Att skiljas från sitt eget barn

Transkript

1 BARN UNGA SAMHÄLLE Examensarbete i fördjupningsämnet Barndom och lärande 15 högskolepoäng, grundnivå Att skiljas från sitt eget barn En kvalitativ studie om inskolning med blicken på vårdnadshavaren To be separated from one s child A qualitative study about induction with focus on the guardian Lisa Hansson Sofie Gustavsson Examen och poäng (Förskollärarexamen 210hp) Examinator: Erika Lundell Handledare: Åse Piltz

2 Förord Handledare: Ange handledare Datum för slutseminarium ( ) När våra tankar om ämnesvalet till examensarbetet började kände vi att vi ville utforska ett område som vi näst intill upplevt orört under utbildningens gång. Vad var det vi ville känna oss starka i och fylla på kunskapsryggsäcken med som utbildningen inte behandlat under våra år på förskollärarutbildningen? Jo, inskolning. Eftersom vi kommer att möta väldigt många olika föräldrar i förskolan ville vi erhålla fördjupade kunskaper inom inskolning från ett vårdnadshavarperspektiv. Valet av ämne kändes relevant för att skapa en fördjupad förståelse för relationen mellan vårdnadshavare och förskolan. Att skriva examensarbetet har varit en stor och omfattande process och därför har det också känts väldigt skönt att kunna dela tankar med varandra. Sedan första dagen har arbetsuppgifterna oss emellan utförts tillsammans på samtliga plan vilket bidragit till att vi kommit varandra nära. Därför vill vi först och främst rikta ett stort tack till varandra för ett gott samarbete och förhoppningsvis en fortsatt lång vänskap. Vi vill även passa på att tacka de förskolor som visat stort engagemang för vår studie samt rikta vår tacksamhet mot alla vårdnadshavare som deltagit i undersökningen. Slutligen vill vi även tacka alla våra närstående för att de funnits där för oss som klippor i stormen att luta sig mot. Utan ert stöd hade vi aldrig kunnat slutföra detta tålamodsprövande examensarbete! 2

3 Abstract Innehållet i denna studie omfattar inskolning från ett vårdnadshavarperspektiv med utgångspunkt från Broberg, Hagström och Brobergs (2012) utveckling av anknytningsteorin. De frågeställningar som ligger till grund för undersökningen har hjälpt oss att uppnå studiens syfte, vilket är att undersöka vårdnadshavares upplevelser av en inskolningsprocess i förskolan. Frågeställningarna som kommer att belysas är: Hur upplever vårdnadshavare att en inskolning går till? Vilka faktorer påverkar vårdnadshavares upplevelser i en inskolningsprocess? samt Vilka förväntningar har vårdnadshavare på pedagogers bemötande i en inskolning? Metoden som använts för att komma fram till resultatet är kvalitativa intervjuer och enkäter. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod för att uppnå en fördjupad förståelse för individers olika uppfattningar kring ett och samma fenomen, det vill säga inskolningen i förskolan. Studiens resultat visar på att olika faktorer är avgörande för hur vårdnadshavare upplever en inskolning. Det har framkommit att vårdnadshavarna genomgått antingen en traditionell- eller en föräldraaktiv inskolningsmodell utan att känna till andra alternativ för hur en inskolning kan genomföras. Att barnet får en trygg anknytning till pedagogerna på förskolan har varit det mest centrala för studiens vårdnadshavare och vilken inskolningsmodell som genomgåtts har varit av mindre betydande roll. Slutsatsen av resultatet är att föräldrar anpassat sig till den modell som förskolan använder sig av. För studiens vårdnadshavare är det viktigare att känna sig trygg med att lämna över sitt barn till tillitsfulla pedagoger på förskolan snarare än vilken modell som använts. Nyckelord: Inskolning, anknytning, vårdnadshavare, trygghet 3

4 Innehållsförteckning To be separated from one s child Inledning Problemformulering Syfte och frågeställningar Begreppsdefinitioner Inskolning Inskolningsmodell Vårdnadshavare/föräldrar Pedagoger Teoretiskt perspektiv Anknytningsteorins uppkomst Utveckling av Bowlbys teori Vad är anknytning? Anknytningsteorins centrala begrepp för studien Tidigare forskning Inskolning i förskolan Föräldrasamverkan i förskola och skola Övergång till förskoleklass En trygg anknytning

5 4 Metod Metodval Intervjuerna Enkäterna Urval Genomförande Etiska överväganden Analysmetod Resultat och analys Erfarenhet - centralt för hur tryggheten speglas Trygga barn genererar trygga föräldrar Vad innebär inskolningsmodell? Inskolningsmodellernas tillvägagångssätt En eller flera anknytningspedagoger Relationen mellan hem och förskola Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Vidare forskning Referenslista

6 6

7 1 Inledning Förskolan är en del av vårt samhälle, 80 procent av alla barn mellan ett och två år går i förskolan. Inskolning borde vara ett prioriterat forskningsområde (Lundbäck, 2014). I Nationalencyklopedins (2018) ordbok definieras inskolning som den process som sker i samverkan mellan förskola och skola året innan barnet börjar skolan. Det betyder att inskolning används som ett begrepp för övergången från förskola till förskoleklass och inte från hem till förskola. Begreppet inskolning nämns inte i Läroplanen för förskolan Lpfö98 (2016) utan det framgår enbart att varje barn tillsammans med sina föräldrar ska få en god introduktion i förskolan (s.13). Trots detta är inskolning ett välbekant ord som används i förskolesammanhang vilket Broberg, Hagström och Broberg (2012) även förtydligar. De beskriver begreppet inskolning som en övergång från hem till förskola. Barnet har varit hemma med någon av sina föräldralediga föräldrar och ska börja vänja sig att vara ifrån sin familj längre stunder. Det är även denna definition av begreppet inskolning som vi i vår studie kommer att använda oss utav, det vill säga från hem till förskola. Simonsson (2018) menar att alla barn som går i förskolan har genomgått en inskolning tillsammans med föräldrarna. Dock hävdar hon att det finns få studier om inskolning som undersöker samarbetet mellan hemmet och förskolan. Detta trots att styrdokumenten utökat föräldrars delaktighet i verksamheten för att uppnå ett långvarit samarbete mellan föräldrar och förskolan och på så sätt kunna realisera läroplansmålen i förskolan (ibid.). Denna studie kommer därför att försöka komplettera den tidigare forskning som finns om inskolning i förskolan. Studien kommer att fokusera på föräldrars känslor och attityder kring hur de upplever att deras inskolning gått till och kommer inte att gå djupare in på varken barnens eller förskolepersonalens tankar mer än mötet sinsemellan. Detta för att behålla fokus på föräldrars perspektiv av de upplevelser de haft innan, under och efter inskolningsperioden. 7

