Strategiarbetet: Våra långsiktiga mål och vägen dit

Transkript

1 Strategiarbetet: Våra långsiktiga mål och vägen dit Lotta Säfström

2 1

3 I september 2012 antog styrelsen 8 långsiktiga mål med tillhörande huvudstrategier för hela organisationen. Likaså beslutades om mission, vision och verksamhetsidé och ny gemensam modell för verksamhetsplanering. Verksamhetsplaneringen inför 2013 har genomfört enligt den nya modellen. Det dokument du nu har i din hand är tänkt att redovisa vårt uppdrag från styrelsen På sidorna som följer finner ni bakgrund och sammanfattning av vårt mål och strategiarbetet och därefter på sidan 10 de beslut som tagits under hösten. Inledning Stiftelsen Göteborgs kyrkliga stadsmission är inne på sitt 61:a verksamhetsår. Mycket har förändrats inom såväl Göteborg som Stadsmissionen under dessa år men mycket är också sig likt. Stadsmissionens uppdrag att arbeta och verka bland stadens mest utsatta är kanske mer aktuellt än någonsin. Stadsmissionen har fortsatt en viktig uppgift att fylla, som såväl alternativ, ersättning, komplement som avant garde. Detta i ett välfärdssamhälle som bara var i sitt uppbyggnadsskede vid organisationens start Det är styrelsens ansvar att fastställa organisationens långsiktiga, strategiska, inriktning. Styrelsen gav därför uppdrag åt direktor våren 2011 att ta fram underlag för ett sådant beslut. Arbetet bedrevs huvudsakligen i direktors ledningsgrupp. Därutöver var några utvalda områden föremål för samtal och reflektion under styrelsens dygnssammanträde i september 2011 och områdescheferna har i olika utsträckning använt sina lokala ledningsgrupper för arbetet. Några kommentarer på arbetet Områdescheferna har ansvarat för en nulägesbeskrivning av sina verksamhetsområden. Inledande redskap var sk. SWOT och PEST-analyser. Därefter gjordes en beskrivning av innehåll, kvalitet, kompetens, politiska inriktningsbeslut av betydelse, konkurrensanalys, samarbetspartners, rollen som idéburen och non profit aktör etc. I några fall gjordes ytterligare kunskapsinhämtningar inom relevanta områden. Göteborgs kyrkliga stadsmission bedriver verksamheter av mycket skilda slag och kan mycket väl betraktas som en spretig organisation, svår att fånga in under en gemensam verksamhetsidé ett gemensamt syfte. Men under arbetets gång har vi fångat in en innersta kärna i organisationen och skapat enighet kring varför vår Stadsmission egentligen verkar. Därmed har stiftelsens 1, ändamålsparagrafen, kommit att bli inte bara central utan helt avgörande för det fortsatta arbetet. 2

4 Sammanfattning En strategisk plan ska ge organisationen en målmedveten riktning om åt vilket håll vi ska röra oss de närmste åren. Här ska tydliggöras den gemensamma riktningen. Vår första utgångspunkt är vår Mission (dvs vårt uppdrag) Vi tar detta avstamp i vår syftesparagraf. Stiftelsen skall i samverkan med Svenska kyrkans församlingar och andra, i egen regi eller genom hel- eller delägt dotterbolag eller i annan organisationsform, i Jesu Kristi anda utföra kärlekens gärningar genom att framför allt bedriva hjälpverksamhet bland behövande. Dessutom skall stiftelsen främja vård och uppfostran av barn. Verksamheten skall bedrivas bland annat genom social hjälpverksamhet och humanitärt biståndsarbete bland fattiga och sjuka, svaga och utsatta, unga och gamla. Med denna Mission vill vi uppnå något, vi kallar det för Vision. Vår vision säger vart vi vill nå med vårt arbete, både för enskilda människor och för platsen där vi verkar. Vår vision är en stad där medmänsklighet - i hjärta, tanke och handling - skapar vägar till hopp och självtillit för alla. Vår Verksamhetsidé beskriver hur vi vill uppnå visionen och lösa vårt uppdrag. Vår verksamhetsidé är att stödja enskilda människor till ett liv i innanförskap och att som självständig idéburen aktör ta ett samhällsansvar genom att rikta uppmärksamhet på svåra sociala omständigheter och utsatthet Strategidokumentet tydliggör därefter 8 långsiktiga mål som bedöms som avgörande för att med framgång nå dit vi ska. Dessa 8mål ska vi arbeta med och styra mot att uppnå. När vi satt upp våra mål med verksamheten tar vi ställning till vad som måste göras, dvs vilken huvudväg vi ska gå för att kunna nå målen. Vi kallar detta för vår huvudstrategi. Tillsammans med vårt Värdegrundsdokument har vi här våra viktigaste styrningsdokument. 3

