FRÄMJANDE AV ANSÖKNINGAR TILL EU:S KULTURPROGRAM GD 2011:130 KUR 2011/906

Transkript

1 FRÄMJANDE AV ANSÖKNINGAR TILL EU:S KULTURPROGRAM GD 2011:130 KUR 2011/906

2

3 INNEHÅLL FRÄMJANDE AV ANSÖKNINGAR TILL EU:S KULTURPROGRAM... 4 SAMMANFATTNING AV SLUTSATSER OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER... 5 Mer information om EU:s kulturprogram... 5 Fler institutioner bör delta i EU:s kulturprogram... 5 Fler svenska förlag bör söka översättningsstöd... 5 Det behövs ekonomiskt stöd till medfinansiering och förprojektering... 6 Kulturprogrammet måste anpassas till kultursektorns behov... 6 BAKGRUND... 7 EU:s ramprogram Kultur Kulturkontakt Sverige... 8 NULÄGESBESKRIVNING Svenskt deltagande i EU:s kulturprogram Det ekonomiska utfallet för Sverige Det svenska utfallet jämfört med totalt antal ansökningar till EU:s kulturprogram Svenska aktörer och de projekt de medverkar i Vilken typ av organisationer deltar? Organisationsstöd ANALYS AV ORSAKERNA TILL DET LÅGA DELTAGANDET Utvärderingen av Kultur Erfarenheter från Kultur Erfarenheter från de deltagande projekten EU:s översättningsstöd GENOMFÖRDA INSATSER FÖR ATT ÖKA ANTALET ANSÖKNINGAR FRÅN EU:S KULTURPROGRAM Kulturkontakt Sveriges kontinuerliga arbete Särskilda insatser under ERK Europeiskt resurscentrum för Kultur Insatser från regioner och landsting Stödmöjligheter på kommunal nivå SAMMANFATTANDE SLUTSATSER OCH PLANERADE ÅTGÄRDER Sammanfattande kommentar Slutsats 1: Kunskapen om EU:s kulturprogram behöver öka och finnas hos flera aktörer Kulturrådets planerade åtgärder: Övriga förslag till åtgärder: Slutsats 2: Fler institutioner bör delta i EU:s kulturprogram Kulturrådets planerade åtgärder: Slutsats 3: För att få fler svenska förlag att söka översättningsstöd måste samverkan med branschorganisationerna fortsätta och det praktiska stödet öka Kulturrådets planerade åtgärder: Slutsats 4: Det behövs ekonomiskt stöd till medfinansiering och förprojektering Förslag till åtgärder: FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRINGAR AV KULTURPROGRAMMET EFTER

4 FRÄMJANDE AV ANSÖKNINGAR TILL EU:S KULTURPROGRAM Regeringen har i regleringsbrevet för 2011 uppdragit till Statens Kulturråd att senast den 31 mars 2011 lämna en redovisning om genomförda och planerade insatser med syfte att öka antalet ansökningar från svenska aktörer till EU:s kulturprogram. Redovisningen ska innehålla en analys av orsakerna till hittillsvarande situation. Analysen bör också innehålla en redogörelse för framgångsfaktorer i Sverige och andra länder, samt exempel på projekt där Sverige deltagit. Uppdraget har genomförts i projektform med en intern arbetsgrupp där Ellen Wettmark, internationell koordinator och handläggarna Anna Selvåg, Heli Hirsch och Monica Lindqvist ingått samt en extern referensgrupp bestående av Ola Jacobson, verksamhetsstrateg och internationell sekreterare på Region Skånes kulturförvaltning, Kirsi Abrahamsson, EU-handläggare vid Umeå kommuns internationella enhet, Annika Strömberg, EU-samordnare för Västra Götalandsregionens kultursekretariat och Chrissie Faniadis, ansvarig för Europa Direkt och Europeiskt Resurscentrum vid Intercult. För att få underlag till rapporten har en enkät skickats ut till samtliga svenska organisationer som deltagit i EU:s kulturprogram Vidare har samtliga regioner och landsting fått en enkät om hur de stödjer internationellt samarbete. Kulturkontaktkontoren i de nordiska länderna har tillfrågats om sina insatser för att stimulera förlagen att söka översättningsstöd. Kulturrådets handläggare inom olika konst- och kulturområden har deltagit i en intern diskussion och kartläggning av problem och möjligheter inom respektive sektor. 4(30)

5 SAMMANFATTNING AV SLUTSATSER OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER Mer information om EU:s kulturprogram Kunskapen om EU:s kulturprogram behöver öka och finnas hos fler aktörer. EU-främjandet och övriga internationella frågor bör därför bli en integrerad del av samarbetet och dialogen mellan Kulturrådet och regioner och landsting både inom samverkansmodellen och genom direkt samarbete kring Kulturkontakt Sveriges uppdrag. Regionernas brysselkontor bör också på olika sätt involveras i information och samverkan. EU-frågorna behöver integreras i högre utsträckning i Kulturrådets verksamhet, såväl intern som externt, bl.a. genom att handläggarna fortbildas så att de ska kunna ge övergripande information till sökande och att information om EU:s kulturkontaktkontor finns med i all information om Kulturrådets verksamhet. Informationen om EU:s kulturprogram bör i högre grad spridas dels genom nyckelfunktioner som Svensk scenkonst, Svensk Teaterunion, Länsmuseernas samarbetsråd, Sv. Förläggarföreningen, NOFF, m.fl. dels genom medverkan vid arenor som t.ex. Bok & Biblioteksmässan och Teaterbiennalen. EU-aktiva organisationer som Intercult, Culture Clinic, Tillt och TransEurope Halles kan förmedla EU-kunskap och stödjande insatser om de får ekonomiskt tillskott och särskilt formulerade uppdrag. Risken av en intressekonflikt måste dock beaktas. Med tanke på att andras positiva erfarenheter av EU-projekt stimulerar fler att söka bör information om EU-projekt med svenska aktörer i Kulturkontakt Sveriges nyhetsbrev och på hemsidan öka. Kulturrådet har för avsikt att inom ramen för rådets internationella uppdrag undersöka hur fler statliga myndigheter kan delta i informationen om EU:s kulturprogram med utgångspunkt att Kulturrådet svarar för det svenska kulturkontaktkontoret. Civilsamhällets organisationer, framför allt folkbildningsorganisationer och folkhögskolor kan vara en viktig resurs för kompetenshöjande insatser i produktutveckling och EU-kunskap. Fler institutioner bör delta i EU:s kulturprogram I samverkandialogen kan Kulturrådet lyfta fram det internationella utbytet som en viktig faktor i regional utveckling och understryka att de statliga verksamhetsbidragen kan användas av regionala kulturinstitutioner för deltagande i EU-projekt. Kulturrådet kommer att överväga vilka insatser som kan främja ett ökat deltagande från statliga kulturinstitutioner. Fler svenska förlag bör söka översättningsstöd Kulturkontakt Sverige bör i samarbete med Kulturrådets litteraturhandläggare och branschorganisationerna fortsätta med informationsträffar, kurser och individuella stödinsatser. Även här kan regionerna vara informationskanaler och samarbetspartners. 5(30)

