KANSKE, EVENTUELLT, FÅR JAG VARA FÖRÄLDER TILL MITT EGET BARN

Transkript

1 KANSKE, EVENTUELLT, FÅR JAG VARA FÖRÄLDER TILL MITT EGET BARN EN STUDIE OM SAMKÖNADE PARS UPPLEVELSER AV NÄRSTÅENDEADOPTION MALIN HENRIKSON CAMILLA SARELID Examensarbete i socialt arbete Malmö högskola 15 hp Hälsa och samhälle Socionomprogrammet Malmö Juni 2014

2 MAYBE, EVENTUALLY, I LL ALLOWED TO BE A PARENT TO MY OWN CHILD A STUDY ABOUT SAME-SEX COUPLES EXPERIENCE OF SECOND-PARENT ADOPTION MALIN HENRIKSON CAMILLA SARELID Henrikson, M & Sarelid, C Maybe, eventually, I ll allowed to be a parent to my own child - a study about same-sex couples experience of second-parent adoption. alm niver ity aculty o health and society, Department of social work, The purpose of this essay is to examine how same-sex couples experience the second-parent adoption process. To assist us, we have used our questions: how does the couples describe their experiences of the adoption process? Which are the couples stories about the experience of contact with the involved professionals? What are the opportunities and barriers for same-sex couples to start a family? How does the couples describe their experience of reactions from the community and society, and how do they think the future will look like for same-sex couples? This study has been achieved through a qualitative approach. The empirical data are based on seven semi-structured interviews with same-sex couples or pair members that want to or have had a second-parent adoption. The theory we have used for analyzing the results is phenomenology with focus on queer theory, heteronormativity, and power. We have come to the conclusion that the couples experiences of the second-parent adoption process is that it is a long time-consuming and emotionally consuming process. They question why they have to go through with an adoption process. The couples think of it only as a legal security to their child. They have experienced varying treatment in the contact with professionals. The course of action has been different for all our seven couples: home insemination in Sweden, insemination at clinic in Denmark, and surrogacy in India. One clear result is that it is more difficult for gay men to start a family than for lesbians. The couples has mostly received positive responses and a lot of support from the environment. Despice that they are worried about the negative view of homosexuality that is increasing widespread in the world. Keywords: homosexuality, insemination, professionals, reactions from the environment, same-sex couples, second-parent adoption, surrogacy.

3 TACK! Vi vill tacka alla våra informanter som har velat dela med sig av sina erfarenheter. Ett stort tack att ni släppte in oss i era hem och tog er tid att svara på alla våra frågor och funderingar. Ett stort tack även till vår handledare Lars G Eriksson för att du alltid tagit dig tid och för alla goda råd på vägen. Även ett stort tack till Ingalill Koinberg Henrikson som läst och diskuterat uppsatsen med oss. Sist men inte minst ett tack till våra respektive och familjer som stöttat oss. Malin Henrikson Camilla Sarelid Malmö Högskola Juni 2014

4 Innehåll 1. Inledning & Problemformulering Syfte och frågeställningar Definitioner Bakgrund Historik kring adoptionslagstiftning Årtal för homosexuellas rättigheter Sveriges adoptionshistoria Närståendeadoption Riktlinjer för de professionella Surrogatmödraskap Teorier Fenomenologi Queerteorin Heteronormativitet Makt hos de professionella Tidigare forskning Same-Sex Couple Experience with Homonegativity The Other other and Second Parent Adoption The Desire for Parenthood: Gay Men Choosing to Become Parents Through Surrogacy En analys av argument mot likställande av homo- och heterosexuellt föräldraskap Metod Kvalitativ ansats Förförståelse Avgränsningar Urvalsprocessen Bortfall Intervjuerna Datamaterialet Forskningsetik Arbetsfördelning Resultat och analys Valmöjligheter Val av donator Utredningen... 30

5 6.4 Kränkning S v bb Framtiden Vad kan bli bättre? Slutdiskussion Hur redogör paren för sina upplevelser kring närståendeadoptionen? Hur ser parens berättelser ut kring upplevelsen av kontakten med inblandade professionella? Vad finns det för möjligheter och hinder för samkönade par att bilda familj? Hur redogör paren för hur de upplevt reaktioner från omgivningen och samhället och hur tror de att framtiden kommer att se ut för samkönade par? Metod diskussion Framtida forskning Referenser Internetkällor Bilaga Intervjuguide:... 50

6 1. INLEDNING & PROBLEMFORMULERING I världen idag pågår en debatt huruvida homosexualitet accepteras eller inte samt om samkönade par har rätt till att få adoptera barn eller via assisterad befruktning skaffa barn. Meningarna är splittrade och ansvaret oklart. Homosexualitet är olagligt i Uganda och i 37 andra afrikanska länder. Ugandas president, Yoweri Museveni, skrev under anti-gay lagen i Uganda den 24 februari Från början skulle lagen innebära dödsstraff för homosexuella handlingar men det reviderades efter hård kritik från omvärlden. Idag innebär lagen 14 års fängelsestraff och de som gör sig skyldiga till "förargelseväckande homosexuellt beteende" riskerar livstids fängelse (aftonbladet, 2014). Museveni hade tänkt ta hjälp av amerikansk forskning för att utreda om homosexualitet är medfött eller inte. Eftersom han inte kunde hitta någon forskning som bevisar att homosexualitet är medfött så gick han med på att skriva under lagförslaget. USA:s president Obama vädjade till Museveni att inte godkänna lagen eftersom det skulle kunna påverka relationen till Washington, detta svarade han med utomstående kan inte diktera villkor för oss, det här är vårt land. Jag råder vänner i väst att inte göra en affär av detta, för om de gör det, desto mer kommer de att förlora (svtnyheter, 2014). Ryssland införde en anti-homolag år 2013 som innebar att homosexuella och andra männi kor inte år prida någon propaganda för icke-traditionella sexuella relationer. Detta inne attar att det är ett rbud mot att prida in ormation, arrangera evenemang eller skriva i bloggar. Jelena Kostjuschenko menar att människor inte kommer kunna slåss för sina rättigheter. Lagförslaget är populärt och har stöd av den ryska befolkningen. Homosexualitet ses som en sjukdom här och homosexuella anses perversa och abnorma. Man tycker att de ska vara tysta och inte kräva några rättigheter. Gruppen är väldigt utsatta och många homosexuella har blivit utsatta för mordförsök (svtnyheter, 2013) avkriminaliserades homosexuella handlingar i Sverige. Men inte förrän 1979 togs homosexualitet bort ur sjukdomsregistret. I Sverige infördes 2003 rätten för homosexuella par, som ingått partnerskap, alternativt homosexuella ensamstående att få prövas för utlandsadoption och närståendeadoption (1994:1117). Då Sverige tillåter samkönade äktenskap och att vi även enligt lag godkänt att samkönade par och homosexuella ensamstående får adoptera så är det flera länder som stoppar adoption till Sverige och andra länder p.g.a. att givarländerna inte vill att deras barn ska riskera att hamna hos homosexuella föräldrar. Sedan lagen kom till 2003 är det fortfarande ingen homosexuell som fått genomföra en utlandsadoption detta beror på att ingen adoptionsorganisation har kontakt med något givarland som velat placera sina barn hos någon homosexuell. Margret Josefsson, ansvarig redaktör på adoptionscentrum, besvarar frågan, om de jobbar för att få tag i givarländer som accepterar homosexuella föräldrar, med att adoptionscentrum arbetar r barnen bä ta och inte r vuxna rätt till barn oav ett vilken grupp av människor i Sverige det handlar om. Hon ifrågasätter också varför det inte satsas mer på nationella adoptioner för hur tror vi att andra länder, där synen på homosexuella är en helt annan än den i Sverige, ska välja samkönade par till sina barn om vi i Sverige inte gör det själva? (qx.se, 2010) År 2005 infördes lagen om att samkönade par får inseminera på klinik i Sverige. Detta är det vanligaste sättet för samkönade kvinnor idag att skaffa barn. Om denna insemination inte görs på klinik i Sverige utan t.ex. i Danmark eller genom 1