5 Att vara en stadsmission Göteborgs kyrkliga stadsmission tillhör en mer än 180-årig internationellt spridd tradition och rörelse av stadsmissioner. London City mission grundades på 1830-talet och betraktas som den äldsta stadsmissionen i världen. Stadsmissionerna världen över har olika inriktning och olika förutsättningar. Gemensamt, och med utgångspunkt från den svenska och den internationella stadsmissionsrörelsen, har bl.a. följande förutsättningar för de svenska stadsmissionerna formulerats. En stadsmission Är en idéburen aktör inom den sociala ekonomin Utför professionellt socialt arbete i större städer, utifrån en kristen värdegrund/grundsyn i enlighet med kyrkornas diakonala uppdrag. Riktar sig till människor i utsatta livssituationer och präglas av fokus på behoven hos målgrupperna. Verksamheternas utformning spänner över hela det sociala arbetets bredd, från akut nödhjälp till strukturerat förändringsarbete för individ eller samhälle. Organisationen utgör en fristående, lokalt baserad enhet, i form av ideell förening eller stiftelse. En stadsmission kan inte utgöra en del av en församlings diakonala arbete. Verksamheten finansieras med gåvor och/eller offentliga bidrag och/eller entreprenöravtal/ sålda tjänster. Organisationen har 90-konto, samt följer FRII s kvalitetskod Organisationen har volontärer engagerade i verksamheten Erbjuder i sina verksamheter det lågmälda existentiella samtalet En utgångspunkt i det fortsatta arbetet är att vad som karaktäriserar en stadsmission enligt ovan gäller hela vår organisation. Den juridiska formen Verksamheten är sedan 2008/2009 organiserad i en koncern med tre juridiska personer, Stiftelsen Göteborgs kyrkliga stadsmission som moder och ägare till de båda bolagen Göteborgs kyrkliga stadsmission bistånd och entreprenad AB och Göteborgs kyrkliga stadsmission Fastighet AB. Vid sidan av koncernen finns Göteborgs kyrkliga stadsmission ideell förening med Second hand verksamhet samt den förvaltade stiftelsen Ingseredsstiftelsen. Samtliga fem organisationer har personunion i sina styrelser och samma direktor/vd. Verksamheten är organiserad som om det vore en organisation och i dagligt tal säger vi bara Stadsmissionen och menar då alla delar. Stiftelsens ändamål och värdegrund Ändamålsparagraferna eller motsvarande är i till stora delar identiska i tre av Stadsmissionsorganisationerna, Stiftelsen, B&E samt Ideella föreningen. Ingsered har sina egna unika stadgar men Stadsmissionens styrelse utgör enligt 3 styrelse för Ingseredsstiftelsen. Det är stiftelsen GKS som har den mest utförliga texten. Stiftelsen skall i samverkan med Svenska kyrkans församlingar och andra, i egen regi eller genom hel- eller delägt dotterbolag eller i annan organisationsform, i Jesu Kristi anda utföra kärlekens gärningar genom att framför allt bedriva hjälpverksamhet bland behövande. Dessutom skall stiftelsen främja vård och uppfostran av barn. Verksamheten skall bedrivas bland annat genom social hjälpverksamhet och humanitärt biståndsarbete bland fattiga och sjuka, svaga och utsatta, unga och gamla. 4

6 För en stiftelse utgör ändamålsparagrafen en av grundbultarna för verksamhetens mål och inriktning. Mycket kan ändras men inte ändamålsparagrafen. Vi har en stark och tydlig formulering att ta avstamp utifrån. Här uttrycks VAD vi ska göra, för VEM vi ska göra det och HUR vi ska göra det. Uppdraget och några fällor En välkänd modell för styrning av en idéburen organisation är figuren nedan. Modellen är framtagen av professor Filip Wikström, Stockholms universitet. Den idéburna organisationen har någon form utav Uppdrag/Mission (Rädda världen, Ta hand om de fattiga, Finansiera cancerforskning). Det uppdraget söker man realisera genom olika slags Aktiviteter (Skriva debatt artiklar, starta soppkök och härbärgen, samla in pengar) och dessa aktiviteter genererar olika former av Resurser (Medborgarnas sympati, Politikernas förtroende, pengar, Goodwill, kunnande) Uppdraget för vår del är 1, Ändamålsparagrafen. Fällorna är enligt modellen två. Organisationen blir det den gör, och fastnar i aktivitetsfällan där verksamheten blir mer betydelsefull än om den verkligen bidrar till att uppfylla syftet. Man fortsätter helt enkelt med det man alltid gjort utan att utvärdera mot uppdraget. Den andra fällan är resursfällan där pengarna på banken, husen man köpt, möjligheten till kommunala bidrag blir helt styrande och inte ställt i relation till vilket uppdrag man har. Man blir helt enkelt sina resurser eller det man kan få betalt för. Mot bakgrund av den här väl beprövade modellen är vår Ändamålsparagraf högst väsentlig att hela tiden ha för ögonen. Värdegrund Stiftelsens ändamålsparagraf anger på vilken ideologisk grund verksamheten vilar och verkar. Ett värdegrundsdokument är en nutida tolkning av de värderingar som uttrycks i ändamålsparagrafen. Texten är ett sätt att uttrycka, fördjupa och samtidigt förtydliga Varför, Vad och Hur frågorna kring vårt arbete. I början av 2012 antogs följande värdegrundsdokument. Hela organisationen, oavsett juridisk person, vilar på samma värdegrund. Göteborgs kyrkliga Stadsmission är en diakonal och idéburen organisation. Vår drivkraft är en kristen och humanistisk värdegrund Vi vill ta ett samhällsansvar genom att rikta uppmärksamt på svåra sociala omständigheter och utsatthet. 5

