Pilotprojekt - Prehospital Akut Psykiatri (PAP)

Transkript

1 Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Datum Pilotprojekt - Prehospital Akut Psykiatri (PAP) Bakgrund Motioner Regionfullmäktige har vid samma tillfälle, , bifallit två (2) motioner vilka i stort berör samma område att, under en begränsad tidperiod, starta akutbilar/psykambulans för att kunna utvärdera eventuell permanentande av sådan verksamhet, 61, Införande av akutbilar inom psykiatrin och 62, Försök med psykambulans i Skåne. Det uppdrogs vid samma tillfälle till regionstyrelsen att beakta kostnaderna i budgetarbetet inför De inkomna motionernas lydelse är följande; Motion från (SD) - att ett projekt med akutbilar inom psykiatrin startas i likhet med det pågående i Stockholms läns landsting -att projektet utvärderas inom två år efter projektstart och att det därefter tages ställning till om akutbilar inom psykiatrin skall införas i full skala i Region Skåne Motion från (C) - Region Skåne använder under en försöksperiod en psykambulans i hela eller delar av Skåne med påföljande utvärdering om eventuell permanent fortsättning. Ett visst förarbete har under bedrivits avseende detta, dels i form av kontakter mellan RSPE och division psykiatri, i syfte att diskutera hur praktisk modell och upplägg för en försöksperiod kan organiseras, dels har viss omvärldsspaning bedrivits. Ambulansutredningen 2016 Under 2016 genomfördes utredning till grund för framtida ambulansorganisation. I denna diskuterades särskild mobil enhet för psykisk hälsa. Ställningstagandet i utredningen kring sådan återges här; Psykisk ohälsa drabbar många människor i samhället. Hela vården behöver ha god kunskap kring hur att bemöta personer med psykisk ohälsa oavsett om det endast är fråga om psykisk ohälsa eller om det samtidigt finns annan sjuklighet. De normala kontaktvägarna och de funktioner som redan etablerats måste anpassas och utveckla sin verksamhet så att även personer med psykiska problem kan få en god vård. Den prehospitala vården är inget undantag. Eftersom den psykiska ohälsan är vanligt förekommande finns det stora fördelar med att förstärka kompetensen hos all personal inom Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Besöksadress: Dockplatsen 26, Malmö Telefon (växel): Fax: Telefon Malmö (växel) Fax: Internet:

2 2 (12) ambulanssjukvården då de kommer behöva ha en hög kompetens att möta alla de patienter som en eventuell införd psykiatriambulans inte nås av. Vid beslut om uppdrag med akutbil/ambulans för patienter med psykisk ohälsa så bör funktionen finnas inom ambulanssjukvården. Ställningstagande behöver göras till vilket uppdrag en sådan akutfunktion ska ha och noga se över avgränsningen mot det uppdrag som Falcks hembesöksbilar och mobila team har. Är det fokus på vårdintygsbedömningar och/eller att möta personer med akut suicidrisk? Andra uppdrag? Psykiatriambulanser bör då finnas att erbjuda för alla inom Region Skåne om vården skall vara lika för alla. Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden har i sin internbudget för 2018 anslagit medel för försöksverksamhet och har mot bakgrund av detta uppdragit till hälso- och sjukvårdsdirektören att ta fram ett förslag på utformning av sådan. Förslaget ska utformas i samverkan med representation från förvaltning Medicinsk Service och förankras med förvaltning Sund, psykiatridivisionen, samt brukarorganisationer. Erfarenheter från Stockholms läns landsting samt Västra Götalandsregionen, vilka bedrivit motsvarande verksamhet som försök, ska inhämtas. Förslag