7 heminsemination i Sverige måste den icke biologiska föräldern genomgå en närståendeadoption för att bli juridisk förälder. För manliga par som inte vill skaffa barn med ett kvinnligt par finns idag att bli familjehem eller utlandsadoption. I vår studie kommer vi visa på att dessa två tillvägagångssätt är nästintill omöjliga att genomföra. Manliga par har då som val att anlita en surrogatmoder i ett annat land. I Sverige är surrogatmödraskap inget som är lagfört. Lilja (2005) betonar att man bör välja ett problem man själv menar är viktigt och intressant vilket vi har gjort då vi har vänner som är homosexuella och som befinner sig i skedet att vilja bilda familj så har det naturligt blivit ett samtalsämne samt att vi följt samhällsdebatter kring samkönades valmöjligheter och rättigheter till familjebildning. Vår första tanke var att undersöka samkönade pars möjlighet till utlandsadoption då detta blev möjligt genom lag i Sverige Tyvärr har det inte genomförts någon utlandsadoption till homosexuella par då de länder Sveriges adoptionsbyråer samarbetar med inte godkänner samkönade par som adoptionsföräldrar. Detta är ingenting som Sveriges myndigheter kan göra något åt utan endast försöka vara med och påverka för framtiden. Vårt syfte blev då istället att undersöka samkönades upplevelser av närståendeadoption. Hur upplevs kontakten med de professionella och samhället i stort? För att belysa vårt syfte och få svar på våra frågeställningar har vi tagit hjälp av fenomenologi. Genom en kvalitativ ansats samlade vi in vår empiriska data. Detta skedde genom semistrukturerade intervjuer med både manliga och kvinnliga par som har genomgått en närståendeadoption. 1.2 Syfte och frågeställningar I dagens Sverige är lagen om utlandsadoption och närståendeadoption densamma för samkönade par som för heterosexuella par sedan 2003 men när vi började intressera oss för ämnet upptäckte vi att det inte var så enkelt som att lagen hade möjliggjort för samkönade par att bilda familj, utan vägen dit kan både vara lång och full av hinder. Detta gjorde att syftet i vår studie blev att belysa samkönades berättelser kring sina upplevelser av närståendeadoption. 1. Hur redogör paren för sina upplevelser kring närståendeadoption? 2. Hur ser parens berättelser ut kring upplevelsen av kontakten med inblandade professionella? 3. Vad finns det för möjligheter och hinder för samkönade par att bilda familj? 4. Hur redogör paren för hur de upplevt reaktioner från omgivningen och samhället och hur tror de att framtiden kommer att se ut för samkönade par? 1.3 Definitioner Adoption En adoption innebär att barnet får en ny familj och en ny släkttillhörighet, såväl känslomässigt som juridiskt. Eftersom en adoption är ett livsavgörande och definitivt beslut för barnet behöver samhället ställa särskilda krav på den som vill adoptera (Socialstyrelsen, 2014). Närståendeadoption Närståendeadoption innebär att en make/maka adopterar sin partners biologiska barn (Socialstyrelsen, 2008). 2

8 Utlandsadoption Barnet som adopteras är fött i ett annat land utanför Sveriges gränser. Nationelladoption Ett barn som har hemvist i Sverige adopteras innanför landets gränser. Nationelladoption kan även benämnas som Internadoption. Adoptionsprocess En adoption innehåller många steg som blivande föräldrar måste genomgå. Adoptionsprocessen är ett samlingsbegrepp för dessa olika steg. Medgivandeutredning För att kunna adoptera ett barn krävs att man genomgått en å kallad medgivandeutredning och fått ett godkännande från socialnämnden i sin kommun innan barnet lämnar sitt ursprungsland. Socialnämnden utreder om de sökande är lämpade som föräldrar innan godkännandet kan göras (Socialstyrelsen, 2014). Surrogatmödraskap Surrogatmoderskap innebär att en kvinna blir gravid och väntar barn och har en avsikt att inte själv behålla barnet. Det finns ett partiellt och ett fullständigt surrogatmödraskap. Partiell innebär att kvinnan befruktas genom insemination och fullständig innebär att kvinnan får ett befruktat ägg från en annan kvinna. Enligt svensklagstiftning är detta inte en möjlighet i Sverige (RFSL, 2014). 2. BAKGRUND 2.1 Historik kring adoptionslagstiftning Det finns ett par lagar och förordningar i Sverige som berör adoption. Grundläggande regler för adoption återfinns i föräldrabalken 4:1 (lagen 1974:236). Denna lag gör gällande att man måste vara en man eller kvinna som fyllt 25 år för att få genomföra en utlandsadoption. Vid närståendeadoption gäller 18 år som lägsta ålder för att antaga adoptivbarn. Lagen säger även att om man gemensamt vill adoptera ett barn måste parterna ingått äktenskap. Lagen om registrerat partnerskap, vilket innebar att två personer av samma kön kunde få ingå partnerskap och ha liknande rättigheter, skyldigheter och möjligheter som heterosexuella som ingått äktenskap, infördes i Sverige år Lagen avskaffades 1 maj 2009 då äktenskapsbalken blev könsneutral och samkönade par fick rätten att ingå äktenskap istället (RFSL, 2014). Som ensamstående kan du själv ansöka om adoption men lagen är tydlig med att samboförhållande inte jämställs med äktenskap. I kapitel 4 står det även att adoption endast får ske om det är en fördel för barnet (4:6 FB). I socialtjänstlagen (6:12 SoL) finns riktlinjer för att en adoption ska bli godkänd. Detta kan endast ske om socialtjänsten anser att de sökande är lämpliga. Denna utredning fokuserar på att den sökande har en personlig lämplighet och man undersöker hur individens sociala nätverk ser ut (4:6 FB). Lagändringarna som gjort att samkönade par fått rätt till att prövas som adoptivföräldrar började med att regeringen tillsatte en utredning i februari Kommittén fick två huvuduppgifter, den första var att utreda förhållandena för barn i homosexuella förhållanden, skulle barn fara illa av att växa upp med homosexuella föräldrar? Det andra var att ta ställning till de rättsliga skillnaderna 3