8 1.1 Problemformulering Det har inte alltid varit självklart att barn går i förskola eller på daghem som det också tidigare benämnts. Under 1900-talet fördes samhällsdiskussioner om det bästa för barnet var att vistas på daghem eller att vara hemma med familjen. En tidig daghemsstart kunde enligt John Bowlby anses vara skadligt för barnet eftersom barnet separerades från modern och hemmet (Markström, 2014). Å andra sidan diskuterar Markström (2014) nutida forskning som tyder på att det är institutionens kvalitet som avgör hur barnet påverkas av separationen från familjen och hemmiljön. Balldin, Dahlbeck, Harju och Lilja (2014) skriver att förskolan ligger till grund för det livslånga lärandet och att det idag därför många gånger ses som en självklarhet att små barn går i förskola. På senare år har det skett en ökning av att barn i åldern ett till tre år skolas in i en institution (Markström, 2014). Alla barn som fyllt ett år ska enligt lag erbjudas en förskoleplats med en vistelse på förskolan under minst femton timmar per vecka (Skollagen, 2010). Oavsett vilken ålder barnet är i ska det tillsammans med sina föräldrar få en god introduktion i förskolan enligt Läroplanen för förskolan Lpfö 98 (2016). Introduktionen, det vill säga inskolningen i förskolan, skiljer sig från förskola till förskola beroende på vilken inskolningsmetod som används (Arnesson Eriksson, 2010). Eftersom barnet varit hemma en lång tid med sina föräldrar före inskolningen ställer vi därför frågan hur föräldrar upplever separationen från sitt barn i den tidiga åldern? 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur vårdnadshavare upplevt en inskolning i förskolan. Till hjälp kommer vi att använda oss av ett anknytningsperspektiv för att tolka vårt empiriska underlag. Frågeställningarna vi har valt att utgå ifrån kopplat till vårt syfte är följande: Hur upplever vårdnadshavare att en inskolning går till? Vilka faktorer påverkar vårdnadshavares upplevelser i en inskolningsprocess? Vilka förväntningar har vårdnadshavare på pedagogers bemötande i en inskolning? 8

9 1.3 Begreppsdefinitioner Inskolning Med begreppet inskolning menar vi den benämning Broberg et al. (2012) använder sig av, det vill säga övergången från hem till förskola. Det är den första introduktionstiden som barnet och föräldern får vara med om i en förskola och inskolningens syfte är att vänja barnet successivt att vara ifrån föräldern och vice versa eftersom de kommer vara separerade längre stunder om dagen. I studien kommer även några synonymer till inskolning användas: introduktion till förskola samt invänjning. Vi har valt att använda de nämnda synonymerna eftersom forskningen vi kommer att presentera benämner inskolning på dessa olika sätt Inskolningsmodell Benämningen inskolningsmodell kommer även att definieras som inskolningsmetod. Med detta begrepp menar vi den sorts invänjning förskolorna använder sig av. Det finns i regel två inskolningsmodeller: en traditionell inskolningsmetod som är två till tre veckor lång med syftet att på längre sikt vänja barnet att vara ifrån föräldrarna samt en föräldraaktiv inskolningsmetod där föräldern deltar aktivt tillsammans med barnet under ett par dagar för att därefter börja lämna barnet direkt hela dagar Vårdnadshavare/föräldrar Eftersom studiens huvudrollsinnehavare är vårdnadshavare kommer detta begrepp nämnas ofta. Därför använder vi begreppet föräldrar som en synonym till vårdnadshavare trots att vi har kännedom kring att begreppet vårdnadshavare inbegriper en mer omfattande kategori av de personer som enligt lag har vårdnad om barnet (NE, 2018). Att använda båda begreppen är enbart för att undvika ett upprepande textinnehåll Pedagoger Vi kommer i vårt examensarbete benämna de arbetande i förskolan, det vill säga förskollärare, barnskötare och övrig personal i förskolan för pedagoger. Syftet med en och samma benämning är att vi nödvändigtvis inte behöver göra skillnad på personalen då vi fokuserar på vårdnadshavare i studien. 9

10 2 Teoretiskt perspektiv Då studien fokuserar på vårdnadshavares upplevelser i relation till förskolans inskolning tar vi ansats i ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Perspektivet grundar sig i John Bowlbys ( ) tankesätt men denna studie kommer att utgå ifrån Broberg, Hagström och Broberg (2012) som moderniserat Bowlbys anknytningsteori och som kopplar teorin till förskolan. Med hjälp av anknytningsteorin vill vi få en större förståelse för hur föräldrar kan känna vid överlämningen av sitt barn från hem till förskola. Likt Broberg et al. (2012) nämner kan en inskolningsprocess omfatta många starka känslor både för barnet och för föräldern. Vi valde att utgå ifrån anknytningsteorin då vi likt Markström (2014) hävdar att föräldrars känslor är starkt förknippade med barnets välbefinnande. Vår ambition är att anknytningsteorin kan öka vår förståelse för hur vårdnadshavare känner i separationen från sitt barn samt i överlämningen till en vikarierande anknytningsperson, det vill säga en pedagog på förskolan som tillfälligt tar över anknytningsrollen. Vi kommer att använda oss av teorins centrala begrepp trygg bas, anknytningsrelation, tillit och anknytningshierarki för att tolka vårt empiriska underlag och på så sätt kunna analysera hur inskolningsprocessen påverkar föräldrars uppfattning av överlämnandet. Teorins centrala begrepp för studien presenteras i slutet av kapitlet. 2.1 Anknytningsteorins uppkomst Anknytningsteorins grundare John Bowlby ( ) började studera barn vid sjukhusvistelser på grund av en efterfrågan från Världshälsoorganisationen (WHO) i slutet av 1940-talet. Tidigare forskning kring ämnet utgick ifrån att föräldrars närvaro påverkade sjuka barn negativt då barnen visade på ett oroligt beteende i form av skrik och gråt och föräldrarna uppmanades därför att inte besöka sjukhuset under sjukdomstiden. Bowlby dokumenterade barnen med hjälp av filmkamera och noterade då att barnens utlopp för dessa känslor berodde på separationen från föräldrarna i en obekant miljö. Det visade sig enligt Bowlbys forskning att detta istället var ett hälsosamt beteende och att barnen var i behov av närhet av sina föräldrar och därför utgav känslor av ilska. Bowlby upptäckte ett känslomässigt band mellan barnet och 10

