Nya medier nya användare
|
|
- Johanna Isaksson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Datum Mittuniversitetet Institutionenförinformationsteknologiochmedier Avdelningenförmedie ochkommunikationsvetenskap Informations ochpr programmet Författare:HannaMagnussonochPetraSilder Handledare:IngridÖstlund Nyamedier nya användare
2 Titel:Nyamedier,nyaanvändare Författare:PetraSilderochHannaMagnusson Ort:Sundsvall Antalsidor34(totalt37) Nivå:Kandidat Sammanfattning StudiengenomfördesisamarbetemedSverigesRadiosomendeliderasarbeteföratt kartläggaframtidensmediekonsumenter.viakvalitativaintervjuerundersökteshur teorierommedieanvändaregestaltarsighosungdomaridag.attvetahurungatänker ochkännernärdeväljervilkamedierdevilltadelavärviktigtförallasomvillleverera ettmedieutbudpådetsättanvändarnaföredrar. Kvalitativaintervjuergenomfördesmedgymnasieungdomariåldrarna16till19år.Att undersökajustdennaåldersgruppsanvändningavmedierärsärskiltintressantdådeär uppväxtamedinternetvilketfärgatderasmedievanor.användteorikommerfrån masskommunikationsforskningochpublikforskning. Resultatetavstudienvisarattintressetförmedierisintraditionellaformhos ungdomarnaärsvalt.intehellertraditionellamediernasmotsvarighetpåinternetär någotsomungdomarnaväljeratttadelav.vadungdomarnaiställetvändersigtillför informationochunderhållningvisarsigvaradetsocialamedietfacebook,videotjänsten YouTubeochmusiktjänstenSpotify.Dessanämndatjänsterframstårförungdomarna fungerasomsubstitutförtidning,tvochradio. Nyckelord:Ungamedieanvändare,publikforskning,masskommunikationsforskning, nyamedier 2
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING PROBLEMFORMULERING FRÅGESTÄLLNING TEORETISKRAM BEGREPPSDEFINITIONER AKTIVAANVÄNDARE TEORI TRADITIONELLAMEDIER TIDNINGSLÄSANDEIDAG RADIO NYAMEDIEROCHNYAANVÄNDARE METOD
4 3.2URVAL GENOMFÖRANDE RESULTAT SELEKTIVAANVÄNDARE AKTIVAANVÄNDARE PRODUCERANDEANVÄNDARE MOBILAANVÄNDARE ANALYS SELEKTIVAANVÄNDARE AKTIVAANVÄNDARE PRODUCERANDEANVÄNDARE MOBILAANVÄNDARE SLUTSATS DISKUSSION REFERENSER BILAGOR
5 1.INLEDNING SverigesRadiohadegenomförtkvantitativaanalysersomskullekartläggaunga mediekonsumenterförattsevaddettafårförkonsekvenserförframtidens medieanvändningochsverigesradio.desöktestudentersomskulleskrivauppsatsoch kundehjälpademattgörakvalitativaundersökningarförattfåframendjuparebildav ungamediekonsumenter. 1.2PROBLEMBAKGRUND Medielandskapetförändras,ochdetförändrassnabbt.Underdesenastedecennierna hartraditionellamassmediersomtv,radioochtidningarfåttökadkonkurrensavenny florainternetbundnamedierochtjänster.internetväxersådetknakarochslukarallt störretidavtittares,lyssnaresochläsaresmedietid.samtidigtskaparkraftfullare nätverkfördigitaldistributionparallelltmedspridningenavsmartamobiltelefonerett mediebrukalltfriareavseendevadmankonsumerar,närochvar. SålätbakgrundentillSverigesRadiosuppdragtilluppsatsskrivandestudenter.Detär tydligtattmediautbudetharökat,menenligthadeniusochweibullsåägnar mediekonsumenterungefärlikastordelåtmediekonsumtionidagsomdegjordeför20 årsedan,menattselektivitetenharökat.dettaärettexempelpåhurmedieanvändandet ändrasitaktmedattmediearenanblirstörre,nymediaochnyteknikutvecklas.detär viktigtförproducentersomsverigesradioattförståhurmedieanvändandetutvecklas meddessanyamedierochteknikerförattkunnalevererarättmedieinnehållpårätt sätt. Nymediaärsvårattdefiniera,vadmankansägaärattnymediaopererarinomandra tekniskaramarändetraditionellamedierna,främstpåinternet.nyamedierför sammantekniskaplattformarochaktivitetersomisintursamlaranvändareoch aktiviteterkringsig.dessakriterierkanocksåappliceraspåtraditionellamedier, skillnadenäratttekniken,aktiviteternaochanvändarnaidagistortsättärannorlunda. Detärintesvårtatttänkasigattnyatyperavmediabidrartillförändrade medieanvändareochmedievanor. Denyamediernaskiljersigfråndetraditionellamediernagenom tvåvägskommunikationochtillgänglighetförbådeenskildasändareochmottagare. Kärnanidetsomkallasnyamedierär,enligtDenisMcQuail,interaktivitet,feedbackoch mobilitet.jesperfalkheimerhållermedomdettapågrundavökadanvändningav bärbaradatorerochmobiltelefoner,somgermöjlighettillanvändningutanförden privatamiljön.lovehedmananserocksåattkonsumenternaförefallerbereddaatti störreutsträckningäntidigareefterfrågamobilatjänster.vikantänkaossatt mobilitetenochmobilatjänsterkommerspelaenintressantrollförmedieanvändandet underdenärmstaårennärsmartamobiltelefonermedinternetuppkopplingfortsätter utvecklasochprisetföranvändningsjunker. McQuailanserattmedieanvändningenidagärencentraldelavpublikforskningen,det ärviktigtattsepublikensomenaktivochmotiveradgruppanvändaresomärikontroll översinegenmedieupplevelse.falkheimeranserattmanförrbetraktade mottagargruppenimasskommunikationsomenhetligochpassiv,menattmanidagtalar omaktivaanvändaresnarareänpassivakonsumenter.vianserattmedentekniksom utvecklatsisnabbtaktförändrathurpublikentartillsigmedia.nyteknikiformav 5
6 smartphones,mobiltinternetochlättabärbaradatorerförändrarnärpublikenhar tillgångtillmedia.detgörattpublikenmedtillgångtilldessaverktygkankommaåt mediamaterialnärsomhelst.vikantänkaossattdenständigatillgångenskaparen publiksomtartillsigmediainnehållpåettmeraktivtsätt,ochkanskeärbenägenatt självabidratillmediainnehålletviainteraktion,skapandeavegetmaterialochvaramer kräsenivaletavmediaochmediainnehåll. 1.3Problemformulering Detärviktigtattförståpublikenförattkunnalevereramedialtinnehållpådetsätt publikenönskar.detfinnsungasomväxtuppmednyamedierochanvänderdessasom ettnaturligtinslagidetvardagligalivet,ochattforskaomhurdennagruppanvändersig avmediakanvaranyckelntillatterbjudaanpassatmediainnehållserveradpådetvis publikenönskar.förmedialeverantörernaärdettaviktigtomdevillvara konkurrenskraftiga.sverigesradioundersökerjustnuhurframtidensmedieanvändare serut,ochvårstudieärettbidragtillderasframtidsanalys. GenomdiskussionermedSverigesRadioomhurviuppfattardagensmediautbud, mediaanvändareochmediesamhälleharvikommitframtillfyrabegreppsomvianser beskriverennymedieanvändare.dessabegreppåterfannviiteorinochdärbenämns uttryckensommobilaanvändare,selektivaanvändare,producerandeanvändareoch aktivaanvändare.vivaldeattundersökahurdessabegreppgestaltarsighosunga medieanvändare. 1.4SYFTE Viutgårfrånteoriernaomdagensungamedieanvändaresommobila,selektiva,aktiva ochproducerande.syftetmedundersökningenärattstuderahurdessabegrepp gestaltarsigiengruppungdomarsvardagligamedieanvändning. 1.5FRÅGESTÄLLNING Ärungdomarselektivaisinmedieanvändning,påvilketsätt? Ärungdomarmobilaisinmedieanvändning,påvilketsätt? Ärungdomarproducerandepåinternet,påvilketsätt? Ärungdomaraktivapåinternet,påvilketsätt? 1.6TEORETISKRAM Tidigareharpublikeninommediaforskningsettssompassivochhomogen,blandannat WeibullochHadeniusochävenFalkheimerharteorieromattpublikenidagblirmer mobilaochselektiv.teljas,jonssonochenlundgermedhåll,ochtilläggeratt medieanvändarenidagocksåfungerarsomenproducent.mcquailframhållerävenhan attmedieanvändarenidagvisartendensertillattvarameraktivaochattselektiviteten hospublikenärettmåttpådetta.hananserattmedieanvändarenärmermobilaän tidigare.mcquailochandraforskaredelaralltsåteorinomenselektiv,mobil,aktivoch producerandemedieanvändare.nämndaforskaremenarattdessapubliktendenserär sprungnaurdenyamediernamedinternetsombas. 6
7 1.7BEGREPPSDEFINITIONER 1.7.1MOBILAANVÄNDARE Falkheimerfastställerattutbudetavinformationständigtökarochnyteknikmedökad hastighetinnebäratttidochrumförminskas.dennyateknikeninnebärblandannat mobilitet,rörlighetochmöjlighetattkommunicerafrånvalfriplats.bärbaradatoreroch mobiltelefonergermöjlighettillanvändningutanfördenprivatamiljön 1.Medmobila användareavservifortsättningsvispublikensomanvänderinternetviasina mobiltelefonerochmobiltinternetienbärbardator.dessaanvändaretardelav medieinformationochinternetbundnaaktivitetersomfinnsatttillgånärochvarsom helst.tilldettaräknasallainternetaktivitetersominteärbundnatillenstationärdator, ellerenfastinternetuppkoppling SELEKTIVAANVÄNDARE AnderssonochWadbringanserkonsekvensernaavettökatmedieutbudvara medieanvändaresomtvingasväljamerochdärmedblirmerselektivaimedievalen 2. McQuailanserattpublikenintelängreärdelavenmassautanärnuensjälvständig individsomväljerfrittvadhonvillse.publikensökeraktivteftervaddevilltadelav, snarareänattsittatillbaksochfådetserverat 3.Vimenarattselektivaanvändarei praktikenkännetecknasavattdeväljervilkenmediadevilltadelavförattsedanleta redapådet.exempelviswebbradio,webb tv,nättidningar,streamadfilm,eller musiktjänstenspotify.denselektivaanvändarenväljerfrittvar,hurochnärdetittar, lyssnarellertardelavmediaiställetförattanpassasigtillentablå.denselektiva publikentardelavmediapåheltegnavillkor AKTIVAANVÄNDARE McQuailanserattmedieanvändningenidagärencentraldelavpublikforskningen,det ärviktigtattsepublikensomenmerellermindreaktivochmotiveradgruppanvändare somärikontrollöversinegenmedieupplevelse 4.Falkheimeranserattmanförr betraktademottagargruppenimasskommunikationsomenhetlig,homogenochpassiv. Idagtalarmanomaktivaanvändaresnarareänpassivakonsumenter 5.Viserenaktiv användaresomsynonymtillinteraktiv.dettabegrepprefererartillmedieanvändare somkommenterarpåbloggar,socialanätverkochforumellerhostidningars nätupplagor,delarochspriderlänkarochtittarpåyoutube videor PRODUCERANDEANVÄNDARE Teljas,JonssonochEnlundanserattbloggar,wikis,YouTube,Flickrochandra internettjänsterbaraärbörjanpåettparadigmskifteinommediekommunikation.ny teknikochnyamedieronlineblandatmedbärbaradatorer,mobiltelefonermed internetuppkoppling,digitalkameror,trådlöstbredbandhargjort kommunikationsprocessernadubbelriktadeochattvarjekonsumentharmöjlighetatt Falkheimer (2001) s 26 Andersson och Wadbring (2008) s.93 McQuail (2005) s 139 McQuail (2005) s Falkheimer (2001) s 39 7