9 mellan homosexuella respektive heterosexuella par. Kommittén tog under utredningsarbetet del av en mängd forskning och undersökningar gällande bland annat homosexuellt föräldraskap, homosexuellas inställning till familjebildning och barn, hur barn till homosexuella mår av sin situation, attityder till homosexuella och homosexualitet, samt om inställning samhället har till homosexuellt föräldraskap. Kommittén tog även del av forskning om adopterade barn och hur deras situation skulle påverkas av lagändringen. Kommittén kom fram till var att homosexuella är lika goda föräldrar som någon annan (Regeringen, 2014) Med utredningen som grund föreslog kommittén att registrerade partner skulle få möjlighet att prövas gemensamt som adoptivföräldrar. Kommittén menade att det inte fanns motiv för de rättsliga skillnader som gjordes mellan heterosexuella och homosexuella par i frågan om möjligheten att adoptera. Resultatet blev betänkandet Barn i homosexuella familjer, SOU 2001:10, som överlämnades till regeringen i januari I detta betänkande föreslog kommittén att registrerade partners skulle få samma möjlighet som heterosexuellt gifta par att gemensamt prövas som adoptivföräldrar, en registrerad partner skulle kunna adoptera sin partners barn, på samma sätt som en gift partner kan adoptera sin partners barn och att lesbiska par som registrerat partnerskap eller som lever i samboförhållande, skulle kunna få så kallad assisterad befruktning på allmänna sjukhus, på samma sätt som heterosexuella makar och sambor. Regeringen drog slutsatsen att förmågan till såväl praktisk som känslomässig omvårdnad inte skiljer sig mellan makar och partner. Detta ledde till att den 7 mars 2002, överlämnade regeringen propositionen Partnerskap och adoption, Prop. 2001/02:123, till riksdagen. Riksdagen röstade för regeringens förslag om att homosexuella par ska kunna prövas som adoptivföräldrar trädde lagändringarna i kraft. Det blev möjligt för registrerade partner att gemensamt prövas som adoptivföräldrar. Samtidigt fick både registrerade partner och homosexuella sambor möjlighet att utses till särskilt förordnade vårdnadshavare (socialstyrelsen 2004). 2.2 Årtal för homosexuellas rättigheter För att få en bild över homosexuellas historia i samhället och se att det inte ligger så långt bak i tiden då homosexuella handlingar sågs som kriminella eller att homosexualitet faktiskt sågs som en sjukdom i Sverige har vi tagit med några viktiga årtal. I denna lista av årtal kan man utläsa hur lång tid det har tagit att komma dit vi är i dag Avkriminaliserades homosexuella handlingar mellan vuxna RFSL bildas RFSL kräver homosexuella äktenskap Högsta domstolen slår fast att homosexualitet inte gör en förälder olämplig som vårdnadshavare RFSL kräver att homosexuella sambor ska ha samma juridiska rättigheter som heterosexuella. Sverige blir första land i världen att erbjuda en ny juridisk könstillhörighet och könskorrigeringsbehandling RFSL säger att homosexuella sambor bör få adoptera Avskaffade Socialstyrelsen homosexualitet som sjukdomsbegrepp Inseminationslagen utesluter ensamstående kvinnor och lesbiska kvinnor från insemination på svenska sjukhus Infördes förbud att diskriminera homosexuella. 4

10 Infördes lag om homosexuella sambor Socialstyrelsen lägger fram förslag om svensk partnerskapslag Regeringsrätten ger avslag för en svensk homosexuell man som vill adoptera p.g.a. omvärldens negativa inställning skulle belasta barnet Partnerskapslagen träder i kraft Ett lesbiskt par som inseminerat får rätt att dela på föräldraledigheten Lagen mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning införs. Sverige får en ombudsman mot diskriminering på grund av sexuell läggning, HomO I grundlagen införs förbud mot hets mot folkgrupp på grund av sexuell läggning. Lagen om rätt till adoptionsprövning för par som ingått partnerskap träder i kraft, liksom likställd sambolag för samkönade och olikkönade par Förbud mot diskriminering som har samband med sexuell läggning inom det sociala området, det vill säga socialtjänsten, socialförsäkrings-systemet, A- kassan och hälso- och sjukvården införs. Lagen om insemination även för kvinnor som är sambo eller registrerad partner med en annan kvinna träder i kraft Sverige inför könsneutralt äktenskap Grundlagsförbud mot diskriminering på grund av sexuell läggning införs i regeringsformen. (RFSL, 2014 och Stenholm, Strömberg 2004) 2.3 Sveriges adoptionshistoria Under 1900-talets början uppdagades ny kunskap om barn vilket ledde till diskussioner om familjeförhållanden och barnuppfostran. Majoriteten som deltog i de offentliga debatterna var borgliga vilket resulterade i att en god uppfostran och familjeidealet utformades efter borgerliga värderingar. Den goda modern enligt borgarna var en kvinna som skapade det goda hemmet som innebar renlighet, ordning och kärleksfull omsorg (Bäck-Wiklund, 2003) kom Sveriges första adoptionslagstiftning som står skriven i Sveriges författningssamling (1917:378). Syftet med denna lag var att barn som kom från fattiga förhållanden och otrygg miljö skulle få en stabilare uppväxt och hemmamiljö. Relationen mellan adoptivföräldern och barnet skulle växa fram och resultera i att adoptivföräldrarna blev likställda biologiska föräldrar till barnen vilket gjorde att adoptionerna ökade betydligt (Bäck- Wiklund, 2003). I början av 1900-talet var det vanligast med nationell adoption. Under andra världskriget var det många finska barn som adopterades till Sverige. På 1960-talet blev internationell adoption allt vanligare eftersom svenska familjer kunde ta bättre hand om sina barn efter att preventivmedel, abortslagstiftning, förbättrade socioekonomiska förhållanden samt nya familjenormer infördes (Martinell-Barfoed, 2008). Genom politiskt reformarbete under 70-talet blev det lättare att genomföra internationella adoptionen i världen och från och med 1971 dominerade internationell adoption den årliga statistiken i Sverige. Under 1970 och 80-talet genomfördes ca 1500 adoptioner per år och under senare år har siffran legat på ca 1000 barn per år (Martinell-Barfoed, 2008). Mellan åren ökade internationell adoption med 40 %. Familjen som en social konstruktion förändras genom tid och idag är det allt vanligare med ensamstående föräldrar och fosterfamiljer ändrades adoptionslagen så att även homosexuella gifta och ensamstående ska få rätt att prövas som adoptivföräldrar, men då den goda familjen än idag karaktäriseras efter det borgerliga idealet med att en kärnfamilj består av en mor, en far och barn är det inte så lätt att få till en utlands- eller nationelladoption för homosexuella om inte barnet är den ena partnerns biologiska barn (Bäck-Wiklund, 2003). Även då 5

