Mittbanan: Östersund-Bräcke Datum: , Kolumn 1 Kolumn 2 Kolumn 3 Foto Plats/Km-tal Koordinater (Sweref 99)

Transkript

1 Mittbanan: Östersund-Bräcke Datum: , Inventerare: Monica Mos Kolumn 1 Kolumn 2 Kolumn 3 Foto Plats/Km-tal Koordinater (Sweref 99)

2 Östersund C, km-tal: 585,946 N E Punkt 277.

3

4 Odensala hpr, km-tal: 581,6 N E Punkt 276.

5 BILD SAKNAS - platsen var ej möjlig att besöka Torvalla hpr, km-tal: 580,5 Koordinater saknas

6 Ope, km-tal: 579,0 N E Punkt 275.

7

8

9 Optand hp, km-tal: 576,5 N E Punkt Optand.

10

11 Grytan hp, km-tal: 574,0 N E Punkt 274.

12 Viken hp, km-tal: 572,0 N E Punkt 273.

13 Brunflo, km-tal: 571, 061 N E Punkt 272.

14 BILD SAKNAS, pga plats ej möjlig att besöka Vitgården, km-tal: 568,3 Koordinater saknas

15 Lockne hlp, km-tal: 566,595 N E Punkt 271.

16 Hållstasjön hp/mp, kmtal: 561,5 N E Punkt 270.

17 Knöva hlmp, km-tal: 560,590 Koordinater saknas

18 Svängligen hp, km-tal: 556,5, och Svänglingen, km-tal: 556,5 N E Punkt 269.

19 Svedje, km-tal: 556,0 N E Punkt 268.

20 Pilgrimstad, km-tal: 553,249 N E Punkt 267.

21

22 Trafikplats, km-tal: 550,0 N E Punkt 266.

23 BILD SAKNAS, pga plats ej möjlig att besöka Revsund hp, km-tal: 544,938 Koordinater saknas

24 Furunäset lp, km-tal: 541,194 N E Punkt 264.

25 Furunäset, km-tal: 540,8 N E Punkt 265.

26 Gällö, km-tal: 538,641 N E Punkt 263.

27

28 BILD SAKNAS, pga plats ej möjlig att besöka Gällö lp, km-tal: 537, 736 Koordinater saknas

29 Grimnäs, km-tal-533,6 N E Punkt 262.

30 Grimnäs OLP, km-tal: 533,2 N E Punkt 261.

31 Mälgåsen hp, km-tal: 529,8 N E Punkt 259. N E Punkt 260.

32 Stavre, km-tal: 525,988 N E Punkt 257.

33

34 Gimån hp, km-tal: 522,3 N E Punkt 256.

35 BILD SAKNAS, pga plats gick ej att besöka Stensmyran lp, km-tal: 518,890 Koordinater saknas

36 Bräcke, km-tal: 514, 948 N E Punkt 255.

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51 ssberg och Liselott Blombäck, KMV forum Kolumn 4 Kolumn 5 Sammanfattande bedömning, totalbedömning av hela platsen Historik (kort och sammanfattande)

52 I Östersund C finns alla funktioner och många element från den dominerande perioden ( ), med tydliga samband mellan funktionsområdena och med välbevarade delar. Välbevarad och väl sammanhållen stationsmiljö med nästan alla funktionsområden kvar - dock mkt "plotter" i form av skyltar, räcken, markiser, stolpar etc vilket gör att stationen kommer lite i skymundan. Mittbanan är en norrländsk tvärbana, enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. Den äldsta delen är den ostligaste (Sundsvall-Torphammar) som stod klar Strax därefter beslöt staten att en järnväg skulle byggas hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade Spåren breddades Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell. På Mittbanan går både persontåg och godståg. Centralstationen uppfördes 1879 efter typritningar av SJ:s chefarkitekt A.W Edelsvärd, som själv var född i Östersund. Kring stationshuset anlades ovanligt påkostade planteringar. Åren kring 1880 drogs Mellanriksbanan den så kallade norrländska eller jämtländska tvärbanan fram genom Jämtland. Sedan den invigts 1882 kunde man ta sig med tåg hela vägen till Trondheim från Stockholm eller Sundsvall. Järnvägens framdragning var av avgörande betydelse för Jämtlands utveckling och ledde till en kraftig expansion för Östersund.

53

54 Tom plats, finns inget kvar idag. Mittbanan är en norrländsk tvärbana, enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. Den äldsta delen är den ostligaste (Sundsvall-Torphammar) som stod klar Strax därefter beslöt staten att en järnväg skulle byggas hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade Spåren breddades Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell. På Mittbanan går både persontåg och godståg.

55 Tom plats, finns inget kvar idag. Mittbanan är en norrländsk tvärbana, enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. Den äldsta delen är den ostligaste (Sundsvall-Torphammar) som stod klar Strax därefter beslöt staten att en järnväg skulle byggas hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade Spåren breddades Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell. På Mittbanan går både persontåg och godståg.

56 Idag är Ope en splittrad miljö och en stationsmiljö under omvandling - stationsbyggnaden med ihopbyggt magasin har avyttrats och är idag privatbostad viket fått till följd att sambandet med järnvägen har brutits. Mittbanan är en norrländsk tvärbana, enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. Den äldsta delen är den ostligaste (Sundsvall-Torphammar) som stod klar Strax därefter beslöt staten att en järnväg skulle byggas hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade Spåren breddades Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell. På Mittbanan går både persontåg och godståg. Ope mellan Östersund och Brunflo är i grunden en jordbruksby vid Storsjöns strand som sedan har vuxit till en tätort med naturnära boende nära till staden. Järnvägen som följer stranden i nordväst-sydlostlig riktning öppnades redan 1879, men då utan någon station mellan Brunflo och Östersund. Den öppnades istället först 1924 och ett för tiden typiskt stationshus med två våningar orienterat med gaveln mot spåren sammanbyggt med ett godsmagasin parallellt med spåren uppfördes på bangårdens nordöstra sida närmast byn. Persontrafiken upphörde redan 1966 och stationshuset är idag privatbostad.