11 föräldrarna som på svenska kallas för anknytning vilket är engelskans översättning av attachment. Anknytning är något som uppstår mellan spädbarnet och föräldrarna eller annan omsorgsgivare men det krävs en regelbunden kontakt dem emellan för att anknytningen ska slås på (Broberg, Risholm Mothander, Granqvist & Ivarsson, 2008) Utveckling av Bowlbys teori Bowlby startade ett samarbete med psykologen Mary Ainsworth ( ) på 1950-talet. Ainsworth upptäckte genom forskning att det finns tre anknytningsmönster som kom att kallas för otrygg ambivalent-, otrygg undvikande samt trygg anknytning. Ainsworth utvecklade även Bowlbys anknytningsteori då hon uppmärksammade att anknytning kan uppstå mellan barnet och många olika omsorgsgivare och inte enbart mellan barn och föräldrar (Broberg et al. 2008). Många forskare har sedan Bowlbys och Ainsworths tid utvecklat anknytningsteorin och några utav dem är Broberg, Hagström och Broberg (2012) som fokuserar på anknytningens betydelse i förskolan. Vi kommer först och främst använda oss av deras resonemang för att koppla ihop vår studies syfte med anknytningsteorin. Broberg, Hagström och Broberg (2012) betonar vikten av att föräldrar i Sverige får möjlighet att vara hemma tillsammans med sina barn under det första levnadsåret innan förskoletiden påbörjas. Denna tid hemma tillsammans anses vara positiv utifrån anknytningsteorin då barnet och föräldern får möjlighet att skapa en trygg anknytning (Broberg, 2012). Broberg et al. (2012) poängterar att när barnet väl ska introduceras i förskolan är barnets främsta uppdrag att skapa nya anknytningsrelationer då föräldern så småningom kommer bli frånvarande längre perioder om dagen. Hur pedagoger svarar på barns signaler blir betydelsefullt för hur barnet kan skapa nya anknytningsband till någon annan än föräldern när föräldern inte är närvarande. 11

12 2.2 Vad är anknytning? Anknytning betraktas som en medfödd kapacitet till att utveckla känslomässiga band till föräldern eller ett föräldrasubstitut. Enligt Bowlby är detta ett beteendesystem som människan bär med sig livet ut (Broberg et al. 2012). Anknytningsbeteendet aktiveras hos barnet då det känner sig hotat eller upplever en främmande situation och då behöver lugnande tröst och skydd. Då behöver en omsorgsperson vara tillgänglig vilket Ainsworth beskrev som att utgöra en så kallad trygg bas, för att barnet åter ska känna sig lugnt och övergå till viloläge (ibid.). Ju intensivare barnets aktivering är desto närmre kontakt till en omsorgsperson krävs för att lugna barnet (Bowlby, 1994). När barnet känner sig tryggt kan det sedan gå tillbaka till den aktivitet som tidigare påbörjats (Hagström, 2016). Det krävs att vuxna finns för barnet som stöd vid jobbiga situationer så att utforskandesystemet inte stängs ner och barnet blir otryggt. Detta för att barnet på ett nyfiket sätt ska vilja utforska världen och fortsätta utvecklas (Broberg et al. 2012). Den vuxne bör inte ingripa om det inte är nödvändigt då det kan hämma barnets upptäckarlust (Bowlby, 1994). Broberg et al. (2008) beskriver John Bowlbys tidiga oro över alla de barn som tvingas växa upp utan en stabil känslomässig grund att relatera till. Med hänvisningar till WHO-rapporten gällande hemlösa barn efter andra världskriget, menade Bowlby att alla barn behöver en kärleksfull och kontinuerlig relation med en anknytningsperson. Han menar då också att denna relation bör vara ömsesidig och att glädjen finns där från båda håll. Ainsworth förtydligar att varje barn kan skapa en anknytningsrelation till fler än en person och att det kan vara nödvändigt för att barnets olika behov ska bli tillförsäkrade av vuxna som ser barnets olika sidor (ibid.). I förskolan är det viktigt att barnet knyter an till en pedagog men Broberg et al. (2012) hävdar även att det är bra om barnet kan rikta anknytningsbeteendet till fler pedagoger ifall den pedagog som barnet främst knutit an till är frånvarande. Allt eftersom barnet blir äldre blir det svårare för barnet att knyta an till främmande personer (ibid.). Sammanlagt anses små barn kunna knyta an till som mest fem personer och barnet placerar själv dessa i en anknytningshierarki, det vill säga den person som barnet känner sig tryggast med är även den som barnet helst söker tröst hos (Hagström, 2016). 12

13 2.3 Anknytningsteorins centrala begrepp för studien Enligt Broberg et al. (2012) är trygg bas ett centralt begrepp inom anknytningsteorin och i vår studie vill vi med hjälp av begreppet trygg bas försöka förstå vårdnadshavarens betydande roll för barnet i inskolningen. På så sätt vill vi studera utifrån ett vårdnadshavarperspektiv om barnets trygga bas påverkar föräldrars känslor samt undersöka hur den trygga basen kan återspeglas i en inskolningsmodell. Vår tanke är att barnets och förälderns anknytning som skapats under barnets första levnadsår utmanas i en inskolningsperiod genom att barnet ska lära sig att föräldern lämnar och återkommer. I denna process utvecklas en tillit mellan barnet och föräldern som pedagogen så småningom ska skapa till barnet för att barnet vidare ska vilja utforska världen (Hart & Schwartz, 2010). Enligt Broberg et al. (2012) är begreppet tillit något som uppstår då en nära anknuten person svarar på de signaler när barnet behöver skydd. Vi kommer att använda begreppet tillit för att få en förståelse för hur föräldrars känslor påverkas om pedagogerna är lyhörda för barnets signaler. Känner föräldrarna att barnet har en tillit till pedagogerna och hur kan förälderns trygghet påverkas i överlämningen på förskolan? Vi kommer även att använda begreppet tillit i sammanhanget föräldrars tillit till pedagoger då vi i våra intervjuer kommer att diskutera förtroendet mellan pedagoger och vårdnadshavare. När barnet söker skydd kan det gå till de anknytningspersoner som de helst vill ha tröst hos, det vill säga att barnet placerar själv anknytningspersoner i en hierarkisk ordning (Broberg et al. 2012). Det betyder enligt Broberg et al. (2012) att barnet inte nödvändigtvis alltid går till en och samma person utan väljer omsorgspersonerna utifrån vilket behov de vill få tillgodosett. Vi vill med hjälp av begreppet anknytningshierarki undersöka hur föräldrar känner när de inte är närvarande under barnets vistelse på förskolan och om barnet upplevs få möjlighet att skapa anknytningsrelationer till en eller flera pedagoger. Kan det vara betydande för föräldrars trygghet att de uppfattar att barnet skapar fler än en anknytningsrelation, det vill säga får knyta an till mer än en pedagog i en inskolning? 13