7 Vi vill både påverka och göra en insats mot missförhållanden, samt stärka den enskilda till livsmod och eget ansvar. Vi vill visa respekt för människans förmåga och unika värde, och vår uppgift är att förmedla tro, hopp och kärlek Vi vill se människan som en helhet och möta hennes fysiska, psykiska, andliga och sociala behov. Värdegrundsdokumentet tillsammans med ändamålsparagrafen utgör våra två viktigaste vägledande och styrande texter. Det civila samhällets roll Stadsmissionen tillhör det civila samhället, de idéburna organisationerna. Detta för att göra åtskillnad mellan staten/det offentliga och det privata näringslivet. Sektorn har genom åren fått flera olika namn, ibland synonyma ibland överlappande bl.a. Social ekonomi / Idéburet företagande/ civilsamhällesorganisation/ ideell organisation/ Folkrörelser. Vi väljer här civilsamhället och även idéburet företagande då detta är begrepp som de ledande svenska forskarna idag använder och även det uttryck som använts inom den svenska politiken under 2000-talet. Det civila samhället betraktas av flertalet forskare, såväl nationellt som internationellt, som en förutsättning för såväl demokrati som välfärd. Det är i det civila samhället organisationer och mötesplatser som tilliten, idéerna, ideologierna och de gemensamma överenskommelserna träffas. Civilsamhällets organisationer har genom tiderna spelat en avgörande roll för vårt samhälle, genom att föreslå och utveckla lösningar på samhällsproblem och genom att försvara rättvisa och frihet. Civilsamhällets organisationer står för värden och möjligheter som varken offentlig sektor eller näringsliv kan erbjudan. I civilsamhället formas gemenskaper och det sociala kittet som håller samman människor. Här bygger människor välbefinnande och hälsa, här skapa kultur, här bildas idéer, här finns myllan för innovation och socialt företagande utan vinstsyfte. Från Civos CIVILSAMHÄLLET HANDLAR OM MÄNNISKORS ORGANISERING KRING VÄRDERINGAR, IDEAL OCH VISIONER Civilsamhällets organisationer har i de senaste 20 årens forskning tilldelats åtminstone 4 olika alternativa roller/positioner i förhållande till offentlig verksamhet. Avantgarde/föregångare: Verksam inom nya områden där den offentliga sektorn inte har etablerat sig. Komplement: Frivilliga organisationer som fungerar dels som parallell resurs till offentlig sektor, dels som extra välfärdsförstärkare. Fungerar likartat, men också som förnyare. 6

8 Alternativ: Bedriver liknande eller konkurrerande verksamhet till den offentliga sektorn. Ersättning: Verksamhet som organisationen har istället för, eller planerar att ta över från den offentliga sektorn. En organisation kan anta flera utav rollerna. Det finns skäl att arbeta med vilken roll våra olika verksamheter har och möjligen skulle behöva ta. Som aktör inom civilsamhället är det betydelsefullt att vi lyfter fram och tydliggör vår särart både i förhållande till det privata näringslivet och i förhållande till offentliga verksamheter. Vi behöver öka vår medvetenhet om vilka olika roller vi har/vill ha. Vi behöver därför beskriva och även värdera våra verksamheter utifrån vilken roll de spelar. Likaså behöver vi beskriva oss i termer av socialt/idéburet företagande Verksamheten Stadsmissionen har sedan lång tid en mångfald av verksamhetsområden. Det gåvofinansierade, sociala, hjälparbetet har funnit med sedan starten. Därutöver säljer vi upphandlade tjänster och verksamheter inom såväl socialtjänst, LSS och Hälso- och sjukvårdslagstiftning. Vi säljer dessutom arbetsträning till Arbetsförmedling och Socialtjänst. Upphandlade tjänster sker på uppdrag av extern uppdragsgivare (i regel kommun eller region) där vi utgör ett komplement och/eller enstaka fall alternativ till egenproduktion och andra privata aktörer. Slutligen driver GKS Second Hand verksamhet, i dagsläget med 7 butiker spridda över Göteborgs stad samt en insamlingscentral. Den juridiska förändring som genomfördes 2009 medförde att de gåvofinansierade verksamheterna blev placerades i stiftelsen medan de upphandlade tjänsterna överfördes till B&E. Second handverksamheten tillhör den ideella föreningen. Kärnverksamhet Ändamålsparagrafen uttrycker att GKS ska utföra kärlekens gärningar genom att framför allt bedriva hjälpverksamhet bland behövande. Med den omfattning som de upphandlade verksamheterna har fått, har självbilden delvis blivit en annan. Bilden är att den juridiska förändringen troligtvis förstärkte detta, kanske i avsaknad av ett definierat gemensamt mål med organisationens olika verksamheter. Ändå är det så att när utgångspunkten tas i 1, finns behov och insatser som vi som stadsmission aldrig kan tumma på eller bortse ifrån. Under vår 60-åriga historia har detta förhållningssätt varit inte bara en del av organisationens interna självförståelse, utan också en betydelsefull del av hur vi uppfattas externt. Vi finns där för dem som ingen annan hjälper. Det är den innersta orsaken till att Stadsmissionen existerar. Det fria utrymmet för att göra en egen tolkning och definition av hjälpbehovet skapas genom gåvomedel. Gåvomedlen garanterar vårt oberoende. Med hjälp av dessa har vi möjlighet, men också skyldighet, att själva definiera, inom ändamålsparagrafens utrymme, vårt uppdrag. Därav följer också det mycket ansvarsfyllda uppdraget att ansvara för ambitionsnivå, mål, inriktning, kvalitet etc. Det kan också uttryckas så här: Stadsmissionen förbehåller sig rätten att utifrån 1 själv definiera utsatthet. Att finnas till för dem som ingen annan möter, som andra har gett upp hoppet om och göra det som ingen annan gör, torde utgöra något vi kan kalla kärnverksamhet för Göteborgs kyrkliga stadsmission. De gåvofinansierade verksamheterna utgör därmed verktygen för att ytterst fullfölja stiftelsens ändamålsparagraf. Såväl B&E som ideella föreningen har stadgar med målformulering som är nästintill kopior av 1. 7

