LIDINGÖS MILJÖPROGRAM

Transkript

1 LIDINGÖS MILJÖPROGRAM En energismart, hållbar och miljöklok stad REMISSVERSION

2 2

3 Innehåll Inledning... 4 Hälsa och miljö... 4 Sveriges miljökvalitetsmål... 4 Lidingös miljömål... 4 Miljöprogrammets innehåll... 4 Miljöprogrammets struktur... 5 Målstyrning och uppföljning... 5 Ansvar... 5 Energismart stad... 6 Energi och Klimat... 7 Resor... 8 Hållbar grön ö... 9 Bebyggd miljö Natur och vatten Miljökloka val Konsumtion och kretslopp Kommunal verksamhet Bilaga 1. Indikatorer till miljöprogram Bilaga 2 De nationella miljökvalitetsmålen i korthet Illustrationer: Tobias Flygar 3

4 Inledning I augusti 2011 antog kommunfullmäktige Lidingös första miljöprogram. Målen som antogs har löpt ut och detta program är en revidering, med nya mål för De tidigare uppsatta målbilderna lever kvar: 2020 ska Lidingö vara en energismart, hållbar och miljöklok stad. Den stora utmaningen för Lidingö stad är att minska vår klimatpåverkan. Vi ska framförallt effektivisera och minska vår energianvändning och utöka andelen förnybar energi. Maten staden serverar och våra resor till och från arbetet ska ge så lite koldioxidutsläpp som möjligt. Staden ska även ge goda förutsättningar för Lidingöbor och näringsliv att minska sin klimatpåverkan. Tillsammans uppnår vi mer. Hälsa och miljö Hälsoperspektivet finns med i miljöprogrammet, då både miljö och hälsa är viktiga delar i stadens vision och stadens varumärke Hälsans ö. Mat, motion och mötesplatser är fokusområden för stadens hälsoarbete fram till 2020 och genomsyrar även miljöprogrammet. Sveriges miljökvalitetsmål Sverige har 16 nationella miljökvalitetsmål. 1 Målen beskriver den effekt som ska nås, till exempel frisk luft, begränsad klimatpåverkan. Det är på lokal nivå som många av åtgärderna måste genomföras för att kunna uppnå de nationella målen. Lidingös miljömål Miljöprogrammet är ett verktyg för att uppnå stadens strategiska mål Lidingö stad har en så liten miljöpåverkan som möjligt och ger Lidingöborna förutsättningar för kloka miljöval. 2 och de nationella målen. Lidingös mål knyter an till 14 3 av de 16 nationella målen. Miljöprogrammet omfattar främst den ekologiska dimensionen av hållbarhetsbegreppet. Bild 1. Hållbarhetsbegreppets tre dimensioner Prioritering av våra mål är gjord utifrån de insatser som behövs för att nå målbilderna till 2020, de åtgärder som ger störst miljönytta och den utvärdering som gjorts av det senaste miljöprogrammet i Miljöbokslut Stadens rådighet över vissa mål är mindre än för andra, men likväl viktiga att arbeta med, till exempel minskad energianvändningen i Lidingö, dvs. inom hela det geografiska området. Miljöprogrammets innehåll Till skillnad mot andra strategiska dokument innehåller miljöprogrammet förutom mål och indikatorer även aktiviteter, det vi behöver göra för att nå målen. De aktiviteter som finns i miljöprogrammet är de som är väsentliga för att vi ska nå målen och som innebär ett utvecklingsarbete. Mycket bra arbete sker för miljön och klimatet redan i dag på förvaltningsnivå. Detta sker då inom det ordinarie uppdraget och redovisas inte i miljöprogrammet. Stadens verksamheter kan utöver de aktiviteter som står i miljöprogrammet införa ytterligare aktiviteter som bidrar till att vi når målen, i sina egna handlingsplaner. 1 Riksdagsbeslut 1999 samt Lidingös mål och strategiska vision, Ej med: skyddande ozonskikt, storslagen fjällmiljö 4