14 3 Tidigare forskning Det har varit svårt att hitta tidigare forskning som utgår från ett vårdnadshavarperspektiv gällande upplevelser i inskolningssammanhang. Därför presenterar vi i detta kapitel närliggande studier kring inskolning samt vårdnadshavare och deras samverkan med förskola och skola. I kapitlet beskrivs den tidigare forskningen utifrån fyra kategorier: Inskolning i förskolan, Föräldrasamverkan i förskola och skola, Övergång till förskoleklass samt En trygg anknytning. 3.1 Inskolning i förskolan Det förs en samhällsdebatt om vilken inskolningsmetod som är den bästa för barnet men även för föräldrar. Simonsson (2018) presenterar forskningsresultat i artikeln Föräldraidentiteter som skapas och formas under inskolningen i förskolan. Artikeln tar upp pedagogers perspektiv på föräldrars föreställningar kring två olika inskolningsmetoder, den föräldraaktiva tredagarsinskolningen och den traditionella två till treveckors-inskolningen. Det framgår att den föräldraaktiva inskolningsmetoden anses ha fler fördelar då föräldern tillsammans med barnet deltar i verksamheten under en ofta kort men intensiv period. Att föräldern är tillsammans med barnet hela dagar istället för korta stunder om dagen innebär att föräldern lär känna miljön, rutiner och de som vistas i barngruppen och får med andra ord en större inblick i förskolans verksamhet. Tillsammans med föräldern skapar pedagogerna även en gemensam bild av barnet. Men oavsett vilken inskolningsmodell som en förskola använder sig av så menar informanterna i studien att föräldrarnas trygghet är det mest väsentliga. Dock framgår det att den föräldraaktiva metoden ökar föräldrars trygghet eftersom de får vara aktiva och delaktiga i verksamheten. Simonsson (2018) poängterar även att denna metod är positiv för förstagångsinskolningens föräldrar och även nysvenska föräldrar. Eftersom föräldrarna får vara delaktiga i alla moment på förskolan bidrar detta system till att de snabbare kommer in i verksamheten. Birthe Hagström, doktor i pedagogik, gör ett uttalande i Lundbäcks (2013) debattartikel Barnen förlorar på kort inskolning där hon kritiserar föräldraaktiv inskolningsmetod. Hagström hävdar 14

15 att den kunskap som vi idag har om små barn visar att det tar längre tid än tre dagar för ett barn att skapa en relation till en främmande vuxen som ska ersätta vårdnadshavarens plats under förskolevistelsen. Hon ifrågasätter också vem det egentligen är som är vinnaren i en så kallad föräldraaktiv inskolning på tre till fem dagar, då hon menar att hon har svårt att tänka sig att det är till barnets fördel. Den traditionella inskolningsmodellen har funnits sedan 1970-talet och genom att använda sig utav denna inskolningsmetod menar Hagström att barnet får möjlighet att lära känna miljön och en pedagog successivt. I samma debattartikel får Hagström medhåll av skolchefen Eric Rudholm som menar att den föräldraaktiva inskolningsmodellen vanligtvis är uppskattad från föräldrar och pedagoger men han överväger om det är en modell som är bättre ur en arbetssynpunkt än ur ett anknytningsperspektiv (Lundbäck, 2013). Larsson (2011) diskuterar att förskollärare på Ängens förskola i Tibro arbetar utifrån en traditionell inskolningsmodell men att de anpassar den efter både föräldern och barnet. Grunden till att inskolningen anpassas är för att de försöker följa det som står i styrdokumenten, nämligen att utveckla en tillitsfull relation till föräldrarna. Detta innebär att en ansvarspedagog får uppgiften att knyta an till barnet och vara lyhörd för barnet och vårdnadshavarens behov. 3.2 Föräldrasamverkan i förskola och skola I en studie av Niss och Söderström (2006) hävdar forskarna att starten i förskolan är en stor händelse för små barn men även att det innebär en stor förändring för hela familjen. Därmed har planeringen inför inskolningen stor betydelse för starten i förskolan, både för barn och föräldrar, på grund av att starten ligger till grund för hur den fortsatta vistelsen kommer att formas. Niss och Söderström (2006) menar att en av de viktigaste komponenterna till att inskolningen blir positiv är att föräldrarna kan känna att barnet får en tillitsfull relation till pedagogerna. McClelland (1995) har genomfört forskning och intervjuat mödrar från USA vars barn börjat i förskola och skola. Studien fokuserar på mödrarnas känslor inför överlämningsprocessen av att skiljas från sitt barn när det ska ta steget in i skolvärlden. Vårdnadshavarna uttrycker blandade känslor inför att lämna över sitt barn, bland annat ångest, glädje, förlust och stolthet. Forskningsresultatet visar att föräldrautbildningskurser kan vara ett hjälpmedel för föräldrar som 15

