Hållbarhetsarbete kostnad eller värde?

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska Institutionen Magisteruppsats Höstterminen 2008 Hållbarhetsarbete kostnad eller värde? - en empirisk undersökning av svenska börsföretags lönsamhet och värdering relaterat till hållbarhetsprestanda Författare: Oliver Ziehe & Monica Lengholt Handledare: Robert Joachimsson

2 Sammandrag Uppsatsen söker utreda om det förekommer ett samband mellan svenska företags hållbarhetsprestanda och dessa företags lönsamhet samt börsvärdering. Sambandet söks med hjälp av en enkel regressionsanalys där variablerna hållbarhet och lönsamhet/värdering ställs mot varandra. Som mått på hållbarhetsprestanda har Folksams rapport, Index för ansvarsfullt företagande, för de senaste tre åren använts. Denna rapport betygsätter företagen på Small-, Mid- och Large Cap listorna på Stockholmsbörsen med avseende på företagens hållbarhetsprestanda. Hållbarhetsprestandan ställs mot lönsamhet som mäts i form av nyckeltalen avkastning på totalt kapital och avkastning på eget kapital. För värdering används nyckeltalen börsvärde/vinst samt börsvärde/eget kapital. Regressionsanalysen ger underlag för ett hypotestest som används för att fastställa om ett samband föreligger. Vi fann ett positivt samband mellan hållbarhetsprestanda och lönsamhet för båda nyckeltalen, ett samband som dock är väldigt svagt. Detta resultat stämmer väl överens med den senaste forskningen på området. För värdering hittades ett negativt samband endast ett av åren för vardera nyckeltal. Detta resultat styrker delvis den tidigare svenska forskning som bedrivits på området. Hassel et al. (2005) hittade ett starkt negativt samband mellan hållbarhetsprestanda och börsvärde för svenska företag.

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Introduktion Problemdiskussion Målgrupp Klargörande av viktiga begrepp Bakgrund Vad är CSR? Hållbarhetsredovisning Teoretisk Referensram Kostnad eller värde? Tidigare forskning kring Lönsamhet Tidigare forskning kring värdering Finansiella nyckeltal Lönsamhet - Avkastning på totalt kapital (ROA) Lönsamhet - Avkastning på eget kapital (ROE) Värdering - Pris/bokfört värde (P/B) Värdering - Vinstmultiplikator (P/E) Hypoteser Hypotesformulering lönsamhet Hypotesformulering värdering Metod Litteraturstudie Metodval Data Finansiella nyckeltal Hållbarhetsprestanda Urval av undersökningspopulation... 23

4 4.4 Statistisk undersökning Kritik Resultat Lönsamhet Värdering Analys Lönsamhet Värdering Slutsatser och avslutande diskussion Slutsatser Egna reflektioner Förslag på framtida forskning Referensförteckning Bilagor Bilaga 1 Sammanställning av regressioner Bilaga 2 Genomsnittliga CSR-betyg årsvis... 44

5 1 Inledning I inledningen ges en introduktion till ämnet ansvarsfullt företagande. Problemet konkretiseras med hjälp av en problemdiskussion som mynnar ut i vårt syfte. Därefter beskrivs målgruppen och nyckelbegrepp förklaras. 1.1 Introduktion I denna uppsats behandlar vi ansvarsfullt företagande (CSR), som är ett högaktuellt ämne, då företagens samhällsroll hamnat allt mer i fokus de senaste åren. Anledningarna till detta fokus är många, som exempel kan nämnas globaliseringen, multinationella företagsskandaler, medias globala täckning, frivilligorganisationers engagemang och internationalisering samt den pågående miljödebatten. Företag som inte agerar ansvarsfullt riskerar negativ publicitet och att därmed skada sin företagsverksamhet. (Drori et al. 2006) Som exempel kan nämnas ett antal fall där stora svenska företag varit inblandade i CSR-skandaler; ABB har precis avslutat det miljömål som gällde användandet av hälsovådliga medel i bostäder på den amerikanske marknaden. Resultatet blev ett skadestånd på drygt 400 miljoner dollar (ABB 2006) uppdagades att H&M:s underleverantörer använder barnarbetare vid produktionen av sina kläder i U-länder, ett tydligt exempel på när det sociala ansvaret brister, vilket skadade företagets rykte avsevärt (Olevik 2007). Ytterligare ett exempel är den uppmärksammade Skandia-skandalen där högt uppsatta chefer tillskansade sig omfattande bostadsrenoveringar och bonusprogram. Förtroendet för företaget skadades markant. Aktieägarna drabbades dels genom att 3,5 miljarder i för höga bonusar betalades ut men också genom att varumärket och affärsverksamheten förstördes vilket slutligen resulterade i att företaget, som var ett av Sveriges mest anrika, blev uppköpt av en sydafrikansk koncern. (Schultz 2007) Ovanstående tre exempel representerar brister i CSR med avseende på miljömässigt, socialt och ekonomiskt ansvar och visar tydligt vilka effekter brister i företagens agerande gentemot sin omgivning får. Dessa och liknande skandaler har drivit CSRdebatten under åren som gått. I nuläget är det klimatförändringarna och därmed företagens miljöpåverkan som ligger i fokus. Genom detta miljöfokus har CSR-begreppet blivit högaktuellt 5

6 och vikten för företagen att investera tid och resurser i hållbarhetsarbete har blivit viktigare än någonsin. 1.1 Problemdiskussion Företagens grundläggande mål är att leverera höga vinster genom att utveckla, producera och leverera varor och tjänster till sina kunder. Förmågan att skapa lönsamhet är företagandets grundförutsättning och fundamentalt för verksamhetens långsiktiga överlevnad. (Svenskt Näringsliv 2006) Samtidigt ökar pressen på företagen att ta ett allt större socialt ansvar till följd av den intensiva CSR-debatten. Företagen förväntas respektera grundläggande miljöstandarder, arbetsrättsprinciper och mänskliga rättigheter (Svenskt Näringsliv 2008) och kan inte längre förlita sig på att den lagstadgade regleringen av hållbarhetsfrågor är tillräcklig för att legitimera sina handlingar. Istället måste hänsyn tas till alla intressenter, d.v.s. företagets kunder, anställda, ägare, leverantörer, samhället samt miljön, och företagen tvingas acceptera att de hålls ansvariga för en större bredd av miljömässiga och sociala frågor. (Grolin 1998) Enligt en undersökning gjord år 2000 ansåg två av tre individer i 23 länder och sex kontinenter att företagen bör spela en stor roll i strävan att uppnå en hållbar utveckling (Drori et al. 2006). Dessa ökade krav tillsammans med krav på hög lönsamhet väcker frågan om målet att generera höga vinster och pressen att ta större socialt ansvar är möjliga att förena. Enligt ett synsätt uppskattas ett aktivt arbete med samhällsansvar av företagets intressenter och stärker varumärket. Det kan även skapa goodwill och konkurrensfördelar samt öka medarbetarnas engagemang och förståelse för företagets affärsidé. Detta skulle långsiktigt kunna bidra till ökad lönsamhet. (Svenskt Näringsliv 2006) Samtidigt finns det argument för att CSR kan ha motsatt effekt. CSR kostar företagen pengar och begränsar deras handlingsutrymme. Företagen måste ta hänsyn till ett större antal mål och angelägenheter, vilket innebär att nya system för redovisning, granskning och övervakning kan bli nödvändiga att implementera för att klara de högt ställda kraven. (Henderson 2005) Vår uppfattning är, att då ämnet diskuteras i media, förmedlas bilden av ett positivt samband mellan CSR och företagens lönsamhet. Den forskning som vi tagit del av som bedrivs på området visar dock att det inte finns något entydigt sådant samband. Wagner (2001) säger att orsaken till att inget entydigt samband funnits beror på metodologiska brister, framförallt i de äldre studierna. Orlitzky et al. (2003) påstår sig dock 6