5 Målnivåerna har satts utifrån de nationella målen och vad som bedömts vara rimligt att uppnå. Målen i programmet ska ses som en lägsta nivå att uppnå. Det är positivt om vi kan nå längre. I så stor utsträckning som möjligt är indikatorerna, måtten på hur väl vi når målen, tagna från nationella och regionala databaser. Miljöprogrammets struktur Miljöprogrammet är strukturerat enligt följande: Tre målbilder för 2020: de beskriver vår vision för Energismart stad, Hållbar grön ö och Miljökloka val. Varje målbild har två åtgärdsområden med mål till 2020 och aktiviteter. Mål 2020: de tillstånd vi vill uppnå, vårt önskade resultat. Aktiviteter: de väsentliga åtgärder Lidingö stad måste vidta för att uppnå målen. Indikatorer: beskriver hur väl vi är på väg mot målen. Koppling till nationella miljökvalitetsmålen finns i slutet av varje avsnitt. Energismart stad Hållbar grön ö Miljökloka val Energi och klimat Resor Bebyggd miljö Natur och vatten Konsumtion och kretslopp Kommunal verksamhet Bild 2. Tre målbilder och sex åtgärdsområden. Målstyrning och uppföljning Miljömålen följs upp årligen i stadens målstyrningssystem. Att mäta och visa resultat av miljöarbetet är en nyckel till framgång. Ett årligt miljöbokslut ska särskilt synliggöra miljöarbetets resultat. Miljöprogrammet kommer att utvärderas i slutet av målperioden. Utvärderingen ska ligga till grund för att sätta nya mål, revidera målbilderna och därefter anta ett nytt miljöprogram. Ansvar Miljöprogrammet antas av kommunfullmäktige. Samtliga stadens nämnder och bolag ansvarar för att bidra till att målen uppnås. Miljöprogrammet riktar sig främst till stadens egna verksamheter men några mål omfattar Lidingö som geografiskt område. För att lyckas med att uppfylla målen måste staden samverka med Lidingöbor, näringsliv och föreningar samt att bidra med kunskap och inspiration. Miljö- och klimathänsyn är en självklar del av stadens beslut. 5

6 Energismart stad Målbild 2020 Lidingö stad är energismart genom att använda sig av både innovativ teknik och människors förmåga. Våra kommunala verksamheter har maximerat sin energihushållning och använder endast förnybara bränslen. Flera byggnader alstrar mer energi än de förbrukar. På Lidingö finns goda förutsättningar för smarta energival. Lidingös transportsystem främjar det hållbara resandet. Kollektivtrafiken har utvecklats och Lidingöbanans förbindelse med Stockholm är snart verklighet. Staden medarbetare reser hållbart i tjänsten. 6

7 Energi och Klimat Den stora utmaningen är att minska våra koldioxidutsläpp. Koldioxid uppstår när vi förbränner fossila bränslen (olja, naturgas, kol), till exempel när vi kör bil eller värmer upp våra hus. Koldioxid påverkar klimatet i form av temperaturhöjningar och påföljderna kan bli till exempel ökade havsnivåer och översvämningar. Energianvändningen i Lidingö stads lokaler minskar och en första solcellsanläggning har installerats på en av stadens lokaler. Ytterligare insatser behöver dock göras, både genom att effektivisera energianvändningen och genom att öka andelen förnybar energi. Detta gäller den kommunala organisationen och kommunen som helhet, det vill säga kommunens geografiska område. Här har staden dock en indirekt påverkan och ska informera och inspirera Lidingöbor, föreningar och näringsliv till smarta energival så att energianvändningen minskar. Tillsammans når vi längre. Mål till Lidingö stads energianvändning har minskat med 40 %. För att nå dit ska vi 1.1 Upprätta ny energi- och klimatstrategi för att minska klimatpåverkan i staden och i Lidingö som geografiskt område. 1.2 Använda Green Building- certifiering vid större ombyggnationer av stadens lokaler Energibesiktiga hela byggnaden: klimatskal, installationer samt verksamhetens egen påverkan. 1.4 Synliggöra energiförbrukningar och kostnader för verksamheterna till exempel genom att installera undermätare. Ansvarig Stadsledningskontoret Fastighetskontoret Fastighetskontoret Fastighetskontoret 2. Lidingö stads anläggningar med förnybar energi producerar minst 200 MWh. 2.1 Identifiera vilka av stadens byggnader som bäst kan kompletteras med hållbara energilösningar. Fastighetskontoret 3. Energianvändningen inom Lidingös geografiska område har minskat med 20 %. 3.1 Ge god service och rådgivning till Lidingöbor, föreningar och näringsliv som vill energieffektivisera, bland annat via Energi- och klimatrådgivningen. Stadsledningskontoret Relaterar huvudsakligen till följande nationella miljökvalitetsmål: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft 4 Vid ombyggnation används Green building och vid nybyggnationer används Miljöbyggnad, se även 7.2 7

