Årsredovisning 2017 Region Östergötland

Transkript

1 BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ledningsstaben Ellen Nilsson Dnr: TSN Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Årsredovisning Region Östergötland Trafik- och samhällsplaneringsnämnden lämnar i särskild ordning en egen årsredovisning omfattande nämndens ekonomiska bokslut. Därutöver lämnar trafik- och samhällsplaneringsnämnden, regionstyrelsen, regionutvecklingsnämnden samt hälso- och sjukvårdsnämnden en gemensam årsredovisning till regionfullmäktige vilken omfattar en redovisning av regionens samlade ekonomiska bokslut, insatser och uppnådda verksamhetsresultat. I det bifogade förslaget till gemensam årsredovisning behandlas trafik- och samhällsplaneringsnämndens ansvarsområde i förvaltningsberättelsens Samhällsperspektiv, Medborgarperspektiv, Processperspektiv samt Ekonomiperspektiv. Ekonomiperspektivet behandlar dock i huvudsak regionens samlade ekonomi där nämndens ekonomiska resultat ingår som en del. Medarbetarperspektivet ligger utanför nämndens ansvarsområde. Bilagorna Regionfakta, Insatsområden, Uppföljning av CEMRdeklarationen samt Klimatbokslut för Region Östergötland bifogas Årsredovisningen. Nämndens beslut innebär ett ställningstagande till de delar av förvaltningsberättelsen i regionens årsredovisning som omfattar nämndens ansvarsområde. Årsredovisningen kommer med beaktande av nämndens ställningstagande att behandlas i regionstyrelsen.

2 BESLUTSUNDERLAG 2/2 Ledningsstaben Ellen Nilsson Dnr: TSN Trafik- och samhällsplaneringsnämnden föreslår regionstyrelsen tillstyrka regionfullmäktige BESLUTA a t t godkänna årsredovisning för Region Östergötland. Krister Björkegren Regiondirektör Åsa Hedin Karlsson Ekonomidirektör Andreas Capilla Regionutvecklingsdirektör

3 Årsredovisning

4 Innehåll Året som gått 4 Region Östergötland ett viktigt nav i Östergötlands utveckling_ 6 Mot en hälsa och vård i världsklass 7 Det politiska uppdraget 8 Region Östergötlands organisation och styrning 8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Region Östergötlands vision 10 Sammanfattning av års resultat 11 Samhällsperspektivet 12 Medborgarperspektivet 34 Processperspektivet 72 Medarbetarperspektivet 102 Ekonomiperspektivet 118 Region Östergötlands samlade verksamhet 140 Samverkansnämnden 146 Patientnämnden 148 EKONOMISK REDOVISNING Resultaträkning 149 Kassaflödesanalys 150 Balansräkning 151 Region Östergötland, Linköping Telefon: E-post: region@regionostergotland.se Projektledare: Ellen Nilsson, Region Östergötland Grafisk form och layout: Jerhammar & Co Kommunikationsbyrå Foto: Per Groth, Kajsa Juslin, Katja Kircher, 1177, Wilhelm Rejnus & Linus Flodin, Anders Svensson, Shutterstock med flera Tryck pappersversion: LTAB Resultat per enhet 152 Investeringsredovisning 153 Noter 156 Redovisningsprinciper 168 BILAGOR: Regionfakta Insatsområden Uppföljning av CEMR-deklarationen Klimatbokslut för Region Östergötland 2 3

5 Året som gått Ett axplock av årets händelser under Januari Februari Mars April Maj Juni Ny funktion på 1177.se. Vid ett antal vanliga symtom kan besökaren på 1177.se få hjälp att bedöma om hen kan vårda sig själv, behöver ringa 1177 eller söka vård. Topplacerade sjukhus. I Dagens medicins årliga ranking av landets bästa sjukhus tog Universitetssjukhuset i Linköping och Lasarettet i Motala hedrande andraplatser i sina respektive klasser. Sätt Östergötland i rörelse.nu. Vem man är eller var man bor ska inte avgöra hur mycket man rör på sig. Därför lanserades en ny strategi för jämlik hälsa i februari. Åtta av tio nöjda med besöket på vårdcentralen patienter i Östergötland svarade på en enkät om sina upplevelser av sin vårdcentral. Högst betyg gavs bemötande och respekt. Beslut om närtrafik och cykelstrategi. Cykelstrategin ska vara ett ramverk för insatser som kan öka cyklingen i länet. Konceptet närtrafik ska utökas. Hyrpersonal i Region Östergötland kostar mindre. Arbetet med att fasa ut hyrpersonal började ge resultat startades arbetet med att fasa ut hyrpersonal. I mars enades alla landsting och regioner om en nationell strategi för att bli oberoende av inhyrd personal till januari Invigning av Östgötaleden. Östgötaleden har funnits i över 20 år på andra håll i Östergötland men de första milen i Motala kommun invigdes i Medevi i april. Region Östergötland deltog vid Sveriges innovationsriksdag som arrangerades i Linköping. Årets tema var digital transformation. I samband med Region Östergötlands internationella dag besökte EU-minister Ann Linde Norrköping för att ta regionala och kommunala EU-handslag. Allt fler kontaktar vården via nätet. I maj gjordes över två miljoner inloggningar på 1177.se. Det var en fördubbling av antalet inloggningar sedan maj Utökad samverkan om 1177 Vårdguiden på telefon. Hälften av landets regioner och landsting inledde ett samarbete som innebar att telefonsamtal till 1177 går över till en gemensam telefonkö under vissa tider på dygnet. Ytterligare ett steg togs i arbetet för att skapa en god hälsa på lika villkor för alla östgötar när Region Östergötland och länets kommuner skrev under en gemensam folkhälsodeklaration. Juli Augusti September Oktober November December Region Östergötland medverkade i politikerveckan i Almedalen. På programmet stod aktuella samhällsfrågor inom hälsooch sjukvård, integration, stadsutveckling och infrastruktur, klimat samt innovation. Av 814 sökande fick 90 ungdomar sommarjobb i Region Östergötland. Sommarjobben pågick i fyra veckor och de flesta platserna fanns inom hälso- och sjukvården. Startskott för bygget av Finspångs vårdcentrum. I augusti togs det första spadtaget under högtidliga former av representanter för kommunen och regionen. Nycirkusfestival. Festivalen Cirkusslottet, en nycirkusfestival för hela familjen, arrangerades för första gången. Region Östergötland var en av arrangörerna till festivalen som hölls i Finspång. Invigning av Åtvidabergs vårdcentral. I ombyggda lokaler mitt i centrum samlades den nära vården i en ännu närmare samverkan. Mobil röntgen i länet. Mobil röntgen började testas i den östra länsdelen. Personer som har svårt att ta sig till sjukhus kan röntgas i sitt boende. Kronprinsessan gav namn. H.K.H. Kronprinsessan Victorias barn- och ungdomssjukhus som är placerat på Universitetssjukhuset i Linköping samlar länssjukvård och högspecialiserad sjukvård för barn och ungdomar. Ostlänkskommunerna överens i avtal. I oktober blev avtalen klara mellan Ostlänkskommunerna och Sverigeförhandlingen för medfinansiering, bostadsbyggande och stationsläge. Innovation, inspiration och nätverk. East Sweden Innovation Week, tidigare vecka45, visade upp exempel från Östergötlands kreativa innovationsmiljöer i Norrköping med målet att skapa ett starkt företagsklimat och god tillväxt i Östergötland. Servicevärd ny yrkesroll i vården. Servicevärdarna avlastar vårdpersonalen på avdelningarna med bland annat måltidshantering, patientnära städning och påfyllning av de patientnära förråden. Eva Uustal, överläkare på kvinnokliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping, utsågs till årets svensk i kategorin vetenskap av nyhetsmagasinet Fokus. Förlossningsenheten vid Universitetssjukhuset i Linköping och fastighetsenheten inom Centrum för verksamhetsstöd och utveckling tog emot Region Östergötlands miljöpris. Priset avser deras arbete med att minska utsläpp från lustgasanvändning. För andra året i rad har Östergötland högst andel överlevande patienter efter hjärtstopp. Det visar Svenska Hjärt-lungräddningsregistrets rapport för. 4 5

6 Region Östergötland ett viktigt nav i Östergötlands utveckling Koalition för Östergötland; Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet har ett särskilt fokus på insatser som leder till stärkt konkurrenskraft, klimatneutralitet och ökad jämlikhet. Östergötland ligger i framkant inom många områden. Under året har vår hälso- och sjukvård samt arbetet inom regional utveckling uppmärksammats för kvalitet på många sätt. Fokus på jobb har varit ett prioriterat insatsområde. Beskedet om Lalandias etablering i Motala är ett bevis för den attraktionskraften som finns i vår region. Att erbjuda invånarna i Östergötland en bra och jämlik hälsosjukvård är Region Östergötlands mest omfattande uppdrag. Vi vet av tidigare jämförelser med andra landsting och regioner att hälso- och sjukvården i Östergötland håller hög kvalitet. har inte varit något undantag. Både Universitetssjukhuset i Linköping och Lasarettet i Motala hamnar på topplaceringar i Dagens Medicins ranking av svenska sjukhus. Viktigt är också att vi i nationellt perspektiv hade hög tillgänglighet till vården. Stora satsningar har gjorts på länets vårdcentraler. Målet är att vårdcentralerna ska vara medborgarnas första kontakt med vården och erbjuda en jämlik vård i hela länet. Genom ett aktivt arbete har vi under året satsat ytterligare 90 miljoner för att stärka hälso- och sjukvården. Trots att flera produktionsenheter har det ekonomiskt anstängt med stora underskott kan regionen redovisa ett positivt resultat, något bättre än budget. Det visar att Region Östergötland har en stark ekonomi samtidigt som vi är villiga att genomföra reformer och satsningar på viktig vårdverksamhet. För att minska vårdverksamhetens underskott och bryta den för höga kostnadsutvecklingen måste det långsiktiga arbetet kring hållbar verksamhet fortsätta. Det är också ett arbete som syftar till att förbättra vårdplatssituationen. Arbetet med nära vård fortsatte under. En kombination av mobila vårdteam, nya digitala lösningar för kontakter mellan vårdens medarbetare och patienter samt arbetet med rätt använd kompetens visar inriktningen mot en mer modern vård. Förlossningsvården är också ett område där stora satsningar genomförts under året där vi framförallt satsat på utbildning av fler barnmorskor. Samarbetet med kommunerna utvecklades ytterligare under och flera överenskommelser har gjorts. Ett av de områden där vi tagit stora steg framåt är inom psykisk ohälsa. Under året har Region Östergötland svarat upp mot beslutet att ta fram ett jämlikhetsbokslut. Detta arbete ökar regionens möjligheter att åtgärda de strukturella skillnader som tyvärr finns. Östergötland. Vi har deltagit i framtagandet av en livsmedelstrategi och påbörjade under året arbetet med en skogsstrategi. Vi har också antagit ett utvecklingsprogram för skärgården, satsat på regional innovationskraft, landsbygdsutveckling och kulturen i länet samt arbetat vidare med digitalisering inom vår verksamhet. Arbetet med att göra Region Östergötland klimatneutral till 2020 har intensifierats bland annat genom antagandet av en ny drivmedelsstrategi. En annan del är antagandet av en hållbarhetspolicy som definierar vad hållbarhet innebär för Region Östergötland och hur vi använder våra resurser på ett hållbart sätt. Region Östergötland har blivit ett viktigt nav i Östergötlands utveckling. Det är tydligt att det händer mycket inom många områden. Detta speglas inte minst i omfånget och innehållet i denna årsredovisning. Stort tack till alla våra medarbetare för ett fantastiskt arbete under året! Mats Johansson Ordförande i regionstyrelsen Mot en hälsa och vård i världsklass Vi agerar och verkar inom en rad olika områden tillsammans med väldigt många andra aktörer och året har varit händelserikt för Region Östergötland. Under året beslutades att en ny regional utvecklingsstrategi (RUS) ska tas fram tillsammans med länets kommuner och andra aktörer. Ett långsiktigt arbete påbörjas nu med förhoppningen om en färdig strategi Jag ser mycket fram emot detta arbete och resultatet av det, eftersom strategin kommer ge oss en enad och gemensam bild över hur vi vill att Östergötland ska utvecklas, och vilka områden vi behöver lägga extra kraft vid. Digitaliseringsmöjligheterna ökar hela tiden och nya initiativ dyker ständigt upp. Region Östergötland har som tradition att arbeta med ständiga förbättringar och att ligga i framkant, och det gäller även digitalisering. Under året har arbete pågått för att i början av 2018 starta en egen digital vårdcentral för att svara upp mot det behov vi ser finns. Förutom detta har flera andra digitala tjänster utvecklats, några exempel är vård på distans för kroniker samt möjligheten att köpa biljetter inom kollektivtrafiken med Swish. Region Östergötland koordinerar också arbetet med en regional digitaliseringsstrategi som påbörjats under året. Positivt är också att kollektivtrafiken i länet haft en fortsatt positivt utveckling med ökat antal påstigande. Förutom att det speglar att vi erbjuder en effektiv och välfungerande kollektivtrafik så är det även ett viktigt medel för att bidra till miljömässig hållbarhet. Vid nationell jämförelse står sig Region Östergötlands medicinska resultat fortsatt bra. För de olika specifika sjukdomstillstånden i Vården i siffror hade Region Östergötland i de senaste mätningarna bättre utfall än rikssnittet i 15 av 20 områden. Däremot finns det flera utmaningar. Den psykiska ohälsan är hög i länet, framförallt hos kvinnor. Och även om levnadsvanerelaterade områden förbättras finns det mycket kvar att göra. Här har vi möjlighet att bidra till positiv utveckling, både genom traditionellt folkhälsoarbete och genom tydligare förebyggande och hälsofrämjande förhållningssätt i hälso- och sjukvården. Året har kantats mycket av den svåra vårdplatssituationen och andelen patienter med vårdskador är för högt. Till detta har även tillgängligheten försämrats, även om vi nationellt sett ligger väldigt bra till. Detta är viktiga nyckelområden att arbeta vidare med framöver, för att skapa en hållbar patientsäker verksamhet med nöjda patienter och en effektiv vård samtidigt som en god arbetsmiljö upprätthålls. Under året har en ny målbild för hälso- och sjukvården arbetats fram. Målbilden är en hälsa och vård i världsklass och sätter fokus på tillgänglighet, kvalitet och delaktighet. Internt innebär det att vi behöver arbeta med effektiva och säkra flöden, hållbart medarbetarskap där vi har tillit och förtroende för varandra och tar det sidledsansvar som krävs. Vi behöver också gemensamt gå samman för att skapa en hållbar ekonomi. Vi går nu in i en period där antalet äldre och yngre ökar i förhållande till antalet i yrkesverksam ålder, vilket innebär att den sysselsatta befolkningen ska försörja allt fler. Detta kommer påverka oss som organisation, både när det gäller minskat skatteunderlag och ökad efterfrågan på hälso- och sjukvård. Det ska också sättas i relation till att våra ekonomiska resultat redan är ohållbara. En stor förändring under året för mig personligen har ju varit att jag gavs möjligheten att bli regiondirektör för Region Östergötland. Eftersom jag endast hann vara med under en del av året ser jag nu fram emot att få fortstätta arbeta tillsammans med er under nästa år. Nya utmaningar ska tacklas men framförallt går vi in i det nya året med siktet på att gemensamt bidra till en hälsa och vård i världsklass och en hållbar region att bo, leva och verka i. Med det vill jag tacka alla medarbetare för ett mycket gott arbete under! Krister Björkegren Regiondirektör Arbetet med att främja en positiv utveckling inom de gröna näringarna i Östergötland har haft hög prioritet i koalition för 6 7

7 Det politiska uppdraget DEN POLITISKA MANDATFÖRDELNINGEN Regionfullmäktige har 101 ledamöter som väljs vart fjärde år. Under mandatperioden har Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet bildat majoritet. Mandaten är fördelade enligt tabell: Majoritet Övriga partier PARTI Socialdemokraterna 37 Miljöpartiet 7 Liberalerna 6 Centerpartiet 6 Moderaterna 23 Sverigedemokraterna 10 Kristdemokraterna 6 Vänsterpartiet 6 MANDAT UPPDRAGET Region Östergötlands uppdrag regleras huvudsakligen av kommunallagen, hälso- och sjukvårdslagen, lagen om kollektivtrafik samt lagen om regionalt utvecklingsansvar. Denna lagstiftning är utgångspunkt för den vision och de strategiska mål som regionfullmäktige fastställde som uppdrag för år. Det mest omfattande uppdraget för Region Östergötland är att erbjuda befolkningen en bra hälso- och sjukvård, inkluderande tandvård. Region Östergötland leder också det regionala utvecklingsarbetet för en långsiktig och hållbar utveckling. Uppdraget består i att genomföra åtgärder inom områden som samhällsbyggnad, företagande, turism, kultur, folkbildning och folkhälsa. Region Östergötland ansvarar också för all allmän kollektivtrafik i länet och har rollen att som regional kollektivtrafikmyndighet ansvara för att utveckla en attraktiv och effektiv kollektivtrafik. Region Östergötlands organisation och styrning Nedan ges en kortfattad presentation av Region Östergötlands organisation och styrning. Fullständig beskrivning finns i Region Östergötlands reglemente. REGIONFULLMÄKTIGE Regionfullmäktige är Region Östergötlands högsta beslutande organ med 101 folkvalda ledamöter. Fullmäktige beslutar bland annat om regionskatten och avgör därmed hur mycket regionens verksamhet får kosta. Fullmäktige beslutar också om riktlinjer i viktiga principiella och strategiska frågor. Fullmäktige tillsätter de nämnder, beredningar, utskott och lokala organ som utöver regionstyrelsen behövs för att fullgöra regionens uppgifter. Beredningar och utskott är ett stöd för arbetet inom fullmäktige, regionstyrelse, hälso- och sjukvårdsnämnd, regionutvecklingsnämnd och trafik- och samhällsplaneringsnämnd. REGIONSTYRELSEN Regionstyrelsen är Region Östergötlands förvaltande organ och styrelse för regionens samlade verksamheter. Regionstyrelsen har samordningsansvar mellan nämnder och beredningar inför fullmäktige och ska övervaka att de av fullmäktige fastställda målen och planerna för verksamheten och ekonomi följs, samt se till att uppföljningen sker till fullmäktige från samtliga nämnder. Styrelsen ska skapa yttre och inre förutsättningar för regionens verksamhet, agera i relation till omvärlden och verka för att regionens utvecklingskraft stärks. Som styrelse för regionens produktionsenheter har regionstyrelsen fokus på verksamheten och ska säkerställa att produktionsenheterna uppfyller kraven på god produktivitet, effektivitet och kvalitet. Regionstyrelsens samordningsberedning, beredning för ägarfrågor, beredningen för primärvård och annan nära vård samt utskottet för personal och kompetensförsörjning är stöd för regionstyrelsen. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för att tillgodose befolkningens behov av hälso- och sjukvård, inklusive tandvård, samt stöd och service till vissa funktionshindrade. Nämnden ska med fokus på invånarnas behov verka för en god hälsa hos befolkningen och en god hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvårdsnämnden har en beställarroll och ska via överenskommelser med regionens produktionsenheter, samt via avtal med privata vårdgivare, fastställa vilken hälsooch sjukvård som ska utföras. Hälso- och sjukvårdsnämndens samordningsberedning, beredningen för behovsstyrning, beredningen för primärvård och annan nära vård, fem beredningar för brukardialog samt utskottet för uppföljning är stöd för hälso- och sjukvårdsnämnden. REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Regionutvecklingsnämnden ansvarar för regionala tillväxt- och utvecklingsfrågor inom områdena kompetensförsörjning, företagsutveckling och tillväxt, kultur och kreativitet samt folkhälsa. Beredningen för folkhälsa är stöd för regionutvecklingsnämnden. TRAFIK- OCH SAMHÄLLSPLANERINGSNÄMNDEN Trafik- och samhällsplaneringsnämnden ansvarar för regionala tillväxt- och utvecklingsfrågor inom samhällsbyggnad, kollektivtrafik, infrastruktur, landsbygdsutveckling och miljö. Nämnden är också regional kollektivtrafikmyndighet. PATIENTNÄMNDEN Patientnämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i hälso- och sjukvården och tandvården. Nämnden ska arbeta utifrån ett förebyggande förhållningssätt. SAMVERKANSNÄMNDEN FÖR SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Samverkansnämnden för Sydöstra sjukvårdsregionen är en gemensam nämnd med representation från Region Östergötland, Region Jönköpings län och Landstinget i Kalmar län. Nämnden beslutar om vilken regionsjukvård som ska samordnas inom Sydöstra sjukvårdsregionen samt dess inriktning och omfattning. REGIONDIREKTÖREN Regiondirektören ansvarar för den samlade organisationen och för att verksamheten drivs och utvecklas professionellt. Regiondirektören har det övergripande ansvaret för att verkställa att de politiskt fastställda målen uppnås inom den politiskt fastställda ekonomiska ramen. PRODUKTIONSENHETERNA Region Östergötlands verksamheter är organiserade i olika enheter. Fem av enheterna ansvarar för den länsövergripande specialiserade vården, som ges vid de tre sjukhusen i Östergötland: Universitetssjukhuset i Linköping, Vrinnevisjukhuset i Norrköping och Lasarettet i Motala. Fyra av enheterna ansvarar för närsjukvården i respektive länsdel som omfattar både öppenvård, specialistsjukvård, sjukhusvård och akut vård. De regiondrivna vårdcentralerna, förutom de i Finspång och Skärblacka, är samlade i Primärvårdscentrum. Folktandvården har ett 40-tal kliniker för allmäntandvård, specialisttandvård och sjukhustandvård i Östergötland. Ungefär tio procent av regionens medel till hälso- och sjukvård används för att även finansiera hälso- och sjukvård hos privata vårdgivare. Utöver de verksamheter som arbetar med vård finns Centrum för verksamhetsstöd och utveckling, som ger stöd åt och utvecklar regionens samlade verksamhet samt Katastrofmedicinskt centrum. Region Östergötland deltar också i ett antal samverkansorganisationer och är huvudman för Lunnevads folkhögskola och Naturbruksgymnasiet. STYRNINGSLOGIKEN Region Östergötlands verksamhet är komplex och omfattande. Vid planering och uppföljning måste flera perspektiv beaktas för att styrningen ska bli effektiv. I en demokratiskt styrd organisation är det också av central betydelse att politiska beslut ger ett tydligt avtryck i verksamheten och att var och en kan se sin roll i ett större sammanhang. Regionens politiska organ och även dess produktionsenheter använder en gemensam metod, balanserad POLITISK ORGANISATION verksamhetsstyrning, för att skapa en tydlig styrningslogik som sträcker sig från politik till praktik. Styrningsmodellen skapar en gemensam grund och struktur för planering och uppföljning genom att koppla samman den långsiktiga visionen och de övergripande strategierna för hela organisationen, med den mer konkreta och kortsiktigare verksamhetsstyrningen. I regionfullmäktiges strategiska plan med treårsbudget fastställs regionens vision, övergripande strategiska mål och framgångsfaktorer. Dessa finns inom fem perspektiv: Samhälle beskriver hur Östergötlands utvecklingsförutsättningar tas tillvara. Medborgare beskriver de viktigaste målsättningarna för Region Östergötlands verksamheter för att invånarnas behov ska tillgodoses på bästa sätt. Process beskriver de viktigaste målsättningarna för Region Östergötlands arbetsmetoder och arbetsprocesser för att målen i medborgarperspektivet ska kunna uppfyllas. Medarbetare beskriver hur medarbetarnas resurser tillvaratas och utvecklas inom ramen för en hälsofrämjande arbetsplats. Ekonomi beskriver hur Region Östergötland genom ständiga förbättringar och kostnadseffektiva lösningar ska hushålla med tillgängliga resurser för att skapa och behålla en stark ekonomi som ger handlingsfrihet. Perspektivet be handlar ekonomin för de verksamheter och uppdrag som ingår i Region Östergötland. Regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, regionutvecklingsnämnden och trafik- och samhällsplaneringsnämnden har tillsammans uppdraget att verkställa fullmäktiges beslut. Med utgångspunkt i fullmäktiges vision, strategiska mål och framgångsfaktorer beskriver regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, regionutvecklingsnämnden och trafik- och samhällsplaneringsnämnden, i sina respektive verksamhetsplaner, handlingsinriktade insatsområden, av politisk karaktär, som markerar vilka insatser som är angelägna att genomföra för att uppfylla de framgångsfaktorer som regionfullmäktige har redovisat. För att ytterligare öka verksamhetsplanernas styreffekt ska styrelse och nämnder också ange vilket uppföljningsbehov som man efterfrågar under året. I Region Östergötlands mål- och uppföljningsdokument kompletteras mål, framgångsfaktorer och insatsområden med målsatta nyckelindikatorer och resultatmått som ska bidra till en väl underbyggd värdering av måluppfyllelsen för respektive strategiskt mål. VERKSAMHETSORGANISATION 8 9

8 Region Östergötlands vision Sammanfattning Visionen för Region Östergötland beskriver det önskvärda tillstånd vi vill uppnå för regionen. Ledorden pekar på viktiga fokusområden för oss och andra aktörer att arbeta med. Region Östergötland drivkraft för hållbar utveckling och livskvalitet Attraktivitet Handlingskraft Goda livsvillkor Varje människa bär på tankar och förhoppningar om framtiden om dagen i morgon, om barnens uppväxt, om stimulerande arbete och om det goda livet tillsammans med familj och vänner. Där det finns gott om utrymme att växa som individ och skapa egen livskvalitet där väljer människor att bo, arbeta och leva. Där skapas det hållbara samhället med naturliga krafter. I Östergötland utvecklas staden, landsbygden och skärgården hand i hand och erbjuder en mångfald av livsmiljöer. Här känner invånarna trygghet och tillit till den breda välfärden. Kollektivtrafiken gör det enkelt att resa mellan arbete och fritid, både inom regionen och över länsgränserna. Tillgången till närproducerad och sund mat är god. För att förebygga ohälsa och hjälpa den som drabbas av sjukdom erbjuds hälso- och sjukvård 1 med stor bredd och hög kvalitet. LÄSANVISNINGAR I de följande avsnitten presenteras förvaltningsberättelsen för Region Östergötland. Presentationen följer regionens styrmodell och är en beskrivning av verksamhetens resultat utifrån perspektiven samhälle, medborgare, process, medarbetare och ekonomi. Strategiska mål är specifika strävansmål för regionen som tydliggör vad regionen behöver inrikta sig på för att uppnå visionen inom respektive perspektiv. Framgångsfaktorer är konkreta fokusområden för att de strategiska målen ska kunna uppnås. Ansvaret för framgångsfaktorerna framgår vid respektive rubrik. Nyckelindikatorer är målsatta mätvärden vars utfall ska bidra vid värdering av en framgångsfaktor. Resultatmått är kompletterande mått som även de ska bidra till värderingen av resultaten och utvecklingen av strategiska mål och framgångsfaktorer. Ett starkt och energirikt näringsliv är förutsättningen för hållbar tillväxt och långsiktig konkurrenskraft. Östergötland är känt för sitt gynnsamma innovationsklimat som ger både företagare och medarbetare goda möjligheter att bidra till regionens framgångar. Tillsammans med industrin, Linköpings universitet och universitetssjukhuset skapas kontinuerligt nya arbetstillfällen. Samverkan mellan näringslivet, det offentliga och det civila samhället gör varje aktör starkare. I regionen finns drivande forskningskluster som för utvecklingen framåt. Det tillför kraft till en dynamisk arbetsmarknad, med stora och små företag och värdefulla internationella kontakter. Ett tydligt ledarskap ger regionen trovärdighet och förhandlingsstyrka på såväl den nationella som den internationella arenan. Östergötlands utveckling har sin grund i social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet, för både dagens och morgondagens invånare. Vår region är klimatneutral, det hälsofrämjande arbetet är aktivt och invånarna upplever en hälsosam vardag. Möjligheterna till utbildning och meningsfullt arbete bidrar till ett gott liv. Vi lockar besökare till natur- och djurupplevelser och lokala turistmål. Kulturen berikar vår region och ger plats för nya konstuttryck. Region Östergötlands uppdrag regleras till stora delar av Kommunallagen, Hälso- och sjukvårdslagen, Patientlagen, Lagen om kollektivtrafik samt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Denna lagstiftning är utgångspunkt för regionens vision, mål och strategier. avgörande genomslag på bedömningen av måluppfyllelsen, utan även andra faktorer påverkar. Indikatorer med mål att skapa nulägesbild bedöms generellt som grå. Om historiskt underlag tas fram i samband med att nulägesbilden skapas färgbedöms dock indikatorn som gul eller röd baserat på huruvida utfallet har förbättrats eller försämrats, i enlighet med tabell nedan. I förvaltningsberättelsen förekommer olika nedslag där goda exempel, förklaringar av begrepp eller satsningar presenteras. Nedslagen redovisas separat i särskilda rutor. De har nödvändigtvis inte stark påverkan på måluppfyllelse, men presenteras för att skildra den mångfald av verksamheter som pågår inom Region Östergötland. Region Östergötland har som mål att utveckla den regionala handlingsförmågan. Det är på många sätt starkt kopplat till hela verksamheten och är en förutsättning för Region Östergötlands egen verksamhet och för Östergötland i stort. Region Östergötland har under utvecklat goda former för samverkan, både lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Marknadsföringsarbetet har tagit ett nytt steg under året och besöksnäringen i länet har haft en bra trend. Arbetet kring smart specialisering, innovation och konkurrenskraft för det Östgötska näringslivet har fortsatt varit framgångsrikt. Områden som validering och kompetenshöjande åtgärder har varit centrala för matchning av arbeten och arbetskraft i länet. Region Östergötland har under året främjat goda och jämlika livsvillkor samt miljömässig hållbarhet i länet genom samverkansinsatser, kunskapshöjande aktiviteter och stöd till olika satsningar. Trots det har invånarna i Östergötland ojämlik hälsa samt sämre hälsa än rikssnittet, och länet bedöms ännu inte uppnå målet att vara miljömässigt hållbart. Region Östergötland behöver därför intensifiera arbetet, genom att exempelvis stärka det regionala ledarskapet ytterligare, stärka egenmakten hos invånare och patienter samt minska organisationens klimat- och miljöpåverkan. Positivt är att resandet i kollektivtrafiken under länet fortsatt att öka. Region Östergötland har en tradition av att arbeta med ständiga förbättringar. Under har arbeten pågått för att förbättra vårdprocesserna, patientmöten och vårdkvaliteten. Region Östergötlands medicinska resultat fortsätter succesivt att förbättras. För specifika sjukdomstillstånd i Vården i siffror hade Region Östergötland bättre utfall än rikssnittet i 15 av 20 områden. Universitetssjukhuset i Linköping (US) och Lasarettet i Motala placerades sig på andra respektive femte plats i sina kategorier i Dagens Medicins årliga rangordning av Sveriges bästa sjukhus. Utveckling av digitalisering och e-hälsa, främjandet av primärvårdens roll i sjukvårdssystemet samt goda forsknings- och innovationsstrukturer är andra områden som utvecklats positivt, även om fortsatta möjligheter och behov finns. Region Östergötland står dock inför ett antal utmaningar. Vårdplatssituationen har under året varit mycket ansträngd och de disponibla vårdplatserna har minskat. En rotorsak till situationen är svårigheter att rekrytera och behålla medarbetare på akutvårdsavdelningarna. Vårdplatssituationen har på US inneburit många utlokaliserade patienter och även påverkat elektiv vård. Fortfarande är andelen patienter med vårdrelaterade infektioner och trycksår för hög, vilket till del kan bero på många utlokaliseringar och hög arbetsbelastning. För att säkerställa att invånarna får rätt vård i tid har köpt utomlänsvård ökat, men trots det försämrades tillgängligheten inom vissa områden under året. Jämfört med riket var tillgängligheten dock god. Fortsatt brist på sjuksköterskor innebär att arbetssätt som frigör sjukskötersketid för direkt patientomvårdnad behöver utvecklas så att rätt person gör rätt sak i rätt tid. Utökad vårdnära service och uppgiftsväxling mellan olika yrkeskategorier har varit centrala områden. Metoder behöver också utvecklas för att minska vårdpersonalens administrationstid. Programmet Hållbar verksamhet, digitaliseringens möjligheter, kompetensförsörjning, patientsäkerhetsarbete samt effektivisering av arbetsätt och processer har också varit fokusområden. Trots att digitaliseringen har utvecklats under året, genom till exempel ökad tillgång till e-hälsotjänster, swish-betalning i kollektivtrafiken samt digitalisering av kulturarv, krävs framåt en kraftsamling. Möjligheterna med digitalisering och artificiell intelligens behöver nyttjas mer, både för att effektivisera verksamheterna och för att möta de behov som invånarna efterfrågar. Det ekonomiska resultatet var totalt sett positivt. Region Östergötland har ett positivt eget kapital och god likviditet och har därmed goda förutsättningar att genomföra kommande investeringar. De sjukvårdande produktionsenheterna uppvisade dock ett negativt resultat som avvek negativt mot uppsatt budgetmål. Nettokostnads- samt lönekostnadsutvecklingen var bättre jämfört med 2016 men är fortfarande för hög i förhållande till satta mål. Ekonomin förväntas bli ansträngd de närmaste åren och de senaste årens höga kostnadsutveckling behöver dämpas om Region Östergötland ska kunna möta behoven. Samhällsperspektivet Medborgarperspektivet Processperspektivet Medarbetarperspektivet Ekonomiperspektivet Bedömningen av måluppfyllelsen presenteras med hjälp av färgmarkeringar enligt tabellen nedan. För strategiska mål och framgångsfaktorer görs samlade bedömningar. Det innebär att resultatet för enskilda nyckelindikatorer eller resultatmått inte nödvändigtvis får STRATEGISKA MÅL/ FRAMGÅNGSFAKTORER I bilagor till årsredovisningen redovisas insatsområden och arbete med CEMR-deklarationen som har beslutats för regionstyrelse och nämnder inför. Till årsredovisningen finns även en separat statistikbilaga, Regionfakta, samt ett klimatbokslut. Nyckelindikatorer/ Resultatmått GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Enligt kommunallagen ska kommuner, landsting och regioner ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. För Region Östergötland innebär det att de finansiella målen ska vara uppfyllda och att regionen ska uppnå goda verksamhetsresultat. Verksamhetsmålen är högt ställda och fullständig måluppfyllelse är därför ofta svår att uppnå, men i nationella jämförelser står sig Region Östergötlands resultat generellt sett väl, bland annat inom medicinsk kvalitet och tillgänglighet. Tillfredsställande måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Otillfredsställande måluppfyllelse Målet är uppnått Målet är inte uppnått, men resultatet har förbättrats Målet är inte uppnått och resultat har försämrats eller är oförändrat Region Östergötland redovisar ett positivt resultat och når det finansiella kravet på god ekonomisk hushållning med ett resultat som motsvarar kravet på minst en procent av verksamhetens nettokostnad. Det egna kapitalet är positivt för fjärde året i rad. En sammanvägning av måluppfyllelsen för regionens finansiella mål och verksamhetsmål resulterar i bedömningen att Region Östergötland har uppfyllt kravet på god ekonomisk hushållning under år. Måluppfyllelse har inte varit möjlig att värdera, eftersom underlag saknas 1 I begreppet Hälso- och sjukvård innefattas fortsättningsvis i allmänhet även tandvård. 2 Cirkeldiagrammen anger fördelning av bedömning av de strategiska målen som ingår i respektive perspektiv

9 Tillfredsställande måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Otillfredsställande måluppfyllelse Resultat STRATEGISKA MÅL OCH FRAMGÅNGSFAKTORER Utvecklad regional handlingsförmåga Väl fungerande samråd och samverkan med länets kommuner God samverkan och samordning med andra samhällsaktörer Strategisk omvärldsbevakning och påverkansarbete Utveckla och ta till vara Östergötlands attraktivitet Utveckling av faktorer som gör att Östergötland upplevs attraktivt av invånare, besökare och företag Ett aktivt varumärkesarbete för Östergötland En besöksnäring med god kvalitet och hållbarhet Goda och jämlika livsvillkor Region Östergötlands verksamheter bidrar till att skapa samhälleliga förutsättningar för en mer jämlik hälsa Främja demokrati och delaktighet Främja den sociala ekonomin Samordning av insatser som bidrar till att förutsättningarna för tillväxt, företagande, attraktivitet och boende på landsbygd och i skärgård förstärks Dynamiskt och robust näringsliv Samhällsperspektivet Främja företagsutveckling och utveckling av innovationer Ett samlat utbildningsutbud i Östergötland som matchar arbetslivets behov av kompetens Samhällsperspektivet beskriver hur Östergötlands utvecklingsförutsättningar tas tillvara. Östergötland ska vara miljömässigt hållbart Främja energieffektivisering och omställning till förnyelsebara energikällor i länet Näringslivsutveckling med miljönytta En kollektivtrafik som kan ersätta resor med bil Fysiskt planeringsarbete som skapar förutsättningar för ett hållbart nyttjande av naturens resurser 12 SAMHÄLLSPERSPEKTIVET SAMHÄLLSPERSPEKTIVET 13

10 Nedanstående mått är resultatmått knutna till strategiska mål inom samhällsperspektivet. Dessa mått påvisar utvecklingen inom prioriterade områden för Östergötlands regionala utveckling. RESULTATMÅTT Mål Goda och jämlika livsvillkor STRATEGISKT MÅL Utvecklad regional handlingsförmåga Andelen kvinnor och män som skattar sin hälsa - mycket bra/bra - dålig/mycket dålig Förlorade levnadsår per 1000 invånare (25-74 år) med utbildning på: - förgymnasial nivå - gymnasial nivå - eftergymnasial nivå - samtliga utbildningsnivåer Inkomstspridning (andelen personer som har en disponibel inkomst som understiger 60% av medianinkomsten) Öka Minska Genomsnittsnivån samt skillnader mellan grupperna ska minska Arbetslöshet - Öppet - Åtgärder Totala arbetslösheten ska minska Andelen av befolkningen som står långt från arbetsmarknaden (18-64 år) Segregationsindex i Östergötland för födda i EU-land respektive utanför EU-land(baserat på SAMS-områden) Dynamiskt och robust näringsliv Förändring i antalet företag (antal arbetsställen i privat sektor med personer sysselsatta i dem): - Nya arbetsställen - Nedlagda arbetsställen - Total antal arbetsställen Kvinnor/män 69 %/74 % 8 %/5 % (avser ) Kvinnor/män 117/135 67/72 29/46 60/76 (avser 2014) Minska 14 % (avser 2013) Totalt 4,1 % Totalt 4,9 % (oktober 2015) Minska 12 % (avser 2013) Minska 35,9 (avser 2014) Öka Minska Öka (avser 2013) Antal nystartade företag i Östergötland Öka (avser 2014) Utbildningsnivå: - saknar gymnasial utbildning, - har eftergymnasial utbildning (30-39 år) Minska Öka Förgymnasial: Kvinnor: 10 % Män:12 % Eftergymnasial: Kvinnor: 53 % Män: 41 % (avser 2014) Kvinnor/män 70 %/72 % 7 %/5 % (avser ) Kvinnor/män 110/162 66/75 36/41 63/77 (avser 2015) 14 % (avser 2014) Totalt 3,9 % Totalt 4,7 % (oktober 2016) 12 % (avser 2014) 35,4 (avser 2015) (avser 2014) (avser 2015) Förgymnasial: Kvinnor: 10 % Män: 12 % Eftergymnasial: Kvinnor: 53 % Män: 41 % (avser 2015) Kvinnor/män 70 %/74 % 6 %/4 % (avser ) Kvinnor/män 151/149 68/83 40/47 68/82 (avser 2016) 15 % varav 52 % kvinnor och 48 % män (avser 2015) Kvinnor/män 3,7 %/4,1 % Kvinnor/män 4,6 %/4,9 % (oktober ) 12 % (avser 2015) 34,5 (avser 2016) (avser 2015) (avser 2016) Förgymnasial: Kvinnor: 10 % Män: 13 % Eftergymnasial: Kvinnor: 54 % Män: 41 % (2016) Fullföljd utbildning med examen inom 3 år: - andel av nybörjarelever Öka 65 % 65 % 66 % Andelen kvinnor/män som går vidare till högre studier inom 3 år efter avslutade gymnasiestudier Matchningsgrad i länet (Andel personer i arbetsför ålder med yrke som matchar utbildningen) Östergötland ska vara miljömässigt hållbart Öka Ny indikator Ny indikator Öka Totalt 74 % Kvinnor/män 76 %/73 % (avser 2013) Kvinnor/män 48 %/36 % (avser 2015/16) i.u. Totalt 73 % Kvinnor/män 74 %/71 % (avser 2015) Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Region Östergötland har arbetat aktivt för att stärka Östergötlands samlade handlingsförmåga under året. En nära dialog och god samverkan mellan Region Östergötland, länets kommuner och länsstyrelsen är avgörande för att stärka den gemensamma handlingsförmågan. Region Östergötland och länets kommuner har en strukturerad samverkan genom sex olika samråd. Under året har arbetsformerna för samråden utvecklats. Näringslivsfrågor och utbildningsfrågor hanteras nu i två separata samråd för att öka tydligheten. Förhoppningen är att samråden stärks som naturliga, gemensamma arenor för diskussioner. Region Östergötland har under året också samverkat med ett stort antal andra regioner och myndigheter regionalt, nationellt och internationellt. Dessutom har samverkan med länsstyrelsen, säkerställts inom relevanta områden, genom kontinuerliga kontakter på både ledningsnivå och operativ nivå. Tillsammans med länsstyrelsen har Region Östergötland drivit arbetet med att ta fram en regional livsmedelsstrategi för Östergötland. Ett exempel på hur offentlig sektor kan samverka med idéburna organisationer är så kallade idéburna offentliga partnerskap. Under året har Region Östergötland och Linköpings stadsmission etablerat ett sådant partnerskap. Syftet är att lotsa utsatta EU-migranter till hälso- och sjukvård i ett tidigt skede och därigenom stärka deras hälsa. Region Östergötland, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har också enats om att utveckla samarbetet inom rehabiliteringsprocessen. Östergötland är ett av de län som har lägst sjukpenningtal i landet och syftet med samarbetet är att underlätta för invånarna att komma tillbaka från sjukskrivning. Samverkan inom den Sydöstra sjukvårdsregionen är stor. Under året har Region Östergötland samordnat insatser inom kunskapsstyrningsområdet tillsammans med Landstinget i Kalmar län och Region Jönköpings län. Konferenser har genomförts inom områdena demens, depression, ångest, vård vid stroke och schizofreni. Sambanden mellan akademin och det regionala uppdraget har blivit allt tydligare. Region Östergötland skrev under året ett nytt samverkansavtal med Linköpings Universitet. Avtalet syftar till att fördjupa den framgångsrika samverkan som länge har funnits mellan universitetet och Region Östergötland. Förutom samverkan kring hälso- och sjukvård, omfattas nu även det regionala utvecklingsuppdraget. Region Östergötland har tillsammans med övriga län i Östra Mellansverige deltagit i Stockholms läns landstings framtagande av en ny regional utvecklingsstrategi för Stockholm, RUFS. Den systemanalys Mälardalsrådet har tagit fram, kallad En bättre sits, har gjort att de storregionala perspektiven fått en allt större betydelse. Region Östergötland har ett aktivt internationellt samarbete med många organisationer, både i länet och utanför. Under året har Region Östergötland varit ett stöd för flera regionala intresseorganisationer i deras internationella kontakter inom EU. Region Östergötland har under året drivit ett påverkansarbete kring EU:s framtida sammanhållningspolitik. Region Östergötland träffade, tillsammans med övriga län i Östra Mellansverige, företrädare för EU-kommissionen för att överlämna synpunkter och diskutera EU:s framtida sammanhållningspolitik. För att utveckla den regionala handlingsförmågan krävs också en strategisk omvärldsbevakning. Region Östergötlands internationella nätverk har lett till goda möjligheter till samverkan, erfarenhetsutbyte och lärande över gränserna. Internationell samverkan har exempelvis skett inom ramen för EU-programmen Central Baltic, Östersjöprogrammet och Interreg Europe. Regionens medlemskap i Brysselbaserade nätverk har gett goda möjligheter till nya kontakter även inom områden som e-hälsa och primärvård. Region Östergötland deltar också i det europeiska innovationspartnerskapet för aktivt och hälsosamt åldrande som har haft ett kunskapsutbyte med andra europeiska regioner under året. Sammanfattningsvis anses det strategiska målet Utvecklad regional handlingsförmåga vara uppfyllt. Region Östergötland har aktivt arbetat för att utveckla samsyn, samordning och samverkan med kommuner, Linköpings universitet, länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Med en samlad offentlig sektor kan skattemedel användas resurseffektivt och ansvarsfullt, för att skapa bästa möjliga utvecklingskraft i Östergötland. Där kan Region Östergötland vara med och ta ett viktigt ansvar. Körsträcka i bil per invånare (mil) Enligt trend (avser 2014) 652 (avser 2015) 661 (avser 2016) Utsläpp av klimatpåverkande ämnen från kollektivtrafiken i förhållande till antalet resande i kollektivtrafik. 24 g/personkilometer 20,5 g/pkm 10 g/pkm 11 g/pkm 14 SAMHÄLLSPERSPEKTIVET SAMHÄLLSPERSPEKTIVET 15

11 FRAMGÅNGSFAKTOR Väl fungerande samråd och samverkan med länets kommuner Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Region Östergötland har en strukturerad samverkan med länets kommuner genom sex olika samråd. I samråden träffas företrädare för respektive organisation för att arbeta med gemensamma frågor. Tillsammans täcker samråden de huvudsakliga områden där behov av samsyn och samverkan på olika nivåer finns. Samråd är etablerade inom följande områden (med antal sammanträden inom parentes): Vård och omsorg (7) Kultur (4) Samhällsplanering (5) Näringslivsutveckling (3) Utbildning och kompetensförsörjning (3) Övergripande strategiska frågor (2) Under året har arbetsformerna för samråden utvecklats. En sådan förändring är att näringslivsfrågorna och utbildningsfrågorna har delats upp i två separata samråd för att öka tydligheten. RS HSN TSN RUN Alla samråd har utsett ett arbetsutskott under året för att säkerställa att alla relevanta frågor lyfts på kommande möten. För att öka tydligheten i samråden och för att skapa bättre möjligheter till överhörning mellan samråden har varje samråd under året tagit fram en gemensam arbetsplan som anger vilka prioriterade frågor samrådet ska arbeta med. En väl fungerande samverkan med länets kommuner består av flera komponenter vilket gör en samlad bedömning komplicerad. Samrådsgrupperna är dock etablerade och arbetsformerna har utvecklats under året för att underlätta samverkan. Ett antal gemensamma frågor och problem har bearbetats i samråden under året, vilket kan vara ett mått på hur väl samråden fungerar. Den kanske viktigaste förutsättningen för samverkan handlar dock inte om strukturer utan om tillit och förtroende. Det är en process som tar tid och bygger på att människor lär känna varandra och delar samma bilder och problembeskrivningar. Bedömningen är att de strukturella förutsättningarna för en förtroendefull samverkan är på plats och att arbetet med att skapa ett förtroendefullt klimat i samråden pågår. Förhoppningen är att samråden kommer att bli starka, naturliga arenor för samtal och samhandling mellan Region Östergötland och länets kommuner. I den Sydöstra sjukvårdsregionen, där Region Östergötland samverkar med Landstinget i Kalmar län och Region Jönköping, samordnas insatser när det gäller kunskapsstyrning. Flera sjukvårdsregionala konferenser har genomförts under året inom demens, depression, ångest, strokevård och schizofreni. Sydöstra sjukvårdsregionen är också representerad i en nationell samverkansplattform för kunskapsstyrning. Inom områden som infrastruktur, transport, kultur, civilsamhälle, natur och friluftsliv, näringsliv, kompetensförsörjning och folkhälsa samverkar Region Östergötland med ett stort antal aktörer. Samverkan sker på både storregional, nationell och internationell nivå. Representanter för företag och andra näringslivsaktörer har också varit viktiga aktörer när det gäller de styrkeområden som identifierats i Smart specialiseringsstrategi. Region Östergötlands internationella nätverk har gett goda möjligheter till samverkan, erfarenhetsutbyte och lärande över gränserna. Internationell samverkan har skett inom ramen för exempelvis EU-programmen Central Baltic, Östersjöprogrammet och Interreg Europe. Medlemskap i Brysselbaserade nätverk har gett goda möjligheter till nya kontakter, FRAMGÅNGSFAKTOR Strategisk omvärldsbevakning och påverkansarbete bland annat inom området e-hälsa och primärvård. Region Östergötland deltar också i det europeiska innovationspartnerskapet för aktivt och hälsosamt åldrande som har lett till kunskapsutbyte med andra europeiska regioner under året. Mer om det internationella arbetet beskrivs under framgångsfaktorn Strategisk omvärldsbevakning och påverkansarbete. RS RUN NYCKELINDIKATOR Mål Antal genomförda strategiska samråd och sakområdessamråd FRAMGÅNGSFAKTOR God samverkan och samordning med andra samhällsaktörer Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Det regionala ledarskapet förutsätter samverkan med andra samhällsaktörer som kan påverka Östergötlands utvecklingsförutsättningar. Region Östergötland har under året haft god samverkan med ett stort antal aktörer inom olika sakområden, sektorer och nivåer. Region Östergötlands nära samverkan med Linköpings universitet utvecklas kontinuerligt. Under året har ett nytt övergripande samverkansavtal undertecknats, samverkansavtalet tydliggör organisationernas nära relation och uttalade ambition att driva samverkan vidare inom både hälso- och sjukvård och regional utveckling. Under året har också samverkan med länsstyrelsen säkerställts inom relevanta områden, genom kontinuerliga kontakter på såväl ledningsnivå som operativ nivå. Region Östergötland har under året etablerat ett så kallat idéburet offentligt partnerskap med Linköpings stadsmission. Syftet är att stödja och lotsa utsatta EU-migranter till hälso- och sjukvård i ett tidigt skede och därigenom stärka 4 per nämnd Ny indikator 2016 *Endast två strategiska samråd var planerade för året vilket innebär att målet att genomföra minst fyra inte är tillämpbart 26 (RS: 8 HSN: 6 RUN: 8 TSN: 4) 24 (RS: 2* HSN: 7 RUN: 10 TSN: 5) RS HSN TSN RUN deras hälsostatus. På sidan 27 beskrivs även en process för en överenskommelse med civilsamhället, ideella organisationer och föreningar är viktiga samarbetspartners för Region Östergötland. Region Östergötland och kommunerna i länet samverkar genom det Folkhälsopolitiska nätverket. Under året har en deklaration för folkhälsa tagits fram, som samtliga parter har skrivit under. År fokuserade nätverket främst på frågor rörande motverkande av segregation inom alla olika samhällsområden. Region Östergötland, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har enats om att utveckla samarbetet inom rehabiliteringsprocessen. Under året har Försäkringskassans generaldirektör besökt Östergötland och uppmärksammade då regionens långsiktiga arbete inom det försäkringsmedicinska området. Östergötland är ett av de län som har lägst sjukpenningtal i landet. Samma aktörer samverkar också kring personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, genom tre samordningsförbund. Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse måluppfyllelsen är tillfredsställande. Den europeiska arenan är viktig för Region Östergötlands omvärldsbevakning och påverkansarbete. Under året har ett aktivt arbete pågått och bedömningen är att Region Östergötland har utvecklat en arbetsmodell under året som beskriver hur organisationen ska bedriva påverkansarbete på ett mer systematiskt sätt. Modellen omfattar de olika faserna av en påverkansprocess, bland annat omvärldsbevakning, politikens och tjänstemannaorganisationens roller, utbildningsinsatser, intern organisering, insatser och samverkan i Bryssel och på hemmaplan. Region Östergötland har drivit påverkansarbete i två sakfrågor under året, EU:s förnybarhetsdirektiv och EU:s sammanhållningspolitik. Förnybarhetsdirektivet handlar om förnyelsebara energikällor och påverkansarbetet har skett i bred samverkan med bransch, kommuner och akademi. Region Östergötland har tagit fram positionspapper, debattartiklar, samt detaljerade ändringsförslag till den nya lagstiftningen. Detta har sedan överlämnats till Europaparlamentet. Under den europeiska veckan för regioner och städer (EWRC) arrangerade Region Östergötland, tillsammans med Biogas Öst, ett seminarium om biogas som en stark resurs för en mer hållbar region och stad. Påverkansarbetet har fått stor uppmärksamhet på nationell och regional nivå. Region Östergötland har också drivit ett påverkansarbete om EU:s framtida sammanhållningspolitik. Regionen har bland annat tagit fram positionspapper och deltagit på sammanhållningsforum i Bryssel. Under året arrangerades ett möte med företrädare för EU-kommissionen för att överlämna och diskutera Östra Mellansveriges synpunkter på EU:s framtida sammanhållningspolitik. Under året har Region Östergötland också besvarat EUkommissionens samråd om hur implementering av strategier för smart specialisering kan förbättras. Region Östergötland har även samarbetat med de internationella nätverk där regionen är medlem, bland annat REVES 3 och AER. Nätverken har riktat in sin omvärldsbevakning och sitt påverkansarbete på Sveriges ståndpunkt och förhandlingar på EU-nivå när det gäller EU:s kommande långtidsbudget samt specifika sakområden och strategiska frågor av stor betydelse för regionens utveckling. Region Östergötland har växlat upp sitt engagemang i flera nätverk under året. Det har resulterat i en styrelsepost och mer aktivt deltagande i ERRIN 4, en mer framträdande roll inom EUREGHA 5 samt ett formaliserat medlemskap i ERIAFF 6 i samverkan med Vreta Kluster. Region Östergötland har även varit aktiv i nätverket AER 7 som under året haft fokus på urban mobilitet och intelligenta transportsystem. 3 Réseau Européen des Villes & Régions de l Économie Sociale/EuropeanNetwork of Cities & Regions for the Social Economy 4 European Regions Research and Innovation Network 5 European Regional and Local Health Authorities 6 European Regions for Innovation in Agriculture Food and Forestry 7 Assembly of European Regions 16 SAMHÄLLSPERSPEKTIVET SAMHÄLLSPERSPEKTIVET 17

12 STRATEGISKT MÅL Utveckla och ta till vara Östergötlands attraktivitet Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse En regions attraktivitet är av högsta vikt för att skapa tillväxtmöjligheter. Ur ett regionalt perspektiv handlar det dock inte om att hitta en enskild faktor som skapar attraktivitet, utan om att långsiktigt utveckla regionens förutsättningar att bygga ett hållbart samhälle. I det hållbara samhället behövs nya livsmiljöer, ett konkurrenskraftigt näringsliv, ett rikt kulturliv och en stark besöksnäring. Region Östergötlands mål och ambition är att aktivt bidra till ett samhälle som präglas av social inkludering, hög tillväxt, växande arbetskraft och ett långsiktigt hållbart nyttjande av naturens resurser. Det görs i en stor del av Region Östergötlands samlade verksamhet. Under året har Region Östergötland tagit fram en handlingsplan för näringslivsutveckling för att stärka förutsättningarna för en hållbar tillväxt. Utgångspunkten för handlingsplanen är EU:s 2020-strategi kopplad till länets fem smarta specialiseringsområden samt regeringens strategi för hållbar tillväxt. De gröna näringarna är viktiga för Östergötland och under året har satsningen på Vreta Kluster som en nationell nod utvecklats vidare (läs mer på sidan 32). Region Östergötland ansvarar för att driva den regionala marknadsföringen av Östergötland och stärka Östergötlands position som ett attraktivt län att bo, verka och leva i. Under har marknadsföringsarbetet startat på allvar. Ett strategiskt arbete har inletts med en nulägesanalys, samtidigt som flera aktiviteter har genomförts för att skapa uppmärksamhet och nå ut till olika målgrupper. En sådan satsning var East Sweden Arena under Almedalsveckan. Där ordnade Region Östergötland, tillsammans med Östsvenska handelskammaren, Linköpings universitet, Linköpings kommun och Norrköpings kommun, en mötesplats med seminarier och debatter under två dagar. Östergötland har också marknadsförts på fastighets- och samhällsbyggnadsmässan Business Arena i Stockholm. Under hösten genomfördes East Sweden Business Meeting för att skapa en regional mötesplats med fokus på tillväxtfrågor i Östergötland. Region Östergötland arbetar också för att marknadsföra Östergötland som en attraktiv mötes- och kongressdestination. I april var Östergötland värd för den sjunde upplagan av Sveriges Innovationsriksdag. På Innovationsriksdagen samlas innovationsmiljöer, lärosäten, forskningsinstitut, ledande politiker och näringslivsföreträdare för att diskutera innovationsutveckling. En besöksnäring med god kvalitet är viktigt för Östergötlands attraktivitet. Besökare som får positiva upplevelser bidrar till att sprida en positiv bild av länet. För att stärka Östergötlands attraktivitet deltar Region Östergötland i flera projekt som stöttar besöksnäringen. Det handlar bland annat om kvalitets- och hållbarhetssystem, produktutveckling, digital tillgänglighet till Östergötlands kulturarv och en utveckling av pilgrimsvandring och cykelturism. har varit ett bra besöksår för Östergötland. Utländska besökare stod för cirka 20 procent av det totala antalet gästnätter. Tyskland är den största utlandsmarknaden för Östergötland följt av Finland, Storbritannien och Norge. Profilering och marknadsföring av Östergötland som resmål har gjorts i tryckt form genom Magasin Visit Östergötland, Östgötakartan och trycksaken #utflykta. Den internationella marknadsföringen i samarbete med Visit Sweden har riktats till den tyska och holländska marknaden. Sammantaget har Region Östergötland under arbetat aktivt med att utveckla och ta till vara Östergötlands attraktivitet. Det finns gott om framtida utvecklingsmöjligheter. Attraktivitet utvecklas över tid och det krävs därför uthållighet i arbetet. Den samlade bilden är att årets insatser har bidragit till att stärka Östergötlands attraktivitet. FRAMGÅNGSFAKTOR Utveckling av faktorer som gör att Östergötland upplevs attraktivt av invånare, besökare och företag Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Region Östergötlands samlade verksamhet syftar direkt eller indirekt till att utveckla invånarnas möjligheter till ett gott liv. Det gör också att Östergötland upplevs som en attraktiv plats att bo och verka på. Genom en god hälso- och sjukvård, en väl fungerande kollektivtrafik och ett kraftfullt regionalt utvecklingsarbete bidrar Region Östergötland till Östergötlands attraktivitet. Dessa verksamheter, samt deras resultat under, beskrivs under respektive framgångsfaktor i denna årsredovisning. Sammantaget är bedömningen att framgångsfaktorns måluppfyllelse är tillfredsställande. Under året har Region Östergötland bland annat beslutat om, eller på andra sätt verkat för, följande insatser som direkt eller indirekt bidrar till Östergötlands attraktivitet: RUN Utveckling av miljöteknikföretag och gröna näringar i Östergötland Handlingsplan för hållbar tillväxt och innovationer Produktutveckling inom besöksnäringen Marknadsföring av Östergötland som en attraktiv mötesoch kongressdestination Tillgängliggörande av Östergötlands kulturarv genom digitalisering Inventering av tysta platser längs Östgötaleden Avsiktsförklaring med länets kommuner rörande folkhälsan i Östergötland Överenskommelseprocess mellan Region Östergötland och den idéburna sektorn/sociala ekonomin/civilsamhället i dess organiserade form NYCKELINDIKATOR Mål Inrikes flyttnetto FRAMGÅNGSFAKTOR Ett aktivt varumärkesarbete för Östergötland Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Region Östergötland ansvarar för att driva den regionala marknadsföringen av Östergötland och stärka Östergötlands position som ett attraktivt län att bo, verka och leva i. Under har ansträngningar gjorts för att starta det marknadsföringsarbetet. Sammantaget är bedömningen att framgångsfaktorns måluppfyllelse är tillfredsställande. Under året har Region Östergötland rekryterat en marknadsföringsansvarig för Östergötland och varumärket East Sweden, som ett led i att stärka marknadsföringsarbetet. Utveckling av arbetsformerna har startats. Som ett underlag för det kommande strategiska varumärkesarbetet har en nulägesanalys påbörjats av den platsmarknadsföring som görs av olika aktörer inom länet. Analysen görs i samarbete med Tillväxt Motala som har bred erfarenhet av varumärkesarbete på kommunal nivå. Under året gjordes en gemensam satsning i Almedalen under varumärket East Sweden för att profilera Östergötland som en Öka 329 (avser 2014) -165 (avser 2015) 555 (avser 2016) aktiv och attraktiv region. Region Östergötland arrangerade tillsammans med Östsvenska handelskammaren, Linköpings universitet, Linköpings kommun och Norrköpings kommun en mötesplats i Almedalen med seminarier och debatter under två dagar. East Sweden-arenan användes också under en dag av Aerospace Cluster Sweden (ACS). ACS samlar aktörer som arbetar för att utveckla flyg- och rymdindustrin i Sverige och bidrar på det sättet till att stärka bilden av Östergötland. Utvärderingen av Almedalssatsningen visade goda resultat med ett stort antal besökare och bra mediegenomslag för flera av seminariepunkterna som profilerade regionen. Region Östergötland deltog tillsammans med Linköpings och Norrköpings kommun med en monter på evenemanget Business Arena i Stockholm under varumärket East Sweden. Business Arena är en stor mötesplats för aktörer i fastighetsoch samhällsbyggnadssektorn. I november genomfördes East Sweden Business Meeting med stöd av Region Östergötland. Syftet var att skapa en regional mötesplats med fokus på tillväxtfrågor i Östergötland för privata och offentliga aktörer. NYCKELINDIKATOR Mål Kännedom och attityd till Östergötland hos - Östgötar - Alumner från Linköpings universitet - Boende i närliggande län 2016 års nivå eller högre Ny indikator - 3,8-3,4-2,4 (På skala 1-5) RS RUN Utfall saknas 18 SAMHÄLLSPERSPEKTIVET SAMHÄLLSPERSPEKTIVET 19

13 FRAMGÅNGSFAKTOR En besöksnäring med god kvalitet och hållbarhet RUN gemensamt vill utveckla nya produkter. Projektet fokuserar på fyra områden: skärgården, Vadstena, Göta kanal och Kinda Kanal. Det är dock ännu för tidigt att dra några slutsatser om de bestående effekterna av arbetet. Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Region Östergötland ska på regional nivå verka för besöksnäringens utveckling i Östergötland. En rad aktiviteter och satsningar har gjorts under året för att bidra till att Östergötland blir en hållbar destination som besökarna upplever som en spännande och säker reseanledning. Bedömningen är att framgångsfaktorns måluppfyllelse är tillfredsställande. En besöksnäring med god kvalitet är viktigt för den regionala utvecklingen, eftersom besökare som får positiva upplevelser bidrar till att sprida bilden av ett attraktivt Östergötland. Det stärker möjligheterna till utveckling av andra områden. SAMORDNING OCH KUNSKAPSUNDERLAG Region Östergötland driver olika former av samarbetsforum med representanter från olika näringsgrenar och olika delar av Östergötland. Under året har insatser gjorts för att stärka kunskapen inom besöksnäringen. Det har skett genom seminarier och genom att rapporter har tagits fram inom specifika områden som cykel, vandring, skärgård, kulturoch industrihistoria, digitalisering och hållbarhet. Att få fram ett säkert statistiskt underlag, som är jämförbart mellan regioner och hållbart över tid, är en utmaning för hela Sveriges besöksnäring. Både Sveriges Kommuner och Landsting och Tillväxtverket jobbar med frågan och Region Östergötland deltar aktivt i flera nätverk för att driva på frågan. Den tillgängliga statistiken för gästnätter bygger på egenrapportering från boendeanläggningar och det är därför svårt att bedöma tillförlitligheten. Signalerna från branschen är att varit ett bra besöksår vilket talar för att de redovisade gästnätterna sannolikt är i underkant. HÅLLBAR PRODUKTUTVECKLING Sverige och Östergötland har en stark naturprofil hos utländska resenärer, men det finns behov av ett större utbud av upplevelser för kultur- och naturintresserade besökare från andra länder. Regeringen gör därför under en extra satsning på naturoch kulturturism genom att stötta produktutvecklingsprojekt. Inom ramen för den nationella satsningen driver Region Östergötland ett arbete för att utveckla och säkerställa en hållbar process för produktutveckling inom besöksnäringen. Som ett resultat har flera nätverk etablerats i länet med företag som MARKNADSFÖRING Under året har en satsning gjorts för att stärka invånarna i Östergötland i rollen som ambassadörer för de attraktioner och aktiviteter som erbjuds besökare i regionen. Detta har främst gjorts genom kampanjer på Facebook, temaveckor på Instagram samt riktade inlägg på Twitter. Profilering och marknadsföring i tryckt form har skett genom Magasin Visit Östergötland, Östgötakartan och #utflykta. Den senare har skickats till både arbetsplatser och privatpersoner för att öka kännedomen om attraktioner och evenemang. Den internationella marknadsföringen som görs i samarbete med Visit Sweden har riktats till den tyska och holländska marknaden. Precis som i många andra delar av samhället, är digitalisering både en utmaning och en möjlighet för besöksnäringens aktörer. Det är svårt för mindre aktörer att hänga med i teknikutvecklingen och forma sin digitala närvaro samtidigt som de driver sitt företag. Samtidigt innebär digitaliseringen en stor möjlighet att nå nya kunder, eftersom kostnaden för digital marknadsföring är en bråkdel av den tryckta. För att bättre kunna stötta aktörerna i det digitala arbetet, har Region Östergötland gjort en kartläggning och en behovsinventering av området under året. Den ska ligga till grund för insatserna under DIGITALISERING AV KULTURARVET Kulturarvet är ett prioriterat område i Kulturplan för Östergötland Under har flera insatser gjorts för att främja den digitala tillgängligheten inom området. Östergötlands museum har fått ekonomiskt bidrag för att utveckla så kallade digitala vandringar för mobiltelefoner. Kulturarv Östergötland har fått ekonomisk förstärkning för att utveckla webbplatsen Det har inneburit nya möjligheter för olika aktörer att lägga upp foton, filmer, ljud, artiklar och nyheter. På så vis kan en bredd av länets kulturhistoria visas upp och göras tillgänglig för alla. Under har Region Östergötland arbetat för att stärka digitaliserat tillgängligt kulturarv. Målet är att kulturarvsaktörer och aktörer i det regionala innovationssystemet ska få ökad kunskap om möjligheter avseende bland annat teknik och möjligheter till tvärvetenskaliga samarbeten. Arbetet tas vidare 2018 genom att inleda utformning av en utvecklings- och innovationsplattform för digitaliserat kulturarv. Mer beskrivs i bilagan för insatsområden. NEDSLAG SATSNINGAR FÖR ATT STÄRKA BESÖKS- NÄRINGEN OCH ÖKA RESEANLEDNINGARNA TILL ÖSTERGÖTLAND: För att stärka Östergötlands attraktivitet har Region Östergötland deltagit i flera projekt och satsningar, bland annat: Projektet Green Pilgrimage där Region Östergötland, Linköpings Stift och Pilgrimscentrum i Vadstena tillsammans med sex andra länder vidareutvecklar hållbar pilgrimsvandring i Europa. Sträckan som ska utvecklas löper mellan Alvastra och Vadstena och är parallell med Östgötaleden. Måltidsturism där Visit Sweden samarbetar med svenska regioner för att locka matintresserade turister till Sverige. Region Östergötland arbetar med mataktörer, producenter, kommuner, Vreta Kluster och Östgötamat. Swedish Welcome ett kvalitets- och hållbarhetssystem som bidrar till bättre gästupplevelser och högre lönsamhet hos turismaktörerna i Östergötland. NYCKELINDIKATOR Mål Antal gästnätter i Östergötland Öka (avser 2014) SAMHÄLLSPERSPEKTIVET SAMHÄLLSPERSPEKTIVET 21

14 STRATEGISKT MÅL FRAMGÅNGSFAKTOR Goda och jämlika livsvillkor Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse En god och jämlik hälsa är en av de viktigaste faktorerna för hållbar tillväxt, utveckling och välfärd. Region Östergötland ska bidra till att skapa jämlika förutsättningar för en god hälsa för alla invånare i Östergötland och arbeta aktivt för att utjämna skillnader i hälsa mellan befolkningsgrupper, länsdelar och stadsdelar. Skillnaderna mellan olika socioekonomiska grupper i Östergötland är förhållandevis konstanta. Ansvaret för att motverka skillnader, och stärka livsvillkoren i Östergötland, ligger på flera aktörer som behöver fortsätta arbeta tillsammans. För att stärka folkhälsoarbetet samverkar Region Östergötland och länets kommuner i det folkhälsopolitiska nätverket. Nätverket har tagit fram en gemensam deklaration för folkhälsa under året. En viktig del av Region Östergötlands strategiska folkhälsoarbete handlar om att öka kunskapen om invånarnas hälsa. Under året har hälsorapporten Status Östergötland utvecklats med mer data, vilket ger bättre möjligheter att analysera hälsan i länet. Ett annat exempel är enkäten Om mig som syftar till att ge en bild av hur ungdomar ser på sin hälsa och livsstil. Enkäten går ut till ungdomar i grund- och gymnasieskolan och genomförs av Region Östergötland tillsammans med länsstyrelsen och länets kommuner. Kartläggningen Östgötens psykiska hälsa redovisades under året och visar att den psykiska ohälsan i befolkningen ökar i alla åldersgrupper. Särskilt gäller det gruppen år där den nästan har fördubblats. Det finns flera viktiga instrument för att skapa en effektivare samordning mellan välfärdens olika aktörer, som exempelvis Region Östergötlands samråd med kommunerna, olika överenskommelser med statliga myndigheter och gemensamma regionala strategier. Ett prioriterat område är att öka den fysiska aktiviteten i befolkningen och därför har strategin Sätt Östergötland i rörelse.nu tagits fram och lanserats under. Den syftar till ett mer aktivt Östergötland och är ett viktigt redskap för att få fler att samverka för ett aktivare Östergötland. Glädjande nog har media visat stort intresse för initiativet och bidragit till att sprida information om arbetet. Genom vårdverksamheterna bidrar Region Östergötland också till goda livsvillkor genom hälsofrämjande och förebyggande insatser vilket beskrivs mer i medborgarperspektivet (se sidan 51). Region Östergötland har genom olika insatser verkat för att stärka demokrati och delaktighet i olika former under året. Arbetet har till exempel varit inriktat på revidering av Regional digital agenda för Östergötland, att öka digital delaktighet i grupper som saknar datorvana och att stimulera språkutveckling hos barn. Genom medborgardialoger och brukardialoger har också invånarnas möjligheter att delta samhällsutvecklingen stärkts. Under året har Region Östergötland tagit initiativ till en överenskommelse med den ideella sektorn. Målet är att tillsammans hitta gemensamma lösningar på olika samhällsutmaningar, som exempelvis nya arbetssätt för att ta till vara människors engagemang och drivkraft. En annan dimension av den sociala sammanhållningen handlar om att skapa förutsättningar för en positiv utveckling i hela länet, med fokus på skärgård och landsbygd. Region Östergötland har under året inlett ett samarbete med Region Örebro län för att undanröja hinder som administrativa gränser skapar och underlätta för invånare som bor i gränstrakterna. Alla människor i Östergötland har inte goda och jämlika livsvillkor i dag. Med de insatser som Region Östergötland gör och kommer fortsätta med, bidrar regionen till att allt fler invånare upplever trygghet, tillit och en god hälsa. Region Östergötlands verksamheter bidrar till att skapa samhälleliga förutsättningar för en mer jämlik hälsa Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Region Östergötland driver ett aktivt arbete för att skapa samhälleliga förutsättningar för en mer jämlik hälsa, det framgår också i beskrivningen av övriga strategiska mål och framgångsfaktorer. Det finns dock utmaningar när det gäller jämlik hälsa, framför allt sett till skillnaderna mellan olika socioekonomiska grupper och mellan geografiska områden. Därför är bedömningen att målet inte är uppfyllt. Att bidra till en jämlik hälsa ingår i uppdraget för samtliga nämnder i Region Östergötland. Östgötakommissionens rekommendationer har varit en plattform för arbetet under. Rekommendationerna syftar till att bidra till ett samhälle som ger människor tilltro till sin egen förmåga och tillit till andra. Samhället ska också ge människor möjlighet att känna hopp och framtidstro. Region Östergötland kan bidra till detta genom att inkludera perspektivet jämlik hälsa i de beslut som nämnderna tar. Genom att inkludera det perspektivet i de beslut Region Östergötlands nämnder tar kan organisationen bidra till en mer jämlik hälsa. Under året har flera beslut tagits i Region Östergötland som kan kopplas till folkhälsa men det saknas rutiner för att systematiskt tillämpa Östgötakommissionens rekommendationer vid nämndernas beslut. Därför testades ett beslutsstöd kring jämlik hälsa under året. Det ska utvidgas till ett beslutsstöd för hållbar utveckling och kommer att presenteras under Under har Region Östergötland förstärkt tidigare satsningar på vårdcentraler i särskilt utsatta områden, som ett led i skapa samhälleliga förutsättningar för jämlik hälsa. Gemensamt för dessa vårdcentraler är att de har en hög andel listade personer med svag socioekonomi. Tilläggsuppdraget har till syfte att förbättra och anpassa hälso- och sjukvårdsinsatserna för framför allt ofrivilligt migrerade personer. På sidorna beskrivs fler insatser Region Östergötlands vårdverksamheter gör för att bidra till en jämlik och god hälsa. Region Östergötlands folkhälsoberedning ska verka för att Region Östergötland, inom sina olika ansvarsområden, skapar samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. Under året har beredningen bland annat fokuserat på samverkan med den sociala ekonomin i folkhälsoarbetet och på kollektivtrafikens betydelse för folkhälsan. Ett samarbete med Natur- och friluftsrådet påbörjades under året. Det resulterade i ett beslut om att ordna hälsovandringar under Hälsovandringarna ska stimulera till fysisk aktivitet genom att öka kännedomen om Östergötlands vandringsleder samt informera om och visa upp Region Östergötlands arbete kring jämlik hälsa. RS HSN TSN RUN SATSNINGAR I SAMVERKAN MED ANDRA AKTÖRER Region Östergötland samverkar med bland andra länets kommuner, andra regioner och länsstyrelsen för att stärka den jämlika hälsan i länet. Det folkhälsopolitiska nätverket, som beskrivs på sidan 16, med representanter från länets kommuner och samtliga Region Östergötlands nämnder är en gemensam plattform för folkhälsoarbetet. Under året deltog cirka 150 tjänstepersoner och politiker på det årliga kunskapssammanträdet med temat jämlik hälsa. Bland de inbjudna var politiker och tjänstepersoner från Region Östergötland, kommunerna i länet, länsstyrelsen, statliga myndigheter och Linköpings Universitet. Kunskapssammanträdet är ett forum för kunskapsspridning kring hälsans bestämningsfaktorer. Det är också ett tillfälle för regionens folkhälsoaktörer att få en gemensam aktuell bild av hälsan i länet. 22 SAMHÄLLSPERSPEKTIVET SAMHÄLLSPERSPEKTIVET 23

15 FRAMGÅNGSFAKTOR Främja demokrati och delaktighet RS RUN TSN Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Region Östergötland arbetar på olika sätt för att stärka demokrati och delaktighet. Arbetet har till exempel varit inriktat på digital delaktighet, språkutveckling och medborgardialoger. Måluppfyllelsen av framgångsfaktorn bedöms som tillfredsställande. Region Östergötland har under året stöttat ett lärcentrum i Motala med fokus på digital delaktighet kallat DigidelCenter. Tanken är att DigidelCenter ska vara en plats för fritt digitalt lärande utifrån egna behov där deltagarna kan få hjälp med digital samhällsservice. Erfarenheterna från dessa projekt är viktiga i arbetet som pågår för att utveckla en regional digitaliseringsstrategi. Under året har webbenkäten Om mig gått ut till länets ungdomar i grund- och gymnasieskolan. Syftet är att få en bild av hur ungdomarna ser på sin hälsa och livsstil. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, länsstyrelsen och Region Östergötland. Enkäten har genomförts sedan 2014 och under året analyserades resultaten för de tre åren i en rapport. Genom åren har resultaten i enkäten varit betydligt mer positiva för killar än för tjejer och ungdomar med annan könsidentitet. Det gäller speciellt när det handlar om oro/ångest, mobbning och om att duga som man är. Stress och psykisk ohälsa har ökat under de tre undersökta åren. Ökningarna ses i alla grupper men främst bland tjejer och ungdomar med annan könsidentitet. Endast 17 procent av tjejerna i gymnasieskolan uppgav att de sällan eller aldrig upplevt ångest. Skolan uppges vara en stor källa till ångest i både grund- och gymnasieskolan. Positiva resultat är att en lägre andel ungdomar använder tobak och alkohol i gymnasieskolan 2016 jämfört med Det är också en klar majoritet, ungefär 90 procent, av tjejerna och killarna i undersökningen som uppger att de har en positiv framtidstro. Inför 2018 ska en utvecklingsplan tas fram utifrån resultaten, som ska genomföras parallellt med nästa års undersökning. Under året har den interaktiva hälsorapporten Status Östergötland utvecklats med mer data och underlag, vilket bidrar till bättre möjligheter att analysera hälsan i länet. Tjänsten används främst i folkhälsoarbetet i Östergötlands kommuner och Region Östergötland. Strategin Sätt Östergötland i rörelse.nu antogs under året. Den ska leda till ett mer aktivt Östergötland och är framtagen i samverkan med olika samhällsaktörer. Målet är att öka den fysiska aktiviteten i befolkningen, minska ojämlikheten mellan grupper samt få fler aktörer att samverka för ett aktivare Östergötland. Under året har fokus legat på att sprida information om strategin och det massmediala intresset för strategiarbetet har varit stort. Under året har projektet Tobaksfri Duo övergått till ordinarie verksamhet. Tobaksfri Duo är en kontraktsmetod och projektet har drivits av Region Östergötland i samverkan med kommuner och skolor i länet. Målet är att förhindra och förskjuta tobaksdebuten bland ungdomar. Arbetet drivs i tre kommuner och under våren 2018 planeras en spridning till fler. Bland de deltagande skolorna har 56 procent (863 elever) skrivit kontrakt med Tobaksfri duo. DIGITAL DELAKTIGHET Under året presenterades Sveriges nya nationella digitaliseringsstrategi. Som en följd av det har Region Östergötland initierat arbetet med att ta fram en ny Regional Digital Agenda för Östergötland, ett arbete som sker tillsammans med länets kommuner och länsstyrelsen. Utvecklingen av det digitala samhället har en väsentlig betydelse för invånarnas möjlighet till inflytande och delaktighet. Samtidigt ställer det ökade krav på digital kompetens. Som en del i genomförandet av den regionala digitala agendan har Regionbibliotek Östergötland under året arrangerat samhällsorientering för nyanlända på modersmål och utbildning i internet och e-tjänster för personer som saknar datorvana. En förstudie om en regional digital mediebuss genomfördes under året. Förstudien kom fram till att en digital mediebuss inte är det bästa alternativet för att minska den digitala klyftan. I stället fortsätter arbetet med digitala serviceverkstäder i kommunerna, där invånarna kan lära sig mer och få hjälp med hur de ska använda digitala tjänster. SPRÅKUTVECKLING Att äga ett språk tidigt i livet är en förutsättning för att kunna delta i ett demokratiskt samhälle. Forskning visar att föräldrar som deltagit i bokstartsprogram läser mer med sina barn. Under har därför en förstudie genomförts i syfte att undersöka förutsättningarna för att jobba med Bokstart. Bokstart är en nationell satsning på små barns språk- och läsutveckling där föräldrar stöttas att läsa för sina barn. Konceptet genomförs i samarbete mellan bibliotek, logopedi och barnhälsovård. Förstudien visade på stora olikheter i hur arbetet ser ut både mellan olika kommuner och hur mycket de olika verksamheterna samarbetar inom samma kommun. Arbetet med att utveckla en arbetsform för Bokstart fortsätter under 2018 och syftet är att nå alla små barn i Östergötland. MEDBORGARDIALOGER Medborgardialoger är ett sätt för Region Östergötland att stärka invånarnas möjlighet att vara delaktiga i samhällsutvecklingen. Under året har medborgardialoger genomförts inom tre områden, som beskrivs i nedslaget intill. Förutom medborgardialoger genomför hälso- och sjukvårdsnämnden varje år också brukardialoger. Under året har cirka 40 brukardialoger hållits inom områdena inflammatoriska Tjej Kille Annan könsidentitet Minst en pålitlig vän 93% 90% 78% Positiv framtidstro 89% 93% 68% Trygg hemma 96% 97% 91% Trygg i skolan Duger som jag är 83% 90% 73% 52% 78% 50% Oro/ångest 27% 8% 37% Mobbad 10% 9% 30% Figur 1. Resultat från 2016 års enkät Om mig NYCKELINDIKATOR Mål Andel beslut där hälsans bestämningsfaktorer har beaktats Skapa nulägesbild Ny indikator RUN: 8/46=17 % TSN: 10/51=20 % HSN: 21/72=29 % RS: 16/172=9 % Totalt: 16 % RUN: 19/61=31 % TSN: 8/78=10 % HSN: 19/66=29 % RS: 15/187=8 % Totalt: 16 % 24 SAMHÄLLSPERSPEKTIVET SAMHÄLLSPERSPEKTIVET 25

16 tarmsjukdomar, psykisk ohälsa hos äldre, ögonsjukdomar och strokeinsjuknande personer i yrkesverksam ålder. Dessa dialoger är ett viktigt underlag i de behovsanalyser som finns beskrivna på sidan 48. DELAKTIGHET FÖR UNGA I projektet #jagmed arbetar Region Östergötland för att elever ska fullfölja sin gymnasieutbildning och att unga som hoppat av skolan kan återgå till studier, praktik eller arbete. Projektet avslutas under Region Östergötland har, tillsammans med Myndigheten för Kulturanalys och flera andra regioner och landsting, genomfört kulturvaneundersökningar nationellt och regionalt. Undersökningarna har handlat om hur mycket barn och unga deltar i, utför eller tar del av olika kulturaktiviteter på NEDSLAG MEDBORGARDIALOG OM DELAKTIGHET KRING HÄLSA OCH LEVNADSVANOR Hälso- och sjukvårdsnämnden genomförde under året en medborgardialog för att ta reda på hur invånarna ställer sig till att hälso- och sjukvården arbetar med hälsofrämjande insatser. I dialogerna framkom att det finns ett högt förtroende för hälso- och sjukvården i frågorna och en positiv inställning till att hälso- och sjukvården arbetar förebyggande tillsammans med andra aktörer. I dialogerna framkom också att hälsofrämjande aktiviteter inte bara kopplas till fysisk aktivitet. Deltagarna beskrev även sociala och kulturella aktiviter som viktiga för hälsan. Uppdraget fortsätter 2018 med fokus på hälsofrämjande insatser utifrån resultaten i medborgardialogen. fritiden. Nationellt visade undersökningen bland annat att kulturdeltagandet på fritiden var högt och att barn i yngre årskurser generellt var mer aktiva än äldre barn. Flickor deltog också i högre utsträckning i kulturaktiviteter än pojkar. Föräldrarnas utbildningslängd påverkade deltagandet. Östergötlands resultat stämde i stort sett överens med de nationella resultaten, men fler gymnasieelever i Östergötland ägnade sig åt dans på fritiden. Det är positivt eftersom att dans är ett prioriterat område i Kulturplan för Östergötland ÖKAD DELAKTIGHET OCH KUNSKAP OM EU Under året genomförde Region Östergötland, tillsammans med några av länets kommuner, ett EU-handslag på EUministerns initiativ. Handslaget innebär att regionen åtar sig att bidra till ökad delaktighet och kunskap när det gäller EU-frågor. Som ett led i detta arbete har EU Årsöversikt lanserats. Årsöversikten tar upp aktuella frågor och aktiviteter i EU som kan vara intressanta för Östergötland och syftet är att öka kunskapen om EU-frågor. EU Årsöversikt har varit mycket efterfrågad, vilket visar på behovet av lättillgänglig EU-information. Till följd av den positiva responsen och en hög efterfrågan kommer årsöversikten att publiceras varje år. Region Östergötland arbetar också med att skapa delaktighet och insyn i EU:s arbete genom EU-kontoret i Bryssel som bland annat svarar på frågor om EU från Östergötlands invånare. NEDSLAG MEDBORGARDIALOG OM FUNKTIONS- NEDSÄTTNING OCH FRILUFTSLIV Regionutvecklingsnämnden genomförde under en dialog med organisationer inom Funktionsrätt Östergötland. Syftet var att undersöka hur grupper med olika funktionsnedsättningar utövar friluftsliv och vilka hinder som upplevs, både fysiska och mentala. Regionutvecklingsnämnden ville också ta reda på om olika grupper känner till tillgänglighetsklassade leder och naturområden i länet. I dialogerna framkom bland annat att ett bärbart hjälpmedel vid guidningar är önskvärt för personer med hörselnedsättningar. Dialogen utmynnade i ett antal förslag som Region Östergötland och Funktionsrätt Östergötland ska arbeta vidare med tillsammans. MEDBORGARDIALOG OM SKÄRGÅRDSTRAFIKEN Inför en ny upphandling av skärgårdstrafiken har Region Östergötland och Östgötatrafiken under våren haft dialogmöten med invånarna i länets skärgårdskommuner. Utifrån det som framkom där, gör Östgötatrafiken en översyn av trafikupplägg och tidtabeller. Mindre justeringar i tidtabellerna gjordes inför vintern /2018. I upphandlingsarbetet har fokus legat på miljöförbättrande åtgärder och att tillgodose resenärernas förväntningar på goda resmöjligheter. FRAMGÅNGSFAKTOR Främja den sociala ekonomin Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Region Östergötland ska, i både politiska målformuleringar och det praktiska arbetet, beakta och inkludera den sociala ekonomins roll och möjlighet att bidra med kunskap, kompetens och perspektiv. Trots att mycket arbete har pågått under året bedöms inte måluppfyllelsen helt tillfredsställande. För att öka samverkan med den sociala ekonomins aktörer startade under ett arbete för att få till en överenskommelse. Målet med överenskommelsen är att nå ökad öppenhet och insyn, ökat medborgarinflytande och en ökad mångfald av utförare. Tanken är också att tillsammans med den sociala FRAMGÅNGSFAKTOR ekonomins aktörer kunna hitta lösningar på olika samhällsutmaningar genom att exempelvis utveckla arbetssätt och ta till vara människors engagemang och drivkraft. Arbetet utgår från 2008 års nationella överenskommelse och planen är att en överenskommelse ska kunna undertecknas hösten RUN Under året tecknade Region Östergötland sitt första idéburna offentliga partnerskap inom hälso- och sjukvård med Stadsmissionen. Civilsamhällets roll i samhällsutvecklingen stärktes även genom det stöd Region Östergötland gav till Linköpings kommun för att arrangera Mänskliga rättighetsdagarna För Region Östergötland är det engagemanget ett inspel till arbetet med demokrati, delaktighet, hållbar välfärd och jämlik hälsa. Samordning av insatser som bidrar till att förutsättningarna för tillväxt, företagande, attraktivitet och boende på landsbygd och i skärgård förstärks Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Samordningsarbete pågår inom flera områden men på grund av förseningar i arbetet bedöms framgångsfaktorn inte helt tillfredsställande uppfylld. I gränsområden är det extra viktigt att analysera förutsättningarna för boende och företagande eftersom viktig samhällsservice kan finnas på andra sidan länsgränsen jämfört med bostadsorten eller verksamhetsorten. Det är omständigheter som missas om en analys slutar vid länsgränsen. För att överbrygga sådana brister och undersöka förutsättningarna för gränsöverskridande samarbete i Östergötlands nordvästra del har Region Östergötland inlett ett samarbete med Region Örebro län. Båda regionerna arbetar med ett gemensamt kunskapsunderlag som ska kunskapsunderlaget analyseras tillsammans med berörda kommuner för att se vilka aktiviteter som kan bidra till målet. TSN Utöver samarbetet med Region Örebro län har kontakter också knutits med Region Jönköping. Region Östergötland har under året även deltagit samarbetet inom Nordiska Ministerrådets skärgårdssamarbete. Dessutom finns nu ett samarbete in ramen för det Östgötska Skärgårdsrådet med angränsande kommuner i Kalmarregionen. Region Östergötland har dessutom beviljat medel till ett projekt i Sommenbygden som ska undersöka utvecklingspotentialen i gränsområdet. Det projektet kan vara ett bra underlag för att bedöma vilka insatser som kan göras i detta område. En konkret satsning för att stärka landsbygdens förutsättningar är Östgötadagarna. De genomförs under en helg varje år och innebär att aktörer på landsbygden visar upp sin verksamhet. Under deltog 122 verksamheter. Dessutom hölls ett seminarium om hur landsbygdens förutsättningar kan stärkas i Östergötland. Arbetet för att utveckla Östgötadagarna fortsätter under Region Östergötland har det statliga uppdraget som regional bredbandskoordinator. En del i det uppdraget är en regional bredbandsstrategi som har tagits fram under året (läs mer i bilagan Insatsområden ). Som regional koordinator har Region Östergötland ansvaret att samordna arbetet i Östergötland. Landsbygdens tillgång på bredband är i fokus, eftersom utbyggnaden i de större tätorterna bedöms ske på marknadsmässiga villkor. Under början av 2018 kommer en bedömning av kostnaden för att nå målen i strategin. NYCKELINDIKATOR Mål NYCKELINDIKATOR Mål Antal genomförda medborgardialoger Samma nivå som 2016 Ny indikator 2016 RUN: 0 TSN: 3 HSN: 1 RUN: 1 TSN: 3 HSN: 8 Andel hushåll som har tillgång till bredband - 30 Mbit/s Mbit/s - Hushåll inom 50 meter från fiber Öka 76 % 58 % - (avser 2014) 87 % 68 % 74 % (avser 2015) 92 % 75 % 84 % (avser 2016) 26 SAMHÄLLSPERSPEKTIVET SAMHÄLLSPERSPEKTIVET 27

17 STRATEGISKT MÅL Dynamiskt och robust näringsliv Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Region Östergötland arbetar med att skapa förutsättningar för ett dynamiskt och robust näringsliv i Östergötland. Det ska leda till att företag växer, anställer, investerar, ökar sin konkurrenskraft och trivs i regionen. Region Östergötlands roll handlar primärt om att samordna och utveckla det företagsstödjande och innovationsstödjande systemet. Region Östergötland har under året stärkt sitt arbete med näringslivs- och innovationsutveckling genom att skapa samordning och tydligare erbjudanden till företag och innovatörer. Utvecklingsarbetet har främst bedrivits genom uppdrag till olika aktörer som har genomfört projekt och aktiviteter utifrån Östergötlands styrkeområden. Exempel på styrkeområden där satsningar gjorts under året är logistik, avancerade material och gröna näringar. Satsningar har också gjorts för att möta gemensamma samhällsutmaningar inom områden som framtidens livsmedelsförsörjning, framtidens välfärdssystem, industrins modernisering och miljöomställning för hållbar produktion. Arbetet med nätverket East Sweden Business Region har fortsatt. Region Östergötland har genom Almi Företagspartner Östergötland drivit ett regionalt exportcentra och flera projekt för att stötta företag som vill nå en internationell marknad. Detta har lett till att fler östgötska företag under året tagit del av så kallade internationaliseringscheckar. Region Östergötland stödjer även fortsättningsvis det effektiva arbete som Almi bedriver för att stärka företagens tillväxt- och innovationskraft. På det sättet har Region Östergötland bidragit till att förbättra förutsättningarna för företagen i Östergötland och därmed för regionens samlade tillväxt. Ett dynamiskt och robust näringsliv förutsätter att företagen har tillgång till rätt kompetens. Kompetensförsörjning är en utmaning Östergötland har gemensamt med Sverige och Europa och tillgången till kompetens är också det största tillväxthindret som lyfts fram när frågan ställs till företagen. Det gäller både yrkesutbildade, högskoleutbildade samt specialistfunktioner inom många branscher. Region Östergötland har det nationella uppdraget att upprätthålla och utveckla den regionala kompetensplattformen och under året har arbetet inom Kompetensplattform Östergötland drivits med oförminskad kraft. Lärande, erfarenhetsutbyte, dialog och samverkan om kompetens och utbildningsbehov har prioriterats. Genom Östsvenska yrkeshögskolan drivs ett antal för Östergötland viktiga yrkesutbildningar som svarar mot ett tydligt behov i arbetslivet, bland annat kopplat till Ostlänken och vård- och omsorgsområdet. Att förändra arbetsmarknaden tar tid och antalet personer som står långt från arbetsmarknaden har inte förändrats under året. Däremot har både den öppna arbetslösheten och antalet arbetslösa i åtgärder minskat i takt med att matchningsgraden ökat. Det är fortfarande för tidigt att säga vilka enskilda faktorer som ligger bakom den positiva utvecklingen. Sammantaget har näringslivet i Östergötland stärkt sin konkurrenskraft under året. Företagen har en stark tilltro till sin egen utveckling. Med ett fortsatt fokus på kompetensförsörjningsfrågor och inkludering på arbetsmarknaden har Region Östergötland under förbättrat näringslivets förutsättningar för tillväxt på både kort och lång sikt. FRAMGÅNGSFAKTOR Främja företagsutveckling och utveckling av innovationer Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Region Östergötland har under året fortsatt stödja näringslivets utveckling i länet utifrån de politiskt beslutade målen. Region Östergötland har erbjudit rådgivning och kapital till länets företag genom Almi. Flera aktiviteter har också inletts för att förverkliga den regionala strategin för smart specialisering. Bedömningen är att framgångsfaktorn har en tillfredsställande måluppfyllelse. Region Östergötland har under året stärkt sitt arbete med näringslivs- och innovationsutveckling genom att skapa samordning och tydligare erbjudanden till företag och innovatörer. Fokus har legat på att genomföra projekt, aktiviteter och utvecklingsarbete inom Östergötlands styrkeområden (smart specialisering) genom att ge uppdrag till olika aktörer. Under året har Region Östergötland också prioriterat satsningar inom områden som framtidens livsmedelsförsörjning, framtidens välfärdssystem, industrins modernisering och miljöomställning för hållbar produktion. Arbetet med nätverket East Sweden Business Region har fortsatt. Det samverkansavtal som tecknades med Linköpings universitet om bland annat regional tillväxt, ger förutsättningar för ett mer fokuserat arbete. För att underlätta och stärka utvecklingen i regionens företag arbetar Region Östergötland strategiskt med att skapa möjligheter till internationell samverkan. Detta sker framför allt genom engagemang i EU-kommissionens tre tematiska plattformar. Under hösten har Region Östergötlands EU-kontor fungerat som en samlad resurs för Östra Mellansveriges gemensamma arbete med smart specialisering. Det har främjat samverkan mellan innovationssystemen i de fem länen, både på hemmaplan och i Bryssel. Även lokalt har Region Östergötland fortsatt arbetet med smart specialisering och regionens styrkeområden. Det har framför allt skett genom uppbyggnaden av en plattform för miljöteknik på Ebbe Park, delaktighet i ett nationellt initiativ inom flygteknik samt upprättandet av en logistiknod för kompetens och innovationsutveckling. Region Östergötland genomför också en förstudie inom Life Science för ökad innovation och koppling till regionala förutsättningar. Visual Sweden är ett initiativ i Östergötland för att främja innovation och regional tillväxt inom området visualisering och bildanalys. Visual Sweden har under perioden intensifierat och växlat upp sitt arbete och fick mycket uppmärksamhet i Almedalen. Bland annat utsågs Visual Sweden till Innovativast i Almedalen med sin app Olof Palmes tal från RUN Inom ramen för Almi Företagspartner Östergötland drivs ett regionalt exportcenter och flera projekt för att stötta företag som vill arbeta internationellt. Det har lett till att fler östgötska företag under året tagit del av så kallade internationaliseringscheckar. Region Östergötland stödjer även Almis framgångsrika utvecklingsarbete enligt konceptet Framtidsföretag som nu får namnet Smart Tillväxt. Det är ett effektivt koncept där företag i länet får utveckla sina affärsmodeller och skapa förutsättningar för ökad konkurrenskraft. Genom behovsanpassad rådgivning, tillgång till kvalificerad affärscoachning, nätverk och kontakter med akademin kan företagen utveckla sin affär. Det bidrar till ökad tillväxt i regionen och gör att fler företag kan nå ut på en internationell marknad. Under året stod Östergötland värd för den sjunde upplagan av Sveriges Innovationsriksdag, där Region Östergötland var samarbetspartner. På Innovationsriksdagen samlas innovationsmiljöer, lärosäten, forskningsinstitut, ledande politiker och näringslivsföreträdare för att diskutera innovationsutveckling. Innovativa miljöer, som Science Parks, inkubatorer och kluster är viktiga för tillväxten i länet. För att främja små och medelstora företags möjlighet att delta i Region Östergötlands upphandlingar har ett internt utvecklingsarbete pågått under året. Inför varje upphandling tar verksamheten nu ställning till om ett kontrakt kan delas upp i flera delar för att öka konkurrensen och förutsättningarna för små och medelstora företag att delta. NYCKELINDIKATOR Mål Omsättningsutvecklingen i Almi:s kundföretag jämfört med kontrollgrupp Öka 27 % Kontrollgrupp 30 % (avser ) 31 % Kontrollgrupp 23 % (avser ) 30 % Kontrollgrupp 22 % (avser ) Antal upphandlingar där uppdraget är uppdelat på flera aktörer Skapa nulägesbild Ny indikator Ny indikator 37 av 103 avtal 28 SAMHÄLLSPERSPEKTIVET SAMHÄLLSPERSPEKTIVET 29