7 genom en metaanalys av 52 nyare studier ha hittat ett positivt samband med framförallt bokföringsmässiga värden, d.v.s. lönsamhet, men även marknadsvärden. I ljuset av denna splittrade syn på sambandet mellan hållbarhetsprestanda och finansiell prestanda syftar denna uppsats till att: Undersöka och förklara ett eventuellt samband mellan svenska företags engagemang i hållbar utveckling och dessa företags lönsamhet respektive värdering Med hjälp av syftet hoppas vi kunna besvara frågan om målet att generera höga vinster och pressen att ta större socialt ansvar är möjliga att förena 1.3 Målgrupp Utifrån perspektivet att företagens hållbarhetsarbete blir allt mer betydelsefullt och granskat av utomstående parter, är vår förhoppning att undersökningen ska kunna bidra till ökad förståelse för hållbarhetsprestandans påverkan på den finansiella prestandan hos företag på den svenska marknaden. Vidare hoppas vi att studien kan fungera som ett stöd i framtida forskning på området. 1.4 Klargörande av viktiga begrepp Hållbarhetsprestanda, hållbarhetsarbete och CSR är centrala begrepp i uppsatsen som betecknar samma sak (begreppen definieras i nästa kapitel), och kommer att användas omväxlande för att ge variation och flyt för läsaren. Då begreppet intressenter används avses alla som direkt eller indirekt påverkar eller påverkas av företaget. Exempel på intressenter är företagets kunder, anställda, ägare, leverantörer, myndigheter och det omgivande samhället. 7

8 2 Bakgrund Innan den teoretiska referensramen presenteras anser vi att det finns ett behov av att presentera hur hållbarhetsprestanda definieras, mäts och redovisas. Detta för att läsaren ska kunna bilda sig en uppfattning om uppsatsämnet. 2.1 Vad är CSR? Det har aldrig funnits en tydlig definition av CSR, och med ett växande intresset för området har antalet definitioner snarare ökat (Blowfield & Murray 2008). Den moderna definitionen är enligt Portney i Hay et al. (PwC 2008): CSR is a consistent pattern of private firms doing more than they are required to do under applicable laws and regulations governing the environment, worker safety and health, and investments in the community in which they operate. Citatet antyder att CSR är något som bedrivs utan att någon lagstiftning egentligen kräver det, istället utgör den goodwill från företagen till deras intressenter. Carroll (1991) menar att CSR utgörs av fyra olika områden; ekonomiskt, legalt, etiskt och filantropiskt. De fyra områdena bildar tillsammans en pyramid. Det ekonomiska ansvaret är det mest grundläggande. Företagen utgjorde ursprungligen, i första hand, en betydelsefull del av samhällets ekonomi. Företagens främsta uppgift var att producera varor och tjänster, och samtidigt generera en acceptabel vinst. Så småningom ändrades målet att generera en acceptabel vinst till att generera en så stor vinst som möjligt. Det ekonomiska ansvaret är det som de övriga tre ansvarsområdena baseras på. Det andra lagret i pyramiden utgörs av det legala ansvaret. Detta innebär att företagen måste uppfylla sitt ekonomiska ansvar inom lagens ramar. Utöver det legala ansvaret har företagen även ett etiskt ansvar. Det inbegriper, normer, standarder och förväntningar som överensstämmer med intressenternas moraliska syn. Den etiska aspekten samspelar med den legala på så sätt att den breddar det legala ansvaret och höjer förväntningarna på företagen att agera mer ansvarsfullt än vad lagen kräver. Toppen av pyramiden utgörs av det 8

9 filantropiska ansvaret. Det inbegriper frivilliga handlingar som inte direkt förväntas av företaget, exempelvis bidrag till konst, utbildning eller samhället. Skillnaden mellan filantropiskt och etiskt ansvar är, att även om filantropiskt ansvar uppskattas av samhället, betraktas inte de företag som inte är filantropiska som omoraliska. Verktyg som kan användas för att implementera CSR i en verksamhet är standarder, riktlinjer och uppförandekoder (Blowfield & Murray 2008). En av organisationerna som jobbar för utvecklingen av CSR är UN Global Compact, världens största hållbarhetsinitiativ. Initiativet består av tio principer inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och bekämpning av korruption; (United Nations Global Compact 2008) 1. Företagen ombeds att stödja och respektera skydd för internationella mänskliga rättigheter inom den sfär som de kan påverka; och 2. försäkra sig om att deras eget företag inte är delaktiga i brott mot mänskliga rättigheter. 3. Företagen ombeds att upprätthålla föreningsfrihet och ett faktiskt erkännande av rätten till kollektiva förhandlingar; 4. avskaffande av alla former av tvångsarbete; 5. faktiskt avskaffande av barnarbete; och 6. avskaffandet av diskriminering vid anställning och yrkesutövning. 7. Företag ombeds att stödja försiktighetsprincipen vad gäller miljörisker; 8. ta initiativ för att främja större miljömässigt ansvarstagande; och 9. uppmuntra utveckling och spridning av miljövänlig teknik. 10. Företag bör motarbeta alla former av korruption, inklusive utpressning och bestickning. (Regeringskansliet 2008a) Genom att följa dessa principer kan företag skapa nytta för ekonomier och samhällen genom att bl.a. handel, finanser och teknologi förbättras (United Nations Global Compact 2008). En annan organisation är International Organization for Standardization (ISO), som är världens största utvecklare och utgivare av internationella standarder. ISO-standarderna ser bland annat till att produkter och tjänster utvecklas, tillverkas och levereras effektivare och säkrare, att handel mellan länder underlättas samt att teknologiska framsteg förmedlas. ISO-standarderna 9

