KLOKA VAL ENERGI HÅLLBAR GRÖN
|
|
- Axel Lundgren
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KLOKA VAL ENERGI HÅLLBAR GRÖN Miljöbokslut 2013
2
3 Innehållsförteckning Så gick det Energismart stad Effektiv energianvändning Grön energi Hållbara transportsystem Hållbar grön ö Hållbar bebyggelse Hållbar kommunal verksamhet Rik natur och rent vatten Inbjudande park-, natur- och kulturmiljöer Miljökloka val Hög miljömedvetenhet Miljöklok konsumtion och slutna kretslopp Hållbart resande Bilaga 1: Indikatorer och måltal till miljöprogrammet
4 Så gick det 2013 Stadens miljöprogram har en central roll när det gäller att nå Lidingö stads strategiska mål: staden ska ha så liten miljöpåverkan som möjligt och ge Lidingöborna förutsättningar för kloka miljöval. Under 2013 har arbetet med målen fortsatt. Bland annat har staden arbetat med att minska sin miljöpåverkan genom att fortsätta energieffektivisera stadens byggnader. Energieffektiviseringar leder inte bara till minskad miljöbelastning utan ofta även till sänkta kostnader och ökad komfort. Under slutet av året beställdes även stadens första solcellsanläggning som ska sitta på Jobbforums tak vid Bosön. Stadens hälsoarbete går hand i hand med miljöarbetet där gång och cykel är gemensamma nämnare. Under året har en trafikstrategi för staden tagits där fokus ligger på gång och cykel, men även på kollektivtrafik. Det ska helt enkelt bli lättare att resa hållbart. Cyklister har även uppmuntrats genom hejarramsor av en cheerleading-grupp vid bron under morgonrusningen och genom en cykeldag på våren. Den attitydundersökning som gjordes bland Lidingöborna under hösten visar att fler och fler tycker att staden arbetar aktivt med miljöfrågor och att staden ger dem förutsättningar för kloka miljöval. För att ytterligare underlätta för invånarna att agera miljösmart har staden under året sänkt avgiften för matavfallsinsamling vilket har fått fler att sortera sitt avfall. Tillgängligheten till naturen har förbättrats genom nya bänkar, grillplatser och vindskydd och arbetet med Energi- och klimatrådgivningen intensifierats för att ge Lidingöborna ökad tillgång till kostnadsfri och oberoende energirådgivning. Aktiviteterna och indikatorerna i stadens miljöprogram löper ut De flesta aktiviter är genomförda, eller kommer att genomföras under året, och merparten av indikatorerna pekar åt rätt håll. Med ett år kvar av miljöprogrammet är vi alltså på god väg att nå målen. 4
5 Energismart stad Målbild 2020 Lidingö stad är energismart genom att använda sig av både innovativ teknik och människors förmåga. Våra kommunala verksamheter har maximerat sin energihushållning och använder endast förnybara bränslen. Flera byggnader alstrar mer energi än de förbrukar. På Lidingö finns goda förutsättningar för smarta energival. Lidingös transportsystem främjar det hållbara resandet. 1 Effektiv energianvändning Lidingö stad ska effektivisera sin egen energianvändning men också verka för att energianvändningen på Lidingö minskar. Nuläge 2013: Staden arbetar ständigt med att minska energianvändningen i det egna fastighetsbeståndet. Trenden med sänkt energiförbrukning fortsätter då den totala energibesparingen nu uppgår till 14,5 procent jämfört med referensåret Detta har skett genom bland annat energibesiktningar, effektiviseringar av värmesystem, styr och regleranpassningar, ventilationsoptimeringar samt utbyte av gammal energikrävande armatur. Arbetet fortsätter även med att åtgärda brister i det uppföljningssystem för energi som tidigare har installerats, för att säkerställa tillförlitliga data. För att minska energianvändning krävs inte bara investeringar och optimeringar av anläggningar. En stor del av energianvändningen beror på vårt beteende varför det är viktigt att även få med verksamheterna i detta arbete. Under 2014 planeras därför bland annat ett energisparprojekt med 10 förskolor med utgångspunkt för de energibesiktningar som genomfördes i slutet av
6 Innan år 2015 ska Lidingö stad: Aktivitet Status 2013 Kommentar 2013 Anta en energistrategi för minskade utsläpp av växthusgaser Minska energianvändningen avsevärt i stadens egna byggnader och anläggningar Varje år redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser Se till att stadens fastigheter är goda exempel på hur byggnader kan energieffektiviseras både när det gäller ny- och ombyggnad Se till att stadens utomhusbelysning är energismart Ge en god service och rådgivning till de Lidingöbor och företag som vill energieffektivisera Köpa in utrustningar med utgångspunkt i Energimyndighetens rekommendationer Föra en dialog om energieffektivitet med andra fastighetsägare som hyser kommunala verksamheter Fortsätta att utföra energibesiktningar i stadens verksamheter Klart Arbete har skett utifrån den energistrategi som tidigare upprättats som handlingsplan för det energieffektiviseringsstöd som staden årligen tar emot från Energimyndigheten. Under 2013 har energibesiktningar fortsatt i bland annat Högsätraområdet samt på ett tiotal förskolor. En rad åtgärder har utförts med bland annat effektivisering av värmesystem, effektiviseringar av styr och regleranläggningar liksom fortsatt arbete med att byta ut armatur till mer energieffektiva alternativ. Den offentliga belysningen byts kontinuerligt ut mot mer energieffektiva alternativ. Av de cirka belysningspunkter som finns på ön finns endast ett fåtal kvicksilverlampor kvar. Arbetet med driftsättningen samt kvalitetssäkring av det webbaserade uppföljningssystemet för energi har fortsatt under Den totala energiförbrukningen har fortsatt att sjunka och är nu 14,5 procent lägre än referensåret Planer finns på att göra energistatistiken tillgänglig för brukarna under året. Under året har byggandet av Hersby gymnasiums matsal avslutats. Ombyggnationen har följt ett projektspecifikt miljöprogram. Arbetet pågår med att byta befintlig belysning till lågenergi- och ledlampor på stadens skolgårdar. Under 2013 har arbete gjorts på bland annat Bo, Klockargården, Käppala, Skärsätra och Källängens skolor. Under året har bostadsrättsföreningar på Lidingö erbjudits gratis och opartisk energirådgivning. 10 föreningar har antagit erbjudandet och fått hjälp att gå igenom föreningens energiförbrukning. Enligt utvärderingar som har gjorts har de flesta påbörjat genomförande av, eller planerat för, åtgärder för att minska energianvändningen. Energi- och klimatrådgivning har även erbjudits på biblioteket under hösten. Miljöstyrningsrådets miljökrav används vid upphandling. Fastighetskontoret är medlem i Föreningen Kommunala Fastighetsförvaltare (FKF). FKF är en ideell sammanslutning inom primärkommunal fastighetsförvaltning inom Stockholms län. FKF är ett bra forum för erfarenhetsutbyte när det gäller frågor som rör energi och fastighet. Arbetet med energibesiktningar fortsätter. Under 2013 har 15 objekts energibesiktigats. De fastigheterna i staden som har störst energiförbrukning prioriteras först. 6
7 Se bollen! I Bodals tennishall har belysningsarmaturen bytts ut mot nya energisnåla alternativ. Energibesparingen är 58 procent samtidigt som belysningen har blivit starkare. Bättre läslampor På stadsbiblioteket har de tidigare 50 W halogenlamporna bytts ut mot 10 W LED-lampor. Förutom en energibesparing på 80 procent är värmeutvecklingen mindre, brinntiden förlängs och underhållet har minskat. Energibesparingen motsvarar cirka tre genomsnittliga Sverigevillor per år! 7