18 FRAMGÅNGSFAKTOR Ett samlat utbildningsutbud i Östergötland som matchar arbetslivets behov av kompetens Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Region Östergötland har under året bidragit till en bättre planering av utbildningsinsatserna i länet. Arbetet inom Kompetensplattform Östergötland har drivits med oförminskad kraft. Genom Östsvenska yrkeshögskolan drivs ett antal yrkesutbildningar som svarar mot ett tydligt behov i arbetslivet, bland annat kopplat till Ostlänken och vård- och omsorgsområdet. Framgångsfaktorns måluppfyllelse bedöms därmed som tillfredsställande. Att matcha människors kunskap med arbetsmarknadens behov av kompetens är en viktig faktor för samhällets utveckling. För att nå en långsiktig balans mellan tillgången på arbetskraft och den efterfrågade kompetensen behövs en dialog och samverkan mellan arbetsliv och utbildningsväsende. Det är grunden för de regionala satsningarna inom kompetensförsörjningsområdet, där Region Östergötland har statens uppdrag att samordna en kompetensplattform. Inom kompetensförsörjningsområdet har prioriteringarna under året legat på lärande, erfarenhetsutbyte, dialog och samverkan mellan aktörer. Arbetslivet finns i alla tre sektorer i samhället: det offentliga, det privata och civilsamhället (den sociala ekonomin eller den idéburna sektorn är andra benämningar som används). Lärande, erfarenhetsutbyte, dialog och samverkan mellan aktörer har under året prioriterats inom komptensförsörjningsområdet. Region Östergötlands samverkan med arbetslivet sker framför allt via regionalt kompetensforum där representanter från dessa tre sektorer möts för dialog om kompetens och utbildningsbehov. Varje år arrangerar Region Östergötland också konferensen Efterfrågeforum. Under 2o17 låg fokus på digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden. Där berättade företag och organisationer inom äldreomsorg, gröna näringar och ITinfrastruktur för olika utbildningsaktörer hur digitaliseringen påverkar deras kompetensbehov. RUN Industridagen Östergötland arrangerades för tredje gången tillsammans med länsstyrelsen och olika industriföretag. Dagen är en mötesplats för företag, skolor och kommuner som syftar till att öka skolans kunskap om industrin. Industridagen är ett exempel på det arbete som pågår i länet för att öka intresset för strategiskt viktiga utbildningar. Ett annat exempel på hur kompetensförsörjningsbehovet lyfts fram regionalt är East Sweden Infra Cluster där Region Östergötland, Regionförbundet Sörmland, Östsvenska Handelskammaren och ett antal kommuner arbetar för att öka kunskapen om kompetensbehov i samband med byggandet av Ostlänken. Det kommungemensamma bolaget Östsvenska Yrkeshögskolan spelar en viktig roll när det gäller att öka antalet strategiskt viktiga yrkeshögskoleutbildningar. Den så kallade strategigruppen för inkludering på arbetsmarknaden är ett forum för att identifiera gemensamma behov och samverka för att fler ska få arbete genom kompetenshöjande åtgärder. Fokus har under året varit integration, mångfald, jämställdhet och mobilisering för att söka projektmedel. Flera socialfondsprojekt har kommit länet till del genom Region Östergötlands mobiliseringsstöd. Samråd för utbildning etablerades under utifrån kommunernas och Region Östergötlands önskan om en ökad samverkan inom vuxenutbildningen. Ett prioriterat område är validering och under har ett socialfondsprojekt planerats med syfte att skapa en regional valideringsstruktur. Under året inleddes också Kulturella och kreativa vägar till integration och sysselsättning, ett tvåårigt integrations- och arbetsmarknadsprojekt i samarbete med Katrineholms kommun, Landstinget i Sörmland, Nyföretagarcentrum i Sörmland och Östergötland samt Arbetsförmedlingen. Syftet är att ge nyanlända kulturarbetare en möjlighet att lära sig hur den kreativa arbetsmarknaden ser ut i Sverige och ge den kreativa sektorn möjlighet att möta nya professionella kulturarbetare. Projektet finansieras av Europeiska socialfonden. STRATEGISKT MÅL Östergötland ska vara miljömässigt hållbart Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Allt fler studier visar att social och ekonomisk hållbarhet är beroende av ett miljömässigt hållbart samhälle som kan tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Sverige ligger långt fram när det gäller forskning och utveckling inom miljöteknikområdet och Östergötland är ett av de län som är starkast inom detta område. Fokus för Region Östergötlands insatser för omställning och ökad energieffektivisering har under året legat på att medverka till att olika utvecklingsprojekt inom området kommer till stånd och drivs. Det gäller till exempel ett projekt för hållbara transporter som samordnas av Region Östergötland. Genom Energikontoret Östra Götaland AB har Region Östergötland bidragit till samordning av länets kommunala energi- och klimatrådgivare. Energikontoret har också drivit ett projektarbete riktat till små och medelstora företag för energieffektivisering och omställning till hållbara energikällor. När det gäller bioekonomi, som är ett regionalt prioriterat område, har Region Östergötland drivit ett viktigt påverkansarbete på EU-nivå. Det ledde till att Europaparlamentets förslag till direktiv för bioenergi gick i en riktning som gör en fortsatt utveckling av biogasen i länet möjlig. Under året har Region Östergötland också beslutat ta fram en regional strategi för utveckling av skogen som värdekedja i den biobaserade ekonomin. Uppdraget ska redovisas under våren Under rubriken Näringslivsutveckling med miljönytta, arbetar Region Östergötland för att skapa tillväxt i regionens företag som samtidigt leder till en miljömässigt hållbar samhällsutveckling. Under året har Region Östergötland bland annat etablerat ett samarbete för att utveckla miljöteknikföretag i Linköping. Dessutom har utvecklingen av Vreta Kluster som en nationell nod inom gröna näringar fortsatt i hög takt. Satsningar som dessa stimulerar till fler affärer, fler jobb och en mer hållbar utveckling. Region Östergötland samordnar den rumsliga planeringen i Östergötland och ska verka för ett brett förankrat ramverk för samordnad fysisk planering i Östergötland. Det handlar om hur bostadsbyggande kan planeras, hur resande kan samplaneras och vilka infrastrukturprioriteringar som behöver göras för att främja ett långsiktigt hållbart samhälle där fossilfria resor är en självklarhet. En viktig del i arbetet under året har varit att stärka samrådet för samhällsplanering som forum för att samordna den rumsliga planeringen i länet. Det är ett långsiktigt arbete och bedömningen är att utvecklingen går åt rätt håll. Syftet med ett sammanhållet kollektivtrafiksystem är att kunna ersätta resor med bil för så många invånare som möjligt. På så sätt minskar belastningen på miljön samtidigt som köer och trängsel minskar. Östgötatrafiken lägger fokus på att öka kollektivtrafikens marknadsandel jämfört med bil i de stråk där många invånare pendlar. Under var marknadsandelen 23 procent. Under har även förbättringar uppnåtts i kollektivtrafikens konkurrens med bilen när det gäller restider mellan tätorter. Sammantaget har Region Östergötland under fortsatt sitt arbete för att Östergötland ska bli mer miljömässigt hållbart. Det gäller både den egna verksamheten (som beskrivs under Klimatneutral och giftfri verksamhet) och arbetet för att påverka utvecklingen i länet som helhet. Den samlade bedömningen är att årets insatser har bidragit till att stärka Östergötlands miljömässiga hållbarhet. Arbetet måste dock fortsätta med kraft och uthållighet för att ge nödvändiga långsiktiga effekter. NR NYCKELINDIKATOR Mål NI10 Antal - YH-utbildningar (varav Östsvenska yrkeshögskolan) - YH-utbildningsplatser (varav Östsvenska yrkeshögskolan) Öka 41 (-) 2156 (-) 41 (-) 1900 (-) 42 (17) 1900 (600) 30 SAMHÄLLSPERSPEKTIVET SAMHÄLLSPERSPEKTIVET 31

19 FRAMGÅNGSFAKTOR FRAMGÅNGSFAKTOR Främja energieffektivisering och omställning till förnyelsebara energikällor i länet TSN En kollektivtrafik som kan ersätta resor med bil TSN Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Region Östergötland har under året bidragit till omställning och ökad energieffektivisering, främst genom att medverka till olika utvecklingsprojekt. Regionen har, i samarbete med övriga län i Östra Mellansverige, tagit en ledande roll för att säkerställa att utvecklingsprojekt startas som bidrar till målet om ökad energieffektivisering och omställning mot förnyelsebara energikällor. Energikontoret Östra Götaland AB har bidragit till regionens mål genom samordning av länets kommunala energi- och klimatrådgivare. Energikontoret driver ett aktivt projektarbete inom energieffektivisering och omställning till hållbara energikällor, i första hand riktat till små och medelstora företag. Måluppfyllelsen bedöms därmed vara tillfredsställande. För att effektivt kunna jobba med energieffektivisering och omställning till förnyelsebara energikällor samverkar Region Östergötland med olika aktörer inom området. Energikontoret, Cleantech Östergötland och Energiriket utgör basen i samverkan där även länsstyrelsen, universitetet och länets kommuner är viktiga parter. Region Östergötland har tagit initiativ till ett påverkansarbete för att lyfta fram samhällsnyttan med förnybar energi och framför allt biogas. Det har lett till att Europaparlamentets förslag till direktiv om bioenergi har gått i en riktning som möjliggör en fortsatt utveckling av biogas i länet. Under hösten har kunskaper från arbetet spridits i länet och en modell för påverkansarbete har tagits fram. I den egna verksamheten har Region Östergötland startat ett omställningsprojekt för transportsektorn, med syftet att samordna infrastruktur och strukturbildsplanering. Projektet omfattar insatser kring drivmedelsval, beteendefrågor och val av transportslag. Det leds av Region Östergötland, men genomförs i nära samverkan med Biogas Research Center och Biogas Öst. Projektet fortsätter till och med Under året har Region Östergötland beslutat att ta fram en regional strategi för utvecklingen av skogen som värdekedja i den biobaserade ekonomin. Uppdraget ska redovisas under våren NYCKELINDIKATOR Mål Utsläpp av växthusgaser i Östergötland (1000-tals ton totalt utsläpp koldioxidekvivalenter) Ska minska (avser 2013) (avser 2014) (avser 2015) Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Syftet med ett sammanhållet kollektivtrafiksystem är att kunna ersätta resor med bil för så många invånare som möjligt. På så sätt minskar belastningen på miljön, men även köer och trängsel. Östgötatrafiken har lagt fokus på att öka kollektivtrafikens marknadsandel jämfört med bil i de stråk där många invånare pendlar. Måluppfyllelsen bedöms vara tillfredsställande. En viktig faktor för att öka framkomligheten för busstrafiken och hålla nere restiderna i kollektivtrafiken jämfört med bil är att utveckla körfält för kollektivtrafik i städerna. Det pågår ett kontinuerligt arbete med Linköpings respektive Norrköpings kommun både vad gäller infrastrukturfrågor och tekniska lösningar som trafikljusprioritering. Östgötatrafiken har under lagt fokus på att öka kollektivtrafikens marknadsandel jämfört med bil i de stråk där många invånare pendlar. Från och med mäts kollektivtrafikens marknadsandel (hur stor del av de motorburna resorna som sker med kollektivtrafik) i Östergötland på ett nytt sätt, genom den branschgemensamma kollektivtrafikbarometern. För var marknadsandelen 23 procent (kvinnor 27 procent, män 19 procent). Bytet av undersökningsmetodik innebär att jämförbara värden för kollektivtrafikens marknadsandel saknas från tidigare år. Kortare restider mellan tätorter, och möjligheten att nå fler tätorter inom attraktiva restider, kräver ofta omfattande förändringar av trafiksystemet. Andra sätt att korta restiderna är stora infrastrukturinvesteringar eller snabbare trafikslag. Därför är den typen av förändringar mer långsiktiga och sträcker sig över flera år. Utfallet på indikatorn visar en kraftig förbättring när det gäller restidskvoten i Östergötland under året. Östgötatrafiken har arbetat kontinuerligt under året med att effektivisera linjer. Men förbättringen kan främst förklaras av bättre metoder att mäta körtider för bil. NYCKELINDIKATOR Mål Andelen tätorter i länet där restidskvoten mellan en resa med kollektivtrafiken till Linköping eller Norrköping och motsvarande resa med bil är högst 1,5 Ska öka 32 % 36 % 75 % FRAMGÅNGSFAKTOR FRAMGÅNGSFAKTOR Näringslivsutveckling med miljönytta RUN TSN Fysiskt planeringsarbete som skapar förutsättningar för ett hållbart nyttjande av naturens resurser TSN Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse En central del i Region Östergötlands arbete med miljödriven affärsutveckling är att skapa plattformar för affärsutveckling som stöder målen i det regionala utvecklingsprogrammet. Under året har regionen bidragit till att arbetet har fortsatt i linje med de fastställda målen. Måluppfyllelsen får därmed anses vara tillfredsställande. Region Östergötland ska främja miljönytta genom näringslivsutveckling som en del av arbetet med smart specialisering. Uppdraget är att samla kunskap och skapa affärsmöjligheter kopplade till miljöteknik, gröna näringar, energisystem, hållbara transporter och bioekonomi. En samordningsgrupp med representanter från universitet, länsstyrelsen, Energikontoret och olika näringslivsfrämjare har tagit fram en handlingsplan för arbetet. Bland annat har en plattform för miljöteknik Cleantech Park etablerats tillsammans med det kommunala fastighetsbolaget Sankt Kors. Cleantech Park är länets samlingspunkt för företagande och forskning inom miljöteknik. Inom företagsmiljön ska förutsättningar skapas för företag som arbetar aktivt inom miljö, energi och hållbarhet att utbyta kunskap, utvecklas och växa. Det är en viktig insats som kan skapa förutsättningar för näringslivsutveckling inom miljöteknik, en central del i arbetet med miljödriven affärsutveckling. De gröna näringarna är viktiga för Östergötland. Under året har satsningen på Vreta Kluster som en nationell nod utvecklats vidare. Region Östergötland driver ett internationellt utbyte och partnerskap med Food Valley i Nederländerna för att stimulera tillväxt och konkurrenskraft i små och medelstora företag i Östergötland. Efter ett studiebesök under året inledde Region Östergötland, tillsammans med Food Valley, ett samarbete inom ramen för EUkommissionens tematiska plattform med inriktning mot jordbruk. Den årliga samlingen Eweek har utvecklats till en tvådagarskonferens som genomfördes under våren. Konferensen samlade aktörer för fördjupningar av olika delområden inom styrkeområdet miljönytta som affär. Under Eweek väcktes bland annat frågan om hur EU:s kommande bioenergidirektiv kan komma att påverka företagen i Östergötland. Under konferensen lanserades också en handlingsplan för utvecklingen av bioekonomin i Östergötland. Eweek är ett sätt att skapa samarbeten och sprida kunskap för att främja energieffektivisering och öka användandet av förnybara energikällor. Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Region Östergötland har under året tagit nya steg framåt i det fysiska planeringsarbetet. Inte minst genom att samarbetet med länets kommuner har utvecklats ytterligare. Att formerna för samverkan har stärkts innebär att måluppfyllelsen är tillfredsställande. Region Östergötland samordnar den rumsliga planeringen i Östergötland och ska verka för att det finns ett brett förankrat ramverk för samordnad fysisk planering i Östergötland. Utifrån det regionala utvecklingsprogrammet antog Region Östergötland i december 2016 rapporten Regional strukturbild för Östergötland. Under året har arbetet fortsatt i linje med framför allt utvecklingsprogrammet, men även strukturbildsrapporten. Där spelar samrådet för samhällsplanering en viktig roll för samordningen av den rumsliga planeringen i länet. Det arbetet har prioriterats och stärkts under året. 32 SAMHÄLLSPERSPEKTIVET SAMHÄLLSPERSPEKTIVET 33

20 Tillfredsställande måluppfyllelse Resultat STRATEGISKA MÅL OCH FRAMGÅNGSFAKTORER Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Otillfredsställande måluppfyllelse Jämlik hälso- och sjukvård Vård som bygger på respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet Ökad jämställdhet i hälso- och sjukvården En psykiatri- och missbruksvård präglad av öppenhet Delaktiga och nöjda patienter Hälso- och sjukvård där patienter är medskapare Hälso- och sjukvård där närstående är medskapare Personcentrerad hälso- och sjukvård Trygg och ändamålsenlig vård God kvalitet i vårdens alla dimensioner i hela vårdkedjan Patienter ska inte behöva drabbas av undvikbara vårdskador Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser ska naturligt ingå i vårdens möten Hög tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter En primärvård som utgör basen i hälso- och sjukvården God tillgänglighet till besök och behandling i hela vårdprocessen Utvecklade möjligheter för patienter att använda e-hälsolösningar God tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter för personer med funktionsnedsättningar Medborgarperspektivet Ett rikt och utbrett kultur- och friluftsliv God tillgång till kulturupplevelser och eget skapande En väl utvecklad infrastruktur för kulturområdet Medborgarperspektivet beskriver de viktigaste målsättningarna för Region Östergötlands verksamheter för att invånarnas behov ska tillgodoses på bästa sätt. Ett levande fritt kulturliv utöver institutionerna God tillgång till natur- och friluftsliv Goda res- och transportmöjligheter En infrastruktur som möter dagens och morgondagens behov En väl fungerande kollektivtrafik 34 MEDBORGARSPERSPEKTIVET MEDBORGARPERSPEKTIVET 35

21 STRATEGISKT MÅL Jämlik hälso- och sjukvård Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Eftersom hälsan i Östergötland inte är jämlikt fördelad ska hälso- och sjukvården prioritera de som har störst behov oavsett personliga egenskaper, bostadsort, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Under året har flera utvecklingsarbeten genomförts för en mer jämlik hälsa och vård. Några exempel är en ny tjänst för samordning av insatser gällande våld i nära relationer, riktade utbildningsinsatser kring psykisk ohälsa till personal i kommun och region som möter ensamkommande barn och unga samt fortsatta tilläggsuppdrag till vårdcentraler med en hög andel listade personer med låg socioekonomisk status. Rehabilitering är ett viktigt område för att ge patienter stöd och möjlighet att komma tillbaka till ett välfungerande liv. Region Östergötland har under året gjort en översyn av behovet av utveckling inom rehabiliteringsområdet, vilket kan bidra till en mer jämlik rehabilitering. Därutöver har flera arbeten genomförts för att stärka rehabiliteringsprocessen och erbjuda rehabilitering i större omfattning. Den psykiska ohälsan ökar, något som märks både i primärvården och i den specialiserade psykiatrin. Region Östergötland driver flera utvecklingsarbeten i primärvård, rehabilitering och specialistpsykiatri för att bättre kunna ge patienten det stöd och den behandling som är nödvändig. Utvecklingen inom området e-hälsa går fort, vilket kommer att påverka möjligheten till besök och behandling och även förbättra tillgängligheten till vård för Östergötlands invånare. Köns- och genustillhörighet påverkar den vård patienter får. Det finns även skillnader mellan kvinnors och mäns konsumtionsmönster i vården. Alltfler verksamheter använder könsuppdelad statistik vid analyser av resultat, bemötande och behandling. Det finns dock ännu ett behov av kompetensutveckling, samordning och metodstöd när det gäller arbetet med att säkerställa en jämställd vård. Sammantaget har Region Östergötland under året genomfört en rad aktiviteter för en jämlik hälso- och sjukvård. Trots det finns det områden där målen inte uppnåtts fullt ut. För att nå målet om en jämlik hälso- och sjukvård krävs ett långsiktigt och strukturerat arbete i alla delar av hälso- och sjukvården. Bedömningen är att måluppfyllelsen inte är helt tillfredsställande. FRAMGÅNGSFAKTOR Vård som bygger på respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Patienter ska bli värdigt bemötta i alla vårdsituationer. Vårdsituationer och miljöer ska också vara utformade så att patientens värdighet kan behållas. Vården behöver anpassas till individens förutsättningar och fokusera på att stärka förmågan till ett fungerande och självständigt liv. Under året har Region Östergötland drivit ett framgångsrikt arbete för att främja respekten för alla människors lika värde och den enskilda människans värdighet. Därför görs bedömningen att framgångsfaktorns måluppfyllelse är tillfredsställande. För att vidareutveckla och stärka framgångsfaktorn behöver det systematiska arbetet dock fortsätta. För att bidra till en jämlik vård på lika villkor behöver vårdverksamheterna utveckla sitt arbete med analys och förhållningssätt. Det arbetet pågår och beskrivs mer på sidan 76. REHABILITERING OCH HABILITERING FÖR ETT FUNGERANDE OCH SJÄLVSTÄNDIGT LIV Under året har en genomlysning av rehabiliteringsområdet gjorts för att utreda behov och former för den framtida rehabiliteringen i Region Östergötland. Målet med utredningen är att invånarna på sikt ska få en mer jämlik rehabilitering över länet. Under har patienter med behov av rehabilitering fått möjlighet till digitala återbesök via video. I den västra länsdelen har digitala återbesök testats i projektform med gott resultat. Patienter kan nu göra digitala återbesök till fysioterapeuterna i primärvården, arbetsterapeuterna på handmottagningen och kuratorerna på Rehab Väst. Andelen sena återbud har minskat när patienter som hade tänkt lämna återbud i stället har kunnat göra sitt besök via video. Inom habiliteringen har arbetsgången för insatser och utredningar gjorts tydligare för både brukare, närstående och medarbetare genom pyramider. Pyramiderna beskriver vilka insatser som ges och i vilken ordning. Under året har habiliteringen i Norrköping satsat på att utbilda alla sina medarbetare i att använda ett klassificeringssystem 8 från WHO för att förbättra dokumentationen samt habiliteringsplanerna. RIKTADE INSATSER TILL SOCIOEKONOMISKT UTSATTA OMRÅDEN För att stärka vårdcentraler i socioekonomiskt utsatta områden används ett ersättningssystem där tolv procent av ersättningen bygger på de socioekonomiska förhållandena i den listade befolkningen. Vårdcentralen Skäggetorp, Vårdcentralen Berga och Vårdcentralen Cityhälsan Söder har haft ett tilläggsuppdrag även under. Syftet är att testa nya arbetssätt och genomföra särskilda insatser för patienter med behov av insatser från flera samhällsaktörer. Sådana insatser har varit exempelvis hälsoskola, tolk i väntrum och koordinerande sjuksköterska. Aktiviteterna har varit lyckade och har bidragit till dels bättre NEDSLAG INNOVATIONSUPPHANDLING AV REHABILITERINGSVERKSAMHET Under genomförde Region Östergötland en innovationsupphandling av rehabiliteringsverksamhet med syfte att kunna erbjuda patienter rehabilitering med bred kompetens. Målgruppen är patienter med problem från rörelseorganen, i vissa fall kombinerat med en lätt till medelsvår psykisk ohälsa (ofta odiagnostiserad). Tanken är att patienterna ska få hjälp med sina problem från rörelseorganen och, om de har behov, även verktyg för att hantera sin psykiska ohälsa under samma behandlingsperiod. De nya rehabiliteringsenheterna ska genom det praktiska patientarbetet utveckla ett arbetssätt som smidigt möter flera av patientens behov och involverar olika kompetenser. De upphandlade rehabiliteringsverksamheterna, en i varje länsdel, startade den 1 oktober. vård, dels ökad kunskap hos patienterna om egenvård och om hur sjukvården är organiserad. En särskild ersättning, Utvecklingspott, utgår även till de vårdcentraler som arbetar systematiskt med att utveckla och pröva nya arbetssätt och insatser för att minska skillnader i hälsa hos de listade patienterna. NATIONELLA RIKTLINJER Under året har Socialstyrelsen tagit fram reviderade nationella riktlinjer för stroke. Utifrån de prioriterade områdena i riktlinjerna har GAP-analyser genomförts i Sydöstra sjukvårdsregionen, både för de medicinska delarna och för rehabilitering. Hälso- och sjukvården behöver säkerställa en så jämlik vård som möjligt för patienter som insjuknat i stroke, i synnerhet sett till geografi och ålder. Det gäller såväl HSN 8 Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) 36 MEDBORGARSPERSPEKTIVET MEDBORGARPERSPEKTIVET 37

22 den akuta fasen som rehabiliteringen. Även de närståendes situation behöver uppmärksammas. Ett utvecklingsarbete för strokerehabilitering har genomförts i den östra länsdelen tillsammans med kommunerna. Arbetet fortsätter under 2018 med GAP-analyser i samtliga länsdelar för att kartlägga utvecklingsbehovet lokalt. Dessutom ska regionen och kommunerna ta fram en gemensam kompetensutvecklingsplan för rehabiliteringspersonal inom strokeprocessen. Under permanentades en satsning i närsjukvården som har lett till ökad fysisk aktivitet för personer med astma-, KOLoch hjärtsviktsdiagnos. Satsningen går ut på att patienterna remitteras till en fysioterapeut som lär dem hur de ska träna och motiverar dem att använda fysisk aktivitet som del i sin egenbehandling. Bakgrunden är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård av patienter med astma, KOL och hjärtsvikt. IDEELLA ORGANISATIONER SOM RESURS I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Ideella organisationer och föreningar främjar en god livskvalitet hos sina medlemmar, bland annat genom att skapa mötesplatser där medlemmarna kan hitta stöd. För Region Östergötland är ideella organisationer och föreningar naturliga samarbetspartners. Som ett led i detta har Region Östergötland slutit ett avtal med Linköpings Stadsmission om ett så kallat idéburet offentligt partnerskap. Syftet med partnerskapet är att hjälpa EUmigranter och papperslösa att hitta rätt i sjukvårdssystemet. I Region Östergötlands råd i frågor om funktionsnedsättning finns olika föreningar för personer med funktionsnedsättningar representerade. Inom ramen för arbetet med behovsanalyser har de politiska brukardialogberedningarna kontakt med berörda föreningar, både för att få mer kunskap och föra en dialog om behov och utveckling. Under året har Region Östergötland tecknat avtal med Funktionsrätt Östergötland om ledsagarservice. Patienter som kommer till Universitetssjukhuset i Linköping (US) med färdtjänst eller sjukresa kan förbeställa en kostnadsfri tjänst där ledsagare följer med till rätt vårdenhet. Alla som arbetar som ledsagare har någon funktionsnedsättning och är anställda av Funktionsrätt Östergötland. Förutom svenska talar några av ledsagarna även arabiska, persiska, kurdiska och engelska. På Universitetssjukhuset i Linköping och på Vrinnevisjukhuset i Norrköping finns sedan tidigare även värdar från Röda Korset som hjälper patienter och besökare på sjukhusen. NEDSLAG UTBILDNING FÖR PERSONAL SOM ARBETAR MED ENSAMKOMMANDE BARN OCH UNGA Personal som arbetar med ensamkommande barn och ungdomar har fått utbildning om psykisk ohälsa för att bättre kunna bemöta och ge stöd till dem som mår psykiskt dåligt. Målet är att bidra till trygghet, stabilitet och bättre psykisk hälsa genom tidiga insatser. Projektet har drivits gemensamt av Region Östergötland och länets kommuner med finansiering från länsstyrelsen. HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR ASYLSÖKANDE Region Östergötland ska erbjuda hälso- och sjukvård till asylsökande och nyanlända på samma villkor som andra invånare. Därutöver erbjuds kris- och traumabehandling samt hälsoundersökningar. Flyktingmedicinskt centrum har under året haft en hög belastning på sin kris- och traumamottagning och den förväntas vara hög även de närmaste åren. Alla nyanlända och asylsökande kallas till hälsoundersökning och under har 91 procent av de som kallats deltagit. BEMÖTANDE AV HBTQ PERSONER Hbtq-personer löper större risk att drabbas av olika former av ohälsa än den övriga befolkningen. Det finns därför ett behov av att öka kunskapen och förbättra bemötandet av hbtq-personer inom vården. För att ge hbtq-personer ett likvärdigt bemötande och omhändertagande har Region Östergötland målet att alla verksamheter ska vara hbtq-diplomerade på sikt. I nuläget har 17 enheter diplomerats i Region Östergötland. UPPFÖLJNING AV JÄMLIK SJUKVÅRD Vården behöver verktyg för att analysera om den vård som patienterna får är jämlik. Därför har Region Östergötland genomfört en förstudie av hur rutinmässig uppföljning av jämlik hälso- och sjukvård skulle kunna införas. I ett första steg föreslås att socioekonomiska data läggs in i de datalager som används för verksamhetsstyrning och senare ska även mer kliniska data föras in. Genom att analysera de olika variablerna tillsammans kan eventuella samband mellan de kliniska och de socioekonomiska variablerna visas, vilket kan ge en indikation på jämlikheten i vården. Modellen ska under 2018 utvärderas av ett FoU-projekt. Erfarenheterna från utvärderingen ska användas när uppföljningssystemet förs in i verksamheten. FRAMGÅNGSFAKTOR Ökad jämställdhet i hälso- och sjukvården Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Att köns- och genustillhörighet påverkar vården är känt sedan tidigare. Det finns även skillnader i konsumtionsmönster mellan kvinnor och män, både när det gäller omfattning och vilka delar av vården som nyttjas. Med könsuppdelad statistik kan Region Östergötland öka förståelsen för jämställdhetsproblematiken inom hälso- och sjukvården. Alltfler verksamheter använder könsuppdelad statistik vid analyser av resultat, bemötande och behandling. Trots detta är måluppfyllelsen ännu inte helt tillfredsställande. KÖNSUPPDELAD STATISTIK För att kunna analysera om vården är jämställd eller inte behöver verksamheterna könsuppdelad statistik över produktion, resultat och behov. På övergripande nivå efterfrågas könsuppdelad statistik i allt större utsträckning vid uppföljningen av avtal och överenskommelser. Det är ett sätt för verksamheten att analysera sin verksamhet och för Region Östergötland som organisation att få en bild av situationen. I och med det utvecklingsarbete som pågår för att ta fram och presentera vårdstatistik, blir det allt lättare för verksamheterna att se sin statistik könsuppdelad. Andelen vårdenheter som använde könsuppdelad statistik för att analysera vården utifrån ett jämställdhetsperspektiv var 40 procent under året. Det är en förbättring sedan förra året, men det finns en utvecklingspotential. Framför allt skulle verksamheterna kunna göra djupare analyser av den könsuppdelade statistiken, för att få en tydligare bild av var det faktiskt förekommer HSN obefogade skillnader mellan könen. Vissa skillnader i statistiken skulle kunna vara befogade utifrån parametrar som biologi, incidens, prevalens och sjukdomsbild. Sveriges Kommuner och Landsting har identifierat ett antal indikatorer som är särskilt intressanta för att analysera jämställd hälsa och vård. För Region Östergötland är det framför allt inom det psykiatriska området som en stor skillnad föreligger mellan könen. Till exempel har kvinnor fler sjukfall relaterat till stress, ångest och depressioner, de använder i högre grad lugnande medel/sömnmedel och de skattar sitt psykiska välbefinnande lägre. Kvinnor konsumerade under, liksom tidigare, mer vård än män, främst inom öppenvården, men det innebär inte nödvändigtvis att vården av kvinnor är dyrare. Ett sätt att analysera jämställdheten är att studera kostnad per patient (KPP). KPP var i Region Östergötland ofta högre för män än för kvinnor. Analyser om varför det ser ut så behöver göras på verksamhetsnivå. På sidan 38 beskrivs arbetet med att utveckla en databas som grund för att analysera jämlik vård. Detta arbete är viktigt även ur ett jämställdhetsperspektiv eftersom att kön är en parameter av flera i jämlik vård. När databasen är utvecklad och implementerad kommer det därmed finnas ännu bättre möjligheter att följa upp om patienter får jämställd vård av Region Östergötlands verksamheter. NYCKELINDIKATOR Mål Andel vårdenheter (kliniker och vårdcentraler) som använder könsuppdelad statistik för att identifiera, analysera och åtgärda könsrelaterade skillnader i bemötande, vård och behandling 75 % Ny indikator % 40 % RESULTATMÅTT Mål Andel verksamhetsenheter (kliniker och vårdcentraler) som har kartlagt sjukskrivningsmönstret hos sina patienter utdelat på: - Kön - Ålder - Diagnosgrupper - Sjukskrivningslängd 75 % 58 % 45 % 63 % 59 % 57 % 58 % NYCKELINDIKATOR Mål Andel patienter (kvinnor, män, totalt) som upplever ett respektfullt och värdigt bemötande vid: - Akutmottagningar - Vårdcentraler - Rehabilitering 87 % 91 % Skapa nulägesbild 84% (vårdcentraler) 89 % (primärvård) 94 % (slutenvården) 96 % (öppenvården) Uppgift saknas RESULTATMÅTT Mål Andelen nyanlända asylsökande i Östergötland som: - erbjuds tid för hälsoundersökning inom 60 dagar från ankomst till länet - har genomgått en hälsoundersökning Inte minska 87 % Utfall saknas Nästan samtliga 82 % 88 % 97 % Samtliga kallas 91 % FRAMGÅNGSFAKTOR En psykiatri- och missbruksvård präglad av öppenhet Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Den psykiska ohälsan ökar, framför allt hos unga och personer i arbetsför ålder. Psykisk ohälsa är i dag en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning. Därför är det viktigt med god tillgänglighet till förebyggande och tidiga insatser för att undvika större problem senare. Flera utvecklingsarbeten har genomförts inom psykiatrin under året. Samtidigt har tillgängligheten till HSN neuropsykiatrisk utredning minskat under slutet av året. Mycket av det arbete som har påbörjats under året kommer att fortsätta under 2018, vilket innebär att flera positiva effekter förväntas på sikt. Måluppfyllelsen under året är därmed inte helt tillfredsställande. För att öka tillgängligheten är KBT via nätet en viktig satsning. Vid utgången av var sammanlagt 42 vårdcentraler och ungdomshälsor anslutna till den nationella stöd- och behandlingsplatt- 38 MEDBORGARSPERSPEKTIVET MEDBORGARPERSPEKTIVET 39

23 formen (SOB). Av dessa erbjöd 34 enheter aktivt KBT via nätet. Att verksamheterna är anslutna till SOB ger i nuläget invånarna i Östergötland tillgång till fem behandlingsprogram; Ångesthjälpen, Stresshjälpen, Oroshjälpen, Depressionshjälpen och Sovhjälpen. Totalt påbörjades 947 behandlingsprogram under. Målet för användning av KBT via nätet har överträffats, men betydligt mer kapacitet finns. Östergötland är ett av länen i Sverige som har kommit längst med att införa stödet i ordinarie vård. I oktober 2016 tillförde Region Östergötland extra medel till vårdcentraler och ungdomshälsor för att förbättra tillgången till samtalsbehandling, internetbehandling och gruppbehandling. Under har antalet samtalsbehandlingar för personer med psykisk ohälsa ökat från (2016) till (). Antalet behandlingar via internet ökade från (2016) till (), likaså kan en ökning ses i antal gruppbehandlingar från 116 (2016) till 387 (). Under har många sökt vård i den specialiserade psykiatrin, både barn, unga och vuxna. Det beror på en ökad sjuklighet, men också på fler neuropsykiatriska diagnoser och en överföring av autismpatienter från habiliteringen till psykiatrin. En uppföljning av antalet patienter som väntar på utredning och behandling visar att fler fanns i kö under än tidigare år. Brister i underlaget på grund av otydliga rutiner för väntetidsregistrering gör dock att inga säkra slutsatser om köutvecklingen kan dras. Fortsatt utvecklingsarbete krävs därför för att skapa länsgemensamma rutiner. Fortsatt utvecklingsarbete krävs därför för att skapa länsgemensamma rutiner för väntetidsregistrering. Likaså behöver rutinerna för samverkan kring personer med autismdiagnos utvecklas. För att möta det ökade behovet, korta köerna och öka tillgängligheten har hälso- och sjukvårdsnämnden gjort justeringar i avtalen samt ökat resurserna inom barn- och ungdomspsykiatrin. Även inom vuxenpsykiatrin pågår förbättringsarbete när det gäller exempelvis läkemedelsförskrivning och nya metoder för adhdbehandling. Verksamheterna har också börjat använda internetbaserad behandling. Utifrån Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende, har länets beroendeverksamheter under året utvecklat ett likartat arbetssätt samt tagit fram kriterier för behandling. Eftersom fler patientgrupper ingår i de nya riktlinjerna har missbruksverksamheterna fått extra resurser för att möta det ökade behovet. Inom länet bedöms behovet vara något större i den östra länsdelen. Samarbetet mellan länsdelarna har också fördjupats för att öka likvärdigheten i vård och behandling, vilket fortsätter även under Region Östergötland och länets kommuner har flera pågående arbeten inom området psykisk hälsa och ohälsa. Bland annat gör man gemensamma riktade insatser för att utveckla tillgängligheten till ungdomshälsorna i länet. Regionen och kommunerna har tillsammans också gjort suicidförebyggande insatser i form av konceptet Första hjälpen till psykisk hälsa. Under året har 40 instruktörer från både regionen och kommunerna utbildats i metoden. Första hjälpen till psykisk hälsa riktade sig till en början till äldre personer, men har utvidgats till att omfatta alla åldrar. Ett aktivt arbete pågår kontinuerligt för att utveckla det suicidpreventiva arbetet i länet med målet att minska antalet självmord och självmordsförsök i alla åldersgrupper. Under har arbetet fortsatt med att sprida kunskap om suicidprevention samt skapa förutsättningar för samverkan mellan olika aktörer i Östergötland; kommuner, hälso-och sjukvård, räddningstjänst, polis, kyrka, intresseorganisationer och civilsamhälle. Östergötland har lägre självmordstal än landet som helhet. Antalet självmord i länet kan dock variera mycket år från år. STRATEGISKT MÅL Delaktiga och nöjda patienter Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Att patienten får vara delaktig i sin behandling och möts utifrån sina egna unika förutsättningar är en grundförutsättning för att patienten ska vara nöjd med sin vård. Vårdens resultat är ofta beroende av att patienten är involverad och även närstående spelar en stor roll. De kan ge stöd och support till patienten men även bidra med kunskap om personen och hens styrkor. Upplevelsen av delaktighet är även beroende av om patienten har blivit informerad om sitt tillstånd och om tänkbara behandlingar på ett begripligt sätt. Bemötandet vid ett besök i hälso- och sjukvården är också starkt kopplat till hur delaktig patienten känner sig. För att mäta patienternas delaktighet och nöjdhet genomförs återkommande patientenkäter i olika delar av hälso- och sjukvården. Syftet är att patienter som har fått vård ska få ge sina synpunkter på hur de har upplevt olika delar av vården och resultaten används för att utveckla och förbättra vården utifrån ett patientperspektiv. Under hösten har Region Östergötland gjort enkäter med patienter på vårdcentraler och rehabiliteringsenheter. Region Östergötlands resultat var jämfört med riket lågt. Bäst resultat uppvisades för tillgänglighet och sämst för kontinuitet och koordinering. Patientenkäter för akutmottagningar, psykiatriska enheter, somatisk slutenvård och somatisk öppenvård kommer genomföras under Region Östergötland driver flera förbättringsarbeten för att stärka delaktigheten för patienter och närstående, men det kan ske i ännu större utsträckning och på ett mer systematiskt sätt. Det finns också många goda exempel på hur vården arbetar för en mer personcentrerad vård. Det personcentrerade arbetssättet kan dock stärkas ytterligare för att ge ett bemötande som sätter patientens unika behov i centrum. Den sammantagna bedömningen är därför att måluppfyllelsen inte är helt tillfredsställande. NYCKELINDIKATOR Mål Antal personer som fått samtalsbehandling inom primärvård* för personer med psykisk ohälsa fördelat på - Ålder - Kön Skapa nulägesbild Kvinna 0-18 år: år: år: 215 Man 0-18 år: år: : 87 Kvinna 0-18 år: år: år: 325 Man 0-18 år: år: : 118 Kvinna 0-18 år: år: år: 428 Man 0-18 år: år: : 172 RESULTATMÅTT Mål Antal självmord** per invånare Ska följa den nationella utvecklingen eller minska Totalt: 12,3 Kvinnor: 6,9 Män: 17,6 (avser 2014) Totalt: 7,7 Kvinnor: 4,5 Män: 10,8 (avser 2015) Totalt: 10,7 Kvinnor: 7,6 Män: 13,7 (avser 2016) * Avser här vårdcentraler och ungdomshälsor ** Andelen osäkra självmord utgör ytterligare ca 20 % och bör beaktas för att inte få en underrapportering av antalet självmord. Utgörs i huvudsak av förgiftningar och trafikolyckor. 40 MEDBORGARSPERSPEKTIVET MEDBORGARPERSPEKTIVET 41

24 FRAMGÅNGSFAKTOR FRAMGÅNGSFAKTOR Hälso- och sjukvård där patienter är medskapare HSN Hälso- och sjukvård där närstående är medskapare HSN Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse När patienterna är delaktiga i planeringen och genomförandet av vården förbättras ofta resultatet. För att åstadkomma det krävs att vårdgivaren ger information och kunskap om sjukdomen som är lätt att förstå och att patienten bjuds in som medskapare. Det finns en vilja i verksamheterna att utveckla medverkan från patienterna. Under året har 43 procent av vårdenheterna genomfört förbättringsarbeten med patientmedverkan. Bedömningen är dock att måluppfyllelsen inte är helt tillfredsställande. För att främja en säker vårdkedja och för att stärka patientens delaktighet och medverkan är läkemedelsgenomgångar och journalförda vårdplaner viktiga instrument. Vid en läkemedelsgenomgång analyseras och omprövas läkemedelsanvändningen för patienten och läkemedelslistan uppdateras så den hålls aktuell. Region Östergötland har som mål att erbjuda så många patienter som möjligt en läkemedelsgenomgång i samband med läkarkontakt. Under året har antalet enkla läkemedelsgenomgångar ökat jämfört med tidigare år, medan de fördjupade har minskat något. Ett sätt att stärka patienternas roll som medskapare är att ge dem verktyg att följa sitt eget hälsotillstånd och styra sin egen vård. Exempel på detta är 1177 Vårdguidens e-tjänster, där möjligheten att se sin egen journal via nätet utgör en viktig del. KBT via nätet är ett exempel på ett digitalt verktyg där antalet användare i länet successivt ökar. Patienten har ett inledande fysiskt möte med sin vårdgivare. Därefter sker behandlingen via internet och patienten bestämmer själv när och var den ska ske. Behandlingen avslutas sedan med ett fysiskt möte. Region Östergötland är en av tre regioner som under året har varit med i det nationella pilotprojektet Min Vårdplan Cancer. Patienterna får en digital vårdplan och kan logga in för att ta del av informationstexter kring sitt sjukdomstillstånd, behandlingsmetoder, biverkningar och kostråd. De får på så sätt en tydlig bild över hela behandlingsflödet och ges möjlighet att föra dagbok över sitt sjukdomstillstånd. Testperioden är genomförd och utvärderingen, som omfattade enkäter och intervjuer med patienter och kontaktsjuksköterskor, visade ett positivt resultat. För att nå målet med delaktiga och nöjda patienter behöver patienternas upplevelse av vården kartläggas. Några enheter arbetar mer aktivt med sådana kartläggningar och gör analyser utöver de nationella patientenkäterna. Barnkliniken på Vrinnevisjukhuset har under året prövat så kallade patientråd, där familjer som har tagit del av neonatalvård har bjudits in för att ge återkoppling på den vård de fått. Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse FRAMGÅNGSFAKTOR Närstående spelar en viktig roll i vården. De kan bidra med stöd till patienten och kunskap om personen och hens styrkor. Det är också av yttersta vikt att närstående får stöd för egen del, samt blir mer delaktiga i vården. Bedömningen är att framgångsfaktorns måluppfyllelse inte är helt tillfredsställande. Verksamheterna är generellt sett positivt inställda till utvecklingsarbeten där närstående är delaktiga. Andelen vårdenheter som har genomfört förbättringsarbeten där närstående har medverkat överstiger målvärdet, vilket dock är lågt satt. Flera utvecklingsarbeten där närstående är involverade pågår eller är på väg att starta. Ett exempel är barn- och ungdomspsykiatrin i NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Andel vårdenheter (kliniker och vårdcentraler) som har genomfört förbättringsarbeten med medverkan av närstående Personcentrerad hälso- och sjukvård Linköping där slutenvården tillsammans med patienter och närstående genomfört förbättringsarbeten med fokus på upplevelse av bemötande, trygghet, delaktighet, rättigheter och vistelsemiljö. Sinnescentrum använder metoden med gröna korset för att kontinuerligt involvera patienter och närstående i utvecklingsarbetet. På strategisk nivå deltar närstående i arbetet med de behovsanalyser som genomförs varje år på uppdrag av hälso- och sjukvårdsnämnden. I behovsanalyserna ingår alltid närståendeperspektivet och synpunkter från närstående samlas i möjligaste mån in som en del i arbetet med utvecklingsområden, patientlöften och nya uppdrag till verksamheterna. Vid dessa dialoger lyfter ofta deltagarna själva vikten av att vara informerade och delaktiga i vården och behandlingen av deras närstående. 20 % Ny indikator Ny indikator 22 % HSN NYCKELINDIKATOR Mål Andel patienter (kvinnor, män, totalt) som upplever sig delaktiga i besluten om sin egen vård och behandling inom: -Akutmottagningar -Vårdcentraler -Rehabilitering 84 % 82% (Primärvård) 82 % (Primärvård) 89 % (Somatisk öppenvård) 93 % (Somatisk slutenvård) Uppgift saknas 76 % 89 % RESULTATMÅTT Mål Andel vårdenheter (kliniker och vårdcentraler) som har genomfört strukturerade förbättringsarbeten med patientmedverkan Andel av alla öppenvårdsbesök där läkemedelsgenomgång har ingått: - enkel läkemedelsgenomgång - fördjupad läkemedelsgenomgång Andel av vårdcentralernas äldre (>75 år) som har en namngiven fast vårdkontakt Andel östgötar som har mycket stort/ganska stort förtroende för sin vårdcentral: - kvinnor - män - totalt 70 % Öka 10 % jfr 2016 Skapa nulägesbild 73 % Ny indikator 2016 Enkel Totalt: 14,9 % Kvinnor: 17,5 % Män: 12,0 % Fördjupad Totalt: 0,9 % Kvinnor: 1,0 % Män: 0,8 % Ny indikator Ny indikator Enkel Totalt: 16,4 % Kvinnor: 19,1 % Män: 13,3 % Fördjupad Totalt: 0,9 % Kvinnor: 0,9 % Män: 0,8 % Ny indikator Totalt: 60 % 43 % 43 % Enkel Totalt: 18,2 % Kvinnor: 20,7 % Män: 15,3 % Fördjupad Totalt: 0,8 % Kvinnor: 0,8 % Män: 0,7 % Bristande underlag Totalt: 61 % Kvinnor: 60 % Män: 63 % Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse En personcentrerad vård innebär att vården ska utgå från patienten som person. Patienten och de närstående ska vara aktiva och delaktiga i både planeringen och genomförandet av vården. Hälso- och sjukvården behöver fortsätta utveckla det personcentrerade arbetssättet där patientens resurser och förmågor tas tillvara. Bedömningen är att måluppfyllelsen inte är helt tillfredsställande. Arbetet med ett personcentrerat arbetssätt pågår i både slutenvården och öppenvården. Några exempel är personcentrerad patient-och närståendeutbildning, gruppverksamhet för hjärntrötta, utbildning i personcentrerad vård och hälsofrämjande förhållningssätt, handledning i personcentrerade förbättringsprojekt samt fokusgrupper med föräldrar till barn med funktionsnedsättningar. Flera avdelningar tillämpar så kallade bedside-rapporteringar. Då gör medarbetarna överlämningen från dagen till natten vid sängkanten med utgångspunkt i patientens individuella vårdplan. Ytterligare ett exempel på ett mer patientcentrerat förhållningssätt är att patienter på endokrinmottagningen kan mäta sitt blodsocker utan stick genom blodsockermätaren Freestyle Libre. Mätaren lagrar blodsockervärdena som sedan förs över till patientens dator. Värdena visas som dygnskurvor i diagram. Både patient och vårdgivare kan se kurvorna och gemensamt diskutera behandlingen. Det har ökat delaktigheten och stabiliserat blodsockernivåerna för flera svårinställda diabetespatienter. Under hösten bildades en arbetsgrupp och en styrgrupp som ska implementera personcentrerad vård i Region Östergötland. Arbetsgruppen ska skapa förutsättningar för alla verksamheter att komma igång eller fortsätta sitt arbete med att utveckla ett personcentrerat förhållningssätt och en personcentrerad vård. En gemensam plattform ska tas fram för hur personcentrerad vård ska definieras i Region Östergötland, och utifrån det material, verktyg och underlag för ett aktivt utvecklingsarbete i alla verksamheter. Även ett nätverk har skapats där deltagarna ska kunna delge varandra erfarenheter och sprida kunskap om personcentrerad vård. I nätverket ingår utvecklingsledare från samtliga centrum, verksamhetsutvecklare, chefssjuksköterskor samt företrädare från Medicinska fakulteten och fackliga organisationer. Vid en personcentrerad vård är partnerskapet, patientberättelsen och dokumentationen centrala begrepp. Flera verksamheter har genom digitala vårdplaner och dagböcker börjat arbeta med dessa begrepp. Både patienter och medarbetare är aktiva i vårdplanerna och dagböckerna, men arbetssätten behöver fortfarande utvecklas och fler patienter behöver få en vårdplan. Andelen äldre som har en samordnad individuell plan, SIP, är låg men har ökat något jämfört med motsvarande period Andra digitala lösningar som främjar ett personcentrerat arbetsätt testas av både patienter och medarbetare. Webbtidböcker där patienten själv kan boka en tid, KBT via nätet och vårdbesök via video är bara några exempel. Hälsodagboken är också en e-hälsolösning som tillsammans med nya arbetssätt ger stöd till patienter och närstående i hemmet. Det är en forskningsstudie som drivits av LAH Linköping med patienter som har avancerad hjärtsvikt/kol som målgrupp. 42 MEDBORGARSPERSPEKTIVET MEDBORGARPERSPEKTIVET 43

25 Hälso- och sjukvården ska enligt patientlagen och barnkonventionen vara lyhörd för barnens behov. Kommunikationen med barnpatienter och närstående ska vara anpassad till barnens utvecklingsnivå. Femtiotvå procent av Region Östergötlands vårdenheter som vårdar barn har sett över sitt kommunikationsmaterial och anpassat det efter barnens behov. Under året har riktlinjen om barn som anhöriga reviderats. Riktlinjen syftar till att uppfylla hälso- och sjukvårdens skyldighet att uppmärksamma barn som anhöriga och närstående så att de får den information, råd och stöd de behöver. NATIONELL PATIENTENKÄT För att mäta patienternas delaktighet och nöjdhet genomförs återkommande patientenkäter inom olika delar av hälso- och sjukvården. Under har nationella patientenkäter genomförts för primärvård och rehabilitering. För primärvården besvaras enkäten av patienter som varit på besök hos sjuksköterska eller läkare. Alla regioner och landsting inkluderar inte besök hos sjuksköterskor. För att kunna göra nationell jämförelse redovisas därför enbart resultat för patienter som träffat läkare. Se tabell 1 för resultat. Patienterna i Östergötland värderade primärvården relativt lågt i jämförelse med andra regioner och landsting. Östergötland hade sämre resultat än riket som helhet på samtliga frågeområden och hamnade i Undersökta områden (dimensioner) den sämre tredjedelen av landstingen. Avståndet till rikets resultat var som störst för kontinuitet och koordinering och som minst för tillgänglighet. Resultaten för Östergötland och riket har inte ändrats mycket sedan förra årets enkät. Orsaken till förändringen inom området emotionellt stöd, vilken även är tydlig på riksnivå, är inte känd. genomfördes enkäten inom rehabilitering för första gången och tolv landsting deltog. Enkäten har riktats mot olika yrkesgrupper i de olika landstingen och regionerna så inga jämförelser med riket kan göras. I Östergötland riktades enkäten till patienter som besökt fysioterapeuter eller arbetsterapeuter för mottagningsbesök inom närsjukvården (primärvårdnivå) och den specialiserade vården. Patienterna i Östergötland var mest nöjda med bemötandet, helhetsintrycket och tillgängligheten och minst nöjda med kontinuitet och koordinering. Totalt sett var patienterna i rehabiliterande vård mycket mer nöjda med sin vård än patienterna som besökt primärvården. Detta understryks inte minst av svaren på frågorna som handlar om patienten är nöjd med besöket som helhet respektive om hen skulle rekommendera den aktuella mottagningen till någon annan. Under våren 2018 kommer nationella patientenkäter inom områdena akutmottagningar, psykiatrisk vård, somatisk öppenvård och somatisk slutenvård att genomföras. Primärvård Rehabilitering Östergötland Riket Östergötland Riket Helhetsintryck 77 (77) 79 (79) 87 ej jämförbart Emotionellt stöd 73 (68) 75 (70) 81 ej jämförbart Delaktighet och involvering 76 (76) 78 (79) 85 ej jämförbart Respekt och bemötande 82 (83) 84 (84) 94 ej jämförbart Kontinuitet och koordinering 67 (66) 71 (69) 79 ej jämförbart Information och kunskap 72 (71) 74 (73) 82 ej jämförbart Tillgänglighet 80 (81) 81 (81) 86 ej jämförbart Summerat genomsnitt 75 (75) 77 (76) 85 ej jämförbart Östergötlands placering bland deltagande regioner/landsting 16/20 (8 av 10) ej jämförbart STRATEGISKT MÅL Trygg och ändamålsenlig vård Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Trygg och ändamålsenlig vård innebär att patienterna ska få ett professionellt bemötande och vård på rätt nivå som utgår från deras behov. De medicinska resultaten för Region Östergötlands verksamheter är generellt sett goda och förbättringar har skett för flera indikatorer. Inom vissa områden finns dock behov av fortsatta förbättringar, exempelvis när det gäller vårdskador och områden som rör befolkningens levnadsvanor. Region Östergötland har en nollvision för vårdskador, men under ses ingen förbättring och ett fortsatt systematiskt arbete behövs under kommande år. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser är viktiga och för framtiden är det avgörande att det hälsofrämjande arbetet får effekt i befolkningen. Det arbetet behöver göras tillsammans med länets kommuner och delar av civilsamhället. En viktig källa för att kunna analysera vårdens kvalitet är Vården i siffror där resultat från samtliga landsting presenteras. Region Östergötland visar goda medicinska resultat och inom många områden ses en successiv förbättring, men det finns också områden som kräver noggrannare analys och utökade satsningar. Invånarnas förtroende för länets hälso- och sjukvårdssystem är relativt högt i Östergötland jämfört med andra landsting och regioner. I års befolkningsenkät Hälso- och sjukvårdsbarometern finns det frågor om vilket förtroende invånarna har för länets hälso- och sjukvård som helhet, för sjukhusen och för vårdcentralerna. Invånarna har även svarat på frågor om vilket förtroende de har för 1177 Vårdguidens råd och hjälp via telefon och via webbplatsen 1177.se. Resultaten visar att 67 procent av invånarna känner stort eller mycket stort förtroende för hälso- och sjukvården som helhet, vilket är landets sjätte bästa resultat. Motsvarande siffra för sjukhusen är 77 procent, vilket är landets fjärde bästa resultat. Båda siffrorna följer utvecklingen i riket med en minskning med två procentenheter sedan toppnoteringarna Förtroendet för vårdcentralerna beskrivs på sidan 55. Förtroendet för 1177 Vårdguidens rådgivning på telefon och internet är lägre i Östergötland än i riket som helhet. I Östergötland har 60 procent av befolkningen mycket eller ganska stort förtroende för telefon- respektive internetrådgivningen, medan siffran för riket är 63 procent. Skillnaden mot riket är statistiskt säkerställd. Andelen med förtroende har minskat med två procentenheter i Östergötland sedan 2016, medan den har ökat lika mycket i riket i stort. Hälso- och sjukvårdsnämnden arbetar sedan många år systematiskt med behovsanalyser och brukar/medborgardialoger för att fånga upp och lyfta fram patienters och invånares synpunkter. Behovsanalyserna ger ett viktigt underlag för att styra hälso- och sjukvården utifrån behov. I arbetet med behovsanalyserna förs dialoger med patienter, närstående och verksamhetsföreträdare för att täcka in olika perspektiv. Sammantaget har Region Östergötland arbetat aktivt under för att medborgarna ska få en trygg och ändamålsenlig vård. Det finns dock fortfarande områden där målen inte har uppnåtts. Ett fortsatt systematiskt och uthålligt arbete behövs för att nå målet om en trygg och ändamålsenlig vård. Bedömningen är därför att måluppfyllelsen inte är helt tillfredsställande. Tabell 1. Region Östergötlands resultat i Nationell patientenkät. Resultatet avser den procentuella andelen positiva svar i sju undersökta områden (dimensioner). Färgmarkeringen anger Östergötlands placering jämfört med övriga deltagande landsting och regioner. (Grön: ingår i den bättre tredjedelen landsting och regioner; gul: ingår i den mellersta tredjedelen; röd: ingår i den sämre tredjedelen.) Resultaten inom parentes avser resultatet från undersökningen som gjordes 2016, i vilken 10 landsting deltog. NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Andel patienter (kvinnor, män, totalt) som är nöjda med sin vårdkontakt som helhet. - Akutmottagningar - Vårdcentraler - Rehabilitering 84 % Ny indikator Ny indikator Uppgift saknas 76 % 91 % RESULTATMÅTT Mål Andelen av vårdcentralernas äldre patienter (>75 år) som har en samordnad individuell plan (SIP) Skapa nulägesbild Ny indikator Validerat underlag saknas Validerat underlag saknas Andel vårdenheter (klinker och vårdcentraler) som vårdar barn som har sett över sitt kommunikationsmaterial riktat till barn och vid behov vidtagit åtgärder för att anpassa det för barnens behov Skapa nulägesbild Ny indikator Ny indikator 36 % 44 MEDBORGARSPERSPEKTIVET MEDBORGARPERSPEKTIVET 45

26 FRAMGÅNGSFAKTOR God kvalitet i vårdens alla dimensioner Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Den medicinska kvaliteten är grundläggande för att patienterna ska få en god vård. Samtidigt är vissa resultat beroende av andra faktorer, som exempelvis levnadsvanor och andra riskfaktorer. De medicinska resultaten hos Region Östergötlands verksamheter är fortsatt goda och medborgarna får en vård av god kvalitet. Men det finns områden där förbättringar behöver ske. Den sammantagna bedömningen är därför att måluppfyllelsen inte är helt tillfredsställande. REGIONENS RESULTAT I NATIONELLA JÄMFÖRELSER Tidningen Dagens Medicin utser varje år landets bästa sjukhus i tre kategorier: universitetssjukhus, mellanstora sjukhus och mindre sjukhus. Universitetssjukhuset i Linköping (US) placerade sig återigen på andra plats i kategorin universitetssjukhus. Lasarettet i Motala placerade sig en på femte plats i kategorin mindre sjukhus jämfört med en andraplats förra året. En viktig källa för att analysera vårdens kvalitet är Vården i siffror, en samling mått och indikatorer som vårdgivare kan använda för sitt kvalitets- och förbättringsarbete. Vården i siffror innehåller ett mycket stort antal indikatorer, som delas in både efter sjukdomstillstånd och utifrån olika teman. Ett sätt att analysera en så stor mängd indikatorer på regionövergripande nivå är att jämföra utfallet med landet i stort. För de specifika sjukdomstillstånden hade Region Östergötland i de senaste mätningarna ett bättre utfall än rikssnittet i 15 av 20 områden (figur 2). Ännu viktigare är dock att jämföra resultaten över tid. För Region Östergötlands del är den bilden diversifierad. På en övergripande nivå har majoriteten av indikatorerna inom exempelvis öron-näsa-hals, reumatologi och habilitering förbättrats jämfört med föregående mätning. Däremot försämrades majoriteten av indikatorerna inom exempelvis övervikt och fetma, graviditet/förlossning/nyföddhet samt infektioner, se figur 3. Flera områden där Region Östergötlands utfall nationellt sett var låga har ändå har förbättrats jämfört med föregående mätning, vilket är positivt. Ett sådant område är den relativa femårsöverlevnaden för cancersjukdomar. Viktigt är dock att poängtera att många skillnader sannolikt är resultatet av en normal variation mellan olika mättillfällen. Speciellt gäller detta indikatorer som mäts för en mera begränsad tid. Det tar därför ofta lång tid innan förändringar kan betraktas som betydande (signifikanta) utifrån ett statistiskt perspektiv. När det gäller de stora områdena med många indikatorer ses en fortsatt långsam förbättring medan mindre, avgränsade områden har en större variation mellan olika tillfällen. För att kunna bedöma om en förändring är varaktig behövs längre uppföljningstider. Förbättring jmf med rikssnittet Försämring jmf med rikssnittet Palliativ vård (9) Öron-näsa-hals vård (7) Kvinnosjukvård (20) Kirurgi (69) Ortopedi (32) Stroke (22) Hjärtsjukdomar (36) Psykiatri (39) Diabetes (50) Graviditet/förlossning/nyföddhet (20) HSN Intensivvård (5) Cancer (49) Demens (6) Habilitering (4) Reuma (6) Övervikt fetma (9) Astma/KOL (6) Infektion (3) Ögonsjukvård (8) Njursjukdomar (6) 0 % 25 % 50 % 75 % 100 % Figur 2. Andel indikatorer från vården i siffror, fördelat per sjukdomstillstånd, där Region Östergötland har bättre respektive sämre utfall än rikssnittet. Inom 15 av 20 områden är hälften eller fler av indikatorerna bättre än rikssnittet. Förbättring jmf med föregående Försämring jmf med föregående Öron-näsa-hals vård (4) Reuma (5) Dödlighet i befolkningen (25) Habilitering (4) Förtroende för hälso- och sjukvård (10) Astma/KOL (6) Cancer (49) Ortopedi (27) Intensivvård (5) Njursjukdomar (5) Hjärtsjukdomar (35) Sjukdomsförekomst (26) Palliativ vård (9) Kirurgi(63) Förebyggande vård (24) Läkemedel (46) Demens (6) Diabetes (50) Säker vård (23) Hälsoläge och levnadsvanor (18) Primärvård (27) Psykiatri (30) Kvinnosjukvård (19) Stroke (19) Ögonsjukvård (8) Graviditet/förlossning/nyföddhet (18) Infektion (3) Övervikt fetma (5) Figur 3. Andel indikatorer från Vården i siffror där Region Östergötland förbättrat respektive försämrat sina resultat från föregående mätning. Antal indikatorer för respektive område anges inom parentes. Bilden innehåller både specifika sjukdomstillstånd och uppföljningar utifrån olika teman. Det föreligger en viss mindre överlappning mellan olika områden. Det har skett en förbättring jämfört med föregående mätning för 16 av 20 redovisade områden. Förbättring jmf med rikssnittet Försämring jmf med rikssnittet Förtroende för hälso- och sjukvård (20) Läkemedel (48) Hälsoläge och levnadsvanor (36) Primärvård (32) Säker vård (29) Dödlighet i befolkningen (30) Förebyggande vård (26) Patienterfarenheter (28) Målnivåer Socialstyrelsen (40) Sjukdomsförekomst (26) 0 % 25 % 50 % 75 % 100 % 0 % 25 % 50 % 75 % 100 % Figur 4. Andel indikatorer från Vården i siffrors tematiska indelning där Region Östergötland har bättre respektive sämre utfall än rikssnittet. Antal indikatorer för respektive område anges inom parentes. Inom sju av tio områden är hälften eller fler av ingående indikatorer bättre än rikssnittet. När det gäller mer generella områden har Region Östergötland förbättrat många av indikatorerna som beskriver dödlighet för olika sjukdomar i befolkningen, förtroende för hälso- och sjukvården samt förekomst av olika sjukdomar. Dock är förekomsten av olika kroniska sjukdomar relativt hög i länet. Samtidigt var utfallen högre än rikssnittet när det gäller förtroende för hälso- och sjukvården, läkemedel samt hälsoläge och levnadsvanor. Det är sannolikt en förbättring jämfört med tidigare uppföljningar. Det pågår flera insatser som förväntas ge bättre resultat inom flera av de redovisade områdena. Bland annat har extra fokus lagts för att öka patientsäkerheten och minska vårdskador under året. Genom en bättre bemanning inom ögonsjukvården skapas också bättre förutsättningar för goda resultat. Vården i siffror är en temperaturtagning av vårdens kvalitet. Varje område innehåller en blandning av olika typer av indikatorer: medicinska resultat- och processmått, vissa tillgänglighetsmått och patientrapporterade mått (dock inga ekonomiska mått). Sammantaget visar siffrorna att Region Östergötland har goda medicinska resultat inom de flera områden, även om en mera detaljerad analys behöver göras. Det sker en successiv förbättring inom de många områden, men resultaten pekar också på områden som kräver noggrannare analys och utökade satsningar. BARNSKYDDSFRÅGOR I FOKUS Under har Region Östergötland reviderat sin rutin för anmälningar om barn som far illa och förbättrat systemstödet för att hantera sekretessfrågor. Under året har 378 anmälningar till socialtjänsten gjorts om oro för barn som far illa, vilket är en ökning med 67 procent. Arbetet med att uppmärksamma barn som anhöriga i vården har fortsatt med informationsspridning och utbildning av medarbetare. MOBILA INSATSER ÖKAR TRYGGHETEN Med trygga och säkra insatser i hemmet kan fler patienter undvika onödig sjukhusvård. Region Östergötlands vidareutveckling av de så kallade Alma-teamen i de västra och östra länsdelarna, samt i Finspång, är goda exempel på det. I den centrala länsdelen har en liknande utveckling primärt skett genom en utökad LAH-verksamhet, som innebär att fler patienter kan få vård i hemmet. Dessutom pågår ett utvecklingsarbete inom Nära vård i hela länet där fokus ligger på utveckling av mobila insatser. Närsjukvården i öster genomför en vetenskaplig utvärdering av den mobila Alma-verksamheten för att undersöka de närståendes upplevelser. Preliminära resultat visar att närstående upplever en hög grad av trygghet och är nöjda med att kunna få insatser i hemmet vid behov. Vid årsskiftet har personer fått sådana insatser, vilket är en ökning med 125 personer sedan samma period Region Östergötland undersöker även andra områden som kan vara aktuella för mobil verksamhet. Med mobil röntgenutrustning kan enklare röntgenundersökningar göras i patientens hem med samma diagnostiska kvalitet. I den östra länsdelen startade ett projekt med mobil röntgen under hösten och en röntgenenhet för elektiva undersökningar utanför sjukhusen planeras. 46 MEDBORGARSPERSPEKTIVET MEDBORGARPERSPEKTIVET 47

27 NEDSLAG ÖSTERGÖTLAND I TOPP BLAND ÖVERLEVAN- DE EFTER HJÄRTSTOPP ÖSTERGÖTLAND I TOPP BLAND ÖVERLEVANDE EFTER HJÄRTSTOPP Östergötland i topp bland överlevande efter hjärtstopp För andra året i rad har Östergötland högst andel överlevande patienter efter hjärtstopp. Det visar Svenska Hjärt-lungräddningsregistrets senaste årsrapport, från oktober. Region Östergötland har sedan flera år aktivt arbetat med att förbättra möjligheterna att rädda fler personer efter hjärtstopp. För fyra år sedan var Östergötlands placering i Sverige utanför topp tio. Grundläggande förutsättningar för att kunna rädda en person som har drabbats av hjärtstopp är att upptäcka det snabbt, att larma tidigt, att göra tidig hjärt-lungräddning och defibrillering och att göra snabba ambulansinsatser. Ungefär 70 procent av alla hjärtstopp inträffar i hemmiljö. För år sedan överlevde bara tre till fyra procent efter hjärtstopp i Östergötland, men de senaste tre åren har i genomsnitt 17.5 procent överlevt. SAMVERKAN MELLAN VÅRDGIVARE Patienter som får cancervård upplever ofta överlämningar mellan olika vårdgivare. För att underlätta överlämning och öka delaktigheten ska en skriftlig vårdplan tas fram. Andelen berörda kliniker som använder vård- eller rehabiliteringsplan för cancerpatienter är 74 procent. Min vårdplan är en standardiserad modell för skriftlig vårdplanering som är ett avgörande verktyg för att förverkliga målen i den Nationella cancerstrategin för en mer personcentrerad vård, se även på sidan 42. Den skapar trygghet för patienter och närstående och underlättar patientens navigering mellan olika vårdgivare och behandlingar. Den 1 januari 2018 trädde en ny lag i kraft - lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. För att möta upp de nya kraven har ett intensivt utvecklingsarbete pågått tillsammans med länets kommuner under. Det har resulterat i en länsövergripande riktlinje för samordnad vård- och omsorgsplanering. Riktlinjen ska säkerställa att patienter får vård och omsorg på ett tryggt och säkert sätt efter att de skrivs ut från slutenvård. BEHOVSANALYSER OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN Hälso- och sjukvårdsnämnden tar varje år fram behovsanalyser för olika sjukdoms- eller behovsgrupper, i dialog med patienter, närstående och verksamhetsföreträdare. Behovsanalyserna är en del i arbetet med att styra hälso- och sjukvården utifrån behov. Utifrån de behovsanalyser som gjordes 2016 tog hälso- och sjukvårdsnämnden fram och beslutade om patientlöften i början av. Patientlöftena ingår som uppdrag i Region Östergötlands överenskommelser och avtal med vårdgivarna för Löftena gäller områdena hudsjukdomar inklusive hudsår, med fokus på långvariga svårläkta sår, förlossningsskador, utomlänsvård samt depression och ångest hos unga vuxna. Under har behovsanalyser gjorts inom fyra områden; ögonsjukdomar som kan ge betydande funktionsnedsättning, inflammatoriska tarmsjukdomar, psykisk ohälsa hos äldre, samt stroke hos personer i yrkesverksam ålder. Därutöver har en medborgardialog om delaktighet kring hälsa och levnadsvanor genomförts. De utvecklingsområden som framkom i behovsanalyserna ligger till grund för uppdragen i överenskommelser och avtal med vårdgivarna Läs mer om behovsanalyserna i nedslaget på sidan 49. RESULTAT INOM SÄRSKILDA UTVECKLINGSOMRÅDEN Utifrån behovsanalysernas slutsatser, och andra angelägna områden, fattar hälso- och sjukvårdsnämnden beslut om särskilda utvecklingsområden som ingår i överenskommelser och avtal med vårdgivarna. Under var områdena spelberoende, plastikkirurgi och somatisk hälsa hos psykiskt sjuka i fokus, vilka var föremål för behovsanalys under Dessutom finns utvecklingsområden kvar sedan tidigare år, samt områden vars resultat också behöver utvecklas. Områdena presenteras mer i detalj nedan. Spelberoende Den 1 januari 2018 träder en lag i kraft som förtydligar socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens gemensamma ansvar när det gäller spelmissbruk. Parallellt med den ändrade lagstiftningen har ett nationellt arbete pågått för att ta fram ett kunskapsstöd inom området. Uppdrag och insatser behöver därför anpassas till de nya förutsättningarna. Under året har regionen inlett en förstudie för att identifiera och föreslå tänkbara åtgärder. Arbetet med ett länsgemensamt vårdprocessprogram behöver fortsätta under Behandling för spelberoende erbjuds av regionens verksamheter eller i samverkan med kommunen. Plastikkirurgi För patienter med tryck- och bensår ska väntetiden till nybesök respektive behandling inte överstiga en månad. För bensårspatienter är målet uppfyllt medan väntetiden för trycksårspatienter närmar sig målet. Övriga förbättringar som skett under året är tydligare indikationer för operation när det gäller bröstreduktion, bröstrekonstruktion och överskott av hud på buken. Därutöver har samverkan etablerats mellan kirurgkliniken och plastikkirurgin för att säkerställa en sömlös vårdprocess för patienter som får plastikkirurgi direkt vid en canceroperation i bröstet. Somatisk hälsa hos psykiskt sjuka Samtliga närsjukvårdscentrum beskriver att de har olika former av insatser och utvecklingsarbeten för att uppmärksamma den somatiska hälsan hos psykiskt sjuka. Det rör sig bland annat om årliga hälsokontroller, hälsosamtal om levnadsvanor, fast vårdkontakt, information och stöd till närstående och så vidare. Samtidigt står det klart att utvecklingsarbetet för att minska överdödligheten hos personer med psykisk sjukdom behöver fortsätta och ske i samverkan med framför allt primärvården men även den övriga somatiska vården. Uppdraget finns med även i 2018 års överenskommelser och avtal. Barn och unga med medfödda funktionsnedsättningar Utveckling av vården för barn och unga med medfödda funktionsnedsättningar har fortsatt under. Bland annat har Region Östergötland tagit fram länsgemensamma insats- och utredningspyramider som beskriver vilka insatser som kan ges och i vilken ordning. Under året har även en länsgemensam utbildning i kvalitetsregistret HabQ startat, för att åstadkomma en mer likvärdig registrering. Därutöver har försäkringskassan, habiliteringen och barnklinikens läkare inlett ett gemensamt arbete för att underlätta hanteringen av intyg. Egenvård, självdialys hos patienter med kronisk njursvikt Självdialys är ett prioriterat område där regionen ligger långt framme. Region Östergötland strävar efter en ökad användning av peritonealdialys, framför allt i hemmet. En del patienter behöver hjälp i hemmet och arbete pågår med att få det på plats. NEDSLAG UNDER GENOMFÖRDES FYRA NYA BEHOVSANALYSER Strokeinsjuknade personer i yrkesverksam ålder Det finns skillnader när det gäller tillgång till arbetslivsinriktad rehabilitering och möjlig-het att träna på egen hand. Psykosocialt stöd behövs för dem som drabbas av en stroke i yrkesverksam ålder men också för deras närstående. Bedömningen av körförmågan och uppföljningen av hur rehabiliteringen fungerar efter ett år behöver förbättras. Patienterna efterfrågade också en bättre överlämning mellan olika vårdgivare, anpassad information och ökad delaktighet. Tillgången till rehabilitering för patienter med afasi behöver bli bättre. Psykisk ohälsa hos äldre Äldre med psykisk ohälsa riskerar att prioriteras bort från behandling till förmån för yngre. Ökad kompetens och kontinuitet i vården för att upptäcka, diagnostisera och behandla äldre med psykisk ohälsa samt ökade möjligheter att skapa relationer och trygghet för den vårdsökande behövs. För en god vård krävs det ett mer personcentrerat förhåll-ningssätt som utgår från varje äldre persons individuella förutsättningar och resurser samt samordnade insatser. NYCKELINDIKATOR Mål Andel produktionsenheter som delvis/helt har uppnått sina mål för särskilda utvecklingsområden i sina överenskommelser med hälso- och sjukvårdsnämnden: - Spelmissbruk - Somatisk hälsa hos psykiskt sjuka - Plastikkirurgi Delvis 100 % Helt 75 % 7 av 7 3 av 7 7 av 7 5 av 7 Spelmissbruk: Delvis 5 av 5 Somatisk hälsa: Delvis 9 av 10 Plastik: Helt 2 av 2 RESULTATMÅTT Mål Antal anmälningar till socialtjänsten om oro för barn som far illa Antal patienter som genomför peritonealdialys i hemmet Antal individer som har varit sjukskrivna över 180 dagar Antal unika individer från länssjukvården som i samverkan fått insatser från närsjukvårdens mobila insatser i hemmet SJUKSKRIVNINGAR I LÄNET Sjukpenningtalet fortsätter att minska och trenden håller i sig. Östergötland har landets lägsta sjukpenningtal, i november var siffran 8,1 procent. Det är en minskning med 0,6 procent sedan september Rikets siffror var 10 procent. Det finns dock variationer inom länet, där Vadstena har det högsta sjukpenningtalet på 12 procent, Linköping har 7,3 procent och Norrköping 7,6 procent. Sjukpenningtalet i Motala har minskat från 12 till 11 procent. Statistiken visar också att kvinnor inom vård- och omsorgsyrken står för flest sjukskrivningar. Antalet individer som varit sjukskrivna över 180 dagar var jämfört med Inför 2018 får vårdcentralerna extra medel för ett utökat ansvar för långtidssjukskrivna. Satsningen innebär att vårdcentralerna ska ha en rehabiliteringskoordinator på minst 50 procent av en heltidstjänst per listade patienter i arbetsför ålder (20-64 år). Inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) IBD riskerar att ge följdsjukdomar och flera speciallistkliniker kan vara involverade. Därav ökar behovet av förbättrad samverkan mellan olika kliniker och mottagningar. Patientens integritet behöver stärkas vid varje vårdsituation. Kunskapen rörande hjälp-medel för avföringsläckage behöver öka och hjälpmedel behöver, vid behov, erbjudas pati-enten. Professionellt samtalsstöd samt praktisk och kunskapsinriktad hjälp gällande diet och kosthållning rörande IBD bör erbjudas patienten. Ögonsjukdomar som medför betydande funktionsnedsättning Kontroller och återbesök behöver ske i tid, för att undvika en oåterkallelig försämring som hade kunnat bromsas. Det kan vara traumatiskt för patienterna att få besked om att synen kommer att försämras och om indragning av körkort. Då bör de få erbjudande om samtalsstöd. För den som har en grav synnedsättning är det viktigt med träning och stöd att hantera sin vardag, för att kunna leva så självständigt som möjligt och inte bli isolerad. Skapa nulägesbild 35 Ska minska Skapa nulägesbild Ny indikator 2016 Totalt: Kvinnor:1 144 Män: 796 Totalt: Kvinnor: 703 Män: Totalt: Kvinnor: Män: 925 Totalt: Kvinnor: 798 Män: Totalt: Kvinnor: Män: Kvinnor: Andel berörda kliniker som använder vårdplan för cancerpatienter 80 % >70 % Validerat underlag saknas 74 % 48 MEDBORGARSPERSPEKTIVET MEDBORGARPERSPEKTIVET 49

28 FRAMGÅNGSFAKTOR Patienterna ska inte behöva drabbas av undvikbara vårdskador Måluppfyllelse Otillfredsställande måluppfyllelse En säker vård innebär att patienterna inte ska drabbas av vårdskador. Vårdskador förekommer dock fortfarande och de vanligaste är vårdrelaterade infektioner (VRI), trycksår och kirurgiska skador. Region Östergötland har en nollvision för vårdskador, men under ses ingen förbättring. Det innebär att måluppfyllelsen bedöms som otillfredsställande. Metoder som används för att identifiera och följa vårdskador är till exempel: Markörbaserad journalgranskning (MJG) Punktprevalensmätningar av VRI och trycksår på sjukhus Granskning av slumpvis utvalda journaler Avvikelsehantering Lex Maria-anmälningar Enskilda klagomål från patienter och anhöriga Anmälningar till Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF) Anmälningar till patientnämnden. Markörbaserad journalgranskning används för att identifiera vårdskador som finns dokumenterade i journalen. Syftet är att få en uppfattning om vilka typer av skador och vårdskador patienterna drabbas av. Metoden är kvalitativ och utvecklad för att följa den egna verksamheten och används inte för att HSN jämföra olika enheter. När bilden kompletteras med en analys av skadornas allvarlighetsgrad och orsaker, kan resultatet användas som en grund för förbättringsarbeten. Antalet vårdskador enligt MJG var under första halvåret 24 stycken per 100 vårdtillfällen, se tabell 2. Region Östergötland granskar slumpvis utvalda journaler varje månad. granskades 20 journaler per månad på Universitetssjukhuset i Linköping, 15 journaler per månad på Vrinnevisjukhuset i Norrköping och 10 journaler per månad på Lasarettet i Motala. Andelen vårdskador skiljer sig mellan de olika sjukhusen i Östergötland. Andelen var lägst vid Lasarettet i Motala med ett utfall på tre procent under perioden januari till juni se tabell 3. Resultatet från Östergötland är en del av den nationella uppföljningen av vårdskador. Rapporter på nationell nivå visar att antalet vårdskador är cirka åtta procent och att en vårdskada innebär att vårdtiden förlängs med åtta vårddagar. Resultat från Region Östergötland visar att vårdtiden fördubblas när en patient har fått en vårdskada. Fortfarande är VRI, trycksår och kirurgiska skador de vanligaste vårdskadorna. En skadetyp som har ökat de senaste åren är infektioner vid perifer venkateter (PVK). Granskningarna visar också att det finns dokumentationsbrister i de granskade journalerna. TRYCKSÅR Region Östergötland genomför varje år en mätning av tryckskador på alla inneliggande patienter över 18 år. Vid års mätning hade 20,1 procent av patienterna tryckskador (innefattar även trycksår), alltså var femte patient. Samma siffra året innan var 15,4 procent. Ökningen har lett till ett intensivt utvecklingsarbete, läs mer på sidan 87. VÅRDRELATERADE INFEKTIONER Vårdrelaterade infektioner (VRI) har länge varit ett prioriterat område i Region Östergötland. Trots det sker inga förbättringar i de mätningar som görs. Östergötland är fortfarande en av de regioner och landsting med högst VRI-förekomst i Sverige. Vid punktprevalensmätningen våren hade 11,9 procent av de inneliggande patienterna en vårdrelaterad infektion. NYCKELINDIKATOR Mål Andel vårdrelaterade infektioner (VRI) 6 % Ny mätmetod ,3% Mars 11,9 % RESULTATMÅTT Mål Andel patienter med trycksår 7 % 14 % 15,4 % FRAMGÅNGSFAKTOR Mer än var tionde säng upptogs alltså av en patient med VRI. För hela Sverige var siffran 9,3 procent. Dessa infektioner orsakar lidande för patienterna och driver på kostnaderna i sjukvården. Trenden behöver brytas och området ska få extra fokus under Patientsäkerhetsåret LÖF Under tog Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag emot 819 anmälningar från Region Östergötland. Vid årets slut var 197 anmälningar godkända och ledde till ersättning men 307 blev inte godkända. 315 anmälningar var under fortsatt utredning eller handläggning. Antalet anmälningar var något färre än 2016, men ungefär lika många anmälningar godkändes och ledde till ersättning. Mars 20,1 % Region Östergötland * MJG-index Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser ska naturligt ingå i vårdens möten HSN Tabell 2. Andel vårdskador per 100 vårdtillfällen (MJG-index) i Region Östergötland. * års resultat bygger på data från jan-juni. Region Östergötland * N = N = N = 474 N = 537 N=270 Vårdtillfällen med skador 18,5 19,7 19,8 18,2 27,4 Vårdtillfällen med vårdskada 12, ,1 14,2 19,6 Tabell 3. Andel (%) granskade vårdtillfällen med skador (undvikbara och icke undvikbara) respektive vårdtillfällen med vårdskador (undvikbara) i Region Östergötland. N = antal granskade journaler* års resultat bygger på data från jan-juni. Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Patienter och invånare ska ges en hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande vård. I Region Östergötland pågår många aktiviteter för att förebygga sjukdom och stärka folkhälsan, till exempel hälsoguider, screening och strategin Sätt Östergötland i rörelse.nu. Den sistnämnda finns beskriven på sidan 24 Bedömningen är att många viktiga insatser görs, men att de kan stärkas ytterligare. Därmed är måluppfyllelsen inte helt tillfredsställande. SCREENING Region Östergötland erbjuder befolkningen hälsokontroller i form av gynekologiska cellprovskontroller, mammografi och aortascreening. Samtliga är viktiga sjukdomsförebyggande insatser. Vården behöver dock förbättra täckningsgraden, speciellt i områden med sämre socioekonomi. Gynekologiska cellprovskontroller ger cirka 90 procent skydd mot livmoderhalscancer om de genomförs enligt programmet. För ett högt deltagande krävs god tillgänglighet, att kvinnorna kallas i rätt tid och att det är lätt att boka om tiden. Täckningsgraden har ökat de två senaste åren och nådde under året 84 procent. Det var bättre än riksgenomsnittet och nära det nationella målet på 85 procent. För att nå de kvinnor som uteblir genomfördes under året ett projekt där Region Östergötland testade olika sätt att öka deltagandet. De preliminära resultaten är mycket goda. Åtta kvinnor med tidig cervixcancer och en kvinna med livmoderkroppscancer har upptäckts i projektet och kommer att kunna bli botade. Ungefär 81 procent av kvinnorna i länet deltog i bröstcancerscreening, mammografi, vilket var högre än det nationella målet på 80 procent. Förutom att avgiften togs bort under 2014, har bidragande faktorer varit sms-påminnelser, kvällsoch helgtider, information till invandrarkvinnor, information via media och nya kallelserutiner. Verksamheten har förbättrat screeningsintervallet mellan undersökningarna markant under året och ligger nu på 22,5 månader. Varje år beräknas cirka 600 män dö i Sverige av akut brustet kroppspulsåderbråck i buken. Siffran är betydligt lägre för kvinnor. Screening för kroppspulsåderbråck bland 65-åriga män är ett effektivt sätt att minska dödligheten. Under året har män kallats, varav 97 procent genomfört screeningen. De som har ett bråck som hotar att brista erbjuds snar operation. 50 MEDBORGARSPERSPEKTIVET MEDBORGARPERSPEKTIVET 51

29 NEDSLAG ÖSTERGÖTLAND I TOPP BLAND ÖVERLEVAN- DE EFTER HJÄRTSTOPP SCREENINGSSTUDIE OM TJOCK- OCH ÄNDTARMSCANCER Region Östergötland har även deltagit i den nationella studien med screening av 60-åringar för tjock- och ändtarmscancer (kolorektal cancer). Slumpvis utvalda personer erbjöds antingen koloskopi eller att lämna in avföringsprov. Ungefär hälften av de som erbjuds att skicka in avföringsprov gör det. Av proverna är cirka tio procent positiva och nästan alla patienter tackar därefter ja till koloskopi. Av de som enbart erbjuds koloskopi är det bara var tredje som tackar ja. Region Östergötland ligger i nivå med övriga landsting när det gäller positiva fynd vid koloskopin. Under året är 209 koloskopier gjorda i studien. LEVNADSVANOR Att ställa frågor om levnadsvanor är en naturlig del av anamnesen, patientens sjukdomshistoria, och är värdefullt. Det gör patienten uppmärksam på att levnadsvanor har stor påverkan på hälsan. Följsamheten i verksamheten till att dokumentera levnadsvanor varierar. Cirka elva procent av alla patienter har en registrering i Hälsobladet vilket är en ökning med cirka fem procent från föregående år. Den levnadsvana som dokumenteras mest är tobaksbruk, medan det finns klara förbättringsmöjligheter för alkohol, mat och fysisk aktivitet. Tandvården träffar många friska patienter som har liten anknytning till hälso- och sjukvården, men som ofta är regelbundna tandvårdsbesökare. Det gör tandvården viktig i arbetet med att främja goda levnadsvanor. Både folktandvården och privattandvården erbjuder till exempel tobaksavvänjning till samma avgift som sjukvårdande behandling i den övriga hälsooch sjukvården. Under fick 179 personer (153 vuxna och 26 ungdomar) tobaksavvänjning inom tandvården. deltagarnas hälsa och en socioekonomisk analys av riskfaktorer för ohälsa. Det pågår också ett arbete för att sprida information om hälsosamtalen till utlandsfödda. SEXUELL OCH REPRODUKTIV HÄLSA För att förbättra den sexuella hälsan, minska antalet oönskade graviditeter samt minska spridningen av sexuellt överförbara infektioner arbetar regionen tillsammans med flera ideella organisationer i länet. Noaks ark, RFSL Linköping, RFSU Östergötland och Oasen erbjuder till exempel stödjande, informativa och preventiva insatser som ett komplement till vården. Region Östergötland ingår i den nationella samverkansgruppen Adlon kring sexuell hälsa och deltar i olika projekt och arbetsgrupper, som hbtq-diplomering och Sexit frågeformulär. Under året har Region Östergötland också erbjudit länets skolsköterskor och skolkuratorer en utbildningsdag om sexuell hälsa. BARN MED ÖVERVIKT ELLER FETMA För att säkerställa ett gott omhändertagande av barn med övervikt och fetma, har barnhälsovårdsenheten tagit fram indikationsgränser. Region Östergötland erbjuder behandling till friska barn upp till tolv år med ett IsoBMI på Barnhälsovårdsenheten erbjuder dessutom utbildning, kontinuerligt stöd och rådgivning till olika verksamheter i Region Östergötland och i länets kommuner. Exempelvis ska anpassade metoder för samtal om goda levnadsvanor tas fram på familjecentralen i Skäggetorp. MUNHÄLSA Det är centralt utifrån hälsosynpunkt att synliggöra vikten av god munhälsa. Många sjukdomstillstånd har en tydlig koppling till bristande munhälsa. Tandvården ska verka upplysande och förebyggande för att bidra till en bättre munhälsa hos länets invånare. Den 1 januari fick barn och unga rätt till avgifts- fri tandvård till och med det år de fyller 21 år. Barn och ungas munhälsa har generellt blivit bättre men den positiva trenden har vänt för sexåringar. Andelen kariesfria sexåringar har minskat från 78 procent 2010 till 72 procent. Munhälsan är ojämnt fördelad mellan socioekonomiskt olika områden. Folktandvården har befolkningsansvar för barn och ungdomar upp till 19 år. För att nå en mer jämlik munhälsa har folktandvårdens uppdrag utökats med att samtliga barn ska erbjudas besök för riskbedömning vid 18 månaders ålder. Under deltog barn, vilket motsvarar 72 procent. Det är en NYCKELINDIKATOR Mål Andel unika patienter som har besökt vården som fått råd eller rådgivande samtal angående levnadsvanor: - tobak - alkohol - fysisk aktivitet - mat 25 % Tobak: 10,5 % Alkohol: 4,9 % Fysisk aktivitet: 23,1 % Mat: 0,6 % Tobak: 9,9 % Alkohol: 5,6 % Fysisk aktivitet: 38,8 % Mat: 0,5 % Tobak: 7,6 % Alkohol: 5,9 % Fysisk aktivitet: 48,4 % Mat: 0,5 % RESULTATMÅTT Mål Andel dagligrökare Andel invånare som har genomgått hälsosamtal i åldersgrupperna: - 40 år - 50 år - 60 år - 70 år Andelen kariesfria - 6-åringar -19-åringar ökning jämfört med Samverkan sker även med andra aktörer och information ges vid mödra- och barnhälsovården, i förskolan och vidare ända upp till gymnasieskolan. Projektet Jämlik munhälsa hos barn - med Hageby som modell har pågått sedan 2013 med målet att minska socioekonomiskt relaterade skillnader i kariesförekomst hos barn. Under 2018 blir de yngsta barnen tre år och insatsen med munhälsosamtal, som pågått sedan barnet låg i mammas mage, avslutas. I gruppen har andelen mammor som besöker tandvården regelbundet ökat och andelen barn med hög risk att utveckla karies minskat. Ska minska Skapa nulägesbild 75 % 35 % Avser Östergötland Totalt: 14 % Kvinnor: 14 % Män: 13 % Ny indikator 75 % 35 % Avser Östergötland Totalt: 13 % Kvinnor: 13 % Män: 12 % Ny indikator 73 % 38 % Avser Östergötland Totalt: 10 % Kvinnor: 11 % Män: 10 % Kvinnor/män 8,4 %/6,3 % 8,8 %/7,6 % 11,6 %/10,9 % 13,9 %/11,9 % 72 % 39 % HÄLSOSAMTAL Under året har 24 vårdcentraler i regionen medverkat i satsningen på hälsosamtal och tillsammans utfört hälsosamtal. En digitalisering av samtalen inleddes för att deltagarna ska kunna besvara frågeformulären digitalt. En rapport har påbörjats som summerar data från Hälsolyftet under Den innehåller bland annat statistik om NEDSLAG ÖSTERGÖTLAND I TOPP BLAND ÖVERLEVAN- DE EFTER HJÄRTSTOPP HÄLSOGUIDER/BOXHOLMS VÅRDCENTRAL Vårdcentralen Boxholm har under året arbetat vidare med att främja den psykiska och fysiska hälsan i kommunen genom projektet Välmående Boxholm. Som en del i projektet har vårdcentralen utbildat personer till hälsoguider. Hälsoguiderna ska i sin tur kunna informera andra om hur de kan påverka sin livsstil positivt och fungera som en länk mellan vårdcentralen och kommuninvånarna. Den första utbildningsomgången avslutades i september med cirka 20 deltagare. Ytterligare en grundkurs och en fortsättningskurs genomfördes under hösten. 52 MEDBORGARSPERSPEKTIVET MEDBORGARPERSPEKTIVET 53

30 STRATEGISKT MÅL Hög tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Hög tillgänglighet handlar om rimliga väntetider till hälso- och sjukvården, utvecklade möjligheter för patienter att använda e-hälsolösningar samt god tillgänglighet till regionens verksamheter för personer med funktionsnedsättningar. En god tillgänglighet till vård och behandling är av stor betydelse för att medborgarnas ska känna att hälso- och sjukvården finns där när de behöver den. I många fall har god tillgänglighet till vården också ett direkt samband med behandlingsresultatet. Tillgängligheten till besök och behandling i Region Östergötland försämrades under året jämfört med tidigare år. Tillgängligheten minskar i hela landet, men inom vissa områden har Region Östergötland större försämringar än jämförbara landsting. Eftersom Region Östergötlands tillgänglighet historiskt har varit mycket god, har regionen fortfarande bättre tillgänglighet än de flesta andra landsting och regioner. Invånarna har höga förväntningar på snabb och professionell hjälp från hälso- och sjukvården. Därför är kraven på tillgänglighet i första linjens sjukvård höga och där spelar vårdcentralerna en viktig roll. Både tillgängligheten på telefon och till nybesök på vårdcentralerna har minskat under året. Trots detta tillhör Region Östergötland den tredjedel av landets regioner och landsting som har bäst tillgänglighet till läkare på vårdcentral. Skillnaden mellan länets vårdcentraler är dock stor. Tillgängligheten till telefonrådgivningen på 1177 Vårdguiden har under året försämrats något. Medelväntetiden innan patienterna får svar är klart sämre än riksgenomsnittet. Invånarnas förtroende för Region Östergötlands vårdcentraler är sjunde störst i landet. Förtroendet har dock inte ökat på senare år och avståndet till de regioner och landsting där förtroendet är störst är stort. Under bildades Primärvårdscentrum för att förstärka primärvården i Region Östergötland. Under året utvecklades också en app där patienterna kan göra digitala vårdbesök. Appen sjösätts i januari Antalet personer som väntar på nybesök eller behandling i den specialiserade vården har ökat under året. Trots det låg Region Östergötland under slutet av bland de fem-sex bästa landstingen när det gäller tillgänglighet till specialistvård. Andelen patienter i den somatiska vården som får sitt besök eller behandling inom 60 dagar har minskat. Antalet personer som väntat mer än 60 dagar har ökat relativt mycket inom framför allt ögonsjukvård och öron- näsa- och halsvård. Tillgänglighetsutmaningarna inom psykiatrin är större än i många andra specialiteter. Andelen patienter som väntar längre än målet på 30 dagar för utredning/behandling är mycket stor, medan andelen som väntar längre än 30 dagar för ett nybesök är lägre. Exakta siffror för tillgängligheten inom psykiatrin kan dock inte presenteras, eftersom nya riktlinjer för registrering av väntetidsstatistik håller på att införas. Tillgängligheten för patienter med akuta vårdbehov, vid akutmottagningar och vårdcentraler, är i stort sett densamma som tidigare år. Under har patienternas möjlighet att använda e-lösningar ökat. Möjligheten att boka besök via nätet är större och under bokades dubbelt så många besök, som 2016, via webbtidbok. Invånarna har, jämfört med andra landsting, god kännedom om 1177 Vårdguidens vårdtjänster och är också mer aktiva användare. Antalet personer som är anslutna till tjänsten Journalen via nätet ökar och regionen är bland de som har kommit längst i landet med KBT via nätet. FRAMGÅNGSFAKTOR En primärvård som utgör basen i hälso- och sjukvården Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Primärvården ska vara basen i hälso- och sjukvården i Östergötland. God tillgänglighet, samlad medicinsk kompetens och hälsofrämjande uppdrag är viktiga komponenter för att primärvården ska vara patienternas förstahandsval. Trots olika insatser under året är måluppfyllelsen inte helt tillfredsställande. Av års befolkningsenkät Hälso- och sjukvårdsbarometern framgår att 61 procent av östgötarna har mycket stort eller ganska stort förtroende för länets vårdcentraler. Skillnaden mellan mäns och kvinnors förtroende är liten. Östergötlands resultat är landets sjunde bästa och siffran har varit i princip oförändrad de senaste tre åren. De tre landsting som har bäst resultat har förtroendesiffror på omkring 70 procent, medan rikssnittet är 60 procent. I mars bildades Primärvårdscentrum för att utveckla och förstärka primärvården i Östergötland. Primärvårdens andel av alla besök i öppenvården var under året 57 procent, vilket inte är någon ökning jämfört med Med primärvård menas här även barnhälsa, ungdomsmottagning, kvinnohälsa och rehabilitering, utöver de vårdcentraler som ingår i vårdval primärvård i Region Östergötland. Vårdcentralernas andel av alla besök i öppenvården var under perioden 43 procent. HSN Många gånger är det möjligt att undvika skador och sjukdom med tidiga insatser. Levnadsvanor ingår därför som en integrerad del i utredning och behandling inom primärvården. Patienten erbjuds stöd, egenvårdsråd och andra insatser för att främja sunda levnadsvanor, som exempelvis rådgivande samtal angående alkoholvanor. Antalet remisser till beroendekliniken från primärvården har under ökat något jämfört med SATSNINGAR I PRIMÄRVÅRDEN Under året påbörjade samtliga 42 vårdcentraler i länet utvecklingsarbeten inom ramen för Utvecklingspotten, där syftet är att prova nya arbetssätt för en mer jämlik hälsa. Exempel är utbildning till hälsoguider, geriatrisk underläkarmottagning, fysisk aktivitet för personer med diabetes och stegvis vård på samtalsmottagning. Särskilda insatser för sjukskrivna har också genomförts för att stimulera till en tidig kontakt mellan sjukvård och arbetsgivare. Under året har Region Östergötland förberett införandet av en app där invånarna kan boka och genomföra digitala besök vid vårdcentral. Vid det digitala besöket möter patienterna samma kompetens som när de kommer till vårdcentralen fysiskt. Under har arbetssätt, tekniska möjligheter och kommunikationsmaterial förberetts. Driftstart sker i januari En annan satsning inom e-hälsoområdet är modellvårdcentralerna Cityhälsan Centrum i Norrköping och Vårdcentralen Mjölby. Här erbjuds invånarna ett större utbud av e-tjänster och medarbetarna testar nya digitala arbetssätt. Det finns exempelvis digitala formulär för specifika besvär att fylla i, där patienten får svar med e-post efter bedömningen. Dessa vårdcentraler erbjuder även fler typer av tidbokningar via nätet, som till specialistsköterskemottagningar. En tillgänglig verksamhet innebär även att personer med olika typer av funktionsnedsättningar ska kunna ta del av det utbud och den information som erbjuds. Region Östergötland arbetar aktivt med exempelvis anpassningar av lokaler, tillgänglighetsanpassade fordon i kollektivtrafiken, lyssningsfunktioner på webbplatser och tillgänglighetsplaner i regionala kulturverksamheter. Den sammantagna bedömningen av tillgängligheten till Region Östergötlands verksamheter ger en splittrad bild. Hälso- och sjukvården hade under året en lägre tillgänglighet än tidigare år, men i förhållande till de flesta andra landsting och regioner så var resultaten fortfarande bättre. Samtidigt har regionens e-hälsoarbete utvecklats och alltfler digitala tjänster erbjuds invånarna i Östergötland. 54 MEDBORGARSPERSPEKTIVET MEDBORGARPERSPEKTIVET 55