11 ett barn ska familjehems placeras är den så kallade vanliga kärnfamiljen att föredra enligt Bäck-Wiklund (2003). De skriver att i Norge söker man efter fosterfamiljer som ingår i kärnfamiljsidealet eftersom man anser att två heterosexuella föräldrar ger barn en bättre uppväxt än en ensamstående förälder. Sökandet efter goda fosterfamiljer sker i Norge bland gifta eller samborförhållanden vilket författaren tycker överensstämmer även med processen i Sverige (Bäck-Wiklund, 2003). Socialstyrelsen (2008) menar att samhället tar på sig ett stort ansvar för barn som adopteras eller familjehems placerats, då dessa barn har en extra sårbarhet och särskilda behov måste samhället garantera så långt som möjligt att detta sker på ett lagligt och etiskt sätt och att föräldrarna som tar emot barnen är väl förberedda och lämpliga och använder detta som ett argument för att kunna avslå en ansökan om adoption eller önskan om att bli familjehem. 2.4 Närståendeadoption Lagen om genetisk integritet (2006:351) infördes år Denna lag reglerar insemination och befruktning utanför kroppen. Lagen medförde att samkönade kvinnliga par som valde att skaffa barn i Sverige blev juridiska föräldrar utan att behöva genomgå en närståendeadoption. Väljer paren däremot att inseminera utomlands exempelvis i Danmark så måste den andra kvinnan, som inte föder barnet, genomgå en närståendeadoption för att kunna bli juridisk förälder. En skillnad som görs mellan heterosexuella gifta par och samkönade gifta par gällande närståendeadoption vid insemination utanför Sverige är att mannen i ett heterosexuellt par inte behöver ansöka om adoption vilket motiveras av faderskapspresumtionen. Faderskapspresumtionen lyder: är vid barns födelse modern gift med en man, ska denne anses som barnets far (1:1 FB). Vad gäller samkönade par så blir endast den biologiska modern vårdnadshavare och den andra kvinnan måste ansöka om närståendeadoption (Socialstyrelsen, 2005). Innan en närståendeadoption kan påbörjas har socialnämnden skyldighet att utreda och fastställa faderskapet (2:1 FB). Bekräftelse av faderskapet sker skriftligt och ska bevittnas av två personer. Socialnämnden och den biologiska modern ska skriftligt godkänna bekräftelsen. Socialnämnden får endast lämna godkännandet om det kan antas att mannen är fader till barnet. Faderskapsbekräftelsen kan även göras innan barnet är född (1:4 FB). Vid insemination ska den som lämnat samtycke anses som barnets förälder och föräldraskapet fastställs och tillämpas på samma sätt som faderskapsbekräftelsen (1:9 FB). Förutsättningarna för att föräldraskapet ska kunna fastställas är att moderns kvinnliga maka, partner eller sambo har samtyckt till behandlingen, behandlingen har skett enligt lagen om genetisk integritet, samt att det är troligt att barnet kom till vid det tillfället (Socialstyrelsen, 2014). Trots att ett samkönat par ingått äktenskap så måste den andre föräldern ansöka om närståendeadoption och genomgå en så kallad medgivandeutredning. Den sökande som vill adoptera barnet lämnar in en ansökan till tingsrätten och tingsrätten ber om socialnämndens yttrande i den kommun som vårdnadshavaren är folkbokförd i. I socialstyrelsens handbok om adoption (2008) finns inga tydliga regler om vad yttrandet ska innehålla men det finns riktlinjer för hur utredningen ska genomföras. Familjerätten, som tillhör socialtjänsten, gör medgivandeutredningen tillsammans med det sökande paret, det är en viktig utgångspunkt att utredningen bygger på ett samarbete mellan utredaren och sökanden, med så stor delaktighet och öppenhet som möjligt. Något som 6

12 utredaren oftast ber de sökande om är att skriva en levnads- eller livsberättelse. Detta för att de sökande i lugn och ro ska motivera varför de vill adoptera. Livsberättelserna används ofta som underlag för fördjupande frågor i kommande möten (Socialstyrelsen, 2008). Familjerätten ställer frågor kring parternas relation, hur stabilt förhållandet är, lämplighet som föräldrar, gemensamt föräldraskap, omgivningens reaktioner, och det sociala nätverket. Det kan även frågas om barnet redan bor med den sökande, hur den känslomässiga kvaliteten ser ut i förhållandet mellan parterna. Finns det ömsesidig kärlek och respekt? Hur löser de konflikter, har det förekommit våld eller hot? Speciellt för sökande i samkönade par är frågorna hur de kan bemöta eventuella fördomar och negativa reaktioner från omgivningen som kan uppstå pga. det samkönade föräldraskapet samt hur de sökande kan tillgodose barnets behov av goda förebilder och naturlig kontakt med personer av båda könen under uppväxten. (Socialstyrelsen, 2008) Minst ett av samtalen som görs i utredningen bör hållas i sökandes hem. Detta görs för att se de sökande i sin hemmiljö och utredaren får tillfälle att se hur de sökande tänkt praktiskt runt barnet. Om det finns möjlighet, beroende på barnets ålder och mognad, så undersöker man även barnets egen önskan angående att bli adopterad. När utredningsarbetet är färdigställt så tas beslutet om den sökande får lov att adoptera eller inte av tingsrätten (Socialstyrelsen, 2008). Vissa villkor måste vara uppfyllda för att domstolen ska kunna godkänna en adoption, dels måste det vara till fördel för barnet och dels måste den sökanden ha uppfostrat barnet eller vilja uppfostra det. Det kan även med hänsyn till det personliga förhållandet mellan barnet och den sökande finnas särskild anledning till adoptionen (4:6 FB). När adoptionen är genomförd och domstolsbeslutet har gått igenom så har socialnämnden inte längre någon skyldighet att försöka fastställa faderskapet (Socialstyrelsen, 2008). 2.5 Riktlinjer för de professionella I socialstyrelsens lägesbeskrivning (2004) står det skrivet att socialstyrelsen fick i uppdrag av regeringen att kartlägga betydelsen av sexuell läggning vid bemötandet från socialtjänsten. Det framkom att socialtjänsten oftast utgick från det heteronormativa och att dåligt bemötande av hbt-personer grundade sig i okunnighet. Kartläggningen visade att parens lämpligheter och kvaliteter gällande barnuppfostran utelämnades och fokus låg istället på parens sexuella läggning och könssammansättning. Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) menar att det finns en risk för att homosexuella par som ansöker om adoption blir inkorrekt bemötta av socialtjänsten eftersom ombudsmannen stött på fall där familjerättshandläggares personliga åsikter kring internationella adoptioner för samkönade par framkommit under utredningen (Socialstyrelsen, 2004). Stenholm och Strömberg (2004) beskriver de professionellas riktlinjer för hur de ska bemöta homosexuella i sitt utredningsarbete. Det finns en handbok för socialtjänsten som socialstyrelsen gett ut som beskriver hur man som professionell utreder och behandlar adoptionsärenden. I betänkandet (SOU 2003:49) framgår det även vilka krav som ställs på utredaren och beslutsfattaren gällande internationella adoptionsfrågor. Utredarna bör ha goda kunskaper om barns behov och utveckling i allmänhet samt om adopterade barn. Barnets bästa ska alltid vara 7