6 Det behövs ekonomiskt stöd till medfinansiering och förprojektering I EU:s kulturprogram saknas möjlighet att söka förprojekteringsmedel. Det finns möjlighet hos en del regioner, landsting och kommuner att söka stöd till förprojektering och omkostnader i samband med EU-ansökningar. Diskussioner om att fler län borde utveckla den möjligheten kan ingå i dialogen kring samverkansmodellen. Kulturrådets internationella bidrag kan i viss utsträckning gå till medfinansiering av EU-projekt. Som komplement skulle behövas en statlig fond, som också kan garantera ett projekts medfinansiering i de fall EU-kommissionen kräver en bankgaranti. Kulturprogrammet måste anpassas till kultursektorns behov Regeringen bör verka för att de administrativa och ekonomiska reglerna i nästa kulturprogram förenklas och förbättras samt att handläggningstiderna kortas. Det nya kulturprogrammet bör också omfatta ökade möjligheter för stöd till festivaler, förprojektering, enklare mobilitetsstöd och mindre projekt. 6(30)

7 BAKGRUND EU:s ramprogram Kultur 2007 EU:s ramprogram Kultur omfattar perioden och är den tredje generationen kulturprogram. Programmet ger bidrag till projekt som rör kulturarv, bildkonst, scenkonst, litteratur, form och design; i princip hela kulturområdet med undantag för audiovisuella projekt. Det disponibla beloppet för hela programperioden är totalt 400 miljoner euro. Det är alltså ett litet program jämfört med MEDIA, som omfattar 755 miljoner euro, eller ungdomsprogrammet Youth in Action, som disponerar 885 miljoner euro för samma period. Programmets övergripande mål Programmets övergripande mål är att stärka den europeiska gemenskapen och det gemensamma europeiska kulturarvet genom att utveckla samarbetet mellan kulturaktörer i länder som deltar i programmet. Nyckelorden för programmet är europeiskt samarbete. De projekt som får stöd ska både utveckla ett långsiktigt samarbete mellan dem som samverkar i projektet och vara av europeiskt intresse. Programländer De länder som ingår i programmet är EU:s medlemsstater, EES-länderna (Norge, Island och Liechtenstein), kandidatländerna (Kroatien, Turkiet och Makedonien) samt Serbien och Montenegro. Fr.o.m. 1 januari 2011 ingår också Bosnien-Hercegovina samt, om man undertecknar den s.k. avsiktsförklaringen, också Albanien. Totalt kan alltså 37 länder omfattas av programmet. Programmets tre särskilda mål Programmet Kultur har tre särskilda mål: att främja rörlighet över gränserna för personer som arbetar i kultursektorn att stödja transnationell rörlighet för konstverk samt för konstnärliga och kulturella produkter att främja interkulturell dialog Projekten måste uppfylla minst två av dessa mål för att komma ifråga för stöd. I bedömningen av projektet tas också hänsyn till att det ska ha en europeisk dimension, dvs. tillföra något på en europeisk nivå. Programmet är uppdelat i tre programområden (se nedan). Privatpersoner kan inte söka, endast juridiska personer. Såväl offentliga myndigheter, ideella organisationer och privata företag får söka, men en förutsättning är att organisationen/företaget verkar inom kulturområdet och att projektet inte genererar vinst. 7(30)

8 Programområde 1: Stöd till kulturprojekt - Fleråriga samarbetsprojekt mellan 6 programländer som varar mellan tre och fem år och samarbetsinsatser som varar i högst 24 månader (3 programländer) - Förlag från de länder som ingår i programmet kan söka stöd för översättningskostnader för skönlitteratur, högst tio verk vid samma ansökningstillfälle - Samverkan med tredje land. EU utser varje år ett eller flera länder utanför programländerna som önskvärda partners. Under nuvarande programperiod har dessa länder varit följande: 2007: Kina och Indien; 2008: Brasilien; 2009: Armenien, Belarus, Egypten, Georgien, Jordanien, Moldavien, delar av Palestina och Tunisien; 2010; samma länder som 2009 samt Azerbajdzjan och Ukraina; 2011: Mexico och 2012 Sydafrika. - Stöd till europeiska kulturfestivaler. - Särskilda insatser, t.ex. europeiska kulturhuvudstäder och europeiska kulturpriser (kulturarv, litteratur, musik och samtida arkitektur). Programområde 2: Verksamhetsstöd till europeiska organisationer Stöd till organisationer som är verksamma på europeisk nivå som s.k. ambassadörer, nätverk, eller stödstrukturer till En europeisk agenda för kultur i en globaliserad värld, s.k. plattformar. Programområde 3: Samarbetsprojekt mellan organisationer som genomför kulturpolitiska analyser Stöd till samarbetsprojekt mellan privata eller offentliga organisationer (till exempel kulturförvaltningar, kulturobservatorier eller kulturstiftelser, universitetsinstitutioner som är specialiserade på kulturfrågor, branschorganisationer och nätverk) som har praktisk erfarenhet av analys, utvärdering eller konsekvensbedömning av kulturpolitik på lokal, regional, nationell och/eller europeisk nivå, i anslutning till ett eller flera av målen för den europeiska agendan för kultur. Kulturkontakt Sverige Ett s.k. kulturkontaktkontor (Cultural Contact Point) finns i samtliga länder som ingår i EU:s kulturprogram De bedriver sin verksamhet med stöd från EU-kommissionen (för Sveriges del maximalt euro). Det som EU-kommissionen förväntar sig av kulturkontaktkontoren formuleras i ett kontrakt mellan den organisation som har uppdraget och kommissionens genomförandeorgan. De huvudsakliga uppgifterna enligt kontraktet är att främja programmet Kultur och att ge publicitet åt EU:s stöd inom kulturområdet, att sprida resultatet av programmet och uppmärksamma de projekt som fått stöd, att underlätta deltagandet i programmet genom att ge tekniskt stöd vid ansökan och att kunna informera om andra EU-program samt om nationella och nordiska stöd. Statens kulturråd har regeringens uppdrag att tillsammans med Riksantikvarieämbetet svara för Kulturkontakt Sverige. Uppdraget att svara för Kulturkontakt Sverige framgår varken av Kulturrådets eller av Riksantikvarieämbetets regleringsbrev, och finns heller inte angivet i Kulturrådets instruktion. Regeringen har heller inte formulerat något särskilt uppdrag eller mål för Kulturrådet när det gäller främjandet av deltagandet i EU:s kulturprogram. 8(30)

