Årsredovisning 2016 Region Östergötland

Transkript

1 BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Ellen Nilsson Dnr: HSN Hälso- och sjukvårdsnämnden Årsredovisning Region Östergötland Hälso- och sjukvårdsnämnen lämnar i särskild ordning en egen årsredovisning omfattande nämndens ekonomiska bokslut samt en beskrivning av nämndens interna aktiviteter under. Därutöver lämnar hälso- och sjukvårdsnämnden, regionstyrelsen, trafik- och samhällsplaneringsnämnden samt regionutvecklingsnämnden en gemensam årsredovisning till regionfullmäktige vilken omfattar en redovisning av regionens samlade ekonomiska bokslut, insatser och uppnådda verksamhetsresultat. I det bifogade förslaget till gemensam årsredovisning behandlas hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde i första hand i förvaltningsberättelsens Samhällsperspektiv och Medborgarperspektiv men även Processperspektivet innehåller inslag som nämnden har varit delaktig i under år. Ekonomiperspektivet behandlar i huvudsak regionens samlade ekonomi där nämndens ekonomiska resultat ingår som en del. Medarbetarperspektivet ligger utanför nämndens ansvarsområde. Bilagorna Insatsområden och Regionfakta bifogas Årsredovisningen. Nämndens beslut innebär ett ställningstagande till de delar av förvaltningsberättelsen i regionens årsredovisning som omfattar nämndens ansvarsområde. Årsredovisingingen kommer med beaktande av nämndens ställningstagande att behandlas i regionstyrelsen. Inför behandlingen i fullmäktige kan bifogad version av årsredovisningen bli föremål för smärre, ej i sak påverkande, justeringar. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår regionstyrelsen tillstyrka regionfullmäktige BESLUTA a t t godkänna årsredovisning för Region Östergötland Mats Uddin Regiondirektör Åsa Hedin Karlsson Ekonomidirektör Lena Lundgren Hälso- och sjukvårdsdirektör

2 Årsredovisning

3 Innehåll Året som gått 4 Med fokus på en hållbar region och hälso- och sjukvård 6 Vilket år vi lämnar bakom oss! 7 Det politiska uppdraget 8 Region Östergötlands organisation och styrning 8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Region Östergötlands vision 10 Sammanfattning av års resultat 11 Samhällsperspektivet 12 Medborgarperspektivet 36 Processperspektivet 78 Medarbetarperspektivet 114 Ekonomiperspektivet 128 Region Östergötlands samlade verksamhet 152 Samverkansnämnden 158 Patientnämnden 160 EKONOMISK REDOVISNING Resultaträkning 162 Kassaflödesanalys 163 Region Östergötland, Linköping Telefon: E-post: region@regionostergotland.se Balansräkning 164 Resultat per enhet 165 Investeringsredovisning 166 Projektledare: Johanna Woltjer, Region Östergötland Grafisk form och layout: Jerhammar & Co Kommunikationsbyrå Foto: Göran Billeson, Satu Knape, Kajsa Juslin, Katja Kircher, Per Groth, Staffan Gustavsson, 1177, Shutterstock med flera Tryck pappersversion: LTAB Noter 169 Redovisningsprinciper

4 Året som gått Ett axplock av årets händelser under Januari Febuari Mars April Maj Juni Den nya norra entrén och de nybyggda centrala delarna av Universitetssjukhuset i Linköping invigdes under högtidliga former. Universitetssjukhuset i Linköping invigde en cyklotronanläggning för att trygga tillgången på radioaktiva isotoper till PET/CT-undersökningar. Region Östergötland påbörjade breddinförandet av e-frikort som innebär en elektronisk hantering av högkostnadsskyddet och som ersätter stämplar på papper. Statsminister Stefan Löfven besökte Universitetssjukhuset i Linköping och träffade bland annat bröstenheten som har kortat tiderna till bröstcancervården. En digital karta över den 120 mil långa Östgötaleden lanserades. Den innehåller utmarkerade sevärdheter, naturreservat och matplatser. Region Östergötland fanns på plats på Bråvalla Festival med besökare. Nytt för året var förstärkt läkarbemanning och ledningssjuksköterska. Region Östergötland ställde sig bakom den nationella strategin Tobacco Endgame som har målet att göra Sverige näst intill rökfritt till år Juli Augusti September Oktober November December LAH i Linköping blev som den första palliativa och specialiserade hemsjukvårdsenheten i landet hbtq-diplomerad. Motions- och idrottsskadeenheten blev en permanent verksamhet inom Region Östergötland. Den nya akutmottagningen, Biobanksfaciliteten och nya Stora fryshotellet invigdes på Universitetssjukhuset i Linköping. Clinicum test och innovation, som är en samlingsplats för sjukvårdens interna träning, invigdes med egna lokaler på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Journalen via nätet utökades med att patienter även kan se vilka läkemedel som läkaren har ordinerat. Trettio vårdcentraler och ungdomshälsor erbjuder möjlighet till KBTbehandling via nätet för ångestbesvär, generaliserad oro, stress, sömnbesvär och depression. Som första mottagning på Vrinnevisjukhuset i Norrköping flyttade urologen in i nya lokaler efter ombyggnation. Vårdcentralen Valdemarsvik fick Region Östergötlands miljöpris för sitt inspirerande arbete med digitalisering som har lett till minskad resande bland både patienter och medarbetare. Enheten för standardiserade vårdförlopp permanentades inom cancervården. 4 5

5 Med fokus på en hållbar region och hälso- och sjukvård Vår koalition, Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet har ett särskilt fokus på insatser som leder till stärkt konkurrenskraft, klimatneutralitet och ökad jämlikhet. Region Östergötland har under året fortsatt gått framåt och det bredare ansvaret i att vara en region har satt sig. Den regionala handlingsförmågan har utvecklats och regionen har aktivt arbetat för att utveckla samsyn, samordning och samverkan med kommunerna, Linköpings universitet, Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Med en samlad offentlig sektor är Region Östergötland delaktig i att ta ansvar för att skattemedel används på ett resurseffektivt och samhällsekonomiskt ansvarsfullt sätt med starkt fokus på att skapa bästa möjliga utvecklingskraft i Östergötland. För att underlätta styrningen har ett nytt övergripande perspektiv samhällsperspektivet - formats under. Östergötland har en hög tillväxt i relation till övriga landet. De små och medelstora företagen växer och har en stark tilltro till sin tillväxt, nu och i framtiden. Det är samtidigt viktigt att regionen även är socialt och ekologiskt hållbart. Vi ser att skillnaderna mellan socioekonomiska grupper i länet är förhållandevis konstanta. Det är därför viktigt att regionen och kommunerna arbetar aktivt för att minska segregationen. Ett led i detta är det folkhälsoarbete Region Östergötland tillsammans med länets kommuner gör i det folkhälsopolitiska nätverket i Östergötland. Arbetet har under tagit ny fart och målsättningen är att framtagna prioriteringar ska vara antagna hos respektive huvudman under Det östgötska näringslivet har under året stärkt sin konkurrenskraft. Det finns en stark tilltro till sin egen utveckling bland företagen. Samtidigt som en av de stora utmaningarna är att fler ska inkluderas på arbetsmarknaden. Med ett fortsatt fokus på kompetensförsörjningsfrågor och inkludering på arbetsmarknaden har Region Östergötland under förbättrat näringslivets förutsättningar till tillväxt på både kort och lång sikt. Med årets ekonomiska resultat, stärks det egna kapitalet, vilket ger en styrka för framtiden. Region Östergötland har under arbetat aktivt med att göra Östergötland mer miljömässigt hållbart. Sedan sommaren drivs exempelvis den allmänna kollektivtrafiken med fossilfria drivmedel med några få undantag, främst kopplade till närtrafiken. Arbetet med att göra regionen miljömässigt Region Östergötland har goda förutsättningar för en fortsatt positiv utveckling. hållbar måste dock fortsätta med kraft och uthållighet för att ge långsiktiga effekter. Att erbjuda invånarna i Östergötland en bra och jämlik hälso- och sjukvård är Region Östergötlands mest omfattande uppdrag. Under har fokus legat på att utveckla vårdcentralerna och den nära vården. Arbetet med att göra Region Östergötland till Sveriges mest attraktiva arbetsgivare pågår. Under har bland annat de första sjuksköterskorna som specialistutbildar sig med bibehållen grundlön startat, och en utökad introduktion för undersköterskor och sjuksköterskor har införts. Region Östergötland har goda förutsättningar för en fortsatt positiv utveckling, med de satsningar vi gör inom hälso- och sjukvården, kollektivtrafiken och inom ramen för vårt regionala utvecklingsansvar. Stort tack till alla våra medarbetare för ett fantastiskt arbete under året! Mats Johansson Ordförande i regionstyrelsen Vilket år vi lämnar bakom oss! Region Östergötland har blivit navet i Östergötlands utveckling. Det är tydligt att just nu händer det mycket inom många områden. Detta speglas inte minst i omfånget och innehållet i denna årsredovisning. Östergötland har en hög tillväxt och länet växer så det knakar. Region Östergötland har under året aktivt bidragit till att stärka utvecklingen av ett län präglat av social inkludering, hög tillväxt, växande arbetskraft och ett långsiktigt, hållbart nyttjande av våra naturtillgångar. Året inleddes med en dialog med andra län om att bilda en storregion, vilket vi i Region Östergötland till många delar stödde, inte minst utifrån tillväxtperspektivet. Efter att frågan drogs bort från dagordningen under året får vi fortsätta med nuvarande regionstruktur, vilket för Östergötlands del inte gör så mycket i nuläget. Vi har redan en hög tillväxt och närheten till huvudstaden möjliggör fortsatt arbetskraftstillväxt. Vi har och vill dock fortsätta utveckla vår goda samverkan med andra regioner i alla väderstreck. Århundradets tillväxtchans står runt hörnet när Sveriges genom tiderna största infrastrukturprojekt ska realiseras och tusentals bostäder byggs. Region Östergötland fortsätter att vara en aktiv part för att möjliggöra detta genom arbete med att utveckla och ta tillvara Östergötlands attraktivitet. Om vår attraktivitet stärks, ökar inflödet av företag, besökare, investerare och inte minst talanger som inser fördelarna med att bo och verka i vår region. Vårt ständiga fokus på förbättringar och utveckling leder till resultat till gagn för vår befolkning som vi ska vara stolta över. Vi ligger i framkant inom många områden, både nationellt och internationellt. Under året har vår hälso- och sjukvård samt arbetet inom regional utveckling uppmärksammats för kvalitet på många sätt. Vi kommer att fortsätta att bygga på våra styrkor med ett kvalitetstänk som genomsyrar all vår verksamhet. Vår verksamhet tillförs mer ekonomiska resurser varje år. En utmaning är att behovet ofta överstiger de ekonomiska ramarna. Vår metod är då att ständigt tänka smartare, förändra arbetssätt och utveckla processer för att möta behovet. Vården behöver anpassas till ett sjukdomspanorama där kroniska sjukdomar dominerar samtidigt som en ohållbar kostnadsutveckling bryts. Det kräver förändringar och därmed svåra beslut. Vi tar dessa beslut! Vi är en region och vi är ett sjukvårdssystem. Allt hänger ihop. Vi väjer därför inte för det som är komplext och svårt men vi har respekt för de utmaningar som finns. Vi löser inte utmaningarna genom att bara flytta ekonomi från en del av verksamheten till en annan. Vi är smartare än så. Vår Nära vård-utredning är ett bättre sätt att säkra ett robust helhetssystem för hälso- och sjukvården i Östergötland. Under året har vi fortsatt att vidta ett antal åtgärder som stödjer den långsiktiga kompetensförsörjningen och stärker arbetet med optimal beläggning av våra vårdplatser. På flera sätt unika beslut som leder regionen framåt. Region Östergötland gjorde en historisk stor lönesatsning på sjuksköterskor, där lönerevidering tillsammans med satsningen på bonus för de som arbetar inom dygnet runt vården (24/7) i genomsnitt gav en löneökning på cirka 11 procent. Lägg därtill att regionen utökade sina antal anställda med cirka 310 heltidsanställda. Ska jag vara lite självkritisk så borde vi nog ha nyttjat detta bättre i vårt sjukvårdssystem och uppnått bättre vårdplatssituation. Det goda arbete som sker i vår region bygger mycket på vad våra duktiga medarbetare utför i form av att ta till sig ökad kunskap och förändra arbetssätt utifrån de utmaningar och förändringar som vi står inför. Jag vill därför sända ett stort tack till Region Östergötlands samtliga medarbetare för deras fantastiska arbete och till våra samverkansparter för god samverkan under år. Mats Uddin Regiondirektör Vi är en region och vi är ett sjukvårdssystem. Allt hänger ihop. 6 7

6 Det politiska uppdraget DEN POLITISKA MANDATFÖRDELNINGEN Regionfullmäktige har 101 ledamöter som väljs vart fjärde år. Under mandatperioden har Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet bildat majoritet. Mandaten är fördelade enligt tabell: Majoritet Övriga partier PARTI Socialdemokraterna 37 Miljöpartiet 7 Liberalerna 6 Centerpartiet 6 Moderaterna 23 Sverigedemokraterna 10 Kristdemokraterna 6 Vänsterpartiet 6 MANDAT UPPDRAGET Region Östergötlands uppdrag regleras huvudsakligen av kommunallagen, hälso- och sjukvårdslagen, lagen om kollektivtrafik samt lagen om regionalt utvecklingsansvar. Denna lagstiftning är utgångspunkt för den vision och de strategiska mål som regionfullmäktige fastställde som uppdrag för år. Det mest omfattande uppdraget för Region Östergötland är att erbjuda befolkningen en bra hälso- och sjukvård, inkluderande tandvård för barn och äldre. Region Östergötland leder också det regionala utvecklingsarbetet för en långsiktig och hållbar utveckling. Uppdraget består i att genomföra åtgärder inom områden som samhällsbyggnad, företagande, turism, kultur, folkbildning och folkhälsa. Region Östergötland ansvarar också för all allmän kollektivtrafik i länet och har rollen att som regional kollektivtrafikmyndighet ansvara för att utveckla en attraktiv och effektiv kollektivtrafik. Region Östergötlands organisation och styrning Nedan ges en kortfattad presentation av Region Östergötlands organisation och styrning. Fullständig beskrivning finns i Region Östergötlands reglemente. REGIONFULLMÄKTIGE Regionfullmäktige är Region Östergötlands högsta beslutande organ med 101 folkvalda ledamöter. Fullmäktige beslutar bland annat om regionskatten och avgör därmed hur mycket regionens verksamhet får kosta. Fullmäktige beslutar också om riktlinjer i viktiga principiella och strategiska frågor. Fullmäktige tillsätter de nämnder, beredningar, utskott och lokala organ som utöver regionstyrelsen behövs för att fullgöra regionens uppgifter. Beredningar och utskott är ett stöd för arbetet inom fullmäktige, regionstyrelse, hälso- och sjukvårdsnämnd, regionutvecklingsnämnd och trafik- och samhällsplaneringsnämnd. REGIONSTYRELSEN Regionstyrelsen är Region Östergötlands förvaltande organ och styrelse för regionens samlade verksamheter. Regionstyrelsen har samordningsansvar mellan nämnder och beredningar inför fullmäktige och ska övervaka att de av fullmäktige fastställda målen och planerna för verksamheten och ekonomi följs, samt se till att uppföljningen sker till fullmäktige från samtliga nämnder. Styrelsen ska skapa yttre och inre förutsättningar för regionens verksamhet, agera i relation till omvärlden och verka för att regionens utvecklingskraft stärks. Som styrelse för regionens produktionsenheter har regionstyrelsen fokus på verksamheten och ska säkerställa att produktionsenheterna uppfyller kraven på god produktivitet, effektivitet och kvalitet. Regionstyrelsens samordningsberedning, beredning för ägarfrågor, beredningen för primärvård och annan nära vård samt utskottet för personal och kompetensförsörjning är stöd för regionstyrelsen. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för att tillgodose befolkningens behov av hälso- och sjukvård, inklusive tandvård, samt stöd och service till vissa funktionshindrade. Nämnden ska med fokus på invånarnas behov verka för en god hälsa hos befolkningen och en god hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvårdsnämnden har en beställarroll och ska via överenskommelser med regionens produktionsenheter, samt via avtal med privata vårdgivare, fastställa vilken hälso- och sjukvård som ska utföras. Hälso- och sjukvårdsnämndens samordningsberedning, beredningen för behovsstyrning, beredningen för primärvård och annan nära vård, fem beredningar för brukardialog samt utskottet för uppföljning är stöd för hälso- och sjukvårdsnämnden. REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Regionutvecklingsnämnden ansvarar för regionala tillväxtoch utvecklingsfrågor inom områdena kompetensförsörjning, företagsutveckling och tillväxt, kultur och kreativitet samt folkhälsa. Beredningen för folkhälsa är stöd för regionutvecklingsnämnden. TRAFIK- OCH SAMHÄLLSPLANERINGSNÄMNDEN Trafik- och samhällsplaneringsnämnden ansvarar för regionala tillväxt- och utvecklingsfrågor inom samhällsbyggnad, kollektivtrafik, infrastruktur, landsbygdsutveckling och miljö. Nämnden är också regional kollektivtrafikmyndighet. PATIENTNÄMNDEN Patientnämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i hälso- och sjukvården och tandvården. Nämnden ska arbeta utifrån ett förebyggande förhållningssätt. SAMVERKANSNÄMNDEN FÖR SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Samverkansnämnden för sydöstra sjukvårdsregionen är en gemensam nämnd med representation från Region Östergötland, Region Jönköpings län och Landstinget i Kalmar län. Nämnden beslutar om vilken regionsjukvård som ska samordnas inom sydöstra sjukvårdsregionen samt dess inriktning och omfattning. REGIONDIREKTÖREN Regiondirektören ansvarar för den samlade organisationen och för att verksamheten drivs och utvecklas professionellt. Regiondirektören har det övergripande ansvaret för att verkställa att de politiskt fastställda målen uppnås inom den politiskt fastställda ekonomiska ramen. PRODUKTIONSENHETERNA Regionen har tio produktionsenheter inom olika områden av hälso- och sjukvården. All specialiserad vård är organiserad länsövergripande. Specialiserad vård finns vid alla tre sjukhus i länet (Lasarettet i Motala, Vrinnevisjukhuset i Norrköping samt Universitetssjukhuset i Linköping). Viss vård finns endast vid ett eller två sjukhus. Den nära sjukvården; vårdcentralerna, vissa delar av sjukhusvården (exempelvis akutsjukvård, geriatrisk och psykiatrisk vård) samt folktandvården finns lokalt i respektive länsdel. Ungefär tio procent av regionens medel till hälso- och sjukvård används för att finansiera hälso- och sjukvård hos privata vårdgivare. Utöver de hälso- och sjukvårdsproducerande enheterna fanns sju produktionsenheter, som fungerar som stöd- och servicefunktioner. Regionen bedriver även skolverksamhet vid Lunnevads folkhögskola och vid Naturbruksgymnasiet i Östergötland. STYRNINGSLOGIKEN Region Östergötlands verksamhet är komplex och omfattande. Vid planering och uppföljning måste flera perspektiv beaktas för att styrningen ska bli effektiv. I en demokratiskt styrd organisation är det också av central betydelse att politiska beslut ger ett tydligt avtryck i verksamheten och att var och en kan se sin roll i ett större sammanhang. Regionens politiska organ och även dess produktionsenheter använder en gemensam metod, balanserad POLITISK ORGANISATION verksamhetsstyrning, för att skapa en tydlig styrningslogik som sträcker sig från politik till praktik. Styrningsmodellen skapar en gemensam grund och struktur för planering och uppföljning genom att koppla samman den långsiktiga visionen och de övergripande strategierna för hela organisationen, med den mer konkreta och kortsiktigare verksamhetsstyrningen. I regionfullmäktiges strategiska plan med treårsbudget fastställs regionens vision och övergripande strategiska mål. Dessa finns inom fem perspektiv: Samhälle beskriver hur Östergötlands utvecklingsförutsättningar tas tillvara. Medborgare beskriver de viktigaste målsättningarna för Region Östergötlands verksamheter för att invånarnas behov ska tillgodoses på bästa sätt. Process beskriver de viktigaste målsättningarna för Region Östergötlands arbetsmetoder och arbetsprocesser för att målen i medborgarperspektivet ska kunna uppfyllas. Medarbetare beskriver hur medarbetarnas resurser tillvaratas och utvecklas inom ramen för en hälsofrämjande arbetsplats. Ekonomi beskriver hur Region Östergötland genom ständiga förbättringar och kostnadseffektiva lösningar ska hushålla med tillgängliga resurser för att skapa och behålla en stark ekonomi som ger handlingsfrihet. Perspektivet behandlar ekonomin för de verksamheter och uppdrag som ingår i Region Östergötland. Regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, regionutvecklingsnämnden och trafik- och samhällsplaneringsnämnden har tillsammans uppdraget att verkställa fullmäktiges beslut. Med utgångspunkt i fullmäktiges vision, strategiska mål och framgångsfaktorer beskriver regionstyrelsen, hälsooch sjukvårdsnämnden, regionutvecklingsnämnden och trafik- och samhällsplaneringsnämnden, i sina respektive verksamhetsplaner, handlingsinriktade insatsområden, av politisk karaktär, som markerar vilka insatser som är angelägna att genomföra för att uppfylla de framgångsfaktorer som regionfullmäktige har redovisat. För att ytterligare öka verksamhetsplanernas styreffekt ska styrelse och nämnder också ange vilket uppföljningsbehov som man efterfrågar under året. I Region Östergötlands mål- och uppföljningsdokument kompletteras mål, framgångsfaktorer och insatsområden med målsatta nyckelindikatorer och resultatmått som ska bidra till en väl underbyggd värdering av måluppfyllelsen för respektive strategiskt mål. VERKSAMHETSORGANISATION 8 9

7 Region Östergötlands vision Sammanfattning av års resultat 2 Visionen för Region Östergötland beskriver det önskvärda tillstånd vi vill uppnå för regionen. Ledorden pekar på viktiga fokusområden för oss och andra aktörer att arbeta med. Region Östergötland drivkraft för hållbar utveckling och livskvalitet Attraktivitet Handlingskraft Goda livsvillkor Varje människa bär på tankar och förhoppningar om framtiden om dagen i morgon, om barnens uppväxt, om stimulerande arbete och om det goda livet tillsammans med familj och vänner. Där det finns gott om utrymme att växa som individ och skapa egen livskvalitet där väljer människor att bo, arbeta och leva. Där skapas det hållbara samhället med naturliga krafter. I Östergötland utvecklas staden, landsbygden och skärgården hand i hand och erbjuder en mångfald av livsmiljöer. Här känner invånarna trygghet och tillit till den breda välfärden. Kollektivtrafiken gör det enkelt att resa mellan arbete och fritid, både inom regionen och över länsgränserna. Tillgången till närproducerad och sund mat är god. För att förebygga ohälsa och hjälpa den som drabbas av sjukdom erbjuds hälso- och sjukvård med stor bredd och hög kvalitet. Ett starkt och energirikt näringsliv är förutsättningen för hållbar tillväxt och långsiktig konkurrenskraft. Östergötland är känt för sitt gynnsamma innovationsklimat som ger både företagare och medarbetare goda möjligheter att bidra till regionens framgångar. Tillsammans med industrin, Linköpings universitet och universitetssjukhuset skapas kontinuerligt nya arbetstillfällen. Samverkan mellan näringslivet, det offentliga och det civila samhället gör varje aktör starkare. I regionen finns drivande forskningskluster som för utvecklingen framåt. Det tillför kraft till en dynamisk arbetsmarknad, med stora och små företag och värdefulla internationella kontakter. Ett tydligt ledarskap ger regionen trovärdighet och förhandlingsstyrka på såväl den nationella som den internationella arenan. Östergötlands utveckling har sin grund i social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet, för både dagens och morgondagens invånare. Vår region är klimatneutral, det hälsofrämjande arbetet är aktivt och invånarna upplever en hälsosam vardag. Möjligheterna till utbildning och meningsfullt arbete bidrar till ett gott liv. Vi lockar besökare till natur- och djurupplevelser och lokala turistmål. Kulturen berikar vår region och ger plats för nya konstuttryck. Region Östergötlands uppdrag regleras till stora delar av Kommunallagen, Hälso- och sjukvårdslagen, Patientlagen, Lagen om kollektivtrafik samt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Denna lagstiftning är utgångspunkt för regionens vision, mål och strategier. Samhällsperspektivet Goda och jämlika livsvillkor är centralt för Östergötlands utveckling och under året har stora satsningar därför gjorts inom flera av Region Östergötlands ansvarsområden för att förstärka detta. För att stärka länets möjligheter till utveckling har Region Östergötland under året arbetat för att öka länets attraktivitet, bidra till ett framgångsrikt näringsliv och främja en miljömässig hållbar utveckling. Som ett resultat finns nu brett förankrade strategier för att stärka varumärket Östergötland och utveckla den viktiga besöksnäringen. Med ett fortsatt fokus på kompetensförsörjningsfrågor och inkludering på arbetsmarknaden har näringslivets förutsättningar för tillväxt på både kort och lång sikt förbättrats. Medborgarperspektivet Under året fortsatte arbetet för en jämlik hälso- och sjukvård. Majoriteten av patienterna i Nationell patientenkät uppgav att de var nöjda med vårdkontakten som helhet. De medicinska resultaten var generellt sett goda, dock var de vårdrelaterade infektionerna för höga. Tillgängligheten till vården har försämrats under året men satsningar har samtidigt gjorts på att tillgängliggöra vården genom e-hälsotjänster. Region Östergötland har även bidragit till ett rikt och utbrett kultur- och friluftsliv. Möjligheterna till goda res- och transportmöjligheter har främjats genom arbete med en ny länstransportplan och en fungerande kollektivtrafik. Processperspektivet Under året har Region Östergötland arbetat vidare med att genom goda underlag och analyser utveckla kvaliteten i verksamheten. Förutsättningar för förebyggande arbete har utvecklats och för att stärka effektiveteten har till exempel utveckling av standardiserade vårdflöden och en utredning för framtidens nära vård genomförts. Processer för effektivt nyttjande av vårdplatser har inte fungerat optimalt. Nya strukturer har utvecklats för att stärka forskningen i regionen och det regionala utvecklingsansvaret har bidragit till att forskning inom områden utanför hälso- och sjukvården stärkts. Majoriteten av Region Östergötlands verksamheter genomförde miljöförbättrade åtgärder och förutsättningar att ta miljö- och klimathänsyn i upphandling har stärkts. LÄSANVISNINGAR I de följande avsnitten presenteras förvaltingsberättelsen för Region Östergötland. Presentationen följer regionens styrmodell och är en beskrivning av verksamhetens resultat utifrån perspektiven samhälle, medborgare, process, medarbetare och ekonomi. Strategiska mål är specifika strävansmål för regionen som ydliggör vad regionen behöver inrikta sig på för att uppnå visionen inom respektive perspektiv. Strategiska mål är fastställda av regionfullmäktige. Framgångsfaktorer är konkreta fokusområden för att de strategiska målen ska kunna uppnås. Framgångsfaktorer är fastställda av regionfullmäktige som uppdrag till regionstyrelse och nämnder. Ansvarig för respektive framgångsfaktor framgår vid respektive rubrik. Nyckelindikatorer är målsatta mätvärden som ska bidra till värdering av medgång för en framgångsfaktor. Resultatmått är kompletterande mått som ska bidra till värderingen av resultaten och utvecklingen av strategiska mål och framgångsfaktorer. STRATEGISKA MÅL/ FRAMGÅNGSFAKTORER Tillfredsställande måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Otillfredsställande måluppfyllelse Den sammanfattade bedömning av måluppfyllelse presenteras i rapporten med hjälp av färgmarkeringar enligt tabellen nedan. Måluppfyllelsen för strategiska mål och framgångsfaktorer är samlade bedömningar, vilket innebär att resultatet för enskilda nyckelindikatorer eller resultatmått inte nödvändigtvis får avgörande genomslag på måluppfyllelsen, utan även andra faktorer påverkar. I förvaltningsberättelsen förekommer olika nedslag där goda exempel, intressanta satsningar eller projekt som genomförts under presenteras. Dessa nedslag redovisas separat, i särskilda rutor och under egen vinjett. De har nödvändigtvis inte stark påverkan på måluppfyllelse, men presenteras för att skildra den mångfald av verksamheter som pågår inom Region Östergötland. I en bilaga till årsredovisningen återfinns redovisning av de handlingsinriktade insatsområden som har beslutats för regionsstyrelse och nämnder inför. Till årsredovisningen tillhör även en separat statistikbilaga, Regionfakta. Nyckelindikatorer/ Resultatmått Målet är uppnått Målet är inte uppnått, men resultatet har förbättrats Målet är inte uppnått och resultat har försämrats eller är oförändrat Måluppfyllelse har inte varit möjlig att värdera, eftersom underlag saknas GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Medarbetarperspektivet Region Östergötland har stolta och engagerade medarbetare men målen är högt ställda och trots att medarbetarena ur ett nationellt jämförande perspektiv uppger ett högt engagemang så nås inte målen. Regionens medarbetare anser att regionen är en attraktiv arbetsgivare och antalet anställda ökade under året. Trots det hade regionen stora utmaningar med kompetensförsörjning. Flera kortsiktiga och långsiktiga satsningar har gjorts för att få en mer balanserad kompetensförsörjning. Målen för tydligt chefskap som skapar förutsättningar för goda verksamhetsresultat uppnåddes. Ekonomiperspektivet Region Östergötland uppnådde under året ett positivt resultat, vilket ökade det egna kapitalet och de finansiella målen uppnåddes. Medel finns avsatta för framtida pensioner och för kommande investeringar. Samtidigt är utvecklingen allvarlig med ett betydande underskott inom sjukvårdsverksamheten. Kostnadsökningen är inte långsiktigt hållbar. En jämförelse med övriga landsting och regioner visar att nettokostnadsutvecklingen i regionen ökade mer än genomsnittet. I nationella jämförelser visade dock regionen fortsatt hög kostnadseffektivitet genom låga kostnader kombinerat med god medicinsk kvalitet. Kollektivtrafiksystemet är kostnadseffektivt och ett aktivt arbete och sökning av projektstöd har bidragit till ökad extern finansiering. Enligt kommunallagen ska kommuner, landsting och regioner ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. För Region Östergötland innebär det att de finansiella målen ska vara uppfyllda och regionen ska uppnå goda verksamhetsresultat. Region Östergötland redovisar ett positivt resultat år och når det finansiella kravet på god ekonomisk hushållning med ett resultat som med god marginal överskrider kravet på minst två procent av verksamhetens nettokostnad. Det egna kapitalet är positivt för andra året i rad. Verksamhetsmålen är högt ställda och fullständig måluppfyllelse är därför ofta svår att uppnå. I nationella jämförelser står sig Region Östergötlands resultat generellt sett väl, bland annat inom medicinsk kvalitet och tillgänglighet. En sammanvägning av måluppfyllelsen för regionens finansiella mål och verksamhetsmål resulterar i bedömningen att Region Östergötland har uppfyllt kravet på god ekonomisk hushållning under år. 1 I begreppet Hälso- och sjukvård innefattas fortsättningsvis i allmänhet även tandvård. 2 Cirkeldiagrammen anger fördelning av bedömning av de strategiska målen som ingår i respektive perspektiv

8 Tillfredsställande måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Otillfredsställande måluppfyllelse Resultat STRATEGISKA MÅL OCH FRAMGÅNGSFAKTORER Utvecklad regional handlingsförmåga Väl fungerande samråd och samverkan med länets kommuner God samverkan med andra samhällsaktörer Strategisk omvärldsbevakning Utveckla och ta till vara Östergötlands attraktivitet Utveckling av faktorer som gör att Östergötland upplevs attraktivt av invånare, besökare och företag Ett aktivt varumärkesarbete för Östergötland En besöksnäring med god kvalitet och hållbarhet Goda och jämlika livsvillkor Region Östergötlands verksamheter bidrar till att skapa samhälleliga förutsättningar för en mer jämlik hälsa Öka kunskapen hos samhällsaktörer i länet om hälsans sociala bestämningsfaktorer Förbättrad samordning mellan välfärdsaktörer Främja demokrati och delaktighet Dynamiskt och robust näringsliv Samhällsperspektivet Främja företagsutveckling och utveckling av innovationer Ett samlat utbildningsutbud i Östergötland som matchar arbetslivets behov av kompetens Östergötland ska vara miljömässigt hållbart Samhällsperspektivet beskriver hur Östergötlands utvecklingsförutsättningar tas tillvara. Främja energieffektivisering och omställning till förnyelsebara energikällor i länet En kollektivtrafik som kan ersätta resor med bil Fysiskt planeringsarbete som skapar förutsättningar för ett hållbart nyttjande av naturens resurser 12 SAMHÄLLSPERSPEKTIVET SAMHÄLLSPERSPEKTIVET 13

9 Nedanstående mått är resultatmått knutna till strategiska mål inom samhällsperspektivet. Dessa mått påvisar utvecklingen inom prioriterade områden för Östergötlands regionala utveckling. RESULTATMÅTT Mål Utveckla och ta till vara Östergötlands attraktivitet Inrikes flyttnetto Enligt trend 250 Antal gästnätter i Östergötland Goda och jämlika livsvillkor Andelen kvinnor och män som skattar sin hälsa - mycket bra/bra - dålig/mycket dålig Andelen av befolkningen som står långt från arbetsmarknaden (18-64 år) Segregationsindex i Östergötland för födda i EU-land respektive utanför EU-land(baserat på SAMS-områden) Inkomstspridning (andelen personer som har en disponibel inkomst som understiger 60% av medianinkomsten) Utbildningsnivå: - saknar gymnasialutbildning - har eftergymnasialutbildning (30-39 år) Förlorade levnadsår per 1000 invånare (25-74 år) med utbildning på: - förgymnasial nivå - gymnasial nivå -eftergymnasial nivå -samtliga utbildningsnivåer Mål enligt trend Öka Minska 568 (avser 2013) 329 (avser 2014) -165 (avser 2015) Kvinnor/män 69%/74% 8%/5% Minska 12,09% (avser 2013) Minska 36,6 (avser 2013) Minska 13,3% (avser 2012) Minska Öka Skillnaderna ska minska 10,3% 46,2% (avser 2013) Underlag saknas Valdeltagande 86,98% Kvinnor/män 70%/72% 7%/5% 12,12% (avser 2014) 35,9 (avser 2014) 13,5% (avser 2013) 10,7% 46,8% (avser 2014) Kvinnor/ män 116,8 /135,0 66,6/72,1 28,7/45,5 60,0/75,8 (avser 2014) Kvinnor/män 70%/74% 6%/4% 12,11% (avser 2015) 35,4 (avser 2015) 13,8% (avser 2014) 11% 47,1% (avser 2015) Kvinnor/ män 110,1/162,1 66,4/74,9 35,8/40,5 63,4/77,4 (avser 2015) Antalet personer som inte använder internet Minska 10,5% 9% 7% Dynamiskt och robust näringsliv Förändring i antalet företag (antal arbetsställen i privat sektor med personer sysselsatta i dem): - Nya arbetsställen - Nedlagda arbetsställen - Total antal arbetsställen Öka Minska Öka (avser 2012) (avser 2013) (avser 2014) STRATEGISKT MÅL Utvecklad regional handlingsförmåga Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Inom ramen för Region Östergötlands verksamhet har ett antal aktiviteter genomförts under året för att stärka den regionala handlingsförmågan. Regionstyrelsen och övriga nämnder har alla tagit ansvar för att samråd och samverkan med länets kommuner har utvecklats. För att ytterligare förbättra formerna och stärka handlingsförmågan har en uppföljning av samråden genomförts. Justeringar av struktur och innehåll har beslutats i samråd med länets kommuner. Region Östergötland har under året även samverkat med andra regioner och myndigheter regionalt, nationellt och internationellt. Ämnen som har varit i fokus är bland andra folkhälsa, universitetssjukvård, kompetensförsörjning och kultur. Det regionala integrationsrådet har under året varit en viktig samverkansplattform för att hantera de utmaningar och möjligheter som migrationen till Sverige skapar. Integrationsrådet har under senare delen av även diskuterat etablering på arbetsmarknaden och möjligheterna att ta tillvara de kompetenser som kommit till Sverige. Sambanden mellan akademin och det regionala uppdraget har blivit allt tydligare. Tillsammans med Linköpings Universitet har Region Östergötland under året skrivit ett nytt samverkansavtal. Avtalet syftar till att ytterligare fördjupa den framgångsrika samverkan som sedan länge finns mellan universitetet och Region Östergötland. Förutom samverkan kring hälso- och sjukvård, omfattas nu även det regionala utvecklingsuppdraget. Region Östergötland har ett aktivt samarbete kring internationella frågor med många organisationer, både i länet och utanför. Under året har Region Östergötland varit ett stöd för regionala intresseorganisationer i deras internationella kontakter inom EU. Inom samarbetet för strukturfonderna i Östra Mellansverige (ÖMS) har Region Östergötland tillsammans med Region Örebro, Regionförbundet Sörmland, Länsstyrelsen Västmanland och Regionförbundet i Uppland aktivt medverkat till att ta fram ett nationellt positionsdokument inför EU:s kommande långtidsbudget. Det aktiva förhållningssättet har medfört att Region Östergötland nu finns representerade i strategiskt viktiga grupperingar. Att utveckla den regionala handlingsförmågan handlar också om en strategisk omvärldsbevakning. Nationellt sker det främst i samarbete med andra regioner och statliga myndigheter, medan det internationellt sker genom etablerade nätverk inom olika fokusområden. Region Östergötland är medlem i flera nätverk och har även lyckats väl med att positionera Östergötland i viktiga nätverk såsom European Regions Research and Innovation Network (ERRIN) och Assembly of European Regions (AER). Sammanfattningsvis anses det strategiska målet Utvecklad regional handlingsförmåga vara uppfyllt. Region Östergötland har aktivt arbetat för att utveckla samsyn, samordning och samverkan med kommunerna, Linköpings universitet, Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Med en samlad offentlig sektor är Region Östergötland delaktig i att ta ansvar för att skattemedel används på ett resurseffektivt och samhällsekonomiskt ansvarsfullt sätt med starkt fokus på att skapa bästa möjliga utvecklingskraft i Östergötland. Fullföljd utbildning med examen inom 3 år: - andel av nybörjarelever Öka 63% 65% 65% Andelen av befolkningen som står långt från arbetsmarknaden (18-64 år) Minska 12,09% (avser 2013) 12,12% (avser 2014) 12,11% (avser 2015) Arbetslöshet - Öppet - Åtgärder Totala arbetslösheten ska minska (oktober 2014) 4,2% 5,0% (oktober 2015) 4,1% 4,9% (oktober ) 3,9% 4,7% Förändring i matchningsgrad i länet (Andel personer i arbetsför ålder med yrke som matchar utbildningen) Öka 73,8% (avser 2011) 74,0% (avser 2012) 74,3% (avser 2013) Antal: -YH-utbildningar - YH-utbildningsplatser Öka Underlag saknas Östergötland ska vara miljömässigt hållbart Utsläpp av växthusgaser Minska Underlag saknas (avser 2013) (avser 2014) Körsträcka i bil per invånare (mil) Enligt trend 620 Underlag saknas 634 (avser 2014) 652 (avser 2015) 14 SAMHÄLLSPERSPEKTIVET SAMHÄLLSPERSPEKTIVET 15

10 FRAMGÅNGSFAKTOR Väl fungerande samråd och samverkan med länets kommuner Måluppfyllelse Inte helt tillfredställande måluppfyllelse Samråd och samverkan mellan Region Östergötland och länets kommuner sker på strategisk nivå och inom fyra olika sakområden. Flera samråd har fungerat bra men andra behöver utvecklas ytterligare. Under året har nya former för samråd arbetats fram som ger förutsättningar för ett större utbyte. Bedömningen är därför att måluppfyllelsen inte är helt uppfylld. Regionstyrelsen har genomfört åtta strategiska samråd under året. Utöver det har ett kunskapssammanträde arrangerats på temat regional utveckling. Inbjudna var politiker och tjänstemän från regionen, länets kommuner, länsstyrelsen och Linköpings universitet. Exempel på strategiska frågor som behandlats i samråden under året är regional digital agenda, Region Östergötlands internationella strategi, regionförstoring och varumärkesarbete. Under identifierades ett antal förbättringsområden gällande samråden. I samförstånd med kommunerna beslutades om en ny struktur för samråden, som fullt ut kommer att börja gälla från Hälso- och sjukvårdsnämnden samverkar med kommunerna genom Sakområdessamråd vård och omsorg (SSVO). Under sammanträdde samrådet vid sex tillfällen. Utöver det har samrådet anordnat två temakonferenser; Den sårbara familjen samt Att leva i ett nytt land utmaningar och möjligheter. Temakonferenserna syftar till att ge en gemensam kunskapsbas kring aktuella ämnen. Inbjudna var politiker, tjänstemän, profession, forskare och brukarföreträdare i länet. Deltagandet FRAMGÅNGSFAKTOR God samverkan med andra samhällsaktörer Region Östergötland har under året samverkat med ett antal aktörer i regionen, med andra regioner samt på nationell och internationell nivå. Ämnen som har varit i fokus är exempelvis folkhälsa, rehabilitering, kompetensförsörjning och kultur. Bedömningen är att Region Östergötland överlag har en god samverkan med andra samhällsaktörer inom relevanta områden. Region Östergötland har en mycket väl fungerande samverkan med Linköpings Universitet och länsstyrelsen. Region Östergötland och länsstyrelsen har under året bland annat fortsatt det gemensamma arbetet med att genomföra den regionala digitala agendan som beskriver hur digitaliseringens möjligheter ska tas tillvara. Under året har också samverkan till stor del relaterat till RS HSN TSN RUN i SSVO har under året varit aktivt och innehållet har haft hög relevans som drivit samarbetet med kommunerna framåt. Fokus i Sakområdessamrådet för kollektivtrafik, infrastruktur och samhällsplanering har under året legat på att uppdatera det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Arbetet med en ny länstransportplan (LTP) för infrastruktur har också påbörjats. Den samverkansmodell som har utvecklats bör i framtiden på ett bättre sätt involvera kommunerna redan i föreberedelsen inför mötena. Sakområdessamråden under regionutvecklingsnämnden är uppdelade i Sakområdessamråd för kultur och kreativitet samt Sakområdessamråd för kompetens, företagande och attraktivitet. Under året har fyra samråd genomförts i respektive samrådsgrupp. Sakområdessamrådet för kompetens, företagande och attraktivitet har under året bland annat fokuserat på den regionala besöksnäringsstrategin. Sakområdessamrådet för kultur har bland annat fokuserat på övergripande strategier och planer för utveckling och styrning av kulturverksamhet. Diskussioner har också förts kring samordning och samverkan kring kultur för äldre samt barn och unga. Samverkansklimatet i regionutvecklingsnämndens samråd med kommunerna har upplevts som framåtsyftande och konstruktivt. Dock har det ibland varit svårt att hitta den gemensamma nämnaren för att alla aktörerna ska känna att det är relevant. Kommunernas roll vid planering av samrådsmötena kan utvecklas mera. NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Antal genomförda strategiska samråd och sakområdessamråd >4 Ny indikator Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Ny indikator 8 strategiska 4 (KIS) 4 (Kultur) 4 (KFA) 6 (SSVO) RS HSN TSN RUN Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och andra regioner och landsting i diskussioner kring frågan om regionförstoring. Region Östergötland samverkar med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan på både strategisk och operativ nivå i rehabiliteringsprocessen. Genom att vårdcentralerna nu infört rehabiliteringskoordinatorer finns goda förutsättningar för samverkan med myndigheterna. Regionen samarbetar också kring nyanländas etablering med länets kommuner, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och länsstyrelsen via Integrationsrådet. I detta arbete har ett gemensamt arbete initierats för att ta fram en strategi för utbildning och handledning gällande migration och psykisk hälsa. Satsningen ska stötta medarbetare som arbetar med nyanlända ungdomar. Samverkan har även varit god i det regionala rådet för funktionshindersfrågor och regionens pensionärsråd med länets handikapp- och pensionärsorganisationer. Region Östergötland har samverkat med regionerna i Östra Mellansverige inom flera områden, bland annat rörande rumslig planering och infrastruktur. Region Östergötland har under året till exempel varit representerat och deltagit i Mälardalstrafik AB, (MÄLAB), En Bättre Sits (infrastruktursamarbete mellan Stockholm-Mälardalen-Östergötland-Gotland) och det östgötska Skärgårdsrådet. Region Östergötland vill intensifiera arbetet med att stärka Östergötlands innovationsförmåga och konkurrenskraft. En del av det är en fördjupad dialog mellan regionens politiska beslutsfattare, näringslivet och universitetet. Där är det regionala innovations- och tillväxtrådet ett viktigt forum. FRAMGÅNGSFAKTOR Strategisk omvärldsbevakning Region Östergötland har under året varit fortsatt aktiv när det gäller omvärldsbevakning, både nationellt och internationellt. EU-kontoret i Bryssel har förstärkts för att kunna bevaka utvecklingen av hälso- och sjukvårdsfrågorna inom EU. Det är en del av Region Östergötlands ambition att utveckla den strategiska omvärldsbevakning internationellt. Mot bakgrund av detta görs bedömningen att framgångsfaktorns måluppfyllelse är tillfredsställande. Region Östergötland medverkar i många nätverk inom de olika sakområden som bidrar till omvärldsbevakning på såväl lokal, regional, nationell som internationell nivå. Till exempel har regionens representation i den sydöstra sjukvårdsregionen samt medverkan i nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag hälsa bidragit till omvärldsbevakning inom hälso- och sjukvård under året. Ett annat exempel är Näringsdepartementets Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Det ger goda möjligheter till omvärldsbevakning inom både regionutvecklingsnämndens och trafik- och samhällsplaneringsnämndens ansvarsområden. INTERNATIONELL OMVÄRLDSBEVAKNING Region Östergötland deltar i flera internationella nätverk som har betydelse för den strategiska omvärldsbevakningen. Till exempel gick Region Östergötland under året med i det europeiska nätverket European Regional and Local Health Authorities (EUREGHA) vilket ger regionen bättre möjlighe- Region Östergötland har under året också samverkat med bland andra länets kommuner och länsstyrelsen i frågor som rör kulturarv och tillgång till natur och friluftsliv. Samverkan har också skett för att utveckla länets bibliotek som arenor för kunskap, det demokratiska samhällets utveckling och fri åsiktsbildning. En stor del av samverkan har varit kopplad till EU-frågor. Region Östergötland har medverkat i och medfinansierat flera projekt inom EU:s fonder, som Östersjöprogrammet, Interreg Europe, Europeiska socialfonden och regionala utvecklingsfonden, samt Fonden för ett sammanlänkat Europa. Region Östergötlands EU-kontor har under året tagit emot östgötska representanter från LRF, kommunerna och Linköpings Universitet för att stärka samverkan både i Östergötland och i Bryssel. Mer om Region Östergötlands samverkan finns under framgångsfaktorn Förbättrad samordning mellan välfärdsaktörer. NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Antal genomförda samverkansinsatser med relevanta samverkanspartners Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Skapa nulägesbild Ny indikator Ny indikator Kvantifierbart underlag saknas RS HSN TSN RUN ter till samverkan och påverkansarbete. Region Östergötlands EU-kontor i Bryssel förstärktes under året för att kunna bevaka utvecklingen av hälso- och sjukvårdsfrågorna inom EU. Region Östergötland har under året också gått med i ett europeiskt innovationspartnerskap inom fallprevention. EU-kontoret har under året också fokuserat på strategisk omvärldsbevakning på bioenergiområdet. Anledningen är ny lagstiftning och policy inom området biodrivmedel på europeisk och nationell nivå. Det resulterade i en handlingsplan för det fortsatta påverkansarbetet. EU-kontoret har identifierat och kontaktat aktörer i Bryssel med liknande intressen inom bioekonomi för att skapa strategiska allianser. Region Östergötland har tillsammans med övriga län inom Östra Mellansverige fortsatt bevaka frågan om kommande strukturfondsperiod Ett gemensamt positionsdokument har påbörjats för att säkerställa att Östra Mellansverige får tillgång till regionalpolitiska medel även kommande programperiod. Region Östergötland har under året, på regeringens uppdrag, företrätt Östra Mellansverige i subkommittén för det europeiska Östersjöprogrammet. Det ger en stor möjlighet till påverkan gällande fördelningen av medel och öppnar upp möjligheter att ansöka om utvecklingsmedel och nya samarbeten med nationella och internationella partners. Region Östergötland har fått en styrelseplats i det internationella nätverket European Regions Research and Innovation Network (ERRIN). Det är ett av de mest inflytelserika nätverken på EU-nivå. NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Antal relevanta nätverk där regionen deltar Skapa nulägesbild Ny indikator Ny indikator Kvantifierbart underlag saknas 16 SAMHÄLLSPERSPEKTIVET SAMHÄLLSPERSPEKTIVET 17

11 STRATEGISKT MÅL Utveckla och ta till vara Östergötlands attraktivitet Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Attraktivitet är av högsta vikt för en regions tillväxtmöjligheter. Ur ett regionalt perspektiv handlar det dock inte om att söka en faktor som skapar attraktivitet, utan om att långsiktigt utveckla regionens förutsättningar att bygga ett hållbart samhälle. I det hållbara samhället behövs goda livsmiljöer, konkurrenskraftigt näringsliv, rikt kulturliv och en stark besöksnäring. Detta ställer stora krav på strategier för hur de som verkar i Östergötland gemensamt kan utveckla länets attraktivitet. Region Östergötlands målsättning och yttersta ambition är att aktivt bidra till ett samhälle som präglas av social inkludering, hög tillväxt, växande arbetskraft och ett långsiktigt hållbart nyttjande av naturens resurser. Stora delar av Region Östergötlands verksamhet bidrar på olika sätt till detta. Östergötland har en hög tillväxt i relation till övriga landet. De små och medelstora företagen växer och har en stark tilltro till sin tillväxt, nu och i framtiden. Region Östergötland har under året fortsatt att bidra till att skapa ett miljömässigt hållbart samhälle. För att stärka den sociala hållbarheten görs stora satsningar. Till exempel har projektet #jagmed fortsatt under året. Tillsammans med Regionförbundet Sörmland och regionerna i Västmanland, Örebro och Uppsala testar Region Östergötland modeller för att hjälpa ungdomar som riskerar att inte avsluta sina gymnasiestudier med fullständiga betyg. #jagmed främjar social hållbarhet, och kan även bidra till behovet av rätt kompetenser som företagen i regionen efterfrågar. Invånarnas egen bild av Östergötland är en viktig faktor för hur andra upplever oss. Därför har två upplevelse- och besöksnäringsmagasin getts ut under året. En stor satsning gjordes på East Sweden Arena under Almedalsveckan. Region Östergötland anordnade tillsammans med Region Jönköping och Kalmar Läns Landsting ett seminarium om den framgångsrika samverkan inom sydöstra sjukvårdsregionen. Utgångspunkten var regionens många topplaceringar i Dagens Medicins rankning av Sveriges bästa sjukhus. Utvärderingen av deltagandet i Almedalen visade att satsningen stärkte självbilden och satte Östergötland och East Sweden på kartan i Almedalen. FRAMGÅNGSFAKTOR Utveckling av faktorer som gör att Östergötland upplevs attraktivt av invånare, besökare och företag Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Region Östergötlands samlade verksamhet syftar direkt eller indirekt till att utveckla invånarnas möjligheter till ett gott liv vilket därmed också gör att Östergöt- land upplevs som en attraktiv plats att bo och verka på. En majoritet av de tillfrågade östgötarna uppgav i en enkät att de upplever Östergötland som en attraktiv region att bo och arbeta i. Ett aktivt arbete inom kulturområdet och besöksnäringen har under året bidragit till en ökad attraktionskraft för Östergötland. Mot bakgrund av detta är bedömningen att framgångsfaktorns måluppfyllelse är tillfredsställande. Arbetet med att stärka Östergötlands attraktivitet behöver ske i samverkan med kommuner och andra viktiga aktörer i länet. Förutsättningarna för att kunna utveckla Östergötlands attraktivitet tillsammans, stärktes när Region Östergötland övertog det regionala utvecklingsansvaret Sedan dess har ett intensivt arbete pågått för att utveckla arbetsformerna. Det andra verksamhetsåret efter regionbildningen har präglats av att nya strukturer har funnit sina arbetsformer tydligare. Region Östergötlands styrelse, nämnder och beredningar har nu goda förutsättningar för att aktivt arbeta med olika frågor av betydelse för länets attraktivitet. Under året genomfördes en undersökning av attityder till Östergötland. I undersökningen uppgav hälften av invånarna i närliggande län, samt en majoritet av östgötar och tidigare studenter från Linköpings universitet att de upplever Östergötland som en attraktiv region att bo i samt att arbeta och vara verksam i. Mer om attitydundersökningen finns att läsa på sidan 20. RUN Region Östergötland finansierar från och med East Sweden Convention Bureau tillsammans med Linköpings och Norrköpings kommun. Syftet är att marknadsföra Östergötland nationellt och internationellt som en attraktiv mötes- och kongressdestination. I stort sett all verksamhet i Region Östergötland kopplad till hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och regional utveckling påverkar Östergötlands attraktivitet. Dessa verksamheter, samt deras resultat under, beskrivs under respektive framgångsfaktor i denna årsredovisning. Exempel på konkreta åtgärder som har bidragit till Östergötlands attraktivitet under året är Region Östergötlands uppdrag till och finansiering av regionala kulturverksamheter. Ett annat exempel är antagandet av strategin för en hållbar besöksnäring i Östergötland, där åtgärder för att utveckla Östergötland som resmål beskrivs. Arbetet med dessa beskrivs mer under framgångsfaktorn "En besöksnäring med god kvalitet och hållbarhet" på sidan 21 samt det strategiska målet "Ett rikt och utbrett kultur- och naturliv" på sidan 69 och framåt. NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Antal projekt/aktiviteter/ insatser där Region Östergötland har deltagit och som syftar till att utveckla Östergötlands attraktivitet >4 Ny indikator Ny indikator Kvantifierbart utfall saknas Under året har en strategi antagits för det fortsatta arbetet med en gemensam marknadsföringsplattform för Östergötland där Region Östergötland tar huvudansvaret för länets marknadsföring. För att detta ska lyckas krävs dock en nära dialog med näringslivet och med länets kommuner. Formerna för detta kommer att utvecklas under FRAMGÅNGSFAKTOR Ett aktivt varumärkesarbete för Östergötland RUN RS Under har besöksnäringen fortsatt att växa med ett ökat antal gästnätter i Östergötland. Det är svårt att hitta övernattning under stora delar av året. Länets kulturarv är en attraktionskraft för länets besöksnäring. Detta stärks ytterligare genom ett antal påbörjade projekt där Region Östergötland satsar på produktutveckling, digitalisering och särskilt fokuserar på Pilgrimscentrum i Vadstena. Sammantaget har Region Östergötland under arbetat aktivt med att utveckla och ta tillvara Östergötlands attraktivitet. Det finns gott om framtida utvecklingsmöjligheter. Attraktivitet utvecklas över tid och det krävs därför uthållighet i arbetet. Den samlade bilden av årets insatser bedöms ha bidragit till att stärka Östergötlands attraktivitet. Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Region Östergötland har under året drivit ett omfattande arbete för att aktualisera Östergötlands varumärke. Arbetet har resulterat i ett brett förankrat förslag till varumärkesstrategi och ett beslut om att påbörja genomförandet av strategin. Bedömningen är att målet är uppfyllt på ett tillfredsställande sätt. Varumärkesarbetet för Östergötland har under året framför allt handlat om att förnya och förankra varumärkesstrategin för East Sweden. East Sweden är det varumärke som används för att profilera Östergötland och attrahera besökare, invånare och företag. Varumärkesstrategin identifierar styrkeområden där Östergötland sticker ut och kan konkurrera med andra regioner. Det första styrkeområdet bygger på regionens kombination av forskningsmiljöer och högteknologiska företag. Det andra styrkeområdet handlar om ett rikt utbud av upplevelser i form av till exempel natur, kultur och idrott. En viktig del i strategin är också att Östergötland erbjuder goda förutsättningar för ett gott liv genom både storstäder och lugna miljöer, den geografiska placeringen samt valmöjligheter för både boende och jobb. POSITIV BILD AV ÖSTERGÖTLAND Som en del i varumärkesarbetet genomfördes under året en undersökning av attityder och uppfattningar om Östergötland hos bland annat invånare, studenter, tidigare studenter, näringslivsföreträdare och investerare. Majoriteten av östgötar och tidigare studenter ansåg sig känna till Östergötland väl, medan en fjärdedel av allmänheten i närliggande län inte tyckte sig känna till Östergötland alls. Majoriteten av dem som svarade på undersökningen hade som helhet en positiv bild av 18 SAMHÄLLSPERSPEKTIVET SAMHÄLLSPERSPEKTIVET 19

12 FRAMGÅNGSFAKTOR En besöksnäring med god kvalitet och hållbarhet RUN Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Under våren antog Region Östergötland en brett förankrad regional strategi för besöksnäringens utveckling i Östergötland. Implementeringen av strategin inleddes omgående med fokus på produktutveckling och ökad samverkan med företag, kommuner och andra aktörer. Region Östergötland har under året också åter gjort det möjligt för länets aktörer inom besöksnäringen att använda kvalitetssystemet Swedish Welcome för att öka kvaliteten i sina verksamheter. Bedömningen är att framgångsfaktorns måluppfyllelse är god. Östergötland (se figur 1) och en stor andel ansåg att Östergötland är en attraktiv region, både att bo i och arbeta eller vara verksam i. Undersökningen visade att majoriteten av de tidigare studenterna vid Linköpings universitet, och hälften av dem som bor i närliggande län, kan tänka sig att flytta till Östergötland om rätt förutsättningar finns. Region Östergötland sågs som mer attraktivt än andra län i undersökningen (Stockholm, Västra Götalands län, Jönköpings län samt Örebro län). Särskilt utmärkande är de tidigare studenternas positiva bild av Östergötland. Resultatet användes som grund i utformandet av varumärkesstrategin för hur aktörer och varumärken kan bidra till att stärka bilden av Östergötland. MARKNADSFÖRING AV ÖSTERGÖTLAND Under Almedalsveckan genomförde Region Östergötland, tillsammans med flera östgötska aktörer som Linköpings kommun, Linköpings universitet samt Östsvenska handelskammaren, ett stort gemensamt arrangemang. Det bestod av flera seminarier som lyfte angelägna frågor och positionerade Östergötland. Seminarierna berörde ämnen kopplade till regionens goda sjukvård, till jämlik hälsa samt till teknik och forskning. Seminarierna var mycket välbesökta och en utvärdering visar att aktörer och åhörare var nöjda med arrangemanget. De arbetsformer som utvecklades inför Almedalsveckan under kan utgöra basen för fortsatt gemensamt varumärkesarbete under För att förstärka Östergötlands varumärke som resmål ger Region Östergötland, via Visit Östergötland, ut två magasin som distribueras både regionalt och nationellt via hotell, Boende i Östergötland Boende i närliggande län Alumner 0% 23% 45% 68% 90% Stämmer väl Stämmer Stämmer inte Figur1. Helhetsuppfattning av Östergötland. Målgruppernas svarsfördelning på påståendet Jag har som helhet en positiv bild av Östergötland. boendeanläggningar och andra relevanta aktörer. Magasin Visit Östergötland producerades under i två nummer med totalt exemplar, och #Utflykta trycktes som ett nummer i exemplar. NYCKELINDIKATOR Mål Resultat NY BESÖKSNÄRINGSSTRATEGI FÖR ÖSTERGÖTLAND Region Östergötland har under antagit en besöksnäringsstrategi för Östergötland. I strategin identifieras tre områden som aktivt behöver bearbetas för att Östergötland ska upplevas som en attraktiv destination med hållbart utbud och hållbara produkter av god kvalitet. Östergötlands styrkeområden baseras på besökarnas intressen och drivkrafter och kan översiktligt kategoriseras inom fyra områden: lärande och upptäckande, aktivitet och puls, lugn och ro samt vatten. De fyra kategorierna ligger nu till grund för hur utbud, produkter och erbjudanden huvudsakligen grupperas och inriktas i länet. Eftersom besöksnäringen berör så många, låg fokus också på hur roller och ansvar ska fördelas. Strategiarbetet engagerade en stor mängd företag, kommuner och andra aktörer inom länets besöksnäring. Samtliga kommuner i länet ställde sig bakom strategin genom en avsiktsförklaring. Sedan strategin godkändes i mars har fokus legat på att omsätta strategin till aktiviteter. Det har bland annat skett genom ett stort antal kunskapsmöten och presentationer runt om i länet för att skapa samsyn kring vad som kan och behöver göras lokalt. I strategin identifierades ett antal utmaningar i Östergötlands besöksnäringsarbete. Det handlar bland annat om brist på boende med internationellt gångbar standard, ett behov av fler resmål av större karaktär samt ökade krav på den fysiska och digitala infrastrukturen i länet. För att möta utmaningarna krävs ett långsiktigt arbete med både privata och offentliga investeringar. ÖKAD KUNSKAP OCH KVALITET Under sommaren genomfördes en kundenkät på ett tiotal platser i länet där besökare tillfrågades om hur de tillbringar sin tid i Östergötland. Enkäten visade att majoriteten hade fått sin information om besöksmål och attraktioner via släkt och vänner. Den kunskapen är ett viktigt underlag i arbetet med att identifiera målgrupper för den regionala marknadsföringen som nu även omfattar Östergötlands invånare. Målet är att så många som möjligt ska vara ambassadörer för de attraktioner och aktiviteter som Östergötland kan erbjuda. För att stärka besöksnäringens kvalitet och hållbarhet i länet har Region Östergötland under året återigen börjat använda kvalitetssystemet Swedish Welcome. Swedish Welcome gör det möjligt för aktörerna att själva säkra kvalitet och hållbarhet utifrån en objektiv bedömning av styrkor och förbättringsområden. Metoden ger besöksnäringen i Östergötland goda förutsättningar att stå för god kvalitet och hållbarhet ur såväl ekologiska, ekonomiska som sociala aspekter. FLERA KONKRETA SATSNINGAR Flera andra satsningar har genomförts för att främja besöksnäringen i länet. Östergötland blev under året till exempel ett av åtta utvalda områden för Tillväxtverkets satsning på Hållbar besöksnäring inom natur- och kulturturism. Inom ramen för detta startades ett projekt för att utveckla utbudet av produkter i och runt Östgötaskärgården, Vadstena, Göta kanal och Kinda Kanal för att öka antalet besökare från andra länder. Region Östergötland har under året också i samarbete med Linköpings stift, Pilgrimscentrum i Vadstena och Länsstyrelsen drivit ett projekt för att utveckla pilgrimsvandringen med slutmålet Vadstena. Pilgrimsvandring är i dag ett av de snabbast växande segmenten inom resebranschen, med mer än 300 miljoner pilgrimer varje år. Region Östergötland har tillsammans med Linköpings stift också inlett ett treårigt samarbete med andra regioner inom EU för att undersöka hur den ökade pilgrimsvandringen kan bidra till större tillväxt och ökad besöksnäring, samtidigt som natur- och kulturarv skyddas. Kulturarvet är en del av Region Östergötlands profilering och under har flera aktiviteter genomförts för att stärka området. Till exempel har en förstudie genomförts som identifierat Region Östergötlands framtida roll i att tillgängliggöra och skapa intresse för kulturmiljöer och historia genom digitalisering. I förstudien identifierades att regionala aktörer välkomnar att Region Östergötland tar initiativ på området och att en strategisk och operativ samverkan är nödvändig kring teknik- och systemmässiga infrastrukturfrågor. Antal aktiviteter som Region Östergötland har drivit eller bidragit till som syftar till att förstärka varumärket Östergötland Skapa nulägesbild Ny indikator Ny indikator Kvantifierbart utfall saknas NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Målgruppers kännedom och attityd till Östergötland Påbörja undersökning Ny indikator Ny indikator Undersökning genomförd Implementering av regional besöksnäringsstrategi för Östergötland Påbörjas Ny indikator Ny indikator Implementering påbörjad 20 SAMHÄLLSPERSPEKTIVET SAMHÄLLSPERSPEKTIVET 21

13 STRATEGISKT MÅL Goda och jämlika livsvillkor Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse En god och jämlik hälsa är en av de viktigaste faktorerna för hållbar tillväxt, utveckling och välfärd. Region Östergötland ska bidra till att skapa jämlika förutsättningar för en god hälsa för alla invånare i Östergötland. Förutsättningar för grupper med sämre hälsa bör särskilt uppmärksammas. Region Östergötland ska aktivt arbeta för att utjämna skillnader i hälsa mellan såväl befolkningsgrupper som länsdelar och stadsdelar. Skillnaderna mellan socioekonomiska grupper i Östergötland är förhållandevis konstant. Kommuner och regioner behöver arbeta aktivt för att motverka ytterligare segregation i samhället. Ett led i detta är det folkhälsoarbete Region Östergötland tillsammans med länets kommuner gör i det folkhälsopolitiska nätverket i Östergötland. Arbetet har under tagit ny fart och målsättningen är att framtagna prioriteringar ska vara antagna hos respektive huvudman under Under har Region Östergötland även genomfört flera satsningar för att stärka medborgarnas förutsättningar till en hälsosam livsstil och inom hälso- och sjukvården fortsatte satsningar för att förebygga ohälsa hos patienterna. Under året har också en regional strukturbild för Östergötland tagits fram. Den är viktig för att visa hur fysisk planering påverkar medborgarnas upplevda hälsa. Att vara etablerad på arbetsmarknaden är en av de viktigaste faktorerna för goda livsvillkor. En grundläggande förutsättning för det är att ungdomar avslutar sina gymnasiestudier med godkända betyg. Därför leder Region Östergötland projektet #jagmed. Ambitionen är att ta fram modeller för hur skolan och samhället kan stödja ungdomar som riskerar att inte klara av sina studier. Trots de insatser som genomförs nationellt, regional och lokalt, mår allt fler yngre psykiskt dåligt och utanförskapet i samhället minskar inte heller i önskad takt. Det kommer fortsatt krävas gemensamma kraftsamlingar för att motverka denna trend. Region Östergötlands samråd med kommunerna, överenskommelser med statliga myndigheter och gemensamma regionala strategier är viktiga instrument för att skapa en effektivare samordning mellan välfärdens olika aktörer. Den sociala sammanhållningen lyfts i allt större utsträckning fram som en samhällsutmaning som behöver hanteras för att främja goda livsvillkor för invånarna och för att säkerställa samhällets säkerhet. Under året har Region Östergötland tagit initiativ till att ta fram en överenskommelse med den ideella sektorn. Den ideella sektorn är betydelsefull redan idag, och betydelsen kommer med största sannolikhet att öka framöver. Medborgardialoger är ett viktigt verktyg för politikerna för att få en nulägesbild av medborgarnas åsikter. Under året genomfördes medborgardialoger om jämlik hälsa med fokus på bostadsområden med svag socioekonomi samt om förutsättningar för kollektivtrafiken. Inom det regionala utvecklingsperspektivet i övrigt har inte behov, former och målgrupper för medborgardialoger ännu hittats. Det beror framför allt på att Region Östergötland inom det området primärt inte erbjuder direkt service till medborgarna utan i större utsträckning arbetar med förutsättningar för utveckling. Målet är att under 2017 hitta formerna för medborgardialoger inom alla Region Östergötlands verksamhetsområden. Alla människor har idag inte goda och jämlika livsvillkor. Med de insatser som Region Östergötland gör idag och har ambition att genomföra i framtiden, bidrar regionen till att allt fler invånare upplever trygghet, tillit och en god hälsa. FRAMGÅNGSFAKTOR Region Östergötlands verksamheter bidrar till att skapa samhälleliga förutsättningar för en mer jämlik hälsa Måluppfyllelse Inte helt tillfredställande måluppfyllelse Region Östergötland driver på många sätt ett aktivt arbete för att skapa samhälleliga förutsättningar för en mer jämlik hälsa, vilket också framgår i beskrivningen av övriga strategiska mål och framgångsfaktorer. Samtidigt finns det utmaningar kvar när det gäller jämlik hälsa, framför allt gäller det skillnader mellan olika socioekonomiska grupper och mellan geografiska områden. Därför är bedömningen att målet inte är helt tillfredsställande uppfyllt. Folkhälsoarbetet i regionen ingår i samtliga nämnders uppdrag. Östgötakommissionens rekommendationer har utgjort en plattform för arbetet under. Rekommendationerna syftar till att bidra till ett samhälle som ger människor tilltro till sin egen förmåga och tillit till andra. Samhället ska också ge människor möjlighet att känna hopp och framtidstro. Under året har flera beslut tagits i Region Östergötland som kan kopplas till folkhälsa. Begreppet folkhälsa eller Östgötakommissionens rekommendationer finns däremot sällan uttryckligen nämnda i besluten. Det beror på att det saknas rutiner för att systematiskt tillämpa Östgötakommissionens rekommendationer vid beslut i regionen. RS HSN TSN RUN Region Östergötland har under året beslutat att ställa sig bakom satsningen Tobacco endgame, som innebär att regionen ska arbeta för att minska andelen rökare till mindre än fem procent år Region Östergötland bidrar också till att skapa samhälleliga förutsättningar för hälsa genom att säkerställa kollektivtrafiken och ta fram planeringsunderlag för utveckling av länets infrastruktur. Under har till exempel beslut tagits för Strukturbild Östergötland. I denna lyfts folkhälsoaspekter in som viktiga i det långsiktiga arbetet med infrastrukturen. Både kommunernas socioekonomiska förutsättningar och påverkansfaktorer för att skapa mer jämlika levnadsvillkor har belysts. Förstärkningar av tidigare satsningar på vårdcentraler i särskilt utsatta områden har gjorts under. Gemensamt för vårdcentralerna är att de har en hög andel listade personer med svag socioekonomi. De har under året arbetat med tilläggsuppdraget att förbättra och anpassa hälso- och sjukvårdsinsatserna för ofrivilligt migrerade personer i synnerhet. De påbörjade insatserna har fallit väl ut och upplevs som positiva både av patienter och av personal. Under året har en överenskommelseprocess med den sociala ekonomin påbörjats. Det innebär starten för att under nästa år skapa en struktur för hur Region Östergötland och den sociala ekonomins aktörer kan arbeta tillsammans för att bland annat främja en mer jämlik hälsa. Under året har också ett arbete genomförts för att lyfta ungdomsperspektivet i Region Östergötlands arbete. Genom att stärka delaktighet och inflytande i samhället för ungdomar skapas förutsättningar för en mer jämlik hälsa. NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Andel beslut där Östgötakommissionens rekommendationer har beaktas Skapa nulägesbild Ny indikator Ny indikator RUN:8/46=17% TSN: 10/51=20% HSN: 21/72=29% RS:16/172=9% Totalt:16% 22 SAMHÄLLSPERSPEKTIVET SAMHÄLLSPERSPEKTIVET 23

14 FRAMGÅNGSFAKTOR Öka kunskapen hos samhällsaktörer i länet om hälsans sociala bestämningsfaktorer Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse För att öka kunskapen om hälsans bestämningsfaktorer har Region Östergötland genomfört ett stort antal aktiviteter under. Detta har gjorts genom breda satsningar och aktiveteter i samverkan med bland andra länets kommuner, andra regioner och Länsstyrelsen. Med det arbete som har gjorts är bedömningen att målet har nåtts. De sociala bestämningsfaktorerna för hälsa relaterar till ett antal områden som berör individers livsvillkor, levnadsförhållanden och levnadsvanor och bidrar till befolkningens folkhälsa. Det folkhälsopolitiska nätverket, med representanter från länets kommuner och samtliga av Region Östergötlands nämnder, har under året fortsatt sitt arbete med att ta fram en gemensam plattform för folkhälsoarbetet i länet. Plattformen är viktig för samverkan kring arbetet för folkhälsa och jämlik hälsa i Östergötland, med utgångspunkt i Östgötakommissionens slutrapport. Under året deltog cirka 150 tjänstemän och politiker på det årliga kunskapssammanträdet med temat jämlik hälsa. Bland de inbjudna var, förutom regionens politiker, även politiker och tjänstemän från kommunerna i länet, länsstyrelsen, statliga myndigheter och Linköpings universitet. Kunskapssammanträdet är ett forum för kunskapsspridning kring hälsans bestämningsfaktorer. Det är också ett tillfälle för regionens folkhälsoaktörer att få en gemensam aktuell bild av hälsan i länet. Folkhälsoberedningen har vid flera sammanträden under året fokuserat på kulturens betydelse för folkhälsa bland annat utifrån perspektiven barn och unga, äldre samt integration. Under året har också Regionbiblioteket genomfört satsningen Familjestöd för små barns språkutveckling för att ge alla barn en jämlik tillgång till språk och litteratur. Inom ramen för satsningen Hälsopotten har Region Östergötland gett bidrag till olika initiativ som främjar hälsa hos särskilt utsatta grupper. Under året hölls avslutningskonferens för Hälsopotten vilken gav tillfälle för spridning av kunskap om hälsans sociala bestämningsfaktorer. Aktiviteter för att sprida kunskap om hälsa har genomförts tillsammans med pensionärsorganisationer och med Ydre, Vadstena och Mjölby kommuner. Seminarier har under året även genomförts med länets kommuner för att öka kunskapen om hälsans sociala bestämningsfaktorer utifrån ett kollektivtrafik- och infrastrukturperspektiv. Flera andra insatser har också gjorts kring ämnet social hållbarhet utifrån kompetens och företagande samt social ekonomi. Skolnärvaro, arbete och möjlighet att försörja sig själv påverkar viktiga bestämningsfaktorer för hälsan. Region Östergötland driver därför projektet #jagmed, med målet att fler unga ska klara sin gymnasieutbildning (se nedslag). NEDSLAG #JAGMED RS HSN TSN RUN #jagmed är ett projekt mellan flera regioner och kommuner i Östra Mellansverige som pågår mellan 2015 och 2018 med stöd från Europeiska Socialfonden. Målgruppen är ungdomar mellan 15 och 24 år som har hamnat, eller riskerar att hamna, i utanförskap på grund av att de inte påbörjar eller fullföljer sina gymnasiestudier. #jagmed ska motverka studieavhopp och studiemisslyckanden och bidra till att unga kan återgå till studier eller få praktik eller arbete och få en varaktig tillhörighet till arbetsmarknaden. Tidiga satsningar på att elever fullföljer skolan innebär i förlängningen en satsning mot senare ungdomsarbetslöshet och social utslagning. Målet är att under projektets gång nå cirka 4000 ungdomar och unga vuxna. En utvärdering av projektet kommer att påbörjas under Under året har en webbenkät gått ut till länets ungdomar i grund- och gymnasieskolan. Syftet var att få en bild av hur de ser på sin hälsa och livsstil. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, länsstyrelsen och Region Östergötland. 66 procent av eleverna i årskurs 8 och 57 procent i gymnasieskolans årskurs 2 uppgav att de har en mycket bra, eller bra hälsa. Det är en försämring med tolv respektive nio procentenheter sedan enkäten genomfördes Generellt mådde yngre ungdomar bättre än äldre och pojkar uppgav bättre hälsa än flickor. Sämst hälsa uppgav de med annan könsidentitet. Enkäten kommer fortsatt genomföras under de kommande tre åren och ska ge underlag för framtida hälsofrämjande och förebyggande arbete i länet. En regional strategi för arbete mot alkohol, narkotika, doping, tobak (ANDT) har under året tagits fram utifrån en ny nationell strategi. Den regionala strategin togs fram i samverkan med länsstyrelsen och flera centrala aktörer i länet. Strategin syftar till ett narkotika- och dopingfritt samhälle, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och tobaksbruk. Strategin omfattar åtgärder och insatser på flera nivåer och inom olika områden där samverkan är en av nyckelkomponenterna. NEDSLAG STATUS ÖSTERGÖTLAND Under gjordes webbtjänsten Status Östergötland tillgänglig för allmänheten. Med Status Östergötland kan användaren själv ta fram information om hälsa och livsstil i länet. Det ger möjligheter för länets samhällsaktörer att få en aktuell bild om Östergötlands folkhälsostatus och regionala utveckling. ( NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Antal aktiviteter initierade av regionen som syftar till att sprida kunskap om hälsans bestämningsfaktorer FRAMGÅNGSFAKTOR Förbättrad samordning mellan välfärdsaktörer Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Region Östergötland har under året samverkat med ett stort antal välfärdsaktörer inom flera områden som har bäring på att skapa förutsättningar för goda och jämlika livsvillkor. Det gäller såväl inom hälso- och sjukvården, folkhälsa, näringslivsutveckling, besöksnäring, utbildning och kultur. Bedömningen är att måluppfyllelsen är tillfredställande. Skapa nulägesbild Ny indikator Ny indikator Kvantifierbart underlag saknas RS HSN TSN RUN Region Östergötland ställer genom avtal och överenskommelser inom hälso- och sjukvården krav på både egna och externa leverantörer för samverkan och samordning. Region Östergötland arbetar också för att öka samverkan mellan olika utförare inom samma verksamhetsområden, både på lokal och regional nivå. Detta sker exempelvis genom regelbunden dialog. För att stärka Östergötlands förutsättningar att ge invånarna ett gott liv har Region Östergötland under året samverkat med länets kommuner, närliggande regioner, nationella myndigheter och EU. Bland annat genom Skärgårdsrådet som under året arbetat på ett utvecklingsprogram för en levande och hållbar kust och skärgård. Region Östergötland har också varit med och tagit fram en livsmedelsstrategi för Östergötland. Strategin ska bidra till att länets livsmedelsproduktion ökar. Ökad livsmedelsproduktion främjar sysselsättning och tillväxt. Det sätter också ljus på produktionsvillkoren och hur de påverkar folk- och djurhälsan. SAMVERKAN MED IDÉBURNA OCH IDEELLA ORGANISATIONER Beredningen för folkhälsa har under arbetat fram ett förslag på en särskild överenskommelse med idéburen sektor. Under året har även en dialog påbörjats kring samverkan mellan Region Östergötland och idéburen sektor i form av så kallat idéburet offentligt partnerskap. Syftet med partnerskapet är att idéburna aktörer ska hjälpa EU-migranter och papperslösa att hitta rätt i sjukvårdsystemet som många upplever som svårt. 24 SAMHÄLLSPERSPEKTIVET SAMHÄLLSPERSPEKTIVET 25

15 Region Östergötland leder också en strategigrupp där bland andra företrädare för länets kommuner, Arbetsförmedlingen, länsstyrelsen och den sociala ekonomin arbetar för goda livsvillkor genom att stärka inkludering på arbetsmarknaden (läs mer på sidan 31). Samverkan med ideella organisationer stimuleras bland annat genom föreningsbidrag. För att utveckla hälso- och sjukvården tillsammans med ideella välfärdsaktörer sker möten flera gånger per år med Regionens pensionärsråd och Regionens råd i frågor om funktionsnedsättning. I dessa forum lyfts frågor som intresseorganisationerna anser behöver utvecklas och regionen ges möjlighet att informera om kommande förändringar och utvecklingsarbete. Under året har till exempel utredningen om Nära vård diskuterats i dessa forum. Läs mer om Nära vård på sidan 90. Inom sexuell och reproduktiv hälsa har samverkan mellan Region Östergötland och flera ideella organisationer fortsatt under året i oförändrad omfattning. De ideella organisationerna kompletterar vården med information och förebyggande arbete kring sexuell hälsa. HÄLSOARBETET BERÖR FLER OMRÅDEN Fler exempel på samarbeten för att stärka en jämlik hälsa finns under framgångsfaktor Öka kunskapen hos samhällsaktörer i länet om hälsans sociala bestämningsfaktorer på sidan 24, samt under framgångsfaktorer som rör hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, näringslivsutveckling, besöksnäring, utbildning och kultur. Mer om Region Östergötlands samverkan med kommuner och andra samhällsaktörer för en utvecklad regional hanlingsförmåga beskrivs med start på sidan 15. Regional utvecklingsförmåga är också en viktig förutsättning för medborgarnas goda och jämlika villkor. NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Antal aktiviteter initierade av regionen riktade till andra välfärdsaktörer som syftar till att öka och säkerställa samordning mellan aktörerna Skapa nulägesbild Ny indikator Ny indikator Kvantifierbart underlag saknas FRAMGÅNGSFAKTOR Främja demokrati och delaktighet Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse NEDSLAG Region Östergötland har under året verkat för att främja demokrati och delaktighet. Bland annat har det skett genom medborgardialoger och insatser riktade mot nyanlända och nationella minoriteter. Det har också genomförts insatser för ökad kunskap om EU. Mot bakgrund av detta bedöms måluppfyllelsen av framgångsfaktorn tillfredsställande. MEDBORGARDIALOGER Medborgardialoger är till för att medborgare ska få vara delaktiga i utvecklingen av Region Östergötlands verksamheter. MEDBORGARDIALOG KOLLEKTIVTRAFIK Trafik- och samhällsplaneringsnämnden genomförde under medborgardialoger för att belysa olika resenärsperspektiv av kollektivtrafiken. Dialoger genomfördes med gymnasieungdomar, landsbygdsboende och anställda på stora arbetsplatser. Resultaten av dialogerna visade att det generellt sett fanns en positiv inställning till kollektivtrafik vilket också stämmer med de kundundersökningar som genomförs regelbundet. Såväl tåg- som busstrafiken upplevdes vara pålitlig. Fördelar med kollektivtrafiken som lyftes jämfört med bilåkande var trygghet, säkerhet, miljöaspekt samt möjlighet till avkoppling. De främsta orsakerna till varför medborgarna inte använde kollektivtrafiken i större utsträckning var resmöjligheter som inte passade geografiskt eller tidsmässigt. Biljettpriset uppgavs sällan som en avgörande faktor men tillsammans med annat missnöje kan det blir avgörande för val av andra resealternativ. MEDBORGARDIALOG JÄMLIK HÄLSA RS HSN TSN RUN Under har hälso- och sjukvårdsnämnden genomfört en medborgardialog kring jämlik hälsa med fokus på bostadsområden med svag socioekonomi. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden har under året avslutat ett arbete med medborgardialoger om kollektivtrafik, som var en del i arbetet med revideringen av det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Regionutvecklingsnämnden har inte haft några medborgardialoger under året. Formerna för dessa behöver utvecklas under nästa år. Ungas delaktighet genom medborgardialoger har särskilt identifierats som viktig. Mer om medborgardialogerna går att läsa i nedslaget intill. För att få utökad förståelse över vad som påverkar invånarnas möjligheter att bevara och utveckla sin och sin familjs hälsa, samt för att se hur Region Östergötland kan stödja en god hälsa hos invånarna, genomförde hälso- och sjukvårdsnämnden en medborgardialog under Dialogen riktade sig framförallt till invånare som bor i bostadsområden med låg socioekonomi samt personer som befinner sig i långtidtidsarbetslöshet. Låg socioekonomi är förknippat med en högre grad av ohälsa, bland annat tandhälsa hos barn. Resultatet av dialogen tyder på att det inte primärt är brist på kunskap om hälsa som orsakar ohälsa utan snarare brist på resurser och kapital att omsätta kunskapen i praktiken. Det är viktigt att Region Östergötland både i eget arbete samt i samverkan med andra aktörer arbetar för att stärka invånarnas möjligheter och resurser att leva ett hälsosamt liv. ÖVRIGA INSATSER Regionbiblioteket bidrar till att främja demokrati och delaktighet i regionen. Under har till exempel extra insatser genomförts för att ge nyanlända utan IT-kunskaper handledning i att använda e-tjänster på sitt modersmål. En förstudie har också gjorts för att utveckla koncept för digitala mediebussar, utrustad med teknik och där personer exempelvis kan få handledning i e-tjänster. Mediebussarna ska också kunna erbjuda utbildning i enklare programmering och ge möjlighet till skapandeverksamhet. Tillsammans med Finspångs kommun har Region Östergötland under året medverkat i ett projekt som ska säkerställa strukturer, kompetens och beslutsdokument för barns rättigheter och möjligheter till delaktighet. Region Östergötland medverkade också till att en demokratigrupp bildades med uppdrag att utveckla biblioteken som en arena för kunskap och det demokratiska samhällets utveckling och fri åsiktsbildning. Region Östergötland ska genom uppdraget i Kultursamverkansmodellen bidra till att minoriteternas kultur synliggörs genom institutioner och främjandeverksamheter inom olika konstoch kulturområden samt erbjuda kunskapsbildande insatser. I linje med detta har ett dialogmöte med romska företrädare och kulturverksamheter genomförts i samverkan med Kulturrådet för att öka kunskap, delaktighet och stimulera till nya former av samarbeten. Under året finansierade Region Östergötland också pilotprojektet Jag, här och nu som genomfördes av Östergötlands museum för att stärka delaktighet och integration. I projektet erbjöds ensamkommande eller nyanlända ungdomar i Norrköping digitala verktyg i form av foto och film för att gestalta sin tillvaro med stöd av en lokal konstnär och filmskapare. Inför 2017 har konceptet utvecklats så att fler kommuner kan genomföra integrationssatsningen. INTERNATIONELLT Enligt Region Östergötlands internationella strategi ska Region Östergötland samverka med aktörer på lokal och regional nivå för att bidra till kompetensutveckling för politiker och tjänstemän kring frågor som rör EU. Därför erbjöd Region Östergötland under året olika offentliga aktörer att delta i diskussioner och ge sina synpunkter på utredningen EU på hemmaplan. Syftet var dels att bidra till en ökad dialog och kunskap, dels att lyfta frågan om hur offentliga aktörer synliggör sitt EU-arbete lokalt. Utredningen visar att det råder ett demokratiskt underskott i Sverige på grund av bristande kunskap om EU-relaterade frågor. Det leder i sin tur till sämre delaktighet och insyn i Sveriges EU-arbete på nationell, regional och lokal nivå. Via Region Östergötlands EU-kontors webbplats och nyhetsbrev har aktuell EU-information av intresse för Östergötland spridits. EU-kontoret har också genomfört flera utbildningstillfällen för politiker, tjänstemän och andra besökare, både i Bryssel och på hemmaplan. Utbildningarna ska ge ökad kunskap om hur EU påverkar den regionala nivån. Ett tillfälle för lärande med fokus på EU anordnades i samband med Europadagen den 9 maj, med syftet att öka kunskapen om EU och värdet av internationellt samarbete. NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Antal genomförda medborgardialoger Skapa nulägesbild Ny indikator Ny indikator RUN: 0 TSN: 3 HSN: 1 26 SAMHÄLLSPERSPEKTIVET SAMHÄLLSPERSPEKTIVET 27

16 STRATEGISKT MÅL FRAMGÅNGSFAKTOR Främja företagsutveckling och utveckling av innovationer RUN Dynamiskt och robust näringsliv Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Region Östergötland arbetar med att skapa förutsättningar för ett dynamiskt och robust näringsliv. Det ska leda till att företag i Östergötland växer, anställer, investerar och ökar sin konkurrenskraft För att lyckas med detta är samverkan med andra aktörer avgörande. Samverkan sker i stor utsträckning inom ramen för plattformen East Sweden Business Region (ESBR). Samverkan i ESBR har fortsatt under året och syftar till att skapa samverkan och samsyn inom näringslivet där ett 60-tal aktörer i regionen möts för att utvärdera, analysera och föreslå insatser för att skapa tillväxt i näringslivet i Östergötland. För att ytterligare stärka dialogen med näringslivet har Region Östergötland ett Tillväxt- och innovationsråd där politiker möter företrädare för näringslivet och Linköpings universitet. Rådet är en viktig dialogyta för kunskaps- och erfarenhetsutbyte kring framtida utmaningar och möjligheter i Östergötland. Internationalisering blir en allt viktigare faktor i takt med att marknader globaliseras. Under etablerades ett Exportcentrum i Östergötland med syfte att stärka företagens förmåga till internationalisering. Genom ett aktivt arbete med internationaliseringscheckar och genom Almis satsningar på Digitalakademi för små och medelstora företag, har Region Östergötland bidragit till att förbättra förutsättningarna för företag i Östergötland att öka sin tillväxt. Att utveckla ett dynamiskt och robust näringsliv är ett långsiktigt arbete. Under året har Region Östergötland förtydligat utgångspunkterna för det långsiktiga arbetet med näringslivets utveckling. Det är viktigt att det finns kompetens för att kunna ge tydligare uppdrag och styra resurser mer systematiskt till de aktörer som har bäst förutsättningar att genomföra insatser som skapar hållbar, inkluderande och jämställd tillväxt. Ett dynamiskt och robust näringsliv förutsätter en balans mellan efterfrågad och tillgänglig kompetens. Region Östergötland har det nationella uppdraget att upprätthålla och utveckla den regionala kompetensplattformen. Det innefattar att säkerställa att det finns relevanta prognoser över branschernas framtida kompetensbehov. Under togs en ny bred arbetsmarknadsprognos fram som tydligt visar på branschernas framtida behov, som också har spridits till branscherna och utbildningsanordnarna. En stor utmaning är inkludering på arbetsmarknaden. Här leder Region Östergötland en regional strategigrupp med de aktörer som har ansvar, resurser och befogenheter att arbeta med frågan. Gruppen är ett viktigt forum för att genomföra de prioriterade insatserna inom EU:s socialfondsprogram. Att förändra arbetsmarknaden tar tid och antalet personer som står långt från arbetsmarknaden har inte förändrats under året. Däremot har både den öppna arbetslösheten och antalet arbetslösa i åtgärder minskat i takt med att matchningsgraden ökat. Det är fortfarande för tidigt att säga vilka enskilda faktorer som har påverkat den positiva utvecklingen. Sammantaget har det östgötska näringslivet stärkt sin konkurrenskraft under året. Företagen har en stark tilltro till sin egen utveckling. Med ett fortsatt fokus på kompetensförsörjningsfrågor och inkludering på arbetsmarknaden har Region Östergötland under förbättrat näringslivets förutsättningar till tillväxt på både kort och lång sikt. Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Region Östergötland har under året fortsatt stödja företagen i länet genom de strukturer som är uppsatta och utifrån de politiskt beslutade målen. Region Östergötland har tillhandahållit rådgivning och kapital till länets företag genom Almi. Flera aktiviteter har också initierats för att realisera den regionala strategin för smart specialisering. Bedömningen är att framgångsfaktorn har en tillfredsställande måluppfyllelse. INNOVATION OCH FÖRETAGANDE Region Östergötland främjar huvudsakligen företagsutveckling och innovationer genom andra aktörer som erbjuder rådgivning och arenor för innovation. Arbetet har även under drivits i samverkan mellan cirka 60 aktörer i samverkansplattformen East Sweden Business Region (ESBR), som är ett nätverk för helt eller delvis skattefinansierade aktörer som verkar för att stödja tillväxt. Utgångspunkten har i arbetet varit Östergötlands fem styrkeområden som beskrivs i Smart specialiseringsstrategi för Östergötland (se nedslag). NEDSLAG ÖSTERGÖTLANDS STYRKEOMRÅDEN ENLIGT SMART SPECIALISERINGSSTRATEGI Styrkeområden där regionen Östergötland är särskilt framgångsrik har identifierats inom Smart specialiseringsstrategi. Syftet med strategin är att stimulera konkurrenskraften och därmed öka tillväxten. Inom områdena finns bra förutsättningar för utveckling för regionens företag. De har även en internationell tillväxtpotential och är av karaktären att de kan bidra till en unik regional politik. Styrkeområden är: Effektiv logistik Miljönytta som affär Smarta, robusta och säkra uppkopplade produkter och system Simulering och visualisering Avancerade material Flera satsningar har påbörjats under året inom ramen för smart specialisering. Bland annat har regionerna i Östra Mellansverige arbetat tillsammans för att identifiera gemensamma styrkor. Region Östergötland gick under året också med som partner i två EU-projekt relaterade till smart specialisering med syfte att förbättra och effektivisera så kallade smarta specialiseringsstrategier i städer och regioner i Östersjöregionen, samt att skapa verktyg för beslutsfattare i europeiska regioner att stärka entreprenörsfrämjande processer. Under året har regionens EU-kontor i Bryssel gjort en särskild satsning inom området företags- och innovationsutveckling. Satsningen har bland annat resulterat i att regionen deltar i ett europeiskt samarbetsprojekt med fokus på innovation inom lantbruk. Målet är att öka innovationstakten i gröna näringar samt mobilisera regionens övriga styrkeområden för att hitta synergier med området gröna näringar Arbetet med att främja företagsutveckling och innovationer sker i nära dialog med Almi Företagspartner Östergötland AB som Region Östergötland finansierar tillsammans med staten. Almi erbjuder rådgivning, lån och riskkapital till företag. Almi genomför regelbundet en effektmätning där omsättningsutvecklingen i kundföretagen jämförs med en kontrollgrupp. Den senaste undersökningen från omfattar omsättningsutvecklingen och visar att de företag som tagit del av Almis tjänster har ökat sin omsättning med 31 procent jämfört med kontrollgruppen där ökningen var 23 procent. På uppdrag av Tillväxtverket, och med hjälp av ALMI, har Region Östergötland under året arbetat med affärsutvecklingscheckar för att stärka konkurrenskraften i små företag i regionen. Med hjälp av affärsutvecklingscheckarna kan företagen ta in extern kompetens för att stärka sin utveckling. Under beviljades sammanlagt 2,5 miljoner kronor till tio företag för att utveckla innovativa lösningar inom miljöteknik eller miljöanpassade tjänster. Samtidigt beviljades 31 företag totalt sju miljoner kronor i syfte att förbereda internationalisering av produkter och tjänster. ATTRAKTIVA MILJÖER OCH TILLGÄNGLIGHET Under året har Region Östergötlands arbete fokuserats på att stärka utvecklingen av attraktiva innovationsmiljöer i länet. Arbetet ställer stora krav på ledning och organisering av tillväxtarbete inom politik, offentliga organisationer, företag och akademi. Region Östergötland ingår därför i Vinnovas program Innovationsledning i syfte att stärka näringslivets och den offentliga sektorns förmåga till förnyelse och innovation. Region Östergötland har drivit ansökan av finansiering för det regionala initiativet Visual Sweden. Initiativet vann under en tävling utlyst av Vinnova. Visual Sweden syftar till att under en tioårsperiod etablera Östergötland som en nationell och internationellt erkänd forsknings- och innovationsnod 28 SAMHÄLLSPERSPEKTIVET SAMHÄLLSPERSPEKTIVET 29