till försöksverksamhet ska innehålla omfattning i volym och tid samt geografi. Kostnadsberäkning ska ske för försöksverksamheten där aspekter för eventuella merkostnader för uppväxling till fullskalemodell redovisas. Förslaget ska också innehålla utvärderingsmodell, både för halvtidsavstämning och slututvärdering. Analys I arbetet med utformning av förslag till försöksverksamhet har det uppfattats väsentligt att, för att fastställa mål och syfte samt specificera innehåll och omfattning, genomföra analys av en rad delar för att ge svar på de frågor som behöver klargöras innan försöksverksamheten kan starta. Som ett första steg har omvärldserfarenheter från SLL och VGR inhämtats. Status för mobila hembesöksverksamheter inom psykiatrifältet i Region Skåne har inhämtats. Gränssnitt mot dessa verksamheter liksom för upphandlad mobil hembesöksverksamhet har vidare analyserats. Synpunkter har inhämtats från division psykiatri och ambulanssjukvården samt från brukarorganisationer. Vidare har statistik för utlarmning från SOS och Skånes Larmcentral samt hembesöksverksamhet studerats liksom kunskapsunderlag för ambulanssjukvården. Nedan redovisas analys för framtagande av förslag samt ett ramförslag till försöksverksamhet benämnd Pilot Prehospital Akut Psykiatri (PAP). Omvärld Erfarenheter från Stockholms läns landsting (SLL) I Stockholms läns landsting (SLL) har ett projekt benämnt PAM (Psykiatrisk Akut Mobilitet) bedrivits under åren Verksamheten permanentades år PAM innebär att ett ambulansfordon med sittmöbler istället för brits tillhandhålls i vilken en ambulanssjukvårdare samt två sjuksköterskor, varav minst en specialistutbildad, arbetar. Uppdraget innebär att arbeta suicidpreventivt med 112-larm, akuta psykiatriska bedömningar som kräver omedelbar åtgärd i hem eller på fältet samt att bistå vid händelser med traumatiserade personer.

3 3 (12) Teamet är från april 2018 i tjänst alla dagar 16-02, tidigare Medicinskt ansvarig är tjänstgörande psykiater vid psykiatrisk länsakut. Teamet arbetar mot alla åldrar och avlastar polis, somatisk ambulanssjukvård och psykiatrisk länsakut genom patientstyrning. Volymen uppgår till suicidpreventiva larm per dygn, vilka inkommer via SOS. Psykiatriambulansen ska täcka hela länet men om annan ambulans eller polis hinner till platsen först kan larmet avbeställas. För tidsbokad verksamhet finns psykiatriska mobila akutteam vilka har en längre responstid. Formerna för samarbetet har uppfattats som positivt från båda håll, däremot har det varit svårt att få ut kännedom om bilen till larmoperatörerna så viss tveksamhet råder om att PAM inte larmas på alla samtal som ingår i uppdraget. Patienten möts av psykiatrisk personal istället för polis (som ofta tidigare varit fallet) vilket innebär att patienterna kan ges en bättre vård och bedömning. PAM har tillgång till patienternas journaler på väg till mötet och kan ta mer väl underbyggda beslut kring om och i så fall till vilken mottagning patienterna ska föras samt planera uppföljning inom psykiatrin om patienten lämnas hemma. Att inte polisen utan vårdpersonal kommer till platsen uppfattas mer respektfullt mot patienten och är mindre stigmatiserande. Det finns tecken på att psykiatriakuten fått en minskad belastning men det finns inga data för detta. En studie pågår kring patientupplevelse och en hälsoekonomisk studie planeras. Ingen formell utvärdering är genomförd. Kostnaden beräknas årligen uppgå till kronor, vilket inkluderar kostnader för 5 specialistsjuksköterskor, fordon, ambulanssjukvårdare, utbildning, utrustning