8 2 Grön energi Staden strävar efter att använda sig av förnybar energi så långt som möjligt samt informera Lidingöbor och företag om smarta energival. Nuläge 2013: Lidingö stad arbetar fortsatt med att effektivisera energianvändningen. En stor organisation förbrukar ändå en hel del energi. Det är då viktigt att den energin har så lite påverkan som möjligt på miljön. All el som köps in till Lidingö stad kommer från svensk förnybar vatten- och vindkraft. De flesta fastigheter som staden äger värms upp av fjärrvärme som är ett rationellt och storskaligt sätt att framställa värme. Fjärrvärmen produceras i Värtan och är till största delen förnybar. Fortum som är leverantör arbetar ständigt med att höja andelen förnybar råvara. Staden har fortfarande några oljepannor i sin ägo. Arbete pågår med att byta ut dessa mot fjärrvärme eller bergvärme. Staden har även intensifierat sitt arbete med energi- och klimatrådgivning till privatpersoner, företag och organisationer som ett led i att minska energianvändningen på ön. Genom ett samarbete mellan stockholmskommunerna och KSL erbjuds opartisk och gratis rådgivning via telefon och webb. Samarbetet erbjuder även alla skolklasser i länet att gratis ta del av en energiutställning på Tekniska museet. Förra året var det 22 klasser från Lidingö som fick lära sig mer om energi. Lokalt på Lidingö har bostadsrättsföreningar under året erbjudits en timmes energirådgivning på plats. Tio föreningar nappade på erbjudandet och har varit mycket nöjda. Ofta kan en liten investering ge stora energi- och kostnadsbesparingar för en förening. Innan år 2015 ska Lidingö stad: Aktivitet Utreda möjligheten till energiproduktion i anslutning till stadens egna fastigheter och anläggningar Fasa ut samtliga oljeeldade pannor i stadens fastigheter Inspirera hushållen till en hållbar energianvändning bland annat genom miljökloka energival Status 2013 Kommentar 2013 Solcellsanläggning är beställd till Jobbforums lokaler vid Bosön. Installeras Ingen av Lidingö stads sju oljeeldade pannor åtgärdades under 2013, då upphandlingen har försenats. Arbetet med att avveckla stadens oljepannor fortsätter dock under Lidingö stads tomt AB äger fem av de sju pannorna. Några av dessa finns i saneringsfastigheter vars framtid är oviss, därför kan ett åtgärdande fören till två av dessa eventuellt fördröjas. Under hösten har energi- och klimatrådgivning erbjudits på biblioteket. Som en kick off för detta, och för att inspirera lidingöborna till kloka miljöval, bjöds Lidingöborna på en humoristisk klimatshow på biblioteket. 8
9 Solen skiner på Jobbforum Till Jobbforums lokaler vid Bosövarvet beställde i slutet av 2013 en solcellsanläggning. Anläggningen, som monteras på taket i söderläge, är stadens första och beräknas ge en energibesparing på cirka kwh per år vilket motsvarar ungefär en genomsnittlig Sverigevilla. Anläggningen driftsätts i januari
10 3 Hållbara transportsystem På Lidingö ska det finnas goda förutsättningar för hållbara transporter. Staden ska främja flera miljökloka alternativ för att tillmötesgå olika behov. Nuläge 2013: Som ett led i att skapa förutsättningar för hållbara transporter på Lidingö antog kommunfullmäktige under 2013 en trafikstrategi, Lidingö trafik I strategin vill man öka valfriheten av trafikslag för Lidingöborna och prioriteringen av gång, cykel och kollektivtrafik har därför ökat. Parallellt med strategiarbetet har arbetet med att bygga fler cykelparkeringar och bygget av nya länkar i cykelvägnätet fortsatt. Bland annat har en ny gång- och cykelväg byggts på Herkulesvägen mellan Gåshagaleden och Blåbärsvägen. Stråket binder ihop både Ljungbacken och Käppala skola samt de norra delarna av Killinge med cykelstråket mot Brevik samt Käppala station. Under året har arbetet med Säkra skolvägar påbörjats på Käppala skola, Sticklinge skola, Skärsätra skola samt Källängens skola. Innan år 2015 ska Lidingö stad: Aktivitet Status 2013 Kommentar 2013 Upprätta en trafikplan för alla trafikslag Se över gång- och cykelbanor så att de är tillgängliga och trafiksäkra Prioritera och förbättra gångoch cykelbanor till och från skolorna Utveckla promenadstråken längs vattnen Skapa en sammanhängande gång- och cykelbana från Dalénum till Torsvik Se till att det är enkelt och säkert att parkera cykeln vid spårvagnsstationer och busshållplatser Utreda möjligheterna till pendlarparkeringar för bilar i anslutning till kollektivtrafiken på ön Som en fördjupning av trafikstrategin håller en trafikplan på att arbetas fram. Syftet med trafikplanen är att beskriva fysiska och beteendepåverkande åtgärder för trafikslagen, gång, cykel, kollektivtrafik samt bil. Trafikplanen ska på ett konkret sätt visa hur de olika trafikslagen ska kunna utvecklas för att uppnå en gång- och cykelvänlig stad som är tillgänglig och trafiksäker. Trafikplanen ska även ge goda förutsättningar för en välutbyggd kollektivtrafik. För att bevara möjligheter för framtida utveckling av infrastrukturen ska markreservat för kommunikationer bortom 2030 även beaktas i planen. Arbetet fortskrider, bland annat har Trolldalsvägens gångoch cykelväg fått förhöjd säkerhet. Genom Säkra skolvägar pågår kontinuerligt arbete med barns skolvägar. Under 2013 har bland annat en gång- och cykelväg längs Herkulesvägen mellan Ljungbackens och Käppala skolor. Under 2013 byggdes strandpromenaden nedanför Bodal. Sträckan vid Lidingsberg har inte anlagts eftersom avtal för passage över den privatägda marken inte har kunnat träffas. Denna slutsträcka kan anläggas tidigast Det finns en sammanhängande gång- och cykelbana som går längs Lidingöbanan. Huvudcykelstråket Södra Kungsvägen- Agavägen-Dalénum är inte klar, och kan först bli det när Dalénum är klart Under året byggdes fem nya cykelparkeringar i kollektivtrafiknära läge. Arbete har även lagts på att få till tillfredställande parkeringslösningar längs Lidingöbanan. Ett par platser har pekats ut som lämpliga för pendelparkering för bil. Det har även tydliggjorts var man som pendlare kan parkera sin bil idag. Detta gäller bland annat i Rudboda, Brevik, Vallen och Gåshaga. Sammantaget är det drygt hundra platser. Arbetet kommer att fortsätta under
11 Hållbar grön ö Målbild 2020 Att bevara den biologiska mångfalden är en av vår tids stora utmaningar. Grönområden i en sammanhängande grönstruktur bidrar till artrikedom och stärker motståndskraften i ett ekosystem. År 2020 präglar miljö och hälsa Lidingös stadsutveckling och bebyggelse. Den nya stadskärnan i Centrum Torsvik har en ambitiös miljöprofil. Värdefulla natur- och kulturmiljöer har bevarats och utvecklats, öns växt- och djurliv är variationsrikt. Grönområden och stränder bjuder in till rekreation. I stadsmiljön finns attraktiva parker för människor i alla åldrar. De kommunala verksamheterna bedrivs i lokaler som svarar upp mot höga krav vad gäller miljö och hälsa. Även de utomhusmiljöer som används av de kommunala verksamheterna är sunda, inspirerande och naturnära. Barnens perspektiv genomsyrar utvecklingen av våra gröna rum och barn och ungdomar ges möjlighet att delta i utvecklingen av naturrummen. 4 Hållbar bebyggelse Staden ska sträva efter att all bebyggelse på Lidingö är hälsosam och miljöklok hållbar bebyggelse. En grundförutsättning är att stadsplaneringen ska utgå från människors hälsa och ha höga och hållbara ambitioner. För att nå hållbar bebyggelse måste staden verka aktivt i alla faser av byggandet; planering, projektering, byggande och efterkontroll. Ett program för hållbart byggande syftar till miljökloka och hälsosamma byggnader men det handlar även om att planera och skapa goda förutsättningar för en hållbar livsstil, programmet ska också beakta skilda kulturmiljöaspekter. Programmet för hållbart byggande ska både gälla för om- och nybyggnad. När staden bygger själv eller anvisar mark ska höga hållbarhetskrav ställas på ett tydligt och uppföljningsbart vis. För övriga byggprojekt på ön ska programmet ge riktlinjer och rekommendationer för ett hållbart byggande. Nuläge 2013: Hälsosam och miljöklok bebyggelse är i fokus när staden tar fram nya detaljplaner och planprogram. Under 2013 antogs inriktningsbeslutet för Centrum/Torsvik. Parallellt med det planprogram för området som ska antas sommaren 2014 arbetas ett hållbarhetsprogram för området fram. Syftet är att ta ett helhetsgrepp kring hållbarhetsfrågor i planområdet. Ett program för hållbart byggande, för all byggnation på Lidingö, kommer dock inte hinna slutföras innan 2015 på grund av resursbrist. I dagsläget ställs bara krav på hållbar byggnation, genom certifieringen Miljöbyggnad, när staden bygger nytt. Buller är en stor fråga inom hållbar stadsplanering och under året har en handlingsplan mot trafikbuller antagits av kommunfullmäktige. Handlingsplanen ska leda stadens arbete med att minska buller i utsatta bostäder och arbetet påbörjas Kulturmiljöprogrammet är i full gång och kommer att bli färdigställt till Målet " Hållbar bebyggelse" kommer inte att nås till 2015 men kan nås om ytterligare resurser för program för hållbart byggande tillförs. 11
