Verksamhetsberättelse Kammarrätten i Stockholm och Migrationsöverdomstolen

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2017 Kammarrätten i Stockholm och Migrationsöverdomstolen

2 Snabbfakta Kammarrätten i Stockholm är den största och äldsta av Sveriges fyra kammarrätter, som är andra instans i de flesta förvaltningsmålen. Domstolen är sista instans i migrationsmål, Migrationsöverdomstol, och slutinstans för mål enligt lagen om elektronisk kommunikation. Domkrets: Stockholms, Uppsala, Gotlands och Västmanlands län (cirka invånare) Domkrets Migrationsöverdomstolen: hela Sverige Anslag: 216 miljoner kronor Avgjorda mål: Ca , varav migrationsmål Anställda: Ca 230 medarbetare Antal publicerade nyheter och pressmeddelanden: 96. Antal tweets: 159 samt LinkedIn

3 Presidenten har ordet Jag vill börja med att tacka för att du läser Kammarrätten i Stockholms verksamhetsberättelse för Verksamhetsberättelsen innehåller ett urval av det som domstolens ca 230 medarbetare arbetade med under Det ska naturligtvis vara enkelt att få veta mer om vad som händer i en domstol. Det är ett skäl till att Kammarrätten i Stockholm tagit fram en verksamhetsberättelse. Ett annat skäl är att öka tryggheten för den som är part men även för att det är en del av den kunskap alla behöver för att bättre kunna vara med och utveckla ett framtida samhälle har varit ett rekordår för kammarrätten. Under året som gått har domstolen totalt avgjort ca mål. Hur har vi genomfört denna uppgift? Under året har vi haft ett antal större målserier där vi har kunnat organisera arbetet på ett nytt sätt och resultatet har varit positivt. Migrationsöverdomstolen är en del av Kammarrätten i Stockholm och det stora antalet asylsökande till Sverige främst under hösten 2015 fortsatte under 2017 att påverka verksamheten. Antalet migrationsmål har i det närmaste fördubblats på två år. Tack vare tidiga förberedelser från många inblandade så har vi haft goda förutsättningar att avgöra det ökande antalet migrationsmål. Vi har även bjudit in bl.a. Justitieutskottet och innan jul hade vi förmånen att ta emot migrationsministern Heléne Fritzon. Det är en av många aktiviter vi både tar initiativ till och medverkar i för att öka förståelsen för förvaltningsdomstolar i allmänhet och kammarrätten i synnerhet. I domstolsvärlden pågår ett ständigt förändringsarbete och under 2018 ligger mycket fokus på digitaliseringsfrågor. Det kan handla om allt från kommunikationen mellan domstolen, myndigheter och andra parter till medarbetares möjligheter att utföra arbetsuppgifter oavsett var personen befinner sig. Vi fortsätter att utveckla våra arbetssätt och här ingår hur vi formulerar våra domar. Arbetet med att skriva bättre och tydligare domar är viktigt för hur det enskilda avgörandet tas emot och ska tolkas. Vi kan också genom vårt bemötande på andra sätt påverka hur vi uppfattas av de som kommer i kontakt med oss. Det ska naturligtvis vara enkelt att få veta mer om vad som händer i en domstol. Det är ett skäl till att Kammarrätten i Stockholm tagit fram en verksamhetsberättelse har varit ett rekordår för kammarrätten. Under året som gått har domstolen totalt avgjort ca mål. Arbetet med att skriva bättre och tydligare domar är viktigt för hur det enskilda avgörandet tas emot och ska tolkas. Ett år leder till många intressanta möten i en domstol. Alla yrkeskategorier i en domstol behöver träffas i olika sammanhang för att inspireras och ta del av varandras erfarenheter. Domstolen har därför även ett antal interna utbildningar så att vi på ett bra och smidigt sätt för vidare kunskap mellan varandra. Under 2018 fortsätter vi även att rikta särskild uppmärksamhet på utbildningsfrågor med anledning av #medvilkenrätt. Jag hoppas att du använder denna verksamhetsberättelse på det sätt som passar dig - och tillsammans hoppas jag att vi ökar kunskapen om vad som pågår i våra domstolar och att detta bidrar till att ta oss alla bättre förberedda in i framtiden. Thomas Rolén Thomas Rolén, kammarrättspresident 3