16 haft egna jobbiga upplevelser kring skolsammanhang. Kurserna ska hjälpa föräldrarna att hantera sina känslor och inte överföra tidigare negativa upplevelser till barnet. Jonsdotter och Nyberg (2013) nämner att förskolan ska vara ett komplement till hemmet då de menar att det ska ges möjlighet till ett förtroendefullt samarbete. De diskuterar även att förskollärare enligt Läroplanen för förskolan Lpfö 98 (2016) bär ansvar för att ge föräldrarna insyn och inflytande i verksamheten samt att utveckla en tillitsfull relation mellan hem och förskola. Niss och Söderström (2006) framhäver att det är av stor betydelse för hur pedagogerna ser på sin uppgift och sitt ansvar för att skapa ett gott samarbete mellan förskolan och hemmet. Sandberg och Vuorinen (2007) hävdar dock att det krävs ett ömsesidigt engagemang mellan pedagoger och föräldrar för att det ska kunna utvecklas en tillitsfull relation med ett gott samarbete. Å andra sidan nämner Persson (2014) att samverkan mellan förskola och föräldrar är en mer komplicerad fråga än så. Han menar att förskolan är en institution där både det privata och offentliga möts vilket innebär att olika människors normer och värderingar ska förenas på en och samma plats. Utgångspunkten är att föräldrar och förskola ska samverka för barnets bästa vilket inte är helt enkelt då det finns många olika sätt att förstå barn på (ibid.). 3.3 Övergång till förskoleklass Robinson och Diamonds (2013) studie grundar sig i forskning om föräldrars oro inför övergången från förskola till förskoleklass. Föräldrar tenderar att känna oro inför övergången till förskoleklassen på grund av miljöombytet men främst oro för att barnet ska kunna anpassa sig socialt i en ny verksamhet. Lärare har uttryckt att barn har svårigheter att anpassa sig från förskola till förskoleklass och att de har svårt att ta direktiv. Barn som inte gått i förskola har ännu svårare att anpassa sig och riskerar att få inlärningssvårigheter i starten av skolan. Undersökningen vill visa om anpassningen i förskoleklassen har ett samband mellan föräldrars perspektiv på barnets trivsel och lärares perspektiv på barnets anpassning-, inlärning- och sociala förmåga. Resultatet visar att svaren mellan lärare och föräldrar skilde sig åt i hög utsträckning och att föräldrar hade en mer positiv bild av barnets anpassningsförmåga än lärarna, då barnen uppvisade svårigheter och ett annat beteende i skolan. Robinson och Diamonds (2013) hävdar att 16

17 detta kan ha att göra med att föräldrarna får se en annan sida av barnet i hemmet än lärarna får se eller att föräldrarna helt enkelt är omedvetna om vad som sker i skolan (Robinson & Diamonds, 2013). 3.4 En trygg anknytning Det pratas mycket om anknytningspersoner i förskolan vars syfte är att tillfälligt ersätta föräldrarna vid avvänjningen så att en trygg relation skapas (Broberg et al. 2012). Även Jonsdottir och Nyberg (2013) nämner att tryggheten föräldrarna har speglar barnets känslor vilket i sin tur påverkar barnets lärande i förskolan. Barn som under sitt första levnadsår utvecklat en trygg anknytning till sina föräldrar har enligt studier med stor sannolikhet utvecklat en annan stressnivå inför inskolningen till skillnad från otrygga barn menar Broberg et al. (2012). Barn med trygg anknytning har under inskolningen visat på högre stressnivåer när föräldern inte är i barngruppen men stunderna då föräldern är närvarande har de fungerat som en trygg bas. Det har därför visats att föräldrar som skapat en trygg anknytning till sina barn är mer uppmärksamma på barnets känslor och protester och väljer därför en längre invänjningsperiod. Barn med otrygg anknytning har istället byggt upp en fasad och visat på jämnare stressnivåer eftersom de har förväntningen att ingen vuxen lägger märke till barnets signaler. Det kan därför upplevas svårare för föräldrar och pedagoger att skola in tryggt anknutna barn (Broberg et al. 2012). Ju längre ett barn är hemma med sin förälder desto starkare blir anknytningsbandet dem emellan vilket gör att två- till treåringar kan ha svårare än en ettåring att skolas in. Innan tvåårsåldern saknar barnet tidsperspektiv och livserfarenhet och upplever därför inte separationen av föräldern på samma sätt som ett äldre barn (ibid.). 17

18 4 Metod Lind (2014) poängterar att metoden är en central del för en forskningsstudie och att den ligger till grund för studiens resultat. Det vill säga att metoddelen handlar om hur det empiriska underlaget skapats och varför den valda metoden varit lämplig utifrån studiens aktuella problem (Alvehus, 2013). I kommande kapitel presenteras studiens val av metod, urvalet, genomförandet samt de etiska överväganden som gjorts. 4.1 Metodval Metoden som väljs utifrån forskningsproblemet kan ses som ett verktyg för hur studien kommer att formas. Beroende på vilka verktyg som används under processens gång avgör vilken ny kunskap som växer fram. Därför kan två studier med likvärdig problemformulering skilja sig åt beroende av metodvalet (Lind, 2014). Vi har valt att utföra en kvalitativ studie med kvalitativa intervjuer samt kvalitativa enkäter till vårdnadshavare i vår undersökning. Vi valde att använda oss utav den kvalitativa metoden då vi enligt Alvehus (2013) beskrivning fokuserar på innebörder och sammanhang snarare än slutsatser gällande statistik. Eftersom syftet med studien är att få djupgående information om vårdnadshavares upplevelser kring inskolningsprocessen har vi valt denna metod. Alvehus (2013) förstärker detta då han hävdar att den kvalitativa metoden är ett sätt att förstå komplexiteten inom ett område Intervjuerna När beslutet togs om att intervjuer skulle ligga till grund för den huvudsakliga empirin i studien utgick vi ifrån Alvehus (2013) som menar att intervjuer är en effektiv metod som kommer åt informantens känslor kring ett fenomen. Antalet intervjuer vi bestämde oss för att utföra var fyra stycken då vi förstod att intervjuer med efterbearbetning var en tidskrävande process. Eftersom studien har en begränsad tidsperiod på tio veckor såg vi att fyra intervjuer var rimligt att hinna 18

19 med. Våra intervjuer valde vi att spela in med hjälp av ljudupptagning för att kunna transkribera och därmed bearbeta materialet. Vi valde en tematisk intervju som var semistrukturerad vilket betyder att alla samtal utgått från likvärdiga frågeställningar men att samtalen har förändrats efter respondentens svar (Alvehus, 2013). I våra intervjuer har vi därför varit extra lyhörda för vårdnadshavarnas svar så att vi kunnat ställa följdfrågor för att skapa ett så naturligt samtal som möjligt. Intervjuerna sträcker sig över förloppet av cirka fyrtiofem minuter Enkäterna Vi lämnade ut 72 identiska enkäter som vi fördelade på fyra olika förskolors småbarnsavdelningar i samma stad. Avgörandet för hur många enkäter som delades ut berodde på hur många barn som var inskrivna på avdelningarna. Enkäterna var riktade till föräldrarna och bestod av åtta kvalitativa frågor som handlade om känslorna inför och efter en inskolning (se bilaga). Vi konstruerade enkäterna så de var av öppen karaktär, det vill säga så att vårdnadshavarna kunde svara på frågorna med egna ord och behövde då inte ställas inför fastställda svarsalternativ (Löfdahl, Hjalmarsson & Franzén, 2014). Syftet med enkäterna var att komplettera intervjuerna om fallet var att vi inte skulle få tillräckligt med empiri därifrån. Vi hade en tanke om att möjligheten fanns att enkäter kunde ge ett begränsat resultat och därför valde vi intervjuerna som den primära empirin. Svarsenkäterna samlades in efter två veckors tid. Antal svarsenkäter vi fick tillbaka var endast 17 stycken vilket dels berodde på att förskolorna haft oturen att handskas med sjukdomar och föräldrar då ej haft möjlighet att ta hem enkäterna. 4.2 Urval Vi valde att lämna ut enkäter på fyra olika förskolor som vi på något sätt varit i kontakt med tidigare. Någon av oss har antingen arbetat, praktiserat eller har sina barn placerade på en av förskolorna. Samtliga förskolor tillhör en och samma kommun men ligger i olika områden i staden. Respondenterna till intervjuerna har vi också valt på grund av att det finns en koppling till någon av oss. Därav har vi haft en tanke om att svaren skulle bli mer ärliga jämförelsevis om 19