31 NYCKELINDIKATOR Mål Primärvårdsandel av all öppenvård: - Andel av alla besök - Primärvårdens ersättning* (exkl. ersättning för allmänläkemedel och hemsjukvård) 63 % Ska öka Andel i primärvård**: Totalt: 58 % Kvinnor: 60 % Män: 56 % Andel på vårdcentraler: Totalt: 44 % Kvinnor: 42 % Män: 47 % Vårdcentralernas ersättning: mkr Andel i primärvård**: Totalt: 58 % Kvinnor: 59 % Män: 56 % Andel på vårdcentraler: Totalt: 44 % Kvinnor: 41 % Män: 47 % Vårdcentralernas ersättning: mkr Andel i primärvård**: Totalt: 57 % Kvinnor 59 % Män 55 % Andel på vårdcentraler: Totalt: 43 % Kvinnor: 41 % Män: 46 % Vårdcentralernas ersättning: mkr RESULTATMÅTT Mål Andel patienter med kroniska diagnoser som har god kontinuitet i sina vårdkontakter Andel unika patienter inom primärvården* som fått råd eller rådgivande samtal angående alkoholvanor Ska öka 25 % Genomsnittligt kontinuitetsindex Totalt: 0,70 Kvinnor: 0,71 Män: 0,70 Tillfrågats Totalt: 4,6 % Kvinnor: 4,5 % Män: 4,8 % Varav rådgivande samtal Totalt: 5,3 % Kvinnor: 3,9 % Män: 6,9 % Genomsnittligt kontinuitetsindex Totalt: 0,73 Kvinnor: 0,73 Män: 0,74 Tillfrågats Totalt: 3,2 % Kvinnor: 3,4 % Män: 3,1 % Varav rådgivande samtal Totalt: 11,9 % Kvinnor: 6,4 % Män: 19,1 % Genomsnittligt kontinuitetsindex Totalt: 0,73 Kvinnor: 0,72 Män: 0,75 Tillfrågats Totalt: 4,6 % Kvinnor: 5,1 % Män: 4,0 % Varav rådgivande samtal Totalt:12,2 % Kvinnor: 6,5 % Män: 21,3 % Antal remitteringar till beroendekliniken från primärvården 4 Ska öka * Här avses enbart vårdcentraler ** Med primärvård menas här vårdcentral, barnhälsa, ungdomshälsa, kvinnohälsa och rehabilitering. FRAMGÅNGSFAKTOR God tillgänglighet till besök och behandling i hela vårdprocessen Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Östergötland hade under landets femte bästa tillgänglighet till besök och behandling i primärvård och specialiserad vård. Trenden i Östergötland är dock att tillgängligheten har försämrats under, precis som under 2016, En liknande trend syns i flera andra landsting och regioner men den är något starkare i Östergötland. Orsakerna till den negativa utvecklingen är flera, en av dem är bemanningsproblem. AKUTMOTTAGNINGARNAS TILLGÄNGLIGHET Tillgängligheten vid länets akutmottagningar mäts utifrån andelen patienter som får träffa en läkare för beslutsgrundande behandling inom en timme och andelen patienter som får lämna akuten inom fyra timmar. Tillgängligheten vid akutmottagningarna försämrades relativt kraftigt under 2013 och 2014, men sedan början av 2015 har tillgängligheten bara minskat marginellt. Under januari till oktober 9 fick varannan patient träffa en läkare inom en timme. Under samma period fick knappt två tredjedelar av patienterna lämna akuten inom fyra timmar. Socialstyrelsen publicerar medianväntetider till läkare och medianvistelsetid för akuten med ett års eftersläpning. Under 2016 var Region Östergötlands väntetider något längre än riksgenomsnittet. 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 2014 jan an 2015 jan an Akuten lämnat inom 4 timmar 9 Resultat för november och december saknas på grund av att en uppgradering av journalsystemet gjorde tidigare använda statistikrapporter obrukbara jan an Akuten läkarbedömning inom 4 timmar janan HSN Figur 5. Andel patienter på länets akutmottagningar som fått läkarbedömning inom en timme respektive fått lämna akuten inom fyra timmar. VÅRDCENTRALERNAS TILLGÄNGLIGHET Vårdcentralernas tillgänglighet mäts utifrån tre kriterier; andel patienter som fått träffa läkare för nybesök inom sju dagar andel av alla nybesök hos läkare som genomförs samma dag som patienten ringde andel patienter som återupprings samma dag som de ringt in till vårdcentralen Andelen patienter som får träffa en läkare inom sju dagar har under de senaste fyra åren minskat successivt i Östergötland, från 94 procent under 2014 till 90 procent under (figur 6). Försämringen har varit större under än under föregående år, samtidigt som belastningen har minskat mätt i antalet registrerade nybesök och återbesök till läkare. Dessa minskade med knappt två respektive drygt tre procent mellan och En bidragande orsak till den försämrade tillgängligheten är att flera vårdcentraler har haft brist på läkare och sjuksköterskor. Skillnaden mellan olika vårdcentralers tillgänglighet är dock stor och den har inte minskat under. Trots försämringen var Östergötlands tillgänglighet till nybesök hos läkare den sjunde bästa i landet i den senaste jämförelsen hösten. Andelen besök som genomförs samma dag som patienten ringer har under de senaste tre åren varit i stort sett oförändrad (figur 6). Under genomfördes 64 procent av nybesöken hos läkare samma dag som patienten ringde, vilket är en minskning med en procentenhet från En annan aspekt av tillgänglighet är invånarnas möjlighet att komma i kontakt med sin vårdcentral på telefon. Vårdcentralerna använder ett talsvarsystem där patienten får en tid då vårdcentralen kommer ringa upp. Region Östergötlands mål 100 % 95 % 90 % 85 % 80 % 75 % 70 % 65 % 60 % 55 % Q1 Q1Q2Q2 Q3 Q3 Q4 Q4 Q1 Q1 Q2 Q2 Q3 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q Andel nybesök hos läkare inom 7 dagar Andel nybesök hos läkare samma dag Andel återuppringda samma dag Figur 6. Andel nybesök till läkare på Östergötlands vårdcentraler som genomförts inom sju dagar. Årlig genomsnittlig andel nybesök på vårdcentralen samma dag som patienten har ringt. Andel telefonsamtal som besvaras (egentligen återupprings) samma dag som patienten ringde in till vårdcentralen. Resultat för kvartal 4 år 2016 saknas eftersom regionen då bytte talsvarssystem. är att 95 procent av samtalen ska besvaras genom återuppringning samma dag. Figur 6 visar att andelen samtal som besvarats under samma dag har minskat under flera år. Minskningen har fortsatt under och är större än under tidigare år. Andelen besvarade samtal har inte varit över 90 procent under något kvartal. En mindre del av försämringen kan möjligen förklaras av ett nytt talsvarssystem, som medarbetarna har varit ovana att hantera, samt problem i samband med en uppgradering av journalsystemet i november. Men inte det förklarar inte de sämre siffrorna helt. Skillnaderna mellan vårdcentralerna är dessutom fortfarande stora. Den vårdcentral som hade sämst telefontillgänglighet under året ringde upp knappt 70 procent av patienterna samma dag, medan flera vårdcentraler ringde upp mer än 99 procent av patienterna samma dag. Vid nationell jämförelse under hösten låg Region Östergötland i mitten av landstingen. VÄNTANDE PATIENTER PÅ NYBESÖK OCH BEHANDLING INOM SPECIALISERAD VÅRD Tillgängligheten till besök och behandling i specialiserad vård mäts vid varje månadsskifte. Mätningen omfattar det totala antalet patienter som väntar samt andelen som har väntat högst 60 dagar. Region Östergötland har som mål att minst 85 procent av patienterna i behov av specialiserad vård ska få besök eller behandling inom 60 dagar. Nybesök Antalet väntande till nybesök i Region Östergötland växer. Figur 7 visar att det totala antalet väntande har ökat från omkring i januari 2015 till drygt i december. Antalet väntande har främst ökat inom opererande specialiteter, inte minst i öron-, näsa-, hals- och ögonsjukvården. Antal väntande Totalt antal väntande (exkl. PPV > 60 dgr och % % % Jan -16 Apr -16 Jul -16 Väntat >60 dgr (MOV) Väntat >60 dgr (PPV) Okt -16 Jan -17 Apr -17 Jul -17 Andel väntande Okt -17 Totalt antal väntande (exkl. >60 dgr PPV och MOV) Andel som väntat <60 dgr (somatisk vård) Figur 7. Antal väntande på nybesök i all specialiserad vård, inklusive psykiatri, (ytdiagram), samt andel som väntat mindre än 60 dagar i den somatiska vården (graf). När andelen beräknas är de som väntat mer än 60 dagar på grund av patientvald väntan (PVV) eller medicinskt orsakad väntan (MOV) borttagna eftersom verksamheterna inte anses kunna påverka väntan som uppstår av dessa skäl. 100 % 56 MEDBORGARSPERSPEKTIVET MEDBORGARPERSPEKTIVET 57

32 Tillgängligheten till nybesök i specialistvården har blivit sämre de senaste åren. Andelen patienter som väntat högst 60 dagar på ett nybesök inom den somatiska vården framgår av den mörkblå grafen i figur 7. Den största försämringen skedde under Under rör det sig snarare om en stabilisering på en ny, lägre, nivå. Att grafen visar en stabilisering, och inte en fortsatt försämring, beror delvis på att ett stort antal väntande inom ögonsjukvården har valt att vänta kvar i östgötakön efter att ha erbjudits nybesök i annat län. Personer som själva har valt att vänta mer än 60 dagar eller som väntar av medicinska skäl är undantagna i den svarta grafen eftersom verksamheterna inte anses kunna påverka den typen av väntan. Flertalet specialiteter hade ungefär samma tillgänglighet under som de hade Bästa resultat har närsjukvården samt barn- och kvinnohälsovården. De specialiteter där störst andel patienter får vänta mer än 60 dagar är ögonsjukvård, öron-, näsa-, halssjukvård, handkirurgi, plastikkirurgi och hudsjukvård. Medan de två förstnämnda har försämrat sina resultat under har de tre sistnämnda legat relativt stabilt. Förklaringen till den försämrade tillgängligheten inom ögonsjukvården är till stor del bemanningsproblem, inte minst på läkarsidan. Inom öron-, näsa-, halssjukvård och hudsjukvård lyfter klinikerna fram ökade behov hos befolkningen som en förklaring. Andelen som, i slutet av, hade väntat högst 60 dagar på nybesök var sammantaget ungefär 77 procent i den somatiska vården, vilket kan jämföras med målet på 85 procent. Behandling Antalet patienter som väntar på behandling i specialiserad vård växer och har ökat från knappt till över under, se figur 8. Antalet väntande har ökat i de flesta specialiteterna. Ögonsjukvård, öron-, näsa-, halssjukvård, handkirurgi och ortopedi står för de största ökningarna. Uppskattningsvis en tredjedel av ökningen kan förklaras av förändrade registreringsrutiner inom psykiatrin. Ett stort antal väntande patienter i psykiatrin som tidigare inte har synts i statistiken började synas successivt under. Som figur 8 visar, har andelen patienter som har väntat på behandling i högst 60 dagar minskat i den somatiska vården under både 2016 och. Försämringarna är något större inom ögonsjukvården och öron-, näsa-halssjukvården än i övriga specialiteter. Antal väntande Tot antal väntande exkl. PVV > 60 dgr Andel och väntande M ÅTERBESÖK HOS LÄKARE I SPECIALISERAD VÅRD % Tillgänglighet till återbesök mäter de återbesök som genomförs inom det planerade tidsintervallet. Olika återbesök är olika brådskande och därför finns det ingen generell tidsgräns. I % Östergötland genomfördes 76 procent av återbesöken som planerat under, vilket var en liten förbättring jämfört med 2016 och det sjätte bästa resultatet i Sverige % % Jan -16 Apr -16 Väntat >60 dgr (PPV) Jul -16 Väntat >60 dgr (MOV) Okt -16 Jan -17 Apr -17 Okt -17 Totalt antal väntande (exkl. >60 dgr PPV och MOV) I slutet av var andelen som väntat högst 60 dagar på behandling i den somatiska vården 73 procent. Inom plastikkirurgi, ögonsjukvård och ryggkirurgi var det högst andel patienter som väntade för länge. Inom gynekologi och neurokirurgi väntade lägst andel patienter mer än 60 dagar. Andelen som väntar mer än 60 dagar ökar kraftigt under sommarmånaderna, det gäller samtliga specialiteter. Nationellt mäts tillgänglighet utifrån vårdgarantins gräns, det vill säga nybesök och behandling inom 90 dagar. Den nationella mätningen inkluderar också färre områden än Region Östergötlands interna uppföljning. Under perioden november 2016-november försämrades tillgängligheten till både besök och behandling i landet som helhet enligt den nationella uppföljningen. Försämringen var något större i Östergötland än i riket. Östergötlands tillgänglighet är dock fortsatt klart bättre än rikets. I december hade Region Östergötland tredje (nybesök) respektive sjätte (behandling) bästa tillgängligheten i Sverige enligt den nationella uppföljningen. Jul -17 Andel som väntat <60 dgr (somatisk vård) Figur 8. Antal väntande på behandling i specialiserad vård, inklusive psykiatri (ytdiagram), samt andel som väntat mindre än 60 dagar i den somatiska vården (graf). Grafen är beräknad enligt samma principer som figuren ovan. VÄNTANDE PATIENTER PÅ NYBESÖK OCH UTREDNING/ BEHANDLING INOM PSYKIATRISKA SPECIALITETER För vuxenpsykiatri, barn- och ungdomspsykiatri, habilitering och beroendevård samt flyktingmedicin är målet att patienterna ska behöva vänta högst 30 dagar till nybesök, fördjupad utredning eller behandling. På grund av brister i registreringen har de berörda klinikerna under hösten påbörjat en översyn av registreringsrutinerna som ska slutföras under våren De ändrade rutinerna leder till att ett antal patienter som tidigare inte synts i väntetidsstatistiken, främst för behandlingar och utredningar, framöver kommer att synas. Antalet patienter som syns i statistiken ökar successivt under den tid som införandet av rutinen pågår. Det gör tillgänglighetsresultaten osäkra och därför redovisas de inte. Det är dock uppenbart att utmaningarna inom psykiatrin är större än inom många andra specialiteter när det gäller tillgängligheten. Andelen patienter som väntar längre än 30 dagar för utredning/behandling är mycket stor, medan andelen som väntat länge på nybesök är mindre. CANCERBEHANDLINGAR Region Östergötland har som mål att patienter med cancer ska opereras inom högst 21 dagar efter beslut om operation. Ett delmål är att 85 procent av patienterna ska ha opererats inom tidsgränsen. Andelen patienter som opererades inom 21 dagar minskade under, och var under årets tre första kvartal 74 procent (resultaten för kvartal fyra saknas). Tillgängligheten till operation varierade mellan olika cancersjukdomar. Väntetiderna var längre för patienter med cancer 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % 0 % Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q Figur 9. Andel cancerpatienter som opererades inom 21 dagar från beslut om operation (2012 ) i prostatan och matsmältningsorganen (förutom tjocktarm/ ändtarm) än för de flesta andra cancersjukdomar. Väntetiderna till behandling av bland annat cancer i andningsorgan, urinblåsa och läpp/munhåla/svalg var däremot kortare. Strålbehandling påbörjades jämförelsevis snabbt. För 98 procent av patienterna startade behandlingen inom 21 dagar. Under 2016 började Region Östergötland följa upp så kallade standardiserade vårdförlopp (SVF) för cancer, läs mer på sidan 84. Uppföljningen av operationsväntetiderna ska ersättas med uppföljning av standardiserade vårdförlopp från och med TANDVÅRD Tillgängligheten till tandvård är generellt god för länets invånare. Det finns minst en folktandvårdsklinik i alla kommuner, privattandvård i elva kommuner och tillgång till samtliga odontologiska specialiteter i länet. Barn och unga som söker allmäntandvård ska bedömas, utredas och prioriteras av kvalificerad personal inom tre månader efter kontakt med tandvården. Remisser till specialisttandvård, för såväl barn och unga som vuxna, ska bedömas, utredas och prioriteras inom två veckor. Folktandvården uppfyller båda dessa mål. VÄNTETIDER HOS 1177 VÅRDGUIDEN Telefontillgängligheten för 1177 Vårdguiden mäts genom medelväntetiden till besvarat samtal. Medelväntetiden i Region Östergötland var 23 minuter under, vilket kan jämföras med 22 minuter under Motsvarande siffror för landet som helhet var 13 respektive 12 minuter. Tillgängligheten är alltså sämre i Östergötland än i landet i stort. Information och råd om hälso- och sjukvård finns på webbplatsen 1177.se. INVÅNARNAS UPPLEVELSE AV VÅRDENS TILLGÄNGLIGHET Varje år genomförs befolkningsenkäten Hälso- och sjukvårdsbarometern. Enkäten riktar sig till hela befolkningen, inte bara de som varit i kontakt med hälso- och sjukvården på senare tid. Av de invånare i Östergötland som svarade på enkäten, NEDSLAG VÅRDVAL ÖPPEN SPECIALISERAD HUDSJUKVÅRD Den 1 januari infördes vårdval i öppen specialiserad hudsjukvård i Region Östergötland. Vårdval innebär att patienterna kan välja utförare och att ersättningen följer patienten. Bakgrunden till införandet var att behovet av hudsjukvård ökat med cirka tio procent per år, främst inom området hudtumörer, men också att tillgängligheten behövde förbättras. Region Östergötlands hudkliniker i Linköping och Norrköping samt den privata vårdgivaren Aleris i Motala har auktoriserats. Väntetiden till besök har under året visat en svag tendens till förbättring och nya arbetssätt prövas för att ytterligare förkorta väntetiderna. 58 MEDBORGARSPERSPEKTIVET MEDBORGARPERSPEKTIVET 59

33 hade 76 procent varit i kontakt med vården som patient eller anhörig. 84 procent av de som svarade på enkäten tyckte att de har tillgång till den hälso- och sjukvård de behöver. Det är i nivå med riksgenomsnittet och även utfallet föregående år. Andelen har ökat något över tid, under åren låg resultaten mellan 80 och 82 procent. Av invånarna som svarade ansåg 69 procent att väntetiderna till vårdcentralerna var rimliga, vilket var landets fjärde bästa resultat (riksgenomsnitt 63 procent). På motsvarande sätt ansåg 54 procent att väntetiderna till länets sjukhus var rimliga, vilket var landets femte bästa resultat (riksgenomsnitt 50 procent). Skillnaderna mellan mäns och kvinnors svar var relativt liten. Hälso- och sjukvårdsbarometern innehöll för första gången en fråga om koncentration av vård under. Frågan löd: På en del håll i landet koncentrerar man vissa operationer och behandlingar till några enstaka sjukhus för att förbättra kvaliteten. Tycker du att en sådan utveckling är bra, även om det innebär längre resor för dig? I Östergötland svarade 73 procent ja på denna fråga. I det mest positiva landstinget svarade 79 procent ja, medan 58 procent svarade ja i det mest negativa landstinget. NYCKELINDIKATOR Mål Andel väntande patienter som väntat - högst 60 dagar på besök och behandling i specialiserad vård - högst 30 dagar inom det psykiatriska vårdområdet Andel patienter som har tagits emot av läkare inom högst sju dagar på vårdcentral (genomförda nybesök) 85 % 85 % 95 % Ny indikator 2016 Ny indikator 2016 Vårdcentraler: 92,5 % Specialiserad vård: Besök: 79 % Behandling: 77 % Psykiatri: Besök: 91 % Behandling: Underlag saknas Vårdcentraler: 92 % Somatisk vård, dec : Besök: 77 % Behandling: 73 % Somatisk vård, helårsmedel: Besök: 75 % Behandling: 74 % Psykiatri: Redovisas ej på grund av bristande underlag. Vårdcentraler: 90 % RESULTATMÅTT Mål Tillgängligheten på akutmottagningen - Andel som har träffat läkare för beslutsgrundande bedömning inom en timme - Andel som har lämnat mottagningen inom fyra timmar Andel patienter med cancersjukdom som har påbörjat sin behandling inom högst tre veckor Tillgänglighet till sjukvårdsrådgivningen (1177) - medelväntetid för besvarade samtal Andel östgötar som upplever att väntetider till besök är rimliga - på vårdcentraler - till besök och behandling på sjukhus Telefontillgänglighet till kliniker/ enheter - Andel som har bemannad telefontid minst fem timmar per vardag eller CallMe för återuppringning samma dag Andel patienter som inom 14 dagar från remissankomst/beslut om åtgärd har erbjudits tidpunkt för - besök/undersökning - operation/åtgärd 60 % 70 % >80 % 5 min 70 % 50 % 50 % 66 % Canceroperation: 73 % Ny indikator Ny indikator 60 % 56 % 70 % Bristande underlag 50 % 64 % Canceroperation, helår: 67 % Strålbehandling, jan-okt: 97 % Ny indikator 70 % 59 % Sept 2016 Må-To: 62 % Fre: 52 % Bristande underlag Jan-okt: 49 % Jan-okt: 64 % Canceroperation jan-sept: 74 % Strålbehandling jan-sept: 98 % 23 minuter 69 % 54 % Aug : Må-To: 68 % Må-Fre: 61 % Bristande underlag FRAMGÅNGSFAKTOR Utvecklade möjligheter för patienten att använda e-hälsolösningar Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Utvecklingen inom e-hälsoområdet har inneburit fler möjligheter för patienterna att få kontakt med vården. Tillgången till webbtidböcker, journaler via nätet samt besök och behandling via nätet har förbättrats och användningen ökar. Invånarna har stor kännedom om 1177 Vårdguidens e-tjänster och använder dem i stor utsträckning. Även om antalet tidbokningar via webbtidbok inte når målet är bedömningen att måluppfyllelsen för framgångsfaktorn är tillfredsställande. TJÄNSTER SOM ERBJUDS Möjligheten för patienterna att boka besök via nätet ökar i Region Östergötland. Antalet bokade nybesök via webbtidbok har fördubblats sedan 2016 och Region Östergötland ligger nu i topp nationellt sett när det gäller att erbjuda tider för nybokning via webben. Under året har modellvårdcentralerna Mjölby och Cityhälsan centrum bidragit till att ett standardutbud av webbtidböcker införts i primärvården i Östergötland. Även några ungdomsmottagningar och flera mottagningar inom sjukhusvården har infört eller påbörjat införande av webbtidbok. Trots att antalet bokade nybesök via webben har fördubblats NEDSLAG VÅRDSAMVERKAN VALDEMARSVIK Under inledde Vårdcentralen Valdemarsvik ett tvåårigt samverkansprojekt, tillsammans med Valdemarsviks kommun. Målet är ett modernt vårdcentrum som kan erbjuda invånarna en jämlik vård trots avstånd till sjukhus och bidra till att Valdemarsvik blir en ort där människor vill leva och arbeta. Genom digitalisering ska hälso- och sjukvård flyttas närmare invånarna och bidra till ökad delaktighet, ansvarstagande och värdeskapande tid för patienten eller brukaren. Projektet ska också bidra till kompetenshöjning genom användande av ny teknik, miljövinster genom minskat resande och en utökad samverkan över organisationsoch professionsgränser. Flera möten, konsultationer och ronder mellan vårdcentralen och kommunen sker nu med hjälp av digitala lösningar. Projektet utökas också till att omfatta även specialistkliniker på sjukhusen. VÅRD PÅ DISTANS Vård på distans har testats i två pilotprojekt under för patienter med kronisk lungsjukdom (KOL) respektive kronisk tarmsjukdom (IBD). Patienten genomför med hjälp av digital teknik olika ordinerade mätningar som bedöms av specialist. Förändringar i patientens tillstånd kan då följas mer regelbundet och behandlingen kan justeras vid behov utan att patienten behöver ta sig till sjukhuset. Projektet rörande KOL är avslutat och utvärderingen visade på ett positivt resultat för både patienter och verksamhet. HSN sedan 2016 nås ännu inte de önskade volymerna. För att nå målet krävs det att antalet tider som kan bokas via webben ökar. Folktandvården arbetar aktivt med e-tjänster via 1177 Vårdguiden, möjlighet till bokning via nätet och SMS-påminnelser. Folktandvården kan erbjuda om- och avbokning via nätet på 92 procent av klinikerna, vilket är den högsta andelen för verksamheterna inom Region Östergötland. Vid halvårsskiftet 10 var unika användare anslutna till tjänsten Journalen via nätet och dagligen läste drygt användare sin journal via nätet. Införandet har nått sin slutfas och under året har det blivit möjligt för patienterna att läsa information även från exempelvis vuxenpsykiatrin, Flyktingmedicinskt centrum samt barn- och ungdomshabiliteringen. Det fåtal enheter som återstår förbereder sig för att gå in i Journal via nätet. Alla enheter kan nu erbjuda sina patienter besök via video. Till exempel fick patienter med behov av rehabilitering under möjlighet till digitala återbesök. Läs mer om det på sidan 37. Allt fler enheter vill ha hjälp att införa de nya arbetssätt som krävs. Ytterligare en e-tjänst som Region Östergötland erbjuder sedan 2016 är kognitiv beteendeterapi, KBT, via nätet. Östergötland är ett av de län som kommit längst med att införa behandlingen i den ordinarie vården. Läs mer på sidan 39 och på sidan 42. INVÅNARNAS KÄNNEDOM OM E-TJÄNSTER Den senaste undersökningen från 1177 Vårdguiden visar att invånarna i Östergötland är mer välinformerade och mer aktiva användare av e-tjänsterna än i riket i övrigt. Kvinnor känner till och använder e-tjänsterna i högre grad, det är dock ingen större skillnad mellan olika åldersgrupper. Användningen av e-tjänster är det som har ökat mest jämfört med mätningen För att öka kännedomen och användningen ytterligare har Region Östergötland genomfört framgångsrika kommunikationsinsatser under året, med artiklar, filmer och dialog vid olika arrangemang. Ett stort fokus har legat på att möta de seniora invånarna. 10 På grund av problem med statistiktjänsten från Inera har inget underlag levererats under hösten. Därför anges här värden från sommaren. 60 MEDBORGARSPERSPEKTIVET MEDBORGARPERSPEKTIVET 61

34 PÅGÅENDE PROJEKT Utvecklingen inom e-hälsa går i snabb takt. Nedan listas ett antal projekt i Region Östergötland under året, som förväntas ge goda effekter på vårdkvalitet, tillgänglighet och patientnöjdhet. Det går att läsa om varje projekt i andra avsnitt i årsredovisningen. Min vårdplan cancer läs mer på sidan 39. Modellvårdcentraler läs mer på sidan 55. Digitala besök läs mer på sidan 55. Vård på distans läs mer i nedslaget intill. Vårdsamverkan Valdemarsvik läs mer i nedslaget intill VÅRDGUIDENS E-TJÄNSTER Använt e-tjänsterna Känner till e-tjänsterna Känner till det som en webbplats där man hittar och jämför vårdmottagningar Känner till det som en webbplats med information om vård och hälsa 2016 Nationellt 0 % 30 % 60 % 90 % 2016 Östergötland 2014 Östergötland Figur 10. Resultat från undersökning om kännedom och användning av 1177 Vårdguiden som genomfördes nov-dec 2016 av 1177 Vårdguiden nationellt. TILLGÄNGLIG NATUR OCH KULTUR En mer tillgänglig natur ökar länets attraktivitet och gör det möjligt för fler att uppleva natur och friluftsliv. Region Östergötland har fortsatt sina satsningar för att fler grupper ska kunna ta del av friluftslivet, till exempel genom att vara med och finansiera anpassade badbryggor. Regionen har också haft medborgardialoger med Funktionsrätt Östergötland för att få kunskap om vad som krävs för att personer med funktionsnedsättningar ska kunna ta del av natur och friluftsliv. Sedan 2013 ska alla kulturinstitutioner som får statligt stöd ha tillgänglighetsplaner, vilket alla regionala uppdragstagare i Östergötland har. I de uppdragsavtal som Region Östergötland tecknar med verksamheterna ingår att handlingsplanen för förbättrad tillgänglighet ska följas upp varje år. Under våren 2018 planerar regionen ett kunskapstillfälle om tillgänglighet för kommunernas kulturförvaltningar och kulturinstitutionerna, tillsammans med Funktionsrätt Östergötland. TILLGÄNGLIG KOLLEKTIVTRAFIK Trafikverket och länets kommuner är de största väghållarna i länet och har ansvar för både nya och befintliga hållplatser. Region Östergötland har avsatt stimulanspengar för tillgänglighetsarbete och många kommuner ansöker om, och beviljas, medfinansiering. Däremot utnyttjas inte pengarna i tillräcklig omfattning, vilket leder till att tillgänglighetsarbetet går långsamt. Det gäller även det statliga vägnätet. Under har gånganslutningar till hållplatser längs E22 förbättrats och flera hållplatser i Linköping har tillgänglighetsanpassats. Av de hållplatser som ingår i kollektivtrafikens stomlinjenät och har minst 20 påstigande per dygn, uppfyller 52 procent kraven 12 för tillgänglighet. Det är en ökning med två procentenheter jämfört med föregående år. Fordonen i den allmänna kollektivtrafiken är till stor del tillgänglighetsanpassade 13. Alla fordon har hållplatsutrop med ljud, låggolv, ramp eller lift samt rullstolsplats. De allra flesta har också en informationsskärm för visuella hållplatsutrop. Båda typerna av utrop har dock brister i funktionen, och ett stort fokus har legat på att förbättra detta. NYCKELINDIKATOR Mål NYCKELINDIKATOR Mål Andel mottagningar (vårdcentraler och kliniker) som via 1177 Vårdguiden erbjuder webbtidbokning direkt, kopplad till patientjournalen 80 % 28 % 116 enheter anslutna 58 enheter erbjuder tid > 85 % Omfattningen av regionala verksamheters webbplatser som är tillgängliga och innehåller tillgänglighetsinformation för personer med funktionsnedsättning - Hälso- och sjukvård - Kultur - Kollektivtrafik Skapa nulägesbild Ny indikator Ny indikator Utfall kan ej mätas se beskrivning i text RESULTATMÅTT Mål Antal ärenden i 1177 vårdguidens e-tjänster per månad Antal bokade tider via webbtidbok direkt kopplad till patientjournalen /månad Ny indikator Ny indikator Snitt per månad: (nybokningar) RESULTATMÅTT Mål Anpassningsgrad för hållplatser i stomtrafik eller med mer än 20 påstigande per dygn Ska öka Anpassningsgrad, fordon 100 % Ny indikator Ny indikator Ny indikator Ny indikator 52 % 99 % FRAMGÅNGSFAKTOR God tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter för personer med funktionsnedsättningar RS HSN RUN TSN Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Alla verksamheter i Region Östergötland ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Det gäller även Region Östergötlands webbplatser. Bedömningen är att måluppfyllelsen inte är helt tillfredsställande. TILLGÄNGLIGA LOKALER OCH WEBBPLATSER I hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till samtliga vårdleverantörer förutsätts att patienterna får en vård av hög kvalitet som är säker och tillgänglig. Det kräver bland annat att lokalerna är funktionella för alla. Region Östergötland har genomfört olika tillgänglighetsanpassningar, exempelvis genom att anpassa lokaler med kontrastmarkeringar kring dörrar och på glaspartier, markera ledstråk i lokalerna, utrusta hissar med teknik så de talar och säkra vändmått för rullstol. För att underlätta för patienter att hitta rätt på Universitetssjukhuset i Linköping finns nu möjlighet att få ledsagarservice. Det kan 11 WCAG 2.0 AA ytterligare öka tillgängligheten även för personer med funktionsnedsättning. Läs mer om ledsagarservice på sidan 38. För att göra innehåll och tjänster på Region Östergötlands webbplatser tillgängliga för en bred mottagargrupp följer Region Östergötland en internationell riktlinje 11 för offentlig verksamhet. Region Östergötlands webbplatser har i dag översättningsfunktion, lättlästa sidor på svenska och lyssningsfunktion, vilket innebär fördelar även för personer utan funktionsnedsättningar. Östgötatrafikens webbplats ska också vara tillgänglig för alla oavsett funktionsnedsättning och även där finns möjlighet att exempelvis lyssna på det redaktionella innehållet. Under året har även en ny webbplats lanserats med en enklare sidstruktur. Den nuvarande webbutiken är separerad från webbplatsen och har lägre grad av tillgänglighetsanpassning, men ett arbete pågår för att ta fram ett bra och tillgängligt alternativ i framtiden. 12 Enligt ställda krav i det Regionala trafikförsörjningsprogrammet. 13 Enligt definition från Sveriges Kommuner och Landsting. 62 MEDBORGARSPERSPEKTIVET MEDBORGARPERSPEKTIVET 63

35 STRATEGISKT MÅL FRAMGÅNGSFAKTOR God tillgång till kulturupplevelser och eget skapande RUN Ett rikt och utbrett kulturoch friluftsliv Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Region Östergötland ingår i den statliga kultursamverkansmodellen och ansvarar för att invånarna ska kunna ta del av ett varierat kulturutbud som kännetecknas av förnyelse och kvalitet. Det ställer stora krav på samverkan och samordning av regional kulturell infrastruktur. Den senaste statistiken visar att antalet besökare i regionala kulturverksamheter ligger kvar på ungefär samma nivå som föregående år. En viss minskning noteras dock, både i totala antalet besökare och i antalet ungdomar upp till 18 år. Med utgångspunkt i Östergötlands kulturplan har fokus under året legat på områdena dans, film och kulturarv. För att stärka de regionala strukturerna på filmområdet har Region Östergötland tagit över ansvaret för den regionala verksamheten Film i Öst under året. Det kommer sannolikt att öka möjligheterna att arbeta med filmuppdraget i hela Östergötland. Region Östergötland har även fördjupat sitt samarbete med ett antal organisationer i länet för att stärka arrangörsledet som spelar en viktig roll för att kulturen som produceras ska nå en publik. Under året har Region Östergötland arbetat för att främja tillgången till kultur för de prioriterade målgrupperna barn och unga samt äldre. Regionen har även verkat för geografisk spridning och ökad tillgång till olika former av kultur. Genom regionala arrangörsstöd har Region Östergötland verkat för fler lokala kulturarrangemang, bättre spridning av kultur i regionen, ett brett och mångsidigt utbud och mer kultur för barn och unga. Dessutom har insatser gjorts för att visa upp och göra kulturen tillgänglig för personal i skola och äldreomsorg. Antalet arrangemang utanför kulturinstitutionerna har också ökat under året. Det finns dock fortfarande stora variationer i utbudet, både mellan kommuner och mellan olika konstformer. Det krävs ett fortsatt arbete för att minska dessa skillnader. En mer tillgänglig natur ökar länets attraktivitet och gör det möjligt för fler att uppleva natur och friluftsliv. Under har Region Östergötland prioriterat åtgärder för ökad tillgänglighet i välbesökta naturmiljöer samt en fortsatt utveckling av Östgötaleden. Östgötaleden har under perioden fått sex nya sträckor i Motala kommun. Ett arbete med enhetlig skyltning på leden har genomförts för att öka tydligheten och tillgängligheten för besökare. De gemensamma insatserna för att marknadsföra naturguidningar har glädjande nog lett till att antalet deltagare på guidade turer i länet har ökat kraftigt. Tillsammans med Östgötaledens skötselföreningar har Region Östergötland också letat upp platser som är rofyllda och fria från sociala ljud. Dessa Tysta platser presenteras på Östgötaledens webbplats. Sammanfattningsvis har Östergötland har ett rikt och utvecklat kultur- och friluftsliv. Det finns en bred sammansättning av scenkonstinstitutioner och en god tillgång till andra kulturarrangemang och eget skapande. Utmaningar återstår dock när det gäller alla invånares lika tillgång till kultur och kulturens roll i prioriterade grupper. Region Östergötland har arbetat aktivt för att utveckla området, både genom egna aktiviteter och tillsammans med framför allt kommunerna, länsstyrelsen och Kulturrådet. RESULTATMÅTT Mål Antal besökare i regional kulturverksamhet - Totalt antal besökare - Besökare 0-18 år Öka Avser Avser Antal besökare på Östgötaledens hemsida Öka Antal - arrangemang/ utställningar - professionella aktörer/utövare utanför institutionerna Öka Ny indikator Avser Uppgift saknas på grund av byte av system Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Region Östergötland har ett ansvar att öka medborgarnas tillgång till kultur. Det sker genom regionala uppdrag till kulturinstitutioner, bidrag samt främjande av olika verksamheter inom konst- och kulturområdet. Under året har Region Östergötland arbetat för att främja tillgången till kultur för de prioriterade målgrupperna barn och unga samt äldre, att öka den geografiska spridningen och att främja fler former av kultur. Bedömningen är att måluppfyllelsen av framgångsfaktorn är tillfredsställande. Region Östergötland ger regionala arrangörsstöd för att öka utbudet av lokala kulturarrangemang, förbättra spridningen av kultur i regionen, stimulera ett brett och mångsidigt utbud och förbättra utbudet av kultur för barn och ungdom. Arrangörsstöden utnyttjas i varierande grad av olika kommuner och olika konstformer, se figur 11. En översyn pågår och 2018 för att se om stödet kan användas mer effektivt, om det kan främja mer kultur till barn och unga samt spridas bättre genremässigt och geografiskt. I dagsläget får arrangörsstödet till exempel bara användas utanför Linköpings och Norrköpings tätorter. KULTUR FÖR ÄLDRE Region Östergötland har under intensifierat arbetet med att stimulera kommunerna att prioritera kulturupplevelser för personer i äldreomsorgen, bland annat genom en utbudsdag för personal i äldreomsorgen. Konceptet har fått genomslag i flera kommuner men ett fortsatt utvecklingsarbete behövs för att skapa en hållbar verksamhet. Webbplatsen fungerar som utbudskatalog och har under året utvecklats vidare. Satsningen på kultur för äldre har fått mycket positivt gensvar från målgruppen och ses som mycket värdefullt av både äldre och personal. Det politiska samrådet för kultur har beslutat att en överenskommelse ska tas fram under 2018 för att reglera och stärka samarbetet mellan Region Östergötland och kommunerna, samt mellan kulturförvaltningarna och äldreomsorgen. I figur 11 redovisas fördelningen av antalet genomförda föreställningar per kommun. SCENKONST Den årliga scenkonstutbudsdagen för barn och unga, ScenGalej, genomfördes i oktober. Arrangörer är Region Östergötland, Riksteatern Östergötland, Östgötamusiken samt Norrköping och Linköpings kommuner. Under dagen visades föreställningar och konserter inom teater, dans och musik upp. Målgruppen för dagen är förskolor, grundskolor, särskolor och gymnasier i regionen. Under maj stod Östgötateatern/Scenkonstbolaget som värd för Scenkonstbiennalen i Norrköping. Där hölls föreställningar av nationella och internationella scenkonstgrupper samt en gatuteaterfestival. Region Östergötland gjorde detta möjligt genom ett ekonomiskt stöd till arrangemanget. FILM Film och rörliga bilder blir alltmer centralt i kommunikation och förståelse av världen. Region Östergötland arbetar brett med filmutveckling under verksamhetsnamnet Film i Öst. Film i Öst verkar genom att stödja och samordna aktörer, Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög 0 % 5 % 10 % 15 % 20 % 25 % 30 % 35 % 40 % Fördelning av kulturarrangemang inom Kultur för äldre Fördelning av arrangörsgarantin Figur 11. Fördelning av arrangörsgarantin samt genomförda kulturarrangemang inom Kultur för äldre fördelat per kommun NEDSLAG PROJEKT NYCIRKUS ÖST Med det treåriga projektet Nycirkus Öst vill Region Östergötland, Östgötateatern och Finspångs kommun stärka och utveckla den samtida cirkusen i länet. Projektet ska öppna för internationella influenser och ge länets invånare ökade möjligheter till berikande upplevelser, delaktighet och utövande inom konstformen. Nycirkus är en gränsöverskridande och inkluderande konstform som vuxit explosionsartat de senaste 20 åren. Arbetet har under året inriktats på att skapa nätverk, kartlägga området och skapa förankring i länets kommuner. Under fem dagar i augusti genomfördes Östergötlands första nycirkusfestival Cirkusslottet i Finspång. Sammanlagt deltog personer i föreställningar, workshops, seminarier, prova-på-verksamhet och annat. skapa nätverk och genomför riktade filminsatser. Arbetet sker ofta i nära samarbete med kommunerna. I år har till exempel Horns biograf fått stöd för att utveckla en skollovsaktivitet om eget filmskapande för barn och unga. Region Östergötland har också medverkat i Linköpings kommuns utredning av en eventuell etablering av en kommunal biograf. Medie- och informationskunnighet (MIK) står i centrum för arbetet med barn och unga. Flera aktiviteter pågår inom området, bland annat ett arbete för att ta in film och medier i kulturskolans utbud. Under året har också arbetsmetoder för att öka medie- och informationskunnigheten utvecklats och prövats på bibliotek och fritidsgårdar i Östergötland. 64 MEDBORGARSPERSPEKTIVET MEDBORGARPERSPEKTIVET 65

36 DANS Utveckling av dansen som ett prioriterat område fortsätter. För sjätte året arrangerades Dansens vecka i Östergötland. Syftet med veckan är att synliggöra dansen och bjuda in amatörer, professionella, barn, unga och vuxna att delta både som utövare och publik. Årets vecka hade rekordmånga arrangemang, över 100 stycken i tio kommuner. Genom en kombination av fri entré på många arrangemang och en bred marknadsföring fick alla invånare möjlighet att medverka och ta del av dansutbudet. NYCKELINDIKATOR Mål Geografisk spridning av arrangemang/ arrangörsstöd Jämnare geografisk fördelning av arrangörsstöd Under drog danstävlingen Danskarusellen igång i regionen. Danskarusellen riktar sig till alla åldrar och dansstilar. I tävlingen får deltagarna möjlighet att stå på scen inför publik vid flera tillfällen och även få feedback från en jury för att kunna utvecklas som dansare. Tävlingen Skapa Dans som är en koreografitävling för unga talanger mellan år genomfördes också under året. Tävlingen syftar till att uppmuntra unga till eget skapande i dans och visa på koreografisk kreativitet, kunnande och kompetens i olika stilar och på olika nivåer i Östergötland. Boxholm 7 % Finspång 6 % Kinda 6 % Linköping 7 % Mjölby 4 % Motala 14 % Norrköping 13 % Söderköping 30 % Vadstena 3 % Valdemarsvik 6 % Ydre 0 % Åtvidaberg 1 % Ödeshög 4 % Boxholm 7 % Finspång 9 % Kinda 8 % Linköping 3 % Mjölby 6 % Motala 13 % Norrköping 14 % Söderköping 16 % Vadstena 3 % Valdemarsvik 12 % Ydre 0 % Åtvidaberg 3 % Ödeshög 5 % Boxholm 6 % Finspång 11 % Kinda 7 % Linköping 3 % Mjölby 6 % Motala 18 % Norrköping 16 % Söderköping 16 % Vadstena 3 % Valdemarsvik 5 % Ydre 0 % Åtvidaberg 2 % Ödeshög 4 % En ny plattform för musiker, kompositörer och musikproducenter har bildats via ett regionalt uppdrag till Musikcentrum Öst. Syftet är att stärka möjligheterna för musiker att verka i Östergötland. Formerna för kommande års arbete är under utveckling. NYCKELINDIKATOR Mål Fördelning av stöd mellan de åtta konst- och kulturområdena i kultursamverkansmodellen FRAMGÅNGSFAKTOR Skapa nulägesbild Ny indikator Ny indikator Ett levande fritt kulturliv utöver institutionerna Under har arbetet med att ta fram en regional konststrategi fortsatt. Bland annat har en kartläggning gjorts av hur varje kommun arbetar med bild- och formområdet. Professionell teater 34 % Professionell musik 42 % Regional museiverksamhet 13 % Regional biblioteksverksamhet/ läsoch litteraturfrämjande 5 % Filmkulturell verksamhet 2 % Professionell dans 1 % Hemslöjdsfrämjande verksamhet 1 % Regional enskild arkivverksamhet 1 % Konst- och kulturfrämjande, arrangörskap 0,5 % RUN FRAMGÅNGSFAKTOR En väl utvecklad infrastruktur för kulturområdet Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Östergötland har en väl utbyggd struktur av scenkonstinstitutioner med god kvalitet och gott anseende på nationell och internationell nivå. Under året har insatser gjorts för att stärka strukturerna inom mindre resursstarka kulturområden, däribland film och dans som är prioriterade områden i Kulturplan för Östergötland Nya resurser har tillförts som riktats till professionella utövare inom både dans och film. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området är tillfredsställande. RUN Region Östergötland har ett särskilt ansvar att skapa en god kulturell infrastruktur inom de åtta konst- och kulturområden som ingår i kultursamverkansmodellen 14. Det innebär ett ansvar att fördela statliga kulturmedel, vilket också har skett under året. Region Östergötland tecknar regionala uppdragsöverenskommelser med ett antal institutioner och organisationer i länet. I uppdraget ingår att vara en utvecklande resurs inom sitt verksamhetsområde och att göra kultur tillgänglig i hela länet. Följande verksamheter har ett regionalt uppdrag inom ramen för kultursamverkansmodellen: Norrköpings Symfoniorkester, Östergötlands museum, Östgötateatern, Hemslöjden i Östergötland, Film i Öst, Dans i Öst, Riksteatern Östergötland, Östergötlands arkivförbund, Regionbibliotek Östergötland och Östgötamusiken. (För mer information om verksamhet och resultat hänvisas till respektive organisations årsredovisning) ARRANGÖRERNA - VIKTIGA AKTÖRER En viktig del av en god kulturell infrastruktur är arrangörer som utgör en länk mellan kulturen och publiken. För att stärka de strukturerna har Region Östergötland ett fördjupat samarbete med ett antal organisationer i länet. Danssatsningen DansARR Öst gick in i en ny fas under. DansARR Öst är ett samarbete mellan Riksteatern Östergötland, Region Östergötland och tre riksteaterföreningar i Östergötland med i syfte att sprida och stärka danskonsten och få fler invånare att upptäcka den professionella dansen. Riksteaterföreningarna har under arrangerat sju föreställningar tillsammans. ÖVRIGA INSATSER Efter fem år med kommunalt huvudmannaskap i Norrköpings kommun är regional filmutveckling, via Film i Öst, från och med en del av Region Östergötland. Förändringen i huvudmannaskap stärker de regionala strukturerna på filmområdet och ökar möjligheterna att arbeta med filmuppdraget i hela Östergötland. Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Region Östergötland ska skapa förutsättningar för ett aktivt kulturliv som ger möjlighet till konstnärlig förnyelse, försörjningsmöjligheter för professionella kulturarbetare och rika kulturupplevelser för medborgarna. Region Östergötland har därför fortsatt arbetet för att stärka förutsättningarna för professionella kulturskapare i samverkan med kommunerna och kulturinstitutionerna. Region Östergötland har anslagit medel till regionala arrangemang, bland annat en bokmässa, en filmoch musikfestival samt regionala dans- och musiktävlingar. Ett antal direkta insatser för kulturskapare har genomförts inom olika konstområden. Sammantaget är måluppfyllelsen under året tillfredsställande. FILM En genomlysning av den nationella och regionala filmbranschens förutsättningar och möjligheter har genomförts under året. Genomlysningen visade att den östgötska filmbranschen växer; det startas produktionsbolag och många olika typer av film skapas, som reklamfilm, informationsfilm, dokumentärfilm och spelfilm. Region Östergötland har under arrangerat välbesökta workshops och föreläsningar inom dokumentärproduktion, jämställdhetsarbete och filmiskt berättande. DANS Dansresidens är ett sätt att ge dansare en möjlighet till arbetsro och konstnärlig utveckling. Residens har arrangerats tillsammans med Motala, Linköping och Valdemarsvik. Under stöttades även dansturnéer riktade till barn och unga i flera kommuner. KONST Inom ramen för konstinsatser utanför institutionerna har både publika arrangemang och insatser för kulturskapare genomförts. Stödet har bland annat gått till en utbildningsdag och programkvällar, men också till regionens konstrundor, utställningar samt en fotofestival. I samverkan med Östergötlands museum har Region Östergötland genomfört kunskapshöjande seminarier för regionens bild- och formkonstnärer om att söka offentliga gestaltningsuppdrag. Ett arbete har också påbörjats för att skapa en gemensam marknadsföring för alla regionens konstrundor. Detta för att öka synligheten och på så sätt lyfta fram de fria professionella konstskaparna som bor och verkar i regionen. UTDELNING AV STIPENDIER OCH MEDEL Region Östergötland delar varje år ut ett antal stipendier och medel för att främja kulturlivet utanför institutionerna: Av 109 ansökningar till kulturstipendium delade Region Östergötland ut fyra kultur- och utvecklingsstipendier, ett arbetsstipendium samt ett stipendium för nyskapande projekt. Filmen var stark både i ansökningar samt tilldelning Av 17 ansökningar för produktionsstöd för fria scenkonstnärer fick nio produktioner medel, varav tre dansproduktioner. Efter ett stort söktryck på det regionala filmstödet fick 13 projekt medel. Stöd till amatörteater delades ut till sju amatörteaterproduktioner, vilket också var det antal som sökte. NYCKELINDIKATOR Mål Andel av stöden som utdelas utanför institutionerna Skapa nulägesbild Ny indikator Ny indikator 5 % 14 Statlig modell för fördelning av statliga bidrag till regional kulturverksamhet. 66 MEDBORGARSPERSPEKTIVET MEDBORGARPERSPEKTIVET 67

37 FRAMGÅNGSFAKTOR God tillgång till natur- och friluftsliv Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Region Östergötland ansvarar för att driva utvecklingsarbete inom natur- och friluftsliv till nytta för både boende och besökare. I uppdraget ingår ett samordningsansvar för Östgötaleden som är en 130 mil lång vandringsled genom hela länet. Fokus för arbetet är att ge fler grupper tillgång till naturen, att inspirera till naturbesök för att främja rekreation och fysisk aktivitet, att stödja företag och entreprenörer för att främja natur- och vandringsturism samt bidra till landsbygdsutvecklingen. Bedömningen är att måluppfyllelsen under året är tillfredsställande. Under har fokus legat på att öka tillgängligheten i välbesökta naturmiljöer och att fortsätta utveckla landskapsleden Östgötaleden. Östgötaleden har under perioden fått sex nya sträckor i Motala kommun, ett arbete som har genomförts tillsammans med kommunen och föreningslivet. Det har varit möjligt tack vare ett stort engagemang från de föreningar som medverkar i skötseln av leden. Arbete har också gjorts för en mer enhetlig skyltning på leden och större tydlighet för besökare. Tillsammans med Östgötaledens skötselföreningar har Region Östergötland också arbetat för att hitta platser som är rofyllda och fria från sociala ljud. Dessa tysta platser presenteras på Östgötaledens hemsida. RUN Region Östergötland arbetar tillsammans med Länsstyrelsen och länets kommuner med att locka östgötar att ta del av natur och kultur genom marknadsföring i den gemensamma broschyren Natur och Kulturguidningar i Östergötland. Intresset är mycket stort, antalet guidningar och deltagare ökar varje år. NYCKELINDIKATOR Mål Antal besökare på natur och friluftsguidningar Ska öka STRATEGISKT MÅL Goda res- och transportmöjligheter Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Region Östergötland ska arbeta för att utveckla och upprätthålla ändamålsenliga och hållbara transport- och kommunikationslösningar i Östergötland. Det görs framför allt genom Länstransportplanen (LTP) och Regionalt trafikförsörjningsprogram (RTP). Region Östergötland har under året arbetat vidare med att ta fram ett förslag till ny LTP för perioden Eftersom direktiven från regeringen har försenats har den ursprungliga tidplanen inte kunnat hållas regionalt. Länstransportplanen skickas till regeringen i januari Region Östergötland har aktivt deltagit i arbetet med, och debatten om, en framtida höghastighetsjärnväg och Ostlänken. Tillsammans med Sverigeförhandlingen har Region Östergötland arrangerat regionala dialoger för att sprida kunskap om den regionala nyttan av en ny höghastighetsjärnväg. i stadstrafiken i Linköping och Norrköping samt på Östgötapendeln. Däremot har resandet i landsbygdstrafiken minskat. Östgötatrafikens kunder är överlag nöjda och Östgötatrafikens Nöjd kundindex var under året 67 procent, jämfört med rikssnittet på 58 procent. Trots detta har det högt uppsatta målet för Nöjd kundindex (68 procent) inte uppnåtts. För att underlätta köp av biljetter har betalmöjligheter via Swish införts under året. Det har ökat både biljettköpen och nedladdningen av Östgötatrafikens app. Bedömningen är att den fulla effekten av dessa förändringar kommer att visa sig under kommande år. Möjligheten att resa mellan Östergötland och kringliggande län norrut har utvecklats som planerat i och med samarbetet i det regionala trafikbolaget Mälardalstrafik AB. Detsamma gäller resmöjligheterna söderut med Östgötapendeln till Tranås samt med Kustpilen till Vimmerby och Västervik. Kollektivtrafiken har haft en fortsatt positiv utveckling under året när det gäller antal påstigande. Under uppgick antalet påstigande till nästan 30,5 miljoner, en ökning med 2,5 procent jämfört med året innan. Ökningen har främst skett Sammantaget är bedömningen att de insatser Region Östergötland har gjort, tillsammans med länets kommuner, har bidragit till bättre res- och transportmöjligheter i Östergötland. Bedömningen är därför att måluppfyllelse av det strategiska målet är tillfredsställande. 68 MEDBORGARSPERSPEKTIVET MEDBORGARPERSPEKTIVET 69

38 FRAMGÅNGSFAKTOR FRAMGÅNGSFAKTOR En infrastruktur som möter dagens och morgondagens behov TSN En väl fungerande kollektivtrafik TSN Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Region Östergötland har under året arbetat fram en ny länstransportplan och samarbetat med andra regioner och kommuner för att planera för en infrastruktur som ger goda förutsättningar för regional utveckling. Regionen har också slutit avtal med Sverigeförhandlingen om höghastighetsjärnväg. Sammantaget gör det att regionen uppfyller målen för verksamheten. Region Östergötland har under året arbetat vidare med förslaget till Länstransportplan I början av året genomfördes ett brett politiskt samråd. En politisk referensgrupp har hjälpt till i arbetet. På grund av försenade direktiv från regeringen har även det regionala arbetet påverkats och den ursprungliga tidplanen har inte kunnat hållas. Utifrån en justerad tidplan beslutade trafik- och samhällsplaneringsnämnden i augusti att skicka ut en samrådsversion av planen på remiss. Efter vidare beredning och beslut skickas länstransportplanen till regeringen i januari Inom ramen för bland annat Nyköping-Östgötalänken AB och Europakorridoren AB har Region Östergötland deltagit i debatten kring en framtida höghastighetsjärnväg och byggandet av Ostlänken. Region Östergötland har tillsammans med Sverigeförhandlingen, en kommitté under Näringsdepartementet, arrangerat regionala dialoger för att sprida kunskap om den regionala nyttan av ny höghastighetsjärnväg. Förhandlingarna med Sverigeförhandlingen har avslutats och Region Östergötland har slutit avtal med Sverigeförhandlingen. Avtalet ska godkännas av regeringen för att träda i kraft. NYCKELINDIKATOR Mål Andelen regionala infrastrukturstråk - med en genomförbar förbättringspotential Andelen av ovanstående stråk som omfattas av nationella eller regionala genomförandeplaner inom - 4 år år - inte finns i planeringen Följa Öka Öka Inte öka Ny indikator av 12 5 av 9 2 av 9 2 av 9 9 av 12 5 av 9 2 av 9 2 av 9 Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Kollektivtrafiken har under året haft en fortsatt positiv utveckling av antal påstigande. Under uppgick siffran till nästan 30,5 miljoner påstigande. Flest resande har Linköpings stadstrafik haft med närmare 10,8 miljoner påstigande. Den största resandeökningen procentuellt sett har skett på stråket Sturefors-Linköping. Det hänger delvis ihop med en kraftig satsning på trafiken på grund av till den omfattande nybyggnationen i södra Linköping. Resandet i Linköpings stadstrafik ökade under året med 5,4 procent och i Norrköpings stadstrafik med en procent. Samtidigt ökade resandet med Östgötapendeln med fyra procent och resandet i landsbygdstrafiken minskade med cirka nio procent. En viktig förändring för att underlätta köp av biljetter har genomförts under året. Införandet av betaltjänsten Swish ökade både nedladdningen av Östgötatrafikens app och biljettköpen i den kanalen. Östgötatrafikens kunder har sammanfattningsvis varit nöjda med bolaget, även om inte det högt uppsatta målet för Nöjd kundindex har nåtts. Målet var dock satt efter en äldre mätmetod. Från och med ingår Östgötatrafiken i den nationella, branschgemensamma undersökningen. Det nationella snittet för Nöjd kundindex var 58 procent som kan jämföras med Östgötatrafikens 67 procent. Östgötatrafiken har högst betyg i landet gällande bra information vid förseningar och stopp, men har lägre betyg på frågan om det är enkelt att köpa biljett. Åtgärder har genomförts under året för att förenkla biljettköp. Men resultaten, i form av exempelvis fler biljettkategorier i mobilappen, visar sig först NYCKELINDIKATOR Mål Nöjd kundindex, NKI 68 Ny indikator Ny indikator Totalt: 67 Kvinnor: 68 Män:67 RESULTATMÅTT Mål Antal påstigande i kollektivtrafiken 2,3 % (+3,7 %) (+2,5 %) Regularitet (andel planerade turer som utförts): - Östgötapendeln - Tätortstrafik - Övrig busstrafik 99,0 % 99,9 % 99,9 % 98,3 % 99,8 % 99,9 % 99,1 % 99,8 % 99,96 % 99,0 % 99,8 % 99,9 % Punktlighet - Östgötapendeln - Linköpings stadstrafik - Norrköpings stadstrafik 96 % 97 % 97 % 94 % 97 % 96 % 95 % 97 % 96 % 95 % 96 % 96 % 70 MEDBORGARSPERSPEKTIVET MEDBORGARPERSPEKTIVET 71

39 Tillfredsställande måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Otillfredsställande måluppfyllelse Resultat STRATEGISKA MÅL OCH FRAMGÅNGSFAKTORER Kunskapsbaserad verksamhet Tillgängliga och tillämpade kunskapsunderlag utifrån aktuell evidens Systematisk uppföljning och analys av verksamheten, dess kvalitet och resultat Utveckling av vårdens förhållningssätt och värdegrund för ökad delaktighet och jämlikhet, samt utveckling av sjukdomsförebyggande arbete Effektiv verksamhet Effektiva processer Optimal dimensionering av vårdplatser Standardiserade vårdflöden Nya effektiva former för yttäckande trafik Säker verksamhet Stark patientsäkerhetskultur Säkerställd kontinuitetshantering i hela organisationen Aktiva insatser för att minska antibiotikaresistens En aktiv och strategisk forsknings- och utvecklingsverksamhet Processperspektivet Universitetssjukhuset i Linköping ska vara ett centrum för FoU-verksamheten och det ska finnas akademisk verksamhet i alla länsdelar Konkurrenskraftig klinisk forskning Effektiv forskning inom nya områden Främjandet av innovationer och ökat utnyttjande av innovationsupphandlingar Processperspektivet beskriver de viktigaste målsättningarna för Region Östergötlands arbetsprocesser för att målen i medborgar- och samhällsperspektiven ska kunna uppfyllas. Klimatneutral och giftfri verksamhet Systematiskt miljöarbete i varje verksamhet Upphandlingar som stödjer hållbarhetsarbetet God hushållning med energi och naturresurser 72 PROCESSPERSPEKTIVET PROCESSPERSPEKTIVET 73

40 STRATEGISKT MÅL FRAMGÅNGSFAKTOR Tillgängliga och tillämpade kunskapsunderlag utifrån aktuell evidens RS Kunskapsbaserad verksamhet Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Vård ska baseras på vetenskap (evidens) och beprövad erfarenhet. Förutom god kunskap om aktuellt kunskapsläge är det väsentligt att verksamheterna också har en god kännedom om sina egna resultat. Kvalitetsregister och olika nationella uppföljningar är av stor betydelse för att bedriva ett systematiskt förbättringsarbete. Till exempel är underlagen från de nationella kvalitetsregistren viktiga, som redovisas via Vården i siffror ( Detsamma gäller Socialstyrelsens Öppna jämförelser av olika delar av hälso- och sjukvården. Aktuella medicinska resultat visar att Region Östergötlands hälso- och sjukvård generellt håller en god kvalitet. På övergripande nivå följer Region Östergötland den nationella utvecklingen som visar en successiv förbättring av många av vårdens resultat. Utvecklingen beskrivs mer under medborgarperspektivet. En viktig del i kunskapsstyrningen är uppdaterade vårdriktlinjer som bygger på nationella riktlinjer och vårdprogram från olika specialistföreningar. För primärvården pågår fortfarande ett omfattande nationellt arbete med att ta fram kunskapsunderlag som stöd för arbetet. Inom cancerområdet har den nationella satsningen på standardiserade vårdförlopp inneburit att det finns nationella riktlinjer för utredning och inledande behandling. Det skapar goda förutsättningar för en kvalitativ och jämlik vård. En viktig del i hälso- och sjukvården är att säkerställa hög delaktighet och jämlikhet vilket ställer krav på att medarbetarna inkluderar det förhållningssättet. Vården behöver också utveckla de förebyggande förhållningssätten mer. Detta arbete har fortsatt under året och är ett mycket viktigt strategiskt mål under kommande år. Det är viktigt för patienternas upplevelse av vården och för verksamheternas kapacitet att på ett fullgott och effektivt sätt erbjuda god vård till de som behöver det. Region Östergötland strävar alltid efter att erbjuda vård av mycket hög kvalitet. I takt med att kvaliteten och resultaten förbättras sätts därför också målen högre och högre. Det bidrar till bedömningen att det strategiska målet inte är helt tillfredsställande uppfyllt, trots att kvalitet och resultaten inom många områden är relativt goda. Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Alla delar av Region Östergötland har ansvar att på ett systematiskt sätt införa aktuell evidens utifrån tillgängliga kunskapsunderlag. Mycket arbete med att ta fram kunskapsunderlag pågår, både i Region Östergötland och på nationell nivå. Målet är dock inte helt tillfredsställande uppfyllt. Resultatet påverkas till stor del av de omfattande satsningar som sker nationellt och som inte är helt samordnade. Det gäller kliniska kunskapsstöd för primärvården, nationella medicinska programområden för den specialiserade vården och nationell nivåstrukturering av den högspecialiserade sjukvården för icke cancersjukdomar. Utöver detta pågår också en omfattande nationell nivåstrukturering av vården för olika cancersjukdomar. En förutsättning för att kunskapsunderlag ska kunna ge stöd är att de styrande dokumenten finns samlade i ett gemensamt, sökbart IT-stöd. Region Östergötland arbetar med att införa ett dokumenthanteringssystem, i nuläget har det införts vid hälften av regionens produktionsenheter. Projektet är försenat och en ny tidplan ska tas fram. Vid slutet av var endast 86 procent av Region Östergötlands medicinska riktlinjer uppdaterade, vilket visar på behovet av en väl fungerande dokumenthantering. Kunskapsunderlag och stöd, i form av medicinska riktlinjer för vården, skapas från nationell nivå till verksamhetsnivå. På den nationella nivån finns bland annat Socialstyrelsens nationella riktlinjer som ska vara en vägledning i vilka behandlingar och metoder hälso- och sjukvården bör satsa resurser på. Den nationella kunskapsstyrningen påverkar i hög grad det regionala arbetet, även om arbetet under bara var påbörjat. Region Östergötland började för ett par år ta fram ett kunskapsunderlag för kliniskt beslutsstöd, främst för primärvården, kallat Östgöta-FAKTA. Det arbetet har nu blivit en del av det nationella arbetet med kliniska kunskapsstöd för primärvården. Region Östergötland ska ansvara för ett medicinskt område i det nationella arbetet och anpassa framtagna riktlinjer till lokala förutsättningar och behov. Sydöstra sjukvårdsregionen strävar efter att skapa gemensamma riktlinjer för hela sjukvårdsregionen. Under året har sjukvårdsregionala konferenser genomförts inom demens, depression, ångest, vård vid stroke och schizofreni. Region Östergötland har också flera centrala funktioner och råd som ska stödja vården med kunskapsunderlag och underlätta en systematisk användning. Exempel på det är etikrådet, diabetesrådet, läkemedelskommittén och läkemedelsenheten. NYCKELINDIKATOR Mål Andel vårdområden där det finns publicerade Östgöta-FAKTA-dokument 25/27 Ny indikator Ny indikator Ej relevant efter start av nationellt arbete RESULTATMÅTT Mål Andel giltiga/uppdaterade medicinska riktlinjer 95 % Ny indikator % 86 % 74 PROCESSPERSPEKTIVET PROCESSPERSPEKTIVET 75

41 FRAMGÅNGSFAKTOR Systematisk uppföljning och analys av verksamheten, dess kvalitet och resultat RS Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse För att utveckla hälso- och sjukvårdens kvalitet ska resultaten följas upp och jämföras med motsvarande verksamheter på andra håll i Sverige vilket också föreskrivs i hälso- och sjukvårdslagen liksom i patientsäkerhetslagen. Det finns goda förutsättningar att analysera och följa upp verksamheten. Däremot finns det en fortsatt utvecklingspotential i hur verksamheterna utnyttjar dessa förutsättningar. Detsamma gäller verksamheternas arbete med uppföljning av vårdens kvalitet och resultat. Bedömningen är därför att måluppfyllelsen inte är helt tillfredsställande. Nationellt och regionalt sker uppföljning främst via nationella kvalitetsregister som samlar resultat från Sveriges vårdgivare. Andra komponenter i den systematiska uppföljningen är översiktliga rapporter från Socialstyrelsen och från Sveriges Kommuner och Landsting. Lokalt sker uppföljningen även genom kvantitativa och kvalitativa uppföljningar på olika nivåer i hälso- och sjukvårdsorganisationen. Det sker sällan snabba förändringar i medicinska resultat och processer. Däremot förekommer ofta mindre förändringar mellan närliggande mätningar. Regionens medicinska resultat fortsätter att successivt förbättras. På sidorna redovisas Region Östergötlands medicinska resultat översiktligt inom olika områden. En hög täckningsgrad i rapporteringen är väsentligt för att Region Östergötland ska kunna dra korrekta slutsatser från de nationella kvalitetsregistren. Socialstyrelsen ger varje år ut en rapport som beskriver regionernas och landstingens täckningsgrad i ett antal kvalitetsregister. Även om regionen har en god täckningsgrad inom många register, finns utrymme för förbättringar. NYCKELINDIKATOR Mål Deltagande i de nationella kvalitetstregistren: - Antal - Täckningsgrad FRAMGÅNGSFAKTOR Utveckling av vårdens förhållningssätt och värdegrund för ökad delaktighet och jämlikhet, samt utveckling av sjukdomsförebyggande arbete Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Region Östergötland arbetar med delaktighet, jämlikhet och sjukdomsförebyggande inom flera områden och på olika nivåer. Det beskrivs också under medborgar- och samhällsperspektivet. Under året har Region Östergötland genomfört flera aktiviteter för att utveckla arbetet. Men det krävs fortsatta insatser, bland annat för hur verksamheterna analyserar och följer upp sin verksamhet. Måluppfyllelsen bedöms därför inte vara helt tillfredsställande. Att utgå ifrån patienternas perspektiv är avgörande för att utveckla en jämlik och personcentrerad sjukvård. Under har något fler än hälften av Region Östergötlands vårdverksamheter Skapa nulägesbild 80 % Ny indikator Ny indikator 2016 Ny indikator 74,8% 98/110 nationella register Underlag saknas RESULTATMÅTT Mål Andel indikatorer i vården i siffror med fastställda målvärden av Socialstyrelsen där Region Östergötlands utfall inte avviker mer eller mindre än 5 procent 60 % Ny indikator 50 % 50 % använt så kallade PROM- och PREM- mått för att följa upp sin verksamhet. Det är mått på patienternas uppfattning om sin sjukdom eller hälsa efter behandling samt hur nöjda patienterna är med vården. JÄMLIKHET OCH JÄMSTÄLLDHET Region Östergötland är sedan 2014 ansluten till den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR-deklarationen). Regionen har också en handlingsplan för att främja jämställdhet inom olika verksamhetsområden. En mer detaljerad uppföljning av CEMR finns i separat bilaga. Under året har ett arbete startat på politisk nivå för att ytterligare lyfta fram vikten av jämställdhet i verksamheten. Det innebär att jämställdhetsperspektivet behöver aktualiseras RS och analyseras i hela organisationen. Region Östergötland driver under även projektet Jämställd regional tillväxt som bidrar till kunskapshöjande aktiviteter inom området. Under presenterades en kartläggning av arbetet med jämlik vård i Region Östergötland. Den visade att det finns ett stort engagemang, men också att arbetet är splittrat och att det behövs metodstöd och ökad kunskap för att inte riskera att patienter behandlas ojämlikt. Samtidigt har Region Östergötland gjort en förstudie av förutsättningarna för en rutinmässig uppföljning av jämlik sjukvård. Förstudien beskriver bland annat systemlösning, datakällor, behov och krav när det gäller data och mått som är kopplade till jämlik sjukvård. Den problematiserar även etiska och juridiska frågeställningar. Förhoppningen är att data från regionens vårdadministrativa register på sikt ska kunna sammanställas löpande. Det kan bidra till enklare underlag för analyser och fler förbättringsarbeten för en mer jämlik vård. Verksamheter som blir hbtq-diplomerade får nya verktyg i sitt normkritiska arbete. Under året var 17 verksamheter i Region Östergötland hbtq-diplomerade. Ytterligare några uppger att de har gått en likvärdig utbildning. Mer om detta beskrivs på sidan 38. En fråga som också är relevant för frågan om jämlikhet är hanteringen av våld i nära relationer. Under har Region Östergötland fått medel från Socialstyrelsen för att utveckla arbetet inom området. Framför allt har fokus legat på att öka medarbetarnas kunskaper. Det är exempelvis viktigt att upptäcka tecken på våld samt ha kunskaper om hur utsatta personer bör bemötas. Allt fler verksamheter har tagit fram lokala rutiner för våld i nära relationer för att kunna möta patienter på bästa sätt. Flickor och kvinnor som har blivit, eller riskerar att bli, könsstympade är en extremt utsatt grupp i samhället. Könsstympning av flickor och kvinnor är förbjudet enligt svensk lag och barnkonventionen. Under året har Region Östergötland, med hjälp av länsstyrelsen och i samverkan med socialtjänst och elevhälsa, tagit fram ett vårdprocessprogram för alla berörda verksamheter. I vårdprocessprogrammet finns tydligt angivet vem som gör vad och hur remissvägarna ser ut, både när det gäller förebyggande arbete och behandling. Alla som möter någon som riskerar att bli utsatt eller har blivit utsatt ska veta hur de ska agera. Patientinformation har även tagits fram flera språk och finns på 1177.se. I Östergötland, och i riket i stort, står kvinnor för den största delen av sjukskrivningarna. En sjukskrivning kan för den enskilda personen innebära sämre ekonomi, risk för isolering och svårighet att komma tillbaka i arbete. Under året har Region Östergötland drivit olika utvecklingsarbeten för en mer jämställd sjukskrivningsprocess. De går bland annat ut på att planera för en återgång till arbetet redan när sjukskrivningen startar samt förstärka kompetensen i försäkringsmedicin och främja ett enhetligt arbetssätt i sjukskrivningsfrågor. Arbetet fortsätter under hela FÖREBYGGANDE ARBETE Region Östergötland har generellt sett goda medicinska resultat. Däremot har Östergötland en relativt hög förekomst av kroniska sjukdomar och utmaningar när det gäller levnadsvanor och upplevd hälsa. Att få till stånd en positiv förändring är helt nödvändigt för att möta framtidens demografiska och hälsomässiga utmaningar. Region Östergötland behöver, tillsammans med andra aktörer, bidra till att patienter och invånare kan påverka sina levnadsvanor i positiv riktning. Även om Region Östergötland i dag genomför många aktiviteter i den riktningen behöver förebyggande och hälsofrämjande förhållningssätt utvecklas ännu mer. Suicidprevention Kunskap om bemötande vid psykisk ohälsa, om att våga fråga och tidigt identifiera självmordsrisk är viktigt i det suicid 76 PROCESSPERSPEKTIVET PROCESSPERSPEKTIVET 77

42 preventiva arbetet. Under året utbildades därför ett 40-tal instruktörer i Första hjälpen till psykisk hälsa, i samverkan med länets kommuner. Planer finns för fortsatt breddande av utbildningen. Det finns också en e-utbildning som över 500 medarbetare i Region Östergötland har gått till och med. Förhoppningen är att ännu fler ska gå utbildningen, eftersom kunskap om suicidproblematik behövs i de flesta verksamheter. Tandvård För att identifiera bristfällig munhälsa hos äldre patienter i hälso- och sjukvården krävs ett systematiskt arbete. En utvecklad samverkan mellan tandvården och hälso- och sjukvården är viktig. Folktandvården har etablerat ett kunskapsnav för sköra äldres munhälsa där det finns en digital struktur för samarbetet med både privata vårdgivare i tandvården och vårdgivare i hälso- och sjukvården. Levnadsvanor Region Östergötland använder en gemensam dokumentationsmall för levnadsvanor i journalsystemet som ska fungera som ett stöd för vårdpersonalen i det sjukdomsförebyggande arbetet. Mallen (Hälsobladet) bygger på Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder kring tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Socialstyrelsen har under 2016 tillsatt nationella arbetsgrupper för att revidera riktlinjerna och Region Östergötland har haft med representanter i de arbetsgrupperna. Under 2018 ska Region Östergötland ta fram ett vårdprocessprogram för levnadsvanor som kommer ge kunskapsstöd till hälso- och sjukvården att ytterligare främja goda levnadsvanor. INTEGRATIV MEDICIN Integrativ medicin innebär att konventionell medicin, där höga krav ställs på vetenskaplig evidens och utvärdering, kombineras med behandling eller kunskap från det NYCKELINDIKATOR Mål Andel vårdenheter (kliniker och vårdcentraler) som på ett systematiskt sätt arbetar för att säkerställa att patienterna får jämlik vård genom: - analys av den egna vården - samt jämförelse med motsvarande enheter i länet, regionen och landet värdegrundsarbete och vid behov handlingsplan RESULTATMÅTT Mål % 95 % Andel kliniker som använder PROM- och/eller PREM-mått i sin uppföljning 75 % Andel vårdenheter (kliniker och vårdcentraler) som är HBTQ-diplomerade alt. certifierade eller som har genomgått likvärdig utbildning Andel vårdenheter (kliniker och vårdcentraler) som har fastställda lokala rutiner för våld i nära relationer Andel patienter som har uppnått rökstopp: - efter hjärtinfarkt - efter stroke Andel indikatorer inom området Levnadsvanor i Vården i siffror som har förbättrats jämfört med föregående år komplementärmedicinska området. Komplementärmedicinska metoder (KAM) är metoder som i dag inte är integrerade i den vanliga vården, eftersom det inte finns bevis för att de har effekt. Intresset för personlig hälsa är dock stort i samhället, vilket har medfört att efterfrågan på den typen av hälsotjänster har ökat även i Region Östergötlands hälso- och sjukvård. Arbetet inom integrativ medicin har de senaste åren framför allt handlat om informationsutbyte samt att formella mötesplatser har skapats. Under fick nio projekt medel för att pröva komplementära metoder i mindre skala. Projekten drevs inom områden som till exempel mödrars välbefinnande under babyns första år, medveten närvaro i naturen för personer med utmattningssyndrom, medicinsk yoga och taktil beröring. 25 % 80 % 60 % 62 % 6/8 87 % 84 % Ny indikator Ny indikator 2016 Ny indikator 2016 Q4: 52 % 45 % Ny indikator 82 % 41 % Ny indikator 6 % Dec 47 % 61 % Dec PROM: 57 % PREM: 52 % 15 % 22 enheter 63 % Dec: 80 % Q4: 58 % 45 % Ny indikator Q4: 62 % Totalt: 46 % Kvinnor/män 56 %/36 % Förbättrats: Kvinnor: 1/5* Män: 1/5* Försämrats: Kvinnor: 1/5 Män: 2/5 STRATEGISKT MÅL Effektiv verksamhet Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Effektiv verksamhet innebär att de resurser som finns utnyttjas på ett optimalt sätt. En effektiv verksamhet har god produktivitet och god kvalitet. För att nå en effektiv verksamhet behöver Region Östergötland nå flera olika mål, som god tillgänglighet, nöjda patienter med högt förtroende för vården, goda medicinska resultat och ekonomisk balans. Under året har vårdplatssituationen varit ansträngd och de tillgängliga vårdplatserna har blivit färre. En grundläggande orsak till vårdplatssituationen är sannolikt en ökad vårdtyngd på avdelningarna. Ett tecken på det är att de patienter som vårdas på akutvårdsavdelningarna är mer vårdkrävande än tidigare. Allt fler av de inneliggande patienterna upplevs av medarbetarna i vården också ha större behov av omvårdnad. Det innebär att slutenvårdsavdelningarna behöver bemannas på ett annat sätt än tidigare. Region Östergötland driver ett intensivt arbete för att skapa hållbara processer i verksamheten, som också innebär att rätt person gör rätt sak i rätt tid. Den nuvarande vårdplatssituationen innebär många utmaningar för Region Östergötland. Den leder till att många patienter utlokaliseras, det vill säga vårdas på andra avdelningar, och påverkar också det elektiva (planerade) vårdflödet som inte kan hanteras inom öppenvård. Utlokaliseringar och hög arbetsbelastning äventyrar i sin tur patientsäkerheten. Andelen patienter som har undvikbara vårdskador, som till exempel vårdrelaterade infektioner och trycksår, är också stor i Region Östergötland. Region Östergötland arbetar på flera sätt för en effektiv verksamhet, bland annat genom ett systematiskt förbättringsarbete, ett processorienterat arbetssätt och Lean som metod för ständiga förbättringar. Andra viktiga delar i arbetet är att ta tillvara alla patienters erfarenheter samt utnyttja och utveckla olika digitala möjligheter. En av de viktigaste utmaningarna för att nå en effektiv verksamhet är att få till effektivare övergångar mellan olika huvudmän. Detta gäller både hälso- och sjukvården och andra samhällsområden. En viktig strategi i det arbetet är att skapa forum där berörda huvudmän kan samverka och få till en samsyn kring aktuella frågor. Framsteg har gjorts men många vårdprocesser är mycket komplexa, vilket innebär att det krävs fortsatta ansträngningar för att hitta effektiviseringsmöjligheterna, och för att skapa större kunskap om varandras verksamheter. En effektiv kollektivtrafik kräver att resurserna används där det finns ett tillräckligt underlag av resenärer. En fortsatt satsning på Närtrafik ger dock möjlighet att erbjuda kollektivtrafik i hela länet, även där underlaget egentligen är för litet för att motivera tidtabellsstyrd linjetrafik. Den ansträngda situationen med brist på vårdplatser inom slutenvården, försämrad tillgänglighet inom vissa delar samt relativt stor andel vårdrelaterade infektioner och trycksår innebär att måluppfyllelsen av det strategiska målet inte är helt tillfredsställande, trots omfattande ansträngningar för att förbättra läget. *Endast fem levnadsvanor finns presenterade i vården i siffror 78 PROCESSPERSPEKTIVET PROCESSPERSPEKTIVET 79

43 FRAMGÅNGSFAKTOR Effektiva processer Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Under året har Region Östergötland ökat takten i arbetet med att effektivisera processerna, inte minst genom programmet Hållbar verksamhet. Det är viktigt att vårdens effektivitet fortsätter att öka, dels för att skapa en god patientupplevelse, dels för att möta framtida utmaningar till följd av den demografiska och den medicinsk-tekniska utvecklingen. Region Östergötland har också en ekonomisk utmaning som har blivit ännu tydligare efter. Bedömningen är därför att måluppfyllelsen för framgångsfaktorn inte är helt tillfredsställande. Region Östergötland har Lean som strategi för att skapa patientnytta, driva verksamhetsutveckling och nå uppsatta mål. Arbetet med Lean fortsätter med fokus på systematisk verksamhetsplanering (produktionsplanering), resultatstyrning, visualisering av processer och resultat, processorientering, rätt använd kompetens och ökat sidledsansvar. Region Östergötland arbetar även med satsningen Lite bättre hela tiden för att främja ett systematiskt införande av förbättringar i små, kontrollerade steg. Alla verksamheter som har patienter kan söka medel för förbättringsarbeten. Kriterierna är att förbättringen ger direkt patientnytta och är genomförd inom ett halvår. Konceptet har spridits och under år kom det in 33 förslag. Projekten som beviljats medel spänner över många områden och verksamheter, och de som har fått medel vittnar om en stolthet som ytterligare ökar takten på deras förbättringsarbeten. Det var också ett av syftena med satsningen ifrån början. Ambitionen är att öka antalet ansökningar under Produktionsplanering är en viktig del för att skapa en effektiv vård med god produktivitet och goda resultat. Region Östergötland har sedan flera år tillbaka ett koncept för produktionsplanering och vissa verksamheter har kommit långt i arbetet. Andra verksamheter har däremot inte infört det alls. 74 procent av vårdverksamheterna använde någon form av produktionsplanering under året. Det finns således utrymme för förbättringar. UTÖKAD VÅRDNÄRA SERVICE Under 2015 startade projektet Utökad vårdnära service i Region Östergötland. Syftet var att frigöra tid för vårdrelaterat patientnära arbete genom att anställa servicevärdar som skulle avlasta vårdens medarbetare med uppgifter som exempelvis måltidshantering, städning och påfyllning av patientnära förråd. Under har projektet övergått i ordinarie verksamhet. Projektet Utökad vårdnära service visade positiva effekter inom flera områden. Kvaliteten i vården ökade när sjuksköterskorna fick mer tid för patientarbete och omvårdnad. Patientsäkerheten ökade eftersom undersköterskorna kunde arbeta utan att bli avbrutna. Dessutom fick patienterna snabbare och bättre service vid påringningar. Städkvaliteten förbättrades också, något som är en viktig faktor för att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Under projektet minskade medelvårdtiden samtidigt som patientflödet ökade, RS HSN eftersom patienterna var utskrivningsklara på rätt dag i högre utsträckning än tidigare. Det berodde i sin tur på att undersköterskorna fick större möjlighet att hinna med patienternas mobilisering. Vårdpersonalen upplevde överlag mindre stress och både korttidssjukskrivningar och övertid minskade mer på pilotenheterna än i Region Östergötland som helhet. Under beslutade Region Östergötland att breddinföra Utökad vårdnära service. Regionen har börjat förbereda införandet i fem nya vårdverksamheter. TILLGÄNGLIGHET En god tillgänglighet i vården är en viktig förutsättning för att nå en hög effektivitet. Samtidigt är invånarnas tillgänglighet till vården ett mått på hur effektiv den är. Inom tandvården ska patienter som bedöms ha behandlingsbehov normalt erbjudas tid för behandling inom fyra veckor. I december var andelen uppbokade tider den närmaste månaden cirka 52 procent i Folktandvården, vilket innebär att patienternas möjlighet att få tid inom fyra veckor för behandling anses god. Besöken styrs även av att tiderna passar patienten och patientens ekonomiska förutsättningar. En viktig del i en effektiv sjukvård är också att flödet i de diagnostiska vävnadsundersökningarna. Region Östergötland har under längre tid haft svårt att uppnå en god tillgänglighet inom diagnostiska vävnadsundersökningar och har därför särskilt fokus på PAD 15 - och cytologi 16 -undersökningar. Svarstiderna för cytologiundersökningar har förkortats genom åren och är fortfarande mycket goda. Även svarstiderna för vävnadsprover inom gynekologi, urologi och bröst har förkortats. Sämst är resultaten inom hudundersökningar, ett område med mycket stor volym, där svarstiden ligger över 40 dagar. En stor digitalisering har genomförts inom patologin, men på grund av lokalmässiga förhållanden och att antalet prover ökat, har verksamheten ännu inte kunnat nå de önskade svarstiderna fullt ut. DIGITALISERING SOM EFFEKTIVISERING En fortsatt digitalisering ger nya utvecklingsmöjligheter. Förutom att underlätta patientens möjlighet att komma i kontakt med vården (vilket beskrivs mer på sidan 61) kan digitaliseringen även bidra till effektivare arbetssätt. Det ställer dock krav på djupgående förändringar i arbetssätt, där hälsooch sjukvården behöver låta invånaren eller patienten göra vissa aktiviteter och insatser själv. Dessutom behöver tidigare arbetssätt förändras för att digitaliseringen ska kunna få effekt. Ett pågående exempel där patientens delaktighet kan avlasta vården är ett projekt för patienter med kronisk tarmsjukdom. Patienterna som deltar i projektet sköter en del av sin provtagning hemma och resultaten skickas via en app till kliniken. Utifrån provresultaten sker sedan olika åtgärder. Under använde 90 procent av vårdverksamheterna sms-påminnelse till patienterna, vilket är ett enkelt sätt att få fler att komma på sina bokade tider. Även de digitala besöken har ökat, även om de fortfarande är få i förhållande till det totala NYCKELINDIKATOR Mål Antal vårdverksamheter (kliniker och vårdcentraler) som använder produktionsplanering 15 Patologisk-anatomisk diagnos 16 Cellprov för mikroskopisk undersökning se ovan Skapa nulägesbild Ny indikator 2016 Dec 109 st Dec 109 st RESULTATMÅTT Mål Andel lediga tider för tandvårdsbehandling inom en månad 60 % 51 % 45 % 52 % Svarstider inom diagnostiken - PAD inom 14 dagar - Cytologi inom 14 dagar Andel verksamhetsenheter (vårdcentraler och kliniker) som har en funktion för koordinering för effektiv samverkan med Försäkringskassan 70 % 95 % 8-66 % % 8-65 % % Andel saknas. Cytologisvar gavs inom 6 dagar, andra PAD-svar mellan 10 och 49 dagar 75 % 57 % 59 % Dec 81 % Andel kliniker som använder SMS-påminnelser 90 % 80 % 87 % Dec 90 % Medelvårdtid (dygn) Andel dagkirurgiska operationer av alla operationer antalet besök. Under kunde fler och fler verksamheter ta del av och dra nytta av det ökade utbudet av e-hälsotjänster. EFFEKTIV OPERATIONSHANTERING Att genomföra fler operationer i dagkirurgi är ett sätt att öka effektiviteten. Därför är det viktigt att alla operationer som går att genomföra i form av dagkirurgi också sker inom dagkirurgi. Något fler än hälften av alla operationer genomfördes under året i dagkirurgi, vilket är samma nivå som de senaste åren. Det är också av stor betydelse att så få operationer som möjligt ställs in med kort varsel. Detta sammantaget kommer att öka utnyttjandet av de tillgängliga operationsresurserna inom både sluten och dagkirurgisk verksamhet. Cirka fem procent av alla operationer ströks under året samma dag som de var planerade att genomföras. Hållbar verksamhet Hållbar verksamhet är ett övergripande utvecklingsprogram som startade under 2016 med målet att skapa effektivare flöden och resursutnyttjande i vården. Under har fokus legat på rätt använd kompetens (läs mer på s 113), vårdplatsplanering samt operationsplanering. Målet inom området operationsplanering är att fler operationer ska genomföras. Det ska ske med hjälp av produktionsplanering, bland annat genom en gemensam, transparent väntelista till canceroperationer. En gemensam väntelista ger möjlighet till korrekta medicinska prioriteringar och bättre kapacitetsutnyttjande. Ett pilotprojekt för robotkirurgi, som sker på en gemensam operationssal, startade under hösten och har gett en del positiva resultat. Planering pågår för att bredda arbetssättet. Skall vara oförändrad/ minska Ska inte minska Totalt: 4,7 Kvinnor: 4,3 Män: 5,2 Jan-dec Totalt: 55 % Kvinnor: 56 % Män: 53 % Totalt: 4,4 Kvinnor: 4,1 Män: 4,8 Jan-dec Totalt: 55 % Kvinnor: 56 % Män: 54 % Totalt: 4,5 Kvinnor: 4,2 Män: 4,8 Jan-dec Totalt: 55 % Kvinnor:56 % Män: 53 % Andel strukna operationer 4,5 % 5,1 % 5,4 % 5,4 % Andel virtuella besök i förhållande till faktiska besök Ska öka 1,6 % 1,9 % 2,5 % 80 PROCESSPERSPEKTIVET PROCESSPERSPEKTIVET 81

44 FRAMGÅNGSFAKTOR Optimal dimensionering av vårdplatser Måluppfyllelse Otillfredsställande måluppfyllelse En optimal dimensionering av vårdplatser innebär en beläggningsgrad på max 90 procent och att inga patienter behöver vårdas på annan avdelning (det vill säga inga utlokaliserade patienter). Under året har vårdplatssituationen varit en mycket stor utmaning i Region Östergötland. Den viktigaste faktorn bakom detta är bristen på sjuksköterskor i dygnet runt-verksamheten, något som periodvis har inneburit omfattande överbeläggning och många utlokaliserade patienter. Inom ramen för programmet Hållbar verksamhet pågår ett arbete för att förbättra situationen. Förhoppningen är att det ska leda till att färre patienter utlokaliseras samt att sårbarheten med alltför små vårdplatsenheter minskas. VÅRDPLATSER Antalet disponibla vårdplatser varierar, både över året och under veckorna. Sammantaget har de disponibla vårdplatserna i Region Östergötlands egna verksamheter minskat med cirka 70 platser de två senaste åren. Det är en minskning med åtta procent, se figur 12. Även om Region Östergötland har en minskning av vårdplatser totalt, finns det ett fåtal produktionsenheter där vårdplatserna har ökat under perioden. I statistiken ingår inte intensivvården, rättspsykiatrin, barn- och ungdomspsykiatrin, förlossningsvården samt de privata vårdgivare som arbetar på uppdrag av Region Östergötland. BELÄGGNINGSGRAD OCH UTLOKALISERING AV PATIENTER Riktvärdet för beläggningsgraden är 90 procent, en högre beläggningsgrad än så innebär ökad risk för överbeläggningar och utlokaliseringar av patienter. Det medför i sin tur ökade patientsäkerhetsrisker, sämre effektivitet och högre kostnader. Den totala beläggningsgraden i Region Östergötland var i genomsnitt 97 procent under året, vilket är två procentenheter högre än föregående år. Beläggningsgraden i akutvårdsflödet uppgick till 100 procent under året, även det är en ökning jämfört med föregående år. Högst har beläggningen varit på Universitetssjukhuset i Linköping (US), där den har legat över 100 procent i akutvårdsflödet, varje månad under året. Omfattande överbeläggningar leder till att patienter behöver utlokaliseras. Det innebär att en patient vårdas på en annan vårdenhet och av personal som inte alltid har den specifika omvårdnadskompetensen som är önskvärd. Sedan 2015 har antalet utlokaliserade vårddygn i Region Östergötland legat på alltför höga nivåer, och det är US som står för den största andelen. Under ökade dessutom antalet utlokaliseringar ytterligare. I snitt utlokaliserades patienter under 441 dygn varje månad under, att jämföra med 361 under Under ökade både vårdrelaterade infektioner och andelen patienter som får trycksår i Region Östergötland. Detta kan vara kopplat till vårdplatssituationen. Förutom att vården blir mer ineffektiv och att risken för vårdskador ökar, innebär många utlokaliseringar också en hög belastning på de avdelningar och medarbetare som behöver ta emot många utlokaliserade patienter. Det ökar risken för en RS hög personalomsättning, vilket kan göra att vissa verksamheter hamnar i en ond cirkel. ÅTERINLÄGGNINGAR Återinläggningar kan vara ett tecken på att patienter skrivs ut för tidigt från sjukhusen. Andelen återinläggningar kan också vara ett mått på hur samverkan fungerar med andra huvudmän samt kommunernas möjligheter att ta emot färdigbehandlade äldre. Andelen patienter som blir inlagda igen inom 30 dagar i Region Östergötland har varit relativt konstant de senaste åren. Cirka elva procent av samtliga patienter blev återinlagda under. Patienter som i vården bedöms ha ökad risk för återinskrivning har registrerats som så kallade fokuspatienter. Anledningen till att återinläggningar minskat för fokuspatienter (se resultatmått) är sannolikt att registereringen av fokuspatienter minskat som ett led i utvecklade arbetssätt efter utvecklingen av nära vård och samverkan med kommunerna. UTSKRIVNINGSKLARA Patienter som är utskrivningsklara kan behöva insatser från kommunen för att kunna lämna sjukhuset. Under gick betalningsansvaret för sådana patienter över till kommunen om de var kvar på sjukhuset fem dygn efter att de hade bedömts som medicinskt färdigbehandlade. Trots att betalningsansvaret går över är det fortfarande en stor belastning för vården om dessa patienter ligger kvar, eftersom de upptar platser som skulle kunna användas för andra med större behov. Under har Region Östergötland samverkat med två kommuner för att starta korttidsboenden i kommunal drift i sjukhusens lokaler, för att förenkla övergångsprocessen. Arbetet har gjorts inom ramen för programmet Hållbar verksamhet. Tillsammans med Linköpings kommun drivs även ett Vinnovaprojekt i form av ett verklighetslabb för vårdövergångar. I det projektet ska nya innovativa lösningar identifieras för att underlätta patienternas återgång till det egna hemmet. Det totala antalet utskrivningsklara har under året minskat stadigt och var i slutet på året nästan 60 procent lägre än i början av året. Antalet som låg över fem dagar halverades under året. Från och med 1 januari 2018 gäller en ny lag där det kommunala betalningsansvaret träder i kraft redan efter tre dagar. Det stimulerar möjligen kommunerna att flytta patienterna från sjukhusen snabbare. NYCKELINDIKATOR Mål Beläggningsgraden av vårdplatser: - Totalt - Akutvårdsflödet RESULTATMÅTT Mål Utlokaliserade patienter - Antal vårddygn/månad Minskade återinläggningar inom 30 dagar för: - samtliga patienter - fokuspatienter 90 % ±2 % 100 Minska från 2016 års resultat med 10 % 93 % 96 % Genomsnitt /månad: 369 Samtliga: Totalt 11 % Kvinnor 11 % Män 12 % Fokus: Totalt 20 % Kvinnor 21 % Män 20 % 95 % 97 % Genomsnitt /månad: 361 Samtliga: Totalt 11 % Kvinnor 10 % Män 12 % Fokus: Totalt 20 % Kvinnor 20 % Män 19 % 97 % 100 % Genomsnitt /månad: 441 Samtliga: Totalt 11 % Kvinnor 11 % Män 11 % Fokus: Totalt 16 % Kvinnor 15 % Män 17 % Antal vårdplatser Jan Feb Mar April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Figur 12. Genomsnittligt antal vårdplatser per dag i Region Östergötland patienter 65 år Antal disponibla vårdplatser FRAMGÅNGSFAKTOR Standardiserade vårdflöden Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Standardisering av vårdflöden är ett sätt att minska variationen i hur olika patienter tas omhand och säkerställa att patienterna får en evidensbaserad och effektiv vård. Standardiserade vårdflöden finns bland annat inom delar av höftfrakturvården och inom cancervården. Sedan tidigare finns det också väl fungerande standardiserade vårdflöden Ska inte minska 65+: Totalt 16 % Kvinnor 15 % Män 17 % Snitt per dag : Totalt 16 % Kvinnor 15 % Män 17 % Snitt per dag : Totalt 15 % Kvinnor 15 % Män 16 % Snitt per dag 800 inom akut hjärtsjukvård och akut strokevård. Fler vårdflöden kommer att standardiseras och sannolikt även införas för olika kroniska sjukdomar. Det område som senaste åren varit i fokus är cancerområdet där målet från nationell nivå primärt har varit att korta ledtiderna inom cancervården. I Region Östergötland har ett viktigt fokus också legat på att standardisera omhändertagandet av patienter med okända primärtumörer och patienter med oklara men allvarliga RS 82 PROCESSPERSPEKTIVET PROCESSPERSPEKTIVET 83