17 inom visualisering och bildanalys. Initiativet ska samla aktörer inom området och bland annat skapa demonstratorer och synliggöra och sprida resultat och framgångar. Centrala aktörer är Region Östergötland, Linköpings kommun, Norrköpings kommun, Linköpings universitet, flera statliga institutioner och verk som SMHI, Nationellt forensiskt centrum (NFC) och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) samt ett 50-tal små och stora företag. Under året har Region Östergötland även genom finansiering stöttat verksamheterna Framtidsfrön och Ung Företagsamhet i deras arbete med entreprenörskap i skolan och ökad kunskap om arbetsmarknaden i Östergötland. NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Omsättningsutvecklingen i ALMI:s kundföretag jämfört med kontrollgrupp Öka Utfall saknas 27% Kontrollgrupp 30% 31% Kontrollgrupp 23% FRAMGÅNGSFAKTOR Ett samlat utbildningsutbud i Östergötland som matchar arbetslivets behov av kompetens RUN Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Region Östergötland har under året varit med och tagit fram en ny prognos av framtida kompetensbehov i Östra Mellansverige. Prognosen ska bidra till bättre planering av utbildningsinsatser i länet. Arbetet inom Kompetensplattform Östergötland har drivits med oförminskad kraft. Genom Östsvenska yrkeshögskolan drivs ett antal yrkesutbildningar som svarar mot ett tydligt behov i arbetslivet, bland annat kopplat till Ostlänken och vård- och omsorgsområdet. Framgångsfaktorns måluppfyllelse bedöms därför vara tillfredsställande. Region Östergötland har ett statligt uppdrag att driva en kompetensplattform. Uppdraget innebär att regionen ska ta fram kunskapsunderlag och överblicka kompetensbehoven på den regionala, men även den nationella och internationella, arbetsmarknaden. Kompetensplattformen är en mötesplats där utbildningsorganisationer och näringsliv kan mötas och diskutera länets kompetensbehov. Aktörer som medverkar är bland annat näringslivsrepresentanter, fackförbund, kommuner samt olika utbildningsorganisationer. Under året har Region Östergötland, inom ramen för kompetensplattformen, tagit fram en ny prognos för framtida kompetensförsörjning i Östra Mellansverige, det vill säga Västmanland, Sörmland, Örebro och Östergötland. Prognosen ska bidra till bättre planering och dimensionering av utbildningsinsatser i länet. ÖKAD BRIST PÅ ARBETSKRAFT Prognosen sträcker sig till 2025 och visar att bristen på arbetskraft förväntas öka i både offentlig sektor och näringslivet. Det gäller olika utbildningsgrupper och både gymnasialt och eftergymnasialt utbildade. Andelen elever på högskoleförberedande utbildningar kommer att öka medan andelen elever på yrkesprogrammen kommer att minska. Prognosen visar på risk för ett visst överskott av personer med högskoleförberedande utbildning och brist på yrkesutbildade personer. För yrken som kräver eftergymnasial utbildning är bristen inom till exempel pedagogiska yrken och på specialistsjuksköterskor påtaglig. An- delen elever i grundskolan beräknas öka med 20 procent under prognosperioden vilket leder till en ökad brist på lärare, eftersom tillgången inte utvecklas i samma takt som efterfrågan. Region Östergötland leder en regional strategigrupp för inkludering på arbetsmarknaden. Gruppen består av organisationer med huvudansvar för insatser som underlättar inträdet i arbetlivet, exempelvis länets kommuner, Arbetsförmedlingen och företrädare för den sociala ekonomin. Under året har fokus legat på att bygga upp gruppen och skapa förutsättningar för samordning och en effektiv hantering av insatser. Gruppen kan ses som en länk mellan regional och lokal politik samt det operativa arbetet, något som kan öka möjligheterna att identifiera, lyfta fram och genomföra strukturella förändringar. ÅTGÄRDER FÖR BÄTTRE MATCHNING Strategigruppen har under året medverkat till att tre regionala projekt har beviljats medel från Europeiska Socialfonden för att stärka matchningen i länet. Projekten ska bland annat hitta nya modeller för att få in personer som står långt från arbetsmarknaden i vård- och omsorgssektorn samt skapa effektivare matchning mellan utbudet av tekniska utbildningar och industriföretagens arbetskraftsbehov. Under året har Region Östergötland tillsammans med bland annat fackförbundet Byggnads och Sveriges byggindustrier träffat Trafikverket för fortsatt diskussion om upphandlingar kopplade till Ostlänken, och en kartläggning har tagits fram som beskriver möjligheterna till sociala hänsyn i upphandlingar runt Ostlänken. Genom att skapa en bild av vilken kompetens som krävs vid byggandet av Ostlänken, kan satsningar för matchning göras i länet för att möta den kommande efterfrågan på arbetskraft. Region Östergötland är delägare i Östsvenska Yrkeshögskolan för att medverka till en bättre matchning på arbetsmarknaden utifrån näringslivets behov. I regionen bedrivs ett antal yrkeshögskoleutbildningar, bland annat till geodetisk mätningstekniker. Utbildningen kommer våren 2017 att ha utexaminerat nästan 100 mätningstekniker som är högt efterfrågade i framför allt inledningen av de byggprocesser Ostlänken innebär. Andra utbildningar är exempelvis kvalificerad skötare inom psykiatrisk vård och omsorg där det också finns en stor efterfrågan på personer med rätt kompetens. NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Antal nätverksträffar med utbildningssamordnare och arbetslivets aktörer * Skapa nulägesbild Ny indikator Ny indikator 31 * Inom Kompetensplattform Östergötland 30 SAMHÄLLSPERSPEKTIVET SAMHÄLLSPERSPEKTIVET 31

18 STRATEGISKT MÅL Östergötland ska vara miljömässigt hållbart Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Allt fler studier visar på att social och ekonomisk hållbarhet är beroende av det miljömässigt hållbara samhället som kan tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Sverige ligger långt fram när det gäller forskning och utveckling inom miljöteknikområdet och Östergötland är ett av de län som är starkast inom detta område. Miljöteknik som affärsnytta är ett av Östergötlands styrkeområden där Region Östergötland har en betydande roll ur flera aspekter; som stor arbetsgivare, som möjliggörare genom energieffektiva satsningar och som plattformsbyggare mellan miljöteknikföretag, forskning och EU:s regionalfondsmedel. Under året har en ny strategi för Region Östergötlands arbete med klimat och miljöfrågor i ett regionalt perspektiv tagits fram med särskilt fokus på att skapa ett systematiskt utvecklingsarbete som ska leda till en stärkt miljömässig hållbarhet. En del i arbetet har också varit att fortsätta utveckla arenor för erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning för nationella och regionala aktörer inom miljö- och klimatområdet. Samhällsplaneringens påverkan på människors livsmönster har under året tydliggjorts genom framtagandet av den regionala strukturbilden. Att skapa en modell för diskussioner och prioriteringar för hur bostadsbyggande kan planeras, hur resande kan samplaneras och vilka infrastrukturprioriteringar som behöver göras för att främja ett långsiktigt hållbart samhälle kräver ett långsiktigt arbete. I Östergötland finns bred kunskap inom miljöteknik, gröna näringar och hållbarhetsfrågor, och nya former behövs för att också berätta om det positiva som pågår. Ett sätt att göra det är kommunikationsplattformen Vi gör t. Den lanserades under året av Region Östergötlands helägda bolag Energikontoret Östra Götaland, tillsammans med Vreta Kluster och Cleantech Östergötland. Genom plattformen görs Östergötlands aktörer synliga för en större krets av människor vilket kan skapa intresse och engagemang för utvecklingen av ny teknik. Det stimulerar till att fler affärer görs, fler jobb skapas och en mer hållbar utveckling främjas. Under hösten avslutades arbetet med ett nytt regionalt trafikförsörjningsprogram (RTP). Den huvudsakliga målsättningen är att det kollektiva resandets andel av det totala resandet ska öka. Framkomlighetsfrågor i de två stora städerna i länet är avgörande för att kollektivtrafiken framgångsrikt ska kunna ersätta resor med bil. Ett gott samarbete med Linköpings och Norrköpings kommun är viktigt i dessa frågor. FRAMGÅNGSFAKTOR Främja energieffektivisering och omställning till förnyelsebara energikällor i länet Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Region Östergötland har under året bidragit till energieffektivisering i länet genom Energikontorets verksamhet. Regionen har också beslutat att starta en process för att stärka och utveckla arbetet kring energi och klimat. Måluppfyllelsen bedöms därför vara tillfredsställande. Processen för att stärka och utveckla arbetet kring energi och klimat innebär arbete på tre nivåer. Den strategiska nivån handlar om att Region Östergötland tar ett tydligare regionalt ledarskap i energi- och klimatfrågor kopplat till rollen som ansvarigt organ för regional utveckling. Nivå två handlar om strukturer, där utvecklandet av mer ändamålsenliga och välfungerande samverkans- och samordningsfunktioner står i fokus. Centrala parter för samverkan och samordning är bland annat Linköpings universitet och näringslivet. På denna strukturnivå finns bland annat styrkeområdet Affärsmodeller och arenor för hållbara systemlösningar, även kallat Miljönytta som affär. Detta är ett av fem styrkeområden inom smart specialisering som beskrivs mer under framgångsfaktor Främja företagsutveckling och utveckling av innovationer på sidan 29. På den tredje, operativa nivån har flera konkreta insatser genomförts under. Region Östergötland har till exempel stöttat Östgötautmaningen, där företag med stora transportbehov utmanar varandra att byta till fossilfria bränslen. Regionen har också gett ett uppdrag till Energikontoret att driva på motsvarande utmaning gentemot offentliga aktörer. Informationskampanjen Vi Gör t har under året finansierats i syfte att uppmärksamma pågående insatser bland offentliga och privata aktörer för att främja en hållbar utveckling. TSN FLERA PROJEKT FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING Som ägare av bolaget Energikontoret erbjuder Region Östergötland utvecklingsinsatser för energieffektivisering och omställning till förnybar energi. Energikontoret har en samordnings- och utvecklingsroll för kommunernas energi- och klimatrådgivare och fungerar dessutom som projektledare för flera projekt där både offentliga och privata aktörer medverkar. Under har Energikontoret drivit projekt som har handlat om omställning av transportsektorn, energieffektivisering i små och medelstora företag, nätverk för fastighetssektorn samt ökad användning av solel. Region Östergötland har under året också tagit fram en cykelstrategi som innehåller prioriteringar för att stärka cykelanvändningen i länet. Ett antal projekt och förstudier har även drivits kring fossilfria resor och transporter, bättre utnyttjande av spillvärme i industrin samt förutsättningar för bildandet av ett kompetenscentrum för energieffektiviseringsfrågor. Genom att ersätta fossila drivmedel med fossilfria har Östgötatrafikens fordon minskat de klimatpåverkande utsläppen i hög grad. Ett målmedvetet miljöarbete har resulterat i att Östergötland nu är bland de främsta i landet när det gäller kollektivtrafik som kör på fossilfria drivmedel. var det första året som samtliga bussar körde på fossilfria drivmedel. Det som återstår för en helt fossilfri kollektivtrafik är att ersätta dieseln för delar av den särskilda kollektivtrafiken samt skärgårdstrafiken. Sedan sommaren drivs den allmänna kollektivtrafiken med fossilfria drivmedel med några få undantag, främst kopplade till närtrafiken. Utsläppen av klimatpåverkande ämnen från kollektivtrafiken låg på en låg nivå i en nationell jämförelse. Med den nyantagna RTP:n tas flera steg mot ett ansvarsfullt miljö- och klimatarbete. Sammantaget har Region Östergötland under arbetat aktivt för att Östergötland ska bli mer miljömässigt hållbart. Det gäller både den egna verksamheten (som beskrivs under Klimatneutral och giftfri verksamhet ) och arbetet för att påverka utvecklingen i länet som helhet. Den samlade bilden av årets insatser bedöms ha bidragit till att stärka Östergötlands miljömässiga hållbarhet. Arbetet måste dock fortsätta med kraft och uthållighet för att ge långsiktiga effekter. NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Antal projekt/aktiviteter/insatser där Region Östergötland deltar som syftar till att främja energieffektivisering och omställning till förnyelsebara energikällor Skapa nulägesbild Ny indikator Ny indikator Kvantifierbart utfall saknas 32 SAMHÄLLSPERSPEKTIVET SAMHÄLLSPERSPEKTIVET 33

19 FRAMGÅNGSFAKTOR En kollektivtrafik som kan ersätta resor med bil Måluppfyllelse Inte helt tillfredställande måluppfyllelse Östgötatrafiken har under lagt fokus på att öka kollektivtrafikens marknadsandel jämfört med bil i de stråk där många invånare pendlar. Målsättningen är ett sammanhållet kollektivtrafiksystem som kan ersätta resor med bil för så många invånare som möjligt. Även om Östgötatrafiken har ökat antal resande med 3,3 procent jämfört med 2015, har kollektivtrafikens marknadsandel minskat. Därmed är måluppfyllelsen inte helt tillfredsställande. Antalet genomförda resor med kollektivtrafik i Östergötland har ökat varje år, men det har även biltätheten mätt i antalet bilar per hundra invånare. Enligt den senaste marknadsundersökningen, som genomfördes våren, ansåg tio procent av de tillfrågade att deras möjligheter att resa kollektivt i Östergötland har förbättrats under det senaste året. Kollektivtrafiken i Östergötland hade under en marknadsandel på 23 procent av de motordrivna färdmedlen. Andelen har minskat sedan föregående år och uppvisar en negativ trend. Kollektivtrafikens högsta marknadsandel återfinns bland arbets- och studieresor. För service- och fritidsresor är andelen resor med kollektivtrafik lägre. Trenden, både regionalt och nationellt, är att andelen service- och fritidsresor ökar medan andelen arbetsresor minskar. Denna förändring i resmönster förklarar minskningen av kollektivtrafikens marknadsandel. Förändringar av restider mellan tätorter, samt utbyggnad av trafiksystemet så att fler tätorter kan nås inom attraktiva restider, kräver ofta omfattande förändringar av trafiksystemet, stora infrastrukturinvesteringar eller att kollektivtrafiken utförs med ett annat, snabbare, trafikslag. Därför är den typen av förändringar mer långsiktiga och sträcker sig över flera år. TSN En viktig faktor för att stärka kollektivtrafiken är utvecklingen av särskilda körfält för kollektivtrafik i städerna. Tillsammans med trafikljusprioritering ökar det framkomligheten och minskar restiderna jämfört med bilresor. Dessa faktorer är viktiga både för den regionala expressbusstrafiken och för den lokala stadstrafiken. När det gäller framkomlighet har ett kontinuerligt arbete genomförts med Linköpings och Norrköpings kommun, både vad gäller infrastrukturfrågor och tekniska lösningar som trafikljusprioritering. Satsningar har under året också gjorts på att stärka utbud och nya kollektivtrafiklinjer i kapacitetsstarka stråk. Marknadsaktiviteter i form av prova på-kampanjer och information om kollektivtrafiken på studentmottagning och seniormässor har genomförts under året. FRAMGÅNGSFAKTOR Fysiskt planeringsarbete som skapar förutsättningar för ett hållbart nyttjande av naturens resurser Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Region Östergötland har under året arbetat fram en strukturbild för Östergötland som beskriver hur bebyggelse, infrastruktur och trafik ska utvecklas i länet. Strukturbilden bygger på de tre hållbarhetsdimensionerna och utgör ramverket för samordnad fysisk planering i Östergötland. Mot bakgrund av detta görs bedömningen att framgångsfaktorn har en tillfredsställande måluppfyllelse. Region Östergötland samordnar den rumsliga planeringen i Östergötland och har rollen att stärka kopplingen mellan regionens olika delar och skapa samverkan inom regional samhällsplanering. Region Östergötlands samordning ska också främja utvecklingen av en god bebyggelsemiljö och infrastruktur som möjliggör en långsiktigt hållbar livsstil. Kommunerna har ansvar för den fysiska planeringen medan Region Östergötland ansvarar för regional infrastruktur och kollektivtrafik. Kommunernas översiktsplaner och regionens Länstransportplan (LTP) och Trafikförsörjningsprogram (RTP) är vägledande i arbetet och behöver understödja varandra. Strukturbilden för Östergötland beskriver en grundstruktur för hur bebyggelse, infrastruktur och trafik ska utvecklas i framtidens Östergötland. Det möjliggör strategiska förändringar i infrastrukturen som är nödvändiga för att utveckla energisnåla transportsystem drivna med förnyelsebara energikällor. Strukturbilden bygger tydligt på de tre hållbarhetsdimensionerna där den ekologiska dimensionen syftar till att säkerställa att naturens resurser förbrukas hållbart, både lokalt och globalt. Denna struktur för regional rumslig planering kommer att samspela med den samverkansstruktur som finns mellan Region Östergötland och länets kommuner. Strukturbilden antogs i december och innehåller en rad rekommendationer som ska ligga till grund för det fortsatta fysiska planeringsarbetet i länet. TSN När Region Östergötland yttrar sig över kommunernas fysiska planer inkluderas alltid miljöpåverkan. På det sättet främjas hållbarhet i regionens fysiska planeringsarbete. Med en utvecklad strukturbild och en struktur för den regionala rumsliga planeringen, kommer framtida yttranden att vara ännu tydligare baserade i en uttalad regional framtidsbild. NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Andelen tätorter i länet där restidskvoten mellan en resa med kollektivtrafiken till Linköping eller Norrköping och motsvarande resa med bil är högst 1,5. Ska öka 30,1% 31,9% 35,8% RESULTATMÅTT Mål Utsläpp av klimatpåverkande ämnen i förhållande till antalet resande i kollektivtrafik (får uppgå till högst 40gram koloxid per personkilometer) 25g/personkilometer 26g/personkilometer 20,5g/personkilometer 10g/personkilometer NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Andelen av alla kommunala fysiska planer som Region Östergötland yttrar sig över som bedöms skapa förutsättningar för ett hållbart nyttjande av naturens resurser Skapa nulägesbild Ny indikator Ny indikator Kvantifierbart utfall saknas 34 SAMHÄLLSPERSPEKTIVET SAMHÄLLSPERSPEKTIVET 35

20 Tillfredsställande måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Resultat STRATEGISKA MÅL OCH FRAMGÅNGSFAKTORER Otillfredsställande måluppfyllelse Jämlik hälso- och sjukvård Vård som bygger på respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet Ökad jämställdhet i hälso- och sjukvården En psykiatri- och missbruksvård präglad av öppenhet Delaktiga och nöjda patienter Hälso- och sjukvård där patienter och närstående är medskapare Patientfokuserad hälso- och sjukvård Trygg och ändamålsenlig vård God kvalitet i vårdens alla dimensioner i hela vårdkedjan Patienter ska inte behöva drabbas av undvikbara vårdskador Sjukdomsförebyggande insatser ska naturligt ingå i vårdens möten Hög tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter En primärvård som utgör basen i hälso- och sjukvården God tillgänglighet till besök och behandling i hela vårdprocessen God patientupplevd tillgänglighet till besök och behandling Utvecklade möjligheter för patienter att använda e-hälsolösningar Fler fordon och hållplatser ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning Medborgarperspektivet Tillgänglig kultur Ett rikt och utbrett kultur- och friluftsliv God tillgång till kulturupplevelser och eget skapande Medborgarperspektivet beskriver de viktigaste målsättningarna för Region Östergötlands verksamheter för att invånarnas behov ska tillgodoses på bästa sätt. En väl utvecklad infrastruktur för kulturområdet Ett levande fritt kulturliv God tillgång till natur- och friluftsliv Goda res- och transportmöjligheter En infrastruktur som möter dagens och morgondagens behov En väl fungerande kollektivtrafik 36 MEDBORGARSPERSPEKTIVET MEDBORGARSPERSPEKTIVET 37

21 Nedan presenteras tabeller som beskriver de vanligaste anledningarna till att patienter fått vård i Östergötland under, samt åldersfördelningen på den vård som sökts. STRATEGISKT MÅL Sjukhusvård - Slutenvårdtillfällen Man Kvinna Total 1. Cirkulationsorganens sjukdomar Faktorer av betydelse för hälsotillståndet Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker Graviditet, förlossning och barnsängstid Tumörer Symtom och onormala kliniska fynd ej klassificerade annorstädes Jämlik hälso- och sjukvård 7. Matsmältningsorganens sjukdomar Andningsorganens sjukdomar Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven Figur 2. De tio vanligaste diagnoskapitel som patienter inom slutenvården vårdats för i Region Östergötland under. Läkarbesök primärvård Man Kvinna Total 1. Symptom och sjukdomstillstånd Andningsorganen sjukdomar Muskuloskeletala sjukdomar Cirkulationsorganens sjukdomar Hudsjukdomar Faktorer av hälsobetydelse Psykiska störningar Övriga sjukdomar i cirkulationsorgan Skador och förgiftningar Sjukdomar i i örat Figur 3. De tio vanligaste diagnoskapitel som patienter besökt läkare för i Region Östergötlands primärvård under. Läkarbesök Öppenvård (exkl primärvård) Man Kvinna Total 1. Faktorer av hälsobetydelse Symptom och sjukdomstillstånd Skador och förgiftningar Tumörer Muskuloskeletala sjukdomar Sjukdomar i ögat Psykiska störningar Sjukdomar i urin- och könsorgan Matsmältnigens sjukdomar Cirkulationsorganens sjukdomar Figur 4. De tio vanligaste diagnoskapitel som patienter besökt läkare för i Region Östergötlands öppenvård (exkl primärvård) under. Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. För att uppnå målet om en jämlik hälso- och sjukvård krävs ett långsiktigt och strukturerat arbete inom samtliga delar av sjukvården. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Eftersom hälsan i Östergötland inte är jämlikt fördelad ska hälso- och sjukvården prioritera de som har störst behov oavsett personliga egenskaper, bostadsort, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Under året har flera framgångsrika arbeten genomförts för att öka jämlikheten i hälso- och sjukvården. Ökat stöd för personer som utsätts för våld i nära relationer, könsstympning och bättre stöd till hbtq-personer är några exempel på fokusområden. Samtidigt samarbetar regionen, enligt väl etablerade strukturer, med ideella organisationer för att fånga och ta tillvara erfarenheter från bland annat äldre och personer med funktionsnedsättning. Flera beslut har under året fattats för att ytterligare förbättra arbetet med jämställd vård, som exempelvis antagandet av en handlingsplan avseende CEMR-deklarationen. Fortfarande finns dock en stor utvecklingspotential när det gäller analys av vårdens resultat utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Det är få kliniker som använder könsuppdelad statistik, vilket hindrar en identifiering av skillnader baserat på kön. Rehabiliteringsprocessen är ett avgörande område för att ge stöd och möjlighet för patienter att återgå till ett välfungerande liv. Framgångsrika arbeten har under året genomförts i den sydöstra sjukvårdsregionen för att stärka rehabiliteringsprocessen och kunna erbjuda rehabilitering i större omfattning. Det finns fortsatt stora utmaningar för hälso- och sjukvården kopplat till den psykiska ohälsan. För att möta denna utmaning har psykisk ohälsa och tidiga insatser fått särskild uppmärksamhet. Exempelvis har länets barnhälsor och primärvård fått ett utökat uppdrag inom området. Under året infördes vårdval inom öppen specialiserad vuxenpsykiatri, vilket har medfört att nya vårdgivare har etablerat sig i länet. Även i den öppna barn- och ungdomspsykiatrin har en ny vårdgivare tillkommit under året. På så sätt har tillgängligheten för både barn, ungdomar och vuxna ökat. SLUTENVÅRD PRIMÄRVÅRD ÖPPENVÅRD (exkl primärvård) Man Kvinna Total Man Kvinna Total Man Kvinna Total 0-18 år år år år Total Figur 5. Antal unika individer som varit i kontakt med vården fördelat på ålder. 38 MEDBORGARSPERSPEKTIVET MEDBORGARSPERSPEKTIVET 39

22 FRAMGÅNGSFAKTOR Vård som bygger på respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet HSN Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Patienterna ska i alla vårdsituationer bli värdigt bemötta av vårdpersonalen. Vårdsituationer och vårdens miljöer ska också vara formade på ett sätt där patientens värdighet kan behållas. Därutöver behöver vården anpassas till individens förutsättningar och fokusera på att stärka patienternas förmåga till ett fungerande och självständigt liv. Under året har det bedrivits ett framgångsrikt arbete i regionen inom flera områden för att främja respekten för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Exempelvis har rehabiliteringen utvecklats i samverkan med sydöstra sjukvårdsregionen och flyktingar har getts hälsoundersökningar i allt större omfattning. Sammantagen bedömning av framgångsfaktorns måluppfyllelse är tillfredsställande. VÄRDIGT BEMÖTANDE Under året undersöktes patienternas upplevelse av att ha blivit respektfullt och värdigt bemötta på vårdcentraler och akutmottagningar i länet, som en del av Nationellt patientenkät. Resultaten var relativt goda. Av alla svaranden som hade besökt vårdcentralerna var det 83 procent som upplevde att de hade blivit bemötta respektfullt och värdigt. På akutmottagningar svarade ungefär lika många patienter att de blev respektfullt och värdigt bemötta än vid förra årets undersökning. Sammantaget resultat för länets akutmottagningar var 80 procent. Region Östergötlands verksamheter arbetar på många sätt för att utveckla vårdens förhållningssätt och värdegrundsarbete för att kunna få patienterna i ännu större omfattning respektfullt bemött. Mer beskrivs under processperspektivet, på sidan 85. REHABILITERING OCH HABILITERING FÖR FUNGERANDE OCH SJÄLVSTÄNDIGT LIV Rehabiliteringen är viktig för att kunna ge patienterna bästa möjligheter till väl fungerande och självständigt liv. På motsvarande sätt har habiliteringen för personer med funktionsnedsättning en central roll i att öka livskvalité och funktionsnivå. Region Östergötland har därför fokuserat på utvecklingen av rehabilitering och habilitering och nedan presenteras några av genomförda insatser. För att medborgarna ska få överblick av Region Östergötlands utbud av rehabilitering har en hemsida skapats på 1177.se under året, vilket kommer framöver att utvecklas ytterligare. Under året har arbete pågått för att bland annat ta fram vårdprogram i Sydöstra sjukvårdsregionen för Ehlers-Danlos syndrom, som är ett ärftligt tillstånd med förändrad struktur i bindväven, vilket påverkar bland annat hud, leder, ligament och blodkärl. Genom vårdplanen kan patienternas utredning och vård förbättras, då information om sjukdomen, dess diagnostisering och behandling, samt vem som har kompetensen och ansvaret för utredning och vård, sprids till alla vårdgivare. Vårdprogrammet utgör därmed en stabil grund för att patienterna ska utredas, behandlas och bemötas på lika sätt och utifrån samma kunskapsbas i hela sjukvårdsregionen. Ett annat arbete som har fortsatt under året är att förstärka rehabiliteringen för patienter med smärta. Patientgruppen med smärta är stor, då cirka tio procent av hela Sveriges befolkning lider av långvarig smärta. Nästan 60 procent av alla långtidssjukskrivningar i Sverige orsakas av smärta. Det är därför mycket angeläget att hitta bättre sätt att hjälpa smärtpatienter tidigt i deras sjukdomsförlopp och därför har fokus under året lagts på att säkra och höja kvalitén i primärvårdens tidiga insatser. Det har skett genom handledning och stöd från smärtspecialistvården. På sikt kommer effekten av de nya behandlingssätten kunna följas genom att smärtpatienter registreras i kvalitetsregister. På det sättet kan vården bli ännu bättre på att utveckla och fokusera på insatser som ger bäst effekt för patienten. För att kunna säkerställa att patienterna i behov av handrehabilitering ska erbjudas evidensbaserade och effektiva åtgärder i hela Sydöstra sjukvårdsregionen arbetar ett nätverk med att utveckla regiongemensamma rehabiliteringsprogram för området. Under har nätverket förutom arbetet med behandlingsriktlinjer genomfört webbutbildning. Förutom det sjukvårdsregionala handnätverket finns ett lokalt nätverk i Region Östergötland med representanter både specialistvården och närsjukvården från de olika länsdelarna. För att vidareutveckla vården för patienter som har drabbats av stroke har under året arbete pågått i samverkan mellan primärvården, slutenvården, specialistvården och länets kommuner. Detta är ett arbete som uppkommit utifrån utvärderingen av hemsjukvårdsreformen, eftersom det behövs tydliggörande på vem som ska göra vad och var, det vill säga att vården behöver nivåstruktureras för att bli så högkvalitativ och effektiv som möjligt. Arbetet har även medfört gemensam kompetensutveckling för medarbetare inom regionen och kommunerna. För personer med astma-, KOL- och hjärtsviktsdiagnos är fysisk aktivitet och träning viktigt, vilket betonas i de nationella riktlinjerna som Socialstyrelsen har tagit fram. Närsjukvården i respektive länsdel fick därför inför året ett tilläggsuppdrag för att öka möjligheten till fysisk aktivitet och träning för dessa patienter. Uppföljningen av uppdraget i december visade att patientverksamheten är igång i alla länsdelar. Patienterna som hade fått ta del av insatsen var nöjda med insatserna. Dock har bara relativt få antal patienter fått ta del av insatserna. Barn och ungdomar med ryggmärgsbråck har ett stort behov av att vårdens insatser samordnas utifrån helhetsperspektiv och att patienten görs delaktig. Dessa patienter är medicinskt komplexa och specialister från många olika medicinska kunskapsområden är oftast involverade i patienternas vård. Under året har Region Östergötlands tre habiliteringsverksamheter arbetat fram en struktur kring en samverkansmottagning för dessa barn och ungdomar, där patienten på samma mottagning kan träffa olika vårdgivare. Att utreda barn och vuxna med kognitiva svårigheter ingår i habiliteringsverksamheternas uppdrag, likaså att vid behov utreda neuropsykiatriska tilläggsdiagnoser som exempelvis autism. Arbete har påbörjats under året att sammanställa och systematisera neuropsykiatriska utredningsprocessen i syfte att patienterna ska få en likvärdig vård i länet. NEDSLAG MOTIONS- OCH IDROTTSSKADEENHETEN Under drevs Motions- och idrottsskadeenheten (MIE) som ett pilotprojekt inom Region Östergötland. Projektet syftade till att ge patienter med motions- eller idrottsskador tidig och effektiv hjälp genom ett välfungerande flöde där patienterna slussas till rätt vårdnivå och rätt kompetens. Syftet var också att standardisera omhändertagande av denna patientgrupp genom länsövergripande gemensamma bedömnings- och behandlingsriktlinjer. Resultatet visade att MIE blivit en tydligare ingång och ett mer effektiv vårdflöde för patientgruppen. Patienterna var mycket nöjda med besöken på MIE. På en 10 gradig skala skattade 95 procent av patienterna nöjdheten mellan 8 och 10. De goda resultaten medförde att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade under året om att projekt ska övergå till ordinarie verksamhet från och med FÖRSTÅELSE OCH KUNSKAP OM HBTQ Hbtq-personer löper större risk att drabbas av olika former av ohälsa än den övriga befolkningen. Hbtq-personer har ofta dåliga erfarenheter av heteronormativt bemötande från vårdpersonal, vilket kan leda till att hbtq-personer drar sig för att söka vård eller i vissa fall till och med avstår från att söka vård. För att skapa ökad förståelse för hbtq-personer behöver vården öka medarbetarnas kunskap. Sedan ett par år erbjuder regionen medarbetarna möjlighet att genomgå ett utbildningsprogram om hbtq. Programmet ska förbättra bemötandet av hbtqpatienter och arbetsmiljön för hbtq-medarbetare. Verksamheterna kan också hbtq-diplomeras, vilket beskrivs mer på sidan 86. VÅRDÅTKOMST FÖR FLYKTINGAR Region Östergötlands verksamheter ska erbjuda hälso- och sjukvård till asylsökande och nyanlända på samma villkor som för övriga invånare i länet. Utöver erbjuds särskilda insatser avseende hälsoundersökningar samt kris- och traumabehandling. Under hösten 2015 uppstod långa köer till hälsoundersökningar för asylsökande, då cirka personer fick vänta mer än 60 dagar innan de erbjöds hälsoundersökning. Under året har ett intensivt arbete bedrivits för att hälsoundersökningar igen ska kunna erbjudas i den omfattning som behövs. I slutet av året erbjöds alla hälsoundersökning inom 60 dagar, med undantag för personer i Norrköping. De verksamheter som hittills har påverkats allra mest av de ökade flyktingströmmarna är Flyktingmedicinskt centrum, vissa vårdcentraler, smittskyddsenheten, klinisk mikrobiologi och patientkontoret. Flera andra verksamheter har fått ett ökat inflöde av patienter på grund av flyktingströmmarna 40 MEDBORGARSPERSPEKTIVET MEDBORGARSPERSPEKTIVET 41

23 och bedömer att behovet av hälso- och sjukvårdsinsatser kommer att öka ytterligare framöver. För att underlätta hanteringen av vårdbehövande asylsökande och nyanlända har informationen till vårdgivare förbättrats, rutiner har utvecklats och förenklats, samt utbildningar till andra aktörer har genomförts. Ett återkommande problem är bristen på kvalificerade språktolkar. Vissa farhågor finns om att antalet personer med behov av traumabehandling kommer att öka framöver. IDEELLA ORGANISATIONER SOM RESURS I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Ideella organisationer och föreningar främjar en god livskvalitet hos sina medlemmar genom att medlemmarna kan via föreningarna hitta stöd hos andra med liknande erfarenheter. För Region Östergötland är ideella organisationer och föreningar naturliga samarbetspartners. Inom ramen för pågående arbete med behovsanalyser har tjänstemän inom Region Östergötland och de politiska brukardialogberedningar kontakt med relevanta ideella organisationer som ett led i kunskapsinhämtningen. Framför allt sker samarbetet med funktionshinderföreningar och patientföreningar. I regionens råd i frågor om funktionsnedsättning finns funktionshinderföreningar representerade. Rådet ligger organisatoriskt under regionstyrelsen, men är en arena för dialog kring hälso- och sjukvårdsfrågor. Föreningar som berörs av ämnet tillfrågas ofta att medverka eller delta i olika konferenser och projekt, som exempelvis Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd som medverkar inom suicidprevention. I projektet Framtidens bästa primärvård har representanter för föreningar medverkat. Föreningsrepresentanter från Neuroförbundet har medverkat i en konferens om nya nationella riktlinjer för Multipel skleros och Parkinson. NYCKELINDIKATOR Mål Resultat ning av registrerade levnadsvanor i Hälsobladet i regionens journalsystem, samt svar från den nationella enkätundersökningen Hälsa på lika villkor som presenteras fördelat på kön. SJUKSKRIVNINGAR I LÄNET Det är fortfarande betydligt fler kvinnor än män som är sjukskrivna, även om en viss utjämning av skillnaderna mellan könen har noterats inom en del vårdområden. För att kunna förstå orsakerna till förändringen behöver ytterligare analyser göras. Skillnaden i sjukskrivningslängden mellan könen är cirka fyra dagar i Östergötland, enligt Inspektionen för socialförsäkringens rapport :13. Östergötland har landets lägsta sjukpenningtal, det vill säga antalet utbetalda sjukskrivningsdagar per invånare mellan 16 och 64 år i länet. Skillnaden i sjukskrivningslängd mellan könen är densamma i Östergötland som i andra län som har högre sjukpenningtal. Sjukpenningtalet i Östergötland var i september 8,7 men det finnns variationer inom länet. Motala har det högsta sjukpenningtalet på 12,1 och Linköping det lägsta på 7,4. Norrköping hade 8,4. Statistik från Försäkringskassan visar att sjukpenningtalet i Motala har minskat, medan Norrköping har stått kvar på samma nivå. I Linköping har sjukpenningtalet ökat. Statistiken visar också att kvinnor i vård- och omsorgsyrken står för flest antal sjukskrivningar. Mer om insatser som har genomförts för att minska och förkorta sjukskrivningar går att läsa under processperspektivet på sidan 89. VÅLD I NÄRA RELATIONER Personer som utsätts för våld i nära relationer söker ofta hälsooch sjukvård för akut vård av skador, men också indirekt för olika fysiska, psykiska eller psykosomatiska symtom. Det innebär att personer som kommer till exempelvis primärvård, psykiatri, akutvård, mödrahälsovård eller tandvård kan vara, eller har varit, utsatta för våld. Det ska därför finnas en bred och länsövergripande beredskap för det medicinska och psykosociala omhändertagandet av våldsutsatta personer. Ett steg för att uppnå detta är att ett regionövergripande kunskapsunderlag för våld i nära relationer har tagits fram. Produktionsenheterna har dessutom tagit fram egna riktlinjer. Mer om regionens arbete går att läsa under processperspektivet på sidan 85. Andel patienter (kvinnor, män, totalt) som upplever ett respektfullt och värdigt bemötande vid: - Vårdcentraler - Somatisk specialistvård 91% 93% 89% 93% 84% (vårdcentraler) Enkät ej genomförd 89% (primärvård) 94% (slutenvården) 96% (öppenvården) NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Andel produktionsenheter som använder könsuppdelad statistik för att identifiera, analysera och åtgärda könsrelaterade skillnader i bemötande, vård och behandling *Andel av alla enheter Skapa nulägesbild Ny indikator Ny indikator 20%* RESULTATMÅTT Mål Andelen nyanlända asylsökande i Östergötland som: - erbjuds tid för hälsoundersökning inom 60 dagar från ankomst till länet - har genomgått en hälsoundersökning *Andel av de som kallats FRAMGÅNGSFAKTOR Ökad jämställdhet i hälso- och sjukvården 50% 87% Utfall saknas Utfall saknas Nästan samtliga 82%* HSN RESULTATMÅTT Mål Andel verksamhetsenheter (vårdcentraler) som har kartlagt sjukskrivningsmönstret hos sina patienter utdelat på: - Kön - Ålder - Diagnosgrupper - Sjukskrivningslängd Relativ åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom hos kvinnor respektive män 25% Skapa ett ingångsvärde Ny indikator 2015 Totalt 50,3/ (avser 2012 års utfall) Totalt 50,4/ (avser 2013 års utfall) 58% 45% Totalt 47,8/ (avser 2014 års utfall) Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Att hälso- och sjukvården ser olika ut beroende på patientens kön är ett väl dokumenterat faktum. Det finns även skillnader i konsumtionsmönster mellan kvinnor och män, både när det gäller omfattning av vården och vilka delar av vården som nyttjas. En grundförutsättning för att uppnå målet om ökad jämställdhet i hälso- och sjukvården är att jämställdhetsaspekten finns med i samtliga analyser av resultat, bemötande och behandling. Eftersom skillnaderna varierar inom hälso- och sjukvårdens olika delar behöver detta arbete göras på samtliga vårdenheter. Under året har Region Östergötland fattat flera beslut för ökad jämställdhet i hälso- och sjukvården och insatser har bedrivits för att förbättra resultatet. Trots detta är måluppfyllelsen ännu inte fullt tillfredsställande. KÖNSUPPDELAD STATISTIK För att kunna garantera jämställd vård för patienter måste vården genomföra analyser av patientresultat för att identifiera eventuella skillnader mellan könen. Region Östergötland är ansluten till den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR- deklarationen). Det innebär att regionen ska fokusera på jämställdhetsaspekter inom alla relevanta perspektiv i sina verksamheter. Att verksamheterna ska använda könsuppdelad statistik för sina analyser är därmed prioriterat. Under året har det fortfarande varit relativt komplicerat för verksamheterna att få fram könsuppdelad statistik. Arbete med att förenkla det pågår. Målet för verksamhetsåret var att få fram en nulägesbild av i vilken omfattning vården använder könsuppdelad statistik för att identifiera, analysera och åtgärda könsrelaterade skillnader i bemötande, vård och behandling. Nulägesbilden visar att bara 20 procent av klinikerna använder könsuppdelad statistik, så mer arbete behövs. FRAMGÅNGSFAKTOR En psykiatri- och missbruksvård präglad av öppenhet Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Det finns stora utmaningar för hälso- och sjukvården kopplat till den psykiska ohälsan. Flera satsningar och förändringar har genomförts inom psykiatrin och missbruksvården under året. För att de genomförda förändringarna ska få full effekt krävs mer tid och möjlighet att omsätta dessa i praktiken, vilket leder till att flera positiva effekter kan förväntas på längre sikt. Rapporten Psykisk ohälsa i Östergötland Epidemiologisk kartläggning baserad på diagnosregistrering i Region Östergötland som presenterades under året, visade att antalet patienter med registrerad diagnos i eller utanför specialistpsykiatrin har ökat med drygt 50 procent under de senaste fem åren. Nästan invånare i Östergötland hade under perioden minst en registrerad diagnos inom psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar. Det motsvarar 16 procent Hälso- och sjukvårdsnämnden stödjer med sina avtal och överenskommelser att könsuppdelad statistik ska användas, genom att efterfråga det i sina uppföljningar. Även vid dialoger om avtal och överenskommelser med verksamheterna lyfts genusperspektivet. Ett exempel är den kvalitetsuppföljning av vårdcentralerna som utförs varje år. Där ska numera all tillgänglig statistik vara fördelad på kön. Andra exempel är könsuppdelad statistik för att möjliggöra analyser och åtgärda eventuella skillnader är uppföljav befolkningen. Den vanligaste diagnoskategorin var ångestsyndrom och därefter depression. Även antalet personer med registrerad missbruksdiagnos har ökat i Östergötland. HSN SATSNINGAR PÅ TIDIGA INSATSER Psykisk ohälsa och tidiga insatser är områden som särskilt har uppmärksammats av hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) och flera satsningar har genomförts för att stärka dessa områden. Länets barnhälsor fick under våren extra resurser och ett utökat uppdrag av HSN att satsa mer på samverkan, kunskapsstöd till befintliga aktörer och mer verksamhet i socioekonomiskt utsatta områden. Uppdraget är i en uppstartsfas med bland annat nyrekrytering och etablering på framför allt vårdcentraler, samt kontakter och utformning av gemensamma rutiner med samverkansparter. Sådana samverkansparter är exempelvis skolhälsovården, primärvården, barn- och ungdomspsykiatrin med flera. Antalet barn och familjer som fått hjälp av barnhälsorna har ökat under året, men en mer påtaglig effekt förväntas under nästa år. 42 MEDBORGARSPERSPEKTIVET MEDBORGARSPERSPEKTIVET 43

24 att företaget startade en mottagning i Linköping i slutet av oktober. Eventuella effekter av den upphandlade verksamheten inom barn- och ungdomspsykiatrin och vårdvalet för vuxenpsykiatrin kan ännu inte identifieras. En särskild uppföljning av vårdvalet, utöver den ordinarie uppföljningen, har dock påbörjats för att i framtiden kunna belysa eventuella effekter. Under året flyttades också uppdraget att ta hand om patienter med autismspektrumtillstånd eller annan neuropsykiatrisk diagnos som inte är förenat med utvecklingsstörning från habiliteringen till barn- och ungdomspsykiatrin respektive vuxenpsykiatrin. STRATEGISKT MÅL Delaktiga och nöjda patienter I juni tillförde HSN medel till primärvården för att förbättra tillgången till tidiga insatser och behandling i första linjen för personer med psykisk ohälsa. Satsningen ska främst öka antalet samtalsbehandlingar inom primärvården, samt stimulera införandet av internetbaserad behandling vid psykisk ohälsa. Satsningen sammanfaller med att ett nytt ersättningssystem för primärvården trädde i kraft i början av oktober. Utvecklingen och effekterna av satsningen och ersättningssystemet kommer att följas upp kontinuerligt. Vid årets slut visade uppföljningen att antalet registrerade åtgärder redan hade ökat. FÖRÄNDRINGAR INOM PSYKIATRIN Under året har förändringar skett inom både barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin. Efter upphandling har barn- och ungdomspsykiatriska öppenvårdsverksamheter under sommaren startats i Linköping och i Norrköping av en privat aktör. Samma aktör fortsätter i likhet med tidigare uppdraget i den västra länsdelen. Upphandlingarna syftar till ökad tillgänglighet till öppen barn- och ungdomspsykiatrisk specialistvård och innebär samtidigt krav på hög kostnadseffektivitet och kvalitet i den vård och behandling som ges. Under juli startade vårdval inom öppen specialiserad vuxenpsykiatri i hela Östergötland. De leverantörer som redan var etablerade i länet inom den öppna vuxenpsykiatrin har sökt och fått auktorisation. Dessutom har den nyupphandlade privata aktören sökt och fått auktorisation under hösten, vilket ledde till SAMVERKAN MELLAN BEROENDEVÅRDEN OCH PSYKIATRIN I Norrköping startade kommunen och beroendevården under året en gemensam och integrerad alkohol- och drogmottagning. Mottagningen ska ge möjlighet till en tydligare samordning av insatser för patienter som har både beroendesjukdom och psykisk ohälsa. Verksamheten bedrivs av medarbetare från både Region Östergötland och Norrköpings kommun vilket ska stärka omhändertagandet av en utsatt patientgrupp. För verksamheten är målet att ge snabba bedömningar och insatser till personer med beroende av alkohol, droger eller läkemedel, samt personer som lider av beroendeproblematik och psykisk ohälsa. För en bättre samordnad psykiatri- och missbruksvård har dokumenterade rutiner för samordning vid samsjuklighet tagits fram av psykiatri- och beroendeklinikerna. I den västra länsdelen har även kommunerna deltagit i arbetet, vilket har lett till gemensamma rutiner för fast vårdkontakt, vårdplan och SIP. I Linköping har den psykiatriska kliniken och beroendekliniken gått samman till en klinik under året. Sammanslagningen ger bättre möjlighet till förbättrad vård för de medborgare som har samsjuklighet då de nu vårdas på ett sammanhållet sätt. Samverkan och samarbete mellan huvudmännen är en viktig del för helheten i patienternas omhändertagande. Utvecklingen i Norrköping är ett steg på vägen, men ur ett länsövergripande perspektiv finns det flera förbättringsområden för en stärkt samverkan mellan regionen och kommunerna gällande missbruk. Inom området missbruk och beroende har varken vårdprogram eller vårdprocessprogram reviderats utifrån de nya nationella riktlinjer som Socialstyrelsen publicerade i april Däremot finns ett nytt länsövergripande vårdprogram för suicidprevention för vuxna framtaget som började gälla i september. Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Att patienten får vara delaktig i sin behandling och möts utifrån sina egna unika förutsättningar är en grundförutsättning för att få en hög tillfredställelse med vården. Det påverkar också kvaliteten. Vårdens resultat är ofta beroende av patientens involvering. Samtidigt visar tidigare analyser att patientupplevd delaktighet är starkt beroende av om patienterna blev informerade om sitt tillstånd och tänkbara behandlingar på ett begripligt sätt. Även bemötandet vid besöket på vårdcentral eller sjukhusmottagning är starkt kopplad till upplevd delaktighet. Det finns en stor vilja att utveckla det patientfokuserade arbetet i Region Östergötland. Dock finns det fortfarande utvecklingspotential för att ytterligare sprida arbetet. Invånarna i Östergötland är generellt sett nöjda med vården, men när det gäller primärvården och akutvården ligger Region Östergötland fortfarande relativt lågt i förhållande till andra landsting och regioner. En förbättring har dock skett inom dessa områden och med fortsatta satsningar på framför allt information, finns goda förhoppningar om ytterligare förbättringar. För att ge patienter en ökad möjlighet att kontrollera och följa sitt hälsotillstånd har nästan hälften av regionens verksamheter på ett systematiskt sätt infört nya metoder eller arbetssätt. Ungefär lika stor andel har drivit utvecklingsarbete i samverkan med patienter. Viljan att utveckla patienternas möjlighet till deltagande och därmed nöjdhet är stor i Region Östergötland. NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Andel produktionsenheter som har framtagit och utarbetat former för samordning mellan beroendevården och psykiatrin Skapa nulägesbild Ny indikator Ny indikator 67 % (2 av 3 produktionsenheter) RESULTATMÅTT Mål Vårdprocessprogram för omhändertagandet av patienter med samsjuklighet i beroende och psykisk sjukdom Ska tas fram Ny indikator Ny indikator Framtagande pågår Antal självmord per invånare Skapa ett ingångsvärde Kvinnor 7,4 Män 20 Totalt 13,8 (2013 års siffror) Kvinnor 6,9 Män 17,6 Totalt 12,3 (2014 års siffror) Kvinnor 4,5 Män 10,8 Totalt 7,7 (2015 års siffror) *Andelen osäkra självmord utgör ytterligare cirka 20 procent 44 MEDBORGARSPERSPEKTIVET MEDBORGARSPERSPEKTIVET 45

25 FRAMGÅNGSFAKTOR Hälso- och sjukvård där patienter och närstående är medskapare Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Genom att göra patienten och de närstående delaktiga i planering och genomförande av vården förbättras ofta resultatet. För att göra patienterna och närstående till medskapare behöver vårdgivaren ge information och kunskap om sjukdomen som är lätt att förstå. Patienternas upplevelse av delaktighet och involvering i Region Östergötlands verksamheter har ökat. I verksamheterna finns också en stor vilja att utveckla medverkan från patienter och närstående. Patienters och närståendes involvering i utvecklingsarbetet har dock ännu inte nått en tillfredsställande nivå. DELAKTIGHET OCH INVOLVERING Patienternas upplevelse av delaktighet och involvering undersöks som ett område i Nationell patientenkät. Resultatet för denna enkät presenteras vidare under framgångsfaktorn Patientfokuserad hälso- och sjukvård på nästa sida. Inom den specialiserade somatiska öppenvården upplevde patienterna i Östergötland delaktighet i samma grad som riksgenomsnittet. För slutenvården var resultat i Östergötland något högre än riksgenomsnittet. I primärvården var resultatet lägre än riksgenomsnittet, men hade förbättrats tydligt jämfört med förra året. Andelen positiva svar hade ökat från 73 procent till 77 procent. Tidigare jämförelser har visat att den patientupplevda delaktigheten är starkt kopplad till i vilken utsträckning patienterna fått tillräcklig och begriplig information i samband med besöket. Informationen kan exempelvis handla om patientens tillstånd, diagnos och vart patienten kan vända sig med frågor efter besöket. Även patientens upplevelse av vårdpersonalens bemötande är starkt kopplad till upplevelsen av delaktighet. Inom primärvården var bemötandet det som värderades bäst av alla områden som HSN ingick i patientenkäten. Däremot upplevde patienterna bristande information. Resultatet skulle kunna tyda på att bättre information till patienterna kan ge högre patientupplevd delaktighet. FÖRBÄTTRINGSARBETEN MED PATIENTMEDVERKAN För att stärka patienternas roll som medskapare av sin egen vård behöver vårdverksamheterna intensifiera sitt arbete med patientmedverkan. Under genomförde knappt hälften av vårdverksamheterna i Region Östergötland förbättringsarbeten med medverkan från patienter. Det är långt ifrån det uppsatta målet. Skillnaderna är dock väldigt stora. Inom vissa produktionsenheter genomförde majoriteten av verksamheterna den här typen av förbättringsarbeten samtidigt som det finns produktionsenheter där ingen verksamhet gjorde det. Ett annat sätt att stärka patienternas roll som medskapare är att ge patienterna verktyg att följa sitt eget hälsotillstånd. Under året testade 45 procent av Region Östergötlands verksamheter något nytt för att öka patientens egna möjligheter att kontrollera och följa sitt hälsotillstånd. Det är klart över det uppsatta målet på 25 procent och visar på ett positivt utvecklingsklimat. Siffran omfattar endast nya sätt som börjat testas under, sannolikt pågår fler insatser för att patienterna ska kunna följa sitt eget hälsotillstånd. Ett exempel på detta är Journal via nätet, som har gjort det möjligt för patienterna att ta del av sina journaler via internet. Det beskrivs vidare på sidan 66. För att främja en säker vårdkedja och för att stärka patientens delaktighet och medverkan är läkemedelsgenomgångar och journalförda vårdplaner viktiga instrument. Vid en läkemedelsgenomgång görs en kartläggning av patientens läkemedelsanvändning där ansvarig läkare försäkrar sig om att läkemedelsbehandlingen är säker och har avsedd effekt. Region Östergötland har som mål att erbjuda så många patienter som möjligt en läkemedelsgenomgång i samband med läkarkontakt i både öppen- och slutenvård. Läkemedelsgenomgångar är viktiga för alla som har flera läkemedel, men framför allt för äldre patienter. Under året fick färre patienter över 75 år med fler än fem läkemedel, en läkemedelsgenomgång inom primärvården än året innan (se indikatorstabell). En patientfokuserad vård innebär att vården ska utgå från patienten. Det betyder att vården inte endast ska fokusera på den medicinska kvaliteten utan även sträva efter att stärka patientens upplevelse av bemötande, emotionellt stöd och involvering. Vården behöver fortsätta utveckla det patientfokuserade arbetssättet och ge ett bemötande som sätter patientens unika behov i centrum. Nationell patientenkät visade att visade att Region Östergötland har god personcentrerad hälso- och sjukvård inom flera delar, men inom ett antal områden behöver Region Östergötland utvecklas mer. Ytterligare ett sätt att göra patienten delaktig och införstådd i sin vård är att upprätta en vårdplan. Under året fick cirka fyra procent av patienterna en journalförd vårdplan. Resultatet är något lägre än föregående år, trots målsättningen att andelen skulle öka. NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Andel patienter (kvinnor, män, totalt) som upplever sig delaktiga i besluten om sin egen vård och behandling inom: - Primärvård - Somatisk öppenvård - Somatisk slutenvård FRAMGÅNGSFAKTOR Patientfokuserad hälso- och sjukvård Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse 80% Ny formulering av frågan % ej genomförd ej genomförd* *År 2015 infördes en helt ny modell för Nationell patientenkät. Förändringen innebär att resultaten inte kan jämföras med genomförda enkätundersökningar år 2014 och tidigare. RESULTATMÅTT Mål Andel vårdenheter (kliniker och vårdcentraler) som har genomfört förbättringsarbeten med patientmedverkan Andel vårdenheter (kliniker och vårdcentraler) som på ett systematiskt sätt prövar något nytt som ökar patientens egna möjligheter att kontrollera och följa sitt hälsotillstånd Andel av vårdcentralernas äldre (>75 år) listade patienter minst 5 läkemedel som har genomgått enkel eller fördjupad läkemedelsgenomgång Andel av vårdcentralernas äldre (>75 år) listade som erhållit en journalförd vårdplan 70% 25% Öka 10% jfr 2015 Öka 10% jfr 2015 Har inte följts upp Ny indikator 26% 98% Underlag saknas Har inte följts upp Ny indikator Kvinnor 44,9% Män 44,5% Totalt 44,7% Kvinnor 4,7% Män 4,4% Totalt 4,6% 82% 89% 93% 43% 45% Kvinnor 42,5% Män 40,7% Totalt 41,7% Kvinnor 4,7% Män 3,9% Totalt 4,3% HSN För att mäta patienternas delaktighet och nöjdhet genomförs återkommande patientenkäter inom olika delar av hälso- och sjukvården. Under har tre nationella patientenkäter genomförts inom områdena somatisk specialiserad vård, primärvård och akutmottagningar. Nationell patientenkät visade bra resultat för Region Östergötland när det gäller personcentrerad hälso- och sjukvård, framför allt inom slutenvården. Det finns dock en utvecklingspotential, eftersom den specialiserade somatiska öppenvården och primärvården placerade sig i mitten eller i den nedersta tredjedelen inom flera parametrar i jämförelse med andra landsting och regioner, se figur 6. Även inom akutvården placerade sig Region Östergötland förhållandevis lågt. Skillnaderna är dock små och en förbättring sedan senaste undersökningen har skett. 46 MEDBORGARSPERSPEKTIVET MEDBORGARSPERSPEKTIVET 47

26 Undersökta områden (dimensioner) Specialiserad somatisk öppenvård Specialiserad somatisk slutenvård Primärvård *) Akutmottagningar Östergötland Riket Östergötland Riket Östergötland Riket Östergötland Riket STRATEGISKT MÅL Delaktighet och involvering Emotionellt stöd Information och kunskap Kontinuitet och koordinering Trygg och ändamålsenlig vård Respekt och bemötande Tillgänglighet Helhetsintryck Summerat genomsnitt Östergötlands placering bland deltagande regioner/landsting Plats 12 av 20 Plats 6 av 20 Plats 8 av 10 Plats 20 av 21 *) Tio landsting och regioner deltog i undersökningen Figur 6. Region Östergötlands resultat i Nationell patientenkät. Resultatet avser den procentuella andelen positiva svar i sju undersökta områden (dimensioner). Färgmarkeringen anger Östergötlands placering jämfört med övriga deltagande landsting och regioner (grön: ingår bland tredjedelen bättre landsting och regioner; gul: ingår bland tredjedelen landsting och regioner i mitten; röd: ingår bland tredjedelen sämre landsting och regioner). Patienterna som vårdades inneliggande på Region Östergötlands sjukhus, det vill säga inom den slutna somatiska vården, värderade vården relativt högt jämfört med motsvarande patienter hos övriga landsting och regioner. Patienterna i Östergötland gav respekt och bemötande samt tillgänglighet högsta betyg av samtliga undersökta områden. Patienterna i Östergötland värderade primärvården relativt lågt och i en nationell jämförelse hamnar Östergötland på en åttonde plats av tio. Patienterna värderade respekt och bemötande högst följt av tillgänglighet. Den största förbättringen jämfört med föregående mätning var patienternas bedömning av delaktighet och involvering. Patienterna värderade sina upplevelser av akutmottagningarna i Östergötland lågt. Även jämfört med övriga landsting och regioner i Sverige var resultatet för akutmottagningarna lågt i årets mätning. Orsaken till patienternas låga uppskattning är inte känt. Samtidigt är resultatet en förbättring för akutmottagningarna i länet jämfört med föregående mätning. Allra störst resultatförbättring skedde i Norrköping, som därmed börjar närma sig samma resultat som akutmottagningarna i Linköping och Motala. I patientenkäterna ställs frågan om patienten skulle rekommendera vårdcentralen respektive den specialiserade vården till någon i motsvarande situation. De får också frågan hur de upplevde vårdkontakten som helhet. Resultatet visade att vårdcentralerna i Östergötland skattades lägre än riksgenomsnittet. Sjukhusmottagningarnas resultat motsvarade riksgenomsnittet medan vårdavdelningarna skattades högre. Se figur 7. I Region Östergötland pågår flera insatser för att stärka den patientfokuserade vården. Under året har arbetet fortsatt med att ta fram och tillämpa en handlingsplan för sjuka äldre. Handlingsplanen fokuserar på att äldre patienter ska mötas av en vård som är anpassad och organiserad för ett snabbt och värdigt mottagande. Aktiviteter inom exempelvis områdena demens och fallprevention har genomförts i samtliga länsdelar, men länsdelarna har kommit olika långt i sitt arbete med att använda handlingsplanen. Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Trygg och ändamålsenlig vård innebär att patienterna ska få ett professionellt bemötande och vård på rätt nivå som utgår från deras behov. Genom ett aktivt sjukdomsförebyggande arbete kan dessutom flera sjukdomstillstånd förebyggas. De medicinska resultaten för Region Östergötlands verksamheter är generellt sett goda och successiva förbättringar har skett för flertalet indikatorer. Inom vissa områden finns dock behov av fortsatta förbättringar. Regionen har påtagliga utmaningar inom områden som rör befolkningens levnadsvanor och det förebyggande arbetet som exempelvis rökning, övervikt och fetma, samt daglig fysisk aktivitet. För framtiden är det avgörande att det hälsofrämjande arbetet får effekt i befolkningen. Det är ett arbete som måste göras ihop med länets kommuner samt med delar av civilsamhället. För att fånga upp och tydliggöra patienters och invånares synpunkter och önskemål arbetar hälso- och sjukvårdsnämnden sedan många år tillbaka med behovsanalyser och medborgardialoger. Behovsanalyserna ger ett viktigt underlag för att kunna styra hälso- och sjukvården utifrån behov. De är en utgångspunkt för hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag, överenskommelser och avtal. Medborgardialogerna förs med patienter, närstående och verksamhetsföreträdare för att få flera perspektiv. De är viktiga i arbetet med att utveckla en god och jämlik vård. Ett område där det skett stor utveckling under senare år är möjligheten till egenvård i form av självdialys hos patienter med kronisk njursvikt. Att kunna sköta sin blod- eller påsdialys själv ger både stärkt patientinflytande och en ändamålsenlig vård. En samordning med rehabiliterande insatser har dessutom genomförts och idag är det möjligt för patienter att träna med exempelvis träningscykel i samband med sin dialys. För att erbjuda en trygg vård är det en avgörande faktor att patienter inte ska drabbas av undvikbara vårdskador, som trycksår eller infektioner. Utvecklingen inom detta område har inte gått framåt i önskvärd takt. Det behövs därför en kraftsamling på det här området inför Vården har en unik möjlighet att lyfta patientens levnadsvanor vid patientmötet, vilket är ett effektivt sätt att förbättra hälsan och därmed undvika eller lindra sjukdomstillstånd. Av Nationell patientenkät framkom att levnadsvanor inte diskuteras så ofta vid patientmöten. Det vårdpersonalen oftast tog upp när levnadsvanor diskuterades var motion. Mest sällan diskuterades alkoholvanor. Genom screening inom områdena gynekologiskt cellprov, mammografi och kroppspulsåderbråck genomförs ett aktivt arbete för att undvika eller tidigt upptäcka allvarliga sjukdomstillstånd. Under har täckningsgraden för screening ökat något men deltagandet är ojämnt fördelat. Deltagandet är främst lågt i socioekonomiskt utsatta områden. Rekommendera andra Nöjd med vårdkontaken som helhet Verksamhet Östergötland Riket Östergötland Riket Vårdcentraler Sjukhusmottagningar Vårdavdelningar på sjukhus Figur 7. Region Östergötlands resultat jämfört med riket i Nationell patientenkät avseende två helhetsfrågor. NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Region Östergötlands placering bland landstingen/regionen avseende frågan i nationella patientenkäten om patienterna kan rekommendera andra den enhet man besökt: - Primärvård - Somatisk öppenvård - Somatisk slutenvård Bättre än riksgenomsnittet 13 av 13* 17 av 21* 11 av 21* 17 av 21 Enkät ej genomförd 8 av av 20 4 av 20 *År 2015 infördes en helt ny modell för Nationell patientenkät. Förändringen innebär att resultaten inte kan jämföras med genomförda enkätundersökningar år 2014 och tidigare. 48 MEDBORGARSPERSPEKTIVET MEDBORGARSPERSPEKTIVET 49

27 FRAMGÅNGSFAKTOR God kvalitet i vårdens alla dimensioner Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse De medicinska resultaten hos Region Östergötlands verksamheter är generellt sett mycket goda och medborgarna får vård av god kvalitet. Det syns också i de nationella jämförelser där Region Östergötland deltar. Sammantaget är utfallet för Region Östergötland oförändrat jämfört med tidigare uppföljningar av medicinska resultat och medicinska processer. En del resultat är till stor del beroende av andra faktorer i befolkningen, såsom levnadsvanor och andra riskfaktorer. Många av indikatorerna har förbättrats jämfört med föregående mätningar, vilket är i linje med tidigare utfall och regionens resultat följer i stort den nationella utvecklingen. Det finns trots detta flera områden där förbättringar behöver ske. I verksamheterna pågår kontinuerligt ett systematiskt arbete för att förbättra vården. En stor utmaning för regionen är det förebyggande arbetet och att, i samverkan med andra aktörer, påverka befolkningens levnadsvanor i en positiv riktning. Hälso- och sjukvårdsnämnden genomför årligen djupare behovsanalyser av ett antal sjukdoms- eller behovsgrupper. I de fall analyserna visar behov av ytterligare insatser, formas de till särskilda utvecklingsområden. Efter politiskt beslut ges det särskilda utvecklingsområdet som ett uppdrag till berörda sjukvårdande enheter. Utvecklingen inom dessa utpekade områden har gått enligt förväntan under året. REGIONENS RESULTAT I NATIONELLA JÄMFÖRELSER Under året rangordnade tidningen Dagens medicin Sveriges sjukhus. Universitetssjukhuset i Linköping och Lasarettet i Motala placerade sig båda på en andra plats i sina respektive kategorier universitetssjukhus och mindre sjukhus. HSN Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har publicerat en sammanfattning av landstingens och regionernas resultat, som bygger på ett mindre urval av indikatorerna i sammanställningen Vården i siffror/öppna jämförelser. Figur 8 och 9 visar Region Östergötlands resultat med framräknat index (mellan 0-1) för varje område. Ju högre index, desto bättre relativt resultat. Regionens resultat är för flertalet områden bättre eller lika med rikssnittet. Tillgänglighet, palliativ vård, diabetes och cancervård är alla områden där regionens resultat skiljer sig positivt från majoriteten av andra landsting och regioner. För reumatiska sjukdomar och njurvård är resultaten i delar sämre än för flertalet landsting och regioner. Tillgänglighet Befolkningens syn på vården Patienterfarenheter Läkemedel Psykiatri Övergripande indikatorer Stroke Hjärtsjukvård Genomsnitt 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 Palliativ vård Njurvård Reumatoid artrit Kirurgi Cancervård Ortopedisk vård Kvinnosjukvård Diabetes Region Östergötland Riket Figur 8. Region Östergötlands resultat i SKL:s jämförelse i förhållande till alla landstings och regioners sammantagna resultat. Stillasittande fritid Andel med svår fetma vid diabetes PV 1,00 0,80 Bra självskattad hälsa Tobaksvanor under graviditet 0,60 0,40 Dålig självskattad hälsa Andel icke rökare vid diabetes PV 0,20 0,00 Bra tandhälsa Riskkonsumtion av alkohol Brist på tillit Region Östergötland Nedsatt psykiskt välbefinnande Daglig rökare Riket Fysisk aktivitet minst 30 min dagligen Diabetes Figur 9. Invånarnas levnadsvanor i Östergötland i förhållande till riket. 50 MEDBORGARSPERSPEKTIVET MEDBORGARSPERSPEKTIVET 51

28 BEHOVSANALYSER OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN De behovsanalyser som årligen genomförs lyfter fram behov inom en viss sjukdoms- eller befolkningsgrupp. De arbetas fram i dialog med patienter, närstående och verksamhetsföreträdare. Behovsanalyserna är en del i arbetet med att säkerställa att vården är jämlik och god i alla dimensioner. Analyserna är ett viktigt underlag för att kunna styra hälso- och sjukvården utifrån behov och är en utgångspunkt för hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag, överenskommelser och avtal. Under har behovsanalyser gjorts inom områdena depression och ångest hos unga vuxna, förlossningsskador, hudsjukdomar med inriktning på svårläkta sår samt utomlänsvård. En medborgardialog om jämlik vård och hälsa har också genomförts. Fokus låg på patienter och boende i områden med låg socioekonomi samt personer i långtidsarbetslöshet. En enkät om tand- och munhälsa har också gjorts. Behovsanalysernas resultat ska under omsättas i leverantörssatser och patientlöften, som blir gällande i överenskommelser för Se nedslag intill. FÖRBÄTTRADE RESULTAT INOM SÄRSKILDA UTVECK- LINGSOMRÅDEN Utifrån behovsanalysernas slutsatser och andra angelägna områden väljer hälso- och sjukvårdsnämnden att varje år forma uppdrag i särskilda utvecklingsområden. De särskilda utvecklingsområdena ingår sedan i överenskommelser och avtal med vårdgivarna. Under var dessa utvecklingsområden: missbruk och beroende, egenvård med inriktning på självdialys, munhälsa för sköra äldre samt asylsökande och nyanlända. Andra områden vars resultat också särskilt behöver utvecklas är patientmedverkan för ökad livskvalitet personcentrerad vård, jämlik vård med fokus på patientrapporterade mått och cancersjukdomar med fokus på väntetider. Dessutom finns några utvecklingsområden kvar från Samtliga områden presenteras mer i detalj nedan. Missbruk och beroende Inom området missbruk och beroende har en revidering av vårdprogram och vårdprocessprogram påbörjats utifrån de nya nationella riktlinjerna. Arbetet förväntas vara klart i början av Inom Närsjukvården i östra Östergötland (NSÖ) har en integrerad mottagning startat för att öka möjligheterna att samordna insatser för patienter med samsjuklighet mellan beroende och psykiatri. Dokumenterade rutiner för samordning vid samsjuklighet har tagits fram av psykiatri- och beroendekliniken. Vid halvårsskiftet skedde också en sammanslagning av psykiatriska kliniken och beroendekliniken inom Närsjukvården i centrala Östergötland (NSC). Inom NSÖ har 6 av 17 verksamheter en dokumenterad rutin för att säkerställa delaktighet och stöd till närstående till patienter med missbruk. Även inom Närsjukvården i västra Östergötland (NSV) pågår detta arbete. Både NSÖ och NSV har planerat och genomfört utvecklingsarbeten mellan berörda kliniker och primärvården, för att säkerställa delaktighet och stöd till närstående till missbrukspatienter. Det är en ökning och utveckling som väntas fortsätta. Hjärt- och medicincentrum har under året genomfört insatser inom området missbruk och beroende. Fyra av tolv kliniker NEDSLAG BEHOVSANALYSER Depression och ångest hos unga vuxna Behovsanalysen inom området depression och ångest hos unga vuxna visade att tillgången till vård behöver öka och vägen till vård och behandling bli tydligare. Patienter bör få individanpassad behandling och vårdcentralernas utbud behöver bli mer lika för att patienterna ska få likvärdig behandling. Det finns behov av att ta fram vårdprocessprogram och vårdprogram utifrån de kommande nationella riktlinjerna samt av att tydliggöra riktlinjer för samverkan. Utomlänsvård Patienter som har fått vård i ett annat län har generellt sett positiva erfarenheter och värdesätter snabb vård i förhållande till det besvär en kortare resa innebär. Det finns också en acceptans för att viss vård centraliseras för att samla kompetens. Patienterna pekar dock på brister när det gäller kommunikation, rutiner vid överföringen och administrativ samordning, som överföring av journaler och avgiftshantering. Framöver behövs en beredskap för ökad andel utomlänsvård, eftersom fler sjukvårdsinsatser centraliseras. Hudsår med fokus på långvariga svårläkta sår Behovsanalysen visar att det finns skillnader i vården av patienter med svårläkta långvariga sår. Kontinuitet och få involverade personer i såromläggningarna ökar nöjdheten hos patienterna, och ger minskade kostnader och vårdtider. Kompetensen kring vården behöver samlas och utnyttjas bättre. Läkarmedverkan och multiprofessionella arbetssätt behöver utvecklas, liksom samverkan mellan regionen och med kommunerna. Vården behöver drivas med ett helhetstänk kring patienter och deras närstående. Förlossningsskador Behovsanalysen visade att det finns behov av bättre diagnostik och rutiner, både i direkt anslutning till förlossningen och vid efterkontroller, för att upptäcka och åtgärda eventuella analsfinkterskador. Vården behöver också bli bättre på att följa upp kvinnor som drabbats av en analsfinkterskada och erbjuda professionellt samtalsstöd. Kunskapen om analsfinkterskador och dess efterverkningar behöver öka inom hälso- och sjukvården för att möta patientgruppens behov. Stora framsteg har gjorts under året och det finns nu möjanvänder bedömningsinstrument vid misstanke om beroende. Sinnescentrum har tagit fram arbetat med en centrumövergripande riktlinje och kunskapsspridning om misstänkt eller konstaterat riskbruk, samt för nedtrappning av användning av beroendeframkallande läkemedel. Området har utvecklats som förväntat. Utökad patientmedverkan för ökad livskvalitet Närsjukvården i östra Östergötland redovisar att förbättrad information på 1177 har lett till ökat förtroende hos vårdgivarna att hänvisa patienter dit. Journal via nätet har använts allt mer som ett stöd i att öka patientens medverkan i sin vård. Utbildningar kring personcentrerad vård har genomförts på arbetsplatsträffar och klinikdagar. Där har diskussioner förts kring hur vårdgivaren kan öka patienters medverkan och egenansvar. Egenvård, självdialys hos patienter med kronisk njursvikt Behovsanalysen om egenvård och självdialys hos patienter med kronisk njursvikt visade på flera utvecklingsområden. Ett var att samverkan mellan länets två dialyskliniker (njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping och medicinkliniken på Vrinnevisjukhuset) var viktigt, vilket nu också skett. Klinikerna planerar nu därför sina dialysplatser regelbundet och har visst samarbete för patienter som ska träna inför att sköta sin bloddialys själva. Ett annat utvecklingsområde för patienterna med kronisk njursvikt var att säkerställa en likvärdig vård för de med behov av rehabilitering och samtal med kurator. Rehabiliteringsmöjligheten har under året förstärkts och insatserna är betydligt fler. Exempelvis träningscyklar många patienter under själva dialysen och träning i grupp erbjuds. Samtliga patienter erhåller någon form av kostnadsfri förtäring i samband med dialys. Fullständiga måltider serveras dock endast på medicinkliniken på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Att kunna välja en behandlingsform som är anpassad till varje patients behov en personcentrerad vård är ett viktigt utvecklingsområde. Möjligheten att kunna sköta sin egen dialys i hemmet eller på sjukhus behöver öka. Detta kan i dag ske antingen som bloddialys på sjukhuset som man bokar tid för och sköter själv, som bloddialys i hemmet eller med påsdialys i hemmet. Val av dialysform sker efter personliga önskemål och på medicinska grunder. lighet för fler patienter att sköta sin påsdialys i hemmet med assistans. Likaså skapas möjlighet att boka tid via webben för egenvårdsdialys på sjukhus. Antalet patienter i någon av dessa egenvårdsformer har under året ökat och kommer att fortsätta öka då antalet patienter i dialys blir fler samtidigt som antalet dialysplatser på sjukhusen är begränsade. Andelen dialyser i egenvård (samtliga former) är idag 39 procent och önskvärt mål är på sikt 50 procent. Uppdraget har utvecklats över förväntan. Asylsökande och nyanlända En stor andel nyanlända och asylsökande i Östergötland erbjuds tid för hälsoundersökning och många av dem genomför den. Enligt Närsjukvården i väster, där Flyktingmedicinskt centrum (FMC) ingår, var väntetiden till hälsoundersökningar betydligt lägre i slutet av jämfört med tidigare under året. Alla erbjöds i slutet av året hälsoundersökning inom 60 dagar, med undantag för personer i Norrköping. Målvärdet om 50 procent uppfylldes och ska sättas i relation till den mycket pressade situationen med det stora inflödet av människor till Östergötland under inledningen av året. Andelen nyanlända och asylsökande som genomgått hälsoundersökning har ökat, från 79 procent år 2015 till 82 procent år. Målet på 87 procent är inte uppfyllt, men utvecklingen är positiv. Att resultatet har förbättrats beror på omfattande insatser med helgarbete för medarbetare i samtliga länsdelar. Vid nationella jämförelser står sig Östergötland mycket bra. De uppgifter som finns visar på en nationell genomsnittlig andel genomförda hälsoundersökningar under på mellan 39 procent och 54 procent. Uppdraget har utvecklats över förväntan. NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Andel produktionsenheter som har uppnått sina mål: - delvis - helt för särskilda utvecklingsområden i sina överenskommelser med hälso- och sjukvårdsnämnden 100% 75% Utfall saknas 7 av 7 3 av 7 RESULTATMÅTT Mål Antal föräldrar vars barn har uppmärksammats som anhöriga av vården Ska öka Kvinnor 27 Män 16 Totalt 43 Kvinnor 173 Män 69 Totalt av 7 5 av 7 Kvinnor 220 Män 70 Totalt 290 Antal patienter som genomför peritonealdialys i hemmet 30 Ny indikator Ny indikator 26 Antal individer som har varit sjukskrivna över 180 dagar Dödlighet: - hälsopolitisk - sjukvårdsrelaterad åtgärdbar - efter stroke - efter hjärtinfarkt - efter höftfraktur - vid cancersjukdom - i hjärt- och kärlsjukdom vid diabetes - i ischemisk hjärtsjukdom Andel berörda kliniker som använder vård-/rehabiliteringsplan för cancerpatienter Ska minska Förbättras, ska följa den nationella utvecklingen Kvinnor 1240 Män 875 Totalt (2013 års utfall) -39,2 (2011 års utfall) -21,1%( ) -30,4 % ( ) Utfall saknas -64,6 % (Överlevnad ) Utfall saknas -50,3 (2012 års utfall) Kvinnor 1144 Män 796 Totalt ,8 (2014 års utfall) -37,8 (2012 års utfall) -20,2% ( ) -30,3 % ( ) -27,3 % ( ) - 71 % (Överlevnad ) -1,35 kvot ( ) -50,4 (2013 års utfall) 70% Ny indikator 2015 >70% Kvinnor 1376 Män 925 Totalt (2015 års utfall) -40,8 (2013 års utfall) -20% ( ) -30,1 % ( ) -27,3 % ( ) - 71 % (Överlevnad ) -1,36 kvot ( ,8 (2014 års utfall) Validerat underlag saknas 52 MEDBORGARSPERSPEKTIVET MEDBORGARSPERSPEKTIVET 53

29 FRAMGÅNGSFAKTOR Patienterna ska inte behöva drabbas av undvikbara vårdskador Måluppfyllelse Otillfredställande måluppfyllelse En säker vård innebär att patienter inte ska drabbas av vårdskador. De vanligaste vårdskadorna både nationellt och i regionen är vårdrelaterade infektioner (VRI), trycksår och kirurgiska skador. Region Östergötland har en nollvision när det gäller vårdskador och det finns en svag tendens att antalet vårdskador, mätt med markörbaserad journalgranskning, minskar i regionen. Det krävs dock längre uppföljning innan det går att avgöra om detta är en stabil eller slumpmässig förändring. Säker vård förutsätter att vården bygger på vetenskap (evidens) och beprövad erfarenhet. För att identifiera och följa vårdskador används exempelvis markörbaserad journalgranskning (MJG) samt punktprevalensmätningar av VRI och trycksår på sjukhus. Andra viktiga verktyg för att identifiera allvarliga vårdskador och avvikelser är regionens avvikelsehanteringssystem Synergi, Lex Maria-anmälningar, enskilda klagomål från patienter och anhöriga, anmälningar till Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF) samt anmälningar till Patientnämnden. Markörbaserad journalgranskning används främst för att identifiera riskområden och fokusera på vårdskador och det förebyggande arbetet. Metoden är kvalitativ och utvecklad för att följa den egna verksamheten. Att jämföra olika enheter med olika bedömningsteam är därför inte möjligt. Den senaste markörbaserade journalgranskningen avsåg perioden januari till juni. På sjukhusövergripande nivå granskades 20 journaler per månad på Universitetssjukhuset i Linköping, 15 journaler per månad på Vrinnevisjukhuset i Norrköping 10 journaler per månad på Lasarettet i Motala. Granskningen visade att en undvikbar vårdskada hade inträffat vid 12,7 procent av de granskade vårdtillfällena. Se figur 10. LEX MARIA OCH ENSKILDA ANMÄLNINGAR Varje vårdgivare har skyldighet att utreda allvarliga vårdskador eller tillbud med risk för allvarliga vårdskador och anmäla detta till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Förutom utredning och anmälan ska det tas fram en handlingsplan för att minska risken att det händer igen. Under gjordes 77 Lex Maria-anmälningar från Region Östergötland. Det är två färre än 2015 då 79 anmälningar gjordes. Patienter och anhöriga kan också göra enskilda anmälningar (enskilda klagomål) som primärt utreds av IVO men som ofta HSN också leder till interna utredningar och i vissa fall åtgärder. Under gjordes 125 enskilda anmälningar av Region Östergötland. Det är färre än 2015 då 141 enskilda anmälningar gjordes. Både Lex Maria och enskilda anmälningar är viktiga för att identifiera allvarliga risker och avvikelser som behöver åtgärdas för att öka säkerheten inom hälso- och sjukvården. LÖF Under tog Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag emot 836 patientanmälningar från Region Östergötland. Vid årets slut var 191 godkända och ersatta, 255 var inte godkända och blev inte ersatta. 390 anmälningar var under fortsatt utredning eller handläggning. Anmälningarna ökade under jämfört med året innan, men ungefär lika många anmälningar godkändes och ledde till ersättning. VÅRDRELATERADE INFEKTIONER Ett prioriterat område sedan flera år är vårdrelaterade infektioner (VRI). Regionen har gjort omfattande insatser för att minska de vårdrelaterade infektionerna, vilket beskrivs mer med start på sidan 98. Trots det är förekomesten fortfarande högre än regionens egna mål och högre jämfört med många andra landsting och regioner. Många kliniker har dock nått påtagliga förbättringar och fokus riktas alltmer mot allvarliga VRI. Förekomsten på regionnivå är mer eller mindre oförändrad de senaste två åren. TRYCKSÅR Region Östergötland deltar i årliga observationsstudier av trycksår, där alla inneliggande patienter över 18 år under en dag mäts och värderas i en så kallad punktprevalensmätning. Den årliga punktprevalensmätningen visade att 15,4 procent av de inneliggande patienterna i Region Östergötlands verksamheter hade trycksår. Det var en ökning jämfört med 2015, då resultatet var 14 procent. De allvarliga trycksåren har dock inte ökat i omfattning. SÄKER VÅRD, ÖPPNA JÄMFÖRELSER SOCIALSTYRELSEN Begreppet säker vård har utvidgats till att även omfatta underlåtenhet att ge adekvat vård enligt vetenskap och beprövad erfarenhet vilket innebär ett bredare perspektiv än vad som tidigare varit vanligt. Socialstyrelsen har publicerat en rapport om säker vård och figur 11 visar Region Östergötlands resultat för ett urval av redovisade indikatorer. Flera resultat finns i regionens patientsäkerhetsberättelse där vissa indikatorer även presenteras uppdelat på kön. Av de könsuppdelade resultat som Socialstyrelsen redovisar, finns ingen systematisk skillnad mellan könen. Regionens stora utmaning är fortfarande vårdrelaterade infektioner, samtidigt som följsamheten till hygienriktlinjerna är mycket god. Även när det gäller att undvika olämpliga läkemedel till äldre finns förbättringspotential. Regionen behöver också fortsatt arbeta med att få ner tiden till blodproppsupplösande behandling (reperfusion) vid akut stroke. Även om det finns flera andra områden som behöver analyseras vidare, så står Region Östergötlands resultat väl i många av de områden som Socialstyrelsen lyfter fram som viktiga för en säker vård. 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Läkemedel att undvika till äldre re 10 eller fler läkemdel till äldre re Responstid ambulans ns Sväljtest vid stroke män än Figur 11. Region Östergötlands resultat i Socialstyrelsens rapport Säker vård presenterad som index där 1,0 är landets bästa resultat och 0 är landets sämsta resultat. Kv = kvinnor. kv Väntetid höftfraktur op män Sväljtest vid stroke kv Förebyggande åtgärder anl Senior Alert kv kv än Väntetid höftfraktur op kv kv Trycksår grad Bristningar vid förlossning ng Överbeläggningar ar Tid till trombolys kv kv Tid till trombolys män VRI än RI VRI neonatalvård rd Följsamhet basala hygienregler NYCKELINDIKATOR Mål Resultat 2013 jan-juni 2013 juli-dec 2014 jan-juni 2014 juli-dec 2015 jan-juni 2015 juli-dec jan-juni N=540 N=539 N=540 N=518 N=252 N=222 N=268 Andel vårdrelaterade infektioner (VRI) <6% Ny mätmetod Ny mätmetod PPM: 10,3% (utförd i mars) Infektionsverktyget: 8.08% Vårdtillfällen med skador 18,5% 18,6% 19,1% 20,3% 20,6% 18,9% 16,0% Vårdtillfällen med vårdskada 12,6% 13,2% 13,9% 14,1% 14,3% 14,0% 12,7% Figur 10. Andel (%) av granskade vårdtillfällen med skador (undvikbara och icke undvikbara) respektive vårdtillfällen med vårdskador (undvikbara) i Region Östergötland per 100 vårdtillfällen. N = antal granskade journaler. RESULTATMÅTT Mål Andel patienter med trycksår 7% 13,5% 14% 15,40% 54 MEDBORGARSPERSPEKTIVET MEDBORGARSPERSPEKTIVET 55

30 FRAMGÅNGSFAKTOR Sjukdomsförebyggande insatser ska naturligt ingå i vårdens möten Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse För att minska risken för att patienterna ska insjukna, försämras i sjukdom eller få sämre hälsa behöver vården stärka det sjukdomsförebyggande arbetet. Region Östergötland driver ett brett sjukdomsförebyggande arbete enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Bedömningen är att många viktiga insatser görs för att förebygga sjukdomar i befolkningen, men att dessa kan stärkas ytterligare. Hälso- och sjukvården har en unik möjlighet att påverka patientens hälsa bland annat genom att diskutera patientens levnadsvanor, oberoende av orsaken till besöket. Patienter som besökte hälso- och sjukvården i Östergötland tillfrågades i Nationell patientenkät om någon ur vårdpersonalen hade diskuterat matvanor, motionsvanor, tobaksvanor respektive alkoholvanor vid det senaste besöket, eller under de senaste sex månaderna. Resultatet visar att motionsvanor togs upp till diskussion av läkare eller annan vårdpersonal i störst utsträckning och alkoholvanor i minst utsträckning, se figur 12. Resultatet tyder på att regionens vårdverksamheter i större omfattning behöver diskutera levnadsvanor med patienterna. Region Östergötland har nationellt sett haft en hög andel dagligrökare de senaste åren. Resultatet från den nationella folkhälsoenkäten visade att andelen sjunkit, från elva procent 2014 till åtta procent. Minskningen kan bero på flera saker. Bland annat har Region Östergötland sedan 2009 utbildat tobaksavvänjare inom vården och under året fanns det cirka 100 stycken. HÄLSOSAMTAL Region Östergötland erbjuder hälsosamtal till ett slumpvist urval av kvinnor och män i åldrarna år som är listade på vårdcentraler som arbetar med hälsosamtal. I samband med hälsosamtalen erbjuds också en hälsoundersökning. Hälsosamtal har tidigare ingått som en del i projektet Hälsolyftet, men övergick under året till ordinarie verksamhet. Under har 30 vårdcentraler utfört hälsosamtal och drygt patienter har genomgått ett hälsosamtal. Antalet genomförda hälsosamtal är i nivå med tidigare år. Inför 2017 planeras ett utvecklingsarbete för att öka medborgarnas möjligheter till hälsosamtal genom digitalisering, samt genom insatsen Hälsosamtal för alla som fokuserar på socioekonomiskt utsatta områden. Till detta kommer ett utvecklingsarbete att genomföras tillsammans med primärvården och regionens hälsokommunikatörer med syfte att erbjuda människor som inte talar svenska hälsosamtal på sitt modersmål. HÄLSOBLADET För att stärka det förebyggande arbetet kan vårdens medarbetare registrera patienternas levnadsvanor i journalsystemet. Vid uppföljning av antalet registreringar i Hälsobladet visades varierande resultat. Cirka fem procent av alla patienter har en registrering i Hälsobladet och andelen har minskat de senaste åren. Den levnadsvana som dokumenteras mest är tobaksbruk, men för övriga levnadsvanor (alkohol, mat och fysisk aktivitet) finns det tydliga förbättringsmöjligheter. Eftersom patienterna angav i patientenkäten att vårdpersonalen tog upp levnadsvanor vid besöket i betydligt större omfattning, är det troligt att dokumentationen i journalen inte alltid sker. Verksamhet Matvanor Motionsvanor Tobaksvanor Alkoholvanor Vårdcentraler *) 24 % (13 % - 42 %) Sjukhusmottagningar **) 22 % (08 % - 47 %) *) inom parentes: spridning bland östgötska vårdcentraler **) inom parentes: spridning bland centrumen/närsjukvården i Östergötland Figur 12. Andel öppenvårdspatienter som i Nationell patientenkät uppgav att vården diskuterade levnadsvanor på vårdcentraler respektive sjukhusmottagningar. Diskussion med öppenvårdspatienter om levnadsvanor 36 % (19 % - 49 %) 30 % (17 % - 36 %) 25 % (11 % - 40 %) 25 % (16 % - 32 %) HSN 20 % (09 % - 31 %) 19 % (12 % - 27 %) KÖNSSTYMPNING Sjukvården behöver kunna upptäcka och förebygga könsstympning. Under året har en rapport på området skrivits och som ett resultat av den, ordnas utbildning och kompetensutveckling för Region Östergötlands medarbetare under Region Östergötland kommer även att delta i ett samverkansprojekt med länsstyrelsen, som ska resultera i ett vårdprocessprogram för att möta flickors och kvinnors behov av insatser till följd av könsstympning. BARN MED ÖVERVIKT ELLER FETMA Barn med övervikt eller fetma, och deras familjer, behöver långvarigt stöd för att nå förändring med bestående resultat. Region Östergötland har hittills saknat strukturer för sådant stöd. Patienter med svårare problematik än vad som kunnat hanteras av elevhälsa eller barnhälsovården har riskerat att inte få nödvändiga insatser. Under året fick barnhälsovårdsenheten ett utökat länsövergripande uppdrag för barn med övervikt eller fetma. Verksamheten kommer att kunna erbjuda ett bra stöd till barn med övervikt eller fetma och deras familjer. MUNHÄLSA Tandvårdens arbete präglas av ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande förhållningssätt där målet är en god tandhälsa och tandvård på lika villkor. I länet finns en ojämlik munhälsa hos barn och ungdomar och för att komma tillrätta med den har Folktandvårdens uppdrag utökats med tidigare interventionsinsatser. Detta innebär att erbjudande om riskbedömning ska ges till barn vid 18 månaders ålder. Barn med hög risk erbjuds ytterligare stöd och omhändertagande. Under fick 69 procent av barnen i 18 månaders ålder en riskbedömning, vilket är en ökning jämfört med året innan. Målet var att 75 procent skulle erbjudas riskbedömning. Riskbedömningen är dock endast ett erbjudande till föräldrarna och verksamheten är fortfarande under uppstart. Ett sätt för Folktandvården att värdera om tillräckligt stor andel av verksamheten läggs på förebyggande åtgärder är att analysera omsättningen enligt rådande prislista. Målet är NEDSLAG JÄMLIK MUNHÄLSA HOS BARN MED HAGEBY SOM MODELL Projektet Jämlik munhälsa hos barn med Hageby som modell ska skapa en modell för hälsofrämjande och kariesförebyggande arbete, och minska socioekonomiskt relaterade skillnader i förekomsten av karies. Insatsen riktar sig till blivande föräldrar i ett område med låg socioekonomi. Familjerna rekryterades vid sitt första besök på mödrahälsovården i Norrköping där boende på utvalda adresser i områden med låg socioekonomi inbjöds att delta. Totalt har familjer varit med i studien. 273 familjer har erbjudits hälsosamtal med motiverande samtalsteknik, under graviditeten och uppföljning tills barnen fyller tre år. Andelen familjer med hög kariesrisk är avsevärt högre i interventionsgruppen än i kontrollgruppen. Vissa positiva beteendeförändringar har uppvisats i interventionsgruppen efter hälsosamtal. Den slutgiltiga utvärderingen av projektet kommer att göras när barnen är sex år. att 50 procent av omsättningen ska gå till undersökning och sjukdomsförebyggande åtgärder. Under var andelen 48 procent, vilket innebär att patienterna i princip har fått förebyggande åtgärder enligt den planerade omfattningen. Ohälsa i munnen kan även fångas i Senior alert (läs mer på sidan 100). Region Östergötlands verksamheter har under ökat antalet mätningar. Under januari-november genomfördes bedömningar jämfört med stycken Området är angeläget, eftersom 49 procent av de som riskbedöms visar sig ha ohälsa i munnen. SEXUELL OCH REPRODUKTIV HÄLSA För att förbättra den sexuella hälsan, minska oönskade graviditeter samt minska spridningen av sexuellt överförbara infektioner hos invånarna arbetar regionen aktivt tillsammans med ideella organisationer. Målgrupper för informativa insatser har varit bland annat Hiv- positiva och närstående, hbtq- personer, migranter, samt unga och unga vuxna. Inför 2017 planeras utökad samverkan och fortbildning för skolsköterskor för att integrera sexuell hälsa i hälsosamtalet med eleverna. SCREENING Som viktiga sjukdomsförebyggande insatser erbjuder regionen hälsokontroller i form av gynekologiskt cellprov, mammografi och aortascreening. Regionen deltar därutöver i ett nationellt projekt för tidig upptäckt av tjock- och ändtarmscancer. I dag utnyttjar inte invånarna alltid erbjudandet att delta i dessa screeningprogram, speciellt i områden med sämre socioekonomi. Gynekologiska cellprovskontroller ger ett cirka 90-procentigt skydd mot livmoderhalscancer. Avgörande för ett högt deltagande är att verksamheten har kapacitet att kalla kvinnorna i rätt tid, att tillgängligheten till mottagningarna är god och att det är lätt att boka om sin tid. Sedan 2011 har allt fler kvinnor i Östergötland deltagit och täckningsgraden var under 56 MEDBORGARSPERSPEKTIVET MEDBORGARSPERSPEKTIVET 57

