Verksamhetsförlagd utbildning Omvårdnad inom ambulanssjukvård O7011H Vårterminen 2018

Transkript

1 Verksamhetsförlagd utbildning Omvårdnad inom ambulanssjukvård O7011H Vårterminen 2018 Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot ambulanssjukvård Läsperiod 3, distansutbildning Kursansvarig: Christer Kågström Tel: , E-post:

2 Innehåll Förord... 3 Pedagogisk grundsyn... 3 Kursansvarig, lärare och föreläsare... 4 Kursens mål... 5 Kursens innehåll... 6 Kursens genomförande... 7 Föreläsningar... 7 Laborationer:... 8 Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och praktisk kunskap... 8 Det du ska fokusera på under den här VFU:n på anestesin är:... 9 Studieuppgifter Studieuppgift 1 Loggbok Studieuppgift 2 Rapport från anestesiavdelning Studieuppgift 3 Dugga Examination Delexamination 1, Bedömning av verksamhetsförlagd utbildning Delexamination 2- Skriftlig tentamen Utvärdering Sammanfattning uppgifter under kurs O7011H Litteratur Assessment of Clinical Education (AssCE), avancerad nivå - för användning i specialistutbildningars verksamhetsförlagda delar (bilaga 2) Bilaga 3. Checklista O7010-O7012H, Omvårdnad inom ambulanssjukvård VFU I-II-III Intyg vid verksamhetsförlagd utbildning anestesiavdelning

3 Förord Välkommen till den andra yrkesspecifika omvårdnadskursen av tre i specialistutbildningen till specialistsjuksköterska med inriktning mot ambulanssjukvård. Omvårdnadsvetenskapens centrala begrepp är människa, hälsa, miljö och omvårdnadshandlingar. Omvårdnad inom ambulanssjukvård kräver speciella kunskaper: den sjuke har oftast insjuknat eller skadat sig akut, är kanske livshotande sjuk med svikt eller hotande svikt av vitala funktioner. Det kan innebära en plötslig och svår förändring av det dagliga livet. Att arbeta prehospitalt innebär att arbeta i andra människors hemmiljö vilket ställer krav på bevarandet av dessa människors integritet. Arbetsmiljön prehospitalt är varierande vilket gör att det ställs stora krav på flexibilitet och individuella lösningar. Det ställer höga krav på ambulanssjuksköterskans kompetens för att kunna bedöma, utföra och utvärdera den sjukes omvårdnadsbehov och behov av medicinskt indicerade åtgärder. I denna kurs studerar du omvårdnadsåtgärder och medicinskt indicerade åtgärder av svårt sjuka/skadade personer i alla åldrar med fokus på upprätthållande av fria luftvägar, smärtlindring och bibehålla vitala funktioner. Pedagogisk grundsyn Vår strävan är att du utvecklar en förståelse och djupinlärning av kursens mål. Det innebär att du kan se samband mellan begrepp och fenomen som studeras. Ett djupinriktat lärande stimuleras av egen aktivitet, i utbyte och i interaktion med andra, samt med anknytning till din tidigare kunskap och erfarenhet. Din roll är att ta ansvar för din inlärning och att bidra till ett bra inlärningsklimat. Klimatet ska präglas av öppenhet och en tillåtande attityd för olika åsikter, så att trygghet skapas i gruppen. Vår roll som lärare är att skapa en inlärningsmiljö med klara mål, god undervisning och studieuppgifter som stimulerar dig och gör det intressant att vilja lära dig stoffet. En förtroendefull relation mellan dig som student och oss som lärare är en förutsättning för att du vågar ställa frågor och känner stöd i ditt lärande. I denna kurs sker lärandet, enskilt eller i grupp med hjälp av litteraturstudier, föreläsningar, studieuppgifter och seminarier. Även kursens examination är ett inlärningstillfälle 3

4 Kursansvarig, lärare och föreläsare Kursansvarig Christer Kågström, universitetsadjunkt, ambulanssjuksköterska Lärare Åsa Engström, professor, intensivvårdssjuksköterska Sebastian Gabrielsson, universitetslektor, sjuksköterska Gunilla Johansson, universitetsadjunkt, barnmorska Therese Lindh, universitetsadjunkt, distriktssjuksköterska Birgitta Lindberg, universitetslektor, barnsjuksköterska Niclas Ajaxson, ambulanssjuksköterska, klinisk adjunkt, Luleå Föreläsare Johnny Isacsson samt Ted Nilsson, ambulanssjuksköterskor, Boden/Luleå, instruktör A-HLR barn. Matilde Wiklund Isaksson, ambulanssjuksköterska Boden Narkotika Polisen Luleå Socialtjänsten Examinator Åsa Engström 4

5 Kursens mål Studenten skall efter avslutad kurs kunna: utifrån ett etiskt förhållningssätt observera, bedöma och analysera patienters prehospitala behov av omvårdnadsåtgärder och medicinskt indicerade åtgärder och kunna argumentera för dessa visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra, undervisa i och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete redogöra för funktionen av och använda medicinteknisk utrustning inom prehospital vård samverka och kommunicera med olika instanser, dokumentera det prehospitala förloppet och självständigt rapportera till mottagande instans medverka vid debriefing efter traumatiska upplevelser och deltaga vid krishantering tillämpa ett evidensbaserat arbetssätt visa självkännedom och empatisk förmåga visa på ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående tillämpa aktuella lagar och författningar dokumentera vård och omvårdnad dokumentera vetenskapligt identifiera behov av ytterligare kunskap för att fortlöpande kunna utveckla sin kompetens 5

6 Kursens innehåll Omvårdnadsinterventioner och medicinskt indicerade åtgärder av svårt sjuk/skadad vid omhändertagande med fokus på upprätthållande av fri luftväg och bibehållande av vitala funktioner Tillämpning av kvalitativa forskningsmetoder för datainsamling och analys Etik Forskningsetik Omvårdnadsinterventioner och bemötande av äldre, svårt sjuka barn, psykiskt sjuka och personer med missbruksproblem Prehospitalt samarbete med polis vad gäller missbruk samt socialttjänst med barn i otrygg miljö Att lindra smärta och lidande hos svårt sjuka personer Prehospital omvårdnad innefattande skademekanik Krishantering och posttraumatisk stress Handhavande av medicinsk teknisk apparatur i ambulansfordonet Evidensbaserad omvårdnad Dokumentation av vård och omvårdnad Organisation inom ambulanssjukvård Aktuella lagar och författningar Vetenskaplig dokumentation och kritisk granskning Kursöversikt Tidsplan Vecka Aktiviteter utöver egna studier Studieuppgifter och examinationer 3 Kursintroduktion, inspelad samt föreläsningar inkl obligatorisk Campusvecka, laborationer, Luleå 4-7 VFU Verksamhetsförlagd utbildning där en vecka skall var på anestesi avd. Loggboksinlägg, bedömning av yrkeskompetens 8-11 VFU Verksamhetsförlagd utbildning där en vecka skall var på anestesi avd. Loggboksinlägg, bedömning av yrkeskompetens 12 Skriftlig tentamen 6