12 Innan år 2015 ska Lidingö stad: Aktivitet Ta fram ett program för hållbart byggande Bidra till bullerdämpande åtgärder, såsom bullerskydd, m.m. Se till att förorenade mark- och vattenområden och byggnader som kan påverka människor och miljön negativt inventeras, utreds och åtgärdas Utreda om bullerdämpande asfalt är ett alternativ på vissa bullerutsatta sträckor Status 2013 ej påbörjat pågår Kommentar 2013 Av resursskäl kommer arbetet med programmet att inledas först efter att hållbarhetsprogrammet för Centrum/Torsvik är klart. Aktiviteten kommer inte att slutföras innan Under året har kommunfullmäktige antagit Handlingsplan mot trafikbuller I den framgår hur staden aktivt ska arbeta för att bekämpa buller i befintlig miljö. Nya regler för fastigheter med en ekvivalent ljudnivå vid fasad på 61 db(a) eller högre har även fastställts. Saneringarna vid Dalénum har dominerat arbetet med förorenad mark under Vad gäller arbetet med riskklassade objekt så har en översiktlig markprovtagning utförts vid skjutbanorna i Rudboda (riskklass 1). Under 2014 kommer arbetet med att utreda objekt i riskklass 1 och 2 att prioriteras, enligt en handlingsplan som nyligen tagits fram. Vid Sjöexpress kommer t ex en översiktlig provtagning, MIFO fas 1, att påbörjas under Vid den gamla avfallsdeponin i Mosstorp har en fördjupad undersökning gjorts av mark och grundvatten. Föroreningen har avgränsats i yt- och djupled och en bedömning av spridningen av föroreningarna har gjorts. Deponiområdet ingår i programområdet för Högsätra/Bergsätra, vilket innebär att långsiktiga åtgärder kommer vidtas då markanvändningen inom området har bestämts. På Gåshagaleden testas bullerdämpande asfalt. Testperioden är slut 2014 och en utvärdering ur ett samhällsekonomiskt perspektiv kommer då att göras. 12
13 5 Hållbar kommunal verksamhet Staden ska sträva efter att den kommunala verksamheten bedrivs i hållbara miljöer. Nuläge 2013: Lidingö stads verksamhet bedrivs på över 60 platser i kommunen och omfattar cirka 2500 anställda. Tusentals brukare, boende, elever och besökare vistas även dagligen i våra lokaler. Detta ställer stora krav på att lokalerna är ändamålsenliga, hälsosamma och att förutsättningar finns för att agera miljöklokt. Under 2013 har inventeringarna av stadens verksamheter utifrån miljö och hälsa fortsatt. Förskolegårdar har inventerats efter en lista med 44 punkter där bland annat solskydd, lekredskap och tillgång till omgivande natur har tagits upp. Nödvändiga åtgärder kommer att vidtas under För att underlätta inköp av miljö- och hälsovänliga leksaker i förskolan ska en handbok arbetas fram. Handboken ska bland annat ta upp plastleksaker som i vissa fall kan innehålla hormonstörande ämnen. Innan år 2015 ska Lidingö stad: Aktivitet Status 2013 Kommentar 2013 Bedriva stadens egna verksamheter Alla förskolor har nu inventerats. Under 2014 ska i miljökloka och hälsosamma skolorna inventeras. lokaler och boenden Se till att det finns goda förutsättningar och drivkrafter för stadens verksamheter att hushålla med resurser Se till att alla stadens verksamheter har funktionella utrymmen för källsortering Ge goda förutsättningar för skolor och förskolor att aktivt använda den närliggande naturen för pedagogiska aktiviteter genom att utveckla skolornas helhetsmiljö i form av byggnader och utemiljö, skolgårdar och anslutande parkmark. Erbjuda boenden och verksamheter för äldre och funktionsnedsatta med en tillgänglig, trygg och stimulerande utomhusmiljö Handla upp transporter och arbetsmaskiner som är miljöklassade Ställa krav på transportsamordning till kommunala verksamheter, där så är möjligt Detta sker på flera sätt. Bland annat genom cykelkampanj för anställda, införande av bilpool, samt förbättrade möjligheter att sortera avfall i verksamheterna. Cirka 80 procent av verksamheterna har idag möjlighet att sortera i minst fyra fraktioner. Inventeringen av förskolegårdar är klar och inventeringen av skolgårdar kommer att påbörjas under våren Skolgårdsinventeringen kommer att ta hänsyn till stadens parkinventering för att komplettera möjligheterna för barnen att använda sig av sin närmiljö även under skoltiden. Under 2013 har inventeringen av utomhusmiljöer för äldre och funktionsnedsatta påbörjats. Miljöstyrningsrådets miljökrav används vid upphandling. Vid varje upphandling bedöms vilka samordningsmöjligheter som finns för att minska miljöpåverkan av transporter. 13
14 6 Rik natur och rent vatten Staden ska värna den biologiska mångfalden genom god planering, skydd, skötsel och kunskapsspridning. Staden strävar efter att de oexploaterade stränderna bevaras för växtoch djurlivet. Nuläge 2013: Lidingös arbete med att uppfylla målet är på god väg. I arbetet med grönplanen har ett flertal undersökningar och utredningar gjorts som ger mycket god kunskap och status på Lidingös miljö. Med denna kunskap kan vi värna den biologiska mångfalden med klok planering och tillräckligt skydd. Grönplanen ska antas av fullmäktige När grönplanen är antagen kommer blåplanen att påbörjas, för att skydda de oexploaterade stränderna och därmed skydda växt -och djurlivet. I det dagliga arbetet, med detaljplanerarbete, dispensansökningar av strandskydd och naturreservat, tas hänsyn till grönstruktur och biologisk mångfald. Innan år 2015 ska Lidingö stad: Aktivitet Status 2013 Kommentar 2013 Inventera vatten- och grönområdena Ta fram en grönplan med åtgärder för att bevara och utveckla Lidingös naturvärden Ta fram en blåplan som ger riktlinjer för hur kustvattnet, sjöar och vattendrag ska vårdas och förvaltas Ej påbörjat Inventeringar som gjorts under året har kopplingar till grönplanen och ger mycket värdefull kunskap om miljön på Lidingö: naturvärdesinventering, inventering av skyddsvärda områden samt avslutning av grod- och kräldjursinventeringen. Arbetet med grönplanen har fortskridit och de flesta inventeringar är klara. Planen ska ge en bild av grönstrukturen i sin helhet och sambanden mellan olika områden. Den ska även peka ut vad som behöver kompletteras för att bevara och utveckla en hållbar grönstruktur för människor och den biologiska mångfalden. Planen ska antas under våren En tidsplan för arbetet med blåplanen kommer att tas fram under Inventeringar påbörjas Planen ska enbart omfatta kustvattnet. Sjöar och vattendrag ska ingå i Grönplanen. 14
15 Ädla naturområden En övergripande naturvärdesinventering har utförts under Genom flygbildstolkning och fältundersökningar har 213 områden med höga naturvärden hittats och beskrivits. Arealen skog med höga naturvärden visade sig vara anmärkningsvärt stor på Lidingö. En betydande del av de värdefulla områdena utgörs av talldominerad skog. De sju områden som bedömdes ha allra högst naturvärden är dock alla ädellövträdsmiljöer med gamla ekar och av de 47 områden i den näst högsta naturvärdesklassen är hälften (23) också ädellövsmiljöer. Lavar, mossor och svampar Den ekinventering som påbörjades 2012 har kompletterats under I den beskrivs stora ekar och ekmiljöer och ges förslag på framtida skötsel. Under 2013 har även en undersökning av ovanliga och hotade lavar, mossor och vedlevande svampar på ekarna och andra ädellövträd genomförts för att få bättre kunskap om Lidingös naturvärden. Observationer av grod- och kräldjur Under 2013 har en sammanställning färdigställts över nära 3000 grod- och kräldjursobservationer på Lidingö sedan slutet av 1960-talet. Materialet är unikt och har gett oss på Lidingö ett gediget underlag för att kunna planera och sköta naturen på ett sätt som kan gynna dessa djurgrupper, som hotas av förlust av livsmiljöer och fragmentering i samband med ändrad markanvändning. 15
16 7 Inbjudande park-, natur- och kulturmiljöer Staden ska verka för att grönområdena inbjuder till friluftsliv. Det ska finnas tillgängliga och attraktiva parker för alla åldrar. Nuläge 2013: Lidingö är en grön ö med många möjligheter till friluftsaktiviteter. För att ytterligare tillvarata Lidingös kvaliteter antogs ett parkprogram under Utifrån programmet har nu arbetet med ett antal projekt påbörjats. Torsviksparken kommer att rustas upp och Lidingös hittills största lekpark, Kompassen, håller på att anläggas. Lekparken ska bli en aktivitetspark för stora och små med linbana, en stor klätterställning, lekhus, en hinderbana och en grillplats. Aktivitetslekparken beräknas vara klar i början av juli För att inbjuda mer till aktiviteter i grönområden har specifika insatser på vandringsleder, av sittbänkar och grillplatser i flera områden gjort naturen mer tillgänglig. Förbättrad skyltning är också på gång genom ett nytt skyltprogram. Programmets syfte är att öka tydligheten och tillgängligheten till olika platser. Innan år 2015 ska Lidingö stad: Aktivitet Status 2013 Kommentar 2013 Skapa mer variationsrika parker, olika typer av lek och aktiviteter ska främjas och parkerna ska vara välskötta och rena Under året påbörjades byggnation av aktivitetslekparken Kompassen. Den kommer att bli Lidingös hittills största lekpark. Med ett blandat innehåll ska den attrahera olika målgrupper och bli en mötesplats för olika åldrar. Gågatan i Lidingö centrum har rustats upp med finplanteringar för att få ett mer omhändertaget intryck. Även Torsviksparken kommer att rustas upp och kompletteras med ny utrustning och belysning. Genom ett nytt avtal för driftentreprenad har standarden ökat på skötseln av parker och bostadsnära natur. Se till att fler och bättre placerade sittbänkar och papperskorgar finns runt om på Lidingö och utomhusbelysningen är anpassad till behoven Förbättra stigar, vindskydd och grillplatser Se över skyltning och kartor för att tillgängliggöra natur och kulturhistoria för Lidingöborna Skapa en pedagogisk resurs inom natur- och miljöområdet för barn, personal och elever i och utanför Lidingö Ett 30-tal nya bänkar har placerats ut under året och ett flertal parker har fått ny belysning. Vissa delar av Elfviksleden har förbättras för att underlätta framkomligheten och tre nya grillplatser har anlagts på ön. Arbetet med att ta fram ett skyltprogram pågår och beräknas vara klart under första kvartalet Projektet syftar till att ge utökad informationsservice till de som vistas på Lidngö, öka tydligheten, tillgängligheten samt ge en snabbtolkad informationssymbolik av de vistelsevärden som olika platser, områden och anläggningar erbjuder. Utbildningsförvaltningen hyr ett av stadens hus vid Hustegaholm. Skolklasser och förskolegrupper kan under 2014 börja boka huset för aktiviteter och naturstudier. 16