8 Resor Våra resor och transporter bidrar också till klimatpåverkan i form av bland annat koldioxidutsläpp. Motorfordon orsakar också negativa effekter i form av luftföroreningar och buller. Den antagna trafikstrategin Lidingö har ambitiösa mål för hur klimatpåverkan ska minska och på Lidingö finns det goda förutsättningar för Lidingöborna och andra att välja hållbara resor: gå, cykla eller åka kollektivt. Lilla Lidingöbron ska anpassas för fler cyklister och gångtrafikanter. Lidingö stad satsar nu på att öka andelen hållbara resor både för Lidingöbor och för stadens medarbetare. Lidingö stad har ett verktyg för att kunna mäta minskingen i koldioxidutsläpp och kostnader för medarbetarnas resor, i tjänst och till och från arbetet. Alla skolor har snart varsin skolreseplan, med mål för att öka andelen som går och cyklar till skolan. Även föreningslivet kan inspireras att öka andelen som åker hållbart till t.ex. träningspass. Att införa ekonomiska styrmedel är ett annat sätt att ändra resmönster. Mål till Lidingöbornas arbetsresor utgörs till 60 % av gång, cykel eller kollektivtrafik. För att nå dit ska vi Ansvarig 4.1 Anta handlingsplan för att öka det hållbara resandet. Tekniska förvaltningen 4.2 Utreda ekonomiska styrmedel för parkering 6. Tekniska förvaltningen 5. Lidingöbornas vardagliga resor inom Lidingö (på fritiden/icke arbetsresor) utgörs till 50 % av gång, cykel eller kollektivtrafik. 5.1 Anta handlingsplan för att öka det hållbara resandet. Tekniska förvaltningen 5.2 Utreda ekonomiska styrmedel för parkering. Tekniska förvaltningen 5.3 Arbeta med skolreseplaner och uppdatera dem årligen. Utbildningsförvaltningen 5.4 Stötta idrottsföreningar för att öka det hållbara resandet till och från fritidsaktiviteter och idrottsanläggningar. Kultur-och fritidsförvaltningen 6. Koldioxidutsläpp från arbetspendling och tjänsteresor med motorfordon för stadens medarbetare har minskat med 20 %. 6.1 Genomföra åtgärdspaketet för att minska koldioxidutsläpp från medarbetarnas resor 7. Stadsledningskontoret Relaterar huvudsakligen till följande nationella miljökvalitetsmål: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning 5 Lidingös trafik en strategi 6 Ska harmoniseras med stadens parkeringsplan som förväntas antas Staden har ett beräkningsverktyg för detta kallat Cero 8

9 Hållbar grön ö Målbild 2020 Att bevara den biologiska mångfalden är en av vår tids stora utmaningar. Grönområden i en sammanhängande grönstruktur bidrar till artrikedom och stärker motståndskraften i ett ekosystem. År 2020 präglar miljö och hälsa Lidingös stadsutveckling och bebyggelse. Den utvecklade stadskärnan i Lidingö centrum har en ambitiös miljöprofil. Öns värdefulla natur- och kulturmiljöer har bevarats och utvecklats och växt- och djurlivet är variationsrikt. Grönområden och stränder bjuder in till rekreation. I stadsmiljön finns attraktiva parker för människor i alla åldrar. Barnens perspektiv genomsyrar utvecklingen av våra gröna rum och barn och ungdomar ges möjlighet att delta i utvecklingen av naturrummen. 9