9 Verksamheterna inom dessa organisationer utgör verktyg att fullfölja 1 utanför den gåvofinansierade verksamheten. Där uppdrag och finansiering ligger i linje med vårt ändamål, där ska vi självklart försöka få kommunens (eller andras) förtroende och uppdrag. Stadsmissionens bolag, särskilt B&E B&E AB har i bolagsordningen en formulering kring målgrupper som till stora delar överensstämmer med stiftelsen men med den stora skillnaden att bolaget skall bedriva affärsverksamhet. Bolaget skall bedriva affärsverksamhet genom att tillhandahålla vård och bistånd av olika slag till fattiga och sjuka, svaga och utsatta, unga och gamla samt bedriva därmed förenlig verksamhet (ur Bolagsordningen) Bolagets offentligt upphandlade verksamheter är ett resultat bl.a. av samhällsutvecklingen de senaste decennierna där allt fler uppdrag utförs av icke offentliga aktörer efter upphandling. De områden B&E AB är verksamt inom har samtliga varit föremål för upphandling och konkurrensutsättning. Avtalstiden är begränsad och verksamheterna lyder under en eller flera lagstiftningar. Bolaget tillhör den idéburna företagssektorn och ska präglas av en tydlig och stabil förankring till och i GKS. Med affärsverksamhet förstår vi att verksamheten sker genom att sälja tjänster till en kvalitet och ett pris som marknaden accepterar. Vi förstår också att affärsverksamhet måste bedrivas enligt ekonomiska principer och förutsättningar där ett överskott genereras för stabilitet på längre sikt. Vi väljer vilka områden vi är verksamma inom i meningen att vi avgör vilka upphandlingar vi deltar i. Uppdragets karaktär, mål och andra förutsättningar liksom de ekonomiska ramarna beslutas av beställare/uppdragsgivare. Verksamheten ska utföras professionellt, utgå från beprövad erfarenhet, var avtalstrogen, hålla mycket god kvalité, ligga i frontlinjen när det gäller att utveckla nya metoder med brukarnas behov i centrum och tydligt präglas av vår värdegrund. B&E bör tydligt välja sina affärsområden med utgångspunkt i stiftelsens ändamålsparagraf (som avspeglar sig i bolagsordningen) och de erfarenheter stiftelsen har av människors utsatthet. B&E möjliggör/uppfyller därmed i dubbelmening stiftelsens ändamålsparagraf genom sina affärsverksamheter. Dels genom val av affärsområden dels genom att stiftelsen får del av det överskott som genereras då verksamheten bedrivs affärsmässigt. Att bedriva affärsverksamhet Non profit B&E är ett non profit företag i den meningen att det inte sker någon vinstutdelning till privata ägare. Bolaget drivs heller inte i syftet vinstmaximering. Denna typ av företag drivs alltid med perspektiv av samhällsnytta och långsiktighet i åtaganden. B&E AB är inte ett bolag enligt lagstiftningen för icke vinstutdelande AB, svb (särskild vinstutdelningsbegränsning). Bolagets ägare, GKS, gör anspråk på del av överskottet för att finansiera sociala verksamheter. Bolaget ska bedrivas enligt principer för affärsmässig non profit. Merparten av konkurrenterna på den marknad B&E är verksamt är inte företag med svb och kunskapen om non profitföretagande är i Sverige förhållandevis låg. I flertalet europeiska länder är non profit företag betydligt vanligare som aktör inom välfärdssektorn. Det finns därför all anledning för oss att såväl på egen hand som i samverkan med andra non profit aktörer medverka till att fördjupa och förtydliga innehållet i denna företagsform. 8