20 vi valt någon obekant intervjuperson. Alvehus (2013) beskriver detta som ett bekvämlighetsurval vilket betyder att vi valt personer i vår omgivning som varit tillgängliga för syftet av vår undersökning. Personerna har nyligen varit inblandade i en inskolningsprocess med något av sina barn. Vi valde två kvinnliga och två manliga intervjupersoner då vi var ute efter jämn genusfördelning mellan vårdnadshavarna. Lind (2014) nämner att valet av studieobjekt bör vara relevant för det ämne som ska utforskas vilket kallas lämplighetsurval. Vi baserade även vårt urval utifrån lämplighetsurvalet då vi visste att intervjupersonerna hade skolat in ett eller fler barn och därför var de utvalda vårdnadshavarna lämpliga för studien. Magne Holme och Krohn Solvang (1997) nämner den viktiga aspekten kulissen som en betydande roll för hur resultatet av intervjun formas. Valet av kuliss, det vill säga valet av plats kan ha inverkan på hur naturlig intervjun kommer att kännas (ibid.). Intervjuerna har utförts i en hemmiljö då syftet varit att nå ett så avslappnat samtal som möjligt. Våra föreställningar var att samtalet inte skulle blivit likartat om det istället genomförts på en institution. Personerna vi har valt att intervjua är i åldern år och samtliga har barn i åldern 1,5-7 år. Under inskolningsprocessen var barnen mellan 11 månader till två och ett halvt år gamla. Vi kommer att nämna de intervjuade föräldrarna som förälder 1, förälder 2, förälder 3 och förälder 4. Förälder 1 och 3 är män och förälder 2 och 4 är kvinnor. Antal barn var och en har skolat in varierar mellan ett till tre barn och därför har vissa föräldrar mer erfarenhet av inskolning än andra. Eftersom enkäterna varit anonyma utifrån både kön, namn och ålder har vi sammanställt dem efter hur många barn de skolat in och sorterat dem efter hur de svarat med återkommande begrepp. Vi kommer i analysen att benämna dem som Enkätförälder 1, 2, 3 och så vidare. 4.3 Genomförande Efter att syftet formulerats och vi gjort vårt metodval kontaktade vi förskolorna där vi önskade lämna ut våra enkäter. Kontakten skedde via telefon eller genom att vi åkte till förskolan och berättade om studien. Vi ställde förfrågan till personalen om förskolans vårdnadshavare skulle kunna tänka sig att besvara enkäterna. Förskolans personal visade ett entusiastiskt bemötande 20

21 och hänvisade vårdnadshavarna via förskolans respektive informationsplattform till att besvara enkäterna som vi hängt på barnens platser. Vi placerade en förslutningsbar låda i kapprummet där svarsenkäterna uppmanades att lämnas tillbaka. Under två veckors tid, då vi väntade in svarsenkäterna, kontaktade vi fyra olika intervjupersoner via telefon i önskan om att de skulle vilja delta i vår studie om inskolning utifrån ett föräldraperspektiv. Efter att vi bestämt tider med föräldrarna genomfördes intervjuerna under fyra olika tillfällen hemma hos någon av oss. Intervjuerna varade under cirka 45 minuter och ljudupptagning togs under hela denna tid för att vi skulle kunna koncentrera oss på informantens svar. Inför den första intervjun bestämde vi även att en av oss skulle föra anteckningar vid sidan om för att inte missa sådan information som inte presenteras verbalt. Detta arbetssätt ändrade vi inför resterande intervjuer då vi båda ville vara med i samtalet vilket en av oss gick miste om när en förde anteckningar. När vi jämförde anteckningarna med ljudupptagningen blev resultatet snarlikt och kunde därför välja bort en av metoderna, det vill säga att föra anteckningar. Efter att föräldrarna som blev tilldelade enkäter hade haft två veckors tid att besvara dem hämtades enkäterna upp av oss och transkriberingen påbörjades. 4.4 Etiska överväganden I alla studier ska etiska överväganden presenteras med respekt för de som är involverade (Alvehus, 2013). Detta för att de involverade personerna ska få information kring hur deras bidrag till studien kommer att användas. Vi har utgått från VR:s (2002) forskningsetiska principer som innebär att vi tagit ställning till informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Informationskravet betyder att forskaren ska informera de medverkande innan studiens gång vad syftet med studien är och vad deras uppgift i studien kommer att vara. Detta har vi inledningsvis gjort både skriftligt i enkäterna och inför intervjuerna. Vi har även informerat enligt kravet att deras medverkan kan avbrytas när som helst om de under några omständigheter inte längre skulle vilja delta. Samtyckeskravet innebär att deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan. I vårt fall har vi riktat oss till vårdnadshavare som tagit ställning till sitt val 21