10 Bebyggd miljö Stadsplaneringen ska utgå från människors hälsa och miljöns förutsättningar och ha höga och hållbara ambitioner. Ny bebyggelse har hög arkitektonisk kvalitet, har liten miljöpåverkan och är anpassad till platsens identitet. Värdefulla byggnader, bebyggelsemiljöer, platser och landskap bör bevaras och utvecklas. Var vi placerar vår bebyggelse, i förhållande till bland annat naturområden och trafikleder, och hur vi anlägger gång och cykelvägar och utformar våra återvinningsstationer har avgörande betydelse för Lidingöborna. På Hälsans ö ska vi också minska hälsoriskerna av buller och föroreningar i mark. Med ett kvalitetsprogram för hållbart byggande skapar vi miljökloka och hälsosamma byggnader samt ger goda förutsättningar för en hållbar och trivsam livsstil för de som bor och vistas i området. Vi ska bygga i kollektivtrafiknära lägen. Stadsodling ska uppmuntras. I nya bostadsområden ska förnybar energi vara naturlig energikälla. Programmet för hållbart byggande ska både gälla för om- och nybyggnad. När staden bygger själv ska höga hållbarhetskrav ställas på ett tydligt och uppföljningsbart vis och för övriga byggprojekt är programmet riktlinjer och rekommendationer. Mål Stadsplaneringen främjar hälsan och miljön och är anpassad till områdets karaktär. För att nå dit ska vi 7.1 Ta fram program för hållbart byggande inklusive strategier för klimatanpassning och övergripande arkitektur. 7.2 Certifiera alla stadens nybyggnader med minst Miljöbyggnad Silver och för energi nivå Guld. Miljöbyggnad guld ska nås om det är kostnadseffektivare ur ett livscykelperspektiv. 8 Ansvarig Miljö- och stadsbyggnadskontoret Fastighetskontoret 7.4 Verka för konstnärlig utsmyckning i offentliga miljöer vid större projekt. Kultur- och fritidsförvaltningen 8. Förorenade områden är utredda. 8.1 Utreda och åtgärda förorenade områden i enlighet med fastställd handlingsplan. Miljö- och stadsbyggnadskontoret 9. Antalet bullerstörda fastigheter har minskat med 50 % Erbjuda bidrag enligt stadens regler för de fastigheter som är bullerstörda. Tekniska förvaltningen 9.2 Genomföra en ny trafikbullerkartläggning. Tekniska förvaltningen Relaterar huvudsakligen till följande nationella miljökvalitetsmål: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Säker strålmiljö, God bebyggd miljö 8 Vid ombyggnationer används Green building och vid nybyggnation Miljöbyggnad, se även Bullerstörda över 60 dba enligt trafikbullerutredningen 2008, för befintliga bostäder. 10