45 symtom. Detta är patientgrupper som ofta har kommit i kläm i systemet tidigare. Bedömningen är att målluppfyllelsen är tillfredsställande. STANDARDISERADE VÅRDFÖRLOPP CANCER Under är merparten av de standardiserade vårdförloppen för cancer införda (28 stycken). Primärvården är mycket nöjd med arbetssättet, enligt de uppföljningar som har gjorts. Arbetssättet innebär att distriktsläkaren skickar en standardiserad remiss till Enheten för samordnad cancerutredning om det finns misstanke om cancer. Om patienten uppfyller de fastställda kriterierna samordnas patientens fortsatta utredning från enheten. Mycket goda resultat har också noterats i den nationella PREM-enkäten när det gäller standardiserade vårdförlopp för cancer. Inom ramen för de standardiserade vårdförloppen för cancer har Region Östergötland under året haft mycket stora flöden inom framför allt urologi (sjukdomar inom urinvägsområdet). Det pågår en nationell översyn av urologi-området för att undersöka om de uppställda kriterierna är relevanta. När det gäller de flesta andra standardiserade vårdförlopp är nivån stabil i Region Östergötland. Dock finns det fortfarande utmaningar när det gäller väntetider till behandling. Särskilt Män Kvinnor bekymmersamt är det för patienter som ska opereras för huvud/halscancer, hudmelanom och gynekologisk cancer. Se mer i figur 13. ANDRA VÅRDPROCESSER Ett standardiserat arbetsätt skapar ofta en ökad effektvivitet i olika vårdprocesser. Region Östergötland har infört ett standardiserat arbetssätt i flera andra vårdprocesser. Bröstenheten på Universitetssjukhuset i Linköping är en del av cancervården och arbetar utifrån en standardiserad och sammanhållen process. Den innebär också att en allt större del av bröstcancerkirurgin utförs i dagkirurgi. Under året har sjukskrivningsprocessen varit i fokus. En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess för har tagits fram av Försäkringskassan i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting. Syftet har varit att få landstingen och regionerna att prioritera sjukskrivingsfrågan, åstadkomma en effektiv sjukskrivningsprocess och bidra till en stabil sjukfrånvaro. Det finns i dag cirka 40 rehabiliteringskoordinatorer i Region Östergötland. De flesta finns i primärvården men de ökar även i specialistsjukvården. Rehabiliteringskoordinatorn förmedlar kontakter mellan de aktörer som är inblandade i sjukskrivningsärenden. Ambulansernas responstid, och att övriga mål inom ambulanssjukvården uppfylls, är viktigt för en effektiv och säker vård. Tillgänglighetsmålen uppfylldes under året och grunden till det är att verksamheten är anpassad till de krav som finns. NYCKELINDIKATOR Mål Andel uppfyllda tillgänglighetsmål för SVF avseende alla vårdförlopp där valida resultat kan erhållas. Tid från välgrundad misstanke till start av behandling. 60 % Ny indikator 2016 Totalt: 61 % Kvinnor: 52 % Män: 65 % Totalt: 41 % Kvinnor: 37 % Män: 44 % RESULTATMÅTT Mål Väntetid till höftfrakturoperation Andel patienter som har genomgått trombolys-/trombektomibehandling vid stroke Patientens tid till trombolysbehandling från ankomst till sjukhuset Ambulanssjukvården har infört nya arbetssätt som innebär att patienter som egentligen inte behöver komma till akutmottagningen får hjälp att ta sig till primärvården, samt att de patienter som inte behöver transporteras i ambulans får hjälp med andra transportsätt. 20 timmar Hög 15 % Måttlig 10 % Hög 40 min Måttlig 60 min Totalt: 23,8 h Kvinnor: 24 h Män: 23,3 h (avser 2014) 6 % 52,5 min Totalt: 20,9 h Kvinnor: 20,6 h Män: 21,4 h (avser 2015) Totalt: 11 % US: 14 % ViN: 10 % LiM: 6 % Totalt: 57,5 min US: 68 min ViN: 51 min LiM: 40,5 min Totalt: 20,4 h Kvinnor: 21 h Män: 19,4 h (avser 2016) Totalt: 9 % Kvinnor: 10 % Män: 9 % US: 11 % ViN: 10 % LiM: 6 % Totalt: 50 min Kvinnor: 50 min Män: 48,5 min US: 70 min ViN: 45 Lim: underlag saknas SVF Bröstcancer Man (2) Kvinna (323) Cancer i bukspottkörtel och Man (22) periampullärt Kvinna (18) Cancer i gallblåsa och gallgång Man (7) Kvinna (7) Cancer i urinblåsan och Man (61) urinvägarna Kvinna (22) Cancer med okänd primärtumör Man (32) Kvinna (22) Hudmelanom Man (49) Kvinna (36) Huvud- och halscancer Man (34) Kvinna (21) Livmoderhalscancer Kvinna (10) Livmoderkroppscancer Kvinna (73) Lungcancer Man (60) Kvinna (55) Lymfom Man (15) Kvinna (20) Matstrupe- och magsäckscancer Man (18) Kvinna (14) Myelom Man (9) Kvinna (3) Njurcancer Man (10) Kvinna (2) Prostatacancer Man (211) Tjock- och ändtarmscancer Man (82) Kvinna (69) Äggstockscancer Kvinna (63) 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % Figur 13. Standardiserade vårdförlopp. Andel uppfyllda tillgänglighetsmål. Antal patienter i parentes. Responstid ambulans vid prio 1 larm: - Genomsnittlig, - Andel av livshotande tillstånd där befolkningen nås inom 10 minuter FRAMGÅNGSFAKTOR Nya effektiva former för yttäckande trafik Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Med begränsade resurser finns det en målkonflikt mellan att å ena sidan öka kollektivtrafikens andel av resorna i förhållande till bilen, vilket kräver att resurserna främst läggs där det finns stora resandeunderlag, och å andra sidan säkerställa ett rimligt utbud även för andra delar av länet. För att hantera den målkonflikten behöver kollektivtrafiken kontinuerligt anpassas till resenärernas behov och nya former måste prövas. Det är framför allt aktuellt i trafik med få resenärer, exempelvis genom yttäckande trafik på landsbygden. I glesbygden, där ett litet resandeunderlag är utspritt över större ytor, kan aldrig traditionell kollektivtrafik bli effektiv. För att ändå tillgodose medborgarnas behov av kollektivtrafik finns Närtrafiken, vilket bidrar till en tillfredsställande måluppfyllelse. Närtrafiken Ska inte öka 75 % 11.2 min 76 % 11.1 min 76 % 10.8 min 77 % Andel reperfusionsbehandlingar inom målsatt tid vid ST-höjningsinfarkt 90 % Q4 89 % Q4 89 % Q4 87 % TSN har utökats under året och även marknadsförts till viss del. Antalet resande har successivt ökat, om än inte i så stor omfattning. NYCKELINDIKATOR Mål Antal resande i Närtrafik Dimensionering efter kapacitet och behov Nytt trafikkoncept 2016 Juli-dec PROCESSPERSPEKTIVET PROCESSPERSPEKTIVET 85

46 STRATEGISKT MÅL Säker verksamhet Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse En säker vård bygger på kunskapsbaserad hälso- och sjukvård utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. En förutsättning för en säker vård är en stark patientsäkerhetskultur med fokus på medicinsk kvalitet och ett systematiskt arbete för att minska risken för vårdskador i alla aktiviteter. En säker vård innebär också att vårdens olika resultat följs upp systematiskt. Nationella kvalitetsregister och olika mätningar är viktiga underlag för att förbättra vården. Det handlar till exempel om punktprevalensmätningar, registreringar i regionens avvikelsesystem, anmälningar enligt Lex Maria, enskilda patientklagomål och ärenden till patientnämnden. Resultaten för Region Östergötland är goda inom många områden. Men utmaningarna är fortfarande mycket stora när det gäller exempelvis vårdrelaterade infektioner, trycksår och fallolyckor. Trots stora satsningar har resultaten inte förbättrats. Arbetet måste därför utvecklas och fortsätta. Riskfaktorer för vårdrelaterade infektioner, trycksår och andra vårdskador är bland annat överbeläggningar, utlokaliserade patienter och kompetensbrister. De riskfaktorerna kvarstår och är högt prioriterade områden. Säker vård innebär också att Region Östergötland ska erbjuda en evidensbaserad vård. Den vidare användningen av begreppet förtydligar att patientsäkerhet och hög kvalitet är två sidor av samma mynt och kommer att vara ett stöd för det fortsatta arbetet. FRAMGÅNGSFAKTOR Stark patientsäkerhetskultur Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Attityder och kultur i vården är den viktigaste faktorn för att skapa en god kvalitet och en säker vård. Alla i verksamheten skapar en god säkerhetskultur, tillsammans med patienten. Målet är att så få patienter som möjligt ska drabbas av vårdskador (undvikbara skador). Ett öppet arbetsklimat där medarbetarna tryggt kan rapportera, ett förhållningssätt där ingen skuldbelägger någon annan och en organisation där alla lär av de avvikelser som inträffar, är av hög vikt. Utfallen på många patientsäkerhetsmått indikerar dock att det finns mer att göra för att stärka patientsäkerhetskulturen. Därför är bedömningen att måluppfyllelsen inte är helt tillfredsställande. TRYCKSKADOR Vid års årliga mätning hade 20,1 procent av patienterna tryckskador (innefattar även trycksår), det vill säga var femte patient. Det finns ingen klar orsak till ökningen förutom den ansträngda vårdplatssituationen, men ett intensivt utvecklingsarbete för att förebygga trycksår inleddes omedelbart efter att resultaten blev kända. Trycksår finns sedan dess på agendan på alla nivåer i ledningen. Riktlinjer, lägesändringsschema samt rutiner för dokumentation och avvikelserapportering har uppdaterats. Dessutom har regionen inlett en uppgradering av madrasser och tryckavlastande material. Arbetet fortsätter under VÅRDRELATERADE INFEKTIONER Som beskrivs på sidan 50 är andelen vårdrelaterade infektioner (VRI) i princip oförändrad i Region Östergötland. För att minska de vårdrelaterade infektionerna genomför flera kliniker, främst på Vrinnevisjukhuset, så kallade genombrottsprojekt. Syftet är att testa och utvärdera små förändringar för att motverka VRI. Alla i vården behöver ta ansvar för att minska vårdrelaterade infektioner. Därför har Region Östergötland tagit fram avtal och genomfört utbildningar för att stärka externa entreprenörer som bygg-, städ- och serviceföretag i vården. En ny form av hygienrond för att säkra hygienarbetet på klinikerna har också tagits fram. RISKBEDÖMNINGAR, FÖREBYGGANDE OCH ANALYS Senior Alert Region Östergötland arbetar för att förebygga fall, undernäring, trycksår och ohälsa i munnen hos äldre. Kvalitetsregistret Senior alert ger stöd i det arbetet genom att verksamheterna kan registrera riskbedömningar, åtgärder och uppföljningar. Registret ger möjlighet att arbeta strukturerat och få tillgång till resultaten av arbetet. I Region Östergötland är fortfarande en mindre andel, 30 verksamheter, aktiva i Senior alert. Under året har vårdcentraler visat större intresse för att delta. Gemensamt är att patienterna ofta är över 70 år och har en högre risk att utveckla trycksår, undernäring eller ohälsa i munnen samt att falla. Under genomfördes cirka riskbedömningar i Senior Alert i Region Östergötlands slutenvårdsenheter och vårdcentraler, en ökning med 13 procent jämfört med Riskbedömningarna skulle kunna göras tidigare under vårdtiden, något som minskar risken avsevärt eftersom åtgärder kan sättas in tidigare. Riskbedömningarna visade att 85 procent av patienterna hade risk för trycksår, fall, undernäring eller ohälsa i munnen. Positivt är att drygt 90 procent av dessa patienter fick åtgärder ordinerade och nästan 80 procent fick åtgärderna utförda. Fall är vanligt, både på sjukhus och i samhället, och leder många gånger till skada. Region Östergötland har under året börjat ta fram en riktlinje för att minska risken för fall på sjukhus. En fallförebyggande vecka genomfördes under året i den östra RS Region Östergötland ansvarar för en komplex och samhällskritisk verksamhet. Det ställer krav på att viktiga funktioner kan fungera även vid störningar. Regionen arbetar systematiskt för att säkerställa att verksamhetskritiska funktioner klarar allvarliga störningar. Alla produktionsenheter ska ta fram kontinuitetsplaner och nästan alla med samhällsviktig verksamhet har sådana planer. Framöver behöver fokus ligga på att säkerställa att planerna kan omsättas i praktiken när en kris uppstår. Arbetet mot antibiotikaresistens är ett prioriterat område i Region Östergötland. Det kräver att verksamheten har kunskap om rätt antibiotika till rätt patient vid rätt tillfälle. Det kräver också att vårdrelaterade infektioner på sjukhusen minskar. Region Östergötland har fortsatt sitt arbete för att minska antibiotikabehandling som inte är nödvändig och förskrivningen har minskat marginellt i primärvård. Men stora utmaningar finns kvar och kräver fokus även kommande år. Måluppfyllelsen för det strategiska målet bedöms inte vara helt tillfredsställande. Under 2018 kommer Region Östergötland att sätta ett särskilt fokus på patientsäkerhet. Förhoppningen är en säkrare verksamhet med färre vårdrelaterade infektioner och trycksår och säkrare kvalitet vid läkemedelsförskrivning. 86 PROCESSPERSPEKTIVET PROCESSPERSPEKTIVET 87

47 länsdelen. De andra länsdelarna är i startgroparna för samma arbete och upplägg. Region Östergötland deltar också i ett EU-projekt för att dela kunskap och lära om fallprevention från andra länder. GRÖNA KORSET Som en del i det systematiska arbetet för att minska vårdskador och främja ett proaktivt arbetssätt började Region Östergötland under 2016 införa metoden Gröna korset. Metoden innebär att medarbetare dagligen identifierar risker, tillbud och vårdskador som inträffar på deras enhet genom registrering i ett kors. Korset finns på enhetens målstyrningstavla och visualiserar enhetens resultat varje månad. Region Östergötland har fortsatt införa metoden under året och från och med 2018 blir den obligatorisk. RH-CHECK Ett verktyg som ska användas för egenkontroll av den egna verksamheten är RH-check (Riskhantering). Under året har endast 57 procent av verksamheterna genomfört RH-check för patientsäkerhet. RH-check ska genomföras varje år och innebär att verksamheterna analyserar sina rutiner kring patientsäkerhet. Det handlar bland annat om rutiner för att diskutera patientsäkerhet, informera om patientsäkerhet samt vilka mål och mått som används för att analysera kvaliteten på säkerhetsarbetet. LÄKEMEDELSBERÄTTELSE En läkemedelsberättelse beskriver vilka förändringar som har gjorts i en patients läkemedelsbehandling. Den beskriver också skälen till förändringarna, behandlingens längd, vilka behandlingsmålen är och planen för hur behandlingen ska följas upp. Läkemedelsberättelser kan bidra till en ökad säkerhet kring patientens läkemedelsanvändning och minskad risk för komplikationer från felmedicineringar. Andelen patienter i Region Östergötland som får en läkemedelsberättelse ökar, även om målet inte nås. LEX MARIA Varje vårdgivare har skyldighet att utreda allvarliga vårdskador, eller tillbud med risk för allvarliga vårdskador, och anmäla det till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) enligt Lex Maria. Som en del av anmälan görs en utredning av det som har hänt och en handlingsplan tas fram för att minska risken att det händer igen. Under gjordes 85 Lex Maria-anmälningar från Region Östergötland. Det kan jämföras med 77 anmälningar 2016 och 79 stycken Patienter och anhöriga kan också göra enskilda anmälningar (enskilda klagomål) till IVO. De utreds primärt av IVO, som begär in yttrande från den berörda verksamheten. Under lämnades 161 enskilda anmälningar till IVO som berörde Region Östergötland. Det kan jämföras med 125 anmälningar 2016 och 141 stycken Både Lex Maria och enskilda anmälningar är viktiga för att identifiera allvarliga risker och vårdskador som behöver åtgärdas för att öka säkerheten inom hälso- och sjukvården. HÄNDELSEANALYSER Händelseanalyser görs för att förstå varför allvarliga avvikelser har hänt och hur det kan förhindras att det händer igen. Alla produktionsenheter ska ha kompetens och resurser för att göra händelseanalyser. Mer komplicerade och regionövergripande händelseanalyser görs dock ofta av chefläkar- och chefsjuksköterskeenheten. Alla händelseanalyser ska, efter kvalitetsgranskning, registreras i den nationella kunskapsbanken, Nitha. Händelseanalyser av allvarliga avvikelser är den viktigaste kunskapskällan för att öka säkerheten i komplexa vårdprocesser. HYGIENREGLER Region Östergötland har god följsamhet till hygienregler, näst bäst i landet, även om det egna målet inte nås. När det gäller följsamhet till klädregler når regionen målet. Följsamheten till kläd- och hygienreglerna är viktiga faktorer att förbättra även fortsättningsvis, för att minska de vårdrelaterade infektionerna. FRAMGÅNGSFAKTOR Säkerställd kontinuitetshantering i hela organisationen Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Region Östergötlands verksamhet ska vara robust och kunna leverera patientsäkra tjänster i en god arbetsmiljö även vid vardagliga störningar och avbrott. För att säkerställa detta används sedan flera år en metod för kontinuitetshantering som är anpassad efter organisationen. En viktig del av kontinuitetsarbetet är att verksamheterna ska genomföra en konsekvensanalys och ta fram konkreta reservrutiner för den egna verksamhetens kritiska aktiviteter. Trots att en utveckling har skett inom flera områden återstår mycket arbete. Framgångsfaktorns måluppfyllelse bedöms därmed inte vara helt tillfredsställande. Verksamheterna redovisar årligen i kvalitetsverktyget RH-check om de har kontinuitetsplaner. Sammantaget har nu 68 av 70 samhällsviktiga verksamheter rapporterat att de har en kontinuitetsplan. Undersökningar under året visar dock att flera verksamheter inte har övat på sina planer eller kommunicerat sina behov med stödverksamheterna. I samband med uppföljningen efter en tre dagar lång driftstörning i journalsystemet under året, framkom att de verksamheter som hade förberett sig väl med kontinuitetsplanering och reservrutiner hade haft god nytta av dem. Även om driftstörningen varade längre än reservrutinerna var planerade för, så kunde den ökade arbetsbördan hanteras. Viktiga lärdomar från driftstörningen tas med i det fortsatta kontinuitetsarbetet. Egenkontrollen RH-check underlättar för verksamhetschefen att få en nulägesbild över hur verksamheten följer styrande lagar, regler och riktlinjer inom åtta säkerhetsområden. RHcheck är ett viktigt verktyg för att systematiskt se över rutiner och värdera hur organisationen kan hantera planerade och oplanerade händelser så att kritiska verksamheter kan drivas vidare. Andelen verksamhetsenheter inom vårdande centrum som har genomfört minst sju av RH-checklistorna har minskat från 61 procent 2016 till 49 procent för. NYCKELINDIKATOR Mål Andelen samhällsviktiga verksamhetsenheter(kliniker/motsvarande) som har kontinuitetsplanering för sitt arbete/uppdrag 95 % 53 % 71 % 97 % RESULTATMÅTT Mål Andelen verksamhetsenheter (kliniker eller motsvarande) som genomfört kvalitetsverktyget RH-check 10 och upprättat handlingsplan utifrån utfallet 85 % 53 % 61 % 61 % RS NYCKELINDIKATOR Mål Andel verksamhetsenheter (kliniker eller vårdcentraler) som uppnår index 70 i medarbetar/patientsäkerhetskulturenkäten avseende frågan gör en bedömning av patientsäkerhetsnivån på din arbetsplats 55 % 35 % 51 % 25 % RESULTATMÅTT Mål Andel observationer som visar att hygienriktlinjerna följs avseende: - klädregler - hygienregler 95 % 95 % 97 % 87 % 97 % 87 % 97 % 87 % Andel kliniker som har fastställd rutin och samordnare för samordnad vård- och omsorgsplanering 70 % Ny indikator Ny indikator Dec 91 % Andel patienter som vid utskrivning har en registrerad kvå-kodad läkemedelsberättelse 60 % Totalt: 37 % Kvinnor: 35 % Män: 40 % Totalt: 41 % Kvinnor: 38 % Män: 44 % Totalt: 45 % Kvinnor: 42 % Män: 48 % Andel patienter i risk för trycksår, undernutrition och fall som fått registrerade förebyggande åtgärder som finns registrerade i Senior Alert 65 % Ny indikator Ny indikator 85 % av patienterna i risk, 80 % av dessa får genomförda åtgärder Andel kliniker som utfört RH-check 7 patientsäkerhet 90 % 49 % 54 % 57 % 88 PROCESSPERSPEKTIVET PROCESSPERSPEKTIVET 89

48 FRAMGÅNGSFAKTOR Aktiva insatser för att minska antibiotikaresistens RS STRATEGISKT MÅL Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse En rationell antibiotikaanvändning är viktig för att minska risken för antibiotikaresistens. Förskrivningen av antibiotika minskade under med cirka en procent i primärvården i Östergötland jämfört med föregående år. Det följer samma trend som de senaste fem åren. Positivt är att Östergötlands förskrivning av antibiotika är fortsatt lägre än riksgenomsnittet. Strama ansvarar för att bevaka antibiotikaanvändning, resistensläge, vårdrelaterade infektioner och följsamhet till hygienrutiner. Strama står för Strategi för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens och är ett arbete som pågår inom både primärvård och specialistvård. PRIMÄRVÅRDEN Region Östergötlands två primärvårdsläkare i Stramaarbetet har fortsatt besöka vårdcentraler i länet under för att främja en hållbar antibiotikaförskrivning. Ämnen som tagits upp är aktuellt förskrivningsläge och förskrivningsrutiner i förhållande till aktuella fokusområden, som exempelvis mjukdelsinfektioner, halsfluss och infektioner i luftvägarna. SLUTENVÅRDEN Antibiotic stewardship är ett internationellt koncept som innebär att specialister inom infektionssjukdomar och antibiotikaanvändning regelbundet besöker olika vårdavdelningar. Flera vetenskapliga studier har visat att det arbetssättet bidrar till mer rationell antibiotikaanvändning och lägre dödlighet i allvarliga bakteriella infektioner. Region Östergötland har som mål att införa konceptet på samtliga sjukhus men brist på kompetens och resurser har gjort att det ännu inte är infört. Arbetet fortsätter dock under 2018, eftersom det är ett prioriterat område. Klinikernas Stramaansvariga läkare har under året fortsatt sitt arbete. Deras uppdrag är att arbeta för en rationell antibiotikaförskrivning och medverka i arbetet för att minska vårdrelaterade infektioner på sina kliniker. Även om det sker en positiv utveckling, har Region Östergötland fortsatt stora utmaningar. Engagerade medarbetare behöver få mer tid för Stramaarbete samtidigt som klinikerna behöver organisera arbetet effektivt och engagera alla yrkesgrupper och områden. NYCKELINDIKATOR Mål Antibiotikaförskrivning i öppenvård (recept/1000 invånare) Ej öka jämfört med En aktiv och strategisk forskningsoch utvecklingsverksamhet Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse En aktiv och strategisk forsknings- och utvecklingsverksamhet är nödvändig för vårdens utveckling och ska vara en naturlig del i den dagliga verksamheten. Hälso- och sjukvårdslagen anger att landsting och kommuner ska medverka i dels kliniskt forskningsarbete på hälso- och sjukvårdens område, dels folkhälsovetenskapligt forskningsarbete. Utöver detta behövs ett tätare samarbete mellan hälso- och sjukvården och industrin för att samverka kring vårdens utveckling, inte minst inom innovationsområdet. Under året har Region Östergötland stärkt samverkan med Linköpings universitet. Regionen och universitetet har tecknat ett samarbetsavtal som bygger på en gemensam vision om ett starkt regionalt ledarskap och en god samverkan. Avtalet ökar möjligheterna att agera gemensamt på både den regionala arenan och i nationella och internationella sammanhang. Samverkan sker under ledning av partsammansatta ledningsorgan. Universitetssjukvårdsberedningen ansvarar för samverkan inom utbildning, forskning och klinisk verksamhet i hälso- och sjukvården, medan frågor som rör regional utveckling ligger under beredningen för regional utveckling Under har Region Östergötland gjort ett omfattande arbete med de nationella utvärderingarna av ALF och universitetssjukvården. Utvärderingarna genomförs av Vetenskapsrådet och Socialstyrelsen på uppdrag av regeringen. Resultatet av de nationella utvärderingarna beräknas komma under mars Lokalt har arbetet med utvärderingarna lett till en närmare samverkan mellan ledningsfunktioner i Region Östergötland och Linköpings universitet. Arbetet har lett till goda förutsättningar att kunna följa, kartlägga och planera forskningsaktivitet vid olika kliniker. Under året utsågs 39 universitetssjukvårdsenheter efter ansökningsförfarande och beslut i universitetssjukvårdsberedningen. De 39 verksamheterna uppfyller de krav som ställs på universitetssjukvård i det nationella ALF-avtalet när det gäller forskning och utbildning, hälso-och sjukvård av hög kvalitet samt en innovativ kultur och en struktur som stimulerar kunskapsutveckling. Därutöver har ytterligare sex kliniker identifierats som inte kunde möta alla satta kriterier, men kan nå dem på något års sikt. Region Östergötland har genomfört flera insatser för att öka innovationsförmågan, höja kompetensen inom innovationsledning och initiera arbete med innovationsupphandlingar. Baserat på måluppfyllelsen för framgångsfaktorerna och de underliggande måtten är bedömningen att Region Östergötland når målet om en aktiv och strategisk forskningsoch utvecklingsverksamhet för. Måluppfyllelsen ligger sammantaget bra till för de indikatorer som kan utvärderas, dock behöver bilden kompletteras med resultatet av de utvärderingar som kommer från Vetenskapsrådet och Socialstyrelsen under våren PROCESSPERSPEKTIVET PROCESSPERSPEKTIVET 91

49 FRAMGÅNGSFAKTOR Universitetssjukhuset i Linköping ska vara ett centrum för FoU-verksamheten och det ska finnas akademisk verksamhet i alla länsdelar Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse I Region Östergötland och Sydöstra sjukvårdsregionen är Universitetssjukhuset i Linköping (US) en stark drivkraft för forskningsverksamheten. Läkarutbildningens decentralisering, med ökat utbildningsansvar vid andra sjukhus än US, har medfört en ökad satsning på vetenskaplig kompetens vid Vrinnevisjukhuset, men också vid Länssjukhuset i Kalmar och Länssjukhuset Ryhov. Universitetssjukvårdsenheterna i Region Östergötland är till stor del koncentrerade till US, men finns i alla länsdelar. Baserat på utfallet av nyckelindikatorerna, samt en preliminär återkoppling från de nationella utvärderingarna, är bedömningen att Region Östergötland till övervägande delen uppnår målet. Årets medarbetarenkät visar att i stort sett samma resultat som tidigare år när det gäller medarbetare som anser att Region Östergötland har ett positivt forsknings- och utvecklingsklimat. En av nyckelindikatorerna kan inte utvärderas på grund av att den nationella utvärderingen av ALF 17 och universitetssjukvården blir färdig tidigast i mars Resultatet från utvärderingarna kommer att visa hur väl Region Östergötland står sig i den nationella konkurrensen. UNIVERSITETSSJUKHUSET I LINKÖPING De olika sjukhusen i Sydöstra sjukvårdsregionen har rankats högt de senaste åren när det gäller kvalitet. Universitetssjukhuset i Linköping fick andraplatsen när Dagens Medicins utsåg bästa universitetssjukhus och Lasarettet i Motala kom på femte plats i kategorin bästa mindre sjukhus. Vrinnevisjukhuset hamnade utanför listan med de tolv bästa mellanstora sjukhusen, men fem andra mellanstora sjukhus i Sydöstra sjukvårdsregionen finns med. Universitetssjukhuset har en kunskapsbyggande roll för hela Sydöstra sjukvårdsregionen, utifrån sin högspecialiserade verksamhet. Till exempel är US viktigt för vidareutbildning av specialistläkare i hela sjukvårdsregionen med en stor andel sido- och efterutbildningar. Sjukhuset erbjuder också många placeringar inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) för flera studentkategorier. De flesta av regionens enheter för universitetssjukvård finns på US, och sjukhuset spelar en viktig roll som regionalt kunskapscentrum. I Sydöstra sjukvårdsregionen samverkar Region Östergötland genom de 18 regionala medicinska programgrupperna som har regelbundna möten för fortlöpande kunskapsspridning. Därutöver har klinikernas olika specialistområden ofta regionala möten där nya medicinska rön lyfts och sprids. Ny- och ombyggnationerna på US bidrar på flera sätt till en bättre miljö för forskning och utveckling, bland annat genom att vårdavdelningarna får fler små mötesrum för undervis- RS ning och FoU-arbete. Exempel på verksamheter som fått bättre lokaler är kliniska forskningsenheten, centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering (CMIV) och Testbädd. STÄRKTA STRUKTURER FÖR FORSKNING Under året har satsningen fortsatt på de gemensamma strategiområdena Sjukvård och välfärd, Systemneurobiologi, Muskosainfektion och inflammation, Cancer, Regenerativ medicin och Cirkulation och metabolism. Strategiområdena identifierades 2014 och inom dessa områden genomförs olika satsningar för att öka samverkan mellan Medicinska fakulteten, Region Östergötland och övriga fakulteter vid universitetet. Wallenberg centrum för molekylärmedicinsk forskning (WCMM), som startade 2016 med hjälp av finansiering från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Region Östergötland och Linköpings universitet, har fortsatt växa. Noden är ett av sex Wallenbergcentrum och fokus ligger på molekylär medicin i gränslandet mellan människa och teknik. Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering (CMIV) bedriver frontlinjeforskning inom flera tvärvetenskapliga projekt som har fått stor internationell uppmärksamhet. Uppdraget är att utveckla metoder och verktyg för bildanalys och visualisering som kan användas i hälso- och sjukvård och medicinsk forskning. Stödstrukturerna för forskning i Region Östergötland har stärkts under. Enheten för forskningsstöd är en nybildad enhet vid ledningsstaben som ska fungera som ett operativt forskningsstöd. Forum Sydost, regional nod för samordning av kliniska prövningar och translationell forskning, har fått ett utökat uppdrag när det gäller statistisk uppföljning av kliniska studier. Linköpings Biobanksfacilitet har fortsatt utveckla rutiner för en god hantering av biobanksprov i syfte att stärka och underlätta forskning och utveckling. ALF-MEDEL OCH UNIVERSITETSSJUKVÅRD I det centrala ALF-avtalet, som gäller från och med 2015, finns en kvalitetsbaserad fördelningsgrund för att främja en hög kvalitet på den kliniska forskningen i regionerna. För Region Östergötland beräknas ALF-medlen för forskning och utbildning under uppgå till 223 miljoner kronor. Det är en ökning med nio miljoner kronor jämfört med föregående år. Ökningen gäller både forskningsmedel och medel för utbildningsinsatser. Region Östergötland och Linköpings universitet undertecknade i januari ett fördjupat anknytningsavtal för Sydöstra sjukvårdsregionen, kopplat till det regionala avtalet om läkarutbildning och forskning för Östergötland (RALF 2015). Syftet med båda avtalen är att skapa en gemensam struktur för ALF-medlens användning och på så sätt främja en hög effektivitet och kvalitet i läkarutbildning, klinisk forskning samt i omsättningen av ny kunskap och innovationer i praktisk sjukvård. Enligt de nationella ramvillkoren ska Sydöstra sjukvårdsregionen gå in i ett gemensamt RALF-avtal senast Utöver de medel som avsätts till strategiska satsningar, kan forskare i sjukvårdsregionen också söka pengar för kommande projekt. Av 189 ansökningar har 137 beviljats forskningsmedel av oberoende granskare, med totaltsumman 54,6 miljoner kronor. Enligt det nationella ALF-avtalet ska varje region eller landsting medfinansiera forskningen i storlek med den nationella ALF-ersättningen. Det sker genom beslut i regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden, som under året har avsatt 109 miljoner kronor till forskning. Därutöver skjuter Region Östergötland till ytterligare forskningsmedel lokalt till den sjukvårdande verksamheten. En kartläggning av de lokala forskningsmedlen visade att klinikerna under året har fördelat 145 miljoner kronor till forskning. Sammantaget har medlen för forskning från staten och regionen ökat något jämfört med tidigare år. POSITIVT KLIMAT Årets medarbetarenkät visar i stort sett ett oförändrat resultat i frågan om medarbetarna tycker att Region Östergötland har ett positivt forsknings- och utvecklingsklimat. Medarbetarenkäten pekar på goda möjligheter till verksamhetsutveckling, men det behövs ett fortsatt arbete med kompetensutveckling och systematiskt förbättringsarbete. Det finns en viktig utvecklingspotential i att förbättra medarbetarnas uppfattning om forskningsklimatet i Region Östergötland. NYCKELINDIKATOR Mål Medarbetare som tycker att Region Östergötland har ett positivt forskningsoch utvecklingsklimat RESULTATMÅTT Mål Summa statligt ALF-anslag för - Forskning - Utbildning 141,8 74,3 139,6 70,0 140,1 74,3 144,1 78,9 Summa LFoU-medel avsatta för FoU hos varje sjukvårdande produktionsenhet (mkr) Ska öka 139 (avser 2015/2016) 139 (avser 2015/2016) 145 Nationell ALF utvärdering av Region Östergötland angående forskningens förutsättningar (ex forskningsinfrastruktur och ledningssystem) Skapa nulägesbild Ny indikator Ny indikator Svar tidigast mars 2018 Medarbetare som anser att forskningsresultat används på arbetsplatsen för att utveckla verksamheten 69 Ny indikator Ny indikator ALF står för avtal om läkarutbildning och forskning. 92 PROCESSPERSPEKTIVET PROCESSPERSPEKTIVET 93

50 FRAMGÅNGSFAKTOR Konkurrenskraftig klinisk forskning Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Begreppet universitetssjukvård infördes i samband med det nya nationella ALF-avtalet, för att beskriva en stärkt koppling mellan akademi och hälso- och sjukvård och fördjupa samarbetet kring forskning, utbildning och utveckling. Universitetssjukvårdsenheterna ska, förutom hälso- och sjukvård, bedriva klinisk forskning och utbildning, kunskapstillämpning och kunskapsspridning för hälso- och sjukvårdens utveckling. Under året har Region Östergötland gjort ett omfattande arbete i samband med de nationella utvärderingarna av ALF och universitetssjukvården. Bedömningen av måluppfyllelsen går inte att göra fullt ut eftersom den nationella utvärderingen kommer tidigast i mars Resultaten kommer att visa hur Region Östergötland står sig i nationell jämförelse när det gäller konkurrenskraftig klinisk forskning. Vetenskapsrådet och Socialstyrelsen genomför utvärderingarna på uppdrag av regeringen och har utgått från tre perspektiv; vetenskaplig kvalitet, forskningens kliniska relevans och samhällsnytta samt forskningens förutsättningar inom regionen. Forskningsledare i regionen, samt ledningspersoner i både Medicinska fakulteten och Region Östergötland har bland annat besvarat flera enkäter och gett fördjupad information till myndigheterna. ALF-utvärderingarna är underlag för fördelningen av ALF-medel nationellt men ska också användas för att belysa goda exempel på strategier för forskning. Utvärderingen av universitetssjukvården utgår från kvalitet i de tre delarna av kärnverksamheten; sjukvård, klinisk forskning och utbildning. Utvärderingen ska dels belysa hur utnämnandet av universitetssjukvårdsenheter skiljer sig mellan olika NEDSLAG FORSKNINGSSTUDIER Region Östergötland har under året drivit och deltagit i många studier för att främja medicinsk utveckling inom olika specialistområden. Ett exempel är projektet En nationell och innovativ Samverkansmodell inom multimodal rehabilitering (MMR) för ökad möjlighet till återgång i arbete för personer med långvariga smärtor. Forskargruppen, som har förankring i flera kliniker och samarbete med Försäkringskassan, har under året fått närmare fem miljoner i anslag från Forte. Ett annat exempel är studien Riktad primärvård för äldre som syftar till att utvärdera effekter av en mer individualiserad och differentierad sjukvård. Målet är att minska behovet av slutenvård för äldre med komplex sjukdomsproblematik. regioner, dels generera miniminivåer för en universitetssjukvårdsklinik när det gäller kompetens och forskningsaktivitet. Resultatet av de nationella utvärderingarna väntas bli klart under mars Lokalt har det samlade arbetet med utvärderingarna lett till en närmare samverkan mellan forskningsdirektör, dekanus och enheten för forskningsstöd. Arbetet har skapat goda förutsättningar för att i framtiden kunna följa, kartlägga och planera forskningsaktivitet vid olika kliniker. FORSKNINGSAKTIVITET Under 2016 publicerades 642 ALF-poänggrundande vetenskapliga artiklar, vilket är en liten ökning från 2015 då 621 RS artiklar publicerades. Av redovisningstekniska skäl är det ett års eftersläpning i denna redovisning. Tjugo kliniker har publicerat 15 artiklar eller fler. Följande sex kliniker hade 30 artiklar eller fler: kardiologiska kliniken på US, smärt och rehabiliteringscentrum, fysiologiska kliniken på US, barn- och ungdomskliniken i Linköping och Motala (numera HKH Kronprinsessan Viktorias barn- och ungdomssjukhus), onkologiska kliniken på US, samt Thorax-kärlkliniken i Östergötland. I Region Östergötland har universitetsjukvårdsberedningen bedömt att 39 verksamheter uppfyller kraven för universitetssjukvård. Resultatmåttet för antal universitetssjukvårdsenheter i respektive länsdel är inte helt aktuellt i förhållande till nuvarande organisation, eftersom vissa enheter har ett länsövergripande ansvar. Ett exempel är rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena som geografiskt och organisatoriskt hör till den västra länsdelen, men ändå har ansvar för hela Östergötland och även nationellt. Av de utsedda universitetssjukvårdsenheterna finns 37 i centrala länsdelen (varav två tillhör primärvården och 35 universitetssjukhuset) samt en i västra och en i östra länsdelen. Ytterligare några verksamheter ansågs ha stor potential att nå upp till kriterierna för universitetssjukvård inom kort och definieras under tiden som RALF-enheter. FÖRÄNDRINGAR FÖR EN MER ATTRAKTIV OCH KREATIV MILJÖ Region Östergötland har gjort en rad strukturella förändringar för en konkurrenskraftig klinisk forskning i regionen. Bland annat har regionen stärkt samverkan med Linköpings universitet. I april undertecknades det övergripande samarbetsavtalet LINDA. Samarbetsavtalet är resultatet av ett gemensamt visionsarbete för att stärka det regionala ledarskapet, fördjupa samverkan och bidra till en positiv samhällsutveckling. Avtalet stärker möjligheterna att agera gemensamt på den regionala arenan och i nationella och internationella sammanhang. Samverkan sker under ledning av partsammansatta ledningsorgan. Universitetssjukvårdsberedningen ansvarar för samverkan inom utbildning, forskning och klinisk verksamhet inom hälsooch sjukvård. Frågor som rör regional utveckling ligger under beredningen för regional utveckling. I universitetssjukvårdsberedningen finns representanter från Region Östergötland, NEDSLAG KARRIÄRUTVECKLINGSPROGRAMMET "FRÅN STUDENT TILL DOCENT" Det nationellt uppmärksammade programmet har funnits länge i Region Östergötland men har stärkts under året. En inventering av verksamhetens behov har genomförts och aktiviteter har planerats. En målsättning är att inspirera och locka till vetenskaplig och pedagogisk kompetensutveckling för att stärka universitetssjukvården och öppna för fler framtida forskningsledare. Linköpings universitet, Region Jönköpings län och Kalmar läns landsting för att stärka det regionala samarbetet. En ny organisation har införts för forskningen i Region Östergötland under året. Rekryteringen av en ny forskningsdirektör har pågått under hösten och förväntas vara klar i början av De forskningschefer som varje centrum har utsett har fått ökad betydelse vad gäller strategiska beslut om forskning. Forskningschefsnätverket är bland annat granskningsgrupp för regionfinansierade kliniska forskarbefattningar och under har nätverket uppdaterat definitionerna för LFoU-medel. Region Östergötland arbetar kontinuerligt för att ta tillvara och uppmunta medarbetares forskningsintresse. Ett exempel är en tydlig värdering av FoU-meriter, bland annat i form av lönepåslag efter disputation och docentur. Under året har Region Östergötland genomfört en forskningskurs med fokus på verksamhetschefens roll och ansvar i klinisk forskning. Kursen ska ge kunskap om lagar och förordningar som är av betydelse för klinisk forskning, men också om aktuella forskningsstrategier och vad olika stödenheter kan bidra med. Syftet är att stimulera till ökat engagemang och ökad klinisk förankring i kommande forskning. Kursen är obligatorisk för verksamhetschefer på universitetssjukvårdsenheter och hittills har knappt hälften av cheferna gått kursen. Målet är att alla verksamhetschefer ska ha gått kursen under NYCKELINDIKATOR Mål Regionens placering i den nationella utvärderingen av klinisk forskning enligt ALF Topp tre i den nationella utvärderingen Ny indikator Ny indikator Svar tidigast mars 2018 RESULTATMÅTT Mål Nationell ALF utvärdering, resultatmått angående forskningsproduktion (bibliometri/kvalitet) Skapa nulägesbild Ny indikator Ny indikator Svar tidigast mars 2018 Publicerade vetenskapliga artiklar med koppling till RÖ och registrerade i DiVA (LiU) Ökning 619 (avser 2014) 627 (avser 2015) 642 (avser 2016) Andel universitetssjukvårdsenheter (USV) inom Region Östergötland som uppfyller de nationella USV--kriterierna i förhållande till Region Östergötlands USV-plan Skapa nulägesbild Ny indikator Ny indikator 39/45 Antal universitetssjukvårdsenheter (USV) enheter i respektive länsdel Skapa nulägesbild Ny indikator Ny indikator Centrala 37 Väster 1 Öster 1 94 PROCESSPERSPEKTIVET PROCESSPERSPEKTIVET 95

51 FRAMGÅNGSFAKTOR Forskning inom nya områden RS Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Region Östergötland har under året genomfört satsningar för att öka forskningen inom hälso- och sjukvårdsområden där aktiviteten inte har varit så hög, bland annat primärvården. Region Östergötland stöttar även forskning och strategiska satsningar för regional utveckling inom områden med utvecklings- och tillväxtpotential. Bedömningen är att måluppfyllelsen är god, men det finns ett ständigt behov att identifiera nya områden där forskningen behöver stimuleras för att bidra till utveckling inom hälso- och sjukvården. Region Östergötland vill stärka möjligheterna att forska inom primärvården. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade 2016 om en satsning som innebär att medarbetare som har disputerat kan söka medel för fortsatt allmänmedicinsk forskning. Syftet är att stärka den allmänmedicinska forskningen och attrahera medarbetare med forskningskompetens till primärvården. Satsningen innebär att den som har disputerat och arbetar i primärvården kan få möjlighet att forska på 20 procent av sin arbetstid under tre år. I den första ansökningsomgången kom tre ansökningar in, varav en uppfyllde kriterierna. I den andra ansökningsomgången kom fyra ansökningar, varav en uppfyllde kriterierna. Från och med gäller satsningen inte bara allmänmedicin utan all forskning inom primärvård, alltså även områden som arbetsterapi, fysioterapi och omvårdnad. En annan satsning i primärvården är projektet Riktad primärvård inom ramen för strategiområdet Sjukvård och välfärd. Syftet är att minska behovet av slutenvård med hjälp av individualiserad och differentierad sjukvård för patienten. STRATEGISKA SATSNINGAR INOM KLINISK FORSKNING Region Östergötland har gjort ett antal satsningar för att stimulera till forskning inom nya fält. Det handlar om områden där teknikutvecklingen gör nya forskningsfrågor möjliga och områden där forskningsaktiviteten tidigare har varit låg. Ett exempel är den stora gemensamma satsningen Centrum för social och affektiv neurovetenskap (CSAN) som ligger i internationell framkant när det gäller multidisciplinär forskning inom neurovetenskap. I CSAN samverkar forskargrupper inom vuxenpsykiatri, barn- och ungdomspsykiatri, neurobiologi, klinisk neurofysiologi och neuroekonomi. Ett annat exempel är digitaliseringsprojektet av tumörmaterial, där målet är att artificiell intelligens och så kallad machine learning ska kunna underlätta diagnostiken av maligniteter. Region Östergötland var under året nominerad i det Vinnova-finansierade Medtech4Health Innovation Award. Fem av 38 bidrag gick till final och Region Östergötland var en av finalisterna. INNOVATIONSLEDNING Som en del i Vinnova-projektet Innovationsledning i offentliga organisationer, så samarbetar regionens innovationsverksamhet och Valdemarsviks vårdcentral med Valdemarsviks kommun kring innovationsledning i det pågående projektet Vårdcentrum Valdemarsvik. Läs mer om det i nedslaget på sidan 61. Region Östergötland genomför nu utbildningsinsatser för att bygga upp kunskap kring innovationsledning. Ett exempel är nätverksutbildningen för innovationsledning inom programmet Hållbar verksamhet som startade under hösten och avslutas i februari och skapa bättre förutsättningar för små och medelstora företag att delta i regionens upphandlingar. Regionen har säkrat kompetensen inom innovationsupphandling genom att tillsätta en ny roll. Uppdraget är att klargöra hur upphandling av innovation ska hanteras i regionen och stötta verksamheten vid innovationsupphandlingar. Ett viktigt steg är att ta fram gemensamma definitioner av centrala begrepp som innovationsupphandling, innovationsvänlig upphandling och funktionsupphandling. Dessutom ska regionens arbete med innovationer kartläggas och rutiner för innovationsupphandling tas fram. NYCKELINDIKATOR Mål Antal medarbetare som ansökt om Forskningstid för disputerade i primärvård i Region Östergötland FRAMGÅNGSFAKTOR Ska öka Ny indikator Ny indikator 7 (2 beviljade) LIFE SCIENCE I ÖSTERGÖTLAND Under året startade Region Östergötland en förstudie inom Life Science. För att Region Östergötland ska kunna ta rollen som en stark Life Science-aktör lokalt, regionalt och nationellt behövs ett tydligt, sammanhållet innovationssystem där vård, näringsliv och akademi samverkar. Förstudien ska vara klar, sommaren 2018 och görs tillsammans med akademi och lokalt näringsliv. SAMVERKAN VID VÅRDÖVERGÅNGAR För att främja innovationsarbetet har Region Östergötland inlett ett samarbete med Linköpings kommun, bland annat genom ett gemensamt innovationsprojekt inom Vinnovas utlysning för Verklighetslabb. I projektet ska Region Östergötland och Linköpings kommun pröva nya arbetssätt och tekniker för att effektivisera vårdövergångar. Främjandet av innovationer och ökat utnyttjande av innovationsupphandlingar Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Region Östergötland har genomfört flera insatser för att öka innovationsförmågan och möjligheten för invånarna att påverka utvecklingen av hälso- och sjukvården. Ansvarsfördelningen för innovationsupphandlingar har blivit tydligare och både medarbetare och chefer har utbildats i innovation och innovationsledning. Det har lett till ökad kunskap och kompetens. En ökad intern samverkan har gett bättre förutsättningar att koppla vårdens behov till möjliga lösningar från näringslivet. En innovationsstrategi för hälso- och sjukvården ska tas fram under 2018 och Region Östergötland har även beslutat att rekrytera en digitaliserings- och innovationsdirektör. Det bidrar till ökad innovationsförmåga och fler innovationsupphandlingar. Bedömningen är därför att utvecklingen går åt rätt håll. Men målet är ännu inte uppnått. NEDSLAG NYTT BESLUTSSTÖD KAN FÖREBYGGA STROKE Forskare på kardiologiska kliniken har utvecklat ett digitalt beslutsstöd som minskar risken för patienter med förmaksflimmer att drabbas av stroke. Beslutsstödet är utvecklat i samarbete med det svenska företaget Cambio Healthcare Systems AB. Systemet hittar patienter i patientjournalen som har förmaksflimmer, riskfaktorer för stroke och en otillräcklig behandling. Kliniken kan sätta in blodförtunnande läkemedel och förebygga stroke. Innovationen förväntas ge stor samhällsnytta, både mänskligt och ekonomiskt, genom möjligheten att förebygga strokefall. RS HEALTHJAM Region Östergötland har tillsammans med Usify och Hälsans Nya Verktyg genomfört ett så kallat HealthJam där blandade grupper fick ta sig an utmaningar och pröva sig fram till möjliga förslag på nya hälsotjänster. Teman var Jag vill hålla mig frisk och Jag har blivit sjuk. Deltagarna var både politiker, tjänstemän, invånare, patienter och företrädare för näringslivet. Evenemanget var uppskattat och nu pågår en uppföljning för att ta tillvara resultatet. Tanken är också att se hur denna typ av metodik, som även involverar patienter och närstående, kan användas i fler sammanhang. INNOVATIONSUPPHANDLING Region Östergötland har justerat upphandlingsrutinerna, så att verksamheten inför varje upphandling tar ställning till om ett kontrakt kan delas upp i flera delar. Det kan öka konkurrensen NYCKELINDIKATOR Mål Antal genomförda innovationsupphandlingar enligt definition i Den nationella innovationsstrategin NEDSLAG MEDBORGARNA ÄR VIKTIGA I FRAMTIDENS VÅRD, OCH FRAMTIDEN ÄR REDAN HÄR! Det pågår ett ständigt förbättringsarbete i Region Östergötland för att föra vården närmare invånarna. Mycket av den utvecklingen bygger på digitala lösningar. Att göra invånarna delaktiga i det innovationsarbetet är en viktig framgångfaktor. Innovationsdagen i Valdemarsvik, som var en del av East Sweden Innovation week syftade till att ge invånarna möjlighet att ta del av nya innovationer samtidigt som vård- och omsorgsverksamheten kunde dra nytta av idékraften hos både invånare och medarbetare. Ska påbörjas Ny indikator Ny indikator 1 96 PROCESSPERSPEKTIVET PROCESSPERSPEKTIVET 97

52 STRATEGISKT MÅL FRAMGÅNGSFAKTOR Systematiskt miljöarbete i varje verksamhet RS Klimatneutral och giftfri verksamhet Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Region Östergötland gjorde för andra året ett klimatbokslut för och det visar att regionens klimatpåverkan har minskat. Metoden bygger på Greenhouse Gas Evaluator som används internationellt för att mäta koldioxidutsläpp. De tre områden som står för störst klimatpåverkan i Region Östergötland är uppvärmning av fastigheter, kollektivtrafik och pendlingsresor. Inom alla tre områden har klimatutsläppen minskat sedan Region Östergötland är tredje bäst i landet när det gäller att använda förnybart bränsle i kollektivtrafiken. En utmaning är att öka kunskapen om hur det förbrukningsmaterial som används i vården påverkar miljön. Förbrukningen av produkter och material bedöms stå för 30 procent av regionens klimatpåverkan. I dag är bara en liten del kartlagda i klimatbokslutet. Som ett första steg startade under året ett projekt för att minska användningen av engångskläder. En kartläggning har också inletts för att ta reda på vilka förbrukningsprodukter som används mest och vilka som har störst klimatpåverkan. Därefter ska regionen ställa miljökrav på dessa produkter för att minska klimatpåverkan. Ytterligare en utmaning är användningen av lustgas som har mycket stor klimatpåverkan. Under året installerade Universitetssjukhuset i Linköping en lustgasreningsanläggning som minskar klimatutsläppen med cirka 810 ton koldioxidekvivalenter per år. Lustgasrening på Vrinnevisjukhuset i Norrköping är planerad i samband med ombyggnationen. Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Bedömningen är att Region Östergötland har ett systematiskt miljöarbete i varje verksamhet 2020, då regionen ska vara certifierad enligt miljöledningsstandarden ISO Genom att analysera nuläget och jämföra med kraven i ISO har Region Östergötland fått god insikt om hur det systematiska miljöarbetet kan utvecklas. Förbättringsmöjlighet finns på flera nivåer med att integrera miljöaspekter vid planering, beslut och uppföljning. Barn- och kvinnocentrum är pilotverksamhet för införandet och certifieras våren Därefter kopplas varje centrum på successivt. I miljöledningsprojektet tar Region Östergötland fram effektiva och kvalitetssäkrade arbetssätt och verktyg som kan användas för fler områden. Ett exempel på det är internrevisionskonceptet som omfattar miljö, kvalitet och patientsäkerhet. Regionen har också inlett en utbildning av internrevisorer. Förutom att det blir lättare att nå miljömålen, ger miljöledningsprojektet positiv effekt på mål som rör tillgänglighet, kunskapsbaserad och effektiv verksamhet och engagerat medarbetarskap. Andra åtgärder för att skapa ett effektivt miljöarbete är en tydligare styrning i prioriterade miljöområden som hållbar utveckling, drivmedel, läkemedel och livsmedel. Region Östergötland har också börjat ta fram en strategi för hållbar läkemedelsanvändning. På enhetsnivå ska konceptet Vårda miljön användas för att ständigt förbättra miljöarbetet. Under året har 200 av 300 verksamhetsenheter genomfört Vårda miljön. Medarbetarnas miljökunskap har höjts och enheterna har tillsammans genomfört 800 miljöförbättrande åtgärder inom områdena inköp och avfall, läkemedel och kemikalier, energi och vattenanvändning och transporter och resor. Region Östergötland hade år 2016 högst utsläpp i landet av klimatpåverkande medicinska gaser per invånare. Utsläppen kommer främst från användningen av lustgas som smärtlindring vid förlossning. Utsläppen kommer att minska eftersom en reningsutrustning har installerats på Universitetssjukhuset i Linköping i slutet av året. Hälso- och sjukvårdsnämnden och regionstyrelsen har tagit miljöoch klimathänsyn i hälften av de beslut där det är relevant. En stor del av de fastighetsrelaterade besluten saknar information om miljöhänsyn. Dock har bygg- och fastighetsavdelningen rutiner som innebär att miljö- och energibedömning alltid görs, även om det inte alltid framgår i beslutsunderlagen. Andra ärenden med otillräcklig information om miljöhänsyn är exempelvis ägardirektiv, patienttransporter, sjukresereglemente och avtal om vård. Genom att integrera en bedömning av miljöeffekterna i ett beslut ökar förutsättningarna för att beslutsprocessen blir mer förebyggande, strategisk och hållbar. Det minskar också risken för fördyrande kostnader i efterhand. NYCKELINDIKATOR Mål Andel verksamhetsenheter (vårdcentraler, kliniker eller motsv.) som har utfört miljö-förbättrande åtgärder i enlighet med fastställd plan Vårda miljön 75 % 33 % 64 % 67 % RESULTATMÅTT Mål Klimatpåverkan från medicinska gaser, kg CO 2 -ekv per invånare 4,1 CO 2 -ekv per invånare 4,0 kg CO 2 -ekv per invånare 5,4 kg CO 2 -ekv per invånare 4,7 kg CO 2 -ekv per invånare En annan utsläppskälla är Region Östergötlands cirka 300 tjänstebilar som drivs med fossil diesel. I och med ett nytt regionövergripande avtal som träder i kraft i april ska regionen gå över till biogasbilar och elbilar, enligt den nyligen beslutade drivmedelsstrategin. Det kommer att minska utsläppen betydligt. Andel RÖ-/ centrumövergripande beslut där konsekvens för miljö och klimat har bedömts och dokumenterats 75 % Ny indikator Ny indikator 48 % 23 av 48 För att nå målet om en giftfri verksamhet arbetar Region Östergötland huvudsakligen inom områdena ny- och ombyggnation, kemiska produkter och hälso- och miljöfarliga ämnen i varor. Alla byggmaterial måste vara godkända enligt särskilda kriterier innan de får användas i regionens fastigheter. Inom området kemiska produkter har 13 enheter under året fasat ut användningen av 21 ämnen som är cancerogena eller riskerar skada foster eller fertilitet. Miljökrav har ställts i alla miljöprioriterade upphandlingar som har genomförts under året, läs mer under Upphandlingar som stödjer hållbarhetsarbete. 18 Se mer i årsredovisningens bilaga Region Östergötlands klimatbokslut Region Östergötland bidrar till minskad klimatpåverkan i Östergötland genom att uppmuntra medarbetare att resa hållbart och erbjuda en fossilfri kollektivtrafik. Genom att inte acceptera farliga ämnen i byggmaterial eller i produkter som används i sjukvården, skapar Region Östergötland en hälsosammare arbetsplats både för de egna medarbetarna och i produktionen av materialet. Regionen har ytterligare utmaningar framför sig, till exempel att minska engångsmaterial och ställa om till fossilfria tjänstebilar, innan målet kan anses vara uppnått. FRAMGÅNGSFAKTOR Upphandlingar som stödjer hållbarhetsarbetet Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Farliga ämnen har fasats ut ur de produkter som Region Östergötland har upphandlat under året, där det har varit relevant för att skydda patienter och medarbetare. Region Östergötland är i dag bland de bästa i landet på att ställa och följa upp krav om farliga ämnen i produkter. Samverkan med andra landsting och regioner har ökat för att effektivisera det arbetet. Region Östergötland har ställt miljökrav i alla upphandlingar under året som bedöms ha hög miljöbelastning. Regionen har också tagit fram en strategi för hur prioriterade produkter kan ersättas. De produktgrupper som prioriteras är byggvaror, förbrukningsprodukter, elektronik, inredning, textilier, lek- och pedagogiskt material och kemiska produkter. Miljökraven riktas mot produkter och material som kommer i kontakt med patienter eller medarbetare. Sådana material ska inte innehålla RS 98 PROCESSPERSPEKTIVET PROCESSPERSPEKTIVET 99

53 antimikrobiella ämnen, farliga mjukgörare som exempelvis DEHP eller andra ämnen på EU:s kandidatlista över farliga ämnen. Region Östergötland har under året ersatt en rad produkter som innehåller miljö- och hälsofarliga ämnen som påverkar både patient och medarbetare. Det gäller exempelvis tyger, madrasser, kuvöser, bröstproteser, prolapsringar, slangar, blodtrycksmanschetter och stetoskop. Dessutom har regionen skrivit avtal om Svanenmärkta kopiering- och reprotjänster som bland annat innebär att hållbar träråvara används och att tonerpulvret inte är cancerframkallande. Under året har även högre krav ställts på privata vårdgivare när det gäller miljökompetens, miljöledningssystem och produktval. Under året antog regionfullmäktige en regional livsmedelsstrategi för att bland annat säkra tillgången till livsmedel i Östergötland. I samband med det beslutades om mål för att öka andelen ekologiska livsmedel och minska andelen importerade livsmedel i Region Östergötlands verksamhet. Andelen ekologiska livsmedel har inte förändrats under året och ligger på 36 procent vilket är under målsättningen och riksmedel på 40 procent. En nulägesbild har tagits fram kring matens ursprung och visar att det varierar kraftigt mellan sjukhusen hur stor del som är producerad i Sverige. NYCKELINDIKATOR Mål Andel upphandlingar där miljöperspektivet har fått ett dokumenterat genomslag 75 % Ett uppföljningsarbete har startat inom upphandlingsområdet under året. Regionen har tagit fram en revisionsplan och skickat produkter på materialanalys för att kontrollera att miljökraven uppfylls. Sedan 2010 samarbetar alla landsting och regioner kring hållbar upphandling i en gemensam uppförandekod och uppföljning av ställda krav. Sedan starten har landstingen och regionerna genomfört branschdialoger om sociala och etiska krav inom livsmedel, IT, läkemedel och medicinsk teknik. Revisioner har genomförts på instrument, livsmedel, IT, förbandsartiklar, läkemedel, handskar, medicinsk teknik och på textilier. Framför allt har revisionerna varit så kallade skrivbordsrevisioner men det har även handlat om platsbesök vid livsmedelsframställning i Thailand och läkemedelstillverkning i Indien. Varje sjukvårdsregion ansvarar för uppföljningen av varsitt riskområde där Sydöstra sjukvårdsregionen ansvarar för handskar och operationsartiklar. Under året har samordningsansvaret för Sydöstra sjukvårdsregionen gått över från Region Jönköping till Region Östergötland. Region Östergötland har också drivit på för att inrätta en ny nationell tjänst från och med våren 2018, för att ytterligare utveckla samarbetet kring miljömässig hållbarhet vid upphandling. Förbättringspotential föreligger Förbättringspotential föreligger Underlag saknas för att räkna ut andel RESULTATMÅTT Mål Andel - ekologiska livsmedel - livsmedel producerade eller uppfödda i Sverige - Lokalproducerade livsmedel* 40 % Skapa nulägesbild Skapa nulägesbild 33 % Ny indikator Ny indikator 36 % Ny indikator Ny indikator 36 % Universitetsjukhuset i Linköping: 53 % Vrinnevisjukhuset i Norrköping & Lasarettet i Finspång: 99 % Lasarettet i Motala: 71 % Universitetsjukhuset i Linköping, Vrinnevisjukhuset i Norrköping och Lasarettet i Finspång: <1 % Lasarettet i Motala: 14 % FRAMGÅNGSFAKTOR God hushållning med energi och naturresurser Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Region Östergötland kan förbättra sitt arbete inom flera områden för att få nå en hushållning med energi och naturresurser som är i nivå med de bästa landstingen och regionerna enligt nationella Öppna jämförelser inom miljö. Det gäller till exempel ekologiska livsmedel, antibiotikaförskrivning, energieffektivisering och minimering av avfall. Det finns utvecklingsmöjligheter även inom andra områden, som exempelvis att utnyttja digitaliseringen för att minska patienters och medarbetares resor. Även om det återstår en hel del för att kunna tala om en god hushållning, har åtgärder genomförts på alla nivåer under året. Miljöarbetet har på ett tydligare sätt integrerats i centrumens verksamhetsplaner för Det framgår även tydligare i uppföljningarna vad som faktiskt har genomförts. Några produktionsenheter skulle kunna stärka kopplingen mellan planerade åtgärder och de miljöaspekter som de prioriterat i sina miljöutredningar. Miljöarbetet kan växlas upp genom att starkare knyta miljönyttan till verksamhetsutvecklingen. Energianvändningen har minskat i Region Östergötland med 16 procent sedan år Fler energieffektiviseringsinvesteringar krävs för att nå fortsatt minskning och flera projekt är planerade. Åtgärder som har resulterat i minskat energianvändning är bland annat byte av gamla fläktar till moderna energisnåla fläktar med EC-motor, bytte av luftbehandlingsaggregat, bytte till LED-armatur samt kontinuerlig intrimning av börvärden och drifttider för energiförbrukande system som ventilationsaggregat, värmesystem och belysning. En solcellsanläggning finns på Vretaskolan med installerad effekt på 80 kw. Under 2018 fortsätter montering av solceller på ett antal vårdcentraler i länet. Materialåtervinningsgraden av sjukhusens avfall är 31 procent och något högre än riksmedel för sjukhus (28 procent år 2016). Skolorna och NSÖ har arbetat aktivt med sin måltidshantering och har lyckats minska matsvinnet. Region Östergötland har vidtagit flera åtgärder för att stimulera till hållbar arbetspendling under året. Genom satsningen Vårfixa din cykel fick medarbetarna sina cyklar servade gratis medan de arbetade. Regionens medarbetare har fått cirka 1600 prova-på-kort på kollektivtrafiken.. Dessutom genomfördes en informationskampanj på länets sjukhus i samband med förbättrade busstider till sjukhusen. I friskvårdskampanjen Frisk effekt uppmuntrades medarbetarna att åka kollektivt och de som hade registrerat sina resor fick poäng. Östgötatrafikens uppföljning visar att åtgärderna har fått effekt. Antalet påstigande vid Universitetssjukhuset i Linköping har ökat med 23 procent jämfört med föregående år. Under året har regionen stimulerat miljöåtgärder som driver utveckling i vården och ger stor verksamhetsnytta till liten kostnad. Folktandvården har fått stöd i sitt arbete med att digitalisera verksamheten, bland annat genom införandet av klinikmöten på distans och utvecklingen av digital scanning i stället för formgjutning av tandavtryck. Inom operation har datastödet OpGuide underlättat planeringen av engångsmaterial vid operation. Exempel på digitalisering som pågår och som ger både patientnytta och minskar patientens behov att resa till sjukhusen är mobil röntgen, ögonbottenscreening och teledermatoskopi. Projektet digitala läkarbesök har pågått under året och utmynnat i starten av Digitala vårdcentralen Region Östergötland i januari 2018 vilket kommer minska behovet för vissa patientgrupper att resa till en vårdcentral. Inom området läkemedel redovisas en minskning av antibiotikarecept per 1000 invånare från 278 till 266 på vårdcentralerna. Det nationella målet är 250 recept per 1000 invånare. Inom Folktandvården har riktade klinikaktiviteter genomförts och antibiotikaföreskrivningen har minskat med 15 procent jämfört med motsvarande period Årets miljöpris tilldelades förlossningsenheten US tillsammans med fastighet med motiveringen Genom nytt arbetssätt och metod med andning i dubbelmask och installation av central lustgasdestruktionsanläggning har viktiga steg för en klimatneutral verksamhet tagits. Åtgärderna har lett till betydande utsläppsminskningar av växthusgaser, bättre arbetsmiljö och insatsen har även lyfts som ett gott exempel på nationell nivå. Rehabenheten vid Hjärt- och medicincentrum fick hederspris för sina klimatsmarta arbetsplatsträffar via Skype och för att resor sker med kollektiva färdmedel. RS Strategi framtagen för utbyte av produkter med hög klimatpåverkan och innehåll av miljö- och hälsofarliga ämnen Strategi framtagen Ny indikator Ny indikator Strategi framtagen för hälso- och miljöfarliga ämnen och påbörjad för produkter med hög klimatpåverkan. NYCKELINDIKATOR Mål Andel produktionsenheter som har tydliga miljömål och ett miljöarbete som är väl integrerat i sin verksamhet 75 % Ny indikator Ny indikator 87 % * Som lokalproducerat räknas närodlat, producerat, förädlat och paketerat i Östergötland och/eller i angränsande landskap RESULTATMÅTT Mål Andel källsorterat avfall (sjukhusen, inkl matavfall) 35 % 31 % 28 % 28 % Genomsnittligt antal timmar som rumsplacerade och individuella system för videomöten nyttjas inom regionen 600 timmar/ månad timmar/ månad Minskad specifik energianvändning jämfört med 2008 års nivå -17 % Ny indikator Ny indikator -16 % 100 PROCESSPERSPEKTIVET PROCESSPERSPEKTIVET 101

54 Tillfredsställande måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Otillfredsställande måluppfyllelse Resultat STRATEGISKA MÅL OCH FRAMGÅNGSFAKTORER Ett engagerat medarbetarskap Medarbetare som är delaktiga Möjligheter att delta i förbättrings- och utvecklingsarbete Häldsofrämjande arbetsplatser i utveckling Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag och framtida utmaningar En arbetsgivare som är attraktiv Strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning Rätt använd kompetens Tydligt och hållbart chef- och ledarskap God kommunikation och dialog Chefer som har rätt förutsättningar och som får stöd Medarbetarperspektivet Medarbetarperspektivet beskriver hur medarbetarnas resurser tillvaratas och utvecklas inom ramen för en hälsofrämjande arbetsplats. 102 MEDARBETARPERSPEKTIVET MEDARBETARPERSPEKTIVET 103

55 Region Östergötlands medarbetare Region Östergötland hade vid årsskiftet medarbetare med anställning över tre månader, vilket motsvarar tjänster omräknat i heltidsmått. Antalet anställda har fortsatt öka under med knappt 260 medarbetare omräknat i heltidsmått. Samtliga yrkesgrupper, förutom tandvårdspersonal, har ökat i varierande storlek. De grupper som har ökat mest är sjuksköterskor, undersköterskor och läkare. Vid årsskiftet genomfördes en förändring av medarbetarnas kategorikoder i personalsystemet. Detta innebär att medarbetare nu kan återfinnas i en annan yrkeskategori än tidigare. Ändringen har framför allt inneburit att chefer som inte arbetar kliniskt numera redovisas i gruppen administrativ personal i stället för i sin grundprofession. Det förklarar den stora förändringen i vissa yrkeskategorier 1. Om januari används som jämförelsemånad visar statistiken att den yrkesgrupp som hittills har ökat mest under året är sjuksköterskor, en ökning med 68 medarbetare omräknat i heltidsmått. Ökningen i gruppen sjuksköterskor beror framför allt på en ökning av grundutbildade sjuksköterskor som är den största gruppen. Under året har stort fokus legat på att rekrytera och behålla sjuksköterskor inom dygnet runt-verksamhet för att möta den svåra vårdplatssituationen samt att hålla nere användandet av bemanningsföretag. Ökningen inom läkargruppen beror på en kontinuerlig utökning av ST-tjänster för att möta generationsväxlingen inom kåren generellt samt bemanningssituationen inom primärvården specifikt. Detta har varit en uttalad strategi för att minska beroendet av bemanningsföretag inom läkargruppen. Sedan några år tillbaka har trenden varit ökande när det gäller sjukfrånvaron hos medarbetarna. Glädjande nog har utvecklingen avstannat under. Den totala sjukfrånvaron uppgick till 5,10 procent, att jämföra med 5,12 procent under Medarbetare med lång sjukfrånvaro (mer än 30 dagar) har minskat från 1,53 procent 2016 till 1,35 procent. NYCKELTAL Antal anställda varav sjuksköterskor/motsvarande * varav undersköterskor/övrig vårdpersonal varav läkare varav socialterapeutisk personal varav läkarsekreterare/motsvarande varav tandvårdspersonal Antal anställda omräknat till heltidsmått varav tillsvidareanställda andel kvinnor (%) 82,1 80,9 81,5 andel heltider (%) 91,9 92,7 92,8 Medelålder (år) 44,8 44,5 44,2 medelålder kvinnor 45,0 44,7 44,4 medelålder män 44,0 43,6 43,3 Personalrörlighet (%) inkl. pensionsavgångar 8,0 8,9 8,3 Personalrörlighet (%) exkl. pensionsavgångar 5,9 6,7 6,5 Sjukfrånvaro totalt (%) 4,8 5,1 5,1 sjukfrånvaro över 60 dagar av total sjukfrånvaro (%) 51,3 52,7 52,9 sjukfrånvaro för kvinnor (%) 5,4 5,7 5,7 sjukfrånvaro för män (%) 2,4 2,6 2,5 sjukfrånvaro i åldrar 29 år och yngre (%) 3,2 4,1 4,0 sjukfrånvaro i åldrar år (%) 4,5 4,8 5,0 sjukfrånvaro i åldrar 50 år och äldre (%) 5,3 5,9 5,6 Genomsnittlig pensionsålder kvinnor 64,4 64,7 64,6 Genomsnittlig pensionsålder män 65,4 65,6 63,5 STRATEGISKT MÅL Ett engagerat medarbetarskap Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse För att kunna vara engagerade i sitt arbete behöver medarbetare ges förutsättningar att vara delaktiga i hur arbetet planeras, utvecklas och utförs. Förväntningarna på medarbetare och arbetsgrupper behöver vara tydliga och likaså behöver medarbetarna ges möjlighet att följa verksamhetens resultat. Ett engagerat medarbetarskap är också beroende av medarbetarens eget förhållningssätt, både när det gäller viljan att bidra till verksamhetens utveckling och förmågan att samspela med personer som finns nära arbetet, i och utanför organisationen. Under har arbetet med att utveckla hälso- och sjukvårdens målbild påbörjats. Syftet är att ge en tydligare riktning för var fokus ska ligga för att möta de kommande årens utmaningar. Här lyfts ett hållbart medarbetar- och ledarskap fram liksom vikten av delaktighet genom ett gott bemötande och ett personcentrerat förhållningssätt. Om medarbetarna ska få förutsättningar att vara engagerade och bidra till verksamhetens utveckling krävs det ett aktivt arbete från alla parter för att skapa en robust plattform. Under har ett antal utvecklingsarbeten i det avseendet drivits tillsammans med samtliga fackliga parter. Några exempel är utvecklingen av regionens arbetsmiljöutbildningar och arbetet med att utveckla samverkan på flera nivåer. Den totala sjukfrånvaron är i stort sett oförändrad jämfört med 2016 och långtidssjukskrivningarna har glädjande nog minskat. Detta är ett område som Region Östergötland behöver arbeta med kontinuerligt och arbetet med att fånga upp tidiga signaler på ohälsa behöver vidareutvecklas. Även här arbetar Region Östergötland aktivt för att ge medarbetare och chefer förutsättningar att ta sitt ansvar utifrån sin roll. Det kan ske genom exempelvis utbildning, kursverksamhet, inspirationsföreläsningar eller möjlighet att delta i forskningsprojekt om arbetstid och hälsa. Att möta medarbetare där de är och skapa förutsättningar för engagemang, delaktighet och utveckling på en hälsofrämjande arbetsplats, kräver arbete inom många områden och på många olika nivåer. Det finns utvecklingsbehov som behöver hanteras stegvis, i olika konstellationer och med en långsiktig ambition. Dessutom påverkas dessa frågor av det som händer i verksamheten i närtid. Det har medfört att inte riktigt alla målvärden för året har uppnåtts, utan att arbetet behöver fortsätta. 104 MEDARBETARPERSPEKTIVET MEDARBETARPERSPEKTIVET 105

56 FRAMGÅNGSFAKTOR Medarbetare som är delaktiga Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse En förutsättning för att medarbetare ska bli engagerade är att de får möjlighet att vara delaktiga. Region Östergötlands medarbetare är i hög grad delaktiga i sin verksamhet och känner arbetsglädje, men det finns fortfarande utmaningar när det gäller upplevelsen av öppet klimat på arbetsplatsen. INTRODUKTION BIDRAR TILL HELHET OCH SAMMANHANG För att ge medarbetare möjlighet att se sin egen verksamhet och sitt eget arbete i ett större sammanhang, bjuds alla nya medarbetare i Region Östergötland in till en introduktionsdag. Genom ökad kunskap och förståelse för verksamheten bidrar introduktionsdagen också till att ge en bild av övergripande mål och uppdrag samt vad som förväntas av medarbetarna i organisationen. Under året har fyra introduktionsdagar genomförts med sammanlagt 230 deltagare. PROCESSER FÖR DELAKTIGHET För fjärde året i rad hade medarbetarenkäten en svarsfrekvens på 86 procent, vilket visar på engagemang och vilja hos regionens chefer och medarbetare att bidra till förbättring och utveckling. Chefer och medarbetare gör sedan tillsammans en analys av enkätens resultat vilken utmynnar i handlingsplaner för utveckling av verksamhet, medarbetarskap och ledarskap. Handlingsplanerna är en viktig del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. I chefsprogrammen har större fokus lagts på ökad kunskap och förståelse för verksamhetsplanerna som ett verktyg för delaktighet på arbetsplatsen. Genom att medarbetarna bjuds in i arbetet med verksamhetsplaner och handlingsplaner, ökar också förståelsen för verksamheten och dess uppdrag. Det bidrar till ökat engagemang och känsla av meningsfullhet. Ett annat exempel på en aktivitet som i hög grad är beroende av medarbetarnas delaktighet är arbetsplatsträffarna. Region Östergötland har sedan tidigare tagit fram ett material som ska leda till bättre kvalitet på arbetsplatsträffarna. Dock har materialet ännu inte riktigt fått fäste och fortsatta insatser kommer att göras under nästa år. ÖPPET KLIMAT För att öka medarbetarnas delaktighet är upplevelsen av öppet klimat viktigt. I årets medarbetaruppföljning svarade män i högre grad än kvinnor att de upplever ett öppet klimat på arbetsplatsen, men det totala resultatet för Region Östergötland nådde inte upp till målet. Positivt är att resultatet för upplevelsen av ett gott samarbete och arbetsglädje på arbetsplatsen ligger kvar på samma höga nivå som förra året. Fortsatta insatser som bidrar till öppet klimat behöver göras. RS till att skapa förutsättningar för förbättrings- och utvecklingsarbeten. Under året genomfördes ett utvecklingsprogram i förbättringskunskap och förändringsledning för chefer. Cirka 20 chefer deltog och de genomförde ett förbättringsarbete inom sin verksamhet tillsammans med sina medarbetare. Ett liknande arbete gjordes också i utvecklingsprogrammen för chefer i första linjen. Dessa satsningar syftar till att rusta cheferna att i ännu högre grad involvera medarbetarna i det strategiska utvecklingsarbetet. Ett antal produktionsenheter genomför dessutom utbildningar i förbättringskunskap riktat till både medarbetare och chefer. Utbildningarna bidrar till kompetensutveckling och lärande genom att deltagarna genomför konkreta förbättringsprojekt. UTVECKLING SYNLIGGÖRS Flera centrum anordnade under året dagar för medarbetare och chefer där forskning och utvecklingsprojekt presenterades och NYCKELINDIKATOR Mål Medarbetare som medverkar aktivt i att utveckla verksamheten RESULTATMÅTT Mål Medarbetare som upplever att närmaste chef skapar förutsättningar för förbättrings- och utvecklingsarbete FRAMGÅNGSFAKTOR diskuterades. Ett exempel är Diagnostikcentrum som under året samlade alla medarbetare under två halvdagar med fokus på framtiden. Olika medarbetare presenterade då kliniknära projekt och aktuell forskning inom centrumet. Resultatet från årets medarbetaruppföljning visar att medarbetarna i hög grad upplever att de själva medverkar aktivt i att utveckla verksamheten. Däremot är resultatet när det gäller medarbetarnas syn på hur chefer ger förutsättningar för utvecklingsarbete oförändrat. Här behövs fortsatta insatser för att medarbetarna ska få tid att planera och prioritera utvecklingsarbete. Insatser som stödjer förbättrings- och utvecklingsarbetet i regionen måste fortsätta trots, och framför allt på grund av, de utmaningar som finns gällande bemanning och vårdplatsproblematik Totalt: 80 Kvinnor:79 Män: 80 Totalt: 74 Kvinnor: 74 Män: 74 NYCKELINDIKATOR Mål Medarbetare som är delaktiga i hur arbetet planeras Totalt: 80 Kvinnor: 81 Män: 79 RESULTATMÅTT Mål Medarbetare som upplever att det är ett öppet klimat på arbetsplatsen Medarbetare som inom arbetsplatsen samarbetar för att uppnå verksamhetens mål Medarbetare som upplever att det finns arbetsglädje på arbetsplatsen FRAMGÅNGSFAKTOR Möjligheter att delta i förbättrings- och utvecklingsarbete Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Resultatet i medarbetaruppföljningen visar att medarbetarna i hög grad är stolta över sin verksamhet, de upplever ett positivt utvecklingsklimat och tar ansvar för att utveckla verksamheten. Resultatet visar också att cheferna är bra på att skapa förutsättningar för förbättrings- och utvecklingsarbete även om indikatorns målvärde inte fullt nåddes. Sammantaget Totalt: 73 Kvinnor: 73 Män: 76 Totalt: 79 Kvinnor: 79 Män: 79 Totalt: 75 Kvinnor: 75 Män: 75 görs ändå bedömningen att framgångsfaktorns måluppfyllelse är tillfredsställande, då många aktiviteter gjorts för att skapa förutsättningar för förbättrings- och utvecklingsarbete samt att medarbetarna i högre grad än tidigare är mer delaktiga i detta. VERKSAMHETSNÄRA FÖRBÄTTRINGSARBETEN GENOM KOMPETENSUTVECKLING Region Östergötland gör kontinuerligt satsningar som syftar RS Hälsofrämjande arbetsplatser i utveckling Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Region Östergötland har flera pågående aktiviter för att skapa mer hälsofrämjande arbetsplatser. Det lokala, kontinuerliga systematiska arbetsmiljöarbetet för att främja friskfaktorer samt förebygga och åtgärda risker i arbetsmiljön måste dock fortsätta. Ett sätt att främja Region Östergötland som hälsofrämjande arbetsplats är friskvårdsbidrag till medarbetarna. Under höjdes friskvårdsbidraget och 50 procent av medarbetarna utnyttjade bidraget, vilket är en marginell ökning jämfört med föregående år. ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ Region Östergötland har under året genomfört flera insatser utifrån Arbetsmiljöverkets föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö. Samtliga produktionsenheter har fått material och haft utbildningar som belyser vikten av att hantera frågor som arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. I årets medarbetaruppföljning ställdes frågor om arbetsbelastning och möjligheter till återhämtning, där medarbetarnas resultat bedöms som goda. En partsgemensam arbetsgrupp har sett över innehåll och form på arbetsmiljöutbildningen. Utbildningen fokuserar nu mer på det systematiska arbetsmiljöarbetet. Under året har 65 RS procent av verksamhetsområdena gjort en årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Resultatet visar att verksamheterna behöver stöd i att planera och genomföra ett aktivt arbetsmiljöarbete. Under året har en e-utbildning arbetats fram som ska öka kunskapen hos medarbetarna om sambandet mellan arbetstider och hälsa. Region Östergötland deltar dessutom i ett forskningsprojekt tillsammans med Karolinska Institutet där syftet är att öka kunskapen om sambandet mellan arbetstider och hälsa. Andelen medarbetare som i medarbetaruppföljningen uppgav att de utsatts för kränkande särbehandling eller mobbning var något högre under än föregående år, och högre än det satta målvärdet. Region Östergötland har nolltolerans inom området. Det lokala arbetsmiljöarbetet med att främja friskfaktorer, förebygga och åtgärda risker behöver fortsätta så att trenden med ökade upplevelser av kränkande särbehandling och mobbning vänds och långtidssjukfrånvaron minskar. 106 MEDARBETARPERSPEKTIVET MEDARBETARPERSPEKTIVET 107

57 SJUKFRÅNVARO Den totala sjukfrånvaron uppgick under till 5,1 procent, vilket är i nivå med samma period förra året. Den totala sjukfrånvaron avser både korttidssjukfrånvaro och långtidssjukfrånvaro. Kvinnors andel av sjukfrånvaron är dubbelt så hög som männens sjukfrånvaro vilket överensstämmer med sjukfrånvarostatistik på en samhällelig nivå. Att kvinnor har en högre sjukfrånvaro måste delvis ses i ett större perspektiv som har att göra med större ansvar i det obetalda hemarbetet men också att kvinnor i högre grad arbetar i så kallade kontaktyrken. Långtidssjukfrånvaron (över 30 dagar) var 1,35 procent, vilket är en minskning jämfört med föregående år. Ökningen av sjukfrånvaron har alltså upphört, men målet att färre än 1,3 procent ska ha en sjukskrivningsperiod på mer än 30 dagar nås inte. Målet är ambitiöst satt, eftersom det är viktigt att utvecklingen av sjukskrivningstalen stabiliseras. Kontinuerliga insatser görs för att minska andelen långtidssjukskrivna, bland annat utbildas chefer i arbetslivsinriktad rehabilitering. Rehabiliteringskonsulter arbetar aktivt med chefsstöd och har under året varit involverade i 200 enskilda rehabiliteringsärenden i snitt per månad. Cirka hälften av de som är sjukskrivna är det på grund av psykisk ohälsa, vilket överensstämmer med Sveriges Kommuner och Landstings nationella siffror. Under året har ett övergripande arbete genomförts för att underlätta för chefer att agera vid tidiga signaler på psykisk ohälsa. Cheferna har fått verktyg för att kunna upptäcka tidiga signaler och erbjuda förebyggande stöd på individnivå, men även för att belysa organisatoriska förutsättningar som påverkar. Arbetet fortsätter i nästa steg med att öka kunskaperna om psykisk ohälsa hos chefer under NEDSLAG TOTAL SJUKFRÅNVARO NOLLTOLERANS MOT ALLA FORMER AV KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING, TRAKASSERIER, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH REPRESSALIER Under året presenterade Region Östergötland en rutin för att förebygga och hantera kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier. Rutinen ska säkerställa att medarbetarna vet vart de ska vända sig om de blir utsatta. Lagstiftningen lyfter fram det förebyggande arbetet och det finns numera kunskapsstöd och material för både chefer och medarbetare. I december genomfördes en partsgemensam temakväll om kränkningar och trakasserier för Sveriges Yngre Läkares Förening. Etikrådet har också anordnat workshops på temat diskriminering och bemötande som ett sätt att implementera riktlinjer för krav på annan behandlare som antogs under året. Detta arbete kommer att fortsätta under Jag har märkt av ett ökat intresse för likabehandlingsfrågor. Det är bra, för bemötande är en viktig del av vår arbetsmiljö och genom att våga prata om värderingar och förhållningssätt får vi ett förändrat gemensamt synsätt. Men det är också viktigt för individen att själv veta hur man agerar när det händer, säger Jessica Arvidsson, HR-strateg. LÅNGTIDSJUKFRÅNVARO Yrke Administrativa medarbetare 4,44 % 4,79 % 4,35 % 1,18 % 1,18 % 1,02 % STRATEGISKT MÅL Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag och framtida utmaningar Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse I ett samhälle där utvecklingstakten ökar, blir den strategiska kompetensförsörjningen allt viktigare. Efterfrågan på de samhällstjänster Region Östergötland erbjuder, ökar mer än organisationen har möjlighet att växa. Det gör att arbetsbelastningen blir större inom vissa verksamheter och med det ökar behovet att ständigt utveckla verksamheten och lösa uppgiften genom nya arbetssätt och med nya kompetenser. Det blir därför viktigare att använda varje yrkeskategoris specifika kompetens och organisationen behöver profilera sig som en god arbetsgivare med intressanta uppgifter och möjligheter att utvecklas i arbetet. Under året har antalet medarbetare i Region Östergötland ökat. Det gäller främst läkare och sjuksköterskor som är de yrkeskategorier där det finns tydliga brister. Utmaningen är att säkerställa att resurserna hamnar där de mest behövs, det vill säga oftast inom dygnet runt-verksamheten. Under har antalet utbildningstjänster för specialistsjuksköterskor ökat, arbetet med en utökad yrkesintroduktion för undersköterskor och sjuksköterskor har intensifierats och en intern utbildning kring medicinsk dokumentation för administratörer har startat. Detta för att på olika sätt främja kompetensförsörjningen i organisationen. Ett viktigt arbetsområde under året har varit att skapa ett oberoende av bemanningsföretag. Detta för att säkerställa kontinuitet och kvalitet i vården och förbättra arbetsmiljön i verksamheten, men även av ekonomiska skäl. Även om årets budget för området har överskridits så har arbetet utvecklats positivt. Region Östergötland är ett av de landsting och regioner i landet som varit mest framgångsrika i arbetet. I Region Östergötland pågår ett aktivt arbete inom alla delar av kompetensförsörjningsområdet. Det är ett ständigt pågående utvecklingsarbete för att möta både befintliga och framtida medarbetares behov. Men området är komplext och arbetet behöver utvecklas över tid. Det gör att måluppfyllelsen inte är helt tillfredsställande. Driftservicemedarbetare 4,59 % 3,29 % 3,36 % 1,08 % 0,39 % 0,22 % Läkare 2,34 % 2,49 % 2,77 % 0,64 % 0,67 % 0,82 % Medicinsk tekniska medarbetare 5,09 % 4,94 % 4,75 % 1,20 % 1,37 % 1,17 % Sjuksköterskor/motsv. 4,87 % 5,46 % 5,68 % 1,55 % 1,78 % 1,52 % Social-terapeutiska medarbetare 3,84 % 4,36 % 4,72 % 0,85 % 1,16 % 1,13 % Tandvårdsmedarbetare 4,65 % 4,68 % 4,66 % 1,28 % 1,23 % 1,29 % Undervisnings- och kulturmedarbetare 4,67 % 5,38 % 4,31 % 1,39 % 1,99 % 0,89 % Undersköterskor/skötare 7,45 % 7,39 % 7,20 % 2,48 % 2,28 % 2,04 % Övriga medarbetare 3,63 % 5,14 % 7,03 % 0,80 % 1,77 % 1,40 % Totalt 4,83 % 5,12 % 5,10 % 1,44 % 1,51 % 1,35 % Tabell 4. Total sjukfrånvaro fördelat på yrkeskategorier NYCKELINDIKATOR Mål Andel kliniker/enheter som årligen genomför RH-check 8, Arbetsmiljö 90 % Ny indikator Ny indikator 65 % RESULTATMÅTT Mål Andel medarbetare som upplever att de utsatts för kränkande särbehandling eller mobbning 3,5 % Ny indikator Ny indikator 4,1 % Andel medarbetare med sjukfrånvaro > 30dgr 1,30 % 1,44 % 1,51 % 1,35 % Andel medarbetare som nyttjar friskvårdsbidraget 52 % 45 % 48 % 50 % 108 MEDARBETARPERSPEKTIVET MEDARBETARPERSPEKTIVET 109

58 FRAMGÅNGSFAKTOR FRAMGÅNGSFAKTOR En arbetsgivare som är attraktiv RS Strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning RS Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Region Östergötland ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare där många vill arbeta, studera och forska. De viktigaste ambassadörerna är de egna medarbetarna. Medarbetarnas upplevelse av Region Östergötland som en attraktiv arbetsgivare följs upp varje år i medarbetaruppföljningen. Sedan mätningen startade 2010 har resultatet förbättrats varje år, men årets utfall blev för första gången något lägre än föregående år. En jämförelse av yrkesgrupperna i Region Östergötland visar att sjuksköterskor i lägre utsträckning än regionsnittet upplever att Region Östergötland är en attraktiv arbetsgivare. Andra stora yrkesgrupper som läkare, undersköterskor och administrativ personal upplever däremot Region Östergötland vara mer attraktiv än regionsnittet. Anledningarna till årets lägre värde är många, men en bidragande faktor är den ansträngda vårdplatssituationen som har funnits under en längre tid och som påverkar inte minst sjuksköterskornas upplevelse. I jämförelse med andra regioner och landsting ligger Region Östergötland dock fortsatt över branschindex. Framgångsfaktorn är endast delvis uppfylld. FÖR LIVET FRAMÅT Region Östergötlands arbete med att stärka arbetsgivarvarumärket har fortsatt även under, bland annat genom en ökad närvaro i sociala medier. En utökad och kvalitetssäkrad närvaro i sociala medier förväntas bidra till att stärka bilden av en attraktiv arbetsgivare. Region Östergötland finns sedan tidigare på Facebook och LinkedIn och under hösten skapades även ett Instagram-konto, där regionens egna verksamheter har möjlighet att presentera sig på ett lättillgängligt sätt. Reaktionerna har varit mycket positiva och vid årsskiftet hade kontot cirka följare. Under har Region Östergötland representerats vid flera rekryteringsmässor och events under parollen För livet framåt. Under året satsades det särskilt på arbetsmarknadsmässan CARMA för Medicinska Fakultetens utbildningar, vilket föll väl ut. Under 2018 fortsätter arbetet med att stärka arbetsgivarvarumärket, bland annat genom att skapa ett yrkesambassadörsnätverk bland regionens medarbetare. En återkommande satsning i Region Östergötland är erbjudandet om sommarjobb för gymnasieungdomar. Syftet är att ge ungdomar en inblick i regionens verksamhet och samtidigt skapa ett intresse att utbilda sig inom något av Region Östergötlands yrkesområden. Under sökte 814 ungdomar, varav 90 fick möjlighet till fyra veckors sommarjobb. De flesta fick jobb i vården, men en del platser erbjöds även inom områden som IT och administration. 91 procent av ungdomarna kan tänka sig Region Östergötland som en möjlig framtida arbetsgivare, vilket är en kraftig höjning jämfört med motsvarande mätning förra året. Även i år erbjöds ungdomar med funktionsnedsättning sommarjobb med extra stöd från handledare, genom samverkan med kuratorer och studie- och yrkesvägledare. Detta bidrar i förlängningen till bättre förutsättningar att anställa fler personer med funktionsnedsättningar. Region Östergötland vill även uppmuntra anställningar som är speciellt utformade för personer som står långt från arbetsmarknaden. Under året har dialog med Arbetsförmedlingen förts och förberedelser har inletts för att starta sådana extratjänster. Det arbetet kommer att fortsätta under LÖNEKARTLÄGGNING FÖR JÄMSTÄLLDA LÖNER För att förebygga osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män genomför Region Östergötland varje år en lönekartläggning. Lönekartläggningen omfattade medarbetare. Totalt har 97 grupper kartlagts och analyserats, varav 14 grupper består av medarbetare med samma kön. Arbetet med en handlingsplan har inletts och kommer att fortsätta 2018, där fokus är att minska de osakliga löneskillnaderna mellan kvinnor och män som konstaterades i kartläggningen. Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Region Östergötland har strategiska utmaningar när det gäller kompetensförsörjning inom flera yrkesgrupper. Att bredda rekryteringen, tillhandahålla en fördjupad introduktion samt använda befintlig kompetens rätt är viktiga delar i att klara framtida kompetensförsörjning. En förutsättning för detta är väl utvecklade strukturer och strategier för arbetet. En del arbete återstår och framgångsfaktorn är därför ännu inte helt uppfylld. Årets medarbetaruppföljning visar att målvärdet inte nåddes fullt ut när det gäller medarbetarnas upplevelse av närmaste chefens stimulans till komptensutveckling. Förändringen jämfört med föregående års utfall är dock mycket liten och resultatet kan eventuellt förklaras av ett ansträngt bemanningsläge inom flera verksamheter. Positivt i sammanhanget är att medarbetare är bra på att kompetensutveckla och handleda studenter, det vill säga sina framtida kollegor. Att studenterna har en positiv upplevelse av den verksamhetsförlagda utbildningen är viktigt för den framtida kompetensförsörjningen. Andelen medarbetare som uppfyller obligatoriska kompetenskrav i skall-nivån i regionens kompetensmodell var lägre än föregående år. Sannolikt kan det förklaras av en förändring i IT-stödet, där fler svarsalternativ har införts och bara det högsta värdet kommer med i mätningen. UTFASNING AV BEMANNINGSFÖRETAG Under flera år har Region Östergötland arbetat aktivt för att minska anlitandet av bemanningsföretag inom vården. Det långsiktiga arbetet har fortsatt även. Under 2015 beslutade Region Östergötland om en strategi för att minska beroendet av bemanningsföretag. Strategin är ett sätt att värna god patientsäkerhet, hög kvalitet och en god arbetsmiljö. Målet är att Region Östergötland ska bli oberoende av inhyrd personal i hälso- och sjukvården genom en stabil och varaktig bemanning med egna medarbetare. Under året anpassades tidplanen till det nationella projektet som innebär ett nationellt oberoende av inhyrd personal senast 1 januari Detta ger Region Östergötland goda möjlighet att ta tillvara analyser och åtgärder i det nationella projektet. Kostnaderna för inhyrda läkare och sjuksköterskor från bemanningsföretag har minskat, i både primärvården och specialistvården. Totalt minskade kostnaderna för bemanningsföretag med 16 procent under jämfört med Kostnaderna för hyrläkare var 18 procent lägre och för inhyrda sjuksköterskor sju procent lägre än föregående år. Region Östergötlands utfasning har kommit långt även i en nationell jämförelse. Läs mer under ekonomiperspektivet. NYCKELINDIKATOR Mål Medarbetare som upplever att Region Östergötland är en attraktiv arbetsgivare Totalt: 60 Kvinnor: 60 Män: 63 RESULTATMÅTT Mål Andel ungdomar som kan tänka sig Region Östergötland som en möjlig framtida arbetsgivare 87 % 84 % 81 % 91 % Studenters upplevelse av kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen 4,0 4,0 4,0 4,0 110 MEDARBETARPERSPEKTIVET MEDARBETARPERSPEKTIVET 111