4 Välkommen till Kammarrätten i Stockholm! Kammarrätten har en lång historia och domstolen nämns dagligen på olika sätt i det offentliga samtalet. Kammarrätten i Stockholm har en lång historia. Redan år 1695 hölls den första sessionen. Då fanns det en kammarrätt. I dag finns det fyra: i Stockholm, Göteborg, Jönköping och Sundsvall. Drygt 320 år efter den första sessionen har det blivit dags att sammanfatta år 2017 i denna verksamhetsberättelse. Vi hoppas att verksamhetsberättelsen ska bidra till att öka kunskapen om vår breda och spännande verksamhet, som spänner över migrationsfrågor, skattemål, socialförsäkringsmål, offentliga upphandlingar, EU-rätt och mycket mer. Kammarrätten fyller en viktig funktion för rättstillämpningen inom många områden, och den nämns dagligen på olika sätt i det offentliga samtalet. Kammarrätten i Stockholm är en allmän förvaltningsdomstol. Den är överinstans för förvaltningsrätterna i Stockholm och Uppsala. Det betyder att deras domar kan överklagas till Kammarrätten i Stockholm. Förvaltningsdomstolarna i korthet Kammarrätten i Stockholm är en allmän förvaltningsdomstol. Den är överinstans för förvaltningsrätterna i Stockholm och Uppsala. Det betyder att deras domar kan överklagas till Kammarrätten i Stockholm. Förvaltningsdomstolarnas främsta uppgift är att lösa tvister mellan enskilda till exempel personer, företag, organisationer med flera, och det allmänna till exempel Skatteverket, Migrationsverket och kommunerna. Reglerna för hur mål ska hanteras i en förvaltningsdomstol finns i första hand i förvaltningsprocesslagen. Det finns 17 allmänna förvaltningsdomstolar i Sverige (12 förvaltningsrätter, 4 kammarrätter och Högsta förvaltningsdomstolen). Varje år avgör de tillsammans ca mål, fördelade på ca 600 olika måltyper. De största måltyperna är migrationsmål, skattemål och socialförsäkringsmål. Andra exempel är socialtjänstmål, körkortsmål samt mål om offentlig upphandling, sekretess och laglighetsprövning. Kammarrätten i Stockholm är störst bland kammarrätterna, och avgjorde ca mål år Kammarrätten i Stockholm är sista instans för migrationsmål och mål enligt lagen om elektronisk kommunikation. De andra måltyperna kan överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen. Processen i förvaltningsdomstolarna har utformats så att alla ska kunna få en kostnadsfri överprövning av myndigheters beslut utan att behöva använda sig av ombud. En föredragning pågår Processen i förvaltningsdomstolarna har utformats så att alla ska kunna få en kostnadsfri överprövning av myndigheters beslut utan att behöva använda sig av ombud. Processen skiljer sig därmed från processen i allmän domstol, där bland annat brottmål avgörs. Processen är till exempel skriftlig i stället för muntlig, och domstolarna får grunda sina beslut på alla omständigheter som har framkommit i ett mål, inklusive vad parterna har fört fram i underinstansen (det vill säga en förvaltningsdomstol eller en förvaltningsmyndighet). 4