8 blienleverantöravmedialinformation 6.Medenproducerandeanvändaremenarvien användaresomladdaruppblandannatbildertillolikaforumellercommunities, bloggar,laddaruppfilmpåyoutube,startarforumtrådar,ochtwittrar.vadsomskiljer enaktivanvändareochenproducerandeanvändareärattdenaktivaanvändareninte självbidrarmedmaterialtillensajtutananvänderbefintligt,exempelvisläserbloggar ochtittarpåyoutube,ochdeproducerandeskriverbloggarochladdaruppfilm. 2.TEORI Detpågårförändringaribådeetableradeochnyamediekommunikationssystem.Tillen stordelärförändringarinitieradeavtekniskainnovationersomnyproduktionsteknik, nyasystemförinformationsdistribution,interaktionochnyakonsumentapparater.men destyrsävenavallmännaförändringarikonsumenternasmedievanorochderas förväntningarpåvadmediernagerochinteger.alladessafaktorerpåverkar konsumenternasmedieanvändningochmedievalpåettsättsomgörallaförutsägelser omframtidensvåra.dessutomstyrsmedieanvändningenavförändringaridetsättsom konsumenterochföretagförhållersigtillolikamedier 7.Detsenastedecenniethardet talatsomenmedialiseringavsamhället,vilketavserattmediekommunikationenfåtten störrebetydelseförindividersvardagsliv,ochävenförorganisationerochsamhället TRADITIONELLAMEDIER 2.1.1TIDNINGSLÄSANDEIDAG Papperstidningensdödharmanspekuleratiunderlångtidmensanningenärdenatt 2009läste77procentavSverigesbefolkningfortfarandenågonformavdagstidning 9. Detärdelokalamorgontidningarnasomutgörgrundenförvadsomidagärsvenskt tidningsläsande.dettaeftersomlokalatidningarnårenstordelavbefolkningen,och dessutomharlokaltidningarnabehållitenrelativtstarkställningblandalla befolkningsgrupperoavsettålder 10.Kvällstidningarnanår29procentochdärär spridningenocksårelativtjämnblandbefolkningsgrupper.ungdomarnaväljeristor utsträckningdegratistidningarsomfinns 11. Idaganvändspapperstidningarnafrämstför attläsalokalnyheter,ochinternettidningarärstörstblandkvällstidningsläsare. Pappersupplagornaharminskatstadigtunder2000 talet.denregelbundnaläsningenav kvällstidningarhardäremotökatkraftigt,därkaninternetvaritenbidragandefaktor 12. Morgontidningarnasläsareärdesomdominerandeanvändersigavsinpapperstidnings nätupplagasomkomplement,manrekryteraralltsåintemånganyaläsaregenom internet Teljas, Jonsson & Enlund (2008) s Teljas et al. (2008) s Falkheimer (2001) s 24 9 Carlsson (red) (2009) Mediebarometern s Hadenius Weibull & Wadbring (2008) s Carlsson (red) (2009) Mediebarometern s Hadenius et al. (2008) s Hadenius et al. (2008) s
9 2.1.2ANVÄNDARPRODUCERATINNEHÅLLIPRESSEN Etablerademedierharanammatanvändargenereratinnehållgenomattstartaegna bloggarochfungerasomvärdarförkonsumentbloggar.iökandeomfattninghar medieföretagocksåbörjatbjudainkonsumenterattbidramedinnehålltilldeegna produktionernaochtjänsterna.dagstidningarefterlyseraktuellafotontagnamed läsarnaskameratelefoner,tv kanalervillhavideoupptagningar.användargenererat innehållärbilligtmaterial,iblanderhållerproducentenenlitenersättningmenoftaär denendabelöningenenbyline 14.Sannoliktkommeranvändargenereratinnehållökai betydelsedådeterbjuderbådeettkomplementtilletablerade,redigerademedierochen nytypavreturkanalsomknyterkonsumenternatillvärdmediet. 15 Forskareförutspåddeunderdetsenare1990 taletochtidiga2000 taletattmed bredbandetsintågskulledetrycktamediernahaspelatutsinroll,dettavardock överdrivetdåmanidagkanseattinternetiställetharinneburitatttidningarnaharfått enannanfunktiondådetillexempelsläppergratisnyheterviasintidningssajt 16.Vad somharväxtframärenmerkomplexmedievärlddärdedigitalaochtrycktamedierna samspelarsnarareänkonkurrerarutvarandra 17.Vadmantydligastkanseärattdetinte längreärmediernasjälvasomharmaktenutanattpublikenochhurdeanvänder mediernaspelarenalltstörreroll RADIO 2009nåddes73procentavsvenskaallmänhetenavradio 19.Deflestalyssnarpåradio somendagligrutin,högstprocentlyssnarpåmorgonen.underdagenstyrslyssnandet meravnärmöjlighetattlyssnagesänvadprogrammetegentligeninnehåller.radion befinnersigienfasdäralltmersändsöverinternet.webradionochpodsändningar användsmendetärfortfarandeganskamarginellt 20.SverigesRadioswebbkanalerärett sättattanpassasändningentillmedieanvändaresnyavanoreftersomradiolyssnandet blandungafortsätterattsjunka.tuneinradioärettexempelpånyamediersversionav radio.detärenmobilapplikationsomsamlar40000olikaradiostationerförattkunna erbjudaettstortvarieratutbudförallasmaker.förutomattgeanvändarnadenmusik dehelstföredrargenomettvarieratutbudavmusikkanaler,tillhandahåller radiokanalernaonlineolikatyperavinteraktivatjänster,iförstahandiformav informationomartisterochnaturligtvisocksåmöjlighetattköpadenmusiksom spelas TV Tvärvårtstörstamedieidetavseendetatt83procentavSverigesbefolkningtittarpåtv någongångunderdagen 22.Undersenaretidhartv tittandetblandungaminskatkraftigt, 14 Terjas et al. (2008) s Terjas et al. (2008) s Finneman (2006) s Finneman (2006) s McQuail (2005) s Carlsson (red) (2009) Mediebarometern s Hadenius et al. (2008) s Hedman (2008) s Carlsson (2009) Mediebarometern s 52 9
10 dettaärantagligenenföljdavinternet 23.Digitalteknikledertillstörreutbudvilketger störrevalmöjlighetförkonsumenten 24.Ettökatantalkanalerkanledatillettökattvtittande,menävenompublikenidaghartillgångtillettstortantaltv kanalerväljerde fortfarandeattbaratittapåettöverskådligtantal 25.Mediakonvergensansesvara framtiden,vilketinnebärattgränsernamellantraditionellamedierochnyamedierbryts ned.mantrorattinternet,tv,radio,mobiltelefonerochandrakanalerkommer integreras WEBB TV Tvöverinternettestadesundermångaårmenpågrundavattrelevantatekniska lösningarsaknatshardettapåverkatbildkvaliteten.detharnutillstordelrättatstilloch publikenvisaridagintresseförwebben.pålitelängresiktkanwebb tvkommaattändra våratv vanorväsentligt.fördelarnamedwebb tvärmöjligheternatillökadinteraktion ochflerbeställningsbaratjänsterochmöjlighetenatttadeloberoendeavsändningstid. Internetmöjliggöralltsåenpotentiellformavtelevisionochenpotentiellrivaltilltvverksamhetenidesstraditionellaform INTERNETSOMMEDIUM Weibull,HadeniusochWadbringställersigtveksamtillommankaninternetett massmediumeftersomdetsnarareärenplattformförbådemedieföretagochenskiljda individersnarareänattvaraorganisationerochaktörer 28.Menfördesomanser internetvaraettmediummenarattinternetutmanartidigareetableradegränsermellan olikaformeravkommunikation,somexempelvismass,grupp,interpersonell kommunikation.press,radioochtväroffentligenvägskommunikation,medansinternet användssomoffentligochprivattvåvägsochenvägskommunikation 29.Internetgjorde attexistensenfördetraditionellamediernaändradesdåmanintelängrebehövde stannapåsammaarena.radioochtvärintelängrebegränsadetillradioellertryckvågor utanmötspåengemensamplattform 30.Traditionellamassmedierharvarittvungnaatt taställningtillinternetsomettnyttmedium,vilketskettgenomattdeallieratsigmed internet.exempelpådettaärattdeflestatidningsföretagengeridagutennätupplaga NYAMEDIEROCHNYAANVÄNDARE Medieanvändningenäridagencentraldelavpublikforskningen,detärviktigtattse publikensomenmerellermindreaktivochmotiveradgruppanvändaresomäri kontrollöversinegenmedieupplevelse 32.Traditionelltharmanhaftolikasynsättpå publikenmenkärnanharvaritattmansettpublikensomenmassa.massanharman kunnatdefinierautifrånolikasituationermendenharfortfarandevaritrelativt 23 Hadenius et al. (2008) s Falkheimer (2001) s Hedman (2008) s Falkheimer (2001) s Hedman (2008) s Hadenius et al. (2008) s Falkheimer (2001) s Hadenius & Weibull (2003) s Falkheimer (2001) s McQuail (2005) s
11 homogen 33.Internethargjortattnyasorterskommunikativarelationerharutvecklats ochmankandärförinteanvändadevedertagnateoriernamanutvecklatompubliker inommasskommunikationen 34.Fråganärommankanprataomenmasspublikdådet finnsensådanbreddavmedievalochallaärfriaatttadelavvaddekännerför 35. Nyamedierförsammantekniskaplattformarochaktivitetersomisintursamlar användareochaktiviteterkringsig.itabellennedanskiljerjakubowiczpå ny och gammal mediapådetsättetatt gammal mediaärenvägskommunikationochattden nya medianfungerarmertvåvägsriktat,personanpassat,interaktivtochon demand. Ettannatutmärkandedragäratt gammal mediabestodavprofessionellaproducenter ochnymediaiställeterbjudermöjligheterförkonsumentenattblipublicerad. Küngsmodellfrån2002,rekonstrueradavJakubowicsiFerrellochBardoel WEB2.0 Web2.0ärettövergripandebegreppdärdennyagenerationensinternetapplikationer samlas.detfinnsingenentydigdefinition,menweb2.0handlaromanvändardeltagande påblandannatbloggar,wikisochsocialanätverk,därdetfinnsmöjligheterför användareattdelaochmedverka McQuail (2005) s McQuail (2005) s McQuail (2005) s Jacubowicz (2007) s 43 Bergström (2008) s