31 NEDSLAG STRATEGISKT MÅL MÅ BRA MED KULTUR cirka 81 procent. Det är en marginell förbättring sedan Det nationella målet är 85 procent. Andelen kvinnor som tar cellprov behöver därför öka. Ungefär 81 procent av kvinnorna i länet har deltagit i bröstcancerscreening, mammografi, sedan Under året kallades kvinnor i Östergötland, vilket är cirka fler än året innan. Ökningen innebär att regionen nådde upp till den nationella cancerstrategins mål om 80 procents deltagande. Faktorer som bidragit till detta är, förutom att avgiften för kontrollerna togs bort under 2014, införandet av sms-påminnelser, information till särskilt eftersatta grupper, information via media och nya nationella kallelserutiner med svarsbrev. Mammografiverksamheten är mitt uppe i ett generationsskifte inom medarbetargruppen vilket kan ha bidragit till att verksamheten fortfarande har svårt att nå det rekommenderade 24-månadersintervallet mellan undersökningarna. Varje år beräknas cirka 600 män dö i Sverige av akut brustet kroppspulsåderbråck i buken. Siffran är betydligt lägre för kvinnor. Screening för kroppspulsåderbråck bland 65-åriga män är ett effektivt sätt att minska dödligheten. De som upptäcks ha ett bråck som hotar att brista erbjuds snar operation. Under året har män kallats till aortascreening, varav 84 procent genomförde den. UNDERNÄRING Ett sätt att förebygga ohälsa är att säkerställa att patienterna får tillräcklig näring. Under har arbetet med att förebygga undernäring fortsatt. Målet är att samtliga patienter över 18 år ska riskbedömas inom 24 timmar från inskrivning på sjukhus. En mätning som gjordes under året visade att endast 20 procent fick riskbedömning inom utsatt tid. Under året har arbetet med att introducera en måltidsmeny intensifierats, där fler patienter på sjukhusen nu erbjuds mellanmål istället för näringsdryck. Under året har också ett regionövergripande projekt skapats för att optimera utbudet och säkerställa leveranser av näringsdrycker till patienter på sjukhus, i omsorg samt i hemmet. Mer om Region Östergötlands insatser för sjukdomsförebyggande arbete finns att läsa på sidan NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Andel unika patienter (kvinnor, män, totalt) som har besökt vården och som har levnadsvanor registrerade i journalen (Hälsobladet) >25% Kvinnor 8,4% Män 8,9% Totalt 8,6% Kvinnor 6,2% Män 7,0% Totalt 6,5% Kvinnor 4,5% Män 5,4% Totalt 4,9% RESULTATMÅTT Mål Antal spirometrimätningar som har genomförts på vårdcentralspatienter som är >45 år, rökare eller f d rökare och inte har diagnosen KOL, men där det finns klinisk misstanke eller är >45 år och har diagnosen KOL Må bra med kultur är en verksamhet inom Region Östergötland som kompletterar den traditionella hälso- och sjukvården. Målgruppen är patienter med ohälsa som stressrelaterade besvär, oro eller smärta. Under anmälde sig drygt 300 patienter till satsningen. Cirka 40 ungdomar visade intresse för Må bra med Dans, en nyhet för ungdomar. Aktiviteter för vuxna har genomförts på fem orter, och för ungdomar på tre orter. Antalet grupper och aktivitetsserier har under utökats för att möta behovet och intresset. Uppföljningen för visar fortsatt positiva resultat och fyller skilda behovsområden som habiltering, rehabilitering, arbetsförberedande insats eller förebyggande insats enligt deltagare och vårdpersonal. Må bra med kultur har fått spridning nationellt och flera landsting har önskat få ta del av Östergötlands modell samt utvärderingsinstrument Kvinnor Män Okänt kön 217 Totalt Kvinnor Män Okänt kön 292 Totalt Kvinnor Män Okänt kön 256 Totalt Hög tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Hög tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter handlar om tillgänglighet till hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och kultur. För att medborgarna ska känna tillit till att kunna få hälsooch sjukvård när de behöver det är en god tillgänglighet till vård och behandling av stor betydelse. I många fall har god tillgänglighet till vården också direkt samband med behandlingsresultatet. Tillgängligheten till Region Östergötlands verksamheter försämrades under året, jämfört med tidigare år. När det gäller tillgänglighet till besök och behandling i primärvården och den specialiserade vården ligger Region Östergötland ändå bättre till än övriga landsting och regioner. Försämrad tillgänglighet är en trend i hela landet. Vårdcentralerna är viktiga för befolkningen och förväntningarna på snabb och professionell hjälp är höga. Telefonkontakt med vårdcentralen för bedömning, samt telefonrådgivning från 1177 Vårdguiden, ska hjälpa patienterna att få rätt hjälp på rätt vårdnivå. Höga krav ställs därför på tillgänglighet till första linjen. Vårdcentralerna i Östergötland visar goda resultat när det gäller tillgänglighet, både till telefonkontakt och besök. Resultaten har dock försämrats under året. Det förklaras till stor del av brist på läkare och sjuksköterskor. Skillnaderna mellan olika vårdcentraler är påtaglig. Tillgängligheten till 1177 har försämrats kraftigt under året och målet för svarstiden uppnås inte. Tillgängligheten på regionens akutmottagningar har försämrats successivt under de senaste fyra åren, vilket kan hänvisas till att antalet patienter kontinuerligt ökar. Samtidigt har tillgängligheten på vårdcentralerna för patienter i behov av en akut tid försämrats. Det krävs fortsatt utvecklingsarbete för att komma till rätta med problematiken. Tillgängligheten till besök i specialiserad vård har försämrats successivt. Det märks framför allt inom de opererande specialiteterna. Antalet patienter som har väntat över regionens tidsgräns på 60 dagar har under året ökat relativt mycket inom framför allt ögonsjukvården, urologin och öron-näsa-halssjukvården. Därutöver har hudsjukvården sedan tidigare många patienter som har väntat för länge. vilket på sikt väntas leda till en förbättrad tillgänglighet. Det finns ett fortsatt stort behov av utredning och behandling av neuropsykiatriska patienter. För att patienter ska uppleva en god tillgänglighet krävs tydlig information och besked om vad som ska hända näst i patientens vård. Under året har det förekommit stora skillnader när det gäller i vilken omfattning patienter har fått besked om fortsatt behandling inom tidsgränsen på 14 dagar. Region Östergötland arbetar även för att säkerställa en god tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning inom kollektivtrafiken, både när det gäller hållplatser och fordon. Hållplatsutrop med ljud, låggolv, ramp eller lift samt rullstolsplats finns i samtliga fordon. Arbete pågår även för att stärka visuella hållplatsutrop. Tillgänglighetsanpassning av hållplatser har skett successivt men går i låg takt. När det gäller tillgänglighet till kultur relaterar den delvis till tillgänglighet för personer med olika typer av funktionsnedsättningar samt till en geografisk tillgänglighet spridd över länet. De regionala kulturverksamheterna uppfyller de krav som ställs gällande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Däremot deltar denna grupp generellt i kultur i lägre utsträckning än övriga befolkningen. När det gäller den geografiska spridningen har flera insatser genomförts för att öka kulturtillgången i länet, bland annat genom turnerande föreställningar och digitalisering av konst. Antalet patienter som väntade på nybesök inom den psykiatriska specialistvården ökade under hösten. Samtidigt har vårdutbudet ökat genom nyetablering av flera privata enheter inom barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin, 58 MEDBORGARSPERSPEKTIVET MEDBORGARSPERSPEKTIVET 59

32 FRAMGÅNGSFAKTOR FRAMGÅNGSFAKTOR En primärvård som utgör basen i hälso- och sjukvården HSN God tillgänglighet till besök och behandling HSN Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Primärvården ska utgöra basen i hälso- och sjukvården i Östergötland. För att primärvården ska vara patienternas förstahandsval är det viktigt med god tillgänglighet och en samlad medicinsk kompetens. Region Östergötland har genomfört olika insatser under året för att stärka primärvården i länet, men det återstår fortfarande en del arbete för att uppnå ett fullt tillfredställande resultat. Primärvårdens andel av alla besök i öppenvården var under året 57,8 procent, vilket är en marginell minskning från Med primärvård menas här den nationella definitionen, där flera verksamheter, som rehabilitering och mödrahälsovård, inkluderas utöver de som ingår i vårdval primärvård i Region Östergötland. När det gäller vårdcentralernas andel av öppenvården inom Region Östergötland var den under året 43,9 procent. För att åstadkomma en primärvård som är basen i hälsooch sjukvården, behöver primärvården utvecklas och stärkas. Under har stort fokus legat på det arbetet. Utifrån det tidigare utvecklingsprojektet Framtidens bästa primärvård, och den statliga utredningen Effektiv vård, initierade regionstyrelsen under året en utredning om Nära vård. Under hösten kom utredningen fram till att primärvården behöver stärkas och ett förslag i den riktningen var en samlad primärvårdsorganisation. I oktober beslutade regionstyrelsen att den regiondrivna primärvården senast den 1 mars 2017 skulle samlas i en egen, gemensam produktionsenhet. Under hösten har även en ägarstrategi för den regiondrivna primärvården tagits fram. I samband med det gjordes också en översyn av regionens Riktlinjer för Vårdval Primärvård, Riktlinjer för landstinget som ägare, och Riktlinjer för landstinget som huvudman. Ägarstrategin och riktlinjerna ska gälla från och med 1 mars Utifrån projektresultaten från Framtidens bästa primärvård har ett implementeringsarbete påbörjats under året. Inledningsvis har fyra områden prioriterats; e-hälsa, personcentrerad vård, kompetensförsörjning och fördjupad samverkan mellan primärvård och sjukhus. I juni tillförde hälso- och sjukvårdsnämnden extra medel till den pågående satsningen på rekrytering av ST-läkare till primärvården, samtidigt tillfördes även området psykisk ohälsa mer resurser. En modell för central finansiering för disputerade medarbetare infördes (mer finns att läsa på sidan 109). Under införde hälso- och sjukvårdsnämnden en utvecklingspott för primärvården. Det innebar att vårdcentralerna fick ekonomisk ersättning för att utveckla och pröva nya arbetssätt och insatser för att minska skillnader i hälsa hos de listade patienterna. Samtliga 42 vårdcentraler anmälde i början av året att de skulle genomföra ett utvecklingsarbete. Vid kvalitetskonferensen för primärvård i regionen som anordnades i november redovisade 26 vårdcentraler sina utvecklingsarbeten. Exempel på utvecklingsarbeten är akuta team och teammottagning, sårmottagning, glesbygdsmedicin och omhändertagande av mångsökande patienter. NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Östergötland hade under landets sammantaget bästa tillgänglighet till besök och behandling i primärvård och specialiserad vård. Trenden i Östergötland är dock att tillgängligheten successivt försämras inom både primärvården och den specialiserade vården. Det är något som också ses i flera andra landsting och regioner i landet. Orsakerna till detta varierar, en av dem är bemanningsproblem. I vissa fall kan den försämrade tillgängligheten förklaras av ett ökat antal patienter. AKUTMOTTAGNINGARNAS TILLGÄNGLIGHET Tillgängligheten till länets akutmottagningar mäts utifrån andelen patienter som får träffa en läkare inom en timme och andelen patienter som får lämna akuten inom fyra timmar. Tillgängligheten på akutmottagningarna i Östergötland har försämrats successivt under de senaste åren, se figur 13. Försämringen gäller både andelen patienter som träffade läkare för beslutsgrundande bedömning inom en timma, och andelen patienter som kunde lämna akutmottagningen inom fyra timmar. En bidragande orsak till utvecklingen är att antalet patienter som sökt till länets akutmottagningar har ökat med några tusen under de senaste fyra åren. På akutmottagningen i Motala har antalet patienter ökat med fem procent, i Linköping med åtta procent och Norrköping med tre procent under perioden. Den sammantagna ökningen i länet har varit sex procent. Antalet patienter som träffat läkare på akuten ligger dock relativt konstant, med en liten minskning under. Det betyder att allt fler patienter på akuten utreds och behandlas av andra yrkeskategorier än läkare. 80% Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse VÅRDCENTRALERNAS TILLGÄNGLIGHET På vårdcentralerna mäts tillgängligheten genom att se hur stor andel av patienterna som fått träffa läkare inom sju dagar, samt hur stor andel av patienterna som har fått ett besök samma dag som de har ringt, se figur 14. Tillgängligheten till nybesök hos läkare inom sju dagar på vårdcentralerna i Östergötland, visar en svagt negativ tendens under den senaste fyraårsperioden. En bidragande orsak till den successivt försämrade besökstillgängligeten är att flera vårdcentraler i Östergötland under den senaste tiden haft brist på läkare och sjuksköterskor. Under året genomfördes 92 procent av nybesöken inom sju dagar, och antalet läkarbesök på vårdcentralerna minskade med åtta procent. Patienter med mer eller mindre akuta vårdbehov tas inte bara emot på akutmottagningarna, utan även på vårdcentralerna. Under den senaste fyraårsperioden har andelen besök som genomförs samma dag som patienten ringer minskat. Under året genomfördes 65 procent av nybesöken under samma dag på vårdcentralerna. Den minskade tillgängligheten till akutbesök på vårdcentralerna kan ha bidragit till att besöken på akutmottagningarna ökar, men detta eventuella samband är inte närmare analyserat. Även återbesöken har minskat på vårdcentralerna under året. 100% Linjen bygger på genomsnittligt årsmedelvärde Andel östgötar (kvinnor, män, totalt) som har förtroende för sin vårdcentral 73% års undersökning kan inte jämföras bakåt års undersökning kan inte jämföras bakåt Totalt 60% Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q RESULTATMÅTT Mål Primärvårdsandel av all sjukvård: - Andel av alla besök - Primärvårdens ersättning (exkl. ersättning för allmänläkemedel och hemsjukvård) 62% Ska öka mer än regionidex PV i öppenvård Kvinnor 60,3% Män 56,8% Totalt 58,8% VC i öppenvård Kvinnor 41,8% Män 46,9% Totalt 44,0% Primärvårdens ersättning: tkr PV i öppenvård Kvinnor 59,5% Män 56,1% Totalt 58,0% VC i öppenvård Kvinnor 41,4% Män 46,8% Totalt 43,8% Primärvårdens ersättning: tkr PV i öppenvård Kvinnor 59,3% Män 55,9% Totalt 57,8% VC i öppenvård Kvinnor 41,6% Män 47,0% Totalt 43,9% Primärvårdens ersättning: tkr jan 2015 jan Akuten lämnat inom 4 timmar jan Akuten läkarbedömning inom 4 timmar Figur 13. Andel patienter på länets akutmottagningar som har fått läkarbedömning inom en timma respektive fått lämna akuten inom fyra timmar. Andel nybesök hos läkare inom 7 dagar Besök samma dag Figur 14. Andel nybesök till läkare på Östergötlands vårdcentraler som genomförts inom sju dagar, samt årlig genomsnittlig andel patienter som fått besök på vårdcentralen samma dag de ringt. TANDVÅRD Tillgängligheten till tandvård för länets invånare är generellt god, med minst en folktandvårdsklinik i länets samtliga kommuner, privattandvård i elva kommuner och tillgång till samtliga odontologiska specialiteter. 60 MEDBORGARSPERSPEKTIVET MEDBORGARSPERSPEKTIVET 61

33 Den ökade flyktingströmmen har inneburit att Folktandvården under året har mött många barn och unga med eftersatt munhälsa. Flera av barnen har haft akuta vårdbehov på grund av orala infektioner och smärta. Omfattande insatser inom både allmäntandvården och specialisttandvården har krävts. Folktandvården har klarat arbetet i Östergötland på ett mycket bra sätt tack vare en god bemanning på klinikerna i länet. Folktandvården i andra län har haft större svårigheter att ta hand om asylsökande barn och ungdomar. Patienter som söker allmäntandvård ska bedömas, utredas och prioriteras av kvalificerad personal inom tre månader från kontakt med tandvården. Remisser till specialisttandvård ska bedömas, utredas och prioriteras inom två veckor. Folktandvården uppfyller i stort sett målen för tillgänglighet i samtliga kommuner i länet. VÄNTANDE PATIENTER PÅ NYBESÖK OCH BEHANDLING INOM SPECIALISERAD VÅRD Region Östergötland har som mål att minst 85 procent av patienterna i behov av specialiserad vård ska få besök eller behandling inom 60 dagar. Tillgängligheten till besök och behandling inom specialiserad vård mäts vid varje månadsskifte. Mätningen omfattar antalet patienter som finns i kö, och andelen som har väntat mer eller mindre än 60 dagar. Ett antal produktionsenheter har under året haft svårt att nå upp till tillgänglighetsmålen i överenskommelserna med hälso- och sjukvårdsnämnden. Bäst resultat uppvisar närsjukvårdscentrumen. Tillgängligheten till besök i specialiserad vård har försämrats successivt inom i första hand opererande specialiteter. Figur 15 visar utvecklingen av patienter i väntan på nybesök de två senaste åren. Det totala antalet patienter som väntar på nybesök, samt andelen personer som väntat över 60 dagar har ökat. En större ökning av patienter som väntat mer än två månader inträffade särskilt under andra halvåret. Under de senaste tolv månaderna har antalet patienter som väntat över 60 dagar på nybesök ökat inom framför allt 30% ögonsjukvård, urologi och öron-näsa-halssjukvård. Hudsjukvården har sedan tidigare många patienter som väntat för länge. Ökningen inom ögonsjukvården beror till stor del på bemanningsproblem, eftersom det råder brist på ögonläkare i länet. För att begränsa tillgänglighetsproblemen införs vårdval för hudsjukvården i länet. Inom öron-näsa-halssjukvården har behovet ökat under de senaste åren. Det totala antalet patienter som väntar på behandling har ökat något under senaste två åren, se figur 16. Ökningen är dock mycket mindre än ökningen av antalet patienter som väntar på nybesök. Under var patienternas tillgänglighet till behandling särskilt låg under sensommaren. Andelen patienter som väntat på behandling över 60 dagar, exklusive patienter som själva valt att vänta längre, var något lägre under december i år jämfört med året före. Till ortopedi, urologi, plastikkirurgi och handkirurgi väntade något fler patienter mer än 60 dagar under senhösten än under samma period året innan. ÅTERBESÖK HOS LÄKARE I SPECIALISERAD VÅRD Tillgänglighet till återbesök mäts i form av andel genomförda återbesök inom bevakningsdatum, det vill säga de återbesök som genomfördes inom planerat tidsintervall. Hur långt fram i tiden återbesöket skulle ske saknar betydelse, eftersom uppföljningen visar i vilken utsträckning återbesök genomfördes senast det datum återbesöket var planerat. Totalt genomfördes under året cirka återbesök hos läkare i Östergötland. 74 procent av återbesöken genomfördes som planerat, vilket var det femte bästa resultatet i Sverige. Riksgenomsnittet var 63 procent. VÄNTANDE PATIENTER PÅ NYBESÖK OCH UTREDNING/ BEHANDLING INOM PSYKIATRISKA SPECIALITETER Målet inom de psykiatriska specialiteterna är att patienterna ska få nybesök eller utredning/behandling inom 30 dagar. Under 2014 uppmärksammades att registreringen av väntetider 40% % Januari ri Februari ri rs Mars ril April Maj aj ni Juni till fördjupad utredning och behandling inte fungerade tillfredställande inom habiliteringen i Östergötland. Nya rutiner har lett till att registreringarna numera fungerar. Under hösten har liknande problem konstaterats inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), vuxenpsykiatrin och beroendevården. Dessa registreringsproblem gäller bland annat registrering av patienter som väntar på neuropsykiatrisk utredning eller behandling. Berörda klinker har fått i uppdrag att korrigera registreringsrutinerna under våren Det innebär att korrekta resultat för fördjupad utredning och behandling inte kan redovisas för. Däremot redovisas i figuren 17 antal patienter som väntar på nybesök inom BUP, vuxenpsykiatri och beroendevård samt habilitering. Antalet patienter som väntar på nybesök har ökat under hösten. Samtidigt har vårdutbudet ökat genom nyetablering av flera privata enheter inom BUP och vuxenpsykiatri. Analyser Juli Andel som väntat över 30 dagar 2015 Andel som väntat över 30 dagar uli ti Augusti September er Oktober er November er December er Totalt antal väntande Totalt antal väntande 2015 Figur 17. Antal och andel patienter som väntat på nybesök inom eller över gränsen på 30 dagar 2015 och % Figur 18. Antal och andel patienter som väntat på nybesök inom eller över gränsen på 30 dagar 2015 och. kommer att göras för att klargöra om samma patient har valt att vänta på nybesök på flera kliniker. På andra håll i landet gäller att samma patient inte kan stå på väntelista hos flera kliniker för samma medicinska problem. CANCERBEHANDLINGAR Region Östergötlands mål är att en cancerbehandling ska genomföras inom 21 kalenderdagar. I figur 18 redovisas resultatutvecklingen under första till tredje kvartalet för åren Under behandlades 10 procent fler patienter än året innan. 67 procent av patienterna opererades inom 21 dagar jämfört med 73 procent året innan. Under årets tre första kvartal påbörjades strålbehandling inom 21 dagar för 97 procent av patienterna. Samtliga regioner och landsting inför successivt så kallade standardiserade vårdförlopp (SVF) för patienter med välgrundad misstanke om cancer. SVF ska ge en mer likvärdig hantering av cancerutredning och behandling i landet, liksom kortare ledtider i de olika utredningsfaserna. På sikt kommer nuvarande uppföljning ersättas med uppföljning av standardiserade vårdförlopp. Standardiserade vårdförlopp beskrivs mer på sidan NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Andel väntande patienter som väntat: - högst 60 dagar på besök och behandling i specialiserad vård - högst 30 dagar inom det psykiatriska vårdområdet Andel patienter som har tagits emot av läkare inom högst sju dagar på vårdcentral (genomförda nybesök) 85% 85% 95% Ny indikator Ny indikator 93 % Ny indikator Ny indikator 93 % Specialiserad: Besök 79 % Behandling 77 % Psykiatri Besök 91% Behandling Kvalitetsgranskat underlag saknas 92% 0 ri Januari Februari ri rs Mars ril April Maj aj ni Juni Juli uli Augusti ti September er er Oktober November er 0 ri Januari Februari ri rs Mars ril April Maj aj ni Juni Juli uli ti Augusti September er er Oktober November er December er RESULTATMÅTT Mål Andel som väntat över 60 dagar 2015 Andel som väntat över 60 dagar Totalt antal väntande Totalt antal väntande 2015 Figur 15. Antal och andel patienter som väntat på nybesök inom eller över gränsen på 60 dagar 2015 och. Andel som väntat över 60 dagar 2015 Andel som väntat över 60 dagar Totalt antal väntande Totalt antal väntande 2015 Figur 16. Antal och andel patienter som väntat på behandling inom eller över gränsen på 60 dagar 2015 och. Tillgängligheten på akutmottagningen: - Andel som har träffat läkare för beslutsgrundande bedömning inom en timme - Andel som har lämnat mottagningen inom fyra timmar Andel patienter med cancersjukdom som har påbörjat sin behandling inom högst tre veckor >60% 55% 50% 50% >70% 69% 66% 64% >80% 67% 73% 67% 62 MEDBORGARSPERSPEKTIVET MEDBORGARSPERSPEKTIVET 63

34 FRAMGÅNGSFAKTOR God patientupplevd tillgänglighet till besök och behandling Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Hur patienterna upplever tillgängligheten är en viktig faktor som påverkar helhetsupplevelsen av vårdkontakten. Den långsiktiga trenden där patienterna i Region Östergötland har upplevt att tillgängligheten till verksamheterna är sämre än vad den faktiska tillgängligheten är, har fortsatt även. Det innebär att arbetet med att förbättra patienternas upplevelse behöver fortsätta. PATIENTERNAS UPPLEVELSE AV TILLGÄNGLIGHET TILL BESÖK OCH BEHANDLING I Nationell patientenkät uppgav 81 procent att de upplevde att de fick besöka vårdcentralen inom rimlig tid. Det resultatet är bättre än genomsnittet för vårdcentralerna i riket. För den specialiserade öppna sjukhusvården uppgav 86 procent av patienterna att de fick sitt besök inom rimlig tid, vilket är i nivå med rikets genomsnitt. Tillgänglighet handlar också om hur lätt det är för patienten att få kontakt med vården, både inför och efter besök. Inom både den specialiserade öppenvården och slutenvården upplevde 81 procent i Region Östergötland att de fick tillräckligt med information om vart de skulle vända sig för mer hjälp eller med ytterligare frågor. Resultatet för öppenvården motsvarar snittet för riket för öppenvården, men när det gäller slutenvården placerar sig Östergötland högre än rikets genomsnitt. 76 procent av de tillfrågade patienterna uppgav att de var nöjda med de olika sätt som fanns för att komma i kontakt med sin vårdcentral, vilket ligger i nivå med rikets genomsnitt. Under året har patienterna bland annat fått ökade möjligheter att själva kunna ny-, av- och omboka sina besök via internet. Läs mer om det på nästa sida. De nya kontaktvägarna ger patienterna förutsättningar att anpassa sina kontakter med vården utifrån sin situation och det kan även förbättra upplevelsen av tillgänglighet. HSN TILLGÄNGLIGHET VIA TELEFON OCH INTERNET En parameter i patientens upplevda tillgänglighet är möjligheten att kontakta sin vårdenhet via telefon. För att patienterna ska ha möjlighet att få kontakt med vården har Region Östergötland som mål att mer än 60 procent av vårdenheterna ska ha bemannad telefontid på minst fem timmar varje vardag, alternativt en telesvarsfunktion för uppringning samma dag. Under året levde 62 procent av vårdens kliniker och enheter upp till det. Majoriteten av vårdcentralerna använder sig av talsvarssystem vid telefonkontakt. Det innebär att patienten via talsvar får en tid då vårdcentralen ringer upp patienten. Under hösten infördes ett nytt talsvarssystem på de flesta vårdcentralerna i Östergötland. Övergången har medfört att det saknas kvalitetssäkrade resultat för fjärde kvartalet. Resultatet för årets tre första kvartal visar dock att andelen återuppringda samtal samma dag har försämrats något under i förhållande till målet på 95 procent. Den vårdcentral som hade den sämsta telefontillgängligheten ringde upp 60 procent av patienterna under samma dag. Samtidigt visade flera vårdcentraler en nästan maximal telefontillgänglighet under hela året. Om patienterna inte får kontakt med sin vårdcentral eller någon annan av vårdens ingångar finns 1177 Vårdguiden på telefon som en alternativ kontaktväg. Tillgängligheten till 1177 Vårdguiden på telefon mäts genom andel samtal som tas emot inom nio minuter. I Region Östergötland var medelväntetiden 21,24 minuter under. Ungefär en fjärdedel av samtalen togs emot inom nio minuter. Sammantaget inkom cirka samtal till 1177 under året, vilket är något färre samtal än året innan. Under våren genomfördes två pilottester med en nationell kö dygnet runt till tjänsten 1177 Vårdguiden på telefon för en bättre och mer jämlik tillgänglighet i landet. Regiondirektörsnätverket har tagit beslut att fortsätta arbeta för att skapa en permanent nationell lösning. För att underlätta för patienter att komma ihåg sina vårdbesök, och undvika uteblivna besök, är sms-påminnelser ett effektivt verktyg. Av Region Östergötlands kliniker där sms-påminnelser är tillämpbara, erbjöd 87 procent under året sina patienter möjlighet att få påminnelse om sina besök. Allt fler kliniker har under de senaste åren börjat erbjuda tjänsten, vilket är positivit för patienten. Det kan dessutom bidra till effektiv användning av vårdens resurser om färre antal besök glöms bort av patienterna. ERBJUDANDE OM BESÖKSTID INOM 14 KALENDERDAGAR Ett sätt att stärka patienternas upplevelse av tillgänglighet är att de tidigt får besked om vad som ska hända härnäst i vårdprocessen samt var och när det ska ske. I Region Östergötland ska patienterna ges erbjudande om tid för nybesök senast 14 kalenderdagar efter att remissen har kommit in till vårdenheten. Under året fick i genomsnitt 64 procent av patienterna sitt erbjudande inom tidsgränsen. 25 procent av patienterna fick vänta mer än en månad på erbjudandet och 12 procent mer än två månader. Om patienterna måste vänta lång tid på erbjudande om tid för nybesök blir det svårare att välja en annan vårdgivare. I de fall då väntetiden är lång blir det också svårare att utnyttja den nationella vårdgarantin. Lång väntetid på erbjudandet kan också skapa osäkerhet hos patienterna, vilket kan leda till att fler patienter ringer till klinikerna och vårdens effektivitet minskar. Under året förekom stora skillnader mellan produktionsenheterna när det gäller i vilken utsträckning de erbjuder tid inom 14 dagar. Barn- och kvinnocentrum var den bästa produktionsenheten och klarade av att ge erbjudandet till 83 procent av patienterna inom tidsramen. Sinnescentrum och Hjärt- och medicinscentrum höll tidsgränsen till endast 56 procent av sina patienter. NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Andel östgötar (kvinnor, män, totalt) som upplever att väntetider till besök är rimliga: - på vårdcentraler - till besök och behandling på sjukhus 80% års undersökning kan inte jämföras bakåt års undersökning kan inte jämföras bakåt RESULTATMÅTT Mål Tillgänglighet till sjukvårdsrådgivningen (1177): - Andel svarade samtal inom 9 minuter Telefontillgänglighet till kliniker/ enheter: - Andel som har bemannad telefontid minst fem timmar per vardag eller TeleQ för återuppringning samma dag Andel patienter som inom 14 dagar från remissankomst/beslut om åtgärd har erbjudits tidpunkt för: - besök/undersökning 45% Ny tidsgräns Ny tidsgräns >60% 30% 56%* - operation/åtgärd >70 % Kunde inte mätas * Siffran gäller bemannad telefontid fem timmar under måndag-torsdag. Fredagar var motsvarande siffra 52 %. FRAMGÅNGSFAKTOR Kunde inte mätas 70 % 59 % 26,6% Sept : 62%* Kvinnor 67,8% Män 65,1% Totalt 66,6% Kvinnor 61,9% Män 63,2% Totalt 62,5% Utvecklade möjligheter för patienten att använda e-hälsolösningar HSN Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Olika e-hälsolösningar ger medborgarna ökad tillgänglighet till hälsooch sjukvården, och innebär helt nya möjligheter för patienter att vara delaktiga i sin egen vård. Under året har allt fler möjligheter tillkommit för medborgarna att använda e-hälsotjänster i sina kontakter med hälso- och sjukvården. Invånarna har tagit emot de ökade möjligheterna med ett stort intresse. I jämförelse med andra landsting och regioner ligger Region Östergötland i många hänseenden långt framme när det gäller användningen av e-tjänster. Exempelvis är invånarna i Östergötland näst bäst i landet på att boka tid och femte bäst på att omboka tid med vården via nätet. 64 MEDBORGARSPERSPEKTIVET MEDBORGARSPERSPEKTIVET 65

35 VÅRDINFORMATION VIA NÄTET SE Östgötarnas kännedom om 1177.se är högst i landet. Enligt Vårdbarometern känner 66 procent av invånarna i Östergötland till webbplatsen. På webbplatsen ges medborgare numera möjlighet att själva bedöma vanliga symptom och rådgivning på vad medborgaren bör göra: vårda sig själv, ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning på telefon eller söka vård på en vårdcentral, jourcentral eller akutmottagning. TIDSBOKNING VIA WEBBEN Tidsbokning via webben, i form av nybokningar, ombokningar och avbokningar, har ökat under året eftersom allt fler enheter har gjort det möjligt för patienterna att själva hantera sina bokningar. Fram till och med vecka 48 hade nybokningar, ombokningar och avbokningar genomförts via webben. BESÖK VIA VIDEO Testverksamheten där patienterna får genomföra besök via video har under året utökats. Utöver Valdemarsviks vårdcentral har besök via video testats vid flera andra vårdcentraler och rehabiliteringsverksamheter i länet. Besök via video kan komma att öka patienternas tillgänglighet till vården, framför allt för patienter boende på glesbygden och för patienter som har svårt att ta sig till vårdcentralen. BEHANDLING VIA NÄTET För närvarande har vissa patienter med depression, stress, oro, sömnsvårigheter och ångest möjlighet att få kognitiv beteendeterapi (KBT) via nätet. Under året erbjöd cirka 30 vårdcentraler och enheter för ungdomshälsa behandlingen och efter sommaren har cirka 150 personer genomfört behandlingen via nätet. På sikt ska alla vårdcentraler kunna erbjuda KBT via nätet och även andra behandlingsformer via nätet ska tillkomma. JOURNAL VIA NÄTET Fler och fler invånare använder i dag tjänsten Journalen via nätet, där patienten kan läsa sin egen journal via internet. Sammantaget har nästan personer använt tjänsten enligt den senaste mätningen i november. Patienternas möjligheter att ta del av sin vårdinformation har ökat under året, eftersom nya mottagningar har anslutits till tjänsten och information om läkemedel och vaccinationer har tillkommit. Journalinformation från psykiatrin tillkommer under senvåren Under året har en ny skärmlayout utvecklats för visning av hållplatsutrop. Arbetet har gjorts i dialog med Synskadades riksförbund i Östergötland. Den nya layouten är införd ombord på alla aktuella fordon. Det nya utseendet på skärmarna har gett en viss likriktning med kringliggande län, bland annat finns liknande layout i Stockholms lokaltrafik. Kvaliteten på de audiovisuella utropen har inte varit tillräckligt bra på grund av tekniska begränsningar. Kvalitetssäkring har pågått kontinuerligt för att förbättra detta. Tillgänglighetsanpassningen av hållplatser har skett successivt men i låg takt i länet. Den låga takten kan delvis kopplas samman med att stora infrastrukturinvesteringar har gjorts i länets kommuner, där behovet av tillgänglighetsanpassning av hållplatser har ställts mot andra viktiga infrastrukturåtgärder. I samband med att ett stort antal lågeffektiva landsbygdslinjer lagts ned under året har också ett stort antal hållplatser utgått. Bland dem var många inte tillgänglighetsanpassade. Det har påverkat utfallet av resultatmåttet i positiv riktning, utan att det faktiska antalet tillgänglighetsanpassade hållplatser blivit nämnvärt fler. Utfallet i december månad jämfört med december månad 2015 visar att andelen tillgänglighetsanpassade hållplatser i länet som trafikeras har ökat från 11,5 procent till 13,7 procent. NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Andel tillgänglighetsanpassade bussar (enligt SKL definition) 95% Ny indikator Ny indikator RESULTATMÅTT Mål Andel hållplatser/stationer som är tillgängliga för kunder med funktionsnedsättning Bevaka att ökning sker 90% 10,9% 11,5% 14% NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Andel mottagningar (vårdcentraler och kliniker) som via 1177 Vårdguiden erbjuder webbtidbokning direkt, kopplad till patientjournalen * underlag för det totala antalet potentiella mottagningar saknas. Andelen kan därav inte beräknas. 80% 23% 28% 116 enheter anslutna 58 enheter erbjuder tid* RESULTATMÅTT Mål Antal ärenden i 1177 vårdguidens e-tjänster per månad FRAMGÅNGSFAKTOR Fler fordon och hållplatser ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Tillgänglighetsanpassningen av kollektivtrafikens hållplatser sker successivt, men i låg takt i länet. Under året har en ny skärmlayout utvecklats för visning av hållplatsutrop. Den nya layouten har införts ombord på alla aktuella fordon. En överprövning av upphandling har gjort att visuella informationsskyltar inte har kunnat införas på alla fordon. På grund av tekniska begränsningar har de audiovisuella utropen inte heller fungerat tillräckligt bra. Måluppfyllelsen bedöms därför inte vara helt tillfredsställande. De fordon som har använts i den allmänna kollektivtrafiken under året är till stor del tillgänglighetsanpassade enligt Sveriges Kommuner och Landstings definition. Hållplatsutrop med ljud, låggolv, ramp eller lift samt rullstolsplats finns i samtliga fordon. De allra flesta fordon hade en informationsskärm för visuella hållplatsutrop. De fordon som saknade detta var planerade att bytas ut under, då nya upphandlade avtal för landsbygdstrafik började gälla. På grund av en överprövning av upphandlingen försenades entreprenörernas fordonsbeställningar. Samtliga fordon i trafik beräknas vara utrustade med informationsskärm för visuella hållplatsutrop under TSN FRAMGÅNGSFAKTOR Tillgänglig kultur Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse De kulturpolitiska målen beskriver tydligt att kulturlivet ska vara till för alla. En viktig målsättning är att kulturlivet ska bli mer tillgängligt för personer med funktionsnedsättning. Det ska vara möjligt att på lika villkor kunna välja att utöva, uppleva och ta del av konst och kultur. Från och med 2017 så finns ett antal krav kopplade till de statliga bidrag som fördelas av Region Östergötland till regionala kulturverksamheter. Samtliga verksamheter uppfyller kraven på tillgänglighet vid utgången av. Personer med funktionsnedsättning deltar generellt i kultur i lägre utsträckning än övriga befolkningen. En bidragande orsak är att tillgängligheten inte är tillräcklig. För att kulturen ska vara tillgänglig behöver flera delar vägas in. Det handlar till exempel om hur lokalerna ser ut och om tillgänglig information. Sedan 2013 ska alla kulturinstitutioner som får statligt stöd via Region Östergötland ha tillgänglighetsplaner för sina verksamheter. I de uppdragsavtal som regionen tecknar med verksamheterna ingår att en handlingsplan för förbättrad tillgänglighet i verksamhet, lokaler och organisationen som helhet ska finnas. Handlingsplanen ska följas upp varje år. Statusen för de regionala kulturverksamheterna rapporteras varje år genom en enkät från Kulturrådet. Resultatet från enkäten visar att alla regionala kulturverksamheter har tillgänglighetsplaner. De verksamheter som har egna publika lokaler har arbetat med att åtgärda enkelt avhjälpta hinder. Merparten av verksamheterna har även förbättrat sina webbplatser så att de uppfyller internationell standard för tillgänglighet. Inför 2017 planeras regionala utvecklingsinsatser för att stärka tillgängligheten inom kulturverksamheterna i samarbete med handikappföreningarna i Östergötland. RUN 66 MEDBORGARSPERSPEKTIVET MEDBORGARSPERSPEKTIVET 67

36 STRATEGISKT MÅL Tillgänglighet handlar också om geografisk spridning av kultur. I samtliga regionala kulturverksamheters uppdrag har vikten av att sprida verksamheten i hela Östergötland poängterats. Uppföljning av uppdragen sker kvalitativt och kvantitativt genom rapportering i den nationella kulturdatabasen. Tillgänglighet behandlas också i uppföljningsdialoger och huvudmannaöverläggningar med de regionala kulturverksamheterna. Under året har flera insatser genomförts för att öka tillgängligheten och geografiskt sprida kultur i regionen. En helhetsbild av effekterna av års verksamhet redovisas våren Insatserna har bland annat handlat om att regionens kulturverksamheter erbjudit kultur i flera östgötska kommuner. Till exempel genomförde Östgötateatern under året en nycirkusturné i länets alla kommuner. Det var ett nytt sätt att arbeta med kommunerna och nå ny publik. Dans i Öst påbörjade under året ett utbildningsarbete för att stimulera fler arrangörer att erbjuda dansföreställningar i olika kommuner Östergötland. Satsningen resulterade i att tre offentliga föreställningar ska arrangeras under 2017 med stöd av Region Östergötland, Dans i Öst samt Riksteatern. Det nya arbetssättet ska dels stärka dansen som konstform i Östergötland, dels bygga en bredare publik för dans. För att bättre nå ut till barn och unga i Östergötland erbjuder Scenkonstbolaget och Norrköpings Symfoniorkester från och med alla elever i Östergötland kostnadsfria skolkonserter. Stora delar av Östgötamusikens verksamheter är förlagda i kommunerna och de spelar bland annat på vårdboenden och i skolor. Under genomförde Crusellkvintetten (som är en del av Östgötamusiken) tillsammans med det fria professionella danskompaniet Folke Dansteater en föreställning för barn och unga som turnerade runt i Östergötland. Det är ett bra exempel på hur en institution och en fri grupp kan samarbeta med NEDSLAG REGIONALA KULTURVERKSAMHETER Ett antal institutioner och organisationer har regionala uppdragsöverenskommelser med Region Östergötland. I uppdraget ingår att göra kultur tillgänglig i hela länet och att vara en utvecklande resurs inom sitt verksamhetsområde. Verksamheter med regionalt uppdrag var under Norrköpings Symfoniorkester, Östergötlands museum, Östgötateatern, Hemslöjden i Östergötland, Film i Öst, Dans i Öst, Riksteatern Östergötland, Östergötlands arkivförbund, Regionbibliotek Östergötland och Östgötamusiken. För att utveckla kulturlivet enligt Östergötlands kulturplan ger Region Östergötland även verksamhetsstöd till föreningar och organisationer som utvecklar kulturen i Östergötland. Under året hade Vadstena Akademien, Shakespeare på gräsgården, Teatercentrum Öst, Hembygdsförbundet i Östergötland och Bygdegårdsdistriktet denna typ av verksamhetsuppdrag. geografisk tillgänglighet och konstnärlig utveckling. Även Hemslöjden i Östergötland har under året stärkt den geografiska tillgängligheten till kultur genom ett utvecklat samarbete med länets kulturskolor för att etablera slöjd som konstform i fler kommuner. Östergötlands museum genomförde under året insatser för att tillgängliggöra sina samlingar digitalt. Ett verktyg för digitala stadsvandringar har utvecklats och kommer att erbjudas hembygdsföreningarna i länet. Kulturarv Östergötland, som Region Östergötland finansierar, har under året också utvecklat sin webbplats så att denna framåt ska kunna hantera både ljud, foto och rörlig bild på ett nytt sätt. Ett rikt och utbrett kulturoch friluftsliv Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Samhällets utveckling består av många delar och en historiskt viktig komponent i vårt demokratiska samhälle är kultursektorn. Ett rikt och utbrett kulturliv befäster grundläggande demokratiska principer som åsikts-, yttrande- och tryckfrihet. Region Östergötland har under året tillämpat ett arbetssätt där kulturen och ett geografiskt områdes kulturella resurser användas inom samhällsplaneringssektorn. Genom den statliga kultursamverkansmodellen ansvarar deltagande regioner för att alla delar av landet ska ha möjlighet att ta del av ett varierat kulturutbud som kännetecknas av förnyelse och kvalitet. Detta ställer stora krav på regionerna att samverka och samordna regional kulturell infrastruktur och mångfald. Inriktningen på årets arbete har präglats av Östergötlands nya regionala Kulturplan för perioden där extra fokus sätts på områdena dans, film och kulturarv. Inom alla dessa tre områden har Region Östergötland genomfört insatser med mycket gott resultat. Exempel på aktiviteter är Dansens vecka och insatser för att utveckla samordningen inom kulturområdet. Det har också tagits fram ett utvecklat kommunalt stöd för lokal utveckling av det filmkulturella uppdraget. En nationell utmaning inom kulturområdet är att öka den geografiska spridningen av kulturarrangemang. Genom arrangörsgarantin kan Region Östergötland bidra till detta och säkerställa att de medel som beviljas får en geografisk spridning. Under noterades en ökad spridning, skillnaden är dock marginell. Ansträngningarna för att öka den geografiska spridningen i hela länet behöver därför fortsätta. Särskilda målgrupper för kulturarrangemang har under året varit barn och unga samt äldre. För barn och unga har Region Östergötland initierat ett stort samverkansarbete. Syftet är att tillsammans med länets kommuner och kulturinstitutioner söka en gemensam målbild för kulturens spridning till barn och unga i förskolan och skolan. Det är en långsiktig process där många viljor och ambitioner samlas för en stärkt tillgänglighet av kulturverksamheter för dessa målgrupper. Kultur för äldre har spridits med goda resultat även under och allt fler kommuner väljer att prioritera tillgången till kultur för äldre. En mer tillgänglig natur ökar länets attraktivetet och möjliggör att fler kan uppleva natur och friluftsliv. Viktiga fokusområden för Region Östergötland har under varit tillgänglighetshöjande åtgärder i välbesökta naturmiljöer samt utvecklingen av Östgötaleden. Antalet medverkande på guidade turer i länet har ökat och besöksnäringens intresse för att utveckla Östergötlands naturvärden har varit starkt. Marknadsföringen av Östergötlands natur- och friluftsmiljöer har lyfts fram gemensamt med länsstyrelsen i det framtagna programmet för Östergötlands natur- och kulturguidningar. Sammanfattningsvis anses det strategiska målet rörande ett rikt och utvecklat kultur- och friluftsliv vara uppfyllt. Region Östergötland har genom egna aktiviteter och tillsammans med framför allt kommunerna, länsstyrelsen och regionala kulturverksamheter arbetat aktivt för att utveckla området. RESULTATMÅTT Mål Antal besökare i regional kulturverksamhet - Totalt antal besökare - Besökare 0-18 år Antal besökare på Östgötaledens hemsida Öka (2014) (2015) Öka NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Andel regionala kulturverksamheter som har handlingsplaner för enkelt avhjälpta hinder, tillgänglighetsinformation och tillgängliga webb-platser 100% Ny indikator Ny indikator 100% 68 MEDBORGARSPERSPEKTIVET MEDBORGARSPERSPEKTIVET 69

37 FRAMGÅNGSFAKTOR God tillgång till kulturupplevelser och eget skapande Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Region Östergötland har ansvar, och spelar en direkt roll, när det gäller att öka medborgarnas tillgång till kultur. Detta sker genom regionala uppdrag till kulturinstitutioner och främjande verksamheter inom olika konst- och kulturområden. I de förnyade uppdrag som gavs till kulturverksamheter i Region Östergötland (se nedslag på sidan 68) under poängteras insatser för att verka i hela Östergötland, att söka nya arenor och att nå bredare publik och nya målgrupper. Detta har genomförts bland annat genom verksamhet på nya platser, digitala arenor, repertoarutveckling och nya samarbeten. Den sammantagna bedömningen är att måluppfyllelsen är tillfredsställande. NEDSLAG KULTURPLAN 2015 fastställdes kulturplan för perioden Kulturplanen är Region Östergötlands program för hur regionen tillsammans med olika samarbetspartners ska utveckla kulturområdet under perioden Den innehåller övergripande strategier, insatser och utvecklingsområden och är även underlag för Region Östergötlands ansökan om statsbidrag för regional kulturverksamhet. Planen kompletteras med årliga verksamhetsplaner för de konkreta insatserna. RUN Regionen och kommunerna behöver agera tillsammans för att stärka medborgarnas tillgång till kulturupplevelser och möjligheter till skapande. Det gäller till exempel insatser som ökar utbud och tillgång till kultur för målgrupper inom kommunala verksamheter. Prioriterade målgrupper är, i enlighet med Kulturplan (se nedslag), barn och unga i skolan och äldre inom äldreomsorgen som behöver särskilda insatser i samverkan med kommunerna. Det finns mycket stora variationer i tillgång till kulturupplevelser och eget skapande mellan olika kommuner, äldreboenden och skolor. Ökad samordning och nya former av samverkan kan bidra till att utjämna en del av dessa skillnader. Region Östergötland ger regionala arrangörsstöd för att öka utbudet av lokala kulturarrangemang, förbättra spridningen av kultur i regionen, stimulera ett brett och mångsidigt utbud och förbättra utbudet av kultur för barn och ungdom. Arrangörsstöden utnyttjas i varierande grad av kommunerna och mellan olika konstformer. Detta gör i sin tur att stödet kommer medborgarna till del på ett ojämlikt vis. En viss utjämning skedde mellan 2015 och efter regional marknadsföring om stödet, men fortfarande finns stora skillnader mellan kommunerna (se indikatorstabell). Skillnaderna beror på hur kommunerna lokalt arbetar med arrangemang och marknadsföring av stödet. Arrangörsgarantin är en förutsättning för regional spridning av kulturen i länet. Utan den skulle kulturlivet på många platser utarmas. Vikten av arrangörsgarantin lyftes till exempel under året fram i en remiss om regional samordning kring barn och ungas tillgång till professionell kultur i förskola och skola (se nedan). Under 2017 kommer en översyn av arrangörsgarantin göras i syfte att utforska möjligheterna att ytterligare främja geografisk spridning och kultur till barn och unga. Mer om geografisk spridning av kultur går att läsa under framgångsfaktor tillgänglig kultur. KULTUR FÖR ÄLDRE Inom ramen för det treåriga projektet Kultur för äldre som startade 2014 har ett koncept med delfinansiering av kulturutbud mellan region och kommun prövats. Projektet ska underlätta tillgången till kultur för äldre på vårdboenden. Under året har en webbplats utformats för att göra det samlade utbudet mer lättillgängligt och underlätta bokningen av kulturaktiviteter. Det regionala fokuset har lett till att äldreomsorgens behov av kulturaktiviteter har uppmärksammats och tillförts resurser i fler kommuner. Region Östergötland har under året beslutat att permanent satsa på verksamhet riktad till äldre i behov av samhällets stöd i omsorgsboende och i eget boende. BARN OCH UNGA Under året nyttjades 65 procent av arrangemangsstödet för barn, vilket ligger i nivå med de senaste årens fördelning. För många barn och ungdomar är förskolan och skolan den viktigaste arenan för mötet med olika kulturformer. Under hösten 2015 påbörjades ett arbete för att utveckla samverkan mellan Region Östergötland och länets kommuner för att öka barn och ungas tillgång till kultur. Arbetet har fortsatt under året med en remissomgång i frågan. Slutsatserna så långt i processen är att NEDSLAG SCENGALEJ Varje år arrangeras ScenGalej för barn och unga i samarbete mellan Dans i Öst, Riksteatern Östergötland, Östgötamusiken, Linköping och Norrköpings kommuner. ScenGalej är en arena för att scenkonst ska nå ut i regionen och ska göra det möjligt för barn och unga ska få ta del av olika konstformer. Arrangemanget växer med allt fler föreställningar och konserter, samt allt fler besökare från hela regionen. Under dagen deltar barn och unga som kulturambassadörer som ger sina tips på föreställningar och konserter, samt synpunkter på dagen, både till deltagare och till arrangörsgruppen. alla parter är positiva till olika former av samverkan, samtidigt som det är en utmaning att hitta rätt former. Arbetet fortsätter under Under året öppnades utställningen Viljans värld på Östergötlands museum, som riktar sig till barn i åldrarna tre till tio år. TILLGÅNG TILL SKAPANDE Region Östergötland, Scenkonstbolaget och Finspångs kommun har under året beviljats stöd från Kulturrådet till det treåriga projektet Nycirkus Öst. Projektet syftar till att stärka nycirkusens utveckling i Östergötland. Därmed ges invånarna ökade möjligheter till berikande upplevelser, delaktighet och utövande inom konstformen. NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Geografisk spridning av arrangemang/arrangörsstöd mellan länsdelar Skapa Ny indikator Boxholm 7% Boxholm 7% nulägesbild Finspång 6% Finspång 9% Kinda 6% Kinda 8% Linköping 7% Linköping 3% Mjölby 4% Mjölby 6% Motala 14% Motala 13% Norrköping 13% Norrköping 14% Söderköping 30% Söderköping 16% Vadstena 3% Vadstena 3% Valdemarsvik 6% Valdemarsvik 12% Ydre 0% Ydre 0% Åtvidaberg 1% Åtvidaberg 3% Ödeshög 4% Ödeshög 5% 70 MEDBORGARSPERSPEKTIVET MEDBORGARSPERSPEKTIVET 71

38 FRAMGÅNGSFAKTOR FRAMGÅNGSFAKTOR En väl utvecklad infrastruktur för kulturområdet RUN Ett levande fritt kulturliv RUN Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Region Östergötland har ett särskilt ansvar för att skapa en god kulturell infrastruktur inom de åtta konstoch kulturområden som ingår i Kultursamverkansmodellen. Det innebär ett ansvar att fördela statliga kulturmedel vilket genomförts under året. Scenkonstområdet är det största kulturområdet i Östergötland sett både till antalet aktörer och ekonomiska medel. Fokuseringen på scenkonstens kulturinstitutioner har samtidigt medfört att de regionala insatserna på andra kulturområden är mindre jämfört med andra regioner. I Kulturplan (se nedslag på sidan 70) prioriteras därför dans, film och kulturarv vilket har präglat verksamheten under året och måluppfyllelsen bedöms vara tillfredsställande. SCENKONST Organiseringen av scenkonstområdet har under året genomgått stora förändringar, bland annat genom bildandet av ett Scenkonstbolaget i Östergötland där Norrköpings Symfoniorkester och Östgötateatern ingår. Scenkonstbolaget som bildades under 2015 har under året tagit fram arbetsformer och utvecklat organisation. Parallellt har också interna processkartläggningar för det framtida arbetet pågått. Scenkonstbolaget har under året utarbetat en framåtsyftande strategisk treårsplan för åren DANS Utveckling av dansen som ett prioriterat område i kulturplanen har fortsatt. Inför permanentades Dans i Öst som dansplattform och verksamhet i Östergötland. Det innebär att det nu finns en långsiktighet för att skapa starka strukturer, fleråriga samarbeten och projekt för dansen i Östergötland. Dans i Öst ger också kontinuerligt stöd till professionell dansutövning genom till exempel produktionsstöd, dansresidens och turnéer. Danskonsten har under året även förstärkts genom en utbildningssatsning som genomförts för att hitta nya arrangörer för NEDSLAG DANSENS VECKA I april genomfördes det årliga arrangemanget Dansens vecka i Östergötland. Syftet är att skapa engagemang för konstformen i de östgötska kommunerna. Region Östergötland, via Dans i Öst, och länets kommuner stod för arbetsinsatser och kostnader. Arrangemanget har expanderat och allt fler deltar. Under året medverkade tio kommuner och programmet hade minst 74 arrangemangspunkter med lokala, regionala och nationella dansaktörer- både amatörer och professionella. Evenemanget fick stor medial uppmärksamhet i tv, radio och tidningar. dans i länets kommuner och för att få fler invånare att upptäcka den professionella dansen (läs mer under framgångsfaktor Tillgänglig kultur ). FILM Film är det andra av kulturplanens prioriterade konstområden. Inför förstärktes anslaget till filmområdet med syfte att permanenta verksamhet riktad till unga talanger och stärka möjligheterna att arbeta med det filmkulturella uppdraget i kommunerna. Anslaget ska också förbättra förutsättningarna för professionell filmproduktion. Under året har kompetenshöjande insatser och praktiska pilotprojekt rörande mediepedagogik genomförts för att stödja kommunernas arbete. KULTUR UTANFÖR INSTITUTIONERNA För att utveckla regionens kulturliv i linje med Östergötlands kulturplan behöver Östergötland ett mångfacetterat kulturliv utanför de regionala kulturinstitutionerna. Det är föreningar, civilsamhälle och andra organisationer som på olika sätt utvecklar kulturen i Östergötland. De får verksamhetsstöd från Region Östergötland genom olika överenskommelser om deras verksamhetsuppdrag. Verksamhetsuppdrag för utarbetades under våren i dialog med respektive utförare. Därutöver har årliga medel till amatörteater och regionala arrangemang fördelats. Vid bedömning av produktionerna tas hänsyn till hur beviljade medel bidrar till en geografisk spridning, olika genrer och målgrupper. För att främja kulturen utanför institutionerna har Region Östergötland stärkt samverkan och kartlagt kommunernas behov av stöd- och utvecklingsinsatser. Resultatet har använts för att utforma framtida stöd. Region Östergötland och Landstinget i Sörmland genomförde under året en förstudie där nyanlända kulturarbetare i båda länen kartlades i syfte att underlätta etableringen av nyanlända med kompetens inom kulturområdet. Förstudien har resulterat i en beviljad ansökan till Europeiska socialfonden i syfte att kunna arbeta mer aktivt med frågan. Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Region Östergötland har under året fortsatt det påbörjade arbetet för att stärka den kulturella infrastrukturen för de professionella kulturskaparna i samverkan med kommunerna och kulturinstitutionerna. Det har bland annat skett genom insatser kring konststrategin, stöd till regionala arrangemang och produktionsstöd, dialoger, nya uppdragsöverenskommelser samt insatser inom respektive konst-och kulturområde. Sammantaget är måluppfyllelsen under året tillfredsställande. Region Östergötland ska skapa förutsättningar för ett aktivt kulturliv som ger möjlighet till konstnärlig förnyelse, försörjningsmöjligheter för professionella kulturskapare och rika kulturupplevelser för medborgarna. Ett uppdrag är att stödja och stärka förutsättningarna för professionell scenkonst utanför institutionerna. Region Östergötland har under året anslagit medel till åtta regionala arrangemang, bland annat en bokmässa, film- och musikfestivaler samt en regional musiktävling. Produktionsstöd tilldelades fem fria professionella scenkonstaktörer och stöd har tilldelats sex amatörteaterproduktioner. Inom ramen för konstinsatser utanför intuitionerna har tio arrangemang stöttats. Bland annat har stöd gått till konstrundor, utställningar och en fotofestival. Vid bedömning av vilka arrangemang och produktioner som ska få stöd, tas särskild hänsyn till geografisk spridning och regionalt intresse, konstnärlig höjd, kvalitet och möjlighet att nå ut med produktionen. Kommunal medfinansiering är också ett krav för att få medel. Samtliga ansökningar bedömdes även utifrån perspektiven jämställdhet, mångfald och tillgänglighet. Under de senaste åren har ett pilotprojekt med ett regionalt kulturskaparråd inom olika konstområden testats vid bedömningar. Under har detta utvärderats. Det resulterade i ett beslut om att gå vidare i en annan arbetsform vilket framför allt kommer att innebära att dialogen i högre utsträckning kopplas till enskilda konstområden. Under året har flera insatser gjorts inom dansområdet för att stärka de professionellas möjligheter att verka i regionen. Produktionsstödet för dansproduktioner har utökats och flera dansresidens har utlysts i regionen. Residensen sker alltid i samarbete med andra parter. Under har det varit Linköpings, Valdemarsviks och Motala kommuner, ung scen/ öst och Riksteatern nationellt. Antalet dansproduktioner som hade premiär i Östergötland ökade under året och vissa av dem har visats vid flera tillfällen jämfört med tidigare år. Genom att erbjuda olika stödformer för både regionala och nationella professionella utförare stärks Östergötland stärks som dansregion och blir attraktiv att verka i. I samverkan med bland annat Linköpings kommun, Östergötlands museum och Skådebanan Östergötland har kompetensutveckling av konstnärer erbjudits. Utbildning har erbjudits professionella konstskapare i Östergötland för att förstärka den konstnärliga kompetensen inom gestaltning i offentlig miljö. En regionalt turnerande utställning om offentlig gestaltning har också tagits fram för kommunerna. En ny struktur för arbetet med Region Östergötlands kulturstipendier som följer Kulturrådets nationella rekommendationer har utarbetats under året. Den nya strukturen innebär att konstnärligt skapande inte ska bedömas av politiska instanser. Istället har en extern sakkunnig grupp tillsatts för att bedöma kulturstipendiaternas specifika konstnärliga förmåga, historia som utövare och kvalitetsbegrepp. 133 ansökningar kom in till års kulturstipendier som hanterades i den nya strukturen. Resultatet blev att Region Östergötland under året delade ut fyra kultur- och utvecklingsstipendier om kronor vardera, ett arbetsstipendium på kronor och ett nyinstiftat stipendium för nyskapande projekt på kronor. NYCKELINDIKATOR Mål Resultat NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Antal: - arrangemang/utställningar - insatser för professionella aktörer/utövare utanför institutionerna Skapa nulägesbild Ny indikator Ny indikator Andel av regionala kulturuppdrag som beslutas av Regionutvecklingsnämnden där samverkan är en del av uppdraget 100% Ny indikator Ny indikator 100% 72 MEDBORGARSPERSPEKTIVET MEDBORGARSPERSPEKTIVET 73

39 FRAMGÅNGSFAKTOR God tillgång till natur- och friluftsliv Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Region Östergötland har ett uppdrag att driva utvecklingsarbete inom natur- och friluftsliv till nytta för både boende och besökare. I uppdraget ingår ett samordningsansvar för Östgötaleden som är en 120 mil lång vandringsled genom hela länet. Utvecklandet av en digital karta för leden har varit i fokus under. Bedömningen är att måluppfyllelsen är tillfredsställande. Region Östergötlands insatser för Östgötaleden avser i första hand tre områden. Det handlar om att ge tillgång till natur för fler grupper, att inspirera till naturbesök för att främja rekreation och fysisk aktivitet som ett led i Region Östergötlands folkhälsoarbete samt att stödja företag och entreprenörer för att främja natur- och vandringsturism samt landsbygdsutveckling. För att öka tillgången till natur- och friluftsliv pågår ett utvecklingsarbete kopplat till Östgötaleden och kommunala friluftsområden. Under 2015 påbörjades ett arbete med att ta fram en digital karta över leden. Arbetet har fortsatt under året, samt utvecklats vidare med besöksinformation på Östgötaledens hemsida. För att inspirera östgötarna till rörelse och friluftsliv har enhetliga broschyrer för kommunala vandringsslingor tagits fram. Som ett led i att öka tillgången till vandringsleder har ett arbete startats av regeringen som ska leda till en enhetlig nationell kvalitetsstandard för vandringsleder i Sverige. I arbetet har de regioner med övergripande ansvar för landskapsleder ett stort inflytande över utfallet och Region Östergötland är en aktiv part. För att inspirera till och visa på hur vandring skapar möjligheter till utveckling av företagande och besöksnäring arrangerades under året en konferens för företag lokaliserade längs Östgötaleden. RUN Region Östergötland har medfinansierat två tillgänglighetsanpassade bryggor vid badsjöar i länet i syfte att stärka möjligheterna till friluftsliv för personer med funktionsnedsättningar. I samma syfte har en stig, i anslutning till Östgötaleden i Söderköpings kommun, tillgänglighetsanpassats och utprovats av målgruppen med medfinansiering från Region Östergötland. Region Östergötland har tillsammans med länsstyrelsen och kommunerna tagit fram en guide till länets unika natur- och kulturguidningar i Östergötland. Antalet guidningar och deltagare har stadigt ökat under åren. Flest antal guidade turer gjordes under året i Kinda kommun som tillsammans med Linköping och Norrköping hade flest turer och besökare. Linköpings kommun hade flest antal besökare vid guidningarna med ett medeltal på cirka 80 besökare per guidning. De mest välbesökta guidningarna var ko-släpp och ormsafari. STRATEGISKT MÅL Goda res- och transportmöjligheter Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Region Östergötland ska verka för att ändamålsenliga och hållbara transport- och kommunikationslösningar utvecklas och upprätthålls i Öster- götland. Det görs framför allt genom länstransportplanen (LTP). Under året har tillfredsställande arbete med en ny Länstransportplan påbörjats. Arbetet fortsätter under 2017 och målet är att planen ska vara färdig under Region Östergötland har under året också deltagit i den storregionala analysen av infrastruktur som har gjorts i Mälardalen för att därigenom driva frågor utifrån Östergötlands behov. Regionen har också haft kontakter med Sverigeförhandlingen om utvecklingen av Ostlänken. Sverigeförhandlingen har statens uppdrag att förhandla om en ny en ny generation järnväg och annan infrastruktur. Inom kollektivtrafiken har utvecklingen av antalet resande varit fortsatt positiv i stora delar av Östergötland under. Totalt genomfördes nästan 30 miljoner resor. Samtidigt ökade kundnöjdheten inte tillräckligt för att målet skulle nås. Under året har stor kraft ägnats åt att genomföra beslutade förändringar av kollektivtrafiken för att fokusera resurserna i stråk med många resande. Möjligheten att resa mellan Östergötland och kringliggande län norrut har utvecklats som planerat i samarbete med MälAB. Söder om Östergötland har resmöjligheterna under året varit goda med Östgötapendeln till Tranås, samt med Kustpilen till Vimmerby och Västervik. Förändringar inom infrastruktur och resmönster är långsiktiga processer och det kan gå många år mellan satsningar och verkliga förändringar. Inom kollektivtrafiken har Östgötatrafiken under året erbjudit invånarna i Östergötland goda res- och transportmöjligheter. Baserat på Region Östergötlands insatser för att utveckla goda res- och transportmöjligheter görs därför den sammantagna bedömningen att det strategiska målet har tillfredsställande måluppfyllelse. NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Antal besökare på natur- och friluftsguidningar öka MEDBORGARSPERSPEKTIVET MEDBORGARSPERSPEKTIVET 75

40 FRAMGÅNGSFAKTOR En infrastruktur som möter dagens och morgondagens behov Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Region Östergötland har under året påbörjat arbetet med en ny länstransportplan och har fortsatt varit aktiv inom olika storregionala utvecklingsprocesser med fokus på infrastruktur och transporter. Bedömningen är att framgångsfaktorns måluppfyllelse är tillfredsställande. Region Östergötland ska verka för att ändamålsenliga och hållbara transport- och kommunikationslösningar utvecklas och upprätthålls i Östergötland. Det görs framför allt genom länstransportplanen (LTP). I LTP görs bland annat prioriteringar av investeringar och förbättringsåtgärder i länets transportinfrastruktur, samt åtgärder för kollektivtrafiken. Planen omfattar även åtgärder som ger effektivare användning av befintlig infrastruktur. Transportinfrastrukturen behöver löpande förändras och förnyas för att möta nya behov. Till exempel förändras krav på restider, snabba leveranser, lokalisering av arbetsplatser och ett mer hållbart transportsystem. Under året har arbetet med en ny länstransportplan påbörjats. Arbetet har pågått under och fortsätter under Målet är att den ska fastställas av Region Östergötland Region Östergötland har under året även deltagit i den gemensamma processen En bättre sits inom Mälardalsrådet och den storregionala systemanalys av väg och järnväg som görs. Systemanalysen är ett viktigt kunskapsunderlag för LTP, speciellt när det gäller att driva frågor rörande det nationella vägnätet utifrån Östergötlands behov. Under året har Region Östergötland också haft löpande kontakter med Sverigeförhandlingen för att diskutera frågor kring byggandet av ett höghastighetsjärnvägsnät. Regionens roll i förhandlingen handlar framför allt om hur kollektivtrafiken ska utformas när den nya järnvägen är byggd, samt att genom medel ur länstransportplanen säkra en god tillgänglighet till de nya resecentrum som ska byggas i Norrköping respektive Linköping. NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Andelen regionala infrastrukturstråk med en genomförbar förbättringspotential Andelen av ovanstående stråk som omfattas av nationella eller regionala genomförandeplaner inom: - 4år år - inte finns i planeringen FRAMGÅNGSFAKTOR Skapa nulägesbild Ny indikator Ny indikator 9 av 12 5 av 9 2 av 9 2 av 9 TSN NEDSLAG RESANDE Knappt 75 procent av det totala resandet i kollektivtrafiken sker i Linköpings och Norrköpings stadstrafik samt på Östgötapendeln. I Östergötland fanns i slutet av 170 linjer (buss, spårvagn, tåg samt skärgårdsbåt). På de tio linjer som har flest resenärer sker 57 procent av allt resande, med andra ord innebär det att 57 procent av resandet sker på drygt 6% av linjerna. De fem linjer med flest påstigande under var Östgötapendeln, spårvagnslinjerna 2 och 3, samt linje 1 och 3 i Linköping. Antalet hållplatser som trafikerades med linjetrafik var i slutet av cirka stycken. På de tio hållplatser med flest påstigande steg 36 procent av det totala antalet resenärer på. Drygt hälften av alla hållplatser hade färre än en påstigande per vardag. Under året har Östgötatrafiken infört ett nytt systemstöd för störningsinformation och prognostid. Störningsinformationen har kommit snabbare och med bättre precision till kunderna. Det nya systemstödet har gett goda förutsättningar för mer utvecklad realtidsinformation och informationsspridning. I samband med införandet har också kundservicen utökats genom en integration mellan kundtjänsten och trafikinformationscentralen i Mjölby, där trafikupplysningssamtal har hanterats dygnet runt. Prognostid för när bussen väntas komma till en viss hållplats har under året införts i hela länet. Prognostid visas i samtliga digitala kanaler; på Östgötatrafikens appoch i den avgångsmonitor som finns på Östgötatrafikens webbplats. Denna avgångsmonitor har rullats ut successivt i de skärmar som finns på viktiga platser i länet, exempelvis på Universitetssjukhuset i Linköping. Under året har skärmar som visar prognostider även byggts in i vissa trapphus i nybyggda fastigheter i Norrköping. Diskussioner har förts om möjligheten att sprida detta ytterligare framöver. Ombord på Östgötapendeln har det under året även tillkommit information om anslutande busslinjer i samband med ankomst till de större stationerna. Genom systematiskt och aktivt förbättringsarbete och marknadsföring har Östgötatrafikens webbutik under året blivit den största försäljningskanalen för köp av periodbiljetter och laddning av reskassa. Under året har det dock förekommit problem att visa korrekt saldo. Denna störning åtgärdades men påverkade sannolikt nöjdheten negativt vad gäller biljettköp och webbplats. Det skulle kunna vara en förklaring till att målet avseende nöjda resenärer inte nåddes. Antalet registrerade kunder på webbplatsen har ökat och förklaras till stor del av förändrade rutiner för att prenumerera på störningsinformation. En ny lag om resenärers rättigheter trädde i kraft under året och begreppen resegaranti och restidsgaranti har bytts ut mot förseningsersättning. Ersättning ges nu från och med 20 minuters försening mot tidigare 30 minuter. Kunder kan också begära ersättning för egen transport, exempelvis taxi, upp till kronor jämfört med tidigare 500 kronor. Möjligheten att resa mellan Östergötland och kringliggande län norrut har utvecklats enligt plan i samarbetet med MälAB. Det har bidragit till en viss utökning av trafiken. Söder om Östergötland har resmöjligheterna under året varit goda med Östgötapendeln till Tranås, samt med Kustpilen till Vimmerby och Västervik. Kustpilen drivs av Kalmar Läns Trafik, men har delfinansierats av Region Östergötland.. En väl fungerande kollektivtrafik Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Utvecklingen av antalet resande har under varit positiv i stora delar av Östergötlands kollektivtrafik, med nästan 30 miljoner påstigande totalt under året. Flest resenärer åkte i Linköpings stadstrafik med drygt 10 miljoner påstigande. Regularitet och punktlighet har bland annat påverkats av infrastrukturproblem. Därför har målvärdena inom dessa områden endast delvis uppnått. Kundnöjdheten har ökat sedan tidigare mätningar, men har inte uppnått målet. Under ökade antalet resande i kollektivtrafiken jämfört med 2015 (se indikatorstabell). De största procentuella ökningarna skedde i Linköpings och Motalas stadstrafik, på Östgötapendeln samt i resor mellan Valdemarsvik-Söderköping-Norrköping, Finspång-Norrköping samt Sturefors-Linköping. TSN Regularitet och punktlighet har legat på en hög och stabil nivå. Nästan samtliga störningar på Östgötapendeln har sin bakgrund i infrastrukturproblem som Östgötatrafiken inte kunnat påverka. Även buss- och spårvagnstrafiken har berörts av planerade infrastrukturarbeten. I städerna har fler fordon satts in och vissa linjeförändringar har genomförts för att förbättra punktligheten och regulariteten. Anpassningarna har gett resultat men de uppsatta målen nåddes inte fullt ut. Östgötatrafikens kundnöjdhet har ökat de senaste åren. Under nådde kundnöjdheten den högsta nivån sedan mätningarna med nuvarande metod startade I en nationell jämförelse ligger Östgötatrafiken något över branschindex. Strävan att ytterligare höja kundnöjdheten fortsätter. Dock har inte målet för uppnåtts vid årets mätning. NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Nöjda resenärer i kollektivtrafiken RESULTATMÅTT Mål Antal påstigande i kollektivtrafiken 2,30% ökning med 3,3% Antal resor per invånare/år 63,8 63,3 64,1 65,4 Regularitet (andel planerade turer som utförts): -Östgötapendeln - Tätortstrafik - Övrig busstrafik Punktlighet -Östgötapendeln - Linköpings stadstrafik - Norrköpings stadstrafik 99,0% 99,9% 99,97% 98,9% 99,8% 99,9% 98,3% 99,8% 99,9% 99,1% 99,8% 99,96% Antal registrerade kunder i Östgötatrafikens kunddatabas % 97% 97% 91% 97% 95% 94% 97% 96% 95% 97% 96% 76 MEDBORGARSPERSPEKTIVET MEDBORGARSPERSPEKTIVET 77

41 Tillfredsställande måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Otillfredsställande måluppfyllelse Resultat STRATEGISKA MÅL OCH FRAMGÅNGSFAKTORER Kunskapsbaserad verksamhet Tillgängliga och tillämpade kunskapsunderlag utifrån aktuell evidens Systematisk uppföljning och analys av verksamheten, dess kvalitet och resultat Utveckling av vårdens förhållningssätt och värdegrund för ökad delaktighet och jämlikhet, samt utveckling av sjukdomsförebyggande arbete Effektiv verksamhet Ett effektiv politiskt beslutsfattande Effektiva vårdprocesser Optimal dimensionering av vårdplatser Standardiserade vårdflöden Nya effektiva former för yttäckande trafik Säker verksamhet Stark patientsäkerhetskultur Säkerställd kontinuitetshantering i hela organisationen Aktiva insatser för att minska antibiotikaresistens En aktiv och strategisk forsknings- och utvecklingsverksamhet Processperspektivet Universitetssjukhuset i Linköping ska vara ett centrum för FoU-verksamheten och det ska finnas akademisk verksamhet i alla länsdelar Konkurrenskraftig klinisk forskning Effektiv och relevant forskning inom nya områden Processperspektivet beskriver de viktigaste målsättningarna för Region Östergötlands arbetsmetoder och arbetsprocesser för att målen i medborgarperspektivet ska kunna uppfyllas. Klimatneutral och giftfri verksamhet Systematiskt miljöarbete i varje verksamhet Miljö- och klimathänsyn i all verksamhet, framförallt vid uppdrag och upphandlingar God hushållning med energi och naturresurser 78 PROCESSPERSPEKTIVET PROCESSPERSPEKTIVET 79

42 Nedan beskrivs ett urval mått som beskriver vårdens produktion under, och hur de har förändrats över tid. Läkarbesöken i öppenvården har minskat något medan de sjukvårdande behandlingarna har ökat. Slutenvårdstillfällena motsvarade under året 2015 men antalet dagar som patienterna vårdats i slutenvården har minskat. Medelvårdtiden är något högre för män än för kvinnor. DRG-vikten i slutenvården är densamma både för män och kvinnor. Mål Procentuell förändring sedan 2015 Läkarbesök öppenvård ,1% STRATEGISKT MÅL Kunskapsbaserad verksamhet Länsövergripande centra ,1% Medicinsk service ,9% Närsjukvård ,3% -varav akutmottagning ,6% Privata vårdgivare ,0% Sjukvårdande behandling ,5% Länsövergripande centra ,5% Medicinsk service ,4% Närsjukvård ,5% Privata vårdgivare ,2% Slutenvårdstillfällen ,5% Vårdtid-slutenvård (dagar) ,7% Medelvårdtid 4,4-8,2% DRG-vikt slutenvård ,4% DRG-vikt öppenvård ,1% Figur 19. Tabellen presenterar parametrar som ger en bild av fördelningen av vården som givits, medelvårdtid och vårdtyngd (DRG-vikt). 5,5 5 4,5 4 3,5 3 2, Man Kvinna Figur 20. Genomsnittlig medelvårdtid för kvinnor och män under Man Kvinna Totalsumma Figur 21. Genomsnittlig DRG-vikt i slutenvården under 2012-, fördelat på kvinnor och män. Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Kunskapsbaserad verksamhet är en förutsättning för hög kvalitet och goda resultat, oavsett om det gäller hälso- och sjukvård eller annan verksamhet. Vården ska baseras på vetenskap (evidens) och beprövad erfarenhet. En grund är god kännedom om verksamhetens resultat. När det gäller hälso- och sjukvård finns en omfattande nationell resultatredovisning genom Vården i siffror ( där flera nationella kvalitetsregister redovisar sina resultat. Utöver detta presenterar Socialstyrelsen öppna jämförelser av olika delar av hälso- och sjukvården. Verksamheter som är anslutna till kvalitetsregister har dessutom tillgång till ännu mer detaljerade data om sina resultat. Det är av stor betydelse för att bedriva ett systematiskt förbättringsarbete. Som grund för systematisk uppföljning av kollektivtrafiken deltar Östgötatrafiken i relevanta nationella jämförelser av kvalitet och resultat. Genom den Nationella kulturdatabasen gör Region Östergötland uppföljning av de kulturinstitutioner som ingår i kultursamverkansmodellen. Genom kulturdatabasen går det att jämföra deltagande regioner och landsting. Region Östergötland genomför även systematisk uppföljning av folkhälsan i länet, genom öppna jämförelser samt genom nationella folkhälsoenkäten hälsa på lika villkor. Från och med finns även regionens egen databas Status Östergötland som grund för att analysera folkhälsoläget i regionen. En sammanställning av aktuella medicinska resultat och processresultat visar att Region Östergötlands verksamheter generellt håller en god kvalitet. Resultaten är i stort sett oförändrade jämfört med tidigare år, men successiva förbättringar har skett för flertalet indikatorer som beskriver olika medicinska resultat. På övergripande nivå följer Region Östergötland den nationella utvecklingen som visar en långsamt pågående förbättring av många av vårdens resultat. Utvecklingen beskrivs mer under medborgarperspektivet. En viktig del i kunskapsstyrningen är lättillgängliga vårdriktlinjer. Många av dessa bygger på övergripande nationella riktlinjer, men också på vårdprogram från olika specialistföreningar. För primärvården pågår ett omfattande nationellt projekt med att ta fram kunskapsunderlag för att stötta primärvårdens arbete. Inom sydöstra sjukvårdsregionen har också de Regionala medicinska programgrupperna (RMPG) i uppdrag att ta fram gemensamma vårdriktlinjer inom specialiserad och högspecialiserad vård. Detta arbete fortskrider och ett stort antal riktlinjer, främst för primärvården, har publicerats under året. Inom cancerområdet har den nationella satsningen på standardiserade vårdförlopp inneburit att det finns nationella riktlinjer för utredning och inledande behandling. Det är ett stort stöd för vårdgivarna. En nyckel för att arbetet med gemensamma kunskapsstöd ska vara effektivt är att det finns ett effektivt lednings- och dokumenthanteringssystem. Det arbetet pågår, men utmaningarna med att göra dokument lättillgängliga är stora. En hörnsten i hälso- och sjukvården är att säkerställa hög delaktighet och jämlikhet. Ett sätt är att utveckla en mer personcentrerad vård. Ett arbete med det har under året påbörjats i regionen. En viktig del är respekt för och hänsyn till olika gruppers speciella behov, till exempel barn som anhöriga, personer som utsätts för våld i nära relationer och hbtq-personer. 80 PROCESSPERSPEKTIVET PROCESSPERSPEKTIVET 81

43 FRAMGÅNGSFAKTOR Tillgängliga och tillämpade kunskapsunderlag utifrån aktuell evidens Måluppfyllelse Inte helt tillfredställande måluppfyllelse Hälso- och sjukvård ska bedrivas i överenstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Det innebär även att metoder som är dokumenterat ineffektiva, ska utmönstras när ny kunskap genereras. Det är dock inte ovanligt att det tar tid innan ny kunskap sprids, vilket ställer krav på att vårdgivaren kan tillhandahålla uppdaterade kunskapsunderlag och medicinska riktlinjer som stöd. En förutsättning är att kunskapsunderlagen, det vill säga de vårdriktlinjer som ska stödja det dagliga medicinska arbetet i vården, är lättillgängliga och att det finns en systematik i hur vården tillämpar dem. Det finns fortfarande stora utmaningar i Region Östergötland när det gäller tillgänglighet och sökbarhet för aktuella kunskapsunderlag. Ett effektivare dokumenthanteringssystem, Dokumenta, håller på att införas. Breddinförandet startade under våren inom regionens stödjande produktionsenheter och har fortsatt under hösten på två sjukvårdande produktionsenheter samt på ledningsstaben. En införandeplan för hela regionen är framtagen och alla regionens verksamheter beräknas vara klara med införandet sommaren Kunskapsunderlag och stöd i form av medicinska riktlinjer för vården, skapas på nationell nivå, sjukvårdsregional nivå, regional nivå och på verksamhetsnivå. På den nationella nivån finns bland annat Socialstyrelsens nationella riktlinjer som ska utgöra ett stöd vid prioriteringar och ge vägledning om vilka behandlingar och metoder som verksamheter bör satsa resurser på. Det pågår också en nationell satsning för att ta fram ett gemensamt kunskapsstöd för primärvården i Sverige. Syftet är att öka förutsättningarna för en säker och jämlik vård. I dessa nationella arbeten deltar också Region Östergötland. Under året har ett arbete också pågått i Region Östergötland, i linje med det nationella programmet för primärvården, för att ta fram kunskapsunderlag och lokala riktlinjer inom fler diagnosområden, Östgöta-fakta. De standardiserade vårdförloppen för cancer, som är utarbetade av nationella arbetsgrupper och fastställda av SKL:s beslutsgrupp, är en form av nationella riktlinjer för utredning och behandling av cancer. Under året har standardiserade vårdförlopp införts inom ytterligare 18 cancerområden i Region Östergötland. Se mer på sidan 95. Inom läkemedels- och tandvårdsområden ger Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) hälsoekonomiska kunskapsunderlag för klinikläkemedel och NT-rådet (nya terapier) ger rekommendationer om förhållningssätt till nya läkemedelsterapier. På sjukvårdsregional nivå, där Region Östergötland bildar sydöstra sjukvårdsregionen med Kalmars läns landsting och Region Jönköping, strävar vården efter att skapa gemensamma riktlinjer som ska gälla i hela sjukvårdsregionen. I dag finns även flera vård- och vårdprocessprogram som fungerar som kunskapsstöd för sydöstra sjukvårdsregionens kliniker och vårdcentraler. Vårdverksamheterna har ansvar för att kunskapsunderlagen tillämpas och att det finns strukturer som stödjer det. De Regionala medicinska programgrupperna för sydöstra sjukvårdsregonen (RMPG) är exempel på arenor för kunskapsutbyte, diskussion om behandlingsriktlinjer och kunskap, samt prioriteringar i sjukvårdsregionen. Inom Region Östergötland finns också flera centrala funktioner och råd som har till uppgift att stödja vården med kunskapsunderlag och underlätta en systematisk tillämpning. Exempel på det är etikrådet, diabetesrådet, läkemedelskommittén och läkemedelsenheten. RS Hur väl vården har tillämpat kunskapsunderlagen kan, åtminstonde delvis, värderas utifrån resultaten i olika typer av jämförelser. De öppna nationella jämförelserna (Vården i siffror) ger möjlighet till resultatuppföljning och jämförelser med andra vårdgivare och kan även ge underlag för att avgöra vilka vårdprocesser som ska prioriteras för en högkvalitativ hälso- och sjukvård. Resultatanalys och jämförelse kan ge indikationer på var avvikelser sker och ge kunskap om huruvida vården uppnår bra resultat, eller om det finns anledning av analysera och värdera vården som ges djupare. Mer om Region Östergötlands arbete med systematiska uppföljningar NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Andel uppdaterade medicinska riktlinjer 95 % FRAMGÅNGSFAKTOR Systematisk uppföljning och analys av verksamheten, dess kvalitet och resultat Måluppfyllelse Inte helt tillfredställande måluppfyllelse För att kunna utveckla kvalitet och resultat ska verksamheten följas upp och analyseras. I dag finns goda möjligheter att jämföra Region Östergötlands resultat med motsvarande verksamheter på andra håll i Sverige. Sådana jämförelser görs inom hälso- och sjukvården, kollektivtrafiken, folkhälsa och kulturen. SYSTEMATISK UPPFÖLJNING OCH JÄMFÖRELSE INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I både hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen framgår det tydligt att vårdens kvalitet och resultat skall följas upp. Inom hälso- och sjukvården sker uppföljning och jämförelser både på nationell och på regional nivå. Nationellt sker uppföljning i form av nationella kvalitetsregister som samlar resultat från Sveriges vårdgivare. Uppföljning på nationell nivå innefattar även mera översiktliga rapporter från Socialstyrelsen och från Sveriges Kommuner och Landsting. Lokalt sker uppföljning bland annat genom kvantitativa och kvalitativa uppföljningar på olika nivåer i hälso- och sjukvårdsorganisationen. Analyserna av resultaten ligger sedan till grund för utveckling av både komplexa och enklare vårdprocesser. När nationella kvalitetsregister används som uppföljningsverktyg är det viktigt att säkerställa att täckningsgraden är hög, det vill säga att resultaten bygger på en så hög andel av patienterna som möjligt. Socialstyrelsen ger årligen ut en rapport som beskriver Ny indikator Ny indikator RESULTATMÅTT Mål Andel verksamhetsenheter som gjort förbättringar till följd av att tillämpa enhetens egna forskningsresultat Andel verksamhetsenheter som gjort förbättringar till följd av att tillämpa externa forskningsresultat Andel verksamhetsenheter som gjort förbättringar till följd av annat utvecklingsarbete och jämförelser finns att läsa under framgångsfaktorn Systematiskt uppföljning och analys av verksamheten, dess kvalitet och resultat nedan. Den tidigare genomförda FoU-sammanställningen av hur väl verksamheterna utnyttjade forskning i vardagen genomfördes inte under. De tidigare resultaten tydde dock på att regionens verksamheter har systematik i att tillämpa evidensbaserade forskning medan strukturerad tillämpning av egna förbättringsarbeten inte var så utbredd. 83,5% 50% 43% 44% Underlag saknas 62% 54% 61% Underlag saknas 85% 80% 81% Underlag saknas RS TSN RUN regionerna och landstingens täckningsgrad i ett antal kvalitetsregistren. Region Östergötland har generellt sett god täckningsgrad, men när det gäller vissa register inom psykiatri, beroende, ögon och öron är täckningsgraden för regionen låg. Region Östergötland har en genomsnittlig täckningsgrad på 75 procent i de register som inkluderats i Socialstyrelsens sammanställning. I medborgarperspektivets framgångsfaktor God kvalitet i vårdens alla dimensioner redovisas medicinska resultat inom ett antal områden. Det sker mycket sällan snabba förändringar i medicinska resultatmått eller processmått. Däremot förekommer ofta mindre förändringar mellan närliggande mätningar, vilket tyder på att en långsiktig utveckling pågår. En analys visar att Region Östergötlands resultat i allt väsentligt är oförändrade jämfört med de närmast föregående mätningarna. Majoriteten av de förändringar som har skett är dock positiva. Mer om Region Östergötlands resultat går att läsa på sidan 50. SYSTEMATISERAD KUNSKAPSSTYRNING Beslut inom hälso- och sjukvården ska baseras på vetenskap (evidens) och beprövad erfarenhet. Kunskapsstyrning är en komplicerad process med många inblandade aktörer och både implementering av ny kunskap och uppföljning är en utmaning för regionens verksamheter. Under året genomfördes en förstudie i Region Östergötland för att kartlägga kunskapsstyrningens aktörer och befintliga kunskapsunderlag. Analysen kompletterades med omvärdsbevakning av kunskapsstyrningen hos Sveriges tre största sjukvårdsregioner eller landsting. 82 PROCESSPERSPEKTIVET PROCESSPERSPEKTIVET 83

