S122 från 1985, S130 från 1987 samt D 229 från D229 omfattar huvudsakligen före detta kommunhuset och har en genomförandetid som går ut Bedömning Planavdelningen bedömer att en förtätning inom området stämmer väl överens med gällande översiktsplan samt den inriktning som stadsutvecklingsplan för Haninge stad anger för området. Sökande bör därmed ges ett positivt planbesked. Stadsbyggnadsförvaltningens förslag Sökanden ges i besked att kommunen är beredd att arbeta fram ett förslag till detaljplan/detaljplaneprogram som innebär en stadsutveckling i enlighet med ovanstående inriktning. En detaljplan bedöms kunna vara klar Haninge kommun, Haninge Telefonnummer växel Page 459 of 483

460 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Samhällsutvecklingsavdelningen KS 2017/536 Handläggare Britta Orring, mark- och exploateringschef Förnyat planuppdrag för Jordbro centrum och Hurtigs park Sammanfattning Till följd av de bostäder som planeras i Jordbro centrum och i stadsdelen i övrigt kommer behov av en ny F-6-skola i södra Jordbro att uppkomma. Hurtigs park har bedömts vara en lämplig lokalisering av denna. Planering för en skola i Hurtigs park bedöms avvika så pass mycket från de två nuvarande planuppdragen för Hurtigs park respektive Jordbro centrum som Stadsbyggnadsnämnden arbetar med att uppdragen bör revideras. För att kunna följa nuvarande lagstiftning föreslås ett förnyat planuppdrag. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen tillstyrker förnyat planuppdrag för Jordbro centrum och Hurtigs park. Underlag för beslut - Stadsbyggnadsförvaltningens underlag daterat Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Stadsbyggnadsnämnden ges ett förnyat detaljplanuppdrag för Kalvsvik 1:4, 16:1 m.fl.; Jordbro centrum. 2. Planuppdraget för Hurtigs park, del av Kalvsvik 16:1 avskrivs. Magnus Gyllestad Kommundirektör Peter Jemtbring Näringslivs- och utvecklingsdirektör POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST haningekommun@haninge.se Page 460 of 483

461 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Samhällsutvecklingsavdelningen KS 2017/536 Handläggare Britta Orring, mark- och exploateringschef Expedieras: Akt För verkställighet: SBF För kännedom: Page 461 of 483

462 Dnr: PLAN Fredrik Sundberg Nytt planuppdrag för Kalvsvik 1:4, 16:1 m.fl. Föreslaget planområde Sammanfattning Till följd av de bostäder som planeras i Jordbro centrum och i stadsdelen i övrigt kommer behov av en ny F-6-skola i södra Jordbro att uppkomma. Hurtigs park har bedömts vara en lämplig lokalisering av denna. Planering för en skola i Hurtigs park bedöms avvika så pass mycket från de två nuvarande planuppdragen för Hurtigs park respektive Jordbro centrum som Stadsbyggnadsnämnden arbetar med att uppdragen bör revideras. För att kunna följa nuvarande lagstiftning föreslås ett förnyat planuppdrag. Bakgrund Kommunfullmäktige antog den 8 september 2014 detaljplaneprogrammet för Jordbro centrum. Planprogrammet omfattar bland annat centrumanläggningen, f.d. Jordbromalmskolan samt Hurtigs park. Kommunstyrelsen gav den 29 september 2014 Stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att arbeta fram en detaljplan för Jordbro centrum, inom fastigheterna Kalvsvik 1:4, 16:1 m.fl. Kommunstyrelsen beslutade också att detaljplanen ska innehålla mark för ett nytt kultur- och föreningshus. Av tjänsteskrivelsen framgår att planuppdraget gäller hela programområdet. Den 7 mars 2016 beslutade Kommunstyrelsen att ge Stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en detaljplan för del av Hurtigs park, inom Kalvsvik 16:1. Haninge kommun, Haninge Telefonnummer växel Page 462 of 483

463 Dnr: PLAN Fredrik Sundberg Inriktningen på planuppdraget var småskalig bostadsbebyggelse, i enlighet med vad som föreslogs i detaljplaneprogrammet. Förutsättningar Under arbetet med detaljplanen för Jordbro centrum utreds nu en exploatering i storleksordningen 1000 bostäder. Tillsammans med andra planerade förtätningsprojekt i kommundelen, som Kommunstyrelsen har gett positiva planbesked för, gör lokalförsörjningsenheten bedömningen att en ny F-6-skola behövs i Jordbro. Flera alternativa lokaliseringar av en ny skola har studerats och den som bedömts vara lämpligast med hänsyn till närhet till bostäder och tillgång till friyta är i Hurtigs park. En exploatering på 1000 bostäder skapar ett behov av tre förskolor på 6 avdelningar, varav sammanlagt 12 avdelningar bedöms kunna rymmas i bottenvåningar i bostadsbebyggelsen. För att inte ta för mycket bostadsgård i anspråk och samtidigt klara av en friyta på minst 20 kvm per barn behöver en förskola lokaliseras i Hurtigs park. I parkens sydöstra hörn finns idag en parkeringsplats som sköts i form av en gemensamhetsanläggning. Denna plats har pekats ut som lämplig för en förskolebyggnad, med förutsättning att parkeringsplatserna löses på annat sätt. Under planarbetet ska det utredas ifall det är lämpligt med bostäder i anslutning till förskolan. Föreslagen markanvändning i Hurtigs park Haninge kommun, Haninge Telefonnummer växel Page 463 of 483