12 Användargenereratinnehållärettbegreppsomfickgenomslag2006.Begreppetavser attinnehålletgörsavsammamänniskorsomanvändersajterna,vilketgörattgränsen mellanproducentochkonsumentminskar.användargenereratinnehållhänvisarsom sagttillolikasorterstext,ljud,video,bloggar,podcast,mobilfotoochwikis 38. Detvisarsigdockattpublikensviljaattdeltaonlineärbegränsad.Web2.0möjliggör områdenfördeltagande,menanvändningenavdessaområdenärrelativtlåg.enda undantagetutgörsavdeltagandeisocialanätverk.applikationerfördiskussioner, kommenteringochuppladdninganvändsbarailitenutsträckning.mycketav interaktivitetenutgörsavreaktionerpåbefintligtuppladdatmaterial,publiceratav någonannan UTBYTEFÖRMEDIEANVÄNDARE Idagsynstendensertillenstörreselektivitethospublikenochdenyamediernahar skapatmeraktivaavsändareochproducerandekonsumenter.detmanocksåharmärkt ärenbetalningsoviljaochattmediakanfungerasomensocialförstärkare. Denenklatillgången,gratis,tillenuppsjöavkvalitetsinformationpåinternetharbland konsumenternaskapatenuppfattningomattinformationärengratisresurs. Tidningsföretagenochtidsskriftsförlagenhargjortmisslyckadeförsökattskapa fungeradeaffärsmodellerpånätet,mendetfaktumattsammainformationochsamma nyhetersomkonsumentenbetalarföritrycktformdelasutgratisviainternethar undermineratbetalningsviljan.etableringenavgratistidningarharytterligarepåverkat konsumenternasinställningtillattbetalaförnyheter 40. AnderssonochWadbringanserattnågotsomfortfarandeärsigliktsedanenlångtid tillbaka,trotsdetförändrademedieutbudetochettförändratsamhälle,ärattmänniskor användermedierförattfyllaolikafunktioner.utbytetanvändarnafåravmediaär information,förströelse,medieinehålletdiskuterasochmediakanävenfungera avkopplande 41.PalmgreenochRayburnharlistatvaddemenarattpublikenvillhautav sinmedieanvändning,högstpålistankommerinformationochutbildning,sedan kommervägledningochråd,avslappningochdistraktion,socialkontakt,förstärkningav värderingar,kulturelltochkänslomässigtutlopp,identitetsformandeochbekräftelseoch uttryckförsinlivsstil 42. Mediernafungerarsommycketmeräninformationsbärare.Medierfungerarävensom socialamarkörersomsignalerarstatusochgrupptillhörighet.derasökadebetydelse somverktygattskapa,upprätthållaochutvidgasocialakontexter,bådetraditionella sådanaivårfysiskavärldochnyatyperavstrukturerdärgruppermedgemensamma intressenkanmötasochinterageraoberoendeavgeografiska,politiskaellerreligiösa gränsdragningar,ledertillskapandeavnyatyperavsocialamedier.dennatrendgår Bergström (2008) s 413 Bergström (2008) s Teljas et al (2008) s Andersson & Wadbring (2008) s Palmgreen & Rayburn i McQuail (2005) s
13 motettökatfokuspåmediernasförmågaattstärkasocialagemenskaperochstödja interaktion,iställetförattsesprimärtsomkällortillinformation SELEKTIVITET Setttillsamtidochframtidärdetettantalpunktersomframträdervidanalysav publikerochmedieanvändare.tydligastärökadselektivitet.ettökatutbudavtvkanaler,kommunikationskanalerochsamhällsutvecklingenistortharbrutitnedden fornamasspublikenochersattdenmedsmåsegment,därallatardelavdetutbudsom intresserardemmest.iettsvensktperspektivbetraktadesmassmediernaspubliklänge somhomogen,menmeddetökadeutbudettalasidagmeromhurheterogenpubliken harblivit 44.Publikenärintelängreendelavenmassautanärnuensjälvständigindivid somväljerfrittvadhonvillseochnärhonvillsedet,påegnavillkor 45.Publikensöker eftermediematerialsnarareänattsittatillbakaochfårdetserveratisintraditionella form.forskarepekarpåvalfrihetenochattdagenspublikharmöjlighetatttadelavjust deninformationsomintresserarhonomellerhenne 46.Idagkankonsumentertadelav mångaolikaradiostationer,tv kanalerochandramedierdygnetrunt.detfinnsen uppsjöavtv kanalerochhelautbudetpåinternetattväljamellan.dekanväljaomdevill befinnasigidenreellavärldenellerienfiktivsfär,ingageografiskagränserhindrar kommunikationenmedandramänniskor,alltfinnsinomräckhåll 47. Konsekvensernaav detökademedieutbudetinnebärattvitvingasväljamer,ochblirdärmedmerselektivai medievalen 48. Publikenhar,somtidigarenämnt,blivitseddasominaktivaochpassiva,dettasynsätt kandocksnartändrasdåselektivitetärettkriteriumförenaktivpublik 49.Attpubliken idagärmerselektivaärtydligteftersomävenommedieutbudetökatsåägnar konsumenternaungefärlikastordelavsindagåtmediekonsumtionidagsomdegjorde för20årsedan,trotsattmediearenanharblivitstörreochfleraktörerkommitin.det somspelarinförmedieanvändarnaärintehurmångakanalermanharatttittapå,detär hurmyckettidmanharatttitta 50.Konkurrensenommediepublikenblirstörrevilket väckertankarhosmedieprofessionenomvadmedieanvändarevillha,idagochi framtiden. 2.9MOBILITET McQuailanserattdetutmärkandedragethosdenyamediernaärdessmobilitet 51.Idag finnsstarkatendenserisamhälletdärkommunikationochinformationbådedrivsav ochdriverutvecklingenframåt.utbudetavinformationökarständigtochnyteknikmed ökadhastighetinnebäratttidochrumförminskas.dennyateknikeninnebärbland 43 Teljas et al. (2008) s Falkheimer (2001) s McQuail 2005 s Falkheimer (2001) s Andersson & Wadring (2008) s Andersson & Wadbring (2008) s McQuail (2005) s Weibull et al. (2008) s McQuail (2005) s 38 13
14 annatmobilitet,rörlighetochmöjlighetattkommunicerafrånvalfriplats.bärbara datorerochmobiltelefonergermöjlighettillanvändningutanfördenprivatamiljön. 52. InternetanvändandetpåmobilenficksittstoragenombrottnäriPhonelanseradesmed sinstoraskärmochanvändarvänligtgränssnitt.dettasatteribbanförenheltny standardgällandemobiltelefonermedinternetuppkoppling.efterdetharnya abonnemangsformersomerbjuderfastapriserpåmobilsurfandegjortattflerochfler kopplaruppsinmobiltelefon.anledningentillattmobiltelefonermedinternetinte tidigareharfåttnågotstörregenombrotttrotsattdeflestamobilerhaftmöjlighettill uppkoppling,trosvaraattanvändarvänlighetenförtjänsternavaritförlåg.skärmarna harvaritförsmå,uppkopplingenförlångsamochnavigeringenlångtifråndetgränssnitt somanvändarenärvanvidfråndatorn.dessutomhartidigarestudierhittatsamband mellanhögakostnaderföruppkopplingochhurabonnemangenserutochhurpass benägenmanärattanvändainternetpåsinmobil 53. EnligtundersökningenSvenskarnaochinternetärdetungakvinnornaiåldrarna15 25 somärmestmobilaisittanvändandeavbärbaradatorerochdåfrämstihemmet. Männenhållersigtillenstationärdatorochdettaförklarasmedderasdatorvanor inkluderardatorspelande 54.Gällandemobilitetenutanförhemmetsåblirmöjligheterna tillattvarainternetuppkoppladvarmanänäralltstörre.blanddensvenska befolkningensåärdet22procentsomuppgerattdeanvänderinternetimobilen,denna siffraharinteökatidentaktsomförväntats,däremotharantalettimmarsomläggsned påinternetviamobilenökat.detärhuvudsakligenpersonermellan26 35årsom användersigavmobiltinternet,personeriåldersgruppen16 26kommersomenstark tvåa.dehuvudsakligaaktiviteternaärattsökauppnyheter,väderochsport(62 procent),läsa/skickae post(51procent),sökaadresserkartoretc.,(47procent),besöka socialanätverk(42procent)ochsepåtv/video(32procent) 55.Förutharmobila användareanväntsinmobilauppkopplingtillattläsae post,tadelavnyheterochföratt sökainformationmenidesenastestudiernasynsattdesocialamediernaanvändsallt merviamobiltelefonen 56. Medieföretagenharenvisionomattlåtagöraalltmobiltochtillgängligt,med tidningarnasnätupplagorsomuppdateraskontinuerligtochtv programsomsändspå olikainternetbaseradeplay sajter,menänsålängeärdetfortfarandepapperstidningen ochtv soffansomgällerommajoritetenfårvälja.versionernaavdetraditionella mediernapåinternetärnågotmananvändersomkomplementmendetingårinteäni dendagligarutinen 57.Omsvenskarnafortsattkommerattblimermobilavetmaninte än,utvecklingenärisinöppningsfas.änsålängeärdeflestarelativtavvaktandeisitt förhållandetilldennyamobilatekniken Falkheimer (2001) s Westlund (2010) s Findahl (red) (2010) Svenskarna och internet s 37 Findahl (red) (2010) Svenskarna och internet s 38 Westlund (2010) s 456 Findahl (red) (2010) Svenskarna och internet s 40 Findahl (2010) Svenskarna och internet s 39 14