10 Företaget är affärsmässigt i den meningen att det drivs enligt sunda företagsekonomiska aspekter, förutsätts generera avkastning på satsat kapital, täcker sina kostnader och därutöver skapar ett utrymme för investering, utveckling och framtida risker. Vid medverkan i upphandling skall den ekonomiska kalkylen bygga på hög kvalitet, god arbetsmiljö och arbetsledning, täckande av kostnader för verksamhetsstöd samt en viss nettoavkastning. Utveckla förståelsen av affärsmässig non profit Det finns ett stort behov av att fördjupa och förtydliga innehållet i non profit företagande och det vi ovan kallat affärsmässig non profit. Under det senaste året har non profit företagande tenderat att bli ett begrepp där politiska krafter använder begreppet utifrån sina egna syften och sin egen tolkning. Överskottet i bolaget skall skapa ekonomiskt utrymme för att Utveckla såväl särart som mervärde för brukarnas bästa Främja medarbetarnas utveckling och verksamheternas arbetsmiljö Bidra till forskning inom organisationens verksamheter Täcka kommande investerings- och utvecklingsbehov Klara omstrukturering och eventuell avveckling av verksamheter Bidra till finansieringen av sociala verksamheterna Utveckla nya och befintliga verksamheter Vår företagslogik, som delvis beskrivs ovan, är en av våra konkurrensfördelar men samtidigt en av våra akilleshälar (bl.a. då logiken är okänd för de flesta) Vi har för avsikt att både själva och om möjligt tillsammans med andra fortsätta att beskriva och synliggöra den särskilda logik som dessa företag drivs med. Behovet av ett idépolitiskt program GKS har och vill fortsatt ha en plats i samhället och staden där vi verkar. Vi har för avsikt att ta fram ett förslag till ett idépolitiskt program för GKS. Utifrån vår ändamålsparagraf, värdegrundsdokument och mission, vision, verksamhetsidé, tänker vi sammanfatta de väsentligaste utgångspunkterna för vårt arbete. Ett idépolitiskt program visar våra ställningstaganden i ett antal viktiga frågor. Frågor som kan leda oss internt och där vissa kan användas i ett opinionsbildningsarbete. Människovärde, Fattigdom och utsatthet, civilsamhällets roll, är några möjliga rubriker. Modell för verksamhetsstyrning I en värdegrundad och idéburen organisation som Stadsmissionen är det nödvändigt att ändamålsparagrafen och de aktiviteter som sker utifrån denna, hela tiden kontrolleras mot varandra. De verksamheter/aktiviteter som drivs måste ses som verktyg för att förverkliga ändamålet och inte som ändamål i sig. Måluppfyllelsen måste mätas i nytta för brukare/gäster inte i verksamhetens omfång eller fortlevnad. Se Filip Wikströms modell ovan. Med så många, olika, verksamheter som finns inom Stadsmissionen är det också av betydelse för den enskilda medarbetarens delaktighet, att den gemensamma riktningen hela tiden går att följa. Från ändamålsparagraf via vision och verksamhetsidé, styrelsens beslut om verksamhetsindelning, budget och långsiktiga mål till den lokala enheten/arbetsplatsen. För att på ett bra sätt kunna följa upp verksamhetens måluppfyllelse måste former och strukturer för såväl långsiktiga som kortsiktiga mål få sin självklara plats inom alla verksamheter. En gemensam modell för styrning och ledning är därför införd i och med verksamhetsåret

11 Om kvalitet i verksamheten Alla områden inom GKS arbetar med kvalitet och har kommit olika långt men vi måste bli mer strukturerade och systematiska samt mer tydliga med vad vi innehållsmässigt vill med vårt kvalitetsarbete. Vi är på god väg att införa ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt Socialstyrelsens föreskrifter. Med kvalitet menas i detta sammanhang att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller enligt lagar, föreskrifter och beslut. Ett sådant system sätter därmed fokus på processer, rutiner och strukturer inom de avtalsfinansierade verksamheterna. Men detta räcker inte. Vi måste i alla delar öka förmågan att arbeta utifrån uppställda mål, såväl kvantitativa som kvalitativa och följa upp och utvärdera dessa. Vi måste också öka vår förmåga att följa upp och redovisa, öppet, vår måluppfyllelse. Kvalitet och måluppfyllelse måste höra tätt samman Planera Genomföra och vara en angelägenhet för alla delar inom organisationen. Kvalitet har relevans inom inköp, personal, rekrytering, ledarskap, leverans av tjänst, möte med beställare, förhållningssätt till brukare, hanterandet av gåvor, mottagandet av naturagåvor, transparens i redovisning. Förbättra Utvärdera Relationen till svenska kyrkan i Göteborg GKS har en lång tradition och en unik relation till svenska kyrkans församlingar i Göteborg. Detta avspeglar sig även i 1 där det uttryckligen säga att stiftelsen ska i samverkan med svenska kyrkans församlingar och andra. Göteborgs kyrkliga samfällighet bidrar i dagsläget med ett årligt anslag till de gåvofinansierade verksamheterna. Dock är dialogen och den gemensamma behovsanalysen förhållandevis outvecklad. Detta åtgärdar vi i nuläget genom att, i möjligaste mån, svara upp på de förfrågningar som vi får av församlingarna, samtidigt som vi även tar egna initiativ. I nuläget väljer vi därför att se församlingarna både som en resurs och som ett stort nätverk som finns över hela staden och dess omgivningar. Det är uppenbart att varje enskild församling har sina, mer eller mindre, specifika behov. Vilket gör att vår samverkan sällan, eller aldrig, helt kan bedrivas utifrån enbart ett generellt behov. Kännedom om oss - Gåvogivarnas förtroende Utifrån vad som skrivits ovan är gåvomedel (inklusive testamenten och företagssponsring) en förutsättning för att GKS ska ha ett fritt utrymme att fullfölja 1. Gåvogivarnas förtroende är A och O för GKS. Förtroende handlar om relation och relation byggs genom givarvård, korrekt och tillförlitlig information och kommunikation samt transparens i vårt arbete. Ett stöd för detta har vi genom den etiska kod vi följer från Frii. Vi har i dagsläget en stabil givargrupp men vi behöver såväl öka antalet givare som öka vår totala insamling. Kännedomen om oss är god däremot är kunskapen om vad GKS faktiskt gör förhållandevis låg. Vi behöver arbeta med vårt varumärke även ur perspektivet gåvogivare. Stadsmissionen är en stor, professionell och modern organisation och det behöver fler uppfatta oss som. GKS är en aktör och en röst att räkna med inom våra sakområden. 10