9 Kulturrådet har avsatt en person på heltid och Riksantikvarieämbetet, som i första hand ska informera kulturarvsområdet, en person som arbetar högst 25 procent av ett årsverke med kulturkontaktsuppgifterna. Kulturrådet samordnar och planerar verksamheten och svarar för ansökan om medel samt redovisning av uppdraget gentemot EUkommissionen. 9(30)

10 NULÄGESBESKRIVNING Svenskt deltagande i EU:s kulturprogram Det svenska deltagandet i EU:s kulturprogram har tenderat att minska under åren. Under den förra programperioden ( ) var det totala antalet ansökningar från Sverige 131, varav 54 beviljades. Det innebär att 41 % fick stöd. Antalet ansökningar var flest det första året, sjönk sedan för att därefter nå en ny topp 2003, därefter sjönk antalet ansökningar igen. Under nuvarande programperiod har antalet ansökningar från Sverige varit fortsatt lågt. Under åren har totalt 30 ansökningar från Sverige inkommit, varav 14 beviljats stöd. Procentuellt sett är alltså antalet svenska ansökningar som får stöd 46 %, dvs. något bättre än under förra programperioden. Eftersom syftet med programmet är samverkan är det minst lika intressant att se hur många svenska kulturaktörer som medverkar i projekt initierade från andra länder. Under de sista åren av den förra projektperioden ( ) var det ungefär projekt per år som hade svensk medarrangör. Samma gäller under nuvarande programperiod, med undantag för 2009 då inte något av de stödda projekten hade någon svensk medarrangör. Framför allt är få svenska förlag beredda att söka EU:s översättningsstöd, dvs. stöd till översättningskostnader för litteratur från andra europeiska länder. Redan under förra programperioden ( ) sjönk intresset. Det första året sökte sju förlag för översättning av tillsammans 20 verk, men under de sista två åren (2005 och 2006) var det inget svenskt förlag som var intresserad av stödet. Inte heller 2007 sökte något svenskt förlag, 2008 inkom ansökningar från två förlag, varav ett fick stöd, 2009 var det ett förlag som sökte och fick översättningsstöd och 2010 sökte inget svenskt förlag. Det ekonomiska utfallet för Sverige När det gäller det ekonomiska utfallet, dvs. hur mycket EU-stöd som svenska aktörer får ta del av, är det beroende på vilken typ av projekt svenska aktörer deltar i. De fleråriga projekten (3-5 år) ger störst ekonomiskt utfall eftersom EU:s stöd uppgår till mellan och euro per år. Samtidigt kräver dessa projekt att den sökande organisationen kan få fram en högre summa i medfinansiering. För de kortare samarbetsinsatserna ligger EU-stödet mellan och euro totalt. Den enda stödform där stödbeloppet i sin helhet går till Sverige är översättningsstödet, som kan vara lägst 2000 och högst euro per ansökan. I projektstödet fördelas EU-stödet mellan partnerorganisationerna. Under har svenska aktörer fått ta del av totalt ca 21,9 miljoner euro. Hur det fördelar sig per år framgår av nedanstående tabell (avrundade belopp). Det låga beloppet 2009 beror dels på att inga svenska organisationer medverkade i kulturprojekt initierade av andra länder, dels på att de projekt med svensk ledning som fick stöd var korta insatser Totalt (30)

11 EU har inte angivit vilket totalbelopp som fördelades fördelades totalt 42 miljoner euro, vilket innebar att svenska organisationer fick ta del av ungefär 18 % fördelade EU totalt 43 miljoner. Svenska organisationer fick ta del av ca 1,9 %. EU:s totala stödbelopp från programmet Kultur 2010 var 51 miljoner. Av detta belopp har svenska organisationer tagit del av drygt 11 %. Det svenska utfallet jämfört med totalt antal ansökningar till EU:s kulturprogram Tabell 1. Totalt antal ansökningar till EU-kommissionen per år, programområde 1 (stöd till kulturprojekt, samarbete med tredje land, översättningsstöd) och programområde 2 (verksamhetsstöd till europeiska organisationer); varav svenska ansökningar År Antal ansökningar Antal svenska ansökningar Procent svenska ansökning ,5% ,2 % ,1 % % Som framgår av denna tabell sjönk även antalet ansökningar totalt till EU:s kulturprogram Andelen svenska ansökningar, dvs. svenskledda projekt eller från svenska förlag eller organisationer med huvudkontor i Sverige, ligger omkring 1 procent. Tabell 2. Totalt antal beviljade ansökningar per år, programområde 1 (stöd till kulturprojekt, samarbete med tredje land, översättningsstöd) och programområde 2 (verksamhetsstöd till europeiska organisationer); varav svenska bifall År Totalt antal bifallna ansökningar Totalt antal bifallna svenska ansökningar ,1 % ,1 % ,3 % ,3 % Andel beviljade svenska ansökningar, procent Tabell 2 visar antalet beviljade ansökningar med svensk avsändare jämfört med totalt antal bifallna ansökningar var andelen svenska bifall procentuellt hög, trots att det svenska deltagandet var ovanligt lågt. 11(30)

12 Tabell 3. Jämförelse mellan de nordiska ländernas deltagande i programmet Kultur åtgärd 1.1, 1.2.1, 1.2.2, 1.3 och 2; Land partners partners partners Totalt EUstöd åren Danmark Finland Island Norge Sverige Det nordiska deltagandet i programmet under åren framgår av tabell 3. Tabellen bygger på EU:s statistik och årliga aktivitetsrapporter, där uppgifter dessvärre saknas för år Siffrorna omfattar alla åtgärder, dvs. projektstöd, översättningsstöd och stöd till europeiska organisationer. Översättningsstödet redovisas även i tabell 5. Den första spalten för varje år anger andelen ansökningar där antingen projektet leds från respektive land, från förlag i respektive land eller från organisationer med huvudkontor i respektive land. I den andra spalten anges andelen projekt med medverkande från respektive nordiskt land som partners. Som framgår av ovanstående tabell varierar deltagandet mellan åren i alla nordiska länder utom Island, där det är konstant lågt. Det totala stödbelopp (avrundade siffror) som de nordiska länderna tagit del av under åren framgår också av tabellen. Island har det lägsta deltagandet och följaktligen det lägsta stödbeloppet. Finland är det nordiska land som lyckats bäst. Svenska aktörer och de projekt de medverkar i Under åren har svenska kulturaktörer deltagit i 44 projekt (organisationsstöd och översättningsstöd ej inräknade). Av de 44 projekten var sex konstområdesövergripande, dvs. innehåller mer än en konstform; 12 projekt finns inom området bildkonst, 15 scenkonstprojekt, varav fem är musikprojekt och fem dansprojekt; fem projekt räknas till litteraturområdet och fem projekt till kulturarvsområdet. Dessutom finns ett multimedia projekt bland de 44 projekten. Att musik, dans och bildkonst dominerar är kanske naturligt, med tanke på att aktörer inom dessa områden redan samarbetar mycket internationellt. 12(30)

