regionutvecklingsnämnden

Transkript

1 Mötesbok: Regionutvecklingsnämnden ( ) regionutvecklingsnämnden Datum: Plats: Textile Fashion Center, Borås Kommentar:

2 Dagordning Kallelse Kallelse regionutvecklingsnämnden Beslutsärenden 221 Bredbandsstöd för Borås kommun, område Tärby-Komlösa-Finnekumla Bredbandsstöd för Borås kommun, Seglora Bredbandsstöd för Borås kommun, Borgstena 224 Bredbandsstöd för Borås kommun, Tämta Stöd till operativa kommunikationsgruppen i Västsvenska paketet åren Information om förslag till strukturbildsprocess och Västra Götalandsregionens roll Projektstöd för Framtidens Företag Projektstöd för Innovatum Projektstöd för Industriell Dynamik/Enterprise Europe Network Projektstöd för Västsvenska inkubatorers kvalitetshöjning (VINK) Projektstöd för Digital SME Projektstöd för Hållbar Industriell Utveckling Projektstöd för SSIE Accelerator Projektstöd för Göteborg Film Festival - Dragon Award Information om överenskommelse med SLU Etableringsstöd för Life Science (Foreign Direct Investment) Projektstöd för SWEMARC, nationellt centrum för marin vattenbruksforskning vid Göteborgs universitet (fd. Vattenbrukscentrum Väst) - fortsättning Projektstöd för Fiskekommunerna - ett delregionalt nätverk för fiske och vattenbruk Projektstöd för IWTS - Inland Waterway Transport Solutions Projektstöd för MobilityXLab - Bas Projektstöd av automatiserade busståg - Forskning kring styrsystem Projektstöd till CLOSER Information om ASSAR Industrial Innovation Arena Projektstöd för MILJO:FIA , demonstrationsmiljö för flexibel och innovativ automation Information om Replab, reparation och återanvändning av metallprodukter genom additiv tillverkning Projektstöd för Smarta Fabriker Projektstöd för medfinansiering av projektet Uppdrag Ungdomarnas Europa Information om Västra Götalandsregionens program för entreprenörskap Uppdrag Stiftelsen Stenebyskolan

3 250 Verksamhetsbidrag för Agroväst Remissvar om Göteborgs stads näringslivsstrategiska program Motionssvar om Västra Götalandsregionen som attraktiv och levande kulturregion Workshop inför Plan för intern styrning och kontroll Information om Nordsjökommissionens sekretariat Medlemskap i STRING Val av representant för Vänersamarbetet ekonomisk förening Val av representant för Vänerstråket Information om riktlinjer mot korruption, mutor och jäv Information om remiss för policy för styrning i Västra Götalandsregionen Uppföljning av regionala och statliga utvecklingsmedel oktober Återrapportering av slutredovisade projekt 10/10-13/ Information om arbetsmarknadsutredningen 298 Delegeringsärenden Delegeringsbeslut för remiss regional infrastrukturplan Remiss regional infrastrukturplan Delegeringsbeslut för remiss om utbildning, undervisning och ledning reformvård till stöd för en bättre skola (SOU 2017:51) 305 Riskbegränsande offentligt kapital 310 Delegeringsbeslut av ordförande för kurs och konferens Delegeringsbeslut projektmedel fördelade till det statliga anslaget år COTS affärsmodellutveckling 318 Delegeringsbeslut om projekt upp till kr 322 Delegeringsbeslut om företagsstöd för statligt anslag 1:1 330 Medel till sidoevent sociala ekonomin i framtidens arbetsplats 335 Förändring av innehåll för projekt Our Normal - en digital kontaktförmedling för familjer med barn med funktionsvariationer - socialt entreprenörskap 338 Anmälningsärenden Protokollsutdrag Kulturnämnden- Medier och demokrati Protokollsutdrag regionstyrelsen, Återrapport handlingsplan fullföljda studier 343 Protokollsutdrag regionstyrelsen, översyn av Västra Götalandsregionens diarie- och registratorsfunktioner 377 Protokollsutdrag regionstyrelsen, Yttrande över remiss om utbildning, undervisning och ledning - reformvård till stöd för en bättre skola (SOU 2017:51) 382 Protokollsutdrag beredningen för hållbar utveckling, halvtidsutvärdering av VG Skrivelse till styrelser om rapportering 392 Beslut - Ny rutin för diarieföring i Västra Götalandsregionen 394 Protokollsutdrag - regeringssammanträde , skrivelse till Europeiska kommissionen om ändring av landsbygdsprogrammet

4 Protokollsutdrag Regionstyrelsen - Riktlinjer för lönepolitik Protokollsutdrag regionfullmäktige, fördelning av omställningskostnader för avveckling respektive utveckling av naturbruksförvaltning 413 Protokollsutdrag regionfullmäktige, ledamot och 2:e vice ordförande samt ersättare i regionutvecklingsnämnden 421 Protokollsutdrag från regionfullmäktiges sammanträde den 19 september Motion - om att skapa moderna beredskapsjobb i regional och kommunal förvaltning av Alex Bergström (S), Lena Malm (s) och Patrik Karlsson (S) 423 Protokollsutdrag regionfullmäktige, riktlinjer mot korruption, mutor och jäv 432 Information Information från regionutvecklingsdirektören 445 Till och från beredningen för hållbar utveckling 446 Information från Borås Högskola 447

5 Regionutvecklingsnämnden ( ) - RUN Kallelse regionutvecklingsnämnden : Kallelse regionutvecklingsnämnden (7) Kallelse/Föredragningslista Sammanträde med regionutvecklingsnämnden den 23 november 2017 Plats: Textile Fashion Center, Borås Tid: Kl. 10:00-16:00 Om du inte har möjlighet att närvara vid sammanträdet, meddela detta snarast till, kristin.lofgren@vgregion. Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Eventuella beslut om närvarorätt Eventuella beslut om yttranderätt Anmälan om jäv Eventuella ärenden som kommer till eller stryks Beslutsärenden Bredband/IT/Infrastruktur 1. Bredbandsstöd för Borås kommun, område Tärby-Komlösa-Finnekumla Diarienummer RUN Bredbandsstöd för Borås kommun, Seglora Diarienummer RUN Bredbandsstöd för Borås kommun, Borgstena Diarienummer RUN Bredbandsstöd för Borås kommun, Tämta Diarienummer RUN Stöd till operativa kommunikationsgruppen i Västsvenska paketet åren Diarienummer RUN Information om förslag till strukturbildsprocess och Västra Götalandsregionens roll Diarienummer RUN

6 Regionutvecklingsnämnden ( ) - RUN Kallelse regionutvecklingsnämnden : Kallelse regionutvecklingsnämnden Föredragningslista från regionutvecklingsnämnden, (7) Entreprenörskap och företagande inkl. social ekonomi 7. Projektstöd för Framtidens Företag Diarienummer RUN Projektstöd för Innovatum 2.0 Diarienummer RUN Projektstöd för Industriell Dynamik/Enterprise Europe Network Diarienummer RUN Projektstöd för Västsvenska inkubatorers kvalitetshöjning (VINK). Diarienummer RUN Projektstöd för Digital SME Diarienummer RUN Projektstöd för Hållbar Industriell Utveckling 2018 Diarienummer RUN Projektstöd för SSIE Accelerator Diarienummer RUN Regionala styrkeområden Kulturella och kreativa näringar 14. Projektstöd för Göteborg Film Festival - Dragon Award 2018 Diarienummer RUN Regionala styrkeområden livsmedel och gröna näringar 15. Information om överenskommelse med SLU Diarienummer RUN Regionala styrkeområden life science 16. Etableringsstöd för Life Science (Foreign Direct Investment) Diarienummer RUN Regionala styrkeområden maritimt 17. Projektstöd för SWEMARC, nationellt centrum för marin vattenbruksforskning vid Göteborgs universitet (fd. Vattenbrukscentrum Väst) - fortsättning Diarienummer RUN ,

7 Regionutvecklingsnämnden ( ) - RUN Kallelse regionutvecklingsnämnden : Kallelse regionutvecklingsnämnden Föredragningslista från regionutvecklingsnämnden, (7) 18. Projektstöd för Fiskekommunerna - ett delregionalt nätverk för fiske och vattenbruk Diarienummer RUN Projektstöd för IWTS - Inland Waterway Transport Solutions Diarienummer RUN Regionala styrkeområden hållbara transporter 20. Projektstöd för MobilityXLab - Bas Diarienummer RUN Projektstöd av automatiserade busståg - Forskning kring styrsystem Diarienummer RUN Projektstöd till CLOSER 2018 Diarienummer RUN Regionala styrkeområden övriga 23. Information om ASSAR Industrial Innovation Arena Diarienummer RUN Projektstöd för MILJO:FIA , demonstrationsmiljö för flexibel och innovativ automation Diarienummer RUN Information om Replab, reparation och återanvändning av metallprodukter genom additiv tillverkning Diarienummer RUN Kompetensförsörjning/Livslångt lärande 26. Projektstöd för Smarta Fabriker Diarienummer RUN Projektstöd för medfinansiering av projektet Uppdrag Ungdomarnas Europa 2018 Diarienummer RUN Information om Västra Götalandsregionens program för entreprenörskap Diarienummer RUN Administration och ekonomi 29. Uppdrag Stiftelsen Stenebyskolan 2018 Diarienummer RUN

8 Regionutvecklingsnämnden ( ) - RUN Kallelse regionutvecklingsnämnden : Kallelse regionutvecklingsnämnden Föredragningslista från regionutvecklingsnämnden, (7) 30. Verksamhetsbidrag för Agroväst 2018 Diarienummer RUN Remisser/motioner/EU-samråd 31. Remissvar om Göteborgs stads näringslivsstrategiska program Diarienummer RUN Motionssvar om Västra Götalandsregionen som attraktiv och levande kulturregion Diarienummer RUN Övrigt 33. Workshop inför Plan för intern styrning och kontroll 2018 Diarienummer RUN Information om Nordsjökommissionens sekretariat Diarienummer RUN Medlemskap i STRING Diarienummer RUN Val av representant för Vänersamarbetet ekonomisk förening Diarienummer RUN Val av representant för Vänerstråket Diarienummer RUN Information om riktlinjer mot korruption, mutor och jäv Diarienummer RUN Information om remiss för policy för styrning i Västra Götalandsregionen Diarienummer RUN Uppföljning av regionala och statliga utvecklingsmedel oktober 2017 Diarienummer RUN Återrapportering av slutredovisade projekt 10/10-13/ Diarienummer RUN Information om arbetsmarknadsutredningen Diarienummer RUN Delegeringsärenden 1. Delegeringsbeslut för remiss regional infrastrukturplan Remiss regional infrastrukturplan Diarienummer RUN

9 Regionutvecklingsnämnden ( ) - RUN Kallelse regionutvecklingsnämnden : Kallelse regionutvecklingsnämnden Föredragningslista från regionutvecklingsnämnden, (7) 2. Delegeringsbeslut för remiss om utbildning, undervisning och ledning reformvård till stöd för en bättre skola (SOU 2017:51) Diarienummer RUN Riskbegränsande offentligt kapital Diarienummer RUN Delegeringsbeslut av ordförande för kurs och konferens 2017 Diarienummer RUN Delegeringsbeslut projektmedel fördelade till det statliga anslaget år 2017 Diarienummer RUN COTS affärsmodellutveckling Diarienummer RUN Delegeringsbeslut om projekt upp till kr Diarienummer RUN Delegeringsbeslut om företagsstöd för statligt anslag 1:1 Diarienummer RUN Medel till sidoevent sociala ekonomin i framtidens arbetsplats Diarienummer RUN Förändring av innehåll för projekt Our Normal - en digital kontaktförmedling för familjer med barn med funktionsvariationer - socialt entreprenörskap Diarienummer RUN Anmälningsärenden 1. Protokollsutdrag Kulturnämnden - Medier och demokrati 2017 Diarienummer RUN Protokollsutdrag regionstyrelsen, Återrapport handlingsplan fullföljda studier Diarienummer RUN Protokollsutdrag regionstyrelsen, översyn av Västra Götalandsregionens diarie- och registratorsfunktioner Diarienummer RUN Protokollsutdrag regionstyrelsen, Yttrande över remiss om utbildning, undervisning och ledning - reformvård till stöd för en bättre skola (SOU 2017:51) Diarienummer RUN Protokollsutdrag beredningen för hållbar utveckling, halvtidsutvärdering av VG2020 Diarienummer RUN

10 Regionutvecklingsnämnden ( ) - RUN Kallelse regionutvecklingsnämnden : Kallelse regionutvecklingsnämnden Föredragningslista från regionutvecklingsnämnden, (7) 6. Skrivelse till styrelser om rapportering Diarienummer RUN Beslut - Ny rutin för diarieföring i Västra Götalandsregionen Diarienummer RUN Protokollsutdrag - regeringssammanträde , skrivelse till Europeiska kommissionen om ändring av landsbygdsprogrammet Diarienummer RUN Protokollsutdrag Regionstyrelsen - Riktlinjer för lönepolitik Diarienummer RUN Protokollsutdrag regionfullmäktige, fördelning av omställningskostnader för avveckling respektive utveckling av naturbruksförvaltning Diarienummer RUN Protokollsutdrag regionfullmäktige, ledamot och 2:e vice ordförande samt ersättare i regionutvecklingsnämnden Diarienummer RUN Protokollsutdrag från regionfullmäktiges sammanträde den 19 september Motion - om att skapa moderna beredskapsjobb i regional och kommunal förvaltning av Alex Bergström (S), Lena Malm (s) och Patrik Karlsson (S) Diarienummer RUN Protokollsutdrag regionfullmäktige, riktlinjer mot korruption, mutor och jäv Diarienummer RUN Information A. Information från regionutvecklingsdirektören B. Till och från beredningen för hållbar utveckling C. Information från Borås Högskola Birgitta Losman Ordförande

11 Regionutvecklingsnämnden ( ) - RUN Kallelse regionutvecklingsnämnden : Kallelse regionutvecklingsnämnden Föredragningslista från regionutvecklingsnämnden, (7) Tänk på miljön Res gärna kollektivt (

12 221 Bredbandsstöd för Borås kommun, område Tärby-Komlösa-Finnekumla - RUN Avsättningsbeslut VGR Bredbandsstöd Borås TKF : Avsättningsbeslut VGR Bredbandsstöd Borås TKF 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Eric Åkerlund Telefon: E-post: eric.akerlund@vgregion.se Till regionutvecklingsnämnden Bredbandsstöd till Borås kommun, område Tärby-Komlösa-Finnekumla Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden avsätter kr till utbyggnad av bredband i Borås kommun, område Tärby-Komlösa-Finnekumla. Sammanfattning av ärendet Regionutvecklingsnämnden (RUN) har antagit en bredbandsstrategi, där uppskattat behov för genomförande av de regionala bredbandsmålen är totalt 130 mnkr. Cirka 68 mnkr av dessa är hittills upparbetade. Resterande behov inryms i RUNs ordinarie ram fram till Borås kommun har nu inkommit med en ansökning och gjort upphandling för området Tärby-Komlösa-Finnekumla. Den bidragsberättigade investeringen uppskattas till kr. Regionutvecklingsnämndens bidrag blir därmed maximalt kr. Utbetalning sker efter färdigställande av utbyggnaden och slutredovisning av de faktiska kostnaderna. Koncernkontoret Helena L Nilsson Regionutvecklingsdirektör Ulrika Bokeberg Enhetschef kollektivtrafik och infrastruktur Bilagor Avtal med upphandlad leverantör Borås TKF, reservationsbeslut Beslutet skickas för kännedom till Ulrika Bokeberg, e-post: ulrika.bokeberg@vgregion.se Eric Åkerlund, e-post: eric.akerlund@vgregion.se Annelie Niklasson, e-post: annelie.nilkasson@vgregion.se Lena Wingård, e-post: lena.wingard@vgregion.se Daniel Pettersson, e-post: Daniel.pettersson@vgregion.se

13 221 Bredbandsstöd för Borås kommun, område Tärby-Komlösa-Finnekumla - RUN Avsättningsbeslut VGR Bredbandsstöd Borås TKF : Avsättningsbeslut VGR Bredbandsstöd Borås TKF Datum Diarienummer RUN (2) Borås kommun, e-post: johannes.adolfsson@boras.se

14 222 Bredbandsstöd för Borås kommun, Seglora - RUN Bredbandsstöd till Borås kommun, Seglora : Bredbandsstöd till Borås kommun, Seglora 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Eric Åkerlund Telefon: E-post: eric.akerlund@vgregion.se Till regionutvecklingsnämnden Bredbandsstöd för Borås Seglora Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden avsätter kr till utbyggnad av bredband i Borås kommun, område Seglora. Sammanfattning av ärendet Regionutvecklingsnämnden (RUN) har antagit en bredbandsstrategi, där uppskattat behov för genomförande av de regionala bredbandsmålen är totalt 130 mnkr. Cirka 68 mnkr av dessa är hittills upparbetade. Resterande behov inryms i RUNs ordinarie ram fram till Borås kommun har nu inkommit med en ansökning och gjort upphandling för området Seglora. Den bidragsberättigade investeringen uppskattas till kr. Regionutvecklingsnämndens bidrag blir därmed maximalt kr. Utbetalning sker efter färdigställande av utbyggnaden och slutredovisning av de faktiska kostnaderna. Koncernkontoret Helena L Nilsson Regionutvecklingsdirektör Ulrika Bokeberg Avdelningschef kollektivtrafik och infrastruktur Bilagor Avtal med upphandlad leverantör Borås Seglora, reservationsbeslut Beslutet skickas för kännedom till Ulrika Bokeberg, e-post: ulrika.bokeberg@vgregion.se Eric Åkerlund, e-post: eric.akerlund@vgregion.se Annelie Niklasson, e-post: annelie.niklasson@vgregion.se Lena Wingård, e-post: lena.wingard@vgregion.se Daniel Pettersson, e-post: Daniel.pettersson@vgregion.se Borås kommun, e-post: johannes.adolfsson@boras.se

15 223 Bredbandsstöd för Borås kommun, Borgstena 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Eric Åkerlund Telefon: E-post: eric.akerlund@vgregion.se Till regionutvecklingsnämnden Bredbandsstöd till Borås kommun, Borgstena Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden avsätter kr till utbyggnad av bredband i Borås kommun, område Borgstena. Sammanfattning av ärendet Regionutvecklingsnämnden (RUN) har antagit en bredbandsstrategi, där uppskattat behov för genomförande av de regionala bredbandsmålen är totalt 130 mnkr. Cirka 68 mnkr av dessa är hittills upparbetade. Resterande behov inryms i RUNs ordinarie ram fram till Borås kommun har nu inkommit med en ansökning och gjort upphandling för området Borgstena. Den bidragsberättigade investeringen uppskattas till kr. Regionutvecklingsnämndens bidrag blir därmed maximalt kr. Utbetalning sker efter färdigställande av utbyggnaden och slutredovisning av de faktiska kostnaderna. Koncernkontoret Helena L Nilsson Regionutvecklingsdirektör Ulrika Bokeberg Avdelningschef kollektivtrafik och infrastruktur Bilagor Avtal med upphandlad leverantör Borås Borgstena, reservationsbeslut Beslutet skickas för kännedom till Ulrika Bokeberg, e-post: ulrika.bokeberg@vgregion.se Eric Åkerlund, e-post: eric.akerlund@vgregion.se Annelie Niklasson, e-post: annelie.niklasson@vgregion.se Lena Wingård, e-post: lena.wingard@vgregion.se Daniel Pettersson, e-post: Daniel.pettersson@vgregion.se Borås kommun, e-post: johannes.adolfsson@boras.se

16 224 Bredbandsstöd för Borås kommun, Tämta 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Eric Åkerlund Telefon: E-post: eric.akerlund@vgregion.se Till regionutvecklingsnämnden Bredbandsstöd för Borås Tämta Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden avsätter kr till utbyggnad av bredband i Borås kommun, område Tämta. Sammanfattning av ärendet Regionutvecklingsnämnden (RUN) har antagit en bredbandsstrategi, där uppskattat behov för genomförande av de regionala bredbandsmålen är totalt 130 mnkr. Cirka 68 mnkr av dessa är hittills upparbetade. Resterande behov inryms i RUNs ordinarie ram fram till Borås kommun har nu inkommit med en ansökning och gjort upphandling för området Tärmta. Den bidragsberättigade investeringen uppskattas till kr. Regionutvecklingsnämndens bidrag blir därmed maximalt kr. Utbetalning sker efter färdigställande av utbyggnaden och slutredovisning av de faktiska kostnaderna. Koncernkontoret Helena L Nilsson Regionutvecklingsdirektör Ulrika Bokeberg Avdelningschef kollektivtrafik och infrastruktur Bilagor Avtal med upphandlad leverantör Borås Tämta, reservationsbeslut Beslutet skickas för kännedom till Ulrika Bokeberg, e-post: ulrika.bokeberg@vgregion.se Eric Åkerlund, e-post: eric.akerlund@vgregion.se Annelie Niklasson, e-post: annelie.niklasson@vgregion.se Lena Wingård, e-post: lena.wingard@vgregion.se Daniel Pettersson, e-post: Daniel.pettersson@vgregion.se Borås kommun, e-post: johannes.adolfsson@boras.se

17 n i Västsvenska paketet åren RUN Medfinansiering av operativa kommunikationsgruppen i Västsvenska paketet åren : Medfinansiering av operativa kommunikationsgruppen i Västsvenska paketet åren (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Regionutvecklingsnämnden Handläggare: Line de Verdier Telefon: E-post: line.rondestvedt.de.verdier@vgregion.se Till regionutvecklingsnämnden Medfinansiering av operativa kommunikationsgruppen i Västsvenska paketet åren Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden godkänner förslaget till samarbetsavtal för kommunikation kopplad till Västsvenska paketet och Västsverige växer. 2. Regionutvecklingsnämnden bidrar med i genomsnitt kr per år eller som högst sammanlagt kr för att fördela enligt fördelningsnyckeln i samarbetsavtalet mellan parterna 3. Regionutvecklingsdirektören får i uppdrag att underteckna avtalet och att godkänna eventuella redaktionella justeringar som kan erfordras. Sammanfattning av ärendet Det gemensamma kommunikationsarbetet som sker inom ramen för samverkansorganisationen för det Västsvenska paketet kommer att breddas. Från 2018 ska kommunikationen beskriva mål och nyttor med fler satsningar än de som ingår i det Västsvenska paketet, med perspektivet Västsverige växer. Förslaget från Västsvenska paketets samverkansorganisation där Västra Götalandsregionen, Trafikverket, Göteborgs Stad, Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och Region Halland ingår och genomförs i nära samverkan med Västtrafik, är att kommunikationsarbetet även fortsatt ska ske med en gemensamt finansierad operativ grupp, och att finansieringen av detta arbete ska fördelas mellan parterna i Västsvenska paketet, förutom GR, enligt en fördelningsnyckel som beskrivs i det bifogade avtalet där Västra Götalandsregionens andel motsvarar som högst kr årligen eller som högst totalt kr) för åren Ett större fokus ska i kommunikationen läggas på att nå unga, samt boende och verksamma längs pendelstråken, och att beskriva nyttorna med utgångspunkt i de infrastruktursatsningar som nu genomförs. Därmed kan till exempel även de så kallade storstadssatsningarna i Sverigeförhandlingen ingå i den övergripande kommunikationen. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: regionstyrelsen@vgregion.se

18 n i Västsvenska paketet åren RUN Medfinansiering av operativa kommunikationsgruppen i Västsvenska paketet åren : Medfinansiering av operativa kommunikationsgruppen i Västsvenska paketet åren Datum Diarienummer RS (4) Fördjupad beskrivning av ärendet I Göteborg och Västsverige pågår ett stort antal infrastruktursatsningar som finansierats och beslutats på olika sätt. En stor del av dessa satsningar ligger inom medfinansieringsavtalet för Västsvenska paketet men det görs också flertalet satsningar också utanför Västsvenska paketets ram. Det finns ett stort behov av att samverka inom Västsverige i externa kommunikationsinsatser kopplade till dessa infrastruktursatsningar, för att ge en helhetsbild och för att uppnå fler synergieffekter, än om kommunikationen sker inom ramen för varje enskilt projekt. Inom Västsvenska paketet har fram till och med 2017 gemensamma kommunikationsinsatser finansierats inom ramen för medfinansieringsavtalet för paketet. De gemensamma kommunikationsinsatserna, riktade till invånare och andra aktörer, har i hög grad skett genom en operativ kommunikationsgrupp, som har ordnat bland annat familjedagar, medieträffar, utställningar samt utvecklat närvaron i sociala medier och på webben. Under de senaste åren har kännedomen om det Västsvenska paketet ökat hos invånarna, samtidigt som diskussionen och interaktionen i Västsvenska paketets kanaler har tilltagit. Västsvenska paketets ledningsgrupp har gjort bedömningen att kommunikationsarbetet från och med 2018 vinner på att breddas till att omfatta fler infrastruktursatsningar i Västsverige än de som ingår i Västsvenska paketet, och med ett breddat perspektiv, Västsverige växer. Därmed kan till exempel även de så kallade storstadssatsningarna i Sverigeförhandlingen ingå i den övergripande kommunikationen. Ett större fokus behöver läggas på att nå unga, samt boende och verksamma längs pendelstråken, och att beskriva nyttorna med utgångspunkt i de infrastruktursatsningar som nu genomförs i hela Västsverige. Västsvenska paketets ledningsgrupp föreslår därför att ett nytt samarbetsavtal, där fokus flyttas från att enbart kommunicera Västvenska paketet till att komunicera bredare inom Västsverige växer, se bilaga 1. Ledningsgruppen föreslår vidare att denna samverkande kommunikation finansieras utanför medfinansieringsavtalet för Västsvenska paketet. Föreslaget samarbetsavtal ger en grund för konkret samverkan inom kommunikation med helhetssyn på infrastrukturen i Västsverige. För den operativa gruppen finns en ny kommunikationsstrategi framtagen, se bilaga 2. Arbetet inom samverkansavtalet ska utvärderas löpande under avtalsperioden. Förslaget är att styrningen av kommunikationsarbetet även fortsättningsvis ska ligga inom ramen för Västsvenska paketets samverkansorganisation. Detta för att undvika att bygga upp nya styrstrukturer. Det innebär att Trafikverket även framgent kommer att ha ansvar för arbetsledning av den operativa gruppen för kommunikation, men hur gruppen ska arbeta styrs genom Västsvenska paketet, och följer dess rapporterings- och beslutsstruktur. Se bilaga 3 befintligt tjänsteköpsavtal mellan Trafikverket och Göteborgsregionens kommunalförbund som kan förlängas. Samarbetsavtalet har en ambition om ett långsiktigt samarbete och gäller därför för perioden , men med en möjlighet för respektive part att efter 2020, säga upp avtalet i förtid.

19 n i Västsvenska paketet åren RUN Medfinansiering av operativa kommunikationsgruppen i Västsvenska paketet åren : Medfinansiering av operativa kommunikationsgruppen i Västsvenska paketet åren Datum Diarienummer RS (4) Finansiering Enligt förslaget ska parter anslutna till avtalet årligen bidra enligt nedan fördelningsnyckel till operativa gruppens kommunikations verksamhet. Föreslagen budget för kommande period, löpande prisnivå, är för mnkr, årligen ca 5-6 mnkr. Västra Götalandsregionen 30,85 % Trafikverket 30,85 % Göteborgs Stad 30,85 % Region Halland 7,5 % Västra Götalandsregionens andel motsvarar kr årligen eller som högst totalt kr för åren Avtalet kan sägas upp ett år innan utgången av avtalet, på enskild parts önskemål. Operativa gruppens kommunikationsarbete utvärderas löpande under avtalsperioden. Medlen bedöms inrymmas inom befintlig ram för infrastrukturutredningar i RUNs budget. Beredning Västsvenska paketets ledningsgrupp beslutade att ställa sig bakom samarbetsavtalet gällande Operativa gruppen Kommunikation. Parallellt med denna beslutsprocess kommer övriga berörda parter hantera ärendet skyndsamt under hösten. Koncernkontoret Helena L Nilsson Regionutvecklingsdirektör Ulrika Bokeberg Avdelningschef kollektivtrafik och infra Bilaga Bilaga 1: Samarbetsavtal Operativa gruppen- Kommunikation, Västsvenska paketet Bilaga 2: Kommunikationsstrategi efter 2017 Västsverige växer, Västsvenska paketet Bilaga 3: Tjänsteköpsavtal operativa gruppen mellan Trafikverket och Göteborgsregionens kommunalförbund, perioden till

20 n i Västsvenska paketet åren RUN Medfinansiering av operativa kommunikationsgruppen i Västsvenska paketet åren : Medfinansiering av operativa kommunikationsgruppen i Västsvenska paketet åren Datum Diarienummer RS (4) Besluten skickas till För genomförande: Line de Verdier, line.rondestvedt.de.verdier@vgregion.se; Tomas Zeljko, tomas.zejliko@vgregion.se För kännedom: Helena L Nilsson, helena.l.nilsson@vgregion.se För kännedom: Ulrika Bokeberg, ulrika.bokeberg@vgregion.se

21 till operativa kommunikationsgruppen i Västsvenska paketet åren RUN Medfinansiering av operativa kommunikationsgruppen i Västsvenska paketet åren : Kommunikationsstrategi Västsvenska paketet efter 2017 Kommunikationsstrategi Västsverige växer 1. Om kommunikationsstrategin Denna strategi gäller övergripande kommunikation för Västsverige växer. Kommunikationen ska tydliggöra vilken roll Västsvenska paketet och andra infrastruktursatsningar har för att nå målet om det goda livet i Västsverige. En samordnad kommunikation och gemensamma budskap behövs för att öka förståelsen för infrastruktur som förutsättningsskapare. Kommunikationsstrategin är en gemensam grund för de samverkande parterna: Trafikverket, Västra Götalandsregionen, Region Halland, Göteborgsregionens kommunalförbund, Västtrafik och Göteborgs Stad. Strategin bygger vidare på tidigare beslut i Västsvenska paketets styrgrupp om att skapa mötesplatser, där vi kommunicerar fakta, sätter frågor i ett sammanhang och möter invånarnas frågor. 1.1 Avgränsningar Västsverige växer ägnar sig inte åt: Projektkommunikation Kommunikation som ingår i respektive organisations linjeansvar Kommunikation kring beteendeförändring av resvanor Kommunikation om framkomlighet i byggskedet Den övergripande strategin är en vägledning och ett stöd för övriga aktörer. Helheten blir tydligare om andra kommunikationsplaner utgår från denna plattform. 2 Mål Västsverige växer utgår från de mål som identifierades för Västsvenska paketet. Texten har formulerats om något för att göra informationen mer begriplig för externa mottagare. 2.1 Mål Större arbetsmarknadsregionen Förbättrade kommunikationer ger kortare restid och tillgång till fler arbetsplatser, det vill säga större arbetsmarknadsregioner. Du som vill kan välja att bo på en ort, men arbeta på en annan. 2.2 Mål En attraktiv kärna och utveckling längs huvudstråken Göteborg har en speciell roll som navet i Västsverige. En utbyggd kollektivtrafik längs huvudstråken (till och från Göteborg, där många människor lever och bor, verkar och reser) ger förutsättningar för bättre näringsliv och boende. Det ger dig också en möjlighet att lättare resa mellan orter i Västsverige. 2.3 Mål En konkurrenskraftig kollektivtrafik En utbyggd kollektivtrafik och en utvecklad infrastruktur för gång och cykel, samt fler pendelparkeringar, ger dig fler resval och ökade möjligheter att planera ditt resande. Ta bilen när du måste, åk kollektivt, cykla och gå när du kan.

22 till operativa kommunikationsgruppen i Västsvenska paketet åren RUN Medfinansiering av operativa kommunikationsgruppen i Västsvenska paketet åren : Kommunikationsstrategi Västsvenska paketet efter Mål God livsmiljö Ett ökat kollektivt resande, gång och cykel, bidrar till en miljö med renare luft, mindre buller och renare vatten. En livsmiljö där du kan bo, leva och verka samt ha tillgång till Västsveriges rika utbud av kultur och natur. 2.5 Mål Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften Genom att öka framkomligheten och att göra transportsystemet mindre sårbart bidrar Västsvenska paketet och ovan utpekade infrastruktursatsningar till att transporterna inom och till och från Sverige kommer fram snabbt och effektivt. 3 Kommunikationsmål Kommunikationen för Västsverige växer ska: 1. Förklara varför Västsvenska paketet och andra större infrastrukturprojekt i Västsverige genomförs. 2. Ge kunskap om hur satsningarna hänger samman. 3. Skapa förståelse för hur de bidrar till att uppnå det goda livet i Västsverige. Kommunikationen ska vara saklig och begriplig samt byggas kring ett antal huvudbudskap. 4 Huvudbudskap Västsverige, med Göteborg som kärna, ska vara en attraktiv, hållbar och växande region. Satsningar på kollektivtrafik, cykel, gång, järnvägar och vägar är en viktig del för att uppnå detta. Infrastrukturen bidrar till att Västsverige utvecklas på ett hållbart sätt. Vi får en attraktivare kollektivtrafik, tillförlitligare transporter för näringslivet och utökade pendlingsmöjligheter för alla som vill bo, arbeta eller studera på olika platser i Västsverige. Vi får också en god miljö. Västsvenska paketet och andra infrastruktursatsningar bidrar till att uppfylla politiska visioner och mål på nationell, regional och lokal nivå. 5 Strategi Fokus i kommunikationen är att förklara visioner, mål och hur delarna hänger samman. Vi gör detta genom att ta avstamp i pågående projekt i Göteborg och längs de olika stråken. Genom att vara konkreta kan vi väcka människors intresse för vad som händer och varför. Kommunikationsarbetet handlar om att nå ut brett, där det händer och i tid när invånarna påverkas av satsningarna. Betoningen ska ligga på att skapa mötesplatser, både fysiska och digitala. 6 Målgrupper Målgrupperna är i första hand invånare, politiker och tjänstepersoner i de stråk som berörs av infrastruktursatsningar, särskilt pågående arbeten. Prioriterade målgrupper är:

23 till operativa kommunikationsgruppen i Västsvenska paketet åren RUN Medfinansiering av operativa kommunikationsgruppen i Västsvenska paketet åren : Kommunikationsstrategi Västsvenska paketet efter 2017 Ungdomar och barn Personer som saknar kunskap om vilka satsningar som görs i Västsverige och varför. Det är viktigt ur ett demokratiskt perspektiv att människor har kunskap och förståelse. Aktörer i infrastrukturprojekten 7 Kommunikationsplan En kommunikationsplan som utgår från denna strategi ska upprättas årligen. Varje kommunikationsplan ska omfatta en målgrupps- och intressentanalys. Kommunikationsplanen bör samordnas med de olika projektens kommunikation. 8 Avsändare Kommunikationen ska tydliggöra att samtliga parter gemensamt är avsändare. 9 Internkommunikation Parterna ansvarar själv för sin internkommunikation. Det material som är framtaget av kommunikationsgruppen kan användas som stöd. 10 Så förhåller vi oss till media Massmedierna är ett ombud för allmänheten och en betydelsefull kanal. Därför har vi en skyldighet och ansvar att ge journalister sakkunniga svar. Den som äger en fråga ansvarar för att uttala sig. Gemensamma frågor för Västsverige växer hanteras av ansvarig för kommunikationsgruppen. Vårt förhållande till press, radio och TV ska kännetecknas av öppenhet, saklighet och ska vara proaktivt. Vi bemöter faktafel i debattinlägg i massmedier och insändarsidor med att förklara, men inte försvara. Det är ett tjänstemannaansvar att förklara och ett politiskt ansvar att försvara. 11 Så förhåller vi oss till allmänheten I första hand svarar vi på allmänhetens frågor via information på parternas och projektens webbplatser. I andra hand hänvisar vi till respektive organisations kundtjänst. I sista hand hänvisar vi till en sakkunnig i frågan. Vi ska vara närvarande och bygga förtroende.

24 Västsvenska paketet åren RUN Medfinansiering av operativa kommunikationsgruppen i Västsvenska paketet åren : Tjänsteköpsavtal kommunikation operativa gruppen Trafikverket och GR

25 pen i Västsvenska paketet åren RUN Medfinansiering av operativa kommunikationsgruppen i Västsvenska paketet åren : Samarbetsavtal kommunikation operativa gruppen Västsvenska paketet åren 2018 till 2028 Dnr: Avtal Västsvenska paketet Samarbetsavtal Operativa gruppen Kommunikation Avtalsparter Följande avtal har träffats mellan Västra Götalandsregionen (VGR), Region Halland, Göteborgs stad och Trafikverket. Avtalets syfte Uppdraget till den Operativa gruppen - Kommunikation utgår från den reviderade kommunikationsstrategi (bilaga 1, Kommunikationsstrategi Västsvenska paketet), där fokus flyttas till att kommunicera Västsverige växer. Ambitionen i avtalet är långsiktighet och parternas avsikt är att samarbetet täcker Västsvenska paketets avtalsperiod (ca 10 år) för att få stabilitet och långsiktighet i kommunikationsfrågorna. Ekonomi Parter anslutna till avtalet ska årligen bidra enligt nedan fördelningsnyckel till Operativa gruppen - Kommunikations verksamhet. Föreslagen budget för kommande period, löpande prisnivå, är för mnkr, årligen ca 5-6 mnkr. Beloppet kan efter beslut justeras årligen. VGR 30,85 % Trafikverket 30,85 % Göteborgs stad 30,85 % Region Halland 7,5 % Avtalstid Avtalet omfattar perioden till och med Avtalet kan dock sägas upp skriftligen av part för att upphöra att gälla i förtid. Uppsägningstiden är 1 år. Avtalet kan upphöra att gälla tidigast Tjänsteköpsavtal Samarbetsavtalet är kopplat till ett separat tjänsteköpsavtal. Tjänsteköp följer separat avtalsprocess (se bilaga 2, Avtal om tjänsteköp ). Samarbete Trafikverket ansvarar för arbetsledning av Operativa gruppen - Kommunikation. Operativa gruppen kommunikation styrs genom Västsvenska paketet, och följer denna

26 pen i Västsvenska paketet åren RUN Medfinansiering av operativa kommunikationsgruppen i Västsvenska paketet åren : Samarbetsavtal kommunikation operativa gruppen Västsvenska paketet åren 2018 till 2028 rapporterings- och beslutsstruktur. Operativa gruppen Kommunikations arbete utvärderas löpande under avtalsperioden. Godkännande Föreliggande avtal ska efter godkännande hos var och en av parterna beslutas av Ledningsgruppen för det Västsvenska paketet. För Västra Götalandsregionen Datum underskrift Namnförtydligande För Region Halland Datum underskrift Namnförtydligande För Göteborgs stad Datum underskrift Namnförtydligande För Trafikverket Datum underskrift Namnförtydligande

27 l strukturbildsprocess och Västra Götalandsregionens roll - RUN Information om förslag till strukturbildsprocess och Västra Götalandsregionens roll : Information om förslag till strukturbildsprocess och Västra Götalandsregionens roll 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Koncernkontoret Västra Götalandsregionen Handläggare: Anita Rynvall Mårtensson Telefon: E-post: anita.rynvall.martensson@vgregion.se Till Regionutvecklingsnämnden Lägesrapport om förslag till strukturbildsprocess och Västra Götalandsregionens roll Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden noterar informationen. Sammanfattning av ärendet I VG2020 finns som en prioriterad fråga om att utveckla en regional framtidsbild av regionens fysiska struktur. I den nya förordningen för tillväxtansvariga aktörer (2017:583) har det förtydligats att regionerna i den regionala utvecklingsstrategin särskilt ska beakta kommunala översiktsplaner och kommunala riktlinjer för bostadsförsörjning. Fysisk planering och utveckling av regionens fysiska struktur är ett verktyg för regional utveckling och tillväxt, speciellt viktigt är samspelet mellan infrastruktur, kollektivtrafik och bebyggelselokalisering. Samtidigt pekar man från nationellt håll alltmer på vikten av samspel mellan kommunal och regional planering bland annat på grund av att arbetsmarknaderna växer och flätas samman när människors dagliga resmönster korsar kommun- och länsgränser. Man ser också att den regionala transportinfrastrukturplaneringen och kollektivtrafikplaneringen har betydelse för kommunernas fysiska planering och tvärt om. Det behövs ett helhetsperspektiv. En tjänstemannagrupp bestående av representanter från kommunalförbunden, länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen har arbetat fram ett förslag till process för framtagande av en övergripande regional strukturbild/framtidsbild. Syftet med informationen på RUN s möte den 23 november är att ge en bild av utgångspunkter, förutsättningar och visa ett förslag till process för framtagandet av en strukturbild. Koncernkontoret Helena L Nilsson Regionutvecklingsdirektör Ulrika Bokeberg Avdelningschef kollektivtrafik och infrastruktur

28 l strukturbildsprocess och Västra Götalandsregionens roll - RUN Information om förslag till strukturbildsprocess och Västra Götalandsregionens roll : Information om förslag till strukturbildsprocess och Västra Götalandsregionens roll 2 (2)

29 227 Projektstöd för Framtidens Företag - RUN Utökad satsning Framtidens Företag : Utökad satsning Framtidens Företag 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Marcus Nordanstad Telefon: E-post: markus.nordanstad@vgregion.se Till regionutvecklingsnämnden Utökad satsning Framtidens Företag Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden avsätter högst kr av regionala utvecklingsmedel för medfinansiering av projektet Utökad satsning Framtidens Företag under perioden Sammanfattning av ärendet Sökanden: Framtidens Företag Sökt belopp: kr Total projektkostnad: kr Projektperiod: Projektinnehåll: Inkubatorn Framtidens Företag ansökte under våren 2017 om stöd ur VINNOVAS nationella Excellensprogram för inkubatorer som beviljas till de mest framstående inkubatorerna i Sverige. Syftet med ansökan till VINNOVA vara att: Att få kvalitetssäkra inkubatorns processer och arbete Att bredda finansieringen Att få erhålla Vinnovs kvalitetsstämpel Framtidens Företag beviljades 1 miljon kr per år i två år av VINNOVA, vilket är en tredejel del av inkubatorns budget. Bidraget innebär i sin tur ett krav på motfinansiering. Inkubatorn står inför en flytt i början av 2018 vilket kommer att leda till att man intitialt kommer att tappa endel viktiga hyresintäkter och även få ett tapp i verksamheten. För att ändå kunna ta del av VINNOVAS finansiering och den kompetens som erbjuds i och med finanieringen behövs det en förstärkning av finansieringen med kr per år under de två kommande åren. Framtidens Företag har verksamhetsbidrag från RUN med kr per år. Motivering Att bli utsedd som en excellensinkubator är ett betyg på att verksamheten håller hög nationell nivå och är ett bevis på att Västra Götalandsregionens långsiktiga satsning på inkubatorer ger utdelning. Att ytterligare förstärka finansieringen till Framtidens Företag kommer att ytterligare höja kvalitén i verksamheten.

30 227 Projektstöd för Framtidens Företag - RUN Utökad satsning Framtidens Företag : Utökad satsning Framtidens Företag Datum Diarienummer RUN (2) Projektet är kopplat till Västra Götaland 2020 genom temaområdet En Ledande kunskapsregion genom primärt prioriterad fråga 2 skapa förutsättningar för att förverkliga idéer och starta företag och sekundärt fråga 1 stimulerat ökat entreprenörskap. Projektägaren Framtidens Företag har lång erfarenhet av att arbeta med entreprenörskap och innovation. Koncernstab regional utveckling Helena L Nilsson Regionutvecklingsdirektör Agneta Mårdsjö Avdelningschef näringsliv Bilaga Besluten skickas till malin@framtidensforetag.se

31 228 Projektstöd för Innovatum RUN Ansökan om projektbidrag från Innovatum 2.0 : Ansökan om projektbidrag från Innovatum (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Sophia Litsne Telefon: E-post: sophia.litsne@vgregion.se Till regionutvecklingsnämnden Innovatum Inkubator 2.0 Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden avsätter högst kr av regionala utvecklingsmedel för medfinansiering av projektet Innovatum 2.0 under perioden Sammanfattning av ärendet Sökanden: Innovatum Sökt belopp: kr för hela perioden. Förslaget till beslut avser år två och tre av projektet. Total projektkostnad: kr Projektperiod: Projektinnehåll: Innovatum har ansökt om medel till projektet Innovatum Inkubator 2.0. Innovatum har under de senaste åren påbörjat ett övergripande strategiskt arbete med att utveckla inkubatorn både vad gäller process och nationell spets samt strategi för att attrahera externt kapital till start-up företag med syfte att bl.a. uppnå de krav som VINNOVA ställer för att ingå i deras Excellensprogram. I det strategiska arbetet med att utveckla spets har diskussioner förts med bl.a. GKN Aerospace i Trollhättan ang. deras önskemål om etablerandet av en inkubatorfunktion för stöttning och kommersialisering i relation till deras verksamhet inom rymdteknologi. Innovatum har tillsammans med Arctic Business Incubator i Luleå och Uppsala Innovation Centre, på uppdrag av ESA och Rymdstyrelsen startat rymdinkubatorn ESA-BIC Sweden som invigdes i slutet av Det finns i dag 12 rymdinkubatorer inom ESAs medlemsländer som satsar på att stimulera nystartade bolag med inriktning på rymdteknik ESA BIC Sweden blev nr 12. Projektet består av två delprojekt Space för Sucess där fokus är rymd och att hitta modeller och processer för att affärsutveckla start-up bolag inom rymd. Det andra delprojektet StarCap är ett samarbetsprojekt inom ramen för Interreg Sverige- Norge. Deltagande samarbetspartners är Innovatum Science Park/Sverige, Arena Magica/Östfold/Norge, Fredrikstad Innovasjonspark/Norge, Fredrikstad Kommune/Norge, Almi Företagspartner Väst/Sverige samt Almi Invest Västsverige. Målet med projektet är att skapa nya företag med inriktning rymd och att skapa bättre förutsättningar för riskkapital i Fyrbodal. Projektet har startat upp och löper enligt plan, flera förfrågningar har kommit in till rymdinkubatorn från hela södra Sverige.

32 228 Projektstöd för Innovatum RUN Ansökan om projektbidrag från Innovatum 2.0 : Ansökan om projektbidrag från Innovatum 2.0 Datum Diarienummer RUN (2) Fördjupad beskrivning av ärendet Det finns behov av att stärka företagsamheten, entreprenörsanda och innovationsförmåga i Fyrbodal och Västra Götaland. Att få tillgång till kapital för start-up företagen är en förutsättning för att kunna bygga bolag och få dem att växa. Att få till en spets kopplat till det regionala näringslivet såsom rymd för Trollhättan är en förutsättning för att fortsatt kunna utveckla det befintliga näringslivet. Projektet väntas på sikt leda till ökat antal nya innovativa företag, entreprenörskap och innovation. Projektet är kopplat till Västra Götaland 2020 genom temaområdet En Ledande kunskapsregion genom primärt prioriterad fråga 2 skapa förutsättningar för att förverkliga idéer och starta företag och sekundärt fråga 1 stimulerat ökat entreprenörskap Projektägaren har lång erfarenhet att arbeta med dessa frågor. Koncernstab regional utveckling Helena L Nilsson Regionutvecklingsdirektör Agneta Mårdsjö Avdelningschef näringsliv Bilaga 1. Beslut om medel till Innovatum Besluten skickas till jesper.stromqvist@innovatum.se

33 228 Projektstöd för Innovatum RUN Ansökan om projektbidrag från Innovatum 2.0 : Innovatum 2.0 beslut 2 1 (7) Koncernstab regional utveckling BESLUT Näringslivsavdelningen Till Innovatum AB Postadress: Box Trollhättan Webbadress: Kontaktperson hos sökanden Namn: Jesper Strömqvist e-postadress: jesper.stromqvist@innovatum.se Dnr RUN Innovatum 2.0 Beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kronor för medfinansiering av Innovatum Inkubator 2.0 för För beslutet gäller de allmänna villkor som bifogas beslutet. Projektperiod Projektet medfinansieras under perioden från och med till och med Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Redovisning och utbetalning Slutredovisning av projektet ska ske senast två månader efter slutdatum enligt ovan för projektet. Resultatet av projektet, dvs. utfallet av valda indikatorer ska ingå i slutredovisningen. Utbetalning sker efter det att projektägaren lämnat rekvisition med projektspecifika bokförda och betalda kostnader. Beloppet som betalas ut motsvaras av Västra Götalandsregionens beslutade finansieringsandel (beräknad på offentlig och privat kontant finansiering och offentlig direktfinansiering) av de godkända kostnaderna i rekvisitionen. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Läges- respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid del- respektive slutrekvisition. Kontaktperson Västra Götalandsregionens kontaktperson är Sophia Litsne. Anknytning till Vision Västra Götaland Projektet anknyter till Vision Västra Götaland genom att bidra till Ett livskraftigt och hållbart näringsliv. Anknytning till Västra Götaland 2020 Projektet ligger inom ramen för prioriterat område En ledande kunskapsregion i tillväxt- och utvecklingsstrategin. Projektet faller primärt inom prioriterad fråga 2 skapa förutsättningar för att förverkliga idéer och starta företag. Bakgrund

34 228 Projektstöd för Innovatum RUN Ansökan om projektbidrag från Innovatum 2.0 : Innovatum 2.0 beslut 2 Datum (7) Diarienummer RUN Innovatum har under de senaste åren påbörjat ett övergripande strategiskt arbete med att utveckla inkubatorn både vad gäller process och nationell spets samt strategi för att attrahera externt kapital till startup bolag med syfte att bl.a. uppnå de krav som VINNOVA ställer för att ingå i deras Excellensprogram. I det strategiska arbetet med att utveckla spets har diskussioner förts med bl.a. GKN Aerospace i Trollhättan ang. deras önskemål om etablerandet av en inkubatorfunktion för stöttning och kommersialisering i relation till deras verksamhet inom rymdteknologi. Innovatum har tillsammans med Arctic Business Incubator i Luleå och Uppsala Innovation Centre, på uppdrag av ESA och Rymdstyrelsen startat rymdinkubatorn ESA-BIC Sweden som invigdes i slutet av Det finns i dag 12 rymdinkubatorer inom ESAs medlemsländer som satsar på att stimulera nystartade bolag med inriktning på rymdteknik ESA BIC Sweden blev nr 12. Syfte Att utveckla inkubatorns process, höja organisationens och bolagens kompetens i hur man attraherar externt kapital, bygger nätverk/strukturer angående "kapital" samt att generera ett nytt spetsområde "Rymd". Mål Stödja nya svenska start up bolag inom rymd med affärsrådgivning. Etablera svenska start up bolag inom rymd internationellt som erkända innovativa aktörer. Vidareutveckla stöd och metoder till start up bolag inom rymd med hjälp av externa forskare och experter inom entreprenörskap. Innovatörer och entreprenörer med idéer till/från rymdindustrin skall vilja etablera sin verksamhet i Sverige i ett starkt och välfungerande rymd-innovationssystem. Intressenter (Vinnova, Energimyndighet, TVV, EIB etc) skall ha fått större förståelse för potential och möjligheter inom rymdindustrin i Sverige. Finansiärer (riskkapital, affärsänglar, bank) skall ha fått en större förståelse för potential och möjligheter inom rymdindustrin och start up bolag i Sverige. Stötta tillkomsten av nya svenska bolag som verkar med de nationellt uttalade mål om att arbeta med att hantera och lösa klimatutmaningar framåt, öka svensk export, öka attraktionskraften för utländska investeringar i Sverige och öka antalet kvinnor som företagsledare, styrelsemedlemmar och verksamma inom tekniska yrken. Minst 10 bolag skall ha lyckats med att attrahera externt riskkapital. Detta skall ske genom att genomföra undersökningar om hur man bäst kommunicerar med externt riskkapital med syfte att se vilka krav dessa ställer på de företag som kan vara aktuella för investeringar. Minst 10 bolag skall ha rekryterats in i programmet på norsk och/eller svensk sida. Ett gränsöverskridande investeringsnätverk skall vara etablerat och ha investerat i minst 10 bolag. Detta skall ske genom en kartläggning av potentiella investerare i Sverige och Norge och som kan knytas till inkubator- acceleratormiljöer i Fyrbodal och Östfold. Skapa en testmiljö för internationell gångbarhet för företagens erbjudande, så att dessa blir intressanta för externa investerare. Projektinnehåll Projektet består av två delprojekt Space for Success som medfinansierar av Tillväxtverket och StarCap som medfinansieras av Interreg Sverige-Norge. Projketet Space for Success handlar om spetsområde "Rymd" där fokus är downstream. Det handlar om att skapa nya bolag utifrån både befintlig och ny rymdteknik. Det kan handla om att göra nya produkter lättare, mindre och snabbare. Exempel kan vara bolag som använder rymdteknik för att ta fram konstgjord mänsklig vävnad, precisionsodling, bevattningssystem mm. Projektet StarCap är ett samarbetsprojekt inom ramen för Interreg Sverige-Norge. Deltagande

35 228 Projektstöd för Innovatum RUN Ansökan om projektbidrag från Innovatum 2.0 : Innovatum 2.0 beslut 2 Datum (7) Diarienummer RUN samarbetspartners är Innovatum Science Park/Sverige, Arena Magica/Östfold/Norge, Fredrikstad Innovasjonspark/Norge, Fredrikstad Kommune/Norge, Almi Företagspartner Väst/Sverige sam, Almi Invest Västsverige. StarCap skall skapa förutsättningar och resultat för innovativa start-ups/bolag i gränsregionen Fyrbodal/Östfold att attrahera externt riskkapital. Projektet skall koppla potentiella investerare och/eller riskkapitalfonder/nätverk gentemot bolag i inkubatoroch acceleratorprogram i Fyrbodal och Östfold. Tillsammans skall det utvecklas en gemensam agil arbetsprocess där idébärare/team/bolag snabbt utvecklar en idé till ett bolag som attraherar nödvändigt riskkapital för vidare utveckling och tillväxt. Delprojekten skall: Utveckla, förädla och förnya Innovatum inkubatorprocess till en högre nivå. Utveckla och förädla inkubatorns arbete med startup bolag kopplade till spetsområdet och det nationella rymdinkubatorprogrammet. Genomföra undersökning ang. hur man bäst kommunicerar med externt riskkapital med syfte att se vilka krav dessa ställer på de företag som kan vara aktuella för investeringar. Skapa förutsättningar för att minst 10 bolag skall ha rekryterats in i StarCap-programmet på norsk och/eller svensk sida. Ett gränsöverskridande investeringsnätverk skall vara etablerat under projektperioden. Detta skall ske genom en kartläggning av potentiella investerare i Sverige och Norge och som kan knytas till inkubator- acceleratormiljöer i Fyrbodal och Östfold. Det ska ha skapats en testmiljö för internationell gångbarhet för företagens erbjudande, så att dessa blir intressanta för externa investerare. Genomföra utbildning ang. mångfald i samarbete med extern aktör med syfte att öka kunskap/kompetens inom den egna organisationen samt hos inkubatorbolag. "Show us your idea" - Affärsidétävling/pitchtävling för nysvenskar med syfte att introducera dom till innovationssystemet/e-chain i första hand men samtidigt även se på möjlighet att starta eget företag. Ska ske i samarbete med ALMI och/eller annan aktör med koppling till entreprenörskap. "Show us your skills" - Återkommande aktivitet/event på Innovatum där nysvenskar med IT-kunskap eller annan specifik branschkunskap bjuds in till träff med inkubatorbolag. Ska ske i samarbete med AF och Combitech eller annat företag/organisation. "Double Cup" - Återkommande aktivitet där Innovatum i samverkan med andra organisationer och/eller kommuner bjuder på fika med syfte att nyanlända med kompetens inom olika yrken får träffa företag för att knyta nya kontakter. Miljö Innovatums miljöarbete syftar till att i sin dagliga verksamhet medverka till att uppnå en hållbar utveckling, såväl lokalt som globalt. Gällande lagstiftning och övriga krav som berör företaget skall uppfyllas, samtidigt som insatser skall göras för att öka hushållningen av naturresurser och för att förebygga att föroreningar uppkommer. Innovatum har ett samarbete och är medlem i CSR Västsverige. Detta arbete har pågått sedan 2012 och innebär att Innovatum idag är fullvärdig medlem. Syftet med Innovatums medlemskap är att erhålla kunskap/kompetens samt att lättare implementera frågeställningar relaterade till CSR såväl inom den egna organisationen som hos projektsamverkande externa företag och hos inkubatorföretag. Under projektperioden kommer CSR Västsverige etablera en nod på Innovatum för sitt arbete i Fyrbodal. Detta innebär att en person anställs under 2017 för att i ett första steg bygga ett nätverk av organisationer och företag med säte i främst Fyrbodal. Nedanstående text är hämtat från Innovatum Teknikparks Verksamhetssystem och beskriver vår policy inom Miljö- Kvalitet och Arbetsmiljö. Innovatum skall ha kompetens att inom sina uppdrag föreslå de mest miljöanpassade lösningarna. Man skall dessutom minimera negativa miljöeffekter i sin egen verksamhet. Innovatums kvalitetsarbete syftar till att inom sitt kompetensområde utföra uppdrag i enlighet med gällande krav, så att överrensstämmelse föreligger mellan produktens form och innehåll samt kundens krav och förväntningar. Space Success for Sweden Europeisk rymdindustri med ESA som sammanhållande aktör i Europa och Rymdstyrelsen, myndigheten med ansvar för all statligt finansierad nationell och internationell rymdverksamhet i Sverige, har båda tydligt identifierat rymdteknologi som ett teknik- och industriområde av stor betydelse för att hjälpa oss förstå och

36 228 Projektstöd för Innovatum RUN Ansökan om projektbidrag från Innovatum 2.0 : Innovatum 2.0 beslut 2 Datum (7) Diarienummer RUN hantera framtida utmaningar vad gäller säkerhet, klimat och naturresurser. För Sverige med vår närhet till Arktis innebär detta allt oftare miljörelaterade problem men även att möjligheter kan öppnas ex. nya transportvägar, ett förändrat klimat som ger varmare vintrar, köldperioder, stormar, och översvämningar. Detta är några exempel på problem som initierar nya lösningar. De lösningar som är framtagna för tillämpning i rymden kan förbättra livet på jorden. Det kan handla om att skapa effektivare energisystem, smartare sätt att hantera avfall eller naturresurshantering och mycket mer. Genom de lösningar som tas fram av start up bolag inom rymd kommer fler smarta lösningar från rymden att komma till nytta för oss på jorden. Allt detta sammantaget innebär att Sverige har en stor potential för att skapa en växande rymdindustri som både tillför exportintäkter, hjälper till att hantera miljö- och klimatutmaningar samt stöttar utvecklingen mot ökad innovation och konkurrenskraft hos Svensk industri. StarCap Som en del av Innovatums pågående miljöarbete kommer företag kopplade till projekt årligen informeras om affärsmöjligheterna utifrån en stark miljöprofil i egna bolaget. Detta kommer ske i samband med utbildningsserie i samarbete med CSR Västsverige. Projektet vill ha begränsad miljöpåverkan. Strategiskt kommer flertalet av projektmöten ske genom videokonferenser och tåg kommer vara transportmedel vid fysiska möten. Jämställdhet Innovatum säkerställer att grupper som är underrepresenterade som entreprenörer inte diskrimineras genom Innovatums diskrimineringspolicy som återfinns i verksamhetssystemet. Inom Innovatumkoncernen har man följande Jämställdhetspolicy: Inom Innovatumkoncernen skall man arbeta för att skapa jämställdhet med avseende på löneutveckling och övriga anställningsvillkor i de fall då arbetsuppgifterna, som män och kvinnor utför, är att betrakta som lika eller likvärdiga. Innovatum har historiskt genomfört återkommande strategiska och koncernövergripande mångfaldsarbeten. Målet är och har varit att skapa en intern process som ska ge ökad kunskap och kompetens om mångfald hos hela Innovatum d.v.s bland anställd personal och inkubatorföretag. För att höja denna interna kompentens har SENSUS genomfört utbildningsserie med fyra huvudteman: 1. Mångfald i praktiken 2. Jämställdhet/HBT 3. Företagande i ett mångkulturellt perspektiv 4. Rekrytering ur ett mångfaldsperspektiv Innovatum har även arbetat med att implementera mångfald som aspekt i utvecklingen av sitt erbjudande (produkter/tjänster) gentemot kund. I detta arbete har verktyget DIVE (Diversity Toolbox) använts, som innebär att identifiera de förändringsbehov som koncernen har och att steg för steg vägleda organisationen genom hela förändringsprocessen. Syftet är och har varit att skapa en integrerad syn på mångfaldsarbetet och på detta sätt kunna arbeta bättre och med en större förståelse om hur vi attraherar underrepresenterade grupper. Projekten Space Success for Sweden och StarCap Projekten har en ambition att företagen i större utsträckning ska medvetet arbeta för att öka antalet kvinnor och personer med utländsk bakgrund kopplade till bolagen. Företagen inom projekten kommer genomföra mångfaldsutbildning för att öka den egna kunskapen och kompetensen kopplat till jämställdhet, mångfald/integration. Projektet kommer under perioden etablera en nära kontakt med IDA-nätverket. Detta nätverk är ett riskkapitalnätvek bestående av kvinnor. Innovatum har förutom att erbjuda inkubatorbolag exponering gentemot nätverket framförallt avsikt att utbyta erfarenheter, kunskap, kompetens och lärande i frågeställningar kopplade till riskkapital/finansiering. I vår kommunikation kommer vi använda oss av strategiskt normkritiskt språk och bildval.

37 Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram 228 Projektstöd för Innovatum RUN Ansökan om projektbidrag från Innovatum 2.0 : Innovatum 2.0 beslut 2 Datum (7) Diarienummer RUN Integration Under projektperioden planeras ny kompetenshöjande utbildning i samarbete med extern aktör. Avsikten är att förnya och höja kunskapen/kompetensen ytterligare hos Innovatums nya inkubatorföretag samt hos Innovatums organisation som helhet (gammal och nya personal). Aktiviteten kommer att bestå av en utbildningsserie över fyra heldagar med följande teman: Mångfald, normer och rättighetsbaserat förhållningssätt. Del 1: Mångfald, makt och norm Vad innebär mångfald? Normer och normkritik Maktstrukturer och intersektionalitet Rasismens historiska ursprung och koppling till homofobi, sexism etc. Jämställdhet, genus och HBTQ Del 2: Rättighetsbaserat förhållningssätt Vad är mänskliga rättigheter? Grundprinciperna för rättighetsbaserat arbetssätt: Delaktighet Transparens Utjämnande av makt och privilegier Ansvarighet Metoder och arbetssätt Del 3: Kultur- och religionsmöten Vad är kultur? Typiskt svensk? Reflektion kring begrepp som svensk och svensk kultur Skillnaden mellan individkultur och gruppkultur Kulturkrockar på arbetsplatsen hur hanterar vi dem? Världens religioner i det svenska samhället exemplifierat med bilder och religiösa föremål Praktiska aspekter inom religionen såsom kläder, symboler, böner och riter Hur mycket utrymme får religion ta i samhället och på arbetsplatsen? Var går gränsen mellan religionskritik och främlingsfientlighet? Del 4: Företagande och rekrytering ur ett mångfaldsperspektiv En översikt av diskrimineringslagstiftningen. Kommunikationsprocesser och rekryteringsrutiner Strukturella och individuella utmaningar Vilka utmaningar och hinder ser vi för en ökad mångfald på Innovatum? Planerade aktiviteter för att få ökad integration i under projektperioden: "Show us your idea" - Affärsidétävling/pitchtävling, på engelska, för nysvenskar med syfte att introducera dom till innovationssystemet/e-chain i första hand men samtidigt även se på möjlighet att starta eget företag. "Show us your skills" - Event på Innovatum där nysvenskar med IT-kunskap eller annan specifik branschkunskap bjuds in till träff med inkubatorbolag. Ska ske i samarbete med AF och Combitech. Deltagande i Double Cup - där Innovatum i samverkan med andra aktörer och/eller kommuner bjuder på fika med syfte att nyanlända med kompetens inom olika yrken får träffa företag för att knyta nya kontakter och öka förståelsen för svenskt företagsklimatet. Skapa återkommande aktiviteter med Almi Västs IFS-rådgivare Använda strategiskt normkritiskt språk och bildval i vår kommunikation. Målgrupp Innovativa och skalbara startup bolag. Personal, forskare, studenter från akademin. Innovatörer och entreprenörer med idéer till/från rymdindustrin. Internationella och nationella större aktörer inom flyg- och rymdindustrin. Intressenter såsom finansiärer till startup bolagen, projekt mm (riskkapitalfonder, affärsänglar, myndigheter och andra offentliga aktörer. Avknoppningar ex. näringsliv, inkubatorföretag.

38 228 Projektstöd för Innovatum RUN Ansökan om projektbidrag från Innovatum 2.0 : Innovatum 2.0 beslut 2 Datum (7) Diarienummer RUN Resultatindikatorer Kvinnor Män Totalt Antal nya företag Antal företag verksamma i inkubatorn under perioden Antal företa som får finansiering under perioden Antal idéer som utvärderas under perioden Egna indikatorer Ett gränsöverskridande investerarnätverk skall vara etablerat 1 Antal personer i entreprenörsfrämjande aktiviteter 600 Långsiktiga resultat och effekter Inkubatorns process skall under projektperioden ha utvecklats till en högre och attraktivare nivå för att möta framtida utmaningar och nya idébärare. Bolag som utvecklas inom ramen för inkubatorn skall ha hög tillväxtpotential, vara innovativa, vara nationellt och/eller internationellt gångbara samt vara bemannade med kompetent team. De skall generera tillväxt i nya och befintliga branschstrukturer samt "breddning" av dessa. De skall generera nya arbetstillfällen, skatter och avgifter till stat och kommun samt uppmuntra och inspirera människor med smarta idéer att välja eget företag före anställning oavsett från vilken bakgrund och/eller kultur man kommer från. Långsiktiga effekter - Space Success for Sweden Hållbar samverkan mellan rymdindustri i norra och västra Sverige. Fler kvinnor i rymdbranschen. Projektet har initierat skapandet av en ny tillväxtindustri i Sverige inom rymdteknik. Sveriges internationella attraktionskraft stärks inom hightech och rymdindustri. Rymd är ett svenskt styrkeområde som ger ökade exportintäkter till Sverige och svenska bolag. Sverige är den plats i världen dit stora industriaktörer skall vända sig för innovativa lösningar och erbjudanden. Långsiktiga effekter - StarCap Effekter av detta projekt kommer att vara att det etableras nya konkurrensstarka och lönsamma företag i Fyrbodal och Östfold. Företagen blir etablerade med bakgrund i innovativa produkter och tjänster. De kommer uppvisa värdeskapande potential, större överlevnadsgrad samt snabb tillväxt i form av nya arbetstillfällen. Effekter kommer även att vara att ny kompetens, produkter och tjänster kommer att tillföras till den regionala/gränsöverskridande arbetsmarknaden. Regionens näringsliv kommer också att stärka sig själva genom att absorbera nya produkter och tjänster in i sina befintliga verksamheter samt kunna ta del av nya värdekedjor med internationella marknadspotentialer. Uppnå kritisk massa av potentiella investeringsobjekt (företag). Uppnå kritisk massa av investerare för att säkerställa kapitalbehovet hos företagen och minskad risk för varje investerare. Säkerställa internationellt gångbar process, utländska investerare. Kostnader och finansiering Kostnader kr År 2017 År 2018 År 2019 Totalt Lönekostnader Externa tjänster (offentligt direktfinansierade) 0 Externa tjänster (privat direktfinansierade) 0 Externa tjänster (köpta)

39 228 Projektstöd för Innovatum RUN Ansökan om projektbidrag från Innovatum 2.0 : Innovatum 2.0 beslut 2 Datum (7) Diarienummer RUN Kostnader och finansiering Kostnader kr År 2017 År 2018 År 2019 Totalt Resor Övrig kommunikation (tel, porto, datakommunikation osv) 0 Marknadsföring (trycksaker osv) 0 Lokaler 0 Investeringar Övrigt Summa totala kostnader Finansiering kr År 2017 År 2018 År 2019 Totalt Offentlig kontantfinansiering Kr % Tillväxtverket Interreg Sverige-Norge Västra Götalandsregionen Innovatum Summa underlag för beräkning av VGRs finansieringsandel Summa % Privat direktfinansiering, t ex ideellt arbete (ingår inte i VGRs finansieringsandel men ska redovisas av projektet) Summa total finansiering REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Birgitta Losman Helena l Nilsson

40 229 Projektstöd för Industriell Dynamik/Enterprise Europe Network - RUN Industriell Dynamik/Enterprise Europe Network : Industriell Dynamik/Enterprise Europe Network 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Marcus Nordanstad Telefon: E-post: marcus.nordanstad@vgregion.se Till regionutvecklingsnämnden Industriell Dynamik/Enterprise Europe Network Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden avsätter högst kr, av regionala tillväxtmedel, för medfinansiering av projektet Industriell Dynamik/Enterprise Europe Network 2018 under perioden Sammanfattning av ärendet Sökanden: Swerea IVF Sökt belopp: kr Total projektkostnad: kr Projektperiod: Tidigare beslut ID/EEN: Projektet har som det ser ut i nuvarande form beviljats kr per år och kr per år Projektinnehåll: Swerea IVF har ansökt om medel till projektet Industriell Dynamik (ID)/Enterprise Europe Network (EEN). ID/EEN är ett sammanhållet system för innovationssupport och stöd till ökad internationalisering för små och medelstora industrirelaterade företag i Västra Götaland. Stommen i projektet är ett nätverk med för närvarande 14 högskolor, institut och teknikcentra. Medlemmarna från nätverkets olika aktörer representerar nätverket, inte sin hemmaorganisation när de besöker företagen. Syftet är att stärka förnyelse, tillväxt och konkurrenskraft i existerande företag. ID/EEN:s insatser består i att aktivt söka upp målföretagen, genomföra utvecklingsdiskussioner och analyser samt, där behov identifieras, initiera utveckling- och internationaliseringsprojekt. Projektens genomförande finansieras helt av företagen. ID/EEN har fram till september genomfört 388 behovsanalyser av 475 som är målet för 2017 och initierat 41 utvecklingsprojekt hos företagen (målet är 100) varav 24 utvecklingsprojekt som är riktade mot en internationell marknad och 12 projekt inom tjänsteutveckling. ID/EEN räknar med att nå de utsatta målen för projektet För 2016 initierades utvecklingsprojekt för ca 35 miljoner. För att möta morgondagens trender och den ökande globaliseringen behöver regionens företag stärka sin förnyelse- och förändringsförmåga. ID/EEN ska under 2018 fortsätta med insatser som riktar sig mot innovationsledning och internationalisering för att på så sätt bidra till att möta de behov som krävs för att stärkt konkurrenskraft.

41 229 Projektstöd för Industriell Dynamik/Enterprise Europe Network - RUN Industriell Dynamik/Enterprise Europe Network : Industriell Dynamik/Enterprise Europe Network Datum Diarienummer RUN (2) 2014 gjordes en uppföljning av effekterna av de företag som deltagit i ID:s aktiviteter Tidsperioden för uppföjningen var mellan och de variabler som följdes upp var: - Sysselsättning - Förädlingsvärde - Produktivetet - Rörelseresultat. Företagen som deltog i ID aktiviteter visade upp bättre värden än kontrollgruppen inom samtliga variablar under tidsperioden Under 2018 planeras att göra en ny utvärdering av ID/EEN. Projektet ligger inom ramen för handlingsplanen för små och medelstora företag. Fördjupad beskrivning av ärendet ID/EEN fyller ett behov inom innovationssystemet genom att aktivt, via uppsökande verksamhet, arbeta med internationalisering och innovationssupport till industrirelaterade små och medelstora företag i hela Västra Götaland. Detta förväntas på sikt leda till ökad förnyelse, tillväxt och konkurrenskraft i existerande företag men även att små och medelstora företag i större grad ska nyttja det övriga innovationssystemet. Enligt den utvärdering som gjordes under 2009 angav hälften av företagen som använt sig av Industriell Dynamik att det gav direkta resultat i form av förbättrat ekonomiskt resultat eller minskade kostnader, ingång på nya marknader och nya produkter men även att de ökade sina utvecklingsinvesteringar. Projektet ligger inom ramen för prioriterat område En ledande kunskapsregion i tillväxt- och utvecklingsstrategin. Projektet faller primärt inom prioriterad fråga 3 Främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag. Projektet är ett samarbete mellan 14 högskolor, institut och teknikcentra inom Västra Götaland där Swerea IVF är projektledare Koncernkontoret Helena Nilsson Regionutvecklingsdirektör Agneta Mårdsjö Avdelningschef näringsliv Bilaga 1. Beslut om medel till Industriell Dynamik (ID)/Enterprise Europe Network (EEN) Besluten skickas till Max.Maupoix@swerea.se

42 229 Projektstöd för Industriell Dynamik/Enterprise Europe Network - RUN Industriell Dynamik/Enterprise Europe Network : Beslutsförslag Industriell Dynamik/Enterprise Europe Network 1 (5) Koncernstab regional utveckling BESLUT Näringsliv Dnr RUN Industriell Dynamik/Eneterprise Europe Network Till Swerea IVF AB Argongatan Mölndal Kontaktperson hos sökanden Max Maupoix e-postadress: Max.Maupoix@swerea.se Beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kronor för medfinansiering av Industriell Dynamik/Enterprise Europe Network. För beslutet gäller de allmänna villkor som bifogas beslutet. Projektperiod Projektet medfinansieras under perioden från och med till och med Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Redovisning och utbetalning Slutredovisning av projektet ska ske senast två månader efter slutdatum enligt ovan för projektet. Resultatet av projektet, dvs. utfallet av valda indikatorer ska ingå i slutredovisningen. Utbetalning sker efter det att projektägaren lämnat rekvisition med projektspecifika bokförda och betalda kostnader. Om projektet är ett samverkansprojekt godtas även bokförd men ännu inte betald faktura/rekvisition för projektkostnader från samverkanspart. Beloppet som betalas ut motsvaras av Västra Götalandsregionens beslutade finansieringsandel (beräknad på offentlig och privat kontant finansiering och offentlig finansiering i annat än pengar, s.k. offentlig direktfinansiering/in kind) av de godkända kostnaderna i rekvisitionen. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Läges- respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid del- respektive slutrekvisition. Kontaktperson Västra Götalandsregionens kontaktperson är Marcus Nordanstad. Anknytning till Vision Västra Götaland Projektet anknyter till Vision Västra Götaland genom ett livskraftigt och hållbart näringsliv. Anknytning till Västra Götaland 2020 Projektet ligger inom ramen för prioriterat område En ledande kunskapsregion i tillväxt- och utvecklingsstrategin. Projektet faller primärt inom prioriterad fråga 3 Främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag.

43 229 Projektstöd för Industriell Dynamik/Enterprise Europe Network - RUN Industriell Dynamik/Enterprise Europe Network : Beslutsförslag Industriell Dynamik/Enterprise Europe Network Datum (5) Diarienummer RUN Projektet ligger inom ramen för handlingsplanen för små och medelstora företag. Bakgrund ID/EEN är ett sammanhållet system för innovationssupport och stöd till ökad internationalisering för små och medelstora industrirelaterade företag i Västra Götaland. Stommen i projektet är ett nätverk med för närvarande 14 högskolor, institut och teknikcentra. IDs insatser genomförs av innovation- och internationaliseringsspecialister från nätverkets aktörer och består i att aktivt söka upp målföretagen, genomföra utvecklingsdiskussioner och analyser samt där behov identifieras, initiera utvecklingsprojekt. Utvecklingsprojektens genomförande finansieras helt av företagen, om inte de på något sätt har tillgång av andra stödinsatser. De uppsökande specialisterna representerar hela nätverket och använder ett aktivt lyssnande snarare än försök att intressera ett företag för någon särskild metod eller lösning. Behov och efterfrågan ska styra, inte utbud. Syfte Industriell Dynamik/Enterprise Europe Network syftar till att ge industrirelaterade små och medelstora företag i Västra Götaland support för innovation och tillväxt genom en samverkande, lättillgänglig behovsstyrd innovationsservice och underlätta för företag att nå nya marknader. Mål Målet är att generera tillväxt och ökad internationell konkurrenskraft för industrirelaterade små och medelstora företag i Västra Götaland. Aktivitetsmålen under projektperioden är att kontakta ca 675 företag per år, genomföra 430 utvecklingsdiskussioner och behovsanalyser och starta 90 företagsfinansierade utvecklingsprojekt varav minst 25 ska vara mot en internationell marknad. Projektinnehåll Huvudsakliga aktiviteter inom projketet: För att uppnå en varaktig förändring och utveckling i företagen krävs ofta ändring av invanda beteendemönster, att kunna/våga fatta långsiktiga och strategiska beslut trots pressen från de dagliga uppgifterna. För att kunna medverka till sådana förändringar är personliga och långsiktiga kontakter mellan nätverket och företagen nödvändiga. En stor del av projektets resurser kommer att läggas på företagsbesök vilket är den centrala uppgiften i projektet. Besöken tjänar bland annat följande syften: - Kontaktskapande företaget och nätverket utbyter information. - Påverkan och inspiration att ge företaget nya perspektiv på sin egen situation och mål i en föränderlig omvärld vilket bidrar till ökad förnyelse, både när det gäller innovation och nya marknader. - Förtroendeskapande genom att snabbt bidra med relevant kunskap skapar specialisten ett förtroende för nätverket och dess förmåga att bidra med utvecklingsinsatser som gör nytta i företaget. - Kunskapsöverföring nätverket levererar ny kunskap och/eller teknik in i företaget allt efter behov och efterfrågan eller hur man når nya marknader. - Problemlösning många problem och frågor är av en karaktär att de kan lösas direkt. Specialisternas förmåga att såväl kommunicera med företagarna som internt i nätverket är av avgörande betydelse för projektets framgång. Stor vikt kommer att läggas på att rekrytera personer med rätt kompetens och egenskaper inom nätverket, och att stimulera fortsatt utveckling av denna kompetens. Initiera skräddarsydda utvecklingsinsatser (Genomförandet ligger utanför projektet och finansieras av företagen)

44 229 Projektstöd för Industriell Dynamik/Enterprise Europe Network - RUN Industriell Dynamik/Enterprise Europe Network : Beslutsförslag Industriell Dynamik/Enterprise Europe Network Datum (5) Diarienummer RUN Verksamheten har utvecklats successivt genom en serie av regionala, nationella och EU-projekt och har i oberoende utvärderingar visat sig framgångsrik. Framgångsfaktorer är följande: Uthålligt och stabilt system som skapar tillit och igenkänning i målgruppen Rådgivning, utvecklingsdiskussioner och behovsanalys på plats i företagen Utpräglad styrning efter företagens behov Kompetens och ödmjukhet hos utförare Förtroende genom kontinuitet och kvalitet Samverkan mellan högskolor, institut, teknikcentra och andra experter Samverkan mellan olika regionala insatser För att möta morgondagens trender och den ökande globaliseringen behöver företagen stärka sin förnyelse- och förändringsförmåga. 1. Öka företagens innovationsförmåga: Genom att utveckla företagens kunskaper inom innovationsstrategi/system kan företagen kontinuerligt utveckla sin organisation för att framförallt ta fram nya tjänster och affärsmodeller, men även nya och förbättrade produkter och processer. 2. Öka företagens internationaliseringsförmåga: Genom att öka antal internationaliseringsanalyser i företagen och hjälpa exportmogna företag att utveckla internationaliseringsstrategier som skapar nya externa relationer kan företag ta bättre del av de mest värdeskapande stegen i globala värdekedjor. Projektet kommer löpande att presentera resultaten i samband med regionala och nationella seminarier för att stimulera andra företag att nyttja ID:s tjänster. Miljö ID arbetar behovsstyrt, men miljöeffekter är en stark drivkraft för utveckling för företagen. Projekt som syftar till miljövinster pågår hos de flesta av aktörerna och det finns en god insikt om vikten av dessa frågor. Utvecklingsdiskussioner och insatser vid företagen syftar ofta till processer eller produkter som är bättre i miljöhänseende och i övriga fall är miljökonsekvenser alltid en viktig parameter. Många marknadsmöjligheter som företag identifierar och avser möta med t ex nya produkter är miljömotiverade. Jämställdhet ID har genomfört utbildning i jämställdhets- och mångfaldsfrågor för de medverkande företagsrådgivarna i syfte att bättre kunna aktualisera dessa frågor och skapa en ökad medvetenhet om kopplingen mellan aktivt jämställdhets- och mångfaldsarbete och effektivitet/affärsnytta i sina företagskontakter. ID arbetar behovsstyrt, men kan bidra till jämställdhet genom att: 1) aktivt prioritera företag med ägare och VD som är kvinnor, eftersom kvinnor är i en minoritetsposition i dessa roller i målgruppen. 2) vara lyhörd för insatser som ger bättre möjligheter för nyanställning och bättre arbetsförhållanden för kvinnor i företaget. 3) medvetengöra för företaget för hur de ska arbeta med jämställdhets- och mångfaldsfrågor som en tillväxtfaktor Flera av ID:s aktörerna driver projekt med syfte att öka jämställdhets- och mångfaldsfrågor i industri, och kunskaper från dessa projekt sprids av ID/EEN.