59 SPRÅKSNABBSPÅR FÖR NYANLÄNDA MED HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSKOMPETENS Ett sätt att bredda rekryteringen är att ta tillvara nyanländas kompetens. I januari startade Region Östergötland ett språksnabbspår för nyanlända med kompetens inom hälsooch sjukvård samt tandvård. Språksnabbspåret är ett samarbete med Arbetsförmedlingen, universitetet och länets kommuner. Målet är att korta ner tiden det tar att nå svensk legitimation. Under året har två deltagargrupper om cirka 25 personer startat utbildning i språksnabbspåret. Deltagarna har hittills varit mycket nöjda med upplägget och ivriga att få jobb inom svensk hälso- och sjukvård. Under våren startade även en fadderverksamhet inom ramen för språksnabbspåret, läs mer om det i nedslaget nedan. NEDSLAG FADDERVERKSAMHET FÖR NYANLÄNDA MED HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSKOMPETENS I mars startade Region Östergötland en fadderverksamhet för nyanlända med hälso- och sjukvårdskompetens inom ramen för språksnabbspåret. Det innebär att deltagarna får en fadder som arbetar eller har arbetat i Region Östergötland. Faddern är ett bollplank åt en person som behöver ett nytt kontaktnät, en inblick i svensk hälso- och sjukvård och som behöver träna språket. Intresset för att vara fadder har varit stort och 37 personer är med från start. Jag fick tio intresseanmälningarna redan första dagen. Det är jätteroligt eftersom fadderskapet är så viktigt, säger Sly Agouda, regional samordnare för nyanlända med hälso- och sjukvårdskompetens. Det här är roligt, säger Abdirasak Hassan Nour, som kommer från Etiopien. Hans fadder är Oskar Karlsson, anestesisjuksköterska på operation vid Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Det är kul att kunna hjälpa till och stötta en person som har samma yrkesbakgrund som en själv, säger Oskar Karlsson. Jag ser det här som ett tillfälle att träffa en ny vän. NYCKELINDIKATOR Mål Medarbetare som upplever att närmaste chef stimulerar till kompetensutveckling RESULTATMÅTT Mål Antal utbildningstjänster till specialistsjuksköterska UTBILDNINGSTJÄNSTER TILL SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA En stimulansåtgärd för karriär- och kompetensutveckling i Region Östergötlands är utbildningstjänster till specialistsjuksköterska med bibehållen grundlön, något som har gett positiva resultat. Antalet sökande till de utannonserade tjänsterna var fortsatt stort under hösten och regionen nådde målet att tillsätta 60 eller fler utbildningstjänster. Det stora antalet medarbetare som är tjänstlediga för studier innebär samtidigt betydande utmaningar för verksamheterna då det kan vara svårt att hitta ersättare för dem som är tjänstlediga och samtidigt erbjuda en god handledning. Ett samarbete med de tre lärosätena i Sydöstra sjukvårdsregionen är avgörande för att skapa innovativa lösningar för regionens långsiktiga kompetensförsörjning. YRKESINTRODUKTION FÖR UNDERSKÖTERSKOR OCH SJUKSKÖTERSKOR Region Östergötland har under året tagit ett samlat grepp för att stärka yrkesintroduktionerna för både undersköterskor och sjuksköterskor. Den yrkesintroduktion som tidigare genomfördes på respektive produktionsenhet har nu samordnats med ambitionen att samtliga nyutexaminerade sjuksköterskor och nyanställda undersköterskor ska erbjudas en fördjupad yrkesintroduktion. För undersköterskor syftar introduktionen till att stärka kunskaperna i akutsjukvård och säkra att kunskapsnivån är jämn och hög. Vårens pilotomgång för nyanställda undersköterskor har utvärderats med goda resultat och upplägget har permanentats. Syftet med introduktionsprogrammet för nya sjuksköterskor är att underlätta övergången från utbildning till arbete. Det sker genom att stärka deras färdigheter att omsätta sin kunskap och utveckla sin förmåga. Målsättningen med det årslånga introduktionsprogrammet är att sjuksköterskorna ska växa in i yrkesrollen och känna trygghet och säkerhet i det dagliga arbetet, vilket i sig är hälsofrämjande. Programmet har ett dubbelt fokus på hälsa genom att också ge stödjande strategier för sömn och återhämtning i relation till oregelbundna arbetstider. 60 Ny indikator 2016 Totalt: 75 Kvinnor: 75 Män: Kostnader för bemanningsföretag 70 mkr 132 mkr 129 mkr 108 mkr Andel medarbetare som uppfyller obligatoriska kompetenskrav i skall-nivån 80 % 79 % 78 % 68 % FRAMGÅNGSFAKTOR Rätt använd kompetens Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Att ta tillvara och använda rätt kompetens utifrån verksamhetens behov är en viktig framgångsfaktor för att kunna leverera god vård till medborgarna och samtidigt skapa en attraktiv och god arbetsmiljö för medarbetarna. Region Östergötlands arbete med rätt använd kompetens är ett led i att höja attraktiviteten och öka andelen sjuksköterskor i dygnet-runt-verksamheten. Därigenom kan Region Östergötland öka antalet öppna vårdplatser och förbättra tillgängligheten och patientsäkerheten. Målvärdet för indikatorn att chefer tar tillvara medarbetares kompetens har uppnåtts. Däremot återstår en del arbete varför framgångsfaktorn inte bedöms helt uppfylld. Inom området rätt använd kompetens riktas insatserna mot i huvudsak tre delområden: uppgiftsväxling mellan yrkesgrupper, vårdnära administration och vårdnära service. UPPGIFTSVÄXLING MELLAN YRKESGRUPPER Under året engagerades chefer i att inventera goda exempel på insatser och åtgärder för att täcka verksamheternas kompetensbehov. Över 100 exempel på uppgiftsväxling mellan yrkesgrupper identifierades. Huvuddelen av exemplen rörde växling av arbetsuppgifter från vårdpersonal till administrativ personal samt uppgiftsväxling från sjuksköterskor till andra yrkesgrupper. Som nästa steg fördjupades kunskapen om hur uppgiftsväxling går till i praktiken. Syftet är att skapa en användbar handbok om hur arbete med uppgiftsväxling och rätt använd kompetens lyckas. Även höstens ledarutvecklingsprogram för verksamhetschefer och enhetschefer har innehållit erfarenhetsutbyten kring rätt använd kompetens. Erfarenhetsutbytet ägde rum inom ramen för ett helt nytt utbildningsmoment i kompetensförsörjning som ingår i utvecklingsprogrammen från och med. VÅRDNÄRA ADMINISTRATION Yrkesrollerna inom vårdadministration är på väg att förändras. I dag ligger ett tydligare fokus på patientnära administration och medicinsk dokumentation, för att olika yrkesgruppers kompetens ska användas på rätt sätt. Det avspeglas i Region Östergötlands strategiska insatser inom kompetensutveckling. Bland annat har antalet utbildningsplatser i Östergötland utökats inom yrkeshögskoleutbildningen till vårdadministratör och en kvalitetssäkrad internutbildning i medicinsk dokumentation genomförs. En långsiktig satsning på kompetensutveckling inom diagnoskodning har inneburit att vårdadministratörer och läkarsekreterare kan göra säkra sjukdomsklassificeringar och därmed effektivisera läkarnas journaldokumentation. Under har en kostnadseffektiv webbaserad internutbildning testats med goda läranderesultat och ersätter numera den tidigare lärarledda utbildningen. Ett viktigt resultat av kodningsutbildningen är den förbättrade placeringen i Socialstyrelsens nationella patientregister som skett sedan Region Östergötland har gått från en bottenplacering vad gäller kodningskvalitet till plats nummer två vid den senaste mätningen VÅRDNÄRA SERVICE Region Östergötland fick en ny yrkeskategori under slutet av året när tolv servicevärdar började sina anställningar i vården. Tidigare pilotavdelningars erfarenheter har resulterat i ett stegvis införande av vårdnära service i hela regionen. Målet är att uppnå hållbara och kostnadseffektiva arbetssätt och en långsiktig kompetensförsörjning. Genom vårdnära service ska vårdmedarbetare avlastas i serviceuppgifter som inte rör direkt patientvård, som exempelvis måltidshantering och förrådshantering. Därmed öppnas nya möjligheter för uppgiftsväxling och kompetensmix i vårdlagen. NEDSLAG SERVICEVÄRD NY ROLL I VÅRDEN Vi avlastar vårdpersonalen på avdelningarna med bland annat måltidshantering, patientnära städning, hemgångsstädning och påfyllning av de patientnära förråden, säger Aftonia Tekkeden och Martin Axén, samordnare på Universitetssjukhuset i Linköping respektive Lasarettet i Motala. Satsningen på utökad vårdnära service innebär att det på sikt ska finnas servicevärdar på alla vårdavdelningar i hela slutenvården i Östergötland. Pilotprojektet på fem vårdavdelningar har visat att sjuksköterskor och undersköterskor upplever mindre stress och att kan ägna mer tid åt sina vårduppgifter sedan servicevärdarna kom. Under 2018 kommer ytterligare vårdavdelningar få servicevärdar. Att städa patientplatser är en arbetsuppgift som vi kan prioritera medan vårdpersonalen alltid behöver fokusera på patienten först. Vi kan också ägna tid åt att prata med en patient vid måltiden och se om det är någon som inte äter, säger Martin Axén. RS NYCKELINDIKATOR Mål Medarbetare som upplever att närmaste chef tar tillvara kompetens Totalt: 76 Kvinnor: 76 Män: MEDARBETARPERSPEKTIVET MEDARBETARPERSPEKTIVET 113

60 STRATEGISKT MÅL FRAMGÅNGSFAKTOR God kommunikation och dialog RS Tydligt chef- och ledarskap Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Att leda en komplex verksamhet kräver många egenskaper. En chef behöver kunna kommunicera och vara tydlig med vilket uppdrag verksamheten har och hur det utvecklas över tid. En chef ska ge förutsättningar för dialog och delaktighet, men samtidigt sätta ramarna för de villkor som finns på arbetsplatsen och de förväntningar som finns på medarbetarnas prestation. Region Östergötlands förtroendevalda revisorer gav Pricewaterhouse Cooper (PwC) i uppdrag att under 2016 genomföra en granskning av verksamhetschefernas förutsättningar att ta sitt ledningsansvar ur ett arbetsmiljöperspektiv. Resultatet av granskningen presenterades under och satte fokus på betydelsen av bättre förutsättningar för verksamhetschefer att kunna ta sitt ledningsansvar. Revisionsrapporten belyser flera av de svårigheter som är en realitet för många chefer i dag. Trots väl definierade chefsuppdrag och organisationens goda ambitioner att skapa förutsättningar för ett hållbart chefskap, så krockar det med den enskilda chefens vardag som har blivit allt mer komplex. Ett viktigt redskap för ett tydligt och hållbart chefs- och ledarskap är en ständigt pågående dialog mellan chefer och deras överordnade chefer samt Region Östergötlands ledning. Flera insatser för att öka dialogen har genomförts under året, till exempel chefsmöten där aktuella frågor diskuteras i syfte att skapa ett gemensamt arbetsmaterial för utveckling inom området. Många verksamheter har också gjort satsningar på att genomföra uppdragsdialoger mellan medarbetare och chef för att tydliggöra uppdrag och förväntningar. Det finns ett fortsatt behov av att stärka och utveckla dialogen mellan chefen och dennes chef. Det gäller också dialogen mellan chef och medarbetare. Resultatet i medarbetarenkäten visar att både chefer och medarbetare i lägre grad svarar att de får återkoppling av närmaste chef på hur de presterat i förhållande till verksamhetens mål. Detta trots att andelen medarbetare och chefer som har haft utvecklingssamtal med sin chef är oförändrat högt. Region Östergötland arbetar med utbildnings- och utvecklingsinsatser som ska ge alla chefer, oavsett nivå, förutsättningar att verka som chefer i enlighet med regionens regelverk och ambitioner. Utmaningen är att skapa strukturer som ger chefer den kompetens som krävs för att agera både i ett direkt chefskap och i ett mer personligt ledarskap. Målet gällande tydligt och hållbart chef- och ledarskap nås inte under året. Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Återkoppling och dialog med sin närmaste chef om uppdrag och prestation i förhållande till verksamhetens mål, är en viktig del för hållbarhet både för medarbetare och chefer. Region Östergötlands medarbetare är enligt medarbetaruppföljningen bra på att bidra till dialog med sin chef. Däremot behövs fortsatta insatser för att medarbetare och chefer i högre grad ska uppleva att de får återkoppling av sin chef på hur de presterat i förhållande till verksamhetens mål. Där nås inte målet för året. FORUM FÖR DIALOG För att underlätta chefernas kommunikation med medarbetarna har en chefskanal arbetats fram under året. Chefskanalen har fokus på information och kommunikation från regionledningen. Den kommer också att ge cheferna möjlighet att utbyta information och erfarenheter via en chattfunktion. Chefskanalen har premiär strax efter årsskiftet Arbetssättet med uppdragsdialoger vid tillsättandet av en ny chef, vid omförordnande av en chef eller vid större organisationsförändringar börjar sätta sig. Uppdragsdialog innebär att en överordnad chef, chefen själv samt medarbetare inom en verksamhet för en dialog om uppdrag och förväntningar på varandra utifrån uppdraget. Det är ett strukturerat arbetssätt som bidrar till tydlighet i uppdraget och lyfter uttalade förväntningar. Flera åtgärder har också vidtagits under året för att öka dialogen mellan regionledning och chefer i verksamheten. Till exempel har regelbundna möten mellan verksamhetschefer och regiondirektör införts. Resultatdialoger mellan regiondirektör, ekonomidirektör och produktionsenhetschefer, där både verksamhetschefer och stabsmedarbetare deltar, har återupptagits och genomförs nu regelbundet under året. Chefsdialoger i form av workshopar har också genomförts vid tre tillfällen under året vid de tre sjukhusen. Dessa har varit riktade till alla chefer och har omfattat dialog och framtagande av arbetsmaterial inom aktuella ämnen. NYCKELINDIKATOR Mål Medarbetare som upplever att närmaste chef ger återkoppling på hur de presterat i förhållande till verksamhetens mål RESULTATMÅTT Mål Medarbetare som bidrar till dialog med sin närmaste chef Totalt: 71 Kvinnor: 71 Män: 71 Totalt: 84 Kvinnor: 84 Män: MEDARBETARPERSPEKTIVET MEDARBETARPERSPEKTIVET 115

61 FRAMGÅNGSFAKTOR Chefer som har rätt förutsättningar och som får stöd Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Under året har fokus legat på att genomföra omarbetade chefsprogram samt koppla stödjande strukturer till programmen för ökat stöd till den enskilda chefen. Eftersom frågor om ett hållbart chef- och ledarskap har fått större utrymme i programmen, har medvetenheten om dessa frågor ökat hos cheferna som i högre grad efterfrågar och har förväntningar på utveckling inom området. Trots att många insatser har gjorts under året för att förbättra både förutsättningar och stöd för hållbart chef- och ledarskap, krävs det fortsatt utvecklingsarbete under kommande år. Målet för framgångsfaktorn nås inte fullt ut under året. HÅLLBART CHEF- OCH LEDARSKAP Region Östergötlands chefsmodell ligger i linje med de senaste årens forskning när det gäller förutsättningarna för ett gott chef- och ledarskap. Särskilt betonas vikten av tydlighet i uppdrag och förväntningar på chefskapet samt stöd i organisationen. En annan viktig faktor för att möjliggöra ett coachande ledarskap är antalet medarbetare. Cirka 18 procent av Region Östergötlands drygt 500 chefer hade i mars direkt medarbetaransvar över 30 medarbetare eller fler. En genomgång visade också att cirka 150 medarbetare hade ledaruppdrag som biträdande chef. Under senare delen av året har ett arbete påbörjats med en riktlinje för maximalt antal medarbetare per chef. Flera produktionsenheter har under året påbörjat eller genomfört förändringar av chefsuppdragen när det gäller antal medarbetare per chef. För att skapa rimliga och hanterbara uppdrag har till exempel Barn- och kvinnocentrum valt att se över chefstrukturerna på varje klinik. Detta har utmynnat i organisatoriska förändringar och minskat antal medarbetare per chef. I princip alla biträdande chefsfunktioner inom centrumet har av- vecklats och ersatts med första linje-chefer med fullt chefsmandat. Under året har fokus legat på att genomföra omarbetade chefsprogram samt koppla stödjande strukturer till programmen för ökat stöd till den enskilda chefen. Eftersom frågor om ett hållbart chef- och ledarskap har fått större utrymme i programmen, har medvetenheten om dessa frågor ökat hos cheferna som i högre grad efterfrågar och har förväntningar på utveckling inom området. Trots att många insatser har gjorts under året för att förbättra både förutsättningar och stöd för hållbart chef- och ledarskap, krävs det fortsatt utvecklingsarbete under kommande år. Målet för framgångsfaktorn nås inte fullt ut under året. HÅLLBART CHEF- OCH LEDARSKAP Region Östergötlands chefsmodell ligger i linje med de senaste årens forskning när det gäller förutsättningarna för ett gott chef- och ledarskap. Särskilt betonas vikten av tydlighet i uppdrag och förväntningar på chefskapet samt stöd i organisationen. En annan viktig faktor för att möjliggöra ett coachande ledarskap är antalet medarbetare. Cirka 18 procent av Region Östergötlands drygt 500 chefer hade i mars direkt medarbetaransvar över 30 medarbetare eller fler. En genomgång visade också att cirka 150 medarbetare hade ledaruppdrag som biträdande chef. Under senare delen av året har ett arbete påbörjats med en riktlinje för maximalt antal medarbetare per chef. Flera produktionsenheter har under året påbörjat eller genomfört förändringar av chefsuppdragen när det gäller antal medarbetare per chef. För att skapa rimliga och hanterbara uppdrag har till exempel Barn- och kvinnocentrum valt att se över chefstrukturerna på varje klinik. Detta har utmynnat i organisatoriska förändringar och minskat antal medarbetare per chef. I princip alla biträdande chefsfunktioner inom centrumet har RS avvecklats och ersatts med första linje-chefer med fullt chefsmandat. Arbetsmiljöverkets föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö omfattar även chefernas arbetssituation. I Region Östergötland har hållbart chefskap fått större utrymme i chef- och ledarprogrammen. Det gäller både det personliga ledarskapet, genom till exempel medverkan av hälsopedagoger i programmen, samt ett fokus på ökad medvetenhet om organisatoriska förutsättningar. En del i hållbarheten och chefens arbetsmiljö är också den riktlinje som planeras avseende antal medarbetare per chef. CHEFSFÖRSÖRJNING Region Östergötland har under många år satsat på ett utvecklingsprogram för medarbetare som identifieras som potentiella chefer. Årets program har genomförts med delvis nytt innehåll för att förbereda deltagarna bättre inför chefskapet. Bland annat har deltagarna genomfört ett utvecklingsarbete i sin egen eller en annan verksamhet tillsammans med en chef inom verksamheten. Antagningen till programmet skärptes också genom en tydligare kravprofil och genom att intervjuer och referenstagning kompletterades med personlighetstester. Av de 95 medarbetare som sökte programmet antogs 22. Under året har introduktionen för nya chefer utvecklats, både den regionövergripande och den mer arbetsplatsnära introduktionen. En viktig del har varit att kvalitetssäkra introduktionen. Oavsett var en ny chef börjar inom organisationens ska den få en bra introduktion. Alla nya chefer ska också erbjudas en mentor. Under året har drygt 20 förmedlingar genomförts mellan chefer som vill ha en mentor och befintliga mentorer i Region Östergötlands mentorbank. Även om många nya chefer erbjuds en mentor är detta ett område som kan utvecklas ytterligare. CHEFSPROGRAM I princip alla första linjens chefer (vårdenhetschefer, enhetschefer) i Region Östergötland genomgår efter ett till två år som chef ett utvecklingsprogram. Inför årets program gjordes programmet om till både omfattning och innehåll. Bland annat lades ett större fokus på hållbart chef- och ledarskap, förståelse för arbetsgivarrollen kopplat till ledning och styrning samt förändringsledning. En viktig del i programmet var också att utgå från chefens vardag, kompletterat med användbara verktyg och modeller. Utvärderingen av det programmet gav 9,2 på en tiogradig skala. Möjlighet till samtal och reflektioner med kollegor upplevdes som mest positivt. Nätverkandet har gett stöd i chefskapet och bidragit till den personliga utvecklingen. Ett omarbetat program för verksamhetschefer har genomförts under året. Programmet har haft fokus på områdena strategiskt ledarskap, att leda ledningsgrupp samt att leda genom andra. Deltagarna gav programmet ett sammanlagt betyg på 7,5 på en tiogradig skala. Mest värdefullt tyckte cheferna det var att programmet gett nya verktyg som underlättar chef- och ledarskapet. Många chefer tyckte också att programmet gav dem ökad kännedom om sig själva som chef och ledare samt stöd i utveckling av det personliga ledarskapet. Lägst betyg fick programmet när det gällde ökad förståelse för vad som krävs i rollen som verksamhetschef. Trots att programmet sammantaget uppfattats mycket positivt av deltagarna så inkom inte tillräckligt många anmälningar för att ett nytt program skulle kunna starta i december som planerat. Revisionsrapporten (se sidan 114) om verksamhetschefers möjligheter att ta sitt ledningsansvar, belyste verksamhetschefernas begränsade möjligheter att delta i kompetensutveckling. Möjligen är de få anmälningarna till programmet ett resultat av de problem som revisionsrapporten tar upp. LÄRANDE GENOM NÄTVERK En positiv aspekt av Region Östergötlands egna utvecklingsprogram och andra utbildningsaktiviteter för chefer, är att deltagarna ofta fortsätter att träffas på egen hand efter dessa aktiviteter i nätverk. I nätverken kombineras erfarenhetsutbyte och reflektion med dialog med företrädare för regionens ledning. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys publicerade under en rapport om utmaningar för chefer i vården. I rapporten lyfts betydelsen av nätverk för chefer fram för lärande men också betydelsen av samarbete mellan landsting och regioner för lärande och ökad kunskapsbildning. Region Östergötland samarbetar i flera sammanhang med andra landsting och regioner avseende chef- och ledarutveckling. Bland annat finns det ett samarbete med övriga universitetssjukhus gällande program för verksamhetschefer inom universitetssjukvård, HUR-programmet. Under deltog fyra verksamhetschefer från Universitetssjukhuset i Linköping. Region Östergötland utser också varje år en produktionsenhetschef som deltagare i Sveriges Kommuner och Landstings toppledarprogram och deltar som samarbetspart i Sjukvårdens ledarskapsakademi. Erfarenheterna från dessa samarbeten är enbart positiva och ger både personligt och organisatoriskt lärande. NYCKELINDIKATOR Mål Chefer som upplever att närmaste chef ger återkoppling på hur de har presterat i förhållande till verksamhetens mål : 72* * Resultatet finns ej uppdelat på kvinnor och män RESULTATMÅTT Mål Chefer som upplever att närmaste chef ger stöd och vägledning i arbetet när det behövs : 80* Andel chefer som har en individuell utvecklingsplan 85 % 82 % 85 % : 87 %* * Resultatet finns ej uppdelat på kvinnor och män 116 MEDARBETARPERSPEKTIVET MEDARBETARPERSPEKTIVET 117

62 Tillfredsställande måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Otillfredsställande måluppfyllelse Resultat STRATEGISKA MÅL OCH FRAMGÅNGSFAKTORER Ekonomi som ger handlingsfrihet Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Långsiktigt hållbar ekonomi Avsättningar för framtiden Kostnadseffektiv verksamhet Kostnadseffektivitet i hälso- och sjukvården över tid som står sig väl i nationell jämförelse Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling Ett kostnadseffektivt kollektivtrafiksystem Ekonomiperspektivet Ekonomiperspektivet beskriver hur Region Östergötland genom ständiga förbättringar och kostnadseffektiva lösningar ska hushålla med tillgängliga resurser för att skapa och behålla en stark ekonomi som ger handlingsfrihet. 118 EKONOMIPERSPEKTIVET EKONOMIPERSPEKTIVET 119

63 Den ekonomiska analysen i ekonomiperspektivet baseras på utvalda fakta, ekonomiska nyckeltal, olika nyckelindikatorer och resultatmått. I tabellen nedan presenteras utfallet de tre senaste åren för några utvalda fakta och ekonomiska nyckeltal. Detta för att ge en översiktlig bild av Region Östergötlands ekonomi. Jämförelser med riket som helhet görs för vissa av måtten. Ekonomiska fakta Resultat, mkr Eget kapital per den 31/12, mkr Omsättning (intäkter exkl finansiella intäkter), mkr Verksamhetens nettokostnader, mkr Personalkostnader, mkr Lönekostnader exkl arbetsgivaravgifter, mkr Läkemedelskostnader, totalt, mkr Skatteintäkter och statsbidrag, mkr Årets investeringar, mkr Avskrivningar, mkr Resultat/skatter och generella statsbidrag % 1,1 3,2 3,0 Resultat före finansiellt netto/skatter och generella statsbidrag % -0,4 1,1 1,9 Skatteintäkter och statsbidrag/nettokostnader, % 101,8 102,0 103,1 Balansomslutning (summa tillgångar), mkr Soliditet, % 5,7 5,0 2,6 Balanslikviditet 2,3 2,6 3,1 I jämförelse med riket Utdebitering, kr 10,70 10,70 10,70 Medelutdebitering, riket, kr 11,36 11,35 11,29 Nettokostnadsutveckling, % 5,1 6,4 6,0 Nettokostnadsutveckling exkl jämförelsestörande poster, % 5,1 6,0 6,2 Rikssnitt nettokostnadsutveckling exkl jämförelsestörande poster, % 4,9 4,3 4,9 STRATEGISKT MÅL Ekonomi som ger handlingsfrihet Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse En hållbar verksamhet kräver en hållbar ekonomi. Region Östergötlands resultat blev 142 miljoner kronor och det egna kapitalet uppgick till 931 miljoner kronor. Det innebär att är det fjärde året i rad med ett positivt eget kapital. Regionen har en god ekonomisk ställning med ett positivt eget kapital och god likviditet. Region Östergötland har därmed goda förutsättningar att genomföra kommande investeringar. Men de senaste årens höga kostnadsutveckling behöver dämpas om Region Östergötland ska kunna möta nya behov inom viktiga utvecklingsområden. Invånarna i länet ska få tillgång till en vård av hög kvalitet när de behöver den, därför måste arbetet med att dämpa kostnadsutvecklingen vara långsiktigt och genomföras utan att försämra verksamheten. De närmaste åren förväntas Region Östergötland ha en ansträngd ekonomi. Prognosen för kommande treårsperiod pekar på lägre skatteintäkter, samtidigt som planerade investeringar och nya behov pekar på ökade kostnader. Sveriges Kommuner och Landstings långsiktiga bedömning visar att alla landsting och regioner står inför samma utmaning i form av ett ökat gap mellan behov och intäkter. För att få en vård som är god, jämlik och håller hög kvalitet behöver arbetssätten förändras och mer vård flyttas närmare patienten. De ekonomiska utmaningarna förutsätter också att Region Östergötland utvecklar arbetsformerna kring gemensamma resurser i hälso- och sjukvården. Den nuvarande organisationsstrukturen, som vilar på en stabil och tydlig decentraliserad beslutsstruktur, behöver kompletteras med mer horisontella arbetssätt och beslutsstrukturer. I december 2016 beslutade regionstyrelsen att genomföra programmet Hållbar verksamhet, som ska skapa en balans mellan verksamhetens kapacitet och patientens behov. Programmet ska även skapa förutsättningar att nå en ekonomi i balans, både på lång och kort sikt. Region Östergötland har ett uppdrag att initiera, samordna samt driva regional utveckling och tillväxt tillsammans med samhällets olika aktörer. Uppdragen inom regional utveckling skapar möjligheter för en starkare ekonomisk bas i Östergötland genom bland annat samverkan med näringslivet, universitetet och kommunerna. Inom kollektivtrafiken har både resurser och linjer omfördelats under året för att nå kollektivtrafikens mål om ökad kostnadstäckningsgrad och minskad samhällsfinansieringsgrad. Region Östergötland har en relativt stabil ekonomi med ett positivt eget kapital och god likviditet. Kostnadsutvecklingen behöver dock dämpas, vilket gör att måluppfyllelsen för det strategiska målet inte är helt tillfredsställande. Tabell 5. Ekonomiska fakta, Region Östergötland (mkr=miljoner kronor). FÖRDELNING AV REGIONBIDRAG Figur 14 visar hur regionens resurser har fördelats på styrelse och nämnder. 6 % 2 % 7 % 85 % Hälso- och sjukvårdsnämnden Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Regionutvecklingsnämnden Regionstyrelsen Figur 14. Regionbidrag fördelat på styrelse 19 och nämnder. 19 Regionstyrelsen avser ledning (politik och tjänstemän), regiongemensam verksamhet samt forskning och utveckling 120 EKONOMIPERSPEKTIVET EKONOMIPERSPEKTIVET 121

64 POSITIVT EKONOMISKT RESULTAT Region Östergötlands ekonomiska resultat var 142 miljoner kronor, vilket är 14 miljoner kronor bättre än det budgeterade resultatet på 128 miljoner kronor. Det egna kapitalet ökade därmed och uppgick till 931 miljoner kronor, se tabell 6. Det finns dock stora skillnader i de ingående delarna. Verksamhetens resultat är betydligt sämre än budget men det vägs upp av framför allt högre skatteintäkter och lägre pensionskostnader. Tabell 6. Bokslut, Region Östergötland (mkr=miljoner kronor) Budget/mål Årets resultat, mkr Eget kapital , mkr Årets investeringar, mkr Resultat/skatter och generella statsbidrag, % Resultat före finansiellt netto (exkl. pensionskostnader)/skatter och generella statsbidrag, % 1,1 1,0-0,4-0,3 Nettokostnadsutveckling, % 5,1 2,6 Resultatet i relation till skatter och generella statsbidrag var 1,1 procent, vilket motsvarar det långsiktiga finansiella målet att ha ett årligt överskott på 1,0 procent. I tabell 7 presenteras en översiktlig bild av regionens resultat jämfört med budget och föregående år. Bokslut Bokslut 2016 Budget Nämnd/styrelse varav: Hälso och sjukvårdsnämnden Regionstyrelsen Regionutvecklingsnämnden Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Produktionsenheter varav: PE sjukvård PE övriga Summa verksamheten Regiongemensamma intäkter/kostnader (finansförv/pensionsförv) Årets resultat Årets resultat enligt blandmodell Tabell 7. Översiktlig beskrivning av resultatet jämfört med bokslut 2016 och budget (miljoner kronor). Verksamhetens samlade resultat (styrelse, nämnder och samtliga produktionsenheter) var minus 324 miljoner kronor. Det är 135 miljoner kronor sämre än 2016 års resultat och 236 miljoner kronor sämre än budget. Budgetavvikelsen förklaras främst av underskottet på 372 miljoner kronor inom sjukvårdsverksamheten. Underskottet inom verksamheten vägs upp av de regiongemensamma posterna som avvek positivt jämfört med budget. Den totala budgetavvikelsen på 14 miljoner kronor förklaras i tabell 8. Budgetpost Tabell 8. Budgetavvikelse (mkr= miljoner kronor) Avvikelse mot budget Resultat nämnder/styrelse 23 Resultat produktionsenheter -259 Verksamhetens resultat -236 Regiongemensamma poster: Skatter och generella statsbidrag 161 Pensionskostnader 69 Finansiellt netto (exkl pensionskostnad) 27 Övrigt -7 Total budgetavvikelse 14 Skatter och generella statsbidrag avvek positivt med 161 miljoner kronor och beskrivs mer på sidan 123. Pensionskostnaderna blev 69 miljoner kronor lägre än budget, enligt prognosen från KPA AB i samband med bokslutet. SATSNINGAR UNDER ÅRET Inför beslutade styrelse och nämnder om nya satsningar på sammanlagt 236 miljoner kronor. Hälso- och sjukvårdsnämnden förstärktes med 181 miljoner kronor för nya behov, där bland annat 16 miljoner kronor riktades till utveckling av bröstcancerprocessen och 40 miljoner kopplades till nya cancerläkemedel. Nämnden fick även medel för att kunna verkställa nationella och regionala beslut som avgiftsfri tandvård och enhetstaxa inom vården. Beslut fattades även om satsningar på digitalisering, snabbspår för nyanlända och förstärkning av kulturen med mera, se tabell 9. Satsningar Regionstyrelsen (RS) Tabell 9. Gjorda satsningar (mkr= miljoner kronor). Belopp Digitalisering 31 Snabbspår 10 Process- och kompetensutveckling 3 E-hälsa 3 Summa regionstyrelsen 47 Hälso- och sjukvårdsnämnden Förstärkning vård 90 Avgiftsfri tandvård 13 Enhetstaxa inom vården 13 Avgiftsfri öppenvård för personer 85 år och äldre 9 Bröstcancerprocessen 16 Cancerläkemedel 40 Summa hälso- och sjukvårdsnämnden 181 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Förstärkning området samhällsplanering 3 Summa trafik- och samhällsplaneringsnämnden 3 Regionutvecklingsnämnden Förstärkning kultur 5 Summa regionutvecklingsnämnden 5 Totalt 236 Engångsmedel (RS) 20 Engångsmedel (RS) Vidareutb barnmorskor 14 Engångsmedel (RS) e-hälsoprojekt 10 Summa engångsmedel 44 HÖGRE NETTOKOSTNADSUTVECKLING ÄN PLANERAT Region Östergötlands nettokostnadsutveckling var 5,1 procent, vilket är högre än den beräknade prisutvecklingen (regionindex 2,6 procent). Med något undantag har samtliga kostnadsområden ökat mer än index. Mest har personalkostnaderna ökat. Regionens nettokostnadsutveckling är inte hållbar över tid och behöver dämpas. Kostnadsutvecklingen är generellt hög inom landstingssektorn. Nettokostnadsutvecklingen för samtliga landsting och regioner var 4,9 procent, vilket är något lägre än Region Östergötlands kostnadsutveckling. FINANSIERING VIA SKATTEINTÄKTER OCH GENERELLA STATSBIDRAG Skatteintäkter och generella statsbidrag täckte 102 procent av nettokostnaderna (102 procent 2016). Skatteintäkter och generella statsbidrag har sammantaget ökat med 4,8 procent jämfört med 2016, varav skatteintäkterna har ökat med 4,8 procent och de generella statsbidragen med 5,0 procent. Region Östergötlands utdebitering med 10,70 kronor per skattekrona var lägre än riksgenomsnittet på 11,36 kronor. Skattesatsen är dock inte jämförbar mellan landsting och regioner beroende på ett varierande ansvar för exempelvis hemsjukvård och kollektivtrafik. Om hänsyn tas till detta har Region Östergötland, enligt uppgift från Sveriges Kommuner och Landsting, den lägsta skattesatsen i landet. De generella statsbidragen blev 60 miljoner kronor högre än budgeterat. Det beror främst på att läkemedelsstatsbidraget blev 68 miljoner kronor högre än budgeterat efter att förhandlingen var färdig. Det ökade statsbidraget för läkemedel har finansierat ökade kostnader för cancerläkemedel. BALANSKRAVET UPPFYLLS Balanskravet enligt kommunallagen innebär att intäkterna varje år ska balansera kostnaderna, det vill säga vara lika stora eller större än kostnaderna. Ett negativt resultat ska återställas inom tre år. Region Östergötland använder fullfonderingsmodellen som huvudalternativ för pensionsskulden men presenterar även pensionsskulden enligt lagens krav på blandmodell, där endast pensioner intjänade från och med 1998 ingår, (se tabell 10). Balanskravet uppfylls enligt fullfonderingsmodellen, men inte enligt blandmodellen. Anledningen till att resultatet är lägre enligt blandmodellen, är att pensionsutbetalningarna som är intjänade före 1998 redovisas som en kostnad i blandmodellen medan det finns avsatta medel sedan tidigare i balansräkningen i fullfonderingsmodellen. Region Östergötland bedömer att man inte behöver återställa årets underskott enligt blandmodellen, eftersom det finns ett positivt eget kapital när den totala pensionsskulden redovisas i balansräkningen och att ekonomin därmed är tillräckligt stark. Om samtliga landsting och regioner räknar in hela pensionsskulden är det två regioner som har ett positivt eget kapital. Det är Region Jönköping och Region Östergötland. Båda redovisar enligt fullfonderingsmodellen. Balanskravsutredning bokslut Tabell 10. Balanskravsutredning Fullfondering Blandmodell Årets resultat Reducering av samtliga realisationsvinster* -5-5 Årets balanskravsresultat Tidigare negativa resultat att återställa * Avser vinst vid försäljning av anläggningstillgångar EKONOMIPERSPEKTIVET EKONOMIPERSPEKTIVET 123

65 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING - FÖRBÄTTRAR RESULTATET Den sammanställda redovisningen ger en samlad bild av regionkoncernens ekonomiska ställning, oavsett om verksamheten bedrivs i förvaltningsform eller i bolagsform. Resultatet enligt sammanställd redovisning visar ett överskott på 158 miljoner kronor (jämfört med 142 miljoner kronor för enbart regionen). De verksamheter som konsolideras är helägda bolag samt bolag med ägarandel som överstiger 20 procent och där verk- Tabell 11. Resultat sammanställd redovisning (mkr = miljoner kronor) 20 samhetens omfattning är av väsentlig betydelse för resultatet. I den sammanställda redovisningen ingår fem koncernföretag. Samtliga bolag och stiftelser har lämnat preliminära uppgifter (se tabell 11), då bolagen ännu inte fastställt sina årsredovisningar. Regionens engagemang i övriga stiftelser och mindre aktiebolag som inte ingår i den sammanställda redovisningen beskrivs på sidorna Omsättning Resultat Ägarandel Resultat efter konsolidering Regionen totalt mkr 142 mkr 142 mkr AB Östgötatrafiken mkr 11 mkr 100 % 11 mkr TvNo Textilservice AB 104 mkr 9 mkr 49 % 4 mkr Scenkonstbolaget i Östergötland AB 210 mkr 2 mkr 52 % 1 mkr ALMI Företagspartner Östergötland AB 34 mkr 0 mkr 49 % 0 mkr Energikontoret Östra Götaland AB 7 mkr 0 mkr 100 % 0 mkr Summa koncernföretag mkr 22 mkr 16 mkr Summa koncernen 164 mkr 158 mkr FRAMGÅNGSFAKTOR Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget Måluppfyllelse Otillfredsställande måluppfyllelse Den ekonomiska obalansen inom sjukvården kvarstår. Verksamhetens samlade resultat (styrelse, nämnder och samtliga produktionsenheter) var minus 324 miljoner kronor. Det var 135 miljoner kronor sämre än 2016 års resultat. Det negativa resultatet berodde på fortsatta underskott i sjukvårdsverksamheten, som under uppgick till 372 miljoner kronor. Bedömningen är att måluppfyllelsen är otillfredsställande. Flera produktionsenheter står inför stora utmaningar för att nå en långsiktig ekonomi i balans. Samtidigt har flera enheter gjort investeringar och satsningar för att förbättra ekonomin i framtiden. Insatser på kort sikt är köpt vård, medan mer långsiktiga insatser är åtgärder för att klara framtida kompetensförsörjning samt investeringar i fastigheter. Verksamheternas godkända underskott för 2018 är minus 124 miljoner kronor. De närmaste åren förväntas ekonomin vara ansträngd. Kommuner och landsting går in i en lång period där behoven förväntas öka mer än intäkterna, vilket ställer än högre krav på ett effektivt resursutnyttjande. Redan 2015 beslutade regionstyrelsen om ett åtgärdsprogram för att komma tillrätta med de ekonomiska utmaningarna. Arbetet utvidgades ytterligare under Åtgärderna har gett resultat under men inte i den omfattning som var planerat. Därför har Region Östergötland vidtagit ytterligare åtgärder. Åtgärdsplanerna för 2018 innehåller insatser för att minska kostnaderna, vilket inkluderar åtgärder för att öka tillgängligheten, skapa effektivare flöden och förbättra patientsäkerheten. Förutom den egna produktionen av vård, köper produktionsenheterna också vård till patienter externt. Kostnaden för detta har ökat med 24 procent (motsvarande 43 miljoner kronor, utöver regionindex) jämfört med I nedslaget bredvid ges en kort beskrivning av produktionsenheternas resultat. Mer information finns i respektive produktionsenhets årsredovisning samt i tabellen Resultat per enhet på sidan 152. REGIONSTYRELSEN I BALANS Regionstyrelsen redovisade ett resultat på 2 miljoner kronor, varav den politiska verksamheten redovisade ett överskott med 2,2 miljoner kronor. Outnyttjade gruppmedel för året utgjorde 0,9 miljoner kronor av överskottet. Ledningsstaben redovisade också ett överskott med 3,9 miljoner kronor, främst på grund av vakanser. Överskottet av gruppmedel inom politisk verksamhet, totalt 4 miljoner kronor, har återlämnats till finansförvaltningen. Dessa medel kan användas kommande år och återförs som regionbidrag Regionstyrelsen återlämnar netto 20 miljoner kronor till finansförvaltningen främst på grund av medel som inte har förbrukats inom forskning och RS NEDSLAG PRODUKTIONSENHETERNAS RESULTAT Primärvårdscentrum redovisade ett resultat på minus 8 miljoner kronor 21. Det negativa resultatet förklaras främst av högre kostnader än förväntat för läkemedel och provtagning samt höga personalkostnader. Svårigheten att rekrytera personal till vårdcentraler utanför de större tätorterna har krävt kostsamma lösningar. Samtidigt har personal rekryterats för att klara det nya uppdraget att samordna processen när patienter skrivs ut från slutenvården. Inom vårdvalsuppdraget uppgick resultatet till minus 8 miljoner kronor. Närsjukvården i centrala Östergötland redovisade ett resultat på minus 56 miljoner kronor 21. Godkänd budget var 5 miljoner kronor. Det negativa resultatet förklaras främst av att fler patienter än tidigare färdigbehandlas på akutmottagningen. Över tid har andelen patienter som behöver läggas in för slutenvård minskat från 30 till 20 procent. Det negativa resultatet förklaras också av ett underskott inom psykiatrin, där verksamheten inom vårdval psykiatri redovisar ett resultat på minus 12 miljoner kronor. Anpassningen till de nya förutsättningarna i och med vårdvalet har startat och kommer att fortsätta. Närsjukvården i östra Östergötland redovisade ett resultat på minus 81 miljoner kronor 21. Godkänd budget var minus 5 miljoner kronor. Det negativa resultatet förklaras främst av ett ökat tryck på verksamheten och ett underskott inom psykiatrin i samband med vårdval, motsvarande minus 17 miljoner kronor. Anpassningen till de nya förutsättningarna i och med vårdval psykiatri har startat och kommer att fortsätta. Närsjukvården i västra Östergötland redovisade ett resultat på 3 miljoner kronor 21. Godkänd budget var 4 miljoner kronor. Resultatet förklaras av högre kostnader än förväntat för personal och medicinteknisk utrustning. Samtidigt blev intäkterna för flyktingverksamheten högre än planerat. Närsjukvården i Finspång redovisade ett resultat på 0,7 miljoner kronor. I resultatet ingår ett underskott inom primärvården på grund av högre kostnader än förväntat för läkemedel och provtagning. Hjärt- och medicincentrum redovisade ett resultat på minus 21 miljoner kronor. Godkänd budget var minus 14 miljoner kronor. Det negativa resultatet förklaras av ett underskott för vårdvalsverksamheten inom hudkliniken och av uteblivna effekter av läkemedelsupphandlingar, eftersom fler patienter än planerat har behövt de upphandlade läkemedlen. Anpassningen till de nya förutsättningarna i och med vårdval hud har startat och kommer att fortsätta. Barn- och kvinnocentrum redovisade ett resultat på minus 13 miljoner kronor. Godkänd budget var 5 miljoner kronor. Det negativa resultatet förklaras av minskade rörliga intäkter samt högre kostnader än planerat för produktionsenhetens satsning på utbildningstjänster. Centrumet har också haft högre kostnader än förväntat för hyrpersonal och köpt utomlänsvård. Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård redovisade ett resultat på minus 58 miljoner kronor. Godkänd budget var minus 50 miljoner kronor. Det negativa resultatet förklaras främst av höga kostnader för köpt vård (internt och externt) som en konsekvens av stängda vårdplatser och minskat operationsutrymme. Samtidigt har ny personal rekryterats under hösten för att kunna öka den egna produktionen och antalet öppna vårdplatser. Sinnescentrum redovisade ett resultat på minus 123 miljoner kronor. Godkänd budget var minus 51 miljoner kronor. Lägre intäkter är en förklaring till det negativa resultatet. Under hösten beslutade Sinnescentrum också om satsningar för att förbättra möjligheterna att nå tillgänglighetsmålen 2018 och framåt. Satsningarna handlar om ökad remitterad vård, vilket har ökat kostnaderna. Parallellt med detta har nyckelpersoner rekryterats, vilket har ökat kostnaderna ytterligare. Dessutom har effekterna blivit mindre än beräknat av de strukturåtgärder centrumet har vidtagit. Diagnostikcentrum redovisade ett resultat på minus 15 miljoner kronor. Godkänd budget var 5 miljoner kronor. Det negativa resultatet förklaras dels av lägre produktion och därmed lägre intäkter, dels av högre kostnader än planerat för köpt verksamhet. Folktandvården redovisade ett resultat på 18 miljoner kronor. Resultatet är bättre än budget och beror bland annat på den demografiska utvecklingen i regionen och att fler barn och unga väljer Folktandvården kombinerat med ett effektiviseringsarbete. Samtidigt har kostnaderna för exempelvis material och varor minskat jämfört med Lunnevads folkhögskola redovisade ett resultat på 0,1 miljoner kronor. Naturbruksgymnasiet redovisade ett resultat på minus 3,3 miljoner kronor. Godkänd budget var minus 3 miljoner kronor. Katastrofmedicinskt centrum redovisade ett resultat på minus 3 miljoner kronor. Underskottet förklaras främst av lägre intäkter än planerat. Centrum för verksamhetsstöd och utveckling, en sammanslagning av fem stödcentrum, redovisade ett resultat på 11 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor bättre än godkänd budget. Bakom det positiva resultatet ligger både högre intäkter för sålda tjänster samt lägre kostnader än beräknat, på grund av vakanser och aktiviteter som inte har startat som planerat eller skjutits framåt i tiden. Samtidigt har sammanslagningen av stödcentrum inneburit lägre kostnader för bland annat stabsfunktionen än vad som var budgeterat. 20 Kolumnerna Omsättning och Resultat redovisar belopp före interna mellanhavanden är eliminerade och före konsolidering utifrån ägarandel. Kolumnen till höger redovisar resultat efter konsolidering och påverkan i den sammanställda redovisningen. 21 Primärvårdscentrum bildades den 1 mars och resultatet är inte ett helårsresultat. De två första månaderna ingår i närsjukvårdens resultat med sammantaget -0,5 miljoner kronor (Närsjukvården i centrala Östergötland -1,2 miljoner kronor, Närsjukvården i västra Östergötland +0,7 miljoner kronor, Närsjukvården i östra Östergötland +-0 miljoner kronor). 124 EKONOMIPERSPEKTIVET EKONOMIPERSPEKTIVET 125

66 utveckling, IT samt till ST-läkare. Regionstyrelsen har sedan tidigare ett eget kapital. Vid årets slut uppgick det till 5,5 miljoner kronor. Tabell 12 redovisar resultat samt fördelningen av styrelsens budget mellan olika områden. POSITIVT RESULTAT FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN Hälso- och sjukvårdsnämnden står för cirka 70 procent av regionens omsättning. Nämnden redovisade ett resultat på 18 miljoner kronor och uppfyllde målet om balans mellan intäkter och kostnader. Tabell 13 redovisar resultat samt fördelning av nämndens budget mellan olika områden. Posterna Övrigt, Utomlänsvård och Privata vårdgivare redovisade de största underskotten medan Närsjukvård, Länssjukvård och Smittskyddsverksamhet visade de största överskotten. Kostnaden för posten Övrigt översteg budget med 59 miljoner kronor, varav 16 miljoner kronor avser särskilt kostnadskrävande patienter och 15 miljoner kronor avser tillgänglighetssatsningar. Underskottet på 28 miljoner kronor inom Utomlänsvård beror på ökade kostnader för remitterad vård. Nämnden ersätter produktionsenheterna för utomlänsvård inom bland annat områdena transplantationer, barnsjukvård och blödarsjuka patienter. Underskottet på 27 miljoner kronor inom Privata vårdgivare hänger till viss del ihop med nämndens överskott inom närsjukvård. Ersättning inom ramen för vårdval specialiserad vuxenpsykiatri och upphandlade avtal inom barn- och ungdomspsykiatri har betalats ut i mindre omfattning till regionägd verksamhet samtidigt som produktionen hos privata utförare har ökat. Överskottet på 59 miljoner kronor inom länssjukvården förklaras främst av att bonus för tillgänglighetsmål inte har betalats ut till regionens produktionsenheter, totalt 32 miljoner kronor. Även vårdval specialiserad hudsjukvård har genererat ett överskott på grund av lägre produktion än budgeterat. När det gäller överenskomna avropsavtal för läkemedel råder en balans mellan intäkter och kostnader till följd av ett utökat regionbidrag med 40 miljoner kronor. Smittskyddsverksamheten visade ett resultat på cirka 41 miljoner kronor. Resultatet beror på att kostnaderna för smittskyddsläkemedel har minskat under året, på grund av färre behandlade patienter och lägre priser. Socialstyrelsens övergripande bedömning är dock att kostnaderna kommer att öka under Figur 15 visar hur hälso- och sjukvårdsnämndens kostnader är fördelade på de övergripande vårdområdena. Av kostnaderna för hälso- och sjukvård står närsjukvården totalt för 46 procent, varav något mindre än hälften är kostnader för primärvård (vårdcentraler). Den länsövergripande specialistsjukvårdens andel av kostnaderna är 39 procent. Posten Övrigt i diagrammet innefattar i huvudsak centralt finansierade läkemedel (exempelvis blödarpreparat), sjukresor, folkhälsoarbete och smittskyddsverksamhet. Kostnaden för privata vårdgivare och utomlänsvård fördelas inom områdena högspecialiserad regionsjukvård, länsövergripande specialistsjukvård och närsjukvård. Kostnadsandelen för privata vårdgivare utgör 10 procent medan utomlänsvårdens andel utgör cirka 4 procent av de totala kostnaderna. Område Koncern-, region- och regiongemensamt bidrag Återlämnat till finansförvaltningen Tabell 12. Regionstyrelsens resultat per område (miljoner kronor). Resultat Politisk ledning 57 2,2 Ledningsstab 178 3,9 Gemensamma verksamheter och projekt ,4-4,0 Revisorer 9 0,4 0,0 Forskning och utveckling/utbildning ST-utbildning (inkl AT-kansli) ,1 0, ,3 0,0 Särskilt riktade medel 19 2,2 0,0 Totalt ,4 2,1 Område Regionbidrag Resultat Regionsjukvård 649 2,3 Närsjukvård ,4 Länsövergripande sjukvård ,4 Utomlänsvård (avser del utanför produktionsenheternas kostnadsansvar) Privata vårdgivare (exkl. privata vårdcentraler/privat tandvård/ambulans) , ,9 Tandvård 302 4,7 Ambulanssjukvård/sjukresor 276 5,0 Smittskyddsverksamhet ,2 Läkemedel (avser del som inte ingår i avtal/överenskommelser) Övrigt (tillgänglighetssatsningar, projekt, omfördelningar) 131-9, ,2 Totalt ,6 Tabell 13. Hälso- och sjukvårdsnämndens resultat per område (miljoner kronor) KOSTNADER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD (INKL. TANDVÅRD) 19 % 8 % 8 % 27 % 5 % 2 % 39 % Högspecialiserad regionsjukvård Specialistsjukvård inom närsjukvård Primärvård inom närsjukvård Länsövergripande specialistsjukvård Tandvård Övrigt Figur 15. Fördelning av kostnaderna för hälso- och sjukvården inklusive tandvård. POSITIVT RESULTAT FÖR TRAFIK- OCH SAMHÄLLS- PLANERINGSNÄMNDEN Trafik- och samhällsplaneringsnämnden redovisade ett resultat på cirka 5 miljoner kronor, se tabell 14. Resultatet förklaras främst av ett överskott inom kollektivtrafiken. Överskottet avser köpt länsfärdtjänst samt oförbrukade medel. Kostnaden för trafik- och verksamhetsbeställningen till Östgötatrafiken var på överenskommen nivå. Högre biljettintäkter, till följd av ett ökat resande, kompenserar för högre kostnader i trafikavtalen för buss och spårvagn samt högre kostnader för länsfärdtjänsten. Området samhällsplanering redovisar ett mindre överskott på 0,8 miljoner kronor. Figur 16 redovisar resultat samt fördelning av nämndens budget mellan olika områden. REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN I BALANS Regionutvecklingsnämnden redovisade ett nollresultat, men 4,5 miljoner kronor har återförts till finansförvaltningen för att användas av nämnden under Dessa medel avser beslutade men inte avslutade projekt. Tabell 15 redovisar resultat samt fördelning av nämndens budget mellan olika områden. Området kultur och kreativitet står för merparten av kostnaden inom regional utveckling. Där ingår exempelvis Scenkonstbolaget med Östgötateatern och Symfoniorkestern i Norrköping samt regionala uppdrag med anknytning till Bildningsförbundet Östergötland och Östergötlands Idrottsförbund. Cirka 74 miljoner kronor av finansieringen kommer från statsbidrag enligt kultursamverkansmodellen. Figur 17 visar hur regionutvecklingsnämndens kostnader är fördelade på olika områden. KOSTNADER FÖR TRAFIK- OCH SAMHÄLLSPLANERING 4 % 1 % 18 % 77 % Allmän kollektivtrafik Länsfärdtjänst Verksamhetskostnader Samhällsplanering Figur 16. Fördelning av kostnaderna för trafik- och samhällsplaneringsnämnden. Område Regionbidrag Resultat Allmän kollektivtrafik 604 0,7 Länsfärdtjänst 35-2,3 Verksamhetskostnader 142 1,6 Övrigt kollektivtrafik 2 3,7 Samhällsplanering 9 0,8 Totalt 792 4,5 Tabell 14. Trafik- och samhällsplaneringsnämndens resultat per område (miljoner kronor) Område Regionbidrag Resultat Kompetensförsörjning och näringslivsutveckling 22 1,1 Kultur och kreativitet 205 2,1 Övrigt 8-3,2 Totalt 235 0,0 Tabell 15. Regionutvecklingsnämndens resultat per område (miljoner kronor) NYCKELINDIKATOR Mål Produktionsenheternas sammanlagda resultat (exkl. styrelse, nämnder samt finansförvaltningen och pensionsförvaltningen). Det ekonomiska resultatet för: - Hälso- och sjukvårdsnämnden - Trafik- och samhällsplaneringsnämnden - Regionutvecklingsnämnden KOSTNADER FÖR REGIONAL UTVECKLING 8 % 2 % Figur 17. Fördelning av kostnaderna för regional utveckling. -88 mkr * 0 mkr 0 mkr 0 mkr -249 mkr 37 mkr 19 mkr 0 mkr -189 mkr 5 mkr 4 mkr 0 mkr -348 mkr * I Region Östergötlands mål- och uppföljningsdokument för var målvärdet minus 25 miljoner kronor. Detta målvärde reviderades sedan i Finansplan 2019 till minus 88 miljoner kronor. 15 % 16 % 59 % Kultur och kreativitet Kompetensförsörjning och näringslivsutveckling Interna projekt Samhällsbyggnad Regionala utvecklingsmedel 18 mkr 5 mkr 0 mkr 126 EKONOMIPERSPEKTIVET EKONOMIPERSPEKTIVET 127

67 FRAMGÅNGSFAKTOR Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Verksamhetens resultat var 236 miljoner sämre än budget och de åtgärder som vidtagits under har inte gett den ekonomiska effekt som förväntats. Eftersom kostnadsutvecklingen i verksamheten inte har kunnat anpassas till intäktsutvecklingen bedöms måluppfyllelsen inte vara helt tillfredsställande trots ett positivt totalt resultat i regionen på 142 miljoner kronor. Åtgärdsplanerna har kompletterats inför INTÄKTER SOM VARIERAR Merparten av Region Östergötlands intäkter kommer från skatt och generella statsbidrag. Eftersom dessa intäkter är konjunkturkänsliga och/eller beroende av statliga beslut som inte går att påverka, varierar de mellan år och under enskilda år. Eftersom regionen har en hög andel likvida medel, se sidan 132, så påverkas också intäkterna i hög grad av utvecklingen på den finansiella marknaden. Mot bakgrund av dessa faktorer ligger fokus på att hantera kostnadsutvecklingen. Sedan många år finns ett etablerat sjukvårdssamarbete med Region Jönköpings län och Landstinget i Kalmar län. Samarbetet innebär att Universitetssjukhuset i Linköping bedriver merparten av den högspecialiserade vården för invånare i hela Sydöstra sjukvårdsregionen. Utöver universitetssjukhusets roll som sjukvårdsregionalt kompetenscentrum, efterfrågas NEDSLAG RS HSN TSN vården vid universitetssjukhuset även från landsting utanför sjukvårdsregionen och i samband med rikssjukvård av brännskador. Tillsammans generade det intäkter motsvarande drygt 980 miljoner kronor under. LÖNEKOSTNADEN ÖKAR MER ÄN ÖNSKVÄRT Verksamhetens kostnader består till hälften av personalkostnader. Lönekostnadsutvecklingen var 4,6 procent, vilket är något lägre än 2016 då lönekostnaden ökade med 5,2 procent. Ur ett ekonomiskt perspektiv är utvecklingen av lönekostnaderna inte hållbar i förhållande till regionens ekonomiska förutsättningar. Utöver en årlig prisuppräkning berodde de högre kostnaderna främst på ökad volym. Antalet anställda, omräknat till heltidstjänster, har ökat med 258 stycken. Resterande ökning var främst en effekt av lönerevision, löneglidning och olika satsningar, som exempelvis ett bonussystem för sjuksköterskor som arbetar i dygnet runt-verksamhet samt fler specialistutbildningstjänster för läkare och sjuksköterskor. Samtidigt som utvecklingen av lönekostnaderna har varit hög under flera år har även kostnaderna för inhyrd personal ökat fram till Sedan dess har dock kostnaderna för inhyrd personal minskat med totalt 34 miljoner kronor, vilket är i linje med att Region Östergötland inte ska vara beroende av bemanningsföretag 1 januari Läs mer under medarbetarperspektivet. LÄKEMEDELSKOSTNADEN BÄTTRE ÄN FÖRVÄNTAT Under ökade kostnaderna för läkemedel med 2,1 procent (32 miljoner kronor), vilket var mindre än det fastställda målet och lägre än kostnadsökningen Se tabell 16. Läkemedelsanvändningen har under samma period ökat med 0,5 procent. Det är främst sidoöverenskommelser om återbäring i nationellt förhandlade trepartsavtal och minskad kostnad för dosdispensering av läkemedel som har bidragit till att kostnaderna inte ökat i samma omfattning som Ökade kostnader för läkemedel som används inom cancervården, vid inflammatoriska sjukdomar och för prevention av stroke samt vid ögonsjukdomar förklarar den nuvarande kostnadsökningen. Region Östergötland har delvis kompenserats för denna kostnadsökning i form av ett ökat statsbidrag, se mer på sidan 123. När det gäller allmänläkemedel ökade kostnaderna med 1,4 procent jämfört med 2016 (justerat för jämförelsestörande post inom läkemedelsområdet 22 ). Det är främst kostnaden för diabetesläkemedel till äldre samt lugnande medel och sömnmedel till barn som har ökat. Kostnad Förändring Kostnad 2016 Förändring Kostnad 2015 Läkemedel mkr 2,1 % mkr 5,7 % mkr Tabell 16. Kostnadsutveckling läkemedel (mkr = miljoner kronor) KOSTNAD INHYRD PERSONAL En jämförelse med övriga landet visar att Region Östergötland tillhör de få landsting och regioner som har lyckats minska kostnaderna för inhyrd personal, se figur 18. Procent 100 Region Östergötland har även lägst kostnad för inhyrd personal räknat i andel av den egna verksamhetens personalkostnad. KÄNSLIGHETSANALYS Känslighetsanalysen visar hur en förändring på 1 procent av olika ekonomiska faktorer påverkar Region Östergötlands ekonomi. En uppskrivning av exempelvis skatteintäkterna med 3,0 procent påverkar ekonomin med 300 miljoner kronor, se tabell 17. Förändring Lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter Konsekvens +/- 1 procent +/- 73 mkr Läkemedelskostnader +/- 1 procent +/- 15 mkr Nettokostnad +/- 1 procent +/- 128 mkr Patientavgifter vård +/- 1 procent +/- 2 mkr 80 Förräntning likvida medel +/- 1 procent +/- 57 mkr Skatteunderlag +/- 1 procent +/- 100 mkr 60 Generella statsbidrag +/- 1 procent +/- 31 mkr 40 Tabell 17. Känslighetsanalys (mkr = miljoner kronor). 20 NYCKELINDIKATOR Mål Regionens totala lönekostnadsutveckling (löne- och personalförändringar) <3,0 % 5,4 % 5,2 % 4,6 % -20 Skåne Östergötland Kalmar Västmanland Jämtland Norrbotten Gävleborg Totalt Sverige Gotland Dalarna Västernorrland Stockholm Blekinge Örebro Västra Götaland Västerbotten Halland Kronoberg Sörmland Jönköping Värmland Uppsala RESULTATMÅTT Mål Läkemedelskostnadsutvecklingen: - Allmänläkemedel - Totalt 0 % 3,0 % -1,3 % 4,6 % 1,1 % 5,7 % 1,4 % 2,6 % Figur 18. Förändring i procent av kostnad inhyrd personal jämfört med 2016 per landsting och region. Källa Sveriges kommuner och landsting. 22 I kostnadsutfallet för allmänläkemedel ingår en kostnad för blodglukosstickor motsvarande cirka 15 miljoner kronor. En kostnad som inte fanns med i 2016 års kostnad. Exkluderas denna kostnad har kostnaden för allmänläkemedel ökat med 1,4 procent. 128 EKONOMIPERSPEKTIVET EKONOMIPERSPEKTIVET 129

68 STRATEGISKT MÅL Långsiktigt hållbar ekonomi Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Det finansiella målet för året uppnås i och med att Region Östergötlands samlade resultat för, i förhållande till skatter och generella statsbidrag, översteg 1,0 procent. Resultatet blev 1,1 procent. Vid års slut var tillgångarna större än skulderna och det egna kapitalet uppgick till 931 miljoner kronor. I och med att det egna kapitalet är högre än 500 miljoner kronor har regionfullmäktige beslutat att sänka det finansiella målet från 2 till 1 procent från och med. Region Östergötland har på det hela taget en relativt stark ekonomisk ställning i jämförelse med övriga landsting och regioner. Bland annat var soliditeten, hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med eget kapital, den bästa bland landsting och regioner Samtidigt är obalansen i sjukvårdsverksamheten bekymmersam. Endast elva av 20 produktionsenheter har ett positivt eget kapital, tre av dem är sjukvårdande enheter. Övriga sjukvårdande enheter har ett negativt eget kapital, se tabell 19. En ekonomi som är hållbar över tid präglas av medvetna beslut för att anpassa verksamheten och möta framtida förändringar. Framtiden medför stora utmaningar i och med ökade behov och nya möjligheter i form av innovationer. Utmaningarna kräver att befintliga strukturer ifrågasätts och att nya arbetssätt tas i bruk. Region Östergötland har under flera år genomfört betydande investeringar i fastigheter och medicinteknisk utrustning, för att kunna erbjuda en bra hälso- och sjukvård både på kort och lång sikt. Det arbetet är inte avslutat, utan regionen står inför omfattande investeringar även under kommande år. Detta, tillsammans med en hög kostnadsutveckling, ställer krav på effektiviseringar för att kunna möta ökade behov och ta tillvara den medicinska utvecklingen. Region Östergötland har därför intensifierat sitt effektiviseringsarbete för att förbättra processerna och minimera onödiga kostnader, både inom organisationen och gentemot andra samhällsaktörer. Samtidigt behövs fler åtgärder. Det handlar exempelvis om nya lösningar för arbetsfördelning, kompetensväxling och åtgärder som minskar behovet av vårdplatser. Sådana åtgärder arbetar Region Östergötland fram i utvecklingsprogrammet Hållbar verksamhet som startade hösten Att det finansiella målet är uppnått och att det egna kapitalet är i enlighet med beslutad finansplan, gör att måluppfyllelsen för det strategiska målet är tillfredsställande, trots en bekymmersam ekonomisk obalans i sjukvårdsverksamheten. DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN En målsättning är att Region Östergötland ska uppnå och upprätthålla en så god ekonomi att kommande generationer inte belastas. Utgångspunkten är bland annat att varje generation ska bära sina egna kostnader för den verksamhet som den beslutar om och själv konsumerar. Detta ställningstagande ledde till att regionen tidigt började avsätta medel för att finansiera hela pensionsskulden, vilket innebar ett negativt eget kapital till och med De goda resultaten under senare år har gjort att Region Östergötland vid årsskiftet /2018 hade ett eget kapital motsvarande 931 miljoner kronor. Enligt den beslutade finansplanen är det egna kapitalet budgeterat till drygt miljoner kronor vid budgetperiodens slut. I figur 19 redovisas den ekonomiska utvecklingen åren och en prognos enligt finansplanen för åren Mkr Resultaten visar att Region Östergötland har varit framgångsrik med att anpassa verksamhetens kostnader till intäktsutvecklingen över tid. Det beror på en kombination av att kostnadseffektivitet är i fokus, strukturella åtgärder och generella rationaliseringar. Under perioden har regionen också höjt skatten för att möta ökade kostnader i samband med stora investeringsprojekt. Region Östergötland har visat överskott under den senaste tioårsperioden och har lyckats nå det finansiella målet alla år. Samtidigt är kostnadsutvecklingen inom verksamheten bekymmersam och under de närmaste åren förväntas ekonomin vara ansträngd. Kommuner och landsting går in i en lång period där behoven förväntas öka mer än intäkterna, vilket ställer ännu högre krav på effektivt resursutnyttjande Eget kapital Resultat Figur 19. Den ekonomiska utvecklingen (eget kapital och resultat) och prognos till 2020 omräknat till nuvarande redovisningsprinciper 23 (mkr = miljoner kronor). 23 Vissa år är inte förändringen av eget kapital (staplarna) detsamma som årets resultat (linjen). Under åren har främst stora förändringar som rör pensionsskulden bokförts direkt mot eget kapital. Anledningen till att denna metodik använts är att de enskilda årens resultat skulle blivit missvisande om förändringar av försäkringsteknisk karaktär som påverkar hela pensionsskulden redovisats över resultaträkningen. Förklaring till förändringarna per år är följande: 2013: Förändrad ripsränta (diskonteringsränta) vid beräkning av pensionsskulden medför en bokföring direkt mot eget kapital på miljoner kronor. 2012: Pensionsskulden för skatteväxlad verksamhet där kommunen har annan pensionsförvaltning har dubbelräknats (184 mkr). Garantifond inom FM centrum har återförts direkt mot eget kapital (7 mkr) 2011: Under 2011 bokfördes flera poster direkt mot eget kapital, totalt minus 934 mkr. Påverkan av pensionsbroms och basbeloppsförändring, utjämning mellan 2010 och 2011 (-137 mkr), ripsränteförändringen (-858 mkr) återföring av avsättning för rivningskostnader (+31 mkr) och återföring av regionens egenförsäkring (LEF-fonden +30 mkr). 2010: Minskning av pensionsskulden som berodde på pensionsbromsen och basbeloppsförändring för ansvarsförbindelsen. (+209 mkr). 2007: Ändrad bedömning av medellivslängden avseende ansvarsförbindelsen (pensionsskuld före 1998) har bokförts direkt mot eget kapital samt ny ränta för ansvarsförbindelsen (549 mkr). 2006: Ny preliminär bedömning av medellivslängden avseende ansvarsförbindelsen har bokförts direkt mot eget kapital (464 mkr). 2oo1: Från och med 2001 beslutades att löneskatt på pensioner skulle redovisas. Det medförde en korrigering direkt mot balansräkningen som påverkade samtliga år mellan : Korrigering av tidigare år avseende ansvarsförbindelsen (-211 mkr) samt övergång till periodisering av skatteintäkterna till innevarande år (+131 mkr) samt löneskatt på pensionsmedel (-93 mkr). 130 EKONOMIPERSPEKTIVET EKONOMIPERSPEKTIVET 131

69 FRAMGÅNGSFAKTOR Avsättningar för framtiden Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Region Östergötlands ekonomi är i grunden stabil, med ett positivt eget kapital och god likviditet. Den sammantagna bedömningen är att måluppfyllelsen är tillfredsställande. FULL PENSIONSAVSÄTTNING OCH LIKVIDITET Landsting, regioner och kommuner ska enligt nuvarande lag redovisa pensionerna enligt den så kallade blandmodellen. Den innebär att endast pensionsförpliktelser från och med 1998 redovisas på balansräkningen medan resterande pensionsskuld redovisas som en ansvarsförbindelse. Region Östergötland presenterar resultat och ekonomisk ställning enligt blandmodellen men har beslutat att redovisa enligt fullfonderingsmodellen. Fullfondering innebär att det totala pensionsåtagandet redovisas på balansräkningen och att resultaträkningen påverkas med den totala förändringen. Motivet för att redovisa enligt fullfonderingsmodellen är att ge en rättvisande bild av regionens ekonomiska ställning samt att varje generation ska bära sina egna kostnader. Den totala pensionsskulden uppgår i bokslutet till miljoner kronor inklusive löneskatt. Årets resultat är sedan några år tillbaka högre i fullfonderingsmodellen än i blandmodellen. Det beror på att utbetalningarna för pensioner intjänade före 1998 blir en kostnad i blandmodellen medan medlen i fullfonderingsmodellen sedan tidigare finns avsatta i balansräkningen. Tidigare har värdeökningen av pensionsskulden varit högre än utbetalningarna. Nu är det tvärtom. Likvidpåverkan, det vill säga utbetalningarna till pensionärerna, är dock lika i de båda modellerna. I betänkandet En ändamålsenlig kommunal redovisning är ett av förslagen att övergå till fullfonderingsmodell för samtliga landsting, regioner och kommuner. I lagrådsremissen i januari 2018 rekommenderas att frågan om redovisning av kommunala pensionsförpliktelser bör utredas vidare med hänsyn till konsekvenserna för den kommunala ekonomin samt för balanskravet och kravet på god ekonomisk hushållning. Avsättningen till pensioner genererar likvida medel eftersom större delen av pensionsskulden ska betalas ut längre fram i tiden. Regionens likvida medel 24 uppgick i bokslutet till miljoner kronor, vilket är en minskning med 220 miljoner kronor jämfört med bokslutet Minskningen beror på den höga investeringsnivån. Framöver beräknas likviditeten sjunka ytterligare när medel används till de planerade investeringarna. ÖKAD AVKASTNING PÅ PLACERADE MEDEL Regionens mer långsiktiga likvida medel placeras av externa förvaltare. Förvaltarna har möjlighet att välja de fonder som de bedömer ger bäst avkastning inom ramen för regionfullmäktiges beslutade placeringsriktlinje. Inför beslutade regionfullmäktige om nya finansiella riktlinjer med högre krav på hållbara och ansvarsfulla placeringar (se nedslag). Nya förvaltningsuppdrag påbörjades vid års början. NEDSLAG HÅLLBARA OCH ANSVARSFULLA PLACERINGAR Ett av Region Östergötlands strategiska mål är en långsiktigt hållbar ekonomi. Det innebär bland annat att de finansiella placeringarna ska vara långsiktigt hållbara och ansvarsfulla. Inför fattade fullmäktige beslut om en uppdaterad finanspolicy och placeringsriktlinje som beskriver att hänsyn ska tas till hållbarhetsbegreppets alla tre delar; ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. För att möta de nya kraven genomfördes en upphandling av tio nya förvaltningsuppdrag inför. Den största förändringen är att regionen ska undvika investeringar i företag som arbetar med att prospektera, exploatera, utvinna eller producera kol, olja och gas samt att regionen är positiv till placeringar som innebär en bredare miljöhänsyn. Totalt omplacerades miljoner kronor i nya placeringsuppdrag i början på januari och vid årets slut var dessa värda miljoner kronor. För att få en enhetlig utvärdering av placeringarna har samtliga kapitalförvaltare besvarat en enkät med olika nyckeltal. Utfallet kommer att presenteras i ett särskilt ärende under våren. RS Den finansiella marknaden utvecklades positivt under våren för att försämras under sommaren och återhämta sig under hösten. Utvecklingen i december var svag men avkastningen blev 27 miljoner bättre än budgeterat. Avkastningen på regionens samlade likvida medel är 3,3 procent. Regionens långsiktiga målsättning är en genomsnittlig avkastning på 4,6 procent över en konjunkturcykel. Avkastningen mäts Förväntning procent 10 7,5 5 2,5 0 FORTSATT HÖG INVESTERINGSVOLYM Investeringarna uppgick till miljoner kronor. Merparten, miljoner kronor, är investeringar i fastigheter. Investeringen i Framtidens Universitetssjukhus (FUS), är i stora delar klar och merparten av investeringen kommer att aktiveras vid årsskiftet /2018. Nybyggnation för Rättspsykiatri i Vadstena, upprustning av Vrinnevisjukhuset (Vision 2020) och ett nytt vårdcentrum i Finspång är andra strategiska fastighetsinvesteringar som pågår. Se tabell 18. Den totala investeringsnivån är 438 miljoner kronor lägre än budget. Avvikelsen mot budget beror främst på att planerade fastighetsprojekt har förskjutits. Det handlar om projekt som har flyttats fram i brist på resurser eller av Specifikation av större investeringsprojekt Investering t.o.m. över rullande fem- och tioårsperioder. För andra året i rad sedan det sättet att mäta infördes (2008) överträffade inte avkastningen målsättningen för en tioårig konjunkturcykel, se figur 20. Målet är relativt högt satt utifrån dagens förväntade nivå på avkastning samt regionens relativt låga maxbelopp på 30 procent för aktieplacering. 2, Genomsnittlig förräntning per år Tioårigt snitt Avkastningskrav över konjunkturcykel Femårigt snitt Figur 20. Årlig avkastning i procent i förhållande till regionens målsättning samt genomsnittlig avkastning för en rullande fem- respektive tioårsperiod (konjunkturcykel) prioriteringsskäl, projekt som inte har startat som planerat samt projekt som inte har blivit av. Den beslutade budgeten hålls i projekten och även tidplanen för de större projekten. Investeringar i utrustning uppgår till 323 miljoner kronor och det är cirka 270 miljoner lägre än budget. Det kan till viss del förklaras av ett tilläggsbeslut om utökad budget på grund av förskjutna investeringar från tidigare år. En annan förklaring är att vissa investeringar har blivit förskjutna i tid och kommer genomföras senare. Region Östergötland finansierar investeringarna med egna medel som byggs upp genom positiva ekonomiska resultat och ett långsiktigt ekonomiskt ansvarstagande. Investeringsnivån kommer att vara fortsatt hög de kommande åren, främst till följd av beslutade fastighetsinvesteringar. Beslutat investeringsbelopp Beslutat belopp Indexjusterat Beräknat slutår investering Framtidens universitetssjukhus Vision 2020 (Vrinnevisjukhuset) Från och med 2001 beslutades att löneskatt på pensioner skulle redovisas. Det medförde en korrigering direkt mot balansräkningen som påverkade samtliga år mellan I detta fall inkluderas en utnyttjad checkräkningskredit på 361 miljoner kronor (445 miljoner kronor 2016) som redovisas som en kortfristig skuld. Detta för att få jämförelse mellan åren. Rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena Tabell 18. Pågående investeringar, Region Östergötland (miljoner kronor) Närsjukvården i Finspång EKONOMIPERSPEKTIVET EKONOMIPERSPEKTIVET 133

70 Investeringar i byggnadsberoende inredning/utrustning uppgår till cirka 25 miljoner kronor. Tidigare Centrum för medicinsk Teknik och IT (numera inom Centrum för verksamhetsstöd och utveckling) är den enskilda enhet (förutom CVU Fastighet) som har störst investeringsnivå, uppgående till cirka 92 miljoner kronor. Här märks främst stora investeringar i nätverksutrustning (25 miljoner kronor), lagring (20 miljoner kronor) samt mobil inomhustäckning (10 miljoner kronor). FÖRBÄTTRAD SOLIDITET Soliditeten har förbättrats och är 5,7 procent (5,0 procent 2016). Soliditeten anger hur stor del av tillgångarna som finansieras av eget kapital och är ett mått på det långsiktiga finansiella utrymmet. Skulle regionen redovisa enligt blandmodellen, det vill säga undanta pensionsskulden som inarbetats före 1998, skulle soliditeten vara 49,8 procent. Det är den högsta bland alla landsting och regioner. PRODUKTIONSENHETERNAS SAMLADE EGNA KAPITAL ÄR NEGATIVT Produktionsenheternas samlade egna kapital är negativt 25. Enligt Region Östergötlands styrprinciper ska en produktionsenhet ha ett positivt eget kapital. Om ett negativt eget kapital uppstår, ska det återställas inom en treårsperiod om inget annat beslutas av regionstyrelsen. Nio produktionsenheter har ett negativt eget kapital i bokslutet. Med hänsyn till de omfattande åtgärder som måste genomföras för att nå ekonomisk balans, har sjukvårdande enheter med betydande underskott undantagits från kravet att återställa det negativa kapitalet inom tre år. Mkr Produktionsenhet Fastighet Övrigt Figur 21. Investeringskostnader under perioden , Region Östergötland (mkr = miljoner kronor) Eget kapital Primärvårdscentrum -25 Närsjukvården i centrala Östergötland -39 Närsjukvården i östra Östergötland -35 Hjärt- och medicincentrum -53 Centrum för kirurgi-, ortopedi och cancervård -65 Sinnescentrum -51 Diagnostikcentrum -34 Katastrofmedicinskt centrum i Östergötland -3 Naturbruksgymnasiet -15 STRATEGISKT MÅL Kostnadseffektiv verksamhet Region Östergötland har i grunden en gynnsam Måluppfyllelse situation, med en långvarig tradition av doku- Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse menterat väl genomfört förbättringsarbete, god kvalitet och en ekonomi som under flera år har varit i balans. Region Östergötland har en hög kostnadseffektivitet jämfört med andra landsting och regioner, genom att ha låga kostnader kombinerat med god medicinsk kvalitet. Hälso- och sjukvårdskostnaden per invånare, justerad för strukturella skillnader, var återigen bland de lägsta i landet. En hög kostnadsutveckling, 5,1 procent under, i kombination med att utförd verksamhet inte ökar i motsvarande grad, är dock oroväckande och inte hållbart på sikt. Under var insatsområdet Vårdens effektivitet och produktivitet i särskilt fokus, se bilaga Insatsområden. Ersättningssystem är ett av flera verktyg som kan bidra till en utveckling och effektivisering i verksamheten. Det är därför viktigt att ersättningssystemen styr på ett önskvärt sätt. Erfarenhet visar exempelvis att rätt utformade ersättningssystem, i kombination med andra åtgärder, kan bidra till ökad tillgänglighet för patienten och en bättre kostnadskontroll. I Region Östergötland sker en ständig utveckling av ersättningssystemen för att hela tiden bli bättre. Östergötland hade under året ett kostnadseffektivt kollektivtrafiksystem utifrån de mål som har angetts för verksamheten. Östgötatrafiken har arbetat kontinuerligt för att öka resandet under året, genom enklare betalsystem och en utveckling av trafiken där det finns goda resandeunderlag. Samtidigt har Östgötatrafiken kontinuerligt sett över trafik med lägre resandeunderlag för att kunna styra resurserna till mer efterfrågad trafik. Att kostnaderna ökar i snabbare takt än utförd verksamhet gör att måluppfyllelsen när det gäller en kostnadseffektiv verksamhet inte är helt tillfredsställande. Regionen måste i alla delar arbeta med förbättringar, utveckling av gemensamma processer och samordning mellan produktionsenheter. Det krävs också att gjorda investeringar får effekt. Tabell 19. Produktionsenheter som har negativt eget kapital (miljoner kronor). NYCKELINDIKATOR Mål Regionens samlade resultat i förhållande till skatter och bidrag* 1 % 3,0 % 3,2 % 1,1 % RESULTATMÅTT Mål Antal produktionsenheter som har ett positivt eget kapital 14 av av av av 20 Regionens samlade resultat före avkastning på placerade medel i förhållande till skatter och bidrag* -0,3 % 1,4 % 1,1 % -0,4 % Soliditet (eget kapital i förhållande till totala tillgångar) 4,6 % 2,6 % 5,0 % 5,7 % Regionens egna kapital 751 mkr 391 mkr 790 mkr 931 mkr Förräntning av placerade medel: - 5 år - 10 år 4,6 % (över en konjunkturcykel) 5,0 % 4,9 % 5,3 % 4,3 % 4,8 % 4,3 % *Med bidrag avses generella statsbidrag 25 Egna kapitalet har justerats i enlighet med regionens styrprinciper. Justeringarna framgår i avsnitt resultat per enhet. 134 EKONOMIPERSPEKTIVET EKONOMIPERSPEKTIVET 135

71 NEDSLAG KONKURRENSUTSATT VERKSAMHET Region Östergötland bedriver vård inom områden som är konkurrensutsatta. När det gäller tandvård, vårdval primärvård, psykiatri, hudsjukvård och hörselrehabilitering bedriver regionen en omfattande verksamhet i egen regi och därför görs en särredovisning av resultatet för dessa verksamheter 26. Inom vårdval öppen specialiserad vuxenpsykiatri redovisar regionens egen verksamhet ett resultat på minus 33 miljoner kronor. Det negativa resultatet förklararas bland annat av att produktionen under överstigit fastställda taknivåer, vilket i sin tur inneburit att utförare, i enlighet med rådande ersättningsmodell, inte fått full kostnadstäckning för utförd produktion över taknivå. Samtidigt har de privata vårdgivarna tagit marknadsandelar och regionens egen verksamhet har inte anpassats till de nya förutsättningarna. Det är även oklart i nuläget hur förutsättningarna kommer att se ut på sikt. I både östra och västra länsdelarna har även kostsamma lösningar krävts för att lösa bemanningsproblem. Efter redovisar primärvården i egen regi ett resultat på minus 10 miljoner kronor. Ungefär hälften av vårdcentralerna gör ett ekonomiskt underskott. Det är främst kostnader för personal och läkemedel som har ökat. Primärvården har lyckats med sin satsning att rekrytera ST-läkare i allmänmedicin och kostnaderna för hyrpersonal har nästan halverats. Dock har det under året funnits behov av 8 hyrläkarlinjer som nyttjats där de behövts mest. Det samlade resultatet från 2009 (eget kapital) inom vårdvalsuppdraget uppgår till minus 38 miljoner kronor. I det negativa kapitalet ingår ett underskott som uppstod i samband med avveckling och sammanslagning av vårdcentraler i centrala Norrköping samt ett underskott för Söderköpings vårdcentral. Inga justeringar av eget kapital har gjorts. Vårdval öppen specialiserad hudsjukvård startade 1 januari och regionens verksamhet är fortfarande i en omställningsfas och redovisar ett underskott på minus 22 miljoner kronor. Tandvårdsverksamheten i Region Östergötland visade ett överskott på 22 miljoner kronor, varav den konkurrensskyddade delen stod för 7 miljoner kronor och den konkurrensutsatta för 15 miljoner kronor. Region Östergötland var högre än riksgenomsnittet. Samtidigt har regionen en låg kostnad för hälso- och sjukvård totalt sett. Kostnaden per viktad vårdkontakt i primärvården har ökat i Östergötland de senaste åren. Det är en konsekvens av att fler vårdcentraler utanför de större tätorterna har ansvar för avancerad palliativ vård och att kostnaderna har ökat för bland annat handledning, röntgen, laboratorieprover och läkemedel. Samtidigt har antalet läkarbesök minskat något. EKONOMI KOPPLAD TILL VERKSAMHET PROCESSORIENTERAD EKONOMI Tillgängliga resurser ska användas på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Utöver den traditionella ekonomistyrningen använder Region Östergötland metoder som stödjer en processorienterad styrning, exempelvis genom planering och uppföljning enligt kostnad per patient (KPP) samt produktionsoch kapacitetsplanering. Processorienterad ekonomi innebär att ekonomi kopplas ihop med verksamhet och process. Kostnader och resursinsatser beräknas per vårdkontakt och uppföljning kan sedan göras per patient, sjukdomsgrupp, process med mera. Under har Barn- och kvinnocentrum i Region Östergötland använt KPP för att tydliggöra den merkostnad en vårdrelaterad infektion innebär för en klinik, se nedslag intill. NEDSLAG UPPFÖLJNING AV VÅRDRELATERADE INFEKTIONER Cirka patienter drabbas av en vårdrelaterad infektion (VRI) i Sverige varje år. Var tionde vårdplats upptas av en patient med en vårdrelaterad infektion. Förutom lidandet för de drabbade patienterna bedöms kostnaden i form av förlängd vårdtid för undvikbara VRI varje år uppgå till mellan 2,2 och 3, 3 miljarder kronor 28. Som en del i arbetet med att minska förekomsten av VRI har Barn- och kvinnocentrum i Region Östergötland under använt KPP för att tydliggöra den merkostnad som en vårdrelaterad infektion innebär för en klinik, se figur 22. Merkostnaden beräknas genom att kostnad och vårdtid för en patient med VRI och en viss diagnos jämförs med genomsnittskostnad och genomsnittsvårdtid för en patient utan VRI med motsvarande diagnos. Utifrån ett processperspektiv har informationen, tillsammans med annan information som exempelvis medicinska orsaker, använts i arbetet med att analysera och minska mängden vårdrelaterade infektioner. FRAMGÅNGSFAKTOR Kostnadseffektivitet i hälso- och sjukvården över tid och som står sig väl i nationell jämförelse RS Mkr 30 Måluppfyllelse Otillfredsställande måluppfyllelse Region Östergötlands kostnader ökar i snabbare takt än utförd verksamhet, vilket gör att måluppfyllelsen bedöms som otillfredsställande. I jämförelse med andra regioner och landsting har dock Region Östergötland i många år haft en låg kostnad per invånare för hälso- och sjukvård kombinerat med god medicinsk kvalitet. ÖSTERGÖTLAND EN EFFEKTIV REGION ÖVER TID Ett självklart krav är att Region Östergötland förvaltar skattemedlen på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt för att bedriva hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och regional utveckling. Det gäller oavsett om verksamheten bedrivs i Region Östergötlands regi eller av en privat entreprenör. Utan hänsyn till strukturella skillnader (ålderssammansättning, socioekonomiska skillnader, sjukdomspanorama med mera) mellan landsting och regioner, har Region Östergötland under många år haft en låg kostnad per invånare för hälso- och sjukvård. Även vid en mer rättvis jämförelse, som tar hänsyn till de strukturella skillnaderna, hade Östergötland bland de lägsta kostnaderna (den tredje lägsta kostnaden 2016) och har så haft över tid. Även läkemedelskostnaden per invånare ligger på en låg nivå (tredje lägsta 2015). En låg kostnad kan visa på kostnadseffektivitet men kan också bero på lägre ambitionsnivå. Vad gäller de medicinska resultaten hade Region Östergötland goda resultat i Sveriges Kommuner och Landstings öppna jämförelser ( vilket talar för god effektivitet. Mer om de medicinska resultaten går att läsa i processperspektivet. Samtidigt som Region Östergötland har en relativt låg kostnad per invånare för hälso- och sjukvård jämfört med andra landsting och regioner, har kostnaderna under flera år ökat mer än riksgenomsnittet. Genom att ställa kostnad i relation till prestation går det att göra en uppskattning av regionens kostnadsproduktivitet. Vårdkontakternas medicinska innehåll och resursbehov mäts med hjälp av så kallade DRG-poäng 27. En analys av regionens kostnad per DRG-poäng visar att produktiviteten har minskat under senare år till följd av att kostnadsutvecklingen varit högre än ökningen av utförd verksamhet. Under minskade produktionen något, se bilaga Regionfakta. Samtidigt pågår flera aktiviteter som är positiva för produktivitetsutvecklingen. Sådana exempel är arbetet kring operationskapacitet och vårdplatser inom programmet Hållbar verksamhet, se sidan 81. Effekten av det arbetet väntas få genomslag främst efter. Av Sveriges Kommuner och Landstings öppna jämförelser framgår att kostnaden per viktad vårdkontakt i primärvården i Figur 22. Merkostnad för vårdtillfällen med vårdelaterad infektion jämfört med genomsnittskostnaden för ett vårdtillfälle utan vårdrelaterad infektion med samma huvuddiagnos och klinik (mkr=miljoner kronor) Redovisningen finns i årsredovisningens statistikbilaga Regionfakta ( 27 Diagnos Relaterade Grupper ett system för att klassificera sjukdomar utifrån resursbehov. 28 SKL rapport () Vårdrelaterade infektioner kunskap, konsekvenser och kostnader 136 EKONOMIPERSPEKTIVET EKONOMIPERSPEKTIVET 137

72 NYCKELINDIKATOR Mål Personalkostnad per DRG-poäng (kostnadsproduktivitet) RESULTATMÅTT Mål Kostnad per konsumerad DRG-poäng (kostnadsproduktivitet och avser år 2014, 2015, 2016) Strukturjusterad hälso- och sjukvårdskostnad per invånare (avser år 2014, 2015, 2016) Öka mindre än riksgenomsnittet kr kr kr Ska minska kr kr kr Nettokostnadsutveckling totalt (exklusive jämförelseförstörande poster) 3,0 % 6,2 % 6,0 % 5,1 % Justerad läkemedelskostnad per invånare (avser år 2014, 2015, 2016) Kostnad per viktad vårdkontakt i primärvården (avser år 2014, 2015, 2016) Oförändrad Ska vara lägre än riksgenomsnitt Ska vara lägre än riksgenomsnitt Ny indikator kr (riksgenomsnitt kr) kr (riksgenomsnitt kr) Ny indikator kr (riksgenomsnitt kr) kr (riksgenomsnitt kr) 3,3 % Utfall saknas kr (riksgenomsnitt kr) 29 utlovade mål. Under har tillgängligheten försämrats jämfört med 2016 och andelen ersättningar som har betalats ut i enlighet med tillgänglighetsmålen i överenskommelserna är 55 procent. Det är framför allt vissa områden inom länssjukvård som har haft det svårt att nå sina tillgänglighetsmål. Verksamheterna arbetar på olika sätt för att förbättra situationen och köper bland annat vård från externa vårdgivare. Mer om tillgängligheten går att läsa på sidorna ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Östgötatrafiken strävar efter ett ersättningssystem som främjar effektivitet i trafiken. Bland annat har Östgötatrafiken avtal som innebär att entreprenören får en del av den högre intäkt som en resandeökning ger. Trafikavtalen har också inneburit ekonomiskt kännbara viten vid bristande kvalitet. Kvalitetsavdrag görs på grund av kundpåverkande brister, men också för säkerhets- och intäktsrelaterade brister, som försenad trafik eller alkolås som inte fungerar. Måluppfyllelsen bedöms vara tillfredsställande. Resultatmåttet antal turkilometer per driftsatt fordon är tudelat. Att ha fordon i trafik med resenärer ombord främjar ett effektivt resursutnyttjande. Ett fordon i trafik utan resenärer är däremot negativt ur effektivitetssynpunkt. Antalet turkilometer per fordon har minskat något under året. En anledning är just att avgångar med lågt resande har tagits bort. En annan anledning är att alla tillgängliga fordon behövs i trafiken under kort tid på morgonen då många reser till arbete och skola. Denna problematik har ökat de senaste åren eftersom skolelever reser i allt större omfattning. Det innebär att fler fordon kör färre kilometer. För Östgötapendeln har antalet turkilometer per fordon ökat jämfört med 2016, vilket inte redovisas i indikatorn. NYCKELINDIKATOR Mål FRAMGÅNGSFAKTOR Andel utbetalda tillgänglighetsersättningar vård i rimlig tid i enlighet med målen i överenskommelserna 100 % 76 % 72 % 55 % Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling RS HSN TSN RESULTATMÅTT Mål Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Trots att andelen utbetalda tillgänglighetsersättningar vård i rimlig tid som når upp till målen i överenskommelserna är lägre än målvärdet bedöms målet för framgångsfaktorn vara delvis uppfyllt. Detta eftersom hälsooch sjukvårdsnämndens överenskommelser med vårdgivarna till övervägande del innehåller ersättningar som motiverar till effektivitet och kostnadskontroll. Östgötatrafiken strävar också efter ett ersättningssystem som främjar effektivitet i trafiken. ERSÄTTNINGSSYSTEM I REGION ÖSTERGÖTLAND Ersättningssystemen till vårdgivarna är ett av flera verktyg som kan bidra till en utveckling och effektivisering av verksamheten. Beroende på vilken effekt som eftersträvas, kan ersättningsmodeller skapas som uppmuntrar den önskade utvecklingen. I Region Östergötland sker en ständig utveckling av ersättningssystemen. Ersättningssystem har i allmänhet både för- och nackdelar. De måste utformas med omsorg och i nära samarbete med verksamhet och profession. De nuvarande ersättningssystemen kompletteras av den uppdragsstyrning Region Östergötland använder. Den vanligaste ersättningsformen är en fast ersättning som betalas ut oberoende av prestation. Samtidigt används även produktionsbaserad, målrelaterad och processorienterad ersättning för att nå de önskade målen. Ersättningssystemen ska parera för oönskade effekter som undanträngning av svaga behovsgrupper, låg produktivitet och effektivitet eller kostnadsdrivande effekter. ERSÄTTNINGSSYSTEM UTVECKLAS, FÖLJS UPP OCH REVIDERAS Ersättningsmodellerna följs upp och utvärderas löpande eller i samband med större förändringar i verksamheten, exempelvis vid nya uppdrag, upphandling eller vårdval. Under de senaste åren har Region Östergötland infört fler ersättningssystem som stärker patientens möjligheter att välja vårdgivare. Det är en följd av fler vårdval inom exempelvis hudsjukvård, hörselrehabilitering och öppenvårdspsykiatri. Det är också en följd av upphandlingar där både den upphandlade och regionens kvarvarande verksamhet har samma ersättningssystem, exempelvis inom barn- och ungdomspsykiatrin. Ersättningen i dessa system är kopplad till den vård som utförs, oberoende av vem som utför själva insatsen. Sådan ersättning kan också kallas produktionsrelaterad ersättning. Den stimulerar även till ökad produktion och i förlängningen till förbättrad tillgänglighet. Inom de verksamheter som har sådan ersättning kan också en ökad produktion konstateras. Vårdval i kombination med denna ersättningsmodell har bidragit till att en större andel av ersättningen utbetalas till privata vårdleverantörer och det har i sin tur medfört underskott i regiondrivna vårdvalsverksamheter som inte kunnat anpassa sin verksamhet utifrån rådande förhållanden. MÅLRELATERAD ERSÄTTNING FÖR VÅRD I RIMLIG TID Överenskommelserna med vårdgivarna inom närsjukvård respektive länssjukvård innehåller från och med en möjlighet att få bonus om vårdgivaren uppfyller sitt mål för vård i rimlig tid 30. Tidigare innehöll överenskommelserna endast ett vitesbelopp om vårdgivaren inte uppfyllde sitt Andel utbetalda ersättningar för strokevården i enlighet med processmålen i överenskommelserna Antal turkilometer per driftsatt fordon: - Stadstrafik Linköping - Stadstrafik Norrköping - Övrig busstrafik FRAMGÅNGSFAKTOR Ett kostnadseffektivt kollektivtrafiksystem Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Östgötatrafiken har ett uppdrag att minska samhällsfinansieringsgraden av den allmänna kollektivtrafiken. En lägre finansiering via skattemedel indikerar att trafiken möter invånarnas behov på ett effektivt sätt. Lägre samhällsfinansieringsgrad uppnås dels av ett ökat resande som ger 100 % Öka jämfört med utfall 2016 Utfall saknas, kan ej mätas Ny indikator 2016 Utfall saknas, kan ej mätas Linköping: turkm/fordon Norrköping: turkm/fordon Övrig busstrafik: turkm/fordon Utfall saknas, kan ej mätas Linköping: turkm/fordon Norrköping: turkm/fordon Övrig busstrafik: turkm/fordon TSN nya intäkter, dels av att en större andel av trafiken har tillräckligt hög kostnadstäckningsgrad. Östgötatrafiken har under året jobbat kontinuerligt för att öka resandet genom att exempelvis förenkla betalsystem och utveckla trafiken där det finns goda resandeunderlag. Samtidigt har det skett en kontinuerlig översyn av trafiken med lägre resandeunderlag för att kunna styra resurserna till mer efterfrågad trafik. NYCKELINDIKATOR Mål Samhällsfinansieringsgrad (avser allmän kollektivtrafik) 62 % 62 % 61 % 61 % RESULTATMÅTT Mål Kostnadstäckningsgrad (avser allmän kollektivtrafik) 43 % 41 % 43 % 44 % 29 Produktiviteten har minskat och personalkostnaden per DRG-poäng har ökat 0,7 procentenheter mer än regionindex som var 2,6 procent. 30 Överenskommelsen kan även innehålla ett vite om verksamheten så önskar. 138 EKONOMIPERSPEKTIVET EKONOMIPERSPEKTIVET 139

73 Region Östergötlands samlade verksamhet SAMMANSTÄLLD REDOVISNING FÖR KONCERNEN Förvaltningsberättelsen ska enligt lagen om kommunal redovisning även omfatta verksamhet som bedrivs genom kommunala koncernföretag i form av till exempel aktiebolag och stiftelser men ska även presentera verksamhet som bedrivs på uppdrag av regionen. I de sammanställda räkenskaperna i form av resultaträkning och balansräkning ingår endast de koncernföretag där regionen har ett varaktigt bestämmande eller betydande inflytande. I regionens sammanställda räkenskaper ingår fem koncernföretag, AB Östgötatrafiken, Energikontoret Östra Götaland AB, Scenkonstbolaget i Östergötland AB, TvNo Textilservice AB och ALMI Företagspartner Östergötland AB. Till koncernföretagen räknas även AB Kinda Kanal men bolaget konsolideras inte då dess påverkan på den sammanställda redovisningen inte är väsentlig. Koncernens resultat efter konsolidering uppgår till 158 miljoner kronor. Koncernföretagen har påverkat resultatet positivt med 16 miljoner kronor (se sid 168, Redovisningsprinciper). I det följande görs en presentation av de aktiebolag, stiftelser med mera, i vilka regionen har intressen. Utgångspunkten är regionens ägarandel och dess eventuella påverkan på resultatet i den sammanställda redovisningen. I övrigt hänvisas till de olika verksamheternas årsredovisningar. Samtliga bolag och stiftelser har lämnat preliminära uppgifter. De ekonomiska resultaten och andra fakta redovisas i tabellform. I respektive tabell redovisas resultaten före konsolidering och förändring av obeskattade reserver eller förändring av andra reserver inom det egna kapitalet. Se total resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys. Regionens bidrag avser ett allmänt bidrag och inte betalning till olika projekt eller likanande. Årets resultat är justerat så att effekten av eventuella bokslutsdispositioner är eliminerad. Obeskattade reserver redovisas som eget kapital och soliditeten beräknad därefter. REGIONENS KONCERNFÖRETAG Nedan beskrivs samtliga företag i koncernen. De fem första företagen konsolideras vilket innebär att koncernens resultat ökar om företaget redovisar ett positivt resultat och minskar om företaget redovisar ett negativt resultat. AB Östgötatrafiken Regionen är sedan den 1 januari 2012 då den nya kollektivtrafiklagen trädde i kraft ansvarig för all kollektivtrafik i länet. Östgötatrafiken blev i samband med detta också helägt av regionen. AB Östgötatrafiken är enligt ett uppdragsavtal ansvarig för upphandling och marknadsföring för lokal och regional linjetrafik med buss, spårvagn, tåg, viss skärgårdstrafik och för länsfärdtjänst i Östergötland. Resultatet förbättras med 11,5 miljoner kronor när Östgötatrafiken konsolideras. AB Östgötatrafiken 2016 Omsättning, mkr 1 598, ,0 Regionens andel, % Regionens bidrag, mkr* 839,7 826,5 Resultat, mkr 11,5 3,5 Eget kapital, mkr 179,8 168,3 Soliditet, % Medelantal anställda Scenkonstbolaget i Östergötland AB 2016 Omsättning, mkr 221,0 197,0 Regionens andel, % Resultat, mkr 0,7-2,0 Eget kapital, mkr 29,0 27,0 Soliditet, % Medelantal anställda TvNo Textilservice AB TvNo Textilservice AB sköter all tvätt åt regionens verksamheter. Bolaget bildades 1978 av landstingen i Östergötlands och Jönköpings län samt Norrköpings kommun. Regionens ägarandel är 49 procent. Resultatet förbättras med 3,8 miljoner kronor när TvNo Textilservice konsolideras. TvNo Textilservice AB 2016 Omsättning, mkr 109,6 103,2 Regionens andel, % Resultat, mkr 9,4 8,0 Eget kapital, mkr 67,0 59,5 Soliditet, % Medelantal anställda Koncernföretag Dotterföretag AB Östgötatrafiken (RÖ:s andel 100%) Energikontoret Östra Götaland AB (RÖ:s andel 100%) Scenkonstbolaget I Östergötland AB (RÖ:s andel 52%) Intresseföretag TvNo Textilservice AB (RÖ:s andel 49%) ALMI Företagspartner Östergötland AB (RÖ:s andel 49%) AB Kinda Kanal (RÖ:s andel 47%) Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling (RÖ:s andel 14%) Inera AB (RÖ:s andel 0,16%) Patientförsäkringen LÖF (RÖ:s andel ca 5%) Region Östergötland Uppdragsföretag Andra samägda företag Transitio AB (RÖ:s andel 5%) Mälardalstrafik MÄLAB AB (RÖ:s andel 13%) Nyköping-Östgötalänken AB (RÖ:s andel 18,6%) Samverkansprojektet E22 AB (RÖ:s andel 20%) Östsvenska Yrkeshögskolan AB (RÖ:s andel 8,3%) Industrikompentens i Östergötland AB (RÖ:s andel 4%) Andra samägda företag forts. Marknadsbolaget i Fjärde Storstadsregionen, vilande (RÖ:s andel 5%) Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg (RÖ:s andel ca 5%) Kommunala entreprenader (De största till belopp räknat) Aleris Specialistvård Motala AB Helsa Primärvård Sverige AB Falck Ambulans AB Premedic Östergötland AB Psykiatripartners Östergötland AB Capio Psykiatri AB A & O i Vården AB Capio Primärvård AB Helsa Specialistvård Sverige AB Johannelunds Vårdcentral AB Praktikertjänst Primärvård AB H.F: Oral Care AB Praktikertjänst AB SOS Alarm Sverige AB + ytterligare ca 150 mindre företag Stiftelser Stiftelsen Östergötlands Länsmuseum Stiftelsen Östgötamusiken Stiftelsen Östergötlands Länsteater (under avveckling) Samordningsförbund Samordningsförbundet Östra Östergötland Samordningsförbundet Centrala Östergötland Samordningsförbundet Västra Östergötland Energikontoret Östra Götaland AB Regionen äger bolaget till 100 procent. Bolaget som bildades 2010 ska verka för en hållbar energianvändning och hållbara transporter i regionen, samt informera om energieffektivisering och ökad användning av förnybara energikällor. Resultatet förbättras med 0,3 miljoner kronor när Energikontoret Östra Götaland konsolideras. Energikontoret Östra Götaland AB 2016 Omsättning, mkr 7,2 5,6 Regionens andel, % Resultat, mkr 0,3 0,0 Eget kapital, mkr 1,2 1,0 Soliditet, % Medelantal anställda 4 4 Scenkonstbolaget i Östergötland AB Bolaget bildades 2015 av Region Östergötland, Norrköpings och Linköpings kommuner. Verksamheten startade 2016 och utgörs av de verksamheter som tidigare drevs i Stiftelsen Östergötlands länsteater och i Norrköping Symfoniorkester AB. Syftet med Bolaget är att skapa förutsättningar för förbättrade verksamheter, utökat samarbete och ett långsiktigt ekonomiskt engagemang från ägarna. Regionens ägarandel är 52 procent. Resultatet förbättras med 1,0 miljoner kronor när Scenkonstbolaget i Östergötland konsolideras. ALMI Företagspartner Östergötland AB Regionen äger bolaget till 49 procent och resterande 51 procent ägs av det statliga moderbolaget. Det övergripande målet för bolaget som bildades 1994, är att främja utveckling av konkurrenskraftiga små och medelstora företag och stimulera nyföretagande i syfte att skapa tillväxt och förnyelse i näringslivet. Resultatet för koncernen påverkas inte när ALMI Företagspartner Östergötland konsolideras. ALMI Företagspartner Östergötland AB 2016 Omsättning, mkr 33,7 32,8 Regionens andel, % Resultat, mkr 0,0 1,1 Eget kapital, mkr 16,0 16,0 Soliditet, % Medelantal anställda