15 2.9.1MOBILANVÄNDNING OscarWestlundbeskriverhuruttrycketmobiltelefonbliralltmindreträffande,itakt medattmobilenutvecklatstillettmultimedium.mobilenkannumeraanvändasföratt surfapåinternet,tafoton,somkalender,gps,musik ochradiospelareochförattspela uppvideoföratttanågraexempel.idagslägetkaniprincipallamobilersomsäljsi Sverigeanvändasförinternet 59.VidaretalarWestlundomattanvändningavinterneti mobilen,fordrarettvisstteknisktintresseochkompetens.dettamedförattsomliga grupperavstårfrånanvändning,medansmerteknikintresseradegrupperärsnabbare medattanammamöjligheternamedmobilen 60.Enstordelavkonsumenternaförefaller nubereddaattistörreutsträckningäntidigareefterfrågamobilatjänster.detbetyder sannoliktattmanocksåärbereddattbetalaförvissatjänster.tjänstersomlevereraspå nätetärsvåraatttabetaltför.sammatjänster,somlevererastillenmobiltelefon,tycks användarnavarabereddaattbetalaför,direktellerindirekt.detärsannoliktlättareatt säljanyhetertillmobilenännyheterientidningpånätet AKTIVITET Feedbacktalasdetomnärdethandlarommottagarensreaktionochdessöverföring tillbakstillsändaren.närdetgällermasskommunikationärdettasvåruppnåeligt,om manintetalarominsändaretilltidningarellertv ochradioprograminnehållandes telefonkontaktmedtittare.mennågondirektfeedbackhardettidigareintekunnattalas ompådetsättsomgörsidag.dennyainformationsteknikenharökatmöjligheternatill interaktionmellansändareochmottagare 62.Förrbetraktademanmottagargruppeni masskommunikationsomenhetlig,homogenochpassiv,mendagtalasdetomaktiva användaresnarareänpassivakonsumenter 63.Vadmantydligastkanseärattdetinte längreärmediernasjälvasomensammaharmaktenutanattpublikenspelarenallt störreroll 64. Blanddesomärmindreintresseradeavteknikbehövsdetandramotivationerförattde skabörjaanvändasigavtekniksominternetochsmartamobiltelefoner.irapporten Svenskarnaochinternettarmanuppungakvinnorsomexempel,deuppgerattdeinte ärintresseradeavteknikmenärändåenavdegruppersomärmestaktivapåinternet. Dessamotiverasavnågotannatänjustteknik,devillvaradelaktiga 65.EnligtSvenskarna ochinternetärdet37procentavdeungamännenoch54procentavdeungakvinnorna somantingendagligenellernågongångiveckanuppdaterarsinfacebook status.54 procentavdetotalaanvändarnakommenterarocksåandrasinläggoch statusuppdateringarpånämndasocialanätverk.22procentpostarocksåinläggi publikadiskussionsforum Westlund (2008) s 446 Westlund (2008) s Hedman (2008) s Falkheimer (2001) s Falkheimer (2001) s McQuail (2005) s Findahl (2010) Svenskarna och internet s 52 Findahl, (2010) Svenskarna och internet s 45 15
16 Internetochframföralltdesocialanätverkenharblivitforumförsocialinteraktion. Användarnaavdessanätverkfårredapåvännerochbekantastankarochfunderingar utanattträffas.attdetärsålättattvetahurmänniskorslivserut,utanattträffas,har gjortattdenpersonligakontaktenharfåttenstörrebetydelsesomen informationskälla 67.Detkanhandlaomalltfrånrecensioneravproduktertillomdömen avresmål. Mycketavaktivitetenpåsocialanätverkutgörsavreaktionerpåbefintligtuppladdat material,publiceratavnågonannan 68.Enamerikanskundersökningfrån2007sorterade användaresonlinebeteendenutifrån6nivåeravdeltagande.avallaanvändareonline påenugc(user generatedcontent)sajt,var; 13procentactivecreators människorsomproduceradeochladdadeuppmaterial såsombloggar,videorochfoton. 19procentcriticsvilketinnebärattdegjorderecensionerochutvärderadeandras material. 15procentcollectors,alltsåanvändaresomspararwebbadressersomkandelasmed andraanvändare. 19procentjoiners människorsomblirmedlemmarpåsocialanätverksommyspace ochfacebook,utanattnödvändigtvistillföramaterialtillsajten. Undersökningenvisarattmajoritetenavanvändarebestårav passivespectators (33procent)och inactives (52procent)Denförstnämndakategorinägnarsigåt aktivitetersomattläsabloggarellertittapåanvändargenereradmedia,exempelvis videorpåyoutube.densenarekategorindeltarinteidessaaktiviteter.ommantittar pådessaresultatärdettydligtatt aktivtdeltagande intesynonym aktivt producerande ienucg site PRODUCERANDE Attanvändaresjälvakanpublicerapåinternet,påtillexempelbloggargöratt publiceringtarenannanroll 70.Detansesattmaktenövermediernaharskiftat,från producenternaavmedieinnehållettillmottagarna 71.Entrendimedieutvecklingenär tillväxtenavmediekanalerochmedieanvändningavanvändargenereratinnehåll. Bloggar,wikis,YouTube,Flickrochandrainternettjänsterär,enligtTeljas,Jonssonoch Enlund,barabörjanpåettparadigmskifteinommediekommunikation.Nyteknikiform avbärbaradatorer,mobiltelefoner,digitalkameror,trådlöstbredbandförattnämna några,hargjortkommunikationsprocessernadubbelriktadeochattvarjekonsumenthar möjlighetenattblienleverantöravmedialinformation.teljas,jonssonochenlund finnerattenstordelavkonsumenternaverkarhaenviljaattbliinnehållsproducenter 72. MenAnnikaBergströmpåstårattdetvisarsigattpublikensviljaattdeltaonlineär Findahl (2010) Unga svenskar och internet s 21 Bergström (2008) s 413 Dijck van (2009) s McQuail (2005) s McQuail (2005) s Teljas et al. (2008) s
17 begränsad.web2.0möjliggörvisserligenområdenfördeltagande,menanvändningen avdessaområdenärfortfaranderelativtlåg 73. Detfinnssomsagtentillväxtianvändargenereratinnehållpåinternetiformavbland annatbloggar,wikis,bilderochfilmer.mängdenanvändargenereradebilderochfilmer ärenormpånätet.ävenomdetmestaavmaterialetkanbetecknassomlättviktigtoch meravunderhållningsvärdeäninformativt,sågörsenförvånandemängdav expertkunnandetillgängligtgratis.detkanhandlaomalltfrånrörmokeritill programmeringochinternationellekonomi.seriösawikitjänsterövervakarsträngt kvalitetenpådetanvändargenereradematerialetochimångakontroversiellafrågor presenterasfleraolikaståndpunkter.dennatypavanvändargenereratinnehållskapas ochgörstillgängligtheltutannågonersättningtillproducenterna.tillfredsställelsen överattblipublicerad,synligochattfåentacksamochmöjligtvisävenaktivpublik förefallervaraentillräckligmotivation BLOGG Internetharvisatsigvaraensamlingsplatsförmångatyperavaktiviteter.Inledningsvis varbloggandetentjänstsomuppskattadesavframföralltungdomarochresenärer.det vardagboksberättelseromhurmanhaderestochsinaupplevelserunderresan,som blevtillbeskrivningarsomkundeanvändassomguideravandra.bloggandethar därefterutvecklatssåväliomfattningsominnehållsmässigt 75.Kvinnornaärdesom dominerarbloggandet,elvaprocentavkvinnornabloggarochfyraprocentavmännen.i Svenskarnaochinternetmenarmanattbloggandetblivitendelavungakvinnors internetkulturochattmångaärengageradeochskriverfleragångeriveckan.de6 procentavbefolkningensombloggarärocksåaktivapådetsättetattdekommenterar hosandrabloggar.iåldersgruppen16 25ärdet64procentsomuppgerattdeskriver bloggoch78procentavkvinnornasomläser 76.Ävenisocialanätverkärtjejerna överrepresenteradegällandeuppladdningavmaterialsomtillexempelbilder,ochdåär detfrämsttjejeriövretonårensomaktivtbidrarmedmaterialenellerfleragångeri veckan YOUTUBE YouTubeärentjänstsomlanserades2005.TankenbakomYouTubeärattvemsom helstskakunnaläggautvideoinspelningarpånätetochalltsådelamedsigavsitteget materialtillandra.sajtenssloganär broadcastyourself,ochdetärdetmångasomvill. Ungefär65000videosladdasuppvarjedag 78.YouTubeharävengettupphovtillettnytt begreppochennyföreteelse,nämligenvideobloggingsomkombinerarbloggandeoch video.sommaren2007lanseradeyoutubeensajtförmobiltelefonerkallad YouTubemobile.Samtidigtannonseradesenliknandetjänstförapplesiphone Bergström (2008) s Teljas et al. (2008) s Hedman (2008) s Findahl (red) (2010) Svenskarna och internet s Findahl (red) (2010) Unga svenskar och internet s Hedman (2008) s Hedman (2008) s
18 Publikenkräver,enligtHenryJenkins,itaktmedattteknologinutvecklasattfå medverkaiskapandet 80.PåYouTubesynsdeltagandetpåtreolikanivåer;producerande, selektivitet(val)ochdistrubition.youtubevardenförstaplattformensomsamladealla dessafunktionerpåenochsammaplats 81.Detärdeungakillarnamellan14 20årsom ärdesomärmestaktivanärdetgällerattladdauppfilmerpåsajtersomyoutubeoch pådetvisetmedverkaiskapandet.menisvenskarnaochinternetuppgesatt uppladdandetavfilmtillyoutubeiförhållandetilltittandeärungefär1:1000ochpå Wikipediaärdensiffranhela1:10000,vilketgörattHenryJenkinsteoriomattpubliken kräverdelaktighetiskapandetfårtolkassomattdelaktighetenochskapandetäven avserattdeltaenbartgenomatttadelavdetuppladdadematerialet,ochintesjälvbidra medmaterial. 3.METOD 3.1KVALITATIVINTERVJU Vivaldeattanvändaossavenkvalitativundersökningsmetodiformav samtalsintervjuer,eftersomvivilletaredapåhurdeteoretiskabegreppenomunga medieanvändaresomselektiva,aktiva,producerandeochmobilatarsiguttryck praktiskt,iverkligheten.sverigesradiohaderedanisittarbetekartlagt medieanvändarekvantitativt,ochvisadeintresseförkvalitativaundersökningarpå sammaområde.dennatypavundersökningsformpassarbraförattregistreraoväntade svarvilketbidrartillendjuparebildavfenomenet 82.Attundersökadjupetärintervjuns störstastyrka 83 vilketpassarvårstudiedådensyftartillattfåenbildavunga medieanvändare.vidareskältillattsamtalsintervjuerpassardettasyfteärmöjligheten tilluppföljning,attkunnaställaföljdfrågorochklargörandefrågor 84.Detvarföross ocksåettavdestarkasteskälentillvaletavdennaundersökningsmetod.närdet uppstodoklarheterellerintervjupersonenvarfåordig,fannschansenattställa ytterligarefrågorochfortsättasamtaletförattfåensåtydligbildsommöjligtav intervjupersonernasmedieanvändning. Vidarefördelarmeddenkvalitativaintervjunärmöjlighetenattfånga intervjupersonernasperspektivpåfrågan.eftersomformenivåradjupintervjuervar relativtfriochvårafrågorutgickfråntemansåfannsingenstörreriskattfastnaistrikta frågor.intervjuernatogplatspåskolan,idenmiljösomvarnaturligför intervjupersonenförattskapaenavslappnadstämningisåstorutsträckningsom möjligt.vivaldeenkvalitativmetodframförenkvantitativeftersomvivillesehurvåra fyrateoretiskabegreppgestaltarsigiverkligheten.omvivaltattgenomföraenenkät Jenkins (2006) s 24 Jenkins (2006) s Esaisson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud (2009) s Ryen (2004) s 77 Marshall & Rossman (2006) s