45 229 Projektstöd för Industriell Dynamik/Enterprise Europe Network - RUN Industriell Dynamik/Enterprise Europe Network : Beslutsförslag Industriell Dynamik/Enterprise Europe Network Datum (5) Diarienummer RUN Integration ID har genomfört utbildning i jämställdhets- och mångfaldsfrågor för de medverkande företagsrådgivarna i syfte att bättre kunna aktualisera dessa frågor vid företagskontakter. Projektet syftar inte explicit till att förbättra integration och mångfald. Bedömningen är ändå att projektet lämnar ett positivt bidrag i dessa genom att: 1) aktivt prioritera företag med ägare, ledning eller nyckelpersoner som tillhör grupper som behöver stärkas. 2) vara lyhörd för insatser som ger bättre möjligheter för nyanställning och bättre arbetsmöjligheter för utrikes födda i företaget. Inom aktörersnätverket drivs projekt med syfte att öka jämställdhets- och mångfaldsfrågor inom industri, och kunskaper från dessa projekt utnyttjas inom ID när så är möjligt. Målgrupp Små och medelstora företag i Västra Götaland Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram Resultatindikatorer Kvinnor Män Totalt Antal företag som får rådgivning 430 Antal företag som utvecklar produkter 23 Antal företag som har påbörjat en exportsatsning 25 Antal företag som får finansiering 72 Ökade arbetstillfällen (årsarbetskrafter) 45 Egna indikatorer Antal kontaktade företag 675 Antal företagsfinansierade utvecklingsinsatser 90 Antal behovsanalyser och utvecklingsdiskussioner 430 Långsiktiga resultat och effekter De viktigaste effekterna är stärkt konkurrenskraft hos regionens mindre industrirelaterade företag, vilket leder till ekonomisk tillväxt. Genom ökat utbyte mellan högkolor, institut, teknikcentra och företag kommer dessa aktörer närmare varandra vilket kommer att skapa en bättre innovationssupport. Industriell Dynamik är ett verktyg för bättre integration i regionens innovationssystem. En långsiktig effekt av företagens ökade innovationsförmåga blir till bättre utnyttjande av regionens resurser i publikt finansierade projekt då dessa i större utsträckning kommer nå förväntade resultat. Projektet skapar även mervärde genom att: - Ökad tonvikt på kombinationen affärer-tjänster-teknik - Fler SMF som kan delta i Horizon2020 via Enterprise Europe Network - Bredare informationsinsatser för att nå ytterligare företag och andra intressenter - Nya arbetsformer för deltagande högskolor att få kontakt med små och medelstora företag EU-kommissionens utvärdering 2008 av EENs ekonomiska effekter konstatera att nyttoeffekten av insatser som lett till signerade avtal för teknik- och affärssamarbete var minst 1,8 gånger högre än vad arbetsinsatsen kostat. Företagen var mycket nöjda med att de internationella kontakter de fått och att de kunnat nå ut och marknadsföra sig i Europa. Under 2018 planeras en utvärdering av projektet.

46 229 Projektstöd för Industriell Dynamik/Enterprise Europe Network - RUN Industriell Dynamik/Enterprise Europe Network : Beslutsförslag Industriell Dynamik/Enterprise Europe Network Datum (5) Diarienummer RUN Kostnader och finansiering Kostnader kr År 2018 År 20 År 20 Totalt Lönekostnader Externa tjänster (köpta) Resor Marknadsföring (trycksaker osv) Övrigt Summa totala kostnader Finansiering kr År 2018 År 20 År 20 Totalt Offentlig kontantfinansiering Kr % Västra Götalandsregionen % Summa total finansiering % REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Birgitta Losman Helena L Nilsson

47 jektstöd för Västsvenska inkubatorers kvalitetshöjning (VINK). - RUN Ansökan om projektbidrag för Västsvenska inkubatorers kvalitetshöjning (VINK). : Ansökan om projektbidrag för Västsvenska inkubatorers kvalitetshöjning (VINK). 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Sophia Litsne Telefon: E-post: sophia.litsne@vgregion.se Till regionutvecklingsnämnden Västsvenska inkubatorers kvalitetshöjning (VINK). Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden avsätter högst kr av regionala utvecklingsmedel för medfinansiering av projektet VINK Västsvenska inkubatorers kvalitetshöjning under perioden Sammanfattning av ärendet Sökanden: GU Ventures Sökt belopp: kr för hela perioden. Detta förslag till beslut avser år två och tre av projektet Total projektkostnad: kr Projektperiod: Projektinnehåll: GU Ventures har ansökt om medel till projektet VINK Västsvenska inkubatorers kvalitetshöjning. Syftet med projektet är att åtta inkubatorer i Västra Götaland tillsammans genomför ett kvalitetshöjande program, där man gemensamt skall vidareutveckla processer och arbetssätt såsom interna stödprocesserna för att utvärdera idéer, ta in bolag, upprätta avtala, starta upp projekt/bolag, utveckla och växla upp hållbara affärer av innovationer, vilka skapats och förädlats från kunskap, idéer och forskningsresultat vid regionens lärosäten och industri. Med målet att arbeta effektivare och skapa bättre resultat och kommunicera dessa gemensamt för att nå ut till en större massa med större global räckvidd. Genom ett mer resurseffektivt innovationssystem, kan kapaciteten i systemet optimeras. Projektet medfinansieras av ERUF. Projektet löper på enligt plan, kick-offen skedde i september 2017 och över 50 personer var med och levererade till utformningen av de olika arbetspaketen. Projektet är indelat i fem huvudsakliga arbetspaket: AP1. Arbetsmodeller för proaktiv uppsökande verksamhet för att attrahera ett forskningsbaserat deal-flow. AP2. Gemensamt delat strukturkapital för inkubatorerna. AP3. Effektiviserade samleveranser av inkubatorstödets olika delar. AP4. Framtagning av ett gemensamt budskap och material samt PR-arbete. AP5. Etableringar på den globala arenan.

48 jektstöd för Västsvenska inkubatorers kvalitetshöjning (VINK). - RUN Ansökan om projektbidrag för Västsvenska inkubatorers kvalitetshöjning (VINK). : Ansökan om projektbidrag för Västsvenska inkubatorers kvalitetshöjning (VINK). Datum Diarienummer RUN (2) I projektet ingår särskilda satsningar på jämställdhet: idébärarna som traditionellt kommer till de respektive inkubatorerna är övervägande män. Genom att gemensamt kunna göra insatser och dela arbetssätt som attraherar fler idégivare som är kvinnor (vissa inkubatorer lyckas bättre än andra) hoppas projektet att på ett betydande sätt kunna bidra till en bättre jämställdhet såväl i respektive organisation, som i de bolag som inkubatorerna är med och formar. Det finns stor påverkansmöjlighet när det gäller tillsättning av team, styrelser och arbetsgrupper. Genom att effektivisera inkubatorernas arbete och möjlighet till kommunikation av erbjudande strävar projektet också åt att kunna nå grupper som i dagsläget inte har en naturlig vetskap om inkubatorernas erbjudande. Fördjupad beskrivning av ärendet För att kunna fortsätta leverera nya innovativa tillväxtföretag på hög nivå i Västra Götaland behöver inkubatorerna arbeta med sin kvalitet vad gäller processer och arbetssätt. Projektet förväntas på sikt leda till ökat antal innovativa företag, entreprenörskap och innovation inom samtliga delregioner i Västra Götaland. Projektet kompletterar befintliga satsningar på inkubation och förmerar pågående satsningar. Projektet är kopplat till Västra Götaland 2020 genom temaområdet En Ledande kunskapsregion genom primärt prioriterad fråga 2 skapa förutsättningar för att förverkliga idéer och starta företag och sekundärt fråga 1 stimulerat ökat entreprenörskap. Projektägaren GU Ventures har lång erfarenhet av att leda den här typen av gemensamma EU-projekt Koncernstab regional utveckling Helena L Nilsson Regionutvecklingsdirektör Agneta Mårdsjö Avdelningschef näringsliv Bilaga Beslut om medel till VINK Västsvenska inkubatorers kvalitetshöjning Besluten skickas till klementina@ventures.gu.se

49 230 Projektstöd för Västsvenska inkubatorers kvalitetshöjning (VINK). - RUN Ansökan om projektbidrag för Västsvenska inkubatorers kvalitetshöjning (VINK). : Beslut VINK 1 (5) Koncernstab regional utveckling BESLUT Näringslivsavdelningen Till GU Ventures AB Postadress: Erik Dahlbergsgatan 11A Göteborg Webbadress: Kontaktperson hos sökanden Namn: Klementina Österberg epost:klementina@ventures.gu.se Dnr RUN VINK-Västsvenska Inkubatorers kvalitetshöjning Beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kronor för medfinansiering av VINK Västsvenska inkubatorers kvalitetshöjning För beslutet gäller de allmänna villkor som bifogas beslutet. Projektperiod Projektet medfinansieras under perioden från och med till och med Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Redovisning och utbetalning Slutredovisning av projektet ska ske senast två månader efter slutdatum enligt ovan för projektet. Resultatet av projektet, dvs. utfallet av valda indikatorer ska ingå i slutredovisningen. Utbetalning sker efter det att projektägaren lämnat rekvisition med projektspecifika bokförda och betalda kostnader. Beloppet som betalas ut motsvaras av Västra Götalandsregionens beslutade finansieringsandel (beräknad på offentlig och privat kontant finansiering och offentlig direktfinansiering) av de godkända kostnaderna i rekvisitionen. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Läges- respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid del- respektive slutrekvisition. Kontaktperson Västra Götalandsregionens kontaktperson är Sophia Litsne. Anknytning till Vision Västra Götaland Projektet anknyter till Vision Västra Götaland genom att bidra till Ett livskraftigt och hållbart näringsliv. Anknytning till Västra Götaland 2020 Projektet ligger inom ramen för prioriterat område En ledande kunskapsregion i tillväxt- och utvecklingsstrategin. Projektet faller primärt inom prioriterad fråga 2 skapa förutsättningar för att förverkliga idéer och starta företag. Bakgrund

50 230 Projektstöd för Västsvenska inkubatorers kvalitetshöjning (VINK). - RUN Ansökan om projektbidrag för Västsvenska inkubatorers kvalitetshöjning (VINK). : Beslut VINK Datum (5) Diarienummer RUN Projektets parter, de åtta västsvenska inkubatorerna (GU Ventures, Innovatum, Sahlgrenska Science Park, Chalmers Ventures, Brewhouse, Framtidens företag, Inkubatorn i Borås, GSP Inkubator), har funnits och verkat i år. Inkubatorernas uppdrag från sina ägare och finansiärer, varav majoriteten utgörs av lärosäten och det offentliga systemet, är att skapa nya företag och nya jobb och därigenom bidra till förnyelse av näringslivet. Då kan även det befintliga näringslivet, i egenskap av kunder till start-up företagen, stärka sitt eget erbjudande och sin konkurrenskraft. Inkubatorer har länge samarbetat med dels lärosätena, dels regionens näringsliv, dels sjukvården och andra för att få omsätta de anställda idégivarnas idéer. Flera av inkubatorerna har lyckats med stor framgång och har haft både stor påverkan på regionens näringsliv med såväl ekonomiska som samhälleliga effekter, medan andra har lyckats att hitta särskilda nischer som tillgodoser en specifik efterfrågan. På senare år har dock konkurrensen hårdnat för de nya företag, som inkubatorerna stöttar, och inkubatorerna har själva påverkats på olika sätt av detta i hela Sverige. Omvärldsanalysen säger att de gamla sätten att verka inte i tillräckligt hög grad tillgodoser behoven och efterfrågan på inkubatorernas tjänster bara ökar. Man har god kännedom om dessa nya behov, liksom fördelarna som projektsamarbetet kan få. Projektet har också gått igenom de resultat av tidigare genomförda projekt inom samma område, där några av inkubatorerna själva har deltagit och sådana som andra har drivit. Därtill har man tagit till sig information om andra utvecklingsprojekt som bedrivs i vårt land, sett hur andra regioner rustar sig för framtiden och hur dessa projektsatsningar har påverkat konkurrensen. Flera av Inkubatorerna har benchmarkat gentemot internationella aktörer, t ex genom IASP-nätverket och genom utvärdering av sina respektive verksamheter av UBI Global Index, som topprankat flera av inkubatorerna. Ett liknande projekt pågår regionalt i Östra Sverige, men det fokuserar mer på att hitta och driva fram så kallade unicorns, dock är deras modeller relevanta för VINK projektets verksamhet. Därför kommer man att skapa interaktion med de ingående parterna i det projektet, med hjälp av Västerås Science Parks VD, som koordinerar det projektet. Projektsamarbete med Västerås Science Park kommer också kunna komplettera deras verksamheter genom att VINK projektet fokuserar mer på förstärkningen av själva strukturkapitalet, kommunikationen och samordningen. Syfte Syftet med projektet är att åtta inkubatorer i Västra Götaland tillsammans genomför ett kvalitetshöjande program, där man gemensamt skall vidareutveckla processer och arbetssätt. För att på så sätt gemensamt nå en bättre output. Mål Det övergripande målet är att i förlängningen nå en förbättrad output i inkubatorernas arbete och nå ut till en större massa både nationellt och internationellt. Själva projektmålet är att i samverkan öka kvaliteten och förstärka inkubatorernas arbete för att bättre tillgodose behoven och efterfrågan på verksamheterna. Projektet vill nå högre effektivitet, för att prestera bättre resultat och kommunicera dessa gemensamt. Projektinnehåll Projektet är indelat i fem huvudsakliga arbetspaket: AP1. Arbetsmodeller för pro-aktiv uppsökande verksamhet för att attrahera ett forskningsbaserat deal-flow. AP2. Gemensamt delat strukturkapital för inkubatorerna. AP3. Effektiviserade samleveranser av inkubatorstödets olika delar. AP4. Framtagning av ett gemensamt budskap och material samt PR-arbete. AP5. Etableringar på den globala arenan.

51 230 Projektstöd för Västsvenska inkubatorers kvalitetshöjning (VINK). - RUN Ansökan om projektbidrag för Västsvenska inkubatorers kvalitetshöjning (VINK). : Beslut VINK Datum (5) Diarienummer RUN Dessutom kommer projektet att på ett strukturerat sätt involvera intressenter under projektperioden och jobba med ett kontinuerligt lärande, för att säkerställa bestående resultat. Arbetssättet är aktivitetsbaserat och behovsstyrt, samt pragmatiskt utifrån de behov som uppkommer från intressenterna och projektdeltagarna. Målet med arbetssättet är att det ska genomsyras av en entreprenöriell pedagogik. Projektet kommer att arbeta med att stimulera ett ökat samarbete mellan de olika inkubatorernas personal, utvärdera och utveckla befintliga processer, implementera nya processer och arbetssätt, fördela arbetet effektivare på en övergripande nivå, stimulera till nya initiativ, skapa tid för att genomföra en internationell utblick, samt att premiera visionärt tänkande. Slutligen kommer projektet att verka för en ökad kommersialisering av idéer och för det kommer projektet att bygga entreprenöriella processer för hur kunskap inom akademin och industrin bättre ska kunna bidra till att utveckla innovativa idéer och företag. Många av inkubatorerna har en kvalitetssäkrad inkubatorprocess redan och är listade på världens topplista för inkubatorer, men icke-desto mindre behöver man fortsätta att jobba för att stärka sina positioner och möta den internationella konkurrensen, vilket man kan göra med hjälp av varandra och med stöd av projektets finansiering. Miljö Alla de ingående inkubatorerna har ett tydligt förhållningssätt till hållbar tillväxt med tre speciellt viktiga områden ekologisk och miljömässig hållbarhet, ekonomisk hållbarhet samt social hållbarhet. VINK projektets syfte med att samordna resurser och insatser mellan de olika verksamheterna innebär en naturlig positiv inverkan på miljön och utnyttjandet av naturens resurser. Ekologisk hållbarhet innebär för projektet att långsiktigt verka för att bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och minska påverkan på naturen och människans hälsa. Ett fokuserat kvalitetsarbete kommer i det längre loppet få effekter även på miljöförbättrande innovationer genom att öka kunskapen hos de deltagande inkubatorerna och kommer kunna öka andelen bolag totalt i regionen som skapas inom branscher som miljö-, klimat och resurseffektivisering. De gemensamma kommunikationsinsatserna kommer även göra att redan befintliga miljöförbättrande innovationer kommer allmänheten och samhället lättare tillgodo och kan synliggöras. Jämställdhet Idébärarna som traditionellt kommer till de respektive inkubatorerna är övervägande män. Genom att gemensamt kunna göra insatser och dela arbetssätt som attraherar fler idégivare som är kvinnor hoppas projektet på att kunna bidra till en bättre jämställdhet såväl i respektive organisation, som i de bolag som inkubatorerna är med och formar. Det finns stor påverkansmöjlighet när det gäller tillsättning av team, styrelser och arbetsgrupper. Genom att effektivisera inkubatorernas arbete och möjlighet till kommunikation av erbjudande strävar projektet också åt att kunna nå grupper som i dagsläget inte har en naturlig vetskap om inkubatorernas erbjudande. Projektorganisationen för VINK projektet består av nästan lika många män som kvinnor. Ledarna för inkubatorerna är hälften/hälften av vardera kön. GU Ventures som huvudsökande och projektansvarig har under lång tid arbetat med jämställdhet i sin egen organisation, vilket innebär att vi i dagsläget är 9 kvinnor anställda och 8 män, samt att vi sedan 2014 uppnått mellan 30-40% kvinnor som idégivare. Det arbetet skall givetvis fortsätta och även under VINK projektet kommer de värdegrunder och de rutiner som finns, användas i projektets jämställdhetspåverkan vid samarbetet med lärosätena, forskningsinstituten, samt industrin.

52 230 Projektstöd för Västsvenska inkubatorers kvalitetshöjning (VINK). - RUN Ansökan om projektbidrag för Västsvenska inkubatorers kvalitetshöjning (VINK). : Beslut VINK Datum (5) Diarienummer RUN Integration Integration eller inkludering innebär för projektet att olika etniska grupper eller utsatta grupper av individer ges möjlighet att komma in på arbetsmarknaden och i samhället och det är en självklarhet för projektet att mångfald gynnar tillväxt. Inom VINK projektet kommer man att kartlägga vilka som i dagsläget inte nås av stödet från inkubatorerna, vilka vi når, och vilka som vi inte når på ett tillfredsställande sätt och med detta som grund kommer vi att kunna rikta insatser gentemot dessa målgrupper. Satsningar och kunskap inom området hos enskilda inkubatorer, såsom GU Ventures STAR (Social innovation & Tillväxt för Alla i Regionen) projekt, kommer på ett lättare sätt att kunna spridas även till de andra organisationerna. Genom ett inkluderande förhållningssätt hoppas projektet kunna identifiera outnyttjade resurser i form av kompetens, samarbeten och affärsmöjligheter. VINK projektets egen projektorganisation speglar att det finns ett behov av att inkludera och aktivt söka efter kompetens och erfarenhet med en annan etnisk bakgrund för att öka spridningen av insatserna i projektet samt för att nå grupper som i dagsläget inte nyttjar inkubatorernas erbjudande. Målgrupp PRIMÄR MÅLGRUPP I den primära målgruppen ingår: de åtta västsvenska inkubatorerna; (GU Ventures, Innovatum, Sahlgrenska Science Park, Chalmers Ventures, Brewhouse, Framtidens företag, Inkubatorn i Borås, GSP Inkubator), några av deras bolag, samt deras innovationsfrämjande partners i form av GBG Tech Week, Meet Up, Connect, Drivhus, Ventures Cup, mfl. Göteborgs universitet, Chalmers, Borås högskola, Högskolan Väst, Högskolan i Skövde och andra lärosäten och industriforskningsinstituten som har intresse av att samarbeta med inkubatorer. SEKUNDÄR MÅLGRUPP De bolag som på sikt kommer att få ta del av de nya arbetssätten i inkubatorerna. Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram Resultatindikatorer Kvinnor Män Totalt Antal privata/offentliga företag och organisationer som samverkar 8 Antal företag som får stöd i projektet Egna indikatorer Antal förbättrade processer 10 Antal genomförda kommunikationsinsatser 30 Antal genomförda utländska besök här, resp utomlands 10 Långsiktiga resultat och effekter Projektet är en långsiktig och kraftfull satsning som förväntas göra bestående avtryck i inkubatorstrukturen i regionen. De strukturer och resultat som projektet kommer att skapa kan komma att permanentas på olika sätt.

53 230 Projektstöd för Västsvenska inkubatorers kvalitetshöjning (VINK). - RUN Ansökan om projektbidrag för Västsvenska inkubatorers kvalitetshöjning (VINK). : Beslut VINK Datum (5) Diarienummer RUN Kostnader och finansiering Kostnader kr År 2017 År 2018 År 2019/20 Totalt Lönekostnader Externa tjänster (offentligt direktfinansierade) Externa tjänster (privat direktfinansierade) 0 Externa tjänster (köpta) Resor Övrig kommunikation (tel, porto, datakommunikation osv) Marknadsföring (trycksaker osv) Lokaler Investeringar 0 Övrigt Summa totala kostnader Finansiering kr År 2017 År 2018 År 2019/20 Totalt Offentlig kontantfinansiering Kr % Västra Götalandsregionen ERUF Göteborgs Universitet GU Ventures AB Offentlig direktfinansiering Chalmers Ventures AB Inkubatorn i Borås Föreningen Framtidens Företag Brewhouse och Innovatums Inkubator Gothia och Sahlgrenska Science Park Total offentlig finansiering Privat kontantfinansiering Summa underlag för beräkning av VGRs finansieringsandel Summa % Privat direktfinansiering, t ex ideellt arbete (ingår inte i VGRs finansieringsandel men ska redovisas av projektet) Summa total finansiering REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN 0 Birgitta Losman Helena L Nilsson

54 231 Projektstöd för Digital SME - RUN Digital SME : Digitala små och medelstora företag 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Sophia Litsne Telefon: E-post: sophia.litsne@vgregion.se Till regionutvecklingsnämnden Digitala små och medelstora företag Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden avsätter högst kr av regionala utvecklingsmedel för medfinansiering av projektet Digital SME Sammanfattning av ärendet Sökanden: IUC Väst Sökt belopp: kr Total projektkostnad: kr Projektperiod: Projektinnehåll: IUC Väst har ansökt om medel till projektet Digital SME. Projektet är en uppväxling/fortsättning av pilotprojekt INDIGO (finansieras av Tillväxtverket och Västra Götalandsregionen) i syfte att ge fler företag möjlighet till ökad förmåga att nyttja digital teknik och till ökad konkurrenskraft. Projektets insatser ska bidra till en industriell förnyelse som t ex; fortsatt digitalisering av affärsstöd- och tillverkningsprocesser, mer avancerad integration av värdekedjor, ökad automatisering av tillverkningen. Digitalisering av industrin kommer att ge möjlighet till nya produkter, processer, tjänster, arbetssätt och affärsmodeller. De olika arbetspaketen i projektet är: Analys Digital strategi och handlingsplan. Coachning Workshop Utbildning Pilotprojektet INDIGO är ett digitaliseringsprojekt för små och medelstora företag i Västra Götaland. Det har finansierats av Tillväxtverket och Västra Götalandsregionen och projektletts av IUC Sjuhärad i samarbete med övriga IUC bolag i Västra Götaland. Projektet har fungerat mycket bra och de initiala ambitionerna har uppfyllts när det gäller företagens digitala omställning, efterfrågan av projektets insatser är höga och uppföljning från deltagare visar på goda resultat när det gäller verksamhetsnyttan av insatserna. Projektet Digitala små och medelstora företag är en uppväxling/fortsättning av INDIGO och kommer att bygga vidare på pilotprojektets modell. En stor utmaning för företag i den digitala omställningen är att nya kunskaper och kompetenser krävs inom många områden för att nyttja digitaliseringens

55 231 Projektstöd för Digital SME - RUN Digital SME : Digitala små och medelstora företag Datum Diarienummer RUN (2) möjligheter. För att kunna möta företagens olika behov har IUC bolagen i Västra Götaland och Halland tillsammans med Göteborgs Tekniska College inlett ett nära samarbete för att söka finansiering för två digitaliseringsprojekt; ett ESF finansierat projekt som riktar sig mot medarbetaren och från ERUF, Västra Götalandsregionen och Region Halland för att höja företagets digitala kompetens (detta beslut). Projektet ligger inom ramen för handlingsprogrammet Små och medelstora företag. Fördjupad beskrivning av ärendet Digitaliseringen kommer att vara en stor drivkraft för industrins utveckling och framgång. Digitalisering är ett centralt begrepp i EU:s Europa 2020-strategi, regeringens nyindustrialiseringsstrategi. För industrin i Sverige och Västra Götaland finns ett antal argument som talar för vikten av att stärka digital kompetens hos små och medelstora företag. Det handlar dels om att utvecklingen går mycket fort och att det innebär initiala kostnader men som på sikt kan bidra till hållbar utveckling. Inte minst ses digitaliseringen som ett viktigt konkurrensmedel, och risken är att företag i Västra Götaland förlorar viktig produktion till andra länder om inte små och medelstora företag kan följa med i den digitala omställningen. Projektet förväntas leda till förbättrade förutsättningar till en ökad digitalisering och hållbar produktion, ökad effektivitet, nya produkter, tjänster och affärsmodeller och på sikt en ökad konkurrenskraft. Projektet ligger inom ramen för prioriterat område En ledande kunskapsregion i tillväxt- och utvecklingsstrategin. Projektet faller primärt inom prioriterad fråga 3 Främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag. Projektets är ett samverkansprojekt mellan luc Sjuhärad, luc Väst (projektledare), luc Halland, Göteborgs Tekniska College (GTC) och IDC West Sweden för att kunna nå ut till så många företag i Västra Götaland som möjligt. Projektet söker även medel från EU:s regionalfond och regional Halland. Koncernstab regional utveckling Helena L Nilsson Regionutvecklingsdirektör Agneta Mårdsjö Avdelningschef Näringsliv Bilaga Beslut om medel till Digital små och medelstora företag Besluten skickas till margareta.wearn@iucvast.se

56 231 Projektstöd för Digital SME - RUN Digital SME : Beslutsförslag Digitala Små och medelstora företag 1 (5) Koncernstab regional utveckling BESLUT Näringsliv Dnr RUN Till IUC Väst AB Nohabgatan 18A Byggnad Trollhättan Webbadress: Kontaktperson hos sökanden Namn: Margareta Waern e-postadress: margareta.waern@iucvast.se Digitala små och medelstora företag Beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kronor för medfinansiering av Digital SME. Projektet är ett samverkansprojekt mellan IUC Sjuhärad, IUC Halland och IDC West Sweden, Göteborg Tekniska College med IUC Väst som projektägare. För beslutet gäller de allmänna villkor som bifogas beslutet. Särskilda villkor för detta projekt är att samverkansavtal som reglerar parternas mellanhavanden ska upprättas och godkännas av Västra Götalandsregionen. För beslutet gäller de allmänna villkor som bifogas beslutet. Projektperiod Projektet medfinansieras under perioden från och med till och med Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Redovisning och utbetalning Slutredovisning av projektet ska ske senast två månader efter slutdatum enligt ovan för projektet. Resultatet av projektet, dvs. utfallet av valda indikatorer ska ingå i slutredovisningen. Utbetalning sker efter det att projektägaren lämnat rekvisition med projektspecifika bokförda och betalda kostnader. Om projektet är ett samverkansprojekt godtas även bokförd men ännu inte betald faktura/rekvisition för projektkostnader från samverkanspart. Beloppet som betalas ut motsvaras av Västra Götalandsregionens beslutade finansieringsandel (beräknad på offentlig och privat kontant finansiering och offentlig finansiering i annat än pengar, s.k. offentlig direktfinansiering/in kind) av de godkända kostnaderna i rekvisitionen. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Läges- respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid del- respektive slutrekvisition. Kontaktperson Västra Götalandsregionens kontaktperson är Sophia Litsne.

57 231 Projektstöd för Digital SME - RUN Digital SME : Beslutsförslag Digitala Små och medelstora företag Datum (5) Diarienummer RUN Anknytning till Vision Västra Götaland Projektet anknyter till Vision Västra Götaland genom fokusområdet Ett livskraftigt och hållbart näringsliv. Anknytning till Västra Götaland 2020 Projektet ligger inom temaområdet En Ledande kunskapsregion i Västra Götaland 2020 genom att skapa ett gott klimat för kreativitet, entreprenörskap och företagande med fokus på prioriterad fråga nr 3 att främja utveckling av konkurrenskraftiga små och medelstora företag Projektet ligger inom ramen för handlingsprogrammet Små och medelstora företag. Bakgrund Digitalisering och automatisering är centrala begrepp i EU:s Europa 2020-strategi, regeringens nyindustrialiseringsstrategi och inom Västra Götalandsregionens handlingsprogram för små och medelstora företag. För industrin i Sverige och Västra Götaland finns ett antal argument som talar för vikten av att stärka digital kompetens hos små och medelstora företag. Det handlar dels om att utvecklingen går mycket fort och att det innebär initiala kostnader som på sikt kan bidra till hållbar utveckling. Inte minst ses digitaliseringen som ett viktigt konkurrensmedel och risken är att företag i Västra Götaland förlorar viktig produktion till andra länder, om inte små och medelstora företag kan följa med i den digitala omställningen. Den samlade bilden av små och medelstora företags utmaningar är att det behövs både mer kompetens och större investeringar inom digitalisering för att skapa ett digitalt mervärde. Arbetet med digitalisering behöver förändras från att vara en lågprioriterad nödvändighet till att vara del av företagens värdeskapande. För att kunna göra det behövs nya kompetenser, sammanhållna och integrerade investeringar och inte minst ökade kunskaper om hur digitaliseringen kan användas inom fler områden än administrativ IT. Genom digitaliseringen får företagen ett antal nya verktyg i sin verktygslåda som bidrar till att höja företagens konkurrenskraft. För att kunna möta företagens olika behov har IUC bolagen i Västra Götaland och Halland tillsammans med Göteborgs Tekniska College inlett ett nära samarbete för att söka finansiering för två digitaliseringsprojekt; ett ESF finansierat projekt som riktar sig mot medarbetaren och ett projekt finansierat från ERUF, Västra Götalandsregionen och Region Halland för att höja företagets digitala kompetens (detta beslut). Projektet är en uppväxling/fortsättning av pilotprojekt INDIGO (ett digitaliseringsprojekt finansierat av Tillväxtverket och Västra Götalandsregionen) i syfte att ge fler små och medelstora företag i Västra Götaland möjlighet till en ökad förmåga att nyttja digital teknik och till ökad konkurrenskraft. Pilotprojekt INDIGO har fungerat mycket bra och de initiala ambitionerna har uppfyllts, utvärdering från deltagare visar på goda resultat när det gäller verksamhetsnyttan av insatser. Projektet Digitala små och medelstora företag är en uppväxling/fortsättning av INDIGO och kommer att bygga vidare på pilotprojektets modell. Projektets är ett samverkansprojekt mellan luc Sjuhärad, luc Väst (projektledare), luc Halland, Göteborgs Tekniska College (GTC) och IDC West Sweden för att kunna nå ut till så många företag i Västra Götaland som möjligt. Projektet söker även medel från EU:s regionalfond och region Halland. Syfte Syftet med projektet är att öka kunskapen och förmågan att nyttja digital teknik för ökad konkurrenskraft i industriella små och medelstora företag. Mål Det övergripande målet är att industriella små och medelstora företag ska öka sin konkurrenskraft, stärka sin lönsamhet och stå starka i en allt hårdare global konkurrens genom att förstå, öka kunskapen och förmågan att nyttja digital teknik.

58 231 Projektstöd för Digital SME - RUN Digital SME : Beslutsförslag Digitala Små och medelstora företag Datum (5) Diarienummer RUN Projektinnehåll Digitalisering av tillverkningsindustrin kommer att ge möjligheter till nya produkter, processer, tjänster, arbetssätt och affärsmodeller. Projektets insatser ska att bidra till en ökad kunskap om industriell förnyelse genom en fortsatt digitalisering av affärsstöd- och tillverkningsprocesser, mer avancerad integration av värdekedjor, ökad automatisering av tillverkningen och hur detta ska skapa nya värden. Digitaliseringen kommer att vara en stor drivkraft för industrins utveckling och konkurrenskraft. Idag använder små och medelstora företag digitaliseringen mest till effektivisering och kostnadsreduktion, det vill säga att tillverka samma produkter på ett mer effektivt sätt, men företagen måste även bli bättre att skapa digitala värdeskapande produkter och tjänster för att kunna bibehålla och öka sin konkurrenskraft. En stor utmaning för företagen i den digitala omställningen är att nya kunskaper och kompetenser krävs inom många områden för att nyttja digitaliseringens möjligheter. Projektet kommer att fokusera på ett antal olika aktiviteter: seminarier, analys, handlingsplan, utbildning, rådgivning/coachning för att möta de behov som företagen har i den digitala omställningen. De olika stegen i projektet är: Analys. Fokus kommer att vara kring möjligheterna och utmaningarna med att digitalisera verksamheten och koppla detta till de deltagande företagens verklighet. Hur företaget kan utveckla nya och ökade intäkter genom digitala tjänster/varor. Digital strategi och handlingsplan. Fokus är att hitta företagets inriktning samt skapa motiv och drivkraft hos företagen att börja den digitala omställningen. Det kommer att göras genom hjälpa företaget att ta fram en strategi och handlingsplan för den digitala omställningen men även studiebesök till andra företag som gjort digitaliseringsresan, för att skapa en förståelse och ökad kunskap om de digitala möjligheterna. Coachning Fokus i detta delområde är att företaget går från övergripande strategisk nivå till att genomföra den digitala omställningen i verkligheten. Parterna inom projektet coachar företaget utifrån analysarbetet och framtagen handlingsplan. Workshop Efter individuell analys och coachning ska företagen presentera sina lärdomar och praktiska case för de andra i projektet. Syftet med detta delområde är att sprida den kunskaps som varje företag har fått med sig inom projektet till övriga deltagare. I programmet deltar 2-3 personer från varje företag, varav minst en person representerar ledningen på företaget. I tillägg till detta avses även att kunna erbjuda deltagande företag en fördjupningsutbildning i samverkan med högskola/forskningsinstitut samt fortsatta aktiviteter i form av nätverksträffar och studiebesök. Miljö Med ny teknologi och digitalisering minskar resursanvändningen. Användandet av energi och material blir mer resurseffektivt och miljöpåverkan minskar för transporter/resor och utsläpp. Arbetssättet inom projektet kommer att följa Västra Götalandsregionens antagna miljöpolicy. Jämställdhet Projektet kommer att arbeta med IDC:s inarbetade metod (utvecklad av EDCS) för att jobba med jämställdhetsperspektivet inom industrin och för att säkerställa att ett jämställt arbetssätt kommer att tillämpas i projektet. De flesta industriföretag kännetecknas tyvärr av en kraftig obalans mellan antalet män och kvinnor. Med digitaliseringens utveckling kommer industrin attrahera nya målgrupper. Projektets jämställdhetsarbete ska baseras på grundidén att de vill stärka företagens förmåga att arbeta professionellt

59 231 Projektstöd för Digital SME - RUN Digital SME : Beslutsförslag Digitala Små och medelstora företag Datum (5) Diarienummer RUN och innovativt med tillväxt och att satsningar utan jämställdhets- och mångfaldsperspektiv missar en väsentlig utvecklingspotential. Projektet kommer att arbeta för att jämställdhetsaspekten lyfts fram och att fördelning mellan män och kvinnor blir så jämn som möjligt. - Projektet ska aktivt prioritera företag med ägare, ledning eller nyckelpersoner som är kvinnor eftersom kvinnor i dessa roller i målgruppen är i en tydlig minoritet. - Projektet kommer att vara extra lyhörda för insatser som ger bättre möjligheter för nyanställning för kvinnor i företaget. Integration Projektet kommer att arbeta för att integrationsaspekten lyfts fram och att personer från icke nordiska länder får samma förutsättningar. Aktivt prioritera företag med ägare, ledning eller nyckelpersoner som tillhör grupper som behöver stärkas. Och att vara lyhörd för insatser som ger bättre möjligheter för nyanställning för dessa grupper i företaget. Målgrupp Små och medelstora företag i Västra Götaland Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram Resultatindikatorer Kvinnor Män Totalt Antal företag som får rådgivning 140 Antal företag som utvecklar produkter/tjänster/processer 105 Antal nya eller utvecklade produkter/tjänster/processer som har kommersialiserats fram till Antal företag som får finansiering 90 Antal privata och/eller offentliga företag och organisationer som samverkar 70 Långsiktiga resultat och effekter Digitaliseringen kommer att vara en stor drivkraft för industrins utveckling och framgång. Syftet med projektet är att öka kunskapen i industriella SME kring digitaliseringens möjligheter till ökad konkurrenskraft samt att öka förmågan att nyttja digital teknik. Digitalisering av tillverkningsindustrin kommer att ge möjligheter till helt produkter, processer, tjänster, arbetssätt och affärsmodeller. Genom digitaliseringen får företagen ett antal nya verktyg i sin verktygslåda som bidrar till att höja företagens konkurrenskraft Kostnader och finansiering Kostnader kr År 2018 År 2019 År Totalt Lönekostnader Externa tjänster (köpta) Resor Lokaler Övrigt Summa totala kostnader

60 231 Projektstöd för Digital SME - RUN Digital SME : Beslutsförslag Digitala Små och medelstora företag Datum (5) Diarienummer RUN Finansiering kr År 2018 År 2019 År Totalt Offentlig kontantfinansiering Kr % Västra Götalandsregionen % Region Halland % EU:s Regionalfond (ERUF) % Total offentlig finansiering % Privat kontantfinansiering Deltagande företag % Summa total finansiering % REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Birgitta Losman Helena L Nilsson

61 232 Projektstöd för Hållbar Industriell Utveckling RUN Hållbar Industriell Utveckling 2018 : Hållbar Industriell Utveckling (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Sophia Litsne Telefon: E-post: sophia.litsne@vgregion.se Till regionutvecklingsnämnden Hållbar Industriell Utveckling 2018 Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden avsätter högst kr av regionala utvecklingsmedel för medfinansiering av projektet Hållbar Industriell Utveckling under perioden Sammanfattning av ärendet Sökanden: IDC West Sweden Sökt belopp: kr Total projektkostnad: kr Projektperiod: Tidigare beslut: Projektet har beviljats kr per år för perioden Projektinnehåll: IDC West Sweden har ansökt om medel till projektet Hållbar Industriell Utveckling. Syftet med projektet är att ge industrin förutsättningar och stöd för omställning till en mer hållbar tillverkningsprocess och till framtagandet av nya hållbara produkter (material, återvinning etc). Projektets olika huvudområden är i) produktion, ii) produktutveckling, iii) material. Utifrån dessa områden delas projektet in i fem delar; 1) Information, 2) Företagsbesök, 3) Kartläggning, 4) Åtgärdsplan och Coachning, 5) Koppla in rätt kompetensförsörjning, Projektägare är IDC West Sweden, projektet kommer att genomföras i nära samarbete med Högskolan i Skövde, Gothia Innovation och övriga IUC bolag i Västra Götaland. Projektet finansieras av Skaraborgs kommunalförbund och från EU:s regionalfond är det tredje året av det treåriga regionalfonds finansierade projektet Hållbar Industriell Utveckling Följeforskarna som följt projektets process och aktiviteter sedan start bedömer att arbetsprocessen är effektiv och bidrar till ökad utveckling av företagen. Antal företag och individer som deltar och antal genomförda aktiviteter och analyser i projektet ligger i dagsläget över prognosen. Projektet ligger inom ramen för handlingsplanen för små och medelstora företag. Fördjupad beskrivning av ärendet Utifrån tidigare erfarenheter och projekt som ProduktionsKompetensCentrum (PKC), ProduktUtvecklingsCentrum (PUC), Material Connexion (MC) och analys om företagens framtida behov har projektet Hållbar Industriell Utveckling

62 232 Projektstöd för Hållbar Industriell Utveckling RUN Hållbar Industriell Utveckling 2018 : Hållbar Industriell Utveckling 2018 Datum Diarienummer RUN (2) utvecklats. Det finns behov av att stärka produktutvecklingen och den produktionstekniska kompetensen utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Projektet förväntas på sikt leda till förbättrade förutsättningar till en ökad och hållbar konkurrenskraftig produktion, ökad effektivitet och nya produkter. Projektet kompletterar befintliga aktörer inom innovationssystemet i Skaraborg. Projektet ligger inom ramen för prioriterat område En ledande kunskapsregion i tillväxtoch utvecklingsstrategin. Projektet faller primärt inom prioriterad fråga 3 Främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag. Projektet leds av IDC West Sweden och genomförs i nära samarbete med IUC Väst, Högskolan i Skövde, Gothia innovation AB och aktörerna inom Industriell Dynamik. Koncernstab regional utveckling Helena L Nilsson Regionutvecklingsdirektör Agneta Mårdsjö Avdelningschef Näringsliv Bilaga 1. Beslut om medel till Hållbar Industriell Utveckling Skickas till thomas.nilsson@idcab.se

63 232 Projektstöd för Hållbar Industriell Utveckling RUN Hållbar Industriell Utveckling 2018 : beslutsförslag HIU (5) Koncernstab regional utveckling BESLUT Näringsliv Till IDC West Sweden AB Box Skövde Webbadress: Kontaktperson hos sökanden Namn: Thomas Nilsson e-postadress: thomas.nilsson@idcab.se Dnr RUN Hållbar Industriell Utveckling (HIU) 2018 Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kronor för medfinansiering av Hållbar Industriell Utveckling. Detta är det tredje året av det treåriga ERUF finansierade projektet Hållbar Industriell Utveckling Beslutet gäller under förutsättning att de villkor som anges i villkorsbilagan uppfylls. Projektperiod Projektet medfinansieras under perioden från och med till och med Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Redovisning och utbetalning Slutredovisning av projektet ska ske senast två månader efter slutdatum enligt ovan för projektet. Resultatet av projektet, dvs. utfallet av valda indikatorer ska ingå i slutredovisningen. Utbetalning sker efter det att projektägaren lämnat rekvisition med projektspecifika bokförda och betalda kostnader. Om projektet är ett samverkansprojekt godtas även bokförd men ännu inte betald faktura/rekvisition för projektkostnader från samverkanspart. Beloppet som betalas ut motsvaras av Västra Götalandsregionens beslutade finansieringsandel (beräknad på offentlig och privat kontant finansiering och offentlig finansiering i annat än pengar, s.k. offentlig direktfinansiering/in kind) av de godkända kostnaderna i rekvisitionen. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Läges- respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid del- respektive slutrekvisition. Kontaktperson Västra Götalandsregionens kontaktperson är Sophia Litsne. Anknytning till Vision Västra Götaland Projektet anknyter till Vision Västra Götaland genom ett livskraftigt och hållbart näringsliv. Anknytning till Västra Götaland 2020 Projektet ligger inom ramen för prioriterat område En ledande kunskapsregion i tillväxt- och utvecklingsstrategin. Projektet faller primärt inom prioriterad fråga 3 Främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag. Projektet ligger inom ramen för handlingsplanen för små och medelstora företag.

64 232 Projektstöd för Hållbar Industriell Utveckling RUN Hållbar Industriell Utveckling 2018 : beslutsförslag HIU 2018 Datum (5) Diarienummer RUN Bakgrund IDC är en koordinerande aktör inom Skaraborg när det gäller kompetensutveckling inom produktionsutveckling, material och produktutveckling. Utifrån tidigare erfarenheter och projekt som ProduktionsKompetensCentrum (PKC), ProduktUtvecklingsCentrum (PUC), Material Connexion (MC) och analys om företagens framtida behov har projektet Hållbar Industriell Utveckling tagits fram. Syftet med projektet är att ge industrin förutsättningar och stöd för omställning till en mer hållbar tillverkningsprocess och till framtagandet av nya hållbara produkter (material, återvinning etc). Detta är det tredje året av det treåriga ERUF finansierade projektet Hållbar Industriell Utveckling Syfte Syftet med projektet är att ge den tillverkande industrin förutsättningar och stöd för omställning till en mer hållbar och konkurrenskraftig verksamhet och tillverkningsprocess. Mål Det övergripande målet med projektet är att tillverkande små och medelstora industrirelaterade företag ökar sin konkurrenskraft, sin "marknadsattraktivitet" och sitt ansvarstagande för framtiden genom omställning till en mer hållbar verksamhet och tillverkningsprocess. Kvantitativa mål: - Att 180 företag genomgår behovsinventering - Att 90 företag genomgår en företagsanalys - Att 60 företag genomför förbättringsarbete och effektiviserar sin verksamhet baserat på - handlingsplanen till följd av ovanstående analys - Att 300 förbättringar genomförs hos deltagande företag - Att 90 företag får kvalificerad rådgivning - Att 45 företag utvecklar sina produkter eller ny produkt - Att 33 företag får stärkt FoU finansiering - Att via projektet kanalisera 1200 "studenter" från näringslivet till Högskolans utbildningar Projektinnehåll Det främsta syftet med aktiviteterna inom HIU är att förmedla kompetens inom industriell produktion och hållbarhet gällande metoder och verktyg, samt ge insikt om förutsättningarna för en konkurrenskraftig hållbar produktion. Aktiviteterna inom HIU är baserade på kartläggnings- och analysfasen, en analys som grundar sig på hållbar produktion. Hållbar produktion, energieffektivisering, miljömärkningar och strukturomvandling innebär att framidens produkter och material ska vara återvinningsbara. Detta kräver omställning av produktionsprocesser och nya materialval. För att stärka lokal industri krävs kunskap och omvärldsbevakning som delvis kan lösas via MaterialConneXion (Materialbibliotek) och forskningsinsatser från Högskolan i Skövde, i samverkan med bland andra Högskolan i Borås och Chalmers. Genom att tydligare addera och implementera de tre dimensionerna inom hållbarhet; ekologisk, ekonomisk och social, får projektet en ytterligare möjlighet att genomföra utvecklingsinsatser gentemot målgruppen. Utifrån analyser av tidigare genomförda insatser finns det en outnyttjad potential i företagen när ovanstående dimensioner adderas på ett tydligare sätt i behovsanalysen och kartläggningen av företagen. Projektet kommer främst att arbeta med tre kompetensområden för deltagande företags utveckling: A) Produktionsutveckling B) Produktutveckling C) Material

65 232 Projektstöd för Hållbar Industriell Utveckling RUN Hållbar Industriell Utveckling 2018 : beslutsförslag HIU 2018 Datum (5) Diarienummer RUN Arbetssättet för att bearbeta ovanstående kompetensområden kommer att bestå av sex delmoment: 1) Informationsaktiviteter i hela Skaraborg Aktivt arbeta för att nå ut till företag i hela Skaraborg, det kommer att göras genom olika insatser t ex från redan upparbetade kontaktvägar och nätverk. 2) Företagsbesök och förankring hos deltagande företags ledning och personal Innan analysarbetet på deltagande företag startar är förankring av kommande insatser av avgörande betydelse. Syftet är tvådelat, dels att informera företaget om processen och dels att säkra att företaget har förutsättningar att genomföra förbättringsprogrammet och att ta till sig analysresultet. 3) Kartläggning och analys av deltagande företag Det övergripande målet med kartläggningen är att identifiera företagets utvecklings- och utbildningsbehov och potential i arbetet för en mer hållbar verksamhet. 4) Åtgärdsplan och coachning Här tas ett genomförande av ett förbättringsprogram fram, IDC coachar företaget genom förbättringsprogrammet. Utgångspunkten för förbättringsarbetet är den rapport som kartläggningen och analysen ovan ger. 5) Utbildning Kompetensutveckling i företaget är av avgörande betydelse för resultatet av förbättringsarbetet. Detta arbete sker i nära samarbete md Högskolan i Skövde 6) Pilotprojekt, demonstratorer och testbädd (finansierias av Miljönämnden och Skarborgs kommunalförbund) Utifrån analys/kartläggning och förbättringsarbete enligt ovan krävs det en möjlighet för tillämpning. Frågor som praktiskt behöver besvaras vid en omställning till en mer hållbar produktion kan vara av karaktären: i. Vad krävs i omställning av maskinparken om materialvalet förändras? ii. Blir det förändringar i råvaruåtgång? iii. Hur påverkas konstruktionsarbetet? iv. Hur påverkas underleverantörerna? v. Hur påverkas logistikflödet? Miljö Hållbar Industriell utveckling är som projekt direkt miljöpåverkande och insatsen i sig påverkar den ekologiska hållbarheten på ett positivt sätt. Inom ramen för projektets företagsanalyser identifieras eventuella miljöbrister samt ger förslag till åtgärd. Mätbara mål: - Att påverka 45 företags arbete med miljö. - Att medvetandegöra 90 företag om deras nivå inom miljöarbetet. Aktiviteter för att nå målen - Kartläggningens uppbyggnad innehåller en genomlysning av hur företaget arbetar med miljö. - Genomförandefasen innehåller moment där företaget måste arbeta med miljö för att få en konkurrenskraftig och hållbar produkt. Hållbar utifrån ekonomi, social och ekologisk synvinkel. Resultat och effekter: - Nya produkter producerade på ett så miljömässigt bra och effektivt sätt som möjligt - Ett bättre miljöarbete i deltagande företag - Nytt synsätt hos deltagande företag om hållbarhet som en konkurrensfaktor Jämställdhet Projektet arbetar med en metod som tagits fram gemensamt med EDCS för att säkerställa att ett jämställt arbetssätt kommer tillämpas i projektet. Jämställdhetsplan samt policys som tagits fram kommer att vara ett stöd. IDC:s jämställdhetsarbete baseras på grundidén att de vill stärka företagens förmåga att arbeta

66 232 Projektstöd för Hållbar Industriell Utveckling RUN Hållbar Industriell Utveckling 2018 : beslutsförslag HIU 2018 Datum (5) Diarienummer RUN professionellt och innovativt med tillväxt och att satsningar utan jämställdhets- och mångfaldsperspektiv missar en väsentlig utvecklingspotential. Mätbara mål: - Att påverka 45 företags jämställdhetsarbete. - Att medvetandegöra 90 företag om deras nivå avseende jämställdhetsarbete och vilka effekter ett systematiskt jämställdhetsarbete kan få på företagets utveckling. Aktiviteter för att nå målen - Analysens uppbyggnad innehåller en genomlysning av hur företaget arbetar med jämställdhet. - Genomförandefasen innehåller moment där företaget måste arbeta med jämställdhet som en tillväxtfaktor och utveckla sitt eget arbete. Projektets arbete med jämställdhet ger: - En högre medvetenhet hos företagen om vad som krävs för att vara en attraktiv arbetsgivare. - En ökad medvetenhet om kopplingen mellan aktivt jämställdhets- och mångfaldsarbete och effektivitet/affärsnytta. - En medvetenhet om jämställdhet som en tillväxtfaktor. - Mer konkurrenskraftiga företag. Integration Kartläggningen/analyserna tar hänsyn till företagens förhållningssätt till mångfald och lyfter fram förbättringsområden. I samarbete med företagen försöker man att hitta sätt för att kunna tillvarata den kompetens som finns, oavsett ålder, nationalitet, kön etc. Projektet stärker integration och mångfald genom att: - I projektets samverkan med högskolan anpassa information och aktiviteter så att även utländska studenter och forskare kan delta. - I projektets aktiviteter eftersträva en så jämlik fördelning som möjligt oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet och nationalitet. - Utforma projektets aktiviteter på ett sådant sätt att deltagande underlättas genom exempelvis flerspråkig informationsspridning och att övrigt arbetsmaterial vid behov översätts till aktuellt språk - Söka individer med kompetenser och erfarenheter från andra delar av världen för att i ett produktutvecklingsperspektiv kunna anpassa produkterna till nya internationella marknader. Mätbara mål: - Att påverka 45 företags kunskap om aktivt mångfaldsarbete. - Att medvetandegöra 90 företag om deras nivå avseende mångfaldsarbete. Att 60 företag deltar på vår årliga mångfaldsdag som vi anordnar tillsammans med bland annat Gothia Innovation. Målgrupp Små och medelstora tillverkande företag i Skarborg. Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram ( ) Resultatindikatorer Kvinnor Män Totalt Antal individer i kompetensutvecklingsinsats Antal företag som får rådgivning 90 Antal företag som utvecklar produkter 45 Antal företag som får finansiering 33 Antal privata och/eller offentliga ftg. och org. som samverkar 60 Antal kronor i FoU resurser

67 232 Projektstöd för Hållbar Industriell Utveckling RUN Hållbar Industriell Utveckling 2018 : beslutsförslag HIU 2018 Datum (5) Diarienummer RUN Egna indikatorer Antal företag som analyseras 60 Antal företag som genomför förbättringsarbete 60 Antal förbättringar genomförda hos deltagande företag 300 Långsiktiga resultat och effekter Skaraborg får fler hållbart konkurrenskraftiga och lönsamma företag genom projektets arbetsmodell "hjälp till självhjälp", dvs nivån lyfts internt i företagen för att bestå och vidareutvecklas efter projektets insats. Projktet strävar efter att kunna ge en direkt koppling mellan industriföretagen och högskolans forskningsområden och forskningsprojekt som lever vidare även efter projektavslut. Högskoleutbildningarna blir än mer anpassade till näringslivet då de tas fram tillsammans. Detta gör också att högskolan blir en mer naturlig samarbetspartner till näringslivet avseende kompetensutvecklingsfrågor och att rädslan för akademin omvandlas till möjligheter med akademin. Projektet Hållbar Industriell Utveckling ska ge långsiktiga effeker genom att: - den tillverkande industrin ökar sin konkurrenskraft och sin "marknadsattraktivitet" - ett ökat ansvarstagande för framtiden - starkare, mer livskraftiga och mindre sårbara industriföretag - en attraktivare arbetsmarknad - företagen och dess medarbetare får minskad "akademikerrädsla" - tjänsteutbudet ökar - bestående samarbete mellan högskola och industri och det stärks alltmer - högskolan stärker sin position och blir en naturlig kompetensleverantör till industrin - forskningsresultat blir tillgängliga även för de mindre företagen - den tillämpade forskningen blir än mer anpassad till, och behovsstyrd av, industrin Kostnader och finansiering Kostnader kr År 2018 År 20 År 20 Totalt Lönekostnader Externa tjänster (köpta) Resor Lokaler Övrigt Summa totala kostnader Finansiering kr År 2018 År 20 År 20 Totalt Offentlig kontantfinansiering Kr % Västra Götalandsregionen % Skarborgskommunalförbund % ERUF % Summa total finansiering % REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Birgitta Losman Helena L Nilsson

68 233 Projektstöd för SSIE Accelerator - RUN Ansökan om projektbidrag för SSIE Accelerator : Ansökan om projektbidrag för SSIE Accelerator 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Sophia Litsne Telefon: E-post: sophia.litsne@vgregion.se Till regionutvecklingsnämnden SSIE Accelerator Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden avsätter högst kr av regionala utvecklingsmedel för medfinansiering av projektet Sahlgrenska School of Innovation and Entrepreneurship SSIE Accelerator under perioden Sammanfattning av ärendet Sökanden: Göteborgs universitet Sahlgrenska School of Innovation and Entrepreneurship Sökt belopp: kr Total projektkostnad: kr Projektperiod: Projektinnehåll: Sahlgrenska School of Innovation and Entrepreneurship SSIE har ansökt om medel till projektet Sahlgrenska School of Innovation and Entrepreneurship Accelerator. SSIE är en plattform vid Sahlgrenska akademin/göteborgs universitet, som utbildar studenter och forskare inom affärsutveckling och entreprenörskap. Utbildningen och pedagogiken är handlingsbaserad och studenterna arbetar med verkliga projekt och verkliga utmaningar, i samarbete med akademin, sjukvården och näringslivet. Syftet med projektet är att bygga upp acceleratorn dvs den miljö där man arbetar med de verkliga projekten utifrån fyra olika områden: 1. Hälso- och sjukvård (Healthcare) - Omvandla sjukvårdens behov till hållbara lösningar 2. Forskning (Research) - Omvandla forskning till innovationer 3. Bygga bolag (Ventures) - Omvandla innovation till tillväxtföretag 4. Skillnad (Difference) - Omvandla sociala utmaningar till nya möjligheter Det övergripande målet för SSIE accelerator är att stödja utbildningen inom affärsutveckling och entreprenörskap inom biomedicin vid Sahlgrenska akademin, samt bidra till ett bättre innovationsnätverk inom life science-sektorn. Projektet samarbetar med befintliga aktörer såsom, Sahlgrenska Science Park, Innovationsplattformen på SU, GU Ventures, AstraZeneca Bioventure hub mfl. Projektet löper på enligt plan. Projektet ligger inom ramen för handlingsprogrammet Life Science.

69 233 Projektstöd för SSIE Accelerator - RUN Ansökan om projektbidrag för SSIE Accelerator : Ansökan om projektbidrag för SSIE Accelerator Datum Diarienummer RUN (2) Fördjupad beskrivning av ärendet Det finns behov av att stärka företagsamheten, entreprenörsanda och innovationsförmågan hos studenter vid Sahlgrenska akademin. Att ge studenter och forskare möjligheten att utveckla sitt kritiska tänka och entreprenöriella förmåga skapar förutsättningar för intraprenörskap och nya tillväxtbolag. Projektet förväntas på sikt leda till ökat nyföretagande, entreprenörskap och innovation och nya samarbeten inom Life Science-området. Projektet kompletterar och samarbetar med befintliga strukturer inom Life Science. Projektet är kopplat till Västra Götaland 2020 genom temaområdet En Ledande kunskapsregion genom primärt prioriterad fråga 2 skapa förutsättningar för att förverkliga idéer och starta företag och sekundärt fråga 1 stimulerat ökat entreprenörskap. Projektägaren Sahlgrenska School of Innovation and Entrepreneurship har lång erfarenhet av att arbeta med entreprenörskap och innovation. Verksamheten stärker arbetet inom Life Science-området i Västra Götaland. Koncernstab regional utveckling Helena L Nilsson Regionutvecklingsdirektör Agneta Mårdsjö Avdelningschef näringsliv Bilaga 1. Beslut om medel till Sahlgrenska School of Innovation and Entrepreneurship Accelerator Besluten skickas till karl.maack@gu.se

70 233 Projektstöd för SSIE Accelerator - RUN Ansökan om projektbidrag för SSIE Accelerator : Beslut SSIE 1 (6) Koncernstab regional utveckling BESLUT Näringslivsavdelningen Till Sahlgrenska School of Innovation and Entrepreneurship Postadress: Box Göteborg Webbadress: Kontaktperson hos sökanden Namn: Karl Maack e-postadress:karl.maack@gu.se Dnr RUN Sahlgrenska School of Innovation and Entrepreneurship Accelerator Beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kronor för medfinansiering av Sahlgrenska School of Innovation and Entrepreneurship Accelerator för år tre av tre. För beslutet gäller de allmänna villkor som bifogas beslutet. Projektperiod Projektet medfinansieras under perioden från och med till och med vilket är sista året för projektet. Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Redovisning och utbetalning Slutredovisning av projektet ska ske senast två månader efter slutdatum enligt ovan för projektet. Resultatet av projektet, dvs. utfallet av valda indikatorer ska ingå i slutredovisningen. Utbetalning sker efter det att projektägaren lämnat rekvisition med projektspecifika bokförda och betalda kostnader. Beloppet som betalas ut motsvaras av Västra Götalandsregionens beslutade finansieringsandel (beräknad på offentlig och privat kontant finansiering och offentlig direktfinansiering) av de godkända kostnaderna i rekvisitionen. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Läges- respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid del- respektive slutrekvisition. Kontaktperson Västra Götalandsregionens kontaktperson är Sophia Litsne. Anknytning till Vision Västra Götaland Projektet anknyter till Vision Västra Götaland genom att bidra till Ett livskraftigt och hållbart näringsliv. Anknytning till Västra Götaland 2020 Projektet ligger inom ramen för prioriterat område En ledande kunskapsregion i tillväxt- och utvecklingsstrategin. Projektet faller primärt inom prioriterad fråga 2 skapa förutsättningar för att förverkliga idéer och starta företag. Projektet ligger inom ramen för handlingsprogrammet för Life Science. Bakgrund

71 233 Projektstöd för SSIE Accelerator - RUN Ansökan om projektbidrag för SSIE Accelerator : Beslut SSIE Datum (6) Diarienummer RUN Sahlgrenska School of Innovation and Entrepreneurship arbetar i gränslandet mellan Sahlgrenska Akademin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och näringslivet inom Life Science. Visionen med SSIE och de planerade aktiviteterna är baserade på erfarenheter och lärdomar från det tidigare VINNOVA finansierade initiativet Gothenburg International Bioscience Business School (GIBBS) som genomfördes på Göteborgs Universitet (GU) i samarbete med Chalmers Tekniska Högskola. Utbildningen som då genomfördes på SSIE och Chalmers blev utnämnd till Sveriges bästa entreprenörskapsutbildning varpå utbildningen även tilldelades ett stipendium från regeringen för att stödja den tillämpade och case-baserade pedagogiken ("Applied action-based education") samt ett fortsatt samarbete mellan universiteten. Utnämningen som Sveriges bästa entreprenörskapsutbildning gjorde det möjligt att utveckla en plattform med flera dimensioner. Förutom akademiska kurser ("grundläggande utbildnings-dimension") finansierade av GU inkluderar plattformen även utbildning där studenterna jobbar i verklighetsbaserade case ("Applied Action-based dimension"). I realiteten innebär detta att plattformen även får en tredje dimension som består av förvaltning av innovationsprojekt ("Projektmiljö dimension") då den verklighetsbaserade pedagogiken medför att arbete utförs mot reella externa aktörer med medföljande krav på uppsatta projektmiljöer. Plattformen har under de två senaste åren arbetat med ett antal pilotaktiviteter vilket lett fram till en lyckad modell vid namn "SSIE Accelerator" som inrättats med stöd från Institutet för innovation och samhällsförändring. Pilotaktiviteterna har genomförts i samarbete med ett flertal aktörer, inklusive Innovationsslussen, Sahlgrenska Science Park, AstraZeneca BioVentureHub, GU Ventures, GU Forsknings- och Innovationskontoret, Chalmers Ventures, Chalmers Entreprenörsskola, GU Högskola för design och konsthantverk, GU Handelshögskola, och Center for Intellectual Property. Under de två år som varit har SSIE genomfört 36 innovationsprojekt som innefattar vården, både GU och Chalmers, och life science industrin i regionen. Syfte SSIE Accelerator har som syfte att med hjälp av forskare och studenter inom Sahlgrenska Akademin: 1. Omvandla behov inom vården till hållbara lösningar 2. Omvandla forskning till innovation 3. Omvandla innovationer till kommersiellt gångbara företag 4. Omvandla små och medelstora företag till tillväxtföretag Mål SSIE har som mål att genom sin verksamhet bidra till ökad samverkan och innovationskraft inom Västra Götaland. SSIE och dess accelerator är en samverkansplattform med förutsättningar och kapacitet att brygga samman publika och privata aktörer inom regionen, t ex universitet, sjukhus, näringsliv och andra relevanta aktörer inom innovationssystemet för life science, och på så sätt skapa tillväxt genom bland annat nya tillväxtbolag. Projektinnehåll Projektet innehåller tre huvuddelar 1. att möjliggöra ide- och utmaningsdriven samverkan. 2. att utveckla och upprätthålla en professionell projektplattform med förmåga och kapacitet att hantera innovationsprocesser i gränssnittet mellan publik och privat verksamhet. 3. att medverka till etablering av strukturkapital i form av institutionella partnerskap med relevanta nyckelaktörer inom regionen, stora som små. 1. Möjliggörande av idé- och utmaningsdriven samverkan Arbetet bedrivs genom fyra projektområden där Hälso- och Sjukvård(Healthcare) och Skillnad(Difference) tar

72 233 Projektstöd för SSIE Accelerator - RUN Ansökan om projektbidrag för SSIE Accelerator : Beslut SSIE Datum (6) Diarienummer RUN avstamp i utmaningsdriven samverkan, och forskning (Resarch) och bygga bolag(venture) utgår från en idébaserad logik. Samtliga projektområden hanterar de unika behov som identifierats inom regionens Life Science sektor, dvs. de gap som existerar i respektive områdes värdekedja och värdemodell. Respektive projektområde kan sammanfattas enligt följande: Projektområde sjukvård - skapa hållbara lösningar till identifierade problem och behov inom hälso- och sjukvården. Typiska resultat från innovationsprojekten inkluderar; kraftigt ökad förståelse av den grundläggande orsaken av problemet/behovet, överföring av en användarcentrerad innovationsmetod för vårdavdelningen för framtida tillämpning in-house medskapande av hållbara lösningar för proof-of-concept test. Urvalsprocessen och ledning av projekten sker i nära samarbete med Innovationsslussen. Aktuella samarbetspartners inkluderar, SA, HDK, Chalmers, och Experio Lab. Projektområde Skillnad - omvandla samhällsutmaningar till hållbar social nytta. Difference är en kompletterande plattform som fokuserar på social innovation och entreprenörskap. Tvärvetenskapliga grupper erbjuds möjlighet att applicera sin kunskap på projekt med social nytta. I t ex projekt som rör integration arbetar studenter tillsammans med lokala entreprenörer med invandrarbakgrund för att hjälpa dem bedriva kommersiell verksamhet i regionen. Arbetet med projektområdet Skillnad kommer att ha resulterat i att de lokala entreprenörerna erhållit: ökad förståelse för Sveriges lag- och affärssystem, ökad generell förståelse för hur man skall bedriva verksamhet i regionen, utökat affärsnätverk, specifika strategier gällande varumärke och marknadsföring, affärsmodeller och affärsplaner. Aktuella samarbetspartners är bland annat Black Dot, ALMI och One-Stop Future Shop (i samarbete med Stadesdelsnämnderna Västra Hisingen och Norra Hisingen och Business Region Göteborg), som är medfinansiärer i projektet. Projektområde Forskning - omvandla akademisk forskning till innovationer och innovationsprocesser för samhällelig nytta. Med målen: ökad förståelse av värde och kontroll av forskningsresultat, ökad förståelse för de positioner som forskningsresultatet och aktuella forskare har inom givet område, strategier för framtida forskningsfinansiering, forskningssamarbeten och innovationsprocesser. Urvalsprocessen och ledning av projekten sker i nära samarbete med både GU- och Chalmersrelaterade aktörer. Aktuella samarbetspartners är bland annat Forsknings och Innovationskontoret på GU, GU Ventures AB, Chalmers Innovationskontor och Institutet för innovation och samhällsförändring som har utvecklat aktuellt utvärderingsramverk i samarbete med Vinnova. Projektområde Bygga bolag - stödja innovativa småföretag till ökad tillväxt. Projektområdet syftar till att överbrygga tillväxtgapet genom att erbjuda affärsutvecklingsresurser till nystartade, innovativa företag inom regionens innovationssystem. Typiska resultat från innovationsprojekten inkluderar; ökad förståelse för värde och kontroll av företagstillgångar, ökad förståelse för de positioner företagets tillgångar och nyckelaktörerna innehar, strategier kopplade till vidare hantering av tillgångar för att optimera möjligheterna till samarbetsmöjligheter, nya affärsmodeller och marknadsinträde. I förhållande till AstraZeneca BioVentureHub (BVH) i Mölndal är projektområdet bygga bolag ett komplement genom att tillhandahålla affärsutvecklingsresurser i offentlig regi. Aktuella samarbetspartners inkluderar Sahlgrenska Science Park, Chalmers Ventures, GU Ventures. 2.Tillhandahållandet av en professionell projektplattform I gränssnittet mellan publik och privat verksamhet Det faktum att SSIE är del av Göteborgs universitet, och därigenom en offentlig aktör som enligt lag är skyldig att efterleva offentlighetsprincipen, har gjort att mycket arbete lagts ner för att säkra en projektmiljö med kapacitet och förmåga att vara både en professionell projektplattform och kontraktspart i det regionala innovationssystemet. Arbetet mynnande ut i SSIE Accelerator.

73 233 Projektstöd för SSIE Accelerator - RUN Ansökan om projektbidrag för SSIE Accelerator : Beslut SSIE Datum (6) Diarienummer RUN SSIE Acceleratorn är organisatoriskt placerad vid Göteborgs universitets holdingbolag via egen driftsenhet. Allt projektarbete med samarbetspartner, projektägare, studenter och handledare bedrivs genom plattformen som säkerställer att allt hanteras korrekt inom projektmiljön. Genom att nyttja den privaträttsliga struktur ett holdingbolag erbjuder säkerställs de krav på korrekt och effektiv hantering av regionens tillgångar som ställs på en professionell projektplattform, t ex behov av sekretesshantering för att inte äventyra framtida möjligheter att söka patent på teknikrelaterade tillgångar. Genom den organisatoriska placeringen säkerställs också den offentliga kontrollen över verksamheten då holdingbolaget ägs av staten och förvaltas av Göteborgs universitet. 3. Etablering av institutionellt strukturkapital SSIE Accelerator stödjer utvecklingen av ekosystem mellan olika intressenter genom att visa värdet av samarbeten. Nyckelkomponenterna för ett internationellt konkurrenskraftigt ekosystem inom life science finns representerade i Västra Götaland. SSIE har identifierat ett behov av en aktiv entreprenöriell insats för att regionens aktörer ska interagera och skapa en fungerande samverkan. SSIE Accelerator har som mål att utveckla institutionella partnerskap som kan växa organiskt med tiden genom att tillhandahålla följande; innovationsprojekt utgör bas för långsiktiga samarbeten mellan akademi och industri, personella resurser för att understödja innovationskapacitet, särskilt i satsningar som gäller start-up/sme satsningar, stöd för entreprenörer att hitta nya entreprenöriella möjligheter. Projektet bygger på fyra projektområden: 1. Projektområde Hälso- och sjukvård Ett partnerskap där SSIE och SSIE Accelerator är värd tillsammans med Sahlgrenska Universitetssjukhus, regionala sjukvårdsaktörer och Innovationsslussen. Arbetet bedrivs i samarbete med HDK, Chalmers, och Experio Lab. Innovationsslussen slussar aktivt problem/utmaningsområden för projektgrupper att hantera och erhåller rättigheterna till resultaten av projekten samt hur projekten skall fortsätta. Många av lösningarna har blivit införda eller genomgår just nu implementeringsfasen. Huvudmålgrupper är sjukvårdschefer och vårdgivare, patienter, samt innovationsrådgivare. 2. Projektområde skillnad (Difference) Arbetet inom projektområde sker i samarbete med Göteborgs stads projekt "One Stop Future Shop". I detta projekt samverkar SSIE med parterna Stadsdelsförvaltningen Västra Hisingen, Röda Korset, SDF Lundby, SDF Norra Hisingen, Business Region Göteborg, samt Förvaltnings AB Göteborgslokaler. Samverkansarbete genomförs på gemensamma möten inom One Stop Future Shop och huvudmålgrupper är nyföretagare med invandrarbakgrund. 3. Projektområde start-up Lämpliga startup och liknande verksamheter som är i behov av utvecklingsresurser identifieras och kopplas ti SSIE genom Chalmers Ventures, GU Ventures, Sahlgrenska Science Park och Astrazeneca BioVenture Hub. Startup-företagen erhåller rättigheterna till resultaten av projekten och beslutar själva hur man bäst utnyttjar resultaten. Huvudmålgrupper är nystartade företag samt inkubatorer/science parks. 4. Projektområde forskning SSIE samarbetar med ett antal av innovationskontoren i regionen. Genom detta samarbete tar SSIE tillvara på den befintliga regionala innovationsinfrastrukturen för att identifiera lämpliga forsknings- och utvärderingsprojekt. I gengäld erhåller innovationskontoren möjlighet att utöka sin kapacitet mot forskargrupper genom att erbjuda ytterligare innovationsstöd med fokus att ge strategiska alternativ för hur deras forskning kan nyttjas och skapa värde för samhället. Forskare har ansett samarbetet som ytterst värdefullt då studenterna bidragit med nödvändig kompetens för att generera den input som ligger till grund för att skapa strategier för framtida nyttjande av forskningsresultat. Huvudmålgrupper är forskare, forskningschefer, samt innovationsrådgivare. Miljö SSIE Accelerator följer riktlinjer och regler för miljö enligt Göteborgs universitets olika policys (se relaterade styrdokument listade nedan). Göteborgs universitets styrdokument relaterade till miljö: "Miljöpolicy" (Dnr F8 363/07)

74 233 Projektstöd för SSIE Accelerator - RUN Ansökan om projektbidrag för SSIE Accelerator : Beslut SSIE Datum (6) Diarienummer RUN "Mötes- och resepolicy för Göteborgs universitet" (Dnr F8 70/10) "Göteborgs universitets klimatstrategi " (Dnr F8 70/2010) "Regler för miljöanpassad kemikaliehantering" (Dnr F8 70/10) "Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling " (Dnr V 2015/660) Jämställdhet SSIE Accelerator följer riktlinjer och regler för lika möjligheter, jämställdhet och likabehandling, enligt Göteborgs universitets policy (se relaterade styrdokument listade nedan). Historiskt sett är förhållandet mellan män / kvinnor 1:1 i utbildningsprogrammet. Göteborgs universitets styrdokument relaterade till jämställdhet: "Handlingsplan för breddad rekrytering" (Dnr V 2013/515) "Handläggningsordning avseende ärenden om diskriminering och trakasserier" (Dnr 2014/324) "Policy och handlingsplan för jämställdhet och likabehandling vid Göteborgs universitet" (Dnr V 2015/249 Integration De studenter som deltar i verksamheten har olika kulturell- och utbildningsbakgrunder. I genomsnitt har 25% av eleverna utländsk bakgrund och kandidatexamen från länder som t ex Kina, Indien, Jordanien, Tanzania, England, Nederländerna, Polen, Mexico och USA. Integration är det primära fokusområdet för projektet One-Stop-Future-Shop, där deltagarna aktivt kommer delta i förberedande seminarier och workshops med syfte att fördjupa sina kunskaper om de utmaningar som följer med integration, men även de möjligheter som finns för ett förbättrat integrationsarbete. Seminarierna och workshops kommer arrangeras av SSIE Accelerator där forskare från universitetet samt representanter från industrin bjuds in. Målet är att ge studenterna erfarenhet och verktyg som de kan använda i sitt framtida arbetsliv för att jobba för bättre integration. Målgrupp Studenter och forskare vid Sahlgrenska akademin, likväl som aktörer inom life science-området såsom näringsliv, hälso- och sjukvården och samhället i stort. Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram Resultatindikatorer Kvinnor Män Totalt Antal individer i kompetensutveckling Antal företag som får rådgivning Antal privata och/eller offentliga företag och organisationer som samverka Egna indikatorer Antal vårdorganisationer som får rådgivning Antal forskargrupper som får rådgivning Långsiktiga resultat och effekter SSIE Accelerator arbetar för att bidra till ett ännu mer attraktivt ekosystem inom Life Science-området genom att öka: Innovationsförmåga inom Life Science-sektorn Forskningsnyttjande

75 233 Projektstöd för SSIE Accelerator - RUN Ansökan om projektbidrag för SSIE Accelerator : Beslut SSIE Datum (6) Diarienummer RUN Andelen växande start-up företag Innovation inom sjukvården tillsammans med Innovationsplattformen på SU Tvärvetenskapliga samarbeten Samarbete mellan organisationer som idag inte samarbetar. Kostnader och finansiering Kostnader kr År 2016 År 2017 År 2018 Totalt Lönekostnader Externa tjänster (offentligt direktfinansierade) Externa tjänster (privat direktfinansierade) Externa tjänster (köpta) Resor Övrig kommunikation (tel, porto, datakommunikation osv) Marknadsföring (trycksaker osv) Lokaler Övrigt Summa totala kostnader Finansiering kr År 2016 År 2017 År 2018 Totalt Offentlig kontantfinansiering Kr % Västra Götalandsregionen One-Stop Future Shop Offentlig direktfinansiering GU, HDK, lärarstöd inom design GU, IIS, lärarstöd IAM experter GU, SA, lokaler för projektmiljön GU, SA, Spetsutbildning (utbildning) GU, SA, Spetsutbildning (samverkan Total offentlig finansiering Privat kontantfinansiering Summa underlag för beräkning av VGRs finansieringsandel Summa % Privat direktfinansiering, t ex ideellt arbete (ingår inte i VGRs finansieringsandel men ska redovisas av projektet) GU Ventures AB, Interns Questel, Orbit Patent Analytics licencer Summa total finansiering REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Birgitta Losman Helena L Nilsson

76 234 Projektstöd för Göteborg Film Festival - Dragon Award RUN Göteborg Film Festival - Dragon Award 2018 : Göteborg Film Festival - Dragon Award (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Thomas Forslin Telefon: E-post: thomas.forslin@vgregion.se Till regionutvecklingsnämnden Göteborg Film Festival - Dragon Award 2018 Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden avsätter högst kronor av regionala utvecklingsmedel för medfinansiering av Göteborg Film Festival - Dragon Award 2018 Sammanfattning av ärendet Göteborg Film Festival (GFF) är en av Europas största filmfestivaler och genererar närmare besök per år. Sedan 28 år delas det prestigefulla priset Dragon Award Best Nordic Film i samband med festivalen med en prissumma på totalt 1 miljon kronor. Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionens kulturnämnd och regionutvecklingsnämnd samt det privata näringslivet bidrar till prissumman. Projektet syftar till att stärka detta pris och göra priset till ett av världens största och samtidigt stärka filmbranschen och samtidigt stärka den regionala och nordiska filmbranschen. Utdelning av priset blir huvudnummer på festivalens avslutningsgala. Västra Götalandsregionens stöd till priset fyller väl sitt syfte att göra priset attraktivt och prestigefullt samt skapa värdefulla ringar på vattnet för regional utveckling inom filmbranschen och dess omgivning. Beredning Beredningen av detta ärende har skett i samråd med Koncernavdelning Kultur. Regionutvecklingsnämnden Helena L Nilsson Regionutvecklingsdirektör Agneta Mårdsjö Näringslivschef Bilaga Beslutsförslag Göteborg Film Festival Dragon Award 2018 Besluten skickas till mirja.wester@giff.se, för genomförande ylva.l.gustafsson@vgregion.se, för kännedom

77 234 Projektstöd för Göteborg Film Festival - Dragon Award RUN Göteborg Film Festival - Dragon Award 2018 : Dragon Award 1 (3) Koncernstab regional utveckling BESLUT Dnr RUN Näringslivsavdelningen Till Göteborg Film Festival Olof Palmes plats GÖTEBORG Kontaktperson hos sökanden Mirja Wester mirja.wester@giff.se Göteborg Film Festival - Dragon Award 2018 Beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kronor för medfinansiering av Göteborg Film Festival - Dragon Award För beslutet gäller de allmänna villkor som bifogas beslutet. Projektperiod Projektet medfinansieras under perioden från och med till och med Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Redovisning och utbetalning Slutredovisning av projektet ska ske senast två månader efter slutdatum enligt ovan för projektet. Resultatet av projektet, dvs. utfallet av valda indikatorer ska ingå i slutredovisningen. Utbetalning sker efter det att projektägaren lämnat rekvisition med projektspecifika bokförda och betalda kostnader. Beloppet som betalas ut motsvaras av Västra Götalandsregionens beslutade finansieringsandel (beräknad på offentlig och privat kontant finansiering och offentlig finansiering i annat än pengar, s.k. offentlig direktfinansiering/in kind) av de godkända kostnaderna i rekvisitionen. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Läges- respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid delrespektive slutrekvisition. Kontaktperson Västra Götalandsregionens kontaktperson är Thomas Forslin. Anknytning till Vision Västra Götaland Projektet anknyter till Vision Västra Götaland genom att stödja Ett livskraftigt och hållbart näringsliv genom att stärka det västsvenska branschklustret inom filmproduktion och branschutveckling. Anknytning till Västra Götaland 2020 Projektet ligger inom ramen för prioriterat område En region som syns och engagerar i tillväxt- och utvecklingsstrategin. Projektet faller primärt inom prioriterad satsa på internationell mötesindustri, evenemang och på att stärka besöksnäringen.