74 AB Kinda kanal Bolagets uppgift är att bevara kanalen och att mot avgift hålla den öppen för trafik och driva därmed förenlig verksamhet. Syftet med landstingets engagemang i bolaget är att som uppdragsgivare till bolagets verksamhet ha inflytande över de driftbeslut som fattas. Regionens ägarandel uppgår till 47 procent. Övriga ägare är Linköpings kommun och Kinda kommun. Bolaget konsolideras inte. AB Kinda kanal 2016 Omsättning, mkr 6,0 6,1 Regionens andel, % Resultat, mkr 1,1 0,3 Eget kapital, mkr 5,1 4,0 97 procent av landstingssektorns innehav i avsikt att dessa ska förvärvas av kommunsektorn så att kommunerna ska kunna nyttja Ineras tjänster utan upphandling, uppgår nu regionens ägarandel till 0,2procent. Inera AB 2016 Omsättning, mkr 776,8 677,4 Regionens andel, % 0,2 5 Resultat, mkr -1,8 2,8 Eget kapital, mkr 37,0 27,0 Soliditet, % 7 7 Medelantal anställda Mälardalstrafik MÄLAB AB Andelarna i Mälardalstrafik MÄLAB Aktiebolag förvärvades Föremålet för bolagets verksamhet är att handlägga frågor av gemensamt intresse för ägarna vad gäller regionaltågstrafik, särskilt i Mälarregionen. Bolagets ändamål är att bidra till ägarnas fullgörande av sina uppgifter som regionala kollektivtrafikmyndigheter, innefattande fullgörande av i behörig ordning lämnad befogenhet att upphandla och ingå avtal om allmän trafik samt upphandling och tillhandahållande av andra persontransport- och samordningstjänster inom ramen för ägarnas beslut och kommunala kompetens. Regionens ägarandel uppgår till 13 procent. Mälardalstrafik MÄLAB AB 2016 Omsättning, mkr 323,8 173,5 Östsvenska Yrkeshögskolan AB Bolaget bedriver utbildningsverksamhet med särskilt fokus på yrkeshögskoleutbildning, samt konsultverksamhet med koppling till utbildningsverksamhet. Regionen äger bolaget till 8,3 procent, övriga andelar ägs av 11 kommuner inom länet. Östsvenska Yrkeshögskolan AB 2016 Omsättning, mkr 42,6 41,1 Regionens andel, % 8 8 Resultat, mkr 0,5 0,8 Eget kapital, mkr 2,5 2,1 Soliditet, % Medelantal anställda 4 3 Soliditet, % Medelantal anställda 5 5 REGIONENS UPPDRAGSFÖRETAG SAMÄGDA FÖRETAG Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling Kommunalförbundets medlemmar är de sju landsting/regioner som innehar universitetssjukhus, Region Uppsala, Region Östergötland, Region Skåne, Stockholms läns landsting, Västerbottens läns landsting, Västra Götalandsregionen samt Region Örebro län. Kommunalförbundet bildades år 2006 och dess ändamål är att skapa förutsättningar för och genomföra en gemensam investering samt drift av en anläggning för avancerad strålbehandling, så kallad protonterapi, som innebär en effektivare och skonsammare vård. Verksamheten ska bedrivas av Skandionkliniken i Uppsala och är initialt dimensionerad för att behandla patienter per år. Regionens ägarandel uppgår till 14 procent. Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling 2016 Omsättning, mkr 145,0 129,0 Regionens andel, % Resultat, mkr -52,3-37,7 Eget kapital, mkr -78,5-26,2 Soliditet, % -1-3 Medelantal anställda Inera AB Regionen är tillsammans med andra sjukvårdshuvudmän, Sveriges Kommuner och Landsting och Apoteket AB delägare i Inera AB. Inera är en av flera utförare som samverkar kring genomförandet av Nationell e-hälsa - strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. Bolaget bildades år Målet är att stödja och effektivisera vården, stärka patientens ställning samt skapa god tillgänglighet till vården. Bolaget driver bland annat 1177 Sjukvårdsrådgivningen samt som är Sveriges största icke-kommersiella tjänst för hälso- och sjukvårdsinformation på nätet. Tidigare var regionens andel 5 procent, men efter att SKL förvärvat Patientförsäkringen, LÖF Samtliga landsting och regioner samt Gotlands kommun har ett gemensamt försäkringsbolag; Patientförsäkringen LÖF. LÖF åtar sig att enligt patientskadelagen lämna patientskadeersättning för personskada som orsakats patient i samband med av försäkringstagaren i Sverige bedriven hälso- och sjukvård. Regionens ägarandel uppgår till 5 procent. Patientförsäkringen LÖF 2016 Omsättning, mkr 1 395, ,0 Regionens andel, % 5 5 Resultat, mkr -4,7-327,4 Eget kapital, mkr* 2 841, ,3 Soliditet, % Medelantal anställda Transito AB Transitio AB är ett samägt bolag av samtliga landsting/ regionala kollektivtrafikmyndigheter. Bolagets uppdrag är att upphandla, finansiera och förse ägarna med tåg och reservdelar. Syftet är främst att minska ägarnas fordonskostnader samt säkerställa hög kvalitet och kompetens inom områdena anskaffning, förvaltning och underhåll. Bolaget bildades Regionens ägarandel uppgår till 5 procent. Transitio AB 2016 Omsättning, mkr 523,5 499,5 Regionens andel, % 5 5 Resultat, mkr -14,0-14,5 Eget kapital, mkr 22,0 39,3 Soliditet, % 1 1 Medelantal anställda Regionens andel, % Resultat, mkr 0,0 0,0 Eget kapital, mkr 0,7 0,7 Soliditet, % 1 3 Medelantal anställda 7 6 Nyköping Östgötalänken AB Bolagets uppgift är att verka för att en ny järnvägsutbyggnad, Ostlänken, med dubbelspår och höghastighetsstandard mellan Järna och Linköping. Regionen äger bolaget till 18,6 procent, övriga ägare är berörda kommuner och regionförbund utmed den tänkta sträckningen. Nyköping-Östgötalänken AB 2016 Omsättning, mkr 2,1 2,1 Regionens andel, % Resultat, mkr 0,3 0,3 Eget kapital, mkr 1,6 1,4 Soliditet, % Medelantal anställda 0 0 Samverkansprojektet E22 AB Bolagets ska verka för en utbyggnad och upprustning av väg E22 till lägst fyrfältstandard mellan Norrköping och Trelleborg. Regionen äger bolaget till 20 procent, övriga ägare är regionförbunden/regionerna utmed väg E22, samt Sydsvenska Industrioch Handelskammaren. Samverkansprojektet E22 AB 2016 Omsättning, mkr 0,0 0,2 Regionens andel, % Resultat, mkr 0,0-0,1 Eget kapital, mkr 0,2 0,3 Soliditet, % Medelantal anställda 0 0 Industrikompetens i Östergötland AB Bolagets verksamhets är att stödja arbetsgivare i privat och offentlig verksamhet genom dels direkt bemanning, rekrytering, utbildning och kompetensförsörjning. Bolaget ska även bidra till att bygga upp nödvändiga nätverk och arenor inom området. Regionen äger bolaget till 4 procent, övriga ägare är Linköpings kommun 5 procent och näringslivet i regionen tillsammans 91 procent. Industrikompetens i Östergötland AB 2016 Omsättning, mkr 494,0 373,5 Regionens andel, % 4 4 Resultat, mkr 10,2 8,1 Eget kapital, mkr 57,9 37,8 Soliditet, % 27,3 28 Medelantal anställda Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg Kommunalförbundets medlemmar är samtliga landsting/ regioner. Kommunalförbundet bildas för att administrera och sköta uppdraget med ambulansflygplanverksamheten och överta befintligt samverkansavtal mellan de 21 landstingen/ regionerna och Västerbottens läns landsting från den 1 januari Den ordinarie driftstarten beräknas till Regionens ägarandel uppgår till ca 4,5 procent. Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg 2016 Omsättning, mkr 9,8 5,2 Regionens andel, % 5 5 Resultat, mkr 0,0 0,0 Eget kapital, mkr 12,0 9,8 Soliditet, % Medelantal anställda

75 STIFTELSER OCH SAMORDNINGSFÖRBUND Stiftelsen Östergötlands Länsmuseum Stiftelsen bildades 1983 av regionen, Stiftelsen Linköpings stadsmuseum för skön konst, Östergötlands Fornminnes- och museiförening samt Linköpings kommun. Dess syfte är att inom länet bedriva och främja kulturminnesvård och övrig museiverksamhet samt att förvalta stiftelsens fastigheter och samlingar och att hålla dem tillgängliga för allmänheten. Stiftelsen Östergötlands Länsmuseum 2016 Omsättning, mkr 47,5 49,3 Resultat, mkr 0,0 0,0 Eget kapital, mkr 6,2 6,2 Soliditet, % Medelantal anställda Stiftelsen Östgötamusiken Stiftelsen bildades år 1987 av regionen med målsättningen att alla länets invånare ska kunna ta del av det regionala musiklivet. För att göra detta möjligt använder Östgötamusiken i första hand sina egna ensembler som är Östgöta Blåsarsymfoniker, Östgöta Brasskvintett, Östgöta Blåsarkvintett samt Östgötabandet. Stiftelsen Östgötamusiken 2016 Omsättning, mkr 20,3 19,4 Resultat, mkr 0,2 0,3 Eget kapital, mkr 5,1 4,9 Soliditet, % Medelantal anställda Samordningsförbund Samordningsförbundet Östra Östergötland, Samordningsförbundet Centrala Östergötland och Samordningsförbundet Västra Östergötland Samordningsförbunden har vid olika tidpunkter bildats under perioden , med stöd av lagen om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. I respektive samordningsförbund ingår Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, berörda kommuner och Region Östergötland. Förbundens ändamål är att finansiera och utveckla insatser som skapar förutsättningar för invånare i yrkesverksam ålder att kunna uppnå eller förbättra förmågan att utföra förvärvsarbete. Finspångs samordningsförbund upphörde vid årsskiftet och ingår från och med i Samordningsförbundet Östra Östergötland. Samordningsförbundet Östra Östergötland 2016 Omsättning, mkr 19,2 19,2 Resultat, mkr 0,5-0,4 Eget kapital, mkr 6,7 6,3 Soliditet, % Medelantal anställda 4 4 Samordningsförbundet Centrala Östergötland 2016 Omsättning, mkr 17,8 15,0 Resultat, mkr -1,4-4,2 Eget kapital, mkr 2,3 3,8 Soliditet, % Medelantal anställda 11 8 REGIONENS UPPDRAGSFÖRETAG KOMMUNALA ENTREPRENADER Regionen har ansvar att verka för en god hälsa hos befolkningen och en god hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvårdsnämnden har fått uppdrag och ekonomiska resurser för att teckna överenskommelser med regionens produktionsenheter, men kan även ingå avtal med andra utförare än inom regionens egen organisation. Detta sker bland annat genom upphandling Uppdragstagare Verksamhetsområde enligt Lag om offentlig upphandling, Lag om valfrihetssystem, Lag om läkarvårdsersättning eller Lag om ersättning för sjukgymnaster. Regionens totala ersättning till uppdragsföretag uppgick år till cirka 857 miljoner kronor varav de största uppdragsföretagen beloppsmässigt redovisas i tabellen nedan. Miljoner kronor Aleris Specialistvård Motala AB Specialistsjukvård 189 Helsa Primärvård Sverige AB Vårdcentralsverksamhet 152 Falck Ambulans AB Ambulanssjukvård 106 Premedic Östergötland AB Ambulanssjukvård 76 Psykiatripartners i Östergötland AB Öppen specialiserad vuxenpsykiatri, barn- och ungdomspsykiatri 70 Capio Psykiatri AB Öppen specialiserad vuxenpsykiatri 52 A & O i Vården AB Vårdcentralsverksamhet 44 Capio Primärvård AB Vårdcentralsverksamhet 42 Helsa Specialistvård Sverige AB Specialistsjukvård 36 Johannelunds Vårdcentral AB Vårdcentralsverksamhet 27 Praktikertjänst Primärvård AB Vårdcentralsverksamhet 20 H.F. Oral Care AB Tandvård 15 Praktikertjänst AB Tandvård, specialistsjukvård 15 SOS Alarm Sverige AB Prioriterings- och dirigeringstjänster 14 Summa utbetald avtalsersättning 857 Utöver de i sammanställningen beskrivna företagen finns cirka 150 mindre mottagningar som arbetar på uppdrag åt regionen. Ersättningen till dessa uppgick under till cirka 200 miljoner kronor. Stiftelsen Östergötlands Länsteater Stiftelsen Östergötlands Länsteater, Sveriges största regionteater, har som övergripande mål att bedriva teaterverksamhet på hög konstnärlig nivå för vuxna, skolungdomar och barn med egen ensemble och i samarbete med andra. Stiftelsen bildades år 1980 tillsammans med Linköpings och Norrköpings kommun. Från och med 2016 överfördes verksamheten till Scenkonstbolaget, se ovan och stiftelsen är därför nu under avveckling. Samordningsförbundet Västra Östergötland 2016 Omsättning, mkr 19,6 22,9 Resultat, mkr -0,4 0,6 Eget kapital, mkr 2,2 2,4 Soliditet, % Medelantal anställda

76 Samverkansnämnden Samverkansnämnden (SVN) är en gemensam nämnd med representanter från Region Östergötland, Region Jönköpings län och Landstinget i Kalmar län. Samverkansnämnden beslutar om vilken regionsjukvård som ska samordnas inom Sydöstra sjukvårdsregionen samt dess inriktning och omfattning. Ordförandeskapet i SVN är roterande och innehas av Region Jönköpings län. Inriktningen på arbetet är långsiktigt. Målet är att gå från kortsiktig ekonomi till långsiktiga verksamhetsrelationer och samtidigt bredda fokus från regionsjukvård till sjukvård i regionen. I det reviderade regionsamverkansavtalet från 2009 finns ett antal övergripande målsättningar fastslagna. Nedan följer en uppföljning av ett urval av dessa målsättningar som sammanfattar samverkansnämndens årsredovisning. UPPFÖLJNING AV DE REGIONALA ÖVERGRIPANDE MÅLSÄTTNINGARNA Tillgodose regioninvånarnas behov av hälsooch sjukvård av hög kvalitet och med god tillgänglighet Tidigare har olika resultat för regionerna och landstingen redovisats inom ramen för öppna jämförelser. Sedan 2015 sker detta genom den nya webbtjänsten Vården i siffror. Analyser visar att Sydöstra sjukvårdsregionen ligger väl till i landet. Främja en likvärdig utveckling av sjukvården i regionen De regionala medicinska programgrupperna (RMPG) följer medicinska resultat, åtgärder och behandlingar i hela regionen. Ett viktigt syfte för programgrupperna är att stimulera till lärande mellan enheterna i regionen. De regionala medicinska programgrupperna tar varje år fram en årsrapport och en samlad återrapportering presenteras för samverkansnämnden. Under året har ett omfattande arbete påbörjats för en anpassning till den nationella kunskapsstyrningsstrukturen. En bärande tanke är att dela in sjukvården i nationella programområden som sedan speglas i regionala programområden (RMPO). I många fall stämmer sjukvårdsregionens medicinska programgrupper överens med dessa regionala programområden. Så även gruppernas uppdrag. Regionalt cancercentrum Regionalt cancercentrum Sydöst (RCC) är en kunskapsorganisation som ska utveckla cancervården utifrån ett tydligt patientperspektiv. Verksamhetens resultat presenteras löpande i rapporten Löften till cancerpatienter resultatredovisning. Generellt har resultaten blivit bättre, men vissa diagnosområden kräver fortsatt arbete för att nå uppsatta mål. Under ett antal år har RCC engagerat sig för att fler diagnosområden ska ingå i Standardiserade vårdförlopp (SVF). Standardiserade vårdförlopp har införts enligt plan i hela Sydöstra sjukvårdsregionen. Det innebär att 28 standardiserade vårdförlopp har införts till och med. Vissa förbättringar av ledtider har skett i cancervården, men målen är ännu inte uppnådda. Andelen patienter som får behandling inom SVF:s gränser är 45 % (jämfört med 40 % 2016). Målet är att 80 % av patienterna ska få behandling inom SVF:s gränser Arbetet med nationell nivåstrukturering inom RCC Sydöst följer i allt väsentligt samma principer som det nationella nivåstruktureringsarbetet. Det förutsätter dock en arbetsfördelning inom sjukvårdsregionen och den har börjat genomföras inom framför allt kirurgin och kvinnosjukvården. Nivåstrukturering och arbetsfördelning omfattar dock inte enbart patientvårdande enheter. Därför har ett arbete startas inom sjukvårdsregionen även när det gäller patologi. Den sjätte omgången av konferensen Utvecklingskraft cancer anordnades av RCC i Kalmar under våren. En mer omfattande redovisning av RCC:s verksamhet finns i en separat årsrapport. Registercentrum Sydost (RCSO) Under har Registercentrum Sydost haft en stödjande funktion till de tolv anslutna nationella kvalitetsregistren, framför allt när det gäller registerutveckling, statistik, patientmedverkan, förbättringsarbete, juridik och kommunikation. har varit ett omställningsår för kvalitetsregistren eftersom de nationella anslagen har minskat och registren behövt extra stöd för att uppfylla de mål som SKL satt upp. Under året har flera workshops och sammankomster hållits för att sprida kunskap om kvalitetsregisterarbete både för registerhållare och för forskare, samt för kliniker som använder kvalitetsregister i verksamhetsutveckling. Primärvårdssamarbete I det så kallade Flippen-projektet är ett nationellt utvecklingsprojekt för primärvården, där cirka 15 procent av de offentligt drivna vårdcentralerna i sjukvårdsregionen har varit engagerade. Samarbetet med Landstinget i Kalmar län och Region Jönköpings län har varit en viktig del för erfarenhetsutbyte och idéutveckling. Den nationella finansieringen upphör vid årsskiftet men samarbetet fortsätter inom ramen för den regionala medicinska programgruppen för primärvård. Stärka Sydöstra sjukvårdsregionens ställning som samverkansområde för hälso- och sjukvården Samarbetet inom sjukvårdsregionen har utvecklats från att omfatta bara rent medicinska verksamhetsområden till områden som exempelvis IT, kompetensförsörjning och upphandlingar. Projekt espir Inom Sydöstra sjukvårdsregionen pågår projektet Samverkande processer i sjukvårdsregionen (espir) för att skapa ett mer enhetligt sätt att använda journalsystemet Cosmic hos alla huvudmän. Projektet fortskrider enligt plan där delprojekt, som till exempel e-remiss, övergår i förvaltning. Under året har alla huvudmän infört den nya Cosmicversionen R8.1. Kompetensförsörjning inom sjukvårdsregionen Sjukvårdsregionens huvudmän arbetar för att vidareutveckla verksamheten så att all kompetens tillvaratas och att rätt person gör rätt sak vid rätt tillfälle. Under året har sjukvårdsregionen fortsatt utveckla samarbetet kring vårdutbildningar i Linköpings universitets regi. Landstings- och regiondirektörerna har träffats vid ett tillfälle under året, tillsammans med sjukvårdsregionens lärosäten, för samarbete och samordning. Frågor som hanteras i detta forum är exempelvis samordning av utbildningar för specialistsjuksköterskor. Dessa möten kommer att fortsätta under Hela sjukvårdsregionen arbetar för att skapa ett oberoende av bemanningsföretag, i likhet med alla landsting och regioner i landet. Särskilda handlingsplaner är framtagna, som bland annat omfattar satsningar på kompetensförsörjning genom att utöka andelen AT- och ST-läkare samt erbjuda sjuksköterskor specialistutbildning med bibehållen lön. En annan viktig del för att skapa attraktivitet är ett strukturerat arbete för att utveckla ledarskapet i organisationen. Här sker samarbete och utbyte inom sjukvårdsregionen för att skapa gemensamma program och agera tillsammans, exempelvis i sjukvårdens ledarskapsakademi. Sjukvårdsregionala upphandlingar Projektet Regionala upphandlingar i Sydöstra sjukvårdsregionen (RUSS) har övergått till permanent verksamhet. Ansvaret för den gemensamma upphandlingsverksamheten inom Sydöstra sjukvårdsregionen roterar mellan upphandlingscheferna i regionen. Under leder Landstinget i Kalmar län arbetet. Samarbetet kan sägas verka i två riktningar. RUSS agerar dels på behov från de regionala medicinska programgrupperna, dels ur ett ovanperspektiv och bevakar exempelvis när olika avtal går ut. Stärka och utveckla universitetssjukhusets ställning som centrum för regionsjukvård, forskning, utveckling och utbildning Universitetssjukhuset i Linköping (US) bedriver huvudparten av regionens regiongemensamma vård. Sjukhuset har också konsultservice till andra sjukhus i sjukvårdsregionen. Det pågår flera processer som sannolikt kommer att stärka universitets- sjukhusens roll som sjukvårdsregionala centrum i landet. Exempel på detta är det nya ALF-avtalet och mer patientnära forskning genom verksamheten FORSS. Universitetssjukhuset i Linköping har under ett antal år visat en positiv trend med ett ökat remissinflöde från landsting och regioner utanför sjukvårdsregionen. I samband med den nationella nivåstruktureringen inom cancerområdet kan dessa intäkter öka ytterligare, i de fall US får uppdrag som nationell enhet. Ett exempel på detta är vulvacancer. En nationell traumautredning kan innebära att US får en starkare roll som sjukvårdsregionalt traumacentrum. Det har lett till att ett sjukvårdsregionalt traumaprojekt har påbörjats under året. Upprätthålla en hög självförsörjningsgrad inom regionsjukvården i regionen Universitetssjukhusets roll innebär att en hög självförsörjningsgrad ska kunna upprätthållas inom regionen. Trots detta finns det behov av att remittera patienter till andra sjukhus inom vissa områden. Den främsta orsaken är att vissa verksamheter inte bedrivs vid US, till exempel inom transplantationsområdet och barnhjärtkirurgi. I tabellen nedan redovisas kostnader för utomregional planerad köpt vård för respektive region och landsting under Det är främst transplantationskirurgi, barnsjukvård och psykiatrisk tvångsvård som visar stora kostnader. Enskilda vårdepisoder är i vissa fall också mycket kostsamma. Region Östergötlands kraftiga ökning beror på remittering av patienter främst av tillgänglighetsskäl. I samband med en nationell nivåstrukturering inom cancerområdet kan dessa kostnader till viss del förväntas öka om US inte får uppdrag som nationell enhet Östergötland 151,2 140,6 150,7 155,8 165,3 212,9 Jönköping 156,2 173,8 154,4 153,0 140,6 125,3 Kalmar 82,4 105,1 96,6 84,5 123,3 116,1 Summa 389,8 419,5 401,7 393,3 429,2 454,3 Kostnader för utomregional planerad köpt sjukvård för Sydöstra sjukvårdsregionen (miljoner kronor). Eftersträva god ekonomisk hushållning av regiongemensam vård En jämförelse mellan universitetssjukhusen i landet visar att Universitetssjukhuset i Linköping fortfarande har relativt låga kostnader per patient inom de kliniker som analyserats. Även andra benchmarkingstudier pekar i samma riktning. En liknande situation återfinns vid övriga sjukhus i sjukvårdsregionen

77 Patientnämnden Resultaträkning Patientnämnden är en instans som är fristående från vården och opartisk. Dit kan patienter och närstående vända sig för att få information eller lämna synpunkter på hälso- och sjukvården. Uppdraget omfattar all offentligt finansierad hälsooch sjukvård och tandvård, även synpunkter på den hälso- och sjukvård som kommunerna bedriver. Nämndens uppdrag är att stödja och hjälpa enskilda patienter och främja kontakten mellan patienterna och hälso- och sjukvårdspersonalen. Under registrerades totalt ärenden, jämfört med föregående år då antalet var Nämnden hade därutöver cirka 550 så kallade ej registrerade ärenden där handläggarna ger information, råd eller hänvisar till annan myndighet eller verksamhet. Många av patienternas synpunkter är liknande från föregående år. Fortfarande är det mest klagomål på behandling, avsaknad av undersökning/utredning och bemötande. Telefontillgängligheten, och då främst till vårdcentraler, är många gånger en orsak till kontakt med patientnämnden. Patienter klagar även på att de själva måste söka runt i vården för att få sina sjukdomssymtom utredda, och upplever att ingen har helhetsansvar. Patientnämnden ansvarar också för att rekrytera och utbilda stödpersoner till patienter som tvångsvårdas i den psykiatriska vården eller tvångsisoleras enligt smittskyddslagen. Rekrytering av stödpersoner sker löpande utifrån behov och under fanns det 31 personer som hade varit tillgängliga för att ta ett eller flera uppdrag. Under året har 51 tvångsvårdade personer haft en stödperson. Belopp i miljoner kronor, noter se sidan Bokslut Fullfondering Sammanställd redovisning Bokslut 2016 Budget Bokslut Fullfondering Region Östergötland Bokslut 2016 Budget Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter De 10 vanligaste delproblemen Antal ärenden De 10 vanligaste delproblemen 2016 Antal ärenden Undersökning/utredning 156 Behandling 161 Extraordinära kostnader Årets resultat 8, Bemötande 140 Bemötande 158 Behandling 122 Undersökning/utredning 153 Tillgänglighet 118 Resultat 117 Läkemedel 112 Läkemedel 114 Blandmodell Sammanställd redovisning Blandmodell Region Östergötland Information till patient/närstående 111 Information till patient/närstående 91 Resultat 106 Tillgänglighet 89 Dialog/delaktighet med patientet/närstående 67 Dialog/delaktighet med patient/närstående 57 Medicinsk dokumentation/loggar 61 Diagnos 55 Remiss/vårdbegäran 45 Medicinsk dokumentation/loggar 53 Belopp i miljoner kronor, noter se sidan Bokslut Bokslut 2016 Budget Bokslut Bokslut 2016 Budget Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad De tio vanligast delproblemen som patienter 2016 klagade på hos patientnämnden. Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat 8, EKONOMISK REDOVISNING 149

78 Kassaflödesanalys Belopp i miljoner kronor, noter se sidaorna DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar/utrangeringar Justering för realisationsvinster/förluster Justering för gjorda avsättningar pensioner Justering för nya övriga avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering av ingående eget kapital Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och varulager Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Bidrag materiell anläggningstillgång (långfristig skuld) Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Fullfondering Sammanställd redovisning Region Östergötland Blandmodell Sammanställd redovisning Region Östergötland Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten Justering anläggningstillgångar koncernföretag Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Balansräkning Belopp i miljoner kronor, noter se sidorna Fullfondering Sammanställd redovisning Region Östergötland Blandmodell Sammanställd redovisning Region Östergötland Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Byggnader Mark Pågående investeringar Inventarier IT-utrustning Medicinteknisk apparatur Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel Jord-, skogs- och trädgårdsmaskiner Konst Investering ej i egen fastighet Byggnadsinventarier ej i egen fastighet Aktier, andelar, bostadsrätter Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Lager Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Balanserat eget kapital Justering ingående eget kapital Årets resultat Summa eget kapital, se spec. nedan Avsättningar Pensionsskuld Löneskatt pensionsskuld Övriga avsättningar Summa avsättningar Långfristiga skulder Långfristiga lån Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Personalens skatter, avgifter och löneavdrag Semesterlöneskuld, okompenserad övertid m.m Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder Summa skulder, avsättningar Summa eget kapital, skulder och avsättningar Ställda panter och ansvarsförbindelser: Pensionsåtagande inkl löneskatt intjänade före år Borgensåtaganden Pensionsåtaganden för visstidsanställda/förtroendevalda Specifikation till Eget kapital varav rörelsekapital varav anläggningskapital EKONOMISK REDOVISNING EKONOMISK REDOVISNING 151

79 Resultat per enhet Investeringsredovisning Belopp i miljoner kronor 1 Belopp i tusental kronor Enhet Omsättning Resultat Budget Eget kapital Enhet Investering 1 Budget 3 Nämnd/styrelse Nämnd/styrelse Regionstyrelsen ,1 1,0 5,5 Hälso- och sjukvårdsnämnden ,6 0,0 0,0 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden 793 4,5 0,0 0,0 Regionutvecklingsnämnden 238 0,0 0,0 0,0 Summa nämnd/styrelse 24,2 1,0 5,5 Sjukvård Primärvårdscentrum ,0 3,6-24,5 Närsjukvården i centrala Östergötland ,3 5,0-39,4 Närsjukvården i östra Östergötland ,7-8,6-34,5 Närsjukvården i västra Östergötland ,3 4,0 9,9 Närsjukvården i Finspång 218 0,7 0,5 12,9 Hjärt- och medicincentrum ,9-14,0-52,7 Barn- och kvinnocentrum ,1 5,0 18,8 Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård ,0-50,0-65,2 Sinnescentrum ,5-52,5-51,0 Diagnostikcentrum ,0 5,0-33,8 Summa sjukvård -371,5-102,0-259,5 Tandvård Folktandvården ,3 11,0 77,6 Utbildning Lunnevads folkhögskola 35 0,1 0,0 7,4 Naturbruksgymnasiet 160-3,3-3,0-14,8 Övrigt Katastrofmedicinskt centrum 89-2,9 0,0-2,7 FM centrum ,4 0,5 0,0 Centrum för medicinsk teknik och IT 740 2,0 2,0 0,0 Centrum för hälso- och vårdutveckling 165 4,2 1,0 0,0 Upphandlingscentrum 209 3,6 0,0 0,0 Resurscentrum 259 4,8 1,5 0,0 Regionstyrelsen Summa nämnd/styrelse Sjukvård Primärvårdscentrum Närsjukvården i centrala Östergötland Närsjukvården i östra Östergötland Närsjukvården i västra Östergötland Närsjukvården i Finspång Hjärt- och medicincentrum Barn- och kvinnocentrum Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Sinnescentrum Diagnostikcentrum Summa sjukvård Tandvård Folktandvården Summa Tandvård Utbildning Lunnevads folkhögskola Naturbruksgymnasiet Summa Utbildning Övrig verksamhet Katastrofmedicinskt centrum Centrum för verksamhetsstöd och utveckling Finansförvaltningen (central reservering) Summa övrig verksamhet Totala investeringar inkl interna köp Exkludering interna köp TOTALA INVESTERINGAR Summa övrigt 8,3 5,0-2,7 Summa nämnd/styrelse/produktionsenheter -323,9-88, ,5 Finansförvaltningen 465,5 216, ,7 TOTALT REGION ÖSTERGÖTLAND 141,6 128, ,2 1 Investeringar per produktionsenhet redovisas inklusive interna köp. Totala investeringar inklusive interna köp uppgår till mkr. 2 För de produktionsenheter där så är aktuellt anges här interna köp: HMC 5,6 mkr, BKC 3,8 mkr, DC 2,3 mkr, CKOC 7,2 mkr, PVC 6,4 mkr, NSC 19,7 mkr, NSÖ 5,6 mkr, NSV 15,0 mkr, CVU 3,2 mkr 3 Budget för ett antal produktionsenheter har reviderats under året. Beslut har fattats av regionstyrelsen i samband med delårsrapporter och bokslutsrapport. 1 Samtliga produktionsenheter är korrekt avrundade. Eventuell avrundningsdifferens finns inom finansförvaltningen. 2 Det egna kapitalet har i bokslut justerats utifrån gällande styrprinciper till +/- 3 procent av enhetens omsättning. Detta påverkar följande enheter; Hjärt och medicincentrum 15,4 mkr, Katastrofmedicinskt centrum 2,0 mkr, Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 55,8 mkr, Sinnescentrum 121,7 mkr, Närsjukvården i centrala Östergötland 52,3 mkr, Närsjukvården i östra Östergötland 82,7 mkr och Diagnostikcentrum 13,3 mkr. Därutöver har följande enheters egna kapital justerats; Trafik-och samhällsplaneringsnämnden -4,5 mkr, Hälso- och sjukvårdsnämnden -17,6 mkr, FM centrum -1,6 mkr, Centrum för Medicinsk Teknik och IT -6,4 mkr, Upphandlingscentrum -4,6 mkr, Centrum för hälso- och vårdutveckling -8,8 mkr, Resurscentrum -12,2 mkr (finansförvaltningens egna kapital har påverkats med motsvarande belopp, + innebär att produktionsenheten har fått täckning). 3 Budget godkänd av regionstyrelsen i december Budget enligt finansplan är fastställd av regionfullmäktige i november EKONOMISK REDOVISNING EKONOMISK REDOVISNING 153

80 Investeringsredovisning, forts Investeringsredovisning, forts Belopp i tusental kronor Belopp i miljoner kronor Specifikation av byggnader, mark och byggnadsinventarier inom FM centrum Investering Budget SPECIFIKATION AV INVESTERINGSBELOPP > 1 MILJON KRONOR Byggnader och mark Universitetssjukhuset Linköping Lasarettet Motala Vrinnevisjukhuset Norrköping Vadstena RPR Finspång LIF Övrigt Totalt byggnader och mark Reinvesteringar (byggnader) Universitetssjukhuset Linköping Lasarettet Motala Vrinnevisjukhuset Norrköping Övrigt 48 Totalt reinvesteringar Byggnadsinventarier Universitetssjukhuset Linköping Lasarettet Motala 399 Vrinnevisjukhuset Norrköping Vadstena RPR 4 Övrigt Totalt byggnadsinventarier Byggnadsinventarier annans fastighet 84 Förbättringsutgifter annans fastighet TOTALT INVESTERINGAR I FASTIGHETER Specifikation större projekt Investering Budget Netto investering t.o.m Beslutat investeringsbelopp Indexuppräknat beslutat investeringsbelopp Beräknat slutår investering - Framtidens US Vision 2020, Vrinnevisjukhuset Vadstena, Rättspsykiatri Finspång Hjärt- och medicincentrum AMM: AirSense masspektrometer 1,0 Fysklin: Ultraljudspp. för avanc. Hjärtdiagnostik, 5 st 4,7 Fysklin: Spect/CT 6,7 Endokrinmedklin: DEXA-mätare 1,2 Kardklin ViN: VB mott 1,9 Fysklin: Syreupptag 1,7 Njurmedklin: Inventarier FUS VB avd från FC 2,1 Infklin: VB Flytt- och onbyggnastion mott ViN 1,7 MT-klin: Endoskopiutrustning maa stöld 11,7 Seldinger: Reinv röntgenlab 6 4,0 Kard klin ViN: Telemetrier/övervakning 1,1 Thoraxkärlklin: Kärlultraljud 1,2 Diagnostikcentrum Datortomograf DT4, Nkpg akuten 3,6 Datortomograf DT1, uppgradering Nkpg 1,2 Datortomograf DT2, uppgradering Nkpg 1,2 Genomlysning, angio 3,7 Videostapel Nkpg 1,4 Videostapel Motala 1,3 Magnetkamera akuten Nkpg 4,0 Blodstrålningsutrustning 3,3 Licenser Digital Patologi 4,5 Immunofärgutrustning 1,9 Lunglab 15 US 1,7 Röntgenutrustning, mobil 1,6 Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Verksamhetsberoende utrustning Kirurgen US 5,2 Verksamhetsberoende utrustning Urologen 2,0 Inventarier Kirurgen US 2,4 Inventarier Urologen US 1,4 Närsjukvården i östra Östergötland Inventarier och utrustning till konferensutrymmen, Vision 2020 Inventarier till nya lokaler på Vattengränd, RehabÖst 1,7 Närsjukvården i västra Östergötland VB (byggnadsberoende inredning/utrustning) RPR 15,0 Centrum för verksamhetsstöd och utveckling Inventarier inhyrda lokaler 1,3 Möbler, diverse utrustning gemensamma utrymmen 5,1 Konst 2,9 Konst Framtidens US 3,2 Konst Tinnerbäckshuset 1,3 Konst Vision ,7 Spol/disk bank 7,9 Mobil röntgen 1,2 EKG 1,9 Läkemedelsautomater 1,0 Storbildskärmar 1,1 Nya skrivare 1,3 Hus 11 1,9 Mobil inomhustäckning 10,3 Servrar 2,1 Core/Distrubutions/Accessswitchar 25,0 Infastruktur Säkerhet 6,3 Midrange/Ent NAS 20,5 Cosmic immateriella system 8,0 Clinicum bygg och VB inventarier ny lokal ViN 2,6 5,2 154 EKONOMISK REDOVISNING EKONOMISK REDOVISNING 155

81 Noter Belopp i miljoner kronor NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN Fullfondering Blandmodell Sammanställd redovisning Regionen Sammanställd redovisning Regionen NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Vårdintäkter exklusive tandvård Vårdintäkter tandvård Patientavgifter exklusive tandvård Patientavgifter tandvård Statsbidrag Realisationsvinster Övriga intäkter regionen Koncernbolagens totala intäkter Avgår koncerninterna intäkter Summa Interna transaktioner Se not 11 avseende realisationsvinster. Jämfört med finansplanen har budgeten korrigerats med statsbidraget för andel av välfärdsmiljarderna. Det innebär att 62 miljoner kronor flyttats från verksamhetens intäkter till generella statsbidrag, se not 5. Fullfondering Blandmodell Sammanställd redovisning Regionen Sammanställd redovisning Regionen NOT 3 AVSKRIVNINGAR Immateriella anläggningstillgångar Byggnader inklusive markanläggningar Inventarier Byggnadsinventarier IT-utrustning Medicinteknisk apparatur Förbättringsutgifter ej egna fastigheter Förbättringsutgifter ej egna byggnadsinventarier Bilar och andra transportfordon Jord-, skogs-, trädgårdsmaskiner AB Östgötatrafiken HjälpmedelsCentrum AB TvNO Textilservice AB Scenkonstbolaget i Östergötland AB Summa Nedskrivningarna påverkar inte årets resultat på miljoner kronor. Jämfört med föregående årsredovisning har negativ goodwill vid köp av ALMI Företagspartner utvärderats och tagits bort från avskrivningarna och det påverkar 2016 års resultat i årsredovisningen negativt med 3 miljoner kronor. Fullfondering Blandmodell Sammanställd redovisning Regionen Sammanställd redovisning Regionen NOT 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER Löner Arbetsgivaravgifter Övriga personalkostnader Läkemedelskostnader Realisationsförluster Övriga driftkostnader Koncernbolagens totala kostnader Avgår koncerninterna kostnader Summa Interna transaktioner År har löneväxling avseende pension bokförts som övriga personalkostnader efter ett klargörande från Rådet för Kommunal Redovisning. För att få jämförbarhet har 43 miljoner kronor 2016 flyttats från lönekostnader till övriga personalkostnader. Se not 11 avseende realisationsförluster. NOT 4 SKATTEINTÄKTER Preliminära skatteintäkter Prognos slutavräkning innevarande år Slutavräkningsdifferens föregående år Summa NOT 5 GENERELLA STATSBIDRAG OCH UTJÄMNING Fullfondering Blandmodell Sammanställd redovisning Regionen Sammanställd redovisning Regionen Fullfondering Blandmodell Sammanställd redovisning Regionen Sammanställd redovisning Regionen Bidrag för inkomstutjämning Avgift för kostnadsutjämning Nivåjustering/reglering Tillfälligt stöd p.g.a. flyktingsituationen Statsbidrag, andel av välfärdsmiljarderna Statsbidrag avseende läkemedel Summa Statsbidrag för flyktingsituationen ingår numera i bidraget för inkomstutjämning. Fullfondering Blandmodell Sammanställd redovisning Regionen Sammanställd redovisning Regionen NOT 6 FINANSIELLA INTÄKTER Räntor och övrigt Aktieutdelning - koncernföretag Värdeökning placerade medel Försäljningsvinst aktier - koncernföretag (avser Inera AB) Övriga finansiella intäkter Summa I 2016 års belopp avseende värdeökning ingår förvaltningsavgifter som redovisats brutto. 156 EKONOMISK REDOVISNING EKONOMISK REDOVISNING 157

82 NOT 7 FINANSIELLA KOSTNADER Räntor och övrigt Övriga finansiella kostnader Pensionskostnader - finansiella Summa Finansiellt netto exklusive pensionskostnad och försäljning av aktier i egna bolag Genomsnittlig förräntning på samtliga likvida medel - - 3,3% 4,3% - - 3,3% 4,3% I övriga finansiella kostnader ingår förvaltningsarvoden till kapitalplacerare. Dessa kostnader ingår i finansiella intäkter Det finansiella nettot påverkas därmed inte. Jämfört med budgeterat belopp minskade utfallet på de finansiella pensionskostnaderna. NOT 8 ÅRETS RESULTAT - BALANSKRAVSUTREDNING Årets resultat Reducering av samtliga realisationsvinster Årets balanskravsresultat Tidigare negativa resultat att återställa Balanskravsutredning ska enligt kommunallagen endast göras för regionens resultat och inte för sammanställd redovisning. Regionens målsättning avser full fondering av pensioner och Regionen bedömer att man inte behöver återställa årets underskott enligt blandmodell utifrån att det finns ett positivt eget kapital när den totala pensionsskulden redovisas i balansräkningen och att ekonomin därmed är tillräckligt stark. NOT 9 JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER Fullfondering Blandmodell Sammanställd redovisning Regionen Sammanställd redovisning Regionen Fullfondering Regionen Blandmodell Regionen Inga jämförelsestörande poster som påverkar resultatet. Däremot har 43 miljoner kronor avseende löneväxling för pensioner flyttats från lönekostnader till övriga personalkostnader 2016 för att få jämförbarhet. Resultatet 2016 avseende sammanställd redovisning har justerats ned 2016 utifrån att negativ goodwill vid förvärvet av ALMI Företagspartner från Östsam har eliminerats. Anledningen är en ny bedömning som innebär att det inte skulle ha redovisats någon negativ goodwill 2015 eftersom det var en hantering inom koncernen. NOTER TILL KASSAFLÖDESANALYSEN Kassaflödesanalysen redovisar sektorerna löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet och mynnar ut i förändring av likvida medel vilket motsvarar raderna kortfristiga placeringar och kassa och bank i balansräkningen. NOT 10 JUSTERING FÖR AV-, NEDSKRIVNINGAR SAMT UTRANGERINGAR Fastigheter Inventarier Byggnadsinventarier Medicinteknisk apparatur IT-utrustning Konst Avskrivningar Koncernföretag Summa NOT 11 JUSTERING FÖR REALISATIONVINSTER/FÖRLUSTER Realisationsvinster varav: Stora Sjögestad 20: Aktier i delägda bolaget Inera AB Annexet Motala Kurvan Övrigt Realisationsförluster varav: Åtvidabergs vårdcentral Nettopåverkan i kassaflödesanalysen NOT 12 JUSTERING FÖR GJORDA AVSÄTTNINGAR PENSIONSSKULD Fullfondering Blandmodell Sammanställd redovisning Regionen Sammanställd redovisning Regionen Fullfondering Blandmodell Sammanställd redovisning Regionen Sammanställd redovisning Regionen Justeringen avser nettoökningen av pensionsskulden. För ingående delar avseende regionens pensionsskuld - se not 34. Fullfondering Blandmodell Sammanställd redovisning Regionen Sammanställd redovisning Regionen NOT 13 ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR Nya avsättningar Koncernföretag Summa Minskning p.g.a. utbetalning, citybanan Omföring till kortfristig skuld (citybanan) Summa Fullfondering Blandmodell Sammanställd redovisning Regionen Sammanställd redovisning Regionen NOT 14 JUSTERING AV EGET KAPITAL Avrundningsdifferens AB Östgötatrafiken Summa EKONOMISK REDOVISNING EKONOMISK REDOVISNING 159

83 Fullfondering Blandmodell Sammanställd redovisning Regionen Sammanställd redovisning Regionen NOT 15 INVESTERINGAR Immateriella anläggningstillgångar NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN NOT 20 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGS- TILLGÅNGAR Fullfondering Blandmodell Sammanställd redovisning Regionen Sammanställd redovisning Regionen Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Byggnadsinventarier Investering i annans fastighet Inventarier IT-utrustning Medicinsk apparatur Bilar och andra transportfordon Jord-, skogs-, trädgårdsmaskiner Konst AB Östgötatrafiken TvNo Textilservice AB (främst textilier) Scenkonstbolaget i Östergötland AB Summa Finansiella anläggningstillgångar Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Årets investeringar AB Östgötatrafiken Summa Fullfondering Blandmodell Sammanställd redovisning Regionen Sammanställd redovisning Regionen NOT 21 BYGGNADER Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Årets investeringar Årets försäljning Årets utrangeringar/nedskrivningar Summa Totala investeringar Fullfondering Blandmodell Sammanställd redovisning Regionen Sammanställd redovisning Regionen NOT 22 PÅGÅENDE INVESTERINGAR NOT 16 FÖRSÄLJNING AV ANLÄGGNINGSTILL- GÅNGAR - FÖRSÄLJNINGPRIS Fullfondering Blandmodell Sammanställd redovisning Regionen Sammanställd redovisning Regionen Fastigheter Byggnadsinventarier IT-utrustning Övriga anläggningstillgångar Aktier (regionens bolag) AB Östgötatrafiken Summa Ingående balans inventarier Årets investering - inventarier Årets investering - IT-utrustning Ingående balans medicinteknisk apparatur Årets investering - medicinteknisk apparatur Ingående balans byggnadsinventarier Årets investering - byggnadsinventarier Årets invest. - byggn.invent. ej egen fastigh AB Östgötatrafiken Summa NOT 17 INVESTERINGSBIDRAG Investeringsbidrag redovisas som förutbetalda intäkter i form av en långfristig skuld som löses upp i takt med avskrivningskostnaden. NOT 18 AMORTERING AV LÅNGFRISTIGA LÅN Av beloppet svarar AB Östgötatrafiken för hela förändringen båda åren. NOT 19 JUSTERING ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR KONCERNFÖRETAG Fullfondering Blandmodell Sammanställd redovisning Regionen Sammanställd redovisning Regionen NOT 23 INVENTARIER Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Årets investeringar Årets utrangeringar/nedskrivningar Ackumulerade nedskrivningar AB Östgötatrafiken TvNo Textilservice AB Scenkonstbolaget i Östergötland AB Summa Beloppet 2016 avser andelen av Scenkonstbolagets anläggningstillgångar på 10 miljoner kronor samt eliminering av aktiekapitalet på 15 miljoner kronor (Scenkonstbolaget konsoliderades för första gången 2016). 160 EKONOMISK REDOVISNING EKONOMISK REDOVISNING 161

84 Fullfondering Blandmodell Sammanställd redovisning Regionen Sammanställd redovisning Regionen NOT 24 IT-UTRUSTNING Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Årets investeringar Årets utrangering/nedskrivning Årets försäljning (bokfört värde) Ackumulerade nedskrivningar AB Östgötatrafiken TvNo Textilservice AB Summa Fullfondering Blandmodell Sammanställd redovisning Regionen Sammanställd redovisning Regionen GENERELL KOMMENTAR TILL MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Fullfondering Blandmodell Sammanställd redovisning Regionen Sammanställd redovisning Regionen En omdefiniering av anskaffningsvärde mellan olika anläggningstillgångar har gjorts enligt följande: Fastigheter Byggnadsinventarier Medicinteknisk apparatur IT-utrustning Inventarier Jord- skogs- och trädgårdsmaskiner Fastighetsutgifter i ej ägd fastighet Pågående investeringar Summa NOT 25 MEDICINTEKNISK APPARATUR Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Årets investeringar Årets utrangeringar/nedskrivningar Ackumulerade nedskrivningar Summa Fullfondering Blandmodell Sammanställd redovisning Regionen Sammanställd redovisning Regionen NOT 26 BYGGNADSINVENTARIER Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Årets investeringar Årets utrangeringar/nedskrivningar Ackumulerade nedskrivningar Summa Fullfondering Blandmodell Sammanställd redovisning Regionen Sammanställd redovisning Regionen NOT 27 BILAR OCH ANDRA TRANSPORTMEDEL Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Årets investeringar AB Östgötatrafiken TvNo Textilservice, ALMI Företagspartner AB Summa NOT 29 AKTIER, ANDELAR OCH BOSTADSRÄTTER Fullfondering Blandmodell Sammanställd redovisning Regionen Sammanställd redovisning Regionen TvNo Textilservice AB 0,0 0,0 1,5 1,5 0,0 0,0 1,5 1,5 AB Östgötatrafiken 0,0 0,0 12,5 12,5 0,0 0,0 12,5 12,5 AB Kinda Kanal 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Inera AB 0,0 0,1 0,0 0,1 0,0 0,1 0,0 0,1 Transitio AB 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Mälab AB 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Marknadsbolag i Fjärde Storstadsregionen 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Industrikompetens i Östergötland AB 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 ALMI Företagspartner Östergötland AB 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Energikontoret Östra Götaland AB 0,0 0,0 0,6 0,6 0,0 0,0 0,6 0,6 Östsvenska Yrkeshögskolan AB 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Samverkansprojekt E22 AB 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nyköping Östgötalänken AB 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Scenkonstbolaget i Östergötland AB 0,0 0,0 15,1 15,1 0,0 0,0 15,1 15,1 Kommunalförbund Svenskt Ambulansflyg 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Landstingens Ömsesidiga Försäkringabolag 63,7 63,7 63,7 63,7 63,7 63,7 63,7 63,7 Koncernföretagen 0,7 0, ,7 0,7 - - Summa 67,0 67,1 96,0 96,1 67,0 67,1 96,0 96,1 I den sammanställda redovisningen elimineras aktiekapitalet i de koncernföretag som konsolideras. Övervärde vid förvärv av ALMI låg på egen rad i balansräkningen i föregående årsredovisning men har tagits bort retroaktivt efter ett nytt ställningstagande att negativ goodwill ska elimineras. Fullfondering Blandmodell Sammanställd redovisning Regionen Sammanställd redovisning Regionen NOT 30 FÖRRÅD OCH LAGER NOT 28 JORD-, SKOGS- OCH TRÄDGÅRDSMASKINER Fullfondering Blandmodell Sammanställd redovisning Regionen Sammanställd redovisning Regionen Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Årets investeringar Summa Lagerförda artiklar Läkemedelsförråd Sjukvårdsartiklar Tekniska hjälpmedel Dentalförråd Laboratorieförråd Råvaruförråd Färdigvarulager Summa EKONOMISK REDOVISNING EKONOMISK REDOVISNING 163

85 Fullfondering Blandmodell Sammanställd redovisning Regionen Sammanställd redovisning Regionen NOT 31 KORTFRISTIGA FORDRINGAR Kundfordringar Statsbidragsfordring läkemedel Skatteintäkter Moms/momsersättning Övriga fordringar koncernföretag Periodiserade fakturor Specialdestinerade statsbidrag Övrigt Summa Fullfondering Blandmodell Regionen Regionen NOT 34 PENSIONSSKULD, REGIONEN Pensionsskuld exklusive löneskatt Löneskatt Summa regionen Varav: Särskilda pensioner Förpliktelser intjänade fr.o.m Förpliktelser intjänade t.o.m Pensionutfästelse Summa sammanställd redovisning NOT 32 KORTFRISTIGA PLACERINGAR OCH KASSA/BANK Kortfristiga placeringar Aktier Räntebärande placeringar Likvida medel, inom placeringar Koncernföretag Summa Kassa/bank* Redovisat inom pensionsförvaltningen Totalt enligt lägstavärdesprincipen Differens *Regionen har utnyttjat checkrediten på sammanlagt 361 miljoner kronor per och 445 miljoner kronor per Negativa saldon redovisas som en kortfristig skuld. En större andel av medlen har placerats i en korträntefond för att undvika inlåningsavgift på ett positivt saldo på bankkontot. NOT 33 EGET KAPITAL Se not 14 Fullfondering Blandmodell Sammanställd redovisning Regionen Sammanställd redovisning Regionen Specifikation avsättningar till penisonsförpliktelser i regionen: PA-KL, skuld t.o.m PA-KL, skuld fr.o.m Särskilda pensioner Totalt fullfondering pensioner Avsättning 1 januari Intjänad förmånsbestämd ålderspension Intjänad PA-KL Basbeloppsuppräkning Ränteuppräkning Årets pensionsutbetalningar Nya särskilda pensioner Pensioner till efterlevande Övrigt Pensionutfästelse Avsättning 31 januari Löneskatt Avsättning inklusive löneskatt 31 januari Individuell del (kortfristig skuld) Löneskatt individuell skuld TOTAL PENSIONSSKULD Aktualiseringsgraden är 95 procent. Aktualiseringsgraden avser endast de pensioner som hanteras av KPA och inte den del som avser regionens andel av skatteväxlad verksamhet inom Linköpings- och Norrköpings kommun. Totalt blandmodell pensioner Finansiering av penisonsförpliktelser inom pensionsförvaltningen: Fullfondering Regionen Blandmodell Regionen Aktier varav utländska aktier Räntebärande placeringar Alternativa placeringar 7 7 Likvida medel inom placeringar Kapitalförsäkring, pensioner Kassa/bank 0 0 Summa placeringar Övriga skulder och fordringar Återlånade medel (fordran på finansförvaltningen) Del av eget kapital Totalt EKONOMISK REDOVISNING EKONOMISK REDOVISNING 165

86 Fullfondering Blandmodell Sammanställd redovisning Regionen Sammanställd redovisning Regionen NOT 35 ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR Ostlänken Koncernföretagen Summa Fullfondering Blandmodell Sammanställd redovisning Regionen Sammanställd redovisning Regionen NOT 36 LÅNGFRISTIGA SKULDER Investeringsbidrag (förutbetald intäkt) AB Östgötatrafiken Summa Fullfondering Blandmodell Sammanställd redovisning Regionen Sammanställd redovisning Regionen NOT 40 BORGENSÅTAGANDE Transitio - efter regress TvNo Textilservice AB Marieborgs folkhögskola AB Östgötatrafiken Scenkonstbolaget i Östergötland AB Summa övre gräns Marieborgs folkhögskola har inte utnyttjat sin borgen. En justering har gjorts av Östgötatrafikens borgensåtagande 2016 som var felaktig i föregående årsredovisning. Under 2007 beslutade landstingsfullmäktige om en borgensförbindelse med anledning av AB Östgötatrafikens delägarskap i AB Transitio. Transitios uppdrag är att upphandla, underhålla och finansiera lokaltåg. I bolagets konstruktion ingår att garantiägarna gemensamt borgar för bolagets finansiella åtagande inom en borgensutfästelse på för närvarande 6 miljarder kronor. Till den solidariska borgen på 2,5 miljarder kronor som Region Östergötland är delaktig i finns det ett regressavtal, borgenärerna emellan, som innebär att respektive borgenär endast har ett finansiellt ansvar för de tåg/komponenter man själv anskaffat. AB Östgötatrafikens har utnyttjat viss del och nettoengagemanget mot Transitio är 49 miljoner kronor. Bedömning är att det är osannolikt att regionen skulle behöva fullgöra sin betalningsförpliktelse. Fullfondering Blandmodell Sammanställd redovisning Regionen Sammanställd redovisning Regionen NOT 37 SEMESTERLÖNESKULD M.M Semesterlöneskuld Okompenserad övertid Okompenserad jourtid Övriga upplupna löner Koncernföretagen Summa Semesterlöneskuldsbeloppet motsvarar antal dagar inom regionen ( semesterdagar 2016) Regionen ansvarar som delägare i Patientförsäkringen LÖF för bolagets förbindelser till ett belopp som motsvarar 10 gånger den premie regionen har att erlägga för vart år som förlust uppgkommer. År uppgår premien till 63 miljoner kronor. NOT 41 PENSIONSÅTAGANDEN FÖR VISS- TIDSANSTÄLLDA/FÖRTROENDEVALDA Fullfondering Blandmodell Sammanställd redovisning Regionen Sammanställd redovisning Regionen Pensionsavtal - tjänstemän, regionen Pensionsavtal - förtroendevalda Summa Det vid bokslutstillfället återstående pensionsavtalet för en tjänsteman kommer att utlösas under 2018 och har därför flyttats till pensionsskulden. Fullfondering Blandmodell Sammanställd redovisning Regionen Sammanställd redovisning Regionen Pensionsavtal för förtroendevalda avser åtta personer och avser regionens beräknade åtaganden i form av pensionsåtaganden såsom visstidspension, samordnad visstidspension samt avgångsersättningar. Beloppet som räknats fram är ett maximalt belopp. Av antalet personer berörs fyra personer av avgångsersättningar. När avtal lösts ut redovisas skulden i den ordinarie pensionsskulden. Beloppen har inte nuvärdesberäknats. Övriga delar som ålderspension och livränta ingår i pensionsskulden enligt separat beräkning av KPA. NOT 38 UPPLUPNA KORTFRISTIGA SKULDER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER Periodiserade fakturor Upplupna arbetsgivaravgifter/avtalsförsäkringar Upplupen löneskatt Skatteintäkter - prognos Individuell pensionsavgift Externa projektmedel Projekt inom regional utveckling Statsbidrag vävnad, läkemedelsavtalet Övriga upplupna kostnader, förutbet. intäkter Koncernföretagen Summa TILLÄGGSUPPLYSNING AVSEENDE LEASING Regionen har enligt definition endast operationell leasing. (Utifrån bedömning att påverkan är begränsad har undantag gjorts för de fåtal leasingbilar som har en avtalstid som är längre än 3 år. Det är leasingbilar för förtroendevalda där avtalstiden har förlängts för att överensstämma med mandattiden). Upplysningsplikten är begränsad till uppgift per tillgångsslag och fördelning på kommande år enligt nedan. Enligt rekommendation ingår endast kontrakt med en avtalstid som överstiger 3 år. Miljoner kronor IT-utrustning Inhyrningskontrakt - lokaler Summa Fullfondering Blandmodell Sammanställd redovisning Regionen Sammanställd redovisning Regionen NOT 39 ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER Kortfristig checkkredit Övriga kortfristiga skulder Koncernföretagen Summa EKONOMISK REDOVISNING EKONOMISK REDOVISNING 167

87 Redovisningsprinciper INLEDNING Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning (1997:614) och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR) med undantag från 5:e kap 4 i lagen om kommunal redovisning som föreskriver att en förpliktelse att betala ut pensionsförmåner som intjänats före 1998 inte ska tas upp som en skuld eller avsättning. Region Östergötland redovisar hela pensionsskulden i balansräkningen för att få en rättvisande bild. Båda alternativen presenteras dock för att uppfylla lagkravet. Nedan beskrivs vissa principer för att öka förståelsen för årsredovisningen. Jämförelsestörande poster För att en post ska klassas som jämförelsestörande ska beloppet vara väsentligt, posten sakna tydligt samband till den ordinarie verksamheten och inte inträffa regelbundet eller ofta. Klassas posterna som jämförelsestörande räknas nyckeltal om och båda alternativen presenteras. Det sker dock varje år förändringar som innebär tillfällig påverkan på resultatet men inte är av digniteten jämförelsestörande poster. Både jämförelsestörande poster och större avvikelser mellan åren kommenteras i noterna till resultat- och balansräkningen. Byte av redovisningsprincip I detta bokslut har redovisningsprincip avseende löneväxling av pensioner genomförts. Det innebär en omklassning från lönekostnader till övriga personalkostnader. Jämförelseåret har räknats om. Periodiseringsprinciper Som huvudprincip gäller att kostnader och intäkter hänförs till det redovisningsår där motsvarande prestation hör hemma. Konsekvensprincipen, väsentlighetsprincipen och försiktighetsprincipen, vilka i viss mån modifierar huvudprincipen, tillämpas i förekommande fall. I enlighet med redovisningspraxis beräknas kända framtida utgifter, som inte motsvaras av någon motprestation, till hela sin storlek och kostnadsbokförs det år då utgiften blir känd oberoende av om den verkliga utbetalningen är av engångskaraktär eller betalas ut periodiskt under ett visst antal år framåt i tiden. INTÄKTER Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på decemberprognosen från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Statsbidrag Specialdestinerade/riktade statsbidrag redovisas i resultaträkningen tillsammans med verksamhetens intäkter. De periodiseras i normalfallet till den period där kostnaderna som statsbidraget avser är bokförda. Det är i vissa fall svårtolkat om statsbidraget är tänkt att finansiera kommande verksamhet eller om det är ett bidrag för redan utförda prestationer. Regionens tolkning bygger på den gemensamma rekommendation som tagits fram inom SKL:s redovisningsnätverk. Vid avvikelser kommenteras detta i tabellen för avsteg från lagkrav/redovisningsregler och rekommendationer som ligger i slutet av detta avsnitt. Generella statsbidrag och utjämning redovisas inte tillsammans med verksamhetens intäkter utan på egen rad i resultaträkningen. De redovisas normalt enligt kontantmetoden vilket innebär att de redovisas vid utbetalning. KOSTNADER Lönekostnader Lönekostnader för timanställda, kostnad för övertid samt jour och beredskap bokförs konsekvent i efterföljande månad på grund av svårigheten att redan i innevarande månad kunna bokföra få fram uppgifter för tillförlitlig beräkning av beloppet. Eftersom variationen mellan åren bedöms vara liten bör detta inte påverka resultatet nämnvärt. Hänvisning görs till konsekvensprincipen. Avskrivningar Anläggningarnas ursprungliga anskaffningsvärde skrivs av utifrån bedömd nyttjandeperiod med linjär avskrivning baserad på anskaffningsvärde. Linjär avskrivning innebär lika stora avskrivningsbelopp varje år. Avskrivning påbörjas den månad då anläggningen tas i bruk och bokförs månadsvis med en tolftedel av den årliga avskrivningen. Normal avskrivningstid för olika typer av anläggningstillgångar är följande: Byggnader (komponentavskrivning 3-50 år från och med 2003) Markanläggningar 5-50 år Byggnadsinventarier 3-30 år Inventarier 5-10 år IT-utrustning 3 år Medicinteknisk apparatur 5-10 år Bilar och andra transportmedel 5 år Jord- skogs- och trädgårdsmaskiner 5-10 år Immateriella anläggningstillgångar, anskaffade Högst 7 år Immateriella anläggningstillgångar, upparbetade Högst 5 år Om särskilda skäl finns kan variationer förekomma. Mark, aktier, bostadsrätter, konst och pågående arbeten är i balansräkningen upptagna till ursprungligt anskaffningsvärde och blir inte föremål för avskrivning. Omprövning av nyttjandeperioden görs om det finns omständigheter som pekar på att det är nödvändigt, t.ex. teknikskiften, och att det rör sig om väsentliga belopp. TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella och immateriella anläggningstillgångar är i balansräkningen värderade till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar. En anskaffning som i övrigt uppfyller kriterierna för investering, ska bokföras som investering endast under förutsättning att utgiften är högre än ett halvt prisbasbelopp och att nyttjandeperioden är minst 3 år. När det gäller immateriella anläggningstillgångar gäller 1 miljon kronor för upparbetade investeringar. För att få en mer rättvisande redovisning samt minska gränsdragningsproblematiken mellan investeringar och planerat underhåll särredovisas från och med 2003 komponenter med olika avskrivningstid inom fastighetsområdet. Pågående fastighetsinvesteringar tillförs inte byggnadskreditivränta. Gällande redovisningsregler kräver koppling av byggnadskreditiv till externa lån. Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar värderas som huvudprincip till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Förråd och lager värderas på balansdagen till aktuellt återanskaffningsvärde med inkuransavdrag på tre procent. Den genomsnittliga lageromsättningshastigheten bedöms vara avsevärt högre än frekvensen för prisuppdateringar vilket innebär att anskaffningsvärde och återanskaffningsvärde i praktiken är detsamma. Annan bedömning av värdet ska framgå och motiveras i inventeringsprotokollet. Kortfristiga fordringar värderas till anskaffningsvärde. Under året förs de allra flesta fordringar löpande över till inkassoföretag för fortsatt bevakning, men fordran ligger kvar i regionens redovisning. I samband med bokslut görs avskrivning av patientavgiftsfordringar och en bedömning av vilka övriga fordringar som ska betraktas som osäkra och som ska skrivas ned. När alla kravmöjligheter uttömts fattas beslut om avskrivning. Vårdavgiftsfordringar som hänför sig till kalenderåret skrivs av utifrån försiktighetsprincipen, men fortsätter att bevakas av inkassobolaget. Regionens finansiella placeringar är klassificerade som omsättningstillgångar. Finansverksamheten och hanteringen av finansiella risker utgår från av fullmäktige fastställd finanspolicy och placeringsföreskrifter för den finansiella verksamheten (RF ) som gäller från och med. Sammanfattningsvis innebär placeringsföreskrifterna att andelen aktier av de totala likvida medlen får vara maximalt 30 procent och alternativa placeringar maximalt 10 procent. Regionen får placera i räntebärande papper där emittent är stat, kommun, bostadsinstitut och aktiebolag. Högst 30 procent av räntebärande placeringar får vara utgivna av samma emittent av svenska säkerställda bostadsobligationer. Högst 10 procent får vara utgivna av samma emittent vad gäller övriga emittenter (undantag svenska staten där det inte finns någon begränsning). Ratingnivå får vara som BBB i genomsnitt enligt Standard & Poor. Maximal duration är 5 år för en ränteportfölj. Enskilda värdepapper värderas generellt till det lägsta av anskaffningsvärde och aktuellt marknadsvärde. För närvarande har regionen inte några placeringar som redovisas enligt lägstavärdesprincipen. Fondplaceringar redovisas till verkligt värde, vilket är ett avsteg från kommunal redovisningslag men överensstämmer med regelverk för bolag och stiftelser. Det är även en förändring på gång inom kommunal redovisning. I lagrådsremissen som bygger på betänkandet en ändamålsenlig redovisning (2016:24), som lämnades till lagrådet i januari 2018, är ett av förslagen att huvudregeln ska vara att finansiella instrument som innehas för att ge avkastning eller värdestegring ska värderas till verkligt värde. Skälet till att regionen redovisar verkligt värde är att dessa placeringar är långsiktiga och omsätts relativt sällan även om de kan säljas vid varje givet tillfälle. Skulle anskaffningsvärdet redovisas innebär det att regionen, under långa tidsperioder, inte skulle redovisa några värdeförändringar på dessa tillgångar. Regionens uppfattning är därför att en redovisning av fondandelar till anskaffningsvärde inte ger en rättvisande bild av regionens ekonomiska ställning och resultat och inte matchar pensionsskulden. Genom att sälja och köpa tillbaka samtliga fondandelar före årsskiftet skulle fondandelarna få ett anskaffningsvärde som motsvarar verkligt värde och regionen skulle därmed följa lagstiftningen. Regionen bedömer dock att dessa transaktioner skulle föranleda administrativa insatser utan mervärde. Regionen har endast placeringar i fonder som kan säljas månadsvis och därmed också kan redovisas. Information om värderingen enligt principen om lägsta värdet anges i noter till resultat- och balansräkning samt i tabell i slutet av detta avsnitt. EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Region Östergötland redovisar i förekommande fall försäkringstekniska förändringar av pensionsskulden i fullfonderingsmodellen direkt mot eget kapital utan att låta det påverka årets resultat. Under eller jämförelseåret 2016 har inga sådana bokningar gjorts direkt mot eget kapital. Avsättningar En avsättning är en skuld som är oviss när den ska förfalla eller till vilket belopp. Det ska också finnas en legal förpliktelse till följd av inträffade händelser för att en avsättning ska få redovisas i balansräkningen. Regionen har förutom pensionsskulden en avsättning som avser planeringen av Ostlänken. Pensionsskuld I enlighet med fullmäktiges beslut redovisar Region Östergötland hela den inarbetade pensionsrätten medarbetare har rätt till enligt kollektivavtal, så kallad fullfonderingsmodell. Redovisningsmetodiken innebär att hela pensionsskulden redovisas i balansräkningen vilket ger en rättvisande bild av regionens ekonomiska ställning. En konsekvens av beslutet är att regionen gjort årliga avsättningar för att matcha pensionskulden, vilket i sin tur bidragit till att regionen har den högsta soliditen i landstingssektorn. Enligt lagstiftning ska emellertid landsting och kommuner från och med år 2000 redovisa enligt den så kallade blandmodellen, där pensionsåtaganden som intjänats före år 1998 anses vara noll i balansräkningen och inga medel avsätts för att värdesäkra dessa. I årsredovisningen anges även en fullständig resultaträkning, kassaflödesanalys samt balansräkning enligt blandmodellen, vilket innebär att regionen anser sig uppfylla lagens krav. Pensionsskulden är beräknad utifrån riktlinjer för beräkning av pensionsskuld RIPS 17. Beräkningen av pensionsskulden utförs av Kommunsektorns Pensions AB (KPA) på grundval av uppgifter som lämnas av regionen om löneläge, sysselsättningsgrad med mera för anställda medarbetare och mot bakgrund av utbetalningar till pensionerad före detta medarbetare. Beräkningen görs på individnivå. Regionen har därefter tagit hänsyn till pensionsdelen i arbetsgivaravgifter för löner som inte har betalats ut. I länet är det två kommuner, Linköping och Norrköping, som har annan pensionsadministratör än KPA och där regionens del av skulden inte har kunnat beräknas med tillräcklig precision av KPA. Skandia har levererat underlag som visar regionens skuld till medarbetare som gick över till dessa kommuner i samband med 168 EKONOMISK REDOVISNING EKONOMISK REDOVISNING 169

88 verksamhetsöverföringar tidigare år och skulden har justerats manuellt med dessa beräkningar. För övriga kommuner ingår överförda medarbetare i underlaget från KPA. Enligt särskild uppgift från KPA har ansvarsförbindelsen därutöver kompletteras med 21 miljoner kronor på grund av att kommuner som omfattas av finansieringsöverenskommelsen enligt ädelmodell flyttats till KPA:s nya administrationssystem. Pension för kombinationstjänster tillsammans med Universitetet betalas av regionen med löpande premie, vilket innebär att det inte finns någon skuld. I pensionsskulden ingår ålderspension och livränta för berörda förtroendevalda enligt särskild beräkning av KPA. Där ingår också skuld som beräknats enligt de nya bestämmelserna kring OPF-KL. För visstidsförordnanden med rätt till särskild avtalspension redovisas avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalning. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse. Individuell del av pensionsavgift till personalen avseende betalas ut i mars 2018 och bokförs som kortfristig skuld. Personalskuld Regionens skuld till personalen i form av icke-kompenserad övertid, jour- och beredskapstid räknas varje månad om i aktuellt löneläge. Eventuella förändringar belastar månadsvis resultatet. På liknande sätt beräknas semesterlöneskulden månadsvis. Avstämning och bokföring av differenser görs månadsvis. Arbetsgivaravgifterna för personalskulden redovisas för sig som en upplupen kostnad och den del som avser pensioner har tillförts pensionsskulden. SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Enligt bestämmelserna i den kommunala redovisningslagen ska årsredovisningen även omfatta verksamhet som bedrivs i aktiebolag, stiftelse, ekonomisk förening och ideell förening där regionen har ägarintresse samt även att ge en presentation över regionens uppdragsföretag. Syftet är bland annat att ge en sammanfattande och rättvisande bild av regionens totala ekonomiska ställning och åtaganden oberoende av företagsform. I den sammanställda redovisningen för regionkoncernen ingår regionen och övriga juridiska personer där regionen har direkt eller indirekt inflytande av betydande omfattning. Betydande inflytande innebär minst 20 procent av rösterna, och där omsättning och/eller tillgångar är av betydelse i förhållande till regionens resultat- eller balansräkning eller tillför ytterligare väsentlig information. Från de sammanställda räkenskaperna har tolv del- eller samägda företag undantagits, då regionens andel av deras sammanlagda omsättning understiger fem procent av regionens skatteintäkter och generella statsbidrag. Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Regionens bokförda värden på aktier i dotterbolag har eliminerats mot dotterbolagens egna kapital. Tillgångar och skulder, samt intäkter och kostnader för dotterbolagen har upptagits i den sammanställda redovisningen till så stor del som motsvarar ägd andel. Därefter har interna mellanhavanden eliminerats såsom fordringar och skulder samt köp och försäljning. Inga omräkningar av bolagens balansräkningar har gjorts på grund av exempelvis andra avskrivningstider. Vid olika periodisering mellan koncernföretagen har regionens periodisering tillämpats. Gjorda bokslutsdispositioner påverkar inte det sammanställda resultatet. Uppskjuten skatt för obeskattade reserver (bokslutsdispositioner) har beräknats. Skatten är för närvarande 22 procent (inkomstskattelagen). Regionkoncernens medlemmar och ägarandelar framgår av figur på sid 140. ÖVRIGT Transparenslagen/konkurrensneutralitet Transparenslagen, det vill säga lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser med mera (2005:590), ställer krav på öppen och separat redovisning i offentliga företag som är konkurrensutsatta. De ekonomiska styrprinciperna i regionen stödjer detta. Till exempel ska varje ekonomisk enhet bära samtliga intäkter och kostnader som hör till verksamheten. Inga fria nyttigheter får förekomma. Enheten ska också bära sin del av gemensamma kostnader. För viss verksamhet finns dessutom särskilda riktlinjer, till exempel för vårdval, som ytterligare ska borga för konkurrensneutralitet. Bedömningen är att regionen uppfyller kravet på transparens. När det gäller tandvårdsverksamhet redovisar samtliga regioner och landsting enligt en modell för mer öppen redovisning. Resultatet presenteras i regionfakta som är en digital bilaga till årsredovisningen. I regionfakta presenteras också information om vårdvalsverksamhet. TABELL FÖR AVSTEG FRÅN LAGKRAV/REDOVISNINGS- REGLER OCH REKOMMENDATIONER I tabellen nedan redovisas de avsteg som Region Östergötland har gjort från lagkrav/redovisningsregler och från rekommendationer. Redovisningspost Fullfondering av pensionsskulden Fonder till marknadsvärde Resultatpåverkan med vald metod (plusbelopp har förbättrat resultatet) Plus 208 miljoner kronor Minus 233 miljoner kronor Kommentar Regionens officiella resultat är det enligt fullfondering av pensionerna och samtliga analyser och noter behandlar detta. Regionen presenterar dock resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning enligt både blandmodell och fullfonderingsmodell och följer därmed lagkravet. Om regionen hade redovisat utifrån lägstavärdesprincipen skulle resultatet ha påverkats positivt beroende på försäljningar i samband med omplaceringar som innebar realisationsvinster. Kortfristiga placeringar samt utgående eget kapital skulle ha varit 687 miljoner kronor lägre enligt lägstavärdesprincipen. Samtliga fonder är säljbara månadsvis och alternativet till nuvarande redovisning är att sälja månadsvis och köpa tillbaka samma placeringar och därmed uppnå samma resultat som enligt lägstavärdesprincipen. 170 EKONOMISK REDOVISNING

89 REGION ÖSTERGÖTLAND. ÅRSREDOVISNING

90 Regionfakta

91 Innehåll Medborgarperspektivet Medarbetarperspektivet Befolkningsstatistik, samtliga regioner och landsting 1 Medarbetaruppgifter totalt Region Östergötland 40 Befolkningsstatistik, Östergötlands län 2 Medarbetarstatistik löner 41 Medellivslängd 4 Ohälsotal 5 Medarbetarstatistik per enhet Sjukskrivningar och sjukdagar 6 Antal anställda per kategori 42 Sjuk- och aktivitetsersättningar 7 Frånvaro och långtidsfriska 44 Listade per vårdcentral 8 Medarbetarstatistik övrigt 45 Vårdkonsumtion per kommun 9 Vårdkonsumtion per listningsområde 10 Ekonomiperspektivet Vårdkonsumtion uppdelat på kön 11 Tillgänglighet vårdcentraler 12 BNP, KPI 46 Tillgänglighet sjukhusvård 13 Patientavgifter per läkarbesök 46 Processperspektivet Jämförelser samtliga regioner och landsting Resultat 47 Produktionsstatistik Volymförändring 48 Vårdtillfällen per diagnoskapitel 14 Utdebitering 49 Läkarbesök per diagnoskapitel 14 Skatteintäkter 50 Vårdtillfällen per hemlandsting 15 Skatteintäkter per invånare 51 DRG vikt per hemlandsting 15 Skattekraft 52 Unika individer som har haft kontakt med vården 16 Kostnad per invånare 53 Produktivitet 19 Investeringsvolym 54 Fastighets-/inventarieinvesteringar 55 Produktionsstatistik per enhet Lån 56 Sjukhusvård Finansiellt netto/räntenetto 57 Vårdplatser 20 Balanslikviditet 58 Vårdtillfällen 22 Soliditet 59 Vårdtillfällen, uppdelat per kön 23 Vårdtid 24 Region Östergötland Medelvårdtid 25 Skatteintäkter med mera 60 DRG vikt 26 Intäkter och kostnader, totalt 61 DRG medelvikt 27 Nettokostnad 61 Operationer 28 Resultaträkning, kassaflödesanalys 62 Läkarbesök 29 Balansräkning 63 Sjukvårdande behandlingar 31 Likvida medel 64 Långfristiga placeringar inom Primärvård Pensionsförvaltningen 64 Läkarbesök 33 Resultaträkning och kassaflödesanalys, Sjukvårdande behandling 34 sammanställd redovisning 65 Balansräkning sammanställd redovisning 66 Medicinsk service Laboratoriemedicinsk produktion 35 Per enhet Radiologiska undersökningar 36 Resultat/eget kapital per enhet 67 Lönekostnadsutveckling per enhet 68 Skolor Kostnadsutveckling läkemedel per enhet 69 Folkhögskola och gymnasieskola 37 Kostnad per sjukdomsgrupp 70 Folktandvård Folktandvård 38 Konkurrensutsatt verksamhet Tandvårdens intäkter och kostnader 71 FoU statistik Vårdval Primärvård 72 Finansiering 39 Forskningsprestationer 39 Forskningskompetens 39 Regionfakta produceras av Ledningsstaben inom Region Östergötland. Upplysningar om innehållet kan lämnas av Daniel Wäster, telefon: , mail: daniel.waster@regionostergotland.se Regionfakta finns på

92 Befolkningsstatistik Befolkning i samtliga regioner och landsting per den 31/12 enligt indelning 1/1 nästkommande år Källa: SCB:s befolkningsstatistik Regioner och landsting AB Stockholms läns landsting 1) C Landstinget i Uppsala län 1) D Landstinget Sörmland E Region Östergötland 1) F Region Jönköpings län G Region Kronoberg H Landstinget i Kalmar län K Landstinget Blekinge M Region Skåne 1) N Region Halland O Västra Götalandsregionen 1) S Landstinget i Värmland T Region Örebro län 1) U Landstinget Västmanland W Landstinget Dalarna X Region Gävleborg Y Landstinget Västernorrland Z Region Jämtland Härjedalen AC Västerbottens läns landsting 1) BD Norrbottens läns landsting Summa regioner och landsting I Gotlands kommun Totalt Andel 0-17 år 20,2% 20,4% 20,6% 20,8% 21,0% Andel år 60,3% 60,0% 59,7% 59,4% 59,2% Andel 65- år 19,4% 19,6% 19,8% 19,8% 19,8% Andel 80 + år 5,2% 5,1% 5,1% 5,1% 5,1% 1) Huvudman som har universitetssjukhus. 1

93 Befolkningsstatistik Befolkning per kommun i Östergötland samt åldersandelar i procent Källa: SCB:s befolkningsstatistik Kommun/länsdel Linköpings kommun Andel 0-17 år 20,0% 20,1% 20,3% 20,4% 20,6% Andel år 62,9% 62,6% 62,3% 62,1% 62,1% Andel 65- år 17,2% 17,3% 17,5% 17,4% 17,4% Andel 80 - år 5,0% 4,9% 5,0% 5,0% 4,9% Åtvidabergs kommun Andel 0-17 år 19,5% 19,4% 19,5% 19,5% 19,4% Andel år 56,1% 55,8% 55,5% 55,2% 55,0% Andel 65- år 24,4% 24,9% 25,1% 25,3% 25,6% Andel 80 - år 6,4% 6,3% 6,2% 6,4% 6,6% Kinda kommun Andel 0-17 år 19,9% 19,8% 19,9% 20,2% 20,4% Andel år 55,7% 55,3% 54,6% 53,9% 53,4% Andel 65- år 24,4% 24,9% 25,5% 25,9% 26,3% Andel 80 - år 6,3% 6,6% 6,7% 6,7% 6,7% Ydre kommun Andel 0-17 år 18,5% 18,7% 19,2% 19,3% 19,4% Andel år 54,1% 53,4% 52,4% 51,8% 52,2% Andel 65- år 27,4% 27,9% 28,4% 28,9% 28,4% Andel 80 - år 6,7% 7,0% 6,9% 7,0% 7,0% Totalt Centrala länsdelen Andel 0-17 år 19,9% 20,0% 20,2% 20,3% 20,5% Andel år 61,8% 61,6% 61,2% 61,0% 60,9% Andel 65- år 18,2% 18,4% 18,6% 18,6% 18,6% Andel 80 - år 5,2% 5,2% 5,2% 5,2% 5,1% Norrköping Andel 0-17 år 20,7% 20,8% 21,0% 21,2% 21,4% Andel år 60,6% 60,3% 59,9% 59,9% 59,7% Andel 65- år 18,8% 18,9% 19,0% 18,9% 18,9% Andel 80 - år 5,0% 4,9% 4,9% 4,9% 4,8% Finspång Andel 0-17 år 19,0% 19,2% 19,4% 19,9% 19,9% Andel år 56,9% 56,5% 56,0% 55,7% 55,4% Andel 65- år 24,0% 24,3% 24,6% 24,5% 24,7% Andel 80 - år 6,5% 6,5% 6,5% 6,3% 6,4% Söderköping Andel 0-17 år 20,4% 20,7% 20,9% 21,0% 21,4% Andel år 57,0% 56,3% 55,3% 54,9% 54,5% Andel 65- år 22,6% 23,1% 23,8% 24,1% 24,1% Andel 80 - år 5,2% 5,1% 5,3% 5,3% 5,4% Valdemarsvik Andel 0-17 år 16,1% 16,0% 16,6% 17,0% 17,4% Andel år 54,7% 54,0% 52,7% 52,4% 51,7% Andel 65- år 29,1% 30,0% 30,7% 30,6% 30,9% Andel 80 - år 7,0% 6,9% 6,8% 6,6% 6,7% Totalt Östra länsdelen Andel 0-17 år 20,3% 20,4% 20,6% 20,9% 21,0% Andel år 59,6% 59,2% 58,8% 58,6% 58,5% Andel 65- år 20,1% 20,4% 20,6% 20,5% 20,5% Andel 80 - år 5,3% 5,2% 5,2% 5,1% 5,1% 2

94 Kommun/länsdel Motala Andel 0-17 år 19,6% 19,7% 19,9% 20,3% 20,6% Andel år 58,7% 58,3% 57,9% 57,2% 56,7% Andel 65- år 21,7% 22,0% 22,3% 22,5% 22,7% Andel 80 - år 5,9% 5,8% 5,8% 5,9% 5,9% Mjölby Andel 0-17 år 20,2% 20,2% 20,5% 20,9% 21,4% Andel år 58,5% 58,1% 57,6% 57,3% 57,1% Andel 65- år 21,3% 21,7% 21,9% 21,8% 21,6% Andel 80 - år 5,8% 5,8% 5,8% 5,7% 5,6% Vadstena Andel 0-17 år 16,4% 16,4% 16,3% 16,4% 16,7% Andel år 53,8% 52,7% 52,3% 52,1% 52,1% Andel 65- år 29,8% 30,8% 31,3% 31,5% 31,2% Andel 80 - år 8,6% 8,7% 8,6% 8,5% 8,5% Ödeshög Andel 0-17 år 18,6% 18,5% 18,6% 19,5% 19,7% Andel år 55,6% 54,9% 54,2% 53,4% 53,2% Andel 65- år 25,8% 26,5% 27,2% 27,1% 27,2% Andel 80 - år 6,8% 6,6% 7,0% 6,7% 6,7% Boxholm Andel 0-17 år 19,3% 19,4% 19,0% 19,5% 19,1% Andel år 56,6% 56,3% 56,1% 55,1% 55,3% Andel 65- år 24,1% 24,3% 25,0% 25,4% 25,6% Andel 80 - år 6,0% 5,9% 5,9% 6,1% 6,4% Totalt Västra länsdelen Andel 0-17 år 19,4% 19,5% 19,6% 20,1% 20,4% Andel år 57,9% 57,4% 57,0% 56,4% 56,1% Andel 65- år 22,7% 23,1% 23,4% 23,5% 23,5% Andel 80 - år 6,2% 6,1% 6,1% 6,1% 6,1% Totalt i länet Andel 0-17 år 20,0% 20,1% 20,3% 20,5% 20,7% Andel år 60,2% 59,8% 59,4% 59,2% 59,0% Andel 65- år 19,9% 20,1% 20,3% 20,3% 20,3% Andel 80 - år 5,4% 5,4% 5,4% 5,3% 5,3% 3

95 Medellivslängd Återstående medelslivslängd vid födelsen 1) efter kön och tid i femårsperioder Källa: SCB Födelseår Östergötlands län män 77,2 78,3 78,6 78,9 79,1 79,3 79,5 79,6 79,8 80,0 80,1 80,3 80,4 kvinnor 81,8 82,4 82,4 82,6 82,7 82,8 83,0 83,2 83,3 83,4 83,7 83,9 83,9 Riket män 76,9 78,0 78,2 78,5 78,7 78,9 79,1 79,3 79,5 79,7 79,9 80,1 80,2 kvinnor 81,8 82,4 82,6 82,8 82,9 83,1 83,2 83,3 83,4 83,6 83,7 83,8 83,9 1) Den återstående medellivslängden utgörs av det antal år som i genomsnitt återstår att leva för en person i en viss bestämd ålder enligt den, vid tidpunkten för beräkningen, gällande dödligheten. Återstående medellivslängd vid födelsen kallas i kortare ordalag för medellivslängd. 4

96 Ohälsotal 1) Fördelning efter kön, ålder och kommun i Östergötland Källa: Försäkringskassan Män 20,8 21,1 21,4 21,1 20,0 Kvinnor 33,0 33,2 34,0 33,5 31, år 2,4 2,7 2,7 2,5 2, år 11,0 11,9 13,2 13,8 13, år 14,3 15,4 16,5 16,6 16, år 24,9 25,4 26,0 25,4 23, år 47,1 46,3 45,8 44,5 41, år 70,3 69,3 68,9 66,6 62,5 Boxholm 29,6 29,8 30,7 30,7 29,4 Finspång 26,4 26,9 27,2 26,2 25,3 Kinda 27,3 27,7 27,5 27,5 26,5 Linköping 20,6 20,8 21,2 21,0 20,1 Mjölby 28,9 30,0 30,8 30,0 29,0 Motala 41,9 42,5 42,8 41,8 39,1 Norrköping 27,8 27,8 28,6 28,0 26,2 Söderköping 28,2 27,7 28,8 30,2 27,4 Vadstena 35,8 37,9 39,2 39,0 37,6 Valdemarsvik 35,0 33,9 34,1 32,2 28,9 Ydre 26,3 28,1 27,6 28,8 27,0 Åtvidaberg 25,8 26,9 27,2 27,6 26,2 Ödeshög 27,9 27,0 28,0 27,4 27,8 Östergötlands län 26,8 27,0 27,6 27,1 25,7 Riket 26,8 27,3 28,0 27,8 26,2 1) Ohälsotalet är ett mått på antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension och sjukbidrag) från socialförsäkringen per försäkrad mellan år. Alla dagar är omräknade till heldagar, till exempel två dagar med halv ersättning blir en dag. 5

97 Sjukskrivningar Genomsnittligt antal sjukskrivningar per sjukpenningförsäkrad sjuktal 1) Källa: Försäkringskassan 1) Sjuktalet - speglar socialförsäkringens utbetalningar av sjukpenning för i Sverige bosatta personer i åldrarna år. Sjuktalet är ett mått på utbetalda dagar med sjukpenning från socialförsäkringen och innehåller inte dagar med sjuklön från arbetsgivare. Genomsnittligt antal sjukdagar per sjukpenningförsäkrad per kommun i Östergötlands län Källa: Försäkringskassan Kommun Boxholm 6,0 6,7 8,0 8,8 9,6 10,3 11,1 9,9 Finspång 6,0 6,5 7,9 8,3 8,8 9,4 9,0 9,4 Kinda 6,5 7,6 9,6 11,1 11,1 11,2 11,4 11,2 Linköping 5,4 5,9 6,6 7,0 7,8 8,5 9,0 9,0 Mjölby 7,0 8,0 9,1 9,4 11,5 12,0 11,6 10,9 Motala 8,1 9,1 10,4 11,5 13,0 13,5 13,0 11,7 Norrköping 5,9 6,4 7,3 7,8 8,6 9,5 9,6 8,8 Söderköping 6,6 8,0 8,4 9,6 9,4 10,3 12,6 10,4 Vadstena 8,6 8,7 9,6 10,4 13,8 14,4 14,3 13,5 Valdemarsvik 7,0 7,8 8,8 9,5 9,6 10,1 9,8 7,4 Ydre 6,8 9,4 9,7 11,1 13,4 14,3 15,4 13,1 Åtvidaberg 7,7 7,9 8,3 8,6 10,3 10,2 10,9 10,3 Ödeshög 6,9 6,8 8,1 7,7 7,9 9,5 9,3 9,8 Östergötlands län 6,1 6,8 7,7 8,2 9,1 9,9 10,1 9,5 Riket 6,7 7,6 8,6 9,4 10,6 11,9 12,5 11,7 Källa: Försäkringskassan 6

98 Pågående sjuk- och aktivitetsersättningar 1) Antal ersättningar per invånare år per kommun i Östergötland Källa: Försäkringskassan Pågående sjuk- och aktivitetsersättningar i Östergötland och riket 1985 (Procentuell utveckling) Källa: Försäkringskassan 1) Ändrad definition från och med 2003, tidigare förtidspensioner och sjukbidrag. 7

99 Listade östgötar per vårdcentral Källa: Listningskuben Antal listade Vårdcentral Centrala länsdelen Ljungsbro Skäggetorp Kärna Ryd Lambohov Kungsgatan Linköping Valla Tannefors Linghem Capio Vårdcentral Berga Ekholmen Nygatan Åtvidaberg Kisa Österbymo Vårdcentralen Johannelund Trädgårdstorgets vårdcentral 1) Summa Centrala länsdelen Östra Länsdelen 2) Finspång Cityhälsan Norr Cityhälsan Centrum Cityhälsan Söder Skärblacka Åby Kolmården Vikbolandet Söderköping ) Valdemarsvik Kneippens vårdcentral Vilbergens vårdcentral Skarptorps vårdcentral Östertull Medicinskt Centrum Vårdcentral Geria Vårdcentral i Söderköping Summa Östra länsdelen Västra länsdelen Marieberg Lyckorna Brinken Borensberg Vadstena Mjölby Skänninge Boxholm Mantorp Ödeshög Summa Västra länsdelen Akivt olistade Övrigt Listade utomläns Totalt ) Vårdcentralen Centrumkliniken startade vårdcentralsverksamhet i oktober 2010, bytte ägare 2012, nytt namn var då Cityakuten, bytte ägare igen i april 2014, nuvarande namn är Trädgårdstorgets vårdcentral. 2) Vårdcentralerna behöll sitt masternummer (listningsnummer) vid ägarbyte till Helsa, men fick nya namn i ekonomisystemet. Listningskuben baseras på masternumren, inte namnet i ekonomisystemet. 3) Stängd from 1/

100 Vårdkonsumtion Källa: Vårddatalagret Antal vårdtillfällen i Östergötland redovisade efter patientens hemkommun/ hemlandsting Hemort ) Östergötlands län Ödeshög Ydre 2) Kinda Boxholm Åtvidaberg Finspång Valdemarsvik Linköping Norrköping Söderköping Motala Vadstena Mjölby Övrigt 0 Östergötlands län Jönköpings län Kalmar län Sydöstra sjukvårdsregionen Övriga regioner Övrigt Totalt 3) Vårdkonsumtion Källa: Vårddatalagret och Master befolkning Antal vårdtillfällen i Östergötland per 1000 invånare redovisade efter patientens hemkommun Antal vårdtillfällen per 1000 invånare Hemort ) Östergötlands län Ödeshög Ydre 2) Kinda Boxholm Åtvidaberg Finspång Valdemarsvik Linköping Norrköping Söderköping Motala Vadstena Mjölby Östergötlands län 3) ) Från och med 2012 ingår KUL-data. 2) En stor del av invånarnas vårdkonsumtion sker i Jönköpings län, men från 2012 och framåt ingår dessa i KUL. 3) All vårdproduktion utförd inom Region Östergötland och Aleris Specialistvård AB. 9

101 Vårdkonsumtion i slutenvård per listad vårdcentral (östgötar) Antal slutenvårdtillfällen redovisade efter var patienten är listad Antal vårdtillfällen Listad vårdcentral Centrala länsdelen Ljungsbro Skäggetorp Kärna Ryd Lambohov Kungsgatan Linköping Valla Tannefors Linghem Capio Vårdcentral Berga 1) Ekholmen Nygatan 1) Åtvidaberg Kisa Österbymo Vårdcentralen Johannelund Trädgårdstorgets vårdcentral 1) Centrala länsdelen Östra länsdelen 2) Cityhälsan Norr Cityhälsan Centrum Cityhälsan Söder Skärblacka Åby Kolmården Vikbolandet Söderköping 3) Valdemarsvik Finspång Kneippen Vilbergen Skarptorp Östertull Medicinskt Centrum Vårdcentral Geria Vårdcentral i Söderköping Östra länsdelen Västra länsdelen Marieberg Lyckorna Brinken Borensberg Vadstena Mjölby Skänninge Boxholm Mantorp Ödeshög Västra länsdelen Övrigt Totalt 4) ) Vårdcentralen Centrumkliniken startade vårdcentralsverksamhet i oktober 2010, bytte ägare 2012, nytt namn var då Cityakuten, bytte ägare igen i april 2014, nuvarande namn är Trädgårdstorgets vårdcentral. 2) Vårdcentralerna behöll sitt masternummer (listningsnummer) vid ägarbyte till Helsa, men fick nya namn i ekonomisystemet. Listningskuben baseras på masternumren, inte namnet i ekonomisystemet. 3) Stängd from 1/5 2016, siffrorna avser jan till apr ) All vårdproduktion utförd inom Region Östergötland och Aleris Specialistvård AB. 10