44 Förstudien visade att det i dagsläget saknas interna uppföljningssystem i Region Östergötland för att kunna följa användandet av evidensbaserade metoder från journalsystemet. Kommunikation och ansvarsfördelning upplevs otydlig och ostrukturerad både när det gäller analys och uppföljning av vården. Dessutom saknas en tydlig bild av vem som ansvarar för vad samt hur införande av ny kunskap och uppföljning av vårdens kvalitet och resultat ska ske, trots att det finns styrande dokument på olika nivåer. Förstudien gav förslag på vidare utredningar och uppdrag som på olika sätt kan bidra till en mer systematiserad och effektiv kunskapsstyrning inom Region Östergötland. Förslagen innefattade bland annat fortsatt fokus på kvalitetsregister, administrativa stödfunktioner, aktuell forskning och personcentrerad vård. KULTUR Inom kulturområdet används den nationella kulturdatabasen som grund för uppföljning av de kulturinstitutioner som ingår i kultursamverkansmodellen. Kultursamverkansmodellen innebär att statligt stöd fördelas regionalt via regioner och landsting i samverkan med länets kommuner, vilket skapar förutsättningar för regionala prioriteringar och variationer inom kulturområdet. Genom kulturdatabasen är det möjligt att göra jämförelser mellan regioner och landsting, dels inom olika kulturområden, dels när det gäller olika målgruppers tillgång och bidrag till kultur utifrån ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv. FOLKHÄLSA Inom folkhälsområdet genomför Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) med jämna mellanrum öppna jämförelser. Hittills har dessa genomförts 2009 och Under verksamhetsåret gjordes inga öppna jämförelser. Däremot genomförde Folkhälsomyndigheten sin årliga nationella folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor, som används som grund för att systematiskt följa upp aktuell folkhälsostatus i regionen. Under året har även Region Östergötland utvecklat statistikdatabasen Status Östergötland som beskrivs mer på sidan 25. Status Östergötland är ett bra underlag för att analysera folkhälsan i Östergötland och kan därmed ligga till grund för utveckling av insatser för att förebygga ohälsa och främja en god folkhälsa. KOLLEKTIVTRAFIK SKL har sedan 2014 tagit fram öppna jämförelser inom kollektivtrafikområdet. Uppgifterna i SKL:s öppna jämförelser bygger på befintlig statistik från Svensk Kollektivtrafik, Trafikanalys och Statistiska Centralbyrån. I SKL:s öppna jämförelser inom kollektivtrafikområdet ingår både kvantitativa indikatorer, till exempel resor per invånare, och kvalitativa indikatorer, som andel nöjda resenärer. Bristen på definitioner och oklara definitioner gör att resultaten i dag är svårbedömda för vissa indikatorer. Det pågår ett arbete kring vilka indikatorer som ska vara med i de öppna jämförelserna och hur definitioner och gränsdragningar ska se ut för att säkerställa att siffrorna blir jämförbara mellan länen. Utformningen av systemstödet för kollektivtrafiken i Östergötland innebär att det inte är möjligt att ta fram kvalitetssäkrade uppgifter för vissa indikatorer. Det gäller till exempel beställningstrafiken. Ett arbete är påbörjat för att säkerställa att Östergötland har hög kvalitet i de uppgifter som lämnas till nationell statistik. I SKL:s öppna jämförelser redovisas en branschgemensam kvalitets- och attitydundersökning som genomförs av Svensk Kollektivtrafik; kollektivtrafikbarometern. Östgötatrafiken har valt att inte delta i kollektivtrafikbarometern under året utan genomför egna motsvarande undersökningar. Detta eftersom urvalet i kollektivtrafikbarometern har bedömts för litet för att resultatet ska bli statistiskt säkerställt. De kund- och marknadsundersökningar som Östgötatrafiken genomför är utformade så att utfallet är jämförbart med kollektivtrafikbarometern. Eftersom Östergötland systematiskt följer upp och analyserar samtliga indikatorer som finns med i SKL:s öppna jämförelser inom kollektivtrafikområdet bedöms måluppfyllelsen vara tillfredsställande. NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Antal av nationella kvalitetsregister och andra motsvarande jämförelser som Region Östergötland deltar i: Hälso- och sjukvård Kollektivtrafik Folkhälsa Kultur Skapa nulägesbild Ny indikator Ny indikator Ca 140 kvalitetsregister och andra motsvarande jämförelser RESULTATMÅTT Mål Täckningsgrad i de nationella kvalitetstregister där verksamheterna deltar >80% Ny indikator Ny indikator 74,8% FRAMGÅNGSFAKTOR Utveckling av vårdens förhållningssätt och värdegrund för ökad delaktighet och jämlikhet, samt utveckling av sjukdomsförebyggande arbete Måluppfyllelse Inte helt tillfredställande måluppfyllelse En stor andel av regionens enheter arbetade under året systematiskt med att säkerställa en jämlik vård. Däremot var det färre som genomförde systematiskt värdegrundsarbete. Region Östergötland driver ett sjukdomsförebyggande arbete på såväl strategisk (se samhällsperspektivet) nivå som på verksamhetsnivå. En viss ojämlikhet i vad som erbjuds befolkningen råder dock, och mer insatser behövs för att nå de som inte nås i dag. Måluppfyllelsen är därmed inte helt tillfredsställande. VÄRDEGRUND OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT Region Östergötlands produktionsenheter har under året arbetat för att utveckla vårdens förhållningssätt och värdegrundsarbete. Majoriteten av enheterna har arbetat systematiskt för att säkerställa att patienterna får en jämlik vård genom att analysera den egna vården och jämföra den med andra verksamheter i länet och landet. Färre enheter arbetade systematiskt med värdegrundsarbete och handlingsplaner. Ett sätt att utveckla arbetet med delaktighet är att utgå från patienternas egen bild av sin hälsa och situation samt deras upplevelse av hälso- och sjukvårdens bemötande, vård och behandling. Majoriteten av regionens enheter uppger att de använder patientrapporterade mått avseende patientens egen hälsa och livssituation. Knappt hälften av enheterna uppger att de använder sådana mått när det gäller patienternas upplevelser av hälso- och sjukvården (se indikatorstabell). Ett exempel på hur vårdenheterna arbetat för att stärka värdegrundsfrågorna är Barn- och kvinnocentrum som lyft frågorna på särskilda medarbetardagar. Inom Närsjukvården i östra Östergötland har ett arbete pågått under året för att ta fram en gemensam målbild och värderingar för produktionsenheten och inom Närsjukvården i västra Östergötland har två projekt drivits i syfte att främja personcentrerad vård. CEMR Sedan 2014 är Region Östergötland ansluten till den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR-deklarationen), vilket innebär att jämställdhetsaspekter ska lyftas inom alla relevanta perspektiv i regionens verksamheter. En handlingsplan som beskriver konkreta målsättningar och aktiviteter för jämställdhet antogs av regionfullmäktige i oktober. Handlingsplanens mål och aktiviteter har inarbetats i respektive nämnds verksamhetsplan för 2017 och ska ge tydliga avtryck i regionens strategiska plan för åren Eftersom verksamheterna inte använder könsuppdelat statistik i så stor utsträckning i dag (se mer under medborgarperspektivet på sidan 42) så saknar verksamheterna faktabaserat underlag som visar om skillnader i verksamheterna förekommer mellan könen. Ett fortsatt fokus behöver framöver sättas på genusfrågorna för att öka verksamheternas medvetenhet. SÄRSKILDA FOKUSOMRÅDEN Barn som anhöriga Region Östergötlands verksamheter behöver särskilt uppmärksamma barn som anhöriga. Under året har flera insatser genomförts för att öka medarbetarnas kunskap om barn som anhöriga, som till exempel utbildningar i samtalsmetodik. De kommer att fortsätta även under nästa år. Utbildningar har även genomförts för AT-läkare vid flera tillfällen, liksom utvecklingsarbete för att underlätta dokumentation i journalsystemet. Regionens handlingsplan för barn som anhöriga följer tre huvudprinciper; våga fråga hur det går att vara förälder, erbjud flera samtal om hur det går att vara förälder och var uthållig. Fortsatta insatser krävs för att öka uppmärksamheten på frågan och utrusta vårdens medarbetare för att kunna hantera barn som anhöriga på rätt sätt. Våld i nära relationer Våld i nära relation är en viktig folkhälsofråga och under tillsatte Region Östergötland en samordnare för de frågorna. Centrum för hälso- och vårdutveckling fick då ett grunduppdrag att ansvara för arbetet med våld i nära relationer i regionen. Samtliga medarbetare inom vården i Region Östergötland ska få kunskap och kompetens inom våld i nära relationer, bland annat genom besök på arbetsplatsträffar i verksamheten. Ett regionövergripande kunskapsunderlag har tagits fram och nästa steg som planeras är en större utbildningsdag under Arbetet fokuserar inte bara på patientperspektivet, utan även på medarbetarperspektivet för att öka kunskapen om våld. Det handlar också om medarbetarnas egna värderingar och egen trygghet i att möta patienter med erfarenhet av våldsutsatthet. En viktig del i det fortsatta arbetet är att upparbeta samverkan med aktörer som kommuner, länsstyrelsen och polis. NEDSLAG KÖNSSTYMPNING - VÅRDPROCESSPROGRAM Könsstympning av flickor och kvinnor är förbjudet enligt svensk lag och enligt barnkonventionen. En kartläggning som Region Östergötland gjort visar på att kunskap om och träning i att samtala om könsstympning med flickor och kvinnor efterfrågas liksom samverkan med elevhälsa och övriga aktörer i frågan. Region Östergötland och Länsstyrelsen i Östergötland samverkar därför i ett projekt för att utveckla ett vårdprocessprogram som riktar sig till medarbetare som möter flickor och kvinnor som riskerar att bli, eller är, könsstympade. Målet är att erbjuda kunskap och arbetsverktyg för att skapa trygghet i mötet med flickor och kvinnor som är eller risker att bli könsstympade. RS 84 PROCESSPERSPEKTIVET PROCESSPERSPEKTIVET 85

45 Hbtq - diplomering Ett mål för Region Östergötland är att verksamheterna på sikt ska hbtq-diplomeras, som ett kvitto på verksamheternas kunskaper i ämnet. Vid slutet av året var nio enheter diplomerade, vilket motsvarar sex procent av vårdenheterna. LAH-kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping blev under året som första palliativa och specialiserade hemsjukvårdsenhet i landet hbtq-diplomerad. Möjligheten till hbtq-diplomering har under året varit begränsad och därför genomfördes en kompletterande utbildningsdag om hbtq och normer, som var uppskattad NEDSLAG SUICIDFÖREBYGGANDE ARBETE Under året har en e-utbildning tillgängliggjorts på vårdgivarwebben där alla medarbetare i Region Östergötland och i länets kommuner har möjlighet att förbättra sina kunskaper om suicid och suicidförebyggande insatser. I Östgöta-Fakta finns nu också kunskapsstöd till primärvården gällande suicidnära patienter och under året har vårdprogrammet för suicidprevention för vuxna uppdaterats. En regional samordnare för suicidprevention har under året arbetat med att utbilda och informera om förebyggande insatser, både utifrån ett befolkningsperspektiv och på individnivå. Engagemanget har varit stort även från andra berörda samhällsaktörer och intresseorganisationer i länet. Det finns en gemensam planering för att fortsätta utveckla det suicidpreventiva arbetet. Att starta utbildning i första hjälpen till psykisk hälsa där äldres psykiska hälsa står i fokus är ett område för framtida samverkan. av regionens medarbetare. Hälso- och sjukvårdsnämnden har förtydligat kravet på hbtq-diplomering inför 2017, för relevanta kliniker. Mer om hbtq finns att läsa på sidan 41. FÖREBYGGANDE ARBETE Levnadsvanor har en stor påverkan på människors hälsa. Det är därför viktigt att levnadsvanor tas upp vid olika patientmöten, med respekt och utifrån varje enskild individs situation och förutsättningar. Att stimulera till förbättrade levnadsvanor är ett av regionens viktigaste mål för att uppnå en bättre hälsa hos befolkningen. Som ett sätt att minska aktiv och passiv rökning införde Region Östergötland under året rökfria utomhusmiljöer inom hela hälso- och sjukvårdsorganisationen. Hälsosamtal Inom ramen för projektet Hälsolyftet har Region Östergötland under de senaste åren erbjudit hälsosamtal till patienter, något som under övergick i ordinarie verksamhet. En fortbildningsdag med tema samtalsmetodik samt en grundutbildning i Motiverande samtal genomfördes under året för att ge fler verktyg i det förebyggande arbetet. Under våren genomfördes telefonintervjuer med samtliga vårdcentralchefer som en del av utvärderingen av arbetet med Hälsosamtal. Attityden till Hälsosamtal och preventivt arbete var positiv och arbetet beskrevs som viktigt. Samtidigt beskrev många att verksamheterna har en stor belastning i grunduppdraget, vilket innebär att preventionsuppdraget ofta prioriteras ned. Mer om hälsosamtal finns att läsa på sidan 56. Tandvårdsstöd Under året har primärvården arbetat fram rutiner för att uppmärksamma dålig tandhälsa hos äldre och utfärda intyg om tandvårdsstöd som ett led i det förebyggande arbetet. Resultatet har förbättrats under året och specificeras i indikatortabellen nedan. Komplementär- och alternativmedicinska metoder Intresset för personlig hälsa är stort i samhället och allt fler människor använder sig av komplementär- och alternativmedicinska metoder (KAM). Det har medfört en ökad efterfrågan på hälsotjänster inom komplementär- och alternativmedicin. Relativt få KAM-metoder erbjuds i Region Östergötlands verksamheter. De metoder som används i dag är exempelvis akupunktur, taktil beröringsmassage, musikterapi, medicinsk yoga och mindfulness. NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Andel vårdenheter (kliniker och vårdcentraler) som på ett systematiskt sätt arbetar för att säkerställa att patienterna får jämlik vård genom: - analys av den egna vården, - samt jämförelse med motsvarande enheter i länet, regionen och landet värdegrundsarbete och vid behov handlingsplan 93% 95% Ny indikator 2015 RESULTATMÅTT Mål Andel vårdenheter (kliniker och vårdcentraler) som använder sig av patientrapporterade mått både avseende: - upplevelser av den egna hälsan, livskvalitet och sjukdom, - hälso- och sjukvårdens bemötande, vård och behandling, i syfte att vidta åtgärder för att förbättra vården och/eller förbättra patienternas hälsa Andel vårdenheter (kliniker och vårdcentraler) som är HBTQ-diplomerade alt. certifierade Andel vårdenheter (kliniker och vårdcentraler) som har fastställda lokala rutiner för våld i nära relationer Andel vårdcentraler som har rutiner för att informera berörda patienter och närstående och vid behov utfärda intyg om tandvårdsstöd Andel patienter som har uppnått rökstopp: - efter hjärtinfarkt - efter stroke Regionens arbete inom KAM har de senaste åren framför allt handlat om kunskapsbildning och kunskapsutbyte, samt skapandet av formella mötesplatser. Under året nystartades Nätverket för integrativ hälso- och sjukvård, som en följd av hälso- och sjukvårdensnämndens utökade budget för fortsatt utveckling av KAM-metoder. Ett nätverksmöte i november attraherade ungefär 60 deltagare. Under har en projektpott för KAM tagits fram, som ska göra det möjligt för regionens verksamheter att pröva komplementära metoder i mindre skala under nästa år. 75% Ny indikator % >50% >50% >50% >62% Ny indikator Ny indikator Ny indikator Hjärtinfarkt: Q4 38,5 % Stroke: 44 % 87% 84% Ny indikator Ny indikator Ny indikator Hjärtinfarkt: Q4 52 % Stroke: 45 % 82% 41% 87% 81% 45% 6% 63% Rutiner att identifiera: 55 % Rutiner att utfärda intyg: 82% Hjärtinfarkt: Q4 57,9% Stroke: 45% 86 PROCESSPERSPEKTIVET PROCESSPERSPEKTIVET 87

46 STRATEGISKT MÅL FRAMGÅNGSFAKTOR Ett effektiv politiskt beslutsfattande RS HSN TSN RUN Effektiv verksamhet Måluppfyllelse Inte helt tillfredställande måluppfyllelse I Region Östergötland pågår ett arbete för ett mer effektivt politiskt beslutsfattande. Under hösten beslutade regionen att inleda en förstudie om att införa ett nytt diariesystem. Under våren 2017 genomförs förstudien, som ska ge förslag på förbättrad tillgänglighet till dokument och handlingar samt förbättrad styrning och kontroll av dokumenthantering i diarieföringsprocessen. Efter att förstudien färdigställs tas ställning till fortsatt arbete. Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Effektiv verksamhet innebär att tillgängliga resurser utnyttjas så att regionens mål uppnås. För att bedöma verksamhetens effektivitet måste olika resultat sättas i relation till uppsatta mål och utnyttjandet av resurser. Region Östergötland arbetar på flera sätt för en effektiv verksamhet. Strategier för det är ett systematiskt förbättringsarbete, ett processorienterat arbetssätt och lean som metod för ständiga förbättringar. Inom vårdområdet har patienternas medverkan för utvecklingen fokuserats allt mer. Den fortsatta digitaliseringen, innefattande både e-hälsotjänster för invånarna och IT-stöd för verksamheterna, kommer att vara avgörande för att regionen skall lyckas möta framtidens utmaningar. Region Östergötland har under året arbetat särskilt med området, vilket har resulterat i bland annat nya behandlingsmöjligheter via webben. Det pågår sedan flera år omfattande ny- och ombyggnadsprojekt i regionen. Moderna och ändamålsenliga lokaler skapar nya och bättre förutsättningar för att bedriva en effektiv verksamhet. En viktig del för att säkerställa en effektiv verksamhet är ett välfungerande lednings- och dokumenthanteringssystem. Arbetet med att förbättra regionens dokumenthanteringssystem har fortsatt. Det är en förändring som är viktig för beslutsfattande och styrning på alla nivåer. En nyckel för effektiva processer är att övergångar och samverkan mellan olika enheter och delprocesser sker smidigt. Detta gäller både hälso- och sjukvården och andra samhällsområden. En viktig strategi är att skapa forum där berörda huvudmän och enheter kan samlas för att fastställa gemensamma riktlinjer, mål och arbetsfördelning. Tydliga framsteg har gjorts, men komplexiteten i många vårdprocesser är betydande och fortsatt stora ansträngningar kommer att krävas. Region Östergötland har under flera år arbetat med att införa systematisk kapacitets- och produktionsplanering. Det är ett arbete som tar lång tid, eftersom det kräver stora insatser för att strukturera om verksamheten. Det är därför viktigt att arbetet fortsätter för att regionen i framtiden ska klara av de stora utmaningar som hälso- och sjukvården står inför. men inom en relativt snar framtid kommer det även bli svårt att rekrytera andra yrkesgrupper. Bristen på sjuksköterskor inom akutvården är en av flera orsaker till bristen på vårdplatser där framför allt Universitetssjukhuset i Linköping och Lasarettet i Motala är drabbade. Behovet av vårdplatser styrs dock av flera faktorer. Bland annat påverkas de av effektiva interna vårdprocesser på sjukhusen, samverkan med kommunerna kring vårdplanering och utskrivning av patienter som behöver omsorgsinsatser och hemsjukvård, samt av hur väl akutvården fungerar i den öppna vården och i samverkan med kommunerna. Bristen på vårdplatser är allvarlig och påverkar nästan alla delar av hälso- och sjukvården. Regionen gör stora ansträngningar, i tät samverkan med kommunerna, för att förbättra situationen. En effektiv kollektivtrafik kräver att resurserna fokuseras där det finns stora resandeunderlag, samtidigt som ett rimligt utbud av hållbara resmöjligheter säkerställs även för andra delar av länet. Satsningen på Närtrafik möjliggör kollektivtrafik i hela länet, även där resandeunderlaget är för lågt för att motivera tidtabellsstyrd linjetrafik. Närtrafiken körs med fordon från den särskilda kollektivtrafiken och samplaneras med särskild kollektivtrafik för bästa resursanvändning. Ungefär en tredjedel av beställningarna i Närtrafiken har samplanerats med andra resor, vilket är en stor del sett utifrån att trafiken körs i områden med litet resandeunderlag. Trafiken körs endast när det finns beställning, vilket minimerar onödig körning. NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Lämpligt system för hantering av ärenden för Region Östergötlands politiska ledning FRAMGÅNGSFAKTOR Effektiva vårdprocesser Måluppfyllelse Inte helt tillfredställande måluppfyllelse En effektiv vårdprocess kännetecknas bland annat av att övergångarna mellan vårdgivare sker smidigt, att patienten är välinformerad och känner sig delaktig och slipper onödiga väntetider. Effektiva vårdprocesser är grunden för god tillgänglighet och kvalitet. Region Östergötland har under året genomfört många satsningar för att konkret arbeta för effektivisering av vårdprocesser. Ett exempel är införandet av standardiserade vårdförlopp. Utöver det har regionen genomfört satsningar som ska skapa bättre förutsättningar för effektiva vårdprocesser, som exempelvis utbildningar i försäkringsmedicin och satsningar i vårdnära service och e-hälsa. Fortfarande finns dock förbättringspotential. MINIMERA TID SOM INTE ÄR VÄRDESKAPANDE FÖR PATIENTENS VÅRD OCH BEHANDLING Det pågår flera arbeten för att förbättra processer och minimera patienternas väntetider. Under året har fokus riktats till införandet av standardiserade vårdförlopp inom cancerområdet. Läs mer om det under framgångsfaktorn standardiserade vårdflöden på sidan 95. Kortare tider för analys av vävnadsprover och effektivare rehabiliteringsprocesser är andra exempel på områden som har fokuserats under året för att minimera patienternas utredningstid. Speciella utredningsenheter infördes 2014 vid alla tre sjukhus för patienter med allvarliga men ospecifika symtom. Enheterna har nu integrerats i de standardiserade vårdflödena för cancer, eftersom kriterierna för utredning var identiska med de allvarliga ospecifika symtom som ska utredas enligt den nationella överenskommelsen om standardiserade vårdförlopp inom cancerområdet. En ny särskild länsövergripande enhet för standardiserade vårdförlopp (Enheten för standardiserad cancerutredning, ESCU) har införts vilket har medfört förenklade remiss- och utredningsprocesser för dessa patienter. Utredning ska genomföras Ny indikator Ny indikator Förstudiedirektiv klart RS HSN Diagnostiska vävnadsundersökningar Region Östergötland har under längre tid haft svårt att uppnå god tillgänglighet inom diagnostiska vävnadsundersökningar och har därför särskilt fokus på PAD 1 och cytologiundersökningar 2. Resultatet för cytologiundersökningar har under året förbättrats och mycket goda resultat har nåtts. Även resultaten för gynekologi och urologi har förbättrats avsevärt. Bröstpreparat som har bäst resultat, har dock försämrats något. Sämst resultat finns inom hudundersökningar, ett område med mycket stor volym av preparat, där svar inom 14 dagar bara ges i cirka åtta procent av fallen. En omfattande digitalisering inom patologin har genomförts, men på grund av lokalmässiga förhållanden och att antalet prover ökat har verksamheten ännu inte kunnat uppnå de önskade svarstiderna fullt ut. Sjukskrivningsprocessen Sjukskrivning är en del av vård och behandling och ska ske utifrån jämlika och jämställda förutsättningar. Hälso- och sjukvården ansvarar för att utveckla och tillhandahålla kompetensutveckling inom försäkringsmedicin för medarbetarna. Under året har Region Östergötland haft särskilt fokus på en jämställd sjukskrivningsprocess, kompetenssatsning i försäkringsmedicin, utveckling av funktionen för koordinering, samt insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta (tidigare rehabiliteringsgarantin). Knappt hälften (19 av 42) av vårdcentralerna i Region Östergötland har under året kartlagt sjukskrivningsmönster i sina verksamheter. Kartläggningen visar att det fortfarande är betydligt fler kvinnor än män som är sjukskrivna. Några verksamheter har dock noterat en viss utjämning av skillnaderna mellan könen. För en djupare analys krävs ett mer omfattande underlag. I de utbildningssatsningar som har gjorts under året inom försäkringsmedicin ingick bland annat ämnet jämställd sjukskrivning. En stor utmaning som Region Östergötland står inför i dag är att säkerställa tillräcklig kompetensförsörjning. I nuläget är det främst svårt att rekrytera sjuksköterskor till akutvården, 1 Med PAD menas patologisk-anatomisk diagnos, en diagnos som ställs av en patolog efter mikroskopisk undersökning av vävnadsprov eller obduktion. 2 Cytologi betyder cellprov för mikroskopisk undersökning. 88 PROCESSPERSPEKTIVET PROCESSPERSPEKTIVET 89

47 Kunskap inom försäkringsmedicin är en av grunderna för god kvalitet i arbetet med sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Region Östergötland har under året fortsatt att utbilda AT-, ST- respektive utlandsutbildade läkare och rehabiliteringskoordinatorer i försäkringsmedicin. Utbildningarna har skett i samarbete med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, arbetsgivarrepresentanter samt Arbets- och miljömedicin i Region Östergötland. Under har uppdraget för rehabiliteringskoordinatorer i primärvården utvecklats och funktionen finns i dag på nästan alla vårdcentraler. Den senaste kartläggningen över hela länet visar dock att uppdragets omfattning varierar mellan 5 och 80 procent av en heltidstjänst. Det innebär att olika förutsättningar ges för att kunna utveckla och förbättra arbetet med sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. I överenskommelsen med staten finns, som tidigare, insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta (tidigare rehabiliteringsgarantin). Syftet är att öka tillgängligheten till behandling för de sjukdomsgrupper som står för den största delen av sjukskrivningarna. Det innebär att personer i åldern år har möjlighet att få tillgång till kognitiv beteendeterapi (KBT) eller interpersonell terapi vid ångest, depression eller stress samt multimodal rehabilitering vid långvarig diffus smärta. Under året har möjligheterna att få KBT via nätet ökat. Mer finns att läsa på sidan 66. SÄKRA ÖVERGÅNGAR MELLAN VÅRDGIVARE Effektiva och säkra övergångar mellan olika vårdgivare är av väsentlig betydelse för att patienternas vårdkedjor skall fungera väl. Exempel på områden som har varit i fokus under året är övergångar mellan barn- och vuxenpsykiatrin, samt rehabilitering som en del av patientens vårdkedja. Övergång mellan barn- och vuxenpsykiatri Hälso- och sjukvårdsnämnden ställer krav på ett flexibelt förhållningssätt när det gäller övergången mellan barn- och vuxenpsykiatrin i avtalen inom barn- och ungdomspsykiatrin och den regelbok inom vuxenpsykiatrin som trädde i kraft under året. De nya avtalen innebär också ett tydligare ansvar för personer med neuropsykiatrisk diagnos, vilket kan underlätta patienternas övergång mellan barn- och vuxenpsykiatrin. För att övergången ska gå smidigt genomförs till exempel gemensamma möten mellan patienten, barn- och ungdomspsykiatrin samt vuxenpsykiatrin. Sammanhållen vårdkedja inom rehabilitering Den regionala medicinska programgruppen (RMPG) för rehabilitering och smärta har under året påbörjat en kartläggning av hur samarbetet mellan primärvården och specialistvården ser ut. Kartläggningen ska visa var förbättringar bör ske för att uppnå en mer sammanhållen vårdkedja. FÖRBÄTTRINGSARBETEN Verksamheterna i Region Östergötland arbetar på många sätt för att minimera väntetiderna. Produktionsplanering och förbättringsarbeten är metoder som verksamheterna använder för att resurser ska nyttjas så bra som möjligt. Flera verksamheter inom både primärvården och specialistvården har under året arbetat med att införa en regiongemensam modell för produktionsplanering i kombination med IT-stödet för produktionsplanering, schemaläggning och daglig styrning. Ett mål för kommande år är att fler verksamheter ska använda det nya IT-stödet. Förbättringskunskap och lean används i Region Östergötland för att stödja verksamhetsutveckling. Utbildningar i förbättringskunskap ges i flera former på olika nivåer i regionen och de ingår även i regionens ledarprogram. Under året har verksamheterna även arbetat med olika förbättringsområden, exempelvis primärvårdens program för systematiskt förbättringsarbete Utvecklingspotten (se nedslag) och genombrottsprojekt för att minska vårdrelaterade infektioner. Satsningen Lite bättre hela tiden har fortsatt under året med 35 beviljade ansökningar. Satsningen ska lära medarbetarna grunderna i genomförandet av förbättringsarbeten och hjälpa medarbetare som har en förbättringsidé att börja arbeta med den. Projekten som har beviljats medel spänner över ett stort spektrum av områden och verksamheter. Ansökningar har kommit ifrån i stort sett alla delar av den patientnära sjukvården. Lite bättre hela tiden-dagen arrangerades för femte gången för att sprida kunskap om genomförda förbättringsarbeten. Framtidens nära vård Under året har en utredning gett förslag på former för framtidens nära vård, både ur ett organisatoriskt och ett processorienterat perspektiv. Nära vård avser vanligt förekommande sjukdomar och insatser som behöver erbjudas ofta och utföras nära medborgaren. De viktigaste slutsatserna av utredningen var: 1. Förslag om en samlad primärvårdsorganisation. 2. Patientens behov av vård hemma behöver mötas bättre. Därför föreslås förstärkt hemsjukvård, genom ett utökat och tydligt samlat uppdrag för den avancerade hemsjukvården (LAH). I framtiden ska slutenvårdens kompetenser finnas i ökad utsträckning i öppna vårdformer. 3. Mer sammanhållen vård rekommenderas för att ge förutsättningar att arbeta förebyggande och proaktivt för de mest sjuka. Ett mångsidigt åtgärdspaket föreslås innehållande bland annat processenheter på varje sjukhus, att primärvårdsföreträdare ska knytas till sjukhusens befintliga utredningsenheter och att rehabiliteringskompetens ska säkras i hela vårdkedjan. NEDSLAG UTVECKLINGSPOTT Region Östergötland har under året infört en Utvecklingspott som innebär att vårdcentralerna får ekonomisk ersättning för systematiska förbättringsarbeten. De genomförda arbetena ska presenteras vid en slutkonferens. En tredagars utbildning i förbättringskunskap har genomförts under året för 24 personer från de tolv vårdcentraler som fick ta del av medlen. Vårdcentralernas förbättringsarbeten har varit spridda över olika områden, som exempelvis sexuell hälsa, sjuksköterskemottagning och samverkan på skolor mellan region och kommun. Utredningen påpekade att en målmedveten förändringsledning med politiskt stöd är en förutsättning för framgång för att få till stånd förslagen. Beslut om en samlad primärvårdsorganisation togs i slutet av och träder i kraft i mars Under nästa år fortsätter utredningen med fördjupade analyser av psykiatri, habilitering och beroendevård. Vårdnära service Pilotprojektet Utökad vårdnära service har under året pågått på fyra av regionens vårdavdelningar. Syftet med projektet är att prova ett nytt koncept för vårdnära servicetjänster för att avlasta vården och frigöra tid för vårdrelaterat patientnära arbete. Utvärderingen har visat positiva effekter när det gäller ökad kvalitet, minskad korttidssjukskrivning, minskad övertid för undersköterskor samt minskad stress hos medarbetarna. Den frigjorda tiden används till omvårdnad där en klar kvalitetsförbättring har setts. Pilotprojektet är förlängt till mars Under förlängningen kommer processkartläggningar utföras på pilotenheterna med syftet att få rätt använd kompetens genom identifiera fler arbetsuppgifter som kan växlas, dubbelarbete och effektiviseringar. En viktig lärdom från projektet är att införandet av vårdnära servicepersonal är en stor förändring för vården. Det kräver mycket förberedelse och tar tid att genomföra. Mer om projektet finns att läsa på sidan 124. DELAKTIGA OCH VÄLINFORMERADE PATIENTER GENOM HELA PROCESSEN Under året har patienterna i Region Östergötland många gånger saknat kunskap om vilken vård som planeras för dem, samt var och när den ska utföras. Av patientenkäten framkom att 15 procent i slutenvården och 11 procent i specialiserade öppenvården upplevde att de inte fick tillräckligt med information om sin vård eller behandling. Mer finns att läsa på sidan UTVECKLING MOT E-HÄLSA Under året har fokus på e-hälsa ökat både nationellt och i Region Östergötland. E-hälsa ger bättre möjlighet för invånare och patienter att vara delaktig i sin egen vård. Det ger också ökad tillgänglighet till delar av vården och ökad effektivisering. Att ta tillvara e-hälsans möjligheter ställer krav på djupgående förändringar i vårdverksamheten. Det handlar om att överlåta vissa delar till invånaren och patienten att utföra själv, att fasa ut gamla arbetssätt och att verkligen nyttja de nya tjänsterna. Under året har aktiviteter kring nationella invånar- och vårdtjänster och andra e-hälsotjänster samordnats i Region Östergötland. Förslag på övergripande handlingsplaner är framtagna för att implementeras under Besök via video och tillhörande arbetssätt testas på några vårdcentraler och i rehabiliteringsverksamhet i länet. Flera enheter väntar också på att få starta. Sedan tidigare har bland andra Valdemarsviks vårdcentral via förstudien telemedicin/glesbygdsmedicin erfarenheter av möten via video. Sjukhus, primärvård och kommuner har också testat videoteknik via samordnad vårdplanering på distans. Läkare på länk testas också i länet. 90 PROCESSPERSPEKTIVET PROCESSPERSPEKTIVET 91

48 Det innebär att medicinskteknisk utrustning som ortoskop, stetoskop och kamera, kopplas upp på distans via Skype. Patienten är på vårdcentralen tillsammans med en undersköterska samtidig som läkaren som gör bedömningen finns på annan plats. Olika tekniker testas för detta och utvärdering pågår. Allt fler invånare använder idag Journalen via nätet. I senaste mätningen i november var antalet unika användare nästan Mellan 600 och användare var inne varje dag. Information om läkemedel och vaccinationer började publiceras i oktober och nya mottagningar har lagts till successivt under det gångna året. Ett förberedelsearbete kring journalinformation från psykiatrin pågår och förväntas börja publiceras under senvåren Ett intensivt arbete har pågått under året för att ansluta fler verksamheter till tidsbokning via webben. Arbetet har skett i projektform med det långsiktiga målet att samtliga enheter inom Region Östergötland förväntas erbjuda minst fyra tidböcker per enhet (klinik eller vårdcentral), exempelvis tider till olika sjuksköterske- eller läkarmottagningar. Vissa tidböcker kommer också vara obligatoriska för samtliga enheter i primärvården. I vilken omfattning patienterna erbjuds tidbokning via webben varierar fortfarande stort mellan olika verksamheter, men allt fler enheter planerar att komma igång. Efterfrågan att starta tjänsten har varit stor hos flera kliniker och enheter och under hösten skapades nya tidböcker varje vecka. Viktiga framgångsfaktorer har varit att projektet finns verksamhetsnära och samtliga enheter inom Region Östergötland har erbjudits starthjälp från projektet, samt att ansvariga chefer har drivit på utvecklingen. PLATTFORM FÖR STÖD OCH BEHANDLING För närvarande erbjuds kognitiv beteendeterapi (KBT) via nätet för depression, stress, oro, sömnsvårigheter och ångest. Det långsiktiga målet är att alla vårdcentraler ska kunna erbjuda KBT via nätet. Sedan starten under sommaren kan cirka 30 vårdcentraler och enheter för ungdomshälsa erbjuda behandlingen. Plattformen Stöd och behandling kan också användas till andra behandlingsformer via nätet framöver och flera enheter har anmält intresse av att erbjuda detta se 66 procent av invånarna i Östergötland känner till 1177.se, det är den högsta andelen i landet. Rikssnittet enligt Vårdbarometern är 51 procent. Den höga kännedomen i Östergötland är resultat av medvetna kommunikationsinsatser och arbete med målgruppsanpassning av regionens webbplatser. Bland annat flyttades all patientinformation från landstingets webbplats till 1177.se redan Primärvården och e-hälsa Projektet Framtidens bästa primärvård prioriterade e-hälsa som ett av regionens viktiga utvecklingsområden. Det finns en mängd goda exempel på innovation och utvecklingsarbete som har rönt stor framgång under året. KBT via nätet, Cityhälsan Söders hälsoinformationsarbete för ofrivilligt migrerade och utvecklingen av drop-in-mottagning är några. På Cityhälsan Centrums beteendemedicinska mottagning har patienterna fått bättre möjlighet till rätt hjälp på rätt nivå för att handskas med sin psykiska ohälsa. Där kan telefonsjuksköterskan boka tid direkt till psykolog. Nämnas kan också Vårdcentralen Brinkens modell för handledning och kompetensförsörjning och via telefonsjuksköterska samt Vårdcentralen Valdemarsviks arbete för att ta vara på digitaliseringens möjligheter när det gäller kommunikation. Ny teknik nyttjas både vid ronder och konsultationer, men också vid vård-till-vård-kontakter mellan kommun och region eller mellan öppenvård och slutenvård. FRAMGÅNGSFAKTOR Optimal dimensionering av vårdplatser Vårdplatssituationen har varit en mycket stor utmaning under året, framför allt på Universitetssjukhuset i Linköping (US) och på Lasarettet i Motala (LiM). De flesta produktionsenheter har i dag brist på sjuksköterskor inom akutvården, vilket har lett till neddragningar av vårdplatser. Andra faktorer som också kan påverka vårdplatssituationen är hur väl kommunerna klarar av att ta hand om färdigbehandlade patienter, hur effektivt den gemensamma vårdplaneringen fungerar mellan regionen och kommunerna, samt regionens förmåga att säkerställa läkarmedverkan i den kommunala sjukvården. Under året har regionen haft stora problem med både överbeläggningar och många utlokaliserade patienter. ANTALET VÅRDPLATSER Antalet tillgängliga (disponibla) vårdplatser varierar över året, veckodagarna och över dygnet, då patienter skrivs in och ut under olika tider på dygnet. Sammantaget har antalet tillgängliga vårdplatser i Region Östergötlands egna verksamheter minskat under året med 5,1 procent jämfört med 2015 och med 8,2 procent jämfört med I statistiken ingår dock inte vårdplatserna inom intensivvården, rättspsykiatrin, barn- och ungdomspsykiatrin, förlossningsvården, samt de privata vårdgivare som arbetar på uppdrag av Region Östergötland. Figur 22 visar genomsnittligt antal vårdplatser under de senaste tre åren vid regionens sjukhus. 500 Måluppfyllelse Otillfredställande måluppfyllelse Antalet tillgängliga vårdplatser har successivt minskat på regionens sjukhus sedan flera år tillbaka. Det är en av flera orsaker till att regionen har för hög medelbeläggning på sjukhusens vårdplatser, samt att alltför många patienter måste utlokaliseras till andra avdelningar. BELÄGGNINGSGRAD Beläggningsgraden mäter hur stor del av de tillgängliga vårdplatserna som utnyttjas. Riktvärdet för beläggningsgraden är 90 procent. En högre beläggningsgrad innebär att antalet överbeläggningar ökar och då ökar även behovet av att utlokalisera patienter, vilket medför ökade risker för patientsäkerheten. Den genomsnittliga totala beläggningsgraden i regionen var under året 94,6 procent, vilket innebär en ökning med drygt en procentenhet sedan förra året. RS NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Antal vårdverksamheter (kliniker och vårdcentraler) som använder produktionsplanering Skapa nulägesbild Ny indikator Ny indikator 109 stycken vilket innebär 71 % RESULTATMÅTT Mål Andel vårdenheter (kliniker och vårdcentraler) som har genomfört minst två förbättringsprojekt Skapa nulägesbild Ny indikator Ny indikator Andel lediga tider för tandvårdsbehandling inom en månad >60% 50% 50,80% 45% Svarstider inom diagnostiken: - PAD inom 14 dagar - Cytologi inom 14 dagar Andel verksamhetsenheter (vårdcentraler och kliniker) som har en funktion för koordinering för effektiv samverkan med Försäkringskassan >70 % >95 % 75% 26% 98% Ny inidkator 8-66% 88-99% 93% 8-65% 81-95% 57% 59% Andel kliniker som använder SMS-påminnelser >50 % 65% 80* % 87% Medelvårdtid Andel dagkirurgiska operationer av alla operationer Skall vara oförändrad/ minska Skapa nulägesbild Antal av verksamheten uppmärksammande fokuspatienter (säker hemgång) >2250 Kvinnor 4,8 Män 4,3 Totalt 4,5 Kvinnor 54,6% Män 51,0% Totalt 53,0% Kvinnor 557 Män 537 Totalt 1094 Kvinnor 5,2 Män 4,3 Totalt 4,7 Kvinnor 56,2% Män 53,5% Totalt 55,0% Kvinnor 594 Män 537 Totalt 1131 Kvinnor 4,8 Män 4,0 Totalt 4,4 Kvinnor 56,2% Män 54,0% Totalt 55,2% Kvinnor 500 Män 459 Totalt LiM NIF US ViN LiM NiF US ViN Figur 22. Genomsnittlig antal vårdplatser LiM=Lasarettet i Motala (bara RÖ:s verksamheter), NiF=Närsjukvården i Finspång, US = Universitetssjukhuset i Linköping, ViN= Vrinnevisjukhuset. Universitetssjukhuset i Linköping (US) har störst antal vårdplatser av regionens sjukhus. Anledningen är att US har regionsjukvårdsansvar för samtliga invånare i länet. Av den totala vårdtiden på US utnyttjas 40 procent för vård av patienter från sydöstra sjukvårdsregionen, från andra landsting och regioner, samt från västra och östra länsdelarna. Beläggningen på regionens alla akutvårdsflöden uppgick under året i snitt till 97,1 procent, vilket är en påtaglig ökning jämfört med tidigare år. Beläggningsgraden för akutpatienter på Vrinnevisjukhuset i Norrköping har dock successivt förbättrats under året och även vid Lasarettet i Motala har den akuta beläggningsgraden sjunkit, även om målen fortsatt inte uppnås. Överbeläggningar av vårdplatser har också förekommit relativt ofta under året, vilket innebär att en inskriven patient vårdas på en vårdplats som inte uppfyller kraven på disponibel vårdplats. UTLOKALISERING AV PATIENTER Utlokalisering av patienter innebär att en inskriven patient vårdas på en annan vårdenhet än den som har specifik kompetens och medicinskt ansvar för patienten. Utlokaliseringar har under året varit ett vanligt förekommande problem på Universitetssjukhuset i Linköping (US), även om de har minskat något från föregående år. I snitt var 337 patienter utlokaliserade varje månad vid US. De flesta kom från mag- och tarmmedicinska kliniken och endokrinmedicinska kliniken. Antalet vårddygn som patienter var utlokaliserade ökade under året även vid Vrinnevisjukhuset i Norrköping till i snitt 24 per månad. De flesta utlokaliserade patienterna vid Vrinnevisjukhuset kom från kirurgiska kliniken. Samtidigt som det 92 PROCESSPERSPEKTIVET PROCESSPERSPEKTIVET 93

49 finns kliniker som måste utlokalisera sina patienter ofta, finns det på sjukhusen kliniker som regelbundet är stora mottagare av utlokaliserade patienter. Det talar för att vårdplatserna inte är optimalt fördelade utifrån var största behoven finns. ÅTERINLÄGGNINGAR Återinläggningar är ett mått som kan indikera om patienter skrivs ut för tidigt från sjukhusen. Måttet kan också indikera hur samverkan fungerar med andra huvudmän, samt kommunernas möjligheter att ta emot färdigbehandlade äldre. Sammantaget blev 10,8 procent av alla inlagda patienter på regionens sjukhus återinlagda inom 30 dagar under året. Motsvarande blev 16,0 procent av patienterna som är över 65 år återinlagda och 19,5 procent av särskilda så kallade fokuspatienter. Män blir generellt sett oftare återinlagda än kvinnor. Eftersom den sammantagna andelen återinläggningar inte har förändrats nämnvärt under de senaste tre åren, tyder det på att inga större framgångar har uppnåtts i arbetet med att minska återinläggningar varken inom Region Östergötland eller hos andra huvudmän. FÄRDIGBEHANDLADE PATIENTER PÅ VÅRDPLATSERNA Om en patient är kvar på sjukhuset fem dygn efter att patienten har bedömts vara färdigbehandlad, övergår betalningsansvaret för patienten till kommunen. Trots detta innebär dessa patienter en stor belastning för vården, eftersom de tar vårdplatser i anspråk som skulle kunna användas till behövande patienter. Under var antalet kvarliggande färdigbehandlade patienterna lika många som under föregående år på regionens sjukhus, men antalet dagar som patienterna var kvar på sjukhusen minskade med 15 procent. Trots minskningen, upptogs i länet i snitt 21,4 vårdplatser per dygn av färdigbehandlade patienter. Variationen mellan olika månader är dock mycket stor. Region Östergötland behöver fortsätta att, i samverkan med kommunerna, minska antalet utskrivningsklara patienter som väntar på kommunalt omhändertagande. Insatser behöver också göras för att minska variationen över året. NEDSLAG PROCESSLEDNING FÖR PRIORITERADE PROCESSER INOM REGION ÖSTERGÖTLAND Beslut om att prioritera en process sker efter genomförd förstudie, i hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp och en processägare utses av regiondirektören. En prioriterad process har alltid följande roller: Processägaren ska i samverkan med övriga medlemmar i processledningen, som består av berörda verksamhetschefer, fastställa mål för processen, säkerställa resurser och fördela kostnader för utvecklingsarbete samt efterfråga resultat. Processledaren planerar arbetet i processen i en utvecklingsplan, som innefattar kartläggning av nuläge, mål för processen, mätningar och föreslagna förbättringar. Processteamet består både av verksamhets- och förbättringskompetens och ska under ledning av processledaren planera utvecklingsarbetet. NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Beläggningsgraden av vårdplatser: - Totalt - Akutvårdsflödet <90% 93,2% 96,2% 93,0% 95,6% RESULTATMÅTT Mål Utlokaliserade patienter - Antal vårddygn/månad Minskade återinläggningar inom 30 dagar för: - samtliga patienter - fokuspatienter - patienter 65 år FRAMGÅNGSFAKTOR Standardiserade vårdflöden Måluppfyllelse Inte helt tillfredställande måluppfyllelse STANDARDISERAT ARBETE FÖR FÖRBÄTTRINGAR AV PROCESSER Region Östergötland använder lean som en metod för arbetet med ständiga förbättringar och där är 94,6% 97,1% < Minska med >10 % >10 % >15 % Kvinnor 10,5% Män 11,5% Totalt 11,0% Fokus kvinnor 23,5% Fokus män 19,7% Fokus totalt 21,6% 65+ kvinnor 15,7% 65+ män 17,3% 65+ totalt 16,5% Kvinnor 10,6% Män 11,8% Totalt 11,2% Fokus kvinnor 20,7% Fokus män 19,6% Fokus totalt 20,2% 65+ kvinnor 15,0% 65+ män 16,8% 65+ totalt 15,9% Kvinnor 10,3% Män 11,5% Totalt 10,8% Fokus kvinnor 20,2% Fokus män 18,7% Fokus totalt 19,5% 65+ kvinnor 14,7% 65+ män 17,3% 65+ totalt 16,0% effektiva flöden en central princip. Arbete med att förbättra processerna sker utifrån uppnådda resultat och som en del av det patientnära arbetet i vardagen. I vården sträcker sig en stor del av processerna över flera organisationsgränser och för ett gott patientresultat är det därför avgörande med smidiga övergångar mellan olika enheter. De första övergripande processerna där Region Östergötland valt att arbeta med förbättring och styrning enligt processledningsmodellen (se nedslag nedan) har varit bröstcancer- och hudtumörsprocessen, samt sedan prostatacancerprocessen. För bröstcancerprocessen har en processledningsgrupp med medicinskt ledningsansvariga från de olika berörda verksamheterna bildats. För hudtumörer ökar inflödet av patienter sedan flera år tillbaka och det finns en styrgrupp även för hudtumörsprocessen. Inom prostataprocessen har det gjorts mycket arbete under året för att etablera en processorganisation och sätta upp mål. Prostataprocessen har även en processledare för att driva utvecklingen. RS Under har huvudfokus för processarbetet varit att starta upp standardiserade vårdförlopp för cancer (SVF) för 18 diagnoser. SVF är centrala i den nationella överenskommelsen för kortare väntetider i cancervården. Överenskommelsen har lett till ett antal nya utvecklingsarbeten som går att tilllämpa på vårdförlopp inom flera cancerområden. Det gäller exempelvis arbetet kring multidisciplinära konferenser och dokumentation. Överlag har utvecklingstakten varit hög inom cancervården under året. SVF CANCER För att vårdens resurser ska räcka till det växande behovet måste vårdens effektivitet öka vilket delvis kan uppnås genom ökad standardisering. Nationellt pågår en satsning på standardiserade vårdförlopp för cancer (SVF) som fokuserar på flödet från misstanke till start av första behandling. Regionen har under året startat standardiserade vårdförlopp för 18 diagnoser. För flertalet av dessa vårdförlopp har de inledande kontakterna med patienterna tagits av Enheten för samordnad cancerutredning som sedan den 1 december är en permanent verksamhet inom Närsjukvården i centrala Östergötland. Många av patienterna som inkluderas i ett standardiserat vårdförlopp erbjuds förbokade tider till läkarbesök och i några förlopp även möjlighet att välja tid till röntgen på valfri ort inom länet. Patienten erbjuds då en mer personcentrerad vård, eftersom den inledande kontakten med enheten innefattar ett strukturerat samtal. I samtalet får patienten beskriva sin livsituation och kan ställa frågor om den planerade utredningen. Möjlighet ges också att framföra behov och önskningar. Samtalet omfattar även symtomskattning och stöd inför den kommande utredningen. Patienter får i och med samtalet en fast vårdkontakt tills utredningen tas över av en annan enhet eller avslutas. I samband med införandet av de standardiserade vårdförloppen för allvarliga ospecifika symtom och okänd primärtumör har regionens utredningsenheter involverats. För patienter med cancer i matstrupe, magsäck eller prostatacancer testas nya arbetssätt med gemensam mottagning där flera discipliner och professioner samverkar för att kunna möta patienterna på ett mer samlat sätt. Variationen mellan individer i dessa förlopp ställer höga krav på flexibilitet och kompetens och därför är tidig multidisciplinär samverkan avgörande för individens upplevelse av vården. För dessa patientgrupper har de standardiserade vårdförloppen inneburit ett tryggare och mer samlat omhändertagande. Under 2017 kommer ytterligare ett tiotal vårdförlopp att införas, men de berör betydligt färre patienter än tidigare. Kvinnor med misstanke om gynekologisk cancer utgör den största patientgruppen under det kommande året. På nationell nivå redovisas tills vidare enbart antalet patienter som genomgått ett standardiserat vårdförlopp. Redovisning av väntetiderna är främst publicerade per sjukvårdsregion och för Region Östergötland presenteras endast väntetider för vårdförloppen prostata- och urinblåsecancer. En mer detaljerad redovisning av förloppen kommer i ett senare skede eftersom all data ännu inte är validerad. För att uppmärksamma eventuella undanträngningseffekter inom och mellan diagnosgrupper kommer samkörning att göras av data från olika källor, som exempelvis cancerregister och regionens eget utdatalager. ANDRA VÅRDFLÖDEN Akut ballongvidgning, eller i enskilda fall operation, av ockluderade kranskärl är numera standardbehandling vid en större akut hjärtinfarkt. I dag får 80,5 procent av patienterna i regionen akut åtgärd inom den målsatta tiden, vilket fortfarande är något högre än rikssnittet. Även andelen patienter som totalt sett får akut behandling vid en stor hjärtinfarkt är högre i regionen än rikssnittet - 94,7 procent jämfört med 89,7 procent. I Östergötland får 11 procent av patienterna med akut stroke blodproppsupplösande behandling (trombolys), vilket är en mindre andel än Socialstyrelsens mål på 15 procent. Det finns en variation i länet, där 14 procent av patienterna på Universitetssjukhuset i Linköping (US) får trombolys jämfört med 10 procent på Vrinnevisjukhuset i Norrköping (ViN) och 6 procent på Lasarettet i Motala (LiM). Verksamheterna har tidigare genomfört omfattande journalgranskningar av patienter med akut stroke som inte kunnat visa att patienter med förväntad nytta har undanhållits akut trombolys. Det kan tala för att det är av stor betydelse att sprida kunskap bland 94 PROCESSPERSPEKTIVET PROCESSPERSPEKTIVET 95

50 befolkningen av värdet att söka tidigt vid symtom som kan tyda på akut stroke. Det finns dock förbättringspotential även när det gäller att snabbt kunna sätta in akut trombolys vid stroke. Mediantiden från ankomst till start av behandling har ökat från 52,5 till 56 minuter och detta är högre än Socialstyrelsens målvärde på 40 minuter. Variation mellan sjukhusen förekommer även här med bäst resultat på LiM med 40,5 minuter medan tiderna på ViN och US var 51 respektive 68 minuter. Ett annat viktigt område som kräver ett effektivt och standardiserat vårdflöde är omhändertagande och operation av patienter med höftfraktur. Lång väntan är förknippad med längre rehabilitering och ökad dödlighet. Regionens mediantid från det att patienten kommer in till sjukhuset tills den är opererad är 20,9 timmar. Det är mindre än rikssnittet på 22,2 timmar, men betydligt mer än det effektivaste landstinget med 12,7 timmar. Regional variation förekommer även här, med en väntetid på US på 19,2 timmar, ViN på 21,2 timmar och LiM på 23,1 timmar. Dock har tiden för regionen totalt minskat något vilket är positivt. Responstiden för ambulansutryckningar är 10,2 minuter i regionen. Det kan jämföras med rikssnittet på 13 minuter Att ambulanser är snabbt på plats är en viktig del av akutvården och ökar möjligheterna för patienter med svåra akuta symtom att snabbt få lämplig behandling. NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Andel uppfyllda tillgänglighetsmål för SVF: - Väntetid från välgrundad misstanke och start av behandling 60% av 5 diagnoser Ny indikator Ny indikator Underlag saknas RESULTATMÅTT Mål Väntetid till höftfrakturoperation Andel patienter som har genomgått trombolys-/trombektomibehandling vid stroke Patientens tid till trombolys-behandling från ankomst till sjukhuset Responstid ambulans vid prio 1 larm: Genomsnittlig Andel av livshotande tillstånd där befolkningen nås inom 10 minuter <20 timmar Hög 15% Måttlig 10% Hög 40 min Måttlig 60 min 21,9 h (avser 2013) 8,6% 65,5 min Ska inte öka 75% 5% 23,8 h (avser 2014) 6% 52,5 min 10,9 min 75% 20,9 h (avser 2015) Totalt 11% US 14% ViN 10% LiM 6% Totalt 57,5 min US 68 min ViN 51 min LiM 40,5 min 10,2 min 76% Tid till reperfusionsbehandling inom målsatt tid vid ST-höjningsinfarkt >90% Q4 77,5% Q4 88,6% Q4 88,5% FRAMGÅNGSFAKTOR Nya effektiva former för yttäckande trafik TSN STRATEGISKT MÅL Säker verksamhet Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse En säker vård förutsätter en kunskapsbaserad hälso- och sjukvård (utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet) och är, förutom krav enligt hälso- och sjukvårdslagen, en förutsättning för hög kvalitet och goda resultat. En viktig grund för en säker och effektiv vård är en stark patientsäkerhetskultur med fokus på medicinsk kvalitet och ett systematiskt arbete för att minska risken för vårdskador i alla aktiviteter. Systematisk uppföljning av medicinska resultat- och processmått är oumbärliga stöd i utvecklingsarbetet för ökad säkerhet. Deltagandet i nationella kvalitetsregister och gemensamma punktprevalensmätningar, registeringar i regionens avvikelsesystem, anmälningar enligt Lex Maria, enskilda patientklagomål och ärenden till Patientnämnden utgör alla underlag som strukturerat analyseras för att kunna utveckla vården. Nya möjligheter att kunna följa upp data från regionens olika egna dataregister i realtid är en komplex fråga med många kvarstående utmaningar, men är samtidigt strategiskt viktigt för regionen. Resultaten för Region Östergötland är goda inom många områden, men regionen har fortfarande stora utmaningar inom flera viktiga omvårdnadsområden, som exempelvis vårdrelaterade infektioner, trycksår och fallolyckor. Satsningar har gjorts för att förbättra resultaten inom dessa områden, men hittills utan tillfredsställande resultat. Arbetet måste därför fortsätta. De strukturella utmaningar som just nu finns, exempelvis avseende bristen på vårdplatser och rätt bemanning, behöver troligen lösas innan arbetet kan bli helt framgångsrikt. För att lösa vårdplatsbristen krävs det inte bara att regionen lyckas rekrytera sjuksköterskor och annan personal. Det är lika viktigt att samverkan med kommunerna utvecklas, att regionens specialiserade hemsjukvård och kommunernas hemsjukvård utvecklas och att vården utanför sjukhusen effektiviseras. Begreppet säker vård vidgas successivt till att även innefatta underlåtenhet att erbjuda evidensbaserad vård. Den vidare användningen av begreppet förtydligar att patientsäkerhet och hög kvalitet är två sidor av samma mynt och kommer att vara ett stöd för det fortsatta arbetet. Regionen ansvarar för en mycket komplex verksamhet som i många delar är samhällskritisk. Det ställer stora krav på arbetet för att säkerställa att viktiga funktioner kan fungera även vid störningar. Regionen har arbetat systematiskt för att säkerställa att verksamhetskritiska funktioner kan klara både planerade och oplanerade störningar, bland annat genom att produktionsenheter har tagit fram kontinuitetsplaner. Arbetet är ännu inte klart på alla enheter, men kommer att slutföras under kommande år. Aktiva insatser för att minska antibiotikaresistens är ett prioriterat område. Det kräver inte bara att kunskapen om rätt antibiotika till rätt patient och vid rätt tillfälle säkerställs i all verksamhet, utan även att vårdrelaterade infektioner (VRI) på sjukhusen minskas. Arbetet med att minska antibiotikabehandling som inte är nödvändig har varit fortsatt framgångsrik, framför allt inom primärvården. Inom sjukhusvården har strategin under året främst varit att stödja klinikerna i att använda antibiotika optimalt, samt arbete med att minska VRI. Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Med begränsade resurser finns det målkonflikter mellan att öka kollektivtrafikens andel av resorna i förhållande till bilen, vilket kräver att resurserna fokuseras där det finns stora resandeunderlag och samtidigt säkerställa ett rimligt utbud av hållbara resmöjligheter även för andra delar av länet. För att hantera denna målkonflikt krävs att kollektivtrafiken kontinuerligt anpassas till resenärernas behov och att nya former prövas. Det är framförallt aktuellt i trafik med få resenärer, till exempel yttäckande trafik på landsbygden. För att tillgodose medborgarnas behov av kollektivtrafik har Östgötatrafiken under året infört det nya trafikkoncept Närtrafik. Närtrafik har sedan juli erbjudits till och från alla adresser i Östergötland som ligger mer än två kilometer från en hållplats i linjetrafiken. Cirka åtta procent, eller cirka personer, av länets invånare bodde på en sådan adress. Närtrafiken har körts med fordon från den särskilda kollektivtrafiken (det vill säga färdtjänst, sjukresor och skolskjuts) och samplaneras med resenärer i denna. Detta har gett ett bra resursutnyttjande då trafikkostnaden kunnat fördelas mellan de olika huvudmännen för respektive trafik. Närtrafiken har en tydlig miljöprofil eftersom den trafikeras med små fordon i områden med litet resandeunderlag och endast körs om någon har beställt en resa. Resenärer som använder närtrafiken frekvent får en högre kostnad jämfört med övrig kollektivtrafik, men resenären erbjuds en hög servicenivå eftersom transporten går hela vägen fram till beställd adress. När det gäller drift, fordonstillgång, punktlighet, samordning med annan trafik samt beställning av resor så har Närtrafiken fungerat enligt förväntningarna. Antalet resande har dock varit något färre än förväntat vilket lett till lägre kostnader. NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Antal resande i Närtrafik Etablera trafikkonceptet Nytt koncept Nytt koncept Juli-dec PROCESSPERSPEKTIVET PROCESSPERSPEKTIVET 97

51 FRAMGÅNGSFAKTOR Stark patientsäkerhetskultur RS sådant gemensamt forum där vårdenhetschefer, vårdplatskoordinatorer, bemanningsenheten och chefssjuksköterskor diskuterar vårdplatssamverkan och aktuella förbättringsprojekt. Det är också ett tillfälle att sprida goda tips och idéer mellan kliniker. Forumet samlas 15 minuter två gånger i veckan. Måluppfyllelse Inte helt tillfredställande måluppfyllelse En stark patientsäkerhetskultur är en väsentlig grund för ett effektivt patientsäkerhetsarbete. Region Östergötland har vid tre tillfällen tidigare mätt patientsäkerhetskulturen med hjälp av den omfattande nationella enkät som tagits fram genom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Senast en fullständig säkerhetskulturmätning gjordes var Årets medarbetaruppföljning kompletterades med fyra frågor som indikatorer på säkerhetskulturen: Hur skattar du generellt patientsäkerheten på din enhet samt tre frågor inom området högsta ledningens stöd för patientsäkerhetsarbete. Figuren 23 illustrerar resultaten sedan Det finns en tydlig förbättringspotential i medarbetarnas upplevelse av patientsäkerheten och hur de upplever att högsta ledningen stödjer patientsäkerhetsarbetet. Produktionsenheternas ledningar behöver bli tydligare i sitt engagemang för patientsäkerhet och patientsäkerhet och arbetsmiljö behöver börja ses som en gemensam fråga. Det är ett arbete som påbörjats på regionnivå under året. Att påverka säkerhetskulturen tar lång tid. Arbetet med att bygga en stark säkerhetskultur är en del i allt patientsäkerhetsarbete, oavsett om sakfrågorna handlar om exempelvis hygienfrågor, kommunikation eller händelseanalyser. GENOMFÖRDA INSATSER FÖR ATT STÄRKA REGIONENS PATIENTSÄKERHETSKULTUR Utbildningsinsatser för att stärka patientsäkerhetskulturen har genomförts under året, bland annat i metoden Gröna korset. Metoden innebär ett arbetssätt för dagliga förbättringar och fokus på den dagliga patientsäkerheten. Intresset för utbildning i Gröna korset är stort och införandet av metoden har påbörjats. NEDSLAG Röd: Vårdskada har inträffat Orange: Tillbud för att vårdskada kunnat inträffat Gul: Risk för att vårdskada kunnat inträffa Grön: Ingen vårdskada Självskattad patientsäkerhetsnivå Figur 23. Utveckling över tid på regionnivå för dimensionen Centrumledningens stöd till patientsäkerhetsarbete samt Frågan om patientsäkerheten skattas (från enkäten Att mäta patientsäkerhetskulturen ) En föreläsning och en workshop genomfördes också under året för att ta del av svensk forskning inom området säkerhet och arbetsmiljö, inför fortsatt arbete inom regionen. Patientsäkerhetskultur förstärks inte bara vid utbildningar, projekt och olika typer av insatser, utan grunden skapas i vardagen. Ett sätt att förstärka patientsäkerhetskulturen är genom gemensam styrning och erfarenhetsutbyte. Daglig styrning och utveckling på Universitetssjukhuset i Linköping är ett GRÖNA KORSET Centrumledningens stöd till patientsäkerhetsarbete Som ett led i arbetet med att minska vårdskador har Region Östergötland under hösten startat införandet av metoden Gröna korset. Metoden innebär att medarbetare dagligen identifierar risker, tillbud och vårdskador som inträffat på sin enhet. Risker, tillbud och vårdskador har en specifik färg som registreras på ett kors med månadens datum. Korset finns på enhetens målstyrningstavla och visualiserar enhetens resultat för månaden. Gröna korset är ett konkret arbetssätt som stimulerar till kontinuerligt förbättringsarbete och lyfter upp olika patientsäkerhetsområden på den egna enheten. Bilden visar det Gröna korset. Dagligen diskuteras i arbetsgruppen om det inträffat en vårdskada, ett tillbud eller en risk för vårdskada. Avvikelser markeras i korset och olika åtgärder föreslås. Målet är att alla dagar skall vara gröna. Samma teknik kan också användas för att dagligen exempelvis lyfta arbetsmiljöfrågor. Konceptet har utvecklats för sjukvården vid Borås sjukhus Under sommaren samlades Daglig styrning Region Östergötland, som tillsammans gick igenom exempelvis vårdplatsläget på regionens sjukhus och arbetar med prioritering av resurser. Under året har patientsäkerhetsinformation publicerats på regionens intranät vid akuta och andra viktiga avvikelser och iakttagelser. Patientsäkerhetsronder har under året varit en del i patientsäkerhetsdialogerna med verksamheterna. Arbete för att förbättra patientsäkerheten Arbetets struktur och olika aktiviteter utgår ifrån Socialstyrelsens författning (SOFS 2011:9) om Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Viktiga delar är ett systematiskt förbättringsarbete som bygger på riskanalyser, egenkontroll, utredning av avvikelser och medarbetarnas medverkan i kvalitetsarbetet. Händelseanalyser i lärande syfte Målet med händelseanalyser är att förstå varför allvarliga avvikelser har inträffat och ta fram åtgärdsförslag för att förhindra upprepning. Alla händelseanalyser ska kopplas till en tydlig handlingsplan där åtgärder ska följas upp efter 6-8 månader, men i dag är inte alltid så fallet. 44 händelseanalyser (20 i centrala, 22 i östra och 2 i västra länsdelen) och två utbildningar för analysledare har genomförts under året. Det finns dock en osäkerhet i antalet händelseanalyser eftersom dessa kan registreras på olika nivåer i systemet, eller inte registreras alls, vilket betyder att utfallet får tolkas med viss försiktighet. De flesta genomgångar med händelseanalyser sker ute i verksamheten. Samtliga analyser i Region Östergötland görs numera i Nitha, en nationell kunskapsbank för händelseanalyser. Chefssjuksköterskor ansvarar för granskningen av analyserna innan de publiceras. På US har händelseanalyser med intresse för flera kliniker också presenterats under året i forum för vårdenhetschefer inom slutenvården. Avvikelsehantering Synergi Synergi är Region Östergötlands IT-stöd för avvikelser. Där hanteras samtliga avvikelser, inklusive arbetsskador. Under har vissa förändringar gjorts i IT-stödet för att förenkla ärendehanteringen, något som har varit ett starkt önskemål från användarna. En uppföljning har visat att medarbetarna upplever brister i ledningens engagemang kring avvikelsehantering, att medarbetare inte tar sig tid att rapportera oönskade händelser samt att avvikelsesamordnares tid att hantera ärenden i vissa fall inte prioriteras. Lex Maria och enskilda anmälningar Varje vårdgivare har skyldighet att utreda allvarliga vårdskador, eller tillbud med risk för allvarliga vårdskador, och anmäla detta till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Förutom utredning och anmälan ska en handlingsplan tas fram för att minska risken för upprepning. Under gjordes 77 Lex Maria-anmälningar från Region Östergötland, jämfört med 79 året innan. Patienter eller anhöriga kan också göra enskilda anmälningar. De utreds primärt av IVO, men leder ofta också till interna utredningar och i vissa fall åtgärder. Under gjordes 125 enskilda anmälningar av regionen, jämfört med 141 året innan. Både Lex Maria och enskilda anmälningar är viktiga för att identifiera allvarliga risker och avvikelser som behöver åtgärdas för att öka säkerheten i hälso- och sjukvården. Vårdskador Vårdskador definieras som undvikbara skador som drabbar patienterna och Region Östergötland har en nollvision när det gäller vårdskador. En vårdskada kan vara allt från tämligen trivial till mycket allvarlig och bidra till en patients död. Antal vårdskador och utfallet av Socialstyrelsens uppföljning av Säker vård beskrivs under Medborgarperspektivet (på sidan 54-55). Nationellt och regionalt används bland annat markörbaserad journalgranskning, punktprevalensmätningar av vårdrelaterade infektioner och trycksår samt avvikelsesystemet, Synergi, för att hitta vårdskador. Regionen har gjort omfattande insatser för att reducera vårdrelaterade infektioner (VRI) genom att utse och utbilda så kallade Stramaansvariga läkare på alla verksamhetsenheter, ge regelbunden utbildning i uppföljningsverktyget Infektionsverktyget och satsa på genombrottsprojekt på ett stort antal kliniker. Flera produktionsenheter har också själva prioriterat arbetet med VRI. Trots detta förekommer fortfarande VRI i högre utsträckning än vad som är regionens mål. Region Östergötland ligger också högre än flera andra landsting och regioner. På många kliniker har det dock skett påtagliga föbrättringar och fokus riktas alltmer mot allvarliga VRI. 98 PROCESSPERSPEKTIVET PROCESSPERSPEKTIVET 99

52 Hygien Region Östergötland har relativt god följsamhet till hygienreglerna, den bästa i landet, även om regionens egna mål inte nås. Det är viktigt att i sammanhanget nämna att andelen vårdrelaterade infektioner fortfarande är högt i förhållande till uppsatt mål, vilket innebär att kläd- och handhygien är extra viktigt för att minska risken för smittspridning Senior alert Att förebygga trycksår, fall, undernäring och ohälsa i munnen är viktiga omvårdnadsområden att fokusera på. Kvalitetsregistret Senior alert ger stöd i det förebyggande arbetet genom att verksamheter kan registrera riskbedömningar, åtgärder och uppföljning. Registret kan användas för att utveckla verksamheten att bli säkrare. Under registrerades drygt riskbedömningar, jämfört med under Antalet riskbedömningar har således minskat och flera verksamheter har valt att minska eller upphöra med sin registrering. Orsaken är tidsbrist och korta vårdtider. I Region Östergötland är drygt 30 verksamheter aktiva i Senior alert. Gemensamt för dessa avdelningar är att många av de patienter som vårdas är över 70 år. Äldre patienter löper större risk för trycksår, fall, undernäring och ohälsa i munnen än yngre. Under året har flera utvecklingsarbeten genomförts med hjälp av resultat ur Senior alert, som exempelvis omvårdnadsronder och utveckling av mellanmålsmenyn. Under har också ett pilotutvecklingsarbete påbörjats, där alla avdelningar som arbetar med Senior alert inom Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård (CKOC) har träffats för att driva utvecklingsarbeten utifrån registret. Arbetet fortsätter under 2017, då nya centrum påbörjar liknande arbeten. Positivt är att fler yrkesgrupper engageras i det förebyggande arbetet som dietister, logopeder, arbetsterapeuter och fysioterapeuter. Ett viktigt område är att förebygga fallolyckor. Fall på sjukhus och i samhället är vanligt och leder många gånger till skada. Region Östergötland deltar sedan i somras i ett EU-projekt för att dela med sig kunskap och lära av andra länder om fallprevention. Kommuner i länet deltar tillsammans med Region Östergötland med målet att öka det fallförebyggande arbetet i länet på flera arenor. En fallförebyggande vecka har under året ordnats i den östra länsdelen. Att förebygga trycksår är ett annat angeläget område. Vid årets punktprevalensmätning gjordes en analys av journaler för de patienter som hade de allvarligaste trycksåren eller flera trycksår. Resultatet visade att Region Östergötland behöver intensifiera arbetet med att tidigarelägga riskbedömningar både vad gäller nutrition och trycksår. Under har riktlinjer gällande undernäring och trycksår med konkreta åtgärder införts. Varje centrum har också handlingsplaner med förebyggande åtgärder mot trycksår. I Senior alert kan även ohälsa i munnen upptäckas. Folktandvården är regionens kunskapsnav för att förbättra munhälsan hos äldre och erbjuder bland annat utbildning till vården. Flera avdelningar har utvecklingsarbeten för att förbättra munhälsan hos inneliggande äldre patienter. Samverkan mellan tandvården och hälso- och sjukvården behöver dock utvecklas. Detta är mest tydligt kring sköra äldre personer där kontakten med tandvården ofta upphör. Under har Folktandvården fortsatt arbetet med att utbilda hälso- och sjukvårdspersonalen i instrumentet för munhälsobedömning- ROAG. LÄKEMEDELSGENOMGÅNGAR I slutenvården mäts andelen patienter, oavsett ålder och antal läkemedel, som vid utskrivning har fått en läkemedelsgenomgång eller läkemedelsberättelse. En läkemedelsberättelse beskriver ändringar i patientens läkemedelsbehandling inför utskrivning. Andelen har ökat stadigt de senaste åren även om det var en bra bit kvar till målet för. Vårdskador relaterade till läkemedelsområdet är sannolikt ganska vanliga, men ännu inte fullt kartlagda. Strama Strama, samverkan mot antibiotikaresistens, är ett viktigt arbete för att minska de vårdrelaterade infektionerna och ta fram strategier för att minska undvikbar förskrivning och användning av antibiotika. Region Östergötlands arbete inom området beskrivs mer på nästa sida. NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Andel verksamhetsenheter (kliniker eller vårdcentraler) som uppnår index 70 i medarbetar-/patientsäkerhetskulturenkäten avseende frågan gör en bedömning av patientsäkerhetsnivån på din arbetsplats >50% Utfall saknas 35 % 51 % RESULTATMÅTT Mål Andel observationer som visar att hygienriktlinjerna följs avseende: - klädregler - hygienregler Andel vårdenheter som tillämpar säkerställda utskrivningsrutiner som minimerar risker för patienter genom samordnad vårdplanering Andel patienter som vid utskrivning har en registerad kvå-kodad läkemedelsgenomgång och/eller -berättelse >95% 96,3% 85,9% >60% >60% Ny indikator Kvinnor 20,1% Män 25,5% Totalt 22,5% 96,8% 87,9% Ny indikator Kvinnor 34,6% Män 39,7% Totalt 36,9% 97,1% 87,2% 100% Kvinnor 38,3% Män 43,6% Totalt 40,7% Andel riskbedömningar på patienter 70 år på berörda enheter i Senior Alert 50% 28% 28% 23 % FRAMGÅNGSFAKTOR Säkerställd kontinuitetshantering i hela organisationen Måluppfyllelse Inte helt tillfredställande måluppfyllelse Region Östergötlands verksamhet ska vara robust och även kunna leverera patientsäkra tjänster i en god arbetsmiljö vid störningar och avbrott. För att säkerställa nödvändiga reservrutiner har regionen därför infört metoden kontinuitetshantering. Större delen av den samhällsviktiga verksamheten har genomfört sin planering, men trots stödinsatser nås inte målet för fullt ut. Under våren övergick projektet med kontinuitetshantering till förvaltning. Varje verksamhet är unik och har specifika behov för att kunna driva en patientsäker vård. Ansvaret för att ta fram reservrutiner ligger därför på respektive verksamhet. För att utveckla och förstärka robustheten i verksamheten får respektive verksamheterna stöd att ta fram kontinuitetsplaner, samordna och driva kontinuitetsarbetet för att på så vis stärka patientsäkerheten. Ett stort antal lagar, regler och riktlinjer styr verksamheten. Egenkontrollen RH-check underlättar för verksamhetschefen Aktiva insatser för att minska antibiotikaresistens En rationell antibiotikaanvändning är betydelsefullt för att inte driva antibiotikaresistens. Region Östergötland arbetar med att främja en klok användning av antibiotika inom vården genom Strama Östergötland. Strama står för Strategi för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens. Strama Östergötland ansvarar för att bevaka antibiotikaanvändning, resistensläge, vårdrelaterade infektioner och följsamhet till hygienrutiner. Stramaarbetet pågår inom både primärvården och specialistvården. Sammantaget har antibiotikaförskrivningen av antibiotika fortsatt att minska inom primärvården i Östergötland med cirka en procent sedan förra året. Det följer samma trend som de senaste fem åren. Glädjande är att Östergötlands förskrivning av antibiotika är fortsatt lägre än riksgenomsnittet. PRIMÄRVÅRDEN Strama-arbetet i primärvården har under fortsatt genom att regionens två strama-distriktsläkare har besökt vårdcentraler i länet. Efterfrågan på dessa besök har minskat under Produktionsenhetschefen har det yttersta ansvaret för kontinuitetshantering och RH-check inom respektive centrum. För att ge en överblick över nuläget har verksamheternas rapportering inom kontinuitetshantering och RH-check presenterats för chefen. Chefen har även fått stöd i arbetet med kontinuitetshantering och RH-check, detta har bidragit positivt till att höja kvaliteten på arbetet. Under har en översikt över regionala reservrutiner lagts ut på regionens intranät. Översikten ger en bättre uppfattning om vad som levereras från regionens stödenheter vid störningar. NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Andelen samhällsviktiga verksamheter som har kontinuitetsplanering för sitt arbete/uppdrag FRAMGÅNGSFAKTOR 95% 33% 53% 71% RESULTATMÅTT Mål Andelen verksamhetsenheter (kliniker eller motsvarande) som fyllt i kvalitetsverktyget RH-check, analyserat brister och upprättat handlingsplan utifrån utfallet Måluppfyllelse Inte helt tillfredställande måluppfyllelse 75% att få kontroll på nuläget. Andelen verksamhetsenheter som genomfört sju eller flera RH-checklistor har ökat till 61 procent. Det innebär dock att målet inte nås fullt ut. För att höja riskmedvetenhet och begränsa nedlagd tid för verksamheten behöver RH-check och tillhörande information utvecklas och synkroniseras ytterligare mellan de olika säkerhetsområdesansvariga. Förbättringspotential föreligger 53% 61% RS RS 100 PROCESSPERSPEKTIVET PROCESSPERSPEKTIVET 101

53 året, möjligen på grund av tidsbrist på vårdcentralerna. Under året har två utbildningstillfällen genomförts. Det ena tillfället riktade sig till stramaansvariga allmänläkare från både regiondrivna och privata vårdcentraler. Det andra tillfället ordnades för samtliga stramaansvariga inom primärvården och slutenvården. Aktuella ämnen som togs upp var bland annat penicillin-allergi och varför vården fortfarande inte agerar i tillräcklig utsträckning i antibiotikafrågan. Samarbetet mellan primärvården och slutenvården utökades under året med hjälp av gemensamma utbildningsinsatser, vilket är viktigt för att få en samsyn på antibiotikaförskrivningen. Vårdcentralerna har under året fått särskilda strama-rapporter vid hel- och halvårsskifte som möjliggör uppföljning utifrån uppsatta mål. Rapporterna visar inom vilka diagnosområden den enskilda enheten behöver arbeta mer för att höja kvaliteten. Under året har uppföljningen utvecklats genom att fler infektionsdiagnoser har inkluderats. Ambitionen är att samtliga diagnoser ska ha målvärden med utgångspunkt i det arbete som Sveriges Kommuner och Landsting genomför med nationellt primärvårdsregister. De genomförda insatserna har bidragit till den kvalitetshöjning som uppvisats för primärvården som helhet. Strama-rapporterna kommer framöver även att användas vid de årliga vårdvalsuppföljningarna av länets vårdcentraler. För att nå ytterligare resultat behöver insatser särskilt riktas till de vårdcentraler som uppvisar störst brister samt till de vårdcentraler som har många hyrläkare. SLUTENVÅRDEN Arbetet med antibiotic stewardship som innebär att rätt antibiotika ges på rätt indikation till rätt patient och i rätt dos har intensifierats under året. Infektionsavdelningen vid Vrinnevisjukhuset har i ett pilotprojekt testat riktlinjer för strukturerad utvärdering eller omvärdering av antibiotikaanvändning, med goda resultat. Målsättningen är att detta arbetssätt på sikt ska utökas till hela slutenvården. Strama Östergötlands uppföljning av enskilda klinikers stramaarbete och kontakt med stramaläkare vid sjukhuskliniker NEDSLAG ANTIBIOTIKADAGEN Den 18 november är den europeiska Antibiotikadagen. Syftet med dagen är att uppmärksamma vikten av en ansvarsfull användning av antibiotika, eftersom antibiotikaresistenta infektioner ökar i alarmerande takt och hotar människors hälsa. Region Östergötland deltog i den nationella informationsinsatsen i samband med Antibiotikadagen på flera olika sätt. Kampanjen drivs av Folkhälsomyndigheten och Region Östergötland använde både nationellt och egenproducerat material i kommunikationen med invånare och medarbetare. Dagen uppmärksammades också medialt. har fortsatt under året. Under året beslutades om en förändring i vilka kumulativa data som det mikrobiologiska laboratoriet ska förse klinikerna med på rutinbasis. Varje klinik kan nu också göra beställning till laboratoriet vid behov. Beslut togs även om att en mikrobiolog ska delta vid uppföljningsträffarna tillsammans med stramaläkarna. Flera utbildningsinsatser har genomförts under året. De har varit riktade till stramaläkare vid sjukhuskliniker, till AT-läkare samt till samtliga medarbetare på Vrinnevisjukhuset. I anslutning till Antibiotikadagen 18 november genomfördes en informationskampanj under rubriken Skydda Antibiotikan med information riktad till både allmänhet och vårdgivare. Strama Östergötland medverkar sedan även i ett stort regionövergripande sepsisprojekt, som syftar till att identifiera och handlägga blodförgiftning snabbare. I projektet deltar sjukvårdsrådgivningen, ambulansverksamheten, primär- och slutenvården samt mikrobiologiska laboratoriet. Motsvarande projekt har på andra håll lyckats minska dödligheten i blodförgiftning kraftigt. NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Antibiotikaförskrivning i öppenvård (recept/1000 invånare) Minska 5 % jämfört med år STRATEGISKT MÅL En aktiv och strategisk forskningsoch utvecklingsverksamhet Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Region Östergötland har under året genomfört flera åtgärder för att stärka forskningen i regionen. I november antogs en ny forsknings- och utvecklingspolicy. Policyn utgör ett ramverk för Region Östergötlands långsiktiga engagemang i forskning och utvecklingsarbete. Policyn ersätter den tidigare forskningsvisionen och är bredare i och med det regionala utvecklingsansvaret. En forskningsdirektör med övergripande funktionsansvar för forskning inom hälso- och sjukvård och regional utveckling har rekryterats för att främja utveckling genom forskning. Alla sjukvårdande produktionsenheter har också tillsatt en egen forskningschef som leder och driver forskningsarbetet inom enheten. Nya former för samverkan och gemensamt arbete har under året börjat formas med Linköpings universitet. Arbetet i samverkansberedningen (LUFU) som inrättades 2015 har hittat sin form under året. Ledningsstrukturen för FoU-frågor har tydliggjorts och de beredande gruppernas uppdrag och representation har förändrats för att skapa större tydlighet och effektivitet. En stor del av årets arbete har sin grund i större nationella initiativ och riktlinjer. Ett exempel är bildandet av en gemensam nationell plattform för forskning genom samordning av landets biobanker och kliniska studier. Under året invigdes det nya Fryshotellet, samt Kliniska forskningsenheten, Forum Östergötland, som båda är samarbetsprojekt mellan Medicinska Fakulteten vid Linköpings universitet och Region Östergötland. Inom ramen för det nya nationella avtalet om läkarutbildning och forskning (ALF) har begreppet universitetssjukvårdsenhet införts. Strikta kriterier för vilka kliniker eller enheter som kan utses till universitetssjukvårdsenheter är framtagna. Inom Region Östergötland har ett intensivt arbete pågått under året för att skapa underlag för att utse universitetssjukvårdsenheter. Arbetet kommer att fortsätta och beslut om vilka enheter som kommer att utses ska fattas under finns ett positivt utvecklingsklimat i Region Östergötland. Antalet anställda med forskningskompetens har också ökat under året. För att stärka forskning inom nya områden har Region Östergötland under året infört möjligheter för disputerade läkare att forska som en del av sin tjänst inom primärvården. Inom det regionala utvecklingsansvaret har Region Östergötland under året även stöttat ett stort antal forsknings- och utvecklingsprojekt, bland annat inom miljöteknik och visualisering. Sammanfattningsvis har fokus på strategiskt arbete utifrån omvärldsbevakning och det nya ALF-avtalet legat till grund för de regionala insatserna för forskning och utveckling. Det krävs ett långsiktigt och kontinuerligt arbete för att Region Östergötland även fortsättningsvis ska ha förutsättningar att vara en framstående nationell och internationell forskningsaktör. Konkurrensutsatt utlysning av ALF-medel har skett under och oberoende expertgrupper har granskat ansökningarna. Den ökade konkurrenssituationen har som syfte att höja forskningskvaliteten. Processen har i huvudsak utvärderats som positiv och har fortsatt att utvecklas under året. Flera parametrar indikerar att möjligheterna till forskning inom Region Östergötland har främjats. En positiv utveckling har uppvisats bland annat gällande antalet publicerade artiklar, samt för andelen medarbetare som upplever att det 102 PROCESSPERSPEKTIVET PROCESSPERSPEKTIVET 103

54 FRAMGÅNGSFAKTOR Universitetssjukhuset i Linköping ska vara ett centrum för FoU-verksamheten och det ska finnas akademisk verksamhet i alla länsdelar Måluppfyllelse Inte helt tillfredställande måluppfyllelse I Region Östergötland och den sydöstra sjukvårdsregionen är Universitetssjukhuset i Linköping (US) en motor för forskningsverksamheten. I och med arbetet med universitetssjukvård, har fokus under året vidgats så att forskning ska bedrivas inom såväl närsjukvård som specialiserad vård och i samtliga länsdelar. Medarbetarenkäten visar att medarbetarna upplever ett tydligt positivt forsknings- och utvecklingsklimat. Införandet av forskningschefer under året väntas stärka forskningen ytterligare. Summan för utdelade lokala FoU-medel (LFoU) ökar, men summan för statligt ALF 3 -anslag för forskning når inte riktigt upp till de förväntade nivåerna. UNIVERSITETSSJUKHUSET I LINKÖPING US har under året fortsatt att ha en kunskapsbyggande roll i sjukvårdsregionen. Till exempel är US viktig för vidareutbildning av specialistläkare i hela sjukvårdregionen med en stor andel sido- och efterutbildningar. Sjukhuset erbjuder också många placeringar inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) för flera studentkategorier. När Vårdförbundet Student presenterade sin VFU-ranking för kom Linköpings universitet på fjärde plats av tjugofem lärosäten, vilket visar att de placeringar som US erbjuder till utbildningarna är uppskattade. Genom Forum Östergötland, en stödenhet som drivs mellan Linköpings universitet och Region Östergötland, har US och Region Östergötlands kunskapsbyggande roll stärkts under året. Det har skett genom stöd till klinisk forskning och translationell forskning, det vill säga forskning som innebär att sjukdomsproblem som identifieras i sjukvården blir bas för forskningsstudier. US ska ha en roll som regionalt kunskapscentrum, vilket främjas av flera strukturer. I Region Östergötland förekommer god samverkan genom de 18 regionala medicinska programgrupperna som har regelbundna möten för fortlöpande kunskapsspridning. Därutöver har klinikernas olika specialistområden ofta regionala möten där nya medicinska rön lyfts och sprids. Ytterligare ett sätt att sprida kunskap är genom att kliniker på sjukhuset arrangerar utbildningar, kurser och konferenser samt att de tar emot studiebesök. Även de multidisciplinära konferenser där medicinsk personal från olika områden tillsammans diskuterar vården av konkreta patientfall, exempelvis när patienten har drabbats av vissa former av cancer, bidrar till att sprida kunskap. Vid US finns speciellt utsedd riksenhet för behandling av avancerade brännskador, dit patienter kommer från stora delar av landet. På sjukhuset behandlas också patienter i behov av NEDSLAG FORSKNINGSSTUDIER UNDER ÅRET Region Östergötland har under året drivit och deltagit i flera forskningsstudier för att främja medicinsk utveckling inom olika specialistområden. Ett exempel är deltagandet i en studie vid infektionsklinikerna i landet, startad av Folkhälsomyndigheten. I studien testas en nygammal antibiotikasort med förhoppningen att den ska vara aktiv mot resistenta bakterier och samtidigt vara skonsam mot den normala tarmfloran. RS NEDSLAG KATASTROFMEDICINSK SPETSKOMPETENS Hur samhället ska rustas för att hantera ökat hot, våld och terrorism är en aktuell fråga. I Region Östergötland är det Katastrofmedicinskt centrum som har spetskompetens inom katastrofmedicin. Där bedrivs utbildning och forskning på regional, nationell och internationell nivå. Inrikesminister Anders Ygeman besökte under året centrumet för att ta del av och diskutera hur förmågan att hantera allvarliga och komplexa händelser kan stärkas genom utbildning och träning. könskorrigerande kirurgi från hela Norden, även om enheten inte har status som riskenhet. Inga förändringar har under året skett i dessa uppdrag. Under året har både politiker och tjänstemän från Region Östergötland deltagit i Socialstyrelsens rikssjukvårdsgrupper. Det har inneburit en möjlighet att bevaka och påverka rikssjukvårdsfrågorna. Det finns även en lokal rikssjukvårdsgrupp inom Region Östergötland där ett antal utsedda representanter och närmast berörda produktionsenhetschefer finns med. De pågående ny- och ombyggnationerna av US ska bidra till säkrare vård och bättre utbildnings- och forskningsförutsättningar. En modell har tagits fram för att kunna följa upp effekthemtagningen av de nya förutsättningarna och ändrade arbetssätten som de nya lokalerna medför. Ett flertal verksamheter har under året flyttat in i nya lokaler och arbetet med att förändra arbetssätt och vidarutveckla samverkan inom och mellan verksamheterna har intensifierats. Nya undervisningslokaler vid norra entrén togs också i drift under året. REGION ÖSTERGÖTLAND OCH SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Under året har forskningschefer införts på Region Östergötlands produktionsenheter. Deras uppdrag är att koppla sjukvården och forskningen närmare varandra, samt att stärka den gemensamma ledningen av universitetssjukvården. Universitetssjukvården är gemensam för Region Östergötland och Linköpings universitet och innebär att organisationerna tillsammans ansvarar för forskning, utbildning och högkvalitativ sjukvård, samt för utveckling avvården, läs mer nedan. I Region Östergötland finns närsjukvårdens FoU-enhet kopplad till närsjukvårdens ansvarsområden, som exempelvis primärvården. Enheten har under året fortsatt att stötta, handleda och utbilda i forsknings- och utvecklingsrelaterade processer. Bland annat har kurser i forskningsmetodik genomförts. Som ett led i att stärka infrastrukturerna för forskning invigdes under året Linköpings Biobanksfacilitet (BBF) som ett samarbete mellan Medicinska fakulteten vid Linköpings universitet och Region Östergötland. BBF har som mål att stärka och underlätta forskning och utveckling genom hantering av biobanksprov med kvalitetsgaranti. Invigningen av Wallenberg centrum för molekylärmedicinsk forskning under året ger också förstärkt stöd och infrastruktur för forskning i regionen. Detta beskrivs mer under nästa framgångsfaktor Akutsjukvård d Andningssystemet et Anestesi och intensivvård Biokemisk struktur och metabolism d er m Cancer Cell- och molekylärbiolog Dermatologi Diabetes Endokrinologi Folkhälsomedicin Fortplantningssystemet Hjärta och blodkärl Koagulation och trombos Matsmältningssystemet och njurarna Medicin generellt Mikrobiologi, immunologi och infektionssjukdomar Miljömedicin och toxikologi Muskuloskeletala systemet Nervsystemet Odontologi Prenatal och perinatal forskning Psykiatriska sjukdomar Radiologi och avbildningsteknik Sinnesorgan Stipendium Vårdvetenskap gi gi s gi n et rl s a lt ar gi et et gi g ar n k m p Figur 24: Fördelning av ALF-medel till olika forskningsområden. 3 ALF står för avtal om läkarutbildning och forskning. 104 PROCESSPERSPEKTIVET PROCESSPERSPEKTIVET 105