12 Mission, vision och verksamhetsidé (Färgkodningen på de följande sidorna överensstämmer med modellen för verksamhetsplanering) Mission för hela GKS Vi har valt att använda ordet mission för att beskriva vårt långsiktiga uppdrag. En mission ska uttrycka Vad, för Vem och Hur. Vi betraktar Stiftelsens ändamålsparagraf som jämställd med det som i andra sammanhang kallas en affärsidé. Ändamålsparagrafen är kärnan i vår verksamhet och det uppdrag som hela organisationens samtliga delar skall ha som sin ledstjärna. Stiftelsen skall i samverkan med Svenska kyrkans församlingar och andra, i egen regi eller genom hel- eller delägt dotterbolag eller i annan organisationsform, i Jesu Kristi anda utföra kärlekens gärningar genom att framför allt bedriva hjälpverksamhet bland behövande. Dessutom skall stiftelsen främja vård och uppfostran av barn. Verksamheten skall bedrivas bland annat genom social hjälpverksamhet och humanitärt biståndsarbete bland fattiga och sjuka, svaga och utsatta, unga och gamla. Vision för hela GKS Vår gemensamma Vision är framtidsbild, ett fritt/utopiskt önskande för vart vi vill nå med vårt arbete. Visionen är inte ett mål i sig som ska uppnås inom en fastställd tidsrymd, utan är en långsiktig inriktning. Vi vill ha en vision som innefattar individnivån, säger något om innanförskap, visar på sammanhang och gemenskap. Vi vill ha en vision som alla delar av Stadsmissionen kan identifiera sig med. Visionen är inte en vision för Stadsmissionens organisation i sig utan en vision som säger vad vi vill uppnå i och med staden där vi verkar. En stad där medmänsklighet - i hjärta, tanke och handling - skapar vägar till hopp och självtillit för alla. Verksamhetsidé för hela GKS Verksamhetsidén ska utifrån uppdrag, vision, och målbeskrivningar kortfattat beskriva hur vi vill uppnå visionen och lösa vårt uppdrag. En verksamhetsidé kan även definieras som en övergripande beskrivning av vad verksamheten syftar till och hur organisationen vill att den ska uppfattas. Vår verksamhetsidé är att stödja enskilda människor till ett liv i innanförskap och att som självständig idéburen aktör ta ett samhällsansvar genom att rikta uppmärksamhet på svåra sociala omständigheter och utsatthet. 11

13 Långsiktiga/strategiska mål samt huvudstrategi för måluppfyllelse När grunden för oss är lagd genom ett tydligt fokus på vår ändamålsparagraf, vår värdegrund, vår karaktär som idéburen organisation och beslut tagna om mission, vision och verksamhetsidé kommer så åtta långsiktiga mål för oss. De åtta långsiktiga/strategiska målen ska ses som organisationsövergripande mål. Huvudstrategin, d.v.s. vägen för att nå målen, ska förstås som ett långsiktigt arbete. Varje verksamhetsområde har därefter fastställt sina långsiktiga/strategiska mål utifrån områdets uppdrag i samband med VP arbetet hösten Mål nr 1 1. Stiftelsens uppdrag enligt 1 ska vara fokus för samtliga verksamheter För att såväl internt fungera som externt uppfattas som en sammanhållen organisation, med ett gemensamt mål, måste en del såväl mentala som administrativa hinder undanröjas. Därför är ett strategiskt mål att GKS samtliga delar förenas kring 1. Huvudstrategi för Mål nr 1 GKS ska arbeta under ett gemensamt varumärke och tydliggöra och stärka detta GKS ska utveckla och stärka gemensamma verksamhetsprocesser, strukturer och förhållningssätt Ett gemensamt idépolitiskt program ska tas fram Detta innebär exempelvis att Alla verksamheter ska planera och följa upp sin verksamhet utifrån en gemensam modell Vi ska tydliggöra internt vad ett gemensamt varumärke innebär för oss Vi ska tydliggöra verksamheternas olika roller i termer av komplement, alternativ, ersättning och avant garde Vi ska arbeta på hur vi ska lösa administrativa och/eller legala hinder för att fullt ut agera med ett gemensamt uppdrag Mål nr 2 2. Det gåvofinansierade arbetet ska ge GKS utrymmet att möta de mest utsatta, särskilt dem som ingen annan möter De gåvofinansierade verksamheterna möjliggör ett fritt spelutrymme för GKS att uppfylla 1. Strategiska mål för såväl vårt insamlingsarbete som våra sociala verksamheter bör därför kretsa kring skarpa och professionella arbetsmetoder och resultatuppföljning. Huvudstrategi för mål nr 2 GKS ska utveckla arbetsmetoder för att såväl lokalisera som möta de mest utsatta GKS ska utveckla ett effektivt och målrelaterat insamlingsarbete GKS ska arbeta för att det finns en god kännedom och kunskap om GKS som idéburen organisation och non profitutförare GKS ska arbeta med en tydlig, seriös och långsiktig kommunikation och utgöra en trovärdig röst i samhällsdebatten 12