57

58

59 Sträckan är påverkad av avveckling vilket innebär att många platser försvunnit och många har kraftigt förändrats. Bansträckningen har dock en stor andel gröna bryggor och stolp. En plats vars tidigare verksamhet är mycket svår att förstå, då den idag har en helt privat karaktär utan eg. koppling till järnvägen. Mittbanan är en norrländsk tvärbana, enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. Den äldsta delen är den ostligaste (Sundsvall-Torphammar) som stod klar Strax därefter beslöt staten att en järnväg skulle byggas hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade Spåren breddades Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell. På Mittbanan går både persontåg och godståg.

60

61 Idag en tom plats Mittbanan är en norrländsk tvärbana, enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. Den äldsta delen är den ostligaste (Sundsvall-Torphammar) som stod klar Strax därefter beslöt staten att en järnväg skulle byggas hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade Spåren breddades Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell. På Mittbanan går både persontåg och godståg.

62 Idag en tom plats Mittbanan är en norrländsk tvärbana, enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. Den äldsta delen är den ostligaste (Sundsvall-Torphammar) som stod klar Strax därefter beslöt staten att en järnväg skulle byggas hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade Spåren breddades Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell. På Mittbanan går både persontåg och godståg. Hållplats mellan

63 Brunflo är en ovanligt välbevarad och ursprungliig stationsmiljö. Mittbanan är en norrländsk tvärbana, enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. Den äldsta delen är den ostligaste (Sundsvall-Torphammar) som stod klar Strax därefter beslöt staten att en järnväg skulle byggas hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade Spåren breddades Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell. På Mittbanan går både persontåg och godståg. Då Inlandsbanan mot Sveg anslöts 1915 byggdes ett nytt stationshus 200 m söder om det gamla, som i stället inrättades till bostadshus. Stationshuset är sålt. I expeditionslokalerna är nu restaurang som ägaren driver. Övre våningen var en lägenhet om 4 rum och kök där den sista stationsmästaren Hännestrand bodde. I den f.d. ställverksbyggnaden är inrymt ett litet järnvägsmuseum. Tätorten Brunflo är ett utpräglat stationssamhälle, där socknens centrum förskjutits från kyrkan till järnvägsstationen.

64 Ej möjlig att besöka Mittbanan är en norrländsk tvärbana, enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. Den äldsta delen är den ostligaste (Sundsvall-Torphammar) som stod klar Strax därefter beslöt staten att en järnväg skulle byggas hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade Spåren breddades Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell. På Mittbanan går både persontåg och godståg. Stoppställe

65 Idag en tom plats, endast spår i form av rivningsmassor av tidigare verksamhet (dessa kommer troligtvis städas bort inom kort). Mittbanan är en norrländsk tvärbana, enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. Den äldsta delen är den ostligaste (Sundsvall-Torphammar) som stod klar Strax därefter beslöt staten att en järnväg skulle byggas hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade Spåren breddades Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell. På Mittbanan går både persontåg och godståg.

66 Idag är det en så gott tom plats, endast spår av tidigare verksamhet. De eventuella spår som finns är dessutom svåra att härleda till järnvägen. Mittbanan är enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. På Mittbanan går persontåg samt godståg. Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade Spåren breddades Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell.

67 Idag en tom plats. Mittbanan är en norrländsk tvärbana, enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. Den äldsta delen är den ostligaste (Sundsvall-Torphammar) som stod klar Strax därefter beslöt staten att en järnväg skulle byggas hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade Spåren breddades Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell. På Mittbanan går både persontåg och godståg. För att dela den 18 km långa stationssträckan Pilgrimstad - Brunflo inrättades här 1955 en mötesstation vid den f.d. militärmötesplatsen Knöva (före 1896 benämnd Hållsta). Som tågklarerare skulle vid behov banvakten i den näraliggande banvaktsstugan Hållsta rycka in. Trafikplatsen var i bruk Intill platsen hade redan 1900 inrättats en hållplats, från 1949 även lastplats. (Uppgifter från Järnvägsdata).

68 Idag en tom plats. Mittbanan är en norrländsk tvärbana, enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. Den äldsta delen är den ostligaste (Sundsvall-Torphammar) som stod klar Strax därefter beslöt staten att en järnväg skulle byggas hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade Spåren breddades Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell. På Mittbanan går både persontåg och godståg. Svänglingen hp: Trafikplats utan expeditionseller väntsalsbyggnad, riven Trafikplatsen tillkom 1931 sedan ett antal personer bosatta i Knöva, Hållsta, Bjerte och Svedje byar gjort framställning om anordnande av en hållplats vid norra änden av sjön Svänglingen. Svänglingen: Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven Sidospår åt nordväst till bränsledepå.

69 Idag en tom plats. Mittbanan är en norrländsk tvärbana, enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. Den äldsta delen är den ostligaste (Sundsvall-Torphammar) som stod klar Strax därefter beslöt staten att en järnväg skulle byggas hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade Spåren breddades Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell. På Mittbanan går både persontåg och godståg.