55 Det väletablerade samarbetet i sydöstra sjukvårdsregionen har under året varit fortsatt positivt och konstruktivt. Forskningssamverkan i sydöstra sjukvårdsregionen sker i stor utsträckning inom ramen för Forskningsrådet i Sydöstra Sverige, där forskare från Universitetssjukhuset i Linköping leder merparten av projekten. Samordning av infrastrukturer för klinisk forskning i respektive region/landsting (Region Jönköpings län, Landstinget i Kalmar län och Region Östergötland) sker inom ramen för Forum Sydost. ALF-MEDEL OCH UNIVERSITETSSJUKVÅRD I det nationella ALF-avtalet från 2015 har gemensamma bestämmelser mellan staten och landstingen och regionerna fastställts. Avtalet reglerar förutsättningarna för den statliga ersättning som landsting och regioner får för att täcka det intrång som läkarutbildningen och forskningen gör i verksamheten. Av de ALF-medel som går till FoU-projekt i Region Östergötland var drygt 60 miljoner kronor ansökningsbara medel. Fördelningen mellan olika forskningsområden visas i figur 24. Det nya nationella ALF-avtalet innebär årliga utvärderingar av den kliniska forskningens kvalitet. Därutöver ska en utvärdering genomföras vart fjärde år utifrån universitetssjukvårdens utveckling. Den första nationella utvärderingen av universitetssjukvården genomförs Kriterierna för universitetssjukvårdsenheter beslutades nationellt under. I Region Östergötland har inte alla NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Medarbetare som tycker att Region Östergötland har ett positivt forsknings- och utvecklingsklimat RESULTATMÅTT Mål Summa statligt ALF-anslag för (mkr): Forskning Utbildning Summa LFoU-medel avsatta för FoU hos varje sjukvårdande produktionsenhet 141,8 74,3 Ska öka 130,7 68,9 119,6 (avser 2013/2014) 139,6 70,0 139,0 (avser 2015/) 140,1 74,3 139,0 (avser 2015/) Antal docenter/professorer per länsdel Ska mätas Underlag saknas Underlag saknas Underlag saknas FRAMGÅNGSFAKTOR Konkurrenskraftig klinisk forskning Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Region Östergötland har under året arbetat vidare med forsknings- och utvecklingsfrågor. Det syns i medarbetarenkäten där medarbetarna tycker att Region Östergötland har ett positivt forsknings- och utvecklingsklimat. Det syns också i det ökande antalet vetenskapliga publikationer och tillfällen som ordnats för att sprida information om forskning och forskningsbaserad kunskap. Den formella forskningskompetensen fortsätter att öka. Fler medarbetare är disputerade och ett stort antal är på väg igenom en forskarutbildning. kliniker möjlighet att uppnå status som universitetssjukvårdsenhet. Under året har därför de sjukvårdande centrumen startat ett arbete för att identifiera vilka kliniker eller enheter som helt eller delvis kommer att uppfylla kraven. Dessutom har Region Östergötland och Medicinska Fakulteten vid Linköpings Universitet gemensamt satt fokus på att bevaka åldersutvecklingen inom forskarkåren. Medelåldern är hög i ledande akademiska befattningar, vilket påverkar generationsväxlingen och förmågan att behålla statusen som universitetssjukvårdsenhet. För att möta detta har fokus lagts på att försöka rekrytera fler yngre personer. 39 kliniker, framför allt i centrala länsdelen, uppfyller i dag kriterierna för universitetssjukvårdsenheter. Under 2017 ska fördjupande dialoger föras med ytterligare cirka 20 kliniker inför beslut om universitetssjukvårdsstatus i Ledningsgruppen för universitetssjukvårdens forskning, utveckling och utbildning (LUFU). Utöver det stora antalet kliniker i centrala länsdelen är rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena samt kirurgiska kliniken på Vrinnevisjukhuset i Norrköping aktuella. Fördjupad dialog kommer också att föras med primärvården i respektive länsdel. Frågan om universitetssjukvårdsenheter har under året varit aktuell även i sydöstra sjukvårdsregionen. För många enheter i sjukvårdsregionen är det ett stort steg att bli universitetssjukvårdsenhet och därför har LUFU arbetat för att tillfälligt skapa ett mellansteg, så kallade RALF-enheter (detta beskrivs mer under under nästa framgångsfaktor. PRODUKTION Under 2015 publicerades 627 artiklar med koppling till Region Östergötland. Det är en ökning jämfört med tidigare år och i nivå med det uppsatta målet. Under 2017 kommer en nationell utvärdering att genomföras, vilken kommer ge en bild av Region Östergötlands konkurrenskraft i ett nationellt perspektiv. Under har forskare i Region Östergötland fått ta emot priser samt excellenta externa forskningsanslag, till exempel Kungliga Vetenskapssamhället i Uppsalas årliga pris för populärvetenskaplig insats av utmärkt kvalitet. Det visar på en hög klass på forskningen i Region Östergötland, vilket i RS sin tur starkt bidrar till en positiv forskningsmiljö. I regionen finns stödstrukturer som bidrar till att forskningsresultat kan implementeras i det vardagliga arbetet, som exempelvis Clinicum för träning och det verksamhetsstöd som erbjuds hos produktionsenheterna av deras verksamhetsutvecklare. ARENOR SOM FRÄMJAR FORSKNING Region Östergötland representeras i olika nationella organ och grupper för omvärldsbevakning och kunskapsutbyte, vilket stärker regionens konkurrenskraft inom forskningen. Till exempel återfinns representanter i Vetenskapsrådets grupp för klinisk behandlingsforskning, nationella styrgruppen för avtal om läkarutbildning och forskning (ALF) samt nationella gruppen för gemensam biobank. Flera av regionens produktionsenheter och kliniker anordnar årliga FoU-dagar. Ett exempel är Barn- och kvinnocentrum som under sin FoU-dag belyste hur forskning och utveckling leder till en ökad samverkan mellan sjukhusen i regionen, något som är viktigt att värna om. Genom samverkan kan kunskapen om varandra och varandras områden öka, vilket leder till bättre stöd och vård för patienter inom olika specialistområden. Under dagen lyftes också att en mer integrerad samverkan kan leda till utökad specialisering. I Region Östergötland finns det stödstrukturer som bidrar till att forskningsresultat kan implementeras i det vardagliga arbetet. Några exempel är produktionsenheternas verksamhetsutvecklare och verksamheten Clinicum, där det är möjligt att träna både teoretiska och praktiska moment genom utbildning och simuleringsscenarier. Clinicum finns nu på regionens samtliga sjukhus, efter att Clinicum under året invigdes i egna lokaler på Vrinnevisjukhuset. Ytterligare en stödfunktion är Forum Sydost som har uppdraget att samordna och stärka infrastrukturen för klinisk forskning inom sydöstra sjukvårdsregionen (se nedslag). Under påbörjades förberedelser för Region Östergötlands stödcentrums omorganisation till ett sammanslaget stödcentrum, vilket kan komma att underlätta för utveckling såväl inom vården som i arbetet med den regionala utvecklingen. Sedan början av 2015 har arbete pågått med att bygga upp Wallenberg centrum för molekylärmedicinsk forskning (WCMM) vid Linköpings universitet, efter ett bidrag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. I december invigdes centrumet. Centrumet är ett av flera vid svenska universitet och är NEDSLAG STRUKTURER FÖR STÖD TILL FORSKNING OCH TILL MEDARBETARE SOM FORSKAR Forum Sydost har i uppdrag att samordna och stärka infrastrukturen för klinisk forskning inom sydöstra sjukvårdsregionen. Forum Östergötland ger praktiskt stöd till medarbetare som är verksamma inom klinisk forskning och translationell forskning. Närsjukvårdens FoU-enhet handleder och utbildar i forsknings- och utvecklingsprocessens olika delar. Enheten ska också inspirera och stötta forskarutbildade handledare i arbetet med att utveckla och förbättra vårdverksamheten. en del i ett arbete för att Sverige ska återta sin världsledande position inom medicinsk forskning. WCMM vid Linköpings universitet har ett tätt samarbete med Region Östergötland med nio forskare från Linköpings universitet och Region Östergötland, samt fem meriterade internationella forskare som rådgivare. Dessutom har ett 60-tal existerande grupper vid Linköping universitet och Region Östergötland också anslutit sig. WCMM samarbetar också med ett antal företag, både i regionen och nationellt. ALF-AVTALETS PÅVERKAN PÅ KONKURRENS Det nationella ALF- avtalet från 2015 innehöll en del nyheter, varav de viktigaste var att det infördes en kvalitetsbaserad resursfördelningsmodell för den kliniska forskningen, samt etablering av begreppet universitetssjukvård. För att möta dessa förändringar lanserades en ny ledningsstruktur i Regionalt avtal om läkarutbildning och forskning (RALF-avtalet) Ledningsgruppen för universitetssjukvårdens forskning, utveckling och utbildning (LUFU) har under kommit igång med sin verksamhet. LUFU är partsammansatt med representanter från Region Östergötland och Linköpings universitet och samordnar direktiv för forskningssatsningar från Presidiesamrådet. Syftet är bland annat att Region Östergötland och Linköpings universitet ska kunna stå sig väl i den nationella ALF-konkurrensen. LUFU ger också i uppdrag att utreda behov av exempelvis satsning på ny forskningsinfrastruktur. Ett konkret exempel är utredningen som påbörjades 106 PROCESSPERSPEKTIVET PROCESSPERSPEKTIVET 107

56 under kring behovet av smådjursimaging-teknik, som utförs av Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering vid Linköpings universitet. Som en konsekvens av det nya nationella ALF-avtalet har förutsättningarna under ändrats för ALF- finansierade forskningsprojekt. Tidigare så kallade Klinik-ALF-ansökningar har bytts ut till Forsknings-ALF. Syftet är att höja forskningsprojekterternas kvalité för att Region Östergötland ska stå bättre rustad inför Vetenskapsrådets utvärdering, som ligger till grund för fördelningen av de sista 20 procenten av den nationella tilldelningen av ALF-medel till de landstingen och regionerna som bedriver universitetetssjukvård. Utvärderingen fokuserar på projekteras vetenskapliga kvaliteter, kliniska betydelse och samhällsnytta, samt forskningens förutsättningar. Även fortsättningsvis är det klinikernas forsknings- och undervisningsinsatser som ligger till grund för fördelningen av ALF-medel, men nu samlas ansökningarna om Forsknings-ALF inom en produktionsenhet och granskas där gemensamt, vilket medför en ökad konkurrens mellan projekten. Andra förändringar är att storleken på beviljade medel generellt har ökat, att en forskare bara får vara huvudsökande på ett projekt i taget och att projekten kan beviljas medel i löptider om ett till tre år. Det senare ger en bättre ekonomisk bärkraft för projekten över tid. MEDARBETARES FÖRUTSÄTTNINGAR TILL FORSKNING Av den årliga medarbetarenkäten framgick under året att medarbetarna i högre grad än föregående år upplever att det råder ett positivt forsknings- och utvecklingsklimat i Region Östergötland. Det kan finnas flera förklaringar till det förbättrade resultatet. En möjlig förklaring är att det systematiska arbetet med FoU-luncher och FoU-dagar har gett medarbetarna en ökad medvetenhet om forskningsklimatet i regionen. Under året har Region Östergötland tillsatt en forskningsdirektör, och även infört forskningschefer på produktionsenheterna. Det signalerar att Region Östergötland tar FoU-uppdraget på allvar. Antalet medarbetare med forskningskompetens ökade under året inom samtliga kategorier, bortsett från docenter som minskade något. Genom konceptet Från student till docent har Region Östergötland och Linköpings universitet under främjat forskning som karriärväg i organisationen. Konceptet samlar en rad insatser och stöd till både disputerade och odisputerade, till exempel forskningsmedel som hjälp till en akademisk karriär. Finansieringen sker delvis via statliga ALF-medel, men även via medel från Linköpings universitet och framför allt Region Östergötland. Under året har arbete genomförts för att bättre synliggöra konceptet. Region Östergötland har under året också fortsatt att premiera forskningsmeriter hos medarbetarna, i enlighet med den riktlinje som uppdaterades under Riktlinjen ger vägledning när det gäller åtgärder för en stärkt kompetensförsörjning inom FoU. Det handlar bland annat om lönepåslag i direkt anslutning till avlagd examen. Effekterna av den uppdaterade riktlinjen är ännu inte utvärderade. För att rekrytera, behålla och attrahera medarbetare med forskningskompetens har regionstyrelsen under året också instiftat en särskild satsning på forskningstid för disputerade medarbetare inom primärvården. Detta beskrivs vidare på nästa sida. INTERNATIONELLT UTBYTE För att hälso- och sjukvården i Östergötland ska kunna upprätthålla kvalitet och konkurrenskraft är ett aktivt internationellt utbyte viktigt. Region Östergötland satsar årligen medel för internationellt utbyte genom ett antal resebidrag. Bidragen ska göra det möjligt för medarbetare att inhämta ny kunskap och kunna bedriva forskning utanför regionen, antingen i eller utanför Sverige. Under året har till exempel en forskare i regionen fått resebidrag för att förbereda forskning i Australien under nästa år. Utbyte av detta slag har dock dessvärre försvårats på grund av en prejudicerande dom om förmånsbeskattning vid forskningsvistelse vid annat universitet som kom under. FRAMGÅNGSFAKTOR Effektiv och relevant forskning inom nya områden Måluppfyllelse Inte helt tillfredställande måluppfyllelse Region Östergötland har under året genomfört satsningar för att öka forskning inom hälso- och sjukvårdsområden där forskningsaktiviten tidigare inte har varit så hög. Bland annat har forskning inom primärvården stimulerats. Region Östergötland stöttar även forskning och långsiktiga strategiska satsningar som stödjer regional utveckling inom områden som har utvecklings- och tillväxtpotential. Region Östergötland vill stärka möjligheterna att forska inom primärvården. Genom en satsning som beslutades av hälso- och sjukvårdsnämnden under året kan medarbetare som har disputerat söka medel för fortsatt allmänmedicinsk forskning. Syftet är att stärka den allmänmedicinska forskningen och attrahera medarbetare med forskningskompetens till primärvården genom att ge primärvårdens medarbetare större möjligheter att fortsätta forska även efter att de har disputerat. Satsningen innebär att den som har disputerat och arbetar inom primärvården kan få möjlighet att forska på 20 procent av sin arbetstid. Efter första ansökningsomgången kom tre ansökningar in, varav en bedömdes uppfylla samtliga kriterier. Under avsattes kr för satsningen och från och med 2017 arbetas den in i ersättningsmodellen för vårdval primärvård. Från och med 2017 gäller satsningen inte bara allmänmedicin utan all forskning inom primärvård, vilket vidgar satsningen till områden som arbetsterapi, fysioterapi och omvårdnad inom primärvården. Region Östergötland stöttar även forskning inom områden med koppling till regional utveckling. Som en del i samverkan med Linköpings universitet har under året en regional utvecklingsberedning (RUB) inrättats. I RUB träffas företrädare för Region Östergötland och Linköpings universitet för att utveckla gemensamma strategier och prioritera aktiviteter som kan bidra till en hållbar utveckling i Östergötland, såväl socialt som ekonomiskt och miljömässigt. Region Östergötland har under året arbetat aktivt, och bidragit finansiellt, för att möjliggöra långsiktiga strategiska satsningar inom områden med stor utvecklings- och tillväxtpotential, där forskning är en viktig komponent. Det handlar bland annat om följande områden: Visualisering av stora datamängder i olika typer av beslutsstöd. Teknik för att kunna trycka elektronik med inbyggda funktioner direkt på olika ytor. Forskning kring hur utveckling och konkurrenskraft inom agrara näringar kan stärkas med innovationer. Användning av komposit och lättviktsmaterial inom flyg och andra områden. Region Östergötland har under året också skapat möjligheter för företag och andra aktörer i regionen att lättare medverka i forsknings- och utvecklingsprogram inom ramen för forskningsområdet CleanSky2. Forskningsområdet står direkt under EU-kommissionen och avser flygforskning och tillämpningar för ett renare och mer miljöanpassat flyg. NYCKELINDIKATOR Mål Resultat RS NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Region Östergötlands stimulans till andra forskningsområden än hälso- och sjukvård Skapa nulägesbild Ny indikator Ny indikator Nulägesbild har inte tagits fram Publicerade vetenskapliga artiklar med koppling till Region Östergötland och registrerade i DiVA* (LiU) * Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA). Har ett års eftersläpning i inrapporteringen. Ökning 556 (avser 2013) 619 (avser 2014) 627 (avser 2015) RESULTATMÅTT Mål Antal uttagna doktorsexamina: Antal nya docenter Ska öka RESULTATMÅTT Mål Antal kliniker och centrum som bedriver universitetssjukvård Externa forskningsanslag på medicinska fakulteten inom LIU för forskare med anknytning till RÖ Skapa nulägesbild Skapa nulägesbild Ny indikator Ny indikator Ny indikator Ny indikator 39 kliniker uppfyller kriterierna för USV-enhet Nulägesbild har inte tagits fram Antal medarbetare med forskningskompetens: Professor Biträdande professor Docent Disputerad Licentiat Forskarstuderande Ska öka PROCESSPERSPEKTIVET PROCESSPERSPEKTIVET 109

57 STRATEGISKT MÅL FRAMGÅNGSFAKTOR Systematiskt miljöarbete i varje verksamhet RS Klimatneutral och giftfri verksamhet Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse För att skapa förutsättningar för ett miljömässigt hållbart Östergötland ska klimatoch miljöpåverkan från Region Östergötlands verksamhet minimeras. Som den största arbetsgivaren i länet har Region Östergötland både stora möjligheter och ett stort ansvar att leda det arbetet. Region Östergötland ska vara klimatneutral Vidare ska gifter i och läckage från verksamheten minimeras. Genom regionens arbete med Vårda miljön förbättras ständigt miljöarbetet och miljökunskapen hos alla medarbetare. En majoritet av regionens arbetsplatser arbetade under året med Vårda miljön och störst genomslag nådde enheter där konceptetet inkluderades i målstyrningen. Det visar på vikten av ett strukturerat och långsiktigt arbete. Under året har miljökraven i regionens upphandlingar stärkts, men det finns ett fortsatt utvecklingsbehov i att implementera miljö- och klimathänsyn i större övergripande beslut på centrumnivå. Region Östergötlands resultat i öppna jämförelser från visade att andra regioner och landsting har kommit längre i miljöarbetet på de flesta områden. Det finns således en förbättringspotential i regionens miljöarbete. För att ytterligare minska utsläppen har en intern klimatkompensation införts under året för att öka antalet resfria möten samt utnyttjandet av kollektivtrafik och cykel istället för bil. Sammantaget krävs det att Region Östergötlands verksamheter i högre utsträckning behöver integrera klimat- och miljöarbetet i sina övergripande planeringsprocesser. På så sätt skapas förutsättningar för ett långsiktigt hållbart arbete där goda exempel på ett enklare sätt kan spridas till andra verksamheter. Måluppfyllelse Inte helt tillfredställande måluppfyllelse Det systematiska miljöarbetet har utvecklats positivt under året. Andelen verksamheter i Region Östergötland som har utfört miljöförbättrande åtgärder har ökat stort sedan föregående år. De uppsatta målen har trots det inte uppnåtts helt och hållet, och fortsatta förbättringar inom det systematiska miljöarbetet är därför nödvändiga. Måluppfyllelsen under året är därmed inte helt tillfredställande. Ett systematiskt miljöarbete innebär att verksamheterna planerar och genomför miljöförbättringar, utbildar medarbetarna och kontinuerligt följer upp sitt arbete. Region Östergötland använder Vårda miljön för att ständigt förbättra miljöarbetet och öka miljökunskapen hos alla medarbetare. Materialet lanserades 2015 och ska användas årligen på varje arbetsplats. Under året har 64 procent av Region Östergötlands arbetsplatser genomfört Vårda miljön vilket innebär att cirka medarbetare har fått ökad kunskap och varit delaktiga i arbetsplatsens miljöförbättrande åtgärder. Fem centrum har genomfört arbetet på samtliga arbetsplatser och ytterligare fyra har minst 75 procents genomförande. De centrum som har inkluderat Vårda miljön i sin målstyrning har bäst resultat. Hög arbetsbelastning och bemanningsproblem i vårdverksamheterna har varit bidragande faktorer till att Vårda miljön inte har genomförts på alla arbetsplatser. Region Östergötland har beslutat att integrera miljöledningssystem med övrig styrning i enlighet med ISO Under året har arbetet genomförts enligt den fastställda tidplanen. Målet är att alla produktionsenheter ska vara miljöcertifierade enligt ISO senast 2019 och att Region Östergötland ska ha ett gemensamt miljöcertifikat senast Under året har stödet för miljöarbete i verksamheterna och miljökrav i upphandlingar stärkts och utvecklats. Samtliga bolag som anlitas inom fastighetsförvaltning är miljöcertifierade, och även Aleris i Motala har certifiering för sin verksamhet. NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Andel verksamhetsenheter (vårdcentraler, kliniker eller motsv.) som har utfört miljöförbättrande åtgärder i enlighet med fastställd plan - Vårda miljön 75% 75% 33% 64% FRAMGÅNGSFAKTOR Miljö- och klimathänsyn i all verksamhet, framförallt vid uppdrag och upphandlingar RS HSN TSN RUN Måluppfyllelse Inte helt tillfredställande måluppfyllelse För att implementera miljö- och klimathänsyn i regionens upphandlingar har ett nytt arbetssätt införts och nya metoder för uppföljning har tagits fram. Däremot finns ett fortsatt utvecklingsbehov av att implementera miljö- och klimathänsyn i större övergripande beslut på centrumnivå. Region Östergötlands resultat i öppna jämförelser visar att det inom de flesta områden finns förbättringspotential jämfört med andra regioner och landsting som har kommit längre i sitt miljöarbete. Det arbetet har stärkts och utvecklats under året. Mer finns att läsa på Från och med väljer Region Östergötland bort kol och olja för sina ekonomiska placeringar. Krav ställs nu på fondförvaltare och kravet kommer att följas upp systematiskt. Som en jämförelse var regionens klimatpåverkan från kapitalplaceringarna - innan beslutet togs - sex gånger större än verksamhetens sammanlagda klimatpåverkan som presenterades i klimatbokslut MILJÖHÄNSYN I UPPHANDLING För att nå mål om giftfri miljö och klimatneutralitet är upphandlingar ett viktigt verktyg. För att säkerställa att hänsyn tas till miljön i upphandlingar krävs ett systematiskt arbete. Under året har ett nytt arbetssätt införts som omfattar grundläggande miljökrav i alla upphandlingar, uppföljningsplan, prioritering av upphandlingar med störst effekt och nationell samverkan för utfasning av miljö- och hälsofarliga ämnen. En metod för att mäta effekten av miljökraven har tagits fram och kommer börja användas under Alla landsting och regioner samverkar kring krav och uppföljning av hållbarhetsaspekter vid tillverkning i högriskländer. 110 PROCESSPERSPEKTIVET PROCESSPERSPEKTIVET 111

58 FRAMGÅNGSFAKTOR God hushållning med energi och naturresurser RS För andra upphandlingar än trafikupphandlingar har Östgötatrafiken tidigare ställt vissa generella miljökrav. Under har kraven när det gäller miljö- och klimathänsyn skärpts och 75 procent av Östgötatrafikens genomförda upphandlingar innehöll miljö- och klimathänsyn. ÖPPNA JÄMFÖRELSER Sveriges Kommuner och Landsting genomför årligen öppna jämförelser av miljöarbetet i landsting och regioner. Indikatorerna som används i jämförelserna sträcker sig över flera verksamhetsområden. Det handlar om andelen förnybara drivmedel i kollektivtrafiken, energianvändning i fastigheter, inköp av ekologiska livsmedel, avfallsåtervinning, miljöpåverkan av medicinska gaser och förskrivning av antibiotika. Region Östergötlands reala resultat har förbättrats avseende alla indikatorer förutom avfallsåtervinning som har minskat från 32 procent till 31 sedan förra mätningen. I jämförelse med andra regioners och landstings resultat placerade Region Östergötland sig i mitten avseende alla indikatorer förutom andelen förnybara drivmedel i kollektivtrafiken där regionen hade tredje bästa resultatet och klimatpåverkan från medicinska gaser där regionens resultat var bland de sämsta. Arbetet med antibiotikaförskrivning beskrivs på s Andelen ekologiska livsmedel speglar hur väl miljöhänsyn tas i de måltider som serveras på sjukhusen, i kaffeautomater, catering och på skolorna. Målet om 40 procent har inte nåtts. Under året har en ny måltidspolicy beslutats och nya entreprenörer har tagit över måltidsservicen på sjukhusen. Region Östergötland har kommit långt när det gäller användning av fossilfria drivmedel i kollektivtrafiken. Sedan jämförelsen gjordes har Östgötatrafiken ställt om ytterligare och sedan sommaren körs all busstrafik på fossilfria drivmedel. Fordon i närtrafiken, i första hand taxibilar och färdtjänstfordon i den särskilda kollektivtrafiken, kommer till viss del att drivas med diesel fram till den 1 juli 2019, när nya avtal träder i kraft. När det gäller klimatpåverkan från medicinska gaser ska lustgasrening installeras på Vrinnevisjukhuset i Norrköping och Universitetssjukhuset i Linköping (US) i samband med pågående ombyggnationer. Under året har en Energistrategi för energieffektivisering tagits fram. Nybyggnationerna på US kommer även att medföra ett förbättrat resultat när det gäller energianvändning i verksamhetslokaler. Andelen materialåtervunnet avfall har i stort sett varit oförändrat under året. Arbetet med att integrera miljöhänsyn i större övergripande beslut i centrumen har inte fått genomslag. Någon rutin för konsekvensbedömning av hur större beslut påverkar miljön och klimatet har inte införts på produktionsenhetsnivå eller på regionövergripande nivå. Arbetet med att ta fram en handlingsplan för att minska läkemedelsspridning har emellertid påbörjats. Handlingsplanen beräknas vara framtagen och fastställd under Måluppfyllelse Inte helt tillfredställande måluppfyllelse Utsläppen från Region Östergötlands verksamheter har minskat under året. Ett aktivt arbete med intern klimatkompensation har inneburit satsningar på resfria möten samt tjänsteresor med kollektivtrafik och cykel. Hälften av regionens verksamheter har integrerat miljöaspekterna i sina verksamhetsplaner, vilket är lägre än det uppsatta målet. För att få ökat genomslag för arbetet krävs att det sprids till samtliga verksamheter. INSATSER FÖR ATT UTVECKLA OCH STÄRKA MILJÖPER- SPEKTIVET I VERKSAMHETERNA Regionens mål är att vara klimatneutral Ett led i en heltäckande klimatstrategi är att kartlägga verksamhetens utsläppsmängd och vilka de stora utsläppskällorna är. Under året togs därför ett klimatbokslut 4 fram för Bokslutet visade att Region Östergötlands klimatbelastning huvudsakligen kom från allmän kollektivtrafik och förbrukningsmaterial i vården, som står för nästan en tredjedel vardera. På två år har regionens direkta utsläpp minskat med 25 procent och sammanlagt har utsläppen minskat med sex procent. Framför allt har omställningen till förnybara bränslen i kollektivtrafiken och aktiva åtgärder för hållbar arbetspendling gett resultat. Sedan den allmänna kollektivtrafiken helt övergick till fossilfria drivmedel finns förutsättningar för vidare förbättringar. Fortfarande drivs dock regionens tjänstebilar till största delen på diesel. Ett system kallat intern klimatkompensation har införts för tjänsteresor i regionen. Det innebär att en avgift läggs på resor med inrikesflyg eller privat bil i tjänst. De kronor det har genererat under året, kan nu användas för att stimulera användning av resfria möten och tjänsteresor med kollektivtrafik och cykel. För att integrera miljöhänsyn i beslut, verksamhetsplanering och uppföljning på alla nivåer är det viktigt att miljöinsatser inom de utvecklingsområdena har ett fokus som ger både verksamhetsnytta och miljönytta. Miljöarbetet har under året inriktats på att lyfta fram och stödja digitalisering och e-hälsa för en effektivare vård. Som ett led i det har miljöstöd under året getts till projekten Digitaliserad Folktandvård, Digital mottagning, utveckling av statistik på centrumnivå för resfria möten och ett projekt inom operation för att kunna registrera engångsmaterial per patient. Det finns stor utvecklingspotential och stora utmaningar för vårdverksamheterna i att minska sin materialförbrukning. Förbrukningen av engångsmaterial är mycket stor och källsorteringsgraden är låg i jämförelse med tidigare år, men också jämfört med andra landsting och regioner. För att nå de långsiktiga och övergripande miljömålen är det avgörande att produktionsenheterna integrerar miljöhänsyn i sina beslut och genomför åtgärder kopplade till sina mest betydande miljöaspekter. Hälften av produktionsenheterna har planerat för ett utvecklat och stärkt miljöperspektiv för en klimatneutral och giftfri verksamhet under nästa år. Bedömningen har gjorts genom granskning av verksamhetsplaner för De allra flesta beskriver helt eller delvis åtgärder för att hantera sina mest betydande miljöaspekter och att de kommer att arbeta med det grundläggande miljöarbetet Vårda miljön. Under har energianvändningen minskat rejält som en följd av nybyggda energieffektiva ytor på Universitetssjukhuset i Linköping och energiförbrukningen var lägre än målet för. Exempel på energi- och miljöuppdrag som har påbörjats är installation av solceller på Nya Vretaskolan, samverkan med externa fastighetsägare för att minska energiåtgången i hyrda lokaler, förberedelse för byggnation av ett passivhus samt installation av anläggning för lustgasdestruktion på förlossningsavdelningarna på Universitetssjukhuset i Linköping och på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Under har Region Östergötland, i mindre omfattning, också satt upp laddstolpar för elbilar. Andra åtgärder under är byte av fläktmotorer, optimering av driftparametrar, verksamhetsanpassning av drifttider och injustering av värmesystem. Sedan november återvinns sekretesspapper åter på länets sjukhus för en miljömässigt god och säker hantering. Under årets sista två månader återvanns 13 ton sekretesspapper. Under slutet av inleddes ett arbete med hur matavfall från personalutrymmen i egna fastigheter ska kunna återvinnas. Tre vårdcentraler och en administrativ enhet i Linköpings kommun kommer vara först ut i projektet i början av Några vårdcentraler och folktandvårdskliniker har på eget initiativ ökat sin sortering av förpackningar under. NYCKELINDIKATOR Mål Resultat NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Andel upphandlingar där miljöperspektivet har fått ett dokumenterat genomslag 75% Ny indikator Förbättringspotential föreligger Förbättringspotential föreligger Andel produktionsenheter där miljöperspektivet har utvecklats och stärkts för en klimatneutral och giftfri verksamhet 75% Ny indikator Ny indikator 50% RESULTATMÅTT Mål Andel ekologiska livsmedel 40% 30% 33% 36% Klimatpåverkan från medicinska gaser, kg CO2-ekv per invånare 4,1 CO2-ekv per invånare 5,2 kg CO2-ekv per invånare 4,0 kg CO2-ekv per invånare 5,4 kg CO2-ekv per invånare RESULTATMÅTT Mål Andel källsorterat avfall (sjukhusen, inkl matavfall) 35% 31% 31% 28% Genomsnittligt antal timmar som rumsplacerade och individuella system för videomöten nyttjas inom regionen 600 timmar/ månad 375 timmar/ månad 411 timmar/ månad 806 timmar/ månad 4 Klimatbokslutet baseras på den internationell standardarden GHP protocol. 112 PROCESSPERSPEKTIVET PROCESSPERSPEKTIVET 113

59 Tillfredsställande måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Otillfredsställande måluppfyllelse Resultat STRATEGISKA MÅL OCH FRAMGÅNGSFAKTORER Ett engagerat medarbetarskap Medarbetare som är delaktiga Möjligheter att delta i förbättrings- och utvecklingsarbete Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag och framtida utmaningar En arbetsgivare som är attraktiv Strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning Rätt använd kompetens Tydligt chefskap God kommunikation och dialog Chefer som har rätt förutsättningar och som får stöd Medarbetarperspektivet Medarbetarperspektivet beskriver hur medarbetarnas resurser tillvaratas och utvecklas inom ramen för en hälsofrämjande arbetsplats. 114 MEDARBETARPERSPEKTIVET MEDARBETARPERSPEKTIVET 115

60 Region Östergötlands medarbetare Region Östergötland hade vid årsskiftet medarbetare eller tjänster omräknat till heltidsmått. Antalet anställda har fortsatt öka under med 314 medarbetare omräknat till heltidsmått. Samtliga yrkesgrupper har ökat i varierande storlek. I läkargruppen beror ökningen främst på en pågående generationsväxling som hanteras genom en ökning av antalet AT- och ST-läkare 1. Under har bland annat regionens satsningar på fler ST-läkare inom primärvården fortsatt. Yrkesgruppen administrativ personal är heterogen och omfattar både administrativ personal i vården (till exempel läkarsekreterare och vårdadministratörer) och administrativ personal i andra verksamheter. Även gruppen vårdadministrativ personal har ökat. Detta är ett led i ett arbete för att växla över vissa arbetsuppgifter från läkare och sjuksköterskor till andra yrkesgrupper. Ökningen av undersköterskor kan förklaras på samma sätt. Även i gruppen medicinskteknisk personal noteras en ökning. Den beror på den snabba och kontinuerliga utvecklingen inom området. Sjukfrånvaron uppgick under till 5,1 procentenheter, vilket är en ökning med 0,3 procentenheter från I linje med detta har även sjukfrånvaron över 60 dagar ökat. Kvinnors sjukfrånvaro är dubbelt så hög som männens och trenden är att kvinnors sjukfrånvaro ökar ytterligare. Sjukfrånvaron ökar med ålder, men blir också vanligare lägre ned i åldrarna, något som även ses på nationell nivå. Sjukskrivningar för psykiska sjukdomar ökar hos Region Östergötlands medarbetare, vilket också överensstämmer med en utveckling på nationell nivå. För att stoppa den ökade sjukfrånvaron behöver hälsofrämjande åtgärder mot stressrelaterade besvär hos regionens medarbetare genomföras. Den genomsnittliga pensionsåldern bland regionens medarbetare har ökat jämfört med året innan och gäller både kvinnor och män. Detta är en utveckling som är linje med regionens ambition att få medarbetare att arbeta längre. NYCKELTAL Antal anställda varav sjuksköterskor/motsvarande varav undersköterskor/övrig vårdpersonal varav läkare varav socialterapeutisk personal varav läkarsekreterare/motsvarande varav tandvårdspersonal Antal anställda omräknat till heltidsmått varav tillsvidareanställda andel kvinnor (%) 81,4 82,1 80,9 andel heltider (%) 91,0 91,9 92,7 Medelålder (år) 45,2 44,8 44,5 medelålder kvinnor 45,4 45,0 44,7 medelålder män 44,5 44,0 43,6 Personalrörlighet (%) inkl. pensionsavgångar* 9,2 8,0 8,9 Personalrörlighet (%) exkl. pensionsavgångar* 7,0 5,9 6,7 Sjukfrånvaro totalt (%) 4,3 4,8 5,1 sjukfrånvaro över 60 dagar 47,6 51,3 52,7 sjukfrånvaro för kvinnor 4,7 5,4 5,7 sjukfrånvaro för män 2,3 2,4 2,6 sjukfrånvaro i åldrar 29 år och yngre 3,1 3,2 4,1 sjukfrånvaro i åldrar år 3,8 4,5 4,8 sjukfrånvaro i åldrar 50 år och äldre 5,2 5,3 5,9 Genomsnittlig pensionsålder kvinnor 64,4 64,4 64,7 Genomsnittlig pensionsålder män 64,9 65,4 65,6 STRATEGISKT MÅL Ett engagerat medarbetarskap Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse För att kunna vara engagerade i sitt arbete, behöver medarbetare ges förutsättningar att vara delaktiga i hur arbetet planeras, utvecklas och utförs. Förväntningar på medarbetare och arbetsgrupper behöver vara tydliga och likaså behöver medarbetarna ges möjlighet att följa verksamhetens resultat. Under har Region Östergötland fortsatt den stora utbildningsinsatsen för samtliga medarbetare och chefer kring Verksamhetsutvecklande lönesättning. Syftet med utbildningen är att arbeta mer strukturerat för att förtydliga kopplingen mellan förväntningar och återkoppling. Det sker genom att alla ska ha individuella mål som sedan följs upp i samband med lönesamtalet. Ett engagerat medarbetarskap är också beroende av också medarbetarens eget förhållningssätt, både när det gäller viljan att bidra till verksamhetens utveckling och förmåga att samspela med personer som finns nära arbetet, både i och utanför organisationen. Region Östergötlands medarbetare uppgav i den årliga medarbetaruppföljningen att de i hög grad fortsatt var delaktiga i planeringen av sitt eget arbete. På denna punkt visar Region Östergötland betydligt högre resultat än andra regioner och landsting där en jämförelse är möjlig att göra. Under året trädde Arbetsmiljöverkets föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö i kraft (AFS 2015:4). Föreskriften framhåller vikten av att arbetsgivaren är tydlig med vilka regler som finns på arbetsplatsen och att dialog och öppet klimat främjas för att alla ska trivas och må bra. Under har fokus legat på att förfina de befintliga strukturerna för systematiskt arbetsmiljöarbete för att bättre möta kraven i den nya föreskriften. Nästa steg är att implementera arbetssättet genom utbildning och information till chefer och medarbetare. Genom att Region Östergötland nu tydligare inkluderar dessa delar skapas förutsättningar för ett främjande och förebyggande förhållningssätt i det systematiska arbetsmiljöarbetet. I Region Östergötlands arbetsmiljöpolicy lyfts både den fysiska, den organisatoriska och den sociala arbetsmiljöns betydelse fram för trivsel på arbetet. Flera frågor kopplade till organisatorisk och social arbetsmiljö följs upp genom regionens årliga medarbetaruppföljning, som fungerar som regionens organisatoriska och sociala skyddsrond. Resultaten i medarbetaruppföljningen visade ett fortsatt stort engagemang i form av en hög svarsfrekvens. Medarbetarna uppgav att det finns möjlighet att vara delaktig i planeringen av sitt arbete och i förbättrings- och utvecklingsarbete på arbetsplatsen. När det gäller arbetet med att skapa ett öppet klimat på arbetsplatsen visade resultaten att Region Östergötland behöver fortsätta att uppmärksamma och utveckla området. Sjukfrånvaron har ökat något under året, men ökningstakten har avstannat jämfört med tidigare år. Det innebär att arbetet med att ge chefer och medarbetare metoder och verktyg för att kunna ta ansvar för sin egen hälsa och utveckla förmåga att uppfatta tidiga signaler på ohälsa behöver fortsätta. 1 En AT-läkare har gått klart läkarprogrammet och tjänstgör med handledning under en begränsad tid för att bli legitimerad läkare. En ST-läkare är en legitimerad läkare som går specialistutbildning. 116 MEDARBETARPERSPEKTIVET MEDARBETARPERSPEKTIVET 117

61 FRAMGÅNGSFAKTOR Medarbetare som är delaktiga Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Region Östergötlands medarbetare upplever fortsatt i hög grad att de är delaktiga i planeringen av sitt eget arbete. På denna punkt visar Region Östergötland betydligt högre resultat än andra regioner och landsting där jämförelse är möjlig. Inom Region Östergötlands produktionsenheter har samverkansgrupperna fortsatt erhållit utbildning kring Region Östergötlands samverkansavtal under året. I Samverkansavtalet beskrivs Region Östergötlands förutsättningar för samverkan med medarbetarnas företrädare. Utbildningarna ordnades i samverkan mellan produktionsenheternas egna HRorganisationer och de fackliga organisationerna. Syftet med utbildningen var att skapa förutsättningar för ännu högre grad av delaktighet för regionens medarbetare utifrån det centrala samverkansavtalet. Under har ett material utvecklats med syfte att öka möjligheten till medarbetarnas delaktighet samt kvaliteten på enheternas arbetsplatsträffar. Materialet är utformat som ett chefsstöd och har börjat användas av produktionsenheternas chefer eller lokala HR-organisationer. Årets medarbetarenkät visade att något fler medarbetare upplevde att de hade välfungerande arbetsplatsträffar, jämfört med föregående år. Medarbetarnas delaktighet har under året belysts i programmen för chefer i första linjen. Det har skett genom olika typer av internat, seminarier och workshops med teman som exempelvis samarbete, effektiva team, klar kommunikation och goda relationer. Frågor som rör delaktighet är ett kontinuerligt och viktigt arbete inom regionen. Det har även genomförts internutbildningar för både chefer och medarbetare i att sätta mål utifrån lönekriterier med ett starkt fokus på den individuella utvecklingsplanen. ÖPPET KLIMAT Under året trädde en ny föreskrift från Arbetsmiljöverket i kraft (AFS 2015:4) gällande organisatorisk och social arbetsmiljö. Föreskriften lyfter fram vikten av socialt stöd på arbetsplatsen som en betydelsefull påverkansfaktor för arbetsmiljö och för kvalitet och patientsäkerhet. Ett partsgemensamt arbete med de fackliga organisationerna gällande målsättningar, verktyg och kunskapsstöd inom ramen för föreskriften har under året gett en bra genomlysning och grund för utveckling av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetsgruppen har konstaterat att de verktyg som Region Östergötland i dag har inom området väl stödjer kraven enligt den nya föreskriften. I Region Östergötlands arbetsmiljöpolicy har en förändring skett där en definition görs för regionens målformuleringar gällande den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Detta lyfts också fram i arbetsmiljöutbildningar för chefer och skyddsombud. Under har det funnits en ökad efterfrågan på arbetsmiljöutbildning och fyra omgångar av utbildningen har genomförts. Årets medarbetarenkät visade att Region Östergötlands medarbetare var fortsatt stolta över att vara en del av verksamheten och att de tyckte att det är roligt att gå till jobbet. Medarbetarna ansåg också att cheferna i högre grad än tidigare uppmuntrar till samarbete inom och mellan enheter för patientens bästa. Det återspeglas i att även medarbetarna samarbetar i högre utsträckning än tidigare, både på sin egen arbetsplats och med andra enheter. En liten förbättring uppvisades också i upplevelsen av ett öppet klimat på arbetsplatsen och i regionen. Medarbetarna svarade också att de själva i hög grad bidrog till ett öppet klimat. SJUKFRÅNVARO Den totala sjukfrånvaron var under 5,1 procent hos Region Östergötlands medarbetare. Den totala sjukfrånvaron avser både kortidssjukfrånvaro och långtidsjukfrånvaro. Det är en marginell ökning jämfört med Sjukskrivningssiffrorna har de senaste åren stigit, men under har ökningstakten avstannat (se figur 25). Långtidssjukfrånvaron, det vill säga sjukfrånvaro mer än 30 dagar, var 1, 39 procent vilket är i nivå med andelen på 1,33 procent under Det råder en trend i Region Östergötland där sjukskrivningar för psykisk ohälsa ökar och att medarbetarna är sjukskrivna under längre perioder. Denna trend uppvisas även nationellt. Kvinnors sjukfrånvaro var under ungefär dubbelt så hög som männens. Kvinnor hade en sjukfrånvaro på 5,72 procent och män en sjukfrånvaro på 2,59 procent. Sjukfrånvaron ökar med stigande ålder, men har under de senaste åren också blivit vanligare hos yngre. Ökande sjukskrivningar hos yngre ses också på nationell nivå. Bland de största yrkesgrupperna hade sjuksköterskor, undersköterskor och skötare högst sjukfrånvaro i Region Östergötland under. Så såg det också ut För att stoppa den ökade sjukfrånvaron behöver tidiga signaler på psykisk ohälsa uppmärksammas och det systematiska arbetsmiljöarbetet aktualiseras. Arbetet kommer fortsatt fokuseras under Total frånvaro i procent Administrativa medarbetare 3,98% 4,44% 4,78% Driftservicepersonal 2,93% 4,23% 2,99% Läkare 2,20% 2,33% 2,49% Medicinsk teknisk personal 3,99% 5,09% 4,94% Sjuksköterskor 4,23% 4,87% 5,47% Social-terapeutisk personal 3,40% 3,80% 4,36% Tandvårdspersonal 3,69% 4,65% 4,68% Undervisnings- och kulturpersonal 3,91% 4,89% 5,72% Övrig personal 3,90% 3,58% 5,14% Undersköterskor/skötare 6,88% 7,48% 7,39% Totalt 4,27% 4,83% 5,12% Figur 25. Total sjukfrånvaro fördelat på yrkeskategorier. RS NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Medarbetare som är delaktiga i hur arbetet planeras 81 Ny fråga RESULTATMÅTT Mål Medarbetare om upplever att det är ett öppet klimat på arbetsplatsen 74 Ny fråga Medarbetare som inom arbetsplatsen samarbetar för att uppnå verksamhetens mål FRAMGÅNGSFAKTOR Möjligheter att delta i förbättrings- och utvecklingsarbete Måluppfyllelse Inte helt tillfredställande måluppfyllelse Region Östergötlands medarbetare är i hög grad stolta över sin verksamhet och de upplever ett positivt utvecklingsklimat. Det är viktigt för att medarbetarna ska känna engagemang för att bidra till utveckling av verksamheten. Region Östergötland har höga målsättningar när det gäller medarbetarnas engagemang i att utveckla verksamheten. Resultatet av medarbetaruppföljningen visade att det högt uppsatta målet inte nås fullt ut. Samtidigt låg Region Östergötlands resultat mycket högre än andra organisationer inom samma bransch. ÖPPENHET OCH RESPEKT Resultatet av medarbetaruppföljningen visade att många medarbetare var stolta över verksamheten de arbetar i och att 79 Ny fråga Medarbetare som upplever att det finns arbetsglädje på arbetsplatsen 75 Ny fråga de upplevde att arbetsplatsen hade ett positivt utvecklingsklimat med starkt fokus på forskning och ständiga förbättringar. Resultatet visade också att cheferna i högre grad än tidigare ger förutsättningar för medarbetare att arbeta med förbättrings- och utvecklingsarbete. Ett öppet klimat på arbetsplatsen är viktigt för att skapa förutsättningar för nya idéer, utveckling och innovation. Medarbetarna uppgav i medarbetarenkäten att de själva i hög grad bidrog till ett öppet klimat. Däremot var upplevelsen av att arbetsplatsen hade ett öppet klimat lägre. Regionen behöver därför fortsätta arbetet med att främja ett öppnare klimat. NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Medarbetare som medverkar aktivt i att utveckla verksamheten 80 Ny fråga RESULTATMÅTT Mål Medarbetare som upplever att närmaste chef skapar förutsättningar för förbättrings- och utvecklingsarbete 73 Ny fråga RS 118 MEDARBETARPERSPEKTIVET MEDARBETARPERSPEKTIVET 119

62 STRATEGISKT MÅL Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag och framtida utmaningar Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse I ett samhälle där utvecklingstakten ökar alltmer får den strategiska kompetensförsörjningen en allt större tyngd. Efterfrågan på de samhällstjänster som Region Östergötland erbjuder ökar mer än organisationens möjlighet att växa. Det kräver ett ständigt utvecklingsarbete där nya kompetenser och arbetssätt behöver identifieras och som vidare ligger till grund för insatser för att identifiera nya kompetenser som behövs i verksamheten, attrahera nya medarbetare, utveckla befintliga medarbetare samt avveckla kompetens som inte längre behövs. En utmaning i Region Östergötlands kompetensförsörjning har under året varit bristen på läkare och sjuksköterskor inom flera olika inriktningar. En bristkompetens som har tillkommit och blivit allt tydligare under är läkarsekreterare och vårdadministratörer, där ett behov finns av särskild kompetens att arbeta med medicinsk dokumentation. Exempel på insatser som genomförts under året för att säkerställa kompetensförsörjning på kort och lång sikt är en satsning på utbildningstjänster för sjuksköterskor, och utökad introduktion för undersköterskor och sjuksköterskor. Analyser har också genomförts av vilken kompetens som krävs för vilken uppgift för att nyttja medarbetares kunskaper på bästa sätt. För att säkerställa kontinuitet och kvalitet i vården, samt förbättra arbetsmiljön på regionens arbetsplatser, har ett viktigt insatsområde varit utfasning av bemanningsföretag. Under året har Region Östergötland upphört med inhyrning av grundutbildade sjuksköterskor och har minskat inhyrningen av läkare inom allmänmedicin. Utfasningen kommer att fortsätta även under kommande år. För att underlätta utfasningen har regionen gjort stora satsningar på ST-läkare och utbildningstjänster för sjuksköterskor. Region Östergötland är sammanfattningsvis mycket aktiv inom kompetensförsörjningsområdet. För att kvalitetssäkra kompetensutvecklingen för både befintliga och framtida medarbetare krävs en god förmåga att analysera nutida och framtida behov och förmåga att omsätta det till konkreta insatser. Detta är ett komplext område som behöver utvecklas över tid och bidrar till att måluppfyllelsen inte är helt tillfredsställande. FRAMGÅNGSFAKTOR En arbetsgivare som är attraktiv Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Region Östergötland ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare som många vill arbeta, studera och forska hos. Regionens egna medarbetare är de viktigaste ambassadörerna för hur Region Östergötland uppfattas som arbetsgivare. Det är därför positivt att medarbetaruppföljningen visade att medarbetarnas upplevelse av regionen som en attraktiv arbetsgivare fortsätter att stärkas. Sedan den första mätningen 2010 har utvecklingen varit uppåtgående. Målvärdet nåddes, precis som föregående år, även. I jämförelse med övriga regioner och landsting var Region Östergötlands resultat högt. Särskilt positiva till Region Östergötland som attraktiv arbetsgivare var yngre medarbetare under 30 år. Region Östergötland utsågs under året till den mest spännande arbetsgivaren i offentlig sektor. Läs mer i nedslaget. NEDSLAG UTMÄRKELSEN: MEST SPÄNNANDE ARBETSGIVARE I OFFENTLIG SEKTOR Region Östergötland blev i maj utsedd till en av landets 50 mest spännande arbetsgivare i offentlig sektor. Det är Karriärföretagen som sedan 2011 har utsett Sveriges främsta arbetsgivare. 500 organisationer i offentlig sektor utvärderades utifrån bland annat rekrytering, medarbetarnas engagemang samt karriär- och utvecklingsmöjligheter. Denna utmärkelse är en bekräftelse på att Region Östergötlands långsiktiga arbete har stärkt regionens attraktivitet som arbetsgivare. FÖR LIVET FRAMÅT Under har arbetet med den nya kommunikationsplattformen för rekrytering fortsatt att utvecklas och en ny rekryteringsprofil har skapats. Budskapet är För livet framåt och på bilderna syns regionens egna medarbetare. Den nya rekryteringsprofilen har använts i annonser och till mässmaterial i form av roll-ups och film. En ny rekryteringsbroschyr har tagits fram. Regionens digitala kanaler, så som regionens externwebb som vänder sig till allmänheten och regionens karriärsida på LinkedIn, har också anpassats utifrån rekryteringsprofilen. Regionen har under deltagit vid en rad rekryteringsmässor där profilen har fått många positiva reaktioner. HANDLINGSPLAN FÖR ATT ÖKA ANDELEN ANSTÄLLDA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING En del i regionens arbete för att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare är att skapa förutsättningar för personer med funktionsnedsättning att arbeta i organisationen. Under året förbereddes ett ledsagningsprojekt, som ligger i linje med regionens handlingsplan för att öka andelen anställda med funktionsnedsättning. Arbetet kommer att fortsätta under En återkommande satsning är Region Östergötlands erbjudande om sommarjobb för gymnasieungdomar. Centrala medel avsätts för cirka 110 sommarjobbsplatser årligen. Under etablerades kontakter med gymnasieskolor för att samverka i arbetet att ge ungdomar med funktionsnedsättning bättre förutsättningar att söka sommarjobb i Region Östergötland. De nya kontakterna ledde till att ett antal ungdomar med funktionsnedsättning fick sommarjobb i regionen. Det bidrar i förlängningen till att förutsättningar för att anställa fler personer med funktionsnedsättningar fortsätter stärkas. RS NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Medarbetare som upplever att Region Östergötland är en attraktiv arbetsgivare RESULTATMÅTT Mål Andel ungdomar som kan tänka sig Region Östergötland som en möjlig framtida arbetsgivare 87 % 85% 84,2% 80,8% Studenters upplevelse av kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen 4,0 3,9 4,0 4,0 120 MEDARBETARPERSPEKTIVET MEDARBETARPERSPEKTIVET 121

63 FRAMGÅNGSFAKTOR Strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning RS Regionen har strategiska utmaningar när det gäller kompetensförsörjningen inom flera yrkesgrupper, trots att antalet anställda under har ökat inom i princip alla yrkesgrupper. Region Östergötland behöver fortsätta arbetet med att förbättra och utveckla strukturer och strategier för kompetensförsörjning. Därför är målet inte helt uppfyllt. UTFASNING AV BEMANNINGSFÖRETAG De senaste åren har Region Östergötland haft kraftigt ökade kostnader för bemanningsföretag. Att anlita bemanningsföretag inom vården är inte endast en kostnadsfråga Det kan dessutom innebära bristande kontinuitet i vården och sämre patientsäkerhet som följd. Regionstyrelsen beslutade därför under 2015 om en strategi för att begränsa beroendet av bemanningsföretag. Målet är att Region Östergötland ska vara oberoende av hyrpersonal och ha en stabil och varaktig bemanning med egna medarbetare Under året har stort fokus riktats på denna fråga och som ett första led fasades allmänsjuksköterskor från bemanningsföretag ut. Kostnaderna för bemanningsföretag (exklusive administrativa tjänster) var under 125 miljoner kronor. Det är en minskning från 2015 års kostnader som var 134 miljoner kronor (se figur 26). Kostnadsminskningen visar tydligt att det intensiva arbetet med strategin börjar ge resultat. Läs mer om arbetet i bilagan om Insatsområden Måluppfyllelse Inte helt tillfredställande måluppfyllelse Summa bemanningsföretag Figur 26. Kostnader för bemanningsföretag Summa exkl. adm personal UTVECKLINGSSAMTALET - EN VÄRDEFULL ARENA FÖR KOMPETENSFÖRSÖRJNING Att medarbetarna upplever att den närmaste chefen stimulerar till kompetensutveckling är en viktig fråga som ingår i ett strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning. Det årliga utvecklingssamtalet är en värdefull arena för dialog mellan medarbetare och chef om kompetensutveckling. I utvecklingssamtalet bestäms den individuella utvecklingsplanen för medarbetaren. För att stärka kompetensförsörjningen och göra utvecklingssamtalen ännu bättre har Region Östergötland under året satsat på utbildning för chefer i att hålla utvecklingssamtal. Under året genomfördes också internutbildningar för både chefer och medarbetare i att sätta mål utifrån lönekriterier som har ett starkt fokus på den individuella utvecklingsplanen. Nästan samtliga medarbetare hade under året en egen utvecklingsplan. Resultatet är mycket bra och nästan fem procentenheter högre än andra organisationer i samma bransch. Årets medarbetarenkät visade att medarbetarnas upplevelser av den närmaste chefens stimulans till kompetensutveckling har förbättrats. Resultatet översteg det satta målvärdet. Det är möjligt att det nya IT-stödet Kompetensportalen har bidragit till det goda resultatet. Där kan medarbetare själva kan följa sin utvecklingsplan och ta eget ansvar för måluppfyllelsen. Både chef och medarbetare kan även se eventuella kompetensgap och tillsammans besluta om insatser för kompetensutveckling. Det kommer emellertid att dröja några år innan arbetssättet har införts fullt ut. SATSNING PÅ PATIENTNÄRA KARRIÄRSUTVECKLING FÖR SJUKSKÖTERSKOR Som ett led i att erbjuda Region Östergötlands sjuksköterskor möjlighet till karriär- och kompetensutveckling samt säkra den långsiktiga kompetensförsörjningen och vårdens kvalitet beslutade regionstyrelsen i oktober 2015 att inrätta särskilda utbildningstjänster för sjuksköterskor. Utbildningstjänsterna riktar sig till sjuksköterskor som, med bibehållen grundlön, vill specialisera sig inom områden där Region Östergötland har ett behov. Utbildningstjänsterna blev en stor framgång och under året påbörjade över 80 sjuksköterskor sin specialistutbildning. Nästan fem gånger fler personer ansökte om utbildningstjänster jämfört med föregående års modeller med lägre ersättningsnivåer. Specialistutbildning är en av flera möjligheter till karriär för sjuksköterskor i Region Östergötland. Under året har karriärvägarna för sjuksköterskor beskrivits och tydliggjorts, bland annat på Region Östergötlands webbplatser och i sociala medier. De flesta karriärvägar innebär att sjuksköterskan kan behålla patientkontakten och bidra till att utveckla den personcentrerade vården. En patientnära karriärutveckling kan ske på många olika plan, antingen som grundutbildad sjuksköterska, som specialistsjuksköterska eller som forskningsaktiv sjuksköterska. Region Östergötland har även särskilda insatser för medarbetare som har en tjänst inom ett legitimerat vårdyrke och vill forska. De kan forska som en del i tjänsten och samtidigt behålla kontakten med patienterna. NEDSLAG UTBILDNINGSTJÄNSTER FÖR SJUKSKÖTER- SKOR: "EN CHANS ATT TA STEGET" Maria Nyberg White och Emeli Andanius har arbetat tillsammans som sjuksköterskor på kvinnokliniken innan de började specialistutbildningen med bibehållen grundlön i januari. Jag har velat bli barnmorska länge och det här är en chans att ta steget. Utan utbildningstjänsten hade det varit svårare i det här skedet av livet när man också har barn, hus och ekonomi att tänka på, säger Maria Nyström White. Nu trivs hon med att läsa fördjupat om ämnen som hon redan är intresserad av. Tempot är högt och studierna krävande, men hon tror att hon får världens bästa jobb efter utbildningen. Emeli Andanius har arbetat på gynekologisk klinik på US och alltid vetat att hon ska specialisera sig till barnmorska. Jag vill arbeta med vård av kvinnor. Det höjer motivationen ytterligare när arbetsgivaren sponsrar utbildningen och erbjuder en fast tjänst när den är klar. Nu längtar jag till den dag när jag får ansvara för en förlossningssal, säger Emeli Andanius. SPRÅKSNABBSPÅR FÖR NYANLÄNDA MED HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSKOMPETENS Ett intensivt planerings- och föreberedelsearbete har pågått hela året för att verkställa regionstyrelsens beslut från hösten 2015 om nyanländas etablering i Östergötland. Genom ett språksnabbspår ska nyanlända med kompetens inom hälsooch sjukvård integreras snabbare och bättre. Språksnabbspåret är en långsiktig strategi för att på sikt bredda rekryteringsbasen inom hälso- och sjukvården. Satsningen är uppbyggd i samverkan med bland annat kommunerna, Arbetsförmedlingen och universitetet. Den första språkundervisningen och språkpraktik startade i januari Även ett fadderprogram kommer att etableras under STIMULERAR ARBETE EFTER 65 Ett annat sätt för Region Östergötland att arbeta för kompetensförsörjning och överföring av kunskap mellan generationer, är att stimulera fler medarbetare att fortsätta arbeta efter 65 år. Arbetet med att analysera hinder och möjligheter för ett längre arbetsliv pågår, med målet att hitta konkreta åtgärder som bidrar till att regionens medarbetare ska vilja arbeta längre. Åtgärder som undersöks är bland annat förbättrad arbetsmiljö, större möjlighet för äldre att tillvarata och utveckla sin kompetens, ökad information samt möjlighet till ekonomiska incitament. NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Medarbetare som upplever att närmaste chef stimulerar till kompetensutveckling 75 Ny fråga RESULTATMÅTT Mål Antalet utbildningstjänster till specialistsjuksköterska 40 (nytt) Ny indikator Ny indikator 82 Kostnader för bemanningsföretag tkr tkr tkr tkr Andel medarbetare som uppfyller obligatoriska kompetenskrav i skall-nivån Ny indikator Ny indikator 78 % 122 MEDARBETARPERSPEKTIVET MEDARBETARPERSPEKTIVET 123

64 FRAMGÅNGSFAKTOR STRATEGISKT MÅL Rätt använd kompetens RS Måluppfyllelse Inte helt tillfredställande måluppfyllelse Medarbetare ska uppleva att det finns goda möjligheter till karriäroch kompetensutveckling och att den egna kompetensen används på rätt sätt för patienten eller kunden. Årets medarbetaruppföljning visade att andelen medarbetare som upplevde att deras kompetens tas tillvara av närmaste chef återigen har ökat och uppnådde målvärdet för. Under året har flera aktiviteter för att ompröva nuvarande arbetssätt och användning av kompetens pågått, framför allt inom sjukvårdande verksamheter. Syftet med aktiviteterna är att bidra till en mer effektiv arbetsfördelning och rätt använd kompetens. Även om regionens mål är uppnådda och satsningar genomförts för att bättre nyttja rätt använd kompetens, kvarstår fortfarande arbete för att bättre nyttja rätt använd kompetens i verksamheterna. UTÖKAD VÅRDNÄRA SERVICE INOM ORTOPEDI- OCH MEDICINKLINIKER För att täcka verksamheternas kompetensbehov på bästa sätt pågår flera satsningar som syftar till rätt använd kompetens i Region Östergötland. I slutet av 2015 startade pilotprojektet Vårdnära service på fyra avdelningar. Projektet pågick under och innebar huvudsakligen att serviceuppgifter flyttades över från sjuksköterskor och undersköterskor till särskilda servicemedarbetare. Genom detta har verksamheternas kompetensbehov inom vårdområdet kunnat säkerställas på ett bättre sätt. Satsningen har inneburit att fler medarbetare upplevde att de huvudsakligen arbetade med uppgifter de var utbildade för och att de i högre utsträckning fick använda sin kompetens på bästa sätt, jämfört med före pilotprojektet. Undersköterskor var den yrkesgrupp som påverkades mest av uppgiftsomfördelningen och fick mer tid till vårdrelaterat patientnära arbete. Den uppföljning som gjordes indikerar också på förbättrat stressindex och förbättrad arbetsmiljö för vårdens medarbetare. Satsningens effekter på vård och patienter beskrivs mer på sidan 91. Projektet förlängdes under året för att bland annat arbeta vidare med att hitta fler möjligheter till uppgiftsväxling. Utökad vårdnära service ska vara kostnadsneutralt, där kostnaderna för servicepersonalen ska gå jämnt upp med de positiva effekterna satsningen förväntas ge. Detta ska utvärderas efter projektets slut. UPPMÄRKSAMMAT BONUSPROGRAM INOM DYGNET-RUNT VÅRD På nationell nivå presenterades i början av året betänkandet Effektiv vård (SoU :2). Betänkandet konstaterade bland annat att det finns brister i vårdens effektivitet och att resurserna används fel. Det finns en stor potential att effektivisera vården genom ändrade arbetssätt och ändrad arbetsorganisation. I linje med betänkandet har Region Östergötland under året gjort en satsning för att motivera sjuksköterskor att arbeta i verksamheter som bedriver dygnet-runt vård, så kallade 24sju-verksamheter, vilka har svårt att säkerställa bemanning under hela dygnet. Satsningen innebär att sjuksköterskor erbjuds en möjlighet att ta del av ett särskilt bonusprogram. Storleken på bonusen beror på hur mycket obekväm arbetestid medarbetaren arbetar. Omkring sjuksköterskor har under året deltagit i satsningen som ska pågå mellan och En utvärdering ska göras vid satsningens slut för att se vilken effekt det har fått på bemanningen på 24sju-verksamheterna. Tydligt chefskap Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Att leda en komplex verksamhet kräver många egenskaper i dagens arbetsliv. En chef behöver kunna kommunicera och vara tydlig med vilket uppdrag verksamheten har och hur det utvecklas över tid. En chef ska ge förutsättningar för dialog och delaktighet men samtidigt sätta ramarna för de villkor som finns på arbetsplatsen. Region Östergötland arbetar på många olika nivåer för att ge chefer förutsättningar att utföra sitt uppdrag på ett bra sätt som skapar en plattform för verksamhetens resultat. Det gäller till exempel arbete kring chefsrollen, hur många medarbetare en chef bör ha och utvecklingsinsatser för stöd och kompetens. Under har alltfler verksamheter i regionen inrättat fler chefstjänster i första linjen, för att minska antalet medarbetare per chef. Det pågår ett ständigt arbete för att identifiera framtida ledare, introducera nya chefer samt skapa samverkansytor och utvecklingsprogram, något som har fortsatt även under. Under året har regionen utvecklat nya chefsutvecklingsprogram för att möta kravet på utveckling i ledarskapet. Program har utvecklats för första linjens chefer och verksamhetschefer samt inom områdena förbättringskunskap och förändringsledning. Alla nya chefer erbjuds en mentor och fler har utnyttjat den möjligheten under året. Regionens omfattande utbildnings- och utvecklingsinsatser för cheferna innebär, tillsammans med medarbetarnas upplevelser av chefs- och ledarskapet, att det strategiska målet bedöms vara tillfredsställande uppfyllt. NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Medarbetare som upplever att närmaste chef tar tillvara kompetens 76 Ny fråga MEDARBETARPERSPEKTIVET MEDARBETARPERSPEKTIVET 125

65 FRAMGÅNGSFAKTOR God kommunikation och dialog RS Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Tillsammans med medarbetarna skapar chefen förutsättningar för delaktighet och engagemang. Enligt medarbetarenkäten är Region Östergötlands chefer bra på att återkoppla resultat och prestationer till medarbetarna. Medarbetarna angav sig också vara bra på att bidra till dialog med sin chef. Något som också kan bidra till att skapa tydlighet runt uppdragen för både chefer och medarbetare är uppdragsdialoger mellan överordnad chef, chef och medarbetare, något som flera verksamheter under året har genomfört. De flesta uppdragsdialoger genomförs i samband med att en ny chef börjar men det finns också verksamheter som genomfört dem vid till exempel organisationsförändringar. TYDLIGA OCH KOMMUNICERADE UPPDRAG Att chefer får möjlighet till återkoppling och dialog med sin närmaste chef är viktigt för att kunna prioritera i chefsuppdraget. Det bidrar också till att i nästa led skapa tydlighet i uppdrag, mål och prioriteringar för medarbetare. Årets medarbetarenkät visar att chefer som är chefer över andra chefer har blivit bättre på att tydliggöra verksamhetens mål och att återkoppla resultat i förhållande till mål till sina underställda chefer. Av regionens chefer hade 88 procent ett utvecklingssamtal med sin chef under året. Det är ett bra resultat. I jämförelse med resultat från medarbetarenkäter i andra landsting och regioner var Region Östergötlands chefer under året mycket bra på att ge återkoppling till sina medarbetare på hur de presterat i förhållande till uppsatta mål. Enkäten visade också att medarbetarna i något högre grad bidrog till dialogen med sin chef jämfört med föregående år. ANTAL MEDARBETARE PER CHEF En viktig förutsättning för att kunna leda och utveckla verksamhet och medarbetare är att antalet medarbetare per chef inte är för stort. I Region Östergötland fanns fortfarande under året flera chefer som har många direkt underställda medarbetare. Under de senaste åren har flera verksamheter valt att tillsätta biträdande chefer för att bland annat underlätta tillgängligheten till chefen och skapa en bättre kommunikation och dialog mellan chef och medarbetare. Dock har den chefsnivån bidragit till att skapa otydlighet i chefskapet, både för den som har rollen och för medarbetarna. Under har därför allt fler verksamheter valt att istället inrätta fler tjänster som chef i första linjen, vilket leder till färre medarbetare per chef. Region Östergötland kommer att arbeta vidare med frågan under NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Medarbetare som upplever att närmaste chef ger återkoppling på hur de presterat i förhållande till verksamhetens mål 71 Ny fråga RESULTATMÅTT Mål Arbetssättet uppskattas av cheferna. Flera produktionsenheter har under året startat processer för att på liknande sätt organisera chefsstödet. Under året har beslut tagits för en större omorganisation av regionens stödcentrum under 2017, där en av målsättningarna är att skapa mervärde och underlätta för regionens chefer. MENTORSKAP OCH HANDLEDNING Nya chefer i Region Östergötland erbjuds en mentor i samband med introduktionen. Under året har det varit stor efterfrågan på interna mentorer, drygt 30 nya relationer mellan mentorer och adepter påbörjades. Regionen har en intern mentorbank med erfarna chefer som vill agera som mentorer. Många chefer anmäler självmant intresse för att vara mentorer, andra rekryteras efter att de har gått programmet för erfarna chefer eller genom att de identifieras som lämpliga mentorer av chefer i sin omgivning. NY CHEFSUTVECKLING MED FOKUS PÅ HÅLLBART CHEFSKAP Region Östergötland har genomfört ett omfattande utvecklingsarbete med nya utvecklingsprogram för chefer under året. Målet är att stödja ett tydligt och hållbart chef- och ledarskap. Befintliga chefer fick ge sina synpunkter för att skapa en bild av vad som fungerat bra i tidigare ledarutveckling och vad som behövde utvecklas, tillföras eller tas bort. Det som har uppfattats mest positivt i utvecklingsprogrammen har varit: 1. Möjligheten att nätverka och utbyta erfarenheter med andra chefer 2. Tid för egna reflektioner och personlig utveckling 3. Exempel från deltagarnas praktiska vardag för att lära av andra 4. Praktiska övningar och metoder/verktyg som är tillämpbara i vardagen Medarbetare som bidrar till dialog med sin chef 83 Ny fråga FRAMGÅNGSFAKTOR Chefer som har rätt förutsättningar och som får stöd Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Region Östergötland ska skapa förutsättningar och stöd för chefer att framgångsrikt leda verksamhet och medarbetare. Under har fokus legat på att arbeta om program för chef- och ledarutveckling för att det bättre ska bidra till utveckling av ledarrollen och ge stöd i chefens praktiska vardag. Regionens chefer upplevde i något högre grad än tidigare att närmaste chef ger återkoppling på hur de presterar i förhållande till verksamhetens mål. LEDNINGSSTÖD Produktionsenheternas staber är viktiga som ledningsstöd. Under året har ett utvecklingsarbete genomförts gällande chefsutvecklingsprogram och andra chefsutbildningar. I samband med det gjordes även en genomgång av hur produktionsenheternas staber bättre ska kunna bidra till chefens utveckling genom praktiskt stöd i det vardagliga arbetet. Arbetssätten i de nya chefsprogrammen innebär också att innehållet i utvecklingsprogrammet har knutits närmare chefens praktiska vardag. Deltagarna har i hög utsträckning själva fått bidra till vilka frågor som ska fokuseras inom olika teman. De modeller och verktyg som används i programmen kan sedan användas i det vardagliga arbetet som staberna har kännedom om. Sinnescentrums stab har etablerat ett nytt arbetssätt där de organiserar sig i team för bättre chefsstöd. Teamen består av medarbetare inom ekonomi, HR och verksamhetsutveckling. RS Flera produktionsenheter har under året sett över introduktionen för nya chefer och tagit fram lokala introduktionsprogram som kompletteras av den regiongemensamma introduktionen. Närmare 30 chefer på olika nivåer har under året deltagit i handledningsgrupper tillsammans med andra chefskollegor. Innehållet vid handledningstillfällena har främst utgått från deltagarnas egna frågeställningar och utmaningar i vardagen. Fokus har legat på erfarenhetsutbyte och reflektion för utveckling i ledarrollen. Flera deltagare har uttryckt värdet av att tillsammans med kollegor få möjlighet att hinna tänka färdigt och reflektera för lärande. De nya program som har tagits fram fokuserar på respektive chefsroll och chefsuppdrag där varje deltagare har samtal med sin chef före programmet för att få stöd i sin utveckling under programmet. Programmen kommer fullt ut startas i januari 2017, men påbörjades under slutet av med en gemensam dag för verksamhetschefer och chefer i första linjen. Då presenterades bland annat aktuell forskning om hållbart chefskap. Hållbart chefskap som ämne kommer att genomsyra chefsprogrammen och omfattar både verksamhets- och hälsoperspektivet. NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Chefer som upplever att närmaste chef ger återkoppling på hur de presterat i förhållande till verksamhetens mål 73 Ny fråga RESULTATMÅTT Mål Chefer som upplever att närmaste chef ger stöd och vägledning i arbetet när det behövs Andel chefer som har en individuell utvecklingsplan 82 % 79 % 82 % 85 % 126 MEDARBETARPERSPEKTIVET MEDARBETARPERSPEKTIVET 127

66 Tillfredsställande måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Otillfredsställande måluppfyllelse Resultat STRATEGISKA MÅL OCH FRAMGÅNGSFAKTORER Ekonomi som ger handlingsfrihet Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Långsiktigt hållbar ekonomi Avsättningar för framtiden Kostnadseffektiv verksamhet Kostnadseffektivitet i hälso- och sjukvården över tid som står sig väl i nationell jämförelse Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling Aktivt arbete och sökning av projektstöd Ett kostnadseffektivt kollektivtrafiksystem Ekonomiperspektivet Ekonomiperspektivet beskriver hur Region Östergötland genom ständiga förbättringar och kostnadseffektiva lösningar ska hushålla med tillgängliga resurser för att skapa och behålla en stark ekonomi som ger handlingsfrihet. 128 EKONOMIPERSPEKTIVET EKONOMIPERSPEKTIVET 129

67 Den ekonomiska analysen i ekonomiperspektivet baseras på utvalda fakta, ekonomiska nyckeltal, olika nyckelindikatorer och resultatmått. I tabellen nedan presenteras utfallet de tre senaste åren för några utvalda fakta och ekonomiska nyckeltal. Detta för att ge en översiktlig bild av Region Östergötlands ekonomi. Jämförelser med riket som helhet görs för vissa av måtten. Ekonomiska fakta Resultat, mkr Eget kapital per den 31/12, mkr Omsättning (intäkter exkl finansiella intäkter), mkr Verksamhetens nettokostnader, mkr Personalkostnader, mkr Lönekostnader exkl arbetsgivaravgifter, mkr Läkemedelskostnader, totalt, mkr Skatteintäkter och statsbidrag, mkr Årets investeringar, mkr Avskrivningar, mkr Resultat/skatter och generella statsbidrag, % 3,2 3,0 8,3 Resultat före finansiellt netto 1 /skatter och generella statsbidrag, % 1,1 1,9 3,5 Skatteintäkter och statsbidrag/nettokostnader, % 102,0 103,1 104,5 Balansomslutning (summa tillgångar), mkr Soliditet, % 5,0 2,6 0,3 Balanslikviditet 2,6 3,1 3,1 I jämförelse med riket Utdebitering, Region Östergötland, kr 10,70 10,70 10,67 Medelutdebitering, riket, kr 11,35 11,29 11,26 Nettokostnadsutveckling, Region Östergötland, % 6,4 6,0 4,1 Nettokostnadsutveckling exkl. jämförelsestörande poster, Region Östergötland, % 6,0 6,2 5,4 Nettokostnadsutveckling exkl. jämförelsestörande poster, riket, % 4,3 4,9 5,4 Figur 27. Ekonomiska fakta, Region Östergötland (mkr = miljoner kronor). FÖRDELNING AV REGIONBIDRAG Figur 28 visar hur regionens resurser har fördelats på styrelse och de olika nämnderna. Figur 29 visar regionens nettokostnad fördelad per område. STRATEGISKT MÅL Ekonomi som ger handlingsfrihet Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse En hållbar verksamhet fordrar en hållbar ekonomi. Region Östergötlands resultat blev 398 miljoner kronor och det egna kapitalet uppgick till 790 miljoner kronor. Det innebär att är det tredje året i rad med ett positivt eget kapital. Regionen har en relativt stabil ekonomi med ett positivt eget kapital och god likviditet. Det är framför allt regionens finansiella mål, med positiva resultat genom åren, samt avsättning för hela pensionsskulden (fullfondering) som har lagt grunden för detta. De senaste årens utvecklingstakt för totalkostnaderna har dock varit hög och ligger numera på en nivå som inte är långsiktigt hållbar. Med anledning av den ekonomiska situationen i sjukvårdsverksamheten beslutade regionstyrelsen i juni att genomföra en särskild utredning av Sinnescentrum och Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård. En extern medicinskt sakkunnig knöts till arbetet. Analysen bekräftade de trender som har iakttagits under året och kan sammanfattas med att kostnadsutvecklingen är högre än den genomförda produktionen, vilket leder till försämrad produktivitet. Analysen visade också att de ekonomiska utmaningarna inte enbart kan lösas genom att hantera åtgärder inom en produktionsenhet, utan att det också finns ett behov av att utveckla samordning och gemensamma processer. Det har lett till att ett program för hållbar verksamhet nu utvecklas, som syftar till att skapa förutsättningar för att nå en ekonomi i balans både kortsiktigt och långsiktigt. Många av hälso- och sjukvårdens processer spänner över flera kliniker eller centrum, vilket innebär att ett strukturerat arbetssätt för koordinering av olika åtgärder måste utvecklas som ett stöd till det decentraliserade ansvaret. Programmet kommer därför att involvera alla produktionsenheter. Arbetet ska knytas till pågående arbeten som exempelvis projektet Nära vård och utredningen om ett effektivt administrativt stöd. I slutet av påbörjades planeringen av projekt för vårdplatssituationen, operationsprocessen och tre cancerprocesser. Prognosen för kommande treårsperiod pekar på lägre utveckling av skatteintäkterna, samtidigt som planerade investeringar och nya behov pekar mot ökade kostnader. För att få en vård som är god, jämlik och håller hög kvalitet behöver arbetssätt förändras och mer vård flyttas närmare patienten. Uppdragen inom regional utveckling är en möjliggörare för starkare ekonomisk bas i Östergötland genom bland annat samverkan med näringslivet, universitetet och kommunerna. Region Östergötland har sedan regionaliseringen ett uppdrag att initiera, samordna och driva Östergötlands utveckling och tillväxt framåt tillsammans med samhällets olika aktörer. Inom kollektivtrafiken har både resurser och linjer omfördelats under året för att nå kollektivtrafikens mål och för att stärka förutsättningarna för den ekonomiska planeringen på kort respektive lång sikt. En kostnadsutveckling som inte är långsiktigt hållbar, i kombination med en relativt stabil ekonomi med ett positivt eget kapital och god likviditet, gör att måluppfyllelsen för det strategiska målet Ekonomi som ger handlingsfrihet inte är helt tillfredsställande. 7% 6% 2% 7 % 7% 2% 2% 1% 3% Specialiserad somatisk vård Primärvård Hälso- och sjukvårdsnämnden 8% Övrig hälso- och sjukvård Regional utveckling inkl trafik Regionstyrelsen Psykiatri Trafik- och samhällsplaneringsnämnden 8% Övrigt Regionutveklingsnämnden Folktandvård 85% 17% 52% Utbildning och kultur Politisk verksamhet Figur 28. Regionbidrag fördelat på styrelse 2 och nämnder. Figur 29. Region Östergötlands nettokostnader 2015 fördelade per verksamhetsområde. 1 Pensionskostnader som ingår i finansiellt netto ska räknas med. År 2015 ingår försäljning av HjälpmedelsCentrum AB. 2 Regionstyrelsen avser exempelvis ledning (politik och tjänstemän), regiongemensam verksamhet och projekt samt forskning och utveckling. 130 EKONOMIPERSPEKTIVET EKONOMIPERSPEKTIVET 131

68 POSITIVT EKONOMISKT RESULTAT Region Östergötlands ekonomiska resultat var 398 miljoner kronor, vilket är 158 miljoner kronor bättre än det budgeterade resultatet på 240 miljoner kronor. Det egna kapitalet ökade därmed och uppgår till 790 miljoner kronor, se figur 30. Det är främst lägre pensionskostnader som har bidragit till det positiva resultatet, beroende på låga uppräkningsfaktorer för bland annat inflation. Pensionskostnaderna inom de regiongemensamma posterna är 159 miljoner kronor och prognosen för 2017 är att kostnaden ska ligga närmare 400 miljoner kronor, vilket är i nivå med tidigare normalår. Åren därefter bedöms kostnaderna öka ytterligare. Budget/Mål Årets resultat, mkr Eget kapital , mkr Årets investeringar, mkr Resultat/skatter och generella statsbidrag, % 3,2 2,0 Nettokostnadsutveckling 4, % 6,0 2,7 Figur 30. Bokslut, Region Östergötland (mkr = miljoner kronor). 3 Nivå fastställd efter bokslut Nettokostnadsutveckling justerat för jämförelsestörande poster. Resultatet i relation till skatter och generella statsbidrag var 3,2 procent, vilket överstiger det långsiktiga finansiella målvärdet att ha ett årligt överskott på 2,0 procent. Om värdeökningen av regionens placeringar exkluderas är utfallet för det finansiella nyckeltalet 1,1 procent. I figur 31 presenteras en översiktlig bild av regionens resultat i jämförelse med budget och föregående år. Bokslut Bokslut 2015 Budget Nämnd/styrelse varav: Hälso och sjukvårdsnämnden Regionstyrelsen Regionutvecklingsnämnden Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Produktionsenheter varav: PE sjukvård PE övriga Summa verksamheten Regiongemensamma intäkter/ kostnader (finans-/pensionsförvaltningen) Årets resultat Årets resultat enligt blandmodell Figur 31. Översiktlig beskrivning av resultatet jämfört med budget och bokslut 2015 (miljoner kronor). Verksamhetens samlade resultat (produktionsenheter inklusive regionstyrelse och nämnder) var minus 189 miljoner kronor. Resultatet är en förbättring jämfört med 2015, men sämre än budget, vilket förklaras främst av underskottet inom sjukvårdsverksamheten. Underskottet för de sjukvårdande produktionsenheterna var dock något lägre än under Samtidigt har verksamheterna tillförts medel för ökad produktion under tidigare år, samt fått en reducerad administrativ kostnad. Sammantaget motsvarar detta 130 miljoner kronor. De regiongemensamma posterna har bidragit positivt till resultatet och svarade för 588 miljoner kronor, vilket var bättre än budgeterat. Budgetavvikelsen på 158 miljoner kronor förklaras i figur 32. Budgetpost Figur 32. Budgetavvikelse (miljoner kronor). Avvikelse mot budget Resultat nämnder/styrelse 9 Resultat produktionsenheter -139 Verksamhetens resultat -130 Skatter och generella statsbidrag 103 Pensionskostnader 76 Finansiellt netto (exkl pensionskostnad) 51 Riktade statsbidrag 31 Övrigt 27 Total budgetavvikelse 158 Verksamhetens resultat svarade för minus 130 miljoner kronor av den totala budgetavvikelsen. Skatter och generella statsbidrag avvek positivt med 103 miljoner kronor och beskrivs mer under avsnittet finansiering via skatteintäkter och generella statsbidrag, se sidan 133. Merparten av ökningen, 93 miljoner kronor, avsåg det generella statsbidraget men motsvaras av högre kostnader. Pensionskostnaderna blev 76 miljoner kronor lägre än budget enligt den senaste prognosen från KPA AB. Det finansiella nettot har återhämtat sig efter den kraftiga nedgången på den finansiella marknaden i januari och blev slutligen 256 miljoner kronor, vilket är 51 miljoner kronor högre än budgeterat. Riktade statsbidrag påverkade resultatet positivt med sammanlagt 31 miljoner kronor jämfört med budget. Avvikelsen beror på en försiktig bedömning av statsbidragens storlek vid budgettillfället. Statsbidragen baseras ofta på prestationer under kommande år. Det är framför allt satsningar på en kvalitetssäker och effektiv sjuk- och rehabiliteringsprocess som har blivit bättre än förväntat. Posten Övrigt består av flera poster, bland annat reserveringar som inte har förbrukats fullt ut, till exempel för fastighetskostnader. SATSNINGAR UNDER ÅRET Inför beslutades om nya satsningar på sammanlagt 259 miljoner kronor. Hälso- och sjukvårdsnämnden förstärktes med 140 miljoner kronor för nya behov. Av beloppet riktades 10 miljoner kronor till utvecklingsarbetet kring framtidens primärvård, 20 miljoner kronor kopplades till nya statsbidrag för jämlik vård och 10 miljoner kronor till psykisk hälsa. Nämnden tillfördes ytterligare 100 miljoner kronor för att möta tidigare års produktionsökningar. Beslut fattades även om satsningar på vidareutbildning av sjuksköterskor, miljöförbättrande åtgärder och förstärkning av kulturen, se figur 33. Satsningar Regionstyrelsen Figur 33. Gjorda satsningar (miljoner kronor). Belopp Miljöförbättrande åtgärder 7 Vidareutbildning sjuksköterskor 10 Summa regionstyrelsen 17 Hälso- och sjukvårdsnämnden Förstärkning vård 200 Kvinnors hälsa (jämlik hälsa) 20 Psykisk hälsa 10 Framtidens primärvård 10 Summa Hälso- och sjukvårdsnämnden 240 Regionutvecklingsnämnden Förstärkning kultur 2 Summa regionutvecklingsnämnden 2 Totalt 259 I samband med beslutet om ett åtgärdsprogram för genomfördes en riktad satsning på sjuksköterskor, främst genom ett bonusprogram till de som arbetar i dygnetrunt-verksamhet. Medel omfördelades till verksamheter med sjuksköterskor samtidigt som alla produktionsenheter genom en besparing inom administration fick reducerade kostnader på 30 miljoner kronor. Avvikelse kostnad, procent ,0 6,0 4,0 2,0 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 Skåne Östergötland Jönköping Jämtland Halland Kalmar Södermanland Västra Götaland HÖGRE NETTOKOSTNADSUTVECKLING ÄN PLANERAT Region Östergötlands nettokostnadsutveckling, justerat för jämförelsestörande poster 5, var 6,0 procent vilket är högre än den beräknade prisutvecklingen (regionindex 2,7 procent). Det var främst personalkostnader som ökade, men även kostnader för läkemedel och avskrivningskostnader har ökat mer än index. I de ökade personalkostnaderna ingick främst en volymökning, men även satsningar som exempelvis bonussystem för sjuksköterskor som arbetar i dygnetrunt-verksamhet. Regionens nettokostnadsutveckling är inte hållbar över tid. En jämförelse med övriga landsting och regioner visar att Region Östergötland även hade en högre nettokostnadsutveckling än riket som helhet. För samtliga landsting och regioner var nettokostnadsutvecklingen 4,3 procent. Samtidigt som kostnadsutvecklingen var hög hade Region Östergötland en låg kostnad för hälso- och sjukvård jämfört med övriga landsting och regioner, vilket framgår av figur 34. FINANSIERING VIA SKATTEINTÄKTER OCH GENERELLA STATSBIDRAG Skatteintäkter och generella statsbidrag täckte 102 procent av nettokostnaderna, jämfört med 103 procent Skatteintäkter och generella statsbidrag har ökat sammantaget med 5,5 procent (efter justering för jämförelsestörande post). Skatteintäkterna har ökat med 4,9 procent och de generella statsbidragen har ökat med 7,9 procent. Regionens utdebitering med 10,70 kronor per skattekrona var lägre än riksgenomsnittet på 11,35 kronor. Skattesatsen är dock inte jämförbar mellan landstingen beroende på varierande ansvar för exempelvis hemsjukvård och kollektiv- Blekinge Stockholm Västerbotten Västmanland 0,8 0,6 0,4 0,2 0 0,2 0,4 0,6 0,8 Avvikelse skattesats Figur 34. Skillnad i skattesats och hälso- och sjukvårdskostnad 2015, justerad för att uppdragen variera mellan landsting och regioner. Källa: Sveriges kommuner och landsting. Uppsala Örebro Kronoberg Gävleborg Dalarna 5 Kostnaderna 2015 har justerats avseende en tillfällig återbetalning av sjukförsäkringsavgifter (47 miljoner kronor). Den faktiska nettokostnadsutvecklingen, utan justering för jämförelsestörande poster är 6,4 %. Norrbotten Västernorrland Värmland 132 EKONOMIPERSPEKTIVET EKONOMIPERSPEKTIVET 133

69 trafik. Om hänsyn tas till detta har regionen den näst lägsta skattesatsen i riket, vilket framgår av figur 34. Generella statsbidrag var 93 miljoner kronor högre jämfört med budget. Av budgetavvikelsen förklaras 53 miljoner kronor med att statsbidraget för att hantera flyktingsituationen betalades ut i december 2015, men att 12/13-delar periodiserades till. Statsbidraget har använts under året. Läkemedelsstatsbidraget blev 54 miljoner kronor högre än budgeterat. I det nya avtalet, som blev klart i juni, ingick bland annat ökad ersättning för avgiftsfria läkemedel till barn samt ökad ersättning för hepatit C läkemedel. Dessa delar var inte kända när budgeten beslutades. Den totala ökningen av det generella statsbidraget motsvaras dock av kostnader som sammantaget överstiger bidraget. BALANSKRAVET UPPFYLLS Balanskravet enligt kommunallagen innebär att intäkterna ska vara lika stora eller större än kostnaderna varje år och ett negativt resultat ska återställas inom tre år. För regionen är fullfonderingsmodellen huvudalternativet vid beräkning av balanskravsresultatet men även lagens krav på blandmodell, där endast pensioner intjänade från och med 1998 ingår i pensionsskulden, presenteras (se figur 35). Balanskravet uppfylls enligt både fullfonderings- och blandmodellen. SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Balanskravsutredning bokslut Fullfondering Blandmodell Årets resultat Reducering av samtliga realisationsvinster Årets balanskravsresultat kronor (jämfört med 398 miljoner kronor för enbart Region Östergötland). De verksamheter som konsolideras är helägda bolag samt bolag med ägarandel som överstiger 20 procent och där verksamhetens omfattning är av väsentlig betydelse för resultatet. I den sammanställda redovisningen ingår fem koncernföretag. Det konsoliderade resultatet för Almi Företagspartner AB som förvärvades 2015 har för året justerats med 2 miljoner kronor avseende negativ goodwill. Samtliga bolag och stiftelser har lämnat preliminära uppgifter, se figur 36. Regionens engagemang i övriga stiftelser och mindre aktiebolag som inte ingår i den sammanställda redovisningen beskrivs på sidan NEDSLAG BOLAGSSTYRNING Regionstyrelsen har ett övergripande ansvar i form av uppsiktplikt för all verksamhet som Region Östergötland bedriver, oavsett om den drivs inom den egna organisationen eller i annan juridisk form, exempelvis ett regionägt aktiebolag. Uppsiktsplikten innebär bland annat att regionstyrelsen ska säkerställa att den verksamhet som drivs i form av ett aktiebolag följer regionfullmäktiges uppdrag till bolaget som fastställts i bolagsordningen: det kommunala ändamålet vilken verksamhet som bolaget ska bedriva den kommunalrättsliga kompetensen vilka principer och befogenheter som utgör ram för verksamheten, till exempel självkostnadsprincipen och lokaliseringsprincipen. FRAMGÅNGSFAKTOR Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget Måluppfyllelse Otillfredsställande måluppfyllelse DEN EKONOMISKA OBALANSEN INOM SJUKVÅRDEN KVARSTÅR Verksamhetens samlade resultat (styrelse, nämnder och samtliga produktionsenheter) var minus 189 miljoner kronor. Det var 6 miljoner kronor bättre än 2015 års resultat, men 130 miljoner sämre än budget. Det negativa resultatet berodde på fortsatta underskott inom sjukvårdsverksamheten på 208 miljoner kronor. Flera produktionsenheter står inför stora utmaningar för att nå en långsiktig ekonomi i balans. Godkänt underskott 2017 är minus 88 miljoner kronor. Under 2015 fattade regionstyrelsen beslut om ett regionövergripande åtgärdsprogram för att bromsa kostnadsutvecklingen. Under har därmed fler åtgärder vidtagits som bland annat utfasning av bemanningsföretag, restriktivitet i anställningar genom att regiondirektören fattar beslut om alla anställningar samt besparingar inom administrationen. Samtidigt har verksamheten under året tillförts medel. Sammantaget innebar detta en förstärkning av verksamheternas ekonomi med 130 miljoner kronor. Satsningar har även gjorts på sjuksköterskor i dygnetrunt-verksamhet för att minska kostnader kopplat till rekryteringssvårigheter med stängda vårdplatser som följd. För de produktionsenheter som har störst underskott, Sinnescentrum och Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård, pågår en särskild utredning för att nå en hållbar verksamhet. Närsjukvården i västra Östergötland redovisade ett resultat på 18 miljoner kronor. Högre intäkter än förväntat för flyktingverksamheten, rörliga ersättningar för kognitiv beteendeterapi och lägre kostnader för egen och inhyrd personal har bidragit till överskottet. Närsjukvården i Finspång redovisade ett nollresultat för. I resultatet ingår ett underskott inom primärvården på grund av bemanningsproblem och ett överskott för närsjukvårdsavdelningen till följd av högre intäkter än planerat. Hjärt- och medicincentrum redovisade ett resultat på minus 10 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor bättre än godkänd budget. Jämfört med 2015 har resultatet förbättrats med 35 miljoner kronor. Faktorer som har bidragit till förbättringen är en positiv utveckling för rörliga ersättningar, sjukvårdsregionsavtalet med Kalmar och Jönköping samt ett resurstillskott på 20 miljoner kronor inför. Andra bidragande faktorer har varit en kostnadsutveckling som är lägre än beräknat samt färre viten för icke uppnådda tillgänglighetsmål. Barn- och kvinnocentrum redovisade ett resultat på 1 miljon kronor. Efterfrågan på vård från övriga landet har varit högre än tidigare år. Hög kostnadsmedvetenhet, regelbunden uppföljning, samt effektiva och säkra processer har enligt produktionsenheten bidragit till en ekonomi i balans. RS Tidigare negativa resultat att återställa 6 Avser vinst vid försäljning av anläggningstillgångar Figur 35. Bokslut, Region Östergötland (miljoner kronor). 0 0 Den sammanställda redovisningen ger en samlad bild av regionkoncernens ekonomiska ställning, oavsett om verksamheten bedrivs i förvaltningsform eller i bolagsform. Resultatet enligt sammanställd redovisning visar ett överskott på 407 miljoner Omsättning Resultat Ägarandel Resultat efter konsolidering Regionen totalt mkr 398 mkr 398 mkr AB Östgötatrafiken mkr 4 mkr 100 % 4 mkr TvNo Textilservice AB 100 mkr 6 mkr 49 % 3 mkr Scenkonstbolaget i Östergötland AB 192 mkr -2 mkr 52 % -1 mkr ALMI Företagspartner Östergötland AB 33 mkr 1 mkr 49 % 3 mkr Energikontoret Östra Götaland AB 6 mkr 0 mkr 100 % 0 mkr Summa koncernföretag mkr 9 mkr 9 mkr Summa koncernen 407 mkr 407 mkr Figur 36. Resultat - sammanställd redovisning 7 (mkr = miljoner kr). Under året har regionsstyrelsen och regionfullmäktige aktualiserat sina riktlinjer och regler för styrning av regionägda bolag. Regionstyrelsens samordningsberedning har genomfört bolagsdialoger med ett urval av bolagen i syfte att försäkra sig om att bolagen bedriver sin verksamhet i enlighet med regionens krav, men också för att som en aktiv ägare stödja bolagen i deras verksamhet. Regionen har också infört krav på att de bolag där Region Östergötland har en ägarandel som överstiger 20 procent ska lämna en bolagsstyrningsrapport vid varje årskifte. 7 Kolumnerna Omsättning och Resultat redovisar belopp före interna mellanhavanden är eliminerade och före konsolidering utifrån ägarandel. Kolumnen till höger redovisar resultat efter konsolidering och påverkan i den sammanställda redovisningen. De närmaste åren förväntas ekonomin bli ansträngd. Möjligheten att framöver kunna hantera underskott inom sjukvården kommer att vara begränsad, dels på grund av att skatterna inte utvecklas i samma takt som tidigare, och dels på grund av ökade kostnader till följd av beslutade investeringar. För att möta utmaningarna har ett arbete initierats med inriktningen att nå en hållbar ekonomi. Nedan följer en kort beskrivning av års resultat för produktionsenheterna. Mer information finns i respektive produktionsenhets årsredovisning samt i tabellen Resultat per enhet på sidan 165. Närsjukvården i centrala Östergötland redovisade ett resultat på minus 15 miljoner kronor. Det negativa resultatet förklaras av en ökad produktion inom både slutenvård och öppenvård, framför allt inom psykiatrin. Flytten till nya lokaler har dessutom genererat engångskostnader. Närsjukvården i östra Östergötland redovisade ett resultat på minus 34 miljoner kronor. Godkänd budget var minus 15 miljoner kronor. Det negativa resultatet förklaras främst av att kostnaderna för personal och medicinsk service blev högre än planerat. Antalet patienter på akut- respektive medicinklinik har ökat kraftigt under senare år. Samtidigt har den ekonomiska effekten av flera åtgärder försenats eller helt uteblivit. Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård redovisade ett resultat på minus 62 miljoner kronor. Det negativa resultatet förklaras av en fortsatt ökad produktion, vilket gjort att kostnaderna för personal, medicinsk service, material och cancerläkemedel har ökat. Även kostnaderna för köpt vård och inhyrda läkare har ökat mer än planerat. Regionstyrelsen fattade i april beslut om att genomföra en fördjupad analys av produktionsenheten. I detta arbete har det bland annat framkommit att flera föreslagna åtgärder försenats eller inte påbörjats och att produktionsenheten, utifrån dagens förutsättningar, har mycket små möjligheter att hantera det ekonomiska underskottet. Detta har resulterat i att det nu startas regionövergripande aktiviteter för att åstadkomma en hållbar verksamhet. Sinnescentrum redovisade ett resultat på minus 97 miljoner kronor. Godkänd budget var minus 27 miljoner kronor. Det negativa resultatet förklaras främst av högre kostnader än planerat för personal och verksamhetsnära material som exempelvis läkemedel. Även höga kostnader för köpt vård, kopplade till höstens tillgänglighetssatsningar, förklarar det negativa resultatet. Regionstyrelsen fattade i april beslut om att genomföra en fördjupad analys av produktionsenheten. I detta arbete har det bland annat framkommit att föreslagna och pågående åtgärder har begränsade möjligheter att påverka verksamhetens resultat i positiv riktning. Det har också framkommit att det fordras regionövergripande aktiviteter för att åtgärder med större förväntad ekonomisk effekt ska slå igenom. 134 EKONOMIPERSPEKTIVET EKONOMIPERSPEKTIVET 135

