BILAGA 1: Lokalrevision förskola

Transkript

1 1(40) BILAGA 1: Lokalrevision förskola I bilagan redovisas en lokalrevision avseende verksamheter och lokaler för kommunens förskoleverksamhet. Verksamhet för förskolebarn från och med ett år till och med hösten det år barnet börjar förskoleklass (1-5 år) erbjuds i form av förskola och pedagogisk omsorg. Det finns kommunalt drivna förskolor och fristående förskolor. Pedagogisk omsorg är skollagens samlingsnamn på andra former än förskola. I Mölndal finns pedagogisk omsorg i form av familjedaghem, som innebär att en dagbarnvårdare har barn placerade i sitt eget hem. Det finns även sådan verksamhet i enskild regi. Den pedagogiska omsorgen kan ha behov av lokaler för gruppverksamhet, som löses genom samverkan med andra lokaler, internt eller externt hyrda. Lokalrevisionen utgår från år 2017 och samtliga kostnader baseras på 2016, som var det senaste året med ett färdigt bokslut. Redovisade prognoser bygger på befolkningsprognos Figur 1. Kommunala förskolor inom Mölndal Stad under Småfolkets förskola tillkom i kommunal regi augusti Prästkragens förskola togs bort Snickaregårdens förskola är kallställd under 2017 och används av annan kommunal verksamhet.

2 2(40) 1. Verksamheter och lokaler 2016 Våren 2017 fanns det 41 kommunala förskolor varav 5 i externt hyrda lokaler. Därutöver fanns 12 fristående förskolor samt ca 50 dagbarnvårdare i kommunal pedagogisk omsorg och 7 dagbarnvårdare i enskild regi. Antalet barn har gått ned i jämförelse med båda åren 2016 och De lägre födelsetalen har haft sin påverkan för förskolan. Antal barn 2015 Antal barn 2016 Antal barn 2017 Kommunal förskola Kommunal pedagogisk omsorg Fristående förskola Pedagogisk omsorg i enskild regi Totalt Tabell 1. Placerade barn i olika verksamheter åren inkl placerade barn i/från annan kommun. Snickargårdens förskola var fortsatt kallställd 2017 med 2 avd och användes av annan kommunal verksamhet. Bifrost förskola har på grund av ombyggnation haft två avdelningar kallställda. Kommunens bestånd av förskolelokaler uppgick till ca kvm bruksarea som föregående år, inklusive externa förskolelokaler, som är ca 1 500kvm. Stallbackens förskolas lokalytor tillkom i september Den totala årskostnaden uppgick till ca 45 mnkr, inklusive externa hyror. I lokalförsörjningens lokalkostnader ingår kostnader för tillsyn och skötsel, reparationer, planerat underhåll, el, värme, vatten, avlopp, fastighetsadministration, försäkringar, räntor, avskrivningar och externa hyror. I Skolförvaltningens lokalkostnader, utöver internhyra, ingår städning och vaktmästeri som inte har redovisats till lokalresursplanen. Lokaler med huvudsaklig administrativ verksamhet finns i Stadshuset och Nämndemansgatan. Den totala kvadratmetern för administrativa lokaler uppgick till ca kvm varav ca 700 kvm externa lokaler. En sammanställning över förskolor, antal platser, area och kostnader för 2016/2017 finns i tabell 2. Placerade barn Platser i Platser i fristående Totalt antal Lediga Antal avdelningar Kvm BRA kommunal pedagogisk förskola i barnomsorg platser/brist kommunal Förskolor områdesvis Summa förskola Maxkapacitet omsorg kommunen splatser på plats förskola Krokslätt Toltorp Bifrost Eklanda Bosgården Åby Balltorp Lackarebäck Glasberget Rävekärr Västra Kållered Östra Kållered Västra Lindome Sinntorp Valås Hällesåker SUMMA Tabell 2. Förskolornas totala lokalbestånd, antal placerade barn och efterfrågan på barnomsorg

3 3(40) 1.1 Förskolans lokalanvändning Antal platser i kommunal förskola Antalet placerade barn kan variera med ca 350 i jämförelse mellan augusti och maj. För att klara full behovstäckning under hela året måste det finnas lokalkapacitet för detta under hösten innan. Överkottet av platser i tabell 3 nedan ska jämföras med 2016 års underskott på 85 platser och överskott på ca 50 platser 2015 samt ca 100 platser En aktiv planering med kallställande av lokaler samt återlämnande av en paviljongförskola tidigare och det försenade byggandet av den nya förskolan i Stallbackeområdet, har påverkat siffrorna. De minskade födelsetalen i två områden samt den fortfarande höga andelen barn i kommunal pedagogisk omsorg har påverkan. De fristående förskolornas beviljade tillstånd och kapacitet bidrar med sina platser. Det innebär det att alla som vill ha plats kunnat få det även om det inte kunnat erbjudas plats inom det egna området. Överskottet gäller för hela kommunen och marginalen är mycket låg. Antal barn Antal platser Över- /underskott Kommunal förskola Tabell 3. Antal barn i förhållande till platser våren Kvadratmeter per barn Lokalanvändningen per barn i kommunens förskolor uppgick våren 2017 till 13,3 kvm per barn jämfört med våren 2016 som uppgick till 12,1 kvm per barn. Främsta anledningen är att kallställande av avdelningar i en förskola inte innebär att man kan minska kommunikationsytorna, köksytor m.m. som delas av alla avdelningar i en större förskola. Andra orsaker är att förskolorna är byggda under olika tidsperiod och har olika storlekar, kök, i vissa fall i gemensamma lokaler med skolor med mera, vilket är förklaringen till en del av variationen. En annan viktig faktor är placerade barn och deras åldrar. Ju fler yngre barn på en förskola, desto fler kvadratmeter per barn. Det finns också förskolor i områden med mindre efterfrågan, som har färre barn placerade under perioder på året och därmed fler kvm/barn. Lokalanvändningen i eget lokalbestånd per förskola varierade och högst med 18,9 kvm/barn hade Sinntorps förskola. Även Helgered hade höga kvadratmetrar per barn ca 18,4 kvm/barn då denna förskola är byggd med en samlingssal med syfte att kunna hyras ut i området. Kapaciteten är beräknad på tidigare prognoser och utbyggnadstakt av området som inte kommit till stånd ännu. Den genomsnittliga arean per barn har ökat under 2017 jämfört med tidigare år. Detta beroende på de minskade födelsetalen och därmed barnomsorgsbehoven i kombination med fristående verksamheters etablering. Planering med avetablering av Kompassens förskola (5 avd) och Prästkragens förskola (1 avd) samt fortsatt kallställande av Snickargårdens förskola (2 avd) under året och ytterligare ett par avdelningar temporärt under höstterminen har bidragit till en större lokalanpassning efter behov. Lokalerna för Snickargården har temporärt använts av annan kommunal verksamhet. Stallbackens förskola med kapacitet för ca 120 barn togs i bruk i september månads slut Flertalet förskolor ligger i intervallet kvm. Målet vid nybyggnation och en strävan vid ombyggnation är att nå en genomsnittlig lokalanvändning på kvm per barn, för att uppnå en effektiv lokalanvändning. Det är viktigt att uppmärksamma att det är fler faktorer än kvadratmeter, som påverkar antal barn i lokalerna, bland annat ventilationen. I figuren nedan redovisas förskolor, som ägs av kommunen med fyllda staplar och inhyrda lokaler med ofyllda staplar.

4 4(40) Diagram 1. Kvadratmeter bruksarea per barn i kommunens förskolor vårterminen 2017 Anmärkning: Regnbågen begränsat antal barn i grupp pga säkerhetsskäl lokaler. Stallbacken togs i bruk sista kvartalet Kallställda lokaler Bifrost 2 avd ombyggnation, Snickargården, Sinntorps förskola 1 avd Lokalernas ändamålsenlighet Flertalet förskolor är byggda från 60-talet och framåt och är präglade av olika sätt att se på förskolan i samhällsplaneringen och det pedagogiska arbetets förändring. Förutom att ha tillräckligt med lokaler för den verksamhet som bedrivs är det viktigt att lokalerna är ändamålsenliga. Förskolorna har i allmänhet betydligt fler barn i grupperna än tidigare vilket ställer krav på uppgradering av ventilationssystemen. Lokalernas standard uppfattas på många förskolor som låg och i samband med de större upprustningar som behöver göras finns förutsättningar att planera för lokaler bättre anpassade till förskolans utökade uppdrag när det gäller barns lärande men också bättre entréer, hygienutrymmen och rum för måltider. Idag uppmärksammas och betonas vikten av stimulerande utevistelse för förskolebarnen. Så gott som alla förskolegårdar är i behov av ordentlig upprustning och komplettering för att ge rum för lek och planerade aktiviteter Teknisk status Generellt har byggnader uppnått sin tekniska livslängd efter 40 år. Teknisk livslängd är den tidsperiod under vilken en byggnad med normalt underhåll kan användas för avsett ändamål. Flertal av byggnaderna är byggda på 60-talet, vilket gör att de redan har passerat sin tekniska livslängd. Isolering av tak, väggar, fönster och grund är oftast bristfällig på hus byggda under denna tidsperiod, vilket medför en onödigt hög energiförbrukning. Elsystem som installerades på 60-talet är inte dimensionerade för dagens krav. För användarna räcker inte elsystemen från 60-talet till och för att förbättra elsäkerheten behövs systemen byggas om eller bytas ut för att uppfylla dagens krav. Fukt och dräneringsproblem är svåra att komma åt då många av byggnaderna är byggda med platta på mark. Stammar och rörsystemen är av gjutjärn och ligger under plattan i en fuktig miljö, vilket förkortar deras livslängd. Flera byggnader lider också av andra mindre bra tekniska lösningar. Till exempel finns det i ett flertal byggnader inbyggda och ingjutna

5 5(40) träbjälkar som är impregnerade för att röta skall undvikas. När dessa impregnerade trädetaljer hamnar i en fuktig miljö utsöndras en lukt som ofta leder till en dålig arbetsmiljö för barn och pedagoger. Delar av fastighetsbeståndet har undermåliga ventilationsanläggningar som inte klarar av att förse byggnaderna med dagens krav på ventilation. Ventilationen uppfyller lagkraven som råder (OVK) men uppfyller inte dagens nybyggnadskrav vad gäller luftflöden. Gamla ventilationsanläggningar är också kraftigt sämre än nya moderna ur energisynpunkt. Exempel på förskolor som ligger högt i prioritering vad gäller ventilationsåtgärder är: Bölet, Glasberget, Gundefjället, Gärdesängen, Krokslätt och Peppared. För 2018 planeras det för ventilationsåtgärder i Gundefjällets förskola. På Bifrosts förskola görs en utvärdering av hittills vidtagna åtgärder, under med impregnerade trädetaljer i konstruktionen, för ställningstagande av vidare åtgärder. Det finns i stadens förskolor också många exempel där det inre underhållet är undermåligt till följd av för lite investeringar historiskt. Lokalförsörjningsavdelningen arbetar med att ta fram en underhållsplan med långsiktighet för att ta helhetsgrepp kring de objekt där man till exempel genomför ventilationsentreprenader för att lyfta helheten i fastigheterna Bedömning av kökskapacitet En prioriteringslista är gjord som gäller kök där det finns prioriteringar när det gäller totalrenoveringsbehov. Prioriterade förskolekök är Vommedalen, Valås, Torallastigen och Östergård. Sedan tidigare har måltidsverksamheten tillsammans med fastighetsförvaltare gjort en bedömning av maxkapacitet och status av samtliga kök. Det innebar då främst fastighetstekniska åtgärder och upprustning av ytskikt. Kökens kapacitet bedöms av måltids verksamhetschef och enhetschefer. Varje år genomförs en arbetsmiljörond i varje kök, behov av ny utrustning, behov av upprustning/renovering m.m. som dokumenteras. Utrustning behöver bytas kontinuerligt och görs så utifrån prioritering efter den årliga översynen.

6 6(40) 2. Verksamhetens utveckling och framtida lokalbehov 2.1 Planerade förändringar i verksamheten Skollagen anger att alla barn ska erbjudas förskola från ett års ålder om familjen/barnet uppfyller kraven för plats (arbete, studier, föräldraledig, arbetslös, egna/särskilda behov). Från och med hösten det år barnet fyller tre år ska allmän förskola erbjudas alla barn. Förskolan kan drivas av kommunen eller som fristående verksamhet med godkännande från kommunen. Om föräldrarna önskar ska kommunen sträva efter att erbjuda så kallad pedagogisk omsorg. Idag erbjuds alla barn i kommunen placering enligt skollagens krav. Framtida lokalbehov påverkas av flera saker: befolkningsutvecklingen, i vilken takt nya bostadsområden byggs och bostadsbrist med ökad utflyttning av unga människor som följd. Detta påverkar antalet förskolebarn. Kommunens lokalbehov påverkas också av i vilken utsträckning fristående förskolor etableras i kommunen. Ökar behovet av platser parallellt med fristående förskolors etablering krävs mindre kommunal utbyggnad. I annat fall kan en viss kortsiktig överetablering bli fallet. Mölndal har dessutom en förhållandevis stor andel familjer, som efterfrågar pedagogisk omsorg i form av familjedaghem. En minskning av denna efterfrågan påverkar behovet av mer förskola, eftersom det är denna verksamhet som kommunen har skyldighet att erbjuda. Sammantaget är det många osäkra faktorer när det gäller planering av förskola, där den kanske främsta är förändringar av födelsetal som inte prognostiserats. Det innebär att långsiktig planering måste kombineras med möjlighet att lösa behov som uppkommer snabbt. Ytterligare en faktor som kan påverka framtida lokalbehov är politiska beslut om antal barn per avdelning/grupp. En minskning med två barn per grupp i den befintliga förskolan innebär exempelvis behov av lokaler för utökning med 25 nya avdelningar. En minskning för att nå Skolverkets nya riktmärken för förskolegrupper skulle för Mölndals stad innebära en utbyggnad utifrån 2017 års nivå med drygt 60 nya avdelningar. Förskolor med 1-3 avdelningar (omfattar barn) är ur många aspekter inte effektiva att driva. Det gäller lokalvård och måltider, men också möjligheten att samordna öppning/stängning med bättre personaltäckning som följd. Mot bakgrund av detta planeras nya förskolor som ersättning för mindre förskolor i både Balltorp och Krokslätt för att stå klara Det finns ett motsvarande behov av planering för samlokalisering av småförskolor även i Eklandaområdet och östra Mölndal.

7 7(40) 2.2 Pågående projekt Nya förskolor byggs för att öka antalet platser och för att ersätta befintliga lokaler, som inte är ändamålsenliga och/eller externt hyrda. I vissa fall är det inte kommunen som bygger utan blir istället hyresgäst. Framöver gäller det främst etablering av förskolor i nya bostadsområden där lokaler planeras i bostadshusen. Planeringen av förskolor har i regel lång framförhållning då de är kopplade till planläggning av nya bostadsområden. I investeringsbudget finns följande projekt: Förskola Forsåker /Rävekärr Stallbacken II Högalidens förskola Känguruns förskola Ny förskola i Pedagogen Park Balltorps förskola Pågående projekt I det nya bostadsområdet Forsåker planeras totalt fem förskolor. Två förskolor planeras vara klara 2021 för att samtidigt tillfälligt ersätta Rävekärrs förskola som är i behov av nya lokaler. I plan Ny förskola i Lilla Fässbergsdalen kommer att bli försenad och i samband med det utökas förskolekapaciteten i Stallbacken med en mindre förskola för att balansera upp behoven även i intilliggande områden. Klar 2019 Ny förskola byggs i Krokslätt för att möta ökat barnomsorgsbehov samt ersätta äldre inte ändamålsenliga förskolelokaler. I plan klar Förskolekapacitet beroende på bostadsutvecklingen i Krokslättsområdet. Ny förskola byggs i det nya bostadsområdet I plan Ny förskola byggs för att möta barnomsorgsbehov i nytt bostadsområde i Balltorp samt ersätta små lägenhetsförskolor i bostadsområdet och en förskolelokal i skolan. I plan Klar hösten Befolkningsutveckling för barn 1-5 år Antalet yngre barn mellan 1 till 5 år förväntas öka med 1052 personer mellan åren 2017 och En period av sammanhängande ökning förväntas varje år. Den första femårsperioden knapp ca 500 personer och den senare femårsperioden ca 600 personer. Figur 2. Antal barn 1 till 5-åringar under 2016 som finns bosatta i Mölndal.

8 8(40) Diagram 5. Befolkningsprognos för åren Efterfrågan på förskola och pedagogisk omsorg En fortsatt beräkning utifrån aktuell befolkningsprognos och 92 % efterfrågan visar en utveckling enligt nedanstående diagram. Då är utgångspunkten att lika många barn som 2017 fortsatt har plats i fristående förskolor eller pedagogisk omsorg. Ökningen av antalet förskolebarn under perioden innebär att det saknas platser och verksamheten behöver byggas ut. Diagram 6. Totalt antal platser och platsbehov för barnomsorg 1-5 år för åren Fel siffra 2027 platser i pedagogisk omsorg ska vara 281

9 9(40) 2.5 Lokalbehov per område Sammanställningen utgår från antalet platser våren Planerad utökning de närmaste åren är inte inräknad utan anges i kommenterande text. De redovisade platserna är detaljerade och är inte avrundade för att undvika avrundningseffekter på helheten. Norra Mölndal Krokslätt och Toltorp Det planeras även ett nytt bostadsområde, Kängurun. Det ingår en förskola integrerad i byggnationen som planeras vara klar 2018 för ca 45 barn i en första etapp för att möta behovet i området. Småförskolorna i Krokslättsområdet är i behov av nya lokaler som planeras vara klara 2019 med en utökning på ca 70 platser. Det innebär att bristen minskar och att viss kapacitet kan beredas annat områdes brist. Västra Mölndal Eklanda, Bosgården, Bifrost Norra Mölndal Befolkningsprognos 1-5 år Total efterfrågan prognos 92 % Maxkapacitet kommunal förskola Platser i fristående förskola i kommunen Platser pedagogisk omsorg Summa platser Över-/underskott Västra Mölndal Området har närmaste året kapacitet och behöver komplettera brist i annat område. Framöver visar prognos brist på platser. En utökning av platser planeras i intilliggande område med Stallbackens förskolor som byggs tidigare för att möta behov i planerade förskolan Lilla Fässbergsdalen, ersättare för Kompassens paviljongförskola. En ny permanent förskola i Eklandaområdet behövs framöver. I det nya bostadsområdet Pedagogen Park planeras en ny förskola för att möta behovet i de nya bostäderna. Befolkningsprognos 1-5 år Total efterfrågan prognos 92 % Maxkapacitet kommunal förskola Platser i fristående förskola i kommunen Platser pedagogisk omsorg Summa platser Över-/underskott Centrala Mölndal Åby och Balltorp Centrala Mölndal Befolkningsprognosen visar på en ökning av barn inom området. I Balltorp byggs en förskola för att inkludera småförskolor samt för att möta behoven i ett nytt bostadsområde. I det nya bostadsområdet Stallbacken tas en förskola i bruk sista kvartalet 2017 och en andra förskola planeras för att möta behovet inom området samt även behov inom intilliggande skolområden. Befolkningsprognos 1-5 år Total efterfrågan prognos 92 % Maxkapacitet kommunal förskola Platser i fristående förskola i kommunen Platser pedagogisk omsorg Summa platser Över-/underskott

10 10(40) Östra Mölndal Lackarebäck, Ryet/Glasberget, Rävekärr I östra Mölndal planeras och byggs det i flera nya bostadsområden som Larssonsberg Kvarnbyvallen och Kvarnbyterrassen. Inflyttning har skett i delar av dessa och det har funnits en stor osäkerhet kring barnantalet. Differensen mellan prognos 2017 i förhållande till 2016 visar på en betydande ökad brist redan de närmaste åren. Inom Ö Mölndals område ligger även Forsåker, som är planerat för stor bostadsutbyggnad. Inom denna nya stadsdel planeras det för fem förskolor totalt med två klara Temporära lokaler kan komma att behövas innan dess. Kållered Ingen förändring planeras kortsiktigt. Inom ett par år planeras utbyggnad i flera bostadsområden i Kållered och en ökad förskolekapacitet behövs redan 2021 i Ö Kållered. Den Östra Mölndal Befolkningsprognos 1-5 år Total efterfrågan prognos 92 % Maxkapacitet kommunal förskola Platser i fristående förskola i kommunen Platser pedagogisk omsorg Summa platser Över-/underskott Kållered Befolkningsprognos 1-5 år Total efterfrågan prognos 92 % Maxkapacitet kommunal förskola Platser i fristående förskola i kommunen Platser pedagogisk omsorg Summa platser Över-/underskott fristående förskolans 110 platser söks från hela kommunen varför de inte finns tillgängliga för området och därmed är siffrorna här alltför positiva i redovisningen. Lindome Ingen förändring planeras men på lång sikt ökar barnomsorgsbehovet i området. Lindome Befolkningsprognos 1-5 år Total efterfrågan prognos 92 % Maxkapacitet kommunal förskola Platser i fristående förskola i kommunen Platser pedagogisk omsorg Summa platser Över-/underskott Hela kommunen Befolkningsprognos 1-5 år Total efterfrågan prognos 92 % Maxkapacitet kommunal förskola Platser i fristående förskola i kommunen Platser i pedagogisk omsorg Summa platser Över-/underskott Placering i annan kommun Placering i Mld stad fr. annan kommun Summa överskott

11 11(40) Totalt för hela kommunen Antalet förskolebarn ökar markant framöver vilket innebär behov av utbyggd förskola. Antalet dagbarnvårdare minskar vilket även påverkar behovet av platser i förskola. Utöver de platser som finns i Mölndal, kommunala eller fristående, har barn folkbokförda i Mölndal plats i andra kommuner. Ungefär 90 barn ingår i denna grupp och 2/3 finns i fristående förskolor. Kommunal förskola i Mölndal tar även emot ca 35 barn från annan kommun. Det innebär sammantaget att den redovisade bristen alternativt överskottet inte är lika stort som den som anges i de områdevisa sammanställningarna. Dessa platser är inte områdesfördelade i redovisningen ovan. När det gäller de fristående förskolorna som finns i kommunen har de i flera fall profiler och inriktning, som innebär efterfrågan från andra områden än där förskolan är belägen. Kvarnhjulet som finns i centrala Mölndal har exempelvis många barn från västra området placerade och Happy Kids i Kållered, med profil svensk-engelsk förskola, har barn från i stort sett hela kommunen. Av de fristående förskolorna har flertalet valt att inte fylla alla de platser de har godkännande för. Det innebär att det egentligen är större brist på förskoleplatser än vad som redovisas i tabellen ovan med ca 55 platser. Pedagogisk omsorg kommer troligen att minska i omfattning framöver också då det är svårt att rekrytera till verksamheten. Det kan innebära ytterligare ökad brist på förskoleplatser än i sammanställningen. I ovan redovisning ser det enligt befolkningsprognosen ut att finnas viss kapacitet närmaste året. Kapaciteten som finns ligger i områden som inte har brist på förskoleplatser. Bristen ökar därefter tydligt vilket innebär att en fortsatt utbyggnadstakt krävs för att möta behovet av förskola.

12 12(40) 3. Slutsatser och förslag Den genomsnittliga lokalanvändningen i antal kvadratmeter per barn har under 2017 ökat från 12,1 kvm per barn till 13,3 kvm per barn. Orsaken är att fler förskoleavdelningar har varit kallställda på grund av ombyggnation i Bifrost förskola samt paviljongetablering för Gundefjällets förskola. Snickaregården har fortsatt varit kallställd under 2017 och använts för annan kommunal verksamhet. En annan anledning är färre förskolebarn än tidigare beräknat framförallt i Lindome men även i Eklandaområdet. Planer om fortsatt bostadsutbyggnad i Lindome påverkar skolförvaltningens bedömning att fortsatt behålla småförskolornas lokaler i dessa områden. Befolkningsprognosen visar ett ökat antal förskolebarn som hänger samman med en stor planerad bostadsutbyggnad. Det behöver byggas nya förskolor i de nybyggda bostadsområdena. Planeringen för förskola innehåller osäkerhet då förändringar i födelsetal kan ske snabbt vilket innebär att det behöver finnas beredskap för en större utbyggnad än det prognostiserade behovet. Politiska beslut och Skolverkets nya riktmärken för förskolegrupper kan även komma påverka verksamheten väsentligt och då ökar lokalbehovet väldigt mycket. Teknisk livslängd är den tidsperiod under vilken en byggnad med normalt underhåll kan användas för avsett ändamål. Generellt har byggnader uppnått sin tekniska livslängd efter 40 år. Många av förskolans lokaler är byggda på 60-talet, vilket gör att de redan har passerat sin tekniska livslängd och behöver ersättas med nya lokaler. Ett flertal förskolegårdar är i behov av ordentlig upprustning och komplettering för att ge rum för lek och planerade aktiviteter. Skolförvaltningen behöver se över *lekvärdesfaktorerna, i de befintliga förskolemiljöerna. Förvaltningen har sökt statliga medel för 2017/2018 för att kunna rusta upp någon förskolegård ytterligare utöver det som görs i samband med ombyggnationer. Skillnader från föregående lokalresursplan De lägre födelsetalen under åren har hittills påverkat behoven av förskoleplatser främst i Lindome och Eklandaområdet. I Lindome påverkar även antalet beviljade platser inom de fristående förskolorna och pedagogiska omsorgen. Nu ökar födelsetalen och det färdigbyggda stora antalet nya bostäder påverkar behovet av förskoleplatser. Ökningen av antalet barn enligt 2017 års prognos är markant och påverkar alla områden. Ökningen är ca 1050 barn i 1-5 års ålder Stallbackens förskola blev klar och togs i bruk i september 2017 för att möta det ökade behovet av förskola i samband med inflyttning i det nya bostadsområdet. Behov av förskola i västra Mölndal, Eklanda, kommer även att tillgodoses temporärt i angränsande områden då Lilla Fässbergsdalens förskola ännu inte kommit till stånd. Östra Mölndals stora brist på förskoleplatser kan även komma att behöva kompenseras för i centrala Mölndal samt det kan innebära att temporära lokaler behöver etableras i det östra skolområdet. I Lindome har Snickaregårdens förskola med två avdelningar använts av annan kommunal verksamhet även under Förskolan behövs för att kunna tas i bruk för förskoleverksamhet igen. * Enlig ramprogram för förskola och grundskola ska utemiljön ha lekvärdesfaktor och innehålla tre zoner för att stimulera hög lekkvalitet: -Trygg zon, nära byggnad för lugnare tempo och anpassad för små barns lek. Med sittplatser och odling. -Vidlyftig zon, med utrymme för rörelse i olika riktningar och plats för fysisk aktivitet av varierande slag. -Vild zon, med möjlighet att utforska på egen hand. Här upplevs avstånd från omvärlden och det kan finnas plats för kojbyggen m.m.

13 13(40) Nedan redovisar planerade projekt för förskolan Figur 3. Planering för kommunens förskolor fram till 2022

14 14(40) Investeringsbehov/driftsbehov I budget/plan År 2018 År 2019 År 2020 Drift Balltorpskogens förskola ca 110 barn (36 nya pl) X 4,7 Stallbacken II, ca 70 barn X 3,4 Högalidens förskola, ca 110 barn (65 nya pl) X 8,4 Känguruns förskola, ca 90 barn X 11,8 Lackarebäck/Glasberget temporär förskola X 9 Kållereds C temporär förskola X 4 Not Investeringsbehov/driftsbehov År Invest Drift Prio Forsåker A, ca 144 barn ,7 1 Forsåker B, ca 110 barn 2021 ca 50 11,5 2 Pedagogen Park 1 o 2 ca 110 barn 2021 ca 50 11,5 3 Eklanda, Bastuban, ca barn 2022 ca 50 11,5 4 Kållered, C permanent förskola kapacitetsökning ,5 5 Reinvesteringar ingen turordning År Invest Drift Bifrost förskola 2018 X Bölets förskola X Glasbergets förskola X Gundefjällets förskola 2018 X Gärdesängens förskola X Hagåkers förskola X Krokslätts förskola X Peppareds förskola 2018 X Toltorps förskola X Förskolegårdar Not Underhållsbehov År Invest Drift Gundefjällets förskola I övrigt är inte underhållsplanen klar än

15 15(40) Kommentarer till investeringsbehoven/driftsbehoven 1. I västra Balltorpsområdet planeras nya bostäder. I externa lokaler samt i Pepparedsskolans finns småförskolor som även behöver samlokaliseras. Balltorpskogens förskola planerar byggas och stå klar hösten 2018 för att möta behoven. 2. Stallbacken II Förskola i Lilla Fässbergsdalen har sedan flera år tillbaka planerats ersätta den 2016 borttagna paviljongförskolan Kompassen i Eklandaområdet. Då förskola i Fässbergsdalen försenats och riskeras överklagande har Stallbacken planerats in tidigare, klar Befolkningsprognosen visar på en större brist redan 2019 i västra Mölndal. På Åby Stallbacke finns möjlighet att bygga en mindre förskola. 3. I Krokslättsområdet ligger småförskolor som är i behov av nya lokaler samt området har ett behov som inte kan bemötas i befintliga förskolor. Högalidens förskola som planeras byggas permanent intill Sörgårdsskolan för att möta behoven i Krokslättsområdet. Klar Känguruns förskola i Krokslättsområdet byggs för att möta behovet i nytt bostadsområd. Klar Forsåker/Lackarebäck, 2019 I Lackarebäcks, Glasbergets och Rävekärrs (inkl Forsåker) skolområden behövs ytterligare kapacitet för att möta behovet av förskola. Befolkningsprognosen visar på brist redan 2018 samt en större brist 2021 i östra Mölndal. Bristen ser därefter ut att ligga stabil därefter och det finns behov av förskoleplatser innan både Forsåkers och Rävekärrs nya förskolor är klar. Investeringsbehov/driftsbehov Ny större förskola i den nya stadsdelen Forsåker. Förskolan planeras intill Rudströmska parken klar Förskolan ska tillgodose behov i den nya stadsdelen och kan till en början även tillgodose behovet av nya förskolelokaler för Rävekärr samt behov i hela östra Mölndal. 7. Ny förskola i Forsåker för att möta barnomsorgsbehovet i den nya stadsdelen klar Ny förskola i den nya stadsdelen Pedagogen Park, klar Ny förskola behöver byggas för att möta behovet av förskoleplatser i samband med planerad byggnation av en ny stadsdel. Befolkningsprognosen 2017 visar på en större brist inom skolområdet redan Ny förskola i Eklandaområdet, Bastuban, behöver vara klar 2022 för att möta behov i bostadsutbyggnaden längst väster ut i Mölndal. 10. Ny förskola i Kållereds centrum behövs för att möta behov i bostadsutbyggnaden i centrum och i de östra delarna i övrigt. 11. Förskolan Regnbågen, som inkluderats i Högalidens lokaler kommer att återuppbyggas utifrån behov i bostadsutvecklingen Krokslättsområdet.

16 16(40) 12. Eklanda Bastuban, 2022 Längst västerut i Eklandaområdet planeras det för ett större bostadsområde med byggnation under åren De första bostäderna byggs enligt plan i befintlig byggnad. Befolkningsprognosen visar på brist redan 2020 i området. Byggnationer som planeras för angränsande områden kan tillfälligt komplettera med kapacitet. För att möta behovet i fortsatt utbyggnad i området behövs en ny större förskola i Eklanda. Kommentarer till reinvesteringsbehoven 1. Bifrosts förskola I Bifrosts förskola behöver det göras utvärdering av hittills åtgärder med att bygga bort impregnerade träkonstruktioner. Impregnerade träkonstruktioner kan, vid fukttillskott, utsöndra emissioner som kan upplevas som besvärande. Utvärdering får visa hur man går vidare i arbetet. 2. Bölets Förskola På Bölets förskola behövs re-investeringar göras i den föråldrade ventilationen, rörsystem, elsystem samt nytt tillagningskök. Även dränering samt utemiljön behöver satsas på. 3. Glasbergets förskola På Glasbergets förskola behövs re-investeringar göras i den föråldrade ventilationen. 4. Gundefjällets Förskola På Gundefjällets förskola behövs re-investeringar göras i den föråldrade ventilationsanläggningen och takkonstruktionen samt även genomföras re-investeringar i utemiljön (mark, lekredskap m.m.) 5. Gärdersängens förskola På Gärdesängens förskola behövs re-investeringar göras i grundkonstruktionen och den föråldrade ventilationen, rörsystem samt elsystem. Ett ställningstagande behöver göras med vägande om lokalerna behöver ersättas helt. 6. Hagåkers förskola På Hagåkers förskola behövs re-investeringar göras i den föråldrade ventilationsanläggningen samt i grundkonstruktionen. 7. Krokslätts förskola På Krokslätts förskola behövs re-investeringar göras i grund- och takkonstruktionen samt den föråldrade ventilationen, rörsystem och elsystem. 8. Peppareds förskola På Peppareds förskola behövs re-investeringar göras i den föråldrade ventilationen. 9. Toltorps förskola I Toltorps förskola behöver re-investeringar göras i ventilationen för att innemiljön skall uppfylla dagens krav.

17 17(40) BILAGA 2: Lokalrevision skola I avsnittet redovisas en lokalrevision avseende verksamheter och lokaler för kommunens grundskolor och särskolor. Grundskolan omfattar förskoleklass och åk 1-9. I skolor för yngre elever i åk F-6 finns också fritidshem. Vid ombyggnationer planeras även fritidshemsverksamhet för eleverna i åk 4-6 i de skolor som har årskursindelningen 4-9. Grundskola drivs av kommunen eller som fristående skola efter godkännande av Skolverket. Lokalrevisionen som är en del i utvecklingen av kommunens lokalresursplanering genomfördes under Lokalrevisionen utgår från år 2016 och samtliga kostnader utgår från 2016 som var det senaste året med ett färdigt bokslut. Redovisade prognoser bygger på kommunprognos Figur 1. Kommunala skolor inom Mölndals Stad under Verksamheter och lokaler 2017 Under 2017 fanns det 23 kommunala grundskolor varav 4 också har särskola. Det finns två fristående skolor i kommunen; Montessoriskolan Kvarnhjulet i centrala Mölndal och Växthuset belägen i Pedagogen Park, västra Mölndal. Antal elever Kommunal skola 7550 Fristående skola/annan kommun 1003 Totalt 8553 Tabell 4. Antal elever i kommunal och fristående skolor

18 18(40) Kommunens bestånd av ägda skolfastigheter omfattade kvm bruksarea BRA inklusive redovisade gymnastiksalar ca kvm. Tillkommande lokaler under 2017 var Fässbergsskolan med ytterligare utbyggnad till totalt ca kvm. Paviljongetableringar tillkom i samband med tillbyggnation av Hallen med 376 kvm. För Katrinebergsskolan står två paviljonger, 752 kvm, kvar för evakuering i samband med ombyggnation årskiftet 2018/2019. Lilla Katrinebergsskolans lokaler tas samtidigt åter i bruk som evakueringslokaler för de yngre eleverna och fritidshemsverksamheten. Den totala årskostnaden för skollokaler uppgick till ca 110 mnkr. Sammanställning över elever, antal platser och areor för 7finns nedanstående tabell. När det gäller skolans kapacitet finns fortfarande en viss osäkerhet. På några skolor är kapacitetsbedömningar gjorda i samband med planerade översyner/anpassningar och på andra är en enbart översiktlig bedömning gjord. Lokaler med huvudsaklig administrativ verksamhet finns i Stadshuset och Nämndemansgatan och redovisas med yta i delen för förskola. Lokalbehov enl nyckeltal kvm BRA Över- /undersko tt (kvm) Inskrivna särskoleel ever Inskrivna elever på fritidshem Tabell 1. Skolans totala lokalbestånd årskostnad, antal elever, bedömd kapacitet På Almåsskolan och Katrinebergsskolan är lokalytorna under ombyggnation varför kapacitetstalen i tabellen inte stämmer mot de faktiska lägre ytorna i evakueringslokalerna. (Balltorpsskolan/Pepparedsskolan samt Brattåsskolan/Östergårdsskolan räknas som en enhet) Kvm Kvm BRA Inskrivna Maxkapacitet Skola Årskurs idrottshall Summa elever Krokslättsskolan F Sörgårdsskolan Toltorpsskolan F Bosgårdsskolan F Fässbergsskolan Eklanda F Västerbersskolan F Balltorpskolan F Pepparedsskolan F Katrinebergsskolan F Glasbergsskolan F Kvarnbyskolan Lackarebäcksskolan F Rävekärrskolan F Hallenskolan F Brattåsskolan F Streteredsskolan Östergårdsskolan F Sinntorpsskolan F Skånhällaskolan F Almåsskolan Hällesåkerskolan F Valåsskolan F SUMMA Över- /underskott på platser 1.1 Skolans lokalanvändning Hur lokalerna är utformade skiljer sig väsentligt eftersom kommunens skolor är byggda under en lång tidsepok från Krokslättsskolan och Kvarnbyskolan i början av 1900-talet till Lackarebäcksskolan och Hallenskolan En schablonmässig bedömning av lokalanvändningen i kommunens skolor kan göras genom att med branschnyckeltal och riktvärdet 12 kvm per elev bedöma vad lokalen kan räcka till. Ett annat sätt är att över tid jämföra hur många elever som gått i skolan. För att göra ett realistisk och korrekt bedömning måste lokalerna kapacitetsbedömas utifrån sina olika förutsättningar och nutida krav som ventilation och tillgänglighet. Detta har gjorts på några skolor i samband med planering av utökat lokalbehov på grund av fler elever.

19 19(40) Antal platser i kommunal skola Under 2017 hade kommunens grundskolor en bedömd kapacitet för totalt ca elevplatser. Antalet elever uppgick till ca elever. Bedömningen av maxkapacitet på skolor är bedömd av skolförvaltningen tillsammans med lokalförsörjningsavdelningen. När det gäller skolans kapacitet finns i dagsläget stor osäkerhet. På några skolor är kapacitetsbedömningar utförda i samband med planerade översyner och anpassningar, på andra är en översiktlig bedömning gjord. Figur 3. Andel inskrivna elever procentuellt under 2017

20 20(40) Kvadratmeter per elev Lokalanvändningen per skola exklusive gymnastiksalar har minskat något sedan föregående år och uppgick till 16,3 kvm BRA per elev. Skolfastigheter och gymnastiksalar används inte bara av skolans elever utan också av Kultur och fritidsförvaltningen. Den genomsnittliga lokalanvändningen i vissa skolor ligger på en hög nivå. Enligt Ramprogram för grundskola i Mölndals stad är målet att vid nybyggnation sträva efter en genomsnittlig lokalanvändning på ca kvm BRA exklusive gymnastiksalar samt vid ombyggnation för att kunna ha en effektiv lokalanvändning. Den höga lokalytan per elev i befintliga äldre skolor påverkas naturligtvis av flera faktorer såsom antalet elever, lokalernas planlösning, användningen av specialsalar, om det finns korridorer, kulturbevarandeaspekter eller om skolan har tillagningskök respektive mottagningskök och framförallt ventilationskapaciteten. Diagram 1. Kvadratmeter area per elev i kommunens skolor exklusive gymnastiksal Högst hade Streteredsskolan med 33,4 kvm per elev. Därefter har både Almåsskolan och Katrinebergsskolan höga värden med ca 29,8 respektive 23,1 kvm per elev. Lägst hade Hallenskolan och Lackarebäcksskolan med ca 10,8 respektive 11,7 kvm per elev. Dessa skolor är de senast nybyggda skolorna. Kvadratmeterytan/elev är en indikation och behöver kompletteras med maxkapacitet utifrån ventilation och kök. På Katrinebergsskolan står två paviljonger kvar för användning vid evakuering vid planerat ombyggnationsprojekt 2017/2019 och lokaler som ska rivas räknas även in i ytan för kvm. Höstterminen 2017 utökades Fässbergsskolan med ytterligare lokaler på området, som tidigare var ombyggda för Bosgårdsskolans behov samt ombyggnation av två slöjdsalar för att klara elevökningen Lokalernas ändamålsenlighet Lokalernas ändamålsenlighet för skolor har inte analyserats. Som tidigare år blir det en del i ett fortsatt arbete som kräver utgångspunkter i ett komplett pedagogiskt funktionsprogram inom Ramprogram för grundskola i Mölndals stad.

21 21(40) Teknisk status Flera av skolbyggnaderna är byggda på 60-talet, vilket gör att de redan har passerat sin tekniska livslängd. Isolering av tak, väggar, fönster och grund är oftast bristfällig på hus byggda under denna tidsperiod, vilket medför en onödigt hög energiförbrukning. Exempel på skolor i Mölndal där krafttag måste tas kring fastigheterna i sin helhet är Almås, Stora och Lilla Katrinebergsskolan, Rävekärrsskolan, Valåsskolan, samt Västerbergsskolan. Åtgärderna på dessa objekt är så omfattande att re-investeringar bör ställas och jämföras med nyinvesteringar. I stadens bestånd finns också enskilda byggnader där större investeringar krävs, exempel på detta är Krokslättsskolans och Kvarnbyskolans huvudbyggnader. Elsystem som installerades på 60-talet är inte heller dimensionerade för dagens krav. För användarna räcker inte elsystemen från 60-talet till och för att förbättra elsäkerheten behövs systemen byggas om eller bytas ut för att uppfylla dagens krav. Fukt och dräneringsproblem är svåra att komma åt då många av byggnader är byggda med platta på mark. Stammar och rörsystemen är av gjutjärn och ligger under plattan i en fuktig miljö, vilket förkortar deras livslängd. Delar av fastighetsbeståndet har undermåliga ventilationsanläggningar som inte klarar av att förse byggnaderna med dagens krav på ventilation, ventilationen uppfyller lagkraven som råder (OVK) men uppfyller inte dagens nybyggnadskrav vad gäller luftflöden. Gamla ventilationsanläggningar är också kraftigt sämre än nya moderna ur energisynpunkt. Exempel på skolor som ligger högt i prioritering vad gäller ventilationsåtgärder är: Almås, Bosgården, Brattås, Krokslätt, Kvarnby, Skånhälla, Valås, och Östergård. Under 2018 planeras det endast ventilationsåtgärder för delar av Almås. Tillgänglighetsanpassningar är ett annat område som man hittills inte tagit något större grepp för skolbyggnaderna. Det finns i stadens skolor också många exempel där det inre underhållet är undermåligt till följd av för lite investeringar historiskt. Lokalförsörjningsavdelningen arbetar med att ta fram en underhållsplan med långsiktighet för att ta helhetsgrepp kring de objekt där man till exempel genomför ventilationsentreprenader för att lyfta helheten i fastigheterna Bedömning av kökskapacitet Förändringar som påverkar elevantalen på skolorna behöver samplanera med både kökskapacitet och matsal. Sedan tidigare har måltidsverksamheten tillsammans med fastighetsförvaltare gjort en bedömning av maxkapacitet och status av samtliga kök. Det innebar då främst fastighetstekniska åtgärder och upprustning av ytskikt. Kökens kapacitet bedöms av måltidsorganisationens verksamhetschef och enhetschefer. Varje år genomförs en arbetsmiljörond i varje kök, behov av ny utrustning, behov av upprustning/renovering m.m. som dokumenteras. Utrustning behöver bytas kontinuerligt och görs så utifrån prioritering efter den årliga översynen. Prioriterat totalrenoveringsprojekt närmaste året är Sinntorpsskolans H-hus och Brattåsskolans kök inkl. matsal. En utredning behöver göras kring Sörgårdsskolans måltidsituation inkl. kök.

22 22(40) 2. Verksamhetens utveckling och framtida lokalbehov 2.1 Pågående projekt Skolor byggs om-/till och nya för att öka antalet platser samt för att anpassa och få mer ändamålsenliga lokaler. I nedanstående finns pågående projekt under 2017/2018. Skola Almåsskolan Balltorps- /Pepparedsskolorna Brattås/Östergårdsskolorna Eklandaskolan Forsåker Fässbergsskolan Hallenskolan Katrinebergsskolan Krokslättsskolan Kvarnbyskolan Lackarebäcksskolan Valåsskolan Ny Västerbergsskola Pågående projekt Skolan har överskott på lokaler. En ombyggnation för att kunna ta fler elever även från västra skolområdet i Lindome. I budget/plan 2016/2018. Ombyggnation för kapacitetsökning Pepparedsskolan.Ersätta lokaler i paviljong med permanentbyggnation på Balltorpsskolan. I budget/plan och 2020/2021 Skolorna är trångbodda. Förstudie och kapacitetsbedömning görs parallellt med en skolorganisationsförändring inkl Streteredsskolan. I budget/plan 2019/2020. En permanent byggnation som ersättning för paviljong. I budget/plan 2018/2019. Förstudiearbete ny grundskola. I budget/plan 2019/2021. Fortsatt utbyggnad Fässbergs lokaler till en större grundskola för Åk 4-9. Klart under ht 2017 delvis samt kompletterande utbyggnation specialsalar för att möta fler elever. I budget/plan 2020 Fortsatt utbyggnad etapp II då elevantalet ökar, finns med i budget/plan 2016/2018. Renovering, om- och tillbyggnation för en grundskola i åk F-6. I budget/plan 2017/2019. Ombyggnation och tillgänglighetsanpassning i budget/plan 2019/2020 En utbyggnad av skolan för att kunna ta emot fler elever i budget/plan 2016/2017. Permanentbyggnation för ersättning temporär paviljong för att möta fler elever i samband med nybyggnation inom området. I budget/plan Om- och tillbyggnationsprojekt samt kapacitetsökning för att kunna ta emot fler elever i budget/ plan 2019/2020 Ny skola. Ersätta äldre lokaler och öka kapacitet för att kunna ta emot fler elever i samband med nybyggnation inom skolområdet. I budget/plan 2019/2021

23 23(40) 2.2 Befolkningsutveckling för 6-15 år Antalet barn mellan 6 och 15 år förväntas öka med personer mellan åren 2017 och I genomsnitt är det en ökning med 108 personer per år. Diagram 4. Antal 6-15 åringar under 2016 som finns bosatta i Mölndal. Diagram 9. Befolkningsprognosen 6-15 åringar visar en ökning för åren

24 24(40) 2.3 Elevutveckling och maxkapacitet Befolkningsprognosen anger antalet elever fram till 2027 se diagram nedan. För att bedöma elevutvecklingen har också en jämförelse med KIR (kommuninvånarregistret) gjorts. Det innebär att elever boende i området 2017 räknats fram den närmaste femårsperioden. Vid planeringen måste hänsyn också tas till att alla elever inte går i kommunens grundskolor utan väljer fristående eller i vissa fall annan kommuns skola. Maxkapacitet som redovisas innehåller för vissa skolor en osäker bedömning och behöver ta hänsyn till bland annat ventilation. En utbyggnad behövs 2018 för att möta de större elevkullarna under åren Elevutveckling enligt KIR ligger betydligt högre än befolkningsprognos. I ett femårsperspektiv ökar elevutvecklingen enligt KIR markant. Befolkningsprognosen ligger i närhet av maxkapacitet redan 2022 men visar på högre elevantal än maxkapaciteten först år Framöver kan i befolkningsutvecklingen ses ett mönster av en elevökning som vartannat år är mer än dubbelt så stor som vartannat år. För att möta antalet elever framöver behövs en fortsatt jämn utbyggnad med marginal. Diagram 5. Elevutveckling enligt prognos, KIR, bedömning av elever i kommunal skola samt sammanlagd bedömd maxkapacitet

25 25(40) 2.4 Lokalbehov per område I avsnittet redovisas lokalbehovets utveckling per område och skola. Varje skola har ett definierat upptagningsområde som innebär att om föräldrar/elever inte väljer annan skola är det den anvisade skolan som tar emot eleven. Föräldravalet ska så långt som möjligt tillgodoses men får inte innebära att en elev inom upptagningsområdet inte får plats. Upptagningsområden kan förändras för att effektivt använda kommunens lokaler orsakat av nya bostadsområden eller fler/färre elever. Hur stor andel elever som går i upptagningsområdets skola varierar mellan skolor och områden. Mölndals stad har förhållandevis många skolor i tätbebyggda områden som ger möjlighet till val utan alltför långa avstånd. I kommunen finns två fristående skolor belägna centralt i Mölndal. I redovisningen har hänsyn tagits till val av skola utifrån tidigare års erfarenheter. En större bostadsbyggnation inom ett skolområde påverkar så att det blir svårare att relatera till historik gällande aktiva skolval. Kommunen är indelad i nio så kallade F-9 spår som innebär att det inom upptagningsområdet finns skolor för alla årskurser. Skolorganisationen varierar mellan områdena. Nedan redovisas områdesvis för varje skola utvecklingen 2017 och 2027: Befolkningsutvecklingen enligt prognos Antalet elever enligt KIR är en redovisning där elevutvecklingen räknas fram med utgångspunkt från de som bor i området. Maxkapacitet är en bedömning av hur många elever som skolan har plats för. När det gäller skolans kapacitet finns i dagsläget en osäkerhet. På några skolor är kapacitetsbedömningar utförda i samband med planerade översyner och anpassningar, på andra är en översiktlig bedömning gjord. Antalet elever i skolan enligt KIR är en bedömning av hur många av eleverna som kommer att gå i upptagningsområdets skola med utgångspunkt från tidigare års erfarenheter Antalet elever i skolan enligt prognos är motsvarande bedömning som ovan punkt men utifrån prognosen. Över/underskott enligt KIR och prognos är i förhållande till den bedömda maxkapaciteten. I vissa områden skiljer sig utvecklingen mellan KIR och prognos, ibland anmärkningsvärt mycket. Det innebär ett planeringsdilemma då KIR visar på behov av mer lokaler medan det enligt prognos finns lokaler i tillräcklig omfattning. I de fall skillnaden är väsentlig redovisas bedömning av antalet elever både enligt prognos och KIR (visas i diagram). Dessa områden blir extra viktiga att bevaka.

26 26(40) Norra Mölndal Krokslätt och Toltorp Krokslättsskolans är förändrad till F-5 på grund av elevökning i området. I Krokslätt går alla elever i områdets skola och även ytterligare elever utifrån aktivt val av skola. Elevutvecklingen har ökat betydligt både kortsiktigt och långsiktigt enligt ny prognos och Krokslättskolan F Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antalet elever i skolan enligt KIR Antal elever i skolan enligt prognos Över-/underskott enligt KIR Över-/underskott enligt prognos KIR i jämförelse föregående år. Långsiktigt behövs fler lokaler och en förändring av skolorganisationen kan behövas. Sörgårdsskolan har genom val av skola fler elever än de som bor i område. Eleverna äter på servicehuset och matsalens kapacitet är begränsad till ca 375 elever. I den kapacitet som finns på skolan idag får alla elever från upptagningsområdet plats. I mån av ytterligare plats erbjuds elever från andra Sörgårdsskolan Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antal elever i skolan enligt KIR Antal elever i skolan enligt prognos Över-/underskott enligt KIR Över-/underskott enligt prognos områden och angränsande kommun enligt det fria skolvalet, vilket innebär att skolan har elever till sin fulla lokalkapacitet idag. Utveckling enligt KIR och prognos skiljer sig både kortsiktigt och långsiktigt. I Toltorp går alla elever i områdets skola. Närmaste åren ser det ut att bli trångt och skolan har ingen marginal för inflyttning eller aktiva skolval. Befolknings-utvecklingen visar på ökat elevantal enligt prognos men på lång sikt färre elever enligt KIR. Toltorpsskolan F Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antalet elever i skolan enligt KIR Antal elever i skolan enligt prognos Över-/underskott enligt KIR Över-/underskott enligt prognos

27 27(40) Västra Mölndal Eklanda, Bosgården, Bifrost En skolorganisationsförändring gör att det nu finns kapacitet i skolan. Alla elever går inte i områdets skola. I västra området finns två fristående skolor som påverkar. Differensen mellan KIR och prognos är liten kortsiktigt men ökar något långsiktigt. Bosgårdsskolan F Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antalet elever i skolan enligt KIR Antal elever i skolan enligt prognos Över-/underskott enligt KIR Över/underskott enligt prognos Eklandaskolan behöver mer lokaler för att klara elevökningen kortsiktigt och riktigt långsiktigt. En ny paviljong ersatte ht 2017 en tidigare äldre, vilket gav mer ändamålsenliga lokaler men ökade inte kapaciteten kommer det att vara trångt i skolan. Därefter ser skolan ut att få lite mer utrymme för elever. Eklandaskolan F Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antalet elever i skolan enligt KIR Antal elever i skolan enligt prognos Över-/underskott enligt KIR Över/underskott enligt prognos Inom en femårsperiod skiljer sig elevantalet enligt KIR och prognos. Långsiktigt visar prognosen en större brist. Paviljongerna behöver ersättas med en permanent byggnation för vilket det krävs en förändring i detaljplan. I Bifrost väljer en förhållandevis stor andel elever annan skola än Västerbergsskolan. I området finns två fristående skolor. Skolans lokaler är inte ändamålsenliga för dagens krav på skola. Den nya Västerbergsskolan som tidigare planerades för ca 350 elever är Västerbergsskolan F Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antal elever i skolan enligt KIR Antal elever i skolan enligt prognos Över-/underskott enligt KIR Överskott enligt prognos skjuten framåt till 2019/2021 i budget/investeringsplan. Både KIR och prognos visar på en större brist på plats 2019 och framåt. Den större bostadsbyggnationen inom skolområdet innebär att skolan behöver byggas i etapper för betydligt fler elever samt inkludera särskola. En ny central grundskola för åk 4-9 startade hösten 2016 efter ombyggnation av Fässbergs lokaler. Skolan tar emot elever ifrån både Västra och Centrala skolområdet. Elever i åk 4-9 från Bosgårdsområdet samt i åk 7-9 från Balltorp, Bifrost, Fässbergsskolan Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antalet elever i skolan enligt KIR Antal elever i skolan enligt prognos Över-/underskott enligt KIR Över/underskott enligt prognos Eklanda, och Åby områden. Skolan tog fler iordningställda lokaler i anspråk redan ht 2017 på grund av elevökning och en utbyggnad av specialsalar planeras till 2020 enligt både prognos och KIR.

28 28(40) Centrala Mölndal Åby och Balltorp Fler bostäder kommer att byggas i området. En mindre ombyggnation av Pepparedsskolans förskolelokal till klassrum planeras sommaren 2018 och ger en mindre kapacitetsökning. Balltorpsskolan byggdes till med paviljonger En permanent byggnation planeras ersätta paviljonger En skolorganisationsförändring genomfördes 2016 vilket innebär en skola för åk F-6. Samtidigt gjordes en samlokalisering och avetablering av lokaler. En planerad renovering och ombyggnation med viss utbyggnad genomförs under Det kommer då att finnas lokalkapacitet på skolan för att klara Balltorpskolan F-6, Pepparedsskolan F-4 Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antalet elever i skolan enligt KIR Antal elever i skolan enligt prognos Över-/underskott enligt KIR Över/underskott enligt prognos Katrinebergsskolan F Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antalet elever i skolan enligt KIR Antal elever i skolan enligt prognos Över-/underskott enligt KIR Över/underskott enligt prognos elevutvecklingen enligt både KIR och prognos långsiktigt. Åby- och Balltorpsområdets åk 7-9 går i Fässbergsskolan.

29 29(40) Östra Mölndal Lackarebäck, Ryet/Glasberget, Rävekärr Glasbergsskolan har kapacitet efter en mindre justering av upptagningsområdet i förhållande till Rävekärrsskolan. Glasbergsskolan F Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antal elever i skolan enligt KIR Antal elever i skolan enligt prognos Över-/underskott enligt KIR Över/underskott enligt prognos I samband med att nya bostadsområden i Kvarnbyterassen och Forsåker byggs behöver nya bedömningar göras och en ny skolområdesindelning beslutades våren 2017 i östra Mölndal. Det behöver finnas en beredskap för stora elevökningar framöver. Skolans elevtal ökar och skolan nådde sin kapacitetsgräns Utvecklingen enligt KIR och prognos är samstämmiga. En utbyggnad av skolan för ca 100 elever planeras vara klar till vt Då finns det beredskap för att ta emot eleverna i de nya bostadsområdena kortsiktigt. I samband med att nya stadsdelen Forsåker byggs planeras en delning av upptagningsområdet vilket påverkar Kvarnbyskolan. Kvarnbyskolan Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antal elever i skolan KIR Antal elever i skolan prognos Över/underskott enligt KIR Över-/underskott enligt prognos

30 30(40) Elevutvecklingen enligt både prognos och KIR visade att skolan hade lokalbrist redan En paviljong etablerades inför ht samma år för att lösa bristen kortsiktigt. På längre sikt visar prognosen på en större brist. En permanent tillbyggnation planeras 2018/2019 för att öka antalet lokaler långsiktigt. Prognosen visar långsiktigt på fortsatt brist mot bakgrund av att det i skolområdet byggts många nya bostäder. Lackarebäcksskolan F (särskola) Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antal elever i skolan KIR Antal elever i skolan enligt prognos Över-/underskott enligt KIR Över/underskott enligt prognos Rävekärrsskolan är i närhet av sin kapacitetsgräns och både prognos och KIR visar på brist kommande år. Rävekärrsskolans lokaler behöver en översyn redan på kort sikt. Den större bostadsutbyggnad som planeras i Forsåkersområdet inkluderar även en nybyggnation av en skola 2021, vilken behöver avlasta Rävekärrskolan F (särskola) Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antal elever i skolan KIR Antal elever i skolan enligt prognos Över-/underskott enligt KIR Över/underskott enligt prognos Rävekärrsskolan. En ny skola behöver även byggas i Rävekärr och en förstudie har gjorts som belyser handlingsalternativen som även påverkar förskolan i området. Kållered Det finns en större differens mellan prognos och KIR kortsiktigt men på längre sikt finns en samstämmighet. Hallenskolan har kompletterats paviljonger både 2013 och En permanent utbyggnad till ca 500 elever, planeras vara klar till vt 2019 Ytterligare bostäder i området planeras. Hallenskolan F Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antal elever i skolan KIR Antal elever i skolan enligt prognos Över-/underskott enligt KIR Över/underskott enligt prognos

31 31(40) Elevutvecklingen enligt KIR och prognos är samstämmig och visar på lokalbrist de närmaste åren. En skolorganisationsförändring genomfördes En bostadsutbyggnad i flera områden planeras. I investeringsplan 2019/2020 finns medel för en skolutbyggnad för att bemöta kommande elevökning. Brattåsskolan F-5, Östergårdsskolan F-2 Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antal elever i skolan KIR Antal elever i skolan enligt prognos Över/underskott KIR Över/underskott enligt prognos Elevutvecklingen enligt prognos och KIR skiljer sig stort både kortsiktigt (särskola) och långsiktigt. Det finns kapacitet både kortsiktigt och långsiktigt. För att avlasta skolorna för de yngre årskurserna kan en skolorganisationsförändring göras i Ö. Kållered men då behövs en utbyggnad av skolan för att det ska bli genomförbart. Streteredsskolan Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antal elever i skolan KIR Antal elever i skolan enligt prognos Över/underskott KIR Över/underskott enligt prognos Lindome Elevutvecklingen enligt KIR och prognos är kortsiktigt mer samstämmig än föregående år. Så gott som alla elever går i områdets skola. Aktiva val av skola från andra områden gör att skolan har fler elever än KIR. Kapacitet för skolområdets elevutveckling finns både på kort sikt och lång. I stort sett alla elever går i upptagningsområdets skola. Enligt prognos och KIR är elevutvecklingen samstämmig de närmaste åren och visar på brist av lokaler. Skolan fick nya lokaler hösten 2014 men dessa klarar inte kommande års elevökning. En förändrad skolorganisation i Lindome genomfördes delvis ht 2017 och ska vara genomförd helt Det innebär att åk 7-9 från västra Lindome överförs till Almåsskolan med åk 7 varje år. Påverkar prognosen enligt siffror på egen rad och externt hyrda mindre lokaler kan sägas upp Sinntorpsskolan F Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antal elever i skolan KIR Antal elever i skolan enligt prognos Över-/underskott enligt KIR Över/underskott enligt prognos Skånhällaskolan F Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antal elever i skolan KIR Antal elever i skolan enligt prognos Antal elever i skolan prognos org.för Över-/underskott enligt KIR Över/underskott enligt prognos Över/underskott efter org.förändr

32 32(40) Skolan har kapacitet för fler elever. En renovering, om- och tillbyggnation planeras klar ht 2018 Befolkningsutveckling enligt prognos med kapacitetsökning för ytterligare Inkl Skånhälla elever. Almåsskolan har då också kapacitet för elevökning från västra Lindome - se ovan förändrad Antal elever i skolan enligt prognos skolorganisation samt egen rad i Inkl Skånhälla tabell intill, där inklusive dessa Över/underskott enligt prognos elever tydliggörs. Over/underskott efter org.förändr Elevutvecklingen enligt 2017 års befolkningsprognos och KIR visar på stor skillnad. Almåsskolan Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antal elever i skolan KIR Över-/underskott enligt KIR Skolan har kapacitet för både elever enligt KIR och prognos de närmaste åren men behöver långsiktigt en utökning. En om- och tillbyggnation som planeras till 2019/2020 ger även en kapacitetsökning. Hällesåkerskolans lokaler utökades hösten 2013 och skolan har kapacitet både kortsiktigt och långsiktigt. Valåsskolan F Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antal inskrivna elever KIR 181 Antal inskrivna enligt prognos 175 Över/underskott Hällesåkerskolan F Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antal elever i skolan KIR Antal elever i skolan enligt prognos Över/underskott KIR Över/underskott prognos

33 33(40) Totalt för hela kommunen Befolkningsprognos och elevutveckling enligt KIR visar på en differens som ökar mer långsiktigt. KIR är högre än prognosen Därefter ligger prognosen högre än KIR vilket Hela kommunen Befolkningsutveckling enligt prognos 6-15 år Antal elever enligt KIR Antal elever i kommunal skola KIR ca ca ca Antal elever i kommunal skola prognos ca ca ca ca Maxkapacitet ca ca ca ca Över-/underskott +665 till till till är rimligt mot bakgrund av det planerade bostadsbyggandet i kommunen. Befolkningsprognosen 2017 visar en elevökning med ca 1100 elever för åren vilket är en ökning sedan 2016 års prognos som visade på en ökning på ca 800 elever för åren Ökningen sker i så gott som alla områden och för flertalet skolenheter. De lägre födelsetalen under åren växer framöver in i grundskola vilket innebär att befolkningsökningen inte får samma genomslag på skollokalerna. Den överskottskapacitet som funnits i lokalerna har successivt fyllts ut och det finns kvar viss kapacitet i Kållereds och Lindomes skolor. I centrala Mölndal finns kapacitet att möta elevutvecklingen efter skolorganisationsförändringar men i övrigt finns det i centralortens skolor betydligt mindre eller ingen fri kapacitet alls. Minskningen av antalet platser i förhållande till kvadratmeter i lokaler 2017 jämfört med 2016 års lokalresursplan kommer utav effektiviseringar i samband med om-/tillbyggnationer.

34 34(40) 3. Slutsatser och förslag Enligt befolkningsprognosen och KIR kommer antalet elever att öka i Mölndal. Totalt för hela kommunen skiljer sig inte elevutvecklingen i kort perspektiv medan skillnaderna ökar i ett femårsperspektiv. Stora skillnader finns även mellan områden. I norra Mölndal följs elevutvecklingen mellan prognos och KIR åt närmaste året för att därefter skiljas sig något mer över femårsperioden. I västra Mölndal skiljer sig elevutvecklingen enligt KIR och prognos kraftigt redan kortsiktigt där prognosen ligger betydligt högre och ökar den närmaste treårsperioden för att därefter bli mer lika om fem år. I centrala Mölndal följs prognos och KIR åt den närmaste femårsperioden. I östra Mölndal visar prognosen på högre tal för elevutvecklingen än KIR med en succesiv ökning hela femårsperioden. I Kållered skiljer sig elevutveckling enligt KIR och prognos åt redan kortsiktigt där prognosen ligger betydligt högre och ökar succesivt hela femårsperioden. I Lindome skiljer sig elevutvecklingen enligt KIR och prognos åt redan kortsiktigt där prognosen ligger betydligt högre och ökar succesivt hela femårsperioden. Kulturskolans och Språkcentrums verksamhet växer då elevtalen ökar och är även i behov av ytterligare lokaler. Kommunen behöver med en långsiktig planering öka sin skolkapacitet med att rationellt genomföra om-/tillbyggnationer samt bygga helt nya skolor. Det kan innebära ett visst överskott de första åren i förhållande till kommande behov. En planerad etapputbyggnad av nya skolor kan vara en möjlighet. Att planera efter befolkningsprognosen är det enda möjliga då KIR inte kan ge en tillförlitlig bild i den expansiva tid med hög bostadsutbyggnadstakt som kommunen befinner sig i. Skolan måste alltid kunna ta emot elever och därmed behövs viss marginal. Det innebär att man planerar mer lokaler än vad som blir exakt aktuellt kortsiktigt och enligt maxkapacitet. Det kan annars innebära att man planerar för lite och får lösa vissa delar tillfälligt/provisoriskt. Temporära lokaler i form av moduler är dubbelt så kostsamt driftmässigt vilket bör beaktas. Fristående skolors eventuella framtida etablering i kommunen påverkar också planeringen. I lokalresursplanen har hänsyn tagits till att alla elever inte väljer områdets skola. De fria skolvalens möjligheter inom den kommunala verksamheten minskar då ledig lokalkapacitet minskar och anvisning till skola för eleverna inom ett skolområde tar så gott som alla elevplatser. I två skolor, Stretered och Almås, är lokalanvändningen kvm per elev hög. Genomsnittet för alla kommunens skolor år 2017 var 16,3 kvm per elev jämfört med ,4 kvm och kvm per elev. Det visar på en succesiv liten minskning av antalet kvm/elev. Enligt branschnyckeltal rekommenderas en effektiv lokalanvändning på 12 kvm per elev BRA. För hela kommunen visar lokalrevisionen att det finns lokaler för beräknat antal elever men skolområdesvis överensstämmer inte lokalkapacitet med lokalbrist. Äldre lokaler behöver ersättas alternativt göras större ombyggnationer av för att bli mer yteffektiva och ändamålsenliga för nutidens och framtidens skola. Skolförvaltningen arbetar aktivt med att minska driftskostnaderna vid tillfälliga överskott av lokaler genom att kallställa dem. Flera skolbyggnader är byggda på 60-talet, vilket gör att de redan har passerat sin tekniska livslängd. Delar av fastighetsbeståndet har undermåliga ventilationsanläggningar som inte klarar av att förse byggnaderna med dagens krav på ventilation. Byggnaderna behöver

35 35(40) samtidigt anpassas till dagens krav på tillgänglighet. Flertalet av byggnaderna är i behov av en uppfräschning av ytskikten invändigt. Det finns framöver behov av att bygga ett par nya skolor, Västerbergskolan och Rävekärrskolan, som ersättning för de paviljongliknande byggnationer som skolorna finns i idag vars lokaler inte längre är ändamålsenliga. I det nya bostadsområdet Forsåker finns behov av en ny grundskola. Det finns också behov av att ersätta paviljonger med permanentbyggnationer på skolorna Balltorp, Eklanda, Hallen och Lackarebäck samt bygga om/till andra skolor som Krokslättsskolan och Valåsskolan. Skolornas utemiljö, för stimulerande lek och aktiviteter i samband med raster och fritidshemstid, är ett område där det krävs mycket insatser på så gott som alla skolor. Aktuell forskning visar på skolgårdsmiljöernas påverkan för barn/elevers hälsa och inlärning. Skolförvaltningen ansöker för om statligt bidrag för att kunna upprusta fler skolgårdar. Skillnader från föregående lokalresursplan Befolkningsprognosen 2017 visar en elevökning med ca 1100 elever för åren vilket är en ökning sedan 2016 års prognos som visade på en ökning på ca 800 elever för åren Ökningen sker i så gott som alla områden och för flertalet enheter. De lägre födelsetalen under åren växer framöver in i grundskola vilket innebär att befolkningsökningen inte får samma genomslag på skollokalerna. Den överskottskapacitet som funnits i lokalerna har successivt fyllts ut och det finns kvar viss kapacitet i Kållereds och Lindomes skolor. I centrala Mölndal finns kapacitet att möta elevutvecklingen efter skolorganisationsförändringar men i övrigt finns det i centralortens skolor betydligt mindre eller ingen fri kapacitet alls. Nya mer ändamålsenliga moduler har ersatt tidigare på Eklandaskolan och skillnaden i kvm blev en ökning med 215 kvm. Detsamma gäller på Hallenskolan i samband med permanentbyggnation etapp II då de tidigare modulerna låg i vägen för tillbyggnaden. Ytan minskade då med 67 kvm. Fässbergsskolan har tagit i bruk ytterligare lokaler på 931 kvm. Ett par specialsalar har utrustats och sedan tidigare iordningställda lokaler för Bosgårdsskolans mellanstadium används åter. Moduletableringar i samband med ombyggnation Almåsskolan har tillkommit medan en byggnad har rivits vilket innebär en ökning med 920 kvm. Elevantalet har samtidigt ökat i samband med att skolan tar emot elever från västra skolområdet i högstadiet. Det innebär att skolkapaciteten ökat något kortsiktigt men att bemötandet av de närmaste årens elevökning säkrats för de berörda skolorna i jämförelse med lokalresursplanen för 2017.

36 36(40) Nedan redovisas planerade projekt för skolan under de kommande åren. Figur 4. Planering för kommunens samtliga skolor fram till 2020.