5 Organisation, resultat och hur ett mål avgörs Kammarrätten i Stockholm är en av de största domstolarna Kammarrätten är en jämförelsevis stor domstol med ca 230 medarbetare. På kammarrätten arbetar ordinarie domare, domare under utbildning, föredragande jurister, domstolshandläggare och administrativ personal. Kammarrättspresidenten leder arbetet vid domstolen. Så här ser organisationen ut Kammarrätten är indelad i sex dömande avdelningar. En sådan avdelning består av ca 35 personer. Chefen för en avdelning kallas kammarrättslagman. Anledningen till att kammarrätten är indelad i avdelningar med denna storlek är att målen kräver samarbete mellan olika roller, och samarbete mår bra av en viss regelbundenhet i kontakterna. Det har också på senare tid blivit allt vanligare med samarbete över avdelningsgränserna. Det är positivt för kunskapsöverföring och sammanhållning. En så stor organisation eller arbetsplats som vår behöver också en mängd andra funktioner som inte ryms på de sex dömande avdelningarna. Vid Kammarrätten i Stockholm har vi valt att samla medarbetare inom personal, ekonomi, bibliotek, IT, registratur, arkiv, reception, vaktmästeri och information på en administrativ enhet. De arbetar inom sina respektive områden med hela kammarrätten. Vid kammarrätten finns även ett antal nämndemän som är så kallade lekmannadomare. De tjänstgör som domare i exempelvis mål som handlar om tvångsvård av missbrukare och unga. På kammarrätten arbetar ordinarie domare, domare under utbildning, föredragande jurister, domstolshandläggare och administrativ personal. En så stor organisation eller arbetsplats som vår behöver också en mängd andra funktioner som inte ryms på de sex dömande avdelningarna. Vid kammarrätten i Stockholm har vi valt att samla medarbetare inom personal, ekonomi, bibliotek, IT, registratur, arkiv, reception, vaktmästeri och information på en administrativ enhet. De arbetar inom sina respektive områden med hela kammarrätten. Arbete pågår vid kammarrätten 5

6 Varje år får Domstolsverket ett regleringsbrev från regeringen med de verksamhetsmål som domstolarna ska nå under året. Verksamhetsmål och resultat 2017 Varje år får Domstolsverket ett regleringsbrev från regeringen med de verksamhetsmål som domstolarna ska nå under året. Verksamhetsmålen för kammarrätten 2017 var: procent av alla mål, exkl. förtursmål och migrationsmål, ska ta högst sex månader att avgöra, och procent av migrationsmålen ska ta högst två månader att avgöra. Det första verksamhetsmålet gäller huvudsakligen skattemål, socialförsäkringsmål och mål enligt socialtjänstlagen, men också kammarrättens ca 600 övriga måltyper. Däremot gäller det inte så kallade förtursmål. Det andra verksamhetsmålet gäller de mål som Migrationsöverdomstolen vid kammarrätten avgör. Handläggningstiderna 2017 Det första verksamhetsmålet nådde vi inte. Det berodde framförallt på de så kallade hyperhidrosmålen, se sidan 9. De låg vilande i avvaktan på Högsta förvaltningsdomstolens prövning av en fråga som var aktuell i alla de målen, vilket gjorde att tiden innan de kunde avgöras förlängdes. Under 2017 kom det in mål till kammarrätten. Trots det stora antalet migrationsmål under 2017 lyckades vi minska handläggningstiderna för den måltypen, och nådde regeringens andra verksamhetsmål. Under 2017 tog 90 procent av migrationsmålen i snitt 1,5 månader att avgöra, vilket kan jämföras med 2016 då de tog 1,9 månader. Vi lyckades bland annat genom upparbetad kompetens på området, effektiviserad handläggning och fler anställda. Antalet migrationsmål ökade med 57 procent jämfört med 2016 och utgjorde 69 procent av alla kammarrättens mål under Under 2017 avgjorde kammarrätten mål. Inkomna och avgjorda mål 2017 Under 2017 kom det in mål till kammarrätten. Det är 28 procent fler än Ökningen berodde i princip uteslutande på det stora antal asylsökande som kom till Sverige under hösten 2015, och vars överklaganden nu skulle prövas av Migrationsöverdomstolen. Antalet migrationsmål ökade med 57 procent jämfört med 2016 och utgjorde 69 procent av alla kammarrättens mål under Antalet skattemål som kom in minskade däremot väsentligt, med 21 procent från 2016, medan mål enligt socialtjänstlagen, förtursmål och övriga mål var ungefär lika många som föregående år. Antalet socialförsäkringsmål minskade något. Under 2017 avgjorde kammarrätten mål. Det är fler än vad som kom in under året, och den höga siffran beror till stor del på att vi avgjorde socialförsäkringsmål (hyperhidrosmålen) som hade kommit in under 2015 och Vi avgjorde också de 500 så kallade riskkapitalmålen, se sidan 8, under året, som också hade kommit in tidigare. Dessutom bidrog de många migrationsmålen, som vi i princip avgör i samma takt som de kommer in. 6