78 234 Projektstöd för Göteborg Film Festival - Dragon Award RUN Göteborg Film Festival - Dragon Award 2018 : Dragon Award Datum (3) Diarienummer RUN Bakgrund Göteborg Film Festival (GFF) är en av Europas största filmfestivaler och genererar närmare besök per år. Sedan 28 år delas priset Dragon Award Best Nordic Film ut i samband med festivalen. För att höja prisets status höjdes prissumman från kr till kr år 2011, vilket gör det till ett av de största filmpriserna. I samband med det gick det privata näringslivet in med 50 % av prissumman. Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen delar på resterande del. Projektet syftar till att stärka detta pris och göra priset till ett av världens största och samtidigt stärka filmbranschen och samtidigt stärka den regionala och nordiska filmbranschen. Syfte Att förstärka Västra Götalands position som ledande filmregion i Norden liksom Göteborg Film Festival som position som en av världens största festivaler. Att skapa förutsättningar för nordisk film att spridas och få uppmärksamhet. Mål Att skapa nationell och internationell uppmärksamhet kring Västra Götaland som filmregion samt Göteborg Film Festival som marknadsplats för nordisk kvalitetsfilm. Att bidra till att stärka den nordiska filmens status samt till ett ökat utbud av kvalitetsfilm för den regionala och nationella publiken. Projektinnehåll Urval av de nominerade filmerna görs av festivalens nordiska programgrupp. De nominerade filmerna, prisets finansiärer presenteras vid en presskonferens. De 8 nominerade filmerna visas under festivalen och premiärerna gästas av filmens regissör, producent, skådespelare. En av filmerna är även festivalens öppningsfilm och samtliga filmer visas 3 gånger under festivalen och publiksamtal genomförs. En jury med en internationell ordförande och representanter från alla nordiska länder utser en vinnare. Utdelning av priset blir huvudnummer på festivalens avslutningsgala och vinnande film visas ännu en gång under filmfestivalen. Jämställdhet, integration och miljö Filmfestivalen arbetar så långt det är möjligt med att använda skonsammast möjliga transportmedel. För att minimera miljöpåverkan erbjuds i första hand transport med tåg för gäster från Sverige, Norge och Danmark och annars klimatkompenserade flygbiljetter i de fall detta är ekonomiskt möjligt. Festivalen jobbar aktivt med att uppnå jämn könsfördelning i alla festivalens aktiviteter. GIFF jobbar även aktivt med att få en spridning i bakgrund inom såväl urvalsgrupp, regissörer, producenter och filmernas tema. Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram Resultatindikatorer Kvinnor Män Totalt Antal evenemang 58 Antal kulturutövare Antal besökare, publik och deltagare

79 234 Projektstöd för Göteborg Film Festival - Dragon Award RUN Göteborg Film Festival - Dragon Award 2018 : Dragon Award Datum (3) Diarienummer RUN Kostnader och finansiering Kostnader kr År 2018 Totalt Övrigt(prissumma) Summa totala kostnader Finansiering kr År 2018 Totalt Offentlig kontantfinansiering Kr % VGR Regionutvecklingsnämnden ,5 VGR Kulturnämnden ,5 Göteborgs Stad ,0 Total offentlig finansiering ,0 Privat kontantfinansiering Sponsorintäkter Näringslivet ,0 Summa underlag för beräkning av VGRs finansieringsandel % Summa total finansiering % REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Birgitta Losman Helena L Nilsson

80 235 Information om överenskommelse med SLU RUN Information om överenskommelse med SLU : Information om överenskommelse med SLU (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Robin Kalmendal Telefon: E-post: robin.kalmendal@vgregion.se Till regionutvecklingsnämnden Information om överenskommelse med SLU Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden noterar informationen. Sammanfattning av ärendet Regionutvecklingsnämnden får muntlig information om: - förslag till överenskommelse med SLU resultat från utvärderingen av Framtidsprojekten för perioden Koncernkontoret Helena L Nilsson Regionutvecklingsdirektör Anders Carlberg Avdelningschef, FoUU

81 236 Etableringsstöd för Life Science (Foreign Direct Investment) 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Jenny Almkvist Telefon: E-post: jenny.almkvist@vgregion.se Till regionutvecklingsnämnden Etableringsstöd Life Science (Foreign Direct Investment) Förslag till beslut Regionutvecklingsnämnden avsätter högst kr av regionala utvecklingsmedel för medfinansiering av projektet: Etableringsstöd Life Science (Foreign Direct Investment) under perioden Sammanfattning av ärendet Sökanden: Business Region Göteborg Sökt belopp: kr Total projektkostnad: kr Projektperiod: Tidigare beviljat stöd: Projektet har tidigare av regionutvecklingsnämnden beviljats kr under perioden Projektinnehåll: Business Region Göteborg ansöker om medel till projektet Etableringsstöd Life Science (Foreign Direct Investment) under 2018 för att fortsatt arbeta med att attrahera utländska företag och investeringar inom life sciencesektorn till Västra Götaland. Projektets syfte är att stärka det västsvenska life science-klustret vilket görs bland annat genom aktiv marknadsföring internationellt på mässor och liknande mötesplatser, samt att anordna möten mellan västsvenska företag och investerare, både nationellt och internationellt. Målet är nya företagsetableringar eller andra investeringar såsom licensavtal, kapitalinvesteringar, FoU-samarbeten och nya strategiska allianser i regionen. Aktiviteten har erhållit stöd av regionutvecklingsnämnden under sex år. I ansökan för 2018 har projektet ytterligare förtydligat vad som kan förväntas av investeringsfrämjande aktiviteter och projektlogik och indikatorer har förbättrats. Projektet ligger inom ramen för programmet life science. Fördjupad beskrivning av ärendet Projektet anknyter till Vision Västra Götaland och tillväxtstrategin Västra Götaland 2020 genom området En region som syns och engagerar men också En ledande kunskapsregion. Projektet faller primärt inom fråga Driva offensiva insatser för att etablera nya arbetsplatser i Västra Götaland. Projektet ligger inom ramen för programmet för life science och insatsområdet Innovation och företagstillväxt. Ett aktivt arbete med att marknadsföra regionens styrkor inom

82 236 Etableringsstöd för Life Science (Foreign Direct Investment) Datum Diarienummer RUN (2) life science och identifiera potentiella etableringar och investeringar är en viktig pusselbit för en stark västsvensk life sciencesektor med hög konkurrenskraft. Business Region Göteborg har erfarenhet av denna typ av arbete och i samarbete med övriga innovationssystemet finns potential att på lång sikt öka sysselsättning och kompetens i regionen. Koncernkontoret Helena L Nilsson Regionutvecklingsdirektör Anders Carlberg Avdelningschef Forskning och Utveckling, Utbildning Bilaga 1. Beslut om medel till Etableringsstöd Life Science (Foreign Direct Investment) beslutat Besluten skickas till iris.ohrn@businessregion.se andreas.gothberg@businessregion.se

83 236 Etableringsstöd för Life Science (Foreign Direct Investment) 1 (4) Koncernstab regional utveckling BESLUT FoUU Till: Business Region Göteborg Box 11119, Göteborg Kontaktperson hos sökanden Iris Öhrn iris.öhrn@businessregion.se Dnr RUN Etableringsstöd Life Science (Foreign Direct Investment) Beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta kronor för medfinansiering av Etableringsstöd Life Science (Foreign Direct Investment). För beslutet gäller de allmänna villkor som bifogas beslutet. Projektperiod Projektet medfinansieras under perioden från och med till och med Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Redovisning och utbetalning Slutredovisning av projektet ska ske senast två månader efter slutdatum enligt ovan för projektet. Resultatet av projektet, dvs. utfallet av valda indikatorer ska ingå i slutredovisningen. Utbetalning sker efter det att projektägaren lämnat rekvisition med projektspecifika bokförda och betalda kostnader. Om projektet är ett samverkansprojekt godtas även bokförd men ännu inte betald faktura/rekvisition för projektkostnader från samverkanspart. Beloppet som betalas ut motsvaras av Västra Götalandsregionens beslutade finansieringsandel (beräknad på offentlig och privat kontant finansiering och offentlig finansiering i annat än pengar, s.k. offentlig direktfinansiering/in kind) av de godkända kostnaderna i rekvisitionen. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Läges- respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid del- respektive slutrekvisition. Kontaktperson Västra Götalandsregionens kontaktperson är Jenny Almkvist. Anknytning till Vision Västra Götaland Projektet anknyter till Vision Västra Götaland genom fokusområdena ett livskraftigt och hållbart näringsliv samt ledande i kunskaps- och kompetensutveckling. Anknytning till Västra Götaland 2020 Projektet ligger inom ramen för prioriterat område en region som syns och engagerar i tillväxt- och utvecklingsstrategin. Projektet faller primärt inom prioriterad fråga Driva offensiva insatser för att etablera nya arbetsplatser i Västra Götaland och sekundärt inom Positionera internationellt konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer. Projektet ligger inom ramen för programmet life science. Bakgrund För att få företag att flytta till och etablera sig Västsverige samt att växa, krävs ett aktivt arbete med företagsetablering och investeringsstöd. Business Region Göteborg (BRG) arbetar med detta inom flera sektorer. Sedan 2011 bedrivs sådant arbete inom life science med stöd av Regionutvecklingsnämnden. BRG arbetar aktivt med att rekrytera bolag att förlägga verksamhet inom regionen genom lika former av marknadsföring och rådgivning, samt att få företag i regionen att möta investerare för kapitalisering.

84 236 Etableringsstöd för Life Science (Foreign Direct Investment) Datum (4) Diarienummer RUN Syfte Det övergripande målet med projektet är att främja tillväxten och öka sysselsättningen i Västra Götalands life science sektor. BRG gör detta genom att genom att skapa förutsättningar för och attrahera nya företagsetableringar, investeringar och kompetens till regionen, genom att arrangera möten mellan lokala föreatag och nationella och internationella investerare, samt marknadsföra regionen interntionellt. Vidare vill BRG genom projektet främja strategiska allianser mellan internationella företag och investerare med västsvensk forskning. Mål Det primära målet är är att främja utveckling av life scienceklustret genom att locka företag, kapital och kompetens till regionen. Specifikt vill man främja tillväxt och sysselsättning genom att attrahera utländska direktinvesteringar dvs. nyetableringar, joint venture, licensavtal, kapitalinvesteringar, strategiska allianser, FoU samarbeten, gemensamma utvecklingsprojekt och alla typer av partnerskap som skulle gynna utvecklingen av vår Life Science-industrin och öka vår globala konkurrenskraft. Arbetet ska bidra till att öka den nationella och internationella kännedomen om life scienceklustret som en förutsättning för att attrahera kapital, kompetens och företag till regionen i ökad omfattning. Internationella marknadsföringsaktiviteter har syftet att stödja inkubatorers och företagsparkers aktiviteter i att främja sysselsättning samt påskynda utveckling av deras företag genom kapitalanskaffning och internationellt samarbete. Närvaron av multinationella företag stimulerar FoU i nationella företag. Också produktiviteten i svenskägda företag tenderar att vara högre med ökad närvaro av utladsägda företag i branschen eller regionen. Projektinnehåll Projektstrategin är att arbeta förebyggande med olika processer som underlättar etableringar och investeringar, samt marknadsföra regionen för att attrahera investeringar och etableringar. Metoden är att arbeta mot identifierade företag och bearbeta dem framförallt genom fysiska enskilda möten, samt närvara på mässor och kongresser. Metod i korthet a) Arrangera möten med företag/organisationer i regionen för att identifiera företag som är intresserad av internationellt samarbete eller kapital. b) Inventera forskningsprojekt/forskare som är intresserad av internationellt samarbete. c) Skapa portfölj med investernigsmöjligheter i regionen d) Inventera resurser/projekt/infrastruktur e) Delta på internationella investerar- och matchmaking mässor, besöka potentiella investerare/etablerare och ta emot delegationen. f) Organisera delegationsresor utomlands för att underlätta kontakten mellan regionala företag intresserade av utländska investeringar/samarbete och potentiella investerare. g) Definiera behovet hos investerare h) Med fokus på investerare matcha och tydliggöra våra styrkor med deras behov. i) Följa upp Miljö Projektet följer BRGs miljö och resepolicy och exempelvis välja tåg och kollektiva färdmedel alternativt våra bilpoolsbilar när så är möjligt för transporter i tjänsten. Jämställdhet Projektet följer BRGs Jämställdhets- och mångfaldsplan och beaktat detta i projektgruppen somäven arbetar med sina partners för att diskutera jämställdhetsfrågor inför exempelvis en ny etablering.

85 236 Etableringsstöd för Life Science (Foreign Direct Investment) Datum (4) Diarienummer RUN Integration Projektet beaktar aktivt mångfaldsfrågor i samverkan med partners vad gäller till exempel rekrytering. Målgrupp Stora och medelstora: 1. Biotechföretag 2. Medtechföretag främst inom imaging/visualisering, diagnostik, bioinformatik 3. Läkemedelsföretag 4. Large IT och Engineering företag intresserade av investeringar inom Life science 5. Key account i regionen som expanderar/återinvesterar/ bibehåller arbetstillfällen Drivers/motivators: Biotechföretag, medtechföretag, läkemedelsföretag, IT/Ingenjörsföretag Fokusmarknader: USA, Japan, Korea, India, Schweiz, Storbritanien och Kina Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram Resultatindikatorer Kvinnor Män Totalt Antal företag som får finansiering 2 Antal nya företag 2 Antal företag som samverkar 2 Ökade arbetstillfällen 10 Egna indikatorer Antal Västsvenska företag som får stöd att delta på internationella investeringsfrämjande aktiviteter och möten 15 Antal internationella life sciencemässor/event i utlandet där BGR deltar och marknadsför regionens life sciencestyrkor. 3 Antal inkommande besök från utländska etablerare/investerare i regionen 4 Långsiktiga resultat och effekter De långsiktiga resultatet är att sätta det västsvenska life scienceklustret på kartan. Detta ger att fler företag etablerar sig i regionen och att redan etablerade företag växer genom att investeringar görs i regionen och samverkan etableras. Detta är ett långsiktigt arbete som kräver uthållighet. I projektet finns utarbetade system för kontinuerlig uppföljning, genom ett kvittosystem som kan utvärderas efter att etableringar och investeringar genomförts.

86 236 Etableringsstöd för Life Science (Foreign Direct Investment) Datum (4) Diarienummer RUN Kostnader och finansiering Kostnader kr År 2018 Totalt Lönekostnader Externa tjänster (offentligt direktfinansierade) Externa tjänster (privat direktfinansierade) Externa tjänster (köpta) Resor Övrig kommunikation (tel, porto, datakommunikation osv) Marknadsföring (trycksaker osv) Lokaler Investeringar Övrigt Summa totala kostnader Finansiering kr År 2018 Totalt Offentlig kontantfinansiering Kr % BGR VGR Offentlig direktfinansiering Total offentlig finansiering Privat kontantfinansiering Summa underlag för beräkning av VGRs finansieringsandel Summa 100% Privat direktfinansiering, dvs. finansiering i annat än pengar/in kind, t ex arbetsinsats, lokaler eller privat ideellt arbete (ingår inte i VGRs finansieringsandel men ska redovisas av projektet) Summa total finansiering REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Birgitta Losman Helena L Nilsson

87 marin vattenbruksforskning vid Göteborgs universitet (fd. Vattenbrukscentrum Väst) - fortsättning : Projektstöd till SWEMARC, nationellt centrum för marin vattenbruksforskning vid Göteborgs universitet (fd. Vattenbrukscentrum Väst) - fortsättning 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Jessica Hjerpe Olausson Telefon: E-post: jessica.hjerpe.olausson@vgregion.se Till regionutvecklingsnämnden Projektstöd till SWEMARC, nationellt centrum för marin vattenbruksforskning Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden avsätter högst kr av regionala utvecklingsmedel för medfinansiering av projektet SWEMARC, nationellt centrum för marin vattenbruksforskning under perioden till och med Sammanfattning av ärendet Göteborgs Universitet har sedan 2011 stött ett Vattenbrukscentrum med målsättning att samla, synliggöra och stödja vattenbruksrelaterad forskning i Västragötalandsregionen. Vattenbrukscentrumet, VBCV, är en samverkansplattform för forskning, näringsliv och myndigheter och har som mål att verka för en utveckling av ett hållbart, kunskapsbaserad och bärkraftigt marint vattenbrukssektor i Västra Götalandsregionen. VGR har varit medfinansiär i VBCV sedan beslutade Göteborgs universitet (GU) att satsa stort på vattenbruksrelaterad forskning i minst 6 år framåt genom att instifta Swedish Mariculture Research Center - SWEMARC, en av sex centrumbildningar inom GU som arbetar med de stora, globala samhällsutmaningarna. Således blev Vattenbrukscentrum Väst en del av den större och bredare plattformen SWEMARC. Satsningen SWEMARC kan ses som ett resultat av tidigare VBCVs arbete, där finansieringsbidraget från VGR har haft avgörande betydelse för framgången (enligt VBCV själva). Ett såväl tvärvetenskapligt som medverkande angreppssätt används för att anta vattenbrukets samhällsutmaningar och SWEMARC inkluderar naturvetenskap, företagsekonomi, turism, juridik, statsvetenskap och design. SWEMARC och Maritima Klustret i Västsverige samverkar med många olika events och drivandet av samhällsutvecklande frågor. Ett modernt vattenbruk har stor potential att producera ekologiskt och socialt hållbar sjömat. Den tidigare VGR-finansieringen till projektet sedan 2012 har gett resultat och i och med att Göteborgs universitet själva gör en sådan stor satsning på vattenbruk förväntas fortsatt stöd från VGR få en god uppväxling. Vattenbruk

88 marin vattenbruksforskning vid Göteborgs universitet (fd. Vattenbrukscentrum Väst) - fortsättning : Projektstöd till SWEMARC, nationellt centrum för marin vattenbruksforskning vid Göteborgs universitet (fd. Vattenbrukscentrum Väst) - fortsättning Datum Diarienummer RUN (2) är en mycket aktuell fråga nationellt och inom den marina/maritima sektorn pågår aktiva diskussioner. SWEMARC är i det sammanhanget en mycket viktig aktör. Under projektåret föreslås undersöka om projektet istället kan erhålla verksamhetsstöd och en utvärdering är planerad av Koncernstab regional utveckling till våren Därav söker SWEMARC i denna ansökan endast ett ettårigt projektanslag som avser de delar inom SWEMARC som syftar till att stärka tillväxtmöjligheterna för det regionala näringslivet och samhällsnyttan. Projektet ligger inom ramen för prioriterat område Internationell konkurrenskraft genom regional kraftsamling kring styrkeområden i tillväxt- och utvecklingsstrategin. Projektet faller primärt inom prioriterad fråga Positionera internationellt konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer. Projektet ligger inom ramen för handlingsprogrammet för hållbara maritima näringar. Koncernstab regional utveckling Helena L. Nilsson Regionutvecklingsdirektör Anders Carlberg Avdelningschef forskning, utveckling och utbildning, FoUU Bilaga Beslut om medel till SWEMARC - Nationellt centrum för marin vattenbruksforskning, Besluten skickas till För kännedom: kristina.sundell@bioenv.gu.se

89 rgs universitet (fd. Vattenbrukscentrum Väst) - fortsättning - RUN Projektstöd till SWEMARC, nationellt centrum för marin vattenbruksforskning vid Göteborgs universitet (fd. Vattenbrukscentrum Väst) - fortsättning : Beslut SWEMARC 1 (10) Koncernstab regional utveckling BESLUT FoUU Till GU, SWEMARC Postadress: BOX 463, Göteborg Webbadress: Kontaktperson hos sökanden Namn: Kristina Sundell e-postadress: kristina.sundell@bioenv.gu.se Dnr RUN SWEMARC - Nationellt centrum för marin vattenbruksforskning Beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kronor för medfinansiering av SWEMARC - Nationellt centrum för marin vattenbruksforskning. För beslutet gäller de allmänna villkor som bifogas beslutet. Projektperiod Projektet medfinansieras under perioden från och med till och med Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Redovisning och utbetalning Slutredovisning av projektet ska ske senast två månader efter slutdatum enligt ovan för projektet. Resultatet av projektet, dvs. utfallet av valda indikatorer ska ingå i slutredovisningen. Utbetalning sker efter det att projektägaren lämnat rekvisition med projektspecifika bokförda och betalda kostnader. Om projektet är ett samverkansprojekt godtas även bokförd men ännu inte betald faktura/rekvisition för projektkostnader från samverkanspart. Beloppet som betalas ut motsvaras av Västra Götalandsregionens beslutade finansieringsandel (beräknad på offentlig och privat kontant finansiering och offentlig finansiering i annat än pengar, s.k. offentlig direktfinansiering/in kind) av de godkända kostnaderna i rekvisitionen. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Läges- respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid del- respektive slutrekvisition. Kontaktperson Västra Götalandsregionens kontaktperson är Jessica Hjerpe Olausson. Anknytning till Vision Västra Götaland Projektet anknyter till Vision Västra Götaland genom att öka möjligheter för näringslivsutveckling, ökad kunskap och kompetens inom det maritima området. Anknytning till Västra Götaland 2020 Projektet ligger inom ramen för prioriterat område Internationell konkurrenskraft genom regional kraftsamling kring styrkeområden i tillväxt- och utvecklingsstrategin. Projektet faller primärt inom prioriterad fråga Positionera internationellt konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer.

90 rgs universitet (fd. Vattenbrukscentrum Väst) - fortsättning - RUN Projektstöd till SWEMARC, nationellt centrum för marin vattenbruksforskning vid Göteborgs universitet (fd. Vattenbrukscentrum Väst) - fortsättning : Beslut SWEMARC Datum (10) Diarienummer RUN Projektet ligger inom ramen för handlingsprogrammet för hållbara maritima näringar. Bakgrund Fisk och skaldjur, s.k. sjömat är en viktig och näringsrik födoresurs, som i kölvattnet av det traditionella fiskets nedgång i allt större utsträckning måste tas fram genom odling. En omställning från fiske till odlad sjömat är helt nödvändig för att möta kraven från en föränderlig omvärld med en kraftigt växande befolkning.trots Sveriges stora potential för vattenbruk, med EU:s längsta kust, stora sjöarealer och kraftverksdammar är svenskt vattenbruk idag en mycket liten näring med låg tillväxt. I Västsverige är det marina vattenbruket en blygsam industri med odling av ca 2000 ton blåmusslor per år och till viss del ostron. Utvecklingspotentialen är dock stor och exempel på områden för framtida utveckling och expansion är t.ex: Etablering av modern och miljövänlig teknologi för havs- eller landbaserad odling av marina matfiskarter och kräftdjur, sk matat vattenbruk, i och vid västkusten. Ökad odling av blå fångstgrödor som blåmusslor, andra musselarter, bottenlevande djur och alger, där våra näringsrika vatten ger snabb tillväxt och hög avkastning samtidigt som odlingarna utgör en ekosystem tjänst genom att ta upp näring från havet. Odling av marina organismer för utvinning av råvaror till djurfoder samt bioaktiva substanser för tillämpningar inom hälso- och medicinrelaterade områden. Teknisk utveckling och odling av marina biomaterial t.ex. mikroalger och tång för biobränslen, biomolekyler m.m. Vattenbrukscentrum Väst (VBCV), numera SWEMARC, inrättades i december 2010 och centret ligger organisatoriskt under Naturvetenskapliga fakulteten (NatFak) på GU. Centrets huvudsakliga funktion är att samordna och synliggöra vattenbruksrelaterad forskning i västra Sverige, med utgångspunkt i den starka forskning som pågår på GU. Fokus ligger på det marina vattenbruket och på att ge ett samlat kunskapsbaserat stöd till utvecklingen av ett hållbart vattenbruk i denna region. Namnet, samt den marina inriktningen, syftar också till att skapa en balans och helhet i ett nationellt perspektiv, då ett Vattenbrukscentrum Norr med bas i Kälarne och med fokus på inlandsodling av kallvattensarter som regnbåge och röding redan existerar bildades också "Vattenbrukscentrum Ost" med tyngdpunkt i sydöstra Sverige, och med inriktning mot utveckling av nya sötvattensarter, landbaserade system samt urbana odlingslösningar. Dessa tre centra kompletterar varandra på ett utmärkt sätt och uppfyller regeringens vision om Det växande vattenbrukslandet samt den Nationella strategin och handlingsplanen för svenskt vattenbruk - En grön näring på blå åkrar (2012, 2015). Ett Nationellt Kompetenscentrum för Vattenbruket (NKfV) bildades 2011, där GU:s och SLU:s forskning och samverkansaktiviteter inom vattenbruk samlas under ett gemensamt paraply ( SWEMARCs forskare ingår i styrgruppen för NKfV, som bland annat är huvudarrangör för den Nationella Vattenbrukskonferensen som i början av 2018 genomförs för 6:e gången sedan GUs inrättande av SWEMARC i april 2016, med en sammanlagd finansiering om nära 50 miljoner kronor, är en tydlig satsning från Universitetets sida. Detta samt VGRs kontinuerliga betydande finansiering av VBCV och nu SWEMARC är tydliga signaler på betydelsen av SWEMARCs verksamhet och arbete. Syfte Syftet med SWEMARC är att arbeta med nätverkande, plattformsagerande, kompetensbidrag till behovsstyrdaproblemställningar, metodutveckling och informationsspridning som stödjer utvecklingen av ett hållbart marint vattenbruk.

91 rgs universitet (fd. Vattenbrukscentrum Väst) - fortsättning - RUN Projektstöd till SWEMARC, nationellt centrum för marin vattenbruksforskning vid Göteborgs universitet (fd. Vattenbrukscentrum Väst) - fortsättning : Beslut SWEMARC Datum (10) Diarienummer RUN Särskilt fokus under 2018 kommer att vara på: Ge råd och förmedla kunskap till företag och myndigheter Utveckla utbildningar för såväl näring som entreprenörer och beslutsfattare Skapa möteplatser för forskare, näringsutövare och myndigheter med fokus på olika vattenbruksrelaterade problemområden Fortsätta arbetet med att ta fram kunskap om odling av "nya" marina arter bl.a. havskatt och hummer Fortsätta forskning och utvecking av tekniker för landbaserad fiskodling i RAS-anläggningar Fortsätta forskning och utvärdering av nya alternative, marina foderingredienser Arbeta med integrerade odlingssystem till havs och på land med mål att utveckla cirkulära modeller Arbeta för att en testbädd, AKVAMARIN, för marin cirkulär ekonomi, där en landbaserad infrastruktur för vattenbruket ingår, förverkligas Fortsätta att påverka och sprida kunskap om hållbart vattenbruk i olika forum, inkluderat myndigheter och beslutsfattare Initiera, driva och delta i projekt Mål Den övergripande målet är att bidra till en bärkraftig, kunskapsbaserad vattenbrukssektor där fler hållbara vattenbruksföretag startar i Västsverige. Fyra nyckelord beskriver SWEMARCs vision och arbetssätt: Öppenhet kommunikation kunskapsöverföring - nyttiggörande Öppenhet och upprätthållande av ett aktivt kontaktnät gentemot samhälle, beslutsfattare och näring är en av grundpelarna. En anledning till den låga tillväxten inom svenskt vattenbruk är en betydande skepsis i myndighets, tillståndsgivar- och konsumentled som kan bygga på avsaknad av relevant kunskapsbas, eller i värsta fall bygger på missinformation och mytbildning. En viktig roll för SWEMARC är därför kunskapsöverföring, information och kommunikation till samhällets olika aktörer om hållbart vattenbruk. En web-baserad informationssida lanserades 2014 och denna kommer att vidareutvecklas ("25 frågor och svar om vattenbruk"). SWEMARCs medlemmar driver specifika frågor (ex. omoderna lagstiftningar som hindrar utveckling av hållbara tekniker) samt organiserar och deltar i olika möten för att informera och föra en dialog med myndigheter, politiker och allmänhet för att sprida faktabaserad information om vattenbruket. En annan viktig uppgift är att sammanställa kunskapsbaserade underlag och rapporter som kan användas av entreprenörer och myndighetsutövare, även på uppdrag från myndigheter som t.ex. HaV. Ett antal rapporter har under åren producerats av VBCV som fått en stor spridning och användning. Samverkan med vattenbrukets näringar och intresseorganisationer är en viktig del av arbetet och SWEMARC har en kontinuerlig dialog med avnämare i en formerad samverkansgrupp med representanter från VGR, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Fiskekommunerna, Tillväxt Norra Bohuslän samt näringen via Svenk Skaldjursodlings Producentorganisation, Samförvaltning Norra Bohuslän och företagsrepresentanter. Centret arbetar också med öppen, individuell kunskapsbaserad rådgivning och stödjer flera företagssatsningar som vill etablera marint vattenbruk inom regionen. Centret driver och deltar i flera projekt tillsammans med förvaltningsmyndigheter, kommuner, odlare av fisk och skaldjur och företag som bedriver foderutveckling. SWEMARC arbetar med att fånga upp näringens behov av ny kunskap och utveckling. Målet är att fler projekt ska initieras och drivas genom SWEMARCs verksamhet. SWEMARC bedriver ett långsiktigt arbete för etablerandet av en regional infrastruktur/pilotanläggning för forskning och utveckling av marint vattenbruk, AKVAMARIN. Motivet för detta är flera: 1) en stabil och säker yngelproduktion av marina arter är en

92 rgs universitet (fd. Vattenbrukscentrum Väst) - fortsättning - RUN Projektstöd till SWEMARC, nationellt centrum för marin vattenbruksforskning vid Göteborgs universitet (fd. Vattenbrukscentrum Väst) - fortsättning : Beslut SWEMARC Datum (10) Diarienummer RUN nödvändighet för en utveckling av kommersiell, marin fiskodling, och är något som saknas i regionen idag, 2) teknikutveckling av odlingssystem med kontrollerbara barriärer mellan odlingsmiljön och yttermiljön (ex. RAS, halvslutna system) är av största vikt för utvecklandet av ett hållbart marint vattenbruk, 3) en testanläggning för forskning och kompetensutveckling inom områden som: fiskars hälsa, näringsbehov, foder, tillväxt, könsmognad, blå fånggrödor, multitrofa odlingsformer osv, speciellt vad gäller nya odlingsarter är nödvändigt för etablering av nya odlingföretag, 4) en pilotanläggning med möjlighet till stor-skaliga tester som grund för kommersialisering finns inte i Sverige idag, detta är helt nödvändigt för att kunna nå en expansion av näringsutveckling inom sektorn. SWEMARCs mål är att driva etableringen av en testbädd för marin cirkulär ekonomi, med bl.a. en samordning av infrastrukturer för utveckling av marina vattenbrukssystem som en viktig grundpelare. För 2018 har följande mål satts upp: >Utarbeta former för projekt "Uppföljning" där 12 entreprenörer/etablerade vattenbruksföretagare skall följas upp för kartläggning av problem och utmaningar under etablering av marint vattenbruk, samt för rådgivning och stöd >Genomföra tre öppna workshops som adresserar: 1) alternativa foder inom vattenbruk, 2) tekniker för odling av havskatt samt 3) Recirkulerande Akvakultur System, RAS, >Medverka i Task-force vattenbruk med mål att beskriva och problematisera de viktigaste "flaskhalsarna" för en utveckling av hållbara, marina vattenbruksssytem, där ett delmål är att organisera och hålla av en öppen hearing om dessa "flaskhalsar" i riksdagen under våren 2018 >Genomföra aktiviteter ritkade mot politiker för initiering av översyn och utredningar av lagstiftning gällande blå fånggrödor och tillståndsprocessen för vattenbruksetablering >Publicera, på uppdrag av Hav, en ny rapport Översikt av tekniker för odling av vattenlevande organismer i Sverige - odlingssystem, odlingsarter och foder >Samverka med och ge råd till minst fem företag >Initiera och påbörja minst tre projekt i samverkan med näringen >Arrangera aktivitet(er) i Almedalen, 2018 >Arrangera och genomföra den 6:te Nationella vattenbrukskonfernesen under våren 2018 i samarbete med SLU. >Delta vid minst fem andra externa evenemang: workshops, vetenskapsfestivaler, konferenser etc. för kunskapsspridning >Fortsätta arbetet för finansiering och etablering av en "Testbädd för marin cirkulär ekonomi" med samordning av befintliga infrastrukturer för vattenbruk samt nybyggnation av en land-baserad infrastruktur och havs-baserade delar i form av multitrofa odlingstester, AKVAMARIN. Projektinnehåll SWEMARCs verksamhet delas upp i fem huvudområden. 1. Mötesplatser för kontaktskapande inom vattenbruksrelaterad forskning En aktiv dialog med vattenbrukets aktörer; forskare, studenter, näringsliv och offentlig sektor, säkerställs genom SWEMARCs samrådsgrupp, genom arrangerande av egna möten, seminarier, utbildningar och konferenser samt genom deltagande i nätverk och partnerskap. SWEMARC har en tydlig koppling till det maritima klustret i Västsverige genom att två av ambassadörerna för turism och havsförvaltning också är ansvariga forskare inom SWEMARC samt att SWEMARC genom koordinatorn deltar i klusterdelen för marina livsmedel och genom att SWEMARC arrangerar flera aktiviteter i samverkan med det maritima klustret. Vidare har SWEMARC en viktig nationell roll som ledamot i SJVs nationella referensgrupp för vattenbruk samt i ledandet av Nationellt kompetenscentrum för Vattenbruk tillsammans med SLU Aqua. Under 2018 kommer följande aktiviteter att genomföras: 1. Medverkan i öppen hearing om de huvudsakliga "flaskhalsarna" för utveckling och etablering av företag som använder hållbara vattenbrukstekniker i Sverige i Sveriges riksdag under våren 2018

93 rgs universitet (fd. Vattenbrukscentrum Väst) - fortsättning - RUN Projektstöd till SWEMARC, nationellt centrum för marin vattenbruksforskning vid Göteborgs universitet (fd. Vattenbrukscentrum Väst) - fortsättning : Beslut SWEMARC Datum (10) Diarienummer RUN Workshop om nya foderingredienser planeras under våren Ca 25 deltagare från näringen och myndighetssektorn väntas 3. Workshop om odling av havskatt planeras under sen-vår Ca 25 deltagare från forskning och näringen väntas 4. Workshop om RAS samt programvara för modellering av RAS för etablering av nya företag. Ca 25 deltagare från forskning och näring väntas 5. Ett Nordisk Masterprogram i "Sustainable production and utilization of marine resources" kommer att planeras och organiseras i samarbete med Nord-univeristetet i Bodö, Noreg, Holar Universitycollege, Island, Akureyri universitet, Island och DTU Aqua, Hirtshals, Danmark med målsättning att starta och anta studenter under höstterminen Möten i samrådsgruppen. SWEMARC har en regional samrådsgrupp som består av representanter från Västra Götalandsregionen, Skaldjursodlarnas Producentorganisation, Fiskekommunerna, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Tillväxt Norra Bohuslän samt Samförvaltningen Norra Bohuslän. Vi planerar 3 samrådsmöten under Innovationsutveckling - rådgivning och idéutveckling SWEMARC tillhandahåller rådgivning och kunskapsöverföring till vattenbrukets aktörer och har ett nära samarbete med idébärare, entreprenörer och verksamma odlare. SWEMARC utnyttjar sitt breda nätverk av kompetens både inom forskning, myndigheter och innovationsstödsystem för att maximera möjligheterna för idéer och företag att utvecklas på bästa möjliga sätt. Under 2018 kommer vi fortsätta att samverka med företag som - Smögenlax AB (landbaserad laxodling) - Akvafuture A/S (havsbaserad semisluten kassodling för fisk) - Lantfisk AB (utveckling av nya foder) - Scanfjord AB (musselodling) - Stadsjord AB (fisk- och grönsaksodling, Akvaponi) 3. Projektarena SWEMARC driver och koordinerar ett flertal forsknings-och näringskopplade projekt på nationell och europeisk nivå. SWEMARC är också en eftersökt och aktiv partner i vattenbruksrelaterade projekt med andra huvudmän. SWEMARC är behjälplig att planera och skapa projekt, ansvara för uppstartfaser och fungera som projektägare eller projektkoordinator. Under 2018 kommer följande ansökta, pågående eller nya projekt att drivas inom SWEMARC: NOMACULTURE. Framtagande av kunskap för odling av havskatt och hummer samt utveckling av RAS (MISTRA, ) Fortsättning på förstudie för etablering av Testbädd för marin cirkulär ekonomi (VGR, avslutas januari 2017) NOVAQUA (Nordic Innovation, ) CTRLAQUA. Centre for Research-based Innovations in Controlled-environment Aquaculture. (Norska forskningsrådet, ) IMTA. Finansiering av forskning om marina, multitrofa odlingssystem (Havs och fiskerifonden ) > Utvikling av modeller for produksjonskapasitet, miljøpåvirkning og fiskevelferd i kompakte, lukkede merdanlegg (Norska forskningsrådet, ) > OPTIMUS Optimization of mussel mitigation culture for fish feed in the Baltic Sea (BONUS, ) > Kunskapssammanställning om vattenbruksteknik. Rapport till Havs och vattenmyndigheten. 4. Påverkansarbete och informationsspridning och till vattenbrukets aktörer, beslutsfattare och övriga samhället

94 rgs universitet (fd. Vattenbrukscentrum Väst) - fortsättning - RUN Projektstöd till SWEMARC, nationellt centrum för marin vattenbruksforskning vid Göteborgs universitet (fd. Vattenbrukscentrum Väst) - fortsättning : Beslut SWEMARC Datum (10) Diarienummer RUN Kunskaps- och informationsspridning sker genom att SWEMARC:s forskare deltar som föredragshållare, debattdeltagare och experter i media och olika publika evenemang. Särskilda satsningar kommer under 2018 att göras för att stödja och hjälpa de politiska incitamenten och strategierna när det gäller utveckling av hållbara vettnebrukstekniker samt ökad etablering av odling av blå fånggrödor. Påverkan kommer att skapas genom debattartiklar, skrivelser till berörda departementet, organisation av frukostseminarium i riksdagen, besök och samtal med berörda mininstrar samt genom aktiviteter under Almedalsveckan. Informativt och undervisande kommunikationsmaterial har tagits fram för användande i påverkansarbetet. Övriga konferenser och möten där SWEMARC:s forskare kommer att vara representerade är > Vetenskapsfestivalen > GoToSea > Havs och Vattenforum > Västerhavsveckan > Maritima klusterkonferensen En viktig portal för dialog och kunskapsspridande är SWEMARCs hemsida som regelbundet uppdateras med nyheter. Där finns också den web-baserade portalen 25 svar om fiskodling och vattenbruk som berör myter och sanningar om vattenbruket. Under 2018 kommer SWEMARC att arbeta med sin externa kommunikationsplocy och etablera ytterligare kommunilationsvägar via olika social medier. 5. SWEMARCs nationella roll - Koordinering av nationellt samarbete och samverkan med ansvariga myndigheter SWEMARC fyller en viktig funktion som en central kunskapsnod i vattenbruks-sverige. SWEMARC samverkar med andra universitet och centrumbildningar såsom Sveriges Lantbruksuniversitet, Chalmers, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholms Universitet, Vattenbrukscentrum Norr och Ost, Marint Centrum i Simrishamn m.fl. Sedan 2011 finns Nationellt Kompetenscentrum för Vattenbruk (NKfV) som är GU:s och SLU:s gemensamma plattform för samordning av forskning, utbildning och kompetensutveckling inom vattenbrukssektorn. SWEMARC har varit drivande i framtagandet av både en Nationell strategi och handlingsplan för Svenskt vattenbruk. SWEMARC anlitas flitigt som remissinstans för olika skrivelser som rör vattenbruk och havs- och fiskeriförvaltning och har bl.a. deltagit i utformningen av Havs- och Fiskeriprogrammet för SWEMARCs föreståndare är också medlem i Nationella rådet för vattenbruk ( Under 2018 kommer 4 styrgruppsmöten inom NKfV att genomföras samt ca. 4 möten med Nationella vattenbruksrådet. Miljö Vattenbrukssektorn fr.a. fiskodling är en verksamhet som dras med många missuppfattningar och negativa attyityder när det gäller miljöpåverkan. Då fiskodling i dagsläget inte existerar i den marina miljön i Västra Götaland så finns det mycket stora möjligheter att utveckla ett regionalt framtida vattenbruk där den ekologiska hållbarheten står i fokus. Det är SWEMARCs mål att bistå med kunskapsbaserad fakta för att stimulera och stötta utvecklingen av hållbara marina vattenbruksmodeller. SWEMARC ingår i flera projekt som utvärderar innovativa tekniker för miljöanpassad fiskodling. Pågående regional vattenbruksverksamhet är odling av musslor, ostron och alger. Detta är verksamheter i den marina miljön som i sig själv har positiva effekter på kustvattenkvalitetet. SWEMARC skall forsätta att främja ett ökat odlande av musslor, alger och andra blå fånggrödor. Vidare pågår i regionen utveckling av hållbara landbaserade RAS odlingar av olika fiskarter, inkluderat marina, där SWEMARC bidrar med kunskap och forskning för att stötta odlingssystem med minsta möjliga miljöpåverkan. Generellt

95 rgs universitet (fd. Vattenbrukscentrum Väst) - fortsättning - RUN Projektstöd till SWEMARC, nationellt centrum för marin vattenbruksforskning vid Göteborgs universitet (fd. Vattenbrukscentrum Väst) - fortsättning : Beslut SWEMARC Datum (10) Diarienummer RUN skall SWEMARC verka för att de idéer och samarbeten som initierats syftar till att utveckla ett eklogiskt hållbart vattenbruk. I möjligaste mån skall de verksamheter och innovationsprojekt som SWEMARC stöttar inte leda till negativa miljöeffekter. Projektet kommer att följa Göteborgs universitets miljöpolicy när det gäller resor och mötesarrangemang så att den sammanvägda kostnaden (ekonomi, miljlö och trafiksäkerhet) minimeras. Göteborgs universitet är som enda universitet i världen miljöcertifierad enligt både Europeisk standard, EMAS, och internationell standard, ISO Jämställdhet Vid Göteborgs universitet finns en Jämlikhetsplan fastställd. Göteborgs universitet arbetar från och med år 2007 med en sammanhållen policy och handlingsplan för det förebyggande arbetet mot diskriminering på grund av könstillhörighet, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, eventuella funktionshinder, sexuell läggning samt för arbetet med breddad rekrytering. Projektet kommer i görligaste mål följa Göteborgs universitets Likabehandlingspolicy. Vattenbruksektorn är traditionellt en mansdominerad sektor. SWEMARC skall vara särskilt uppmärksam på att stötta idéer och projekt med kvinnliga initiativtagare inom den uppsökande och rådgivande aktiviteten.

96 rgs universitet (fd. Vattenbrukscentrum Väst) - fortsättning - RUN Projektstöd till SWEMARC, nationellt centrum för marin vattenbruksforskning vid Göteborgs universitet (fd. Vattenbrukscentrum Väst) - fortsättning : Beslut SWEMARC Datum (10) Diarienummer RUN Integration I andra länder, både inom och utom Europa, är vattenbruket sedan länge en etablerad sektor. Därför ser SWEMARC personer med utomnordisk bakgrund som en potentiell kompetensresurs för utvecklingen av vattenbrukssektorn regionen. Redan idag finns goda förebilder inom näringen och SWEMARC kommer där det är möjligt att stimulera och uppmuntra utomnordiska personer med intresse och kompetens att ta del av de aktiviteter som genomförs för att stärka entreprenörsskapet inom sektorn. Under åren 2017 och 2018 har medel från MISTRA erhållits för anställning av en forskare med syriskt ursprung inom ett av SWEMARCs delprojekt - detta är också en del av MISTRAs och GUs satsning på Scholars at risk. Målgrupp Projektets huvudsakliga målgrupp är företagare och entreprenörer med anknytning till marint vattenbruk; odling av fisk, skaldjursarter eller alger, framställning av foderingredienser, vidareförädling av odlingsprodukter mm. SWEMARC samarbetar konkret med flera företag i olika projekt för att generera ny kunskap. SWEMARC är också rådgivare till företag i olika frågor. En annan viktig målgrupp är tjänstemän och politiker inom den offentliga myndighetssektorn och kommuner. Det finns ett stort behov av att öka kunskapen om det marina vattenbruket hos denna målgrupp. SWEMARC samarbetar också med myndigheter i projektform och ordnar seminarier och temadagar för att lyfta olika frågor kring tillstånd, planering och näringslivsutveckling. Detta sker i vissa fall i samarbete med maritima klustret i Västsverige. Forskare och studenter inom regionen är också en målgrupp, där SWEMARC samverkar med andra forskare i utvecklingsprojekt samt initierar seminarier och utbildningar. Exempel på ett större forskningsprojekt som genomförs tillsammans med forskare från andra organisationer är NOMACULTURE, där SP och Chalmersforskare ingår. Ett exempel på en utbildning som genomförts på initiativ av SWEMARC är den doktorandkurs som genomfördes under hösten "Transdisciplinary approaches to sustainable marine aquaculture" med 20 studenter från 8 olika länder och 4 kontinenter. En ytterligare målgrupp är allmänheten, där SWEMARC arbetar för att sprida information om det marina vattenbrukets möjligheter på västkusten. SWEMARC har en informativ hemsida och deltar i många olika publika arrangemang för att öka kännedomen om det marina vattenbruket. Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram Resultatindikatorer Kvinnor Män Totalt Antal företag som får rådgivning 5 Antal privata och/eller offentliga företag eller organisationer som samverkar i pågående eller nya projekt och aktiviteter 10 Egna indikatorer Antal workshops som arrangerats av SWEMARC

97 rgs universitet (fd. Vattenbrukscentrum Väst) - fortsättning - RUN Projektstöd till SWEMARC, nationellt centrum för marin vattenbruksforskning vid Göteborgs universitet (fd. Vattenbrukscentrum Väst) - fortsättning : Beslut SWEMARC Datum (10) Diarienummer RUN Antal utbildningar och kurser Antal samverkansprojekt som initierats och påbörjats genom SWEMARC 3 Långsiktiga resultat och effekter SWEMARC redovisar årligen sin verksamhet i en årsrapport till GU. SWEMARC följer regelbundet upp indikatorerna i samband med årsvisa rapporteringen till VGR. Kunskaps- och informationsspridning sker genom SWEMARCs hemsida, pressutskick, medverkande i radio, tv och nyhetsmedia samt vid de möten och arrangemang som SWEMARCs forskare deltar som föredragshållare och debattdeltagare. En viktig kanal är hemsidan för SWEMARC (swemarc.gu.se) som regelbundet uppdateras och innehåller: En samlad bild över regionens vattenbruksforskning Populärvetenskapliga presentationer och rapporter över pågående forskning En portal (länkar) till enskilda projekt- och forskarsidor Information om vattenbruksrelaterade aktiviteter, regionalt och nationellt Forum för nyheter och debatt inom vattenbruksområdet Effekten av SWEMARCs arbete förväntas vara en ökad kunskap om hållbart vattenbruk, att de legala förutsättningarna för ett hållbart vattenbruk förbättras och att fler vattenbruksföretag etableras i Västsverige, skapar nya jobb och förser oss med hållbar sjömat. SWEMARCs verksamhet fortsätter till minst En dialog pågår med ansvarig tjänsteman på VGR om möjligheten att erhålla verksamhetsbidrag från och med Kostnader och finansiering Kostnader kr År 2017 År 2018 År Totalt Lönekostnader Externa tjänster (offentligt direktfinansierade) Externa tjänster (privat direktfinansierade) Externa tjänster (köpta) Resor Övrig kommunikation (tel, porto, datakommunikation osv) Marknadsföring (trycksaker osv) Lokaler Investeringar Övrigt Summa totala kostnader Finansiering kr År 2017 År 2018 År 2019/20 Totalt Offentlig kontantfinansiering Kr % VGR ,4

98 rgs universitet (fd. Vattenbrukscentrum Väst) - fortsättning - RUN Projektstöd till SWEMARC, nationellt centrum för marin vattenbruksforskning vid Göteborgs universitet (fd. Vattenbrukscentrum Väst) - fortsättning : Beslut SWEMARC Datum (10) Diarienummer RUN Finansiering kr År 2017 År 2018 År 2019/20 Totalt Offentlig direktfinansiering SWEMARC, GU ,6 Total offentlig finansiering Privat kontantfinansiering Summa underlag för beräkning av VGRs finansieringsandel Summa 0 100% Privat direktfinansiering, dvs. finansiering i annat än pengar/in kind, t ex arbetsinsats, lokaler eller privat ideellt arbete (ingår inte i VGRs finansieringsandel men ska redovisas av projektet) Summa total finansiering REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN 0 Birgitta Losman Helena L. Nilsson

99 238 Projektstöd för Fiskekommunerna - ett delregionalt nätverk för fiske och vattenbruk - RUN Fiskekommunerna - ett delregionalt nätverk för fiske och vattenbruk : Fiskekommunerna - ett delregionalt nätverk för fiske och vattenbruk 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Jessica Hjerpe Olausson Telefon: E-post: jessica.hjerpe.olausson@vgregion.se Till regionutvecklingsnämnden Fiskekommunerna - ett delregionalt nätverk för fiske och vattenbruk Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden avsätter högst kr av regionala utvecklingsmedel för medfinansiering av projektet Fiskekommunerna - ett delregionalt nätverk för fiske och vattenbruk under perioden till Sammanfattning av ärendet Fiskekommunerna startades som ett samarbetsforum redan 1995 då mer eller mindre fiskeberoende Bohuskommuner samlades för att diskutera ett stärkt samarbete i fiskerelaterade frågor. Fiskekommunerna är en kommunal/regional plattform för Bohuskusten och för nuvarande mandatperiod har nio kommuner längs Bohuskusten tillsammans med Västra Götalandsregionen beslutat att samverka i viktiga frågor kring Västerhavet och maritima näringars utveckling (Strömstad, Tanum, Sotenäs, Lysekil, Uddevalla, Orust, Tjörn, Göteborg, Öckerö, VGR). Att samverka kontinuerligt mellan så många som nio kommuner inom de här frågorna är unikt i Sverige. VGR har stöttat Fiskekommunerna finansiellt under flera år sedan Kommunerna gemensamt går i dagsläget in med hälften av finansieringen till nätverket. Fiskekommunerna har under de senaste två åren arbetat med att fokusera sitt arbete och samtidigt sökt samverkanspartners som kompletterar Fiskekommunernas uppdrag, vilket bedöms som viktigt. Syftet är att vara en trovärdig påverkansorganisation som främjar fiske, fisketurism och vattenbruk med angränsande näringar. Fiskekommunerna vill vara en självklar aktör som finns på remisslistan från myndigheter, i första hand från Havs- och Vattenmyndigheten. De vill utgöra en plattform för informationsutbyte mellan kommunerna i nätverket men också mellan kommunerna och externa parter så som myndigheter och t.ex. Maritima Klustret i Västsverige. En annan viktig målsättning är att sprida ett positivt budskap kring fisket som yrke och att sprida kunskap om goda exemplen på mer hållbar verksamhet inom fiske, fisketurism och vattenbruk.

100 238 Projektstöd för Fiskekommunerna - ett delregionalt nätverk för fiske och vattenbruk - RUN Fiskekommunerna - ett delregionalt nätverk för fiske och vattenbruk : Fiskekommunerna - ett delregionalt nätverk för fiske och vattenbruk Datum Diarienummer RUN (2) Koncernstab regional utveckling Helena L. Nilsson Regionutvecklingsdirektör Anders Carlberg Avdelningschef forskning, utveckling och utbildning, FoUU Bilaga Beslut om medel till Fiskekommunerna - ett delregionalt nätverk för fiske och vattenbruk, Ytterligare information Besluten skickas till För kännedom: yvonne.wernerbjer@fyrbodal.se För kännedom: krister.olsson@fyrbodal.se

101 238 Projektstöd för Fiskekommunerna - ett delregionalt nätverk för fiske och vattenbruk - RUN Fiskekommunerna - ett delregionalt nätverk för fiske och vattenbruk : Beslut FIskekommunerna 1 (6) Koncernstab regional utveckling BESLUT FoUU Till Fyrbodals kommunalförbund Postadress: Box 305, Uddevalla Webbadress: fyrbodal.se Kontaktperson hos sökanden Namn: Yvonne Wernerbjer e-postadress: yvonne.wernerbjer@fyrbodal.se Dnr RUN Fiskekommunerna - ett delregionalt nätverk för fiske och vattenbruk Beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kronor för medfinansiering av Fiskekommunerna - ett delregionalt nätverk för fiske och vattenbruk. För beslutet gäller de allmänna villkor som bifogas beslutet. Projektperiod Projektet medfinansieras under perioden från och med till och med Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Redovisning och utbetalning Slutredovisning av projektet ska ske senast två månader efter slutdatum enligt ovan för projektet. Resultatet av projektet, dvs. utfallet av valda indikatorer ska ingå i slutredovisningen. Utbetalning sker efter det att projektägaren lämnat rekvisition med projektspecifika bokförda och betalda kostnader. Om projektet är ett samverkansprojekt godtas även bokförd men ännu inte betald faktura/rekvisition för projektkostnader från samverkanspart. Beloppet som betalas ut motsvaras av Västra Götalandsregionens beslutade finansieringsandel (beräknad på offentlig och privat kontant finansiering och offentlig finansiering i annat än pengar, s.k. offentlig direktfinansiering/in kind) av de godkända kostnaderna i rekvisitionen. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Läges- respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid del- respektive slutrekvisition. Kontaktperson Västra Götalandsregionens kontaktperson är Jessica Hjerpe Olausson. Anknytning till Vision Västra Götaland Projektet anknyter till Vision Västra Götaland genom att öka möjligheter för näringslivsutveckling, ökad kunskap och kompetens inom det maritima området. Anknytning till Västra Götaland 2020 Projektet ligger inom ramen för prioriterat område Ett gott klimat fr kreativitet, entreprenörskap och företagande i tillväxt- och utvecklingsstrategin. Projektet faller primärt inom prioriterad fråga 1. Stimulera ökat entreprenörskap och intraprenörskap och sekundärt inom 3. Främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag.

102 238 Projektstöd för Fiskekommunerna - ett delregionalt nätverk för fiske och vattenbruk - RUN Fiskekommunerna - ett delregionalt nätverk för fiske och vattenbruk : Beslut FIskekommunerna Datum (6) Diarienummer RUN Projektet ligger inom ramen för handlingsprogrammet för hållbara maritima näringar. Bakgrund De maritima fiskerelaterade näringarna står inför fortsatt stora utmaningar under kommande år. Införandet av den nya gemensamma fiskeripolitiken, fysisk planering av havet och havsmiljömålens åtgärdsprogram kommer att medföra effekter för regionens maritima näringar, vilka kan vara både positiva och negativa. Vattenbruket står inför en spännande period med flera utvecklingsprojekt. Införande av de regler inom det demersala fisket är en stor förändring som kommer att behöva justeras och/eller förhålla sig till. Regleringen av storleken på kustkvoter och eventuella regionala kvoter är andra viktiga frågor för fisket de närmaste åren. Den totala mängden fisk kommer att vara begränsad och därför krävs för många fiskare en affärsutveckling för att kunna överleva och utvecklas. Vattenbruket både till havs och på land har stor potential. Det finns tyvärr en stor osäkerhet kring reglerna för att få miljötillstånd och hur lagarna ska tolkas och praktiseras i verkligheten. Fiskekommunerna startades som samarbetsforum redan 1995 då mer eller mindre fiskeberoende Bohuskommuner samlades för att diskutera ett stärkt samarbete i fiskerelaterade frågor. Fiskekommunerna är en kommunal/regional plattform för Bohuskusten och för nuvarande mandatperiod har nio kommuner längs Bohuskusten tillsammans med Västra Götalandsregionen beslutat att samverka i viktiga frågor kring Västerhavet och maritima näringars utveckling (Strömstad, Tanum, Sotenäs, Lysekil, Uddevalla, Orust, Tjörn, Göteborg, Öckerö, VGR). Att samverka kontinuerligt mellan så många som nio kommuner inom de här frågorna är unikt i Sverige. Frågeställningarna rör bland annat fiske- och vattenbruksfrågor men även andra områden som berör kustområden som exempelvis havsmiljö, maritim tillväxt eller havsplaneringsfrågor. Dialogen med myndigheter och departement är en viktig del av arbetet. Syfte Att vara en påverkansorganisation som främjar fiske, fisketurism och vattenbruk med angränsande näringar. Mål Övergripande mål är att vara en trovärdig aktör som underlättar för näringslivet inom fiske och vattenbruk. Fiskekommunerna ska vara en självklar aktör som finns på remisslistan från myndigheter, i första hand från Havs- och Vattenmyndigheten. Fiskekommunerna kommer i princip alltid att svara. Uppskattningsvis blir detta 8-15 ggr under projektperioden. Informationsutbyte mellan kommunerna i nätverket men också mellan kommunerna och externa parter. Att delta och aktivt verka i nätverksträffar mellan myndigheter forskare och företagare. Minst ett seminarium/work shop/möte ska samarrangeras med en annan part inom projektpreioden.

103 238 Projektstöd för Fiskekommunerna - ett delregionalt nätverk för fiske och vattenbruk - RUN Fiskekommunerna - ett delregionalt nätverk för fiske och vattenbruk : Beslut FIskekommunerna Datum (6) Diarienummer RUN Att sprida Fiskekommunernas arbete mot målgruppen samt att sprida kunskap om de goda exemplen på mer hållbar verksamhet inom fiske, fisketurismen och vattenbruket. Intressanta artiklar med hög kvalité kommer att finnas på FK:s hemsida och länken till artiklarna skickas till media. Detta planeras vid 10 tillfällen under perioden. Projektinnehåll Fiskekommunerna kommer att ha kontinuerliga ledningsgruppsmöten, ungefär ca 6 ggr/år. Vid behov utses arbetsgrupper som arbetar mellan ledningsgruppsmöten med aktuella frågor. I dessa konstellationer arbetar projektet med att Svara på remisser i de ärenden som har bäring på FK:s syfte Samverka med närliggande organisationer i deras konferenser eller motsvarande när det ger legitimitet för FK Delta i förekommande konferenser som ansluter till syftet Ta emot och vara värd för studiebesök Delta på studiebesök Följa upp och genomföra framtagen kommunikationsplan i överensstämmelse med syftet Övriga aktiviteter som är i linje med FK:s syfte Fiskekommunerna verkar tillsammans med Leader Bohuskust och gränsbygd när det gäller utvecklingsprojekt. FK förstärker de befintliga organisationerna och nätverken som existerar inom "branschen". FK kommer dessutom att arbeta med bilden av den hållbara sjömaten. Detta sker utifrån en samverkan med tjänstemän och politiker från kommunerna, forskare och myndigheter. Exempel på berörda myndigheter, utöver deltagande kommuner samt Västra Götalandsregionen, organisationer och andra intressenter som Fiskekommunerna samverkar med är: Näringslivsdepartementet, Jordbruksverket, Hav- och vattenmyndigheten, Maritima Klustret i Västsverige, Länsstyrelserna i Sverige, Leader Bohuskust och gränsbygd, Yrkesfiskets olika organisationer och producentorganisationer, Vattenbrukets producentorganisation, Fiskbranschens riksförbund, Samförvaltningen i norra Bohuslän, 8-fjordar, Blå ÖP-arbetet i norra och södra Bohuslän, Vattenbrukscentrum Väst/SEWMARC, Tillväxt norra Bohuslän, Sotenäs Symbioscentrum, enskilda yrkesfiskare/vattenbrukare, forskningsstationerna inom Göteborgs Universitet, SLU, Uppsala universitet - Klubban samt separata projekt som arbetar för näringarnas utveckling. Sammantaget blir detta en viktig kontaktyta mellan forskare, näringen och beslutsfattare. Miljö De flesta Ledningsgruppsmötena genomförs i Uddevalla där både buss och tåg är möjligt att använda. Projektledaren kommer att använda kollektiva transporter så fort det är rimligt. Målgruppen har möjligeht att producera livsmedel som samtidigt har miljönyttor som t ex att havet renas vid ostron och musselproduktion. Detsamma gäller moderna sk RAS- anläggningar för produktion av fisk till lands,verka för att det marina skräpet som uppstår elelr hamnar i målgruppens verksamhet tas om hand på ett rationellt sätt och återanvänds på sätt som råvaror till nya produkter. Vid möten kommer även Skype och motsvarande att användas för att spara tid och miljöresurser. Jämställdhet Ledningsgruppens deltagare är relativ jämnställd men utgår från vem som är näringslivutvecklare

104 238 Projektstöd för Fiskekommunerna - ett delregionalt nätverk för fiske och vattenbruk - RUN Fiskekommunerna - ett delregionalt nätverk för fiske och vattenbruk : Beslut FIskekommunerna Datum (6) Diarienummer RUN och blir förtroendevald från respektive kommun. Inom fisketurism och vattenbruk finns möjligeheter att bryta den traditionellt starka mansdomerande fiskeyrket. Fisketurismen har stor potential att locka kvinnliga fiskare. Integration Inom vattenbruk för sötvattensfisk finns kompetens bland nya svenskar som är viktigt att ta tillvara. Inget riktat arbete för att hantera detta sker dock inom ramen för projektet. Målgrupp Företag inom Fiske, turistfiske och vattenbruk. Forskare inom maritma vetenskaper, flera av dem är knutna till Maritima klustret i Västsvergie. Företrädare för organisationer, såväl offentliga som privata kommer att inbjudas till ledningsgruppsmöten för föredragning, diskussioner mm. Denna ömsesediga information är en del av underlaget till de skrivelser, remissvar, yttrande och artiklar som Fiskekommunerna kommer att göra. Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram Resultatindikatorer Kvinnor Män Totalt Antal privata och/eller offentliga företag och organisationer som samverkar: Antal företag 15 Antal universitet/högskolor 6 Antal forskningsinstitut 2 Antal kommunalförbund och VGR 2 Antal kommuner 9 Antal andra offentliga organisationer 8 Antal privata eller ideella organisationer 5 Egna indikatorer Antal remissvar, yttrande och skrivelser 12 Antal inslag i media 10 Seminarium/work shop/möte samarrangeras med extern part 1 Långsiktiga resultat och effekter Ekologisk hållbarhet: De långsiktiga effekterna är att bidra till uppfyllelse av det nationella miljömålet "Hav i balans och levande kust och skärgård". Ekonomisk och social hållbarhet: Genom att stödja fiske, fisketurism och vattenbruk kommer det att finnas bättre förutsättningar för livskraftiga företag som ger kustsamhällena sysselsättning och samtidigt förvaltar ett kulturarv. Fiskekommunerna har funnits i 20 år och engagemanget från kommuner och andra aktörer har hittils varit stort. Med fisket och vattenbrukets betydelse för den allt viktigare sjömaten samt den ökade fisketurismen kommer behovet av samverkan mellan kommuner troligen att fortsätta.

105 238 Projektstöd för Fiskekommunerna - ett delregionalt nätverk för fiske och vattenbruk - RUN Fiskekommunerna - ett delregionalt nätverk för fiske och vattenbruk : Beslut FIskekommunerna Datum (6) Diarienummer RUN Kostnader och finansiering Kostnader kr År 2018 År 2019 År 2020 Totalt Lönekostnader Externa tjänster (offentligt direktfinansierade) 0 Externa tjänster (privat direktfinansierade) 0 Externa tjänster (köpta) Resor Övrig kommunikation (tel, porto, datakommunikation osv) Marknadsföring (trycksaker osv) Lokaler Investeringar 0 Övrigt Summa totala kostnader Finansiering kr År 20 År 20 År 20 Totalt Offentlig kontantfinansiering Kr % 9 kustkommuner á kr VGR Offentlig direktfinansiering Total offentlig finansiering Privat kontantfinansiering Summa underlag för beräkning av VGRs finansieringsandel Summa 0 100% Privat direktfinansiering, dvs. finansiering i annat än pengar/in kind, t ex arbetsinsats, lokaler eller privat ideellt arbete (ingår inte i VGRs finansieringsandel men ska redovisas av projektet) Summa total finansiering

106 238 Projektstöd för Fiskekommunerna - ett delregionalt nätverk för fiske och vattenbruk - RUN Fiskekommunerna - ett delregionalt nätverk för fiske och vattenbruk : Beslut FIskekommunerna Datum (6) Diarienummer RUN REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Birgitta Losman Helena L. Nilsson

107 239 Projektstöd för IWTS - Inland Waterway Transport Solutions - RUN Tjänsteutlåtande IWTS - Inland Waterway Transport Solutions : Tjänsteutlåtande IWTS - Inland Waterway Transport Solutions 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Jessica Hjerpe Olausson Telefon: E-post: jessica.hjerpe.olausson@vgregion.se Till regionutvecklingsnämnden IWTS - Inland Waterway Transport Solutions Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden avsätter högst kr av regionala utvecklingsmedel för medfinansiering av projektet IWTS - Inland Waterway Transport Solutions under perioden till och med Sammanfattning av ärendet Projektets syfte är att utveckla innovativa logistikkoncept för ökad inlands- och kustsjöfart, som ser bortom dagens begränsningar med avseende på affärsmodeller, regelverk, godsflödeskarakteristik samt fartygskoncept. RUN har tidigare finansierat projekt inom samma område; NÖKS 1 och 2, det sistnämnda pågår fortfarande. Inom ramen för dessa projekt har hamnar, logistikföretag, branschorganisationer och kommuner visat engagemang och många parter är involverade för att demonstrera möjligheterna för nya logistikupplägg genom testkörningar mellan hamnarna i Göteborg och Vänersborg respektive Uddevalla. IWTS bygger vidare på resultaten inom dessa två projekt. En av de största svårigheterna för att få över gods på köl är fungerande affärsmodeller. Det gäller att ta ett helhetsgrepp kring frågan om hur ett innovativt logistikkoncept kan utformas, vilket kommer att göras i det aktuella projektet IWTS. Man kommer också att bedriva fallstudier på Göta älv och Vänern. Man kommer också att titta på mer miljövänliga fartyg för transporterna eftersom studier inom NÖKS visat oväntad hög miljöbelastning av de fartygskombinationer som användes. Projektets resultat förväntas bidra till att påskynda den från myndigheter och samhälle önskvärda överflytten av gods från land till sjö. För att uppnå syftet är det centralt att utveckla hållbara affärsmodeller, utifrån både dagens befintliga regelverk men även med förändringar, baserat på de regionala trafikförutsättningar som finns inom Västra Götalandsregionen, och med ny anpassad fartygsdesign. Projektet är en del i ett större Interreg-projekt, IWTS - Inland Waterway Transport Solutions, som kommer att pågå från och med hösten 2017 till slutet av Projektet har dessutom erhållit VINNOVA finansiering. Projektet i sin

108 239 Projektstöd för IWTS - Inland Waterway Transport Solutions - RUN Tjänsteutlåtande IWTS - Inland Waterway Transport Solutions : Tjänsteutlåtande IWTS - Inland Waterway Transport Solutions Datum Diarienummer RUN (2) helhet fram till slutet av 2020 beskrivs i ansökan, även om ansökan avser delfinansiering för den första delen av projektet (fram till 28/2 2019). Koncernkontoret Helena L. Nilsson Regionutvecklingsdirektör Anders Carlberg Avdelningschef forskning, utveckling och utbildning, FoUU Bilaga Beslut om medel till IWTS - Inland Waterway Transport Solutions, Besluten skickas till För kännedom: Christian Finnsgård, SSPA christian.finnsgard@sspa.se För kännedom: Vendela Santén, SSPA. vendela.santen@sspa.se

109 239 Projektstöd för IWTS - Inland Waterway Transport Solutions - RUN Tjänsteutlåtande IWTS - Inland Waterway Transport Solutions : Beslut ITWS 1 (10) Koncernstab regional utveckling BESLUT FoUU Till SSPA Postadress: BOX 24001, Göteborg Webbadress: Kontaktperson hos sökanden Namn: Christian Finnsgård e-postadress: christian.finnsgard@sspa.se Dnr RUN IWTS - Inland Waterway Transport Solutions Beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kronor för medfinansiering av IWTS - Inland Waterway Transport Solutions. För beslutet gäller de allmänna villkor som bifogas beslutet. Projektperiod Projektet medfinansieras under perioden från och med till och med Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Redovisning och utbetalning Slutredovisning av projektet ska ske senast två månader efter slutdatum enligt ovan för projektet. Resultatet av projektet, dvs. utfallet av valda indikatorer ska ingå i slutredovisningen. Utbetalning sker efter det att projektägaren lämnat rekvisition med projektspecifika bokförda och betalda kostnader. Om projektet är ett samverkansprojekt godtas även bokförd men ännu inte betald faktura/rekvisition för projektkostnader från samverkanspart. Beloppet som betalas ut motsvaras av Västra Götalandsregionens beslutade finansieringsandel (beräknad på offentlig och privat kontant finansiering och offentlig finansiering i annat än pengar, s.k. offentlig direktfinansiering/in kind) av de godkända kostnaderna i rekvisitionen. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Läges- respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid del- respektive slutrekvisition. Kontaktperson Västra Götalandsregionens kontaktperson är Jessica Hjerpe Olausson. Anknytning till Vision Västra Götaland Projektet anknyter till Vision Västra Götaland genom näringsliv, kunskap och kompetens. Anknytning till Västra Götaland 2020 Projektet ligger inom ramen för prioriterat område Internationell konkurrenskraft genom regional kraftsamling kring styrkeområden i tillväxt- och utvecklingsstrategin. Projektet faller primärt inom prioriterad fråga Positionera internationellt konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer och sekundärt inom Utveckla test- och demonstrationsarenor där nya idéer omsätts till praktik.