7 Kursens genomförande Introduktion: Kursen startar vecka 3, på måndag är det Barn A-HLR och lektionstiden är beräknad fram till kl 17:00. Efter det följer flera laborationer samt föreläsningar enligt schemat. Veckan innehåller även förlossning inkl laboration trots att det momentet tillhör lp4. Orsaken är att vi komprimerar campusveckan, då sista campusvecka är vecka 22. Kursintroduktion kommer att vara inspelad och tillgänglig senast vecka 2, sedan kommer att flera föreläsningar finnas inspelade i Canvasrummet som ni skall se och dessa inkl Campusveckan ligger tillgrund för den skriftliga tentamen vecka 12 Föreläsningar Åsa Engström kommer inledande ta förutsättningarna om examensarbetet på torsdag vecka 3 för alla spec utb gemensamt. Sebastian Gabrielsson kommer att föreläsa om den psykiskt sjuke patienten. Föreläsningen kommer att ske genom tvåvägskommunikation. Ni kommer att diskutera vad som är viktigt vid bemötande av dessa patienter. Kapitel 35, i Sanders (2011), Suserud 2016 kap 25. Christer Kågström föreläser om posttraumatisk stress och hot och våld. Detta är något som av och till förekommer prehospitalt. Föreläsningen som är inspelad kommer att belysa att egen säkerhet som tidigare varit upp, hur hanterar vi att bli utsatta för stressande situationer, hur går vi till väga när vi blivit utsatta för våld? Detta har ni redan tagit upp lite i era loggböcker och jag ser gärna att ni är tydliga i kommande loggböcker utifrån kursens mål. Kapitel 2, i Sanders (2011) tar upp lite om detta. Suserud 2016 kap 7-8. Smärtlindring, inspelad föreläsning-brännskador, omhändertagande av patienter med brännskador är krävande psykiskt och är en svår situation, detta avsnitt kompletterar omvårdnaden vid dessa typer av olyckor/skador. Kapitel 39, i Sanders (2011), Suserud 2016 kap Kem olyckor- inspelad förläsning se Suserud (2016) kap och Sanders kapitel 39. Matilde Wiklund Isaksson, Barn och dess svårigheter som ambulanssjuksköterskan ställs inför och handlandet i akuta situationer inriktning på omhändertagandet. Kapitel 48, i Sanders (2011). Suserud (2016) kap 30. Therese Lindh föreläser om äldre människor och förvirring i samband med vård inom akutsjukvård, - inspelad. Kapitel 49, i Sanders (2011). Suserud (2016) spridda kapitel som berör äldre. Birgitta Lindberg, universitetslektor, barnsjuksköterska, pratar om etik- inspelad Narkotikapolisen kommer att prata allmänt om utbredning, risker samt tecken på narkotika missbruk. Vilka typer av narkotika som är vanliga och dess kännetecken, särskild tyngdpunkt mot aktuella narkotika som förekommer. Vilka andra hotbilder som finns när man arbetar i miljö där missbruk som förekommer. Kapitel 34, s i Sanders (2011) tar upp detta. Suserud (2016) kap 24 (med flera kapitel) 7

8 Socialtjänsten föreläser om när barn far illa och socialtjänsten handlande och de skyldigheter vi som ambulanssjuksköterskor har. Kapitel 48, s , kap 50, s Sanders Suserud (2016) kap 27-28, föreläsning. Laborationer: A-HLR till barn: Förbered dig innan undervisningen i A-HLR till barn genom att: - läsa litteraturen: A-HLR till barn, kursboken - Via följande länk (är vissa svårigheter att öppna länken, ni kan även söka på ( HLR rådet webbutbilng A HLR barn ) finns en webbaserad utbildning du skall genomföra inför undervisningen. Följ instruktionerna och registrera dig på denna sida. Det är utbildningen som heter A-HLR till barn du skall genomgå. Den innebär att du svarar på kunskapsfrågor inom ämnet. När du klarat testen, kan du skriva ut ett kursbevis. För att få godkänt på momentet måste du ta med dig kursbeviset till undervisningen Undervisningen genomförs enligt nedan: - frågor kommer att ställas utifrån litteraturen - du kommer att praktiskt få demonstrera olika viktiga moment och hjälpmedel som ingår i A-HLR till barn konceptet - situationsanpassad träning Litteratur: Svenska rådet för hjärt-lungräddning (senaste upplagan). Avancerad hjärt-lungräddning till barn: kursbok. Göteborg: Stiftelsen för HLR Boken beställs här: (om ni inte kan låna den på avdelning/station). Kunskapsmål: Efter genomgånget moment skall du kunna organisera och leda arbetet under en situation med ett svårt sjukt barn enligt riktlinjerna för A-HLR till barn Johnny Isacsson och Ted Nilsson ansvarar för undervisningen. Obligatoriskt moment. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och praktisk kunskap Praktisk kunskap är att veta hur du handlar och att kunna utföra handlingar i olika situationer. Den är personlig och situationsbunden. I den praktiska kunskapen integreras etisk reflexion, teoretiska kunskaper, egna erfarenheter och praktisk skicklighet i en konkret vårdsituation. Den verksamhetsförlagda utbildningen ska tillsammans med teoretisk kunskap och personlig kunskap göra att du förvärvar praktisk kunskap inom ambulanssjuksköterskans 8