7 Så här avgör vi ett mål För att kammarrätten ska ta upp ett överklagande av en dom i en förvaltningsrätt krävs det i de allra flesta fall ett prövningstillstånd (se faktaruta). Om kammarrätten inte beviljar prövningstillstånd gäller avgörandet från förvaltningsrätten. Hur många domare dömer? När kammarrätten beslutar att inte bevilja prövningstillstånd är det vanligtvis två domare som fattar beslutet. När vi prövar ett mål i sak är det oftast tre eller fem domare som fattar beslut. I principiellt viktiga migrationsmål är det sju domare. När kammarrätten beslutar att inte bevilja prövningstillstånd är det vanligtvis två domare som fattar beslutet. Muntlig förhandling i kammarrätten Processen i kammarrätten är skriftlig Processen i kammarrätten är huvudsakligen skriftlig och de allra flesta mål avgörs utifrån det skriftliga materialet. Parterna kommer till tals genom att handlingarna skickas till dem och att de får tillfälle att yttra sig skriftligt. De frågor som kommer upp i målen avgörs efter en muntlig föredragning. En föredragning sker normalt i ett sammanträdesrum på avdelningen av en föredragande jurist eller fiskal som presenterar omständigheterna i målet, en rättsutredning och ett förslag på hur målet bör avgöras. Därefter överlägger domarna och diskuterar sin respektive inställning i målet. I vissa mål hålls muntlig förhandling om någon av parterna har begärt det, eller om kammarrätten anser att det behövs. Den muntliga förhandlingen kompletterar det skriftliga material som vi har tillgång till, och hålls framförallt för att höra vittnen eller för att parten ska få berätta muntligt om hur den ser på den uppkomna frågan. Efter den muntliga förhandlingen diskuterar domarna målet innan de röstar om hur de anser att målet ska avgöras. Var och en har en röst. Antalet mål med muntlig förhandling har ökat de senaste åren. I vissa mål hålls muntlig förhandling om någon av parterna har begärt det, eller om kammarrätten anser att det behövs. När prövningstillstånd meddelas Ett prövningstillstånd ska meddelas om det finns anledning att betvivla riktigheten av förvaltningsrättens avgörande (ändringsdispens), det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av förvaltningsrättens avgörande (granskningsdispens), det är av vikt för ledning av rättstillämpningen (prejudikatdispens), eller det annars finns synnerliga skäl (extraordinär dispens). I migrationsmål kan prövningstillstånd endast meddelas på de senare två grunderna (prejudikatdispens eller extraordinär dispens).

8 Tre viktiga händelser under var ett intressant år på Kammarrätten i Stockholm. Det är framför allt tre händelser som sticker ut: Projektet om handläggningen av riskkapitalmålen. Projektet som hanterade överklagandena som följde på lagändringen om ersättning vid vård utomlands. Det stora antalet migrationsmål. Under hösten 2015 och våren 2016 kom det in ett stort antal mål till Kammarrätten i Stockholm som handlade om beskattning av särskild vinstandel i riskkapitalbolag. Förutsättningarna skilde sig åt mellan de olika bolagssfärerna. Och utgången i målen skilde sig därför åt. Riskkapitalmålen bidrog till nya arbetsformer Under hösten 2015 och våren 2016 kom det in ett stort antal mål till Kammarrätten i Stockholm som handlade om beskattning av särskild vinstandel i riskkapitalbolag. Vi kände till målen sedan tidigare då de hade uppmärksammats redan i förvaltningsrätten. Eftersom det rörde sig om ett så stort antal mål, så olika och många frågeställningar samt stora värden startade vi ett projekt med domare och föredragande jurister. Så här arbetade projektet Projektdeltagarna träffades varje vecka. Arbetet med att ta fram rättsutredningar i de olika frågorna fördelades inom gruppen. Vid mötena presenterades rättsutredningarna och rättsfrågorna diskuterades. Projektdeltagarna diskuterade även processledningsfrågor, i vilken ordning målen skulle avgöras, vilka frågor som lämpade sig att behandla vid en muntlig förhandling, hur mycket rätten kunde styra vilka frågor som behandlas etc. Dels höll man veckomöten där alla projektdeltagare ingick, dels träffades också de som skulle ingå i rätten för respektive bolagssfär och diskuterade de enskilda målen. Arbetssättet medförde att handläggningen av målen hela tiden drevs framåt. Projektet omfattade sju olika företagsgrupper, så kallade bolagssfärer. Varje bolagssfär hade egna ombud och processerna fördes därför olika för varje sfär. På myndighetssidan var dessutom inte bara Skatteverket part, utan även allmänna ombudet hos Skatteverket. Förutsättningarna skilde sig åt mellan de olika bolagssfärerna. Och utgången i målen skilde sig därför åt. I huvudsak innebar domarna att de enskilda personerna i bolagen blev beskattade för sina inkomster. Föredragning pågår i ett sammanträdesrum 8