17 Snyggt i Centrum Planteringarna på gågatan i Lidingö centrum var tidigare eftersatta och har under 2013 rustats upp för att få ett mer omhändertaget intryck med blommande blommor och buskar. Utgångspunkten har varit att planteringarna ska vara fina under hela säsongen med något som ständigt är i blom. Alla buskage på kullen kring Wallenbergmonumentet har också beskurits och gallrats för att skapa en trivsammare park. Nallar i skogen Nallebjörnens förskola arbetar med certifieringen för Grön flagg. De har skogen som övergripande tema för hela förskolan. Barnen lär sig om vår natur och om hållbar utveckling. Bland annat arbetar de och skapar med naturmaterial och får utforska och upptäcka växter, spår av djur, insekter med mera. Även Larsbergs förskola är ofta ute i naturen och funderar tillsammans med barnen om vad som hör hemma i naturen och som inte göra det och varför. Vad händer med skräp om man gräver ner det? Rustade vindskydd Klockargårdens skola är ofta i naturen i Koltorp. Under året rustades vindskyddet i Koltorp upp så att de kan njuta av det fria men ändå få skydd från vinden. Även på Grönsta gärde har vindskyddet förnyat, till glädje för många barn och vuxna. Grilla! Vid en utflykt är det trevligt att kunna ha med sig matsäck och kanske grilla. Under året har den äldre grillplatsen på Hustegaholm ersatts med en ny. Grillplatsen har nya bänkar och vedskjul, och bryggan intill grillplatsen är tillgänglighetsanpassad. En ny grillplats har även ställts iordning på Badberget i Kottlasjön. Tidigare spontangrillade folk direkt på berghällen men nu är det en riktig grill. Bättre för både människa och miljö. Spår med sol Märknigen på våra spår och leder har inventerats och Stockby/Långängenområdet har fått ny märkning. Nya spårcentraler har även satts upp i Stockby, Långängen och Grönsta för att underlätta friluftslivet. På spårcentralen i Stockby görs prov med belysning med hjälp av solceller. 17
18 Miljökloka val Målbild 2020 Utbildning och kunskap är avgörande framgångsfaktorer och är ett område som kommunen kan bidra till. Medborgare och näringsliv ska löpande kunna avläsa uppföljningen av miljömålen. På Lidingö tar människor tillvara sina möjligheter att förbättra miljön och sin egen hälsa. Lidingö stad ger goda förutsättningar för dem som bor och verkar på ön att agera miljöklokt. Lidingö stad köper endast miljökloka varor och tjänster och sluter kretsloppen. Medarbetarna konsumerar och återvinner miljöklokt samt reser hållbart i tjänsten. Vi som verkar inom staden eller på ön samspelar i syfte att kommunicera och inspirera varandra till kloka miljöval. 8 Hög miljömedvetenhet Kunskap är ett av de viktigaste redskapen för att skapa förändring i samhället. Staden tar ansvar i arbetet att inspirera, uppmuntra och stödja miljöförbättrande insatser gentemot medborgare, egna verksamheter, organisationer och näringsliv. Förskolor och skolor ska även fortsättningsvis arbeta med miljöfrågorna enligt läroplanen efter en åldersanpassad pedagogik. Staden verkar för en hög miljömedvetenhet inom den egna organisationen och på Lidingö, genom att aktivt kommunicera miljöfrågorna internt och externt. Omvärldsbevakning och benchmarking är grundläggande för att staden ska nå ständiga förbättringar inom området. Staden ska lära av andra och samtidigt sträva efter att vara en miljöförebild och dela med sig av kunskap och erfarenheter. Nuläge 2013: Det händer mycket inom skolor och förskolor på miljöområdet. Intresset för Grön flaggcertifiering ökar och många förskolor använder den närliggande naturen, återvinningsmaterial och odlingar i sin pedagogik. Detta ökar förståelsen bland barnen för natur, miljö och för de kretslopp vi lever i. Under en vårvecka var det Vecka för hållbart resande i stadshuset. Under veckan drog en aktivitet igång för att uppmuntra anställda att gå och cykla till jobbet som alla anställda erbjöds att delta i. I Stadshuset demonstrerades även stadens elbil och den som ville fick prova på sparsam körning i simulator. För att öka informationsutbytet med andra kommuner åkte stadens strategiska miljögrupp, med en representant från varje förvaltning samt miljösamordnaren, till Lerums kommun under hösten. Lerum är en av de främsta miljökommunerna i Sverige och har geografiskt och demografiskt liknande förutsättningar som Lidingö. Besöket gav gruppen mycket kunskap och var inspirerande inför vårt fortsatta arbete med miljöfrågor på Lidingö. 18
19 Innan år 2015 ska Lidingö stad: Aktivitet Status 2013 Kommentar 2013 Höja kunskapsnivån i staden och ta tillvara det engagemang som redan finns i organisationen Se till att miljöfrågorna diskuteras och finns med på dagordningen i alla verksamheter Se till att de egna verksamheterna redovisar sin miljöpåverkan Ej påbörjat Under våren kunde medarbetare som jobbar i stadshuset prova på sparsam körning och ta del av information om hur de minskar sin miljöpåverkan vid bilkörande. Olika aktiviteter pågår på förvaltningar. Alla anställda i staden erbjöds deltagande i cykla till jobbet-aktivitet. Det finns ännu inte någon gemensam redovisning av verksamheternas miljöpåverkan. Ge skolor och förskolor goda förutsättningar för att bedriva undervisning som präglas av hållbar utveckling Bjuda in Lidingöbor, företag och föreningar till en dialog med staden om miljöfrågorna Arbeta för att alla som bor och verkar i Lidingö ska ha tillgång till information och verktyg som möjliggör och inspirerar till bra miljöval. Inrätta en plats för samlad information om miljökloka val på stadens hemsida. Fortsätta att inspirera skolor och förskolor att sikta på utmärkelser såsom Skola för hållbar utveckling och Grön flagg Klar Förskolor och skolor arbetar med miljöfrågor utifrån läroplan och kursplaner. Natur- och miljöboken är ett läromedel inom miljö och hållbar utveckling och ges till samtliga elever i grundskolan. Nästan 3000 barn deltog i även i den årliga städkampanjen Renaturen och samlade ihop över 650 säckar skräp och sopor från sitt närområde. Under hösten bjöds allmänheten in till klimatshow på biblioteket. Samtal runt energieffektivisering sker genom energi- och klimatrådgivningen. På lidingo.se/miljoarbete finns även tips och råd för ett miljösmart liv. På biblioteket finns möjlighet till gratis och opartisk energi- och klimatrådgivning. På lidingo.se/miljoarbete finns även tips och råd för ett miljösmart liv. Många förskolor och skolor arbetar aktivt med hållbar utveckling, som källsortering och återvinning. Hopprepets förskola blev certifierad för Grön flagg under Hersby gymnasium, Käppala skola, Ljungbackens skola, Hopprepets förskola, Käppala förskola och Nallebjörnens förskola är anmälda och arbetar utifrån olika teman i Grön flagg under
20 Miljötips Högsätra skola har ett miljöråd som uppmuntrar elever och personal till sparsamhet med resurser genom "Månadens miljötips". Miljörådet utbildar även elever i naturens systemvillkor och gör relevanta studiebesök. Hem- och konsumentkunskapen i skolan gör så hållbara inköp som möjligt och källsorterar allt avfall. Käppala flaggar dubbelt Käppala skola årskurs 5-9 är en dubbelcertifierad "Grön Flagg-skola". De är certifierade i både närmiljö och i kretslopp. Skolan har ett miljöråd bestående av sex elever och fem personal som träffas cirka en gång i månaden. Datorer i rätta händer Grön IT handlar inte bara om vilken ny utrustning vi köper, det handlar lika mycket om vad vi gör med den gamla. Genom ett samarbete samlar Lidingö stad in våra gamla datorer och skärmar. 680 datorer har samlats in under en tvåårsperiod varav 84 procent, eller 569 stycken, har återanvänts och resterande har materialåtervunnits. Detta har sparat cirka 62 ton koldioxid, jämfört med att producera nya datorer. 20