9 kompetensområde. Din VFU inom ambulanssjukvård omfattar minst 30 tim/vecka och kan inkludera kvälls, natt- och helgskift, max timmar per pass. All verksamhetsförlagd utbildning är obligatorisk. Institutionens utbildningsplan och kursplan ligger till grund för dina kliniska studier. Planera din verksamhetsförlagda utbildning tillsammans med din handledare. Intygen från VFU: både ambulans och anestesi skall lämnas i Canvasrummets inlämningsmappuppgift. Verksamhetsförlagd utbildning vid anestesiavdelning Att drabbas av ofri luftväg eller sviktande andning utgör alltid ett omedelbart livshotande tillstånd för en sjuk eller skadad människa. Du skall som specialistutbildad sjuksköterska i ambulanssjukvård kunna identifiera sådana problem och behärska olika tekniker för att avhjälpa dem. På en anestesiavdelning ges du goda möjligheter att fördjupa dina kunskaper i detta område. Du ska även fördjupa dina kunskaper om de vanligaste anestesiläkemedlens dosering och hur de verkar. Förutom detta får du också möjlighet att utöka dina kunskaper om behandling av sviktande blodtryck med hjälp av infusioner och vasoaktiva läkemedel. Du ska också medverka i behandling av smärta och illamående. Under denna VFU vecka sker ingen värdering av yrkeskompetens. Din handledare ska fylla i ett intyg (bilaga 4) på att du varit närvarande minst 30 timmar. Det du ska fokusera på under den här VFU:n på anestesin är: Etablerande av fri luftväg, använda de hjälpmedel som finns Ventilation och assisterad andning Användning av larynx mask Intubation Dosering och verkan av anestesiläkemedel Orsaker till och åtgärder vid hypovolemi 9

10 Studieuppgifter Studieuppgift 1 Loggbok Loggboken fortsätter ni att skriva i för att reflektera över egna och kurskamraters erfarenheter). Ge feedback på varandras inlägg och skriv ner dina egna reflektioner cirka en gång per vecka under VFU perioden (1 inlägg och 1 kommentar/vecka). Adobe Connect alt telefon under VFU perioden vecka 7-8 alt 11-12, jag vill att ni bokar tid med mig för en kortare sammanfattning (ca minuter) direkt efter mitt-bedömningen, bara för att följa upp att allt fungerar (ersätter det kortare seminariet ni hade i O7010H). Frågor jag vill att ni funderar över är: 1. Vad har ni tillfört/fått från ambulansen/anestesin med er kunskap. 2. vad behöver ni/du som blivande ambulanssjuksköterskor utveckla? 3. Vad ser ni ambulanssjukvården har för brister och som kan utvecklas? 4. Övrigt, har allt fungerat? Ni tar upp 1-2 saker inom varje frågeställning och ni behöver inte lämna något skriftligt. Samtalet är enskilt och tider bokas i samråd med mig, samt att ni har möjlighet att lyfta om det är något speciellt. Studieuppgift 2 Rapport från anestesiavdelning Du ska under denna vecka reflektera över handhavandet av den ofria luftvägen. Hur observerar du att luftvägen är fri eller ofri, vilka handgrepp kan du använda, vilka svårigheter finns, vilka hjälpmedel finns att tillgå, ev. fördelar eller risker med de olika hjälpmedlen? Hur bedömer du behovet och valet av volymsersättning? Hur upplevdes det av patienten att bli sövd/intuberad/ventilerad? Skriv vad du varit med om under veckan och koppla det till vad som finns skrivet i litteraturen med referenser samt minst två vetenskapliga artiklar varav en kopplat till prehospital intubation. Reflektera också över vilka svårigheter du kan träffa på när du gör en prehospital intubering? Uppgiften ska vara inlämnad senast 21/3 kl Resultatet ska du sammanfatta i en rapport, cirka 3-5 sidor (exklusive referenslista, försättsblad, (OBS försättsblad i Canvas) och bilaga, skicka med artiklarna som bilagor) samt ev behandlingsrutin på station om det finns angående intubation. Kom ihåg att fylla i checklistan även under VFU: n på anestesin. Studieuppgifterna är obligatoriska och krav för godkänd kurs. Studieuppgift 3 Dugga Dugga/instuderingsfrågor, ett antal frågor i varierande svårighetsgrad som täcker ett brett område inom ambulanssjukvården. Ni kan göra detta prov max 3 gånger, om ni uppnår alla rätt så får ni 2 poäng extra till salstentamen vecka.12 (skall vara gjord innan 18/3 kl 2359) 10

11 Examination I denna kurs arbetar du med examinationsuppgifterna före och under hela den verksamhetsförlagda utbildningen. Examinationsuppgifterna är till hjälp för dig att nå kursens mål och för din inlärning. Delexamination 1, Bedömning av verksamhetsförlagd utbildning I kurser som är verksamhetsförlagda bedöms dina prestationer i form av: Bedömningssamtalet som sker mellan dig, din handledare och adjungerad klinisk adjunkt. Trepart/bedömningssamtalet utgår från bedömningsunderlaget i bilaga 1 samt checklista (bilaga 2). Vid bedömningstillfället skall bedömning ske utifrån konkreta händelser/situationer. Du som student redogör för din själv bedömning och huvudansvarig yrkeshandledare och klinisk adjunkt kommenterar och ställer frågor. Ifyllt intyg om anestesiplacering, (bilaga 4). Krav för godkänd: Att du har fullföljt din verksamhetsförlagda utbildning dvs. varit aktivt närvarande under minst 30 timmar/vfu-vecka Att du uppnått god förmåga på de ingående kriterierna vid bedömningssamtal av din yrkeskompetens kopplat till kursens mål Krav för väl godkänd: Att du har fullföljt din verksamhetsförlagda utbildning dvs. varit aktivt närvarande under minst 30 timmar/vfu-vecka. Att du uppnått mycket god förmåga på de ingående kriterierna vid bedömningssamtal av din yrkeskompetens kopplat till kursens mål. Professionellt förhållningssätt skall det tydligt framgå med exempel som diskuterats under VFU. Du ansvarar för att signerat underlag för bedömning av olika förmågor, medtas till nästa kurs i verksamhetsförlagd utbildning. Därigenom kan du själv, examinator/lärare och huvudansvarig yrkeshandledare följa tidigare kursers bedömning och din utveckling över tid. 11