110 239 Projektstöd för IWTS - Inland Waterway Transport Solutions - RUN Tjänsteutlåtande IWTS - Inland Waterway Transport Solutions : Beslut ITWS Datum (10) Diarienummer RUN Projektet ligger inom ramen för handlingsprogrammet för hållbara maritima näringar. Bakgrund Sjötransporter är en viktig del av transportsystemet och en utveckling och ökning av den maritima näringen är en av myndigheter prioriterad strategi för att nå ett långsiktigt hållbart transportsystem (Garberg, 2016, Svensson Smith, 2017). I dagsläget är sjöfarten det huvudsakliga transportsättet för Sveriges utrikes godstransporter, medan inrikes transporter domineras av tunga lastbilar (Trafikanalys, 2016). Enbart 3% av godsmängden transporteras på sjövägen inrikes, varav 0,7% nyttjar inre vattenvägar (Trafikanalys, 2016). Dessa siffror kan jämföras med andra länder i Europa, t.ex. i Nederländerna transporteras 18% av godsmängden på inre vattenvägar (CBS, 2016). Även om Sverige inte har samma transportgeografi som Nederländerna så finns ett antal vattendrag kring de befolkningsrika områden (exempelvis Göta älv) och långa kuststräckor i jämförelse med andra länder. Dessa siffror och denna geografi indikerar en potential för en högre andel sjötransporter för de inrikes transporterna i Sverige (Arvidsson et al., 2017). Sjöfartsverkets regeringsuppdrag Analys av utvecklingspotentialen för inlands- och kustsjöfart i Sverige (Garberg, 2016) poängterar de politiska ambitionerna att avlasta väg och järnvägsnäten genom ökad sjöfart men det finns ett flertal hinder i form av sjöfartens svårigheter med att konkurrera med transporter på väg och järnväg samt att de finansiella incitamenten saknas. Trots detta visar pågående projekt ett stort och ökat intresse från både industrin och myndigheter kring frågan. Två stora Interreg-projekt pågår just nu, NÖKS II och EMMA, med syfte att utveckla inlands- och kustsjöfarten inom regionerna. I NÖKS II har hamnar, logistikföretag, branschorganisationer och kommuner visat engagemang och många parter är involverade för att demonstrera möjligheterna för nya logistikupplägg genom testkörningar mellan hamnarna i Göteborg och Vänersborg respektive Uddevalla. NÖKS II har även visat på den potential som finns genom att identifiera containerflöden som går via Göteborgs hamn till andra svenska destinationer. Sammanfattingsvis tar detta projekt med sig från NÖKS: 1. De fallstudier som genomförts inom NÖKS II (Gods till Torp, Gods till Nordby, Uddevalla-Göteborg och Göteborg-Vänersborg) visar att ett av de allra största hindren för att få till stånd en sjöfartslösning på Sveriges inre vattenvägar/eller längs Sveriges kust är bristen på en fungerande affärsmodell, t.ex. är nuvarande hamnavgifter extremt höga i förhållande till transportkostnaderna. Denna obalans är ett exempel på utmaningen i att skapa en fungerande affärsmodell. Vidare, för att skapa en fungerande affärsmodell behöver hänsyn tas till existerande regleringar, incitament från aktörerna, specifika godsflöden och fartygskoncept som kan operera effektivt i det specifika farvattnet. Det gäller att ta ett helhetsgrepp kring frågan om hur ett innovativt logistikkoncept kan utformas, vilket kommer att göras i IWTS. Affärsmodellen kommer att få ett särskilt fokus i IWTS (AP2), och tillsammans med övriga identifierade byggstenar (som adresseras i AP 3-5) genereras input till att beskriva och utforma innovativa logistikkoncept (AP 6). 2. De fallstudier som genomförts i NÖKS II har även identifierat vilka geografiska områden som kan vara tänkbara för att flytta över gods från land till sjön, både med avseende på tekniska förutsättningar kring farled och möjliga hamnar, men även med avseende på vilka godsflöden som existerar och som har en stor potential att kunna använda sjöfart istället för befintliga väg- eller järnvägslösningar. Ett sådant geografiskt område är Göta älv och Vänern, där containerflöden på inre vattenvägar i dagsläget inte existerar. Två fallstudier inom det geografiska området kommer att generera empiri för utvecklingen av innovativa logistikkoncept inom IWTS. Här är en viktig

111 239 Projektstöd för IWTS - Inland Waterway Transport Solutions - RUN Tjänsteutlåtande IWTS - Inland Waterway Transport Solutions : Beslut ITWS Datum (10) Diarienummer RUN komponent att företagen som blivit engagerade inom fallstudierna i NÖKS II, och som har stort intresse för frågeställningen att flytta över gods från land till sjö, även kopplas in till IWTS. IWTS kommer att bygga vidare på de kontakter som tagits inom NÖKS II och utöka dessa. IWTS kommer att involvera både rederier, hamnar, varuägare, logistikoperatörer, bransch- och samverkansorganisationer, myndigheter och kommuner. Dessa aktörer kommer att involveras bl.a. genom deltagande i en referensgrupp, deltagande i intervjuer i fallstudierna och deltagande i flertalet workshops inom projektet. Involvering av aktörerna ökar förhoppningsvis chanserna markant till praktisk tillämpning av projektets resultat. 3. Fallstudien av Uddevallaflödet och demonstrationen av en containertransport mellan Göteborg och Vänersborg med befintlig fartygskombination i NÖKS II visade oväntat stor miljömässig påverkan från transporten. Som ett steg i att visa betydelsen av fartygets roll i att skapa en konkurrenskraftig logistiklösning, både ekonomiskt och miljömässigt, utvecklades ett nytt mer hållbart designkoncept för containertransport på inre vattenvägar i NÖKS II. Detta designkoncept kommer att vidareutvecklas i IWTS (AP5): bl.a. genom utveckling av drivlinan för fossilfrihet, anpassningar för de fallstudier som genomförs inom IWTS, och simulering av konceptet i den virtuella miljön för fallstudierna. I dagsläget är försörjningskedjorna i huvudsak uppbyggda efter landbaserade inrikes transporter med en centraliserad struktur, vilket ger en inlåsningseffekt. Innan det finns etablerade sjöfartslösningar på plats kommer därför inte en överflytt att ske (Finnsgård et al., 2016). För att få till stånd nya sjöfartslösningar krävs nytänkande och innovativa logistikkoncept. Därför behöver ett helhetsgrepp tas kring frågan, där en förståelse för ett logistikkoncepts olika byggstenar, och vilken roll dessa kan spela i ett nytänkande, innovativt logistiksystem. För att utveckla hållbara distributionssystem är det centralt att ta hänsyn till flödet av produkter i en distributionskedja (Sunil, 2003). För sjöfarten innebär det att kartlägga godsflödeskaraktäristiken med avseende på rutt, dess volym och typ, samt var det finns en potential till nya flöden. Detta sätter förutsättningar för en affärsmodell då det kommer avgöra vilket kundsegment affärsmodellen kan rikta sig mot samt hur nyckelresurserna (fartygen) i affärsmodellen skall dimensioneras. Rent konkret innebär det att förstå hur godsflödena sker i Västra Götalandsregionen. Internationellt går trenden mot större och större fartyg för oceangående sjöfart. För kust och inlandsjöfart gäller det dock att snarare fokusera på andra parametrar än just storlek då fartyget ska konkurrera med vägtransporter. Andra faktorer såsom bemanningsregler, operativa kostnader, farvattnets beskaffenhet och godstyper sätter förutsättningar för fartygets design. Givet att fartygsdesign är ett eftersatt område och en nyckelresurs inom en affärsmodell är det nödvändigt att studera fartygsdesign som en del i utvecklingen av nya innovativa logistikkoncept. Projektets resultat förväntas bidra till att påskynda den från myndigheter och samhälle önskvärda överflytten av gods från land till sjö. För att uppnå syftet är det centralt att utveckla hållbara affärmodeller, utifrån både dagens befintliga regelverk men även med förändringar, baserat på de regionala trafikförutsättningar som finns inom Västra Götalandsregionen, och med ny anpassad fartygsdesign. Projektet är en del i ett större Interreg-projekt, IWTS - Inland Waterway Transport Solutions, som kommer att pågå från och med hösten 2017 till slutet av Projektet i sin helhet fram till slutet av 2020 beskrivs i ansökan, även om ansökan avser delfinansiering för den första delen av projektet (fram till 28/2 2019).

112 239 Projektstöd för IWTS - Inland Waterway Transport Solutions - RUN Tjänsteutlåtande IWTS - Inland Waterway Transport Solutions : Beslut ITWS Datum (10) Diarienummer RUN Syfte Projektets syfte är att utveckla innovativa logistikkoncept för ökad inlands- och kustsjöfart, som ser bortom dagens begränsningar med avseende på affärsmodeller, regelverk, godsflödeskarakteristik samt fartygskoncept. Mål Projektets resultat förväntas påskynda den från myndigheter och samhälle önskvärda överflytten av gods från land till sjö. Projektet bidrar därigenom till Västra Götaland 2020 minskad klimatpåverkan från transporterna p.g.a. användande av ett mer resurseffektivare transportsätt jämfört med vägtransporter. Detta betyder även ökad tillgänglighet inom transportsystemet, genom en minskad belastning på det nuvarande till viss del överbelastade väg och järnvägsnätet, framförallt i urbana miljöer. Projektet kommer att identifiera och kategorisera de företag som är nyckelaktörer i en systemändring kring överflytt av gods från land till sjövägen, t.ex. identifiera möjliga varuägare som är beredda att lägga en del av sitt godsflöde sjövägen, och karaktärisera dessa för generella slutsatser. Projektets mål är att bidra till att minst två varuägande företag flyttar över en del av sitt godsflöde till ett inom projektet nyutvecklat logistikkoncept. Projektets mål är att utveckla innovativa logistikkoncept och tillhörande affärsmodeller med potentiell praktisk tillämpning, och en konceptuell affärsmodell med möjlig tillämpning inom andra geografiska områden än de studerade. Projektet kommer att identifiera de kritiska byggstenarna i affärsmodellen som påverkas av sammankopplade system, policyförändringar, godsflöden och fartygskoncept. Projektets resultat väntas bidra till att en realisering av nya logistikkoncept skall kunna ske kunna ske på kort sikt inom minst en av de fallstudier som genomförs inom projekttiden (tre år). Men för branschen som helhet så ligger en systemförändring med mycket större effekter längre fram i tiden. Projektets kommer även att ta fram underlag som kan ligga till grund för effektfulla policyåtgärder för ökad kust- och inlandssjöfart, vilket är baserat på scenarioanalyser och de incitament som identifierats som avgörande för att nyckelaktörer skall ta nästa steg mot realisering. Projektet har som mål att bidra till ökad samverkan mellan de aktörer som är centrala för realiseringen av nya innovativa logistikkoncept, såsom hamnar, redare, varuägare, logistikoperatörer, myndigheter och kommuner, genom att genomföra minst 2 workshops/år med projektparter och referensgruppen gemensamt. Projektet siktar även på att bjuda in ytterligare relevanta och intresserade företag och organisationer under projektets gång som en del i den ökade samverkan. Projektinnehåll För att få till stånd nya sjöfartslösningar krävs nytänkande och innovativa logistikkoncept, vilket detta projekt kommer att bidra till genom nära samarbete med centrala aktörer; varuägare, hamnar, redare och logistikoperatörer. Projektet består av ett övergripande arbetspaket (AP) som omfattar projektledning och resultatspridning, och fyra arbetspaket som tillsammans bidrar till en helhetsbild kring hur innovativa logistikkoncept kan utvecklas för inlands- och kustsjöfart, för vilket syntesen görs i det sista arbetspaketet. De sex arbetspaketen är: (1) Projektledning, (2) Affärsmodeller för innovativa logistikkoncept, (3) Regelverk och incitament, (4) Godsflödesanalys idag och i framtiden, (5) Fartygskoncept och (6) Innovativa logistikkoncept. Arbetspaketen kommer att löpa parallellt och genererar också input till varandra i en iterativ process och dessa beskrivs övergripande nedan. För detaljerade milstolpar inom respektive arbetspaket, se bilaga.

113 239 Projektstöd för IWTS - Inland Waterway Transport Solutions - RUN Tjänsteutlåtande IWTS - Inland Waterway Transport Solutions : Beslut ITWS Datum (10) Diarienummer RUN Projektet tar ett helhetsgrepp tas kring frågan om hur inlands- och kustsjöfart kan utvecklas i Sverige, där en förståelse för ett logistikkoncepts olika byggstenar, och vilken roll dessa kan spela i ett nytänkande, innovativt logistiksystem krävs. Projektets aktiviteter under hela projektperioden fram till 31/ beskrivs nedan. AP1 omfattar projektledning, administration och resultatspridning. AP2 syftar till att utveckla affärsmodeller för innovativa logistikkoncept. Affärsmodeller kommer att utvecklas uitfrån fyra centrala aktörers perspektiv; varuägare. hamnen, rederiet och logistikoperatören, vilket är kopplat till resultatindikator affärsmodeller. Affärsmodellerna kommer konceptualiseras, och samband mellan affärsmodellen, regleringar och incitament, godsflöden samt fartygskoncept kommer att förklaras utifrån genomförda fallstudier och scenarioanalyser. AP2 har som mål att utveckla affärsmodeller både för tillämpning i specifika fall, och med möjlig tillämpning inom andra geografiska områden än de studerade. En konceptuell modell över en affärsmodell för innovativa logistikkoncept kommer att beskriva de generiska slutsatserna från arbetspaketet, vilket är en ytterligare en affärsmodell som addresseras i resultatindikatorerna för projektet. Projektet kommer att identifiera de kritiska byggstenarna i affärsmodellerna som påverkas av de sammankopplade AP 2-5 och är sammantaget en viktig pusselbit för att utveckla innovativa logistikkoncept. AP2 kommer att vara uppdelat på tre aktiviteter som är tätt sammanlänkade: 1) identifiera kriterier på affärsmodeller för innovativa logistikkoncept, 2) utveckling av affärsmodeller utifrån centrala aktörers perspektiv och 3) test av affärsmodellerna utifrån förutsättningar i fallstudier/scenarier. I AP3 analyseras den roll regleringar har för att realisera nya logistiklösningar, samt hur affärsmodellen, godsflödeskaraktäristiken och fartygskonceptet påverkar utformningen av regleringar och aktörers val. I grund och botten handlar det om att förstå nyckelaktörernas incitament för att realisera nya logistiklösningar och vilken roll regleringar har för att påverka deras val. AP3 kommer att ta fram material som kan ligga till grund för effektfulla policyåtgärder för ökad kust- och inlandssjöfart, vilket är baserat på scenarioanalyser och de incitament som identifierats som avgörande för att nyckelaktörer skall ta nästa steg mot realisering. Beslutsstödsunderlag för policyåtgärder är en av projektets egna resultatindikatorer. AP3 är uppdelat på tre aktiviteter: 1) Benchmarking av regleringar/policys kring inlands- och kustsjöfart, 2) Aktörsanalys av incitament till realisering av nya logistiklösningar och 3) Analys av hur olika regleringar påverkas av utformningen av affärsmodeller, godsflöden och fartygskoncept. I AP4 studeras vilken betydelse godsflödeskaraktäristiken har för överflytt av gods till nya logistiklösningar. AP4 genomför nuläges- och scenarioanalyser av godsflöden, där en en konceptuell modell över godsflödeskaraktäristiken kommer att beskriva olika scenarier med avseende på t.ex. typ av gods, frekvens, avgångshamn/destinationshamn, tider för avgång och angöring. En resultatindikator i projektet är Olika scenariers potential till överflytt kommer att analyseras samt hur godsflödes- karaktäristiken påverkas av affärsmodellen, regleringar,incitament och fartygskoncept. AP4 är uppdelat på fyra aktiviteter: 1) Nulägesanalys över dagens godsflöden, 2) Varuägares krav på godsflödeskaraktäristiken och 3) Scenarioanalys - framtida godsflödeskaraktäristik och påverkan på dessa. AP5 utvecklar fartygskoncept för inlands- och kustsjöfart och kartlägger vilken betydelse fartygskonceptet har för att realisera innovativa logistikkoncept. AP5 är uppdelat på följande aktiviteter: 1) identifiering av befintliga fartygskoncept, 2) identifiering av utvecklingsmöjligheter och förslag på nyutvecklade fartygskoncept för inlands- och kustsjöfart, 3) analys över hur utformningen av fartygskonceptet påverkas av affärsmodellen, regleringar och incitament samt godsflödeskaraktäristiken och 4) simulering av relevanta fartygskoncept. AP6 knyter ihop tidigare arbetspaket för att besvara huvudsyftet med projektet att utveckla innovativa logistikkoncept ökad inlands- och kustsjöfart. Detta arbetspaket kommer att bidra dels kring utvecklingen av ett innovativt logistikkoncept, vilket är en projektspecifik resultatindikator,

114 239 Projektstöd för IWTS - Inland Waterway Transport Solutions - RUN Tjänsteutlåtande IWTS - Inland Waterway Transport Solutions : Beslut ITWS Datum (10) Diarienummer RUN samt ett utvecklat arbetssätt för hur ett innovativt logistikkoncept kan tas fram, vilket inkluderar beskrivning av dess olika byggstenar samt hur dessa påverkar dess utformning (resultatindikator - arbetssätt). Centralt för projektet är att involvera de kommersiella aktörerna för att förstå deras perspektiv och baserat på det utveckla lösningar som har praktisk relevans. Detta återspeglas i projektets referensgrupp, vilken består av nyckelaktörer för utvecklingen av inlands- och kustsjöfarten: rederier, hamnar, varuägare, logistikoperatörer, bransch- och samverkansorganisationer samt myndigheter och kommuner. Referensgruppen kommer bistå med perspektiv och erfarenheter bl.a. genom deltagande i flera workshops inom ramen för projektet och utveckling av gemensamma fallstudier för projektet. Eftersom samverkan med aktörerna är en central del i projektet så är även en resultatindikator kopplad till detta, d.v.s. antal företag eller organisationer som deltar på de workshops som utförs inom projektet. De olika aktörernas perspektiv på olika kriterier kommer att analyseras med hjälp av Multi-Actor Multi-Criteria Analysis (MAMCA), se t.ex. Macharis et al. (2010). Användandet av MAMCA som en analysmetodik inom sjöfartsområdet, och appliceringen av denna för utvecklingen av t.ex. affärsmodeller inom AP2, kommer bidra till en utveckling av MAMCA-metodiken inom ett nytt applikationsområde som en resultatindikator inom projektet. Två fallstudier planerade för godsstråk inom Vänern- och Göta älv-regionen, vilka kommer generera empiri för AP 2-5. Projektet är inte begränsat till dessa, utan ytterligare fallstudier kan tillkomma. Framförallt är kuststråket inomskärs norr om Göteborg av intresse att studera närmare, då det finns flera mindre hamnar med stora företag i anslutning till dessa hamnar längs kuststräckan, t.ex. inom Uddevalla och Lysekils hamnars upptagningsområden för vilket det finns en potential att flytta över gods till nya sjöfartslösningar. Inom ramen för dessa fallstudier är målet att flera företag kommer att genomföra miljöförbättrande insatser i form av en ny logistiklösning och två varuägande företag som flyttar över sitt gods till den nya logistiklösningen. En viktig del i att ta fram innovativa logistikkoncept innefattar att förstå hur den fungerande välmående inlandssjöfarten i Europa är uppyggd. Utbyte och erfarenheter från andra länder är därför en viktig del i flera av arbetspaketen, bl.a. när det gäller regleringar och identifiering av fartygskoncept som kan användas i möjliga logistiklösningar. Detta möjliga utbyte kommer att ingå som en naturlig del i arbetspaketen, där samarbete kommer ske med deltagande partner från andra länder inom IWTS (från Belgien, Holland, Storbritannien och Tyskland). Projektgruppen har lång erfarenhet av forskning om intermodalitet och sjöfart, och flera pågående och nyligen avslutade projekt om sjöfart, fartygskoncept och policyfrågor. Ett urval av relevanta projekt är; NÖKS II, som koordineras och genomförs till stor del av SSPA (Interreg-finaniserat), där närsjöfart studeras ur logistiska perspektiv men även utveckling av fartygskoncept för närsjöfart görs; Dencity (Vinnova), lett av SSPA, vilket syftar till att demonstrera urbana vattenvägstransporter och utveckla tillhörande affärsmodeller. Det föreslagna projektet kommer bygga vidare på den kunskap som tillgodogjorts i tidigare projekt, samt den långa erfarenhet som finns kring fartygsutveckling hos SSPA. Det föreslagna projektet utmärker sig från tidigare projekt genom att ta ett helhetsgrepp kring innovativa logistikkoncept, där centrala byggstenar (AP2-5) utgör dess grund. Dessa tar ett tydligt avstamp i de kunskaper som tillgodogjorts i tidigare studier och i de utmaningar som addresserats som viktiga för att en överflytt av gods från väg till sjö skall kunna ske på de inre vattenvägarna. Här är projektets fokus på affärsmodeller i AP2, en väldigt central och viktig fråga för att uppförande av nya logistiklösningar skall kunna bli verklighet. Detta fokus, i kombination med projektets involvering av centrala aktörer kommer öka chanserna markant till praktisk tillämpning av projektets resultat. Miljö

115 239 Projektstöd för IWTS - Inland Waterway Transport Solutions - RUN Tjänsteutlåtande IWTS - Inland Waterway Transport Solutions : Beslut ITWS Datum (10) Diarienummer RUN Projektet kommer att genomföras i enlighet för riktlinjerna för Västra Götalandsregionens miljöoch rese policy. Projektet kommer aktivt att arbeta med att minimera den egna miljöpåverkan. Inom projektet kommer resor ske till projektmöten, seminarier och konferenser, vilket är de interna projektaktiviteter som kommer att generera störst påverkan på miljön. Därför kommer möten och sammankomster läggas på, för projektet, geografiskt centrala platser för att minimera antal resor för mötesdeltagare. Dessutom erbjuds alltid möjlighet att delta på möten på distans, t.ex. via skype eller annan uppkoppling. De resor som behöver göras inom projektet skall alltid bokas med hänsyn tagen till transportalternativets miljöpåverkan samt totalkostnad i förhållande till restid. Exempelvis bör flyg enbart användas på längre resor, medan tåg eller kollektivtrafik förespråkas på kortare resor. Jämställdhet De projektparter som kommer genomföra huvuddelen av arbetet i projektet, arbetar aktivt med jämställdhet i olika faser, i allt från rekrytering till kompetenshöjande utbildningar till att undvika könsdiskriminering. När det gäller projektledarorganisationen SSPA så finns en Jämställdhetsoch mångfaldsplan. Där noteras att SSPA verkar i en traditionellt manlig bransch men att företaget aktivt strävar efter en jämnare fördelning mellan kvinnor och män inom olika befattningar genom att beakta könsaspekten vid rekrytering. Vidare är det uttalat att vid urval till utbildning beaktas att båda kön är representerade, förutsatt att kvalifikationer finns. Det föreslagna projektet kommer stödja sig på detta och abeta enligt det ledningssystem som finns hos projektledarorganisationen, där jämställdhet är en central aspekt. I kombination med att projektledaren är kvinna visar detta att jämställdhetsaspekter är väl integrerade i projektplanen. Det faktum att det är en kvinnlig projektledare bidrar även till att nå de mål som finns både på företagen samt i samhället generellt kring fler kvinnor på ledarnivå (vilket nås genom meritering i projektledning och genom att projektledaren är den som i huvudsak jobbar mot industrin). Projektet möjliggör även akademisk meritering för deltagande kvinnor vilket är ett led i strävan mot större andel kvinnor på ledande positioner (t.ex. professorsnivå) i akademin. Som tidigare noterats är sjöfarten en starkt mansdominerad bransch vilket gjort det svårt att få en helt jämn sammansättning i projektgruppen, vilket eftersträvats. Minst två kvinnor kommer arbeta i projektet från projektledande organisationen. Initialt finns tre kvinnor i referensgruppen men om projektet beviljas pengar kommer det att undersökas om fler kvinnor kan delta för att få en än mer jämställd referensgrupp. Vi tror att ett starkt kvinnligt deltagande i projektet kommer inspirera och visa för branschen att kön inte avgör framgången i forskning och utveckling. Projektet har således en viktig funktion inte bara innehållsmässigt utan även ur ett jämställdhetsperspektiv för att bidra till att förändra branschen.

116 239 Projektstöd för IWTS - Inland Waterway Transport Solutions - RUN Tjänsteutlåtande IWTS - Inland Waterway Transport Solutions : Beslut ITWS Datum (10) Diarienummer RUN Integration Involverade projektpartner jobbar aktivt med integration av olika etniska gruppers möjlighet att komma in i arbets- och näringslivet. I den projektledande organisationen (SSPA) syns detta genom en stor mångfald bland medarbetarna. Som exempel kan nämnas att nära hälften av medarbetarna på forskningsavdelningen har internationell härkomst; både medarbetare från Asien, Nordamerika, Mellanöstern och Norden finns respresenterade på arbetsplatsen. SSPA har även erfarenheter att erbjuda studenter från Chalmres Tekniska Högskola samt Göteborgs Universitet att utföra kompletterande uppgifter i anslutning till projekten, som exempelvis magisteruppsatser, med mycket gott resultat. Vid dessa finns en stor andel utbytesstudenter, och när dessa åläggs uppgifter är det ett första steg mot integrering i arbetsmarknaden. Projektet kommer verka för mångfald inom projektet och dess organisation. Eftersom projektet verkar i en internationell miljö, så kommer samarbeten ske över internationella gränser, med alla involverade parter inom IWTS. Detta möjliggör en integrering och till att skapa nätverk över nationsgränser. Vidare, eftersom ämnet för ansökan är godstransporter, förväntas projektets faktiska resultat inte ha vare sig positiv eller negativ effekt på integrering. Målgrupp Projektets referensgrupp består av: Ahlmark Lines AB, Varner Group, Svensk Sjöfart, Sjöfartsverket, Sveriges hamnar, Fordons-Komponentgruppen, Trafikverket, Aditro Logistics, Sveriges Skeppsmäklarförening, Göteborgs Hamn, Kristinehamns kommun, Vänerhamn, Uddevalla hamn, Lighthouse. Projektet vänder sig först och främst till sjöfartsbranschen som helhet (hamnar, rederier, logistikoperatörer, varuägare, myndigheter), vilka involveras via möjlighet att delta på projektets workshops. Eftersom involvering av aktörer är centralt i projektet så kommer resultaten komma direkt till nytta för involverade parter via de sex workshops som kommer arrangeras inom projektet. Dessutom kommer projektets resultat presenteras på externa seminarier och branschkonferenser samt i projektets skriftliga rapporter. Akademin kommer att addresseras via vetenskapliga publikationer och presentationer på internationella forskningskonferenser. Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram Resultatindikatorer Kvinnor Män Totalt Antal företag som genomfört miljöförbättrande insatser 3 Antal affärsmodeller 5 Antal nya metoder, verktyg och arbetssätt 2 Egna indikatorer Antal deltagande organisationer i workshop och seminarer (snitt per seminarie) 15 Antal innovativa logistikkoncept 1 Beslutsstödsunderlag för policyåtgärder 1 Långsiktiga resultat och effekter

117 239 Projektstöd för IWTS - Inland Waterway Transport Solutions - RUN Tjänsteutlåtande IWTS - Inland Waterway Transport Solutions : Beslut ITWS Datum (10) Diarienummer RUN Genom en ökad kunskap om hur ett innovativt logistikkoncept och dess tillhörande affärsmodell kan se ut i ett första pionjärssystem så kan andra aktörer se möjligheter till nya logistikupplägg, eller samverka kring detta, vilket kan ha långsiktiga systemeffekter i form av en ökad andel gods som transporteras med inlandsoch/eller kustsjöfart istället för på land. Som tidigare beskrivits har detta avsevärda effekter på hållbarhetsaspekter inom Västra Götalandsregionen. Kostnader och finansiering Kostnader kr År 2017 År 2018 År Totalt Lönekostnader Externa tjänster (offentligt direktfinansierade) 0 Externa tjänster (privat direktfinansierade) 0 Externa tjänster (köpta) 0 Resor Övrig kommunikation (tel, porto, datakommunikation osv) 0 Marknadsföring (trycksaker osv) 0 Lokaler 0 Investeringar 0 Övrigt Summa totala kostnader Finansiering kr År 2017 År 2018 År 2019/20 Totalt Offentlig kontantfinansiering Kr % VGR Interreg Nordsjön Vinnova Framtida offentlig finansiär (ansökan 2018/2019) Offentlig direktfinansiering Total offentlig finansiering Privat kontantfinansiering SSPA Summa underlag för beräkning av VGRs finansieringsandel Summa 0 100% Privat direktfinansiering, dvs. finansiering i annat än pengar/in kind, t ex arbetsinsats, lokaler eller privat ideellt arbete (ingår inte i VGRs finansieringsandel men ska redovisas av projektet)

118 239 Projektstöd för IWTS - Inland Waterway Transport Solutions - RUN Tjänsteutlåtande IWTS - Inland Waterway Transport Solutions : Beslut ITWS Datum (10) Diarienummer RUN Finansiering kr År 2017 År 2018 År 2019/20 Totalt Summa total finansiering REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN 0 Birgitta Losman Helena L. Nilsson

119 240 Projektstöd för MobilityXLab - Bas - RUN MobilityXLab - Bas : MobilityXLab - Bas 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Hans Fogelberg Telefon: E-post: hans.fogelberg@vgregion.se Till regionutvecklingsnämnden MobilityXLab - Bas Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden avsätter kr av regionala utvecklingsmedel för medfinansiering av projektet MobilityXLab - Bas under perioden Sammanfattning av ärendet Lindholmen Science Park (LSP) söker medel till uppbyggnad MobilityXLab, som är en fysisk miljö för samverkan och en ny funktion för utveckling av fordonsklustret. Syftet är att skapa en miljö där små specialiserade och/eller nya företag kan kopplas samman med sektorns viktigaste aktörer. De medverkande företagen i MobilityXLab består av en grupp nyckelföretag som tillsammans driver en stor del av IT-kompetensen och utvecklingen i sektorn i regionen. De medverkande företagen är Volvo Cars, AB Volvo, Ericsson, Autoliv samt Zenuity. Ytterligare ett syfte är att kunna visa upp de många olika satsningar som görs för att på så sätt öka exponeringen av regionen som ledande inom transportområdet. Projektet ligger inom ramen för prioriterat område 1.2 Internationell konkurrenskraft genom regional kraftsamling kring styrkeområden i tillväxt- och utvecklingsstrategin. Projektet faller primärt inom prioriterad fråga Stärka den stödjande infrastrukturen för en ledande kunskapsregion. Projektet ligger inom programmet för hållbara transporter. Beredning Bereds i samråd mellan avdelningarna FoUU och Näringsliv. Koncernkontoret Helena L Nilsson Förvaltningschef Anders Carlberg Avdelningschef FoUU

120 240 Projektstöd för MobilityXLab - Bas - RUN MobilityXLab - Bas : MobilityXLab - Bas 2 (2) Bilaga Beslut MobilityXLab - Bas Besluten skickas till niklas.wahlberg@lindholmen.se

121 240 Projektstöd för MobilityXLab - Bas - RUN MobilityXLab - Bas : Beslut MobilityXLab - Bas 1 (5) Koncernkontoret BESLUT FoUU Till Postadress: Lindholmen Science Park Göteborg Webbadress: Kontaktperson hos sökanden Namn: Niklas Wahlberg e-postadress: niklas.wahlberg@lindholmen.se Dnr RUN MobilityXLab - Bas Beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta kronor för medfinansiering av MobilityXLab - Bas. För beslutet gäller de allmänna villkor som bifogas beslutet. Projektperiod Projektet medfinansieras under perioden från och med till och med Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Redovisning och utbetalning Slutredovisning av projektet ska ske senast två månader efter slutdatum enligt ovan för projektet. Resultatet av projektet, dvs. utfallet av valda indikatorer ska ingå i slutredovisningen. Utbetalning sker efter det att projektägaren lämnat rekvisition med projektspecifika bokförda och betalda kostnader. Om projektet är ett samverkansprojekt godtas även bokförd men ännu inte betald faktura/rekvisition för projektkostnader från samverkanspart. Beloppet som betalas ut motsvaras av Västra Götalandsregionens beslutade finansieringsandel (beräknad på offentlig och privat kontant finansiering och offentlig finansiering i annat än pengar, s.k. offentlig direktfinansiering/in kind) av de godkända kostnaderna i rekvisitionen. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Läges- respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid del- respektive slutrekvisition. Kontaktperson Västra Götalandsregionens kontaktperson är Hans Fogelberg. Anknytning till Vision Västra Götaland Projektet anknyter till Vision Västra Götaland genom att bidra till ett livskraftigt och hållbart näringsliv som är ledande i kompetens och kompetensutveckling. Anknytning till Västra Götaland 2020 Projektet ligger inom ramen för prioriterat område 1.2 Internationell konkurrenskraft genom regional kraftsamling kring styrkeområden i tillväxt- och utvecklingsstrategin. Projektet faller primärt inom prioriterad fråga Stärka den stödjande infrastrukturen för en ledande kunskapsregion.

122 240 Projektstöd för MobilityXLab - Bas - RUN MobilityXLab - Bas : Beslut MobilityXLab - Bas Datum (5) Diarienummer RUN Projektet ligger inom ramen för programmet för hållbara transporter. Bakgrund Digitalisering inom fordon och mobilitet går snabbt och med input från fler teknikområden än tidigare. Detta ställer nya krav på hur innovationsprocesser organiseras. Utvecklingen behöver ske på ett sätt så den är samtidigt tungt industriellt förankrad men också öppen för helt nya och ofta små aktörer med spetskunskaper i snäva områden. Mot bakgrund av industrins intresse för mer samverkan inom IT så har det öppnats en möjlighet att att skapa ytterligare tillväxt och förstärka regionens konkurrenskraft och attraktionskraft som ett av de centrum i världen där den nya tekniken utvecklas och nya näringslivsgrenenar skapas. MobilityXlab förenar förenklat tre behov: - en möjlighet för SME/Start-ups att komma i närkontakt med de stora företagen. I särskilt för insatserna som riktas till start-ups så sker samverkan med redan etablerade delar av det regionala innovationssystemet (inkubatorsverksamhet och affärsutvecklingsstöd). - en möjlighet för de stora företagen att bedriva gemensamma utvecklingsprojekt. - ett showroom för morgondagens mobilitet för människor och gods som besökare, kunder, delegationer, skolor, allmänhet kan besöka. Syfte Projektet skapar en fysisk miljö för samverkan för att utveckla framtidens fordons-it där både små och stora företag kan mötas och utvecklingsresultaten kan visas upp för omvärlden. Mål Projektets mål är att - Utveckla en fysisk plats och Expo-miljö där utvecklingsresultat från ofta stora projekt inom fordon och transport kan visas upp för internationell publik (ElectriCity m fl) - Etablera en fysisk miljö och skapa arbetssätt som stimulerar samverkan mellan stora företag, SME och start-ups. Koppla samman småbolagen i MobilityXLab med existerande inkubatorfunktioner och SME-stöd i det regionala innovationssystemet - Etablera en fysisk miljö där företagen placerar personer med nyckelkompetens och access till interna processer - Driva flera innovationsprojekt - Genomföra ett flertal events, innovationstävlingar och kunskapsspridningsinsatser. Projektinnehåll MobilityXlab kommer organiseras med Lindholmen Science Park (LSP) som värd. Projektet styrs och följs upp av en styrgrupp bestående av en representant från vardera grundande part. Till styrgruppen finns två projektgrupper kopplade, en med syfte att tillsammans med programledaren, operativt leda arbetet vad det gäller samarbetsprojekt och relationen till SME/Start-ups, och en projektgrupp med fokus på kontinuerlig utveckling av expoytan, "showroom". Ekonomiadministration kommer till fullo skötas av Lindholmen Science Park AB. I LSPs värdskap förläggs följande basfunktioner: - hyresavtal för den fysiska miljön (ca kvm i Piren2) - anställning av personal för ledning och framdrift - aktiviteter som ingår i basen som:

123 240 Projektstöd för MobilityXLab - Bas - RUN MobilityXLab - Bas : Beslut MobilityXLab - Bas Datum (5) Diarienummer RUN (i) IT miljö och drift (ii) access och first point of contact för SME/Start-ups (iii) web och grundläggande marknadsföring (iv) kontorsservice och annan infrastruktur (v) ekonomi och uppföljning/rapportering (vi) sammanhållning och sammankallande för styrgrupp och projektgrupper Aktiviteter riktade mot SME och Start-ups - Kunskapsspridning och inspiration - Marknadsföring, och attraktion - Tävlingar/Events (Hacatons, pitch, challenges etc) - Utveckla ramverk och lära av andra liknande satsningar - erbjuda kontaktytor för start-ups, framförallt genom samarbeten med andra organisationer, t ex Chalmers Ventures - Erbjuda stöd för validering/test/integration av lösning från Start-Ups/SME - Stöd till Start-ups för hyra och andra omkostnader - Koordinering (stöd för aktiviteterna riktade mot SME/Start-ups) I arbetet med start-ups ska samverkan ske med redan etablerade inkubatorfuktioner i det regionala innovationssystemet. Ovan beskrivna aktiviteter skall ses som projekt och ingår alltså inte i basverksamheten. Aktiviteterna komme drivas i projektform, där ansökningar till VGR kan komma i fråga. Gemensamma utvecklingsprojekt Parterna måste ta fullt eget ansvar för projekt vad det gäller omfattning, innehåll och resurssättning. MobilityXlab kommer kunna erbjuda "interface" mot SME/Start-ups som från fall till fall kan kopplas in till resp samarbetsprojekt. Showroom för morgondagens mobilitet En utgångspunkt kommer vara att erbjuda existerande samarbetsprojekt/program möjlighet att delta. Exempe är Drive Me och ElectriCity. MobilityXlab kommer leda arbetet med att skapa förutsättningarna i Showroom, tillsammans med representanter från de grundande parterna. I de fall där det är relevant för VGR och dess verksamheter kan specifika ansökningar komma att göras. Miljö MobilityXlab strävar mot en genomgripande förändring för morgondagens mobilitet, detta är speciellt viktigt ur ett miljöperspektiv. Satsningen kommer bedrivas i ett toppmodernt kontor, som ligger i absolut framkant vad det gäller miljöfrågor. Stor vikt har lagts i att förbereda miljön med IT/AV utrustning för att möjliggöra deltagande i arbetet via digitala kanaler i så stor utsträckning som möjligt, och därmed minimera resande. Källsortering är en given förutsättning, och MobilityXlab s placering är ypperlig i relation till kollektivtrafiknoder för buss, färja mm. Jämställdhet MobilityXlab kommer ledas av en kvinna. Till hennes hjälp finna två projektgrupper, som har en relativt jämn könsfördelning (tre män och tre kvinnor resp två män och fyra kvinnor). Satsningen som sådan kommer i övrigt spegla situationen hos parterna och de SME/Start-ups som kommer erbjudas möjligheter.

124 240 Projektstöd för MobilityXLab - Bas - RUN MobilityXLab - Bas : Beslut MobilityXLab - Bas Datum (5) Diarienummer RUN Integration Parternas ambitioner är att MobilityXlab gör ett globalt avtryck, och därmed attraherar människor och kompetens från hela världen. De globala parterna är vana vid mångfald, vilket gör att engelska kommer användas i dokumentation etc. I utvecklingen är kunskap, kompetens, drivkraft och mångfald centrala. Målgrupp Målgruppen för projektet kan förenklat kategoriseras i följande grupper: - internt i de grundande parterna (utveckla nya arbetssätt, innovation etc) - SME och Start-ups (innovation, affärer, acceleration) - Kunder och konsumenter Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram Resultatindikatorer Kvinnor Män Totalt Antal företag som utvecklar produkter 40 Antal nya eller utvecklade produkter som har kommersialiserats 7 Antal privata och/eller offentliga företag och organisationer som samverkar 50 Egna indikatorer Långsiktiga resultat och effekter Vi befinner oss i en disruptiv fas där tekniken för morgondagens mobilitet utformas. Förändringen är av teknisk, affärsmässig och arbetssättsmässig art. Parterna ser projektet som ett mycket viktig steg i att möta omställningen. De långsiktiga effekterna karaktäriseras av ett fortsatt starkt näringsliv (de stora aktörerna) samt en blomstrande utveckling av SME/Start-ups. Förväntningen är också att projektet skall kunna locka kompetens och nya företag till Sverige (Lindholmen). Kostnader och finansiering Kostnader kr År 2017 År 2018 År 2019/20 Totalt Lönekostnader Externa tjänster (offentligt direktfinansierade) Externa tjänster (privat direktfinansierade) Externa tjänster (köpta) Resor Övrig kommunikation (tel, porto, datakommunikation osv) Marknadsföring (trycksaker osv) Lokaler Investeringar Övrigt Summa totala kostnader

125 240 Projektstöd för MobilityXLab - Bas - RUN MobilityXLab - Bas : Beslut MobilityXLab - Bas Datum (5) Diarienummer RUN Finansiering kr År 2017 År 2018 År 2019/20 Totalt Offentlig kontantfinansiering Kr % VINNOVA VGR Offentlig direktfinansiering Total offentlig finansiering Privat kontantfinansiering Medverkande företag Summa underlag för beräkning av VGRs finansieringsandel Summa % Privat direktfinansiering, dvs. finansiering i annat än pengar/in kind, t ex arbetsinsats, lokaler eller privat ideellt arbete (ingår inte i VGRs finansieringsandel men ska redovisas av projektet) Summa total finansiering REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Birgitta Losman Helena L Nilsson

126 241 Projektstöd av automatiserade busståg - Forskning kring styrsystem - RUN Automatiserade busståg - Forskning kring styrsystem : Automatiserade busståg - Forskning kring styrsystem 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Hans Fogelberg Telefon: E-post: hans.fogelberg@vgregion.se Till regionutvecklingsnämnden Automatiserade busståg - Forskning kring styrsystem Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden avsätter kr av regionala utvecklingsmedel för finansiering av projektet Automatiserade busståg forskning kring styrsystem, under perioden Sammanfattning av ärendet Chalmers Tekniska Högskola söker medel till finansiering av forskningsdelen av ett större och industriellt motiverat FFI/VINNOVA-projekt inom automatiserad kollektivtrafik. Det större projektet kommer att testa och demonstrera autonoma fordonsrörelser vid hållplatser och depå. VGR-projektet Automatiserade busståg forskning kring styrsystem stöttar uppbyggnaden av den akademiska kompetens som på sikt behövs för fortsatt utveckling av algoritmer för automatisering inom kollektivtrafiksystem och bussar. Projektet ligger inom ramen för prioriterat område 1.2 Internationell konkurrenskraft genom regional kraftsamling kring styrkeområden i tillväxt- och utvecklingsstrategin, frågorna Positionera internationellt konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer, och Utveckla test- och demonstrationsarenor där nya idéer omsätts till praktik. Projektet ligger inom programmet för hållbara transporter. Fördjupad beskrivning av ärendet Ökad automatisering i kollektivtrafikens olika delar och system är en generell trend som drivs av digitaliseringen inom transport. Det kommer att ta ganska lång tid innan en stor del av kollektivtrafikens system har blivit helautomatiska. Men omställningen till dessa framtida automatiska system startar redan nu, via utveckling och successiv implementeringen av automatiska funktioner i kollektivtrafiken. Fler framtida projekt inom automatisering Det projekt som beskrivs här är bara det första i en portfölj av framtida projekt som kommer att behöva genomföras och där VGR förmodligen både behöver

127 241 Projektstöd av automatiserade busståg - Forskning kring styrsystem - RUN Automatiserade busståg - Forskning kring styrsystem : Automatiserade busståg - Forskning kring styrsystem Datum Diarienummer RUN (3) delta för att de ska bli bra och där vi samtidigt också har ett tydligt intresse i att delta kopplat till kollektivtrafik- och regionutvecklingsuppdragen. Detta första stora projekt har fokus på att verifiera tekniken, men redan nu förbereds projektsamverkan i kommande EU-program där planen är att stötta demonstration av systemen i verklig trafik. Automatiserade busståg - det första stora samverkansprojektet inom automatiserade bussar i Sverige AB Volvo och Västtrafik m fl aktörer har gemensamt identifierat några grundläggande prestandakrav som måste uppfyllas. Inom busstrafik handlar det t ex om att kunna kontrollera bussarnas position och rörelser under drift på ett väldigt exakt sätt. Utan det kan bussar inte köra autonomt varken enskilt eller i tåg på ett effektivt och säkert sätt. Detta problemområde har nu paketerats i ett större teknikprojekt med stöd från FFI/VINNOVA. I FFI-projektet ingår flera delar, som t ex utveckling av styralgoritmer (CTH), modifiering av bussar så det kan styras autonomt (AB Volvo), utformning av hållplatslägen och behov för högkapacitet (Västtrafik), hpl som byggs på avlyst område, samt till sist, verkliga tester och demonstrationer på avlyst område av hållplatsangöring och bussar som kör i tät tågformation. KTNs och RUNs insatser riktas mot ett centralt arbetspaket i FFI-projektet VGRs kontantfinansiering i projektet avser Chalmers forskningen i detta större och industriellt motiverade projekt. Ett skäl är att stötta uppbyggnaden av den akademiska kompetens som behövs för den fortsatta utvecklingen av automatisering i kollektivtrafiksystem. VGRs medverkan i FFI-projektet har i dialog med parterna renodlats till att gälla enbart forskningsdelen, vilken formuleras som ett separat och riktat beslut till Chalmers. VGRs kontantfinansieringen delas dessutom mellan RUN (1.8 Mkr) och KTN (1.2 MKr). Skälet är dels båda nämndernas engagemang i programmet för hållbara transporter, dels det gemensamma ägarskapet av ElectriCity. Projektadministration sker via RUN. Förutom kontantinsatser så deltar VGR via in-kind från Västtrafik. Budgetdetaljerna i det större och bakomliggande FFIprojektet framgår av Bakgrund i beslut. Beredning Ärendet bereds och organiseras av regionutvecklingsnämnden i samråd med avdelningen för kollektivtrafik och infrastruktur. KTN fattade positivt beslut om medfinansiering under nämndmötet i november. Koncernkontoret Helena L Nilsson Förvaltningschef Anders Carlberg Avdelningschef FoUU

128 241 Projektstöd av automatiserade busståg - Forskning kring styrsystem - RUN Automatiserade busståg - Forskning kring styrsystem : Automatiserade busståg - Forskning kring styrsystem 3 (3) Bilaga Beslut om medel till Automatiserade busståg forskning kring styrsystem, (Dnr KTN ) Beslut om medel till Automatiserade busståg forskning kring styrsystem, (Dnr RUN ) Beslutet skickas till jonas.sjoberg@chalmers.se

129 241 Projektstöd av automatiserade busståg - Forskning kring styrsystem - RUN Automatiserade busståg - Forskning kring styrsystem : Beslut Automatiserade busståg - forskning kring styrsystem 1 (6) Koncernkontoret BESLUT FoUU Till Postadress: Chalmers Tekniska Högskola Institutionen f Elektroteknik Göteborg Webbadress: Kontaktperson hos sökanden Namn: Jonas Sjöberg epost: jonas.sjoberg@chalmers.se Dnr RUN KTN Automatiserade busståg forskning kring styrsystem Beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta kronor för medfinansiering av Automatiserade busståg forskning kring styrsystem. För besluten gäller de allmänna villkor som bifogas. Projektperiod Projektet medfinansieras under perioden från och med till och med Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Redovisning och utbetalning Slutredovisning av projektet ska ske senast två månader efter slutdatum enligt ovan för projektet. Resultatet av projektet, dvs. utfallet av valda indikatorer ska ingå i slutredovisningen. Utbetalning sker efter det att projektägaren lämnat rekvisition med projektspecifika bokförda och betalda kostnader. Om projektet är ett samverkansprojekt godtas även bokförd men ännu inte betald faktura/rekvisition för projektkostnader från samverkanspart. Beloppet som betalas ut motsvaras av Västra Götalandsregionens beslutade finansieringsandel (beräknad på offentlig och privat kontant finansiering och offentlig finansiering i annat än pengar, s.k. offentlig direktfinansiering/in kind) av de godkända kostnaderna i rekvisitionen. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Läges- respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid del- respektive slutrekvisition. Kontaktperson Västra Götalandsregionens kontaktperson är Hans Fogelberg. Anknytning till Vision Västra Götaland Projektet anknyter till Vision Västra Götaland genom att stötta industriell förnyelse och effektiva transporter. Anknytning till Västra Götaland 2020

130 241 Projektstöd av automatiserade busståg - Forskning kring styrsystem - RUN Automatiserade busståg - Forskning kring styrsystem : Beslut Automatiserade busståg - forskning kring styrsystem Datum (6) Diarienummer RUN , KTN Projektet ligger inom ramen för prioriterat område 1.2 Internationell konkurrenskraft genom regional kraftsamling kring styrkeområden i tillväxt- och utvecklingsstrategin, frågorna Positionera internationellt konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer, och Utveckla test- och demonstrationsarenor där nya idéer omsätts till praktik. Projektet ligger inom ramen för programmet för hållbara transporter. Projektet ligger inom ramen för samverkansavtalet för ElectriCity. Bakgrund Ökad automatisering i kollektivtrafikens olika delar och system är en generell trend som drivs av digitaliseringen inom transport. Det kommer att ta ganska lång tid innan en stor del av kollektivtrafikens system har blivit helautomatiska. Men omställningen till dessa automatiska system startar redan nu via utveckling och successiv implementeringen av automatiska funktioner. Flera av dessa system kommer att kunna implementeras i närtid i kollektivtrafiken som avancerade förarstöd. Det projekt som beskrivs här är bara det första i en portfölj av framtida projekt som kommer att behöva genomföras. Detta projekt har fokus på att verifiera tekniken. AB Volvo och Västtrafik har gemensamt identifierat några grundläggande prestandakrav som måste uppfyllas. Inom busstrafik handlar det t ex om att kunna kontrollera bussarnas position och rörelser under drift väldigt exakt. Utan det kan bussar inte köra autonomt varken enskilt eller i tåg på ett effektivt och säkert sätt. Detta problemområde har nu paketerats i ett större teknikprojekt med stöd från FFI/VINNOVA. I FFIprojektet ingår flera delar, t ex utveckling av styralgoritmer (CTH), modifiering av bussar så de kan styras autonomt (AB Volvo), utformning av hållplatslägen och kravställning för högkapacitet (Västtrafik), hpl som byggs på avlyst område, samt till sist, verkliga tester och demonstrationer på avlyst område av hållplatsangöring och bussar i tät tågformation. VGRs kontantfinansiering i ovanstående projekt avser Chalmers del av forskningen inom styralgoritmer. VGR-projektet stöttar uppbyggnaden av den akademiska kompetens som behövs för den fortsatta utvecklingen av automatisering i kollektivtrafiksystem. VGRs medverkan i FFI-projektet har i dialog med parterna renodlats till att gälla enbart forskningsdelen VGRs kontantfinansieringen delas mellan RUN (1,8 Mkr) och KTN (1,2 MKr). Skälet är dels båda nämndernas engagemang i programmet för hållbara transporter, dels det gemensamma ägarskapet av insatser för ElectriCity. Förutom kontantinsatser deltar VGR via in-kind från Västtrafiks. Budgetdetaljerna i det större och bakomliggande FFI-projektet framgår nedan. Budgetdetaljer för FFI-projektet I FFI/VINNOVA-projektets budget som återges nedan så återfinns VGRs medfinansiering under posterna Annan finansiär, Part Chalmers E2 och M2, samt arbetspaketet WP2. VGRs totala andel av FFI-projektet är ca 12 procent.

131 241 Projektstöd av automatiserade busståg - Forskning kring styrsystem - RUN Automatiserade busståg - Forskning kring styrsystem : Beslut Automatiserade busståg - forskning kring styrsystem Datum (6) Diarienummer RUN , KTN

132 241 Projektstöd av automatiserade busståg - Forskning kring styrsystem - RUN Automatiserade busståg - Forskning kring styrsystem : Beslut Automatiserade busståg - forskning kring styrsystem Datum (6) Diarienummer RUN , KTN Syfte Projektets syfte är att bidra till uppbyggnaden av den grundläggande kunskap som behövs för att utveckla automatiserad körning av elektrifierade bussar med hög trafiksäkerhet och hög kapacitet. Mål Målet är att utveckla och verifiera styralgoritmer och styrsystem som testas i ett större och kopplat projekt. Testerna görs i verkliga fordon men på avlyst område. I det större kopplade projektet (FFI-projektet) är målet är att trafiksäkert köra busståg med 1 m fordonsavstånd i 50 km/h och med 0.1 m avstånd vid stopp på hållplats. Målet för lateral noggrannhet är +/- 2.5 cm. Målet för ökad tidseffektivitet vid depåkörning är 20 procent. (Implicit ligger här att bussarna vet var de är i förhållande till t ex kantstenar, och effekter i form av minskade skador på fordon kommer att påvisas) Projektinnehåll I projektet utvecklas algoritmer för integrering i fordon. Arbetet ligger på TRL (technology rediness level) 2-4, dvs tillämpad forskning och teknikutveckling i tidigt skede. Delmomenten består av att: - beskriva beslutsproblemet så att det är lösbart optimeringsproblem - välja lämplig detaljeringsgrad i modelleringen för att kunna ge användbara resultat i tid - verifiera att lösningen uppvisar tillräcklig robusthet mot modellfel och störningar. Projektet genomförs vid två institutioner inom Chalmers som samarbetar i projektet. Dessa är elektroteknik, signaler och system, samt maskinteknik, fordonsdynamik. Chalmers arbete leds av Prof. Jonas Sjöberg samt Prof. Bengt Jacobsson. FFI-projektets styrgrupp fungerar som styrgrupp även för forskningsprojektet. Styrgrupp består av Peter Danielsson (Volvo Bussar), Andreas Johnsson (Volvo GTT), Anders Berger (AB Volvo) samt Hans Fogelberg (VGR). Projektet är helt integrerat med det större FFI-projektet. Miljö Projektets egen miljöpåverkan är ringa. Resor sker sparsamt eller med kollektivtrafik. Projektet följer CTH policy. Jämställdhet Projektet engagerar både kvinnor och män i arbetet. Projektet följer CTH policy.

133 241 Projektstöd av automatiserade busståg - Forskning kring styrsystem - RUN Automatiserade busståg - Forskning kring styrsystem : Beslut Automatiserade busståg - forskning kring styrsystem Datum (6) Diarienummer RUN , KTN Integration Projektet följer CTH policy. På sikt bidrar projektet med att ge kollektivtrafiken ökad attraktivitet och kostnadseffektivitet. Målgrupp Projektet vänder sig till utvecklingsaktörer inom automatisering samt kollektivtrafikmyndigheter och städer/regioner med ansvar för att bygga framtida hållbara och säkra kollektivtrafiksystem. Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram Resultatindikatorer Kvinnor Män Totalt (ej tillämpliga) Egna indikatorer Framtagande av modeller/algoritmer för framtida säkra och effektiva bussystem med hög kapacitet 3 Test av delvis automatiserat bussystem 3 Rapport kring effekter av autonom hållplatsdockning, busstågskörning och automatiserade depåprocesser 1 Långsiktiga resultat och effekter Projektet kommer att bidra till kunskapsuppbyggnaden inom automationsområdet inom Chalmers och AB Volvo. Chalmers har redan erfarenheter av liknande projekt inom personbilsområdet men inte på samma sätt inom kollektivtrafikområdet. För AB Volvo ger projektet kunskaper om kraven som ställs på system som ska fungera i komplexa urbana miljöer. Projektet bidrar med att tidigarelägga introduktionen av olika funktioner som är bra i redan existerande system, t ex aktiva säkerhetssystem för fotgängare och cyklister samt olika effektiva aktiva stödsystem för bussförare. Busstågsfunktionalitet ger ökat transporteffektivitet och flexiblare lösningar där enskilda fordon kan bilda tågformation när det behövs. Kostnader och finansiering Kostnader kr År 2017 År 2018 År 2019/20 Totalt Lönekostnader Externa tjänster (offentligt direktfinansierade) Externa tjänster (privat direktfinansierade) Externa tjänster (köpta) Resor Övrig kommunikation (tel, porto, datakommunikation osv) Marknadsföring (trycksaker osv) Lokaler Investeringar Övrigt Summa totala kostnader

134 241 Projektstöd av automatiserade busståg - Forskning kring styrsystem - RUN Automatiserade busståg - Forskning kring styrsystem : Beslut Automatiserade busståg - forskning kring styrsystem Datum (6) Diarienummer RUN , KTN Finansiering kr År 2017 År 2018 År 2019/20 Totalt Offentlig kontantfinansiering Kr % VGR RUN VGR KTN Offentlig direktfinansiering Total offentlig finansiering Privat kontantfinansiering Summa underlag för beräkning av VGRs finansieringsandel Summa % Privat direktfinansiering, dvs. finansiering i annat än pengar/in kind, t ex arbetsinsats, lokaler eller privat ideellt arbete (ingår inte i VGRs finansieringsandel men ska redovisas av projektet) Summa total finansiering Total budget för det projektsammanhang som detta beslut medfinansierar är ca 30 mnkr. REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Birgitta Losman Helena L Nilsson

135 242 Projektstöd till CLOSER RUN CLOSER 2018 : CLOSER (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Hans Fogelberg Telefon: E-post: hans.fogelberg@vgregion.se Till regionutvecklingsnämnden CLOSER 2018 Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden avsätter kr av regionala utvecklingsmedel för medfinansiering av projektet CLOSER 2018 under perioden Sammanfattning av ärendet CLOSER är ett nationellt centrum för transporteffektivitet med flera tunga uppdrag och projektarenor inom framför allt godstransporter. Under perioden har CLOSER etablerat sig som en stark nationell aktör. CLOSER spelar en viktig roll för strategier inom transportområdet i Sverige och VGR har därför stöttat CLOSER i nära samverkan med Vinnova, Trafikverket, andra regioner, universitet, institut samt transportföretag. Detta ärende gäller fortsatt medfinansiering av CLOSER basorganisation under 2018 samt finansiering av att utveckla en starkare koppling mellan CLOSERs portfölj av samverkansprojekt inom godstrafikområdet och VGRs Godsstrategi. Projektet ligger inom ramen för prioriterat område 3. En region där vi tar globalt ansvar, i tillväxt- och utvecklingsstrategin. Projektet faller primärt inom prioriterad fråga Utveckla miljölösningar med ambition att påverka globalt via affärsdriven miljöutveckling. Projektet ligger inom ramen för programmet för hållbara transporter. Beredning Projektet bereds i samverkan mellan avdelningarna FoUU och Koll&Infra. Koncernkontoret Helena L Nilsson Förvaltningschef Anders Carlberg Avdelningschef FoUU

136 242 Projektstöd till CLOSER RUN CLOSER 2018 : CLOSER (2) Bilaga Beslut CLOSER 2018 Beslutet skickas till sofie.vennersten@lindholmen.se

137 242 Projektstöd till CLOSER RUN CLOSER 2018 : Beslut CLOSER (4) Koncernkontoret BESLUT FoUU Till Postadress: Lindholmen Science Park AB Webbadress: Kontaktperson hos sökanden Namn: Sofie Vennersten e-postadress: sofie.vennersten@lindholmen.se Dnr RUN CLOSER 2018 Beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta kronor för medfinansiering av CLOSER För beslutet gäller de allmänna villkor som bifogas beslutet. Projektperiod Projektet medfinansieras under perioden från och med till och med Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Redovisning och utbetalning Slutredovisning av projektet ska ske senast två månader efter slutdatum enligt ovan för projektet. Resultatet av projektet, dvs. utfallet av valda indikatorer ska ingå i slutredovisningen. Utbetalning sker efter det att projektägaren lämnat rekvisition med projektspecifika bokförda och betalda kostnader. Om projektet är ett samverkansprojekt godtas även bokförd men ännu inte betald faktura/rekvisition för projektkostnader från samverkanspart. Beloppet som betalas ut motsvaras av Västra Götalandsregionens beslutade finansieringsandel (beräknad på offentlig och privat kontant finansiering och offentlig finansiering i annat än pengar, s.k. offentlig direktfinansiering/in kind) av de godkända kostnaderna i rekvisitionen. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Läges- respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid del- respektive slutrekvisition. Kontaktperson Västra Götalandsregionens kontaktperson är Hans Fogelberg. Anknytning till Vision Västra Götaland Projektet anknyter till Vision Västra Götaland genom att bidra till en högt utvecklad samverkan mellan forskning, näringsliv och samhälle för att stärka innovationer och kluster. Anknytning till Västra Götaland 2020 Projektet ligger inom ramen för prioriterat område 3. En region där vi tar globalt ansvar, i tillväxt- och utvecklingsstrategin. Projektet faller primärt inom prioriterad fråga Utveckla miljölösningar med ambition att påverka globalt via affärsdriven miljöutveckling.

138 242 Projektstöd till CLOSER RUN CLOSER 2018 : Beslut CLOSER 2018 Datum (4) Diarienummer RUN Projektet ligger inom ramen för programmet för hållbara transporter. Bakgrund CLOSER är en offentlig-privat satsning med fokus på transporteffektivitet. Västra Götaland är en av Sveriges transportintensivaste regioner med flera företag och många anställda i sektorn. VGR var därför en av initiativtagarna till att CLOSER bildades redan Det nationella centrumet har i dag sin bas på Lindholmen Science Park, men organiserar samverkan inom området transporteffektivitet med aktörer från hela Sverige. CLOSER bedriver förutom strategiarbete för effektivisering av Sveriges transportsystem även utvecklingsprojekt. CLOSER initierar, driver eller deltar i flera av de stora svenska nyckelprojekten inom området. Under senaste året har en rad nya aktörer anslutit sig till CLOSER. Städerna Stockholm, Göteborg, Malmö och Örebro ingår nu i samarbetet. Bland medverkande privata parter finns Schenker AB Volvo, Scania, DHL och Tyrens. Nationella myndigheter som står bakom CLOSER är Trafikverket och Vinnova. Diskussion förs fn med både Sjöfartsverket och Energimyndigheten om ett formellt engagemang i basen av CLOSER. Dessa och många andra parter deltar redan i en större portfölj av CLOSER-associerade projekt som har annan och extern finansiering. Nya parter i CLOSER är t ex VTI, SSPA och WSP. Under 2014 genomfördes en större utvärdering av CLOSER av Vinnova, där VGR ingick i styrgrupp för utvärderingen. Utvärderingen pekade på behovet av en starkare nationell roll, starkare koppling till forskning och ett längre och stabilare finansieringsåtaganden från huvudintressenter. I ett tidigare beslut för perioden medfinansierar VGR CLOSERs nya inriktning under tre år. I bakgrunden finns ett större gemensamt fyraårigt Vinnova- och Trafikverksfinansierat projekt av CLOSER basorganisation. Detta projektbeslut avser fortsatt finansieringen av CLOSER basorganisation under På årsbasis har finansieringen legat på nivån 1.6 mnkr/år. I tillägg har i dialog med avdelningen för kollektivtrafik och infrastruktur beslut tagits om att integrera en del av utvecklingsambitionerna inom Godsstrategin med CLOSERs verksamhet. För 2018 söker CLOSER 0.65 mnkr extra för att utveckla samverkansprojekt kring godsstrategin. Eftersom godsstrategin hela tiden varit ett sk samverkansdokument så är detta en positiv utveckling. Total offentlig och privat finansiering av basverksamheten i CLOSER är drygt 10 mnkr. Dessa medel genererar en mångfalt större projektportfölj. För att förenkla redovisningen och administrationen av VGRs medel så används enbart offentliga aktörers kontanta finansiering i budget nedan. VGR har representant i styrelsen för CLOSER och har god insikt i verksamheten. Syfte Projektet bidrar till ökad transporteffektivitet inom godstransporter genom att bidra till ökad samverkan mellan transportsystemets aktörer. Mål Delmål är: - sprida kunskap mellan aktörer, - ökad dialog mellan företag, - breddat deltagande i EU-projekt, - ett antal förstudier ska leda till större demonstrationsprojekt, - organisering av round table, - arrangera konferensen Transporteffektivitetsdagarna, - genomföra workshops. I tillägg är ett nytt delmål att identifiera gemensamma mål mellan godsstrategin och CLOSER samt föreslå en plan för hur samarbetet ska utvecklas. Projektinnehåll CLOSER organiseras som ett program inom Lindholmen Science Park (LSP). Verksamheten leds av en egen

139 242 Projektstöd till CLOSER RUN CLOSER 2018 : Beslut CLOSER 2018 Datum (4) Diarienummer RUN styrelse. CLOSER kontor består av en programledare och tre projektledare. Särskilda Round Tables organiseras inom vart och ett av CLOSERs tematiska områden (urban mobility, intermodal transport & green corridors, high capacity transport). Mycket av det konkreta arbetet i CLOSER genomförs av parterna i specifika samverkansprojekt som sker utanför budget för CLOSER basorganisation. Funktioner som organiseras är: - programledning, - behovsidentifiering, - projektgenerering, - informationsnod, - klusterroll, - forskningsfacilitering. Miljö Projektet följer Lindholmen Science Park och Vinnovas policy för miljö, jämställdhet och integration. Jämställdhet Projektet följer Lindholmen Science Park och Vinnovas policy för miljö, jämställdhet och integration. Integration Projektet följer Lindholmen Science Park och Vinnovas policy för miljö, jämställdhet och integration. Målgrupp Projektet vänder sig till industriella, samhälleliga och akademiska aktörer inom transport och logistik. Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram Resultatindikatorer Kvinnor Män Totalt Antal företag som får rådgivning 15 Antal företag som utvecklar produkter 5 Antal nya produkter som utvecklats 3 Antal privata och/eller offentliga företag och organisationer som samverkar 35 Antal forskare som deltar i utbyte 10 Organisationer och företag som deltar i internationella FoI-program 10 Egna indikatorer Antal förstudier/projekt 12 Antal konferenser eller workshops 20 Långsiktiga resultat och effekter Starkare regional roll inom utvecklingen av hållbara godstransporter. Högre transporteffektivitet inom godstrafik och modalitet. Kostnader och finansiering Kostnader kr År 2018 Totalt Lönekostnader Externa tjänster (offentligt direktfinansierade) Externa tjänster (privat direktfinansierade) Externa tjänster (köpta) Resor Övrig kommunikation (tel, porto, datakommunikation osv)

140 242 Projektstöd till CLOSER RUN CLOSER 2018 : Beslut CLOSER 2018 Datum (4) Diarienummer RUN Kostnader och finansiering Kostnader kr År 2018 Totalt Marknadsföring (trycksaker osv) Lokaler Investeringar Övrigt Summa totala kostnader Finansiering kr År 2018 Totalt Offentlig kontantfinansiering Kr % Vinnova Trafikverket VGR Region Örebro Län Offentlig direktfinansiering Lindholmen Scence Park Total offentlig finansiering Privat kontantfinansiering Summa underlag för beräkning av VGRs finansieringsandel Summa % Privat direktfinansiering, dvs. finansiering i annat än pengar/in kind, t ex arbetsinsats, lokaler eller privat ideellt arbete (ingår inte i VGRs finansieringsandel men ska redovisas av projektet) Summa total finansiering Budget för detta tilläggsbeslut redovisar offentlig kontantfinansiering, för att förenkla och minska administration. Total budget för basprojektet CLOSER 2018 är ca 10 mnkr. REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Birgitta Losman Helena L Nilsson

141 243 Information om ASSAR Industrial Innovation Arena - RUN Information angående ASSAR Industrial Innovation Arena : Information angående ASSAR Industrial Innovation Arena 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Hans Fogelberg Telefon: E-post: hans.fogelberg@vgregion.se Till regionutvecklingsnämnden Information angående ASSAR Industrial Innovation Arena Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden noterar informationen om projektet ASSAR Industrial Innovation Arena. Sammanfattning av ärendet Sökanden: IDC West Sweden Sökt belopp: kr ( kronor per år) Total projektkostnad: kr Projektperiod: Syftet med ASSAR Industrial Innovation Arena är att möta de globala trenderna och dess utmaningar identifierade i Made in Sweden 2030 (nationellt produktionsprogram) på en regional nivå genom VG2020. Kraven på kompetens, kunskap, snabb produktutveckling och hög innovationstakt driver branschen att söka bred samverkan och skapa nya allianser för att nå framgångar. ASSAR är ett gemensamt initiativ från aktörer i och runt innovationsmiljön Högskolan i Skövde och Gothia Science Park. Initiativtagarna till satsningen är Gothia Innovation AB och Industrial Development Center West Sweden AB i rollen som främjare, Högskolan i Skövde i rollen som samverkande akademi samt Volvokoncernen och Volvo Car Corporation i rollen som utvecklings- och innovationsintensiva företag. Initiativet är ett resultat av flera strategiska satsningar och samverkansprojekt, -initiativ och -aktiviteter som genomförts av initiativtagarna i olika konstellationer under en längre period. ASSAR ska vara en miljö som nyttjar, stärker och kompletterar nuvarande aktiviteter inom Skaraborgs innovationsmiljö inom produkt, produktion och informations- och kommunikationsteknik, men som även skapar förutsättningar att omvandla de framtida utmaningar som tillverkningsindustrnin står inför till möjligheter Projektet medfinansieras av Skövde kommun och Skaraborgs kommunalförbund. Projektet har även sökt finansiering från ERUF. Volvobolagens finansiering av projektet ligger utanför projektbudget.

142 243 Information om ASSAR Industrial Innovation Arena - RUN Information angående ASSAR Industrial Innovation Arena : Information angående ASSAR Industrial Innovation Arena Datum Diarienummer RUN (2) Koncernkontoret Helena L Nilsson Regionutvecklingsdirektör Anders Carlberg Avdelningschef Fo

143 -2020, demonstrationsmiljö för flexibel och innovativ automation - RUN Demonstrationsmiljö för flexibel och innovativ automation, MILJO:FIA : Demonstrationsmiljö för flexibel och innovativ automation, MILJO:FIA (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Hans Fogelberg Telefon: E-post: hans.fogelberg@vgregion.se Till regionutvecklingsnämnden Demonstrationsmiljö för flexibel och innovativ automation, MILJO:FIA Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden avsätter högst kr av regionala utvecklingsmedel för medfinansiering av projektet Demonstrationsmiljö för flexibel och innovativ automation, MILJO:FIA under perioden Sammanfattning av ärendet Högskolan Väst har ansökt om medel till projektet Demonstrationsmiljö för flexibel och innovativ automation, MILJO:FIA. Projektet avser medfinansiering av en projektansökan till regionalfondsprogrammet Eruf och en särskild inbjudan via utlysning till projekt inom det flygtekniska området. Tillväxtverkets Erufutlysningen var ett resultat av samarbete mellan EUs flygprogram Clean Sky 2 (EU/Horizon) och VGR. Projektfokus är digitalisering inom tillverkning. Projektet syftar till att etablera en nationell resurs för flexibel och innovativ automation i Västsverige. Satsningen är långsiktig och sker i samverkan mellan Högskolan Väst, Innovatum AB, Swerea IVF samt tillverkande SMF-företag i regionen och GKN. Målet är att bygga upp laboratorium, kompetenscentrum, demonstratorer, samt FoU. Projektet ligger inom ramen för prioriterat område 1.2 Internationell konkurrenskraft genom regional kraftsamling kring styrkeområden i tillväxt- och utvecklingsstrategin, frågorna Positionera internationellt konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer, och Utveckla test- och demonstrationsarenor där nya idéer omsätts till praktik. Projektet ligger inom ramen för det regionala styrkeområdet produktion. Fördjupad beskrivning av ärendet Ärendet är ett tilläggsbeslut som avser de återstående tre åren av ett fyraårigt projekt, med tidigare beslut om fortsatt finansiering enl Dnr som ovan. GKN Aerospace tillsammans med små och medelstora företag i regionen som Brogrens Industries, Tooltec och Midroc Automation samarbetar via projektet med företagsnätverken som kring Innovatum/PTC, Högskolan Väst och Swerea IVF. Projektet kompletterar det pågående Vinnovaprojektet SWE DEMO

144 -2020, demonstrationsmiljö för flexibel och innovativ automation - RUN Demonstrationsmiljö för flexibel och innovativ automation, MILJO:FIA : Demonstrationsmiljö för flexibel och innovativ automation, MILJO:FIA Datum Diarienummer RUN (2) MOTOR och projektet stöttar att det sker utveckling av flexibel automation och tillverkning i regionen av komponenter till Europas fullskaliga demonstratorer av framtidens flygmotorer. För att kunna tillverka komponenter till flygmotorer på ett konkurrenskraftigt sätt är företagen beroende av högproduktiv och högautomatiserad tillverkning i små/korta serier. Även komplexa strukturer behöver kunna tillverkas högautomatiserat och produktionsprocesserna och robotar i tillverkningsprocessen behöver kunna interagera med operatörer och annan personal på ett tidseffektivt och säkert sätt. Motivet till att stötta detta projekt är att det utvecklar ett område som bedöms vara viktigt för tillverkande företag och för att den västsvenska kunskapsekonomin, och det sker inom ett område som är centralt för att lösa utsläppen från det framtida flyget. Kompetens och kapacitet inom flexibel automation är viktigt utvecklingsområde redan i dag inom flygmotorkomponenter. Det flygtekniska klustret kan därför vara en motor för en produktionsteknisk utveckling i regionen inom ett område som kommer att beröra många andra delar av den tillverkande industrin i framtiden. Storskalig högautomatiserad tillverkning i långa serier, som fordonsindustrins uppenbart starka gren, möter nu ett ökande behov och förmåga till även högautomatiserad produktion som är mer flexibel. Förmåga inom flexibel automation gäller på sikt hela det tillverkande klustret. Flexibel automation kommer att vara en av nycklarna till att behålla och expandera arbetstillfällen inom den tillverkande industrin i Västra Götaland. Projektet är ett av flera VGR-finansierade initiativ som är en del av Högskola Väst uppbyggnad av KK-Miljön Primus. Koncernkontoret Helena L Nilsson Förvaltningschef Anders Carlberg Avdelningschef FoUU Bilaga Beslut Demonstrationsmiljö för flexibel och innovativ automation, MILJO:FIA, Besluten skickas till peeter.pats@hv.se

145 , demonstrationsmiljö för flexibel och innovativ automation - RUN Demonstrationsmiljö för flexibel och innovativ automation, MILJO:FIA : Beslut Demonstrationsmiljö för flexibel och innovativ automation (5) Koncernkontoret BESLUT FoUU Till Postadress: Högskolan Väst Webbadress: Kontaktperson hos sökanden Namn: Peeter Päts e-postadress: peeter.pats@hv.se Dnr RUN Demonstrationsmiljö för flexibel och innovativ automation, MILJO:FIA Beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kr för medfinansiering av projektet Demonstrationsmiljö för flexibel och innovativ automation, MILJO:FIA under perioden Projektet är ett samverkansprojekt mellan projektägaren Högskolan Väst och samverkansparter. Med samverkanspart menas part som erhåller medel från VGR via projektägaren. För beslutet gäller de allmänna villkor som bifogas beslutet. Särskilda villkor för detta projekt är att samverkansavtal som reglerar parternas mellanhavanden ska upprättas och godkännas av Västra Götalandsregionen. Projektperiod Projektet medfinansieras under perioden från och med till och med Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Redovisning och utbetalning Slutredovisning av projektet ska ske senast två månader efter slutdatum enligt ovan för projektet. Resultatet av projektet, dvs. utfallet av valda indikatorer ska ingå i slutredovisningen. Utbetalning sker efter det att projektägaren lämnat rekvisition med projektspecifika bokförda och betalda kostnader. Om projektet är ett samverkansprojekt godtas även bokförd men ännu inte betald faktura/rekvisition för projektkostnader från samverkanspart. Beloppet som betalas ut motsvaras av Västra Götalandsregionens beslutade finansieringsandel (beräknad på offentlig och privat kontant finansiering och offentlig finansiering i annat än pengar, s.k. offentlig direktfinansiering/in kind) av de godkända kostnaderna i rekvisitionen. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Läges- respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid del- respektive slutrekvisition. Kontaktperson Västra Götalandsregionens kontaktperson är Hans Fogelberg. Anknytning till Vision Västra Götaland Projektet anknyter till Vision Västra Götaland, Ett livskraftigt och hållbart näringsliv, genom att bidra till en utvecklad samverkan mellan forskning, näringsliv och samhälle för att stärka innovationer och kluster. Anknytning till Västra Götaland 2020 Projektet ligger inom ramen för prioriterat område 1.2 Internationell konkurrenskraft genom regional

146 , demonstrationsmiljö för flexibel och innovativ automation - RUN Demonstrationsmiljö för flexibel och innovativ automation, MILJO:FIA : Beslut Demonstrationsmiljö för flexibel och innovativ automation Datum (5) Diarienummer RUN kraftsamling kring styrkeområden i tillväxt- och utvecklingsstrategin. Projektet faller primärt inom prioriterad fråga Positionera internationellt konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer och sekundärt inom Utveckla test- och demonstrationsarenor där nya idéer omsätts till praktik. Bakgrund GKN Aerospace tillsammans med små och medelstora företag i regionen som Brogrens Industries, Tooltec och Midroc Automation samarbetar via projektet med företagsnätverken som kring Innovatum/PTC, Högskolan Väst och Swerea IVF. Projektet kompletterar pågående Vinnovaprojekt, SWE DEMO MOTOR, och projektet stöttar att det sker utveckling inom flexibel automation och tillverkning i regionen av komponenter till fullskaliga demonstratorer av framtidens flygmotorer i Europa. För att kunna tillverka dessa komponenter på ett konkurrenskraftigt sätt är företagen beroende av högproduktiv och högautomatiserad tillverkning för också små/korta serier. Även komplexa strukturer behöver kunna tillverkas högautomatiserat, och produktionsprocesserna, robotar inkluderade, behöver kunna interagera med operatörer och annan personal på ett tidseffektivt och säkert sätt. Kompetens och kapacitet inom flexibel automation är viktigt utvecklingsområde redan i dag inom flygmotorkomponenter. Det flygtekniska klustret kan därför vara en motor för en produktionsteknisk utveckling i regionen inom ett område som kommer att beröra många andra delar av den tillverkande industrin. Storskalig högautomatiserad tillverkning i långa serier är fordonsindustrins uppenbart starka gren. Den möter nu ett ökande behov förmåga till även högautomatiserad produktion som är mer flexibel än tidigare. Förmågan gäller på sikt hela det tillverkande klustret. Flexibel automation kommer att vara en av nycklarna till att behålla och expandera arbetstillfällen inom den tillverkande industrin i Västra Götaland. Syfte Projektets syfte är att etablera en demonstrationsmiljö och ett kompetenscentrum inom flexibel högautomatiserad tillverkning. Mål Etablera en laboratoriemiljö Uppbyggnad av ett laboratorium för flexibel och Innovativ automation. Laboratoriet kommer att innehålla modern automationsutrustning. I laboratoriet skall ett koncept för flexibilitet tas fram. Utrustningen och konceptet bildar en plattform som skall användas både under och efter projektet för att ge regionens företag nya möjligheter, stärkt konkurrenskraft samt skapa nya arbetstillfällen. Plattformen är generell och skall möta krav från såväl små och medelstora företag som större företag. Etablera ett kompetenscentrum En struktur skapas för ett nationellt kompetenscentrum för regionens företag, inklusive SMF, på PTC där viktiga nationella/internationella forskningsaktörer samverkar kring kompetensöverföring. Mer än 15 företag kommer att identifieras och rekryters till ett aktivt deltagande och en långsiktiga relation. Detta gör demonstrationsmiljön till en uthållig FoU-miljö som kommer att leva vidare efter att projektet avslutas. Genomföra flera demonstratorer Kunskapsöverföring av forskningsresultat genom att fyra användarapplikationer implementeras i var sin demonstrator i laboratorlet på PTC. Demonstratorerna ger lösningar på aktuella och viktiga frågeställningar inom produktlonsteknik och hållbar utveckling för reglonens företag Inklusive SMF. Minst en av demonstratorerna kommer att klustras med komponenttillverkning i Clean Sky Attrahera FoU-medel Öka den externa forskningsfinansieringen och möjliggöra för regionala företag Inklusive SMF att delta I EUs ramprogram. Projektinnehåll

147 , demonstrationsmiljö för flexibel och innovativ automation - RUN Demonstrationsmiljö för flexibel och innovativ automation, MILJO:FIA : Beslut Demonstrationsmiljö för flexibel och innovativ automation Datum (5) Diarienummer RUN Organisering Projektledare och ansvarig för aktiviteternas genomförande är preliminärt docent Fredrik Danielsson (HV). Genomförandet av projektet kommer att ske genom samlokalisering av projektdeltagarna till PTC. Högskolans forskande personal, Innovatum, IVF och GKN kommer att delta i delprojektens genomförande tillsammans med samverkande SMF företag. Till projektet kommer att knytas en operativ ledningsgrupp bestående av docent Fredrik Danielsson (projektledare, HV), professor Gunnar Bolmsjö (HV), Tommy Christensen (Innovatum) samt doktor Bo Svensson (HV). Den operativa ledningsgruppen ansvarar för koordination mellan akademi, Institut, företag och demonstrationsmiljön. Till hjälp har ledningsgruppen en referensgrupp bestående av representanter frän medverkande företag och Institut. Tematiska aktiviteter Huvudaktiviteten är att genomföra fyra demonstratorprojekt i samverkan med SMF. Varje demonstratorprojekt samlar flera företag med intresse inom gemensamt delområde. - Demonstratorprojekt. Temat är nya koncept för flexibel automation inom tillverkning av flygmotorkomponenter. Demonstratorkomponenter från Clean Sky 2 kommer att tillverkas i denna demonstrator. - Demonstratorprojekt 2 handlar om bättre arbetsmiljö genom innovativ automation hos SMF. Tunga manuella operationer och moment i industrin skapar dåliga förutsättningar för en hållbar och bra arbetsmiljö. Med hjälp av ny flexibla robotlösningar och coobots skall operationer som t.ex. skärbyte kunna automatiseras. - Demonstratorprojekt 3 handlar om ett produktionssystem som anpassar sig automatiskt efter operatörens behov. - Demonstratorprojekt 4 kommer att klustra teknikleverantörer (SMF) med komponentleverantörer (SMF) under temat användning, programmering och driftsättning av enkla, innovativa och flexibla automationslösningar. Detta gynnar införandet och tillgängligheten av automationslösningar på bredare front. Arbetspaket Projektledning, Upphandling, Demonstratorproiekt i samverkan med företag, Extern kommunikation och resultatspridning, Utvärdering och lärande, Avslutsarbete, Miljö Projektet minimerar sin egen miljöpåverkan genom att resor företas med tåg när så är möjligt och så mänga möten som möjligt sker genom telefon eller Internet. Jämställdhet Enligt Högskolan Väst policy.