10 underlättar även genom att tillhandahålla lösningar på vanliga problem (International Organization for Standardisation, 2008). 2.2 Hållbarhetsredovisning Företagens finansiella rapporter syftar till att förse olika intressenter med information om företagets finansiella ställning och resultat. Informationen används som underlag för beslut i ekonomiska frågor. Finansiella rapporter innehåller inte alltid information utöver den som är rent finansiell. (Redovisningsrådet 1995) Detta innebär att rapporterna saknar information som kan behövas för att fatta beslut (Redovisningsrådet 1995), då ekonomiska beslut, kreditbedömning, aktievärdering m.m. baseras på prognoser över framtida resultat och kassaflöden, och företagens framtida kassaflöden i ökande utsträckning påverkas både positivt och negativt av faktorer som miljö och socialt ansvar (Sveriges Finansanalytikers Förening 2003). Klimatförändringar och mänskliga rättigheter får allt större uppmärksamhet, vilket har lett till en generellt ökad medvetenhet om hållbarhetsfrågor. Detta har medfört att hållbarhetsredovisningen har blivit ett viktigt instrument för företag att kommunicera till sina intressenter. (Bartles 2008) Hållbarhetsredovisningar har även blivit allt vanligare bland företag. Dessa redovisas antingen i separata rapporter eller i årsredovisningen. Hållbarhetsredovisningen sker i princip helt frivilligt. I Sverige finns endast krav om att förvaltningsberättelsen ska innehålla sådan icke-finansiell information som kan behövas för att förstå verksamhetens finansiella utveckling. Den ickefinansiella informationen rör främst upplysningar om miljö och personal. Dessa krav infördes 2005 till följd av EU:s moderniseringsdirektiv. (PwC 2008) Finansiell redovisning baseras på uniforma standarder som gäller i stora delar av världen, utformade av exempelvis International Financial Reporting Systems (IFRS) (Schäfer 2005). Ett klart och tydligt regelverk finns för den finansiella redovisningen. Regelverket är lagstiftat och brott mot reglerna medför sanktioner. Då redovisningen sker på samma sätt i alla företag kan resultaten mellan företagen lätt jämföras. (Larsson & Ljungdahl 2008) Hållbarhetsredovisning däremot, är inte standardiserad eftersom den sker frivilligt av företagen. (Schäfer 2005) 10

11 För att miljömässiga och sociala prestationer ska bli lika rutinartade och jämförbara som finansiell redovisning, har Global Reporting Initiative (GRI) utvecklat riktlinjer för hur dessa prestationer ska redovisas (Global Reporting Initiative 2008a). Initiativet grundades 1997 och de första riktlinjerna släpptes år 2000 (Global Reporting Initiative 2008b). Riktlinjerna, som är världens mest använda (Folksam 2008) lägger fokus på organisationernas relationer till sina intressenter samt ledningsprestanda. Riktlinjerna kan tillämpas av företag på ett flexibelt sätt, då de utgör en meny där företagsledningen själv kan avgöra vilka av dessa de vill använda. GRI:s riktlinjer hjälper företagen att avgöra både vad som ska redovisas och hur det ska redovisas. Redovisningsprinciperna hjälper till att avgöra innehåll, avgränsningar och säkerställande av kvalitet. Standardupplysningar finns till hjälp för att strukturera innehållet samt välja vilka indikatorer som är lämpliga för att mäta hållbarhetsprestandan. (Larsson & Ljungdahl 2008) Från och med den 1 januari 2008 finns krav på att alla statligt ägda företag ska redovisa hållbarhetsinformation enligt GRI:s riktlinjer. Detta innebär utökade och tydligare informationskrav jämfört med de riktlinjer som fanns sedan tidigare. (Regeringskansliet 2008b) 11

12 3 Teoretisk Referensram I detta kapitel kommer vi att presentera tidigare forskning på området kring hållbarhetsarbete kontra lönsamhet och värdering. Därigenom bildas den referensram utifrån vilken vi kommer att utföra vår undersökning och tolka resultaten. De lönsamhets- och värderingsmått som används presenteras kort för att ge läsaren en uppfattning om hur dessa inverkar på utfallet. Kapitlet avslutas med att undersökningens hypoteser formuleras. 3.1 Kostnad eller värde? Ett eventuellt samband mellan CSR och lönsamhet har diskuterats och undersökts flitigt sedan Milton Friedman (1970) startade en debatt om ämnet genom att påstå att ett företags enda sociala ansvar är att maximera sin vinst (Griffin 1997). Som en reaktion på detta påstående började forskningen på området ta fart. Redan 1972 presenterade Moskowitz en ifrågasatt undersökning där han pekar ut ett antal företag som bra investeringar baserat på deras miljömedvetenhet. (Aupperle et al. 1985) Trots att en stor mängd forskning bedrivits sedan dess går åsikterna om hållbarhetsarbetets påverkan på lönsamheten fortfarande isär (PwC 2008). Ett ofta förekommande argument i debatten är att det uppstår en konflikt mellan företagens konkurrenskraft och deras hållbarhetsprestationer. Uppfattningen att förbättrade hållbarhetsprestationer kan leda till konkurrensmässiga fördelar har, först på senare tid, börjat få fäste. (Wagner 2001) Motståndarna mot CSR argumenterar för att hållbarhetsarbete alltid medför kostnader för företaget. De resurser som läggs på CSR borde istället användas i verksamheten för att öka effektiviteten eller tillfalla ägarna. Enligt detta synsätt försämras företagets konkurrenskraft i och med att en omfördelning av företagets resurser sker från företaget till andra intressenter. Förespråkarna menar tvärtemot att företagen vinner framgång genom att tillgodose intressenternas behov (PwC 2008). Särskilt på lång sikt verkar det rimligt då goda relationer till anställda, leverantörer och kunder är av största vikt för ett företags överlevnad. Satsningar på samhället kan även ge positiva effekter i form av förbättrat rykte och därmed ökad försäljning. (D Arcimoles et al. 2002) Ljungdahl (PwC 2008) beskriver denna syn på ett liknande sätt och säger att företagen är beroende av att många olika aktörer och intressenter vill göra affärer med 12