13 Tabell 4: Projekt med svensk medverkan som fått stöd från EU:s kulturprogram År Projektnamn Kulturområde Organisation Svensk koordinator 2007 Black/North SEAS konstområdes övergripande 2008 Common Sea - litteratur Come and See Intercult Östersjöns författar- och översättarcentrum Länsmusiken Örebro 2009 Uniting Youth in Song scenkonst/ musik 2009 A taste of Europe kulturarv Arbetets Museum 2009 A Euro Arab Konstområdes Stiftelsen Studio Multidisciplinary övergripande Emad Eddin Project 2010 CASCAS Scenkonst/ Subtopia/Upplev cirkus Botkyrka AB 2010 ENPAP Bildkonst Mossutställningar Svensk medarrangör 2007 keðja Scenkonst/dans Moderna Dansteatern 2007 SHAHRAZAD litteratur Stockholms Stad 2007 NXSTP Scenkonst Göteborg Dans och Teaterfestival 2007 Le Musée sort de sa reserv kulturarv Etnografiska museet 2007 The Caucas bildkonst Kgl. Konsthögskolan 2007 L'action des centres de traducteurs etc. litteratur Östersjöns författar- och översättarcentrum 2007 Port City bildkonst Bildmuseet 2007 The Smiles of Dionysos scenkonst Teater Giljotin 13(30)

14 År Projektnamn Kulturområde Organisation 2007 Dream Factories kulturarv Arbetets Museum 2007 ERHT scenkonst Vadstenaakademien 2007 Creating Space-Art Bridge between EU and China 2007 TOT- The Orientation Trilogy 2007 European China Contemporary Art Exhibition 2008 Musée d Ethnographie & Cultures du Monde scenkonst, kulturarv, bildkonst scenkonst bildkonst kulturarv Stockholms Stad Teater Eksem Galleri A Femtio Statens museer för världskultur 2008 DanceWeb scenkonst/dans Cullbergbaletten 2008 ENPARTS scenkonst/dans Dansens Hus 2008 Integra II scenkonst/ Ensemble Ars Nova musik 2008 Heritage without Border kulturarv Kulturarv utan Gränser 2008 Intercultural dialogue: Sacred Konstområdes övergripande Mullsjö folkhögskola elements of the European National Arts 2008 Opening Hours bildkonst Lunds Konsthall 2008 Museums in bildkonst Malmö Konsthall Motion 2008 Pan Barentz bildkonst Koncentrat 2008 Moving Borders with the Wine and Poetry Festival litteratur Rámus Förlag 2008 European Teleplateau Transnationale multimedia & ny teknologi Bitnet Production 2008 Re: Music scenkonst/ FST musik 2010 Modul Dance scenkonst/dans Dansens Hus 14(30)

15 År Projektnamn Kulturområde Organisation 2010 A. Rising Stars B. Organization of training sessions for staff members C. Artistic platform scenkonst/ musik Stockholms Konserthusstiftelse 2010 Poetry reaching out 2010 Wind Art Festival/ Connecting Arts litteratur scenkonst/ musik Rámus förlag Musik i Syd 2010 ART as tool for bildkonst Malmö Konsthall understanding contemporary changes 2010 Spare time bildkonst Bildmuseet Umeå 2010 Changing Identities and Contexts in Artistic Research as the New European Paradigm for the Arts bildkonst Göteborgs Universitet och Göteborg Centre for Contemporary Art 2010 Paths Crossing bildkonst Baltic Art Centre 2010 LAB 021 scenkonst/dans Danshögskolan 2010 Creativity, Culture konstområdes Drömmarnas Hus and Education övergripande 2010 On-AiR, A European tool for artists ;mobility workshops and training programs on artist-inresidence opportunities. bildkonst Göteborgs stad/ Konstepidemin 2010 Show Europe Show Belarus: Enabling Artistic Exchanges between Estonia, Sweden, Germany, Lithuania, Portugal and Belarus konstområdes övergripande Culture Clinic, Göteborg 15(30)

16 Flera av de organisationer som varit involverade i projekt inom EU:s kulturprogram har varit med i mer än ett projekt. Det gäller Intercult, som 2007 fick stöd som koordinator för projektet Black/North Seas och som under förra programperioden medverkade i flera projekt. Östersjöns författar- och översättarcentrum medverkar i två projekt under denna programperiod, som koordinator i ett projekt och som medarrangör i det andra. Organisationen har också varit mycket aktiv under förra programperioden. Arbetets museum medverkade i ett projekt som medarrangör 2007 och blev sedan koordinator för ett projekt Museet är redan i färd med att planera ytterligare ett projekt. Bildmuseet Umeå och Rámus förlag är medarrangörer i två projekt vardera under denna programperiod. Bildmuseet var koordinator för ett projekt under förra programperioden. Malmö konsthall är ytterligare en aktör som medverkat i två projekt under nuvarande programperiod. Teater Giljotin, Dansens Hus, Stockholms Konserthusstiftelse och Musik i Syd är exempel på medverkande organisationer som deltagit i projekt under tidigare programperiod. Av detta kan man dra slutsatsen att om en organisation en gång har varit med i ett EU-projekt är tröskeln lägre för att fortsätta samarbeta på EU-nivå. Vilken typ av organisationer deltar? Av ovanstående förteckning över de svenska aktörer som deltagit i ett EU-projekt framgår att aktörer från det fria kulturlivet är minst lika aktiva som större institutioner. Två av de mest aktiva, Intercult och Östersjöns författar- och översättarcentrum, är små fristående organisationer. I de 43 projekten medverkar 19 organisationer från den fria sektorn (några i flera projekt). Övriga medverkande fördelar sig på länsinstitutioner, kommunala kulturförvaltningar, institutioner eller bolag, statliga institutioner och universitet/högskolor. Med tanke på att EU-projekt kräver en relativt stort ekonomisk insats är det förvånande att så många fria aktörer deltagit. Organisationsstöd Det europeiska nätverket TransEurope Halles har sitt huvudkontor i Sverige. Organisationen har fått verksamhetsstöd från åtgärd 2 under åren Skådebanan Västra Götaland/Tillt har fått stöd som s.k. policygrupp under åren (30)