70 I Pilgrimstad saknas stationsbyggnaden, även om det finns vissa element kvar påverkas helhetsbedömningen negativt i detta fall, speciellt då de nya inslagen tar över miljön (väntkuren och bilparkeringen). Mittbanan är en norrländsk tvärbana, enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. Den äldsta delen är den ostligaste (Sundsvall-Torphammar) som stod klar Strax därefter beslöt staten att en järnväg skulle byggas hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade Spåren breddades Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell. På Mittbanan går både persontåg och godståg. Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven Byggnaden revs efter utbyggnaden av fjärrblockering

71

72 Idag är det en tom plats Mittbanan är en norrländsk tvärbana, enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. Den äldsta delen är den ostligaste (Sundsvall-Torphammar) som stod klar Strax därefter beslöt staten att en järnväg skulle byggas hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade Spåren breddades Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell. På Mittbanan går både persontåg och godståg. Stoppställe

73 Ej möjligt att besöka platsen. Mittbanan är en norrländsk tvärbana, enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. Den äldsta delen är den ostligaste (Sundsvall-Torphammar) som stod klar Strax därefter beslöt staten att en järnväg skulle byggas hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade Spåren breddades Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell. På Mittbanan går både persontåg och godståg.

74 En relativt välbevarad lastplats vars urprungliga funktion trots förändringar är avläsbar. Mittbanan är en norrländsk tvärbana, enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. Den äldsta delen är den ostligaste (Sundsvall-Torphammar) som stod klar Strax därefter beslöt staten att en järnväg skulle byggas hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade Spåren breddades Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell. På Mittbanan går både persontåg och godståg.

75 Trolig väntsalsbyggnad och möjlig koppling till Furunäsets lastplats? Mittbanan är en norrländsk tvärbana, enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. Den äldsta delen är den ostligaste (Sundsvall-Torphammar) som stod klar Strax därefter beslöt staten att en järnväg skulle byggas hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade Spåren breddades Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell. På Mittbanan går både persontåg och godståg.

76 Trots delvis privatiserad och moderniserad miljö går det fortfarande att uppleva och förstå den urpsrungliga miljön. Mittbanan är en norrländsk tvärbana, enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. Den äldsta delen är den ostligaste (Sundsvall-Torphammar) som stod klar Strax därefter beslöt staten att en järnväg skulle byggas hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade Spåren breddades Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell. På Mittbanan går både persontåg och godståg.

77

78 Ej möjlig att besöka, avspärrat område Mittbanan är en norrländsk tvärbana, enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. Den äldsta delen är den ostligaste (Sundsvall-Torphammar) som stod klar Strax därefter beslöt staten att en järnväg skulle byggas hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade Spåren breddades Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell. På Mittbanan går både persontåg och godståg. Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven. Etablerad (enl. Järnvägsdata före 1884), nedlagd 1933.

79 Kraftigt ombyggd banvaktarstuga, i övrigt en tom plats Mittbanan är en norrländsk tvärbana, enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. Den äldsta delen är den ostligaste (Sundsvall-Torphammar) som stod klar Strax därefter beslöt staten att en järnväg skulle byggas hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade Spåren breddades Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell. På Mittbanan går både persontåg och godståg.trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven. Hållplatsen låg till någon gång på 1930-talet några hundra meter längre söderut, vid km 533,267. Oklart om den nya hållplatsen fick en helt ny stuga eller om det var den gamla som flyttades. Hållplatsskylten har satts upp på en snarlik stuga i byn Grimnäs (not. 2009). En tidigare uppgift att det var hållplatsstugan som flyttats dit har visat sig oriktig. Men skylten är original.

80 Tom plats, endast spridda spår som är svåra att härleda till den tidigare verksamheten. Mittbanan är en norrländsk tvärbana, enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. Den äldsta delen är den ostligaste (Sundsvall-Torphammar) som stod klar Strax därefter beslöt staten att en järnväg skulle byggas hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade Spåren breddades Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell. På Mittbanan går både persontåg och godståg.

81 Idag en tom plats. Mittbanan är en norrländsk tvärbana, enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. Den äldsta delen är den ostligaste (Sundsvall-Torphammar) som stod klar Strax därefter beslöt staten att en järnväg skulle byggas hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade Spåren breddades Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell. På Mittbanan går både persontåg och godståg. Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven Låg sannolikt vid banvaktsstugan Mälgåsen. Banvaktsstuga Mälgåsen fanns kvar, Även stavat Melgåsen. Modell 1872, höger. Ett rum och kök om resp. 18 och 13 kvm.

82 Stationsplatsen har flyttats efter att den gamla stationen revs Stationen ersattes av enklare väntkur. Trots att spridda element finns kvar ger miljön ett splittrat intryck. Mittbanan är en norrländsk tvärbana, enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. Den äldsta delen är den ostligaste (Sundsvall-Torphammar) som stod klar Strax därefter beslöt staten att en järnväg skulle byggas hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade Spåren breddades Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell. På Mittbanan går både persontåg och godståg. Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven Huset revs efter utbyggnaden av fjärrblockering

83

84 I princip en tom plats. Inte helt säker plats, idag har platsen en helt privat karaktär och ingen direkt koppling till järnvägen. Mittbanan är en norrländsk tvärbana, enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. Den äldsta delen är den ostligaste (Sundsvall-Torphammar) som stod klar Strax därefter beslöt staten att en järnväg skulle byggas hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade Spåren breddades Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell. På Mittbanan går både persontåg och godståg. Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad. Gimåns lastplats (och hållplats?)hade det här läget på 1920-talet. Senare flyttades åtminstone hållplatsen ett par km söderut.

85 Gick ej att besöka pga avspärrning. Mittbanan är en norrländsk tvärbana, enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. Den äldsta delen är den ostligaste (Sundsvall-Torphammar) som stod klar Strax därefter beslöt staten att en järnväg skulle byggas hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade Spåren breddades Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell. På Mittbanan går både persontåg och godståg.