148 , demonstrationsmiljö för flexibel och innovativ automation - RUN Demonstrationsmiljö för flexibel och innovativ automation, MILJO:FIA : Beslut Demonstrationsmiljö för flexibel och innovativ automation Datum (5) Diarienummer RUN Integration Enligt Högskolan Väst policy. Målgrupp Projektets primära målgrupp är företag inom flyg- och rymdindustrin. En viktig grupp är små- och medelstora underleverantörer (såväl utrustnings- som komponenttillverkare) där framtida krav, funktioner och prestanda från stora högteknologiska kunder (t. ex GKN Aerospace, Saab Aerostructures eller RUAG Space) används som målbild. Underleverantörer i Västra Götaland (främst SMF) får en möjlighet att delta i forsknings- och utvecklingsprojekt där de med stöd av forskningsinstitut och akademi får hjälp att utveckla sin kapacitet och innovationsförmåga inom området automation. Anledningen till att flyg- och rymdindustrin valts som primär målgrupp är dels att flygföretagen i Sverige idag står för en direkt omsättning på 20 miljarder kronor per år, dels att projektet är kopplat till Clean Sky-2. Omsättningen förväntas växa signifikant till följd av en kraftig expansion av handel och turism på världens tillväxtmarknader. Det finns därmed en tillväxtpotential för regionens SMF inom detta område. Sekundära målgrupper är övrig tillverkande industri. Västsverige kännetecknas av ett antal starka globala aktörer inom tillverkningsindustrin. Styrkan i regionens komponenttillverkning är förutom flyg- och rymdindustrin produktsegmenten bilkomponenter och precisionsdetaljer. Exempel på sekundära målgrupper är nyckelkomponenttillverkare, slutprodukttillverkare, samt komponentleverantörer som har ett produktflöde både till regionens slutprodukttillverkare i Västra Götaland och övriga världen. Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram Resultatindikatorer Kvinnor Män Totalt Antal företag som utvecklar produkter 1 Antal företag som får rådgivning 20 Antal individer i kompetensutvecklingsinsats Antal privata och offentliga företag och org. som samverkar 18 Antal kronor i FoU-resurser (utöver MiljoiFIA) 4 mkr Organisationer och företag som deltar i internationella FOIprogram 1 Egna indikatorer Långsiktiga resultat och effekter Långsiktigt ger projektet förutsättningar för det regionala näringslivet att möta global konkurrens genom nya demonstratorprojekt i en etablerad demonstrationsmiljö. Automatisering sker i en snabbare takt än tidigare och sker inte bara inom flygsektorn utan i andra tillverkande sektorer. Till detta bidrar en diversifiering av hur automation kan användas i helt nya tillämpningar. Detta ställer nya krav på hur hållbara arbetsplatser ur flera perspektiv, fysiska och kognitiva, ska utformas för människan i produktionssystemet. Flexibel automation ger minskad miljöpåverkan och besparingar genom t.ex. minskad kassation, kortare tid för tillverkning, minskat eller inget behov av lagerhållning.

149 , demonstrationsmiljö för flexibel och innovativ automation - RUN Demonstrationsmiljö för flexibel och innovativ automation, MILJO:FIA : Beslut Demonstrationsmiljö för flexibel och innovativ automation Datum (5) Diarienummer RUN Kostnader och finansiering Kostnader kr År 2017 År 2018 År 2019/20 Totalt Lönekostnader Externa tjänster (offentligt direktfinansierade) Externa tjänster (privat direktfinansierade) Externa tjänster (köpta) Resor Övrig kommunikation (tel, porto, datakommunikation osv) Marknadsföring (trycksaker osv) Lokaler Investeringar Övrigt Summa totala kostnader Finansiering kr År 2017 År 2018 År 2019/20 Totalt Offentlig kontantfinansiering Kr % VGR Högskolan Väst Innovatum Tillväxtverket Offentlig direktfinansiering Total offentlig finansiering Privat kontantfinansiering Summa underlag för beräkning av VGRs finansieringsandel Summa % Privat direktfinansiering, dvs. finansiering i annat än pengar/in kind, t ex arbetsinsats, lokaler eller privat ideellt arbete (ingår inte i VGRs finansieringsandel men ska redovisas av projektet) GKN Aerospace Sweden AB Summa total finansiering REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Birgitta Losman Helena L Nilsson

150 dning av metallprodukter genom additiv tillverkning - RUN Reparation och återanvändning av metallprodukter genom additiv tillverkning (Replab) : Reparation och återanvändning av metallprodukter genom additiv tillverkning (Replab) 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret/FoUU Handläggare: Hans Fogelberg Telefon: E-post: hans.fogelberg@vgregion.se Till regionutvecklingsnämnden Reparation och återanvändning av metallprodukter genom additiv tillverkning (Replab) Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden noterar informationen. Information om kommande projektbeslut Högskolan Väst söker medfinansiering till ett nytt Eruf-projekt inom 3Dmetallprint. Flygmotorkomponenter är ett område för tidig användning inom nytillverkning av 3D-printade metalldelar till flygmotorer. Redan i dag flyger ett mindre antal kommersiella flygplan med 3D-printade motorkomponenter tillverkade i Trollhättan. Detta projekt utvecklar metoder för att använda 3Dmetallprintning även till reparationer. Det handlar då främst om reparationer av komplexa geometrier. Detta är aktuellt inom flyg, och GKN är därför naturlig och drivande part i projektet. Men det som gör projektet extra intressant är att reparation av slitage är en tillämpning där metoden kan att nå ut till en betydligt större krets av tillverkande företag och produktområden. Projektet förväntas på sikt bidra till en snabbare spridning av 3D-printing i vissa nischer. Projektet ligger inom ramen för styrkeområde produktion i VG2020. Finansiering Projektets totalbudget är 21.5 mnkr, varav Tillväxtverket Eruf 8.6 mnkr, VGR regionala medel 5 mnkr, samt egenfinansiering av Högskolan Väst 1 mnkr, Chalmers 0.9 mnkr och GKN 6 mnkr. Projektet planeras att tas upp för beslut i RUN i december Koncernkontoret Helena L Nilsson Förvaltningschef Anders Carlberg Avdelningschef

151 246 Projektstöd för Smarta Fabriker - RUN Smarta Fabriker : Smarta Fabriker 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Marja-Leena Lampinen Telefon: E-post: marja-leena.lampinen@vgregion.se Till regionutvecklingsnämnden Smarta Fabriker Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden avsätter högst kr av regionala utvecklingsmedel för medfinansiering av projektet Smarta Fabriker under perioden Sammanfattning av ärendet Smarta Fabriker är en plattform för att skapa kompetens och sprida kunskap om industriell digitalisering. Syften med projektet är att i linje med nyindustrialiseringsstrategin Smart industri och fokusområdet Kunskapslyft industri bidra till kompetensförsörjningen och öka attraktiviteten för teknik och yrken inom industriföretag samt bidra till kompetensutveckling inom industriell digitalisiering. Övergripande syftet är att trygga västsvensk industrins konkurrenskraft på en global marknad. Projektägare är Göteborgs Tekniska College. Projektet är väl förankrat med akademi, forskningsinstitut, branschorganisationer och över 50 industriföretag där Volvo AB, Volvo Cars, ABB och SKF utgör huvudpartners. Andra samverkansparter är flera Science Centers och samtliga Teknik College i Västsverige. Projektets totala budget är 30 mkr. Projektets mål är att skapa kompetens och sprida kunskap om industriell digitalisering genom att: - genomföra aktiviteter med skola och näringsliv - förbättra och utveckla demonstratorer av en smart fabrik - fortsätta driva och utveckla regionalt nätverk inom industriell digitalisering Aktiviteter är exempelvis kompetensutvecklingsinsatser för lärare och studie- och yrkesvägledare, aktiviteter med fokus unga och studerande från förskola till högskola, byggande av fabrik i Skövde samt en mobil demonstrator och event bl.a. i samband med Industrinatten som olika Teknik College genomför. Projektet avser också att utveckla samarbetet med CSI Lab och Chalmers testbädd Lindholmen. Sedan januari 2016 har RUN varit medfinansiär i projektet "Smarta Fabriker där en förstudie har genomförts och en fördjupad förstudie pågår fram till och med december i år. Förstudierna har fokuserat på att sprida kunskap om industriell digitalisering genom att bygga vidare på projektet Möjligheternas Värld, även detta medfinansierat av

152 246 Projektstöd för Smarta Fabriker - RUN Smarta Fabriker : Smarta Fabriker Datum Diarienummer RUN (2) RUN och som sedan 2012 har nått ut till över ungdomar och tekniklärare från grundskolan. Koncernkontoret regional utveckling Helena L Nilsson Regionutvecklingsdirektör Anders Carlberg Avdelningschef FoUU Besluten skickas till Ewa Ekman, ewa.ekman@gtc.com Johan Bengtsson, Johan.bengtsson@gtc.com

153 246 Projektstöd för Smarta Fabriker - RUN Smarta Fabriker : Beslut Smarta fabriker RUN (7) Koncernstab regional utveckling BESLUT Avd FoUU Till Göteborgs Tekniska College Postadress: Box 8090, Göteborg Webbadress: Kontaktperson hos sökanden Namn: Ewa Ekman e-postadress: ewa.ekman@gtc.com Dnr RUN Smarta Fabriker Beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kronor för medfinansiering av Smarta Fabriker. För beslutet gäller de allmänna villkor som bifogas beslutet. Projektperiod Projektet medfinansieras under perioden från och med till och med Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Redovisning och utbetalning Slutredovisning av projektet ska ske senast två månader efter slutdatum enligt ovan för projektet. Resultatet av projektet, dvs. utfallet av valda indikatorer ska ingå i slutredovisningen. Utbetalning sker efter det att projektägaren lämnat rekvisition med projektspecifika bokförda och betalda kostnader. Om projektet är ett samverkansprojekt godtas även bokförd men ännu inte betald faktura/rekvisition för projektkostnader från samverkanspart. Beloppet som betalas ut motsvaras av Västra Götalandsregionens beslutade finansieringsandel (beräknad på offentlig och privat kontant finansiering och offentlig finansiering i annat än pengar, s.k. offentlig direktfinansiering/in kind) av de godkända kostnaderna i rekvisitionen. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Läges- respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid del- respektive slutrekvisition. Kontaktperson Västra Götalandsregionens kontaktperson är Marja-Leena Lampinen. Anknytning till Vision Västra Götaland Projektet anknyter till Vision Västra Götaland genom dess fokus på livslångt lärande och samverkan mellan utbildning och arbetsliv. Anknytning till Västra Götaland 2020 Projektet ligger inom ramen för prioriterat område en region för alla i tillväxt- och utvecklingsstrategin. Projektet faller primärt inom prioriterad fråga 16 Utveckla samordning inom utbildningssystemet för att möta framtidens kompetensbehov och sekundärt inom fråga 13 Arbeta för att fler fullföljda studier. Bakgrund

154 246 Projektstöd för Smarta Fabriker - RUN Smarta Fabriker : Beslut Smarta fabriker RUN Datum (7) Diarienummer RUN Denna ansök är ett steg vidare i den samverkan kring kompetenshöjande och attitydförändrande aktiviteter inom den tekniska och industriella sektorn som Göteborgs Tekniska College bedrivit med stöd från Västra Götalandsregionen sedan Ursprunget var fokus på samverkan mellan skola och näringsliv och på att skapa intresse för studier och arbete inom tillverkningsindustrin. Första projektet, Möjligheternas Värld, som under perioden nådde ut till hela ca ungdomar och tekniklärare i grundskolan fick även stor spridning i industrin. Aktiviteter som gjordes i Möjligheternas Värld lever nu kvar på olika ställen och metoder och erfarenheter förvaltas vidare i projektet Smarta Fabriker. Smarta Fabriker, vars fokus har varit att som en del av regeringens nyindustrialiseringsstrategi Smart Industri sprida kunskap om industriell digitalisering till skolungdomar, lärare och företag. Smarta Fabriker har under 2016 engagerat runt 300 personer, varav 80 studenter, som bidragit till projektet och bygga en demonstrator av en smart fabrik. Antalet partner i projektet uppgår nu till 50 st. Under oktober månad hösten 2017 har över 1000 personer deltagit i olika spridningsaktiviteter. Besöken har varit mellan 1,5-3,5 timmar och besökarna har kommit från förskola, gymnasieklasser, YH- och högskolestudenter samt industrin. I januari 2016 presenterades regeringens nyindustrialiseringsstrategi Smart Industri. Industrin står inför ett paradigmskifte som drivs av globalisering, digitalisering och omställningen mot en grön resurseffektiv ekonomi. Digitaliseringen medför stora möjligheter att utveckla en smartare och mer hållbar industri som även möjliggör smarta arbetsplatser där människor samverkar med automation och skapar hög konkurrenskraft. Liknande initiativ pågår redan på andra håll i Västeuropa och Nordamerika, exempelvis Industrie 4.0 i Tyskland och Smart Manufacturing Initaitves i USA. Tredje oktober hade Smarta Fabriker besök från Näringsdepartementet, Tillväxtverket och Vinnova. Intresset från dem var mycket stort. Västra Götaland är en stark industriregion med flertalet branscher som uppvisar god internationell konkurrenskraft. Konjunkturen för den Västsvenska tillverkningsindustrin är idag mycket god och arbetslösheten lägre än på mycket länge. VGR:s statistikdatabas uppger att i slutet av juli 2017 var arbetslösheten i Västra Götaland 6,4 procent (16-64 år). Motsvarande siffra för riket var 7,3 procent. Det är en minskning med 346 personer eller 0,2 procentenheter jämfört med juli De goda tiderna för industrin innebär att kompetensförsörjningsfrågan för många företag blir närmast akut och behovet av medarbetare med rätt kompetens är större än någonsin. Arbetsförmedlingen uppgav i juni att konjunkturen fortsätter att stärkas i Västra Götaland och den långsiktiga prognosen för 2017 och 2018 visar alla tecken på en fortsatt högkonjunktur. Men, de goda tiderna vållar allvarliga rekryteringsproblem för arbetsgivarna. Problemet är växande och bedöms hämma utvecklingen under Tillgången och utvecklingen av kompetens inom produktion och digitalisering är därför avgörande för att ge företag och organisationer i regionen fortsatt möjlighet att växa. Detta knyter direkt an till det prioriterade huvudområdet En region för alla och mer specifikt området Livslångt lärande för ökad delaktighet och konkurrenskraft inom tillväxt- och utvecklingsstrategin Västra Götaland Ett fortsatt arbete med Smarta Farniker kan bidra till att tilgodose den Västsvenska industrins kompetensbehov både på kort sikt, genom kompetenshöjande aktivteter för persoser som redan är anställda inom produktionsindustrin och den industrinära servicesektorn, och på lång sikt, genom att genom att uppmuntra till tekniska studier och attrahera ung arbetskraft att arebta inom indsutrin. Ytterligare en stryrka i konceptet Smart Fabriker är dess koppling till andra pågående projekt i regionen, med vilka Smarta Fabriker kan samverka och skapa synergier. Värt att nämna här är tex. edig. Förutom Göteborgs Tekniska College medverkar bl.a. Swerea IVF, Chalmers och

155 246 Projektstöd för Smarta Fabriker - RUN Smarta Fabriker : Beslut Smarta fabriker RUN Datum (7) Diarienummer RUN Vinnova, som finansiera projektet. Målet med edig är att bygga en webbaserad kunskapsplattform om industriell digitalisering med syfte att påskynda industrins digitalisering. Under vårvintern 2018 hoppas Göteborgs Tekniska College också kunna starta Digital SME, en bred satsning på stärkt digital kompetens för små och medelstora företag i hela VGR. Här samverkar Göteborgs Tekniska College med fyra IUC:er (Sjuhärad, Väst, Skaraborg och Halland). Tillsammans utgör GTC och IUC:erna ett starkt konsortium som kan erbjuda digitaliseringsaktiviteter som finansieras både genom ESF och ERUF till totalt 140 SME-företag i hela VGR. E-DIG och Digital SME utgör båda plattformar som kommer att möjliggöra att Smarta Fabriker når ut till ett stort antal företag i regionen och att projektets nyttjande av resurser blir så effektiv som möjligt. Syfte Projektet Smarta Fabriker är att i linje med nyndustrialiseringsstrategin, Smart Industri och fokusområdet Kunskapslyft Industri bidra till kompetensförsörjningen inom den svenska tillverkningsindustrin. På kort sikt är syftet att erbjuda kompetenshöjande aktivteter, så som utbildning och utveckling av strategiska planer för digitalisering, för företag och deras anställda. På lång sikt syftar projeteket till att väcka intresse för studier och arbetete inom tillverkningsindustrin, genom att kompetensutveckla lärare och visa ungdomar alla de spännnade möjligheter som ett arbete inom industrin kan medföra. Smarta Fabriker vill också som en del av Testbed Lindholmen bli en mötesplats för innovation i produktionsmiljö. I demonstratorn av den smarta fabriken kan olika intressenter mötas och tillsammans utforska och testa metoder och tekniker för framtidens industri. Mål Under förstudier och fördjupade var målet för Smarta Fabriker att bygga en demonstrator av en smart fabrik med tillhörande utställning, att utveckla en konceptuell projektmodell baserat på arbetsgången i byggande av demonstrator samt att etablera ett regionalt närverk av partners kring den smarta fabriken. Under kommande 3-årsperioden är målet att att skapa kompetens och sprida kunskap om industriell digitalisering genom att: -Genomföra aktiviteter med skola och näringsliv -Förbättra och utveckla demonstratorer av en smart fabrik -Fortsätta driva och utveckla regionalt nätverk inom industriell digitalisering Projektinnehåll För att uppnå projektmålen har ett antal aktiviteter identifierats med samarbetspartners under den fördjupade förstudien. Vissa av aktiviteterna är planerade och inbokade som t.ex. studentarbete och industrimässor medan andra befinner sig i en riggningsfas som t.ex. event med Teknik College och Innovatum i Fyrbodal. Partnerna har en viktigt roll i vilka aktiviteter som genomförs eftersom de står för medfinansiering. Förbättra och utveckla befintlig demonstrator med nya studentarbeten Utveckla samarbetet med CSI Lab och Chalmers testbädd Lindholmen Spridningsaktiviteter med förskola, gymnasieklasser, YH- och högskolestudenter Kompetensutvecklingsaktiviteter för lärare Kompetensutvecklingsaktiviteter för industrin Aktiviteter normkritiskt förhållningsätt och inkluderande teknikbransch Delta på Industrimässorna Underhåll och Scanautomatic

156 246 Projektstöd för Smarta Fabriker - RUN Smarta Fabriker : Beslut Smarta fabriker RUN Datum (7) Diarienummer RUN Event i Fyrbodal ihop med Teknikcollege, IUC, Innovatum, Högskolan Väst Event i Sjuhärad ihop med Teknikcollege, IUC, Navet tex i samband med Industrinatten Aktivitet ihop med Science centers i regionen Stötta utsällningarna på Universeum och Balthazar Bygga "fabrik" i Skövde Bygga mobil demonstrator Aktivitet i samband med Gymnasiedagarna och Future Skills i Göteborg Delta på Vetenskapsfestivalen ihop med CSI Lab och/eller Volvobolagen Delta på Volvo Ocean Race i hamnstoppet i Göteborg Utveckla The game som kan användas både av skola och företag Planera aktivitet i sambad med 400-års jubileum 2021 Spridning av arbetssätt och erfarenheter från Smarta Fabriker Internationell aktiviteter som tex ta emot utländska delegationer Miljö En smart fabrik är klimatsmart och ekologiskt hållbar. Hållbar produktion är även ett av fokusområdena i nyindustraliseringsstrategin. Under fokuserade Smarta Fabriker mycket på miljöpåverkan i fabriken: Ett av examensarbetena (med Swerea IVF som handledare) handlade särskilt om hållbar produktion. I demonstratorn lyftes hållbar produktion fram tex genom LCA, minimerat spill och energieffektivisering. Ett väldigt konkret exempel på detta är att besökarna i demonstratorn inte kan färdigställa sin produkt (VR-glasögonen) innan spillet från produktionen (kartong) har återvunnits. Ett annat enkelt exempel är att genom att göra alla instruktioner till den smarta fabriken tillgängliga som QR-koder, sparar fabriken stora mängder papper till tryckta instruktioner, som kanske bara skulle ha använts någon enstaka gång innan de behövts uppdateras eller slängas. Smarta fabriker avser att utveckla arbetet med ekologisk hållbarhet ytterligare under den kommande projektperioden genom att tex. belysa miljöpåverkan genom konsumtion, vikten av återanvädning samt nya affärsmodeller. Projektorgansiationen kommer att sträva mot ekologisk hållbarhet genom att använda kollektiva transportmedel för projektmöten, att byta ut faktiska möten mot web-möten samt genom att göra demonstratorn tillgänglig på fler platser i regionen i syfte att helt reducera behovet av resor. Jämställdhet Arbetet med teknikbranschens normkritiskt förhållningsätt planeras fortsätta utveckla under Samverkan med projektet Inkluderande teknikbransch (medfinansierad av RUN) i Skaraborg. Vid rekrytering av examensarbetare eftersträvas en jämn könsfördelning och samma sak gäller projektorganisation och strygrupp. I dagsläget har strygruppen en sammansättning där kvinnor är representerade i större omfattning än män.

157 246 Projektstöd för Smarta Fabriker - RUN Smarta Fabriker : Beslut Smarta fabriker RUN Datum (7) Diarienummer RUN Integration Projektet skall vara inkluderade och främja mångfald och integration tex genom att projektinnehållet skall kunna språk- och nivåanpassas. Demonstratorn kan användas i riktade aktiviteter mot specifika målgruper, tex. nyanlända ingenjörer, med hjälp av ett "before-duringafter"-koncept där besöket förbereds och efterarbetas med språkträning. Målgrupp - Barn i förskolan (koppla till läroplan och förskolans uppdrag) - Ungdomar i grundskolan (koppla till läroplanen och skolans uppdrag t ex studiebesök och teknikpraktik) - Studerande på Teknikcollege (dvs gymnasium, Yrkesvux och Yrkeshögskola) och Högskola - Lärare på Teknikcollege och grundskolan - Studie- och yrkesvägledare - Yrkesverksamma inom teknik- och industriföretag Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram Resultatindikatorer Kvinnor Män Totalt Antal individer i kompetensutvecklingsinsats Antal privata och/eller offentliga företag och organisationer som samverkar 80 Antal nya metoder, verktyg och arbetssätt 4 Antal individer i praktik, examensarbete mm Egna indikatorer Antal unika aktiviteter 300 Långsiktiga resultat och effekter Genom inspiration och kompetensutveckling för studie- och yrkesvägledare och tekniklärare, kan projektet bidra till att utveckla pedagogik och ämnesdidaktik och på så vis bidra till bättre teknikoch industriutbildningar - från förskolan till eftergymnasiala utbildningar. Genom t.ex. att väcka intresset för teknik bland barn och unga som får ta del av teknikens möjligheter i demonstratorn. Efter projekttiden är målet att Smarta Fabriker skall leva kvar som en mötsplats för näringsliv och skola. Den ursprungliga demonstratorn kommer att bli en del av Testbed Lindholmen och kommer att fortsätta ta emot olika målgrupper som vill besöka den smarta fabriken. Samarbete med andra projekt, tex. edig och Digital SME, beräknas fortsätta och bidra till ökad spridning och hög utnyttjandegrad i demonstratorn. Även metodiken från Smarta Fabriker är det projektets målsättning att sprida i syfte att andra aktörer ska kunna tillämpa samma arbetssätt i sina delregioner. Mälardalen, Skåne och Småland har visat intresse för projektmetodiken vidare finns ett stort intresse för Smarta Fabriker från projektägarens internationella nätverk.

158 246 Projektstöd för Smarta Fabriker - RUN Smarta Fabriker : Beslut Smarta fabriker RUN Datum (7) Diarienummer RUN Kostnader och finansiering Kostnader kr År 2018 År 2019 År 2020 Totalt Lönekostnader Externa tjänster (offentligt direktfinansierade) Externa tjänster (privat direktfinansierade) Externa tjänster (köpta) Resor Övrig kommunikation (tel, porto, datakommunikation osv) Marknadsföring (trycksaker osv) Lokaler Investeringar Övrigt Summa totala kostnader Finansiering kr År 2018 År 2019 År 2020 Totalt Offentlig kontantfinansiering Kr % Regionutvecklingsnämnden % Offentlig direktfinansiering Universeum Balthazar och Högskolan Skövde % Chalmers % Teknik College Fyrbodal med partners % Teknik College Sjuhärad med partners % Lärartimmar % Total offentlig finansiering % Privat kontantfinansiering Volvo AB Volvo Cars Summa underlag för beräkning av VGRs finansieringsandel Privat direktfinansiering, dvs. finansiering i annat än pengar/in kind, t ex arbetsinsats, lokaler eller privat ideellt arbete (ingår inte i VGRs finansieringsandel men ska redovisas av projektet) Summa 2 % 17,5 % 17,5 % % Företag (tid och komponenter) Studentarbete Summa total finansiering

159 246 Projektstöd för Smarta Fabriker - RUN Smarta Fabriker : Beslut Smarta fabriker RUN Datum (7) Diarienummer RUN REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Birgitta Losman Helena L Nilsson

160 dfinansiering av projektet Uppdrag Ungdomarnas Europa RUN Projektstöd för medfinansiering av projektet Uppdrag Ungdomarnas Europa 2018 : Projektstöd för medfinansiering av projektet Uppdrag Ungdomarnas Europa (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Anna Malmsten Telefon: +46(0) E-post: anna.malmsten@vgregion.se Till regionutvecklingsnämnden Projektstöd för medfinansiering av projektet Uppdrag Ungdomarnas Europa Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden avsätter högst kr från posten internationalisering för projektet Uppdrag Ungdomarnas Europa under perioden till och med Sammanfattning av ärendet Sökanden: Europa Direkt Skaraborg/Hushållningssällskapet Sökt belopp: kronor av totalt kronor Projektperiod: till Övriga finansiärer: Europaparlamentet, Europa Direkt Göteborgsregionen (Göteborgs stad), Europa Direkt Fyrbodal (Åmåls kommun), Europa Direkt Sjuhärad (Bollebygds kommun) samt Europa Direkt Skaraborg (Skara kommun). Projektet som ska pågå under , syftar till att ungdomar ska bli mer intresserade av aktuella EU-frågor och bli mer engagerade i dessa. De ska lära sig om hur EU-fungerar och veta hur de kan vara med och påverka EU och hur de kan får möjligheter att arbeta inom EU:s institutioner. Uppdrag Ungdomarnas Europa är en EU-tävling för gymnasieungdomar som har startats i samarbete med europaparlamentet och Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionens stöd ska bidra till projektledning och genomförande av tävlingen och finaldagen samt möjliggöra en resa till Bryssel för vinnarklassen. Syftet med tävlingen är att lyfta Europaveckan i Västsverige och skapa större intresse för EU-frågor genom att engagera lärare och ungdomar på gymnasiet. Deltagare i tävlingen är gymnasieskolors förstaårselever och alla gymnasieskolor i Västra Götaland bjuds in till att delta. Varje år får eleverna ett specifikt tema att arbeta kring. Idén till tävlingen kommer från Europa Direkt Skaraborg, som sedan starten 2011 varit projektledare för tävlingen. Tävlingen planeras och genomförs i nära samarbete med de övriga Europa Direktkontoren i Västra Götaland; Europa Direkt Göteborgsregionen, Europa Direkt Fyrbodal och Europa Direkt Sjuhärad.

161 dfinansiering av projektet Uppdrag Ungdomarnas Europa RUN Projektstöd för medfinansiering av projektet Uppdrag Ungdomarnas Europa 2018 : Projektstöd för medfinansiering av projektet Uppdrag Ungdomarnas Europa 2018 Datum Diarienummer RUN (2) Koncernkontoret Helena L. Nilsson Regionutvecklingsdirektör Susanne Hammarström Enhetschef externa relationer Besluten skickas till joanna.wooddegarcia@hushallningssallskapet.se (Ansvarig Europa Direkt Skaraborg/Hushållningssällskapet) ann-marie.bodin@vgregion.se

162 247 Projektstöd för medfinansiering av projektet Uppdrag Ungdomarnas Europa RUN Projektstöd för medfinansiering av projektet Uppdrag Ungdomarnas Europa 2018 : Beslut Uppdrag Ungdomars Europa 1 (3) Koncernstab regional utveckling BESLUT Dnr RUN Uppdrag ungdomars Europa Till Europa Direkt Skaraborg/Hushållningssällskapet Postadress: Järnvägsgatan 18, Skara Webbadress: Kontaktperson hos sökanden: Namn: Joanna Wood De Garcia e-postadress: joanna.wooddegarcia@hushallningssallskapet.se Beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kronor för medfinansiering av Uppdrag Ungdomarnas Europa. För beslutet gäller de allmänna villkor som bifogas beslutet. Projektperiod Projektet medfinansieras under perioden från och med till och med Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Redovisning och utbetalning Slutredovisning av projektet ska ske senast två månader efter slutdatum enligt ovan för projektet. Resultatet av projektet, dvs. utfallet av valda indikatorer ska ingå i slutredovisningen. Utbetalning sker efter det att projektägaren lämnat rekvisition med projektspecifika bokförda och betalda kostnader. Beloppet som betalas ut motsvaras av Västra Götalandsregionens beslutade finansieringsandel (beräknad på offentlig och privat kontant finansiering och offentlig direktfinansiering) av de godkända kostnaderna i rekvisitionen. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Läges- respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid del- respektive slutrekvisition. Kontaktperson Västra Götalandsregionens kontaktperson är Anna Malmsten. Anknytning till Vision Västra Götaland Projektet anknyter till Vision Västra Götaland genom att verka för internationalisering. Anknytning till Västra Götaland 2020 Projektet ligger inom ramen för prioriterat område 4. En region som syns och engagerar i tillväxt- och utvecklingsstrategin. Projektet faller primärt inom prioriterad fråga Ökat utbyte med och påverkan på omvärlden.

163 247 Projektstöd för medfinansiering av projektet Uppdrag Ungdomarnas Europa RUN Projektstöd för medfinansiering av projektet Uppdrag Ungdomarnas Europa 2018 : Beslut Uppdrag Ungdomars Europa Datum (3) Diarienummer RUN Projektbeskrivning Bakgrund: Uppdrag Ungdomarnas Europa är en EU-tävling för gymnasieungdomar i åk 1 som har startats i samarbete med Europaparlamentet och Västra Götalandsregionen. Idén till tävlingen hade sitt ursprung i Europaveckan i Västsverige och kom från Europa Direkt Skaraborg. Sedan start 2011 har ED Skaraborg varit projektledare för tävlingen, men det har skett i nära samarbete med de övriga Europa Direkt-kontoren i Västra Götaland, Europa Direkt Göteborgsregionen, Europa Direkt Fyrbodal och Europa Direkt Sjuhärad. Syfte: Ungdomar ska bli mer intresserade av aktuella EU-frågor och mer engagerade i dessa. De ska lära sig om hur EU fungerar och veta hur de kan vara med och påverka EU och hur de kan få möjligheter att arbeta inom EUs institutioner. Mål: Nå minst 15 klasser per år där 6 klasser går till final. Minst 350 gymnasieelever ska har lärt sig mer om EU och varit delaktliga i tävlingen. Minst två klasser från varje delregion i Västra Götaland ska delta. Innehåll: Tävligen består av tre delmoment. Varje år väljs ett tema ut oftast baserat på EU-kommissionens prioriteringar för det året. Inbjudan skickas ut till alla gymnasieskolor i Västra Götaland och ca. 15 klasser brukar anmäla sig till tävlingen. I första delmomentet ska eleverna ta fram fem tips till EUs makthavare på det temat som angetts och till det ta tre foton som relaterar till tipsen. Till detta ska eleverna även göra en kortfilm utifrån en intervju med en lokal makthavare kring hur man jobbar kring det temat. Temat som vi haft genom åren är: Hur EU ska kommunicera med ungdomar för att få dem mer delaktiga, unga arbetslösa i sysselsättning, främlingsfientlighet, hållbar utveckling, EUs globala utvecklingssamarbete, människors lika värde. Nästa år 2018 blir fokuset på ungdomars framtid i EU. Projektets påverkan på jämställdhet, miljö och integration: Under årens lopp så har vi arbetat aktivt med olika frågor inom just miljö, jämställdhet och integration, vilket man kan se från beskrivningen av de teman vi haft genom åren. Bland annat har det handlat om hållbar utveckling, främlingsfientlighet och EUs globala utvecklingssamarbete. Integration och jämställdhet finns alltid med i vårt arbete då vi gör allt för att göra information om EU tillgänglig för alla, oavsett etniskt ursprung eller kön. I vår tävling är det en bra blandning av både utrikesfödda, män och kvinnor. Hushållningssällskapet Skaraborg är miljödiplomerade sedan Resor till finaldagen görs i möjligaste mån med kollektivtrafiken. Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram Resultatindikatorer Kvinnor Män Totalt Antal besökare, publik och deltagare till evenemang Antal barn och unga (yngre än 18 år) som besöker, deltar eller är publik i ett evenemang Egna indikatorer Gymnasieelever som lär sig mer om EU Kostnader och finansiering Kostnader kr Totalt Lönekostnader Externa tjänster (offentligt direktfinansierade) Externa tjänster (privat direktfinansierade) Externa tjänster (köpta) Resor Övrig kommunikation (tel, porto, datakommunikation osv) Marknadsföring (trycksaker osv) Lokaler

164 247 Projektstöd för medfinansiering av projektet Uppdrag Ungdomarnas Europa RUN Projektstöd för medfinansiering av projektet Uppdrag Ungdomarnas Europa 2018 : Beslut Uppdrag Ungdomars Europa Datum (3) Diarienummer RUN Kostnader kr Totalt Övrigt Summa totala kostnader Finansiering kr Totalt Offentlig kontantfinansiering Kr % VGR (resor, löner, finaldag) Europa Direkt Göteborgsregionen, Göteborgs stad Europa Direkt Fyrbodal, Åmåls kommun Europa Direkt Sjuhärad, Bollebygds kommun Europa Direkt Skaraborg, Hushållningssällskapet Europaparlamentet, Kost och logi för en hel klass två nätter i Bryssel Offentlig direktfinansiering Total offentlig finansiering Privat kontantfinansiering Summa underlag för beräkning av VGR:s finansieringsandel Summa % Privat direktfinansiering, t ex ideellt arbete (ingår inte i VGR:s finansieringsandel men ska redovisas av projektet) Summa total finansiering REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Birgitta Losman Helena L. Nilsson

165 248 Information om Västra Götalandsregionens program för entreprenörskap RUN Västra Götalandsregionens program för entreprenörskap : Västra Götalandsregionens program för entreprenörskap (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Thomas Forslin Telefon: E-post: thomas.forslin@vgregion.se Till regionutvecklingsnämnden Västra Götalandsregionens program för entreprenörskap Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden noterar förslaget till Västra Götalandsregionens program för entreprenörskap och skickar med sammanträdets synpunkter för justering och fastställande av programmet vid regionutvecklingsnämndens möte den 8 december. Sammanfattning av ärendet Det förra Handlingsprogrammet för Ungt Entreprenörskap gick ut 2016 och i arbetet med det nya är intentionen att ta ett samlat grepp i ett program för Entreprenörskap De insatsområden som bedömts viktiga att ta med i programmet handlar om ungt entreprenörskap, nyföretagarrådgivning och innovativt entreprenörskap inkubation. Programmet har nära koppling till handlingsprogrammet för små och medelstora företag. Västra Götalandsregionens program för Entreprenörskap vänder sig till akademi, företag, utbildningar, offentliga parter och andra organisationer som samverkar för att utveckla Entreprenörskap i Västra Götaland. Programmet ska bidra till att utveckla ett framgångsrikt och brett entreprenörskap utifrån förändrade attityder och verkningsfulla insatser i Västra Götaland. Förslag på struktur för programmet föredrogs vid nämndens möte den 19 oktober. Synpunkter från nämndmötet har bearbetats in i förslaget till programtext och nu föreligger bifogat förslag till programtext för en första genomgång, med sikte på att fastställa den slutgiltiga programtexten vid regionutvecklingsnämndens sammanträde den 8 december. Koncernkontoret Helena L Nilsson Regionutvecklingsdirektör Agneta Mårdsjö Näringslivschef Bilaga Förslag till Västra Götalandsregionens program för entreprenörskap

166 formation om Västra Götalandsregionens program för entreprenörskap RUN Västra Götalandsregionens program för entreprenörskap : Västra Götalandsregionens program för Entreprenörskap , ver 10 Beslutad av: Regionutvecklings nämnden xx - xx Diarienummer: Version Västra Götal an dsregion ens program för En trepren örskap Innehållsansvar: K oncernstab regional utveckling

167 formation om Västra Götalandsregionens program för entreprenörskap RUN Västra Götalandsregionens program för entreprenörskap : Västra Götalandsregionens program för Entreprenörskap , ver 10 2

168 formation om Västra Götalandsregionens program för entreprenörskap RUN Västra Götalandsregionens program för entreprenörskap : Västra Götalandsregionens program för Entreprenörskap , ver Inledning och syfte Västra Götalandsregionens program för Entreprenörskap v änder sig till akademi, företag, utbildningar, offentliga parter och andra o rganisationer som samverkar för att utveckla Entreprenörskap i Västra Götaland. Programmet ska bidra till att utveckla ett framgångsrikt och brett entre prenörskap utifrån förändrade attityder och verkningsfulla insatser i Västra Götaland. Västra Götalandsregionen ska med sina insatser bidra till en e konomisk, ekologisk och socialt långsiktig hållbar utveckling. Program är ett av flera verktyg som Västra Götalandsregionen använder för att uppfylla målen i det regionala tillväxt - och utvecklingsarbetet. De styr Västra Götalandsregionens prioriteringar i nom vissa styrkeområden. Programmen omfattar utvecklingsinsatser som bygger på samverkan för att lösa aktuella samhällsutmaningar och som på så sätt skapar möjlighet för hållbar regional utveckling. Styrande dokument för detta program är regionfullmäktige s budget, Vision Västra Götaland samt Västra Götaland 2020 Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland Allt utvecklingsarbete i Västra Götaland ska beakta och genomsyras av kriterier som jämställdhet, integration, klimat/miljö samt internationalisering. 2 Trender och utmaningar Graden av entreprenöriell aktivitet skiftar bland annat utifrå n konjunkturella svängningar, attitydförändringar och politiska förutsättningar för företagsutvecklande verksamhet. S verige har under en period till och med 2017 upplevt en stark ekonomisk konjunktur med sjunkande arbetslöshet och många branscher som erbjudit ny anställning ar och sysselsättning. Då minskar den del av nyföretagandet som sker av nödvändighetsskäl. När sysselsättningsg raden i samhället ökar blir anställningsformen en bekvämare väg för många. Totalt sett så ligger Sverige lite under snittet för små EU - länder i entreprenöriell aktivitet 1 trots en stabilt ökande trend. Men det finns också andra motiv till entreprenörskap. Till exempel viljan och lusten att driva fra m en affärsidé till ett framgångsrikt fö retag. Eller entreprenörskap som livsstil, en frihet att skapa, utforma och disponera resurser och tid. Dessa motiv påverkas i positiv eller negativ riktning mer av de bild er som förmedlas av entreprenö rskap/företagande i utbildning, samhällsliv och media. Västra Götalandsregionen har sedan länge stött en mängd insatser för att främja entreprenöriell attityder hos barn, ungdomar och vuxna. Även i dessa miljöer skiftar attit yderna beroende på samhällsförändringar och trender i åsiktsbildning. Det går att skönja att entreprenörskap har tappat något av sin statushöjd bland ungdomar i Västra Götaland de senaste åren 2. 1 Andel av befolkningen i åldrarna år som antingen är entreprenör i vardande eller äger och leder ett nytt företag. General Entrepreneurship Monitor(GEM) Entreprenörskapsbarometern( 2004, 2008, 2012, 2016)

169 formation om Västra Götalandsregionens program för entreprenörskap RUN Västra Götalandsregionens program för entreprenörskap : Västra Götalandsregionens program för Entreprenörskap , ver 10 4 Entreprenörskapsbarometern (Tillväxtverket) genomförs natio nellt och regionalt vart fjärde år och de entreprenöriell attityderna uppmätte nationellt en höjdpunkt 2004 då 57 % kunde tänka sig att bli företagare. Motsvarande siffra 2016 var 47 % och Västra Götaland ligger precis på riks snittet. Kontrasterna har do ck ökat då de som helst av allt vill starta eget företag ökat från 27 % till 36 %. Det är alltså färre som kan tänka sig att starta företag men de som vi ll det är ännu mer övertygade. Vår region ligger där en bit över den nationella nivån. I övrigt ligger Västra Gö taland nära eller lite över snittet i de flesta avseenden som Entreprenörskapsbarometern mäter förutom ifrå ga om entreprenörskapets plats i utbildningarna vid universitet och högskola, där regionen placerar sig bland de sämre i landet 3. Ibland kro ckar ambitionsmål kring entreprenörskap med andra politiska ambitioner. Företagande är av tr adition en manlig företeelse i vårt land. Under en lång följd av år har enbart runt en fjärdedel av företagarna varit kvinnor. För nya företag har andelen kvinnor b rukat ligga lite högre på runt en tredjedel 4. Män startar och driver också generellt större företag och kvinnor mindre. Satsningar på kvinnors entreprenörskap och förändrade attityder i samhället har gradvis förändrat balansen i mer jämställd riktning. Men vissa undersökningar (till exempel GEM 5 ) har visat att politisk osäkerhet kring branscher kan påverka entreprenörskapsnivån. Oavsett regionala ambitioner att öka kvinnligt företagande, kan politiska förslag och beslut kring t.ex. välfärdssektorn förändra spelplanen och påverka möjligheterna att uppnå den typen av jämställdhetsmål. Regleringar och administrativa bördor har stor påverkan på människors vilja att starta och driva företag. En potentiellt framgångsrik företagare kan välja att avstå sitt företa gande om regelverken är besvärliga eller kräver för mycket administration. Enligt undersökningar som Tillväxtverket genomfört (Företagens villkor och verklighet) har regelbördan en särskild bäring på entreprenörskap eftersom de företag som har ambitioner a tt växa upplever regelbördan mest hämmande 6. Det är de större småföretagen (10-49 anställda) som upplever regelbördan allra tyngst, relaterat främst till snår iga regelverk och personaladministration. I denna grupp vill 90 % av företagen helst växa och 70 % vill öka antalet anställda. De har alltså stor betydelse för sysselsättning i samhället. Även företag i nom besöksnäringe n upplever regelbördan som det största tillväxthindret 7. I Svenskt Näringslivs mätning har Företagsklimatet i Sverige gradvis blivit sämre under de senaste 6 åren (från 3,54 till 3,19 av 6) 8 och visar nu det lägsta värdet sedan mätningarna startade Det är en påtaglig försämring av upplevelsen av de nationella förutsättningarna för företagande. Kommunernas betyg har varit mer stabil a unde r åren runt ett värde på 3,35. Samtidigt visar Sveriges Kommuner och Landstings mätning (Insikt) av Företagsklimatet att de företag som haft egna ärenden hos kommunerna blivit allt nöjdare med kommunernas bemötande, handläggning och förståelse för fö retagens verklighet. En ökad invandring har lett till stora behov att få många nya människor i sysselsättning. Entreprenörskap och eget företagande ligger nära till hands för människor som kommit från länder och kulturer där detta är vanligare än i Sv erige. På kort tid har en lång rad organisationer, int e minst i Västra Götaland, starta t projekt för att använda entreprenörskap 3 Entreprenörskapsbarometern (2004, 2016) 4 Att mäta kvinnors företagande, Tillväxtanalys, General Entrepreneurship Monitor(GEM) Regler som tillväxthinder och företagens kontakt med offentliga aktörer. Tillväxtverket Fakta om svensk turism Tillväxtverket Svenskt Näringsliv 2017

170 formation om Västra Götalandsregionens program för entreprenörskap RUN Västra Götalandsregionens program för entreprenörskap : Västra Götalandsregionens program för Entreprenörskap , ver 10 5 som integrationsverktyg. Detta skapar ett förstärkt behov av framkomliga och förståel iga vägar att kunna starta företag. Genom eget företagande skapas en motivationsfaktor att snabbt kunna förstå det svenska samhället och interagera med svenska kunde r och leverantörer. Entreprenörskapet kan därmed bli en genväg till en snabb integration i samhället och en möjlighet att bidra till den allmänna välfärden. Enligt Tillväxtverket är det vanligare bland nya företag att ha en företagsledare med utländsk bakgrund som företagsledare och det är också vanligare att nya företag (0-3 år) vill växa och de har större framtidstro. Västra Götaland med starka och etablerade universitet/högskolor, företag och branschkl uster driver fram många entreprenörer med starka företagsi déer. F öretagsidéer med potential kan ha stor betydelse för sysselsättning och regional tillväxt. Ofta uppstår behov av riskkap ital för den nya idén. Rapporter visar att offentliga finansieringsstöd oftare går in när företaget hunnit verka ett tag och för privata riskkapitalister upplevs risknivån för hög i tidiga skeden. Dessutom är det privata riskkapitalet i huvudsak samlat til l Stockholmsregionen 9. Lovande entreprenöriella företagsidéer har därför större förutsättningar i huvudstaden och många unga företag flyttar dit för att kunna förverkliga sin idé. Den nyligen framlagda Entreprenörskapsutredningen föreslår att offentligt ri skkapital skall kunna gå in mer i tidiga skeden och att detta stöd mycket väl kan delegeras regionalt 10. I Västra Götaland finns därutöver ett behov att kunna matcha lovande företagsidéer med lokalt riskkapital på ett bättre sätt. Ett sätt är att skapa bätt re fungerande arenor och mötesplatser för att matcha lovande entreprenörer/idéer med offentligt och privat riskkapital. Sammanfattningsvis beror mycket av entreprenörskapets förutsättningar på nationella villkor. Men det finns ändå mycket kvar som Väst ra Götalandsregionen kan påverka. Att återuppväcka och förstärka entreprenörskapets status bland ungdomar och utbildningsin stitutioner ha r stor påverkan på framtida sysselsättning och utveckling i samhället. Att vidareutveckla entreprenörskap som metod f ör framgångsri k integration rymmer stora möjligheter. Att verka för förenkling av regelverk som går att påverka regionalt och kommunalt, liksom att utveckla guidningen för företag som försöker ta sig genom myndighetsdjungeln, ökar möjligheterna och lusten för fl er att starta och utveckla företag. A tt bidra till goda utvecklingsförutsä ttningar affärsidéer och entreprenörer med innovationshöjd som kan skapa starka sysselsättningseffekter med spridningseffekter i den regionala ekonomin. Det finns ett flertal goda exempel på detta i Västra Götaland men förutsättningarna för t.ex. en bättre matchning mellan entreprenörer och riskkapital behöver utvecklas. 9 Underlagsrapport Det svenska innovations och företagsstödet. Roger Svensson SOU 2016:72. Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet. Pontus Braunerhjelm

171 formation om Västra Götalandsregionens program för entreprenörskap RUN Västra Götalandsregionens program för entreprenörskap : Västra Götalandsregionens program för Entreprenörskap , ver Mål och målgrupper Västra Götalandsregionens program för Entreprenörskap ska bidra till : M ål kopplade till VG2020 : Åtta av tio unga (18-30 år, kvinnor och män) ska uppge att de kan tänka sig att bli företagare nya företag ska startas åren i Västra Götaland och till att hälften av alla nya företagare år 2020 är kvinnor 800 gasellföretag i Västra Götaland under perioden och högre tillväxttakt i SMF i Västra Götaland än i riket under varje år fram till år 2020 ö kad sysselsättning ö kad innovationskraft Målgruppen för programmet är potentiella företagare, genom akademi, institut, företag, offentliga parter och andra organisationer som samverkar och bidrar till ett eller flera av ovanstående mål. Målgruppen kan också delas upp med betoning på vissa prioriterade grupp er som till exempel nyanlända, unga på landsbygd, kvinnor och individe r i utanförskap. Delmål insatsområde 1 Ungt Entreprenörskap 1. Åtta av tio unga (18-30 år, kvinnor och män) ska upp ge att de kan t änka sig att bli företagare Aktörer som arbetar med Ungt Entreprenörskap(som t.ex. FramtidsFrön, Ung Företagsamhet, Drivhuset, Venture Cup) skall stärkas och uppvisa ökningar i deltagarantal, marknadsandelar och antal företagsstarter. 3. Nya konc ept för integration av nyanlända genom entreprenörskap som metod skall utvecklas, vidareutvecklas och bli etablerade och funktionella Delmål insatsområde 2 Nyföretagarrådgivning 1. En regional samverkansmodell för kvalitetssäkring av nyföretagarrådgivningen ska utvecklas 2. >90 procent av kunderna som fått rådgivning ska vara nöjda och ha fått hjälp att komma vidare i uppstartsfasen 3. Andelen kvinnor som får del av rådgivningen ska vara >=50 procent 4. Andelen utrikes födda som får del av rådgivningen ska vara i nivå med eller högre än utrikes föddas andel av befolkningen i regionen/delregionen 5. SFI för företagare etableras i varje delregion i Västra Götaland 6. Rådgivning ska finnas tillgänglig i områden med hög andel utrikes födda invånare i hela Västra Götaland

172 formation om Västra Götalandsregionens program för entreprenörskap RUN Västra Götalandsregionens program för entreprenörskap : Västra Götalandsregionens program för Entreprenörskap , ver 10 7 Delmål insatsområde 3 Innovativt entreprenörskap, inkubation 1. Minst person er skall vara sysselsatta i företagen som lämnat inkubatorn M inst 250 bolag skall ha examinerats ur inkubatorerna under programperioden Samtliga inkubatorer i Västra Götaland skall ha en jämställd styrelse 40/60 fördelning mellan kvinnor och män? 4. Antal sysselsatta i företag som är i eller har lämnat inkubatorer med finansi ering från region utvecklingsnämnden ska ha ökat mer än en kontrollgrupp med liknande företag. 4 Insatsområden Västra Götalandsregionens program för Entreprenörskap är indelat i 3 insatsområden : Insatsområde 1 Ungt entreprenörskap Intresset för eget företagande är stort bland unga i Västra Götaland. Drygt s ex av tio personer i gruppen år kan tänka sig att blir företagare 11. Trots det har andelen unga entreprenörer, upp till 35 år, minskat trendmässigt de senaste åren 12, vilket tyder på fortsatt behov av insatser för att öka intresse och kunskap om entreprenörskap och företagande bland unga. För Västra Götalandsregionen är det viktigt att skapa positiva attityder till entreprenörskap men även att företagsamhet och nyskapande som förhållningssätt s ka genomsyra hela samhället. Satsningar på ungt entreprenörskap delas därför in i två parallella huvudspår. Dels företagsamm attityder som innefattar satsningar på att främja innovationslust, nyskapande och kreativitet för unga i olika former. Dels ent reprenörskap som företagande som handlar om insatser där unga människor ges optimal förmåga, redskap och möjlighet att starta och utveckla företag på ett framgångsrikt sätt. Delområde Grundläggande insatser Inom ramen för insatsområdet arbetar Västr a Götalandsregionen med att forma en grundstruktur där satsningar på ungt entreprenörskap binds samman och främjar varandra. Grundstrukturen bör beakta såväl geografisk täckning som tematisk täckning och olika åldersgrupper. Alla ungdomar i Västra Götaland ska nås av Västra Götalandsregionens satsningar på ungt entreprenörskap och insatserna ska vara jämnt fördelade mellan delregionerna, såväl i storstad som landsbygd samt mellan olika åldersgrupper. Tematiskt stödjer insatserna främst attitydarbete bland y ngre åldrar och attityder kombinerat med ett ökat fokus på företagsstarter för äldre ungdom ar. I yngre åldrar handlar attitydarbetet främst om att driva upptäckarglädje och skaparlust. I den äldre målgruppen blir rådgivning och mentorskap allt viktigare ve rktyg i koncepten som tillhandahålls. I valet av aktörer för 11 Entreprenörskapsbarometern (2016) 12 GEM (2015)/ SOU 2016:72 Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet

173 formation om Västra Götalandsregionens program för entreprenörskap RUN Västra Götalandsregionens program för entreprenörskap : Västra Götalandsregionens program för Entreprenörskap , ver 10 8 den grundläggande infrastrukturen fokuserar Västra Götalandsregionen främst på de större regionala aktörer som har möjlighet att nå ett stort antal ungdomar med sin verksamhet, inom respektive må lgrupp och över hela länet. Några av de mest framträdande aktörerna är Framtidsfrön, Ung Företagsamhet, Drivhuset och Venture Cup. Universitet och Högskolor spelar en viktig roll i att bidra till entreprenöriell attityder samt ge förutsättningar för entreprenöriell erfarenhet. Här finns flera goda exempel, bland annat från Chalmers och Högskolan i Skövde, men det finns mycket kvar att utveckla. Utöver grundläggande insatser för att skapa en förbättrad infrastruktur rymmer insatsområdet även ett par s ärskilt prioriterade delområden som anses särskilt viktiga att förstärka under programperioden. Det handlar om insatse riktade till barn och unga på landsbygd och insatser som vidareutvecklar entreprenörskap som integrationsmetod för barn och unga. Dessa insatser utgår dels från ett landsbygdsperspektiv och dels från horisontella människorättsperspektiv där integration, jämlikhet och jämställdhet är framträdande teman. Delområde 1.2 Unga på landsbygd För barn och unga på landsbygd finns en koppling till ett bredare perspektiv där en accelererande urbanisering till storstäderna påverkar strukturen och utvecklingen av företagandet i Västra Götaland. För att stärka orters och bygders överlevnad och utveckling krävs extra stor idérike dom och handlingskraft. Entreprenörskap och företagande fyller här en viktig funktion och satsningar på ungt entreprenörskap är av central betydelse för landsbygdens framtida utveckling. Genom satsningar på ungt entreprenörskapå landsbygden, som t.ex. Unga Landsbygdspriset i Vä st, kan Västra Gö talandsregionen bidra till att lyfta inspirerande förebilder som visar på utvecklingsmöjligheter på landsbygd. Delområde 1.3 Entreprenörskap som integrationsmetod Integrationsfrämjande insatser är ytterligare ett prioriterat område. Ent reprenöriella möjligheter kan bli ett viktigt alternativ till det ordinarie studie - och marknadsutbudet för äldre ungdomar och höja motivationen för nyanlända elever att lära sig det svenska språket och utveckla kunskaper kring företagsamhet och företagand e. Dessutom har entreprenöriell attityder och entreprenörskapåvisats vara framgångsrika verktyg för att bearbeta bredare samhällsproblem. Inom ramen för programmet kommer Västra Götalandsregionen göra riktade insatser för att stärka nyanlända ungdomars entreprenöriella kompetenser och ta tillvara på deras engagemang, drivkraft och idérikedom. Fler fungerande koncept ska tas fram för entreprenörskap som integrationsfrämjande metod och för att möta unga i utanförskap. Jämställdhet bland utrikes födda är et t exempel på område där insatser kan specialdestineras. Insatser ska bidra till: F öretagsammattityder bland barn och unga Ökad andel framgångsrika unga nyf öretagare Bättre samordning av aktörer som främjar ungt entreprenörskap A nvändning av e ntreprenörskap som verktyg för att främja integration och minska utanförskap. Goda förutsättningar för ungt entreprenörskapå landsbygd

174 formation om Västra Götalandsregionens program för entreprenörskap RUN Västra Götalandsregionens program för entreprenörskap : Västra Götalandsregionens program för Entreprenörskap , ver 10 9 Insatsområde 2 Nyföretagarrådgivning E n relativt liten andel företag startas med hjälp av det offentligt f inansiera de rådgivningssystemet. Det e n regional utvecklingsaktör kan påverka är det of fentligt finansierade ekosystem som främja r nyföretagande. Därför riktar sig insatserna i det här programmet i första hand till nyföretagaraktörer 13 i Västra Götaland. För föret ag som blivit mer etablerade samlas Västra Götalandsregionens insatser främst i Handlingsplanen för Små och Medelstora företag Många drömmer om att starta eget företag men få tar steget fu llt ut. Enligt Entreprenörskaps barometern rör det sig om ca 31 % i arbetsför ålder som helst av allt skulle vilja vara företagare, men endast 9 % i samma grupp är det. Trösklarna upp levs höga, bland annat på gru nd av krångliga regelverk och ekonomisk otrygghet. För att kunna överbrygga dessa hind er fyller företagsklimatet och den företagsfrämjande infrastrukturen en viktig funktion. Företagsklimatet (allt som påverkar företagandets villkor ) har betydelse för både attityder till eget företagande och förutsättningarna för tillväxt. Nyföretagarrådgi vningen är viktig för att nyföretagaren/entreprenören skall komma vidare i uppstartsprocessen på ett effektivt sätt utifrån sin ambitionsnivå. Genom god offentlig service och hög kvalitet på rådgivningen blir Västra Götaland en region där det lönar sig att starta företag. Med god offentlig service avses att rådgivning, utbildning och annan hjälp är tillgänglig såväl fysiskt som digitalt. En hög kvalitet förutsätter att rådgivarna ständigt utveckl ar sin kompetens och sina kunskap er om exempelvis ny lagstiftn ing, redovisning, omvärldsfaktorer och nya branscher. Även kunskaper om jämställdhet och mångfald är viktiga så att individer bemöt s fördomsfritt i rådgivningssituation en. För att nå olika grupper bör rådgivningstjäns terna, i den mån det är möjligt digital iseras, erb judas via uppsökande verksamhet samt finnas i områden med hög andel utrikes födda. Förstärkta möjligheter till mentorskap från erfarna företagare behöver också utvecklas till stöd för nyföretagarens vidare utvecklingsfaser. I undersökningar som gjorts framkommer att många av dem som vill starta företag har svårt att orientera sig i det stora utbudet av rådgivnings aktörer och tjänster för att kunna hitta rätt hjälp. Erfarenheter visar också att kvali teten på rådgivningen är oj ämn och dessutom blir avgränsad till en alltför begränsad tid i företagets uppstartsfas. U tmaningen är inte att skapa separata system för olika målgrupper, utan att ha en infrastruktur som fånga r upp alla målgrupper och lotsar individen vidare till rä tt hj älp. VGR har i samarbete med Almi Väst och Nyföretagarcentra i Västra Götaland påbörjat arbetet med att stärka samverkan och kvalitet på rådg ivningen genom satsningen Nyföretagarlyftet. Det har bidragit till en ökad insikt om behovet av organiserad samver kan för att blivande och nyblivna företagare ska kunna få rådgivning med hög kvalitet på jämställda och jämlika villkor. 13 Med nyföretagaraktörer avses verksamheter som är helt eller delvis offentligt finansierade och som erbjuder kostnadsfri rådgivning i samband med uppstart. Exempelvis Nyföretagarcen trum, Almi IFS, Coompanion, Drivhuset samt inkubatorer och entreprenörskapsfrämjande nätverk. 14 Entreprenörskapsbarometern (2016) Tillväxtverket

175 formation om Västra Götalandsregionens program för entreprenörskap RUN Västra Götalandsregionens program för entreprenörskap : Västra Götalandsregionens program för Entreprenörskap , ver Delområde Organiserad samverkan och kvalitetssäkring av rådgivningstjänster E n behovsinventering ska genomför a s inom området och nyföretagaraktörer erbjuds att delta i utvecklingen av en regi onal samverkans - modell med inspiration från Startup Stockholm och LVE i Lyon. Gemensamt för dessa modeller är att de bygger på organiserad sa mverkan mellan aktörerna och agerar under ett gem ensamt varumärke. I aktiviteterna ingår även framtagning av kriterier för kvalitets - säkring av tjänster samt kompetensutveckling av rådgivare utifrån identifierade behov. Delområde 2.2 Rådgivning på jämlika villkor För att motverka diskriminering och fördomsfullt bemötande i samband med rådgivning erbjuder programmet innovations - och nyföretagaraktörer i Västra Götaland möjlighet till attitydpåverkande utbildning i jämställdhetsintegrering och processtöd för att inte grera jämställdhet i sin verksamhet. Utbildningsinsatserna som utgår från ett människorättsperspektiv, genomförs inom ramen för Västra Götalandsregionens handlingsplan för jämställd regional tillväxt Jämställdhet gör skillnad 2.0. Delområde 2. 3 Underlätta nyföretagande för utrikes födda invånare I samarbete med Almi Väst gör VGR särskilda insatser för att underlätta nyföretagandet hos utrikes födda. Exempel på sådana insatser är: Rådgivning på minoritetsspråk av rådgivare med interkulturell kompetens Tillgång till nyföretagarrådgivning i områden med hög andel utrikes födda Information om vilken kostnadsfri hjälp som finns för nyföretagare SFI för företagare kopplat till utbildning om företagandets villkor Guidning till mentorskap från erfarna företagare för att underlätta inträdet som nyföretagare i svensk kontext Samhällsinformation Behovet av dessa insatser har under de senaste två åren ökat på grund av den stora flyktinginvandringen, då det är många nyanlända som vill bli egen företagare. I nsatserna att stärkas upp så att tjänsterna finns tillgängliga över hela Västra Götaland, främst i områden med hög andel utrikes födda. Insatserna ska leda till: Stärkt och organiserad samverkan mellan nyföretagaraktörerna En bättre allokeri ng av offentl iga resurser för ökad kostnadseffektivitet Hög tillgänglighet till rådgivning och annan service för nyföretagare, bland annat genom digitalisering av vissa tjänster Kvalitetssäkring av rådgivningstjänster Insatsområde 3 - Innovativt entreprenörskap - In kubation Västra Götalands konkurrenskraft är beroende av nya Innovativa företag, där varor, tjänster och affärsmodeller har ett högt kunskapsinnehåll. Människors och företags förmåga att omsätta sina idéer och erfarenheter i nya lösningar är avgörande för att möta samhällsutmaningar och stärka konkurrenskraften. Erfarenheten visar dock att den här typen av kunskapsintensivaffärsidéer oftast behöver mer stöd än andra idéer. H är har de erfarna innovationsaktörerna en viktig roll bland annat vad gäller att utbilda entreprenö rer,

176 formation om Västra Götalandsregionens program för entreprenörskap RUN Västra Götalandsregionens program för entreprenörskap : Västra Götalandsregionens program för Entreprenörskap , ver stimulera framväxten av nya bolag, samt genom kunskapsintensiv rådgivning och mentorskap hjälpa företagen att öka överlevnadsförmågan och utvecklingstakten hos de nystartade innovativa tillväxtbolagen. I Västra Götaland finns ett an tal innovationsaktörer som arbetar med att stimulera till nya kunskapsintensiva tillväxtbolag likväl som att utbilda entreprenörer som kan denna typ av bolag. Det är viktigt att aktörer na håller en fortsatt hög kvalitet vad gäller processer, kompetens avse ende ledning och organisation samt förutsättningar för att jobba hållbart utifrån ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner. Förutsättningarna för att driva kunskapsintensiva tillväxtbolag skall vara lika för både kvinnor och män. Delområde 3.1 In kubatorer Insatsområdet avser att skapa förutsättningar för en fortsatt stark utveckling av regionens inkubatorverksamheter med målsättning att skapa nya innovativa tillväxtföretag. Detta utifrån tanken om att inkubatorerna skall erbjuda effektiva och kval itativa inkuberingsprocesser som bidrar till en regional tillväxt. En tillväxt som uppfyller uppsatta mål om mångfald och hållbar utveckling. Inkubatorernas huvuduppgift är att skapa och utveckla nya innovativa tillväxtföretag, vilket ställer höga krav på styrelse och ledning. Det krävs förståelse för affärsidéer och affärsutveckling som bidrar till en hållbar tillväxt. För att inkubatorerna på bästa sätt skall kunna stödja företagen med kvalitativ kunskap och kompeten samt försäkra s ig om ett bra inflöde av idéer är det viktigt att inkubatorn finns i ett större sammanhang som t.ex. en Science Park eller nära en högskola/universitet. Delområde 3.2 Entreprenörsutbildning Entreprenörskap och dess betydelse för ekonomisk utveckling har under det senaste dec enniet fått allt mer uppmärksamhet. Idag är de fle sta övertygade om att fler entreprenörer behövs för att skapa långsiktig tillväxt. Att vara entreprenör kan ses som ett förhållningssätt, en vilja att utveckla idéer och att växa. En entreprenör behöver int e vara en person som startar företag utan kan lika väl vara en anställd person dvs. en intraprenör. Intraprenörskapet behöver utvecklas, inte minst i offentlig sektor och stora företag. Utbildning av individer i entreprenörskap är ett sätt att öka förutsätningarna för tillväxt i en region. Utveckling av nya arbetsätt kring forskningsidéer s nyttiggörande är en annan prioriterad fråga. Delområdet inrymmer därför också attitydpåverkande insatser för att inspirera och inse behovet av entreprenöriell attityde r inom offentlig sektor, forskning och etablerade företag. Delområde 3.3 S ådd finansiering De tre områdena Inkubatorer, entreprenörsutbildning och såddfinansiering är tätt knutna till varandra och kompletterar varandra. VGRs s åddfinansiering är en låneform utan krav på säkerheter för att bygga upp immateriell tillgångar i ett ungt och innovativt företag. Räntan är mycket låg och återbetalningen är i proportion till företagets försäljning. Tanken är att lånet tidigt ska ge entre prenören en trygg finansiering i gränslandet mellan utveckling, verifiering och kommersialisering. Lyckas inte företaget nå marknaden så kan låneskulden skrivas av. Återbetalade lån går till nya lån. VGR har prioriterat detta sätt att komplettera andra fin ansieringsformer i tidiga skeden och av sätter årligen av mkr av det statliga regiona la tillväxtanslagetill såddfinansiering. Villkor, prioriteringar och nivåer för såddlånen ska vara sådana att de stärker och stimulerar de enskilda innovatörerna, inkubatorerna, mångfalden i ett brett perspektiv och

177 formation om Västra Götalandsregionens program för entreprenörskap RUN Västra Götalandsregionens program för entreprenörskap : Västra Götalandsregionens program för Entreprenörskap , ver konkurrenskraften i hela Västra Götalandsregionen utan att konkurrera med andra finansieringsformer. Ett mål för såddlånen är att de ska bidra till arbetstillfällen och nya erfarenheter för innovativa un ga människor. Andelen kvinnor och personer med utländsk härkomst ska öka i dessa företag och det gäller anställda, ägare och ledning. Insatserna ska bidra till: F ler nya innovativa tillväxtföretag som har en potential att nå en internationell marknad E tt kvalitetssäkrat innovationssystem avseende på kompetens och process - från antagning till examination E tt mer hållbart inkubatorsystem med särskilt fokus på jämställdhet 5 Insatsformer och bedömning Årliga stöd beslutas i form av verksamhetsbidrag. Proj ekta nsökningar tas emot löpande för kortare eller längre projektperioder. Dialog ska ske med områdes ansvarig innan ansökan skickas in. Medfinansiering krävs. Programmet finansierar förstudier, projekt, verksamheter och samverkansmiljöer. Förstudier avser vanligtvis mindre studie r som genomförs i samverkan med flera parter och med medfinansiering från sökande och/eller samverkansparter. Samverkansprojekt är projekt i samverkan med flera parter, med substantiell medfinansiering från samverkande parte r. Nivån av V ästra Götalandsregionen s medfinansiering beror på insatsens art och vikt för regional utveckling. Verksamhetsbidrag ges till långsiktiga insatser, till organisationer som är viktiga för att forma grundstrukturen för programmets inriktning och tematiska område. Samverkansmiljöer är miljöer, centrumbildningar, labb etc. med relevans för insatsområdena. Finansiering sker via projektfinansiering av strategiska satsningar i samverkan med aktörer, med placering på t.ex. science parks. Direkta före tagsstöd hanteras inom ramen för Västra Götalandsregionens program för små och medelstora företag där verktyg som såddfinansiering, konsultcheckar och FoU - kort finns.

178 formation om Västra Götalandsregionens program för entreprenörskap RUN Västra Götalandsregionens program för entreprenörskap : Västra Götalandsregionens program för Entreprenörskap , ver Bedömningskri terier för finansiering Relevans Bidrar projektet till programmet sy fte och mål? Potential Bidrar projektet till att nya och innovativa lösningar utvecklas och testas? Bidrar projektet till att lösningarna sprids efter och utanför projektets ram? Genomförbarhet Projektets planering av aktiviteter och budget i relation till uppsatta mål. Aktörskonstellation Projektets förankring hos relevanta aktörer. Har deltagarna kapacitet att skapa betydande förändring? Är fördelning av roller och medfinansiering rimlig? Generellt prioriterade frågor : I VG2020 finns fyra generell t prioriterade frågor som ska genomsyra allt utvecklingsarbete i Västra Götaland: jämställdhet, integration, klimat/miljö samt internationalisering. Samtliga program ska beakta kriterierna och de ligger även till grund för bedömning av projektansökningar. Jämställdhet innebär att projekten främjar en jämlik fördelning av resurser mellan kvinnor och män. Integration innebär att projekten skapar förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetsmarknad, näringsliv och akademi för utlandsfödda som står utanför arbetsmarknaden. Båda dessa kriterier bidrar till att samhällets resurser och kompetens används på ett smartare och mer effektivt sätt. Miljö/klimat innebär att projekten bidrar till en hållbar omställning av produktionen av varor och tjänster och/eller ett fossilobe roende Västra Götaland Internationalisering innebär att projekten bidrar till internationell sa mverkan, vilket bidrar till att Västra Götaland blir mer internationellt konkurrenskraftigt med ambitionen att bli världsledande på innovation inom styrkeområden. 6 Utvärdering och uppföljning Uppföljning av beslutade projekt följer de rutiner som finns för Regionutvecklings - nämnden vad gäller till exempel rapportering. De projekt som beslutas ska bidra till programmets genomförande och är därmed en del i den utvärdering som kommer att genomföras vid avslut.

179 249 Uppdrag Stiftelsen Stenebyskolan RUN Uppdrag Stiftelsen Stenebyskolan 2018 : Uppdrag Stiftelsen Stenebyskolan (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Göran Fock E-post: goran.fock@vgregion.se Till regionutvecklingsnämnden Uppdrag Stiftelsen Stenebyskolan 2018 Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden godkänner uppdraget för Stiftelsen Stenebyskolan 2018 Sammanfattning av ärendet Årligt beslut i samverkan med Bengtsfors kommun om uppdrag till Stiftelsen Stenebyskolan. Kansliet har koordinerat uppdraget med kommunen och skolans ledning. Regionutvecklingsnämnden har tidigare beslutat att alla verksamhetsbidrag ska ingå i ett samlat uppdrag för Stiftelsens Stenebyskolans verksamheter. I detta ligger det ordinarie medlen för utbildningsuppdraget, de extra medlen för utvecklingsinsatser samt de av regionfullmäktige tillförda medlen för utvecklings insatser i Dalsland Mötesplats Steneby. Kansliet har träffat skolans ledning och Bengtsfors kommun för att formulera del av uppdraget som avser Mötesplats Steneby. Stiftarmöte med Bengtsfors kommun, RUNs presidie och stiftelsens presidie genomfördes 12 oktober med särskilt focus på verksamheten i Mötesplats Steneby och samverkan med kommuner och kommunalförbund. Regionutvecklingsnämnden har i detaljbudgeten beslutat att avsätta kr för stiftelsens verksamheter under Koncernkontoret Helena L Nilsson Förvaltningschef Anders Carlberg Avdelningschef FoUU

180 249 Uppdrag Stiftelsen Stenebyskolan RUN Uppdrag Stiftelsen Stenebyskolan 2018 : Uppdrag Stiftelsen Stenebyskolan (2) Bilaga Uppdrag till Stiftelsen Stenebyskolan Besluten skickas till Stiftelsen Stenebyskolan

181 249 Uppdrag Stiftelsen Stenebyskolan RUN Uppdrag Stiftelsen Stenebyskolan 2018 : Uppdrag Steneby 2018 FÖRSLAG RUN Uppdrag till Stiftelsen Stenebyskolan Västra Götalandsregionen och Bengtsfors kommun är stiftare för Stiftelsen Stenebyskolan. Västra Götalandsregionen övertog Landstinget i Älvsborgs åtaganden den 1 januari 1999, vilket enligt samarbetsavtal och stiftelsestadgar innebär att regionen bär 75 procent av driftskostnaderna för stiftelsen, medan Bengtsfors kommun bär resterande 25 procent. Stiftelsen Stenebyskolan bildades den 1 juli 1991 med Landstinget i Älvsborg och Bengtsfors kommun som huvudmän. Stiftelsen Stenebyskolan är huvudman för kompletterande konst- och kulturutbildningar samt yrkesinriktade utbildningar som ges vid skolan. Vid Stenebyskolan erbjuds för närvarande 100 statsbidragsgrundande årsstudieplatser med Myndigheten för yrkeshögskolan som tillstånds- och uppföljningsmyndighet. De studieförberedande konst- och kulturutbildningarna (84 platser) förbereder för högre studier, medan de yrkesförberedande (16 platser) förbereder för egen verksamhet eller anställning. Från hösten 2018 utökas konst- och kulturutbildningarna med 16 nya platser. Sedan år 2000 bedrivs universitetsutbildningar vid Stenebyskolan där Göteborgs universitet är huvudman. Göteborgs universitet har genom HDK vid Steneby 70 helårsplatser förlagda vid skolan. Stiftelsen Stenebyskolan är hyresvärd för högskoleverksamheten samt svarar för service och viss administration för högskoleutbildningarna på plats. Stiftelsen Stenebyskolan svarar även för bibliotek, konsthall, administration, viss projektverksamhet samt den serviceverksamhet (vaktmästeri, kök och lokalvård) som bedrivs vid skolan. Biblioteket, som även är ett högskolebibliotek, drivs tillsammans med Bengtsfors kommun och utgör tillika folkbibliotek på orten. Styrelsen och ledning ska verka för att Steneby fortsätter att utvecklas som utbildnings- och mötesplats. Varumärket Steneby skall stärkas. Stiftelsen Stenebyskolan ska kontinuerligt utveckla och kvalitetssäkra de utbildningar för vilka man har huvudmannaskap. Stiftelsen Stenebyskolan skall arbeta för att fler utbildningsplatser förläggs till Steneby.