70 Diagnostikcentrum redovisade ett resultat på minus 9 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor bättre än godkänd budget. Högre intäkter än planerat är förklaringen till det något bättre resultatet. Obalans finns främst inom radiologi, som en följd av lägre produktion än planerat, och ökade hyreskostnader. Folktandvården redovisade ett resultat på 13 miljoner kronor. Vakanser inom organisationen bidrar till ett bättre resultat än budget. Naturbruksgymnasiet redovisade ett resultat på minus 11 miljoner kronor, vilket är 14 miljoner kronor sämre än godkänd budget. Det negativa resultatet förklaras främst av ökade personalkostnader och sammantagna kostnadsökningar inom en rad områden, som exempelvis externa utbildningsinsatser, underhåll av fastigheter och stödköp av foder. Även lägre intäkter än planerat bidrar till resultatet. Produktionsenheten har under hösten gjort en handlingsplan för att återställa en ekonomi i balans. Åtgärder som ingår är exempelvis personalminskning, översyn av utbildningsprogram och lokalsamordning. En utredning om framtidens Naturbruksgymnasium är också tillsatt. Katastrofmedicinskt centrum redovisade ett resultat på minus 1,5 miljoner kronor, vilket är en förbättring jämfört med 2015 års resultat som var minus 4,8 miljoner kronor. Produktionsenheten har under året vidtagit åtgärder för att förbättra ekonomin. Under 2017 kommer verksamhetens uppdrag att utredas utifrån nuvarande ekonomiska förutsättningar. Centrum för medicinsk teknik och IT, Centrum för hälso- och vårdutveckling, FM centrum, Resurscentrum, Upphandlingscentrum och Lunnevads folkhögskola redovisade positiva resultat. REGIONSTYRELSEN I BALANS Regionstyrelsen redovisade ett underskott på 0,2 miljoner kronor. Överskott inom samtliga områden återlämnas till finansförvaltningen i samband med bokslut, med undantag för Politisk ledning och Ledningsstab samt återstående saldon i enstaka avslutade projekt inom regional utveckling. Vid året slut kvarstår en obalans inom Ledningsstaben, som främst beror på högre medfinansiering av projekt än budgeterat, samt att samordningsvinster i samband med regionbildningen inte har hanterats fullt ut. Regionstyrelsen har sedan tidigare ett eget kapital. Vid årets slut uppgår det till 3 miljoner kronor. Figur 37 redovisar resultat samt fördelningen av styrelsens budget mellan olika områden. Område Koncern-, region- och regiongemensamt bidrag Återlämnat till finansförvaltning Figur 37. Regionstyrelsens resultat per område (miljoner kronor). Resultat Politisk ledning 55 1,0 Ledningsstab 166 0,4-1,4 Gemensamma verksamheter och projekt 567 9,4 0,2 Revisorer 9 0,5 0,0 Forskning och utveckling/utbildning ST-utbildning (inkl AT-kansli) ,9 0, ,9 0,0 Särskilt riktade medel 19 1,4 0,0 Totalt ,4-0,2 POSITIVT RESULTAT FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN Hälso- och sjukvårdsnämnden, som står för cirka 70 procent av regionens omsättning, redovisade ett resultat på 5 miljoner kronor och uppfyllde målet om balans mellan intäkter och kostnader. En orsak till att nämnden under flera år levt upp till sitt mål är en systematik i budgetering och resursfördelning där reservering görs för att vissa områden kan variera i ekonomiskt utfall mellan åren, exempelvis kostnader för utomlänsvård och olika former av rörliga ersättningar. En annan orsak till nämndens resultat är den restriktiva hållningen med ersättningsformer som innebär ett ekonomiskt risktagande. Först när kostnadsutvecklingen och de ekonomiska bedömningarna har visat att det finns ett ekonomiskt utrymme har nämnden beslutat om extra insatser, för att exempelvis förbättra tillgängligheten. Figur 38 redovisar resultat samt fördelning av nämndens budget mellan olika områden. Område Regionbidrag Resultat Regionsjukvård 632 2,5 Närsjukvård ,8 Länsövergripande sjukvård ,7 Utomlänsvård (avser del utanför produktionsenheternas kostnadsansvar) Privata vårdgivare (exkl. privata vårdcentraler/privat tandvård/ambulans) , ,8 Tandvård ,2 Ambulanssjukvård/sjukresor 265 2,9 Smittskyddsverksamhet ,3 Läkemedel (avser del som inte ingår i avtal/överenskommelser) Övrigt (tillgänglighetssatsningar, projekt, omfördelningar) , ,9 Totalt ,6 Figur 38. Hälso- och sjukvårdsnämndens resultat per område (miljoner kronor). 18% Posterna Övrigt, Utomlänsvård, Närsjukvård, och Smittskyddsverksamhet visade de största avvikelserna. Kostnaden för posten Övrigt översteg budget med 44 miljoner kronor. En förklaring är att 10 miljoner kronor har betalats ut för nystartade projekt under året. Ytterligare förklaringar är att 8 miljoner kronor har betalats ut till olika verksamheter för tillgänglighetssatsningar. Dessutom har engångssatsningar och omfördelningar inom hälso- och sjukvårdsnämnden hanterats inom denna post. På samma sätt som 2015 har även berörda verksamheter kompenserats för ökade kostnader till följd av rådande flyktingsituation och nämnden har fått utökat regionbidrag motsvarande utbetalningarna. Underskottet på 19 miljoner kronor inom Utomlänsvård beror på ökade kostnader för remitterad vård. Nämnden ersätter produktionsenheter för utomlänsvård inom bland annat områdena transplantationer, barnsjukvård och blödarsjuka patienter. Överskottet på 28 miljoner kronor inom Närsjukvård avser både sjukhusvård och primärvård. 16 miljoner kronor går att hänföra till sjukhusvård och 12 miljoner kronor till primärvård. Överskottet beror främst på att målrelaterade ersättningar inte har betalats ut som planerat, i och med att måluppfyllelsen under varit lägre än beräknat. Ett överskott på cirka 18 miljoner kronor har även uppstått för posten Smittskyddsverksamhet, då kostnaderna för smittskyddsläkemedel har ökat under de senaste två åren och har fortsatt ligga på en hög nivå. Nämnden hade dock budgeterat för ytterligare ökning, som har uteblivit. Figur 39 visar hur hälso- och sjukvårdsnämndens kostnader fördelar sig på de övergripande vårdområdena. Av kostnaderna för hälso- och sjukvård står närsjukvården totalt för 45 procent, varav något mindre än hälften utgörs av kostnader för primärvård (vårdcentraler). Den länsövergripande specialistsjukvårdens kostnadsandel utgör 39 procent. Posten Övrigt i diagrammet innefattar i huvudsak centralt finansierade läkemedel (exempelvis blödarpreparat), sjukresor, folkhälsoarbete och smittskyddsverksamhet. KOSTNADER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD (INKL. TANDVÅRD) 6% 2% 8 % 8% 27% 39% Länsövergripande specialistsjukvård Specialistsjukvård inom närsjukvård Primärvård inom närsjukvård Högspecialiserad regionsjukvård Övrigt Tandvård Figur 39. Fördelning av kostnaderna för hälso- och sjukvårdsnämnden inklusive tandvård. Kostnaden för privata vårdgivare och utomlänsvård 8 har fördelats inom områdena högspecialiserad regionsjukvård, länsövergripande specialistsjukvård och närsjukvård. Kostnadsandelen för privata vårdgivare utgör 10 procent medan utomlänsvårdens andel utgör drygt 3 procent av de totala kostnaderna. POSITIVT RESULTAT FÖR TRAFIK- OCH SAMHÄLLSPLANE- RINGSNÄMNDEN Trafik- och samhällsplaneringsnämnden redovisade ett resultat på 4 miljoner kronor för, se figur 40. Resultatet förklaras av ett överskott inom området kollektivtrafik. Överskottet genereras av en momskompensation för köpt länsfärdtjänst samt oförbrukade medel. Kostnaden för trafik- och verksamhetsbeställningen till Östgötatrafiken var på överenskommen nivå. Ett underskott inom länsfärdtjänsten, till följd av ett ökat resande, kompenseras av överskott inom den allmänna kollektivtrafiken med förbättrade biljettintäkter. Den högre intäkten har även kompenserat för högre kostnader i tågtrafiken. Området samhällsplanering redovisar ett resultat i nivå med budget. Område Regionbidrag Resultat Allmän kollektivtrafik 604 3,2 Länsfärdtjänst 34-2,1 Verksamhetskostnader 132-1,1 Övrigt kollektivtrafik 2 3,8 Samhällsplanering 10 0,1 Totalt 781 3,9 Figur 40. Trafik- och samhällsplaneringsnämndens resultat per område (miljoner kronor). Figur 41 visar hur trafik- och samhällsplaneringsnämndens kostnader fördelar sig på olika områden. KOSTNADER FÖR TRAFIK- OCH SAMHÄLLSPLANERING 17% 5% 1% 77% Allmän kollektivtrafik Länsfärdtjänst Verksamhetskostnader Samhällsplanering Figur 41. Fördelning av kostnaderna för trafik- och samhällsplaneringsnämnden. 8 Utomlänsvård avser kostnaden för såväl remitterade patienter som för patienter som själva sökt vård utanför länet. 136 EKONOMIPERSPEKTIVET EKONOMIPERSPEKTIVET 137

71 REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN I BALANS Regionutvecklingsnämnden redovisade ett resultat på 0,2 miljoner kronor för. Detta efter att ett överskott på 1 miljon kronor förts över till regionsstyrelsen för att kompensera för medfinansiering av projekt. Figur 42 redovisar resultat samt fördelning av nämndens budget mellan olika områden. Område Regionbidrag Resultat Kompetensförsörjning och företagande 22 1,3 Kultur och kreativitet 195 0,2 Övrigt 6-1,3 Totalt 223 0,2 Figur 42. Regionutvecklingsnämndens resultat per område (miljoner kronor). Området kultur och kreativitet står för merparten av kostnaden inom regional utveckling. Där ingår exempelvis Östgötateatern, Symfoniorkestern i Norrköping samt regionala uppdrag med anknytning till Bildningsförbundet Östergötland och Östergötlands Idrottsförbund. Cirka 67 miljoner kronor har finansierats med statsbidrag enligt kultursamverkansmodellen. Figur 43 visar hur regionutvecklingsnämndens kostnader fördelade sig på olika områden. KOSTNADER FÖR REGIONAL UTVECKLING 3% 2% 8% 15% 72% Kultur och kreativitet Samhällsbyggnad Kompetensförsörjning och företagande Regionala utvecklingsmedel Interna projekt Figur 43. Fördelning av kostnaderna för regionutvecklingsnämnden. FRAMGÅNGSFAKTOR Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse INTÄKTER SOM VARIERAR Merparten av regionens intäkter är skatt och generella statsbidrag. Eftersom dessa intäkter är konjunkturkänsliga och/eller beroende av statliga beslut som inte går att påverka, varierar de mellan år och under enskilda år. Eftersom regionen har en hög andel likvida medel (se sidan 143) påverkas också intäkterna i hög grad av utvecklingen på den finansiella marknaden. Mot bakgrund av det ligger regionens fokus på att hantera kostnadsutvecklingen. Sedan många år finns ett etablerat samarbete med Region Jönköpings län och Landstinget i Kalmar län. Samarbetet innebär att Universitetsjukhuset i Linköping bedriver merparten av den högspecialiserade vården för invånare i hela sydöstra sjukvårdsregionen. Utöver universitetsjukhusets roll som sjukvårdsregionalt kompetenscentrum, efterfrågas vården vid universitetssjukhuset även från landsting utanför sjukvårdsregionen och i samband med rikssjukvård avseende brännskador. Tillsammans generade det intäkter motsvarande drygt 900 miljoner kronor under. och löneglidning, samt olika satsningar i form av exempelvis ett bonussystem för de sjuksköterskor som arbetar i dygnetrunt-verksamhet. RS NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Produktionsenheternas sammanlagda resultat (exkl. styrelse, nämnder samt finansförvaltningen och pensionsförvaltningen) Det ekonomiska resultatet för: Hälso- och sjukvårdsnämnden Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Regionalutvecklingsnämnden -70 mkr 0 mkr -229 mkr 20 mkr 105 mkr mkr 37 mkr 19 mkr 0 mkr -189 mkr 5 mkr 4 mkr 0 mkr LÖNEKOSTNADEN ÖKAR MER ÄN ÖNSKVÄRT Verksamhetens kostnader utgörs till hälften av personalkostnader. Lönekostnadsutvecklingen var 5,2 procent. Det är något lägre än de senaste tre årens utveckling, som legat runt 6,0 procent. Ur ett ekonomiskt perspektiv är lönekostnadsutvecklingen inte hållbar i förhållande till regionens ekonomiska förutsättningar. Utöver en årlig prisuppräkning beror de ökade kostnaderna främst på ökad volym. Antal arbetade timmar har ökat med 2,6 procent och antal anställda (omräknat till heltidstjänster) har ökat med 314 stycken. Samtidigt har övertidskostnaden ökat. Resterande ökning var främst en effekt av lönerevision Samtidigt som lönekostnadsutvecklingen har varit hög under flera år har kostnaderna för inhyrd personal ökat. Under har dock kostnaderna för inhyrd personal minskat sedan regionstyrelsen beslutat om en strategi för att begränsa beroendet av bemanningsföretag. Kostnaden minskade med 12 miljoner kronor jämfört med 2015 och uppgår till 129 miljoner kronor 9. Målet är att utfasningen ska vara genomförd den 1 januari En jämförelse med övriga landsting och regioner visar att Östergötland är en av få som lyckats minska kostnaderna, se figur 44. Region Östergötland har även lägst kostnad för inhyrd personal som andel av den egna verksamhetens personalkostnad. FÖRÄNDRING I PROCENT JÄMFÖRT MED Värmland Östergötland Dalarna Västra Götaland Örebro Norrbotten Sörmland Gävleborg Skåne Blekinge Total Sverige Västmanland Kalmar Uppsala Västerbotten Jönköping Kronoberg Stockholm Jämtland Gotland Västernorrland Halland Figur 44. Förändring av kostnad inhyrd personal jämfört med 2015 per landsting och region. Källa Sveriges kommuner och landsting. 9 Inklusive administrativ personal. 138 EKONOMIPERSPEKTIVET EKONOMIPERSPEKTIVET 139

72 LÄKEMEDELSKOSTNADERNA FORTSÄTTER ATT ÖKA Läkemedelskostnadernas andel av regionens totala kostnad för hälso- och sjukvård är betydande (10 procent). Under ökade kostnaderna för läkemedel med 5,7 procent (82 miljoner kronor), vilket var mer än fastställt målvärde och högre än kostnadsökningen 2015, se figur 45. Läkemedelsanvändningen har under samma period ökat med 2,0 procent. Region Östergötland har sedan länge drivit ett aktivt arbete för en effektiv läkemedelsanvändning, vilket har lett till låga kostnader i en nationell jämförelse. En jämförelse med övriga landsting visar att Region Östergötland haft en lägre läkemedelskostnad per invånare än riksgenomsnittet under perioden Kostnadsökningen har flera förklaringar. En är riksdagsbeslutet om avgiftsfria läkemedel till barn som ökat mängden uttagna recept för gruppen. Samtidigt har kostnaderna ökat för läkemedel som används vid inflammatoriska sjukdomar, inom cancervården och för prevention av stroke. Kostnaden för allmänläkemedel har ökat mer än målvärdet för helåret. Kostnaderna för diabetesläkemedel till äldre samt lugnande medel och sömnmedel förskrivet till barn har framför allt ökat. Läkemedelskostnad Kostnad Förändring Kostnad 2015 Förändring Kostnad 2014 Läkemedel öppenvård (förmån och recept) 940 mkr 7,5 % 874 mkr -0,7 % 880 mkr Läkemedel via rekvisition 569 mkr 2,8 % 553 mkr 14,2 % 484 mkr Total kostnad mkr 5,7 % mkr 4,6 % mkr Figur 45. Läkemedelskostnader jämfört med föregående år (mkr = miljoner kronor) Läkemedel öppenvård avser receptläkemedel som hämtats ut på apotek och som ingår i läkemedelsförmånen. Kostnaderna som redovisas motsvarar regionens kost nader. Eventuell avgift som patienten själv betalar ingår inte. Läkemedel via rekvisition avser kostnaden för läkemedel som köps in och används på avdelning/klinik. STRATEGISKT MÅL Långsiktigt hållbar ekonomi Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Det finansiella målet uppnås i och med att regionens samlade resultat för, i förhållande till skatter och generella statsbidrag, översteg 2,0 procent. Resultatet blev 3,2 procent. Vid års slut var tillgångarna större än skulderna uttryckt som att det egna kapitalet var positivt (790 miljoner kronor). Det innebär att Region Östergötlands ekonomiska ställning har förbättrats och det långsiktiga målet att uppnå ett eget kapital på cirka 500 miljoner kronor är uppfyllt. Region Östergötland har en relativt stark ekonomisk ställning i jämförelse med övriga landsting och regioner. Bland annat är soliditeten, hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med eget kapital, den bästa bland landets landsting och regioner. Samtidigt är obalansen i sjukvårdsverksamheten bekymmersam. Endast 11 av 19 produktionsenheter har ett positivt eget kapital. Tre av dem är sjukvårdande enheter, övriga sjukvårdande enheter har ett negativt eget kapital, se figur 51. Under flera år har regionen genomfört betydande investeringar i fastigheter och medicinteknisk utrustning. Investeringarna syftar till att regionen ska kunna erbjuda en bra hälso- och sjukvård i ett kort perspektiv, men de ska också säkra en god infrastruktur för framtiden. Arbetet är inte avslutat, utan regionen står inför omfattande investeringar även under kommande år. Tillsammans med en hög kostnadsutveckling gör det att behovet av effektivisering är stort för att kunna möta ökade behov och medicinsk utveckling. Inriktningen är ett intensifierat effektiviseringsarbete med syfte att förbättra processerna och minimera onödiga kostnader både inom Region Östergötland och gentemot andra samhällsaktörer. Samtidigt behövs fler åtgärder, som exempelvis nya lösningar för arbetsfördelning, kompetensväxling och åtgärder som minskar behovet av vårdplatser, vilket bland annat är målet med utvecklingsarbetet Hållbar verksamhet som startades hösten. Att finansiella målet är uppnått och det egna kapitalet överstiger 500 miljoner kronor, gör att måluppfyllelsen för det strategiska målet Långsiktigt hållbar ekonomi är tillfredsställande, trots en ekonomisk obalans i sjukvårdsverksamheten som är bekymmersam. KÄNSLIGHETSANALYS Känslighetsanalysen visar hur en förändring på 1 procent av olika ekonomiska faktorer påverkar regionens ekonomi. En uppskrivning av exempelvis skatteunderlaget med 3,0 procent påverkar ekonomin med 285 miljoner kronor, se figur 46. Förändring Lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter Konsekvens +/- 1 procent +/- 70 mkr Läkemedelskostnader +/- 1 procent +/- 15 mkr Nettokostnad +/- 1 procent +/- 122 mkr Patientavgifter vård +/- 1 procent +/- 2 mkr Förräntning likvida medel +/- 1 procent +/- 59 mkr Skatteintäkter +/- 1 procent +/- 95 mkr Generella statsbidrag +/- 1 procent +/- 29 mkr Figur 46. Känslighetsanalys (mkr = miljoner kronor). NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Regionens totala lönekostnadsutveckling (löne- och personalförändringar) <3,0 % 6,0 % 5,4 % 5,2 % RESULTATMÅTT Mål Läkemedelskostnadsutveckling - Allmänläkemedel - Totalt 0% 4,0% -3,5% 6,7% -1,3% 4,6% 1,1% 5,7% Kostnad för inhyrd personal Ska minska 100 mkr mkr 129 mkr års utfall korrigerat under. 140 EKONOMIPERSPEKTIVET EKONOMIPERSPEKTIVET 141

73 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN En målsättning är att Region Östergötland ska uppnå och upprätthålla en så god ekonomi att kommande generationer inte belastas. Utgångspunkten är bland annat att varje generation ska bära sina egna kostnader för den hälso- och sjukvård som den beslutar om och själv konsumerar. Detta ställningstagande ledde till att regionen tidigt började avsätta medel för att finansiera hela pensionsskulden, vilket inneburit ett negativt eget kapital till och med De goda resultaten under senare år har gjort att Region Östergötland vid årsskiftet /2017 hade ett eget kapital motsvarande 790 miljoner kronor. Därmed är regionens långsiktiga målsättning att uppnå ett positivt eget kapital på cirka 500 miljoner kronor uppfyllt. I figur 47 redovisas den ekonomiska utvecklingen åren och en prognos enligt finansplanen för åren EKONOMISK UTVECKLING MED PROGNOS TILL 2019, REGION ÖSTERGÖTLAND Resultaten visar att regionen över tid har varit framgångsrik med att anpassa verksamhetens kostnader till intäktsutvecklingen. Det beror på en kombination av att kostnadseffektivitet är i fokus, strukturella åtgärder och generella rationaliseringar. Regionen har under den senaste tioårsperioden visat positiva resultat FRAMGÅNGSFAKTOR Avsättningar för framtiden Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse FULL PENSIONSAVSÄTTNING OCH LIKVIDITET Landsting, regioner och kommuner ska enligt nuvarande lag redovisa pensionerna enligt den så kallade blandmodellen. Denna innebär att endast pensionsförpliktelser från och med 1998 redovisas på balansräkningen medan resterande pensionsskuld redovisas som en ansvarsförbindelse. Regionen har beslutat att redovisa enligt fullfonderingsmodellen, det vill säga att det totala pensionsåtagandet redovisas på balansräkningen och att resultaträkningen påverkas med den totala förändringen. Motivet är att ge en rättvisande bild av regionens ekonomiska ställning samt att kommande generationer inte ska belastas. Den totala pensionsskulden uppgår i bokslutet till miljoner kronor inklusive löneskatt. Årets resultat är sedan några år tillbaka högre i fullfonderingsmodellen än i blandmodellen. Det beror på att utbetalningarna för pensioner intjänade före 1998 blir en kostnad i blandmodellen medan medlen finns avsatta i balansräkningen i fullfonderingsmodellen. Tidigare har värdeökningen av pensionsskulden varit högre än utbetalningarna. Nu är det tvärtom. Likvidpåverkan, det vill säga utbetalningarna till pensionärerna, är dock lika i de båda modellerna. I betänkandet En ändmålsenlig kommunal redovisning är ett av förslagen att övergå till fullfonderingsmodell för samtliga landsting, regioner och kommuner. Avsättningen till pensioner genererar likvida medel eftersom större delen av pensionsskulden ska betalas ut längre fram i tiden. Regionens likvida medel 13 uppgick i bokslutet till miljoner kronor, vilket är en minskning med 255 miljoner kronor jämfört med bokslut Minskningen beror på den höga investeringsnivån. Framöver beräknas likviditeten sjunka ytterligare när medel används till de planerade investeringarna. ÖKAD AVKASTNING PÅ PLACERADE MEDEL Regionens mer långsiktiga likvida medel placeras av externa förvaltare. Förvaltarna har möjlighet att välja de fonder som de bedömer ger bäst avkastning inom ramen för regionfullmäktiges beslutade placeringsriktlinje. Efter en negativ avslutning 2015 och en negativ inledning har den finansiella marknaden återhämtat sig och avkastningen på regionens samlade likvida medel är 4,3 procent. Regionens långsiktiga målsättning är en genomsnittlig avkastning på 4,6 procent över en konjunkturcykel. Avkastningen mäts över rullande fem- och tioårsperioder. För första gången sedan det sättet att mäta infördes (2008) överträffade inte avkastningen målsättningen för en tioårig konjunkturcykel, se figur 48. Inför 2017 har regionfullmäktige beslutat om att nya placeringsriktlinjer och nya förvaltningsuppdrag har påbörjats vid årskiftet Den största förändringen är högre krav på hållbara och ansvarsfulla placeringar. RS Eget kapital Resultat Figur 47. Den ekonomiska utvecklingen (eget kapital och resultat) och prognos till 2019 omräknat till nuvarande redovisningsprinciper 12 (miljoner kronor). 12 Vissa år är inte förändringen av eget kapital (staplarna) detsamma som årets resultat (linjen). Under åren har stora förändringar som rör pensionsskulden bokförts direkt mot eget kapital. Anledningen till att denna metodik använts är att de enskilda årens resultat skulle blivit missvisande om förändringar av försäkringsteknisk karaktär som påverkar hela pensionsskulden redovisats över resultaträkningen. Förklaring till de största posterna är följande: AVKASTNING ÅR 1999-, REGION ÖSTERGÖTLAND 10 7,5 2013: Förändrad ripsränta (diskonteringsränta) vid beräkning av pensionsskulden medför en bokföring direkt mot eget kapital på miljoner kronor. 2012: Pensionsskulden för skatteväxlad verksamhet där kommunen har annan pensionsförvaltning har dubbelräknats (184 mkr). Garantifond inom FM centrum har återförts direkt mot eget kapital (7 mkr) 2011: Under 2011 bokfördes flera poster direkt mot eget kapital, totalt minus 934 mkr. Påverkan av pensionsbroms och basbeloppsförändring, utjämning mellan 2010 och 2011 (-137 mkr), ripsränteförändringen (-858 mkr) återföring avsättning för rivningskostnader (+31 mkr) och återföring av regionens egenförsäkring (LEF-fonden +30 mkr). 2010: Minskning av pensionsskulden som berodde på pensionsbromsen och basbeloppsförändring för ansvarsförbindelsen. (+209 mkr). 2007: Ändrad bedömning av medellivslängden avseende ansvarsförbindelsen (pensionsskuld före 1998) har bokförts direkt mot eget kapital samt ny ränta för ansvarsförbindelsen (549 mkr). 2006: Ny preliminär bedömning av medellivslängden avseende ansvarsförbindelsen har bokförts direkt mot eget kapital (464 mkr). 2000: Korrigering av tidigare år avseende ansvarsförbindelsen (-211 mkr) samt övergång till periodisering av skatteintäkterna till innevarande år (+131 mkr) samt löneskatt på pensionsmedel (-93 mkr). Från och med 2001 beslutades att löneskatt på pensioner skulle redovisas. Det medförde en korrigering direkt mot balansräkningen som påverkade samtliga år mellan ,5 0 2, Genomsnittlig förräntning per år Tioårigt snitt Avkastningskrav över konjunkturcykel Femårigt snitt Figur 48. Årlig avkastning i förhållande till regionens målsättning samt genomsnittlig avkastning för en rullande fem- respektive tioårsperiod (konjunkturcykel). 13 I detta fall inkluderas utnyttjad checkräkningskredit på 445 miljoner kronor som redovisas som en kortfristig skuld. Detta för att få jämförelse mellan åren. 142 EKONOMIPERSPEKTIVET EKONOMIPERSPEKTIVET 143

74 Specifikation av större investeringsprojekt Figur 49. Pågående investeringar, Region Östergötland (miljoner kronor) FORTSATT HÖG INVESTERINGSVOLYM Investeringarna var miljoner kronor. Merparten, miljoner kronor, utgör investeringar i fastigheter. I januari invigdes Norra Entrén, Framtidens universitetssjukhus (FUS) etapp 1. Delar av verksamheten har under året verkat i lokalerna och lokalerna fungerar väl. Arbetet med gator och torg pågår och Hälsovägen har färdigställts. Framtidens universitetssjukhus Etapp 2 pågår och handlar i huvudsak om att bygga om cirka kvadratmeter i huvudblocket. Projekten arbetar med åtgärder för att minska störningar för verksamheten. För Framtidens universitetssjukhus etapp 3 pågår upphandling av delentreprenörer. Rivning och bergschakt har påbörjats. För Vision 2020 som avser Vrinnevisjukhuset i Norrköping pågår projekteringsarbetet för fullt. Under året har akuthusets stomme växt fram. Några verksamheter har flyttat in i nya lokaler och några till i evakueringslokaler. Under året har det arbetats med att ta fram förslag på fortsättningen av Vision Vården förändras och tidiga bedömningar behöver ses över. Rättspsykatriska regionkliniken i Vadstena är ett komplicerat projekt med många utmaningar. Under året har den första etappen färdigställas och kommer vara klar för inflyttning i etapper under Investeringar i utrustning uppgår till 303 miljoner kronor. Större investeringar som kan nämnas är cyklotronanläggning, röntgenutrustning till akutmottagningen på Vrinnevisjukhuset samt utrustning för lagring av data. Investering t.o.m. Beslutat investeringsbelopp Beslutat belopp Indexjusterat Beräknat slutår investering Framtidens universitetssjukhus Vision 2020 (Vrinnevisjukhuset) Rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena Närsjukvården i Finspång Den totala investeringsnivån är 534 miljoner kronor lägre än budget. Avvikelsen mot budget beror främst på att planerade fastighetsprojekt har förskjutits. Det handlar om projekt som flyttats framåt i brist på resurser eller av prioriteringskäl, projekt som inte har startat i den tid som önskats samt projekt som inte blivit av. Totalt är 350 projekt igång över hela länet. Beslutad budget hålls i projekten liksom tidplanen för de större projekten. Av budgetavvikelsen svarar investeringar i utrustning för cirka 240 miljoner kronor. Region Östergötland finansierar investeringarna med egna medel som byggs upp genom positiva ekonomiska resultat och ett långsiktigt ekonomiskt ansvarstagande. Investeringsnivån kommer att vara fortsatt hög de kommande åren. FÖRBÄTTRAD SOLIDITET Soliditeten har förbättrats och är 5,0 procent (2,6 procent 2015). Soliditeten anger hur stor del av tillgångarna som finansierats av eget kapital och är ett mått på det långsiktiga finansiella utrymmet. Skulle regionen redovisa enligt blandmodellen, det vill säga undanta pensionsskulden som inarbetats före 1998, skulle soliditeten vara 52 procent, vilket är den högsta bland alla landsting och regioner. PRODUKTIONSENHETERNAS SAMLADE EGNA KAPITAL ÄR NEGATIVT Produktionsenheternas samlade egna kapital är negativt 13. Enligt regionens styrprinciper ska en produktionsenhet ha ett positivt eget kapital. Om ett negativt eget kapital uppstår, ska det återställas inom en treårsperiod om inget annat beslutas av regionstyrelsen. Åtta produktionsenheter har ett negativt eget kapital i bokslutet. Med hänsyn till de omfattande åtgärder som måste genomföras för att nå ekonomisk balans, har sjukvårdande enheter med betydande underskott undantagits från kravet att återställa det negativa kapitalet inom tre år. Produktionsenhet Eget kapital Närsjukvården i centrala Östergötland -34 Närsjukvården i östra Östergötland -59 Hjärt- och medicincentrum -47 Centrum för kirurgi-, ortopedi och cancervård -63 Sinnescentrum -49 Diagnostikcentrum -32 Katastrofmedicinskt centrum i Östergötland -2 Naturbruksgymnasiet -11 Figur 51. Produktionsenheter som har negativt eget kapital (miljoner kronor). NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Regionens samlade resultat i förhållande till skatter och generella statsbidrag 2 % 8,3 % 3,0 % 3,2 % RESULTATMÅTT Mål Antal produktionsenheter som har ett positivt eget kapital 14 av 19 st 12 av 19 st 10 av 19 st 11 av 19 st Regionens samlade resultat före finansiella poster i förhållande till skatter och generella statsbidrag 0,5 % 15 3,5 % 1,4 % 1,1 % Soliditet (eget kapital i förhållande till tillgångar) 3,0 % 15 0,3 % 2,6 % 5,0 % Regionens egna kapital 515 mkr 40 mkr 391 mkr 790 mkr Förräntning av placerade medel - 5år - 10 år 4,6 % (över en konjunkturcykel) 5,3 % 5,6 % 5,0 % 4,9 % 5,3 % 4,3 % Mål enligt Region Östergötlands mål- och uppföljningsdokument Fastighet Övrigt Figur 50. Investeringskostnader under perioden , Region Östergötland (mkr = miljoner kronor). 13 Egna kapitalet har justerats i enlighet med regionens styrprinciper. Justeringarna framgår i avsnitt resultat per enhet. 144 EKONOMIPERSPEKTIVET EKONOMIPERSPEKTIVET 145

75 STRATEGISKT MÅL Kostnadseffektiv verksamhet Region Östergötland har i grunden en gynnsam Måluppfyllelse situation, med en långvarig tradition av doku- Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse menterat väl genomfört förbättringsarbete, god kvalitet och en ekonomi som under flera år varit i balans. Region Östergötland har en hög kostnadseffektivitet jämfört med andra landsting och regioner, genom att ha låga kostnader kombinerat med god medicinsk kvalitet. Hälso- och sjukvårdskostnaden per invånare, justerad för strukturella skillnader, var återigen den lägsta i landet. En hög kostnadsutveckling, som uppgick till 6,0 procent, i kombination med att utförd verksamhet inte ökar i motsvarande grad, är dock oroväckande och inte hållbart på sikt. Att kostnaderna ökar i snabbare takt än utförd verksamhet gör att måluppfyllelsen för det strategiska målet kostnadseffektiv verksamhet inte är helt tillfredsställande. Regionen måste i alla delar arbeta med förbättringar samt utveckla gemensamma processer och samordning mellan produktionsenheter. Det krävs också att gjorda investeringar får effekt. Ersättningssystem är ett av flera verktyg som kan bidra till en utveckling och effektivisering i verksamheten. Genom ekonomiska drivkrafter ges incitament att fokusera på specificerade områden. Det är därför viktigt att ersättningssystem styr på ett önskvärt sätt. Erfarenhet visar exempelvis att rätt utformade ersättningssystem, i kombination med andra åtgärder, kan stödja en utveckling mot bättre tillgänglighet för patienten kombinerat med kostnadskontroll. I Region Östergötland sker en ständig utveckling av ersättningssystemen för att hela tiden bli bättre. Östergötland hade under året ett kostnadseffektivt kollektivtrafiksystem utifrån de målvärden som har angetts för verksamheten. Östgötatrafiken har under året arbetat kontinuerligt för att öka resandet genom att exempelvis förenkla betalsystem och utveckla trafiken där det finns goda resandeunderlag. Samtidigt har det skett en kontinuerlig översyn av trafik med lägre resandeunderlag för att kunna styra resurserna till mer efterfrågad trafik. NEDSLAG KONKURRENSUTSATT VERKSAMHET Region Östergötland bedriver vård inom områden som är konkurrensutsatta. När det gäller tandvård, vårdval psykiatri och vårdval primärvård bedriver regionen en omfattande verksamhet i egen regi och därför görs en särredovisning av resultat för dessa verksamheter 16. Vårdval öppen specialiserad vuxenpsykiatri startade 1 juli och regionens egen verksamhet inom detta vårdval redovisar ett resultat på minus 7 miljoner kronor. Resultatet beror bland annat på en låg produktion under de första två månaderna samt en obalans under årets sista månader mellan producerad nivå och erhållen ersättning. Efter redovisade primärvården i egen regi ett resultat på minus 4 miljoner kronor. Det beror främst på ett underskott för Söderköpings vårdcentral som lades ned i april (minus 7 miljoner kronor). Primärvården har under en tid haft svårt att rekrytera specialistläkare och flera satsningar har gjorts på ST-läkare i allmänmedicin för att möta behoven. Svårigheterna med bemanning har lett till tillgänglighetsproblem och ett behov av inhyrd personal. Kostnaden för inhyrd personal var 36 miljoner FRAMGÅNGSFAKTOR Kostnadseffektivitet i hälso- och sjukvården över tid och som står sig väl i nationell jämförelse Måluppfyllelse Otillfredställande måluppfyllelse ÖSTERGÖTLAND EN EFFEKTIV REGION ÖVER TID Effektiv vård innebär att tillgängliga resurser används på bästa sätt för att nå uppsatta mål. Enbart relativt låga kostnader i förhållande till övriga landsting och regioner är inte effektiv vård. Det krävs också goda resultat avseende medicinska mål, tillgänglighet, patientförtroende, jämlik och säker vård. Utan hänsyn till strukturella skillnader (åldersammansättning, socioekonomiska skillnader, sjukdomspanorama med mera) mellan landsting och regioner, så har Region Östergötland under många år haft den lägsta eller bland de lägsta kostnaderna i landet för hälso- och sjukvård per invånare. Även vid en mer rättvis jämförelse, som tar hänsyn till de strukturella skillnaderna, hade Östergötland bland de lägsta kostnaderna (den lägsta kostnaden 2015) och har så haft över tid. Även läkemedelskostnaden per invånare ligger på en låg nivå (tredje lägsta 2015). En låg kostnad kan visa på kostnadseffektivitet men kan också bero på lägre ambitionsnivå. Vad gäller de medicinska resultaten hade Region Östergötland goda resultat i Sveriges Kommuner och Landstings öppna jämförelser ( vilket talar för god effektivitet, se sidan kronor. Region Östergötland arbetar aktivt med utfasning av bemanningsföretag och målet för 2017 är att primärvården inte ska behöva hyra in några läkare. Regionens vårdcentraler på landsbygden hade under året ekonomisk obalans. En utredning av ersättningen är påbörjad, där primärvård i landsbygd och vårdcentraler som är ensamma i en kommun analyseras särskilt. Det samlade resultatet från 2009 (eget kapital) inom vårdvalsuppdraget uppgick till minus 28 miljoner kronor. I det negativa kapitalet ingår ett underskott som uppstod i samband med avveckling och sammanslagning av vårdcentraler i centrala Norrköping samt ett underskott för Söderköpings vårdcentral. Inga justeringar av eget kapital har gjorts. Tandvårdsverksamheten i Region Östergötland visade ett överskott på 21 miljoner kronor, varav den konkurrensskyddade delen stod för 12 miljoner kronor och den konkurrensutsatta för 9 miljoner kronor. Verksamheten delas upp i konkurrensutsatt verksamhet och icke konkurrensutsatt verksamhet. En fördelning av intäkter och kostnader görs för att hänföra ekonomiska resultat till respektive verksamhetsgren. Samtidigt som regionen hade den lägsta kostnaden per invånare i landet för hälso- och sjukvård har kostnaderna under flera år ökat mer än i riket som helhet. Genom att ställa kostnad i relation till prestation kan en uppskattning göras av regionens kostnadsproduktivitet. Vårdkontakternas medicinska innehåll och resursbehov mäts med hjälp av så kallade DRG-poäng 17. En analys av regionens kostnad per DRG-poäng visar att produktiviteten har minskat under senare år till följd av att kostnadsutvecklingen varit högre än ökningen av utförd verksamhet. Under minskade produktionen något. Se sidan 80. NEDSLAG DRG Måttet kostnad per DRG-poäng speglar hela resursinsatsen väl men innehåller samtidigt brister. En kostnad kan till exempel finnas med i totalkostnaden men inte speglas av DRG och vissa kostnader, som hyror och läkemedel, kan öka alternativt minska språngvis utan koppling till produktiviteten. Genom att även följa upp personalkostnad per DRG-poäng, och DRG-poäng per arbetad timme, går det att kompensera för några av de brister som finns i måttet. Alla tre måtten indikerade en avtagande produktivitet inom sjukvårdsverksamheten i Östergötland under. RS 16 Redovisningen finns i årsredovisningens statistikbilaga Regionfakta ( 17 Diagnos Relaterade Grupper ett system för att klassificera sjukdomar utifrån resursbehov. 146 EKONOMIPERSPEKTIVET EKONOMIPERSPEKTIVET 147

76 Av Sveriges Kommuner och Landstings öppna jämförelser framgick att kostnaden per viktad vårdkontakt i primärvården var högre i Region Östergötland än riksgenomsnittet. En jämförelse mellan landsting och regioner innehåller dock svagheter och det kan vara mer relevant att följa hur kostnaden utvecklar sig över tid för det enskilda landstinget eller regionen. Kostnaden per viktad vårdkontakt i primärvården har ökat i Östergötland de senaste åren och är en konsekvens av bland annat stigande kostnader för hyrläkare, röntgen, laboratorieprover och läkemedel. Samtidigt har antalet läkarbesök inom öppenvården minskat något medan sjukvårdande behandlingar ökat. Kostnadsnivån kan påverkas genom ett aktivt arbete med upphandlingar och avtal. Regionen har under flera år haft ett ökat fokus på upphandling och avtal bland annat genom att mäta andelen köp från avtalsbundna leverantörer. Resultatet för visar att 95 procent av regionens köp gjordes från avtalsbundna leverantörer, vilket överensstämmer med det uppställda målet. Årets resultat är oförändrat jämfört med föregående år. Samtidigt som regionen uppnådde målet för andelen köp från avtalsbundna leverantörer finns det flera områden där inköp gjorts men där avtal saknats. Genom uppföljningen får regionen indikationer kring behov av nya upphandlingsområden, vilket ger möjlighet att åstadkomma bra avtal och därigenom frigöra resurser. EKONOMI KOPPLAD TILL VERKSAMHET PROCESSORIEN- TERAD EKONOMI Tillgängliga resurser ska användas på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Utöver den traditionella ekonomistyrningen har Region Östergötland ambitionen att tillämpa metoder som stödjer processorienterad styrning, exempelvis genom planering och uppföljning enligt kostnad per patient (KPP) samt produktions- och kapacitetsplanering. RESULTATMÅTT Mål Kostnad per konsumerad DRG-poäng (kostnadsproduktivitet och avser år 2013, 2014, 2015) Andel avtalsbundna leverantörer - Antalet köp från leverantörer som har avtal med Region Östergötland i förhållande till totalt antal köp. Ska minska kr kr kr >95 % 95 % 95 % 95 % Strukturjusterad hälso- och sjukvårdskostnad per invånare (avser år 2013, 2014, 2015) Ska minska kr kr kr Nettokostnadsutveckling totalt (exklusive jämförelsestörande poster) Justerad läkemedelskostnad per invånare (avser år 2013, 2014, 2015) Kostnad per viktad vårdkontakt i primärvården (avser år 2013, 2014, 2015) Processorienterad ekonomi innebär att koppla ihop ekonomi med verksamhet och process. Det görs genom att kostnader och resursinsatser kalkyleras per vårdkontakt och att uppföljning sedan kan aggregeras per patient, sjukdomsgrupp, process med mera. Under har arbetet med att integrera KPP med verksamheternas produktionsplanering fortsatt, vilket innebär förbättrad kvalitet av kalkyler och goda förutsättningar för en bättre planerings- och uppföljningsprocess vad gäller vårdproduktion. Som ett led i denna utveckling har även ett projekt kring aktivitetsbaserad budgetering slutförts under året. För att bedöma effektivitet kan kostnader i form av till exempel KPP och kvalitetsindikatorer analyseras och jämföras i ett sammanhang. Under året har regionen deltagit i en nationell benchmarking för att tydliggöra hur KPP kan användas för att bidra till ökad kunskap kring frågeställningen är den vård som bedrivs effektiv?. Förlossningar är ett av de områden som analyserats. Resultatet från benchmarkingen på detta område visade bland annat att Vrinnevisjukhuset hade en kostnadseffektiv förlossningsvård jämfört med andra länssjukhus. Relativt låg kostnad och medelvårdtid, i kombination med ett resultat från kvalitetsdata som ligger över riksgenomsnittet, gör att verksamheten bedömdes som kostnadseffektiv. NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Kostnad per DRG-poäng Ska minska kr kr kr Ska vara lägre än regionindex Ska vara lägre än riksgenomsnittet Ska vara lägre än riksgenomsnittet kr (riksgenomsnitt kr) kr (riksgenomsnitt kr) 5,4 % 6,2 % 6,0 % kr (riksgenomsnitt kr) kr (riksgenomsnitt kr) kr (riksgenomsnitt kr) kr (riksgenomsnitt kr) FRAMGÅNGSFAKTOR Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling Måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Ersättningssystemen till vårdgivarna är ett av flera verktyg som kan bidra till en utveckling och effektivisering av verksamheten. Genom ekonomiska drivkrafter får vårdgivarna incitament att fokusera på specificerade områden. I Region Östergötland sker en ständig utveckling av ersättningssystemen. Erfarenhet visar att rätt utformade ersättningssystem, i kombination med fler åtgärder, kan stödja en utveckling mot bättre tillgänglighet för patienten kombinerat med kostnadskontroll. ERSÄTTNINGSSYSTEM INOM REGION ÖSTERGÖTLAND Ersättningssystem har i allmänhet både för- och nackdelar och måste utformas med omsorg och i nära samarbete med verksamheten och professionen. Ersättningen till en verksamhet bör vara baserad på en kombination av ersättningsparametrar för att nå de önskade målen och samtidigt parera för oönskade effekter som undanträngning av svaga behovsgrupper, låg produktivitet och effektivitet eller kostnadsdrivande effekter. Andelen rörlig ersättning till vårdgivare, det vill säga ersättning som utgår antingen per utförd åtgärd eller baseras på resultat, varierar från 3 till 100 procent av den totala ersättningen som vårdgivaren får. Variationen i andelen rörlig ersättning beror på vilken typ av avtal det handlar om och vilken typ av verksamhet som ersätts. De regiondrivna verksamheterna ersätts i högre grad med en fast ersättning som betalas ut oberoende av prestation, medan privat drivna enheter kan ersättas helt och hållet med en rörlig ersättning. Det finns alltid en fast taknivå som ersättningen inte kan överskrida. Verksamheter inom regionens vårdvalssystem ersätts alltid med samma ersättningsmodell, oavsett ägarform. ERSÄTTNINGSSYSTEM UTVECKLAS, FÖLJS UPP OCH REVIDERAS En strävan vid utvecklingen av ersättningssystem är att få fram system som driver på ökad effektivitet och kvalitet i hela vårdprocesser. Genom att de olika vårdgivarna i en vårdprocess får gemensamma målbilder, underlättas samverkan och det skapas en samsyn om vad som ska uppnås under de olika momenten i patientens vårdprocess och vilket slutresultatet ska bli. Processinriktad ersättningsmodell inom strokevården Under 2014 genomfördes ett projekt med syfte att införa en ersättningsmodell för vårdprocessen stroke, som understödjer ett helhetsansvar för strokepatienten oavsett organisation. Ersättningsmodellen har arbetats in i överenskommelser som en målrelaterad ersättning kopplad till flera mål för en god strokevård. Inledningsvis saknades lämpliga uppföljningsmöjligheter för de aktuella målen men uppföljningsrapporter har tagits fram under. Uppföljningen har dock visat stora skillnader i resultat RS HSN jämfört med vad som redovisas i det nationella kvalitetsregistret. Arbete för att kvalitetssäkra resultaten pågår. Prestationsbaserad ersättning inom specialiserad psykiatri Ersättningen för specialiserad barn- och ungdomspsykiatri samt vuxenpsykiatri är huvudsakligen rörlig och kopplad till den produktion, i form av vårdkontakter, som leverantörerna utför. Under har ersättningsmodellerna justerats i samband med nya upphandlingar och införandet av vårdval. Regionen ser en ökad tillgänglighet och produktivitet inom dessa områden och det var ett av syftena med vårdvalet och upphandlingen. Ersättningsmodellerna gäller för både regiondriven och privat verksamhet som har avtal med regionen. Diagnosbaserad ersättning inom vårdcentralsverksamhet Under har det ACG 18 -baserade ersättningssystemet till vårdcentralerna införts fullt ut. Den ACG-baserade ersättningen är rörlig och innebär att vårdcentralerna ersätts efter vårdtyngd hos de patienter som besöker vårdcentralen, mätt på olika kombinationer av diagnoser. En större ersättning utgår nu till en mer resurskrävande patient. Tidigare erhöll vårdgivaren samma ersättning för alla patienter i samma åldersgrupp. Jämfört med den tidigare ersättningen ska ersättningssystemet ge vårdcentralerna incitament till ett bra omhändertagande av alla patienter oavsett vårdtyngd. 18 ACG (Adjusted Clinical Groups) är en metod som kan användas såväl för att beskriva hälsotillstånd i befolkningen som för att fördela sjukvårdsresurser efter förväntad vårdtyngd, med utgångspunkt i registrerade diagnoser. 148 EKONOMIPERSPEKTIVET EKONOMIPERSPEKTIVET 149

77 Vård i rimlig tid vite när patienten får vänta för länge Överenskommelserna med vårdgivarna inom närsjukvård respektive länssjukvård innehåller från och med 2012 vitesbelopp. Om vårdgivaren inte uppfyller sitt utlovade mål för vård i rimlig tid dras ett belopp från den fasta ersättningen. Beloppets storlek beror på hur många patienter som har väntat för länge. Det maximala vitesbeloppet som kunde belasta närsjukvården under var 23 miljoner kronor och för länssjukvården 72 miljoner kronor. Utfallet i avdragna viten blev 0,2 miljoner kronor för närsjukvården och 26 miljoner kronor för länssjukvården. Det är ett sämre resultat än föregående år, eftersom flera produktionsenheter inte uppnådde sina tillgänglighetsmål. En överenskommelse där vårdgivaren får betala ett vite när utlovade mål för vård i rimlig tid inte uppfylls, är en av flera faktorer som påverkar tillgängligheten. Den målrelaterade ersättningen har under flera år haft god effekt och åstadkommit förbättrad tillgänglighet. Under 2015 och har dock tillgängligheten försämrats. Det visar att fler åtgärder behövs. Mer om tillgängligheten går att läsa med start på sidan 61. Ersättningssystem för kollektivtrafiken Östgötatrafiken har strävat efter ett ersättningssystem som på bästa sätt främjar en bättre effektivitet i trafiken. Avtalet med trafikentreprenören i Linköpings stadstrafik har bland annat inneburit att entreprenören får en del av den högre intäkten som en resandeökning ger. Syftet är att få entreprenören att arbeta med åtgärder i sin verksamhet som ökar resandet och ger större kundnöjdhet. Ett arbete med att ta fram nya avtalsmodeller har pågått under året inför framtida avtal. Trafikavtalen har innehållit tydliga kvalitetskrav och ekonomiskt kännbara viten vid bristande kvalitet i leveransen. Kvalitetsavdrag relaterar främst till kundpåverkande brister, men det kan också relatera till säkerhets- och intäktsrelaterade brister, som exempelvis försenad eller inställd trafik eller alkolås som inte fungerar. NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Andel utbetalda tillgänglighetsersättningar vård i rimlig tid i enlighet med målen i överenskommelserna 100 % Ny indikator % 72 % på migranters hälsa, vilket framlyfte goda exempel på sjukvården av utsatta migranter och flyktingar. Regionens ansökan för dessa EU-medel avslogs. REGIONAL UTVECKLING Området regional utveckling täcker flera olika delområden, vilket innebär att flera olika externa aktörer kan vara delaktiga i att förstärka olika aktiviteter som syftar till regional utveckling genom uppdrag och finansiering. De viktigaste nationella parterna för Region Östergötland ur detta perspektiv är Tillväxtverket, Vinnova och Kulturrådet. Därutöver är EU:s strukturfonder, det vill säga Regionalfonden, Socialfonden och InterReg, viktiga finansieringskällor. När Region Östergötland söker extern finansiering inom området regional utveckling kan regionens roll vara huvudansvarig för projektet, ansvarig för en del av ett större projekt eller medfinansiär till en prioriterad projektsatsning som drivs av någon annan part. Under har tre större projekt med stöd från EU startats. De är inriktade på industrins långsiktiga kompetensförsörjning, arbetet med så kallade smarta specialiseringsstrategier och utvecklingen av entreprenörsfrämjande processer (se vidare under framgångsfaktor Främja företagsutveckling och utveckling av innovationer ). Två större projekt har startats med stöd från Vinnova som handlar om digitala mediebussar och visualisering. Slutligen har ett projekt med inriktning på besöksnäring startat med stöd från Tillväxtverket. Arbetet med att identifiera och utvärdera olika möjligheter till extern finansiering för att förstärka den ordinarie verksamheten pågår löpande inom respektive verksamhetsområde. Därutöver bevakar Region Östergötland löpande externa finanseringsmöjligheter genom olika EU-fonder. RESULTATMÅTT Mål Andel utbetalda ersättningar för strokevården i enlighet med processmålen i överenskommelserna 100 % Ny indikator 2015 Går inte att mäta* Går inte att mäta NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Andel externa projektmedel Ska öka Ny indikator Ny indikator 78% Antal turkilometer per driftsatt fordon - Stadstrafik Linköping - Stadstrafik Norrköping - Övrig busstrafik Skapa nulägesbild Ny indikator Ny indikator Linköping: turkm/ fordon Norrköping: turkm/ fordon Övrig busstrafik: 500 turkm/fordon FRAMGÅNGSFAKTOR Ett kostnadseffektivt kollektivsystem TSN *Utfall saknas för 2015 och. FRAMGÅNGSFAKTOR Aktivt arbete och sökning av projektstöd RS HSN Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Östgötatrafiken har ett uppdrag att minska samhällsfinansieringsgraden av den allmänna kollektivtrafiken. En lägre finansiering via skattemedel indikerar att trafiken möter invånarnas behov på ett effektivt sätt. Lägre samhällsfinansieringsgrad uppnås dels av ett ökat resande som ger nya intäkter, dels av att en större andel av trafiken har tillräckligt hög kostnadstäckningsgrad. Östgötatrafiken har under året jobbat kontinuerligt för att öka resandet genom att exempelvis förenkla betalsystem och utveckla trafiken där det finns goda resandeunderlag. Samtidigt har det skett en kontinuerlig översyn av trafiken med lägre resandeunderlag för att kunna styra resurserna till mer efterfrågad trafik. Måluppfyllelse Tillfredsställande måluppfyllelse Region Östergötland ska aktivt söka och utvärdera möjligheter till extern finansiering för att förstärka ordinarie verksamhet och arbeta med prioriterade utvecklingsområden. Andelen externa projektintäkter i relation till totala intäkter för projekten finns i redovisningen under enheterna för regional utveckling samt hälso-och sjukvårdsenheten inom ledningsstaben. Andelen är oförändrad i förhållande till I absoluta tal uppgår de externa projektintäkterna till 34,5 miljoner kronor, vilket är en ökning med 8,6 miljoner kronor. Målet bedöms därmed vara uppfyllt. HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Staten påskyndar utveckling av hälso- och sjukvård via riktade stimulansmedel till prioriterade områden. Socialstyrelsen är oftast huvudansvarig för att sätta upp villkor och inriktning för stimulansmedlen i form av överenskommelser med Sveriges kommuner och landsting som representant för landstingen och regionerna. Under har statliga stimulansmedel i huvudsak riktats mot kvinnors hälsa, psykisk ohälsa och en förbättrad sjukskrivningsprocess. I Region Östergötland har hälso-och sjukvårdsnämnden arbetat för att villkoren för stimulansmedel uppfylls genom krav i de överenskommelserna som nämnden tecknar med berörda vårdgivarna i länet. Eftersom Region Östergötland erhåller sin andel av stimulansmedlen endast när villkoren för stimulansmedel har uppfyllts är måluppfyllelsen viktig för att säkra och ytterligare förstärka regionens finansiella läge. Region Östergötland har dock under året, trots intensivt arbete, inte klarat samtliga villkor gällande psykisk ohälsa och en effektivare sjukskrivningsprocess. Under året har också ett arbete gjorts för att söka EU-medel med fokus NYCKELINDIKATOR Mål Resultat Samhällsfinansieringsgrad (avser allmän kollektivtrafik) 62 % 63 % 62 % 61 % RESULTATMÅTT Mål Kostnadstäckningsgrad (avser allmän kollektivtrafik) 41 % 43 % 41 % 43 % 150 EKONOMIPERSPEKTIVET EKONOMIPERSPEKTIVET 151

78 Region Östergötlands samlade verksamhet SAMMANSTÄLLD REDOVISNING FÖR KONCERNEN Förvaltningsberättelsen ska enligt lagen om kommunal redovisning även omfatta verksamhet som bedrivs genom kommunala koncernföretag i form av till exempel aktiebolag och stiftelser men ska även presentera verksamhet som bedrivs på uppdrag av regionen. I de sammanställda räkenskaperna i form av resultaträkning och balansräkning ingår endast de koncernföretag där regionen har ett varaktigt bestämmande eller betydande inflytande. I regionens sammanställda räkenskaper ingår fem koncernföretag, AB Östgötatrafiken, Energikontoret Östra Götaland AB, Scenkonstbolaget i Östergötland AB, TvNo Textilservice AB och ALMI Företagspartner Östergötland AB. Till koncernföretagen räknas även AB Kinda Kanal men bolaget konsolideras inte då dess påverkan på den sammanställda redovisningen inte är väsentlig. Koncernens resultat efter konsolidering uppgår till 407 miljoner kronor. Koncernföretagen har påverkat resultatet positivt med 9 miljoner kronor, läs om Redovisningsprinciper på sidan 182. I det följande görs en presentation av de aktiebolag, stiftelser med mera, i vilka regionen har intressen. Utgångspunkten är regionens ägarandel och dess eventuella påverkan på resultatet i den sammanställda redovisningen. I övrigt hänvisas till de olika verksamheternas årsredovisningar. Samtliga bolag och stiftelser har lämnat preliminära uppgifter. De ekonomiska resultaten och andra fakta redovisas i tabellform. I respektive tabell redovisas resultaten före konsolidering och förändring av obeskattade reserver eller förändring av andra reserver inom det egna kapitalet. Se total resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys. Regionens bidrag avser ett allmänt bidrag och inte betalning till olika projekt eller liknande. Uppgifterna från bolagen och stiftelserna är preliminära. Årets resultat är justerat så att effekten av eventuella bokslutsdispositioner är eliminerad. Obeskattade reserver redovisas som eget kapital och soliditeten är beräknad därefter. REGIONENS KONCERNFÖRETAG Nedan beskrivs samtliga företag i koncernen. De fem första företagen konsolideras vilket innebär att koncernens resultat ökar om företaget redovisar ett positivt resultat och minskar om företaget redovisar ett negativt resultat. REGIONENS UPPDRAGSFÖRETAG SAMÄGDA FÖRETAG Nedan beskrivs samtliga företag i koncernen. De fem första företagen konsolideras vilket innebär att koncernens resultat ökar om företaget redovisar ett positivt resultat och minskar om företaget redovisar ett negativt resultat. AB Östgötatrafiken Regionen är sedan den 1 januari 2012 då den nya kollektivtrafiklagen trädde i kraft ansvarig för all kollektivtrafik i länet. Östgötatrafiken blev i samband med detta också helägt av regionen. AB Östgötatrafiken är enligt ett uppdragsavtal ansvarig för upphandling och marknadsföring för lokal och regional linjetrafik med buss, spårvagn, tåg, viss skärgårdstrafik och för länsfärdtjänst i Östergötland. Resultatet förbättras med 3,5 miljoner kronor när Östgötatrafiken konsolideras. AB Östgötatrafiken 2015 Omsättning, mkr 1 553, ,5 Regionens andel, % Regionens bidrag, mkr* 826,5 804,9 Resultat, mkr 3,5 7,1 Eget kapital, mkr 168,3 164,8 Soliditet, % Medelantal anställda Scenkonstbolaget i Östergötland AB 2015 Omsättning, mkr 197,0 0,0 Regionens andel, % Resultat, mkr -2,0 0,0 Eget kapital, mkr 27,0 29,0 Soliditet, % Medelantal anställda TVNO Textilservice AB TvNo Textilservice AB sköter all tvätt åt regionens verksamheter. Bolaget bildades 1978 av landstingen i Östergötlands och Jönköpings län samt Norrköpings kommun. Regionens ägarandel är 49 procent. Resultatet förbättras med 3,0 miljoner kronor när TvNo Textilservice konsolideras. TvNo Textilservice AB 2015 Omsättning, mkr 103,2 102,3 Regionens andel, % Resultat, mkr 8,0 5,6 Eget kapital, mkr 59,5 53,2 Soliditet, % Medelantal anställda Koncernföretag Dotterföretag AB Östgötatrafiken (RÖ:s andel 100%) Energikontoret Östra Götaland AB (RÖ:s andel 100%) Scenkonstbolaget I Östergötland AB (RÖ:s andel 52%) Intresseföretag TvNo Textilservice AB (RÖ:s andel 49%) ALMI Företagspartner Östergötland AB (RÖ:s andel 49%) AB Kinda Kanal (RÖ:s andel 47%) Andra samägda företag Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling (RÖ:s andel 14%) Inera AB (RÖ:s andel ca 5%) Patientförsäkringen LÖF (RÖ:s andel ca 5%) Transitio AB (RÖ:s andel 5%) Mälardalstrafik MÄLAB AB (RÖ:s andel 13%) Nyköping-Östgötalänken AB (RÖ:s andel 18,6%) Samverkansprojektet E22 AB (RÖ:s andel 20%) Östsvenska Yrkeshögskolan AB (RÖ:s andel 8,3%) Industrikompentens i Östergötland AB (RÖ:s andel 4%) Region Östergötland Uppdragsföretag Andra samägda företag forts. Marknadsbolaget i Fjärde Storstadsregionen, vilande (RÖ:s andel 5%) Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg (RÖ:s andel ca 5%) Kommunala entreprenader (De största till belopp räknat) Aleris Specialistvård i Motala AB Aleris AB (vårdcentraler) Helsa Specialistvård Sverige AB Helsa Primärvård Sverige AB Falck Ambulans AB Premedic Östergötland AB Capio Psykiatri AB Capio Primärvård AB Geria Care AB Psykiatripartners Östergötland AB Johannelunds Vårdcentral AB Praktikertjänst Primärvård AB Praktikertjänst AB + ytterligare ca 150 mindre företag Stiftelser Stiftelsen Östergötlands Länsmuseum Stiftelsen Östgötamusiken Stiftelsen Östergötlands Länsteater (under avveckling) Samordningsförbund Samordningsförbundet Östra Östergötland Samordningsförbundet Centrala Östergötland Samordningsförbundet Västra Östergötland Energikontoret Östra Götaland AB Regionen äger bolaget till 100 procent. Bolaget ska verka för en hållbar energianvändning och hållbara transporter i regionen, samt informera om energieffektivisering och ökad användning av förnybara energikällor. Resultatet påverkas inte när Energikontoret Östra Götaland konsolideras. Energikontoret Östra Götaland AB 2015 Omsättning, mkr 5,6 4,4 Regionens andel, % Resultat, mkr 0,0 0,1 Eget kapital, mkr 1,0 1,0 Soliditet, % Medelantal anställda 4 4 Scenkonstbolaget i Östergötland AB Bolaget bildades 2015 av Region Östergötland, Norrköpings och Linköpings kommuner. Verksamheten startade och utgörs av de verksamheter som tidigare drevs i Stiftelsen Östergötlands länsteater och i Norrköping Symfoniorkester AB. Syftet med bolaget är att skapa förutsättningar för förbättrade verksamheter, utökat samarbete och ett långsiktigt ekonomiskt engagemang från ägarna. Regionens ägarandel är 52 procent. Resultatet försämras med -1,0 miljoner kronor när Scenkonstbolaget i Östergötland konsolideras. ALMI Företagspartner Östergötland AB Regionen äger bolaget till 49 procent och resterande 51 procent ägs av det statliga moderbolaget. Det övergripande målet är att främja utveckling av konkurrenskraftiga små och medelstora företag och stimulera nyföretagande i syfte att skapa tillväxt och förnyelse i näringslivet. Resultatet för koncernen förbättras med 3,3 miljoner kronor (inklusive upplösning av negativ goodwill med 2,7 miljoner kronor) när ALMI Företagspartner Östergötland konsolideras. ALMI Företagspartner Östergötland AB 2015 Omsättning, mkr 32,6 30,0 Regionens andel, % Resultat, mkr 1,1 0,8 Eget kapital, mkr 16,0 14,9 Soliditet, % Medelantal anställda

79 AB Kinda kanal Bolagets uppgift är att bevara kanalen och att mot avgift hålla den öppen för trafik och driva därmed förenlig verksamhet. Syftet med landstingets engagemang i bolaget är att som uppdragsgivare till bolagets verksamhet ha inflytande över de driftbeslut som fattas. Regionens ägarandel uppgår till 47 procent. Övriga ägare är Linköpings kommun och Kinda kommun. Bolaget konsolideras inte. AB Kinda kanal 2015 Omsättning, mkr 6,1 5,7 Regionens andel, % Resultat, mkr 0,3 0,0 Eget kapital, mkr 4,0 3,7 arbete skett mellan nuvarande ägare och SKL avseende ett övertagande av bolaget, detta är nu klart och 2017 övertar SKL 97 procent av aktierna i bolaget medan resterande 3 procent behålls av landstingen. Inera AB 2015 Omsättning, mkr 677,4 626,1 Regionens andel, % 5 5 Resultat, mkr 2,8 0,7 Eget kapital, mkr 27,0 27,0 Soliditet, % 7 7 Medelantal anställda Mälardalstrafik MÄLAB AB Andelarna i Mälardalstrafik MÄLAB Aktiebolag förvärvades Föremålet för bolagets verksamhet är att handlägga frågor av gemensamt intresse för ägarna vad gäller regionaltågstrafik, särskilt i Mälarregionen. Bolagets ändamål är att bidra till ägarnas fullgörande av sina uppgifter som regionala kollektivtrafikmyndigheter, innefattande fullgörande av i behörig ordning lämnad befogenhet att upphandla och ingå avtal om allmän trafik samt upphandling och tillhandahållande av andra persontransport- och samordningstjänster inom ramen för ägarnas beslut och kommunala kompetens. Regionens ägarandel uppgår till 13 procent. Mälardalstrafik MÄLAB AB 2015 Omsättning, mkr 137,5 174,6 Östsvenska Yrkeshögskolan AB Bolaget bedriver utbildningsverksamhet med särskilt fokus på yrkeshögskoleutbildning, samt konsultverksamhet med koppling till utbildningsverksamhet. Regionen äger bolaget till 8,3 procent, övriga andelar ägs av 11 kommuner inom länet. Östsvenska Yrkeshögskolan AB 2015 Omsättning, mkr 41,1 32,6 Regionens andel, % 8 8 Resultat, mkr 0,8 0,4 Eget kapital, mkr 2,1 1,4 Soliditet, % Medelantal anställda 3 3 Soliditet, % Medelantal anställda 5 4 REGIONENS UPPDRAGSFÖRETAG SAMÄGDA FÖRETAG Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling Kommunalförbundets medlemmar är de sju landsting/regioner som innehar universitetssjukhus, Landstinget i Uppsala län, Region Östergötland, Region Skåne, Stockholms läns landsting, Västerbottens läns landsting, Västra Götalandsregionen samt Region Örebro län. Kommunalförbundet bildades år 2006 och dess ändamål är att skapa förutsättningar för och genomföra en gemensam investering samt drift av en anläggning för avancerad strålbehandling, så kallad protonterapi, som innebär en effektivare och skonsammare vård. Verksamheten ska bedrivas av Skandionkliniken i Uppsala och är initialt dimensionerad för att behandla patienter per år. Regionens ägarandel uppgår till 14 procent. Kommunalförbundet Avacerad Strålbehandling 2015 Omsättning, mkr 129,0 93,7 Regionens andel, % Resultat, mkr -37,7 26,5 Eget kapital, mkr -26,2 11,6 Soliditet, % -3 1 Medelantal anställda Inera AB Regionen är tillsammans med andra sjukvårdshuvudmän, Sveriges Kommuner och Landsting och Apoteket AB delägare i Inera AB. Inera är en av flera utförare som samverkar kring genomförandet av Nationell e-hälsa - strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. Bolaget bildades år Målet är att stödja och effektivisera vården, stärka patientens ställning samt skapa god tillgänglighet till vården. Bolaget driver bland annat 1177 Sjukvårdsrådgivningen samt som är Sveriges största icke-kommersiella tjänst för hälso- och sjukvårdsinformation på nätet. SKL har under året gjort en analys av bolaget inför ett eventuellt förvärv av Inera. Ett förankringsarbete skett mellan nuvarande ägare och SKL avseende ett övertagande av bolaget, detta är nu klart och SKL övertar bolaget Regionens ägarandel uppgår till 5 procent. Ett förankrings- Patientförsäkringen, LÖF Samtliga landsting, Region Skåne, Västra Götalandsregionen och Gotlands kommun har ett gemensamt försäkringsbolag; Patientförsäkringen LÖF. LÖF åtar sig att enligt patientskadelagen lämna patientskadeersättning för personskada som orsakats patient i samband med av försäkringstagaren i Sverige bedriven hälso- och sjukvård. Regionens ägarandel uppgår till 5 procent. Patientförsäkringen LÖF 2015 Omsättning, mkr 1 265, ,0 Regionens andel, % 5 5 Resultat, mkr -327,4 501,0 Eget kapital, mkr 2 846, ,4 Soliditet, % Medelantal anställda Transito AB Transitio AB är ett samägt bolag av samtliga landsting/ regionala kollektivtrafikmyndigheter. Bolagets uppdrag är att upphandla, finansiera och förse ägarna med tåg och reservdelar. Syftet är främst att minska ägarnas fordonskostnader samt säkerställa hög kvalitet och kompetens inom områdena anskaffning, förvaltning och underhåll. Bolaget bildades Regionens ägarandel uppgår till 5 procent. Transitio AB 2015 Omsättning, mkr 499,5 468,9 Regionens andel, % 5 5 Resultat, mkr -14,5 2,0 Eget kapital, mkr 39,3 50,5 Soliditet, % 1 2 Medelantal anställda Regionens andel, % Resultat, mkr 0,0 0,0 Eget kapital, mkr 0,7 0,7 Soliditet, % 3 3 Medelantal anställda 6 5 Nyköping Östgötalänken AB Bolagets uppgift är att verka för att en ny järnvägsutbyggnad, Ostlänken, med dubbelspår och höghastighetsstandard mellan Järna och Linköping. Regionen äger bolaget till 18,6 procent, övriga ägare är berörda kommuner och regionförbund utmed den tänkta sträckningen. Nyköping-Östgötalänken AB 2015 Omsättning, mkr 2,1 2,2 Regionens andel, % Resultat, mkr 0,3 0,1 Eget kapital, mkr 1,4 1,1 Soliditet, % Medelantal anställda 0 0 Samverkansprojektet E22 AB Bolagets ska verka för en utbyggnad och upprustning av väg E22 till lägst fyrfältstandard mellan Norrköping och Trelleborg. Regionen äger bolaget till 20 procent, övriga ägare är regionförbunden och regionerna utmed väg E22, samt Sydsvenska Industri- och Handelskammaren. Samverkansprojektet E22 AB 2015 Omsättning, mkr 0,2 0,1 Regionens andel, % Resultat, mkr -0,1-0,1 Eget kapital, mkr 0,3 0,3 Soliditet, % Medelantal anställda 0 0 Industrikompetens i Östergötland AB Bolagets verksamhets är att stödja arbetsgivare i privat och offentlig verksamhet genom dels direkt bemanning, rekrytering, utbildning och kompetensförsörjning. Bolaget ska även bidra till att bygga upp nödvändiga nätverk och arenor inom området. Regionen äger bolaget till 4 procent, övriga ägare är Linköpings kommun 5 procent och näringslivet i regionen tillsammans 91 procent. Industrikompetens i Östergötland AB 2015 Omsättning, mkr 373,5 245,9 Regionens andel, % 4 4 Resultat, mkr 8,1 3,2 Eget kapital, mkr 37,8 31,0 Soliditet, % Medelantal anställda Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg Kommunalförbundets medlemmar är samtliga landsting/ regioner. Kommunalförbundet bildas för att administrera och sköta uppdraget med ambulansflygplanverksamheten och överta befintligt samverkansavtal mellan de 21 landstingen/ regionerna och Västerbottens läns landsting från den 1 januari. Den ordinarie driftstarten förväntas ske i början av Regionens ägarandel uppgår till ca 4,5 procent

80 STIFTELSER OCH SAMORDNINGSFÖRBUND Stiftelsen Östergötlands Länsmuseum Stiftelsen bildades 1983 av regionen, Stiftelsen Linköpings stadsmuseum för skön konst, Östergötlands Fornminnes- och museiförening samt Linköpings kommun. Dess syfte är att inom länet bedriva och främja kulturminnesvård och övrig museiverksamhet samt att förvalta stiftelsens fastigheter och samlingar och att hålla dem tillgängliga för allmänheten. Stiftelsen Östergötlands Länsmuseum 2015 Omsättning, mkr 49,3 47,9 Resultat, mkr 0,0-0,5 Eget kapital, mkr 6,2 6,1 Soliditet, % Medelantal anställda Stiftelsen Östgötamusiken Stiftelsen bildades år 1987 av regionen med målsättningen att alla länets invånare ska kunna ta del av det regionala musiklivet. För att göra detta möjligt använder Östgötamusiken i första hand sina egna ensembler som är Östgöta Blåsarsymfoniker, Östgöta Brasskvintett, Östgöta Blåsarkvintett samt Östgötabandet. Stiftelsen Östgötamusiken 2015 Omsättning, mkr 19,4 18,6 Resultat, mkr 0,3 0,7 Eget kapital, mkr 4,9 4,7 Soliditet, % Medelantal anställda Stiftelsen Östergötlands Länsteater Stiftelsen Östergötlands Länsteater, Sveriges största regionteater, har som övergripande mål att bedriva teaterverksamhet på hög konstnärlig nivå för vuxna, skolungdomar och barn med egen ensemble och i samarbete med andra. Stiftelsen bildades år 1980 tillsammans med Linköpings och Norrköpings kommun. Från och med överfördes verksamheten till det nybildade Scenkonstbolaget, se ovan och stiftelsen är därför nu under avveckling. Stiftelsen Östergötlands Länsteater (ej verksamhet ) 2015 Omsättning, mkr - 110,3 Resultat, mkr - -9,2 Eget kapital, mkr - 8,9 Soliditet, % - 58 Medelantal anställda Samordningsförbund Finspångs samordningsförbund, Samordningsförbundet Östra Östergötland, Samordningsförbundet Centrala Östergötland och Samordningsförbundet Västra Östergötland har vid olika tidpunkter bildats under perioden , med stöd av lagen om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. I respektive samordningsförbund ingår Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, berörda kommuner och Region Östergötland. Förbundens ändamål är att finansiera och utveckla insatser som skapar förutsättningar för invånare i yrkesverksam ålder att kunna uppnå eller förbättra förmågan att utföra förvärvsarbete. Finspångs samordningsförbund upphörde vid årsskiftet och ingår från och med 2017 i Samordningsförbundet Östra Östergötland. Finspångs samordningsförbund 2015 Omsättning, mkr 2,2 2,0 Resultat, mkr 0,0-1,6 Eget kapital, mkr 0,8 0,8 Soliditet, % Medelantal anställda 0 0 Samordningsförbundet Östra Östergötland Samordningsförbundet Västra Östergötland 2015 Omsättning, mkr 19,2 17,9 Resultat, mkr -0,4-1,1 Eget kapital, mkr 6,3 6,7 Soliditet, % Medelantal anställda 4 4 Samordningsförbundet Centrala Östergötland 2015 Omsättning, mkr 15,0 18,0 Resultat, mkr -4,2 3,5 Eget kapital, mkr 3,8 8,0 Soliditet, % Medelantal anställda Omsättning, mkr 22,9 22,2 Resultat, mkr 0,6 1,5 Eget kapital, mkr 2,4 1,8 Soliditet, % Medelantal anställda 7 14 REGIONENS UPPDRAGSFÖRETAG KOMMUNALA ENTREPRENADER Regionen har ansvar att verka för en god hälsa hos befolkningen och en god hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvårdsnämnden har fått uppdrag och ekonomiska resurser för att teckna överenskommelser med regionens produktionsenheter, men kan även ingå avtal med andra utförare än inom regionens egen organisation. Detta sker bland annat genom upphandling enligt Lag om offentlig upphandling, Lag om valfrihetssystem, Lag om läkarvårdsersättning eller Lag om ersättning för sjukgymnaster. Regionens totala ersättning till uppdragsföretag uppgick år till cirka 705 miljoner kronor varav de största uppdragsföretagen beloppsmässigt redovisas i Figur 52. Uppdragstagare Verksamhetsområde Miljoner kr Aleris Specialistvård i Motala AB Specialistsjukvård 170 Falck Ambulans AB Ambulanssjukvård och liggande sjuktransporter 103 Premedic Östergötland AB Ambulanssjukvård och liggande sjuktransporter 74 Aleris AB Vårdcentralsverksamhet 63 Helsa Primärvård Sverige AB Vårdcentralsverksamhet 57 Capio Psykiatri AB Öppen specialiserad vuxenpsykiatri 46 Capio Primärvård AB Vårdcentralsverksamhet 37 Geria Care AB Vårdcentralsverksamhet 37 Psykiatripartners Östergötland AB Öppen specialiserad vuxenpsykiatri, barn- och ungdomspsykiatri 33 Helsa Specialistvård Sverige AB Specialistsjukvård 31 Johannelunds Vårdcentral AB Vårdcentralsverksamhet 24 Praktikertjänst Primärvård AB Vårdcentralsverksamhet 16 Praktikertjänst AB Tandvård, specialistsjukvård 14 Summa utbetald avtalsersättning 705 Figur 52. Utbetald avtalsersättning till de beloppsmässigt största uppdragsföretagen kommunala entreprenaderna. Utöver de i sammanställningen beskrivna företagen finns cirka 150 mindre mottagningar som arbetar på uppdrag åt regionen. Ersättningen till dessa uppgick under till drygt 200 miljoner kronor

81 Samverkansnämnden Samverkansnämnden (SVN) är en gemensam nämnd med representanter från Region Östergötland, Region Jönköpings län och Landstinget i Kalmar län. Samverkansnämnden beslutar om vilken regionsjukvård som ska samordnas inom sydöstra sjukvårdsregionen samt dess inriktning och omfattning. Ordförandeskapet i SVN är roterande och innehas av Region Jönköpings län. Inriktningen för har varit de senaste årens ambition, att gå från kortsiktig ekonomi till långsiktiga verksamhetsrelationer och samtidigt bredda fokus från regionsjukvård till sjukvård i regionen. I det reviderade regionsamverkansavtalet från 2009 fastslogs ett antal övergripande målsättningar. Nedan följer en uppföljning av ett urval av dessa målsättningar som sammanfattar samverkansnämndens årsredovisning. UPPFÖLJNING AV DE REGIONALA ÖVERGRIPANDE MÅLSÄTTNINGARNA Tillgodose regioninvånarnas behov av hälso- och sjukvård av hög kvalitet och med god tillgänglighet Tidigare har olika resultat för regionerna och landstingen redovisats inom ramen för öppna jämförelser. Från 2015 sker detta genom den nya webbtjänsten Vården i siffror. I och med övergången till den nya webbtjänsten i kombination med att viss data successivt uppdateras, har någon gemensam sammanställning för sydöstra sjukvårdsregionen inte genomförts. Redovisning sker i stället separat av varje region och landsting. Analyser indikerar att sydöstra sjukvårdsregionen behåller sin ställning bland de bästa i landet. Främja en likvärdig utveckling av sjukvården i regionen Genom regionala medicinska programgrupper (RMPG) följs medicinska resultat, åtgärder och behandlingar i hela regionen. Ett viktigt syfte för programgrupperna är att stimulera till lärande mellan enheterna i regionen. De regionala medicinska programgrupperna tar årligen fram en årsrapport och en samlad återrapportering presenteras för samverkansnämnden. Ett exempel på hur årsrapporterna kan bidra till en ökad regional samverkan är när verksamheten framförde krav på bättre elektronisk kommunikation rörande patienter, vilket resulterade i samverkansprogrammet espir. Varje år genomförs en workshop där ordförande och sekreterare för samtliga RMPG deltar tillsammans med regionsjukvårdsledningen. Temat för årets workshop var ett ökat uppdrag som innebar att grupperna tog sig an frågor inom områdena kunskapsstyrning, läkemedel och upphandlingar. Under året startades RMPG primärvård vilket innebär att det nu finns 18 regionala medicinska programgrupper. Sjukvårdsregionala vårdriktlinjer kliniskt kunskapsstöd för specialistvården Arbetet med att ta fram sjukvårdsregionala vårdriktlinjer går långsamt framåt. Detta trots att arbete genomförs i både ledningsgruppen och det sjukvårdsregionala redaktionsrådet. Det beror sannolikt på att det parallellt pågår ett arbete med lokala riktlinjer. Förhoppningsvis kommer arbetet med nationella programråd och integrerat kunskapsstöd i journalsystemet Cosmic göra arbetet mer framgångsrikt. Arbetet med nationella riktlinjer fortsätter framgångsrikt enligt det strukturerade arbetssätt som etablerats i sjukvårdsregionen. Under har remissvar lämnats för de nya riktlinjerna för multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom. Regionalt cancercentrum Regionalt cancercentrum Sydöst (RCC) är en kunskapsorganisation som ska utveckla cancervården utifrån ett tydligt patientperspektiv. Verksamhetens resultat presenteras löpande i rapporten Löften till cancerpatienter resultatredovisning. Generellt ses förbättrade resultat, men vissa diagnosområden kräver fortsatt arbete för att nå uppsatta mål. Under har RCC engagerat sig för att fler diagnosområden ska ingå i Standardiserade vårdförlopp (SVF) i den sydöstra sjukvårdsregionen. SVF har införts enligt plan i hela sydöstra sjukvårdsregionen. Vissa förbättringar av ledtider har skett i cancervården, men målen är ännu inte uppnådda. Andelen patienter som får behandling inom fyra veckor är mer än 30 procent för första gången sedan mätningarna började Framför allt är det Jönköping och Kalmar som står för förbättringen. Även andelen som fick behandling inom åtta veckor har ökat. Inom ramen för arbetet med RCC har regionerna och landstingen fortsatt att arbeta för de löften som beslutades Löfte nummer ett har kompletterats eftersom införandet av standardiserade vårdförlopp för särskilda diagnoser i vissa fall har en annan tidsangivelse. RCC har under året besvarat en remiss om nationell nivåstrukturering inom cancervården. Samtidigt har en handlingsplan tagits fram för nivåstrukturering inom sydöstra sjukvårdsregionen. Femte omgången av konferensen Utvecklingskraft cancer anordnades av RCC i Linköping under våren. Multidisciplinära konferenser är en viktig men resurskrävande aktivitet inom cancersjukvården. Inom ramen för RCC har ett projekt startats för att ta fram gemensamma riktlinjer för multidisciplinära konferenser före, under och efter behandling. En mer omfattande redovisning av RCC:s verksamhet finns i en separat årsrapport. Regionalt registercentrum Registercentrum Sydost (RCSO) har ett nationellt uppdrag att stödja, utveckla och främja användningen av nationella kvalitetsregister. Under har flera workshops och sammankomster hållits för att sprida kunskap om kvalitetsregisterarbete både för verksamhetsutveckling och forskning. Stöd inom områden som allmän registerkunskap, utvecklingsdialog, patientmedverkan och patientrapporterade mått, förbättringskunskap, datakvalitet och datapresentation, statistik och epidemiologi samt forskning, har getts till de tolv register som är anslutna. Primärvårdssamarbete I det så kallade Flippenprojektet, ett nationellt utvecklingsprojekt för primärvården, har cirka 15 procent av de offentligt drivna vårdcentralerna i sjukvårdsregionen varit engagerade. Samarbetet med Landstinget i Kalmar län och Region Jönköpings län har varit en viktig del för erfarenhetsutbyte och idéutveckling. Ett sjukvårdsregionalt strategiskt nätverk har bildats i sydöstra sjukvårdsregionen för att ta tillvara, bidra och stödja innovationerna som växer fram i projektet. Stärka sydöstra sjukvårdsregionens ställning som samverkansområde för hälso- och sjukvården Samarbetet inom sjukvårdsregionen har utvecklats från att enbart omfatta de rent medicinska verksamhetsområdena till områden som exempelvis IT, kompetensförsörjning, upphandlingar och viss administration. Projekt espir Inom sydöstra sjukvårdsregionen pågick projektet Samverkande processer i sjukvårdsregionen (espir) för att skapa ett mer enhetligt sätt att använda journalsystemet Cosmic hos alla huvudmän. Region Östergötland, Region Jönköpings län och Landstinget Kalmar län arbetar i dag i Cosmic men det ser olika ut. Under året har olika aktiviteter genomförts för större enhetlighet, bland annat i Cosmics psykiatrimodul och den nya versionen R8.1. Ett pilotprojekt rörande e-remisser har också drivits. Kompetensförsörjning inom sjukvårdsregionen Inom hälso- och sjukvården finns möjligheter att omfördela arbetsuppgifter mellan olika yrkesgrupper, för att kompetens ska användas på bästa möjliga sätt. Respektive huvudman i sydöstra sjukvårdsregionen arbetar med kapacitets- och resursplanering och rätt använd kompetens. Under kommande år ska utbildningar för specialistsjuksköterskor samordnas i regionen. Beslut har också fattats om en utredning med förslag på specialistsjuksköterskeprogram med inriktning distriktsjuksköterska, äldre och barn. Sjukvårdsregionala upphandlingar Projektet Regionala upphandlingar i sydöstra sjukvårdsregionen (RUSS) har övergått till permanent verksamhet. Ansvaret för den gemensamma upphandlingsverksamheten inom sydöstra sjukvårdsregionen roterar mellan upphandlingscheferna i regionen. Under leder Landstinget i Kalmar län arbetet. Under året har flera gemensamma upphandlingar lett till ökad kvalitet eller sänkta kostnader med bibehållen eller ökad kvalitet. Regionala nätverk Ett antal nätverk och arbetsgrupper har inrättats och samverkat under året. I grupperingarna ingår sakkunniga inom specifika områden som till exempel medicinska klassificeringsfrågor, ekonomi- och uppföljning, sekreterarskap i RMPG och nämnd. Det finns också grupper inom läkemedel och traumasjukvård. Stärka och utveckla universitetssjukhusets ställning som centrum för regionsjukvård, forskning, utveckling och utbildning Universitetssjukhuset i Linköping (US) bedriver huvudparten av regionens regiongemensamma vård. Sjukhuset har också konsultservice till andra sjukhus i sjukvårdsregionen. Det pågår flera processer som sannolikt kommer att stärka universitetssjukhusens roll i landet som sjukvårdsregionala centrum. Exempel på detta är det nya ALF-avtalet och mer patientnära forskning genom verksamheten FORSS. En nationell traumautredning kan komma att innebära att US roll som sjukvårdsregionalt traumacentrum tydliggörs. Utöver rollen som regionalt kompetenscentrum efterfrågas vård vid US från andra utomregionala landsting i en allt större utsträckning. Upprätthålla en hög självförsörjningsgrad inom regionsjukvården i regionen Universitetssjukhusets i Linköpings roll innebär att en hög självförsörjningsgrad ska kunna upprätthållas inom regionen. Trots detta finns det behov av att remittera patienter till andra sjukhus inom vissa områden. Den främsta orsaken är att vissa verksamheter inte bedrivs vid US, till exempel inom transplantationsområdet och barnhjärtkirurgi. I Figur 53 redovisas kostnader för utomregional planerad köpt vård för respektive region/landsting under Det är främst transplantationskirurgi, barnsjukvård och psykiatrisk tvångsvård som visar stora kostnader. Enskilda vårdepisoder är i vissa fall också mycket kostsamma Östergötland 139,6 151,2 140,6 150,7 155,8 165,3 Jönköping 147,6 156,2 173,8 154,4 153,0 140,6 Kalmar 83,9 82,4 105,1 96,6 84,5 123,3 Summa 371,1 389,8 419,5 401,7 393,3 429,2 Figur 53. Kostnader för utomregional planerad köpt sjukvård för sydöstra sjukvårdsregionen (miljoner kronor). Eftersträva god ekonomisk hushållning av regiongemensam vård Resursåtgång har historiskt sett endast varit praktiskt möjligt att mäta på organisatorisk nivå. De jämförelser som gjorts har gett vissa indikationer om resurserna utnyttjas effektivt i förhållande till andra. Men ofta faller möjligheterna till jämförelser på att organisationerna sett alltför olika ut. För att mäta och jämföra resursåtgång används så kallad KPP-redovisning (Kostnad Per Patient eller patientrelaterad redovisning). En jämförelse mellan universitetssjukhusen i landet visade att Universitetssjukhuset i Linköping hade relativt låga kostnader per patient inom de kliniker som analyserats. Även andra benchmarkingstudier pekar i samma riktning