13 den centrala utgångspunkten och inte de sökandes längtan efter barn. Handboken kompletterades 2003, efter att lagändringen om samkönade pars rätt till adoption infördes, med att homosexuella skulle behandlas likvärdigt som heterosexuella. En uppmaning gavs även till utredarna att själva reflektera över sin inställning till homosexualitet och adoption eftersom deras attityd kan påverka utredningsarbetet (Stenholm & Strömberg, 2004). I socialtjänstlagens portalparagraf står det beskrivet att demokrati och solidaritet ska vara de centrala riktmärkena för den sociala verksamheten. Verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet (1:1 SoL). Det innebär att ingen får särbehandla eller behandla någon kränkande pga. dennes sexuella läggning. Socialtjänsten ska även följa det som står skrivet i grundlagen nämligen att det allmänna ska värna om den enskilda människans privatliv och familjeliv, motverka diskriminering pga. sexuell läggning samt beakta allas likhet inför lagen (1 kap. 2-9 regeringsformen). Socialnämndens uppgift är att ha kunskap om levnadsförhållandena i kommunen, främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden, svara för omsorg, service, upplysningar, råd, stöd och annat bistånd till familjer eller enskilda som är i behov av det (3:1 SoL). Vid handläggning och uppföljning av barn bör handläggaren ha ett professionellt förhållningssätt för att kunna vara saklig, opartisk, tydlig, nyanserad, empatisk, lyhörd och visa respekt (Socialtjänsten, 2006). Då det är en omfattande utredning är det viktigt att som utredare förstå att frågorna kan vara känsliga att svara på bör utredaren förmedla att detta endast görs för barnets bästa och inte för att ifrågasätta de sökande. Som sökande har du rätt att byta utredare om möjligheten finns, men detta kan vara svårare i en liten kommun med färre personal. Att samarbetet fungerar är av stor vikt så att inte de sökande känner sig i underläge och rädslan att deras svar och attityd ska vägas in negativt (Socialstyrelsen, 2008). 2.6 Surrogatmödraskap För homosexuella kvinnor i Sverige finns alternativet att inseminera däremot för homosexuella män är det svårare då insemination är biologiskt uteslutande. Innan insemination blev lagligt var det vanligare att homosexuella kvinnliga och manliga par bildade familj tillsammans och delade på vårdnaden om barnen. Efter att insemination blev ett lagligt alternativ för kvinnliga samkönade par har flerföräldrafamiljer blivit allt mer ovanligt. I mot alla odds (2007) beskriver Karin Zetterqvist Nelson att lesbiska kvinnor allt oftare väljer att inseminera för att behålla föräldraskapet inom relationen. Männens möjligheter är på så sätt begränsade då utlandsadoption och fosterhemsplacering, som vi nämnt tidigare, är svårgenomfört. Ett alternativ för dessa män är att använda sig av en surrogatmoder i ett annat land då detta i dagsläget inte är lagligt i Sverige eftersom den som föder barnet alltid automatiskt blir den juridiska föräldern och vårdnadshavaren. Att anlita en surrogatmoder innebär att en kvinna blir gravid med överenskommelsen att inte behålla barnet själv. Det finns två olika former av surrogatmödraskap: partiellt och fullständigt. Partiell betyder att surrogatmodern blir befruktad genom insemination. Fullständig innebär att både spermier och ägg är donerade och befruktningen har skett utanför surrogatmoderns kropp dvs. IVF (RFSL, 2014) lades det fram en motion (2010/11:So419) som ville få till en utredning gällande surrogatmödraskap. Målet med denna motion var att få till en lagstiftning som var jämlik och könsneutral det skulle inte vara någon juridisk skillnad mellan vare sig hbt-personers eller andras möjligheter att bli föräldrar. Motionen beskrev att då det inte är lagligt i många länder med surrogatmödraskap 8

14 har en verksamhet i fattiga länder vuxit fram, rika barnlösa par betalar fattiga och utsatta kvinnor att föda fram deras barn. Detta anses i motionen som oetiskt och oacceptabelt eftersom kroppsdelar och barn inte är handelsvaror. Då det finns barn i Sverige som är födda genom surrogatmödraskap anser de som lagt fram motionen att det finns skäl att utreda surrogatmödraskap från alla inblandades perspektiv. RFSL anser att altruistiskt surrogatmödraskap borde vara en möjlighet som var laglig. Altruistiskt surrogatmödraskap betyder att surrogatmodern inte får ersättning för att hon bär barnet utan endast får ersättning för omkostnader och förlorad arbetsinkomst. Anledningen till att detta alternativ borde vara lagligt är för att kunna minska risken att utnyttja kvinnor som endast av ekonomiska skäl väljer att bli surrogatmödrar. Om man skulle legalisera surrogatmödraskap kan samhället, precis som vid adoption, pröva både de blivande föräldrarna och även den som vill bli surrogatmoder och försöka äker tälla urrogatmodern y te och att kontraktet lj och är godtagbart rån båda sidor (RFSL, 2014). Situationen idag är som vi nämnde ovan att det finns barn i Sverige som tillkommit genom surrogatmödraskap dock har det inte skett någon förändring sedan motionen 2010 angående lagarna. Det problem som kan uppstå då lagen inte tillåter surrogatmödraskap är ovissheten kring att bli juridisk förälder. Har befruktningen skett utomlands och barnet sedan kommit till Sverige utgår lagen från att surrogatmodern är en av de juridiska föräldrarna och den i paret som inte är biologisk fader förhindras att bli barnets juridiska förälder. Då surrogatmodern anses som juridisk förälder finns risken att om hon ändrar sig och inte vill ge ifrån sig barnet, så har hon lagen på sin sida. Det kan även uppstå problem om paret som anlitat surrogatmodern skulle ändra sig och inte vilja ha barnet så är surrogatmodern tvungen att ta hand om barnet (RFSL, 2014). Statens Medicin Etiska Råd (SMER) lade fram redan 2012 ett yttrande där vikten av att barn som föds genom surrogatmödraskap i andra länder bör få samma rättsliga skydd som andra barn i Sverige. Som det ser ut idag saknas riktlinjer och detta gör att fallen handläggs olika vilket leder till en rättsosäker situation för dessa barn (surrogat.info, 2013). 3. TEORIER Vi kommer i vårt arbete använda oss av fenomenologisk teori som utgångspunkt. Vi har vävt in heteronormativitet och queerteorin i vårt fenomenologiavsnitt för att visa på två olika tolkningsinriktningar som kan påverka våra informanters möjligheter till familjebildning. Vi har även valt att belysa begreppet makt eftersom informanterna, under sin närståendeadoptionsprocess, är i beroendeställning till de professionella och detta maktförhållande kan påverka våra informanters upplevelser. 3.1 Fenomenologi Fenomenologi är dels en filosofi och dels en kvalitativ forskningsansats. Då syftet med vår studie är att ta del av samkönades upplevelser av närståendeadoptionsprocessen och vilken betydelse dessa haft, är en fenomenologisk ansats att föredra. Författaren Kvale (1997) menar bl.a. att det fenomenologiska perspektivet är en bra teori att analysera sin empiriska data med då man använder sig av kvalitativ intervjuforskning. Fenomenologin som kvalitativ forskningsansats vill fånga och beskriva världen utifrån informanters 9