22 av deltagande i intervjuer och även godkänt ljudupptagning. Genom att besvara enkäten och lämna den i vår inlämningslåda på respektive förskola har vårdnadshavare visat sitt samtycke då tydlig information beskrivits i enkätens inledning. Med konfidentialitetskravet menas att anonymisera alla deltagare och namn på platser. Detta har vi tagit ställning till genom att lämna ut fysiska enkäter istället för att skicka dem via mejl, för att garantera att avsändarens alias inte syns via dess mejladress. Vi tillverkade en förslutningsbar låda som ställdes på vardera förskola för att garantera att enkätens svar enbart skulle tillhandahålla oss. Inför våra intervjuer har vi meddelat informanterna att namn och platser som nämns i ljudupptagningen kommer anonymiseras i vårt examensarbete. Den fjärde och sista forskningsetiska principen kallas nyttjandekravet vilket innebär att insamlade uppgifter från deltagarna endast får användas för forskningsändamål. Vi tog hänsyn till detta genom att tydligt framföra i enkäterna att materialet endast kommer att användas för studien och att materialet kommer att förstöras efter avslutat och godkänt examensarbete. Till intervjupersonerna framfördes detta muntligt. 4.5 Analysmetod När vi slutfört våra intervjuer transkriberade vi materialet så att vi kunde lyssna om och om igen vilket bidrog till att en tankeprocess startade. För varje gång vi läste igenom transkriberingarna fördjupades vår förståelse för informationen. Efter att vi slutfört transkriberingarna av intervjuerna påbörjade vi sorteringen av materialet för att vi skulle kunna hitta återkomster av begrepp samt liknelser och skillnader föräldrars känslor emellan. På så sätt blir det likt Larsen (2009) nämner lättare att se samband och tolka informationen. Att identifiera mönster av återkomster och skillnader benämns enligt Larsen (2009) som en innehållsanalys. Vi använde oss av olika färgpennor för att markera de vanligaste begreppen som vi sedan sorterade utifrån olika kategorier vilket Alvehus (2013) kallar för tematisering. Vi fick en större överblick utifrån de olika färgkodningarna och såg tydligt olika teman som kunde återkopplas till studiens frågeställningar. På samma sätt gick vi tillväga när vi sorterade svarsenkäterna. Genom att sammanställa de två olika metodernas empiri har vi fått ett bredare material som sedan reducerats för att få fram det centrala för studiens syfte. Alvehus (2013) hävdar att reduceringen inte får ske i för stor utsträckning då viktiga delar kan förbises. Vi valde att ta bort delar som inte 22

23 var relevanta för syftet, det vill säga det som inte fokuserade på föräldrars känslor kring inskolningen. Empirin som kvarstod gällande syftet var även nödvändig att komprimera för att göra en djupgående analys. 23

24 5 Resultat och analys Vi kommer i resultat- och analyskapitlet presentera den tolkning vi gjort av vår empiri med hjälp av anknytningsteorin. Intervjuerna är den huvudsakliga empirin och enkäterna utgör en kompletterande del i analysen. De regelbundenheter som framkommit i våra transkriberingar har vi valt att dela in kapitlet efter. Vi har valt att kalla våra kapitel för: Erfarenhet - centralt för hur tryggheten speglas, Vad innebär inskolningsmodell? samt Relationen mellan hem och förskola. I följande kapitel kommer vi att benämna de olika intervjupersonerna som Förälder 1, Förälder 2, Förälder 3 och Förälder 4. Då våra kvalitativa enkäter är anonyma kommer vi att presentera svaren genom att benämna dem som Enkätförälder 1, 2, 3 och så vidare. 5.1 Erfarenhet - centralt för hur tryggheten speglas När vi sorterade materialet i olika kategorier började vi först med att sortera intervjuerna och enkäterna utifrån föräldrar som skolat in ett barn och föräldrar som skolat in fler barn. Vårt syfte med denna sortering var att finna återkommande begrepp som föräldrarna använt i frågan om vad de hade för förväntningar och känslor inför och under inskolningen samt att se skillnader mellan de olika kategorierna. Vi kunde då se ett tydligt mönster i att de flesta föräldrar som tidigare skolat in ett eller flera barn använde ord som trygg, orädd, lättare än första barnet samt positiva känslor. De föräldrar som däremot inte skolat in ett barn tidigare beskriver de uppkommande känslorna inför inskolningen som nervositet, oro och sorg-glädje-stolthet. Nedan följer en sammanställning av de vanligaste begreppen som förekom i transkriberingarna: Förälder som ej tidigare skolat in barn Förälder som tidigare skolat in barn 24

25 Förväntansfullt, oro, känslofyllt, sorgglädje-stolthet, rädd för lämningen, förväntan att barnet ska känna sig tryggt, litar på pedagogerna, nervös, spännande, skräckblandad förtjusning, vemodigt. Trygghet, lättare än första, tog det som det kom, inte lika rädd, för lång inskolning, förberedd, mer erfarenhet. Skillnaden vi såg utifrån denna sortering var att föräldrar med mer erfarenhet visade sig vara mer trygga i situationen. Det var också de föräldrar som tidigare skolat in barn som vågade komma med önskemål kring inskolningens tillvägagångssätt. De som däremot inte genomgått en inskolning tidigare förlitade sig istället på pedagogernas kunskaper gällande inskolningsprocessen då föräldrarna inte hade erfarenheter kring detta sammanhang. Nedan visas ett utdrag från Förälder 1s intervju då vi ställer frågan om det var möjligt att kunna påverka inskolningens upplägg: - Fanns det möjlighet att kunna påverka upplägget av inskolningen? - Jag hade inga synpunkter på hur det sköttes. Jag kände att jag inte hade någon erfarenhet av det och därför litade jag på att de gjorde rätt och det tror jag fortfarande på för att det har fungerat bra ända sedan hon började på förskolan. Däremot hade jag kanske inte känt så här om de inte hade bemött oss som de gjorde... Vi har ju ett barn sen tidigare men då var det min fru som tog inskolningen så som jag sa innan vill jag inte direkt påstå att jag hade någon erfarenhet mer än det jag fick berättat för mig från henne. Förälder 1 har inga synpunkter på hur inskolningen skulle kunna genomföras annorlunda eftersom han inte har tidigare erfarenheter av att genomgå en inskolning och förlitar sig därför på pedagogernas kunskaper. Genom förälderns uttalande tolkar vi det som att föräldern känner tillit till pedagogernas sätt att genomföra en inskolning vilket har påverkat förälderns trygghet då han uttrycker att inskolningens tillvägagångssätt bidragit till att barnets förskolevistelse fungerat bra sedan uppstarten i förskolan. Utifrån en enkät uttrycker Enkätförälder 1 att hen är förskollärare samt tvåbarnsförälder men då föräldern svarat på just en enkät har vi inte haft möjlighet att ställa motfrågor kring hur 25