13 företaget, genom att tillgodose dessa intressenters behov stärks relationen, vilket på sikt leder till en lönsam verksamhet. Även investeringar i miljöforskning kan genom minskad resursanvändning, lägre skatter och minskad risk för stämningar öka lönsamheten (D Arcimoles et al. 2002). Vidare kan miljömässiga standarder enligt Porter & van der Linde (1995) ge upphov till nya innovationer som minskar de totala kostnaderna av en produkt eller ökar dess värde. Detta bidrar till ökad produktivitet vilket i sin tur leder till ökad konkurrenskraft. De två olika uppfattningarna beskrivs av Hassel et al. (2005) som ett kostnadsinriktat och ett värdeskapande synsätt. Det kostnadsinriktade synsättet innebär att sambandet mellan hållbarhetsprestanda och värdering är negativt då miljömässiga investeringar och prestationer endast leder till ökade kostnader och därmed minskade intäkter och lägre marknadsvärde. Enligt det värdeskapande synsättet är sambandet istället positivt och leder till ökad konkurrenskraft och avkastning till investerarna. Wagner (2001) beskriver de två uppfattningarna som en traditionell och en nytänkande syn (se figur 1). Liksom Hassels kostnadsinriktade syn talar den traditionella synen för att ett högt miljömässigt ansvarstagande enbart skapar kostnader och reducerar vinster. Resurser borde istället läggas på att öka effektiviteten. Då hållbarhetsarbete påverkar lönsamheten negativt borde företagen bedriva så lite CSR-arbete som möjligt. Den optimala nivån skulle då, enligt denna syn, motsvaras av vad som föreskrivs enligt lag. Den nytänkande synen illustreras med en kurva där lönsamheten till en början stiger i takt med ökat hållbarhetsarbete. Vid en viss nivå avtar dock det positiva sambandet och ytterligare investeringar i hållbarhetsarbete skulle enbart leda till sämre lönsamt. Denna uppfattning, där sambandet bildar en inverterad U-formad kurva, visar en situation som är gynnsam både för företaget och dess omgivning, d.v.s. att större ansvar för en hållbar utveckling är förenligt med ökad lönsamhet. 13

14 Figur 1 Kostnadsinriktade och värdeskapande skolan (Wagner 2001) Tidigare forskning kring Lönsamhet Den tidigare forskning som bedrivits på området har inte gett något entydigt svar på frågan om huruvida CSR påverkar företagens lönsamhet eller inte. Aupperle et al. (1985) pekar på flera olika orsaker till svårigheten att tillförlitligt mäta sambandet mellan CSR och lönsamhet. Författarna konstaterar att motsägelsefulla resultat i tidigare forskning beror på tre saker; bristande metodansatser, subjektivitet hos forskaren och svårigheten att mäta CSR. Att mäta lönsamhet är en relativt enkel uppgift, att mäta hållbarhetsprestanda är det inte. Forskarna har skapat och använt egna definitioner i sina studier istället för att använda befintliga definitioner, vilket gör det omöjligt att jämföra olika studier med varandra. Metodfelen inbegriper för små urval och för få år för att undersökningarnas resultat ska kunna anses tillförlitliga. I en studie från 1997 kom Waddock & Graves fram till att det finns ett positivt samband mellan CSR och lönsamhet. Studien visade att företag med hög lönsamhet hade mer resurser att investera i CSR som därmed ökade, men även att socialt ansvarsfullt agerande ledde till högre lönsamhet. Aupperle et al. (1985) kunde i sin studie inte påvisa ett statistiskt säkerställt samband mellan företags engagemang i CSR och lönsamhet. Författarna drar slutsatsen att engagemang i hållbarhetsfrågor varken har några skadliga eller gynnsamma effekter för företagen. Då tidigare studier av sambandet mellan CSR och lönsamhet anses vara för varierande för att några generaliserbara slutsatser ska kunna dras, gjorde forskarna Orlitzky, Schmidt och Rynes (2003) i studien Corporate Social and Financial Performance: A Meta-analysis, en analys av 52 tidigare studier, som undersökt sambandet mellan CSR och lönsamhet. Studien, som inbegriper 14

15 30 år av tidigare forskning, bekräftar att det finns ett positivt samband mellan CSR och lönsamhet, men att sambandet kan variera från starkt positivt till svagt positivt. Trots att senare forskning alltmer pekar mot att CSR har en positiv påverkan på lönsamhet, förekommer även nyare studier som visar tvetydiga resultat. López et al. (2007) når slutsatsen att det finns skillnader i lönsamhet mellan konstaterat CSR-orienterade företag och en grupp företag utan uttalat CSR-arbete, där de CSR-orienterade företagen uppvisar högre vinster. Sambandet visade sig dock bara hålla under kortare perioder och är inte robust över tid. Införandet av CSRstandarder kan snarare försämra ett företags konkurrenssituation, åtminstone på kort sikt. Ett tredje alternativ vore enligt Waddock & Graves (1997) att det helt enkelt inte finns något samband då många olika variabler spelar in och påverkar ett företags CSR och lönsamhet. De variabler som skulle kunna inverka är vilken bransch företagen verkar i, hur stora de är och vilken risk verksamheten innebär. Den forskning vi har valt att presentera i detta avsnitt anser vi vara representativ för forskningen på området. Det kan sammanfattningsvis sägas att inget konsensus nåtts i sökandet av sambandet mellan hållbarhetsprestanda och lönsamhet, men en majoritet anser sig ha funnit belägg som stöder den värdeskapande skolan, där hållbarhetsarbete till en viss nivå medför ökad lönsamhet Tidigare forskning kring värdering Som vi skrev i tidigare avsnitt är sambandet mellan hållbarhetsprestanda och lönsamhet, om än inte utrönt, så ändå intensivt undersökt. Hur hållbarhetsprestanda påverkar företags värdering är dock inte lika utforskat. Ljungdahl (PwC 2008) konstaterar att hållbarhetsarbete som påverkar ett företags lönsamhet på ett positivt sätt även borde påverka värderingen av företaget positivt, då hög lönsamhet över tiden bör resultera i en höjd börskurs. Även Feldman et al. (1997) menar att det finns ett positivt samband mellan hållbarhetsarbete och värdering. Sambandet beror enligt författarna på att hållbarhetsarbete minskar företagets risk påtagligt, vilket den finansiella marknaden uppskattar. Företagets risk är avgörande när investerare tar ställning till vilken avkastning de förväntar sig vid en viss investering. Investerarna kräver inte lika hög avkastning om risken är låg, och därmed blir kostnaden för företaget att finansiera sina aktiviteter lägre. Författarna påstår att hållbarhetsarbete utöver vad lagen kräver kan leda till en höjning av aktiekursen med uppskattningsvis fem procent. Hållbarhetsarbete kan därmed motiveras på rent 15