21 9 Miljöklok konsumtion och slutna kretslopp Kemiska ämnen finns överallt och att minska riskerna för människa och natur hör till de mest prioriterade frågorna i miljö- och hälsoarbetet. Ansvaret för avfalls-, avlopps- och dagvattensystem gör att kommunen har en viktig roll för att minska spridningen av miljö- och hälsofarliga ämnen. Staden ska hushålla med resurserna genom att konsumera miljöklokt och sträva efter att sluta kretsloppen. Staden ska se till att de egna verksamheterna och Lidingöborna enkelt kan hantera avfallet på ett hållbart vis. Avfallet ska i första hand minska, i andra hand återanvändas och i tredje hand återvinnas. Nuläge 2013: Lidingö stad köper in varor och tjänster för över en miljard kronor varje år. Eftersom vi är en stor konsument är det viktigt att vi ställer krav på våra inköp. Idag används Miljöstyrningsrådets riktlinjer i alla upphandlingar där det är rimligt. I våra matentreprenader har vi långtgående krav angående bland annat matkvalitet, andel ekologisk mat samt matsvinn. Bland verksamheter som lagar mat i egen regi är andelen ekologiskt något lägre än i entreprenaderna. Att arbeta med svinn är där ett viktigt redskap för att minska miljöbelastningen från livmedel, men även ett sätt att skapa ekonomiskt utrymme för att till exempel övergå till mer ekologiska livsmedel. Staden har under året förändrat avfallstaxan för att främja att fler ska sortera sitt matavfall. Antalet som väljer att separera matavfallet ökar hela tiden vilket är mycket glädjande. I attitydundersökningen som genomfördes bland Lidingöborna under hösten framkom att de boende på ön tycker att staden skapar bra förutsättningar för kloka miljöval. Innan år 2015 ska Lidingö stad: Aktivitet Status 2013 Kommentar 2013 Systematiskt ställa höga miljökrav i Miljöstyrningsrådets miljökrav används vid Lidingö stads upphandlingar av upphandling. varor och tjänster Sträva efter att de varor som köps in inte innehåller gifter som är miljö- eller hälsovådliga Se till att maten i stadens verksamheter är en profilfråga och arbeta för att råvarorna är ekologiska Återvinna matavfall från stadens verksamheter till biogas och biogödsel Minska avfallsmängderna och öka återvinningsgraden i staden Uppmuntra Lidingöborna till minskade avfallsmängder och ökad återvinning genom att underlätta källsortering och främja de miljökloka alternativen Miljöstyrningsrådets miljökrav används vid upphandling. Staden har höga krav på maten som serveras i förskolor, skolor och äldreboenden. 21 procent av råvarorna är ekologiska och uppföljning görs varje kvartal. Under 2014 kommer förkolans kockar att utbildas i hållbar matlagning för att ytterligare höja kvaliteten på maten. Det matavfall som samlas in återvinns till biogas och biogödsel. Ytterligare ett par kommunala verksamheter anslöt sig till matavfallsinsamlingen sänktes avgiften för matavfallsabonnemang som ytterligare ett steg att få fler hushåll att sortera ut sitt matavfall. 21
22 Förskolor sår och skördar På Bodals och Kalvhagens förskolor arbetar man med odlingslotter. På våren, utifrån barnens önskemål, planteras grönsaker, kryddörter och blommor. Under sommaren och när hösten kommer så skördar barnen grönsakerna. Kamp om matavfallet Fem kommunala grundskolor från Lidingö var med i tävlingen Matsalskampen som syftade till att minska matsvinnet på våra skolor. Lilla Högsätra var en av de bästa skolorna i tävlingen. De kastade endast 7,5 gram per elev och dag i genomsnitt. Generellt i staden ligget matsvinnet på cirka 23 gram per elev. Återskapande Bodals förskola återbrukar material och saker innan det blir avfall. När förskolan skapar så köps inte färdigt material in utan de återvinner material. Barnen tar med sig material hemifrån som till exempel pappersrullar, plastkorkar, ketchupflaskor och kartonger. Barnen odlar ekologiskt Att så, sköta om och sedan skörda frukt och grönsaker är att skapa. Genom att använda skolgården som odlingsplats så har Högsätra F-5 främjat elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. Medvetenhet kring var grönsakerna på tallriken och frukterna på rasten kommer ifrån, hur de har odlats och hur de påverkar människor och natur har diskuterats. Svinnet synliggörs Högsätra förskola arbetar med matsvinn och involverat barnen i arbetet. Att synliggöra hur mycket mat förskolan slänger innebär att barnen har blivit mer återhållsamma med att ta för mycket mat. All mat som slängs blir till biogas. Allt spelar roll En förvaltning valde under året att inte köpa konsumtionsvaror till jul utan ge personalen en gemensam middag som julklapp istället. Detta utifrån ett miljöperspektiv och även värdera och stimulera den sociala gemensakapen inom förvaltningen. En annan förvaltning ordnar veggiefestival och har en återbrukshörna. Alla kan göra något. 22
23 10 Hållbart resande Staden ska minska sin miljöpåverkan från tjänsteresor och arbeta för att de som bor eller verkar på ön förenar hälsa och miljö genom att cykla och gå oftare. Nuläge 2013: För att nå målet om hållbart resande och verka för att Lidingöborna förenar hälsa och miljö antogs en trafikstrategi under I strategin vill man öka valfriheten av trafikslag för Lidingöborna och prioriteringen av gång, cykel och kollektivtrafik har därför ökat. För att heja på de som idag cyklar till jobbet stod cheerleaders på utvalda platser under morgonrusningen två dagar i maj för att heja fram cyklisterna. Detta var ett mycket uppskattat inslag i morgonrusningen som också uppmärksammades av Radio Stockholm. I slutet av april ordnades också en cykelbytardag utanför stadshuset med aktiviteter för stora och små. För stadens del har arbetet med de anställdas resor påbörjats. Under våren 2014 kommer en genomlysning av alla medarbetares resor att göras. Genom att sedan ta fram riktlinjer och en åtgärdsplan för att främja att anställda går, cyklar och åker kollektivt till, från och i jobbet ska detta bidra till att Lidingö stad minskar sin miljöbelastning och att hälsan förbättras bland de anställda. Arbetet med att förbättra stadens bilpark har redan börjat. Under året har en bilpool med endast miljöbilar startats i stadshuset. Innan år 2015 ska Lidingö stad: Aktivitet Ta fram en resepolicy som innebär att alla tjänsteresor ska vara kostnadseffektiva, miljökloka och trafiksäkra Se till att stadens bilar är miljöbilar Ansluta Lidingö till det system med lånecyklar som finns i Stockholm Status 2013 Klart Kommentar 2013 Resepolicyn har blivit försenad men under 2014 kommer en genomlysning av alla resor som görs av medarbetare i staden att göras. Genom att sedan ta fram riktlinjer och en åtgärdsplan för att främja att anställda går, cyklar och åker kollektivt till, från och i jobbet ska detta bidra till att Lidingö stad minskar sin miljöbelastning och förbättrar hälsan bland de anställda. En bilpool har startats med 100 procent miljöanpassade bilar. Utbytet av stadens övriga bilar fortsätter. Det finns tre stationer på Lidingö och planer finns på att utöka med fler platser. 23
24 Smarta transporter För att anställda på fritidsgårdarna lätt och miljösmart ska kunna ta sig mellan olika arbetsplatser har kultur- och fritidsförvaltningen köpt in 12 cyklar. Förnyelse av bilparken Staden fortsätter byta ut alla gamla bilar mot nya, som i möjligaste mån ska vara miljöbilsklassade. Under året har vi ökat från 49 procent till 76 procent miljöklassade personbilar (52 procent av alla bilar). I stadshuset har förvaltningarnas 15 gamla personbilar ersatts med 10 bilar i en gemensam bilpool som är tillgänglig för alla anställda i staden. Staden ska även utbilda minst 100 förare i sparsam körning med målet att minska bränsleförbrukningen med cirka 4-10 procent. Säkert till skolan Flera skolor arbetar med Säkra skolvägar på olika sätt. De gör skolreseplaner och vissa har en bilfri dag då barnen ska gå och cykla till skolan. Andra skolor arbetar med vandrande skolbussar. 24