11 Natur och vatten Lidingö stad ska värna den biologiska mångfalden genom god planering, skydd, skötsel och kunskapsspridning. De växt- och djurarter som finns naturligt på och runt Lidingö ska ges goda möjligheter att fortleva i livskraftiga bestånd. Naturens ekosystemtjänster ska vara en viktig faktor vid all fysisk planering och vid planering av drift och underhåll. Genom att förverkliga stadens antagna grönplan och ta fram en blåplan kan detta bli verklighet. Öppna dagvattenlösningar, som diken och dammar, ska anläggas där möjlighet finns. Grundvattnets kvalitet ska kartläggas då mänsklig påverkan till exempel bekämpningsmedel och vägsalt kan påverka vattnet negativt. Staden fortsätter sitt arbete med att skapa attraktiva och tillgängliga park-, natur- och kulturmiljöer för alla och som inbjuder till friluftsliv och rekreation. Kunskap om naturen och miljön ska spridas till Lidingöbor och besökare. Mål Bevara och förstärka Lidingös grönstrukturer. För att nå dit ska vi Ansvarig 10.1 Säkerställa att grönplanens strategier uppfylls. Tekniska förvaltningen 10.2 Skydda natur med höga naturvärden. Miljö- och stadsbyggnadskontoret 10.3 Öka ytan ängsmark och vägkanter som sköts som slåttermark. Tekniska förvaltningen 11. Lidingös kust, sjöar, vattendrag och grundvatten har god kvalitet Ta fram en blåplan som ger riktlinjer för hur sjöar, vattendrag samt kustvatten och dess stränder ska skyddas och utvecklas Städa kust och stränder för att minska det marina skräpet och öka trivseln för allmänheten. Miljö- och stadsbyggnadskontoret Tekniska förvaltningen 11.3 Upprätta en handlingsplan för dagvatten. Tekniska förvaltningen 11.4 Påbörja kartläggning av grundvattnets kvalitet Minska båtlivets miljöpåverkan med samarbete, information och tillsyn. Miljö- och stadsbyggnadskontoret Miljö- och stadsbyggnadskontoret Kultur- och fritidsförvaltningen 12. Kunskapen om Lidingös natur och gröna kulturarv inom den egna organisationen och hos Lidingöborna är hög Utbilda barn, elever och personal om Lidingös natur och miljö. Utbildningsförvaltningen 12.2 Utveckla kartbaserad digital informationstjänst om natur-, park- och kulturmiljöer. Miljö- och stadsbyggnadskontoret Relaterar huvudsakligen till följande nationella miljökvalitetsmål: Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Ett rikt växt- och djurliv, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Rikt odlingslandskap, Grundvatten av god kvalitet 11

12 Miljökloka val Målbild 2020 Lidingö stad köper endast miljökloka varor och tjänster och sluter kretsloppen. Medarbetarna konsumerar och återvinner miljöklokt. Utbildning och kunskap är avgörande framgångsfaktorer och är ett område som kommunen kan bidra till. Medborgare och näringsliv ska löpande kunna avläsa uppföljningen av miljömålen. Vi som verkar inom staden eller på ön samspelar i syfte att kommunicera och inspirera varandra till kloka miljöval. På Lidingö tar människor tillvara sina möjligheter att förbättra miljön och sin egen hälsa. Lidingö stad ger goda förutsättningar för dem som bor och verkar på ön att agera miljöklokt. Det ska vara lätt att göra rätt. De kommunala verksamheterna bedrivs i lokaler som svarar upp mot höga krav vad gäller miljö och hälsa. Även de utomhusmiljöer som används av de kommunala verksamheterna är sunda, inspirerande och naturnära. 12