102 Vårdkonsumtion - Läkarbesök per vårdcentral, uppdelat på kön Antal läkarbesök per kön Verksamhet/ Verksamhetsenhet Män Kvinnor Andel Kvinnor Män Kvinnor Andel Kvinnor Män Kvinnor Andel Kvinnor Närsjukvården i centrala Östergötland Ljungsbro % % % Skäggetorp % % % Kärna % % % Ryd % % % Lambohov % % % Kungsgatan Linköping % % % Valla % % % Tannefors % % % Linghem % % % Ekholmen % % % Nygatan Linköping % % % Åtvidaberg % % % Kisa % % % Österbymo % % % Jourcentralen Linköping 1) % % % Vårdcentralen Johannelund % % % Capio Vårdcentral Berga % % % Cityakuten 3) Trädgårstorget vårdcentral 4) % % % Centrala Östergötland % % % Närsjukvården i östra Östergötland Cityhälsan, Norr % % % Cityhälsan, Centrum % % % Cityhälsan, Söder % % % Åby % % % Kolmården % % % Vikbolandet % % % Jourcentralen Norrköping 1) % % % Söderköping 5) % % Valdemarsvik % % % Skärblacka % % % Finspång % % % Geria Vårdcentral i Söderköping % % % Östertull % % Vilbergen % % Kneippen % % Skarptorp % % Medicinskt Centrum Vårdcentral % % Helsa Vårdcentral Spiran % % Helsa Vårdcentral Kneippen % % Helsa Vårdcentral Skarptorp % % Helsa Vårdcentral Vilbergen % % Helsa Vårdcentral Östertull % % Östra Östergötland % % % Närsjukvården i västra Östergötland Jourcentralen Motala 1) % % % Marieberg % % % Lyckorna % % % Brinken % % % Borensberg % % % Vadstena % % % Mjölby % % % Skänninge % % % Boxholm % % % Mantorp % % % Ödeshög % % % Västra Östergötland % % % Summa 2) % 2) % % 1) Jourcentralernas antal listade är baserat på hela "distriktet", vilket innebär att de kan bara jämföras jourcentraler emellan. 2) Summan skiljer sig något mot summan av antal läkarbesök inom primärvård i processperspektivet beroende på att fler verksamheter än vårdcentraler är med där. 3) Centrumkliniken bytte ägare 2012, nytt namn är Cityakuten. 4) Cityakuten bytte ägare 2014, nytt namn är Trädgårdstorgets vårdcentral 5) Stängd from 1/5 2016, siffrorna 2016 avser jan till apr. 11

103 Tillgänglighet - vårdcentraler Tillgänglighet läkarbesök - andel patienter som togs emot på vårdcentralen inom sju dagar Tillgänglighet telefon - andel återuppringda samtal under samma dag (TeleQ) Andel patienter Telefontillgänglighet Vårdcentral ) Centrala länsdelen Ljungsbro 100% 99% 100% 100% 98% 99% 96% 99% 99% 94% Skäggetorp 97% 96% 97% 97% 97% 95% 100% 100% 99% 100% Kärna 97% 97% 96% 97% 93% 99% 91% 87% 86% 83% Ryd 97% 92% 94% 96% 85% 95% 91% 87% 93% 90% Lambohov 97% 98% 97% 98% 97% 80% 89% 94% 87% 87% Kungsgatan Linköping 97% 97% 95% 93% 95% 1) 1) 100% 100% 99% Valla 98% 98% 98% 97% 89% 95% 89% 93% 91% 80% Tannefors 96% 96% 97% 96% 93% 95% 99% 98% 96% 95% Linghem 94% 94% 96% 98% 91% 95% 87% 84% 69% 89% Ekholmen 95% 93% 92% 91% 92% 81% 83% 88% 87% 75% Nygatan Linköping 94% 93% 95% 94% 96% 93% 98% 99% 96% 96% Åtvidaberg 98% 98% 99% 99% 97% 98% 98% 99% 99% 99% Kisa 92% 89% 87% 86% 83% 74% 88% 98% 98% 68% Österbymo 95% 91% 92% 83% 64% 96% 93% 94% 91% 84% Vårdcentralen Johannelund 99% 98% 94% 93% 96% 94% 94% 96% 94% 97% Capio Vårdcentral Berga 96% 96% 95% 94% 97% 100% 100% 100% 100% 100% Trädgårdstorgets vårdcentral 92% 82% 96% 94% 97% 99% 89% 94% 87% 92% Östra länsdelen Finspång 96% 92% 94% 77% 78% 96% 83% 87% 73% 85% Cityhälsan, Norr 97% 90% 89% 95% 91% 92% 85% 80% 96% 95% Cityhälsan, Centrum 96% 86% 81% 95% 88% 85% 86% 71% 80% 76% Cityhälsan, Söder 96% 95% 95% 94% 88% 92% 93% 96% 93% 79% Skärblacka 98% 94% 91% 77% 72% 89% 85% 84% 73% 83% Åby 93% 91% 89% 86% 84% 90% 93% 88% 82% 82% Kolmården 95% 92% 91% 92% 90% 97% 89% 90% 90% 90% Vikbolandet 91% 89% 89% 91% 87% 96% 91% 79% 96% 95% Söderköping 4) 100% 97% 95% 93% 93% 89% 83% 97% Valdemarsvik 90% 92% 93% 89% 84% 92% 93% 93% 94% 95% Östertull 5) 90% 90% 78% 83% 89% 94% 95% 77% 88% 79% Vilbergen 5) 91% 92% 90% 94% 84% 84% 81% 84% 89% 78% Kneippen 5) 97% 88% 84% 89% 94% 99% 99% 99% 98% 96% Skarptorp 5) 89% 85% 71% 90% 80% 88% 86% 88% 93% 85% Geria Vårdcentral i Söderköping 97% 96% 91% 87% 96% 93% 94% 96% 93% 96% Helsa Vårdcentral Spiran 6) 77% 98% 96% 95% 98% 2) 2) 2) 2) 2) Västra länsdelen Marieberg 94% 94% 87% 93% 82% 93% 92% 94% 99% 92% Lyckorna 96% 95% 92% 86% 81% 86% 92% 89% 89% 75% Brinken 97% 96% 96% 95% 95% 98% 97% 98% 98% 93% Borensberg 88% 88% 89% 87% 88% 93% 90% 91% 98% 93% Vadstena 93% 95% 95% 88% 88% 90% 89% 88% 89% 94% Mjölby 93% 95% 94% 96% 88% 82% 88% 84% 77% 73% Skänninge 96% 95% 94% 93% 95% 98% 97% 100% 99% 97% Boxholm 91% 91% 94% 90% 86% 96% 98% 97% 93% 91% Mantorp 98% 99% 98% 91% 93% 97% 95% 96% 99% 99% Ödeshög 96% 99% 94% 93% 96% 100% 100% 100% 100% 99% Genomsnitt samtliga vårdcentraler 95% 94% 93% 92% 91% 91% 91% 90% 90% 87% 1) Vårdcentralen använde inte TeleQ, varför telefontillgäglighet ej mättes. 2) Använder bara TeleQ som ett komplement, varför telefontillgänglighet ej mäts. 3) Från och med är CallMe ny systemleverantör. Uppgift saknades för nov och dec, statistiken avser perioden jan till okt ) Stängd from 1/5 2016, siffrorna avser jan till apr ) Tidigare Aleris, under 2016 ny ägare Helsa. 6) Tidigare Medicinskt Centrum, under 2016 ny ägare Helsa. 12

104 Tillgänglighet - sjukhusvård Andel väntande patienter som har väntat mer än 60 dagar för besök 1) Produktionsenhet Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Närsjukvården i centrala Östergötland 8 3% 3 1% 4 2% 7 2% 5 2% 3 1% 45 18% Närsjukvården i östra Östergötland 20 6% 4 2% 36 14% 11 4% 16 5% 14 4% 47 15% Närsjukvården i västra Östergötland 13 4% 73 17% 13 7% 10 3% 4 2% 24 8% 17 8% Närsjukvården i Finspång 0 0% 1 3% 2 6% 0 0% 0 0% 1 2% 0 0% Hjärt- och medicincentrum i Östergötland 2) % % % % % % % Barn- och kvinnocentrum i Östergötland 28 4% 45 5% 63 7% 44 5% 46 5% 62 6% 44 4% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 2) % % 140 9% 92 6% 141 9% % % Sinnescentrum i Östergötland 2) % % 161 8% % % % % Helsa Specialistvård Linköping 2) 23 8% 25 11% 10 10% 91 24% 11 7% 2 1% 28 11% Aleris Specialistvård AB 4) 11 4% 27 6% 25 7% 17 4% 14 4% 13 3% 69 13% Privata psykiatriska enheter 4 4% 0 1 1% 1 1% 4 4% 0 0% 4 2% Genomsnitt för enheterna % % % % % % % Andel väntande patienter som har väntat mer än 60 dagar på behandling 1) Produktionsenhet Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Hjärt- och medicincentrum i Östergötland % % % 77 18% 97 23% 63 16% 92 21% Barn- och kvinnocentrum i Östergötland 0 0% 8 3% 63 7% 20 9% 28 8% 13 4% 29 9% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård % % 139 9% % % % % Sinnescentrum i Östergötland % % 151 8% % % % % Helsa Specialistvård Linköping 2) 31 10% 29 13% 10 10% 12 6% 10 8% 7 10% 3 2% Aleris Specialistvård AB % 22 4% 25 7% 31 6% 13 2% 20 4% 23 4% Barn- och ungdomspsykiatri 3) 0 0% 32 47% 0 0% 74 53% 19 20% 4 7% % VUP, beroendev, habilitering m m (flera enheter) 3) 44 45% % 2 1% % % % % Genomsnitt för enheterna % % % % % % % 1) Redovisat resultat avser 31 december aktuellt år. 2) Väntetiderna som redovisas har uppstått på annan klinik inom regionen innan patienten har skickats till Helsa Specialistvård Linköping (tidigare Medicinskt Centrum i Linköping). 3) Under hösten påbörjades implementering av nya registreringsrutiner för BUP, VUP och Beroendevården i Östergötland. Antalet väntande som är synliga i väntetidsstatistiken har därför ökat markant under andra halvåret. Detta gäller särskilt BUP. Andel genomförda besök inom högst 60 dagar 1) Produktionsenhet Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Närsjukvården i centrala Östergötland % % % % % Närsjukvården i östra Östergötland % % % % % Närsjukvården i västra Östergötland % % % % % Närsjukvården i Finspång % % % % % Hjärt- och medicincentrum i Östergötland % % % % % Barn- och kvinnocentrum i Östergötland % % % % % Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård % % % % % Sinnescentrum i Östergötland % % % % % Helsa Specialistvård Linköping 2) % % % % % Aleris Specialistvård AB % % % % % Privata psykiatriska enheter % % % % % Genomsnitt för enheterna % % % % % Andel genomförda behandlingar inom högst 60 dagar 1) Produktionsenhet Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Hjärt- och medicincentrum i Östergötland % % % % % Barn- och kvinnocentrum i Östergötland % % % % % Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård % % % % % Sinnescentrum i Östergötland % % % % % Helsa Specialistvård Linköping 2) % % % % % Aleris Specialistvård AB % % % % % Barn- och ungdomspsykiatri % % % % % VUP, beroendev, habilitering m m (flera enheter) % % % % % Genomsnitt för enheterna % % % % % 1) Nytt sätt att redovisa från och med Redovisat resultat avser perioden januari - december aktuellt år. 2) Väntetiderna som redovisas har uppstått på annan klinik inom regionen innan patienten har skickats till Helsa Specialistvård Linköping (tidigare Medicinskt Centrum i Linköping). 13

105 Sjukhusvård - Slutenvårdtillfällen per diagnoskapitel Diagnoskapitel Vissa infektionssjukdomar och parasitsjukdomar Tumörer Sjukdomar i blod och blodbildande organ, rubbningar i immunsystemet Endokrina sjukdomar, nutritionsrubbningar Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar Sjukdomar i nervsystemet Sjukdomar i ögat och närliggande organ Sjukdomar i örat och mastoidutskottet Cirkulationsorganens sjukdomar varav Ischemiska hjärtsjukdomar varav Hjärtsvikt varav Sjukdomar i hjärnans kärl varav Övriga sjukdomar i cirkulationsorganen Andningsorganens sjukdomar Matsmältningsorganens sjukdomar Hudens och underhudens sjukdomar Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven Sjukdomar i urin- och könsorganen Graviditet, förlossning och barnsängstid Vissa perinatala tillstånd Medfödda missbildningar, deformiteter och kromosomavvikelser Symtom och onormala kliniska fynd ej klassificerade annorstädes Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker Faktorer av betydelse för hälsotillståndet Ej registrerad diagnos Yttre orsak till sjukdom eller död Totalt 1) ) All vårdproduktion utförd inom Region Östergötland och Aleris Specialistvård AB. Sjukhusvård och primärvård - Läkarbesök per diagnoskapitel Diagnoskapitel Vissa infektionssjukdomar och parasitsjukdomar Tumörer Sjukdomar i blod och blodbildande organ, rubbningar i immunsystemet Endokrina sjukdomar, nutritionsrubbningar Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar Sjukdomar i nervsystemet Sjukdomar i ögat och närliggande organ Sjukdomar i örat och mastoidutskottet Cirkulationsorganens sjukdomar varav Ischemiska hjärtsjukdomar varav Hjärtsvikt varav Sjukdomar i hjärnans kärl varav Övriga sjukdomar i cirkulationsorganen Andningsorganens sjukdomar Matsmältningsorganens sjukdomar Hudens och underhudens sjukdomar Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven Sjukdomar i urin- och könsorganen Graviditet, förlossning och barnsängstid Vissa perinatala tillstånd Medfödda missbildningar, deformiteter och kromosomavvikelser Symtom och onormala kliniska fynd ej klassificerade annorstädes Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker Faktorer av betydelse för hälsotillståndet Ej registrerad diagnos Yttre orsak till sjukdom eller död Övriga diagnoser 2 Totalt 1) ) Inklusive läkarbesök vid privata vårdcentraler, Medicinskt Centrum Norrköping, Aleris Specialistvård AB, upphandlad BUP och vuxenpsykiatrisk verksamhet. 14

106 Sjukhusvård - Slutenvårdtillfällen Andel utförda vårdtillfällen redovisade efter patientens hemregion/hemlandsting Region/landsting 1) Östergötlands län 89,5% 89,0% 88,4% 88,1% 88,8% 06 Jönköpings län 4,0% 4,0% 4,3% 4,3% 4,2% 08 Kalmar län 3,3% 3,4% 3,3% 3,4% 3,2% Övriga 3,3% 3,6% 4,1% 4,2% 3,8% Totalt 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 1) Det landsting patienten är folkbokförd i. Sjukhusvård - DRG-vikt inom slutenvård 2) Andel av total DRG-vikt redovisade efter patientens hemregion/hemlandsting Region/landsting 1) Östergötlands län 82,5% 82,7% 81,8% 81,7% 82,2% 06 Jönköpings län 8,0% 7,7% 8,2% 8,0% 7,9% 08 Kalmar län 6,0% 5,7% 5,5% 5,7% 5,7% Övriga 3,5% 3,8% 4,5% 4,5% 4,2% Totalt 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 1) Där patienten är folkbokförd. 2) DRG står för "diagnosrelaterad grupp" och kan i korthet förklaras som ett system för att klassificera sjukdomar utifrån vårdtyngd. 15

107 Unika individer som haft kontakt med vården 1) 2) Totalt Verksamhet Hjärt- och medicincentrum Barn- och kvinnocentrum Diagnostikcentrum Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Sinnescentrum Primärvårdscentrum Närsjukvården i Finspång Närsjukvården i centrala Östergötland Närsjukvården i östra Östergötland Närsjukvården i västra Östergötland Verksamhet/ Verksamhetsenhet Primärvårdcentrum 5) Cityhälsan Norr Cityhälsan Centrum Cityhälsan Söder Vårdcentralen Åby Vårdcentralen Kolmården Vårdcentralen Vikbolandet Jourcentralen Norrköping Vårdcentralen Valdemarsvik Jourcentralen i Motala Vårdcentralen Marieberg Vårdcentralen Lyckorna Vårdcentralen Brinken Vårdcentralen Borensberg Vårdcentralen Vadstena Vårdcentralen Mjölby Vårdcentralen Skänninge Vårdcentralen Boxholm Vårdcentralen Mantorp Vårdcentralen Ödeshög Dietist PV Motala Vårdcentralen Ljungsbro Vårdcentralen Skäggetorp Vårdcentralen Kärna Vårdcentralen Ryd Vårdcentralen Lambohov Vårdcentralen Kungsgatan Linköping Vårdcentralen Valla Vårdcentralen Tannefors Vårdcentralen Linghem Vårdcentralen Ekholmen Vårdcentralen Nygatan Vårdcentralen Åtvidaberg Vårdcentralen Kisa Vårdcentralen Österbymo Jourcentralen Linköping Barnhälsovårdsenheten i Östergötland Närsjukvården i Finspång Vårdcentralen Skärblacka Rehab Finspång Vårdcentralen Finspång Närsjukvårdskliniken

108 Verksamhet/ Verksamhetsenhet Närsjukvården i centrala Östergötland Vårdcentralen Ljungsbro Vårdcentralen Skäggetorp Vårdcentralen Kärna Vårdcentralen Ryd Vårdcentralen Lambohov Vårdcentralen Kungsgatan Linköping Vårdcentralen Valla Vårdcentralen Tannefors Vårdcentralen Linghem Vårdcentralen Ekholmen Vårdcentralen Nygatan Vårdcentralen Åtvidaberg Vårdcentralen Kisa Vårdcentralen Österbymo Jourcentralen Linköping Ungdomshälsan LKP Råd stöd och hälsa Rörelse och Hälsa LAH Linköping Enheten samordnad cancerutredning Rehabgruppen NSC Habilitering i Linköping barn o ungd Länsteam habiliteringsenhet LSS Linköping Habiliteringen i Linköping vuxen Barn och ungdomspsykiatriska kliniken US Akutkliniken US Medicinska akutkliniken Psykiatriska kliniken i Linköping Beroendekliniken US Geriatriska kliniken US Neurologiska kliniken US Medicinska och Geriatriska akutkliniken Närsjukvården i östra Östergötland Cityhälsan Hemsjukvård Cityhälsan Norr Cityhälsan Centrum Cityhälsan Söder Vårdcentralen Åby Vårdcentralen Kolmården Vårdcentralen Vikbolandet Jourcentralen Norrköping Vårdcentralen Söderköping Barnhälsovårdsenheten i Östergötland Ungdomshälsan Norrköping Barnhälsan Rehab öst Habilitering Norrköping Medicinkliniken ViN Geriatriska kliniken ViN Medicinkliniken utredningsenhet LaH Norrköping Akutkliniken ViN Beroendekliniken ViN Psykiatriska kliniken i Norrköping Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken ViN Närsjukvården i västra Östergötland Barnhälsan 6-13 år Jourcentralen i Motala Vårdcentralen Marieberg Vårdcentralen Lyckorna Vårdcentralen Brinken Vårdcentralen Borensberg Vårdcentralen Vadstena Vårdcentralen Mjölby Vårdcentralen Skänninge Vårdcentralen Boxholm Vårdcentralen Mantorp Vårdcentralen Ödeshög Dietist PV Motala Medicinska specialistkliniken Psykiatri-habiliteringsenheten Rättspsykiatriska regionkliniken Flyktingmedicinskt centrum LPÖ Rehab Väst

109 Verksamhet/ Verksamhetsenhet Hjärt- och medicincentrum Arbets- och miljömedicin Njurmedicinska kliniken US Hudkliniken Reumatologiska kliniken i Östergötland Allergicentrum US Infektionskliniken Endokrinmedicinska kliniken US Magtarmmedicinska kliniken US Kardiologiska kliniken US Kardiologiska kliniken ViN Thorax-Kärlkliniken US Barn- och kvinnocentrum Barn- och ungdomskliniken VIN Barn- och ungdomssjukhuset Kvinnokliniken ViN Kvinnokliniken US Kvinnohälsan Lkpg 1 Diagnostikcentrum Klinisk mikrobiologi Röntgenkliniken Linköping Klin immunologi och transfusionsmed Fysiologiska kliniken Norrköping Klinisk patologi Klinisk genetik Klinisk kemi Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Lungmedicinska kliniken Hematologiska kliniken Dagkirurgi i Östergötland Finspång Urologiska kliniken i Östergötland Kirurgiska kliniken US Kirurgiska kliniken ViN Ortopediska kliniken US Ryggklinik US Ortopediska kliniken ViN Sinnescentrum Smärt- och rehab centrum Intensivvårdskliniken US Anestesi intensivvårdsklinik ViN Ögonkliniken ViN Öron- näsa- halskliniken ViN Hand- och plastikkirurgiska kliniken US Ögonkliniken US Käkkliniken US Donationsverksamhet Öron- näsa- halskliniken ANOPIVA Neurokirurgiska kliniken US Rehabiliteringsmedicinska kliniken Neurofysiologiska kliniken US Privata vårdgivare Aleris Vårdcentral Östertull Johannelunds Vårdcentral AB Capio Vårdcentral Berga Aleris Vårdcentral Vilbergen Aleris Vårdcentral Kneippen Aleris Vårdcentral Skarptorp Vårdcentralen Medicinskt Centrum Norrköping Trädgårdstorgets vårdcentral 3) Geria Vårdcentral i Söderköping Helsa Vårdcentral Spiran 4) Helsa Vårdcentral Kneippen 4) Helsa Vårdcentral Skarptorp 4) Helsa Vårdcentral Vilbergen 4) Helsa Vårdcentral Östertull 4) e-vårdcentralen Helsa Specialistvård Linköping 4) Aleris Ortopedi Motala Aleris Kirurgi Motala Aleris Kvinnoklinik Motala Barn- och familjepsykologiskt centrum Psykiatripartners Resurs AB Capio Psykiatri Linköping Capio Psykiatri Norrköping Psykiatripartners i Östergötland Psykiatripartners Vuxna PRIMA Vuxenpsykiatri Norrköping 459 Aleris Hud Motala ) En individ räknas här som unik för varje enhet personen har besökt, på totalnivå räknas dock personen bara en gång. 2) Med kontakt avses alla typer av kontakter med vården, till exempel vårdtillfällen, besök och indirekta kontakter. 3) Vårdcentralen Centrumkliniken startade vårdcentralsverksamhet i oktober 2010, bytte ägare 2012, nytt namn var då Cityakuten, bytte ägare igen april 2014, nuvarande namn är Trädgårdstorgets vårdcentral. 4) Namnbyte med anledning av ny ägare 5) Primärvårdscentrum är ny organisation från och med

110 Sjukhusvård - produktivitet 1) (Kostnad per DRG-poäng) Verksamhet/ Verksamhetsenhet Närsjukvården i centrala Östergötland Närsjukvården i östra Östergötland Närsjukvården i västra Östergötland Närsjukvården i Finspång Primärvårdscentrum Hjärt- och medicincentrum Barn- och kvinnocentrum Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Sinnescentrum Genomsnittlig produktivitet ) Produktiviteten baseras från och med 2009 på kostnad per DRG-poäng. Region Östergötlands kostnader divideras med antalet DRG-poäng. (Antalet DRG-poäng är summan av faktiska DRG-poäng i öppen och sluten vård samt en schablonberäkning för de vårdkontakter som saknar DRG). DRG står för diagnosrelaterad grupp och kan i korthet förklaras som ett system för att klassificera sjukdomar utifrån resursförbrukning. 19

111 Sjukhusvård - vårdplatser Genomsnittligt antal disponibla vårdplatser under Verksamhet/ Antal vårdplatser Verksamhetsenhet Närsjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland LAH Linköping Akutkliniken US Medicinska och geriatriska akutavdelningen Psykiatriska kliniken US ) Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken US Beroendekliniken US ) Geriatriska kliniken US Neurologiska kliniken US Närsjukvården i centrala Östergötland Närsjukvården i östra Östergötland Medicinkliniken ViN 56 2) ) 40 24) 42 26) Geriatriska kliniken 18 3) LAH- enheten ViN 7 8 9) 5 16) 5 5 Akutkliniken ViN Beroendekliniken ViN Vuxenpsykiatriska kliniken ViN Närsjukvården i östra Östergötland Närsjukvården i västra Östergötland Medicinska specialistkliniken Psykiatri- habiliteringsenheten Rättspsykiatriska regionkliniken Närsjukvården i västra Östergötland Närsjukvården i Finspång Närsjukvårdskliniken NiF Närsjukvården i Finspång Summa närsjukvård Verksamhet/ Antal vårdplatser Verksamhetsenhet Länsövergripande sjukvård Hjärt och medicincentrum Njurmedicinska kliniken US ) ) 7 27) Hudkliniken Östergötland Reumatologiska kliniken US ) Infektionskliniken ) 36 17) 33 22) 33 MT-kliniken US ) 3 18) 4 23) 6 Endokrinsektionen US ) 3 18) 4 23) 6 Kardiologiska kliniken US ) Kardiologiska kliniken ViN ) ) Thorax- Kärlkliniken US Kärl verksamhet Thorax- Kärlkliniken US Thorax- kärlkliniken US intensivvårdsavd Hjärt och medicincentrum Barn- och kvinnocentrum Barn- och ungdomskliniken US Barn- och ungdomskliniken ViN Kvinnoklinik i Östergötland US Kvinnoklinik i Östergötland ViN Barn- och kvinnocentrum

112 Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Lungmedicinska kliniken 15 4) Hematologiska kliniken Onkologiska kliniken Kirurgiska kliniken i Östergötland Kirurgiska kliniken US 44 5) Kirurgiska kliniken ViN ) Urologiska kliniken i Östergötland 26 6) Ortopediklinikerna Ortopedklinik US 30 7) ) Ortopedklinik ViN 20 8) Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Verksamhet/ Verksamhetsenhet Sinnescentrum Öronkliniken ViN Hand- och plastikkirurgiska kliniken US Ögonkliniken US Öronkliniken US Neurokirurgiska kliniken US Rehab och medicinska kliniken US Intensivvårdskliniken Östergötland US 1) Intensivvårdskliniken Östergötland ViN 1) Anestesi och operation ViN 1) Sinnescentrum Summa länsövergripande sjukvård Summa Region Östergötland Privata vårdgivare Aleris Specialistvård AB Summa totalt ) Avser tekniska vårdplatser. 2) minskades antalet vpl med 7. 3) öppnades 8 vpl, öppnades ytterligare 8 st och slutligen 2 vpl ) Utökat antal vårdplatser under del av sommar from ) 6 stängda vårdplatser KAVA under stor del av hösten, p.g.a. brist på sjuksköterskor. Öppnade 4 st vpl i samverkan med Urologen 15/ ) Dragit ned vårdplatser US tidvis under året, p.g.a. brist på sjuksköterskor, ändå ökning vpl även var stängda 2012 pga sjuksköterskebrist. Öppnade 2 st vpl i samverkan med Kirurgen US 15/ ) Dragit ned vårdplatser US tidvis under året, p.g.a. brist på sjuksköterskor. 8) 8 vårdplatser fördes över till NSÖ, Geriatriken 1/ akutvårdplatser öppnades 1/ Dessa är öppna okt-mars då det akuta behovet är som högst. 9) öppnades ytterligare 1 vårdplats på LaH. 10) Har under 2014 tidvis vårdplatser för att kunna ta emot fler AIM-patienter. 11) Öppnade under 2014 två nya akutvårdplatser. 12) Har under 2014 tvingats stänga sex vårdplatser del av år pga sjuksköterskebrist. 13) Öppnade under 2013 två extra vårdplatser. 14) 5-dygnsavdelning med 8 vpl i drift från 1:a mars 15) stängdes 7 vpl pga personalbrist på Med klin. 16) stängdes 3 vpl pga personalbrist på LaH Norrköping. 17) Infektionskliniken hade sex stängda vårdplatser sept-dec. 18) Magtarmmedicinska kliniken och Endokrinmedicinska kliniken har haft 8-10 stängda vårdplatser under ) Helgstängt avd 8 torsdagar 2015 pga sjuksköterskebrist 20) 6 vårdplatser stängdes pga sjuksköterskebrist ) Överföring av vårdplatser till dagvård motsvarande 4 vårdplatser från oktober ) Infektionskliniken har haft partiellt stängda vårdplatser under delar av året. 23) Magtarmmedicinska kliniken och Endokrinmedicinska kliniken har haft 6-8 stängda vårdplatser under ) Under 2016 slogs två vårdavdelingar samman, vilket resulterade en miskning med sju vpl. 25) Beroendeklinikens 5 vårdplatser ingår från och med i Psykiatriska kliniken 26) Under utökades antalet platser med två. 27) Njurmedicinska kliniken, Reumatologiska kliniken samt Kardiologiska kliniken US har dragit ner antalet platser under pga personalbrist. 21

113 Sjukhusvård - slutenvårdtillfällen Verksamhet/ Antal vårdtillfällen Verksamhetsenhet Närsjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland LAH Linköping Barn- och ungdomspsykiatriska klin US Medicinska akutkliniken Psykiatriska kliniken US Beroendekliniken US Geriatriska kliniken US Neurologiska kliniken US Medicinska och Geriatriska akutkliniken Närsjukvården i östra Östergötland Medicinkliniken ViN Geriatriska kliniken ViN LAH-enheten ViN Akutkliniken ViN Beroendekliniken ViN Vuxenpsykiatriska kliniken ViN Närsjukvården i västra Östergötland Medicinska specialistkliniken Psykiatri-habiliteringsenheten Rättspsykiatriska regionkliniken Närsjukvården i Finspång Närsjukvårdskliniken NiF Summa närsjukvård Verksamhet/ Verksamhetsenhet Länsövergripande sjukvård Hjärt- och medicincentrum Njurmedicinska kliniken US Reumatologiska kliniken i Österg Infektionskliniken i Östergötland Endokrinmedicinska enheten Magtarmmedicinska kliniken US Kardiologiska kliniken US Kardiologiska kliniken ViN Thorax-Kärlkliniken US Barn- och kvinnocentrum Barn- och ungdomskliniken VIN Barn- och ungdomskliniken US Kvinnokliniken i Östergötland ViN Kvinnokliniken i Östergötland US Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Lungmedicinska kliniken Hematologiska kliniken Onkologiska kliniken Urologiska kliniken i Östergötland Kirurgiska kliniken US Kirurgiska kliniken ViN Ortopedklinik US Ryggklinik US Ortopedklinik ViN Sinnescentrum Öron-, näsa- och halskliniken ViN Hand- och plastikkirurgiska kliniken US Ögonkliniken US Öron-, näsa- och halskliniken US Neurokirurgiska kliniken US Rehab medicinska kliniken US Summa länsövergripande sjukvård Summa Region Östergötland Verksamhet/ Verksamhetsenhet Aleris Specialistvård AB Summa totalt

114 Sjukhusvård - slutenvårdtillfällen per klinik, uppdelat på kön Verksamhet/ Verksamhetsenhet Män Kvinnor Andel Kvinnor Män Kvinnor Andel Kvinnor Män Kvinnor Andel Kvinnor Närsjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland LAH Linköping % % % Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken US % % % Medicinska akutkliniken % % Psykiatriska kliniken i Linköping % % % Beroendekliniken US % % % Geriatriska kliniken US % % Neurologiska kliniken US % % % Medicinska och Geriatriska akutkliniken % % Närsjukvården i östra Östergötland Medicinkliniken ViN % % % Geriatriska kliniken ViN % % % LaH Norrköping % % % Akutkliniken ViN % % % Beroendekliniken ViN % % % Psykiatriska kliniken i Norrköping % % % Närsjukvården i västra Östergötland Medicinska specialistkliniken % % % Psykiatri-habiliteringsenheten % % % Rättspsykiatriska regionkliniken 1) % % % Närsjukvården i Finspång Närsjukvårdskliniken NiF % % % Summa närsjukvård % % % Verksamhet/ Verksamhetsenhet Kön Män Kvinnor Andel Kvinnor Män Kvinnor Andel Kvinnor Män Kvinnor Andel Kvinnor Länsövergripande sjukvård Hjärt- och medicincentrum Njurmedicinska kliniken US % % % Reumatologiska kliniken i Östergötland % % % Infektionskliniken % % % Endokrinmedicinska kliniken US % % % Magtarmmedicinska kliniken US % % % Kardiologiska kliniken US % % % Kardiologiska kliniken ViN % % % Thorax-Kärlkliniken US % % % Barn- och kvinnocentrum Barn- och ungdomskliniken VIN % % % Barn- och ungdomssjukhuset % % % Kvinnokliniken ViN % % % Kvinnokliniken US % % % Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Lungmedicinska kliniken % % % Hematologiska kliniken % % % Onkologiska kliniken % % % Urologiska kliniken i Östergötland % % % Kirurgiska kliniken US % % % Kirurgiska kliniken ViN % % % Ortopediska kliniken US % % % Ryggklinik US % % % Ortopediska kliniken ViN % % % Sinnescentrum Öron- näsa- halskliniken ViN % % % Hand- och plastikkirurgiska kliniken US % % % Ögonkliniken US % % % Öron- näsa- halskliniken % % % Neurokirurgiska kliniken US % % % Rehabiliteringsmedicinska kliniken % % % Summa länsövergripande sjukvård % % % Summa Region Östergötland % % % Verksamhet/ Verksamhetsenhet Kön Män Kvinnor Andel Kvinnor Män Kvinnor Andel Kvinnor Män Kvinnor Andel Kvinnor Aleris Specialistvård AB Aleris Ortopedi Motala % % % Aleris Kirurgi Motala % % % Summa totalt % % % 1) Mäts i antal utskrivna patienter. 23

115 Sjukhusvård - vårdtid Verksamhet/ Verksamhetsenhet Närsjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland LAH Linköping Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken US Medicinska akutkliniken Psykiatriska kliniken i Linköping Beroendekliniken US Geriatriska kliniken US Neurologiska kliniken US Medicinska och Geriatriska akutkliniken Närsjukvården i östra Östergötland Medicinkliniken ViN Geriatriska kliniken ViN LaH Norrköping Akutkliniken ViN Beroendekliniken ViN Vuxenpsykiatriska kliniken ViN Närsjukvården i västra Östergötland Medicinska specialistkliniken Psykiatri-habiliteringsenheten Rättspsykiatriska regionkliniken Närsjukvården i Finspång Närsjukvårdskliniken NiF Summa närsjukvård Verksamhet/ Verksamhetsenhet Länsövergripande sjukvård Hjärt- och medicincentrum Njurmedicinska kliniken US Reumatologiska kliniken i Östergötland Infektionskliniken i Östergötland Endokrinmedicinska kliniken US Magtarmmedicinska kliniken US Kardiologiska kliniken US Kardiologiska kliniken ViN Thorax-Kärlkliniken US Barn- och kvinnocentrum Barn- och ungdomskliniken VIN Barn- och ungdomssjukhuset Kvinnokliniken ViN Kvinnokliniken US Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Lungmedicinska kliniken Hematologiska kliniken Onkologiska kliniken Urologiska kliniken i Östergötland Kirurgiska kliniken US Kirurgiska kliniken ViN Ortopediska kliniken US Ryggklinik US Ortopediska kliniken ViN Sinnescentrum Öron- näsa- halskliniken ViN Hand- och plastikkirurgiska kliniken US Ögonkliniken US Öron- näsa- halskliniken Neurokirurgiska kliniken US Rehabiliteringsmedicinska kliniken Summa länsövergripande sjukvård Summa Region Östergötland Privata vårdgivare Aleris Specialistvård AB Summa totalt

116 Sjukhusvård - medelvårdtid Verksamhet/ Medelvårdtid (antal dagar) Verksamhetsenhet Närsjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland LAH Linköping 7,5 9,2 7,2 8,0 8,1 Barn och ungdomspsykiatriska kliniken US 14,5 17,2 23,7 9,5 11,5 Akutkliniken US Medicinska akutkliniken 3,2 3,3 3,5 5,2 Psykiatriska kliniken i Linköping 14,0 19,0 17,7 15,6 11,0 Beroendekliniken US 5,2 5,2 4,4 4,7 5,2 Geriatriska kliniken US 10,3 11,9 13,3 11,3 Neurologiska kliniken US 4,3 4,4 5,5 5,4 5,6 Medicinska och Geriatriska akutkliniken 5,4 5,4 Närsjukvården i östra Östergötland Medicinkliniken ViN 5,2 5,3 5,4 4,8 4,7 Geriatriska kliniken ViN 8,9 11,4 8,8 7,4 8,4 LaH Norrköping 7,4 8,5 6,9 7,5 7,0 Akutkliniken ViN 1,0 1,1 1,2 1,2 1,1 Beroendekliniken ViN 4,7 4,6 4,4 4,3 4,3 Psykiatriska kliniken i Norrköping 11,1 11,3 11,1 11,4 12,4 Närsjukvården i västra Östergötland Medicinska specialistkliniken 5,3 5,3 5,2 5,1 5,3 Psykiatri-habiliteringsenheten 13,7 9,5 11,8 10,3 10,1 Rättspsykiatrisk regionkliniken 305,7 319,5 378,6 303,9 525,7 Närsjukvården i Finspång Närsjukvårdskliniken NiF 8,2 7,8 7,2 7,8 7,4 Verksamhet/ Medelvårdtid (antal dagar) Verksamhetsenhet Länsövergripande sjukvård Hjärt- och medicincentrum Njurmedicinska kliniken US 6,4 6,4 5,9 5,9 5,8 Reumatologiska kliniken i Östergötland 7,1 6,7 7,8 5,6 5,9 Infektionskliniken i Östergötland 7,6 8,0 7,6 7,3 7,7 Endokrinmedicinska kliniken US 4,4 5,5 5,6 5,2 5,3 Magtarmmedicinska kliniken US 5,1 4,9 4,7 4,8 4,3 Kardiologiska kliniken US 2,6 2,8 2,9 2,9 2,8 Kardiologiska kliniken ViN 3,7 4,0 3,9 3,9 3,8 Thorax-Kärlkliniken US 6,2 5,9 5,7 5,6 5,7 Barn- och kvinnocentrum Barn- och ungdomskliniken VIN 4,0 4,0 4,1 4,0 4,3 Barn- och ungdomssjukhuset 4,8 4,6 4,8 4,4 5,2 Kvinnokliniken i Östergötland ViN 2,1 2,1 2,0 1,9 2,0 Kvinnokliniken i Östergötland US 2,1 2,2 2,1 2,0 2,1 Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Lungmedicinska kliniken 5,6 5,8 6,0 6,0 7,1 Hematologiska kliniken 8,5 8,0 8,3 7,8 7,5 Onkologiska kliniken 2,8 2,7 2,8 3,2 3,0 Urologiska kliniken i Östergötland 3,4 3,6 3,4 3,1 3,2 Kirurgiska kliniken US 4,0 4,1 4,3 4,0 3,9 Kirurgiska kliniken ViN 3,8 3,9 3,9 3,9 3,7 Ortopediska kliniken US 4,5 4,6 4,7 4,9 4,8 Ryggklinik US 4,4 4,6 4,5 4,6 4,5 Ortopediska kliniken ViN 4,1 4,5 4,2 3,9 4,0 Sinnescentrum Öron- näsa- halskliniken ViN 1,1 1,1 1,1 1,0 1,0 Hand- och plastikkirurgiska kliniken US 3,4 3,5 3,2 3,3 3,5 Ögonkliniken US 2,6 2,6 2,6 2,6 2,5 Öron- näsa- halskliniken 2,4 2,6 2,6 2,5 2,5 Neurokirurgiska kliniken US 4,9 5,1 5,0 4,8 5,1 Rehabiliteringsmedicinska kliniken 23,3 21,5 14,9 14,5 13,1 Verksamhet/ Verksamhetsenhet Privata vårdgivare Aleris Specialistvård AB Aleris Ortopedi Motala 2,9 3,0 2,8 2,7 2,2 Aleris Kirurgi Motala 0,8 0,8 0,8 0,8 0,9 25

117 Sjukhusvård - DRG- vikt inom slutenvård Verksamhet/ Andel DRG-vikt Verksamhetsenhet Närsjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland LAH Linköping 0,3% 0,3% 0,4% 0,4% 0,3% Barn och ungdomspsykiatriska kliniken US 0,2% 0,2% 0,2% 0,2% 0,2% Akutkliniken US Medicinska akutkliniken 2,1% 2,0% 1,9% 0,1% Psykiatriska kliniken i Linköping 1,3% 1,6% 1,7% 1,7% 1,7% Beroendekliniken US 0,1% 0,1% 0,1% 0,1% 0,0% Geriatriska kliniken US 1,1% 0,9% 0,7% 0,0% Neurologiska kliniken US 2,3% 2,3% 1,6% 1,6% 1,5% Medicinska och Geriatriska akutkliniken 2,7% 2,5% Närsjukvården i centrala Östergötland 7,4% 7,5% 6,7% 6,7% 6,2% Närsjukvården i östra Östergötland Medicinkliniken ViN 4,7% 4,5% 4,1% 3,8% 3,7% Geriatriska kliniken ViN 0,6% 0,7% 0,8% 0,9% 1,0% LaH Norrköping 0,3% 0,3% 0,3% 0,3% 0,3% Akutkliniken VIN 2,1% 2,5% 2,8% 3,1% 3,5% Beroendekliniken ViN 0,1% 0,2% 0,2% 0,2% 0,2% Vuxenpsykiatriska kliniken ViN 1,2% 1,4% 1,2% 1,2% 1,4% Närsjukvården i östra Östergötland 9,1% 9,5% 9,3% 9,5% 10,1% Närsjukvården i västra Östergötland Medicinska specialistkliniken 5,4% 4,9% 4,7% 4,4% 4,5% Psykiatri-habiliteringsenheten 0,6% 0,6% 0,7% 0,7% 0,8% Rättspsykiatriska regionkliniken 0,6% 0,6% 1,0% 0,5% 0,7% Närsjukvården i västra Östergötland 6,6% 6,2% 6,4% 5,5% 6,1% Närsjukvården i Finspång Närsjukvårdskliniken NiF 0,7% 0,9% 0,8% 0,7% 0,8% Närsjukvården i Finspång 0,7% 0,9% 0,8% 0,7% 0,8% Summa närsjukvård 23,8% 24,1% 23,2% 22,5% 23,1% Verksamhet/ Andel DRG-vikt Verksamhetsenhet Länsövergripande sjukvård Hjärt- och medicincentrum Njurmedicinska kliniken US 0,6% 0,6% 0,8% 0,8% 0,8% Hudkliniken i Östergötland Reumatologiska kliniken i Östergötland 0,2% 0,2% 0,2% 0,2% 0,1% Infektionskliniken i Östergötland 2,4% 2,3% 2,4% 2,5% 2,5% Endokrinmedicinska kliniken US 0,5% 0,4% 0,4% 0,4% 0,5% Magtarmmedicinska kliniken US 0,5% 0,5% 0,4% 0,5% 0,5% Kardiologiska kliniken US 5,7% 5,5% 5,4% 5,3% 5,9% Kardiologiska kliniken ViN 1,6% 1,8% 1,9% 1,7% 1,6% Thorax-Kärlkliniken US 7,7% 8,3% 9,0% 8,8% 8,3% Hjärt- och medicincentrum i Östergötland 19,3% 19,6% 20,5% 20,1% 20,2% Barn- och kvinnocentrum Barn- och ungdomskliniken VIN 1,3% 1,2% 1,1% 1,2% 1,3% Barn- och ungdomssjukhuset 2,6% 2,5% 2,7% 2,6% 2,8% Kvinnokliniken ViN 4,7% 4,3% 4,6% 4,9% 4,4% Kvinnokliniken US 6,2% 6,3% 6,5% 6,8% 6,3% Barn- och kvinnocentrum i Östergötland 14,8% 14,4% 14,9% 15,5% 14,7% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Lungmedicinska kliniken 1,2% 1,3% 1,2% 1,2% 1,0% Hematologiska kliniken 1,9% 1,8% 1,5% 1,5% 1,5% Onkologiska kliniken 1,8% 2,0% 1,9% 2,2% 2,4% Kirurgiska kliniken i Östergötland Urologiska kliniken i Östergötland 2,9% 3,0% 3,3% 3,4% 3,2% Kirurgiska kliniken US 7,3% 7,3% 7,1% 7,3% 7,3% Kirurgiska kliniken ViN 4,8% 5,0% 5,1% 5,1% 5,5% Ortopediska kliniken US 3,3% 3,3% 3,1% 2,9% 2,8% Ryggklinik US 1,4% 1,4% 1,2% 1,1% 0,9% Ortopediska kliniken ViN 2,7% 2,6% 2,6% 2,5% 2,5% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 27,3% 27,6% 27,1% 27,2% 27,1% Sinnescentrum Öron- näsa- halskliniken ViN 0,1% 0,1% 0,1% 0,2% 0,1% Hand- och plastikkirurgiska kliniken US 2,6% 2,4% 2,3% 2,3% 2,5% Ögonkliniken US 0,8% 0,8% 0,9% 1,0% 0,9% Öron- näsa- halskliniken 1,6% 1,6% 1,6% 1,7% 2,0% Neurokirurgiska kliniken US 6,0% 5,8% 5,7% 5,8% 5,5% Rehabiliteringsmedicinska kliniken 0,6% 0,6% 0,9% 0,9% 0,9% Sinnesscentrum i Östergötland 11,7% 11,3% 11,3% 11,7% 11,9% Summa länsövergripande sjukvård 73,0% 72,9% 73,8% 74,5% 73,8% Privata Andel DRG-vikt vårdgivare Aleris Specialistvård AB 3,2% 3,0% 3,0% 3,0% 3,0% Totalt 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 26

118 Sjukhusvård - DRG- medelvikt inom slutenvård Verksamhet/ DRG-medelvikt Verksamhetsenhet Närsjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland LAH Linköping 1,1 1,1 1,1 1,1 1,0 Barn och ungdomspsykiatriska kliniken US 1,6 2,0 2,3 1,1 1,2 Akutkliniken US Medicinska akutkliniken 0,7 0,7 0,7 1,0 Psykiatriska kliniken US 1,4 1,9 1,8 1,6 1,1 Beroendekliniken US 0,4 0,5 0,4 0,4 0,5 Geriatriska kliniken US 1,0 1,0 1,0 0,9 Neurologiska kliniken US 0,9 0,9 0,9 0,9 0,8 Medicinska och Geriatriska akutkliniken 0,8 0,8 Närsjukvården i centrala Östergötland 0,9 0,9 1,0 0,9 0,9 Närsjukvården i östra Östergötland Medicinkliniken ViN 0,9 1,0 0,9 1,0 1,0 Geriatriska kliniken ViN 1,1 1,0 1,0 0,9 1,0 LaH Norrköping 0,9 1,0 1,1 1,1 1,1 Akutkliniken ViN 0,6 0,6 0,6 0,6 0,7 Beroendekliniken ViN 0,4 0,4 0,3 0,3 0,4 Vuxenpsykiatriska kliniken ViN 1,0 1,2 1,1 1,2 1,4 Närsjukvården i östra Östergötland 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 Närsjukvården i västra Östergötland Medicinska specialistkliniken 0,9 0,9 0,9 0,9 0,9 Psykiatri-habiliteringsenheten 1,4 1,1 1,1 1,0 1,2 Rättspsykiatriska regionkliniken 10,8 8,7 9,4 7,0 12,7 Närsjukvården i västra Östergötland 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Närsjukvården i Finspång Närsjukvårdskliniken NiF 1,0 1,3 1,1 1,0 1,0 Närsjukvården i Finspång 1,0 1,3 1,1 1,0 1,0 Summa närsjukvård 0,9 0,9 0,9 0,9 0,9 Verksamhet/ DRG-medelvikt Verksamhetsenhet Länsövergripande sjukvård Hjärt- och medicincentrum Njurmedicinska kliniken US 0,9 0,9 0,9 1,0 0,9 Hudkliniken i Östergötland Reumatologiska kliniken i Östergötland 0,8 0,8 0,8 0,8 0,9 Infektionskliniken i Östergötland 1,1 1,1 1,1 1,1 1,1 Endokrinmedicinska kliniken US 0,7 0,7 0,8 0,8 0,9 Magtarmmedicinska kliniken US 0,7 0,7 0,7 0,8 0,7 Kardiologiska kliniken US 1,2 1,2 1,2 1,1 1,2 Kardiologiska kliniken ViN 0,6 0,7 0,8 0,7 0,7 Thorax-Kärlkliniken US 3,7 3,8 4,0 3,8 3,6 Hjärt- och medicincentrum 1,4 1,4 1,5 1,5 1,4 Barn- och kvinnocentrum Barn- och ungdomskliniken VIN 1,1 1,1 1,1 1,2 1,2 Barn- och ungdomssjukhuset 1,3 1,4 1,4 1,4 1,4 Kvinnokliniken ViN 0,7 0,6 0,6 0,6 0,6 Kvinnokliniken US 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 Kvinnokliniken i Östergötland LiM Barn- och kvinnocentrum 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Lungmedicinska kliniken 1,0 1,0 1,0 1,1 1,2 Hematologiska kliniken 2,5 2,2 1,8 1,7 1,7 Onkologiska kliniken 0,9 0,8 0,9 1,0 1,0 Kirurgiska kliniken i Östergötland Urologiska kliniken i Östergötland 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Kirurgiska kliniken US 1,4 1,3 1,3 1,3 1,4 Kirurgiska kliniken ViN 1,0 1,0 1,0 1,0 1,1 Ortopediska kliniken US 1,4 1,4 1,3 1,3 1,4 Ryggklinik US 1,7 1,7 1,7 1,5 1,6 Ortopediska kliniken ViN 1,4 1,4 1,4 1,3 1,3 Ortopedicentrum LiM Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 Sinnescentrum Öron- näsa- halskliniken ViN 0,7 0,7 0,7 0,7 0,8 Hand- och plastikkirurgiska kliniken US 1,4 1,3 1,2 1,3 1,4 Ögonkliniken US 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 Öron- näsa- halskliniken 1,0 1,0 1,0 1,0 1,1 Neurokirurgiska kliniken US 2,8 2,7 2,7 2,6 2,6 Rehabiliteringsmedicinska kliniken 2,6 2,4 2,8 2,5 2,4 Sinnescentrum 1,7 1,6 1,6 1,6 1,6 Summa länsövergripande sjukvård 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 Verksamhet/ DRG-medelvikt Verksamhetsenhet Privata vårdgivare Aleris specialistvård AB Aleris Ortopedi 1,8 1,7 1,7 1,7 1,6 Aleris Kirurgi 1,3 1,2 1,1 1,1 1,2 Totalt 1,1 1,1 1,1 1,1 1,1 27

119 Sjukhusvård - operationer Verksamhet/ Antal operationer Verksamhetsenhet Närsjukvård Närsjukvården i östra Östergötland Medicinkliniken ViN Närsjukvården i östra Östergötland Summa närsjukvård Verksamhet/ Antal operationer Verksamhetsenhet Länsövergripande sjukvård Hjärt- och medicincentrum Njurmedicinska kliniken US 112 Infektionskliniken Endokrinmedicinska kliniken 12 Magtarmmedicinska kliniken Kardiologiska kliniken US inkl Seldingerenheten ) Kardiologiska kliniken ViN Thorax- Kärlkliniken US Hjärt- och medicincentrum Barn- och kvinnocentrum Barn- och ungdomsmottagningen ViN 3 Barn- och ungdomskliniken US Kvinnokliniken i Östergötland US Kvinnokliniken i Östergötland ViN Barn- och kvinnocentrum Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Onkologiska kliniken Urologiska kliniken i Östergötland Kirurgiska kliniken US Kirurgiska kliniken ViN Ryggklinik US Ortopedklinik US Ortopedklinik ViN Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Sinnescentrum Ögonkliniken ViN Öronkliniken ViN Ane o IV-klin ViN Hand- och plastikkirurgiska kliniken US Käkkliniken US Öronkliniken US Ögonkliniken US Neurokirurgiska kliniken US Rehabmedicinska klilniken Sinnescentrum Summa länsövergripande sjukvård Summa Region Östergötlamd Verksamhet/ Antal operationer Verksamhetsenhet Privata vårdgivare Aleris Specialistvård AB Helsa Specialistvård i Linköping 2) Summa privata vårdgivare Totalt ) From 2014 redovisas även ingrepp på Seldingerenheten enl avstämning med Lars Svensson (efter kontroll med SKL). 2) Tidiare Medicinskt Centrum i Linköping. 28

120 Sjukhusvård - läkarbesök 1) Verksamhet/ Antal läkarbesök Verksamhetsenhet Närsjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland LAH Linköping 2) Enheten samordnad cancerutredning Habilitering i Linköping barn o ungd Länsteam habiliteringsenhet Barn och ungdomspsykiatriska kliniken US Ätstörningsenhet länsteam Akutkliniken US Medicinska akutkliniken Psykiatriska kliniken i Linköping Beroendekliniken US Geriatriska kliniken US Neurologiska kliniken US Medicinska och Geriatriska akutkliniken Närsjukvården i östra Östergötland Habiliteringen NSÖ Medicinkliniken ViN Geriatrisk enhet ViN Medicinkliniken utredningsenhet LaH Norrköping Akutkliniken ViN Beroendekliniken ViN Psykiatriska kliniken i Norrköping Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken ViN Närsjukvården i västra Östergötland Medicinska specialistkliniken Psykiatri-habiliteringsenheten Rättspsykiatriska regionkliniken Ätstörningsenheten länsteam LPÖ Flyktingmedicinskt centrum LPÖ Närsjukvården i Finspång Närsjukvårdskliniken NiF Summa närsjukvård Verksamhet/ Antal läkarbesök Verksamhetsenhet Länsövergripande sjukvård Hjärt- och medicincentrum Arbets- och miljömedicin Njurmedicinska kliniken US Hudkliniken i Östergötland Reumatologiska kliniken i Östergötland Allergicentrum US Infektionskliniken i Östergötland Endokrinmedicinska kliniken US Magtarmmedicinska kliniken US Kardiologiska kliniken US Kardiologiska kliniken ViN Thorax-Kärlkliniken US Barn- och kvinnocentrum Barn- och ungdomskliniken VIN Barn- och ungdomssjukhuset Kvinnokliniken ViN Kvinnokliniken US Kvinnokliniken i Östergötland LiM Centrum för kriurgi, ortopedi och cancervård Lungmedicinska kliniken Hematologiska kliniken Onkologiska kliniken Urologiska kliniken i Östergötland Kirurgiska kliniken US Kirurgiska kliniken ViN Ortopediska kliniken US Ryggklinik US Ortopediska kliniken ViN

121 Verksamhet/ Antal läkarbesök Verksamhetsenhet Sinnescentrum Smärt- och rehabiliteringscentrum Anestesi- och intensivvårdskliniken ViN Ögonkliniken ViN Öron- näsa- halskliniken ViN Hand- och plastikkirurgiska kliniken US Ögonkliniken US Käkkliniken US Öron- näsa- halskliniken Neurokirurgiska kliniken US Rehabiliteringsmedicinska kliniken Neurofysiologiska kliniken US 28 Summa länsövergripande sjukvård Summa Region Östergötland Privata Antal läkarbesök vårdgivare Barn- och ungdomspsykiatri Barn och familjepsykologiskt centrum Vuxenpsykiatri Psykologpartners W&W Capio Psykiatri Linköping Capio Psykiatri Norrköping Psykiatripartners i Östergötland Psykiatripartners Vuxna PRIMA Vuxenpsykiatri Norrköping 811 Specialistvård Helsa specialistvård 3) Aleris Specialistvård Motala AB Övrigt Privata Summa privata vårdgivare Totalt ) Besök inom labb och anestesti ingår inte i denna statistik. 2) Organisatoriskt tillhör LAH Linköping primärvården. 3) Tidigare Medicinskt centrum i Linköping. 30

122 Sjukhusvård - sjukvårdande behandlingar 1) Verksamhet/ Verksamhetsenhet Närsjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland LAH Linköping Enheten samordnad cancerutredning 4 Rehabgruppen NSC Habilitering i Linköping barn o ungd Länsteam habiliteringsenhet KUP-teamet 34 1 LSS Linköping Habiliteringen i Linköping vuxen Barn och ungdomspsykiatriska kliniken US Ätstörningsenhet länsteam Akutkliniken US Medicinska akutkliniken Psykiatriska kliniken i Linköping Beroendekliniken US Geriatriska kliniken US Neurologiska kliniken US Medicinska och Geriatriska akutkliniken Närsjukvården i östra Östergötland Rehab Öst Habilitering Norrköping Medicinkliniken ViN Geriatriska kliniken ViN Medicinkliniken utredningsenhet LaH Norrköping Akutkliniken ViN Beroendekliniken ViN Psykiatriska kliniken i Norrköping Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken ViN Närsjukvården i västra Östergötland Medicinska specialistkliniken Psykiatri-habiliteringsenheten Rättspsykiatriska regionkliniken 322 2) 245 2) 322 2) 342 2) 327 Ätstörningsenhet länsteam LPÖ Flyktingmedicinskt centrum LPÖ Rehab Väst Närsjukvården i Finspång Närsjukvårdskliniken NiF Summa närsjukvård Verksamhet/ Verksamhetsenhet Länsövergripande sjukvård Hjärt- och medicincentrum Arbets- och miljömedicin Njurmedicinska kliniken US Hudkliniken i Östergötland Reumatologiska kliniken i Östergötland Allergicentrum US Infektionskliniken i Östergötland Endokrinmedicinska kliniken US Magtarmmedicinska kliniken US Kardiologiska kliniken US Kardiologiska kliniken ViN Thorax-Kärlkliniken US Barn- och kvinnocentrum Barn- och ungdomskliniken VIN Barn- och ungdomssjukhuset Kvinnokliniken ViN Kvinnokliniken US Kvinnokliniken i Östergötland LiM 31

123 Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Lungmedicinska kliniken Hematologiska kliniken Onkologiska kliniken Dagkirurgi i Östergötland Finspång 4 Urologiska kliniken i Östergötland Kirurgiska kliniken US Kirurgiska kliniken ViN Ortopediska kliniken US Ryggklinik US Ortopediska kliniken ViN Ortopedicentrum LiM Verksamhet/ Verksamhetsenhet Sinnescentrum Smärt- och rehab centrum Anestesi intensivvårdsklinik ViN 1 2 Ögonkliniken ViN Öron- näsa- halskliniken ViN Hand- och plastikkirurgiska kliniken US Ögonkliniken US Käkkliniken US Öron- näsa- halskliniken ANOPIVA 1 Neurokirurgiska kliniken US Rehabiliteringsmedicinska kliniken Neurofysiologiska kliniken US Summa länsövergripande sjukvård Summa Region Östergötland Privata vårdgivare Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och familjepsykologiskt centrum Vuxenpsykiatri Psykiatripartners Resurs AB Capio psykiatri i Linköping Capio psykiatri i Norrköping Psykiatripartners i Östergötland Psykiatripartners Vuxna PRIMA Vuxenpsykiatri Norrköping Specialistvård Helsa Specialistvård Linköping Aleris specialistvård Motala AB Övrigt Privata Summa privata vårdgivare Totalt ) Besök inom labb och anestesi ingår inte i denna statistik. 2) Avser besök vid behandlingshem. 32

124 Primärvård - läkarbesök Vårdcentral/ vårdgivare inom Region Östergötland Primärvårdscentrum 3) Cityhälsan Norr Cityhälsan Centrum Cityhälsan Söder Vårdcentralen Åby Vårdcentralen Kolmården Vårdcentralen Vikbolandet Jourcentralen Norrköping Vårdcentralen Valdemarsvik Jourcentralen i Motala Vårdcentralen Marieberg Vårdcentralen Lyckorna Vårdcentralen Brinken Vårdcentralen Borensberg Vårdcentralen Vadstena Vårdcentralen Mjölby Vårdcentralen Skänninge Vårdcentralen Boxholm Vårdcentralen Mantorp Vårdcentralen Ödeshög Vårdcentralen Ljungsbro Vårdcentralen Skäggetorp Vårdcentralen Kärna Vårdcentralen Ryd Vårdcentralen Lambohov Vårdcentralen Kungsgatan Linköping Vårdcentralen Valla Vårdcentralen Tannefors Vårdcentralen Linghem Vårdcentralen Ekholmen Vårdcentralen Nygatan Vårdcentralen Åtvidaberg Vårdcentralen Kisa Vårdcentralen Österbymo Jourcentralen Linköping Närsjukvården i Finspång Vårdcentralen Skärblacka Vårdcentralen Finspång Närsjukvården i centrala Östergötland Ungdomshälsan LKP Rörelse och hälsa 2 1 Närsjukvården i östra Östergötland Cityhälsan, Hemsjukvård 21 Vårdcentralen Vikbolandet Vårdcentralen Söderköping Ungdomshälsan Norrköping Motions- och idrottsskadeenheten Närsjukvården i västra Östergötland Psykiatri-habiliteringsenheten Flyktingmedicinskt centrum LPÖ Rehab Väst 1 Barn- och kvinnocentrum Kvinnokliniken ViN Kvinnokliniken US Summa primärvård Region Östergötland Vårdcentral/ Privata vårdgivare Aleris Kvinnoklinik Motala 472 Aleris Vårdcentral Östertull Johannelunds Vårdcentral AB Capio Vårdcentral Berga Aleris Vårdcentral Vilbergen Aleris Vårdcentral Kneippen Aleris Vårdcentral Skarptorp Vårdcentralen Medicinskt Centrum Norrköping Geria Vårdcentral i Söderköping Trädgårdstorgets vårdcentral 1) Helsa Vårdcentral Spiran 2) Helsa Vårdcentral Kneippen 2) Helsa Vårdcentral Skarptorp 2) Helsa Vårdcentral Vilbergen 2) Helsa Vårdcentral Östertull 2) e-vårdcentralen Övrigt privata vårdgivare Summa primärvård privata vårdgivare Totalt Primärvård Summa primär- och sjukhusvård RÖ Summa primär- och sjukhusvård privata vårdgivare Totalt pimärvård och sjukhusvård ) Vårdcentralen Centrumkliniken startade vårdcentralsverksamhet i oktober 2010, bytte ägare 2012, nytt namn var då Cityakuten, bytte ägare igen april 2014, nuvarande namn är Trädgårdstorgets vårdcentral. 2) Namnbyte med anledning av ny ägare 3) Primärvårdscentrum är ny organsation från och med , historiken bakåt i tiden är korrigerad och data återfanns tidigare hos Närsjukvården i centrala, östra och västra Östergötland 33

125 Primärvård - sjukvårdande behandlingar Vårdcentral/ vårdgivare inom regionen Primärvårdscentrum 3) Cityhälsan Norr Cityhälsan Centrum Cityhälsan Söder Vårdcentralen Åby Vårdcentralen Kolmården Vårdcentralen Vikbolandet Jourcentralen Norrköping Vårdcentralen Valdemarsvik Jourcentralen i Motala Vårdcentralen Marieberg Vårdcentralen Lyckorna Vårdcentralen Brinken Vårdcentralen Borensberg Vårdcentralen Vadstena Vårdcentralen Mjölby Vårdcentralen Skänninge Vårdcentralen Boxholm Vårdcentralen Mantorp Vårdcentralen Ödeshög Dietist PV Motala Vårdcentralen Ljungsbro Vårdcentralen Skäggetorp Vårdcentralen Kärna Vårdcentralen Ryd Vårdcentralen Lambohov Vårdcentralen Kungsgatan Linköping Vårdcentralen Valla Vårdcentralen Tannefors Vårdcentralen Linghem Vårdcentralen Ekholmen Vårdcentralen Nygatan Vårdcentralen Åtvidaberg Vårdcentralen Kisa Vårdcentralen Österbymo Jourcentralen Linköping Barnhälsovårdsenheten i Östergötland Närsjukvården i Finspång Vårdcentralen Skärblacka Rehab Finspång Vårdcentralen Finspång Närsjukvården i centrala Östergötland Vårdcentralen Tannefors 17 Ungdomshälsan LKP Råd, stöd och hälsa Rörelse och Hälsa Närsjukvården i östra Östergötland Cityhälsan Hemsjukvård Cityhälsan Norr 1 Vårdcentralen Vikbolandet 5 Vårdcentralen Söderköping Ungdomshälsan Norrköping Barnhälsan Rehab öst Motions- och idrottsskadeenheten Närsjukvården i västra Östergötland Barnhälsan 6-13 år Vårdcentralen Borensberg 15 Vårdcentralen Vadstena 26 Psykiatri-habiliteringsenheten Flyktingmedicinskt centrum LPÖ Rehab Väst Barn och kvinnocentrum Kvinnokliniken ViN Kvinnokliniken US Summa primärvård Region Östergötland Privata vårdgivare Aleris Kvinnoklinik Motala Aleris Vårdcentral Östertull Johannelunds Vårdcentral AB Capio Vårdcentral Berga Aleris Vårdcentral Vilbergen Aleris Vårdcentral Kneippen Aleris Vårdcentral Skarptorp Vårdcentralen Medicinskt Centrum Norrköping Geria Vårdcentral i Söderköping Trädgårdstorgets vårdcentral 1) Helsa Vårdcentral Spiran 2) Helsa Vårdcentral Kneippen 2) Helsa Vårdcentral Skarptorp 2) Helsa Vårdcentral Vilbergen 2) Helsa Vårdcentral Östertull 2) Övrigt Summa primärvård privata vårdgivare Totalt Primärvård Summa primär- och sjukhusvård RÖ Summa primär- och sjukhusvård privata vårdgivare Totalt primärvård och sjukhusvård ) Vårdcentralen Centrumkliniken startade vårdcentralsverksamhet i oktober 2010, bytte ägare 2012, nytt namn var då Cityakuten, bytte ägare igen april 2014, nuvarande namn är Trädgårdstorgets vårdcentral. 2) Namnbyte med anledning av ny ägare 3) Primärvårdscentrum är ny organsation från och med , historiken bakåt i tiden är korrigerad och data återfanns tidigare hos Närsjukvården i centrala, östra och västra Östergötland 34

126 Laboratoriemedicinsk produktion Diagnostikcentrum Antal analyser Utförande enhet Klinisk Farmakologi Klinisk Genetik 4) Klinisk Kemi Klinisk Mikrobiologi Klinisk Patologi och Klinisk genetik Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin Övrigt 1) Summa Region Östergötland Antal analyser Kundcentrum Hjärt- och medicincentrum Barn- och kvinnocentrum Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Sinnescentrum Primärvårdscentrum 5) Närsjukvården i centrala Östergötland Närsjukvården i östra Östergötland Närsjukvården i västra Östergötland Närsjukvården i Finspång Hälso- och sjukvårdsnämnden 3) Övrigt 2) Summa Region Östergötland ) Analyser inom olika forskningsprojekt. 2) Externa kunder samt centrum med lägre volymer än 2000 analyser per år 3) Avser labanalyser som beställs av privatläkare med rätt till fri medicinsk service samt smittskydd. 4) Klinisk genetik har blivit en egen verksamhet år ) Primärvårdscentrum är ny organsation från och med , data återfanns tidigare hos Närsjukvården i centrala, östra och västra Östergötland. 35

127 Radiologiska undersökningar Diagnostikcentrum Antal undersökningar Undersökningsgrupp Datortomografi Endo Gastro-intestinalkanalen Mammografi kliniskt MRT Punktion Skelett Lungor Ultraljud 1) Urologi Övrigt 2) Summa Region Östergötland Antal undersökningar Kundcentrum Hjärt- och medicincentrum Barn- och kvinnocentrum Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 4) Sinnescentrum Primärvårdscentrum 5) Närsjukvården i centrala Östergötland Närsjukvården i östra Östergötland 4) Närsjukvården i västra Östergötland Närsjukvården i Finspång Övrigt 3) Summa Region Östergötland ) Exklusive ultraljud bröstkörtel. 2) Angiografi, flebografi, terapeutiska undersökningar, ultraljud bröstkörtel, PET mm. 3) Hälso- och sjukvårdsnämnden, externa kunder samt centrum med mindre än 1000 undersökningar/år. 4) Fr o m 2013 registreras remisser direkt på Akutkliniken ViN inom NSÖ 5) Primärvårdscentrum är ny organsation från och med , data återfanns tidigare hos Närsjukvården i centrala, östra och västra Östergötland. 36

128 Utbildning Antal deltagarveckor Lunnevads folkhögskola Bildlinje Danslinje Musiklinje Allmän kurs med inriktningar Kortkurser inkl kulturevenemang Studiemotiverande folkhögskolekurs (SMF) Summa Antal deltagarveckor Naturbruksgymnasiet Naturbruksprogram/linje Antal elevveckor Antal årselever Antal färdigutbildade Övrig utbildning Antal elevveckor Uppdragsutbildning Antal elevveckor Summa antal elevveckor

129 Folktandvård Folktandvården Distriktstandvård - Tandläkartimmar barn Tandläkartimmar vuxna Behandlade barn Behandlade vuxna Revisionspatienter barn Revisionspatienter vuxna Specialisttandvård - Inkomna remisser Färdigbehandlade/behandlade patienter

130 FoU- statistik Finansiering av kliniskt inriktad medicinsk forskning inom Region Östergötland, miljoner kronor Finansiär ALF-medel 1) Regionstyrelsen Hälso- och sjukvårdsnämnden Lokalt via centrum och kliniker Summa Region Östergötland ) Statligt avtal om läkarutbildning och forskning. Avser förbrukade medel. Utveckling av ALF-poänggrundade artiklar Antal ALF-poänggrundande artiklar Antal artiklar med koppling till Region Östergötland registerade i DiVA 1 för åren ,3 1 Linköpings universitets portal för Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA). 2 Ett år eftersläpning sker av redovisningstekniska skäl. 3 ALF-poänggrundande verksamhet bedrivs i centrumen; BKC, CKOC, DC, HMC,KMC, NiF, NSC, NSV, NSÖ samt CHV och Enheten för forskningsstöd. Dessa enheter ingår i ALF-avtalet som "upplåten enhet". Forskningskompetens inom Region Östergötland 1 Kategori Professor Biträdande professor Docent Övriga disputerade Licentiat Registrerad doktorand Totalt ) Avser de sjukvårdande enheterna, de medicinska serviceenheterna, Folktandvården, Katastrofmedicinskt centrum samt del av Centrum för verksamhetsstöd och utveckling. 2) Det totala antalet har minskat något i jämförelse med tidigare bokslut pga tidigare dubbelregistreringar av disputerade medarbetare. 39

131 Medarbetarstatistik - totalt Källa: Heroma samt Region Östergötlands HR-datalager Antal anställda1) per yrkeskategori i Region Östergötland Medarbetaruppgifter Tillsvidareanställda och vikarier/kategori Sjuksköterskor Övrig vårdpersonal varav undersköterskor varav skötare Administrativ personal varav läkarsekreterare/motsv Läkare Socio-terapeutisk personal varav sjukgymnaster varav arbetsterapeuter Medicinskteknisk personal Tandvårdspersonal varav tandläkare varav tandsköterskor Undervisnings- och kulturpersonal Driftservicepersonal Övriga Totalt anställda personer Varav Omräknat i heltider Tillsvidareanställda Anställda i genomsnitt per år (omräknat i heltider) Procentuell ålders- och yrkesfördelning, frånvaro Åldersfördelning i procent år 11,4 12,6 13,5 14,4 14, år 20,1 21,6 22,5 22,7 23, år 25,6 25,6 25,1 24,7 24, år 42,9 40,2 38,9 38,2 37,5 - varav ,7 12,5 12,2 12,5 12,5 - varav ,9 13,7 12,5 12,3 11,7 - varav 60-14,3 14,0 14,1 13,5 13,3 Personalstruktur i procent Andel kvinnor 82,0 81,4 81,0 80,9 80,6 Andel heltider 91,5 91,0 88,7 88,7 88,4 Genomsnittlig sysselsättningsgrad 97,0 97,1 97,3 97,6 97,7 Andel läkare 13,4 13,8 14,1 14,2 14,3 Andel sjuksköterskor 30,9 30,2 29,3 29,2 27,3 Andel övrig vårdpersonal 18,7 18,8 19,1 19,0 19,1 Andel medicinskteknisk personal 5,7 5,9 5,7 5,7 5,4 Andel socio-terapeutisk personal 9,5 9,1 9,0 9,1 8,6 Andel tandvårdspersonal 4,9 4,8 4,9 4,8 4,5 Andel utbildnings- och kulturpersonal 1,6 1,5 1,5 1,4 1,5 Andel driftservicepersonal 0,5 0,5 0,5 0,5 0,4 Andel adm. personal (inkl läk.sekr, ing/tekn) 14,5 15,1 15,6 15,8 18,6 Övriga 0,3 0,3 0,3 0,2 0,2 Frånvaro i procent Semester 9,2 9,3 9,2 9,1 9,1 Sjukdom 4,5 4,3 4,8 5,1 5,1 Föräldraledighet 6,2 6,0 6,1 6,3 6,4 Utbildning 2,2 2,1 2,0 2,1 2,2 Tjänstledighet 4,0 4,1 4,0 4,1 4,0 Vård av barn 0,5 0,5 0,5 0,5 0,6 Övrigt 1,8 1,7 1,8 1,6 1,7 Total frånvaro i procent 28,1 27,9 28,5 28,9 29,1 1) Avser antal anställningar för anställda >= 3 mån,

132 Medarbetarstatistik - löner (inkl. tillägg) Källa: Heroma Medellön per yrkeskategori inom hälso- och sjukvården I statsitiken ingår endast personer anställda på NSC, NSV, NSÖ, NiF, PVC, HMC, BKC, CKOC, SC, DC, FTV Chefer ingår ej i statistiken Yrkeskategorier Kön Administratör, vård (läkarsekr) Arbetsterapeut Audionom Biomedicinsk analytiker Dietist Kurator Logoped Läkare leg. ej specialist Läkare leg. specialist Psykolog Sjukgymnast Sjuksköterska grundutbildad Sjuksköterska specialistutbildad Tandhygienist Tandläkare allmän 1) Tandläkare specialist 2) Tandsköterska Undersköterska/skötare Överläkare Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Anställda > 3 mån 1) I gruppen Tandläkare allmän ingår yrkeskategori distriktstandläkare 2) I gruppen Tandläkare specialist ingår yrkeskategori övertandläkare 41

133 Medarbetarstatistik - antal anställda per kategori Medarbetarkategori och dess antal inom produktionsenheterna Produktionsenhet Läkare Sjuksköter- Under- Skötare Övrig vård- Med. teknisk Socio-terap. Tandvårdsskor/ motsv. sköterskor personal personal personal personal Nämnd/Styrelse Regionstyrelsen 1) 3 1 Summa nämnd/styrelse 3 1 Hälso- och sjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland Närsjukvården i östra Östergötland Närsjukvården i västra Östergötland Närsjukvården i Finspång Primärvårdscentrum Hjärt- och medicincentrum i Östergötland Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Sinnescentrum i Östergötland Diagnostikcentrum i Östergötland Summa hälso- och sjukvård Tandvård Folktandvården 566 Summa tandvård 566 Utbildning Lunnevads folkhögskola 1 Naturbruksgymnasiet 2 2 Summa utbildning 2 3 Övrig verksamhet Centrum för Hälso- och Vårdutveckling Katastrofmedicinskt centrum i Österg. Centrum för medicinsk teknik och IT 95 FM centrum i Östergötland Upphandlingscentrum i Östergötland Resurscentrum i Östergötland 1 Summa övrig verksamhet Summa Region Östergötland Summa Region Östergötland i procent 2) 14,3% 27,3% 15,8% 2,8% 0,5% 5,4% 8,6% 4,5% 42

134 Forts. Medarbetarstatistik - antal anställda per kategori Medarbetarkategori och dess antal inom produktionsenheterna Utb. - Drift- Läkar- Ekonomi Personal Övrig Produktionsenhet och kultur- service- sekreterare/ adm. adm. adm. Övrig Totalt Totalt personal personal motsv. personal personal personal personal i procent Nämnd/Styrelse Regionstyrelsen 1) ,5% Summa nämnd/styrelse ,5% Hälso- och sjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland ,9% Närsjukvården i östra Östergötland ,7% Närsjukvården i västra Östergötland ,8% Närsjukvården i Finspång ,6% Primärvårdscentrum ,0% Hjärt- och medicincentrum i Östergötland ,4% Barn- och kvinnocentrum i Östergötland ,7% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård ,0% Sinnescentrum i Östergötland ,0% Diagnostikcentrum i Östergötland ,6% Summa hälso- och sjukvård ,7% Tandvård Folktandvården ,4% Summa tandvård ,4% Utbildning Lunnevads folkhögskola ,3% Naturbruksgymnasiet ,4% Summa utbildning ,7% Övrig verksamhet Centrum för Hälso- och Vårdutveckling ,0% Katastrofmedicinskt centrum i Österg ,2% Centrum för medicinsk teknik och IT ,7% FM centrum i Östergötland ,1% Upphandlingscentrum i Östergötland ,3% Resurscentrum i Östergötland ,4% Summa övrig verksamhet ,7% Summa Region Östergötland ,0% Summa Region Östergötland i procent 2) 1,5% 0,4% 5,7% 0,7% 0,6% 11,5% 0,2% 100,0% 1) Avser tjänstemän anställda i Region Östergötlands ledningsstab. 2) Vissa medarbetare har fler än en arbetsplats vilket gör att de finns med dubbelt i summa. Avser antal anställningar för anställda >= 3 mån Källa: Heroma samt Region Östergötlands HR-datalager 43

135 Medarbetarstatistik - redovisning av frånvaro i procent per produktionsenhet, år Källa: Heroma samt Region Östergötlands HR-datalager Frånvaroorsak 1) Total Produktionsenhet (PE) Semester Sjuk- Sjukfrånv. Föräldra- Utbildning Tjänst- Vård av Övrig frånvaro frånvaro 2) >30 dagar 3) ledighet ledighet barn frånvaro i % Nämnd/Styrelse Regionstyrelsen 4) 9,4% 3,8% 0,7% 3,9% 0,2% 1,6% 0,4% 0,2% 19,6% Hälso- och sjukvård Primärvårdscentrum 10,2% 4,6% 1,3% 7,1% 2,1% 4,2% 0,6% 2,0% 30,6% Närsjukvården i centrala Östergötland 8,9% 6,0% 1,6% 6,9% 2,1% 3,9% 0,6% 1,4% 29,9% Närsjukvården i östra Östergötland 9,0% 5,7% 1,4% 6,3% 2,0% 5,3% 0,7% 1,9% 30,8% Närsjukvården i västra Östergötland 8,8% 5,5% 1,6% 5,5% 2,4% 2,6% 0,6% 1,6% 27,1% Närsjukvården i Finspång 9,0% 6,1% 2,5% 5,1% 2,0% 4,0% 0,6% 1,0% 27,7% Hjärt- och medicincentrum i Östergötland 9,2% 5,3% 1,5% 6,1% 2,5% 5,1% 0,5% 2,2% 31,0% Barn- och kvinnocentrum i Österg. 8,9% 5,4% 1,3% 9,5% 3,9% 4,0% 0,7% 2,4% 34,7% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 9,1% 4,3% 1,1% 7,4% 2,0% 3,5% 0,6% 2,0% 28,9% Sinnescentrum i Östergötland 9,0% 5,4% 1,6% 7,0% 2,8% 4,3% 0,5% 2,0% 31,0% Diagnostikcentrum i Östergötland 9,7% 5,2% 1,5% 5,2% 1,5% 4,1% 0,7% 1,8% 28,2% Totalt Hälso- och sjukvård 9,2% 5,4% 1,5% 6,6% 2,3% 4,1% 0,6% 1,8% 30,0% Tandvård Folktandvården 9,4% 4,6% 1,3% 7,5% 2,2% 5,8% 0,8% 0,8% 31,1% Utbildning Lunnevads folkhögskola 3,5% 2,3% 0,5% 1,8% 1,9% 0,2% 0,4% 0,0% 10,0% Naturbruksgymnasiet Östergötland 4,9% 4,0% 0,3% 2,3% 0,8% 4,3% 0,4% 1,9% 18,6% Totalt utbildning 4,2% 3,2% 0,4% 2,0% 1,4% 2,2% 0,4% 1,0% 14,3% Övrig verksamhet Centrum för Hälso- och Vårdutveckling 9,8% 4,3% 0,7% 2,3% 0,5% 4,6% 0,4% 0,2% 22,0% Katastrofmedicinskt centrum i Österg. 9,6% 1,2% 0,2% 1,4% 0,2% 3,1% 0,3% 0,7% 16,5% Centrum för medicinsk teknik och IT 9,3% 2,7% 0,1% 2,7% 0,6% 1,3% 0,5% 0,5% 17,6% FM-centrum i Östergötland 9,1% 3,0% 1,1% 3,5% 0,8% 1,6% 1,4% 0,1% 19,5% Upphandlingscentrum i Östergötland 8,9% 2,8% 12,1% 0,7% 0,1% 0,6% 0,5% 25,6% Resurscentrum i Östergötland 9,2% 4,5% 1,1% 4,6% 0,2% 2,2% 0,4% 0,9% 22,1% Totalt övrig verksamhet 9,3% 3,1% 0,6% 4,4% 0,5% 2,2% 0,6% 0,5% 20,6% Totalt Region Östergötland 9,1% 5,1% 1,4% 6,4% 2,2% 4,0% 0,6% 1,7% 29,1% Avser månadsavlönade 3 mån. 1) Avser den genomsnittliga frånvaron omräknad i heltidsmått under årets 12 månader. Frånvaroprocenten har beräknats genom formeln: (antalet kalenderfrånvarodagar x frånvaroomfattningen för vald orsak) / antalet kalenderdagar. 2) Sjukfrånvaron för produktionsenheterna mäts som sjukfrånvarotid i kalenderdagar i relation till sammanlagd arbetstid i kalenderdagar. Regionens totala sjukfrånvaro beräknas som sjukfrånvaro i timmar i relation till sammanlagd ordinarie arbetstid i timmar. Måttet söks ut separat och motsvarar kraven på obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro enligt den kommunala redovisningslagen. 3) Sjukfrånvaro i heltidsmått enl ovanst beräkning, grupperat på sammanhängande frånvarolängd om 30 dagar eller längre. 4) Avser tjänstemän anställda i Region Östergötlands ledningsstab 44

136 Medarbetarstatistik - andel heltider, kvinnor, genomsnittlig sysselsättningsgrad samt åldersfördelning per produktionsenhet, Genonsnittl. Åldersgrupp -29 år Åldersgrupp år Åldersgrupp 50 år- Totalt Produktionsenhet Andel Andel syssels. Antal Andel Antal Andel Antal Andel antal anst. kvinnor heltider grad anställda i % anställda i % anställda i % Nämnd/Styrelse Regionstyrelsen 1) 70,6% 90,7% 50,7% 10 4,9% ,0% 88 43,1% 204 Hälso- och sjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland 82,0% 95,2% 83,7% ,1% ,0% ,8% Närsjukvården i östra Östergötland 83,5% 95,6% 93,4% ,9% ,1% ,0% Närsjukvården i västra Östergötland 78,0% 89,9% 82,4% ,6% ,8% ,6% Närsjukvården i Finspång 86,2% 83,8% 80,3% 21 10,0% 96 45,7% 93 44,3% 210 Primärvårdscentrum 85,0% 88,5% 81,5% 99 8,3% ,0% ,8% Hjärt- och medicincentrum i Östergötland 80,2% 94,4% 91,6% ,9% ,0% ,1% Barn- och kvinnocentrum i Österg. 93,6% 87,7% 86,1% ,5% ,0% ,5% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 80,3% 97,3% 91,5% ,2% ,6% ,2% Sinnescentrum i Östergötland 82,3% 92,5% 91,7% ,6% ,2% ,3% Diagnostikcentrum i Östergötland 81,1% 94,2% 89,6% ,2% ,3% ,6% Summa sjukvård 83,2% 91,9% 87,2% ,6% ,5% ,9% ) Tandvård Folktandvården 87,7% 94,5% 95,5% 62 10,7% ,5% ,8% 579 Utbildning Lunnevads folkhögskola 64,4% 35,6% 57,2% 5 11,1% 15 33,3% 25 55,6% 45 Naturbruksgymnasiet Östergötland 61,9% 83,5% 61,3% 16 8,8% 70 38,7% 95 52,5% 181 Summa utbildning 63,2% 59,5% 59,3% 21 9,3% 85 37,6% ,1% 226 Övrig verksamhet Centrum för Hälso- och Vårdutveckling 83,1% 93,1% 80,3% 4 3,1% 71 54,6% 55 42,3% 130 Katastrofmedicinskt centrum i Österg. 46,7% 86,7% 62,0% 2 6,7% 19 63,3% 9 30,0% 30 Centrum för medicinsk teknik och IT 26,0% 97,5% 97,4% 56 15,5% ,9% 96 26,6% 361 FM-centrum i Östergötland 58,5% 100,0% 99,3% 19 13,4% 74 52,1% 49 34,5% 142 Upphandlingscentrum i Östergötland 77,1% 100,0% 100,0% 10 28,6% 17 48,6% 8 22,9% 35 Resurscentrum i Östergötland 80,2% 96,0% 92,7% 30 9,3% ,1% ,6% 323 Summa övrig verksamhet 61,9% 95,5% 88,6% ,9% ,8% ,4% Summa Regionen 2) 80,6% 92,8% 86,8% ,8% ,7% ,5% ) 1) Avser tjänstemän anställda i regionens ledningsstab. 2) Vissa medarbetare har fler än en arbetsplats vilket gör att de finns med dubbelt i Summa Regionen Avser antal anställningar med Anställd >= 3 mån, -12. Genomsnittlig sysselsättningsgrad = enl anställningsavtal Källa: Heroma samt Region Östergötlands HR-datalager 45

137 Utveckling av BNP Källa: SCB Miljoner kronor BNP löpande priser (referensår 2010) Index BNP Index 1) 107,1 111,8 119,3 125,1 130,8 BNP Volymindex 2) 103,6 106,3 111,1 114,7 117,5 1) Index = (Aktuellt års löpande pris/2010 års pris)*100 2) Volymindex = Tillväxt i fasta priser = (Aktuellt års fasta pris/2010 års pris)*100 Indexutveckling, inflation Källa: SCB Konsumentprisindex 314,1 313,5 313,4 316,4 322,1 Inflation -0,04% -0,18% -0,04% 0,98% 1,80% Nettoprisindex 1) 264,7 264,1 260,7 264,8 268,1 Procentuell förändring -0,08% -0,22% -1,29% 1,56% 1,26% 1) Nettoprisindex visar den genomsnittliga utvecklingen av konsumentpriserna rensade från indirekta skatter Patientavgifter läkarbesök kr Läkarbesök i primärvården Läkarbesök i sjukhusvården 46

138 Resultat Resultat mkr År Region Östergötland Genomsnitt samtliga landsting Resultat samtliga regioner och landsting mkr 3) Källa: SCB Regioner och landsting AB Stockholms läns landsting 1) F Region Jönköpings län BD Norrbottens läns landsting X Region Gävleborg S Landstinget i Värmland W Landstinget Dalarna M Region Skåne 1) ) C Region Uppsala 1) H Landstinget i Kalmar län D Landstinget Sörmland U Landstinget Västmanland T Region Örebro län 1) AC Västerbottens läns landsting 1) E Region Östergötland 1) Y Landstinget Västernorrland G Region Kronoberg N Region Halland K Landstinget Blekinge O Västra Götalandsregionen 1) Z Region Jämtland Härjedalen Totalt Genomsnitt 2) ) Huvudman som har universitetssjukhus. 2) Beräknat som ett snitt av samtliga regioner och landsting (ej vägt med hänsyn till storlek). 3) Sorterad i storleksordning efter sista årets värden. 4) Region Skåne har tagit kostnaden av effekten på sänkt ränta på pensionsskulden. Värde 2013, mkr. Region Östergötland, Region Jönköpings län och Region Skåne redovisar enligt fullfonderingsmodell. Nedan presenteras resultat enligt blandmodell. E Region Östergötland 1) F Region Jönköpings län M Region Skåne 1)

139 Volymförändring Volymökning (resursökning i fasta priser) i procent ,0 % 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2, År -4,0-6,0-8,0 Medeltal samtliga landsting Region Östergötland Volymförändring (resursförändring i fasta priser) samtliga regioner och landsting , % 2) Källa: SCB och Sveriges Kommuner och Landsting Vid volymberäkning har jämförelsestörande poster eliminerats. Regioner och landsting BD Norrbottens läns landsting 2,2% 0,3% 2,0% 2,5% -1,6% H Landstinget i Kalmar län 2,4% 1,9% 3,9% 2,9% 0,2% Y Landstinget Västernorrland 1,2% 3,1% -2,2% 3,4% 0,4% AB Stockholms läns landsting 1) 1,9% 4,8% 2,1% 3,3% 0,6% M Region Skåne 1) 0,0% 4,0% 4,0% 3,3% 0,7% F Region Jönköpings län 1,9% -0,8% 3,4% 2,5% 0,7% W Landstinget Dalarna 3,0% 2,5% 1,4% -1,6% 1,0% Z Region Jämtland Härjedalen 1,2% 2,8% 6,7% 0,6% 1,4% S Landstinget i Värmland 1,7% 2,2% 4,8% -1,2% 1,5% U Landstinget Västmanland 3,6% 4,2% 2,5% 2,4% 1,5% E Region Östergötland 1) 3,4% 3,2% 1,8% 3,5% 1,8% K Landstinget Blekinge 3,8% -0,1% 3,3% 3,1% 2,1% X Region Gävleborg 2,6% 0,6% 3,6% 1,3% 2,4% T Region Örebro län 1) 1,3% 1,7% 4,7% 1,5% 2,4% G Region Kronoberg -1,6% 3,2% 8,3% 2,7% 2,6% N Region Halland 3,1% 1,5% 2,2% 2,5% 2,7% C Region Uppsala 1) 3,9% 3,8% 2,4% 2,0% 2,8% AC Västerbottens läns landsting 1) 0,8% 0,0% 3,6% 0,7% 3,2% D Landstinget Sörmland 4,3% 3,1% 3,3% 3,1% 3,3% O Västra Götalandsregionen 1) 2,0% 2,3% 3,0% 1,5% 4,5% Medeltal 3) 1,9% 2,9% 2,9% 2,9% 1,7% 1) Huvudman som har universitetssjukhus 2) Sorterad i ordning efter sista året och med lägst volymtal först 3) Genomsnitt enligt blandmodell för samtliga regioner och landsting, framtaget av Sveriges Kommuner och Landsting Kommentar: Region Östergötland, Region Jönköpings län och Region Skåne redovisar enligt fullfonderingsmodell; övriga enligt blandmodell. Om Region Östergötland tillämpade blandmodell skulle volymökningen vara 1,7%. 48

140 Utdebitering Utdebitering, kronor per skattekrona kr År Region Östergötland Medelutdebitering Utdebitering, kronor per skattekrona samtliga regioner och landsting 2) 3) 4) Källa: SCB Regioner och landsting M Skåne län 1) 10,69 10,69 10,69 10,69 10,69 E Östergötlands län 5) 1) 10,67 10,70 10,70 10,70 10,70 D Södermanlands län 10,77 10,77 10,77 10,77 10,77 N Hallands län 10,42 10,82 10,82 10,82 10,82 U Västmanlands län 10,88 10,88 10,88 10,88 10,88 K Blekinge län 11,19 11,19 11,19 11,19 11,19 S Värmlands län 11,20 11,20 11,20 11,20 11,20 Z Jämtlands län 10,85 11,20 11,20 11,20 11,20 F Jönköpings län 11,21 11,26 11,26 11,26 11,26 Y Västernorrlands län 10,69 10,69 11,29 11,29 11,29 AC Västerbottens län 1) 10,80 10,80 10,80 11,30 11,30 BD Norrbottens län 10,18 10,18 11,34 11,34 11,34 H Kalmar län 11,37 11,37 11,37 11,37 11,37 O Västra Götalands län 1) 11,13 11,48 11,48 11,48 11,48 X Gävleborgs län 11,51 11,51 11,51 11,51 11,51 T Örebro län 1) 11,52 11,55 11,55 11,55 11,55 W Dalarnas län 11,16 11,16 11,16 11,16 11,63 C Uppsala län 1) 11,16 11,16 11,71 11,71 11,71 G Kronobergs län 11,21 11,60 11,60 11,60 12,00 AB Stockholms län 1) 12,10 12,10 12,08 12,08 12,08 Medelutdebitering 11,26 11,29 11,35 11,36 11,39 1) Huvudman som har universitetssjukhus. 2) Sorterad i storleksordning efter sista årets värden. 3) Ingen justering för olikheter i ansvarsområden är gjord. 4) Utdebiteringen visar hur många kronor per 100 kronor som betalas i landstingsskatt. 5) 2014; skatteväxling 25 öre till kommunerna med anledning av hemsjukvårdsreformen 2015; en gemensam överenskommelse (ej officiell skatteväxling). Landstinget/Region Östergötland höjde och kommunerna sänkte i motsvarande grad i och med övertagande av regional utveckling från kommunerna. 49

141 Skatteintäkter Skatteintäkter samtliga regioner och landsting , miljoner kronor 2) Källa: SCB Regioner och landsting AB Stockholms läns landsting 1) O Västra Götalandsregionen 1) M Region Skåne 1) E Region Östergötland 1) C Landstinget i Uppsala län 1) F Region Jönköpings län N Region Halland T Region Örebro län 1) X Region Gävleborg W Landstinget Dalarna BD Norrbottens läns landsting AC Västerbottens läns landsting 1) D Landstinget i Sörmland S Landstinget i Värmland U Landstinget Västmanland Y Landstinget Västernorrland H Landstinget i Kalmar län G Region Kronoberg K Landstinget Blekinge Z Region Jämtland Härjedalen Totalt Generella statsbidrag Generellt statsbidrag samtliga regioner och landsting , miljoner kronor 2) Källa: SCB Regioner och landsting O Västra Götalandsregionen 1) M Region Skåne 1) AB Stockholms läns landsting 1) E Region Östergötland 1) X Region Gävleborg D Landstinget Sörmland T Region Örebro län 1) S Landstinget i Värmland F Region Jönköpings län W Landstinget Dalarna H Landstinget i Kalmar län U Landstinget Västmanland BD Norrbottens läns landsting AC Västerbottens läns landsting 1) Y Landstinget Västernorrland N Region Halland C Landstinget i Uppsala län 1) K Landstinget Blekinge G Region Kronoberg Z Region Jämtland Härjedalen Totalt ) Huvudman som har universitetssjukhus 2) Sorterad i storleksordning efter sista årets värden 50

142 Skatteintäkter inkl. generella statsbidrag Totala skatteintäkter inklusive generella statsbidrag per invånare i kr Kr/invånare Region Östergötland Genomsnitt samtliga landsting Totala skatteintäkter inkl skatteutjämningsbidrag/avgift och generella statsbidrag per invånare i kr 2) Källa: SCB Regioner och landsting AB Stockholms läns landsting 1) BD Norrbottens läns landsting X Region Gävleborg T Region Örebro län 1) K Landstinget Blekinge Z Region Jämtland Härjedalen H Landstinget i Kalmar län Y Landstinget Västernorrland W Landstinget Dalarna O Västra Götalandsregionen 1) S Landstinget i Värmland U Landstinget Västmanland C Landstinget i Uppsala län 1) AC Västerbottens läns landsting 1) G Region Kronoberg D Landstinget Sörmland F Region Jönköpings län E Region Östergötland 1) N Region Halland M Region Skåne 1) Genomsnitt ) Huvudman som har universitetssjukhus. 2) Sorterad i storleksordning efter sista årets värden. 51

143 Skattekraft Skattekraft samtliga regioner och landsting , tkr per invånare Källa: SCB Regioner och landsting AB Stockholms läns landsting 1) 211,2 217,3 222,6 228,1 237,7 C Landstinget i Uppsala län 1) 180,9 187,0 191,8 196,2 203,6 D Landstinget Sörmland 169,0 173,6 177,2 179,5 185,7 E Region Östergötland 1) 169,3 174,2 178,9 182,4 189,7 F Landstinget i Jönköpings län 169,3 174,6 178,3 182,5 189,0 G Landstinget Kronoberg 168,3 173,2 176,0 179,3 185,3 H Landstinget i Kalmar län 165,6 169,9 175,2 178,2 184,7 K Landstinget Blekinge 166,0 171,8 176,0 178,3 183,1 M Region Skåne 1) 167,1 172,0 176,2 179,2 186,6 N Landstinget Halland 178,4 184,8 189,7 193,7 200,2 O Västra Götalandsregionen 1) 176,9 183,0 186,9 190,9 199,0 S Landstinget i Värmland 162,7 167,8 171,2 173,8 180,8 T Örebro läns landsting 1) 167,7 173,0 176,5 179,6 186,1 U Landstinget Västmanland 175,2 181,0 184,6 187,8 194,1 W Landstinget Dalarna 166,9 173,2 177,3 180,3 186,3 X Landstinget Gävleborg 168,9 173,3 176,9 179,3 185,1 Y Landstinget Västernorrland 173,5 179,3 183,7 186,8 193,1 Z Jämtlands läns landsting 161,0 166,3 170,6 174,1 180,3 AC Västerbottens läns landsting 1) 169,4 175,6 180,0 183,8 191,0 BD Norrbottens läns landsting 177,6 185,4 191,0 195,0 202,3 I Gotlands län 155,6 160,8 165,8 169,4 176,6 Rikets medelskattekraft 180,0 185,8 190,3 194,2 201,9 Ökning 2,3% 3,2% 2,4% 2,1% 3,9% 1) Huvudman som har universitetssjukhus. 52

144 Kostnad för hälso- och sjukvård per invånare Faktiska kostnader per invånare och strukturjusterade kostnader enligt utjämningssystemets behovsindex 3) kr per invånare Genomsnitt riket 2016 = kr/inv År Genomsnitt Region Östergötland - strukturjusterad Region Östergötland -faktiska kostnader Kostnader för hälso- och sjukvård exkl tandvård och hemsjukvård per invånare , faktiska kostnader och strukturjusterad kostnad enligt utjämningssystemets behovsindex 2) 3) Källa: Behovsindex, Sveriges Kommuner och Landsting faktisk kostnad strukturjusterad faktisk kostnad strukturjusterad strukturjusterad strukturjusterad strukturjusterad Regioner och landsting E Region Östergötland 1) O Västra Götalandsregionen 1) D Landstinget Sörmland M Region Skåne 1) H Landstinget i Kalmar län F Region Jönköpings län N Region Halland U Landstinget Västmanland S Landstinget i Värmland X Region Gävleborg Y Landstinget Västernorrland W Landstinget Dalarna G Region Kronoberg T Region Örebro län 1) K Landstinget Blekinge BD Norrbottens läns landsting C Region Uppsala 1) AC Västerbottens läns landsting 1) AB Stockholms läns landsting 1) Z Region Jämtland Härjedalen Genomsnitt riket ) Huvudman som har universitetssjukhus. 2) Sorterad i storleksordning efter sista årets värden enligt strukturjusterad kostnad, lägst kostnad överst. Korrigeringar bakåt endast gjorda för Region Östergötland och genomsnitt riket. 3) Från och med 2014 anges endast strukturjusterade kostnader i Öppna jämförelser (vardenisiffror.se) 53