19 medfastasvarsalternativsåhadedetmedförtbegränsningarochintevaritöppetför oväntadesvar. Nackdelarmeddenkvalitativaintervjunkanvarasvårighetenatthittaungdomarvilliga attställaupppåenlitelängreintervju.resultatetavintervjuernaärmycketberoende påhuruvidaintervjupersonenäröppenförsamtalochvilligattdelamedsig,vilketkan geetttuntresultat.metodenkanvarasvårattreplikeraeftersomforskarenärinblandad ibådeinsamlandetochbearbetandetavmaterialvilketmedförenriskattmaterialetblir färgatavforskarensåsikter URVAL 3.2.1SJÄLVSELEKTIONSURVAL Självselektionsurvalinnebärattdetärintervjupersonernasjälvasombestämmeromde skallvaramedellerinte.desomärmediettsjälvselektivturvalkankännasigmanade attvaramed,vilketkangörageneraliseringenproblematisk 86 eftersomvigören kvalitativstudieämnarvihellerinteattgeneralisera,ochuppleverdåinte självselektionsurvaletsomettproblemurjustdensynvinkeln. EnligtMediebarometernärdet16 24 åringarsomanvändermobilerochinternetallra mest,dennagruppärävenväldigtaktivaidenyamedierna.uppdragetfrånsveriges Radioantyddeattdefrämstvarintresseradeavmedieanvändareunder20år.Vivalde attundersöka16 19åringareftersomdetkändesintressantattundersökadengrupp somväxtuppmednyamedierochharettnaturligtsättattanvändasigavdessa.baserat påmediebarometernsundersökningarfinnsdetenchansattdennagruppävenär selektivaochproducerande.ungaidenhäråldernärocksåintressantaeftersomde nästanärvuxnaochtarbeslutomsittliv 87.Mendeborfortfarandehemmaochhar sannoliktenbegränsadekonomi,vilketkanhapåverkatresultatetsdelarrelateradetill mobilitet.intervjuernafortsattetillsviupplevdeenteoretiskmättnad 88. VikontaktadeSundsvallsgymnasiumförundersökningenmenutanframgång.PlanB blevatthannautnyttjadesittegetnätverkochkontaktadesingamlagymnasieskolai VästraGötalandsomerbjuderenbreddolikagymnasielinjer,frånnaturvetenskapligatill estetiskaprogrammet.därkundevifinnaolikapersonlighetstypermedolikabakgrund ochintressen.ettavkravennärmangörintervjuerärattintervjupersonernaskavara främlingar 89.Vitycktedetvaracceptabeltattanvändapersonligakontakteriletandet efterintervjupersonereftersomdeeleversomintervjuadesbörjadegymnasietefteratt hontagitstudenten,ochderelationerhonidagharendastärtilllärare.påsåvis säkradesdetfaktumattintervjupersonernavarfrämlingar.pågymnasieskolanvardet varpositivresponsochdeläraresomkontaktadesfrågadeelevernaiolikaklasseromde villeställaupppåenintervju.förattfåettbredareurvalaveleverletades intervjupersonerikafeteriornadärmångauppehållersigunderlängreraster.detvisade sigvarasvårareattfåpersonerattställaupppådetsättet,mendetgavändåönskat Marshall & Rossman (2006) s 134 Esaiasson et al. (2009) s 215 Ryen (2004) s Esaiasson et al. (2009) s Esaisson et al. (2009) s
20 resultatochgavenvidarebreddavelever.visträvadeeftervariationivilka gymnasieprogramelevernakomfrån,förattfåenheterogengrupp 90.Visökteinteefter attfinnaintervjupersonersomvarbättreinsattaellermeraktivaändengenomsnittlige medieanvändareneftersomdetinteskullegivitensannuppfattningomunga medieanvändare,utansöktesomsagttillhögstamåneftervariation. Fördelenmedattenpersonutfördeundersökningenvarenstörregarantiföratt intervjuernagenomfördespåettliknandesättochattinnehålletisåstorutsträckning sommöjligtvarlikadantvarjegång.ungdomaridenåldernkantänkasföredraattprata medenpersonsnarareäntvåförattkännasigmeravslappnadisituationen,vilketvi sågsomettytterligareskältillattgöravaletattgenomföraintervjuernapådettasätt. Desomvaldeattställaupppåintervjuernakomintefrånensåbredgruppavprogram somvihoppatsmenvianserändåattdetfinnsengodvariationavungdomar representerade.fyrapersonerkomfrånnatur ochsamhällsvetenskapligaprogrammet medengelskinriktning,tvåfrånnaturvetenskapligaprogrammet,fyrafrån samhällsprogrammet,trefrånmedieprogrammet,enfrånhotell ochrestaurang programmet,tvåfrånhandelsprogrammetochslutligentvåfrånteknikprogrammet. 3.3GENOMFÖRANDE 3.3.1INTERVJUMANUALENOCHFÖRBEREDELSER Vikomframtillövergripandetemanochdetaljeradeintervjufrågorgenomattbörja benautvaddefyrateoretiskabegreppen,selektivitet,mobilitet,aktivitetoch producerandeinnebärpraktisktimedieanvändningochimedieutbud.exempelvis tolkadevienproducerandeanvändaresomnågonsomladdaruppfilmpåyoutube. Närvihadeklartförossvaddessabegreppinnebarbådeteoretisktochipraktisktså utformadevivårintervjumanual.frågornavarfrånbörjanlöstformulerademenfickbli merspecifikaomochnärintervjupersonervisadesigvarafåordiga,förattfåingång samtalet.intervjuernabaseradesmestpåfrågorsominleddesmed hur och varför berättaom förattkommasånäraintervjupersonensmedieanvändandesommöjligt. Eftersomvivilleutredavårafyrateoretiskabegreppupplevdeviattdetfanns begränsningarihurvikundekommaåtdeninformationvivillehafrån intervjupersonerna.närviexempelvisvilletaredapåomenpersonvaren producerandemedieanvändaresåfannsdetettbegränsatantalsättochverktygför publikenattfaktisktvaraproducerande,exempelviskanmanläggauppklipppå YouTubeellerattproduceratextinågonbloggform.Dettaleddetillattdetfinnsett begränsatantalsättattställasammafråga.mendessamertekniskaellerstriktafrågor följdesuppavkompletterandefrågorförattklargöraåsikterochtankarruntaktiviteten. Intervjuernatogenungefärlighalvtimmeberoendepåhurmycketintervjupersonerna hadeattsäga.intervjuernagenomfördespåskolan,speladesinochtranskriberades sammadageftersomalltdåfannsfärsktiminnet.insamlandetavmaterialtogliteöver envecka,detvarinteheltlättattfåpersonerattställauppmennärendrygveckagått kundeviändåräknatilldrygatjugointervjuer.tjugopersonerkanlåtamycketfören 90 Ryen, (2004) s 78 20
21 kvalitativstudiemenvivillefåmedsåmångasommöjligtistudienförattfåenbredbild ochförsökauppnåteoretiskmättnad.atturvaletvarsjälvselektivtbidrogytterligaretill attvivillegenomföraflerintervjuer,förattintestudieninteenbartskullebeståav personermedframåtandautanocksådemsombehövdeliteövertalning.entill bidragandefaktortillatturvaletblevstortvarattviupptäckteattmångapersoner dessutomsvaradefåordigtochblygsamt.förattavhjälpadettaföljdessvarenalltidupp medexempelvis varför,hurdå,närdåochpåvilketsätt förattintervjunskullelikna ettsamtalsåmycketsommöjligt.vikunderedaninnanstudientänkaossattmångainte reflekterarsåoftaöversinmedieanvändningochdärförvaldeviintervjumetodenföratt kunnaställaföljdfrågor,någotmaninteharchansentillienenkät. 3.4RELIABILITETOCHVALIDITET Reliabilitethandlaromenfrånvaroavosystematiskaochslumpmässigafel.Bristande reliabilitetorsakasoftaavslarvfelunderdatainsamlingen 91.Vitrorattdetfinnsen störreriskförbristandereliabilitetnärmananvändersigavsamtalsintervjuerdåden mänskligafaktornslårtill,detkanvaraotydbaraanteckningar,missförståndnärdet gälleranvändningavvissaordsomäravolikavärdeförolikamänniskorosv.vihar försöktavhjälpadenmänskligafaktorngenomattspelainintervjuernaochinteförlita osstillanteckningar.vitrorattdetärsvårtatttestareliabilitetenpåintervjuereftersom resultatetochgenomförandetäravmänskligkaraktär,tolkningochförståelse. Reliabilitethandlaromattupprepadeförsökgersammaresultat,alltsåreplikerbarhet vilketvitrorkanvaraproblematisktnärmananvändersigavenkvalitativ intervjumetod. Validitetsproblemhandlaromettavståndmellandenteoretiskadefinitionenochden operationellaindikatorn 92.Vitrorattdetärviktigtundersamtalsintervjuerattman verkligenmäterdetmanutgersigförattmäta 93.Viharöversattvårateoretiskabegrepp tillvadvianservarapassandeoperationellaindikatorer.exempelvisuttrycket selektivitet äröversatttillfrågorsomröromungdomarnaexempelvistittarpåwebbtv,nättidningarelleranvändersigavspotifyochhurdetmotiveras. 4.RESULTAT 4.1SELEKTIVAANVÄNDARE Enavdetydligastetendensernahosdeintervjuadeungdomarnanärdetgäller traditionellmediaärattnästanallaväljerattläsalokaltidningenipappersformframför attläsakvälls ellernättidningar.ungdomarnauppgeranledningentilldettavaraatt föräldrarnaprenumererarpåtidningenellerattdenfinnstillgängligiskolan.varförde läserlokaltidningenverkarannarsvaraförattdeanserattlokalnyheternaberöroch intresserarmeränvadriksmediorgör Esaiasson et al. (2009) s 70 Esaiasson et al. (2009) s 65 Esaiasson et al (2009) s 63 21