9 Ett kunskapsprojekt som även ökat samarbetet internt Den 27 april 2017 på förmiddagen meddelade kammarrätten totalt 85 domar som gällde 454 mål. Det var ett lärorikt projekt för alla inblandade, där de rättsliga frågorna upplevdes som grundligt genomlysta. Projektets syfte var att säkerställa att ett stort antal mål blev avgjorda på ett effektivt och rättssäkert sätt, men det blev även ett kunskapsprojekt som har medfört ett ökat samarbete inom kammarrätten. Den 27 april 2017 på förmiddagen meddelade kammarrätten totalt 85 domar som gällde 454 mål. Ny lag gav många hyperhidrosmål När lagar ändras kan det få stor betydelse för kammarrättens tillströmning av mål. Ett exempel är när en ny lag om ersättning vid vård utomlands började gälla Många hade åkt till Danmark för att få injektioner med botulinumtoxin (botox) mot hyperhidros (extrem svettning). Försäkringskassan beslutade att endast ersätta en liten del eller ingenting alls av kostnaden för behandlingarna. Den stora mängden mål var en utmaning Besluten överklagades till förvaltningsrätten och därifrån till kammarrätten. Det rörde sig om tusentals mål och det saknades vägledande avgöranden, så kallade prejudikat. Hur skulle EU-rätten tolkas i förhållande till hur det svenska sjukvårdssystemet är uppbyggt? Kammarrätten fattade beslut i ett antal mål som Högsta förvaltningsdomstolen sedan fastställde: patienterna hade rätt till ersättning för vården. Vid det laget hade det kommit in mål till kammarrätten, och vi hade avgjort 37 av dem. Totalt skulle mål som rörde ersättningsfrågan överklagas från förvaltningsrätten till kammarrätten. Många juridiska frågor hade lösts i målen, det tillkom även nya, dessutom stod kammarrätten även inför andra typer av frågor när den stora mängden mål skulle avgöras. Hur skulle vi hantera och få överblick över tusentals mål? När lagar ändras kan det få stor betydelse för kammarrättens tillströmning av mål. Ett exempel är när en ny lag om ersättning vid vård utomlands började gälla Totalt skulle mål som rörde ersättningsfrågan överklagas från förvaltningsrätten till kammarrätten. För att lösa allt detta tillsattes en projektgrupp där domare, föredragande jurister och domstolshandläggare, totalt 14 personer, flyttade samman i lokaler som ställts i ordning. På så sätt frikopplades de från sina ordinarie avdelningar och kunde koncentrera sig enbart på dessa mål. Detta var ett nytt sätt att arbeta avdelningsövergripande på och det visade sig vara en starkt bidragande faktor till att projektet löpte så väl. Projektet hade också löpande kontakt med parterna så att de var medvetna om hur arbetet fortgick. Under hela första halvåret 2017 arbetade gruppen intensivt och till midsommar återstod bara ett litet antal mål. Flertalet medarbetare kunde återgå till sina avdelningar och bara några personer jobbade vidare. I oktober avgjordes det allra sista av de hyperhidrosmålen. Kammarrättens första stora projekt var avslutat. Arbetet hade varit effektivt och lärorikt. 9