86 Trots förändringar har Bräcke kvar en större del av funktionsområdena, som fortfarande är avläsbara delar av miljön. Mittbanan är en norrländsk tvärbana, enkelspårig och består av två delar: Sundsvall-Ånge och Bräcke-Storlien. Den äldsta delen är den ostligaste (Sundsvall-Torphammar) som stod klar Strax därefter beslöt staten att en järnväg skulle byggas hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Bandelen Torpshammar-Storlien öppnade Spåren breddades Banan är elektrifierad, förutom en del mellan Storlien och norska gränsen, skedde i etapper från 1939 till Banan har fjärrblockering och ATC med undantaget Storlien-Hell. På Mittbanan går både persontåg och godståg. Det första stationshuset i Bräcke hade två våningar och valmat sadeltak och liknade det som finns i Ragunda, Bräcke stationshus hade dock även lägre flygeldelar som sträckte sig både norrut och söderut från husets centrala del. Omedelbart söder om stationshuset uppfördes också ett stort järnvägshotell som till och med tycks ha varit något större än stationshuset. Redan 1910, bara drygt 30 år efter att järnvägen öppnades fram till Bräcke, byggdes ett helt nytt stationshus som den tredje stora byggnaden i rad söder om stationshuset och järnvägshotellet. Denna den nuvarande stationsbyggnaden är relativt lång och byggd i två plan, men övre våningen har endast fönster på gavlarna och i frontespiserna över väntsalen. Det gamla stationshuset användes under och 1930-talen som postkontor. Det stora järnvägshotellet överlevde det första stationshuset och fanns kvar ända till 1973 då rivningen till slut lämnade nuvarande stationshus ensamt kvar i den tidigare så ståtliga byggnadsraden. På de gamla byggnadernas platser finns idag bland annat en parkeringsplats och ett gatukök.

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101 Kolumn 6 Kolumn 7 Kolumn 8 Kolumn 9 Kolumn 10 Hela platsens värde (skala 1-5) Motivering till värde hela platsen Grundmiljö - hela platsen Epok plats Funktionsområden

102 1 Alla funktioner, förutom park, finns kvar. Utemiljön domineras av hårdgjorda ytor. Många element från den dominerande perioden och det finns tydliga samband mellan funktionsområdena med välbevarade delar (det saknas dock äldre armaturer och skyltar). Välbevarad och väl sammanhållen stationsmiljö, dock mkt "plotter" i form av skyltar, räcken, markiser, stolpar etc vilket gör att stationen kommer lite i skymundan. Storstation , (dominarande), 1950-, 60- och 70-tal, och (skyltning), (ej i majoritet, men dominerar och "tar över" genom sin utformning/design) Stationsområde Utemiljö

103 Spår- och teknikområde Lastområde Verkstadsområde, t.ex. lokstallar Anslutningsområde för resenärer till/från

104 Övrigt Det finns inget kvar. 5 Det finns inget kvar. Hållplats rälsbuss

105 Sannolikt en tom plats. Platsen ej möjlig att besöka, men enligt uppgift från dagens 5 fastighetsägare som var på plats vid inventeringstillfället, så är det en tom plats. Hållplats rälsbuss

106 Stationsområde Stationsmiljö under pågående 3 förvandling. Grundstation , , och 70-tal, 2000-tal, 2010-

107 Utemiljö Spår- och teknikområde

108 Lastområde Övrigt

109 Stationsområde I princip finns inget kvar som vittnar om en järnvägsmiljö, 4 trots vissa kvarvarande element. Hållplats , Utemiljö

110 Spår- och teknikområde Passage, t.ex. över- och undergång

111 5 Det finns inget kvar. Hållplats Det finns inget kvar. Det finns inget kvar.

112 5 Det finns inget kvar. Hållplats Det finns inget kvar. Det finns inget kvar.

113 1 Väl sammanhållen stationsmiljö med de olika byggnaderna kvar i urprungliga lägen, med till stora delar urprungliga exteriörer vilket ger ett högt kulturhistoriskt värde. En del av stationsområdet är förklarat som byggnadsminne. Mellanstation , , och 70-tal, och , Stationsområde Utemiljö

114 Spår- och teknikområde Lastområde Anslutningsområde för resenärer till/från Stoppställe (enligt uppgift fr Banvakt.se mellan ) Oklart, sannolikt en tom plats.

115 5 Det finns inget kvar på platsen. Hållplats/station Det finns inget kvar. Stationsområde

116 5 En plats som är svår att koppla ihop med järnvägen, dessutom inte helt klargjord koppling. Hållplats Stationsområde Spårområde

117 5 Det finns inget kvar på platsen. Hållplats/militär hållplats i bruk mellan åren enligt Banvakt.se). Stationsområde

118 5 Det finns inget kvar på platsen. Svänglingen hp = Hållplats (ibruk mellan enligt Banvakt.se), Svänglingen (i bruk mellan enligt Banvakt.se) Stationsområde

119 5 Det finns inget kvar på platsen. Stoppställe (i bruk mellan omkring enligt Banvakt.se). Spårområde

120 4 Miljön ger ett splittrat intryck, trots att element finns kvar påverkas helhetsintrycket negativt. Grundstation Stationsområde

121 Utemiljö Spår- och teknikområde Lastområde Anslutningsområde för resenärer till/från

122 5 Tom plats, det finns inget kvar. Stoppställe (ibruk mellan enligt Banvakt.se)

123 ? Grundstation??