14 Detta innebär exempelvis för verksamheterna att Systematiskt samla in och redovisa behovsanalyser, trender och tendenser Utveckla och dokumentera metoder för planering och uppföljning inom de sociala verksamheterna Utveckla och dokumentera metoder för ett effektivt och målrelaterat insamlingsarbete Arbeta för ökad forskningsanknytning inom GKS verksamheter Mål nr 3 3. Verksamheterna inom B&E ska bidra till ett tydligt mervärde för brukarna och söka sina uppdrag utifrån brukarnas behov så som GKS känner dem enligt 1 Syftet med varför GKS agerar som ett vårdbolag på marknaden behöver tydliggöras. B&E är ett ytterligare sätt för GKS att förverkliga 1, i de situationer då verksamheter läggs ut på upphandling och GKS ser att vårt mervärde kan komma brukarna till del, utifrån 1. Huvudstrategi för mål nr 3 GKS ska utveckla metoder för att i nära dialog med de sociala verksamheterna söka offentligt finansierade uppdrag Samtliga verksamheter ska redovisas och paketeras i tydliga och kommunicerbara koncept Detta innebär exempelvis för verksamheterna att Särart och mervärde ska definieras och kommuniceras Dokumenterad metodutveckling och en ökad forskningsanknytning Mål nr 4 4. GKS ska vara verksamt inom fler kommuner i Göteborgsregionen där vår inriktning bidrar med ett mervärde till brukarna. Expansion är inget självändamål för GKS men en utvidgning av vårt geografiska område och en utökning av antalet uppdrag och avtal innebär att vi kan bistå fler människor och även kan skapa en större stabilitet i verksamheten. Under förutsättning att den sker under ordnade former. Där uppdrag och finansiering ligger i linje med vårt ändamål och där vår verksamhet kan bidra med ett mervärde till brukarna ska GKS försöka får kommunens (eller andras) förtroende och uppdrag. GKS är redan idag verksamt utanför Göteborgs stad och inget bör hindra en fortsatt expansion. Huvudstrategi för mål nr 4 En djupare analys och förberedelse av GKS förutsättningar av klara av en expansion ska genomföras GKS ska aktivt arbeta för en expansion inom B&E till fler kommuner Detta innebär exempelvis för verksamheterna att Våra tjänster måste formuleras som överförbara koncept Kompetens att genomföra ytterligare expansion måste utvecklas eller tillföras Kännedom om kranskommuner och upphandlingsförfarandet behöver ökas 13

15 Mål nr 5 5. GKS arbete ska upplevas som relevant och avgörande för Svenska kyrkans diakonala ansvar och uppdrag i Göteborg Samarbetet med Svenska kyrkan i Göteborg är tydligt uttryckt som ett krav i 1. En förutsättning för fortsatt långsiktiga och stabila relationer med församlingarna i Göteborg är att GKS arbete och erfarenheter uppfattas som relevant och nödvändiga. Huvudstrategi för mål nr 5 GKS ska i möjligaste mån svara upp mot församlingarnas behov av våra resurser och kompetens Konkreta samarbeten ska utvecklas med fler församlingar Detta innebär exempelvis för verksamheterna att GKS ska inbjuda församlingar till gemensamma omvärlds- och behovsanalyser Kontaktytorna med församlingarna ska öka GKS som församlingarnas kompetensresurs i mer komplexa sociala/diakonala frågor ska utvecklas Mål nr 6 6. GKS ska aktivt verka för stabila och goda förutsättningar för non profitutförare och idéburna organisationer i Göteborg och Västsverige GKS verkar i sammanhang där framför allt offentliga aktörer men även privata vinstdrivande företag oftast är tongivande och norm. Vi behöver därför stärka kunskapen om den idéburna sektorn och de sociala företagens särdrag och roll. De är en nödvändighet att de ekonomiska och politiska förutsättningarna för non profit utförare utvecklas till att bli goda och stabila. Huvudstrategi för mål nr 6 GKS ska aktiv medverka till att stärka kunskapen såväl internt som externt om den idéburna sektorn GKS ska vidareutveckla begreppet och förståelsen av affärsmässig non profit GKS ska driva och samverka kring frågan med andra idéburna aktörer Detta innebär exempelvis för verksamheterna att GKS ska arbeta på aktiva politiska kontakter GKS ska arbeta med påverkans- och opinionsarbete Famna Väst och andra lokala/regionala plattformar ska utnyttjas Mål nr 7 7. GKS ska leverera och efterfråga en god kvalitet i samtliga tjänster och uppdrag 14