16 ekonomiska grunder. Papmehl (2002) ger ytterligare anledningar till att hållbarhetsarbete kan ha positiva effekter på företags aktievärdering. Hon menar att företag som arbetar med hållbarhet lättare får tillgång till nya marknader och expansionsmöjligheter, då de accepteras bättre än företag som inte gör det. De kan göra besparingar genom mindre slöseri av resurser, lägre åtgång av material till produktion och mindre användande av energi. De har lägre kostnader för lånat kapital och lägre försäkringspremier eftersom de anses vara mindre riskfyllda. Dessa företag har även högre produktivitet i arbetet då de kan attrahera och behålla den bästa personalen. Lo et al. (2007) finner också att hållbara företag värderas högre på marknaden. Ett företags etiska rykte kan sägas utgöra en värdefull immateriell tillgång som påverkar marknadsvärdet på aktierna, då företag belönas eller bestraffas ekonomiskt utifrån investerarnas samlade intryck av företaget. Hassel et al. (2005) har i en studie utförd 2001, undersökt om det finns ett samband mellan miljömässiga prestationer och marknadsvärde för svenska börsnoterade företag. Författarna kommer fram till att det existerar ett negativt samband, och drar därmed slutsatsen att företag som är aktiva när det gäller miljöprestanda inte värderas högt av investerare. Resultatet stödjer den kostnadsorienterade skolan som menar att miljömässigt engagemang är kostsamt och därmed påverkar vinsten och marknadsvärdet negativt. Det negativa sambandet förklaras även av att investerare uppfattar miljöredovisning som ett sätt att försköna den ekonomiska redovisningen, att miljöarbete uppfattas som en aktivitet som sker på bekostnad av en högre vinst och att investerare inte premierar långsiktiga satsningar på miljön när de beslutar om investeringar, då marknaden är kortsiktig. Liksom för lönsamhet domineras forskningsresultaten kring värdering av argument för ett positivt samband mellan hållbarhetsprestanda och företags värdering. Däremot visar den enda svenska studien på området ett negativt samband. Denna studie, som talar för den kostnadsinriktade skolan, är emellertid sju år gammal. 3.2 Finansiella nyckeltal Nyckeltal används främst för att ge en snabb överblick över företags prestationer och utveckling över tiden. De kan användas för analys av ett enskilt företag eller vid jämförelser av flera företag eller branscher, oavsett storlek. Nyckeltal kan användas för alla slags företag oavsett om det rör 16

17 sig om handelsföretag, tjänsteföretag eller tillverkningsföretag (BAS Kontogruppen i Stockholm AB 2001). Nyckeltalen relaterar resultatet på någon av nivåerna i resultaträkningen med en post ur balansräkning för att ge ett mått på hur effektivt resurserna använts i företaget. (Sundberg 1998) Då nyckeltal beräknas med hjälp av värden från balans- och resultaträkning används genomsnittsmetoden. Metoden innebär att både den ingående och utgående balansen används och delas på två för att få ett mer rättvisande resultat. Istället för att bara visa ställningen på balansdagen visas utvecklingen över hela året. (Carlsson 2004) Lönsamhet - Avkastning på totalt kapital (ROA) Avkastning på totalt kapital (även ROA efter engelskans Return On Assets), är ett mått på hur väl företaget lyckats utnyttja sina resurser. ROA tillhör de viktigaste finansiella nyckeltalen. (BAS Kontogruppen i Stockholm AB 2001) Avkastningen relateras till alla tillgångar i företaget oavsett om de finansierats med eget kapital, räntebärande eller räntefria lån. Företaget använder denna avkastning för att betala företagets långivare och ägare. Att måttet inte tar hänsyn till hur tillgångarna finansierats gör det till ett mycket lämpligt mått för jämförelser av företag i olika branscher. (Hansson et al. 2006) Beräkningen av ROA görs genom att det justerade årsresultatet divideras med genomsnittliga justerade totala tillgångar. Avkastning på totalt kapital = Justerat årsresultat/genomsnittligt justerat totalt kapital (Hansson et al. 2006) Lönsamhet - Avkastning på eget kapital (ROE) Eget kapital är benämningen på det kapital ägarna har bundet i företaget. Avkastning på eget kapital (ROE, Return On Equity) är därför ett av de viktigaste och mest använda nyckeltalen, framförallt ur aktiemarknadens synpunkt. Detta eftersom det ger företagets ägare en uppfattning om hur effektivt det kapital de satsat använts i företaget (Hansson et al. 2006). ROE är därmed den förräntning som uppnåtts på ägarnas kapital och kan grovt jämföras med bankräntan (BAS Kontogruppen i Stockholm AB 2001). Ägarna kräver, beroende på verksamhetens risk, en premie, och ROE bör således vida överstiga bankräntan för att anses vara acceptabel (BAS Kontogruppen i Stockholm AB 2001). 17

18 Avkastning på eget kapital beräknas genom att dividera det justerade årsresultatet med genomsnittligt justerat eget kapital. Det justerade årsresultatet beräknas efter skatt och är således det ägarna får ta del av medan det egna kapitalet är ett genomsnitt av årets egna kapital plus 72% av obeskattade reserver. (Hansson et al. 2006) Avkastning på eget kapital = Justerat nettoresultat/justerat eget kapital (Hansson et al. 2006) Värdering - Pris/bokfört värde (P/B) P/B-talet ger en snabb uppfattning av vad det egentliga värdet av ett företag är genom att relatera det bokförda värdet av eget kapital till bolagets marknadsvärde (Hansson et al. 2006). Andra fördelar är enligt Frykman och Tolleryd (2003) att det är lätt att förstå, stabilt över tid, och därmed även lämpligt för jämförelser över tid. Pris/bokfört värde = Börskurs per aktie/ Eget kapital per aktie (Hansson et al. 2006) Värdering - Vinstmultiplikator (P/E) Att värdera företag efter P/E-tal är en enkel och väl beprövad metod. Vinstmultiplikatorn relaterar företagets vinst till dess aktiekurs eller marknadsvärdering. Ju lägre P/E-tal desto lägre värderat är det (Hansson et al. 2006) Höga förväntningar på företaget i form av ökad vinst och utdelning påverkar värderingen och därmed ökar P/E-talet. (Hansson et al. 2006). Kvoten beräknas genom att dividera aktiens kurs vid årets slut med det justerade årsresultatet. Vinstmultiplikatorn = Börskurs per aktie/justerat årsresultat per aktie (Hansson et al. 2006) 3.3 Hypoteser Hypotesformulering lönsamhet Meningarna är splittrade i fråga om hållbarhetsprestandas påverkan på lönsamhet. Den värdeskapande skolan har i senare forskning vunnit mark och allt mer tyder på att det råder ett positivt samband. 18

19 H 1 : Det finns ett samband mellan företags hållbarhetsprestanda och lönsamhet mätt i avkastning på totalt kapital (ROA). H 1B : Det finns ett samband mellan företags hållbarhetsprestanda och lönsamhet mätt i avkastning på eget kapital (ROE) Hypotesformulering värdering Den begränsade forskning på området hållbarhetsprestanda kontra värdering som vi studerat visar inget koncensus i någon riktigt. Uppskattar intressenterna att företag engagerar sig i hållbarhetsarbete och värderar företaget därefter eller dominerar det traditionella synsättet? H 2 : Det finns ett samband mellan företags hållbarhetsprestanda och dessa företags värdering mätt med pris/bokfört värde (P/B). H 2B : Det finns ett samband mellan företags hållbarhetsprestanda och dessa företags värdering mätt med vinstmultiplikatorn (P/E). 19