22 NejmenjagbryrmigintesåmycketomMadeleineellervadkungafamiljenhargjortden härveckanutandåärdetroligareattläsavilkasomharvunnitdencuppenellervaddet skabliförmatiskolan.detsomärnärainpå. Mårten18år Tidningenläserjagiblandomnågonkompisärmedisportenellerså,kollarhoroskop( ) Ja,Falköpingstidningeftersomdenfinnsbådehemmaochhärpåskolan. Madelene16år Nätupplagornafinnsdetettsvaltintresseför,ettfåtalavungdomarnauppgerattdegår inpåaftonbladet.seibland,menattdetinteärsåofta.någonmenarattpoängenmed tidningengårförloradomdetintegårattbläddraiden,andrahävdarheltenkeltattde inteharsåstorkollpådetidningarsomfinnspånätet. Väldigtsällan,skullejaggöradetskulledetvälvaraaftonbladet.sekanske( )Tyckerjag fårutalltjagbehöveravlokaltidningarnanärdetgällernyheter. Viktor18år Delsförattfaktanpåinternetintealltidstämmerochförattjagtyckerattmantappar litegrejenmedtidningen,manskakunnabläddraiden.detärdetsomärgrejen. Sebastian16år Jagläseralltidkvällstidningen( )Ja,tyckerdetärroligareattläsasåänattläsapå nätet. Louise18år Radioärdetintemångaavintervjupersonernasomlyssnarpå.Defåsomändålyssnar iblandföredrarreklamradioochuppgerattdelyssnarförmusikensskull,attdetär musikutbudetsomavgörhuruvidadelyssnarpåkanalenellerej.helstverkardetsom attdeundvikerradionöverhuvudtagetförattslippatadelavmusikochradiopratde intevillhöra.mångasägerattdetäranledningentillattdeiställetväljerattlyssnapå Spotify. Ibland,RixFMochMixmegapol( )nejmenjagvetingaandrakanaler Evelina16år Nej...menSpotifyärjutypsomradiokanmanvälsäga,detkommerjuvisserligenreklam därmedmen...jagstårinteutmeddetdärradiopratandet.vissatyckerjuattdetärett sköntavbrottmenjaglyssnarhellrepåja...denmusikjagsjälvvilllyssnapå. Petra,18år Fleratillfrågademenarattdeintevetnågotominnehålletipublicservicekanalernaoch attmandärförintelyssnarpådekanalerna.detframkommerattintehellerföräldrarna lyssnarpåradioochattdetintefinnsnågonradioihushållet. Nej,viharingendirektradiohemmasomstårpåsåmantänkernogintepåattdetfinns. Evelina16år Alltså...iställetförattlyssnapålåtarsomkommersomdekommersåkanjagjulyssnapå låtarjagverkligenvilllyssnapåpåminmobil. Jessica17år AllauppgerattdeanvändersigavSpotify,anledningenäratttjänstenärlättillgänglig, ochgerfrihetattskapasinaegnalåtlistoravettbretturvalartister.vidareskäl ungdomarnauppgertillattanvändaspotifyärattslippahamusikfilersomtarplatspå datornochförattradionintegervaddevillhamusikmässigt.flerarefererartillspotify somdenperfektatjänsten. 22
23 Spotifyanvänderjagmigavhelatiden,detärdenperfektatjänsten.Denharnästanallt, harmanpremiumharmanjubraljudkvalité,ochsåkanmananvändadetnästanöverallt, eftersomdetfinnsinternetuppkopplingnästanöveralltnuförtiden.detärsmidigt. Henrik, 18år Detverkarocksåvaraviktigtförmångaattmanharchansenattlyssnapåtjänsten gratis. Absolut,enheltfantastisktjänst,förstårintehurjagkundeöverlevainnanSpotify!Ladda nedmusikochgrejor,ärjuheltonödigt( )Detärjusålättillgängligt.Denperfekta musikdelningstjänsten!detärjugratisocksåommanvillden. Alexander18år Billigtärbäst! Amanda,16år Mångauppgerattdeintetittarpåtvinågonstörreutsträckning.Tittarungdomarnapå tvärdetoftaföratt slötitta ochflerauppgerattdeinteharnågraspecifikaprogramde alltidtittarpåutanattde zapparrunt tillsdehittarnågotsomärintressant.deallra flestahardockvissakanalersommanbrukarhamnapå,dettaförattdeharprogram somtilltalardem. Ja,iblandärdetjubraprogramsommantittarpå,typserierochsådantheladagarna ochdomtittarmanjupånärdeärmendetfinnsnogingaprogramjagföljerriktigt( ) Nej...jagtittarnogmestbara.Zapparrunt. Cecilia,18år Javiharvältyp700kanalermenjagtittaroftastpåfyran,femmanellertreanochCanal pluskanalernaförattsepåfilm.ochkanskeiblandblirdetväldiscoveryellertraveland living.amanda16år Vadvikanseivårundersökningsåväljerungdomarnaiännumindreutsträckningatt tittapåwebb tvänatttittapåtv.baraenuppgeratthanoftatittarpåwebb tv.defåtal somföljerettspecifikttv programsökeruppprogrampåplay sajter,mendetäringen regelbundenaktivitet,utanskerendastförattdesjälvavetmedsigattdemissat programmetdådetsändespåtv.ävenomallaverkadevaravälorienteradepåinternet verkarwebb tvinteutattvaranågotsomanvändsregelbundethosungdomarna,endel tänkerinteenspåatttjänstenfinns. Nejmenjagharintebehövtgöradet,missarjagnågotsåärdetintesåfarligt.Haringen seriesomjagföljersådärjättemycket Cecilia18år Nejjagbrukarfaktisktinteanvändaplay( )Jagvetinte,harfaktisktaldrigtänktpådet Johanna16år Endastenpersonanvändesigregelbundetavtjänsten,ochdåmobilt. Jadet(Play)använderjagmigavnästanvarjedag.Mankanbörjakollapåbussentill skolanpåtelefonenochkansketittaklartpånågonhåltimmaommanvillsådetärväldigt smidigt. Andreas16år 4.2AKTIVAANVÄNDARE 23
24 Näraallaintervjuadeungdomaräraktivaisittinternetanvändandepådetsättetattde delarochspriderlänkar.detverkarfinnasenviljaattdelamedsigavfrämst humoristiskavideorochmusik.huvuddelenavintervjupersonernaanvändefacebook ochivissafallinstantmessenger tjänstenmsnförattspridalänkar.detserutsomatt denstörstaanledningentillattdelalänkarärattdela detroliga medvänneroch bekanta,länkdelningenfungerardåsomenförlängningavdenvardagligasociala interaktionen. Jadetgörjag,ganskamycketpåFacebookochTwitterfrånYouTubeochsådär.Detärju ingetjagsjälvhargjortmenjaglänkartilldetsomärroligt( )Förattjagvilldelamed migavsakersomjagser.detärlättareförmigattlänkaänattjagskaförklaraettklipp dagendärpå. Petra18år Förattspridadetjagtyckerärkulochbra,ommanhittarnågotmantyckeromsåvill mandelamedsigavdetförattdeocksåkanskeskatyckaattdetärbraochsåkanman lyssnatillsammans. Sebastian,16år Jaförattmanvilldelamedsigavdetmanhittat.Manharjuoftastsammaintressensom enskompisarochdåkanskedeocksåtyckeromdetmandelarmedsigav. Louise18år AllatillfrågadesvararattdeäraktivapåFacebook,attdekommenterarpåandrasbilder ochstatusuppdateringar.detärfärresomvisarettintresseattkommenterapåandra webbsajter. Förattdetkännssommankommenterarföringenallsellerförjätteseriösamänniskor ommangårinochkommenterarpåenartikel.närmankommenterarpåfacebookså kommenterarmanjupåkompisarochfårettsvartillbaka.detärjumerpåskoj. Sebastian16år TrotsattdetärmångasombesökerYouTube,såärdetenbartensomuppgeratthon ävenkommenterarvideorhontittarpå.anledningentilldetverkarvaraattdeanseratt andraredanhar sagt vaddevillsäga.iövrigtärskälettilldettaattungdomarnainte orkarlägganeddentidensomkrävsförattkommenteraettinlägg.manfårocksådirekt responsfrånmänniskormankännerochdetärmervärtänattfådetfrånnågonokänd. JapåYouTubeärjaghelatiden,finnsmassapersonerdärsomjagtyckergörbraoch roligasaker( )kommenterarpåderasgrejerganskaofta Petra18år Nej,jagkommenteraraldrig,detärjobbigt.Senkommenterarandrasåvarförskajag lägganedenergipådet Cecilia18år Desomkommenterarochdiskuterarpåforumangerskälettilldettavarautbytetmed människorsomdelarderasintresseellerkanerbjudanågonslagskunskapoch information. Jaa...detberorlitepåvadämnetär,harjagnågotattsägasåkanjaggöraettinlägg.På Flashbacktillexempelfinnsdetjumassaolikadiskussionermankangörainläggi. Edwin 18år Jaa...jagärettdisneyfreaksåjagvarmediettdisneyforum.Mendethandlarjumerom atthaettgemensamtintressepåforum,handladejunästaninteomdisneyutanattvara denmanvillvara,jagvarjumigsjälvmenjagtrormanbliraccepteradlättarepåinternet 24
1.2 Medierapportering vid lokala förändringar... 7 1.3 Göteborgs-Posten som en del av Göteborg... 8 1.4 Sex varv runt jorden, varje dag...
2 3 4 1. Ett nytt system... 7 1.2 Medierapportering vid lokala förändringar... 7 1.3 Göteborgs-Posten som en del av Göteborg... 8 1.4 Sex varv runt jorden, varje dag... 9 1.4.1 Det nya betalsystemet...
Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2017
Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2017 Mediebarometern Om undersökningen 1979-2017 Huvudresultaten (mediedagen och trender) Lite mer om digitala medier Lite om barn/ungdomar och medieanvändning Lite om
NYHETSINTERAKTION PÅ WEBBEN TAR SOCIALA MEDIER ÖVER NYHETSFUNKTIONEN I TAKT MED ATT BETALVÄGGARNA BLIR FLER? INGELA WADBRING
NYHETSINTERAKTION PÅ WEBBEN TAR SOCIALA MEDIER ÖVER NYHETSFUNKTIONEN I TAKT MED ATT BETALVÄGGARNA BLIR FLER? INGELA WADBRING Nyhetsinteraktion på webben tar sociala medier över nyhetsfunktionen i takt
EXAMINATIONSUPPGIFT C
EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11 Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2.
Patent och registreringsverket Statens medieråd. Attityder bland ungdomar till upphovsrättsskyddat material online November 2017
Patent och registreringsverket Statens medieråd Attityder bland ungdomar till upphovsrättsskyddat material online November 2017 1 Innehåll 1 Bakgrund och syfte 03 2 Sammanfattning 04 3 Resultat 05 4 Om
Uterummets föreställning En studie av Vårväderstorget
Abstract Titel Författare Kurs Uterummetsföreställning Enstudieav Vårväderstorget ChristerAndersson&UlfDavidson Termin Höstterminen2008 ExamensarbeteiMedie och kommunikationsvetenskap,institutionenför
Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet
Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem
Radio kanaler, plattformar och förtroende
Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Annika Bergström M assmediesystemet växer in i den digitala kommunikationsteknologin med allt vad det innebär av interaktivitet,
Förstagångsväljare och medier 2010
2011-01-12 MITTUNIVERSITETET Institutionen för Informationsteknologi och medier Avdelningen för Medie- och Kommunikationsvetenskap Bildjournalistprogrammet Författare: Jimmy Croona & Cathrine Leván Handledare:
Svenskarna och internet
Svenskarna och internet 21 oktober 28 Ulrika Facht Forskningsinformatör NORDICOM-Sverige Göteborgs universitet URL: www.nordicom.gu.se/mediesverige E-post: ulrika.facht@nordicom.gu.se Nordicom-Sveriges
Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och
Val av nyhetskanal när kriser inträffar VAL AV NYHETSKANAL NÄR KRISER INTRÄFFAR MARINA GHERSETTI Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och den information de vill ha.
Telia Öppen Fiber som kommunikationsoperatör
Telia Öppen Fiber som kommunikationsoperatör Mats Rydin Kommun- och Stadsnätsansvarig, reg sydväst 1 Telia Öppen Fiber- Vår affärsidé Telia Öppen Fiber erbjuder en flexibel plattform för framtidens bredbandstjänster.