10 Under 2015 kom asylsökande personer till Sverige, ungefär dubbelt så många som året innan. Under 2015 kom det in överklaganden som rörde migrationsmål var det för att 2017 öka till Frågan var hur kammarrätten kunde förbereda organisationen på en så kraftig måluppgång utan att stå med en allt för stor organisation när antalet mål så småningom minskade igen? Migrationsöverdomstolen rustade inför kraftig målökning När människor söker asyl i Sverige utreds deras ärenden först av Migrationsverket. Beslutet kan överklagas till någon av de fyra migrationsdomstolarna och därefter till Migrationsöverdomstolen, som finns vid Kammarrätten i Stockholm. Under 2015 kom asylsökande personer till Sverige, ungefär dubbelt så många som året innan. Den 12 november 2015 infördes tillfälliga gränskontroller och den 24 november 2015 föreslog regeringen en rad regler som sedan infördes i den tillfälliga lag som började gälla 20 juli Den innebar bland annat att svenska asylregler anpassades till miniminivån i EU, och att uppehållstillstånden i första hand skulle vara tidsbegränsade. Under 2015 kom det in överklaganden som rörde migrationsmål var det för att 2017 öka till Att antalet migrationsmål vid Migrationsöverdomstolen skulle öka kraftigt på grund av de många asylsökande var lätt att inse. Frågan var hur kammarrätten kunde förbereda organisationen på en så kraftig måluppgång utan att stå med en allt för stor organisation när antalet mål så småningom minskade igen? Den stora ökningen påverkade allt arbete från registraturen när målen kommer in, till avdelningarna där målen avgörs och slutligen till arkivet. Många påverkas när antalet mål ökar 10

11 Fler medarbetare anställdes inom bland annat registratur, kansli, beredning och arkiv. Förvaltningsrätter och tingsrätter har möjlighet att anställa tillförordnade rådmän, det vill säga domare som har en tidsbegränsad anställning. Nu fick även kammarrätter och hovrätter denna möjlighet. Domstolarna kan också anställa pensionerade domare på viss tid, och den möjligheten utnyttjade kammarrätten. Tack vare att vi gjorde dessa förberedelser i god tid lyckades Migrationsöverdomstolen hålla i stort sett jämna steg med antalet inkomna mål. Vilka migrationsmål beviljas prövningstillstånd i Migrationsöverdomstolen? För att beviljas prövningstillstånd i Migrationsöverdomstolen krävs att det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas (prejudikat) eller att det finns synnerliga skäl. Prejudicerande mål kan vara sådana som rör en svår rättslig fråga eller att underinstanserna har gjort olika tolkningar av till exempel ny lagstiftning. Synnerliga skäl kan vara att migrationsdomstolen eller Migrationsverket har gjort något allvarligt fel vid handläggningen. Eftersom kraven för att Migrationsöverdomstolen ska bevilja prövningstillstånd är så höga, är det endast en liten del av migrationsmålen som blir prövade i sak. Det innebär också att antalet prejudikat från Migrationsöverdomstolen inte ökat i förhållande till antalet inkomna mål antalet frågeställningar ökar inte. Se antalet prejudikat och beviljade prövningstillstånd i tabell på sidan 17. För att beviljas prövningstillstånd i Migrationsöverdomstolen krävs att det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas (prejudikat) eller att det finns synnerliga skäl. Så följer du oss På kammarrättens hemsida kan du läsa alla Migrationsöverdomstolens referat samt se vilka mål som har fått prövningstillstånd. Du kan även prenumerera elektroniskt via RSS. Prövningstillstånd, domar och remisser sprids även via Twitter.

12 Vad gör vi i kammarrätten när vi inte avgör mål? Kammarrätten i Stockholm har fler arbetsuppgifter än att avgöra mål. Vi svarar till exempel på remisser, utbildar jurister och lämnar ut allmänna handlingar. Allt detta är viktiga inslag i domstolarnas offentliga uppdrag. Uppgiften att svara på remisser är en viktig och naturlig del av kammarrättens verksamhet. Under 2017 fick vi in nästan 100 remisser. Vi svarar på remisser från regeringen och andra myndigheter Varje år skickar Regeringskansliet och andra myndigheter ut betänkanden, utredningar och andra förslag på remiss till myndigheter och organisationer. Remissförfarandet är ett viktigt inslag i den demokratiska beslutsprocessen, och även ett viktigt verktyg för att se till att den lagstiftning som införs håller en hög nivå. Uppgiften att svara på remisser är en viktig och naturlig del av kammarrättens verksamhet. Under 2017 fick vi in nästan 100 utredningar på remiss. Ibland har vi inga invändningar mot förslagen utifrån vårt perspektiv, men på de flesta förslagen lämnar vi flera synpunkter. Synpunkterna kan röra allt ifrån om det är lämpligt att införa förslagen med hänsyn till grundlagen, till hur den föreslagna lagtexten är utformad. I vissa fall avstyrker vi förslaget helt. Alla kammarrättens remissvar finns på domstolens hemsida. Här syns några utredningar som kammarrätten fått på remiss