145 Investeringsvolym Investeringsvolym mkr År Region Östergötland Genomsnitt samtliga regioner och landsting Investeringsvolym (investeringsutgifter, inklusive aktier, andelar och bostadsrätter) samtliga regioner och landsting mkr 3) Källa: Sveriges Kommuner och Landsting Regioner och landsting AB Stockholms läns landsting 1) O Västra Götalandsregionen 1) M Region Skåne 1) C Region Uppsala 1) E Region Östergötland 1) AC Västerbottens läns landsting 1) T Region Örebro län 1) F Region Jönköpings län D Landstinget Sörmland S Landstinget i Värmland W Landstinget Dalarna H Landstinget i Kalmar län U Landstinget Västmanland N Region Halland G Region Kronoberg Y Landstinget Västernorrland BD Norrbottens läns landsting K Landstinget Blekinge X Region Gävleborg Z Region Jämtland Härjedalen Totalt Genomsnitt 2) ) Huvudman som har universitetssjukhus. 2) Beräknat som ett snitt av samtliga (ej vägt med hänsyn till storlek). 3) Sorterad i storleksordning efter sista årets värden. 54

146 Fastighets- /inventarieinvesteringar Investeringsutgifter avseende fastigheter samtliga regioner och landsting mkr 3) Källa: Sveriges Kommuner och Landsting Regioner och landsting AB Stockholms läns landsting 1) O Västra Götalandsregionen 1) M Region Skåne 1) E Region Östergötland 1) AC Västerbottens läns landsting 1) T Region Örebro län 1) D Landstinget Sörmland F Region Jönköpings län H Landstinget i Kalmar län S Landstinget i Värmland U Landstinget Västmanland G Region Kronoberg Y Landstinget i Västernorrland N Region Halland W Landstinget Dalarna K Landstinget Blekinge BD Norrbottens läns landsting X Region Gävleborg Z Region Jämtland Härjedalen C Region Uppsala 1) Totalt Genomsnitt 2) Investeringsutgifter avseende materiella anläggningstillgångar exkl fastigheter samtliga regioner och landsting , mkr 3) Källa: Sveriges Kommuner och Landsting Regioner och landsting AB Stockholms läns landsting 1) C Region Uppsala 1) O Västra Götalandsregionen 1) M Region Skåne 1) E Region Östergötland 1) F Region Jönköpings län W Landstinget Dalarna T Region Örebro län 1) N Region Halland S Landstinget i Värmland U Landstinget Västmanland AC Västerbottens läns landsting 1) BD Norrbottens läns landsting Y Landstinget Västernorrland H Landstinget i Kalmar län X Region Gävleborg D Landstinget Sörmland G Region Kronoberg K Landstinget Blekinge Z Region Jämtland Härjedalen Totalt Genomsnitt 2) ) Huvudman som har universitetssjukhus. 2) Beräknat som ett snitt av samtliga (ej vägt med hänsyn till storlek). 3) Sorterad i storleksordning efter sista årets värden. 55

147 Lån Totala långfristiga skulder (samtliga avsättningar exkl pensionsskuld och löneskatt) och tillfälligt upptagna lån mkr År Region Östergötland Genomsnitt samtliga regioner och landsting Avsättning (exkl pensionsskuld och löneskatt) och långfristiga skulder för samtliga regioner och landsting i mkr, samt skulden per invånare i kr 3) Källa: SCB per inv Regioner och landsting AB Stockholms läns landsting 1) M Region Skåne 1) S Landstinget i Värmland W Landstinget Dalarna C Region Uppsala 1) AC Västerbottens läns landsting 1) U Landstinget Västmanland O Västra Götalandsregionen 1) T Region Örebro län 1) Z Region Jämtland Härjedalen N Region Halland BD Norrbottens läns landsting F Region Jönköpings län E Region Östergötland 1) Y Landstinget Västernorrland X Region Gävleborg H Landstinget i Kalmar län G Region Kronoberg K Landstinget Blekinge D Landstinget Sörmland Totalt Genomsnitt 2) ) Huvudman som har universitetssjukhus. 2) Beräknat som ett snitt av samtliga regioner och landsting (ej vägt med hänsyn till storlek). 3) Sorterad i storleksordning efter utfall per invånare under senaste året. 56

148 Finansiellt netto/räntenetto Finansiellt netto (finansiella intäkter - finansiella kostnader) fr o m 1998 Räntenetto (ränteinkomster - ränteutgifter) mkr Region Östergötland Genomsnitt samtliga regioner och landsting År Finansiellt netto samtliga regioner och landsting i mkr 3) Källa: SCB Landsting X Region Gävleborg AC Västerbottens läns landsting 1) D Landstinget Sörmland H Landstinget i Kalmar län S Landstinget i Värmland U Landstinget Västmanland F Region Jönköpings län T Region Örebro län 1) G Region Kronoberg BD Norrbottens läns landsting N Region Halland Y Landstinget Västernorrland K Landstinget Blekinge Z Region Jämtland Härjedalen W Landstinget Dalarna E Region Östergötland 1) 4) C Region Uppsala 1) O Västra Götalandsregionen 1) M Region Skåne 1) AB Stockholms läns landsting 1) Genomsnitt 2) ) Huvudman som har universitetssjukhus. 2) Beräknat som ett snitt av samtliga regioner och landsting (ej vägt med hänsyn till storlek). 3) Sorterad i storleksordning efter sista årets värden. 4) Region Östergötland redovisar fr o m 2012 samtliga kostnader i fullfonderingsmodellen som avser ansvarsförbindelsen i skulden som finansiella samt ränte- och basbeloppsförändringar avseende skuld upparbetad fr o m Omräkning har skett bakåt t.o.m Kommentar Region Jönköpings län och Region Skåne, redovisar tillsammans med Region Östergötland enligt fullfondering. Övriga landsting redovisar enligt blandmodell och har bokfört en pensionsskuldsförändring som beror på sänkt diskonteringsränta. Om Region Östergötland redovisade enligt blandmodell skulle det finansiella nettot vara 207 mkr. 57

149 Balanslikviditet Balanslikviditet (omsättningstillgångar/kortfristiga skulder) ,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0, År Region Östergötland Medeltal samtliga regioner och landsting Balanslikviditet (omsättningstillgångar/ kortfristiga skulder) ) Källa: SCB Regioner och landsting F Region Jönköpings län 3,3 3,0 3,3 3,3 3,2 BD Norrbottens läns landsting 2,7 2,4 2,4 2,6 2,9 X Region Gävleborg 2,3 2,1 2,2 2,4 2,7 H Landstinget i Kalmar län 1,9 1,9 2,2 2,3 2,4 U Landstinget Västmanland 2,1 2,0 2,1 2,2 2,4 E Region Östergötland 1) 3,4 3,1 3,1 2,6 2,3 AC Västerbottens läns landsting 1) 2,4 2,2 2,5 2,6 2,3 K Landstinget Blekinge 2,4 2,2 2,3 2,3 2,3 N Region Halland 2,3 2,1 2,2 2,1 2,1 G Region Kronoberg 2,2 2,1 2,1 2,1 2,1 Y Landstinget Västernorrland 2,2 1,9 1,8 1,9 2,0 T Region Örebro län 1) 1,9 1,8 2,0 2,0 1,8 D Landstinget Sörmland 2,1 1,9 1,9 1,8 1,6 C Region Uppsala 1) 1,4 1,6 1,3 1,3 1,3 O Västra Götalandsregionen 1) 1,4 1,2 1,3 1,3 1,3 S Landstinget i Värmland 1,2 1,1 1,1 1,1 1,3 Z Region Jämtland Härjedalen 2,2 1,6 1,4 1,2 1,1 W Landstinget Dalarna 0,8 0,7 0,7 1,0 1,1 M Region Skåne 1) 0,8 0,7 0,6 0,6 0,5 AB Stockholms läns landsting 1) 0,4 0,3 0,5 0,4 0,5 Medeltal 1,4 1,3 1,4 1,3 1,3 1) Huvudman som har universitetssjukhus. 2) Sorterad i storleksordning efter sista årets värden. 58

150 Soliditet Soliditet (eget kapital/summa tillgångar) Fr o m 1998 redovisar Östergötland enligt fullfonderingsmodellen, övriga redovisar enligt blandmodellen. Fr o m 2008 redovisar även Region Jönköpings län enligt fullfondering och fr o m 2010 även Region Skåne. 100 % År Region Östergötland Genomsnitt samtliga regioner och landsting Soliditet (eget kapital/summa tillgångar) samtliga regioner och landsting ) Källa: SCB Regioner och landsting N Region Halland H Landstinget i Kalmar län BD Norrbottens läns landsting K Landstinget Blekinge C Region Uppsala 1) D Landstinget Sörmland X Region Gävleborg G Region Kronoberg U Landstinget Västmanland AC Västerbottens läns landsting 1) T Region Örebro län 1) Y Landstinget Västernorrland O Västra Götalandsregionen 1) S Landstinget i Värmland AB Stockholms läns landsting 1) E Region Östergötland 1) -6 0, F Region Jönköpings län Z Region Jämtland Härjedalen W Landstinget Dalarna M Region Skåne 1) Medelvärde ) Huvudman som har universitetssjukhus. 2) Sorterad i storleksordning efter sista årets värden. Region Östergötland, Region Jönköpings län och Region Skåne redovisar enligt fullfonderingsmodell. Nedan presenteras resultat enligt blandmodell. E Region Östergötland 1) F Region Jönköpings län M Region Skåne 1)

151 Skatteintäkter mm Skatteintäkter, skattekraft samt vissa nyckeltal för Region Östergötland Tusentals kronor där inget annat anges Preliminärskattemedel Prognos slutavräkning Justeringspost avseende föregående år Summa skatteintäkter Utjämningsbidrag för inkomstutjämning Regleringsavgift Utjämningsbidrag för kostnadsutjämning Strukturbidrag Generella bidrag från staten Läkemedelsstatsbidrag Summa generellt statsbidrag Totalt Källa: SCB Skattekraft Region Östergötland (skattekr/inv) 169,3 174,2 178,9 182,4 189,7 Skattekraft Region Östergötland procentuell ökning 2,42 2,89 2,70 1,96 4,00 Skattekraft i riket (skattekr/inv) 180,0 185,8 190,3 194,2 201,9 Skattekraft i riket, procentuell ökning 2,21 3,22 2,42 2,05 3,96 Region Östergötland, relation av skattekraft i riket i procen 94,06 93,76 94,01 93,92 93,96 60

152 Intäkter och kostnader Intäkter (miljoner kronor och andel i procent) 1) Skatteintäkter och generella statsbidrag % % % % % Statsbidrag 511 4% 556 4% 663 4% 707 4% 682 4% Vårdintäkter % % % % % Finansiella intäkter 454 3% 551 4% 201 1% 260 2% 213 1% Övriga intäkter 773 5% 707 5% 845 6% 814 5% 851 5% Summa intäkter % % % % % Kostnader (miljoner kronor och andel i procent) Löner % % % % % Arbetsgivaravgifter % % % % % Övriga personalkostnader 600 4% 634 5% 657 4% 712 5% 823 5% Avskrivningar 498 4% 520 4% 543 4% 621 4% 654 4% Finansiella kostnader 349 3% 102 1% 208 1% 108 1% 295 2% Läkemedelskostnader % % % % % Övriga driftkostnader % % % % % Summa kostnader % % % % % 1) Tabellen visar regionens samtliga intäkter och kostnader. Skillnaden mellan intäkter och kostnader motsvarar årets resultat. Kostnader och intäkter har räknats om bakåt i tiden med hänsyn till nu gällande redovisningsprinciper. Avsikten med omräkningen är att få jämförbarhet mellan åren. Nettokostnad ) Nettokostnader (miljoner kronor och andelar i procent) 1) Primärvård % % % % Specialiserad somatisk vård % % % % Psykiatri 697 7% 742 8% 757 7% 780 7% Folktandvård 218 2% 238 2% 254 2% 269 2% Övrig hälso- och sjukvård 826 9% 803 8% 845 8% 920 8% Utbildning och kultur 15 0% 9 0% 215 2% 209 2% Regional utveckling inkl trafik 895 9% 838 9% 787 8% 822 7% Politisk verksamhet 60 1% 62 1% 73 1% 74 1% Pensionsutbetalningar 2) 324 3% 342 3% 354 3% 374 3% AFA-återbetalning -93-1% % - Summa nettokostnader % % % % 1) Den totala nettokostnaden motsvarar samtliga externa kostnader minus intäkter i verksamheten reducerat med statsbidrag för läkemedel inom öppenvård som definierats om till ett generellt statsbidrag. Övriga generella statsbidrag, skatteintäkter och det finansiella nettot ingår inte. Uppgifterna är enligt fullfondering och har hämtats från det underlag som skickats in till Sveriges Kommuner och Landsting. I deras publikationer används nettokostnad enligt blandmodell. 2) Pensionsutbetalningar avseende pensionsförmåner intjänade tom 1997 samt löneskatt - övrigt är utfördelat. 3) Uppgifterna för är inte möjliga att få fram förrän i april och publiceras först i 2018 års Regionfakta. 61

153 Resultaträkning och kassaflödesanalys Resultaträkning och kassaflödesanalys för Region Östergötland (fullfondering) , miljoner kr Resultaträkning 1 ) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat Nettokostnadsökning -5,1% -4,1% -6,0% -6,4% -5,1% Kassaflödesanalys 1) DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar/utrangeringar Justering för gjorda avsättningar pensioner Justering för ianspråktagna avsättningar Justering av ingående eget kapital Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och varulager Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Bidrag materiell anläggningstillgång (långfristig skuld) Investering i finansiella anläggningstillgångar -72 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 3 Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld -274 Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten -274 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut ) Resultaträkningen och kassaflödesanalysen är för att få jämförbarhet omräknad efter nu gällande redovisningsprinciper. Omräkningar medför att värden i tidigare årsredovisningar inte överensstämmer med värden i regionfakta. 62

154 Balansräkning Balansräkning för Region Östergötland (fullfondering) , miljoner kronor Balansräkning 1) Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Byggnader Mark Pågående investeringar Inventarier IT-utrustning Medicintekninsk utrustning Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel Jord-, skogs- och trädgårdsmaskiner Konst Investering i annans fastighet Byggnadsinventarier ej i egen fastighet Aktier, andelar, bostadsrätter Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristig placering Kassa och bank 4) Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Balanserat eget kapital Justering ingående eget kapital 2) Årets förändring av eget kapital Summa eget kapital Avsättningar Pensionsskuld Löneskatt pensionsskuld Landstingets Ömsesidiga Försäkringsbolag 3) Övriga avsättningar Summa avsättningar Långfristiga skulder Långfristiga skulder 3) Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Personalens skatter, avgifter och löneavdrag Semesterlöneskuld, okompenserad övertid mm Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga kortfristiga skulder 3) 4) Summa kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Ställda panter och ansvarsförbindelser Borgensåtaganden (övre gräns) Pensionsåtaganden Specifikation till eget kapital Omsättningstillgångar Kortfristiga skulder Summa rörelsekapital Anläggningstillgångar Långfristiga skulder Summa anläggningskapital ) Balansräkningen är omräknad för att få jämförbarhet efter nu gällande redovisningsprinciper. 2) År 2012 beror justeringen av eget kapital på följande, 184 mkr beror på en minskning av pensionsskulden pga dubbelräknad skuld för skatteväxlad verksamhet, 6 mkr beror på att en garantifond inom FM centrum avvecklats. År 2013 har effekterna av sänkt diskonteringsränta bokförts direkt mot eget kapital. Justeringen 2016 beror på avrundning för att få det totala egna kapitalet att stämma. 3) Premieskuld till Landstingets ömsesidiga försäkringsbolag på 274 mkr flyttades till kortfristiga skulder 2014 och betalades I beloppet ingår investeringsbidrag som är en förutbetald intäkt som ska periodiseras på samma sätt som avskrivningskostnaderna. 4) År 2016 har 445 miljoner kronor avseende utnyttjande av checkräkningskredit bokförts som en kortfristig skuld. Anledningen till utnyttjandet är för att undvika inlåningsavgift på postitivt saldo på koncernkontot. 63

155 Likvida medel Specifikation av balansräkning (kortfristiga placeringar samt kassa och bank inkl.nyttjande av checkkredit) för Region Östergötland Kortfristiga placeringar (mkr) Kortfristiga placeringar Kort räntefond Summa Kortfristiga placeringar med längre investeringshorisont Räntefonder 1) Aktiefonder varav i utland Alternativa placeringar, likvida medel m.m Summa Summa kortfristiga placeringar Kassa och bank (mkr) Koncernkonto Övriga bankkonton inom finans- och pensionsförvaltningen Bankkonton inom övriga produktionsenheter Summa kassa och bank (inkl. nyttjande av checkkredit) Summa likvida medel (inkl. nyttjande av checkkredit) ) Utnyttjad checkräkningskredit, bokförs som en kortfristig skuld Långfristiga placeringar inom pensionsförvaltningen Värdeutveckling på Region Östergötlands längre placeringar i jämförelse med index 2), 1) Inklusive likvida medel hos förvaltare. 2) Jämförelseindexet utgörs till 70 % av ränteindex och 30 % av aktieindex. Denna fördelning speglar Region Östergötlands policy för finansiella investeringar som säger att högst 30 % av regionens likvida medel får investeras i aktier. 64

156 Resultaträkning och kassaflödesanalys Resultaträkning och kassaflödesanalys för Region Östergötland , sammanställd redovisning fullfondering, miljoner kronor 2) Resultaträkning 1) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat Kassaflödesanalys 1) DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar/utrangeringar Justering för realisationsvinster/förluster -3-1 Justering för gjorda avsättningar pensioner Justering för övrig avsättning Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Justering av ingående eget kapital 3) Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapit Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och varulager Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Bidrag materiell anläggningstillgång (långfristig skuld) 3) Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 3 1 Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Minskning av avsättningar pga utbetalningar -103 Kassaflöde från finansieringsverksamheten Justering anläggningstillgångar koncernföretag Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut ) Resultaträkningen och kassaflödesanalysen är för att få jämförbarhet omräknad efter nu gällande redovisningsprinciper. Omräkningar medför att värden i tidigare årsredovisningar inte överensstämmer med värden i landstingsfakta. 2) Inklusive koncernföretag med full avsättning till pensioner. 3) Ingående eget kapital har minskat med miljoner kronor Anledningen är en sänkning av diskonteringsräntan, ripsräntan, som används vid beräkning av pensionsskulden. En sänkt ränta innebär en ökad skuld. Eftersom det är en påverkan på hela skulden har bokföringstransaktionen bokförts direkt mot eget kapital utan att påverka resultatet. I sammanställd redovisning har eget kapital justerats med 12 miljoner kronor 2012 jämfört med i föregående årsredovisning. Anledningen är att från och med 2013 har uppskjuten skatt beräknats för obeskattade reserver (i enlighet med inkomstskattelagen). Den justering som avser föregående år har justerats på balansräkningen mellan avsättningar och eget kapital. Rättelse har även gjorts avseende AB Östgötatrafikens justering av ingående eget kapital 2012 jämfört med föregående årsredovisning. 65

157 Balansräkning Balansräkning för Region Östergötland , miljoner kronor Sammanställd redovisning fullfondering 1) Balansräkning 2) Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Byggnader Mark Pågående investeringar Inventarier IT-utrustning Medicinteknisk utrustning Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel Jord-,skogs- och trädgårdsmaskiner Konst Investering i annans fastighet Byggnadsinventarier ej i egen fastighet Aktier, andelar, bostadsrätter Negativ goodwill, andelar Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristig placering Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Balanserat eget kapital Justering ingående eget kapital 3) Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Pensionsskuld Löneskatt pensionsskuld Negativ goodwill, andelar Landstingets Ömsesidiga Försäkringsbolag 4) Övriga avsättningar Summa avsättningar Långfristiga skulder Långfristiga skulder 4) Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Personalens skatter, avgifter och löneavdrag Semesterlöneskuld, okompenserad övertid mm Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga kortfristiga skulder 4) Summa kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder ) Inklusive koncernföretag med full avsättning till pensioner. 2) Balansräkningen är omräknad för att få jämförbarhet efter nu gällande redovisningsprinciper. 3) År 2012 beror justeringen av eget kapital på följande, 184 mkr beror på en minskning av pensionsskulden pga dubbelräknad skuld för skatteväxlad verksamhet. 6 mkr beror på att en garantifond inom FM centrum avvecklats. Resterande justering beror på att landstinget övertagit samtliga aktier i Östgötatrafiken from Ingående eget kapital har minskat med miljoner kronor Anledningen är en sänkning av diskonteringsräntan, ripsräntan, som används vid beräkning av pensionsskulden. En sänkt ränta innebär en ökad skuld. Eftersom det är en påverkan på hela skulden har bokföringstransaktionen bokförts direkt mot eget kapital utan att påverka resultatet. I sammanställd redovisning har eget kapital justerats med 12 miljoner kronor 2012 jämfört med i föregående årsredovisning. Anledningen är att från och med 2013 har uppskjuten skatt beräknats för obeskattade reserver (i enlighet med inkomstskattelagen). Den justering som avser föregående år har justerats på balansräkningen mellan avsättningar och eget kapital. Rättelse har även gjorts avseende AB Östgötatrafikens justering av ingående eget kapital 2012 jämfört med föregående årsredovisning. 4) Premieskuld till Landstingets ömsesidiga försäkringsbolag på 274 mkr flyttades till kortfristiga skulder 2014 och betalades I beloppet ingår investeringsbidrag som är en förutbetald intäkt som ska periodiseras på samma sätt som avskrivningskostnaderna. År 2016 har 445 miljoner kronor avseende utnyttjande av checkräkningskredit bokförts som en kortfristig skuld. Anledningen till utnyttjandet är för att undvika inlåningsavgift på postitivt saldo på koncernkontot. 66

158 Resultat/eget kapital per nämnd/enhet Resultat (miljoner kr) Eget kapital (miljoner kr) Produktionsenhet ) 2) 2) 2) 2) Nämnd/Styrelse Hälso- och sjukvårdsnämnden 7,3 19,8 37,5 4,6 17,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Regionstyrelsen 5,5 1,7-1,7-0,2 2,1 4,7 5,4 3,6 3,4 5,5 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden 18,7 105,5 18,5 3,9 4,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Regionutvecklingsnämnden - - 0,0 0,2 0, ,0 0,0 0,0 Summa nämnd/styrelse 31,5 127,0 54,3 8,5 24,2 4,7 5,4 3,6 3,4 5,5 Hälso- och sjukvård Primärvårdscentrum , ,5 Närsjukvården i centrala Östergötland 9,1-21,6-6,9-14,6-56,3 9,1-12,4-19,4-34,0-39,4 Närsjukvården i östra Östergötland -28,9-41,0-36,0-33,8-80,7-7,6-48,3-53,8-59,4-34,5 Närsjukvården i västra Östergötland -7,9-9,3 6,0 17,6 3,3-2,6-11,9-5,9 11,7 9,9 Närsjukvården i Finspång 5,8-0,3 0,3 0,0 0,7 12,2 11,9 12,2 12,2 12,9 Hjärt- och medicincentrum i Östergötland 18,1-10,0-45,1-10,2-20,9 18,1 8,1-37,0-47,2-52,7 Barn- och kvinnocentrum i Östergötland 1,1 1,0 10,3 1,3-13,1 25,4 26,4 30,6 31,9 18,8 Diagnostikcentrum i Östergötland -5,2-16,0-19,2-9,0-15,0-12,1-28,1-29,9-32,1-33,8 Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård -22,4-81,1-93,4-61,9-58,0-22,4-54,0-46,2-62,9-65,2 Sinnescentrum i Östergötland -40,5-74,2-92,9-97,3-123,5-43,5-44,6-57,3-49,3-51,0 Summa hälso- och sjukvård -70,8-252,5-276,9-207,9-371,5-23,4-152,9-206,7-229,1-259,5 Tandvård Folktandvården 34,8 14,0 18,1 13,3 18,3 13,9 28,0 46,1 59,3 77,6 Utbildning Lunnevads folkhögskola 0,8 0,6 0,1 0,4 0,1 6,2 6,8 6,9 7,3 7,4 Naturbruksgymnasiet Östergötland -6,0-0,3 1,3-11,0-3,3-1,5-1,7-0,5-11,4-14,8 Övrig verksamhet Katastrofmedicinskt centrum i Östergötland 0,3-1,6-4,8-1,5-2,9 6,1 4,5-0,3-1,8-2,7 FM centrum i Östergötland 11,0 8,8 8,6 3,9-3,4 5,0 5,0 5,0 5,0 0,0 Centrum för medicinsk teknik och IT 2,0 2,0 0,0 0,0 2,0 2,5 4,5 4,5 4,5 0,0 Centrum för hälso- och vårdutveckling 0,9-1,6 2,0 1,4 4,2 3,8 2,2 4,2 4,6 0,0 Resurscentrum i Östergötland -0,8 2,4 1,1 2,2 4,8 3,6 6,0 7,1 7,4 0,0 Informationscentrum i Östergötland 1, , Upphandlingscentrum i Östergötland -0,7-0,4 1,5 1,4 3,6 0,0 0,0 1,0 1,0 0,0 Summa övrigt 43,8 23,9 27,9 10,1 23,4 39,6 55,3 74,0 75,9 67,5 Finansförvaltningen 704, ,0 545,8 587,5 465,5-917,0 132,6 520,5 939, ,7 Summa Region Östergötland 709,3 936,4 351,1 398,2 141,6-896,1 40,4 391,4 789,6 931,2 1) 2012 har ingående balans justerats med en minskning av pensionsskulden på 184 mkr. Anledningen är en dubbelräkning av skulden för skatteväxlad verksamhet. Därutöver har FM centrums garantifond bokats bort pga ändrade redovisningsregler (6 mkr). Ingående eget kapital har minskat med miljoner kronor Anledningen är en sänkning av diskonteringsräntan, ripsräntan, som används vid beräkning av pensionsskulden. En sänkt ränta innebär en ökad skuld. Eftersom det är en påverkan på hela skulden har bokföringstransaktionen bokförts direkt mot eget kapital utan att påverka resultatet. 2) I enlighet med de ekonomiska styrprinciperna har det egna kapitalet justerats mot Finansförvaltningen till maximalt +/- 3 procent av enhetens omsättning för de sjukvårdande produktionsenheterna samt Regionstyrelsen. Hälso- och sjukvårdsnämndens, Trafik- och samhällsplaneringsnämndens samt Regionutvecklingsnämndens egna kapital nollställs justerades det egna kapitalet utöver 3-procentregeln för Informationscentrum, Närsjukvården i centrala och FM centrum 2013 justerades det egna kapitalet utöver 3-procentregeln för Folktandvården, Informationscentrum, FM centrum och Upphandlingscentrum 2014 justerades det egna kapitalet utöver 3-procentregeln för FM centrum och Upphandlingscentrum 2015 justerades det egna kapitalet utöver 3-procentregeln för FM centrum och Upphandlingscentrum 2016 justerades det egna kapitalet utöver 3-procentregeln för FM centrum och Upphandlingscentrum justerades det egna kapitalet utöver 3-procentregeln för FM centrum, Centrum för medicinsk teknik och IT, Centrum för hälso- och vårdutveckling, Resurscentrum och Upphandlingscentrum 67

159 Lönekostnadsutveckling 1) Produktionsenhet Nämnd/Styrelse Regionstyrelsen 15,3% 19,7% 32,8% 6,6% 7,0% Hälso- och sjukvård Primärvårdscentrum Närsjukvården i centrala Östergötland 5,4% 0,1% 4,0% 7,8% 4,5% Närsjukvården i östra Östergötland 7,8% -1,8% 5,4% 6,7% 4,2% Närsjukvården i västra Östergötland 5,7% 0,8% 5,2% -0,7% 2,5% Närsjukvården i Finspång 2,9% 0,1% 0,8% 4,4% 5,1% Hjärt- och medicincentrum i Östergötland 4,6% 4,6% 6,6% 4,6% 5,1% Barn- och kvinnocentrum i Östergötland 8,1% 6,9% 7,1% 8,0% 6,3% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 4,9% 9,4% 6,3% 6,8% 2,0% Sinnescentrum i Östergötland 7,4% 3,9% 3,9% 5,1% 3,5% Diagnostikcentrum i Östergötland 6,6% 5,2% -6,0% 5) 5,2% 5,7% Tandvård Folktandvården 2,6% 2,5% 4,1% 1,4% 0,1% Utbildning Lunnevads folkhögskola 2,2% 3,5% 5,6% 0,2% -1,4% Naturbruksgymnasiet Östergötland 1,1% -1,1% 1,7% 4,7% 3,1% Övrig verksamhet Centrum för medicinsk teknik och IT 25,8% 10,4% 53,9% 5) 5,9% 4,0% Centrum för hälso- och vårdutveckling 7,7% 9,5% 13,4% -2,8% 3,6% Katastrofmedicinskt centrum i Östergötland 33,2% 35,2% 5,5% 10,3% 8,4% Informationscentrum i Östergötland 4,2% - 2) FM centrum i Östergötland 4,3% 16,8% 17,8% 19,2% 8,7% Upphandlingscentrum i Östergötland 1,3% 9,3% -2,5% -3,6% 43,1% 6) Resurscentrum i Östergötland 6,3% 1,2% 14,3% 1,0% 1,8% Summa Region Östergötland 6,4% 6,0% 3) 6,0% 4) 5,2% 4,6% 1) Lönekostnadsutvecklingen baseras på bokförda kostnader, vilket innebär att måttet innehåller både volym- och prisförändringar. Korrigeringar för tidigare år görs generellt inte vid förändringar i organisationen. 2) Verksamheten från i Regionstyrelsen. 3) Avser lönekostnadsutvecklingen exklusive hemsjukvård som överförts till kommunerna, siffran inkl hemsjukvård är 3,5% 4) Avser lönekostnadsutvecklingen inklusive övertagandet av Östsam, siffran exklusive Östsam är 5,4%, störst påverkan syns inom Regionstyrelsen och Resurscentrum 5) Organisatorisk förändring, Medicinsk teknik i Östergötland (MTÖ) övergår från Diagnostikcentrum till Centrum för medicinsk teknik och IT. 6) Avser staben för Centrum för verksamhetsstöd och utveckling (CVU) 68

160 Kostnadsutveckling läkemedel 1) Produktionsenhet Primärvårdscentrum 4,5% 2 Närsjukvården i centrala Östergötland 1,9% 2,2% -1,6% -0,7% 2,4% 2 Närsjukvården i östra Östergötland -1,9% 2,7% 2,4% 2,0% -0,7% 2 Närsjukvården i västra Östergötland -0,2% -0,1% 1,8% -0,6% -0,2% 2 Närsjukvården i Finspång -1,9% -4,0% 0,7% -0,7% 2,2% Hjärt- och medicincentrum i Östergötland 0,3% 20,8% 5,2% 7,2% -0,9% Barn- och kvinnocentrum i Östergötland -3,6% 11,6% 7,2% 6,1% -1,6% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 6,3% 19,4% 11,2% 13,6% 4,9% Sinnescentrum i Östergötland -2,5% 13,9% 6,2% 4,6% 9,7% Totalt Region Östergötland 0,4% 6,7% 4,6% 5,7% 2,6% 1) Måttet avser både av patienter uttagna läkemedel på Apoteket via recept och läkemedel via rekvisition (direktköp av av regionen från Apoteket). 2) Avser vårdcentralernas samlade läkemedelskostnadutveckling december 2016 jämfört med december PVC:s belopp för december är 368,6 mkr. Historiken i december 2016 (352,8 mkr) är skapad utifrån respektive vårdcentral, motsvarande belopp är flyttat från NSC (157,1 mkr), NSÖ (89,3 mkr) och NSV (106,4 mkr). 69

161 Kostnad per sjukdomsgrupp Kostnad per sjukdomsgrupp i Landstinget i Östergötland inom primärvård respektive öppen och sluten specialistvård (miljoner kronor) Kostnad per sjukdomsgrupp Sjukdomsgrupper Yttre orsak till sjukdom och död Medfödda missbildningar Blodsjukdomar/Immunsystemrubbningar Sjukdomar i örat Hjärtsvikt Perinatala tillstånd Sjukdomar i ögat Hudsjukdomar Infektioner Graviditet och förlossningar Sjukdomar i hjärna och kärl Ischemiska hjärtsjukdomar Endokrina sjukdomar Sjukdomar i urin- och könsorganen Nervsystemssjukdomar Andningsorgansjukdomar Sjukdomar i matsmältningsorganen Övriga sjukdomar i cirkulationsorganen EJ Registrerat Muskeloskeletala sjukdomar Symptom och sjukdomstillstånd Skador och förgiftningar Tumörer Psykiska sjukdomar Faktorer av hälsobetydelse Miljoner kr Primärvård Öppenvård på sjukhus Slutenvård (Kostnad i miljoner kronor) Primärvård Öppenvård på sjukhus Slutenvård Totalt Sjukdomsgrupp 1) Faktorer av hälsobetydelse Psykiska sjukdomar Tumörer Skador och förgiftningar Symptom och sjukdomstillstånd Muskeloskeletala sjukdomar EJ Registrerat 2) Övriga sjukdomar i cirkulationsorganen Sjukdomar i matsmältningsorganen Andningsorgansjukdomar Nervsystemssjukdomar Sjukdomar i urin- och könsorganen Endokrina sjukdomar Ischemiska hjärtsjukdomar Sjukdomar i hjärna och kärl Graviditet och förlossningar Infektioner Hudsjukdomar Sjukdomar i ögat Perinatala tillstånd Hjärtsvikt Sjukdomar i örat Blodsjukdomar/Immunsystemrubbningar Medfödda missbildningar Yttre orsak till sjukdom och död Kostnad samtliga sjukdomsgrupper ) Sorterat i storleksordning senaste året. 2) Vårdkontakter utan diagnoskod för slutenvårdsverksamheten är bortfallet lågt. För öppenvård vid sjukhus och i primärvården är bortfallet högre. Till stor del förklaras det av att det i dessa verksamheter finns självständiga kontakter hos andra vårdgivarkategorier än läkare och att det inte finns något krav på diagnosregistrering för dessa grupper. 70

162 Tandvårdens intäkter och kostnader Summa per verksamhetsgren efter fördelning tkr, inkluderar interna poster 1) Verksamhetsgrenar KU/KS/ MV 2) Summa intäkter Summa kostnader Resultat Resultat 2016 Kommentar resultathantering, subventioner mm Ackumulerat resultat fr.o.m Folktandvården Barn- och ungdomstandvård Allmäntandvårdsersättning 3-21 år KU Befolkningsansvar KS Befolkningsansvar jour KU Specialisttandvård KS Vuxentandvård Allmäntandvård vuxna KU Befolkningsansvar KS Befolkningsansvar jour KU Specialistvård KU Uppsökande tandvård, nödvändig tandvård till vissa äldre och funktionshindrade och tandvård som ett led i kortvarig sjukdomsbehandling KU Särskilda uppdrag Forskning KS ST-utbildning KS Introduktion av nyutexaminerade KS Nyrekrytering KS Särskild ersättning till specialisttandvårdsverksamhet KS Övriga mindre projekt och uppdrag KS Övriga mindre projekt och uppdrag KU Summa Folktandvård 3) Enheten behåller i princip eget kapital Tandvård vid sjukhus Sinnescentrum - Käkkliniken barn KU Sinnescentrum - Käkkliniken vuxna KU Diagnostikcentrum -Odontologisk röntgen, barn KS Diagnostikcentrum -Odontologisk röntgen, vuxna KS Summa Tandvård vid sjukhus Enheterna behåller inte eget kapital Beställarfunktion Beställarenhet MV Barn- och ungdomstandvård Allmäntandvårdsersättning 3-21 år KU Befolkningsansvar KS Befolkningsansvar jour LiÖ KU Befolkningsansvar jour privattandläkare KU Specialisttandvård KS Vuxentandvård 0 0 Befolkningsansvar KS Befolkningsansvar jour Region Östergötland KU Befolkningsansvar jour privattandläkare KU Specialistvård KU Uppsökande tandvård, nödvändig tandvård till vissa äldre och funktionshindrade och tandvård som ett led i kortvarig sjukdomsbehandling KU Särskilda uppdrag Forskning KS ST-utbildning KS Introduktion av nyutexaminerade KS Övriga mindre projekt och uppdrag KS Övriga mindre projekt och uppdrag KU Summa Beställarfunktionen Enheterna behåller inte eget kapital Resultat Resultat/summa konkurrensskyddad KS, MV Resultat/summa konkurrensutsatt KU ) År är åttonde året som tandvårdsverksamheten redovisas på denna detaljerade nivå i Region Östergötland. Modellen godkändes av statskontorer 2011 och 2012 var första året som samtliga landsting skulle använda modellen. Under har en översyn gjorts av modellen och ändringar görs fr.o.m års bokslut. 2) KU= Konkurrensutsatt verksamhet, KS= Konkurrensskyddad verksamhet samt MV = myndighetsverksamhet 3) Folktandvården återlämnade tkr i samband med bokslut 2013 varav en stor del avser upparbetat eget kapital fr o m I år har i denna sammanställning gjorts en reglering så att det egna kapitalet fr.o.m motsvaras av folktandvårdens totala egna kapital. 71

163 Vårdval primärvård - resultat och eget kapital Eget kapital motsvarar resultat från år 2009-, mkr Vårdcentral/ vårdgivare inom regionen Resultat Eget kapital varav varav Totalt eget icke vårdvalsuppdrag kapital vårdvalsuppdrag Totalt primärvård Primärvårdscentrum ⁷) -8,1-30,5 3,8-34,3 Primärvården i Finspång -2,2-3,8 0,0-3,8 Summa primärvård Region Östergötland -10,3-34,3 3,8-38,1 Primärvårdscentrum ⁷) Vårdcentralen Ljungsbro -1,4 2,1 2,1 Vårdcentralen Skäggetorp -0,4-16,5-2,0 1) -14,5 Vårdcentralen Kärna -1,3-1,8-1,8 Vårdcentralen Ryd -1,3 0,8 0,8 Vårdcentralen Lambohov 1,4 2,9 2,9 Vårdcentralen Kungsgatan Linköping 1,8 8,5 8,5 Vårdcentralen Valla 3,0 5,6 5,6 Vårdcentralen Tannefors -1,9-8,4-8,4 Vårdcentralen Linghem -3,6-6,0-6,0 Vårdcentralen Ekholmen 0,6 7,8 7,8 Vårdcentralen Nygatan Linköping -1,2 0,8 0,8 Vårdcentralen Åtvidaberg -6,9-7,5-1,0 2) -6,5 Vårdcentralen Kisa -5,3-16,2-16,2 Vårdcentralen Österbymo -2,3-6,3-6,3 Jourcentralen Linköping 0,0 0,0 0,0 Cityhälsan, Hemsjukvård 0,0-1,9-1,9 Cityhälsan, Norr -1,6-4,9-4,9 Cityhälsan, Centrum -6,2-17,4-17,4 Cityhälsan, Söder 8,9 27,5 6,8 5) 20,7 Vårdcentralen Skärblacka 0,0-2,2 3) -2,2 Vårdcentralen Åby 3,6 15,3 15,3 Vårdcentralen Kolmården 1,8 10,2 10,2 Vårdcentralen Vikbolandet -2,4-8,9-8,9 Jourcentralen Norrköping 0,0 0,1 0,1 Vårdcentralen Söderköping 0,0-28,7 6) -28,7 Vårdcentralen Valdemarsvik -3,1-8,0-8,0 Vårdcentralen Kungsgatan Norrköping 0,0-9,7 4) -9,7 Vårdcentralen Väven 0,0-1,6 4) -1,6 Vårdcentralen Marieberg 1,7 1,4 1,4 Vårdcentralen Lyckorna 2,8 4,3 4,3 Vårdcentralen Brinken 0,8 3,3 3,3 Vårdcentralen Borensberg -2,2-6,8-6,8 Vårdcentralen Vadstena 1,5 2,8 2,8 Vårdcentralen Mjölby 0,3-3,1-3,1 Vårdcentralen Skänninge 0,3 0,4 0,4 Vårdcentralen Boxholm -3,8-15,2-15,2 Vårdcentralen Mantorp 0,9 4,1 4,1 Vårdcentralen Ödeshög 0,4 0,5 0,5 Jourcentralen Motala 0,5 0,5 0,5 Dietist PV Motala 0,3 0,3 0,3 Gemensamt PV-område 6,3 41,5 41,5 Summa -8,1-30,5 3,8-34,3 Närsjukvården i Finspång Vårdcentralen Finspång -0,6 6,4 6,4 Vårdcentralen Skärblacka -1,6-10,2 3) -10,2 Summa -2,2-3,8 0,0-3,8 1) Utbildningsmottagning 2) Primärvårdsansluten hemsjukvård 3) VC Skärblacka flyttades organisatoriskt till Närsjukvården i Finspång ) VC Kungsgatan och VC Väven stängdes ) Flyktingmedicinsk mottagning 6) Avvecklades ) Nybildat Primärvårdscentrum mars, inkluderar resultat för de tre tidigare centrumen januari-februari (Närsjukvården i centrala Östergötland, Närsjukvården i östra Östergötland samt Närsjukvården i västra Östergötland) 72

164

165 Insatsområden

166 Innehållförteckning Inledning... 3 Insatsområden för hälso- och sjukvårdsnämnden... 4 Patientlöften... 4 Hudsjukdomar inklusive hudsår, med fokus på långvariga svårläkta sår... 4 Förlossningsskador... 4 Utomlänsvård patienter med erfarenhet av behandling i olika län som en del i sin vårdprocess... 5 Depression och ångest hos unga vuxna... 5 Jämlik vård och hälsa medborgardialog socioekonomiskt utsatta områden... 5 Insatsområden för regionstyrelsen... 6 Digital Agenda... 6 Internationell samverkan... 6 Rätt använd kompetens... 7 Uppgiftsväxling mellan yrkesgrupper... 7 Vårdnära administration... 7 Vårdnära service... 8 Vårdens effektivitet och produktivitet... 8 Vårdplatsplanering... 8 Operationsplanering... 9 Insatsområden för regionutvecklingsnämnden Ökade satsningar för digitalisering av den östgötska kulturen Digitaliserad scenkonst i Östergötland Digitaliserat tillgängligt kulturarv En sammanhållen näringslivsstrategi Överenskommelse med idéburen sektor Insatsområden för trafik- och samhällsplaneringsnämnden...12 Utvecklande av landsbygds- och skärgårdstrafik...12 Klimat, energi och miljö...12 Miljönytta och affärsutveckling...12 Internationellt samarbete Bredbandstrategi

167 Inledning Region Östergötlands styrlogik är baserad på balanserat styrkort. Under har styrkortet innehållit fem perspektiv med tillhörande strategiska mål och framgångsfaktorer. Dessa beskrivs i Region Östergötlands strategiska plan med treårsbudget Som ett komplement har regionstyrelsen, hälso- och sjuvårdsnämnden, regionutvecklingsnämnden och trafik- och samhällsplaneringsnämnden identifierat så kallade insatsområden i sina verksamhetsplaner för. Insatsområdena är markeringar för vad styrelsen respektive nämnderna bedömer vara strategiskt viktiga utvecklingsområden att fokusera på inom sina ansvarsområden för att uppnå regionens strategiska mål och framgångsfaktorer. En redogörelse för arbetet med insatsområdena beskrivs i denna bilaga till årsredovisningen. 3

168 Insatsområden för hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) har en väl etablerad behovsstyrningsprocess, som riktar sig till att fånga befolkningens behov på ett systematiskt sätt, analysera dem och sedan bearbeta förändringsbehoven in i överenskommelser, avtal och regelböcker. Utifrån de utvecklingsområden som identifierades i behovsanalyser och medborgardialoger som genomfördes under 2016 antog hälso- och sjukvårdsnämnden under mars månad nedanstående löften till patienter inför överenskommelser med verksamheterna Därefter har bearbetning av dessa förändringsbehov genomförts i dialog med verksamheterna, vilka konkretiseras i särskilda utvecklingsområden i överenskommelser, regelböcker och avtal inför Nämnden beslutade om överenskommelser, regelböcker och avtal i september. Patientlöften Hudsjukdomar inklusive hudsår, med fokus på långvariga svårläkta sår Som patient ska jag ha en tydlig och långsiktig vårdplan, där jag är delaktig i framtagandet och där vården samverkar för mitt bästa. känna mig trygg i att få ett kompetent omhändertagande med ett fåtal behandlare av såren. mötas av att vården uppmärksammar tillståndets påverkan på mitt dagliga liv och ger tydlig information om sjukdomen. Förlossningsskador Som patient ska jag få en jämlik vård, med hög tillgänglighet och likvärdig information, oavsett var i länet jag blir förlöst, diagnostiserad och behandlad. vara trygg i att jag får kontroller och uppföljningar som fångar upp mina eventuella skador och besvär, såväl fysiska som psykiska bli hörd för mina behov utifrån mina upplevelser och skadans påverkan på mitt sociala liv och mitt samliv få mina besvär, som är kvarstående eller visar sig senare, uppmärksammade och åtgärdade av vården ges skriftlig och muntlig information vid flera tillfällen 4

169 Utomlänsvård patienter med erfarenhet av behandling i olika län som en del i sin vårdprocess Som patient ska jag som kommer från ett annat län få tydlig information om boendemöjligheter för mina närstående. informeras om mina rättigheter enligt patientlagen. få information som anpassas efter och framförs till mig på ett sätt så att jag förstår den. som får vård i ett annat län, tillförsäkras en samordnad informationsöverföring mellan mina behandlande enheter över länsgränserna. som får vård i ett annat län, tillförsäkras en plan för fortsatt vård i samband med överföringen till hemlandstinget. Depression och ångest hos unga vuxna Som patient ska jag få en trygg och likvärdig vård på rätt vårdnivå och bli omhändertagen utifrån mina specifika behov utifrån en tydlig vårdplan. ha lättillgängliga kontaktvägar för hjälp kring mitt tillstånd. få tidiga insatser för mitt tillstånd. få en läkemedelsuppföljning utifrån rekommenderade riktlinjer. Jämlik vård och hälsa medborgardialog socioekonomiskt utsatta områden Som patient ska jag få ett respektfullt bemötande utifrån mina personliga förutsättningar oavsett socioekonomi eller rådande hälsostatus. få information som anpassas efter och framförs till mig på ett sätt så att jag förstår den. kunna söka hälso- och sjukvård på flexibla sätt utifrån mina förutsättningar. få hjälp att samordna vårdbesök utifrån mina behov och när så är möjligt samla flera vårdbesök på samma dag. som är vårdnadshavare, få kunskap och förståelse om samt känna förtroende för folktandvårdens hälsofrämjande uppdrag och de insatser som syftar till att främja mitt eller mina barns hälsa. 5

170 Insatsområden för regionstyrelsen Digital Agenda Digitalisering är en viktig samhällsfråga som har potential att förändra samhället i alla dess delar. Region Östergötland ansvarar för koordineringen av Regional Digital Agenda för Östergötland. Vid årsskiftet anställdes en digitaliseringsstrateg och en bredbandskordinator för att stärka vår förmåga inom området. I den digitala agendan pekas följande prioriterade insatsområden ut: Bredbandsinfrastruktur Digital kompetens och delaktighet Digitala tjänster för allmänheten Digitalt stöd inom offentlig sektor IT för företagande och entreprenörskap Under året har 4,5 miljoner kronor beviljats i engångsmedel av politiken för satsningar inom området. En handlingsplan har tagits fram för att genomföra insatser inom alla fem områden. Exempel på aktiviteter är en satsning på ett digitalt center på Motala Bibliotek för att medborgarna ska få förutsättningar att öka sin digitala delaktighet. Ett annat projekt handlar om att digitalisera kulturavet där syftet är att utveckla interna strategier inom området samt delta i ett pilotprojekt gällande digital gestaltning. En annan viktig del är e- Hälsoområdet där flera satsningar genomförs, bland annat möjligheten för medborgare och patienter att kontakta Region Östergötland med hjälp av digitala möten. Arbetet med att revidera den digitala agendan har påbörjats i ljuset av den nya nationella digitala strategin som publicerades innan sommaren. En ny regional digitaliseringsstrategi ska antas innan sommaren En plan för arbetet har arbetats fram. Ett utkast till en ny regional bredbandsstrategi har arbetats fram och beslutades i januari Internationell samverkan Region Östergötland har gjort en rad olika insatser för att bidra till att öka kunskapen om EU:s beslutsprocess och påverkansmöjligheter. Insatserna baseras på utredningen EU på hemmaplan och avser både delaktighet, informationsspridning och kunskapande. Region Östergötland har tillsammans med några av länets kommuner under året genomfört EU-handslag på EU-ministerns initiativ, vilket innebär särskilda åtaganden för att bidra till ökad delaktighet och kunskap när det gäller EU-frågor. För att öka delaktigheten har Region Östergötland utvecklat en arbetsmodell för hur organisationen kan bedriva strategiskt påverkansarbete på ett strukturerat sätt inom olika sakområden. Konkreta exempel är EU:s direktiv för främjande av förnybar energi samt EU:s sammanhållningspolitik efter EU-kontoret har också tillsammans med expertis på hemmaplan arrangerat ett tematiskt seminarium för Region Östergötlands och kommunernas politiker för att delge sina erfarenheter av påverkansarbetet kring biogasfrågan. Internt har Region Östergötland skapat en rutin för hur samråd/konsultationer från EU ska hanteras vad gäller politiska beslut samt återkoppling till politiken. När det gäller informationsspridning erbjuder Region Östergötland olika arenor för information om EU-relaterade frågor, bland annat internationella dagen, regionala EUnätverket samt regionala nätverket för skolambassadörer för EU. Region Östergötland har 6

171 också gjort en översyn av EU-relaterad information på den externa hemsidan för att tillhandahålla mer tydlig information om Region Östergötlands EU-relaterade arbete. För att öka kunskapen generellt om EU har EU-kontoret lanserat EUÅrsöversikt som innehåller aktuella EU-frågor under året ur ett östgötskt perspektiv. Årsöversikten har fått mycket god respons vilket visar på att det finns ett behov av denna typ av lättillgänglig EUinformation. Den stora efterfrågan både internt och externt har resulterat i att årsöversikten kommer att bli ett permanent inslag i EU-kontorets arbete. EU-kontoret publicerar dessutom löpande information om EU-aktuella frågor på hemsida och i nyhetsbrev som är tillgängliga för alla medborgare. Rätt använd kompetens Att ta tillvara och använda rätt kompetens utifrån verksamhetens behov är en viktig framgångsfaktor för att kunna leverera god vård till medborgarna och samtidigt skapa en attraktiv och god arbetsmiljö för medarbetarna. Insatsområdet är ett led i det fortsatta arbetet för att höja attraktiviteten och andelen sjuksköterskor i dygnet-runt-verksamheten och därigenom öka antalet öppna vårdplatser, tillgängligheten och patientsäkerheten. Insatserna har i huvudsak riktats mot tre delområden: uppgiftsväxling mellan yrkesgrupper, vårdnära administration och vårdnära service. Uppgiftsväxling mellan yrkesgrupper Under året engagerades chefer i att inventera goda exempel på insatser och åtgärder för att täcka verksamheternas kompetensbehov. Över 100 exempel på uppgiftsväxling mellan yrkesgrupper identifierades. Huvuddelen av exemplen rörde växling av arbetsuppgifter från vårdpersonal till administrativ personal samt uppgiftsväxling från sjuksköterskor till andra yrkesgrupper. Som nästa steg intervjuade deltagare i en partsgemensam arbetsgrupp att ett urval av verksamhetsföreträdare för att fördjupa kunskapen om erfarenheter och hur uppgiftsväxling går till i praktiken. Syftet är att skapa en användbar handbok för kunskapsspridning om hur man lyckas med uppgiftsväxling och rätt använd kompetens. En annan åtgärd som har vidtagits inom insatsområdet är att höstens ledarutvecklingsprogram för verksamhetschefer och enhetschefer har innehållit erfarenhetsutbyten kring rätt använd kompetens. Erfarenhetsutbytet ägde rum inom ramen för ett helt nytt utbildningsmoment i kompetensförsörjning som ingår i utvecklingsprogrammen från och med. Vårdnära administration Yrkesrollerna inom vårdadministration genomgår en förändring med ett ökat fokus på patientnära administration och medicinsk dokumentation för rätt använd kompetens, vilket också avspeglas i Region Östergötlands strategiska insatser inom kompetensutveckling. Bland annat har antalet utbildningsplatser inom yrkeshögskoleutbildningen utökats och en kvalitetssäkrad internutbildning i medicinsk dokumentation genomförs. En långsiktig satsning på kompetensutveckling inom diagnoskodning har inneburit att vårdadministratörer/läkarsekreterare kan göra säkra sjukdomsklassificeringar och därmed effektivisera läkarnas journaldokumentation. Ett viktigt resultat av kodningsutbildningen är den förbättrade placeringen i Socialstyrelsens nationella patientregister PAR som skett sedan Region Östergötland har gått från en bottenplacering vad gäller kodningskvalitet till plats nummer två vid den senaste mätningen Under har en ny webbaserad internutbildning utvärderats och ersätter numera den tidigare lärarledda utbildningen. Den 7

172 webbaserade utbildningen är mer kostnadseffektiv att bedriva och sparar även värdefull lärartid för medverkande undervisande läkare. När provresultaten från den tidigare lärarledda utbildningen jämförts med den webbaserade märks ingen skillnad, det vill säga alla deltagare har uppnått godkända poäng på tentamen. Vårdnära service Region Östergötland fick en ny yrkesroll under året när tolv servicevärdar började sina anställningar i vården. Servicevärdarna samlas i den nya enheten för vårdnära service (VNS) vid service och logistik som finns i Centrum för verksamhetsstöd och utveckling. Pilotprojektet på fem vårdavdelningar har visat att sjuksköterskor och undersköterskor upplever mindre stress och att kan ägna mer tid till sina vårduppgifter sedan servicevärdarna kom. De tidigare pilotavdelningarnas erfarenheter har resulterat i ett stegvis införande av vårdnära service i hela regionen. Målet är att uppnå hållbara och kostnadseffektiva arbetssätt och en långsiktig kompetensförsörjning. Genom vårdnära service ska vårdmedarbetare avlastas i serviceuppgifter som inte rör direkt patientvård, såsom måltidshantering och förrådshantering. Därmed öppnas nya möjligheter för uppgiftsväxling och kompetensmix i vårdlagen. Vårdens effektivitet och produktivitet Effektivitet betyder att göra rätt saker och relaterar till prestationsförmåga, det vill säga förhållandet mellan insatserna i en verksamhet och verksamhetens resultat. Produktivitet, eller inre effektivitet, däremot innebär att göra saker rätt och relaterar till optimal resursanvändning. Produktiviteten i dess enklaste form räknas ut genom att den totala kvantiteten insatsfaktorer divideras med den totala produktionen. Arbete har under året bedrivits för att skapa ett robust produktivitetsmått för Region Östergötland. Ett fortsatt arbete behövs för att nyttja detta produktivitetsmått som bas för att koppla an till olika typer av kvalitetsindikatorer. Detta kan ge en indikation på effektiviteten. Programmet Hållbar verksamhet beslutades av regionstyrelsen i december 2016 och har i uppdrag att skapa en balans mellan verksamhetens kapacitet och patienternas behov för att skapa effektiv vård. För att skapa förutsättningar för att lyckas har fem områden med nära anknytning till varandra valts ut som särskilt viktiga i ett första skede. De fem områdena är vårdplatsplanering, operationsplanering, rätt använd kompetens, nära vård, samt produktions- och schemaplanering. Fokus har framförallt hittills legat på de tre förstnämnda. Arbetet med rätt använd kompetens redovisas i separat insatsområde. Vårdplatsplanering Problemet med utlokaliserade patienter och stängda vårdplatser har eskalerat. Den historiska fördelningen av vårdplatser per klinik/centrum är inte optimal och har inte korrigerats trots ändrade behov, vårdformer och behandlingsmetoder över tid vilket innebär att fler patienter definieras som utlokaliserade. Utlokaliserade patienter drabbas i hög grad av vårdskador vilket genererar såväl lidande för individen som extra vårddygn. Stängda vårdplatser är en följd av kompetensförsörjningsbrist, framförallt sjuksköterskor. Arbetsmiljön är inte tillfredsställande beroende på ovan nämnda faktorer. Under året har en gemensam målbild och strategier kring vårdplatser tagits fram, och en modell för ledning och styrning av vårdplatser, initialt på US, har beslutats. Ett stort jobb har genomförts för att säkra tillförlitlig data så att alla har rätt underlag när beslut fattas, där en modell för att ta fram vårdplatsdata togs fram. 8

173 Genom att arbeta i kluster kan områden med liknande kompetenser samverka kring vårdplatser. Därför påbörjades tre klusterbildningar under hösten inom kirurgi, medicin och i o-huset. En modell har tagits fram för en väg in, för hur det elektiva, akuta, högspecialiserade och länssjukvårdsflödet kan samverka i klusterbildningarna har tagits fram. I mars startade ett korttidsboende med tio platser på Universitetssjukhuset i Linköping (US) i samverkan med Region Östergötland (lokaler) och Linköpings kommun (verksamhet) i syfte att underlätta att medicinskt färdigbehandlade patienter kan skrivas ut och därmed frigöra vårdplatser för patienter i större behov. Ett Verklighetslabb för Vårdövergångar har startat i anslutning till korttidsboendet som syftar till att identifiera nya innovativa lösningar för att underlätta individens återgång till det egna hemmet. På grund av minskade behov togs korttidsboendet senare under året ur drift, men samverkan finns kvar kring verklighetslabbet. Ett liknande korttidsboende startade under året också i samverkan med Motala kommun. Operationsplanering Behoven av operationsresurser styrs av opererande kliniker som beställer kapacitet (operationssalar, utrustning och operationsteam) från Sinnescentrum. Det traditionella sättet att beställa är genom att boka en viss operationsal vissa dagar. Detta medför att hushållningen av operationskapacitet inte alltid är optimalt då det finns tillfällen då opererande klinik inte kan fylla ut hela sin tid på en viss operationssal. Det finns inte heller gemensamma, transparanta väntelistor för operation inom RÖ utan varje klinik/sektion har sina egna väntelistor. Arbetet har under året därför fokuserat mycket på ledning och styrning, strukturerade arbetssätt samt gemensamma väntelistor över operationsverksamheten och att skapa en gemensam bild i organisationen. Till exempel har en process för beslut av operation och visualisering av gemensamma väntelistor samt framtagande av produktionsplaner och kapacitetsplanering påbörjats. Under hösten har också ett pilotprojekt genomförts för robotkirurgi på US som gett positiva resultat. Planering pågår av att bredda arbetssättet. 9

174 Insatsområden för regionutvecklingsnämnden Ökade satsningar för digitalisering av den östgötska kulturen Digitaliserad scenkonst i Östergötland Under hösten genomförde ledningsstaben en förstudie om olika aspekter på digitalisering av den östgötska scenkonsten. Förstudien undersökte förutsättningarna för att digitalt sända ut östgötskt producerade föreställningar och konserter till platser i länet som inte annars så lätt nås av dessa. Därutöver belyste förstudien också digitaliseringen som ett verktyg för publikkommunikation och marknadsföring samt som en del i utvecklingen av det konstnärliga uttrycket. Slutligen beskrev förstudien också hur digitaliseringen påverkar tillgängligheten för personer med funktionshinder. Förstudiens slutsatser och förslag kan sammanfattas med: Det är tekniskt möjligt, men dyrt att producera scenkonst för utsändning direkt, eller on demand och det är dessutom tveksamt om kompetensen just nu finns hos de aktuella aktörerna. Vill man trots detta gå vidare här krävs ytterligare utredning och dessutom etablering av en samverkan med någon annan aktör som redan har erfarenhet av sådan verksamhet. Därför föreslår förstudien att den så kallade open lab -satsning som planeras inom kulturarvsområdet, vidgas med en del kring olika aspekter på digitalisering och scenkonst. Syftet är att skapa förutsättningar för kompetensutveckling och ett kreativt nyttjande av digitaliseringens möjligheter. En digitalisering av Östgötamusikens äldre notarkiv, eftersom det är en viktig del av länets kulturarv Slutligen pekar förstudien på behovet av att säkerställa att den digitala utvecklingen inom området, inte skapar ny otillgänglighet för personer med funktionshinder. Digitaliserat tillgängligt kulturarv Under har flera insatser gjorts för att främja den digitala tillgängligheten kopplat till området. Ekonomiskt bidrag har getts till Östergötlands museum för att utveckla digitala vandringar för kultur- och naturreservatet Öna och göra dessa tillgängliga via mobiltelefon eller andra digitala enheter. Kulturarv Östergötland har fått ekonomisk förstärkning för att utveckla webbplatsen där olika aktörer kan lägga upp foton, filmer, ljud, artiklar och nyheter. På så vis visas en bredd av länets kulturhistoria upp och görs tillgänglig för alla genomfördes en förstudie om digitaliserat tillgängligt kulturarv. Under har resultatet av studien tagits vidare i ett projekt som fokuserat på digitala möjligheter i det publika mötet. Ett antal seminarier och workshops har hållits med kulturarvsaktörer och företag inom visualisering för att kunskapsbilda och se utvecklingsmöjligheter med den nya tekniken. Regionen har också medfinansierat fyra pilotprojekt inom digital gestaltning: en ljusproduktion för Arbetets museum, en applikation om konsten i Linköpings nya stadsdel Vallastaden, en applikation om husen i Gamla Linköping samt ett ljudspår för hällristningarna i Himmelstalund. Projektet slutsatser och rekommendationer kan sammanfattas enligt följande: 10

175 Anpassat till nivån på tillgängliga budgetmedel påbörja etableringen av en Open lab plattform som bärare av Region Östergötlands strategi för tillgängliggörande av kulturarv med hjälp av digitalisering och visualisering. Anpassat till nivån på tillgängliga budgetmedel utarbeta förutsättningar för införande av ett utlysningssystem kring stödmekanismen developer-in-residence Fortsätta utveckla det regionala samverkansuppdraget till att, med stöd av Norrköping Science Park, integrera relevanta aktörer ur de östgötska och nationella innovationssystemen med digitaliseringsmogna kulturarvsaktörer. Överväg att som kvalificeringsgrund för stödmottagande i olika digitaliseringsaktiviteter från Region Östergötland införa krav på att mottagarorganisationen har upprättat en enklare digitaliseringsstrategi En sammanhållen näringslivsstrategi Under verksamhetsåret har plattformen East Sweden Business Region (ESBR) tagit nästa steg för att ytterligare stimulera näringslivets utveckling i Östergötland och bidra till en robust struktur för att möta framtida samhällsutmaningar. En handlingsplan för näringslivsutveckling har tagits fram och presenterats i regionutvecklingsnämnden. Utgångspunkten för handlingsplanen är EU:s 2020-strategi kopplad till regionens fem smarta specialiseringsområden och regeringens strategi för hållbar tillväxt. Utvecklingen har skett i nära dialog med östgötska tillväxtaktörer med målsättningen att gemensamt skapa förutsättningar för en starkare tillväxt i våra östgötska företag och en ökad attraktivitet att etablera sig och växa i Östergötland. Överenskommelse med idéburen sektor Under har fokus legat på att hitta former för dialog och utvecklad samverkan med civilsamhället. Region Östergötland tillsammans med den sociala ekonomins partnerskap (SE Upp!) har under hösten påbörjat en överenskommelseprocess som väntas undertecknas hösten Arbetet med att nå en regional överenskommelse utgår från 2008 års nationella överenskommelse ( De regionala målsättningarna är att nå ökad öppenhet och insyn, ökat medborgarinflytande, ökad mångfald av utförare samt större förmåga att tillsammans hitta lösningar på samhällsutmaningar, till exempel genom nya arbetssätt och att ta tillvara människors engagemang och drivkraft. 11

176 Insatsområden för trafik- och samhällsplaneringsnämnden Utvecklande av landsbygds- och skärgårdstrafik Inför starten av arbetet med ny upphandling av skärgårdstrafiken har Region Östergötland och Östgötatrafiken under våren haft dialogmöten med medborgare i skärgårdskommuner. Det som har framkommit vid medborgardialogerna gör att Östgötatrafiken kommer att göra en översyn av trafikupplägg och tidtabeller. Mindre justeringar i tidtabellerna har gjorts inför vintern /2018. I samband med upphandlingen har ett större grepp kring trafikupplägget tagits. Fokus i upphandlingen har varit att tillgodose resenärernas förväntningar på bra resmöjligheter, men också fokus på miljöförbättrande åtgärder. Klimat, energi och miljö Region Östergötland fortsätter att agera för att utveckla samverkan mellan de stora regionala aktörerna på strategisk nivå kring frågor som rör klimat, energi och miljö. Framför allt har samplaneringen med Länsstyrelsen fördjupats. Här finns nu en samsyn om att FN:s globala hållbarhetsmål ska få ta större plats i båda organisationernas planeringsprocesser och att det är en gemensam uppgift att implementera målen i Östergötland. Konkret handlar det om att, utöver den gemensamma agendan, också ge ömsesidig plats att delta i varandras nätverk och aktiviteter. I oktober genomfördes en gemensam konferens om Agenda 2030 som rönte stort intresse. I enlighet med det regeringsuppdrag som regionen fick har en handlingsplan för hur miljö- och klimatåtgärder kan bidra till regional tillväxt och attraktivitet antagits. Arbetet med att planera genomförandet har fortsatt under hösten och kommer påbörjas under Miljönytta och affärsutveckling I den regionala strategin för smart specialisering lyfts kompetenser i miljöteknik, gröna näringar, bioekonomi och energissystem. En samordningsgrupp ledd av Region Östergötland har bildats för att förankra och driva på arbetet. En handlingsplan har lanserats för bioekonomin i Östergötland, till vilken ett femtontal viktiga aktörer från näringsliv, forskning och offentlighet har bidragit. Med handlingsplanen som stöd kommer fortsatta satsningar att göras på tre prioriterade värdekedjor: skogen, jordbruket och organiskt avfall. Under hösten har arbetet med en skogsstrategi påbörjats. Arbetet är ett direkt resultat av handlingsplanens fokus på skog. 12

177 Internationellt samarbete De internationella insatserna och bevakningen inom trafik- och samhällsplaneringsnämndens (TSN) ansvarsområde har i huvudsak bestått strategiskt och systematiskt påverkansarbete gentemot EU:s direktiv för främjande av förnybar energi (gröna sektorn). Arbetet har bedrivits i nära samarbete mellan TSN, EU-kontoret i Bryssel och tjänstepersoner på ledningsstaben och har genomförts i bred samverkan med andra aktörer i Östergötland. Det har resulterat i en påverkansplan och ett positionsdokument med bred förankring i regionen. I november arrangerades ett spridningsseminarium om påverkansarbetet på önskemål från kommunerna. Inom transportområdet har företrädare för TSN deltagit i Assembly of European Regions (AER) vårmöte och årsmöte, samt arrangerat ett seminarium på temat urban mobilitet. Arbetsgruppen har också bevakat utvecklingen i frågan om EU-kommissionens översyn av statligt stöd till regionala flygplatser. Region Östergötland har också blivit invalt i AER:s Byrå. Inom nätverket Baltic Sea Science Congress har Region Östergötland deltagit på ett antal möten under året. Syftet med Region Östergötlands deltagande i nätverket är främst nätverkande och relationsbyggande. Nämndens ordförande har under våren valts till ordförande för Nordiska ministerrådets skärgårdssamarbete. När det gäller Östersjöarbetet har Region Östergötland deltagit aktivt i det nationella nätverket för Östersjöstrategin som arrangeras av Tillväxtverket. Syftet med deltagandet är att bevaka Östersjörelaterade frågor för Region Östergötlands räkning, samt att nätverket ger möjligheter till nya partnerskap, finansiering samt relevant omvärldsbevakning. Bredbandstrategi Under året har ett förslag till regional bredbandsstrategi arbetats fram. Förslaget har varit föremål för samråd under hösten och den slutliga versionen ska beslutas av trafik- och samhällsplaneringsnämnden i januari Remissvaren visar på ett brett stöd för förslaget. Strategin kommer utgöra basen för regionen fortsatta arbete med bredbandsfrågor. 13

178

179 Uppföljning av CEMR-deklarationen

180 Innehållförteckning Bakgrund... 3 CEMR-deklarationen... 3 Regionstyrelsen... 3 Hälso- och sjukvårdsnämnden... 4 Regionutvecklingsnämnden... 5 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden

181 Bakgrund Den europeiska samarbetsorganisationen för kommuner och regioner/ landsting (CEMR) har utarbetat en deklaration om jämställdhet mellan män och kvinnor och hur detta kan främjas på lokal och regional nivå. Den så kallade CEMR-deklarationen innehåller 30 artiklar som täcker flertalet av de områden där kommuner och regioner/landsting har ett ansvar eller är verksamma. I juni 2014 beslutade Östergötlands dåvarande landstingsfullmäktige att ansluta sig till CEMR-deklarationen. Under 2015 konkretiserades plan för Region Östergötland, och regionstyrelsen beslutade: Att konkretisera de åtgärder som Region Östergötland behöver vidta för att genomföra åtaganden i den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR-deklarationen). Åtgärderna ska vara listade utifrån respektive artikel och avse perioden Att specificera de delar som behöver genomföras för att medvetandegöra verksamheterna inom Region Östergötland om CEMR-deklarationens innehåll, den kommande handlingsplanen och de åtaganden som följer av beslutad handlingsplan Den begärda handlingsplanen togs sedan fram och fastställdes av regionfullmäktige under Den utgör utgångspunkten för innehållet i nämndernas och styrelsens verksamhetsplaner för och således för den uppföljning som följer i detta dokument. Uppföljningen presenteras utifrån respektive artikel som adresserats i respektive verksamhetsplan. CEMR-deklarationen Regionstyrelsen I regionstyrelsens verksamhetsplan för beskrivs att ett aktivt jämställdhetsarbete ska bedrivas utifrån ett antal artiklar. Nedan beskrivs kortfattat uppföljning av respektive artikel. Regionstyrelsen ska även genomföra en jämställdhetsutbildningsdag sam säkerställa att det på ledningsstaben finns permanenta strategiska resurser för att leda och utveckla jämställdhetsarbetet. Jämställdhetsutbildningsdagen är planerad till den 3 oktober och inom ledningsstaben finns strategiska resurser som ansvarar för att inom sitt ansvarsområde beakta jämställdhetsperspektivet i sitt arbete. Förutom de specifika artiklarna skulle regionstyrelsen genomföra en jämställdhetsutbildningsdag samt säkerställa att det på ledningsstaben finns permanenta strategiska resurser för att leda och utveckla jämställdhetsarbetet. En sådan utbildningsdag genomfördes under året och det finns strategiska resurser som ansvarar för att inom sitt ansvarsområde beakta jämnställdhetsperspektivet i sitt arbete, även om det inte finns en specifik resurs enbart för att bevaka och utveckla jämställdhetsarbete. Artikel 5 Artikel 5 relaterar till att säkerställa implementering av den under 2016 antagna jämställdhetsstrategin. Under året har länsstyrelsen på egen hand tagit fram en länsstrategi för jämställdhetsarbetet, som redovisades till regeringen i december. I detta 3

182 sammanhang har länsstyrelsen uttalat att en handlingsplan, kopplad till länsstrategin, ska tas fram tillsammans med olika regionala och lokala aktörer. Region Östergötland finns representerad i det tjänstemannanätverk som länsstyrelsen samlar för detta ändamål.. Artikel 6 Artikel 6 relaterar till att Region Östergötland ska vara fri från könstereotyper och att medarbetare i regionens verksamheter ska vara medvetna om det pågående jämställdhetsarbetet, med uppföljning genom en fråga i medarbetarenkäten. Det finns i medarbetarenkäten ett antal frågor som knyter an till detta mål men det finns dock ingen specifik fråga som endast avser denna del. Artikel 11 Artikel 11 relaterar till att personalutskottet ska analysera medarbetarnas anställningsgrad och faktiskt arbetade tid ur ett jämlikhetsperspektiv. Under året har en kartläggning och analys genomförts och det konstateras att det råder en viss skillnad. Dock uppvisades en något minskad skillnad mellan kvinnor och män mellan mätningarna 2016 och. I syfte att verka för främjande av jämställdhet bör regionens arbete med likabehandling och arbetsmiljö fortsätta i samverkan med personalorganisationerna. Artikel 12 Artikel 12 relaterar till att främja upphandling som medel att främja jämställdhet. Under året har Region Östergötlands upphandlingsenhet haft i uppdrag av regionledningen att genomföra en analys utifrån artikeln i CEMR. Under 2018 ses Region Östergötlands inköpsoch upphandlingspolicy över och i det arbetet kommer hänsyn tas till analysen som gjordes under. Artikel 14 Artikel 14 relaterar till att fortsätta de utbildnings- och interventionsinsatser som redan pågår för att säkerställa en jämställd sjukskrivningsprocess, samt till att sjukskrivningstal ska redovisas könsuppdelat. Arbetet har under året fortgått. Det finns tvingande krav på att verksamheten ska sammanställas och analyseras utifrån bland annat skillnader mellan könen och att handlingsplaner för mer jämställda sjukskrivningar ska tas fram vid behov. Utvecklingsarbete har under året gjorts i vårdverksamheterna för att säkerställa en jämställd sjukskrivningsprocess. Hälso- och sjukvårdsnämnden Artikel 14 Artikeln relaterar till att all verksamhetsstatistik ska vara könsuppdelad, samt att arbetet med uppföljning av jämlikhet skulle utvecklas under året. 4

183 När det gäller könsuppdelad statistik könsuppdelas allt underlag i återrapportering till nämnden som är möjligt. Däremot finns det ingen rutin på att göra närmare analyser som leder till åtgärder. I och med arbetet som pågår med att jämställdhetsintegrera Region Östergötlands budget kommer sannolikt detta arbete att utvecklas tydligare. Ett jämlikhetsbokslut med inriktning på hälso- och sjukvård togs fram för 2016 och presenterades under våren. Dessutom pågår en förstudie som syftar till att utveckla en rutinmässig uppföljning av jämlik vård genom att samköra olika register och system. Artikel 22 Artikeln relaterar till att göra en uppföljning av arbetet med våld i nära relationer och könsstympning. Under året har en riktlinje har tagits fram för hantering av våld i nära relationer och särskilda resurser finns avsatta för implementering, utbildning och uppföljning. Region Östergötland har tillsammans med länsstyrelsen genomfört ett projekt för att ta fram ett vårdprocessprogram för könsstympning, som blev färdigt under hösten. Regionutvecklingsnämnden Artikel 20 Artikel 20 relaterar till att det i regionutvecklingsnämndens uppdrag till regionala verksamheter ska finnas mål för jämställdhet, mångfald och tillgänglighet. Arbete har under året pågått i verksamheterna som bland annat relaterat till könsneutralt informations- och markandsföringsmaterial, planering för en jämställd orkesterrepertoar, samt flera utbildningar och ett seminarium om jämställdhet. Arbete med mål och uppföljning av dessa ingår i uppdraget som verksamheterna får av Region Östergötland, men det återstår arbete för att göra målen riktigt mätbara. Uppföljning sker i nuvarande form främst kvalitativt i dialoger med verksamheterna. Artikel 27 Artikel 27 relaterar till att särskilt uppmärksamma kvinnors villkor inom näringsliv och företagsutveckling. En resurs har engagerats för att med stöd av Tillväxtverket arbeta med jämställd regional tillväxt. Medlen har beviljats mot bakgrund av en förstudie som genomfördes under

184 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Artikel 26 Artikeln relaterar till ansvar för att könsuppdelad statistik tas fram som visar på likheter och skillnader i resandebehov samt faktiskt resande i kollektivtrafiken. Östgötatrafiken arbetar med uppdraget men det finns problematik med könsuppdelad statistik inom kollektivtrafiken. Det beror på att samtliga kunder är anonyma, och inga kunder registreras på kön. Genom de undersökningar som görs går det dock få fram samt nöjd kund index baserat på kön. 6

185

186 Klimatbokslut för Region Östergötland

187 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Metodik Avgränsningar Resultat Analys Fastigheter Kollektivtrafik Hälso- och sjukvård Övergripande Placering av kapital Biogena direkta koldioxidutsläpp Fortsatt arbete för Region Östergötland Bilaga 1. Hur Region Östergötlands kapital bidrar till klimatomställning Bilaga 2. Klimatbokslut för 2013 och (18)

188 1 Bakgrund Region Östergötland ansvarar för hälso- och sjukvård, kollektivtrafik samt det regionala utvecklingsarbetet inom bland annat samhällsbyggnad, företagande och folkbildning. Klimatfrågan är prioriterad och utgår från målsättningen att Region Östergötland ska vara klimatneutral Region Östergötland önskar med anledning av detta beräkna och följa upp sin utveckling. Region Östergötland har tidigare låtit beräkna klimatpåverkan för 2013 och I detta klimatbokslut redovisas utsläppen av växthusgaser för 2016 jämfört med tidigare år. För att åren ska vara jämförbara har underlaget från klimatberäkningen för 2013 och 2015 anpassats med avseende på systemgränser och metodik. Klimatbokslutet för år 2016 är en bilaga till årsredovisningen för år. Klimatbokslut för år kommer att vara färdigställt våren/sommaren Succesivt förbättras insamlingsrutiner och data så klimatbokslut för 2018 kommer vara klart i tillsammans med årsredovisning Beräkningar och analys är framtagna av 2050 Consulting AB med underlag från Region Östergötland. 2 Metodik Greenhouse Gas Protocol är en internationell standard för att förstå, beräkna och hantera utsläpp av växthusgaser. Enligt Greenhouse Gas Protocol ska utsläppen redovisas i tre scope. Indelningen i scope utgår från en ansats om operationell kontroll, vilket betyder att till direkta utsläpp hör de utsläpp som sker då användaren har kontroll över utsläppen snarare än äger anläggningen eller fordonet. Scope 1 är direkta utsläpp från verksamheten. Scope 2 är indirekta utsläpp som uppstår vid produktion av inköpt el, fjärrvärme och fjärrkyla. Scope 3 är övriga indirekta utsläpp som uppstår från bland annat inköpta resor, transporter, vid produktion av inköpta varor och tjänster och pendlingsresor. Detta illustreras i figur 1 nedan. Figur 1. Indelning i scope enligt Greenhouse Gas Protocol 3 (18)

189 3 Avgränsningar Utsläppskällor som ingår i beräkningarna redovisas i detta kapitel. Utsläppskällorna är kategoriserade i de olika verksamhetsområdena fastigheter, kollektivtrafik, hälso- och sjukvård och i en övergripande kategori. Fastigheter Fjärrvärmeanvändning i egenägda fastigheter Elanvändning för egenägda fastigheter och verksamhetsel i hyrda lokaler Fjärrkyla i egenägda fastigheter Pannor för uppvärmning av egenägda fastigheter Köldmedieläckage i egenägda fastigheter För bränslen till värmepannor, drivmedel och el ingår förutom direkta utsläpp även indirekta utsläpp som uppstår vid utvinning, raffinering och distribution av bränslet. De indirekta utsläppen redovisas i scope 3. Köldmedieläckaget hämtas från uppgifter som rapporteras till myndigheterna och avser påfylld mängd undantaget nyinstallation och konvertering. I beräkningarna ingår inte klimatpåverkan för nybyggnation eller ombyggnad av fastigheter. I enligt med Greenhouse Gas Protocol ska val av beräkningsmetod för scope 2 redovisas. De två metoder man kan välja på är Market-based method och Location-based method, där den förstnämnda tar hänsyn till ursprungsmärkta produkter och den andra enbart utgår från genomsnittlig mix i nätet. I detta bokslut används Market-based method. Om i stället Locationbased method hade använts hade utsläppet i scope 2 varit ton CO 2e för 2015 att jämföra med ton CO 2e som nu har redovisats. Kollektivtrafik Allmän kollektivtrafik Särskild kollektivtrafik Hälso- och sjukvård Ambulanstransporter Medicinska gaser Förbrukning av material Tvättning och torkning av textiler Förbrukning av livsmedel Godstransporter Avfall Utsläpp av växthusgaserna koldioxid, metan, lustgas, köldmedium, isofluran, sevofluran och defluran ingår i beräkningarna för medicinska gaser. Förbrukade livsmedel omfattar livsmedel som köpts in till hälso- och sjukvård och skolor med egna kök beräknade utifrån ett tiotal kategorier samt vikten på livsmedlet. I förbrukning av material ingår i dagsläget endast de tio förbrukningsartiklar som bedöms ha störst klimatpåverkan. Det innefattar sopsäckar och avfallspåsar, handskar, tork, kontorspapper, operationsrock, förkläde, engångsartiklar kök, samt skoöverdrag. Uppströms utsläpp för förbrukning av material är beräknade utifrån en kategoriindelning av kostnaderna och verktyget Greenhouse Gas Evaluator. Godstransporter innefattar post, lättgods, förbrukningsmaterial från centrallager, leverans av textilier till externt tvätteri, samt akuta budtransporter. Avfall innefattar utsläpp vid transport av avfall till material- och energiåtervinning samt utsläpp från deponi av deponerat avfall. Övergripande Tjänsteresor med verksamhetsbilar, personalens bilar i tjänst, hyrbilar, flyg, tåg och hotell Pendlingsresor 4 (18)

190 Kapitalvaror (verksamhetsbilar och bussar) Placering av kapital Uppströms utsläpp för kapitalvaror är beräknade utifrån livscykelanalyser för bussar och bilar. Metod för beräkning av utsläpp från de verksamheter som Region Östergötland förvaltar kapital i beskrivs i bilaga 1. 4 Resultat 2016 Regionens totala klimatpåverkan har minskat med 12 procent jämfört med år De totala utsläppen, exklusive placering av kapital, uppgick år 2016 till ton koldioxidekvivalenter. Det är främst i fastigheters uppvärmning, kollektivtrafiken och arbetspendling som de stora minskningarna har skett. Utsläppen har ökat från användning av medicinska gaser och tjänsteresor som sker med flyg. I tabell 1 redovisas utsläppen från Region Östergötlands verksamhet. Motsvarande tabell är framtagen för 2013 och 2015 och redovisas i bilaga 2. Förbrukning av sjukvårdsmaterial innefattar endast en mycket liten del av alla produkter som används eftersom det saknas kvalitetssäkrad data för de allra flesta förbrukningsartiklarnas klimatpåverkan. Utsläpp från verksamheter där Region Östergötland är minoritetsägare genom sitt innehav av fonder redovisas i Placering av kapital. Med anledning av att detta utsläpp är så stort i förhållande till övriga utsläppskällor samtidigt som kapitalförvaltningen inte ingår i den operativa verksamheten redovisas posten separat. Beräkning av utsläpp från de innehav som Region Östergötland har genom placering i fonder har endast beräknats för 2015 och koldioxidintensiteten, dvs koldioxidutsläpp per krona, antas vara samma för Tabell 1 Region Östergötlands utsläpp av växthusgaser Region Östergötland 2016 Utsläpp av växthusgaser (ton CO 2 e) Scope 1 Scope 2 Scope 3 Totalt Andel av totalt utsläpp Förändring Fastigheter % -16% Uppvärmning % -18% Elanvändning % -2% Fjärrkyla % - Köldmedieläckage % -69% Kollektivtrafik % -22% Kollektivtrafik, allmän % -27% Kollektivtrafik, särskild % 14% Hälso- och sjukvård % -1% Ambulanstransporter % -42% Medicinska gaser % 19% Förbrukning av sjukvårdsmaterial % -1% Tvättning och torkning av textiler % 3% Livsmedel % -2% Godstransporter % -18% Avfall % 5% Övergripande % 4% Tjänsteresor - bil % -8% Tjänsteresor - flyg % 64% Tjänsteresor - övrigt % -38% Pendlingsresor % -6% Kapitalvaror % 38% Totalt, exkl placering av kapital % -12% Placering av kapital % Totalt, inkl placering av kapital % 5 (18)

191 Region Östergötlands utsläpp av växthusgaser kommer framförallt från kollektivtrafiken men även kategorin Övergripande är stor. Där är det framförallt tjänsteresor och pendlingsresor som är de stora utsläppskällorna. Se figur 2. Figur 2 Region Östergötlands utsläpp av växthusgaser fördelat per verksamhetskategori. Region Östergötlands utsläpp av växthusgaser finns främst i scope 3, det är indirekta utsläpp som uppstår från bland annat inköpta resor, transporter, produktion av inköpta varor och tjänster och pendlingsresor. Se figur 3. Figur 3 Region Östergötlands växthusgasutsläpp fördelat per scope. 6 (18)

192 För att bättre kunna relatera utsläppen till Region Östergötlands verksamhet redovisas utsläppen även som nyckeltal. Nyckeltalen är relaterade till hur mycket nytta som genereras per utsläpp. Till exempel hur stor lokalyta i kvadratmeter Region Östergötland har per utsläpp för drift av egna fastigheter eller hur många resenärer som åker i kollektivtrafiken per utsläpp. I tabell 2 visas utvecklingen av det övergripande nyckeltalet invånare per utsläppt totalt ton växthusgaser och i tabell 3 visas mer specifika nyckeltal för olika områden. Tabell 2 Invånare per utsläppt ton växthusgaser från Region Östergötland Övergripande nyckeltal Förändring Antal invånare i Östergötland per totalt utsläpp (invånare/ton CO 2 e) % Antal invånare i Östergötland per varje utsläppt ton växthusgaser från Region Östergötlands verksamhet har ökat från nio till elva och är en förbättring med 17 procent. Tabell 3 Specifika nyckeltal Specifika nyckeltal Förändring Lokalyta per utsläpp för drift av egna fastigheter (m 2 /ton CO 2 e) % 2. Resenär per utsläpp i kollektivtrafik (resenär/kg CO 2 e) 1,3 1,7 1,9 43% 3. Antal vårdtillfällen i Östergötland per utsläpp från hälso- och sjukvård (st/ton CO 2 e) % 4. Förlossningar per lustgasutsläpp (st/ton CO 2 e) 2,8 3,0 2,2-21% 5. Antal medarbetare per utsläpp från tjänsteresor (anställd/ton CO 2 e) 5,3 4,5 4,3-18% 6. Antal medarbetare per utsläpp från pendlingsresor (anställd/ton CO 2 e) 1,6 1,8 1,8 13% Regionen får nu 23 kvadratmeter mer lokalyta per ton växthusgasutsläpp från fastigheter jämfört med år Kollektivtrafiken har förbättrats så att det går två resenärer per utsläppt ton istället för en som var fallet Antalet förlossningar per utsläppt ton lustgas har försämrats från nära tre förlossningar till två per ton. Antalet medarbetare i relation till tjänsteresors utsläpp har försämrats medan antal medarbetare per utsläpp från pendlingsresor har förbättrats. 5 Analys 5.1 Fastigheter Kvadratmeter lokalyta per utsläppt ton växthusgaser från fastighetsdrift har ökat stort sedan Anledningen är främst att fjärrvärmens klimatpåverkan minskat. Utläppen av växthusgaser för energianvändning och köldmedieläckage i fastigheter uppgick 2016 till ton CO 2e. Fastigheternas uppvärmning sker främst med fjärrvärme och sedan 2013 har användningen av fjärrvärme minskat med 4 procent. Inköpt el är en mix av solkraft, vindkraft och biokraft och elanvändningen har varit relativt konstant sedan Utsläppen från fjärrvärme och inköpt el har minskat med 18 respektive 2 procent, vilket beror på att utsläpp per levererad energimängd minskat något. Utsläpp från köldmedier har minskat med 69 procent sedan 2013 och 22 procent sedan 2015, vilket beror på att läckage av köldmedier har minskat. 5.2 Kollektivtrafik Antal resenärer per utsläppt ton växthusgaser från kollektivtrafiken har nästan fördubblats. Anledningen till den stora förbättringen är att mängden förnybara bränslen ökat från 71 procent till 87 procent sedan Utsläppen från den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken uppgick 2016 till ton CO 2e och har minskat med 22 procent jämfört med 2013 och 9 procent sedan Särskiljer man dem åt ser man dock att utsläppen för den allmänna kollektivtrafiken minskat med 27 procent medan de för den särskilda kollektivtrafiken ökat med 14 procent. Med den 7 (18)

193 särskilda kollektivtrafiken menas färdtjänst och skolskjuts. Ökningen beror på en kraftigt utökad omfattning av den särskilda kollektivtrafiken. 1 I figur 4 redovisas fördelningen av bränslen för den allmänna respektive särskilda kollektivtrafiken. Eftersom olika bränslen har olika densitet och energitäthet har dessa omräknats till energi (MJ). Figur 4 Fördelning av bränslen i kollektivtrafiken 2016 Drivmedelsförbrukningen för den allmänna kollektivtrafiken har ökat med 12 procent 2 sedan 2013, men trots detta har utsläppen minskat med 27 procent. Förklaringen bakom detta är ökad andel förnybara bränslen, från 75 till 89 procent. Sedan 2015 har mängden HVO mer än dubblerats (ökning med 122 procent), vilket är den tydligaste trenden sedan föregående år. Men sedan 2013 har samtliga förnybara drivmedel förutom E85 och RME ökat kraftigt. Vid uppdelning i förnybara och fossila andelar har bränslen där båda ingår, till exempel diesel med 7 procent RME och E85 med 15 procent bensin, separerats från varandra i en fossil och en förnybar fraktion. Att drivmedelsförbrukningen för den särskilda kollektivtrafiken har ökat beror på att fler kommuner har lämnat över det operativa ansvaret för färdtjänsten till regionen och mer än tio gånger fler resor har genomförts 2016 jämfört med För den särskilda kollektivtrafiken har drivmedelsförbrukningen därför ökat med 64 procent 3, men trots det har utsläppet inte ökat med mer än 14 procent mellan 2013 och Att utsläppsökningen inte har blivit större förklaras av ökad andel förnybara bränslen, från ungefär 10 procent till 85 procent. 5.3 Hälso- och sjukvård Utsläpp av växthusgaser för ambulanstransporter, medicinska gaser, hantering av avfall, förbrukningsartiklar, livsmedel och godstransporter har minskat med 1 procent sedan 2013 och uppgick 2016 till ton CO 2e. Detta värde har i princip inte ändrats mellan 2015 och Ambulanstransporterna har förbrukat mindre bränsle i jämförelse med både 2013 och 2015 samt ökat andelen förnybart bränsle från 9 till 12 procent, vilket medfört en utsläppsminskning med 42 procent. 1 I den särskilda kollektivtrafiken ingår även den kommunala färdtjänsten i de kommuner där kommunen lämnat över det operativa ansvaret till regionen. Mellan 2013 och 2015 ökade antalet resor i denna trafik från drygt till 1,3 miljoner (1,4 miljoner år 2016). 2 Omräknat till MJ. 3 Omräknat till MJ. 8 (18)

194 Utsläpp av medicinska gaser, där lustgasens utsläpp står för mer än 95 procent av klimatpåverkan, har ökat med 19 procent mellan 2013 och 36 procent sedan Lustgas används som smärtlindring i förlossningsvården och antal förlossningar per lustgasutsläpp har minskat vilket ger en sämre hushållning med lustgas än tidigare. Orsaken är ombyggnationer av lustgasledningar vilket påverkat påfyllning av ledningsnätet. Utsläppen från tvättning och torkning av textiler inom hälso- och sjukvården sker externt och har ökat med tre procent sedan Utsläpp orsakade av att producera det förbrukningsmaterial som Region Östergötland använder sig av inom hälso- och sjukvård, så som engångsartiklar, sopsäckar, torkrullar och operationsrockar, är relativt osäkra. Detta beror till stor del på att alla förbrukningsartiklar inte är specifiserade i inköpsstatistiken. I år har tio kategorier av förbrukningsartiklar inkluderats i beräkningarna. Dessa kategorier har i andra studier varit de med stora utsläpp på grund av bland annat den höga åtgången. I Region Östergötlands fall har det varit möjligt att uppnå stor tillförlitlighet vid specifisering av dessa kategorier. Kategorierna täcker ungefär en tiondel av kostnaderna för inköpta förbrukningsmaterial. Detta gör att tillförlitligheten i resultatet kan ses som hög, samtidigt som en stor del av utsläppen från förbrukningsmaterial inte inkluderas i beräkningarna. Klimatpåverkan från förbrukningsmaterial kommer utredas vidare. Mellan 2015 och 2016 visar tabellen nedan att kontorspappret har minskat i antal (-12 procent), medan engångsförkläden och skoöverdrag ökat stort (15 respektive 20 procent). I övrigt har antal förbrukningsartiklar inte ändrats i någon större utsträckning mellan åren. Observera att det endast är en typ av handske som ingår i analysen och inte den totala förbrukningen av engångshandskar. Tabell 4 Förbrukningsartiklar, antal för åren 2015 och 2016 Antal förbrukningsartiklar Förändring Sopsäckar och avfallspåsar % Undersökningshandskar % Torkpapper % Kontorspapper % Operationsrock % Förkläde % Engångsartiklar kök % Skoöverdrag % Även utsläpp för att producera de livsmedel som köps in bygger på beräkningar med relativt hög osäkerhet varför utvecklingen är svår att analysera. Livsmedel står för fem procent av Region Östergötlands utsläpp av växthusgaser. Trots den låga andelen finns stor potential att minska klimatpåverkan eftersom det finns stora skillnader mellan olika livsmedels klimatpåverkan, se till höger i figur 5. Hur klimatpåverkan från inköpen av olika livsmedel fördelas för Region Östergötland visas till vänster i figur 5. I uppgifterna ingår från och med i år de egenägda skolkökens inköpta livsmedel. 9 (18)

195 Figur 5 Klimatpåverkan från livsmedel, Region Östergötland 2016 Tillsammans med att välja livsmedel med låg klimatpåverkan är det minst lika viktigt att optimera så att matsvinnet blir så lågt som möjligt. Matavfall uppkommer i flera led i livsmedelskedjan det vill säga vid tillverkning, hos grossister, leverantörer, butiker, i storkök och i hushållen. Beroende på produkt anger Naturvårdsverket att svinnet varierar mellan 10 och 50 procent i hela kedjan. För Region Östergötland är det främst vid tillagningen i storköken och i samband med att maten äts (eller snarare inte äts) som matavfallet uppstår. Matavfallet samlas in och skickas till biogasproduktion. Även om biogasproduktion är en bra lösning för det matavfall som uppstår bör ändå matsvinnet hållas nere. Om Region Östergötland minskar på matavfallet kan inköpsvolymen av livsmedel hållas nere varvid utsläppet av växthusgaser för inköpta livsmedel kan hållas låga. Detta är naturligtvis även en ekonomisk sparåtgärd. Godstransporterna som ingår i klimatbokslutet avser transport av post, lättgods som till exempel laboratorieprover och läkemedel, förbrukningsmaterial från centralförrådet till verksamheten, transporter av läkemedel från Apotekets huvudlager i Hässleholm, leverans av tvätt och textilier samt akuta budtransporter. Långväga transporter från tillverkaren till centralförrådet ingår således inte. Användningen av förnybara drivmedel, främst HVO, biogas och RME uppgår till 92 procent, vilket är en förklaring till den låga klimatpåverkan från godstransporter. 5.4 Övergripande Utsläppet av växthusgaser från tjänsteresor, pendlingsresor och kapitalvaror har ökat med fyra procent jämfört med 2013 och med sex procent sedan föregående år. Totalt uppgick utsläppen 2016 till ton CO 2e. Antalet medarbetare per ton utsläppt koldioxidekvivalent från tjänsteresor har försämrats från fem till fyra medarbetare. Tjänsteresornas klimatpåverkan uppgick till ton CO 2e, vilket är en ökning med 30 procent jämfört med 2013, där flyget står för över två tredjedelar, bilresor för ungefär en fjärdedel och hotell, tåg och färja för resterande 4 procent. De ökade antalet flygresor har gjort att utsläppen från flyg ökat med 64 procent, vilket är en bidragande orsak till att tjänsteresor totalt sätt ökat med 6 procent sedan I figur 6 nedan redovisas fördelningen av klimatpåverkan från tjänsteresor samt fördelningen av antalet flygresor för (18)

196 Figur 6 Klimatpåverkan från tjänsteresor, Region Östergötland 2016 Total flygsträcka uppgick till 8,2 miljoner personkilometer 4, dvs cirka 60 mil per anställd. Antalet flygresor uppgick till stycken, dvs cirka 0,43 stycken per anställd (ökning med 23 procent sedan 2015). I diagrammet ovan redovisas fördelningen av antalet flygresor efter resans avstånd. Här framgår att var tredje flygresa är kortare än 50 mil. Här kan det finnas potential för att åka tåg eller annat färdmedel med lägre klimatpåverkan. Då utsläppet från flygresor under 50 mil endast står för 10 procent av flygresornas totala utsläpp är potentialen dock begränsad. För att minska utsläppen från flyget ännu mer är det därför snarare fråga om att ersätta flygresan med till exempel videokonferens. Inrikes flygresor är av särskilt intresse för Region Östergötland eftersom dessa är belagda med en intern klimatbeskattning vilken finansierar interna klimatsmarta åtgärder. Nedan redovisas de vanligaste rutterna 5 samt de rutterna med störst sammanlagt utsläpp. Till exempel Amsterdam- Linköping omfattar även resor i omvänd riktning, dvs Linköping-Amsterdam. Tabell 5 De vanligaste flygrutterna 2016, Region Östergötland De vanligaste flygrutterna 2016 Antal Rutter med störst utsläpp 2016 ton CO 2 e Amsterdam-Linköping 1215 Amsterdam-Linköping 248 Arlanda-Umeå 397 Amsterdam-Nairobi 192 Köpenhamn-Linköping 342 Addis Ababa-Arlanda 69 Eldoret-Nairobi 112 Köpenhamn-New York 65 Amsterdam-Nairobi 102 Arlanda-Umeå 52 Summa 5 vanligaste 2168 Summa 5 vanligaste 626 Andel av flygresor 39% Andel av flygresor 30% Av bilresornas utsläpp står verksamhetsbilar 6 för 45 procent, personalens privata bilar i tjänst för 47 procent och hyrbilar för åtta procent. Andelen förnybara bränslen är låg för bilresorna och utgörs i stort sett endast av den låginblandade andelen i de konventionella fossila bränslena. Potential finns därför vid upphandling av verksamhetsbilar och när bilar ska hyras. För just hyrbilar har en viss förändring skett sedan föregående år där antal kilometer körda med biogasbil 4 Sträcka multiplicerat med antal personer som transporteras den sträckan. 5 Oberoende av vilken stad som är avrese- respektive destionationsplats. 6 Inklusive minibuss, lätt lastbil (18)