13 Konsumtion och kretslopp Konsumtion och avfall går hand i hand. Både Sverige och Lidingö har mål om att minska avfallsmängderna. Om detta ska bli verklighet måste konsumtionen minska, både inom stadens verksamheter och inom Lidingös gränser, och återbruk och återvinning öka. Kunskap är ett av de viktigaste redskapen för att skapa förändring och staden ska stödja och inspirera till insatser som leder till minskad konsumtion och därmed minskad vår klimatpåverkan. Staden ska underlätta källsortering i de egna verksamheterna och för Lidingöborna. Återvinningsstationer ska öka i antal och vara trivsamma och bostadsnära. Lidingö ska till 2020 kunna jämföra sig med de ledande i landet inom avfallsområdet. Kemikalier finns överallt omkring oss och vi ska minska riskerna för hälsan och miljön, med början i stadens förskolor. Maten i stadens verksamheter är en profilfråga: maten är näringsrik och god, råvarorna är i hög utsträckning ekologiska och maten påverkar klimatet så lite som möjligt. Mål till Lidingö stads verksamheter har inga onödiga och farliga kemikalier. För att nå dit ska vi Ansvarig 13.1 Ställa hållbarhetskrav vid upphandling enligt Konkurrensverkets kriterier. Konsult- och servicekontoret 13.2 Upprätta en kemikaliehandlingsplan för staden. Stadsledningskontoret 13.3 Rensa ut leksaker och utrustning med farliga kemikalier från förskolorna. Utbildningsförvaltningen 13.4 Säkerställa att hållbarhetskriterier ställs och skapa rutiner för uppföljning av upphandlingar. Stadsledningskontoret 14. Lidingö stad serverar klimatsmart mat i stadens verksamheter och minst 35 % av varorna är ekologiska Ta fram information om klimatsmart mat, "Mat för hälsan och miljön", för att underlätta för verksamheterna att uppfylla målet Genomföra pilotprojekt inom en förskola med klimatsmartmat: utbildning av barn och pedagoger samt hög andel ekologisk mat. Konsult- och servicekontoret Konsult- och servicekontoret 15. Mängden avfall och dess farlighet har minskat och återbruk och återvinning har ökat Möjliggöra för alla Lidingö stads verksamheter att källsortera. Fastighetskontoret 15.2 Införa ett återbrukssystem för Lidingö stads inventarier Öka antalet insamlingsplatser för el- och farligt avfall Genomföra kunskapshöjande informationsinsatser om avfall och stadens olika insamlingssystem, t.ex. information om matsvinn, farligt avfall och källsortering. Tekniska förvaltningen Tekniska förvaltningen Tekniska förvaltningen Relaterar huvudsakligen till följande nationella miljökvalitetsmål: Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, God bebyggd miljö 10 Både inom Lidingö stad och Lidingö som geografiskt område 13

14 Kommunal verksamhet Stadens strategiska mål är att Lidingö stad har en så liten miljöpåverkan som möjligt och ger Lidingöborna förutsättningar för kloka miljöval. Det är ett stort ansvar och staden ska vara ett föredöme. En hög miljömedvetenhet ska genomsyra vår organisation. Lidingö stad ska aktivt kommunicera miljöfrågorna, inom och utanför organisationen. Staden ska lära av andra och dela med sig av kunskap och erfarenheter. Teknikskifte med digitalisering och e-tjänster ska underlätta för de som behöver stadens tjänster och ska även minska klimatpåverkan. De egna verksamheterna ska bedrivas i miljökloka och hälsosamma lokaler. Skolor och förskolors miljöer är inventerade och åtgärdade, boende och verksamheter för äldre och funktionsnedsatta kvarstår. En miljöklok näringslivsutveckling erbjuder nätverk och forum för utbyte av erfarenheter och hållbara exempel. Genom att ta tillvara miljöengagemanget i de egna verksamheterna, hos Lidingöbor, inom näringsliv och föreningar kan vi tillsammans nå en hållbar grön ö. Barn och ungas initiativ ska prioriteras och uppmärksammas. Mål Lidingös stads alla verksamheter har inventerat sin miljöpåverkan. För att nå dit ska vi Ansvarig 16.1 Stödja stadens verksamheter med att inventera sin miljöpåverkan. Stadsledningskontoret Alla 16.2 Utreda förutsättningar för ledningssystem för hållbar utveckling 11. Stadsledningskontoret 17. Lidingö stads kapital är i ökande omfattning placerade i hållbara 12 fonder Revidera stadens placeringspolicy för kapital. Stadsledningskontoret 18. Lidingö stad verksamheter ska bedrivas i miljökloka och hälsosamma lokaler och ha en stimulerande utomhusmiljö Skapa goda utomhusmiljöer vid boende och verksamheter för äldre och individer med funktionsnedsättning. Omsorgs- och socialförvaltningen 19. Lidingö stad har en hög miljömedvetenhet och använder digitala verktyg i sitt arbete och sin kommunikation Införa nätverk av kontaktpersoner för miljöfrågor inom staden. Stadsledningskontoret 19.2 Införa årlig temavecka om aktuella miljöfrågor för barn och elever. Stadsledningskontoret 19.3 Inrätta miljöpris för goda initiativ och idéer inom skolan. Stadsledningskontoret 19.4 Utveckla digitala verktyg och lösningar för att underlätta för kunder och medarbetare samt för att synliggöra och minska klimatpåverkan. Stadsledningskontoret Relaterar huvudsakligen till följande nationella miljökvalitetsmål: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö och skärgård, God bebyggd miljö, Ett rikt växt- och djurliv 11 SKL, SIS och miljöstyrningsrådets modell SS Ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara fonder. 14