20 4 Metod I metodkapitlet redovisar vi hur vi gått tillväga med litteraturstudie, datainsamling samt genomförandet av den statistiska undersökningen. Genomgående diskuteras studiens tillförlitlighet. 4.1 Litteraturstudie Arbetet började med en omfattande granskning av den litteratur som finns på området hållbarhet kontra lönsamhet och värdering. Det finns en uppsjö litteratur som behandlar CSR, men vi hittade endast en som kopplar hållbarhetsprestanda till lönsamhet och värdering, PwC (2008) CSR från risk till värde. Tillsammans med Hassel et al. studie från 2001, som publicerades 2005, utgör denna den enda svenska forskning vi hittat på området. Dessa publikationer är därmed två av de viktigaste källorna i vår uppsats, och ledde oss vidare till andra relevanta forskningsartiklar. Artikeldatabasen Business Source Premier användes i sökningsprocessen tillsammans med sökord som CSR, CSP, CFP, profitability, valuation. Resultatet blev drygt 160 forskningsartiklar inom ämnet som skrivits de senaste 40 åren. Som nämnts i teorin, finns det trots den stora mängden artiklar, inget vedertaget angreppssätt eller teori för att utreda ett eventuellt samband. Griffin (1997) pekar på stora brister i metod och mätning av CSR i den äldre forskningen. Av den anledningen har vi i möjligaste mån koncentrerat oss på senare forskning. Av de artiklar som då återstår handlar de flesta snarare om rena miljöfrågor, t.ex. utsläppsrätter, än ett samlat CSR-begrepp, vilket ytterligare begränsat urvalet. Vi ser inte bristen på etablerad teoribildning på området som ett problem, utan snarare en möjlighet att göra en spännande undersökning. Med anledning av detta använder vi oss istället främst av tidigare forskning. Då forskningsartiklar har gott anseende som källa till ny kunskap, och utgör en vital och uppdaterad del av den totala kunskapsmassan, ser vi detta snarare som en styrka. Litteraturstudien har hjälpt oss att formulera en forskningsbar vetenskaplig problemställning, då den visar på brister i den tidigare kunskapsmassan och indikerar relevansen 20

21 i vår utformade problemställning. Framförallt bristen på svensk forskning inom området gör att vår problemställning känns mycket aktuell och relevant. (Backman 2008) 4.2 Metodval Med stöd i den flora av tidigare forskning vi tagit del av valdes en kvantitativ metodansats för utförandet av den empiriska undersökningen. Detta motiveras med viljan att kunna dra generella slutsatser snarare än att undersöka några få objekt på djupet. (Backman 2008) 4.3 Data Finansiella nyckeltal De ekonomiska nyckeltal som används i denna undersökning för att representera dels företagens lönsamhet, dels deras marknadsvärdering, är hämtade med hjälp av databasen Thomson DataStream. DataStream är en av världens största databaser för finansiell information och arbetar i 175 länder (Thomson Reuters 2008), vilket talar för konsekvens vid utformningen och presentationen av data. Definitionerna av nyckeltalen i teoriavsnittet är hämtade från BASgruppen som närmast bildar standarden för nyckeltalsberäkningar i Sverige (Frykman & Tolleryd 2003). Dessa definitioner stämmer överens med sättet Thomson beräknar sina nyckeltal. Med andra ord anser vi denna källa vara väldigt tillförlitlig Hållbarhetsprestanda För att möjliggöra en undersökning av sambandet mellan de kvantitativa finansiella nyckeltalen och hållbarhetsprestanda, behövs företagens hållbarhetsprestanda presenterad i kvantitativ form. För ändamålet har vi valt att använda Folksams rapport Index för ansvarsfullt företagande. Denna rapport är den enda i sitt slag som rankar svenska företags hållbarhetsarbete och släpptes första gången Vi har även tillgång till 2007 och 2008 års rapporter. Indexet för ansvarsfullt företagande fokuserar på vilken beredskap företagen har för att hantera risker avseende miljöpåverkan och mänskliga rättigheter. Offentligt redovisade uppgifter från hemsidor, årsredovisningar och eventuella hållbarhetsredovisningar, som företagen själva publicerat, ligger till grund för bedömningen. Företagen som ingår i undersökningen är noterade bolag på Small-, Mid- och Large Cap listorna på OMX Nasdaq Stockholmsbörsen. Exklusive 21

22 Folksam som inte är börsnoterat omfattar rapporten 270 företag år 2006, 273 företag år 2007 och 270 företag år (Folksam 2008) Global Compacts tio principer och OECD:s riktlinjer för multinationella företag utgör grunden för de kriterier som analysen utgår från. Vägledande dokument från Global Reporting Initiative (GRI) och internationellt erkända standarder har använts vid uttolkningen av principerna. Folksams utvärdering syftar till att ta reda på i vilken omfattning företagen har ett ledningssystem som inbegriper kriterier som är hänförliga till Global Compact eller OECD:s riktlinjer. (Folksam 2008) För vart och ett av kriterierna undersöks fem betydande komponenter: 1. Policy. Har företaget en relevant policy, exempelvis för att främja hälsa och säkerhet? 2. Management System. Finns det rutiner och en organisation som kan säkerställa efterlevnad av policyn? 3. Planer/Program. Är policyn nedbruten i relevanta mål, och finns det handlingsplaner? 4. Redovisning. Redovisar företaget information som gör det möjligt att utvärdera i vilken utsträckning förbättringar uppnås? 5. Verifiering. Är ledningssystemet verifierat av en extern part? (Folksam 2008) Tabell 1 Folksams bedömningskriterier för hållbarhetsredovisning Huvudområde Kriterier(bedömningsgrund) Huvudområde Kriterier (bedömningsgrund) Miljöpolicy och planer Hälsa och säkerhet Miljöledning Ledningssystem och organisation Extern certifiering Miljöredovisning Anställda Diskriminering Associationsfrihet Arbetstid & Löner Leverantörsstyrning Barnarbete Utsläpp av växthusgaser Tvångsarbete Miljöprestanda Energianvändning Verksamhetsspecifika kriterier Samhället Verksamhetsrelaterat socialt ansvar Korruption Leverantörer Uppförandekod Ledningssystem & planer Redovisning Företagen har sedan tilldelats poäng från 1-7 för varje kriterium som undersökningen omfattar. Om företagets rapportering innehåller alla fem eftersökta komponenter, eller om det tydligt 22