17 ANALYS AV ORSAKERNA TILL DET LÅGA DELTAGANDET Utvärderingen av Kultur 2000 Den utvärdering av förra programperioden (Kultur 2000) ur ett svenskt perspektiv som Kulturrådet genomförde på regeringens uppdrag visade att intresset och tilltron till programmet avtog mot slutet av programperioden, trots att de svenska resultaten åtminstone de första fyra åren måste betraktas som goda och trots att de som genomförde projekten var nöjda med sina erfarenheter. Programmets komplexitet och de krav som ställs för att formulera en ansökan och senare en redovisning resulterade i en negativ bild av programmet hos de svenska organisationerna. De vänder sig hellre till andra källor som är lättare ur ett administrativt perspektiv, trots att det faktiska bidraget från dessa oftast är mindre. EUkommissionen har uppmärksammat problemet genom att vidta en rad förbättringsåtgärder i det nuvarande programmet. Det handlar emellertid inte bara om att praktiskt förenkla och förbättra utan själva uppfattningen om programmet måste ändras. Erfarenheter från Kultur Sveriges kulturråd i Bryssel, Henrik Selin, gjorde nyligen en studie av orsakerna och kom fram till ungefär samma slutsatser som ovanstående utvärdering. Han har talat med företrädare för kultursektorn, som anser att Sverige har goda förutsättningar för samarbeten med andra länder, många inom sektorn gör det redan. Men man pekar på kunskapsbrister och svag förståelse för EU:s struktur, de olika stödprogrammen och vad som krävs för att uppfylla olika kriterier (t.ex. europeiskt mervärde ). Sektorn anser också att det saknas en tillräcklig infrastruktur för information och vägledning, nätverk och partnerskap samt medel för att stimulera projektansökningar och för att bidra till (med)finansieringen av projekt. Många upplever också att EU-kommissionen helst ser stora (och kostsamma) projekt, medan flertalet i kultursektorn behöver stöd för mindre projekt, t.ex. festivaler, turnéer eller utställningar. Något som talar för den slutsatsen är att när EU-kommissionen hösten 2010 förändrade festivalstödet till att gälla kostnader för att framföra europeiska verk, flyttade stödet från Åtgärd 2 (verksamhetsstöd) till en del av Åtgärd 1 (projektstöd) i programmet och fördubblade budgeten väcktes intresset hos svenska organisationer och ett tiotal festivaler ansökte om stöd. Ytterligare en förklaring som förs fram av många till varför så få söker är den svenska modellen med ett relativt väl fungerande och stabilt stödsystem för kultursektorn. I många länder saknas detta, vilket skapar större drivkrafter att söka medel. Det förklarar dock inte varför Finland är mer aktivt än Sverige både när det gäller projektstöd och översättningsstöd. Det är tänkbart att inställningen till EU, som redan från början varit betydligt mer positiv i Finland än i Sverige, spelar in här. 17(30)

18 Erfarenheter från de deltagande projekten Som nämndes i inledningen har Kulturrådet skickat en enkät till samtliga organisationer som deltagit i projekt under åren Nära hälften har svarat, varav flera av de som svarat har deltagit i mer än ett projekt. Positivt är att alla svarande, med något undantag, skriver att de är beredda att vara med i ett EU-projekt igen, trots att många tycker att byråkratin och ekonomin kring projekten är betungande. De har också fått frågan om vad som skulle öka det svenska intresset för att delta i EU:s kulturprogram. Svaren överensstämmer till viss del med ovanstående slutsatser. Behovet av mer ekonomiska resurser Många institutioner och mindre organisationer framhåller behovet av extra ekonomiska resurser (utöver ordinarie verksamhetsbidrag) för att kunna genomföra projekten. Det gäller oavsett om man varit medarrangör eller koordinator. Flera lyfter också fram problemet med att de som partner i ett EU-projekt måste garantera medfinansieringen för hela projekttiden (från 24 månader upp till fem år), medan deras egen finansiering från offentliga bidragsgivare endast är garanterad ett år i taget. Mer stöd till administration och budgetarbete En stor del av de som svarat, framför allt mindre institutioner eller organisationer, lyfter fram administrationen och budgetarbetet som ett hinder. De efterfrågar stöd och möjlighet att anlita ekonomisk (och t o m juridisk) expertis både vid ansökningsförfarandet och vid genomförandet. Organisationer som deltagit i projekten som partners har kanske inte alltid haft klart för sig vilket ekonomiskt ansvar de har i projekten. Även de som använt sig av de möjligheter som finns, Kulturkontakt Sverige, regionen, Intercult och andra organisationer, efterlyser ännu mer stöd, idéträffar, workshops, praktisk hjälp både vid ansökan och senare vid rapportering. De vill ha kontakt med organisationer som redan genomfört projekt och få ta del av deras erfarenheter. Svårigheter i programmets utformning och regelverk Flera har också tagit upp EU:s regler, t.ex. att högst 20 % av budgeten får användas till administration och att slutbetalningen äger rum först ett bra tag efter att slutrapporten har lämnats in. Mycket av projektarbetet måste göras innan ansökan lämnas in, både att bygga upp projektet, lära känna partners och att skriva ansökan och sådana utgifter kan inte tas upp i den projektbudget som EU godkänner. Kulturella och språkliga skillnader både hinder och möjligheter Andra hinder i projektarbetet har varit svårigheter att kommunicera på grund av skillnader i kunskaper i engelska och/eller kulturella olikheter när det gäller ledarstil, förhandlings- och möteskulturer. De deltagande organisationerna understryker också att det finns mycket positivt med att delta i ett EU-projekt, t.ex. möjligheten att ingå i europeiska nätverk och tillsammans bygga upp ett långsiktigt samarbete, att lära känna sina kollegor i andra länder och se hur de arbetar. Kompetensutveckling för den egna personalen och möjlighet att ta del av nya metoder och andras erfarenheter är annat som lyfts fram. Samt förstås resultatet av 18(30)

19 projektet, vare sig det resulterar i en utställning som annars inte skulle ha gjorts eller utbyte med scenkonstnärer från andra delar av Europa eller t.o.m. från andra världsdelar. EU:s översättningsstöd Inom EU:s kulturprogram finns en särskild åtgärd för stöd till översättning av skönlitteratur. Antalet svenska förlag som söker detta stöd är lågt jämfört med förlagen i våra nordiska grannländer. Däremot översätts relativt många svenska verk till andra språk genom stödet. Nedanstående tabeller visar det nordiska resultatet för , dvs. hur många förlag som fått stöd samt antalet böcker som översätts till respektive språk samt hur många verk från respektive nordiskt land som översatts till andra europeiska språk. Tabell 5: Översättningsstöd från EU:s kulturprogram fördelat per nordiskt land Land totalt Stöd (euro) Danmark 2 förlag/ 2 förlag/ 2 förlag/ 6 förlag/ verk 11 verk 12 verk 31 verk Finland 2 förlag/ 6 förlag/ 7 förlag/ 15 förlag/ verk 16 verk 18 verk 52 verk Island 2 förlag/ 0/0 1 förlag/ 3 förlag/ verk 1verk 10 verk Norge 6 förlag/ 7 förlag/ 8 förlag/ 21 förlag/ verk 20 verk 26 verk 71 verk Sverige 1 förlag/ 1 verk 1 förlag /6 verk 0/0 2 förlag/ 7 verk Översättningsstödet är den enda åtgärd där EU-stödet i sin helhet tillfaller det land som lämnat in ansökan. Som framgår av tabell 5 ovan har framför allt förlag i Finland och Norge varit framgångsrika när det gäller att söka översättningsstöd. Tabell 6: Nordiska böcker översatta till annat språk genom EU:s kulturprogram fördelat per nordiskt land Land Totalt Danmark Finland Island Norge Sverige 16* *Översättningsstödet hade två ansökningsomgångar som beslutades 2008; den första omgången redovisades i 2007 års rapport till regeringen eftersom ansökan gjordes hösten (30)

20 I tabell 6 redovisas hur många verk från respektive nordiskt land som översatts till andra språk. Bland de svenska författare vars verk översatts med stöd från EU finns Henning Mankell, Maria Gripe, Stieg Larsson, Steve Sem-Sandberg och Helena Henschen. Som framgår ovan är intresset stort från förlag i andra länder att översätta svenska verk. Varför söker inte de svenska förlagen? EU-kommissionen har förenklat ansökningsförfarandet för översättningsstödet jämfört med tidigare programperiod. Det är nu möjligt att söka stöd för endast ett verk, medan förlaget tidigare måste söka för minst fyra. Med undantag för poesi baseras stödet på ett schablonbelopp per sida. Trots dessa förbättringar upplever de svenska förlagen ansökningsförfarandet som problematiskt och inte anpassat till förlagens planeringscykel. Framför allt menar man att det är för lång tid mellan sista ansökningsdag och det datum då översättningen får påbörjas (totalt sju månader). De två förlag som fått stöd under perioden tycker också att såväl ansökan som slutrapport är för omfattande och tar för lång tid. Man vill också ha tydligare kvalitetskriterier och bättre insyn i urvalsprocessen. Varför söker fler förlag i Finland och Norge? De finska och norska kulturkontaktkontoren har delat med sig av sina erfarenheter. I Finland har man marknadsfört stödet direkt till de ca 25 förläggare som ansvarar för skönlitteratur från andra länder genom att beskriva fördelarna med stödet. De bjuds in till en workshop i mitten av januari där ansökningsförfarandet gås igenom steg för steg. Innan förlagen skickar in sin ansökan läser kulturkontaktkontoret igenom den och kollar att allt är korrekt. De finska förläggarna tycker att det är relativt enkelt att ansöka och att fördelarna med stödet överväger nackdelarna, dvs. strukturen på stödet. I Norge är det i stort sett samma förlag som söker år från år. Därför har de också fått rutin på att söka. De flesta som söker får stöd, och eftersom översättning är dyrt i Norge är det en klar ekonomisk vinst. Även i Norge anser man att fördelarna med att få stödet överväger nackdelarna med att det tar tid att göra ansökan. Trots att också norska och finska förlag i stor utsträckning delar de svenska förlagens uppfattning att stödet inte är branschanpassat bedömer man att det ekonomiska utfallet gör det värt besväret. 20(30)

21 GENOMFÖRDA INSATSER FÖR ATT ÖKA ANTALET ANSÖKNINGAR FRÅN EU:S KULTURPROGRAM Enligt regeringens uppdrag ska Kulturrådet redovisa genomförda och planerade insatser med syfte att öka antalet ansökningar från EU:s kulturprogram. I följande avsnitt beskrivs dels det kontinuerliga arbete som utförs av Kulturkontakt Sverige i enlighet med uppdraget och kontraktet med EU-kommissionen, dels initiativ och insatser som riktar sig till särskilda målgrupper. Vidare beskrivs det arbete som utförts av Intercult i sin egenskap av Europeiskt Resurscentrum. För att nå ut med information om EU:s kulturprogram är samarbetet med regionala och lokala partners avgörande. Viktiga insatser för att stimulera kultursektorn till en ökad internationell verksamhet görs av kulturansvariga på regioner, landsting och kommuner, vilket framgår nedan. Kulturkontakt Sveriges kontinuerliga arbete I likhet med övriga europeiska kulturkontaktkontor har Kulturkontakt Sverige EUkommissionens uppdrag att informera om möjligheterna att få stöd från EU:s kulturprogram. Informationen sker främst genom tre kanaler; Kulturrådets och Riksantikvarieämbetets hemsidor, där Kulturkontakt Sverige har egna sidor, ett månatligt nyhetsbrev och informationsmöten och seminarier i egen regi eller i samverkan med andra organisationer. Under 2010 har sex sådana seminarier genomförts, varav ett i egen regi i Stockholm. Av övriga fem genomfördes ett i samarbete med Umeå kommun, ett i samarbete med Västra Götalandsregionen i Göteborg, ett i samarbete med Region Blekinge i Karlskrona, ett i samarbete med Region Skåne i Lund och ett i samarbete med Culture Clinic i Göteborg. Samtliga seminarier har varit välbesökta. Vid samtliga seminarier har också projektledare för EU-projekt medverkat och berättat om sina erfarenheter. Utvärderingarna av seminarierna har visat att det framför allt är sådana inslag som inspirerat deltagarna. Under hösten genomfördes också en s.k. helpdesk, som särskilt vände sig till de organisationer som hade för avsikt att lämna in en ansökan till EU:s kulturprogram. Kulturkontakt Sverige träffar regelbundet individer och organisationer för enskilda konsultationer, både för att diskutera projektidéer och deras möjligheter inom kulturprogrammet och för att ge stöd om ansökningsförfarandet. Rådgivningen sker också via e-post eller telefon. Som nämnts tidigare avsätter Kulturrådet en heltidstjänst för detta arbete, som delvis finansieras av stödet från EU-kommissionen. Särskilda insatser under 2010 Intensifierad bearbetning av förlagssektorn Som framgår ovan har antalet svenska förlag som sökt översättningsstöd varit betydligt lägre än i de nordiska grannländerna. Under 2010 har därför en särskild satsning på förlagssektorn gjorts genom två seminarier, ett i samarbete med Svenska 21(30)

22 Förläggarföreningen för dess medlemmar, det andra i Kulturrådets regi för medlemmar i Nordiska Oberoende Förlags Förening (NOFF) och övriga intresserade. Utöver information om EU:s kulturprogram innehöll de också annan relevant information om litteraturområdet. Båda seminarierna var välbesökta. NOFF-seminariet ledde också till en mer handfast kurs i början av januari 2011 om hur man fyller i ansökningsblanketten, vilka regler som gäller och vilka bilagor som ska skickas med. 19 personer deltog i kursen. Resultatet av denna satsning ledde fram till att fyra förlag lämnade in ansökan om översättningsstöd i februari Riktad information om festivalstödet Hösten 2010 blev EU:s festivalstöd till en egen åtgärd inom Programområde 1, den disponibla stödbudgeten fördubblades och urvalskriterierna förändrades så att stödet nu gäller merkostnader för att framföra europeiska verk. Kulturkontakt Sverige bjöd in festivaler inom scenkonst, musik och bildkonst till en informationsträff för att berätta om den nya stödmodellen. Intresset var stort och ett trettiotal personer anmälde sig. Trots att det fanns en del osäkerhet kring de formella kriterierna enligt EU:s regelverk skulle endast organisationer med huvuduppgift att arrangera festivaler kunna söka rapporterade ett tiotal svenska festivalarrangörer att de hade för avsikt att lämna in en ansökan. Under tiden mellan informationsträffen i mitten av september och sista ansökningsdag 15 november tog Kulturkontakt Sverige hand om ett stort antal förfrågningar via personligt besök, telefonsamtal och e-post. Enligt uppgift från EUkommissionen har mer än 460 ansökningar kommit in. Hur de svenska festivalerna har klarat konkurrensen vet vi i dagsläget inte, eftersom resultatet förväntas publiceras den 31 mars. ERK Europeiskt resurscentrum för Kultur Inom ramen för sitt treåriga regeringsuppdrag som Europeiskt Resurscentrum för Kultur har Intercult arrangerat kurser och seminarier samt haft ett stort antal konsultationer med organisationer och individer över hela Sverige för att utveckla projektidéer eller deltagande i internationella nätverk. Under våren 2010 efterlyste man projektidéer att vägleda fram till en konkurrenskraftig EU-ansökan. Responsen på efterlysningen resulterade i 60 ansökningar från hela konstområdet, hela landet och från nya initiativ till etablerade institutioner. Intercult valde ut sex projekt, av vilka Riksteaterns ansökan nu 2011 beviljats euro i stöd för projektet Europe Now från åtgärd 1.2.1, dvs. korta samarbetsinsatser. Intercult/ERK har också arrangerat kurser och seminarier och medverkat i ett seminarium som Kulturkontakt Sverige arrangerat. Insatser från regioner och landsting Kulturrådet har frågat samtliga regioner och landsting om de gör särskilda insatser för att öka medverkan i projekt inom EU:s kulturprogram och om det finns möjligheter att söka stöd för förberedande insatser. 12 regioner, dvs. mer än hälften, har svarat. Så gott som alla län gör insatser för att informera om och öka medverkan i EU-projekt, framför allt inom Interreg men även EU:s kulturprogram. Västra Götalandsregionen satsar på kontinuerlig rådgivning och arrangerar träffar i Bryssel för aktörer som vill hitta partners. Region Skåne informerar om EU:s kulturprogram på sin hemsida och deltar i ett europeiskt nätverk. Båda dessa regioner arrangerar kontinuerligt informationsmöten 22(30)

23 och seminarier tillsammans med Kulturkontakt Sverige. Regionförbundet Örebro har fr.o.m en uttalad satsning på ett internationellt perspektiv i verksamheten som manifesteras i en internationell strategi. Tillsammans med sitt brysselkontor (Central Sweden) har man tagit fram en projektmall, i första hand för Interreg.projekt. Regionen deltar i europeiska konferenser, t.ex. Culture in Motion. Regionförbundet Östsam informerar fortlöpande om EU-program, men gör inga särskilda insatser för kulturprogrammet. Region Blekinge arrangerade en seminariedag om EU-projekt hösten 2010 tillsammans med Kulturkontakt Sverige. På regionens hemsida finns information och kontaktpersoner till många EU-program, dock inte till EU:s kulturprogram. Jämtlands läns landsting deltar i och bidrar till internationella nätverk. Mid Sweden, Jämtlands och Västernorrlands brysselkontor, bevakar utlysningar och arrangerar informationsmöten med fokus på Interreg. Kultur finns inte upptaget som ett ämnesområde på Mid Swedens hemsida. På Landstinget Sörmland finns en halvtidstjänst som bl.a. kan hjälpa till med ansökningar från EU:s kulturprogram. Stockholms läns landsting ger bidrag till Intercult, som bl.a. gör insatser för organisationer som vill veta mer om EU eller söka EU-stöd. I sju regioner finns möjlighet att söka stöd för förberedande insatser. Regionförbundet Östsam ger inte bara ekonomiskt stöd utan även praktiskt stöd när projektidéer blir ansökningar. Region Värmland kan ge stöd till förstudier. Västra Götalandsregioner ger bl.a. resestöd till kulturaktörer som vill delta i konferenser som Culture in Motion. Där har man även prövat konsultcheckar, dvs. medel som kan användas för att anlita någon som hjälper till med en EU-ansökan. Medfinansiering av EU-projekt sker genom existerande projektstödformer. Region Skåne har särskilda medel för nätverks- och partnerutveckling. Region Blekinge ger stöd till förberedande insatser, liksom Jämtlands läns landsting, där en enskild utövare kan söka om det finns ett tydligt regionalt syfte. Region Kalmar kan bidra till internationella projekt, men inte till deltagande i konferenser eller till resor. Stödmöjligheter på kommunal nivå Även på kommunal nivå kan det finnas möjligheter att få stöd till ett EU-projekt. Här följer några exempel. Stockholms kulturförvaltning kan ge bidrag till omkostnader i samband med utlandsturnéer och nätverkskontakter, liksom till omkostnader i samband med EUansökningar. Kultur Stockholm kan också ge en del av finansieringen av ett EU-projekt. Umeå kommuns internationella nätverk används för informationsspridning om EUs olika program. Umeå kommun har även arrangerat informationstillfällen för kulturarrangörer, institutioner och föreningar om finansieringsmöjligheter där Kulturkontakt Sverige medverkat liksom även Nordisk kulturfond och Kulturkontakt Nord. Personal från kommunens internationella enhet har kontinuerligt funnits till hands på bibliotekets Medborgarhörna för att informera om stödmöjligheter för intresserade föreningar, organisationer och enskilda. Trots annonsering har dessa möten inte varit särskilt välbesökta. 23(30)