och licens för radiokommunikation. Erfarenheter från Västra Götalands Regionen (VGR) I Västra Götalands Regionen (VGR) har ett projekt benämnt PPR (Prehospital Psykiatrisk Resurs) bedrivits under perioden oktober Verksamheten permanentades år PRP innebär att en specialistutbildad psykiatrisjuksköterska tillförts befintlig bedömningsbil vilken sedan tidigare är bemannad med specialistutbildad ambulanssjuksköterska. Fordonet, en personbil med särskild utrustning, är försedd med blåljus. Uppdrag till PRP kommer genom larm från SOS som kodats "psykisk ohälsa". Bilen hade initialt understöd av specialistläkare i psykiatri (bakjour), detta nyttjades blygsamt och avvecklades en bit in i projektet. Tillgång idag finns till primärjour på psykakuten. Vidare finns möjlighet för psykiatrisjuksköterskorna att boka in patienter på verksamhetens "akuta tider" på öppenvårdsmottagningar samt möjlighet att boka tid för bedömning av specialistläkare alternativt uppföljning av sjuksköterska. Verksamheten bedrivs alla dagar mellan kl PPR täcker StorGöteborg, ett befolkningsunderlag på drygt invånare. Bedömningsbil och ambulanssjuksköterska sorterar organisatoriskt under ambulanssjukvården, psykiatrisjuksköterskorna har kombinationstjänster mellan psykiatrisk akutmottagning och PPR. Antal larm/dygn som av SOS Alarm kodas som "psykisk ohälsa uppgår till ca 17. Ungefär hälften av patienterna behandlas på plats och kvarstannar i hemmet. Ett intensivt kunskapsutbyte med en rad föreläsningar kring psykiatri och RETTS-psyk för ambulanssjuksköterskorna har funnits med som en del i projektet. Någon minskning av akutsökande har inte sett. Nackdelar med projektet finns inte rapporterade däremot uppfattas fördelarna vara av värde för patienten som i ca hälften av fallen kan få sitt omhändertagande tillgodosett i hemmet utan att behöva åka till akutmottagning. Någon regelrätt utvärdering är inte genomförd

4 4 (12) Kostnaden uppgår årligen till kronor. Övriga kostnader (bil, utrustning, ambulanssköterska) belastar ordinarie bedömningsbil. Minskade kostnader går ej att identifiera utifrån att psykiatrisk akutmottagningskostnader är statiska och inte påverkas av antal sökande per dygn. Det övergripande målet är att få in mer psykiatri i ambulanssjuksköterskans vidareutbildning och därmed göra psykiatriambulansen överflödig på sikt då dagens situation tycks vara att det finns en otillräckligt rustad ambulanssjukvård samt otillräckliga behandlingsriktlinjer för patientgruppen. Nuläge i Region Skåne Mobila verksamheter i Psykiatri Skåne (division psykiatri) Mobil verksankhet finns i alla Psykiatri Skånes verksamhetsområden. Inom BUP finns mobilt arbetssätt dagtid på mellanvården och heldygnsvården med redan kända patienter med mål att undvika heldygnsvård där risk finns för hospitalisering. Vuxenpsykiatrin har olika modeller i de olika verksamhetsområdena, i Kristianstad finns en mobilt verksamhet kopplat till psykosteamen som utgår från Kristianstad, Hässleholm och Ystad. I Helsingborg finns ett självständigt mobilt team med placering inom allmänpsykiatrin. Akuta hembesök erbjuds inom 24 timmar; vid suicidrisk, självskadeproblematik samt akuta psykostillstånd. I Malmö/Trelleborg samt i Lund finns mobila team som följer upp patienter som besökt psykiatrins akutmottagningar som inte bedömts vara i behov av heldygnsvård med uppföljning inom åtta dagar vid utskrivning från heldygnsvården. Vid hembesök till kända patienter kan inläggning i vissa fall undvikas. Teamen gör också skyndsamma psykiatriska