13 Vi utbildar framtidens domare För att bli utnämnd till domare av regeringen ställs det höga krav på skicklighet och förtjänst. De jurister som utnämns har genomgående mycket goda ämneskunskaper och lång erfarenhet av kvalificerat juridiskt arbete. För den som är intresserad av domaryrket finns olika möjligheter att skaffa de meriter som krävs. Det vanligaste sättet att meritera sig är att arbeta i domstol, och i kammarrätten har vi en viktig uppgift i att utbilda framtidens domare. För den som är intresserad av domaryrket finns olika möjligheter att skaffa de meriter som krävs. Den traditionella domarutbildningen är en populär utbildningsform. Vi på kammarrätten tar varje år emot ett stort antal ansökningar från intresserade jurister, men det är endast ett fåtal som får möjlighet att gå fiskalutbildningen hos oss. Under 2017 antog vi 20 fiskaler, varav 17 var kvinnor och 3 var män. Den traditionella domarutbildningen är fyra år Domarutbildningen tar normalt minst fyra år och sker i tre steg under handledning av erfarna jurister. Utbildningen inleds med en ettårig placering som fiskal på kammarrätten. Arbetsuppgifterna består i huvudsak av att göra rättsutredningar, föredra mål och skriva förslag till avgöranden. Efter det första året följer en tvåårig placering på någon av förvaltningsrätterna under kammarrätten. Under de två åren avgör fiskalen mål på eget ansvar. Domarutbildningen avslutas med ett års adjunktion i kammarrätten som tillförordnad kammarrättsassessor. Under detta år arbetar adjunkten som ledamot i kammarrätten och fullgör då i allt väsentligt samma arbetsuppgifter som de ordinarie domarna. Efter fullgjord och godkänd adjunktion anställs adjunkten som kammarrättsassessor. Därefter kan kammarrättsassessorerna meritera sig ett antal år utanför domstolen, t.ex. genom att arbeta på departement i Regeringskansliet, innan personen är kvalificerad för att söka en ordinarie domartjänst. Domarutbildningen tar normalt minst fyra år och sker i tre steg under handledning av erfarna jurister. Möjlighet för erfarna jurister Även erfarna jurister utan domarutbildning kan komma till kammarrätten och få adjunktionstjänstgöring. Tjänstgöringen ger dem möjlighet att under sex månader pröva på domaryrket i kammarrätten och på så sätt meritera sig för en domartjänst. Adjunkterna fullgör i allt väsentligt samma uppgifter som de ordinarie domarna i kammarrätten. Under 2017 tog vi emot fyra externa adjunkter från Regeringskansliet, Skatteverket, en advokatbyrå och ett revisionsföretag års nyutnämnda assessorer tillsammans med presidenten 13

14 Idag är ett livslångt lärande inte något ämne som debatteras, utan det är något självklart och naturligt för oss både privat och i våra olika yrkesroller. Studiebesök ger både kunskapsutbyte och nya kontaktytor Idag är ett livslångt lärande inte något ämne som debatteras, utan det är något självklart och naturligt för oss både privat och i våra olika yrkesroller. När vi översätter ett livslångt lärande till myndighets- och domstolsvärlden är studiebesök på olika nivåer en viktig del både för att hämta inspiration av varandra och att genom nya kontaktytor förbättra myndighetsutövningen och kunskapsöverföringen. Besök av Justitieutskottet För första gången har Justitieutskottet besökt Kammarrätten i Stockholm. Att det inte har hänt tidigare beror på att våra rättsområden faller under andra riksdagsutskott. Men det var stort intresse från utskottets ledamöter och vi fick svara på många engagerade frågor. På programmet stod bland annat information om förvaltningsdomstolarna och processförfarandet, kammarrättens uppgifter, hur vi har hanterat stora målserier där vi exemplifierade med hyperhidrosmålen och riskkapitalmålen, samt vår roll som prejudikatsinstans. Besök av Socialförsäkringsutskottet Socialförsäkringsutskottet besöker kammarrätten nästan varje år eftersom ett stort antal av våra måltyper ligger under det utskottet. Vid årets besök stod övergripande information om kammarrätten på agendan, men också information om framför allt socialförsäkringsfrågor och migrationsfrågor. Besök av migrationsministern Att bjuda in den nya migrationsministern till Migrationsöverdomstolen var angeläget. Det blev ett bra möte där informationsutbytet gick i båda riktningarna. Heléne Fritzon och medarbetare besöker kammarrätten 14