25 Bilaga 1: Indikatorer och måltal till miljöprogrammet Indikatorerna är mått genom vilket man kan få en indikation om tillståndet för ett visst mål. Indikatorerna anger dock bara en del av måluppfyllnaden. Indikator Basvärde Måltal 2014 Kommentar Mål 1: Effektiv energianvändning 1. Energiförbrukning i stadens lokaler, kwh/m2 262 kwh/m 2 (2009) 237,1 kwh/m 2 2 Minska ,7 kwh/m procent 2. Andel Green Ingen fastighet 100 procent vid N/A Se kommentar Building har färdigställts ombyggnation 3. Total 16,3 19,6 17,2 energianvändning per MWh/invånare MWh/invånare MWh/invånare Minska invånare (2009) (2010) (2011) Mål 2: Grön energi 4. Andel av stadens 83,5 procent uppvärmningsenergi (2011) som är fossilbränslefri 5. Antal av stadens fastigheter som har oljeeldade pannor 6. Antal av stadens anläggningar med fossilbränslefri energiproduktion Mål 3: Hållbara transporter 7. Antal platser med säkra cykelparkeringar 8. Längd på stadens gång- och cykelbanor 11,7 (2011) 13 mil 13,6 mil öka 1 Arbetet med uppföljningssystemet för energi har fortsatt under I samband med detta har en del fel åtgärdats vilket lett till förändringar av nyckeltal. Total besparing sedan 2009 är 14,5 procent. Indikatorn avser lokaler exklusive idrotsanläggningar. Inkluderas dessa är besparing totalt 12,5 procent. Utbyggnation av Hersby matsal med projektspecifika miljökrav. Källa: Energimyndigheten/SCB 86,5 procent 86,5 procent 80 procent Kvarstår då inga oljepannor konverterats under året. 9 (2011) Inga oljepannor har konverterats under öka Bergvärme när fjärrvärme inte kan dras in Sex stycken byggdes under Det som inräknas är gång- och cykelväg och det inbegriper gång- och cykelbana, gång- och cykelväg och cykelbana. 9. Andel av gång- och cykelbanor som 2011 är basår 1,6 procent 2,5 procent 9 procent Arbete pågår kontinuerligt. erhåller ny beläggning 10. Trafikens ton ton ton Siffror från tidigare år reviderade. minska koldioxidutsläpp (2009) (2010) (2011) Källa: SMED 11. Trafikens utsläpp No x: 74,28 ton/år No x: 75,2 ton/år No x: 72,55 ton/år minska Mer trafik och många som använder dubbdäck gör antagligen att den totala mängden partiklar
26 av kvävedioxider och partiklar 12. Körsträcka med bil, mil per invånare (2009) PM10: 23,50 ton/år (2009) PM2,5: 14,01 ton/år (2009) 496 mil/inv (2010) (2010) PM10: 23,73 ton/år (2010) PM2,5: 14,2 ton/år (2010) 497 mil/inv (2011) (2011) PM10: 24,19 ton/år(2011) PM2,5: 14,45 ton/år (2011) 493 mil/inv (2012) minska som släpps ut inte sjunker. Siffror från tidigare år reviderade. Källa: SMED Källa: miljömål.nu 2
27 Indikator Basvärde Måltal 2014 Kommentar Mål 4: Hållbar bebyggelse 13. Antal bullerstörda fastigheter över de nationella riktvärdena 311 st minskar 302 st minska 14. Andelen bullerdämpande åtgärder i kommunal regi längs bullerstörda vägsträckor 15. Antal undersökta och åtgärdade förorenade områden 16. Andel invånare som har mindre än 400 m till kollektivtrafik Mål 5: Hållbar kommunal verksamhet 17. Antal kommunala skol-/förskolegårdar som har inventerats ur ett miljö- och hälsoperspektiv 18. Antal kommunala boenden för äldre och funktionsnedsatta på Lidingö vars närliggande utomhusmiljöer har inventerats ur ett hälsooch miljöperspektiv 19. Antal kommunala verksamheter med källsortering (av minst 4 fraktioner) 20. Andel byggnader som klassas som miljöbyggnad när staden bygger nytt 21. Antal kommunala lokaler som är Se kommentar Se kommentar Se kommentar ökar Riskklassade. 18 Undersökta: 7 Åtgärdade: 0 (2011) Riskklassade. 41 Undersökta: 7 Åtgärdade: 0 Riskklassade. 41 Undersökta: 9 Åtgärdade: 1 öka Basvärdet bygger på antalet bullerstörda fastigheter över 61 db(a) som vi erbjuder bidrag för bullerksyddsåtgärder. Under 2012 betalades bidrag ut till 5 fastigheter och 2013 till 4 fastigheter. Totalt kvarstår 302 st. Trenden är positiv men takten är för långsam. Nyantagen bullerhandlingsplan kan ge skjuts åt åtgärderna. Eventuellt behövs mer omfattande åtgärder. Bullerdämpande åtgärder i kommunal regi har fokuserat på provsträckan av tyst asfalt på Gåshagaleden. Prioriterade sträckor för bullerdämpande åtgärder i kommunal regi ska påbörjas Trenden är positiv. 63 procent N/A N/A ökar Ingen ny uträkning har gjorts. 0 0 Cirka 60 procent av det totala antalet skolor och förskolor procent Alla Arbetet har påbörjats. Alla N/A Över 70 procent Över 80 procent 70 procent 2011 färdigställdes en byggnad med målet Miljöbyggnad brons Ingen byggnad har färdigställts Ingen byggnad har färdigställts Inventeringen av förskolegårdar är klar och åtgärdsarbete är påbörjat. Inventeringen av skolgårdarna kommer att påbörjas under våren Fler än 80 procent källsorterar idag med minst fyra fraktioner. Målet är uppnått men arbetet fortsätter. 100 procent Inga nya fastigheter har färdigställts Alla Inventeringar av inomhusmiljöer kommer att påbörjas under
28 inventerade/besiktigade avseende miljö och hälsa. Mål 6: Rik natur och rent vatten 22. Andel skyddad natur Naturreservat 450 ha, varav 370 ha på land. (2011) 23. Antal avrinningsområden som är kopplade till en reningsanordning 24. Antal planer med LOD Mål 7: Inbjudande park-, natur- och kulturmiljö 25. Andel Lidingöbor som tycker att natur och friluftsområdena på Lidingö håller hög kvalitet 26. Andel parker som är attraktiva Naturreservat 450 ha, varav 370 ha på land. Naturreservat 450 ha, varav 370 ha på land. Bevara Öka Trenden är i linje med måltalet. 4,3 (2011) N/A 4,4 4,3 Enligt attitydundersökningen procent 41 procent 44 procent 70 procent Reningsanläggning för dagvatten ligger närmast i tiden för utformning. Ingen åtgärd dock genomförd än. Trenden är negativ. Tre planer med lokalt omhändertagande av dagvatten har tagits fram under Trenden är positiv. Torsviksparken är inte färdigrustad, upphandlingen överprövad. Kompassen inte slutbesiktigad, klart sommaren (Dessa är därför inte inräknade) Indikator Basvärde Måltal 2014 Kommentar Mål 8: Hög miljömedvetenhet 27. Ekologiska fotavtryck; jordyta som krävs för konsumtion och avfall per invånare 28. Antal personal i staden som miljöutbildats 29. Andel av stadens verksamheter som redovisar sin miljöpåverkan Mål 9: Miljöklok konsumtion och slutna kretslopp 30. Andel upphandlingar med avancerade miljökrav N/A N/A N/A Minska Har inte bedömts som möjligt att genomföra i dagsläget Öka procent 4 Någon gemensam utbildning finns inte i dagsläget. Utbildning har dock skett riktat till vissa grupper. Det finns ännu ingen gemensam redovisning av miljöpåverkan. Vissa verksamheter redovisar dock till annan instans, till exempel Landstinget. Alla verksamheter bidrar till uppfyllandet av stadens miljömål. 1 % avancerade 7 % avancerade Av stadens 15 upphandlingar har vi ställt baskrav i 13 och avancerade miljökrav i 1 0 öka 4 % baskrav 87 % baskrav upphandling (däck). 31. Andel miljöanpassade 36 procent 49 procent 84 procent 60 procent 50 av 59 nya bilar uppfyller indikatorn. I vissa fordonskategorier finns inga fordon tillgängliga
29 fordon 32. Inköp av ekologiska livsmedel och kost 33. Matsvinn inom stadens verksamheter N/A 24g/elev 22,6g/elev -15 procent (kg/capita) 34. Andelen Lidingöbor som anser att staden ger dem goda förutsättningar för att göra kloka miljöval 35. Antal hushåll som har anslutit sig till 811 (2011) matavfallsinsamling 36. Andelen Förp:19 % förpackningsmaterial och Förp: 21 % Förp: 10 % Mat: 48 % N/A matavfall i den brännbara Mat:46 % Mat:35 % (2011) fraktionen Mål 10: Hållbart resande 37. Andel miljöbilar i staden 36 procent (2011) 49 procent 52 procent 60 procent 38. Växthusgasutsläpp från tjänsteresor per årsarbetskraft i staden 39. Andel av Lidingös arbetspendlare som reser kollektivt 40. Antal inventerade kommunala skolor och förskolor med syfte att minska biltrafiken till och från skolorna 41. Antal cykelresor över Lidingöbron en vardag som uppfyller kriteriet om miljöanpassning, bland annat lätta lastbilar. N/A 23 procent 21 procent 30 procent Åtgärder för att arbeta med maten i förskolan och öka andelen ekologiskt har påbörjats. Minskning med 6 % jämfört med Siffror avser verksamheter där Sodexo och ISS står för maten. I alla kommunala grundskolor strävar såväl elever som lärare efter att minska matsvinnet. Åtgärder för att minska svinn i förskolor har påbörjats. 3,5 (2011) N/A 3,6 Öka Mäts i attitydundersökning i femgradig skala. 138 kg CO 2 (2011) 140,5 kg CO 2 136,6 kg CO 2 Minska N/A N/A 37 procent Öka Plockanalyser görs vart tredje år, senast Informationsinsatser görs för att minska andelen förpackningar i brännbara fraktionen. Utsortering av matavfall samt genomförda förändringar av avfallstaxan bör på sikt leda till bättre sortering av avfall. Andelen miljöbilsklassade personbilar är 76 procent. Från och med 2013 omfattas även lätta lastbilar av miljöbilsreglerna, därför är populationen i nyckeltalet större än föregående år. Enligt Resvanor på Lidingö procent går och 7 procent cyklar. 46 procent av Lidingöborna åker bil till arbetet (alla) Arbete påbörjades i 4 skolor som kommer att bli färdiga under våren N/A 1365 pers./dygn 1372 pers./dygn öka 10 procent Vissa driftstörningar i mätningarna under hösten. 5
LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020
LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.
LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011-2020
LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011-2020 Lidingö - Energismart, hållbar och miljöklok stad. 1 Hållbar utveckling Lidingö stads miljöarbete i sitt sammanhang För att möta klimat- och miljöförändringarna arbetar
LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011-2020
LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011-2020 L A V A K KLO STAD ENERGI N Ö R G R HÅLLBA LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Hållbar utveckling Lidingö stads miljöarbete i sitt sammanhang För att möta klimat- och miljöförändringarna
KLOKA VAL ENERGI HÅLLBAR GRÖN. Miljöbokslut 2012 MILJÖBOKSLUT 2012 1
ENERGI HÅLLBAR GRÖN KLOKA VAL Miljöbokslut 2012 MILJÖBOKSLUT 2012 1 Innehållsförteckning Förord 2 Så gick det 2012 3 Energismart stad 5 1. Effektiv energianvändning 5 2. Grön energi 8 3. Hållbara transportsystem
Frågor inför diskussionen den 25 augusti 2018 mellan de politiska partierna och Naturskyddsföreningen i Lidingö
2018-07-14 Sida 1(7) Frågor inför diskussionen den 25 augusti 2018 mellan de politiska partierna och Naturskyddsföreningen i Lidingö Ni företrädare för de politiska partierna i Lidingö hälsas varmt välkomna
Miljöprogram
Miljöprogram 216 22 1 [Miljöprogram 216-22] Innehåll 2 Innehåll, förord 3 Inledning 3 Hälsa och miljö 3 Sveriges miljökvalitetsmål och regionala mål 3 Lidingös miljömål 3 Miljöprogrammets innehåll 4 Miljöprogrammets
BILAGA 8 Målbilaga Miljöprogrammet delår 2018
BILAGA 8 Målbilaga Miljöprogrammet delår 2018 Kommunfullmäktige Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Målredovisning Miljöprogrammet... 3 Kommunfullmäktige, Målbilaga Miljöprogrammet delår 2018 2(10)
Handlingsplan för miljöstrategin år
Handlingsplan för miljöstrategin år 2017-2020 Inriktning: Fossilbränslefri kommun Målsättning: Effektivisera och minska energiförbrukningen i fastigheter och transporter Åtgärdspaket 2017-2020 för minskad
LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2016-2020
LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2016-2020 En energismart, hållbar och miljöklok stad REMISSVERSION 2015-05-12 2 Innehåll Inledning... 4 Hälsa och miljö... 4 Sveriges miljökvalitetsmål... 4 Lidingös miljömål... 4
Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar
1(5) Datum Diarienummer 2018-10-31 KS/2018/0076/041-16 Upprättad av Julia Nordström Version 1.0 Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar Den här bilagan syftar till att konkretisera
Miljöprogram 2016-2020 En energismart, hållbar och miljöklok stad
DATUM DNR 2015-10-22 KS/2015:96 Miljöprogram 2016-2020 En energismart, hållbar och miljöklok stad Antaget av kommunfullmäktige den 14 december 2015 och gällande från 1 januari 2016 Innehåll Inledning...
miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete
Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska
Klimat- och miljöpolitiskt program. Bilaga 1: Etappmål och ansvar
Klimat- och miljöpolitiskt program Bilaga 1: Etappmål och ansvar 1 Etappmål och ansvar Det klimat- och miljöpolitiska programmet är ett övergripande styrdokument som ger den samlade bilden av kommunens
Förskolans miljöprogram. Miljöbaggen
Förskolans miljöprogram samt checklista för Miljöbaggen Antagen BUN 2012 06 20 Reviderad av ledningsgruppen för förskolans miljöarbete 2014 06 16 Förskolornas miljöprogram Förskolornas miljöprogram är
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern
Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan
Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden
Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden
Miljöbokslut 2014 kortversion
Miljöbokslut 2014 kortversion Fördelningen av måluppfyllelse för delmålen i Miljöstrategiska programmet Energi Transporter Konsumtion och avfall Mark och bebyggd miljö Natur Vatten Information och utbildning
Delmål för att nå ett hållbart samhälle
: 2016:239 Bilaga till Miljöprogram antaget av kommunfullmäktige 180906, 70 Delmål för att nå ett hållbart samhälle 1. Ett tryggt och hållbart samhälle 2. Hållbart byggande 3. Hållbara transporter, resor
Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun
KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och
ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN
ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden sträcker sig från Hjorthagen i norr, över hamnområdet, till Loudden i söder. Här, i ett av Stockholms bästa lägen,
Miljöpolicy. Krokoms kommun
Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...
Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014
Bilaga 1 Ekohandlingsprogram 2014-2018 Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014 Illustrationer av miljökvalitetsmålen:tobias Flygar HALMSTADS KOMMUN KS 2014 169 Samhällsbyggnadskontoret 2014-05-13 Samhällsbyggnadskontoret
ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET
ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella
Utbildningsnämndens miljöhandlingsplan 2013-2015
Sida 1 (5) 2013-08-29 Utbildningsnämndens miljöhandlingsplan 2013-2015 Utbildningsnämndens övergripande miljömål Utbildningsnämnden bidrar aktivt till en hållbar livsmiljö Förväntat resultat Samtliga nämndens
Mål och handlingsplan för miljöarbete
UFV 2018/1649 Mål och handlingsplan för miljöarbete 2019-2021 Fastställd av rektor 2019-02-26 Innehållsförteckning Utgångspunkt och syfte 3 Lokalt klimatarbete med långsiktiga utmaningar 3 Utmaningar inom
HÅLLBARHET Hållbarhetsprogram för Avesta kommun
Hållbarhetsprogram för Avesta kommun Avestas utveckling tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hållbarhetsprogrammet siktar på lång sikt
Förskolans miljöprogram. Miljöbaggen
Förskolans miljöprogram samt checklista för Miljöbaggen Antagen 2012-x-x Förskolornas miljöprogram Förskolornas miljöprogram är till för att inspirera och vägleda arbetet med miljö- och hållbar utveckling.
Handlingsplan. Grön Flagg
Handlingsplan Grön Flagg 2014-2015 1 Innehåll Handlingsplan Grön Flagg... 3 Miljöråd... 3 Handlingsplan... 3 Tema Livsstil och hälsa... 4 Hållbar utveckling och hållbara relationer... 4 Kretslopp och konsumtion...
Klimat- och miljöpolitiskt program. Bilaga 1: Etappmål och ansvar Uppdaterad:
Klimat- och miljöpolitiskt program Bilaga 1: Etappmål och ansvar Uppdaterad: 20171213 1 Etappmål och ansvar Det klimat- och miljöpolitiska programmet är ett övergripande styrdokument som ger den samlade
Miljöpolicy. Miljöpolicy
Miljöpolicy Innehållsförteckning Falköpings kommun som förebild 3 Internt miljöarbete 3 Fokusområden 4 Transporter 4 Lokaler 4 Mat 5 Dokumenttyp Policy Antagen av Kommunfullmäktige 2011-01-31 Dokumentansvarig
Trollhättan & miljön
Trollhättan & miljön Prognosen för att nå miljömålen i Västra Götalands län till år 2020 Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö
- Nybyggnation av bostäder och lokaler skall utformas så energieffektivt som möjligt. - Energianvändningen per invånare skall minska.
1 (5) Sektorn för samhällsbyggnad Karin Meyer 20101201 Kommunstyrelsen POLITISKA VERKSAMHETSMÅL FÖR MILJÖ Förklaring av politiska verksamhetsmål De politiska verksamhetsmålen skall stödja de politiska
Miljöhandlingsplan 2012 2015 för Farsta stadsdelsnämnd
FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING BILAGA MILJÖHANDLINGSPLAN SID 1 (8) Miljöhandlingsplan 2012 2015 för Farsta stadsdelsnämnd 1. Miljöeffektiva transporter Stadens mål är ett långsiktigt hållbart transportssystem,
BILAGA 1 HANDLINGSPLAN MED AKTIVITETER
BILAGA 1 HANDLINGSPLAN MED AKTIVITETER I denna bilaga presenteras aktiviteter för att uppnå målen i avfallsplanen. Syftet med aktiviteterna är bland annat att minska mängden avfall och att omhändertagandet
Handlingsplan Miljöstrategiska programmet
OMVÅRDNAD GÄVLE DNR 18ON163 Handlingsplan Miljöstrategiska programmet Åtgärder för 2018 HANDLINGSPLAN FÖR 2018, MILJÖSTRATEGISKA PROGRAMMET 2 Förord Omvårdnad Gävle har under 2017 arbetat mycket med att
BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH
BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelse om åtgärder inom miljömål, klimat och energi samt klimatanpassning Länsstyrelsen har i samverkan med bland annat
STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun
STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun
Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning
Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat
Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Västra Götalands län
Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Västra Götalands län Förord Regeringens miljö- och klimatpolitik grundar sig i principen att det ska vara lätt att göra rätt. Politiken formas för
Miljöredovisning. Flens kommun populärversion
Miljöredovisning Flens kommun 2016 - populärversion Om miljöredovisning 2016 Miljöredovisningen lyfter utvecklingen av Flens kommuns miljöarbete kring några prioriterade målområden. Fokus ligger på det
På väg mot en hållbar framtid
På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen
Vad handlar miljö om? Miljökunskap
Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift
Miljöprogram , Region Gävleborg
Information Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 07-182749 Fastställandedatum: 2016-03-16 Upprättare: Marie Helene M Molander Giltigt t.o.m.: 2017-03-16 Fastställare: Susanna Andersson Miljöprogram
Miljöprogram 2013-2016
Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett
Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.
Miljöstrategi En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad
Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Uppsala län
Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Uppsala län Förord Regeringens miljö- och klimatpolitik grundar sig i principen att det ska vara lätt att göra rätt. Politiken formas för att göra
Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Hallands län
Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Hallands län Förord Regeringens miljö- och klimatpolitik grundar sig i principen att det ska vara lätt att göra rätt. Politiken formas för att göra
Miljö och folkhälsa.