124 1 Trots förändringar i spårområdet och minskat antal magasin går det fortfarande att avläsa att det är en f.d. lastplats och då det är en av landets få (kanske enda?) bevarade lastplatser ger det ett mkt högt kulturhistoriskt värde.detta är den hittills enda lastplats vi hittat, vilket ger ett högt unicitetsvärde. Lastplats Lastområde Spår- och teknikområde Anslutningsområde för resenärer till/från

125 Övrigt 4 Platsens tidigare funktion inte helt klarlagd och inte heller ett eventuellt samband med Furunäsets lastplats. Platsen har idag inte någon tydligt samband med järnvägen. Grundstation? Stationsområde

126 3 Järnvägsmiljön har ett antal funktionsområden som trots att de alla har påverkats genom olika ingrepp och förändrad funktion genom åren, fortfarande går att förstå. Mellanstation , , tal, 2000-tal Stationsområde

127 Utemiljö Spår- och teknikområde Lastområde Anslutningsområde för resenärer till/från

128 ? Lastplats? Lastområde

129 5 I princip en tom plats, inget samband med järnvägen. Hållplats (Hp låg till ngn gång på 1930-talet vid 533,267 - oklart om den nya hp fick helt ny stuga eller om den gamla flyttades. Hp-skylt har satts upp på snarlik stuga i byn Grimnäs, enligt Banvakt.se). Oklart Stationsområde

130 5 Platsen saknar kulturhistoriska värden då i princip allt är borta, endast fragment kvarstår. Lastplats (riven 2009, enligt Oklart Banvakt.se och enligt uppgiftslämnare till Banvakt.se: "Oljedepån nedlagd för många år sedan. Berget tömt på olja, rälsen, ledningarna och pumpstationen borttagna"). Lastområde

131 5 Hållplats, låg sannolikt vid banvaktarstugan Mälgåsen, enligt Banvakt.se Stationsområde

132 4 Miljön ger ett splittrat intryck, trots att element finns kvar påverkas helhetsintrycket negativt. Särskilt negativt är saknaden av den gamla järnvägsstationen. Grundstation Stationsområde, Stavre nya Stationsområde, Stavre gamla

133 Spår- och teknikområde Lastområde Anslutningsområde för resenärer till/från

134 5 Oklar status, men oavsett är det en i princip tom plats. Hållplats (Gimåns lastplats och hållplats hade detta läge på 1920-talet enligt Banvakt.se)?

135 Lastplats

136 2 Trots förändringar har Bräcke kvar en större del av funktionsområdena, som fortfarande är avläsabara delar av miljön. Mellanstation Stationsområde Utemiljö

137 Spår- och teknikområde Lastområde Anslutningsområde för resenärer till/från Passage, t.ex över- och undergång

138

139

140

141

142

143

144

145

146

147

148

149

150

151 Kolumn 11 Kolumn 12 Kolumn 13 Epok funktionsområde Vad finns? Värde funktionsområde (skala 1-5)

152 , Stationsbyggnad fr 1879 ritad av SJ:s chefsarkitekt A.W. Edelsvärd (byggnadsminne enl 3 kap KML), expeditionsbyggnad?/tegelbyggnad intill stationsbyggnaden, äldre SJ askkoppar på fot på baksidan och på perronger, väntsal för Inlandsbanan? (gulmålat hus i både puts och panel med lunettfönster ovan dörr på ena gaveln), gulpanelat teknikhus vid bilparkeringen tal, 1990-tal, 2000-tal, Viss trädstruktur med björkplanteringar, i övrigt hårdgjorda ytor, mönsterlagda plattor, äldre svarta räcken (original?) på baksidan av stationen samt 6 st äldre gjutjärnsarmaturer med vit glaskupa upptill, och 90-tals profil på skyltar, "sjöstensparti" vid övergång till perrong, vita smala stolpar som visar spårnummer. 4

153 , ,1950- tal, och 70-tal, och 90-tal, 2000-tal, Spårområdet dominerar miljön. Låg perrong framför stationen och i mitten kvaderhuggna stenar utan markering (vita plattor eller räfflat), perronger med asfalt och vita plattor och räfflat mönster, perrongtak av äldre Törebodamodell (i behov av översyn och ommålning, vindskivorna längst i söder behöver bytas ut) med köldtåliga lysrörslampor under. Nya bänkar och ståskydd, träslipers med spikbefästningar, kabelränna i trä, både höga och låga räl. ATC, baliser, grönt teknikskåp av trä (nedklottrat), växelvärmeskåp, teknikhus vid bilparkeringen. Heybackbefästningar, galvade stolpar längst i norr (behöver grönmålas), elskåp mitt i spårområdet, gröna stolpar och bryggor (rostiga, i behov av åtgärder), nyare armaturer på bryggor, stoppblock i betong, digital annonspelare vid spårövergång, vita smala och höga stolpar med plattforms angivelse, Gröna bryggor och stolp, moderna svarta armaturer, dvärgsignaler , , Relativt stort och aktivt lastområde ner mot vattnet, en bit bort ett stort rödmålat magasin m fjällpanel m lastkaj av kvaderhuggen sten i 3 skift o med metallskodd kant, övergivet stickspår halvt överasfalterat, spår av kullerstensbeläggning kvar , Ett antal lokstallar i tegel med plåttak och vändplatta, lokaler för anslutande Inlandsbanan, ett antal stickspår tal, Bilparkering, hyrbilsparkering och relativt stor nutida cykelparkering i grov svart metall och glastak, busshållplats 0

154 ? Ett antal äldre SJ soptunnor och SJ askkoppar på fot vid stationsbyggnaden. 1 Det finns inget kvar. 5

155 Sannolikt en tom plats. Sannolikt en tom plats. 5

156 , , tal Stationsmiljö under pågående förvandling. Stationen och det ihopbyggda magasinet är idag privatbostad med uppsatt staket som avgränsar mot spårområdet. Teknikbod intill utan för den privata delen. 3

157 , , tal, Finns spår av tidigare park/järnvägsutemiljö kvar runt stationen i form av buskar, träd och väg som leder runt byggnaden med lågt vägräcke som skiljer av stationsmiljön från lastområdet, men under förvandlig - mer och mer som en privat trädgård/tomt , 2000-tal, spår, grov makadam, betongslipers, höga räl, "hundlortsinfästningar" och annan?, gröna bryggor och stolp, med flertal äldre grönmålade armaturer (klockformad plåtskärm), ngn form av träställning med skärmtak - oklart vad detta är? 3