bedömningar. ACT/F-ACT-team arbetar i samverkan med kommunal vård och också till viss del mobilt. Psykiatri Skåne med ett regionövergripande verksamhetsansvar, utförde år 2015 totalt hembesök inom olika verksamhetsområden. I dessa siffror återfinns OCD (Obsessive Compulsive Disorder) - Exponering i hemmet, funktionsbedömning och kognitiva hjälpmedel (arbetsterapeuter), fysisk aktivitet utanför sjukhuset (sjukgymnaster), besök på kommunens arbetsträningsanläggningar, injektioner och läkemedelshantering i hemmet för allmänpsykiatrins patienter, psykosteam, F-ACT (Flexibel Assertive Community Treatment) -behandling, ACT (Assertive Community Treatment)- behandling, team för krigs- och tortyrskadade (TKT), NIP (nyinsjuknad i psykos), naturnära rehabilitering, STRUT (strukturerad rehabilitering och utredning), rättspsykiatriska team, arbete med patienter i boenden, institutioner, skola m.m. Prehospitalt arbete utgående från allmänpsykiatriska mottagningar innefattar psykologisk behandling, arbetsterapeututredning och behandling, hembesök vid försämring samt till akut sjuka patienter vid vårdintygsbedömning. Kompetens avseende psykisk ohälsa och sjukdom inom ambulanssjukvården RSPE har under åren etablerat ett nära samarbete med den regionala psykiatrin. Samverkan har lett fram till ett gemensamt vårdprogram och kontinuerliga utbildningsdagar för ambulanspersonalen kring patienter med psykisk ohälsa och suicidprevention. Det innebär att grundkompetensen för omhändertagande av psykiskt sjuka har ökat inom ambulanssjukvården. I detta samarbete har även polis deltagit. Målet har varit att det i varje ambulans öka kompetens och beredskap att bemöta och behandla personer med psykisk sjukdom eller ohälsa på ett professionellt och patientsäkert sätt. I Region Skånes Triagehandbok finns också avsnitt om Psykiatriska symtom samt om Substansbruk och spelberoende. Ambulans är också den instans som i första hand larmas ut i Skåne vid psykiatrisk problematik, polis ingår inte.

5 5 (12) Inhämtade synpunkter Psykiatri Skåne Från division psykiatri har följande framkommit. Psykisk Sjukdom och ohälsa drabbar många människor i samhället. Hela vården behöver ha god kunskap om hur personer med psykisk ohälsa ska bemötas oavsett om det endast är fråga om psykisk ohälsa eller om det samtidigt finns annan sjuklighet. Traditionella kontaktvägar och funktioner som finns etablerade måste anpassas och utvecklas så att även personer med psykiska problem kan få en god vård. Den prehospitala vården är inget undantag. Eftersom sjukdom och psykisk ohälsa är vanligt förekommande finns det stora fördelar med att förstärka kompetens hos all personal inom ambulanssjukvården då de kommer behöva ha en hög kompetens att möta de patienter som en införd psykiatriambulans inte nås av. Vid beslut om uppdrag med akutbil/ambulans för patienter med psykisk sjukdom så bör funktionen finnas inom ambulanssjukvården. Ställningstagande behöver ske till vilket uppdrag en sådan akutfunktion ska ha och noga se över avgränsningen mot det uppdrag som övriga ambulanser, Falcks hembesöksbilar och mobila team har. Frågeställningar om det är fokus på Insatser i samband med vårdintygsbedömningar och/eller att möta personer med akut suicidrisk eller andra uppdrag inom psykiatrisk vård behöver klargöras. Psykiatriambulanser bör då finnas att erbjuda för alla inom Region Skåne om vården skall vara lika för alla. I försök med psykiatriambulans som projekt bör specialistutbildad psykiatrisjuksköterska ingå i ambulansteamet tillsammans med specialistutbildad