182 249 Uppdrag Stiftelsen Stenebyskolan RUN Uppdrag Stiftelsen Stenebyskolan 2018 : Uppdrag Steneby 2018 Konst- o kulturutbildningar samt yrkeshögskoleutbildningar Den ökande konkurrensen om sökande, en förändrad gymnasieskola samt den nya yrkeshögskolan, är faktorer som kan komma att påverka utbildningarnas framtida upplägg och inriktning vid Stenebyskolan. Stiftelsen Stenebyskolan styrelse har en särskilt skyldighet som verksamhetsansvarig för konst- o kulturutbildningarna samt yrkeshögskoleutbildningarna att bevaka utvecklingen inom utbildningssektorn. Utbildningarna vid Steneby ska hålla högsta kvalitet inom formgivning och konsthantverk i ett internationellt perspektiv. Stiftelsen Stenebyskolan ska aktivt verka för att fler utbildningar etableras på skolan. De moment av entreprenörskap och företagande som ingår i yrkeshögskoleutbildningarna skall om möjligt erbjudas externt för yrkesverksamma i området. Utveckling Stiftelsen Stenebyskolan ska engagera företrädare för olika huvudmän till en dialog om hur de kan bidra för att åstadkomma en förstärkning av Steneby med målet att på sikt etablera en stabil grund för kunskapsutveckling och forskning på plats. Universitetsutbildningar Stiftelsen Stenebyskolan skall arbeta för att ge Göteborgs Universitets utbildningar på plats fortsatt service och möjligheter till expansion av utbildningsplatser. Stiftelsen Stenebyskolan ska stötta GU:s arbete med internationalisering som för HDK:s del hittills resulterat i att Masterprogrammet på HDK Steneby nu är ett internationellt program med övervägande delen internationella studenter. Ökad attraktionskraft för Steneby Steneby är välkänd och har gott renommé som plats för förberedande utbildningar och högskoleutbildningar inom områdena trä, textil och metall. Steneby är relativt okänd utanför landets gränser vilket är en utmaning på lång sikt. Det goda ryktet nationellt måste upprätthållas och kvalitetssäkras genom kontinuerligt synliggörande av skolan i media och genom nätverkskontakter, fysiskt och digitalt/virtuellt. Stenebys karaktär och verksamhet ligger djupt förankrad i att verksamheten bedrivs i Dals Långed i Dalsland. Platsen och lokalerna skapar en koncentrerad miljö som har stora möjligheter att utvecklas ytterligare. Stiftelsen Stenebyskolan ska aktivt arbeta för att öka

183 249 Uppdrag Stiftelsen Stenebyskolan RUN Uppdrag Stiftelsen Stenebyskolan 2018 : Uppdrag Steneby 2018 intresset bland de sökande att komma till Dals Långed för att studera ett eller flera år. Detta ska ske genom vidare satsningar på en positionering av Steneby, nationellt och internationellt. Stiftelsen Stenebyskolan ska under året fortsätta arbetet med en intensifierad marknadsföring, studentrekrytering och positionering av skolan som en nationell och internationell utbildningsaktör. Stiftelsen Stenebyskolan ska i samråd med andra berörda parter på orten fortsätta dialogen kring förbättring av den yttre miljön i Dals Långed, kring boendevillkoren för studenterna samt gällande kringaktiviteter för studenterna vid sidan av studierna. Det är viktigt att utbildningarna utvecklas i en dynamisk, kunskapsorienterad och campusbetonad miljö på orten. Steneby ett kreativt centrum i Dalsland Vid Steneby utbildas konsthantverkare och formgivare med sikte antingen på egen verksamhet eller anställning. Utbildningarna och aktiviteter i anslutning till dem bedrivs i allt större utsträckning i kontakt och samarbete med externa parter. Därmed utgör Stenebys utbildningar en resurs för företag, offentliga verksamheter och organisationer inom de aktuella ämnesområdena. Utbildningarna kan därmed ses som en viktig faktor för tillväxt i regionen. Några av de studerande väljer att efter studierna etablera sig i närområdet och regionen. De kan därmed bidra till regionens utveckling, inte minst förstärker de den redan starka kulturella profilen i området. Det är viktigt att Steneby fortsätter att utvecklas som mötesplats och nod genom fortsatt satsning på öppna föreläsningar, seminarier och andra aktiviteter som attraherar såväl de egna studenterna och redan yrkesverksamma inom skolans ämnesområden som en intresserad allmänhet. Här är målet att vidareutveckla Steneby som ett kreativt centrum i Dalsland. Stiftelsen Stenebyskolan ska aktivt verka för att vidareutveckla skolans funktion som mötesplats. Detta innebär att antalet nationella och internationella möten på platsen ska öka. Dessutom ska Steneby fortsätta att utveckla Artists in Residence kopplat till skolans verksamheter. Stiftelsen Stenebyskolan ska fortsätta att bedriva och utveckla den biblioteks- och konsthallsverksamhet som sedan 1998 etablerats på Steneby. Stiftelsen Stenebyskolan ska fortsätta att bedriva och utveckla sommarkurser då detta är möjligt. Stiftelsen Stenebyskolan ska fortsätta att bedriva utställningsverksamhet både i egen regi och i samverkan med andra kulturaktörer. Mötesplats Steneby Stenebyskolan ska genom ett aktivt och målinriktat arbete inom ramen för sitt utbildnings-

184 249 Uppdrag Stiftelsen Stenebyskolan RUN Uppdrag Stiftelsen Stenebyskolan 2018 : Uppdrag Steneby 2018 och utvecklingsuppdrag söka och bygga upp samarbeten/samverkan mellan utbildning, forskning, offentliga aktörer, näringsliv och det civila samhället i Dalsland. Detta i syfte att stärka skolans kärnverksamhet samt bidra till förstärkt positiv utveckling i Dalsland. Målet är att vidareutveckla Steneby som ett kreativt centrum i Dalsland. Verksamheten ska inriktas på att stärka kunskapen om Steneby och göra skolan välkänd genom att: Berätta historien om Steneby och dess alumner. Manifestera och delta i nutidsdiskussionen kring skolans ämnesområden. Bjuda in alumner, näringsliv, barn och allmänhet till olika riktade aktiviteter och en fysisk träffpunkt. Vara Stenebys länk gentemot näringsliv, Dalslandskommunerna och civilsamhället genom att: Delta på näringslivsträffar. Delta i och initiera samarbetsprojekt. Skapa förutsättningar för entreprenöriellt tänk och företagsutveckling genom att: Initiera och delta i viktiga nätverk. Initiera och utveckla mindre inkubatorliknande insatser för studenterna med olika resurser stödja entreprenöriella idéer och forskningsinsatser. Bengtsfors kommun och Västra Götalandsregionen ser Mötesplats Steneby som ett sätt att tillvarata den kompetens och kreativitet som finns inom Steneby för att bygga nya och förstärka befintliga nätverk och samarbeten med näringslivet, kultursektorn och omgivande samhälle. Satsningen på Mötesplats Steneby kommer bidra till utveckling och tillväxt i regionen samtidigt som utbildningsverksamheten stärks. Att Steneby blir mer känt i omvärlden kommer att dra människor och företag till regionen och nya samarbeten kommer att utveckla orten, kommunen, Dalsland och regionen. Bengtsfors kommun kommer att vara en aktiv part i Mötesplats Steneby och samarbeta inom t.ex. kulturverksamhet, näringslivsarbete och den offentliga miljön. Inom Mötesplats Steneby ska tjänstemän från skolans ledning, Bengtsfors kommun och regionutvecklingsnämndens kansli vara referensgrupp till verksamhetsledaren och lämna rapport till respektive politisk organisation. Regional verksamhet Stiftelsen Stenebyskolan ska verka för att hålla samman alla de aktiviteter som finns vid skolan och utveckla en stark roll som huvudman för olika verksamheter. De åtgärder som ska genomföras vid skolan kräver att stiftarna tillsammans med styrelsen för Stiftelsen Stenebyskolan kontinuerligt analyserar driftsformerna för de olika verksamheterna. Stenebys verksamheter ska vara en resurs för hela Västra Götaland och överensstämma med de mål och prioriteringar som finns i den regionala utvecklingsvisionen samt vad som anges i tillväxtprogrammen. Samarbete ska ske med Dalslandskommunerna, med Fyrbodals kommunerna, med Göteborgs universitet och övriga samverkansparter för att understödja både långsiktiga gemensamma mål och verksamhet och utveckling vid Steneby.

185 249 Uppdrag Stiftelsen Stenebyskolan RUN Uppdrag Stiftelsen Stenebyskolan 2018 : Uppdrag Steneby 2018 Västra Götalandsregionen har antagit övergripande styrdokument och policies om till exempel personalfrågor, jämställdhet, mångfald och kompetensutveckling vilka Stiftelsen ska beakta. Regionbidraget till Stiftelsen Stenebyskolan för verksamhetsåret 2018 är kronor. REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Birgitta Losman Ordförande Helena L Nilsson Regionutvecklingsdirektör

186 250 Verksamhetsbidrag för Agroväst RUN Verksamhetsbidrag för Agroväst 2018 : Verksamhetsbidrag för Agroväst (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Robin Kalmendal Telefon: E-post: robin.kalmendal@vgregion.se Till regionutvecklingsnämnden Verksamhetsbidrag för Agroväst 2018 Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden avsätter kr för verksamhetsbidrag till Agroväst Livsmedel AB Beslutet gäller under förutsättning att villkoren för verksamhetsbidraget är uppfyllda. Sammanfattning av ärendet Verksamhetsbidrag ges till verksamheten med kr. Verksamhetsbidraget har föregåtts med dialog med verksamhetsansvarig. Återrapportering sker årligen. Fördjupad beskrivning och särskilda villkor framgår av villkorsbilaga som bifogas beslutet. Det utökade bidraget med kr för år 2018 motiveras med Agroväst roll i arbetet med den överenskommelse som finns mellan Sveriges Lantbruksuniversitet och Västra Götalandsregionen under åren Koncernkontoret Helena L Nilsson Regionutvecklingsdirektör Anders Carlberg Avdelningschef FOUU Bilaga Villkorsbilaga Agroväst Livsmedel AB 2018 Besluten skickas till Agroväst Livsmedel AB mats.emilson@agrovast.se

187 250 Verksamhetsbidrag för Agroväst RUN Verksamhetsbidrag för Agroväst 2018 : Villkor AgroVäst 2018 Dnr RUN FÖRSLAG Koncernstab regional utveckling VILLKOR FÖR VERKSAMHETSBIDRAG 2018 Till Agroväst Livsmedel AB Box Skara Allmänt Verksamhet ska drivas inom forsknings- och utvecklingsprogrammen: Nöt och lammkött, Precisionsodling, Mjölk, Mark och vattenvård, Företagande, Tillväxt trädgård samt Energigården. Agroväst ska även medverka i interreg programmen och i samverkan med andra parter söka forskningsmedel ur Horisont 2020 EU:s ramprogram gör forskning och innovation. Agroväst ska medverka i omställningsarbetet vid SLU Skara. Kött och lamm: Målet för nöt- och lammköttsprogrammet är att förbättra lönsamheten i den svenska produktionen genom satsningar på forskning, utbildning och information. Produktionsstyrning blir allt viktigare inom animalieproduktion liksom produktkvalitet. Vikten av bete och betesdjur för miljö, mångfald och kulturlandskap uppmärksammas alltmer av samhället. En bärkraftig köttproduktion ger förutsättningar för ett öppet landskap. I verksamheterna ska näringen aktivt medverka tillsammans med forskare. POS (Precisionsodling Sverige): Målet med programmet ska vara att främja svenskt lantbruk genom att hjälpa till att implementera ny teknik och nya kunskaper för att förbättra möjligheterna att ta fram råvaror av hög kvalitet, öka effektiviteten av olika insatsmedel och samtidigt minska belastningen på miljön. Principerna kan tillämpas både i konventionell och ekologisk produktion. Mjölkprogrammet: Övergripande mål för mjölkprogrammet är att belysa foderkvalitetens betydelse för produktion av högkvalitativa livsmedel från en mjölkproduktion, som är ekonomiskt och miljömässigt uthållig. Arbetet med att utöka kunskaperna och utveckla produktionen i denna riktning sker tvärvetenskapligt i samarbete mellan kompetenser inom foderproduktion, utfodring och djurhälsa. Resultatet ska komma till nytta för näringen. Mark och vattenvård: Inom programmet Mark- och Vattenvård tas ett tvärfackligt grepp i syfte att identifiera kunskapsluckor och utveckla lämpliga och kostnadseffektiva åtgärdsstrategier. Programmet samverkar med RådNu för en effektiv kunskapsöverföring till slutanvändarna. Företagande: Syftar till att stärka lantbrukaren i rollen som företagsledare. Framgång som företagare fordrar ett helhetstänk på företaget. Programmet fokuserar särskilt på två områden där studier visar att lantbrukare själva upplever att de behöver ökad kompetens strategisk utveckling och marknad. Tillväxt Trädgård: Programmet är ett samarbete mellan näringsliv och akademi med syfte att skapa tillväxt och hållbar utveckling i trädgårdsbranschen med fokus på aktiviteter i trädgårdsnäringens primärproduktion. Energigården: Syftet med programmet är att ur ett lokalt producent- och kundperspektiv vara en samlande och pådrivande kraft i utvecklingen av förnybar energiproduktion från det västsvenska jordbruket. Energi gården ska samarbeta med lantbrukare, teknikföretag, energikunder, entreprenörer och rådgivare/konsulter i Västra Götaland som är intresserad av att gå före i energiomställningen.

188 250 Verksamhetsbidrag för Agroväst RUN Verksamhetsbidrag för Agroväst 2018 : Villkor AgroVäst 2018 Dnr RUN FÖRSLAG Anknytning till Vision Västra Götaland och tillväxtprogram Verksamheten bidrar till Vision Västra Götaland genom att främja en hållbar utveckling och en livskraftig och hälsosam miljö. Den knyter även an till programområde ett i tillväxtprogrammet genom att stimulera nyskapande samt verka för att näringsliv och offentlig sektor präglas av innovation och förnyelse inom jordbruk, FoU och miljöfrågor. Kontaktperson vid Västra Götalandsregionen Robin Kalmendal och Göran Fock Mål på kort sikt Att fortsatt arbeta med att utveckla verksamheten med triple helix modellen som förebild, det vill säga samverkan mellan forskning, näringsliv och samhälle. I övrigt avses att fortsatt bedriva de FoU-program som beskrivits (se allmänt) samt löpande genomföra omvärldsbevakning inom branschen för att ta vara på de utvecklingsmöjligheter som finns för att fortsatt stötta forskning och utveckling som i sin tur skall skapa lönsamhet i företagen och ytterligare arbetstillfällen inom primärproduktionen och i den västsvenska livsmedelsindustrin. För 2018 gäller särskilt Att ytterligare utveckla den produktionsnära forskningen i syfte att stärka gröna näringars tillväxt och utveckling. Samt att vara en aktiv part i det omställningsarbete som pågår på campusområdet i Skara när SLUs grundutbildningar flyttas. Strategier för denna utveckling. Förväntade aktiviteter och resultat för 2018 Indikatorer Kvinnor Män Totalt Internationella FoU-samarbeten 3 Antal nya/utvecklade varor tjänster eller processer 6 Forskningsprogram 6 Jämställdhet, miljö och integration Agroväst arbetar med olika FoU-program och miljö är ett genomgående inslag där ett av programmen (Energi gården) är direkt inriktat på lantbrukets förmåga/möjligheter att leverera bioenergi till samhället och förse sin egen verksamhet med bioenergi. I det strategidokument som nu skapas komma man att påpeka vikten av att miljö och energieffektivisering genomsyrar arbetet som bedrivs i FoU-programmen som får anslag via Agroväst. Agroväst bedriver ingen verksamhet som påverkar jämställdhet eller integration negativt på något sätt. Däremot bedömer verksamheten att arbetet med att stärka möjligheterna till nyföretagande och utveckling av befintliga företag inom de gröna näringarna skapar ytterligare arbetstillfällen för till exempel kvinnor och människor med ursprung i annat land än Sverige. Traditionellt är lantbruket och de gröna näringarna alltför mansdominerat och en ökad mångfald med jämnare könsfördelning är därmed önskvärt.

189 250 Verksamhetsbidrag för Agroväst RUN Verksamhetsbidrag för Agroväst 2018 : Villkor AgroVäst 2018 Dnr RUN FÖRSLAG Uppföljning och utvärdering Agrovästs styrelse, där Västra Götalandsregionen har en representant, har löpande god insyn i verksamheten. Finansiering Västra Götalandsregionen avsätter för 2018 ett verksamhetsbidrag på kronor.

190 250 Verksamhetsbidrag för Agroväst RUN Verksamhetsbidrag för Agroväst 2018 : Villkor AgroVäst 2018 Dnr RUN FÖRSLAG ÖVRIGA VILLKOR Verksamheter som fått stöd av Västra Götalandsregionen ska i sin externa kommunikation informera om att Västra Götalandsregionen är en av finansiärerna. Västra Götalandsregionens logotyp ska exponeras. Länk till logotyp finns på Västra Götalandsregionen har rätt att hos stödmottagaren följa arbetet och ta del av alla handlingar som kan ge upplysning om verksamheten. Omprövning av beslut Beslut om verksamhetsbidrag kan hävas och utbetalt bidrag kan återkrävas om: - verksamheten inte bedrivs enligt villkoren för verksamhetsbidrag - verksamhetsbidraget beviljats på grund av oriktig eller ofullständig uppgift av stödmottagaren - stödmottagaren inte uppfyller övriga villkor enligt ovan Utbetalning av medel Utbetalning av medel sker kvartalsvis efter rekvisition. Slutrekvisition ska dock inkomma senast 8 december Rapportering om genomförda aktiviteter ska inkomma senast det datum som Västra Götalandsregionen meddelar under våren Rapporteringen ligger till grund för framtida beslut om verksamhetsbidrag.

191 251 Remissvar om Göteborgs stads näringslivsstrategiska program - RUN Remissvar om Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program : Remissvar om Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Agneta Mårdsjö Telefon: E-post: agneta.mardsjo@vgregion.se Till regionutvecklingsnämnden Yttrande - Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden föreslår regionstyrelsen avge yttrande Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program Beslutet justeras omedelbart Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionen har fått Göteborgs stads näringslivsstrategiska program på remiss. Programmet beskriver hur staden ska arbeta med strategiska näringslivsfrågor på ett konkret, långsiktigt och målinriktat sätt. Programmet tar sin utgångspunkt i staden Göteborgs centrala roll i hela Göteborgsregionens utveckling och stadens betydelse för utvecklingen av Sverige som nation. Programmets målbild för 2035 är att Göteborg är en internationell förebild för förmågan att samarbeta i en miljö där människor utvecklas och trivs. Näringslivet har fullt stöd från staden och kan känna stolthet över att verka i en av världens mest nytänkande storstadsregioner. Programmet innehåller sex strategier för att stärka näringslivets förutsättningar: kompetensförsörjning, attraktionskraft, infrastruktur och tillgänglighet, markberedskap och fysisk planering, företagsklimat och innovationskraft. Förslaget till yttrande kan sammanfattas i följande fyra punkter: Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program är ett bra program med tydlig struktur och stämmer väl överens med övriga regionala strategier. Göteborg är en viktig motor för hela Västra Götaland. Strategin saknar dock en analys av programmets konsekvenser för näringslivet utanför Göteborgsregionen. Nyföretagande borde få ökad tyngd i strategin. Ett högt nyföretagande genererar ökad sysselsättning och är en förutsättning för ett växande och dynamiskt näringsliv.

192 251 Remissvar om Göteborgs stads näringslivsstrategiska program - RUN Remissvar om Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program : Remissvar om Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program Datum Diarienummer RUN (2) Västra Götalandsregionen efterlyser konkreta åtgärder där staden tillsammans med näringslivet kan kraftsamla mer kring utanförskap, integration och klimatomställning. Beredning Yttrandet har beretts inom koncernkontoret, koncernstab regional utveckling, avdelningarna näringsliv, forskning och utveckling, utbildning samt avdelningen kollektivtrafik och infrastruktur. Koncernkontoret Helena L Nilsson Regionutvecklingsdirektör Agneta Mårdsjö Avdelningschef näringsliv Bilaga Förslag till yttrande Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program Tjänsteutlåtande Remittering av Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program Beslutet skickas till Regionstyrelsen, regionkansliet@vgregion.se Efter beslut i regionstyrelsen Regionstyrelsens beslut + yttrandet skickas till Business Region Göteborg, pia.areblad@businessregion.se senast 29 nov 2017 Regionstyrelsens beslut skickas för kännedom till regionutvecklingsnämnden, regionutveckling@vgregion.se

193 251 Remissvar om Göteborgs stads näringslivsstrategiska program - RUN Remissvar om Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program : Remisssvar Göteborgs näringslivsstrategi 1 (6) Förslag till remissyttrande Datum Diarienummer RS RUN Business Region Göteborg Dnr 0244 /17 E-post: pia.areblad@businessregion.se Yttrande Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program Sammanfattning Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program är ett bra program med tydlig struktur och stämmer väl överens med övriga regionala strategier. Göteborg är en viktig motor för hela Västra Götaland. Strategin saknar dock en analys av programmets konsekvenser för näringslivet utanför Göteborgsregionen. Nyföretagande borde få ökad tyngd i strategin. Ett högt nyföretagande genererar ökad sysselsättning och är en förutsättning för ett växande och dynamiskt näringsliv. Västra Götalandsregionen efterlyser konkreta åtgärder där staden tillsammans med näringslivet kan kraftsamla mer kring utanförskap, integration och klimatomställning. Övergripande kommentarer Synpunkter på innehåll och uppbyggnad Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program är ett bra program med tydlig struktur och stämmer väl överens med övriga regionala strategier. Generellt saknar vi samverkansperspektivet med övriga aktörer, en samverkan som krävs för att programmet ska kunna genomföras. Programmet tar sin utgångspunkt i staden Göteborgs centrala roll i hela Göteborgsregionens utveckling och stadens betydelse för utvecklingen i Sverige som nation. Öppenhet mot omvärlden och samarbete över gränser ska vara en grundläggande princip liksom ett ömsesidigt och beroende och bra samarbetsklimat mellan kommuner i Göteborgsregionen. Göteborg är en viktig motor för hela Västra Götaland. Strategin saknar dock en analys/problematisering av programmets konsekvenser för näringslivet utanför Göteborgsregionen. För ett Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

194 251 Remissvar om Göteborgs stads näringslivsstrategiska program - RUN Remissvar om Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program : Remisssvar Göteborgs näringslivsstrategi kraftfullt genomförande krävs fortsatt att definiera Göteborgs och Göteborgsregionens roll som en del i Västra Götaland, i stråket Göteborg/Oslo/Köpenhamn, i Sverige och internationellt. Nyföretagande borde få ökad tyngd i strategin. Ett högt nyföretagande genererar ökad sysselsättning och är en förutsättning för ett växande och dynamiskt näringsliv. Göteborg borde kunna ligga bättre till jämfört med Stockholm och Malmö och Västra Götalands övriga 48 kommuner. Staden skapar med sina verksamheter flera av de viktiga förutsättningar som näringslivet behöver för att utvecklas och växa. Västra Götalandsregionen (VGR) efterlyser konkreta åtgärder där staden tillsammans med näringslivet kan kraftsamla mer kring utanförskap, integration och klimatomställning. Det regionala utvecklingsuppdraget VGR har haft det regionala utvecklingsuppdraget sedan 1999 då de tre västsvenska länen slogs samman till ett storlän och utvecklingsuppdraget flyttades från Länsstyrelsen till VGR. Västra Götaland, som är Sveriges befolkningsmässigt största region, har sedan dess utarbetat en aktiv regional närings- och innovationspolitik. I samverkan med kommuner, akademi och näringsliv utarbetar VGR regionspecifika strategier och program som bidrar till att möta samhällsutmaningar och skapa förutsättning för västsvensk och svensk konkurrenskraft. VGR satsar via egen skattekraft varje år ca 800 miljoner kronor på verksamheter och utvecklingsprojekt som ligger i linje med den regionala utvecklingsstrategin VG strategi för tillväxt och utveckling. Insatser sker även via nationella medel för regional tillväxt (s.k 1:1 medel) vilka utgör 66 miljoner kronor per år samt medel som kanaliseras via Europeiska fonder. Västra Götalandsregionen leder strukturfondspartnerskapet Västsverige och växlar upp egna insatser via EU:s fonder. Utöver detta finns en budget för kultur på ca 1.5 miljarder kronor och en budget för kollektivtrafik på ca 4.4 miljarder kronor. En del av det regionala utvecklingsuppdraget har nära koppling till hälso- och sjukvårdsuppdraget som har en budget på drygt 40 miljarder kronor. Synpunkter och kommentarer på föreslagna åtgärder I Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program föreslås sex huvudstrategier för att arbeta mot målbilden. Strategier och åtgärder kommenteras kortfattat nedan utifrån om Västra Götalandsregionen vill bidra till arbetet med åtgärden och på vilket sätt i så fall. Mål 1 Kompetensförsörjning - Göteborg tillvaratar och attraherar kompetens Regionutvecklingsnämnden är engagerad i verksamheter och projekt som syftar till att genomföra den policy som Västra Götalandsregionen har inom kompetensförsörjningsfrågor. Det handlar främst om tre olika typer av aktiviteter; insatser för förbättrad matchning, insatser för att sänka trösklarna till anställning för individer som står utanför arbetsmarknaden samt tidiga insatser för att främja inträde på arbetsmarknaden och motverka avbrott och avhopp från skolgången.

195 251 Remissvar om Göteborgs stads näringslivsstrategiska program - RUN Remissvar om Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program : Remisssvar Göteborgs näringslivsstrategi Åtgärd 1. Utveckla skola-näringslivssamverkan och låta entreprenörskap löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet. Ja, vi stödjer organisationer som verkar regionalt inom Västra Götaland t.ex. Transfer, Framtidsfrön, Ung Företagsamhet och Drivhus vid högskolor och universitet. Vårt handlingsprogram för ungt entreprenörskap betonar behovet av insatser för ungdomar utanför utbildningssystemet, i utanförskap och på landsbygd. Åtgärd 2. Utveckla relevanta utbildningar som arbetslivet efterfrågar på alla nivåer. Ja, Västra Götalandsregionen är en partner för YH-myndigheten och verkar för att yrkesskolutbildningar, inom områden där det råder brist på arbetskraft, förläggs till Västra Götaland. VGR samverkar också med kommuner och Skolverket när det gäller lokalisering av regionala yrkesvuxutbildningar till Västra Götaland. Åtgärd 3. Utveckla möjligheten till fortbildning och kontinuerligt lärande på arbetsplatsen. Ja, VGR samarbetar sedan länge med t.ex. industriella utvecklingscentra som arbetar med såväl med innovation som kompetensutvecklingsinsatser i företagen. Vi finansierar även projekt som Smarta fabriker som syftar till digitalisering och samarbetar med ESF för att kompetensutveckla näringsliv och offentlig sektor inom digitalisering. Åtgärd 4. Verka för bättre matchning och snabbare validering av kompetenser tillsammans med näringslivet för ökad delaktighet på arbetsmarknaden. Ja, VGR basfinansierar Validering Väst samt bedriver prognos och analysarbete territoriellt och tematiskt för att identifiera matchningsbehov. Åtgärd 5. Satsa aktivt på att tillvarata och attrahera internationell kompetens och stödja initiativ som stärker den internationella gemenskapen (international community) i staden. Ja, VGR medverkar i satsningen på Global talent som numera heter Move to Gothenburg. Mål 2 Attraktionskraft - Göteborg är en attraktiv plats att besöka, bo och verka i Åtgärd 6. Utarbeta en välutvecklad process för att attrahera investeringar och stödja företagsetableringar. Ja, VGR har under året tagit initiativ till att samla de som arbetar med etableringsfrågor i de fyra delregionerna till regelbundna möten för ökad samverkan och koordinering av insatser. Vi är engagerade i den årligen återkommande konferensen Connect to Capital som är en västsvensk arena för att attrahera och synliggöra Västsverige för såväl nationella och internationella investerare. VGRs engagemang och långsiktiga finansieringen av den regionala innovationsinfrastrukturen såsom t.ex. Science Parks i kombination med stora satsningar på regionala styrkeområden t.ex. hållbara transporter, life Science, maritima näringar, hållbar energi, bidrar till att göra Västra Götaland attraktiv för innovations- och forskningsintensiva företag och nationella och internationella forsknings- och innovationssamarbeten.

196 251 Remissvar om Göteborgs stads näringslivsstrategiska program - RUN Remissvar om Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program : Remisssvar Göteborgs näringslivsstrategi Åtgärd 7. Aktivt marknadsföra staden genom att utveckla berättelsen om Göteborg och det utvecklingssprång vi befinner oss i. Ja, som en del av Västra Götalandsregionens kommunikation. Åtgärd 8. Skapa tillåtande miljöer som främjar entreprenörskap och där gräsrotsinitiativ får möjlighet att utvecklas. Ja, VGR utlyser medel för att stimulera nya idéer inom t.ex. socialt entreprenörskap för ökad sysselsättning och företagande. Mål 3 Infrastruktur och tillgänglighet- Göteborg har en fungerande infrastruktur och god tillgänglighet Åtgärd 9. Fortsätta utveckla Göteborg som Skandinaviens logistiknav, med Göteborgs Hamn och Landvetter Flygplats som centrala hubbar. Ja, vi verkar för att investeringsmedel inom regional och nationell infrastrukturplan riktas till åtgärder som stödjer utvecklingen av Göteborg som logistiknav. Vi bidrar även genom att förbättra tillgängligheten till Landvetter flygplats genom förbättrad kollektivtrafik. Åtgärd 10. Verka för snabba, hållbara resor med alla trafikslag inom både stad och arbetsmarknadsregion. Ja, att utveckla kollektivtrafiken inom Göteborg och dess arbetsmarknadsregion ligger i linje med Trafikförsörjningsprogrammet, det styrdokument som anger hur Västra Götalandsregionen avser utveckla kollektivtrafiken i regionen. Åtgärd 11. Tillvarata Göteborgs unika kompetens inom hållbara transportsystem och mobilitetslösningar och låta det prägla stadens omvandling. Ja, VGR bidrar genom att fortsatt medverka i forsknings- och utvecklingsprojekt såsom exempelvis Electricity, i syfte att främja innovation och utveckling inom hållbara transportsystem. Åtgärd 12. Stödja omställningen till en smart stad genom att tillvarata digitaliseringens möjligheter Ja, genom att VGR samordnar arbetet i digitaliseringsrådet i Västra Götaland, där företrädare för kommuner, länsstyrelse och akademin ingår. En handlingsplan har tagits fram för genomförandet av den digitala agendan och bl.a. där bl.a. en utbildning i informationssäkerhet för kommunerna håller på att tas fram. Mål 4 Markberedskap och fysisk planering - Göteborg erbjuder bra lokaler och verksamhetsmark i rätt lägen För åtgärderna så är svaret för närvarande nej, då VGR endast stödjer kommunalförbunden utanför Göteborgsregionen i deras arbete med framtagande av delregionala strukturbilder med målet att kunna skapa en strukturbild för Västra Götaland som helhet.

197 251 Remissvar om Göteborgs stads näringslivsstrategiska program - RUN Remissvar om Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program : Remisssvar Göteborgs näringslivsstrategi Mål 5 Företagsklimat - I Göteborg är det enkelt att driva företag Åtgärd 16 Arbeta aktivt med attityder till och förståelse för företag och företagande hos politiker och tjänstemän. Ja via Västra Götalandsregionens handlingsprogram för små och medelstora företag där företagsklimat är ett av två insatsområden. Åtgärd 17. Arbeta systematiskt med att förenkla stadens processer ur ett näringslivsperspektiv. Nej, staden har ansvar för att förenkla sina processer. Men, Västra Götalandsregionen kan genom handlingsprogrammet för små och medelstora företag stötta insatser som bidrar till förändringar på regional nivå, som t.ex. i Göteborgsregionen. Det kan bl.a. vara genom att erbjuda exempel på fungerande metoder/arbetssätt, dialogstöd i kommunala processer eller stöd för att ta fram gemensamma lösningar. Avgörande för vilka städer/kommuner som kommer att lyckas att förbättra sitt företagsklimat är de som klarar av att genomdriva verkliga förändringsåtgärder. Åtgärd 18. Tillse att stadens beslut i relevanta frågor innehåller en analys om hur det påverkar näringslivet. Ja, vi är intresserade utifrån ett metodutvecklings- och spridningsperspektiv. Åtgärd 19. Koordinera insatser från externa aktörer för att stödja små och medelstora företag. Ja, VGR har ett samordningsuppdrag i Västra Götaland utifrån vårt ansvar för det regionala tillväxtarbetet att samordna insatser för genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin, VG2020 strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland Västra Götalandsregionen är också värdorganisation och sekretariat för det västsvenska strukturfondspartnerskapet avseende regionalfondsprogrammet och den regionala handlingsplanen för socialfonden samt för den nationella subkommittén för Interreg Nordsjön. I rollen ingår att se till att EUs strukturfondsmedel används koordinerat och effektivt utifrån regionala strategier och program och att fonderna samordnas så långt som möjligt för ökad effekt. Vi stödjer och medfinansierar också ett antal verksamheter och projekt för stärkt konkurrenskraft i små och medelstora företag genom vårt handlingsprogram för små och medelstora företag. Mål 6 Innovationskraft - Göteborg stärker näringslivets förutsättningar för innovation Åtgärd 20. Initiera, utveckla och samordna klusterinitiativ och strategiska samverkansprojekt där kompetenser korsbefruktas. Ja, klusterinitiativ kräver bred samverkan och regional förankring där Västra Götalandsregionen idag är finansiär till flertalet klusterinitiativ och innovationsmiljöer. Samordning och koordinering, se även svar på åtgärd 19.

198 251 Remissvar om Göteborgs stads näringslivsstrategiska program - RUN Remissvar om Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program : Remisssvar Göteborgs näringslivsstrategi Åtgärd 21. Positionera staden som internationellt ledande test- och demomiljö för hållbara lösningar på samhällsutmaningar. Ja, utifrån fortsatta satsningar på regionala styrkeområden och innovationsmiljöer i Västra Götaland där Göteborg har en stark position. Åtgärd 22. Stärka Göteborgs position som den innovativa motorn i svensk industri. Ja och med perspektivet Västra Götaland som ledande industriregion och med ett näringsliv som är starkt sammanflätat där det också finns ett mervärde att arbeta tillsammans regionalt men också nationellt. Åtgärd 23. Satsa aktivt på kreativa näringar som katalysator för innovation. Ja, genom Västra Götalandsregionens handlingsprogram för kulturella och kreativa näringar (KKN) och genom våra egna verksamheter t.ex. Film i Väst och Västarvet. Stöd och finansiering ges till ett antal miljöer och initiativ inom KKN-området såsom Brewhouse, dataspelsinkubatorn i Skövde och filialen på Lindholmen m.fl. Övriga synpunkter Programmet är mer av ett visionsdokument än ett genomförandeprogram, dvs. mer strategiskt än operativt. Konkret samverkan genom de handlingsplaner som ska tas fram blir därmed helt avgörande för att programmet ska leda till handling och vara möjligt att följa upp. Regionstyrelsen Västra Götalandsregionen Johnny Magnusson Regionstyrelsens ordförande Ann-Sofi Lodin Regiondirektör

199 251 Remissvar om Göteborgs stads näringslivsstrategiska program - RUN Remissvar om Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program : Remiss Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program

200 251 Remissvar om Göteborgs stads näringslivsstrategiska program - RUN Remissvar om Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program : Remiss Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program Göteborgs Stads styrsystem Utgångspunkterna för styrningen av Göteborgs Stad är lagar och författningar, den politiska viljan och stadens invånare, brukare och kunder. För att förverkliga utgångspunkterna behövs förutsättningar av olika slag. Stadens politiker har möjlighet att genom styrande dokument beskriva hur de vill realisera den politiska viljan. Inom Göteborgs Stad gäller de styrande dokument som antas av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Därutöver fastställer nämnder och bolagsstyrelser egna styrande dokument för sin egen verksamhet. Kommunfullmäktiges budget är det övergripande och överordnade styrande dokumentet för Göteborgs Stads nämnder och bolagsstyrelser. Om Göteborgs Stads styrande dokument Göteborgs Stads styrande dokument är våra förutsättningar för att vi ska göra rätt saker på rätt sätt. De anger vad nämnder/styrelser och förvaltningar/bolag ska göra, vem som ska göra det och hur det ska göras. Styrande dokument är samlingsbegreppet för dessa dokument. Stadens grundläggande principer såsom demokratisk grundsyn, principer om mänskliga rättigheter och icke-diskriminering omsätts i praktisk verksamhet genom att de integreras i stadens ordinarie beslutsprocesser. Beredning av och beslut om styrande dokument har en stor betydelse för förverkligandet av dessa principer i stadens verksamheter. De styrande dokumenten ska göra det tydligt både för organisationen och för invånare, brukare, kunder, leverantörer, samarbetspartners och andra intressenter vad som förväntas av förvaltningar och bolag. De styrande dokumenten ligger till grund för att utkräva ansvar när vi inte arbetar i enlighet med vad som är beslutat. Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program (34)

201 251 Remissvar om Göteborgs stads näringslivsstrategiska program - RUN Remissvar om Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program : Remiss Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program Dokumentnamn: Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program Beslutad av: Gäller för: Diarienummer: Datum och paragraf för beslutet: [Nämnd/styrelse/befattning] [Text] [Nummer] [Text] Dokumentsort: Giltighetstid: Senast reviderad: Dokumentansvarig: Program [Datum] [Funktion] Bilagor: [Bilagor] Innehåll Inledning... 3 Syftet med detta program... 3 Vem omfattas av programmet... 3 Bakgrund... 3 Koppling till andra styrande dokument... 4 Stödjande dokument... 4 Genomförande och uppföljning av programmet... 5 Läsanvisning... 5 Utgångspunkter... 6 Globala trender... 6 Regionalt perspektiv... 7 Lokala förutsättningar... 7 Göteborgs styrkor... 7 Göteborgs utmaningar Målbild och mål för stadens näringslivsutveckling Målbild Mål och indikatorer Mål 1: Kompetensförsörjning och attraktionskraft Mål 2: Samhällsplanering Mål 3: Företagsklimat och innovationskraft Sex strategier för att stärka näringslivets förutsättningar Strategi 1: Kompetensförsörjning Strategi 2: Attraktionskraft Strategi 3: Infrastruktur och tillgänglighet Strategi 4: Markberedskap och fysisk planering Strategi 5: Företagsklimat Strategi 6: Innovationskraft Bilagor Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program (34)

202 251 Remissvar om Göteborgs stads näringslivsstrategiska program - RUN Remissvar om Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program : Remiss Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program Inledning Syftet med detta program Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program beskriver hur staden ska arbeta med strategiska näringslivsfrågor på ett konkret, långsiktigt och målinriktat sätt. Syftet med programmet är att tydliggöra och stärka Göteborgs Stads samlade arbete gentemot näringslivet för att skapa goda förutsättningar för företagande. Programmet tar sin utgångspunkt i staden Göteborgs centrala roll i hela Göteborgsregionens utveckling och stadens betydelse för utvecklingen av Sverige som nation. Öppenhet för omvärlden och samarbete över gränser är grundläggande principer som omfattas både av Göteborgs Stad och av näringslivet. I programmets perspektiv ligger också ett ömsesidigt beroende och ett bra samarbetsklimat mellan alla kommuner i Göteborgsregionen. Programmets målbild uttrycker stadens viljeinriktning för vad som ska uppnås genom det samlade arbetet med näringslivsutveckling till år Programmet innehåller konkreta mål och strategier för hur Göteborgs Stad ska arbeta för att uppnå målbilden. Programmet är framtaget i nära dialog med näringsliv, akademi, andra regionala aktörer med kopplingar till näringslivet, samt stadens förvaltningar och bolag som har täta kontakter med näringslivet. 1 Vem omfattas av programmet Det näringslivsstrategiska programmet är ett av stadens övergripande styrdokument och omfattar hela Göteborgs Stad. Programmet gäller från dess antagande och fem år framåt. Det revideras 2023 för att sedan löpa , med revision vart fjärde år. Bakgrund Ett starkt näringsliv med framgångsrika företag är en förutsättning för både stadens och regionens utveckling. Företagen skapar arbetstillfällen och tillväxt, staden skapar flera av de förutsättningar som näringslivet behöver för att utvecklas och växa. Göteborgs Stads arbete med näringslivsfrågor är därför av strategisk betydelse och inom staden finns många olika aktörer med ett konkret näringslivsuppdrag kopplat till det egna grunduppdraget. Mot bakgrund av detta gav kommunfullmäktige 2016 Business Region Göteborg AB och kommunstyrelsen i uppdrag att, i samverkan med berörda aktörer i Göteborgs Stad och Göteborgsregionen, ta fram ett näringslivsstrategiskt program som tydliggör stadens samlade arbete gentemot näringslivet för att skapa goda förutsättningar för företagande. 2 1 En detaljerad beskrivning av arbetsprocessen finns i bilaga 1. 2 Tjänsteutlåtande utfärdat , diarienummer 0959/14. Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program (34)

203 251 Remissvar om Göteborgs stads näringslivsstrategiska program - RUN Remissvar om Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program : Remiss Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program Koppling till andra styrande dokument Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program tar sin utgångspunkt i stadens vision om Göteborg som en hållbar stad, öppen för världen. På en övergripande nivå relaterar programmet till Göteborgs Stads budget, som beslutas i kommunfullmäktige och är överordnad alla andra styrdokument. I budgeten finns mål bland annat för näringsliv och arbetsmarknad, som det näringslivsstrategiska programmet anknyter till. Programmet utgår också från Business Region Göteborgs (BRG) strategiplan Hållbar tillväxt, där bolagets insatser för att utveckla näringslivet i Göteborgsregionen mot hållbar tillväxt beskrivs. Inom de sex strategiska områden som det näringslivsstrategiska programmet omfattar, finns också kopplingar till en rad styrdokument, till exempel: Kompetensförsörjning Göteborgs Stads kompetensförsörjningsplan Attraktionskraft Stadens program för besöksnäringens utveckling till 2030 Infrastruktur och tillgänglighet Göteborgs Stads trafikstrategi, regional infrastrukturplan för Västra Götalandsregionen Markförsörjning och fysisk planering Göteborgs Stads utbyggnadsplan, Göteborgs Stads grönplan Företagsklimat Handlingsplanen för Förenkla Helt Enkelt Innovationskraft Göteborgs Stads innovationsprogram Stödjande dokument De delar av ett starkt företagsklimat som Göteborgs Stad kan påverka, omfattar mer än stadens planering inom de sex strategiska områden som programmet innehåller. Förutsättningarna för företagande är beroende av alla övriga delar av stadens verksamheter. Företag föredrar att verka i en stad som uppfattas som trygg och attraktiv, med väl fungerande infrastruktur, god tillgång till bostäder och ett utbildningssystem som håller hög kvalitet. Det ger goda förutsättningar för tillväxt. Därför finns ytterligare dokument som stödjer det näringslivsstrategiska programmet inom de aspekter som är viktiga för näringslivet, men som inte omfattas i programmet: Trygg stad Program för Göteborgs Stads trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete Attraktiv stad Kulturprogram för Göteborgs Stad, Miljöprogram för Göteborgs Stad, Klimatstrategiskt program för Göteborgs Stad Kvalitativ skola Kommunen är ansvarig för utveckling av skolverksamheten så att den håller hög kvalitet. Det arbetet styrs till största delen av statliga regler och lagstiftning. Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program (34)

204 251 Remissvar om Göteborgs stads näringslivsstrategiska program - RUN Remissvar om Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program : Remiss Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program Utöver stödjande dokument inom Göteborgs Stad, är också Göteborgsregionens program Hållbar tillväxt och Västra Götalandsregionens strategi för tillväxt och utveckling Västra Götaland 2020 att betrakta som stödjande dokument, då dessa dokument omfattar åtgärder som bidrar till att stärka näringslivets förutsättningar i regionen. Genomförande och uppföljning av programmet Business Region Göteborg AB har ett övergripande samordningsansvar för programmets genomförande, vilket innebär att BRG initierar arbetet att formulera handlingsplaner inom de sex strategiska utvecklingsområdena, samt i nära samverkan med berörda nämnder och styrelser fördelar och samordnar arbetet med programmets genomförande. Följande nämnder och styrelser har delansvar inom respektive strategiskt område: Kompetensförsörjning Business Region Göteborg AB, Nämnden för Arbetsmarknad och vuxenutbildning, Utbildningsnämnden, Grundskolenämnden, Social resursnämnd Attraktionskraft Business Region Göteborg AB, Göteborg & Co AB, Higab AB, Kulturnämnden Infrastruktur och tillgänglighet Business Region Göteborg AB, Trafiknämnden, Byggnadsnämnden, Fastighetsnämnden, Parkeringsbolaget AB, Göteborgs Hamn AB Markberedskap och fysisk planering Business Region Göteborg AB, Byggnadsnämnden, Fastighetsnämnden, Älvstranden AB, Göteborgs Hamn AB Företagsklimat Business Region Göteborg AB, Miljö- och klimatnämnden, Fastighetsnämnden, Nämnden för konsument- och medborgarservice, trafiknämnden, Inköps- och upphandlingsnämnden, Byggnadsnämnden, Stadsledningskontoret, Förbundsstyrelsen för Räddningstjänsten Storgöteborg Innovationskraft Business Region Göteborg AB, Lindholmen Science Park AB, Sahlgrenska Science Park AB, Johanneberg Science Park AB, Inköps- och upphandlingsnämnden, Miljö- och klimatnämnden, Kulturnämnden Business Region Göteborg AB redovisar programmets måluppfyllelse till kommunfullmäktige i samband med programmets revidering 2023 och därefter vart fjärde år. En årlig uppföljning av programmet redovisas i Business Region Göteborgs verksamhetsberättelse. Som grund för detta redovisar respektive nämnd/bolag som har delansvar årligen utfall av arbetet inom respektive strategiskt område till Business Region Göteborg, som koordinerar uppföljningen. Läsanvisning Kapitel 2 Kapitel 3 Kapitel 4 Beskriver programmets utgångspunkter. Beskriver programmets målbild, mål och indikatorer. Beskriver strategier och åtgärder för att målbild och mål ska uppnås. Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program (34)

205 251 Remissvar om Göteborgs stads näringslivsstrategiska program - RUN Remissvar om Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program : Remiss Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program Utgångspunkter Globala trender Ett starkt näringsliv med framgångsrika företag är en förutsättning för både stadens och regionens utveckling. Göteborgsregionen har ett starkt, diversifierat näringsliv som agerar på en global marknad. Därmed påverkas både näringslivet, staden och hela Göteborgsregionen av ett antal globala megatrender, som det näringslivsstrategiska programmet förhåller sig till: Näringslivet är en del av lösningen på samhällsutmaningarna Vi står inför omvälvande samhällsutmaningar som klimatförändringar, urbanisering och en åldrande befolkning. I näringslivet läggs stora resurser på utveckling av produkter och tjänster som bidrar till lösningar inom samtliga dessa utmaningar. Utvecklingen mot cirkulär ekonomi, delandeekonomi och social ekonomi ger upphov till helt nya affärsmodeller och sätt att organisera välfärden, som i sin tur ger nya lösningar på samhällsutmaningarna. Digitaliseringen medför ett paradigmskifte Samhällsutvecklingen drivs och formas till stor del av digitaliseringen och vi befinner oss i ett paradigmskifte som är lika omvälvande som övergången från jordbrukssamhället till industrisamhället. Digitaliseringen medför att vi kan göra helt nya saker och att saker vi tidigare gjort kan göras på helt nya sätt. Förändringen påverkar hela samhället i grunden och berör allt från hållbar lokal och regional utveckling, till hela länders och världsdelars konkurrenskraft. Framtidens jobb är inte definierade än Digitaliseringen medför att gamla yrken försvinner och nya tillkommer i en allt snabbare takt. Mer än hälften av de jobb som kommer att finnas om år är ännu inte definierade, vilket ställer höga krav på flexibilitet i både utbildningssystemet och hos arbetskraften. Framtidens arbetsmarknad skulle kunna präglas av ett större inslag av tidsbegränsade anställningar, egenanställningar och egenföretagande. Det skulle i så fall medföra att flexibilitet och entreprenöriell förmåga blir allt viktigare egenskaper hos morgondagens arbetskraft. Det skulle också medföra att det livslånga lärandet och kontinuerlig kompetensutveckling blir allt viktigare för attraktionskraften hos morgondagens arbetsgivare. Tillväxten drivs av storstadsregioner Ekonomisk tillväxt drivs av storstadsregioner som konkurrerar om kompetens och kapital på en global marknad. Näringslivet känner inte av några kommungränser, utan har snarare regionen som plattform för att nå sina marknader runt om världen. Ju större region, desto större förmåga att generera tillväxt. Regionförstoring, med Göteborg som motor, ger därför förutsättningar för ökad sysselsättning och tillväxt i hela Västsverige. Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program (34)

206 251 Remissvar om Göteborgs stads näringslivsstrategiska program - RUN Remissvar om Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program : Remiss Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program Regionalt perspektiv Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program har ett regionalt perspektiv där Göteborg är motor i Göteborgsregionens och hela Västsveriges utveckling. Det regionala perspektivet utgår från Göteborgsregionens strategi Hållbar tillväxt. 3 GRs tretton medlemskommuner verkar för att Göteborgsregionen ska vara en stark och tydlig tillväxtregion i Europa en region som är attraktiv att leva och verka i samt besöka. En bärande del av denna utveckling, är att stärka regionens kärna Göteborg. Kärnans utveckling är av central betydelse för hela Göteborgsregionens utveckling. Det är en gemensam uppgift att verka för att skapa en attraktiv och lättillgänglig regional kärna, som utgörs av de centrala delarna av Göteborg. Här finns regionens bästa tillgänglighet till kommersiell service, kultur, nöjen och offentlighet, men också regionens största koncentration av arbetsplatser och en stor potential att skapa ett starkt nav för hela regionens och Västsveriges utveckling. Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program har fokus på det gemensamma ansvaret att utveckla Göteborgsregionen, då det omfattar strategiska åtgärder för att stärka Göteborgs attraktionskraft och tillgänglighet. Målen i det näringslivsstrategiska programmet är formulerade i samklang med GRs strategiska mål för 2030, som säger att: Göteborgs lokala arbetsmarknad ska år 2030 omfatta 1,75 miljoner invånare. Göteborgsregionens kärna ska stärkas med ytterligare boende och arbetsplatser till Utöver kärnan ska det sammanhängande stadsområdet, huvudstråken och kustzonens större tätorter till samma tidpunkt stärkas med boende och arbetsplatser. Genom samstämmiga mål och strategier för ökad attraktionskraft och tillgänglighet för regionens kärna Göteborg, harmonierar det näringslivsstrategiska programmet för Göteborgs Stad med den av GR överenskomna stukturbilden och strategin för hållbar tillväxt i GR. Lokala förutsättningar Utöver de globala trender som påverkar näringslivet och staden, samt det regionala perspektivet, tar programmet också utgångspunkt i Göteborgs lokala förutsättningar både dess styrkor och dess utmaningar. Göteborgs styrkor Göteborgsregionen är en av Europas mest snabbväxande storstadsregioner och befinner sig just nu mitt i ett utvecklingssprång, som drivs av stora investeringar i forskning och utveckling. I Göteborgsregionen finns planer på investeringar i infrastruktur och annat byggande för miljarder kronor de kommande 20 åren. 4 Flera internationella jämförelser placerar Göteborgsregionen högt när det gäller konkurrenskraft och framtidspotential, vilket illustreras av nedanstående punkter: 3 GR Hållbar tillväxt. Mål och strategier med fokus på regional struktur. Antagen av förbundsfullmäktige juni Fakta och statistik om Göteborgsregionens näringsliv Business Region Göteborg, Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program (34)

207 251 Remissvar om Göteborgs stads näringslivsstrategiska program - RUN Remissvar om Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program : Remiss Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program Innovationer Regional Innovation Scoreboard 2016 Innovationsledare bland 214 regioner Mäter innovationsförmågan i europeiska regioner. Västsverige framstår i rapporten som en innovationsledare inom Europa. Bland annat får regionen högt betyg för: - Välutbildad befolkning - Export av högteknologiska varor - Process- och produktinnovationer inom SME - Ökande sysselsättning inom kunskapsbaserade yrken Källa: EU-kommissionen Konnektivitet European Cities and Regions of the Future 2016/ av 468 städer/regioner Rankar städer och regioner i Europa med bäst IT- och logistikinfrastrukur. Bland europeiska storstäder hamnar Göteborg på nionde plats när det gäller bäst IT- och logistikinfrastruktur. Källa: fdi Tillväxtpotential Performance Index av 117 regioner Mäter europeiska storstadsregioner som har bäst framtida tillväxtpotential. Göteborgsregionen utmärker sig i: - Ekonomisk tillväxt - Sysselsättning Källa: BAK Basel Konkurrenskraft Europe 2020 Regional Index 5 av 268 regioner Mäter hur nära EU:s regioner är sina målstrategier för att uppnå förbättrad konkurrenskraft. Göteborgsregionen möter alla sina uppsatta EU-mål och får bland annat positivt omdöme för: - Sysselsättning - Högre utbildning - FoU Källa: EU-kommissionen Kompetens Global Cities Talent Competitiveness Index av 46 städer Indexet rankar städer utifrån deras förmåga att attrahera, utveckla och behålla kompetens. Göteborgs höga placering drivs av: - Hög livskvalitet - Välutbildad befolkning Källa: INSEAD och Adecco Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program (34)

208 251 Remissvar om Göteborgs stads näringslivsstrategiska program - RUN Remissvar om Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program : Remiss Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program Göteborgsregionens höga placering på internationella rankinglistor bygger på en rad styrkor ur ett näringslivsperspektiv, som också framkommit i dialogen med näringsliv och akademi i samband med programmets framtagande. Följande styrkor betonades särskilt i dialogen: 5 Det geografiska läget Göteborgsregionens strategiska läge i Skandinavien, en internationell flygplats och Skandinaviens största hamn gör regionen tillgänglig för internationell arbetskraft, investerare och affärspartners. Inom en radie av 50 mil finns 70 procent av Nordens samlade industri. Här finns Göteborgs Hamn, en viktig länk mellan Atlanten och Östersjöområdet, vars huvudsakliga upptagningsområde omfattar tio nordiska och baltiska länder. Korta avstånd mellan hamn och lager ger låga logistikkostnader och ett 25-tal direktlinjer för godståg mellan Göteborgs Hamn och olika inlandsterminaler i Sverige och Norge sparar på miljön. I Göteborgsregionen finns även tillgång till internationell flygfrakt. På Göteborg Landvetter Airport finns godsterminaler och lager i nära anslutning till flygplatsen vilket ger den snabbaste omlastningen av gods i hela Europa. Sammantaget gör detta Göteborgsregionen till Sveriges främsta logistiknav. Ett diversifierat näringsliv Göteborgsregionen har varit Skandinaviens nav för global handel sedan 1700-talet. Inom Göteborgsregionen finns idag allt från multinationella företag till småföretagare och kluster med kompetens som efterfrågas på globala marknader. I dag finns mer än 750 olika branscher i Göteborgsregionen. Det motsvarar hela 93 procent av rikets alla branscher, vilket illustrerar mångfalden i regionens näringsliv. Fordonsindustri och logistik, informations- och kommunikationsteknik och läkemedelsindustri är dominerande. Andra stora områden är maritima näringar, besöksnäring och handel. Små och stora företag samverkar på ett fruktbart sätt i att utveckla, producera och marknadsföra nya tjänster och produkter. Göteborgsregionens diversifierade näringsliv är också i allra högsta grad globalt. Sedan 1990 har antalet utlandsägda företag i Göteborgsregionen nästan fyrdubblats och nu finns det cirka utlandsägda arbetsställen som sysselsätter drygt personer. Motorn i Sveriges industri Göteborgsregionens näringsliv kännetecknas av globala och kunskapsintensiva tillverkningsföretag. Tillverkningsindustrin står för nästan en fjärdedel av den totala omsättningen i Göteborgsregionens näringsliv och merparten av regionens största företag återfinns inom den högteknologiska industrin. Den starka tillverkningsindustrin och den industrinära tjänstesektorn gör Göteborgsregionen till en forskningsintensiv region. Detta är särskilt framträdande inom tre områden; fordon, läkemedel/kemi och företagstjänster. Regionens fordonsindustri står för mer än 60 procent av landets privata investeringar i forskning och utveckling. Inom 5 Fakta och statistik som beskriver respektive styrka kommer från Näringsliv och Tillväxt 2016, samt Fakta och statistik om Göteborgsregionens näringsliv 2017, Business Region Göteborg. Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program (34)

209 251 Remissvar om Göteborgs stads näringslivsstrategiska program - RUN Remissvar om Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program : Remiss Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program läkemedel/kemi är motsvarande andel 42 procent. Inom företagstjänster är andelen 27 procent, till stor del beroende på våra stora teknikintensiva konsultföretag. Göteborgsregionens starka industri gör också regionen till Sveriges ledande exportregion. Under 2016 exporterade regionens företag för cirka kronor per sysselsatt. Exportvärdet per sysselsatt är därmed klart högre än i de övriga två storstadsregionerna och Sverige. Varuexporten uppvisar dessutom en positiv trend och ökade under 2016 med hela 6 procent i Göteborgsregionen, medan Sveriges varuexport endast ökade marginellt. En hög kompetensnivå Med två universitet och hundratals yrkesutbildningar finns välutbildad arbetskraft i Göteborgsregionen. Regionen har en större andel högutbildade än övriga Sverige och nästan hälften av alla i åldrarna 25 till 64 år i regionen har en eftergymnasial utbildning. Inom Göteborgsregionen finns ett 140-tal yrkesutbildningar, utformade i samarbete med arbetsgivare för att matcha arbetsmarknadens kompetensbehov. Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet samlar runt studenter, många med internationell bakgrund. Vid de två lärosätena bedrivs spetsutbildningar samt tvärvetenskaplig forskning i samarbete med företag och myndigheter inom en rad olika områden. Regionens näringsliv bidrar också i allra högsta grad till den höga kompetensnivån genom kontinuerlig kompetensutveckling av sin personal. Dessutom investerar företag i Göteborgsregionen varje år runt 20 miljarder kronor i forskning och utveckling, vilket motsvarar nästan en fjärdedel av Sveriges samlade privata investeringar i forskning och utveckling. Det gör regionen till en av de mest forskningsintensiva i Europa. En miljonregion med unik samarbetsförmåga Göteborgsregionen präglas av ett unikt samarbete mellan näringsliv, akademi, politik och offentlig sektor. Nätverk, kluster och tre science parks skapar förutsättningar för innovation och spetskompetens. Inom flera områden finns världsledande forskning och produktutveckling. En stark tradition av samarbete mellan olika aktörer bidrar till framgångarna. Göteborg är en växande storstadsregion som våren 2017 har drygt en miljon invånare. Det skapar fördelar bland annat i form av ökad tillgång till kompetens, kapital och idéer. Samtidigt är närheten mellan beslutsfattare och en väl utvecklad förmåga att samarbeta fördelar i konkurrensen med andra storstadsregioner. Tillväxten, investeringsmöjligheterna och koncentrationen av kompetens inom vissa områden väcker ett ökat nationellt och internationellt intresse. Framgångsrika samarbeten mellan näringslivet, akademin och samhällets andra aktörer ger också stor uppmärksamhet. Göteborgs utmaningar Trots Göteborgs många styrkor ur ett näringslivsperspektiv, står vi inför ett antal utmaningar de kommande åren. Business Region Göteborg har i rapporten Näringsliv och Tillväxt 2016 identifierat tio utmaningar som behöver mötas för att Göteborg och Göteborgsregionen ska vara en konkurrenskraftig region även i framtiden. 6 Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program utgår från dessa utmaningar. 6 Näringsliv och Tillväxt Business Region Göteborg, Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program (34)

210 251 Remissvar om Göteborgs stads näringslivsstrategiska program - RUN Remissvar om Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program : Remiss Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program Säkra kompetensförsörjningen Framtidens kompetensförsörjning är den utmaning som näringslivet framhåller som den största utmaningen. Kampen om kompetens hårdnar och Göteborg behöver både tillvarata och attrahera kompetens, såväl nationellt som globalt. Ökad tillgång till bostäder och en tydligare bild av Göteborgs attraktivitet är två av de frågor som näringslivet framhåller som viktigast. Dit hör också utbildning och fortbildning som motsvarar näringslivets kompetensbehov nu och i överskådlig framtid. Öka delaktigheten på arbetsmarknaden Nära kopplad till behovet av att säkra kompetensförsörjningen, är utmaningen att öka delaktigheten på arbetsmarknaden. Samtidigt som kompetensbehovet är stort, står många utanför arbetsmarknaden och över hälften av dem är utrikes födda. I ett läge där arbetslösheten i Göteborgsregionen successivt har minskat och nu är lägst bland Sveriges storstadsregioner, är det av största vikt att förbättra matchningen och aktivt jobba för att öka delaktigheten på arbetsmarknaden. Planera för tillväxt De kommande tjugo åren planeras investeringar på 1000 miljarder kronor i Göteborgsregionen. Regionen står därmed för en stor del av hela Sveriges tillväxt och trenden är tydlig att allt mer kompetens och tillväxt samlas i storstadsregioner. Det innebär att Göteborgsregionens kommuner har ett särskilt nationellt ansvar att planera för tillväxt. Utan nya bostäder, nya arbetsplatser och mark för näringslivet kommer regionen att tappa konkurrenskraft. Det råder idag brist på kontor i de mest attraktiva lägena och även en brist på bostäder i hela Göteborgsregionen. Därför behöver Göteborgsregionen ha en samordnad planering som skapar attraktivitet i nya lägen. Möta klimatutmaningen Samtidigt som Göteborgsregionen befinner sig i en tillväxtfas med planerade investeringar i mångmiljardklassen, är det avgörande att tillväxten är långsiktigt hållbar och att regionen möter klimatutmaningen. I Göteborgsregionen har nivån på koldioxidutsläppen varit konstant under hela 2000-talet, för att sedan falla markant från 2011 och framåt. Samtidigt har den ekonomiska tillväxten i vår region ökat med mer än 50 procent. Denna så kallade decoupling-effekt visar att regionen gradvis har förbättrat insatserna för att uppnå en hållbar ekonomisk tillväxt. Stärka både arbetsmarknadsregionen och kärnan Det finns starka samband mellan folkmängden i en region och dess förmåga att generera tillväxt. Ju större region, desto större utbud av arbetstillfällen, branscher, kompetenser, upplevelser, kultur, varor och tjänster och desto större förutsättningar för tillväxt. För att Göteborgsregionen ska fortsätta att vara en av Sveriges ledande tillväxtregioner, måste både arbetsmarknadsregionen utvidgas och kärnan stärkas. Bättre pendlingsmöjligheter till Uddevalla, Trollhättan, Borås, Varberg och Falkenberg bidrar till en större och mer diversifierad hemmamarknad. Samtidigt behöver staden förtätas med fokus på att vara attraktiv och fortsätta vara den drivande kraften i regionförstoringen. Stärka regionens internationella position och tillgänglighet Lika viktigt som att stärka tillgängligheten inom Göteborgsregionen, är det att stärka den till och från regionen. Tillgängligheten till omvärlden är god jämfört med liknande regioner. Samtidigt är förbättrad tillgänglighet via tåg, väg och flyg avgörande för vår framtida konkurrenskraft inte minst med tanke på regionens exportinriktade näringsliv. Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program (34)

211 251 Remissvar om Göteborgs stads näringslivsstrategiska program - RUN Remissvar om Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program : Remiss Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program Ytterligare en avgörande faktor är att ha en väl fungerande hamn som kan drivas med full kapacitet, eftersom den har stor betydelse för Sveriges utrikeshandel. Göteborg behöver också bindas ihop ännu starkare med Oslo och Köpenhamn. I takt med ökad regional konkurrens blir det också allt viktigare att Göteborg syns och hörs internationellt för att attrahera kompetens, kapital och etableringar. Skapa grogrund för fler växande små och medelstora företag Stora och små företag lever i symbios och den ekonomiska hållbarheten i Göteborg och regionen skulle stärkas av att fler små och medelstora företag startas och utvecklas. Idag är de mindre företagen underrepresenterade och entreprenörskapet lägre i Göteborgsregionen än i de båda andra storstadsregionerna i Sverige. Med tanke på att de mindre företagen, och framför allt de mindre tjänsteföretagen, växer allt snabbare och står för en högre andel av jobbtillväxten, behöver Göteborg skapa en bättre grogrund för dessa växande små och medelstora företag. Förbättra företagsklimatet Företagsklimatet utgör en huvudkomponent i att skapa en bra grogrund för såväl små och medelstora företag, som för stora företag. Företagens upplevelse av det allmänna företagsklimatet i Göteborg måste bli mer positiv. En del av detta arbete är att förbättra stadens service till företagen. En lika viktig del är att aktivt arbeta med attityderna till företag och företagare bland både politiker och tjänstemän i Göteborg såväl som i regionens kommuner. Stärka FoU-resurserna Göteborgsregionen har genom flera stora företag en unik koncentration av FoU inom främst teknik och Life Science. FoU-verksamheter är strategiskt viktiga och ger stora spridningseffekter till den övriga ekonomin. Därför är det avgörande att ytterligare stärka FoU-resurserna inom regionen, genom att stärka samverkan mellan företag, kommun och akademi för att bland annat skapa världsledande demonstrationsmiljöer för regionens innovativa företag. Öka regionens produktivitet Denna sista utmaning hänger ihop med samtliga övriga. Med fler företag med höga och växande förädlingsvärden, satsningar på utbildning och infrastruktur, samt ökade FoUresurser, ökar produktiviteten i regionen. Fler kommer i arbete, högre värden skapas med samma insats och nya processer utvecklas och genererar högre värden. Detta är avgörande, eftersom Göteborgsregionens ekonomiska attraktivitet och konkurrenskraft ständigt behöver stärkas i förhållande till omvärlden. Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program (34)

212 251 Remissvar om Göteborgs stads näringslivsstrategiska program - RUN Remissvar om Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program : Remiss Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program Målbild och mål för stadens näringslivsutveckling Målbild 2035 Utifrån de nyckelord för Göteborgs näringsliv 2035 som formulerades i dialogen med näringsliv och akademi, samt efter ett nära arbete med berörda förvaltningar och bolag inom staden, har följande målbild för 2035 formulerats: Göteborg är en internationell förebild för förmågan att samarbeta i en miljö där människor utvecklas och trivs. Näringslivet har fullt stöd från staden och kan känna stolthet över att verka i en av världens mest nytänkande storstadsregioner. Målbilden uttrycker stadens viljeinriktning för vad som ska uppnås genom det samlade arbetet med näringslivsutveckling till år Målåret är satt i samklang med andra beslutade styrdokument, som stadens trafikstrategi, utbyggnadsplan och grönplan, vilka samtliga tar sikte på år Mål och indikatorer Det övergripande målet för Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program är att skapa förutsättningar för: Minst nya jobb till 2035 Med nya jobb avses minst fler sysselsatta från 2016 till 2035 inom hela Göteborgsregionen. Det innebär en ambitionshöjning jämfört med den bedömda ökningen, nya jobb, som förväntas med nuvarande befolkningsutveckling och sysselsättningsgrad. För att uppnå den långsiktiga målbilden och det övergripande målet, har tre underliggande mål formulerats. Målen tar fasta på de strategiska områden som det näringslivsstrategiska programmet omfattar. De tre underliggande målen är: Mål 1: Kompetensförsörjning och attraktionskraft Göteborg är en av de storstadsregioner i Europa som är bäst på att tillvarata kompetens och attrahera talang. Mål 2: Samhällsplanering Göteborg är en av de storstadsregioner i Europa som erbjuder bäst förutsättningar för en hög och hållbar tillväxt. Mål 3: Företagsklimat och innovationskraft Göteborg är en av de storstadsregioner i Europa som har bäst klimat för företagande och innovation. Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program (34)

213 251 Remissvar om Göteborgs stads näringslivsstrategiska program - RUN Remissvar om Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program : Remiss Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program Till varje mål kopplas prioriterade indikatorer och önskvärt läge för dessa, för att kunna följa målens utveckling vid uppföljning. De prioriterade indikatorerna kommer kontinuerligt att ses över för att säkerställa att de mäter vad som avses, samt kompletteras om nya indikatorer uppkommer som är bättre lämpade till att mäta måluppfyllelse. I följande stycken beskrivs vart och ett av målen, de prioriterade indikatorer som används för att följa målens utveckling, samt önskat läge för dessa indikatorer. 7 Mål 1: Kompetensförsörjning och attraktionskraft Göteborg är en av de storstadsregioner i Europa som är bäst på att tillvarata kompetens och attrahera talang. Det första målet har fokus på människan och att tillvarata varje människas inneboende drivkraft och talang. För att Göteborgs Stad ska lyckas nå målet, krävs ett strategiskt arbete inom kompetensförsörjning och attraktionskraft. Prioriterade indikatorer: Arbetslöshet Flyttnetto högutbildade EU 2020 Regional Index Önskat läge: Arbetslösheten i Göteborg och Göteborgsregionen ska vara lägst bland svenska storstäder/storstadsregioner. Flyttnettot till Göteborgsregionen för högutbildade ska vara positivt för samtliga åldersspann. Göteborgsregionen 8 ska ligga bland de tio bästa regionerna i EU enligt EU 2020 Regional Index. Mål 2: Samhällsplanering Göteborg är en av de storstadsregioner i Europa som erbjuder bäst förutsättningar för en hög och hållbar tillväxt. Det andra målet har fokus att skapa en hållbar tillväxt ur samtliga dimensioner den ekonomiska, den ekologiska och den sociala. För att Göteborgs Stad ska lyckas nå målet, krävs ett strategiskt arbete inom hela det regionala samhällsplaneringsområdet, inklusive infrastruktur, tillgänglighet, markberedskap och fysiskt planering. Prioriterade indikatorer: Produktivitet (BRP/capita och förädlingsvärde/sysselsatt) Decouplingeffekt (gapet mellan BRP-tillväxt och CO 2-utsläpp) 7 En djupare analys av de prioriterade indikatorerna, nuläge och utveckling över tid finns i bilaga 2. 8 Göteborgsregionen definieras här som NUTS 2 Västsverige och består av Västra Götalands län och Halland. Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program (34)

214 251 Remissvar om Göteborgs stads näringslivsstrategiska program - RUN Remissvar om Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program : Remiss Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program Antal invånare och sysselsatta i Göteborgs kärna respektive arbetsmarknadsregion Önskat läge: Göteborgsregionens produktivitet ska öka i samma takt som eller snabbare än liknande storstadsregioner 9 i Europa. Gapet mellan BRP-tillväxt och CO2-utsläpp ska fortsätta öka över tid i Göteborgsregionen. Göteborgs kärna ska förtätas och Göteborgs arbetsmarknadsregion ska utvidgas enligt målen i GRs regionala utvecklingsplan Hållbar tillväxt. Mål 3: Företagsklimat och innovationskraft Göteborg är en av de storstadsregioner i Europa som har bäst klimat för företagande och innovation. Det tredje målet har fokus på näringslivsklimatet och att skapa gynnsamma förutsättningar för nya företag att etableras, befintliga företag att växa och innovationer att utvecklas. För att Göteborgs Stad ska lyckas nå målet, krävs ett strategiskt arbete inom företagsklimat och innovationskraft. Prioriterade indikatorer: Företagsklimat FoU-investeringar Regional Innovation Scoreboard Önskat läge: Göteborgs Stad och Göteborgsregionen ska ha bäst företagsklimat bland de svenska storstäderna respektive storstadsregionerna enligt både Sveriges Kommuner och Landstings Insiktsmätning och andra mätningar, så som Svenskt Näringslivs sammanfattande omdöme. Göteborgsregionen 10 ska ha högre resultat vad gäller privata investeringar inom FoU i relation till liknande storstadsregioner i Europa. Göteborgsregionen ska ha högst FoU-investeringar/sysselsatt och högst varuexportvärde/sysselsatt bland svenska storstadsregioner. Göteborgsregionen 10 ska rankas som innovationsledare enligt Regional Innovation Scoreboard. 9 Liknande storstadsregioner avser här t ex Stuttgart, München, Lille, Helsingfors, Wien, Lyon, Oslo, Stockholm, Öresundsregionen, Hamburg och Milano. 10 Göteborgsregionen definieras här som NUTS 2 Västsverige och består av Västra Götalands län och Halland. Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program (34)

215 251 Remissvar om Göteborgs stads näringslivsstrategiska program - RUN Remissvar om Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program : Remiss Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program Sex strategier för att stärka näringslivets förutsättningar Utifrån de utmaningar som Göteborg och regionen står inför, samt de prioriteringar som framkommit i dialogen med näringsliv och akademi, har sex strategiska områden identifierats. För att Göteborgs Stad ska lyckas uppnå målbild och mål, måste ett strategiskt arbete drivas inom samtliga dessa områden: Kompetensförsörjning Attraktionskraft Infrastruktur och tillgänglighet Markberedskap och fysisk planering Företagsklimat Innovationskraft Inom varje strategiskt område anges en huvudstrategi och ett antal åtgärder för att genomföra huvudstrategin. Dessa åtgärder är specifika för det näringslivsstrategiska programmet och finns inte lika tydligt uttryckta i något annat av Göteborgs Stads styrande dokument och program. På motsvarande sätt innehåller Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program inte sådana åtgärder som redan omfattas av befintliga styrande dokument och program. Åtgärder för att skapa en trygg stad samt bygga fler bostäder hör till denna kategori och finns därför inte med bland åtgärderna i det näringslivsstrategiska programmet, även om det är av största vikt för näringslivet att dessa åtgärder genomförs. Särskilt betydelsefullt är också att det finns ett väl fungerande utbildningssystem av hög kvalitet, där en attraktiv internationell skola har stor betydelse för näringslivets möjligheter att rekrytera internationell kompetens. Även denna typ av åtgärder inryms i andra styrdokument och är därför inte inkluderade i det näringslivsstrategiska programmet. Åtgärderna i programmet är vidare av strategisk snarare än operativ karaktär. Det operativa genomförandet av programmet kommer att beskrivas i separata handlingsplaner då programmet är beslutat, där berörda nämnder och styrelser inom ramen för sina uppdrag tar fram dessa. Utifrån dialogen med näringsliv och akademi, är det avgörande att det operativa genomförandet präglas av mod, nytänkande, handlingskraft och samverkan. Dessa fyra aspekter bör genomsyra arbetet inom samtliga strategiska områden. I följande stycken beskrivs vart och ett av de strategiska områdena, dess huvudstrategier samt åtgärderna de omfattar. Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program (34)

216 251 Remissvar om Göteborgs stads näringslivsstrategiska program - RUN Remissvar om Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program : Remiss Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program Strategi 1: Kompetensförsörjning Göteborg tillvaratar och attraherar kompetens. Tillgång till arbetskraft med relevant kompetens är en av de viktigaste förutsättningarna för att näringslivet i Göteborg ska vara konkurrenskraftigt och fortsätta utvecklas. För att säkra morgondagens kompetensförsörjning ska Göteborgs Stad arbeta aktivt med att identifiera och tillvarata den kompetens som redan finns här, samt attrahera kompetens nationellt och globalt. Åtgärder: Utveckla skola-näringslivssamverkan och låta entreprenörskap löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet. Utveckla relevanta utbildningar som arbetslivet efterfrågar på alla nivåer. Utveckla möjligheten till fortbildning och kontinuerligt lärande på arbetsplatsen. Verka för bättre matchning och snabbare validering av kompetenser tillsammans med näringslivet för ökad delaktighet på arbetsmarknaden. Satsa aktivt på att tillvarata och attrahera internationell kompetens och stödja initiativ som stärker den internationella gemenskapen (international community) i staden. Strategi 2: Attraktionskraft Göteborg är en attraktiv plats att verka och bo i, samt besöka. Tillväxten har en regional logik och det är regioner snarare än kommuner som konkurrerar om kompetens och kapital. Som navet i Göteborgsregionen är därför Göteborgs attraktionskraft avgörande. Göteborg ska vara en plats som är attraktiv att verka och bo i, samt besöka. För att vara det behöver Göteborgs Stad både leverera en god samhällsservice och förmedla berättelsen om Göteborg som attraktiv plats. Åtgärder: Utarbeta en välutvecklad process för att attrahera investeringar och stödja företagsetableringar. Aktivt marknadsföra staden genom att utveckla berättelsen om Göteborg och det utvecklingssprång vi befinner oss i. Skapa tillåtande miljöer som främjar entreprenörskap och där gräsrotsinitiativ får möjlighet att utvecklas. Strategi 3: Infrastruktur och tillgänglighet Göteborg har en fungerande infrastruktur och god tillgänglighet. Med sitt geografiska läge mitt emellan Oslo och Köpenhamn, samt med hamnen som porten mot världen, har Göteborg en stark position som internationell logistiknod. För att stärka positionen ytterligare, ska Göteborgs Stad fortsätta utveckla en fungerande Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program (34)

217 251 Remissvar om Göteborgs stads näringslivsstrategiska program - RUN Remissvar om Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program : Remiss Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program infrastruktur med god tillgänglighet för både människor och gods såväl inom staden och regionen, som till och från regionen. Åtgärder: Fortsätta utveckla Göteborg som Skandinaviens logistiknav, med Göteborgs Hamn och Landvetter Flygplats som centrala hubbar. Verka för snabba, hållbara resor med alla trafikslag inom både stad och arbetsmarknadsregion. Tillvarata Göteborgs unika kompetens inom hållbara transportsystem och mobilitetslösningar och låta det prägla stadens omvandling. Stödja omställningen till en smart stad genom att tillvarata digitaliseringens möjligheter. Strategi 4: Markberedskap och fysisk planering Göteborg erbjuder bra lokaler och verksamhetsmark i rätt lägen Göteborg befinner sig i ett utvecklingssprång där mångmiljardbelopp kommer att investeras de närmaste tjugo åren. För att underlätta näringslivets etablering och expansion, behöver Göteborgs Stad, tillsammans med Göteborgsregionen, planera för tillväxt, genom att skapa förutsättningar för fastighetsmarknadens aktörer att kunna utveckla lokaler för näringslivets behov, samt att i stadens planering erbjuda verksamhetsmark i lägen som stärker utvecklingen av en hållbar region. Åtgärder: Bedriva en markförsörjning med insikt om näringslivets etablerings- och expansionsbehov. Stärka och utveckla strategiska lägen för näringslivets behov av tillväxt. Utarbeta ändamålsenliga detaljplaner som fungerar för ett föränderligt näringsliv, möjliggör snabbare etableringar och skapar förutsättningar för att arbeta nytänkande med stadens rum. Strategi 5: Företagsklimat I Göteborg är det enkelt att driva företag. Ett positivt företagsklimat är en förutsättning för att näringslivet ska fortsätta välja Göteborg som bas för etablering och expansion. I Göteborg ska det vara enkelt att driva företag, det är ledstjärnan för alla våra kontakter med företagen. Varje möte ska präglas av ett positivt bemötande, vi ska alltid ha kunden i fokus och vi ska ha god kunskap om stadens erbjudande till företagen. Åtgärder: Arbeta aktivt med attityder till och förståelse för företag och företagande hos politiker och tjänstemän. Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program (34)

218 251 Remissvar om Göteborgs stads näringslivsstrategiska program - RUN Remissvar om Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program : Remiss Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program Arbeta systematiskt med att förenkla stadens processer ur ett näringslivsperspektiv. Tillse att stadens beslut i relevanta frågor innehåller en analys om hur det påverkar näringslivet. Koordinera insatser från externa aktörer för att stödja små och medelstora företag. Strategi 6: Innovationskraft Göteborg stärker näringslivets förutsättningar för innovation. Göteborg är navet i Sveriges viktigaste industriregion och basen för flera globala kunskapsintensiva tillverkningsföretag. Det skapar unika förutsättningar för staden att vara testarena för utveckling av ny teknik som kan lösa framtidens samhällsutmaningar. Göteborgs Stad ska stödja denna utveckling genom att stärka näringslivets förutsättningar för innovation och inom staden vara öppen för innovationer i sina verksamheter. Åtgärder: Initiera, utveckla och samordna klusterinitiativ och strategiska samverkansprojekt där kompetenser korsbefruktas. Positionera staden som internationellt ledande test- och demomiljö för hållbara lösningar på samhällsutmaningar. Stärka Göteborgs position som den innovativa motorn i svensk industri. Satsa aktivt på kreativa näringar som katalysator för innovation. Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program (34)

219 251 Remissvar om Göteborgs stads näringslivsstrategiska program - RUN Remissvar om Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program : Remiss Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program Bilaga 1. Arbetsprocess Dialogmöten med externa aktörer Under framtagandet av Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program har projektgruppen haft separata dialogmöten med nedanstående organisationer, i syfte att lyssna in vad dessa organisationer önskar att staden utvecklar för att skapa bättre förutsättningar för företagande. Dessa dialogmöten genomfördes under februari-mars Samtliga organisationer som deltog i dialogmötena erbjöds därefter i juni att i en enkät ge sina synpunkter på programmets målbild, mål, strategier och åtgärder. Företag, näringslivsorganisationer och fackförbund AB Volvo Angered Företagarförening Avenyföreningen Cevt AB Fastighetsägarna Företagarföreningen Göteborg Företagarna Gbg & Co:s näringslivsgrupp Getinge AB G-Lab21 Gårda Företagarförening Högsbo-Sisjön Företagarförening Innerstaden Göteborg AB Lindex AB Livsanda Care AB LO (inkl Handelsanställdas Förbund, IF Metall, Kommunalarbetareförbundet, Transportarbetareförbundet) Majorna Älvsborg Företagarförening Norra Älvstranden Företagarförening Nyföretagarorganisationerna i entreprenörskvarteret Yesbox (Almi Företagspartner, Brewhouse, Connect Väst, Coompanion, Drivhuset, Framtidens företag, Framtidsfrön, Göteborgs Uppfinnareförening, Nyföretagarcentrum, One Stop Future Shop, Skatteverket, Ung Företagsamhet, Venture Cup, Winnet Västra Götaland) SKF Sverige AB Småföretagarnas Riksförbund Startup Grind Stena AB Svenskt Näringsliv (inkl Almega, Plåt och Ventföretagen, Svensk Handel, Teknikföretagen, Transportföretagen, Visita) Sveriges Byggindustrier The Techno Creatives Torslanda Företagarförening Unionen Vinngroup AB Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program (34)