15 upplevelser och vilka betydelser saker och händelser har för människor. Begreppet fenomenologi enligt nationalencyklopedin (2014) betyder läran om det som visar sig för medvetandet. Edmund Husserl ( ) är grundaren av fenomenologi, denna teori utvecklade han genom en kritisk och filosofisk ansats, som ett alternativ till den naturvetenskapliga forskningsmetoden. Enligt Husserl karaktäriseras fenomenologin av att det inte går att fånga en beskrivning av det verkliga objektiva utan bara fånga informanternas subjektiva upplevelser av fenomen utan påverkan av forskarens tolkning. Den fenomenologiska ansatsen ger forskaren utrymme att se om olika individer upplever precis lika eller helt olika under omständligheter som objektivt sett är detsamma. Husserl menar att om du inte har upplevt det informanten talar om kan du, enligt honom, inte förstå fenomenet. Enligt honom är målet med en studie att presentera informanternas livsvärldar utan omtolkningar, forskarens egen förförståelse ska i sidosättas för att på så sätt lättare kunna se informanternas livsvärldar. Livsvärld är en av grunderna i fenomenologi. Livsvärld innebär världen så som vi uppfattar den och består av t.ex. minnen och vår oreflekterade vardagsvärld samt förväntningar om framtiden. Fenomenologi är enligt Husserl (Cuff & Payne, 1979) den enda metoden som undersöker essensen av studieobjektet, något som andra positivistiska vetenskaper ofta tar för givet. Med essens menas utifrån individens perspektiv, meningen och det viktigaste hos fenomenet. Det är inte fenomenologins uppgift att fastställa att individens upplevelser existerar, utan att ta fram essensen och att göra det osynliga i informanternas upplevelser synliga (Kvale, 1997). Alfred Schutz ( ) är en framträdande forskare inom fenomenologin. Han studerade sociala fenomen genom att utgå från Husserls fenomenologiska filosofi. Schutz tog hjälp av Husserls filosofiska betraktelser i sitt arbete att utveckla resonemangen till det vetenskapliga fältet av det sociala livet. Han ville skapa en bättre grund för sociologin genom att formulera det sociala livets fenomenologi (Cuff & Payne, 1979). Schutz har utvecklat Husserls teori och helt tagit avstånd från att lägga sin förförståelse åt sidan därför att han anser att människor alltid har en förförståelse och en egen livsvärld som är svår att helt bortse ifrån. Schutz menar att man använder sin egen livsvärld till att tolka andras berättelser och upplevelser (Schutz, 2002). Genom att utgå från ett fenomenologiskt perspektiv kan vi i vår uppsats ta del av våra informanters livsvärldar och hur dessa har konstruerats. Som forskare inom fenomenologi ska du beskriva alla varianter av upplevelser samt hitta de centrala mönstren som kommer igen i informanternas berättelser (Schutz, 2002). Schutz (2002) ansåg att människors upplevelse av verkligheten beror på förmågan att uppfatta fenomenens essens. Människor tillskriver objekt olika egenskaper via det gemensamma språket t.ex. en hund har svans, öron, hårig och skäller. Stämmer egenskaperna så uppfattar vi att objektet är en hund, dock kan hundar tillhöra olika raser. Kunskapsmängden om hundar och vilken ras de tillhör är beroende av individens livsvärld. Vilken kunskap individen besitter i olika sammanhang är det personen har lärt sig, samlat på sig, tolkat och gjort till sin livsvärd (Schutz, 2002). Människans erfarenheter samlas i ett erfarenhetsförråd och är personens vardagsvetande detta blir sedan människans sätt att tolka sin omgivning, vilket benämns inom fenomenologin som tolkningsschema. Detta tolkningsschema 10

16 hjälper individen att kategoriserar sina medmänniskor, objekt och händelser. Tolkningsschemat ger individen motiv och mening till en handling (Schutz, 2002). Människan är en aktiv varelse som konstruerar sin värld och upplevelsen av ett fenomen är individuellt anknutet och konstrueras utifrån tidigare erfarenheter men upplevelsen färgas även av den kultur och historia som individen är uppvuxen och lever i. I samhällsvetenskapliga perspektiv (Cuff & Payne, 1979) kan man läsa att Schutz beskriver i sin forskning att objekt och händelser av ett fenomen är något som vi tar för givet att alla människor uppfattar på samma sätt d.v.s. att det är samma objekt eller händelser för andra som för oss. Det är ingenting som finns i en enskild individs medvetande utan en social verklighet som vi har gemensamma upplevelser av. När vi talar med någon eller ser den andres handlingar så förstår vi betydelsen av detta genom en tolkad verklighet. Även om varje människa har en egen tolkad verklighet i sitt medvetande så menar Schutz att det inte är en privat verklighet som är unik för varje individ utan att den sociala verkligheten är en gemensam verklighet. Han anser att om så inte vore fallet så skulle kommunikationen mellan människor vara karaktäriserat av slump och man skulle inte kunna få ett grepp om vad den andre personen menar eller säger. Ett begrepp som Schutz använder sig av är common sense-kunskaper som innebär att människor, de sociala aktörerna, har en gemensam verklighet som förstås och utvecklas genom att vi talar samma språk. Det är en given verklighet som ses som organiserad och ordnad. Common sense-kunskaperna gör det möjligt för oss att kategorisera saker och händelser för att kunna göra oss förstådda. Begrepp som ingår i common sense-kun kaperna är typi ieringar d.v.. det om an e vanligt hos en samling objekt, händelser eller handlingar. Detta för att vi lättare ska kunna hitta gemensamma drag och veta om det rör sig om samma typ av fenomen. Varje människa har en uppsättning typifieringar som bidrar till att vi uppfattar verkligheten som bekant, vanlig och verklig. Det är genom språket vi direkt får tillgång till typifieringarna och indirekt genom att lyssna och läsa. Det inn en ta r givet ituation ho ociala akt rer att om det inte inn några käl r motsatsen så tar de sociala aktörerna för givet att andra uppfattar händelser och handlingar i den sociala verkligheten på samma sätt som de själva gör (Cuff & Payne, 1979). Som vardags-människa kan man kategorisera och exempelvis säga homo exuella borde inte å ka a barn r ett barn beh ver en mamma och en pappa, det är r barnet bä ta och n ja ig med det uttalandet utan att ge några detaljer om varför och vad de menar med barnets bästa. I vår studie har vi använt två tolkningar mot varandra queerteorin och heteronormativitet. Dessa har vi använt då vi ser det som två olika sätt att tolka samhället och normer och på detta vis belysa våra informanters upplevelser av fenomenet familjebildning och vilka reaktioner de möter av de professionella och samhället i stort Queerteorin Ordet queer började användas i det svenska språket i mitten av 1990-talet. Vad är queer? Ordet kan ha olika betydelser beroende på vem som svarar. Queer kan betyda allt från att vara avvikande till att betraktas som en teoretisk utgångspunkt. Ibland är det ett samlingsord för gruppen homosexuella, bisexuella och transpersoner. De personer som hamnar utanför normen är också en grupp som ibland benämns som queer. Teoretikern Michael Foucault har betytt mycket för 11