15 Vi ska inte underskatta betydelsen av att politiker får se vår verksamhet från insidan. Det leder bland annat till en ökad förståelse för förvaltningsdomstolar i allmänhet och kammarrätten i synnerhet. Dessutom underlättar det arbetet med att ta fram ett mer heltäckande underlag i olika utrednings- och lagstiftningsprocesser. Detta har både vi som domstol och medborgarna nytta av i slutändan. Förutom besöken av politiker och tjänstemän från Regeringskansliet så har vi också haft besök av till exempel en domare från Polen, studenter från juristprogrammet samt notarier och fiskaler från ett stort antal andra domstolar. Våra egna medarbetare har också deltagit i olika arrangemang både i Sverige och utomlands. Vi ska inte underskatta betydelsen av att politiker får se vår verksamhet från insidan. Det leder bland annat till en ökad förståelse för förvaltningsdomstolar i allmänhet och kammarrätten i synnerhet. Mer än avgöranden lämnades ut varje månad Offentlighetsprincipen är en central del av den svenska rättsordningen. Offentlighetsprincipen innebär bland annat att vem som helst kan begära ut allmänna handlingar, till exempel domar och beslut, och ta del av handlingen på plats på domstolen utan kostnad. Vem som helst har också rätt att kontakta domstolen och begära ut en allmän handling i form av en kopia. Då tar vi eventuellt en avgift för kopior enligt avgiftsförordningen. Nyare domar och beslut finns som elektroniska dokument. De flesta beställningar på domar, beslut och andra handlingar kommer via e-post och telefon. I kammarrättens arkiv finns det handlingar i mål från 1995 och framåt. Det äldre arkivmaterialet är levererat till Riksarkivet. Varje dag bemannas utlämnandefunktionen i arkivet av två personer, som hanterar och bevakar de beställningar som kommer in. Under 2017 fick arkivet upp till 65 beställningar av handlingar i avslutade mål per dag. Mellan avgöranden lämnades ut varje månad. Allmänheten kan göra beställningar till arkivet varje vardag klockan 8 16, på e-postadressen: arkivet.kst@dom.se, via formulär på domstolens webbplats eller via telefonnummer I kammarrättens arkiv finns det handlingar i mål från 1995 och framåt. Det äldre arkivmaterialet är levererat till Riksarkivet. Varje dag bemannas utlämnandefunktionen i arkivet av två personer, som hanterar och bevakar de beställningar som kommer in. 15

16 Andel av samtliga avgjorda mål totalt 4% 10% 19% 3% 100% 59% 59% Migrationsmål 3% Mål enl. socialtjänstlagen 4% Förtursmål (LVU, LVM, LRV, LPT) 5% Skattemål 19% Socialförsäkringsmål 10% Övriga mål 5% Antal inkomna, avgjorda och balanserade mål totalt Inkomna mål Avgjorda mål Balanserade mål 16

17 Antal prejudikat och beviljade prövningstillstånd Migrationsöverdomstolen Prejudikat Beviljade prövingstillstånd Fördelning av personalkategorier vid Kammarrätten i Stockholm % Domare Domare under utbildning Föredragande jurist Domstolshandläggre Administrativ personal Personalkategorier (%) vid kammarrätten i Stockholm 17

18 18 Dina anteckningar

19 Kontaktuppgifter till Kammarrätten i Stockholm Telefon: Fax: E-post: kammarrattenistockholm@dom.se Webbplats: LinkedIn: Kammarrätten i Stockholm

20 20