12 Rutiner vid betyget icke godkänd: - Examinator/lärare skall med stöd av bedömningsunderlaget motivera betyget skriftligt samt underteckna yttrandet. Kursansvarig lärare planerar tillsammans med berörd student när och var han/hon skall genomföra den underkända kursen. Underkänd kurs i verksamhetsförlagd utbildning omfattar hela kursens längd. Bedömning av verksamhetsförlagd utbildning sker under vecka. 7 alt vecka 11 eller enligt överenskommelse. Delexamination 2 Skriftlig tentamen, 22/ (sista anmälningsdag se tentamensschema). Tentamen sker individuellt för att utvärdera att du innehar grundläggande teoretisk kunskap som fordras i professionen som specialistutbildad sjuksköterska. Tentamen är utformad så att den ska visa att du har teoretisk beredskap att tillgodose behovet av omvårdnad hos personer med sjukdom och deras närstående i en prehospital miljö utifrån kursplan, litteratur och föreläsningar. Krav för godkänd skriftlig individuell tentamen: G Du ska ha besvarat 70 % rätt av alla delar totalt. Krav för väl godkänd skriftlig individuell tentamen: VG Du ska ha besvarat 90 % rätt av alla delar totalt. 12

13 Bedömning sker enligt betygsskala; underkänd, godkänd eller väl godkänd. För att uppnå betyget Godkänd krävs att ovanstående innehåll finns tydligt beskrivet. För att uppnå betyget Väl Godkänd skall du i tentamen förutom kriterier för godkänd uppsats ha uppnått följande kriterier: Att du visat god analytisk förmåga och väl fram förda slutsatser vid patientfallen i tentamen. Att du har visat på god förmåga till ett kritiskt förhållningssätt till det genomförda arbetet. Att du på ett tydligt och logiskt sätt och med ett välformulerat språk presenterat dina svar. Att du har visat på ingående och grundlig kunskap om arbetet i ambulanssjukvård beskrivet vid tentamen. Att du har visat på god förmåga att syntetisera och reflektera. Betyget i delexamination 1 och delexamination 2 sätts samman och ett gemensamt betyg sätts därefter på kursen. För betyget väl godkänd på kursen krävs väl godkänd på båda del examinationerna. Utvärdering Dina synpunkter är viktiga för att kursen ska kunna utvecklas och det är därför mycket värdefullt att du lämnar in en utvärdering på kursen. Kursen utvärderas via EvaSys. Efter avslutad kurs kommer du att få en sammanställning av kursutvärderingen. Sammanfattning uppgifter under kurs O7011H Loggboksinlägg vecka 4-7 alt, 8-11 Canvas Antal körningar: senast v.12, Canvas Halvtidsbedömning med handledare vecka 7 alt 11 (ansvar ni själva för) Deltagit enskilt i Adobe träffar vecka 7-8, alt boka tid direkt efter halvtidsbedömning. Bedömningssamtal, 3 partssamtal/aka/kursansvarig v. 8 alt 12, intyg lämnas i Canvas Rapport från anestesi, inkl bilagor/artiklar, Canvas vecka 12 Checklista Canvas vecka 12 Skriftlig tentamen 22/3 anmälan sker via Mitt LTU (se senaste datum anmälan). 13

14 Litteratur American Psychological Association. (2010). Publication manual of the American Psychological Association. (6. ed.) Washington, D.C.: American Psychological Association. *Clarke, D., & Ketchell, A. (2014). Att vårda akut sjuka vuxna -Prioriteringar vid bedömning och omhändertagande. (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur. Edberg, A-K., Ehrenberg, A., Friberg, F., Wallin, L., Wijk, H., & Ählén, J. (2013). Omvårdnad på avancerad nivå kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden. Lund: Studentlitteratur. Jacobson, G., & Öberg, P.Å. (2003). Teknik i praktisk sjukvård. Stockholm: Svenska fören. för medicinsk teknik och fysik. *Jevon, P., & Ewens, B. (Red.). (2014). Att övervaka patienter med livshotande sjukdom. (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur. *Kvale, S., & Brinkmann, s. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Larsson, A., & Rubertsson, S. (Red.) (2012). Intensivvård. Stockholm: Liber. *Lundälv, J. (2004). Omvårdnad och omsorg i massmedia - professionella mediemöten. Lund: Studentlitteratur. *Nagelhout, J.J., & Plaus, K.L. (Eds.) (2013[2014]). Nurse anesthesia. (5th ed.) St. Louis, Mo.: Elsevier/Saunders. * Polit, D.F., & Beck, C.T. (2016). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (10th ed.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins. Polit, D.F., & Beck, C.T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins. Raadu, G. (Red.) (senaste upplagan). Författningshandbok för personal inom hälso- och sjukvården. Stockholm: Liber. Sanders M,J. (2011). Paramedic textbook. St. Louis: Mosby. *Suserud, B.-O., & Lundberg, L. (Red.). (2016). Prehospital akutsjukvård. Stockholm: Liber AB. Svenska rådet för hjärt-lungräddning (senaste upplagan). Avancerad hjärt-lungräddning till barn: kursbok. Göteborg: Stiftelsen för HLR. *Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad- en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur. Aktuella artiklar: Luftväg, minst 2 vetenskapliga artiklar knutet mot patientfallsuppgiften varav en med prehospitalt innehåll. 14