17 queerteorin, han har undersökt sexualitetens historia och beskriver att vi redan på 1700-talet började klassificera, sortera och diagnostisera medborgare, kategorier som perversa, homosexuella och hysteriska. Det bildades nya identiteter och begrepp, det som innan bara varit en person som hade sex med någon av samma kön fick en identitet som homosexuell. Genom detta satte man in folk i fack och Foucault menar att genom språket och det namn vi ger varandra ger en betydande roll till vår syn av andra och oss själva. Det blev genom denna kategorisering ett normalt sätt och ett onormalt sätt att vara (Ambjörnsson 2006). En av queerteorins huvudsakliga utgångspunkt är att allt är en följd av sociala konstruktioner. Kön och sexualitet är socialt konstruerad och det är genom den normativa synen individer får och gör sig en roll (Öhman, 2009). Det centrala i användandet av queer är brottet mot det normala (Ambjörnsson 2006). Queerteoretiker menar att som teori fokuserar termen på att problematisera och ifrågasätta resonemang och uppfattningar om genus, kön och sexualitet (Rosenberg, 2008). Queerteorin är ingen enhetlig och renodlad teori utan den kan länkas samman med poststrukturalism, poststrukturalistisk feminism och queerfeminism. Men dessa tidigare teorier, lyfter främst fram vad som betraktas som avvikande och annorlunda. Så istället för att kämpa för att likställa heterosexuella och homosexuella anser queer att vi ska tänka bort uppdelningen. Vad är vikten av normalitet kontra avvikelse? Queerteorin ifrågasätter samhällets syn på sexualitet och kön. Teoretiker inom teorin vill utmana kategoriseringar så som man/kvinna. Queerteorin tar istället upp det som uppfattas som det normala, kritiserar normalitetens existens och undersöker hur heterosexualiteten skapas, bevaras och fungerar och som verktyg för att undersöka detta använder man bland annat begreppet heteronormativitet vilket vi beskriver nedan (Ambjörnsson 2006) Heteronormativitet Begreppet heteronormativitet myntades under 1990-talet och bör betraktas som centralt inom queerteorin. Heteronormativitet handlar om hur heterosexualiteten blir konstruerat till det normala genom samhällets normer. Heteronormen utgår ifrån att det finns två kön, man och kvinna och dessa attraheras självklart av varandra. Heteronormen kan ses som en social konstruktion. Heterosexualiteten anses alltså som mycket annat vara en produkt av sociala, kulturella och historiska faktorer (Ambjörnsson, 2006). Då samlevnadsformen som människan i det västerländska samhället försöker eftersträva är det heterosexuella samlivet, gör detta att andra sexualiteter ses som något avvikande (Mattsson, 2010). Begreppet används för att studera samhälleliga institutioner som på olika sätt bibehåller och premierar heterosexualiteten som det självklara och naturliga (Ambjörnsson 2006). Heteronormativitet upprätthålls genom lagar, institutioner, handlingar och relationer. Detta leder till att människor faller in i heteronormativiteten utan att ifrågasätta den. Heteronormativeteten påverkar hur män och kvinnor agerar utifrån de förväntningar och föreställningar som tillskrivs båda könen, kvinnan ses som omsorgsfull, vårdande och feminin medan männen inte förväntas ha dessa egenskaper. Heteronormativitet bygger på att dessa skillnader finns mellan könen (Sörensdotter, 2008). Normativ heterosexualitet har stor betydelse i skapandet av genus, kön blir till genom hur vi rör oss, agerar och hur vi tolkar oss själva och våra medmänniskor. Redan som små barn lär vi oss fort hur vi ska agera som flicka kontra pojke, vilka intressen en 12

18 licka har och tvärtom. ånga gånger är det e ter det k n normala beteendet du som barn får uppskattning att du som flicka ritar bra eller som pojke springer snabbt. Skulle du som flicka vara snabb får du ofta en kommentar som hur snabb du är för att vara flicka. Skapandet av kön och en normativ heterosexualitet gör att vi blir upplärda att vi behöver varandra och att det är det normala. Detta leder till att vissa identiteter är tillåtna och andra inte (Mattsson, 2010). Något som också påverkas av vårt kön, sexuella läggning och sexualitet är hierarkin i samhället. De heterosexuella hamnar högre upp i hierarkin i samhället. Ser man det ur ett lagperspektiv har det hänt mycket de senaste åren och många lagar har skrivits om så att homosexuella får samma rättigheter som heterosexuella dock är det inte bara lagar som sätter ens hierarkistatus. Omgivningens attityder och samhällets normer är väldigt avgörande i denna fråga. Det heteronormativa sättet att tala om familjen är att man ofta utgår från att den består av en mamma, en pappa och barn (Ambjörnsson, 2006). Homosexuella är ingen homogen grupp utan det de har gemensamt är att de inte faller in under heteronormen. Detta gör att homosexuella utsätts för problem och ifrågasätts på ett sätt som heterosexuella aldrig behöver komma i kontakt med t.ex. det är mycket vanligare att de som inte är heterosexuella utsätts för hatbrott. Många gånger ser inte det heteronormativa samhället individen bakom utan bara fokuserar på den sexuella läggningen (RFSL, 2014) Norbergs studie Samkönad tvåsamhet - Vardagsliv och heteronormativa praktiker (2009) visar hur samhällets heteronormativa attityder påverkar samkönade pars tillvaro. I denna studie tas det upp om paradoxen i att samhället dels blir alltmer öppet för samkönad tvåsamhet, men lider brist på kunskap om familjer med samkönade par. Trots öppenheten för det "okända" utgår samhället oftast ifrån att en individ är heterosexuell och du som homosexuell är den som måste ta på dig att komma ut eller berätta hur det verkligen är varje gång någon antar el vilket upprätthåller föreställningar om hur det ideala paret eller den ideala familjen ser ut ur ett heteronormativt perspektiv Makt hos de professionella Som vi nämnt inom fenomenologin har en individ varierad kunskapsmängd inom olika områden och detta har individen skaffat sig genom sina tolkningar och erfarenheter som ingår i dennes livsvärld. Som Skau (2007) beskriver finns det alltid en maktrelation mellan alla människor och den kunskap man besitter ger makt. Makt är ett svårdefinierat begrepp eftersom makt är så abstrakt, det är inget som syns utan bara finns. Max Weber lägger vikten vid att betydelsen av makt är stor då det gäller vilka sociala grupper som styr över andra. För att få denna makt och maktutövning krävs legitimitet eller auktoritet att styra (Månsson, 2007). Webers definition av makt lyder: möjligheten att få sin vilja igenom i en social relation, även i händelse av motstånd, oavsett vad denna möjlighet beror på (Skau, 2007). Socialnämnden gör en medgivandeutredning när närståendeadoption ska äga rum och utreder om partnern till den biologiska föräldern är lämpliga som förälder, det innebär att paret har en beroendeställning gentemot sin handläggare. Ett myndighetsbeslut ska tas vilket ger familjerätten stor makt över situationen. 13