ambulanssjuksköterska ingå. Vid genomförande av projekt är det av värde att detta testas i olika delar av Skåne för att kunna vara jämförbart. Syftet med projektet bör i första hand vara att bidra till kunskapsuppbyggnad inom ambulanssjukvården och därmed en ytterligare förbättring av den prehospitala vården för personer med psykisk sjukdom eller ohälsa. Erfarenheter från pågående nationella projekt och modellen som finns i Köpenhamn bör tas tillvara. Ambulanssjukvården Från ambulanssjukvården har följande framkommit. Region Skåne ansvarar för ambulanssjukvården i Skåne. Drift av ambulanssjukvård sker både i offentlig regi och i upphandlad regi. Ambulansverksamheten är indelad i fyra ambulansdistrikt, ansvaret är fördelat mellan PreMedic AB (distrikt 4), Samariten Ambulans AB (distrikt 2) och Region Skåne (distrikt 1 och 3). Det finns ambulansstationer på 28 olika orter, när någon är i behov av akut hjälp skickas alltid närmaste ambulans, så kallad gränslös dirigering. Detta innebär att Region Skånes alarmerings- och dirigeringscentral utnyttjar närmsta ambulans oberoende av ambulansens distriktstillhörighet. I den gränslösa dirigeringen ingår bl a dynamisk dirigering, dynamisk resursanvändning. Med detta avses resursutnyttjande på bästa sätt inom hela Region Skåne, för medborgarnas bästa, oavsett distriktstillhörighet eller driftform. I Region Skåne utförs ungefär ambulansuppdrag per år. Ett ambulansuppdrag innebär att den vårdsökande blir bedömd och behandlad av ambulanssjuksköterskan som utifrån patientens behov bedömer om patienten antingen ska följa med ambulans till sjukvårdsinrättning, ska stanna hemma eller blir hänvisad till vårdcentral. Ambulansteamet har dygnet runt tillgång till att kontakta ett Regionalt läkarstöd för råd och stöd. Uppdragen prioriteras i tre prioritetsgrader beroende på uppdragets behov: Prioritet 1 Ambulanslarm akut livshotande symtom som kräver som kräver undersökning, vård eller behandling på hämtplats och under transport

6 6 (12) akut livshotande överflyttning mellan sjukvårdsinrättningar Prioritet 2 Förtur/brådskande transport akut men icke livshotande symtom som kräver undersökning, vård eller behandling på hämtplats och under transport akut icke livshotande överflyttning mellan sjukvårdsinrättningar Prioritet 3 Sjuktransport icke akut överflyttning från hemmet som kräver undersökning, vård eller behandling under transport. icke akut överflyttning mellan sjukvårdsinrättningar och från sjukvårdsinrättning till hemmet som kräver undersökning, vård eller behandling under transport. Det första är att förhålla sig kritiskt till är utlarmning av ett uppdrag. En patient kan ha en förklaringsmodell som är psykiatrisk även till allvarlig somatisk sjukdom. Tolkning av psykisk sjukdom eller ohälsa är vansklig och kan från SOS uppfattas antingen som somatik såväl som psykiatri. Vi kan därför inte säkert lita vare sig på utlarmningsnod eller ESS när bedömning av behov uppfattas vara av psykiatrisk karaktär. Ambulanssjukvården har historiskt varit mer inriktad på rent somatiska tillstånd och inte alltid varit förberedd på de speciella krav och situationer som kan uppstå i vårdarbetet när psykisk sjukdom eller ohälsa problematik föreligger. Vid hot om suicid sträcker sig samverkan mellan samtliga tre blåljusorganisationer idag för hot om suicid vid spårmiljö, hög höjd, samt ställverk. Även hot om suicid vid väg diskuteras. Övriga, exempelvis intoxikation behöver inte inkludera annan blåljusorganisation. Finns misstanke hot om våld kontaktas polis men ej räddningstjänst. Brukarorganisationer Från brukarorganisationer har följande framkommit. Synpunkter har lämnats från föreningen SHEDO, LIBRA, IFS Skåne, Mind Skåne samt från RSMH Skåne. Föreningarna uttrycker sig positivt kring ett försök med akutbilar/psykambulans och att detta är ett bra sätt att kunna möta upp människor i självmordsnära och andra akuta situationer vilket har visat sig både i Stockholm och Göteborg. Det framförs också att det hade behövts ett kristeam, som även inkluderat kommunanställda (socialtjänst, socialpsykiatri), eftersom dessa ofta har större lokal kännedom om de enskilda kommuninvånarna. Vidare att ambulanser kan vara nödvändiga, beroende på diagnos och behov av behandling, det gäller om det samtidigt finns kroppsliga skador som måste behandlas, typ vid suicidförsök, svåra självskadebeteenden, svåra ätstörningar, etc. I annat fall räcker det med en mindre akutbil. Bedömningar och även medicinering kan hanteras på plats och kan följas upp vid besök på mottagningar efteråt. Fokus bör läggas på är utbildning och handledning av sjuksköterskorna som bemannar. Mötet med och bemötandet av människor som har det svårt är A och O och psykiskt sjuka och deras närstående vill ha ett professionellt och mindre provocerande bemötande, då något är akut och de kallar på samhällets hjälp. Det uppfattas vara av vikt att det finns med specialister i den psykiatriska akutbilen, till exempel psykiatrisjuksköterskor, men också att det finns kompetens att kunna hantera inslag av somatisk sjukdom vid akuta insatser. Statistik, fakta och kartläggning SOS och Skånes Larmcentral

7 7 (12) Uppdragen är till synes jämt fördelade över året och veckodagarna, ingen särskild övervikt mot helg. Upplevelse av övervikt mot helg kan bero andel uppdrag av psykiatrisk karaktär kan upplevas större då det är ett mindre antal andra uppdragstyper samt mindre resurser. Tyngdpunkt på dygnet upplevs framförallt när den psykiatriska vården stänger efter mottagningstid. En stor del av patienterna är i behov av hjälp av akut karaktär mellan kl alla veckans dagar. Statistiken visar att antal uppdrag har sin tyngdpunkt kl , drifttider i ett projekt med psykiatriskakutvårdsbil får anpassas till de båda inblandade verksamheterna men med fokus på patientnytta. Av de 5140 uppdragen som larmades ut som Suicidmisstanke-psykiatri via SOS 2017 var 2192 prioritet 1 uppdrag och 2948 uppdrag prioritet 2 och 3. Statistiken visar att det är allra flest uppdrag sker inom Malmö Stad, ca 1183 uppdrag per år. Därefter är det Helsingborgs kommun med 556 uppdrag och Lunds kommun med 513 uppdrag under Antal uppdrag har ökat 2017 jämfört med 2016.

8 8 (12) Statistik från SOS och Skånes Larmcentral beträffande förekomst av symtom och diagnoser för psykisk ohälsa och psykiatri är inte helt tillförlitliga. Via SOS-index och det som framgår från

9 9 (12) QlickView (via symtomregistrering i RETTS för psykiatri) uppfattas stämma överens och uppgår till ca 4000 uppdrag under Av dessa stannar 1700 kvar i hemmet efter utlarmning. Av de uppdrag som klassas under ESS psykiatri har nästan 60 % suicidmisstanke-psykiatri som primär utlarmningsorsak. Övriga 43 % är främst utlarmade som osäkra uppgifter, förgiftning/överdos, bröstsmärtor, andningssvårigheter, medvetslös vuxen, krampanfall, yrsel eller stroke. Vid hot om suicid sträcker sig samverkan mellan samtliga tre blåljusorganisationer idag för hot om suicid vid spårmiljö, hög höjd, samt ställverk. Även hot om suicid vid väg diskuteras. Övriga, exempelvis intoxikation behöver inte inkludera annan blåljusorganisation. Finns misstanke hot om våld kontaktas polis men ej räddningstjänst. Hembesöksbilar Statistik från Falcks hembesöksbilar uppvisar för helår 2017 följande volymer; totalt har hembesök genomförts. Helår 2017 Akuta hembesök (Falck AB) Antal Hembesök Dödsfall 3709 Totalt antal hembesök Telefonrådgivning mån 2017 Del av ovan tabell Antal Psykiatri 444 Vårdintygsbed. 759 Tot. Psykiatri och vårdintyg 1203 "Psykiatri" & vårdintyg utgör ca 8,7 % av totala antalet hembesök (räknat på helår)

10 10 (12) Nytt avtal startar : Bemanning: Läkare med någon av följande spec. Allmänmedicin, Internmedicin, Infektionsmedicin, Geriatrik, Akutsjukvård (tilläggsspecialitet) eller ST-läkare med minst 3 års erfarenhet inom någon av ovanstående specialiteter. Hembesöken ska utföras efter bedömning enligt triagehandbokens riktlinjer Tjänsten: Hembesöksverksamheten ska erbjuda medicinsk bedömning av läkare, telefonkonsultation av läkare samt i förekommande fall inleda behandling i den enskilde patientens hem. Med patientens hem avses också särskilda boendeformer samt vistelseformer som t.ex. häkten, förvaring inför utvisning. Hembesöksverksamheten omfattar hela befolkningen i Skåne och ett hembesök av läkare ska ersätta ett besök på vårdinrättning. I uppdraget/tjänsten ingår Hembesök till personer, oavsett ålder, som: - är i behov av sjukvård men inte livshotande tillstånd, - har stora svårigheter att själv ta sig till en sjukvårdsinrättning, - barn som av olika skäl inte kan eller ska tas in på vårdinrättning - är inskrivna i Region Skånes Hälsovals mobila läkarstöd - vid behov där det är medicinskt och socialt motiverat kan akut SIP utföras om förutsättningarna för SIP är uppfyllda. Vårdcentralen tar över ansvaret för utfärdande av SIP enligt riktlinjer nästkommande vardag - behöver insats från sjukvården vid enstaka tillfälle (ej inskrivna i ASiH), tex inhalations och/eller infusionsbehandling där sådan är genomförbar. -Hembesök i samband med konstaterande av dödsfall (både uppgift om dödsbevis och dödsorsaksintyg kan ingå, se rubriken "tillgänglighet för tjänsten" under denna punkt). -Hembesök vid bedömning och utfärdande av vårdintyg enligt Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. -Hembesök till personer boende I Migrationsverkets förvar -Hembesök i häkten -Telefonkonsultation av läkare till sjuksköterskor i den kommunala hälso- och sjukvården på jourtid, dvs när vårdcentralerna ej har öppet. Vårdbegäran av hembesök kan göras av följande funktioner/verksamheter: - leg. sjuksköterska på 1177 Vårdguiden på telefon, - leg. sjuksköterska på ambulans, - leg. sjuksköterska på Region Skånes Larmcentral, - leg. sjuksköterska på vårdcentraler, - leg. sjuksköterska på sjukhusens akutmottagningar,

11 11 (12) - leg. sjuksköterska på sjukhusens vårdavdelningar, - leg. sjuksköterska inom psykiatri, - leg. sjuksköterska på kvälls- och helgmottagningar, - leg. sjuksköterska i kommunal hälso- och sjukvård, personal vid LSS-boende, - Polisen (t.ex. häktet), - Migrationsverket (avser förvaring av väntande på utvisning). Dessa funktioner/verksamheter ska i samtliga fall ha bedömt att patienten uppfyller kriterierna för hembesök av läkare. Mål och syfte med PAP Mål och syfte med PAP Ambulanssjukvården i Skåne arbetar nära verksamhet psykiatri. Samverkan har lett fram till gemensamt vårdprogram och kontinuerliga utbildningsdagar för ambulanspersonal kring patienter med psykisk ohälsa och sjukdom samt suicidprevention. Grundkompetensen för omhändertagande av psykiskt sjuka har ökat inom