15 Assessment of Clinical Education (AssCE), avancerad nivå för användning i specialistutbildningars verksamhetsförlagda delar (bilaga 2). Syftet med AssCE*-formuläret på avancerad nivå är att det skall vara ett hjälpmedel och utgöra stöd i bedömningen av studenters professionella utveckling under verksamhetsförlagd utbildning. AssCE-formuläret har ett generellt innehåll och kan användas för specialistutbildningar med olika inriktningar. Varje kurs som innehåller verksamhetsförlagd utbildning har specifika lärandemål formulerade i kursplanen som skall följas upp, examineras och betygsättas. AssCE-formuläret används då som ett hjälpmedel för att ta ställning till i vilken utsträckning studenten utvecklas och uppnår kursplanens specifika lärandemål i de verksamhetsförlagda utbildningsdelarna. Bedömningsformuläret AssCE AssCE-formuläret utgår från olika styrdokument som högskolelag (SFS1992:1434) och högskoleförordningens beskrivna mål för specialistsjuksköterskeexamenm ed olika inriktningar (SFS 1993:100). De 21 faktorerna i formuläret är grupperade i fem områden och exemplifierar hur lärandemålen i respektive kurs kan omsättas i omvårdnadsarbetet. Lärandemål är ofta mer övergripande beskrivna och mångdimensionella och AssCE-formulärets innehåll kan utgöra ett stöd för att exemplifiera och göra lärandemålen mer tydliga och konkreta. Varje faktor i AssCE-formuläret har ett beskrivet innehåll utformat som bedömningskriterier i relation till God måluppfyllelse och Mycket god måluppfyllelse. Innehållet skall ses som exempel. På utbildningsplatser inom olika specialiteter och verksamheter i hälso- och sjukvården finns otaliga andra exempel, som också kan lyftas fram av handledare och lärare. I beskrivningen av Mycket god måluppfyllelse finns förstärkningsord inlagda, t.ex. övertygande, framstående och särskild förmåga. Syftet med förstärkningsorden är att studenterna ska få en så tydlig och nyanserad återkoppling som möjligt. Bedömningen görs i enlighet med hur väl studenten uppfyllt målen för respektive faktor. Beroende på vilka lärandemålen är i en enskild kurs kan faktorerna i formuläret därför bli olika betonade och betydelsefulla. Till hjälp för gradering av studentens utveckling inom varje faktor finns en skala med markeringar på en linje. Halvtidsdiskussion med genomgång av varje faktor skall alltid genomföras och kan markeras på skalan. Vid avslutande bedömningsdiskussion skall varje faktor diskuteras och bedömas med ett kryss på skalan. För varje faktor finns dessutom utrymme att kommentera. Ange om kommenterarna skrivs i samband med halvtidsdiskussion (HD) eller i samband med den avslutande bedömningsdiskussionen (AB). Om student eller handledare vid halvtidsdiskussion eller avslutande bedömningsdiskussion anser att God måluppfyllelse inte är uppnådd för någon faktor skall anledningen alltid kommenteras. Att en bedömning sker av studenters kunskaper och förståelse, färdigheter och förmågor, värderingsförmågor och förhållningssätt, de områden som utbildningen skall utveckla, är ett ansvar som gäller både studenter, handledare och lärare. För att studenten skall få möjlighet att utveckla alla dessa områden krävs planering och uppföljning. Varje verksamhetsförlagd utbildningsperiod skall ha en struktur med planeringssamtal, avstämning vid halva utbildningsperioden och en avslutande bedömningsdiskussion. 15

16 Planeringssamtal Då utbildningsperioden börjar skall student och handledare ha ett samtal där studentens kunskaper, tidigare erfarenheter och förväntningar diskuteras och handledaren presenterar samtidigt sin planering och förväntningar inför utbildningsperioden. Samtalet skall leda till en övergripande planering av hur studenten skall nå målen för utbildningsperioden. Faktorerna i AssCE-formuläret tillsammans med lärandemålen i kursplanen kan användas som grund. Under utbildningsperioden Den verksamhetsförlagda utbildningen skall sedan präglas av dialog mellan handledare och student om studentens utveckling. Dialogen skall vara en naturlig del i handledningen och studenterna skall återkommande och ofta få återkoppling på sina prestationer. Återkoppling är en förutsättning för fortsatt utveckling och en möjlighet för de studenter som behöver mera träning inom vissa områden att bli medvetna om detta. Halvtidsdiskussion Tid för halvtidsdiskussion planeras i förväg. Erfarenheten visar att det behövs ca minuter. Studenten skall förbereda bedömningen genom att göra en självskattning i eget AssCE- formulär. Som förberedelse för samtalen skall studenten skriva ner exempel på situationer som stödjer den egna skattningen. Handledaren skall förbereda samtalet genom att markera för varje faktor i ett eget AssCEformulär. I handledarens förberedelse ingår också att samla information och synpunkter från kolleger som haft kontakt med och handlett studenten i olika situationer under utbildningsperioden. Studenten skall ha och ta en mycket aktiv roll i diskussionen och samtalet ska utgå från studentens egen självskattning. Samtalet kan handla om en eller flera konkreta situationer som kan relateras till faktorerna och bedömningskriterierna. Handledaren ger sina kommentarer och anknyter till konkreta situationer, men först efter studentens beskrivning och synpunkter. Studenten har också ansvar för att ge en teoretisk anknytning av situationerna och kunna relatera till läst litteratur. Den kliniska läraren (dvs. den examinerande läraren) bidrar med frågor och exempel i diskussionen och påverkar innehållet, så att bedömningen också blir ett lärotillfälle. Läraren har det yttersta ansvaret för genomförandet av bedömningen och att kraven sätts i nivå med var i utbildningen studenten befinner sig och i relation till kursplanens lärandemål. Halvtidsdiskussionen sammanfattas av handledare eller lärare på AssCE-formuläret sista sida. Studentens styrkor och områden där studenten rekommenderas mera träning relaterat till lärandemålen skall göras tydligt för studenten. Sammanfattningen undertecknas. Avslutande bedömningsdiskussion Den avslutande bedömningsdiskussionen förbereds och genomförs på samma sätt som halvtidsdiskussionen. Halvtidsdiskussionen används som utgångspunkt. Samtalet sammanfattas i en bedömning som dokumenteras i bedömningsformuläret och deltagarna undertecknar. En avslutande bedömningsdiskussion kan, då lärare deltar, vara en muntlig examination och diskussionen med stöd av AssCE-formuläret kan utgöra ett underlag till studentens betyg. Läraren har ansvar för att avgöra betyg med handledarens synpunkter som underlag (Högskoleverket, 2008). Litteratur Högskoleverket (2008). Rättssäker examination. Högskoleverkets rapportserie 2008:36. Stockholm: Högskoleverket. SFS 1992:1434 Högskolelag. Stockholm: Svenskt Riksdagstryck AB. SFS 1993:100 Högskoleförordningen. Stockholm: Svenskt Riksdagstryck AB. AssCE - Assessment of Clinical Education, Avancerad nivå Version II, juni-15 - sid 1

17 Högskoleförordningens nationella examensmål för specialistsjuksköterska Mål: För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som specialistsjuksköterska. Kunskap och förståelse visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet. Färdighet och förmåga visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan, visa förmåga att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder, visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete, visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer, visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede, och visa vårdpedagogisk förmåga. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot intensivvård ska studenten också visa förmåga att observera och bedöma funktionen hos patienter avseende alla organsystem och patientens psykiska tillstånd samt förmåga att vid behov initiera och självständigt utföra medicinska åtgärder, och visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid stora olyckor och katastrofer. För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete. AssCE - Assessment of Clinical Education, Avancerad nivå Version II, juni-15 - sid 2

