7. Ordlista och källförteckning

Transkript

1

2 7. Ordlista och källförteckning Här presenteras de viktigaste av de källor som har använts under arbetet med framtagande av översiktsplanen. Dessutom finns en ordlista som förklarar förkortningar och facktermer som används i plandokumentet. 155

3 7.1 Ordlista Förkortning/ord Betydelse 4G BBR BKL Cu EBH EG EKS EU FA - region FMIS FÖP GSD IT KF KML LIS MB MKB MKN MSB NUTEK PBF PBL PCB PTS RUP SCB SKL TÖP VA VDSL ÖP Östsam Fjärde generationens mobilkommunikation Boverkets byggregler Branschriskklassning Koppar Efterbehandling av förorenade områden Europeiska gemenskaperna Europeiska konstruktionsstandarder Europeiska unionen Funktionell region Fornminnesinformationssystemet Fördjupad översiktsplan Geografiska sverigedata Informationsteknik, ett samlingsbegrepp för de möjligheter som skapats genom framsteg inom datateknik och telekommunikation Kommunfullmäktige Kulturmiljölagen Landsbygdsutveckling i strandnära läge Miljöbalken Miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnorm Myndigheten för samhällsskydd och bredskap Närings- och teknikutvecklingsverket (numera Verket för näringslivsutveckling) Plan- och byggförordningen Plan- och bygglagen Polyklorerade bifenyler, ett kemiskt miljögift. Ämnet förbjöds helt i nyanvändning 1978 men fortfarande kvar i miljön på grund av dess långa nedbrytningstid. Post- och telestyrelsen Regional utvecklingsplan Statistiska centralbyrån Sveriges kommuner och landsting Tillägg till översiktsplan Vatten och avlopp Very-high-bit-rate digital subscriber line Översiktsplan Regionförbund mellan kommunerna i Östergötland och Landstinget 156

4 7.2 Källförteckning Observera att förteckning kan vara ofullständig. Ahlander, S. (2012). Naturvårdsprogram Valdemarsviks kommun. Aronsson, J. (2013). Saltvattenpåverkan i enskilda brunnar i kustnära områden. En undersökning av grundvattenförhållandena och riskerna för saltvattenpåverkan i S:t Annas skärgård, Östergötland. C-uppsats, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms Universitet. Baltic Ecomussel. (2013). Mussel farming - the new Baltic Sea aquaculture industri. Bergenås, K. (2014). Vindkraft och civil luftfart. En modell för prövning av vindkraftverk i närheten av flygplatser. Trafikverket. Bergsstaten. (den ). Mineralrättsregistret. Boverket. (2009). Vindkraftshandboken - Planering och prövning av vindkraftverk på land. Boverket. Byggnadsinventering i Sverige: Sveriges fyrar och fasta sjömärken Havs- och vattenmyndigheten. (den ) Holmgren, F. (den ). Riskperspektiv på transporter av farligt gods - Känsliga punkter i Östergötlands län. Länsstyrelsen i Östergötland. Jordbruksverket. (2012). Svenskt vattenbruk - en grön näring på blå åkrar. Strategi Jordbruksverket. (2013). Rapport 2013:35. Väsentligt samhällsintresse? Jordbruksmarken i kommunernas fysiska planering. Lantmäteriet. (2014). Terrängkartan. Lindahl, O., & Lovén, S. (2008). Hämtat från Musselodling för miljön - nu även i Östersjön: Länsstyrelsen i Östergötland. (1983). Natur och Kultur, miljöer i Östergötland. Länsstyrelsen i Östergötland. (2011a). Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden - Östergötlands län Rapport 2011:23. Länsstyrelsen i Östergötland. (2011b). Vindkraftspolicy Länsstyrelsen Östergötland. Länsstyrelsen i Östergötland. (2012). Landsbygdsutveckling i strandnära lägen i Östergötland. Länsstyrelsen i Östergötland. (2014a). Miljöreda - länsstyrelsens databas över potentiellt förorenade områden Länsstyrelsen i Östergötland. (2014b). Område av riksintresse för friluftsliv i Östergötlands län - Östergötlands skärgård. Länsstyrelsen i Östergötland. (2014c) Regional Bostadsmarksnadanalys lansstyrelsen.se/ostergotland/sitecollectiondocuments/sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/ boende/regional%20bostadsmarknadsanalys% pdf Länsstyrelsen i Östergötland. (2014d). Upptäck Östergötlands skärgård. MSB. (2006). Flödesstatistik farligt gods, shapefil. MSB. ( ). Risker för smittspridning mellan djur och människor i Kambodja. Hämtat från MSB: 157

5 Magnusson.pdf?epslanguage=sv den Naturvårdsverket. (2007). Ljudkvalitet i natur- och kulturmiljöer. God ljudmiljö...mer än bara frihet från buller. Rapport Naturvårdsverket. (2012). Biotopskyddsområden - Vägledning om tillämpningen av 7 kapitlet 11 miljöbalken. Handbok 2012:1. Nisser-Larsson, M. (den ). Varför inträffar ras och skred? Hämtat från MSB: den Riksantikvarieämbetet. E län beslut RAÄ Nytt riksintresse 1999, E 100. Dokument uppdaterat SCB. (2012). Kust- och strandlängd. SGU. (2013). Bedömningsgrunder för grundvatten. SGU-rapport 2013:01. SCB. (2015). Befolkningsmängd. SMHI. (den ). Utredning ger förslag till åtgärder för att minska översvämningar. Hämtat från SMHI: utredning-kring-oversvamningar den Trafikverket. (2012). NVDB på webb. Hämtat från Trafikverket: se/setransportnatverket# den Wadstein, E. (2014). Detaljplan för del av Gusum 13:1 - Miljökonsekvensbeskrivning. Valdemarsviks kommun. Valdemarsviks kommun. (2013). Energiplan. Vattenmyndigheten. (2014). VISS (Vatteninformationssystem Sverige). Hämtat från lansstyrelsen.se 2014 Östergötlands länsmuseum. Modernismens bebyggelse i Valdemarsviks kommun. Rapport från länsmuseets bebyggelseinventering år en del av projektet Modernismen i Östergötland som genomförts av Östergötlands länsmuseum med stöd av Länsstyrelsen i Östergötlands län Östsam. (2012). Regionalt utvecklingsprogram >2030 för Östergötland. Östsam. (2013a). Kommunbeskrivning Valdemarsviks kommun. Östsam. (2013b). Östergötlands kulturplan img/doc/reviderad_kulturplan_region_%c3%96sterg%c3%b6tland_2015.pdf Webbsidor Bebyggelseregistret. Riksantikvarieämbetets register över det byggda kulturarvet, Boverket, Fornsök. Riksantikvarieämbetets register över fornminnen, Kyrkokarakteriseringsprojektet, Linköpings stifts hemsida, Länsstyrelsernas GIS-tjänster, digital karttjänst, ww.gis.lst.se Naturvårdsverket, 158

6 159