82 Patientnämnden Patientnämnden är en från vården fristående och opartisk instans dit patienter och närstående kan vända sig för att få information eller lämna synpunkter på hälso- och sjukvården. Uppdraget omfattar all offentligt finansierad hälso- och sjukvård och tandvård. Patientnämnden hanterar också synpunkter på den hälso- och sjukvård som kommunerna bedriver. Nämndens uppdrag är att stödja och hjälpa enskilda patienter och främja kontakten mellan patienterna och hälso- och sjukvårdspersonalen. På så sätt bidrar patientnämnden till kvalitetsutveckling och högre patientsäkerhet. Patientnämnden ansvarar även för att rekrytera och utbilda stödpersoner till patienter som tvångsvårdas i den psykiatriska vården eller tvångsisoleras enligt smittskyddslagen. Under registrerades totalt ärenden. Det är en ökning med 20 procent jämfört med föregående år. VAD KLAGAR PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE PÅ? I likhet med tidigare år klagar patienter och närstående mest på behandling, undersökning och bemötande. Det kan till exempel vara brist på behandling eller utredning, fel diagnos eller nekad behandling. Klagomålen gällande bemötande har ökat kraftigt. Patienter anser ofta att deras synpunkter och frågor inte tas på allvar, vilket kan resultera i en upplevelse av otrevligt och respektlöst bemötande. Vården har en utmaning i att ta tillvara patienternas erfarenheter och lära sig av klagomålen och synpunkterna för att utveckla en mer personcentrerad vård. SÄRSKILDA OMRÅDEN Sedan den 1 december 2015 har länets invånare möjlighet att läsa sin journal via nätet. Patientnämnden har sedan dess följt utvecklingen av klagomål gällande journalen. De flesta ärenden handlar om att patienten anser att journalanteckningarna inte stämmer. Det finns fall där patienten har läst om en allvarlig diagnos innan patienten har hunnit bli informerad, där patienten upplevt kränkande beskrivningar i journalen eller där felaktigheter i journalen lett till misstanke om sammanblandning med annan patients journal. En särskild rapport har tagits fram gällande vikten av bemötande för att stärka respekten för varje patient och undvika upplevelser av kränkning och diskriminering. STÖDPERSONSVERKSAMHET Antalet anmälningar från stödpersoner från rättspsykiatriska regionkliniken har varit på samma nivå som tidigare år, däremot uppvisades en ökning för anmälningar om tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Det förklaras delvis av att ett större antal patienter fått en stödperson. Under har viss nyrekrytering av stödpersoner skett och vid årsskiftet fanns det 30 tillgängliga personer. 59 patienter har haft stödpersoner under året. De 10 vanligaste delproblemen Antal ärenden Behandling 161 Bemötande 158 Undersökning/utredning 153 Resultat 117 Läkemedel 114 Information till patient/närstående 91 Tillgänglighet 89 Dialog/delaktighet med patient/närstående 57 Diagnos 55 Medicinsk dokumentation/loggar 53 Figur 54. De tio vanligast delproblemen som patienter klagade på hos patientnämnden

83 Resultaträkning Kassaflödesanalys Sammanställd redovisning full fondering pensioner Sammanställd redovisning budget Regionen full fondering pensioner Sammanställd redovisning blandmodell pensioner Sammanställd redovisning full fondering pensioner Regionen full fondering pensioner Sammanställd redovisning blandmodell pensioner Belopp i miljoner kronor, noter se sidan Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat 407 8, , Belopp i miljoner kronor, noter se sidan DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar/utrangeringar Justering för gjorda avsättningar pensioner Justering för nya övriga avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering av ingående eget kapital Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och varulager Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Bidrag materiell anläggningstillgång (långfristig skuld) Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten Justering anläggningstillgångar koncernföretag Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut EKONOMISK REDOVISNING EKONOMISK REDOVISNING 163

84 Balansräkning Belopp i miljoner kronor, noter se sidan Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Byggnader Mark Pågående investeringar Inventarier IT-utrustning Medicinteknisk apparatur Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel Jord-, skogs- och trädgårdsmaskiner Konst Investering ej i egen fastighet Byggnadsinventarier ej i egen fastighet Aktier, andelar, bostadsrätter Negativ goodwill, andelar Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Lager Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Balanserat eget kapital Justering ingående eget kapital Årets resultat Summa eget kapital, se spec. nedan Avsättningar Pensionsskuld Löneskatt pensionsskuld Negativ goodwill, andelar Övriga avsättningar Summa avsättningar Långfristiga skulder Långfristiga lån Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Personalens skatter, avgifter och löneavdrag Semesterlöneskuld, okompenserad övertid m.m Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder Summa skulder, avsättningar Summa eget kapital, skulder och avsättningar Ställda panter och ansvarsförbindelser: Pensionsåtagande inkl löneskatt intjänade före år Borgensåtaganden Pensionsåtaganden för visstidsanställda/förtroendevalda Specifikation till Eget kapital Sammanställd redovisning full fondering pensioner Regionen full fondering pensioner Sammanställd redovisning blandmodell pensioner varav rörelsekapital varav anläggningskapital Resultat per enhet Belopp i miljoner kronor Enhet 1 Nämnd/styrelse Omsättning Resultat Budget Eget kapital 2 Regionstyrelsen ,2 0,0 3,4 Hälso- och sjukvårdsnämnden ,6 0,0 0,0 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden 783 3,9 0,0 0,0 Regionutvecklingsnämnden 226 0,2 0,0 0,0 Summa nämnd/styrelse 8,5 0,0 3,4 Sjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland ,6 0,0-34,0 Närsjukvården i östra Östergötland ,8-15,0-59,4 Närsjukvården i västra Östergötland ,6 0,0 11,7 Närsjukvården i Finspång 210 0,0 0,0 12,2 Hjärt- och medicincentrum ,2-20,0-47,2 Barn- och kvinnocentrum ,3 0,0 31,9 Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård ,9 0,0-62,9 Sinnescentrum ,3-27,0-49,3 Diagnostikcentrum ,0-10,0-32,1 Summa sjukvård -207,9-72,0-229,1 Tandvård Folktandvården ,3 9,8 59,3 Utbildning Lunnevads folkhögskola 34 0,4 0,0 7,3 Naturbruksgymnasiet ,0 3,0-11,4 Summa utbildning -10,6 3,0-4,1 Övrigt Katastrofmedicinskt centrum 69-1,5-1,2-1,8 FM centrum ,9 1,0 5,0 Centrum för medicinsk teknik och IT 732 0,0 1,0 4,5 Centrum för hälso- och vårdutveckling 155 1,4 0,0 4,6 Upphandlingscentrum 187 1,4 0,0 1,0 Resurscentrum 247 2,2-0,5 7,4 Summa övrigt 7,4 0,3 20,7 Summa nämnd/styrelse/produktionsenheter -189,3-58, ,8 Finansförvaltningen 587,5 298,9 939,4 TOTALT REGION ÖSTERGÖTLAND 398,2 240, ,6 1 Samtliga produktionsenheter är korrekt avrundade. Eventuell avrundningsdifferens finns inom finansförvaltningen. 2 Det egna kapitalet har i bokslut justerats utifrån gällande styrprinciper till +/- 3 procent av enhetens omsättning. Detta påverkar följande enheter; Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 56,3 mkr, Sinnescentrum 94,3 mkr, Närsjukvården i östra Östergötland 28,2 mkr (primärvården undantagen) och Diagnostikcentrum 6,8 mkr. Därutöver har följande enheters egna kapital justerats; Trafik-och samhällsplaneringsnämnden -3,9 mkr, Hälso- och sjukvårdsnämnden -4,6 mkr, Regionutvecklingsnämnden -0,2 mkr, FM centrum -3,9 mkr, Upphandlingscentrum -1,4 mkr, Centrum för hälso- och vårdutveckling -1 mkr, Resurscentrum -1,9 mkr (finansförvaltningens egna kapital har påverkats med motsvarande belopp, + innebär att produktionsenheten har fått täckning). 3 Budget godkänd av regionstyrelsen i december Budget enligt finansplan är fastställd av regionfullmäktige i november EKONOMISK REDOVISNING EKONOMISK REDOVISNING 165

85 Investeringsredovisning Belopp i tusental kronor Investeringsredovisning, forts Belopp i tusental kronor Investering 1 Budget 3 Specifikation av byggnader, mark och byggnadsinventarier inom FM centrum Investering Budget Nämnd/styrelse Regionstyrelsen Summa nämnd/styrelse Sjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland Närsjukvården i östra Östergötland Närsjukvården i västra Östergötland Närsjukvården i Finspång Hjärt- och medicincentrum Barn- och kvinnocentrum Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Sinnescentrum Diagnostikcentrum Summa sjukvård Tandvård Folktandvården Summa Tandvård Utbildning Lunnevads folkhögskola Naturbruksgymnasiet Summa Utbildning Övrig verksamhet Katastrofmedicinskt centrum Centrum för hälso- och vårdutveckling FM centrum Byggnader och mark Universitetssjukhuset Linköping Lasarettet Motala Vrinnevisjukhuset Norrköping Vadstena RPR Finspång LIF Övrigt Totalt byggnader och mark Reinvesteringar (byggnader) Universitetssjukhuset Linköping Lasarettet Motala Vrinnevisjukhuset Norrköping Vadstena RPR 0 Finspång LIF 582 Övrigt Totalt reinvesteringar Byggnadsinventarier Universitetssjukhuset Linköping Lasarettet Motala Vrinnevisjukhuset Norrköping Övrigt Totalt byggnadsinventarier Byggnadsinventarier annans fastighet 12 Förbättringsutgifter annans fastighet TOTALT INVESTERINGAR I FASTIGHETER Centrum för medicinsk teknik och IT Upphandlingscentrum 0 0 Resurscentrum Finansförvaltningen Summa övrig verksamhet Totala investeringar inkl interna köp Exkludering interna köp TOTALA INVESTERINGAR Specifikation större projekt Investering Budget Netto investering t.o.m Beslutat investeringsbelopp Indexuppräknat beslutat investeringsbelopp Beräknat slutår investering - Framtidens US Vision 2020, Vrinnevisjukhuset Vadstena, Rättspsykiatri Finspång Investeringar per produktionsenhet redovisas inklusive interna köp. Totala investeringar inklusive interna köp uppgår till mkr. 2 För de produktionsenheter där så är aktuellt anges här interna köp: HMC 7,7 mkr, BKC 16,7 mkr, DC 7,7 mkr, CKOC 4,5 mkr, NSÖ 0,2 mkr, NSV 0,3 mkr, CMIT 0,3 mkr, CHV 0,7 mkr och REC 0,2 mkr. 3 Budget för ett antal produktionsenheter har reviderats under året. Beslut har fattats av regionstyrelsen i samband med delårsrapporter och bokslutsrapport. 166 EKONOMISK REDOVISNING EKONOMISK REDOVISNING 167

86 Investeringsredovisning, forts Belopp i miljoner kronor SPECIFIKATION AV INVESTERINGSBELOPP > 1 MILJON KRONOR Noter Belopp i miljoner kronor NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN Hjärt- och Medicincentrum Hudkliniken: FUS-inventarier (V) 1,1 Hudkliniken: FUS-inventarier (VB) 3,6 Magtarmkliniken: FUS-inventarier (V) 1,6 Magtarmkliniken: FUS-inventarier (VB) 2,2 Magtarmkliniken: Endoskopistaplar och instrument 2,4 Seldinger: Reinvestering lab 8 (VB) 1,6 Seldinger Reinvestering lab 2 (PCI lab) 4,8 Barn- och kvinnocentrum VB kostnader FUS inkl. iva pendlar neonatalavd 15,0 Diagnostikcentrum Cyklotron 20,6 Magnetkamera 7,7 Skelettlab 2,7 Röntgen akuten 11,0 Genomlysningslab 1,9 Skelettlab/CBCT 2,2 Återinvestering bana 9,6 Helgenomsekvensering 1,8 Vätskekromatograf LCMSMS 2,2 Uppgradering DT1 Motala 1,1 Uppgradering DT2 Motala 1,8 Uppgradering akuten Linköping 1,1 Uppgradering DT 12,14 Linköping 1,2 Uppgradering DT 1,2 Norrköping 1,2 Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Verksamhetsberoende utrustning Kirurgen US FUS pl 9 2,4 Verksamhetsberoende utrustning Urologen Vision ,1 Sinnescentrum Röntgenutrustning, datortomograf 3,9 Navigationsapparat kirurgisk 1,7 Navigationsapparat kirurgisk 1,7 Mikroskop M844 C40 1,1 Närsjukvården i centrala Östergötland Patientövervakningsutrustning, Akutkliniken US 4,2 Närsjukvården i östra Östergötland Utrustning och inventarier nytt konferenscentrum 1,8 Övervakningsutrustning akuten 1,2 FM centrum Klädskåp, ELFA 7,0 Möbler, div utrustning gemensamma utrymmen 1,5 Övriga inventarier 1,5 Konst 2,2 Konst Framtidens US 4,0 Centrum för medicinsk teknik och IT Cosmic Nova Tablets 5,5 Datorhårdvara ambulanser, 38st kompletta kit a 100tkr 3,0 Spol/disk bank 58 4,6 Mobil röntgen 8,9 EKG 7,5 Enterprise lagring 21,2 Midrange lagring/lan aktiv utrustning 15,2 Mobil inomhustäckning 3,8 Utbyte/utökning VMware ESX 3,9 Nya skrivare 1,6 Sammanställd redovisning full fondering pensioner NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Vårdintäkter exklusive tandvård Vårdintäkter tandvård Patientavgifter exklusive tandvård Patientavgifter tandvård Statsbidrag Försäljning av anläggningstillgångar Övriga intäkter regionen Koncernbolagens totala intäkter Avgår koncerninterna intäkter Summa Interna transaktioner i regionen Sammanställd redovisning full fondering pensioner Regionen full fondering pensioner Regionen full fondering pensioner Sammanställd redovisning blandmodell pensioner Sammanställd redovisning blandmodell pensioner NOT 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER Löner Arbetsgivaravgifter Övriga personalkostnader Läkemedelskostnader Övriga driftkostnader Koncernbolagens totala kostnader Avgår koncerninterna kostnader Summa Interna transaktioner i regionen NOT 3 AVSKRIVNINGAR Immateriella anläggningstillgångar Byggnader Inventarier Byggnadsinventarier IT-utrustning Medicinteknisk apparatur Förbättringsutgifter ej egna fastigheter Bilar och andra transportfordon Jord-, skogs-, trädgårdsmaskiner AB Östgötatrafiken HjälpmedelsCentrum AB TvNO Textilservice AB Scenkonstbolaget i Östergötland AB Upplösning av negativ goodwill ALMI Företagspartner AB Summa I beloppen ingår även nedskrivningar Sammanställd redovisning full fondering pensioner Regionen full fondering pensioner Sammanställd redovisning blandmodell pensioner 168 EKONOMISK REDOVISNING EKONOMISK REDOVISNING 169

87 Sammanställd redovisning full fondering pensioner Regionen full fondering pensioner Sammanställd redovisning blandmodell pensioner NOT 4 SKATTEINTÄKTER Preliminära skatteintäkter Prognos slutavräkning innevarande år Slutavräkningsdifferens föregående år Summa Sammanställd redovisning full fondering pensioner Regionen full fondering pensioner Sammanställd redovisning blandmodell pensioner NOT 9 JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER Återbetalning AFA-försäkring (övrig intäkt) Hepatit C, avsåg 2014 (generellt statsbidrag) Försäljn. HjälpmedelsCentrum AB (finansiellt) NOTER TILL KASSAFLÖDESANALYSEN Sammanställd redovisning full fondering pensioner Regionen full fondering pensioner Sammanställd redovisning blandmodell pensioner NOT 5 GENERELLA STATSBIDRAG OCH UTJÄMNING Bidrag för inkomstutjämning Avgift för kostnadsutjämning Strukturbidrag Nivåjustering/reglering Kompensation höjda sociala avgifter unga Tillfälligt stöd p.g.a. flyktingsituationen Extra resursförstärkning hälso- och sjukvård Läkemedelsstatsbidrag Summa Tillfälligt stöd p.g.a. flyktingsituationen utbetalades i december 2015 och 12/13 periodiserades till. Sammanställd redovisning full fondering pensioner Regionen full fondering pensioner Sammanställd redovisning blandmodell pensioner NOT 6 FINANSIELLA INTÄKTER Räntor och övrigt Aktieutdelning - koncernföretag Värdeökning Försäljningsvinst aktier - koncernföretag Övriga finansiella intäkter Summa Sammanställd redovisning full fondering pensioner Regionen full fondering pensioner NOT 7 FINANSIELLA KOSTNADER Räntor och övrigt Övriga finansiella kostnader Pensionskostnader - finansiella Summa Finansiellt netto exklusive pensionskostnad Genomsnittlig förräntning på samtliga likvida medel 4,3% 2,1% Regionen full fondering pensioner Regionen blandmodell pensioner NOT 8 ÅRETS RESULTAT - BALANSKRAVSUTREDNING Årets resultat Reducering av samtliga realisationsvinster Årets balanskravsresultat Sammanställd redovisning blandmodell pensioner Kassaflödesanalysen redovisar sektorerna löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet och mynnar ut i förändring av likvida medel vilket motsvarar raderna kortfristiga placeringar och kassa och bank i balansräkningen. NOT 10 JUSTERING FÖR AV-, NEDSKRIVNINGAR SAMT UTRANGERINGAR Fastigheter Inventarier Byggnadsinventarier Medicinteknisk apparatur IT-utrustning Konst Avskrivningar Koncernföretag Summa NOT 11 JUSTERING FÖR GJORDA AVSÄTTNINGAR PENSIONSSKULD Sammanställd redovisning full fondering pensioner Regionen full fondering pensioner Sammanställd redovisning blandmodell pensioner Justeringen avser nettoökningen av pensionsskulden inklusive löneskatt mellan 2015 och. För ingående delar avseende regionens pensionsskuld - se not 34. NOT 12 ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR Nya avsättningar Sammanställd redovisning full fondering pensioner ALMI 2015, Östgötatrafiken Summa Minskning p.g.a. utbetalning, citybanan Omföring till kortfristig skuld (citybanan) Upplösning negativ goodwill ALMI Företagspartner AB Summa Sammanställd redovisning full fondering pensioner Regionen full fondering pensioner Regionen full fondering pensioner Sammanställd redovisning blandmodell pensioner Sammanställd redovisning blandmodell pensioner NOT 13 JUSTERING AV EGET KAPITAL Avrundningsdifferens AB Östgötatrafiken Regionsförbundet Östsam ALMI Företagspartner AB HjälpmedelsCentrum AB Summa Tidigare negativa resultat att återställa Balanskravsutredning ska endast göras för regionens resultat och inte sammanställd redovisning. Regionens målsättning avser full fondering av pensioner och målsättningen var densamma även när resultatet var lägre i full fondering än i blandmodellen. Balanskravet innebär att negativa resultat ska regleras inom tre år. 170 EKONOMISK REDOVISNING EKONOMISK REDOVISNING 171

88 Sammanställd redovisning full fondering pensioner Regionen full fondering pensioner Sammanställd redovisning blandmodell pensioner NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN NOT 14 INVESTERINGAR Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Byggnadsinventarier Investering i annans fastighet Inventarier IT-utrustning Medicinteknisk apparatur Bilar och andra transportfordon Jord-, skogs-, trädgårdsmaskiner Konst AB Östgötatrafiken TvNo Textilservice AB (främst textilier) Scenkonstbolaget i Östergötland AB Summa Finansiella anläggningstillgångar Garantikapital Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Scenkonstbolaget i Östergötland AB Industrikompetens i Östergötland AB Kommunalförbund Svenskt Ambulansflyg Energikontoret Östra Götaland AB Summa Totala investeringar NOT 15 FÖRSÄLJNING AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR - BOKFÖRT VÄRDE Sammanställd redovisning full fondering pensioner Regionen full fondering pensioner Sammanställd redovisning blandmodell pensioner Fastigheter - 9,7-9,7-9,7 Medicinteknisk apparatur - 0,4-0,4-0,4 IT-utrustning 1,1-1,1-1,1 - Aktier (regionens bolag) - 3,0-3,0-3,0 AB Östgötatrafiken 0,7 62, ,7 62,8 Summa 1,8 75,9 1,1 13,1 1,8 75,9 Sammanställd redovisning full fondering pensioner Regionen full fondering pensioner Sammanställd redovisning blandmodell pensioner NOT 19 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Årets investeringar AB Östgötatrafiken Summa Sammanställd redovisning full fondering pensioner Regionen full fondering pensioner Sammanställd redovisning blandmodell pensioner NOT 20 BYGGNADER Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Årets investeringar Årets försäljning Årets utrangeringar/nedskrivningar TvNo Textilservice AB Summa Sammanställd redovisning full fondering pensioner Regionen full fondering pensioner Sammanställd redovisning blandmodell pensioner NOT 21 PÅGÅENDE INVESTERINGAR Ingående balans inventarier Årets investering - inventarier Årets investering - IT-utrustning Ingående balans medicinteknisk apparatur Årets investering - medicinteknisk apparatur Ingående balans byggnadsinventarier Årets investering - byggnadsinventarier Årets utrangering byggnadsinventarier Årets investering - byggnadsinventarier ej egen fastighet AB Östgötatrafiken Summa Sammanställd redovisning full fondering pensioner Regionen full fondering pensioner Sammanställd redovisning blandmodell pensioner NOT 22 INVENTARIER Anskaffningsvärde NOT 16 INVESTERINGSBIDRAG Investeringsbidrag redovisas som förutbetalda intäkter i form av en långfristig skuld som löses upp i takt med avskrivningskostnaden. NOT 17 NYUPPTAGNA LÅN OCH AMORTERING Av beloppet svarar AB Östgötatrafiken för hela förändringen båda åren. NOT 18 JUSTERING ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR KONCERNFÖRETAG Ackumulerade avskrivningar Årets investeringar Årets utrangeringar/nedskrivningar Ackumulerade nedskrivningar AB Östgötatrafiken TvNo Textilservice AB Scenkonstbolaget i Östergötland AB Summa Beloppet avser andelen av Scenkonstbolagets anläggningstillgångar på 10 miljoner kronor samt eliminering av aktiekapitalet på 15 miljoner kronor (Scenkonstbolaget konsoliderades för första gången ). Beloppet 2015 avser justering för koncernföretagens anläggningstillgångar. HjälpmedelsCentrum AB såldes 2015 samt ALMI och Energikontoret har genererat negativ goodwill vilket betraktas som en anläggningstillgång. 172 EKONOMISK REDOVISNING EKONOMISK REDOVISNING 173

89 Sammanställd redovisning full fondering pensioner Regionen full fondering pensioner Sammanställd redovisning blandmodell pensioner Sammanställd redovisning full fondering pensioner Regionen full fondering pensioner Sammanställd redovisning blandmodell pensioner NOT 23 IT-UTRUSTNING Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Årets investeringar Årets försäljning (bokfört värde) Ackumulerade nedskrivningar AB Östgötatrafiken TvNo Textilservice AB Summa Sammanställd redovisning full fondering pensioner Regionen full fondering pensioner Sammanställd redovisning blandmodell pensioner NOT 24 MEDICINTEKNISK APPARATUR Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Årets investeringar Årets utrangeringar/nedskrivningar Ackumulerade nedskrivningar Årets försäljning bokfört värde Summa Sammanställd redovisning full fondering pensioner Regionen full fondering pensioner Sammanställd redovisning blandmodell pensioner NOT 25 BYGGNADSINVENTARIER Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Årets investeringar Årets utrangeringar/nedskrivningar Ackumulerade nedskrivningar Årets försäljning bokfört värde Summa Sammanställd redovisning full fondering pensioner Regionen full fondering pensioner Sammanställd redovisning blandmodell pensioner NOT 26 BILAR OCH ANDRA TRANSPORTMEDEL GENERELL KOMMENTAR TILL MATERIELLA ANLÄGGNINGS- TILLGÅNGAR En omdefiniering av anskaffningsvärde mellan olika anläggningstillgångar har gjorts enligt följande: Fastigheter Byggnadsinventarier Medicinteknisk apparatur IT-utrustning Inventarier Fastighetsutgifter i ej egen fastighet Pågående investeringar Summa Sammanställd redovisning full fondering pensioner NOT 28 AKTIER, ANDELAR OCH BOSTADSRÄTTER TvNo Textilservice AB 0,0 0,0 1,5 1,5 0,0 0,0 AB Östgötatrafiken 0,0 0,0 12,5 12,5 0,0 0,0 AB Kinda Kanal 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Inera AB 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Transitio AB 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Mälab AB 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Marknadsbolag i Fjärde Storstadsregionen 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Industrikompetens i Östergötland AB 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 ALMI Företagspartner Östergötland AB 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Energikontoret Östra Götaland AB 0,0 0,0 0,6 0,6 0,0 0,0 Östsvenska Yrkeshögskolan AB 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Samverkansprojekt E22 AB 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nyköping Östgötalänken AB 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Scenkonstbolaget i Östergötland AB 0,0 15,1 15,1 15,1 0,0 15,1 Kommunalförbund Svenskt Ambulansflyg 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag 63,7 63,7 63,7 63,7 63,7 63,7 Koncernföretagen 0,7 0, ,7 0,2 Summa 67,1 81,7 96,1 96,1 67,1 81,7 I den sammanställda redovisningen elimineras aktiekapitalet i de koncernföretag som konsolideras. Regionen full fondering pensioner Sammanställd redovisning blandmodell pensioner Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Årets investeringar AB Östgötatrafiken TvNo Textilservice AB, ALMI Företagspartner AB Summa Sammanställd redovisning full fondering pensioner Regionen full fondering pensioner Sammanställd redovisning blandmodell pensioner NOT 27 JORD-, SKOGS- OCH TRÄDGÅRDSMASKINER Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Årets investeringar Summa NOT 29 NEGATIV GOODWILL Negativ goodwill uppkom vid förvärv av aktier i ALMI och Energikontoret på 7,2 miljoner kronor 2015, beroende på att det verkliga värdet på andelarna översteg anskaffningsvärdet. Negativ goodwill kommer att lösas upp under fem år för ALMI och direktupplöstes för Energikontoret Upplösningen redovisas under avskrivningar, se not 3. Oupplöst del utgör en avsättning på 4,1 miljoner kronor Sammanställd redovisning full fondering pensioner Regionen full fondering pensioner Sammanställd redovisning blandmodell pensioner NOT 30 FÖRRÅD OCH LAGER Lagerförda artiklar Läkemedelsförråd Sjukvårdsartiklar Tekniska hjälpmedel Dentalförråd Laboratorieförråd Råvaruförråd Färdigvarulager Summa EKONOMISK REDOVISNING EKONOMISK REDOVISNING 175

90 Sammanställd redovisning full fondering pensioner Regionen full fondering pensioner Sammanställd redovisning blandmodell pensioner NOT 31 KORTFRISTIGA FORDRINGAR Kundfordringar Statsbidragsfordring läkemedel Skatteintäkter Avdragsgill moms Momsersättning 6 procent Övriga fordringar koncernföretag Periodiserade fakturor Specialdestinerade statsbidrag Övrigt Summa NOT 34 PENSIONSSKULD, REGIONEN Pensionsskuld exklusive löneskatt Löneskatt Summa regionen Varav: Regionen full fondering pensioner Regionen blandmodell pensioner Särskilda pensioner Förpliktelser intjänade fr.o.m Förpliktelser intjänade t.o.m Pensionutfästelse Summa sammanställd redovisning Sammanställd redovisning full fondering pensioner Regionen full fondering pensioner Sammanställd redovisning blandmodell pensioner NOT 32 KORTFRISTIGA PLACERINGAR OCH KASSA/BANK Kortfristiga placeringar Aktier Räntebärande placeringar Likvida medel, inom placeringar Koncernföretag Summa Kassa/bank* Redovisat inom pensionsförvaltningen Totalt enligt lägstavärdesprincipen Differens *Regionen har utnyttjat checkrediten på sammanlagt 445 miljoner kronor per Detta negativa saldo redovisas som en kortfristig skuld. En större andel av medlen har placerats i en korträntefond för att undvika inlåningsavgift på ett positivt saldo på det vanliga bankkontot. Överföring till ett skuldkonto förklarar varför likvida medel ökat mellan 2015 och i en balansräkning medan de likvida medlen har minskat i en totalsammanställning av samtliga placerade medel. Specifikation avsättningar till penisonsförpliktelser i regionen: PA-KL, skuld KAP-KL, skuld, Särskilda pensioner Totalt full fondering pensioner Totalt blandmodell pensioner Avsättning 1 januari Intjänad förmånsbestämd ålderspension Intjänad PA-KL Basbeloppsuppräkning Ränteuppräkning Årets pensionsutbetalningar Nya särskilda pensioner Pensioner till efterlevande Övrigt Pensionutfästelse Summa Löneskatt Summa Individuell del (kortfristig skuld) NOT 33 EGET KAPITAL Se not 13 Löneskatt individuell skuld TOTAL SKULD Aktualiseringsgraden är 93 procent. Aktualiseringsgraden avser endast de pensioner som hanteras av KPA och inte den del som avser regionens andel av skatteväxlad verksamhet inom Linköpings- och Norrköpings kommun. Finansiering av penisonsförpliktelser inom pensionsförvaltningen: Regionen full fondering pensioner Regionen blandmodell pensioner Aktier varav utländska aktier Räntebärande placeringar Likvida medel inom placeringar Kassa/bank Summa placeringar Övriga skulder och fordringar Återlånade medel (fordran finansförvaltningen) Del av eget kapital Totalt EKONOMISK REDOVISNING EKONOMISK REDOVISNING 177

91 Sammanställd redovisning full fondering pensioner Regionen full fondering pensioner Sammanställd redovisning blandmodell pensioner Sammanställd redovisning full fondering pensioner Regionen full fondering pensioner Sammanställd redovisning blandmodell pensioner NOT 35 ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR Citybanan, omförd till kortfristig skuld Ostlänken Koncernföretagen Summa Sammanställd redovisning full fondering pensioner Regionen full fondering pensioner Sammanställd redovisning blandmodell pensioner NOT 36 LÅNGFRISTIGA SKULDER Investeringsbidrag (förutbetald intäkt) AB Östgötatrafiken Summa Sammanställd redovisning full fondering pensioner Regionen full fondering pensioner Sammanställd redovisning blandmodell pensioner NOT 37 SEMESTERLÖNESKULD M.M NOT 39 BORGENSÅTAGANDE Transitio - efter regress TvNo Textilservice AB Marieborgs folkhögskola Östgötateatern Koncernföretag Summa övre gräns Marieborgs folkhögskola har inte utnyttjat sin borgen. Under 2007 beslutade landstingsfullmäktige om en borgensförbindelse med anledning av AB Östgötatrafikens delägarskap i AB Transitio. Transitios uppdrag är att upphandla, underhålla och finansiera lokaltåg. I bolagets konstruktion ingår att garantiägarna gemensamt borgar för bolagets finansiella åtagande inom en borgensutfästelse på för närvarande 6 miljarder kronor. Till den solidariska borgen på 2,5 miljarder kronor som Region Östergötland är delaktig i finns det ett regressavtal, borgenärerna emellan, som innebär att respektive borgenär endast har ett finansiellt ansvar för de tåg/komponenter man själv anskaffat. AB Östgötatrafiken har utnyttjat viss del och nettoengagemanget mot Transitio är 49 miljoner kronor. Bedömning är att det är osannolikt att regionen skulle behöva fullgöra sin betalningsförpliktelse. Regionen ansvarar som delägare i Patientförsäkringen LÖF för bolagets förbindelser till ett belopp som motsvarar 10 gånger den premie regionen har att erlägga för vart år som förlust uppkommer. År uppgår premien till 57 miljoner kronor. Semesterlöneskuld Okompenserad övertid Okompenserade jourtid Övriga upplupna löner Koncernföretagen Summa Semesterlöneskuldsbeloppet motsvarar antal dagar inom regionen. ( semesterdagar 2015) NOT 38 KORTFRISTIGA SKULDER Kortfristiga fordringar ökar med 631 miljoner kronor. Anledningen är främst att regionen utnyttjat checkräkningskrediten och redovisar den som en kortfristig skuld i bokslutet. Beloppet är på 445 miljoner kronor. Nedan specificeras den del av skulden som avser upplupna kostnader och förutbetalda intäkter. Sammanställd redovisning full fondering pensioner Regionen full fondering pensioner Sammanställd redovisning blandmodell pensioner NOT 40 PENSIONSÅTAGANDEN FÖR VISSTIDSANSTÄLLDA/ FÖRTROENDEVALDA Sammanställd redovisning full fondering pensioner Regionen full fondering pensioner Sammanställd redovisning blandmodell pensioner Pensionsavtal - tjänstemän, regionen Pensionsavtal - förtroendevalda Summa Pensionsavtal för tjänstemän avser en person i regionen och villkoren i avtalet kan utlöses då aktuella visstidsförordnanden löper ut och stipulerad anställningstid uppnåtts. Pensionsavtal för förtroendevalda avser sju personer och avser regionens beräknade åtaganden i form av pensionsåtaganden såsom visstidspension och avgångsersättningar. Beloppet som räknats fram är ett maximalt belopp. Av antalet personer berörs fyra personer av avgångsersättningar. När avtal lösts ut redovisas skulden i den ordinarie pensionsskulden. Beloppen har inte nuvärdesberäknats. Övriga delar som ålderspension och livränta ingår i pensionsskulden enligt separat beräkning av KPA. Beloppet 2015 har kompletterats med personer som kan få inkomstsamordnad visstidspension Periodiserade fakturor Tillfälligt statsbidrag - flyktingsituationen Upplupna arbetsgivaravgifter/avtalsförsäkr Upplupen löneskatt Skatteintäkter - prognos Individuell pensionsavgift Externa projektmedel Projekt inom regional utveckling Statsbidrag vävnad Övriga upplupna kostnader, förutbet. intäkter Koncernföretagen Summa TILLÄGGSUPPLYSNING AVSEENDE LEASING Regionen har enligt definition endast operationell leasing. (Utifrån bedömning att påverkan är begränsad har undantag gjorts för de fåtal leasingbilar som har en avtalstid som är längre än 3 år. Det är leasingbilar för förtroendevalda där avtalstiden har förlängts för att överensstämma med mandattiden). Upplysningsplikten är begränsad till uppgift per tillgångsslag och fördelning på kommande år enligt nedan. Enligt rekommendation ingår endast kontrakt med en avtalstid som överstiger 3 år IT-utrustning Inhyrningskontrakt - lokaler Summa EKONOMISK REDOVISNING EKONOMISK REDOVISNING 179

92 Redovisningsprinciper INLEDNING Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning (1997:614) och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR) med undantag från 5:e kap 4 i lagen om kommunal redovisning som föreskriver att en förpliktelse att betala ut pensionsförmåner som intjänats före 1998 inte ska tas upp som en skuld eller avsättning. Region Östergötland införde aldrig blandmodellen från och med att den infördes 2000 utan redovisar hela pensionsskulden i balansräkningen för att få en rättvisande bild. Båda alternativen redovisas dock för den sammanställda redovisningen för att uppfylla lagkravet. Nedan beskrivs vissa principer för att öka förståelsen för årsredovisningen. Jämförelsestörande poster För att en post ska klassas som jämförelsestörande ska beloppet vara väsentligt, posten saknar tydligt samband med den ordinarie verksamheten och inte inträffa regelbundet eller ofta. Klassas posterna som jämförelsestörande räknas nyckeltal om och båda alternativen presenteras. Det sker dock varje år förändringar som innebär tillfällig påverkan på resultatet men inte är av digniteten jämförelsestörande poster. Både jämförelsestörande poster och större avvikelser mellan åren kommenteras i noterna till resultat- och balansräkningen. Byte av redovisningsprincip I detta bokslut har inget byte av redovisningsprincip genomförts. Periodiseringsprinciper Som huvudprincip gäller att kostnader och intäkter hänförs till det redovisningsår där motsvarande prestation hör hemma. Konsekvensprincipen, väsentlighetsprincipen och försiktighetsprincipen, vilka i viss mån modifierar huvudprincipen, tillämpas i förekommande fall. I enlighet med redovisningspraxis beräknas kända framtida utgifter, som inte motsvaras av någon motprestation, till hela sin storlek och kostnadsbokförs det år då utgiften blir känd oberoende av om den verkliga utbetalningen är av engångskaraktär eller betalas ut periodiskt under ett visst antal år framåt i tiden. INTÄKTER Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på decemberprognosen från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Statsbidrag Specialdestinerade/riktade statsbidrag redovisas i resultaträkningen tillsammans med övriga verksamhetsanknutna intäkter. De periodiseras i normalfallet till den period där kostnaderna som statsbidraget avser är bokförda. Det är i vissa fall svårtolkat om statsbidraget är tänkt finansiera kommande verksamhet eller om det är ett bidrag för redan utförda prestationer. Regionens tolkning bygger på den gemensamma rekommendation som tagits fram inom SKL:s redovisningsnätverk. Vid avvikelser kommenteras detta i tabellen för avvikelser som ligger i slutet av redovisningsprinciperna. Generella statsbidrag och utjämning redovisas i resultaträkningen tillsammans med bidrag och avgifter i utjämningssystemen i posten generella statsbidrag och utjämning. De redovisas normalt enligt kontantmetoden vilket innebär att de redovisas vid utbetalning. KOSTNADER Lönekostnader Lönekostnader för timanställda, kostnad för övertid samt jour och beredskap avseende december månad bokförs i januari nästkommande år. Detta beror främst på svårigheter med att få fram uppgifter för tillförlitlig beräkning av beloppet. Eftersom variationen mellan åren inte bedöms vara stor bör detta inte påverka resultatet nämnvärt. Hänvisning görs till konsekvensprincipen. Avskrivningar Anläggningarnas ursprungliga anskaffningsvärde skrivs av utifrån bedömd nyttjandeperiod med linjär avskrivning (baserat på anskaffningsvärde). Linjär avskrivning innebär lika stora avskrivningsbelopp varje år. Avskrivning påbörjas samma månad som investeringen tas i bruk och bokförs månadsvis med en tolftedel av den årliga avskrivningen. Den normala avskrivningstiden för olika typer av anläggningstillgångar är följande: Byggnader (komponentavskrivning 3-50 år från och med 2003) Markanläggningar 5-50 år Byggnadsinventarier 3-30 år Inventarier 5-10 år IT-utrustning 3 år Medicinteknisk apparatur 5-10 år Bilar och andra transportmedel 5 år Jord- skogs- och trädgårdsmaskiner 5-10 år Immateriella anläggningstillgångar, anskaffade Högst 7 år Immateriella anläggningstillgångar, upparbetade Högst 5 år Om särskilda skäl finns kan variationer förekomma. Mark, aktier, bostadsrätter, konst och pågående arbeten är i balansräkningen upptagna till ursprungligt anskaffningsvärde och blir inte föremål för avskrivning. Omprövning av nyttjandeperioden görs om det finns omständigheter som pekar på att det är nödvändigt, t ex teknikskiften, och att det rör sig om väsentliga belopp. TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella och immateriella anläggningstillgångar är i balansräkningen värderade till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade avskrivningar. En anskaffning som i övrigt uppfyller kriterierna för investering, ska bokföras som investering endast under förutsättning att utgiften är högre än ett halvt prisbasbelopp och att nyttjandeperioden är minst 3 år. När det gäller immateriella anläggningstillgångar gäller 1 miljon kronor för upparbetade investeringar. För att få en mer rättvisande redovisning samt minska gränsdragningsproblematiken mellan investeringar och planerat underhåll särredovisas från och med 2003 komponenter med olika avskrivningstid inom fastighetsområdet. Pågående fastighetsinvesteringar tillförs inte byggnadskreditivränta. Gällande redovisningsregler kräver koppling av byggnadskreditiv till externa lån. Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar värderas som huvudprincip till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde. Förråd och lager värderas på balansdagen utifrån aktuellt återanskaffningsvärde med ett inkuransavdrag på tre procent. Den genomsnittliga lageromsättningshastigheten bedöms vara avsevärt högre än frekvensen för prisuppdateringar vilket innebär att anskaffningsvärde och återanskaffningsvärde i praktiken är detsamma. Om egna bedömningar av värdet görs ska det framgå och motiveras i inventeringsprotokollet. Kortfristiga fordringar tas upp till anskaffningsvärdet. Under året förs de allra flesta fordringar löpande över till inkassoföretag för fortsatt bevakning, men fordran ligger kvar i regionens redovisning. I samband med bokslut görs avskrivning av patientavgiftsfordringar och en bedömning av vilka övriga fordringar som ska betraktas som osäkra och som ska skrivas ned. När alla kravmöjligheter uttömts fattas beslut om avskrivning. Vårdavgiftsfordringar som hänför sig till kalenderåret skrivs av utifrån försiktighetsprincipen, men de enskilda fordringarna ligger kvar för bevakning hos inkassobolaget. Regionens finansiella placeringar är klassificerade som omsättningstillgångar. Finansverksamheten och hanteringen av finansiella risker utgår från av fullmäktige fastställda riktlinjer och placeringsföreskrifter för den finansiella verksamheten (LF ). Sammanfattningsvis innebär policyn att andelen aktier av de totala likvida medlen får vara maximalt 30 procent. Regionen får placera i räntebärande papper där emittent är stat, kommun, bostadsinstitut och aktiebolag. Högst 30 procent får vara placerade hos samma emittent. Ratingnivå får vara som BBB i genomsnitt enligt Standard & Poor. Maxi-mal duration är 5 år för en ränteportfölj. Regionfullmäktige antog under nya riktlinjer och placeringsföreskrifter som ska gälla fr.o.m (RF 145 ) som bland annat innebär att det blir tillåtet med maximalt 10 procent i alternativa placeringar (placeringar som har mycket låg korrelation med aktie- eller räntemarknaden). Enskilda värdepapper tas generellt upp till det lägsta av anskaffningsvärde och aktuellt marknadsvärde. För närvarande har regionen inte några placeringar som redovisas enligt lägstavärdesprincipen. Fondplaceringar redovisas däremot till verkligt värde, vilket är ett avsteg från den kommunala redovisningslagen, men överensstämmer med regelverken för bolag och stiftelser. I betänkandet en ändamålsenlig redovisning (:24) är ett av förslagen att övergå till värdering till verkligt värde. Skälet till att regionen redovisar verkligt värde är att dessa placeringar är långsiktiga och omsätts relativt sällan även om de kan säljas vid varje givet tillfälle. Skulle anskaffningsvärdet redovisas innebär det att regionen, under långa tidsperioder, inte skulle redovisa några värdeförändringar på dessa tillgångar. Regionens uppfattning är därför att en redovisning av fondandelar till anskaffningsvärde inte ger en rättvisande bild av regionens ekonomiska ställning och resultat. Regionen har därför valt att redovisa det verkliga värde som fondförvaltare redovisar vid bokslutstillfället. Det möjliggör även en matchning av pensionsskulden. Information om värderingen enligt principen om lägsta värdet finns med i noterna till resultat- och balansräkning samt i tabellen i slutet av detta avsnitt. Skulle regionen välja att sälja och köpa tillbaka samtliga fondandelar före årsskiftet skulle fondandelarna få ett anskaffningsvärde som motsvarar verkligt värde. Regionen bedömer att dessa transaktioner skulle föranleda betydande administrativa insatser utan mervärde. EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Region Östergötland redovisar i förekommande fall försäkringstekniska förändringar av pensionsskulden i fullfonderingsmodellen direkt mot eget kapital utan att låta det påverka årets resultat. Under eller jämförelseåret 2015 har inga sådana bokningar gjorts direkt mot eget kapital. Avsättningar En avsättning är en skuld som är oviss när den ska förfalla eller till vilket belopp. Det ska också finnas en legal förpliktelse till följd av inträffade händelser för att en avsättning ska få redovisas i balansräkningen. Regionen har förutom pensionsskulden en avsättning som avser planeringen av Ostlänken. Pensionsskuld I enlighet med fullmäktiges beslut redovisar Region Östergötland hela den inarbetade pensionsrätten medarbetare har rätt till enligt kollektivavtal, så kallad fullfonderingsmodell. Redovisningsmetodiken innebär att hela pensionsskulden redovisas i balansräkningen vilket ger en rättvisande bild av regionens ekonomiska ställning. En konsekvens av beslutet är att regionen gjort årliga avsättningar för att matcha pensionsskulden, vilket i sin tur bidragit till att regionen har den högsta soliditen i landstingssektorn. Enligt lagstiftning ska emellertid landsting och kommuner från och med år 2000 redovisa enligt den så kallade blandmodellen, där pensionsåtaganden som intjänats före år 1998 anses vara noll i balansräkningen och inga medel avsätts för att värdesäkra dessa. I årsredovisningen anges även en fullständig resultaträkning, kassaflödesanalys samt balansräkning enligt blandmodellen, vilket innebär att regionen anser sig uppfylla lagens krav. Pensionsskulden är beräknad utifrån riktlinjer för beräkning av pensionsskuld RIPS 07. Beräkningen av pensionsskulden utförs av KPA AB på grundval av uppgifter som lämnas av regionen om löneläge, sysselsättningsgrad med mera för anställd personal och mot bakgrund av utbetalningar till redan pensionerad före detta personal. Beräkningen görs på individnivå. Regionen har därefter tagit hänsyn till pensionsdelen i arbetsgivaravgifter för löner som inte har betalats ut. I länet är det två kommuner, Linköping och Norrköping, 180 EKONOMISK REDOVISNING EKONOMISK REDOVISNING 181

93 som har en annan pensionsadministratör än KPA och där regionens del av skulden inte har kunnat beräknas med tillräcklig precision av KPA. Skandia har levererat underlag som visar regionens skuld till den personal som gick över till dessa kommuner i samband med olika verksamhetsöverföringar tidigare år och skulden har justerats manuellt med dessa beräkningar. För övriga kommuner ingår överförd personal i underlaget från KPA. När det gäller pensionen för kombinationstjänster tillsammans med Universitetet betalar regionen en löpande premie, vilket innebär att det inte finns någon skuld. I pensionsskulden ingår ålderspension och livränta för berörda förtroendevalda enligt en särskild beräkning av KPA. Där ingår också skuld som beräknats enligt de nya bestämmelserna kring OPF-KL. Visstidsförordnanden som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till en utbetalning. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse. Den individuella delen av pensionsavgiften till personalen avseende betalas inte ut förrän i mars 2017 och beloppet bokförs som kortfristig skuld. Personalskuld Regionens skuld till personalen i form av icke-kompenserad övertid, jour- och beredskapstid räknas varje månad om i aktuellt löneläge. Eventuella förändringar belastar månadsvis resultatet. På liknande sätt beräknas semesterlöneskulden månadsvis, det vill säga regionens skuld till personalen för sparade semesterdagar. Avstämning och bokföring av differenser görs månadsvis. Arbetsgivaravgifterna för personalskulden redovisas för sig som en upplupen kostnad och den del som avser pensioner har tillförts pensionsskulden. SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Enligt bestämmelserna i den kommunala redovisningslagen ska årsredovisningen även omfatta den verksamhet som bedrivs i form av aktiebolag, stiftelse, ekonomisk förening och ideell förening där regionen har ägarintresse samt även att ge en presentation över regionens uppdragsföretag. Syftet är bland annat att ge en sammanfattande och rättvisande bild av regionens totala ekonomiska ställning och åtaganden oberoende av företagsform. I den sammanställda redovisningen för regionkoncernen ingår regionen och övriga juridiska personer där regionen har direkt eller indirekt inflytande av betydande omfattning. Betydande inflytande innebär minst 20 procent av rösterna, och där omsättning och/eller tillgångar är av betydelse i förhållande till regionens resultat- eller balansräkning eller tillför ytterligare väsentlig information. Från de sammanställda räkenskaperna har tolv del- eller samägda företag undantagits, då regionens andel av deras sammanlagda omsättning understiger fem procent av regionens skatteintäkter och generella statsbidrag. Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Regionens bokförda värden på aktier i dotterbolag har eliminerats mot dotterbolagens egna kapital. Tillgångar och skulder, samt intäkter och kostnader för dotterbolagen har upptagits i den sammanställda redovisningen till så stor del som motsvarar ägd andel. Därefter har interna mellanhavanden eliminerats såsom fordringar och skulder samt köp och försäljning. Inga omräkningar av bolagens balansräkningar har gjorts på grund av exempelvis andra avskrivningstider. Vid olika periodisering mellan koncernföretagen har regionens periodisering tillämpats. Gjorda bokslutsdispositioner påverkar inte det sammanställda resultatet. Uppskjuten skatt för obeskattade reserver (bokslutsdispositioner) har beräknats. Skatten är för närvarande 22 procent (inkomstskattelagen). Regionkoncernens medlemmar och ägarandelar framgår av figur på sidan 152. ÖVRIGT Transparenslagen/konkurrensneutralitet Transparenslagen, det vill säga lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser med mera, ställer krav på öppen och separat redovisning i offentliga företag som är konkurrensutsatta. De ekonomiska styrprinciperna i regionen stödjer detta. Till exempel ska varje ekonomisk enhet bära samtliga intäkter och kostnader som hör till verksamheten. Inga fria nyttigheter får förekomma. Enheten ska också bära sin del av gemensamma kostnader. För viss verksamhet finns dessutom särskilda riktlinjer, t ex för vårdval, som ytterligare ska borga för konkurrensneutralitet. Bedömningen är att regionen uppfyller kravet på transparens. När det gäller tandvårdsverksamhet redovisar samtliga regioner och landsting enligt en modell för mer öppen redovisning. Resultatet presenteras i regionfakta som är en digital bilaga till årsredovisningen. I regionfakta presenteras också information om vårdvalsverksamheten. Tabell för avvikelser I tabellen nedan presenteras de avvikelser som Region Östergötland har gjort från gällande lagkrav/redovisningsregler och från rekommendationer. Redovisningspost Full fondering av pensionsskulden Fonder till marknadsvärde Resultatpåverkan med vald metod (plusbelopp har förbättrat resultatet) Plus 310 miljoner kronor Plus 135 miljoner kronor Kommentar Det resultat som regionen anser är det officiella är det enligt fullfondering av pensionerna och samtliga analyser och noter behandlar detta. Regionen redovisar dock den sammanställda redovisningen enligt både blandmodell och fullfonderingsmodell och följer därmed lagkravet. Om regionen hade redovisat utifrån lägstavärdeprincipen skulle resultatet ha påverkats negativt. Det är dock inte ett alternativ för regionen att redovisa enligt anskaffningsvärde när det gäller fonder. Alternativet skulle vara att sälja fonderna innan årsskiftet och köpa tillbaka dem igen. Utgående eget kapital förbättras med 936 miljoner kronor i och med att fonder redovisas till marknadsvärde. 182 EKONOMISK REDOVISNING

94 REGION ÖSTERGÖTLAND. ÅRSREDOVISNING

95 Regionfakta Bilaga till årsredovisningen för Region Östergötland

96 Innehåll Medborgarperspektivet Medarbetarperspektivet Befolkningsstatistik, samtliga regioner och landsting 1 Medarbetaruppgifter totalt Region Östergötland 40 Befolkningsstatistik, Östergötlands län 2 Medarbetarstatistik löner 41 Medellivslängd 4 Ohälsotal 5 Medarbetarstatistik per enhet Sjukskrivningar och sjukdagar 6 Antal anställda per kategori 42 Sjuk- och aktivitetsersättningar 7 Frånvaro och långtidsfriska 44 Listade per vårdcentral 8 Medarbetarstatistik övrigt 45 Vårdkonsumtion per kommun 9 Vårdkonsumtion per listningsområde 10 Ekonomiperspektivet Vårdkonsumtion uppdelat på kön 11 Tillgänglighet vårdcentraler 12 BNP, KPI 46 Tillgänglighet sjukhusvård 13 Patientavgifter per läkarbesök 46 Processperspektivet Jämförelser samtliga regioner och landsting Resultat 47 Produktionsstatistik Volymförändring 48 Vårdtillfällen per diagnoskapitel 14 Utdebitering 49 Läkarbesök per diagnoskapitel 14 Skatteintäkter 50 Vårdtillfällen per hemlandsting 15 Skatteintäkter per invånare 51 DRG vikt per hemlandsting 15 Skattekraft 52 Unika individer som har haft kontakt med vården 16 Kostnad per invånare 53 Produktivitet 19 Investeringsvolym 54 Fastighets-/inventarieinvesteringar 55 Produktionsstatistik per enhet Lån 56 Sjukhusvård Finansiellt netto/räntenetto 57 Vårdplatser 20 Balanslikviditet 58 Vårdtillfällen 22 Soliditet 59 Vårdtillfällen, uppdelat per kön 23 Vårdtid 24 Region Östergötland Medelvårdtid 25 Skatteintäkter med mera 60 DRG vikt 26 Intäkter och kostnader, totalt 61 DRG medelvikt 27 Nettokostnad 61 Operationer 28 Resultaträkning, kassaflödesanalys 62 Läkarbesök 29 Balansräkning 63 Sjukvårdande behandlingar 31 Likvida medel 64 Långfristiga placeringar inom Primärvård Pensionsförvaltningen 64 Läkarbesök 33 Resultaträkning och kassaflödesanalys, Sjukvårdande behandling 34 sammanställd redovisning 65 Balansräkning sammanställd redovisning 66 Medicinsk service Laboratoriemedicinsk produktion 35 Per enhet Radiologiska undersökningar 36 Resultat/eget kapital per enhet 67 Lönekostnadsutveckling per enhet 68 Skolor Kostnadsutveckling läkemedel per enhet 69 Folkhögskola och gymnasieskola 37 Kostnad per sjukdomsgrupp 70 Folktandvård Folktandvård 38 Konkurrensutsatt verksamhet Tandvårdens intäkter och kostnader 71 FoU statistik Vårdval Primärvård 72 Finansiering 39 Forskningsprestationer 39 Forskningskompetens 39 Regionfakta produceras av Ledningsstaben inom Region Östergötland. Upplysningar om innehållet kan lämnas av Daniel Wäster, telefon: , mail: daniel.waster@regionostergotland.se Regionfakta finns på

97 Befolkningsstatistik Befolkning i samtliga regioner och landsting per den 31/12 enligt indelning 1/1 nästkommande år Källa: SCB:s befolkningsstatistik Regioner och landsting AB Stockholms läns landsting 1) C Landstinget i Uppsala län 1) D Landstinget Sörmland E Region Östergötland 1) F Region Jönköpings län G Region Kronoberg H Landstinget i Kalmar län K Landstinget Blekinge M Region Skåne 1) N Region Halland O Västra Götalandsregionen 1) S Landstinget i Värmland T Region Örebro län 1) U Landstinget Västmanland W Landstinget Dalarna X Region Gävleborg Y Landstinget Västernorrland Z Region Jämtland Härjedalen AC Västerbottens läns landsting 1) BD Norrbottens läns landsting Summa regioner och landsting I Gotlands kommun Totalt Andel 0-17 år 20,2% 20,2% 20,4% 20,6% 20,8% Andel år 60,7% 60,3% 60,0% 59,7% 59,4% Andel 65- år 19,1% 19,4% 19,6% 19,8% 19,8% Andel 80 + år 5,2% 5,2% 5,1% 5,1% 5,1% 1) Huvudman som har universitetssjukhus. 1

98 Befolkningsstatistik Befolkning per kommun i Östergötland samt åldersandelar i procent Källa: SCB:s befolkningsstatistik Kommun/länsdel Linköpings kommun Andel 0-17 år 19,9% 20,0% 20,1% 20,3% 20,4% Andel år 63,1% 62,9% 62,6% 62,3% 62,1% Andel 65- år 17,0% 17,2% 17,3% 17,5% 17,4% Andel 80 - år 5,0% 5,0% 4,9% 5,0% 5,0% Åtvidabergs kommun Andel 0-17 år 19,7% 19,5% 19,4% 19,5% 19,5% Andel år 56,2% 56,1% 55,8% 55,5% 55,2% Andel 65- år 24,1% 24,4% 24,9% 25,1% 25,3% Andel 80 - år 6,4% 6,4% 6,3% 6,2% 6,4% Kinda kommun Andel 0-17 år 19,8% 19,9% 19,8% 19,9% 20,2% Andel år 56,0% 55,7% 55,3% 54,6% 53,9% Andel 65- år 24,2% 24,4% 24,9% 25,5% 25,9% Andel 80 - år 6,5% 6,3% 6,6% 6,7% 6,7% Ydre kommun Andel 0-17 år 17,8% 18,5% 18,7% 19,2% 19,3% Andel år 55,3% 54,1% 53,4% 52,4% 51,8% Andel 65- år 26,9% 27,4% 27,9% 28,4% 28,9% Andel 80 - år 7,2% 6,7% 7,0% 6,9% 7,0% Totalt Centrala länsdelen Andel 0-17 år 19,8% 19,9% 20,0% 20,2% 20,3% Andel år 62,1% 61,8% 61,6% 61,2% 61,0% Andel 65- år 18,1% 18,2% 18,4% 18,6% 18,6% Andel 80 - år 5,2% 5,2% 5,2% 5,2% 5,2% Norrköping Andel 0-17 år 20,4% 20,7% 20,8% 21,0% 21,2% Andel år 61,0% 60,6% 60,3% 59,9% 59,9% Andel 65- år 18,6% 18,8% 18,9% 19,0% 18,9% Andel 80 - år 5,1% 5,0% 4,9% 4,9% 4,9% Finspång Andel 0-17 år 18,8% 19,0% 19,2% 19,4% 19,9% Andel år 57,3% 56,9% 56,5% 56,0% 55,7% Andel 65- år 23,9% 24,0% 24,3% 24,6% 24,5% Andel 80 - år 6,6% 6,5% 6,5% 6,5% 6,3% Söderköping Andel 0-17 år 20,8% 20,4% 20,7% 20,9% 21,0% Andel år 57,0% 57,0% 56,3% 55,3% 54,9% Andel 65- år 22,2% 22,6% 23,1% 23,8% 24,1% Andel 80 - år 5,2% 5,2% 5,1% 5,3% 5,3% Valdemarsvik Andel 0-17 år 16,5% 16,1% 16,0% 16,6% 17,0% Andel år 55,0% 54,7% 54,0% 52,7% 52,4% Andel 65- år 28,5% 29,1% 30,0% 30,7% 30,6% Andel 80 - år 7,0% 7,0% 6,9% 6,8% 6,6% Totalt Östra länsdelen Andel 0-17 år 20,1% 20,3% 20,4% 20,6% 20,9% Andel år 59,9% 59,6% 59,2% 58,8% 58,6% Andel 65- år 20,0% 20,1% 20,4% 20,6% 20,5% Andel 80 - år 5,4% 5,3% 5,2% 5,2% 5,1% 2

99 Kommun/länsdel Motala Andel 0-17 år 19,6% 19,6% 19,7% 19,9% 20,3% Andel år 59,0% 58,7% 58,3% 57,9% 57,2% Andel 65- år 21,4% 21,7% 22,0% 22,3% 22,5% Andel 80 - år 5,9% 5,9% 5,8% 5,8% 5,9% Mjölby Andel 0-17 år 20,0% 20,2% 20,2% 20,5% 20,9% Andel år 59,1% 58,5% 58,1% 57,6% 57,3% Andel 65- år 20,9% 21,3% 21,7% 21,9% 21,8% Andel 80 - år 5,9% 5,8% 5,8% 5,8% 5,7% Vadstena Andel 0-17 år 16,8% 16,4% 16,4% 16,3% 16,4% Andel år 54,3% 53,8% 52,7% 52,3% 52,1% Andel 65- år 28,9% 29,8% 30,8% 31,3% 31,5% Andel 80 - år 8,4% 8,6% 8,7% 8,6% 8,5% Ödeshög Andel 0-17 år 18,9% 18,6% 18,5% 18,6% 19,5% Andel år 56,0% 55,6% 54,9% 54,2% 53,4% Andel 65- år 25,1% 25,8% 26,5% 27,2% 27,1% Andel 80 - år 7,1% 6,8% 6,6% 7,0% 6,7% Boxholm Andel 0-17 år 19,0% 19,3% 19,4% 19,0% 19,5% Andel år 57,6% 56,6% 56,3% 56,1% 55,1% Andel 65- år 23,4% 24,1% 24,3% 25,0% 25,4% Andel 80 - år 6,3% 6,0% 5,9% 5,9% 6,1% Totalt Västra länsdelen Andel 0-17 år 19,4% 19,4% 19,5% 19,6% 20,1% Andel år 58,4% 57,9% 57,4% 57,0% 56,4% Andel 65- år 22,2% 22,7% 23,1% 23,4% 23,5% Andel 80 - år 6,2% 6,2% 6,1% 6,1% 6,1% Totalt i länet Andel 0-17 år 19,8% 20,0% 20,1% 20,3% 20,5% Andel år 60,5% 60,2% 59,8% 59,4% 59,2% Andel 65- år 19,7% 19,9% 20,1% 20,3% 20,3% Andel 80 - år 5,5% 5,4% 5,4% 5,4% 5,3% 3

100 Medellivslängd Återstående medelslivslängd vid födelsen 1) efter kön och tid i femårsperioder Källa: SCB Födelseår Östergötlands län män 75,8 77,2 78,3 78,6 78,9 79,1 79,3 79,5 79,6 79,8 80,0 80,1 80,3 kvinnor 81,1 81,8 82,4 82,4 82,6 82,7 82,8 83,0 83,2 83,3 83,4 83,7 83,9 Riket män 75,6 76,9 78,0 78,2 78,5 78,7 78,9 79,1 79,3 79,5 79,7 79,9 80,1 kvinnor 81,0 81,8 82,4 82,6 82,8 82,9 83,1 83,2 83,3 83,4 83,6 83,7 83,8 1) Den återstående medellivslängden utgörs av det antal år som i genomsnitt återstår att leva för en person i en viss bestämd ålder enligt den, vid tidpunkten för beräkningen, gällande dödligheten. Återstående medellivslängd vid födelsen kallas i kortare ordalag för medellivslängd. 4

101 Ohälsotal 1) Fördelning efter kön, ålder och kommun i Östergötland Källa: Försäkringskassan Män 21,2 20,8 21,1 21,4 21,1 Kvinnor 33,6 33,0 33,2 34,0 33, år 2,5 2,4 2,7 2,7 2, år 10,6 11,0 11,9 13,2 13, år 14,0 14,3 15,4 16,5 16, år 25,1 24,9 25,4 26,0 25, år 47,8 47,1 46,3 45,8 44, år 73,8 70,3 69,3 68,9 66,6 Boxholm 30,1 29,6 29,8 30,7 30,7 Finspång 26,5 26,4 26,9 27,2 26,2 Kinda 27,3 27,3 27,7 27,5 27,5 Linköping 21,0 20,6 20,8 21,2 21,0 Mjölby 30,2 28,9 30,0 30,8 30,0 Motala 41,8 41,9 42,5 42,8 41,8 Norrköping 28,2 27,8 27,8 28,6 28,0 Söderköping 28,6 28,2 27,7 28,8 30,2 Vadstena 35,1 35,8 37,9 39,2 39,0 Valdemarsvik 35,6 35,0 33,9 34,1 32,2 Ydre 26,5 26,3 28,1 27,6 28,8 Åtvidaberg 27,0 25,8 26,9 27,2 27,6 Ödeshög 30,0 27,9 27,0 28,0 27,4 Östergötlands län 27,2 26,8 27,0 27,6 27,1 Riket 27,0 26,8 27,3 28,0 27,8 1) Ohälsotalet är ett mått på antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension och sjukbidrag) från socialförsäkringen per försäkrad mellan år. Alla dagar är omräknade till heldagar, till exempel två dagar med halv ersättning blir en dag. 5

102 Sjukskrivningar Genomsnittligt antal sjukskrivningar per sjukpenningförsäkrad sjuktal 1) Källa: Försäkringskassan 1) Sjuktalet - speglar socialförsäkringens utbetalningar av sjukpenning för i Sverige bosatta personer i åldrarna år. Sjuktalet är ett mått på utbetalda dagar med sjukpenning från socialförsäkringen och innehåller inte dagar med sjuklön från arbetsgivare. Genomsnittligt antal sjukdagar per sjukpenningförsäkrad per kommun i Östergötlands län Källa: Försäkringskassan Kommun Boxholm 6,0 6,7 8,0 8,8 9,6 10,3 11,1 Finspång 6,0 6,5 7,9 8,3 8,8 9,4 9,0 Kinda 6,5 7,6 9,6 11,1 11,1 11,2 11,4 Linköping 5,4 5,9 6,6 7,0 7,8 8,5 9,0 Mjölby 7,0 8,0 9,1 9,4 11,5 12,0 11,6 Motala 8,1 9,1 10,4 11,5 13,0 13,5 13,0 Norrköping 5,9 6,4 7,3 7,8 8,6 9,5 9,6 Söderköping 6,6 8,0 8,4 9,6 9,4 10,3 12,6 Vadstena 8,6 8,7 9,6 10,4 13,8 14,4 14,3 Valdemarsvik 7,0 7,8 8,8 9,5 9,6 10,1 9,8 Ydre 6,8 9,4 9,7 11,1 13,4 14,3 15,4 Åtvidaberg 7,7 7,9 8,3 8,6 10,3 10,2 10,9 Ödeshög 6,9 6,8 8,1 7,7 7,9 9,5 9,3 Östergötlands län 6,1 6,8 7,7 8,2 9,1 9,9 10,1 Riket 6,7 7,6 8,6 9,4 10,6 11,9 12,5 Källa: Försäkringskassan 6

103 Pågående sjuk- och aktivitetsersättningar 1) Antal ersättningar per invånare år per kommun i Östergötland Källa: Försäkringskassan Pågående sjuk- och aktivitetsersättningar i Östergötland och riket (Procentuell utveckling) Källa: Försäkringskassan 1) Ändrad definition från och med 2003, tidigare förtidspensioner och sjukbidrag. 7

104 Listade östgötar per vårdcentral Källa: Listningskuben Antal listade Vårdcentral Centrala länsdelen Ljungsbro Skäggetorp Kärna Ryd Lambohov Kungsgatan Linköping Valla Tannefors Linghem Capio Vårdcentral Berga Ekholmen Nygatan Åtvidaberg Kisa Österbymo Vårdcentralen Johannelund Trädgårdstorgets vårdcentral 1) Summa Centrala länsdelen Östra Länsdelen 2) Finspång Cityhälsan Norr Cityhälsan Centrum Cityhälsan Söder Skärblacka Åby Kolmården Vikbolandet Söderköping ) Valdemarsvik Kneippens vårdcentral Vilbergens vårdcentral Skarptorps vårdcentral Östertull Medicinskt Centrum Vårdcentral Geria Vårdcentral i Söderköping Summa Östra länsdelen Västra länsdelen Marieberg Lyckorna Brinken Borensberg Vadstena Mjölby Skänninge Boxholm Mantorp Ödeshög Summa Västra länsdelen Akivt olistade Övrigt Listade utomläns Totalt ) Vårdcentralen Centrumkliniken startade vårdcentralsverksamhet i oktober 2010, bytte ägare 2012, nytt namn var då Cityakuten, bytte ägare igen i april 2014, nuvarande namn är Trädgårdstorgets vårdcentral. 2) Vårdcentralerna behöll sitt masternummer (listningsnummer) vid ägarbyte till Helsa, men fick nya namn i ekonomisystemet. Listningskuben baseras på masternumren, inte namnet i ekonomisystemet. 3) Stängd from 1/5. 8

105 Vårdkonsumtion Källa: Vårddatalagret Antal vårdtillfällen i Östergötland redovisade efter patientens hemkommun/ hemlandsting Hemort ) Östergötlands län Ödeshög Ydre 2) Kinda Boxholm Åtvidaberg Finspång Valdemarsvik Linköping Norrköping Söderköping Motala Vadstena Mjölby Övrigt 0 0 Östergötlands län Jönköpings län Kalmar län Sydöstra sjukvårdsregionen Övriga regioner Övrigt Totalt 3) Vårdkonsumtion Källa: Vårddatalagret och Master befolkning Antal vårdtillfällen i Östergötland per 1000 invånare redovisade efter patientens hemkommun Antal vårdtillfällen per 1000 invånare Hemort ) Östergötlands län Ödeshög Ydre 2) Kinda Boxholm Åtvidaberg Finspång Valdemarsvik Linköping Norrköping Söderköping Motala Vadstena Mjölby Östergötlands län 3) ) Från och med 2012 ingår KUL-data. 2) En stor del av invånarnas vårdkonsumtion sker i Jönköpings län, men från 2012 och framåt ingår dessa i KUL. 3) All vårdproduktion utförd inom Region Östergötland och Aleris Specialistvård AB. 9

106 Vårdkonsumtion i slutenvård per listad vårdcentral (östgötar) Antal slutenvårdtillfällen redovisade efter var patienten är listad Antal vårdtillfällen Listad vårdcentral Centrala länsdelen Ljungsbro Skäggetorp Kärna Ryd Lambohov Kungsgatan Linköping Valla Tannefors Linghem Capio Vårdcentral Berga 1) Ekholmen Nygatan 1) Åtvidaberg Kisa Österbymo Vårdcentralen Johannelund Trädgårdstorgets vårdcentral 1) Centrala länsdelen Östra länsdelen 2) Cityhälsan Norr Cityhälsan Centrum Cityhälsan Söder Skärblacka Åby Kolmården Vikbolandet Söderköping 3) Valdemarsvik Finspång Kneippen Vilbergen Skarptorp Östertull Medicinskt Centrum Vårdcentral Geria Vårdcentral i Söderköping Östra länsdelen Västra länsdelen Marieberg Lyckorna Brinken Borensberg Vadstena Mjölby Skänninge Boxholm Mantorp Ödeshög Västra länsdelen Övrigt Totalt 4) ) Vårdcentralen Centrumkliniken startade vårdcentralsverksamhet i oktober 2010, bytte ägare 2012, nytt namn var då Cityakuten, bytte ägare igen i april 2014, nuvarande namn är Trädgårdstorgets vårdcentral. 2) Vårdcentralerna behöll sitt masternummer (listningsnummer) vid ägarbyte till Helsa, men fick nya namn i ekonomisystemet. Listningskuben baseras på masternumren, inte namnet i ekonomisystemet. 3) Stängd from 1/5, siffrorna avser jan till apr. 4) All vårdproduktion utförd inom Region Östergötland och Aleris Specialistvård AB. 10

107 Vårdkonsumtion - Läkarbesök per vårdcentral, uppdelat på kön Antal läkarbesök per kön Verksamhet/ Verksamhetsenhet Män Kvinnor Andel Kvinnor Män Kvinnor Andel Kvinnor Män Kvinnor Andel Kvinnor Närsjukvården i centrala Östergötland Ljungsbro % % % Skäggetorp % % % Kärna % % % Ryd % % % Lambohov % % % Kungsgatan Linköping % % % Valla % % % Tannefors % % % Linghem % % % Ekholmen % % % Nygatan Linköping % % % Åtvidaberg % % % Kisa % % % Österbymo % % % Jourcentralen Linköping 1) % % % Vårdcentralen Johannelund % % % Capio Vårdcentral Berga % % % Cityakuten % 3) Trädgårstorget vårdcentral % 4) % % Centrala Östergötland % % % Närsjukvården i östra Östergötland Cityhälsan, Norr % % % Cityhälsan, Centrum % % % Cityhälsan, Söder % % % Åby % % % Kolmården % % % Vikbolandet % % % Jourcentralen Norrköping 1) % % % Söderköping 5) % % % Valdemarsvik % % % Skärblacka % % % Finspång % % % Geria Vårdcentral i Söderköping % % % Östertull % % % Vilbergen % % % Kneippen % % % Skarptorp % % % Medicinskt Centrum Vårdcentral % % % Helsa Vårdcentral Spiran % Helsa Vårdcentral Kneippen % Helsa Vårdcentral Skarptorp % Helsa Vårdcentral Vilbergen % Helsa Vårdcentral Östertull % Östra Östergötland % % % Närsjukvården i västra Östergötland Jourcentralen Motala 1) % % % Marieberg % % % Lyckorna % % % Brinken % % % Borensberg % % % Vadstena % % % Mjölby % % % Skänninge % % % Boxholm % % % Mantorp % % % Ödeshög % % % Västra Östergötland % % % Summa % 2) % 2) % 1) Jourcentralernas antal listade är baserat på hela "distriktet", vilket innebär att de kan bara jämföras jourcentraler emellan. 2) Summan skiljer sig något mot summan av antal läkarbesök inom primärvård i processperspektivet beroende på att fler verksamheter än vårdcentraler är med där. 3) Centrumkliniken bytte ägare 2012, nytt namn är Cityakuten. 4) Cityakuten bytte ägare 2014, nytt namn är Trädgårdstorgets vårdcentral 5) Stängd from 1/5, siffrorna avser jan till apr. 11

108 Tillgänglighet - vårdcentraler Tillgänglighet läkarbesök - andel patienter som togs emot på vårdcentralen inom sju dagar Tillgänglighet telefon - andel återuppringda samtal under samma dag (TeleQ) Andel patienter Läkarbesök Telefontillgänglighet Vårdcentral ) ) ) Centrala länsdelen Ljungsbro 100% 100% 99% 100% 100% 100% 99% 96% 99% 99% Skäggetorp 95% 97% 96% 97% 97% 51% 95% 100% 100% 99% Kärna 97% 97% 97% 96% 97% 85% 99% 91% 87% 86% Ryd 97% 97% 92% 94% 96% 92% 95% 91% 87% 93% Lambohov 98% 97% 98% 97% 98% 81% 80% 89% 94% 87% Kungsgatan Linköping 98% 97% 97% 95% 93% 2) 2) 2) 100% 100% Valla 98% 98% 98% 98% 97% 96% 95% 89% 93% 91% Tannefors 97% 96% 96% 97% 96% 85% 95% 99% 98% 96% Linghem 96% 94% 94% 96% 98% 99% 95% 87% 84% 69% Ekholmen 97% 95% 93% 92% 91% 85% 81% 83% 88% 87% Nygatan Linköping 96% 94% 93% 95% 94% 98% 93% 98% 99% 96% Åtvidaberg 98% 98% 98% 99% 99% 100% 98% 98% 99% 99% Kisa 95% 92% 89% 87% 86% 93% 74% 88% 98% 98% Österbymo 96% 95% 91% 92% 83% 99% 96% 93% 94% 91% Vårdcentralen Johannelund 100% 99% 98% 94% 93% 98% 94% 94% 96% 94% Capio Vårdcentral Berga 97% 96% 96% 95% 94% 100% 100% 100% 100% 100% Trädgårdstorgets vårdcentral 94% 92% 82% 96% 94% 2) 99% 89% 94% 87% Östra länsdelen Finspång 98% 96% 92% 94% 77% 100% 96% 83% 87% 73% Cityhälsan, Norr 94% 97% 90% 89% 95% 91% 92% 85% 80% 96% Cityhälsan, Centrum 89% 96% 86% 81% 95% 88% 85% 86% 71% 80% Cityhälsan, Söder 94% 96% 95% 95% 94% 93% 92% 93% 96% 93% Skärblacka 87% 98% 94% 91% 77% 97% 89% 85% 84% 73% Åby 93% 93% 91% 89% 86% 96% 90% 93% 88% 82% Kolmården 94% 95% 92% 91% 92% 99% 97% 89% 90% 90% Vikbolandet 92% 91% 89% 89% 91% 99% 96% 91% 79% 96% Söderköping 5) 100% 100% 97% 95% 93% 99% 93% 89% 83% 97% Valdemarsvik 92% 90% 92% 93% 89% 98% 92% 93% 93% 94% Östertull 6) 96% 90% 90% 78% 83% 98% 94% 95% 77% 88% Vilbergen 6) 93% 91% 92% 90% 94% 87% 84% 81% 84% 89% Kneippen 6) 97% 97% 88% 84% 89% 99% 99% 99% 99% 98% Skarptorp 6) 97% 89% 85% 71% 90% 87% 88% 86% 88% 93% Geria Vårdcentral i Söderköping 97% 96% 91% 87% 93% 94% 96% 93% Helsa Vårdcentral Spiran 7) 91% 77% 98% 96% 95% 3) 3) 3) 3) 3) Västra länsdelen Marieberg 94% 94% 94% 87% 93% 96% 93% 92% 94% 99% Lyckorna 96% 96% 95% 92% 86% 92% 86% 92% 89% 89% Brinken 97% 97% 96% 96% 95% 97% 98% 97% 98% 98% Borensberg 92% 88% 88% 89% 87% 98% 93% 90% 91% 98% Vadstena 97% 93% 95% 95% 88% 93% 90% 89% 88% 89% Mjölby 86% 93% 95% 94% 96% 73% 82% 88% 84% 77% Skänninge 94% 96% 95% 94% 93% 96% 98% 97% 100% 99% Boxholm 95% 91% 91% 94% 90% 88% 96% 98% 97% 93% Mantorp 94% 98% 99% 98% 91% 95% 97% 95% 96% 99% Ödeshög 97% 96% 99% 94% 93% 100% 100% 100% 100% 100% Genomsnitt samtliga vårdcentraler 95% 95% 94% 93% 92% 91% 91% 91% 90% 90% 1) Uppgift om andel patienter som har tagits emot till läkarbesök inom sju dagar och som har blivit återuppringda under samma dag aktuellt år. 2) Vårdcentralen använde inte TeleQ, varför telefontillgäglighet ej mättes. 3) Använder bara TeleQ som ett komplement, varför telefontillgänglighet ej mäts. 4) Från och med 1101 är CallMe ny systemleverantör. Uppgift saknades för nov och dec, statistiken avser perioden jan till okt. 5) Stängd from 1/5, siffrorna avser jan till apr. 6) Tidigare Aleris, under ny ägare Helsa. 7) Tidigare Medicinskt Centrum, under ny ägare Helsa. 12

109 Tillgänglighet - sjukhusvård Andel väntande patienter som har väntat mer än 60 dagar för besök 1) Produktionsenhet Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Närsjukvården i centrala Östergötland 8 3% 3 1% 4 2% 7 2% 5 2% 3 1% Närsjukvården i östra Östergötland 20 6% 4 2% 36 14% 11 4% 16 5% 14 4% Närsjukvården i västra Östergötland 13 4% 73 17% 13 7% 10 3% 4 2% 24 8% Närsjukvården i Finspång 0 0% 1 3% 2 6% 0 0% 0 0% 1 2% Hjärt- och medicincentrum i Östergötland 2) % % % % % % Barn- och kvinnocentrum i Östergötland 28 4% 45 5% 63 7% 44 5% 46 5% 62 6% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 2) % % 140 9% 92 6% 141 9% % Sinnescentrum i Östergötland 2) % % 161 8% % % % Helsa Specialistvård Linköping 2) 23 8% 25 11% 10 10% 91 24% 11 7% 2 1% Aleris Specialistvård AB 4) 11 4% 27 6% 25 7% 17 4% 14 4% 13 3% Privata psykiatriska enheter 4 4% 0 1 1% 1 1% 4 4% 0 0% Genomsnitt för enheterna % % % % % % Andel väntande patienter som har väntat mer än 60 dagar på behandling 1) Produktionsenhet Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Hjärt- och medicincentrum i Östergötland % % % 77 18% 97 23% 63 16% Barn- och kvinnocentrum i Östergötland 0 0% 8 3% 63 7% 20 9% 28 8% 13 4% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård % % 139 9% % % % Sinnescentrum i Östergötland % % 151 8% % % % Helsa Specialistvård Linköping 2) 31 10% 29 13% 10 10% 12 6% 10 8% 7 10% Aleris Specialistvård AB % 22 4% 25 7% 31 6% 13 2% 20 4% Barn- och ungdomspsykiatri 0 0% 32 47% 0 0% 74 53% 19 20% 4 7% VUP, beroendev, habilitering m m (flera enheter) 5) 44 45% % 2 1% % % % Genomsnitt för enheterna % % % % % % 1) Redovisat resultat avser 31 december aktuellt år. 2) Väntetiderna som redovisas har uppstått på annan klinik inom regionen innan patienten har skickats till Helsa Specialistvård Linköping (tidigare Medicinskt Centrum i Linköping). Andel genomförda besök inom högst 60 dagar 1) Produktionsenhet Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Närsjukvården i centrala Östergötland % % % % Närsjukvården i östra Östergötland % % % % Närsjukvården i västra Östergötland % % % % Närsjukvården i Finspång % % % % Hjärt- och medicincentrum i Östergötland % % % % Barn- och kvinnocentrum i Östergötland % % % % Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård % % % % Sinnescentrum i Östergötland % % % % Helsa Specialistvård Linköping 2) % % % % Aleris Specialistvård AB % % % % Privata psykiatriska enheter % % % % Genomsnitt för enheterna % % % % Andel genomförda behandlingar inom högst 60 dagar 1) Produktionsenhet Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Hjärt- och medicincentrum i Östergötland % % % % Barn- och kvinnocentrum i Östergötland % % % % Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård % % % % Sinnescentrum i Östergötland % % % % Helsa Specialistvård Linköping 2) % % % % Aleris Specialistvård AB % % % % Barn- och ungdomspsykiatri % % % % VUP, beroendev, habilitering m m (flera enheter) % % % % Genomsnitt för enheterna % % % % 1) Nytt sätt att redovisa från och med Redovisat resultat avser perioden januari - december aktuellt år. 2) Väntetiderna som redovisas har uppstått på annan klinik inom regionen innan patienten har skickats till Helsa Specialistvård Linköping (tidigare Medicinskt Centrum i Linköping). 13

110 Sjukhusvård - Slutenvårdtillfällen per diagnoskapitel Diagnoskapitel Vissa infektionssjukdomar och parasitsjukdomar Tumörer Sjukdomar i blod och blodbildande organ, rubbningar i immunsystemet Endokrina sjukdomar, nutritionsrubbningar Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar Sjukdomar i nervsystemet Sjukdomar i ögat och närliggande organ Sjukdomar i örat och mastoidutskottet Cirkulationsorganens sjukdomar varav Ischemiska hjärtsjukdomar varav Hjärtsvikt varav Sjukdomar i hjärnans kärl varav Övriga sjukdomar i cirkulationsorganen Andningsorganens sjukdomar Matsmältningsorganens sjukdomar Hudens och underhudens sjukdomar Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven Sjukdomar i urin- och könsorganen Graviditet, förlossning och barnsängstid Vissa perinatala tillstånd Medfödda missbildningar, deformiteter och kromosomavvikelser Symtom och onormala kliniska fynd ej klassificerade annorstädes Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker Faktorer av betydelse för hälsotillståndet Ej registrerad diagnos Yttre orsak till sjukdom eller död Totalt 1) ) All vårdproduktion utförd inom Region Östergötland och Aleris Specialistvård AB. Sjukhusvård och primärvård - Läkarbesök per diagnoskapitel Diagnoskapitel Vissa infektionssjukdomar och parasitsjukdomar Tumörer Sjukdomar i blod och blodbildande organ, rubbningar i immunsystemet Endokrina sjukdomar, nutritionsrubbningar Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar Sjukdomar i nervsystemet Sjukdomar i ögat och närliggande organ Sjukdomar i örat och mastoidutskottet Cirkulationsorganens sjukdomar varav Ischemiska hjärtsjukdomar varav Hjärtsvikt varav Sjukdomar i hjärnans kärl varav Övriga sjukdomar i cirkulationsorganen Andningsorganens sjukdomar Matsmältningsorganens sjukdomar Hudens och underhudens sjukdomar Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven Sjukdomar i urin- och könsorganen Graviditet, förlossning och barnsängstid Vissa perinatala tillstånd Medfödda missbildningar, deformiteter och kromosomavvikelser Symtom och onormala kliniska fynd ej klassificerade annorstädes Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker Faktorer av betydelse för hälsotillståndet Ej registrerad diagnos Yttre orsak till sjukdom eller död Övriga diagnoser 1 2 Totalt 1) ) Inklusive läkarbesök vid privata vårdcentraler, Medicinskt Centrum Norrköping, Aleris Specialistvård AB, upphandlad BUP och vuxenpsykiatrisk verksamhet. 14

111 Sjukhusvård - Slutenvårdtillfällen Andel utförda vårdtillfällen redovisade efter patientens hemregion/hemlandsting Region/landsting 1) Östergötlands län 89,1% 89,5% 89,0% 88,4% 88,1% 06 Jönköpings län 4,1% 4,0% 4,0% 4,3% 4,3% 08 Kalmar län 3,3% 3,3% 3,4% 3,3% 3,4% Övriga 3,5% 3,3% 3,6% 4,1% 4,2% Totalt 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 1) Det landsting patienten är folkbokförd i. Sjukhusvård - DRG-vikt inom slutenvård 2) Andel av total DRG-vikt redovisade efter patientens hemregion/hemlandsting Region/landsting 1) Östergötlands län 81,8% 82,5% 82,7% 81,8% 81,7% 06 Jönköpings län 8,3% 8,0% 7,7% 8,2% 8,1% 08 Kalmar län 5,9% 6,0% 5,7% 5,5% 5,7% Övriga 4,0% 3,5% 3,8% 4,5% 4,5% Totalt 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 1) Där patienten är folkbokförd. 2) DRG står för "diagnosrelaterad grupp" och kan i korthet förklaras som ett system för att klassificera sjukdomar utifrån vårdtyngd. 15

112 Unika individer som haft kontakt med vården 1) 2) Totalt Verksamhet Hjärt- och medicincentrum Barn- och kvinnocentrum Diagnostikcentrum Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Sinnescentrum Närsjukvården i Finspång Närsjukvården i centrala Östergötland Närsjukvården i östra Östergötland Närsjukvården i västra Östergötland Verksamhet/ Verksamhetsenhet Närsjukvården i centrala Östergötland Vårdcentralen Ljungsbro Vårdcentralen Skäggetorp Vårdcentralen Kärna Vårdcentralen Ryd Vårdcentralen Lambohov Vårdcentralen Kungsgatan Linköping Vårdcentralen Valla Vårdcentralen Tannefors Vårdcentralen Linghem Vårdcentralen Ekholmen Vårdcentralen Nygatan Vårdcentralen Åtvidaberg Vårdcentralen Kisa Vårdcentralen Österbymo Jourcentralen Linköping Ungdomsmottagning Linköping Unga vuxna Råd stöd och hälsa Rörelse och Hälsa LAH Linköping Enheten samordnad cancerutredning Rehabgruppen Barn- och ungdomshabilitering Linköping Länsteam habiliteringsenhet LSS Linköping Vuxenhabilitering gemensamt Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken US Akutkliniken US Medicinska akutkliniken Psykiatriska kliniken US Beroendekliniken US Geriatriska kliniken US Neurologiska kliniken US Medicinska och Geriatriska akutkliniken Närsjukvården i östra Östergötland Cityhälsan, Hemsjukvård Cityhälsan, Norr Cityhälsan, Centrum Cityhälsan, Söder Vårdcentralen Åby Vårdcentralen Kolmården Vårdcentralen Vikbolandet Jourcentralen Norrköping Vårdcentralen Söderköping Vårdcentralen Valdemarsvik Barnhälsovården i Östergötland Ungdomshälsa Barnhälsan Rehab öst Medicinkliniken ViN Geriatrisk enhet ViN Medicinkliniken utredningsenhet LAH Öst Akutkliniken ViN Beroendekliniken ViN Vuxenpsykiatriska kliniken ViN Barn- och ungdpsyk klin ViN

113 Verksamhet/ Verksamhetsenhet Närsjukvården i västra Östergötland Barnhälsan 6-13 år Jourcentralen i Motala Vårdcentralen Marieberg Vårdcentralen Lyckorna Vårdcentralen Brinken Vårdcentralen Borensberg Vårdcentralen Vadstena Vårdcentralen Mjölby Vårdcentralen Skänninge Vårdcentralen Boxholm Vårdcentralen Mantorp Vårdcentralen Ödeshög Dietist PV Motala Medicinska specialistkliniken Psykiatri-habiliteringsenheten Gemensamt länspsyk LPÖ 48 Rättspsykiatriska regionkliniken Ätstörningsenheten länsteam LPÖ 68 Flyktingmedicinskt centrum Rehab Väst Närsjukvården i Finspång Vårdcentralen Skärblacka Rehab Finspång Vårdcentralen Finspång Närsjukvårdskliniken Hjärt- och medicincentrum Arbets- och miljömedicin Njurmedicinska kliniken US Hudkliniken i Östergötland Reumatologiska kliniken i Östergötland Allergicentrum US Infektionskliniken i Östergötland Endokrinmedicinska enheten Magtarmmedicinska kliniken Kardiologiska kliniken US Kardiologiska kliniken ViN Thorax-Kärlkliniken US Sjukgymnastiken HC Barn- och kvinnocentrum Barn- och ungdomskliniken VIN Barn- och ungdomskliniken US Kvinnokliniken i Östergötland US Kvinnohälsan Lkpg 1 Kvinnokliniken i Östergötland LiM 1 Diagnostikcentrum Klinisk mikrobiologi Röntgenkliniken Linköping Klin immunologi och transfusionsmed Fysiologiska kliniken Norrköping Klinisk patologi Klinisk genetik Klinisk kemi Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Lungmedicinska kliniken Hematologiska kliniken Dagkirurgi i Östergötland Finspång Urologiska kliniken i Östergötland Kirurgiska kliniken US Kirurgiska kliniken ViN Ortopedklinik US Ryggklinik US Ortopedklinik ViN Sinnescentrum Smärt- och rehabiliteringscentrum Intensivvårdskliniken US Anestesi och intensivvårdskliniken ViN Ögonkliniken ViN Öron-, näsa- och halskliniken ViN Hand- och plastikkirurgiska kliniken US Ögonkliniken US Käkkliniken US Donationsverksamhet Öron-, näsa- och halskliniken US Operationskliniken US Neurokirurgiska kliniken US Rehab medicinska kliniken US Neurofysiologiska kliniken US

114 Privata vårdgivare Östertulls Vårdcentral Johannelunds Vårdcentral Capio Berga Vårdcentral Vilbergens vårdcentral Kneippens vårdcentral Skarptorps vårdcentral Medicinskt Centrum Vårdcentral Norrköping Trädgårdstorgets vårdcentral 3) Geria Vårdcentral i Söderköping Helsa Vårdcentral Spiran 4) Helsa Vårdcentral Kneippen 4) Helsa Vårdcentral Skarptorp 4) Helsa Vårdcentral Vilbergen 4) Helsa Vårdcentral Östertull 4) Helsa Specialistvård Linköping 4) Aleris Specialistvård Motala AB Barn- och familjepsykologiskt centrum Psykiatripartners Resurs AB Capio Psykiatri Linköping Capio Psykiatri Norrköping Psykiatripartners i Östergötland Psykiatripartners Vuxna 277 1) En individ räknas här som unik för varje enhet personen har besökt, på totalnivå räknas dock personen bara en gång. 2) Med kontakt avses alla typer av kontakter med vården, till exempel vårdtillfällen, besök och indirekta kontakter. 3) Vårdcentralen Centrumkliniken startade vårdcentralsverksamhet i oktober 2010, bytte ägare 2012, nytt namn var då Cityakuten, bytte ägare igen april 2014, nuvarande namn är Trädgårdstorgets vårdcentral. 4) Namnbyte med anledning av ny ägare 18