158 , Stor grusad yta, lastkaj av betong med järnskodd kant, stickspåret framför dock borta och idag finns ett sandupplag strax nedanför kajen En väg leder fram till platsen - Stationsvägen. 3

159 , I princip finns inget kvar som vittnar om en järnvägsmiljö; trolig stationsbyggnad/hållplatsbyggnad som har idag tals karaktär, kan i grunden vara ngt äldre. Miljön är idag privatägd, privatbostad och har idag en helt privat karaktär , Spår av tidigare utemiljö i form av trädstruktur och en flaggstång som vänder sig ut mot järnvägen. 3

160 , 2000-tal, Gröna stolp, hög banvall av makadam, höga räl , En liten väg leder ner mot järnvägen från andra sidan järnvägen, syns även på ekonomiska kartan. 4

161 Det finns inget kvar. Det finns inget kvar. 5

162 Det finns inget kvar. Det finns inget kvar. 5

163 , , , 1990, Stationsbyggnad ritad av SJ:s chefsarkitekt Folke Zetterwall med hjälp av arkitekt A. Ekengren, välbevarad exteriört och med delar av ursprungsinteriören kvar, låg perrong med kvadersten framför stationen med en förskjuten nyare del mot Östersundshållet, ställverksbyggnad med äldre namnskylt, uthus med pyramidtak med ventilationshuv, teknikhus från tal och 1990-tal och 1990-tals skyltar, digitala 2010-tals skyltar , Spår av park i form av gräsytor och enstaka björkar, men idag mkt hårdgjorda ytor kring stationshus, stora skyltar som tar över i miljön (bl.a. på stationshus och godsmagasin), grova svarta metallräcken mot spårområdet 4

164 , Spårområdet domineras av 1930-tal, finns både äldre och yngre spår(både (dominerande), 2000-tal, höga och låga räler samt både trä- och betongslipers, spår med spikbefästningar), även borttagna spår, äldre och yngre perronger, modern väntkur i glas och svart metall, äldre låg perrong med sandstenskant, kvaderhuggen och grusad yta, gröna bryggor och stolp med nyare armaturer, klotväxlar, äldre grön elskåpstavla, dödskallesignal och vanliga stoppsignaler, spår av avkastare, ATC Godsmagasin från 1916 med lastbrygga och lastkaj med minst 3 skift kvadersten, igenvuxet stickspår , Modern bilparkering, cykelparkering i svart grov metall och med glastak, i anslutning till bilparkering finns f.d. kiosk från talet innehåller idag en blomaffär ihopbyggd med en container (blomförvaring?). 4 Oklart, sannolikt en tom plats. Oklart, sannolikt en tom plats. 5?

165 Det finns inget kvar. Tom plats, av spåren nyligen riven. Öppen gräsyta med spår av tidigare trädstruktur och vändplan. Delar av perrong och markplattor i en ihopskottad hög. Djupa traktorspår. Nyuppfört teknikhus/transformatorstation (?) med hög mast. 5

166 , Kraftigt ombyggd expeditions- eller väntsalbyggnad, idag privatbostad. Björkallé leder fram , 2000-tal, Gröna stolp, hög järnvägsbank, höga räl och makadam. 4

167 Det finns inget kvar. 4

168 I princip en tom plats, endast en järnvägsövergång och teknikhus. 5

169 Det finns inget kvar. 4

170 , tal, tal, tals teknikhus, enkel mindre väntkur av trä (rödmålad lock- och liggande fasspontpanel och trapetskorrugerad takplåt), ev f.d. eternitklätt järnvägshotell intill stationsmiljön? Stationsbyggnaden revs 1980 efter utbyggnaden av fjärrblockering , enligt uppgift i Banvakt.se. 5

171 2000-tal, Väntkuren är inhängnad av enkelt obehandlat trästaket mot parkeringen och svart grovt metallräcke ut mot spårområde, digital infoskylt, Makadam, bryggor, äldre armaturer, stickspår, ett flertal klotväxlar, stoppbockar, grova svarta räcken vid perronger, hög perrong med vita markeringar, spår med trä- och betongslipers, Heybackbefästningar, stickspår med lägre räl, grönt teknikhus inom spårområdet, röda avkastare, ATC, baliser, stoppbockar Två magasinsbyggnader som dock saknar lastkajer, L3 skylt, övervuxet spår tal, Pendlarparkering med stolpar för motorvärmare, cykelparkering av svart grov metall och glastak 0

172 Tom plats, det finns inget kvar.

173

174 Lastkaj av betong med träöverliggare, stickspåret borttaget, stor grusad yta (asfaltsaktigt, ev oljegrus), två magasinsbyggnader på betonggrund resp betongplintar, med rödmålad locklistpanel och gröna skjutdörrar på, äldre nummerskyltar kvar ovan dörrarna, det större magasinet har tegeltak och det mindre har korrugerad plåt (enligt 1967 års ekonomiska karta fanns 5 byggnader, idag återstår 2), Ett enkelspår, stickspår borta, betongsslipers, höga räl, befästning med spännfjäder, gröna stolp, "häxhattsarmatur" utan kupa Äldre grusväg leder fram till lastplatsen 1

175 Hör eventuellt samman med Furunäset, med asfalterad vändplats, stort garage på andra sidan vägen och ett avspärrat insprängt bergsum i närheten Möjlig väntsalsbyggnad och garagebyggnad i nära anslutning till väg - hör möjligen samman med Furunäset lastplats? Svårt att utläsa samband med järnvägen idag. 4

176 , , tal, Stationshus m uthus, teknikhus från tal, rester av enkelt trästaket mellan stationen och teknikhuset, svart grovt metallräcke mot spårområdet. Äldre lägre perrong framför stationsbyggnad. 3