15 Bilaga 1. Indikatorer till miljöprogram Flera av indikatorerna nedan följer med från tidigare miljöprogram och för dessa finns både ett basvärde och ett nuläge beskrivet. Nytillkomna indikatorer har endast ett basvärde. Målvärdet jämförs mot basvärdet. Indikatorer Basvärde Nuläge Målvärde (2020) Energi och klimat Ansvarig Källa 1. Energianvändningen i stadens lokaler (uppvärmning, fastighetsel, verksamhetsel) (KWh/m2) (jmf med 2009). Normalårskorrigerad. 2. Energianvändningen i stadens bostäder exkl. hushållsel. (KWh/m2) (jmf med 2009). Normalårskorrigerad. 3. Andel av stadens lokalhyresgäster som har kunskap om sin energiförbrukning 4. Andel Green Building byggnader när staden bygger om i större omfattning 5. Energianvändningen inom det geografiska området /invånare 252 kwh/m2 (2009) 225,8 kwh/m2 (2009) 195,5 kwh/m2 262,2 kwh/m2 (2013) -40% FKO Kolada -20% FKO Kolada 0 100% FKO Egen data 0 100% FKO Egen data 16,3 MWh/inv (2009) 17,2 MWh/inv -20% SLK RUS utsläppsdatabas 100 FKO Kolada 6. Andel av stadens uppvärmningsenergi som är fossilbränslefri (lokaler) 83,5 (2011) 85,70% 7. Andel av stadens uppvärmningsenergi som är fossilbränslefri N/A öka FKO Kolada (i bostäder) 8. Förnybar el i stadens lokaler och bostäder, andel i % 100 % 100% FKO Kolada (bevaras) 9. MWh förnybara energi från stadens anläggningar KWh 200 MWh FKO Fko Resor 10. Andelen hållbara resor till arbetet 51 % (2013) 11. Antal cyklar över Lidingöbron ett medelvardagsdygn N/A 1372 (2013) 12. Antalet påstigande på kollektivtrafiken en vintervardag (2012) 13. Bilinnehav per 1000-invånare Körsträcka med bil, mil per invånare 496 mil/inv (2010) 15. Trafikens koldioxidutsläpp ska minska ton (2009) 16. Trafikens utsläpp av kväveoxider och partiklar NOx 74,28 ton/år PM;10:23,50 ton/år PM2,5 14,01 ton/år (2009) 17. Andelen elever som går och cyklar till skolan 51 % (11 skolor 2013) 18. Andelen hållbara resor till vardagsaktiviteter/fritids 34 % (2013) 19. Andelen som går eller cyklar till arbetet minst 1 dag i veckan ska öka till 50 % (anställda i staden) 20. Andelen som åker kollektivt till arbetet minst 1 dag i veckan ska öka (anställda i staden) 32 % 42 % 21. Koldioxidutsläpp från tjänsteresor per årsarbetskraft i staden 138 kg CO2 (2011) Bebyggd miljö 476 mil/pers (2013) ton (2012) NOx 61,5 ton/år PM;10:25,07 ton/år PM2,5 14,6 ton/år (2012) 121 kg 60% TF Resvaneundersökning TF öka TF Cykelbarometer, TF +20% TF SL-fakta om länet -3% TF SCB -10% TF Miljomal. nu minska SLK RUS minska SLK RUS minska minska 75% TF Enkel resvaneundersökning 50 % TF Resvaneunder -sökning % SLK Cerouppföljning ev. 2016/ % SLK Cerouppföljning ev. 2016/ % SLK Stadens resebyrå 22. Andel av stadens nya byggnader som har certifierats som minst miljöbyggnad silver alt. guld N/A % FKO Egen data 23. Antal områden som kräver åtgärder/sanering som är åtgärdade Riskklassade. 18 Undersökta: 7 Åtgärdade: 0 (2011) Riskklassade. 50 Undersökta: 12 Åtgärdade: 2 Öka MSK Egen data 15