24 Malmö Kulturstöd kan i begränsad omfattning stödja internationellt kulturutbyte. Stödet avser ömsesidigt och långsiktigt kulturutbyte mellan kulturorganisationer i Malmö och motsvarigheter i andra länder och skulle alltså kunna fungera för EU-projekt. Det finns naturligtvis fler exempel än ovan på kommuner som ger stöd till EU-projekt, den här beskrivningen gör inte anspråk på att vara heltäckande. 24(30)

25 SAMMANFATTANDE SLUTSATSER OCH PLANERADE ÅTGÄRDER Sammanfattande kommentar Det finns en uppfattning hos många inom kultursektorn att EU:s kulturprogram är administrativt krångligt och svårt att förstå. Det behövs alltså mycket information, kunskapsuppbyggnad och olika former av stödinsatser för att ändra den inställningen och få fler att våga satsa på ett EU-projekt. Andelen svenska aktörer som deltagit i EU:s kulturprogram har varit relativt konstant under programperioden, men det är ofta samma organisationer som återkommer. En nyrekrytering av institutioner och organisationer som vill samverka på europeisk nivå är därför önskvärd. Men det kräver tid, information och möjligheter till ekonomiskt stöd. Det kräver också fortlöpande dialog mellan medlemsländernas representanter och EU-kommissionen om hur programmet kan förenklas och branschanpassas samt att handläggningstiderna bör förkortas. Som framgår av denna rapport är de organisationer som deltagit i ett EU-projekt mycket positiva till de erfarenheter och det kontaktnät som de får genom samarbetet och är också beredda att delta i ett nytt projekt. Programmets komplexitet, bristen på resurser för förprojektering och kraven på medfinansiering gör att vägen till att verkligen gå med i ett EU-samarbete ofta kan vara ganska lång. De intervjuade projekten berättar om en planeringstid på upp till 3-4 år. När Intercult/Europeiskt Resurscentrum för Kultur aktivt sökte intresserade organisationer/projekt för hjälp med en EU-ansökan fick de 60 svar, varav sex fick coachning och ett projekt fick stöd. De seminarier som Kulturkontakt Sverige arrangerar eller medverkar i är alltid mycket välbesökta, ofta mellan 70 och 200 deltagare. Ändå är det relativt få som så småningom bestämmer sig för att delta i eller leda ett EUprojekt. Västra Götalandsregionens erbjudande om konsultcheckar för hjälp med ansökan resulterade bara i ett litet antal intresserade organisationer. Detta tyder på att många organisationer är intresserade av att arbeta europeiskt och internationellt, men att hindren för att göra en ansökan ändå är för stora. Slutsats 1: Kunskapen om EU:s kulturprogram behöver öka och finnas hos flera aktörer. Svårt hitta information om programmet på regional nivå I jämförelse med andra EU-program, t.ex. programmet för livslångt lärande, de för regioner och landsting viktiga strukturfonderna och programmen för territoriellt samarbete är EU:s kulturprogram ett litet och förhållandevis okänt program. Det är därför inte förvånansvärt att regioner och landsting, även om de ofta har EUhandläggare och information om EU-program på sin hemsida, endast i ett fåtal fall har information om kulturprogrammet och länkar till Kulturkontakt Sverige. Informationen kan också vara svår att hitta eftersom den ibland finns under huvudrubriken regional utveckling och inte under rubriken kultur. I vissa regioner finns goda möjligheter till kunskapsmässigt stöd och bra information, t.ex. Skåne och Västra Götaland. 25(30)

26 De flesta regioner samarbetar kring ett EU-kontor i Bryssel, dvs. North Sweden, Mid Sweden Office, Central Sweden, East Sweden Region, West Sweden, Västra Götalandsregionens Brysselkontor, Skåne European Office och Småland-Blekinges Brysselkontor. På många av dessa kontor finns kunskap om kulturprogrammet, men även där saknas ofta information om kulturprogrammet och hänvisning till Kulturkontakt Sverige. Kulturprogrammet uppfattas som krångligt av kultursektorn och är okänt för många Som framgår av ovanstående nulägesbeskrivning anser många inom kultursektorn att kulturprogrammet är administrativt krångligt och svårt att förstå. Det bekräftas av Kulturrådets handläggare för olika konst- och kulturområden, som också menar att aktörer inom den fria sektorn inom teater, dans, musik och bildkonst inte har den tid, de pengar eller de administrativa resurser som krävs för att göra en ansökan. Kulturprogrammet är heller inte känt av alla, och eftersom uppdraget att informera om det främst legat på den eller de handläggare som varit knutna till Kulturkontakt Sverige har övriga handläggare hittills inte haft tillräcklig kunskap om programmet för att förklara möjligheterna. Kulturrådets planerade åtgärder: Utnyttja regionernas kapacitet och räckvidd I takt med att samverkansmodellen genomförs har Kulturrådet dialog med samtliga regioner och landsting. EU-främjandet och övriga internationella frågor bör bli en integrerad del av det samarbetet, bl.a. genom kompetensutveckling av handläggare på regioner och landsting. EU-handläggare och andra verksamhetsansvariga bör inspireras att länka till Kulturkontakt Sverige och inkludera information om kulturprogrammet i EU-informationen. Motsvarande länkning till regionernas hemsidor bör ske från Kulturrådet/Kulturkontakt Sverige. Regionernas Brysselkontor bör inbjudas till informationsmöten och på olika sätt involveras i information och samverkan. Kulturkontakt Sverige har t.ex. anordnat seminarier tillsammans med West Sweden. EU-frågorna måste integreras mer i Kulturrådets arbete EU-frågorna behöver integreras i högre utsträckning i Kulturrådets övriga verksamhet, så väl internt som externt. Samtliga handläggare bör få kompetensutveckling om kulturprogrammet så att också de kan ge övergripande information till sökande. Information om EU:s kulturkontaktkontor bör också finnas med i all information om Kulturrådets verksamhet, foldrar och powerpointpresentationer. Informera om EU:s kulturprogram via nyckelfunktioner och viktiga arenor Kulturrådet bör i större utsträckning använda sig av nyckelfunktioner för spridning av information om EU:s kulturprogram, t.ex. Svensk scenkonst, Svensk Teaterunion, Länsmuseernas samarbetsråd och Centrumbildningarna. Höstens samverkan med Förläggarföreningen och NOFF kring seminarier och kurser för förlagssektorn visar att det ger ökat intresse och fler deltagare, likaså informationsmötet om festivalstödet som enbart vände sig till aktiva festivaler. Bok & Biblioteksmässan, Teaterbiennalen och 26(30)