Hållbarhet hos oss. Nyköpings kommun: jobbar för en ekonomi i balans en förutsättning för att kunna leverera god service även i framtiden är en av Sveriges främsta kommuner med 37 förskolor och skolor
Beskrivning av ärendet
Planen innehåller mål och åtgärder för områdena: 1. Energihushållning och energieffektivisering 2. Energitillförsel 3. Resor och transporter 4. Fysisk planering Planen innehåller totalt 25 åtgärder. Uppföljningen
Temagruppernas ansvarsområde
Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en
Energi- och miljöplan
Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat
Grundläggande Miljökunskap
Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling
KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar
KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från
2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi
2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen
Miljömål för Luleå tekniska universitet
1(7) Miljömål för Luleå tekniska universitet 2017-2020 Luleå tekniska universitet har ett miljöledningssystem för sin verksamhet i enlighet med Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.
Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Kronobergs län
Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Kronobergs län Förord Regeringens miljö- och klimatpolitik grundar sig i principen att det ska vara lätt att göra rätt. Politiken formas för att göra
Uppföljning av aktiviteter i miljöhandlingsplan
Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Administrativa avdelningen Bilaga till miljöhandlingsplan Sida 1 (7) 2014-02-13 av aktiviteter i miljöhandlingsplan 2014-2015 I Skarpnäcks stadsdelsnämnds miljöhandlingsplan
PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER
PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter
Hållbara perspektiv. Etappmål
Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och
DANDERYDS KOMMUN Tekniska kontoret Ruth Meyer
1(6) Förslag till styrdokument för energieffektivisering av verksamheter i Danderyds kommun 1. Syfte och mål Dokumentet fastställer mål och strategier för energieffektivisering av verksamheter i Danderyds
Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Örebro län
Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Örebro län Förord Regeringens miljö- och klimatpolitik grundar sig i principen att det ska vara lätt att göra rätt. Politiken formas för att göra det
Byråns interna miljöarbete
Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom
Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?
miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )
Miljöledning i staten 2016
Miljöledning i staten 2016 Miljöledning i staten 2016 En sammanfattning av rapport 6761, april 2017 3 Sammanfattning För verksamhetsåret 2016 har samtliga 185 myndigheter som omfattas av förordning (2009:907)
1.1. Dnr Sida 1 (5) Alla barn har en positiv upplevelse av kost, rörelse och hälsa
Sida 1 (5) 1.1 Alla barn har en positiv upplevelse av kost, rörelse och hälsa Södermalms förskolor ska följa "Riktlinjer för mat och måltider". Södermalms förskolor ska ge barnen näringsriktig mat och
Till Växjö, Europas grönaste stad
Välkommen! Welcome! Willkommen! Bienvenu! Bienvenida!Tervetuloa! Till Växjö, Europas grönaste stad 欢 迎 ترحيب 歡 迎 歓 迎 환영 Publicitet - som Europas grönaste stad Många besöker Växjö För att se förnybar energi,
BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING
Miljöbedömning av gemensam avfallsplan för Karlshamns, Sölvesborgs och Olofströms kommuner En ny avfallsplan för kommunerna Karlshamn, Olofström och Sölvesborg för perioden 2018 2025 är under framtagning.
Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen
1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2
Kungsträdgården 1-6 juni 2011
20 år! Kungsträdgården 1-6 juni 2011 Miljöutbildning 3 maj, 2011 Presentation 11-05-05 1 20 år med smakprover! År 1991 startades Restaurangernas Dag som ett evenemang för att inspirera stockholmarna att
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelse om åtgärder inom miljömål, klimat och energi samt klimatanpassning Länsstyrelsen har i samverkan med bland annat kommuner
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelse om åtgärder inom miljömål, klimat och energi samt klimatanpassning Länsstyrelsen har i samverkan med bland annat
exempel på vad Eskilstuna kommun gör för klimatet
exempel på vad Eskilstuna kommun gör för klimatet 1 2 Vi Vi gör värme och el med träbränsle Kraftvärmeverket, som producerar fjärrvärme, fjärrkyla och el, använder nästan bara förnybart träbränsle. Det
Miljöredovisning 2018
Miljöredovisning 2018 LundaEko - processen Kommer att klara 11 Osäkert 18 Går ej att bedöma 2 Riskerar att ej klara 8 Bedömningar delmål Framgångar från 2018 som gör Lund till ett grönt föredöme Forskare
Miljöfokus i Värtahamnen
Miljöfokus i Värtahamnen Miljö från planering till färdig hamn Redan när den nya visionen för Värtahamnen fastställdes i början av 2000-talet, fanns ett mycket tydligt miljöfokus, som sedan har återspeglats
Miljöarbete i Lunds kommun Lisiane Küller och Linda Birkedal, Miljöstrategiska enheten Mira Norrsell, Lunds skolförvaltningar
Miljöarbete i Lunds kommun 2018-11-07 Lisiane Küller och Linda Birkedal, Miljöstrategiska enheten Mira Norrsell, Lunds skolförvaltningar Goda exempel - Lund Sveriges bästa avfallskommun 2017 och årets
Miljöplan för Kalix kommun
Miljöplan för Kalix kommun 2017-2019 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Miljöplan för Kalix kommun Allmänna bestämmelser 2017-02-06 27 Kommunfullmäktige Innehåll Förord 3 Hållbar
Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog
Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete Vetlanda 21 maj Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Sankey-diagrammet Energiplan/klimatstrategi - övergripande mål Förbrukning av
Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Södermanlands län
Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Södermanlands län Förord Regeringens miljö- och klimatpolitik grundar sig i principen att det ska vara lätt att göra rätt. Politiken formas för att
Grön skola kriterier 2010-09-23
2009 års kriterier för GRÖN SKOLA Bildningsnämnden Lysekil Lpo 94 Mål att sträva emot Visar respekt för och omsorg om såväl närmiljö som miljön i ett vidare perspektiv. Utvecklar sin förmåga att göra och
Styrdokument för energieffektivisering
1(6) Styrdokument för energieffektivisering 2012-2014 1. Syfte och mål Dokumentet fastställer mål och strategier för energieffektivisering av verksamheter i Danderyds kommun med avseende på byggnader och
Miljöredovisning. Uppföljning av Miljöprogram för Malmö stad Matilde Törnqvist Lotten J. Johansson Miljöförvaltningen, Malmö stad
Miljöredovisning Uppföljning av Miljöprogram för Malmö stad 2009-2020 Matilde Törnqvist Lotten J. Johansson Miljöförvaltningen, Malmö stad Sveriges klimatsmartaste stad Effektivare användning av energi
Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan Dalarna
Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Rektor 2016-02-15 Revidering: 2018-03-26 Dnr: HDa 1.2-2016/168 Gäller fr o m: 2018-03-26 Ersätter: - Relaterade dokument: Miljöpolicy Ansvarig
Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Skåne län
Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Skåne län Förord Regeringens miljö- och klimatpolitik grundar sig i principen att det ska vara lätt att göra rätt. Politiken formas för att göra det
Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Kalmar län
Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Kalmar län Förord Regeringens miljö- och klimatpolitik grundar sig i principen att det ska vara lätt att göra rätt. Politiken formas för att göra det
Miljömål och handlingsplan
1 Miljömål och handlingsplan Verksamhet: Bygg och miljöförvaltningen Diplomnivå: Svensk miljöbas Ska vara färdigt: 2016-11-21 Förvaltningens betydande miljöaspekter: Energi, transporter, resor Uppdaterad
Miljöprofil
www.hplus.helsingborg.se Miljöprofil Resurseffektiv stad Varför en miljöprofil? För att uppfylla H+ vision om en långsiktigt hållbar stadsutveckling har Miljöprofil H+ tagits fram. Denna ska fungera som
Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen
Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelse om åtgärder inom miljömål, klimat och energi samt klimatanpassning Länsstyrelsen har i samverkan med bland annat
UPPSATS REDOVISNING FUTURE CITY MODELL "Mothman City"
Estniska skolan i Stockholm Svartmangatan 20-22 111 29 STOCKHOLM 08-412 60 20 exp@estniskaskolan.se Lärare: Patrik Slimane, patrik@parafras.se 800 ord inklusive bildtexter. UPPSATS REDOVISNING FUTURE CITY
PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara
Planeten ska med Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara 2 På vår resa ska planeten med n Vår resa mot framtiden bygger just nu på sju åtaganden som vi ska
Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Västerbottens län
Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Västerbottens län Förord Regeringens miljö- och klimatpolitik grundar sig i principen att det ska vara lätt att göra rätt. Politiken formas för att
Foto: Emma Ingolf. Grön Flagg
Foto: Emma Ingolf Grön Flagg Grön Flagg Är en del av ett internationellt nätverk Eco-Schools, som finns i fler än 40 länder Startade 1996 i Sverige Grön Flagg-nätverket finns idag i mer än 2000 skolor
Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26
Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat
Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Östergötlands län
Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Östergötlands län Förord Regeringens miljö- och klimatpolitik grundar sig i principen att det ska vara lätt att göra rätt. Politiken formas för att
Miljö, klimat och investeringar i Stockholms stad
Sida 1 (5) Stockholm är en av de ledande miljöstäderna i Europa och bedriver sedan länge ett ambitiöst och prisbelönt miljöarbete. Staden blev Europas första miljöhuvudstad 2010 och Sveriges klimatstad
Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010
Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010 Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 2 (6) Innehållsförteckning 0. Hållbarhetspolicy...3 1. Varor...3 2. Avfall och kretslopp...4 3. Transporter...4
Miljöredovisning uppföljning av miljöprogram för
-- Miljöredovisning uppföljning av miljöprogram för Uppgifterna på följande sidor är huvudsakligen hämtade från stadens integrerade ledningssystem, ILS, utfallsrapport 2014, avsnittet 1.3 Stockholms livsmiljö
InItIatIvet för. miljö ansvar
InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera