Nyanländas boende i Åstorp

Transkript

1 Nyanländas boende i Åstorp En kartläggning av nyanlända självbosattas boendesituation och väg in i kommunen DNR KSFD 2018/279 Linnea Tingne Utredare Migrationsenheten

2 (105) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING ORDFÖRKLARINGAR BAKGRUND SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR MÅLFORMULERING GENOMFÖRANDE FÖRARBETE INSAMLING Enkätundersökning Intervjuer/ hembesök Gruppintervjuer Statistik Intervjuer med tjänstemän BEGRÄNSNINGAR OCH AVGRÄNSNINGAR AVGRÄNSNINGAR BEGRÄNSNINGAR VAD GÄLLER URVAL AV INTERVJUPERSON Etiska betänkanden kopplade till urval BEGRÄNSNINGAR VAD GÄLLER ÖPPENHET I INTERVJUER BORTFALLSANALYS ENKÄTER Populationen för undersökningen Urval för undersökningen Svarsfrekvens (objektbortfall) Partiellt bortfall Mätfel ÅSTORPS BOSTADSBESTÅND Bostadsbestånd, upplåtelseform och ägande Bostadsbyggande Hyresnivåer och hyresbostäders storlek Hushållens storlek RIKTLINJER OCH RUTINER SOM PÅVERKAR NYANLÄNDAS MÖJLIGHETER ATT HITTA BOSTAD Att verka för nybyggnation av hyresrätter Att motverka utestängning av vissa grupper från bostadsmarknaden Boenderemisser och samarbete mellan allmännytta och socialtjänst Hur ser kommunen på sitt bostadsförsörjningsansvar? Slutsatser BESKRIVNING AV ÅSTORPS MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA NYANLÄNDAS ANDEL AV ÅSTORPS BEFOLKNING BEFOLKNINGSÖKNING OCH NYANLÄNDAS ANDEL AV BEFOLKNINGSÖKNINGEN VIDAREFLYTTAR TILL OCH FRÅN KOMMUNEN VARFÖR BOSÄTTER SIG SÅ MÅNGA NYANLÄNDA I ÅSTORP? STANNA KVAR ELLER FLYTTA FRÅN KOMMUNEN? HUR KAN MOTTAGANDET KOMMA ATT SE UT FRAMÖVER? TILLTRÄDE TILL BOSTADSMARKNADEN... 42

3 (105) 10.1 VAR I KOMMUNEN BOR NYANLÄNDA? FASTIGHETSÄGARE/ HYRESVÄRDAR KONTRAKTSTYPER Förstahandskontrakt Andrahandskontrakt Inneboende Hemlöshet, otillåten andrahandsuthyrning och handel med fiktiva adresser HUR HITTAR MAN SOM NYANLÄND ETT BOENDE I ÅSTORP? HUR SER NYANLÄNDAS BOENDESITUATION UT? HYRESNIVÅER OCH HUSHÅLLENS EKONOMI BOSTÄDERNAS SKICK OCH LÄMPLIGHET TRÅNGBODDHET BOENDESITUATIONENS EFFEKTER PÅ ETABLERING OCH SEGREGATION EFFEKTER PÅ ETABLERING OCH HÄLSA UTSATTHET OCH SEGREGATION TILLITEN TILL SAMHÄLLET FÖRSLAG FRÅN NYANLÄNDA OCH TJÄNSTEMÄN FÖRSLAG FRÅN TJÄNSTEMÄN FÖRSLAG FRÅN NYANLÄNDA OCH CIVILSAMHÄLLE AVSLUTANDE DISKUSSION KÄLLHÄNVISNINGAR BILAGOR INTERVJUGUIDE NYANLÄNDAS BOENDE I ÅSTORP INFORMATION OM STUDIEN NYANLÄNDAS BOENDE I ÅSTORP INFORMATIONSBREV ANGÅENDE KARTLÄGGNINGEN NYANLÄNDAS BOENDE I ÅSTORP SAMTYCKESBLANKETT ENKÄT... 98

4 (105) 1 Sammanfattning Bakgrund och syfte Sedan 2015 har antalet nyanlända som bosätter sig i Åstorps kommun legat på en mycket hög nivå jämfört med flertalet andra skånska kommuner. Det stora flertalet av dessa har varit självbosatta, dvs. de har på egen hand bosatt sig i kommunen. Den här utredningen syftar till att erhålla en helhetsbild kring varför så många nyanlända väljer Åstorp som hemkommun, trots den bostadsbrist som finns i kommunen. Den syftar också till att få en helhetsbild kring de förhållanden som nyanlända självbosatta bor och lever under i kommunen. Den rapport som utredningen mynnar ut i skall fungera som ett underlag utifrån vilket kommunen bättre kan ta fram strategier och arbetssätt gällande nyanländas boende. Anledningar till nyanländas bosättning i Åstorps kommun Utredningen visar att den främsta anledningen till att Åstorps kommun haft en så stor självbosättning av nyanlända är en relativt god tillgång på bostäder i jämförelse med andra närliggande kommuner. Här har miljonprogramsområdet på Idrottsgatan och Ormastorpsgatan haft en stor betydelse. Även tillgången till privata villor som köps upp och hyrs ut i kommersiellt syfte har spelat en stor roll för nyanländas etablering i kommunen. Den absoluta merparten av Åstorps nyanlända vill stanna kvar i kommunen. De främsta skälen för detta är att Åstorp uppfattas som lugnt och fritt från grov brottslighet, att barnen trivs i skolan samt det faktum att många nyanlända har ett nätverk och ett sammanhang med släkt och vänner på orten. De kommande åren är det troligt att självbosättningen av nyanlända minskar både i absoluta och relativa tal. Detta främst som en följd av att möjligheterna att hitta en bostad försämrats för nyanlända i Åstorp. Tillträde till bostadsmarknaden Utredningen visar att en majoritet av Åstorps nyanlända självbosatta bor hos privatpersoner som hyr ut hela eller delar av villor. En majoritet av dessa har i sin tur förstahandskontrakt som de har fått betala för att få tillgång till. En mindre andel bor med förstahandskontrakt hos ett fastighetsbolag, och majoriteten av dessa hos Svenska Hus (tidigare Jefast). Så många som 15 % kan bo i otillåten andrahandsuthyrning eller inneboende utan kontrakt. Många av de som bor inneboende är inte skrivna på den adress där de bor. De kontraktslösa boendeformerna kan likställas med hemlöshet, ett eget ordnat kortsiktigt boende. Akut hemlöshet förekommer men verkar vara ovanlig i Åstorp, de flesta har ett nätverk och kan bo tillfälligt hos någon de känner.

5 (105) Kopplat till det kontraktslösa boendet är också bruket av så kallade brevlådeadresser, samt trångboddhet. De informella kanalerna dominerar vid bostadsletande, och för nyanlända är det i stort sett omöjligt att hitta bostad genom bostadskö. Det beror på att fastighetsägare ställer krav på fast anställning för att få ett kontrakt. Istället letar man genom släkt och vänner, på Blocket och/ eller betalar svart för att få ett kontrakt. Flertalet av de som bor hos privata fastighetsägare har betalat svart för att få kontraktet. Den finns inga interna strukturer eller riktlinjer i kommunen som underlättar självbosatta nyanländas etablering och bosättning. Det finns istället hos politik och allmännytta en inställning till inflyttningen som problematisk, eftersom den uppfattas som samhällsekonomiskt olönsam. Denna inställning får konsekvenser på så vis att nyanländas etablering i kommunen försvåras. Boendesituation och hushållens ekonomi Bland de ärenden som inkommer till Miljökontoret håller de bostäder där nyanlända (inte enbart självbosatta utan även anvisade) bor en sämre standard än för andra grupper. Flertalet av de anmälningar som görs för hushåll där nyanlända bor leder till att fastighetsägaren får ett föreläggande om åtgärder. Detta då inomhusmiljöerna bedöms innebära risk för skada eller olägenhet för människors hälsa. Flertalet av ärendena berör bostäder där barnfamiljer bor. De vanligaste bristerna i boendemiljön är fukt, vattenskador, bristande ventilation och mögelpåväxt. Hela 79 % av respondenterna i studien är trångbodda. Bland barnfamiljerna är andelen 85 %. Flertalet av de självbosatta personer som bor hos mindre privata fastighetsägare har fått betala svart för sitt kontrakt, antingen till fastighetsägaren eller till en förmedlare som förmedlar kontraktet. Hos de mindre privata fastighetsägarna är det inte ovanligt med kallhyror om kronor eller mer. I tillägg till hyran tillkommer utgifter för vatten, sophämtning och uppvärmning. Det är också vanligt att privata fastighetsägare begär en deposition om 2-3 månadshyror. Det är inte alltid boendekostnaderna ryms inom socialförvaltningens normer för godtagbar boendekostnad, och en del av utgifterna är också svarta. Det leder till att många nyanlända blir skuldsatta, och lånar pengar av släktingar och vänner. Ett fåtal ser sig tvingade att jobba svart för att kunna efterfråga och behålla en bostad. Flertalet av de som bor hos mindre privata fastighetsägare är barnfamiljer.

6 (105) Utsatthet i förhållande till andra grupper Privata fastighetsägare som tar ut höga hyror, samt förmedlare som begär svart betalning för kontrakt, har självbosatta nyanlända som sin målgrupp. Ett flertal personer beskriver att den svarta marknaden styrs av gäng. Med anledning av bristande kunskaper om hyresmarknaden, hyreslagstiftning och bristande kunskaper i svenska, har nyanlända mycket svårt att ta tillvara sina rättigheter på bostadsmarknaden. Effekter på etablering och tilltro till samhällets institutioner Lärare och elever på SFI vittnar om att trångboddhet påverkar elevers koncentration och inlärning. Många vuxna nyanlända uttrycker stor stress kring att hitta och behålla ett boende samt kring boendekostnader. Man uttrycker också ett mycket stort fokus på boendefrågor. Den personal som intervjuats i grundskolan har man inte kunnat konstatera att barnens boendeförhållanden påverkar inlärning och koncentration. Personal i grundskolan har dock observerat att många elever dröjer sig kvar i skolans lokaler och inte verkar vilja gå hem efter skolans slut. Det beskrivs också en tveksamhet hos många att vända sig till polis eller socialtjänst för hjälp. Det beror på en rädsla för repressalier från de förmedlare och/ eller fastighetsägare som uppfattas som kriminella. Det finns också en rädsla för att av socialförvaltningen bedömas som olämplig som förälder i de fall man inte lyckas erbjuda sina barn ett rimligt boende, och därmed förlora barnen om familjens boendeförhållanden uppdagas. Kvinnor och barnfamiljer Ensamstående föräldrar har svårare än andra att få ekonomin att gå ihop. De har svårare både att hitta en bostad och klara sina utgifter. Av respondenterna i studien finns dubbelt så många kvinnor som män ensamstående med barn. Betydligt färre kvinnor än män kommer ut i arbete efter etableringsplanen avslutas. Det innebär att kvinnor generellt är mer utsatta ekonomiskt än vad män är. Det har också under studiens gång framkommit att det förekommit erbjudanden om hjälp med bostad i utbyte mot sexuella tjänster. I förhållande till oseriösa hyresvärdar är barnfamiljer mer utsatta än vuxna utan barn, eftersom de har behov av större bostäder. Ju större familjen är, desto svårare har man att hitta en lämplig bostad till en hyra man har råd med. Flera respondenter beskriver att de försökt ta upp sin hyresnivå för diskussion med hyresvärden och då fått till svar att hyresvärden är medveten om att de som barnfamilj inte har några alternativ, ibland att man vid ytterligare klagomål från hyresgästen kommer att avhysa denna. Privata fastighetsägare är alltså väl medvetna om sin förhandlingsposition.

7 (105) I de fall familjer har yngre medlemmar som är berättigade till studiestöd via CSN är deras föräldrar beroende av detta, men även bostadsbidrag, för att få ekonomin att gå ihop. Därför kan det bli problematiskt i de fall ett barn blir vuxet och flyttar hemifrån. Barnbidraget går i huvudsak inte till kläder eller fritidsaktiviteter till barnen utan används för att kunna betala hyra och andra räkningar. Barnfamiljer är i något högre utsträckning trångbodda än personer utan barn. Vi vet också att nästan samtliga de hushåll som bor i en fastighet där Miljökontoret skickat ett föreläggande om åtgärd enligt miljöbalken, är barnfamiljer. Efterfrågade åtgärder Miljökontor och byggkontor efterfrågar samverkan med socialförvaltning och boendesamordnare. Vidare efterfrågas informationsinsatser för nyanlända så att de bättre kan tillvarata sina intressen. Nyanlända efterfrågar kontroll av oseriösa fastighetsägare och privatpersoner som hyr ut svart i syfte att förhindra att nyanlända utnyttjas av dessa. Slutligen framkommer behov av att allmännyttan tar någon form av ansvar för de mest utsatta kommuninvånarna.

8 (105) 2 Ordförklaringar Nyanländ En nyanländ person är någon som är mottagen i en kommun och har beviljats uppehållstillstånd för bosättning på grund av flyktingskäl eller andra skyddsskäl. Även anhöriga till dessa personer anses vara nyanlända. En person är nyanländ under tiden som han eller hon omfattas av lagen om etableringsinsatser, det vill säga två till tre år. Asylsökande En utländsk medborgare som tagit sig till Sverige och begärt skydd men som ännu inte fått sin ansökan slutligt prövad av Migrationsverket och/ eller migrationsdomstol. Familjeanknytning Familjeband som en asylsökande hänvisar till i samband med ansökan om uppehållstillstånd Eget boende, EBO En asylsökande som väljer att ordna boendet på egen hand under väntetiden, till exempel hos släkt eller vänner. Etableringsplan/ etableringen Utformas av Arbetsförmedlingen tillsammans med den nyanlände. Planen sträcker sig högst 24 månader och omfattar bland annat SFI, samhällsorientering och arbetsförberedande aktiviteter. Kommission Vid intervjuer har jag och tolken använt uttrycket kommission för att benämna svarta betalningar som görs för att få kontrakt. Pengarna betalas till fastighetsägaren eller till en förmedlare som förmedlar kontraktet. Uttrycket förekommer i vissa citat i texten. Kommunplacerad En nyanländ eller kvotflykting som blir folkbokförd i en kommun, antingen självbosatt eller anvisad. Permanent uppehållstillstånd, PUT En utländsk medborgare som har beviljats permanent uppehållstillstånd har tillstånd att bo och arbeta i Sverige under obegränsad tid. Tillstånden gäller så länge personen är bosatt i Sverige.

9 (105) Schablonersättning Kommunen får ersättning med ett schablonbelopp som fastställs varje år. Schablonbeloppet ska täcka kostnader för etableringsinsatser för nyanlända personer. Ersättningen ska täcka kostnader som kommunen har för etableringsinsatser och introduktion för nyanlända. Schablonersättningen betalas ut de första två åren efter att en person fått uppehållstillstånd (PUT eller TUT) Självbosatt En utländsk medborgare som har beviljats uppehållstillstånd och bosatt sig själv i en kommun. Svenska som Andraspråk (SaS eller SVA) Steget efter SFI. I ämnet svenska som andraspråk skall elever som har ett annat modersmål än svenska få möjlighet att vidareutveckla sin förmåga att kommunicera muntligt och skriftligt på svenska i vardagsliv, samhällsliv, utbildning och arbetsliv. Tidsbegränsat uppehållstillstånd, TUT Den 20 juli 2016 började en ny lag gälla, lag om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Lagen gäller till och med den 19 juli 2019, om inte Sveriges riksdag ändrar sig och bestämmer något annat. Den som bedöms vara flykting får ett uppehållstillstånd som gäller i tre år och den som bedöms vara alternativt skyddsbehövande får ett tillstånd för 13 månader. Om personen fortfarande har skyddsskäl när uppehållstillståndet går ut, kan han eller hon få förlängt uppehållstillstånd i Sverige. Om personen kan försörja sig själv kan han eller hon få permanent uppehållstillstånd. En person med TUT kan inte ansöka om familjeåterförening. Vidareflyttad/ vidarebosatt För varje nyanländ betalas en schabloniserad ersättning ut med delbelopp under två års tid, till den kommun där den nyanlände är bosatt vid tidpunkten för varje utbetalning. Därigenom finns även statistik över så kallade vidareflyttade, så länge en sådan vidareflytt har gjorts inom 24 månader från det första mottagandet i en kommun. I den här statistiken ingår även de som efter att ha bosatt sig på egen hand har begärt och fått hjälp av Arbetsförmedlingen att bosätta sig i en annan kommun, men Migrationsverket har ingen möjlighet att särskilja dessa från andra vidareflyttade.

10 (105) 3 Bakgrund Sedan 2015 har antalet nyanlända som bosätter sig i Åstorps kommun legat på en mycket hög nivå jämfört med flertalet andra skånska kommuner. Det absoluta flertalet av de kommunplacerade nyanlända i Åstorp har själva valt att bosätta sig i kommunen, dvs. de har inte anvisats till kommunen via Migrationsverket (Migrationsverket ). Som en följd av detta har Länsstyrelsen beslutat att Åstorp inte skall anvisas några nyanlända av Migrationsverket under Från skolans sida har en betydande ökning noterats av antal barn i skolan i förhållande till vad man har planerat för och räknat med utifrån de befolkningsprognoser som finns. Även socialtjänsten har noterat en stor ökning av antalet ärenden i samband med den höga inflyttningen. Åstorp har en mycket blygsam nybyggnation (Bostadsförsörjningsprogram Åstorps kommun s. 23) och ett underskott av hyresrätter (Camilla Eriksson, Förvaltningschef Samhällsbyggnadsförvaltningen, intervju ). Mot bakgrund av den bostadsbrist som funnits i Åstorp har politiken funderat över vilken drivkraften är för nyanlända att ändå bosätta sig i kommunen. En oro har även uppstått kring eventuell trångboddhet, otrygga bostadsförhållanden med svarta kontrakt och köpta adresser, samt till påfrestningar på kommunal ekonomi och infrastruktur som en följd av en kraftig ökning av invånarantalet i förhållande till antalet skattebetalare. Kommunchef Lena Mårtensson Stenudd beskriver: Frågan blir i sammanhanget hur barn som växer upp i trångboddhet och kanske hemlöshet mår och utvecklas. Trångboddhet kan också leda till sanitära problem när vatten och avlopp används av ett större antal personer än de är avsedda för. Slutligen innebär systemet med köpta adresser att det är det svårt att få grepp om vilken befolkning man faktiskt har i kommunen. Mot bakgrund av detta har kommunchef och politik i Åstorps kommun önskat en utredning kring nyanländas bostadssituation i Åstorp. Kommunen har beviljats så kallade 37- medel från Länsstyrelsen för att kunna genomföra studien.

11 (105) 4 Syfte och frågeställningar Utredningen syftar till att erhålla en helhetsbild kring varför så många nyanlända väljer Åstorp som hemkommun, trots den bostadsbrist som finns i kommunen. Den syftar också till att få en helhetsbild kring de förhållanden som nyanlända självbosatta bor och lever under i kommunen. Den rapport som utredningen mynnar ut i skall fungera som ett underlag utifrån vilket kommunen bättre kan ta fram strategier och arbetssätt gällande nyanländas boende. Utredningen skall besvara följande frågeställningar: Varför väljer så många nyanlända Åstorp som hemort? Vilka förutsättningar har nyanlända att etablera sig på den reguljära respektive sekundära bostadsmarknaden i Åstorps kommun? Hur ser nyanländas boendesituation ut, det vill säga bostadsyta, bostadens skick och lämplighet? Hur påverkar boendesituationen nyanländas etablering?

12 (105) 5 Målformulering Att ha samtalat med/ intervjuat representanter för samtliga delar i kommunens organisation som kan ha information om nyanländas boende och/eller som kan förmedla kontakt med nyanlända Att ha haft kontakt med samtliga identifierbara individer i frivilligsektor som kan ha information om nyanländas boende och/ eller förmedla kontakt med nyanlända Att via enkäter, intervjuer och hembesök ha nått minst 25 % av målgruppen (där målgruppen definieras som nyanlända självbosatta hushåll som kommit till Åstorps kommun under åren ). Att ha intervjuat de största fastighetsägarna i Åstorp Att ha samlat all tillgänglig statistik kring nyanländas flyttmönster och boende via interna och externa källor Att ha sammanställt kartläggningen i en rapport Att internt för kommunens nämnder och ledningsgrupp redogöra för vad som framkommit i kartläggningen. Att till målgruppen återkoppla vad som framkommit i kartläggningen. Att vid ett spridningsseminarium ha spritt kunskaperna som erhållits internt i förvaltningarna samt externt till andra kommuner myndigheter som kan vara intresserade av resultatet.

13 (105) 6 Genomförande Utredningen har utförts på uppdrag av Åstorps kommuns centrala ledningsgrupp. Upplägg och genomförande har stämts av med ledningsgruppen vid besök på ledningsgruppsmöte i januari En delrapportering har gjorts i maj 2018 varvid tendenser i materialet presenterats tillsammans med en lägesbeskrivning av hur arbetet fortskridit. Förvaltningarna har på uppdrag av kommunledningen haft i uppgift att bistå utredaren med kontakter till personal för intervju, och att tillhandahålla avidentifierad information som utredaren behöver. Migrationsstrateg Bobby Svitzer har agerat handledare under arbetet. 6.1 Förarbete Ett samtal med Annelie Björkhagen Turesson, universitetslektor i socialt arbete vid Malmö Universitet, gav vägledning kring möjliga tillvägagångssätt för att hitta och få kontakt med målgruppen. Arbetet inleddes med att kontakt togs med kommunala förvaltningschefer och områdeschefer samt med företrädare från frivilligsektor. Detta i syfte att identifiera möjliga ingångar till målgruppen samt anställda som genom sitt arbete skulle kunna ha information om målgruppens boendeförhållanden. Jag har försökt identifiera nyckelpersoner som kan förmedla en direkt kontakt med potentiella intervjuperson, eftersom detta är mest effektivt. På familjecentralen Hagapunkten gjordes ett undantag, då personalen inte önskade förmedla kontakt med målgruppen utan förordade ett tillvägagångssätt med allmänna informationsmöten och informationsbrev. En intervjuguide (bilaga 1) utformades med utgångspunkt i undersökningsfrågorna. Ett informationsbrev till målgruppen (bilaga 2) och ett till tjänstemän (bilaga 3) utformades i samråd med integrationsstrateg Bobby Svitzer. En samtyckesblankett (bilaga 4) utformades i samråd med kommunjurist. Informationsbrev och samtyckesblankett översattes till arabiska, dari och tigrinja. Genom dessa dokument tillgodoses informationskravet och samtyckeskravet i enlighet med dataskyddsförordningen (GDPR). De personuppgifter som registrerats har hanterats i en krypterad excelfil till vilken enbart utredaren har haft tillgång. Enkäten (bilaga 5) utformades med utgångspunkt i undersökningsfrågorna. En arabisktalande lärare på SFI, Lina el- Youssef, samt en universitetslektor vid Malmö Universitet, har varit behjälpliga i att kommentera och föreslå

14 (105) förbättringar av enkäten. Enkäten har översatts till arabiska, dari och tigrinja. En excelfil har tagits fram för registrering och analys av enkätsvaren. Inläsning av rapporter kring boende, byggande och nyanländas bostadssituation har skett. Kommunens bostadsförsörjningsprogram har lästs. 6.2 Insamling Den metodologiska utgångspunkten i utredningen har varit att utgå ifrån nyanländas egna beskrivningar och upplevelser av sin situation. Flera olika angreppssätt har här använts i syfte att få tillgång till dessa: Enkätundersökning Djupintervjuer och hembesök med familjer/ hushåll Gruppintervjuer i samarbete med frivilligsektor och SFI Syftet med att använda olika metoder för dialog med målgruppen har varit att erbjuda så många som möjligt en möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter i en situation som känns bekväm, samt att få både djup och bredd i underlaget. I syfte att skapa förtroende hos gruppen har en arabisktalande person boende i kommunen anställts som språkstöd istället för att använda tolk från tolkförmedling. Materialet har kompletterats med intervjuer med sådana kommunala tjänstemän, som genom sitt arbete har kontakter med nyanlända. Genom sitt arbete har de bedömts kunna ha information om hur nyanlända bor och lever i kommunen och kunna förmedla kontakt till presumtiva intervjuperson. I syfte att få tillgång till underlag kring de kommunala strukturer som påverkar nyanländas möjligheter att hitta bostad i kommunen har även tjänstemän med strategisk insyn samt politik intervjuats: Intervjuer har genomförts med kommunalråd Ronny Sandberg, kommunchef Lena Mårtensson Stenudd, förvaltningschef för samhällsbyggnadsförvaltningen Camilla Eriksson, samt områdeschef Jessica Björn vid Socialförvaltningens vuxenmyndighet. Intervju har genomförts med det allmännyttiga fastighetsbolaget Kvidingebyggens VD Mikael Fors.

15 (105) Utöver kontakter med kommunens egen personal har två intervjuer har ägt rum med representanter från ideell sektor. Slutligen har intervjuer eller mailväxling har skett med de två största fastighetsägarna i Åstorps kommun; Jefast och Balder. Materialet har kompletterats med den statistik som finns tillgänglig via Migrationsverket, Skatteverket och kommunens egna register över de nyanlända för vilka kommunen erhåller integrationsmedel (schablonersättningar) från Migrationsverket Enkätundersökning Enkäten har under lektionstid delats ut i samtliga klasser på SFI samt SaS (Svenska som andraspråk) och Språkintroduktion (gymnasieprogram med mer svenska). Syftet med att använda detta forum har varit att det varit möjligt att på ett kontrollerat och mätbart sätt nå ut till större delen av målgruppen. 185 personer har besvarat enkäten, varav 37 uppger att de är anvisade och 148 personer att de har bosatt sig i kommunen på egen hand eller genom anhöriginvandring (dvs. de är inte anvisade). I den senare gruppen har i sin tur 8 personer uppgivit att de har kommit till Sverige med tillstånd att arbeta eller studera. Dessa 8 personer har rensats bort eftersom de inte har kommit som flyktingar. Av den grupp som kvarstår är 115 studerande på SFI eller SaS och 25 är studerande på språkintroduktion. Grovt skattat bör vi då ha nått mellan % av de självbosatta hushållen via enkäten (se avsnitt 7.4.3) Intervjuer/ hembesök 19 hushåll har intervjuats, varav 16 i intervjupersonernas hemmiljö varvid hemförhållandena har kunnat observeras. Intervjuerna har varit semistrukturerade och utgått ifrån intervjuguidens teman: bostaden; att hitta bostad och välja kommun; upplevelse av Åstorp som bostadsort; kontakt med hyresvärd samt boendesituationens påverkan på tillvaron. Vid intervjuerna har mellan 1 och 5 familjemedlemmar deltagit, hushållens storlek har varierat mellan 1 och 8 personer. I snitt har hushållen bestått av 4 personer, och merparten har varit kärnfamiljer med mamma, pappa och ett eller flera barn. Vid flertalet intervjuer har språkstödet deltagit för tolkning mellan arabiska och svenska. Vid ett fåtal intervjuer har intervjupersonerna önskat genomföra intervjun utan tolk/ språkstöd. Intervjuerna har tagit mellan 45 minuter och 90 minuter att genomföra. Intervjupersonerna har fått avgöra hur dokumentationen skall ske. Hälften av intervjuerna har spelats in och transkriberats, vid hälften av intervjuerna har anteckningar tagits under

16 (105) samtalets gång. Hädanefter kommer jag i rapporten att referera till hushållen som Familj Gruppintervjuer Tre gruppintervjuer har genomförts varav två i samarbete med ideell sektor, och en gruppintervju med elever på SFI i samarbete med en av vuxenutbildningens lärare. Hädanefter kommer jag i rapporten att referera till gruppintervju Statistik Statistik över kommunmottagna och självbosatta nyanlända har hämtats från Migrationsverket. I syfte att se vilka personer som flyttat till kommunen och var de har folkbokfört sig har jag använt skatteverkets befolkningsstatistik via beslutsstödet Qlikview. Denna statistik har jämförts med kommunens egna listor över de individer för vilka man mottar schablonersättningar. I Bisnode Infotorg har jag tittat på vem som äger de fastigheter där nyanlända är folkbokförda Intervjuer med tjänstemän Intervjuer med tjänstemän har varit semistrukturerade (intervjuer med på förhand bestämda frågor, men med möjlighet att ställa följdfrågor) och anpassade efter tjänstemannens arbetsroll. Före intervjun har de berörda tjänstemännen fått ta del av ett informationsbrev om utredningen. Följande intervjuer och mailkontakter har genomförts med tjänstemän i kommunens egen organisation: Intervjuer med två socialsekreterare på Vuxenmyndigheten (ekonomiskt bistånd), Socialförvaltningen. Intervju med två inspektörer hos Byggkontoret, Samhällsbyggnadsförvaltningen Intervju med två inspektörer på Miljökontoret som gör inspektioner hos privatpersoner, Samhällsbyggnadsförvaltningen 7 intervjuer med lärare, kuratorer och studiehandledare på de fyra grundskolor i kommunen som har störst antal nyanlända elever (Nyvångskolan, Rågenskolan, Björnekullaskolan och Haganässkolan). Intervjuer med en lärare, en studiehandledare samt en kurator på SFI/ Språkintroduktion Samtliga lärare på SFI/ Språkintroduktion har även fått möjlighet att besvara ett antal frågor via e- post (bilaga 7). Gruppintervjuer har även genomförts med Öppenvården samt med personal på Familjecentralen Hagapunkten.

17 (105) 7 Begränsningar och avgränsningar 7.1 Avgränsningar Målgruppen avgränsas till nyanlända självbosatta som har kommunplacerats i Åstorps kommun under perioden januari april I utredningen bortses således från personer som blivit kommunplacerade via en anvisning från Migrationsverket; asylsökande; ensamkommande barn samt från sådana personer som anlänt till kommunen före Att ankomstperioden begränsats beror delvis på vad som angivits i ansökan om 37- medel till Länsstyrelsen, dels utifrån ett behov av en referensram vid jämförelse mellan olika faktorer. Enligt Migrationsverkets definition av begreppet nyanländ är en person nyanländ under den period som han eller hon omfattas av lagen om etableringsinsatser, dvs. 2-3 år. Det innebär att den period som i denna utredning har använts är något längre än Migrationsverkets definition. Det bör nämnas att jag efterhand medvetet valt att inte ställa direkta frågor om det bor asylsökande eller papperslösa hemma hos dem jag intervjuar. Det beror på att många intervjuperson varit tveksamma till att alls ställa upp för intervju. Flera intervjuer har också föregåtts av ett längre samtal om anonymitet, hur materialet skall användas, om man riskerar några repressalier om man deltar, trots att information om anonymitet lämnats inför intervjun. Jag har också märkt att flera av de andra frågor jag ställt och som inte varit lika känsliga ändå uppfattats som känsliga. Av oro för att inte få svar på mina andra frågor, och att intervjupersonen helt stänger av eller återtar sitt samtycke till att delta, har jag valt att inte ställa frågan om papperslösa och asylsökande inneboende specifikt. Jag har dock frågat om hur den nyanlända själv bott som asylsökande, samt om hur bostaden används och av hur många personer. 7.2 Begränsningar vad gäller urval av intervjuperson Jag har kommit i kontakt med målgruppen via tre olika kanaler: SFI, frivilligsektor och grundskola. Med undantag av ett hushåll har samtliga intervjuperson varit elever på antingen SFI, Språkintroduktion eller SaS. Detta innebär att det finns en risk för att det finns grupper jag inte nått ut till, föräldralediga eller personer som av någon annan anledning inte deltar i SFI. Ett mål har varit att lägga ett särskilt fokus på kvinnors och barns situation. I detta sammanhang har jag varit intresserad av att få kontakt med föräldralediga mammor via den familjecentral dit nyanlända i huvudsak söker sig, dvs. Hagapunktens familjecentral. Barnsköterskorna på Hagapunkten har

18 (105) dock tyvärr avböjt från att medverka i utredningen, med hänvisning till att frågan om deltagande i studien skulle kunna uppfattas som ett intrång av besökande föräldrar. Eftersom BVC inte är en kommunal verksamhet, har det inte varit möjligt att ålägga personalen att delta. Till socialrådgivarna kommer inga nyanlända i Åstorps kommun (möte med mottagningsteamet, öppenvården ); till öppen förskola kommer få nyanlända (Möte med Hagapunktens familjecentral ). I samarbete med Öppna förskolans förskolelärare anordnades ett informationsmöte på familjecentralen, till vilket ett hushåll kom. Denna familj hade dock inte små barn. Jag har även gjort försök att vistas i lokalerna i hopp om att träffa på nyanlända mammor. Vid de tillfällen jag vistats i lokalerna har dock inga nyanlända mammor besökt Öppna förskolan. Jag har dock i studien intervjuat en handfull familjer där mammorna var antingen föräldralediga eller gravida, där jag fått kontakt med pappan initialt. Det stora flertalet intervjuade hushåll var också familjer med barn Etiska betänkanden kopplade till urval En risk vad gäller urval i en studie där intervjupersoner deltar frivilligt är att det kan vara så att främst de som har förhoppningar om någon form av hjälp ställer upp för intervju. Trots upprepad information om att jag som utredare inte är i en position att hjälpa någon att hitta en ny bostad, har jag mottagit många böner om hjälp från de personer jag intervjuar. Det kan innebära att de som upplever sin boendesituation som fullgod inte ser ett behov av att delta i studien. Det finns också en risk att de som av en eller annan anledning är rädda för att delta inte ställer upp. Det kan handla om personer som är rädda att förlora sin bostad om det kommer ut att de deltagit i studien, eller som är misstänksamma mot myndigheter. I flera av mina intervjuer nämner intervjupersoner att många som de känner är rädda för att tala med mig, eller misstänker att deras deltagande ändå inte kommer att leda till en förändring av nyanländas situation. Det förekommer rykten i gruppen om att kommunen tar ifrån trångbodda eller hemlösa föräldrar deras barn. Därför kan det vara svårt att som representant för kommunen komma i kontakt med de barnfamiljer som har det sämst. Vi vet att minst en barnfamilj som blivit hemlös flyttat från kommunen av rädsla för att socialtjänsten skulle få reda på att barnen levde i hemlöshet och ta dem från föräldrarna. De hemlösa personer jag har intervjuat har inte varit barnfamiljer, det finns dock hemlösa barnfamiljer bland de nyanlända i Åstorp. Det skulle kunna stödja misstanken om att hemlösa barnfamiljer undviker att delta i studien.

19 (105) 7.3 Begränsningar vad gäller öppenhet i intervjuer Det bör vidare nämnas att vi inte kan veta i vilken mån intervjupersoner är helt ärliga i kontakten med utredaren. Det finns en risk för att man döljer vissa saker och visar upp annat som är mindre känsligt. Vid ett par tillfällen, då flera familjemedlemmar suttit med under intervjun, har det uppstått situationer där det är uppenbart att en familjemedlem berättat för mycket och där en annan familjemedlem reagerar med att förminska vad som sagts. Detta gäller bland annat frågor kring relationen till hyresvärden, förmedlare och frågor kring svart betalning för kontrakt. Det finns också en misstanke om att det finns frågor även i de anonyma enkäterna som känns påträngande. Ett exempel är frågan om hur många vuxna som bor i bostaden, där det finns ett mycket stort partiellt bortfall (hela 26 %), jämfört med frågan om antalet barn i bostaden där bortfallet är betydligt mindre (8 %). Vid en gruppintervju och flera djupintervjuer har jag frågat intervjupersoner varför de tror att bortfallet på frågan är så stort. Jag har fått till svar att många är rädda, eftersom man bor för många i bostaden och att det bor personer i bostaden som inte är folkbokförda där. Man litar inte på att din studie är anonym. Tilliten till myndigheter är väldigt låg, särskilt till Migrationsverket och polisen. Det är möjligt att man inte ens i enkäten svarar som det är. Intervju med representant 1 för frivilligsektor 7.4 Bortfallsanalys enkäter Populationen för undersökningen Under perioden 1 januari 2015 till och med april 2018 kommunplacerades totalt 528 nyanlända personer i Åstorp (Kommunmottagna enligt ersättningsförordningen ). Av de 528 nyanlända som kommunplacerades under perioden var enligt Migrationsverket 444 personer självbosatta, antingen under asyltiden eller efter uppehållstillståndet, alternativt anhöriginvandrare. Målgruppen (dvs. populationen) för denna utredning består således av 444 individer. Precis hälften av de kommunplacerade var barn. Av dessa vet vi inte hus många som tillhörde självbosatta hushåll eller som var anhöriginvandrare. I gruppen anhöriginvandrare finns anledning att anta att andelen barn är något högre än i gruppen som helhet. Det beror på att det i vissa familjer är så att pappan kommit först, och familjen anslutit senare. Därför kan andelen barn i målgruppen vara något högre än för samtliga.

20 (105) Urval för undersökningen Enkäten har delats ut på SFI, SaS och Språkintroduktionen. Detta i syfte att på ett kontrollerat sätt nå ut till en så stor andel av målgruppen som möjligt. Att dela ut enkäten i klassrummen innebär att det går att undvika att samma person besvarar enkäten två gånger. Svarsfrekvensen vid utdelning av enkäter ger också en högre svarsfrekvens än till exempel en postenkät. Tillvägagångssättet innebär dock att urvalet inte blir helt slumpmässigt, eftersom det finns individer i målgruppen som inte studerar på SFI (däribland föräldralediga, personer som har avslutat eller avbrutit sina studier i svenska samt barn i grundskolan). Det innebär också att personer som inte tillhör populationen dvs. målgruppen besvarar enkäten. Dessa är arbetskraftsinvandrare, ensamkommande barn och andra personer som anvisats till Åstorp via Migrationsverket. Dessa får rensas bort i efterhand. Under våren 2018 fanns 185 individer hos SFI, 50 individer på SaS och 67 individer i språkintroduktion (Språkintroduktion), totalt alltså 302 personer. Hur många av dessa som tillhör urvalet/ målgruppen är svårt att uttala sig om Svarsfrekvens (objektbortfall) När en individ i urvalsgruppen inte har besvarat enkäten uppstår ett enhetsbortfall. 114 SFI- elever har besvarat enkäten, 15 elever i SaS och 49 på Språkintroduktion, totalt 185 personer. Av dessa uppgav 8 personer att de var arbetskraftsinvandrare. 37 personer uppgav att de var anvisade till Åstorp. 140 personer tillhörde målgruppen. Av dessa är 115 personer studerande på SFI/ SaS och 25 studerande på Språkintroduktionen. Eftersom vi inte vet hur många av samtliga elever på SFI, SaS och Språkintroduktion som är anvisade respektive självbosatta eller arbetskraftsinvandrare, går det inte att uttala sig om hur hög svarsfrekvensen är i urvalet. I förhållande till målgruppen som helhet har dock % av hushållen nåtts via enkäten, beroende på hur många av de självbosatta studeranden på Språkintroduktionen som har minst en förälder studerande på SFI eller SaS. Detta då hälften av målgruppen (cirka 222 personer) består av barn och deras föräldrar (cirka 222 personer) svarar å deras vägnar. Således har mellan 115/222 = 52 % och 140/222 = 63 % av hushållen nåtts av enkäten. Av de individer som befunnit sig i klasserna vid utdelningstillfällena har ytterst få avstått från att delta i undersökningen, dvs. vi har en mycket liten svarsvägran. Av de 5 individer som har avböjt ifrån att besvara enkäten har 4 avstått på grund av att enkäten inte fanns på modersmålet och att

21 (105) svenskkunskaperna brast. En person har avstått från att besvara enkäten med hänvisning till att det kändes obekvämt. Det övriga bortfallet beror således på att resten av eleverna varit frånvarande från undervisningen den aktuella dagen. I övrigt har eleverna i nästan samtliga klasser visat stort engagemang för undersökningen och uttryckt motivation att delta i enkätundersökningen. Detta har sin förklaring i att boendefrågor är ett ämne som i hög grad berör de flesta nyanlända Partiellt bortfall Ett partiellt bortfall innebär svar saknas på en eller flera frågor i enkäten. Ett högt partiellt bortfall på en variabel är en indikation på att det kan vara något fel på frågan, t.ex. att uppgiftslämnarna inte förstår frågan eller inte vet svaret på den. Stora svarsbortfall ser vi på frågor om inneboende, hyresnivåer, antal rum i bostaden och antal vuxna boende i bostaden samt hyresvärd. När jag i intervjuer har följt upp anledningarna till svarsbortfallen på dessa frågor i intervjuer och gruppintervjuer har reflektionen varit att frågorna uppfattas som känsliga. Det kan till exempel handla om att respondenten bor i otillåten andrahandsuthyrning eller alldeles för trångt, och är rädd att detta ska uppdagas. Detta då det ryktas om att socialförvaltningen tar barnen från föräldrar som bor trångt eller som är hemlösa. Vid analys av resultaten bör det tas i beaktning att situationen kan vara något sämre än den framstår, då det bör finnas ett antal respondenter som undvikit att svara utifrån att frågorna upplevts som för närgångna eller känsliga Mätfel I tillägg till bortfall kan mätfel uppstå i en enkätundersökning. Mätfel uppstår när en individ som besvarat en fråga medvetet eller omedvetet har skrivit fel. Det innebär alltså att svaret på frågan blir felaktigt. En felaktigt formulerad fråga kan därför precis som i fallet med partiella bortfall leda till stora mätfel. Det är mycket svårt att avgöra hur stort mätfelet är. Under enkätutdelningen har respondenterna uttryckt svårigheter med frågan om någon anhörig är på väg för att bo med dem i Sverige. Där kan vi alltså anta att mätfel förekommer, hur stort är svårt att uppskatta. I övrigt har det stora flertalet respondenter, i samband med att jag ställt frågan, uppgivit att det var lätt att fylla i enkäten. Jag misstänker att det förekommer ett mätfel vad gäller frågan om hyresvärdar, där betydligt fler personer än förväntat uppger att de äger sitt boende. Detta kommer att redovisas längre fram.

22 (105) 8 Åstorps bostadsbestånd I syfte att få en bild av den formella bostadsmarknad som möter nyanlända i Åstorp, presenteras nedan i korthet en överblick av Åstorps bostadsbestånd Bostadsbestånd, upplåtelseform och ägande Större delen av Åstorps bostadsbestånd utgörs av villabebyggelse/ småhus och merparten av dessa, 55 %, är äganderätter. 37 % av bostäderna är hyresrätter varav flertalet finns i flerbostadshus. 8 % av bostadsbeståndet består av bostadsrätter (Bostadsförsörjningsprogram Åstorps kommun, s. 23). En relativt liten del av Åstorps lägenhetsbestånd ägs av allmännyttan. 17 % av det totala antalet hyresrätter (402 lägenheter) ägs av det allmännyttiga bolaget Kvidingebyggen AB. Större delen av hyresrätterna (70 % eller lägenheter) ägs av privata aktiebolag, övriga av bostadsrättsföreningar och fysiska personer (SCB 2018). Bland de privata fastighetsägarna är Balder störst med 734 hyreslägenheter, därefter kommer Jefast (från och med 29 juni 2018 ägs beståndet istället av Svenska Hus) med 371 lägenheter på Idrottsgatan och Ormastorpsgatan, samt Euroimp AB med 189 lägenheter. I tillägg till dessa finns ett antal aktiebolag och fysiska personer med ett mindre antal lägenheter och cirka hyresrätter per ägare (utredarens egna kontakter med fastighetsbolag) Bostadsbyggande Under perioden byggdes enligt bostadsförsörjningsprogrammet i snitt 16 bostäder per år (Bostadsförsörjningsprogram Åstorps kommun s. 23). Enligt SCBs statistik har antalet bostäder legat i stort oförändrat under samma period, med undantag för en knapp ökning av antalet bostadsrätter. Under perioden byggdes i snitt 6,4 lägenheter per 1000 invånare i Åstorps kommun. Riksgenomsnittet är 18,1 lägenheter per 1000 invånare. (Hyresgästföreningen 2018). Under 2016 ökade befolkningen med 335 personer, varav flyttnetto om 284 personer och födelsenetto om 55 personer (Statisticon 2017). Under perioden gick det 6 nyinflyttade invånare på varje nybyggd lägenhet i Åstorp, vilket är ett av de högsta antalen i länet (Hyresgästföreningen 2016 s. 11). Under samma period ( ) sjönk småhuspriserna i Åstorp, medan de steg i merparten av de andra skånska kommunerna (Åstorps kommuns bostadsförsörjningsprogram s. 23). Åstorps kommun lider liksom många andra kommuner av en stor bostadsbrist, i synnerhet vad gäller hyresrätter (Camilla Eriksson, Förvaltningschef Samhällsbyggnadsförvaltningen, Intervju ).

23 (105) Hyresnivåer och hyresbostäders storlek I Åstorps kommun finns få lägenheter med fler än tre rum och kök. Över hälften av lägenheterna i kommunen är en- eller tvårumslägenheter. Den vanligaste bostadsarean för lägenheter i flerbostadshus ligger på mellan kvadratmeter rum rum rum rum rum 20 6 eller flera rum 1 SCB, Statistikdatabasen, Antal lägenheter efter region, hustyp, lägenhetstyp och år Medelhyran för en hyresrätt var 82 kronor per kvadratmeter både år 2016 och För en trerumslägenhet om 70 kvadratmeter ger det en ungefärlig månadshyra om kronor. Spridningen i hyresnivåer är liten; medianhyran var samma år 79 kronor per kvadratmeter (SCB 2017) Hushållens storlek År 2017 hade Åstorps hushåll i snitt 2,43 medlemmar. I stort sett har siffran legat oförändrad sedan 2011 (SCB 2018). 8.2 Riktlinjer och rutiner som påverkar nyanländas möjligheter att hitta bostad Åstorps kommuns bostadsförsörjningsprogram antogs av kommunfullmäktige i april I bostadsförsörjningsprogrammet anges ett antal riktlinjer för bostadsförsörjningsarbetet, bland annat vad gäller socialt hållbart boende och en inkluderande bostadsmarknad. Riktlinjerna anger bland annat: Genom att fortsätta arbeta med att se över och regelbundet uppdatera ägardirektiven för det kommunalägda bostadsbolaget AB Kvidingebyggen kan kommunen styra nybyggnation av hyresrätter samt arbeta för att motverka utestängning av vissa grupper från bostadsmarknaden. (sid 7) Att verka för nybyggnation av hyresrätter I riktlinjerna i Åstorps kommuns bostadsförsörjningsprogram anges att: Åstorps kommun har för avsikt att använda sig mer av markanvisnings- eller exploateringsavtal för att påverka variationen av utbudet av bostäder i samband med nybyggnation. Genom att använda sig av avtal kan kommunen ställa krav på

24 (105) energieffektivitet, miljöanpassat material samt typ av upplåtelseform. I intervjuer med samhällsbyggnadsförvaltning (SBF) och kommunalrådet i Åstorps kommun framkommer det att kommunen upplever svårigheter vad gäller att få till stånd nybyggnation av hyresrätter genom avtal. Samhällsbyggnadsförvaltningen poängterar behovet av billiga hyresrätter, men uppger samtidigt att en mindre kommun som Åstorp i praktiken enbart har en teoretisk möjlighet att påverka upplåtelseform vid markanvisningar. Anledningen är att det inte lönar sig för företag att bygga hyresrätter, inte ens för de grupper som kan betala en högre hyra (Camilla Eriksson, Förvaltningschef Samhällsbyggnadsförvaltningen, Intervju ). I en intervju med kommunalrådet Ronny Sandberg konstaterar han att kommunen inte har lyckats bygga i den omfattning som krävs för att motsvara befolkningsprognosen, och beskriver dilemmat: Vi kan sätta som villkor att det ska byggas billiga hyresrätter vid markanvisningar. Problemet då är väl att bolagen inte är intresserade av att bygga, och drar sig ur, eftersom det inte finns någon ekonomi i hyresrätter. Många efterfrågar byggande av billiga bostäder, men det byggs inga billiga bostäder eftersom det inte går att bygga billigt. I de fall det finns ett allmännyttigt bolag i kommunen, kan kommunen genom ägardirektiv till bolaget påverka upplåtelseformen samt hur mycket bolaget ska bygga. Här upplever politiken svårigheter att använda sig av Kvidingebyggen AB för nybyggnation av hyresrätter. I dagsläget har Kvidingebyggen inga direktiv från politiken vad gäller nybyggnation (Mikael Fors, VD Kvidingebyggen, Intervju ) (Ägardirektiv Björnekulla Fastighets AB och dess dotterbolag 2017). Ronny Sandberg beskriver: Man kan ge direktiv till allmännyttan om att bygga mer. Ska de nyproducerade lägenheterna då bära sig själva ekonomiskt eller ska det äldre beståndet finansiera nybyggnationen? Man har ju ändrat lagstiftningen där man tvingade in ett marknadstänk även i allmännyttan. Då får de gamla lägenheterna egentligen inte finansiera de nya, såsom det alltid har varit tidigare, och då drivs hyresnivåerna upp i de äldre bestånden Att motverka utestängning av vissa grupper från bostadsmarknaden Den 3 juli 2017 gjordes en ändring i ägardirektiven för Kvidingebyggen AB. Enligt denna ska bolaget beakta etableringsersättning såsom regelmässig inkomst för de nyanlända som kommit till Åstorp via en anvisning från Migrationsverket. Enligt bolaget har ännu inget kontrakt upprättats med etableringsersättning som underlag för kontraktet.

25 (105) Kvidingebyggen godtar a-kassa såsom regelmässig inkomst. Däremot godtar bolaget i skrivande stund inte aktivitetsstöd eller försörjningsstöd såsom regelmässig inkomst. För självbosatta godtas inte etableringsersättning. Mikael Fors på Kvidingebyggen beskriver: Jag ser riskerna med att acceptera sådana ersättningar baserat på egen erfarenhet samt på dialog med andra fastighetsägare. Forskning på området tror jag inte att det finns. I ägardirektiven finns heller inga bestämmelser om förtur för vissa grupper i bostadskön. Mikael Fors beskriver: Vi har heller inga ägardirektiv gällande förtur för vissa grupper. Eftersom ägardirektivet inte anger att vi ska ge någon förtur så kan vi inte ha det så. Ska vi ha det så, så anser jag att vi måste få garantier från ägaren för den risk vi tar. Tidigare fanns ett avtal mellan Kvidingebyggen och kommunens dåvarande integrationsenhet. Avtalet avsåg ett antal lägenheter som integrationsenheten kunde hyra av bolaget för nyanländas räkning. Integrationsenhetens medarbetare ställde sig då i bostadskön för kommunens räkning och sökte bostäder i kommunens namn. Detta avtal finns inte längre kvar (Mikael Fors, VD Kvidingebyggen, Intervju ). Under våren 2018 har den nyanställde boendesamordnaren i kommunen ställt sig i Kvidingebyggens bostadskö i kommunens namn (Boendesamordnare, Intervju ). Kommunen har under senare år placerat anvisade hos små privata företag eller fysiska personer. Flera av dessa bostäder uppvisar samma typ av brister vad gäller inomhusmiljö samt höga hyresnivåer i likhet med de bostäder som självbosatta har möjlighet att söka (Miljöinspektör Samhällsbyggnadsförvaltningen, intervju samt boendesamordnare, intervju ). I flera fall har hyresvärden dessutom tagit ut en högre hyra av kommunen än vad motsvarande normalt kostar. Det innebär att kommunen på detta sätt omedvetet bidrar till att artificiellt höja hyresnivåerna även för självbosatta genom placeringar hos mindre privata hyresvärdar. En familj beskriver sitt bostadssökande: De (kommunen) betalar mycket mer än vanliga människor. Det är inte bra. Kommunen måste hyra lägenheter för Han vill hyra ut till kommunen, han vill inte hyra till vanliga människor. Så han vill hellre hyra ut till kommunen för att kommunen betalar mer än..? - Ja absolut. Tolken och respondenterna talar arabiska

26 (105) - Tolk: Eftersom kommunen betalar så hög hyra så det har påverkat människorna som är tvungna att betala ännu mer för att kommunen accepterar hyrorna. Intervju med familj 4 Ägardirektiven för Kvidingebyggen anger att bolaget ska verka för integration och social sammanhållning inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar. Hur tolkar bolaget detta uppdrag? Enligt VD Mikael Fors handlar det om att kunna hålla nere hyrorna i beståndet så att låginkomsttagare har möjlighet att efterfråga ett boende. I detta ingår att undvika hyresbortfall som på sikt kan leda till höjda hyror. Mot bakgrund av detta är man ovillig att lämna förtur för grupper som inte har en inkomst Boenderemisser och samarbete mellan allmännytta och socialtjänst Boenderemisser utfärdas i vissa fall av socialförvaltningens vuxenmyndighet för personer som anses ha behov av hjälp med bostad. I dagsläget utformas en ny boendeenhet som jobbar med att uppdatera och förtydliga vem som ska ha rätt till boende via kommunen (Jessica Björn, områdeschef vuxenmyndigheten, intervju ). Innan detta arbete är klart finns inga klara kriterier för vem som ska få en boenderemiss, men boendet ska vara undermåligt och det ska finnas hälsorisker i klientens nuvarande boende. Klienten ska även ha gjort vad han eller hon själv kan för att söka en annan bostad, och ha en svårighet att själv få tag i en egen bostad. Eftersom socialförvaltningen har svårigheter att hitta bostäder i kommunen behöver en bostadsremiss inte innebära att klienten kan få en lägenhet via socialförvaltningen (Jessica Björn, områdeschef vuxenmyndigheten, intervju ). Det finns inte längre något samarbete mellan Kvidingebyggen och socialförvaltningen vad gäller att bistå socialförvaltningen med bostäder via bostadsremisser. Därför är kommunens boendesamordnare i dagsläget hänvisad till att ingå avtal med privata hyresvärdar för att placera personer som har fått en bostadsremiss av socialförvaltningen. Kvidingebyggens VD Mikael Fors beskriver: Socialtjänsten placerade barnfamilj med sju barn i en av våra lägenheter, det blev ett enormt slitage på den lägenheten på grund av antalet personer, och det kostar oss pengar. Genom erfarenhet från relationen med socialtjänsten är vi extra försiktiga med placeringar via dem. I sällsynta fall kan klienter som har akut behov av tak över huvudet få en tillfällig placering på hotell. Behovsbedömningar görs individuellt. De klienter som har släkt, vänner, familj, eller kollegor som man bedöms kunna

27 (105) bo hos hänvisas till att göra detta. Barnfamiljer har större möjligheter att få hjälp (ibid.) Hur ser kommunen på sitt bostadsförsörjningsansvar? Uppfattningen att kommunen behöver hjälp från nationellt håll är utbredd hos politik och högre tjänstemän: Jag kan tycka att staten borde ta ett större ansvar, eftersom det är staten som någonstans har beslutat om hur många personer som ska tas emot. Men klart är att kommunerna också har ett ansvar, för samtidigt är kommunerna ansvariga för sina kommuninvånare. Frågan är inte bara komplicerad, den är komplex. Lena Mårtensson Stenudd, kommunchef Om man skulle få någon effekt så blir det en nationell fråga. Man löste Sveriges bostadsproblem på 70-talet med ett paket med bostadssubventioner. Kommunen har lite svårare att hantera det här. Ronny Sandberg, kommunalråd Vem har då ansvaret för den grupp som inte har en inkomst? För det första anser jag, eftersom vi sitter i en liten kommun, att det är staten som måste finansiera detta. Staten gör det lätt för sig, genom att säga att vi ska ha en viss fördelning av nyanlända över landet. Kommunerna får ta ett för stort ansvar. Mikael Fors, VD Kvidingebyggen AB Social bostadspolitik finns inte sedan 90-talet. När staten går in och gör satsningar/ger subventioner så får det effekter på bostadsmarknaden. Det krävs en nationell bostadspolitik. Camilla Eriksson, förvaltningschef Samhällsbyggnadsförvaltningen

28 (105) Slutsatser Det finns inga stödstrukturer i kommunens organisation som i praktiken motverkar utestängning av gruppen nyanlända självbosatta på bostadsmarknaden i Åstorps kommun. Politik och tjänstemän i kommunen ser mycket begränsade möjligheter att ta ett större ansvar för bostadsförsörjningen för nyanlända självbosatta. Man uttrycker också att det är svårt att leva upp till Bostadsförsörjningsprogrammets riktlinjer kring att arbeta aktivt med ägardirektiv till allmännyttan samt att genom markanvisningar och exploateringsavtal påverka upplåtelseform. Åstorps kommun använder i dagsläget inte allmännyttan vid placeringar av anvisade eller vid bostadsremisser. Detta får konsekvenser för gruppen nyanlända som helhet, eftersom det driver upp hyresnivåerna hos de privata värdarna. Generellt uttrycks en önskan om att staten ska agera och ta ett större ansvar i frågan.

29 (105) 9 Beskrivning av Åstorps mottagande av nyanlända Utredningen visar att den främsta anledningen till att Åstorps kommun haft ett så stort mottagande av nyanlända är en relativt god tillgång på bostäder i jämförelse med andra närliggande kommuner. Här har miljonprogramsområdet på Idrottsgatan och Ormastorpsgatan haft en stor betydelse. Även tillgången till privata villor som köps upp och hyrs ut i kommersiellt syfte har spelat en stor roll för nyanländas etablering i kommunen. Den absoluta merparten av Åstorps nyanlända vill stanna kvar i kommunen. De främsta skälen för detta är att kommunen uppfattas som lugn och fri från grov brottslighet, att barnen trivs i skolan samt det faktum att många nyanlända har ett nätverk och ett sammanhang med släkt och vänner på orten. De kommande åren är det troligt att mottagandet av nyanlända minskar både i absoluta och relativa tal. Detta som en följd av att möjligheterna att hitta en bostad försämrats för nyanlända i Åstorp, samt som en följd av en relativt begränsad anhöriginvandring. 9.1 Nyanländas andel av Åstorps befolkning Under perioden 1 januari 2015 till och med april 2018 kommunplacerades totalt 528 nyanlända personer i Åstorp. Av de 528 nyanlända som kommunplacerades under perioden var enligt Migrationsverket 444 personer självbosatta, antingen under asyltiden eller efter uppehållstillståndet, alternativt anhöriginvandrare (Kommunmottagna enligt ersättningsförordningen ). Målgruppen för denna utredning består således av 444 individer. År 2017 var personer folkbokförda i Åstorps kommun. De nyanlända som kommit under perioden 1 januari 2015 till och med december 2017 utgjorde cirka 3 % av Åstorps befolkning vid slutet av I diagram 1 nedan jämförs andelen nyanlända (enligt Migrationsverkets definition) av Åstorps totala befolkning med andelen i närliggande kommuner. Östra Göinge här även inkluderats i materialet, då Östra Göinge har Skånes högsta mottagande i förhållande till sin befolkning. Helsingborg har som närmaste större kommun också inkluderats. Diagrammet visar att andelen nyanlända i Åstorp relativt mot sina grannkommuner har sjunkit något under 2018 (SCB 2018 samt Migrationsverket ).

30 (105) Andel nyanlända i förhållande till total befolkning Östra Göinge Perstorp Åstorp Klippan Helsingborg Bjuv 0,00% 1,00% 2,00% 3,00% 4,00% 5,00% 6,00% Andel nyanlända 1 aug 2018 Andel nyanlända 31 dec 2017 Andel nyanlända 31 dec 2016 Källa: Migrationsverkets statistik över kommunmottagna enligt ersättningsförordningen Andel barn, män och kvinnor I Migrationsverkets statistik redovisas antal kommunplacerade efter kön från och med år För tidigare år finns inga siffror över hur många män respektive kvinnor som bosatt sig. Vi kan se att fler män än kvinnor har mottagits , men att förhållandet under 2018 (till och med slutet av april) varit det omvända. En tolkning av detta kan vara att många män kommit först, och att många kvinnor därefter ansluter till sina män i Sverige. kvinnor män totalt andel män % % % Källa: Migrationsverkets statistik över kommunmottagna enligt ersättningsförordningen Ungefär samma förhållande ser vi vad gäller andelen mottagna barn. Andelen barn är något lägre åren och ökar därför något i förhållande till antalet vuxna. Detta förhållande är också samstämmigt med att en del av männen kommer före resten av familjen, och kan tyda på en större andel anhöriginvandrare i förhållande till övriga grupper.

31 (105) barn totalt andel barn % % % 2018 (t.o.m. 30 april) % Källa: Migrationsverkets statistik över kommunmottagna enligt ersättningsförordningen Totalt sett var precis hälften av de 528 personer som kommunplacerats under april 2018, 265 personer, barn under 18 år. Migrationsverkets statistik anger inte hur många av dessa barn som tillhört självbosatta hushåll eller anlänt via anhöriginvandring. 9.2 Befolkningsökning och nyanländas andel av befolkningsökningen Under åren 2016 och 2017 ökade den totala inflyttningen till Åstorps kommun kraftigt i förhållande till de sju närmast föregående åren. Flyttnettot (dvs. antalet inflyttade minus antalet utflyttade) var 284 personer år 2016, år 2017 var flyttnettot 260 personer. Detta kan jämföras med ett flyttnetto om 64 personer år Flyttnettot till kommunen förklarar en övervägande del av de senaste årens befolkningsökning. Som ett exempel kan nämnas flyttnettot år 2017, 260 personer, i förhållande till en total befolkningsökning om 300 personer samma år. Resterande andel utgörs av ett födelsenetto. Historiskt är dock inte de senaste årens inflyttning exceptionell. Vi kan nöja oss med att gå tillbaka till för att finna en liknande inflyttning som den som förelegat de senaste åren. Hur stor andel av inflyttningen utgörs då av nyanlända? För att ta reda på det får vi jämföra SCBs befolkningsstatistik över det totala flyttnettot till kommunen med Migrationsverkets statistik över antal kommunplacerade nyanlända. Notera att jag i underlaget inte tagit hänsyn till antalet födda och döda utan enbart tittat på inflyttade och utflyttade personer. Jag har använt siffror över antalet mottagna enligt ersättningsförordningen (vilket inkluderar de nyanländas som efter sin initiala kommunplacering flyttat till eller från kommunen inom en 24- månaders period). Resultatet presenteras i diagram 2. Från 2011 har nyanlända utgjort en allt större andel av antalet inflyttade kommuninvånare. År 2015 hade flyttnettot till kommunen varit negativt i avsaknad av bidraget från nyanlända och 2012 har inflyttningen av nyanlända bidragit till att stävja en

32 (105) befolkningsminskning. Trots att antalet kommunplacerade nyanlända ökar i faktiska tal 2016 och 2017, så utgör de en mindre andel av det totala flyttnettot under dessa år i jämförelse med perioden Det bör innebära att de under dessa år i högre grad än tidigare har större konkurrens av andra grupper i sökandet efter en bostad i kommunen. Nyanländas andel av inflyttning till kommunen Kommunplacerade nyanlända Totalt flyttnetto Diagram 2. Källa: SCB befolkningsstatistik, samt Migrationsverkets statistik över kommunmottagna enligt ersättningsförordningen Vidareflyttar till och från kommunen För varje nyanländ betalas en schabloniserad ersättning ut med delbelopp under två års tid, till den kommun där den nyanlände är bosatt vid tidpunkten för varje utbetalning. Därigenom finns även statistik över så kallade vidareflyttade, så länge en sådan vidareflytt har gjorts inom 24 månader från det första mottagandet i en kommun. Migrationsverket för statistik över antalet vidareflyttade till och från en kommun, och denna statistik ser vi för Åstorps del i diagrammet nedan. Merparten av vidareflyttarna till och från kommunen kommer från skånska kommuner, i synnerhet närliggande kommuner. Den vanligaste orten att flytta från är Helsingborg. Det förekommer även flyttar till och från kommuner längre upp i landet, även om de är relativt få. Relativt fler flyttar från kommunen än till kommunen under 2018 (jan- juli) än tidigare år.

33 (105) Vidareflyttar till och från kommunen Flyttar till kommunen Flyttar från kommunen Diagram 2. Källa: Migrationsverkets statistik över kommunmottagna enligt ersättningsförordningen Varför bosätter sig så många nyanlända i Åstorp? De 19 hushåll som intervjuats har samtliga fått frågan om varför de kom till Åstorp. 17 av hushållen svarar att de kommit hit eftersom de haft en vän eller släkting i Åstorp eller Helsingborg att flytta in hos, eller som de fått hjälp av att hitta bostad. I ungefär en tredjedel av fallen har en eller flera familjemedlemmar under asyltiden bott inneboende hos en vän eller släkting i kommunen eller i närområdet, men nästan två tredjedelar har anlänt efter PUT och då ofta bott inneboende hos vän eller släkting under en period för att därefter hitta eget boende i Åstorp. I några fall har vännen eller släktingen hjälpt till med att ordna bostaden innan flytten till kommunen. Det absolut vanligaste scenariot är att man först anländer till Helsingborg och där bor inneboende hos någon man känner, för att därefter leta bostad i närområdet kring Helsingborg. Flertalet av de vi intervjuat har släkt och/ eller vänner i Åstorp eller i kringliggande kommuner. En del beskriver att de har ett stort sammanhang kring sig. Tillgången till detta sammanhang framhålls som en positiv aspekt med att bo i kommunen. Man söker sig till släkten. De flesta som bor i Åstorp är inte ensamma, de har stora familjer här. Man bor i andrahand först eller inneboende. Intervju med företrädare för civilsamhället Det som är avgörande för att valet faller på just Åstorp av de kommuner som ligger i närområdet, är framför allt tillgången på bostäder. Vi citerar tre av familjerna som beskriver ett vanligt scenario:

34 (105) Jag hamnade i norra Sverige det var upp till 26 minusgrader, och en jätteliten ort. Det finns inga människor och inget socialt liv. Det fanns inga barn som våra barn kunde leka med. Ingen att prata med. Jag hade bekanta i Helsingborg. Jag hittade privat boende här. Gruppintervju Vi hittade bostaden genom vänner. Mannen bodde själv i bostaden i ett år innan familjen kom. Först bodde mannen på anläggningsboende i X- kommun, därefter hittade han boende i Helsingborg och därefter i Åstorp. I Helsingborg bodde han hos vänner. I Åstorp hittade han egen bostad och därför kom han hit. Han hade PUT när han kom till Åstorp. Vi har förstahandskontrakt. Man hittar bostad genom bekanta. Om du kan betala kommission är det lättare att hitta. Intervju med familj 10. Familjens berättelse är återgiven av språkstödet som tolkar från arabiska till svenska. Pappan kom först och bodde på anläggning i X- kommun. Innan han fick PUT flyttade han in hos en släkting. Efter PUT kom familjen och då hittade de den här bostaden i Åstorp genom en vän. Vännen bodde här innan och skulle flytta till en annan bostad hos Jefast efter att han fått fast jobb, därför blev den här ledig. Då föreslog vännen att familjen kunde ta över. Familj 12, återgivet av språkstödet. De flesta lyfter vikten av att ha en bostad och en adress där man kan vara folkbokförd, i syfte att så snart som möjligt efter PUT kunna påbörja sina svenskstudier och få ett arbete. I detta sammanhang är inte nödvändigtvis närheten till vänner och släkt alltid ett mål i sig, men de kontakter man har underlättar etablering och blir därför ändå avgörande för var man bosätter sig: Hustru: När vi fick personnummer måste vi flytta. Vi kunde inte studera innan vi flyttade till en lägenhet. Make: Också kan man tänka att om jag ska börja studera svenska, sen kan jag få ett jobb. Utan språket kan man inte hitta jobb. Ja det var bättre för oss i X-kommun men det fanns ingen lägenhet, vi kände inte människor eller kompisar som kan hjälpa oss till exempel. Intervju med familj 3. Familjen har fått hjälp av en släkting boende i Åstorp att hitta bostad. Även i enkäterna har frågan om anledningen till bosättning i Åstorp ställts. Frågan är ställd med möjlighet att kryssa i flera rutor. Av de som uppger att de blivit anvisade är 24 personer studerande på Språkintroduktionen, varav många har anlänt till kommunen som ensamkommande barn. Övriga 13 personer är SFI- elever. Fördelningen ser ut som följer:

35 (105) Anvisad 37 Bo med släkt/vänner 44 Kom som anhörig 25 Hittade bostad 79 Annat 15 Bland de självbosatta kan vi se att den vanligaste angivna anledningen till att ha valt Åstorp som bostadsort är att man hittat bostad. 9 individer har kryssat både bostad och relationer som anledning till att valet föll på Åstorp. En person har under alternativet Annat uppgivit att hen hittat arbete i Åstorp. De kommentarer som lämnats bekräftar att tillgången till bostad och familjerelationer är avgörande faktorer, med övervikt på betydelsen av att hitta bostad: Min man hittade en bostad i Åstorp och så flyttade vi hit. Jag hittade detta boende som en följd av att mina släktingar är här och kan tala svenska. De har varit här länge, vilket hjälpte dem att hitta bostad för oss men det tog lång tid att hitta den och kunna betala beloppet till den som hittade bostaden. Jag hittade inte bostad någon annanstans än i Åstorp Jag gillar Åstorp därför att mina barnbarn bor här och jag är fäst vid dem I Migrationsverkets statistik över vidareflyttade nyanlända kan vi se till och från vilken kommun nyanlända flyttar inom en 24- månaders period efter erhållet uppehållstillstånd. Av de som vidarebosatt sig i Åstorps kommun har en stor andel tidigare varit kommunmottagna i Helsingborg. År 2015 hade hälften av de 115 personer som vidarebosatte sig i kommunen först varit kommunmottagna i Helsingborg; 2016 kom 22 av 94 via Helsingborg och 2017 kom 52 individer av 122 via Helsingborg. Av de som flyttar ur kommunen finns inget tydligt mönster av att flyttströmmarna främst går till Helsingborg. Däremot vidarebosätter sig flertalet i andra skånska kommuner, med tyngdpunkt på närliggande kommuner (Kommunmottagna enligt mottagandeförordningen ). Närheten till Helsingborg bör därför vara en starkt bidragande anledning till den stora inflyttningen till kommunen, även om enbart en av intervjupersonerna har lyft fram närheten till Helsingborg som en positiv aspekt med att bo i Åstorp. Snarare bör det vara så att många först bosätter sig en stor kommun som asylsökande eller med PUT, men flyttar därifrån till en närliggande kommun på grund av bostadsbristen i den större kommunen. Av de familjer vi intervjuat uppger en av dem att man bosatt sig i Åstorp eftersom man först bott på anläggningsboende i kommunen, och helt enkelt sökte bostad i närområdet.

36 (105) En annan aspekt som behöver lyftas fram är betydelsen av lägenhetsbeståndet på Idrottsgatan och Ormastorpsgatan. Något som jag särskilt lagt märke till i alla situationer där jag träffat nyanlända och talat om boendefrågor är, att samtliga intervjuperson talar mycket om bostadsbolaget Jefast. I vissa fall talar man om Jefast som bolaget, som om det vore det enda fastighetsbolaget i kommunen. När intervjuperson talar om olika alternativ för att hitta boende i kommunen, då talar man om att hyra privat å ena sidan och om Jefast å den andra. Övriga fastighetsägare nämns knappt. Denna upptagenhet av Jefast vittnar om den betydelse som lägenhetsbeståndet på Idrottsgatan och Ormastorpsgatan har spelat för de nyanländas etablering i kommunen. De nyanlända lyfter fram att bolaget har flest lägenheter (vilket visserligen inte stämmer), att de har lägre hyror än andra fastighetsägare, och att det inte finns så många bolag att välja mellan. Balder finns men har höga hyror och stränga köregler, i övrigt finns de privata hyresvärdarna att tillgå. Jefast (och tidigare Söderåsen AB) har varit det enda bolaget i kommunen och närområdet att acceptera etableringsersättning såsom underlag för ett förstahandskontrakt. Under några år var det på Idrottsgatan och Ormastorpsgatan möjligt för personer i etableringen att få ett förstahandskontrakt till en rimlig hyra, hos ett riktigt fastighetsbolag. Under våren 2017 införde Jefast nya regler och införde krav på fast inkomst vid tilldelning av kontrakt. Därmed skiljer sig inte längre Jefasts köregler från andra bolags. Folk väljer alltid Jefast för till exempel i Helsingborg och de andra bolagen, redan från början vet man att de inte ger bostad utan jobbkontrakt, så har det varit hela tiden och där händer det aldrig att man får bostad utan kontrakt. Men här hos Jefast, i början var det inte så. Många människor fick bostad. Sen införde de jobbkontrakt som krav. Men även efter det finns det fortfarande människor som får. Så när man vet att det kanske finns hopp så fortsätter man att försöka. Familj 9 Sedan tidigare är det belagt att en stor andel av den totala nettoinflyttning som sker till kommunen består av nyanlända. En större del av Åstorps bostadsbestånd består av småhus med äganderätt. Priserna på småhus med äganderätt har sjunkit i Åstorp under perioden , medan de stigit i flertalet andra skånska kommuner. Eftersom grupper som kan efterfråga småhus med äganderätter inte i någon högre grad flyttar till kommunen sjunker priserna på småhus. Det öppnar i sin tur en marknad för privatpersoner som önskar köpa ett hus billigt, i syfte att hyra ut till nyanlända. De relativt låga priserna på småhus, i kombination med svårigheten för nyanlända att etablera sig på den ordinarie bostadsmarknaden, bör därför vara

37 (105) en bidragande orsak till den stora inflyttningen av nyanlända till just Åstorp. Denna teori stöds också av den stora andel av de nyanlända som hyr bostad av privatpersoner (vilket vi ska titta på längre fram i rapporten), samt det faktum att det stora flertalet uppgivit att de flyttat till just Åstorp eftersom de hittat en bostad i kommunen. Det är jämförelsevis billiga svarta kontrakt i Åstorp. Om man betalar svart för ett kontrakt i Åstorp så kostar det kanske uppemot i Helsingborg. Det är dessutom lugnt här, ingen kriminalitet. Det är det man uppskattar. Intervju med stödlärare, vuxenutbildningen 9.5 Stanna kvar eller flytta från kommunen? Det har konstaterats att tillgången till bostäder är den enskilt viktigaste anledningen till att så många bosatt sig i Åstorp. En naturlig följdfråga blir då, om många planerar att söka sig bort från kommunen vid eventuell möjlighet att hitta bostad någon annanstans, eller om de kommer att utgöra en del av Åstorps befolkning långsiktigt. I enkäterna uppger 78 % eller 144 personer att de vill bo kvar i kommunen. Av de 37 som uppgivit att de vill flytta är ungdomar studerande på språkintroduktion kraftigt överrepresenterade. Av studerande på SFI och SaS är det enbart 14 % eller 19 av 136 individer som säger sig vilja flytta från kommunen, 83 % vill bli kvar. Vad är det som gör att så många vill bo kvar? När man väl har slagit sig ned i Åstorp vill man ogärna flytta på sig, uppger många av deltagarna i studien. Det beror på att man har ett behov av att rota sig, att man har släkt och vänner i kommunen samt att man har lärt känna grannar och vänner i grannskapet. Många vill också stanna eftersom man upplever kommunen som lugn och problemfri, dvs. att våldsbrott är sällsynta och att man känner sig trygg. Här jämför man ibland Åstorp med Helsingborg där man uppger sig inte vilja bo på grund av den brottslighet som man uppfattat finns där. Barnfamiljer lyfter fram vikten av att barnen inte vill flytta eftersom de trivs i skolan och har fått kompisar. Vi trivs här så jag vill inte flytta från Åstorp. Det är ett bra och lugnt område och bra för barn. Det finns inga problem till exempel brottslighet. Åstorp är lugnare än andra ställen. Vad gäller sonens skola så trivs han där. Familj 18 Åstorp är fint och vi har vant oss. Det finns skolor nära och all service finns. Det finns några områden där man behöver åka långt för att komma till skolan men inte här (på Haganäs). Vi söker bara bostad här i Åstorp för vi har vant oss vid Åstorp. Familj 16

38 (105) Jag vill bo i lugn och ro och vill inte bo i en storstad. När barnen är ute vet jag vem de träffar och var de är. Jag känner nästan alla. Barnen trivs verkligen i skolan här. Familj 19 Vissa har ansökt i andra kommuner men de flesta vill stanna. Vi söker överallt men vill helst stanna i Åstorp. Vi söker i första hand i Åstorp för det känns som att vi är hemma. Vi har vandrat redan och det blir som att börja om från början. Och även att hitta skola och förskola till barnen är heller inte lätt. Kommentarer vid gruppintervju 3, Man vill inte bo i Helsingborg, man vill undvika stora mängder folk och brottslighet. Man hör mycket om Helsingborg. För de flesta är det finare och lugnare här. Det finns inga våldsbrott. Miljön är fin i Åstorp och man vill komma till släkt och familj. Nyanlända jämför inte Åstorp med Stockholm utan med Syrien. Intervju med en av civilsamhällets företrädare, arabisktalande I enkäterna lämnar många spontant kommentaren jag vill inte flytta. Faktorer som ändå skulle kunna få människor att flytta är till ungefär lika stora delar att få ett arbete någon annanstans (41 svar) eller att man hittar en bättre bostad någon annanstans (37 svar). Enbart ett fåtal uppger att de skulle kunna flytta för att komma närmare släkt och vänner (7 personer) eller för studier (7 personer). En individ som önskar flytta från Åstorp uppger att hen bland annat upplever vården som bättre i Helsingborg. I övrigt framkommer inga ytterligare faktorer som skulle kunna motivera människor att flytta från kommunen. Det faktum att enbart ett fåtal individer uppger att de önskar flytta till släkt och vänner på annan ort, bör också styrka att ett flertal faktiskt har sin släkt och sina vänner i Åstorp, eller åtminstone att man inte har dessa någon annanstans i Sverige. Detta mot bakgrund av att vi vet att släkt och vänner är viktiga för att vilja stanna. Slutsatsen är att det stora flertalet av de nyanlända som kommit till Åstorp de senaste åren kommer att bli kvar i kommunen, förutsatt att de har möjlighet till detta. De utgör alltså en del av Åstorps befolkning långsiktigt, inte temporärt.

39 (105) 9.6 Hur kan mottagandet komma att se ut framöver? I en kommuns mottagande av nyanlända ingår som tidigare nämnt anvisade; egen- eller självbosatta nyanlända samt anhöriginvandrare. Åstorp kommer enligt Länsstyrelsens förslag om fördelning av anvisade år 2019 inte att ta emot några anvisade nyanlända. Däremot kommer det ske en bosättning av personer som på egen hand hittar ett boende i Åstorp. Enligt Länsstyrelsens prognos kommer 71 nyanlända att på egen hand bosätta sig i Åstorp, alternativt invandra till en anhörig boende i Åstorp, under 2019 (Länsstyrelsen 2018). Prognosen utgår ifrån den senaste tidens asylmottagande samt de senaste årens skattade självbosättning. Prognosen tar inte hänsyn till andra aspekter såsom läget på bostadsmarknaden i den aktuella kommunen. Det finns kommuner som vid varje mottagande av en nyanländ, kallar den nyanlände till ett möte och bland annat frågar den nyanlände om han eller hon har släktingar som ansökt om att få komma till Sverige genom anhöriginvandring. På detta sätt kan man uppskatta hur många anhöriginvandrare som kan tänkas komma under det närmsta året och förbereda för mottagandet. Detta görs i dagsläget inte i Åstorps kommun (Möte med Integrationssamordnare, ). För att kunna uppskatta hur stor anhöriginvandringen skulle kunna bli det närmsta året har jag i enkäten ställt frågan om någon anhörig har ansökt om att få ansluta till respondenten i Sverige, hur många som i så fall har ansökt och vilket beslut man fått på sin ansökan. Resultatet visas i tabellen nedan. Partner har sökt 3 Samtliga uppger att de bor utan sin partner, två har inte svarat hur det gick, en har kryssat att man väntar besked. Barn har sökt 6 Tre har svarat att barnen är på väg. En väntar på besked. Övriga tre har inte svarat. En bor med egna barn, övriga inte. Annan anhörig har sökt 16 Fem har fått avslag på ansökan. Tre väntar besked. Åtta har fått bifall. Oklart om någon av dessa har fått hit sina släktingar. Ingen har sökt 149 De flesta som har lämnat en skriftlig kommentar här skriver att familjen redan är här.

40 (105) Relativt få personer har uppgivit att de har en eller flera anhöriga som ansökt om familjeåterförening. Det kan bero på att man redan har sina anhöriga i Sverige, eller att man har ett tillfälligt uppehållstillstånd (TUT), och därför inte har möjlighet att ansökan om familjeåterförening. Av kommentarerna att döma och det jag hört i intervjuer så har flertalet nyanlända i Åstorp redan sin familj här. Jag har dock talat med en ensamkommande ungdom som har TUT och med anledning av detta inte kan ta hit sin familj. Hälften av de som svarat att en anhörig har ansökt och fått positivt besked är ungdomar, studerande på språkintroduktion. Vid jämförelse av Migrationsverkets statistik över kommunmottagna under 2018, med andra kommuners mottagande, ses att Åstorps mottagande av både EBO och anhöriginvandrare sjunker, inte bara i absoluta tal utan också i relativa tal jämfört med 2016 och 2017 i förhållande till närliggande kommuner som Perstorp. Vidareflyttningen från kommunen är också betydligt större procentuellt sett under 2018 än vad den varit tidigare år. Detta skulle kunna spegla en svårighet att hitta bostad i Åstorp. Detta verkar få stöd i intervjuer: Hur mycket fick du betala för kontraktet i X- kommun? Och det är samma här i Åstorp också? - Det är nästan samma här i Åstorp men skillnaden är att det finns inte längre i Åstorp. Det finns inte längre? - Det finns här men det är jättedåligt skick och alldeles för litet och en lägenhet har de delat i två man brukar dela lägenheter i två här i Åstorp. Familj 11 Två tredjedelar av de som anlänt till Åstorp de senaste åren har enligt enkäterna haft uppehållstillstånd när de kom. Det är troligt att de väljer andra kommuner framför Åstorp om tillgången till bostäder i kommunen börjar sina. Hade PUT vid ankomst Kom som asylsökande 68 % 32 % Sammanfattningsvis går det inte att uttala sig om hur stor inflyttningen kan tänkas bli i reella tal, dock kan vi vara ganska säkra på att Åstorps särställning som inflyttningskommun inte kommer att kvarstå. Detta beror på två faktorer; att tillgången på bostäder är sämre än vad den varit föregående år (med betoning på möjligheten att få ett kontrakt hos ett fastighetsbolag), samt det

41 (105) faktum att många redan har sina familjer i Åstorp. Länsstyrelsen prognos för bosättningen under 2019 är mot bakgrund av dessa faktorer sannolikt något överskattad. Många av dagens nyanlända har också ett tillfälligt uppehållstillstånd, TUT, vilket innebär att deras anhöriga inte kan få uppehållstillstånd i Sverige. Slutligen minskar antalet asylsökande nationellt. Alla dessa faktorer samverkar till att bosättningen i Åstorp kommer sannolikt att minska framöver i både relativa och absoluta tal.

42 (105) 10 Tillträde till bostadsmarknaden Hur och var hittar man som nyanländ boende i Åstorps kommun, och vilken typ av kontrakt är tillgängliga för nyanlända? I enkäten har respondenterna fått svara på vilken hyresvärd de har samt vilken typ av kontrakt de har. Jag har också följt upp resultaten i enkäterna under mina intervjuer, både i intervjuer med enskilda hushåll och i gruppintervjuer. Slutligen har jag jämfört statistik från Skatteverket över inflyttade personer till Åstorp april 2018, med kommunens register över kommunmottagna nyanlända för vilka kommunen mottar integrationsmedel från Migrationsverket, så kallade schablonersättningar. På så sätt är det möjligt att se vilka av de inflyttade till kommunen som varit nyanlända de aktuella åren, och på vilka adresser de folkbokfört sig. I korthet har skett en utveckling över tid, där det för några år sedan var möjligt att få ett hyreskontrakt på Idrottsgatan och Ormastorpsgatan. Våren 2017, ungefär ett år efter att fastighetsbolaget Jefast köpte beståndet på Idrottsgatan och Ormastorpsgatan av Söderåsen AB, infördes krav om fast inkomst för att få ett kontrakt (E-post, uthyrningen Jefast, ). Detta har kraftigt begränsat nyanländas möjligheter till ett förstahandskontrakt hos ett fastighetsbolag. Istället är man hänvisad till att hyra hos privatpersoner; till andrahandsuthyrning (vilken ofta är otillåten utan kontrakt); och till att bo inneboende hos vänner eller släktingar. Många av dem som bor inneboende är inte skrivna på den adress där de bor. Kopplat till det kontraktslösa boendet är bruket av så kallade brevlådeadresser. De informella kanalerna dominerar vid bostadsletande, och för nyanlända är det i stort sett omöjligt att hitta bostad genom bostadskö. Det beror på att fastighetsägare ställer krav på fast anställning för att få ett kontrakt. Istället letar man genom släkt och vänner, på Blocket och/ eller betalar svart för att få ett kontrakt. För att få tillgång till ett kontrakt hos en privat mindre fastighetsägare/ privatperson, är det numera etablerat att hyresgästen får betala någonstans mellan kronor för kontraktet. I tillägg till detta kommer krav på två till tre månadshyror i deposition. Hyrorna hos privatpersoner är också generellt betydligt högre än hos fastighetsbolag, och i hyran ingår ofta inte sophämtning, uppvärmning eller service såsom reparationer av vitvaror och liknande. Som en följd av detta är många nyanlända skuldsatta, eftersom mångas hyreskostnader och övriga boendekostnader överstiger Socialförvaltningens gränser för vad som är godtagbart att ersätta. De kontraktslösa boendeformerna kan likställas med hemlöshet, ett eget ordnat kortsiktigt boende. Akut hemlöshet förekommer men verkar vara ovanlig i Åstorp, de flesta har ett nätverk och kan bo tillfälligt hos någon de känner.

43 (105) I förhållande till oseriösa hyresvärdar är barnfamiljer mer utsatta än vuxna utan barn, eftersom de har behov av större bostäder. Ju större familjen är, desto svårare har man att hitta en lämplig bostad till en hyra man har råd med. Det har också under studiens gång framkommit att ensamstående kvinnor fått erbjudanden om hjälp med bostad i utbyte mot sexuella tjänster Var i kommunen bor nyanlända? Statistik från Skatteverket över inflyttade personer till Åstorp april 2018, jämförs med kommunens egen lista över kommunmottagna nyanlända (i form av personnummer). Listan finns i syfte att veta för hur många individer som kommunen mottar integrationsmedel från Migrationsverket, så kallade schablonersättningar. På så sätt är det möjligt att se vilka av de inflyttade till kommunen som varit nyanlända de aktuella åren, och på vilka adresser de folkbokfört sig. Flertalet nyanlända folkbokför sig i Åstorps tätort, därefter i fallande skala Nyvång, Hyllinge och ett fåtal individer i Kvidinge. Om vi tittar närmare på Åstorps tätort ser vi en koncentration kring Idrottsgatan och Ormastorpsgatan, men i övrigt en ganska stor spridning över framför allt Haganäs- och Rågens skolområden. I enkäten har nyanlända också fått svara på vilken skola de bor närmast. Detta ger en ungefärlig uppskattning av var människor faktiskt bor geografiskt. Resultatet bör dock tolkas med viss försiktighet eftersom det inte är säkert att man bor i det skolområde vars skola man bor närmast. Resultatet presenteras i diagram 3 geografisk fördelning. Bilden överensstämmer i stort väl med Skatteverkets statistik. Vad gäller geografisk segregation är nyanlända överrepresenterade på Haganäsområdet och kraftigt underrepresenterade i Kvidinge. I övrigt bor nyanlända dock ganska utspritt över kommunen, förmodligen som en följd av att så pass många bor i mindre villor och mindre fastigheter som ägs av privatpersoner.

44 (105) Geografisk fördelning 2%4% Haganäs 7% 38% 23% Hyllinge Kvidinge Nyvång Rågen 12% 2% 12% Tingdal Enbart folkbokförd i Åstorp Bortfall Diagram 3. Källa: Enkätsvar 10.2 Fastighetsägare/ hyresvärdar En viktig slutsats i utredningen är att en majoritet av de nyanlända inte hittar sitt boende hos ett fastighetsbolag. Istället bor man framför allt hos privatpersoner som hyr ut en villa, eller hos mindre privata bolag som äger ett fåtal villor eller ett mindre flerfamiljshus, intervjupersoner kallar detta att hyra privat. Statistik Vid jämförelse med kommunens lista över kommunmottagna nyanlända med Skatteverkets statistik över inflyttade individer till kommunen under perioden april 2018, återfinner vi 288 individer. Genom att söka upp adresserna på Bisnode Infotorg är det möjligt att få veta vem som äger de fastigheter där nyanlända skriver sig när de flyttar till kommunen. I diagram 4: Fastighetsägare visas resultatet. Boende i Bostadsrättsför kommunal regi Äger själv ening 4% 1% 5% FASTIGHETSÄGARE Fastighetsbolag 24% Privat villa/ fastighet 66% Diagram 4. Källa: Skatteverkets befolkningsstatistik (listor över inflyttade och utflyttade) , kommunens egen lista över kommunmottagna nyanlända samt sökningar i Bisnode Infotorg.

45 (105) Notera att det inte nödvändigtvis är så att samtliga individer bor där de är skrivna. Notera också att diagrammet inte visar vilka individer som bor i andrahand eller inneboende, diagrammet visar enbart vem som äger fastigheten där den nyanlände folkbokfört sig i samband med att man flyttat till kommunen. I diagrammet har jag inte rensat bort de individer som blivit anvisade till kommunen, och därför finns ett antal personer som bor i kommunal regi. Vi bör också förtydliga att de 288 personer som återfinns både i kommunens egna listor, och i Skatteverkets statistik, inte motsvarar samtliga nyanlända i kommunen under perioden april Trots detta är de så pass många att de oss en ungefärlig bild av hur det ser ut för gruppen som helhet. I stort tycks statistiken bekräfta den bild som återges i enkäterna och i intervjuerna. Drygt 60 % bor i en villa eller i ett mindre flerfamiljshus ägt av en privatperson. Knappt en tredjedel bor i ett flerfamiljshus ägt av ett fastighetsbolag. Värt att notera här är att 1 % (tre personer) äger sitt hus själva. Detta kan beläggas eftersom de är registrerade som ägare till det hus där de är skrivna. FASTIGHETSBOLAG Sjödin Willhem Fastigheter Apium Kvidingebyggen Euroimp Balder Jefast Diagram 5. Källa: Skatteverkets befolkningsstatistik (listor över inflyttade och utflyttade) , kommunens egen lista över kommunmottagna nyanlända samt Infotorg. Av de personer som i en folkbokförde sig i en fastighet ägd av ett fastighetsbolag, bor 41 personer (14 % av samtliga) i Jefasts bestånd, 12 hos Willhem (4 % av samtliga) och 10 hos Balder (3,5 % av samtliga). Bland fastighetsbolagen är alltså Jefast i särklass störst. Enbart 1 av de 288 individerna folkbokförde sig i det allmännyttiga bolaget Kvidingebyggens bestånd.

46 (105) Enkätsvar I enkäterna uppger 17 % procent av de självbosatta studerande på SFI/ SaS att de har Jefast som hyresvärd, 7 % att de bor hos Balder, 1,5 % att de bor hos Kvidingebyggen och 51,5 % att de bor hos annan värd eller hos privatperson. Hyresvärd Andel Äger själv 6,0 % Kvidingebyggen 1,5 % Balder 7,0 % Jefast 17,0 % Annat bolag 19,5 % Hyr av privatperson 32,0 % Inneboende 8,0 % Bortfall 9,0 % Totalsumma 100 % 6 % har uppgivit att de äger sitt boende. Kan detta stämma? Vi kan inte vara helt säkra på att inte ytterligare någon av dessa individer är arbetskraftsinvandrare, eller att ingen individ har missförstått frågan. Två av individerna som svarat att de äger sitt boende har också svarat att de bor i andrahand. Där vet vi alltså inte vilken av uppgifterna som stämmer, men en rimlig gissning är att färre personer än som angivit det äger sitt eget boende. Vi vet dock både utifrån fastighetsregistret och från intervjuer att det finns ett fåtal nyanlända individer som äger sitt boende: Det finns inte många som kan köpa en villa men det har hänt att elever har gjort det. För det finns också rika elever. Det har hänt att någon har köpt villa själv. Men det är kanske 2 stycken. Intervju med SFI- lärare Jag har själv bott på Ormastorpsgatan i tre år när vi fick jobb båda så köpte vi hus, för cirka tre månader sedan. Min man har bra lön, och jag har också en lön, så därför kunde vi köpa. Intervju personal grundskolan, själv relativt nyanländ Slutsatsen kring eget ägande bör bli att det förkommer, men att andelen bör vara betydligt mindre än vad enkäterna visar. Endast 2 individer uppger att de bor hos det allmännyttiga bolaget Kvidingebyggen. Hos Kvidingebyggen har en uppgivit att hen har förstahandskontrakt och 1 person andrahandskontrakt. Vid alternativet Annat fastighetsbolag har Intervjupersonen ombetts namnge bolaget. Det vanligaste svaret här är Privat, det vill säga att man hyr av en privatperson eller mindre bolag med ett fåtal fastigheter. 12 personer har svarat på det sättet. Två personer uppger att de hyr av mindre privata fastighetsägare med

47 (105) litet bostadsbestånd i kommunen. I övrigt namnges inget ytterligare privat bolag. Ett fåtal personer har uppgivit att de inte vet vad företaget heter. En person har uppgivit att hen hyr bottenvåningen av ett hus, vilket också innebär att man bor hos en mindre privat fastighetsägare. 2 personer uppger att de har kommunen som hyresvärd. Detta trots att de tidigare uppgivit att de inte är anvisade till kommunen. Hur detta ska tolkas är oklart. Det finns ett fåtal personer som har fått bostad via bostadsremiss från vuxenmyndigheten hos socialförvaltningen, och således hyr sin bostad i andrahand av kommunen. Det skulle kunna röra sig om dessa personer. Det kan också vara så att man har missförstått någon fråga, och exempelvis ändå är anvisad via Migrationsverket. Intervjuer med målgruppen Bilden ovan får stöd i de intervjuer som företagits: Flertalet hyr bostad genom privatpersoner, eftersom det är så svårt att få kontrakt via ett bostadsbolag. Gruppintervju 1, säkert 60 % av de jag känner bor hos privata hyresvärdar och det beror på att man inte hittar bostad hos bostadsbolagen utan fast jobb. Familj 12, språkstödet har översatt det pappan i familjen berättar En stor del av de nyanlända bor hos Jefast eller privat, jättefå hos Balder. När man bor privat bor man i villa. En villa kan vara delad i två eller tre lägenheter till exempel. Jag har hört att det finns några som har flera hus, kanske 3, 4 eller 5 fastigheter som de hyr ut men hur många det finns som har flera fastigheter på det sättet är jag osäker på. Familj Kontraktstyper Jag har här valt att enbart redovisa resultaten bland självbosatta respondenter på SaS och SFI. Jag har valt att bortse från studenterna på språkintroduktionen. Det beror på att svarsbortfallet på frågan i gruppen på Språkintroduktionen är relativt stort, vilket bör förklaras av att flertalet av de självbosatta ungdomarna bor med sina föräldrar. Det bör då vara föräldrarna som främst är insatta i vilket kontrakt familjen har. De ungdomar som inte bor med sina föräldrar är till största del ensamkommande barn, och utgör inte en del av målgruppen. Att inkludera ungdomarna här bör således snedvrida resultatet. Jag har också rensat bort arbetskraftsinvandrare och anvisade. Kvar har vi då 115 individer. 63 % uppger att de har förstahandskontrakt. 14 % uppger att de bor med andrahandskontrakt. 8 % uppger att de är inneboende. Samtliga utom en av dessa uppger att de bor inneboende hos vänner eller släktingar. 7 % bor i andrahand utan kontrakt (vilket jag tolkar som otillåten

48 (105) andrahandsuthyrning). 5 % uppger att de inte vet vad de har för typ av kontrakt. 3 % har inte besvarat frågan. Av de som har förstahandskontrakt har 56 % uppgivit att de hos privata mindre hyresvärdar, 18 % hos Jefast (numera Svenska Hus), 5 % (4 personer) hos Balder och 1 % (en person) hos Kvidingebyggen. 1 % (en individ) bor hos Kvidinge Centrum. 3 personer har kryssat både att de äger sin bostad och att de har förstahandskontrakt. I övrigt finns ett ganska stort bortfall, som härrör ur att svaren på flera frågor behöver kombineras för att titta på hur människor bor hos olika hyresvärdar, och där det sammanlagda bortfallet blir stort. Andrahandskontrakt förekommer hos Balder, ett par andrahandskontrakt finns hos Kvidingebyggen. Svart andrahandsuthyrning förekommer enligt enkäterna uteslutande hos Jefast (Svenska Hus). De som uppgivit att de bor inneboende har ofta inte svarat vem som äger den fastighet de bor i Förstahandskontrakt Kan det stämma att en så stor andel av de nyanlända har ett förstahandskontrakt? För att följa upp resultatet har jag ställt frågan i intervjuer, i grupp och enskilt. Svaren är samstämmiga och bekräftar resultaten i enkäterna. De flesta har förstahandskontrakt, det finns andrahandskontrakt också men mest förstahand. Men det är inte lättare här. Man kommer hit för att man har släktingar här och för att det är lugnt och fint, inte för att det är lättare att hitta bostad. Vi har vänner och släkt här och vi trivs med grannarna. Familj 12 De flesta bor i förstahand. Det innefattar de som bor privat. Sen kommer andrahand. Det finns de som bor svart också men det är vanligast med första- och andrahandskontrakt. Familj 8 Det hon vet är att de flesta som går på SFI har förstahandskontrakt. Familj 11 Innebär detta att tillgången på bostäder är god för nyanlända? Svaret är att det beror på vilken typ av bostadslösning vi tittar på, och vilka summor man kan betala svart för ett kontrakt till en fastighetsägare eller en förmedlare. Det har också skett en utveckling över tid, där nyanländas möjligheter till tillträde till ett kontrakt hos ett fastighetsbolag i Åstorp försämrats kraftigt. Vi ska återkomma till detta längre fram.

49 (105) Andrahandskontrakt Av de familjer jag träffat, tillhör de 3 familjer som bor i andrahand de som uttryckt störst stress och oro kring sin situation. Man beskriver att man inte vet var man ska ta vägen när kontraktet upphör, och att man i brist på arbetsinkomst inte har något annat alternativ. Ett par av intervjupersonerna beskriver att den person (ofta en bekant) som de hyr av, skulle kunna tänka sig att lämna över förstahandskontraktet, men att detta inte är möjligt eftersom fastighetsbolaget inte accepterar någon annan inkomst än inkomst av arbete som underlag för ett fast kontrakt. Det enda alternativet som verkar stå till buds är att betala för ett kontrakt och/ eller att betala en hög deposition för en privat villa. Alltid vi är rädd för att han ska komma och säga att jag behöver lägenheten (hyresvärden). Min mamma och pappa tänker alltid på detta om han ska säga att jag behöver bostaden så ni måste flytta. Vi har inga andra alternativ, ingenting. Vi är rädda för den där dagen då kontraktet går ut. Jag har studerat att om man har bott i andrahand i två år så kan man ta över förstahandskontraktet, men här hos Balder, det här kontraktet ska sluta om två månader, vi kan förlänga det i 6 månader men det är maximum, sedan kan vi inte förlänga längre. Familj Inneboende Av de som bor inneboende verkar det bara vara ensamkommande barn som i förekommande fall bor inneboende hos personer de sedan tidigare inte känner. De personer i enkäterna som uppger att de bor med någon de inte känner är alla elever på språkintroduktion, förutom en person som är ensamstående utan barn. Samtliga övriga uppger alltså att man bor inneboende hos vänner och släktingar. I intervjuerna framkommer att man som inneboende ofta inte får vara folkbokförd hos den man bor hos Hemlöshet, otillåten andrahandsuthyrning och handel med fiktiva adresser Socialförvaltningen i Åstorp registrerar en klient som hemlös enbart i de fall ett tillfälligt boende beviljas på vandrarhem. Ingen registrering görs vid avslag, och det förs heller ingen statistik över antalet som söker hjälp hos socialförvaltningen och anger hemlöshet som skäl till sin ansökan. De som är självförsörjande och som kontaktar socialförvaltningen enbart som sökande om bostad registreras i ärendehanteringssystemet Procapitas bostadsmodul, vilket innebär att statistik kan tas fram gällande dessa. Men de som både ansöker om bostad och ekonomiskt bistånd samtidigt registreras i Procapita ekonomi, och socialförvaltningen kan då inte få fram någon statistik över sökande om bostad utan att gå in i varje enskilt ärende. Eftersom flertalet som

50 (105) söker hjälp med bostad samtidigt ansöker om ekonomiskt bistånd, blir siffrorna över antalet ansökningar i Procapita bostad missvisande (Intervju med socialsekreterare ). Delvis mot bakgrund av den bostadsbrist som finns i kommunen, arbetar socialförvaltningens vuxenmyndighet aktivt med att förebygga vräkningar. Alla hyresvärdar har en skyldighet att rapportera till vuxenmyndigheten när personer ligger mycket efter med sin hyra eller sin elfaktura. I de fall vuxenmyndigheten får in sådana rapporter kontaktas klienten som alltså då riskerar att bli av med sitt boende. Detta görs i samband med att hyresvärden skickar sitt första kravbrev. Jessica Björn, enhetschef för vuxenmyndigheten, berättar att man inte har mer eller mindre sådana här ärenden bland nyanlända i förhållande till någon annan grupp. Däremot har man haft ärenden relaterade till nyanlända där hyresvärden varit missnöjd, t.ex. på grund av sena betalningar av hyran, att det bor för många personer i bostaden eller att de måste sänka volymen. Bland dessa har det funnits fall där hyresvärden har lyckats förhandla bort uppsägningstiden med hyresgästen genom att få hyresgästen att skriva under ett avtal om detta. I efterhand visar det sig att hyresgästen inte har förstått vad det är man skrivit under (Intervjuer socialsekreterare vuxenmyndigheten och samt Jessica Björn, områdeschef vuxenmyndigheten ). Det tycks alltså som att nyanländas trångboddhet och ansträngda ekonomiska situation (vilka vi ska titta på längre fram), i kombination med bristande kunskaper i svenska och hyreslagstiftning, får konsekvenser också för möjligheten att behålla en bostad. För att kunna beskriva något om hemlöshet bland nyanlända självbosatta har jag valt att utgå ifrån Socialstyrelsens definitioner av hemlöshet. Socialstyrelsen beskriver fyra olika hemlöshetssituationer som en person kan befinna sig under en kortare eller längre tid. Dessa är akut hemlöshet; institutionsvistelse och stödboende; Långsiktiga boendelösningar samt Eget ordnat kortsiktigt boende (Socialstyrelsen 2017 s. 11). I Åstorp finns ingen i målgruppen självbosatta nyanlända som befinner sig i situation 2- Institutionsvistelse eller stödboende (även om det förekommer bland de som kommit som ensamkommande barn). Ingen befinner sig heller i hemlöshetssituation 3- Långsiktiga boendelösningar med försökslägenhet. Nedan kommer jag därför att beskriva det vi vet om hemlöshetssituation 1 och 4, dvs. akut hemlöshet respektive eget ordnat kortsiktigt boende.

51 (105) Akut hemlöshet Under insamlingsfasen har jag inte träffat någon nyanländ som uppgivit sig vara akut hemlös (dvs. att man sover på gatan/ härbärge/ jourboende) vid intervjutillfället. Däremot har jag intervjuat en person som uppger sig ha befunnit sig i akut hemlöshet vid ett tillfälle, som flyttat mellan vänner och släktingar i Åstorp och närliggande kommuner. Hen kommer ihåg en gång som var den värsta dagen i hens liv när hen flyttade till (närliggande kommun). En dag fanns det ett problem med ägaren och de blev utkastade. De hade ingenstans att gå så de fick sova på stationen. Trots att han är en släkting (ägaren) han har familj och han sa en dag att det funkar inte, ni måste lämna. Familj 9, återgivet av språkstödet En tjänsteman i kommunen beskriver en situation där en barnfamilj blev hemlös, och löste detta tillfälligt genom att sova hos en släkting. I släktingens lägenhet fick familjen sova, men inte vistas på dagtid. Jag har också intervjuat personer som uppger sig riskera att hamna i akut hemlöshet inom den närmsta tiden. Av dessa personer finns de som bor med andrahandskontrakt och tidigare fått ett muntligt falskt löfte om förlängning; personer som bor svart utan kontrakt och där innehavaren av förstahandskontraktet vill ha lägenheten tillbaka; men även personer med förstahandskontrakt hos mindre privata fastighetsägare. Vi måste vara ute om två veckor. Vi har inte lyckats hitta någon annan bostad Jag har skickat ett brev till handläggaren (på socialförvaltningen) och bett om hjälp med ny bostad eftersom huset ska säljas. Handläggaren svarade att det finns inga hus och att vi själva måste hitta en ny bostad. Men vi hittar ingen ny bostad. Ska vi bo på gatan? Vi har ju barn. Familj 2 De flyttade då till en lägenhet svart för hyresgästen var deras vän men han sa att ni kan bo här och jag ska bo i Helsingborg. Så de flyttade dit 1 januari och flyttade ut igen 31 mars eftersom deras vän ringde och krävde en månads betalning eftersom han hade en skuld och behövde pengar. Så det var bara som ett lån till honom som ett förskott. Men problemet var att de har inga pengar så de sa till honom att de skulle flytta. Familj 17, återgivet av språkstödet En socialsekreterare berättar att hen varit i kontakt med många personer som uppger att de riskerar att hamna i akut hemlöshet. Vad gäller förstahandskontrakt finns det privata fastighetsägare som genom att uppge att huset skall säljas, eller att man själv behöver nyttja huset, ber hyresgästen flytta. I de fall fastighetsägaren inte har stöd i lagstiftningen att be hyresgästen

52 (105) att flytta, ber man hyresgästen att skriva under en överenskommelse där hyresgästen accepterar avhysningen. Jag har haft en man som kom med en resväska en gång. Vi hade ju inget boende ändå. Det är ganska jobbiga situationer. Det är nog de frågorna som är tuffast att hantera när man jobbar med försörjningsstöd Det är en del ärenden som kommit in där klienterna fått information om att de ska vräkas, och det är många som låter sig bli avhysta utan att kontrollera om hyresvärden har laglig rätt att avhysa dem. Så jag brukar be dem att komma till mig istället och inte skriva under att de accepterar avhysningen. Intervju socialsekreterare 2 på Vuxenmyndigheten Av de personer jag träffat som befunnit sig i en situation liknande den som familj 2 beskriver (de är flera), har man hittills inte hamnat på gatan. Istället löser man sin situation tillfälligt genom att bo inneboende svart hos vänner och släktingar, man flyttar runt och befinner sig därmed i hemlöshetssituation 4 (eget ordnat kortsiktigt boende). En familj har fått hjälp av Hyresgästföreningens jurister med att bestrida avhysningen. Socialförvaltningen vittnar om att de som sökt hjälp med bostad och fått nej inte brukar komma tillbaka. En tolkning som man då har gjort är att klienten då själv löst situationen, men det är ingenting man kan uttala sig säkert kring eftersom ingen kartläggning eller uppföljning görs i de fallen (Intervju socialsekreterare 2 vuxenmyndigheten ). Eget ordnat kortsiktigt boende Enligt socialstyrelsens definition är den person hemlös som bor tillfälligt och kontraktslöst hos kompisar, bekanta, familj/släktingar eller har ett tillfälligt (kortare än tre månader efter mätveckan) inneboende- eller andrahandskontrakt hos privatperson. Den uppgiftslämnande verksamheten har haft kontakt med personen av detta skäl och känner till att denna hemlöshetssituation gäller under mätveckan (Socialstyrelsen 2017 s. 11). Samtliga de personer som är inneboende utan kontrakt eller hyr en bostad i andrahand utan kontrakt kan således befinna sig i hemlöshet enligt Socialstyrelsens definition. De riskerar från den ena dagen till den andra att hamna på gatan, och de kan inte hävda någon rätt till bostaden. Av de självbosatta som besvarat enkäten på SFI/ SaS har 7 % uppgivit att de i andrahand utan kontrakt. Hälften av dem uppger att de är barnfamiljer. Dessa hushåll skulle alltså per april månad 2018 kunna betraktas som hemlösa. Eftersom de uppger att de bor tillfälligt utan kontrakt bör vi kunna sluta oss till att åtminstone merparten inte är folkbokförda där de bor. I intervjuer framkommer att de flesta som bor inneboende hos vänner och släktingar inte får vara folkbokförda där de bor. Det beror på att värdfamiljen då går miste om bostadsbidrag, vilket är en viktig inkomstkälla. Större delen

53 (105) av de 8 % som säger sig bo inneboende bör därför också bo kontraktslöst och således befinna sig i ett tillfälligt ordnat kortsiktigt boende. Hälften av de som uppgivit sig bo inneboende har barn. Av de hushåll jag intervjuat har två varit hemlösa i något som jag tolkar som ett eget ordnat kortsiktigt boende enligt socialstyrelsens definition. Inga barn finns i de hushållen. Dessa personer bor inneboende hos släktingar, men har inget kontrakt och är inte skrivna på adressen där de sover, eftersom släktingen inte medger detta. Istället betalar de en summa, omkring kronor per månad, för att få vara skriven på annan adress i kommunen. Kopplat till svart andrahandsuthyrning är alltså också bruket av brevlådeadresser. Det vi med säkerhet kan säga är att otillåten andrahandsuthyrning och handel med fiktiva adresser förekommer. Eftersom det sker svart, är det omöjligt att mäta exakt hur vanligt det är. Jefast uppger att man har konstaterat en handfull fall av otillåten andrahandsuthyrning (Uthyrningen Jefast, e- post, ) Skälet till att man som inneboende inte får vara folkbokförd på den adress där man bor är att den man bor hos då förlorar sitt bostadsbidrag, vilket kan var en betydande del av det hushållets inkomst. Flera intervjupersoner uppger att det är vanligt att bo svart och att köpa en brevlådeadress: Är det vanligt att man bor inneboende? - Nej, det är inte så vanligt att folk är inneboende, därför att de flesta har barn och det går inte att bo med barn hos en annan person som har barn, det fungerar inte, så man måste ha egen lägenhet då. Vad gör man då? - Så de flesta vad gör de? De hyr svart. Så vad betyder svart? Det betyder att kanske en singelperson, en ogift person som har en lägenhet och som inte behöver den så mycket går och bor hos en syster eller en vän och hyr ut lägenheten till den här familjen utan kontrakt. Så det är svart. Det händer mycket. Det eller kommission. Men om man bor svart, var är man då folkbokförd nånstans? - När det gäller adresser så finns det några som jobbar och har lägenhet, de också säljer adressen mot betalning Ok så man får vara folkbokförd nånstans men man bor inte där? - De betalar för adressen bara. Ok, är det vanligt? - Ja mycket vanligt Familj 11

54 (105) Vet du om det är vanligt att man bor på ett ställe men är folkbokförd någon annanstans? - Jag vet men jag ska inte säga några namn. De är tvungna att göra så. Det finns några som har lägenhet men de accepterar inte att någon sätter deras adress hos dem. De är tvungna. Ingen ska göra det om man inte är tvungen. Ingen. Familj 5 De har barn som hyr en villa här i Åstorp så just nu bor de hos dem. De har sin adress hos någon annan eftersom barnen förlorar sitt bostadsbidrag om de är skrivna hos dem. Familj 17, återgivet av språkstödet I tillägg till den osäkerhet som finns förknippad med otillåten eller svart uthyrning, är boendeformerna också förknippade med en sämre hushållsekonomi. Det beror på att personer som inte är folkbokförda där de bor inte har rätt till ekonomiskt bistånd och/ eller bostadsbidrag (Jessica Björn, områdeschef vuxenmyndigheten, ). Socialförvaltningen vittnar dock om att man inte har så stora problem med att klienter inte bor på den adress där de är skrivna. Vad gäller hemlöshet är att det är troligt att det blir vanligare i samband med att de som idag är nyanlända och som kom till kommunen 2016 och 2017 avslutar sin etableringsplan. Det beror på att de som vid det tillfället inte har lyckats få en fast inkomst (under 2018 enligt uppgift från Susanne Borgelius, verksamhetssamordnare Arbetsförmedlingen Skåne Väst, 60 %), kommer att ha en betydligt lägre inkomst i form av aktivitetsstöd, försörjningsstöd och i förekommande fall barnbidrag. Det skulle bland annat kunna röra sig om personer som bor hos en privat hyresvärd och har höga boendekostnader, och som med den lägre inkomsten inte längre kan betala dessa och därmed förlorar sitt kontrakt. Det kan också röra sig om personer som idag har ett andrahandskontrakt, och som när detta löper ut inte har möjlighet att hitta ett nytt kontrakt med den betydligt lägre inkomsten. Enligt Socialstyrelsen är hemlösheten bland utrikes födda högre bland personer som befunnit sig flera år i Sverige, än bland de som har varit i Sverige i upp till två år (Socialstyrelsen 2017 s.20). Snart ska hon bli klar med etableringen, då kommer hon att gå till aktivitetsstöd och det är 3000 bara, så om hon har något hopp om att hon ska hitta bostad så måste det ske nu, efter etableringen är slut finns det inget hopp alls. För inkomsten blir jättelåg. Så hon har stress på grund av det. Familj 9, återgivet av språkstöd De som riskerar att bli av med sin bostad är i huvudsak personer som har kommit tillbaka efter etableringen. Jag kan inte påminna

55 (105) mig om något ärende där en person som riskerat att bli av med sin bostad befinner sig i etableringen. Intervju med socialsekreterare 2, vuxenmyndigheten, Hur hittar man som nyanländ ett boende i Åstorp? I enkäten har respondenterna ombetts svara på frågan Hur hittade du ditt boende?. Fördelningen av svaren ser vi i diagram 6, Att hitta boende. I diagrammet har jag valt att inkludera samtliga nyanlända självbosatta, minus arbetskraftsinvandrare, dvs. 140 individer. Det är relativt ovanligt att få en lägenhet genom bostadskö. Det vanligast sättet att hitta en bostad är att ta hjälp av familj och bekanta. Vi ser också att många har betalat en privatperson för att få ett kontrakt. Genom intervjuer vet vi att det ofta sker genom en kombination av kontakter och svart betalning, dvs. att en vän eller familjemedlem hittar en förmedlare eller en fastighetsägare som tar betalt för att ordna fram ett kontrakt. Svart betalning krävs också alltid vid annonsering av privata bostäder på till exempel Blocket. Hade vi vetat detta vid tillfället för enkätutdelningen skulle frågan ha ställts med möjlighet att kryssa för flera alternativ. Det bör alltså finnas individer bland de som hittat bostad via familj och bekanta samt via Blocket som fått betala för sitt kontrakt, och vice versa. Problemet med svart betalning för kontrakt bör vara ganska kraftigt underskattad i enkätundersökningen. Diagram 6. Källa: enkätsvar Tio av de självbosatta respondenterna uppger att kommunen har ordnat boendet åt dem. Kan detta stämma? Om vi tittar på dessa individer separat kan vi se att två uppgivit att de har kommunen som hyresvärd. Detta kan mycket väl stämma eftersom vi vet att det finns ett fåtal personer som fått en

56 (105) bostad via bostadsremiss. Tre individer uppger att de bor hos Balder och två att de bor hos Jefast. 2 av dessa individer har i sin tur uppgivit att de anlänt till kommunen Under denna period anvisades inte nyanlända på samma sätt till kommunerna, utan kommunen tog emot nyanlända när en ledig lägenhet fanns tillgänglig. Integrationsenheten samarbetade på den tiden både med Jefast, Balder och Kvidingebyggen (Tidigare integrationssamordnare, e- post, ) Om siffrorna ovan kombineras med det år respondenterna uppger att de anlänt till Åstorp ses en utveckling där fler fått kontrakt genom bostadskö 2016 och färre därefter, och att betydelsen av personliga kontakter och svart betalning ökar över tid. Det är också det som man rimligen bör förvänta sig att se utifrån det som respondenterna vittnar om. I diagram 7 Utveckling över tid ses hur betydelsen av informella kanaler och nätverk har ökat över tid. Det finns dock personer som anlände till Åstorp 2017 som uppger att de har fått kontrakt genom bostadskö, däribland 3 personer hos Jefast. Här bör dock poängteras att datat innehåller en snedvridning i den meningen att undersökningen är genomförd på SFI, SaS och språkintroduktion. Av de som anlänt finns en större andel kvar i etableringsprogrammet och i SFI- undervisningen, än av dem som kom Diagram 7. Källa: enkätsvar

57 (105) Intervjuer Samtliga intervjuperson är helt på det klara med att det numera i princip inte är möjligt att hitta ett förstahandskontrakt hos ett fastighetsbolag som nyanländ. Det beror på att samtliga fastighetsbolag både i Åstorp och i kommunerna runtomkring har fast inkomst av arbete som krav för att man ska tilldelas ett kontrakt. Det har dock tidigare varit möjligt att få ett förstahandskontrakt hos ett fastighetsbolag som nyanländ i Åstorp, närmare bestämt på Idrottsgatan och Ormastorpsgatan. Under våren 2017 införde dock det bolag som då ägde beståndet på de båda gatorna, Jefast, regeln att inte godkänna etableringsersättning som regelmässig inkomst vid tilldelning av kontrakt. Efter detta, berättar de nyanlända, har det uppstått en marknad för svarta kontrakt och brevlådeadresser. Det har också bidragit till en större marknad för privata husägare och förmedlare, som kan debitera större belopp än vad som dittills hade varit möjligt. En kvinna sammanfattar sina valmöjligheter: Genom vänner har hon fått erbjudande om bostad mot kommission. Och kommissionen är inte mindre än vilket är för mycket för en som går i etableringen där hon får 6000 kronor per månad. Hon har anmält intresse för bostad hos Jefast och Bjuvs bostadsbolag och hon har 600 poäng, hon hoppas att kanske hon får men hittills har hon inte fått. De gånger du har blivit erbjuden bostad mot kommission, vad har det varit för typ av kontrakt och vad har det varit för typ av bostad? Hos Jefast eller privat? - Privat och förstahand. Det kan ibland vara andrahand, det kan vara en som har ett förstahandskontrakt men som vill hyra ut i andrahand och som också tar kommission i det fallet. Det finns också några som har hyrt av bostadsföretag i förstahand, men inte behöver bo där. Så de hyr ut lägenheten svart. I så fall utan kommission. Familj 9, återgivet av språkstödet De ändrade köreglerna är någonting som intervjuperson ofta återkommer till. Man pekar på de försämrade förutsättningar som detta har inneburit för nyanlända, och den utsatthet som följer av att inte kunna efterfråga en bostad på den reguljära bostadsmarknaden. Man konstaterar att man i princip är i händerna på de personer som utnyttjar situationen med svarta otillåtna kontrakt, så kallad kommission, höga depositioner och höga hyror. Min pappa säger att det finns många som har samma problem, att de bor i andrahand och letar efter annan bostad, men de flesta bor i förstahand. Först var det Jefast många människor kunde hyra en bostad där, det krävdes inte fast jobb eller någonting.

58 (105) Men nu det är jättesvårt. Vi har ansökt där i nästan två år men vi kunde inte hitta så Det är fullt och de började kräva fast jobb. Familj 7, vuxet barn återger det pappan berättar De flesta har egentligen förstahand för att de kom nästan för tre år sen, och de blev skickade hit av Migrationsverket så de fick hus, men de som kom för 1,5 år sen fick inget, alla system ändrades, ingen får hjälp ingen får lägenhet så man måste kämpa själv för att hitta någon bostad. Det är inte som innan. För de som kom för tre eller fyra år sen för dem tog det bara en månad att få lägenhet och de fick mycket hjälp av alla. Men de som kom nyligen de fick ingen hjälp man måste sköta sig själv och göra allt själv. Familj 11 Du bor hos din kompis till exempel och du hyr ut till en familj, till exempel har du hyrt för 4500 du tar från dem De är rädda att säga. Det händer här i Åstorp nu. Det började när Jefast stoppade att ge människor innan, eftersom de inte hade så många som kunde hyra, hyrde de ut till dem som har etableringsplan, till dem som får pengar från socialbidrag men nu vill de ha fast inkomst. Ok, så nu finns det en ny marknad för folk som har fast inkomst att tjäna extra pengar på det där? Ja. Familj 5 Det finns också en utbredd uppfattning om att allt inte går rätt till vid tilldelning av kontrakt hos Jefast. Flertalet intervjuperson beskriver att de har vänner eller klasskamrater på SFI som fått kontrakt hos Jefast trots att de befinner sig i samma situation som övriga elever och saknar arbetsinkomst, och trots att de har kortare kötid än många andra. Flera spekulerar i vad detta kan bero på, om det till exempel lönar sig att tjata, eller om det kanske är viktigt att den som sköter uthyrningen tycker om en. Flera vittnar om att det finns personer som har fått kontrakt efter att ha köpt ett svart arbetsgivarintyg. Ett sådant kostar kronor. Hur vanligt det är att göra så är dock svårt att utröna. Det förekommer även spekulationer om att mutor förekommer. Eftersom man ser att det finns människor i etableringen som ändå får kontrakt hos Jefast, lever också hoppet kvar om att kunna få ett kontrakt hos Jefast, det gäller att lista ut hur, eftersom det uppenbarligen inte går till på det sätt som Jefast officiellt uppger att det gör. Om man har pengar under bordet finns det plötsligt lägenheter. En person säger att en person på Jefast har erbjudit honom lägenhet mot pengar under bordet om han hade tillräckligt med

59 (105) poäng. För Har du är lägenheten din. Hos Jefast Sa inte till den svenske mannen direkt utan genom en annan, en arabisktalande. En förmedlare. Gruppintervju 3, SFIläraren tolkar, Merparten av de som bor hos privata värdar har fått betala svart för sitt kontrakt direkt till hyresvärden eller en förmedlare som har ordnat kontraktet. Beloppen har ökat över tid. Av de jag intervjuat som hyr privat uppger alla förutom två hushåll att de har betalat för att få ett förstahandskontrakt till antingen fastighetsägaren eller en förmedlare. Beloppen varierar mellan kronor och kronor. Ett flertal intervjuperson uppger också att de i sin jakt på bostad kommit i kontakt med personer som erbjuder kontrakt mot svart betalning. Det högsta angivna kravet är om kronor, något som intervjupersonen dock inte betalade. Ett större antal personer, både i gruppintervjuer och enskilt, berättar att det finns åtminstone en fastighetsägare i Åstorp som begär kronor för ett kontrakt i sin fastighet, och att denne fastighetsägare har fått sina lägenheter uthyrda. Lägenheterna ska dessutom vara i dåligt skick och små. Just nu verkar priserna ligga mellan kronor för ett kontrakt i Åstorp, vilket är betydligt lägre än motsvarande priser i Helsingborg som ligger runt kronor och upp till kronor. Även om betalningen för kontraktet ibland går direkt till fastighetsägaren, är det vanligare att betalningen för kontraktet går till eller via en förmedlare. Det verkar som att fastighetsägarna i de fallen inte alltid är medvetna om att betalningen sker och heller inte får en del av summan, men intervjuperson vittnar också om att fastighetsägare och förmedlare samarbetar. Ett flertal personer berättar att de, när de kontaktat en fastighetsägare angående en ledig lägenhet, blivit ombedda att kontakta en viss förmedlare som sköter själva tillträdet och kontraktsskrivning. På det viset kan fastighetsägaren också hävda att man inte känner till transaktionen. Det ska finnas ett fåtal förmedlare i Åstorp och alla vet vilka de är. En av dem ska vara beväpnad med skjutvapen och honom är folk rädda för.

60 (105) 11 Hur ser nyanländas boendesituation ut? I detta kapitel redovisas resultat kring nyanländas hushållsekonomi, samt kring inomhusmiljö och boendeyta. Sammanfattningsvis har många nyanlända högre boendekostnader, en sämre boendestandard och är mer trångbodda än andra grupper. Flertalet av de personer som bor hos mindre privata fastighetsägare fått betala svart för sitt kontrakt, antingen till fastighetsägaren eller till en förmedlare som förmedlar kontraktet. Hos de mindre privata fastighetsägarna är det inte ovanligt med kallhyror om kronor eller mer. I tillägg till hyran tillkommer utgifter för vatten, sophämtning och uppvärmning. Det är också vanligt att privata fastighetsägare begär en deposition om två till tre månadshyror. Det är inte alltid boendekostnaderna ryms inom socialförvaltningens normer för godtagbar boendekostnad, och en del av utgifterna är också svarta. Det leder till att många nyanlända blir skuldsatta, och lånar pengar av släktingar och vänner. Ett fåtal ser sig tvingade att jobba svart för att kunna efterfråga och behålla en bostad. Flertalet av de som bor hos mindre privata fastighetsägare är barnfamiljer. Ensamstående föräldrar har svårare än andra att få ekonomin att gå ihop. De har svårare både att hitta en bostad och klara sina utgifter. I enkäterna har det dubbelt så många kvinnor som män uppgivit att de är ensamstående med barn (8 ensamstående kvinnor respektive 4 ensamstående män). Betydligt färre kvinnor än män kommer ut i arbete efter etableringsplanen avslutas. Under januari till juli 2018 har 54 % av männen och 28 % av kvinnorna i Åstorps kommun varit i arbete senast 90 dagar efter avslutad etableringsplan (Susanne Borgelius, verksamhetssamordnare Arbetsförmedlingen, telefonsamtal ). Det innebär att kvinnor generellt är mer utsatta ekonomiskt än vad män är. Det har också under studiens gång framkommit att det förekommit erbjudanden om hjälp med bostad i utbyte mot sexuella tjänster. I förhållande till oseriösa hyresvärdar är barnfamiljer mer utsatta än vuxna utan barn, eftersom de har behov av större bostäder. Ju större familjen är, desto svårare har man att hitta en lämplig bostad till en hyra man har råd med. Flera intervjupersoner beskriver att de försökt ta upp sin hyresnivå för diskussion med hyresvärden och då fått till svar att hyresvärden är medveten om att de som barnfamilj inte har några alternativ. Ibland uppger hyresvärden att man vid ytterligare klagomål från hyresgästen kommer att avhysa denna. Privata fastighetsägare är alltså väl medvetna om sin förhandlingsposition.

61 (105) Föräldrar är beroende av de vuxna barnens CSN och bostadsbidrag för att få ekonomin att gå ihop. Därför kan det bli problematiskt i de fall ett vuxet barn flyttar hemifrån. Barnbidraget går i huvudsak inte till kläder eller fritidsaktiviteter till barnen utan används för att kunna betala hyra och andra räkningar. Bland de ärenden som inkommer till Miljökontoret håller de bostäder där nyanlända bor en sämre standard än för andra grupper. Flertalet av de anmälningar som görs för hushåll där nyanlända bor leder till att fastighetsägaren får ett föreläggande om åtgärder. Detta då inomhusmiljöerna bedöms innebära risk för skada eller olägenhet för människors hälsa. De vanligaste bristerna i boendemiljön är fukt, vattenskador, bristande ventilation och mögelpåväxt. Nästan samtliga de hushåll som bor i en fastighet där Miljökontoret skickat ett föreläggande om åtgärd enligt miljöbalken, är barnfamiljer. En majoritet av Åstorps nyanlända är trångbodda. Barnfamiljer är i något högre utsträckning trångbodda än personer utan barn Hyresnivåer och hushållens ekonomi Hyresnivåer I enkäten har respondenterna ombetts svara på hur hög hyra de har. Resultatet visas i diagram 8: Hyresnivåer. I diagrammet har jag rensat bort anvisade, ensamkommande barn och arbetskraftsinvandrare. Diagram 8. Källa: enkätsvar Av de som svarat att de har en hyra om kronor eller mer, bor nästan alla hos privata hyresvärdar. Av de som har en hyra i spannet kronor finns de som hyr hos Jefast, men det finns även ett flertal personer som har en hyra under kronor hos en privat hyresvärd. Den högsta angivna hyran är kronor. Medianhyran är och medelhyran kronor.