18 Bedömning av faktorer i den professionella utvecklingen till specialistsjuksköterska med olika inriktningar, avancerad nivå Bedömningen görs i förhållande till lärandemål för den aktuella kursen. Om student eller handledare anser att God måluppfyllelse inte är uppnådd och markerar på skalan under Otillräcklig måluppfyllelse för någon faktor vid halvtidsdiskussion eller avslutande bedömningsdiskussion skall anledningen kommenteras. Ange om kommentarerna skrivs i samband med halvtidsdiskussion (HD) eller i samband med avslutande bedömningsdiskussion (AB). Fyll i alla uppgifter. Mycket viktigt att bedömningsformuläret skickas in i sin helhet med samtliga sidor. Studenten skall kunna I. Kommunikation och undervisning 1. Kommunicera och bemöta patienter Visa självständighet och ett professionellt förhållningssätt i kommunikationen med patienter, även i komplicerade situationer som med personer med olika kognitiva förmågor. Visa förmåga att lyssna. Visa kunskap och engagemang för att underlätta kommunikationen och säkra patientens delaktighet. Visa stor förmåga till självständighet och ett professionellt förhållningssätt i kommunikationen med patienter, även komplicerade situationer som med personer med olika kognitiva förmågor. Visa övertygande förmåga att lyssna. Visa fördjupad kunskap och engagemang för att underlätta kommunikationen och säkra patientens delaktighet. Kommentar 2. Kommunicera med och bemöta familj och närstående Visa förståelse för familjens och närståendes behov och visa förmåga att kommunicera med dem, även i komplicerade situationer. Visa förmåga att lyssna. Visa vilja att skapa ömsesidiga och goda relationer. Visa stor förståelse för familjens och närståendes behov och visa förmåga att kommunicera förståelsen med dem, även i komplicerade situationer. Visa en framstående förmåga att lyssna. Visa självständighet i att skapa ömsesidiga och goda relationer. Kommentar 3. Samverka med olika instanser inom vård och omsorg Visa förmåga att informera och kommunicera med olika instanser med syfte att säkerställa en god vård för patienten. Visa förmåga till samverkan och samordning i kontakten med olika instanser för att bevaka kvalitet i vårdkedjan. Visa en övertygande förmåga att informera och kommunicera med olika instanser med syfte att säkerställa en god vård för patienten. Visa initiativ och mycket god förmåga till samverkan och samordning. Visa stor självständighet i kontakten med olika instanser för att bevaka kvalitet i vårdkedjan. Kommentar AssCE - Assessment of Clinical Education, Avancerad nivå Version II, juni-15 - sid 3

19 4. Informera och undervisa patienter och närstående Visa vårdpedagogisk förmåga och insikt hur information och undervisning skall förmedlas och av vem. Visa ansvar för att följa upp förståelse av given information och undervisning. I dialog med patient och/eller närstående motivera till följsamhet av givna råd. Visa förmåga att initiera hälsofrämjande och förebyggande arbete. Visa vårdpedagogisk förmåga och insikt hur information och undervisning skall förmedlas och av vem. Visa stort ansvar för att följa upp förståelse av given information och undervisning. I dialog med patient och/eller närstående visa särskild förmåga att motivera till följsamhet av givna råd. Visa fördjupad förmåga och självständigt initiera hälsofrämjande och förebyggande arbete. Kommentar 5. Informera och undervisa medarbetare och studenter Visa förmåga att undervisa och handleda med syfte mot utveckling och kunskapsökning. Visa engagemang och intresse för medarbetares och studenters olika behov. Visa förmåga att kritiskt värdera information från olika källor och förmåga att förmedla denna information. Visa en framstående förmåga att undervisa och handleda med syfte mot utveckling och kunskapsökning. Visa stort engagemang och intresse för medarbetares och studenters olika behov. Visa mycket god förmåga att kritiskt värdera information från olika källor och förmåga att förmedla denna information med pedagogisk färdighet. Kommentar 6. Beskriva patienters behov av omvårdnad II. Omvårdnadsprocessen Visa förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov, även i komplexa situationer och med begränsad information. Visa förmåga att använda olika källor för datainsamling samt kritiskt bedöma använda datainsamlingsmetoder. Vara uppdaterad gällande klinisk bedömning i användandet av systematiska och validerade mätskalor. Visa kunskap i att analysera insamlade data samt god kännedom i omvårdnadsdiagnostik. Visa fördjupad förmåga och stor självständighet att i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov, även i komplexa situationer och med begränsad information. Visa övertygande förmåga att använda olika källor för datainsamling samt kritiskt analysera använda datainsamlingsmetoder. Vara uppdaterad och ha ett kritiskt förhållningssätt gällande klinisk bedömning i användandet av systematiska och validerade mätskalor. Visa mycket god kunskap i att analysera insamlade data samt förmåga att omsätta kunskapen i omvårdnadsdiagnostik. Kommentar AssCE - Assessment of Clinical Education, Avancerad nivå Version II, juni-15 - sid 4

20 7. Planera och prioritera omvårdnadsåtgärder Visa förmåga att självständigt, med helhetssyn på människan och i dialog med patient och närstående, planera och prioritera omvårdnadsåtgärder. Visa förmåga att samordna den planerade vården på ett systematiskt sätt med beaktande av synpunkter från andra i vårdteamet, aktuell evidens för vårdåtgärder och förutsättningar på vårdenheten. Visa övertygande förmåga att självständigt, med helhetssyn på människan och i dialog med patient och närstående, planera och prioritera omvårdnadsåtgärder. Visa en framstående förmåga att samordna den planerade vården på ett systematiskt sätt med beaktande av synpunkter från andra i vårdteamet. Visa mycket goda kunskaper i att bedöma aktuell evidens för vårdåtgärder och förutsättningar på vårdenheten. Kommentar 8. Utföra omvårdnadsåtgärder Visa skicklighet och gott omdöme i omvårdnadsarbetet inom specialiten, t.ex. hälsofrämjande och förebyggande arbete, vård vid olika sjukdomar och akuta tillstånd samt vård i livets slutskede och palliativ vård. Visa förmåga att leda omvårdnadsarbetet så att vården genomförs på ett patientsäkert sätt. Visa förmåga att bevaka patientens välbefinnande. Visa stor skicklighet och mycket gott omdöme i omvårdnadsarbetet inom specialiten, t.ex. hälsofrämjande och förebyggande arbete, vård vid olika sjukdomar och akuta tillstånd samt vård i livets slutskede och palliativ vård. Visa övertygande förmåga att leda omvårdnadsarbetet så att vården genomförs på ett patientsäkert sätt. Visa förmåga att självständigt och systematiskt bevaka patientens optimala välbefinnande. Kommentar 9. Följa upp behov/problem och omvårdnadsåtgärder Visa förmåga att självständigt utvärdera omvårdnadsdiagnoser och insatta omvårdnadsåtgärder samt vid behov revidera omvårdnadsplanen. Visa kunskap och förmåga hur kvalitet säkras och följs upp inom verksamheten. Visa kunskap om kvalitetsregister inom aktuell verksamhet samt hur omvårdnad följs upp i dessa. Visa analytisk förmåga och skicklighet i att självständigt utvärdera omvårdnadsdiagnoser och insatta omvårdnadsåtgärder samt vid behov revidera omvårdnadsplanen. Visa kunskap och förmåga och självständigt kritiskt granska och följa upp kvalitet inom verksamheten. Visa god kunskap om kvalitetsregister inom aktuell verksamhet samt hur omvårdnad följs upp i dessa. Kommentar AssCE - Assessment of Clinical Education, Avancerad nivå Version II, juni-15 - sid 5

21 10. Rapportera, dokumentera och föra journal Visa förmåga att inom teamet och till andra vårdgivare rapportera väsentlig information på ett systematiskt och patientsäkert sätt. Visa förmåga att dokumentera väsentlig information samt använda dokumentationssystem för omvårdnadsinformatik korrekt. Visa kunskap om hur information för utveckling av omvårdnadskvalitet kan sammanställas. Visa mycket god förmåga att inom teamet och till andra vårdgivare rapportera väsentlig information på ett systematiskt och patientsäkert sätt. Visa mycket god förmåga att dokumentera väsentlig information samt använda dokumentationssystem för omvårdnadsinformatik korrekt. Visa kunskap och ett kritiskt förhållningssätt om hur information för utveckling av omvårdnadskvalitet kan sammanställas och användas. Kommentar III. Undersökningar och behandlingar 11. Medverka vid och genomföra undersökningar och behandlingar Medverka vid och självständigt inom specialistområdet utföra undersökningar och behandlingar. Visa kunnighet, skicklighet och omdöme beträffande tillvägagångssätt, risker och nödvändiga försiktighetsåtgärder vid genomförandet av undersökningar och behandlingar samt vid handhavande av medicin-teknisk utrustning. Medverka vid och självständigt inom specialistområdet utföra undersökningar och behandlingar. Visa stor kunnighet, väl utvecklad skicklighet och mycket gott omdöme beträffande tillvägagångssätt, risker och nödvändiga försiktighetsåtgärder vid genomförandet av undersökningar och behandlingar samt vid handhavande av medicin-teknisk utrustning. Visa säkerhetsmedvetande och förmåga att individualisera och ta hänsyn till patientens situation. Kommentar 12. Handha läkemedel Visa noggrannhet, kunnighet och omdöme (rimlighetsbedömning) vad gäller hantering av läkemedel inom den aktuella specialiteten. Visa förmåga att i dialog med patient och/eller närstående förmedla läkemedlets verkan och biverkan. Visa förmåga att diskutera och kritiskt granska läkemedelsanvändning inom specialiteten. Visa övertygande noggrannhet, kunnighet och omdöme (rimlighetsbedömning) vad gäller hantering av läkemedel inom den aktuella specialiteten. Visa insikt och mycket god förmåga att i dialog med patient och/eller närstående förmedla läkemedlets verkan och biverkan. Visa förmåga att insiktsfullt diskutera och kritiskt granska läkemedelsanvändning inom specialiteten. Kommentar AssCE - Assessment of Clinical Education, Avancerad nivå Version II, juni-15 - sid 6

22 IV. Arbetsledning och samarbete 13. Planera, organisera, fördela och följa upp arbetsuppgifter Visa god förmåga att självständigt ansvara för och leda, organisera, fördela och samordna omvårdnadsarbetet. Visa förmåga att identifiera, analysera och lösa problem samt kunna argumentera för och motivera föreslagna beslut. Visa kunskap och engagemang i att diskutera verksamhetens mål och styrdokument. Visa mycket god förmåga att självständigt ansvara för och leda, organisera, fördela och samordna omvårdnadsarbetet. Visa god förmåga att identifiera, analysera och självständigt lösa problem samt kunna argumentera för och motivera föreslagna beslut. Visa förmåga att följa upp verksamhetens mål och styrdokument. Kommentar 14. Samarbeta Visa god samarbetsförmåga och respekt för andras kunskaper och synpunkter. Visa förmåga att integrera vårdteamets samlade kunskaper för patientens välbefinnande och vårdens kvalitet. Visa mycket god samarbetsförmåga och förmåga att lyssna in och visa respekt för andras kunskaper och synpunkter. Visa mycket god förmåga i att integrera vårdteamets samlade kunskaper för patientens välbefinnande och vårdens kvalitet. Kommentar 15. Handlingsberedskap Visa förmåga att, bedöma, analysera och hantera oväntade, komplexa och akuta situationer inom specialistområdet. Visa förmåga till problemlösning i förebyggande syfte och för patientsäkerhet. Visa övertygande förmåga att bedöma, analysera och hantera oväntade, komplexa och akuta situationer inom specialistområdet. Visa mycket god förmåga till problemlösning i förebyggande syfte och för patientsäkerhet. Kommentar AssCE - Assessment of Clinical Education, Avancerad nivå Version II, juni-15 - sid 7

23 16. Säkerhetsmedvetande Visa aktuella kunskaper beträffande avvikelser och vårdskador inom specialiteten, tillämpa gällande författningar och visa kunskap om patientsäkerhetsaspekter lokalt och nationellt. Med relevanta argument kunna föreslå åtgärder för att främja patientsäkerhet. Ta initiativ till att öka säkerheten generellt i vårdarbetet. Visa aktuella kunskaper beträffande avvikelser och vårdskador inom specialiteten, tillämpa gällande författningar och självständigt agera utifrån patientsäkerhetsaspekter lokalt och nationellt. Med relevanta argument kunna föreslå och genomföra åtgärder för att främja patientsäkerhet. Ta initiativ till och ge konkreta förslag för att öka säkerheten generellt i vårdarbetet. Kommentar 17. Vetenskaplig medvetenhet V. Professionellt förhållningssätt Visa kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen och därmed tillämpa en evidensbaserad vård. Visa ett kritiskt förhållningssätt och förmåga att ompröva egna tankar och idéer samt vårdens rutiner. Visa intresse för nya rön inom specialiten samt pågående utvecklingsarbete inom verksamheten. Visa mycket god kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen och därmed tillämpa en evidensbaserad vård. Visa ett kritiskt förhållningssätt och förmåga att ompröva egna tankar och idéer samt ge förslag till förändringar i vårdens rutiner. Visa kunskap om och förmåga att sprida nya rön inom specialiten samt visa intresse för pågående utvecklingsarbete inom verksamheten. Kommentar 18. Etisk medvetenhet Visa kunskap om och förmåga att agera utifrån den etiska kodens innehåll samt den värdegrund som sjuksköterskeprofessionen vilar på. Med etiska argument stå upp för mänskliga rättigheter och människovärde i diskussioner i vårdteamet. Visa mod och förmåga att ta ställning och göra avväganden i situationer som kräver omdöme. Visa förmåga att göra bedömningar av patientens behov med hänsyn till relevanta etiska aspekter. Visa kunskap om, och övertygande förmåga att agera utifrån den etiska kodens innehåll samt den värdegrund som sjuksköterskeprofessionen vilar på. Med etiska argument stå upp för mänskliga rättigheter och människovärde i diskussioner i vårdteamet. Visa mod och mycket god förmåga att ta ställning och göra avväganden i situationer som kräver omdöme. Visa övertygande förmåga att göra bedömningar av patientens behov med hänsyn till relevanta etiska aspekter. Kommentar AssCE - Assessment of Clinical Education, Avancerad nivå Version II, juni-15 - sid 8

24 19. Självkännedom Visa insikt om egna styrkor och begränsningar. Visa förmåga att se sig själv med distans, identifiera delar som behöver utvecklas och aktivt arbeta med den egna professionella utvecklingen. Visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap. Visa övertygande insikt om egna styrkor och begränsningar. Visa god förmåga att se sig själv med distans, identifiera delar som behöver utvecklas och aktivt arbeta med den egna professionella utvecklingen. Visa god förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap. Kommentar 20. Noggrannhet, pålitlighet och omdöme Visa noggrannhet i yrkesutövandet och i rollen som specialistsjuksköterska vara ett föredöme för andra. Visa ansvarstagande för arbetsuppgifter och stå upp för professionen och patientens rättigheter. Visa mycket stor noggrannhet i yrkesutövandet och i rollen som specialistsjuksköterska vara ett föredöme för andra. Visa stort ansvarstagande för arbetsuppgifter och stå upp för professionen och patientens rättigheter. Kommentar 21. Självständighet Visa förmåga till självständighet i vårdarbetet inom aktuell specialitet genom egna initiativ, engagemang och ansvar. Visa förmåga att självständigt fatta väl grundade beslut och använda sin förmåga i nya situationer. Visa mycket god förmåga till självständighet i vårdarbetet inom aktuell specialitet genom egna initiativ, engagemang och ansvar. Visa mycket god förmåga att självständigt fatta väl grundade beslut och använda sin förmåga i nya situationer. Kommentar AssCE - Assessment of Clinical Education, Avancerad nivå Version II, juni-15 - sid 9

25 Närvarande vid halvtidsdiskussion och avslutande bedömningsdiskussion samt kommentarer Bedömning av yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård Kurs: O7011H Kursansvarig: Christer Kågström alt Halvtidsdiskussion den Student Handledande sjuksköterska Namnförtydligande... Namnförtydligande... Klinisk adjunkt/lärare.. Namnförtydligande... Kommentar Avslutande bedömningsdiskussion den Student Handledande sjuksköterska Namnförtydligande... Namnförtydligande... Klinisk adjunkt/lärare.. Namnförtydligande... Kommentar......

26 Bilaga 2. Stödmanual för bedömning mot kursmålen i VFU:kurs med inriktning ambulans. Färdighet och förmåga gällande: 1. Kommunikation och undervisning Kommunicera med och bemöta patienter Kommunicera med och bemöta familj och närstående God måluppfyllelse Du ska i mötet med personen som vårdas på prehospitalt eller inom akutsjukvårdvisa på hur du kommunicerar och lyssnar på denne på ett så empatiskt och respektfullt sätt som möjligt. Du ska också kunna identifiera och tillgodose behovet av att få veta och få kunskap om aktuell situation som uttryckts av patient eller närstående. Du ska kunna organisera omvårdnaden i samverkan med din egen och andra professioner. Mycket god måluppfyllelse Du ska dessutom kunna ge exempel på komplicerade situationer gällande kommunikationen och undervisning med patient, närstående eller andra professioner och ge förslag till lösningar och motivera valda handlingar utifrån litteratur och klinisk erfarenhet. Du ska även visa stort ansvar och engagemang samt mycket god förmåga att kritiskt värdera information från olika källor. Samverka med olika instanser inom vård och omsorg 2. Omvårdnadsprocessen Beskriva patienters behov av omvårdnad Planera och prioritera omvårdnadsåtgärder Utföra omvårdnadsåtgärder Du ska visa på vårdpedagogisk förmåga i att informera och undervisa en patient gällande den prehospitala eller akutsjukvården vården. Du ska kunna visa gott omdöme och skicklighet i omvårdnadssituationer där du argumenterar för hur du observerar, med hjälp av olika källor till datainsamling bedömer behovet av, prioriterar och planerar, ger förslag till, genomför, utvärderar och dokumenterar omvårdnad och medicinskt indicerade åtgärder. Exempelvis gällande observationer, övervakning, smärtlindring, åtgärder mot illamående, förebyggande av komplikationer, hjälp med att förbereda och planera transport, mobilisering av patient och säkerhet. Detta ska du göra med helhetsyn till patienten och i dialog med denna och närstående. Du ska även visa på kunskap och förmåga att dokumentera korrekt samt veta hur kvalitét kan säkras och följas upp. För mycket god måluppfyllelse krävs det att du visar en framstående förmåga att kritiskt inhämta och utvärdera datainsamling samt en framstående förmåga att samordna, genomföra, motivera och utvärdera den planerade vården.