115 Sjukhusvård - produktivitet 1) (Kostnad per DRG-poäng) Verksamhet/ Verksamhetsenhet Närsjukvården i centrala Östergötland Närsjukvården i östra Östergötland Närsjukvården i västra Östergötland Närsjukvården i Finspång Hjärt- och medicincentrum Barn- och kvinnocentrum Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Sinnescentrum Genomsnittlig produktivitet ) Produktiviteten baseras från och med 2009 på kostnad per DRG-poäng. Region Östergötlands kostnader divideras med antalet DRG-poäng. (Antalet DRG-poäng är summan av faktiska DRG-poäng i öppen och sluten vård samt en schablonberäkning för de vårdkontakter som saknar DRG). DRG står för diagnosrelaterad grupp och kan i korthet förklaras som ett system för att klassificera sjukdomar utifrån resursförbrukning. 19

116 Sjukhusvård - vårdplatser Genomsnittligt antal disponibla vårdplatser under Verksamhet/ Antal vårdplatser Verksamhetsenhet Närsjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland LAH Linköping Akutkliniken US Medicinska och geriatriska akutavdelningen Psykiatriska kliniken US Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken US Beroendekliniken US Geriatriska kliniken US Neurologiska kliniken US Närsjukvården i centrala Östergötland Närsjukvården i östra Östergötland Medicinkliniken ViN ) ) 40 24) Geriatriska kliniken 18 3) LAH- enheten ViN ) 5 16) 5 Akutkliniken ViN Beroendekliniken ViN Vuxenpsykiatriska kliniken ViN Närsjukvården i östra Östergötland Närsjukvården i västra Östergötland Medicinska specialistkliniken Psykiatri- habiliteringsenheten Rättspsykiatriska regionkliniken Närsjukvården i västra Östergötland Närsjukvården i Finspång Närsjukvårdskliniken NiF Närsjukvården i Finspång Summa närsjukvård Verksamhet/ Antal vårdplatser Verksamhetsenhet Länsövergripande sjukvård Hjärt och medicincentrum Njurmedicinska kliniken US ) ) Hudkliniken Östergötland Reumatologiska kliniken US Infektionskliniken ) 36 17) 33 22) MT-kliniken US ) 3 18) 4 23) Endokrinsektionen US ) 3 18) 4 23) Kardiologiska kliniken US ) 31 Kardiologiska kliniken ViN ) Thorax- Kärlkliniken US Kärl verksamhet Thorax- Kärlkliniken US Thorax- kärlkliniken US intensivvårdsavd Hjärt och medicincentrum Barn- och kvinnocentrum Barn- och ungdomskliniken US Barn- och ungdomskliniken ViN Kvinnoklinik i Östergötland US Kvinnoklinik i Östergötland ViN Barn- och kvinnocentrum

117 Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Lungmedicinska kliniken ) Hematologiska kliniken Onkologiska kliniken Kirurgiska kliniken i Östergötland Kirurgiska kliniken US ) Kirurgiska kliniken ViN ) Urologiska kliniken i Östergötland ) Ortopediklinikerna Ortopedklinik US ) ) 27 Ortopedklinik ViN ) Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Verksamhet/ Verksamhetsenhet Sinnescentrum Öronkliniken ViN Hand- och plastikkirurgiska kliniken US Ögonkliniken US Öronkliniken US Neurokirurgiska kliniken US Rehab och medicinska kliniken US Intensivvårdskliniken Östergötland US 1) Intensivvårdskliniken Östergötland ViN 1) Anestesi och operation ViN 1) Sinnescentrum Summa länsövergripande sjukvård Summa Region Östergötland Privata vårdgivare Aleris Specialistvård AB Summa totalt ) Avser tekniska vårdplatser. 2) minskades antalet vpl med 7. 3) öppnades 8 vpl, öppnades ytterligare 8 st och slutligen 2 vpl ) Utökat antal vårdplatser under del av sommar from ) 6 stängda vårdplatser KAVA under stor del av hösten, p.g.a. brist på sjuksköterskor. Öppnade 4 st vpl i samverkan med Urologen 15/ ) Dragit ned vårdplatser US tidvis under året, p.g.a. brist på sjuksköterskor, ändå ökning vpl även var stängda 2012 pga sjuksköterskebrist. Öppnade 2 st vpl i samverkan med Kirurgen US 15/ ) Dragit ned vårdplatser US tidvis under året, p.g.a. brist på sjuksköterskor. 8) 8 vårdplatser fördes över till NSÖ, Geriatriken 1/ akutvårdplatser öppnades 1/ Dessa är öppna okt-mars då det akuta behovet är som högst. 9) öppnades ytterligare 1 vårdplats på LaH. 10) Har under 2014 tidvis vårdplatser för att kunna ta emot fler AIM-patienter. 11) Öppnade under 2014 två nya akutvårdplatser. 12) Har under 2014 tvingats stänga sex vårdplatser del av år pga sjuksköterskebrist. 13) Öppnade under 2013 två extra vårdplatser. 14) 5-dygnsavdelning med 8 vpl i drift från 1:a mars 15) stängdes 7 vpl pga personalbrist på Med klin. 16) stängdes 3 vpl pga personalbrist på LaH Norrköping. 17) Infektionskliniken hade sex stängda vårdplatser sept-dec. 18) Magtarmmedicinska kliniken och Endokrinmedicinska kliniken har haft 8-10 stängda vårdplatser under ) Helgstängt avd 8 torsdagar 2015 pga sjuksköterskebrist 20) 6 vårdplatser stängdes pga sjuksköterskebrist ) Överföring av vårdplatser till dagvård motsvarande 4 vårdplatser från oktober 22) Infektionskliniken har haft partiellt stängda vårdplatser under delar av året. 23) Magtarmmedicinska kliniken och Endokrinmedicinska kliniken har haft 6-8 stängda vårdplatser under. 24) Under slogs två vårdavdelingar samman, vilket resulterade en miskning med sju vpl. 21

118 Sjukhusvård - slutenvårdtillfällen Verksamhet/ Antal vårdtillfällen Verksamhetsenhet Närsjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland LAH Linköping Barn- och ungdomspsykiatriska klin US Medicinska akutkliniken Psykiatriska kliniken US Beroendekliniken US Geriatriska kliniken US Neurologiska kliniken US Medicinska och Geriatriska akutkliniken Närsjukvården i östra Östergötland Medicinkliniken ViN Geriatriska kliniken ViN LAH-enheten ViN Akutkliniken ViN Beroendekliniken ViN Vuxenpsykiatriska kliniken ViN Närsjukvården i västra Östergötland Medicinska specialistkliniken Psykiatri-habiliteringsenheten Rättspsykiatriska regionkliniken Närsjukvården i Finspång Närsjukvårdskliniken NiF Summa närsjukvård Verksamhet/ Verksamhetsenhet Länsövergripande sjukvård Hjärt- och medicincentrum Njurmedicinska kliniken US Reumatologiska kliniken i Österg Infektionskliniken i Östergötland ) ) ) ) ) Endokrinmedicinska enheten Magtarmmedicinska kliniken US Kardiologiska kliniken US Kardiologiska kliniken ViN Thorax-Kärlkliniken US Barn- och kvinnocentrum Barn- och ungdomskliniken VIN Barn- och ungdomskliniken US Kvinnokliniken i Östergötland ViN Kvinnokliniken i Östergötland US Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Lungmedicinska kliniken Hematologiska kliniken Onkologiska kliniken Urologiska kliniken i Östergötland Kirurgiska kliniken US Kirurgiska kliniken ViN Ortopedklinik US Ryggklinik US Ortopedklinik ViN Sinnescentrum Öron-, näsa- och halskliniken ViN Hand- och plastikkirurgiska kliniken US Ögonkliniken US Öron-, näsa- och halskliniken US Neurokirurgiska kliniken US Rehab medicinska kliniken US Summa länsövergripande sjukvård Summa Region Östergötland Verksamhet/ Verksamhetsenhet Aleris Specialistvård AB Summa totalt ) Infektionskliniken ViN redovisas i Infektionskliniken US siffror. 22

119 Sjukhusvård - slutenvårdtillfällen per klinik, uppdelat på kön Verksamhet/ Verksamhetsenhet Män Kvinnor Andel Kvinnor Män Kvinnor Andel Kvinnor Män Kvinnor Andel Kvinnor Närsjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland LAH Linköping % % % Barn- och ungdomspsykiatriska klin US % % % Medicinska akutkliniken % % % Psykiatriska kliniken US % % % Beroendekliniken US % % % Geriatriska kliniken US % % % Neurologiska kliniken US % % % Närsjukvården i östra Östergötland Medicinkliniken ViN % % % Geriatriska kliniken ViN % % % LAH-enheten ViN % % % Akutkliniken ViN % % % Beroendekliniken ViN % % % Vuxenpsykiatriska kliniken ViN % % % Närsjukvården i västra Östergötland Medicinska specialistkliniken % % % Psykiatri-habiliteringsenheten % % % Rättspsykiatriska regionkliniken 1) % % % Närsjukvården i Finspång Närsjukvårdskliniken NiF % % % Summa närsjukvård % % % Verksamhet/ Verksamhetsenhet Kön Män Kvinnor Andel Kvinnor Män Kvinnor Andel Kvinnor Män Kvinnor Andel Kvinnor Länsövergripande sjukvård Hjärt- och medicincentrum Njurmedicinska kliniken US % % % Reumatologiska kliniken i Österg % % % Infektionskliniken i Östergötland % % % Endokrinmedicinska enheten % % % Magtarmmedicinska kliniken % % % Kardiologiska kliniken US % % % Kardiologiska kliniken ViN % % % Thorax-Kärlkliniken US % % % Barn- och kvinnocentrum Barn- och ungdomskliniken VIN % % % Barn- och ungdomskliniken US % % % Kvinnokliniken i Östg ViN % % % Kvinnokliniken i Östg US % % % Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Lungmedicinska kliniken % % % Hematologiska kliniken % % % Onkologiska kliniken % % % Urologiska kliniken i Östg % % % Kirurgiska kliniken US % % % Kirurgiska kliniken ViN % % % Ortopedklinik US % % % Ryggklinik US % % % Ortopedklinik ViN % % % Sinnescentrum Öron- näsa- o halskliniken ViN % % % Hand o plastikkir kliniken US % % % Ögonkliniken US % % % Öron- näsa- o halskliniken US % % % Neurokirurgiska kliniken US % % % Rehab medicinska kliniken US % % % Summa länsövergripande sjukvård % % % Summa Region Östergötland % % % Verksamhet/ Verksamhetsenhet Kön Män Kvinnor Andel Kvinnor Män Kvinnor Andel Kvinnor Män Kvinnor Andel Kvinnor Aleris Specialistvård AB Aleris Ortopedi Motala % % % Aleris Kirurgi Motala % % % Summa totalt % % % 1) Mäts i antal utskrivna patienter. 23

120 Sjukhusvård - vårdtid Verksamhet/ Verksamhetsenhet Närsjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland LAH Linköping Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken US Akutkliniken US Medicinska akutkliniken Psykiatriska kliniken US Beroendekliniken US Geriatriska kliniken US Neurologiska kliniken US Medicinska och Geriatriska akutkliniken Närsjukvården i östra Östergötland Medicinkliniken ViN Geriatriska kliniken ViN LAH-enheten ViN Akutkliniken ViN Beroendekliniken ViN Vuxenpsykiatriska kliniken ViN Närsjukvården i västra Östergötland Medicinska specialistkliniken Psykiatri-habiliteringsenheten Rättspsykiatriska regionkliniken Närsjukvården i Finspång Närsjukvårdskliniken NiF Summa närsjukvård Verksamhet/ Verksamhetsenhet Länsövergripande sjukvård Hjärt- och medicincentrum Njurmedicinska kliniken US Reumatologiska kliniken i Östergötland Infektionskliniken i Östergötland Endokrinmedicinska enheten Magtarmmedicinska kliniken Kardiologiska kliniken US Kardiologiska kliniken ViN Thorax-Kärlkliniken US Barn- och kvinnocentrum Barn- och ungdomskliniken VIN Barn- och ungdomskliniken US Kvinnokliniken i Östergötland ViN Kvinnokliniken i Östergötland US Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Lungmedicinska kliniken Hematologiska kliniken Onkologiska kliniken Urologiska kliniken i Östg Kirurgiska kliniken US Kirurgiska kliniken ViN Ortopedklinik US Ryggklinik US Ortopedklinik ViN Sinnescentrum Öron-, näsa- och halskliniken ViN Hand- och plastikkirurgiska kliniken US Ögonkliniken US Öron-, näsa- och halskliniken US Neurokirurgiska kliniken US Rehab medicinska kliniken US Summa länsövergripande sjukvård Summa Region Östergötland Privata vårdgivare Aleris Specialistvård AB Summa totalt

121 Sjukhusvård - medelvårdtid Verksamhet/ Medelvårdtid (antal dagar) Verksamhetsenhet Närsjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland LAH Linköping 8,0 7,5 9,2 7,2 8,0 Barn- och ungdomspsykiatriska klin US 14,7 14,5 17,2 23,7 9,5 Akutkliniken US Medicinska akutkliniken 2,7 3,2 3,3 3,5 5,2 Psykiatriska kliniken US 17,8 14,0 19,0 17,7 15,6 Beroendekliniken US 5,7 5,2 5,2 4,4 4,7 Geriatriska kliniken US 8,7 10,3 11,9 13,3 11,3 Neurologiska kliniken US 4,9 4,3 4,4 5,5 5,4 Medicinska och Geriatriska akutkliniken 5,4 Närsjukvården i östra Östergötland Medicinkliniken ViN 5,5 5,2 5,3 5,4 4,8 Geriatriska kliniken ViN 8,9 11,4 8,8 7,4 LAH-enheten ViN 7,1 7,4 8,5 6,9 7,5 Akutkliniken ViN 1,1 1,0 1,1 1,2 1,2 Beroendekliniken ViN 5,0 4,7 4,6 4,4 4,3 Vuxenpsykiatriska kliniken ViN 12,0 11,1 11,3 11,1 11,4 Närsjukvården i västra Östergötland Medicinska specialistkliniken 5,4 5,3 5,3 5,2 5,1 Psykiatri-habiliteringsenheten 14,6 13,7 9,5 11,8 10,3 Rättspsykiatrisk regionkliniken 169,9 305,7 319,5 378,6 303,9 Närsjukvården i Finspång Närsjukvårdskliniken NiF 8,2 8,2 7,8 7,2 7,8 Verksamhet/ Medelvårdtid (antal dagar) Verksamhetsenhet Länsövergripande sjukvård Hjärt- och medicincentrum Njurmedicinska kliniken US 6,1 6,4 6,4 5,9 5,9 Reumatologiska kliniken i Österg 6,5 7,1 6,7 7,8 5,6 Infektionskliniken i Östergötland 7,3 7,6 8,0 7,6 7,3 Endokrinmedicinska enheten 4,0 4,4 5,5 5,6 5,2 Magtarmmedicinska kliniken 4,0 5,1 4,9 4,7 4,8 Kardiologiska kliniken US 2,6 2,6 2,8 2,9 2,9 Kardiologiska kliniken ViN 3,4 3,7 4,0 3,9 3,9 Thorax-Kärlkliniken US 6,0 6,2 5,9 5,7 5,6 Barn- och kvinnocentrum Barn- och ungdomskliniken VIN 3,6 4,0 4,0 4,1 4,0 Barn- och ungdomskliniken US 4,6 4,8 4,6 4,8 4,4 Kvinnokliniken i Östergötland ViN 2,1 2,1 2,1 2,0 1,9 Kvinnokliniken i Östergötland US 2,1 2,1 2,2 2,1 2,0 Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Lungmedicinska kliniken 6,2 5,6 5,8 6,0 6,0 Hematologiska kliniken 7,2 8,5 8,0 8,3 7,8 Onkologiska kliniken 2,8 2,8 2,7 2,8 3,2 Urologiska kliniken i Östergötland 3,5 3,4 3,6 3,4 3,1 Kirurgiska kliniken US 4,2 4,0 4,1 4,3 4,0 Kirurgiska kliniken ViN 4,1 3,8 3,9 3,9 3,9 Ortopedklinik US 4,4 4,5 4,6 4,7 4,9 Ryggklinik US 4,7 4,4 4,6 4,5 4,6 Ortopedklinik ViN 5,1 4,1 4,5 4,2 3,9 Sinnescentrum Öron-, näsa- och halskliniken ViN 1,0 1,1 1,1 1,1 1,0 Hand- och plastikkirurgiska kliniken US 4,0 3,4 3,5 3,2 3,3 Ögonkliniken US 2,4 2,6 2,6 2,6 2,6 Öron-, näsa- och halskliniken US 2,8 2,4 2,6 2,6 2,5 Neurokirurgiska kliniken US 4,9 4,9 5,1 5,0 4,8 Rehab medicinska kliniken US 20,1 23,3 21,5 14,9 14,5 Verksamhet/ Verksamhetsenhet Privata vårdgivare Aleris Specialistvård AB Aleris Ortopedi Motala 3,1 2,9 3,0 2,8 2,7 Aleris Kirurgi Motala 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 25

122 Sjukhusvård - DRG- vikt inom slutenvård Verksamhet/ Andel DRG-vikt Verksamhetsenhet Närsjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland LAH Linköping 0,3% 0,3% 0,3% 0,4% 0,4% Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken US 0,2% 0,2% 0,2% 0,2% 0,2% Akutkliniken US Medicinska akutkliniken 2,6% 2,1% 2,0% 1,9% 0,1% Psykiatriska kliniken US 1,4% 1,3% 1,6% 1,7% 1,7% Beroendekliniken US 0,1% 0,1% 0,1% 0,1% 0,1% Geriatriska kliniken US 1,1% 1,1% 0,9% 0,7% 0,0% Neurologiska kliniken US 1,8% 2,3% 2,3% 1,6% 1,6% Medicinska och Geriatriska akutkliniken 2,7% Närsjukvården i centrala Östergötland 7,6% 7,4% 7,5% 6,7% 6,7% Närsjukvården i östra Östergötland Medicinkliniken ViN 4,1% 4,7% 4,5% 4,1% 3,8% Geriatriska kliniken ViN 0,6% 0,7% 0,8% 0,9% LAH-enheten ViN 0,3% 0,3% 0,3% 0,3% 0,3% Akutkliniken VIN 2,4% 2,1% 2,5% 2,8% 3,1% Beroendekliniken ViN 0,1% 0,1% 0,2% 0,2% 0,2% Vuxenpsykiatriska kliniken ViN 1,3% 1,2% 1,4% 1,2% 1,2% Närsjukvården i östra Östergötland 8,3% 9,1% 9,5% 9,3% 9,5% Närsjukvården i västra Östergötland Medicinska specialistkliniken 5,0% 5,4% 4,9% 4,7% 4,4% Psykiatri-habiliteringsenheten 0,7% 0,6% 0,6% 0,7% 0,7% Rättspsykiatriska regionkliniken 0,6% 0,6% 0,6% 1,0% 0,5% Närsjukvården i västra Östergötland 6,2% 6,6% 6,2% 6,4% 5,5% Närsjukvården i Finspång Närsjukvårdskliniken NiF 0,6% 0,7% 0,9% 0,8% 0,7% Närsjukvården i Finspång 0,6% 0,7% 0,9% 0,8% 0,7% Summa närsjukvård 22,7% 23,8% 24,1% 23,2% 22,5% Verksamhet/ Andel DRG-vikt Verksamhetsenhet Länsövergripande sjukvård Hjärt- och medicincentrum Njurmedicinska kliniken US 0,6% 0,6% 0,6% 0,8% 0,8% Hudkliniken i Östergötland Reumatologiska kliniken i Österg 0,2% 0,2% 0,2% 0,2% 0,2% Infektionskliniken i Östergötland 2,2% 2,4% 2,3% 2,4% 2,5% Endokrinmedicinska enheten 0,6% 0,5% 0,4% 0,4% 0,4% Magtarmmedicinska kliniken 0,5% 0,5% 0,5% 0,4% 0,5% Kardiologiska kliniken US 6,3% 5,7% 5,5% 5,4% 5,3% Kardiologiska kliniken ViN 1,9% 1,6% 1,8% 1,9% 1,7% Thorax-Kärlkliniken US 8,6% 7,7% 8,3% 9,0% 8,8% Hjärt- och medicincentrum i Östergötland 20,9% 19,3% 19,6% 20,5% 20,1% Barn- och kvinnocentrum Barn- och ungdomskliniken VIN 1,3% 1,3% 1,2% 1,1% 1,2% Barn- och ungdomskliniken US 2,4% 2,6% 2,5% 2,7% 2,6% Kvinnokliniken i Östg ViN 4,6% 4,7% 4,3% 4,6% 4,9% Kvinnokliniken i Östg US 6,2% 6,2% 6,3% 6,5% 6,8% Barn- och kvinnocentrum i Östergötland 14,5% 14,8% 14,4% 14,9% 15,5% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Lungmedicinska kliniken 1,1% 1,2% 1,3% 1,2% 1,2% Hematologiska kliniken 1,8% 1,9% 1,8% 1,5% 1,5% Onkologiska kliniken 1,6% 1,8% 2,0% 1,9% 2,2% Kirurgiska kliniken i Östg Urologiska kliniken i Östg 3,0% 2,9% 3,0% 3,3% 3,4% Kirurgiska kliniken US 6,9% 7,3% 7,3% 7,1% 7,3% Kirurgiska kliniken ViN 4,7% 4,8% 5,0% 5,1% 5,1% Ortopedklinik US 3,2% 3,3% 3,3% 3,1% 2,9% Ryggklinik US 1,4% 1,4% 1,4% 1,2% 1,1% Ortopedklinik ViN 3,0% 2,7% 2,6% 2,6% 2,5% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 26,8% 27,3% 27,6% 27,1% 27,2% Sinnescentrum Öron- näsa- o halskliniken ViN 0,1% 0,1% 0,1% 0,1% 0,2% Hand o plastikkir kliniken US 2,5% 2,6% 2,4% 2,3% 2,3% Ögonkliniken US 0,9% 0,8% 0,8% 0,9% 1,0% Öron- näsa- o halskliniken US 1,8% 1,6% 1,6% 1,6% 1,7% Neurokirurgiska kliniken US 5,9% 6,0% 5,8% 5,7% 5,8% Rehab medicinska kliniken US 0,5% 0,6% 0,6% 0,9% 0,9% Sinnesscentrum i Östergötland 11,8% 11,7% 11,3% 11,3% 11,7% Summa länsövergripande sjukvård 74,10% 73,0% 72,9% 73,8% 74,5% Privata Andel DRG-vikt vårdgivare Aleris Specialistvård AB 3,2% 3,2% 3,0% 3,0% 3,0% Totalt 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 26

123 Sjukhusvård - DRG- medelvikt inom slutenvård Verksamhet/ DRG-medelvikt Verksamhetsenhet Närsjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland LAH Linköping 1,0 1,1 1,1 1,1 1,1 Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken US 1,7 1,6 2,0 2,3 1,1 Akutkliniken US Medicinska akutkliniken 0,7 0,7 0,7 0,7 1,0 Psykiatriska kliniken US 1,8 1,4 1,9 1,8 1,6 Beroendekliniken US 0,5 0,4 0,5 0,4 0,4 Geriatriska kliniken US 0,9 1,0 1,0 1,0 0,9 Neurologiska kliniken US 0,7 0,9 0,9 0,9 0,9 Medicinska och Geriatriska akutkliniken 0,8 Närsjukvården i centrala Östergötland 0,8 0,9 0,9 1,0 0,9 Närsjukvården i östra Östergötland Medicinkliniken ViN 0,8 0,9 1,0 0,9 1,0 Geriatriska kliniken ViN 1,1 1,0 1,0 0,9 LAH-enheten ViN 0,8 0,9 1,0 1,1 1,1 Akutkliniken ViN 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 Beroendekliniken ViN 0,3 0,4 0,4 0,3 0,3 Vuxenpsykiatriska kliniken ViN 1,1 1,0 1,2 1,1 1,2 Närsjukvården i östra Östergötland 0,7 0,8 0,8 0,8 0,8 Närsjukvården i västra Östergötland Medicinska specialistkliniken 0,8 0,9 0,9 0,9 0,9 Psykiatri-habiliteringsenheten 1,5 1,4 1,1 1,1 1,0 Rättspsykiatriska regionkliniken 5,4 10,8 8,7 9,4 7,0 Närsjukvården i västra Östergötland 0,9 1,0 1,0 1,0 1,0 Närsjukvården i Finspång Närsjukvårdskliniken NiF 0,9 1,0 1,3 1,1 1,0 Närsjukvården i Finspång 0,9 1,0 1,3 1,1 1,0 Summa närsjukvård 0,8 0,9 0,9 0,9 0,9 Verksamhet/ DRG-medelvikt Verksamhetsenhet Länsövergripande sjukvård Hjärt- och medicincentrum Njurmedicinska kliniken US 0,9 0,9 0,9 0,9 1,0 Hudkliniken i Östergötland Reumatologiska kliniken i Österg 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 Infektionskliniken i Östergötland 1,0 1,1 1,1 1,1 1,1 Endokrinmedicinska enheten 0,7 0,7 0,7 0,8 0,8 Magtarmmedicinska kliniken 0,7 0,7 0,7 0,7 0,8 Kardiologiska kliniken US 1,2 1,2 1,2 1,2 1,1 Kardiologiska kliniken ViN 0,7 0,6 0,7 0,8 0,7 Thorax-Kärlkliniken US 3,8 3,7 3,8 4,0 3,8 Hjärt- och medicincentrum 1,4 1,4 1,4 1,5 1,5 Barn- och kvinnocentrum Barn- och ungdomskliniken VIN 1,0 1,1 1,1 1,1 1,2 Barn- och ungdomskliniken US 1,2 1,3 1,4 1,4 1,4 Kvinnokliniken i Östergötland ViN 0,7 0,7 0,6 0,6 0,6 Kvinnokliniken i Östergötland US 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 Kvinnokliniken i Östergötland LiM Barn- och kvinnocentrum 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Lungmedicinska kliniken 1,0 1,0 1,0 1,0 1,1 Hematologiska kliniken 2,0 2,5 2,2 1,8 1,7 Onkologiska kliniken 0,7 0,9 0,8 0,9 1,0 Kirurgiska kliniken i Östergötland Urologiska kliniken i Östergötland 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Kirurgiska kliniken US 1,3 1,4 1,3 1,3 1,3 Kirurgiska kliniken ViN 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Ortopedklinik US 1,3 1,4 1,4 1,3 1,3 Ryggklinik US 1,7 1,7 1,7 1,7 1,5 Ortopedklinik ViN 1,4 1,4 1,4 1,4 1,3 Ortopedklinik LiM Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 Sinnescentrum Öron-, näsa- och halskliniken ViN 0,8 0,7 0,7 0,7 0,8 Hand- och plastikkirurgiska kliniken US 1,4 1,4 1,3 1,2 1,3 Ögonkliniken US 0,9 0,8 0,8 0,8 0,8 Öron-, näsa- och halskliniken US 1,1 1,0 1,0 1,0 1,0 Neurokirurgiska kliniken US 2,7 2,8 2,7 2,7 2,6 Rehab medicinska kliniken US 2,2 2,6 2,4 2,8 2,5 Sinnescentrum 1,7 1,7 1,6 1,6 1,6 Summa länsövergripande sjukvård 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 Verksamhet/ DRG-medelvikt Verksamhetsenhet Privata vårdgivare Aleris specialistvård AB Aleris Ortopedi 1,8 1,8 1,7 1,7 1,7 Aleris Kirurgi 1,3 1,3 1,2 1,1 1,1 Totalt 1,1 1,1 1,1 1,1 1,1 27

124 Sjukhusvård - operationer Verksamhet/ Antal operationer Verksamhetsenhet Närsjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland Akutkliniken US 3 Neurologiska kliniken US 3 Närsjukvården i centrala Östergötland 6 Närsjukvården i östra Östergötland Medicinkliniken ViN Närsjukvården i östra Östergötland Summa närsjukvård Verksamhet/ Antal operationer Verksamhetsenhet Länsövergripande sjukvård Hjärt- och medicincentrum Infektionskliniken 4 13 Endokrinmedicinska kliniken 33 1) Magtarmmedicinska kliniken 25 1) EM kliniken US 1) Kardiologiska kliniken US inkl Seldingerenheten ) Kardiologiska kliniken ViN Thorax- Kärlkliniken US Hjärt- och medicincentrum Barn- och kvinnocentrum Barn- och ungdomsmottagningen ViN 4 3 Barn- och ungdomskliniken US 7 Kvinnokliniken i Östergötland US Kvinnokliniken i Östergötland ViN Barn- och kvinnocentrum Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Onkologiska kliniken Urologiska kliniken i Östergötland Kirurgiska kliniken US Kirurgiska kliniken ViN Ryggklinik US Ortopedklinik US Ortopedklinik ViN Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Sinnescentrum Ögonkliniken ViN Öronkliniken ViN Ane o IV-klin ViN Hand- och plastikkirurgiska kliniken US Käkkliniken US Öronkliniken US Ögonkliniken US Neurokirurgiska kliniken US Rehabmedicinska klilniken 1 Sinnescentrum Summa länsövergripande sjukvård Summa Region Östergötlamd Verksamhet/ Antal operationer Verksamhetsenhet Privata vårdgivare Aleris Specialistvård AB Medicinskt Centrum i Linköping ) Summa privata vårdgivare Totalt ) EM-kliniken är from 2012 delad i endokrinmedicinska- och magtarmmedicinska kliniken. 2) From 2014 redovisas även ingrepp på Seldingerenheten enl avstämning med Lars Svensson (efter kontroll med SKL). 3) Uppgift saknas , kommer kompletteras så snart som möjligt. 28

125 Sjukhusvård - läkarbesök 1) Verksamhet/ Antal läkarbesök Verksamhetsenhet Närsjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland LAH Linköping 2) Barn- och ungdomshabilitering Linköping 263 Enheten samordnad cancerutredning Länsteam habiliteringsenhet Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken US Ätstörningsenhet länsteam Akutkliniken US Medicinska akutkliniken Psykiatriska kliniken US Beroendekliniken US Geriatriska kliniken US Neurologiska kliniken US Medicinska och Geriatriska akutkliniken Närsjukvården i östra Östergötland Habiliteringen NSÖ Medicinkliniken ViN Geriatrisk enhet ViN Medicinkliniken utredningsenhet LAH-enheten ViN Akutkliniken ViN Beroendekliniken ViN Vuxenpsykiatriska kliniken ViN Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken ViN Närsjukvården i västra Östergötland Medicinska specialistkliniken Psykiatri-habiliteringsenheten Rättspsykiatriska regionkliniken Ätstörningsenheten länsteam LPÖ 15 Flyktingmedicinskt centrum Närsjukvården i Finspång Närsjukvårdskliniken NiF Summa närsjukvård Verksamhet/ Antal läkarbesök Verksamhetsenhet Länsövergripande sjukvård Hjärt- och medicincentrum Arbets- och miljömedicin Njurmedicinska kliniken US Hudkliniken i Östergötland Reumatologiska kliniken i Östergötland Allergicentrum US Infektionskliniken i Östergötland Endokrinmedicinska enheten Magtarmmedicinska kliniken Kardiologiska kliniken US Kardiologiska kliniken ViN Thorax-Kärlkliniken US Barn- och kvinnocentrum Barn- och ungdomskliniken VIN Barn- och ungdomskliniken US Kvinnokliniken i Östergötland ViN Kvinnokliniken i Östergötland US Kvinnokliniken i Östergötland LiM Centrum för kriurgi, ortopedi och cancervård Lungmedicinska kliniken Hematologiska kliniken Onkologiska kliniken Urologiska kliniken i Östergötland Kirurgiska kliniken US Kirurgiska kliniken ViN Ortopedklinik US Ryggklinik US Ortopedklinik ViN

126 Verksamhet/ Antal läkarbesök Verksamhetsenhet Sinnescentrum Smärt- och rehabiliteringscentrum Anestesi- och intensivvårdskliniken ViN Ögonkliniken ViN Öron-, näsa- och halskliniken ViN Hand- och plastikkirurgiska kliniken US Ögonkliniken US Käkkliniken US Öron-, näsa- och halskliniken US Neurokirurgiska kliniken US Rehab medicinska kliniken US Neurofysiologiska kliniken US Summa länsövergripande sjukvård Summa Region Östergötland Privata Antal läkarbesök vårdgivare Barn- och ungdomspsykiatri Barn och familjepsykologiskt centrum Vuxenpsykiatri Psykologpartners W&W Capio Psykiatri Linköping Capio Psykiatri Norrköping Specialistvård Helsa specialistvård 3) Aleris Specialistvård Motala AB Övrigt Privata Summa privata vårdgivare Totalt ) Besök inom labb och anestesti ingår inte i denna statistik. 2) Organisatoriskt tillhör LAH Linköping primärvården. 3) Tidigare Medicinskt centrum i Linköping. 30

127 Sjukhusvård - sjukvårdande behandlingar 1) Verksamhet/ Verksamhetsenhet Närsjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland LAH Linköping Enheten samordnad cancerutredning 1 Rehabgruppen NSC Barn- och ungdomshabilitering Linköping Länsteam habiliteringsenhet KUP-teamet 34 1 LSS Linköping Vuxenhabilitering gemensamt Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken US Ätstörningsenhet länsteam Akutkliniken US Medicinska akutkliniken Psykiatriska kliniken US Beroendekliniken US Geriatriska kliniken US Neurologiska kliniken US Medicinska och Geriatriska akutkliniken Närsjukvården i östra Östergötland Rehab Öst Habiliteringen NSÖ Medicinkliniken ViN Geriatrisk enhet ViN Medicinkliniken utredningsenhet LAH-enheten ViN Akutkliniken ViN Beroendekliniken ViN Vuxenpsykiatriska kliniken ViN Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken ViN Närsjukvården i västra Östergötland Medicinska specialistkliniken Psykiatri-habiliteringsenheten Rättspsykiatriska regionkliniken 244 2) 322 2) 245 2) 322 2) 342 2) Ätstörningsenheten länsteam 840 Flyktingmedicinskt centrum Rehab väst Närsjukvården i Finspång Rehab Finspång NiF Närsjukvårdskliniken NiF Summa närsjukvård Verksamhet/ Verksamhetsenhet Länsövergripande sjukvård Hjärt- och medicincentrum Arbets- och miljömedicin Njurmedicinska kliniken US Hudkliniken i Östergötland Reumatologiska kliniken i Östergötland Allergicentrum US Infektionskliniken i Östergötland Endokrinmedicinska enheten Magtarmmedicinska kliniken Kardiologiska kliniken US Kardiologiska kliniken ViN Thorax-Kärlkliniken US Barn- och kvinnocentrum Barn- och ungdomskliniken VIN Barn- och ungdomskliniken US Kvinnokliniken i Östergötland ViN Kvinnokliniken i Östergötland US Kvinnokliniken i Östergötland LiM 1 31

128 Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Lungmedicinska kliniken Hematologiska kliniken Onkologiska kliniken Dagkirurgi i Östergötland Finspång 4 Urologiska kliniken i Östergötland Kirurgiska kliniken US Kirurgiska kliniken ViN Ortopedklinik US Ryggklinik US Ortopedklinik ViN Ortopedklinik LiM Verksamhet/ Verksamhetsenhet Sinnescentrum Smärt- och rehabiliteringscentrum Anestesi- och intensivvårdskliniken ViN 2 1 Ögonkliniken ViN Öron-, näsa- och halskliniken ViN Hand- och plastikkirurgiska kliniken US Ögonkliniken US Käkkliniken US Öron-, näsa- och halskliniken US Operationskliniken US 2 1 Neurokirurgiska kliniken US Rehab medicinska kliniken US Neurofysiologiska kliniken US Summa länsövergripande sjukvård Summa Region Östergötland Privata vårdgivare Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och familjepsykologiskt centrum Vuxenpsykiatri Capio psykiatri i Linköping Capio psykiatri i Norrköping Psykiatripartners Resurs AB Specialistvård Medicinskt centrum i Linköping Aleris specialistvård Motala AB Övrigt Privata Summa privata vårdgivare Totalt ) Besök inom labb och anestesi ingår inte i denna statistik. 2) Avser besök vid behandlingshem. 32

129 Primärvård - läkarbesök Vårdcentral/ vårdgivare inom Region Östergötland Närsjukvården i centrala Östergötland Vårdcentralen Ljungsbro Vårdcentralen Skäggetorp Vårdcentralen Kärna Vårdcentralen Ryd Vårdcentralen Lambohov Vårdcentralen Kungsgatan Linköping Vårdcentralen Valla Vårdcentralen Tannefors Vårdcentralen Linghem Vårdcentralen Ekholmen Vårdcentralen Nygatan Linköping Vårdcentralen Åtvidaberg Vårdcentralen Kisa Vårdcentralen Österbymo Jourcentralen Linköping Ungdomsmottagning Linköping 31 Unga vuxna Rörelse och hälsa Närsjukvården i östra Östergötland Cityhälsan, Hemsjukvård 3 21 Cityhälsan, Norr Cityhälsan, Centrum Cityhälsan, Söder Vårdcentralen Åby Vårdcentralen Kolmården Vårdcentralen Vikbolandet Jourcentralen Norrköping Vårdcentralen Söderköping Vårdcentralen Valdemarsvik Vårdcentralen Kungsgatan Norrköping Vårdcentralen Väven Ungdomshälsa Närsjukvården i västra Östergötland Jourcentralen i Motala Vårdcentralen Marieberg Vårdcentralen Lyckorna Vårdcentralen Brinken Vårdcentralen Borensberg Vårdcentralen Vadstena Vårdcentralen Mjölby Vårdcentralen Skänninge Vårdcentralen Boxholm Vårdcentralen Mantorp Vårdcentralen Ödeshög Flyktingmedicinskt centrum Rehab väst 1 1 Närsjukvården i Finspång Vårdcentralen Skärblacka Vårdcentralen Finspång Barn- och kvinnocentrum Kvinnokliniken ViN Kvinnokliniken US Summa primärvård Region Östergötland Vårdcentral/ Privata vårdgivare Vårdcentralen Östertull Vårdcentralen Johannelund Capio Vårdcentral Berga Vilbergens vårdcentral Kneippens vårdcentral Skarptorps vårdcentral Medicinskt Centrum Vårdcentral Norrköping Geria Vårdcentral i Söderköping Trädgårdstorgets vårdcentral 1) Helsa Vårdcentral Spiran 2) Helsa Vårdcentral Kneippen 2) Helsa Vårdcentral Skarptorp 2) Helsa Vårdcentral Vilbergen 2) Helsa Vårdcentral Östertull 2) Övrigt privata vårdgivare Summa primärvård privata vårdgivare Totalt Primärvård Summa primär- och sjukhusvård RÖ Summa primär- och sjukhusvård privata vårdgivare Totalt pimärvård och sjukhusvård ) Vårdcentralen Centrumkliniken startade vårdcentralsverksamhet i oktober 2010, bytte ägare 2012, nytt namn var då Cityakuten, bytte ägare igen april 2014, nuvarande namn är Trädgårdstorgets vårdcentral. 2) Namnbyte med anledning av ny ägare 33

130 Primärvård - sjukvårdande behandlingar Vårdcentral/ vårdgivare inom regionen Närsjukvården i centrala Östergötland Vårdcentralen Ljungsbro Vårdcentralen Skäggetorp Vårdcentralen Kärna Vårdcentralen Ryd Vårdcentralen Lambohov Vårdcentralen Kungsgatan Linköping Vårdcentralen Valla Vårdcentralen Tannefors Vårdcentralen Linghem Vårdcentralen Ekholmen Vårdcentralen Nygatan Linköping Vårdcentralen Åtvidaberg Vårdcentralen Kisa Vårdcentralen Österbymo Jourcentralen Linköping Unga vuxna Råd, stöd och hälsa Rörelse och Hälsa Närsjukvården i östra Östergötland Cityhälsan, Hemsjukvård Cityhälsan, Norr Cityhälsan, Centrum Cityhälsan, Söder Vårdcentralen Åby Vårdcentralen Kolmården Vårdcentralen Vikbolandet Jourcentralen Norrköping Vårdcentralen Söderköping Vårdcentralen Valdemarsvik Barnhälsovården i Östergötland Barnhälsan Ungdomshälsa Rehab öst Närsjukvården i västra Östergötland Barnhälsan 6-13 år Jourcentralen i Motala Vårdcentralen Marieberg Vårdcentralen Lyckorna Vårdcentralen Brinken Vårdcentralen Borensberg Vårdcentralen Vadstena Vårdcentralen Mjölby Vårdcentralen Skänninge Vårdcentralen Boxholm Vårdcentralen Mantorp Vårdcentralen Ödeshög Dietist PV Motala Flyktingmedicinskt centrum ) Rehab Väst Närsjukvården i Finspång Vårdcentralen Skärblacka Vårdcentralen Finspång Barn och kvinnocentrum Kvinnokliniken ViN Kvinnokliniken US Summa primärvård Region Östergötland Privata vårdgivare Vårdcentralen Östertull Vårdcentralen Johannelund Capio Vårdcentral Berga Vilbergens vårdcentral Kneippens vårdcentral Skarptorps vårdcentral Medicinskt Centrum Vårdcentral Norrköping Geria Vårdcentral i Söderköping Trädgårdstorgets vårdcentral 1) Helsa Vårdcentral Spiran 2) Helsa Vårdcentral Kneippen 2) Helsa Vårdcentral Skarptorp 2) Helsa Vårdcentral Vilbergen 2) Helsa Vårdcentral Östertull 2) Övrigt Summa primärvård privata vårdgivare Totalt Primärvård Summa primär- och sjukhusvård RÖ Summa primär- och sjukhusvård privata vårdgivare Totalt primärvård och sjukhusvård ) Vårdcentralen Centrumkliniken startade vårdcentralsverksamhet i oktober 2010, bytte ägare 2012, nytt namn var då Cityakuten, bytte ägare igen april 2014, nuvarande namn är Trädgårdstorgets vårdcentral. 2) Namnbyte med anledning av ny ägare 34

131 Laboratoriemedicinsk produktion Diagnostikcentrum Antal analyser Utförande enhet Klinisk Farmakologi Klinisk Genetik 5) Klinisk Kemi 4) Klinisk Mikrobiologi Klinisk Patologi och Klinisk genetik Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin Övrigt 1) Summa Region Östergötland Antal analyser Kundcentrum Hjärt- och medicincentrum Barn- och kvinnocentrum Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Sinnescentrum Närsjukvården i centrala Östergötland Närsjukvården i östra Östergötland Närsjukvården i västra Östergötland Närsjukvården i Finspång 3) Hälso- och sjukvårdsnämnden 4) Övrigt 2) Summa Region Östergötland ) Analyser inom olika forskningsprojekt. 2) Externa kunder samt centrum med lägre volymer än 2000 analyser per år 3) Närsjukvården i Finspång har övertagit huvuddelen av analyserna i egen regi från ) Avser labanalyser som beställs av privatläkare med rätt till fri medicinsk service samt smittskydd. 5) Klinisk genetik har blivit en egen verksamhet år. 35

132 Radiologiska undersökningar Diagnostikcentrum Antal undersökningar Undersökningsgrupp Datortomografi Endo Gastro-intestinalkanalen Mammografi kliniskt MRT Punktion Skelett Lungor Ultraljud 1) Urologi Övrigt 2) Summa Region Östergötland Antal undersökningar Kundcentrum Hjärt- och medicincentrum Barn- och kvinnocentrum Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 4) Sinnescentrum Närsjukvården i centrala Östergötland Närsjukvården i östra Östergötland 4) Närsjukvården i västra Östergötland Närsjukvården i Finspång Övrigt 3) Summa Region Östergötland ) Exklusive ultraljud bröstkörtel. 2) Angiografi, flebografi, terapeutiska undersökningar, ultraljud bröstkörtel, PET mm. 3) Hälso- och sjukvårdsnämnden, externa kunder samt centrum med mindre än 1000 undersökningar/år. 4) Fr o m 2013 registreras remisser direkt på Akutkliniken ViN inom NSÖ 36

133 Utbildning Antal deltagarveckor Lunnevads folkhögskola Bildlinje Danslinje Musiklinje Allmän kurs med inriktningar Kortkurser inkl kulturevenemang Studiemotiverande folkhögskolekurs (SMF) Summa Antal deltagarveckor Naturbruksgymnasiet Naturbruksprogram/linje Antal elevveckor Antal årselever Antal färdigutbildade Övrig utbildning Antal elevveckor Uppdragsutbildning Antal elevveckor Summa antal elevveckor

134 Folktandvård Folktandvården Distriktstandvård - Tandläkartimmar barn Tandläkartimmar vuxna Behandlade barn Behandlade vuxna Revisionspatienter barn Revisionspatienter vuxna Specialisttandvård - Inkomna remisser Färdigbehandlade/behandlade patienter

135 FoU- statistik Finansiering av kliniskt inriktad medicinsk forskning inom Region Östergötland, miljoner kronor Finansiär ALF-medel 1) Regionstyrelsen Hälso- och sjukvårdsnämnden Lokalt via centrum och kliniker Summa Region Östergötland ) Statligt avtal om läkarutbildning och forskning. Avser förbrukade medel. Utveckling av ALF-poänggrundade artiklar Antal artiklar med koppling till Region Östergötland registerade i DiVA 1 för åren ,3 1 Linköpings universitets portal för Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA). 2 Ett år eftersläpning sker av redovisningstekniska skäl. 3 ALF-poänggrundande verksamhet bedrivs i centrumen; BKC, CKOC, DC, HMC,KMC, NiF, NSC, NSV (inklusive FoU-enheten), NSÖ samt CHV. Dessa enheter ingår i ALF-avtalet som "upplåten enhet". Forskningskompetens inom Region Östergötland 1) Kategori 2015 Professor Biträdande professor 4 9 Docent Lektor Junior lektor 2 Disputerade Licentiat Registrerad doktorand Totalt ) Avser de sjukvårdande enheterna, de medicinska serviceenheterna, Folktandvården, Katastrofmedicinskt centrum samt del av Centrum för hälso- och vårdutveckling. 39

136 Medarbetarstatistik - totalt Källa: Heroma samt Region Östergötlands HR-datalager Antal anställda1) per yrkeskategori i Region Östergötland Medarbetaruppgifter Tillsvidareanställda och vikarier/kategori Sjuksköterskor Övrig vårdpersonal varav undersköterskor varav skötare Administrativ personal varav läkarsekreterare/motsv Läkare Socio-terapeutisk personal varav sjukgymnaster varav arbetsterapeuter Medicinskteknisk personal Tandvårdspersonal varav tandläkare varav tandsköterskor Undervisnings- och kulturpersonal Driftservicepersonal Övriga Totalt anställda personer Varav Omräknat i heltider Tillsvidareanställda Anställda i genomsnitt per år (omräknat i heltider) Procentuell ålders- och yrkesfördelning, frånvaro Åldersfördelning i procent år 10,8 11,4 12,6 13,5 14, år 21,8 20,1 21,6 22,5 22, år 25,6 25,6 25,6 25,1 24, år 41,8 42,9 40,2 38,9 38,2 - varav ,1 12,7 12,5 12,2 12,5 - varav ,6 13,9 13,7 12,5 12,3 - varav 60-14,2 14,3 14,0 14,1 13,5 Personalstruktur i procent Andel kvinnor 81,9 82,0 81,4 81,0 80,9 Andel heltider 92,3 91,5 91,0 88,7 88,7 Genomsnittlig sysselsättningsgrad 96,8 97,0 97,1 97,3 97,6 Andel läkare 13,3 13,4 13,8 14,1 14,2 Andel sjuksköterskor 31,3 30,9 30,2 29,3 29,2 Andel övrig vårdpersonal 18,7 18,7 18,8 19,1 19,0 Andel medicinskteknisk personal 5,6 5,7 5,9 5,7 5,7 Andel socio-terapeutisk personal 9,3 9,5 9,1 9,0 9,1 Andel tandvårdspersonal 5,0 4,9 4,8 4,9 4,8 Andel utbildnings- och kulturpersonal 1,6 1,6 1,5 1,5 1,4 Andel driftservicepersonal 0,6 0,5 0,5 0,5 0,5 Andel adm. personal (inkl läk.sekr, ing/tekn) 14,3 14,5 15,1 15,6 15,8 Övriga 0,3 0,3 0,3 0,3 0,2 Frånvaro i procent Semester 9,0 9,2 9,3 9,2 9,1 Sjukdom 3,9 4,5 4,3 4,8 5,1 Föräldraledighet 6,1 6,2 6,0 6,1 6,3 Utbildning 2,2 2,2 2,1 2,0 2,1 Tjänstledighet 4,4 4,0 4,1 4,0 4,1 Vård av barn 0,4 0,5 0,5 0,5 0,5 Övrigt 1,8 1,8 1,7 1,8 1,6 Total frånvaro i procent 27,9 28,1 27,9 28,5 28,9 1) Avser antal anställningar för anställda >= 3 mån,

137 Medarbetarstatistik - löner (inkl. tillägg) Källa: Heroma Medellön per yrkeskategori inom hälso- och sjukvården I statsitiken ingår endast personer anställda på NSC, NSV, NSÖ, NiF, HMC, BKC, CKOC, SC, DC, FTV Chefer ingår ej i statistiken Yrkeskategorier Kön Administratör, vård (läkarsekr) Arbetsterapeut Audionom Biomedicinsk analytiker Dietist Kurator Logoped Läkare leg. ej specialist Läkare leg. specialist Psykolog Sjukgymnast Sjuksköterska grundutbildad Sjuksköterska specialistutbildad Tandhygienist Tandläkare allmän 1) Tandläkare specialist 2) Tandsköterska Undersköterska/skötare Överläkare Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Anställda > 3 mån 1) I gruppen Tandläkare allmän ingår yrkeskategori distriktstandläkare 2) I gruppen Tandläkare specialist ingår yrkeskategori övertandläkare 41

138 Medarbetarstatistik - antal anställda per kategori Medarbetarkategori och dess antal inom produktionsenheterna Produktionsenhet Läkare Sjuksköter- Under- Skötare Övrig vård- Med. teknisk Socio-terap. Tandvårdsskor/ motsv. sköterskor personal personal personal personal Nämnd/Styrelse Regionstyrelsen 1) Summa nämnd/styrelse Hälso- och sjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland Närsjukvården i östra Östergötland Närsjukvården i västra Östergötland Närsjukvården i Finspång Hjärt- och medicincentrum i Östergötland Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Sinnescentrum i Östergötland Diagnostikcentrum i Östergötland Summa hälso- och sjukvård Tandvård Folktandvården 594 Summa tandvård 594 Utbildning Lunnevads folkhögskola 1 Naturbruksgymnasiet 2 2 Summa utbildning 2 3 Övrig verksamhet Centrum för Hälso- och Vårdutveckling Katastrofmedicinskt centrum i Österg Centrum för medicinsk teknik och IT 106 FM centrum i Östergötland 3 Upphandlingscentrum i Östergötland 1 Resurscentrum i Östergötland Summa övrig verksamhet Summa Region Östergötland Summa Region Östergötland i procent 2) 14,2% 29,2% 15,6% 2,9% 0,4% 5,7% 9,1% 4,8% 42

139 Forts. Medarbetarstatistik - antal anställda per kategori Medarbetarkategori och dess antal inom produktionsenheterna Utb. - Drift- Läkar- Ekonomi Personal Övrig Produktionsenhet och kultur- service- sekreterare/ adm. adm. adm. Övrig Totalt Totalt personal personal motsv. personal personal personal personal i procent Nämnd/Styrelse Regionstyrelsen 1) ,4% Summa nämnd/styrelse ,4% Hälso- och sjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland ,8% Närsjukvården i östra Östergötland ,0% Närsjukvården i västra Östergötland ,4% Närsjukvården i Finspång ,6% Hjärt- och medicincentrum i Östergötland ,5% Barn- och kvinnocentrum i Östergötland ,8% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård ,0% Sinnescentrum i Östergötland ,0% Diagnostikcentrum i Östergötland ,7% Summa hälso- och sjukvård ,7% Tandvård Folktandvården ,7% Summa tandvård ,7% Utbildning Lunnevads folkhögskola ,3% Naturbruksgymnasiet ,4% Summa utbildning ,7% Övrig verksamhet Centrum för Hälso- och Vårdutveckling ,1% Katastrofmedicinskt centrum i Österg ,2% Centrum för medicinsk teknik och IT ,7% FM centrum i Östergötland ,0% Upphandlingscentrum i Östergötland ,2% Resurscentrum i Östergötland ,4% Summa övrig verksamhet ,5% Summa Region Östergötland ,0% Summa Region Östergötland i procent 2) 1,4% 0,5% 6,4% 1,1% 0,9% 7,4% 0,2% 100,0% 1) Avser tjänstemän anställda i Region Östergötlands ledningsstab. 2) Vissa medarbetare har fler än en arbetsplats vilket gör att de finns med dubbelt i summa. Avser antal anställningar för anställda >= 3 mån Källa: Heroma samt landstingets personaldatalager 43

140 Medarbetarstatistik - redovisning av frånvaro i procent per produktionsenhet, år Källa: Heroma samt Region Östergötlands HR-datalager Frånvaroorsak 1) Total Produktionsenhet (PE) Semester Sjuk- Sjukfrånv. Föräldra- Utbildning Tjänst- Vård av Övrig frånvaro frånvaro 2) >30 dagar 3) ledighet ledighet barn frånvaro i % Nämnd/Styrelse Regionstyrelsen 4) 10,2% 3,4% 0,8% 2,6% 0,1% 2,0% 0,3% 0,1% 18,6% Hälso- och sjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland 9,1% 5,9% 1,9% 6,9% 2,2% 4,4% 0,6% 1,6% 30,7% Närsjukvården i östra Östergötland 9,2% 5,6% 1,5% 6,5% 1,9% 4,8% 0,6% 1,9% 30,6% Närsjukvården i västra Östergötland 9,1% 5,3% 1,8% 5,4% 2,1% 3,2% 0,5% 1,7% 27,3% Närsjukvården i Finspång 9,2% 4,7% 1,4% 6,7% 2,2% 3,4% 0,6% 0,9% 27,6% Hjärt- och medicincentrum i Östergötland 9,1% 4,8% 1,2% 6,4% 2,6% 5,2% 0,4% 2,3% 30,7% Barn- och kvinnocentrum i Österg. 8,9% 6,0% 1,8% 8,6% 3,4% 4,4% 0,6% 2,3% 34,2% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 9,1% 4,4% 0,9% 6,6% 2,3% 3,5% 0,6% 1,9% 28,4% Sinnescentrum i Östergötland 9,0% 5,1% 1,4% 6,7% 2,6% 4,3% 0,5% 2,0% 30,3% Diagnostikcentrum i Östergötland 9,5% 5,6% 1,5% 5,4% 1,5% 4,0% 0,6% 1,8% 28,3% Totalt Hälso- och sjukvård 9,1% 5,3% 1,5% 6,6% 2,3% 4,2% 0,6% 1,9% 30,0% Tandvård Folktandvården 9,6% 4,6% 1,1% 7,2% 2,0% 5,6% 0,7% 0,8% 30,3% Utbildning Lunnevads folkhögskola 2,8% 1,4% 3,6% 2,0% 0,1% 0,2% 0,6% 10,7% Naturbruksgymnasiet Östergötland 4,9% 4,6% 1,1% 2,8% 0,6% 5,4% 0,4% 1,7% 20,4% Totalt utbildning 4,5% 4,0% 1,5% 3,0% 0,8% 4,5% 0,4% 1,5% 18,7% Övrig verksamhet Centrum för Hälso- och Vårdutveckling 10,4% 4,1% 0,9% 4,2% 0,2% 3,9% 0,3% 0,4% 23,5% Katastrofmedicinskt centrum i Österg. 9,4% 1,4% 0,2% 1,6% 1,2% 0,9% 0,5% 1,2% 16,2% Centrum för medicinsk teknik och IT 9,5% 2,9% 0,2% 3,6% 0,8% 0,8% 0,6% 0,5% 18,7% FM-centrum i Östergötland 9,3% 2,9% 0,4% 3,8% 0,9% 0,6% 0,9% 0,1% 18,5% Upphandlingscentrum i Östergötland 9,1% 4,1% 1,3% 8,1% 0,9% 0,0% 0,6% 1,2% 23,9% Resurscentrum i Östergötland 9,7% 4,9% 1,5% 4,1% 0,4% 1,8% 0,5% 0,7% 22,0% Totalt övrig verksamhet 9,6% 3,7% 0,7% 3,9% 0,6% 1,5% 0,6% 0,5% 20,4% Totalt Region Östergötland 9,1% 5,1% 1,4% 6,3% 2,1% 4,1% 0,5% 1,7% 28,9% Avser månadsavlönade 3 mån. 1) Avser den genomsnittliga frånvaron omräknad i heltidsmått under årets 12 månader. Frånvaroprocenten har beräknats genom formeln: (antalet kalenderfrånvarodagar x frånvaroomfattningen för vald orsak) / antalet kalenderdagar. 2) Sjukfrånvaron för produktionsenheterna mäts som sjukfrånvarotid i kalenderdagar i relation till sammanlagd arbetstid i kalenderdagar. Regionens totala sjukfrånvaro beräknas som sjukfrånvaro i timmar i relation till sammanlagd ordinarie arbetstid i timmar. Måttet söks ut separat och motsvarar kraven på obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro enligt den kommunala redovisningslagen. 3) Sjukfrånvaro i heltidsmått enl ovanst beräkning, grupperat på sammanhängande frånvarolängd om 30 dagar eller längre. 4) Avser tjänstemän anställda i Region Östergötlands ledningsstab 44

141 Medarbetarstatistik - andel heltider, kvinnor, genomsnittlig sysselsättningsgrad samt åldersfördelning per produktionsenhet, Genonsnittl. Åldersgrupp -29 år Åldersgrupp år Åldersgrupp 50 år- Totalt Produktionsenhet Andel Andel syssels. Antal Andel Antal Andel Antal Andel antal anst. kvinnor heltider grad anställda i % anställda i % anställda i % Nämnd/Styrelse Regionstyrelsen 1) 70,5% 40,6% 42,4% 8 4,5% 94 53,4% 74 42,0% 176 Hälso- och sjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland 83,6% 85,8% 84,7% ,5% ,5% ,0% Närsjukvården i östra Östergötland 84,2% 91,4% 89,8% ,4% ,7% ,9% Närsjukvården i västra Östergötland 79,2% 84,8% 81,9% ,6% ,6% ,8% Närsjukvården i Finspång 84,8% 80,8% 77,6% 19 9,0% ,6% 91 43,3% 210 Hjärt- och medicincentrum i Östergötland 79,6% 92,2% 91,7% ,1% ,1% ,8% Barn- och kvinnocentrum i Österg. 93,5% 88,4% 85,9% ,4% ,6% ,0% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 81,2% 92,6% 92,4% ,8% ,3% ,9% Sinnescentrum i Östergötland 82,6% 93,6% 92,2% ,3% ,9% ,8% Diagnostikcentrum i Östergötland 81,9% 90,7% 89,7% ,8% ,7% ,4% 997 Summa sjukvård 83,4% 88,9% 87,3% ,2% ,2% ,7% Tandvård Folktandvården 87,6% 98,1% 95,9% 78 12,9% ,8% ,3% 607 Utbildning Lunnevads folkhögskola 66,7% 73,7% 61,4% 2 4,8% 19 45,2% 21 50,0% 42 Naturbruksgymnasiet Östergötland 61,2% 62,2% 59,4% 14 7,7% 74 40,4% 95 51,9% 183 Summa utbildning 63,9% 68,0% 60,4% 16 7,1% 93 41,3% ,6% 225 Övrig verksamhet Centrum för Hälso- och Vårdutveckling 83,6% 84,3% 83,1% 6 4,3% 75 53,6% 59 42,1% 140 Katastrofmedicinskt centrum i Österg. 60,0% 75,8% 74,2% 1 4,0% 17 68,0% 7 28,0% 25 Centrum för medicinsk teknik och IT 29,4% 99,4% 99,1% 50 14,1% ,6% 93 26,3% 354 FM-centrum i Östergötland 58,9% 99,2% 98,6% 14 11,3% 73 58,9% 37 29,8% 124 Upphandlingscentrum i Östergötland 72,0% 100,0% 100,0% 8 32,0% 10 40,0% 7 28,0% 25 Resurscentrum i Östergötland 80,3% 93,7% 92,0% 16 5,2% ,4% ,4% 310 Summa övrig verksamhet 64,0% 92,1% 91,2% 95 9,7% ,5% ,8% 978 Summa Regionen 2) 80,9% 88,3% 86,8% ,4% ,4% ,2% ) Avser tjänstemän anställda i regionens ledningsstab. 2) Vissa medarbetare har fler än en arbetsplats vilket gör att de finns med dubbelt i Summa Regionen Avser antal anställningar med Anställd >= 3 mån, -12. Genomsnittlig sysselsättningsgrad = enl anställningsavtal Källa: Heroma samt Region Östergötlands HR-datalager 45

142 Utveckling av BNP Källa: SCB Miljoner kronor BNP löpande priser (referensår 2010) Index BNP Index 1) 104,7 107,1 111,8 118,8 124,4 BNP Volymindex 2) 102,4 103,6 106,3 110,7 114,3 1) Index = (Aktuellt års löpande pris/2010 års pris)*100 2) Volymindex = Tillväxt i fasta priser = (Aktuellt års fasta pris/2010 års pris)*100 Indexutveckling, inflation Källa: SCB Konsumentprisindex 314,2 314,1 313,5 313,4 316,4 Inflation 0,89% -0,04% -0,18% -0,04% 0,98% Nettoprisindex 1) 264,9 264,7 264,1 260,7 264,8 Procentuell förändring 1,23% -0,08% -0,22% -1,29% 1,56% 1) Nettoprisindex visar den genomsnittliga utvecklingen av konsumentpriserna rensade från indirekta skatter Patientavgifter läkarbesök kr Läkarbesök i primärvården Läkarbesök i sjukhusvården 46

143 Resultat Resultat mkr År Region Östergötland Genomsnitt samtliga landsting Resultat samtliga regioner och landsting mkr 3) Källa: Ekonomisk basstatistik, Sveriges Kommuner och Landsting Regioner och landsting O Västra Götalandsregionen 1) AB Stockholms läns landsting 1) E Region Östergötland 1) C Landstinget i Uppsala län 1) F Region Jönköpings län T Region Örebro län 1) D Landstinget Sörmland BD Norrbottens läns landsting W Landstinget Dalarna X Region Gävleborg U Landstinget Västmanland S Landstinget i Värmland M Region Skåne 1) 4) ) AC Västerbottens läns landsting 1) Y Landstinget Västernorrland G Region Kronoberg H Landstinget i Kalmar län N Region Halland K Landstinget Blekinge Z Region Jämtland Härjedalen Totalt Genomsnitt 2) ) Huvudman som har universitetssjukhus. 2) Beräknat som ett snitt av samtliga regioner och landsting (ej vägt med hänsyn till storlek). 3) Sorterad i storleksordning efter sista årets värden. 4) Region Skåne har tagit kostnaden av effekten på sänkt ränta på pensionsskulden. Värde 2013, mkr. Region Östergötland, Region Jönköpings län och Region Skåne redovisar enligt fullfonderingsmodell. Nedan presenteras resultat enligt blandmodell. E Region Östergötland 1) F Region Jönköpings län M Region Skåne 1)

144 Volymförändring Volymökning (resursökning i fasta priser) i procent ,0 % 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2, År -4,0-6,0-8,0 Medeltal samtliga landsting Region Östergötland Volymförändring (resursförändring i fasta priser) samtliga regioner och landsting , % 2) Källa: Sveriges Kommuner och Landsting Vid volymberäkning har jämförelsestörande poster eliminerats. Regioner och landsting W Landstinget Dalarna 2,7% 3,0% 2,5% 1,4% -1,6% S Landstinget i Värmland 0,6% 1,7% 2,2% 4,8% -1,2% Z Region Jämtland Härjedalen 2,8% 1,2% 2,8% 6,7% 0,6% AC Västerbottens läns landsting 1) 2,3% 0,8% 0,0% 3,6% 0,7% X Region Gävleborg 1,0% 2,6% 0,6% 3,6% 1,3% O Västra Götalandsregionen 1) -0,2% 2,0% 2,3% 3,0% 1,5% T Region Örebro län 1) 1,8% 1,3% 1,7% 4,7% 1,5% C Landstinget i Uppsala län 1) 2,1% 3,9% 3,8% 2,4% 2,0% U Landstinget Västmanland 2,6% 3,6% 4,2% 2,5% 2,4% Y Landstinget Västernorrland 3,8% 1,2% 3,1% -2,2% 3,4% BD Norrbottens läns landsting -0,3% 2,2% 0,3% 2,0% 2,5% N Region Halland 3,9% 3,1% 1,5% 2,2% 2,5% F Region Jönköpings län 1,8% 1,9% -0,8% 3,4% 2,5% G Region Kronoberg 5,3% -1,6% 3,2% 8,3% 2,7% H Landstinget i Kalmar län 1,1% 2,4% 1,9% 3,9% 2,9% K Landstinget Blekinge 4,2% 3,8% -0,1% 3,3% 3,1% D Landstinget Sörmland 1,9% 4,3% 3,1% 3,3% 3,1% AB Stockholms läns landsting 1) 1,1% 1,9% 4,8% 2,1% 3,3% M Region Skåne 1) 1,8% 0,0% 4,0% 4,0% 3,3% E Region Östergötland 1) 1,8% 3,4% 3,2% 1,8% 3,5% Medeltal 3) 1,5% 1,9% 2,9% 2,9% 2,9% 1) Huvudman som har universitetssjukhus 2) Sorterad i ordning efter sista året och med lägst volymtal först 3) Genomsnitt enligt blandmodell för samtliga regioner och landsting, framtaget av Sveriges Kommuner och Landsting Kommentar: Region Östergötland, Region Jönköpings län och Region Skåne redovisar enligt fullfonderingsmodell; övriga enligt blandmodell. Om Region Östergötland tillämpade blandmodell skulle volymökningen vara 3,4%. 48

145 Utdebitering Utdebitering, kronor per skattekrona kr År Region Östergötland Medelutdebitering Utdebitering, kronor per skattekrona samtliga regioner och landsting 2) 3) 4) Källa: SCB Regioner och landsting M Skåne län 1) 10,39 10,69 10,69 10,69 10,69 E Östergötlands län 5) 1) 10,92 10,67 10,70 10,70 10,70 D Södermanlands län 10,77 10,77 10,77 10,77 10,77 N Hallands län 10,42 10,42 10,82 10,82 10,82 U Västmanlands län 10,88 10,88 10,88 10,88 10,88 W Dalarnas län 11,16 11,16 11,16 11,16 11,16 K Blekinge län 11,19 11,19 11,19 11,19 11,19 S Värmlands län 11,20 11,20 11,20 11,20 11,20 Z Jämtlands län 10,85 10,85 11,20 11,20 11,20 F Jönköpings län 10,66 11,21 11,26 11,26 11,26 Y Västernorrlands län 10,99 10,69 10,69 11,29 11,29 AC Västerbottens län 1) 10,30 10,80 10,80 10,80 11,30 BD Norrbottens län 10,18 10,18 10,18 11,34 11,34 H Kalmar län 10,87 11,37 11,37 11,37 11,37 O Västra Götalands län 1) 11,13 11,13 11,48 11,48 11,48 X Gävleborgs län 11,51 11,51 11,51 11,51 11,51 T Örebro län 1) 11,02 11,52 11,55 11,55 11,55 G Kronobergs län 10,65 11,21 11,60 11,60 11,60 C Uppsala län 1) 11,16 11,16 11,16 11,71 11,71 AB Stockholms län 1) 12,10 12,10 12,10 12,08 12,08 Medelutdebitering 11,17 11,26 11,29 11,35 11,36 1) Huvudman som har universitetssjukhus. 2) Sorterad i storleksordning efter sista årets värden. 3) Ingen justering för olikheter i ansvarsområden är gjord. 4) Utdebiteringen visar hur många kronor per 100 kronor som betalas i landstingsskatt. 5) 2014; skatteväxling 25 öre till kommunerna med anledning av hemsjukvårdsreformen 2015; en gemensam överenskommelse (ej officiell skatteväxling). Landstinget/Region Östergötland höjde och kommunerna 49 sänkte i motsvarande grad i och med övertagande av regional utveckling från kommunerna.

146 Skatteintäkter Skatteintäkter samtliga regioner och landsting , miljoner kronor 2) Källa: Ekonomisk basstatistik - Sveriges Kommuner och Landsting Regioner och landsting AB Stockholms läns landsting 1) O Västra Götalandsregionen 1) M Region Skåne 1) E Region Östergötland 1) C Landstinget i Uppsala län 1) F Region Jönköpings län N Region Halland T Region Örebro län 1) X Region Gävleborg W Landstinget Dalarna BD Norrbottens läns landsting D Landstinget i Sörmland U Landstinget Västmanland S Landstinget i Värmland AC Västerbottens läns landsting 1) Y Landstinget Västernorrland H Landstinget i Kalmar län G Region Kronoberg K Landstinget Blekinge Z Region Jämtland Härjedalen Totalt Generella statsbidrag Generellt statsbidrag samtliga regioner och landsting , miljoner kronor 2) Källa: Ekonomisk basstatistik, Sveriges Kommuner och Landsting Regioner och landsting O Västra Götalandsregionen 1) M Region Skåne 1) AB Stockholms läns landsting 1) E Region Östergötland 1) X Region Gävleborg D Landstinget Sörmland T Region Örebro län 1) S Landstinget i Värmland F Region Jönköpings län W Landstinget Dalarna H Landstinget i Kalmar län U Landstinget Västmanland BD Norrbottens läns landsting AC Västerbottens läns landsting 1) Y Landstinget Västernorrland N Region Halland C Landstinget i Uppsala län 1) K Landstinget Blekinge G Region Kronoberg Z Region Jämtland Härjedalen Totalt ) Huvudman som har universitetssjukhus 2) Sorterad i storleksordning efter sista årets värden 50

147 Skatteintäkter inkl. generella statsbidrag Totala skatteintäkter inklusive generella statsbidrag per invånare i kr Kr/invånare Region Östergötland Genomsnitt samtliga landsting Totala skatteintäkter inkl skatteutjämningsbidrag/avgift och generella statsbidrag per invånare i kr 2) Källa: SCB Regioner och landsting AB Stockholms läns landsting 1) BD Norrbottens läns landsting X Region Gävleborg T Region Örebro län 1) K Landstinget Blekinge Z Region Jämtland Härjedalen Y Landstinget Västernorrland H Landstinget i Kalmar län O Västra Götalandsregionen 1) W Landstinget Dalarna S Landstinget i Värmland U Landstinget Västmanland C Landstinget i Uppsala län 1) G Region Kronoberg D Landstinget Sörmland F Region Jönköpings län AC Västerbottens läns landsting 1) E Region Östergötland 1) M Region Skåne 1) N Region Halland Genomsnitt ) Huvudman som har universitetssjukhus. 2) Sorterad i storleksordning efter sista årets värden. 51

148 Skattekraft Skattekraft samtliga regioner och landsting , tkr per invånare Källa: SCB Regioner och landsting AB Stockholms läns landsting 1) 206,3 211,2 217,3 222,6 228,1 C Landstinget i Uppsala län 1) 175,5 180,9 187,0 191,8 196,2 D Landstinget Sörmland 166,3 169,0 173,6 177,2 179,5 E Region Östergötland 1) 165,3 169,3 174,2 178,9 182,4 F Landstinget i Jönköpings län 165,4 169,3 174,6 178,3 182,5 G Landstinget Kronoberg 164,8 168,3 173,2 176,0 179,3 H Landstinget i Kalmar län 162,5 165,6 169,9 175,2 178,2 K Landstinget Blekinge 163,5 166,0 171,8 176,0 178,3 M Region Skåne 1) 163,6 167,1 172,0 176,2 179,2 N Landstinget Halland 174,1 178,4 184,8 189,7 193,7 O Västra Götalandsregionen 1) 172,7 176,9 183,0 186,9 190,9 S Landstinget i Värmland 159,6 162,7 167,8 171,2 173,8 T Örebro läns landsting 1) 164,4 167,7 173,0 176,5 179,6 U Landstinget Västmanland 171,3 175,2 181,0 184,6 187,8 W Landstinget Dalarna 164,2 166,9 173,2 177,3 180,3 X Landstinget Gävleborg 166,0 168,9 173,3 176,9 179,3 Y Landstinget Västernorrland 171,1 173,5 179,3 183,7 186,8 Z Jämtlands läns landsting 159,2 161,0 166,3 170,6 174,1 AC Västerbottens läns landsting 1) 165,9 169,4 175,6 180,0 183,8 BD Norrbottens läns landsting 174,8 177,6 185,4 191,0 195,0 I Gotlands län 153,6 155,6 160,8 165,8 169,4 Rikets medelskattekraft 176,0 180,0 185,8 190,3 194,2 Ökning 1,3% 2,3% 3,2% 2,4% 2,1% 1) Huvudman som har universitetssjukhus. 52

149 Kostnad för hälso- och sjukvård per invånare Faktiska kostnader per invånare och strukturjusterade kostnader enligt utjämningssystemets behovsindex 3) kr per invånar kr per invånare e Genomsnitt Region Östergötland - strukturjusterad Region Östergötland - faktiska kostnader År Genomsnitt riket 2015 = kr/inv År Genomsnitt Region Östergötland - strukturjusterad Region Östergötland -faktiska kostnader Kostnader för hälso- och sjukvård exkl tandvård och hemsjukvård per invånare , faktiska kostnader och strukturjusterad kostnad enligt utjämningssystemets behovsindex 2) 3) Källa: Behovsindex, Sveriges Kommuner och Landsting faktisk kostnad strukturjusterad faktisk kostnad strukturjusterad strukturjusterad strukturjusterad Regioner och landsting E Region Östergötland 1) O Västra Götalandsregionen 1) D Landstinget Sörmland M Region Skåne 1) H Landstinget i Kalmar län F Region Jönköpings län N Region Halland U Landstinget Västmanland S Landstinget i Värmland X Region Gävleborg Y Landstinget Västernorrland W Landstinget Dalarna G Region Kronoberg T Region Örebro län 1) K Landstinget Blekinge BD Norrbottens läns landsting C Landstinget i Uppsala län 1) AC Västerbottens läns landsting 1) AB Stockholms läns landsting 1) Z Region Jämtland Härjedalen Genomsnitt riket ) Huvudman som har universitetssjukhus. 2) Sorterad i storleksordning efter sista årets värden enligt strukturjusterad kostnad, lägst kostnad överst. Korrigeringar bakåt endast gjorda för Region Östergötland och genomsnitt riket. 3) Från och med 2014 anges endast strukturjusterade kostnader i Öppna jämförelser (vardenisiffror.se) 53

150 Investeringsvolym Investeringsvolym mkr År Region Östergötland Genomsnitt samtliga regioner och landsting Investeringsvolym (investeringsutgifter, inklusive aktier, andelar och bostadsrätter) samtliga regioner och landsting mkr 3) Källa: Sveriges Kommuner och Landsting Regioner och landsting AB Stockholms läns landsting 1) O Västra Götalandsregionen 1) M Region Skåne 1) E Region Östergötland 1) C Landstinget i Uppsala län 1) F Region Jönköpings län AC Västerbottens läns landsting 1) D Landstinget Sörmland T Region Örebro län 1) N Region Halland S Landstinget i Värmland U Landstinget Västmanland X Region Gävleborg H Landstinget i Kalmar län W Landstinget Dalarna BD Norrbottens läns landsting G Region Kronoberg K Landstinget Blekinge Y Landstinget Västernorrland Z Region Jämtland Härjedalen Totalt Genomsnitt 2) ) Huvudman som har universitetssjukhus. 2) Beräknat som ett snitt av samtliga (ej vägt med hänsyn till storlek). 3) Sorterad i storleksordning efter sista årets värden. 54

151 Fastighets- /inventarieinvesteringar Investeringsutgifter avseende fastigheter samtliga regioner och landsting mkr 3) Källa: Sveriges Kommuner och Landsting Regioner och landsting AB Stockholms läns landsting 1) M Region Skåne 1) O Västra Götalandsregionen 1) C Landstinget i Uppsala län 1) E Region Östergötland 1) D Landstinget Sörmland F Region Jönköpings län AC Västerbottens läns landsting 1) T Region Örebro län 1) N Region Halland X Region Gävleborg U Landstinget Västmanland S Landstinget i Värmland H Landstinget i Kalmar län K Landstinget Blekinge W Landstinget Dalarna Y Landstinget i Västernorrland G Region Kronoberg BD Norrbottens läns landsting Z Region Jämtland Härjedalen Totalt Genomsnitt 2) Investeringsutgifter avseende materiella anläggningstillgångar exkl fastigheter samtliga regioner och landsting , mkr 3) Källa: Sveriges Kommuner och Landsting Regioner och landsting O Västra Götalandsregionen 1) AB Stockholms läns landsting 1) M Region Skåne 1) E Region Östergötland 1) C Landstinget i Uppsala län 1) S Landstinget i Värmland N Region Halland BD Norrbottens läns landsting U Landstinget Västmanland T Region Örebro län 1) F Region Jönköpings län H Landstinget i Kalmar län G Region Kronoberg W Landstinget Dalarna AC Västerbottens läns landsting 1) D Landstinget Sörmland X Region Gävleborg Y Landstinget Västernorrland K Landstinget Blekinge Z Region Jämtland Härjedalen Totalt Genomsnitt 2) ) Huvudman som har universitetssjukhus. 2) Beräknat som ett snitt av samtliga (ej vägt med hänsyn till storlek). 3) Sorterad i storleksordning efter sista årets värden. 55

152 Lån Totala långfristiga skulder (samtliga avsättningar exkl pensionsskuld och löneskatt) och tillfälligt upptagna lån mkr År Region Östergötland Genomsnitt samtliga regioner och landsting Avsättning (exkl pensionsskuld och löneskatt) och långfristiga skulder för samtliga regioner och landsting i mkr, samt skulden per invånare i kr 3) Källa: Sveriges Kommuner och Landsting per inv Regioner och landsting AB Stockholms läns landsting 1) M Region Skåne 1) S Landstinget i Värmland U Landstinget Västmanland W Landstinget Dalarna C Landstinget i Uppsala län 1) T Region Örebro län 1) O Västra Götalandsregionen 1) N Region Halland D Landstinget Sörmland AC Västerbottens läns landsting 1) F Region Jönköpings län BD Norrbottens läns landsting E Region Östergötland 1) Z Region Jämtland Härjedalen Y Landstinget Västernorrland X Region Gävleborg H Landstinget i Kalmar län G Region Kronoberg K Landstinget Blekinge Totalt Genomsnitt 2) ) Huvudman som har universitetssjukhus. 2) Beräknat som ett snitt av samtliga regioner och landsting (ej vägt med hänsyn till storlek). 3) Sorterad i storleksordning efter utfall per invånare under senaste året. 56

153 Finansiellt netto/räntenetto Finansiellt netto (finansiella intäkter - finansiella kostnader) fr o m 1998 Räntenetto (ränteinkomster - ränteutgifter) mkr Region Östergötland Genomsnitt samtliga regioner och landsting År Finansiellt netto samtliga regioner och landsting i mkr 3) Källa: Sveriges Kommuner och Landsting Landsting AC Västerbottens läns landsting 1) E Region Östergötland 1) 4) T Region Örebro län 1) H Landstinget i Kalmar län F Region Jönköpings län O Västra Götalandsregionen 1) X Region Gävleborg U Landstinget Västmanland D Landstinget Sörmland BD Norrbottens läns landsting K Landstinget Blekinge N Region Halland Y Landstinget Västernorrland G Region Kronoberg Z Region Jämtland Härjedalen W Landstinget Dalarna S Landstinget i Värmland C Landstinget i Uppsala län 1) M Region Skåne 1) AB Stockholms läns landsting 1) Genomsnitt 2) ) Huvudman som har universitetssjukhus. 2) Beräknat som ett snitt av samtliga regioner och landsting (ej vägt med hänsyn till storlek). 3) Sorterad i storleksordning efter sista årets värden. 4) Region Östergötland redovisar fr o m 2012 samtliga kostnader i fullfonderingsmodellen som avser ansvarsförbindelsen i skulden som finansiella samt ränte- och basbeloppsförändringar avseende skuld upparbetad fr o m Omräkning har skett bakåt t.o.m Kommentar Region Jönköpings län och Region Skåne, redovisar tillsammans med Region Östergötland enligt fullfondering. Övriga landsting redovisar enligt blandmodell och har bokfört en pensionsskuldsförändring som beror på sänkt diskonteringsränta. Om Region Östergötland redovisade enligt blandmodell skulle det finansiella nettot vara 207 mkr. 57

154 Balanslikviditet Balanslikviditet (omsättningstillgångar/kortfristiga skulder) ,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 År Region Östergötland Medeltal samtliga regioner och landsting Balanslikviditet (omsättningstillgångar/ kortfristiga skulder) ) Källa: Sveriges Kommuner och Landsting Regioner och landsting F Region Jönköpings län 3,1 3,3 3,0 3,3 3,3 E Region Östergötland 1) 3,4 3,4 3,1 3,1 2,6 AC Västerbottens läns landsting 1) 2,3 2,4 2,2 2,5 2,6 BD Norrbottens läns landsting 2,6 2,7 2,4 2,4 2,6 X Region Gävleborg 2,2 2,3 2,1 2,2 2,4 K Landstinget Blekinge 2,4 2,4 2,2 2,3 2,3 H Landstinget i Kalmar län 1,8 1,9 1,9 2,2 2,3 U Landstinget Västmanland 1,9 2,1 2,0 2,1 2,2 N Region Halland 2,3 2,3 2,1 2,2 2,1 G Region Kronoberg 2,0 2,2 2,1 2,1 2,1 T Region Örebro län 1) 1,6 1,9 1,8 2,0 2,0 Y Landstinget Västernorrland 2,2 2,2 1,9 1,8 1,9 D Landstinget Sörmland 2,0 2,1 1,9 1,9 1,8 C Landstinget i Uppsala län 1) 1,4 1,4 1,6 1,3 1,3 O Västra Götalandsregionen 1) 1,2 1,4 1,2 1,3 1,3 Z Region Jämtland Härjedalen 2,1 2,2 1,6 1,4 1,2 S Landstinget i Värmland 0,8 1,2 1,1 1,1 1,1 W Landstinget Dalarna 0,8 0,8 0,7 0,7 1,0 M Region Skåne 1) 0,8 0,8 0,7 0,6 0,6 AB Stockholms läns landsting 1) 0,6 0,4 0,3 0,5 0,4 Medeltal 1,4 1,4 1,3 1,4 1,3 1) Huvudman som har universitetssjukhus. 2) Sorterad i storleksordning efter sista årets värden. 58

155 Soliditet Soliditet (eget kapital/summa tillgångar) Fr o m 1998 redovisar Östergötland enligt fullfonderingsmodellen, övriga redovisar enligt blandmodellen. Fr o m 2008 redovisar även Region Jönköpings län enligt fullfondering och fr o m 2010 även Region Skåne. 100 % År Region Östergötland Genomsnitt samtliga regioner och landsting Soliditet (eget kapital/summa tillgångar) samtliga regioner och landsting ) Källa: Sveriges Kommuner och Landsting Regioner och landsting N Region Halland H Landstinget i Kalmar län BD Norrbottens läns landsting K Landstinget Blekinge C Landstinget i Uppsala län 1) D Landstinget Sörmland X Region Gävleborg G Region Kronoberg U Landstinget Västmanland AC Västerbottens läns landsting 1) T Region Örebro län 1) Y Landstinget Västernorrland O Västra Götalandsregionen 1) S Landstinget i Värmland AB Stockholms läns landsting 1) E Region Östergötland 1) ,3 3 5 F Region Jönköpings län Z Region Jämtland Härjedalen W Landstinget Dalarna M Region Skåne 1) Medelvärde ) Huvudman som har universitetssjukhus. 2) Sorterad i storleksordning efter sista årets värden. Region Östergötland, Region Jönköpings län och Region Skåne redovisar enligt fullfonderingsmodell. Nedan presenteras resultat enligt blandmodell. E Region Östergötland 1) F Region Jönköpings län M Region Skåne 1)

156 Skatteintäkter mm Skatteintäkter, skattekraft samt vissa nyckeltal för Region Östergötland Tusentals kronor där inget annat anges Preliminärskattemedel Prognos slutavräkning Justeringspost avseende föregående år Summa skatteintäkter Utjämningsbidrag för inkomstutjämning Regleringsavgift Utjämningsbidrag för kostnadsutjämning Strukturbidrag Generella bidrag från staten Läkemedelsstatsbidrag Summa generellt statsbidrag Totalt Källa: SCB Skattekraft Region Östergötland (skattekr/inv) 165,3 169,3 174,2 178,9 182,4 Skattekraft Region Östergötland procentuell ökning 1,41 2,42 2,89 2,70 1,96 Skattekraft i riket (skattekr/inv) 176,1 180,0 185,8 190,3 194,2 Skattekraft i riket, procentuell ökning 1,38 2,21 3,22 2,42 2,05 Region Östergötland, relation av skattekraft i riket i procen 93,87 94,06 93,76 94,01 93,92 60

157 Intäkter och kostnader Intäkter (miljoner kronor och andel i procent) 1) Skatteintäkter och generella statsbidrag % % % % % Statsbidrag 498 4% 511 4% 556 4% 663 4% 707 4% Vårdintäkter % % % % % Finansiella intäkter 369 3% 454 3% 551 4% 201 1% 260 2% Övriga intäkter 723 5% 773 5% 707 5% 845 6% 814 5% Summa intäkter % % % % % Kostnader (miljoner kronor och andel i procent) Löner % % % % % Arbetsgivaravgifter % % % % % Övriga personalkostnader 517 4% 600 4% 634 5% 657 4% 712 5% Avskrivningar 471 4% 498 4% 520 4% 543 4% 621 4% Finansiella kostnader 520 4% 349 3% 102 1% 208 1% 108 1% Läkemedelskostnader % % % % % Övriga driftkostnader % % % % % Summa kostnader % % % % % 1) Tabellen visar regionens samtliga intäkter och kostnader. Skillnaden mellan intäkter och kostnader motsvarar årets resultat. Kostnader och intäkter har räknats om bakåt i tiden med hänsyn till nu gällande redovisningsprinciper. Avsikten med omräkningen är att få jämförbarhet mellan åren. 2) Läkemedelskostnaderna är justerade jämfört med tidigare presentationer. Påverkan är marginell. Nettokostnad ) Nettokostnader (miljoner kronor och andelar i procent) 1) Primärvård % % % % Specialiserad somatisk vård % % % % Psykiatri 675 8% 697 7% 742 8% 757 7% Folktandvård 216 2% 218 2% 238 2% 254 2% Övrig hälso- och sjukvård 780 9% 826 9% 803 8% 845 8% Utbildning och kultur 12 0% 15 0% 9 0% 215 2% Regional utveckling inkl trafik 848 9% 895 9% 838 9% 787 8% Politisk verksamhet 59 1% 60 1% 62 1% 73 1% Pensionsutbetalningar 2) 302 3% 324 3% 342 3% 354 3% AFA-återbetalning % -93-1% % Summa nettokostnader % % % % 1) Den totala nettokostnaden motsvarar samtliga externa kostnader minus intäkter i verksamheten reducerat med statsbidrag för läkemedel inom öppenvård som definierats om till ett generellt statsbidrag. Övriga generella statsbidrag, skatteintäkter och det finansiella nettot ingår inte. Uppgifterna är enligt fullfondering och har hämtats från det underlag som skickats in till Sveriges Kommuner och Landsting. I deras publikationer används nettokostnad enligt blandmodell. 2) Pensionsutbetalningar avseende pensionsförmåner intjänade tom 1997 samt löneskatt - övrigt är utfördelat. 3) Uppgifterna för är inte möjliga att få fram förrän i april och publiceras först i 2017 års Regionfakta. 61

158 Resultaträkning och kassaflödesanalys Resultaträkning och kassaflödesanalys för Region Östergötland (fullfondering) , miljoner kr Resultaträkning 1 ) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat Nettokostnadsökning -6,3% -5,1% -4,1% -6,0% -6,4% Kassaflödesanalys 1) DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar/utrangeringar Justering för gjorda avsättningar pensioner Justering för övrig avsättning 54 Justering för ianspråktagna avsättningar Justering av ingående eget kapital Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och varulager Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Bidrag materiell anläggningstillgång (långfristig skuld) Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 3 Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld -274 Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten -274 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut ) Resultaträkningen och kassaflödesanalysen är för att få jämförbarhet omräknad efter nu gällande redovisningsprinciper. Omräkningar medför att värden i tidigare årsredovisningar inte överensstämmer med värden i regionfakta. 62

159 Balansräkning Balansräkning för Region Östergötland (fullfondering) , miljoner kronor Balansräkning 1) Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Byggnader Mark Pågående investeringar Inventarier IT-utrustning Medicintekninsk utrustning Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel Jord-, skogs- och trädgårdsmaskiner Konst Investering i annans fastighet Byggnadsinventarier ej i egen fastighet Aktier, andelar, bostadsrätter Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristig placering Kassa och bank 4) Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Balanserat eget kapital Justering ingående eget kapital 2) Årets förändring av eget kapital Summa eget kapital Avsättningar Pensionsskuld Löneskatt pensionsskuld Landstingets Ömsesidiga Försäkringsbolag 3) Övriga avsättningar Summa avsättningar Långfristiga skulder Långfristiga skulder 3) Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Personalens skatter, avgifter och löneavdrag Semesterlöneskuld, okompenserad övertid mm Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga kortfristiga skulder 3) 4) Summa kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Ställda panter och ansvarsförbindelser Borgensåtaganden (övre gräns) Pensionsåtaganden Specifikation till eget kapital Omsättningstillgångar Kortfristiga skulder Summa rörelsekapital Anläggningstillgångar Långfristiga skulder Summa anläggningskapital ) Balansräkningen är omräknad för att få jämförbarhet efter nu gällande redovisningsprinciper. 2) År 2012 beror justeringen av eget kapital på följande, 184 mkr beror på en minskning av pensionsskulden pga dubbelräknad skuld för skatteväxlad verksamhet, 6 mkr beror på att en garantifond inom FM centrum avvecklats. År 2013 har effekterna av sänkt diskonteringsränta bokförts direkt mot eget kapital. Justeringen beror på avrundning för att få det totala egna kapitalet att stämma. 3) Premieskuld till Landstingets ömsesidiga försäkringsbolag på 274 mkr flyttades till kortfristiga skulder 2014 och betalades I beloppet ingår investeringsbidrag som är en förutbetald intäkt som ska periodiseras på samma sätt som avskrivningskostnaderna. 63

160 Likvida medel Specifikation av balansräkning (kortfristiga placeringar samt kassa och bank) för Region Östergötland Kortfristiga placeringar (mkr) Kortfristiga placeringar Over-night placering Specialinlåning Certifikat och företagsobligationer Summa Kortfristiga placeringar med längre investeringshorisont Räntefonder 1) Aktiefonder varav i utland Strukturerade produkter och andra värdepapper 1 Summa Summa kortfristiga placeringar Kassa och bank (mkr) Koncernkonto ) Övriga bankkonton inom finans- och pensionsförvaltningen Bankkonton inom övriga produktionsenheter Summa kassa och bank Summa likvida medel ) Utnyttjad checkräkningskredit, bokförs som en kortfristig skuld Långfristiga placeringar inom pensionsförvaltningen Värdeutveckling på Region Östergötlands längre placeringar i jämförelse med index 2), 1) Inklusive likvida medel hos förvaltare. 2) Jämförelseindexet utgörs till 70 % av ränteindex och 30 % av aktieindex. Denna fördelning speglar Region Östergötlands policy för finansiella investeringar som säger att högst 30 % av regionens likvida medel får investeras i aktier. 64