26 yrkesrollen påverkat upplevelsen av tryggheten i inskolningen. Det framkommer ändå i enkäten att personen har erfarenhet och specifika önskemål kring inskolningen. Föräldern uttrycker en oro inför inskolningen över om inskolningen skulle blivit en gruppinskolning då personen har en tanke om att fler inskolningar samtidigt försvårar barnets trygghet: Jag var lite orolig för fler inskolningar samtidigt, för mina erfarenheter som förskollärare är att om ett barn har det jobbigt så kommer de flesta följa efter och också bli ledsna. Alla tre inskolningar som vi haft har varit enskilda så jag kände mig trygg som förälder att mina barn fick rätt hjälp att komma in på förskolan och då var också barnen nöjda, glada och nyfikna och för en mamma betyder det ALLT! I en gruppinskolning anser denna person att ledsna barn påverkar varandra så att fler blir ängsliga vilket vi utifrån personens uttalande kan likna vid en dominoeffekt. För denna förälders trygghet är det viktigt att se sina barn nöjda och glada och som citatet ovan visar ökar en enskild inskolning tryggheten. Föräldern har inte själv genomgått en gruppinskolning någon gång utan det blir tydlig att förälderns föreställningar grundar sig i yrkesrollen som pedagog. Å andra sidan hävdar Förälder 3 i sin intervju att andra barns gråt kan kännas som en bekräftelse på att man som förälder inte gjort ett dåligt jobb. Föräldern uttrycker sig så här: Det låter kanske dumt men det är ju så.. Att när man hör att andra barn är ledsna och att det inte bara är mitt barn som skriker.. Där är ju barn som är ledsna hela tiden. Det låter kanske skevt att säga att man tycker om att höra när andra barn är ledsna men det är ju ändå lite lugnande liksom. När man hämtar och hör när några andra bråkar så känner man att det inte bara är vi. Förälder 3 uttrycker en lättnad över att höra andra barns skrik och gråt. Detta eftersom det lugnar honom som förälder att han inte är ensam i situationen av att ha ett barn som är ledset. Broberg et al. (2012) påtalar att många föräldrar vill framstå som duktiga i de flesta lägen vilket kan generera höga prestationskrav på sig själv och på barnet inför en inskolning. Citatet av Förälder 3 visar att föräldern kan uppleva en trygghet av att relatera till andra barns gråt vilket i sin tur förmedlar känslan av att inte vara en mindre lyckad förälder. Det har framgått i intervjuerna att föräldrar upplever att det kan vara jobbigt att lämna sitt gråtande barn på förskolan. Utifrån ett anknytningsperspektiv kan barnets protester vara ett sunt beteende och tyda på att barnet skapat en trygg bas till föräldern som i början av inskolningen 26

27 kan kännas svår att lämna (Broberg et al. 2012). Det kan då vara av betydelse för pedagogerna att känna till anknytningsteorin och hur teorins anknytningsrelationer ordnas. Med kunskap om hur anknytningsrelationer ordnas kan pedagoger informera föräldrar att föräldern prioriteras högt i barns anknytningshierarki men att pedagogerna tillfälligt tar över rollen under tiden barnet är på förskolan. Det i sin tur kan lugna föräldrar som känner att det är jobbigt att lämna sitt gråtande barn. Vi kan kalla pedagogens roll likt Broberg et al. (2012) nämner för en vikarierande anknytningsperson, det vill säga en person som för tillfället tar över anknytningsrollen från föräldern Trygga barn genererar trygga föräldrar Tryggheten har varit ett återkommande begrepp genom samtliga intervjuer och enkäter vilket tyder på att denna känsla kan vara av stor betydelse för föräldrarna i en inskolning. Då trygghet var ett återkommande begrepp blev även ett mönster synligt i hur föräldrarna använde sig av ordet trygghet, nämligen att barnens trygghet speglar föräldrarnas trygghet. Det blir särskilt tydligt i ett citat av Förälder 2: - Vad är det som gör att det känns bra för dig att lämna ditt barn på förskolan? - Egentligen ville jag bara se att han kände sig trygg där och att jag kände mig trygg med att lämna honom. Hur de angrep det la jag inte så stor vikt vid Så fort jag gick så blev han ledsen och därför övade vi på att säga hejdå korta stunder så han fick känna ett förtroende för att jag skulle komma tillbaka igen. Det viktigaste för mig var att efter de här två veckorna så var förhoppningarna att man skulle känna att det kändes bra att lämna honom där och gå på jobbet. Förälder 2 antyder att hennes barns trygghet är av stor betydelse för hennes egen trygghet. Broberg et al. (2012) för ett liknande resonemang men då att den vuxnes trygghet speglar barnets trygghet. Förälder 2 uttrycker att om det egna barnet är tryggt så blir även föräldern trygg och genom detta förstår vi att tryggheten kan tänkas vara av stor betydelse för föräldern och barnet. Vi noterar att tryggheten inte enbart är en envägskommunikation utan att föräldern och barnets trygghet kan tänkas påverka varandra. 27

28 Förälderns trygghet Barnets trygghet Bild 1 Förälder 2 nämner att det är viktigt för henne att kunna känna sig trygg med att gå till jobbet efter inskolningsperioden och att barnet under denna tid är tryggt på förskolan. Föräldern nämner även att de övat på ett förtroendefullt avsked för att barnet ska våga lita på att föräldern kommer tillbaka. Broberg et al. (2012) poängterar vikten av att föräldern säger hejdå på ett tydligt sätt för att barnet ska förstå att föräldern lämnar och att pedagogerna tar hand om barnet under den tid föräldern inte är på förskolan. Det kan även vara av stor betydelse för föräldern att känna att de kan lämna över anknytningsrollen till en tillfällig omvårdnadsperson som tar hand om barnet under tiden de själv inte är på plats (ibid.). När överlämningen däremot upplevs jobbig för föräldern har vi uppmärksammat att pedagogernas sätt att hantera situationen kan vara av betydelse för hur förälderns känslor utvecklas. Enkätförälder 2 citerar pedagogers tillvägagångssätt vid en jobbig lämning så här: Det kändes jobbigt att lämna över ett ledset barn redan efter den fjärde dagen, även om vi visste att hon hade det bra. Men efter några minuter sms:a de och sa att nu är allt bra och ibland skickade de en bild till mig, precis som titta här, hon mår bra. Det för mig betydde jättemycket. Enkätförälder 2 uttrycker att det som fungerade mindre bra för föräldern var att lämna redan den fjärde dagen men genom att föräldern får ta del av bilder och sms på att barnet mår bra skapas en trygghet hos föräldern. När pedagogerna skickar en bild på att barnet mår bra får föräldern en visuell bekräftelse på att barnet är i trygga händer. Det går inte att bortse från dagen då det första avskedet kommer och denna stund kan föra med sig starka känslor för både barn och föräldrar. 28