23 framgår på annat sätt att företaget har en god beredskap, har full poäng delats ut. Antalet poäng som tilldelats de olika kriterierna summeras för varje huvudområde och ett medelvärde har sedan beräknats. (Folksam 2008) Ingen liknande kartläggning har tidigare gjorts i Sverige, och vår undersökning begränsas därmed till dessa tre år. Folksams rapporter baseras på företagens årsredovisningar och publiceras därmed året efter det räkenskapsår årsredovisningen avser års index för ansvarsfullt företagande avser alltså hållbarhetsredovisningen i 2005 års årsredovisningar. Metoderna i liknande undersökningar (Waddock & Graves, D Arcimoles) bygger på antagandet att effekterna av hållbarhetsarbetet förmedlas till intressenterna löpande, exempelvis via kontakten med företagets intressenter, och inte bara når dem via årsredovisningen. Därmed uppstår effekterna av företagens hållbarhetsarbete kontinuerligt. Folksamrapporten för 2006, som baseras på 2005 års redovisning, kommer därför att ställas mot 2005 års nyckeltal. Som vi påtalat tidigare är mätningen av hållbarhetsprestanda en mycket problematisk del i sökandet av ett samband mellan finansiell prestanda och hållbarhetsprestanda. Utan en tillförlitlig undersökning av hållbarhetsprestanda faller undersökningen, oavsett hur väl genomförd den är i övrigt. Folksams index för ansvarsfullt företagande bygger på de internationella standarder vi presenterat i bakgrundskapitlet. Därmed bedömer vi tillförlitligheten av indexet vara så hög det är möjligt i dagens läge, när redovisning av hållbarhetsprestanda ännu inte är lagstadgad. Vid en bedömning av rapporternas tillförlitlighet måste dock hänsyn tas till problematiken vid bedömningen av den hållbarhetsredovisning företagen publicerar. Som vi tidigare nämnt är det företagen själva som frivilligt redovisar sitt hållbarhetsarbete vilket utgör ett visst mått av osäkerhet kring objektiviteten Urval av undersökningspopulation Urvalet begränsas till de företag som Folksam bedömt, vilket är företag noterade på Stockholmsbörsens Small-, Mid- och Large Cap-listor. Av dessa valde vi för kontinuitetens skull att endast inkludera de företag som funnits på dessa listor under undersökningens alla tre år. I underlaget för vår undersökning ingår därför 221 företag. Bortfallet uppgår till drygt 18 procent 23

24 och har uppstått p.g.a. att företag köpts upp och slagits samman. I det första fallet avnoteras företaget och ingår därmed inte alla år. I det andra fallet bildas ett nytt företag som måste bedömas på nya grunder och därmed inte kan anses ingå alla år. För att kunna bilda sig en uppfattning kring bortfallets eventuella påverkan på undersökningens resultat krävs en utredning som visar om denna grupp skiljer sig från den grupp som undersökts. Vi har undersökt varför företag lämnat listorna och kommit fram till att en majoritet köpts upp och avnoterats. Orsaken till uppköpen och effekterna därav går dock utanför ramarna för detta arbete. 4.4 Statistisk undersökning För att söka sambandet mellan företags hållbarhetsprestanda och dessa företags lönsamhet används den statistiska metoden regressionsanalys, ett inom ekonomitrin mycket vanligt hjälpmedel för att undersöka samband. (Dahmström 2000) Vi söker i detta fall ett samband mellan två variabler och använder därtill en enkel linjär regression. Regressionen säger något om beroendeförhållandet mellan variabler, men den säger inte om det är ett kausalt samband. Med det menas att även om det skulle visa sig att hållbarhetsprestanda och lönsamhet/värdering är korrelerade betyder inte det automatiskt att det är hållbarhetsprestandan som orsakar förändringen i lönsamhet respektive värdering, något man måste ta hänsyn till vid tolkningen av resultaten. (Keller 2005) Vår indata består av dels den oberoende variabeln hållbarhetsprestanda (x), dels den beroende variabeln lönsamhet/värdering (y). Då bara en oberoende variabel behandlas i modellen innehåller den sammanlagt två variabler och är därmed en bivariat regression (Keller 2005). En regressionsekvation ställs upp där den beroende variabeln är en funktion av den oberoende variabeln. Rent praktiskt sammanställs materialet i ett punktdiagram. Sedan sammanfattas resultaten med hjälp av en trendlinje som kan sägas bäst beskriver tendensen i materialet. Detta görs med hjälp av minsta kvadratmetoden och ger ekvationen: Den linjära regressionsekvationen: y = βx + a Koefficienten β visar linjens lutning. Denna koefficient talar om hur mycket y förändras om x ökar med en enhet, i vårt fall hur många procent lönsamhet/värdering ändras om hållbarhetsprestandan ökar med en enhet. (Körner 2006) Den andra koefficienten, a, visar y- värdet då x = 0, eller med andra ord linjens intercept. Vi kommer även att granska regressionens 24

25 förklaringsgrad, R 2, som förklarar hur stor del av förändringen av y som orsakas av x. (Dahmström 2000) När regressionen är genomförd fås resultat som beskriver sambandet mellan den oberoende och beroende variabeln. För att kunna avgöra om sambandet är statistiskt säkerställt, testas de av oss uppställda hypoteserna med hjälp av ett hypotestest. En nollhypotes ställs upp, H 0 : β = 0, som säger att inget samband mellan variablerna föreligger. Denna hypotes antas vara sann tills bevis för motsatsen hittats. För detta ändamål ställs alternativhypoteser upp, i detta fall ett för varje nyckeltal, i formen H 1 : β 0. Enligt H 1 finns ett samband mellan variablerna, positivt eller negativt. Om H 0 förkastas kommer H 1 antas vara sann. Nollhypotesen kommer att förkastas om det uträknade t-värdet är större än det värde som hämtas ur t-fördelningstabellen. Vi har utfört ett tvåsidigt hypotestest, där både negativa och positiva samband söks (Keller, 2005), med ett antal observationer som överstigen 60. Därmed uppgår t- värdet enligt tabellen till 1,645. Skulle det visa sig att t-värdet som ges i regressionens resultat är större än 1,645 kommer H 0 att förkastas och β antas vara större än noll. Detta i sin tur styrker förekomsten av ett samband mellan hållbarhetsprestanda och lönsamhet/värdering, och resultatet kommer att betecknas som signifikant. Testet genomförs på 95% konfidensnivå, vilket innebär att då ett signifikant samband hittas kan det sägas uppstå med 95% säkerhet. 4.5 Kritik Trots av vi konsekvent hävdar att vår källa till hållbarhetsprestanda, Folksams rapporter, är en av uppsatsens styrkor eftersom den är genomförd professionellt och i enlighet med internationella standarder, finns ett problem med denna sorts betygsättning. Risken är att företagen lägger olika stor vikt vid att redovisa det hållbarhetsarbete som de utför. De betyg Folksam tilldelat företagen skulle då inte med säkerhet kunna sägas avspegla det verkliga hållbarhetsarbetet. Som en konsekvens av detta skulle undersökningar som grundas på denna rapport bli missvisande. 25