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN Josefine Sternvik 2003 Dagspressens annonsmarknad Annonserna
Musikartister ett underhållande innehåll
2012-01-18 Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) Göteborgs universitet Författare: Ann-Sofie Pettersson & Maja Rönnbäck Musikartister
Man får allting gratis liksom -en kvalitativ studie om ungas medieanvändning med avseende på samhällsinformation
Examensarbete 15 hp Kandidatuppsats Medie- och kommunikationsvetenskap Man får allting gratis liksom -en kvalitativ studie om ungas medieanvändning med avseende på samhällsinformation Författare: Caroline
(Små-) ungar & medier 2012-13
(Små-) ungar & medier 2012-13 Två rapporter, sex åldersgrupper 0-1 år 2-4 år 5-8 år 9-12 år 13-16 år 17-18 år Datainsamlingen Genomfördes av SCB 26/10 2012-16/1 2013 1000 barn 0-4 (föräldrar svarade) 1000
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 35 INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA 1995-2001 Annika Bergström 2002 Internets
Läsvanestudien En presentation från Dagspresskollegiet
Läsvanestudien 1986-9 En presentation från Dagspresskollegiet Dagstidningen bland andra medier Mediekonsumtion en genomsnittlig dag 9 (procent) TV Dagstidning Radio Internet Tidskrift Bok CD-skiva Text-TV
Annika Bergström. Fortsatt ökad användning
Ny våg av internetanvändare Ny våg av internetanvändare Annika Bergström Internet och användningen av digitala plattformar är i ständig utveckling. Innehåll, betalningsmodeller, applikationer för mobil
Bakgrund. Frågeställning
Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå
AlliansSverige. Politik Media Kultur Livsstil. Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006
AlliansSverige Politik Media Kultur Livsstil Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006 Ny bok från SOM-institutet kommer i juni Det nya Sverige Beställ den redan nu på order@som.gu.se
Energivisualisering. Energirelaterad feedback
Energivisualisering Energirelaterad feedback Jurek Pyrko Inst. för Energivetenskaper Lunds universitet - LTH E tot = 20,5 MWh/år P värme, max = 11 kw E tot MWh min max 20.5 15,3 42,1 P värme kw min max
Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation PM nr. 78 Morgontidningsläsning på papper och webb samt prenumerationer i hushållen en tabellrapport Ingela
Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent)
December 2014: Radio Med anledning av SOU 2014:77 "Från analog till digital marksänd radio" passar vi på att lyfta fram hur befolkningen lyssnar på radio. Av ljudmedierna har radion den största andelen
Medelåldern hos användarna av olika medier och pla4ormar,
Medelåldern hos användarna av olika medier och pla4ormar, 5-2015 En specialbearbetning av Nordicoms Mediebarometer April 2016 Medelåldern hos användarna av olika medier och pla4ormar, 5-2015 En bearbetning
Musik bland dagens ungdomar
Musik bland dagens ungdomar En undersökning som tar reda på hur dagens ungdomar gör då de vill lyssna på musik. Musik är för många ungdomar en mycket stor del av vardagen. Utbudet av musik och sätt att
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 34 ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN Om prenumeranters funderingar på att upphöra med
KURSPLAN Medie- och kommunikationsvetenskap A, 30 högskolepoäng
1(6) KURSPLAN Medie- och kommunikationsvetenskap A, 30 högskolepoäng Media and Communications Science A, 30 credits Kurskod: LMAG13 Fastställd av: 2014-06-16 Reviderad av: Utbildningsledare 2015-06-16
Mediedagen Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 2016 (procent) %
Mediedagen 16 Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 16 (procent) % 4 9 8 NORDICOM-Sveriges Mediebarometer 16 Digitala plattformar Alla plattformar 1 Bio 6 Cd och
Bredband viktigt för internetanvändningen
Bredband viktigt för internetanvändningen Bredband viktigt för internetanvändningen Annika Bergström Idag pågår många verksamheter parallellt: i verkliga livet och på nätet. Nätuppkoppling tas många gånger
Sociala medier och Flickr som marknadsföring Essä i kursen Digitala Distributionsformer Högskolan Väst Av: Nicklas Johansson
Sociala medier och Flickr som marknadsföring Essä i kursen Digitala Distributionsformer Högskolan Väst Av: Nicklas Johansson Innehåll Sammanfattning..s.1 Inledning.s.2 Beskrivning.s.2,3 Diskussion...s.4,5
Bloggen i tidskriftsbranschen En studie om hur tidskrifter riktade till unga kvinnor använder bloggen på webben och i tryck
C-uppsats Mittuniversitetet, Sundsvall Medie- och kommunikationsvetenskap Författare: Linnea Andersson Handledare: Lowe Hedman Bloggen i tidskriftsbranschen En studie om hur tidskrifter riktade till unga
Examinerade språkkonsulter i svenska Protokoll för styrelsemöte 22 oktober 2014
Examinerade språkkonsulter i svenska Protokoll för styrelsemöte 22 oktober 2014 Plats: Skype Tid: Onsdag 22 oktober 2014, kl. 18.00 Närvarande: Ingrid Herbert, Mea Näsman, Gabriella Sandström, Malin Bornhöft,
Det känns som att man måste visa att typ livet är perfekt hela tiden - en kvalitativ studie om barns relation till och uppfattningar om sociala medier
Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Det känns som att man måste visa att typ livet är perfekt hela tiden - en kvalitativ studie om barns relation till och uppfattningar
Radion mellan gammalt och nytt
Radion mellan gammalt och nytt Radion mellan gammalt och nytt Jan Strid R adio är kanske det medium som förändrats mest under de senaste 30 åren. I slutet av 1970-talet fick vi närradio som gav möjlighet
Survey and analysis of morningpapers
Institutionen för Naturvetenskap, miljö och teknik Rapport 1,5 HP JMM Höstterminen 2014 Survey and analysis of morningpapers En enkätundersökning av medievanor på morgonen. Är papperstidningen på väg att
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 4 KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER Karin Hellingwerf 23 Konkurrens eller komplement
Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas?
Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 66 Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Ingela
JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld
Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres
Uppgift 6 Mediernas villkor
Uppgift 6 Mediernas villkor Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät HT11 nr 6 Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå Universitet November 2011 Av Margareta
Min Value 1. Max Value 2. Mean Variance Standard Deviation Total Responses 169. # Answer Bar Response % 1 Kvinna 88 52%
Initial Report Last Modified: 10/29/2014 1. Vilket kön? Statistic Value Min Value 1 Max Value 2 Mean 1.48 Variance 0.25 Standard Deviation 0.50 Total Responses 169 1 Kvinna 88 52% 2 Man 81 48% Total 169
Papper och webb två sidor av samma mynt?
Papper och webb två sidor av samma mynt? Papper och webb två sidor av samma mynt? Annika Bergström och Lennart Weibull Under ett drygt decennium har vi nu sett de traditionella morgontidningarna i en delvis
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och
Attityder till nyheter på nät och papper
Attityder till nyheter på nät och papper Attityder till nyheter på nät och papper Ulrika Andersson V id mitten av 1990-talet fick den svenska befolkningen stifta bekantskap med en ny medieform: internet.
Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 69
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 69 Svenskarnas upplevelse av lokala nyhetsmediers funktioner Oscar Westlund 2008 Sammanfattning Studiens
Skilda digitala världar
Skilda digitala världar Skilda digitala världar Annika Bergström Nätet, och framför allt webben, har blivit en egen arena som erbjuder såväl medierad som personlig kommunikation, information och service.
Vem använder Internet?
Vem använder Internet? Olle Findahl 16 februari 2012 Internets spridning 10 9 8 62% 65% 67% Dator 6 55% 51% 53% 56% Internet 25% 27% 2 15% 15% Bredband 2% 5% 9% 3% 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002
NYA TIDNINGSFORMER KONKURRENTER ELLER KOMPLEMENT?
Nya tidningsformer konkurrenter eller komplement? NYA TIDNINGSFORMER KONKURRENTER ELLER KOMPLEMENT? Annika Bergström OCH Ingela Wadbring N yhetsutbudet har aldrig varit så stort och mångfacetterat som
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 39 TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER Karin Hellingwerf 3 Tidningar och andra medier Dagstidningsläsningen
VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu.
VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu. HUR 1. Hur skiljer sig content marketing från traditionell reklam? 2. Varför snackar alla om content marketing? 3. Så bygger
Information till föräldrar/vårdnadshavare:
Information till föräldrar/vårdnadshavare: Tack för att du låter ditt barn ta del av denna undersökning. Syftet med denna arbetsbok är att hjälpa dig eller ditt barn (om du tror att han/hon klarar av det)
Musik bland dagens ungdomar
Musik bland dagens ungdomar En undersökning som tar reda på hur dagens ungdomar gör då de vill lyssna på musik. Musik är för många ungdomar en mycket stor del av vardagen. Utbudet av musik och sätt att
NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG
Nyheter bland unga vuxna i Göteborg NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG Oscar Westlund N yheter utgör en betydelsefull del av det medieinnehåll som svensken kan ta del av i olika medier såsom TV, press,
Produktplacering!i!svenska!bloggar!!
Företagsekonomiskainstitutionen FEKH29 Examensarbeteimarknadsföringpåkandidatnivå VT13 Produktplaceringisvenskabloggar Enkvalitativstudieave.womeffekterurettföretagsperspektiv Författare:) LizaBogatyrev
Svenåke Boström, Sundsvalls Tidning Branschdagarna 2005 Carina Ihlström, Högskolan Halmstad
HUR VILL DU ta emot och konsumera NYHETER i framtiden? Konsumenterna: ELEKTRONISKT och MOBILT! Vad är E-papper? Vissa tidningar kallar delar av sin webbpublicering för E-papper Den ledande teknologin heter
MEDIEUTVECKLING
MEDIEUTVECKLING 2018 1 INNEHÅLL INLEDNING 3 1. MEDIEKONSUMTION I FÖRÄNDRING 4 2. KONSUMTION AV TV 11 3. KONSUMTION AV PLAYTJÄNSTER 15 4. KONSUMTION AV RADIO 19 5. KONSUMTION AV DAGSTIDNINGAR 24 KÄLLOR
Här nedan finns förslag på två olika sätt hur tryckta och otryckta källor kan anges i löptexten.
Källhänvisningar Källhänvisningar görs för att den som läser ditt arbete ska kunna se varifrån du hämtat informationen men också kunna leta fram källan och läsa vidare. Alla källor som du refererar till
Om metonymier och kremastitik av Bengt Åke Wennberg och Per Thorsell
Om metonymier och kremastitik avbengt ÅkeWennbergochPerThorsell Metonymiärettretorisktfenomensomgördetmöjligtförolikaopinionsbildareattfuskameddebatten,döljasinokunnighetochtrotsenintellektuelloförmågaattklargöraen
Trygghet i den digitala skolmiljön. -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan
Trygghet i den digitala skolmiljön -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan Syfte Stärka skolpersonal i arbetet med att göra elevers digitala skolmiljö trygg Göra likabehandling
MEDIER. Karin Fahlquist
MEDIER Karin Fahlquist Medier KANAL som används för förmedling av Kommunikation Underhållning Teknologier som kommunicerar något till en publik Massmedia En kanal som når många människor (ungefär) samtidigt
Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo
REVIDERAD IKT-STRATEGI LÄROPLAN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN SDU Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo Informations- och kommunikationsteknik integreras
Mirjamsdotter Media. Internet What s in it for you?