177 , , tal, Uthus beläget i f.d. parken som idag har blivit privat tomt , , tal, 2000-tal, Nytt plattforms/perrongområde dominerar och riskerar ta över. De vita markeringarna mot den svarta asfaltsbeläggningen (för synnedsatta) ger en stark grafisk effekt i miljön. De nya plattformarna har medfört att delar av spårområdet har försvunnit tals profil på Gällö-skylt. Stickspår till sågen med träslipers. Placering av modern väntkur i grov svart metall och glas bryter upp miljön. Klotväxlar, stoppbockar, bryggor, ATC, baliser, fjärrövervakning, med kamera, armaturer fr 1980-eller 1990-talet i bortre änden av perronger, röda avkastare Lastkaj med övervuxet spår, L1-skylt tal, Anslutande områden har modern och funktionell prägel, inte märkbart anpassade till stationsmiljön - pga privatiseringen av stationsbyggnaden nås spårområdet numera via en inte helt naturlig passage vid teknikhuset. 0

178 ??

179 ? Kraftigt ombyggd banvaktarstuga, i övrigt en tom plats 5

180 ? Idag en tom plats, endast nga betongfundament efter järnvägsstoplar, ev spår av marksanering av oljedepå, spår av lastkajskant, kvaderhuggen sten, makadam och taktegel i högar kvarstår. Platsen saknar kulturhistoriska värden då i princip allt är borta, endast fragment kvarstår. 5

181 Oklart Idag en tom plats, lite oklart var den eg legat 5

182 Stationen borta, ersatt av ny enkel, mindre väntkur i trä m plegeltak på ny plats, i anslutning till ny väntkur finns en perrong/ett trädäck, och ett spår, äldre armatur(trasig bihattsarmatur) på stolpe vid nya väntkuren, digital informationskylt ch 70-tal Stationen är riven, det finns endast ett teknikhus från tal med skylt "Stavre" kvar 5

183 Ett spår, nya hållplatsen har gröna stolp, betongslipers, makadam, stoppbock, klotväxel, röda avkastare 4 En lastkaj av kvaderhuggen sten, minst 2 skift, framröjd, L1 -skylt, några bryggor vid gamla stationstället, stickspår 2 Ångbåtsbrygga i anslutning till stationsmiljön 3

184 Påbyggd och ombyggd banvaktarstuga vid obevakad järnvägsövergång, stor asfalterad vändplats (tidigare lastplats?). Oklar plats och placeringen av hållplatsen, öppen yta i samma nivå som banvallen. 5

185

186 , , och 70-tal, 2000-tal, Stationsbyggnad med öppen väntsal, i övrigt används byggnaden som apotek, låg perrong mot stationens spårsida, gräsyta på fd spårområde. Kiosk och parkeringsplats för bilar. Modern skyltning, moderna destinationstavlor, cykelställ i grov svart metall och glastak. Uthus i samma stil som stationshuset med pyramidtak med ventilationshuv och "garageportar". Teknikhus från talet , 2000-tal, Spår av tidigare park i form av trädplanteringar, ölandstok vid kiosken, i övrigt mkt hårdgjorda ytor. 4

187 , , och 70-tal Röjt spårområde, med spår av gruspartier mellan spåren. Äldre låg perrong av kvadersten m asfaltsbeläggning. Lång perrong, bred och relativt hög, asfalterad med betongelement, minst 3 spår och en mängd stickspår (under igenväxning), en del borttagna spår, träslipers, Heyback- och hundlortsbefästningar, klotväxlar, och äldre destinationsskyltar på stolpe på perrong. Makadam och höga räler, grönmålade bryggor och stolp, äldre armaturer, röda avkastare. Stoppbock i söder byggd av räler och slipers. Björkbusksly mot stängslet mot stationen och parkering. Två teknikhus (ev en transformatorsstation och ställverk). Ett flertal stoppbockar mot Ångehållet , Flera generationers magasin, lastkajerna har dock börjat försvinna. Ändrad funktion av magasinsbyggnaderna har även börjat sätta sina spår - diverse bråte, bilvrak och övriga upplag utanför byggnaderna. Äldre röd tegelbyggnad med oklar funktion tal, Bilparkering i anslutning tal, Modern gångtunnel har tillkommit vilken effektivt delar av miljön, barriäreffekt. 5

188

189

190

191

192

193

194

195

196

197

198

199

200

201 Kolumn 14 Kolumn 15 Kolumn 16 Kolumn 17 Kolumn 18 Fortsatt inventering samt motiv 1= Ja, 2= I andra hand, 3= Nej Platsen är aktiv i Trafikverkets verksamhet Platsen är aktiv ur ett resandeperspektiv Tillgänglighet Motivering

202 Stationsbyggnaden är till exteriören välbevarad och är byggnadsminne, stort arkitekturhistoriskt och samhällshistoriskt värde. Miljön närmast stationen är dock "plottrig" med diverse skyltar, stolpar, armaturer etc. 1 Aktiv Aktiv God, stationen öppen för allmänhet, finns diverse verksamheter på området bl.a. byggnadsvårdsbutik, Dollarstore, gym, etc. Det finns endast spår kvar av den tidigare utemiljön.

203 Stort och innehållsrikt spårområde och till största delen fortfarande aktivt. En viktig och välbevarad del av hela stationsmiljön. Välbevarad del av stationsområde, och åtminstone till delar fortfarande i bruk.

204 Vi har inte sett dessa någon annanstans - unicitetsvärde Det finns inget kvar. 3 Inaktiv Inaktiv Ok

205 Sannolikt en tom plats. 3 Inaktiv Inaktiv Otillgänglig

206 En stationsmiljö i omvandling och som blir allt svårare att avläsa. Stationshuset har tappat sitt synliga samband med järnvägen. 2 Inaktiv Inaktiv God

207 Spår av tidigare utemiljö finns men miljön tar alltmer karaktär av dels igenvuxen sly och dels privat trädgård. Det låga vägräcket vittnar om att platsen haft betydligt mer trafik än idag. Modernt och grovt spårområde.