220 251 Remissvar om Göteborgs stads näringslivsstrategiska program - RUN Remissvar om Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program : Remiss Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program Västsvenska Handelskammaren Wallenstam AB Akademi och Science Parks Chalmers tekniska högskola Göteborgs universitet Johanneberg Science Park Lindholmen Science Park Sahlgrenska Science Park Workshops och möten med aktörer inom Göteborgs Stad Utifrån de inspel som framkom i dialogmötena, tog en referensgrupp vid med representanter för 15 förvaltningar och bolag som har omfattande näringslivskontakter: Angereds stadsdelsförvaltning Fastighetskontoret Förvaltningen för inköp och upphandling Förvaltningen för konsument och medborgarservice Gbg & Co Göteborgs Hamn HIGAB Lundby stadsdelsförvaltning Miljöförvaltningen Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning Social resursförvaltning Stadsbyggnadskontoret Trafikkontoret Utbildningsförvaltningen Älvstranden Utveckling AB Under april-maj 2017 hölls fyra workshops med referensgruppen, där målbild, mål och strategiska områden med åtgärder definierades. Dessa förslag diskuterades därefter på djupet i separata möten med samtliga förvaltnings- och bolagsledningar som varit representerade i referensgruppen. De förslag som arbetats fram utifrån ovanstående dialogmöten och workshops med referensgruppen diskuterades sedan i maj ur ett regionalt perspektiv med följande aktörer: Regionala aktörer Göteborgsregionens Kommunalförbund (GRs presidium samt kommunchefer och näringslivschefer i GR) Länsstyrelsen i Västra Götaland Västra Götalandsregionen (Regionutvecklingsnämndens presidium och Koncernstab Regional utveckling) Ett tiotal informationsmöten med politiken har även genomförts under våren Under hela processen har månatliga avstämningar gjorts med ledningsgruppen för Business Region Göteborg samt med projektets styrgrupp. Projektgruppen har löpande sammanvägt de inspel som inkommit och på detta sätt tagit fram det förslag som ligger. Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program (34)

221 251 Remissvar om Göteborgs stads näringslivsstrategiska program - RUN Remissvar om Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program : Remiss Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program Bilaga 2: Indikatorer Mål 1: Kompetensförsörjning och attraktionskraft Göteborg är en av de storstadsregioner i Europa som är bäst på att tillvarata kompetens och attrahera talang. Prioriterade indikatorer: Arbetslöshet Flyttnetto högutbildade EU 2020 Regional Index Önskat läge: Arbetslösheten i Göteborg och Göteborgsregionen ska vara lägst bland svenska storstäder/storstadsregioner. Flyttnettot till Göteborgsregionen för högutbildade ska vara positivt för samtliga åldersspann. Göteborgsregionen 11 ska ligga bland de tio bästa regionerna i EU enligt EU 2020 Regional Index. Nuläge: Arbetslöshet Den öppna arbetslösheten inklusive personer i arbetsmarknadspolitiska program var i genomsnitt 7,8 procent för Göteborg år I Stockholm låg motsvarande siffra på 6,1 procent och i Malmö 14,9 procent. I hela Göteborgsregionen var den öppna arbetslösheten 5,7 procent under första halvan av Motsvarande siffror för riket var 7,5 procent, Stockholmsregionen 6,1 procent och Malmöregionen 10,2 procent (se figur 1.1). Flyttnetto högutbildade Göteborgsregionen hade år 2016 ett positivt flyttnetto av högutbildade inom hela åldersspannet år. Flyttnettot av högutbildade var däremot negativt för ålderskategorierna år och år, vilket är ett resultat som även gäller för Västra Götalands län (se tabell 1.2). EU 2020 Regional Index Göteborgsregionen placerar sig på rank nr 5 av 268 regioner enligt den senast publicerade EU 2020 Regional Index 2015 (se tabell 1.3). 11 Göteborgsregionen definieras här som NUTS 2 Västsverige och består av Västra Götalands län och Halland. Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program (34)

222 251 Remissvar om Göteborgs stads näringslivsstrategiska program - RUN Remissvar om Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program : Remiss Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program Figur 1.1 Öppet arbetslösa samt i arbetsmarknadspolitiska program, procent av den registerbaserade arbetskraften år i Sveriges storstadsregioner Källa: Arbetsförmedlingen och SCB Tabell 1.2 Flyttnetto av högutbildade år Källa: Västra Götalandsregionen Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program (34)

223 251 Remissvar om Göteborgs stads näringslivsstrategiska program - RUN Remissvar om Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program : Remiss Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program Tabell 1.3 Rankinglista EU 2020 Regional Index Rank 1 Köpenhamnsregionen, Danmark 2 Helsingfors-Uusimaa, Finland 3 Stockholm, Sverige 4 Östra Mellansverige, Sverige Region (NUTS 2), avser 2015 års publikation 5 Västsverige, Sverige (får räknas som Göteborgsregionen) 6 Sydsverige, Sverige 7 Oberbayern, Tyskland 8 Vlams-Brabant, Nederländerna 9 Tübingen, Tyskland 10 Stuttgart, Tyskland Campania, Italien Källa: EU Kommissionen Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program (34)

224 251 Remissvar om Göteborgs stads näringslivsstrategiska program - RUN Remissvar om Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program : Remiss Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program Mål 2: Samhällsplanering Göteborg är en av de storstadsregioner i Europa som erbjuder bäst förutsättningar för en hög och hållbar tillväxt. Prioriterade indikatorer: Produktivitet (BRP/capita och BRP/sysselsatt) Decouplingeffekt (gapet mellan BRP-tillväxt och CO 2-utsläpp) Antal invånare och sysselsatta i Göteborgs kärna respektive arbetsmarknadsregion Önskat läge: Göteborgsregionens produktivitet ska öka i samma takt som eller snabbare än liknande storstadsregioner 12 i Europa. Gapet mellan BRP-tillväxt och CO 2-utsläpp ska fortsätta öka över tid i Göteborgsregionen. Göteborgs kärna ska förtätas och Göteborgs arbetsmarknadsregion ska utvidgas enligt målen i GRs regionala utvecklingsplan Hållbar tillväxt. Nuläge: Produktivitet Göteborgsregionens BRP/capita har ökat med 40 procent mellan Motsvarande förändring i Stockholmsregionen var 34 procent och i Malmöregionen 28 procent. Jämfört med föregående år ökade Göteborgsregionens BRP/capita med 5 procent, vilket den även gjorde i de övriga två storstadsregionerna (se figur 2.1). Göteborgsregionens BRP/sysselsatt har ökat med 31 procent mellan Motsvarande förändring i Stockholmsregionen var 33 procent och i Malmöregionen 24 procent. Jämfört med föregående år ökade Göteborgsregionens BRP/sysselsatt med 6 procent och i de övriga två storstadsregionerna med 5 procent (se figur 2.2) I jämförelse med liknande storstadsregioner i Europa, ligger Göteborgsregionens produktivitetsökning mellan i det övre spannet och överträffas endast av Stockholm, Stuttgart och Öresundsregionen (se tabell 2.3). Decouplingeffekt I Göteborgsregionen har gapet mellan BRP-tillväxt och CO 2-utsläpp, den s k decouplingeffekten, ökat över tid. Nivån på koldioxidutsläppen varit konstant under hela 2000-talet och fallit markant från 2011 och framåt. Samtidigt har den ekonomiska tillväxten i vår region ökat med mer än 50 procent. Samma mönster gäller för övriga storstadsregioner och Sverige som helhet (se figur 2.4). 12 Liknande storstadsregioner avser här t ex Stuttgart, München, Lille, Helsingfors, Wien, Lyon, Oslo, Stockholm, Öresundsregionen, Hamburg och Milano. Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program (34)

225 251 Remissvar om Göteborgs stads näringslivsstrategiska program - RUN Remissvar om Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program : Remiss Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program Antal invånare och sysselsatta i Göteborgs kärna respektive arbetsmarknadsregionen Nollmätning av kärnans utveckling kommer att genomföras i samband med halvtidsutvärderingen av GRs strategiplan Hållbar tillväxt Antal invånare 2016 i Göteborgs arbetsmarknadsregion var (se figur 2.5). Antal sysselsatta 2015 i Göteborgs arbetsmarknadsregion var (se figur 2.6). Figur 2.1 Realt BRP (förädlingsvärde i kronor) per capita i storstadsregioner och Sverige Stockholmsregionen Göteborgsregionen Malmöregionen Sverige Källa: SCB Figur 2.2 Realt BRP (förädlingsvärde i kronor) per sysselsatt i storstadsregioner och Sverige Stockholmsregionen Göteborgsregionen Malmöregionen Sverige Källa: SCB Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program (34)

226 251 Remissvar om Göteborgs stads näringslivsstrategiska program - RUN Remissvar om Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program : Remiss Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program Tabell 2.3 Realt BRP (förädlingsvärde i euro) per capita i Västsverige och jämförbara storstadsregioner enligt NUTS 2 Förändring Region Euro Procent Västsverige % Hamburg % Helsingfors % Lille % Lyon % Milano % München % Oslo * * * * Stockholm % Stuttgart % Wien % Öresundsregionen % *Data saknas för 2006 respektive 2010 Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program (34)

227 251 Remissvar om Göteborgs stads näringslivsstrategiska program - RUN Remissvar om Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program : Remiss Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program Figur 2.4 Realt BRP och CO 2-utsläpp i storstadsregioner och Sverige (Index 2000=100) Källa: SCB och Nationella emissionsdatabasen Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program (34)

228 251 Remissvar om Göteborgs stads näringslivsstrategiska program - RUN Remissvar om Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program : Remiss Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program Figur 2.5 Folkmängd i Göteborgs arbetsmarknadsregion Källa: SCB Figur 2.6 Antal sysselsatta i Göteborgs arbetsmarknad Källa: SCB Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program (34)

229 251 Remissvar om Göteborgs stads näringslivsstrategiska program - RUN Remissvar om Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program : Remiss Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program Mål 3: Företagsklimat och innovationskraft Göteborg är en av de storstadsregioner i Europa som har bäst klimat för företagande och innovation Prioriterade indikatorer: Företagsklimat FoU-investeringar Regional Innovation Scoreboard Önskat läge: Göteborgs Stad och Göteborgsregionen ska ha bäst företagsklimat bland de svenska storstäderna respektive storstadsregionerna enligt både Sveriges Kommuner och Landstings Insiktsmätning och andra mätningar, så som Svenskt Näringslivs sammanfattande omdöme. Göteborgsregionen 13 ska ha högre resultat vad gäller FoU-investeringar i relation till liknande storstadsregioner i Europa. Göteborgsregionen ska ha högst FoU-investeringar/sysselsatt och högst varuexportvärde/sysselsatt bland svenska storstadsregioner. Göteborgsregionen 13 ska rankas som innovationsledare enligt Regional Innovation Scoreboard. Nuläge: Företagsklimat Göteborgs Stad ligger i 2016 års Insiktsmätning från Sveriges Kommuner och Landsting (SLK) på ett NKI på 69. Göteborgs resultat ligger därmed på den övre gränsen för godkänt som SKL satt upp för undersökningen (godkänt = 62 69), men ligger samtidigt två enheter under NKI för Stockholm samt för samtliga Sveriges kommuner, som båda har ett NKI på 70. Sedan 2008 har Göteborgs Stad ökat med sju enheter, från 62 till 69 (se figur 3.1). Motsvarande utveckling för Göteborgsregionen är ett stigande NKI från 66 i undersökningen 2014 till 68 i 2016 års undersökning. Sedan 2008 har Göteborgsregionens NKI stigit från 62 till 68 (se figur 3.1). Svenskt Näringslivs mätning av företagsklimatet visar en negativ utveckling för både Göteborgs Stad och Göteborgsregionen under motsvarande år. Det sammanfattande omdömet om företagsklimatet i Göteborgs Stad har stadigt minskat sedan 2009 och låg 2017 på 2,87, vilket är sämre än både Stockholms Stad och Malmö Stad (se figur 3.2). Motsvarande omdöme för hela Göteborgsregionen låg 2016 på 3,11. Det placerar Göteborgsregionen sämst bland Sveriges storstadsregioner (se figur 3.3). 13 Göteborgsregionen definieras här som NUTS 2 Västsverige och består av Västra Götalands län och Halland. Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program (34)

230 251 Remissvar om Göteborgs stads näringslivsstrategiska program - RUN Remissvar om Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program : Remiss Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program FoU-investeringar Göteborgsregionen tillhör de regioner som har högst utgifter för FoU i förhållande till bruttoregionalprodukten i Europa, med en andel på över 2,35 procent av BRP (se figur 3.4). Göteborgsregionens reala FoU-investeringar per sysselsatt i privat sektor låg 2015 på kronor. Göteborgsregionen placerar sig därmed högre än både de övriga storstadsregionerna och riket (se figur 3.5). Varuexportvärdet/sysselsatt i Göteborgsregionen låg 2016 på en nivå som är betydligt högre än både de övriga storstadsregionerna och riket (se figur 3.6). Regional Innovation Scoreboard Göteborgsregionen räknas till gruppen innovationsledare tillsammans med regioner som Stuttgart, Nort-Brabant, Stockholm, Östra Mellansverige, Sydsverige, London, Itä-Soumi, och Utrecht etc (se figur 3.7) Figur 3.1 Sammanfattande NKI för kommunal service i Göteborg, Göteborgsregionen, Stockholmsregionen och Sverige Källa: Sveriges Kommuner och Landsting Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program (34)

231 251 Remissvar om Göteborgs stads näringslivsstrategiska program - RUN Remissvar om Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program : Remiss Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program Figur 3.2 Sammanfattande omdöme, företagsklimatet i Sveriges storstäder, * Undersökningen genomfördes inte under 2014 Källa: Svenskt Näringsliv Figur 3.3 Sammanfattande omdöme, företagsklimatet i Sveriges storstadsregioner, viktat utifrån folkmängd, * Undersökningen genomfördes inte under 2014 Källa: Svenskt Näringsliv Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program (34)

232 251 Remissvar om Göteborgs stads näringslivsstrategiska program - RUN Remissvar om Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program : Remiss Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program Figur 3.4 Utgifter för FoU inom EU28 - procent bruttoregionprodukten, avser år 2014 Källa: Eurostat Figur 3.5 Reala FOU-investeringar (i kronor) per sysselsatt i privat sektor i storstadsregioner och Sverige Källa: SCB Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program (34)

233 251 Remissvar om Göteborgs stads näringslivsstrategiska program - RUN Remissvar om Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program : Remiss Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program Figur 3.6 Real varuexport (i kronor) per sysselsatt i storstadsregioner och Sverige Källa: SCB Figur 3.7 Europas regioner enligt Regional Innovation Scoreboard Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program (34)

234 252 Motionssvar om Västra Götalandsregionen som attraktiv och levande kulturregion - RUN Motion - om Västra Götalandsregionen som attraktiv och levande kulturregion : Filen hittades inte. Den är antingen borttagen eller utcheckad

235 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Dnr RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Thomas Forslin Telefon: E-post: Till Regionutvecklingsnämnden Motion - om Västra Götalandsregionen som attraktiv och levande kulturregion av Ann- Charlotte Karlsson(s) Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden föreslår regionstyrelsen föreslå regionfullmäktige besluta att motionen är besvarad Sammanfattning av ärendet En motion från Ann-Charlotte Karlsson(s), dnr RS , om en attraktiv och levande kulturregion har remitterats från regionstyrelsen till regionutvecklingsnämnden för yttrande. Inom regionutvecklingsnämndens ansvarsområde berör motionen främst arbetet inom Kulturella och kreativa näringar (KKN) vilket förslaget till remissvar beskriver. Förslag till remissvar framgår av bilaga. Koncernkontoret Helena L Nilsson Regionutvecklingsdirektör Agneta Mårdsjö Näringslivschef Bilaga Förslag till remissyttrande från regionutvecklingsnämnden Besluten skickas till regionstyrelsen@vgregion.se

236 252 Motionssvar om Västra Götalandsregionen som attraktiv och levande kulturregion - RUN Motion - om Västra Götalandsregionen som attraktiv och levande kulturregion : Remissvar Motion Kulturarbetare 1 (1) Förslag till remissyttrande Datum Diarienummer RUN Ert diarienummer RS Till Regionstyrelsen Remissvar: Motion från Ann-Charlotte Karlsson(S) om VGR som attraktiv och levande kulturregion Regionutvecklingsnämndens insatser utgår från ett entreprenörs- och näringslivsperspektiv och inte utifrån ett kulturarbetarperspektiv. Dock träffar mycket av de regionutvecklande insatserna inom kulturella och kreativa näringar (KKN) även denna grupp. Det pågående och nya programmet för KKN har ett starkt fokus på kompetensutveckling för individuella kulturutövare genom till exempel Kulturakademin Trappan, ADA (Association for Design and Advertising) som verkar kompetensutvecklande i hela Västra Götaland, satsningar på Kultursystem som platsbunden utveckling av kulturella förutsättningar m.m. KKN-programmet kommer även att prioritera kompetensutveckling inom digitalisering, export och internationella nätverk som berör kulturutövare i olika grad. Många kulturarbetare behöver organisera sig själva i företagsform för att kunna utöva sin profession och ibland även kunna växla mellan rollerna. Tillväxtverket presenterar i höst en ny nationell definition av KKN-området vilket skapar förbättrade statistiska och nationellt likvärdiga förutsättningar att mäta områden där många kulturutövare rör sig. Utan att direkt ha kulturarbetarna som målgrupp besvarar regionutvecklingsnämnden inom sitt ansvarsområde i god utsträckning de intentioner som motionen anger. Ur regionutvecklingsnämndens perspektiv bör därför motionen anses som besvarad. Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden föreslår regionstyrelsen föreslå regionfullmäktige besluta att motionen är besvarad Regionutvecklingsnämnden Västra Götalandsregionen Birgitta Losman Ordförande regionutvecklingsnämnden Helena L Nilsson Regionutvecklingsdirektör Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

237 om Västra Götalandsregionen som attraktiv och levande kulturregion - RUN Motion - om Västra Götalandsregionen som attraktiv och levande kulturregion : Motion - om Västra Götalandsregionen som attraktiv och levande kulturregion 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Dnr RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Thomas Forslin Telefon: E-post: thomas.forslin@vgregion.se Till Regionutvecklingsnämnden Motion - om Västra Götalandsregionen som attraktiv och levande kulturregion av Ann- Charlotte Karlsson(s) Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden föreslår regionstyrelsen föreslå regionfullmäktige besluta att motionen är besvarad Sammanfattning av ärendet En motion från Ann-Charlotte Karlsson(s), dnr RS , om en attraktiv och levande kulturregion har remitterats från regionstyrelsen till regionutvecklingsnämnden för yttrande. Inom regionutvecklingsnämndens ansvarsområde berör motionen främst arbetet inom Kulturella och kreativa näringar (KKN) vilket förslaget till remissvar beskriver. Förslag till remissvar framgår av bilaga. Koncernkontoret Helena L Nilsson Regionutvecklingsdirektör Agneta Mårdsjö Näringslivschef Bilaga Förslag till remissyttrande från regionutvecklingsnämnden Besluten skickas till regionstyrelsen@vgregion.se

238 om attraktiv och levande kulturregion - RUN Motion - om Västra Götalandsregionen som attraktiv och levande kulturregion : Motion - om Västra Götalandsregionen som attraktiv och levande kulturregion av Anne-Charlotte Karlsson (S) m Socialdemokraterna FRAMTiDSPARTiET RS MIT MOTION Vänersborg VGR som attraktiv och levande kulturregion Västra Götalandsregionen är en stark kulturregion. Västra Götalandsregionen vlll förbättra förutsättningarna för konstnärer och kulturarbetare att utvecklas och verka i Västra Götaland. Idag sker det bland annat genom utdelning av stipendier och olika projektstöd. Men vi Socialdemokrater är övertygade att Västra Götalandsregionen skulle stärkas som kulturregion om vi förbättrade förutsättningarna för kulturarbetarna. En attraktiv och levande kulturregion behöver ha arbetsplatser som kan erbjuda bade fasta anstäilningar och kortare. Bade för att kulturarbetare ska vilja leva här med sina familjer och satsa längsiktigt och för att frilansare ska ha nägra arbetsplatser att cirkulera emellan. Utbildningar och fortbildningar mäste finnas i regionen. Kulturakademin Trappan är en viktigdel i detta, men det täcker inte heia behovet. Även en teknikerutbildning skulle behövas i Västra Götaland. Film i Väst är en verksamhet som behöver stöttning i kompetensförsörjningen. Det är svärt att rekrytera inom vissa yrken, till exempel tekniker för vära verksamheter. Löneniväerna, anställningsformerna och tjänstgöringsgraderna är ocksä viktiga faktorer som är viktiga att se över för att stärka vär region som kulturutövare. Försiag till beslut Med hänvisning till ovanstäende föresläs regionfulimäktige besluta: Att Att Att kartlägga villkoren för kulturarbetare i Västra Götalandsregionen utifrän kartläggningen utarbeta en plan för att stärka kulturarbetarnas arbetssituatlon i Västra Götalandsregionen se över kompetensförsörjning och fortbildning inom kulturomrädet i Västra Götalandsregionen Anne-Charlotte Karlsson (S) 2:a vice ordförande i Kulturnämnden

239 253 Workshop inför Plan för intern styrning och kontroll RUN Workshop inför Plan för intern styrning och kontroll 2018 : Workshop inför Plan för intern styrning och kontroll (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Ann-Marie Bodin Telefon: E-post: ann-marie.bodin@vgregion.se Till regionutvecklingsnämnden Workshop inför Plan för intern styrning och kontroll 2018 Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden uppdrar åt regionutvecklingsdirektören att utefter nämndens synpunkter ge förslag till Plan för intern styrning och kontroll 2018 Sammanfattning av ärendet Regionutvecklingsnämnden genomför en workshop utifrån förslag till riskanalys vilken ska ligga till grund för Plan för intern styrning och kontroll Regionutvecklingsnämnden beslutar om planen på decembersammanträdet. Koncernkontoret Helena L Nilsson Regionutvecklingsdirektör Bilaga Underlag till Plan för styrning och kontroll för regionutvecklingsnämnden 2018 Förslag till riskanalys Plan för intern styrning och kontroll 2017 Besluten skickas till Helena.l.nilsson@vgregion.se för genomförande

240 253 Workshop inför Plan för intern styrning och kontroll RUN Workshop inför Plan för intern styrning och kontroll 2018 : Workshop inför Plan för intern styrning och kontroll 2018 Datum Diarienummer RUN (2)

241 253 Workshop inför Plan för intern styrning och kontroll RUN Workshop inför Plan för intern styrning och kontroll 2018 : Plan Intern kontroll RUN 2017.docx Intern kontroll Plan för intern styrning och kontroll Nämnd/styrelse: Regionutvecklingsnämnden (RUN) Gäller år: 2017 Dnr: RUN Fastställd av Regionutvecklingsnämnden

242 253 Workshop inför Plan för intern styrning och kontroll RUN Workshop inför Plan för intern styrning och kontroll 2018 : Plan Intern kontroll RUN 2017.docx Plan för intern kontroll för regionutvecklingsnämnden 2017 Planen följer de riktlinjer för intern kontroll enligt kommunallagen som regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen fastställt. Riskanalyser genomförs som underlag till planen. De kontrollmoment som ska utföras och rapporteras anges i planen. Ansvaret för att utföra kontrollen ligger på en viss funktion/roll och inte en namngiven person. Det övergripande ansvaret har chef/förvaltningschef. Kontrollområde Kontrollmoment Funktion som ansvarar för att utföra kontrollen Ansvar enligt reglemente Legitimitet och resurstilldelning Har RUN tillräcklig intern styrning för att hantera samtliga ansvarsområden enligt reglementet Att RUNs medverkan i projekt/verksamheter/upp drag är tillräckligt synligt externt och internt. Ledningsstöd regional utveckling Chef för näringsliv och chef FoUU Hur gör vi? Genomgång av reglementets ansvarsområden När görs kontrollen? Kontrollen rapporteras till 2017 Q2 Regional utvecklingsdirektör Stickprov 2017 Q2 och Q4 Regional utvecklingsdirektör Hänvisning till övergripande styrning Lag/ Styrdokument Kommunallagen Reglementet Hantering av inkommande post Är hanteringen av inkommande post (brev, mail) till RUN effektiv och korrekt? Ledningsstöd regional utveckling Redogörelse 2017 Q1 Regional utvecklingsdirektör Förvaltningslagen, Offentlighets och sekretesslagen Jämtegrerad budget Att RUN:s budget 2018 är jämtegrerad Chef för näringsliv och chef FoUU Kontroll innan budgetbeslut 2017 Q3 Regional utvecklingsdirektör RF:s budget Barns och ungas delaktighet Att RUN:s budget 2018 innehåller åtgärder kring systematiskt arbete med barns och ungas delaktighet Chef för FoUU och chef för kollektivtrafik och infrastruktur Kontroll innan budgetbeslut 2017 Q3 Regional utvecklingsdirektör RF:s budget Samverkan för en hållbar transportinfrastruk tur Att RUN säkrar samverkansprocesserna i revidering av nationell transportinfrastruktur Chef för kollektivtrafik och infrastruktur Den politiska förankringen beskrivs 2017 Q4 Regional utvecklingsdirektör Nationell plan för transportinfrastruktu r

243 253 Workshop inför Plan för intern styrning och kontroll RUN Workshop inför Plan för intern styrning och kontroll 2018 : Plan Intern kontroll RUN 2017.docx

244 253 Workshop inför Plan för intern styrning och kontroll RUN Workshop inför Plan för intern styrning och kontroll 2018 : Förslag till riskanalys Riskanalys RUN 2018: Analysen bygger på riskanalys från 2017 samt revisonens fördjupade granskningsplan för RUN. Regionfullmäktiges mål och fokusområden, nämndens egna mål samt VG2020 redovisas i särskild ordning. 1. Risker identifierade från reglemente RUN ansvarar också för uppdrag, verksamhet och projektbidrag till andra samarbetspartner inom nämndens verksamhetsområde samt för uppföljning och utvärdering av uppdragen Risken är Vilket leder till Riskvärdering Kommentarer Att RUN inte ger tillräckligt tydliga uppdrag, villkor och beslut och/eller att uppföljning och utvärdering av uppdragen inte sker. Styrning och ledning av uppdrag, verksamheter och projekt som nämnden finansierar är otillräcklig för att uppnå målen i VG2020. Sannolikhet= 3 Konsekvens= 2 = 6 MEDEL ÅTGÄRDSPLAN 2017 Se kontrollmoment Att RUN inte har tillräcklig genomförandekraft att klara av det ansvar man har enligt reglementet. Otillräcklig dokumentation av väsentliga arbetsmetoder och rutiner inom vissa delar av RUN:s ansvarsområden vid vakans. Är diarieföring, införande av Public 360 samt hantering av inkommande post (brev, mail) till RUN effektiv och korrekt? Ineffektivitet Sårbarhet Felaktig handläggning Rättsosäkerhet Felaktig hantering av handlingar Sannolikhet=2 Konsekvens=2 = 4 MEDEL Sannolikhet=3 Konsekvens=3 = 9 HÖG TAS BORT om ingen anmärkning ÅTGÄRDSPLAN 2017 Arbete pågår i Rutingruppen men behov av åtgärder återstår. Till ÅTGÄRDSPLAN 2018 ÅTGÄRDSPLAN 2017 Public360 Inkommande post rapporterad i DÅR mars TAS BORT Att RUN inte har tillräcklig genomförandekraft att klara av det ansvar man har enligt reglementet. Att RUNs medverkan i projekt/verksamheter/uppdrag inte är tillräckligt synligt externt och internt. RF:s mål uppfylls inte. VGR/RUN får en bristande legitimitet Sannolikhet=2 Konsekvens=3 = 6 MEDEL Sannolikhet=4 Konsekvens=2 = 8 MEDEL Till ÅTGÄRDSPLAN 2018 Införande av Public 360 INTERNKONTROLLPLAN 2017 Rapporterats DÅR augusti 2017 TAS BORT om ingen anm. INTERNKONTROLLPLAN 2016 SAMT 2017 Rapporterats ÅR 2016 Rapporterats DÅR aug 2017 samt ÅR 2017 TAS BORT om ingen anm. Att avsättningar och utbetalningar görs på olika sätt vid beslut om projektmedel, verksamhetsbidrag mm inom RUN. Fel ekonomiskt underlag, Sannolikhet= Resultat redovisas inte korrekt 1 Konsekvens= 2 = 2 LÅG ÅTGÄRDSPLAN 2017 Rapporteras till direktören nov 2017 TAS BORT om ingen anm.

245 253 Workshop inför Plan för intern styrning och kontroll RUN Workshop inför Plan för intern styrning och kontroll 2018 : Förslag till riskanalys Risker identifierade från Säkerhetsperspektivet Risken är Vilket leder till Riskvärdering Kommentarer Att RUN inte har tillräcklig beredskap för att snabbt ställa om/ leda vid större förändringar i Västra Götaland som påverkar verksamheten till exempel varsel som påverkar arbetstillfällen, flyktingfrågan. Onödigt utdragen krissituation. Negativ påverkan på verksamhet, ekonomi, hållbar utveckling. Förtroendeskada. Sannolikhet=2 Konsekvens=4 = 8 MEDEL ÅTGÄRDSPLAN 2017 Rapporteras till direktören nov 2017 under hösten TAS BORT om ingen anm. Att rutinerna för bisyssla och jäv inte följs i RUN. Oegentligheter, mutor och bedrägerier, otillåten påverkan av tjänstemän, förtroendevalda. Förtroendeskada Ekonomisk förlust, förtroendeskada Sannolikhet=2 Konsekvens=3 = 6 MEDEL Sannolikhet=2 Konsekvens=4 = 8 MEDEL TAS BORT! Beslut i RS om riktlinje TAS BORT! Beslut i RS om riktlinje Risker identifierade från revisionens särskilda granskningsplan Risken är Vilket leder till Riskvärdering Kommentarer Att RUN inte har tillräcklig intern styrning och kontroll avseende uppdraget om att jämtegrera budget och årsredovisning. Bristande jämställdhet. Förtroendeskada. Sannolikhet=2 Konsekvens=3 =6 MEDEL Att RUN inte arbetar systematiskt med barns och ungas delaktighet och inflytande enligt FN:s Barnkonvention. Att RUN inte arbetar systematiskt för att motverka våldsbejakande extremism. Demokratiskt underskott. Målen i VG2020 uppfylls inte. Sannolikhet=4 Konsekvens=3 =12 HÖG Sannolikhet=3 Konsekvens=4 =12 HÖG INTERNKONTROLLPLAN 2017 Rapporteras ÅR 2017 Till ÅTGÄRDSPLAN 2018 INTERNKONTROLLPLAN 2017 Rapporteras ÅR 2017 Till ÅTGÄRDSPLAN 2018 Avvakta revisionens bedömning om frågan är RUN:s ansvarsområde Samverkan för en hållbar transportinfrastruktur säkerställs inte. RF:s mål uppfylls inte. Klimatmålen uppnås inte. Sannolikhet=2 Konsekvens=3 =6 MEDEL INTERNKONTROLLPLAN 2017 Rapporteras ÅR 2017 TAS BORT om ingen anm.

246 253 Workshop inför Plan för intern styrning och kontroll RUN Workshop inför Plan för intern styrning och kontroll 2018 : Förslag till riskanalys Tillgängligheten för arbetspendling etc inte är tillräcklig Att RUN inte samverkar tillräckligt med statliga och kommunala organ gällande integration. Målen i VG2020 uppfylls inte. Sannolikhet=2 Konsekvens=4 =8 MEDEL Till INTERKONTROLLPLAN 2018 Att RUN inte har säkerställt styrning vid medfinansiering av projekt. Misshushållning med medel. Sannolikhet=2 Konsekvens=3 =6 MEDEL ÅTGÄRDSPLAN 2017 Rapporteras till direktören nov 2017 under hösten TAS BORT om ingen anm. Att RUN inte säkerställt att nämndens styrsystem efterlevs i verksamheten. Målen i VG2020 uppfylls inte. Sannolikhet=2 Konsekvens=3 =6 MEDEL ÅTGÄRDSPLAN 2017 Rapporteras till direktören nov 2017 under hösten Pernillas logg TAS BORT om ingen anm. Att RUN inte lever upp till fullmäktiges mål, beslut och riktlinjer samt gällande lagstiftning och andra föreskrifter som gäller invånarnas insyn i den demokratiska processen. Offentlighetsprincipe n tillämpas inte på ett korrekt vis. Ett obehörigt beslutsfattande försvårar invånarnas ansvarsutkrävande. Sannolikhet=2 Konsekvens=3 =6 MEDEL.ÅTGÄRDSPLAN 2017 Utbildning I offentlighetens tjänst Protokoll är offentliga Rapport till Helena hösten 2017? kolla med Kristoffer RS 2018 Kontrollområde Kontrollmoment Funktion som ansvarar för att utföra kontrollen Åtgärder för att nå verksamhet i balans är inte tillräckliga. Den regionala krisorganisationen är inte tillräckligt planlagd, utbildad och övad Hur hanteras en enskild styrelses information om att verksamheten inte är i balans? Finns uppdaterade planer innehållande mandat, beslutsvägar, ansvar, rutiner, utbildning och övning? Genomförs utbildning och övning för de som berörs? Koncernstab verksamhetsuppföljning, ekonomi och inköp Koncernstab utförarstyrning och samordning Hur gör vi? Stickprov, följa en ve vid delår ett 2017 inte Titta på åtgärder beslu styrelsen, regionstyrel regionfullmäktige. Un på effekt av beslutade Kontrollera att planer aktuella. Stickprov, avseende a personal är utbildad o

247 253 Workshop inför Plan för intern styrning och kontroll RUN Workshop inför Plan för intern styrning och kontroll 2018 : Förslag till riskanalys Behov av åtgärder som framkommer vid riskanalys- och inom kontinutitetshanteringsprocessen stannar i dokumentform och överförs inte i ordinarie processer för hantering. Kontrollera att identifierade risker omsätts i verksamhetens styrning. Koncernstab utförarstyrning och samordning Rutin för årlig uppföl verksamhetens riskha Efterlevnaden av styrande dokument är inte tillräcklig Kontrollera att styrdokument som Koncernkontoret (respektive koncernstab/-avdelning) ansvarar för gjorts tillgängliga på rätt sätt. Koncernavdelning ärendesamordning och kansli Frågor till ansvariga f dokument. Följer nämnder och styrelser inköpspolicyn? Koncernstab verksamhetsuppfölj ning, ekonomi och inköp Kontroll av avtalsföljs Kontroll att förvaltnin använder inköpsfunkt Att reviderad investeringsprocess inte ger önskvärda effekter. Fungerar investeringsprocessen i enlighet med beslutat syfte Koncernstab utförarstyrning och samordning Hanterar den nya investeringsprocessen som uppmärksammat Revisionsrapporten Ändamålsenligheten i investeringsprocess 2 RS Gör av brister och vad som med den nya investeri Att information hanteras felaktigt Efterlevs riktlinjer avseende informationssäkerhet? Koncernstab utförarstyrning och samordning Stickprov, avvikelseh Att effekter av åtgärder inte utvärderas tillräckligt Har åtgärder som RS beslutar om tydligt syfte och mål? Vilken typ av utvärdering planeras? Regiondirektörens ledningsstöd Urval/stickprov av RS beslutade åtgärder Att vi inte använder faktiska resultat och analyser för att dra slutsatser eller fatta beslut. Granska om beslutsunderlag redovisar kända fakta och genomförd analys i ärendet. Koncernavdelning data och analys Stickprov 1-2 ärenden

248 253 Workshop inför Plan för intern styrning och kontroll RUN Workshop inför Plan för intern styrning och kontroll 2018 : Underlag till plan för intern styrning och kontroll för regionutvecklingsnämnden (8) Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Ann-Marie Bodin Telefon: E-post: ann-marie.bodin@vgregion.se Underlag till plan för intern styrning och kontroll för regionutvecklingsnämnden Utgångspunkter I kommunallagen 6 kapitlet 7 regleras att varje nämnd har ansvar för att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten i övrigt bedrivs på ett tillfredsställande sätt. I regionstyrelsens (RS) beslutade riktlinjer (Dnr RS beslutad av RS 25 mars ) står att nämnderna har ansvaret för att inom sitt verksamhetsområde följa regionövergripande regelverk. I ansvaret ingår också att upprätta en organisation och anta regler och anvisningar för den interna kontrollen. Regiondirektören har beslutat om en rutin fastställd av regiondirektören som kompletterar riktlinjerna och ger vägledning för arbetet. Enligt rutin för arbetet med intern kontroll ska bl. a följande moment ingå i arbetet med den interna kontrollen Dokumentation av kontrollmiljö vilka mål, uppdrag, lagar och författningar som styr verksamheten. Riskanalys: identifiera risker, prioritera risker och identifiera bakomliggande orsaker. Riskhantering åtgärdsplan: Risker som behöver åtgärdas förs in i en åtgärdsplan. Här anges vad som ska göras på tjänstemannanivå, vem som har ansvar för åtgärden samt tidsplan. Plan för intern kontroll som grundar sig på de mål, lagar och andra styrdokument som styr verksamheten samt på genomförd riskanalys. Planen tas fram av nämnden och följs upp i hel- och delårsredovisningar 2. Arbetssätt Arbetet med plan för intern kontroll fokuseras på nämndens ansvar enligt reglemente för regionutvecklingsnämnden och detaljbudget för regionutvecklingsnämnden Inventering har skett av redan genomförda riskanalyser som bidragit i arbetet. Förarbetet har i huvudsak skett på tjänstemannanivå och därefter stämts av med regionutvecklingsnämndens presidium den 9 november 2018 och med RUN vid sammanträde den 23 november Postadress: Regionens Hus Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

249 253 Workshop inför Plan för intern styrning och kontroll RUN Workshop inför Plan för intern styrning och kontroll 2018 : Underlag till plan för intern styrning och kontroll för regionutvecklingsnämnden Diarienummer RUN (8) Riskanalysen hanterar parallellt de krav som ställs utifrån de styrande dokumenten för säkerhetsarbetet i Västra Götalandsregionen. Material som ligger till grund för arbetet: Reglemente för regionutvecklingsnämnden (som gäller fr.o.m. 1 januari 2016) Detaljbudget för regionutvecklingsnämnden Riskanalys och plan för intern kontroll för RUN 2018 Strategi och Handlingsplan för säkerhetsarbetet i koncernkontoret 2015 Handlingsplan för arbete mot oegentligheter 3. Kontrollmiljö regionutvecklingsnämnden RUN är det ledande politiska organet med ansvar för strategiska regionutvecklingsfrågor ur ett regionövergripande perspektiv och har enligt sitt reglemente flera uppgifter. Omsättning RUN I detaljbudget för RUN 2018 uppgår regionbidraget till 791,2 mnkr. Därutöver tillkommer det statliga 1.1 anslaget på 66 mnkr. Fysisk placering- regionutvecklingsnämnden RUN sammanträder ca 11 ggr/år och sammanträden med RUN sker oftast i Göteborg men RUN har ca 4 ggr/år sammanträden i regionen i anslutning till någon av de verksamheter som RUN stödjer. Tjänstemannastöd som arbetar mot RUN (RS är ansvarig arbetsgivare) De avdelningar som primärt arbetar mot RUN är näringslivsavdelningen, avdelningen för forskning och utveckling/utbildning, avdelningen för kollektivtrafik och infrastruktur, enheten för externa relationer och enheten för samhällsanalys. Vid behov av tjänstemannaberedning kring miljö, rättighetsfrågor, folkhälsofrågor har nämnden tillgång till sakkunskap från andra avdelningar. Fysisk placering - tjänstemannastöd Koncernstab regional utveckling har personal placerade på flera orter, Göteborg (flest personal), Vänersborg, Skövde, Borås och Mariestad Lagar, författningar som styr RUN Här redovisas endast de viktigaste, mest centrala lagarna/författningarna: Kommunallagen(1991:900) Tryckfrihetsförordningen, Regeringsformen Förvaltningslagen Offentlighet- och sekretesslagen (2009:400) Diskrimineringslag Arkivlag Vallag (1997:157)

250 253 Workshop inför Plan för intern styrning och kontroll RUN Workshop inför Plan för intern styrning och kontroll 2018 : Underlag till plan för intern styrning och kontroll för regionutvecklingsnämnden Diarienummer RUN (8) Lag om offentlig upphandling Kommunal redovisningslag Personuppgiftslag Språklagen Skattelagstiftning, mervärdeskattelag m fl Lag om vissa kommunala befogenheter Lag om regionalt utvecklingsansvar i vissa län SFS 2010:630 Förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt Villor mm för budgetåret 2016 för landstinget i Västra Götaland m fl inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse, 19 Regional tillväxt och 22 Kommunikationer Förordning (2007:713) om regionalt tillväxtarbete Förordning (2014:1 383) om förvaltning av EU:s strukturfonder Förordning (2000:284) om stöd till kommersiell service Förordning (2015:208)om statligt stöd till forsning och utveckling samt innovation Förordning (2015:211) om statligt stöd till regionala investeringar Förordning (2015:210) om statligt stöd för att regionalt främja små och medelstora företag Förordning (2009:236) om en nationell plan för transportinfrastruktur VGR-styrdokument på RF/RS-nivå Regionfullmäktiges budget är det överordnade styrdokumentet för regionens verksamheter. Därutöver har regionfullmäktige fastställt att t ex följande dokument är styrande inom regionen: Vision Västra Götaland, RF 59/2005, Västra Götaland 2020 Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland , RF 130/2013 Målbild Tåg utveckling av tågtrafik i Västra Götaland, RF 2013, Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland Regionalt serviceprogram i Västra Götaland , RF 130/2013 Maritim Strategi för Västra Götaland, RF 11/2015 Policy inköp, RS Beslutade riktlinjer och rutiner för representation representationspolicy RS Beslutade riktlinjer och rutiner för resor resepolicy RF 9/2008 Policy för hälsa och arbetsmiljö RF Policy för regionens arbete för mänskliga rättigheter RF Riktlinjer för e-post RS Samling för social hållbarhet 2013 Jämställt Västra Götaland Krishanteringsplan Säkerhetspolicy för Västra Götalandsregionen RS Handlingsplan för det systematiska arbetet med mänskliga rättigheter i Västra Götaland För varje människa

251 253 Workshop inför Plan för intern styrning och kontroll RUN Workshop inför Plan för intern styrning och kontroll 2018 : Underlag till plan för intern styrning och kontroll för regionutvecklingsnämnden Diarienummer RUN (8) VGR-styrdokument på RUN-nivå På nämndnivå finns följande styrdokument: Detaljbudget regionalutvecklingsnämnd Handlingsprogram t ex inom Hållbara transporter, Hållbar energi, Life science, Livsmedel och gröna näringar, Kulturella och kreativa näringar, Internationella forsknings- och innovationssamarbeten, Ungt entreprenörskap, Små och medelstora företag, Maritim utveckling osv Granskningsplan risk- och väsentlighetsanalys Lokal krishanteringsplan Reglemente RUN Här redovisas de mest centrala formuleringarna i reglementet för RUN som planeras gälla från den 1 januari 2016 (RF 24 nov 2015): A. Regionutvecklingsnämndens uppgifter 1 Nämnden ska inom sitt verksamhetsområde a) följa vad som anges i lag eller annan författning b) följa det fullmäktige i reglemente, i samband med budget eller i annat särskilt beslut har bestämt att nämnden ska fullgöra c) verka för att fastställda mål uppnås och i övrigt följa givna uppdrag och angivna riktlinjer 2 Regionutvecklingsnämnden är det ledande politiska organet med ansvar för strategiska regionutvecklingsfrågor ur ett regionövergripande perspektiv. Regionutvecklingsnämndens huvudsakliga verksamhetsområde är näringsliv, turism, utbildning och forskning samt transportinfrastruktur. Nämnden ansvarar för EU-frågor och internationella frågor inom verksamhetsområdet. 3 Nämnden ansvarar för uppdrag till Västra Götalandsregionens utförarverksamhet samt för finansiering, uppföljning och utvärdering av uppdragen. Områden för uppdrag: a) Naturbruksstyrelsen b) Turistrådet Västsverige AB c) Film i Väst AB (i samverkan med kulturnämnden) d) Dalslands Kanal AB e) Stenebyskolan f) Projekt enligt särskilda beslut. Nämnden ansvarar också för uppdrag, verksamhets- och projektbidrag till andra samarbetsparter inom nämndens verksamhetsområde samt uppföljning och utvärdering av dessa. I syfte att bredda underlag för olika typer av beslut och stärka samverkan kan nämnden inrätta olika nätverk och arbetsgrupper där representanter för till exempel näringsliv och högskola kan ingå.

252 253 Workshop inför Plan för intern styrning och kontroll RUN Workshop inför Plan för intern styrning och kontroll 2018 : Underlag till plan för intern styrning och kontroll för regionutvecklingsnämnden Diarienummer RUN (8) Kulturnämnden, miljönämnden, regionutvecklingsnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska samverka för en jämställd och jämlik hälsa. 4 Regionstyrelsen tillhandahåller nämndens tjänstemannastöd och ansvarar för personalfrågor inklusive arbetsmiljöfrågor. Regionstyrelsen ansvarar för att organisationen är tydlig och ändamålsenlig med hänsyn till fullmäktiges mål och styrmodell samt lagar och andra författningar för verksamheten. Regionstyrelsen utser ansvarig tjänsteman till nämndens förfogande efter samråd med nämnden. Nämnden fastställer varje mandatperiod instruktion till ansvarig tjänsteman. B. Gemensamma bestämmelser för samtliga nämnder, styrelser och kommittéer Uppföljning, återredovisning och rapportering till fullmäktige 1 Nämnden ska följa upp sin verksamhet kontinuerligt och säkerställa att den får tillräcklig information för att kunna ta sitt ansvar för verksamheten. Nämnden ska rapportera till regionfullmäktige enligt regionstyrelsens anvisningar. Nämnden ska också fullgöra rapporteringsskyldighet enligt speciallag. Företrädarskap 2 När nämnden ingått avtal med extern part ska den företräda Västra Götalandsregionen i frågor som följer av avtalet. Vid tvist av större vikt ska samråd ske med regionstyrelsen. Personuppgifter 3 Nämnden är personuppgiftsansvarig för register och andra behandlingar av personuppgifter i nämndens verksamhet. Säkerhet 4 Nämnden ansvarar för säkerheten inom sin verksamhet. Intern styrning och kontroll 5 Nämnden ska fastställa och följa upp årlig plan för intern styrning och kontroll. Avskrivning av fordringar 6 Nämnden har rätt att avskriva fordringar inom sitt förvaltningsområde. Tillgänglighet 7 Nämnden ska, inom sitt verksamhetsområde, beakta behov av åtgärder för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning.

253 253 Workshop inför Plan för intern styrning och kontroll RUN Workshop inför Plan för intern styrning och kontroll 2018 : Underlag till plan för intern styrning och kontroll för regionutvecklingsnämnden Diarienummer RUN (8) 4. Prioriterade mål Arbetsmarknaden ska utvidgas genom hållbara transporter och samverkan med näringslivet i hela västra Götaland Indikator: Sysselsättningsgrad i Västra Götalands lokala arbetsmarknad (ökning i samtliga) Totala FoU-investeringar som andel av BRP (bruttoregionalprodukt) Västra Götalands tilldelning i nationell och regional plan Västra Götalands tilldelning i nationell plan, järnväg - Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Indikator: Andel åringar som inte har avslutat gymnasiet och som inte studerar - Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska Indikator: Utsläpp av fossilt CO² 5. Fokusområden Arbeta vidare med infrastrukturplaneringen i enlighet med vad som beskrivs i infrastrukturavsnittet - Utöka möjligheter till studie- och arbetspendling samt knyta samman landsbygd och stad - Göra Västra Götaland till modell för hållbar landsbygdsutveckling och samspel stad/land - Stärka VGR:s arbete med matchningen på arbetsmarknaden - Västra Götalandsregionen ska verka för att stärka innovationskraften i Västra Götaland - Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv - Bättre möjligheter till livsmedels- och energiproduktion samt stimulera till ökad användning av biogas

254 253 Workshop inför Plan för intern styrning och kontroll RUN Workshop inför Plan för intern styrning och kontroll 2018 : Underlag till plan för intern styrning och kontroll för regionutvecklingsnämnden Diarienummer RUN (8) 6. Regionutvecklingsnämndens egna mål och indikatorer 2018 Mål Fler nya och fler växande företag Indikatorer Företag som tar del av utvecklingsinsatser som regionutvecklingsnämnden finansierar, ska ha en högre tillväxttakt än en kontrollgrupp med liknade företag Antal sysselsatta i företag som är i eller har lämnat inkubatorer med finansiering från regionutvecklingsnämnden Andel företag som upplever att företagsstöd från Västra Götalandsregionen har bidragit till ökad konkurrenskraft Antal nya företag och nya idéer inom social ekonomi som främjar social innovation i projekt/verksamheter som får stöd av regionutvecklingsnämnden 7. Regionutvecklingsnämndens insatsområden kopplade till VG2020, mål och fokusområden - Ett gott klimat för kreativitet, entreprenörskap och företagande - Internationell konkurrenskraft genom regional kraftsamling kring styrkeområden - Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv - Livslångt lärande för ökad delaktighet och konkurrenskraft - Tillgång till kommunikation för arbete, utbildning och livskvalitet - Ett resurseffektivt arbete med minska klimatpåverkan - Utökat utbyte med och påverkan på omvärlden 8. Riskanalysmodell och bedömningskriterier Riskanalysen har gjorts enligt rutinen för intern kontroll och Västra Götalandsregionens riskanalysmodell har tillämpats. Det betyder att risker har tagits fram och sannolikhet och konsekvens har bedömts med en poängskala.

255 253 Workshop inför Plan för intern styrning och kontroll RUN Workshop inför Plan för intern styrning och kontroll 2018 : Underlag till plan för intern styrning och kontroll för regionutvecklingsnämnden Diarienummer RUN (8) Denna bygger på en bedömning av sannolikhet och konsekvens enligt en skala från 1 till 4 Sannolikhet Osannolikt 2. Liten sannolikhet 3. Stor sannolikhet 4. Mycket stor sannolikhet Konsekvens Försumbar 2. Lindrig 3. Allvarlig 4. Mycket allvarlig Totalt 16 poäng för mest sannolik och mest allvarlig Poängsättningen är ett stöd i bedömningen av hur en risk ska hanteras (om den behöver åtgärdas direkt eller om den föranleder att kontroll ska göras i planen för intern kontroll). Acceptansnivåer Acceptabel nivå LÅG (poäng = 1-2/3) Övervakningsnivå MELLAN (poäng = 3/4-8) Oacceptabel nivå HÖG (poäng = 9-16)

256 254 Information om Nordsjökommissionens sekretariat RUN Nordsjökommissionens sekretariat : Nordsjökommissionens sekretariat (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Magnus Engelbrektsson Telefon: E-post: magnus.engelbrektsson@vgregion.se Till regionutvecklingsnämnden Nordsjökommissionens sekretariat Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden noterar informationen. Sammanfattning av ärendet Muntlig information om möjligheten för Västra Götalandsregionen att fortsätta uppdraget som sekretariat för Nordsjökommissionen under perioden från juni 2018 till december Genomgång av för- och nackdelar. Fördjupad beskrivning av ärendet När Kerstin Brunnström i juni 2016 valdes till ordförande för CPMR:s Nordsjökommissionen övertog VGR ansvaret för att driva organisationens sekretariat för den tvååriga mandatperioden. RUN avsatte medel för två tjänster med placering i Koncernkontoret. Tjänsterna är uppdelade mellan Göteborg och Bryssel. Från och med nästa ordförandeval i juni 2018 frikopplas sekretariatsfunktionen från ordförandeskapet. Både demokrati och kontinuitet anges som skäl. En utlysning där Nordsjökommissionen söker en medlemsregion som tar ansvaret och delar av kostnaden för sekretariatet från årsmötet i juni 2018 till och med december 2021, oavsett vem som är ordförande. En intresseanmälan ska göras senast 20 december och en definitiv ansökan i februari för beslut av Nordsjökommissionens styrelse i mars. Argument för att söka är främst de stora möjligheter som sekretariatsfunktionen öppnar för VGR att samverka, påverka, synas och omvärldsbevaka. Argument mot att söka är främst kostnaden (se nedan). Finansiering Kostnaden för RUN skulle vara cirka 1,2 miljoner kronor per år. Detta är lägre än dagens kostnad, eftersom Nordsjökommissionens gemensamma budget kommer

257 254 Information om Nordsjökommissionens sekretariat RUN Nordsjökommissionens sekretariat : Nordsjökommissionens sekretariat Datum Diarienummer RUN (2) att medfinansiera sekretariatet från Nordsjökommissionen står också, liksom tidigare, för sekretariatets resor. Koncernkontoret Helena L Nilsson Regionutvecklingsdirektör Susanne Hammarström Enhetschef Externa relationer Bilaga Call for a member region to host the NSC Secretariat from June 2018 to December 2021 (engelska) Besluten skickas till Susanne.hammarstrom@vgregion.se, för kännedom

258 254 Information om Nordsjökommissionens sekretariat RUN Nordsjökommissionens sekretariat : Call for a member region to host the NSC Secretariat from June 2018 to December 2021 Call for a member region to host the NSC Secretariat from June 2018 to December 2021 Dear members of the North Sea Commission, The Executive Committee calls for a member region willing to host the North Sea Commission Secretariat from the Annual Business Meeting in June 2018 to the end of December This is a two-phase process. Regions are welcome to express a preliminary interest by sending an e- mail to the Secretariat no later than 20 December The candidate region should briefly describe how it intends to organize the secretariat. Preliminary interest means that the region is seriously considering to host the secretariat, but it is still not a formal commitment. In the second phase, in January and February 2017, the Executive Committee will discuss/negotiate with candidates in order to reach a decision at the ExCom meeting in March Candidate regions should be prepared to present their proposals at that meeting, and must at this stage be ready to commit themselves for the task. An agreement, confirming tasks and conditions, will then be signed between the North Sea Commission and the host region chosen by the ExCom. Background The Annual Business Meeting in Göttingen 28 June 2017 decided to implement a new organizational model for the NSC Secretariat from the ABM in June The Secretariat will be hosted by an interested member region for a fixed time of four years, instead of being automatically linked to the region of the President. The first period will be slightly shorter, only three and a half years, in order to have future transitions separated in time from the election of President and in order to follow the fiscal year. A main reason for this change is democracy: the role of President should be open to any member region, irrespective of its financial status. Another reason is continuity: it takes a while for a new Secretariat to establish routines and build its networks, and it would be more efficient to have longer intervals between transitions from one region to another. There is an intention for the future to partly support payroll expenses and other administrative costs from the NSC budget. In the 2018 budget euro have been earmarked for this purpose. The NSC budget already covers the Secretariat s travels. In general, the host region is expected to employ, pay and supply office space and office equipment (telephone, computer) for an Executive Secretary and one or more Assistant Executive Secretaries. It is strongly recommended that at least one of these persons is based in Brussels, at the CPMR or at a member region s office. It will be of utmost importance that the Secretariat maintains close cooperation with the President, even if it will be located in a different region.

259 254 Information om Nordsjökommissionens sekretariat RUN Nordsjökommissionens sekretariat : Call for a member region to host the NSC Secretariat from June 2018 to December 2021 The work of the Secretariat is supervised by the governing bodies of the North Sea Commission (Annual Business Meeting, Executive Committee, President), and includes the following elements: Support the President and Vice Presidents in their tasks Prepare, arrange and follow-up meetings (ABM, ExCom, Presidency, advisor meetings, Brussels network) Attend and report at thematic group meetings Follow and lobby within strategic issues and policy development, incl meetings with EU institutions and stakeholders Manage communication and member relations (web, newsletter, twitter, contacts with members and potential members) Represent the North Sea Commission in CPMR s work Actively encourage and facilitate member regions participation in the CPMR s work groups and task forces Liaise with the Interreg North Sea programme, plan for the annual North Sea conference Manage the accounts Contact Magnus Engelbrektsson, NSC Executive Secretary, magnus.engelbrektsson@vgregion.se

260 255 Medlemskap i STRING - RUN Medlemskap i STRING : Medlemskap i STRING 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Charlotte Beijer E-post: Charlotte.beijer@vgregion.se Till regionutvecklingsnämnden Medlemskap i STRING. Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden föreslår regionstyrelsen besluta att Västra Götalandsregionen ingår medlemsakap i STRING från och med januari 2018, förutsatt att STRING accepterar VGRs motkrav 2. Regionutvecklingsnämnden finansierar medlemsavgiften på euro/år, samt tjänstepersonstöd inklusive resor på maximalt kr/år. 3. Representanter från regionutvecklingsnämnden medverkar i de politiska möten som arrangeras av STRING. Sammanfattning av ärendet Den 4 juli mottog Västra Götalandsregionen en formell inbjudan att bli medlemmar i nätverket STRING. VGR har tidigare haft en observatörsroll. STRING är ett gränsöverskridande samarbete mellan regioner i Sverige, Danmark och Tyskland vars syfte främst har varit att driva igenom en ny Fehmarnbelt förbindelse. Fördjupad beskrivning av ärendet STRING bildades 1999 och var från början ett interreg-projekt med syfte att främja en fast förbindelse över Fehmarnbelt. Infrastrukturen mellan Hamburg och Öresund är fortfarande samarbetets fokus. Målsättningen är att det år 2028 ska gå att ta sig på två och en halv timma mellan Köpenhamn och Hamburg. STRING:s medlemmar är idag Hamburg, Schleswig-Holstein, Region Själland, Region Hovedstaden, Köpenhamn Stad och Region Skåne. STRING önskar nu utöka sitt område och har bjudit in Oslo, Akershus, Östfold, Region Halland och Västra Götalandsregionen att bli medlemmar från 1 januari Halland, Akershus och Östfold har tagit beslut om att gå med. Malmö Stad har själva tagit initiativ till att söka medlemskap, vilket har beviljats. Beslut om VGRs medlemskap fattas av regionstyrelsen.

261 255 Medlemskap i STRING - RUN Medlemskap i STRING : Medlemskap i STRING Datum Diarienummer RUN (2) Vad innebär ett medlemskap för VGR? STRING är ett professionellt nätverk och en stark röst i Bryssel. De har varit framgångsrika på att driva Fehmarnbelt förbindelsen. Flera skandinaviska regioner, bland annat de som är involverade i Göteborg-Oslo samarbetet, har bjudits in och tackat ja till att bli medlemmar i STRING. STRING innebär därmed nya kontaktytor för VGR mot Skåne, Danmark och Tyskland. Förhoppningsvis ger det även möjligheter att sätta sträckan Göteborg-Oslo i ett större sammanhang. För att VGR ska gå med i STRING måste ett antal villkor accepteras av STRING. Det handlar om att STRINGs stadgar och strategi måste vidgas till att även inbegripa sträckan Oslo-Göteborg (-Köpenhamn) (efter byggstart av Fehmarnbelt 2018), samt att en arbetsgrupp med fokus på Oslo-Göteborg bildas, och en person på STRINGs sekretariat fokuserar på sträckan Oslo-Göteborg. Accepteras inte dessa villkor finns det en risk för att STRING fortsätter att endast arbeta med Fehmarnbelt. Finansiering Kostnaden för ett medlemskap i STRING är euro per år (ca SEK). För att få bästa möjliga utväxling av STRING behöver VGR engagera sig i de olika grupperingar och arbetsgrupper som finns, på tjänstemanna- och politisk nivå. Uppskattningsvis behövs en heltidstjänst inom koncernkontoret, uppdelad på Regional Utveckling och Externa Relationer, för att garantera utväxlingen. Kostnaden för en heltidsanställd är ca kr. Till det kommer resor för ca kr/år. Kostnadspost Medlemsavgift Ett tjänstepersonsstöd på heltid Ca två utlandsresor per månad, traktamenten, hotellövernattningar och konferensavgifter mm. TOTALT Årlig kostnad euro (ca kr) kr kr Totalt kr Koncernkontoret Helena L. Nilsson Regionutvecklingsdirektör Susanne Hammarström Avdelningschef externa relationer

262 256 Val av representant för Vänersamarbetet ekonomisk förening - RUN Val av representant för Vänersamarbetet ekonomisk förening : Val av representant för Vänersamarbetet ekonomisk förening 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Kristin Löfgren E-post: kristin.lofgren@vgregion.se Till regionutvecklingsnämnden Val av representant för Vänersamarbetet ekonomisk förening Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden utser ledamot som ersättare i styrelsen för Vänersamarbetet, ekonomisk förening Sammanfattning av ärendet Regionutvecklingsnämnden representeras i Vänersamarbetet genom en ersättare i styrelsen. Patrik Karlsson (S) har tidigare representerat regionutvecklingsnämnden i Vänersamarbetet men avsade sig uppdraget RF och därför behövs en ny ersättare utses. Koncernkontoret Helena L Nilsson regionutvecklingsdirektör Besluten skickas till laila.gibson@vanern.org regionstyrelsen@vgregion.se, Troman

263 257 Val av representant för Vänerstråket - RUN Val av representant för Vänerstråket : Val av representant för Vänerstråket 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Kristin Löfgren E-post: kristin.lofgren@vgregion.se Till regionutvecklingsnämnden Val av representant för Åtgärdsvalsstudie ÅVS, Vänerstråket Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden utser ledamot som representant i åtgärdsvalsstudie ÅVS, Vänerstråket. Sammanfattning av ärendet Regionutvecklingsnämnden har representanter i Åtgärdsvalsstudie ÅVS, Vänerstråket. Patrik Karlsson (S) avsade sig uppdraget som representant vid RF 159, därför behöver nämnden utse en ny representant. Koncernkontoret Helena L Nilsson Regionutvecklingsdirektör Besluten skickas till trafikverket@trafikverket.se regionstyrelsen@vgregion.se, Troman

264 258 Information om riktlinjer mot korruption, mutor och jäv - RUN Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv : Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Pernilla Thorvald Telefon: E-post: pernilla.thorvald@vgregion.se Till regionutvecklingsnämnden Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden noterar informationen. Sammanfattning av ärendet Regionfullmäktige har fastställt riktlinje mot korruption, mutor och jäv enligt regionstyrelsens förslag. Regionfullmäktiges beslut omsätts därmed i verksamheten. Riktlinjerna mot korruption, mutor och jäv är en del av regionstyrelsens beslutade handlingsplan mot oegentligheter, , 242, RS Förtroendevalda och medarbetare i Västra Götalandsregionen arbetar på invånarnas uppdrag och i deras intresse. Demokrati, rättssäkerhet och effektivitet är grundläggande värden för all offentlig verksamhet. Invånarnas förtroende för Västra Götalandsregionen vilar på att förtroendevalda och medarbetare inte låter sig påverkas av ovidkommande önskemål eller hänsyn i sitt arbete. Det är lätt att skada förtroendet för en verksamhet, men mödosamt och tidsödande att bygga upp det. Syftet med riktlinjerna mot korruption är att de ska utgöra ett stöd för att tydliggöra Västra Götalandsregionens hållning och fungera som tolkning av gällande lagstiftning inom området. Riktlinjerna utgår från Sveriges kommuner och landstings (SKL) vägledning om mutor och jäv. Beredning Regionfullmäktige beslutade om riktlinjen den 19 september Regionstyrelsen behandlade ärendet den 30 maj 2017 Ägarutskottet behandlade ärendet den 4 maj Riktlinjen har lämnats för synpunkter hos nämnder och styrelser och regionutvecklingsnämnden behandlade riktlinjen vid sammanträdet den 14 december Koncernkontoret

265 258 Information om riktlinjer mot korruption, mutor och jäv - RUN Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv : Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv 2 (2) Helena L Nilsson Regionutvecklingsdirektör Bilaga Protokollutdrag 116 från regionfullmäktiges sammanträde Riktlinje mot korruption, mutor och jäv. Besluten skickas till Regionutvecklingsdirektör helena.l.nilsson@vgregion.se för genomförande inom regionutvecklingsnämnden och koncernstab regional utveckling,

266 258 Information om riktlinjer mot korruption, mutor och jäv - RUN Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv : Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv Beslutad av: Regionstyrelsen, Diarienummer: RS Giltighet: från till Riktlinje mot korruption, mutor och jäv Riktlinjen gäller för: Västra Götalandsregionen lnnehållsansvar: Koncernstab utförarstyrning och samordning/enhet säkerhet och beredskap ""f'yästra GÖTALANDSREGIONEN "'(

267 258 Information om riktlinjer mot korruption, mutor och jäv - RUN Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv : Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Ett förtroendefullt arbetssätt... 3 Bakgrund och syfte... 4 Korruption... 4 Vad säger lagen om mutor?... 4 Förmåner... 5 Jäv och andra intressekonflikter... 6 Vad säger lagen om jäv?... 6 När är man jävig?... 6 Konsekvens av jäv... 8 Ansvar... 8 Rapportera misstanke om oegentligheter... 9 Så här gör du en anmälan... 9 Terminologi... 10

268 258 Information om riktlinjer mot korruption, mutor och jäv - RUN Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv : Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv 3 Sammanfattning Riktlinjerna mot korruption, mutor och jäv är en del av regionstyrelsens beslutade handlingsplan mot oegentligheter, , 242, RS Förtroendevalda och medarbetare i Västra Götalandsregionen arbetar på invånarnas uppdrag och i deras intresse. Demokrati, rättssäkerhet och effektivitet är grundläggande värden för all offentlig verksamhet. Invånarnas förtroende för Västra Götalandsregionen vilar på att förtroendevalda och medarbetare inte låter sig påverkas av ovidkommande önskemål eller hänsyn i sitt arbete. Det är lätt att skada förtroendet för en verksamhet, men mödosamt och tidsödande att bygga upp det. Syftet med riktlinjerna mot korruption är att de ska utgöra ett stöd för att tydliggöra Västra Götalandsregionens hållning och fungera som tolkning av gällande lagstiftning inom området. Riktlinjerna utgår från Sveriges kommuner och landstings (SKL) vägledning om mutor och jäv. Ett förtroendefullt arbetssätt Förtroendevalda och medarbetare i Västra Götalandsregionen (VGR) arbetar på invånarnas uppdrag och i deras intresse. Demokrati, rättssäkerhet och effektivitet är grundläggande värden för all offentlig verksamhet. Invånarnas förtroende för VGR fordrar att förtroendevalda och medarbetare inte låter sig påverkas av ovidkommande önskemål eller hänsyn i sitt arbete. Det är lätt att skada förtroendet för en verksamhet, men mödosamt och tidsödande att bygga upp det. Alla förtroendevalda och anställda i VGR har ett särskilt ansvar mot våra uppdragsgivare invånarna att bekämpa mutor och korruption var det än må förekomma. Lagen ger inte alltid tydliga anvisningar och det egna ansvaret och förmågan att göra etiska val måste många gånger ta vid. En förtroendevald eller medarbetare ska uppträda på ett sådant sätt att hen inte ens kan misstänkas för att låta sig påverkas av ovidkommande önskemål eller hänsyn i sitt arbete. Som förtroendevald eller anställd ska du uppträda så att du bidrar till att allmänheten får ett stort förtroende för VGR. Därför sätter du dig inte i en situation där du kan misstänkas för att på ett otillbörligt sätt ha blivit påverkad, i din roll som förtroendevald eller medarbetare. Vi som är anställda av VGR följer regler, håller oss opartiska i vårt uppdrag, hanterar de pengar som vi förvaltar effektivt och med gott omdöme, erbjuder inte och tar inte emot pengar eller opassande gåvor. Vi undviker att att hamna i jävsituationer och tar aldrig emot någon form av otillbörlig betalning, gåva eller annan ersättning som kan uppfattas påverka VGR:s objektivitet och

269 258 Information om riktlinjer mot korruption, mutor och jäv - RUN Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv : Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv 4 opartiskhet. All tjänsteutövning ska vara saklig och objektiv. Det betyder att släktskap, vänskap eller andra privata relationer får inte påverka tjänsteutövning och beslutsfattande. En anledning till missbruk av ställning kan vara att den förtroendevalde eller medarbetaren upplever sig vara hotad. För mer information om hur du kan agera vid hot och stalkning, se Riktlinjer för personsäkerhet. Bakgrund och syfte Dessa riktlinjer tydliggör Västra Götalandsregionens hållning och tolkar gällande lagstiftning. Riktlinjerna bygger i stort på Sveriges kommuner och landstings (SKL) vägledning om mutor och jäv. 1 Syftet med riktlinjerna är att förebygga korruption genom att: tydliggöra VGR:s värderingar och förhållningssätt mot korruption visa på riskerna med att ta emot gåvor och förmåner från personer eller företag som man har att göra med i tjänsten visa hur du kan resonera och agera när du stöter på frågor om mutor eller jäv fungera som underlag för diskussion i nämnder/styrelser och på arbetsplatser, där du och dina kollegor gör klart för er hur lagarna och myndighetens regler ska tilllämpas i olika mut- och jävssituationer som skulle kunna uppkomma. Korruption Enligt Nationalencyklopedin innebär korruption missbruk av förtroendeställning till egen vinning, främst genom tagande av mutor. 2 I begreppet ingår bland annat att ge och ta emot muta, jäv, maktmissbruk och vänskapskorruption. Både att ge och ta emot en muta är ett brott och kan ge fängelsestraff. Även ett löfte om att ge eller ta emot en gåva är förbjudet, oavsett värde. Västra Götalandsregionen har nolltolerans mot korruption. Vad säger lagen om mutor? Lagreglerna om tagande och givande av muta finns i 10 kap. brottsbalken (BrB). De omfattar alla arbetstagare och uppdragstagare, oavsett om de är anställda i offentlig eller privat tjänst och oberoende av befattning och anställningsform. Reglerna omfattar även förtroendevalda. Regler om åtal finns även i 20 kap. BrB och brottet tagande av otillbörlig förmån vid röstning finns i 17 kap. BrB. 1 Om mutor och jäv Vägledning för offentligt anställda hittar du här: 2 Nationalencyklopedin,

270 258 Information om riktlinjer mot korruption, mutor och jäv - RUN Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv : Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv 5 Mutbrott begås när en arbetstagare eller uppdragstagare för sin egen eller för någon annans räkning till exempel närstående tar emot en muta eller annan otillbörlig förmån för sin tjänsteutövning. Att begära en muta eller att låta sig bli utlovad en muta är också ett brott. Något orsakssammanhang behöver inte finnas mellan förmånen och det sätt på vilket arbetstagaren utför sitt arbete (10 kap. 5 a BrB). Den som är arbetstagare eller har ett uppdrag och tar emot, godtar ett löfte eller begär en otillbörlig förmån för utövningen av anställningen eller uppdraget döms för tagande av muta. Detta gäller även om gärningen begåtts innan gärningsmannen fått sådan ställning eller efter det att den upphört (10 kap. 5 a BrB). Givande av muta är att lämna, utlova eller erbjuda en otillbörlig förmån till arbets- eller uppdragstagare. Att acceptera en begäran från en tjänsteman eller förtroendevald om att få en otillbörlig förmån är också givande av muta (10 kap. 5 b BrB). Handel med inflytande är att ta emot, godta ett löfte om eller begäran en otillbörlig förmån för att påverka annans beslut eller åtgärd vid myndighetsutövning eller offentlig upphandling. Likaså om man lämnar, utlovar eller erbjuder någon en otillbörlig förmån för att hen ska påverka annans beslut eller åtgärd vid myndighetsutövning eller offentlig upphandling (10 kap. 5 d BrB). Förmåner Varje förmån som kan misstänkas påverka tjänsteutövningen ska betraktas som otillåten. Vid domstolsprövning görs en samlad bedömning av alla omständigheter, som har betydelse för det enskilda fallet. De ställer särskilt höga krav på medarbetare i den offentliga sektorn. Särskilt allvarligt ser man på myndighetsutövning och offentlig upphandling. Det hjälper inte att du som mottagare kunnat visa att du inte påverkats av förmånen. Frågor som du bör ställa dig om du erbjuds något av en extern part: Varför erbjuds jag den här förmånen? Har förmånen ett högt värde? Finns det risk för att jag påverkas i mitt arbete? Finns det risk för att allmänhetens förtroende för VGR skadas? Några typiska situationer där du bör tänka dig noga för är inför erbjudanden om gåvor, testamentsförordnanden, rabatter, provisioner, måltider, resor, konferenser, fritidserbjudanden, tjänster eller krediter, men även mer dolda förmåner som exempelvis inköp till självkostnadspris. Ett bra sätt att undvika svåra gränsdragningsproblem är att du helt undviker att ta emot gåvor och förmåner. Ibland kan en givare komma att uppfatta det som oartigt av mottagaren att avböja en gåva eller belöning. Om värdet är mycket lågt kan det vara tillåtet att ta emot den. Men om den över huvud taget ska kunna tas emot, måste det vara helt klart att den inte kan uppfattas som muta. Ibland kan även en gåva eller belöning utan ekonomiskt värde framstå som så attraktiv för mottagaren, att den kan tänkas påverka dennes tjänsteutövning. Rena penninggåvor kan aldrig tas emot, även om det skulle röra sig om små belopp. Inom vården kan en symbolisk gåva från patient endast accepteras i samband med utskrivning och under förutsättning att den lämnas till vårdenheten som sådan och inte till enskild person.

271 258 Information om riktlinjer mot korruption, mutor och jäv - RUN Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv : Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv 6 Om du är osäker på hur ett erbjudande om en gåva eller förmån ska hanteras bör du ta upp frågan med din chef för bedömning. En otillbörlig gåva blir inte tillåten genom att en chef godkänner den. Vid utlandsresor är det en bra utgångspunkt för det egna uppträdandet att de lagar, policys och etiska regler som gäller på hemmaplan även följs utomlands. Om den lokala lagstiftningen är strängare gäller naturligtvis den. Om du erbjuds en gåva som egentligen är för dyrbar att acceptera, men där kulturen förutsätter att den tas emot, bör du snarast lämna gåvan till behörig chef. Chefen får sedan besluta hur VGR ska ta hand om gåvan. Om en patient ber att du ska närvara vid upprättande av ett testamente ska du säkerställa att det inte på något sätt kan uppfattas som olämpligt med tanke på mutor och jäv. Jäv och andra intressekonflikter Vad säger lagen om jäv? Lagreglerna om jäv för förtroendevalda och medarbetare finns i 6 kap kommunallagen (KL). Reglerna talar om när en medarbetare eller förtroendevald ska anses ha ett sådant intresse i ett ärende, att hens opartiskhet kan ifrågasättas. Jävsreglerna gäller vid all ärendehantering och riktar sig till den som på något sätt kan påverka dess utgång. Reglerna gäller inte bara den som beslutar i ett ärende, utan gäller även den som bereder ett ärende. När är man jävig? Klara fall av jäv är om du eller någon närstående är sökande i ärendet eller om ärendets utgång kan antas ge stor nytta eller skada för dig eller en närstående. Detta kan till exempel gälla anställningsbeslut. Du kan också vara jävig om det finns någon annan särskild omständighet, som skulle kunna rubba förtroendet för din opartiskhet, till exempel om du är vän eller ovän med någon som är part eller intressent i ärendet ekonomiskt beroende av en part eller intressent engagerad i saken på ett sådant sätt att misstanke lätt kan uppkomma, att det brister i förutsättningarna för en opartisk bedömning Som förtroendevald bör du vara uppmärksam på att uppdrag i flera nämnder/styrelser med beröringspunkter kan leda till diskussioner om jäv. När det gäller Västra Götalandsregionens samarbete med externa aktörer inom till exempel forskning, utbildning och näringslivsutveckling måste detta hanteras på ett öppet och transparent sätt för att inte leda till några misstankar om oegentligheter. Vid behov, till exempel svårigheter med gränsdragning, kan verksamheten eller myndigheten ta fram lokala rutiner för hur dessa svårigheter ska hanteras. I 6 kap. 25 kommunallagen återfinns jävsgrunderna. En förtroendevald eller anställd är jävig om: 1. Ärendet angår denne själv eller dennes familj (maka, make, barn, föräldrar, syskon) eller annan närstående (exempelvis sambo, barnbarn, mor- eller farföräldrar, svåger, svägerska, f.d. maka, make, sambo) släktskapsjäv eller

272 258 Information om riktlinjer mot korruption, mutor och jäv - RUN Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv : Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv 7 Beslutet i ärendet kan antas ha stor positiv eller negativ betydelse för denne eller dennes familj eller närstående intressejäv eller Denne är kvalificerat 3 berättigad att överklaga beslutet i ärendet (exempelvis granne till den som ansökt om bygglov i beslut om bygglov) sakägarjäv 2. Denne är ställföreträdare (firmatecknare) för den som ärendet angår eller någon som beslutet i ärendet kan antas ha stor positiv eller negativ betydelse för ställföreträdarjäv 3. Ärendet rör tillsyn över sådan kommunal verksamhet som denne är knuten till (främst aktuellt i ärenden som ska prövas enlig miljöbalkens regler) 4. Denne för talan i ärendet så som ombud för den som ärendet gäller, eller på annat sätt biträder den som ärendet gäller mot betalning ombudsjäv resp. biträdesjäv 5. Det finns någon annan särskild omständighet som kan tänkas påverka allmänhetens förtroende för att denne agerar opartiskt i ärendet delikatessjäv Av kommunallagens 6 kapitel 26 framgår det att det är tillåtet att bortse från jäv i sådana situationer där detta inte kan ha någon påverkan på beslutet. En löneadministratör kan exempelvis betala ut rutinmässig lön till sig själv, eftersom beloppet redan är fastställt i förväg. Denne ska dock inte besluta om ersättning för egna utlägg, eftersom det där finns ett visst utrymme för godtycklig bedömning av vad som är en ersättningsbar kostnad. Av kommunallagens 6 kapitel 27 1 st. framgår det att det också är tillåtet att bortse från ställföreträdar- och delikatessjäv i ärenden som angår aktiebolag eller stiftelser som kommunen har ett dominerande inflytande 4 över. Detta dock endast under förutsättning att: 1. Jävet består i ett så kallat dubbelt engagemang, det vill säga att den som ska bereda eller besluta i ärendet också är ställföreträdare 5 för bolaget/stiftelsen eller på annat sätt är knuten dit, exempelvis genom innehav av styrelseplats, och 2. Ärendet inte gäller myndighetsutövning gentemot enskild Anledningen till undantaget är att sådan kommunal verksamhet som drivs genom så kallade privaträttsliga subjekt (exempelvis bolag) är en del av den kommunala förvaltningen. Ärenden som gäller förhållandena mellan kommunen och dessa verksamheter har därför, lagtekniskt, inte bedömts kunna vara partsärenden eftersom motstående intressen saknas. Av kommunallagens 6 kapitel 27 2 st. framgår det vidare att det även är tillåtet att bortse ifrån delikatessjäv som består i att den som ska bereda eller besluta i ärendet tidigare har varit med i beredning eller beslut i ärendet i annan nämnd. 3 Denne har ställning som sakägare i ärendet. Det är alltså inte tillräckligt för jäv att den förtroendevalda i sin egenskap av samhällsmedlem har rätt att överklaga beslutet, exempelvis genom laglighetsprövning. 4 Dominerande inflytande innebär att kommunen äger minst hälften av aktierna i aktiebolaget eller utser minst hälften av ledamöterna i stiftelsen. 5 Ställföreträdare är den som har rätt att teckna en juridisk persons firma, exempelvis skriva under avtal med bindande verkan för bolaget/stiftelsen.