Internet What s in it for you? Sofia Mirjamsdotter Journalist med erfarenhet från radio, teve, tidning och webb Bloggare sedan 2005 Mamma till tre tonåringar Internetnörd Teknikrädd Jag bloggar Mirjamsdotter
Internetutvecklingen är ständigt pågående och producenter och konsumenter ställs
DIGITALA UTMANINGAR ANNIKA BERGSTRÖM Internetutvecklingen är ständigt pågående och producenter och konsumenter ställs kontinuerligt inför nya utmaningar. Sedan 2005 har sociala nätverk som Facebook och
Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 80
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation PM nr. 80 Läsvanestudien 1986 2010 Ulrika Hedman 2011 Introduktion Denna tabellrapport är en beskrivning
Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan
Svenska folkets nyhetsvanor Svenska folkets nyhetsvanor MATHIAS A. FÄRDIGH OCH JOSEFINE STERNVIK Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan av flera. Före 1990-talet fanns
Tillämpning av ett medium
AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI Avdelningen för humaniora Tillämpning av ett medium Kvalitativ pilotstudie av två generationers användning av ipad Emma Roman 2015 C-uppsats, Grundnivå, 15 hp Humaniora
Vår vardag blir allt mer medialiserad, då vi mer eller mindre ständigt är uppkopplade
MEDIEMORAL I EN DIGITAL VÄRLD STINA BENGTSSON OCH BENGT JOHANSSON Vår vardag blir allt mer medialiserad, då vi mer eller mindre ständigt är uppkopplade emot internet. Även om såväl tillgång som användning
Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Tionde uppdaterade upplagan. Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring
Massmedier Press, radio och tv i den digitala tidsåldern Tionde uppdaterade upplagan Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring UNivnrsrrATc-B'.^'.c ' Innehåll Förord 11 DEL I INTRODUKTION 1. Massmedierna
Mediebarometern Välkommen!
Den fyrtionde undersökningen av befolkningens medieanvändning 1979 2018 Välkommen! 24 maj 2019 NORDICOM, Göteborgs universitet Medielandskapet 1979 Medieutvecklingen 1979 2018 Medielandskapet 2018 Om Medieanvändning
Under de senaste åren har så kallade sociala medier fått ett enormt genomslag
Personligt och privat i sociala medier PERSONLIGT OCH PRIVAT I SOCIALA MEDIER ANNIKA BERGSTRÖM Under de senaste åren har så kallade sociala medier fått ett enormt genomslag bland internetanvändare både
Under de senaste åren har så kallade sociala medier fått ett enormt genomslag
Personligt och privat i sociala medier Personligt och privat i sociala medier Annika Bergström Under de senaste åren har så kallade sociala medier fått ett enormt genomslag bland internetanvändare både
Metod PM. Turordningsregler moment 22. Charbel Malki Statsvetenskapliga metoder, 733G22 IEI Linköpings universitet
Metod PM Turordningsregler moment 22 Charbel Malki 811112-1599 Statsvetenskapliga metoder, 733G22 IEI Linköpings universitet 2014 09-29 Inledning LAS lagen är den mest debatterade reformen i modern tid
De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer mars 2014
De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 203 6 mars 204 Huvudrapporten kan förbeställas via info@nordicom.gu.se Pris 275 kr + moms och porto NORDICOM-Sverige Göteborgs universitet Mediedagen
Siten Avpixlat har en högre kännedom, 61 % känner till den, 20 % av svenska folket har någon gång läst något på den.
Rapport: Media, Julia Ceasar, Avpixlat och näthat Novus har på eget initiativ genomfört en undersökning om vad svenska folket har för kännedom om Julia Ceasar, avpixlat, snaphanen, det generella t för
Abstract. Titel: Författare: Handledare: Examinator: Rapport: Utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap 61-90hp HT - 2012. Syfte: Problem: Metod:
KANDIDATUPPSATS Abstract Titel: Författare: Handledare: Examinator: Rapport: Sociala medier En kvantitativ studie om hur Rädda Barnen uppfattas av sin målgrupp via fenomenet Facebook. Evelina Gillberg
Digitala tidningar i skolan
Högskolan i Halmstad Sektionen för lärarutbildning Samhällskunskap 91-120 hp Digitala tidningar i skolan en studie om elevers förhållningssätt och lärares didaktik Johan Grönqvist Uppsats i samhällskunskap
Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin
Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät HT10 nr 5 Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå Universitet Oktober 2011
Sociala medier i arbetslivet
Socialamedieriarbetslivet AvJennyEklund,SprindGlobalAB Vadärsocialamedier? Medsocialamedier,ellersocialawebben,menasinternettjänstersombyggerpå interaktivkommunikationochanvändargenereratinnehåll.webbplatserdär
Tre rapporter. Föräldrar Cll barn 9-18 år Barn 0-8 år Barn 9-18 år
Ungar & medier 215 Ungar & medier 215 Genomförs vartannat år Nu för sjä
Hur skriva och granska uppsats?
Hur skriva och granska uppsats? Inst för Skogsekonomi Disposition Hur skriva uppsats? Disposition av uppsats Praktiska frågor Referenser Citat Käll- och litteraturlista Tabeller och diagram Språkbruk Skrivinstruktioner
Fältarbete 1 Medieanvändning i SL:s pendeltåg
Sandra Gustafsson 1-11-11 Fältarbete 1 Medieanvändning i SL:s pendeltåg Frågeställning Vilka sorters mediekanaler (tekniska plattformar) används av resenärer på Stockholms pendeltåg en vanlig dag? Genomförande
FOKUSGRUPPER METOD FÖR KVALITATIV DATAINSAMLING ETT SÄTT ATT SAMLA IN KUNSKAP
FOKUSGRUPPER METOD FÖR KVALITATIV DATAINSAMLING ETT SÄTT ATT SAMLA IN KUNSKAP Karina Kight FOKUSGRUPP Ett strukturerat samtal kring några centrala teman eller frågeområden Gruppdynamiken bidrar till att
Internetbaserad språkundervisning
Internetbaserad språkundervisning Kalle Larsen Lärare i engelska och italienska Spånga gymnasium, Stockholm Något ständigt aktuellt i den internationella engelskundervisning av idag som ofta återspeglas
Opinionsundersökning. Oktober Genomförd av Sifo på uppdrag av Moderaterna i Landstinget Västmanland
Opinionsundersökning Oktober 2016 Genomförd av Sifo på uppdrag av Moderaterna i Landstinget Västmanland Om undersökningen Utförare Sifo Fältarbete 29 september 12 oktober 2016 Antal intervjuer Målgrupp
Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006
Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006.Projektets övergripande problem.projektets resultat.projektets publikationer och medarbetare .Grundidé: Få till
ZA6588. Flash Eurobarometer 411 (Cross-border Access to Online Content) Country Questionnaire Finland (Swedish)
ZA688 Flash Eurobarometer 4 (Cross-border Access to Online Content) Country Questionnaire Finland (Swedish) FL4 Cross border access to content onlinefis D Hur gammal är ni? (SKRIV NER OM "VÄGRAR" KOD '99')
skriva vetenskapligt
skriva vetenskapligt Varför skriva så mycket? Vad är en effektiv text? Hur ska jag börja? Empiri Organisera Skrivandets förstadie Vad vill jag/vi skriva om? Varför? Research Sortering Strukturering/planering
FRÅN DUTIFULS TILL MOBILERS?
FRÅN DUTIFULS TILL MOBILERS? OM SVENSKA MEDIEGENERATIONER Mediegenera)oner Medieanvändning om kriser inträffar Vilka medier användes när det brann i Halmstad? BILD De medier vi använder när vi är unga
SOCIALA MEDIER I KINA
C-UPPSATS, 15HP, HÖSTTERMINEN 2009 Författare: Marie Bergström, Helene Nyberg Examinator: Susan Holmberg Handledare: Jesper Strömbäck SOCIALA MEDIER I KINA En studie om användningen av sociala medier i
Metoduppgift 4: Metod-PM
Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare
Medier. KANAL som används för förmedling av. Teknologier som kommunicerar något till en publik. Kommunikation Underhållning
MEDIER Medier KANAL som används för förmedling av Kommunikation Underhållning Teknologier som kommunicerar något till en publik Massmedia En kanal som når många människor (ungefär) samtidigt sprider information
Välkommen tillbaka till den sista träffen!
DEL 3 Digidel är ett nationellt projekt som syftar till att få fler medborgare att bli digitalt delaktiga. I Sverige finns 1,5 miljoner personer som inte alls eller i mycket liten utsträckning använder
Prenumerera på bloggen DOMSTEN.NU
Prenumerera på bloggen DOMSTEN.NU Facebook, VoD IT Café #4 Ludmila.Ohlsson@gmail.com tel: 0730435789 Förkunskaper/Utrustning Mail konto (skriva brev, läsa mail) (id och lösenord) SIM kort och SIM kod App
NYA TIDNINGSFORMER KONKURRENTER ELLER KOMPLEMENT?
Nya tidningsformer konkurrenter eller komplement? NYA TIDNINGSFORMER KONKURRENTER ELLER KOMPLEMENT? ANNIKA BERGSTRÖM OCH INGELA WADBRING N yhetsutbudet har aldrig varit så stort och mångfacetterat som
UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD
Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres
Läser någon längre? Ulrika Facht Karin Hellingwerf. Nordicom.gu.se
Läser någon längre? Ulrika Facht Karin Hellingwerf Nordicom.gu.se Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 15 (procent) Alla plattformar Internet (totalt) Television
C-UPPSATS VT 11 15 hp
C-UPPSATS VT 11 15 hp Alexandra Meleouni, V11JKAND Andrea Eriksson V11MKAND alexandra.meleouni@live.se andrea.eriksson@gmail.com Generationer och iphone - en kvalitativ jämförelse mellan yngre och äldres
Alla vet vad som gäller
JournalistikGR(C),C uppsats15hp Institutionenförinformationsteknologiochmedier Avdelningenförmedie ochkommunikationsvetenskap Allavetvadsomgäller Enstudieombildpolicypåfyrasvenska dagspresstidningar LisaBjörk
ZA4884 Flash Eurobarometer 248 (Towards a safer use of the Internet for children in the EU a parents' perspective)
ZA4884 Flash Eurobarometer 248 (Towards a safer use of the Internet for children in the EU a parents' perspective) Country Specific Questionnaire Sweden PARENTS OF CHILDREN BETWEEN 6 17 Q0. Hur många barn
Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ
Ingela Wadbring Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas via www.som.gu.se,