464 Dnr: PLAN Fredrik Sundberg Parken är något större än kvadratmeter, och ligger i nära anslutning till många av de bostäder som planeras i Jordbro. I Jordbro finns förutom Hurtigs park även Höglundaparken. Då en stor del av Hurtigs park tas i anspråk för skolgård finns det behov av att se över användningen av resterande parkområde, och arbeta med tillgängligheten och funktionaliteten. I Hurtigs park finns en krigsbranddamm som kan komma att behöva flyttas för att ge plats för en skola. En befintlig kommunal förskola befinner sig direkt norr om Hurtigs park. För att tillgodose ett mer långsiktigt behov av utbyggnad med en våning till föreslås fastigheten Kalvsvik 1:4 inkluderas i planuppdraget. Planområdet utökas även med ytor som bedöms behövas för angöring till skola samt förlängning av Moränvägen till Blockstensvägen. Planavdelningens bedömning Med hänsyn till omfattningen av den exploatering som planeras i Jordbro centrum bedömer Planavdelningen att en småskalig bostadsbebyggelse i del av Hurtigs park, i enlighet med nuvarande planuppdrag, inte är den lämpligaste användningen av denna mark. Istället bör marken avsättas för skola och förskola, i syfte att försörja tillkommande bostäder i centrum och på längre sikt andra planerade bostäder i södra Jordbro. Planavdelningens initiala bedömning är att det inte kommer att gå att uppfylla Utbildningsförvaltningens rekommendationer om friyta för låg- och mellanstadieskolor som är 30 kvm per barn. Friytan som illustreras och föreslås är 13,5 kvm per barn. Den kommer att lokaliseras i nära anslutning till parkmark, och utformning som underlättar att skolan använder parken bör studeras. En del av skolgården bör också utformas så att den kan användas för rekreation hos allmänheten de tider skolan är stängd. De alternativa lokaliseringar som studerats, och som inte utesluts av någon annan anledning, bedöms inte innebära större tillgång till friyta. Eftersom en ny skola och förskola bedöms vara viktiga förutsättningar för bebyggelsen i centrum är planavdelningens bedömning att det är lämpligt att inkludera Hurtigs park i detaljplanen för Jordbro centrum. Det separata planuppdraget för Hurtigs park föreslås avskrivas. Ny plan- och bygglag samt nya bullerregler gäller för planuppdrag påbörjade efter 1:a respektive 2:a januari Eftersom planprocessen för Jordbro centrum i praktiken påbörjades efter dessa datum föreslår planavdelningen att Stadsbyggnadsnämnden ska få ett förnyat uppdrag, så att nuvarande lagstiftning kan tillämpas. Haninge kommun, Haninge Telefonnummer växel Page 464 of 483

465 Dnr: PLAN Fredrik Sundberg Underlag för beslut 1. Planuppdrag för Jordbro centrum, Kalvsvik 1:4, 16:1 m.fl. 2. Planuppdrag för Hurtigs park, del av Kalvsvik 16:1. Stadsbyggnadsförvaltningens förslag 1. Stadsbyggnadsnämnden ges ett förnyat planuppdrag för detaljplan för Kalvsvik 1:4, 16:1 m.fl.; Jordbro centrum. 2. Planuppdraget för Hurtigs park, del av Kalvsvik 16:1 avskrivs.. Sune Eriksson Planchef. Fredrik Sundberg Handläggare/tjänsteman Haninge kommun, Haninge Telefonnummer växel Page 465 of 483

466 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer KS 2017/254 Handläggare Magnus Gyllestad, kommundirektör Ledamotsinitiativ från Marie Litholm (KD), Martina Mossberg (M) och Tobias Hammarberg (L): Inrättande av civilkuragepris Sammanfattning Vid kommunstyrelsens sammanträde , 112, väcktes ett ledamotsinitiativ i vilket kommunstyrelsen föreslås besluta att ge kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att inrätta ett civilkuragepris i enlighet med ledamotsinitiativets intentioner. Dessa framgår av ledamotsinitiativet, som bifogas. Kommunstyrelsen beslutade att ärendet tas in för beredning. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen kommenterar i bifogad skrivelse vad som sägs i ledamotsinitiativet. Förvaltningen anser att det föreslagna uppdraget till kommunstyrelseförvaltningen om att inrätta ett civilkuragepris inte skall ges. Underlag för beslut - Ledamotsinitiativ Kommunstyrelseförvaltningens skrivelse , Ledamotsinitiativ om inrättandet av ett civilkuragepris Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Det i ledamotsinitiativet föreslagna uppdraget till kommunstyrelseförvaltningen skall inte ges. Magnus Gyllestad Kommundirektör POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST haningekommun@haninge.se Page 466 of 483

467 Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Klicka här för att ange text KS 2017/254 Handläggare Magnus Gyllestad, kommundirektör Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Anna Berglund Page 467 of 483

468 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokollsutdrag 1 (1) Sammanträdesdatum Dnr KS 2017/ Ledamotsinitiativ från Marie Litholm (KD), Martina Mossberg (M) och Tobias Hammarberg (L): Inrättande av civilkuragepris Sammanfattning Marie Litholm (KD), Martina Mossberg (M) och Tobias Hammarberg (L) lämnar förslag (bilaga) innebärande att kommunstyrelseförvaltningen ges i uppdrag att inrätta ett civilkuragepris. Överläggningar i kommunstyrelsen Meeri Wasberg (S) yrkar att ärendet tas in för beredning. Ordföranden konstaterar att det endast finns ett förslag till beslut; att ärendet tas in för beredning och att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med förslaget. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Ärendet tas in för beredning. Utdragsbestyrkande Page 468 of 483

469 Page 469 of 483