16 Indikatorer Basvärde Nuläge Målvärde (2020) Ansvarig Källa 24. Antalet bullerskyddade fastigheter (fönsteråtgärder, jmf ny siffra för 2014) Natur och vatten % TF Egen data 25. Andel av åtgärdsförslagen i grönplanen som är genomförda 0 70% TF Egen data 26. Arealen skyddad natur 373 ha 373 ha öka MSK SCB (2009) 27. Andel parker som är attraktiva % (2011) 57% 70% TF Attitydundersökning TF 28. Areal med ängsskötsel (slåttermark) 30 ha 30 ha öka TF TF 29. Andel Lidingöbor som tycker att natur- och friluftsområdena 4,3 N/A 4,7 TF Attitydundersökning på Lidingö håller hög kvalitet (2011) TF 30. Arealen städad strand N/A öka TF TF 31. Volym bräddat avloppsvatten vid pumpstationer N/A minska TF Egen data 32. Indikator om båtlivet ska tas fram Konsumtion och kretslopp 33. Andel upphandlingar med hållbarhetskrav N/A 65% öka KSK Egen data (Konkurrensverket, bas, avancerad, spjutspets) 34. Andel upphandlingar enligt kriterier Giftfri förskola 0 öka KSK Egen data 35. Andel förskolor som fasat ut leksaker och inredningar 0 100% UF Egen data 36. Andel ekologisk mat 23 % 27 % 35 % KSK Egen data (2012) 37. Matsvinn inom stadens verksamheter g/elev 24 g/elev 23 g/elev -15% KSK Egen data (2012) 38. Andel miljöanpassade bilar av personbilar och lätta lastbilar 36% 82 % 100% KSK Egen data (2009) 39. Andel hushåll med matavfallsabonnemang 22% 45% TF Sörab 40. Mängd insamlat säck- och kärlavfall 211 kilo /inv minska TF Sörab 41. Mängd insamlat grovavfall 135 kilo/inv minska TF Sörab 42. Mängd insamlade förpackningar 77 kilo/inv öka TF FTI 43. Mängd insamlad textil till återbruk 2 kilo/inv öka TF Sörab 44. Mängd insamlade inventarier till återbruk (ÅVC) 188 öka TF Sörab 45. Antal förmedlade inventarier i stadens eget återbrukssystem 0 öka TF TF 46. Andel farligt avfall eller el-avfall i säck och kärlavfallet 0,27 Kommunal verksamhet 0 TF Sörab (plockanalys, vart 3.e år) 47. Andel verksamheter som har inventerat sin miljöpåverkan. 0 75% SLK Egen data 48. Mängd pappersförbrukning inom staden 0-25 % SLK Egen data 49. Antal Grön Flagg för förskolor och skolor 6 öka UF Håll Sverige rent 50. Andel kapital i hållbara fonder 0 öka SLK Egen data 51. Andel i äldre-och omsorgsboenden som tycker att de har en stimulerande utemiljö. 52. Andel Lidingöbor som anser att staden ger dem förutsättningar för kloka miljöval 55.5 % 3,6 (2013) 75% OSF Socialstyrelsens undersökning N/A öka SLK Attitydundersökning SLK 16

17 Bilaga 2 De nationella miljökvalitetsmålen i korthet Inom miljöpolitiken är det övergripande målet att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Sveriges riksdag beslutade 1999 om att det svenska miljöarbetet ska inriktas på att nå 15 miljökvalitetsmål beslutades om ytterligare ett mål, ett rikt växt- och djurliv. Nedan beskrivs respektive miljömål. Texterna är hämtade från miljömålsportalen. För mer information gå till miljömålsportalen: Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Skyddande ozonskikt Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. 17

18 Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Hav i balans samt levande kust och skärgård Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Storslagen fjällmiljö Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. 18