273 258 Information om riktlinjer mot korruption, mutor och jäv - RUN Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv : Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv 8 Exempel: Ett dubbelt engagemang i två olika nämnder/styrelser konstituerar inte jäv vid bidragsgivning. Detta dels på grund av att båda är VGR:s förvaltningar (alltså ingen är en fristående juridisk person) och dels att bidragsgivning mot bakgrund av detta inte heller betraktas som myndighetsutövning gentemot enskild. Undantaget från jävsreglerna i KL 6:27 är således tillämpbart. Dubbla engagemang i en nämnd/styrelse i VGR och verksamheter som är autonoma i förhållande till VGR utgör däremot jäv vid bidragsgivning. VGR har inte ett dominerande inflytande över dem som krävs för att undantaget i KL 6:27 ska gälla. I jävsituationer bör försiktighetsprincipen tillämpas. Det innebär att den det berör ska avstå från att delta i hanteringen av ärendet för säkerhets skull. Konsekvens av jäv Om du är jävig får du inte delta i handläggningen av ärendet eller uppdraget. Det innebär att du normalt inte får vidta någon åtgärd i ärendet över huvud taget. Den som är jävig får inte heller närvara vid det nämnd-/styrelsesammanträde, när ärendet behandlas och/eller beslutas. Om du känner till någon omständighet som kan antas utgöra jäv mot dig, ska du självmant meddela detta, normalt till din chef eller motsvarande. Är du tveksam om jäv föreligger bör du ta upp frågan till diskussion. Om du skulle delta i ett ärendes handläggning fast du är jävig kan du orsaka försening av handläggningen, eftersom ett beslut i ärendet kan överklagas på grund av jäv. Ansvar För att stärka skyddet mot korruption, muta och jäv är det viktigt att organisationen löpande ser över och uppdaterar sitt skydd i form av dokumenterade rutiner och kontroll av identifierade riskområden. Och även löpande för samtal utifrån identifierade risker inom sitt respektive arbetsområde. VGR:s ställningstagande om nolltolerans är ett stöd och tydliggörande av en kultur som motverkar alla former av oegentligheter. Regionstyrelsen fattar beslut om regionala riktlinjer mot korruption, mutor och jäv. Regionstyrelsen utövar uppsikt över övriga nämnders och styrelsers arbete mot korruption. Nämnden/styrelsen ansvarar för att riktlinjerna efterlevs i sin organisation och följs upp inom ramen för arbetet med intern kontroll. Alla förtroendevalda och medarbetare ansvarar för att sätta sig in i och följa de lagar och riktlinjer som gäller. Det innebär bland annat att, i diskussion med chefer och kollegor, aktivt medverka till att tillämpningen av regler och riktlinjer på din arbetsplats uppfyller högt ställda etiska krav.

274 258 Information om riktlinjer mot korruption, mutor och jäv - RUN Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv : Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv 9 Rapportera misstanke om oegentligheter Vi förväntas som anställda och förtroendevalda i offentlig sektor att leva upp till högt ställda krav på saklighet och opartiskhet i vårt arbete/uppdrag. Vi har anledning att förvänta oss att även andra på vår arbetsplats lever upp till samma höga krav. Lojaliteten mot uppdraget och mot uppdragsgivaren ytterst invånarna innebär att vi inte heller stillatigande ska acceptera tecken på oegentligheter i vår närhet. VGR tolererar inte korruption, mutor och jäv eller annat som kan rubba allmänhetens förtroende för vår verksamhet. Du som är förtroendevald eller medarbetare i VGR ska rapportera misstanke om brott, överträdelser och avvikelser från reglerna. Så här gör du en anmälan I första hand ska du anmäla misstanke om oegentligheter till närmaste chef, som ansvarar för att göra en polisanmälan. Om detta inte är lämpligt kan du istället anmäla till förvaltningschef. Om även detta är olämpligt kan du anmäla till VGR:s säkerhets- och beredskapschef. Du som är förtroendevald ska i första hand anmäla misstanke om oegentligheter till ordförande eller vice ordförande i den nämnd/styrelse det gäller. Om detta inte är lämpligt kan anmälan göras till VGR:s säkerhets- och beredskapschef. I sådana här fall gäller meddelarfrihet och det är förbjudet att forska efter källan till misstanken, och repressalier på grund av anmälan får inte förekomma. Om du inte känner dig bekväm med att anmäla till någon chef, finns också möjligheten att lämna anonyma tips genom att lämna in en allmän handling till myndighetens diarium eller till revisionsenheten. Du har också rätt att själv göra polisanmälan.

275 258 Information om riktlinjer mot korruption, mutor och jäv - RUN Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv : Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv 10 Terminologi Korruption Att utnyttja sin ställning för att uppnå otillbörlig fördel för egen eller annans vinning, mutsystem, mottaglighet för mutor. Enligt Nationalencyklopedin: missbruk av förtroendeställning till egen vinning, främst genom tagande av mutor Muta En förmån som är tänkt att påverka mottagaren eller tilltron till att mottagaren handlar lojalt. En gåva som ges för att påverka t.ex. en tjänsteman till givarens fördel. Jäv En rätts- eller beslutssituation där en person kan tänkas vara partisk eller där det finns någon särskild omständighet som kan rubba förtroendet för personens opartiskhet. En anmärkning eller invändning mot någons behörighet. Oegentligheter Ohederligt agerande, överträdelser och avvikelser från reglerna, bedrägeri Ovidkommande Obehörig, främmande, irrelevant, oväsentlig, som inte har med saken att göra. Otillbörlig Opassande, olämplig, oläglig eller obefogad. Vänskapskorruption Nepotism, att gynna släkt eller vänner vid t.ex. tillsättning av tjänster. Maktmissbruk En beteckning på användandet av sin ställning eller makt till sin egen eller den egna gruppens fördel. Makt är ett sociologiskt, teologiskt, organisationsteoretiskt och filosofiskt begrepp som beskriver möjligheten att efter egen vilja fatta beslut som verkställs.

276 259 Information om remiss för policy för styrning i Västra Götalandsregionen - RUN Policy för styrning i Västra Götalandsregionen : Policy för styrning i Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Pernilla Thorvald Telefon: E-post: pernilla.thorvald@vgregion.se Till regionutvecklingsnämnden Policy för styrning i Västra Götalandsregionen Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden noterar informationen. Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsen gav den 8 mars 2016, 71, regiondirektören i uppdrag att lämna förslag till policy för intern styrning och kontroll. Uppdraget gavs i samband med att regionstyrelsen lämnade svar på revisorskollegiets rapport Styrning och ledning i nämnder och styrelser delsyfte 1. Västra Götalandsregionen har flera befintliga styrande dokument som rör styrning och kontroll. Det finns dock ett behov att på en övergripande, samlad nivå beskriva vilka styrande principer som gäller. Policyn har nu fastställts och skickas till respektive nämnd, styrelse och bolag för genomförande. Beredning Regionstyrelsen har behandlat ärendet den 27 juni Ägarutskottet har behandlat ärendet den 14 juni Policyn har remitterats till samtliga nämnder och styrelser. Regionutvecklingsnämnden behandlade ärendet vid sammanträdet 18 maj Koncernkontoret Helena L Nilsson Regionutvecklingsdirektör Bilaga Protokollsutdrag 115 från regionfullmäktiges sammanträde 19 september Antagen policy för styrning

277 259 Information om remiss för policy för styrning i Västra Götalandsregionen - RUN Policy för styrning i Västra Götalandsregionen : Policy för styrning i Västra Götalandsregionen Datum Diarienummer RUN (2) Besluten skickas till helena.l.nilsson@vgregion.se för genomförande och spridning inom koncernstab regional utveckling

278 styrning i Västra Götalandsregionen - RUN Policy för styrning i Västra Götalandsregionen : Protokollsutdrag från regionfullmäktiges sammanträde den 19 september Antagen policy för styrning i Västra Götalandsregionen 10 (52) Protokoll från regionfullmäktige, Policy för styrning i Västra Götalandsregionen Diarienummer RS Beslut 1. Regionfullmäktige antar policy för styrning i Västra Götalandsregionen. Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsen gav den 8 mars 2016, 71, regiondirektören i uppdrag att lämna förslag till policy för intern styrning och kontroll. Uppdraget gavs i samband med att regionstyrelsen lämnade svar på revisorskollegiets rapport Styrning och ledning i nämnder och styrelser delsyfte 1. Västra Götalandsregionen har flera befintliga styrande dokument som rör styrning och kontroll. Det finns dock ett behov att på en övergripande, samlad nivå beskriva vilka styrande principer som gäller. Beredning Policyn har remitterats till samtliga nämnder och styrelser. Ägarutskottet har behandlat ärendet den 14 juni Regionstyrelsen har behandlat ärendet den 27 juni Beslutsunderlag Regionstyrelsens beslut , 160 Ägarutskottets beslut , 61 Tjänsteutlåtande daterat Policy för styrning Sammanställning_remisser Skickas till+policyn Samtliga nämnder, styrelser och majoritetsägda bolag i Västra Götalandsregionen för genomförande johan.flarup@vgregion.se Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

279 259 Information om remiss för policy för styrning i Västra Götalandsregionen - RUN Policy för styrning i Västra Götalandsregionen : Antagen policy för styrning _3_0 Antagen av regionfullmäktige , 115 Diarienummer: RS Policy för styrning i Västra Götalandsregionen Policyn gäller för: Västra Götalandsregionen Innehållsansvar: Koncernavdelning ärendesamordning och kansli Dokumentet ersätter: nytt dokument

280 259 Information om remiss för policy för styrning i Västra Götalandsregionen - RUN Policy för styrning i Västra Götalandsregionen : Antagen policy för styrning _3_0 2 Sammanfattning Policy för styrning omfattar Västra Götalandsregionens samtliga nämnder och styrelser och majoritetsägda bolag. Den är framtagen för att översiktligt beskriva de grundläggande principerna för styrning i Västra Götalandsregionen och visar att organisationens olika delar bildar en helhet. Policyn tar sin utgångspunkt i kommunallagen och dess bestämmelse om nämndernas ansvar för verksamheten och att nämnderna ska se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Policyn lägger grunden för styrande dokument/styrning på en mer detaljerad nivå

281 259 Information om remiss för policy för styrning i Västra Götalandsregionen - RUN Policy för styrning i Västra Götalandsregionen : Antagen policy för styrning _3_0 3 Policy för styrning i Västra Götalandsregionen Policyn innehåller grundläggande principer för styrning i Västra Götalandsregionen. Policyn gäller för nämnder, styrelser och kommittéer samt majoritetsägda bolag. I detta dokument skrivs fortsättningsvis nämnder och styrelser. Nämnder och styrelser ska ha en styrning av verksamheten som säkerställer att värde för invånarna uppnås. Det innebär att; uppdrag fullgörs och mål uppnås i enlighet med regionfullmäktiges beslut överenskommelser och uppdrag genomförs gällande lagar och andra författningar följs styrande dokument för Västra Götalandsregionen efterlevs verksamheten är effektivt och ändamålsenligt organiserad det finns fastställda processer för intern kontroll Nämnders och styrelsers styrning ska vara tillräcklig för att planera verksamheten utifrån givna uppdrag och resurser genomföra verksamheten följa upp verksamheten utifrån väsentliga aspekter analysera verksamheten som grund för åtgärder och fortsatt utveckling Intern kontroll är en del av styrningen i Västra Götalandsregionen. En tillräcklig intern kontroll innebär ett strukturerat arbetssätt som integreras i organisationen. Riktade kontrollåtgärder utförs för att inom rimliga gränser säkerställa att styrningen är tillräcklig, att målen med verksamheten kan nås och att detta sker på ett effektivt sätt. Den ska även säkerställa att regler och riktlinjer följs samt att rapportering och information i och om organisationen är tillförlitlig. Den interna kontrollen ska vara ett redskap för ständig förbättring genom att identifiera, värdera och hantera risker följa upp, rapportera och åtgärda risker och avvikelser Regionstyrelsen beslutar om de riktlinjer som behövs för att stödja policyns intentioner.

282 259 Information om remiss för policy för styrning i Västra Götalandsregionen - RUN Policy för styrning i Västra Götalandsregionen : Antagen policy för styrning _3_0 4 Styrprinciper i Västra Götalandsregionen. Den politiska organisationen beslutas inför varje ny mandatperiod. Av det beslutet framgår fördjupad beskrivning av styrprinciper till exempel ägare, beställare och utförare. Regionfullmäktige i relation till nämnder och styrelser Regionfullmäktige tillsätter de nämnder och styrelser som utöver regionstyrelsen behövs för att fullgöra Västra Götalandsregionens uppgifter 1. Regionfullmäktige beslutar om reglementen för nämnders/styrelsers verksamhet och arbetsformer. I reglementen fördelas och förtydligas ansvar och förutsättningar. Regionfullmäktige beslutar även om ägardirektiv för de majoritetsägda bolagen. Regionfullmäktige ska besluta i ärenden av principiell beskaffenhet eller av större vikt, exempelvis mål och riktlinjer 2 för verksamheten, budget och andra styrande dokument. Nämnder och styrelser ska rapportera till regionfullmäktige enligt regionstyrelsens anvisningar. Regionfullmäktige beslutar om ansvarsfrihet för nämnder och styrelser. Regionstyrelsen i relation till nämnder och styrelser Regionstyrelsen har uppsiktsplikt över nämnder och styrelser och vakar över att Västra Götalandsregionen fullgör sina åligganden inom olika verksamheter utifrån fullmäktiges beslut samt enligt lag och andra författningar. Regionstyrelsen har ett övergripande samordningsansvar för Västra Götalandsregionens samlade verksamhet. Samordningsansvaret utövas exempelvis genom att regionstyrelsen är Västra Götalandsregionens personalorgan, att man ansvarar för medelsförvaltningen och att man beslutar om gemensamma riktlinjer i syfte att säkerställa en sammanhållen, ändamålsenlig och effektiv styrning av Västra Götalandsregionens verksamheter. Regionstyrelsen har ett särskilt ansvar för samordning av verksamheter som bedrivs i egen regi. Regionstyrelsen beslutar om riktlinjer för verksamhet i egen regi utifrån regionfullmäktiges eller behöriga nämnders inriktningsbeslut. Regionstyrelsen svarar för ägarstöd till verksamheter i egen regi samt övergripande samordning av stöd- och servicefunktioner. Regionstyrelsen företräder Västra Götalandsregionen i egenskap av vårdgivare för hälso-och sjukvårdsverksamheter i egen regi. 1 Med nämnder och styrelser avses även kommittéer och beredningar. Hel- och majoritetsägda bolag regleras i särskilda beslut. 2 Västra Götalandsregionen har en beslutad struktur för styrande dokument. Begreppet riktlinjer i kommunallagens mening motsvaras i den beslutade strukturen av vision, måldokument, policy, budget samt plan beslutad av regionfullmäktige.

283 259 Information om remiss för policy för styrning i Västra Götalandsregionen - RUN Policy för styrning i Västra Götalandsregionen : Antagen policy för styrning _3_0 5 Relationer mellan nämnder och styrelser samt andra aktörer Utifrån det ansvar som regionfullmäktige har fördelat tecknar nämnder och styrelser; överenskommelser med varandra. avtal med andra aktörer. Beställningar och uppdrag, i form av överenskommelser, tecknas inom Västra Götalandsregionen eller med av Västra Götalandsregionen majoritetsägda bolag. Överenskommelser mellan nämnder och styrelser ska föregås av samråd och ömsesidigt bekräftas inom fastställd tidsram. Avtal med andra aktörer kan tecknas efter upphandling eller inom ramen för lagen om valfrihetssystem (LOV). Inom ramen för dels det statliga uppdraget att bedriva regional utveckling och dels för kulturområdets samverkansmodell ges också uppdrag till externa verksamheter. Avtal kan dock slutas med såväl enskilda som kommuner och myndigheter på andra grunder inom ansvarsområdet. Relationen till nämndens/styrelsens förvaltning Nämnder och styrelser styr verksamheten genom att besluta om bland annat detaljbudget, instruktion till förvaltningschef/vd samt riktlinjer och rutiner. I delegeringsordning kan nämnden/styrelsen överföra beslutsrätt till annan. Nämnder och styrelser ska även säkerställa den egna styrningen genom löpande uppföljning och riktade kontrollåtgärder. Förvaltningschef eller VD ansvarar under nämnd/styrelse för att uppdraget utförs.

284 260 Uppföljning av regionala och statliga utvecklingsmedel oktober RUN Uppföljning av regionala och statliga utvecklingsmedel oktober 2017 : Uppföljning av regionala och statliga utvecklingsmedel oktober (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Ann-Marie Bodin Telefon: E-post: ann-marie.bodin@vgregion.se Till regionutvecklingsnämnden Uppföljning av regionala och statliga utvecklingsmedel oktober 2017 Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden noterar informationen. Sammanfattning av ärendet Information till regionutvecklingsnämnden om budgetutrymme och beslutade regionala och statliga utvecklingsmedel. Koncernkontoret Helena L Nilsson Regionutvecklingsdirektör Bilaga Uppföljning av regionala och statliga utvecklingsmedel oktober. Besluten skickas till ann-marie.bodin@vgregion.se för kännedom

285 260 Uppföljning av regionala och statliga utvecklingsmedel oktober RUN Uppföljning av regionala och statliga utvecklingsmedel oktober 2017 : Uppföljning av regionala och statliga utvecklingsmedel oktober 2017 REGIONALA UTVECKLINGSMEDEL 2017 FÖRETAGSFINANSIERING Budget Intecknat Återstår Företagsfinansiering Såddfinansiering Övrigt Företagsstöd (FUB + KS) FoU-kort / EU-kort Förstudiemedel Övrigt Summa Företagsfinansiering PROJEKTBESLUT Budget Intecknat Återstår Projekt för beslut RUN 23 nov Entreprenörskap och företagande Entreprenörskap och nyföretagande (inkl. social ekonomi) Innovationer och förnyelse i SME Landsbygdsprogram samt regionalt serviceprogram Summa Regionala styrkeområden Regionala styrkeområden Övrigt HP Hållbara transporter HP Livsmedel & gröna näringar HP Life Science Summa Bryta utanförskap och segregering Ungas möjligheter till utbildning och arbete Sociala Investeringsfonder Jämställdhet och mångfald Summa

286 260 Uppföljning av regionala och statliga utvecklingsmedel oktober RUN Uppföljning av regionala och statliga utvecklingsmedel oktober 2017 : Uppföljning av regionala och statliga utvecklingsmedel oktober 2017 Livslångt lärande Kompetensförsörjning Summa VG2020-process * Delregionala genomförandeplaner** Analys/utredning (12920) Summa Summa PROJEKTBESLUT ÖVRIGT Budget Intecknat Återstår Infrastruktur bredband* Bredbandsutbyggnad Strategiska processer/utredning Summa Nationellt och internationellt* Internationalisering Bryssel Stockholm Marknadsföring Summa Summa ÖVRIGT Summa TOTALT OMFÖRDELNINGSBART Öronmärkt infrastruktur i budget Investeringsmedel Summa "öronmärkt" Summa TOTALT

287 261 Återrapportering av slutredovisade projekt 10/10-13/ RUN Återrapportering av slutredovisade projekt 10/10-13/ : Återrapportering av slutredovisade projekt 10/10-13/ (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Åsa Rydin Svenberg Telefon: E-post: asa.rydin@vgregion.se Till regionutvecklingsnämnden Återrapportering av slutredovisade projekt 10/10-13/ Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden noterar informationen om återrapportering av slutredovisade projekt under perioden 10 oktober-13 november Sammanfattning av ärendet Slutredovisade projekt återrapporteras till regionutvecklingsnämnden enligt en fastställd mall. Koncernkontoret Helena L Nilsson Regionutvecklingsdirektör Mats Granér Enhetschef samhällsanalys Bilaga Återrapportering av slutredovisade projekt under perioden 10 oktober-13 november 2017 Besluten skickas till mats.graner@vgregion.se för kännedom.

288 261 Återrapportering av slutredovisade projekt 10/10-13/ RUN Återrapportering av slutredovisade projekt 10/10-13/ : Återrapportering RUN Samhällsanalys Västra Götalandsregionen Åte r r a p p o r te r i n g a v sl u tr e d o vi sa d e p r o je k t Perioden 10/10-13/

289 261 Återrapportering av slutredovisade projekt 10/10-13/ RUN Återrapportering av slutredovisade projekt 10/10-13/ : Återrapportering RUN Samlat utfall för de projekt som har slutredovisats under perioden 10/10-13/ , samt ackumulerat värde för 2017: Indikatorer Förväntat resultat Utfall Ack. utfall 2017 Kvinnor Män Totalt* Kvinnor Män Totalt* Kvinnor Män Totalt* Antal individer i entreprenörsfrämjande aktiviteter Antal individer i kompetensutvecklingsinsats Antal individer som får rådgivning Antal företag som får rådgivning Antal företag som utvecklar produkter Antal nya eller utvecklade produkter som har kommersialiserats Antal företag som har påbörjat en exportsatsning Antal företag som får finansiering Antal nya företag Ökade arbetstillfällen ,8 1297,8 (årsarbetskrafter) Antal kronor i FoU-resurser 73,3 mnkr Antal forskare som deltar i utbyte Organisationer och företag som 103 deltar i internationella FoIprogram Antal individer i praktik, examensarbete och mentorsplatser Antal individer i en valideringsprocess Antal individer som får praktik eller ferieplatser Antal företag och organisationer 21 som arbetar med kompetensförsörjning Antal företag/organisationer som deltar i frivilligarbete Antal nya metoder, verktyg och arbetssätt Antal privata och/eller offentliga företag och organisationer som samverkar Antal resor med kollektivtrafik

290 261 Återrapportering av slutredovisade projekt 10/10-13/ RUN Återrapportering av slutredovisade projekt 10/10-13/ : Återrapportering RUN Andel fordonskm i kollektivtrafiken med biodrivmedel och el (förnybara) Antal test- och 2 demonstrationsarenor Antal genomförandeprojekt för resurseffektiva lösningar Antal företag som genomfört miljöförbättrande insatser Antal genomförda innovationsupphandlingar Antal affärsmodeller 21 Antal innovations- och demonstrationsprojekt Antal evenemang 1085 Antal besökare, publik och deltagare till evenemang Antal barn och unga (yngre än år) som besöker, deltar eller är publik i ett evenemang Antal kulturutövare Antal gästnätter * I totalen ingår även de utfall som inte fördelats på kvinnor/män

291 261 Återrapportering av slutredovisade projekt 10/10-13/ RUN Återrapportering av slutredovisade projekt 10/10-13/ : Återrapportering RUN EN LEDANDE KUNSKAPSREGION OMRÅDE 1 - Ett gott klimat för kreativitet, entreprenörskap och företagande E.L.S.A möjliggör arbete (RUN ) Projektägare: E.L.S.A ekonomisk förening Projekttid: Projektkostnader: kr från regionutvecklingsnämnden av totalt kr (46 %) Utbetalade medel i procent av beslutade: 100 % Övriga finansiärer: Vänersborgs kommun Projektets genomförande Projektet har beviljats medel i samband med en utlysning av socialt entreprenörskap som genomförs inom programmet Social ekonomi. Projektet har koppling till VG2020 prioriterade område En ledande kunskapsregion och prioriterad fråga Stimulera ökat entreprenörskap och intraprenörskap. E.L.S.A är en ekonomisk förening som är ett arbetsintegrerande socialt företag (ASF). Föreningen erbjuder hunddagis/rastningsplatser och arbetsträning för anställda. Genom projektet har föreningen expanderat sin verksamhet till större lokaler, fler tjänster bl.a. ett kafé och fler anställda och praktikplatser. Genom projektet startade föreningen upp ytterligare ett ASF i Vänersborg med fem anställda. Erfarenheter från projektet är att omorganisationer tar tid och att ett sådant arbete kan vara extra svårt när personer i företaget arbetstränar och det blir svårt med förändringar. Projektet har utöver affärsutvecklingen också arbetat med gruppsamarbete och konflikthantering. I det nya kaféet säljer föreningen ekologiskt, närodlat eller fairtrade. Projektet arbetar långsiktigt genom sina sociala företag med att integrera människor till arbete och har som mål att efter projektet fortsätta öka intäkter för att skapa arbete till fler. Västra Götalandsregionen kan använda erfarenheterna från projektet i sitt pågående arbete med att stötta arbetsintegrerande sociala företag. Indikator Förväntat resultat Utfall Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal individer i entreprenörsfrämjande aktiviteter Antal individer i kompetensutvecklingsinsats Antal individer som får rådgivning Antal ökade arbetstillfällen Antal privata och/eller offentliga företag och organisationer som samverkar Antal personer som får praktikplats Antal nya metoder, verktyg och arbetssätt

292 261 Återrapportering av slutredovisade projekt 10/10-13/ RUN Återrapportering av slutredovisade projekt 10/10-13/ : Återrapportering RUN Textil integration (RUN ) Projektägare: Röda korset Borås Projekttid: Projektkostnader: kr från regionutvecklingsnämnden av totalt kr (19 %) Utbetalade medel i procent av beslutade: 89 % Övriga finansiärer: VGR Kultur, Värnamo kommun, Region Jönköping Projektets genomförande Projektet genomfördes inom programmet Social ekonomi, och är en insats inom avsatt ram för Kapacitetsstärkande resurser för föreningslivet samt komptensförsörjande insatser med anledning av flyktingsituationen inom socialt entreprenörskap. Projektet har koppling till VG2020 prioriterade område En ledande kunskapsregion och prioriterad fråga Stimulera ökat entreprenörskap och intraprenörskap. Textil Integration är ett integrations- och miljöprojekt som arbetar med återvinning av material, integrering samt kunskapsutbyten inom textil. Syftet med projektet har varit att synliggöra nyanländas och asylsökandes yrkeskunskaper samt ge möjligheten till ett kreativt, språkligt och socialt utvecklande sammanhang. Projektet har byggt upp en textil plattform med 35 hantverkare från 7 olika länder. Nyanlända, asylsökande samt yrkesverksamma från modeoch textilbranschen har tillsammans arbetat med att ta fram textila produkter av återvunnet material. Vissa av deltagarna har upp till 30 års textil yrkeserfarenhet. Exempel på yrkeskompetenser: modedesigners, inredningsarkitekter, skräddare, tillskärare, konfektionssömmerskor, mönsterkonstruktör, textila konstnärer, fabriksägare. Föreningen har rekryterat nya frivilliga ledare till organisationen som är yrkesverksamma inom textil- eller modebranschen för att kunna delge varandras kontaktnät i branschen, samt möta deltagarnas kunskaper och ge inblick i Svensk design och hantverk. Projektet har samverkat med RE:textile och Modeinkubatorn getts möjlighet till sömnadslokaler på Textile Fashion Center i Borås. Lokalerna på Fashion center hade en begränsning på antal deltagare vilket bidrog till att projektet fick ta några färre antal deltagare än planerat. Genom att samla människor med liknande yrkesbakgrund i projektet fick deltagarna, oavsett kulturella, religiösa eller sociala olikheter, en gemensam grund. I början av projektet talade 90 % av deltagarna varken svenska eller engelska. Föreningen tog fram metoder för att kommunicera med varandra via färger, mönsterbilder och utvecklande en textil bildordbok. Språkutvecklingen hos deltagarna har varit stor. Efter nio månader från projektstart hade en tredjedel av projektets deltagare erhållit arbete eller praktik inom sitt yrke, vilket överstiger uppsatt mål för projektet. Studieresor till potentiella arbetsgivare bidrog till ett ökat antal arbetsintervjuer för deltagare. Projektet har etablerat samarbete med 13 företag inom textil- och modebranschen, utvecklat en metod där branschens restprodukter, felproducerande kläder samt resttyger återvinns i projektet. Ex: Gina Tricot, Stylein, Dagmar, Rodebjer, Rudholm & Haak, Club Exprs m.f. Projektet har skapat samarbeten med Sveriges främsta möbeltillverkare så som Bruno Mathsson International, Stolab, och Recticel. IKEA har sponsrat med systarts-kit till alla deltagare. Samverkan har även skett med migrationsverket och arbetsförmedlingen. Projektet hade från början tänkt att i huvudsak rikta sig till kvinnor men fick i rekryteringsprocessen ett stort gensvar ifrån män. Föreningen fick lärdom om att textilbranschen i mellanöstern består av många män. Föreningen gjorde två mixade grupper med män och kvinnor samt en mansgrupp med kvinnliga ledare. Då textil- och modebranschen i Sverige består av många kvinnor är det en viktig aspekt att männen och kvinnorna integrerades i att samarbeta tillsammans i grupp samt att ha kvinnliga ledare. Mansgruppen mötte till en början en viss kulturell utmaning kring att ha kvinnliga ledare men har under projektets gång utvecklats till bra samarbeten.

293 261 Återrapportering av slutredovisade projekt 10/10-13/ RUN Återrapportering av slutredovisade projekt 10/10-13/ : Återrapportering RUN Projektet har utöver gruppverksamheten genomfört utställningar och tagit fram kollektioner av återvunnet material, arbetat med popup-ateljé och försäljning i butik. Att arbeta med återvunnet material var en ny erfarenhet för många deltagare. Föreningen framhåller i slutrapporten att de önskat större kontakt med VGR under projekttiden. Indikator Förväntat resultat Utfall Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal individer i kompetensutvecklingsinsats Antal nya eller utvecklande produkter som har kommersialiserats Ökade arbetstillfällen (årsarbetskrafter) Antal företag och organisationer som arbetar med kompetensförsörjning 4 15 Skapa textil ordbok - spridning Bygga hemsida spridning Skapa en video om arbetsprocessen spridning Tillväxt med musiknäringen som verktyg 2.0 (RUN ) Projektägare: Music Development Factory AB Projekttid: fick dock avslutas i förtid på grund av nedläggning av verksamheten. Projektkostnader: kr från regionutvecklingsnämnden av totalt kr (28 %) Utbetalade medel i procent av beslutade: 28 % Övriga finansiärer: Skara Rådhus och KUN Projektets genomförande Projektets syfte var att genom utbildningar och internationella samarbete utveckla och stärka musiknäringen utanför storstadsregionerna. Projektet var kopplar till VG 2020 genom prioriterat område 1. En ledande kunskapsregion i tillväxt- och utvecklingsstrategin. Projektet faller primärt inom prioriterad fråga 1.1 Ett gott klimat för kreativitet, entreprenörskap och företagande och sekundärt inom Stimulera ökat entreprenörskap och ökat intraprenörskap. I juni 2017 tog styrelsen beslut att lägga ner verksamheten på Music Factory från och med sista juli Detta beslut föregicks av händelser lokalt i Skara med etablering av en ny friskola och försäljning av fastigheten där verksamheten bedrivits. Fram tills sommaren så fortskred arbetet enligt projektbeskrivning men med ett undantag, projektledaren för Music and Business School var sjukskriven den största delen av vårterminen vilket innebar att den delen aldrig kom igång. Indikator Förväntat resultat Utfall Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal individer i entreprenörsfrämjande åtgärder Antal individer i kompetensutvecklingsinsatser Antal företag som påbörjar en exportsatsning Antal nya företag Ökade arbetstillfällen Antal privata och/eller offentliga företag/organisationer som samverkar 5

294 261 Återrapportering av slutredovisade projekt 10/10-13/ RUN Återrapportering av slutredovisade projekt 10/10-13/ : Återrapportering RUN Berättarprojektet (RUN ) Projektägare: Föreningen socialpolitisk debatt Projekttid: Projektkostnader: kr från regionutvecklingsnämnden av totalt kr (15 %) Utbetalade medel i procent av beslutade: 40 % Övriga finansiärer: Munkedals kommun Projektets genomförande Projektet är ett mindre projekt (max kr) som har beviljats medel i samband med en särskild utlysning inom området integration. Projektet är satsning inom socialt entreprenörskap kopplat till programmet Social ekonomi. Projekten har koppling till VG2020 prioriterade område En ledande kunskapsregion och prioriterad fråga Stimulera ökat entreprenörskap och intraprenörskap. Projektet har arbetat med att främja integration, motverka diskriminering och marginalisering. Projektet har haft workshop inom text, bild och dans. De har också gjort aktiviteter kopplade till sociala medier. Ett mål i projektet var att lämna in en ansökan till Postkodslotteriets kulturstiftelse, ansökan fick dock avslag. Föreningen har också haft dialogmöten/kompetensutveckling med politiker under temat Lyssna på oss!. Föreningen har bjudit in brett och lockat både ensamkommande unga som andra boende i olika åldrar i Munkedal och angränsande kommuner. Politikerbesöken har visat hur en demokratisk process tar sig ut i praktiken. Men också bidragit till att ungdomarna förstår vad det är som händer. Var och av vilka besluten har fattats och varför. Ungdomarna upplever sig utsatta och svikna. Majoriteten av ensamkommande barn är pojkar, men föreningen har fått ca 30 % flickor i aktiviteterna. Ett integrationsprojekt är väldigt beroende av omvärlden. Projektet kom att få större fokus på den akuta situationen. Den skärpta tillfälliga asyllagen från 24/11/15 som infördes under sommaren skapade oro bland deltagarna. Det har lett till att föreningen genomförde färre aktiviteter av trivsam kreativ verksamhet och mera av tröst, hjälp och vägledning. Projektet fokuserade mer på nödvändiga" berättelser som bilagor till överklagningar och förberedelse för intervjuer. VGR kan lära från projektet vikten av att vara flexibel som finansiär. Indikator Förväntat resultat Utfall Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal individer i kompetensutvecklingsinsats Egna indikatorer: Cirkel i körsång, fem tillfällen x5 7x5 11 Cirkel i foto, tre tillfällen x4 5x10 tillf 8 Cirkel i konstnärligt bildskapande, två tillfällen x5 tillf 14x5 tillf 21 Cirkel i prova på olika instrument, fem tillfällen x3 4x5 5

295 261 Återrapportering av slutredovisade projekt 10/10-13/ RUN Återrapportering av slutredovisade projekt 10/10-13/ : Återrapportering RUN Mer information om arbetsintegrerande sociala företag (ASF) i Västra Götaland (RUN ) Projektägare: Coompanion Göteborgsregionen ekonomisk förening Projekttid: Projektkostnader: kr från regionutvecklingsnämnden av totalt kr (85 %) Utbetalade medel i procent av beslutade: 64 % Övriga finansiärer: Coompanion Projektets genomförande Projektet genomfördes inom ramen för programmet Social ekonomi, insatsområde social innovation och socialt entreprenörskap. Projektet har koppling till VG2020 prioriterade område En ledande kunskapsregion och prioriterad fråga Stimulera ökat entreprenörskap och intraprenörskap. Projektet bidrar även till prioriterat område Bryta utanförskap och segregation. Projektet har arbetat med att öka kännedomen och sprida information om ASF till tjänstemän och politiker inom kommunerna i Västra Götaland. Andra målgrupper har varit försäkringskassan, samordningsförbund och arbetsförmedlingen. Informationen har skett genom nyhetsbrev, informationsmöten och studieresor med buss där deltagaren får träffa olika ASF. Projektet har också gjort fördjupad rådgivning till befintliga sociala företag. Rådgivningen har framför allt handlat om att stärka ekonomin i företaget och hur man kan ställa om när det inte placeras lika många på arbetsträning efter förändrade förutsättningar för Fas3. Projektet har lätt till att coompanionkontoren har fått ett fördjupat samarbete med samordningsförbunden. Två av etableringsanalyserna blev klara under projekttiden. Den tredje blev klar efter projekttiden tagit slut och den fjärde hade de inte möjlighet att starta upp. Under projekttiden har behov framkommit av fler fördjupade insatser både för ASF och i dialog/aktiviteter med beslutsfattare och handläggare. Projektet har betydelse för integration genom att öppna upp vägar till arbetsmarknaden för exkluderade grupper. Även om arbetslösheten sjunker generellt så är de långtidsarbetslösa grupperna i utsatt position. Projektet arbete med utbildnings- och informationsinsatser har varit en tillfällig budgeterad insats genom projektet. Det har dock lätt till flera pågående lokala processer som kan leda till nya sociala företag. Projektet har också bidragit till ett samlat sätt att presentera ASF inom regionen. Resultatet från projektet tas till vara på och byggs vidare på inom VGR:s satsning på Fler arbetsintegrerande sociala företag i Västra Götaland. Ett arbete som bl.a. finansieras av Tillväxtverket. Indikator Förväntat resultat Utfall Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal företag som får rådgivning, utökad rådgivning ASF Etableringsanalyser 4 2 Fördjupad utbildningsinsats i antal kommuner Antal studiebesök/bussresor 5 4 Kommuner som får information och kommunikation i form av nyhetsbrev, seminarier, informationsmöten 49 49

296 261 Återrapportering av slutredovisade projekt 10/10-13/ RUN Återrapportering av slutredovisade projekt 10/10-13/ : Återrapportering RUN Food Nexus Nordic (RUN ) Projektägare: Lunds universitet Projekttid: till Projektkostnader: kr från regionutvecklingsnämnden av totalt kr (1 %) Utbetalade medel i procent av beslutade: 100 % Övriga finansiärer: Interreg ÖKS plus ett konsortium av regioner och universitet/högskolor i Sverige och Danmark Projektets genomförande Projektet skapades för att bilda en samverkansplattform som senare skulle kunna fungera som en av noderna i ett KIC-projekt inom livsmedel. Under projekttiden kom utlysningen och en ansökan skickades in men tyvärr var det ett konkurrerande konsortium som beviljades medel. Inom ramen för projektet och ett tidigare Interreg-projekt har samverkan mellan svenska, danska och norska livsmedelsaktörer byggts upp och pilotprojekt inom kompetensutveckling, utveckling av små och medelstora företag och innovation har genomförts. Från Västra Götaland har RISE Jordbruk och livsmedel, Chalmers och SLU medverkat i projektet. Förhoppningsvis kommer dessa organisationer kunna förvalta de kontakter som skapats under projekttiden med livsmedelsaktörer i de andra deltagande länderna. Arbetet med att skapa en nordisk livsmedelsplattform kommer att fortsätta efter projekttiden och projektägaren uppger att dialog med fler svenska regioner pågår. Projektägaren rapporterar att genus beaktats då det gäller inflytande, ledning och delaktighet i projektet och att det varit relativt jämn könsfördelning på möten och aktiviteter. Det är viktigt att Västra Götalandsregionen även fortsatt kan bidra till förberedelser för större projektansökningar. Samtidigt är det viktigt att säkerställa att insatserna gör nytta även om arbetet inte leder fram till att de stora planerna blir realiserade. Projektet anknyter till Vision Västra Götaland genom att bidra till Ett livskraftigt och hållbart näringsliv och ligger inom ramen för prioriterat område En ledande kunskapsregion i tillväxt- och utvecklingsstrategin. Projektet faller primärt inom prioriterad fråga Främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag (1.1.3) och sekundärt inom Stärka infrastrukturen för en ledande kunskapsregion (1.2.5). Projektet har bidragit till genomförande av programmet för livsmedel och gröna näringar. Indikator Förväntat resultat Utfall Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Organisationer som deltagit i projektet 70 64

297 261 Återrapportering av slutredovisade projekt 10/10-13/ RUN Återrapportering av slutredovisade projekt 10/10-13/ : Återrapportering RUN EN REGION SOM SYNS OCH ENGAGERAR OMRÅDE 9 - Ökat utbyte med och påverkan på omvärlden Gestaltning Skräddö, Tanums Världsarv (RUN ) Projektägare: Västarvet Projekttid: Projektkostnader: kr från regionutvecklingsnämnden av totalt kr (33,3 %) Utbetalade medel i procent av beslutade: 99 % Övriga finansiärer: Tanums kommun och Länsstyrelsen i Västra Götaland Projektets genomförande I samband med utbyggnaden av E6 genom världsarvsområdet beslutade Vägverket att satsa extra på den rastplats som skulle byggas. Världsarvets förvaltningsråd, bestående av Tanums kommun, Västra Götalandsregionen och länsstyrelsen, involverades i planeringen. Anläggningen finansierades av Trafikverket och parterna i förvaltningsrådet fick ta ansvar för innehållet. Projektets syfte var att fylla rastplatsen med innehåll med målet en unik och innehållsrik rast- och informationsplats som är öppen dygnet runt, året runt. Projektet anknyter till Vision Västra Götaland genom att bidra till att Västra Götaland ska bli och långsiktigt behålla positionen som Skandinaviens mest besökta turismregion. Projektet har utförts i enlighet med plan med några undantag. Huvudattraktionen på rastplatsen är utställningen med digitala skärmar med fakta om bronsåldern, kulturlandskapet och världsarvet samt utsiktspunkten över kulturlandsskapet med digital och analog presentation. På rastplatsen finns också en digital informationstavla med aktuell information om vad man kan uppleva i världsarvet. De planerade vägmonumenten vid E6 blev inte av då dessa ansågs trafikfarliga. Kikaren vid utsiktspunkten med digital presentation av kulturlandskapet under flera tusen år uppfyllde inte förväntningarna. Västarvet har tillfört ytterligare medel för att höja kvaliteteten. Kikaren 2.0 lanseras vid säsongsstart Genusperspektivet finns tydligt med i utställningen. Även integrationsperspektivet har beaktats. Besöksräknaren på platsen visar att antalet besökare ökar stadigt och överskrider antalet besökare vid andra rastplatser längs E6 i norra Bohuslän. Ratsplatsen betygssätts med 4,5 av 5 möjliga. Verksamheten och driften av utställningen med kringaktiviteter kommer att drivas vidare med stöd av förvaltningsrådets tre parter. Resultatet för några av indikatorerna avviker kraftigt vad gäller förväntat resultat på grund av att rastplatsens ursprungliga utformning innehöll en aktivitetsyta (för bl.a. handel, mat, pop-up aktiviteter). Den blev inte av på grund av Trafikverket. Indikator Förväntat resultat Utfall Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal nya/utv varor, tjänster, processer 8 8 Antal företag som utvecklat sin marknad 10 4 Antal företag och organisationer som deltar i att utveckla nya och befintliga varor, tjänster eller processer 15 1 Antal företag som samverkar med andra företag och/eller akademi, offentlig verksamhet, forskningsinstitut eller liknande 20 4 Deltagare i workshops, fokusgrupper samt dialog- och informationsmöten

298 261 Återrapportering av slutredovisade projekt 10/10-13/ RUN Återrapportering av slutredovisade projekt 10/10-13/ : Återrapportering RUN Artiklar i media varav minst 1 publicerad vetenskaplig artikel Muntliga presentationer i relevanta forum 8 8 VGJ 31 - Säkerställande ångloksdrift (RUN ) Projektägare: Museiföreningen Anten - Gräfsnäs Järnväg Projekttid: Projektkostnader: kr från regionutvecklingsnämnden av totalt kr ( 36 %) Utbetalade medel i procent av beslutade: 100 % Övriga finansiärer: Alingsås kommun, Länsstyrelsen Projektets genomförande Projektet skulle säkerställa framtida ånglokstrafik på museijärnvägen Anten - Gräfsnäs genom renovering av VGJ31, ett av Västergötland - Göteborgs järnvägars paradlok. Projektet startade innan VG2020:s tillkomst men faller primärt inom prioriterad fråga Satsa på internationell mötesindustri, evenemang och på att stärka besöksnärinqen. Projektet har enbart gått ut på att säkerställa framtida ånglokstrafik på museijärnvägen Anten - Gräfsnäs genom reno veringen av VGJ31. Projektkostnaderna har avsett materialkostnader och legokostnader medan renovering på plats har skett helt genom ideella krafter. Projektet har dragit ut avsevärt på tiden. Enligt första beslut skulle loket varit färdigrenoverat 2013 men efter två förlängningar är loket fortfarande inte färdigrenoverat vid projektets slut Projektägaren anger dock att förening kommer att kunna slutföra renoveringen eftersom de stora kostnadskrävande arbetena är slutförda. Projektets positiva r esultat kan beskrivas som bevarande och vidareföring av gammaldags kunskap till kommande generationer samt att ett unikt kulturobjekt blir bevarat för framtiden som ett förhoppningsvis driftsdugligt ånglok. Med 4 års försening och ännu inget fungerande lok får projektet delvis sägas ha misslyckats med sina föresatser. Projektet har inte haft några uppsatta horisontella mål och kan tänkas ha haft en ganska begränsad intresserad målgrupp hittills. Förhållandet kvinnor/män i projektet har dock varit god(5/7) o ch renoveringen har rönt ett visst internationellt intresse. Projektet har varit öppet för alla som kan tänka sig att smutsa ner sig. Långsiktigt kommer ett det färdiga ångloket att förstärka museijärnvägens attraktionskraft som besöksmål. En lärdom av d etta projekt tillsammans med många andra av de renoveringsprojekt av olika typer som Västra Götalandsregionen gått in i är att kalkyler och tidsramar mycket sällan håller och att de behov av fördjupningar och detaljgranskningar som ofta uppstår vid histori ska rekonstruktioner, kraftigt försenar, fördyrar och underskattas innan projektstart. Insatserna kan dock ha avgörande betydelse för det enskilda besöksmålet. Indikator Förväntat resultat Utfall Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Renovering av ångloket VGJ Ökat antal besökare >

299 262 Information om arbetsmarknadsutredningen - RUN Information om arbetsmarknadsutredningen : Information om arbetsmarknadsutredningen 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Anders Carlberg E-post: Anders.carlberg@vgregion.se Till regionutvecklingsnämnden Information om arbetsmarknadsutredningen. Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden noterar informationen Sammanfattning av ärendet Den 14 november 2017 presenterade huvudsekretaren Soledad Grafeuille och Elsa Engström Arbetsmarknadsutredningens (A2016:03) delbetänkande och uppdrag på Beredningen för hållbar utveckling. I samband med presentationen gjorde Västra Götalandsregionen och de fyra delregionerna inspel i frågor som ryms inom utredningen uppdrag. Dessa inspel ska skickas skriftligen till utredningen senast den 31 januari Underlagen skickas in separat från delregion där respektive kommunalförbund ansvarar för att hålla ihop inspelet. För Västra Götalandsregionen är det Regionutvecklingsnämnden som skickar in inspelet. Inspelet kommer utgå från hur regionen idag arbetar med infrastrukturplanering. Koncernkontoret Helena L. Nilsson Regionutvecklingsdirektör Anders Carlberg Avdelningschef FoUU

300 029 - RUN Delegeringsbeslut för remiss regional infrastrukturplan Remiss regional infrastrukturplan : Delegeringsbeslut för remiss regional infrastrukturplan Remiss regional infrastrukturplan (1) Delegeringsprotokoll från Västra Götalandsregionen Behandling av ärenden i vilka regionutvecklingsnämnden ordförande har beslutsrätt. Delegeringsbeslut för remiss om regional infrastrukturplan Diarienummer RUN Ordförandes beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att svara på remiss om regional infrastrukturplan enligt förslag till yttrande, daterat Sammanfattning av ärendet På regionutvecklingsnämndens sammanträde 28 september beslutade nämnden att godkänna remissvaret, samt att ge ordförande i uppdrag att i samråd med presidiet formulera ett tillägg till yttrandet för att infogas i remissvaret. Beslutsunderlag (om det finns) Protokollsutdrag från RUN Förslag till yttrande, Beslutsdatum 5 oktober 2017 Birgitta Losman Ordförande Beslutet skickas till + eventuella bilagor regionstyrelsen regionutvecklingsnämnden

301 legeringsbeslut för remiss regional infrastrukturplan Remiss regional infrastrukturplan : Protokollsutdrag från regionutvecklingsnämndens sammanträde den 28 september Remissvar regional infrastrukturplan (46) Protokoll från regionutvecklingsnämnden, Remissvar regional infrastrukturplan Diarienummer RUN Beslut 1. Regionutvecklingsnämnden beslutar att avge förslag till yttrande, daterat , som svar på remissen Förslag till regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland Regionutvecklingsnämnden ger ordförande i uppdrag att i samråd med presidiet formulera ett tillägg till yttrandet som ska infogas i remissvaret. Sammanfattning av ärendet Enligt beslut i mars 2017 gav regeringen Länsplaneupprättarna i uppdrag att upprätta förslag till länsplaner för regional transportinfrastruktur för perioden Trafikverket fick samtidigt i uppdrag att upprätta ett förslag till en nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet. Förslagen till länsplaner ska redovisas till Regeringskansliet senast den 31 januari Den ekonomiska ramen för den regionala planen under planperioden är preliminärt miljoner kronor. Den regionala planen innehåller främst investeringar i det regionala vägsystemet och i kollektivtrafik- och cykelåtgärder, men också bidrag till miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder på kommunala gator. Utöver regionala åtaganden har 11 % av totala ekonomiska ramen avsätts för att samfinansiera järnväg där ansvaret egentligen ligger på nationell nivå. Vidare framgår det av planen att Västra Götalandsregionen har anslagit extra medel för satsningar på cykel utöver avsatta medel inom regional plan. Vidare redovisas att satsningen på E20 fullföljs genom samfinansiering av väg i nationell plan. Den regionala planen utgör ett gediget arbete med berörda parter både politiskt och på tjänstemannasidan där beredningsgruppen för hållbar utveckling (BHU) har varit beredande instans med operativt ansvar. Kommunalförbunden, som företräder Västra Götalands 49 kommuner, har aktivt medverkat i arbetet och svarat för dialog och förankring med kommunerna. Det finns en bred och stark politisk och geografisk bas för de ställningstaganden som gjorts. Kopplat till den regionala planen måste en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tas fram för att integrera miljöaspekterna i planen så att en hållbar utveckling främjas. Där vi konstaterar att enligt MKB bidrar inte planen till att nå klimatmålen utan ökar istället utsläppen. Synpunkter på den regionala transportinfrastrukturplanen lämnas utifrån perspektivet regional utveckling och infrastruktur, samt med strategidokumentet Västra Götaland 2020 (VG2020) som grund. Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

302 legeringsbeslut för remiss regional infrastrukturplan Remiss regional infrastrukturplan : Protokollsutdrag från regionutvecklingsnämndens sammanträde den 28 september Remissvar regional infrastrukturplan (46) Protokoll från regionutvecklingsnämnden, Yttrandet Yttrandet skrivs utifrån perspektivet regional utveckling och utgår från de prioriteringar som har lyfts fram i Västra Götaland Västra Götaland 2020 VG2020 uttrycker vad regionen vill åstadkomma och vilka de prioriterade frågorna är. I VG2020 står bland annat: Fler jobb och färre arbetslösa Minskat utanförskap och segregation Uthållig och mer hållbar tillväxt Begränsa vår klimatpåverkan Minskade skillnader mellan män och kvinnor Alla invånare ska ha bra möjlighet att ta tillvara Västra Götalands samlade utbud av arbete, utbildning och kultur genom olika former av kommunikation. Den strategiska inriktningen är att möta behoven där efterfrågan är som störst Utbyggnad av infrastruktur ska möjliggöra fortsatt utvidgning av de lokala arbetsmarknaderna i Västsverige. Enligt bifogat förslag till yttrande föreslås regionutvecklingsnämnden ställa sig positiv till förslaget till regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland , men betona vikten av att flexibla medel utöver namngivna objekt inom potter används för att begränsa klimatpåverkan. Vägåtgärder är en förhållandevis stor del av de regionala medlen men inom denna pott kan kollektivtrafikåtgärder och andra satsningar finnas. Vi ställer oss positiva till att åtgärder tydligt behandlas enligt fyrstegsprincipen. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Bilaga Yttrande regional infrastrukturplan för VG, daterad Bilaga Komplettering till yttrande för regional infrastrukturplan Yrkanden på sammanträdet Ordförande yrkar bifall till tjänsteutlåtande med tillägget att regionutvecklingsnämnden ger ordförande i uppdrag att i samråd med presidiet formulera tillägg till yttrandet som ska infogas i remissvaret. Skickas till Regionstyrelsen, regionstyrelsen@vgregion.se, ange diarienummer RS Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

303 urplan Remiss regional infrastrukturplan RUN Delegeringsbeslut för remiss regional infrastrukturplan Remiss regional infrastrukturplan : Yttrande regional infrastrukturplan för VG 1 (3) Remissvar Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Pontus Gunnäs Telefon: E-post: pontus.gunnas@vgregion.se Till Regionstyrelsen Yttrande: Förslag till regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland Allmänt Regionutvecklingsnämnden har ombetts yttra sig över Förslag till regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland Nämnden avger sitt svar ur perspektivet regional utveckling. Yttrande utgår från prioriteringar som har lyfts fram i Västra Götaland Regionutvecklingsnämnden ställer sig i huvudsak positiv till planens inriktning och övergripande struktur. Då stora delar av medlen inom regional plan finns inom potter och brister som hanteras i senare skede är det svårt att överblicka alla konsekvenser i tidigt skede. Regionutvecklingsnämnden konstaterar att miljökonsekvensbeskrivningen belyser att planen inte bidrar till klimatmålen och nämnden vill därför understryka vikten av att välja åtgärder inom potter som begränsar den regionala planens klimatpåverkan och höjer trafiksäkerheten. Ett fokuserat arbete med fyrstegsprincipen kan vara ett sätt för att göra detta. Vidare är det positivt att åtgärder föreslås som främjar näringslivets transporter och arbets- och studiependling. Regionutvecklingsnämnden framhåller vikten av att obundna medel investeras i transportinfrastruktur som driver regional utveckling. Detta ska möjliggöra en fortsatt vidgning av de lokala arbetsmarknaderna i Västsverige och ge förutsättningar för effektiva och hållbara person- och godstransporter. Det är av stor betydelse att den regionala och nationella infrastrukturplanen stödjer varandra som en helhet för att uppnå önskad effekt för den regionala utvecklingen. Detta behövs för att främja en resurseffektiv utveckling av hållbara transporter. Här ser vi en risk att förslag till nationell plan saknar, för Västra Götaland, flera viktiga åtgärder. Nämnden vill lämna följande kommentarer till regionstyrelsen. Hållbar utveckling Inom VG2020 finns det tydliga målsättningar om att minska arbetslösheten, och arbeta för att tillväxten ska vara hållbar och uthållig. Det är därför positivt att den regionala transportinfrastrukturplanen innehåller åtgärder som bidrar till näringslivets transportbehov bl a på det mindre vägnätet. Regionutvecklingsnämnden ser positivt på ambitionen om att satsa på starka stråk i länets transportsystem för att skapa möjlighet till effektiv kollektivtrafik, regionförstoring och öka tillgängligheten till större lokala arbetsmarknader. Det är

304 urplan Remiss regional infrastrukturplan RUN Delegeringsbeslut för remiss regional infrastrukturplan Remiss regional infrastrukturplan : Yttrande regional infrastrukturplan för VG Yttrande regional infrastrukturplan för VG, (3) viktigt både ur perspektivet att skapa fler jobb och minska arbetslösheten men även för att minska skillnaden mellan män och kvinnor i både utbildning och arbetslivet. De nio utpekade stråken med fokus på arbets- och studiependling ger ett viktigt bidrag till att binda samman regionen och fördela medel på etapper mellan delregioner som annars kan glömmas bort. Som Regionutvecklingsnämnd vill vi särskilt betona betydelsen av helhetsperspektiv på infrastrukturplanering, mellan delregioner och mellan regionen och omgivande län. Begränsa vår miljöpåverkan Regionutvecklingsnämnden konstaterar att förslaget, enligt framtagen miljökonsekvensbeskrivningen, inte skapar möjlighet till att bidrar till uppfyllelsen av klimatmålen. Ändå bedöms denna regionala plan, ur ett miljöperspektiv, vara bättre än förra planen, då det finns en större andel obundna medel. Större andel obundna medel ger möjlighet att välja och genomföra åtgärder enligt fyrstegsprincipen som begränsar miljöpåverkan. Även om den regionala planen i ett större perspektiv endast står för en liten del av klimatpåverkan är det viktigt att vi använder oss av denna möjlighet. Regionutvecklingsnämnden noterar att den särskilda satsning som nämnden gjort på cykel finns med i planen. Dessa medel kompletterar de statliga medlen och möjliggör att fler cykelinfrastrukturåtgärder kan göras. Positivt med satsningar på regionala järnvägar Tillsammans med samfinansiering av nationella vägar i form av fullföljandet av satsningen på E20 är avsatta medel för samfinansiering av järnväg i nationell plan en viktig satsning som går i linje med prioriterade punkter inom den regionala budgeten för Enligt regelverket ligger investeringarna i järnvägsinfrastrukturen inom den ekonomiska ramen för den nationella transportinfrastrukturplanen. Behovet av åtgärder för att höja och återställa standarden på de järnvägar som är viktiga för regiontrafik (utöver stambanorna) är stort. För att nå utvecklingsmålen för tågtrafiken i regionen kommer det att behövas långt större satsningar framgent. Detta är och bör förbli en statlig uppgift där vi måste arbeta mycket hårt för att påverka utvecklingen av Västra Götalands järnvägsnät. Regionutvecklingsnämnden ställer sig positiva till att medel avsätts för att driva på utvecklingen av tågtrafiken inom Västra Götaland även om vi saknar full rådighet i frågan, och vi vill som region starkt betona vikten av att investeringarna i regionala järnvägsstråk i den nationella planen, kraftigt ökar för att de mål som satts upp i regional plan samt i måldokument för gods och kollektivtrafik ska kunna uppnås. En väl fungerande kollektivtrafik är en förutsättning för en attraktiv region Satsningarna i planen skall bidra till att andelen hållbara resor ökar i hela Västra Götaland och kollektivtrafikresandet fördubblas, för en attraktiv och konkurrenskraftig region. Nämnden ser positivt på den fortsatta satsningen på att utveckla både befintliga och bygga nya bytes- och knutpunkter. Att säkra att invånarna får en bättre tillgänglighet till kollektivtrafiken genom såväl att ta sig till kollektivtrafik, pendelparkeringar för bil och cykel samt funktionshinderanpassade hållplatser är mycket önskvärt och någonting som nämnden ställer sig bakom.

305 urplan Remiss regional infrastrukturplan RUN Delegeringsbeslut för remiss regional infrastrukturplan Remiss regional infrastrukturplan : Yttrande regional infrastrukturplan för VG Yttrande regional infrastrukturplan för VG, (3) Birgitta Losman Ordförande Regionutvecklingsnämnden

306 eringsbeslut för remiss om utbildning, undervisning och ledning reformvård till stöd för en bättre skola (SOU 2017:51) : Delegeringsbeslut för remiss om utbildning, undervisning och ledning reformvård till stöd för en bättre skola (SOU 2017:51) 1 (2) Delegeringsprotokoll från Västra Götalandsregionen Ärenden som är så brådskande att regionutvecklingsnämnden avgörande inte kan avvaktas. Delegeringsbeslut för remiss om utbildning, undervisning och ledning reformvård till stöd för en bättre skola (SOU 2017:51) Diarienummer RUN Ordförandes beslut 1. Regionutvecklingsnämnden föreslår regionstyrelsen yttra sig över delbetänkande Utbildning och ledning Reformvård till stöd för en bättre skola (SOU 2017:51) enligt remissvar daterat, Sammanfattning av ärendet I september 2016 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att lämna förslag som ger bättre förutsättningar för lärare, förskollärare, rektorer och förskolechefer att utföra sina uppdrag och bland annat se över behörighets- och legitimationsreglerna (SOU 2017:51). Slutbetänkandet ska redovisas senast den 1 december 2017, och utredningen har remitterat delbetänkandet Utbildning och ledning Reformvård till stöd för en bättre skola. För Västra Götalandsregionens del berör delbetänkandets förslag främst naturbruksskolornas verksamheter. Folkhögskolorna lyder inte under skollagen och berörs endast indirekt, främst av de förslag som rör sfi och löneökningar för lärare i ordinarie skola. Förslaget till remissyttrande baseras på synpunkter som framkommit i dialog med respektive förvaltning. Beredning Koncernkontoret har genom avdelningen forskning och utveckling, utbildning berett förslag till remissyttrande. Yttrandet har beretts i dialog med Naturbruksförvaltningen och Folkhögskoleförvaltningens ledningar och koncernkontorets sakkunniga. Beslutsunderlag Förslag till yttrande för delbetänkande Utbildning och ledning Reformvård till stöd för en bättre skola (SOU 2017:51) Beslutsdatum 5 oktober 2017 Birgitta Losman Ordförande

307 eringsbeslut för remiss om utbildning, undervisning och ledning reformvård till stöd för en bättre skola (SOU 2017:51) : Delegeringsbeslut för remiss om utbildning, undervisning och ledning reformvård till stöd för en bättre skola (SOU 2017:51) 2 (2) Beslutet skickas till + eventuella bilagor regionutvecklingsnämnden

308 la (SOU 2017:51) - RUN Delegeringsbeslut för remiss om utbildning, undervisning och ledning reformvård till stöd för en bättre skola (SOU 2017:51) : Förslag till remissyttrande på delbetänkandet Utbildning, undervisning och ledning 1 (3) Förslag till remissyttrande Datum Diarienummer RUN Ert diarienummer U2017/02696/S Utbildning, undervisning och ledning Reformvård till stöd för en bättre skola (SOU 2017:51) Västra Götalandsregionen välkomnar i stort delbetänkandets förslag, då de bidrar till att åtgärda problem som uppkommit genom tidigare reformer av skolväsendet samt att anpassa regelverket till de erfarenheter som gjorts. Särskilt välkomnas de förslag som avser höja lärarnas status och göra skolan mer jämlik. Västra Götalandsregionen bedömer dock att flera förslag motsvarar en för låg ambitionsnivå avseende kvalitén inom vissa av regionens ansvarsområden, till exempel yrkesundervisningen och gymnasiesärskolan inom naturbruksskolorna. Synpunkter Förslag Västra Götalandsregionens synpunkt Västra Götalandsregionen är positiv till en utredning av examensmål och behov för de två examina inom det specialpedagogiska området, men vill att utredningen särskilt beaktar att de roller som specialpedagoger och speciallärare har på olika sätt bör komplettera, men inte ersätta, lärarnas arbete med elever som har större behov. I allt specialpedagogiskt arbete bör varje elevs möjlighet att delta i ordinarie undervisning på ett naturligt och inkluderande sätt vara vägledande. Västra Götalandsregionen vill även peka på behovet av utökade möjligheter för lärare att vidareutbildas inom det specialpedagogiska området. Västra Götalandsregionen är tveksam till att jämställa specialpedagogexamen med speciallärarexamen i behörighetshänseende med hänsyn till att yrkesverksamma specialpedagogers undervisningstid därmed riskerar att utökas på bekostnad av den viktiga stödfunktion till rektor och lärare som de är tänkta att utgöra. Det är mycket viktigt att specialpedagoger även fortsättningsvis har rätt förutsättningar att bistå skolans personal med sin unika kompetens. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

309 la (SOU 2017:51) - RUN Delegeringsbeslut för remiss om utbildning, undervisning och ledning reformvård till stöd för en bättre skola (SOU 2017:51) : Förslag till remissyttrande på delbetänkandet Utbildning, undervisning och ledning Remissyttrande från regionutvecklingsnämnden, (3) Förslag Västra Götalandsregionens synpunkt Västra Götalandsregionen stödjer förslaget, med undantag för punkt 6 och 7. Punkt 6 och 7 i förslaget riskerar att leda till försämrad undervisningskvalitet i gymnasiesärskolan. En sådan försämring skulle bidra till att förstärka skillnaderna mot ordinarie gymnasieskola och försämra chanserna för gymnasiesärskolans elever att nå den nivå som krävs för att de ska kunna slussas över till ordinarie gymnasieskola. Västra Götalandsregionen vill särskilt påpeka att också gymnasiesärskolans former och innehåll ska ha stöd i vetenskaplig grund. Västra Götalandsregionen menar att det är möjligt att möta bristande lärarkompetens med utbildningsinsatser och fortbildning av obehöriga lärare, även om det kräver både personella och ekonomiska resurser. Förslag Västra Götalandsregionens synpunkt Västra Götalandsregionen vill poängtera att aktuella huvudmän har haft god tid på sig att lösa frågan om legitimation och behörighet för personalen i fråga, och att en förlängning av undantaget inte bidrar till en likvärdig skola. Det finns inte skäl att ha lägre ambitioner avseende kvalitén inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna jämfört med ordinarie skolformer. Förslag 8.4 Västra Götalandsregionens synpunkt Västra Götalandsregionen menar att undantaget från legitimations- och behörighetsreglerna för modersmålslärare bör avskaffas så snart som möjligt. Förslagsvis bör en övergångsperiod införas i syfte att öka andelen legitimerade och behöriga lärare i modersmål. Insatser för vidareutbildning av personer utan pedagogisk högskoleexamen och validering av personer med utländsk lärarutbildning bör ges större prioritet. Ett positivt exempel i sammanhanget är Universitets- och högskolerådets satsning på validering av reell kompetens, som innebär samverkan mellan sju olika lärosäten, Valideringsnätverk Väst och Västra Götalandsregionen. Förslag 9.4 Västra Götalandsregionens synpunkt Västra Götalandsregionen stödjer i princip förslaget men menar att de tidsfrister som anges motsvarar en låg ambitionsnivå med hänvisning till konsekvenserna för undervisningens kvalité. Undantaget från krav på yrkeslärares behörighet och legitimation bör upphöra tidigare än utredningens förslag. Det bör ges mindre tidsutrymme än föreslaget för att anställa yrkeslärare som utan behörighet och legitimation får undervisa och självständigt besluta om betyg, liksom för att under

310 la (SOU 2017:51) - RUN Delegeringsbeslut för remiss om utbildning, undervisning och ledning reformvård till stöd för en bättre skola (SOU 2017:51) : Förslag till remissyttrande på delbetänkandet Utbildning, undervisning och ledning Remissyttrande från regionutvecklingsnämnden, (3) högst tre år anställa yrkeslärare som ska bedriva undervisning i ett yrkesämne om denne samtidigt genomför utbildning som leder till yrkeslärarexamen. Västra Götalandsregionen välkomnar en möjlighet till statsbidrag för höjda löner till legitimerade yrkeslärare, men anser att aktuell lagstiftning bör anpassas så att statsbidrag för höjda löner omfattar samtliga skolans pedagogyrken, exempelvis speciallärare och specialpedagoger. Att enbart inkludera yrkeslärare i förslaget skulle förstärka rådande snedfördelning av löner inom skolan, liksom i relation till andra yrkesgrupper. Västra Götalandsregionen vill uppmärksamma att löneökningarna i den ordinarie skolan har påverkat personalkonkurrensen och försvårat folkhögskolornas kompetensförsörjning. Det är angeläget att folkhögskolorna vidhåller sin kvalité och attraktivitet, båda på kort och sikt, och Västra Götalandsregionen skulle gärna se förslag på åtgärder i frågan. Utbildningssystemets olika utbildningsformer har stora skillnader i pedagogiska krav. Hur den pedagogiska kvalitén kan stärkas inom exempelvis folkhögskolor och yrkeshögskolor är en viktig fråga som bör belysas ur ett heltäckande kompetensförsörjningsperspektiv. Förslag 10.4 Västra Götalandsregionens synpunkt Tydliggörandet att folkhögskolans personal bör ha goda möjligheter att delta i utbildning i svenska som andraspråk är välkommet. Västra Götalandsregionens folkhögskolor har redan idag avsatt medel för att erbjuda dess folkhögskollärare fortbildning inom svenska som andraspråk. Västra Götalandsregionen ser även positivt på att personal inom folkhögskolorna som arbetat med svenska som nybörjarspråk får utökade karriärvägar genom det alternativa förslaget till utredningens förslag. Regionutvecklingsnämnden Birgitta Losman Ordförande Helena L Nilsson Regionutvecklingsdirektör

311 Riskbegränsande offentligt kapital - RUN Riskbegränsande offentligt kapital : Riskbegränsande offentligt kapital 1 (1) Delegeringsprotokoll från Västra Götalandsregionen Behandling av ärenden med stöd av delegering från regionutvecklingsnämnden Riskbegränsande offentligt kapital Diarienummer RUN Beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kronor för medfinansiering av Riskbegränsande offentligt kapital. Sammanfattning av ärendet Projektet är ett initiativ från Företagarna i Västra Götaland om att undersöka hur man kan initiera nya och mer samhällseffektiva sätt att använda kapitalet på, denna förstudie ska främst fokusera på offentliga garantifonder. Ett finansieringsalternativ som kan stärka små och medelstora företag som idag har svårt att få finansiering. Förstudien omfattar 3 huvuddelar: 1. Framtagande av förslag till inriktning av kriterier för långivare och låntagare för att kunna nyttja offentlig riskgaranti. 2. Juridiskt granskning av förslaget i förhållande till svensk och EU-lagstiftning. 3. Informationsutbyte med regioner och företagarorganisationer. Beslutsunderlag Beslut Riskbegränsande offentligt kapital dnr RUN Beslutsdatum Agneta Mårdsjö Näringslivschef Beslutet skickas till + eventuella bilagor Företagarna VG utveckling AB Postadress: Östra Vägen 1 Regionutvecklingsnämnden

312 Riskbegränsande offentligt kapital - RUN Riskbegränsande offentligt kapital : RUN Riskbegränsande offentligt kapital 1 (3) Koncernstab regional utveckling Näringslivsavdelning BESLUT Dnr RUN Riskbegränsande offentligt kapital Till Företagarna VG utveckling AB Postadress: Östra Vägen 1 Webbadress: Kontaktperson hos sökanden: Namn: Mats Engelmark e-postadress: mats.engelmark@me.se Beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kronor för medfinansiering av Riskbegränsande offentligt kapital. Detta beslut har fattats av Agneta Mårdsjö, chef för Näringslivsavdelningen Projektperiod Projektet medfinansieras under perioden från och med till och med Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Redovisning och utbetalning Slutredovisning av projektet ska ske senast två månader efter slutdatum enligt ovan för projektet. Resultatet av projektet, dvs. utfallet av valda indikatorer ska ingå i slutredovisningen. Utbetalning sker efter det att projektägaren lämnat rekvisition med projektspecifika bokförda och betalda kostnader. Beloppet som betalas ut motsvaras av Västra Götalandsregionens beslutade finansieringsandel (beräknad på offentlig och privat kontant finansiering och offentlig direktfinansiering) av de godkända kostnaderna i rekvisitionen. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Läges- respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid del- respektive slutrekvisition. Kontaktperson Västra Götalandsregionens kontaktperson är Marcus Nordanstad. Anknytning till Vision Västra Götaland Projektet anknyter till Vision Västra Götaland genom fokusområdet Ett livskraftigt och hållbart näringsliv. Anknytning till Västra Götaland 2020 Projektet ligger inom temaområdet En Ledande kunskapsregion i Västra Götaland 2020 genom att skapa ett gott klimat för kreativitet, entreprenörskap och företagande med fokus på prioriterad fråga nr 3 att främja utveckling av konkurrenskraftiga små och medelstora företag Projektet ligger inom ramen för handlingsprogrammet för små och medelstora företag.

313 Riskbegränsande offentligt kapital - RUN Riskbegränsande offentligt kapital : RUN Riskbegränsande offentligt kapital Datum (3) Diarienummer RUN Projektbeskrivning Bakgrund: Bakgrunden till förstudien är från Riksrevisionen och Tillväxtanalys rapporter om hur det offentliga riskkapitalet används. Utifrån dessa rapporter riktas det kritik om vilka mekanismer som ligger bakom användandet av det offentliga riskkapitalet och om det uppnår sitt samhällsnyttiga syfte och mål. Detta har skapat ett initiativ från Företagarna i Västra Götaland om att undersöka hur man kan initiera nya och mer samhällseffektiva sätt att använda kapitalet på, denna förstudie ska främst fokusera på offentliga garantifonder. Ett finansieringsalternativ som kan stärka små och medelstora företag som idag har svårt att få finansiering. Syfte: Syftet med förstudien är att ta fram underlag till ett nya offentliga finansieringserbjudande. Mål: Ta fram förslag till ett införande av regionala offentliga garantifonder. Innehåll: Genomförandet av förstudien ska utreda befintliga internationella exempel genom dokumentationsstudier och besök/intervjuer för att undersöka positiva och negativa erfarenheter och idéer för förbättringar. Rapportunderlaget kommer sedan att granskas av juridisk expertis med erfarenhet av EU:s företagsstödslagstiftning och svensk bolagslagstiftning. Dessutom skall ett antal informationsseminarier i deltagande regioner genomföras tillsammans med representanter för regioner/regionförbund och Företagarna i dessa regioner. Förstudien görs i samverkan med Region Dalarna, Region Västerbotten, Region Jämtland/Härjedalen och Västra Götaland. Förstudien omfattar 3 huvuddelar: 1. Framtagande av förslag till inriktning av kriterier för långivare och låntagare för att kunna nyttja offentlig riskgaranti. 2. Juridiskt granskning av förslaget i förhållande till svensk och EU-lagstiftning. 3. Informationsutbyte med regioner och företagarorganisationer. Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram Resultatindikatorer Kvinnor Män Totalt Rapport 1 Informationsseminarier 3 Kostnader och finansiering Kostnader kr Lönekostnader Externa tjänster (offentligt direktfinansierade) Externa tjänster (privat direktfinansierade) Totalt Externa tjänster (köpta) Resor Övrig kommunikation (tel, porto, datakommunikation osv) Marknadsföring (trycksaker osv) Lokaler Övrigt Summa totala kostnader

314 Riskbegränsande offentligt kapital - RUN Riskbegränsande offentligt kapital : RUN Riskbegränsande offentligt kapital Datum (3) Diarienummer RUN Finansiering kr Totalt Offentlig kontantfinansiering Kr % Västra Götalandsregionen Region Dalarna Region Västerbotten Region Jämtland/Härjedalen Total offentlig finansiering Summa underlag för beräkning av VGR:s finansieringsandel Summa % Koncernstab regional utveckling Avdelning Näringsliv Agneta Mårdsjö Marcus Nordanstad

315 Delegeringsbeslut av ordförande för kurs och konferens RUN Delegeringsbeslut av ordförande för kurs och konferens 2017 : Delegeringsbeslut av ordförande för kurs och konferens (1) Delegeringsprotokoll från Västra Götalandsregionen Behandling av ärenden i vilka regionutvecklingsnämnden ordförande har beslutsrätt. Ordförandebeslut kurs och konferens Diarienummer RUN Ordförandes beslut Ordförande beslutar om deltagande i följande kurser och konferenser: Lena Malm (S) deltar i Näringslivsdialog i Skövde den 26 juni Karin Östring Bergman (C) deltar i Stora sociala företagsdagen i Göteborg 13 september Ulf Eriksson (C) deltar i Västsvenska EU-konferensen i Trollhättan 7-8 september Beslutsdatum 3 oktober 2017 Birgitta Losman Ordförande Beslutet skickas till + eventuella bilagor till regionutvecklingsnämnden för anmälan

316 Delegeringsbeslut av ordförande för kurs och konferens RUN Delegeringsbeslut av ordförande för kurs och konferens 2017 : Undertecknat ordförandebeslut kurs och konferens Tj^^VÄSTRA 1(1) ^ GÖTALANDSREGIONEN DelegeringsprotokoII frän Västra Götalandsregionen Behandling av ärenden i vilka regionutvecklingsnämnden ordförande har beslutsrätt. Ordförandebeslut kurs och konferens Diarienummer RUN Ordförandes beslut Ordförande beslutar om deltagande i följande kurser och konferenser: Lena Malm (S) deltar i Näringslivsdialog i Skövde den 26 juni KarinÖstring Bergman (C) deltar i "Stora socialaföretagsdagen" i Göteborg 13 September Ulf Eriksson (C) deltar i Västsvenska EU-konferensen i Trollhättan 7-8 September Beslutsdatum 3 Oktober 2017 Birgitta Lfösman Ordförande Beslutet skickas till + eventuella bilagor till regionutvecklingsnämnden för anmälan

317 Delegeringsbeslut projektmedel fördelade till det statliga anslaget år RUN Delegeringsbeslut projektmedel fördelade till det statliga anslaget år 2017 : Delegeringsbeslut projektmedel fördelade till det statliga anslaget år (1) Delegeringsprotokoll från Västra Götalandsregionen Behandling av ärenden med stöd av vidaredelegering från regionutvecklingsdirektör Delegeringsbeslut projektmedel fördelade till det statliga anslaget år 2017 Diarienummer RUN Beslut Fördelning av det statliga anslaget 1:1 har gjorts enligt fastställd delegeringsordning. Sammanfattning av ärendet I bilaga framgår vilka tidigare fattade projektbeslut som fördelats medel från det statliga anslaget. Beslutsunderlag Sammanställning över fördelning av statligt anslag Beslutsdatum 2 november 2017 Lena Wingård Regionutvecklare Beslutet skickas till + eventuella bilagor Regionutvecklingsnämnden, regionutveckling@vgregion.se