ambulanssjukvården. Föreliggande förslag till försöksverksamhet syftar till att utvärdera om en resurs, i form av en pilot benämnd Prehospital Akut Psykiatri, PAP, ytterligare kan bidra till att öka och fördjupa kompetens och förbättra kvaliteten i det prehospitala omhändertagandet av patienter med psykisk ohälsa genom att med hjälp av utökad kompetens i akutvårdsbil. Målet bör vara att erhålla kunskap för att kunna ta ställning till om verksamheten ska permanentas och om den ska omfatta hela Skåne. Ett övervägande kan vara att, som VGR, ha ett övergripande mål om att ambulanssjuksköterskans kompetens ökar i sådan omfattning att psykiatriambulansen/akutbil blir överflödig. Ett inte helt orealistiskt mål då Region Skåne vid dags dato har ett väletablerat samarbete med regional psykiatri och att varje ambulans är en psykiatriambulans i den mening att det i varje ambulans finns kompetens och beredskap att bemöta och behandla personer med psykisk ohälsa samt ett regionalt vårdprogram vilket ytterligare kan utvecklas. Förslag Ramar för försöksverksamhet benämnd pilot Prehospital Akut Psykiatri (PAP) Med utgångspunkt i ovan redovisad utredning föreslås ramar för utformning av försöksverksamhet, benämnd pilot Prehospital Akut Psykiatri, PAP, enligt följande; Projekttid Försöksverksamheten pågår under två (2) år i vilken utvärdering ingår. Piloten beräknas starta under senare delen av hösten Avgränsningar Försöksverksamheten utformas så att den ej äventyrar eller påverkar avtalet med Falck hembesöksbilar och de vårdintygsuppdrag som där ingår. Hembesök inom psykiatrin får inte heller förvirras avseende kontinuitet mot patient och vårdgivare. Omfattning i geografi

12 12 (12) Försöksverksamheten begränsas geografiskt till ett geografiskt område i sydvästra Skåne för få en så stor population som möjligt under försökstiden i syfte att erhålla ett så stort material som möjligt för utvärdering. Omfattning innehåll Försöksverksamhetens uppdrag är bredare än suicidpreventiva larm och involverar expertgrupp triage. Omfattning resurser Försöksverksamhetens resurser utgörs av vidareutbildad sjuksköterska från ambulanssjukvården och en sjuksköterska vidareutbildad inom psykiatri. Omfattning i tid på dygn/veckodag/året Försöksverksamheten pågår veckans alla dagar, året runt, begränsad tid på dygnet. Ansvar/Samverkan Försöksverksamhetens organiseras under ambulanssjukvården, ansvarsfrågor måste vidare utredas liksom medicinskt ansvar och journalföring/åtkomst. Fordon Försöksverksamheten har behov av särskilt fordon och bedöms utgöra bil av combimodell utrustas med defibrillator och läkemedel. Kostnadsberäkning Försöksverksamheten behöver kostnadsberäknas, inkl. merkostnader för uppväxling till fullskalemodell, för projekttiden utifrån beslut av omfattning. Utvärdering Försöksverksamheten ska halvtidsavstämmas och slututvärderas i förhållande till uppsatta mål och med sikte på uppväxling till fullskalemodell. Implementering Försöksverksamheten har ett relativt omfattande behov av implementering för de medverkande personalresurserna samt till berörda samverkanspartners. Kommunikation Försöksverksamheten har behov av att en kommunikationsplan utarbetas. Konkretisering av projekt PAP Med utgångspunkt i ovan redovisade ramar för utformning av försöksverksamhet psykiatriambulans, benämnd pilot Prehospital Akut Psykiatri, PAP, föreslås hälso- och sjukvårdsdirektören få i uppdrag att återkomma till hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde med ett konkret förslag för pilot PAP i form av en projektplan.