19 Vad ger då makt? Enligt Börjesson & Rehn (2009) kan man se tre tydliga faktorer som ger makt: samhällsposition, pengar och expertis. Skau (2007) menar att grunden till all makt är den olikhet som finns mellan människor. En socialarbetare och en klient har olika maktkunskaper. Socialarbetaren kan ge sina klienter ekonomisk och praktisk hjälp eller låta bli att göra det. Till sin hjälp har de lagar, bedömningsmallar och normer som finns i samhället om vad som är accepterat eller inte. Socialarbetarna kan använda sig av skrivna och oskrivna regler kring vad som bör eller ska göras och detta ger dem makt. Även viljan att vilja hjälpa kan vara avgörande, samarbete mellan olika myndigheter och tjänstemän kan göra hjälpresurserna mer effektiva men revir, makt och kompetensstrider mellan myndigheter och yrkesgrupper kan göra att klienten hamnar emellan och därmed inte får någon hjälp eller att det tar mycket längre tid. Även om socialarbetare arbetar utifrån lagar och regler så har de en stor handlingsfrihet och förväntas att handla moraliskt rätt. Men oftast sker mötena enskilt utan insyn eller kontroll vilket kan leda till att den socialarbetare som arbetar närmast klienten kan utöva en osynlig makt (Swärd & Starrin, 2007). Makt behöver inte alltid utföras av ondo utan det kan användas i både gott och ont syfte. När det leder till destruktiva resultat handlar det oftast om att maktutövaren är omedveten eller oprofessionell i sitt agerande. Kränkare och offer behöver inte uppfatta handlingen på samma sätt, dock måste offrets upplevelse vara avgörande för om denna känt sig kränkt eller inte. Om den professionella får vetskap om klientens upplevelser kan dennes förståelse hjälpa till att dämpa känslan av att vara kränkt eller iaf förhindra att den stärks. En vanlig undanflykt för de professionella att luta sig tillbaka på är att de ock å bara är männi kor om har rätt till bra och dåliga dagar. Dock håller inte detta argument fullt ut eftersom de professionella har möjlighet till egen reflektion, arbetsgruppsamtal, handleding, fortbildning mm. (Skau, 2007). Bernler och Johnsson (2001) beskriver att vi har, får eller tar makt i relationer. Den makten som vi tar är alltid en expansion av den makt som vi redan har, denna expansion kan vara rättfärdig eller orättfärdig. Bernler och Johnsson nämner två sorters makt, resursmakt samt tilldelad makt. Resursmakt är den makt som utgår från att den ena parten har större resurser än den andre vad gäller det som är relevant för maktfördelningen. Det kan exempelvis vara mer kunskap inom ämnet, så som att socialarbetaren är mer insatt i bedömningsunderlag och lagar. Det som förstärker maktobalansen mellan klient och hjälpare är att många klienter inte känner till sina juridiska rättigheter och inte alltid blir upplysta om det heller (Skau, 2007). Swärd och Starrin (2007) menar att även om socialarbetaren har mer makt än klienten är inte klienten maktlös. Där det finns makt finns det också motstånd och detta kan ge klienten mer makt då denna kan motsätta sig hjälp eller ute bli från möten. Klientens egen drivkraft kan även vara avgörande för hur mycket man orkar kämpa och kräva sina rättigheter gentemot den professionelle. Klienten är alltid proffs på sitt egna liv och har en kunskap inom detta som inte den professionella har och endast får tillgång till om klienten vill dela med sig. Fast i en beroendeställning så är det kanske inte heller det bästa för klienten att ta till strid och kritik för att lyckas få sin vilja igenom utan istället vara medgörlig och anpassningsbar. Som klient får man frågor om ens person och privatliv men har ingen rätt att fråga motsvarande frågor tillbaka till den professionnelle. Det utgör en obalans i relationen som hjälparen bör vara medveten om och reflektera över. Detta genom att se över vilken information som är relevant och hur mycket av informationen som denne behöver för arbetet med klienten. I en vanlig relation 14

20 med en annan medmänniska så finns det ett önskat ge och tagande i form av att lyssna och prata som ingår i en konversation men detta är oftast inte förväntat eller eftersträvat i ett klient-hjälpar samtal (Skau, 2007). I adoptionsutredningar ställs det krav på samarbetsvillighet från paren annars kan socialarbetarna tra a klienten r att den inte velat hjälpa till. Som exempel kan nämnas lesbiskapar som gjort heminsemination och vid en faderskapsutredning inte vill nämna den biologiska faderns namn eller bidra till att fadern kan hittas. Detta kan leda till att underhållsbidraget blir indraget och det kan även vara negativt då en närstående adoptionsutredning ska göras (Stenholm & Strömberg, 2004). 4. TIDIGARE FORSKNING För att hitta tidigare forskning har vi använt oss av Malmö högskolas databaser proquest och swepub. De ord som vi använde som sökord var: same-sex adoption, surrogacy, second-parent adoption m.fl., dessa ord sökte vi både på svenska och på engelska. Vi fick fram många olika artiklar och valde fyra artiklar/rapporter att bygga vår tidigare forskningsredovisning på. Dessa valde vi då vi anser att de svarar bäst mot vårt syfte och frågeställningar och som kan kopplas till analysen av vår empiriska data. Studierna har olika inriktningar: synen på homosexualitet i samhället, närstående adoption, surrogatmödraskap och argument kring att likställa heterosexuellt och homosexuellt föräldraskap. 4.1 Same-Sex Couples Experiences with Homonegativity Same-S x C u Ex H m v y från 2005 (Dudley m.fl.) är en amerikansk studie som har gjorts för att undersöka homosexuellas och bisexuellas upplevelser och erfarenheter av homonegativitet vilket innebär negativa reaktioner från omgivningen pga. sexuell läggning. I studien kopplar forskarna faktorer så som diskriminering, stigmatisering och rädslan att vara öppen med sin sexuella läggning till stress och psykisk påfrestning. Urvalet av informanter var homosexuella manliga och kvinnliga par där deltagarna var minst 18 år och varit tillsammans i minst sex månader. Paren bodde i en medelstor sydlig stad och i områden runt omkring. 16 par deltog i undersökningen varav sju var kvinnliga par och nio manliga par. Åldern låg på år, längden på förhållandena var från 6 månader till 22 år och alla utom tre individer var öppna med sin läggning för familjen. 15 par bodde tillsammans och ett par var särbor. Frågorna som ställdes till paren handlade om hur negativa reaktioner från omgivningen påverkade deras parrelation. Utmaningar för samkönade par kan vara att möta ett samhälle som generellt sett inte stöttar deras livsstil, att bli diskriminerad på sin arbetsplats eller att man har en familj som tar avstånd är ett resultat av en kulturell kontext som stigmatiserar deras förhållande vilket kan leda till stress och psykisk ohälsa för de samkönade paren. Författarna refererar till Crocker, Major och Steele (1998) som definierar en stigmatiserad person som en person vars sociala identitet, eller medlemskap är socialt kategoriserad och ifrågasätts samt brister i andras ögon. För att kunna bibehålla relationen med sin partner måste paren hantera dessa erfarenheter. Författarna refererar till Horvath & Ryan, 2003 och Simoni & Walters, 2001 som menar att diskriminering, rädslan att mista sitt jobb, och verbala eller fysiska trakasserier pga. sin sexuella läggning bidrar med stressen att hantera personlig identitet och sociala interaktioner. 15