16 En hög grad av måluppfyllelse, en hög grad av levererad och redovisad kvalitet, en genomgående etisk medvetenhet i alla verksamhetens delar är en förutsättning för att det goda rykte GKS har ska fortleva. En satsning på ett gemensamt kvalitetsarbete är därför en av våra strategiska utmaningar. Huvudstrategi för mål nr 7 GKS ska genomföra en satsning på ett genomgripande kvalitetsarbete för hela organisationen. GKS ska redovisa måluppfyllelse i fler mått än enbart ekonomiska Detta innebär exempelvis för verksamheterna att Dokumenterad kvalitet i våra inköp/leverantörer Dokumenterad kvalitet i kompetens och bemanning Uppföljningsbara kvalitetsmål Plan för kompetensutveckling och kompetensförsörjning Ökad brukarmedverkan Framtagande av ett antal policy och riktlinjer av relevans Mål nr 8 8. GKS ska ha en ekonomi som skapar förutsättningar för långsiktighet, utveckling och stabilitet i åtaganden. All verksamhet kräver en fungerande och stabil ekonomi. Vår karaktär av idéburen organisation och non profit utförare skapar särskilda förutsättningar. Vi har ett långsiktigt åtagande, många anställda, är beroende av givarnas förtroende. GKS har idag en stabil ekonomisk grund att stå på och så bör det vara även i fortsättningen. Huvudstrategi för mål nr 8 Skapa och tydliggöra finansiella mål för respektive organisation Skapa tydliga långsiktiga kostnadsmål för administration, insamling och kommunikation Skapa och upprätthålla en långsiktig finansiell planering utifrån verksamheternas förväntade utveckling Utveckla rutinerna avseende budget/prognos och avvikelserapportering Skapa rutiner för analys och hantering av risker Tydliggöra Stadsmissionens definition av affärsmässig non-profit. Detta innebär exempelvis för verksamheterna att Sociala verksamhetsområdet har att förhålla sig till insamlade medel över viss längre period Övriga verksamheter skall ha tydliga verksamhetsmål Tydliga mål för vad insamlingsarbetet får kosta i relation till insamlade medel Tydliga mål för vad GKS stödfunktioner/kommunikation får kosta 15

17 Verksamhetsområden och uppdrag Med tydliggjord Mission, vision och verksamhetsidé och därefter beslut om Långsiktiga mål för oss och tillhörande huvudstrategier beslutades att inte göra någon förändring av hu våra verksamheter är organiserade. Däremot togs beslut om tydliggjorda uppdrag för samtliga verksamhetsområden. Verksamhetsområde Uppdrag för verksamhetsområdet Äldreomsorg, vård och service Verksamhetsområdet ska, med utgångspunkt i 1 i stiftelsens stadgar, främst bedriva biståndsbedömd verksamhet i äldreboenden och utföra hemtjänst och service i ordinärt boende. Verksamheten ska bedriva en äldreomsorg där åldrandet ses som en naturlig del av livet och den enskildes integritet och självbestämmande är i fokus. All verksamhet ska präglas av ett salutogent förhållningssätt, kompetens och en positiv och livsbejakande miljö. Vård, boende och rehabilitering Arbetsträning och second hand Sociala verksamheten Insamling och kommunikation Verksamhetsområdet ska, med utgångspunkt i 1 stiftelsens stadgar, bedriva vård, boende och rehabilitering. Området skall erbjuda anpassade boendeformer med stöd för olika målgrupper och erbjuda vård till personer med beroendeproblematik. Brukarbehovet ska vara normgivande för verksamhetsutvecklingen. Verksamheten vid Ingseredsstiftelsen är en integrerad del utav verksamhetsområdet. Verksamhetsområdet ska, med utgångspunkt i 1 i stiftelsen stadgar, tillhandahålla och sälja tjänster inom det arbetsmarknadspolitiska området. Inom verksamhetsområdet ska också bedrivas verksamhet i form av secondhand som utgör ett verktyg för att fullfölja 1. Verksamhetsområdet ska, med utgångspunkt i 1 i stiftelsens stadgar, finnas till för de som ingen annan möter, för de mest utsatta och för dem som riskerar utsatthet. Arbetet inom verksamhetsområdet ska bedrivas på ett sådant sätt att det erbjuder och medverkar till en varaktig förändring. Verksamheten ska vara en trovärdig röst i samhällsdebatten kring utsatthet. Verksamhetsområdet ska, med utgångspunkt i 1 i stiftelsens stadgar, samla in pengar, utveckla samarbeten och volontärresurser för att tillgodose verksamheternas behov. Därutöver skall verksamhetsområdet bedriva och samordna kommunikation, internt såväl som externt för hela stadsmissionen i Göteborg. 16

18 17