26 5 Resultat I detta kapitel presenteras resultaten av den statistiska undersökningen och hypotestesterna. I nästa kapitel, analysen, diskuteras resultaten med hjälp av den teoretiska referensramen. För att söka förekomsten av ett samband mellan företags hållbarhetsprestanda och deras finansiella prestanda har vi samlat information som representerar dessa variabler. Hållbarhetsprestandan har betygsatts av Folksam på basis av företagens hållbarhetsredovisning. Den finansiella prestandan utgörs av nyckeltal från databasen DataStream. Dessa har sedan utvärderats med hjälp av en regressionsanalys som via ett hypotestest lett till en slutsats kring förekomsten av ett samband. Nedan presenteras sammanfattat resultaten. 5.1 Lönsamhet I regressionsanalysen användes de båda lönsamhetsmåtten ROA och ROE för att testa sambandet med hållbarhetsprestanda. Resultaten stödjer hypotesen att hållbarhetsprestanda är korrelerat med lönsamhet. Regressionen för år 2005 visar ett positivt samband och ger följande ekvation: y = 2,106x + 0,163 med R 2 = 0,015 Korrelationskoefficienten 2,106 visar hur mycket y (ROA) ökar i procent då CSR ökar med en enhet. Talet är positivt, vilket innebär att högre CSR ger högre lönsamhet. Regressionslinjen korsar y-axeln i punkten 0,163 vilket är den lönsamhet ett företag utan hållbarhetsarbete teoretiskt har. Regressionens förklaringsgrad (R 2 ) är 0,015, och visar hur starkt den oberoende variabeln påverkar den beroende variabeln. Då endast 1,5% av förändringen i lönsamhet kan förklaras av hållbarhetsprestanda är förklaringsgraden låg. För åren är förklaringsgraden fortsatt låg med 0,022 respektive 0,039. Den genomgående väldigt låga förklaringsgraden som regressionen ger, innebär att CSR inte förklarar förändringar i ROA i någon större utsträckning. I tabell 2 finns ekvationerna, förklaringsgraden samt t-värden för samtliga undersökningsår, uppställda. 26

27 Tabell 2 Sammanfattning av ROA-regression ROA Regr. ekv. y = 2,106x + 0,163 y = 4,637x - 5,832 y = 2,930x - 0,966 R² 0,015 0,022 0,039 T-värde 1,811 2,222 2,994 För att kunna avgöra om en hypotes ska antas eller förkastas krävs ett t-värde. Som tidigare nämnts i metodavsnittet antas hypotesen om det framräknade t-värdet överstiger tabellvärdet. I vårt fall betyder det att nollhypotesen förkastas och ett samband antas förekomma om t-värdet överstiger 1,645. T-värdet beräknas genom att dividera 2,106 med x-koefficienten β:s standardfel (se bilaga 1). Standardfelet är 1,16 och ger därmed ett t-värde på 1,811 att jämföras med tabellvärdet 1,645. Samma uträkning för åren 2006 och 2007 ger t-värden på 2,222 respektive 2,994. Därmed är t-värdet för samtliga år högre än tabellvärdet och nollhypotesen H 0 : β = 0 förkastas. Alternativhypotesen H 1 : β 0 antas vara sann även om sambandet är mycket svagt. Dock kan påpekas att t-värdet och förklaringsgraden ökar för varje undersökt år. Detta tyder på att sambandet och signifikansen stärks. Det andra lönsamhetsnyckeltalet, ROE, visar liknande resultat. Även här förekommer ett positivt samband där lönsamhet ökar då CSR ökar. Förklaringsgraden fortsätter att vara låg, närmare bestämt 0,024, 0,036 samt 0,015 för åren 2005 till I hypotestestet ställs åter tabellvärdet 1,645 mot regressionens t-värden 2,306, 2,854, 1,836 för respektive år. Därmed förkastas även för nyckeltalet ROE nollhypotesen och stöd ges för att alternativhypotesen H 1 skulle kunna vara sann. Tabell 3 Sammanfattning av ROE-regression ROE Regr. ekv. y = 6,159x - 10,674 y = 6,331x - 6,728 y = 7,425x - 9,918 R² 0,024 0,036 0,015 T-värde 2,306 2,854 1,836 27

28 Genom regressionsanalys och med hjälp av hypotestest har vi funnit ett positivt samband mellan hållbarhetsprestanda och lönsamhet. Tabell 4 visar en sammanställning av resultaten. Båda lönsamhetsmåtten påvisar förekomsten av ett positivt samband, om än väldigt svagt. Därmed antas alternativhypoteserna H 1 och H 1B för hela undersökningsperioden. Tabell 4 Sammanställning hypotestest för lönsamhet ROA Riktning Positivt Positivt Positivt Hypotes Signifikant Signifikant Signifikant ROE Riktning Positivt Positivt Positivt Hypotes Signifikant Signifikant Signifikant 5.2 Värdering För pris/bokfört värde ser 2005 års regressionsekvation ut som följer: y = -0,329x + 3,978. Det finns således ett negativt samband mellan dessa variabler. Förklaringsgraden är även för detta nyckeltal låg med 0,017 för år Även 2006 och 2007 påvisas liknande svagt negativa samband. Förklaringsgraden för dessa år är dock extremt låg med 0,00046 år 2006 och 0, år Trots den skenbara avsaknaden av signifikanta samband är 2005 års t-värde 1,93 vilket innebär ett svagt negativt samband och 2007 däremot antas nollhypotesen. Till skillnad mot P/E-talet minskar regressionens förklaringsgrad och t-värde konsekvent från år Tabell 5 Sammanfattning av P/B-regression P/B Regr. ekv. y = -0,329x + 3,978 y = -0,082x + 4,138 Y = -0,012x + 3,449 R² 0, , ,00001 T-värde -1,930-0,315-0,042 Värderingsnyckeltalet P/E uppvisar i det närmaste inget samband alls med CSR. För år 2005 är regressionsekvationen y = 0,393x + 20,466 med en förklaringsgrad på 0, Först kan konstateras att y (värderingen) ökar med 0,393 då x (CSR) ökar med en enhet, vilket i sig är väldigt lågt men ändå positivt. Med en förklaringsgrad på 0, innebär det att sambandet är nästintill obefintligt års t-värde är låga 0,063, och nollhypotesen kan därmed inte 28