208 Lastkaj finns men stickspår saknas. Namnet vittnar om den tidigare funktionen/verksamheten.

209 Svåravläst plats, ger intryck av att vara vanlig privatbostad utan samband med järnvägen 3 Inaktiv Inaktiv Ok Eg främst flaggstångens placering som indikerar att sambandet med järnvägen varit viktigt.

210 Pga att banan har gröna stolp kvar Vittnar om den tidigare funktionen och hur man tidigare korsat spåret för att nå miljön.

211 Det finns inget kvar. 3 Inaktiv Inaktiv Sådär

212 Det finns inget kvar. 3 Inaktiv Inaktiv Sådär

213 Mycket välbevarad och ursprunglig stationsmiljö. Stationen är byggnadsminne enligt 3 kap KML och ställverket är statligt byggnadsminne enligt statlig förordning om byggnadsminne. 1 Aktiv, ställverket är även järnvägsmuseum Aktiv God Endast spår av urspunlig utemiljö/park, icke till miljön anpassade nya element som tyvärr tenderar att "ta över" och dominera miljön.

214 Relativt stort och innehållsrikt spårområde. Godsmagasinet utgör en väl integrerad och viktig del i hela järnvägsmiljön. Spår av tidigare kvar i form av järnvägskiosk. Oklart, sannolikt en tom plats. 3 Inaktiv Inaktiv Otillgänglig

215 Nyligen avvecklad plats, endast spår kvar och dessa ska förmodligen städas undan då dessa är i form av rivningsmassor. 3 Inaktiv Inaktiv God

216 Svåravläst plats, ger intryck av att vara vanlig privatbostad utan samband med järnvägen 3 Inaktiv Inaktiv Idag privat tomt, i övrigt god På grund av att banan har gröna stolp kvar. Inaktiv Inaktiv Ok

217 På grund av att banan har gröna stolp kvar. Inaktiv Inaktiv Ok

218 Det finns inget kvar idag. 3 Inaktiv Inaktiv Ok

219 På grund av att banan har gröna stolp kvar. 3 Inaktiv Inaktiv Ok

220 Stationsbyggnad saknas, ersatt av enkel väntkur son inte är anpassad till miljön i övrigt. 1 = för fysiska åtgärder Aktiv Aktiv God, en del av området dock i privat ägo - och det är inte helt tydligt var gränsen går

221 Spårområdet som helhet är välbevarat. Lastområdet är en viktig del av järnvägsmiljön och trots att vissa element saknas går det att utläsa/förstå dess tidigare funktion.

222 3 Inaktiv Inaktiv Sådär

223 3? Inaktiv Inaktiv Gick ej att besöka

224 Detta är den hittills enda lastplatsen vi hittat, vilket ger ett högt unicitetsvärde. Relativt välbevarade magasinsbyggnader. 1= för fysiska åtgärder Inaktiv, magasinen i privat ägo Inaktiv God, syns från vägen och lätt att ta sig dit

225 1= för att klargöra platsens tidigare funktion och eventuella koppling till Furunäsets lastplats. Inaktiv Inaktiv God

226 Trots privatisering går det att förstå att det är en fd järnvägsstation. I Gällö har man dessutom valt en slags halvprivatisering av stationsmiljön då baksidan av stationsbyggnaden fortfarande är i bruk för resande, dvs allmän plats (vilket kan ge upphov till viss förvirring). 1= för fysiska åtgärder Aktiv Aktiv God

227 Relativt välbevarat uthus och spår av tidigare växtmaterial i det som idag blivit en privat trädgård/tomt. Delar av spårområdet har försvunnit genom de stora moderna plattformarna Trots att godsmagasin saknas kan man förstå lastområdet.

228 3 Aktiv Inaktiv Otillgänglig

229 Inte hel klarlagd plats, finns inget synligt samband med järnvägen idag. 3 Inaktiv Inaktiv Relativt otillgänglig

230 Platsen saknar kulturhistoriska värden, endast fragment kvarstår. 3 Inaktiv Inaktiv Svårtillgänglig

231 En tom plats 3 Inaktiv Inaktiv Ok

232 Den fd stationsmiljön är i princip utraderad. 3 Aktiv Aktiv God

233 Endast ett spår kvar, men gröns stolp och nga andra äldre element Relativt välbevarad del. Visar på stationens tidigare roll som kommunikationspunkt.

234 3 Inaktiv Inaktiv God

235 Inaktiv Inaktiv Otillgänglig

236 Stationen har kvar en vänthall öppen för allmänheten, i övrigt ändrad funktion. Relativt välbevarad stationsbyggnad. Trots att staionsmiljön genomgått en rad förändringar genom åren (bl.a. har järnvägshotellet rivits, kiosk försvunnit etc) så är det lätt att förstå dess funktion. 1 Aktiv, stationsbyggnaden är idag också apotek. Aktiv God Endast spår kvarstår.

237 Ett relativt stort och välbevarat spårområde, trots en del borttagna spår. En viktig del i stationsmiljön, relativt stort område vilket visar på den tidigare stora aktiviteten på platsen. Förmodlogen bra ur ett säkerhetsperspektiv, men delar effektivt av stationsmiljön, dessutom ganska svårt att ta sig över denna.

238

239

240

241

242

243

244

245

246

247

248

249

250

251 Kolumn 19 Kolumn 20 Kolumn 21 Tillstånd Övriga förvaltningsmässiga reflektioner av intresse I fält noterade åtgärder

252 OK Behov av att "rensa" miljön närmast stationen, ta fram policy för skyltning/ skyltprogram etc) Perrongtak i behov av översyn och underhåll, bl.a. byte av vindskivor.